KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1941/42,

given Stockholms slott den 3 januari 1943.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Majit härmed proposition angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionen
justering vill Kungl. Majit föreslå riksdagen att godkänna
i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster
och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat jämte därvid fogade
specifikationer:

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. t sami. Nr 1. Del 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

Förslag till riksstat för

		Kronor
Driftbudgeten. A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter...................................	...... 1,727,900,000
II. Uppbörd i statens verksamhet .........	...... 46,518,100
III. Folkpensionsavgifter....................	..... 45,000,000
IV. Diverse inkomster.......................	...... 27,000,000	1,846,418,100
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ...............	...... 139.500,000
II. Riksbanksfonden .......................	...... 10,000,000
III. Statens allmänna fastighetsfond.........	...... 10,608,000
IV. Försvars väsendets fastighetsfond........	....... 6,059,000
V. Statens utlåningsfonder.................	...... 13,857,700
VI. Fonden för låneunderstöd...............	...... 1,315,000
VII. Fonden för statens aktier...............	...... 17,599,100
VIII. Statens pensionsfonder .................	...... 35,624,000
IX. Diverse kapitalfonder...................	...... 665,000	235,227,800
	Summa	2,081,645,900

Inkomster:

I. Kapitalmedel

Kapitalbudgeten.

Kronor

296,524,700

Summa 296,524,700

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1941.

budgetåret 1941/42.

				Kronor
		Driftbudgeten.
A.	Egentliga statsutgifter:
	I.	Kungl, hov- och slottsstaterna................	1,791,200
	II.	Justitiedepartementet ..........................	18,133,600
	m.	Utrikesdepartementet ..........................	9,023,200
	IV.	Förs varsdep artementet..........................	553,774,900
	v.	Socialdepartementet............................	358,730,800
	VI.	Kommunikationsdepartementet ................	108,595,600
	VII.	Finansdepartementet............................	68,624,900
	vin.	Ecklesiastikdepartementet......................	266,621,500
	IX.	Jordbruksdepartementet........................	121,511,100
	X.	Handelsdepartementet..........................	23,180,700
	XI.	Folkhushållningsdepartementet.................	41,703,400
	XII.	Pensionsväsendet ..............................	70,848,600
	XIII.	Oförutsedda utgifter............................	1,000,000
	XIV.	Riksdagen och dess verk m. m...............	5,933,900	1,649,473,400
B.	Utgifter	för statens kapitalfonder:
	I.	Luftfartsfonden ................................	1,164,900
	II.	Riksgäldsfonden ................................	190,000,000
	m.	Avskrivning av nya kapitalinvesteringar......	45,927,100
	IV.	Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster	2,500,000	239,592,000
			Säger	1,889,065,400
Överskott att balanseras i avvaktan på slutlig reglering av	riksstaten ...	192,580,500
			Summa	2,081,645,900

Kapitalbudgeten. Kapitalinvestering:	Kronor
119,483,900 2,090,100 10.775.000 54,470,700 29.265.000 6.750.000 70.190.000 3.500.000


IV. Försvarsväsendets fastighetsfond........................



VIII. Diverse kapitalfonder ................................
Summa	296,524,700

Inkomster å driftbudgeten

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1941.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

		A. Egentliga statsinkomster.		Kronor	Kronor

I. Skatter:
1.	Skatt på inkomst, förmögenhet och
	rörelse:
	a.	Inkomst- och förmögenhetsskatt,
		bevillning...................	450,000,000
	b.	Värnskatt, bevillning.........	275,000,000
	C.	Krigskonj unkturskatt, bevillning	50,000,000
	d.	Särskild skatt å förmögenhet,
		bevillning...................	27,000,000
	e.	Utskiftningsskatt och ersätt-
		ningsskatt, bevillning.........	1,000,000
	f.	Bevillningsavgifter för särskilda
		förmåner och rättigheter, bevill-
		ning.......................	100,000
	g-	Stämpelmedel, bevillning......	55,000,000	858,100,000
2.	Automobilskattemedel:
	a.	Fordonsskatt, bevillning.......	20,000,000
	b.	Bensinskatt, bevillning........	5,000,000	25,000,000
3.	Tullar och acciser:
	a.	Tullmedel, bevillning.........	130,000,000
	b.	Allmän omsättningsskatt, bevill-
		ning.......................	200,000,000
	C.	Tilläggsskatter å bensin, bevill-
		ning.......................	10,000,000
	d.	Accis å silke, bevillning.......	2,800,000
	e.	Accis å margarin och vissa andra
		fettvaror, bevillning..........	35,000,000
	f.	Industrisockerskatt, bevillning. .	20,000,000
	g-	Skatt å kaffe, bevillning......	10,000,000
	h.	Tobaksskatt, bevillning.......	160,000,000
	i.	Brännvinstillverkningsskatt, be-
		vulning.....................	10,000,000
	j-	Rusdrycksförsäljningsmedel, be-
		vulning:
		a. Partihandelsbolag.........	4,000,000
		P- Detaljhandelsbolag.........	18,000,000
	k.	Omsättnings- och utskänknings-
		skatt å spritdrycker, bevillning	180,000,000
	1.	Omsättningsskatt å vin, bevill-
		ning.......................	8,000,000
	m.	Maltdrycksskatt, bevillning....	40,000,000
	n.	Skatt å läskedrycker, bevillning	7,000,000
	0.	Statlig nöjesskatt, bevillning...	10,000,000	844,800,000	1,727,900,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

1	Kronor	Kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.....................	60,000;
2. Inkomster vid fångvården...................	525,000)
3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona	40,000
4. Inkomster vid sjökarteverket................	100,000
5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............	1,120,000
6. Inkomster vid militärapoteket...............	360,000
7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet..............................	1,700,000
8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................	32,000
9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-
holistanstalter...........................	150,000
10. Inkomster vid statens skyddshem............	225,000
11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-
torium.................................	400,000
12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium	15,000
13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium	70,000
14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........	14,900,000
15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för
	55,000\|
16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka	235,000
17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..	60,000
18. Avgifter för besiktning av motorfordon.......	700,000
19. Avgifter för registrering av motorfordon......	850,000
20. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-
samhet.................................	15,000
21. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen......	570,000
22. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m..............................	41,000
23. Inkomst av myntning och justering..........	3,000,000
24. Kontrollstämpelmedel......................	200,000
25. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......	120,000
26. Bidrag till sparbanksinspektionen............	100,000
27. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........	200,000
28. Inkomster vid tandläkarinstitutet............	200,000
29. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........	3,525,000\|
30. Inkomster vid serafimerlasarettet............	2,100,000
31. Terminsavgifter från läroverken m. m........	1,325,000
32. Avgifter för granskning av biografbilder......	150,000
33. Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar ..	150,000
34. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt.................................	200,000
35. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt	250,000
36. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-
anstalt.................................	30,000
37. Avgifter för prisreglering på jordbrukets område	100
38. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......	50,000
39. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrogra-	1
fiska anstalt............................	70,000!
40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen ................................	30,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

	Kronor	Kronor
41. Inkomster vid statens provningsanstalt.....	400,000
42. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten...	100,000
43. Fyr- och båkmedel....................	3,000,000
44. Lotspenningar...................	5,000,000
45. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. .	50,000
46. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter..............................	1,800,000
47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register	70,000
48. Bidrag till försäkringsinspektionen..........	175,000
49. Vissa licensavgifter m. m................	2,000,000	46,518,100
III. Folkpensionsavgifter............................		45,000,000
IV. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................	2,500,000
2. Totalisatormedel..........................	1,000,000
3. Tipsmedel................................	5,000,000
4. Lotterimedel.............................	15,000,000
5. Övriga diverse inkomster..................	3,500,000	27,000,000
		1,846,418,100
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning .....................	10,000,000
2. Telegrafverket............................	36,000,000
3. Statens järnvägar.........................	60,000,000
4. Statens vattenfallsverk....................	23,500,000
5. Domänverket............................	10,000,000	139,500,000
II. Riksbanksfonden...............................		10,000,000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond................	380,000
2. Utrikesdepartementets » ................	257,000
3. Medicinalstyrelsens » ................	1,927,000
4. Byggnadsstyrelsens » ................	7,241,000
5. Generaltullstyrelsens » ................	26,000
6. Uppsala universitets » ................	202,000
7. Lunds universitets » ................	147,000
8. Karolinska sjukhusets » ................	395,000
9. Lotsstyrelsens » ................	33,000	10,608,000
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond:
1. Arméförvaltningens delfond................	2,560,000
2. Marinförvaltningens » ................	2,390,000
3. Flygförvaltningens » ................	1,109,000	6,059,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

	Kronor	Kronor
V. Statens utlåningsfonder:	\|
1. Statens bostadslånefond ....................	320,000;
2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby	45,000
3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer..............	800,000
4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen..................	500,000
5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden.........................	296,000
6. Lånefonden för lantarbetarbostäder...........	5,000!
7. Statens bosättningslånefond.................	550,000
8. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.
åt enskilda järnvägar....................	51,000
9. Vattenkraftslånefonden.....................	175,000
10. Luftfartslånefonden........................	2,000
11. Statens lånefond för universitetsstudier.......	100\|
12. Studielånefonden..........................	45,000
13. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......	100\|
14. Lånefonden för inköp av avelshingstar av arden-
nerras .................................	100
15. Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk
ras....................................	100
16. Statens kaninavelslånefond..................	100
17. Statens fjäderfälånefond....................	1,300
18. Gödselvårdslånefonden......................	55,000
19. Statens kalkbrukslånefond..................	9,600
20. Statens fruktodlingslånefond.................	100
21. Statens mejerilånefond.....................	75,000
22. Jordbrukets maskinlånefond.................	55,000:
23. Spannmålslagerhusfonden...................	100,000\|
24. Spannmålskreditfonden.....................	100
25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....	500,000
26. Statens slakterilånefond ....................	15,000
27. Kraftledningslånefonden....................	150,000
28. Egnahemslånefonden.......................	8,000,000
29. Jordförmedlingsfonden......................	100
30. Arrendelånefonden.........................	100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden.................	100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................	4,000
33. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . .	600
34. Statens avdikningslånefond..................	1,400,000
35. Täckdikningslånefonden.....................	175,000
36. Allmänna nyodlingsfonden..................	2,300
37. Norrländska nyodlingsfonden................	700
38. Fiskerilånefonden..........................	115,000
39. Statens fiskredskapslånefond................	10C
40. Kommunskogslånefonden....................	1,00C
41. Virkesmätningslånefonden...................	10C
42. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift..............................	300,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

	Kronor	Kronor
43. Hemslöjdslånefonden..................... 44. Industrilånefonden....................... 45. Statens hantverkslånefond................ 46. Rederilånefonden........................ 47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen	1.500 15.000 18.000 9.500 4,000 60,000	13,857,700
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond....................	650.000 665.000
2. Riksgäldskontorets delfond................	1,315,000
VII. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag....... 2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet...... 3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken............ 4. Svenska penninglotteriet aktiebolag......... 5. Övriga aktiebolag........................	15,000,000 1,595,000 1,000,000 4,000 100	17,599,100
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................ 2. Civila tjänstepensionsfonden............... 3. Militära tjänstepensionsfonden............. 4. Allmänna familjepensionsfonden............ 5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk... .	30,500,000 1.250.000 150,000 3.700.000 24,000	35,624,000
IX. Diverse kapitalfonder..........................		665,000
	235,227,800
Summa		2,081,645,900

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1941

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1941/42.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ................... 597,000

2. Utrikesdepartementets » 788,000

3. Medicinalstyrelsens » 3,026,000

4. Byggnadsstyrelsens » 10,557,000

5. Generaltullstyrelsens » 70,000

6. Uppsala universitets > 718,000

7. Lunds universitets > 326,000

8. Karolinska sjukhusets » 870,000

9. Lotsstyrelsens » 278,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ................... 170,000

2. Utrikesdepartementets > 31,000

3. Medicinalstyrelsens » 797,000

4. Byggnadsstyrelsens > 625,000

5. Generaltullstyrelsens » 43,000

6. Uppsala universitets » 17,000

7. Lunds universitets » 10,000

8. Karolinska sjukhusets » 215,000

9. Lotsstyrelsens > 59,000

17,230,000

1,967,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond................... 22,000

2. Utrikesdepartementets » 21,000

3. Medicinalstyrelsens » 240,000

4. Byggnadsstyrelsens » 275,000

5. Generaltullstyrelsens > 1,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting.... 46,000

c. övriga diverse inkomster............ 48,000 314,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

Kronor

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför valtning.

.........................

b. Övriga diverse inkomster............

8. Karolinska sjukhusets delfond.............

9. Lotsstyrelsens » .............

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.............

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m....................

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis..........................

3. Medicinalstyrelsens delfond.............

4. Byggnadsstyrelsens » .............

5. Generaltullstyrelsens » .............

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset..............

b. Övriga fastigheter ..................

7. Lunds universitets delfond ...............

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset................

b. Serafimerlasarettet..................

9. Lotsstyrelsens delfond ...................

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ...

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis ...

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis .. .

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis ...

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis ...

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis ....

b. Övriga fastigheter, förslagsvis ........

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis .....

8. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis .....

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis .....

50,800

10.200 61,000

...... 18,000

...... 2,000

Summa

300,000

220,000

954,000

20,151,000

93,000 313,000

....... 1,015,000

....... 1,800,000

....... 40,000

144.000

250.000 394,000
....... 150,000

100,000

50.000 150,000

....... 240,000

4,402,000

100,000

80,000

1,093,000

881,000

12,000

164.000

288.000 452,000

....... 94,000

....... 483,000

....... 34,000

3,229,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 190,000

3. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 28,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 1,535,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 36,000

6. Uppsala universitets > , förslagsvis.......... 1,000

7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 6,000

8. Karolinska sjukhusets s , förslagsvis.......... 75,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 32,000

1,912,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: 1. Fångvårdsstyrelsens delfond............	........ 380,000	Kronor
2. Utrikesdepartementets	> ............	........ 257,000
3. Medicinalstyrelsens	» ............	........ 1,927,000
4. Byggnadsstyrelsens	» ............	........ 7,241,000
5. General tullstyrelsens	»	26,000
6. Uppsala universitets	» ............	........ 202,000
7. Lunds universitets	> ............	........ 147,000
8. Karolinska sjukhusets	» ............	........ 395,000
9. Lotsstyrelsens	» ...........	33,000	10,608,000
		Summa	20,151,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941,

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond
för budgetåret 1941/42.

			Kronor
	Inkomster.
A.	Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
	1. Arméförvaltningens delfond..................	. .. 7,230,000
	2. Marinförvaltningens » ..................	... 4,336,000
	3. Flygförvaltningens » ..................	... 2,813,000	14,379,000
B.	Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden :
	1. Arméförvaltningens delfond..................	. . . 1,697,000
	2. Marinförvaltningens » ..................	. .. 485,000
	3. Flygförvaltningens » ..................	. . . 118,000	2,300,000
C.	Diverse inkomster:
	1. Arméförvaltningens delfond..................	20,000
	2. Marinförvaltningens » ..................	1,000
	3. Flygförvaltningens » ..................	20,000	41,000
		Summa	16,720,000
	Utgifter.
A.	Reparations- och underhållskostnader m. m.:
	1. Arméförvaltningens delfond..................	... 5,843,000
	2. Marinförvaltningens » ..................	... 2,125,000
	3. Flygförvaltningens » ..................	... 1,130,000	9,098,000
B.	Avsättning till värdeminskningskonto:
	1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis.........	---- 172,000
	2. Marinförvaltningens » , förslagsvis.........	____ 163,000
	3. Flygförvaltningens » , förslagsvis.........	____ 547,000	882,000
C.	Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
	arrenderade markområden:
	1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis.........	---- 372,000
	2. Marinförvaltningens » , förslagsvis.........	____ 144,000
	3. Flygförvaltningens » , förslagsvis.........	____ 165,000	681,000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
	1. Arméförvaltningens delfond..................	____ 2,560,000
	2. Marinförvaltningens » ..................	____ 2,390,000
	3. Flygförvaltningens » ..................	____ 1,109,000	6,059,000
		Summa	16,720,000

Utgifter å driftbudgeten

Kungl. Majzts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

	1	Kronor	Kronor
	A. Kungl, hovstaten.
1	Kungl. Maj:ts hovhållning..........................		800,000
2	Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhåll-
			150,000

3	Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och
	handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kron-
	prinsessan.......................................		192,000
4	Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet
	Kronprinsens hovhållning m. m...................		125,000
5	Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland.....		26,000
6	Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke............		26,000
7	Ved och kol för de kungl, hoven...................		50,000
8	Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och
	kol för de kungl, hoven..........................		95,000
9	Underhåll och vård av möbler samt andra staten
	tillhöriga inventarier i de kungl, slotten...........		56,400 i
10	Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av
	möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i
	de kungl, slotten................................		25,000
11	Kungl, hovstallets utfodring........................		45,000
			1,590,400
	B. Kungl, slottsstaten.
1	Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl.
	hoven upplåtna byggnader.......................
2	Förstärkning av anslaget till reparationer å Stock-
	holms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna
	byggnader......................................		ÖU,UUC
3	Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid
	Stockholms slott.................................
4	Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhåll-
	ning samt brandväsendet vid Stockholms slott.....		o4, / Oi
5	j Underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott,
			iy,oui
			200,800
	Summa		1,791,200

s] o Oi 4^. OO to H <1 C5 cn CO 10

Kungl. Maj:!» proposition Nr 1 år 1941,

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

	Kronor	Kronor
A. Justitiedepartementet m. m.
Avlöningar till statsråden utan departement m. m., för-
		*150,000

Justitiedepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag.........................	279,000
Omkostnader, förslagsanslag.......................	67,000
Svensk författningssamling, förslagsanslag..........	150,000	496,000
Lagh eredningen, reservationsanslag...................		70,000
Processlagberedningen, reservationsanslag.............		60,000
Ombuden för tillsyn å tryckta skrifter, förslagsanslag		16,000
		792,000
B. Justitiekanslersämbetet.
Justitiekanslersämbetet:
Avlöningar, förslagsanslag.........................	78,000
Omkostnader, förslagsanslag.......................	7,700	85,700
		85,700
C. Domstolarna.
Högsta domstolen m. m.:
Avlöningar till justitieråden, förslagsanslag.........	478,000
Avlöningar till befattningshavare vid nedre justitie-
revisionen, förslagsanslag.......................	649,000
Omkostnader, förslagsanslag.......................	42,500
Bidrag till Nytt juridiskt arkiv..................	2,000	1,171,500
Regeringsrätten:
Avlöningar, förslagsanslag.........................	150,000
Omkostnader, förslagsanslag.......................	3,300
Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag.............	12,000	165,300
Hovrätterna:
Avlöningar, förslagsanslag.........................	1,958,000
Omkostnader, förslagsanslag.......................	100,000	2,058,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	Häradsrätterna:
10	Avlöningar, förslagsanslag.........................	1,867,000
11	Reseersättningar vid justitiestaten, förslagsanslag. . .	20,000
12	Reseersättningar till nämndemän m. m., förslagsanslag	300,000
13	Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
	reservationsanslag..............................	100,000
14	Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet, för-
	slagsanslag....................................	120,000	2,407,000
	Vattendomstolarna:
15	Avlöningar, förslagsanslag.........................	283,600
16	Omkostnader, förslagsanslag.......................	55,600	339,200
	Krigsrätterna:
17	Avlöningar, förslagsanslag.........................	172,500
18	Reseersättningar, förslagsanslag....................	5,000
19	Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter
	m. m., förslagsanslag..........................	100,000	277,500
			6,418,600
	D. Rättegångsväsendet i allmänhet.
1	Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag		425,000
2	Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsan-
			500,000
3	Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags-
	anslag..........................................		67,500
4	Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.............		50,000
5	Ersättning för vissa bötesandelar, förslagsanslag......		4,000
6	Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och
	till städer för förlorad lösen i följd av intecknings-
	förnyelsernas avskaffande .......................		140,200
			1,186,700
	E. Fångvården lii. in.
	Fångvårdsstyrelsen:
1	Avlöningar, förslagsanslag.......................	288,000
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	42,000	330,000
	Fångvårdsanstalterna:
3	Avlöningar, förslagsanslag........................	*4,056,000
4	Omkostnader, förslagsanslag......................	*1,949,000	6,005,000
5	Interneringsnämnden, förslagsanslag..................		12,6^0
6	Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag.............		7,400
7	Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslags-
			110,000

8	Ersättning till Stockholms stad för underhåll av fångar
	i stadens rannsakningsfängelse, förslagsanslag.......		10,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
9	Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag ....		70,000
10	Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. ..		50,000
11	Bidrag till svenska skyddsförbund^................		100,000
			6,695,000
	F. Uppfostringsanstalterna.
	Statens uppfostringsanstalt å Bona:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	247,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	210,700
3	Vatten- och avloppsledningar, reseroalionsanslag ....	4,800	462,500
4	Understöd till skyddshemmen å Viebäck, förslagsan-
			118,000
5	Kostnader för transport av minderåriga till uppfost-
	ringsanstalt, förslagsanslag........................		7,000
			587,500
	G. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag........	*597,000
2	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........	*327,000	924,000
3	Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark,
	förslagsanslag...................................		19,000
4	Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders
	upprättande, förslagsanslag.......................		70,000
5	Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av
	litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag......		3,000
6	Bidrag till den internationella penitentiära kommissio-
	nen, förslagsanslag...............................		1,000
7	Bidrag till Nordisk Tidsskrift för Strafferet..........		1,200
8	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslag....................................		150,000
9	Extra utgifter, reservationsanslag....................		30,000
10	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag.....................................		750,000
11	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag...................................		80,000
12	Kristillägg, förslagsanslag..........................		340,060
		2,368.200
	Summa	\| 18,133,000

Beräknat belopp.

OiiKWM H 03 W H

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

	Kronor	Kronor
A. Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag.........................	907,400
Omkostnader, förslagsanslag.......................	458,000
Förstärkning av personalorganisationen...........	404,900	1,770,300
B. Sveriges representation i utlandet. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär personal m. m., förslags-anslag ........................................	3,030,200 308,000	1,770,300
Attachéer, förslagsanslag.........................
Pressattachéer, förslagsanslag.....................	136,900
Skrivbiträden, reservationsanslag...................	665,000
Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag	180,000	4,320,100
Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, re-servationsanslag .................................		115,000
Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag......		195,000
Rese- och flyttningsersättningar, förslagsanslag.......		265,000
Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat, förslagsanslag...................................		310,000
övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat, förslagsanslag....................................		155,000
C. Internationella byråer m. m. Sveriges deltagande i internationella konferenser, för-slagsanslag ......................................		5,360,100 ko örn
D. Diverse. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Utrikesdepartementets delfond, förslagsanslag......	* 788,000
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........	* 209,000	997,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
3	Gottgörelse av kostnader för sjöfolk oell nödställda		100,000
4	Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för		50,000
			7,000
0 6	Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige.. Statens informationsstyrelse:	233,300	242,000
/ 8 9 10 11	Omkostnader, förslagsanslag.....................	63,000	296,300
		6,000
		10,000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-		5,000
			20,000
13	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,		25,000
14	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,		4,500
15	Kristillägg, förslagsanslag..........................		80,000
		1,842,800
	Summa		9,028,200

CO to Hk

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

A. Försvarsdepartementet.

Försvarsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.............

2 Omkostnader, förslagsanslag...........

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméförvaltningen:

Avlöningar, förslagsanslag..................

Omkostnader, förslagsanslag................

Marinförvaltningen:

Avlöningar, förslagsanslag..................

Omkostnader, förslagsanslag................

Flygförvaltningen:

Avlöningar, förslagsanslag..................

Omkostnader, förslagsanslag................

C. Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

Försvarsstaben:

Avlöningar, förslagsanslag........................

Omkostnader, förslagsanslag......................

Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag
Fältövningar, reservationsanslag ..................

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag
........................................

Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag
........................................

Kronor	Kronor
400,000
79,000	479,000
	479,000
* 835,000
192,000	1,027,000
469,000
178,000	647,000
232,000
128,500	360,500
484.000 100.000 30,000	2,034,500
3,000	617,000
*48,000,000 890,000	617,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
7	Avlöningar till personal å reservstat, förslagsan-	765,000
8 9	Avlöningar till personal i arméns reserver, förslagsan- Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., for-	660,000 460,000
10		1,100,000	51,875,000
Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga:	12,000,000
11 12 13 14 15	pram lii Hrad åt värnnliktisa. förslapsanslag........	575,000	12,575,000
Sjukvård:	1,120,000
	350,000	1,470,000
Resor och militärtransporter: Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader, förslags-	1,300,000
16 17		1,175,000
Reseersättningar m. m., \oibiuybuiiziu.y............ Rese- och traktamentskostnäder m. m. för hästuttag-	35,000	2,510,000
18	Expenser m. m.: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslags-	7,400,000
19 20 21 22 23 24 25		965,000
	190,000	8,555,000
Mathållning m. m.:	27,000,000
	4,600,000	31,600,000
Intendenturmateriel m. m.:	17,500,000 2,150,000 200,000
Kasern- och förplägnadsutredning, reservationsanslag . Engångskostnader för anskaffning av kaserninventa-
26	Inventarier för nytillkomna truppförband, reservations-	* 500,000	20,350,000
27 28 29 30 31 32 33 34 35 36	Undervisning och övningar: Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag..... Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, sär-skilda utbildningskurser m. m., reservationsanslag .	250,000 1,300,000 6,000,000 2,000,000
Fält- och fälttjänstövningar. reservationsanslag......	9,550,000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:	850,000
	145,000
	25,000
	5,00C	1,025,000
Tygmateriel m. m.: Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m., reserva-	25,000,00( 1,000,00(

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
37 38 39 40	Motor- och anspannsfordon m. m., reservationsanslag Den industriella krigsberedskapen, reservationsanslag Försök med viss tygmateriel, reservationsanslag ____ Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag ....	3,300,00C 200,00C 500,00C 47,000,000	77,000,000
41 42	Fortifikatoriska anläggningar: Befästningars underhåll m. m., reservationsanslag... Bidrag och understöd: Understöd åt den frivilliga landstormsutbildningen, reservationsanslag .......	39^ nnn	500,000
43	Bidrag till frivilliga automobilkåren, reservationsan-slag ..........................	1 n nnn
44 45 46	Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag .. Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservations-anslag ..............	20,000 8,000 otin rinn
47 48	Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag.. Understöd åt vissa föreningar m. m., reservationsan-slag ........................... •	775,000 on nnn	2,108,000

	Marinen.		219,118,000
49	Avlöningar m. m. till fast anställd personal: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsan-slag ............................	*91 nnn unn
50	Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsan-slag ............................	QAf» rinn
51	Avlöningar till personal å reservstat, förslagsan-slag ........................	å(\ nnn
52	Avlöningar till personal i marinens reserver, förslags-anslag ................	99^ nnn
53	Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., förslagsanslag............	99n nnn
54	Ekiperingsersättningar, förslagsanslag..........	580,000	23,015,000
	Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga: De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag ...... Familjebidrag åt värnpliktiga, förslagsanslag........
55 56	1,515,000 65,000	1,580,000
57	Sjukvård: Sjukvård, förslagsanslag..........	284,000 20,000
58	Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag ......	304,000
	Resor och militärtransporter: I Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader, förslags-anslag ..............
59	91 n nnn
60	Reseersättningar m. m., förslagsanslag ......	195,000	405,000
	Expenser m. m.: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslaas-anslag ................
61	1 4^n nnn
62 63	Övriga expenser m. m., reservationsanslag....... Publikationstryck, förslagsanslag............	332,000 80,000	1,862,000
64	Mathållning, förslagsanslag ..........
	6,700,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	Intendenturmateriel m. m.:
65	Beklädnad, reservationsanslag ....................	3,130,000
66	Kasern- och förplägnadsutredning, reservationsanslag. .	405,000
67	Viss intendenturmateriel för kustartilleriet, reserva-
	tionsanslag ..................................	1,172,000
68	Inventarier till sporthall för kustflottan, reservations-
		45,000	4,752,000
	Undervisning och övningar:
69	Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag......	89,000
70	Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, sär-
	skilda utbildningskurser m. m., reservationsanslag..	134,000
71	Flottans övningar, reservationsanslag ..............	9,200,000
72	Kustartilleriets övningar, reservationsanslag.........	1,480,000
73	Studiestipendier, reservationsanslag................	1,000	10,904,000
	Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:
74	Fartygsbyggnader för flottan, reservationsanslag......	73,320,000
75	Fartygsbyggnader för kustartilleriet, reservationsanslag	1,500,000
76	Underhåll av flottans fartyg m. m., reservationsanslag	11,250,000
77	Underhåll av kustartilleriets materiel m. m., reserva-
	tionsanslag ..................................	1,540,000
78	Anskaffning och underhåll av motorfordon, reserva-
		70,000
79	Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,
	reservationsanslag.............................	6,507,000
80	Vissa materielförsök, reservationsanslag.............	400,000
81	Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reserva-
	tionsanslag...................................	10,824,000
82	Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m., re-
	servationsanslag...............................	606,000
83	Anskaffning av viss båtmateriel, reservationsanslag ..	84,000
84	Industriens krigsorganisation, reservationsanslag.....	200,000	106,301,000
	Fortifikatoriska anläggningar:
85	Befästningars underhåll m. m., reservationsanslag----		400,000
	Bidrag och understöd:
86	Bidrag till Sveriges frivilliga motorbåtskår," reserva-
	tionsanslag..................•''................	45,000
87	Understöd åt föreningar m. m., reservationsanslag . . .	10,000	55.000
			156,278,000
	Flygvapnet.
	Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
88	Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsan-
		*14,200,00C
89	Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslags-
	anslag.......................................	285,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
90	Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., för-
	slagsanslag...................................	80,000
91	Ekiperingsersättningar, förslagsanslag..............	180,000	14,745,000
	Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga:
92	De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag...........	1,120,000
93	Familjebidrag åt värnpliktiga, förslagsanslag........	25,000	1,145,000
	Sjukvård:
94	Sjukvård, förslagsanslag.........................	173,000
95	Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag...............	65,000	238,000
	Resor och militärtransporter:
96	De värnpliktigas färdkostnader, förslagsanslag......	130,000
97	Reseersättningar m. m., förslagsanslag.............	115,000	245,000
	Expenser m. m.:
98	Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslags-
	anslag....................................	1,200,000
99	Övriga expenser m. m., reservalionsanslag..........	110,000
100	Publikationstryck, förslagsanslag..................	60,000	1,370,000
101	Mathållning, förslagsanslag ...................		3,300,000
	Intendenturmateriel m. m.:
102	Beklädnad, reservationsanslag ....................	1,500,000
103	Kasern- och förplägnadsutredning, reservationsanslag	340,000
104	Engångskostnader för anskaffning av intendenturma-
	teriel m. m., reservationsanslag..................	3,135,000	4,975,000
	Undervisning och övningar:
105	Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag ....	100,000
106	Flygvapnets övningar, reservationsanslag............	17,075,000	17,175,000
	Flygmateriel m. m.:
107	Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag......	*90,000,000
108	Underhåll av flygmateriel, reservationsanslag........	10,625,000
109	Vapen och ammunition, reservationsanslag..........	3,200,000
110	Motorfordon och motorbåtar, reservationsanslag......	1,110,000
lil	Motorvältar för flygfälten, reservationsanslag........	40,000
112	Mörkläggnings- och alarmanordningar för Göta flyg-
	flottilj och Tionde flygflottiljen, reservationsanslag..	30,000
113	Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag............	500,000
114	Industriens krigsorganisation, reservationsanslag......	85,000	105,590,000
			148,783,000
			524,796,000
	D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner.
	Sjökarteverket:
1	Avlöningar, förslagsanslag...................	477,000
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	136,000
3	Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservations-
	anslag ........................	312,700
4	Revidering av vissa sjökort, reservalionsanslag......	10,000
5	Bidrag till internationella hydrografiska byrån, för-
	slagsanslag ..............................	15,000	950,700

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	Krigsarkivet:
6	Avlöningar, förslagsanslag........................	44,700
7	Omkostnader, förslagsanslag......................	7,200
8	Samlingars konservering m. m., reservationsanslag----	6,000	57,900
	Armémuseum:
9	Avlöningar, förslagsanslag........................	42,600
10	Omkostnader, förslagsanslag......................	3,100
11	Samlingars konservering m. m., reservationsanslag ...	13,000	58,700
	Försvarsväsendets kemiska anstalt:
12	Avlöningar, förslagsanslag........................	86,000
13	Omkostnader, förslagsanslag......................	20,000
		85,000	191,000
	Militärmeteorologisk informationstjänst:
15	Avlöningar, förslagsanslag........................	* 62,000
		* 19,000	81,000
	Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå:
17	Avlöningar, förslagsanslag........................	24,500
		2,600	27,100
lo 19	Försvarsväsendets radioanstalt, reservationsanslag......		80,000
	Garnisonssjukvården m. m.:
20	Karolinska sjukhusets gamisonsavdelningar, forslags-
		74,000
	Garnisonssjukhusen:
21	Avlöningar, förslagsanslag............. 868,000
22	Omkostnader, förslagsanslag........... 1,000,000	1,868,000
	Militärapoteket:
23	Avlöningar, förslagsanslag ............ 97,000
24	Omkostnader, förslagsanslag........... 304,000	401,000
25	Sero-bakteriologisk verksamhet, förslagsanslag.......	33,000	2,376,000
	Ammunitions- och verkstadsnämnderna:
26	Statens ammunitionsnämnd, förslagsanslag.........	* 750,000
27	Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag----	* 400,000	1,150,000
			4,972,400
	E. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..........		* 374,000
	Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond:
2	Arméförvaltningens delfond, förslagsanslag..........	*7,230,00C
3	Marinförvaltningens delfond, förslagsanslag ........	*4,336,00C
4	Flygförvaltningens delfond, förslagsanslag..........	*2,813,00C	14,379,000
5	Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag..........		2,200,000
6	Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag----		75,OUO
7	Resestipendier, reservationsanslag....................		15,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
8	Befrämjande av den andliga vården vid försvars väsen-det, reservationsanslag ....................
9	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-vationsanslag ..................
10	Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnplik-tiga, förslagsanslag........................		300.000 15,000 130.000 350.000 nn unn
11	Civilanställnings befrämjande, reservationsanslag ......
12	Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag ..........
13	Chiffreringsapparater, reservationsanslag..............
14	Premier för innehav av vissa automobiler, reservations-anslag ....................
15	Extra utgifter, reservationsanslag....................		525,000 1 Ad nnn
16	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-slagsanslag ...............
17	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag........................		nnn
18	Kristillägg, förslagsanslag.......................		1,900,000 75,000
19	Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag........
			21,493,000
	Summa \|	653,774,900

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

		Kronor	Kronor
	A. Socialdepartementet.
	Socialdepartementet:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	362,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	68,000	430,000
			430,000
	B. Sociala verk och inrättningar.
	Socialstyrelsen:
1	Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,
	förslagsanslag..................................	1,050,000
2	Avlöningar till viss personal för större statistiska
	specialundersökningar, reservationsanslag..........	15,000
3	Omkostnader, förslagsanslag.......................	167,000
A	Socialstyrelsens ortsombud................i.......	18,000	1,250,000
	Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:
5	Avlöningar, förslagsanslag.........................	70,000
A	Omkostnader, förslagsanslag.......................	18,000	88,000
	Arbetsdomstolen:
7	Avlöningar, förslagsanslag.........................	81,600
8	Omkostnader, förslagsanslag.......................	3,900	85,500
Arbetsrådet:
9	Avlöningar, förslagsanslag.........................	113,400
10	Omkostnader, förslagsanslag.......................	18,700	132,100
11	Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalnings-
	skyldighet m. m., förslagsanslag...................		6,500,000
12	Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp, för-
	slagsanslag .....................................		100,000
13	Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag		2,500,000
	Bekämpande av arbetslösheten:
	Statens arbetsmarknadskommission m. m.:
14	Avlöningar, förslagsanslag............*2,800,000
15	Omkostnader, förslagsanslag..........*1,350,000	4,150,000
16	Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.,
	reservationsanslag ............................	*18,000,000	22,150,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

		Kronor	Kronor
	Förbättrande av bostadsförhållandena:
17	Statens byggnadslånebyrå, förslagsanslag..........	53,40C
18	Främjande av bostadsförsörjning för mindre berned-
	lade, bamrika familjer, förslagsanslag...........	*3,000,00C
19	Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-
	bygden, reservationsanslag......................	*3,250,000
20	Bidrag till inrättande av pensionärshem, reserva-
	länsanslag...................................	*100.000	6,403,400
	Statens bosättningslån:
21	Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag...........	27,000
22	Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag ...........	50,000	77,000
	Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd:
	Riksförsäkringsanstalten:
23	Avlöningar, förslagsanslag ............ 2,465,000
24	Omkostnader, förslagsanslag.......... 204,000
25	Riksförsäkringsanstaltens ortsombud
	m. m., förslagsanslag.............. 325,000	2,994,000
	Försäkringsrådet:
26	Avlöningar, förslagsanslag ............ 265,500
27	Omkostnader, förslagsanslag.......... 11,500	277,000
	Yrkesinspektionen:
28	Avlöningar, förslagsanslag ............ 700,000
29	Omkostnader, förslagsanslag.......... 182,000	882,000
30	Kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för oiycks-
	fall i arbete m. m., förslagsanslag...............	500,000
31	Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen
	den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till
	följd av olycksfall i arbete, förslagsanslag........	325,000
32	Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag........	150,000
33	Utbildningskurser för hushållerskor i skogsarbetarför-
	läggningar, reservationsanslag...................	5,000
34	Bidrag till föreningen för arbetarskydd...........	3,000	5,136,000
	Folkpensionering:
	Pensionsstyrelsen:
35	Avlöningar, förslagsanslag ............ 1,960,800
36	Omkostnader, förslagsanslag .......... 282,900
37	Pensionsstyrelsens ortsombud, förslags-
	anslag ........................... 235,000	2,478,700
38	Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m.,	*
	förslagsanslag..................................	145,000,000
39	Barnbidrag, förslagsanslag........................	*13,000,000
40	Åtgärder till förebyggande och hävande av invali-
	ditet, reservationsanslag........................	3,000,000
41	Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
	förslagsanslag..............V .• .................	*1,050,000
42	Ersättning till postverket för tryckning och expedie-
	ring av vissa pensionskvitton, förslagsanslag.....	240,000
43	Ersättning till häradsskrivarna för pensionsavgifts-
	förteckningar, förslagsanslag....................	108,000	164,876,700

* Beräknat belopp.

Kungl. Majtts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	Sjukförsäkring:
44	Bidrag till sjukkassor, förslagsanslag..............	18,400,000
45	Modprsknpspenning, förslagsanslag.................	4,150,000	22,550,000
Blindvård:
46	Ersättning åt blinda m. m., förslagsanslag.........	*2,000,000
47	Utrustning av centraldepån för blindas arbeten, re-
	servalionsanslag ..............................	60,000
48	Driften av centraldepån för blindas arbeten.......	95-OnO
49	Bidrag till de blindas förening...................	65,000	2,220,000
Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:
	Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
	alkoholistanstalt därstädes:
50	Avlöningar, förslagsanslag .............*309,000
51	Omkostnader, förslagsanslag...........*184,000	493,000
	Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens
	alkoholistanstalt därstädes:
52	Avlöningar, förslagsanslag .............*111,300
53	Omkostnader, förslagsanslag........... *80,000	191,300
	Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
54	Avlöningar, förslagsanslag .............*141,000
55	Omkostnader, förslagsanslag...........*145,000	286,000
	Statens alkoholistanstalt å Haknäs:
56	Avlöningar, förslagsanslag.............. *15,400
57	Omkostnader, förslagsanslag............ *19,500	34,900
58	Bidrag till frälsningsarméns räddningshem.........	6,000
59	Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
	driftkostnader m. m., förslagsanslag.............	900,000
60	Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m.,
	förslagsanslag..................................	60,000
61	Resor vid tvångsinternering av alkoholister, för-
	slagsanslag....................................	13,000
62	Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag......	7,000
63	Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag..........	152,000
64	Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
		137,000	2,280,200
	Fattigvård och barnavård:
	Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:
65	Avlöningar, förslagsanslag .............. 66,800
66	Omkostnader, förslagsanslag ............ 29,500	96,300
67	Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag..............	1,650,000
68	Barnavård i allmänhet, för slug san slag..............	190,000
69	Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattig-
	vårdskonventionen m. m., förslagsanslag.........	800,000
70	Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag	90,000
71	Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsför-
	bundet.......................................	12,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
72	Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-anslag ....................................	100,000 3,000,000 145.000 115,900 1,358,000 715.000
73	Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsför-skott, förslagsanslag...........................
74 75	Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m., förslagsanslag..... Bidrag till barnhusen............................
76 77 78	Statens skyddshem: Avlöningar, förslagsanslag ............. 658,000 Omkostnader, förslagsanslag........... 700,000 Bidrag till driften av icke statliga skyddshem, för-slagsanslag ..............................	8,272,200

			244,621,100
1	C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. Medicinalstyrelsen med dithörande stater. Medicinalstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag.........................	685.000 128.000 *100,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................
3	Beredskapsorganisation, förslagsanslag.............	913,000
	Sinnessjuknämnden: Avlöningar, förslagsanslag........................
4	21,300 2,500
5	Omkostnader, förslagsanslag......................	23,800
	Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar, förslagsanslag.........................
6	330,000 orin
7	Omkostnader, förslagsanslag.....................	715,000
	Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar, förslagsanslag.........................
8	nnn
9	Omkostnader, förslagsanslag.......................	99 e;nn	85,500
	Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar, förslagsanslag.........................
10	Q7 ann
11	Omkostnader, förslagsanslag.......................	30,000	127,800
	Provinsialläkarstaten: Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag............ 4,000,000 Sjukvård m. m., förslagsanslag......... 10,000 Reseersättningar, förslagsanslag....... 150,000 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m., förslagsanslag..................................
12 13 14 15	4,160,000 20,000	4,180,000

16 17	Sj ukvårdsanstalterna. Sinnessj ukvårdsanstalter: Statens sinnessjukhus: Avlöningar, förslagsanslag........... 24,600,000 Omkostnader, förslagsanslag......... 14,000,000	38,600,000	6,045,100

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
18	Driftkostnadsersältning för psykiatriska kliniken i
	Lund, förslagsanslag............................	235,000
19	Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg
	och Malmö, förslagsanslag......................	5,000,000
! 20	Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
	vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservations-
	anslag........................................	260,000
21	Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnes-
	sjuka, förslagsanslag...........................	700,000
	Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:
22	Avlöningar, förslagsanslag.............. 83,000
23	Omkostnader, förslagsanslag............ 76,600	159,600
	Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor:
24	Avlöningar, förslagsanslag.............. 44,400
25	Omkostnader, förslagsanslag............ 30,300	74,700
26	Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, för-
	slagsanslag....................................	1,250,000
27	Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som
	icke äro fallandesjuka, förslagsanslag............	1,175,000
	Statens anstalt för fallandesjuka:
28	Avlöningar, förslagsanslag............. 370,000
29	Omkostnader, förslagsanslag........... 166,000	536,000
30	Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag.......	290,000
31	Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och
	nervösa barn, förslagsanslag....................	85,000	48,365,300
	övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
32	Vissa bidrag till lasarett m. m....................	15,800
33	Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
	m. m., förslagsanslag..........................	400,000
34	Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos, för-
	slagsanslag....................................	5,000,000
35	Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos,
	förslagsanslag.................................	1,400,000
36	Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsana-
	torierna m. m., förslagsanslag ..................	55,000
37	Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,
	reservationsanslag..............................	25,400
38	Bidrag till driften av folksanatorierna.............	183,000
39	Behandling av medellösa lupuspatienter från lands-
	orten, förslagsanslag............................	45,000
40	Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
	epidemisjukhus, reservationsanslag...............	545,000
41	Bidrag till driften av epidemisjukhus, förslagsanslag	1,600,000
42	Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
	sjuka, reservationsanslag.......................	105,000
43	Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, för-
	slagsanslag....................................	1,150,000
44	Bidrag till driften av Welanderhcm, förslagsanslag ...	8,000

Bihang till riksdagens protokoll lott. 1 sami. Nr 1. Del 1. 3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
45	Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi,
	förslagsanslag............................	80,000
46	Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter
	för radiumbehandling m. m., förslagsanslag......	165,000	10,777,200
	Vanföreanstalter m. m.:
47	Bidrag till vanföreanstalter, förslagsanslag..........	2,530,000
48	Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag .	240,000
49	Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna	36,000
50	Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag.........	120,000
51	Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska
	lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag........	16,000	2,942,000
	F örlossningsanstalter:
52	Bidrag till driften av förlossningsanstalter och vänte-
	hem m. m., förslagsanslag......................	*1,300,000
53	Viss ersättning till barnbördshuset i Lund..........	1,400	1.301,400
			63,385,900
	Hälsovård i allmänhet.
	Statens institut för folkhälsan:
54	Avlöningar, förslagsanslag..................	255,000
55	Omkostnader, förslagsanslag.................	120,000	375,000
	Barnmorskeläroanstalterna:
56	Avlöningar, förslagsanslag........................	55,800
57	Omkostnader, förslagsanslag.......................	54,000
58	Repetitionskurser för barnmorskor, förslagsanslag. ..	12,500	122,300
	Statens sjuksköterskeskola:
59	Avlöningar, förslagsanslag .......................	49,500
60	Omkostnader, förslagsanslag .....................	54,500	104,000
61	Stipendier till elever vid av staten godkända sjuk-
	sköterskeskolor, reservationsanslag ................		12,000
62	Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköter-
	skor och husmödrar vid sjukvårdsanstalter ......		5,000
63	Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarn-
	morskor m. m., förslagsanslag.....................		2,500,000
64	Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,
	förslagsanslag....................................		950,000
65	Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag		1,000,000
66	Bidrag till förebyggande mödra- och barnavård, förslags-
	anslag...............................		400,000
67	Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslags-
	anslag.........................................		300,000
68	Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
	reservationsanslag...............................		100,000
69	Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare och dist-
	riktstandsköterskor m. m., förslagsanslag..........		550,000
70	Lindring i obemedlades och mindre bemedlades tand-
	vårdskostnader, förslagsanslag...................		50,000
71	Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslags-
	anslag..........................................		400,000)

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
72	Skyddskoppympningen, förslagsanslag................		90,000
73	Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-
	slagsanslag......................................		22,000
74	Lindring i mindre bemedlade patienters å lands-
	bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag .......		130,000
75	Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,
	reservationsanslag................................		45,000
76	Sjuktransporter med flygplan, förslagsanslag........		100,000
77	Bidrag till centralt sjukhusarkiv....................		18,000
			7,273,300
			76,704,300
	D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
’	Överståthållarämbetet m. m.:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	*560,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	*115,000	675,000
	Länsstyrelserna:
3	Avlöningar, förslagsanslag.........................	7,465,000
4	Sjukvård m. m., förslagsanslag...................	35,000
5	Reseersättningar, förslagsanslag....................	105,000
6	Expenser, förslagsanslag..........................	1,100,000
7	Publikationstryck, förslagsanslag...................	110,000	8,815,000
	Landsfogdarna m. m.:
8	Avlöningar, förslagsanslag.........................	*320,000
9	Omkostnader, förslagsanslag.......................	*50,000	370,000
	Landsfiskalerna m. m.:
10	Avlöningar, förslagsanslag.........................	*5,950,000
11	Omkostnader, förslagsanslag.......................	*1,180,000
12	Inlösen av vissa inventarier m. m., förslagsanslag . .	*430,000	7,560,000
	Häradsskrivare:!
13	Avlöningar, förslagsanslag........................	*797,000
14	Omkostnader, förslagsanslag......................	*20,000	817,000
			18,237,000
	E. Polisväsendet.
	Statspolisorganisationen:
1	Statspolisintendenten m. m., förslagsanslag.........	23,800
2	Inköp av motorfordon och ridhästar, reservationsanslag,
	därav 101,000 kronor att avräknas mot automo-
	bilskattemedlen..............................	111,000
3	Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, förslags-
	anslag, därav 130,000 kronor att avräknas mot
	automobilskattemedlen.........................	350,000
4	Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav
	280,000 kronor att avräknas mot automobilskatte-
	medlen.......................................	2,900,000
5	Utbildning i motorfordonskunskap, att avräknas mot
	automobilskattemedlen.........................	4,000	3,388,800

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
16	Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag		215,000
7	Bidrag till den lokala polisorganisationen å lands-
	bygden m. m., förslagsanslag.....................		2,100,000
	Statens polisskola:
8	Avlöningar, förslagsanslag........................	118,000
9	Omkostnader, förslagsanslag.....................	40,000	158,000
	Statens kriminaltekniska anstalt:
10	Avlöningar, förslagsanslag.......................	185,900
11	Omkostnader, förslagsanslag.....................	107,700	293,600
12	Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av
	särskilda anordningar för polisväsendet i dess hel-
	het m. m., förslagsanslag.........................		125,000
13	Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen		''
	om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
	förslagsanslag....................................		100,000
14	Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsen-
	det, förslagsanslag, därav 60,000 kronor att avräk-
	nas mot automobilskattemedlen..................		520,000
15	Särskild polisverksamhet för uppdagande av lönnbrän-
	ning m. m.....................................		8,000
16	Poliskollegierna, förslagsanslag.......................		1,500
17	Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten,
	förslagsanslag...................................		1,000
			6,910,900
	F. Civila luftskyddet.
	Luftskyddsinspektionen:
1	Avlöningar, förslagsanslag ......................	*201,500
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	*58,000	259,500
	Civilt luftskydd:
3	Alarmeringsanordningar, reservationsanslag.........	*100,000
4	Gasskyddsutrustning, reservationsanslag............	*525,000
5	Inköp av brandslang, förslagsanslag..............	500,000
6	Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbruk-
	ningsändamål m. m., förslagsanslag.............	*490,000
7	Luftskyddsövningar, förslagsanslag................	*50,000
8	Försöksverksamhet, förslagsanslag................	*65,000
9	Statens luftskyddsskoia, förslagsanslag............	*40,000
10	Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning
	av luftskyddspersonal m. m....................	*477,600	2,247,600
	Statens utrymningskommission:
11	Avlöningar, förslagsanslag.......................	*180,000
12	Omkostnader, förslagsanslag.....................	*60,000	240,000
		\| 2,747,100

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	G. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag .......	*3,026,000
2	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .......	*2,189,000	5,215,000
3	Ersättning till statens domäners fond för upplåten
	mark, förslagsanslag............................		8,000
4	Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag		1,000
5	Bidrag till institutet för socialpolitisk och kommunal
	utbildning och forskning ........................		20,000
6	Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m.,
	reservationsanslag...............................		800,000
7	Bidrag till frivillig verksamhet för utnyttjande av
	kvinnlig arbetskraft för försvarsberedskapsändamål		35,000
8	Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris,
	förslagsanslag...................................		9,400
9	Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag		2,000
10	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslag....................................		250,000
11	Extra utgifter, reservationsanslag....................		90,000
12	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag...................................		*500,000
13	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag...................................		300,000
14	Kristillägg, förslagsanslag..........................		*1,850,000
			9,080,400
	Summa	858,730,800

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	A. Kommunikationsdepartementet.
	Kommunikationsdepartementet:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	306,600 96,700
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	403,300

			403,300
	B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
	Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1	Avlöningar, förslagsanslag, därav 346,900 kronor att
	avräknas mot automobilskattemedlen............	693,800
2	Omkostnader, förslagsanslag, därav 67,900 kronor att
	avräknas mot automobilskattemedlen............	134,000	827,800

3	Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
	automobilskattemedlen..........................		200,000
4	Vägorganisationen i länen, förslagsanslag, att avräknas
	mot automobilskattemedlen.....................		918,000
	Vägbyggnader och vägunderhåll:
5	Bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att av-
	räknas mot automobilskattemedlen............	47,700,000
6	Bidrag till byggande av broar, reservationsanslag,
	att avräknas mot automobilskattemedlen.......	2,500,000
7	Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund, reserva-
	tionsanslag, att avräknas mot automobilskattemed-len ................................	300,000
8	Stensättning av vägar, reservationsanslag, att avräknas
	mot automobilskattemedlen ....................	4,000,000
9	Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsår-
	beten, reservationsanslag, att avräknas mot auto-mobilskattemedlen .................	12,000
10	Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors-
	ningar, reservationsanslag, att avräknas mot auto-mobilskattemedlen ...........................	100,000
11	Avsättning till statens automobilskattemedelsfond,
	förslagsanslag..............................	100

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
12	Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna, reserva-
	tionsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
	medlen......................................	7,500,000
13	Vägskatteutjänmingsbidrag, förslagsanslag, att av-
	räknas mot automobilskattemedlen............	*3,510,000
14	Bidrag till nyanläggning av landsvägar, reservations-\
	anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ..	4,000,000
15	Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norr-
	bottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorr-
	lands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs
	och Värmlands län, reservationsanslag, att avräknas
	mot automobilskattemedlen.....................	1,500,000
16	Bidrag till byggande och förbättring av vissa för
	riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar,
	reservationsanslag, att avräknas mot automobil-
	skattemedlen.................................	3,790,000
17	Bidrag till byggande av enskilda vägar, reserva-
	tionsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
	medlen......................................	500,000
18	Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., re-
	servationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
	medlen......................................	300,000
19	Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden,
	reservationsanslag, att avräknas mot automobil-
	skattemedlen................................	13,000,000	88,712,100
	Hamnar och farleder:
20	Bidrag till hamn- och farledsundersökningar, för-
	slagsanslag....................................	8,000
21	Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations-
	anslag........................................	100,000
22	Underhåll och drift av statens fiskehamnar och far-
	leder, förslagsanslag...........................	85,000
23	Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-
	stödda fiskehamnar, reservationsanslag...........	100,000	293,000
			90,950,900
!	C. Vägtrafikväsendet.
1	Besiktning av motorfordon, förslagsanslag............		625,000
2	Registrering av motorfordon, förslagsanslag...........		1,000
3	Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservations-		25,000

	Statens biltrafiknämnd:
4	Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot auto-
	mobilskattemedlen............................	t>3,00U
5	Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot auto-
	mobilskattemedlen............................	26,000	89,000
			740,000

Beräknat belopp.

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
1	D. Byggnadsväsendet. Byggnadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag............	709,500 87,000
2	Omkostnader, förslagsanslag........	796,500 ion
3	Omändring för vedeldning av vissa under statens för-valtning stående värmeanläggningar, reservationsan-slag ............................
4	Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar, förslagsanslag........	710,000 86,200
5	Omkostnader, förslagsanslag......	796,200 60,000
6	Underhåll av vissa historiska byggnader m. m., reserva-tionsanslag ............
			1,652,800
	E. Diverse.
1 2	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag........ Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor, förslagsanslag ............		*331,000 5,000 10 500 000
3	Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, förslagsanslag...............
4	Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsan-slag ..............................		350 OOO
5 6	Extra besiktningar av luftfartyg m. m., förslagsanslag .. Ersättningar för skador vid eldsläckning, förslagsan-slag ...............................		2,000 1 0 OOO
7	Understöd åt privatflyget, reservationsanslag......		190,000 *90,000 2,000 2,000 50,000 1 O OOO
8	Statens brandskola.........
9	Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund.....
10	Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ......
11 12	Bidrag, till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, för-slagsanslag ...............
13	Inköp av gatsten, reservationsanslag..........		3,000,000 05 OOO
14	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-vationsanslag ............
15	Extra utgifter, reservationsanslag.........		25,000 70 OOO
16	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-slagsanslag ...............
17	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.............		1 0 OOO
18	Kristillägg, förslagsanslag...............		130,000
	* * * *
			14,848,600
	Summa \|		108,595,600

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

		Kronor	Kronor
	A. Finansdepartementet.
	Finansdepartementet:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	447,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	53,0UU	500,000
			500,000
	B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
	Kammarkollegiet:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	393,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	31,500	424,500
	Statskontoret:
3	Avlöningar, förslagsanslag.........................	573,000
4	Omkostnader, förslagsanslag.......................	84,500	657,500
	Kammarrätten:
5	Avlöningar, förslagsanslag.........................	703,000
6	Omkostnader, förslagsanslag.......................	24,000
7	Kammarrättens årsbok, förslagsanslag..............	5,000	732,000
	Statistiska centralbyrån:
8	Avlöningar till personal för verksamheten i all-
	mänhet, förslagsanslag..........................	402,000
9	Avlöningar till personal vid 1940 års allmänna folk-
	räkning, reservationsanslag......................	310,000
10	Avlöningar till personal vid 1940 års valstatistik,
	reservationsanslag.............................	8,700
11	Omkostnader, förslagsanslag.......................	241,000
12	Bibliotekets underhållande, reservationsanslag.......	3,000	964,700
	Riksräkenskapsverket:
13	Avlöningar, förslagsanslag.........................	695,000
14	Omkostnader, förslagsanslag.......................	94,000	789,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
15	Statens lönenämnder: Avlöningar, förslagsanslag...................	81 nnr
16	Omkostnader, förslagsanslag.................	7,00C	88,000
17	Statens bostadsnämnd..................
	7,000
18	Statens krisrevision: Avlöningar, förslagsanslag.....................	190,00C a* nnn
19	Omkostnader, förslagsanslag..................	235,000
	Yalutakontoret: Avlöningar, förslagsanslag........................
20	97* nnn
21	Omkostnader, förslagsanslag.....................	" 4 7* onni ---
		*	1 uou.uuu
			4,247,700
	C. Skatte- och kontrollväsen.1
1	Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullsty-relsen, förslagsanslag................	940,000 17,950,000 *2,418,000
2	Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, för-slagsanslag ......................
3	Omkostnader, förslagsanslag...............	21,308,000
	Kontrollstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag...............
4	437,200 85,800 *325,000 78,000
5	Omkostnader, förslagsanslag..............
6	Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag......
7	Granskning av systembolagens ekonomiska förvalt-ning, förslagsanslag..................	926,000
	Mynt- och justeringsverket: Avlöningar, förslagsanslag...............
8	48* nnn
9	Omkostnader, förslagsanslag..............	na onn	553,200
10 11 12	Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag.. Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag.. Jordbrukskassetillsynen: Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond........
30,000 30,000	75.000 15.000
13	Förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond.....	60,000 1 nn nnn
14	Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslags-anslag ........................
15 16	Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag Stämpelomkostnader, förslagsanslag..........		200,000 270,000 4,500,000 1 n nnn
17	Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag.......
18	Särskild ersättning till indrivningsförrättare, förslags-anslag ...........................
19	Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning i beskattningsärenden, förslagsan-slag .............................		1 nnn
20	Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-anslag ............................		1 o nnn
		1
		\| 28,170,200

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	D. Ersättningar tor särskilda förmåner och
	rättigheter m. m.
1	Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag		6,000,000
2	Städers friheter, förslagsanslag......................		40,000
3	Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
	landsting, för till statsverket indragna brännvins-
	försäljningsmedel................................		3,100,000
4	Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags-
			16,000
5	Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag......		18,000
6	Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag ...		16,500,000
7	Ersättning till kommunerna för mistad kommunal pro-
	gressivskatt....................................		7,825.000
			33,499,000
	E. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........	*491,000
2	Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag........	*70,000	561,000
3	Statens intressekontor...........................		241,000
4	Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-
	slagsanslag......................................		5,000
5	Bidrag till vissa internationella byråer, förslagsanslag.		b,000
6	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslag....................................		200,000
7	Fortlöpande konsumtionsundersökningar, förslagsanslag		22,000
8	Extra utgifter, reservationsanslag....................		30,000
9	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag......................................		*11,000
10	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag...................................		260,000
11	Kristillägg, förslagsanslag..........................		*870,000
		2,208,000
	Summa	1	\| 68,624,900

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

		Kronor	Kronor
1	A. Ecklesiastikdepartementet. Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag.................	400,000 54,700
2	Omkostnader, förslagsanslag...............	454,700

			454,700
1	B. Arkiv, bibliotek och museer. Riksarkivet: Avlöningar, förslagsanslag...............	287,500 48,200 1,500 25,500
2	Omkostnader, förslagsanslag..............
3	Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservations-anslag ................
4	Bokbindning och konservering av arkivalier, reser-vationsanslag ..................	362,700
	Landsarkiven m. m.: Avlöningar, förslagsanslag.................
5	180,500 47.000 700 36.000
6	Omkostnader, förslagsanslag................
7	Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reserva-tionsanslag .....................
8	Bokbindning och konservering av arkivalier, reser-vationsanslag ................	264,200
	Kungl, biblioteket: Avlöningar, förslagsanslag....................
9	336,400 60,200 80,000
10	Omkostnader, förslagsanslag..............
11	Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag......	476,600
12	Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar, förslagsanslag..............	42,000 1,900 10,800
13	Omkostnader, förslagsanslag..............
14	Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag......	54,700
15	Nationalmuseet: Avlöningar, förslagsanslag...................	253,000 47,000 nn rinn
16	Omkostnader, förslagsanslag..................
17	Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-anslag ....................	330,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
18 19 20	Livrustkammaren:	62,700
	11,400
Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-	500	74,600
21 22 23	Naturhistoriska riksmuseet:	352,000
	49,200
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reser-	47,000	448,200
24 25 26	Statens etnografiska museum:	55,000
	20,900
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reserva-	2,900	78,800
27 28 29 30			208,000
		20,000
		15,500
Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fynd-		13,200
31	Ridrag till mnsikhistoriska museet..................		11,000
C. Kyrkliga ändamål.		2,357,500

1	Domkapitlen och stiftsnämnderna:	*297,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	*70,000	367,000
Q			8,000
A			5,046,400
5	Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-		80,000
6	Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., för-		11,900
			3,300
8	Stipendier för utbildande vid universitet av präster,		3,600
9	Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i ut-		43,200
10	Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa		65,000
11 12 13			800
		175,000
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag...............................		2,000
		\| 6,800,200

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	'' D. Akademier m. m.
1	Bidrag till svenska akademien...........		9 ^nn
2	Bidrag till vetenskapsakademien..........		50,200
	Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
	Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu-
	seum m. m.:
3	Avlöningar, förslagsanslag............... 431 100
4	Omkostnader, förslagsanslag............. 82 000	513,100
	Statens historiska museum m. m.:
5	Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-
	anslag..................	5,000
	Riksantikvarieämb etet:
6	Vård och underhåll av fornlämningar och bygg-
	nadsminnesmärken, reservationsanslaq..........	24,000
	Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
7	Avlöningar............................. 21,400
8	Omkostnader, förslagsanslag.............. 5,900	27,300	569,400
	Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
9	Avlöningar, förslagsanslag...............	194,500 35,100 18,000
10	Omkostnader, förslagsanslag............
11	Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.....
12	Stipendier m. m., reservationsanslaq.........	4,900	252,500
	Musikaliska akademien med musikhögskolan:
13	Avlöningar, förslagsanslag................	255,700 22,500
14	Omkostnader, förslagsanslag...............
15	Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
	underhåll och vård av instrument, reservations-anslag .........................	3,800 5,000
16	Stipendier m. m..................	287,000

			1,161,400
	E. Universiteten, den medicinska undervisningen
	m. m.
	Universitetskanslersämbetet:
1	Avlöningar, förslagsanslag..............	51 400
2	Omkostnader, förslagsanslag........	2,600	54,000
	Uppsala universitet:

3	Avlöningar, förslagsanslag.........	2,060,000 208,000 425,000
4	Omkostnader, förslaqsanslaq........
5	Materiel m. m., reservationsanslag......
6	Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
	reservationsanslag.............	11 r; nnn	2,808,000
	Lunds universitet:

7	Avlöningar, förslagsanslag..........	181^ nnn
8	Omkostnader, förslagsanslag..........	103,200

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
9	Materiel m. m., reservationsanslag.................	264,300
10	Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
	reservationsanslag..............................	106,000	2,288,500
	Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
11	Avlöningar, förslagsanslag.........................	*780,000
12	Omkostnader, förslagsanslag.....................	44,200
13	Materiel m. m., reservationsanslag.................	99,000
14	Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reserva-
	tionsanslag....................................	20,000	943,200
	Tandläkarinstitutet:
15	Avlöningar, förslagsanslag.........................	242,500
16	Omkostnader, förslagsanslag.......................	140,000	382,500
	Universitetssjukhus:
	Karolinska sjukhuset:
17	Avlöningar, förslagsanslag.......... *4,000,000
18	Omkostnader, förslagsanslag........ *2,700,000	6,700,000
	Serafimerlasarettet:
19	Avlöningar, förslagsanslag.......... *1,670,000
20	Omkostnader, förslagsanslag........ *1,430,000	3,100,000
21	Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala, för-
	slagsanslag..................................	300,000
22	Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund	190,000
23	Bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken
	vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,
	reservationsanslag............................	79,000
24	Bidrag till anskaffande av apparatur för röntgen-
	diagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjuk-
	vårdsinrättningar i Lund......................	17,800
25	Bidrag till vissa ändringsarbeten inom kirurgiska
	polikliniken och röntgendiagnostiska avdelningen
	vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,
	reservationsanslag.............................	44,900
26	Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm..	435,000
27	Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm,
	förslagsanslag................................	68,300	10,935,000
	Gemensamma universitetsändamål:
28	Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus
	för klinisk undervisning i epidemiologi åt medi-
	eine kandidater................................	12,600
29	Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar......	18,000
30	Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordrings-
	ärenden, förslagsanslag.........................	25,000
31	Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala
	och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska in-
	stitutet, reservationsanslag.....................	184,700
32	Stipendier för främjande av högre juridiska studier
	vid universiteten i Uppsala och Lund..........	10,000
33	Forskarstipendier för docenter vid universiteten i
	Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirur-
	giska institutet...............................	44,000	294,300

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941,

		Kronor	Kronor
	Rasbiologiska institutet:
1 34	Avlöningar, förslagsanslag.........................	44,70C
35	Omkostnader, förslagsanslag......................	7,200
36	Materiel m. m., reservationsanslag.................	17,000	68,900
	Farmacevtiska institutet:
37	Avlöningar, förslagsanslag.........................	93,600
38	Omkostnader, förslagsanslag.......................	14,500
39	Materiel m. m., reservationsanslag.................	2,700	110,800
	Ortnamnskommissionen:
40	Avlöningar, förslagsanslag .......................	25,100
41	Omkostnader, förslagsanslag.....................	3,600
42	Insamling och bearbetning av vetenskapligt material,
	reservationsanslag.............................	12,000	40,700
43	Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamns-
	undersökningar.................................		2,000
	Landsmålsarkiven:
44	Avlöningar, förslagsanslag.......................	103,100
45	Omkostnader, förslagsanslag.....................	7,800
46	Insamling och bearbetning av vetenskapligt material,
	reservationsanslag.............................	30,000	140,900
47	Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ort-
	namns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola		5,000
48	Understödjande av svensk folkminnesforskning......		28,700
			18,102,500
	F. Tekniska högskolor.
	Tekniska högskolan i Stockholm:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	1,180,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	266,000
3	Materiel m. m., reservationsanslag.................	457,700
4	Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
	reservationsanslag..............................	35,000
5	Stipendier.....................................	11,000	1,949,700
	Chalmers tekniska högskola:
6	Avlöningar, förslagsanslag ........................	367,000
7	Omkostnader, förslagsanslag.......................	80,800
8	Materiel m. m., reservationsanslag.................	105,000
9	Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
	reservationsanslag..............................	25,000
10	Stipendier.....................................	900
11	Utrustning av nybyggnad för fackavdelningen för
	skeppsbyggeri m. m., reservationsanslag ........	35,000	613,700
12	Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid de
	tekniska högskolorna...........................		1,500
13	Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de
	tekniska högskolorna, förslagsanslag..............		3,000
			2,567,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	G. Skolöverstyrelsen.
	Skolöverstyrelsen:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	*780,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	*120,000	900,000
			900,000
	H. Allmänna läroverken m. m.
	Högre lärarinneseminariet:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	396,800
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	42,300
3	Stipendier.....................................	1,700	440,800
	Allmänna läroverken:
4	Avlöningar, förslagsanslag.........................	28,311,000
5	Omkostnader, förslagsanslag......................	l2ö,UUU
6	Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag.....	10,000
7	Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m., förslagsanslag	500,000
8	Ersättning för djäknepenningar m. m.............	8,500	28,954,500
9	Bidrag till direktionen över Stockholms stads under-
	visningsverk...................................		2,000
	Kommunala läroverk:
10	Understöd åt vissa kommunala gymnasier.........	14,000
11	Bidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag----	4,500,000
12	Bidrag till kommunala mellanskolor, förslagsanslag	3,650,000
13	Bidrag till praktiska mellanskolor, förslagsanslag ...	2,150,000	10,314,000
	Privatläroverk:
14	Bidrag till högre goss- och samskolor, förslagsanslag.	*618,000
15	Bidrag till högre flickskolor, förslagsanslag.........	*572,000
16	Bidrag till enskilda mellanskolor, förslagsanslag.....	*48,000
17	Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm...........	5,000
18	Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstal-
	ternas vikariatskassa, förslagsanslag..............	5,400
19	Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
	enskilda läroanstalter, förslagsanslag.............	74,700	1,323,100
20	Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lära-
	rinnor i kvinnlig slöjd...........................		*20,500
21	Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala...		*72,000
22	Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-
	hållsgöromål....................................		*11,500
23	Läroboksnämnden.................................		8,500
			41,146,900
	I. Folkundervisningen.
	Anstalter för lärarutbildning m. m.
	Folkskolescminarier:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	*2,330,000
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	*235,000
3	Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..........	*40,000	2,605,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
4	Småskoleseminarier: Avlöningar, förslagsanslag...............	500,000 55,000 5,000 1 n eifin
5	Omkostnader, förslagsanslag.............
6	Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..........
7	Stipendier.........................	573,500
8 9	Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m., förslagsanslag Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjd-lärarutbildning ....................
	29,000 5,000
			3,212,500
	Folkskolinspektionen.
10	F olkskolinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag...............	685,000 200,000
11	Omkostnader, förslagsanslag..........	885,000

	Folkskoleväsendet.		885,000
12	Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, för-slagsanslag ...................	orm nnn
13	Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor, för-slagsanslag .....................	3 400 000
14 15	Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m., förslagsanslag.... Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern, förslagsanslag.....	400,000 280,000 105,000 30,000 •qr;n nnn
16	Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, förslagsanslag.............
17 18	Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn, förslagsanslag..... Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträ-dande föreståndarinnor vid skolhem och arbets-stugor, förslagsanslag................
19	Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folk-skoleväsendets omorganisation förlorat sin anställ-ning, förslagsanslag..............	14 700
20 21	Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem, förslagsanslag ... Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skol-pliktiga barn, förslagsanslag...............	1,350,000 2,000,000 400,000 1 nnn nnn
22	Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning, re-servationsanslag ..........
23	Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler, för-slagsanslag .................
24	Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler, förslagsanslag.................	*1,690,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
25	Hyresbidrag för undervisningslokaler, förslagsanslag	*180,000
26	Underhålls- och materielbidrag, förslagsanslag .....	*900,000
27	Tjänstebostadsbidrag, förslagsanslag...............	*3,100,000
28	Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag	14,500	151,214,200
	Nomadskolor:
29	Avlöningar, förslagsanslag.........................	141,600
30	Omkostnader, förslagsanslag.......................	128,000
31	Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskolesemi-
	narierna i Luleå och Umeå, förslagsanslag.......	400
32		800
33	Örn- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag ....	300,000	570,800
	Fortsättningsskolor:
34	Bidrag till avlöning åt lärare, förslagsanslag........	*4,100,000
35	Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsen-
	det, förslagsanslag.............................	*600,000	4,700,000
			156,485,000
	Högre folkskolor och folkhögskolor.
36	Understöd till högre folkskolor, förslagsanslag........		1,300,000
	Folkhögskolor:
37	Understöd, förslagsanslag.........................	1,355,000
38	Stipendier åt elever, förslagsanslag................	500,000	1,855,000
			3,155,000
	Abnormundervisningen.
	Läroanstalter för blinda:
39	Avlöningar, förslagsanslag.........................	366,700
		170,000	536,700
	Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
41	Avlöningar, förslagsanslag.........................	198,700
42	Omkostnader, förslagsanslag.......................	94,600	293,300
43	Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reserva-
	tionsanslag......................................		4,900
44	Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
	förslagsanslag...................................		15,500
45	Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag........		7,000
	Dövstumskolorna:
46	Avlöningar, förslagsanslag........................	1,217,000
47	Omkostnader, förslagsanslag......................	535,000
48	Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande vår-
	dare, förslagsanslag...........................	35,000
49	Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga elever	5,000	1,792,000
50	Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos
	landsting uppförda dövstumlärare, förslagsanslag ...		13,200
51	Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn,
	förslagsanslag..................................		13,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
52	Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar, förslagsanslag...........	43,000 13,100
53	Omkostnader, förslagsanslaq..........	56,100

54	Bidrag till tidning för dövstumma...............		1,000 7,000
55	Bidrag till svenska föreningen för dövas väl......

			2,739,700
1	J. Yrkesundervisningen. Tekniska läroverk: Avlöningar, förslagsanslag...................	1,304,000 119,900 53,300 9,000 3,200	166,477,200
2	Omkostnader, förslagsanslag..............
3 4	Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......... Stipendier.......................
5	Undervisning i färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping.........................	1,489,400
	••••••
6	Understöd åt handelsgymnasier ....................		349,700
7	Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-ning: Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-visning, förslagsanslag.....................	2,300,000 1,040,000 415.000 730.000 856,000
8	Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ung-dom, förslagsanslag........................
9	Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervis-ning, förslagsanslag ...........................
10	Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag................
11	Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbets-lös ungdom, förslagsanslaq..................	5,341,000

12	Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm, förslagsan-slag ..............................	161,000 25,400
13	Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........
14 15	Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag ... Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping ....	29,400 18,000	233,800
16	Utbildande av lärare vid vrkesundervisningen . ..		30,000
			7,443,900
1 2	K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag.... Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m.....		1,640,000 60,000 161,000
3	Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar................

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
4	Understöd för anordnande av flyttande folkhögskole-
	kurser.........................................		60,000
5	Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
	tions- och administrationskostnader...............		32,000
6	Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för
	organisations- och administrationskostnader........		6,000
7	Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för
	organisations- och administrationskostnader.......		3,500
8	Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
	m. m. för nykterhetens främjande................		229,800
	Folkliga musikskolan i Arvika:
9	Understöd......................................	12,000
10	Stipendier.....................................	1,500	13,500
	Statens studielån:
11	Nämnden för statens studielån....................	6,500
12	Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
	studielån, förslagsanslag........................	3,200	9,700
	Statens biografbyrå:
13	Avlöningar, förslagsanslag.........................	67,700
14	Omkostnader, förslagsanslag.......................	4,800	72,500
			2,288,000
	L. Gymnastiska centralinstitutet.
	Gymnastiska centralinstitutet:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	174,300
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	6,100
3	Materiel, böcker m. m., reservationsanslag..........	4,300
4	Stipendier......................................	6,000
5	Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.	3,500	191,200
			191,200
	M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
	konst m. m.
1	Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
	läroböcker, reservationsanslag......................		125,000
2	Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
	märkt förtjänst..................................		16,000
3	Understöd åt professorn K. 0. Östergren för fortsatt
	utgivande av Nusvensk ordbok.................		12,000
4	Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg........		3,000
5	Bidrag till föreningen Pietas ......................		1,000
6	Bidrag till svenska naturskyddsföreningen...........		1,000
7	Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av
	nationalparker och naturskyddsärenden..........		10,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
8	Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie
	doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien
	åren 1927—34, reservationsanslag....................		40,000
			208,000
	N. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag........	*4,442.000
2	Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.......	*718,000
3	Lunds universitets delfond, förslagsanslag........	*326,000
4	Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag.....	*870,000	6,356,000
5	Ersättning till statens domäners fond för upplåten
	mark, förslagsanslag............................		2,200
6	Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissio-
	nen, förslagsanslag..............................		2,100
7	Sveriges anslutning till vissa internationella veten-
	skapliga sammanslutningar, förslagsanslag..........		5,800
8	Bidrag till svenska institutet i Rom m. m..........		37,000
9	Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
	samarbete.....................................		5,000
10	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslag....................................		140,000
11	Extra utgifter, reservationsanslag....................		120,000
12	Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattnings-
	havare i statens tjänst, förslagsanslag.............		21,000
13	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag....................................		750,000
14	Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under-
	visnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag...........		*1,400,000
15	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag...................................		235,000
16	Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kom-
	munala läroanstalter, förslagsanslag...............		1,030,000
17	Kristillägg, förslagsanslag..........................		*7,400,000
18	Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag.......		12,000
		17,516,100
	Summa		266,621,500

* Beräknat belopp.

CO ^

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941,

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

A. Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag..............

Omkostnader, förslagsanslag............

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

Lantbruksstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag............

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Avlöningar, förslagsanslag...............

Omkostnader, förslagsanslag.............

Statskonsulenter:

Avlöningar, förslagsanslag...............

Omkostnader, förslagsanslag.............

Fiskeriintendenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag...............

Omkostnader, förslagsanslag.............

Lantbruksattachéer:

Avlöningar, förslagsanslag..............

Omkostnader, förslagsanslag............

C. Lantbruksakademien m. m.

Lantbruksakademien:

Avlöningar, förslagsanslag...............

Bidrag till museum, bibliotek m. m......

Statens växtskyddsanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag................

Omkostnader, förslagsanslag..............

Kronor	Kronor
300,600 41,000	341,600
	341,600
455,600 70,000	525,600
554,700 230,000	784,700
46,100 5,000	51,100
90,100 29,000	119,100
45,400 19,100	64,500
	1,545,000
17,700 8,000	25,700
165,400 60,000	225,400
	251,100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
	lantmannanäringar m. m.
	Lantbr ukshögskolan:
1	Avlöningar, förslagsanslag.............	868,400
2	Omkostnader, förslagsanslag.............	245,000
3	Materiel m. m., reservationsanslag.............	125,000
4	Undervisningsmateriel, reservationsanslag....	5,000
5	Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
	reservationsanslag..................	12,000
6	Stipendier....................	8,000
7	Underhåll av byggnader m. m., reservationsanslag . .	22,000
8	Undersökning rörande trippelanalysmetodens använd-
	barhet.......................	5,000
9	Avkastningsbedömning rörande avelssvin........	33,900
10	Försöksverksamhet med matpotatis........	3,000
11	Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök
	m. m.......................	72,000
12	Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunder-
	stödda lantbruks- och lantmannaskolor........	22,000	1,421,300
	Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
13	Avlöningar, förslagsanslag................	327,000
14	Omkostnader, förslagsanslag..............	135,000
15	Materiel m. m., reservationsanslag.........	10,000
16	Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek,
	reservationsanslag..................	4,000
17	Stipendier m. m..................	4,500
18	Lokala trädgårdsförsök..............	3,000	483,500
19	Specialkurs för lantbruksstuderande m. m., förslagsanslag		38,000
20	Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa,
	förslagsanslag.......................		31,900
	Lägre lantbruksundervisning m. m.:
21	Lantbruksskolan vid Ultuna, förslagsanslag.........	17,800
22	Kurs i hovbeslag vid Alnarp, förslagsanslag......	4,600
23	Lägre mejeriskolor, reservationsanslag............	20,000
	Understöd åt lantbruks-, lantmanna- och lanthushålls-
	skolor:
24	Avlöningar, förslagsanslag..............1,195,600
25	Driftkostnader, förslagsanslag........... 512,000	1,707,600
26	Bidrag till särskilda utbildningskurser, reservations-
	anslag...................	110,900
27	Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-
	anstalter m. m., förslagsanslag...............	375,000
28	Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lant-
	hushållsskolor, reservationsanslao.........	400,000	2,635,900

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

		Kronor	Kronor
	Trädgårdsundervisningen:
29	Understöd åt lantbruksakademiens trädgårdsskola. .	12,000
30	Understöd åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra
	Sverige.......................................	32,000
31	Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel, reservations-
	anslag........................................	40,000
32	Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket,
		1,200	85,200
33	Undervisning för i det mindre jordbruket deltagande
			59,500
			4,755,300
	E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
	Statens hingstdepåer och stuteri:
1	Avlöningar, förslagsanslag.......................	257,800
o	nmlfrustnnöpr. tnrslaasanslaa......................	155,000	412,800
3	Hästavelns befrämjande, reservationsanslag..........		325,000
4	Avsättning till stuteriväsendets fond, förslagsanslag. .		222,200
	Nötboskapsavelns befrämjande:
5	Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln-----	175,000
	Understöd åt kontrollföreningsverksamhet........	201,000	376,000
7	Svinavelns befrämjande..........................		35,000
8	Fåravelns befrämjande...........................		28,000
9	Fjäderfäavelns befrämjande.........................		36,000
10	Biskötselns befrämjande..........................		5,000
		1,440,000
	F. Veterinärväsendet ui. m.
	Veterinärhögskolan:
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	484,300
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	68,500
3	Materiel m. m., reservationsanslag.................	38,000
4	Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
	reservationsanslag..............................	4,50C
5		4,00C	599,300
6	Veterinärinrättningen i Skara.......................		13,500
	Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
7	Avlöningar, förslagsanslag.........................	424,20C
8	Omkostnader, förslagsanslag.......................	250,UOt	674,200
Veterinärstaten:
9	Avlöningar, förslagsanslag.........................	1,945,50(	)
10	Omkostnader, förslagsanslag......................	28,00(	>\| 1,973,500

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	Förekommande och hämmande av smittsamma hus-
	djurssjukdomar:
11	Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur.......	3,10(
12	Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslags-
	anslag.......................................	*1,700,00(
13	Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen,
	förslagsanslag..................................	50,00C
14	Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd
	mjölk m. m., förslagsanslag.....................	1,00C
15	Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag...........	10C
16	övriga utgifter, förslagsanslag.....................	100,000	1,854,200
17	Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjuk-
	vård, förslagsanslag..............................		95,000
	''		5,209,700
	G. Lanthushållning i allmänhet.
1	Bidrag till hushållningssällskapen, förslagsanslag......		3,543,300
2	Särskilt bidrag till hushållningssällskapen för kostnader
	i samband med vissa kristidsåtgärder m. m., reser-
	vationsanslag................................		200,000
3	Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-
	näringar, reservationsanslag.......................		80,000
	Befrämjande av mindre jordbruk:
4	Premiering m. m.............................	1,200
5	Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, reservat iöns-
	anslag...............................	24,000	25,200
6	Jordbruksekonomisk undersökning, reservationsanslag.		110,700
	Befrämjande av fröodlingen m. m.:
	Statens centrala frökontrollanstalt:
7	Avlöningar, förslagsanslag............. 364,500
8	Omkostnader, förslagsanslag........... 130,000	494,500
9	Understöd åt lokala frökontrollanstalter...........	5,000
10	Befordrande av inhemsk fröodling..........	25,000
11	Befordrande av inhemsk linodling...............	12,000
12	Bidrag till Sveriges utsädesförening...............	288,300
13	Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kva-
	litetsundersökning av lin m. m. ...............	15,600
14 ;	Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk-
	samheten å Weibullsholm....................	97,000	937,400
	Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
15	Avlöningar, förslagsanslag..............	55,100
16	Omkostnader, förslagsanslag..............	14,000	69,100
17	Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer		27,000
18	Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station,
	förslagsanslag....................		8,000
19	Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag.....		70,000
20	Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen ....		194,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
21	Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturför-
	eningen för anskaffande av konstgödselmedel......		25,000
22	Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturföre-
	ningen för vissa reparationsarbeten m. m.........		9,000
23	Bidrag till Sveriges pomologiska förening............		15,000
24	Bestridande med allmänna medel av vissa med betes-
	reglering förenade kostnader, förslagsanslag.........		100
25	Fraktlindring för kalk, förslagsanslag................		2i 75^000
26	Fraktbidrag för konstgödsel, förslagsanslag...........		40,000
27	Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag		200,000
	Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:
28	Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m.,
	förslagsanslag..................................	*100,000
29	Bidrag till svenska smörprovningarna............	60,000	160,000
30	Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reserva-
			*74,000,000
	Jordbrukets kreditkassor:
31	Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.........	*53,000
32	Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen, för-
		*260,000	313,000
33	Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens
	sekundärlånefond för jordbrukare m. m., förslags-		70,000
34	Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, för-
	slagsanslag .....................................		60,000
35	Bidrag till jordbrukstekniska föreningen............		17,000
36	Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reserva-
			5,000,000
37	Bidrag till jordbrukarungdomens förbund............		65,000
38	Bidrag till samfundet för hembygdsvård............		15,000
39	Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag .		250,000
40	Bidrag för anskaffande av apparatur till musterier		15,000
41	Bidrag till Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund för
	teknisk konsulentverksamhet....................		6,500
42	Bidrag till lantmännens byggnadsförening...........		9,600
			85,809,900
''	H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-
	förbättringar m. m.
	Egnahemsbildning:
	Egnahemsstyrelsen:
1	Avlöningar, förslagsanslag............ 209,700
2	Omkostnader, förslagsanslag.......... 70,000	279,700
	Egnahemsnämnderna:
3	Avlöningar, förslagsanslag............. 699,000
4	Omkostnader, förslagsanslag........... 270,000	969,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
5	Ersättningar åt egnahemsombuden, förslagsanslag ..	30,000
6	Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare, för-
	slagsanslag.............................	100,000
7	Avsättning till fonden för premielån till egnahems-
	låntagare, m. m...............................	600,000
8	Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning
	av ofullständiga jordbruk, reservationsanslag.....	75,000
9	Byggande av odlingsvägar, förslagsanslag.........	100,000
10	Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare,
	reservationsanslag ............................	50,000	2,203,700
	Kolonisation:
11	Statens kolonisationsnämnder m. m...............	25,500
12	Understödjande av kolonisation å vissa kronoparker	125,000
13	Understödjande av kolonisationsverksamheten å Al-
	träsks kolonisationsområde, förslagsanslag........	4,400
14	Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-
	lägenheter m. fl., förslagsanslag.................	160,000	314,900
	Grundförbättringar:
15	Statens avdikningsanslag, förslagsanslag............	2,000,000
16	Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
	m. m., förslagsanslag..........................	1,600,000
17	Bidrag till täckdikningar, reservationsanslag.......	200,000
18	Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag,
	reservationsanslag..............................	100,000
19	Bidrag till Mälarens reglering, reservationsanslag . . .	*375,000	4,275,000
20	Jordbrukskommissioner, förslagsanslag..........		20,000
21	Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag		100
22	Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt-
	ningar på landsbygden, reservationsanslag..........		50,000
			6,863,700
	I. Fiskeriväsendet.
	Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:
1	Avlöningar, förslagsanslag..................	37,500
2	Omkostnader, förslagsanslag.............	15,000	52,500
3	Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.......		100,500
	Statens fartyg för fiskeundersökningar:
4	Avlöningar, förslagsanslag....................	71,600
5	Underhålls- och driftkostnader, reservationsanslag . .	30,000	101,600
6	Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva-
	tionsanslag.......................		110,000
7	Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-
	tionsanslag...................		64,000
8	Bidrag till reglering av handeln med färsk strömming
	och sill m. m., förslagsanslag............		*155,000
9	Tillsyn till motverkande av skada å fiske genom vatten-	,
	förorening, förslagsanslag..................		28,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
10	Ersättning till strandägare för nastad fiskerätt m. m.,		20,000
			50,000
12	Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.,		400,000
13	Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reser-		7,400
			1,089,000
	J. Skogsväsendet. Skogshögskolan:	232,500
1		55,900
		500
O 4	Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,	4,000
K		3,000	295,900
	Statens skogsförsöksanstalt:	211,300
O		75,000
/ 8 9	Särskilda undersökningar, reservationsanslag......	62,200	348,500
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för		155,200
10	Ersättning till statens domäners fond för utgifter för		288,800
	Skogsvård m. m.:	950,000
11 12	Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lapp-	750,000
13 14	Statens skogsutdikningsanslag, förslagsanslag...... Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag......	200,000 100,000 *80,000
lo		5,000
lo 17 18	Släckning av skogseld, förslagsanslag.............. Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyd-	50,000 *100,000
19	Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.,	500,000	2,735,000 100
20	Kostnader i samband med upplåtande av viss utsynings-rätt å kronoskogar i Västerbottens eller Norrbottens
21	Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservations-		225,000
22 23	Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag....... Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, förslagsan-		20,000 10,000
			4,078,500

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	K. Lantmäteriväsendet.
	Lantmäteristyrelsen:	\|
1	Avlöningar, förslagsanslag.........................	353,400
2	Omkostnader, förslagsanslag.......................	66,500	419,900
	Lantmäterikontoren i länen:
3	Avlöningar, förslagsanslag.........................	1,211,400
4	Omkostnader, förslagsanslag.......................	180,000	1,391,400
	Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.:
5	Avlöningar, förslagsanslag.........................	1,452,600
6	Reseersättningar, förslagsanslag....................	860,000
7	Ersättning för publik renovation, förslagsanslag.....	30,000	2,342,600
	Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:
8	Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag	*200,000
9	Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings-
	kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag	225,000
10	Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
	nader, förenade med inlösen av under nyttjande-
	rätt upplåtet område, förslagsanslag.............	125,000
11	Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar,
	förslagsanslag..................................	*19,000	569,000
12	Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprät-
	tande av fastighetsregister m. m„ förslagsanslag____		5,000
13	Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar,
	förslagsanslag.................................		15,000
14	Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-
	slagsanslag......................................		14,000
15	Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag......		25,000
16	Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslags-
	anslag.........................................		iso non
			4,931,000
	L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska
	undersökning och statens meteorologisk-
	hydrografiska anstalt.
	Rikets allmänna kartverk:
1	Avlöningar, förslagsanslag ........................	878,600
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	115,000
3	Kartarbeten m. m., reservationsanslag..............	250,000
4	Utrustning m. m., reservationsanslag...............	10,000	1,253,600
	Sveriges geologiska undersökning:
5	Avlöningar, förslagsanslag.........................	288,000
6	Omkostnader, förslagsanslag.......................	80,000	368,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

7 8 9 10 11 12 13 14	Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet: Avlöningar, förslagsanslag............... 345,700 Observatörer........................ 80,000 Telegramkostnader m. m., förslagsanslag 80,000 Underhåll av stationer m. m., reserva-tionsanslag .......................... 20,000 övriga omkostnader, förslagsanslag...... 54,000 Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i Riksgränsen 7,300 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 266,000 Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko......................................	Kronor	Kronor
579,700 273,300	853,000 8,000
			2,482,600
	M. Lappväsendet.
	Lappfogdarna m. fl.:
1	Avlöningar, förslagsanslag.......................	107,100
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	70,000	177,100
			177,100
	N. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........		*989,000
2	Ersättning till statens domäners fond för upplåten
	mark, förslagsanslag............................		8,000
3	Bidrag till internationella lantbruksinstitutet i Rom,
	förslagsanslag...................................		10,000
4	Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris, förslags-
			2,000

5	Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt,
	förslagsanslag...................................		100
6	Bidrag till internationella meteorologiska sekretariatet,
	förslagsanslag...................................		2,600
7	Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar,
	förslagsanslag....................................		6,000
8	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, rescrva-
	tionsanslag......................................		175,000
9	Extra utgifter, reservationsanslag....................		50,000
10	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag......................................		750,000
11	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag ..................................		65,000
12	Kristillägg, förslagsanslag..........................		460,000
13	Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag.......		18,000
			2,535,700
	Summa		121,511,100

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	A. Handelsdepartementet.
	Handelsdepartementet:
1	Avlöningar, förslagsanslag.......................	202,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.....................	27,800
3	Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
	ningen......................................	30,000	259,800
			259,800
	B. Kommerskollegium med underlydande
	myndigheter och kårer.
	Kommerskollegium:
1	Avlöningar, förslagsanslag.......................	835,500
2	Omkostnader, förslagsanslag.....................	156,000	991,500
	Bergsstaten:
3	Avlöningar, förslagsanslag.......................	93,000
4	Omkostnader, förslagsanslag.....................	15,000	108,000
	Sprängämnesinspektionen:
5	Avlöningar, förslagsanslag.......................	39,200
6	Omkostnader, förslagsanslag.....................	5,000	44,200
	Statens elektriska inspektion:
7	Avlöningar, förslagsanslag.......................	92,800
8	Omkostnader, förslagsanslag.....................	12,300	105,100
	Fartygsinspektionen:
9	Avlöningar, förslagsanslag.......................	261,200
10	Omkostnader, förslagsanslag.....................	52,000	313,200
	Skeppsmätningsväsendet:
11	Avlöningar, förslagsanslag.......................	22,700
12	Omkostnader, förslagsanslag.....................	4,800	27,500
	Torvingenjör:
13	Avlöning......................................	3,900
14	Omkostnader...................................	4,000	7,900
	Instruktör i hemslöjd:
15	Avlöning.......................................	6,300
16	Reseersättningar, förslagsanslag..................	1,000	7,300

Kungl. Majlis proposition Nr i år 1941

		Kronor	Kronor
	Navigationsskolorna:
17	Avlöningar, förslagsanslag.......................	432,800
18	Omkostnader, förslagsanslag.....................	12,500
19	Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.........	2,400	447,700
20	Navigationslärarkurs, reservationsanslag..............		4,000
			2,056,400
	C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
	Statens provningsanstalt:
1	Avlöningar, förslagsanslag.......................	428,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.....................	100,000
3	Nyanskaffning av tekniska apparater m. m., reserva-
	tionsanslag...................................	10,000	538,000
	Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
4	Akademien....................................	60,000
5	Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
	kraft- och bränsleområdet....................	120,000	180,000
	Flygtekniska försöksanstalten:
6	Avlöningar, förslagsanslag.......................	200,000	\|
7	Omkostnader, förslagsanslag.....................	240,200
8	Utrustning m. m., reservationsanslag..............	*200,000	640,200
	Statens hantverksinstitut:
9	Avlöningar, förslagsanslag.......................	142,000
10	Omkostnader, förslagsanslag.....................	28,000	170,000
11	Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som
	genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro \|
	eller kunna varda för kronans räkning inmutade,
	m. m., reservationsanslag........................		100,000
1 12	Undersöknings- och förberedande gruvarbeten, reserva-
	tionsanslag.....................................		534,800
13	Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag		20,000
14	Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-
	verksmästare, förslagsanslag.....................		37,000
15	Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag.......		50,000
16	Upplysnings- och organi sationsverksamhet i fråga om
	hantverk och småindustri, reservationsanslag.......		*60,000
17	Bidrag till standardiseringsverksamheten............		65,000
18	Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström, för-
	slagsanslag.....................................		1,000
			2,396,000
	D. Sjöfart och handel.
	Lotsverket:
1	Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen,
	förslagsanslag.................................	281,800
2	Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyr-
	staten, förslagsanslag..........................	6,109,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 1. Dell.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
3	Omkostnader, förslagsanslag.....................	1,566.000
4	Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservalionsanslag .	879,00(	8,835,800
	Sjöhistoriska museet:
5	Avlöningar, förslagsanslag.......................	53.000
6	Omkostnader, förslagsanslag.....................	12.000
7	Underhåll av samlingarna, reservationsanslag.......	3,000	68,000
	Statens isbrytarverksamhet:
8	Avlöningar, förslagsanslag........................	130,000
9	Omkostnader, förslagsanslag......................	150,000	280,000
10	Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader.....		356,000
11	Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag........		65,000
12	Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid
	resor till och från hemorten i vissa fall, förslagsanslag		25,000
	Handelsflottans pensionsanstalt:
13	Avlöningar, förslagsanslag....................	12,800
14	Omkostnader, förslagsanslag..........	3,000	15,800
	Statens skeppsprovningsanstalt:
15	Avlöningar, förslagsanslag....................	60,000
16	Omkostnader, förslagsanslag...................	6,500	66.500
17	Bidrag till handelshögskolan i Stockholm...........		45,000
18	Bidrag till handelshögskolan i Göteborg............		30,000
19	Bidrag till upprätthållande av svensk-internationella
	pressbyråns verksamhet.........................		15,000
20	Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet.......		96,000
21	Förvaltningskostnader för statens lånefond för den
	mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond
	för rederinäringen, förslagsanslag.................		3,000
			9,901,100
	E. Patent- och registreringsväsendet m. m.
	Patent- och registreringsverket:
1	Avlöningar, förslagsanslag ......................	1,327,000
2	Omkostnader, förslagsanslag.....................	227,000	1,554,000
	Statens uppfinnarnämnd:
3	Administrationskostnader, förslagsanslag...........	40,400
4	Undersöknings- och försökskostnader, reservations-
	anslag ......................................	300,000	340,400
5	Bidrag till uppfinnarekontoret....................		20,000
6	Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, för-
	slagsanslag...................................		140,000
7	Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslags-
	anslag........................................		1 nz* nnn
		—	2,229,400
	F. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........	*690,000
2	Lotsstyrelsens delfond, förslagsanslag.............	*278.000	968,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
3	Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
	Atlanten, förslagsanslag.........................		18,000
4	Bidrag till internationella byrån i Paris för utställ-
	ningar, förslagsanslag...........................		1,000
5	Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel,
	förslagsanslag...................................		3,000
6	Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
	förslagsanslag...................................		3,000
7	Avsättning till fonden för idrottens främjande........		1,000,000
8	Avsättning till lotterimedelsfonden.................		3,500,000
9	Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa in-
	hemska råvarutillgångar m. m., reservationsanslag ..		300,000
10	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
	vationsanslag............................................		80,000
11	Traktatberedningen, förslagsanslag...................		20,000
12	Extra utgifter, reservationsanslag...................		30,000
13	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag...................................		10,000
14	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag...................................		105,000
15	Kristillägg, förslagsanslag..........................		300,000
			6,338,000
	Summa		23,180,700

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

Egentliga statsutgifter.

XI. F olkhushåll ningsdepar temeritet.

	I	Kronor	Kronor
	A. Folkhushållningsdepartementet.
	Folkhushållningsdepartementet:
1	Avlöningar, förslagsanslag........................	174,300
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	16,500	190,800
			190,800
	B. Krisförvaltningen.
	Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
1	Avlöningar, förslagsanslag........................	24.200
2	Omkostnader, förslagsanslag......................	2,000	26,200
	Konj unkturinstitutet:
3	Avlöningar, förslagsanslag........................	100
4	Omkostnader, förslagsanslag......................	3,000
I 5	Särskilda undersökningar, reservationsanslag........	100	3,200
	Statens reservförrådsnämnd:
6	Avlöningar, förslagsanslag........................	175,000
7	Omkostnader, förslagsanslag......................	40,000	215,000
	Statens industrikommission:
8	Avlöningar, förslagsanslag........................	1,011,000
9	Omkostnader, förslagsanslag......................	320,000	1,331,000
	Statens bränslekommission:
10	Avlöningar, förslagsanslag........................	925,000
11	Omkostnader, förslagsanslag......................	405,000	1,330,0001
	Statens livsmedelskommission:
12	Avlöningar, förslagsanslag.....................	1,093,000
13	Omkostnader, förslagsanslag......................	1,680,000	2,773,000
	Kristidsstyrelserna m. m.:
i 14	Avlöningar, förslagsanslag........................	2,488.000
15	Omkostnader, förslagsanslag......................	762,000	3,250,000
	Statens handelskommission:
16	Avlöningar, förslagsanslag.....................	430,000	1
17	Omkostnader, förslagsanslag...................	117,000	547,000

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	Statens trafikkommission:
18	Avlöningar, förslagsanslag........................	210,000
19	Omkostnader, förslagsanslag......................	80,000	290,000
	Statens priskontrollnämnd:
20	Avlöningar, förslagsanslag........................	121,000
21	Omkostnader, förslagsanslag......................	26,000	147,000
22	Statens sockernämnd, förslagsanslag ................		50,000
			9,962,400
	C. Statlig lagerhållning m. m.
1	Omkostnader för statlig lagerhållning, förslagsanslag. . .		2,500,000
2	Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverk-
	samhet, förslagsanslag ... e......................		*25,000,000
3	Omkostnader i samband med inköp och inlösen av
	ved, m. m., förslagsanslag.......................		*3,000,000
4	Ersättning åt skogs vårdsstyrelser för visst biträde vid
	vedavverkning, förslagsanslag ....................		*150,000
	• •		30,650,000
	; D. Diverse.
	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1	Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..........		*431,000
2	Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m.,
	reservationsanslag ..............................		10,000
3	Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat, re-
	servationsanslag ................................		100,000
4	Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
	m. m., reservationsanslag ........................		250,000
5	Extra utgifter, reservationsanslag....................		100,000
6	Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
	slagsanslag ....................................		2,200
7	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
	förslagsanslag ..................................		1,000
8	Kristillägg, förslagsanslag..........................		6,000
			900,200
	Summa	41,708,400

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

XII. Pensionsväsendet.

		Kronor	Kronor
''	A. Civila pensionsväsendet.
1	Pensionering av civila tjänstinnehavare, förslagsanslag		*10,600,000
2	Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i
	statens tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.....		3,900,000
3	Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
	tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag............		*9,600,000
4	Dyrtidstillägg m. m. åt pensionsberättigade änkor och
	barn efter civila befattningshavare i statens tjänst
	m. fl., förslagsanslag.............................		2,700,000
5	Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
	överåriga extra provinsialläkare, förslagsanslag.....		9,500
6	Understöd till vissa f. d. anställningshavare vid sinnes-
	sjukhusen, förslagsanslag.........................		38,000
7	Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
	överåriga lasarettsläkare, förslagsanslag............		3,000
8	Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, för-
	slagsanslag.....................................		100
9	Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående er-
	sättningar i anledning av olycksfall i arbete, förslags-
	anslag.......................................		670,000
10	Pensionering av förmän och arbetare vid statens järn-
	vägsbyggnader samt statens vattenfallsverks bygg-
	nadsavdelning, förslagsanslag......................		140,000
11	Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pen-
	sionsanstalt, förslagsanslag........................		2,400,000
12	Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarperso-
	nalén vid de statsunderstödda enskilda läroanstal-
	tema, förslagsanslag..............................		25,000
13	Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunder-
	stödda enskilda läroanstalterna, förslagsanslag......		475,000
14	Pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lots-
	verket, förslagsanslag.............................		5,000
15	Ersättning åt efterlevande till befattningshavare vid
	lotsverket, som avlidit till följd av olycksfall i tjäna-
	ten, förslagsanslag..............................		12,000
Ib	Understöd åt vissa förutvarande befattningshavare vid
1	lotsverket eller deras änkor och barn..............		15,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
17	Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans
	pensionsanstalt.................................		536, OUU
18	Ersättning för skada till följd av olycksfall, som för-
	orsakats av krigsförhållandena under 1914—1919
	års världskrig, förslagsanslag......................		40,000
			31,168,600
	B. Militära pensionsväsendet.
1	Pensionering av militära befattningshavare, förslags-
			*15,900,000
2	Pensionering av militära beställningshavare å reserv-
	stat, förslagsanslag..............................		540,000
3	Pensionering av personal i försvarsväsendets reserver,
	förslagsanslag ..................................		730,000
4	Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...........		1,120,000
5	Pensionering av f. d. daglönare vid marinen, förslags-
			135,000
6	Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag		100,000
7	Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl.,
	förslagsanslag...................................		*4,500,000
8	Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marin-
	soldater samt Vadstena krigsmanshuskassas under-
	stödstagare, förslagsanslag........................		735,000
9	Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade änkor och
	barn efter militära befattningshavare, förslagsanslag.		600,000
10	Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådra-
	gen under militärtjänstgöring, förslagsanslag.......		2,100,000
			26,460,000
	C. Gemensamma anslag.
1	Allmänna indragningsstaten, förslagsanslag...........		100,000
2	Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare,
	förslagsanslag....................................		775,000
3	Pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst,
!	förslagsanslag....................................		40,000
4	Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i sta-
	tens tjänst, förslagsanslag........................		*7,700,000
5	Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten
	övertagna familjepensionskassor, förslagsanslag......		40,000
6	Pensioner enligt familjepensionsreglementet för arbetare,
	förslagsanslag...........................................		115,000
7	Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag		1,650,000
8	Kristillägg, förslagsanslag ..........................		*2,800,000
		13,220,000
1	1 Summa		70,848,600

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

XIII. Oförutsedda utgifter.

| '' .............................

Kronor

1 ] Oförutsedda utgifter, förslagsanslag...............

*1,000,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Egentliga statsutgifter.

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

		Kronor	Kronor j
1 2	Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag---- Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslags-	\| 1,472,000 163,000	:
. 3 4 5 6	Avlöningar till personal, förslagsanslag............. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag....... Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag	516.000 635.000 27,000 154.000	2,967,000 115,000
7
i 7 I 8 9 10	Riksdagens revisorer:	33,600
	47,000
Omkostnader, förslagsanslag.......................	23,000	103,600
! 11 12	Riksgäldskontoret:	865,500
Kostnader vid emission av statslån m. m., förslags-	1,141,000
13	övriga omkostnader, förslagsanslag................	126,000	2,132,500
14 15	Riksdagens hus:	60,900
Omkostnader, förslagsanslag.......................	97,000	157,900
16 17 18	Riksdagsbiblioteket:	*65,500
	7,900
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag......	23,000	96,400
; 19 20	Justitieombudsmannen och hans expedition:	*67,100
Omkostnader, förslagsanslag.......................	*8,000	75,100
21 22	Militieombudsmannen och hans expedition:	*64,800
Omkostnader, förslagsanslag.......................	*11,100	75,900
23	Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslags-		50,300
24	\| Pensioner åt efterlevande till befattningshavare, för-		20,400

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
25	Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........		*84,000 ^ nnn
26	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för-slagsanslag ............................
27	Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.........................		3 finn
28	Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare m. fl. pen-sionärer, förslagsanslag.................		1 ^ onn
29	Kristillägg, förslagsanslag.............		32,ono
	Summa		5,988,900

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.1

		Kronor	Kronor
1	Underskott å luftfartsfonden ......................		1,164,900

> stat för luftfartsfonden se Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 80.

II. Riksgäldsfonden1.

		Kronor	Kronor
1	Underskott å riksgäldsfonden ......................		190,000,000

Stat för riksgäldsfonden se Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 81.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Utgifter för statens kapitalfonder.

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

1.......		Kronor	Kronor
	A. Statens affärsverksfonder.
	Kommunikationsdepartementet:	1
1	Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 11),
	reservationsanslag......................		1,500,000
	B. Luftfartsfonden.	1
	Kommunikationsdepartementet:
1	Radiotyrar för luftfarten (II: 1), reservationsanslag.. .	50,000
2	Undersökningar för byggande och förbättring av flyg-
	platser (II: 2), reservationsanslag................	40,000	J
3	Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3), reser-
	vationsanslag.........................	2,000,000
4	Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten (II: 4),	1 1
	reservationsanslag.........................	100	2,090,10o\|

			2,090,100
	C. Statens allmänna fastighetsfond.
	Socialdepartementet:
1 \|	Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (lil: 1),
	reservationsanslag........................	*3,200,000
2	Inlösen av vissa byggnader vid statens anstalt för
	fallandesjuka (III: 2), reservationsanslag..........	9,000	3,209,000
	Kommunikationsdepartementet:

3	Ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i kvarteret Kungl.
	Trädgården i Stockholm (III: 3), reservationsanslag		135,000
	Ecklesiastikdepartement et:
4	Uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid aka-
	demiska sjukhuset i Uppsala (III: 4), reservations-anslag.................................	*250,000
5	Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m.
	vid tekniska högskolan i Stockholm (III: 5), reserva-tionsanslag ........................	225,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
6	Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skepps-
	byggeri m. m. vid Chalmers tekniska högskola
	(III: 6), reservationsanslag ......................	15,000
7	Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet (lil: 7),
	reservationsanslag.............................	*300,000	790,000
	Jordbruksdepartementet:
8	Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: 8), reser-
	vationsanslag.................................	267,500
9	Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt
	(III: 9), reservationsanslag......................	500,000
10	Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt m. m.
	(III: 10), reservationsanslag.....................	500,000	1,267,500
	Handelsdepartementet:
11	Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 11), reservations-
	anslag.......................................		95,500
			5,497,000
	D. Försvarsväsendets fastighetstond.
	Försvarsdepartementet:
1	Arméförvaltningens delfond (IV: 1—16), reservations-
	anslag.......................................	*15,692,500
2	Marinförvaltningens delfond (IV: 17—28), reservations-
	anslag.................,.....................	3,665,000
3	Flygförvaltningens delfond (IV: 29—36), reservations-
	anslag.......................................	10,392,500	29,750,000
			29,750,000
1	E. Statens utlåningsfonder.
	Socialdepartementet:
1	Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre berned-
	lade, barnrika familjer (V: 1), reservationsanslag . .	*1,075,000	.
2	Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
	landsbygden (V: 2). reservationsanslag...........	*645,000
3	Statens bosättningslånefond (V: 3), reservationsanslag.	*375,000	2,095,000
1	Ecklesiastikdepartementet:		i
4	Statens lånefond för universitetsstudier (V: 5), reserva-
	tionsanslag...................................	*210,000
5	Studielånefonden (V: 6), reservationsanslag..........	*200,000	410,000
	J ordbruksdepartementet:
6	Lånefonden för inköp av ädla avelsston (V: 7), reser-
	vationsanslag.................................	*50,000
7	Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras
	(V: 8), reservationsanslag.......................	*100,000
8	Statens kaninavelslånefond (V: 9), reservationsanslag.	*5,000
1 9	Jordbrukets maskinlånefond (V: 11), reservationsanslag	*340,000

Beräknat belopp.

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
10 11 12	Statens sekundärlånetond för jordbrukare (V: 12), reservationsanslag............................. Egnahemslånefonden (V: 13), reservationsanslag..... Arbetarsmåbrukslånefonden (Y: 14), reservationsanslag	625,000 350,000 *2,000,000	3,470,000
			5,975,000
	F. Fonden för låneunderstöd.
1 2	Socialdepartementet: Lån för bostadsförbättringsverksamhet (VI: 2), reserva-tionsanslag ................................... Jordbruksdepartementet: Lån för anskaffande av grästorkar m. m. (VI: 4), reservationsanslag.............................		540,000 200.000
			740,000
	G. Diverse kapitalfonder.
1	Jordbruksdepartementet: Arrendeegnahemsfonden (VIII: 2), reservationsanslag..		375,000
	Summa		45,927,100

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

		Kronor	Kronor
1	Avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster, reservationsanslag...............................		1,500,000 1,000,000
2	Avskrivning å anläggningskapital för nya sulfitsprit-fabriker, reservationsanslag ......................
	Summa		2,500,000

Kungl. Majit» proposition Nr 1 år 1941.

Bilaga 1 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1941/42.

I	Kronor
Utgifter.
1. Underhåll och drift av luftfartsleder, förslagsvis ..................	233,400 97,500
j 2. Förvaltningen av Bulltofta flvODlats. förslaasvis...................
1 3. Hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden,
förslagsvis..................................	7,500 335,000
1 4. Ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten..........
\| 5. UMerstöd av regelbunden luftfart..............................	712,500
Summa	1,385,900
Inkomster.
1. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och områden 2. Diverse inkomster................................	8,500 1,400 97,000 114,100 1,164,900
3. Inkomster av Bulltofta flygplats........................
4. Utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport .................
Underskott att avföras å riksstatens driftbudget................

Summa	1,885,900

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941

Bilaga 2 till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1941/42.

Kronor

Utgifter.

A. Räntor d den

Av staten upptagna obligationslån m. m.:

1.	Ränta	å	1930	års	41/2 % lån.............
2.		»	1931		4 % amorteringplån . .
3.	»	»	1932	»	41/a / lån.............
4.	»	»	1932	»	4 f »..............
5.	»		1933	»	4 % » av den 1B/3 . . .
6.	»	»	1933	»	4 % amorteringslån ...
7.	Vinster »	1933	»	premieobligationslån ....
8.	Ränta	»	1933	»	4 % lån av den 1/10...
9.	»	»	1933	»	3 V2 % » .............
10.	»	»	1934	»	3V2 °/ amorteringslån ..
11.	»	»	1934	»	3 % lån, förslagsvis ...
12.	»	»	1935	»	21/,* » .............
13.	Vinster		1936	»	premieobligationslån ....
14.	Ränta	»	1937	»	3 % amorteringslån av	den V2
15.	»	»	1937	»	3 % » »	8 V3
16.	»	»	1939	5>	28/« f lån.............
17.	Vinster		1940	»	premieobligationslån .. . .
18.	Ränta	■»	1940		41/2 % amorteringslån ....
19.	»		1940	7>	4 % lån, förslagsvis.. . .
20.	2>		1940	2>	3 % » . . ............

12,296,975

4,717,356

5,245,484

1,200,000

3.406.996
1,589,098
6,020,000

2.880,000
6,054,755

2.450.000

4.096.000

1.250.000

3.620.000
3,695,679
3,079,730

3.249.997

5.570.000

4.500.000

29,150,000

382,015

104,454,081

Spårö bligation er:

21. Ränta å sparobligationer, förslagsvis

600,00(

Stat sskuldförbindelser:

22. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis........

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.:

23. Ränta å lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis....................................

Av staten övertagna lån:

24. Ränta å Göteborg—Rörås järn vägsaktiebolags 4 V2 %

obligationslån av år 1934 .................... 226,620

25. Ränta å Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägs aktiebolags

lån den 6 juni 1935 hos sparbanken i
Hälsingborg................................ 6,400

26. Ränta å Kalmar nya järnvägsaktiebolags lån den 24

november 1934 hos Kalmar stads sparbank .... 18,160

7,650,00(
18,600,00<

251,18''

Bihang till riksdagens protokoll lOil. 1 sand. Nr 1 Del 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941,

			Kronor
	övrig fonderad statsskuld:
	27. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen...........	300,000
	28. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvar-
	teret Lejonet i Stockholm....................	90,000
	29. Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital......	7,500
	30. » » Göta kanals reparationsfond..........	7,045
	31. » » Bergsjö bredspårsfond................	9,581	414,126
B.	Räntor d den tillfälliga statsskulden:		131,069,391
	1. Ränta å skattkammarväxlar, förslagsvis..........	14,000,000
	2. » » vissa till riksgäldslcontorets förvaltning
	överlämnade medel, förslagsvis ..............	5,000,000	19,000,000
C,	Ränta å beräknad ny upplåning:
	1. Ränta å beräknad ny upplåning, förslagsvis.......		39,590,709
D.	Kapitalrabatter m. m.:
	1. Kapitalrabatter, förslagsvis....................	1,000,000
	2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis...........	10,000
	3. Kursförluster, förslagsvis......................	100	1,010,100
		Summa	191,570,200
	Inkomster.
A.	Räntor:
	1. Ränta å uppköpta statsobligationer.............	.. 320,000
	2. » » utlånade medel m. m..................	.. 400,000	720,000
B.	Uppgäld och kursvinster:
	1. Uppgäld.....................................
	2. Kursvinster...................................		320,100
C.	Diverse inkomster:
	1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m. ..	.. 515,000
	2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen ....	.. 15,000
	3. övriga diverse inkomster......................	100	530,100
Underskott att avföras å riksstalens driftbudget.............		190,000,000
		Summa	191,570,200

Kapitalbudgeten

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

		Kronor	Kronor
1	Kapitalmedel.................................		296,524,700

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

		Kronor	Kronor
	A. Postverket.
1	Inköp av inventarier för postverkets behov, reservations-
			500,000
2	Nytt bangårdspostkontor i Stockholm, reservationsanslag		1,250,000
3	Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad, reservat
	tionsanslag ....................................		190,000
			1,940,000
	B. Telegrafverket.		i !
1	Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands
	köping, reservationsanslag........................		23,600
2	Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö,
	reservationsanslag ..............................		15,300
3	Fortsatt utveckling av statens telefon- och télegrafvä-
	sende, reservationsanslag ..................... . ..		22,000,000
			22,038,900
	C. Statens järnvägar.		i
	Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
	järnvägar:
	Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
1	Fortsatt anläggning av dubbelspår, reservationsan-
		4,500,000
	Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:
2	Rälsutbyten m. m., reservationsanslag. . 4,400,000
3	Diverse åtgärder för spårförstärkning,
	reservationsanslag ................ 1,000,000	5,400,000
	Husbyggnader:
4	Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren
	i Stockholm, reservationsanslag................	700,000
5	Telefonledningar och kabelarbeten, reservationsanslag	700,000
6	Elektriska belysningsanläggningar, reservationsanslag. .	150,000
7	Anläggningar för elektrisk tågdrift, reservationsanslag	980,000
	Anläggningar vid huvudverkstäder:
8	Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg, reser-
	valionsanslag ..............................	775,000
9	Elektrifiering av banan Långsele—Boden, reservations-
	anslag ......................................	15,000,000

Kungl. Majlis proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
10	Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet, reservations-
	anslag ................................	*15,000,000
11	Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservations-
	anslag..............................	1,500,000
12	Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten,
	reservationsanslag ........................	1,000,000	45,705,000
	Rullande materiel:
13	Elektriska lokomotiv, reservationsanslag............	2,500,000
14	Rälsbussar, reservationsanslag ..................	1,400,000
15	Person- och resgodsvagnar, reservationsanslag........	9,000,000
16	Godsvagnar, reservationsanslag....................	10,000,000	22,900,000
	Sjöfartsmateriel:
17	Ny tågfärja, reservationsanslag....................		4,000,000
	Automobiltraf ik:
18	Anläggningar och förlag för automobiltrafik, reserva-
	tionsanslag ...........................		400,000
			73,005,000
	D. Statens vattenfallsverk.
	Kraftverken:
	Trollhätte kraftverk:
1	Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag ..	5,000,000
	Norrländska kraftverken:
2	Kraftstation vid Torpshammar, reserva-
	tionsanslag ...................... 6,000,000
3	Reglering av Holmsjön och Leringen i
	Ljungans vattensystem, reservations-
	anslag .......................... 2,000,000	8,000,000
4	Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanlägg-
	ningar och mindre regleringsföretag, reservaiionsan-
	slag ..................................	1,000,000
5	Distributionsanläggningar och därmed sammanhang-
	ande arbeten vid statens kraftverk, reservations-
	anslag ................................	8,000,000	22,000,000
	Gemensamt anslag:
6	Inköp av vattenfall och fastigheter, reservationsanslag		500,000
		\|	22,500,000
	Summa	\|ll9,483,900

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

		Kronor	Kronor
	Kommunikationsdepartementet:
1	Radiofyrar för luftfarten, reservationsanslag.........		50,000
2	Undersökningar för byggande och förbättring av flyg-
	platser, reservationsanslag.......................		40,000
3	Byggande och förbättring av flygplatser, reservations-
	anslag.............................................		2,000,000
4	Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten, reserva-
	tionsanslaq .........................................		100
	Summa		2,090,100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

		Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:		1
1	Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reser-
	vationsanslag................................	*6,400,000
2	Inlösen av vissa byggnader vid statens anstalt för fal-
	landesjuka, reservationsanslag........................	9,000	6,409.000
	Kommunikationsdepartementet:
3	Ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i kvarteret Kungl.
	Trädgården i Stockholm, reservationsanslag.........		135,000
	Ecklesiastikdepartementet:
4	Uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akade-
	miska sjukhuset i Uppsala, reservationsanslag......	*500,000
5	Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid
	tekniska högskolan i Stockholm, reservationsanslag.	450,000
6	Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skepps-
	byggeri m. m. vid Chalmers tekniska högskola, reser-
	vationsanslag.........................................	30,000
7	Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet, reserva-
	tionsanslag ...................................	*600,000	1.580,000
	Jordbruksdepartementet:
8	Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan, reservations-
	anslag.........................................	535,000
9	Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt,
	reservationsanslag ....................................	O O o © o o rH
10	Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstaltm.m..
	reservationsanslag ....................................	1,000,000:	2.535,000
	Handelsdepartementet:
11	Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag____		116,000
	Summa	1	10,775,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

		Kronor	Kronor
	Arméförvaltningens delfond:
1	Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms
	tygstations förläggningar å Järvafältet, reservations-
	anslag ......................................	10,000,000
2	Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet,
	reservationsanslag ............................	*5,000,000
3	Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader, re-
	servationsanslag ..............................	1,000,000
4	Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m., reser-
	vaiionsanslag ................................	9,500,000
5	Nytt garnisonssjukhus i Skövde, reservationsanslag...	*630,000
6	Kasernbyggnader för trängkårerna, reservationsanslag	1,600,000
7	Uppvärmningsanläggningar vid Wendes artillerirege-
• :	mente, Gotlands artillerikår, Svea trängkår, Göta
	trängkår och Skånska trängkåren samt i Ströms-
	holms slott, reservationsanslag..................	640,000
8	Nya lokaler för Jämtlands fältj ägarregementes inten-
	denturverkstäder, reservationsanslag..............	55,000
9	Renovering av Garnisonshotellet i Karlsborg m. m.,
	reservationsanslag ............................	145,000
10	Ordnande av vattenförsörjningen vid Västernorrlands
	regemente och vid Norrlands trängkår, reservations-
	anslag ......................................	210,000
11	Inköp av fältskjutningsterräng och anläggning av kul-
	spruteskjutbana för Kronobergs regemente, reserva-
	lionsanslag...................................	220,000
12	Förvärv av mark för kulspruteskjutbana för garni-
	sonen i Skövde samt anläggning av sådan bana,
	reservationsanslag ............................	155,000
13	Anläggning av kulspruteskjutbana för Jämtlands fält-
	jägarregemente, reservationsanslag ..............	105,000
14	Förvärv av mark för vissa anläggningar i Karlsborg,
	reservationsanslag ............................	6,200
15	Förvärv av övningsterräng för Östgöta luftvärnsrege-
	mente, reservationsanslag ......................	12,500
16	Utvidgning av Norrlands artilleriregementes kasern-
	område, reservationsanslag......................	230,000	29,508,700
		—

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

		Kronor	Kronor
	M a r i n f ö r v al t n i n g e n s delfond:
17	Brännoljecisterner för flottan, reservationsanslag .	750,000
18	Vissa omändrings- och inredningsarbeten vid Karls-
	krona örlogsvarv, reservationsanslag..............	142,000
19	Nya dockportar vid Karlskrona örlogsvarv, reserva-
	länsanslag ..........	200,000
20	Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservations-
	anslag ...............................	2,520,000
21	Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m.,
	reservationsanslag ...........	500,000
22	Vissa byggnadsarbeten vid Gustafsviks örlogsdepå,
	reservationsanslag .......	97,000
23	Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom för-
	utvarande Göta livgardes fästningsbataljons kasern-
	etablissement, reservationsanslag ................	220,000
24	Nytt värmeledningssystem i Västra Hästholmsfortet
	och i Hästökaponiären vid Oscarsvärn, reservations-
	anslag.............	130,000
25	Elektrisk bakugn för kronobageriet i Karlskrona, reser-
	valionsanslag ....	53,000
26	Vissa arbeten i Hemsö fästning, reservationsanslag .	10,000
27	Elektrifiering av gatubelysningen å Skeppsholmen,
	reservationsanslag............................	55,000
28	Konserveringsarbeten å Nya Älvsborgs f. d. fästning,
	reservationsanslag .....	17,000	4,694,000
	F1 y g f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:
29	Nytt kasernetablissementförfjärrspaningsflottilj, reser-
	vationsanslag ..............................	3,500,000
30	Nytt kasernetablissement för bombflottilj, reserva-
	tionsanslag ..............................	8,320,000
31	Etablissement för basorganisation, reservationsanslag	4,200,000
32	Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader, re-
	servationsanslag .............	1,077,000
33	Kulspruteinskjutningsbanor, reservationsanslag ......	180,000
34	Hangarer, reservationsanslag......................	1,500,000
35	Vissa förråds- och verkstadsbyggnader, reservations-
	anslag ..................................	1,236,000
36	Vissa flygfältsarbeten m. m.. reservationsanslaa......	255,000	20,268,000
	Summa		54,470,700

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

	1	Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:
1	Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedla-
	de, barnrika familjer, reservationsanslag..........	*5,000,000
2	Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
	landsbygden, reservationsanslag..................	*3,000,000
3	Statens bosättningslånefond, reservationsanslag......	3,000,000	11,000,000
	Kommunikationsdepartementet:
4	Vattenkraftslånefonden, reservationsanslag..........		2,000,000
	Ecklesiastikdepartementet:
5	Statens lånefond för universitetsstudier, reservaiionsan-
	slag.........................................	210,000
6	Studielånefonden, reservationsanslag................	*200,000	410,000
	Jordbruksdepartementet:
7	Lånefonden för inköp av ädla avelsston, reservations-
	anslag.......................................	50,000
8	Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras,
	reservationsanslag.............................	100,000
9	Statens kaninavelslånefond, reservationsanslag.......	5,000
10	Statens mejerilånefond, reservationsanslag...........	2,000,000
11	Jordbrukets maskinlånefond, reservationsanslag......	1,700,000
12	Statens sekundärlånefond för jordbrukare, reservations-
	anslag ......................................	5,000,000
13	Egnahemslånefonden, reservationsanslag............	5,000,000
14	Arbetarsmåbrukslånefonden, reservationsanslag.......	2,000,000	15,855,000
	Summa		29,265,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

		Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:
1	Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, reser-
	vationsanslag.......................................	*2,000,000
2	Lån för bostadsförbättringsverksamhet, reservalionsan-
	slag...................................................	*2,000,000	4,000,000

	Jordbruksdepartementet:
3	Ackordslån och hjälplån till jordbrukare, reservations-
	anslag...............................................	100,000
4	Lån för anskaffande av grästorkar m. m., reservations-
	anslag...............................................	2,000,000
5	Lån till främjande av beredning och avsättning av
	fisk m. m., reservationsanslag.......................	150,000	2,250,000
	Folkhushåll ningsdepartemente t:
6	Lån till främjande av användningen av inhemskt motor-
	bränsle m. m., reservationsanslag ...................		500,000
1	Summa j	6,750,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

		Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:
1	Förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten,
	reservationsanslag ............................		190,000
i	Folkhushållningsdepartementet:
2	Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m.,
	reservationsanslag.............................	13,000,000
3	Reglering av vedproduktionen, reservationsanslag....	*57,000,000	70,000,000
1	Summa		70,190,000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Kapitalinvestering.

VIII. Diverse kapitalfonder.

		Kronor	Kronor
	J ordbruksdepartementet:
1	Jordfonden, reservationsanslag.................	2,000,000
2	Arrendeegnahemsfonden, reservationsanslag .........	1,500,000	3,500,000
	Summa		3,500,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Samtliga i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen
sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1941.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Med åberopande av de beslut örn förslag till riksdagen angående
inkomster å driftbudgeten,

utgifter å driftbudgeten, första till och med tolfte huvudtitlarna, oförutsedda
utgifter, riksdagen och dess verk m. m., luftfartsfonden, riksgäldsfonden,
avskrivning av nya kapitalinvesteringar och avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster, samt
kapitalbudgeten,

vilka Kungl. Majit på hemställan av vederbörande departementschefer
enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1941/42.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att godkänna sistnämnda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster
och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Majit Konungen att proposition
skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

409019. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Inkomster å driftbudgeten.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och
beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1941/42 jämte därmed
sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december
1940 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, dels ock riksgäldskontorets
skrivelse den 14 december 1940 med förslagsberäkningar över
sådana riksgäldskontorets inkomster, som böra upptagas i riksstaten.

Budgetarbetets allmänna förutsättningar.

Riksstatens avgränsning. Budgetåren 1939/40 och 1940/41 har riksstaten
kompletterats med två särskilda beredskapsstater (förskottsstater), den ena
för tillgodoseende av de extraordinära medelsbehoven vid en förstärkning
av försvarsberedskapen, den andra avsedd att möjliggöra igångsättande av
offentliga arbeten i händelse av starkt ökad arbetslöshet. Med hänsyn till
dessa speciella finansfullmakter har själva riksstaten kunnat, i vad avser anslagsberäkningen,
uppgöras med bortseende från militära beredskapsåtgärder
och från risken för allvarliga störningar på arbetsmarknaden.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 1. Del 2.

Inkomsterna.

Även för budgetåret 1941/42 måste man räkna med ett avsevärt medelsbehov
för extraordinära försvarsåtgärder. Detta behov torde alltjämt bäst
tillgodoses genom fastställande av en särskild beredskapsstat. Förslag till en
sådan stat torde få anmälas sedan bättre möjligheter vunnits att överblicka
behoven under nästa budgetår.

På arbetsmarknaden har läget numera undergått en sådan försämring, att
omedelbara åtgärder till motverkande av arbetslösheten ansetts böra möjliggöras.
För finansiering av dessa äskas medel på en tilläggsstat II till årets
riksstat. De därvid vägledande synpunkterna utvecklas närmare vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkten 2). Tilläggsstaten
kan, i de delar den omfattar anslag för här angivna ändamål, betraktas såsom
en särskild, med tanke på nu föreliggande situation utformad allmän
beredskapsstat för detta och nästföljande budgetår, vilken omedelbart sättes
i kraft men är avsedd att utnyttjas blott i mån av behov. Med den föreslagna
anordningen bortfaller, såvitt nu kan bedömas, behovet av en särskild allmän
beredskapsstat för nästa budgetår.

Såsom av det anförda framgår, bör vid prövningen av det förslag till riksstat,
som nu framlägges såsom underlag för statsregleringen budgetåret 1941/
42, hänsyn tagas även till anslagsäskandena å tilläggsstat II till årets riksstat
och till de utgifter för försvarsväsendet m. m. som avses skola utgå av anslag
uppförda å beredskapsstat. Detta är ett naturligt uttryck för det redan
tidigare konstaterade förhållandet, att riksstaten och den däri fastställda förhandsbudgeteringen
för en bestämd statsregleringsperiod icke ensam bereder
tillräckligt utrymme för den nödvändiga anpassningen av statsverksamheten
efter lägets snabbt växlande krav.

Det ekonomiska läget. Sista gången jag hade anledning att lämna en
översikt över det ekonomiska läget var vid anmälan av förslag till propositionen
nr 1 till 1940 års urtima riksdag. Jag uppehöll mig därvid särskilt vid
de förändringar i våra ekonomiska förhållanden som blevo följden av krigshändelserna
i slutet av våren. Den skärpta avspärrningen medförde risk för
en stigande varuknapphet som kunde driva prisnivån i höjden. En försämrad
materielförsörjning och väsentligt minskade exportmöjligheter kunde befaras
leda till ökad arbetslöshet och ofullständigt utnyttjande av landets kapitalresurser.
Samtidigt skapade avspärrningen utrymme för och behov av en
omfattande ersätlningsproduktion. Sammanfattningsvis framhöll jag, att
depressionsrisken vid ifrågavarande tidpunkt för första gången efter krigets
utbrott framträdde såsom dominerande utan att likväl inflationsfaran kunde
anses minskad.

Någon anledning att modifiera den framtidsbedömning åt vilken jag sålunda
gav uttryck föreligger icke. Man kan dock konstatera, att de risker som
avspärrningen medförde hittills blott i begränsad utsträckning aktualiserats.

Till ledning för bedömningen av de ekonomiska förhållandena i vårt land
föreligger nu en rapport från konjunkturinstitutet rörande läget hösten 1940.
Jag torde här få sammanfatta huvudsynpunkterna i denna översikt.

Inkomsterna.

De starka depressionstendenser som omedelbart efter avspärrningen gjorde
sig gällande inom betydande områden av näringslivet lia senare i viss
mån utjämnats. Det politiska osäkerhetstillståndets starkt hämmande inflytande
på det enskilda initiativet synes sålunda lia mildrats, samtidigt som
den yttre ramen för det svenska näringslivets utveckling, sådan denna anges
av i främsta rummet utrikeshandelns tillstånd och försvarspolitikens utformning,
kommit att i stor utsträckning accepteras såsom given och tillsvidare
bestående.

Den fortgående anpassningen efter de sedan april och maj helt nya yttre
betingelserna för näringslivets utveckling kan sägas innefatta två huvudled.
Å ena sidan har näringslivets nyinriktning betytt en minskning av produktion
och omsättning inom framför allt de områden, som direkt och indirekt
träffats av exportmarknadernas begränsning och försvinnande. Till den
negativa anpassningen kan också räknas byggnadsverksamhetens och byggnadsämnesindustriernas
fortgående produktionsminskning, vilken dock betingats
av förhållanden som förelågo redan före avspärrningen. Å andra sidan
har nyinriktningen kommit till uttryck i en produktionsökning, vars bakgrund
är de möjligheter för ny produktion och därav betingad nyinvestering, som
den totala eller partiella avspärrningen från tillgång till viktiga, förut importerade
råvaror, förnödenheter och färdigfabrikat givit upphov till.

Den av avspärrningen utlösta produktionsminskningen gav sig till känna
tämligen omedelbart efter den 9 april. Av vissa tecken att döma har den numera
nått en bottennivå. Produktionsvolymen inom exportindustrien synes i
huvudsak ha anpassat sig efter nuvarande exportmöjligheter; de nya handelsavtalen
med Ryssland, Tyska riket och Italien synas t. o. m. ge vissa om ock
i förhållande till exportens normala omfång begränsade möjligheter till ökad
tillverkning för export. Bostadsbyggandet har reducerats till en så låg nivå.
att förutsättningar snarast synas föreligga för en viss återhämtning. Rapporter
från ett stort antal städer tyda på att en betydande potentiell efterfrågan
på nya bostäder redan uppstått.

Samtidigt med att produktion och sysselsättning stabiliserats inom de
verksamhetsgrenar, som omfattas av export och bostadsbyggande och som
under normala tider i hög grad äro konjunkturstyrande, har under hösten
en ökad aktivitet förmärkts inom andra näringsområden. Inför utsikten att
rådande avspärrningsförhållanden skola bli bestående under längre tid, har
på såväl statligt som enskilt initiativ samt under olika former av samverkan
mellan stat och näringsliv en anspänning av landets produktivkrafter för
vissa uppgifter kommit till stånd. Denna anspänning koncentrerar sig icke
endast, såsom till stor del varit fallet tidigare under 1940, på försvarets omedelbara
stärkande. Produktionsverksamheten har sedan sommaren i ökad
grad fått en försörjningspolitisk syftning. I den mån ansträngningarna inriktats
på att höja försvarsberedskapen på längre sikt, har det blivit av ökad
betydelse att produktionsmöjligheterna inom landet utvidgas. De försvarspolitiska
och de försörjningspolitiska synpunkterna flyta därför alltmer över
i varandra. En utvidgning av råvarubasen för den svenska industrien har

Inkomsterna.

framstått som ett gemensamt önskemål, vilket sedan sommaren lett till
betydelsefulla produktionsinitiativ. Investeringsverksamheten har sannolikt
i stigande grad kommit att avse tillvaratagande av inhemska råvaror och
deras förädling inom landet. Den av mig vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor berörda investeringsenquéte, som företagits av industriens
utredningsinstitut, synes också visa, att investeringsverksamheten
inom industrien kan väntas hålla sig väl uppe under 1941.

Anförda synpunkter skulle vid en vanlig konjunkturbedömning motivera
omdömet, att det ekonomiska läget i Sverige är relativt stabilt, och att man
snarast har anledning att förvänta ökad industriell aktivitet. Denna tendens
motväges emellertid av andra för nuvarande förhållanden speciella
faktorer som medföra, att de samtidiga riskerna för produktionsinskränkningar
och prishöjningar måste anses fortbestå. I båda dessa avseenden
framstår bristen på vissa för produktionen nödvändiga råvaror och förnödenheter
såsom särskilt betydelsefull.

I fråga om de tunga industrierna, som i första hand beröras av tendensen
till ökad aktivitet, synes gränsen för kapacitetsutnyttjande på vissa punkter
redan vara nådd. Vidare sätter bristen på vissa råmaterial liksom den begränsade
tillgången såväl på importerade bränslen som på ved och träkol
åtminstone på kort sikt en snäv gräns för ytterligare utnyttjande av tillgänglig
kapacitet.

På andra områden, t. ex. inom vissa konsumtionsvaruindustrier, har den
otillräckliga tillgången på nödvändiga råvaror och förnödenheter tvingat
fram en minskning i produktion och sysselsättning oaktat tillräcklig stimulans
för produktionsökning från efterfrågesidan förefunnits. Inom viktiga
delar av livsmedels-, textil- och den kemiska industrien medför en otillräcklig
råvarutillgång, att produktionen icke kan tillfredsställa efterfrågan. Följden
har blivit dels en på vissa områden fortgående förtäring av vid avspärrningen
förefintliga lager av såväl råmaterial och halvfabrikat som färdiga
varor, dels en successiv skärpning av produktions- och konsumtionsregleringarna.

Föreliggande tendenser till produktionsbegränsning till följd av otillräcklig
kapacitet eller råvarubrist kunna i någon mån kompenseras genom övergång
till produktion av, bland annat, ersättningsvaror med utnyttjande av
inhemska råvarureserver. Möjligheterna härtill äro emellertid begränsade.
En ur sysselsättningssynpunkt mera betydelsefull förskjutning av den efterfrågan,
som i rådande knapphetsläge ej kan tillfredsställas, i riktning mot
de områden där relativt god tillgång på råvaror förefinnes, synes knappast
heller sannolik.

De nominella inkomsterna och köpkraften torde under hela krigsperioden
lia hållits uppe på en i huvudsak oförändrad nivå. överskottet av statens
utgifter över löpande inkomster har ungefär motsvarat inkomstminskningarna
inom byggnadsverksamheten och exporten. Den minskade sysselsättningen
inom industrien har nästan exakt kompenserats av lönehöjningar.

Inkomsterna.

Vad jordbruket beträffar torde den felslagna skörden och nedgången i den
animaliska produktionen ha uppvägts av höjda produktpris och ökade
skogsinkomster.

Mot den oförändrade samlade köpkraften har stått en varuförsörjning
som minskats icke endast genom den förut berörda begränsningen i införseln
utan även genom att staten för försvarsändamål tagit i anspråk såväl
en del råvarureserver som arbetskraft och vissa ■— dock huvudsakligen
kapitalproducerande — företags kapacitet. Den sålunda föreliggande spänningen
mellan förefintlig köpkraft och löpande tillgång på konsumtionsvaror,
vilken får antas bli bestående, ger på olika punkter utrymme för en
knapphetsprisstegring. Spänningen kan i viss utsträckning ökas genom den
goda likviditeten inom särskilt de delar av näringslivet, där mer betydande
utförsäljning och förtäring av lager ägt rum.

En bedömning av frågan om rådande prisstegringstendensers styrka kan
icke grundas endast på en uppskattning av föreliggande spänningsförhållanden
av nyss angiven art. I vilken mån en knapphetsprisstegring kommer till
stånd blir beroende på de åtgärder för reglering av förbrukningen och handeln
som vidtagas. Under sommaren och hösten har icke endast förbrukningen
utan även prisbildningen på ett stort antal knappa råvaror och konsumtionsvaror
bragts under effektiv kontroll genom beslag eller ransonering. Det är
dock givet, att sådana regleringar icke kunna eller ens alltid böra införas på
alla områden, där knapphet uppstår. Det är också uppenbart att en viss
knapphetsprisstegring kan ha en funktion att fylla även inom reglerade
områden.

Man bör vidare uppmärksamma den betydelse för den allmänna prisutvecklingen
som tillkomma olika primära prishöjningar. Den allmänna prisstegringen
sedan krigsutbrottet har till dominerande del bestämts av den starka
prisuppgången för importvaror och av de höjda priserna på jordbruksprodukter.
En höjning av importpriserna, ehuru av mycket oenhetlig natur,
har gjort sig gällande under hösten och kan väntas fortgå. Vad beträffar
priserna för importen från Tyska riket, varifrån för närvarande en mycket
stor del av vår totala import härrör, innebär dock det nya handelsavtalet
för 1941 en viss garanti mot fortsatt prisstegring för betydande råvaror.
En viss stabilitet i prisutvecklingen för jordbruksprodukter synes även sannolik
efter de senaste prishöjningarna på smör och mjölk.

Örn man än på här angivna grunder måste räkna med en fortsatt prisstegring,
bör dock dess förlopp kunna göras relativt långsamt och den sammanlagda
förändringen kunna hållas inom relativt trånga gränser. Härför kan
emellertid i fråga om mer utpräglade knapphetsområden krävas, att produktions-
och konsumtionsregleringar införas till stöd för den statliga prisövervakningen.

Här framlagda synpunkter på utvecklingen av produktion, konsumtion,
inkomster och priser ge icke några säkra hållpunkter för en uppskattning av
den arbetslöshet som kan hota. Den minskning av sysselsättningen, som
otvivelaktigt ägt runi sedan början av 1940, har endast i begränsad örn -

Inkomsterna.

fattning kommit till uttryck i öppen arbetslöshet. Detta förhållande beror
på olika omständigheter, främst kanske på militärinkallelserna och ökad
förekomst av korttidsarbete. Den bild, som arbetslöshetssiffrorna ge av läget,
är vidare måhända något för ljus, på grund av den eftersläpning, som
uppgifterna om antalet hjälpsökande arbetslösa förete. Det är möjligt, att
en betydande arbetslöshet framträder under vintern, även om minskningen
i sysselsättningen inom industri och handel blir moderat.

Utfallet av löpande statsreglering. Riksstaten för budgetåret 1940/41
upptog i sin av 1940 års lagtima riksdag givna utformning inkomster å driftbudgeten
å tillhopa 1,862 miljoner kronor och utgifter å 1,723 miljoner kronor.
Staten utmynnade sålunda bokföringsmässigt sett i ett överskott på 139
miljoner kronor. Man utgick emellertid vid fastställandet av riksstaten ifrån
att den militära beredskapen skulle nödvändiggöra mycket betydande utgifter,
vilka skulle bestridas med stöd av förskottsstaten för försvarsväsendet.
Regleringen av dessa utgifter var avsedd att ske i efterhand genom medelsanvisningar
å tilläggsstater i anslutning till riksstaten. Nyssnämnda överskott
upptogs med hänsyn därtill i riksstaten såsom balanserat i avvaktan på slutlig
reglering av denna stat.

1940 års urtima riksdag har sedermera å tilläggsstat I anvisat anslag å
driftbudgeten till ett sammanlagt belopp av 199 miljoner kronor. Vid samma
riksdag har vidare å riksstaten uppförts tvenne nya inkomsttitlar, nämligen
krigskonjunkturskatt med 20 miljoner kronor och allmän omsättningsskatt
med 80 miljoner kronor (skrivelse nr 102). Med de å tilläggsstat I redovisade
förändringarna i riksstaten skulle sålunda en total utgiftssumma av 1,922
miljoner kronor balansera mot en beräknad inkomstsumma av 1,962 miljoner
kronor. Även det härvid framkommande överskottet å 40 miljoner
kronor är att betrakta blott som en formell balanspost. Medelsanvisningarna
å tilläggsstaten, som i flertalet fall utgöra täckningsanslag för förskottsutgifter,
representera nämligen icke någon fullständig reglering av hittills föreliggande
eller förväntade förskottsutbetalningar. Täckningen av särskilt sådana
förskottsutgifter, som betingas av dispositionsbeslut avseende en fortlöpande
verksamhet med obestämd total omfattning, har uppskjutits till den
senare tidpunkt under budgetåret, då en bättre överblick över ifrågavarande
kostnader är möjlig.

Till ledning för beräkningen av det slutliga budgetutfallet föreligga nu
vissa nya uppgifter angående inkomstutvecklingen och medelsbehoven.

I fråga om inkomsterna har riksräkenskapsverket i skrivelse den 7 december
1940 framlagt en beräkning av utfallet för innevarande budgetår. Till
grund för denna ligga de räkenskapsmässiga uppgifterna rörande influtna
inkomster under tiden juli—oktober samt vissa från vederbörande myndigheter
infordrade upplysningar. Budgetårets första fyra månader visa, trots tillkomsten
av nya skatter, ett något lägre inkomstresultat än samma månader
under år 1939. I förhållande till de i riksstaten beräknade inkomsterna

Inkomsterna.

räknas för budgetåret i dess helhet med ett betydande underskott för bensinskatten,
som under sommarmånaderna givit en starkt sjunkande inkomst
och numera lämnar blott ringa avkastning. Detsamma gäller fordonsskatten.
Ett ogynnsamt utfall motses också för kaffeskattens del. Även vissa rusdrycksmedelstitlar
framstå såsom relativt svaga. Inkomster väsentligt överstigande
de i riksstaten uppförda beloppen motses däremot för statens järnvägar
och riksbanken. Bland skattetitlarna visa inkomst- och förmögenhetsskatterna
samt vissa nya eller förhöjda indirekta skatter -— främst omsättnings-
och utskänkningsskatten å spritdrycker — betydande överskott över
tidigare beräknad avkastning.

De motsedda överskotten och bristerna i inkomstutfallet, jämförda med
inkomstberäkningarna i riksstaten, resultera i ett visst nettoöverskott men
föranleda icke i och för sig någon ändrad bedömning av budgetbalansen.
Det bör framhållas, att nedgången i inkomsterna av automobilskattemedel,
såsom i annat sammanhang närmare utvecklas, i viss utsträckning måste
regleras mot budgetutjämningsfonden och sålunda medför en tillfällig merbelastning
av allmänna budgeten.

På utgiftssidan tillkomma i första hand de utgifter, för vilka medel nu
äskas i propositionen nr 2 angående tilläggsstat II. Dessa avse såsom nyss
framhållits väsentligen företag avsedda att igångsättas, i den mån arbetslöshetens
utveckling så påkallar. Det är alitsa ännu ovisst, i vilken utsträckning
de å staten äskade anslagen behöva tagas i anspråk. Detsamma gäller de anslag
för åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. varom förslag kommer
att framläggas i särskild proposition. I

I propositionen nr 3 till 1940 års urtima riksdag redogjorde jag för en
beräkning av medelsbehovet för sådana utgifter för försvarsberedskapen, som
borde bli föremål för reglering i ett sammanhang vid budgetårets slut. Med
då kända utgångspunkter uppskattades det erforderliga täckningsanslaget
till 1,400 miljoner kronor. Anledning finnes nu till en justering
av denna beräkning. I sina huvuddrag kan frågan om medelsbehovet för reglering
av försvarsutgifterna på förskottsstaten sammanfattas pa följande sätt.

För tiden juli—oktober 1940 uppgingo samtliga utgifter för försvarsväsendet
(inklusive krigsfamiljebidrag) till i runt tal 700 miljoner kronor. För
återstoden av budgetåret uppskattas de löpande utgifterna för försvarsberedskapen
till sammanlagt inemot 600 miljoner kronor. I anledning av redan
fattade beslut örn medelsanvisning för vissa engångsanskaffningar räkna de
militära förvaltningsmyndigheterna vidare med utbetalningar under budgetåret
på tillsammans något över 600 miljoner kronor; beräkningen bygger på
antagandet att utbetalningar i anledning av redan meddelade anvisningsbeslut
till ett belopp av i runt tal 150 miljoner kronor skola verkställas först
under nästa budgetår. Dessa uppgifter ge en summa av 1.9 miljarder kronor
såsom mått på de utbetalningar för försvarsväsendet under innevarande
budgetår, med vilka man vid nuvarande grad av försvarsberedskap lägst

Inkomsterna.

bör räkna. Summan understiger det belopp, från vilket beräkningen i propositionen
nr 3 utgick, med något hundratal miljoner kronor.

Med de engångsanskaffningar, vilkas ungefärliga kostnader här angivits,
äro föreliggande behov icke i avsedd grad tillgodosedda. Den beräknade budgetbelastningen
för försvarsändamål bör med hänsyn härtill ökas utöver nyss
angivna summa med ett belopp, vars storlek ej nu kan med bestämdhet angivas.
Vid en bedömning av finansläget torde försiktigheten bjuda att räkna
med ett tillägg av 500 miljoner kronor; det må anmärkas att detta belopp
blott avser att ange storleksordningen av de utbetalningar intill budgetårets
slut som vid nuvarande leveransförhållanden äro att påräkna vid fortsatt
forcerad materielanskaffning. De sammanlagda försvarskostnadema under
budgetåret skulle med sist angivna utgångspunkt kunna uppskattas till 2.4
miljarder kronor. Eftersom utgifterna till ett belopp av i runt tal 700 miljoner
kronor täckas av medel anvisade å riksstat eller tilläggsstat, skulle sålunda
krävas regleringsanslag på ytterligare 1.7 miljarder kronor.

Under löpande statsregleringsperiod skulle, enligt här anförda uppgifter,
inkomster på i Tunt tal 2 miljarder kronor komma att balansera mot utgifter
på sammanlagt omkring 3.7 miljarder kronor. Budgetunderskottet kan alltså
under angivna förutsättningar beräknas till c:a 1.7 miljarder kronor. Det
bör understrykas, att den försämring i utfallet i förhållande till uppskattningen
i propositionen nr 3 till 1940 års urtima riksdag, varmed här räknats,
helt förklaras av den summa som tillagts för ytterligare engångsanskaffningar.

Riksstatsförslaget.

Inkomstberäkningen. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa
budgetår slutar på en summa av 2,075.9 miljoner kronor; beräkningen bygger
på förutsättningen, att de under de båda sista åren beslutade skattehöjningarna
och nya skatterna skola fortbestå. I jämförelse med de för nu
löpande budgetår å riksstat och tilläggsstat uppförda inkomsterna innebär
ämbetsverkets uppskattning, att statens intäkter skulle stiga med i runt tal
114 miljoner kronor. Inkomstökningen beror icke på antagna förändringar
i skatteunderlaget eller i intäkterna av statens affärsverksamhet. Mycket betydande
förskjutningar av sådan art förekomma, men de gå i olika riktningar
och förekommande minskningar motvägas till större delen av höjningar
å andra inkomsttitlar. Om man bortser från de nya, av 1940 års urtima
riksdag beslutade skatterna, krigskonjunkturskatt och allmän omsättningsskatt,
utvisar summan av inkomsterna från nuvarande till nästa budgetår
en minskning på några tiotal miljoner kronor. Att denna nedgång icke
blott helt kompenseras utan att till och med en rätt avsevärd sammanlagd
inkomststegring är att motse, kan sägas bero på att intäkten av de nya skatterna
hänför sig till en kortare tidrymd under detta budgetår än under nästa.
Krigskonjunkturskatten, som beräknats stiga från 20 till 50 miljoner kro -

Inkomsterna.

lior, avser för nu löpande budgetår att träffa inkomststegringar efter utgången
av augusti månad 1939, alltså för endast ett tredjedels år, och allmänna
omsättningsskatten, för vilken beräknats en stegring från 80 till 200
miljoner kronor, kommer att inflyta för endast fem månader av innevarande
budgetår.

Bland de övriga större avvikelserna från de för löpande budgetår beräknade
inkomsterna motiveras minskningarna väsentligen av hänsyn till tendenser,
som redan kommit till uttryck i det beräknade utfallet för löpande
budgetår och sammanhänga med avspärrningen av handelsvägarna västerut.
Den största nedgången förete automobilskattemedlen, som nedräknats med
över 90 miljoner kronor, eller från 110 till 18 miljoner kronor. Samtidigt ha
tilläggsskatterna å bensin reducerats med mer än hälften, eller med 13 miljoner
kronor. Kaffeskatten har sänkts med 15 miljoner kronor. Minskningar
ha vidare beräknats för rusdrycksförsäljningsmedel med 8 miljoner kronor,
därav 6 miljoner kronor för partihandelsbolag, och med 5 miljoner kronor
för var och en av följande inkomsttitlar, nämligen stämpelmedel, maltdrycksskatt,
tipsmedel samt intäkter av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och
av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. Minskningen för tobaksmonopolet
sammanhänger med att den inleverans av vinstmedel utöver sedvanlig utdelning,
som beräknats ske för verksamhetsåret 1940, icke ifrågasatts för efterföljande
verksamhetsår. Intäkten av postverket har beräknats nedgå med 4
miljoner kronor.

Även de av riksräkenskapsverket beräknade stegringarna i jämförelse med
gällande riksstat motsvaras i allmänhet av ökad avkastning redan under
innevarande budgetår. Beträffande den direkta inkomstbeskattningen sammanhänger
uppräkningen jämväl med en motsedd ökning av de taxerade inkomsterna
av tjänst och rörelse. Avkastningen har beräknats höjd för inkomstoch
förmögenhetsskatten med 50 och för värnskatten med 25 miljoner kronor.
Ökade intäkter ha vidare beräknats för omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker och för tullmedel med vardera 10 miljoner kronor, samt
för industrisockerskatt med 6 miljoner kronor. För statens järnvägar har
beräknats en höjning med 10 miljoner kronor och för riksbanken en höjning
med 5 miljoner kronor.

Beträffande inkomsterna från folkpensioneringsfonden föreligger i huvudsak
endast en formell förändring. A den plats, där för innevarande budgetår
upptages Bidrag från folkpensioneringsfonden å 75 miljoner kronor, återfinnes
för nästa budgetår inkomsttiteln Folkpensionsavgifter å 45 miljoner
kronor, medan avkastningen av fonden har förts till avdelningen Statens
pensionsfonder och där upptagits under inkomsttiteln Folkpensioneringsfonden
med en beräknad inkomst av 30.S miljoner kronor. Jag återkommer i
det följande till riksräkenskapsverkets motivering för denna omläggning.

För egen del har jag i allt väsentligt ansett mig böra godtaga de inkomstsiffror,
till vilka riksräkenskapsverket kommit vid sina uppskattningar. En
omprövning av vissa skatteformer och möjligen även av intäkterna av andra
förvärvskällor torde, såsom jag i fortsättningen kommer ali beröra, bli erfor -

Inkomsterna.

derlig. De resultat, vari denna omprövning kan utmynna, äro emellertid icke
möjliga att nu närmare bedöma och synas mig i vart fall för närvarande icke
utgöra någon anledning att frångå de beräkningar, som riksräkenskapsverket
med utgångspunkt från nu gällande grunder gjort. Vid min granskning
av ämbetsverkets förslag har jag under sådana förhållanden endast funnit
anledning att föreslå några mindre avvikelser. Av skäl, till vilka jag återkommer
i det följande, förordar jag sålunda en höjning av de beräknade intäkterna
av motorfordonsbeskattningen å netto 5 miljoner kronor och därutöver
några smärre jämkningar å ett par inkomsttitlar. Tillhopa medföra
de av mig förordade avvikelserna en höjning utöver de av riksräkenskapsverket
beräknade inkomsterna av netto 5.7 miljoner kronor. För driftbudgeten
skulle sålunda inkomstsumman enligt mitt förslag uppgå till i runt tal
2,082 miljoner kronor eller 120 miljoner kronor mera än enligt riksstaten för
innevarande budgetår med de till denna vid 1940 års urtima riksdag gjorda
tilläggen.

Utgifter för civila ändamål. Med hänsyn till de särskilda förhållanden
som för närvarande göra sig gällande vid bedömningen av utgifterna för försvarsändamål
synes det lämpligt att vid en översikt över riksstatsförslagets
utgiftssida tills vidare begränsa framställningen till den del därav som avser
civila ändamål.

Budgetarbetet har i denna del präglats av de krav på sparsamhet, som det
ansträngda finansläget reser. För organisationen av det fortsatta besparingsarbetet
och riktlinjerna för detta lämnas en utförlig redogörelse vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkten 1), till vilken jag
tillåter mig att hänvisa. Beträffande besparingsarbetets återspegling i riksstatsförslaget
må här blott framhållas följande.

Förslag om anslag till nya ändamål eller om anslag, som avse utvidgning
av redan tillgodosedda ändamål, ha avvisats i de fall, där anslagen ej direkt
motiverats av krisläget. En konsekvens härav är, att förslag örn lönereglering
i regel ej upptagits. Ett undantag har ansetts böra göras för
landsfiskalstjänsterna; med avseende å dessa tjänster göra sig nämligen särskilda
synpunkter gällande, som i nuvarande läge vunnit ökad aktualitet.
Ett avsteg från eljest tillämpade principer har även ansetts befogat för viss
lärarpersonal vid privatläroverken. Förslag om nyinrättande av tjänster ha,
örn icke alldeles särskilda skäl förelegat, ansetts icke böra tillstyrkas. De
arvodesregleringar, delvis med avveckling av dyrtidstillägg, varom förslag
framlagts, innebära i en del fall en jämkning nedåt. I riksstatsförslaget räknas
i vissa fall jämväl med vakantsättning av lediga befattningar. En ytterligare
begränsning har förutsatts skola ske i förordnandet av vikarier. I de
fall där möjlighet därtill förelegat har räknats med en reduktion av den
extra personalen. Den starka återhållsamhet som sålunda gjort sig gällande
vid äskandet av anslag till avlöningar kommer endast ofullständigt till uttryck
i anslagsberäkningarna. En orsak härtill är, att avlöningsanslagen, som
till följd av tidigare tillämpade regler för anslagsberäkningen i flera fall un -

Inkomsterna.

derstigit de verkliga utgifterna, nu enligt av riksdagen godkända principer
upptagits med belopp motsvarande den beräknade belastningen (jfr För
flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkten 3).

Myndigheternas omkostnadsanslag, som redan i årets riksstat anvisats med
reducerade belopp, ha underkastats en förnyad granskning och såvitt möjligt
ytterligare minskats, företrädesvis vad angår sådana poster som publikationstryck
och materielanskaffning. På grund av bränslekostnadernas stegring
ha anslagen dock i ett flertal fall måst höjas. Anslag till resestipendier
eller liknande ändamål, till kurser eller till enskilda sammanslutningar ha i
regel starkt reducerats och i vissa fall helt uteslutits.

Med avseende å anslagen till olika anläggningsarbeten lia, såsom redan i
det föregående antytts, särskilda synpunkter gjort sig gällande. Utvecklingen
på arbetsmarknaden har för dessa anslags del motiverat äskanden som gå
utöver vad som eljest skulle ifrågakommit. I regel ha anslagsäskandena å
riksstaten trots detta begränsats till det omedelbart nödvändiga, men medel
lia i stället föreslagits anvisade å en tilläggsstat II för innevarande budgetår.
I de fall, där anslagen avse fortlöpande arbeten, ha medel i viss utsträckning
ansetts böra äskas i riksstatsförslaget för ett års behov under förutsättning
att arbetena bedrivas i tekniskt lämplig omfattning. En utförligare redogörelse
för de principer som tillämpats vid anslagsprövningen lämnas vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkten 2). I

I riksstatsförslaget för nästa budgetår äskas å driftbudgeten sammanlagt
1,889 miljoner kronor, varav 584 miljoner kronor för försvarsändamål (inklusive
avskrivningar för försvarsväsendets byggnader). Driftbudgeten utmynnar
alltså i ett överskott på (2,082 — 1,889 =) 193 miljoner kronor.
Detta överskott är emellertid att betrakta blott som en formell balanspost,
vilken i riksstatsförslaget bör upptagas såsom balanserad i avvaktan på
slutlig reglering av staten.

För löpande budgetår utmynnar driftbudgeten på riksstaten, inklusive de
anslag som sammanfattats å tilläggsstat I, i en utgiftssumma på 1,922 miljoner
kronor. Härav avse 590 miljoner kronor försvarsändamål. För nästa
budgetår visar alltså driftbudgetens anslag för civila ändamål en minskning
med 27 miljoner kronor. Bakom denna ligger en nedgång i egentliga statsutgifter
för civila ändamål på 71 miljoner kronor och en ökning av utgifter
för statens kapitalfonder (exklusive försvarsväsendets fastighetsfond) på 44
miljoner kronor. Det bör dock framhållas, att vissa utgifter för regleringsåtgärder
främst på jordbrukets område, vilka belasta gällande riksstat, under
nästa budgetår förutsatts skola tillsvidare bestridas å förskottsstaten. Den
angivna anslagsminskningen reduceras därför, i den mån utgifterna för regleringsändamål
komma att överstiga de i riksstatsförslaget beräknade beloppen.

Vad först angår de egentliga statsutgifterna framgå förändringarna under
de olika huvudtitlarna av följande sammanställning.

Inkomsterna.

	Riksstat och tilläggsstat I för 1940/41	Riksstats-förslaget för 1941/42	För- ändring
I. Kungl, hov- och slottsstaten^ ..............	1.9	1.8	- 0.1
II. Justitiedepartementet......................	16.5	18.1	+ 1.6
III. Utrikesdepartementet........................	8.8	9.0	+ 0.2
V. Socialdepartementet ..............	350.5	358.7	+ 8.2
VI. Kommunikationsdepartementet ..............	129.1	108.6	- 20.5
VII. Finansdepartementet......................	72.4	68.6	- 3.7
VIII. Ecklesiastikdepartementet................	247.0	266.6	+ 19.7
IX. Jordbruksdepartementet ...........	175.7	121.5	- 54.2
X. Handelsdepartementet ................	28.8	23.2	- 5.6
XI Folkhushåilningsdepartementet ..........	68.6	41.7	- 26.9
XII. Pensionsväsendet....................	60.6	70.8	+ 10.3
XIV. Riksdagen och dess verk m. m...............	5.9	5.9	+ 0.0

För huvudtitlarna gemensamma utgiftsökningar förekomma i betydande
utsträckning. Sålunda ha de rörliga tilläggen beräknats efter 15 i stället för
9 procent och dyrtidstilläggen efter en levnadskostnadsindex av 188 i stället
för 174. Vidare tillkomma anslag för kristillägg, förslagsvis beräknade efter
4 procent för helt år. Sammanlagt svara dessa olika utgiftstillskott på de
civila huvudtitlarna för en ökning av driftbudgetens slutsumma med 36 miljoner
kronor; utan ifrågavarande tillskott skulle alltså anslagssumman under
egentliga statsutgifter för civila ändamål ha nedgått med 107 miljoner
kronor i förhållande till löpande budgetår.

I fråga om större förändringar å de olika civila huvudtitlarna i jämförelse
med den för nu löpande budgetår gällande riksstaten (inklusive tilläggsstat I)
må nämnas följande.

Andra huvudtiteln utvisar en stegring på 1.6 miljon kronor, vilken i huvudsak
är automatisk och uttryck för levnadskostnadsstegringens återverkan
på löner och omkostnader. En väsentlig del därav faller på de med beräknade
belopp upptagna anslagen till avlöningar och omkostnader vid fångvårdsanstalterna.

För tredje huvudtiteln föreligger en nettoökning på inemot 200,000 kronor.
De mera betydande stegringarna representeras av en av krisläget påkallad
förstärkning av utrikesdepartementets personalorganisation jämte ökning
av dess omkostnader med tillhopa i runt tal 300,000 kronor. Vidare ha
anslagen till avlöningar åt attachéer vid beskickningar och konsulat samt till
upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige ökats med vartdera över

100,000 kronor. Höjningarna motvägas väsentligen genom att anslaget till
Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund å 475,000 kronor icke
upptagits i riksstatsförslaget.

Femte huvudtitelns slutsumma företer en nettoökning på över 8 miljoner
kronor, därvid dock ett flertal viktiga anslag upptagits med endast beräknade
belopp. Bland de större höjningarna må, med bortseende från de
automatiska utgiftsstegringarna som för huvudtiteln äro mycket betydande
ifråga om såväl löner som vissa socialutgifter, främst nämnas beräknade höjningar
för bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m. å 9 miljoner

Inkomsterna.

kronor samt för barnbidrag och ersättning åt blinda å tillhopa 1.4 miljon
kronor. Höjningarna sammanhänga med omregleringar av utgående ersättningar,
som aktualiserats genom levnadskostnadernas stegring. Vidare möta
beräknade anslagshöjningar för viss överflyttning av kostnaderna för Överståthållarämbetet
på staten å omkring 0.5 miljon kronor samt för lönereglering
åt landsfiskalerna på omkring 2.7 miljoner kronor; sistnämnda anslagshöjning
är dock till en icke obetydlig del av engångsnatur. Anslag ha tillkommit
för bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus och hem för
kroniskt sjuka å tillhopa 650,000 kronor. Å andra sidan ha en del krisanslag
å årets riksstat bortfallit, såsom anslagen till sommarvistelse på landet för
barn från städer och andra tättbebyggda samhällen m. m. å 7 miljoner kronor
samt till bidrag åt kommuner för anordnande av vissa skyddsrum och
för inköp av motorbrandsprutor å tillhopa 2 miljoner kronor. Vissa anslag
för inköp av materiel för det civila luftskyddet ha vidare minskats med 6.6
miljoner kronor.

Sjätte huvudtiteln uppvisar en nettominskning på över 20 miljoner kronor.
Den restriktiva medelstilldelning för olika slag av vägarbeten, som kommit
till uttryck i riksstatsförslaget, bör ses i sammanhang med de betydande anslagen
för samma ändamål å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Bidragen
till vägunderhållet på landet m. m., till väg- och gatuarbeten i städerna
och till vägförbättringsarbeten å landsbygden ha nedsatts med respektive 3.3,
4.2 och 7.1 miljoner kronor. Vidare föreligga sänkningar på 1 miljon kronor
eller därutöver ifråga örn bidrag till byggande av broar, till nyanläggning
av landsvägar och till underhåll av enskilda vägar. Slutligen lia bortfallit
anslag till reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet
på 1.6 miljon kronor och till broförbindelse över Lule älv vid Gäddvik m. m.
på 2.4 miljoner kronor.

Sjunde huvudtiteln utvisar en nedgång på netto 3.7 miljoner kronor. Bidraget
till skattetyngda kommuner har ökats med 1.5 miljon kronor, och
kostnaderna för årlig taxering lia preliminärt uppräknats med 0.5 miljon kronor.
Avlöningskostnaderna för personal vid 1940 års allmänna folkräkning
ha höjts med 230,000 kronor, varjämte tillkommit avlöningar och omkostnader
för valutakontoret å i runt tal 350,000 kronor, vilka kostnader tidigare
redovisats netto å riksstaten och även i fortsättningen torde helt täckas av
beräknade licensinkomster. Minskningar föreligga främst å anslagen till
ersättning åt kommunerna för mistad kommunal progressivskatt med 3.9
miljoner kronor och till ersättning åt städerna för mistad tolag med 2.5 mil joner
kronor. Vidare har anslaget till försök med framställning av sulfitsprit
å 175,000 kronor bortfallit.

För åttonde huvudtiteln föreligger en ökning på närmare 20 miljoner kronor,
varav huvudparten är uttryck för de höjda levnadskostnadernas återverkan
på lönerna. Anslaget till avlöningar åt lärare vid allmänna läroverk
har stigit med något över 2 miljoner kronor, och bidragen till avlöningar åt
lärare vid kommunala flick- och mellanskolor samt lärare vid praktiska
mellanskolor lia ökats med tillhopa 1.2 miljon kronor. Denna stegring be -

Inkomsterna.

ror dock till en mindre del på en fortsatt utbyggnad av ifrågavarande skolformer,
vilken i sin tur medfört viss minskning av understödet åt högre
folkskolor, ävensom på kvinnliga lärares uppflyttning i högre löneklass. Bidraget
till avlöningar åt lärare vid folkskolorna har upptagits med en beräknad
ökning av 7 miljoner kronor. Genom pågående rationaliseringsåtgärder
har denna och vissa andra anslagshöjningar begränsats. Samtidigt lia dessa
åtgärder medfört betydande förskjutningar mellan olika anslag. Till huvudtitelns
stegring lia bidragit beräknade anslagshöjningar för fortsatt utbyggnad
av karolinska sjukhuset och för provisorisk lönereglering åt lärare vid
privata läroverk, den senare beräknad inklusive dyrtidstillägg till omkring

175.000 kronor.

För nionde huvudtiteln har beräknats en nedgång på 54 miljoner kronor,
betingad i främsta rummet av minskning eller bortfall av krisanslagen till
förmån för jordbruket under nu löpande budgetår; i ett par fall tillgodoses
motsvarande ändamål av anslag under elfte huvudtiteln och till viss del
avses ifrågakommande utgifter skola tillsvidare bestridas å förskottsanslag.
Anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har beräknats
sänkt med 46 miljoner kronor. Bidrag till transport och inköp av stråfoder,
till anskaffande av gasgeneratorer för jordbrukstraktorer och fiskebåtar
m. m. samt till uppföljande av siloanläggningar å tillhopa över 7 miljoner
kronor ha bortfallit. Vidare ha anslagen till olika åtgärder för främjande av
skogsbrandskydd ävensom anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland m. m. minskats med omkring 1 miljon kronor respektive

500.000 kronor. Förvaltningsbidraget till egnahemslåneförmedlare har i samband
med egnahemsorganisationens ombildning nedgått med 575,000 kronor.
Bland mex-a betydande höjningar, örn man bortser från de automatiska
stegringaima å avlönings- och omkostnadsanslagen, må nämnas ett
beräknat bidrag till Mälareixs regleiång å 375,000 kronor och en höjningav
anslaget till skogsvårdens befrämjande med 200,000 kronor. Vidare lia
tillkommit anslag till lappväsendet å 177,000 kronor, vilka överflyttats
från femte huvudtiteln.

Tionde huvudtiteln utvisar en nettominskning på 5.6 miljoner kronor, väsentligen
beroende på bortfall av vissa krisanslag av engångskaraktär och
minskade avsättningar till fonder. Sålunda lia anslag till exploateringav
vissa uppfinningar å 3 miljoner kronor och till torvberedning å vissa
staten tillhöriga mossar å 0.8 miljon kronor utgått, varjämte anslaget till säkerhetsanstalter
för sjöfållen reducerats med närmare 400,000 kronor. Avsättningsanslagen
till fonderna för idrottens och fiäluftslivets främjande ha
minskats med tillhopa 1.5 miljoner kronor och motsvarande anslag till lotterixnedelsfonden
med 0.5 miljon kronor. Vidare ha boilfallit anslag till reparationskostnader
för statens isbrytare och till utrustning av statens hantverksinstitut
å tillhopa i runt tal 0.5 miljon kronor. Å andra sidan ha tillkommit
anslag för utrustning av flygtekniska försöksanstalten å 200,000 kronor.
Ersättningsanslaget till fastighetsfonden har ökats med över 200,000 kronor.

Å elfte huvudtiteln föreligger en nettominskning av inemot 27 miljoner

Inkomsterna.

kronor, vilken dock förklaras av att vissa betydande medelsbehov under nästa
budgetår anses böra tillsvidare läckas från förskotlsanslag. Anslagen till
förmalningsersättningar å 34 miljoner kronor och till reglering av priserna
på vissa jordbruksförnödenheter å 5 miljoner kronor ha i riksstatsförslaget
bortfallit. Anslaget till omkostnader för statlig lagerhållning bar nedgått med
18 miljoner kronor, men å andra sidan har ett till 25 miljoner kronor beräknat
anslag till omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
tillkommit. Vidare har anslaget till omkostnader i samband med inköp och
inlösen av ved m. m. höjts med 1 miljon kronor. Det i årets riksstat upptagna
bidraget till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor å 0.8 miljoner
kronor har bortfallit. Anslagen till de krisförvaltningsorgan, som sortera under
folkhushållningsdepartementet, lia höjts med sammanlagt över 4 miljoner
kronor.

Tolfte huvudtitelns stegring på tillhopa 10.3 miljoner kronor beror väsentligen
på levnadskostnadsstegringens återverkan. Sålunda faller på dvrtidstilläggen
i runt tal 5 miljoner kronor och på kristilläggen 2.8 miljoner kronor.
Grunden är väsentligen densamma för höjningen av vissa pensioneringsanslag.
Kostnader å tillhopa 1.3 miljoner kronor för pensionering av militära
beställningshavare å reservstat och av personal i försvarsväsendets reserver
lia överförts från fjärde huvudtiteln. Samtidigt ha anslagen till Vadstena
krigsmanshuskassa och dyrtidstillägg åt kassans understödstagare m. fl. nedgått
med över 600,000 kronor. Bidraget till ersättning i anledning av kroppsskada
ådragen under militärtjänstgöring har höjts med 750,000 kronor.

För fjortonde huvudtiteln — riksdagen och dess verk m. m. — föreligga
höjningar av anslagen till riksgäldskontoret med över 200,000 kronor och
till allmänt kyrkomöte med 115,000 kronor, men de sammanlagda höjningarna
motvägas genom bortfallet av ett anslag å 369,000 kronor till reparations-
och ändringsarbeten lii. m. å riksdagshuset.

Bland de under utgifter för statens kapitalfonder uppförda huvudtitlarna
visar riksgäldsfonden en ökning med icke mindre än 50 miljoner kronor,
vilken återspeglar den väsentligt ökade statsupplåning vilken kommit till
stånd eller är att påräkna. Huvudtiteln Avskrivning av riga kapitalinvesteringar
utvisar en beräknad sänkning av anslagen för civila ändamål på 7.1
miljoner kronor. Anslagssumman under Avskrivning av orcglerade kapitalmedelsförluster
har stigit nied 0.5 miljoner kronor.

Utgifter för försvarsväsendet. Å riksslaten för innevarande budgetår är
fjärde huvudtiteln uppförd med 454.4 miljoner kronor. Å tilläggsstat I har
under samma huvudtitel anvisats 93.3 miljoner kronor. Under huvudtiteln
för avskrivning av nya kapitalinvesteringar lia för försvarsväsendets fastighetsfond
å samma stater anvisats anslag om 11.1 respektive 30.8 miljoner
kronor. I förslaget till riksstat för budgetåret 1941/42 har fjärde huvudtiteln
föreslagits uppförd med 553.8 miljoner kronor. För försvarsväsendets
fastighetsfond beräknas avskrivningsanslag på sammanlagt 29.8 miljoner
kronor

Inkomsterna.

De principer som varit vägledande vid utarbetandet av riksstatsförslagets
fjärde huvudtitel utvecklas närmare av chefen för försvarsdepartementet vid
anmälan av anslagsäskandena för försvarsväsendet. Huvudtiteln åsyftar en
beräkning av de utgifter som försvarsväsendet kommer alt draga under förutsättning
att förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering icke är för handen
under nästkommande budgetår. Även vissa utgifter som sammanhänga
med beredskapen men skulle komma att forlbestå någon tid efter avvecklingen
av denna lia förutsatts finansierade vid sidan av riksstaten. Den försvarsorganisation,
på vilken utgiftsberäkningarna stödja sig har i viss mån
karaktären av en övergångsform. Särskilt gäller detta anslagen till armén,
vilka endast delvis kunnat beräknas under hänsynstagande till de organisatoriska
förändringar som äro under övervägande.

Med de angivna förutsättningarna för anslagsberäkningarna under fjärde
huvudtiteln blir denna i nuvarande läge ur slatsregleringssynpunkt av begränsat
intresse. Större vikt tillkommer beräkningen av de utgifter som vid
fortsatt försvarsberedskap och påskyndad materielanskaffning komma att
bestridas av förskottsanslag och först senare bli föremål för reglering över
tilläggsstat till riksstaten. Dessa utgifter kunna under vissa förutsättningar
väntas bli av mindre omfattning än för nu löpande budgetår. Även om man
inte vågar räkna med någon minskning i den omedelbara försvarsberedskapen,
torde man kunna antaga, att utökningen av den materiella utrustningen,
som har karaktär av engångsåtgärd och delvis anknyter till en utvidgad organisation,
icke kommer att under ännu ett helt budgetår fortgå i samma påskyndade
takt som för närvarande. Med dessa utgångspunkter skulle de
samlade försvarsutgifterna för nästa budgetår kunna uppskattas på följande
sätt. De löpande utgifterna för försvarsberedskapen uppgå för närvarande till
något över 70 miljoner kronor i månaden. Örn inga väsentliga förändringar i
läget inträda, synes det rimligt att för hela budgetåret 1941/42 beräkna ett utgiftsbelopp
på c:a 800 miljoner kronor. Kostnaderna för materiell utrustning
kunna på grundval av förut angivna siffror antagas under löpande budgetår
uppgå till ett belopp mellan 1 och 1.5 miljarder kronor. Örn sistnämnda belopp
av 1.5 miljarder kronor för materielanskaffning skulle komma att utgå
under detta budgetår, skulle enligt de uppskattningar från de militära förvaltningsmyndigheterna,
på vilka jag här bygger, för ytterligare, av myndigheterna
beräknad anskaffning på nästa budgetår falla utbetalningar på
åtminstone 500 miljoner kronor. Om detta antages vara ett minimum och
möjligheten hålles öppen för en ånyo utvidgad anskaffning, som dock icke
antages överskrida ytterligare 500 miljoner kronor, skulle de nu beräkneliga
försvarsutgifterna under nästa budgetår röra sig mellan lägst 1.3 och högst
1.8 miljarder kronor. På riksstaten äskas under fjärde huvudtiteln omkring
550 miljoner kronor. Det överskjutande medelsbehovet skulle alltså
röra sig mellan 800 och 1,200 miljoner kronor. Då förslaget till riksstat utvisar
ett överskott på i runt tal 200 miljoner kronor, innebär den här beräknade
merutgiften för försvarsändamål, att man skulle ha att emotse ett
underskott på, avrundat, mellan 600 och 1,000 miljoner kronor.

Inkomsterna.

Statsutgifternas finansiering. Redan tidigare och särskilt då finansläget
var föremål för granskning i samband med motiveringen för omsättningsskatten,
har jag framhållit, att den praktiska fråga som främst ställdes av de
stegrade statsutgifterna och de stora budgetunderskotten, inte vore den rent
tekniska att skaffa staten de nödvändiga penningmedlen för likviderna. Den
reella innebörden i utgiftsstegringen är att staten i långt högre grad än tidigare
tar i anspråk landets kapitaltillgångar och arbetskraft för gemensamma
ändamål, och det väsentliga spörsmålet är hur denna överföring av produktiva
resurser skall kunna ske utan en inflationsartad prisstegring och utan
skadliga rubbningar i inkomstfördelningen. De finanspolitiska åtgärderna,
alltså frågorna örn skatter och lån och budgetens balansering, kunna sålunda
inte behandlas enbart efter principer gällande för deras eget isolerade område,
hur viktiga dessa än få anses vara, utan som delar av hela den ekonomiska
politiken. De äro medel för denna politik, jämställda med penningpolitiska
eller direkt försörjningspolitiska ingripanden.

Utförliga framställningar rörande den ekonomiska politikens uppgifter och
finansutvecklingens innebörd ur allmänt ekonomisk synpunkt ha redan lämnats
riksdagen vid olika tillfällen under hösten. Inför den ytterligare stegring
av försvarskostnaderna, som man enligt den föregående redogörelsen för
närvarande har att räkna med, och inför den ovisshet som råder om hur länge
en förstärkt försvarsberedskap måste bibehållas, torde det emellertid finnas
anledning att gå in såväl på frågan, hur försvarsutgifterna förhålla sig till
landets ekonomiska bärkraft, som på det därmed nära förbundna spörsmålet,
hur den nödvändiga medelsanskaffningen bäst skall ske.

Vid bedömningen av de senast angivna frågorna är det av värde att ställa
försvarsutgifternas omfattning mot bakgrunden av nationalinkomsten och
dess fördelning mellan privat konsumtion och andra ändamål. För finansdepartementets
räkning ha verkställts vissa beräkningar rörande nationalinkomstens
utveckling under senare år. Resultaten av dessa ha sammanfattats
i en promemoria, till vilken jag torde få hänvisa. Av beräkningarna
framgår, att den privata konsumtionen det sista fredsåret uppgick till 8 å 8.B
miljarder kronor och under 1939 steg ytterligare. Den totala nationalinkomsten
kan uppskattas till ett belopp, som år 1938 med 2.5 å 3 miljarder kronor
översteg den privata konsumtionen och år 1939 bör ha legat mer än 3 miljarder
kronor över denna. Av sistnämnda tilläggsbelopp hänföra sig omkring
2 miljarder kronor till ny kapitalbildning och återstoden utgöres av vad som
kan betecknas såsom offentlig konsumtion.

I jämförelse med dessa siffror för folkets hela inkomst kan det förefalla,
som om även utgiftsökningar för det allmännas räkning av den storleksordning,
varom nu är fråga, inte med nödvändighet skulle behöva ge upphov till
allvarliga farhågor. Örn statsutgifternas ökning sättes till 2 miljarder kronor,
innebär detta visserligen, alt omkring 20 procent av hela nationalinkomsten
skulle flyttas över från området för de enskilda medborgarnas förbrukning
och kapitalbildning, men hur betydande en sådan omflyttning och inskränkning
än måste anses vara, synes det ligga ett visst fog i erinran örn att

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 1. Del 2.

Inkomsterna.

hela nationalinkomsten antagligen under de sista tio åren vuxit med 2
miljarder kronor, och att den på grund av ökade försvarsutgifter sänkta levnadsstandarden
alltså skulle hålla sig på en ganska välkänd nivå. De sålunda
anförda synpunkterna bidra utan tvivel att belysa problemet, men det finns
anledning att endast med försiktighet söka dra praktiska slutsatser ur dessa
allmänna resonemang och abstrakta siffror. Man får inte glömma att jämsides
med statsutgifternas ökning går den pressning på de enskildas konsumtion,
som har sin grund i den av vårt försämrade försörjningsläge framkallade
prisstegringen. Framför allt måste man emellertid beakta, att en försiggången
höjning av levnadsstandarden till en viss och kanske icke obetydlig
del tagit sådan form, att resurserna inte lätt eller hastigt kunna frigöras
för de nya gemensamma ändamålen. Näringslivet är också delvis inriktat
på att möta en viss enskild efterfrågan, och omställningen kan bli en lång
och svår affär. För den enskilde tar saken sig uttryck i att stora delar av
utgifterna äro för längre eller kortare tid bundna och inte kunna pressas
samman så som rent abstrakt sett synes möjligt. De här antydda reala hindren
för en överflyttning av resurser genom minskning av den enskilda konsumtionen
ge sig på olika sätt till känna i de praktiska svårigheter vid fin an -sieringsproblemets lösning, som dra till sig allmän uppmärksamhet: å ena
sidan svårigheten att utforma sådana skatter eller skatteskalor, som skulle
vara nödvändiga för att ge staten de behövliga inkomsterna, å andra sidan
verkningarna på sysselsättningen inom näringslivet, om denna beskattning -—
eller en efter samma normer åstadkommen upplåning — skulle i hela sin
omfattning motsvaras av en begränsning i den enskilda konsumtionen.

Man vågar därför inte heller antaga, att den redan försiggångna ökningen
av statsutgifterna finansierats genom en motsvarande minskning av enskildas
utgifter för konsumtionsändamål. Till antagligen mycket väsentlig del har
bördan fallit på kapitalbildningen och tagit form av lagerförbrukning, minskad
underhållsverksamhet och inskränkt enskild nyinvestering. Under en
begränsad tid synes en dylik utveckling inte behöva verka oroande. Engångsanskaffningar
för militära ändamål kunna betraktas som en form av kapitalbildning,
och en ombildning av vad som skulle kunna kallas civilt kapital
till militärt kapital kan uppenbarligen försiggå utan att omedelbart behöva
motsvaras av en inskränkning i konsumtionen. Men lika uppenbart är, att
en sådan finansiering endast är möjlig under en övergångstid, och att ansträngningarna
måste inriktas på att snarast möjligt nå fram till en från allmän
ekonomisk synpunkt hållbar balans mellan statens utgifter och inkomster.
Detta innebär icke blott att statsutgifterna skola täckas genom tillskott
ur medborgarnas verkliga inkomster och alltså inte genom kreditutvidgning.
Det innebär också, att de ökade bidragen till statens utgifter inte få inkräkta
på den önskvärda kapitalbildningen. En sådan balans kan vinnas såväl genom
beskattning som upplåning, och är alltså inte detsamma som budgetbalans
i den trängre betydelsen, alltså att inga löpande utgifter täckas genom
lån. Vikten av denna sistnämnda balans behöver inte framhållas, men att
uppnå den är inte omedelbart ett lika angeläget mål. Såsom vid förslaget till

Inkomsterna.

omsättningsskatt påpekades, ligger faran av en i trängre mening obalanserad
budget i den stigande räntebelastningen och i den skadiiga förskjutning av
förmögenhetsfördelningen, som med all säkerhet skulle bli följden av en
mera långvarig lånefinansiering. Olägenheterna göra sig alltså endast så småningom
gällande och kunna också senare gradvis avlägsnas.

Utsikterna att nå fram till båda dessa slag av balans och medlen att åstadkomma
dem hänga naturligtvis nära samman med de antaganden man gör
om försvarsutgifternas omfattning. Av redogörelsen för budgetläget framgår,
att utgifter på över 2 miljarder kronor balanseras av verkliga inkomster
och att därvid finnes plats för försvarsutgifter på 700 till 800 miljoner kronor,
om utgifterna för regleringsåtgärder främst på jordbrukets område kunna
hållas inom de i riksstatsförslaget beräknade beloppen. Vid en begränsning
av utgifterna inom denna ram, och alltså försvarskostnader av inemot samma
storlek som nu beräknade löpande utgifter, skulle ingen ökning av skatteinkomsterna
vara motiverad av kravet på budgetbalans i trängre mening,
om man tillsvidare anser sig kunna bortse från åtgärder för täckning av de
under sistlidna budgetår uppkomna och för innevarande budgetår beräknade
underskotten. Huruvida en ytterligare förhöjd beskattning skall visa sig påkallad
vid nu instundande riksdag, får alltså avgöras i samband med överväganden
av den omfattning engångsanskaffningen bör erhålla under nästa
budgetår och vilka antaganden man vågar göra om tiden därefter. Jag utgå?
därvid ifrån att underbalansering i budgetär mening, alltså lån för täckande
av utgifter på driftbudgeten, ännu någon tid kan vara i viss utsträckning
tillåtlig. Den avvägning mellan skatter och lån, som sålunda kan bli erforderlig,
bör ske främst med hänsyn till den mera allmänna ekonomiska balans,
varom tidigare talats, och som innebär att den enskilda konsumtionen hålles
inom sådana gränser, att utrymme finnes både för de ökade statsutgifterna
och för behövlig kapitalbildning. Denna avvägning kan knappast heller med
fördel diskuteras, innan större klarhet vunnits rörande storleken av de statsinkomster
som kunna krävas utöver de i budgetförslaget upptagna.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Allmänna förutsättningar. Riksräkenskapsverket betonar i sin skrivelse
med förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1941/42 det avgörande inflytande
på inkomstutfallet som tillkommer ett flertal nu svårbedömbara
faktorer. Beräkningen måste därför anses mycket approximativ och varje
förändring i de antagna förutsättningarna kommer att medföra avsevärda
förskjutningar i inkomsttillflödet.

Den ekonomiska utvecklingen kan för närvarande icke bedömas med ledning
av i vanlig mening konjunkturella faktorer utan är väsentligen betingad
av politiska avgöranden. Ämbetsverkets inkomstberäkning bygger på

Inkomsterna.

förutsättningen att det nuvarande handelspolitiska läget kommer att bestå
även under nästkommande budgetår. Någon hänsyn har icke tagits till de
förändringar i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa, om kriget
upphörde före utgången av den period beräkningen avser. Det vore för övrigt,
framhåller riksräkenskapsverket, icke möjligt att nu bedöma omfattningen
och verkningarna av de omläggningar i produktion och handel, som ett
blivande fredsslut torde medföra.

Med denna utgångspunkt har ämbetsverkets inkomstberäkning kommit
att nära anslutas till utvecklingstendenserna under det förflutna året. Verket
erinrar om att allt fler statsingripanden på näringslivets område under detta
år framtvungits på skilda områden. Den militära och ekonomiska beredskapen
har nödvändiggjort betydande omläggningar av både produktion och konsumtion.
Sedan genom de krigförande makternas åtgärder våra handelsvägar
över haven blivit spärrade, ha under ett allt intimare samarbete mellan staten
och det enskilda näringslivet genomgripande omläggningar av utrikeshandeln
och folkförsörjningen försiggått.

Efter en erinran örn att någon mera betydande arbetslöshet till följd av exportens
nedgång icke blivit märkbar under år 1940, huvudsakligen beroende
på ökade statsbeställningar samt inkallelser till militärtjänst, framhåller riksräkenskapsverket,
att risk för minskad sysselsättning föreligger, i den mån
krigsindustrien minskar och stagnationen inom byggnadsverksamheten kvarstår.
Utvecklingen blir därvid beroende av den omfattning, i vilken produktionskapaciteten
utnyttjas för tillgodoseende av varubehovet inom landet och
för intensifiering av handelsutbytet med de marknader, som ännu äro öppna
för svensk handel. Den fortsatta handelsavspärrningen västerut befarar ämbetsverket
skola medföra ökad knapphet på vissa varor med därav följande
prisstegring, som dock i sin mån kan motverkas genom produktion och import
av ersättningsvaror.

Från dessa utgångspunkter räknar riksräkenskapsverket med att statsinkomsterna
skola för budgetåret 1941/42 utvisa stora avvikelser från de linjer,
vilka hittills betraktats som normala, och nämner därvid särskilt följande
punkter.

Till följd av bensinbristen skedde förflutet år en överflyttning inom transportväsendet
från landsvägs- till järnvägstrafik med åtföljande stegring av
järnvägsinkomsterna och samtidig nedgång i inkomsterna av automobilskattemedlen.
Efter den särskilt under senare delen av år 1940 alltmer forcerade
övergången till användning av inhemskt bränsle kan landsvägstrafiken antagas
börja återvinna en del av sina tidigare transporter. Därvid kommer den
dock att bära en mindre skattebelastning än tidigare genom att bensinskatten
bortfaller. De löpande automobilskattemedelsinkomsterna förväntas på grund
härav sjunka. För statens järnvägars del räknar riksräkenskapsverket likväl
fortsättningsvis med en relativt hög avkastning. Detsamma gäller intäkterna
av sådana inkomsttitlar som lotspenningar och riksbanksfonden. Beträffande
tullmedlen, som efter avspärrningen visat en mycket låg avkastning, anser
ämbetsverket att man, så snart verkningarna av den pågående omläggningen

Inkomsterna.

av utrikeshandeln och produktionen inom landet blivit märkbara, får räkna
med någon återhämtning.

Riksräkenskapsverket utgår ifrån att de nya skatter, som av riksdagen
beslutats i anledning av krisläget under åren 1939 och 1940, skola äga bestånd
jämväl under budgetåret 1941/42. För inkomst- och förmögenhetsskatten räknar
verket med oförändrade uttagningsgrunder. Med avseende å den antagna
utvecklingen av den taxerade inkomsten för år 1940, som utgör underlaget
för sistnämnda skatt under nästa budgetår, må hänvisas till verkets framställning.

Det är uppenbart att inkomstberäkningen för nästföljande statsreglering i
nuvarande läge erbjudit riksräkenskapsverket särskilda vanskligheter. I avgörande
hänseenden begränsas möjligheterna till en tillförlitlig uppskattning
av den godtycklighet som ligger i valet av grundläggande antaganden rörande
framtiden. Beräkningarna för de särskilda inkomsttitlarna — med undantag
för inkomst- och förmögenhetsskatterna — förete även merendels en
bred osäkerhetsmarginal. I nuvarande läge har det tett sig naturligt att nära
anknyta till myndigheternas framtidsbedömning och förslag, även om skäl
kunnat anföras för justeringar i en eller annan riktning.

De allmänna förutsättningarna för riksräkenskapsverkets beräkningar finner
jag mig kunna godtaga. De resultat till vilka verket kommit ha med denna
utgångspunkt underkastats sedvanlig granskning, för vilken det emellertid
under rådande förhållanden saknas anledning att redogöra i detalj. Endast
på ett par punkter vill jag tillfoga några anmärkningar eller föreslå
smärre modifikationer.

Inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och krigskonjunkturskatt.

Riksräkenskapsverket har med stöd av en undersökning av det sannolika
taxeringsutfallet för år 1940 uppskattat den behållna inkomsten under nästa
budgetår av inkomst- och förmögenhetsskatt till 450 miljoner kronor. Därvid
har verket utgått från oförändrad uttagningsprocent för bottenskatten för olika
grupper av skattskyldiga. På samma sätt har verket vid beräkningen av
värnskattens avkastning, vilken upptagits till 275 miljoner kronor, förutsatt,
att denna skulle fortsättningsvis uttagas enligt de grunder som fastställts vid
1940 års lagtima riksdag.

Frågan om förhållandet mellan inkomst- och förmögenhetsskatten och värnskatten
torde emellertid nu böra upptagas till omprövning. Det kan därvid
komma att visa sig nödvändigt att fastställa nya grunder för värnskatten och
att i samband därmed ändra även uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatten.
Jag erinrar örn att uttagningsprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten
vid 1940 års lagtima riksdag kunde fastställas, först sedan
beslut redan fattats angående grunderna för utgörande av värnskatt. Vid fastställande
av dessa grunder utgick man preliminärt från en lägre uttagningsprocent
för inkomst- och förmögenhetsskatten än som senare, på grund av

Inkomsterna.

den under april och maj inträffade försämringen i det statsfinansiella läget,
beslöts av riksdagen.

Under angivna förhållanden är det för närvarande endast möjligt att göra
en preliminär uppskattning av intäkten av ifrågavarande inkomsttitlar. En
slutlig beräkning torde få verkställas, sedan grunderna för utgörande av de
båda skatterna fastställts av riksdagen. Därvid blir det även möjligt att beakta
resultaten av 1941 års taxering. I avvaktan på att slutligt förslag till inkomstberäkning
kan framläggas, torde anledning saknas att frångå grunderna
för riksräkenskapsverkets uppskattning.

Även för krigskonjunkturskattens del utgår riksräkenskapsverket från de
grunder som gälla för inkomståret 1939. Förslag till förordning om krigskon
junk turskatt för år 1941 är under utarbetande inom finansdepartementets
skatteberedning och kommer, så snart förhållandena det medgiva, att framläggas
för riksdagen. Enligt detta förslag är krigskonjunkturskatten för år
1941 avsedd att utgå även för vissa inkomstarter som tidigare icke fallit under
denna skatteform. Skatten skulle vidare uttagas efter i viss mån ändrade
grunder. Också denna inkomsttitel måste därför nu beräknas blott preliminärt.
Såsom ett formellt belopp torde kunna upptagas det av riksräkenskapsverket
föreslagna, eller 50 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Intäkterna av fordonsskatt och bensinskatt ha
av riksräkenskapsverket uppförts med 12 respektive 6 miljoner kronor. Verket
har därvid räknat med att tidigare medgivna skattelättnader för gengasdrivna
fordon skulle fortbestå. Efter det att riksräkenskapsverket avgav sitt förslag
till inkomstberäkning, har emellertid 1940 års urtima riksdag upphävt ifrågavarande
skattelindring. Riksdagen har vidare lämnat utan erinran förslag
om visst uppskov med inbetalningen av skatt för av reservförrådsnämnden
införd bensin. Med betonande av den stora osäkerhet som vidlåder beräkningen
vill jag med hänsyn härtill och med beaktande jämväl av övriga inverkande
omständigheter förorda, att automobilskattemedlen uppföras med
sammanlagt 25 miljoner kronor. Fordonsskatten skulle då upptagas med
20 och bensinskatten med 5 miljoner kronor. Sistnämnda justering föranleder
en nedräkning av tilläggsskatterna å bensin från av riksräkenskapsverket
föreslagna 12 till 10 miljoner kronor.

Den ovisshet som råder om automobilskattemedlens avkastning under nästa
budgetår skulle under normala förhållanden vålla allvarliga svårigheter med
hänsyn till att inkomsterna då äro avgörande för väganslagens storlek. Någon
möjlighet att åstadkomma balans mellan automobilskattebudgetens inkomster
och utgifter föreligger emellertid för närvarande icke; det må nämnas att
enbart för vägunderhållet erfordras ett belopp ungefär dubbelt så stort som
den beräknade avkastningen av automobilskattemedlen. Väganslagens omfattning
måste därför nu bestämmas på andra grunder än de vanliga och
utan hänsyn till nedgången i intäkterna för specialbudgeten ifråga. I samband
med anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har jag
närmare redogjort för den avvägning av anslagen till vägväsendet å riksstaten

Inkomsterna.

för nästa budgetår och å tilläggsstat till innevarande års riksstat som befunnits
påkallad till följd av vägarbetenas betydelse ur sysselsättningssynpunkt.
Om från den beräknade intäkten av automobilskattemedel under detta
och följande budgetår med tillägg av behållningen i automobilskattemedlens
fond dragés den beräknade belastningen på redan anvisade väganslag för
detta budgetår och de anslag till vägväsendet som äskas av årets lagtima riksdag,
erhålles ett beräknat underskott på upp till 200 miljoner kronor. Täckning
av denna brist får tillsvidare ske över budgetutjämningsfonden. Detta
blir automatiskt fallet med tillämpning av nu gällande budgetsystem, i det
att utgifter för vägväsendet, för vilka täckning saknas, därvid direkt belasta
sistnämnda fond. Om, såsom vid uppgörande av statsverkspropositionen
skett, anslag tillhörande automobilskattebudgeten trots bristande balans alltjämt
anvisas med förbehåll om avräkning mot automobilskattemedlen, kommer
underskottet att å budgetutjämningsfonden redovisas såsom ett förskott
att framdeles täckas av automobilskattemedel.

Industrisockcrskatt och skatt å kaffe. Industrisockerskatten och skatten
å kaffe ha av riksräkenskapsverket beräknats under budgetåret 1941/42 lämna
en avkastning av 20 respektive 10 miljoner kronor. Beräkningen bygger
på antagandet, att nuvarande skattebestämmelser skola vinna fortsatt tilllämpning.

Såsom redan till 1940 års urtima riksdag anmäldes har inom finansdepartementet
utarbetats förslag till särskild beskattning av vissa mera umbärliga
varor. Dessa skatteförslag kunna erhålla en sådan utformning, att en rationalisering
blir möjlig även av här ifrågavarande speciella tillverknings- och omsättningsskatter.
I avvaktan på slutlig prövning av de nya skatteförslagen är
det därför icke möjligt att bedöma, huruvida industrisockerskatten och skatten
å kaffe under nästa budgetår komma att uttagas efter oförändrade grunder
eller överhuvud såsom särskilda skatter. Om inkomsttitlarna nu uppföras
i förslaget till riksstat i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag sker
detta därför endast preliminärt.

Kusdrycksförsäljningsmedel: partihandelsbolag. Inkomsttiteln har för innevarande
budgetår upptagits med 10 miljoner kronor, vilket belopp även
beräknas inflyta. Därvid räknar dock aktiebolaget Vin- & spritcentralen med
att för inleverans disponera 2 miljoner kronor av vinst-och prisregleringsfonden.
Då denna fond uppgår lill blott 2.4 miljoner kronor kommer den alt
efter ett sådant ianspråktagande vara så gott som helt förbrukad.

Bolaget beräknar nu nettovinsten för år 1941 till 10 miljoner kronor, varav
efter föreskriven utdelning något mer än 9 miljoner kronor skulle kunna inlevereras
till statsverket. Genom tidigare dispositioner av vinst- och prisregleringsfonden
såväl som av andra skäl är emellertid bolagets likviditctsställning
ansträngd. Bolaget anser därför att 5 miljoner kronor böra avsättas
till sistnämnda fond och uppskattar sålunda den möjliga inleveransen
av vinstmedel till 4 miljoner kronor.

Inkomsterna.

I anledning av spritcentralens beräkning anför riksräkenskapsverket, alt
verket i princip icke kan finna lämpligt, att hos statliga eller halvstatliga
företag fondering av vinstmedel äger rum under nuvarande statsfinansiella
läge. Ämbetsverket godtager likväl bolagets beräkning under hänvisning till
olämpligheten av att inleverering av vinstmedel till driftbudgeten sker under
sådana förutsättningar, att den kommer att finansieras genom lån i riksbanken.

Ehuru jag biträder riksräkenskapsverkets principiella ståndpunkt, vill jag
likväl framhålla, att det är angeläget att affärsmässigt nödvändiga fonderingar
i statsföretagen få ske även i nuvarande läge. Det må erinras om att
för statsverkets del uppställda avskrivningsregler ansetts böra konsekvent
fasthållas även under krisen. Med denna utgångspunkt biträder jag den föreslagna
inkomstberäkningen för nästföljande budgetår.

I detta sammanhang torde få erinras om sättet för redovisning av ränta och
amortering å de av 1939 och 1940 års urtima riksdagar under fonden för
förlag till statsverket beviljade medlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker
å tillhopa 10 miljoner kronor. Medlen disponeras för utlämnande
av lån med en återbetalningstid av högst tio år och löpande med en ränta
av 5 procent. Amortering och förräntning av lånen sker i den formen, att vederbörande
företag vid leverans av sulfitsprit till spritcentralen icke utfår
den del av likviden, som motsvarar beräknad avskrivning och förräntning å
anläggningskapitalet. Vid bolagets återförsäljning av spriten erhålles härigenom
en extra inkomst, som tillföres statsverket över här ifrågavarande
inkomsttitel. I de av spritcentralen inlevererade vinstmedlen ingå sålunda
ifrågavarande räntebelopp ävensom de återbetalade kapitalmedlen, vilka
senare på utgiftssidan motsvaras av särskilda anslag under huvudtiteln avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster. Inleveransen av ränte- och
amorteringsmedel torde icke under nästföljande budgetår behöva särskilt beaktas
vid beräkningen av statsverkets inkomst från spritcentralen.

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen. Inkomsttiteln har i årets riksstat
uppförts med 590,000 kronor. För nästa budgetår förordar byggnadsstyrelsen,
att inkomsten beräknas till samma belopp, medan däremot riksräkenskapsverket
föreslår en sänkning till 500,000 kronor.

För min del vill jag förorda, att inkomsttiteln i nästa års riksstat uppföres
med samma belopp som i riksstaten för budgetåret 1939/40, eller 570,000
kronor.

Avgifter för prisreglering på jordbrukets område. Denna inkomsttitel,
som för innevarande budgetår uppförts med ett formellt belopp å 100 kronor
och nu beräknas inbringa i runt tal 245,000 kronor, har av riksräkenskapsverket
icke medtagits i inkomstberäkningen för budgetåret 1941/42. Detta
har underlåtits med hänvisning till att någon intäkt enligt uttalande från
livsmedelskommissionen icke i nuvarande läge syntes kunna beräknas för sist -

Inkomsterna.

nämnda budgetår. Såsom redovisningstitel för eventuella inkomster av särskilda
införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg, och
för sådana nya intäkter av likartat slag på jordbrukets område som kunna
tänkas tillkomma synes mig likväl inkomsttiteln böra tillsvidare kvarstå. Jag
förordar, att den uppföres med ett formelt belopp av 100 kronor.

Emot riksräkenskapsverkets förslag att icke medtaga inkomsttiteln avgifter
för täckande av förluster å spannmålsregleringen har jag icke någon erinran
att göra.

Vissa licensavgifter m. m. Inkomsttiteln Handelslicensavgifter m. m.
infördes vid 1939 års urtima riksdag för redovisning av avgifter som inflyta
i krisorganens verksamhet. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att motsvarande
titel i riksstaten för budgetåret 1941/42 skall erhålla benämningen
Vissa licensavgifter m. m. samt att därunder skola upptagas — förutom
de under den hittillsvarande rubriken redovisade licensavgifterna från handels-,
trafik- och livsmedelskommissionerna — såväl avgifter för undersökningar
och typbesiktningsbevis vid bränslekommissionens kontroll över vissa
acetylengasaggregat för drift av förbränningsmotorer och vid sprängämnesinspektionens
kontroll över vissa lampor och apparater för acetylengas som
övriga i krisorganens verksamhet inflytande inkomster av liknande natur.

Förutom de av riksräkenskapsverket särskilt nämnda inkomsterna tillkommer
här, med den av mig i annat sammanhang förordade redovisningen
av valutakontorets inkomster och utgifter, såsom en mera avsevärd post de
avgifter som uppbäras av valutakontoret. Med hänsyn härtill bör inkomsttiteln
upptagas med högre belopp än det av ämbetsverket beräknade. Jag
förordar, att inkomsterna under denna rubrik beräknas till ett uppåt avrundat
belopp av 2,000,000 kronor.

Folkpensionsavgifter. Ä inkomsttiteln Bidrag från folkpensioneringsfonden
redovisas för närvarande två helt skilda slag av inkomster, nämligen
dels ränteavkastningen av fonden, dels pensionsavgifter. Under erinran om att
dessa inkomster numera äro att anse såsom inkomster för budgeten i dess helhet
och att något direkt samband mellan deras belopp och beräkningen av
kostnaderna för folkpensioneringen icke finnes, har riksräkenskapsverket
framhållit, att frågan om förändring av fondens kapitalbehållning för framtiden
borde betraktas som ett problem om reglering av statens förmögenhetsstälkling.
Fonden föreslås därför i likhet med statens övriga pensionsfonder
hänförd till statens kapitalfonder. Ränteavkastningen borde i överensstämmelse
därmed upptagas under avdelningen inkomster av statens kapitalfonder,
medan pensionsavgifterna däremot fortfarande borde redovisas såsom egentliga
statsinkomster.

I enlighet med den av riksräkenskapsverket hävdade uppfattningen har
verket under här ifrågavarande inkomsttitel — med den förändrade beteckningen
Folkpensionsavgifter — upptagit blott den till 45 miljoner kronor
uppskattade intäkten av avgifter för folkpensioneringen.

Inkomsterna.

Den planerade årliga fonderingen av 20 miljoner kronor av folkpensioneringsfondens
inkomster har helt inställts linder budgetåren 1939/40 och 1940/
41. Under förutsättning att den för framtiden upphör, synes mig det av
riksräkenskapsverket framlagda förslaget till ändrad fondredovisning erbjuda
sådana fördelar att det bör biträdas. I det^ finansiella läge varmed man
för en avsevärd framtid måste räkna och med hänsyn jämväl till den ståndpunkt
till frågan om fondering till mötande av framtida pensionsutbetalningar,
som statsmakterna intagit beträffande budgeten i övrigt, torde övervägande
skäl tala för att den partiella fonderingen av folkpensionsavgifter
inställes. Hemställan örn förslag i detta syfte göres i det följande. Med denna
utgångspunkt tillstyrker jag den av riksräkenskapsverket förordade förändringen
av redovisningsförfarandet på ifrågavarande område.

Ämbetsverkets beräkning av å ena sidan inkomsten av folkpensionsavgifter,
å andra sidan fondens ränteavkastning har icke givit mig anledning till
erinran.

övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har av riksräkenskapsverket
beräknats till ett avrundat belopp av 3 miljoner kronor, därvid ämbetsverket
anmärkt, att frågan huruvida någon disposition av totalisatormedel
för allmänna budgetändamål kunde äga rum undandroge sig dess bedömande.
Under budgetåret 1939/40 tillfördes förevarande inkomsttitel från stuteriväsendets
fond 215,000 kronor och under nu löpande budgetår avses att
1 miljon kronor skall disponeras för samma ändamål. Enligt vad jag inhämtat
torde från nämnda fond kunna för allmänna budgeten under 1941/42
tagas i anspråk ett belopp av 500,000 kronor. Fondmedlen böra tillföras
denna inkomsttitel, som sålunda torde upptagas i riksstatsförslaget till ett
belopp av 3,500,000 kronor.

Postverket. Inkomsten av postverket, som för innevarande budgetår
uppförts med 14 miljoner kronor och beräknas uppgå till 15.7 miljoner kronor,
har för nästa budgetår av riksräkenskapsverket beräknats till 10 miljoner
kronor. Ämbetsverket har därvid räknat med en frankoteckensuppbörd
av 80 miljoner kronor för kalenderåret 1941.

I den skrivelse från generalpoststyrelsen, från vilken riksräkenskapsverkets
beräkning utgår, har generalpoststyrelsen framhållit, att de framlagda
uppskattningarna vore synnerligen osäkra. Vid försämring av det handelsoch
utrikespolitiska läget kunde det bliva nödvändigt att verkställa helt nya
beräkningar. Det måste därvid tagas under övervägande, huruvida och i vad
män inkomsterna kunde ökas genom portohöjningar och utgifterna beskäras
genom extraordinära inskränkningar i postanordningarna.

Med hänsyn särskilt till postens stora betydelse för handeln och den allmänna
samfärdseln är det icke lämpligt att utnyttja statens monopolställning
på området i beskattningssyfte. De av generalpoststyrelsen berörda möjligheterna
att förbättra postverkets avkastning synas mig dock på sätt styrelsen

Inkomsterna.

förutsatt böra bli föremål för närmare prövning i händelse svårigheter skulle
framträda att upprätthålla en skälig inkomst av postverket.

Mot den av riksräkenskapsverket förordade inkomstberäkningen för nästa
budgetår har jag intet att erinra.

Riksbanksfondcn. Denna inkomsttitel är i årets riksstat uppförd med 5
miljoner kronor. Beloppet avser statens beräknade andel i riksbankens
vinst för år 1940. Fullmäktige i riksbanken lia nu i skrivelse till riksräkenskapsverket
preliminärt beräknat denna vinst till 20.8 miljoner kronor. Det
ankommer på 1941 års lagtima riksdag att på förslag av bankoutskottet fatta
beslut, hur stor del av den i riksbankens bokslut framkommande vinsten som
skall inlevereras till statsverket.

Enligt vad jag under hand inhämtat lia bankofullmäktige vid uppskattningen
av riksbankens årsresultat förutsatt, att guldinnehavet skulle bokföras
enligt samma principer som i 1938 års bokslut men att därvid framkommande
vinst å försäljningar av guld icke skulle medtagas i den för året redovisade
vinsten på riksbankens rörelse. Jag vill i anledning härav erinra örn
de önskemål som voro bestämmande vid den omläggning av guldbokföringen
som skedde i och nied 1938 års bokslut.

Vid anmälan av förslag till inkomstberäkning i 1937 års statsverksproposition
redogjorde jag för den då av riksbanken tillämpade guldbokföringen.
Denna bokföring medförde, att uppkommande rörelsevinst å guldet automatiskt
gick till nedskrivning av den balanserade bokförlusten å riksbankens
innehav av guld och valutor. Vinstmedlen blevo alltså reserverade för täckning
av den eventuella förlust som skulle uppstå vid en valutastabilisering
vid lägre guldvärde än det dåvarande. Mera ändamålsenligt syntes mig vara
att resultatet av riksbankens handel med guld för framtiden redovisades öppet
och att frågan örn dispositionen av eventuella vinster varje år upptoges
till prövning mot bakgrunden av en bedömning av då föreliggande risker.
Till det av mig sålunda framförda förslaget uttalade bankoutskottet vid 1937
års riksdag sin anslutning.

Bankofullmäktige anmälde sedermera till bankoutskottet vid 1938 års riksdag
sin avsikt att omlägga bokföringen av handeln med guld för tillgodoseende
av nyss angivna önskemål. Vinst och förlust skulle sålunda redovisas
på det guld som inköpts efter år 1937 men endast på den del av detta guld
som försålts. Den betydande osynliga reserv som förefanns i guldkassan vid
ingången av år 1938 .skulle alltså icke framtagas. Frågan huruvida en i bokföringen
framkommande vinst å de av omläggningen berörda guldtransaktionerna
borde medtagas i den för året redovisade vinsten, var avsedd att bli
föremål för prövning av fullmäktige i samband med uppgörandet av bokslutet
för varje år.

Den planerade omläggningen av guldbokföringen, vilken av bankoutskottet
lämnades utan erinran, genomfördes i 1938 års bokslut. Under detta år och år
1939 har den varit av ringa betydelse för vinstutfallet. Till följd av de mera
avsevärda omdispositioner av riksbankens tillgodohavanden i guld och ut -

Inkomsterna.

ländska valutor som ägt rum under år 1940 aktualiseras däremot nu frågan
om dispositionen av i bokföringen framkommande vinst å ifrågavarande
transaktioner. Skäl kunna anföras för att denna vinst icke medtages i den
för året redovisade vinsten på riksbankens rörelse. Det må understrykas, att
örn så ej sker, innebörden därav endast är att ifrågavarande vinst å guldtransaktionerna
icke anses böra nu tagas i anspråk för allmänna budgetändamål.
Jag erinrar emellertid om vad som vid anmälan av propositionen nr 3
till 1940 års urtima riksdag framhölls angående möjligheten av riksbankskrediter
till statsverket på basis av riksbankens inkomster i egen verksamhet.

För år 1941 ha bankofullmäktige räknat med en vinst på riksbankens rörelse
av 10 miljoner kronor. Med detta belopp har inkomsttiteln också uppförts
i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning. Beräkningen, vilken under
rådande förhållanden måste betecknas såsom rent formell, har ej givit
mig anledning till erinringar.

Statens allmänna fastighetsfond. För byggnadsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond har riksräkenskapsverket beräknat ett överskott
av 7,776,000 kronor. Vid preliminär beräkning av anslagsbeloppen till
reparations- och underhållskostnader m. m. å fastighetsfondens stat för
nästa budgetår har jag i anslutning till ett av byggnadsstyrelsen alternativt
framlagt förslag tillstyrkt, att för styrelsens delfond upptages ett belopp,
som med 535,000 kronor överstiger det belopp, varmed riksräkenskapsverket
räknat vid uppskattningen av delfondens överskott. I anledning härav
bör överskottet sänkas i motsvarande mån, eller till 7,241,000 kronor.

Statens utlåningsfonder. Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning
icke tagit hänsyn till avkastningen av de kapitalinvesteringar, som beslutats
av 1940 års urtima riksdag. Några nämnvärda inkomster vore enligt
ämbetsverkets mening icke att under budgetåret 1941/42 påräkna av dessa
investeringar, och ytterligare förslag till liknande av krisläget föranledda medelsanvisningar
vore att förvänta vid 1941 års lagtima riksdag.

De av urtima riksdagen beslutade investeringarna i statens lånefonder avse
i flertalet fall förstärkning av förut existerande fonder. Endast en fond har
nybildats, nämligen lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar
med ett kapital av 1,150,000 kronor. Förstärkningarna till äldre fonder äro
följande:

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på lands
I

bygden .......................................... kronor 500,000

Spannmålskreditfonden ............................ » 2,000,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift . . » 14,500,000

Hemslö jdslånef onden .............................. » 1,500,000

Statens sekundärlånefond för rederinäringen.......... » 250,000.

I anslutning till riksräkenskapsverkets förslag synes mig lämpligt att verkställa
den justering av inkomstberäkningen för lånefondernas del, som i an -

Inkomsterna.

ledning av förenämnda och eventuellt å tilläggsstat II tillkommande investeringar
kan befinnas erforderlig, först i samband med framläggandet av definitivt
förslag till inkomstberäkning mot slutet av lagtima riksdagen. Därvid
torde möjlighet även komma att erbjuda sig att vidtaga de jämkningar
i uppskattningen av ränteavkastningen som må påkallas av förändringar
i räntesatserna för olika fonder i anledning av förslag från pågående sakkunnigutredningar.

Fonden för låneunderstöd. Riksräkenskapsverket har med samma motivering
som beträffande statens utlåningsfonder underlåtit att medräkna avkastningen
av de nyinvesteringar under ifrågavarande fond, som beslutats av

1940 års urtima riksdag. Dessa nyinvesteringar äro :

Lån för bostadsförbättringsverksamhet ................ kronor 500,000

Lån för uppförande av en mejeribyggnad å Ljusnedals

bruksegendom...................................... * 65,000

Lån till främjande av användningen av inhemskt motorbränsle
m. m....................................... » 750,000.

Det förstnämnda anslaget har hänförts till riksgäldskontorets delfond och
de båda övriga till statskontorets delfond av fonden för låneunderstöd.

Jag vill längre fram under riksdagens lopp på samma sätt som i fråga örn
utlåningsfonderna framlägga förslag till de ändringar i riksräkenskapsverkets
beräkning, som kunna befinnas påkallade i anledning av verkställda nyinvesteringar.

Fonden för statens aktier. Förutom de av riksräkenskapsverket medräknade
aktiebolagen böra under denna rubrik redovisas tre nya aktiebolag, tillkomna
i samband med beslut av 1940 års urtima riksdag, nämligen Aktiebolaget
transitotrafik, Svenska skifferoljeaktiebolaget och Aktiebolaget träkolsbriketter.
Staten har tecknat aktier i dessa aktiebolag för respektive
399,500, 15,000,000 och 100,000 kronor. I den mån någon nämnvärd avkastning
av ifrågavarande företag under budgetåret 1941/42 synes sannolik, vilket
bättre kan bedömas mot slutet av riksdagen, torde erforderlig justering
få göras i det slutliga förslaget till inkomstberäkning.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas

Bilaga A. Riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1940 med inkomstberäkning
för budgetåret 1941/42;

Bilaga B. P. M. med vissa beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Inkomsterna.

Med hänvisning till vad jag tidigare under rubriken Folkpensionsavgifter
anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att besluta,

att fortsatt fondering av medel i folkpensioneringsfonden
i enlighet med den av Kungl. Majit och riksdagen fastställda
planen för fondens användning icke skall äga rum

samt att fonden skall upptagas till redovisning såsom statlig
kapitalfond.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets
förenämnda skrivelse hemställer jag vidare, att Kungl.
Majit i avvaktan på framläggandet av vissa i det föregående berörda skatteförslag
måtte föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten i
riksstaten för budgetåret 1941/42 enligt följande

Inkomsterna.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

			Kronor	Kronor
	A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1.	Skatt på inkomst, förmögenhet och
	rörelse: a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
	bevillning...................	450,000,000
	b. Värnskatt, bevillning.........	275,000,000
	c. Krigskonjunkturskatt, bevillning d. Särskild skatt å förmögenhet,	50,000,000
	bevillning...................	27,000,000
	e. Utskiftningsskatt och ersätt-ningsskatt, bevillning......... f. Bevillningsavgifter för särskilda	1,000,000
	förmåner och rättigheter, bevill-ning .......................	100.000
	g. Stämpelmedel, bevillning......	55,000,000	858,100,000
2.	Automobilskattemedel:
	a. Fordonsskatt, bevillning.......	20,000,000
	b. Bensinskatt, bevillning........	5,000,000	25,000,000
3.	Tullar och acciser:
	a. Tullmedel, bevillning.......... b. Allmän omsättningsskatt, bevill-	130,000,000
	ning.......................	200,000,000
	c. Tilläggsskatter å bensin, bevill-
	ning.......................	10,000.000
	d. Accis å silke, bevillning....... e. Accis å margarin och vissa andra	2,800,000
	fettvaror, bevillning...........	35,000,000		''
	f. Industrisockerskatt, bevillning .	20,000,000
	g. Skatt å kaffe, bevillning......	10,000,000
	h. Tobaksskatt, bevillning........	160,000,000
	i. Brännvinstillverkningsskatt, be-villning .....................	10,000,000
	j. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-
	vulning: a. Partihandelsbolag .........	4,000,000
	(3. Detaljhandelsbolag.........	18,000,000
	k. Omsättnings- och utskänknings-skatt å spritdrycker, bevillning . l. Omsättningsskatt å vin, bevill-	180,000,000
	ning.......................	8,000,000
	m. Maltdrycksskatt, bevillning . . . .	40,000,000
	n. Skatt å läskedrycker, bevillning	7.000,000
	o. Statlig nöjesskatt, bevillning. . ■	10,000,000	844,800,000	1,727,900,000

Inkomsterna,

	Kronor	Kronor
Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.....................	60,000
2. Inkomster vid fångvården ..................	525.000
3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona	40,000
4. Inkomster vid sjökarteverket................	100,000
5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............	1,120,000
6. Inkomster vid militärapoteket...............	360,000
7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet...............................	1,700,000
8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................	32,000
9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-
holistanstalter...........................	150,000
10. Inkomster vid statens skyddshem............	225,000
11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-
torium.................................	400,000
12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium	15,000
13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium	70,000
14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........	14,900,000
15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för
sinnesslöa...............................	55,000
16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka	235.000
17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . .	60,000
18. Avgifter för besiktning av motorfordon.......	700,000
19. Avgifter för registrering av motorfordon......	850,000
20. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-
samhet.................................	15,000
21. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen......	570,000
22. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m..............................	41,000
23. Inkomst av myntning och justering..........	3,000,000
24. Kontrollstämpelmedel......................	200,000
25. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......	120,000
26. Bidrag till sparbanksinspektionen............	100,000
27. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........	200,000
28. Inkomster vid tandläkarinstitutet............	200,000
29. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........	3,525,000
30. Inkomster vid serafimerlasarettet............	2,100,000
31. Terminsavgifter från läroverken m. m........	1,325,000
32. Avgifter för granskning av biografbilder......	150,000
33. Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar...	150,000
34. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt.................................	200,000
35. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt	250,000
36. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-
anstalt.................................	30,000
37. Avgifter för prisreglering på jordbrukets område	100
38. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......	50,000
39. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrogra-
fiska anstalt............................	70,000
40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen .................................	30,000

II.

Inkomsterna,

	Kronor	Kronor
41. Inkomster vid statens provningsanstalt.......	400,000
42. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...	100,000
43. Fyr- och båkmedel........................	3,000,000
44. Lotspenningar ............................	5,000.000
45. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt ..	50,000
46. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter.................................	1,800.000
47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register	70,000
48. Bidrag till försäkringsinspektionen...........	175.000
49. Vissa licensavgifter m. m....................	2,000.000	46,518,100
III. Folk pensionsavgift er.............................		45,000,000
IV. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel...............................	2,500,000
2. Totalisatormedel ..........................	1,000.000
3. Tipsmedel................................	5.000.000
4. Lotterimedel..............................	15,000.000
5. Övriga diverse inkomster...................	3,500,000	27,000,000
		1,846,418,100
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning......................	10 000.000
2. Telegrafverket.............................	36,000,000
3. Statens järnvägar..........................	60,000.000
4. Statens vattenfallsverk.....................	23,500,000
5. Domänverket.............................	10,000,000	139,500,000
II. Riksbanksfonden ...............................		10,000,000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................	380,000
2. Utrikesdepartementets » .................	257,000
3. Medicinalstyrelsens » .................	1,927,000
4. Byggnadsstyrelsens » .................	7,241.000
5. Generaltullstyrelsens » .................	26.000
6. Uppsala universitets » .................	202,000
7. Lunds universitets » .................	147,000
8. Karolinska sjukhusets » .................	395,000
9. Lotsstyrelsen > .................	33,000	10,608,000
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond:
1. Arméförvaltningens delfond.................	2,560,000
2. Marinförvaltningens > .................	2,390.000
3. Flygförvaltningens > .................	1,109,000	6,059,000

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. 1 sami. Nr 1■ Del 2.

Inkomsterna.

	Kronor	Kronor
V. Statens utlåningsfonder:		!
1. Statens bostadslånefond....................	320,000
2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby	45,000
3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-
medlade, barnrika familjer................	800.000
4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen.................	500,000
5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden .....................	296,000
6. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........	5,000
7. Statens bosättningslånefond.................	550,000
8. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. in.
åt enskilda järnvägar....................	51.000
9. Vattenkraftslånefonden ....................	175.000
10. Luftfartslånefonden........................	2,000
11. Statens lånefond för universitetsstudier.......	100
12. Studielånefonden..........................	45,000
13. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......	100
14. Lånefonden för inköp av avelshingstar av ar-
dennerras ..............................	100
15. Lånefonden för inköp av avelsston av nord-
svensk ras..............................	100
16. Statens kaninavelslånefond..................	100
17. Statens fjäderfälånefond....................	1,300
18. Gödselvårdslånefonden......................	55,000
19. Statens kalkbrukslånefond..................	9,600
20. Statens fruktodlingslånefond.................	100
21. Statens mejerilånefond.....................	75,000
22. Jordbrukets maskinlånefond.................	55,000
23. Spannmålslagerhusfonden...................	100,000
24. Spannmålskreditfonden.....................	100
25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....	500.000
26. Statens slakterilånefond....................	15,000
27. Kraftledningslånefonden.....................	150,000
28. Egnahemslånefonden.......................	8,000,000
29. Jordförmedlingsfonden......................	100
30. Arrendelånefonden.........................	100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden.................	100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................	4,000
33. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..	600
34. Statens avdikningslånefond..................	1,400,000
35. Täckdikningslånefonden ....................	175,000
36. Allmänna nyodlingsfonden ...............	2,300
37. Norrländska nyodlingsfonden................	700
38. Fiskerilånefonden..........................	115.000
39. Statens fiskredskapslånefond.................	100
40. Kommunskogslånefonden....................	1,000
41. Virkesmätningslånefonden ..................	100
42. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-
tordrift ................................	300,000

Inkomsterna.

	Kronor	Kronor
43. Hemslöjdslånefonden....................... 44. Industrilånefonden......................... 45. Statens hantverkslånefond.................. 46. Rederilånefonden.......................... 47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.. 48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...	1.500 15.000 18.000 9.500 4,000 60,000	13,857,700
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond...................... 2. Riksgäldskontorets delfond..................	650.000 665.000	1,315,000
VII. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag......... 2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken.............. 4. Svenska penninglotteriet aktiebolag.......... 5. Övriga aktiebolag..........................	15,000,000 1,595,000 1,000,000 4,000 100	17,599,100
VIII. Statens pensionsfonder: 1. Folkpensioneringsfonden..................... 2. Civila tjänstepensionsfonden................. 3. Militära tjänstepensionsfonden............... 4. Allmänna familjepensionsfonden.............. 5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......	30,500 000 1.250.000 150,000 3.700.000 24,000	35,624,000
IX. Diverse kapitalfonder ...........................		665,000
		235,227,800
Summa		2,081,645,900

Inkomsterna.

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1941/42.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för lill statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 597,000

2. Utrikesdepartementets * 788,000

3. Medicinalstyrelsens * 3.026,000

4. Byggnadsstyrelsens » 10,557,000

5. Generaltullstyrelsens » 70,000

6. Uppsala universitets » 718,000

7. Lunds universitets » 326.000

8. Karolinska sjukhusets » 870,000

9. Lotsstyrelsens » 278,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 170,000

2. Utrikesdepartementets » 31,000

3. Medicinalstyrelsens » 797,000

4. Byggnadsstyrelsens » 625,000

5. Generaltullstyrelsens » 43,000

6. Uppsala universitets » 17,000

7. Lunds universitets » 10,000

8. Karolinska sjukhusets » 215,000

9. Lotsstyrelsens » 59,000

17,230,000

1,967,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets > ....................

3. Medicinalstyrelsens » ....................

4. Byggnadsstyrelsens > ....................

5. Generaltullstyrelsens > ....................

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting .. 46,000

c. Övriga diverse inkomster............ 48,000

22.000

21.000

240.000

275.000

1,000

314,000

Inkomsterna.

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför valtning.

......................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 10,200 61,000

8. Karolinska sjukhusets delfond.................... 18,000

9. Lotsstyrelsens * ......................2,000

Kronor

Summa

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....................

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m................... 220,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis........................ 93,000

3. Medicinalstyrelsens delfond......................

4. Byggnadsstyrelsens » ......................

5. Generaltullstyrelsens » ......................

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 144,000

b. Övriga fastigheter.................. 250,000

7. Lunds universitets delfond ......................

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 100,000

b. Serafimerlasarettet ................ 50,000

9. Lotsstyrelsens delfond ..........................

Avsättning till värdeminskningskonio:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 80,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,093,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 881,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis____ 164,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........ 288,000 452,000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 94,000

8. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ 483,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis............ 34,000

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

300,000

313,000

1.015.000

1.800.000
40,000

394.000

150.000

240.000

arrenderade markområden.
1. Fångvårdsstyrelsens	delfond, förslagsvis......	..... 9,000
2. Utrikesdepartementets	> , förslagsvis......	..... 190,000
3. Medicinalstyrelsens	» , förslagsvis......	..... 28,000
4. Byggnadsstyrelsens	t , förslagsvis......	..... 1,535,000
5. Generaltullstyrelsens	» , förslagsvis.....	..... 36,000
6. Uppsala universitets	j , förslagsvis.....	..... 1,000
7. Lunds universitets	» , förslagsvis.....	..... 6,000
8. Karolinska sjukhusets	» , förslagsvis.....	..... 75,000
9. Lotsstyrelsens	» , förslagsvis.....	..... 32,000

954,000

20,151,000

4,402,000

3,229,000

1,912,000

Inkomsterna,

Överskott alt lill/öras riksstatens driftbudget: 1. Fångvårdsstyrelsens delfond.....		Kronor
2. Utrikesdepartementets	» ......
3. Medicinalstyrelsens	» .......
4. Byggnadsstyrelsens	» .....	........ 7,241,000
5. Generaltullstyrelsens	» ........ .	........ 26 000
6. Uppsala universitets	» ........
7. Lunds universitets	» ..........
8. Karolinska sjukhusets	» ........
9. Lotsstyrelsens	» '' ..........	........ 33,OnO	10,608,000
		Summa	20,161,000

Inkomsterna.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond
för budgetåret 1941/42.

		Kronor
Inkomster.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméförvaltningens delfond...................	. . . 7,230,000
2. Marinförvaltningens » ...................	. . . 4,336,000
3. Flygförvaltningens » ...................	. . . 2,813,000	14,379,000
B. Hyror och arrenden för lill enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméförvaltningens delfond...................	. . . 1,697,000
2. Marinförvaltningens * ...................	. . . 485,000
3. Flygförvaltningens » ...................	. . . 118,000	2,300,000
C. Diverse inkomster:
1. Arméförvaltningens delfond...................	20,000
2. Marinförvaltningens » ...................	1,000
3. Flygförvaltningens » ...................	20,000	41,000
	Summa	16,720,000
Utgifter.
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméförvaltningens delfond...................	. . . 5,843,000
2. Marinförvaltningens » ...................	. . . 2.125,000
3. Flygförvaltningens » ...................	. . . 1,130,000	9,098,000 i
\| B. Avsättning till värdeminskning skonio: ''
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis .........	. . . 172,000
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis .........	. . . 163,000
3. Flygförvaltningens > , förslagsvis .........	. . . 547,000	882,000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis .........	. . . 372,000
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis .........	... 144,000
3. Flygförvaltningens » , förslagsvis .........	. . . 165.000	681,000
Överskott att tillföras riksstalens driftbudget:
1. Arméförvaltningens delfond...................	. . . 2,560,000
2. Marinförvaltningens » ...................	. . . 2,390,000
3. Flygförvaltningens » ...................	. . . 1,109,000	6,059,000
	Summa	16,720,000

Inkomsterna.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit
i avseende å beräkningen av statens i det föregående
omförmälda inkomster och därmed sammanhängande
ämnen behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

409042. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 1

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det
detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Majit avlämna förslag till beräknande
av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom
Bihang till riksdagens protokoll 194-1. 1 sami. Nr 1■ Del 2. 1

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra
bringas till Kungl. Majlis kännedom i och för uppgörande av proposition
till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten för budgetåret 1941/42, vill ämbetsverket inledningsvis
erinra örn inkomstutvecklingen under budgetåret 1939/40.

I härvid såsom bilaga A fogad tabell lämnas en summarisk redovisning
över utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1939/40. I tabellen har driftbudgeten
därvid uppdelats i dels den allmänna budgeten och dels de från
densamma fristående, sinsemellan oberoende specialbudgeterna.

Enligt riksstaten för budgetåret 1939/40 hade inkomsterna beräknats till
1,464.91 miljoner kronor. Genom de av 1939 års urtima riksdag å tilläggsstat
I för samma budgetår beslutade nya inkomsterna, huvudsakligen skatter,
höjdes den enligt riksstaten beräknade inkomstsumman med 298.30
miljoner kronor till 1,763.21 miljoner kronor. I denna höjning ingingo
emellertid omföringar mellan specialbudgeterna och allmänna budgeten med
29 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen uppgingo driftbudgetens inkomster
till 1,849.33 miljoner kronor eller 86.12 miljoner kronor mer än
beräknat.

Inkomsterna för allmänna budgeten överstego de beräknade med 104.85
miljoner kronor. Inkomstöverskottet är till hälften beroende på den ökade
avkastningen av statens järnvägar. Den uppkomna stegringen av inkomsterna
vid statens järnvägar har förorsakats dels av ökade statliga transporter
för militära och andra ändamål, dels ock därav att järnvägarna såsom
transportmedel måst anlitas i långt större utsträckning än tillförne på
grund av såväl den genom bensinrestriktionerna minskade landsvägstrafiken
som ock den genom isblockaden och handelsavspärrningarna reducerade
kustfarten. Men även för vissa andra titlar hava inkomsterna å allmänna
budgeten lämnat avsevärt högre avkastning än beräknat, främst beroende
på det starka inkomsttillflödet under budgetårets sex första månader. Den
därefter till följd av isblockaden och handelsavspärrningen inträffade minskningen
i inkomsttillflödet å vissa inkomsttitlar har gjort sig märkbar först
mot slutet av budgetåret.

Beträffande de under budgetåret 1939/40 beslutade nya eller förhöjda
skatterna, torde vidare böra erinras, att värnskatt, tilläggsskatter å bensin,
tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker lämnat
högre avkastning än beräknat, medan övriga nya skatter — maltskatt och
maltdrycksskatt därvid räknade såsom en skatt — icke lämnat den i tilläggsstaten
beräknade avkastningen.

Å specialbudgeternas inkomsttitlar har uppstått en nettobrist å 18.73 miljoner
kronor, vilken främst är att hänföra till automobilskattemedel samt
avgifter för prisreglering på jordbrukets område.

Enligt riksstat och tilläggsstat hade utgifterna beräknats skola överstiga
inkomsterna med 1,003.94 miljoner kronor. Utgifterna å de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen hava emellertid överstigit det beräknade

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 3

beloppet med 25.30 miljoner kronor. Detta överskridande motsvarar i stort
sett nettoöverskridanden å fjärde huvudtitelns mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslag. Tack vare inkomstöverskottet å de mot allmänna budgeten
reglerade inkomsttitlarna kom emellertid underskottet å driftbudgeten att
begränsas till 924.39 miljoner kronor.

För att närmare belysa inkomstutvecklingen under de senaste åren Ilar
riksräkenskapsverket i följande tablå sammanställt inkomsterna för budgetåren
1935/36—1939/40, grupperade i överensstämmelse med driftbudgetens
uppställning för det sistförflutna budgetåret.

1935/36 1936/37 1937/38 1938/39 1939/40

Miljoner kronor

Egentliga statsinkomster:

Skatter.................. Uppbörd i statens verksam-het ................... Bidrag från folkpensione-ringsfonden ............ Diverse inkomster........	759.18 53.88 13.3 8	853.25 60.55 21.95 12.25	941.65 58.34 53.92 14.33	1,104.13 68.49 55.5 9 26.50	1,369.17 67.49 77.77 85.7 7
Summa	826.44	948.00	1,068.2 4	1,254.71	1,600.20
Inkomster av statens kapital-fonder:
Statens affärsverksfonder ..	125.02	146.34	127.42	132.04	185.44
Riksbanksfonden..........	4.25	2.75	3.90	1.50	—*
Statens allmänna fastighets-
fond..................	8.2S	7.73	7.97	8.44	9.15
Statens utlåningsfonder ....	13.09	14.42	13.22	13.34	12.55
Fonden för låneunderstöd..	0.71	0.50	1.31	1.71	1.13
Fonden för statens aktier..	12.09	28.29	14.71	23.03	35.69
Statens pensionsfonder ....	—■	—	—	6.9 7	5.06
Övriga kapitalfonder......	3.35	1.39	1.87	0.11	0.11

Summa	166.79	201.42	170.40	187.14	249.13
Tillsammans	998.23	1,149.42	1,238.64	1,441.85	1,849.33

Närmare uppgifter rörande förändringarna å de olika inkomsttitlarna under
samma femårsperiod lämnas i tabellbilagan B, vari inkomsterna likaledes
fördelats å inkomsttitlar i enlighet med den för budgetåret 1939/40 gällande
riksstatsuppställningen. Som av denna tabell framgår, är inkomstökningen
under angivna tidsperiod huvudsakligen att hänföra dels till inkomsttitlarna
för inkomst- och förmögenhetsskatter, automobilskattemedel, tullmedel,
tobaksskatt, rusdrycksmedel, tipsmedel och lotterimedel ävensom inkomsterna
av folkpensioneringsfonden, statens järnvägar och LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag och dels till de under budgetåret 1939/40 beslutade
nya skatterna. För budgetåret 1939/40 har därjämte tillkommit en skenbar
inkomstökning beroende på alt under rubriken diverse inkomster såsom

4 Riksräkcnskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

inkomst redovisats omföringar från specialbudgeterna till allmänna budgeten
å 37.01 miljoner kronor. Vad särskilt beträffar budgetåret 1939/40 bör
vidare observeras, att man under detta budgetår kunnat såsom inkomst tillföra
budgeten vissa hos domänverket, vin- och spritcentralen och tobaksmonopolet
reserverade vinstmedel ävensom den kvarstående behållningen å
skatteutjämningsmedlens fond.

Beträffande därefter inkomstutvecklingen under det nu löpande budgetåret
1940/41 föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden
juli''—oktober. Driftbudgetens inkomster hava under denna tidsperiod uppgått
till 362.25 miljoner kronor mot 371.00 miljoner kronor under motsvarande
tid nästföregående budgetår. Trots de nytillkomna skatterna visar alltså
det totala inkomsttillflödet lägre belopp än föregående budgetår.

Nedgången i inkomsttillflödet beror främst på att bensinskatten, vilken
ännu under sommarmånaderna lämnade en visserligen starkt sjunkande inkomst,
numera icke lämnar nämnvärd avkastning, samt att tullmedel och
stämpelmedel sjunkit till närmare hälften av föregående års inkomstnivå.
Fordonsskatten visar hittills på grund av stora restitutioner negativt resultat.
Inkomsttitlarna för avgifter för prisreglering på jordbrukets område samt
avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen hava i det närmaste
upphört att lämna inkomster. Levereringarna från telegrafverket
och statens järnvägar överstiga ännu föregående års nivå. Rusdrycksmedel
och tobaksskatt visa på grund av skattehöjningen stark ökning. Därjämte
hava de vid urtima riksdagen 1939 beslutade nya konsumtionsskatterna
bidragit till att upprätthålla en alltjämt relativt hög total inkomstnivå.

I närslutna bilaga G har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket
med stöd av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad
sammanställning över det beräknade utfallet av riksstatens inkomstsida för
innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de i riksstaten uppförda
inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst å 1,868.91 miljoner
kronor mot beräknat 1,861.75 miljoner kronor. Därtill komma de i
förslag till tilläggsstat uppförda nya inkomsttitlarna krigskonjunkturskatt
och allmän omsättningsskatt, vilkas avkastning riksräkenskapsverket för innevarande
budgetår uppskattar till 20.00 respektive 80.00 miljoner kronor.
Sammanlagt skulle alltså driftbudgetens inkomster för innevarande budgetår
kunna beräknas till 1,968.91 miljoner kronor eller 119.58 miljoner kronor mer
än under nästföregående budgetår. De i riksstaten uppförda mot budgetutjämningsfonden
reglerade inkomsttitlarna beräknas härvid lämna en nettomerinkomst
att tillföras nämnda fond å 59.04 miljoner kronor. Härvid har
avdrag gjorts för det belopp, varmed bristen å automobilskattemedlen beräknas
överstiga automobilskattemedelsfondens disponibla behållning, eller
cirka 38 miljoner kronor.

Då det slutliga utfallet av inkomstsidan för innevarande budgetår är beroende
av mycket svårbedömbara faktorer, måste den av riksräkenskapsverket
nu gjorda beräkningen betraktas som i hög grad approximativ.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 5

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro de ekonomiska förhållandena
under det snart tilländalupna kalenderåret av avgörande betydelse
särskilt för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten.

Efter krigsutbrottet 1939 har den ekonomiska utvecklingen varit mycket
oenhetlig. Svårast drabbades husbyggnadsverksamheten. Sedan exportmöjligheterna
minskats, särskilt genom att handelsvägarna västerut spärrats, har
vidare exportindustriens produktion nedgått. Produktionsinskränkningen
har dock delvis kunnat motvägas genom ökad produktion för inhemska,
speciellt militära ändamål.

Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex har
den industriella produktionen under år 1940 visat en sakta fallande tendens.
Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna — som i genomsnitt
för år 1939 låg vid 124 — har under innevarande år nedgått från 128
under januari till 105 under september. Indextalet har under oktober stannat
vid 106. Motsvarande indextal under oktober månad för de olika industrigrupperna
utgjorde för massa- och pappersindustri 49 (för oktober månad
1939 110), för järn- och stålindustri 127 (128), för maskinindustri 149 (142),
för livsmedelsindustri 113 (124), för textil- och sömnadsindustri 118 (117)
och för annan konsumtionsvaruindustri 110 (128). Nedgången i generalindex
har alltså främst förorsakats av produktionsinskränkningar inom
massa- och pappersindustrien.

Godslrafiken å järnvägarna har under åren 1939 och 1940 visat stark ökning.
Den å statens järnvägar transporterade godsmängden uppgick under
januari—september månader 1940 till 10,662.4 tusen ton mot 8,513.8 tusen
ton samma tid föregående år.

Såväl antalet sysselsatta arbetare, som arbetstillgången inom industrien
har enligt socialstyrelsens beräkningar under innevarande år varit lägre än
under år 1939. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa, som vid utgången
av oktober månad 1939 var 9,846, uppgick vid utgången av sistlidne oktober
till 16,122. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden äro för
innevarande år något ogynnsammare än för år 1939. Det bör erinras, att uppgifterna
rörande arbetslösheten under år 1940 på grund av inkallelserna till
beredskapstjänst icke äro direkt jämförbara med motsvarande uppgifter föregående
år.

Utrikeshandeln har under år 1940 visat en avsevärd nedgång. Sålunda uppgick
under tiden januari—oktober importen till 1,696.1 miljoner kronor mot

1.957.6 miljoner kronor år 1939 och exporten till 1,093.0 miljoner kronor mot

1.543.6 miljoner kronor år 1939. Nedgången har förorsakats av den sedan
april månad rådande handelsavspärrningen.

Årets skörderesultat beräknas i genomsnitt, utom för potatis och sockerbetor,
vara betydligt under medelmåttan.

Partiprisnivån har under innevarande år successivt höjts. Kommerskollegii
index för grosshandelspriser (1935 = 100), som i medeltal för år 1939 vainö
och för januari 1940 var 136, har för månaderna juli—oktober 1940 varit
respektive 146, 146, 148 och 154.

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

I fråga om den framtida ekonomiska utvecklingen framhöll riksräkenskapsverket
redan i inkomstberäkningen för budgetåret 1940/41, hurusom
denna i nuvarande läge bestämmes icke av i vanlig mening konjunkturella
faktorer utan väsentligen av politiska avgöranden. Under år 1940 har denna
utveckling blivit ytterligare markerad. De av krigstillståndet föranledda omkastningarna
i fråga om varuförsörjningen hava framtvungit allt flera statsingripanden
på skilda områden. Den militära och ekonomiska beredskapen
bär nödvändiggjort betydande omläggningar av produktion och konsumtion,
vilka medfört ett allt intimare samarbete mellan staten och det enskilda
näringslivet. Sedan genom de krigförande makternas åtgärder handelsvägarna
över haven för vårt lands del blivit spärrade, hava genomgripande omläggningar
av utrikeshandeln och folkförsörjningen blivit ofrånkomliga, vilket i
sin tur endast kunnat ske genom ett ytterligare fördjupat samarbete mellan
staten och näringslivet.

Någon mera betydande arbetslöshet till följd av exportens nedgång har
hittills icke blivit märkbar, huvudsakligen beroende på ökade statsbeställningar,
främst för försvarets räkning, samt inkallelser till militärtjänst. I
den mån krigsindustrien minskar och stagnationen inom byggnadsverksamheten
kvarstår, föreligger likväl risk för ökad arbetslöshet. Utvecklingen
blir dock härvid beroende av, i vilken omfattning produktionskapaciteten
kan utnyttjas för tillgodoseende av varubehovet inom landet och för intensifiering
av handelsutbytet med de marknader, som ännu äro öppna för
svensk handel.

Fortsatt handelsavspärrning måste vidare medföra ökad knapphet på vissa
varor med en därav följande prisstegring. Å andra sidan är det möjligt, att de
ogynnsamma verkningarna härav delvis kunna motverkas genom produktion
och import av ersättningsvaror.

Under dessa förhållanden måste givetvis den fortsatta utvecklingen av statens
inkomster komma att utvisa stora avvikelser från de linjer, som hittills
betraktats såsom normala.

Av särskild betydelse bliva härvid de av bensinbristen framtvingade omläggningarna
av transportförhållandena. Under år 1940 medförde svårigheterna
för landsvägstrafiken en betydande ökning av järnvägstrafiken samt
stigande inkomster för statens järnvägar. Samtidigt började inkomsterna av
automobilskattemedlen att sjunka. Genom den särskilt under senare delen
av år 1940 alltmer forcerade övergången till användning av inhemskt bränsle
torde de av bensinbristen förorsakade svårigheterna delvis hava neutraliserats.
Landsvägstrafiken lärer därmed kunna återtaga en del av de
transporter, som tidigare ombesörjts av denna trafik. Den skatt, som uttages
av motortrafiken, blir i den mån inhemskt bränsle användes och sålunda
bensinskatten bortfaller betydligt reducerad. Detta medför, att utgifterna för
vägväsendet under nu rådande förhållanden endast till en mindre del kunna
finansieras med löpande automobilskattemedelsinkomster.

Riksräkenskapsverket har vid upprättandet av denna inkomstberäkning

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 7

ansett sig böra utgå från förutsättningen, att det nuvarande handelspolitiska
läget kommer att bestå även under nästkommande budgetår. Vid sådant förhållande
har riksräkenskapsverket räknat med sjunkande inkomster å ett
flertal inkomsttitlar, däribland främst automobilskattemedel. För tullmedlen,
som efter tiden för handelsavspärrningen visat mycket låg avkastning,
kan man räkna med någon återhämtning så snart verkningarna av den pågående
omläggningen av utrikeshandeln oell produktionen inom landet blivit
märkbara. Vidare förutsätter riksräkenskapsverket, att sådana inkomsttitlar
som lotspenningar, statens järnvägar och riksbanksfonden komma att
även under nästkommande budgetår lämna en förhållandevis hög avkastning.

Vid inkomstberäkningens upprättande har hänsyn alltså icke tagits till de
förändringar i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa, därest det
nuvarande krigstillståndet skulle upphöra före nästkommande budgetårs utgång.
Här skall endast konstateras, att det blivande fredsslutet kommer att
medföra omläggningar av produktion och handel, vilkas omfattning och
verkningar det — särskilt med hänsyn till de under handelsavspärrningen
på olika marknader samlade varumängderna — nu icke är möjligt att bedöma.

Som av det sagda torde framgå, är denna inkomstberäkning grundad på
ett flertal mycket osäkra och svårhedömbara faktorer. Det är därför uppenbart,
att beräkningen, även om det nuvarande handelspolitiska läget kommer
att bestå under budgetåret 1941/42, måste anses mycket approximativ
samt att varje förändring i detta läge kommer att medföra avsevärda rubbningar
i inkomsttillflödet. En förutsättning för att inkomsterna skola kunna
hållas vid den beräknade nivån är vidare, att produktionen icke störes av
mera omfattande arbetskonflikter.

Vid utarbetandet av inkomstberäkningen har riksräkenskapsverket utgått
från att de i anledning av det nuvarande krisläget vid 1939 års urtima
riksdag samt 1940 års lagtima och urtima riksdagar beslutade särskilda
skatterna skola äga bestånd jämväl under budgetåret 1941/42. Allmän omsättningsskatt
har i avvaktan på riksdagens beslut i ärendet beräknats i
anslutning till Kungl. Maj:ts till nu pågående urtima riksdag med proposition
nr 3 överlämnade förslag.

Vid 1940 års urtima riksdag hava behandlats vissa av det nuvarande krisläget
föranledda frågor rörande statlig aktieteckning i nya aktiebolag samt
ökning av den statliga utlåningen. Av särskild betydelse äro härvid de s. k.
värnpliktslånen, beträffande vilka frågan örn sättet för redovisningens framtida
ordnande ännu icke är avgjord. Då ytterligare beslut rörande av krisläget
föranledda kapitalinvesteringar torde vara att förvänta vid 1941 års
lagtima riksdag, synes frågan om sättet för redovisning i riksbokföringen av

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

dessa investeringar senare böra upptagas till prövning i ett sammanhang.
Riksräkenskapsverket har icke nu ansett sig böra för budgetåret 1941/42
räkna med några nämnvärda inkomster av dessa investeringar. På grund
av vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i denna inkomstberäkning
vid beräkningen av inkomsterna av statens kapitalfonder för innevarande
och nästkommande budgetår icke tagit hänsyn till de kapitalinvesteringar,
som beslutats eller väntas bliva beslutade vid den nu pågående urtima riksdagen.

Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens överskott har riksräkenskapsverket
utgått från förutsättningen, att kristillägg åt vissa befattningshavare
skall utgå i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 66 till 1940
års urtima riksdag överlämnade förslag.

I överensstämmelse med uttalande i propositionen nr 74 till 1940 års lagtima
riksdag har riksräkenskapsverket förutsatt, att under rubriken »Uppbörd
i statens verksamhet» en ny inkomsttitel skall inrättas för redovisning
av skeppsprovningsanstaltens inkomster. De hittills under samma rubrik
ledovisade titlarna för avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen
och avgifter för prisreglering på jordbrukets område har riksräkenskapsverket
pa i det följande anförda skäl uteslutit ur förslagsberäkningen
för budgetåret 1941/42.

Beträffande redovisningen av folkpensioneringsfondens avkastning vill
riksräkenskapsverket erinra, att ämbetsverket i underdånigt utlåtande den
26 oktober 1935 framhöll, att en fullt genomförd bruttoredovisning av kostnaderna
för folkpensioneringen först och främst skulle förutsätta, att folkpensioneringsfonden
upptoges bland det i rikshuvudboken redovisade statskapitalet.
Till skillnad fran den tidigare allmänna pensionsförsäkringsfonden,
som utgjorde en premiereserv i vanlig mening, borde nämligen folkpensioneringsfonden,
såsom även pensionsstyrelsen hade framhållit, få anses
hava erhållit karaktären av en rent statlig reglerings- och stödfond. På de
ytterligare skäl, till vilka riksräkenskapsverket i det följande skall återkomma,
anser sig ämbetsverket nu böra föreslå, att folkpensioneringsfonden i
likhet med statens övriga pensionsfonder upptages till redovisning bland statens
kapitalfonder samt att fondens ränteavkastning redovisas på samma
sätt som inkomsterna av de övriga pensionsfonderna. I samband därmed
bör den hittillsvarande titeln för bidrag från folkpensioneringsfonden ersättas
av en ny titel för redovisning av pensionsavgifter.

Inkomsterna av statens vattenfallsverk hava hittills i riksstaten redovisats
fördelade på tre olika inkomsttitlar. Riksräkenskapsverket förordar på i det
följande anförda skäl, att dessa inkomster för framtiden sammanföras å en
inkomsttitel.

I fråga örn inkomsttitlarnas benämning har riksräkenskapsverket i det

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 9

följande ansett sig böra förorda, att titlarna handelslicensavgifter m. m.
samt inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar för framtiden ändras till
»Vissa licensavgifter m. m.» respektive »Tipsmedel».

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid
fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1941/42. Beträffande de i denna tabell för de särskilda
inkomsttitlarna beräknade beloppen får riksräkenskapsverket härefter
anföra följande.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse.

Av de under denna rubrik för de tio senast förflutna budgetåren redovisade
skatterna kunna följande lämpligen sammanföras till en grupp, nämligen
inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild
skatt å aktiebolags inkomst, utjämningsskatt, värnskatt, särskild skatt å
förmögenhet samt utskiftningsskatt och ersättningsskatt. Till denna grupp
kan ock hänföras den tidigare utgående personella skatten mantalspenningar.
Till belysande av förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna å
hithörande inkomsttitlar lämnas närmare uppgifter i efterföljande sammanställning,
varvid redovisningen anpassats till nu gällande skatteformer.

	Inkomst- och			Utskift-
		förmögen-		Särskild	nings-	Summa
		hetsskatt	Värnskatt	skatt å för-	skatt och	netto-	Beräknad
		m. fl.		mögenhet	ersättnings-	inkomst	inkomst
		skatter			skatt
			Miljö	ner kr	o n o r
Budgetåret	1930/31	166.74	—	—	0.15	166.89	166.35
	1931/32	163.47	—	—	0.08	163.55	164.00
»	1932/33	149.30	—	—	0.21	149.51	138.75
»	1933/34	141.12	—	—	0.30	141.42	134.20
	1934/35	145.96	—	11.23	0.20	157.39	154.75
i	1935/36	171.36	—	12.50	0.23	184.09	169.25
»	1936/37	219.73	—	13.56	0.46	233.7 5	219.06
	1937/38	250.22	—	14.91	0.39	265.52	255.90
»	1938/39	331.88	—	30.35	4.77	367.00	365.7 5
»	1939/40	325.43	157.73	29.33	0.5 4	513.03	509.50

Från och med budgetåret 1940/41 tillkommer även krigskonjunkturskatt.
Vid beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskattens samt värnskattens
framtida avkastning måste viss hänsyn tagas till krigskonjunkturskattens
belopp. Krigskonjunkturskatten skall nämligen till sitt debiterade belopp

10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

avräknas å den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten
för samma år.

Det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt år 1940 taxerade beloppet
kommer sålunda att nedsättas med det belopp, varmed krigskonjunkturskatt
samma år påföres. Avdraget tillämpas före ortsavdraget. När restitution
av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt förekommer, skall, i den mån
den påförda krigskonjunkturskattens belopp enligt vad ovan sagts avräknats,
det restituerade beloppet upptagas såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
Då restitution sker efter besvär över taxering lill krigskonjunkturskatt,
skall däremot i anledning härav restituerat belopp icke upptagas som intäkt
vid tillämpning av 2 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Sådan sänkning av taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, som
ifrågakommer på grund av ovan återgivna regler, verkställes utan särskild
ansökan av prövningsnämnden i samband med taxering till krigskonjunkturskatt.
Handlingarna i fråga om taxeringen till krigskonjunkturskatt och den
senaste allmänna taxeringen skola alltid åtfölja varandra och sambandet mellan
dem ex officio beaktas. Den skattskyldige skall senast den 23 december
1940 av prövningsnämnden erhålla besked örn den omräkning av det till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet, som verkställts
av prövningsnämnden till följd av taxering till krigskonjunkturskatt.

Då krigskonjunkturskatt väl i allmänhet påföres sådana skattskyldiga,
vilkas taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är relativt hög,
måste beträffande fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga
den beskärning av toppen av det beskattningsbara beloppet, som kan ifrågakomma
till följd av den genom progressiviteten höga skattesatsen för det
bortfallande beskattningsunderlaget, medföra en betydande minskning av
den i fråga om samma skattskyldiga debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten
respektive värnskatten.

Därest med utgångspunkt från den vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
uppskattade inkomsten, varmed riksräkenskapsverket i det
följande räknat, en större andel av denna inkomst än ämbetsverket antagit
skulle bliva underkastad krigskonjunkturbeskattning, komme detta att i jämförelse
med i denna inkomstberäkning upptagna skattebelopp medföra höjning
av kr ^konjunktur skatten samt sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten
och värnskatten. Emellertid skulle vid sådant förhållande den
totala avkastningen av hithörande skattetitlar komma att höjas. Vid minskad
relativ omfattning av den krigskonjunkturbeskattning underkastade inkomsten
åter skulle avkastningen av krigskonjunkturskatten sjunka och avkastningen
av de övriga skattetitlarna stiga samtidigt som den samlade skatteinkomsten
skulle nedgå. Den efterföljande beräkningen för budgetåret
1941/42 av inkomst- och förmögenhetsskatten och värnskatten har verkställts
under antagande av att vid 1941 års taxering krigskonjunkturskatt kommer
att debiteras med omkring 50 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 11

Inkomst- oell förmögenhetsskatt.

Den vid 1938 års riksdag beslutade nya inkomst- och förmögenhetsskatten
är uppdelad i en rörlig bottenskatt oell en fast tilläggsskatt. Bottenskatten
omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer,
oskifta dödsbon samt familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt
å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer m. fl. Den fasta
tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda
skattskyldiga med högre inkomster, är starkt progressiv.

Vid beräkningen av utfallet av 1941 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
har man att utgå från de uppnådda taxeringsresultaten vid
de hittills enligt den nya ordningen verkställda motsvarande taxeringarna
d. v. s. 1939 och 1940 års taxeringar. För en närmare analys av taxeringsresultaten
är härvid en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala
inkomsten på olika inkomstkällor av betydelse. I taxeringslängderna
och i den på dessas uppgifter grundade taxeringsstatistiken föreligger emellertid
sådan uppdelning allenast beträffande den vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt uppskattade inkomsten. I avsaknad av en på direkta
taxeringsuppgifter grundad motsvarande uppdelning av den vid taxeringen
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomsten har fördenskull
den i det följande verkställda beräkningen rörande det väntade
utfallet av 1941 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt genomförts
med utgångspunkt från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt
för olika inkomstkällor uppskattade inkomsten.

I efterföljande två tabellsammanställningar redovisas dels utfallet av
taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
åren 1939 och 1940, dels ock debiterade inkomst- och förmögenhetsskattebelopp
enligt samma års taxeringar till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt. I båda tabellerna redovisas -—- utom uppgifter avseende
samtliga skattskyldiga — särskilda uppgifter för dels i A-längden upptagna
skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser), dels
i B-längden upptagna svenska aktiebolag, dels i samma längd upptagna
skattskyldiga i övrigt (svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter
som icke äro aktiebolag, sparbanker samt utländska juridiska
personer), dels slutligen i C-längden upptagna skattskyldiga (staten, kommuner,
ideella föreningar m. fl.).

Vad först angår tabellen å sid. 12, återfinnas i denna särskilda uppgifter
för den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten
från olika inkomstkällor. Erinras må, att de för inkomst av jordbruksfastighet
och för inkomst av annan fastighet meddelade uppgifterna avse allenast
inkomst, som överskjuter fem procent av fastighetsvärdet.

Av tabellen framgår, alt såväl inkomsten av jordbruksfastighet som inkomsten
av annan fastighet vid 1940 års taxering utvisat nedgång. Minskningen
uppgick för jordbruksfastighet till G.O procent och för annan fastighet
till 3.7 procent. Härav torde kunna dragas den slutsatsen, att jämväl

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Utfallet av taxeringarna till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt åren 1939 och 1910.

		B-längden
	längden	Svenska aktie- bolag	I övrigt	C- längden	Summa
1939 års taxering. Taxeringen till kommunal inkomstskatt. Inkomst av jordbruksfastighet ................ > t> annan fastighet .................. » > rörelse m m. resp. annan förvärvs-verksamhet..................... > > tjänst el. tillfällig förvärvsverksamhet > > kapital...........................	Miljö	ner k	rönö	r
307.4 13.4 602.2 5,265.4 359.5	11.0 1.2 629.7 16.3	0.2 1.0 52.7 0.6	14.0 0.7 61.8 11.5	332.6 16.3 1.346.4 5.265.4 387.9
Summa	6,547.9	658.2	54.5	88.0	7,348.6
Allmänna avdrag............................	296.0	2.1	0.2	0.9	299.2
Taxerad inkomst.............................	6,251.9	656.1	54.3	87.1	7,049.4
Taxeringen till statlig inkomst- och förmögen-hetsskatt.
Taxerat belopp...............................	6,480.4	720.5	70.7	24.8	7,296.4
Utnyttjade ortsavdrag........................	3,649.4	—	—	—	3,649.4
Beskattningsbart belopp......................	2,831.0	720.5	70.7	24.8	3,647.0
1940 års taxering. Taxeringen lill kommunal inkomstskatt.
Inkomst av jordbruksfastighet.................	299.3	4.7	—	8.6	312.6
» » annan fastighet ..................	12.9	1.2	1.1	0.5	15.7
> > rörelse m. m. resp. annan förvärvs-
verksamhet.....................	615.0	746.4	45.8	46.4	1,453.6
» > tjänst el. tillfällig förvärvsverksamhet	5,648.1	—	—	—	5,648.1
> > kapital...........................	354.4	16.4	0.6	12.0	383.4
Summa	6,929.7	768.7	47.5	67.5	7,813.4
Allmänna avdrag ...........................	311.9	2.1	0.3	0.9	315.2
Taxerad inkomst.............................	6,617.8	766.6	47.2	66.6	7,498.2
Taxeringen till statlig inkomst- och förmögen-hetsskatt.
Taxerat belopp................	6,790.6	825.8	74.3	22.5	7,713.2
Utnyttjade ortsavdrag..........	3,780.2	—	—	—	3,780.2
Beskattningsbart belopp........	3,010.4	825.8	74.3	22.5 \|	3,933.0

den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade
totala fastighetsinkomsten vid 1940 års taxering gått något tillbaka.

Den sammanlagda inkomsten av rörelse m. m. enligt A-längden och av
annan förvärvsverksamhet enligt B- och G-Iängderna har vid 1940 års taxering
höjts med 8.0 procent. För de i tabellen redovisade olika grupperna
av skattskyldiga har emellertid utvecklingen varit mycket oenhetlig. Sålunda
uppgick inkomststegringen för de i A-längden redovisade skattskyl -

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Debiterade Inkomst- och förmögenhetsskattebelopp enligt taxeringarna

åren 1939 och 1940.

1939 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.................

Debiterad bottenskatt i procent av beskattningsbart
belopp.................................

Skatt i procent av grundbeloppet..............

Beräknat grundbelopp, milj. kr.................

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp

Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.................

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart
belopp.................................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr.......................

Debiterad skatt i procent av beskattningsbart
belopp......................................

1940 års taxering.

Bottenskatt:

Debiterad bottenskatt, milj. kr.................

Debiterad bottenskatt i procent av beskattningsbart
belopp.................................

Skatt i procent av grundbeloppet..............

Beräknat grundbelopp, milj. kr.................

Grundbelopp i procent av beskattningsbart belopp

Tilläggsskatt:

Debiterad tilläggsskatt, milj. kr.................

Debiterad tilläggsskatt i procent av beskattningsbart
belopp.................................

Sammanlagd inkomst- och förmögenhetsskatt:

Debiterad skatt, milj. kr.......................

Debiterad skatt i procent av beskattningsbart
belopp......................................

1 A- ängden	B-längden	c- längden	Summa
Svenska aktie- bolag	I övrigt
173.70	93.76	9.15	1.50	278.11
6.14	13.00	13.00	6.00	7.63
120	130	130	120
144.75	72.12	7.04	1.25	225.16
5.12	lO.oo	10.00	5.oo	6.17
56.96	—	—	—	56.96
2.01	—	—	—	1.56
230.66	93.76	9.15	1.50	335.07
8.15	13.00	13.00	6.00	9.19
229.03	164.97	14.70	1.69	410.39
7.61	20.oo	20.00	7.50	10.43
150	200	200	150
152.69	82.49	7.35	1.13	243.66
5.07	10.00	lO.oo	5.00	6.20
54.23	—	—	—	54.23
1.80	—	—	—	1.38
283.26	164.97	14.70	1.69	464.62
9.41	20.00	20.00	7.50	11.81

diga till allenast 2.1. procent, medan stegringen för svenska aktiebolag utgjorde
18.5 procent. I B-längden upptagna andra skattskyldiga än svenska
aktiebolag och i C-längden upptagna skattskyldiga utvisade vid 1940 års
taxering inkomstminskning örn respektive 13.1 och 24.9 procent.

Inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet — vilken i sin helhet
redovisas i A-längden — höjdes vid 1940 års taxering med 7.3 procent.

Beträffande inkomsten av kapital slutligen förelåg vid 1940 års taxering
en inkomstminskning örn 1.2 procent. För enbart de i A-längden upptagna
skattskyldiga redovisades en nedgång om 1.4 procent.

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

De vid 1940 års taxering inträdda förändringarna i de till kommunal inkomstskatt
för olika grupper skattskyldiga uppskattade totala inkomsterna
framgå av efterföljande sammanställning.

	Uppskattad inkomst 1939 års 1940 års	Stegring ( + )
	taxering	taxering	minskning (-)
	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.	%
A-längden......................	6,547.9	6,929.7	+ 381.8	+ 5.8
B-längden: Svenska aktiebolag............	658.2	768.7	+ 110.5	+ 16.8
Svenska ekonomiska föreningar ..	27.8	29.S	+ 2.0	+ 7.2
Svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag..........	11.5	9.6	— 1.9	—16.5
Sparbanker...................	11.6	4.3	- 7.3	— 62.9
Utländska juridiska personer. ...	3.6	3.8	+ 0.2	+ .5.6
C-längden......................	88.0	67.5	— 20.5	— 23.3
Tillsammans	7,348.6	7,813.4	+ 464.8	+ 6.3

Sedan från den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt uppskattade
totala inkomsten dragits de vid samma taxering medgivna allmänna avdragen,
erhålles den vid taxeringen till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten.
Såsom framgår av tabellen, skiljer sig denna inkomst avsevärt
från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. Till
förklaring härav må å ena sidan framhållas, att i sistnämnda belopp jämväl
ingår dels den del av fastighetsinkomsten, som understiger fem procent
av fastighetsvärdet, dels ock Vioo av den taxerade förmögenheten. Å andra
sidan får vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt avdrag
göras för kommunala skatter samt vissa andra vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt ej åtnjutna avdrag. Vissa skiljaktigheter mellan den statliga
och kommunala beskattningen föreligga vidare i fråga om den omfattning,
i vilken åtnjuten inkomst är skattepliktig. Sistnämnda förhållande
är särskilt framträdande beträffande de i C-längden redovisade skattskyldiga De

vid 1940 års taxering inträdda förändringarna i de till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt för olika grupper skattskyldiga taxerade beloppen
framgå av efterföljande sammanställning.

	Taxerat belopp 1939 års 1940 års	Stegring ( + )
	taxering	taxering	minskning {	-)
	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.	%
A-längden......................	6,480.4	6,790.6	+ 310.2	+ 4.8
B-längden: Svenska aktiebolag............	720.5	825.8	+ 105.3	+ 14.6
Svenska ekonomiska föreningar ..	34.5	39.3	+ 4.8	+ 13.9
Svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag..........	12.3	10.3	- 2.0	— 16.3
Sparbanker...................	10.8	4.4	- 6.4	-59.3
Utländska juridiska personer....	13.1	20.3	+ 7.2	+ 55.0
C-längden......................	24.8	22.5	— 2.3	- 9.3
Tillsammans	7,296.4	7,713.2	+ 416.8	+ 5.T

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 15

I tabellen å sid. 13 lämnas uppgifter om dels debiterad skatt för såväl bottenskatten
som tilläggsskatten, dels bottenskattens grundbelopp, dels de procenttal
av grundbeloppet med vilka bottenskatten uttagits, dels slutligen uträknade
medelskatteprocent.

Av tabellen inhämtas såsom särskilt anmärkningsvärt, att beträffande i
A-längden redovisade skattskyldiga medelskatteprocenten för såväl bottenskattens
grundbelopp som tilläggsskatten vid 1940 års taxering nedgått.
I jämförelse med 1939 års taxering har alltså vid 1940 års taxering en viss
förskjutning i inkomstfördelningen inträtt, innebärande en sänkning av de
större inkomsttagarnas relativa andel av det samlade taxeringsresultatet.

Vad därefter beträffar det påräkneliga utfallet av 1941 års taxering, är
detta väsentligen beroende av den ekonomiska utvecklingen under kalenderåret
1940. Såsom riksräkenskapsverket inledningsvis angivit, har denna utveckling
varit i hög grad påverkad av den sedan april månad rådande handelsspärren
västerut, vilken bland annat försvårat handel på de transoceana
marknaderna. Exportindustriens förtjänstmöjligheter hava härigenom
beskurits. Emellertid har ökningen av produktionen för tillgodoseendet
av det inhemska varu- och materielbehovet samt arbetet med intensifiering
av handeln över de handelsvägar, som alltjämt äro öppna, bidragit till
att upprätthålla industriens och handelns förtjänstmöjligheter. Genom den
under år 1940 inträffade prisstegringen och den av varuknappheten föranledda
utförsäljningen från olika affärsföretags lagerbehållningar hava skapats
opåräknade inkomster. Till följd härav liksom även på grund av vissa
ytterligare vinster av krigskonjunkturkaraktär kan man räkna med någon
höjning av taxeringsresultaten i förhållande till 1940 års taxering.

Med utgångspunkt från de i tabellen över utfallet av taxeringarna till
kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
åren 1939 och 1940 för sistnämnda års taxering redovisade taxeringsresultaten
får riksräkenskapsverket framlägga följande beräkning rörande 1941 års
taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Rörande grunderna för beräkningen av resultatet av taxeringen till inkomst-
och förmögenhetsskatt avseende i A-längden redovisade fysiska
personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser må anföras
följande.

Inkomsten av fastighet beräknas vid 1941 års taxering komma att uppnå
i det närmaste samma storlek som vid 1940 års taxering. Det försämrade
skördeutfallet torde visserligen trots höjda spannmålspriser medföra inkomstminskning,
men nedgången lärer i huvudsak kompenseras av ökade
jordbruksinkomster i övrigt. Särskilt torde den ökade avsättningen av skogsprodukter
under innevarande år komma att medföra förbättring av jordbruksfastigheternas
avkastning. Även för inkomsten av annan fastighet än
jordbruksfastighet räknar riksräkenskapsverket med oförändrat laxeringsresultat
vid nästa års taxering.

I fråga örn inkomsten av rörelse m. lii. torde den under innevarande år

16 Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

fortgående prisstegringen och den för vissa varugrupper starkt ökade inrikes
handelsomsättningen hava medfört en avsevärd stegring av de samlade
vinstresultaten. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna uppskatta den
vid 1941 års taxering väntade stegringen av rörelseinkomsten till omkring
10 procent.

Inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet har under innevarande
år påverkats av en rad olika omständigheter. Enligt från socialstyrelsen
inhämtade uppgifter skulle antalet sysselsatta arbetare inom den
egentliga industrien utvisa en minskning av omkring 7 procent. Med hänsyn
till verkningarna av det s. k. ramavtalet mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer
och till de under 1939 och 1940 träffade avtalsuppgörelserna
beräknas emellertid den till arbetarna under sistnämnda år utbetalade
lönesumman uppgå till praktiskt taget samma belopp som motsvarande
lönesumma under år 1939. Även för småindustrien och hantverket antages
den till arbetarna utbetalade lönesumman inom dessa fack tillsammantagna
icke hava undergått någon större förändring under innevarande år. Inom
husbyggnadsverksamheten och vid vägarbetena beräknas däremot de utbetalade
sammanlagda lönebeloppen i samband med sysselsättningsvolymens
nedgång hava starkt reducerats. För skogsbruket åter synes med stöd
av socialstyrelsens årliga statistik angående skogsarbetarnas löneförhållanden
en icke oväsentlig stegring av den sammanlagda lönesumman hava inträtt
under innevarande år. Inom jordbruket slutligen beräknas den inträdda
stegringen av lönesatserna icke hava medfört någon ökning av den under
innevarande år utgående totala lönesumman. För egen del räknar riksräkenskapsverket
med betydande tillskott under innevarande år till den samlade
inkomsten av tjänst eller tillfällig arbetsanställning från arbetsområden,
som icke berörts i de från socialstyrelsen inhämtade uppgifterna. Ämbetsverket
syftar härvid främst på de omfattande arbeten med anläggningar för
försvaret och det civila luftskyddet, som genomförts under innevarande år.
Härutöver ma erinras därom, att under innevarande år stegring av löneinkomsterna
inträtt för i allmän tjänst anställda befattningshavare samt för
vissa grupper av i enskild tjänst anställd affärs- och kontorspersonal. Den
sålunda antagna utvecklingen av löneinkomsterna under år 1940 har givetvis
i avsevärd mån påverkats av de omfattande militärinkallelserna. Den
reducering av löneinkomsterna, som sammanhänger härmed, kompenseras
emellertid i viss mån av försvarsväsendets ökade egna löneutgifter samt
det allmännas utgifter för familjetillägg m. m. Under hänsynstagande till
i det föregående angivna skiftande utvecklingstendenser har riksräkenskapsverket
ansett sig kunna för de olika verksamhetsgrenarna tillsammantagna
räkna med någon stegring av inkomsten av tjänst eller tillfällig arbetsanställning
vid 1941 års taxering samt uppskattat inkomststegringen till omkring
3 procent.

Vad slutligen angår inkomsten av kapital, förutsätter riksräkenskapsverket,
att särskilt med hänsyn till de under innevarande år något ökade aktieutdelningarna
samt det höjda ränteläget den sammanlagda kapitalinkomsten

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 17

skall vid 1941 års taxering komma att uppvisa en stegring med omkring 3
procent.

Med utgångspunkt från de av riksräkenskapsverket sålunda gjorda antagandena
angående de under innevarande år inträdda förskjutningarna av
de olika inkomstkällornas avkastning har riksräkenskapsverket — med beaktande
av att debiterad krigskonjunkturskatt får avdragas från den uppskattade
inkomsten — beräknat den vid 1941 års taxering väntade stegringen
av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet till omkring
2.8 procent. För i A-längden upptagna skattskyldiga skulle fördenskull det
vid 1941 års taxering taxerade beloppet kunna beräknas till omkring 6,980
miljoner kronor.

Beträffande därefter 1941 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
avseende de i B-längden redovisade svenska aktiebolagen
har riksräkenskapsverket verkställt följande beräkning, vilken ansetts kunna
grundas direkt på det samlade taxerade beloppet.

Den under innevarande år fortsatta utbyggnaden av Sveriges försvar har
medfört en starkt forcerad produktionsökning inom vissa industrier. Det
med produktionsökningen sammanhängande fullständigare utnyttjandet av
industrianläggningarnas kapacitet lärer härvid inom berörda arbetsområden
hava gynnsamt påverkat relationen mellan inkomster och utgifter. Den allmänna
prisstegringen har även utanför den egentliga krigsindustrien stegrat
vinstresultaten. Frånvaron av öppna arbetskonflikter har likaledes bidragit
till den gynnsamma utvecklingen. Stegrade vinstresultat av 1940 års rörelse
kunna sålunda förväntas särskilt för bolag inom bruksrörelse, metalloch
maskinindustri, läder- och beklädnadsindustri, textilindustri, järnvägsrörelse
samt rederirörelse. Försämrade vinstresultat åter torde komma att
redovisas för bolag inom pappers- och massaindustrien samt i mindre mån
för bolag inom försäkringsrörelse ävensom för bolag, som påverkas av nedgången
i byggnadsverksamheten. För samtliga bolag tillsammantagna har
riksräkenskapsverket räknat med att vid 1941 års taxering det taxerade beloppet
skall efter avdrag för debiterad krigskonjunkturskatt stiga med något
över 7 procent eller till omkring 885 miljoner kronor.

Vad slutligen angår iB-längden redovisade andra juridiska
personer än svenska aktiebolag och i C-längden redovisade
skattskyldiga, har riksräkenskapsverket räknat med att
vid 1941 års taxering det beskattningsbara beloppet för den förra gruppen
skattskyldiga skall efter avdrag för debiterad krigskonjunkturskatt stiga med
omkring 4 procent eller till 77 miljoner kronor och för den senare gruppen
skattskyldiga upptagas med ett till 23 miljoner kronor avrundat belopp.

Med utgångspunkt från de sålunda för olika grupper skattskyldiga uppskattade,
till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen vid 1941
års taxering bar riksräkenskapsverket på sätt närmare framgår av efterföljande
tabellsammanställning beräknat de vid nämnda års taxering utnyttjade
ortsavdragen, beskattningsbara beloppen och debiterade skattebeloppen.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del 2.

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Beräkning av utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

vid 1941 års taxering.

		B-längden
	A- längden	Svenska		C- längden	Summa
		aktiebolag	I övrigt
		M 1 j o	ner k	r o n o r
Taxerat belopp......................	6,980	885	77	23	7,965
Utnyttjade ortsavdrag ..............	3,860	—	—	—	3,860
Beskattningsbart belopp	3,120	885	77	23	4,105
Debiterad skatt:
Bottenskatt ......................	237.4	177.0	15.4	1.7	431.5
Tilläggsskatt......................	56.2	—	—	—	56.2
Summa skatt	293.6	177.0	15.4	1.7	487.7

Beräkningen av de enligt 1941 års taxering debiterade skattebeloppen har
verkställts under den förutsättningen, att bottenskatten — liksom skett enligt
1940 års taxering — skall utgå för de i A- och G-längderna upptagna
skattskyldiga efter 150 procent och för de i B-längden upptagna skattskyldiga
efter 200 procent av grundbeloppet.

Vad angår de i A-längden upptagna skaltskyldiga, uppgick medelskatteprocenten
vid 1940 års taxering till 7.61 procent för bottenskatten och till
1.80 procent för tilläggsskatten och beräknas dessa procenttal bliva oförändrade
vid 1940 års taxering. Beträffande de i B- och C-längderna upptagna
skattskyldiga skulle skatteprocenten för bottenskatten — vid uttagande
av 200 procent av grundbeloppet — bliva 20 respektive 7.5 procent av de
beskattningsbara beloppen.

Enligt förestående beräkning skulle den år 1941 debiterade inkomst- och
förmögenhetsskatten uppgå till 487.7 miljoner kronor, därav bottenskatt 431.5
miljoner kronor och tilläggsskatt 56.2 miljoner kronor.

Med hänsyn till de i olika avseenden mindre gynnsamma förhållanden, som
kunna antagas vara för handen vid de tidpunkter, då den enligt 1941 års taxering
debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten författningsenligt skall inbetalas,
har riksräkenskapsverket beräknat den under budgetåret 1941/42
influtna bruttoinkomsten till allenast 93 procent av det debiterade skattebeloppet.
Från den influtna bruttoinkomsten åter avgå restitutioner, vilka
riksräkenskapsverket uppskattat till 3.0 miljoner kronor. I enlighet härmed
skulle den behållna inkomsten å förevarande titel kunna beräknas uppgå
till i avrundat tal 450,000,000 kronor.

Värnskatt.

Liksom för budgetåret 1939/40 skall enligt beslut vid 1940 års lagtima riksdag
värnskatt uttagas även för budgetåret 1940/41.

Den enligt 1939 års taxering debiterade värnskatten utgick med hälften av
det till inkomst- och förmögenhetsskatt debiterade beloppet. Den vid 1940

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 19

års lagtima riksdag beslutade värnskatten för budgetåret 1940/41 utgår å det
till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet enligt självständigt
fastställda skattesatser. För skattskyldiga fysiska personer, oskifta
dödsbon samt familjestiftelser är en särskild progressiv skatteskala fastställd.
Värnskatt skall emellertid även gäldas av vissa fysiska personer, för vilka till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställts,
och i fråga om sådana skattskyldiga utgå med ett belopp av 5 kronor.
För svenska aktiebolag och vissa andra juridiska personer utgår värnskatten
med 10 procent och för skattskyldiga upptagna i G-längden med 5 procent
av det beskattningsbara beloppet.

Värnskatten har i riksstaten för innevarande budgetår beräknats till 250
miljoner kronor. Då 1940 års debitering av värnskatt icke är avslutad, är det
ännu icke känt, med vilket belopp denna skatt för innevarande budgetår
kan komma att debiteras. Med hänsyn till det vid 1940 års taxering till inkomst-
och förmögenhetsskatt fastställda skatteunderlaget kan man dock med
säkerhet utgå från, att inkomsten av värnskatt under innevarande budgetår
skall komma att avsevärt överstiga det i riksstaten beräknade beloppet. Riksräkenskapsverket
har för sin del ansett sig kunna uppskatta den värnskatt,
som nu kan komma att debiteras, till 283 miljoner kronor. Om inflytandeprocenten
stannar vid 94, skulle inkomsten av denna skatt för innevarande
budgetår sålunda kunna beräknas till 265 miljoner kronor.

För budgetåret 1941/42 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från
sin förestående beräkning av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten
beräknat den debiterade värnskatten till inemot 300 miljoner kronor.
Under antagande av något sänkt inflytandeprocent uppskattar riksräkenskapsverket
inkomsten av värnskatt för budgetåret 1941/42 till 275,000,000 kronor.

Krigskon junkturskatt.

I enlighet med beslut vid 1940 års urtima riksdag, riksdagens skrivelse
nr 2, har Kungl. Majit utfärdat förordning örn krigskonjunkturskatt för år
1940, nr 764. Skatten skall avse inkomstökning, som uppkommit efter utgången
av augusti 1939 och kan antagas hava berott på av pågående krig
eller dessförinnan rådande krigskonjunktur föranledda förhållanden. Skatten
skall utgå med lägst 50 högst 70 procent av den enligt särskilda regler
beskattningsbara merinkomsten. Under vissa i förordningen angivna förutsättningar
påföres skatten allenast provisoriskt.

1940 års krigskonjunkturskattelängder skola insändas till länsstyrelserna
först den 20 december. Några uppgifter rörande storleken av den för år 1940
debiterade krigskonjunkturskatten äro därför ännu icke tillgängliga. En inom
riksräkenskapsverket verkställd uppskaIlning synes dock giva vid handen,
all skatteintäkten kan komma att uppgå till inemot 20 miljoner kronor.

Att beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som kan komma att
debiteras för år 1941, är givetvis ännu icke möjligt. Även om man nu kan
göra beräkningar rörande de inkomstökningar, som kunna hava uppstått för

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

vissa näringsgrenar, är det icke möjligt alt bedöma, i vilken omfattning dessa
inkomstökningar komma att bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning.
Ännu mindre är det möjligt att bedöma i vilken omfattning provisoriskt erlagd
krigskonjunklurskatt kan komma att restitueras under innevarande
och nästkommande budgetår. Skatten blir nämligen i dessa avseenden i hög
grad beroende av redan inträffade eller väntade förändringar i affärsföretagens
lagerhållning samt av förändringarna i försäljningspriser, inköpspriser
och lagervärden. Särskilt må framhållas det vanskliga i att verkställa
några beräkningar i avseende på kostnaderna och möjligheterna för anskaffande
av mot lagerminskningar svarande s. k. ersättningslager. Så länge
nuvarande förhållanden bestå är det emellertid sannolikt, att krigskonjunkturskatten
kan komma att uppgå till avsevärda belopp, samt att en icke
oväsentlig del av denna skatt erlägges provisoriskt och att följaktligen vid
den senare tidpunkt, då verkningarna av den nuvarande krisen kunna överblickas,
stora belopp kunna komma att restitueras.

Med full insikt om svårigheten att nu beräkna denna skatteintäkt har riksräkenskapsverket
uppskattat krigskonjunkturskatten för budgetåret 1941/42
till 50,000,000 kronor.

Särskild skatt d förmögenhet.

Å denna inkomsttitel redovisas den nya särskilda skatt å förmögenhet,
som jämlikt beslut vid 1938 års riksdag tillämpas från och med 1939 års
taxering. Skatten, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska
juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma
allmänna grunder som den tidigare utgående förmögenhetsskatten, vilken vid
1938 års taxering omlades för ernående av en till det dubbla ökad avkastning.
Förmögenhetsgränsen för skattskyldighetens inträdande har enligt de
nya beskattningsreglerna sänkts från 50,000 till 20,000 kronor.

Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick vid 1940 års taxering
den beskattningsbara förmögenheten till 12,354 miljoner kronor och den uträknade
särskilda skatten å förmögenhet till 25.92 miljoner kronor. Motsvarande
belopp vid 1939 års taxering utgjorde 13,178 respektive 29.51 miljoner
kronor. I riksstaten för budgetåret 1940/41 hade skatten beräknats
till 27.00 miljoner kronor.

Med hänsyn till att aktier och obligationer ingå med relativt större andelar
i stora än i medelstora och små förmögenheter, motsvaras förändringarna i
aktie- och obligationsvärdena av väsentligt starkare förändringar av den debiterade
skatteuppbörden. Utfallet av 1940 års taxering utvisar en lägre
skattenivå än den, varmed riksräkenskapsverket räknade enligt föregående
års inkomstberäkning. Med hänsyn till att den nu inträffade ökningen av
värdet å aktier kan väntas påverka 1941 års taxering, vilken grundas på förmögenheternas
värde den 31 december 1940, har riksräkenskapsverket dock
ansett sig böra beräkna särskild skatt å förmögenhet för budgetåret 1941/42
till samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår eller 27,000,000
kronor.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 21

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

Utskiftningsskatt, som tidigare utgick efter 5 procent, har från och med
år 1938 utgått efter 12 procent och från och med år 1940 efter 30 procent.
Vid 1940 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt
debiterats med 696,069 kronor samt ersättningsskatt med 156,090
kronor eller sammanlagt 852,159 kronor. Såväl utskiftningsskatt som ersättningsskatt
fluktuera i regel högst avsevärt.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt
för budgetåret 1941/42 till 1,000,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret
1938/39 till 275,905 kronor samt under sistförflutna budgetåret till 185,219
kronor, innebärande således en nedgång av inkomsterna med icke mindre
än 90,686 kronor. Enligt hittills tillgängliga uppgifter för nu löpande budgetår
hava inkomsterna nedgått till omkring hälften av inkomsterna för motsva-,
rande tid under föregående budgetår. Med utgångspunkt härifrån beräknar
riksräkenskapsverket inkomsterna å titeln för nu löpande budgetår till

100,000 kronor, till vilket belopp ämbetsverket uppskattar inkomsten av bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter jämväl för budgetåret
1941/42.

Stämpelmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av stämpelmedel
under de tio senast förflutna budgetåren framgå av nedanstående sammanställning.

Andra stäm- Summa

pelmedel än Arvs- och netto- Beräknad

arvs- och gåvoskatt inkomst inkomst

gåvoskatt

Miljoner kronor

Budgetåret 1930/31 ........	...... 36.43	20.34	56.77	52.oo
» 1931/32 ........	...... 29.72	19.09	48.81	53.00
» 1932/33 ........	...... 30.08	19.58	49.6 6	45.0 o
» 1933/34 ........	...... 25.90	23.80	49.70	52.00
» 1934/35 ........	...... 31.91	28.26	60.17	55.00
» 1935/36 ........	...... 31.08	30.88	61 96	57.00
» 1936/37 ........	...... 35.18	33.83	69.01	63 oo
> 1937/38 ........	...... 39.93	30.59	70.52	65 oo
» 1938/39 ........	...... 32.2 7	37.17	69.44	65 oo
» 1939/40 ........	...... 33.22	31.06	64.28	65.oo

Den ovan gjorda uppdelningen av stämpelmedel är grundad på statistisk
beräkning.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de
stämplar, som använts till nedan angivna slag av handlingar, hava dessa
belopp under åren 1937—1939 utgjort:

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

	1937	1938	1939
	Mi	iljoner kron	o r
Handlingar till lagfartsprotokollet ...........	10.83	11.73	12.61
Handlingar till intecknings- och tomträttsprotokollen	2.98	3.92	4.37
Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet.	0.04	0.04	0.04
Handlingar till bouppteckningsprotokollet......... Till länsstyrelser avgivna deklarationer om gåva	33.81	23.50	38.26
m. m.................	2.19	1.90	2.41

Därav:	Summa 49.85	41.09	57.69
Arvsskatt och skatt för gåva.....		25.55	40.7 5
I övrigt..................		15.54	16.94

De i tablån redovisade sammanlagda årsbeloppen understego de under
samma år influtna stämpelmedlen med respektive 26.60, 22.33 och 18.03 miljoner
kronor.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel,
som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde
— efter avdrag av belopp som restituerats genom statskontoret —
69.80 miljoner kronor för budgetåret 1938/39 samt 64.97 miljoner kronor för
budgetåret 1939/40. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av
arvs- och gåvoskatt jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med skattens
erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i 47 § förordningen om
arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd har under budgetåret 1939/
40 uppgått till 0.43 miljon kronor. De av länsstyrelserna utbetalade restitutionerna
uppgingo under samma tid till 1.12 miljon kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 har generalpoststyrelsen
rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåren 1940/41 och
1941/42 anfört bland annat följande:

»Statsverkets inkomster av stämpelmedel äro i riksstaten för budgetåret
1940/41 upptagna till 60 miljoner kronor och hava för budgetåret 1939/40
varit uppförda till 65 miljoner kronor. Statsverkets behållna stämpelmedelsinkomst
från postverket under sistnämnda budgetår har utgjort 65 miljoner
kronor.

I efterföljande tablå äro månad för månad angivna de stämpelmedelsbelopp,
som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1939 samt
under månaderna januari—oktober 1940; dessutom lämnas i tablån uppgift
örn det belopp, som generalpoststyrelsen kommer att leverera under november
1940.

Såsom framgår av tablån är generalpoststyrelsens leverans av stämpelmedel
till statskontoret under tiden januari—november innevarande år 24.34 miljoner
kronor mindre än motsvarande leverans under år 1939. Om de fyra i
tablån särskilt angivna arvsskattebeloppen å 1 miljon kronor eller däröver,
som inflöto under den angivna tiden av år 1939 och som sammanlagt uppgingo
till 7.44 miljoner kronor, frånräknas, utvisar jämförelsen, att uppbörden
under innevarande år minskats med 16.9 miljoner kronor.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår — juli/november
1940 — visar stämpelmedelsuppbörden genom postverket en minskning
av 13.1 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under motsvarande tid

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 23

Månad	År 19 3 9	År 1940	ökning ( + ) resp. minskning (—) från föregående år
Uppbörd per	Uppbörd per
månad milj. kr.	kvartal milj. kr.	månad milj. kr.	kvartal milj. kr.	i milj. kr.	i procent
Januari........	9.74*		6.82
Februari ......	6.741 2		3.90
Mars ..........	4.24	20.72	4.01	14.73	- 5.99	-28.9
April..........	5.56		3.46
Maj ..........	7.31		4.58
Juni ..........	4 81	17.68	4.39	12.48	- 5.25	- 29.7
Juli ..........	10.43»		4.79
Augusti........	5.37		4.17
September......	4.23	20.03	2.90	11.86	- 8.17	— 40.8
Oktober........	K.77		4.35
November......	6.37		3.86
December......	4.78	17.87
Januari—novem-
ber..........	71.57		47.23		— 24.34	— 34.0
Juli—november	33.17		20.07		- 13.10	- 39.5
Hela året ......	76.30		—		—	—
! Första halvåret	38.40		27.16		-11.24	— 29.3

av budgetåret 1939/40. Frånräknas de två stora arvsskattebeloppen å tillhopa
3.75 miljoner kronor, som enligt tabellen härovan influtit under juli månad
1939, belöper minskningen sig till 9.35 miljoner kronor.

En granskning av de särskilda stämpelmedelsposterna ger vid handen, att
stämpelmedelsuppbörden under de fem första månaderna av^ innevarande
budgetår i förhållande till motsvarande tid föregående år nedgått enligt följande
specifikation, nämligen

aktiestämplingen............

obligationsstämplingen ......

vinstskatten å tippningsvinster
stämpelförsäljarnas uppbörd . .
postanstalternas uppbörd ....

med

0.4 3 milj. kronor

0.2 6 » »

0.42 » »

11.07 » »

0.92 » »

eller med tillhopa 13.lo milj. kronor.

Den största minskningen faller på stämpelförsäljarnas uppbörd, över 90
procent av denna uppbörd hänför sig till försäljningen av dubbla stämplar,
och det är denna försäljning, som väsentligast nedgått. Anledningarna härtill
torde vara att söka i dels de vikande konjunkturerna, som påverkat fastighetsförsäljningen
(lagfarts- och inteckningsskatten), och dels det förhållandet
att under angivna tidsperiod ett exceptionellt litet antal arvsskattebelopp över

100,000 kronor influtit. Under den gångna delen av innevarande budgetår
(5 månader) ha endast 9 dylika större arvsskattebelopp redovisats, medan
antalet under vart och ett av de senast förflutna 5 budgetåren utgjort 52
respektive 35, 35, 32 och 46.

1 Härav eli arvsskattebelopp å 2.33 miljoner kronor.

2 Härav ett arvsskattebelopp å 1.00 miljon kronor jämte ytterligare inbetalning med 0.36
miljon kronor å under not 1) nämnt arvsskattebelopp.

s Härav två arvsskattebelopp å tillhopa 3.75 miljoner kronor.

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Vid generalpoststyrelsens tidigare motsvarande beräkningar i november av
stämpelmedelsuppbörden för det löpande och därefter följande budgetåret
har följande princip legat till grund för beräkningarna.

Från den verkliga stämpelmedelsuppbörden under den förflutna delen av
det löpande året (januari—november) frånräknas tillfällig uppbörd, vartill
hänföres dels sådana arvs- och gåvoskattebelopp, som var för sig överstiga

100,000 kronor, dels ock stämpelavgifter över 50,000 kronor för en och
samma aktie- eller obligationsemission, dels slutligen stämpelskatten å tippningsvinster.
Med ledning av den sålunda erhållna summan beräknas ett
medeltal för manadsuppbörden, som anses utgöra den normala uppbörden per
månad under budgetåret. Den tillfälliga uppbörden beräknas med ledning av
de faktiska beloppen för den gångna delen av det löpande budgetåret (julinovember).
På detta sätt erhålles en uppskattning av denna uppbörd, som
lägges till grund för beräkningen av den tillfälliga uppbörden under hela
budgetåret.

Samma princip synes böra läggas till grund även för här ifrågavarande
beräkning, varvid förutsättes att nu rådande konjunkturer komma att fortfara
även under de nya beräkningsperioderna samt att nuvarande skattesatser
tillämpas oförändrade. Inbetalningar under ett och samma budgetår av exceptionellt
stora arvsskattebelopp kunna dock kullkasta beräkningarna.

Den normala uppbörden har under januari—november 1940 belöpt sig till
38.91 miljoner kronor. I medeltal per månad har den sålunda utgjort 3.54
miljoner kronor. Vad den tillfälliga uppbörden av större stämpelmedelsbelopp
angår, har under tiden juli—november 1940 influtit 2.84 miljoner kronor.
Av detta belopp utgöra 0.22 miljon kronor vinstskatt lrån A.-B. Tipstjänst.
Om detta belopp frånräknas, uppgår den tillfälliga uppbörden till 2.62 miljoner
kronor eller 0.52 miljon kronor per månad.

Under den förflutna delen av innevarande år har stämpelskatt å tippningsvinster
inbetalats med 0.58 miljon kronor. För motsvarande tid förra
året uppgick samma vinstskatt till 1.75 miljon kronor. För innevarande
budgetår synes dock enligt under hand från A.-B. Tipstjänst lämnad uppgift
statsverkets inkomst av denna stämpelskatt böra på grund av det ovissa konjunkturläget
upptagas till 0.5 miljon kronor.

I anslutning till vad ovan anförts kan stämpelmedelsuppbörden genom
postverket för budgetåret 1940/41 beräknas på följande sätt:

I. normal uppböid (12x3.54 milj. kronor).................. 42.5 milj. kronor

II. tillfällig uppbörd

a) större belopp (12 X 0.52 milj. kronor)................. 6.2 » »

b) skatt å tippningsvinster............................ 0.5 » »

tillsammans 49.2 milj. kronor.

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket under budgetåret 1940/41 kan
således beräknas till i runt tal 49 miljoner kronor. Lägges härtill det belopp
av omkring 1 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna, erhalles
den summa, 50 miljoner kronor, vartill stämpelmedelsuppbörden i
dess helhet under budgetaret 1940/41 enligt generalpoststyrelsens mening
anses kunna beräknas.

Det synes icke föreligga anledning att beträffande den normala uppbörden
räkna med nämnvärd ändring under budgetåret 1941/42 i förhållande till
innevarande budgetår. För budgetaret 1941/42 torde sålunda den normala
stämpelmedelsuppbörden kunna upptagas lill 42.5 miljoner kronor.

Beräkningen av den tillfälliga uppbörden för nästkommande budgetår är
däremot mera vansklig att verkställa. Styrelsen saknar dock anledning att

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 25

nu beräkna den tillfälliga uppbörden under budgetåret 1941/42 enligt andra
grunder än som hittills tillämpats vid beräkningen av motsvarande inkomster
för innevarande budgetår. Detsamma gäller även beträffande inkomsten av
stämpelskatten å tippningsvinster. Även för nästkommande budgetår anser
styrelsen sålunda stämpelmedelsuppbörden genom postverket böra upptagas
till 49 miljoner kronor.

Med inräknande av uppbörden genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna
av stämpelskatten för budgetåret 1941/42 kunna upptagas i riksstaten
till 50 miljoner kronor.»

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma
att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran
känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala
stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att
möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden
under juli—december 1940 och den för varje halvår sedan den
1 juli 1935 redovisade stämpelmedelsuppbörden, lämnas i efterföljande sammanställning
närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under må -

naderna juli—december och januari—juni	för vart och	ett av	budgetåren
1935/36—1939/40 samt för juli—december	1940.
	Juli—	Januari	Hela
	december	—juni	budgetåret
	M i 1 j (	iner k :	ronor
1935/36 ..................................	.. 31.97	29.99	61.96
1936/37 ..................................	.. 31.19	37.82	69.01
1937/38 ..................................	. . 38.63	31.89	70.52
1938/39 ..................................	31.53	37.91	69.44
1939/40 ..................................	.. 37.81	26.4 7	64.28
1940/41 (beräknat belopp) ..................	24.18

Den sammanlagda stämpeluppbörden under kalenderåret 1940 skulle enligt
tablån uppgå till omkring 50.65 miljoner kronor och sålunda understiga
det under kalenderåret 1939 influtna beloppet med 25.07 miljoner kronor.

Om man bedömer den framtida stämpelmedelsinkomsten enbart med hänsyn
till inkomstutvecklingen under kalenderåret 1940 kan den årliga inkomsten
för närvarande uppskattas till cirka 50 miljoner kronor. Som generalpoststyrelsen
framhåller, har under den gångna delen av innevarande
budgetår influtit ett exceptionellt litet antal arvsskattebelopp över 100,000
kronor. Att på grund därav i fortsättningen räkna med lika låg avkastning av
arvs- och gåvoskatten synes icke berättigat, eftersom de större arvsskatterna
givetvis alltid inflyta mycket ojämnt. Riksräkenskapsverket vill vidare
erinra om, att antalet fastighetsförsäljningar under år 1940 varit särskilt
lågt samt att omsättningen av värdepapper under samma tid varit mycket
obetydlig. Läget på dessa marknader kan dock komma att lätta. Det torde
ur dessa synpunkter icke vara oberättigat att räkna med, att stämpelinkomsten
under år 1941 kan komma att överstiga den för år 1940 redovisade
uppbörden.

Under depressionsåren 1931/32—1933/34 sjönk stämpeluppbörden till cir -

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

ka 49 miljoner kronor. Sedan dess hava emellertid skattesatserna för skatt
å arv och gåva höjts, vilket medfört, att den årliga arvsskatteinkomsten ökats
med i genomsnitt omkring 10 miljoner kronor. Å andra sidan har stämpelinkomsten
från penninglotteriet bortfallit. Med ledning av föreliggande beräkningar
rörande stämpelmedlens fördelning å arvs- och gåvoskatt samt övriga
stämpelmedel finner riksräkenskapsverket icke skäl att uppskatta stämpelmedelsinkomsten
med nuvarande skattesatser till lägre belopp än 30 miljoner
kronor för arvs- och gåvoskatt samt 25 miljoner kronor för övriga stämpelmedel.

I anslutning till vad sålunda anförts samt under erinran att stämpelmedlen
alltid visa från år till år mycket varierande siffror och att variationerna
icke alltid följa den allmänna inkomstutvecklingen, har riksräkenskapsverket
beräknat inkomsttiteln stämpelmedel för budgetåret 1941/42 till

55,000,000 kronor.

2. Automobilskattemedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av automobilskattemedel
under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande
sammanställning.

	Fordons-	Gummi-	Bensin-	Summa	Beräknad
	skatt	ringsskatt	skatt	inkomst	inkomst
		Milj	o n e r kr	o n o r
Budgetåret 1930/31 .. .	. ... 17.55	7.38	26.51	51.44	47.00
» 1931/32 ____		6.57	33.95	58.78	60 oo
» 1932/33 ____		8.23	43.80	72.7 8	80.oo
» 1933/34 ____	. ... 21.88	11.46	45.17	78.51	72.oo
» 1934/35 . . . .	. . . . 23.87	13.80	49.84	87.51	75.00
» 1935/36 ____	... 26.34	15.21	55.24	96.79	88oo
» 1936/37 ____	.... 29.41	15.95	61.76	107.12	103.oo
» 1937/38 ____	. .. 33.16	13.58	70.38	117.12	106.oo
» 1938/39 ____	... 43.00	—4.07	91.28	130.21	115.00
» 1939/40 ____	.. . 38.20	—	89.14	127.34	136.00

Att automobilskattemedlen utvisa ökning även under depressionsåren
1931/32 och 1932/33 sammanhänger med de vid 1931 och 1932 års riksdagar
beslutade skatteskärpningarna.

Genom beslut vid 1938 års riksdag vidtogos vissa ändringar i automobilbeskattningen.
Dessa ändringar inneburo i huvudsak, att gummiringsskatten
avskaffades samt att intäkten av denna skatt ersattes genom ökning av såväl
skatterna a drivmedel som fordonsskatten. 1 samband härmed medgavs
rätt till restitution i viss utsträckning av erlagd skatt för automobilgummiringar.

Beträffande beräkningen av inkomsterna av fordonsskatt och bensinskatt
för nu löpande budgetår och budgetåret 1941/42 får riksräkenskapsverket
anföra följande.

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 27

Fordonsskatt.

Vad först angår fordonsskatten får riksräkenskapsverket beträffande grunderna
för denna skatt hänvisa till 5 § förordningen den 2 juni 1922, nr 260,
om automobilskatt, senast ändrad genom förordningen den 29 april 1938,
nr 136. För automobil, som är inrättad för och drives med generatorgas,
framställd av inhemskt bränsle, utgår skatt med hälften av de i nämnda
paragraf stadgade skattesatserna.

I en till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 avlåten skrivelse har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat den under budgetåren
1940/41 och 1941/42 inflytande fordonsskatten till respektive 4.0 och
9.5 miljoner kronor.

Beträffande beräkningen har styrelsen i en den 12 november 1940 dagtecknad
underdånig skrivelse framhållit bland annat, att fordonsskattekontot
på grund av den pågående avregistreringen av motorfordon under
innevarande budgetårs första kvartal åsamkades nettoutgifter på sammanlagt
cirka 3,500,000 kronor. Huru avregistreringen under andra kvartalet
komme att påverka fordonsskattekontot vore omöjligt att förutsäga. En så
stor belastning som under första kvartalet syntes man dock, såvitt styrelsen
kunde bedöma, knappast behöva räkna med. Ett antagande att belastningen
bleve cirka 2,000,000 kronor, finge anses relativt väl avvägt. För
tredje och fjärde kvartalen av innevarande budgetår beräknade styrelsen
fordonsskatten till 9,500,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har alltså beräknat fordonsskatten för
innevarande budgetår till (9,500,000 — 3,500,000 — 2,000,000 =) 4,000,000
kronor. Under förutsättning att själva fordonsskatteuppbörden blir i huvudsak
oförändrad, beräknar styrelsen denna skatt för budgetåret 1941/42 till

9,500,000 kronor.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
inhämtade uppgifter beräknas uppbörden av fordonsskatt under budgetåren
1940/41 och 1941/42 till respektive 10,905,000 kronor och 11,350,000 kronor.

Antalet registrerade fordon vid slutet av vart och ett av åren 1935—1939
angives i efterföljande sammanställning:

Person- Lastautomobiler Motor. Lättvikts

automobil*»- omnibusar cyklar motorcyklar

1935 109,096 45,717 45,950 —

1936 119,303 48,740 44,359 —

1937 ...................... 134,296 57,651 44,164 —

1938 ...................... 156,573 62,628 43.551 —

1939 ...................... 180,717 68,137 110,262 61,551 I

I fråga om beräkningen av fordonsskatten får riksräkenskapsverket för sin
del framhålla följande.

De efter krigsutbrottet genomförda inskränkningarna i bensinförbrukningen
föranledde en betydande avregistrering av motorfordon, ökningen

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

av fordonsbeståndet under första delen av år 1939 medförde dock en total
nettoökning av antalet under nämnda år registrerade fordon. Under år 1940
har ett mycket betydande antal fordon avregistrerats. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
skrivelse framgår, att antalet vid 1940 års utgång registrerade
automobiler kan beräknas till cirka 80,000. Därjämte synes man
kunna räkna med, att flertalet motorcyklar och lättviktsmotorcyklar skola
bliva avregistrerade. Örn man för framtiden räknar med ökad omläggning
till gengasdrift, kommer antalet registrerade fordon åter att stiga. Utvecklingen
blir emellertid härvid i hög grad beroende av hur den inhemska
bränsleförsörjningen kan ordnas. Statens mycket stora automobilinnehav
påverkar även fordonsskattens avkastning.

Hur dessa olika faktorer komma att påverka avkastningen av fordonsskatten
är i nuvarande läge mycket svårt att bedöma. Örn man utgår från
att hälften av antalet vid 1939 års utgång registrerade fordon kan hållas i
drift under år 1941 skulle skatten, därest hel fordonsskatt uttages, kunna
beräknas till omkring 20 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i nuvarande ovissa läge och med utgångspunkt
från de inledningsvis för beräkningen av inkomstutvecklingen angivna allmänna
förutsättningarna ansett sig kunna utgå från, att fordonsskattens avkastning
blir något högre än det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade
beloppet. I nära anslutning till överståthållarämbetets och länsstyrelsernas
beräkning har ämbetsverket under förutsättning att nu gällande reduktion
av skatten för gengasdrivna fordon bibehålies uppskattat fordonsskattens
avkastning för budgetåret 1941/42 till 12,000,000 kronor.

Bensinskatt.

Vad därefter angår beräkningen av inkomsterna av bensinskatten må här
först erinras, hurusom genom beslut vid 1938 års riksdag vissa ändringar
genomfördes av automobilbeskattningen, innebärande bland annat höjning
av skatten å bensin och brännoljor samtidigt som den tidigare skatten å
gummiringar slopades. De nya skattesatserna för bensin och brännoljor trädde
i kraft den 1 juli 1938. Enligt dessa bestämmelser utgår bensinskatt
för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, med 12 öre för liter.
För motorsprit skall erläggas särskild skatt av 6 öre för liter. Sistnämnda
skatt är emellertid för närvarande suspenderad. Skatt å brännolja, som användes
för drivande av automobil, utgår med 9 öre för liter.

På grund av automobiltrafikens ökning visade bensinskatten under åren
närmast före krigsutbrottet, även bortsett från skattehöjningarna, en ständigt
fortgående stegring. Sedan importmöjligheterna väster ifrån numera avstängts,
har bensinskattens avkastning nedgått till ett mycket obetydligt belopp.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 15 november 1940 beräknat inkomsterna av bensinskatt
under budgetåren 1940/41 och 1941/42 till respektive 16.0 och 5.5 miljoner
kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 29

Beträffande beräkningen av dessa belopp har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i en den 12 november 1940 dagtecknad underdånig skrivelse framhållit
bland annat, att nettoinkomsten av bensinskatt under första kvartalet av
innevarande budgetår uppgick till i runt tal 11.2 miljoner kronor, varav på
september månad belöpte allenast 700,000 kronor. Med ledning av från
bränslekommissionen inhämtade uppgifter angående bensintilldelningen och
med beaktande av storleken av för september månad influtna bensinskattemedel
uppskattar styrelsen bensinskatten under andra kvartalet innevarande
budgetår till 2.0 miljoner kronor. För den ransoneringsperiod som tager sin
början den 1 december 1940 uppskattas bensintilldelningen överslagsvis till
3,500 m3. Om tilldelningen i fortsättningen skulle bliva densamma — vilket
styrelsen framhåller helt undandrager sig dess bedömande — skulle den
sammanlagda inkomsten under budgetårets tredje och fjärde kvartal kunna
uppskattas till 2.7 miljoner kronor. Styrelsen framhåller till slut, att
det helt naturligt är omöjligt att tillförlitligt uppskatta storleken av automobilskattemedlen
för budgetåret 1941/42. Om emellertid bensintilldelningen
under nämnda budgetår skulle bliva densamma som ovan antagits för första
halvåret 1941, skulle bensinskatten kunna beräknas till 5.5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 rörande beräkningen
av tullmedlen m. m. har generaltullstyrelsen, på därom
av riksräkenskapsverket framställd begäran, även yttrat sig angående beräkningen
av genom tullverket inflytande automobilskattemedel. I samband därmed
har styrelsen bland annat lämnat följande uppgifter, i jämna tusental
kronor, angående den debiterade uppbörden av bensinskatt samt restitutionerna
av denna skatt under dels senaste femårsperioden, dels ock månaderna
juli—oktober under vart och ett av budgetåren 1939/40 och 1940/41.

Budgetår	Uppbörd	Restitutioner
1935/36 .................	........... 56,562	1,603
1936/37 .................	........... 61,868	2,208
1937/38 .................	........... 70 433	1,398
1938/39 .................	........... 95,324	1,944
1939/40 .................	........... 75,724	4,360
Juli—oktober månader:
1939/40 .................	........... 32,493	1,121
1940/41 .................	........... 4,286	1,358

Beträffande beräkningen av bensinskatten har styrelsen vidare anfört följande: »Den

betydande nedgången i uppbördssiffrorna beror såväl av en stark
begränsning i importen av bensin som ock av minskning i från tullager uttagna
kvantiteter av sådan vara. Det torde kunna förutsättas, att förhållandena
härutinnan komma att bestå även under återstoden av innevarande
budgetår och icke undergå någon mera väsentlig förändring under därpå följande
budgetår. Med denna utgångspunkt synes bruttouppbörden vid tullverket
av bensinskatt för vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42 kunna
beräknas till allenast 15 miljoner kronor.

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Restitutionerna av bensinskatt torde med hänsyn till den påkallade och i
fortsättningen tills vidare helt visst ökade inskränkningen i användningen
av bensin under sådana förhållanden, att skatterestitution därför kan ifrågakomma,
med beaktande av restitutionsbeloppet för de fyra första månaderna
av innevarande budgetår kunna upptagas till 5 miljoner kronor för vart
och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42.

Nettouppbörden hos tullverket av bensinskatt beräknas således komma
att för vartdera av nyssnämnda båda budgetår uppgå till 10 miljoner kronor.
»

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15
november 1940 beräknat bensinskatt i vad avser inom riket tillverkad bensin
för budgetåret 1941/42 till 1 miljon kronor.

Såsom av dessa beräkningar framgår, saknas för närvarande hållpunkter
för beräkning av den framtida avkastningen av bensinskatten. Under förutsättning
av fortsatt handelsavspärrning och fortsatt omläggning till användning
av inhemskt bränsle kan bensinskattens avkastning komma att nedgå
till ett mycket obetydligt belopp. Man bör vidare vid beräkningen av bensinskattens
avkastning taga hänsyn till, att denna i nuvarande läge bör bedömas
icke med hänsyn till eventuellt förefintliga importmöjligheter utan
närmast med hänsyn till tilldelningen för skattepliktig konsumtion. Under
förutsättning att vissa importmöjligheter kunna utnyttjas kan dock nämnda
konsumtion komma att ökas.

Riksräkenskapsverket, som i nuvarande ovissa läge ansett sig icke kunna
göra någon egentlig beräkning rörande denna skatteinkomst, har för sin del
uppfört inkomsten av bensinskatt för budgetåret 1941/42 till 6,000,000 kronor.

3. Tullar och acciser.

Tullmedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel

under de tio senast	förflutna budgetåren framgå av nedanstående	samman-
ställning.	Debiterad uppbörd	Influten brutto- inkomst	Utbetalade restitu- tioner	Netto- inkomst	Beräknad inkomst
		Milj	o n e r k r o	n o r
Budgetåret 1930/31 ..		153.39	5.71	147.68	142.00
» 1931/32 ..	---- 143.84	143.84	6.31	137.53	138.00
» 1932/33 . .	---- 118.84	120.64	3.45	117.19	148.00
» 1933/34 ..	---- 118.31	117.69	4.26	113.43	117.00
» 1934/35 . .	____ 141.79	140.70	4.51	136.19	121.00
» 1935/36 . .	---- 155 18	154.03	5.9 6	148.07	137.00
» 1936/37 . .	---- 179.43	177.26	9.92	167.34	152.00
» 1937/38 . .	---- 192.12	189 55	9.73	179.82	165.00
» 1938/39 . .	---- 217.55	218.09	11.15	206.94	175.00
» 1939/40 . .	---- 217.30	217.55	9.7 8	207.77	190.oo

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 31

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 har generaltullstyrelsen
beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande
och under nästkommande budgetår anfört bland annat följande:

»Bruttouppbörden av tullmedel belöpte sig under budgetåret 1939/40 till
i runt tal 217.3 miljoner kronor mot under budgetåret 1938/39 217.G miljoner
kronor. Skillnaden mellan de båda budgetårens uppbörd var således
mycket obetydlig. Denna nära överensstämmelse i de totala uppbördssiffrorna
motsvarades icke av jämnlöpande uppbördssiffror månad för månad;
månadssiffrorna visade en kurva, som under budgetåret 1938/39 löpte tämligen
normalt men visade tendens till stigning vid övergången till budgetåret
1939/40 och som under sistnämnda budgetår hade ett mycket högt läge under
månaderna närmast efter övergången för att därefter tydligt sjunka. Den
nedgång i uppbörden, som sålunda i slutet av budgetåret 1939/40 förelåg,
har följts av en betydande uppbördsminskning under de fyra första månaderna
av innevarande budgetår. Uppbörden under envar av dessa månader
har nämligen då nedgått med belopp, utgörande 40—55 procent av motsvarande
månadsbelopp för det nästföregående budgetåret. Jämförda med
tidigare budgetårs uppbördssiffror för samma månader ligga uppbördsbeloppen
icke oväsentligt under motsvarande månadsbelopp för vart och ett
av budgetåren efter 1934/35, med vilket sistnämnda budgetårs siffror för de
fyra första månaderna innevarande budgetårs motsvarande månadssiffror
äro närmast lika.

Den hittills under innevarande budgetår debiterade tullmedelsuppbörden
belöper sig till sammanlagt 44.2 miljoner kronor. Av delta belopp hänföra

11.6 miljoner sig till nästlidna oktober månad. Denna månadssiffra är i förhållande
till budgetårets föregående månaders siffror lägre än som kan anses
vara normalt. Anledningen till det löpande budgetårets hittillsvarande låga
uppbörd är givetvis i första hand att söka i begränsningarna i varuförseln
till riket under ifrågavarande lid; men därjämte synes en viss inknappning i
uttagningarna från tullager och frihamnar av åtskilliga tullbelagda varuslag
hava föranlett de låga månadssiffrorna. Det torde kunna förutsättas, att dessa
anledningar en tid framåt alltjämt komma att bestå och mahända något
starkare göra sig gällande. Särskilt torde så bliva förhållandet med avseende
å vissa i utomeuropeiska länder producerade varuslag med relativt höga tullsatser.
Det måste därför anses vara påkallat att för återstoden av budgetåret
räkna med en betydligt lägre tullmedelsuppbörd än under motsvarande del
av nästlidna budgetår. Huru stor denna nedgång må bliva, är tydligen icke
möjligt ali med någon grad av säkerhet beräkna. Härvid torde man vara
hänvisad till enbart en mycket summarisk uppskattning. Möjligen kan nedgången
komma att stanna vid samma procent av bruttouppbörden under
motsvarande månader av nästlidna budgetårs uppbörd som, enligt vad ovan
nämnts, nedgången i uppbörden under de redan tilländagångna månaderna
av detta budgetår lägst utgjort av uppbörden under däremot svarande månader
av budgetåret i939/40, nämligen 40 procent. I sådant fall skulle bruttouppbörden
av tullmedlen för budgetåret 1940/41 uppgå till i runt tal 125 miljoner
kronor.

Storleken av tullmedelsuppbörden under därpå följande budgetår måste
bliva ännu mera svårbcräknelig. Det kan emellertid tänkas, att de handelsförbindelser
med en del främmande länder, sorn kunnat under nuvarande
kristid helt eller delvis vidmakthållas, komma att, allteftersom handelsutbytet
vinner ökad stadga, vidare utvecklas. En dylik för tullmedelsuppbörden
gynnsam tillökning i utrikeshandeln är mahända att anse såsom mest sannolik.
Men ä andra sidan kan en skärpning i förhållandena utomlands leda
lill en viss åtstramning i exporten från våra importländer. Inför delta läge

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

synes försiktigheten bjuda att för budgetåret 1941/42 räkna med en tullin
edelsuppbörd, som endast i mindre grad överstiger den beräknade tullmedelsuppbörden
för löpande budgetår. Vid en begränsning av uppbördsökningen
till 5 procent av innevarande budgetårs beräknade uppbörd komme
bruttouppbörden av tullmedlen för budgetåret 1941/42 att belöpa sig till
omkring 130 miljoner kronor.

Vad beträffar restitutionerna av tullmedel uppgingo dessa under budgetåret
1939/40 till omkring 10 miljoner kronor och för juli—oktober månader
av löpande budgetår till omkring 3.2 miljoner kronor. Med hänsyn härtill
och till ovanstående beräkning av tullmedelsuppbörden under den återstående
delen av innevarande budgetår torde restitutionerna för hela budgetåret
1940/41 kunna upptagas till 9 miljoner kronor. För budgetåret 1941/42
torde, för så vitt tullmedelsuppbörden då får det läge, som ovan antagits,
restitutionsbeloppet kunna beräknas till högst 10 miljoner kronor.

De nettobelopp av tullmedel, som beräknas kunna inflyta under budgetåren
1940/41 och 1941/42, utgöra således respektive 115 miljoner kronor och
120 miljoner kronor.»

I efterföljande tabell lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetade
översikter av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1931/32—

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper.

r Miljoner kronor.

Varuslag	1931 /32	1932 /33	1933 /34	1934 /35	1935 / 36	1936 /37	1937 /38	1938 /39	1939 /40
Spannmål, omalen ..........	8.7	4.4	2.0	1.6	1.8	2.3	2.0	2.1	2.9
Spannmål, malen............ Frukter och bär:	0.6	0.4	0.4	0.4	0.4	0.4	0.4	0.5	0.7
färska ....................	5.0	6.3	3.9	4.8	3.7	4.0	5.4	6.9	3.2
torkade ..................	2.1	2.1	2.2	2.5	2.2	2.2	2.3	2.7	3.0
Kaffe, orostat ..............	16.2	20.3	19.8	20.0	21.6	21.7	21.6	23.6	24.6
Socker, raffinerat............	1.8	0.3	—	_	_	_			0 1
Socker, oraffinerat ..........	5.1	2.7	0.3	0.9	0.3	0.7	06	0.8	0.3
Sirap och melass............	0.8	0.5	0.4	0.4	0.4	0.4	0.4	0.4	0.1
Konserver..................	1.8	1.4	1.3	1.3	1.6	1.7	1.9	2.2	2.2
Brännvin och sprit..........	4.2	2.6	2.7	2.8	3.0	3.2	5.0	4.9	2.6
Vin........................	5.0	3.0	2.7	3.2	3.6	4.2	4.9	5.5	3.7
Silke ......................	4.5	4.9	7.1	8.4	9.0	10.6	10. o	11.1	15.3
Vävnader av silke ..........	5.9	3.5	4.1	4.5	4.8	5.4	5.5	6.1	7 0
Strumpstolsarbeten av silke ..	1.0	0.4	0.4	0.5	0.4	0.5	0.7	1.2	2.5
Vävnader av ull, andra slag ..	3.2	1.9	2.0	2.1	2.7	3.4	3.3	3.7	5 3
Linoleummattor ............	1.4	1.0	1.4	1.6	1.8	2.0	1.8	1.6	1.4
Hattar .................... Andra arbeten, ej s. n. av mjuk	1.8	1.4	1.5	1.6	2.0	1.9	1.9	2.2	2.4
kautschuk................ Balkjärn, vägande under 60 kg.	2.6	1.7	2.6	2.7	2.5	2.3	2.3	4.0	2.2
per löpande meter.......... Järnplåtar, varmvalsade av 3	2.3	1.5	2.3	4.3	4.1	5.9	4.7	5.3	5.4
mm. tjocklek eller däröver..	0.9	0.7	0.9	1.7	2.0	2.9	3.2	2.3	3.3
Maskiner, ej s. n............	2.5	1.7	2.2	3.0	3.2	3.8	4.6	5.9	5 7
Åkdon och fordon, ej s. n..... För tillverkning av automobiler	3.4	2.0	3.0	5.2	6.0	8.7	12.5	13.9	5.8
avsedda delar och tillbehör..	1.0	0.9	0.7	3.7	3.1	3.4	4.6	6.4	2.7
Säger	81.8	65.6	63.9	77.2	80.2	91.6	99.6	113.3	102.4
övrig tulluppbörd	62.0	51.6	54.4	64.6	75.0	87.8	92.5	104.8	114.9
Summa tulluppbörd	143.8	117.2	118.3	141.8	155.2	179.4	192.1	217.6 \|	217.3

Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 33

1939/40, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något
av nämnda år uppgått till mera betydande belopp.

Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade
tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1931/32 till
och med november månad 1940 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis.

Miljoner kronor.

	1931 /3iä	1932 ,33	1933 /34	1934 ,35	1935 /36	1936 /37	1937 /38	1938 /39	1939 /40	1940 ,41
Juli..................	11.9	9.2	7.1	10.4	11.2	12.9	15.4	14.9	20.3	10.3
Augusti ..............	13.1	11.4	9.2	11.8	12.8	13.0	17.0	17.6	22.5	10.2
September ............	14.9	11.6	10.5	12.3	13.8	16.3	18.0	19.6	19.6	12.2
Oktober ..............	14.9	10.9	10.4	13.9	15.6	16.2	18.2	19.2	19.4	11.6
November ............	15.1	10.9	10.7	13.0	15.0	14.8	16.8	19.6	22.8	12.5
December ............	11.9	9.8	9.0	10.3	11.7	13.7	14.4	16.4	20.3
Januari ..............	10.2	7.9	8.9	10.0	11.8	11.9	13.5	15.6	19.5
Februari..............	10.1	8.0	9.2	10.5	11.4	13.0	13.4	15.9	13.6
Mars ................	10.3	10.2	10.7	12.1	13.4	16.3	17.2	19.3	11.0
April ................	11.3	9.2	11.4	13.2	13.5	19.1	16.2	18.2	19.3
Maj..................	10.1	10.3	11.1	13.1	13.3	16.1	17.2	22.4	17.2
Juni..................	10.0	7.9	10.1	11.2	11.7	15.5	14.8	18.9	11.8
Summa	143.8	117.2	118.3	141.8	155.2	179.4	192.1	217.6	217.3

Såsom framgår av förestående tabell har efter handelsavspärrningen den
sammanlagda debiterade tulluppbörden starkt nedgått och utgör för närvarande
i genomsnitt cirka 11 å 12 miljoner kronor i månaden. Under juli
—november månader 1940 har den debiterade tulluppbörden uppgått till
56.8 miljoner kronor mot 104.6 miljoner kronor samma tid föregående år,
vilket innebär en minskning med 47.8 miljoner kronor.

Beträffande det framtida utfallet av tullmedelsuppbörden torde man kunna
utgå från, att någon ytterligare minskning knappast i nuvarande läge
behöver befaras. Snarare torde man kunna räkna med, att en utvidgning av
handelsförbindelserna på de marknader, som fortfarande äro öppna för
svensk handel, skall medföra ökning av tullmedelsinkomstema.

Med hänsyn till inkomsttillflödet under den gångna delen av innevarande
budgetår synes bruttouppbörden för detta budgetår kunna uppskattas till
cirka 135 miljoner kronor. Örn restitutionerna beräknas till 10 miljoner
kronor skulle nettoinkomsten för innevarande budgetår kunna beräknas till
125 miljoner kronor.

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket ansett sig kunna
uppskatta nettoinkomsten av tullmedel under budgetåret 1941/42 till

130,000,000 kronor.

Allmän omsättningsskatt.

Genom proposition nr 3 till 1940 års urtima riksdag har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till allmän omsättningsskatt, avsedd att tillämpas från och
med den 1 januari 1941. Skatten skall med vissa betydelsefulla undantag utgå

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 samt. Nr 1. Del 2. 3

34 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

å omsättning av varor, som icke drabbas av redan gällande speciella omsättningsskatter.
Skatten skall uttagas i detaljhandeln och utgå med 5 procent
å omsättningen för samtliga skattepliktiga varor.

Enligt förslaget skulle skatten å 1935 års omsättning hava givit något mer
än 200 miljoner kronor. I propositionen framhålles, att den därefter inträdda
prisstegringen mer än väl torde uppväga varumängdens minskning,
varför en lika hög omsättningsskatt under den närmaste tiden antagligen
skulle ge ett något större belopp.

Den på varje månad belöpande skatten avses skola inlevereras den 15 påföljande
månad. Under innevarande budgetår torde alltså komma att redovisas
den skatt, som belöper på månaderna januari—maj 1941. Med hänsyn
till att omsättningen efter julmånaden brukar mattas och med ledning av den
i propositionen angivna beräkningen torde inkomsten av omsättningsskatt
under innevarande budgetår icke böra beräknas till högre belopp än 80 miljoner
kronor.

Med utgångspunkt från de förutsättningar rörande skattens utformning
och omfattning, vilka legat till grund för Kungl. Maj.ts proposition i ämnet,
beräknar riksräkenskapsverket preliminärt inkomsten av allmän omsättningsskatt
för budgetåret 1941/42 till lägst 200,000,000 kronor.

Tilläggsskatter å bensin.

Jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag genomfördes från och med den
1 januari 1940 en extra beskattning av motortrafikens drivmedel. Under
budgetåret 1939/40 redovisades å förestående titel intäkterna av dels en
tilläggsskatt å bensin av 4 öre och en tillfällig skatt å bensin av likaledes 4
öre för liter, dels en tilläggsskatt å vissa brännoljor av 2 öre för Uter. Nettoinkomsten
av dessa skatter, vilka i tilläggsstat I beräknades till 10,000,000
kronor, uppgick för budgetåret 1939/40 till 10,509,428 kronor.

För innevarande budgetår har inkomsten av tilläggsskatterna å bensin
och vissa brännoljor beräknats till 25,000,000 kronor. På grund av den
strängt begränsade tilldelningen av motorbränsle hava emellertid i enlighet
med beslut av 1940 års lagtima riksdag skattesatserna å motorbränsle från
och med den 1 juli 1940 avsevärt höjts för att motverka en eljest ofrånkomlig
minskning av avkastningen av dessa skatter. Enligt särskilda förordningar
den 21 juni 1940 om tilläggsskatt å bensin, om tillfällig skatt å bensin
som fanns i riket den 1 juli 1940 samt örn tilläggsskatt å vissa för drivande
av automobil använda brännoljor, nr 561—563, skall tilläggsskatt å
bensin utgå med 25 öre för liter, tillfällig skatt å bensin med 21 öre för liter
samt tilläggsskatt å vissa brännoljor med 16 öre för liter.

I anslutning till de beräkningar rörande bensinskatten, för vilka i det föregående
redogjorts, hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen
och kontrollstyrelsen uppskattat tilläggsskatterna å bensin till dubbla
beloppet av beräknad bensinskatt.

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna, vilka uppbära den tillfälliga

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 35

bensinskatten, hava beräknat inkomsten av denna skatt för innevarande
budgetår till 13.5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning till ämbetsverkets tidigare beräkning
av bensinskatt uppfört tilläggsskatter å bensin för budgetåret 1941/42
med 12,000,000 kronor.

.Accis å silke.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 har generaltullstyrelsen
beträffande beräkningen av ifrågavarande uppbörd anfört följande: »De

debiterade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1938/39 uppgått
till 2.4 miljoner kronor, ha under budgetåret 1939/40 stigit till 2.8 miljoner
kronor brutto. Under tiden juli—oktober av innevarande budgetår har bruttouppbörden
i runt tal utgjort 1.1 miljon kronor mot 1 miljon kronor och 1.3
miljon kronor under samma månader av budgetåren 1938/39 och 1939/40.
Med hänsyn härtill och särskilt till under hand inhämtade upplysningar angående
omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen torde
uppbörden av dessa medel kunna upptagas för budgetåret 1940/41 till 2.5
miljoner kronor och för budgetåret 1941/42 till 2.8 miljoner kronor.»

Med hänsyn till den väntade ökningen av den inhemska konstsilkeproduktionen
anser sig riksräkenskapsverket kunna godtaga generaltullstyrelsens beräkning
av inkomsterna å förevarande titel under nästkommande budgetår
och uppskattar sålunda inkomsterna för budgetåret 1941/42 till 2,800,000
kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror.

Nu gällande bestämmelser rörande dessa skatter hava meddelats i förordningarna
den 7 juni 1935, nr 259, och den 21 juni 1940, nr 567, samt i kungörelsen
den 8 november 1940, nr 916. Enligt sistnämnda kungörelse utgå
för närvarande accis och i vissa fall jämväl tilläggsaccis å följande fettvaror
med nedan angivna belopp (öre) per kilogram:

Hushållsmargarin..........................

Annat margarin (bageri-)..................

Konstister ..............................

Matolja .................................

Andra ersättningsmedel för smör och flott. .. .

Fettemulsion, fetthalt högst 17 procent......

Fettemulsion, fetthalt över 17 procent ......

För innevarande budgetår har inargarinaccisen, som under budgetåret 1939/
40 inflöt med 33.04 miljoner kronor, i riksstaten beräknats lill 35 miljoner
kronor. Att i nuvarande läge verkställa en närmare beräkning rörande den
framtida avkastningen av denna inkomsttitel är icke möjligt. Riksräkenskapsverket,
som från kontrollslyrelsen och statens livsmedelskommission inhämtat
vissa uppgifter rörande inkomsttillflödet å denna inkomsttitel, får

Accis	Tilläggs- accis
60	98
60	—.
60	98
60	40
60	98
60	—
60	65

36 Iiiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

för sin del förorda, alt accis å margarin och vissa andra fettvaror för budgetåret
1941/42 uppföres med samma belopp som i riksstaten för innevarande
budgetår eller 35,000,000 kronor.

Industrisockerskcitt.

Industrisockerskatt är en genom beslut av 1939 års urtima riksdag nyinförd
skatt, som enligt förordning den 22 december 1939, nr 905, utgår med
40 öre för kilogram socker och 32 öre för kilogram sirap, som användes för
yrkesmässig tillverkning av varor för avsalu. Från skatteplikt undantages
dock bland annat socker och sirap, som användes för tillverkning av läskedrycker,
mesost och messmör samt fruktmos och sylt. Enligt förordning den
22 december 1939, nr 906, utgår därjämte en accis å inom riket tillverkad
glykos med 20 öre för kilogram. Nämnda förordningar trädde i kraft från
och med den 1 januari 1940.

Å tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 upptogs inkomsten av industrisockerskatt
till 7,000,000 kronor. Nettoinkomsten av skatten uppgick för sagda
budgetår till 6,387,324 kronor. I riksstaten för innevarande budgetår hava
inkomsterna under förestående titel beräknats till 14,000,000 kronor.

I en med skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 överlämnad
promemoria angående bland annat beräkning av den framtida inkomsten
av denna titel har kontrollstyrelsen framhållit, hurusom uppbörden
hittills undergått en så gott som för varje månad fortsatt stegring, samt härom
ytterligare anfört följande:

»Detta beror emellertid icke på att skatteunderlaget successivt ökats, utan
sammanhänger närmast med att, allteftersom skattekontrollen kunnat mera
fullständigt genomföras, icke obetydliga skattebelopp kunnat hos ett stort
antal tillverkare anmärkas till erläggande och sedermera även influtit. De
för de senaste månaderna angivna inkomstbeloppen kunna därför icke tagas
till direkt utgångspunkt för en beräkning av inkomsten för hela budgetåret.
Att märka är även, att enligt nu gällande sockerreglering tilldelningen av
socker för industriellt bruk något minskats. En genomsnittlig inkomst av
skatten å socker och sirap för yrkesmässig tillverkning av varor till avsalu
å 1.6 miljon kronor för månad synes därför skäligen böra läggas till grund
vid beräkning av skatteinkomsten för hela innevarande budgetår, varigenom
denna inkomst skulle kunna angivas till 19.2 miljoner kronor. Härtill bör
läggas inkomsten av glykosaccisen, vilken torde kunna uppskattas till 225,000
kronor per kvartal eller för hela budgetåret till 1.0 miljon kronor. Sammanlagt
skulle alltså inkomsten av industrisockerskatten för innevarande budgetår
kunna beräknas inflyta med (19.2+1.0=) 20.2 miljoner kronor eller
avrundat 20 miljoner kronor, vilket skulle innebära en ökning med 6 miljoner
kronor i jämförelse med det i riksstaten upptagna beloppet.

Beträffande inkomsten av industrisockerskatten för budgetåret 1941/42,
synes densamma, därest denna skatt skall oförändrat bibehållas under nämnda
budgetår, böra upptagas med enahanda belopp 20 miljoner kronor.»

Den framtida konsumtionen av industrisocker torde i nuvarande läge icke
låta sig beräkna med någon större säkerhet, varför en uppskattning av inkomsterna
å förestående titel under nästkommande budgetår givetvis blir

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 37

mycket vansklig. Ehuru riksräkenskapsverket finner den av kontrollstyrelsen
verkställda beräkningen väl hög, anser sig ämbetsverket likväl med hänsyn
till inkomsttillflödet under den gångna delen av innevarande budgetår
kunna godtaga denna beräkning och uppskattar sålunda inkomsten av industrisockerskatt
till 20,000,000 kronor för nästkommande budgetår.

Skatt å kaffe.

Skatten å kaffe, som införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag,
utgår enligt förordning den 22 december 1939, nr 877, med 65 öre för kilogram
orostat kaffe och 80 öre för kilogram rostat kaffe samt kaffesurrogat
med tillsats av kaffe. För budgetåret 1939/40 utgjorde avkastningen av skatten
enligt ovanberörda förordning, som trädde i kraft den 27 december 1939,
14,768,273 kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av
skatt å kaffe beräknats till 25,000,000 kronor.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november
1940 rörande beräkningen av avkastningen av skatten å kaffe anfört
följande:

»Den debiterade uppbörden av kaffeskatt, vilken skatt utgått från och med
den 27 december 1939, uppgick under budgetåret 1939/40 till 18.8 miljoner
kronor. Under de fyra första månaderna av budgetåret 1940/41 har uppbörden
belöpt sig till 8.1 miljoner kronor. Uppbörden har särskilt under
senaste tiden väsentligen hänfört sig till från tullager och frihamn uttaget
kaffe. En införtullning av allt det därstädes för närvarande lagrade kaffet
under återstoden av det löpande budgetåret skulle medföra en kaffeskatteuppbörd
av bortåt 8 miljoner kronor, varigenom bruttouppbörden av kaffeskatt
för hela budgetåret 1940/41 komme att utgöra omkring 16 miljoner
kronor. Då en förnyelse av lagren under samma tid helt visst kommer att
möta stora svårigheter, är att förmoda, att en dylik total tömning av lagren
icke företages utan i stället en strängare ransonering i kaffeförbrukningen
inom landet än hittills genomföres med därav föranledd minskning i införtullningarna
under budgetåret. Vid sådant förhållande synes bruttouppbörden
av kaffeskatt under budgetåret 1940/41 icke böra beräknas till högre
belopp än 12 miljoner kronor. I fråga örn motsvarande uppbörd under
budgetåret 1941/42 vill det inför ovissheten, i vilken omfattning det i fortsättningen
skall bliva möjligt att till riket införa kaffe, synas välbetänkt att
icke räkna med högre belopp än 10 miljoner kronor.»

En beräkning av inkomsterna å förevarande titel för nästkommande budgetår
ställer sig givetvis särskilt svår med hänsyn till omöjligheten att redan
nu bedöma, i vilken omfattning framdeles en fortsatt import av kaffe kan
komma att äga rum. Även örn i nuvarande läge generaltullstyrelsens beräkning
av dessa inkomster måste anses mycket osäker, finner riksräkenskapsverket
sig likväl icke böra frångå densamma. Riksräkenskapsverket beräknar
alltså inkomsterna å titeln för budgetåret 1941/42 till 10,000,000 kronor.

Tobaksskatt.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt
under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Budgetåret 1930/31..
» 1931/32..

» 1932/33..

» 1933/34..

» 1934/35..

Netto- Beräknad
inkomst inkomst
Miljoner kronor

65.79 63.00

70.13 67.00

72 85 70 oo
74.77 73 oo
78.54 75.00

Netto- Beräknad

Budgetåret	1935/36.	inkomst inkomst Miljoner kronor . . 83 94 79.00
»	1936/37.	.. 88 97	85.00
	1937/38.	. . 97.11	92.oo
»	1938/39.	. . 103.39	101.oo
»	1939/40.	. . 128.83	124.00

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent av
varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst etter varans
myckenhet bestämt belopp. Jämlikt beslut vid 1939 års lagtima riksdag höjdes
värdeskatten å vissa slag av tobaksvaror med 2 procent, vilken skattehöjning
trädde i kraft den 19 maj 1939. Vid 1939 års urtima riksdag beslöts
ytterligare höjning av den procentuella värdeskatten på alla slags tobaksvaror
med 6 enheter. Sistberörda skattehöjning trädde i kraft den 14 oktober
1939. Slutligen har värdeskatten å tobak enligt beslut av 1940 års lagtima
riksdag höjts med ytterligare 4—7 enheter för olika varuslag, vilken höjning
trädde i kraft från och med den 1 juni 1940.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 november 1940 har aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet beträffande beräkningen av inkomsterna av tobaksskatt
anfört följande:

»Eftersom de nu gällande priserna å tobaksvaror tillämpats under hela det
nu löpande budgetåret, har omsättningen under de sistförflutna månaderna
juli—oktober ansetts kunna läggas till grund för beräkning av tobaksskatten
under den återstående delen av innevarande budgetår, därvid hänsyn tagits
till de alltjämt fortgående förskjutningarna mellan de olika varugrupperna.

På grund av nu rådande förhållanden har importen av färdiga tobaksvaror
nedgått till en obetydlighet av motsvarande import under tiden närmast före
krigsutbrottet. Därest nuvarande importspärr skulle fortsätta någon längre
tid, medför detta givetvis, att importen av färdiga tobaksvaror kommer att
ytterligare nedgå eller helt upphöra. Vid beräkningen har styrelsen därför
utgått från att hela omsättningen skulle bestå av inom landet tillverkade tobaksvaror,
varjämte styrelsen förutsatt, att det under de åsyftade tidsperioderna
skall visa sig möjligt att vid tillverkningen bemästra eventuellt uppstående
svårigheter i fråga om råvaruförsörjningen.

Enligt det mellan staten och tobaksmonopolet gällande avtal angående utövandet
av statens tobaksmonopol skall bolaget den 10, 20 och näst sista
dagen i varje månad till statskontoret inleverera ett belopp motsvarande en
tredjedel av den skatt å tobaksvaror, som kan beräknas belöpa på samma
månad. Under budgetåret 1939/40 uppskattades detta belopp till 3 miljoner
kronor. På grund av den höjning av tobaksskatten, som trädde i kraft den 1
juni 1940, har beloppet från och med innevarande budgetårs början höjts
från 3 till 4 miljoner kronor. Denna höjning har i sin tur medfört, att inleveransen
av tobaksskatt för juli månad innevarande år blivit 3 miljoner
kronor högre, än om tidigare praxis följts. Detta merbelopp å 3 miljoner
kronor har sålunda karaktär av ett engångsbelopp, som endast påverkar resultatet
för budgetåret 1940/41 men däremot icke kan medföra någon inverkan
på uppskattningen för budgetåret 1941/42.»

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 39

Med utgångspunkt härifrån har bolaget approximativt uppskattat inkomsterna
av tobaksskatt för budgetåret 1940/41 till 163,000,000 kronor samt
för budgetåret 1941/42 till 160,000,000 kronor.

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av tobaksvaror
under kalenderåren 1930—1939 ävensom den på respektive år
belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande

tobaksskatt.

År	Skatt Milj kr.	Värde Milj kr.	Kvan- titet Ton	Kvantitativ fördelning på olika varuslag
Cigarrer %	Cigarr- cigarretter %	Cigar- retter %	Rök- tobak %	Tugg- tobak %	Snus %
1930	66.5	135.5	8,016	3.4	6.5	14.5	13.1	1.9	60.6
1931	67.2	133.6	8,d87	3.1	6.2	16.1	13.0	1.8	59.8
1932	72.7	135.6	8,222	2.7	6.0	17.0	13.8	1.6	58 9
1933	74.0	134.1	8,052	2.5	5.9	16.9	14.3	1.5	58.9
1934	77.5	139.8	8,087	2.5	6.0	18.8	14.7	1.3	56.7
1935	82.3	148.1	8,214	2.3	6.2	20.7	15.1	1.3	54.4
1936	67.7	157.5	8,409	2.2	6.3	22.3	15.5	1.2	52.5
1937	93.4	166 9	8,637	2.1	6.2	24.4	15.3	1.1	50.9
1938	100.7	178.7	8,813	2.0	6.2	26.4	15.2	1.0	49.2
1939	113.8	193.2	8,919	1.8	6.1	28.1	15.4	1.0	47.6

Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna
under åren 1930—1934 undergått jämförelsevis små förändringar.
Från och med år 1935 har emellertid en fortgående icke obetydlig
stegring av omsättningen inträtt. Under redovisningsperioden har en anmärkningsvärt
stor förskjutning ägt rum i fråga örn förbrukningen av de olika
varuslagen. Särskilt framträdande är den oavbrutna minskningen av snusförbrukningens
andel av den totala konsumtionen eller från 60.6 procent
år 1930 till 47.6 procent år 1939. Mot denna minskning av snusförbrukningen
svarar emellertid en ökning av cigarretlkonsumtionen, vars andel av
den totala förbrukningen ökats från 14.5 procent år 1930 till 28.1 procent år
1939. Den fortgående förskjutningen mellan de olika varuslagen har verksamt
bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde
som skatteavkastningens storlek.

Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven
gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret
1931/32 framgår av efterföljande tabell.

Under den förflutna delen av innevarande budgetår har tobaksskatten uppgått
till 71.71 miljoner kronor mot 51.24 miljoner kronor under motsvarande
tid nästföregående budgetår. Stegringen, 20.47 miljoner kronor, torde huvudsakligen
vara att återföra på den vid innevarande års lagtima riksdag beslutade
skattehöjningen, men sammanhänger även med ökad omsättning av
tobaksvaror, sannolikt delvis föranledd av ökad lagring hos såväl konsumenter
som detaljhandlare.

40 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Till statsverket Inlevererad tobaksskatt.

Miljoner kronor.

	1931 /32	1932 /33	1933 /34	1934 /35	1935 /36	1936 /37	1937 /38	1918 /39	1939 /4o	1940 /41
Juli.............	5.85	6.50	6.78	6.81	7.27	7.75	8.54	9.04	9.87	16.94
Augusti..........	6.29	6.36	6.35	6.75	7.56	8.11	8.53	8.84	9.63	1 1.17
September.......	5.92	6.50	6.67	7.03	7.44	7.47	8.03	9.12	10.24	14.05
Oktober.........	5.73	6.15	6.2o	6.30	6.64	7.53	8.00	8.44	10.55	12.69
November.......	5.86	5.62	5.64	6.36	6.72	7.36	7.52	8.04	10.95	13.86
December .......	4.97	5.68	5.98	6.24	6.73	6.44	7.63	8.31	9.40
Januari..........	6.48	6.94	6.81	7.26	7.64	8.56	9.76	10.24	13.02
Februari........	5.40	5.62	5.86	6.19	6.55	6.76	7.18	7.82	9.86
Mars..........	6.15	5.15	5.43	5.70	6.27	6.38	6.96	7.42	9.26
April..........	5.89	6.15	6.32	6.26	6.49	7.19	8.03	8.36	10.O7
Maj.........	5.6 t	5.77	5.82	6.61	7.05	7.57	8.4 2	8.76	12.48
Juni............	5.98	6.41	6.91	7.03	7.58	7.85	8.51	9.00	13.50
Summa	70.13	72.85	74.77	78.54	83.94	88.97	97.11	103.39	128.83

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning torde den av monopolbolaget
verkställda beräkningen av inkomsterna av tobaksskatt under nästkommande
budgetår få anses vara hög. Med hänsyn till inkomsttitelns storleksordning
anser sig riksräkenskapsverket likväl i anslutning till monopolbolagets uppskattning
kunna beräkna förevarande inkomster för budgetåret 1941/42 till
i avrundat tal 160,000,000 kronor.

Brännvins! Ulner k ningsskatt.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november
1940 uppskattat statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under
budgetåret 1941/42 till 10 miljoner kronor. I en av kontrollstyrelsen
samtidigt överlämnad, till grund för beräkningen liggande promemoria anföres
följande:

»I riksstaten för innevarande budgetår bär inkomsten av bränn vinstillverkningsskatten
upptagits med ett belopp av 12 miljoner kronor, vilket utgör
ett väsentligt lägre belopp än den beträffande tidigare budgetår beräknade
inkomsten å denna skattetitel. Sålunda var brännvinstillverkningsskatten
för budgetåret 1939/40 beräknad till 20 miljoner kronor, och nettoinkomsten
blev 20.62 miljoner kronor.--— En ökning av tillverkningen av

det slag av brännvin, som främst blir föremål för beskattning, nämligen
potatisbrännvinet, kan pa grund av läget av livsmedelsförsörjningen ej
förutsättas ske. Samtidigt bör tagas i betraktande, att spritdryckskonsumtionen
sjunkit med cirka 25 procent. Ovanberörda förhållande komme emellertid
att medföra, att restitution av brännvinstillverkningsskatt under innevarande
budgetår skulle ske med större belopp än som skett vid beräkningen
av ovannämnda riksstatsbelopp av 12 miljoner kronor. Det kan därför
antagas, att detta belopp icke kommer att inflyta. Såvitt nu kan bedömas,
bör den blivande nettoinkomsten av brännvinstillverkningsskatten
för budgetåret 1940/41 uppskattas till allenast 9 miljoner kronor.

För budgetåret 1941/42 torde, under antagande av ett fortsatt krisläge, den
behållna inkomsten av brännvinstillverkningsskatten böra upptagas till 10
miljoner kronor.»

Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar
alltså brännvinstillverkningsskatten till 10,000,000 kronor.

Riksriikenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 41

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Vad inkomsterna från partihandelsbolag beträffar, hänföra sig dessa till
aktiebolaget vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I skrivelse till kontrollstyrelsen
den 9 november 1940 har aktiebolaget vin- & spritcentralen
för budgetåret 1941/42 beräknat förevarande inkomsttitel till 4 miljoner kronor
samt rörande beräkningen anfört följande:

»Vad först angår inleveransen från spritcentralen under budgetåret 1940/
41, erinra vi örn att i statsverkspropositionen för nämnda år räknades med en
inleverans av 10 miljoner kronor, vilket belopp upptagits i enlighet med
spritcentralens beräkningar, sådana de framlagts i skrivelse till kontrollstyrelsen
den 20 november 1939. I en framställning den 8 april 1940 till chefen
för finansdepartementet meddelade spritcentralen, att de siffror, som då
förelågo rörande bolagets försäljning under årets båda första månader, visade,
att den beräkning, som lagts till grund för den i statsverkspropositionen
upptagna inleveransen, icke syntes vara hållbar. Omsättningen hade nämligen
starkt minskats, och detta hade haft till följd, att rörelsen under januari—februari
1940 gått med förlust. Därest omsättningen även under återstoden
av året komme att stanna vid samma låga nivå, utgick bolaget från,
att någon vinst ej kunde påräknas av årets rörelse, såvida ej särskilda åtgärder
vidtoges för förbättring av det ekonomiska resultatet. I riksstaten för
budgetåret 1940/41 upptogs emellertid inleveransen från spritcentralen med
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet av 10 miljoner kronor.

Ehuru 1940 års hittillsvarande omsättning av spritdrycker varit omkring
25 procent och av viner omkring 70 procent lägre än under fjolårets motsvarande
tid, har, tack vare de åtgärder — bl. a. vissa prisförhöjningar på spritdrycker
— som spritcentralen vidtagit, det ekonomiska resultatet förbättrats.
Med ledning av för närvarande föreliggande siffror kan, därest omsättningen
under årets återstående månader ungefärligen vidmakthålles vid dess nuvarande
läge, beräknas, att vinsten av rörelsen för år 1940 kommer att uppgå
till omkring 9 miljoner kronor. Med frånräknande av det belopp av omkring

750,000 kronor, som åtgår för utdelning på aktierna, skulle för inleverans
till staten återstå något över 8 miljoner kronor. Skall inleveransen verkställas
till hela det belopp, som upptagits i riksstaten, d. v. s. 10 miljoner kronor,
måste därför av vinst- och prisregleringsfonden disponeras ett belopp av 2
miljoner kronor. Då denna fond för närvarande uppgår till omkring 2.4 miljoner
kronor, komme den således att efter dylikt ytterligare ianspråktagande
vara så gott som helt förbrukad.

Under år 1940 lia olika faktorer medverkat till ett starkt försämrande av
bolagets likviditetsställning. I första hand har därvid inverkat den kraftigt
sjunkande omsättningen, men dessutom har spritcentralen för att tillmötesgå
jordbrukets intressen under tillverkningsåret 1939/40 inköpt väsentligt större
kvantiteter potatisråbrännvin än som svara mot bolagets årsbehov av sprit
för förtäringsändamål. Vidare har bolaget för att kunna verkställa den i riksstaten
1939/40 beräknade inleveransen lill staten av 24 miljoner kronor nödgats
disponera ej mindre än 7.6 miljoner kronor av vinst- och prisregleringsfondens
lill 10 miljoner kronor uppgående medel. Den på sådant sätt
ansträngda likviditeten har tvingat bolaget att vidtaga vissa särskilda åtgärder.
— — — Vid halvårsskiftet har bolaget sålunda nödgats sätta sig
i acceptskuld lill Sveriges riksbank med ej mindre än 17.5 miljoner kronor,
varav för närvarande återstå 7.5 miljoner kronor. En följd av skuldbelastningen
bar blivit att, medan bolaget tidigare hade eli överskoltssaldo
av räntor, skuldräntorna numera representera en betydande passivpost.

42 Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Inom bolagets styrelse har framhållits, att dylika åtgärder för anskaffande
av rörelsekapital och fullgörande av vinstulhetalningar måste anses synnerligen
olämpliga. Under sådana omständigheter tala åtskilliga skäl för
önskvärdheten av att bolaget beredes tillfälle att av sin rörelsevinst ånyo avsätta
lämpligt belopp till vinst- och prisregleringsfonden. Helst borde en dylik
avsättning ske redan av 1940 års vinst; men fråga är, örn en dylik anordning
numera kan genomföras, sedan inleveransen i riksstaten beräknats
till 10 miljoner kronor. 1 varje fall måste denna fråga komma att spela en
avgörande roll för uppskattning av den del av vinsten, som kan påräknas
för inleverans under budgetåret 1941/42. Göres för beräkningen av vinstresultatet
för 1941 det antagandet, att omsättningen under året kommer att
nå ungefär samma storleksordning som under innevarande år, och att i fråga
om de vinstskapande faktorerna i övrigt inga avgörande ändringar inträffa
tvenne under nuvarande förhållanden givetvis helt hypotetiska prognoser
— bör nettovinsten för år 1941 kunna uppskattas till ett något högre belopp
än för år 1940 eller till omkring 10 miljoner kronor. Med reduktion för utdelningen
skulle således återstå något mer än 9 miljoner kronor. Härav synas
5 miljoner kronor böra reserveras för avsättning till vinst- och prisregleringsfonden,
varefter för inleverans till statsverket återstå 4 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från nu angivna beräkningsgrunder kan under budgetåret
1941/42 beräknas en inleverans från spritcentralen av omkring 4 miljoner
kronor.»

Med anledning av vad vin- och spritcentralen anfört vill riksräkenskapsverket
för sin del erinra, att ämbetsverket i princip icke kan finna lämpligt,
att hos statliga och halvstatliga företag fondering av vinstmedel äger rum
under nuvarande statsfinansiella läge. Då det emellertid å andra sidan icke
är lämpligt, att inleverering av vinstmedel till driftbudgeten finansieras med
lån från riksbanken, anser sig riksräkenskapsverket, med hänsyn till vad
vin- och spritcentralen anfört, böra godtaga dess föreliggande beräkning.
Riksräkenskapsverket har sålunda beräknat inkomsten av parlihandelsbolag
för budgetåret 1941/42 till 4,000,000 kronor. I

I fråga om detalj hand el sbolag ens vinst å försäljning av rusdrycker har
kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat
rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen för budgetåret 1941/
42 till 18.0 miljoner kronor. Rörande grunderna för beräkningen anföres i
en av kontrollstyrelsen samtidigt överlämnad promemoria följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptagna med

20.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var
under budgetåret 1939/40 28.75 miljoner kronor mot 25.00 miljoner kronor
i riksstaten beräknade. Merinkomsten förklaras i huvudsak av försäljning
till de förhöjda priserna av vid skatteförhöjningarnas genomförande inneliggande
lager av rusdrycker.

Huru stor inleveransen till statsverket kommer att bliva under budgetåret
1940/41 kail ännu ej med någon större säkerhet beräknas. Enligt från systembolagen
införskaffade uppgifter skulle densamma endast komma att uppgå
till cirka 15.5 miljoner kronor. Dessa systembolagens kalkyler äro emellertid,
enligt jad av en inom kontrollstyrelsen verkställd granskning framgår,
avsevärt hållna i underkant. Nära nog genomgående synas nämligen systembolagen
för fjärde kvartalet hava räknat med ett något lägre konsumtions -

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 43

läge än det under oktober faktiskt föreliggande och vidare hava systembolagen
som regel kalkylerat med alltför stora utskyldsreservationer och i
vissa fall även med för stora avskrivningar. Med hänsynstagande till nuvarande
konsumtionsläge och möjligheten till nedskärning av medelsreservationer
och avskrivningar synes därför fog finnas för antagandet att nettovinsten
till statsverket under budgetåret 1940/41 skall komma att uppgå till
cirka 18.00 miljoner kronor.

Vid den inom kontrollstyrelsen verkställda uppskattningen av sistnämnda
belopp har räknats med en total nettovinst före medelsreservationer och avskrivningar
å 26.00 miljoner kronor och en försåld myckenhet spritdrycker
å i runt tal 28.5 miljoner liter. Årskonsumtionen av spritdrycker antages
alltså komma att uppgå till ett något högre belopp än det vid den senaste
skatteförhöjningens genomförande beräknade litertalet 28 miljoner. Anledningen
till att inleveransen icke blir större är att större belopp än vad tidigare
kunnat beräknas kommer att behöva avsättas i 1940 års bokslut för
gäldande av väntade utskylder.

Med hänsyn till att den blivande konjunkturutvecklingen icke kan med
någon som helst säkerhet förutses, är det än svårare att beräkna inleveransen
till statsverket under budgetåret 1941/42. Intill dess säkrare erfarenhet vunnits
om den riktning, konsumtionen under första hälften av år 1941 kommer
att taga, synes övervägande skäl tala för att räkna med samma totalförbrukning
som under år 1940 eller 28.5 miljoner liter. Under förutsättning
av oförändrad förbrukning torde nettovinsten före medelsreservationer och
avskrivningar emellertid bliva något lägre i bokslutet för år 1941 än för år
1940, enär någon mervinst å de före skatteförhöjningarna inköpta lagren
rusdrycker icke längre är att påräkna. Denna minskade vinst torde i stort
sett kompenseras av minskade utskyldsreservationer. Den inlevereringsbara
årsvinsten torde därför, så vitt nu kan bedömas, böra upptagas till 18.00
miljoner kronor för budgetåret 1941/42.»

Till den i promemorian verkställda beräkningen kan riksräkenskapsverket
för sin del ansluta sig och uppskattar sålunda inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedlen
i vad de avse detaljhandelsbolagens vinst till 18,000,000
kronor för nästkommande budgetår.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Förändringarna i de beräknade och behallna inkomsterna av omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker under de tio senast förflutna
budgetåren framgå av nedanstående sammanställning.

		Omsätt-ningsskatt å spritdrycker	Utskänk- ningsskatt	Omsätt-ningsskatt ä vin	Summa netto- inkomst	Beräknad inkomst
			Mili	o n e r kr	o n o r
Budgetåret 1930/31 . .	. .. 33.75	6.81	—	40.50	40.0 0
	1931/32 . .	. . . 38 51	6 34	—	44.85	40 0 0
■»	1932/33 ..	62 3 7	5.13	—	67 50	68.00
	1933/34 ..	... 7377	4.7 0	—	78.53	78.00
»	1934/35 ..	78.20	5 11	0.0 8	83.4 5	83.0 0
»	1935/36 . .		5.40	0. 4 0	87.01	86.00
	1936/37 ..	... 8614	5 02	0 41	02.17	89.0 0
	1937/38 ..	... 91.01	5 33	0.4 8	96 8 2	93 oo
	1938/39 ..	96 02	5 91	0. 50	103.03	97 oo
»	1939/40 . .		5.43	—	1-14.0 3	143.00

44 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

För att i nuvarande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster har
1939 års urtima riksdag beslutat en avsevärd höjning av den skatt, som
från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av
spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och
med den 1 november 1939 pålagts spritkonsumtionen, innebär i fråga örn
omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjts med 3 kronor för liter,
eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella
delen av omsättningsskatten bibehållits oförändrad. Den procentuella delen
av omsättningsskatten utgår sålunda fortfarande med 60 procent av det belopp,
som skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljera!
skick. I fråga örn sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebär
den vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit
avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga
drycker höjts från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter. Omsättningsskatt
å vin, som tidigare tillgodoförts denna titel, redovisas från och
med budgetåret 1939/40 å en särskild inkomsttitel, benämnd omsättningsskatt
å vin.

Beträffande utskänkningsskatten vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen
ändring i tidigare gällande skattesatser utan utgår denna skatt fortfarande
med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra
spritdrycker; renat egentligt bännvin av högst 40 procent alkoholhalt är
alltjämt fritt från utskänkningsskatt.

Kontrollstyrelsen har i sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november
1940 beräknat omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
för budgetåret 1941/42 till sammanlagt 175 miljoner kronor. I en till grund
för denna beräkning liggande promemoria anföres:

^»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptagna med

170.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var
under budgetåret 1939/40 144.03 miljoner kronor mot 143.00 miljoner kronor
i riksstat och tilläggsstat I beräknade. Inleveransen för juni—oktober
1940, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1940, utgör
75.61 miljoner kronor mot 49.54 miljoner kronor under samma tid år
1939. Av berörda inleverans år 1940 (1939) belöpa 13.71 (16.15) miljoner
kronor å omsättningsskattens procentavgift, 59.21 (30.22) miljoner kronor å
omsättningsskattens grundavgift (konsumtionsändamål), 0.48 (0.66) miljon
kronor å omsättningsskatten för tekniska m. fl. ändamål och 2.21 (2.51)
miljoner kronor å utskänkningsskatten. Ökningen av inleveransen år 1940
jämfört med år 1939 faller alltså helt å omsättningsskattens grundavgift å
spritdrycker för konsumtionsändamål, vilken grundavgift år 1939 höjdes
den 1 juli med 40 öre och den 1 november med 3.00 kronor för liter.

Till grund för beräkningen av de belopp, som kunna förväntas inflyta
under budgetårets sju sista månader, måste tagas den myckenhet spritdrycker,
som kan beräknas komma att försäljas under månaderna november
1940—maj 1941. Såsom i kalkylen över rusdrycksförsäljningsmedlen från
detaljhandelsbolagen antytts torde kunna förväntas, att försäljningen för
konsumtionsändamål under dessa månader blir något större än under månaderna
november 1939—maj 1940, d. v. s. under de sju första månaderna
efter den högre beskattningens genomförande. Med utgångspunkt från kon -

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 45

sumtionsläget under oktober 1940 synes man, jämväl med behörigt beaktande
av att köpkraften hos konsumenterna främst under skatteuppbördsmånaderna
kommer att avtaga, kunna räkna med en total försäljning för
konsumtionsändamål under månaderna november 1940—maj 1941 å cirka

17.00 miljoner liter mot 15.30 miljoner liter under november 1939—maj 1940.
Då systembolagens lagerbehållningar av spritdrycker för närvarande äro
avpassade efter konsumtionsläget och någon större differens således ej kan
förväntas komma att uppstå mellan bolagens inköp och försäljning i liter,
torde den myckenhet spritdrycker för konsumtionsändamål, å vilken omsättningsskatt
under återstoden av budgetåret kan beräknas komma att utgå,
böra upptagas till 17.00 miljoner liter. Då grundavgiften är 5 kronor för
liter och procentavgiften kan beräknas till cirka 1.18 kronor för liter, svarar
häremot en omsättningsskatt å spritdrycker för konsumtionsändamål å i
runt tal 105.00 miljoner kronor.

Omsättningsskatten å spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål, vilken under
budgetårets fem första månader inbringat 0.095 miljon kronor för månad,
torde, med hänsyn till att det här i en del fall rör sig om ändamål av
lyxbetonad karaktär, under budgetårets sju sista månader kunna beräknas
inflyta med blott (7 X 0.07 = 0.49 =) 0.50 miljon kronor.

Utskänkningsskatten, vilken — ehuru skattesatserna varit oförändrade —
inbringat 2.21 miljoner kronor under budgetårets fem första månader mot
2.51 miljoner kronor under samma tid budgetåret 1939/40 och 2.92 miljoner
kronor under december 1939—juni 1940, kan, med hänsyn till att utskänkningen
starkare än utminuteringen kommer att hämmas av ett försämrat
konjunkturläge, för tiden november 1940—maj 1941 förväntas inflyta med
ungefär 2.80 miljoner kronor.

Sammanlagt synes alltså omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
under återstoden av löpande budgetår komma att inflyta med
(105.00 + 0.50 + 2.80 =) 108.30 miljoner kronor. Då inleveransen under
juli—november 1940 är 75.61 miljoner kronor, skulle alltså den totala inleveransen
av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under budgetåret
1940/41 komma att uppgå till 183.91 miljoner kronor, eller avrundat

184.00 miljoner kronor.

Att för närvarande med någon större säkerhet kunna beräkna, med vilket
belopp omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker bör upptagas
i riksstaten för budgetåret 1941/42, torde med hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen
ej låta sig göra. Då det med hänsyn till tidsläget föreligger
många osäkra faktorer vid beräkningen av en förbrukning, som ligger
1 å lV2 år fram i tiden, torde skälig försiktighet bjuda, att inkomstbeloppet
sättes något lägre än det som sannolikt kommer att inflyta under budgetåret
1940/41, eller 175.00 miljoner kronor för budgetåret 1941/42, vilket belopp
är något högre än vad som beräknades i riksstaten för 1940/41.»

Av innehållet i förberörda promemoria framgår, att inkomsterna av de
skatter, varom här är fråga, för nu löpande budgetår kunna beräknas uppgå
till 184 miljoner kronor. Även om det icke torde få anses uteslutet, att
någon nedgång av förevarande inkomster är att förvänta under nästkommande
budgetår, torde den av kontrollstyrelsen beräknade inkomsten å titeln
få anses väl lågt tilltagen. Riksräkenskapsverket föreslår för sin del, att omsättnings-
och utskänkningsskatten för budgetåret 1941/42 beräknas till

180,000,000 kronor.

46 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Omsättningsskatt å vin.

Å tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 har uppförts en ny inkomsttitel,
benämnd omsättningsskatt å vin. Inkomsttiteln omfattar avkastningen av dels
den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin — som utgår för musserande
viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70
öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter —- dels en av 1939
års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad,
särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående med 50 procent av
det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingas vid systembolagens
inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent
utgår den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor
för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahålles
på andra buteljstorlekar med 3 kronor för liter räknat. Å tilläggsstaten för
budgetåret 1939/40 beräknades inkomsten av omsättningsskatt å vin till

6,000,000 kronor. Nettoinkomsten å titeln uppgick emellertid för sagda
budgetår endast till 3,989,998 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1940/41 hava inkomsterna under förestående
titel beräknats till 10,000,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 har kontrollstyrelsen
beräknat inkomsterna av omsättningsskatten å vin till 8 miljoner
kronor för budgetåret 1941/42. I en till grund för denna beräkning liggande
promemoria anföres:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptagna med

10.00 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var
under budgetåret 1939/40, då emellertid särskild omsättningsskatt å vin redovisats
för endast något mer än sju månader, 3.99 mot 6.0.0 miljoner kronor
i tilläggsstat I beräknade. Inleveransen för juni—oktober 1940, d. v. s. statsverkets
behållna inkomst under juli—november 1940, utgör 2.63 miljoner
kronor, eller drygt 0.52 miljon kronor för månad. Då inleveransen för december
kan förväntas bliva ungefär tre gånger så stor och försäljningen visa
återhämtning torde under budgetårets sju sista månader kunna förväntas
inflyta c:a 5.00 miljoner kronor och under budgetåret 1940/41 följaktligen
i runt tal 8.00 miljoner kronor. Det må anmärkas, att systembolagens inköp
hädanefter komma att ganska nära sammanfalla med systembolagens försäljning
och att lagerbehållningarna, vilka under månaderna efter prisförhöjningarnas
genomförande täckte en ej ringa del av försäljningen, ej längre
i nämnvärd mån komma att minska inkomsten å denna skattetitel.

I avsaknad av möjlighet att närmare kunna beräkna vinförsäljningens
storlek under senare delen av år 1941 och förra delen av år 1942, torde
omsättningsskatten å vin under budgetåret 1941/42 böra i riksstaten beräknas
till samma belopp som under nu löpande budgetår, eller till 8.00 miljoner
kronor.»

Riksräkenskapsverket, som visserligen finner förestående uppskattning av
omsättningsskatten å vin för budgetåret 1941/42 jämförelsevis hög, har likväl
icke ansett sig böra frångå kontrollstyrelsens beräkning.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 47

Maltdrycksskatt.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag har från och med den 1 januari
1940 den tidigare utgående maltskatten ersatts av en maltdrycksskatt. Maltdrycksbeskattningen
hade tidigare formen av en råämnesskatt, vilken åvilade
det viktigaste råämnet för maltdrycksberedning, maltet, under det att
maltdrycksskatten är en skatt, som normeras efter den färdiga produkten
och icke efter råvaran.

Allt efter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre
klasser. Första klassen omfattar svagdricka och maltdricka, som ej innehåller
mer än 1.8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana till första
klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3.2 viktprocent
alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker. Enligt
förordning den 15 december 1939, nr 887, utgår maltdrycksskatten med 30
öre per liter för maltdrycker av andra klassen och med 54 öre för liter för
maltdrycker av tredje klassen. Enligt övergångsbestämmelser skall dock
skatten för maltdrycker av andra klassen intill utgången av tillverkningsåret
1941/42 utgå med allenast 27 öre per liter för de första 6,500 hektoliterna
av ett bryggeris årstillverkning och med 28.5 öre för nästa 6,500 hektoliter.
Skatten för dessa kvantiteter skall därefter för varje tillverkningsår höjas
med 0.5 öre successivt upp till 30 öre för liter. Undantagna från maltdrycksskatt
äro hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen.

Beträffande beräkningen av inkomsterna av maltdrycksskatten anföres i
en till riksräkenskapsverket av kontrollstyrelsen med skrivelse den 15 november
1940 överlämnad promemoria bland annat följande:

»I riksstaten för budgetåret 1940/41 är denna skatteinkomst upptagen med
ett belopp av 45 miljoner kronor.

Konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker har under senare tillverkningsår
uppgått till: 1936/37 148 miljoner liter, 1937/38 161 miljoner liter
och 1938/39 172 miljoner liter.

Maltdryckskonsumtionen under kalenderåren 1939 och 1940 framgår av
nedanstående sammanställning, i vilken uppgifterna för oktober, november

Månad	Konsumtion i milj. liter	Kons.-minskn. 1940 i procent av 1939 års konsumtion
år 1939	år 1940
Januari ..............................	10.55	8.95	15. t
Februari..............................	10.42	8.81	15.4
Mars ................................	11.93	11.45	4. t
April ................................	13.82	12.29	11.1
Maj..................................	15.53	13.51	13.0
Juni ................................	18.39	J6.<>5	9.5
Juli..................................	17.69	16.12	8.9
Augusti ..............................	19.06	14.92	21.7
September............................	15.26	11.82	22.5
Oktober..............................	12.69	11.52	9.2
November............................	11.87	10.29 ber.	13.3 ber.
December ............................	14.87	12.89 ber.	13.8 ber.
Hela året	172.08	149.22	13.3

48 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

och december 1939 äro preliminära. De för november och december 1940
angivna konsumtionssiffrorna ha beräknats med utgångspunkt från försäljningen
motsvarande månader 1939 och under antagande av en konsumtionsminskning,
motsvarande den genomsnittliga för månaderna januari—oktober
år 1940, jämfört med motsvarande månader år 1939.

Såsom av ovanstående sammanställning framgår, har konsumtionen av
skattepliktiga maltdrycker på senare tid undergått en icke ringa minskning.
Konsumtionsnedgången torde framför allt lia sin grund, förutom i krisförhållandena,
i den skattehöjning, som genomfördes i samband med den nya
maltdrycksbeskattningsförordningens ikraftträdande den 1 januari 1940. Vad
beträffar konsumtionsnedgångens inverkan å inkomsten av maltdrycksskatt
kan redan nu förutsägas, att denna inkomst för kalenderåret 1940 kommer
att uppgå lill 41 miljoner å 42 miljoner kronor. Då försäljningen ännu icke
stabiliserat sig med hänsyn till de nya förhållandena, och då det således
icke låter sig göra att med någon större grad av säkerhet bedöma utvecklingen
för den återstående delen av budgetåret, synes lämpligt att med utgångspunkt
från nyssnämnda beräkning för kalenderåret 1940 beräkna skatteinkomsten
för budgetåret 1940/41 till 40 miljoner kronor.

Vad beträffar en beräkning av inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåret
1941/42 må framhållas, att---varje beräkning av maltdrycks skatten

för nämnda budgetår blir synnerligen osäker. Skatteinkomsten för
budgetåret 1941/42 har likväl ansetts böra beräknas till samma belopp som
för nu löpande budgetår eller 40 miljoner kronor.»

Att med någon större säkerhet verkställa en beräkning av de blivande
inkomsterna å denna titel för nästkommande budgetår är särskilt under nuvarande
förhållanden mycket vanskligt. Riksräkenskapsverket anser sig likväl
med hänsyn till inkomsttitelns storleksordning kunna i anslutning till
kontrollstyrelsens uppskattning beräkna inkomsterna av maltdrycksskatt för
budgetåret 1941/42 till i avrundat tal 40,000,000 kronor.

Skatt å läskedrycker.

Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av 1939 års urtima
riksdag, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939, nr 919, vilken
trädde i kraft den 1 februari 1940, med 10 öre för liter dock med lägst 50
kronor för månad av varje tillverkare.

Å tilläggsstat I för budgetåret 1939/40 beräknades inkomsten av skatten
till 3,000,000 kronor. Nettoinkomsten för sagda budgetår utgjorde emellertid
endast 1,947,422 kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten
av skatt å läskedrycker beräknats till 6,000,000 kronor. Under juli till
oktober månader 1940 har läskedrycksskatten influtit med 3,084,827 kronor.

I en med skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1940 av
kontrollstyrelsen överlämnad promemoria rörande bland annat beräkningen
av inkomsterna av skatt å läskedrycker anföres följande:

»Den hittills verkställda uppbörden av läskedrycksskatt, vilken sker månadsvis
i efterskott, har gestaltat sig på följande sätt:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 49

1940

Mars ................................ kronor 251,445

April ................................ » 438,785

Maj.................................. » 485,765

Juni.................................. » 771,437

Juli.................................. » 1,117,895

Augusti .............................. » 1,002,954

September............................ » 613,583

Oktober.............................. » 350,395

Summa kronor 5,032,259.

Med ledning av vissa tillgängliga siffror rörande omsättningen av läskedrycker
för tiden oktober 1939—januari 1940 kan inkomsten av läskedrycksskatten
för 12-månadersperioden mars 1940—februari 1941 antagas bliva
6.9 miljoner kronor. Detta belopp synes lämpligen kunna läggas till grund
för en beräkning av inkomsterna av läskedrycksskatt under budgetåret 1940/
41, vilken alltså bör uppskattas till, avrundat, 7 miljoner kronor eller 1 miljon
mera än riksstatsbeloppet. Det bör likväl anmärkas, att denna skatteinkomst
i icke ringa grad rönt ofördelaktig inverkan av den ogynnsamma väderlek,
som var rådande under eftersommaren, vilket även framgår av ovanstående
sammanställning av skatteuppbörden.

För budgetåret 1941/42 synes inkomsten av läskedrycksskatten böra upptagas
till samma belopp, 7 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i likhet med kontrollstyrelsen ansett sig kunna
beräkna inkomsterna av skatt å läskedrycker under budgetåret 1941/42 till

7,000,000 kronor.

Statlig nöjesskatt.

Den statliga nöjesskatten är en av 1939 års urtima riksdag från och med
den 1 januari 1940 nyinförd skatteform. Denna skatt, som under budgetåret
1939/40 uttogs i anslutning till den kommunala nöjesskatten, utgick enligt
förordning den 22 december 1939, nr 931, med 5 öre för biljett, vars pris är
högst 50 öre, och därutöver med 5 öre för varje påbörjat belopp av 50 öre
utav biljettpriset. Under sistförflutna budgetår uppgick nettoinkomsten av
denna skatt, som i tilläggsstat I upptagits med 4,000,000 kronor, till 3,365,587
kronor.

För budgetåret 1940/41 har den statliga nöjesskatten i riksstaten beräknats
till 7,000,000 kronor. I enlighet med beslut av 1940 års lagtima riksdag hava
från och med den 1 juli 1940 ändrade grunder fastställts för uttagande av
nöjesskatt, vilka återfinnas i förordningen den 14 juni 1940, nr 478, om
nöjesskatt. Enligt denna förordning skall för nöjestillställning, till vilken
allmänheten bar tillträde mot avgift, kommun, inom vars område tillställningen
hålles, uttaga en särskild avgift, benämnd nöjesskatt, vilken fördelas
mellan staten och kommunen. Det åligger därvid kommun att till statsverket
inleverera hälften av influten nöjesskatt. Nöjesskatten upptages i form av
skatt på biljett och beräknas i förhållande till bruttopriset för varje biljett,
inberäknat skatten, samt utgår enligt tre olika taxor med lägst 15 procent
och högst 30 procent av biljettpriset eller del därav.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 2.

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
beräknas inkomsterna å titeln komma att uppgå till 9,645,000 kronor för
budgetåret 1940/41 och 9,575,000 kronor under budgetåret 1941/42.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av statlig
nöjesskatt under nästkommande budgetår till i avrundat tal 10,000,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolsavgifter. För de senast förflutna fem budgetåren hava de
behållna inkomsterna å denna titel i medeltal för år utgjort 57,800 kronor.
Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av
vattendomstolsavgifter under budgetåret 1941/42 till i avrundat tal 60,000
kronor.

Inkomster vid fångvården. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november
1940 har fångvårdsstyrelsen beräknat inkomsterna å förestående titel
under budgetåret 1941/42 till sammanlagt 554,000 kronor i enlighet med
nedanstående beräkning (kronor):

1. Bidrag från vissa städer och kommuner........................... 4,445

2. Övriga uppbördsmedel.......................................... 6,855

3. Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften...................................... 4,700

Yerkstadsdriften....................................... 538,000 542 700

Summa 554,000.

Med hänsyn till ovissheten rörande den påräkneliga avkastningen av fångvårdens
arbetsdrift, vilken inkomst under nu rådande förhållanden torde
vara särskilt svår att på förhand bedöma, anser riksräkenskapsverket sig
icke böra för nästkommande budgetår räkna med högre belopp än det i
riksstaten för nu löpande budgetår upptagna beloppet eller 525,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 2 november 1940 har styrelsen för uppfostringsanstalten
å Bona beräknat inkomsterna å förevarande titel under budgetåret 1941/42
till 40,000 kronor enligt följande fördelning (kronor):

1. Hyror för tjänstemannabostäder.................................. 12,000

2. Till befattningshavare försålt bränsle, livsmedel m. m............... 5,000

3. Inkomster av filmförevisningar m. m............................. 1 200

4. Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jord-, trädgårds- och skogsbruk........................ 18,200

Verkstads- och bageridrift............................. 3,600 21 800

Summa 40,000.

Den sålunda gjorda beräkningen har icke givit riksräkenskapsverket anledning
till erinran.

Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 51

Inkomster vid garnisonssjukhusen och inkomster vid militärapoteket. Arméförvaltningen
har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november
1940 förordat, att dessa båda inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1941/42
beräknas till samma belopp, som uppförts i riksstaten för nu löpande budgetår,
eller respektive 1,120,000 och 360,000 kronor.

Arméförvaltningens förslag föranleder ingen riksräkenskapsverkets erinran.

Inkomster vid sjökarteverket. Marinförvaltningen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 4 november 1940 meddelat, att sjökarteverket beräknat
inkomsterna å förestående titel för budgetåret 1941/42 till 115,000 kronor.
För innevarande budgetår bär marinförvaltningen under nu rådande förhållanden
uppskattat inkomsterna till 90,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna vid sjökarteverket för budgetåret
1941/42 till i avrundat tal 100,000 kronor.

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försukringsrådet. I skrivelse till
riksräkenskapsverket den 4 november 1940 har riksförsäkringsanstalten beträffande
beräkningen av inkomsterna å förevarande titel under innevarande
och nästkommande budgetår anfört bland annat följande:

»1. Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen om försäkring
för olycksfall i arbete beräknas med ledning av nu föreliggande uppgifter
under budgetåret 1940/41 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten
omkring 17.9 miljoner kronor, oberäknat krigstilläggspremier för vissa fartygsbesättningar.
Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas
till omkring 1.7 miljon kronor. Motsvarande tilläggsavgifter, vilka
utgöra 5 procent å summan av dessa båda belopp 19.6 miljoner kronor,
kunna således beräknas till omkring 980,000 kronor. Härtill kommer emellertid
nyssnämnda krigstilläggspremier, vilkas belopp är beroende av krigsförhållandena
och den omfattning, vari den svenska sjöfarten under dem kan
upprätthållas. Försöksvis torde för nu ifrågavarande ändamål kunna beräknas
3 miljoner kronor för senare halvåret 1940. Härå belöpande tilläggsavgifter
utgöra 150,000 kronor. Sammanlagt kunna alltså tilläggsavgifterna för
budgetåret 1940/41 beräknas till omkring 1,130,000 kronor.

För budgetåret 1941/42 torde summan av försäkringsavgifterna och lindringsbeloppen
kunna beräknas till omkring 19.4 miljoner kronor, oberäknat
krigstilläggspremier. Tilläggsavgifterna kunna alltså beräknas till omkring

970,000 kronor.

2. Bidrag. Under budgetåret 1940/41 skall enligt försäkringsinspektionens
skrivelse till statskontoret den 1 november 1940 i bidrag erläggas
628,956 kronor 53 öre.

Summan av de försäkringsavgifter, som under år 1940 komma att inflyta
till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå
till omkring 17.0 miljoner kronor, däri inberäknat förekommande lindringsbelopp
enligt 15 § i olycksfallsförsäkringslagen, i den mån de icke avse
lindring för krigstilläggspremier. Sådan lindring torde för år 1940 kunna
uppskattas till omkring 4 miljoner kronor. Bidragen, som utgöra 3 procent
av summan av försäkringsavgifterna och lindringsbeloppen, kunna således
beräknas komma att under budgetåret 1941/42 uppgå lill omkring 630,000
kronor.

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

3. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens olycksfall
örsäkringsfond. Enligt kungl, brev den 27 juni 1930 skall från
denna fond för varje budgetår utgå ett belopp av 22,000 kronor såsom ersättning
till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av fonden.

4. Ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond.
Enligt kungl, brev den 19 december 1930 utgår från
denna fond viss ersättning till statsverket för anstaltens bestyr med dess
trafikförsäkringsrörelse. Denna ersättning, som under budgetåret 1940/41
inflyter med 1,915 kronor 56 öre kan under budgetåret 1941/42 beräknas inflyta
med omkring 2,000 kronor.

Inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna sålunda i avrundade
tal uppskattas för budgetåret 1940/41 till 1,780,000 kronor och för budgetåret
1941/42 till 1,620,000 kronor.»

Av riksförsäkringsanstaltens skrivelse framgår, att den inkomstökning som
beräknas uppkomma å titeln för nu löpande budgetår huvudsakligen hänför
sig till inkomster av vissa krigstilläggspremier. Med hänsyn till att inkomster
härav kunna vara att förvänta jämväl under nästkommande budgetår, örn
ock i mindre omfattning än under innevarande budgetår, anser riksräkenskapsverket
inkomsterna under denna titel för budgetåret 1941/42 böra beräknas
till i avrundat tal 1,700,000 kronor.

Bidrag till pensionsstyrelsen. Pensionsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 22 november 1940 meddelat, att den å förevarande titel
redovisade ersättningen för styrelsens kostnader för handhavandet av den
frivilliga försäkringen kan beräknas till 32,300 kronor för budgetåret 1941/42.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å titeln för
nästkommande budgetår till i avrundat tal 32,000 kronor.

Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter. Under denna
titel hava tidigare redovisats inkomsterna från tvångsarbets- och alkoholistanstalten
å Svartsjö, tvångsarbets- och alkoholistanstalten i Landskrona samt
alkoholistanstalten å Venngarn. Sedan det å tvångsarbets- och alkoholistanstalten
i Landskrona intagna klientelet numera omhändertagits av fångvården,
förutsätter riksräkenskapsverket, att under instundande budgetår å förestående
titel redovisas allenast inkomsterna från de båda återstående anstalterna.
Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, komma emellertid för nästkommande
budgetår vissa inkomster att inflyta från anstalten i Landskrona,
vilken numera jämte tvättinrättningen därstädes disponeras av försvarsväsendet.
Härigenom uppkommande inkomster har riksräkenskapsverket ansett
böra tillgodoföras inkomsttiteln »Övriga diverse inkomster».

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava vederbörande anstaltsmyndigheter
för budgetåret 1941/42 beräknat inkomsterna vid statens tvångsarbets-
och alkoholistanstalt å Svartsjö till 99,500 kronor samt vid statens
alkoholistanstalt å Venngarn till 52,500 kronor. För budgetåret 1941/42 hava
alltså inkomsterna å förevarande titel beräknats till sammanlagt 152,000 kronor.
Beträffande fördelningen av de sålunda beräknade inkomsterna för bud -

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 58

getåret 1941/42 under de olika anstalterna och inkomstrubrikerna får riksräkenskapsverket
hänvisa till nedanstående tablå, vilken upprättats i anslutning
till anstaltsmyndigheternas förslag (kronor):

Anstalterna å	Anstalten å
	Svartsjö	Venngarn
Hyra för tjänstemannabostäder.............	20,000	12,000	32,000
Ersatt kostförbättring.....................	10,000	8,000	18,000
Till tjänstemän försålt bränsle, elektrisk energi
m. m.................................	17,000	2,200	19,200
Vårdavgifter för intagna alkoholister........	9,500	13,000	22,500
Överskott av särskilda rörelsegrenar:
Jordbruks- och trädgårdsdrift............	41,700	11,700	53,400
Verkstadsdrift.........................	1,300	5,000	6,300
Diverse inkomster........................	—	600	600
Summa	99,500	52,500	152,000

Med utgångspunkt från denna uppskattning har riksräkenskapsverket beräknat
inkomsterna vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter under
budgetåret 1941/42 till i runt tal 150,000 kronor.

Inkomster vid statens skyddshem. I skrivelse till riksräkenskapsverket den
18 november 1940 har socialstyrelsen anfört, att någon avsevärd ökning eller
minskning av inkomsterna vid statens skyddshem under löpande och nästkommande
budgetår i förhållande till inkomsterna under sistförflutna budgetår
icke syntes vara att förvänta. Vid avgivande av förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1941/42 har socialstyrelsen föreslagit, att inkomsterna
för nästkommande budgetår skulle beräknas till samma belopp, som upptagits
i riksstaten för budgetåret 1940/41 eller 225,000 kronor, vilket belopp
beräknades komma att fördela sig på sätt framginge av nedanstående sammanställning
(kronor):

Skyddshemsavgifter.............................................. 155,000

Av befattningshavarna erlagda ersättningar för bostad, kost och tvätt.. 60,000

Överskott av särskilda rörelsegrenar:

Jordbruksdriften......................................... 7,000

Verkstadsdriften.......................................... 3,000 10,000

Summa 225,000.

Den sålunda gjorda beräkningen av inkomsterna å förestående titel har
ej föranlett någon erinran från riksräkcnskapsverkets sida.

Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium. I skrivelse till medicinalstyrelsen
den 1 november 1940 har föreståndaren för statens bakteriologiska
laboratorium beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster för budgetåret
1941/42 till sammanlagt 400,000 kronor på sätt framgår av efterföljande
sammanställning (kronor):

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Serum, ympämnen och andra bakteriologiska preparat................. 320,000

Provavgifter...................................................... 70,000

Substrat m. m................................................... 10,000

Summa 400,000.

Mot förestående beräkning av inkomsterna å denna titel har riksräkenskapsverket
ej något att erinra.

Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium. Inkomsterna vid statens
rättskemiska laboratorium utgöras huvudsakligen av avgifter för alkoholanalyser
av blodprov från motorfordonsförare samt blodgruppsbestämningar i
faderskapsmål. I skrivelse till medicinalstyrelsen den 2 november 1940 har
föreståndaren för statens rättskemiska laboratorium beräknat inkomsterna
för budgetåret 1940/41 till 2,000 kronor för alkoholanalyser av blodprov från
motorfordonsförare och 11,000 kronor för blodgruppsundersökningar i faderskapsärenden,
vartill komma ett par hundra kronor i övriga inkomster, varför
sammanlagda inkomsterna kunde beräknas till omkring 13,000 kronor.
För budgetåret 1941/42 vöre det icke möjligt att göra några säkra inkomstkalkyler.
Skulle någon ändring i den allmänna situationen och särskilt beträffande
motorfordonstrafiken ej inträda, syntes man böra räkna med
samma låga belopp som under budgetåret 1940/41 eller möjligen med en
nettoinkomst av 14,000 kronor.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande
inkomsttitel till i avrundat tal 15,000 kronor.

Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium. I skrivelse till medicinalstyrelsen
den 1 november 1940 har föreståndaren för statens farmacevtiska
laboratorium beräknat uppbörden av ifrågavarande inkomster under
budgetåret 1941/42 till 68,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomster vid statens
farmacevtiska laboratorium till i avrundat tal 70,000 kronor.

Inkomster vid statens sinnessjukhus. I en med skrivelse till riksräkenskapsverket
den 4 november 1940 av medicinalstyrelsen överlämnad promemoria
har den behållna uppbörden å förevarande titel för budgetåret 1941/
42 beräknats till 14.91 miljoner kronor på sätt framgår av nedanstående sammanställning
(kronor):

Patientavgifter................................................. 11,480,000

Bränsle, lyse och vatten........................................ 260,000

Tvätt och renhållning........................................... 135,000

Utspisning .................................................... 1,880,000

Linne, gång- och sängkläder..................................... 360.000

Underhållsbidrag från Danviks hospital........................... 14,000

Övriga uppbördsmedel.......................................... 376,000

Överskott av trädgårds- och jordbruksdrift........................ 405,000

Summa 14,910,000.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 55

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksräkenskapsverket intet
annat att erinra än att titelns slutsumma, på sätt i promemorian även ifrågasatts,
avjämnas till 14,900,000 kronor.

Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa. Med överlämnande
av från vederbörande anstalter infordrade uppgifter har skolöverstyrelsen
i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1940 beräknat inkomsterna
för budgetåret 1941/42 å förevarande titel till sammanlagt 58,100
kronor, av vilket belopp beräknas inflyta 41,700 kronor från uppfostringsanstalten
för sinnesslöa gossar och 16,400 kronor från uppfostringsanstalten för
sinnesslöa flickor.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill uppbörden å titeln för
budgetåret 1941/42 till enahanda belopp som det i riksstaten för nu löpande
budgetår upptagna eller 55,000 kronor.

Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka. I skrivelse till medicinalstyrelsen
den 1 november 1940 har sysslomannen vid statens anstalt för fallandesjuka
beräknat inkomsterna vid anstalten under budgetåret 1941/42 till
236,600 kronor i enlighet med följande fördelning (kronor):

Vårdavgifter:

80 patienter under 16 år å 400

140 » över 16 » » 1,000

Utspisning m. m..................

Överskott av trädgård och jordbruk

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomsterna å titeln
under nästkommande budgetår till i avjämnat tal 235,000 kronor.

Inkomster vid statens institut för folkhälsan. I skrivelse till medicinalstyrelsen
den 31 oktober 1940 har föreståndaren för statens institut för folkhälsan
meddelat, att för budgetåret 1941/42 institutets inkomster kunde beräknas
uppgå till 60,000 kronor, av vilket belopp 30,000 kronor beräknades
inflyta i ersättningar för ulförande av vissa prover m. m. för Stockholms
stads räkning å institutets blivande kemiska och bakteriologiska laboratorier,
vilka komme att övertagas av institutet tidigast den 1 juli 1941.

I anslutning härtill uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande
titel under nästkommande budgetår till 60,000 kronor.

Avgifter för besiktiiing av motorfordon. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har i skrivelse till riksräkenskapsverket den.15 november 1940 beräknat inkomsterna
å titeln till 1,100,000 kronor för budgetaret 1940/41 och till 700,000
kronor för budgetåret 1941/42.

Riksräkenskapsverket har för sin del ej någon erinran mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkning.

32.000

140,000 172,000

....... 59,600

..... 5.000

Summa 236,600.

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Avgifter för registrering av motorfordon. Enligt från Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna å titeln
komma att uppgå till 1,007,000 kronor för budgetåret 1940/41 och 843,000
kronor för budgetåret 1941/42.

Med hänsyn till den stora nedgång av antalet registrerade motorfordon,
som i nuvarande läge alltjämt torde vara att emotse, anser sig riksräkenskapsverket
icke böra beräkna ifrågavarande inkomster till högre belopp än

850,000 kronor.

Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 5 november 1940 bar byggnadsstyrelsen rörande denna
inkomsttitel anfört följande:

»Enligt nådigt brev den 19 januari 1940 angående byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande
verksamhet beträffande vissa landstings anstalter under åren
1940—1942 utgöra de av dessa landsting utfästa bidragen till den statliga
bränslekontrollen för vart och ett av kalenderåren 1940, 1941 och 1942 14,050
kronor att inbetalas i förskott årsvis före utgången av respektive januari

1940,. december 1940 och december 1941. Då någon ändring härutinnan hittills
icke inträffat, kunna för närvarande dessa bidrag beräknas uppgå till
14,050 kronor under vart och ett av budgetåren 1940/4i och 1941/42.»

Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna
av bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet för budgetåret
1941/42 till i avrundat tal 15,000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 5 november 1940 har byggnadsstyrelsen beträffande beräkningen
av inkomsterna å denna titel anfört följande:

»Under budgetåret 1939/40 understego de vid länsarkitektsorganisationen
inlevererade medlen det till 570,000 kronor i riksstaten för samma budgetår
upptagna inkomstbeloppet med omkring 47,000 kronor. I riksstaten för budgetåret
1940/41 hava inkomsterna beräknats till 590,000 kronor. Med hänsyn
till den nu rådande inskränkningen av husbyggnadsverksamheten kan en
viss minskning under den närmaste tiden förväntas i länsarkitektkontorens
inkomstbringande verksamhet, avseende icke blott rena arkitektuppdrag utan
aven uppgörande av förslag till planer för skilda slag av samhällelig bebyggelse
m. m. ävensom avgiftsbelagd granskning av dylika ärenden. I betraktande
härav torde inkomsterna vid länsarkitektsorganisationen under innevarande
budgetår näppeligen komma att uppgå till det i riksstaten beräknade
beloppet 590,000 kronor utan stanna vid omkring 525,000 kronor. För budgetåret
1941/42 torde dock inkomsterna alltjämt böra beräknas till det av
byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 31 augusti 1940 angående anslag
till länsarkitektsinstitutionen angivna beloppet 590,000 kronor.»

Enligt fran länsstyrelserna inhämtade uppgifter kunna inkomsterna av
länsarkitektsinstitutionen för budgetåren 1940/41 och 1941/42 beräknas till

498,000 respektive 480,000 kronor.

Under den gångna delen av innevarande budgetår bar en betydande nedgång
i dessa inkomster kunnat konstateras. Då någon ökning för nästkom -

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 57

mande budgetår knappast kan vara att påräkna, har riksräkenskapsverket
ansett sig icke kunna för budgetåret 1941/42 beräkna inkomsttiteln i fråga till
högre belopp än 500,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit m. m. Enligt en av
kontrollstyrelsen med skrivelse den 15 november 1940 överlämnad promemoria
beräknas uppbörden av avgifter för denaturering av skattefri sprit
och för kontroll å handel med sådan sprit under nästkommande budgetår —
liksom under innevarande budgetår -—- till 41,000 kronor.

I överensstämmelse härmed beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å
förevarande titel för budgetåret 1941/42 till 41,000 kronor.

Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel har under de senaste
åren visat en starkt stigande tendens. Under budgetåret 1939/40 steg
inkomsten till 9.5 miljoner kronor. Inkomstökningen beror på det ökade
behovet av växelmynt. Myntcirkulationen, som år 1933 knappast översteg
10 kronor per innevånare, har sedan år 1935 ökats och väntas — enligt en
av myntdirektören Grabe i Teknisk Tidskrift meddelad uppgift — vid utgången
av år 1940 stiga till 18 kronor per innevånare. Åren 1934—1940 hava
i medeltal per år präglats 6.8 miljoner kronor. År 1939 präglades 12 miljoner
kronor. År 1940 har präglingen ytterligare ökats. Efter krigsutbrottet
har behovet av växelmynt av olika orsaker stegrats. Det finns följaktligen
anledning räkna med en stark återströmning av växelmynt och därmed minskad
myntning så snart normalare förhållanden åter inträda.

I fråga om beräkningen av inkomsttiteln inkomst av myntning och justering
för budgetåret 1941/42 har mynt- och justeringsverket i skrivelse till
riksräkenskapsverket den 2 november 1940 anfört följande:

»På grund av tidsläget och landets isolering och den därav alltmera stegrade
svårigheten att importera för myntningen erforderlig mängd metall såsom
silver och nickel torde myntningsverksamheten under budgetåret 1941/
42 bliva avsevärt mindre än under budgetåret 1940/41, för vilket inkomsten
å ifrågavarande riksstatstitel beräknats till 4,000,000 kronor, varför verket
får föreslå, att inkomsten å titeln ''Inkomst av myntning och justering’ för
budgetåret 1941/42 uppföres till 2,000,000 kronor.»

Med ledning av inhämtade ytterligare upplysningar har riksräkenskapsverket
beräknat inkomsterna å denna inkomsttitel under innevarande budgetår
till det i riksstaten uppförda beloppet eller 6,000,000 kronor. För budgetåret
1941/42 har riksräkenskapsverket, under förutsättning att nuvarande krisläge
består, beräknat inkomsten till 3,000,000 kronor.

Kontrollstämpelmedcl. Mynt- och justeringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 2 november 1940 framhållit, att på grund av den alltmer
rådande knappheten på ädelmetall tillverkning av guldsmedsarbeten
torde nedgå samt i anslutning därtill beräknat inkomsterna å förevarande
titel för budgetåret 1941/42 till 300,000 kronor.

58 Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Riksräkenskapsverket, som finner sannolikt att inkomsterna av kontrollstämpelmedel
i nuvarande läge komma alt starkt minskas, har beräknat inkomsterna
å denna titel för nästkommande budgetår till 200,000 kronor.

Bidrag till bank- och fondinspektionen. Å förestående inkomsttitel redovisas
dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels
fondkommissionärernas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock
jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bankoch
fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den
31 oktober 1940 angående beräkningen av inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel
under budgetåret 1941/42 anfört bland annat följande:

o »För budgetåret 1941/42 bör vid inkomstberäkningen till riksstaten kunna
såsom delbelopp av inkomsttiteln ''Bidrag till bank- och fondinspektionen’
beräknas inflyta av bidrag till bankinspektionen 77,000 kronor och av bidrag
till fondinspektionen 15,000 kronor. Beträffande den del av inkomsttiteln,
som skall utgöras av bidrag till jordbrukskassetillsynen, kan inspektionen
för närvarande icke lämna någon slutgiltig uppgift. Inspektionen
saknar nämligen kännedom örn, i vilken utsträckning jordbrukets kreditkassor
skola under ifrågavarande budgetår erlägga bidrag till jordbrukskassetillsynen,
och huruvida skattemedel skola komma att, liksom för innevarande
år, tagas i anspråk för fyllnadsavsättning till jordbrukskassetillsynens
fond för att denna, efter det inflytande egentliga bidragsmedel blivit
dit överförda, må kunna lämna de medel, som erfordras för täckande av
inspektionens utgifter för jordbrukskassetillsynen. Nämnda utgifter beräknas
jämväl för budgetåret 1941/42 till 60,000 kronor. Vid nu nämnda förhållande
torde inkomsttitelns delbelopp av bidrag till jordbrukskassetillsynen
lämpligen böra beräknas till 60,000 kronor. Härigenom skulle inkomsttitelns
hela belopp komma att uppgå till 152,000 kronor.»

Beträffande beräkningen av bidraget till jordbrukskassetillsynen må framhållas,
att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med
allenast 25,000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad
till 35,000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För
nästa budgetår förutsätter riksräkenskapsverket, att jordbrukskasserörelsens
bidrag, vilket avses skola successivt växa, bestämmes till 30,000 kronor.

Enligt förestående beräkningar skulle inkomsterna å den gemensamma
titeln uppgå till följande belopp (kronor):

Bidrag till bankinspektionen........................................ 77,000

» » fondinspektionen........................................ 15,000

» » jordbrukskassetillsynen .................................. 30.000

Summa 122,000.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill bidrag till bank- och
fondinspektionen för budgetåret 1941/42 till i avrundat tal 120,000 kronor.

Bidrag till sparbanksinspektionen och bidrag för tillsyn över sparbankerna.
Sparbanksinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 no -

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 59

vember 1940 beräknat inkomsterna å ifrågavarande riksstatstitlar för budgetåret
1941/42 till respektive 100,000 och 200,000 kronor.

Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket ej något att erinra.

Inkomster vid tandläkarinstitutet. Tandläkarinstitutets lärarråd har i
skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 3 maj 1940 beräknat
inkomsterna för budgetåret 1941/42 på sätt nedanstående sammanställning
utvisar (kronor):

Elevavgifter............................................. 105,000

Patientavgifter........................................... 75,000

Examensavgifter......................................... 5,000 185,000

Hyresmedel......................................................8,000

Summa 193,000

För budgetåret 1940/41 beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande
titel till 217,000 kronor. Med hänsyn härtill och i anslutning till
lärarrådets beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna vid tandläkarinstitutet
för nästkommande budgetår till i avrundat tal 200,000 kronor.

Inkomster vid karolinska sjukhuset. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 2 november 1940 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat,
att inkomsterna för budgetåret 1941/42 preliminärt beräknats till i
avrundat tal 3,525,000 kronor. Den närmare beräkningen av inkomsterna
framgår av nedanstående med ledning av direktionens underdåniga skrivelse
den 10 september 1940 gjorda sammanställning (kronor):

Vårdavgifter för intagna patienter................................. 2,582,300

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade patienter................... 450,000

Av befattningshavare erlagd gottgörelse för vissa naturaförmåner samt

andra ersättningsmedel......................................... 488,000

Övriga inkomster (försålt köksavfall, lump, skrot m. m.)............. 5,000

Summa 3,525,300.

I anslutning till förestående uppskattning beräknar riksräkenskapsverket
inkomsterna vid karolinska sjukhuset för budgetåret 1941/42 till 3,525,000
kronor.

Inkomster vid serafimerlasarettet. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 2 november 1940 har direktionen för karolinska sjukhuset meddelat, att
inkomsterna å förevarande riksstatstitel för budgetåret 1941/42 preliminärt
beräknats till 2,243,200 kronor om föreslagen utvidgning av den neurokirurgiska
avdelningen skulle komma till stånd (alternativ 1) men i annat
fall till 2,093,700 kronor (alternativ 2). Den närmare beräkningen av inkomsterna
enligt ifrågavarande båda alternativ framgår av efterföljande
med ledning av direktionens underdåniga skrivelse den 10 september 1940
gjorda sammanställning (kronor):

60 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Alternativ 1 Alternativ 2

Vårdavgifter för intagna patienter.................. 1,617,000 1,474,000

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade patienter..... 275,000 275,000

Av befattningshavare erlagd gottgörelse för vissa naturaförmåner
samt andra ersättningsmedel............. 237,500 232,500

Bidrags- och räntemedel........................... 108,700 107^200

Övriga inkomster (försålt köksavfall, lump, skrot m. m.) 5,000 5,000

Summa 2,243,200 2,093,700

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna för budgetåret 1941/42 å
förevarande titel enligt alternativ 2 till i avrundat tal 2,100,000 kronor eller
samma belopp som det i riksstaten för innevarande år upptagna beloppet.

Terminsavgifter från läroverken m. m. Skolöverstyrelsen har i skrivelse
till riksräkenskapsverket den 4 november 1940 beträffande beräkningen av
terminsavgifterna från läroverken anfört följande:

»Överstyrelsen har i sina underdåniga riksdagspetita den 15 oktober 1940
beräknat, att lärjungeantalet vid de allmänna läroverken höstterminen 1941
skulle komma att uppgå till omkring 52,200, varav omkring 38,500 kan beräknas
komma på realskolestadiet och 13,700 på gymnasialstadiet.

Det sammanlagda beloppet av de till statsverket inbetalade terminsavgifterna
från det salunda för läsaret 1941—1942 beräknade antalet lärjungar
skulle, om inga befrielser från eller nedsättningar i terminsavgift meddelades,
belöpa sig till 2 X (38,500 X 20 kronor + 13,700 X 30 kronor) =

2.362.000 kronor.

Huruvida befrielser från och nedsättningar i terminsavgift komma att
under läsåret 1941—1942 beviljas i väsentligen annan omfattning, än överstyrelsen
beräknat för innevarande läsår, är omöjligt att med bestämdhet
förutsäga, örn man också för budgetåret 1941/42 räknar med att inkomsten
av terminsavgifterna uppgår till 55 procent av de inkomster, som skulle erhållits,
därest inga befrielser eller nedsättningar meddelats, skulle man få
en summa av JL,299,100 kronor (= 55 procent av 2,362,000). överstyrelsen
vill föreslå, att inkomsttiteln ''Terminsavgifter från läroverken’ i riksstaten
för budgetåret 1941/42 upptages nied detta belopp, nedåt avrundat
till 1,299,000 kronor.»

Förutom terminsavgifter från läroverken redovisas å förevarande titel
vissa inskrivnings- och terminsavgifter vid högre lärarinneseminariet. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 16 november 1940 har rektorn vid seminariet
beräknat dessa avgifter för nästkommande budgetår till 35,000 kronor.
Den sammanlagda inkomsten å titeln skulle enligt de ovan gjorda beräkningarna
uppgå till (1,299,000 + 35,000 ==) 1,334,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning härtill inkomsterna å förevarande
titel till enahanda belopp som för nu löpande budgetår eller

1.325.000 kronor.

Avgifter för granskning av biografbilder. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 2 november 1940 har chefen för statens biografbyrå beräknat inkomsten
av filmgranskning under budgetåret 1941/42 till 150,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har ej något att erinra mot den sålunda gjorda beräkningen.

Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 61

Inkomster av lantbruksingenjör sförrättningar. I en med skrivelse till riksräkenskapsverket
den 4 november 1940 av lantbruksstyrelsen överlämnad
promemoria har styrelsen beräknat den behållna uppbörden å förevarande
titel under innevarande budgetår till 140,000 kronor. Minskningen i förhållande
till det i riksstaten uppförda beloppet, 150,000 kronor, sammanhänger
bland annat med ledigheter på grund av sjukdom och militärtjänstgöring
bland de för lantbruksingenjörsförvaltningarna statsanställda tjänstebiträdena.
För budgetåret 1941/42 beräknar styrelsen ifrågavarande inkomster under
i stort sett oförändrade förhållanden till omkring 140,000 kronor.

Riksräkenskapsverket får för sin del förorda, att denna titel för budgetåret
1941/42 beräknas till samma belopp som det i riksstaten för innevarande
budgetår uppförda eller 150,000 kronor.

Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt. I skrivelse till medicinalstyrelsen
den 1 november 1940 har statens veterinärbakteriologiska
anstalt föreslagit, att anstaltens inkomster för budgetåret 1941/42 beräknades
till 200,000 kronor. Inkomsterna hava i riksstaten för innevarande budgetår
upptagits till 300,000 kronor men komma sannolikt icke att uppgå till
högre belopp än 200,000 kronor. Minskningen beror enligt vad anstalten
uppger på att undersökningarna vid anstaltens tuberkulosavdelning avsevärt
minskats, enär dylika undersökningar numera i stor omfattning verkställas
vid hushållningssällskapens laboratorier. Ifrågavarande inkomstminskning
vore sålunda icke att betrakta såsom tillfällig.

Med hänsyn härtill anser sig riksräkenskapsverket icke böra för nästkommande
budgetår räkna med högre avkastning å förevarande titel än 200,000
kronor.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 4 november 1940 har statens centrala frökontrollanstalt beräknat
inkomsterna vid anstalten för budgetåret 1941/42 till 250,000 kronor.

Mot den av anstalten sålunda gjorda beräkningen har riksräkenskapsverket
intet att erinra.

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. Statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november
1940 beräknat inkomsterna vid anstalten under nästkommande budgetår
till 30,000 kronor.

Riksräkenskapsverket finner anstaltens beräkning kunna godtagas.

Avgifter för täckande av förluster å spannmålsrcgleringen och avgifter för
prisreglering på jordbrukets område. Båda dessa titlar hava i riksstaten för
innevarande budgetår uppförts med formella belopp å vardera 100 kronor.

Till förstnämnda inkomsttitel hänföres numera endast veteavgift, vilken
emellertid upphört att utgå från och med september månad 1940. I en till
riksräkenskapsverket den 19 november 1940 avlåten skrivelse har livsmedelskommissionen
meddelat, att för återstoden av innevarande budgetår samt för

62 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

budgetåret 1941/42 i nuvarande läge icke kunde beräknas någon till denna
titel hänförlig inkomst.

Beträffande inkomsttiteln avgifter för prisreglering på jordbrukets område
har livsmedelskommissionen i samma skrivelse anfört följande:

»Denna inkomsttitel tillföres sedan november 1939 endast:

l:o) Särskilda införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk
samt ägg.

Uppbörden av dessa avgifter har under budgetåret 1939/40 utgjort i avrundade
tal för kött och fläsk 345,000 kronor och för ägg 115,000 kronor.

Under innevarande budgetår ha inkomsterna av ifrågavarande avgifter
hittills utgjort sammanlagt omkring 17,000 kronor. Marknadsläget i exportländerna
torde icke giva anledning att räkna med någon mera avsevärd import
av kött, fläsk eller ägg. På grund härav och då ej heller någon export
av hithörande varor kan beräknas äga rum under innevarande budgetår, torde
inkomsterna ifråga kunna upptagas till ett till 20,000 kronor avrundat
belopp.

2: o) Slaktdjursavgift.

Ifrågavarande avgift har upphört att utgå fr. o. m. juli 1940. Under innevarande
budgetår har emellertid hittills å förevarande inkomsttitel influtit
omkring 225,000 kronor. Då några ytterligare medel härå icke kunna beräknas
inflyta under budgetåret, torde inkomsterna ifråga kunna upptagas till
sistnämnda belopp.

Intäkten under förevarande inkomsttitel torde alltså för innevarande budgetår
kunna upptagas till sammanlagt 245,000 kronor.

För budgetåret 1941/42 synes i nuvarande läge icke kunna beräknas någon
intäkt å ifrågavarande inkomsttitel.»

I anslutning till vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket, som saknar
kännedom örn huruvida några inkomster av hithörande slag komma att för
framtiden uppbäras, icke medtagit dessa inkomsttitlar vid beräkning av inkomsterna
för budgetåret 1941/42.

Inkomster vid rikets allmänna kartverk. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 28 oktober 1940 har rikets allmänna kartverk rörande beräkningen
av inkomsterna å förestående titel anfört bland annat följande:

»För budgetåret 1940/41 hava ifrågavarande inkomster i riksstaten upptagits
till ett belopp av 75,000 kronor. För budgetåret 1939/40 har under denna
titel influtit 71,636 kronor. På grund av det enligt kungörelsen den 19
april 1940 (nr 246) nu rådande förbudet mot försäljning av vissa kartor
torde inkomsterna för innevarande budgetår komma att väsentligt understiga
de beräknade. Då försäljningen av kartor sker genom förmedling av
generalstabens litografiska anstalts förlag och redovisningen till förlaget
från bokhandlarna endast sker vid årsskiftena, är det svårt att nu beräkna
nedgångens storlek. Skulle samma förbud även komma att bestå under år
1941, torde inkomsterna för budgetåret 1941/42 enligt från förlaget gjord
uppskattning sannolikt icke kunna beräknas uppgå till mer än 50,000 kronor.
» I

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förestående
titel till 50,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 63

Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. I skrivelse till
riksräkenskapsverket den 28 oktober 1940 har statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt för budgetåret 1941/42 uppskattat förevarande inkomster till
67,400 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna vid anstalten för nästkommande
budgetår till enahanda belopp som det i riksstaten för nu löpande budgetår
upptagna beloppet eller 70,000 kronor.

Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen. Enligt från handelsdepartementet
erhållna uppgifter beräknas inkomsterna å förevarande
inkomsttitel för budgetåret 1941/42 till 30,000 kronor. Avgifterna pläga avpassas
så, att inkomsterna därav motsvara utgifterna under tionde huvudtitelns
anslag till »Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen».

Mot den sålunda gjorda beräkningen har riksräkenskapsverket ej något att
erinra.

Inkomster vid statens provningsanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 1 november 1940 har statens provningsanstalt beräknat inkomsterna
vid anstalten till 420,000 kronor för budgetåret 1941/42. Provningsanstaltens
styrelse har i underdånig skrivelse den 29 augusti 1940 rörande beräkningen
av inkomsterna för nästkommande budgetår anfört bland annat följande:

»Till följd av de inträdande krigs- och krisförhållandena har visserligen
civila uppdrag inom byggnadsverksamheten ävensom från export- och impoxdhandeln
minskat, men i gengäld har anstalten i ökad grad tagits i anspråk av
föi-svarsväsendets olika grenar ävensom för civila uppdrag, framkallade av
handelsavspärrningen. ökningen av arbetsvolymen med därtill hörande inkomststegring
har överstigit den av arbetsvolymen betingade ökningen av
arbetslöner och omkostnader och även i det närmaste kunnat kompensera
de avsevärda utgiftsstegringar, som under året orsakats av höjd lönenivå,
luftskydd och militärinkallelser.

Den av Kungl. Majit fastställda staten för innevarande år 1940/41 förutsätter
en arbetsvolym, som vid oförändrad taxenivå motsvarar en inkomst av

400,000 kronor. För att kompensera den väntade höjningen av det av levnadskostnadstalet
beroende rörliga lönetillägget förordnade Kungl. Majit sedermera,
att provningsavgifterna enligt gällande taxa skulle tillsvidare fråix
den 1 juli 1940 till och med den 30 juni 1941 höjas med 10 procent.

Vad beträffar utsikterna för året 1941/42 är det för styrelsen vanskligt, att
under nuvarande ovissa förhållanden göra någon förutsägelse. Styrelsen anser,
att försiktigheten bjuder att icke räkna med så stor arbetsvolym som
under de gångna två åren och även något mindre än vad som beräknades för
innevarande år. Å andra sidan förutsätter styrelsen, att nuvarande taxelillägget
av 10 procent kommer att bestå även för nästa år och att anstaltens inkomst
för 1941/42 därför kan uppskattas till 420,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket, som anser anledning ej föreligga att vidtaga ändring
av det för nu löpande budgetår i riksstaten upptagna beloppet, beräknar
inkomsterna vid statens provningsanstalt för budgetåret 1941/42 till 400,000
kronor.

Ii4 Riksräkenskapsverkets inkomstbcräkaing för budgetåret 1941/42.

Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten. Från och med budgetåret
1940/41 har i riksstaten uppförts en ny inkomsttitel för inkomster vid flygtekniska
försöksanstalten, och har titelns avkastning för sagda budgetår beräknats
till allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1940 har flygtekniska
försöksanstalten framhållit, att årsinkomsterna icke läte sig beräknas med
någon tillförlitlighet, förrän någon tids erfarenhet vunnits. Vid förfrågan hade
flygförvaltningen och flygindustrien, vilka beräknades bliva anstaltens huvuduppdragsgivare,
angivit vissa belopp, som till storleksordningen skulle
kunna anses som sannolika värden å deras blivande beställningar av undersökningar
vid anstalten. Med stöd av dessa uppgifter beräknades inkomsterna
för budgetåret 1940/41 till 40,000 kronor och för budgetåret 1941/42 till

95,000 kronor.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande
titel för nästkommande budgetår till i avrundat tal 100,000 kronor.

Fyr- och båkmedel. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 15 november 1940 angående beräkningen av fyr- och båkmedel
anfört följande:

»Debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel har under budgetåret 1938/
39 uppgått till 3.8 miljoner kronor och under budgetåret 1939/40 till 3.9 miljoner
kronor. Under juli—oktober månader av innevarande budgetår har
uppbörden utgjort sammanlagt omkring 1 miljon kronor, medan under motsvarande
månader av nästlidna budgetår uppbörden belöpte sig till 1.4 miljon
kronor. De rådande förhållandena med avseende å sjötrafikens bedrivande
och varuimportens omfattning synas således hittills icke hava i större
grad inverkat på uppbördsbeloppens storlek. Vid sådant förhållande torde,
även om varuimporten under återstoden av innevarande budgetår och hela
nästinstundande budgetår gestaltar sig på sätt i det föregående beräknats,
för ett vart av budgetåren 1940/41 och 1941/42 kunna räknas med en bruttouppbörd
av fyr- och båkmedel av omkring 3 miljoner kronor.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis debiterade
uppbörden av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1935/36—1939/40
som det nu löpande budgetårets fem första månader.

Månad	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40	1940/41
		T	u s e n t a 1	kronor
Juli.................	329	343	398	335	337	368
Augusti.............		294	295	257	279	250
September...........	204	207	209	183	317	180
Oktober.............	203	222	190	198	453	156
November...........	178	180	190	212	449	126
December...........	175	136	159	197	328
Januari.............	500	450	519	538	405
Februari............	343	365	374	418	126
Mars...............	281	349	323	334	221
April...............	316	364	325	376	309
Maj................	330	381	334	397	297
Juni................	369	350	310	373	360

Summa 3,483 3,641 3,626 3,818 3,881

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 65

Med utgångspunkt från uppbördens storlek under juni—november månader
1940 har riksräkenskapsverket funnit sig kunna godtaga generaltullstyrelsens
beräkning av fyr- och båkmedel under innevarande budgetår till 3.0
miljoner kronor eller i medeltal för månad 250,000 kronor.

Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att inkomsttiteln fyr- och båkmedel
för budgetåret 1941/42 icke kommer att lämna lägre avkastning än under
innevarande budgetår, har — i överensstämmelse med generaltullstyrelsens
till synes försiktiga beräkning — för nästkommande budgetår beräknat
uppbörden av fyr- och båkmedel till 3,000,000 kronor.

Lotspenningar. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1940
har lotsstyrelsen lämnat nedanstående sammanställning över den månadsvis
redovisade inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1935/36—1939/40
samt de fem första månaderna av budgetåret 1940/41. I

Månad	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40	1940/41
			Tusental	kronor
Juli...............	210	241	276	235	276	410
Augusti...........	222	254	292	268	291	485
September.........	222	255	277	254	278	504
Oktober...........	253	285	296	264	481	535
November.........	283	319	324	292	943	606
December.........	302	333	325	321	1.035
Januari...........	296	296	331	312	1,329
Februari..........	259	240	266	287	884
Mars.............	191	207	191	218	198
April.............	207	209	220	229	330
Maj..............	191	219	205	225	364
Juni..............	242	264	225	262	495
Summa	2,878	3,122	3,228	3,167	6,904

I anslutning till sammanställningens uppgifter bär lotsstyrelsen angående
beräkningen av inkomsten av lotspenningar i skrivelsen anfört bland annat
följande:

»Vid bedömandet av siffrorna bör beaktas, att den för envar månad redovisade
inkomsten hänför sig om ej uteslutande så dock i alldeles övervägande
grad till trafiken närmast föregående månad.

Lotsningsfrekvensen, för vilken lotspenninginkomsten är ett uttryck, har
allt sedan krigsutbrottet hösten 1939 varit förhållandevis hög; de anförda
siffrorna för lotspenninginkomsten giva härav en tydlig bild. Av förhållanden,
som sammanhänga med krigsläget, med utlagda mineringar och med
de särskilda betingelser, varunder utrikeshandeln kunnat fortgå, har handelssjöfarten
och därmed lotsningsfrekvensen i våra farvatten visat stora växlingar,
särskilt så att trafikintensiteten inom olika kustområden och på olika
hamnar starkt varierat. Allt sedan försommaren 1940 bar dock den under de
olika månaderna inflytande lotspenninginkomsten uppvisat en viss stabilitet.
Härvid må emellertid beaktas, att enligt verkställd undersökning en avsevärd
del eller omkring en tredjedel av lotspenninginkomsten under senare
tid hänför sig till lotsning i den med hänsyn till rådande förhållanden sär Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nrl. Del 2. 5

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

skilt utprickade s. k. neutralitetsleden, en led som i betydande utsträckning
anlitas av sjöfart som eljest skulle framgå i fritt vatten utan biträde av lots.
Med beaktande av nu berörda förhållanden och med hänsynstagande till den
säsongmässiga nedgång i trafiken, vartill dess nuvarande sammansättning
och fördelning på olika kustområden ger anledning att räkna med, samt under
anlagande att mera väsentliga, den totala lotspenninginkomsten påverkande
förändringar i trafiken icke skola under den närmaste tiden göra sig
gällande, anser lotsstyrelsen, att lotspenninginkomsten, som för de fem första
månaderna av löpande budgetår uppgått till i runt tal 2,540,000 kronor,
kan för hela budgetåret 1940/41 uppskattas till omkring 5 miljoner kronor
eller samma belopp, vartill inkomsttiteln lotspenningar är upptagen i gällande
riksstat.

Vad angår budgetåret 1941/42 torde en beräkning av lotspenninginkomsten
vara mera vansklig. Därest exempelvis fredstillstånd skulle inträda, är
det antagligt att väsentliga förändringar skulle uppstå beträffande förutsättningarna
för sjöfartens bedrivande. Sannolikt skulle lotsningsfrekvensen
komma att på vissa håll minska och på andra åter öka. Det torde emellertid
få antagas att i sådant fall sammanlagda antalet lotsningar och därmed även
lotspenninginkomsten skulle avsevärt nedgå. Utgår man emellertid från att
de nu rådande, av kriget avhängiga förhållandena då alltjämt i huvudsak
fortbestå, synes med de osäkra utgångspunkter, som föreligga för frågans bedömande,
anledning för närvarande saknas till annat antagande än att lotsningsfrekvensen
skall förbli av ungefär samma omfattning som under nu löpande
budgetår. Från nu angivna utgångspunkter anser lotsstyrelsen därför,
att lotspenninginkomsten bör tillsvidare kunna jämväl för budgetåret 1941/42
uppskattas till 5 miljoner kronor.»

Med beaktande av att den sedan krigsutbrottet redovisade stora stegringen
av förevarande inkomsttitels avkastning helt är beroende av den av krigstillståndet
framkallade omläggningen av sjötrafiken, har riksräkenskapsverket
i enlighet med de allmänna förutsättningar rörande inkomstutvecklingen,
från vilka ämbetsverket vid sin inkomstberäkning utgått, i likhet med lotsstyrelsen
beräknat nettouppbörden av lotspenningar för budgetåret 1941/42
till 5,000,000 kronor.

Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. Av proposition nr 74 till
1940 års lagtima riksdag angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt
framgår, att departementschefen i likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket
vore av den uppfattningen, att anstaltens inkomster av verksamheten
framdeles borde redovisas under särskild inkomsttitel å riksstaten. Vid
sådant förhållande förutsätter riksräkenskapsverket, att från och med nästkommande
budgetår en ny inkomsttitel upptages å riksstaten avseende inkomster
vid statens skeppsprovningsanstalt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1940 har anstaltens
styrelse beräknat inkomsterna av provningsverksamheten till 50,000 kronor
för budgetåret 1941/42.

Mot denna beräkning har riksräkenskapsverket ej något att erinra.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. Patent- och registreringsverket
har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1940

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 67

uppskattat inkomsten av ifrågavarande avgifter för budgetåret 1941/42 till

1,800,000 kronor. Såsom patent- och registreringsverket framhållit måste den
gjorda beräkningen under nuvarande förhållanden anses mycket osäker.

Riksräkenskapsverket har ej något att erinra mot denna beräkning.

Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register. Enligt från Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna
å titeln för innevarande budgetår till 72,200 kronor och för budgetåret
1941/42 till 72,500 kronor.

I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna å förevarande
titel för budgetåret 1941/42 till 70,000 kronor.

Bidrag till försäkringsinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 1 november 1940 har försäkringsinspektionen meddelat, att inkomsterna
av bidrag till försäkringsinspektionen under innevarande budgetår enligt
verkställd beräkning komma att uppgå till 172,955 kronor. Försäkringsinspektionen
har vidare uttalat, att det icke syntes föreligga anledning antaga,
att inkomsterna för budgetåret 1941/42 skulle komma att understiga nämnda
belopp.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat inkomsttiteln bidrag
till försäkringsinspektionen för budgetåret 1941/42 till 175,000 kronor.

Vissa licensavgifter m. m. Den i riksstaten för innevarande budgetår uppförda
inkomsttiteln för handelslicensavgifter m. m. tillkom genom beslut vid
1939 års urtima riksdag för redovisning av licensavgifter, vilka inflyta i anledning
av krisorganens vex-ksamhet.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1940 har handelskommissionen
erinrat, att kommissionen i underdånig skrivelse den 24 september
1940 bland annat förklarat, att enligt kommissionens mening storleken
av de belopp, som i form av licensavgifter kunde beräknas inflyta
under nästkommande budgetår, för närvarande undandroge sig varje bedömande.
Beloppets storlek bleve beroende dels av exportens och importens
utveckling och dels av omfattningen av de export- och importförbud, vilkas
handläggning ankomme på kommissionen. Kommissionen konstaterar emellertid,
att den månatliga inkomsten under innevarande budgetår motsvarar
en årlig summa av omkring 1,150,000 kronor. Då möjlighet lär saknas att
bedöma storleken av kommissionens inkomster i fortsättningen, förordar kommissionen,
att desamma beräknas till nämnda belopp för ett vart av budgetåren
1940/41 och 1941/42.

Trafikkommissionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november
1940 erinrat, att fartygens resor i inrikes fraktfart belagts med licenser
först mot slutet av budgetåret 1939/40, samt framhållit, att de gångna
månaderna av innevarande budgetår varit ur frakt fartssynpunkt synnerligen
gynnsamma. Med ledning av hittills vunna erfarenheter beräknar kommis -

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

sionen uppbörden av licenser i dess verksamhet för vart och ett av budgetåren
1940/41 och 1941/42 till 120,000 kronor.

Livsmedelskommissionen har med hänsyn tagen till exportens nedgång i
skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 november 1940 uppskattat inkomsten
av de till dess verksamhetsområde hänförliga licensavgifterna till

15,000 kronor för innevarande budgetår och 12,000 kronor för budgetåret
1941/42.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså de till den hittillsvarande inkomsttiteln
för handelslicensavgifter m. m. hänförliga inkomsterna kunna för budgetåret
1941/42 beräknas till (1,150,000 + 120,000 + 12,000 =) 1,282,000
kronor.

Å denna inkomsttitel torde emellertid även böra redovisas vissa andra av
det nuvarande krisläget föranledda likartade inkomster. Enligt kungörelsen
den 1 november 1940 angående kontroll å vissa aggregat för drivande av förbränningsmotorer
medelst acetylengas, nr 927, skall bränslekommissionen
uppbära vissa avgifter för undersökningar och typbesiktningsbevis. Riksräkenskapsverket
får för sin del förorda, att dessa avgifter redovisas å samma
inkomsttitel som förenämnda licensavgifter. För beräkning av bränslekommissionens
ifrågavarande inkomster saknas ännu säkra hållpunkter.

Vidare skall sprängämnesinspektionen enligt kungörelsen den 1 augusti
1940 angående kontroll över tillverkningen och försäljningen av vissa lampor
och apparater för acetylengas, nr 756, likaledes uppbära vissa avgifter
för undersökningar och typbesiktningsbevis. I underdånigt utlåtande den 19
september 1940 hade riksräkenskapsverket föreslagit, att de avgifter, som inflyta
enligt sistnämnda kungörelse, från och med budgetåret 1941/42 skulle
tillgodoföras en å driftbudgetens inkomstsida för ändamålet uppförd titel.
Riksräkenskapsverket får nu föreslå, att under nästa budgetår även enligt
sistnämnda kungörelse inflytande avgifter tagas till uppbörd å förevarande
inkomsttitel.

Aven övriga i krisorganens verksamhet inflytande inkomster av här angiven
natur böra redovisas över riksstaten och tillgodoföras denna inkomsttitel.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket för sin del
förorda, att den hittillsvarande inkomsttiteln »Handelslicensavgifter m. m.»
i stället benämnes »Vissa licensavgifter m. m.» samt att inkomsten å denna
titel för budgetåret 1941/42 beräknas till i runt tal 1,300,000 kronor. III.

III. Folkpensionsavgifter.

Sedan bruttokostnaderna för folkpensioneringen från och med budgetåret
1936/37 upptagits till redovisning å budgeten hava inkomsterna av folkpensioneringsfonden
efter avdrag för det belopp som skulle användas för fondering,
20 miljoner kronor, redovisats å riksstatens inkomstsida under rubriken
»Bidrag från folkpensioneringsfonden». Å denna titel upptogos järn -

Riksriikenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. lii)

väl pensionsavgifterna till redovisning. Enligt beslut vid 1939 års urtima
riksdag skulle förenämnda fondökning inställas och inkomsterna i sin helhet
användas som tillskott till bestridande av statens utgifter för pensioneringsverksamheten.
Å berörda inkomsttitel redovisas alltså två helt
olika slag av inkomster, nämligen dels ränteavkastningen av folkpensioneringsfonden
och dels pensionsavgifterna. Dessa inkomster äro numera att
anse såsom inkomster för budgeten i dess helhet. Något direkt samband
mellan deras belopp och beräkningen av kostnaderna för folkpensioneringen
finnes icke. Frågan örn förändring av fondens kapitalbehållning bör
därför för framtiden betraktas som ett problem om reglering av statens förmögenhetsställning,
vilket måste bedömas oberoende av storleken av kostnaderna
för folkpensioneringen. Följaktligen borde fonden liksom övriga pensionsfonder,
på sätt riksräkenskapsverket inledningsvis föreslagit, rätteligen
redovisas bland statens kapitalfonder, varvid dess ränteavkastning på samma
sätt som inkomsterna av statens övriga pensionsfonder borde upptagas
under avdelningen inkomster av statens kapitalfonder. Pensionsavgifterna
däremot böra fortfarande anses såsom egentliga statsinkomster.

I en med skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 november 1940 av
pensionsstyrelsen överlämnad promemoria anföres i fråga örn beräkningen
av förevarande inkomster följande:

»Folkpensioneringsfonden uppgick den 30 juni 1940 till 787 miljoner kronor,
vid vilket belopp den kan antagas förbliva under den närmaste framtiden.

Vad ränteavkastningen beträffar utgjorde densamma under budgetåret
1939/40 något över 30.2 miljoner kronor. På grund av den räntestegring som
inträtt torde man kunna räkna med en något högre avkastning under budgetåren
1940/41 och 1941/42. Då de belopp som kunna omplaceras till högre
ränta äro relativt små, torde dock stegringen bliva relativt mindre betydande.
Enligt vad som nu är möjligt att överskåda torde ränteavkastningen för
vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42 kunna uppskattas till omkring
30.5 miljoner kronor.

Summan av påförda pensionsavgifter utgjorde år 1939 51.4 miljoner kronor
och år 1940 — enligt en av statistiska centralbvrån lämnad preliminär
uppgift — c:a 53.5 miljoner kronor. Summan av de pensionsavgifter, som
komma att påföras år 1941, uppskattas med ledning härav förslagsvis till
53 miljoner kronor.»

Under antagande av ett påfört avgiftsbelopp av 53 miljoner kronor har
pensionsstyrelsen gjort vissa kalkyler rörande de pensionsavgiftsbelopp,
som kunna förväntas inflyta under innevarande och nästkommande budgetår.
Med stöd härav bar styrelsen beräknat, alt under innevarande budgetår
i pensionsavgifter komma att inflyta omkring 40 miljoner kronor och
under nästkommande budgetår omkring 43.5 miljoner kronor.

I likhet med pensionsstyrelsen anser riksräkenskapsverket, att man vid beräkningen
av de under budgetåret 1941/42 inflytande pensionsavgifterna bör
räkna med viss nedgång av inflytandeprocenten. Ämbetsverket förutsätter
dock, att nedgången knappast blir så stor som pensionsstyrelsen förutsatt.

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkning bör det av styrelsen angivna beloppet
kunna höjas med 1.5 miljon kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket, som i det
följande återkommer till beräkningen av överskottet å folkpensioneringsfonden,
förorda, att i stället för den hittillsvarande titeln för bidrag från folkpensioneringsfonden
införes en ny titel för redovisning av pensionsavgifterna
benämnd »Folkpensionsavgifter» samt att inkomsterna å denna titel för
budgetåret 1941/42 beräknas till i runt tal 45,000,000 kronor.

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel. Enligt av riksräkenskapsverket från Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel
för budgetåren 1940/41 och 1941/42 till respektive 2,368,000 och 2,340,000
kronor. Under budgetåret 1939/40 uppgick uppbörden å denna titel till
2,640,992 kronor. Under sommarmånaderna och hösten 1940 hava bötesmedlen
visat sjunkande tendens.

Riksräkenskapsverket, som dock anser att någon större nedgång av uppbördssiffrorna
icke är att förvänta under den närmaste framtiden, har beräknat
inkomsterna av bötesmedel för budgetåret 1941/42 till 2,500,000 kronor.

Totalisatormedel. Inkomsten av totalisatormedel, som under budgetåret
1938/39 nådde sitt hittillsvarande maximum med 1.47 miljon kronor, laar under
budgetåret 1939/40 minskats till 1.27 miljon kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1940 har lantbruksstyrelsen
meddelat, att styrelsen i sin underdåniga skrivelse angående anslag
för budgetåret 1941/42 till stuteri väsendet beräknat statens inkomst av totalisatormedel
under budgetåret 1941/42 till 1,200,000 kronor.

Riksräkenskapsverket, som förutsätter att inkomsterna av totalisatormedel
komma att visa fortsatt nedgång, har icke ansett sig böra beräkna inkomsten
för budgetåret 1941/42 till högre belopp än det i riksstaten för innevarande
budgetår upptagna eller 1,000,000 kronor.

Tipsmedel. Ifrågavarande inkomster, som hittills redovisats under titelbeteckningen
»inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar», utgöra av aktiebolaget
Tipstjänst till statsverket inlevererade överskottsmedel, överskottet
av bolagets rörelse under ett verksamhetsår, vilket sammanfaller med det
statliga budgetåret, inlevereras till statsverket under det nästföljande budgetåret.
Under innevarande budgetår hava till statsverket inlevererats 6,999,662
kronor mot 15,747,778 kronor under budgetåret 1939/40.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1940 har aktiebolaget
Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under räkenskapsåret 1940/41
— för inleverans till statsverket under budgetåret 1941/42 — approximativt
torde kunna beräknas till 5 miljoner kronor. Härvid har totala antalet täv -

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 71

lingsveckor beräknats till 40 samt medelomsättningen till 400,000 kronor

per tävlingsvecka. _

Riksräkenskapsverket, som förordar att inkomsttiteln för framtiden benämnes
»Tipsmedel», har under nu rådande förhållanden funnit sig böra
godtaga aktiebolagets till synes försiktiga förslag att beräkna inkomsttiteln
till 5,000,000 kronor.

Lotterimedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1940
har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget beräknar att
kunna under budgetåret 1940/41 inleverera ett belopp av i runt tal 17 miljoner
kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar
budgetåret 1941/42 finner bolaget skäl icke föreligga att uppskatta motsvarande
belopp vare sig till högre eller lägre belopp än det, varmed inkomsttiteln
är upptagen i nu gällande riksstat, eller 16 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som utgår från att även hithörande inkomster
komma att minskas, har beräknat lotterimedel för budgetåret 1941/42 till
i avrundat tal 15,000,000 kronor.

Övriga diverse inkomster. Rudgetåret 1939/40 redovisades å denna titel
11,120,439 kronor, varav emellertid 7,582,057 kronor avsago i anspiåk tagen
del av skatteutjämningsmedlens fond. För budgetåret 1941/42 har riksräkenskapsverket
beräknat de olika under denna titel redovisade inkomsterna
på följande sätt.

Fullföljdsavgifter och expeditionsavgifter kunna med ledning av inkomsterna
under det senaste budgetåret beräknas till respektive 60,000 och 250,000
kronor.

Inkomsterna av indragna sportler hava av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
för innevarande och nästkommande budgetar beräknats till
respektive 874,000 och 876,000 kronor. För nästkommande budgetår beräknar
riksräkenskapsverket inkomsten av indragna sportler till 875,000
kronor.

Avbetalningar å belopp, som till statsverket förskjutits för avlösning av
frälseskatteräntor, hava under budgetåret 1939/40 uppgått till 85,470 kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar denna inkomst till 100,000 kronor.

Prästerskapets till statsverket indragna tionde bör enligt kammarkollegiets
och statskontorets underdåniga skrivelse den 21 mars 1934 angående
påskyndat avskrivande av denna objektskatt å fast egendom för budgetåret
1941/42 beräknas till 225,000 kronor.

Från sluteriväsendets fond tillfördes förevarande inkomsttitel under budgetåret
1939/40 215,000 kronor. Under innevarande budgetår avses 1,000,000
kronor skola tagas i anspråk från nämnda fond. Huruvida något motsvarande
belopp kan av totalisatormedlen disponeras även under budgetåret
1941/42 undandrager sig riksräkenkapsverkets bedömande.

Övriga under denna titel redovisade inkomster bruka tran ar till ar utvisa
starka växlingar. Under budgetåret 1939/40 uppgingo dessa inkomster till

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

1,534,567 kronor. Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna uppskatta
denna inkomst för nästkommande budgetår till 1,500,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket för budgetåret
1941/42 beräknat inkomsttiteln övriga diverse inkomster till (60,000 +

250,000 + 875,000 + 100,000 + 225,000 + 1,500,000 =) 3,010,000 kronor
eller i avjämnat tal 3,000,000 kronor.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för postverket för den senaste 10-årsperioden
framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Räken- skapsår	Den	egentliga post-rörelsen	Till- skott från post- spar- banken	Budget- år	Drift- över- skott	Till- skott från post- spar- banken	Summa	Inleve-rerat till stats-verket	Beräk-nat i riks-staten
Inkom- ster	Drift- kost- nader	Över- skott
1929...	75.02	60.41	14.61	_	1929/30 ..	15.06		15.06	14.61	14.50
1930...	77 87	62.62	15.25	—	1930/31 ..	15.72	—	15.72	15.25	13.20
1931...	78.-6	64.14	14.62	—	1931/32 ..	13.20	—	13.20	14.62	15.00
1932...	77.97	64.81	13.16	—	1932/33 ..	12.04	—	12.04	13.16	13.50
1933...	76.75	64.21	12.54	4.00	1933/34 ..	13.76	4.00	17.75	16.54	15.50
1934...	8'' 1.3.3	66.20	14.13	5.00	1934/35 ..	15.93	5.oo	20.93	19.13	17.50
1935...	84.37	6?.4 5	16.92	3.00	1935/36 ..	17.74	3.o0	20.74	19.92	18.50
1936...	89.35	71.36	17.99	3.00	1936,37 ..	18.52	3.00	21.52	20.99	20.00
1937...	93.(11	76.76	16.25	2.00	1937/38 ..	15.27	2.00	17.27	18.25	18.00
1938...	98.74	82.40	16.34	0.50	1938/39 ..	16.29	0.50	16.79	16.S4	13.00
1939...	103.67	88.42	15.25	2.50	1939/40 ..	12 00	2.50	14.50	17.75	16.00

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 18 november 1940
med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse,
som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1941/42, anfört följande:

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaget
till 14 miljoner kronor, vari ingå vinstmedel från postsparbanken avseende
år 1939 med ett belopp av 4.13 miljoner kronor.

Förnyade, på hitintills kända förhållanden grundade beräkningar rörande
postverkets driftresultat under år 1940 utvisa, att verkets såväl inkomster
som driftkostnader torde bliva större än tidigare angivits. Vad inkomsterna
angår, är detta huvudsakligen beroende på, att postverket tillförts en förhållandevis
stor ersättning för befordran dels av militärbrev till och från den
i försvarsberedskap liggande militären dels av posten från de statliga kristidsorganen.
Utgifterna hava ofrånkomligen påverkats av det rådande tidsläget.
I främsta rummet har anslagsposten rörligt lönetillägg ökats på grund
av de höjda levnadskostnaderna, vilka även medfört ökade kostnader för
poststationer, lant- och lådbrevbäring m. m. Inkallelser i stor utsträckning av
postpersonal till beredskapstjänst samt till tjänstgöring vid fältposten hava
även medfört ökade lönekostnader, då ersättare för de sålunda upptagna
måst förordnas. Den höjda prisnivån har även medfört andra kostnadsök -

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 73

ningar. Postverkets inkomster, frånsett postsparbankens vinstmedel, torde,
så vitt nu kan bedömas, för innevarande år komma att uppgå till 108.6 miljoner
kronor. Mot detta belopp svara utgifter, vilka, i den mån de nu kunna
överskådas, torde belöpa sig till 97 miljoner kronor. Överskottet av poströrelsen
för år 1940 skulle alltså, om beräkningarna visa sig hållbara, uppgå
till 11.6 miljoner kronor.

Av överskottet för år 1940 hava 3.6 miljoner kronor inlevererats till statskassan
under budgetåret 1939/40. Återstoden, omkring 8.1 miljoner kronor,
torde jämte 3.6 miljoner kronor av 1941 års överskott kunna tillföras statskassan
under budgetåret 1940/41. Härtill skulle komma 4.13 miljoner kronor,
utgörande postsparbankens vinstmedel för år 1939. Hela det statskassan
för sistnämnda budgetår tillkommande beloppet beräknas alltså komma
att uppgå till omkring 15.7 miljoner kronor.

Vid beräkning av det inkomstöverskolt av postverkets rörelse, som skulle
kunna upptagas i riksstaten för budgetåret 1941/42, har generalpoststyrelsen
i likhet med tidigare tillämpat förfaringssätt grundat beräkningen på
postverkets driftresultat under kalenderåret 1941. Då det ekonomiska resultatet
av postverkets verksamhet i hög grad är avhängigt av rådande konjunkturer
inom affärslivet och prisförhållandena, är det i nuvarande tidsläge
givetvis icke möjligt att beräkna överskottet med någon större grad av tillförlitlighet.
Därest vårt land jämväl under nästinstundande år kommer att
vara avspärrat från handelsförbindelser med vissa länder, med vilka det tidigare
haft ett livligt varuutbyte, torde detta komma att ytterligare menligt inverka
icke endast på den utrikes utan även på den inrikes poströrelsen. Men
även om nu pågående krig skulle sluta under innevarande eller nästa år, lärer
man ändock icke kunna räkna med sådan återhämtning, att densamma skulle
komma att nämnvärt inverka på poströrelsen.

I nedanstående tabell finnas upptagna de inkomstbelopp, som med nyss angivna
utgångsläge beräknas inflyta under år 1941. För jämförelse innefattar
tabellen jämväl inkomsterna för år 1939 samt de inkomster, som väntas inflyta
under innevarande år.

Inkomsttitel	Verkliga inkomster	Beräknade	inkomster
år 11*39 kronor	år 1940 kronor	år 1941 kronor
Frankoteckensuppbörd ............................	78,346,570	81,400,000	78.000,000
Inkomster i tidningsrörelsen........................	9,603,314	9,150,000	8,7i 10,000
Inkomst av postgirorörelsen........................	5,692,625	7,700,000	8,650,1100
Ersättning från postsparbanken....................	5,16.i,095	5,400,000	5,975.000
Övriga inkomster av inrikes rörelsen ..............	460,124	450,000	450,000
Ersättning flir			1,400,000
kronoskatteuppbörden på landsbygden............	1,106.000	1,395.000
försäljning av stalsstämplar......................	157,500	160,000	165,000
centralupphandlingen av papper m. m. för övriga	54,547	60.000	50,000
statsmyndigheter..............................
utbetalning av folkpensioner ....................	1,092,765	835,0* ''0	900,000
försäljning av radiolicenser......................	157,913	170.000	175.0U0
försäljning av premieobligationer.................	—	600.000	—
	1,267,063	1,000.000	550.000
Ränta å postverkets förnyelsefond..................	373.307	330,000	385.000
Summa	103,676,823	108,650,000	105,400,000
Postsparbankens vinstmedel för räkenskapsåren 1938, 1939 oell 1940, inlevererade eller att inlevereras			2,600,000
under budgetåren 1939/40, 1910/41 resp. 1941/411 ..	2,500,000	4,130,000
Tillhopa	106,176,823	112,780,000	108,000,000

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Beträffande de inkomstposter, som förete mera anmärkningsvärda sänkningar
för år 1941, får generalpoststyrelsen framhålla följande.

Frankoteckensuppbörden, vilken representerar ungefär tre fjärdedelar av
postverkets sammanlagda inkomst, utgöres till väsentlig del — under normala
förhållanden till cirka 90 procent — av medel, som inflyta för försålda
frankotecken samt av avgifter för frankostämpling och masskorsband. Under
innevarande års tre första kvartal har denna del av frankoteckensuppbörden
i jämförelse nied nästföregående år visat nedgång med icke mindre
än omkring 1.8 miljon kronor, motsvarande under första kvartalet 1.5 procent
samt under andra och tredje kvartalen 4.5 procent. Denna minskning har
emellertid mer än uppvägts av den ersättning, tillhopa 4.6 miljoner kronor,
sorn influtit för befordran dels av militärbrev till och från den i försvarsberedskap
liggande militären dels av post från de statliga kristidsorganen.
Då tiel finnes skäl antaga, att frankoteckensförsäljningen samt inkomsterna
av frankostämpling och masskorsband jämväl under nästa år skall förete
minskning samt då inkomsterna för befordran av militärbreven och från
kristidsorganisationerna icke torde böra beräknas till högre belopp, än som
inflyter under år 1940 för dessa, anses frankoteckensuppbörden under år
1941 böra upptagas till 78 miljoner kronor eller 3.4 miljoner kronor mindre
än det för innevarande år beräknade beloppet.

Inkomsterna i tidningsrörelsen äro till stor del beroende av tidningarnas
årsvikt. Då postavgifterna vid postabonnemang å tidning under nästinstundande
år beräknas bl. a. på tidningens sammanlagda vikt under tiden 1 oktober
1939 30 september 1940 och då åtminstone de större tidningarnas vikt

avsevärt nedgått under sagda tid, torde böra räknas med en inkomstminskning
beträffande de postabonnerade tidningarna av cirka 0.3 miljon kronor.
Inkomsterna för befordran av utgivarkorsband och tidningsbilagor beräknas
jämväl nedgå, nämligen med omkring 0.15 miljon kronor.

Postverkets inkomster av utrikes rörelsen kunna under rådande förhållanden
icke ens tillnärmelsevis beräknas. Fördenskull vågar generalpoststyrelsen
icke upptaga dessa till högre belopp än 550,000 kronor.

Postsparbankens vinst för innevarande år beräknas uppgå till 2.6 miljoner
kronor. Generalpoststyrelsen vill, i nuvarande tidsläge, icke ifrågasätta annat,
än att hela denna vinst tages i anspråk för statsregleringen och sålunda
inräknas i postverkets överskott för budgetåret 1941/42.

Mot här ovan upptagna sammanlagda inkomstsumma av 108 miljoner kronor
svara de utgifter, vilka i samtidigt härmed avgivet förslag till driffkostnadsstat
lör år 1941 upptagits till 99 miljoner kronor. Inkomstöverskottet
kan alltså beräknas till 9 miljoner kronor.

De här gjorda beräkningarna äro och måste uppenbarligen under rådande
förhållanden vara synnerligen osäkra. Vid försämring av det handels- och
utrikespolitiska läget kan det bliva nödvändigt att verkställa helt nya beräkningar,
därvid måste tagas under övervägande, huruvida och i vad mån inkomsterna
kunna ökas genom portohöjningar och utgifterna beskäras genom
extra ordinära inskränkningar i postanordningarna.

Under förutsättning att icke sådana förhållanden inträffa, att generalpoststyrelsen
ej kan under perioden april—juni 1942 disponera över erforderliga
överskottsmedel av sistnämnda års rörelse för leverans till statskassan, skulle
med tillämpning av det hittillsvarande förfaringssätt i fråga om överskottsmedlens
inleverering, som närmare utvecklats i styrelsens underdåniga skrivelse
den 14 november 1939 angående beräkning av postverkets inkomstöverskott
för budgetåret 1940 41, under budgetåret 1941/42 kunna, om de nu
gjorda beräkningarna i övrigt visa sig hållbara, inlevereras 6.4 miljoner kro -

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 75

lior överskott av postverkets rörelse ävensom 2.6 miljoner kronor av postsparbankens
vinstmedel eller tillhopa 9 miljoner kronor.

I anslutning till vad ovan anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet
av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1941/42
upptages till nio miljoner kronor.»

Enligt postverkets räkenskaper för år 1939 och generalpoststyrelsens förestående
beräkningar för åren 1940 och 1941 skulle postverkets bokförda respektive
beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren
1939—1941 kunna sammanföras sålunda (miljoner kronor):

Inkomster ....................... Utgifter.........................	1939 Enligt bokslutet ........... 103 68 ........... 88.42	1940 Beräknat 108.65 97.09	1941 Beräknat 105.40 99.00
Överskott 15.26	11.56	6.40
Tillkommer: Leverering från postsparbanken .. .	........... 2.50	4.13	2.60
	Summa 17.7 6	15.69	9.oo

överskottet av den egentliga poströrelsen under år 1941 har sålunda beräknats
komma att nedgå med 5.16 miljoner kronor. Minskningen är främst
att hänföra till en beräknad nedgång av inkomsterna men ock till ökning
av utgifterna.

Vid beräkningen av inkomsterna för år 1941 har generalpoststyrelsen utgått
från att det nuvarande handelspolitiska läget kan komma att menligt påverka
icke endast den utrikes utan även den inrikes poströrelsen. Styrelsen
har sålunda räknat med en betydande minskning av inkomsttillflödet i förhållande
till år 1940. Riksräkenskapsverket har för sin del ansett, att inkomsterna
av frankoteckensuppbörden och tidningsrörelsen kunna upptagas till
högre belopp än det av generalpoststyrelsen beräknade. Ämbetsverket förutsätter
härvid, att postverket även under år 1941 kommer att tillföras en förhållandevis
stor ersättning från statsverket för tjänstepost och militärbrev:

Generalpoststyrelsens beräkning av utgifterna för år 1941 är uppgjord under
förutsättning att det rörliga tillägget å lönerna skall utgå efter 15 procent.
Sedan frågan om kristillägg till statstjänstemän nu underställts riksdagens
prövning, har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med högre avlöningskostnader
än de av styrelsen antagna.

Därest inkomsterna av frankoteckensuppbörden för kalenderåret 1941
uppskattas till cirka 80 miljoner mot av generalpoststyrelsen beräknade 78
miljoner kronor och hänsyn tages till kostnadsökningen på grund av kristillägg
åt postverkets tjänstemän, skulle överskottet för nästkommande budgetår
kunna uppskattas till i runt tal 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har i anslutning härtill beräknat inkomsten av postverket för budgetåret
1941/42 till 10,000,000 kronor.

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Telegrafverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för telegrafverket för den senaste 10-årsperioden framgå
av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Räkenskapsår	Inkom- ster	Drift- kost- nader	Över- skott	Budgetår	Över- skott	Inleve-rerat till stats-verket	Beräk-nat i riks-staten
1929 ............	94.14	71.24	22.90	1929/30 ..........	26.10	23.40	21.00
1930 ............	98.43	73.32	25.11	1930/31 ..........	24.69	26.11	23.00
1931 ............	101.55	75.32	26.23	1931/32 ..........	25 73	26.48	23.50
1932 ............	102.64	75.22	27 42	1932/33 ..........	29.59	28.17	25.00
1933 ............	104.16	74.08	30.08	1933/34 ..........	33 80	30.83	26.50
1934 ............	107.98	73 86	34.12	1934/35 ..........	34.76	36.37	31.00
1935 ............	113.41	78.15	35.26	1935 36 ..........	35 08	36.26	33.00
1936 ............	120.88	85.21	35.67 I	1936/37	36 84		35 00
1937 ............	131.31	96.23	35.08	1937/38 ..........	34.09	32.58	34.00
1938 ............	140.08	105.84	34.24	1938/39 ..........	37.73	36.24	35.00
1939 ............	152.95	115.82	37.13 [	1939/40 ..........	37.51	37.13	34.00 j

I underdånig skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen avgivit
förslag i fråga om beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets
rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1941/42. Styrelsen
har i skrivelsen anfört följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras stegring under senaste
tioårsperioden framgå av efterföljande tablå:

År	Kronor	ö k n i absolut i	n g procent
1930...........		4.290,198	4.6
1931...........		3,115,678	3.2
1932...........		1,093 913	1.1
1933...........		1,513,083	1.5
1934...........		3,823,131	3.7
1935...........		5 434,371	5.0
1936...........		7,462.379	6 6
1937...........		10.440,225	8.6
1938...........		8,759,287	6.7
1939...........		12,875,530	9.2

För år 1940 beraknar telegrafstyrelsen enligt närslutna bilaga inkomsterna
till omkring 161,500,000 kronor, innebärande en ökning från år 1939
med 8,548,000 kronor eller med 5.6 procent.

Vid beräkningen av inkomsterna för år 1941 har telegrafstyrelsen utgått
ifrån förutsättningen, att vårt lands nuvarande handelspolitiska avspärrning
västerut kommer att bestå samt att denna avspärrning tillsammans med
beräknad minskning i svenska statens krigsmaterielbeställningar kommer
att föranleda försämrade inhemska konjunkturer. Med hänsyn emellertid
till att statsmakterna äro förberedda på den risk för arbetslöshet, som detta
läge kan förorsaka, har telegrafstyrelsen ansett sig kunna förutsätta, att en
i så hög grad minskad sysselsättning i landet icke skall komma att uppstå,
att detta kommer att få alltför kraftig inverkan på omfattningen av verkets
rörelse. Man torde emellertid i nuvarande läge ha anledning räkna med

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 77

att den ökning inom olika delar av telegrafverkets verksamhetsområden,
som normalt brukar förekomma år från år, för år 1941 i varje fall skall bli
mindre än under de sista åren.

Med ovanstående förutsättningar har telegrafstyrelsen beräknat inkomsterna
för år 1941 till 164,400,000 kronor, motsvarande en ökning från innevarande
år med 2,900,000 kronor eller med 1.8 procent.

Driftkostnaderna för år 1940 fastställdes av Kungl. Maj:t den 22 december
1939 till sammanlagt 120,730,000 kronor. Härtill skola läggas de belopp,
som enligt beslut av 1939 års urtima samt av 1940 års lagtima och urtima
riksdagar skola utgå av telegrafverkets driftsmedel för luftskyddsanordningar
m. m. vid telegrafverket. Sammanlagt hava av driftsmedel för detta
ändamål anvisats 1,810,000 kronor, avseende budgetåren 1939/40 och 1940/
41, varav cirka 269,000 kronor blevo redovisade under kalenderåret 1939,
medan återstoden eller 1,541,000 kronor till större delen torde komma att
förbrukas under innevarande år. De sammanlagda beräknade driftkostnaderna
skulle alltså för år 1940 utgöra 122,271,000 kronor, under det att de
verkliga kostnaderna för året synas komma att bliva 123,080,000 kronor,
ökningen utöver det beräknade beloppet förklaras helt av de till följd av
levnadskostnadernas stegring ökade utgifterna för rörligt tillägg och dyrtidstillägg.

I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1941, som
samtidigt härmed avges, och vari telegrafstyrelsen utgått från antagandet,
att inga mera avsevärda prishöjningar skola inträda efter tidpunkten för beräkningarnas
avgivande, samt från förutsättningen, att nuvarande maximering
av rörligt tillägg och dyrtidstillägg blir bestående, hava driftkostnaderna
blivit beräknade till sammanlagt 126,785,000 kronor.

Överskottet av telegrafverkets rörelse har under de senaste tio åren
utgjort:

År	Kronor	Procent av i medeltal disponerat kapital1
1930..............	........... 25,114.156	7.57
1931..............	............ 26,232,725	7.68
1932..............	........... 27.416,888	7.70
1933..............	............ 30,078,422	8.31
1934..............	............ 34 118,470	9.16
1935..............	............ 35,255.733	9.io
1936..............	............ 35.667,816	8.87
1937..............	............ 35,082.703	8.11
1938..............	............ 34,238 840	8.08
1939..............	............ 37,126,457	8.07

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader samt
förhandsberäkningar rörande den sannolika storleken av det i medeltal disponerade
kapitalet skulle överskottet för åren 1940 och 1941 utgöra:

År

1940

1941

Kronor

38.420.000

37.615.000

Procent av i medeltal
disponerat kapital

7.84

7.42

1 Från och med är 1938 enligt ändrade beräkningsgrunder.

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Under antagande att telegrafverkets överskott under första halvåret 1942,
såvida intet oförutsett inträffar, kommer att bliva något större än under
första halvåret 1941, har styrelsen för budgetåret 1941/42 ansett sig kunna
räkna med ett överskott av cirka 38,000,000 kronor.»

I den uti skrivelsen åberopade bilagan har telegrafstyrelsen angivit telegrafverkets
inkomster för åren 1939—1941 sålunda, i tusental kronor:

Telefoninkomster: Inträdes-, anläggnings- och abonnemangs-	1Ö39	1940 beräknat	1941 beräknat
avgifter............................	77.514	82,350	84,900
Sam talsavgifter........................	51,899	53,950	54,100
T elegrafinkomster........................	9,233	9,650	9,250
Radioinkomster:
Radiolicensavgifter.....................	13,151	14,400	15,000
Radioabonnemangsavgifter m. m.........	1,155	1,150	1,150
Summa	152,952	161,500	164,400

Telegrafstyrelsen har vid upprättandet av förestående beräkningar bland
annat utgått från dels att inga mera avsevärda prishöjningar skulle inträda
efter tidpunkten för beräkningarnas avgivande, dels att nuvarande maximering
av rörligt tillägg skulle bliva bestående. Sedan förslag om kristillägg åt
statstjänstemännen nu framlagts, torde man böra räkna med, att driftkostnaderna
kunna överstiga det av styrelsen här beräknade beloppet. Tillika
torde man kunna förutsätta, att prisnivån kan komma att undergå ytterligare
stegring.

Riksräkenskapsverket anser sig därför icke böra beräkna inkomsten av
telegrafverket för budgetåret 1941/42 till högre belopp än 36,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för statens järnvägar för den senaste 10-årsperioden
framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Räkenskapsår	Inkoms- ter	Drift- kost- nader	Över- skott	Budgetär	Över- skott	Inleve-rerat till stats-verket	Beräk-nat i riks-staten
1929 ............	210.76	161.49	49.27	1929/30 ..........	47.98	46.85	40.00
1930 ............	201.89	157 68	44.21	1930/31 ..........	34.26	36.90	36.00
1931 ............	181.46	156.87	24.59	1931/32 ..........	13 05	15.87	26.00
1932 ............	166.30		12.85	19.32/33 ......	11 63	1 1 85	17 75
1933 ............	166.29	150.32	15.97	1933/34 ..........	23.7 3	4.15	3.00
1931 ............	1*3.80	155.20	28.60	19.34/35 ..........	35.96	36.86	12 00
1935 ............	196.tff>	161.58	35.08	1935 36 ..........	35.24	40.4 5	26.00
19.36 ............	211.35	172.17	39.18	1936 37 ..........	49 08	52 27	36.00
1937 ............	239.65	190 97	48.68	1937/38 ..........	42.73	38 02	30.00
1938 ............	250.51	204.84	45.67	1938 39 ..........	50.07	44.82	35.00
1939 ............	283.33	211.63	71.70	1939/40 ..........	91.08	92.00	40.00

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 79

Järnvägsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 2 december 1940 med
förslag till beräkning av den behållna inkomst av statens järnvägar, som bör
upptagas i riksstaten för budgetåret 1941/42, anfört bland annat följande:

»Till en början torde härvid få lämnas en sammanställning rörande dels
bokförda inkomster, utgifter och överskott under åren 1937—1939 samt under
tiden september 1939—augusti 1940, d. v. s. den på krigsutbrottet närmast
följande tolvmånadersperioden, dels beräkningsbara inkomster, utgifter
och överskott under innevarande kalenderår, för vilket månadsresultaten
hittills äro kända till och med oktober.

År 1937 År 1938 År 1939 Sept 1939~ ..År ,.1949

aug. 1940 (berakn.)

Persontrafik .................... Post........................... Godstrafik inkl. lapplandsmalm .... Övriga inkomster................	82.1 9.4 145.3 2.7	87.4 9.8 150 o 3.3	94 7 9.9 174.3 4.3	106.7 9.8 210.7 4.2	120 10 218 4
Summa	239.5	250 5	283.2	331.4	352
Utgifter.........	190.8	204.8	211.5	236.8	262
Överskott ......	48.7	45.7	71.7	94.6	90

Sammanställningen utvisar, att inkomsterna av såväl person- som godstrafik
undergått en fortsatt stegring. Bland orsakerna härtill i vad gäller
liden närmast efter krigsutbrottet i september 1939 må nämnas de omedelbart
därefter uppkomna transportsvårigheterna till sjöss — särskilt minspärren
i södra Öresund — varigenom sjöfarten i stor utsträckning kom
att överflyttas från östersjöhamnar till västkusthamnar för vidare befordran
av godset å järnväg, de ungefär samtidigt vidtagna restriktionerna i tilldelningen
av motorbränsle, vilka medförde en kraftig inskränkning i biltrafiken
och en överflyttning av en stor del av denna till järnvägarna, samt ökade
transporter dels för försvarsberedskapen och dels till följd av omfattande
lagringsköp. Under inverkan av dessa särskilda förhållanden blev 1939 i ekonomiskt
hänseende ett nytt rekordår för statens järnvägar med ett överskott
av 71.7 miljoner kronor.

Under de första månaderna av år 1940 steg trafiken ytterligare och långt
mer än som motsvarade den normala säsongvariationen, huvudsakligen som
följd av den då rådande stränga kylan och den långvariga isblockaden, vilken
praktiskt taget fullständigt lamslog sjötrafiken på Östersjön och medförde
en koncentrering av utrikeshandeln till västkusthamnarna, varigenom
järnvägarna fingo förmedla större delen av vår import och export. Till statsbanorna
överflyttades under samma tid en betydande del av kustsjöfartens
transporter ävensom — till följd av den successiva skärpningen av bensinrestriktionerna
— en allt större del av biltrafikens transportarbete. På grund
av dessa och andra samverkande förhållanden uppnådde järnvägstrafiken
under 1940 års första kvartal en ny rekordnivå.

I och med den i april inträdda handelsavspärrningen uppkom ett väsentligt
ändrat läge, i det alt utrikeshandeln västerut och västerifrån därigenom
praktiskt taget stoppades, vilket vållade en kraftig minskning i transporterna
av export- och importgods. Importspärren medförde även indirekt en
minskning i transportvolymen lill följd av att vissa industrier av brist på
importerade råvaror måste nedskära sin produktion. Den redan före avspärrningskrisen
inträdda minskningen i transporterna av byggnadsväg- lort -

30 Riksräkenskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

satte dessutom i ökad takt. Då transporterna av de egentliga export- och
importvarorna samt byggnadsvarorna under normala förhållanden tillföra
statens järnvägar en betydande trafikinkomst, är det givet, all nyss berörda
omständigheter i hög grad påverkat inkomstgivningen. Trots detta och de
alltjämt stegrade driftutgifterna komma statens järnvägar emellertid såsom
framgår av ovan anförda uppgifter att för innevarande kalenderår redovisa
elt mycket tillfredsställande ekonomiskt resultat, tack vare den beskurna
biltrafiken, omfattande transporter för försvarsberedskapen samt den fr. o. m.
den f juli 1940 genomförda provisoriska taxehöjningen. I detta sammanhang
torde jämväl böra nämnas, att de anpassningsåtgärder av olika slag
inom näringslivet, sorn nödvändiggjorts av avspärrningen och det nuvarande
politiska läget, medfört även åtskilliga andra transportuppgifter för statsbanorna
än de nyss berörda, exempelvis transporter av bränsleved samt ved
och träkol för gengasdrift.

Efter denna korta redogörelse för föregående och innevarande års ekonomiska
förhållanden skall järnvägsstyrelsen i det följande söka verkställa
en uppskattning av inkomstgivningen under nästkommande kalender- och
budgetår. Det ligger i sakens natur och torde därför knappast behöva särskilt
betonas, att en sådan beräkning på grund av det rådande ekonomiska
och politiska läget mäste bliva mycket osäker. Dels saknas nämligen hållpunkter
för bedömande av den i april inträdda avspärrningskrisens längd
och fortsatta verkningar på näringsliv och folkförsörjning, dels torde det
icke vara möjligt att ännu bedöma, i vad mån igångsatta eller planerade
tillverkningar av ersättningsvaror ävensom arbeten för anläggningar m. m.
till stärkande av vår försvars- och försörjningsberedskap på längre sikt kunna
förmå bidraga lill att upprätthålla produktionen och sysselsättningen på
en tillfredsställande nivå. En förhandsberäkning rörande statens järnvägars
ekonomiska resultat, vilket i väsentlig grad är beroende av nyssnämnda faktorer,
måste på grund härav i många hänseenden bygga på synnerligen ovissa
och osäkra antaganden.

Vid den nu företagna uppskattningen av statens järnvägars behållna inkomst
för nästkommande kalenderår och budgetår har lil. a. antagits, att
någon försämring icke inträder i Sveriges politiska läge, att nuvarande handelspolitiska
förhållanden förbliva i stort sett oförändrade, d. v. s. att avspärrningskrisen
kommer att bestå, men att ersättning för förlorad export
och import åtminstone i viss utsträckning kan påräknas från det icke spärrade
utlandet samt genom avsättning inom landet och inhemsk produktion
av ersättningsvaror, att en mera avsevärd nedgång i produktion och sysselsättning
inom näringslivet förhindras genom statliga åtgärder, att försvarsberedskapen
upprätthålles i ungefär nuvarande omfattning, att någon väsentlig
prisstegring icke inträffar utöver de prisförhållanden, som förutsetts
i styrelsens förslag till kostnadsstat för år 1941, samt att någon ändring
icke inträder i nu gällande taxeförhållanden.

Järnvägarnas transportvolym och inkomstgivning bestämmes under normala
förhållanden till övervägande grad av utvecklingen inom näringslivet
och på transportmarknaden, i nuvarande läge dessutom till en viss grad av
de försvarsberedskapsåtgärder, som kunna befinnas påkallade. Vid ovan
antagna förhållanden torde även i fortsättningen vara att förutse relativt
betydande transporter för landets försvarsberedskap. Vad beträffar den civila
trafiken synes kunna antagas att den genom handelsavspärrningen och
nedgången i byggnadsverksamheten förorsakade minskningen i trafik och inkomster
i viss utsträckning skall kunna kompenseras genom ökade transporter
av ved, träkol, torv, sulfitsprit m. fl. inhemska ersättningsprodukter.
Vidare torde vara att förutse, att de arbeten till stärkande av vår försvars -

Riksräkenskaps ver bets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 81

och försörjningsberedskap på mera lång sikt, som nu planeras i syfte att förhindra
en mera avsevärd nedgång i produktion och sysselsättning, därest de
komma till utförande, skola tillföra statsbanorna viss ny trafik. Vad slutligen
angår läget på transportmarknaden torde detta vid fortsatt avspärrning
icke komma att undergå några större förändringar, förutsatt att bilparkens
omställning till gengasdrift icke drives längre än till vad som kan anses motsvara
ett för en sparsam trafikhushållning beräknat minimibehov av nödvändiga
transporter. Järnvägarna skulle i så fall liksom hittills få utföra
en hel del transporter, som före kriget ombesörjdes av biltrafiken.

Det synes sålunda föreligga anledning antaga, att statens järnvägars person-
och godstrafikinkomster även under nu ifrågavarande tidsperiod skola
bliva relativt tillfredsställande. Att de skulle komma att uppnå samma höga
nivå som för innevarande år torde däremot i betraktande av de särskilda,
ovan angivna förhållandena, vilka rådde under årets första månader, vara
så gott som uteslutet.

Medan alltså i fråga om inkomsterna torde böra räknas med viss tillbakagång
under nästkommande år, är däremot att förutse ytterligare stegrade
utgifter, beroende på ökade löne- och pensionskostnader samt högre konsumtionspris
för bränsle och andra driftförnödenheter. Till belysande av
sistnämnda förhållanden må framhållas, att i det nu föreliggande förslaget
till kostnadsstat för nästkommande år ansetts böra räknas med ett konsumtionspris
för utländska stenkol av 65 kronor per ton mot ett under år
1940 tillämpat genomsnittligt konsumtionspris av c:a 53 kronor, att rörligt
tillägg för år 1941 beräknats efter 15 procent samt att vid bifall till Kungl.
Maj:ts i proposition nr 66 till den nu församlade riksdagen framlagda förslag
örn särskilt kristillägg utgifterna komma att stiga ytterligare redan vid en
relativt obetydlig stegring av det nu gällande levnadskostnadstalet.

Med ledning vad inkomsterna angår av ovan angivna uppgifter och överväganden
samt för utgifternas del av nyssnämnda kostnadsslatsförslag, vid
vars upprättande hänsyn dock icke tagits till verkningarna av ett eventuellt
kristillägg, har för nästkommande kalenderår ansetts kunna räknas med följande
inkomster, utgifter och överskott.

Inkomster

Persontrafik...............

Posttrafik................

Godstrafik inkl. lapplandsmalm
Övriga inkomster..........

Utgifter

Överskott

Miljoner kronor

...... 115

...... 10

....... 204

. . . _ 4

Summa 333

....... 273

....... 60

Förestående uppgifter bygga, utom på ovan gjorda antaganden i fråga om
konjunkturutvecklingen, även på den förutsättningen, att nu gällande taxor
komma att i huvudsak bibehållas oförändrade, samt att någon mera avsevärd
prisstegring icke inträffar utöver nu rådande prisförhållanden. Vidare
har antagits, att de av krigstillståndet föranledda, i för järnvägarna gynnsam
riktning verkande förändringarna å den inhemska transportmarknaden komma
att vara bestående under bela nästkommande år. Med inträdande fredstillslånd
är emellertid att motse en återgång lill mera normala förhållanden i
sistnämnda hänseende, samt all den med försvarsberedskapsåtgärderna sammanhängande
trafiken skall minskas. Med hänsyn härtill ävensom till det
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 2. 6

82 Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

förhållandet, att en sänkt levnadsstandard och vikande konjunkturer kunna
komma alt öva större inverkan på inkomstutfallet än som ovan antagits,
torde i varje fall på detta stadium och i avvaktan på ytterligare erfarenheter
för budgetåret 1941/42 höra räknas med ett lägre överskott än det som framgått
av förestående sammanställning, förslagsvis med 50 miljoner kronor.

Angivna belopp avser såsom framgår av det anförda närmast statens järnvägars
bokföringsmässiga överskott för budgetåret 1941/42. Nämnda överskott
överensstämmer i regel tämligen nära med den behållna inkomsten
d. v. s. med de till statsverket inlevererade överskottsmedlen. För nu ifrågavarande
budgetår kommer emellertid det kassamässiga överskottet att med
mer än 10 miljoner kronor överstiga det bokföringsmässiga överskottet. Anledningen
härtill är, att av malmbanans överskott för åren 1937 och 1938
hittills reserverats ett belopp av sammanlagt 10.7 miljoner kronor i och för
täckning av eventuellt underskott å malmbanan under löpande avräkningsperiod.
En närmare redogörelse för denna åtgärd återfinnes i 1937 års
statsverksproposition: inkomsterna sid. 39—41. Då nu löpande femårsperiod
utgår med år 1941 och det numera torde vara ådagalagt, att beloppet icke
behöver tagas i anspråk för det ändamål, för vilket det hittills reserverats,
är sålunda utöver det under budgetåret 1941/42 intjänade överskottet ytterligare
10.7 miljoner kronor att påräkna för statsregleringen under budgetåret
1941/42.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under förhoppning att det
skall vara möjligt att innan riksstaten för budgetåret 1941/42 slutligt fastställes
med någon större grad av säkerhet bedöma det överskott från statens
järnvägar, som^ kan vara att förvänta för nämnda budgetår, får järnvägsstyrelsen
föreslå, att i 1941 års statsverksproposition som inkomst av statens
järnvägar för nästkommande budgetår upptages ett belopp av 60 miljoner
kronor.»

Enligt statens järnvägars räkenskaper för år 1939 och enligt järnvägsstyrelsens
förestående beräkningar för åren 1940 och 1941 skulle statens järnvägars
inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1939—1941
kunna sammanfattas sålunda (miljoner kronor) :

	1939	1910	1941
	Enligt bokslutet	Beräknat	Beräknat
Inkomster.............		352.0	333.0
Utgifter...............		262.0	273.0
	Överskott 71.7	90.o	60.o

Enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle man för budgetåret 1941/42 kunna
räkna med en något lägre behållen inkomst än för kalenderåret 1941. Järnvägsstyrelsen
uppskattar sålunda inkomsten för nästkommande budgetår till
50 miljoner kronor, eller samma belopp som beräknats i riksstaten för innevarande
budgetår. Därutöver skulle emellertid, såsom styrelsen framhållit,
komma en tillfällig inleverering av 10 miljoner kronor, avseende äldre vinstmedel,
som avsatts för täckning av eventuellt underskott å malmbanan. Riksräkenskapsverket
vill härtill erinra, att, örn det nuvarande handelspolitiska
läget kommer att bestå även under budgetåret 1941/42, det icke torde få anses
uteslutet, att statens järnvägars inkomster kunna komma att överstiga

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 83

det av styrelsen beräknade beloppet. Å andia sidan måste man räkna
med, att driftkostnaderna komma att stiga ytterligare på grund av föreliggande
förslag örn kristillägg åt statstjänstemän. Vid sådant förhållande har
riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta inkomsten av statens järnvägar
för budgetåret 1941/42 till samma belopp, som det i riksstaten för innevarande
budgetår uppförda, ökat med 10 miljoner kronor, eller sammanlagt
00,000,000 kronor.

Statens vattenfaltsverk.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i riksliuvudboken
redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Räkenskapsår	Inkom- ster	Drift- kost- nader	över- skott	Budgetår	Över- skott	Inleve-rerat till stats-verket	Beräk-nat i riks-staten
1929 ............	30.41	14.23	16.18	1929/30 ..........	16.77	17.47	15.30
1930 ............	30.87	14.31	16.56	1930/31 ..........	15.77	16.36	16.00
1931 ............	30.39	14.22	16.17	1931/32 ..........	16.52	16.27	15.65
1932 ............	30.94	14.67	16.27	1932/33 ..........	17.40	16.57	16.00
1933 ............	34.33	17.25	17.08	1933/34 ..........	16.18	16.88	17.00
1934 ............	36.89	18.50	18.39	1934,35 ..........	20.06	18.09	17.50
1935 ............	38.76	18.74	20.02	1935/36 ..........	20.78	20.02	19.00
1936 ............	40.08	19.32	20.76	1936/37 ..........	20.42	21.01	20.00
1937 ............	45.71	24.33	21.38	1937/38 ..........	21.12	21.63	21.00
1938 ............	46.28	24.46	21.82	1938/39 ..........	22.40	22.32	22.00
1939 ............	52.49	28.48	24.01	1939/40 ..........	23.37	22.01	23.00

Beträffande statsverkets inkomster av statens vattenfallsverk under budgetåret
1940/41 har vattenfallsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 22 november 1940 meddelat, att efter vad nu kan bedömas kanalverken
på grund av den till följd av avspärrningen minskade trafiken beräknas
komma att uppvisa ett driftunderskott av omkring 300,000 kronor, medan
övriga rörelsegrenar väntas lämna så stort överskott, att för stålens
vattenfallsverk i dess helhet skall kunna inlevereras det i riksstaten upptagna
beloppet av 22,600,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 22 november 1940 med förslag till beräkning
av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas
i riksstaten för budgetåret 1941/42, har vattenfallsstyrelsen anfört följande: »Vattenfallsstyrelsens

samtidigt härmed avlåtna förslag till driftkostnadsstat
för statens vattenfallsverk under år 1941 överensstämmer i allt väsentligt
med den av Kungl. Majit för innevarande år fastställda driftkoslnadsstaten
jämte tillägg. Då något beslut om överflyttande av Södertälje kanalverk
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning ännu icke meddelats,
förutsätter vattenfallsstyrelsen, att någon sådan överflyttning icke kommer
att ske före den 1 juli 1942.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat statens vattenfallsverks driftöverskott
för kalenderåret 1941 på följande siitt:

84 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

	1 Inkomster	Drift- kostnader	överskott
Kraftverk ........ Kronor	56,740,000	33,560,000	23,180,000
Kanalverk. Trollhätte kanalverk.......................	1,290,000	1,290,000 290,000
Södertälje » .......................	''330,000	40,000

Summa kronor	1,620,000	1,580,000	40,000
Fastighetsförvaltning. Diverse fastigheter.........................	585,000 255.0(10	325.000 235.000	260,000 2o,000
Fastigheter vid Göta älv....................

Summa kronor	840,000	560,000	280.000
Totalsumma kronor	59,200,000	35,700,000	23,500,000

Förulberäkningen av inkomster och driftkostnader erbjuder under nuvarande
förhållanden vissa vanskligheter. En försämring av landets ekonomiska
läge kommer att medföra minskning av inkomsterna. En fördyring
utöver den redan inträdda av de för kraftverksdriften och anläggningsunderhållet
erforderliga förnödenheterna kommer att öka driftkostnaderna.
Vid inkomstberäkningen har förutsatts, att styrelsens normala krafttaxor
bibehållas oförändrade, ehuru en måttlig inkomstökning uppstår genom de
i normaltaxorna stadgade tilläggsavgifterna vid hög levnadskostnadsindex
och högt kolpris. Däremot har det förutsatts, att kanaltaxorna skola höjas.
Vattenfallsstyrelsen har i underdånig skrivelse den 21 oktober 1940 föreslagit,
att trafikavgifterna för Södertälje kanal skola höjas med 20 procent,
och styrelsen avser att inkomma med förslag, att det på grundtaxan för
Trollhätte kanal medgivna dyrtidstillägget skall höjas från 20 till 30 procent.

Inkomsterna.

Beträffande kraftverken ha kraftinkomsterna för år 1941 beräknats
höjda med 3,975,000 kronor i förhållande till den för innevarande år gjorda
beräkningen. Av denna ökning härröra 870,000 kronor från ökad kraftleverans
till statens järnvägar för elektrisk järnvägsdrift. Tilläggsavgifterna
på grund av hög levnadskostnadsindex ha baserats på ett antaget indexmedelvärde
av 210, varvid de totalt beräknas uppgå till 1,400,000 kronor. Tillläggsavgifterna
på grund av högt kolpris ha beräknats för samma kolpris,
50 kronor per ton, som bränslekostnaderna vid Västerås ångkraftstation
och torde därvid komma att uppgå lill sammanlagt 3,745,000 kronor, vilket
är 1,715,000 kronor mera än det för innevarande år på grundval av
kolpriset 40 kronor per ton beräknade värdet. Sammanlagt uppgå tilläggen
till omkring 5,000,000 kronor, vilket är endast omkring 10 procent av kraftavgifterna
exklusive tillägg. Kraftavsättningen utöver leverans till statens
järnvägar har däremot frånsett tilläggsavgifterna beräknats komma att inbringa
i det närmaste samma belopp som under innevarande år. Detta beror
på att den beräknade ökningen inom den allmänna distributionen och
vid vissa industriföretag uppväges av en tillbakagång inom cellulosaindustrien,
som delvis tvingats att inställa driften på grund av rådande exportsvårigheter.
Kraftverkens övriga inkomster ha ökats med 210,000 kronor,

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 85

huvudsakligen beroende på att ränteavkastningen å förnyelsefonderna beräknats
komma att ökas med 175,000 kronor.

För k anal verken bar med hänsyn till avspärrningen till följd av kriget
räknats med en trafikmängd, uppgående till endast omkring 2/3 av 1938
års trafikmängd. Trots de föreslagna höjningarna av kanaltaxorna, som ovan
omnämnts, beräknas en minskning relativt de för innevarande år beräknade
inkomsterna av 395,000 kronor. F astig hetsförvaltningens
inkomster ha beräknats komma att nedgå med 20,000 kronor på grund av
minskad vinst vid tomtförsäljningar.

Driftkostnaderna.

I sitt ovannämnda förslag till driftkostnadsstat för statens vattenfallsverk
under år 1941 har vattenfallsstyrelsen beräknat driftkostnaderna för nämnda
år till 35,700,000 kronor, innebärande en ökning med 2,530,000 kronor i
förhållande till den för innevarande år fastställda driftkostnadsstaten jämte
tillägg.

Härvid har kraftverkens driftkostnader beräknats ökade med

2.655.000 kronor. Kostnaderna för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt
ha minskats med 845,000 kronor, huvudsakligen beroende på att
kostnaden för bränsle till Västerås ångkraftstation minskats med 725,000
kronor.

Kostnaderna för från främmande kraftverk inköpt energi har ökats med

1.440.000 kronor, varav 1,000,000 kronor för engångsavgifter till Hissmofors
Aktiebolag och Aktiebolaget Kattstrupeforsen.

Kraftverkens allmänna omkostnader ha ökats med 1,140,000 kronor och
avsättningen till förnyelsefond med 920,000 kronor. Utav de allmänna omkostnadernas
höjning hänföra sig 380,000 kronor till vattenfallsverkets gemensamma
driftkostnader, inberäknat pensionskostnader, 290,000 kronor
till lokalförvaltningarnas administrationskostnader och 175,000 kronor till
utskylder. Vidare lia diverse kostnader och oförutsedda utgifter upptagits
till ett nied 405,000 kronor förhöjt belopp, varav 105,000 kronor avse arbeten
med omläggning av periodtalet från 25 till 50 inom vissa till Trollhätte
kraftverk hörande distributionsområden och 280,000 kronor avse försvarsberedskap,
luftvärn och dylikt. Kostnaderna för civiltekniska luftskyddsåtgärder
ha minskats med 110,000 kronor.

Kanalverkens driftkostnader ha minskats med 125,000 kronor på
grund av minskade underhållsarbeten och minskad andel i gemensamma
driftkostnader.

Fastighetsförvaltningens driftkostnader lia upptagits till samma
belopp som för innevarande år.

Överskottet för budgetåret 1941/42.

Någon ökad inleverans av överskottsmedel från kraftverken under första
halvåret 1942 i förhållande till motsvarande inleverans^ under år 1941 torde
icke kunna påräknas, varför överskottet under budgetåret 1941/42 blir detsamma
som för kalenderåret 1941.

I enlighet med vad sålunda anförts får vattenfallsstyrelsen i underdånighet
föreslå, att det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som
bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1941/42, beräknas på följande sätt:

Kraftverk .......................... kronor 23,180,000

Kanalverk.......................... » 40,000

Fastighetsförvaltning ................. » 280,000

Summa kronor 23,500,000.>

86 Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Vattenfalls verkens överskott har hittills i riksstaten fördelats på förenämnda
tre rubriker, vilka svara mot de av verken förvaltade kapitalfonderna.
Denna uppdelning, som är en kvarleva från den vid 1911 års budgetreform
införda uppdelningen av dessa överskott å skilda titlar för de olika företagen,
torde ur budgetteknisk synpunkt sakna betydelse. Å fonden för kanalverken
väntas för innevarande budgetår uppstå förlust. För nästkommande
budgetår är det beräknade överskottet å denna fond icke större, än
att det lätt kan förbytas i förlust. Riksräkenskapsverket får därför föreslå,
alt för vattenfallsverkets del liksom för de övriga affärsverken uppföres
allenast en inkomsttitel, avsedd för redovisning av nettoresultatet för samtliga
tre delfonder.

Det av vattenfallsstyrelsen beräknade överskottet för nästkommande budgetår
anser sig riksräkenskapsverket kunna godtaga. Det nu föreliggande
förslaget örn kristillägg åt tjänstemännen kommer visserligen att öka vattenfallsverkets
driftkostnader, men denna ökning synes för vattenfallsverkens
del icke vara av sådan storleksordning, att den behöver nämnvärt inverka
på beräkningen av överskottet.

I anslutning till vad sålunda anförts uppskattar riksräkenskapsverket inkomsten
av statens vattenfallsverk under budgetåret 1941/42 lill 23,500,000
kronor.

Domänverket. I

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för domänverket för den senaste 10-årsperioden
framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Räkenskapsår	Inkom- ster	Drift- kost- nader	Över- skott	Budgetår	över- skott	Inleve-rerat till stats-verket	Beräk-nat i riks-staten
1929 ............	47.01	33.76	13.25	1929/30 ..........	12.50	13.25	12.00
1930 ............	45.41	33.80	11.61	1930/31 ..........	11.01	11.61	14.20
1931 ............	38.76	34.85	3.91	1931 32 ..........	2.64	3.91	9.00
1932 ............	37.13	30.15	6.98	1932/33 ..........	6.25	6.98	3.50
1933 ............	45.04	34.93	10.11	1933/34 ..........	11.19	10.11	3.50
1934 ............	49.45	38.54	10.91	1934/35 ..........	9 90	10.91	10.00
1935 ............	49.04	40.71	8.33	1935/36 ..........	9.119	8.33	12.00
1936 ............	58.02	42.64	15.38	1936/37 ..........	14.42	15.38	10.00
1937 ............	90.86	66.45	24.41	1937/38 ..........	20.93	16.90	15.50
1938 ............	97.52	85.74	11.78	1938/39 ..........	16.32	11.78	9.00
1939 ............	88.83	79.88	8.95	1939/40 ..........	7.07	16.46	12.50

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1940 har domänstyrelsen
rörande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1941/42
yttrat följande.

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna
samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis
konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter utvecklingen
av läget på världsmarknaden för skogsindustriens produkter.

I riksstaten för budgetåret 1940/41 har upptagits överskott av domänver -

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 87

kets rörelse för 1940 med 9 miljoner kronor. Med hänsyn till nuvarande
krigsförhållanden och dess inverkan på avsättningen respektive priserna på
skogsindustriens produkter är det mycket vanskligt att förutsäga, hur det
slutliga resultatet blir av skogsbruket och skogsindustrierna under 1940. I
likhet med den enskilda skogsindustrien har även domänverkets skogsindustriella
verksamhet stark känning av den rådande avspärrningen med därav
följande minskad produktion och inkomster. Den ökning i den inhemska
avsättningen av brännved, träkol o. dyl., som inträtt under 1940, är i ekonomiskt
avseende ej så givande att det förmår uppväga den minskning, som
föranledes av exportsvårigheterna.

Styrelsen anser sig kunna räkna med samma överskott för 1940 som upptagits
i riksstaten för 1940/41 eller alltså 9 miljoner kronor.

Vad beträffar resultatet av domänverkets rörelse under 1941 är detta, av
ovan antydda skäl, än vanskligare att beräkna än resultatet för 1940. Styrelsen
anser sig likväl böra räkna med ett överskott av 9 miljoner kronor
även för 1941 att inlevereras till statsverket under budgetåret 1941/42.»

I en vid domänstyrelsens skrivelse fogad tablå hava domänverkets bokförda
respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett
av åren 1939—1941 sammanställts sålunda (miljoner kronor):

Inkomster Skogsdomänerna: Skogsförsäljningsmedel .............. Arrenden och hyror................ Diverse inkomster..................	1939 Enligt bokslutet ......... 46.52 ......... 1.59 ......... 1.17
Säger för skogsdomänerna 49.2 8
Jordbruksdomänerna..................	......... 2.6 8
Ersatt av förnyelsefonden (netto).......	......... 1.94
Summa	inkomster 53.9 0
Utgifter
Administration.......................	......... 8.55

Skogsdomänerna:

Avverknings- och förädlingskostnader.......... 26.5 0

Övriga kostnader.......................... • • 7.1 8

Säger för skogsdomänerna 42.2 3

Jordbruksdomänerna........................... 2.7 2

Avsatt till förnyelsefonden (netto) ...... ...... ■ ■ ■ —

Summa utgifter 44.95

Överskott.............................. x8.95

1940	1941
Beräknat	Beräknat
59.00	63.00
1.50	1.50
1.90	1.90
62.40	66.40
2.60	2.60
2.oo	2.oo
67.00	71.00
9.50	lO.oo
37.00	40.oo
9.oo	9.50
55.50	59.50
2.50	2.50
58.00	62.00
9.oo	9.oo

I fråga örn domänverket ställer det sig i nuvarande läge synnerligen svårt
att med någon större säkerhet bedöma den framtida inkomstutvecklingen.
Riksräkenskapsverket anser sig dock, även nied beaktande av den ökning av
driftkostnaderna, som uppkommer till följd av blivande kristillägg åt
tjänstemännen, kunna förorda, att domänverkets överskott för budgetaret
1941/42 uppföres till ett avrundat belopp av 10,000,000 kronor. 1

1 Härtill kommer 7.51 miljoner kronor avseende lagerregleringskontot.

88 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

II. Riksbanksfonden.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 december 1940 hava fullmäktige
i riksbanken beräknat bankens nettovinst för år 1940 till omkring 20.8
miljoner kronor och för år 1941 till omkring 10.0 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed uppskattat inkomsterna av
riksbanksfonden för budgetåret 1941/42 till 10,000,000 kronor.

RI. Statens allmänna fastighetsfond.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar från och med nu löpande budgetår
nio delfonder, nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,
medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets,
Lunds universitets, karolinska sjukhusets och lotsstyrelsens delfonder.

Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas
med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter.
Beträffande övriga delfonder gäller däremot, att ifrågavarande ersättning
skall bestämmas sa, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder
disponerade statskapitalet. I enlighet härmed och under förutsättning,
att den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses vara för handen,
alltjämt sättes till 4 procent, torde överskotten å dessa delfonder för budgetåret
1941/42 kunna beräknas på följande sätt (kronor):

	Kapital-behållning so/6 1940	Till-kommer för ej lyf-tade inves-teringsan-slag	Avgår för ej lyftade avskriv-ningsan-slag	Kapital-behållning Vt 1941	Överskott
Fångvårdsstyrelsens delfond ........	9,163,129 6,344,250 43,846,040 654,391 4,910,861 3,456,537 9,188,600 773,150	884.000 200.000 9,376,500	536,500 125,000 5,037,350	9,510,629 6.419,250 48,185,190 654,391 5,060,811 3,676,537 9,885,300 815,150	380.000 257.000 1,927,000 26,000 202.000 147.000 395.000 33,000
Utrikesdepartementets delfond .... Medicinalstyrelsens delfond........
- Generaltullstyrelsens delfond........
Uppsala universitets delfond........	389.000 440.000 1,452,400 213.000	239,050 220,000 755,700 171,000
Lunds universitets delfond......
Karolinska sjukhusets delfond ____ Lotsstyrelsens delfond.........

Vid beräkningen av den i ovanstående sammanställning upptagna kapitalbehållningen
den 1 juli 1941 har riksräkenskapsverket — i överensstämmelse
med vad som tidigare tillämpats — utgått från att vid ingången av
budgetaret 1940/41 för investering i ifrågavarande delfonder disponibla medel
komma att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs utgång. Även om
de beräknade överskotten härigenom skulle till följd av uppskjutandet av
vissa byggnadsföretag komma att överstiga de faktiska, påverkas stats -

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 89

regleringen likväl icke härav, eftersom ersättningsanslagen komma att upptagas
i anslutning till de beräknade överskotten.

Det överskott, som skall beräknas å riksstaten för byggnadsstyrelsens delfond,
blir beroende av den inkomst- och utgiftsstat, som kommer att fastställas
för denna delfond för budgetåret 1941/42. Enligt av byggnadsstyrelsen
till Kungl. Maj:t avgivet förslag till sådan stat skulle överskottet upptagas
till 7,657,813 kronor. Riksräkenskapsverket har på sätt närmare framgår
av ett av ämbetsverket denna dag avgivet utlåtande angående stat för
statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår funnit överskottet å byggnadsstyrelsens
delfond böra beräknas till 7,776,000 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar sålunda det sammanlagda överskottet å
statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1941/42 till 11,143,000 kronor.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Försvarsväsendets fastighetsfond, vilken inrättats från och med ingången
av nu löpande budgetår, är uppdelad på tre delfonder avseende en fastigheter
under arméförvaltningens förvaltning, en fastigheter under marinlörvaltningens
förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.

Fonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av fonden disponerade
statskapitalet. Det belopp, till vilket fondens kapitalbehållning skall
upptagas den 1 juli 1940, har ännu ej fastställts. Vid förevarande beräkning
av överskottet å fonden för nästkommande budgetår torde därför fondens
kapitalbehållning den 1 juli 1941 böra upptagas i enlighet med de beräkningar,
som innefattas i de för de olika delfonderna avgivna statförslagen,
över vilka förslag riksräkenskapsverket har att avgiva särskilt utlåtande, överskottet
å försvarsväsendets fastighetsfond bör i enlighet härmed och under förutsättning,
att den räntefot vid vilken full förräntning skall anses vara för
handen alltjämt sättes till 4 procent, preliminärt beräknas på sätt framgår
av efterföljande sammanställning (kronor):

Kapitalbehållning
Överskott

Vt 1941

Arméförvaltningens delfond......................... 64,009.964 2,560,000

Marinförvaltningens delfond........................ 59.750,000 2,390,000

Flygförvaltningens delfond.......................... 27,718,335 1,109,000

Riksräkenskapsverket bär i enlighet härmed uppfört överskottet å försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1941/42 med 6,059,000 kronor.

90 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

V. Statens utlåningsfonder.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret, egnahemsstyrelsen,
riksgäldskontoret och riksbanken uppskattat inkomsterna
från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1941/42 till
respektive 4,391,300 kronor, 8,301,300 kronor, 615,000 kronor samt 550,100
kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar i enlighet med dessa beräkningar överskotten
från statens utlåningsfonder för budgetåret 1941/42 till sammanlagt
13,857,700 kronor. Beträffande överskottens fördelning å de olika fonderna
hänvisar riksräkenskapsverket till tabellbilagan (bilaga D).

VL Fonden för låneunderstöd.

Enligt beslut vid 1940 års lagtima riksdag har fonden för låneunderstöd
uppdelats å två delfonder för de av statskontoret och riksgäldskontoret redovisade
lånen. I skrivelser till riksräkenskapsverket den 14 november 1940
hava nämnda ämbetsverk uppskattat avkastningen av statskontorets och
riksgäldskontorets delfonder för budgetåret 1941/42 till respektive 650,000
och 663,400 kronor. Fördelningen av dessa belopp på respektive lånegrupper
framgår av följande sammanställning:

Statskontorets delfond. Kronor

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m......... 8,000

Lån till främjande av enskild företagsamhet......................... 130,000

Lån till kommunala beredskapsarbeten............................. 110,000

Lån till vissa åtgärder på skogshushållningens område................ 3,800

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet....................... 200,000

Diverse lån:

Svenska Diakonissällskapet...................................... 10,700

Rederiaktiebolaget Nordstjernan.................................. 180,000

Låneunderstöd för innehavaren av Ericsbergs fideikommiss.......... 7,500

Summa 650,000

Riksgäldskontorets delfond.

Lån överförda från allmänna järnvägslånefonden..................... 275,000

Lån överförda från allmänna byggnadslånefonden.................... ö''oOO

Ackordslån åt jordbrukare m. m................................... 100 000

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare.............................. 100

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare i Göteborgs och Bohus län...... 2,000

Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget....... 4,000

Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag.................... 4,000

Lån för anordnande av skyddsrum ................................ 73,000

Diverse lån:

Mellersta Östergötlands järnvägar A.-B........................... 8,100

Föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a............................ 200

A.-B. Svenska Amerikalinjen.................................... 192,000

Summa 663,400

Tillsammans 1,313,400

Riksräkenskapsverket har i anslutning till dessa beräkningar för budgetåret
1941/42 upptagit statskontorets delfond till 650,000 och riksgäldskontorets
delfond till 665,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 91

VII. Fonden för statens aktier.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Under budgetåret 1939/40 redovisades
å denna inkomsttitel för bolagets verksamhetsår 1938/39 royalty med
12,984,240 kronor samt utdelning å staten tillhöriga aktier utöver gulden
royalty med 13,015,760 kronor. Därjämte hava å inkomsttiteln avförts vissa
staten åvilande utskylder, vilka efter avdrag för restituerad skatt uppgingo
till 1,875,869 kronor.

Riksräkenskapsverket har i nuvarande ovissa handelspolitiska läge icke
ansett sig böra beräkna inkomsten å denna inkomsttitel för budgetåret
1941/42 till högre belopp än 15,000,000 kronor.

Aktiebolaget Svenska iobaksmonopolet I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 21 november 1940 har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat
den staten under budgetåret 1941/42 tillkommande utdelningen å
stamaktiekapitalet till 1,595,000 kronor.

Riksräkenskapsverket upptager i enlighet härmed för budgetåret 1941/42
förevarande inkomsttitel till 1,595,000 kronor.

Aktiebolaget Jordbrukarbanken. 1 skrivelse till riksräkenskapsverket den
22 november 1940 har aktiebolaget Jordbrukarbanken meddelat, att överskottet
av dess rörelse för år 1940, såvitt nu kan bedömas, beräknas kunna
medgiva en utdelning till aktieägarna av 4 procent å det utdelningsberättigade
aktiekapitalet, 25,000,000 kronor. Då 1941 års bolagsstämma kommer
att avgöra om och i vad mån utdelning skall utgå till aktieägarna och då
förslag från styrelsens sida till dylik utdelning icke kan framkomma förrän
efter bokslutet, har banken för närvarande icke kunnat uttala sig om utdelningens
storlek. Beträffande överskottet av nästkommande års rörelse anser
sig banken på nuvarande stadium icke kunna göra något uttalande.

Riksräkenskapsverket har för sin del beräknat inkomsten av Jordbrukarbanken
för innevarande och nästkommande budgetår till 1,000,000 kronor.

Svenska penninglotteriet aktiebolag. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 8 november 1940 har bolaget meddelat, att staten under innevarande
budgetår torde komma att tillföras utdelning för verksamhetsåren 1938, 1939
och 1940 med 11,940 kronor. Under budgetåret 1941/42 beräknas staten
komma att tillföras utdelning för år 1941 med 3,980 kronor.

Riksräkenskapsverket har i anslutning härtill beräknat inkomsten av bolaget
under budgetåret 1941/42 till i runt tal 4,000 kronor.

övriga aktiebolag, övriga å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav
beräknas icke lämna någon avkastning under budgetåret 1941/42.

På grund härav föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln övriga
aktiebolag uppföres i riksstaten med ett formellt belopp av 100 kronor.

92 Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

VIII. Statens pensionsfonder.

Med särskilda skrivelser den 14 november 1940 hava statskontoret och
riksgäldskontoret till riksräkenskapsverket överlämnat vissa beräkningar rörande
inkomsterna av statens pensionsfonder för budgetåret 1941/42, vilkas
avkastning av myndigheterna beräknas till sammanlagt 5,124,300 kronor.
Förutom inkomsterna från tidigare här redovisade fonder har riksräkenskapsverket
— såsom ämbetsverket i det föregående närmare utvecklat i
samband med beräkningen av titeln folkpensionsavgifter — under förestående
titel upptagit den påräkneliga ränteavkastningen från folkpensioneringsfonden.
Ifrågavarande räntemedel hava av pensionsstyrelsen för nästkommande
budgetår uppskattats till 30.5 miljoner kronor.

I anslutning till ovanstående beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket
inkomsterna från statens pensionsfonder under budgetåret 1941/42 till följande
belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 30,500,000 kronor, från
civila tjänstepensionsfonden 1,250,000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden
150,000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3,700,000 kronor
samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 24,000 kronor, eller
tillhopa för statens pensionsfonder 35,624,000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Beträffande avkastningen av de under denna rubrik numera redovisade
kapitalfonderna får riksräkenskapsverket framhålla följande.

Lantmäteristyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november
1940 beräknat inkomsten av fonden för statens reproduktionsanstalt för
budgetåren 1940/41 och 1941/42 till respektive 50,000 och 60,000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november
1940 beräknat inkomsten av arrendeegnahemsfonden för budgetåren
1940/41 och 1941/42 till respektive 190,000 och 200,000 kronor.

överskottet å de av riksgäldskontoret förvaltade hithörande fonderna har
i en av riksgäldskontoret med skrivelse den 14 november 1940 till riksräkenskapsverket
överlämnad promemoria beräknats för budgetåret 1940/41 till

210,000 kronor och för budgetåret 1941/42 på sätt framgår av följande sammanställning
(kronor):

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus.............. 3,500

Fonden för förlag till statsverket................................... 404,300

Summa 407,800.

Fonden för varukredit och jordfonden beräknas icke lämna någon avkastning
under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket förutsätter,
att överskotten av postsparbanksfonden och postgirofonden fortfarande skola
regleras över postverkets fond.

Med stöd av förestående uppgifter har riksräkenskapsverket för budgetåret
1941/42 beräknat inkomsttiteln diverse kapitalfonder till i runt tal

665,000 kronor.

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 93

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att
driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1941/42 upptagas
på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens
inkomster för budgetåret 1941/42 jämförda med motsvarande för budgetåret
1940/41 i riksstat och tilläggsstat beräknade, respektive av ämbetsverket
nu uppskattade inkomstbelopp meddelas i efterföljande tablå.

Nettoökning ( +) resp.

Riksstat
och tillläggsstat

1940/41

Egentliga statsinkomster:

Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse 757.7 5

Automobilskattemedel 110 o o

Tullar och acciser .... 741.00

Uppbörd i statens verksamhet
.......... 46.7 8

Folkpensionsavgifter .. 44.50

Diverse inkomster .... 33.10

Säger	1,733.13	1,688.78	1,840.15	+ 107.02	+ 151.37
Inkomster av statens kapital-fonder: Statens affärsverksfon-der...............	130.60	165.30	139.50	+	8.90		25.80
Riksbanksfonden ....	5.oo	20.80	10.oo	+	5.oo	—	10.80
Statens allmänna fas-tighetsfond........	9.95	9.95	11.14	+	1.19	+	1.19
Försvarsväsendets fas-tighetsfond........	5.61	5 61	6.06	+	0.45	+	0.45
Statens utlåningsfonder	12.72	13.10	13.86	+	1.14	+	0.7 6
Fonden för låneunder-stöd..............	1.17	1.38	1.31	+	0.14	_	0.07
Fonden för statens aktier............	27.60	27.61	17.60	_	10.oo	_	lO.oi
Statens pensionsfonder	35.52	35.93	35.62	+	O.io	-	0.31
Diverse kapitalfonder .	0.45	0.45	0.67	+	0.22	+	0.2 2
Säger	228.62	280.13	235.7 6	+	7.14	-	44.37
Summa	1,961.75	1,968.91	2,075.91	+ 114.16	+107.00

Beräknat utfall 194U/41	Inkomst- beräk- ning 1941/42	nettominskning (—) 1941/42 i förhållande till Riksstats- Beräknat belopp utfall 1940/41 1940/41
Miljö	ner kr	o n o r
796.40	858.10	+ 100.35	+ 61.70
20.oo	18.00	- 92.00	— 2.oo
744.50	846.80	+105.80	+102.30
50.25	45.75	- 1.03	- 4.50
46.oo	45.00	+ 0.5 0	- 1.00
31.63	26.50	— 6.60	— 5.13

Ränteavkastningen av folkpensioneringsfonden har i denna sammanställ
ning även för budgetåret 1940/41 redovisats under statens pensionsfonder.

I de för budgetåret 1940/41 redovisade beloppen hava inräknats krigskon
junkturskatt och allmän omsättningsskatt, vilka riksräkenskapsverket förut
sätter skola vid 1940 års urtima riksdag bliva uppförda å tilläggsstat med sam

94 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

manlagt 100 miljoner kronor, till vilket belopp även utfallet upptagits i förestående
tablå. För budgetåret 1941/42 har riksräkenskapsverket beräknat
nämnda båda titlar till 250 miljoner kronor. Bortsett från denna inkomstökning
skulle övriga inkomsttitlar tillsammantagna för budgetåret 1941/42
uppvisa minskning med omkring 36 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten
för budgetåret 1940/41 och med omkring 43 miljoner kronor i jämförelse
med det beräknade utfallet för sistnämnda budgetår. För enbart egentliga
statsinkomster skulle inkomstberäkningen för budgetåret 1941/42 avseende
de i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptagna inkomsttitlarna resultera
i en ökning i jämförelse med det väntade utfallet för innevarande budgetår
med omkring 1 miljon kronor. Härvid är dock att uppmärksamma, att
genom tillkomsten av krigskonjunkturbeskattningen den för budgetåret
1941/42 beräknade stegringen av inkomst- och förmögenhetsskattens och
värnskattens avkastning reducerats med ett beräknat sammanlagt belopp av
omkring 10 miljoner kronor.

Stockholm den 7 december 1940.

Underdånigst
P. S. Runemark

Carl Murray

BILAGOR

96 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42,

jUtfallet av driftbudgeten

Miljoner

	Beräk- nade	Redo- visade	Netto-in er-	Netto- brist
	belopp	belopp	inkomst
Allmänna budgeten.
i. ! A. Egentliga statsinkomster:		*
I. Skatter..................................	1,187.05	1,208 78	21.73	—
II. Uppbörd i statens verksamhet............	43.44	53 35	9.91	—
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden.......	76 00	77.77	1.77	—
IV. Diverse inkomster .......................	52.81	64.70	11.89	—
Säger för egentliga statsinkomster	1,359.30	1,404.60	45.30	-
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder...............	12554	185.44	59.90	—
II. Riksbanksfonden.......................	0.50	—	—	0.50
III. Statens allmänna fastighetsfond.........	8.89	9.16	0.27	—
IV. Statens utlåningsfonder.................	13.96	12.55	—	1.41
V. Fonden för låneunderstöd ..............	1.07	1 14	0.07	—
VI. Fonden för statens aktier...............	35.10	35.69	0.59	—
VII. Statens pensionsfonder..................	4.47	5.06	0.59	—
VIII. Övriga kapitalfonder...................	0.07	0.11	0.04
Säger för inkomster av statens kapitalfonder	189.60	249.15	59.55	—
Säger för allmänna budgeten	1,548.90	1,653.75	104.85	—
j Reservationer från föregående budgetår................	—	158.56
\| Underskott alt avföras å statens budgetutjämningsfond..	1,003.94	924.39
Summa	2,552.84	2,736.70
Specialbudgeterna.
1. Automobilskattemedel...........................	136.00	127.35	—	8.65
2. Accis å margarin och vissa andra fettvaror samt
avgifter för prisreglering på jordbrukets område	55.00	42.58	—	12.42
3. Avgifter för täckande av förluster å spannmålsreg-	6.oo
leringen utöver 2,000,000 kronor ..............	4.21	—	1.79
4. övrig uppbörd i statens verksamhet, att direkt över-
förås till särskilda diversemedelsfonder .........	0.37	0.38	0.01	- ''
5. Totalisatormedel utöver 806,9''>0 kronor...........	0.44	0.46	0.02	—
6. Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar utöver
4,500,000 kronor..............................	10.50	11.02	0.52	—
7. Lotterimedel utöver 7,500,000 kronor.............	6.oo	9.58	3.58	—
Säger för specialbudgeterna	214.31	195.58	—	18.73
Reservationer från föregående budgetår (automobilskatte-
medel)...........................................	—	21.78
Summa	214.31	217.36
Sammanlagda driftbudgeten.
	1,763.21	1.849.83	86.12
Reservationer från föregående budgetår..............	180.34
Underskott att avföras å statens budgetutjämningsfond	1,003.94	924.39
Tillsammans	2,767.16	2,954.06

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 97

för budgetåret 1939/40.

kronor.

Bilaga A.

	Berak-	Redo-	Netto-	Netto-
	nade	visade	bespa-	merut-
	belopp	belopp	ring	gift
Allmänna budgeten.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl, hov- och slottsstaterna...........	2.08	2.05	0.03	—
II. Justitiedepartementet....................	16.76	16.80	—	0.04
III. Utrikesdepartementet....................	12.14	13.75	—	1.61
IV. Försvarsdepartementet...................	1,376.76	1,289.36	87.39	—
V. Socialdepartementet.....................	404.44	352.17	52.27	—
VI. Kommunikationsdepartementet...........	22.28	16.69	5.69	—
VII. Finansdepartementet....................	61.01	61.98	—	0.97
VIII. Ecklesiastikdepartementet................	241.40	235.59	5.81	—
IX. Jordbruksdepartementet.................	127.71	91.41	36.30	—
X. Handelsdepartementet...................	39.76	20.59	19.17	—
X a. Folkhushållningsdepartementet ..........	30.77	29.80	0.97	—
XI. Pensionsväsendet........................	57.30	53.82	3.48	—
XII. Oförutsedda utgifter.....................	1.00	2.28	—	1.28
XIII. Riksdagen och dess verk m. m...........	5.62	8.17	—	2.55
Säger för egentliga statsutgifter	2,399.02	2,194.46	204.56	—
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden..........................	1.32	1.36	—	0.04
II. Riksgäldsfonden..........................	93.27	98.29	—	5.02
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar...	57.64	37.54	20.00	—
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-
luster ................................	1.69	1.59	0.10	—
Säger för utgifter för statens kapitalfonder	153.82	138.78	15.04	—
Säger för allmänna budgeten	2,552.84	2,333.24	219.60	—
Reservationer till följande budgetår...................	—	403.46
Summa	2,552.84	2,730.70
Specialbudgeterna.
1. Utgifter för vägväsendet m. m. att utgå av automo-
bilskattemedel.................................	136.00	112.17	23.83	—
2. Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond.....	55.00	42.58	12.42	—
3. Avsättning till fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringen..........................	6.00	4.21	1.79	—
4. Avsättning till bankinspektionens m. fl. fonder....	0.37	0.38	—	0.01
5. Avsättning till stuteriväsendets fond..............	0.44	0.46	—	0.02
6. Avsättning till fonden för idrottens främjande samt
till fonden för friluftslivets främjande..........	10.60	11.02	—	0.52
7. Avsättning till lottcrimedelsfonden...............	6.oo	9.68	—	3.58
Säger för specialbudgeterna	214.31	180.40	33.91	—
Reservationer till följande budgetår (automobilskatte-
medel)...........................................	—	36.96
Summa	214.31	217.36
Sammanlagda driftbudgeten.
Utgifter...........................................	2,767.16	2,513.64	253.61	—
Reservationer till följande budgetår.................	~	440.42
Tillsammans	2,707.16	2,954.06

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 2.

98 Kiksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42,

Bilaga B.

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1935/36—1939/40.

Tusental kronor.

Egentliga statsinkomster. Skatter: Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: Inkomst- och förmögenhetsskatt1...... Värnskatt............................ Särskild skatt å förmögenhet.......... Utskiftningsskatt och ersättningsskatt Bevillningsavgifter för särskilda för-måner och rättigheter .............. Stämpelmedel........................	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40
171 362.6 12 498.0 233.6 327.6 61 962.8	219 732.9 13 561.0 455.1 288.9 69 005.3	250 217.6 14 912.8 391.5 280.6 70 519.2	331 875.5 30 346.7 4 772.2 275.9 69438.5	325 434.7 157 732.5 29 330.5 536.4 185.2 64 276.1
Säger för skatt på inkomst,
förmögenhet och rörelse____	246 384.6	303 043.2	336 321.7	436 708.8	577 495.4
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ........................	26 345.4	29 414.6	33 164.2	43 004.1	38 204.0
Gummiringsskatt ....................	15 210.2	15 953.3	13 584.1	-4 069.9	—
Bensinskatt..........................	55 238.1	61 756.5	70 376.1	91 277.4	89 142.7
Säger för automobilskattemedel	96 793.7	107 124.4	117 124.4	130 211.6	127 346.7
Tullar och acciser:
Tullmedel............................	148 069.2	167 337.6	179 823.3	206 939.4	207 767.1
Tilläggsskatter å bensin ..............	—	—	—	—	10 509.4
Accis å silke ........................	1 795.7	1 968.5	2 124.8	2 378.3	2 771.7
Accis å margarin och vissa andra fett-
varor..............................	15 357.9	14 258.4	22 626.7	26 848.7	33 038.1
Industrisockerskatt ..................	—	—	—	—	6 387.3
Skatt å kaffe........................	—	—	—	—	14 768.3
Tobaksskatt..........................	83 940.9	88 967.6	97111.2	103 391.5	128 829.7
Brännvinstillverkningsskatt............	22 388.8	15 615.5	19 138.0	21 820.3	20 624.0
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag ..................	11118.9	13 395.2	18 575.4	18 071.8	24 000.0
Detaljhandelsbolag..................	19 487.6	20 979.0	21 098.6	21 686.4	28 750.0
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker........................	87 613.2	92 168.7	96 817.9	103 031.6	144 033.2
Omsättningsskatt å vin ..............	—	—	—	—	3 990.0
Maltskatt............................	26 229.2	28 389.7	30 888.0	33 041.2	18069.3
Maltdrycksskatt......................	—	—	—	—	15 475.4
Skatt å läskedrycker ................	—	—	—	—	1947.4
Statlig nöjesskatt ....................	—	—	—	—	3 365.6
Säger för tullar och acciser	416 001.4	443O80.2	488 203.9	537 209.2	664 326.5
Säger för skatter	759 179.7	853 247.8	941 650.0	1104129.6	1369168.6
Uppbörd i statens verksamhet:
Vattendomstolsavgifter..................	19.7	56.5	50.2	59.1	103.5
Inkomster vid fångvården ..............	471.3	563.9	620.0	629.2	392.3
Inkomster vid statens uppfostringsanstalt
å Bona..............................	55.0	52.5	34.2	37.3	41.0

1 För budgetåren 1985/36—1938/39 hava inräknats mantalspenningar, inkomst- och förmögenhetsskatt,
extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst samt utjämningsskatt.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 99

	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40
Inkomster vid sjökarteverket............	_	_	_	_	213.2
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet ......................	1 207.8	1 325.9	1466.7	1 583.6	1 705.9
Bidrag till pensionsstyrelsen............	257.4	113.5	61.2	34.7	34.1
Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter....................	94.9	222.1	146.6	174.4	183.8
Inkomster vid statens skyddshem ......	—	—	—	170.7	183.0
Inkomster vid statens bakteriologiska la-boratorium ..........................	255.6	314.1	338.3	399.4	543.7
Inkomster vid statens rättskemiska labo-ratorium ............................	23.8	26.7	27.9	31.9	25.6
Inkomster vid statens farmacevtiska la-boratorium ..........................	12.9	19.3	46.2	55.0	57.1
Inkomster vid statens sinnessjukhus ....	12 123.0	12 706.6	13 028.0	13 547.1	13 781.6
Inkomster vid statens uppfostringsanstal-ter för sinnesslöa ....................	36.6	36.4	34.9	39.2	42.2
Inkomster vid statens epileptikeranstalt..	—	—	—	—	219.3
Inkomster vid statens institut för folk-hälsan ..............................	_	_	_	_	4.7
Avgifter för besiktning av motorfordon	1104.7	1 239.8	1 322.7	1 433.9	1 504.4
Avgifter för registrering av motorfordon	1029.8	1 210.8	1461.0	1814.9	1681.3
Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet..........................	33.6	21.0	21.0	20.1	14.4
Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen	103.0	312.4	425.2	537.3	523.0
Avgifter för kontroll å handeln med skatte-fri sprit m. m.......................	41.0	41.0	41.0	41.0	41.0
Inkomst av myntning och justering ....	2911.1	3 750.3	3 3H8.6	4 444.4	9 493.6
Kontrollstämpelmedel ..................	408.3	465.8	499 0	548.3	520.0
Bidrag till bank- och fondinspektionen...	136.8	160.9	132.3	123.5	124.8
Bidrag till sparbanksinspektionen........	90.9	92.5	94.3	97.6	101.6
Bidrag för tillsyn över sparbankerna ....	201.0	202.1	203.2	202.5	208.8
Inkomster vid tandläkarinstitutet........	271.2	280.3	236.4	226.9	200.1
Inkomster vid karolinska sjukhuset......	—	—	249.5	389.8	1 146.5
	_	_	1861.3	1980.1	1 927.3
Terminsavgifter från läroverken m. m. ..	1170.5	1 212.5	1217.9	1 301.0	1328.1
Avgifter för granskning av biografbilder	163.5	178.2	174.7	193.2	203.1
Inkomster av lantbruksingenjörsförrätt-ningar ..............................	_		_	_	138.8
Inkomster vid statens veterinärbakterio-logiska anstalt......................	187.8	260.6	331.6	270.5	204.5
Inkomster vid statens centrala frökontroll-anstalt ..............................	201.3	232.0	292.2	243.3	239.0
Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ......................	_	_	_	_	5.7
Avgifter för täckande av förluster å spann-målsregleringen ......................	9 485.1	8 064.6	4186.1	8 699.9	6 206.0
Avgifter för prisreglering på jordbrukets område..............................	13038.7	18140.4	16 708.2	19 206.9	9 543.4
Inkomster vid rikets allmänna kartverk	94.5	57.3	61.1	69.3	71.6
Inkomster vid statens meteorologisk-hydro-grafiska anstalt .....................	54.0	60.5	59.5	58.6	67.1
Avgifter för statskontroll å krigsmaleriel-tillverkningen........................	21.9	21.0	25.3	29.3	24.2
Inkomster vid statens provningsanstalt ..	294.0	290.9	348.5	415.0	438.3
Fyr- och båkmedel ....................	3 408.5	3 560.0	3 612.7	3 811.3	3 865.3
Lotspenningar..........................	2 878.2	3 122.5	3 228.1	3167.0	6 903.8
Patent- och varumärkes- samt registre-ringsavgifter..........................	1 774.2	1915.6	2 087.1	2 134.0	1 969.4
Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register..............................	110.2	112.9	119.8	125.5	80.7
Bidrag till försäkringsinspektionen ......	108.3	107.0	118.6	146.2	155.5
Handeislicensavgifter m. nr.............	—	—	—	—	1 024.4
Säger för uppbörd i statens verksamhet	53 880.1	60550.4	58336.1	68 492.9	67 486.7

100 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40
Bidrag frän folkpensioneringsfonden . .	—	21 955.7	53 918.9	55 586.5	77 773.5
Diverse inkomster: Bötesmedel ............................	2 445.0	2 477.3	2 694.2	2 830.2	2 641.0
T otalisatormedel........................	1140.9	1 256.3	1 346.3	1 474.0	1 268.3
Inkomst av vadhållning vid idrottstäv-lingar................................	1 216.3	4 062.3	5 770.3	12 882.0	15 747.8
Lotterimedel ..........................	2 000.0	1 000.0	1 015.6	6 045.0	17 085.0
Besparingar å specialbudgetstitlar ......	—	—	—	—	37 905.8
Övriga diverse inkomster...............	6 575.1	3 451.6	3 508.5	3 271.2	11 120.4
Säger för diverse inkomster	13 377.3	12 247.5	14 334.9	26 502.4	85768.3
Säger för egentliga statsinkomster	826 437.1	948 001.4	1068 239.9	1254711.4	1600197.1
Inkomster av statens kapital-fonder. Statens affärsverksfonder: Postverket ............................	19 921.8	20 989.8	18 251.6	16 844.9	17 751.9
Telegrafverket..........................	36 255.7	36 667.8	32 582.7	36 238.9	37 126.4
Statens järnvägar ......................	40 446.5	52 270.3	38 024.3	44 818.0	91995.6
Statens vattenfallsverk: Kraftverken..........................	19 241.9	20 048.5	20 753.1	21572.6	20 997.2
Kanalverken ........................	495.4	661.0	506.7	381.1	696.4
Fastighetsförvaltningen................	283.2	295.9	374.7	362.9	312.2
Domänverket ..........................	8 333.6	15 377.9	16 901.2	11 777.6	16 458.3
Statens reproduktionsanstalt............	40.0	35.0	30.0	40.0	100.3
Säger för statens affärsverksfonder	125 018.1	146 346.2	127 424.3	132 036.0	185438.3
Riksbanksfonden...................	4 250.0	2 750.0	3 900.0	1500.0	—
Statens allmänna fastig helst ond......	8 281.6	7 728.2	7 968.6	8 441.6	9 154.6
Statens utlånings fonder: Statens bostadslånefond ................	1 014.7	877.3	713.8	648.8	372.2
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ..............................	91.6	81.9	69.3	61.2	56.0
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ..			52.4	219.5	408.7
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen..........		16.4	302.5	331.3	384.8
Lånefonden för främjande av bostads-byggande på landsbygden ............		30.8	175.8	210.3	294.0
Lånefonden för lantarbetarbostäder......	—	0.3	1.8	3.6	5.2
Statens bosättningslånefond ............	—	—	—	151.4	280.7
Lånefonden för anskaffning av motor-vagnar m. m. åt enskilda järnvägar .	2.1	9.5	25.6	15.6	52.6
Vattenkraftslånefonden..................	275.6	250.1	262.8	167.9	185.6
Luftfartslånefonden ....................	39.0	33.0	6.8	43.1	—
Statens lånefond för universitetsstudier ..	_	_	_		_
Studielånefonden ................	35.2	37.3	37.6	39.7	36.1
Lånefonden för inköp av ädla avelsston..	—	—	_	_	0.1
Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras......................	0.4	0.2		0.1	0.2
Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras ......................
Statens kaninavelslånefond..............	_	_	_	_	_
Statens fjäderfälånefond ................	3.1	3.5	3.1	2.8	1.9

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 101

	1935/3(5	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40
Gödselvårdslånefonden ..................	17.9	13.8	1 24.5	36.9	43.4
Statens kalkbrukslånefond ..............	2.3	2.3	2.1	1.9	2.1
Statens fruktodlingslånefond............	—	—	—	—	—
Statens mejerilånefond..................	162.9	133.8	115.8	91.7	71.0
Jordbrukets maskinlånefond ............	—	—	—	—	22.5
Spannmålslagerhusfonden ..............	5.7	24.0	37.1	32.7	83.9
Spannmålskreditfonden..................	22.0	1.8	0.5	0.4	6.6
Statens sekundärlånefond för jordbrukare	—	69.7	173.3	219.7	299.0
Statens slakterilånefond ................	11.6	11.1	9.6	8.0	—
Kraftledningslånefonden ................	393.6	307.4	232.9	209.2	171.1
Egnahemslånefonden....................	8 719.2	9 010.4	8 996.8	8 880.7	7 836.9
Jordförmedlingsfonden ..................	16.7	13.6	9.1	9.2	4.0
Arrendeegnahemsfonden ................	29.2	76.1	107.3	151.7	183.8
Arrendelånefonden ....................	—	—	—	—	0.1
Arbetarsmåbrukslånefonden ............	—	0.1	0.2	0.6	0.4
Västerbottens och Norrbottens nybygges-
och bostadsförbättringslånefond........	2.2	1.8	4.5	1.7	9.4
Kolonisternas kreaturs- och redskapslåne-
fond ................................	0.9	1.0	0.7	0.7	0.6
Statens avdikningslånefond..............	1021.2	2 348.3	1 341.0	1 405.8	1 293.0
Täckdikningslånefonden ................	137.3	112.3	85.2	111.5	137.9
Allmänna nyodlingsfonden ..............	9.7	7.2	5.4	5.0	3.6
Norrländska nyodlingsfonden............	5.7	3.3	2.3	1.7	1.2
Fiskerilånefonden ......................	113.0	122.1	115.6	109.9	106.8
Statens fiskredskapslånefond............	—	—	—	—	—
Kommunskogslånefonden ..............	—	0.9	1.0	1.0	1.0
Virkesmätningslånefonden ..............	—	—	—	—	—
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift........................	4.9	3.6	2.0	0.4	0.3
Hemslöjdslånefonden....................	3.7	2.6	2.3	1.9	1.7
Industrilånefonden......................	134.2	90.6	64.7	38.9	99.6
Statens hantverkslånefond ..............	72.9	66.1	55.4	39.0	32.4
Rederilånefonden ......................	739.5	657.7	147.1	56.7	38.3
Statens lånefond för den mindre skepps-
farten ..............................	—	—	—	—
Statens sekundärlånefond för rederinäringen	—	—	32.1	23.9	25.7
Säger för statens utlåningsfonder	13 088.0	14 421.4	13 219.9	13336.1	12 554.3
\ Fonden för låneunderstöd...........	715.0	500.0	1 305.6	1712.8	1 131.3
Fonden för statens aktier:
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ....	—	26 496.0	12 920.0	20 634.8	24 124.1
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet ..	12 095.0	1 595.0	1 595.0	1595.0	10 765.3
Aktiebolaget Jordbrukarbanken ........	—	—	—	597.1	796.2
Svenska penninglotteriet aktiebolag......	—	—	—	—	—
Övriga aktiebolag......................	—	199.9	200.0	200.0	—
Säger för fonden för statens aktier	12 095.0	28 290.9	14 715.0	23 026.9	35 685.6
Statens pensionsfonder:
Civila tjänstepensionsfonden ............	—	—	—	2176.9	1 241.7
Militära tjänstepensionsfonden ..........	—	—	—	196.5	157.0
Allmänna familjepensionsfonden ........	—	—	—	4 592.8	3 635.4
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk	—	—	—	—	20.4
Säger för statens pensionsfonder		—	—	6 966.2	5 054.5
Övriga kapitalfonder...............	3 345.2	1387.1	1 870.1	115.2	113.4
Säger för inkomster a\
statens kapitalfonder	166 792.9	201 423.f	170 403.5	187 134.8	249 132.0
Summ!	993 230.0	1 149425.	1 238 <143.4	1 441 846.5	184!) 329.1

102 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Bilaga C.

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1940/41.

A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter: 1. Skatt på inkomst, förmögenhet och	I riksstat och till-läggsstat beräknat belopp	Beräknat utfall	Brist att ersättas av budgetut-jämnings-fonderi	Merin-komst att tillföras budgetut-jämnings-fonden
rörelse: a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ..................	400,000,000	430,000,000	_	30,000,000 _
b. Särskild skatt å förmögenhet, be-villning ................	27,000,000	25,500,000	1,500,000
c. Värnskatt, bevillning..........	250,000,000	265,000,000	15,000,000
cc. Krigskonjunkturskatt, bevillning	20,000,000	20,000,000	_
d. Utskiftningsskatt och ersättnings-skatt, bevillning ...... .	500,000	800,000		300,000
e. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, be-villning ..............	250,000	100,000	150,000
f. Stämpelmedel, bevillning ......	60,000,000	55,000,000	5,000,000	_
2.; Automobilskattemedel: a. Fordonsskatt, bevillning ......	35,000,000	4,000,000
b. Bensinskatt, bevillning ........	75,000,000	16,000,000	*38,000,000
3.’ Tullar och acciser: a. Tullmedel, bevillning..........	120,000,000	125,000,000	5,000,000
aa. Allmän omsättningsskatt, bevill-ning .......................	80,000,000	80,000,000
b. Tilläggsskatter å bensin, bevill-ning .......................	25,000.000	26,000,000		1,000,000
c. Accis å silke, bevillning........	2,000,000	2,500,000	—	500,000
d. Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning.......	35,000.000	30,000,000	5,000,000
e. Industrisockerskatt, bevillning..	14,000,000	20,000,000	_	6,000,000
f. Skatt å kaffe, bevillning ......	25,000,000	12,000,000	13,000,000	_
g. Tobaksskatt, bevillning........	160,000,000	163,000,000	—	3,000,000
h. Brännvinstillverkningsskatt, be-villning ............	12,000,000	9,000,000	3,000,000
i. Rusdrycksförsäljningsmedel, be-villning : a. Partihandelsbolag ....	10,000,000	10,000,000
{i. Detaljhandelsbolag ... .	20,000,000	18,000,000	2,000,000	_
j. Omsättnings- och utskänknings-skatt å spritdrycker, bevillning	170,000,000	184,000,000		14,000,000
k. Omsättningsskatt å vin, bevillning	10,000,000	• 8,000,000	2,000.000	____
1. Maltdrycksskatt, bevillning____	45,000,000	40,000,000	5,000,000	_
m. Skatt å läskedrycker, bevillning	6,000,000	7,000,000	_	1,000,000
n. Statlig nöjesskatt, bevillning____	7,000.000	10,000,000	—	3,000,000
Säger för skatter	1,608,750,000	1,560,900,000	74,650,000	78,800,000

1 Motsvarar det belopp, varmed det beräknade underskottet
stiger automobilskattemedelsfondens behållning.

å automobilskattemedlen över -

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 103

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter...........

2. Inkomster vid fångvården........

3. Inkomster vid statens uppfostrings anstalt

å Bona.................

4. Inkomster vid garnisonssjukhusen.

5. Inkomster vid militärapoteket ....

6. Inkomster vid sjökarteverket.....

7. Inkomster vid flygtekniska försöks anstalten

......................

8. Bidrag till riksförsäkringsanstalten

och försäkringsrådet............

9. Bidrag till pensionsstyrelsen......

10. Inkomster vid statens tvångsarbets och

alkoholistanstalter..........

11. Inkomster vid statens skyddshem.

12. Inkomster vid statens bakteriolo giska

laboratorium.............

13. Inkomster vid statens rättskemiska

laboratorium...................

14. Inkomster vid statens farmacev tiska

laboratorium..............

15. Inkomster vid statens sinnessjukhus

16. Inkomster vid statens uppfostrings anstalter

för sinnesslöa.........

17. Inkomster vid statens anstalt för

fallandesjuka...................

18. Inkomster vid statens institut för

folkhälsan.....................

19. Avgifter för besiktning av motor fordon

.........................

20. Avgifter för registrering av motor fordon

.........................

21. Bidrag till statens bränslekontrol lerande

verksamhet.............

22. Inkomster vid länsarkitektsinstitu tionen.

........................

23. Avgifter för kontroll å handeln

med skattefri sprit m. m........

24. Inkomst av myntning och justering

25. Kontrollstämpelmedel............

26. Bidrag till bank- och fondinspek tionen

.........................

27. Bidrag till sparbanksinspcktionen .

28. Bidrag för tillsyn över sparbankerna

29. Inkomster vid tandläkarinstitutet

30. Inkomster vid karolinska sjukhuset

31. Inkomster vid serafimerlasarettet

I riksstat och till-läggsstat beräknat belopp	Beräknat utfall	Brist att ersättas av budgetut-jämnings-fonden	Merin-komst att tillföras budgetut-jämnings-fonden
40,000	60,000		20,000
525,000	525,000	—	. —
40,000	40,000	—	—
1,120,000	1,120,000	—	—
360,000	360,000	—	—
150,000	90,000	60,000	—
100	40,000	—	39,900
1,600,000	1,780,000	_	180,000
50,000	48,500	1,500	—
165,000	140,000	25,000	_
225,000	225,000	—	—
400,000	400,000	—	—
30,000	13,000	17,000	—
100,000	65,000	35,000	_
14,000,000	14,800,000	—	800,000
55,000	53,000	2,000	—
230,000	233,000	—	3,000
50,000	30,000	20,000	, —
700,000	1,100,000	—	400,000
1,000,000	1,000,000	—	—
15,000	15,000	—	; ''
590,000	525,000	65,000	—
41,000	41,000	_	_
6,000,000	6,000,000	—	—
400,000	350,000	50,000	—
130,000	130,000	__ ,	_
100,000	100,0''O	—	—
200,000	200,000	—	—
215,000	217,000	—	2,000
3,200,000	3,129,000	71,000	—
2,100,000	2,100,000	—	—

104 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42,

''	I riksstat och till-läggsstat beräknat belopp	Beräknat utfall	Brist att ersättas av budgetut-jämnings-fonden	Merin-komst att tillföras budgetut-jämnings-fonden
32. Terminsavgifter från läroverken m. m..........................	1,325,000	1.325,000
33. Avgifter för granskning av biograf-bilder .........................	150,000	150,000	_
34. Inkomster av lantbruksingenjörs-förrättningar...................	150,000	140,000	10,000
35. Inkomster vid statens veterinär-bakteriologiska anstalt..........	300,000	200,000	100,000	_
36. Inkomster vid statens centrala frö-kontrollanstalt .................	250,000	250,000
37. Inkomster vid statens lantbruks-kemiska kontrollanstalt.........	30,000	25,000	5,000
38. Avgifter för täckande av förluster å spannmålsregleringen.........	100	110,000		109,900
39. Avgifter för prisreglering på jord-brukets område................	100	245,000		244,900
40. Inkomster vid rikets allmänna kart-verk...........................	75,000	50,000	25,000
41. Inkomster vid statens meteorolo-gisk-hydrografiska anstalt.......	70,000	67,000	3,000
42. Avgifter för statskontroll å krigs-materieltillverkningen ..........	30,000	30,000	_
43. Inkomster vid statens provnings-anstalt ........................	400,000	400,000
44. Fyr- och båkmedel..............	2,500,000	3,000,000	—	500,000
45. Lotspenningar...................	5,000,000	6,000,000	—	1,000,000
46. Patent- och varumärkes- samt re-gistreringsavgifter..............	1,800,000	1,800,000
47. Avgifter för registrering i förenings-m. fl. register..................	110,000	72,000	38,000
48. Bidrag till försäkringsinspektionen	155,000	173,000	—	—
49. Handelslicensavgifter m. m.......	600,000	1,280,000	—	680,000
Säger för uppbörd i statens verksamhet	46,776,300	50,246,500	527,500	3,979,700
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden____	75,000,000	76,500,000	—	1,500,000
IV. Diverse inkomster: 1. Bötesmedel......................	2,800,000	2,400,000	400,000
2. Totalisatormedel.................	1,000,000	1,100,000	—	_
3. Inkomst av vadhållning vid idrotts-tävlingar......................	10,000,000	6,999,662	3,000,338
4. Lotterimedel.....................	16,000,000	17,000,000	—	1,000,000
5. övriga diverse inkomster.........	3,300,000	4,135,000	—	835,000
Säger för diverse inkomster	33,100,000	31,634,662	3,4* i0,338	1,835,000
Säger för egentliga statsinkomster	1,763,626,300	1,719,281,162	78,577,838	86,114,700

Riksriikcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 105

	1	I riksstat och till-läggsstat beräknat belopp	Beräknat utfall	Brist att ersättas av budgetut-jämnings-fonden	Merin-komst att tillföras budgetut-jämnings-fonden
B.	Inkomster av statens kapital-
	tönder.
I.	Statens affärsverksfonder:	14,000,000	15,700,000	_	1,700,000
		35,000,000	38,000,000	—	3,000,000
		50,000,000	80,000,000	—	30,000,000
		22,600,000	22,600,000	—	—
	5. Domänverket ..................	9,000,000	9,000,000	—	—
	Säger lör statens affärsverksfonder	130,600,000	165,300,000	—	34,700,000
II. III. IV. v		5,000,000	20,800,000	—	15,800,000
	9,950,000	9,950,000	—	—
	5,610,000	5,610,000	—	—
	12,720,000	13,095,400	—	375,400
VI. VII.		1,175,000	1,385,000	—	210,000
Fonden för statens aktier:
	1. Luossavaara-Kiirunavaara aktie-	20,000,000	20,000,000	_	_
	2. Aktiebolaget Svenska tobaksmo-	6,595,000	6,595,000
	3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken..	1,000,000	1,000,000	—	—
	4. Svenska penninglotteriet aktie-	4,000	12,000	_	8,000
	5. Övriga aktiebolag ..............	100	—	100	—
	Säger för fonden för statens aktier	27,599,100	27,607,000	100	8,000
VIII.	Statens pensionsfonder: 1. Civila tjänstepensionsfonden..... 2. Militära tjänstepensionsfonden ... 3. Allmänna familjepensionsfonden .	1.250.000 150,000 3.600.000	1,250,000 160,000 4,000,000	—	10,000 400,000
	4. Pensionsfonden för vissa riks-dagens verk..................	20,000	23,000		3,000
	Säger för statens pensionsfonder	5,020,000	5,433,000		413,000
IX.	Diverse kapitalfonder................	450,000	450,000	—	—
Säger	för inkomster av statens kapitalfonder	198,124,100	249,630,400	100	51,506,400
Tillsammans	1,961,750,400	1,968,911,562	78,577,938	187,621,100

Nettoinkomst

59,048,162

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 2.

106 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

Bilaga D.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1941/42.

ii.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
.......................... 450,000,000

Värnskatt, bevillning................. 275,000,000

Krigskonjunkturskatt, bevillning ...... 50,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning
.............................. 27,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning.......................... 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, bevillning____ 100,000

g. Stämpelmedel, bevillning.............. 55,000,000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning.............. 12,000,000

b. Bensinskatt, bevillning................ 6,000,000

3. Tullar och accisen

a. Tullmedel, bevillning ....... 130,000,000

Allmän omsättningsskatt, bevillning .. 200,000,000

Tilläggsskatter å bensin, bevillning____ 12,000,000

Accis å silke, bevillning.............. 2,800,000

Accis å margarin och vissa andra fett varor,

bevillning.................... 35,000,000

Industrisockerskatt, bevillning......... 20,000,000

Skatt å kaffe, bevillning.............. 10,000,000

Tobaksskatt, bevillning .............. 160,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning 10,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag .............. 4,000,000

P- Detaljhandelsbolag.............. 18,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ 180,000,000

Omsättningsskatt å vin, bevillning____ 8,000,000

Maltdrycksskatt, bevillning............ 40,000,000

Skatt å läskedrycker, bevillning....... 7,000,000

Statlig nöjesskatt, bevillning.......... 10,000,000

g h.

Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter..............................

2. Inkomster vid fångvården..........................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona ....

4. Inkomster vid garnisonssjukhusen ..................

5. Inkomster vid militärapoteket ......................

6. Inkomster vid sjökarteverket.......................

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet

8. Bidrag till pensionsstyrelsen ........................

9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholist anstalter

........................................

Kronor

858,100,000

18,000,000

846,800,000

60,000

525.000

40.000

1,120,000

360.000

100.000

1,700,000

32.000

150,000

1,722,900,000

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 107

	Kronor	Kronor
10. Inkomster vid statens skyddshem ..................	225,000
11. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium..	400,000
12. Inkomster vid statens rättslcemiska laboratorium____	15,000
13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ..	70,000
14. Inkomster vid statens sinnessjukhus................	14,900,000
15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för sin-
nesslöa ........................................	55,000
16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka......	235,000
17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan........	60,000
18. Avgifter för besiktning av motorfordon ............	700,000
19. Avgifter för registrering av motorfordon............	850,000
20. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet	15,000
21. Inkomster vid länsarkitektsinstitutionen............	500,000
22. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit
m. m...........................................	41,000
23. Inkomst av myntning och justering................	3,000,000
24. Kontrollstämpelmedel..............................	200,000
25. Bidrag till bank- och fondinspektionen ............	120,000
26. Bidrag till sparbanksinspektionen ..................	100,000
27. Bidrag för tillsyn över sparbankerna ..............	200,000
28. Inkomster vid tandläkarinstitutet..................	200,000
29. Inkomster vid karolinska sjukhuset ................	3,525,000
30. Inkomster vid serafimerlasarettet ..................	2,100,000
31. Terminsavgifter från läroverken m. m.............	1,325,000
32. Avgifter för granskning av biografbilder............	150,000
33. Inkomster av lantbruksingenjörsförrättningar........	150,000
34. Inkomster vid statens veterinärbakteriologiska anstalt	200,000
35. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt ....	250,000
36. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt	30,000
37. Inkomster vid rikets allmänna kartverk............	50,000
38. Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt ........................................	70,000
39. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen	30,000
40. Inkomster vid statens provningsanstalt ............	400,000
41. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ........	100,000
42. Fyr- och båkmedel................................	3,000,000
43. Lotspenningar ....................................	6,000,000
44. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt ......	50,000
45. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ..	1,800,000
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ..	70,000
47. Bidrag till försäkringsinspektionen..................	175,000
48. Vissa licensavgifter m. m...........................	1,300,000	45,748,000
III. Folkpensionsavgifter ....................................		45,000,000
IV. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel ......................................	2,500,000
2. Totalisatormedel ..................................	1,000,000
3. Tipsmedel........................................	5,000,000
4. Lotterimedel......................................	15,000,000
5. Övriga diverse inkomster..........................	3,000,000	26,500,000
Säger för egentliga statsinkomster	\| 1,840,148,000

108 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1941/42.

	Kronor	Kronor
B. Inkomster av statens kapitalfonder.
I. Statens afl årsverks fonder:
1. Postverket, bevillning ............................	10,000,000
2. Telegrafverket....................................	36,000,000
3. Statens järnvägar ................................	60,000,000
4. Statens vattenfallsverk ......................	23,500,000
5. Domänverket....................................	10,000,000	139,500,000
i II. Riksbanksfonden ............................		10,000,000
III. Statens allmänna fastighelsfond:
1. Fångvårdsstyrelsens delfond ...............	380,000
2. Utrikesdepartementets > ................	257,000
3. Medicinalstyrelsens > ........	1,927,000
4. Byggnadsstyrelsens > ...................	7,776,000
5. Generaltullstyrelsens > .............	26,000
6. Uppsala universitets > ..........	202,000
7. Lunds universitets > ...........	147,000
8. Karolinska sjukhusets » ............	395,000
9. Lotsstyrelsens > ...............	33,000	11,143,000
IV. Försvarsväsendets fastighelsfond:
1. Arméförvaltningens delfond.................	2,560,000
2 Marinförvaltningens > .............	2,390,000
3. Flygförvaltningens » ..............	1,109,000	6,059,000
V. Statens utlånings fonder:
1. Statens bostadslånefond ............	320,000
2. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby..	45,000
3. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-
medlade, barnrika familjer..............	800,000
4. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads-
liknande samhällen ..................	500,000
5. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden ......................	296,000
6. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........	5,000
7. Statens bosättningslånefond ........	550,000
8. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.
åt enskilda järnvägar ...............	51,000
9. Vattenkraftslånefonden ..........	175,000
10. Luftfartslånefonden ..............	2,000
11. Statens lånefond för universitetsstudier ...	100
12. Studielånefonden ..........	45,000
13. Lånefonden för inköp av ädla avelsston ____	100
14. Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras	100
15. Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras	100
16. Statens kaninavelslånefond........	100
17. Statens fjäderfälånefond...........	1,300
18. Gödselvårdslånefonden.........	55,000
19. Statens kalkbrukslånefond.........	9,600
20. Statens fruktodlingslånefond......	100
21. Statens mejerilånefond............	75,000
22. Jordbrukets maskinlånefond.....	55,000

Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1941/42. 109

	Kronor	Kronor
23. Spannmålslagerhusfonden ........................	100,000	j
24. Spannmålskreditfonden ..........................	100
25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare..........	500,000
26. Statens slakterilånefond ..........................	15,000
27. Kraftledningslånefonden ..........................	150,000
28. Egnahemslånefonden ............................	8,000,000
29. Jordförmedlingsfonden............................	100
30. Arrendelånefonden...............................	100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden ......................	100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-
stadsförbättringslånefond........................	4,000
33. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond......	600
34. Statens avdikningslånefond ......................	1,400,000
35. Täckdikningslånefonden ..........................	175,000
36. Allmänna nyodlingsfonden........................	2,300
37. Norrländska nyodlingsfonden......................	700
38. Fiskerilånefonden................................	115,000
39. Statens fiskredskapslånefond......................	100
40. Kommunskogslånefonden..........................	1,000
41. Virkesmätningslånefonden ........................	100
42. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-
drift ..........................................	300,000
43. Hemslöjdslånefonden ............................	1,500
44. Industrilånefonden ..............................	15,000
45. Statens hantverkslånefond........................	18,000
46. Rederilånefonden ................................	9,500
47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten......	4,000
48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ......	60,000	13,857,700
VI. Fonden för låneunderstöd :
1. Statskontorets delfond..........................	650,000
	665,000	1,315,000
VII. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag..............	15,000,000
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet............	1,595,000
3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken ..................	1,000,000
4. Svenska penninglotteriet aktiebolag................	4,000
	100	17,599,100
lvm. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden..........................	30,500,000
2. Civila tjiinstepensionsfonden ......................	1,250,000
3. Militära tjänstepensionsfonden ....................	150,000
4. Allmänna familjepensionsfonden ..................	3,700,000
5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk..........	24,000	35,624,000
IX. Diverse kapitalfonder...................................		665,000
Säger för inkomster av statens kapitalfonder	\| 235,762,800
Summa	\| 2,075,910,800

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 2.

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Bilaga B.

P. M.

med vissa beräkningar angående nationalinkomstens
storlek.1

I. Undersökningens huvudresultat.

Nationalinkomsten utgör summan av alla inkomster, som hänföra sig till
invånarna i ett visst land. Den omfattar ej endast de i skattestatistiken redovisade
inkomsterna för fysiska personer utan även inkomster av kollektiv
karaktär, som på ett mera indirekt sätt komma de fysiska personerna till
godo. De viktigaste av dessa senare inkomster äro aktiebolagens fonderade
vinstmedel och förmögenhetsinkomsterna för vissa juridiska personer såsom
stat, kommuner och andra offentliga samfund, stiftelser m. fl., vilka till stor
del äro Såkallade från skattskyldighet. Nationalinkomsten uppgår därför
till ett avsevärt större belopp än den totala för skatteändamål taxerade inkomsten,
om denna korrigeras för dubbelräkningar. Detta gäller även under
förutsättning att ifrågavarande inkomster taxerats till sina verkliga be!°PP.

Vid uppskattningen av nationalinkomsten utgår man ofta från skattestatistiken
och kompletterar denna med en kalkyl av de felande inkomstposterna.
Man kan emellertid även begagna sig av produktionsstatistiskt material
och beräkna nationalinkomsten såsom det samlade resultatet av produktionen
inom landet (med eventuellt tillägg av förmögenhetsinkomster som erhållas
från investeringar i utlandet). Denna metod har tillämpats vid tidigare
nationalinkomstkalkyler i Sverige och den har även kommit till användning
i föreliggande fall. Den har ej endast den fördelen, att den leder
fram till den mest tillförlitliga totalsiffran för nationalinkomsten, utan den
möjliggör också en belysning av de olika produktionsgrenarnas insatser i
landets näringsliv samt av deras beroende av varandra och av utrikeshandeln.

Den produktionsstatistiska metoden kan enklast tillämpas på följande
sätt: först beräknas bruttovärdet för de inom varje produktionsgren framställda
produkterna; från detta bruttovärde göres därefter avdrag dels för
mottagna tjänster, dels för förbrukade råvaror m. m., dels ock för avskrivningar
å fastigheter, maskiner och inventarier. Härigenom erhålles ett nettovärde,
som kan betraktas som den ifrågavarande produktionsgrenens insats i
nationalinkomsten.

Resultatet av en dylik beräkning av Sveriges nationalinkomst för åren 1936
—1939 har angivits i talj. 1. I avel. II av denna promemoria redogöres närmare
för de beräkningsmetoder, som kommit till användning vid uppskattningen
av bruttovärdena och avdragsposterna för de olika produktionsgre 1

Beräkningarna ha verkställts av assistenten vid konjunkturinstitutet, fil. lic. E. Dahlgren i
samråd med professorn E. Lindahl. Beräkningarna äro i vissa delar preliminära.

Mildrig till riksdagens protokoll loij. 1 sami. Nr !■ Del 2. 1

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Tab. 1. De olika näringsgrenarnas nettovärden. Miljoner kronor.

Jordbruk, trädgårdsodling, fiske.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Skogsbruk.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Industri och hantverk.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Byggnads- och anläggningsverksamhet.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Transportväsen.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Inrikes handel.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Bank- och försäkringsverksamhet.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Hotell- och restaurangrörelse, husligt arbete,
fria yrken.

Bruttovärde ...............................

Avdragsposter .............................

Nettovärde ...............................

Nyttjande av bostäder.

Bruttovärde ................................

Avdragsposter ..............................

Nettovärde ................................

Offentlig förvaltning.

Bruttovärde ................................

Avdragsposter ..............................

Nettovärde ................................

Gemensamma avdragsposter.

Varor och tjänster..........................

Summa: Bruttovärde
Avdragsposter
Nationalinkomst

1936	1937	1938	1939
1,225.2	1,333.0	1,385.5	1,477.1
272.9	344.7	364.1	415.9
952.3	988.3	1,021.4	1,061.2
76.0	88.8	95.8	96.0
76.0	88.8	95.8	96.0
7,122.8	8,536.0	8,784.1	9,480.3
3,019.1	3,733.1	3,750.1	4,232.6
4,103.7	4,802.9	5,034.0	5,247.7
1,341.4	1,646.9	1,739.1	2,048.0
673.9	827.4	873.7	1,028.9
667.5	819.5	865.4	1,019.1
1,043.9	1,182.2	1,186.4	1,346.7
480.7	563.9	562.5	635.8
563.2	618.3	623.9	710.9
1,627.5	1,867.0	1,915.6	2,093.6
278.8	330.3	331.0	352.8
1,348.7	1,536.7	1,584.6	1,740.8
219.9	231.3	238.2	250.0
50.7	54.2	54.2	60.0
169.2	177.1	184.0	190.0
460.0	460.0	460.0	460.0
46.0	46.0	46.0	46.0
414.0	414.0	414.0	414.0
875.0	902.0	930.0	960.0
262.5	270.6	279.0	288.0
612.5	631.4	651.0	672.0
802.2	849.9	950.5	1,532.7
221.7	244.5	299.4	719.7
580.5	605.4	651.1	813.0
380.2	408.1	420.9	455.2
14,793.9	17,097.1	17,685.2	19,744.4
5,686.5	6,822.8	6,980.9	8,234.9
9,107.4	10,274.3	10,704.3	11,509.5

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

narna. Här skall endast nämnas, att de i tabellen upptagna »gemensamma
avdragsposterna» omfatta värdet av sådana varor och tjänster, för vilka ingen
fördelning gjorts mellan de olika produktionsgrenarna (exempelvis tjänster
från bankväsendet). Man kunde ifrågasätta att som en dylik avdragspost
uppföra även värdet av den offentliga förvaltningen, till den del dennas syftemål
är att befrämja den privata produktionen. Med hänsyn till svårigheten
att verkställa en uppdelning av de offentliga utgifterna efter deras uppgift
att gagna produktionen eller att realisera andra syftemål, har det emellertid
ansetts befogat alt ej göra ett dylikt avdrag utan att hänföra hela
bruttovärdet av den offentliga förvaltningen till den samhälleliga konsumtionen.
En annan sak, som också bör påpekas i detta sammanhang, är att
avgränsningen av de olika produktionsgrenarna av statistiska skäl företagits
på ett mera schablonmässigt sätt (jfr avd. II), varför försiktighet bör iakttagas
vid en jämförelse mellan de olika näringarnas bidrag till nationalinkomsten.

Det framgår av tabellen, att Sveriges nationalinkomst visar en ganska
kraftig stegring under dessa sista förkrigsår. Delvis beror emellertid stegringen
på prisnivåns samtidiga uppgång. I den följande sammanställningen
har en korrektion gjorts härför, i det att serien dividerats med riksbankens
konsumtionsprisindex.

1936 1937 1938 1939

Nationalinkomst enligt tab. 1 (miljoner

kronor)............................ 9,107

Riksbankens konsumtionsprisindex (sept.

1931 = 100)........................ 101.1

Nationalinkomst i 1931 års penningvärde
(miljoner kronor).................. 9,008

10,274 10,704 11,510

104.1 105.7 108.0

9,870 10,127 10,657

Nationalinkomsten framstår i denna tabell som en summa av de olika
produktionsgrenarnas insatser i näringslivet. Det har alltså bortsetts från
den inkomst, som svenskar erhålla från utländska investeringar (under senare
år cirka 100 miljoner kronor), varigenom nationalinkomsten fått den
mera begränsade betydelsen av den totala inkomst som härflyter från
Sverige.

Nationalinkomsten kan emellertid med stöd av det produktionsstatistiska
materialet bestämmas på ett annat sätt än det nyss angivna, nämligen såsom
summan av den totala konsumtionen och kapitalbildningen i Sverige, med
avdrag för det totala importöverskottet av varor och tjänster.

Då till den offentliga konsumtionen, såsom förut nämnts, hänförts hela
bruttovärdet av den offentliga förvaltningen, kunna siffrorna härför tagas
från tab. 1. Beräkningen av den privata konsumtionens värde har åter förutsatt
en sådan bearbetning av produktions- och handelsstatistiken, att den
inhemska försörjningen nied konsumtionsvaror framgått som värdet av landets
produktion av dylika varor plus importen och minus exporten av samma
varor. Huvudresultatet av dessa kalkyler har framlagts i tali. A—D, som
fogats till denna promemoria. I den här intagna tab. 2 lia de till konsumtionen
hänförliga varuposterna sammanställts, varjämte även sådana tjänster,
som direkt komma konsumenterna till godo, lia medtagits. Det bör anmärkas,
att de så beräknade konsumtionssiffrorna inkludera även inköpen
av varaktiga förbrukningsföremål samt lagerökningen av konsumtionsvaror,
varför de torde rymma en icke obetydlig kapitalökning.

Den totala kapitalbildningen exklusive ökningen av varaktigt konsumtionskapital
oell av förbrukningsvaror bar på ett liknande sätt sammanställts i

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.
Tab. 2. Den privata konsumtionen. Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
Jordbruksprodukter..........................	860.7	915.3	928.0	967.8
Skogsprodukter..............................	69.0	75.8	80.3	82.7
Industriprodukter ..........................	3,626.7	4,155.5	4,339.4	4,717.2
Transporttjänster............................	365.2	389.1	405.4	436.2
Tjänster av handel (exkl. indirekta skatter) ..	1,353.7	1,535.5	1,591.7	1,722.4
Tjänster av bank- och försäkringsverksamhet..	55.0	57.8	59.6	62.5
Tjänster av hotell- och restaurangrörelse samt fria yrken ................................	300.0	300.0	300.0	300.0
Nyttjandet av bostäder......................	875.0	902.0	930.0	960.0
Summa	7,505.3	8,3.31.0	S,634.4	9,248.8

tab. 3. Den omfattar nettotillskottet av byggnader och andra anläggningar,
transportmedel samt maskiner och inventarier. För var och en av dessa
kategorier av kapitalföremål har framräknats dels nyproduktionen (varvid
från respektive bruttovärden alla underhållsarbeten frånskilts), dels avskrivningarna
för reguljär värdeminskning. Kalkylerna göra ej anspråk på mer
än approximativ giltighet.

I tab. 4 ha siffrorna för den totala konsumtionen och kapitalbildningen
summerats, varefter avdrag gjorts för det totala importöverskottet av
varor och tjänster. Detta importöverskott har beräknats såsom skillnaden
mellan importöverskottet av varor och värdet av den viktigaste kategorien
av exporterade tjänster, nämligen nettoinkomsterna av utländsk
fraktfart. Såsom förut nämnts, borde de härvid erhållna slutsiffrorna visa
en ungefärlig överensstämmelse med de siffror, som förut beräknats för
nationalinkomsten såsom en summa av de olika produktionsgrenarnas nettovärden.
En jämförelse ger emellertid vid handen, att de i tab. 4 införda
beloppen genomgående ligga på en något högre nivå än nationalinkomstsiffrorna
i tab. 1. Detta torde sammanhänga därmed, att de här beräknade
konsumtionssiffrorna blivit något för höga. Alternativa beräkningar av den
totala konsumtionen i Sverige lia nämligen gett något lägre siffror.

Tab. 3. Den totala kapitalbildningen. Miljoner kronor.

Byggnader. Nyproduktion .............................. Avskrivningar .............................. Nettoökning Transportmedel. Nyanläggning och nyanskaffning ............ Avskrivning ................................	1936	1937	1938	1939
1,050 265	1,336 274	1,417 290	1,717 304
785 267 76	1,062 297 92	1,127 314 lil	1,413 350 125
Nettoökning	191	205	203	225
Maskiner och inventarier.
Nyanskaffning ..............................	637	806	889	1,009
Avskrivningar ..............................	382	483		605
Nettoökning	255	323	356	404
Summa nettoökning	1,231	1,590	1,686	2,042

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek. 5

Tab. 4. Total konsumtion och kapitalbildning. Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
Privat konsumtion..........................	7,505	8,331	8,634	9,249
Offentlig konsumtion........................	802	850	951	1,533
Kapitalbildning ............................	1,231	1,590	1,686	2,042
Summa	9,538	10,771	11,271	12,824
Importöverskott av varor....................	120	126	243	617
Exportöverskott av tjänster..................	136	170	190	237
Totalt importöverskott av varor och tjänster	- 16	-44	+ 53	+ 380
Konsumtion och kapitalbildning minus import-överskott ................................	9,554	10,815	11,218	12,444

Sammanfattande kan man med stöd av de anförda uppgifterna säga, att
Sveriges nationalinkomst för år 1938, det sista år för vilket det statistiska
materialet möjliggör en relativt tillförlitlig uppskattning, uppgick till i runt
tal 11 miljarder kronor. Härav tog den offentliga förvaltningen i anspråk
cirka 1 miljard och av återstoden utgjorde cirka 8.3 miljarder privat konsumtion
och 1.7 miljarder kapitalbildning. Vad sedan angår år 1939 får
man räkna med en uppgång av nationalinkomsten med omkring 1 miljard
kronor, som emellertid delvis är av nominell art och sammanhänger med
den under detta år gällande högre prisnivån. Nationalinkomstens höjning
från 1938 till 1939 kan anses i betydande grad ha fallit på enskild och
offentlig kapitalbildning och till en relativt liten del på löpande privat konsumtion.
De här anförda konsumtionssiffrorna inkludera nämligen även
ökning av varulager, som för år 1939 kan antagas ha uppgått till betydande
belopp.

II. Beräkningsmetoder.

Beräkningen av de olika produktionsgrenarnas bruttovärden och avdragsposter
har i stort sett ägt rum efter samma linjer som i tidigare publicerade
undersökningar av Sveriges nationalinkomst. Det kan därför här hänvisas
till National lncome in Sweden 1861—1930, utgiven av Stockholms Högskola,
samt till bilaga 1 till SOU 1936: 18.

Liksom de tidigare utredningarna har den undersökning, som här verkställts
för åren 1936—1939, baserats på en sådan bearbetning av industrioch
handelsstatistiken, att landets totala försörjning med konsumtionsvaror
och olika slag av kapitalvaror kunnat approximativt beräknas för varje år.
Resultatet av denna bearbetning har sammanfattats i tabellerna A—D. Den
inhemska försörjningen framkommer här såsom summan av produktion och
import med avdrag för exporten, varvid är alt märka, att exportvärdena
(som baserats på fob-priser) generellt reducerats med 10 procent för att bli
bättre jämförbara med produktvärdena (sorn hänföra sig till produktionsorten).
Dessa försörjningssiffror lia lagts till grund för beräkningen av råvarukostnaderna
inom de olika produktionsgrenarna och lia även varit vägledande
för kalkylen av avskrivningarna å maskiner och inventarier.

Såsom framgår av den följande redogörelsen, föreligga emellertid vissa
avvikelser mellan de i denna undersökning och de tidigare utredningarna
lillämpade beräkningsmetoderna. Sålunda har hela den offentliga förvalt -

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

ningen inräknats i nationalinkomsten (under det att tidigare ett avdrag
gjorts under rubriken »gemensamma avdragsposter»), Vidare ha konsumenternas
inköp av varaktiga konsumlionskapital i stället för den årliga förbrukningen
av dessa föremål betraktats som konsumtion. Dessa avvikelser
ha till följd, att de här beräknade siffrorna för nationalinkomsten samt dennas
uppdelning i konsumtion och kapitalbildning ej äro fullt jämförbara
med de siffror, som finnas tillgängliga för tidigare år.

Jordbruk, trädgårdsodling, fiske. Jordbrukets bruttovärde har i tab. 5 uppdelats
på viktigare slag av vegetabiliska och animaliska produkter. Den
del av produktionen som antagits åtgå till utsäde samt kreatursfoder har icke
medräknats i bruttovärdet. Detta omfattar alltså blott saluöverskottet och
jordbrukarnas egen hushållsförbrukning. Ifråga om såväl den vegetabiliska
som den animaliska produktionen ha relativt omfattande kalkyler erfordrats
för beräkningen av värdet av dessa två poster. En kortfattad redogörelse
för härvid tillämpade metoder lämnas nedan.

Tab. 5. Jordbrukets bruttovärde. Miljoner kronor.

Vegetabiliska produkter. Vete........................................ Råg........................................ Havre...................................... Korn ...................................... Ärter ...................................... Bönor...................................... Potatis .................................... Sockerbetor ................................	1936	1937	1938	1939
86.7 40.3 5.2 7.8 1.7 0.3 55.7 44.8	95.2 45.4 3.6 9.4 1.7 0.3 60.8 55.5	103.9 43.1 4.8 7.7 1.6 0.3 59.8 49.5	118.5 41.7 4.4 8.0 2.2 0.3 62.7 53.8
Summa	242.5	271.9	270.7	291.6
Animaliska produkter.
Storboskap..................................	77.9	81.4	87.6	99.2
Kalv ......................................	43.8	46.8	48.8	52.2
Får........................................	5.9	5.8	5.6	5.6
Häst ......................................	5.3	5.4	5.4	6.2
Fläsk ......................................	178.6	197.3	200.5	218.5
Mjölk ......................................	474.3	517.4	553.2	589.4
Ägg........................................	69.6	79.1	82.0	82.7
Summa	855.3	933.2	983.1	1,063.8
Trädgårdsodling o. dyl...........	100.0	100.0	100.0	100.0
Fiske ..........................	27.4	27.9	31.7	31.7
Summa total	1,225.2	1,833.0	1,385.5	1,477.1

Beräkningarna i fråga örn den vegetabiliska produktionen grunda sig primärt
på jordbruksstatistikens uppgifter angående skördeutfallet.

Den årligen erhållna skörden av vete och råg har uppdelats på utsäde,
saluöverskott och återstående skörd. Kvantiteten utsäde sammanfaller med
jordbruksstatistikens uppgifter och har beräknats med utgångspunkt från
den för nästföljande års skörd använda arealen. Uppgifterna rörande saluöverskottet
vid årsskiftet ha hämtats ur statistiska centralbyråns brödsädsinventeringar.
Den återstående skörden har framräknats som skillnaden
mellan den totala skörden och summan av utsäde och saluöverskott.

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Därefter har en uppskattning gjorts rörande skördens fördelning respektive
användning per kalenderår. Denna har baserats på följande antaganden. Den
del av årets skörd, som avsatts till utsäde, har ansetts förbrukad under samma
år, oaktat en del därav utsåtts först under nästa år. Saluöverskottet för
respektive kalenderår motsvarar den del av det vid årets början inneliggande
lagret, som avselts för försäljning, jämte den före nästa inventeringsdag
försålda delen av årets skörd. Det har sålunda antagits, att det vid inventeringstillfället
förefintliga lagret i sin helhet avyttrats under året, trots att
avsättningsförhållandena kunna gestalta sig så, att den faktiskt saluförda
kvantiteten kan komma att i viss mån avvika från denna kvantitet. Beträffande
den återstående skörden har det förutsatts att en tredjedel förbrukas
samma år som den skördas och två tredjedelar nästföljande år. Av den så
uppskattade förbrukningen per kalenderår av den återstående skörden kan
årligen 70,000 ton vete och 100,000 ton råg beräknas finna användning för
konsumtion inom jordbrukshushållen och resten för utfodring. Den egna
hushålls förbrukningen har fastställts med ledning av material inom statens
jordbruksnämnd, enligt vilket förmalningen vid tullkvarnarna, som till övervägande
del sker för jordbrukarnas egen räkning, mycket nära varierar omkring
70,000 ton vete och 75,000 ton råg; återstående 25,000 ton råg torde
nära motsvara förmalningen på jordbrukarnas egna gröpkvarnar.

Värdet av den egna husliållsförbrukningen av vete och råg har beräknats
med utgångspunkt från för varje år gällande årsmedelspris. Saluöverskottets
värde åter har uppskattats på basis av medelpriser för dels januari—maj,
dels september—december. Det förstnämnda priset har använts å den del
av saluöverskottet, som enligt inventeringarna sålts under förra delen, det
senare priset å den del, som sålts under senare delen av varje år.

Ifråga om korn har någon förbrukning inom jordbrukarnas egna hushåll
icke kalkylerats. Industriens förbrukning av korn för tillverkning av brännvin,
maltdrycker och maltextrakt redovisas i Accispliktiga näringar samt
kvarnarnas kornförbrukning i industristatistiken. Den exporterade kvantiteten
korn har hämtats ur handelsstatistiken. Värdet av industriens förbrukning
av korn har beräknats med ledning av salupriset å maltkorn för september—december.

Den medräknade delen av havreskörden avser industriens förbrukning,
varom faktiska uppgifter föreligga 1''r. o. m. 1933, samt exporten. Jordbrukarnas
försäljningsinkomster av havreskörden är något för lågt uppskattad
på grund av att en viss mängd foderhavre årligen går i handeln och användes
för andra ändamål än utfodring inom jordbruket.

Saluöverskottet av ärter har för varje år antagits utgöra 8,000 ton, under
det att hela skörden av bönor räknats som saluöverskott.

Jordbrukarnas egen hushållsförbrukning av potatis har årligen uppskattats
till 410,000 ton. Industriens förbrukning av potatis för brännvinstillverkning
redovisas i Accispliktiga näringar, medan stärkelsefabrikernas förbrukning
beräknats genom att multiplicera kvantiteten potatismjöl enligt
industristatistiken med 5.25. De beräkningar som gjorts beträffande försäljningen
av potatis till konsumtion lia givit till resultat, att denna kvantitet
sedan 1936 nära hållit sig omkring 365,000 ton.

liela skörden av sockerbetor har antagits bli försåld till industrien samma
år som den skördats. Då något utsäde icke beräknats lia jordbrukarnas
försäljningsinkomster blivit något för hilga. Vid beräkning av skördens
värde har det inis använts, suni varje år fastslälles av Kungl. Majit.

Slakten av storboskap grundar sig på uppgifter örn antalet vid slakthus
och besiktningsbyråer redovisade djurkroppar. Slaktvikten per djur har
salts till 205 kg. Värdet har beräknats nied utgångspunkt från prisnote

8 Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

ringar å nötkött, kl. I och II, varvid den högre kvaliteten givits dubbelt så
hög vikt som den lägre.

Antalet slaktade kalvar har beräknats med ledning av koantalet sedan
reduktion gjorts för slakt och export av storboskap, antal självdöda djur
samt dödligheten bland födda kalvar. De slaktade kalvarna antagas till
hälften ha utgjorts av spädkalv resp. gödkalv. Kalvslaktens värde har beräknats
med ledning av gällande slakthusnoteringar.

Antalet slaktade svin har beräknats med ledning av betäckningsstatistikens
uppgifter, till vilka lagts exporten av svin. Slaktvikten har antagits
utgöra 73 kg^ pr djur. Slaktens värde har uppskattats på basis av slakthusnoteringarna.

Den totala mjölkproduktionens värde har beräknats med utgångspunkt
från uppskattade uppgifter om antalet kor samt den genomsnittliga mjölkmängden
per ko, varefter den sålunda framräknade kvantiteten värderats
med gällande medelpriser å produkt- respektive konsumtionsmjölk. Av den
beräknade mjölkproduktionen ha 550,000 ton ansetts gå till utfodring och
därför icke medräknats i mjölkproduktionens värde.

Beräkningen av värdet av äggproduktionen har likaledes utgått ifrån uppskattade
uppgifter örn djurbeståndet och dess genomsnittliga årsproduktion
av ägg. Lantbrukssällskapets prisnoteringar lia tillämpats.

Trädgårdsodlingens produktionsvärde har i brist på faktiska uppgifter
årligen antagits uppgå till 100 miljoner kronor.

Uppgifter om saltsjöfiskets produktionsvärde lia erhållits från den officiella
fiskeristatistiken. Beträffande insjöfisket saknas däremot uppgifter
om fångstens värde.

Tab. 6. Jordbrukets avdragsposter. Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
Råvaror:
Jordbruksprodukter........................	8.8	17.0	17.8	10.7
Industriprodukter ........................	146.6	179.0	188.2	196.5
Transporttjänster..........................	19.2	21.4	20.6	24.2
Avskrivning å döda inventarier..............	98.3	127.3	137.5	184.5
Summa	272,9	344.7	364.1	415.9

Jordbrukets avdragsposter (tab. 6) ha erhållits från i tab. D återgivna
uppgifter om värdet av förbrukade jordbruksråvaror. Avskrivningarna å
döda inventarier lia antagits motsvara värdet av den inhemska förbrukningen
av jordbrukskapitalvaror. Sistnämnda värde har dock ökats med 30
procent, vilket ansetts motsvara kostnader för transport och distribution
jämte handelsavance.

Skogsbruk. Inom landet avverkat virke användes väsentligen som råvara
till sågverks- och pappersmasseindustrierna, för tillverkning av träkol, för
byggnads- och anläggningsverksamhet samt som bränsle för konsumtionsoch
industriella ändamål, varjämte en del virkeskvantiteter exporteras i oarbetat
skick. I en uppskattning av nationalinkomsten är det tillräckligt att
som produkter av skogsbruk medräkna endast vedbränsle till konsumtion
samt exporten av oarbetat virke, enär övriga skogsprodukter användas i den
inhemska produktionen och utgöra en kostnad för denna. Då därför i denna
kalkyl skogsbrukets bruttovärde (tab. 7) beräknats såsom summan av blott
de båda sistnämnda virkesposternas värde, innebär detta, att skogsbrukets

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

övriga inkomstposter inräknas i andra berörda produktionsgrenars nettovärde,
i första hand i industriens.

Tab. 7. Produktion av skogsprodukter exkl. råvaror tili inhemsk industri.

Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
69.0 7.0	75.8 13.0	80.3 15.5	82.7 13.3
Export av virke..............................
Summa	76.0	88.8	95.8	96.0

Kvantiteten för konsumtionsändamål förbrukat virke bär under senare år
uppskattats av bl. a. 1931 års skogssakkunniga, 1933 års skogsindustrisakkunniga
samt 1936 års skogsutredning. Redogörelser för beräkningsmetoden
lämnas i resp. kommittéers betänkande!! (SOU 1933:2, sid. 19—23; 1935:36,
sid. 241—243; samt 1938:53, sid. 90). I princip innebära beräkningarna en
bestämning av brännvedsförbrukningen per individ i olika konsumtionsområden.
Dylika åtgångstal jämte uppgift örn folkmängden inom resp. områden
ha tagits till utgångspunkt för uppskattningen av vedkonsumtionens totala
kvantitativa omfattning. Några nya på faktiska uppgifter grundade åtgångstal
ha icke beräknats av de sakkunniga. Åtgångstalen grunda sig på äldre material,
1 men lia för senare år modifierats med hänsyn till den ändrade uppvärmningstekniken
framförallt i stadssamhällena. — Enligt 1936 års skogsutrednings
beräkningar kunde den årliga brännvedsförbrukningen för husbehovsändamål
angivas till i runt tal 10 miljoner kbm rått stamvirke (fast
mått, inkl. bark). I förevarande kalkyl har denna siffra antagits gälla oförändrad
under åren 1936—1939; till stegringen i folkmängden har hänsyn
således icke tagits.

För år 1930 har vedbränslet till konsumtion beräknats representera ett
värde av 84.0 miljoner kronor vid produktionsorten. Detta belopp har under
efterföljande år omräknats med en prisindexserie grundad på socialstyrelsens
detaljpriser å björk- och barrved, av vilka ett ovägt medeltal tagits.

Värdet av exporten av oarbetat virke har hämtats ur handelsstatistiken. För
att i sin mån eliminera transportkostnader och handelsavance ha värdeuppgifterna
reducerats med 10 procent.

För skogsbrukets vidkommande ha inga avdragsposter beräknats.

Industri och hantverk. Avsaluvärdet för de tillverkningar som industristatistiken
omfattar bildar bruttovärdet för den egentliga (större) industrien.
Genom att värdet av den vid respektive framställningsverk för vidare bearbetning
avsedda delen av produktionen icke medräknats i bruttovärdet, lia
relativt betydande dubbelräkningar eliminerats.

Bruttovärdet (tab. 8) grundar sig t. o. m. 1938 på faktiska uppgifter rörande
samtliga i industristatistiken redovisade produkter. För år 1939 ha av
kommerskollegium sammanställts preliminära kvantitets- och värdeuppgifter
rörande ett urval av företrädesvis mera betydande varuslag. Resultaten av
dessa beräkningar äro numera tillgängliga i manuskript hos kommerskollegium;
i nr 12 av Kommersiella Meddelanden 1940, sid. 574—575, ha en del
viktigare av ovanberörda produktionssiffror publicerats.

1 Jfr SOU 1924: 2 samt Nordisk statistisk tidskrift 1924, band 3, sid. 291 ff.

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Tali. 8. Industriens och hantverkets bruttovärde. Miljoner kronor.

i \| Egentlig industri. 1. Malmbrytning och metallindustri........	1936	1937	1938	1939
1,874.3 200.8	2,428.3 224.0 553.3	2,589.1 241.6 505.0 895.6 1,630.5 694.9 246.9 329.1 279.4	.
2. Jord- och stenindustri...............
3. Träindustri................	430 3
4. Pappers- och grafisk industri ............	762.7
5. Livsmedelsindustri ................	1,346.1 658.8	1,475.5 717 4
6. Textil- och beklädnadsindustri......
j 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri ......	219.4	258 3
8. Kemisk-teknisk industri...........	278.6	324 1
9. Kraft-, belysnings- och vattenverk ........	239.3	263.9

Summa Hantverk och småindustri ..........	6,010.3 1,112.5	7,203.2 1,332.8	7,412.1 1,372.0	8,000.0 1,480.3
Summa industri och hantverk	7,122.8	8,536.0	8,784.1	9,480.3

De preliminära uppgifterna beröra inemot 70 procent av de i industristatistiken
upptagna varuslagen. För en del varor, vilka framställas vid ett jämförelsevis
litet antal företag, har den totala tillverkningen uppgivits,''medan
redovisningen för övriga varor begränsats till produktionen vid de större
företagen. Då i sistnämnda fall produktionssiffror meddelats för respektive
tillverkningar vid motsvarande företag även år 1938, föreligga dock goda hållpunkter
för en uppskattning av totalproduktionen under 1939 av de varuslag,
varom fullständig redovisning icke lämnats. Det har antagits, att den relativa
andel som den redovisade produktionen för varje enskilt varuslag utgjorde
av totalproduktionen år 1938 också gällt 1939. Berörda relation uppgår i genomsnitt
till icke mindre än 89.97 procent, varför det kan förutsättas, att den
övervägande delen av ifrågavarande produktion faktiskt är känd för 1939.

Kommerskollegii preliminära sammanställning innefattar, som redan nämnts,
icke samtliga varor. Avsaluvärdet för de icke redovisade varuslagen uppgick
1938 till 1,078 miljoner kronor och det totala avsaluvärdet till 7,412 miljoner
kronor. Beträffande denna del av produktionen saknas hållpunkter för en
bedömning av dess omfattning under 1939. Med hänsyn till gruppens varusammansättning
synes det rimligt utgå ifrån, att den stegrats i åtminstone
samma takt som den redovisade produktionen, d. v. s. med något över 8 procent;
att följa enbart den totalt redovisade produktionens utveckling torde
åter ge ett för lågt värde, enär denna grupp inrymmer flertalet viktigare
exportindustrier, vilkas produktionsresultat delvis ogynnsamt påverkats av
kriget.

För att ge en sammanfattning av ovanstående kalkyler meddelas följande
uppgifter (miljoner kronor):

	År 1938	1939	Stegring i
	procent
Totalt redovisad produktion .. Delvis redovisad produktion:	........ 3,689	3,889	5.4
uppskattad totalproduktion	........ 2,645	2,966	12.1
	Summa 6,334	6,855	8.2
Icke redovisad produktion ....		1,166	8.2
	Inalles 7,412	8,021	8.2

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek. 11

Beräkningarna inrymma givetvis en del felmoment, men sannolikheten talar
dock för att ett avsaluvärde för den egentliga industrien 1939 på i runt
tal 8,000 miljoner kronor icke torde vara för högt.

Den småindustriella och hantverksmässiga produktionens avsaluvärde har
med ledning av 1931 års företagsräkning och därmed sammanhängande separata
utredning angående hantverket (se Kommersiella Meddelanden 1935,
li. 19) kunnat uppskattas till 910 miljoner kronor för år 1930. För senare år
föreligger intet material, på vilket en fortsatt beräkning kan stödja sig. Hur
utvecklingen gestaltat sig på detta viktiga produktionsområde, är därför
ovisst. Man kan å ena sidan utgå ifrån, att ett stort antal av dessa företag
successivt uppnått ett så stort produktionsvärde, att de med åren blivit redovisningsskyldiga
till industristatistiken och sålunda efter hand medräknats
i den egentliga industrien. Å andra sidan kan det framhållas, att hantverket
och den mindre industrien under det senaste konjunkturuppsvinget sannolikt
kunnat expandera inom betydelsefulla branscher, såsom bagerier och konditorier,
skrädderier samt automobil- och gummireparationsverkstäder.
Effekten av dessa varandra motverkande tendenser är emellertid icke möjlig
att fastställa. För att icke låta denna produktionsgren få ett direkt bestämmande
inflytande på nationalinkomstens utvecklingstendens har det
antagandet gjorts, att hantverket och småindustrien värdemässigt utvecklats
på ett med den egentliga industrien likartat sätt. Det för 1930 uppskattade
produktionsvärdet bär alltså för senare år omräknats efter en indexserie,
som angiver utvecklingen av industriens avsaluvärde.

Industriens och hantverkets avdragsposter (tab. 9) lia ifråga örn jordbruks-
och industriprodukter samt transporttjänster hämtats från tab. D.

Tab 9. Industriens och hantverkets avdragsposter. Miljoner kronor.

Jordbruksprodukter................................ Industriprodukter ................................	1936	1937	1938	1939
647.9 2,006.9 86.5 277.8	755.3 2,548.7 96.2 332.9	778.1 2,536.6 92.8 342.6	861.7 2,892.2 109.0 369.7
Avskrivningar å maskiner, inventarier oell fastigheter Summa
3,019.1	3,733.1	3,750.1	4,232.6

Värdet av avskrivningarna å maskiner och inventarier samt fastigheter och
anläggningar lia kalkylerats efter samma metoder som tillämpats i de tidigare
nationalinkomstundersökningarna (jfr SOU 1936: 18, sid. 224—225).

Vid beräkningen av avdragsposternas värde har hänsyn icke tagits till förändringarna
i lagerhållningen nied industriråvaror. Detta förhållande är av
särskild betydelse för år 1939 på grund av den omfattande lagring av bl. a.
importerade råvaror som förekom under året. 1 realiteten föreligger på denna
punkt ett icke oväsentligt sparande, som icke kommer till synes i tab. 1 och
tab. 3. Även för 1937 får man räkna med att ett sparande i form av lagerökning
ägt runi, enär råvaruimporten då var av större omfattning än som
krävdes för den löpande produktionen. Delvis torde detta sparande lia tagits
i anspråk redan påföljande år, eftersom importen av industriråvaror under
större delen av 1938 företedde en märkbar avmattning; mot .slutet av året
gjordes dock betydande lagringsköp av vissa varuslag. Avdragsposternas och
därmed även nettovärdenas tidsfördelning är sålunda icke fullt riktig, vilket
i sin tur återverkar på relationen mellan konsumtion och sparande.

12 Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Byggnads- och anlåggningsverksamhet. Statistiken rörande denna produktionsgren
är i många avseenden bristfällig och ofullständig, varför det
möter stora vanskligheter att på direkt väg uppskatta dess produktionsvärde.
I fråga om enskilda grenar av denna verksamhet gives det likväl
mycket goda hållpunkter för en bedömning av produktionens omfattning
och utvecklingstendens. I nedanstående tablå sammanställda uppgifter belysa
värdet av produktionen för några viktigare grenar av byggnads- och
anläggningsverksamhet (i miljoner kronor).

	1936	1937	1938	1939
Byggnader för bostadsändamål:
Nyproduktion (i städer etc.) ................	352.4	398.1	443.3	549.7
Underhåll (på samt!, orter)..................	175.0	180.4	186.0	192.0
Kontors- och butikslokaler, fabriker, verkstäder m. m. (i städer etc.) ........................	85.9	94.8	120.6	178.6
Statlig förvaltning ............................	16.8	23.6	33.5	74.3

Kommunal förvaltning:
Anskaffning av fastighet ....................	53.4	61.2	64.0	(64.0)
Underhåll av fastighet ......................	35.5	41.4	43.1	(43.1)
Inalles	88.9	102.6	107.1	(107.1)
Allmänna vägar:
Anläggningar................................	51.3	41.0	43.4	.
Underhåll ..................................	66.6	76.6	84.5
Inalles	117.9	117.6	127.9	(125.0)
Statens och enskilda järnvägar:
Anläggningar................................	63.5	69.1	46.2	53.9
Underhåll ..................................	46.7	51.4	52.7	51.3
Inalles	110.2	120.5	98.9	105.2
Post-, telegraf och telefon m. m.: Anläggningar................................
37.7	44.6	49.9	48.6
Underhåll ..................................	18.7	22.9	25.3	28.2
Inalles	56.4	67.5	75.2	76.8
Summa	1,008.5	1,105.1	1,192.5	(1,408.7)

Socialstyrelsens statistik rörande bostadsproduktionen i städer och stads -

liknande samhällen redovisar för komna eldstäder:	åren 1936	—1939	följande antal	nytill-
	1936	1937	1938	1939
Stockholm ......................	18,362 11,021	17,699 12,985	23,129 13,297	31,369 14,263
Göteborg........................
Malmö .......................... Städer med 10,000—100,000 inv. .. Stadssamhällen med under 10,000	6,046 30,333	7,388 28,198	9,214 30,163	7,735 38,260
inv............................	22,882	21,822	24,703	27,265

Summa stadssamhällen	88,644	88,092	100,506	118,892
Övriga orter......................	12,112	12,983	13,465	15,554
Summa total	100,756	101,075	113,971	134,446
Antal redovisande orter ..........	644	715	762	821

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek. 13

Ökningen i antalet uppgiftslämnande orter beror i första liand på tillkomsten
av ett stort antal mindre (övriga) orter. Värdet av den ovan angivna
statistiskt kända bostadsproduktionen har i brist på faktiska eldstadskostnader
beräknats med utgångspunkt från socialstyrelsens uppgifter örn
brandförsäkringsvärdet per eldstad år 1937 inom i föregående tablå upptagna
städer och ortsgrupper; hänsyn till olikheten i brandförsäkringsvärdet
för eldstäder i sten- respektive trähus har även tagits. Det sålunda beräknade
produktionsvärdet har slutligen omräknats med handelsbankens
byggnadskostnadsindex.

Underhållskostnaden för byggnader för bostadsändamål har i tabellen
uppförts med 20 procent av det totala bostadsnyttjandets värde (hyresvärdet)
.

Enligt socialstyrelsens uppgifter har byggnadsverksamheten för andra
ändamål än bostäder under åren 1936—1939 varit av följande omfattning:

1936 1937 1938 1939

1.000 kvm nettogolvyta å .... 649.3 632.3 822.7 1,175.4

Väsentligen utgöres byggnaderna av kontors- och butikslokaler, fabriker,
verkstäder samt garage. Ovanstående arealuppgifter innefatta icke lokaler
och byggnader, vilka kunna antagas ha byggts för statens eller kommunernas
räkning, enär denna del av byggnadsverksamheten redovisas separat.
Byggnadskostnaden per kvm har år 1937 fixerats till 150 kronor, vilken
kostnad för övriga år omräknats med handelsbankens byggnadskostnadsindex.

Statens och kommunernas utgifter för byggande av fastigheter för förvaltningsändamål,
skolhus, sjukhus, befästningar m. m. sammanfalla med
i statens budgetredovisning respektive i den kommunala finansstatistiken
redovisade uppgifter. Beträffande kommunerna kunna uppgifterna vara i
någon mån för höga, eftersom inköp av fastigheter alltjämt förekommer i
någon utsträckning. Lands- och stadskommunernas utgifter för anskaffning
av fastighet, vilka redovisas under utgiftstiteln »allmän fastighetsförvaltning»,
lia icke medräknats.

Kostnaderna för nyanläggning och underhåll av allmänna vägar, järnvägar
samt telegraf- och telefonledningar jämte dithörande förvaltnings- och
andra byggnader grunda sig på statistiska uppgifter, och få därför betraktas
som relativt tillfredsställande.

Inalles representera ovanberörda byggnader och anläggningar ett produktionsvärde,
som stiger från 1,004 miljoner kronor år 1936 till 1,409 miljoner
kronor år 1939. Även örn i tablån angivna arbeten höra till de viktigaste
grenarna av ifrågavarande verksamhet, lider redovisningen dock av
mycket stora brister. Så innefattar densamma exempelvis icke bostadsbyggandet
på den egentliga landsbygden och inom ett stort antal smärre samhällen
samt icke heller byggnadsverksamhet för andra ändamål, som ägt rinn
på orter, vilka ej beröras av socialstyrelsens byggnadsstatistik. ^ Vidare tillkomma
en mångfald anläggningsarbeten av olika slag, vilka årligen utan
tvivel uppgå till betydande belopp.

Vid fördelningen av de inom landet producerade och importerade råvarorna
har värdet av råvaror till byggnadsverksamhet uppskattats till 703
miljoner kronor år 1936 och 1,076 miljoner kronor ar 1939 (inkl. 10 procent
förhöjning för transporter och värdeökning i handelsomsättningen).
Under förutsättning att byggnadsråvarornas värde icke är för högt beräknat,
och detta torde icke heller vara fallet att döma av de tillämpade beräkningsmetoderna,
tyda dessa värden på ett icke oväsentligt högre produk -

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

tionsvärde än som ovan angivits. I dessa kalkyler har det ansetts rimligt
att utgå från byggnadsråvarorna samt antaga att värdet av dessa motsvarar
i genomsnitt 55 procent av totala byggnadskostnaden. Eftersom hänsyn
icke tagits till förekommande lagerhållning, kan detta innebära, att produktionsgrenens
bruttovärde för i synnerhet år 1939 blivit för högt beräknat.

Transportväsen. Bruttovärdet för de olika slag av transportverksamhet som
upptagits under denna produktionsgren framgår av tab. 10. Med bortseende
från en del smärre lokala och interlokala trafikmedel är redovisningen av
den yrkesmässiga trafiken fullständig vad gäller den del av verksamheten
so?1 herÖT konsumtiva ändamål. I fråga om transporter för produktiva ändamål
innefattar bruttovärdet icke en del betydande grenar av yrkesmässigt
respektive med produktionsföretag förbundet transportarbete. Den ojämförligt
viktigaste verksamheten, för vilken bruttovärdet icke uppskattats, utgöres
av lastautomobiltrafik i egen eller annan produktionsgrens regi. Dylika
utelämnade produktiva transporttjänster lia lii. a. o. inkluderats i nettovärdet
för de näringsgrenar som tagit ifrågavarande tjänster i anspråk.

Tab. 10. Transportväsendets bruttovärde. Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
Sjöfart: utrikes.............................	270.1	338.1	317.5	384.4
inrikes..............................	40.8	43.2	44.4	55.1
Järnvägar: statens ............................	209.4	237.8	248.8	280.0
enskilda ..........................	121.2	131.8	124.7	139.4
Post..........................................	89.0	92.6	98.4	103.3
Telegraf och telefon ..........................	121.8	131.2	139.8	153.5
Spårvägar ....................................	37.6	38.6	39.6	41.6
Busstrafik ....................................	49.0	56.0	63.0	70.0
Droskbiltrafik ................................	70.0	70.0	70.0	70.0
Stuveriarbete..................................	35.0	42.9	40.7	49.4
Summa	1,043.9	1,182.2	1,186.4	1,346.7

Med avseende på sjöfart, järnvägar, post, telegraf och telefon samt spårvägar
grundar sig beräkningen av bruttovärdet årligen på officiell statistik.
Huvudparten av de medräknade transporttjänsternas värde är sålunda noga
känt. Beträffande omnibus- och droskautomobiltrafiken saknas åter hållpunkter
för en bedömning av inkomstutvecklingen under senare år.

Med utgångspunkt från i 1931 års företagsräkning meddelade uppgifter lia
buss- och droskautoinobiltrafikens bruttoinkomster kunnat uppskattas för
år 1930. Att döma av inkomstutvecklingen för de med spårvägsdrift förenade
bussföretagen lia bruttoinkomsterna år 1939 mera än fördubblats sedan
1930; under perioden har inkomststegringen varit förhållandevis jämn.
Antalet registrerade bussar lia sedan 1930 stigit med inemot 100 procent.
Utgår man ifrån antagandet, att inkomsten per buss varit i stort sett oförändrad,
så kan den sammanlagda inkomsten för busstrafiken år 1939 uppskattas
till i runt tal 70 miljoner kronor.

Antalet rättigheter för utövande av yrkesmässig droskautomobiltrafik i
Stockholm, Göteborg och Malmö företer sedan början av 1930-talet en mindre
nedgång. Ehuru det är möjligt att droskautomobiltrafiken i andra stadssamhällen
och på landsbygden kan lia undergått en icke oväsentlig ökning sedan
år 1930, har det dock här i brist på faktiska uppgifter räknats med en årligen
konstant inkomst för denna verksamhetsgren.

lieräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Inkomsten av stuveriarbete, som tillfaller svenskar, har årligen antagits
utgöra hälften av sjöfartsnäringens utgifter för lastning och lossning. Sistnämnda
kostnader lia åter beräknats som 22.5 procent av rederiernas bruttoinkomster
av godstrafik.

Uppskattningen av transportväsendets avdragsposter (tab. 9) grundar sig
ifråga om järnvägar, post, telegraf och telefon på respektive styrelsers verksamhetsberättelser
och kan således för dessa transportgrenar betraktas som
tillfredsställande; reservation får dock göras för de enskilda järnvägarna,
emedan utgiftsspecifikationen för dem i den allmänna järnvägsstatistiken är
väl summarisk och därför nödvändiggjort approximativa beräkningar, delvis
med stöd av för statens järnvägar gällande kostnadsrelationer. Det kan
anmärkas, att kostnaderna för underhåll av byggnader och anläggningar till
fullo upptagits såsom avdragspost, enär telegrafverkets och flertalet större
järnvägars reparationsverkstäder redovisas i industristatistiken; för sådan
verksamhet utbetalda arbetslöner ingå sålunda icke i respektive nettovärden.

Tab. 11. Transportväsendets avdragsposter. Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
Sjöfart: in- och utrikes........................	233.1	286.0	271.4	329.6
Järnvägar: statens ............................	85.4	100.5	108.2	110.3
enskilda ..........................	43.2	48.7	46.0	50.0
Post..........................................	20.8	22.2	23.0	23.8
Telegraf och telefon ..........................	37.0	43.0	47.0	51.5
Spårvägar ....................................	13.2	13.5	13.9	14.6
Buss- och automobiltrafik......................	48.0	50.0	53.0	56.0
Summa	480.7	503.9	562.5	635.8

De övriga transportgrenarnas avdragsposter åter äro kalkylerade. Den relativa
fördelningen av sjöfartsnäringens utgifter för olika ändamål har för
år 1933 varit föremål för undersökning inom kommerskollegium (SOU 1936:
22). De kostnadsrelationer som då gällde ha för senare år i stort sett bibehållits,
ehuru de i viss mån korrigerats med ledning av resultaten från
en liknande ännu icke offentlig undersökning inom kommerskollegium avseende
åren 1936 och 1937. På grund av den osäkerhet som vidlåder bedömningen
av rederinäringens vinstutveckling åren 1936—1939 få avdragsposterna
sägas vara ungefärliga. Spårvägs-, buss- och droskautomobiltrafikens
kostnader (exkl. löner) lia bedömts med utgångspunkt från förhållandena
inom några av de större spårvägsbolagen.

Inrikes handel. Denna näringsgren upptager icke handelsverksamheten i
dess helhet utan blott den del därav som berör handeln med varor för omedelbar
konsumtion ävensom varaktiga konsumtionsföremål, vilka äro avsedda
för förbrukning inom landet, samt därjämte all varuexport. Den gjorda
begränsningen av näringsgrenens område innebär, alt värdet av all annan
handclsverksamhet inräknats i andra ifrågakommande näringsgrenars
brutto- och nettovärden.

Det möter emellertid betydande vanskligheter att söka uppskatta näringsgrenens
bruttovärde, enär varornas värdestegring från produktions- till konsumtionsorten
är känd endast för ett mindre antal produkter. Beträffande
varor från jordbruk, skogsbruk och fiske samt produkter av livsmedelsindustrien
har det synts rimligt att utgå ifrån en värdeökning med i genomsnitt
25 procent av varornas värde vid produktionsorten; procenttalet ifråga

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

har i viss mån bestämts med ledning av den relation som gäller för den
konsumentkooperativa grenen av varudistributionen. Värdestegringen för
övriga omedelbara konsumtionsvaror (kläder, skodon m. m.) samt varaktiga
konsumtionskapitalföremål bär godtyckligt antagits uppgå till 50 procent.
Ifråga örn produkter från hantverk och småindustri har värdeökningen icke
satts högre än till 10 procent.

I tab. 12 upptagna indirekta skatter å handelsomsättningen utgöras av
rusdrycksförsäljningsmedel, omsättningsskatt å vin, maltdrycksskatt samt
skatt å läskedrycker; skatt å tobaksvaror ingår däremot icke, emedan industristatistiken
redovisar priskurantpriset å dessa varor.

Värdet av redovisade exporterade handelstjänster motsvaras av differensen
mellan för respektive år oreducerade och reducerade exportvärden.

Avdragsposterna för den inrikes handeln ha årligen antagits uppgå till
15 procent av bruttovärdet. Bland viktigare utgiftsposter må nämnas kostnader
för transport, inköp av förbrukningsartiklar samt underhåll av butiksoch
lagerlokaler.

Tab. 12. Inrikes handel. Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
I Varor från jordbruk, skogsbruk etc............	177.8	191.2	196.8	209.2
» > livsmedelsindustrien..............	277.0	302.2	333.0	369.1
> > övrig egentlig industri............	808.8	934.3	951.4	1,025.0
> » hantverk och småindustri ........	90.1	107.8	110.5	119.1
Inalles	1,853.7	1,535.5	1,591.7	1,722.4
Indirekta skatter å handelsomsättningen......	122.4	131.5	139.6	182.3
Exporterade handelstjänster..................	151.4	200.0	184.3	188.9
Summa bruttovärde	1,627.5	1,867.0	1,915.6	2,098.6
Avdragsposter	278.8	330.3	331.0	352.8
Summa nettovärde	1,348.7	1,536.7	1,584.6	1,740.8

Bank- och försäkringsverksamhet. Produktionsgrenen representeras av
privatbankerna, sparbankerna samt enskilda försäkringsföretag. Utelämnade
rörelsegrenar äro i sammanhanget av underordnad betydelse.

Bruttovärdet för näringsgrenen motsvarar summan av respektive företags
utgifter för förvaltningsändamål, hyror, skatter m. m. Ifrågavarande utgifter
ha erhållits från de olika rörelsegrenarnas officiella berättelser. Bedovisade
utgifter för avskrivningar å aktier, obligationer och fordringar ingå
icke i bruttovärdet.

Avdragsposterna utgöras av bankbolagens och sparbankernas redovisade
»övriga omkostnader» samt 25 procent av försäkringsbolagens förvaltningskostnader.

Hotell- och restaurangrörelse, husligt arbete, fria yrken. För år 1930 ha
dessa verksamhetsgrenars produktionsvärden kunnat relativt nöjaktigt uppskattas
till i ordning 150, 160 och 150 miljoner kronor; till grund för dessa beräkningar
ha lagts 1930 års folkräkning samt 1931 års företagsräkning. För
senare år saknas dock hållpunkter för en bedömning av inkomstutvecklingen
inom ifrågavarande rörelsegrenar. På grund därav ha 1930 års uppskattade
produktionsvärden fått gälla oförändrade.

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Nyttjande av bostäder. Uppskattningen av nyttjandevärdet av bostadskapitalet
har skett efter samma linjer som i tidigare nationalinkomstkalkyler. Det
totalt nyttjade bostadsbeståndet, uttryckt i antal eldstäder, har beräknats med
ledning av tillgängliga uppgifter rörande boendetätheten (antal boende per
100 eldstäder) inom olika ortsgrupper såsom städer, jordbrukslandsbygd och
övrig landsbygd. Boendetäthetstalen ha fastställts med ledning av uppgifter
från 1933 års allmänna bostadsräkning samt preliminära uppgifter från en
inom socialstyrelsen pågående bostadsräkning, avseende år 1939. Enligt den
tidigare nationalinkomstberäkningen (SOU 1936: 18) uppskattades nyttjandevärdet
år 1933 till 775 miljoner kronor och för år 1934 till 783 miljoner kronor.
Enligt föreliggande kalkyl har motsvarande värde för år 1936 beräknats
uppgå till 875 miljoner kronor. Den relativt betydande nivåhöjningen står väsentligen
i samband med den sänkning av boendetätheten, som att döma av
ovan åberopat material ägt rum sedan 1933; den tidigare kalkylen grundar sig
genomgående på högre boendetäthetstal. Under perioden 1936—1939 har hyrespriset
per eldstad undergått endast obetydliga förändringar.

Tab. 13. Statlig förvaltning. Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
Löner, pensioner, arvoden....................	263.4	268.9	293.6	437.3
Varor och tjänster ..........................	99.8	116.0	141.7	201.9
Underhåll av fastighet ......................	0.5	0.5	1.1	1.6
Hyresvärdet av kronans fastigheter ..........	12.7	13.0	13.8	14.9
Anskaffning och underhåll av materiel och lager	19.7	12.7	32.5	386.0
Summa bruttovärde	396.1	411.1	482.7	1,041.7
Avdragsposter	120.0	129.2	175.3	589.5
Summa nettovärde	276.1	281.9	307.4	452.2 \|
Tab. 14. Kommunal förvaltning. Miljoner kronor.
	1936	1937	1938	1939
Löner, pensioner, arvoden o. d.
Lands- och stadskommuner..................	278.4	295.2	310.0	325.5
Municipalsamhällen..........................	0.8	0.9	1.0	1.0
Landsting ..................................	25.2	27.4	32.7	34.3
Summa	304.4	323.5	343.7	360.8
Varor och tjänster.
Lands- och stadskommuner..................	50.1	55.5	60.3	63.3
Municipalsamhällen..........................	0.7	0.7	0.9	0.9
Landsting ..................................	15.4	17.7	19.8	20.8
Summa	66.2	73.9	81.0	85.0
Underhåll av fastighet.
Lands- och stadskommuner..................	32.5	37.7	38.8	40.7
Municipalsamhällen..........................	0.5	o.«	0.6	0.6
Landsting ..................................	2.5	3.1	3.7	3.9
Summa	35.5	41.4	43.1	45.2
Summa bruttovärde	406.1	43S.8	467.8	491.0
Avdragsposter	101.7	115.3	124.1	130.2
Summa nettovärde	304.4	323.5	343.7	360.8
Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami.	Nr 1. Del 2.		2

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Bostadsfastigheternas underhållskostnader och avskrivningar, vilka tillsammantagna
bilda produktionsgrenens avdragsposter, ha godtyckligt fastställts
till 20 respektive 10 procent av det beräknade nyttjandevärdet.

Offentlig förvaltning. Den statliga och kommunala förvaltningens bruttovärde
har liksom i tidigare nationalinkomstuppskattningar antagits motsvara
summan av dessa förvaltningsgrenars utgifter för löner, pensioner och arvoden,
omkostnader, underhåll av fastighet samt i fråga om statlig förvaltning
därjämte beräknat hyresvärde av kronans fastigheter. De offentliga utgifterna
för affärsverksamhet i egen regi, byggnads- och anläggningsverksamhet, understöd
åt enskild näringsverksamhet och åt arbetslösa m. m. ha icke inräknats
i bruttovärdet. Källmaterialet utgöres av den statliga budgetredovisningen
samt den kommunala finansstatistiken.

Nettovärdet utgöres av löner, pensioner och arvoden samt i fråga om statlig
förvaltning därjämte hyresvärdet av kronans fastigheter. Summan av
övriga poster bildar näringsgrenens avdragsposter.

Beräkningar angående nationalinkomstens storlek,

Tab. A. Den inhemska produktionens fördelning efter användningssätt.

Miljoner kronor.

	1936	1937	1938	1939
Jordbruk, trädgårdsodling, fiske.
\| Jordbruksråvaror............................	0.9	0.4	0.2	0.3
I Industriråvaror ............................	460.2	518.8	570.7	627.8
Konsumtionsvaror ..........................	764.1	813.8	814.6	849.5
Inalles	1,225.2	1,833.0	1,385.5	1,477.1
Skogsbruk.
j Industriråvaror..............................	1.9	6.6	8.5	4.7
1 Byggnadsråvaror............................	5.1	6.4	7.0	8.6
Konsumtionsvaror ..........................	69.0	75.8	80.3	82.7
Inalles	76.0	88.8	95.8	96.0
Industri och hantverk.
1 Jordbruksråvaror............................	106.8	120.9	124.0	126.5
Industriråvaror..............................	2,077.3	2,631.1	2,612.9	2,724.3
1 Byggnadsråvaror............................	766.5	952.0	940.6	1,080.4
Övriga råvaror..............................	193.4	235.5	215.4	284.3
Konsumtionsvaror ..........................	2,816.3	3,175.5	3,325.2	3,586.6
Summa lörbrukningsvaror	5,960.3	7,115.0	7,218.1	7,802.1
j Jordbrukskapitalvaror ......................	78.3	97.1	101.2	134.7
Industrikapitalvaror ........................	294.9	359.7	378.6	446.0
Övriga kapitalvaror ........................	293.0	378.7	450.1	466.0
! Konsumtionskapitalvaror....................	496.2	585.5	636.0	631.5
Summa varaktiga kapitalvaror	1,162.4	1,421.0	1,565.9	1,678.2
Summa industri och hantverk	7,122.7	8,636.0	8,784.0	9,480.3
Summa total	8,428.9	9,957.8	10,265.3	11,053.4

Tab. B. Importvarornas fördelning efter användningssätt. Miljoner kronor.

Produkter av jordbruk, trädgårdsodling och fiske.	1936	1937	1938	1939

Jordbruksråvaror............................	17.6	26.9	26.1	18.9
Industriråvaror ............................	206.3	250.6	223.2	246.3
Konsumtionsvaror ..........................	108.6	115.7	129.3	135.5
Inalles	332.5	393.2	378.6	400.7
Produkter av skogsbruk.			''
Byggnadsråvaror............................	3.2	1.8	1.6	1.3
Industriråvaror..............................	12.3	9.5	8.4	7.2
Inalles	15.6	11.3	10.0	8.5
Produkter av industri och hantverk.
Jordbruksråvaror............................	53.1	71.6	78.2	80.0
Industriråvaror..............................	678.2	928.7	860.5	1,098.5
Byggnadsråvaror............................	65.1	85.4	82.2	108.6
Övriga råvaror..............................	62.6	80.5	88.2	110.1
Konsumtionsvaror ..........................	316.1	388.7	376.7	481.2
Summa lörbrukningsvaror	1,175.1	1,654.9	1,485.8	1,878.4
Jordbrukskapitalvaror ......................	10.1	16.9	20.1	24.3
Industrikapitalvaror ........................	99.6	127.8	138.9	154.2
Övriga kapitalvaror..........................	46.0	60.9	91.4	95.2
Konsumtionskapitalvaror....................	113.7	148.2	153.9	169.0
Summa varaktiga kapitalvaror	269.4	353.8	404.3	442.7
Summa industri och hantverk	1,444.5	1,908.7	1,890.1	2,321.1
Samtliga importvaror	1.792.5	2,813.2	2,278.7	2.730.3

20 Beräkningar angående nationalinkomstens storlek.

Tab. C. Exportvarornas fördelning efter användningssätt. Miljoner kronor.

Produkter av jordbruk, trädgårdsodling och fiske.	1936	1937	1938	1939

Jordbruksråvaror............................	10.8	11.4	9.5	9.4
Industriråvaror ......................	20.7	15.7	17.6	13.2
Konsumtionsvaror ..........................	13.3	15.8	17.7	19.1
Inalles	44.8	42.9	44.8	41.7
Produkter av skogsbruk.
Byggnadsråvaror............................	5.6	7.1	7.7	9.5
Industriråvaror ............................	2.1	7.4	9.5	5.4
Inalles	7.7	14.5	17.2	14.9
Produkter av industri och hantverk.
Jordbruksråvaror..........................	14.8	15.0	15.6	11.1
Industriråvaror ............................	835.5	1,125.5	1,042.8	1,035.6
Byggnadsråvaror............................	214.5	279.1	213.8	233.9
Övriga råvaror...........................	78.4	105.5	75.5	106.0
Konsumtionsvaror ..........................	96.5	113.6	124.3	124.8
Summa förbrukningsvaror	1,239.7	1,638.7	1,472.0	1,511.4
Jordbrukskapitalvaror ......................	14.2	17.9	17.2	19.0
Industrikapitalvaror ........................	100.6	131.6	129.7	132.3
Övriga kapitalvaror ........................	75.4	110.0	117.2	126.7
Konsumtionskapitalvaror....................	31.9	44.7	45.0	43.1
Summa varaktiga kapitalvaror	222.1	304.2	809.1	321.1
Summa industri och hantverk	1,461.8	1,942.9	1,781.1	1,832 5
Samtliga exportvaror	1,514.3	2,000.3	1,843.1	1,889.1

Tab. D. Den inhemska förbrukningen av jordbruks- etc., skogs- och industriprodukters
produktion + import — export (reducerad med 10 procent). Miljoner kronor.

Jordbruk, trädgårdsodling, fiske.	1936	1937	1938	1939

Jordbruksråvaror............................	8.8	17.0	17.8	10.7
Industriråvaror ............................	647.9	755.3	778.1	861.7
Konsumtionsvaror ..........................	860.7	915.3	928.0	967.8
Inalles	1,517.4	1,687.6	1,723.9	1,840.2
Skogsbruk.
Industriråvaror.......................	12.3	9.4	8.4	7.0
Byggnadsråvaror......................	3.3	1.8	1.7	1.4
Konsumtionsvaror ..........................	69.0	75.8	80.3	82.7
Inalles	84.6	87.0	90.4	91.1
Industri och hantverk.
Jordbruksråvaror................	146.6	179.0	188.2	196.5
Industriråvaror.......................	2,003.6	2,546.9	2,534.9	2,890.8
Byggnadsråvaror............................	618.5	786.2	830.4	978.5
Övriga råvaror..........................	185.4	221.1	235.7	299.0
Konsumtionsvaror ........................	3,045.5	3,462.0	3,590.0	3,955.5
Summa förbrukningsvaror	6,019.6	7,195.2	7,379.2	8,320.3
Jordbrukskapitalvaror ......................	75.6	97.9	105.8	141.9
Industrikapitalvaror ........................	304.0	9. l	400.8	481.1
Övriga kapitalvaror ........................	271.1	340.6	436.0	447.2
Konsumtionskapitalvaror....................	581.2	693.5	794.4	761.7
Summa varaktiga kapitalvaror	1,231.9	1,501.1	1,692.0	1,831.9
Summa industri och hantverk	7,251.5	8,696.3	9,071.2	10,152.2 I
Summa total	8,8o3.5	10,470.9	10,885.5	12,083.6 \|

417018. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Utgifter å driftbudgeten.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, föredrager vissa för
flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför därvid:

1. Besparingsarbetet.

Till följd av krisförhållandena har det blivit nödvändigt att i möjligaste
mån inskränka statens utgifter för civila ändamål. Särskilda åtgärder i
denna riktning vidtogos redan vid 1939 års urtima riksdag, då en översyn
av den för budgetåret 1939/40 gällande riksstaten företogs. I huvudsaklig
överensstämmelse med förslag i propositionen nr 79 till urtima riksdagen
genomfördes större eller mindre begränsningar i dispositionen av olika anslag
å driftbudgeten och kapitalbudgeten för nämnda budgetår samt av
vissa fonderade medel. En avsevärd inskränkning av utrymmet för besparingsåtgärderna
föranleddes emellertid av den omständigheten, att riksstaten
vid besparingsaktionens inledande redan varit i kraft under några månaders
tid, varunder anslagen stått till vederbörandes disposition. Den statliga
förvaltningsapparaten blev icke i detta sammanhang föremål för några
mera väsentliga besparingsåtgärder; företrädesvis begränsades vissa utgiftsBihang
till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 3. 1

Utgifterna.

poster å omkostnadsanslagen, såsom reseersättningar, publikation stryck och
materielanskaffning. Den genom de vidtagna åtgärderna vunna besparingen
beräknades i propositionen för driftbudgetens del uppgå till omkring 18 miljoner
kronor.

Besparingsarbetet fullföljdes i 1940 års statsverksproposition nied avseende
å riksstaten för 1940/41. Som allmän regel gällde därvid, att några
anslag icke upptogos för nya ändamål eller för utvidgning av redan tillgodosedda
ändamål. En konsekvens härav blev, att löneregleringsarbetet med
visst undantag avbröts. Förslag örn nyinrätlande av tjänster eller örn förbättrad
löneställning tillstyrktes i statsverkspropositionen endast örn alldeles
särskilda skäl förelågo. Å avlöningsanslagen räknades med vissa besparingar
genom begränsningar i vikariatsförordnanden samt i nyanställning av personal.
Myndigheternas omkostnadsanslag blevo i allmänhet nedsatta, vilket
närmast innebar en begränsning av tjänsteresorna samt av utgifterna för
expenser och publikationstryck. Jämväl anslagen för inventariers underhåll
och vård, bibliotek, samlingar och dylikt ansågos böra tillfälligtvis begränsas.
Anslag till nya statliga byggen för civila ändamål och till bidrag till
enskild byggnadsverksamhet upptogos endast undantagsvis. Anslagen till
underhålls- och reparationsarbeten beskuros. Anslagen till resestipendier
och kurser blevo i stor utsträckning uteslutna och i övrigt upptagna med
väsentligt reducerade belopp. Anslag till föreningar för främjande av skilda
ändamål reducerades. Kommittéanslagen upptogos med nedsalta belopp.

Bland utfärdade besparingsföreskrifter av allmännare innebörd må först
nämnas de i cirkulär den 1 december 1939 (nr 841) lämnade anvisningarna
rörande begränsning av omkostnader samt det samma dag utfärdade cirkuläret
(nr 842) angående besparingsåtgärder inom folkskoleväsendet. Föreskrifter
angående begränsning av vikariatsförordnanden m. m. meddelades i
cirkulär den 4 januari 1940 (nr 37). Med anledning av 1940 års lagtima
riksdags beslut (riksd. skr. 1940:216) utfärdades den 24 maj 1940 kungörelse
(nr 414 ) angående vissa särskilda besparingsåtgärder inom folkskoleväsendet.
Vidare utfärdades i anslutning till riksdagens beslut (riksd. skr.
1940: 158) cirkulär den 31 maj 1940 (nr 421) angående vidgad tillämpning
av gällande bestämmelser örn anstånd för viss civil personal med avsked
ur tjänst efter uppnådd pensionsålder. Den nedsättning av arbetstiden, som
under sommarmånaderna instruktionsenligt kunnat medges inom olika verk.
inskränktes för sommaren 1940 genom cirkulär den 31 maj 1940 (nr 397).

Vissa riktlinjer för det fortsatta besparingsarbetet fastställdes sedermera
genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940. Därvid togs i första rummet
sikte på möjligheten av en inskränkning av den statliga förvaltningsverksamheten.
Sålunda ansågs önskvärt att utreda förutsättningarna för en krisadministration
med en i förhållande till den normala förvaltningsorganisationen
väsentligt begränsad omfattning. Åtgärder av denna syftning skulle
planläggas inom statsdepartementen med stöd av utredningar verkställda av
respektive verksledningar. För åvägabringande av lämplig samverkan mellan

Utgifterna.

departementen och verksmyndigheterna skulle preliminära utredningsresultat
under hand meddelas departementen. Det var avsett, att dessas behandling
av besparingsfrågorna skulle ske under medverkan av inom finansdepartementet
tillkallade sakkunniga.

Besparingsarbetet skulle följa två huvudlinjer. Å ena sidan skulle övervägas
en begränsning av förvaltningsarbetet genom nedläggande av arbetsuppgifter,
som icke vore oundgängliga. Å andra sidan skulle beträffande de
förvaltningsuppgifter, som måste bibehållas, eftersträvas förenkling och effektivisering
i handläggningen.

I anslutning till Kungl. Maj :ts förenämnda beslut riktades till ledningarna
för olika verk och myndigheter under hand en anmodan att med beaktande
av de godkända riktlinjerna verkställa utredningar i förevarande hänseenden.
Sedermera ingåvos till de olika departementen under hand redogörelser
för resultaten av verkens undersökningar. Dessa lia i vissa fall föranlett
omedelbara besparingsåtgärder. I övrigt lia de beaktats vid prövningen av
verkens anslagsäskanden.

Jämsides med det sålunda organiserade besparingsarbetet fullföljdes eller
igångsattes vissa specialundersökningar i besparings- och rationaliseringsfrågor
genom särskilda organ. Av de ifrågavarande organen ha folkskolans besparingssakkunniga
under sin hittillsvarande verksamhet förebragt utredningar,
som lett till omedelbara besparingsåtgärder; ytterligare resultat av
verksamheten framläggas etappvis. Jämväl 1940 års civila byggnadsordning
redovisar successiva besparingsresultat, vilka beaktas vid utförandet av
föreliggande byggnadsplaner. Vissa allmänna förvaltningsfrågor, sorn nära
sammanhänga med besparingssträvandena, utredas av 1940 års arkivsakkunniga
och av sakkunniga angående effektivisering av finansstatistiken.
Aven inom särskilda förvaltningsgrenar äro utredningar igångsatta. Sålunda
har en sakkunnig att, väsentligen i rationaliseringssyfte, undersöka vissa
arbetsförhållanden vid länsstyrelserna. Bland övriga hithörande utredningar
må nämnas utredningar angående rationalisering inom fångvården samt
tvångsarbets- och alkoholistanstalterna ävensom en utredning angående arbetsuppgifter
för viss tullpersonal under krisförhållanden. Beträffande sistnämnda
utredning må hänvisas till föreliggande handlingar, vilka torde
få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Beträffande krisförvaltningen och 1''örsvarsväsendet fortgår ett organisations-
och rationaliseringsarbete efter olika linjer. De på området verksamma
organen äro statens krisrevision samt statens ammunitions- och verkstadsnämnder,
1940 års militära byggnadsutredning samt sakkunniga angående
organisationen av den centrala militära förvaltningstjänsten. I anslutning
till de resultat, som vunnits, lia åtgärder i kostnadsbegränsande syfte
vidtagits.

De underhandsutredningar, som enligt vad i det föregående nämnts företogos
under medverkan från olika verk och myndigheter, visade, att besparingsarbetet
måste inriktas på längre sikt, om mera väsentliga resultat skulle

Utgifterna.

kunna vinnas. Förutsättningar ansågos vidare föreligga för en utsträckning av
arbetet till kommunikationsverken och andra verk, där mera specialiserade
utredningar kunde komma i fråga, samt till den statliga bidrags- och under -stödsverksamheten. Sedan frågan om de lämpliga formerna för det fortsatta
arbetet med stöd av de vunna erfarenheterna varit föremål för övervägande,
fastställdes genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 november 1940 grunderna för
en utvidgad organisation för granskningen av statsutgifterna. Därvid bemyndigades
chefen för finansdepartementet att tillsätta en särskild beredning
inom departementet för handläggning i vissa hänseenden av besparingsarbetet.
Beredningen tillsattes den 30 november 1940. I densamma ingå representanter
såväl för riksdagen och statsförvaltningen som för ekonomisk
och organisatorisk sakkunskap inom det enskilda näringslivet. Ur direktiven
för beredningen må följande anföras.

Vad angår den civila statsförvaltningen, torde man för vissa grenar av
denna liksom även för organisatoriska spörsmål av vidare innebörd böra
lita till specialutredningar. Så torde alltså böra ske bland annat för kommunikationsverkens
och därmed likartade myndigheters del, i den mån särskilda
besparingsåtgärder där anses böra ifrågakomma. Jämväl kan övervägas
att åt särskilda utredningsmän uppdraga att verkställa undersökningar
av sådana olika sidor av statsverksamhetens organisation som arbetsfördelningen
i vissa ärenden mellan olika verk, kontors- och kansliarbetets rationalisering,
begränsning i bearbetningen av statistiskt material och i publiceringen
av bearbetningsresultaten, begränsning av statliga publikationer i
övrigt, utformningen av det statliga revisionsväsendet samt planläggningen
av de statliga inköpen.

Prövningen av den statliga bidrags- och understödsverksamheten har
olika sidor. I första hand möter här ett politiskt problem. Verksamheten kan
dock även bedömas med utgångspunkt i rationaliseringsöverväganden; frågan
gäller då närmast örn verksamhetens administration är tillfredsställande
ur effektivitetssynpunkt. Det torde vara vanskligt att fullständigt hålla isär
de olika sidor av spörsmålet som här berörts. Det synes därför lämpligt, att
frågan om bidrags- och understödsverksamhetens utformning upptages till
enhetligt övervägande inom en särskild beredning med förutsättningar att
ingå på en prövning även av dess politiska innebörd. På denna beredning
bör ankomma att föranstalta örn de utredningar, som synas motiverade ur
rationaliseringssynpunkt. Klarläggandet av betydelsen av de olika inskränkningar
i verksamheten, som kunna komma att föreslås, torde däremot böra
ske inom själva beredningen.

Den omfattande utredningsverksamhet, vars huvudlinjer här angivits,
måste, om åsyftat resultat skall kunna vinnas, erhålla en enhetlig ledning
och ytterst sammanhållas av ett organ. Såsom ett sådant organ torde den
nyss förordade beredningen kunna tjänstgöra. Örn så blir fallet, skulle alltså
på beredningen ankomma den direkta prövningen av föreliggande frågor
angående bidrags- och understödsverksamheten samt därjämte att taga initiativ
till de olika specialutredningar, till vilka den finner anledning, att i
samråd med vederbörande departement meddela direktiv för dessa utredningar,
att granska de resultat, till vilka de leda, samt att framlägga förslag
till de besparingsåtgärder, som med stöd av specialutredningarna eller eljest
finnas påkallade. Vid planläggningen och genomförandet av arbetet skall
beredningen äga att förutsättningslöst och från grunden pröva möjligheten
av besparingar i den civila statsverksamheten. Ett önskemål är, att det ge -

Utgifterna.

nom beredningens försorg klarlägges, huru de statliga utgifterna fördelas
på olika ändamål och vilka konsekvenser som följa av begränsningar i medelstilldelningen
till de särskilda verksamhetsgrenarna.

Beredningen har enligt direktiven att åvägabringa samarbete med de övriga
organ, som syssla med besparingsuppgifter.

Såsom av det anförda framgår, utgör besparingsarbetet icke endast ett led
i årets budgetbehandling utan är det avsett att bedrivas på längre sikt. De
besparingsåtgärder, som under arbetets gång finnas möjliga, förutsättas komma
till omedelbart genomförande, oavsett huruvida de tagits i beräkning vid
bestämmandet av respektive anslag eller icke. Emellertid ha åtskilliga anslag
med hänsyn till pågående särskilda undersökningar upptagits i riksstatsförslaget
med endast beräknade belopp. Så är exempelvis fallet med anslagen
till fångvårdsanstalten^, vissa anslag till tvångsarbets- och alkoholistanstalter,
anslagen till tullverket, till karolinska sjukhuset och till serafimerlasarettet
samt till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen och till bidrag till
jorddelningsförrättningar.

Vad angår besparingsfrågomas inverkan på avlöningsanslagen i riksstatsförslaget,
må erinras, att 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 437) för innevarande
budgetår bemyndigat Kungl. Majit att meddela vissa särskilda avlöningsföreskrifter
i händelse förhållandena skulle påkalla genomförande av
en krisadministration med väsentlig nedskärning av den civila förvaltningsapparaten.
Frågan om förslag till riksdagen angående en förlängning av
bemyndigandet torde framdeles få underställas Kungl. Majit. Några med
krisadministration sammanhängande besparingar i avlöningskostnaderna ha
icke ansetts böra beräknas i riksstatsförslaget.

Örn man bortser från förhållandena vid införandet av krisadministration,
bli besparingarna i personalkostnader beroende icke blott på möjligheten att
inskränka och rationalisera förvaltningsarbetet utan även på i vad mån anställnings-
och avlöningsvillkoren medge en inbesparing av lönerna till den
arbetskraft, som kan undvaras. I sistnämnda avseende torde man få göra
skillnad mellan å ena sidan ordinarie och extra ordinarie tjänstemän, med
vilka böra likställas innehavare av fastare arvodesbefattningar, samt å
andra sidan extra och därmed jämförlig personal. Endast beträffande den
senare personalgruppen har man i nuvarande läge ansett sig böra räkna med
omedelbart entledigande av övertalig arbetskraft. Vad åter angår den fastare
anställda personalen, ha de besparingar, som ansetts kunna beräknas
i budgetförslaget, fått bli beroende på vakanser och tjänstledigheter med löneavdrag.

Beträffande åtskilliga förvaltningsgrenar ha under budgetarbetet gjorts
undersökningar i fråga örn beräknade vakanser under innevarande och nästa
budgetår å ordinarie och extra ordinarie befattningar jämte fastare arvodesbefattningar
samt örn behovet av befattningarnas återbesättande. I annat
sammanhang denna dag framlägger jag förslag lill bestämmelser angående
restriktioner i fråga örn återbesättande av ledigblivande dylika befattningar

Utgifterna.

inom civilförvaltningen. De vakanssättningar, som här avses, skola komma
till stånd endast då befattningarna kunna helt undvaras, tills vidare eller
under någon tid framåt. Syftet är således icke att låta ledigblivande befattningar
uppehållas medelst förordnande annat än möjligen den begränsade
tid som erfordras för vakansfrågans utredning.

De befattningar, som vid budgetbehandlingen beräknats kunna vakanssattas,
ha likväl fått kvarstå i personalförteckningarna, i den mån fråga endast
varit om en av det finansiella läget betingad temporär vakanssättning
Däremot lia de avlöningsbelopp, som inbesparas genom vakanssättningen,
utelämnats vid anslagsberäkningen, vare sig i det särskilda fallet fråga varit
om en omedelbart beräknad vakans eller örn en vakans, som beräknats uppkomma
i och med återbesättandet av en ledigblivande befattning, vilken ansetts
ej kunna undvaras. För den händelse man vid anslagsberäkningen
beträffande en viss vakans icke kunnat formellt fastslå, att den kommer att
inträffa och att befattningen skall lämnas obesatt, har principiellt hinder
ansetts likväl ej möta alt frånräkna avlöning vid befattningen i anslagsberäkningen,
i den mån det kunnat hållas för sannolikt, att avlöningen ej skulle
komma att utgå.

Redan förut har nämnts, att restriktioner genomförts i fråga örn förordnande
av ersättare under tjänstledigheter. Sannolika tjänstledighetsavdrag
ha beaktats vid anslagsberäkningen.

Vid budgetbehandlingen har företagits en översyn av de arvoden, som utgå
av statsmedel för uppdrag såsom ledamot av nämnd, råd eller kommitté
med administrativa uppgifter. Beträffande vissa av ifrågavarande arvoden
har en begränsning ansetts böra vidtagas för att bringa dem i närmare anslutning
till grunderna för ersättning enligt gällande kommittékungörelse.

Vad härefter angår myndigheternas omkostnadsanslag, har den omständigheten,
att dessa redan för det löpande budgetåret underkastats avsevärda
begränsningar, i förening med prisstegringen medfört, att de ytterligare besparingar,
som kunnat åstadkommas i budgetförslaget, blivit jämförelsevis
obetydliga. Företrädesvis avse dessa ytterligare besparingar sådana poster
som publikationstryck och materielanskaffning.

Frågorna örn anslag till byggnader, till bidrag till enskild byggnadsverksamhet
samt till underhåll och reparationer å byggnader ha, såsom i annat
sammanhang närmare beröres, med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden
måst behandlas efter mindre restriktiva principer.

Beträffande övriga anslagsgrupper innebär riksstatsförslaget däremot ett
fullföljande och i flera fall en skärpning av de inskränkningar i fråga om
medelsanvisningen, som känneteckna den löpande budgeten. Bland de utgiftsposter,
som blivit föremål för ytterligare nedskärning, märkas främst
bidrag till olika slag av icke-statlig verksamhet, avsedda att tillgodose sådana
behov som få anses mindre aktuella i jämförelse med kraven på statens
insatser för försvarsberedskap och folkförsörjning.

Utgifterna.

2. Anslag till anläggningsarbeten.

I anslutning till föregående översikt över besparingsarbetet torde jag i
detta sammanhang få redogöra för de principer, som varit bestämmande vid
äskandet under de olika huvudtitlarna och å kapitalbudgeten av anslag till
anläggningsarbeten. Det ekonomiska lägets utveckling har motiverat en i
viss mån annan behandling av dessa anslag än av de övriga, vilket emellertid
mindre kommer till synes i riksstatsförslaget för nästa budgetår än i det
i annat sammanhang denna dag anmälda förslaget till en tilläggsstat II till
årets riksstat.

1 propositionen nr 1 till 1940 års urtima riksdag lämnades en översikt
över den ekonomiska politikens uppgifter i nuvarande läge, avsedd att ge
en sammanfattande bild av de risker i olika hänseenden, som den ekonomiska
utvecklingen rymde, och av de problem inför vilka dessa ställde statsmakterna
och näringslivet.

Örn de risker för en utveckling mot depression, som vid tidpunkten för
propositionens framläggande syntes föreligga, skulle aktualiseras, ansågs det
främsta målet för den ekonomiska politiken bliva att tillse, att den outnyttjade
arbetskraften och det outnyttjade kapitalet så snabbt som möjligt körnare
till användning, i första hand för att täcka förlusten av importvaror och
nedgången i sådan hemmamarknadsproduktion som arbetat nied råvaror och
halvfabrikat, på vilka det blivit brist.

Med hänsyn till arbetslöshetspolitikens utformning angavs det sålunda
uppställda kravet betyda, att sysselsättning borde beredas arbetarna från
den nedlagda eller inskränkta produktionen i första hand genom överföring
till ny produktiv verksamhet, inriktad på omedelbara konsumtionsbehov.
Då det vore ovisst, örn arbeten som snabbt skänkte ökade konsumtionsmöjligheter
kunde taga all friställd arbetskraft i anspråk, ansågs det dock kunna
bli nödvändigt att utsträcka arbetsprogrammet till att omfatta även mera
varaktiga nyttigheter som bidroge till en förbättring av våra försörjningsmöjligheter.

I syfte att skapa ett underlag för en arbetspolitik efter angivna linjer hade
vissa utredningar igångsatts redan före avgivandet av nämnda proposition.
Sålunda hade industrikommissionen påbörjat utredningar angående den maskinutrustning,
som vid fortsatt avspärrning kunde komma att friställas,
samt av möjligheterna att utnyttja denna utrustning för andra ändamål. Undersökningarna
härav såväl som av möjligheterna att få fram ersättningsindustrier
ha av kommissionen fullföljts i nära samarbete med industriförbundet.
Till ledning för arbetet lia även verkställts vissa undersökningar av
utvecklingen av varuförsörjningen och hotande brister i denna.

I åtskilliga fall lia med stöd av de resultat, som vunnits vid nämnda utredningar,
åtgärder kunnat vidtagas till främjande av viss ersättningsproduktion.
Någon allmän plan har likväl icke framlagts och icke heller lia ännu

Utgifterna.

förslag utformats till generellt verkande åtgärder. I detta sammanhang må
dock erinras om den fullmakt, som 1940 års urtima riksdag givit Kungl.
Maj:t, att till främjande av samhällsviktig produktion medgiva eftergifter i
fråga om krigskonjunkturskatten.

Att produktionspolitiken hittills blott i begränsad utsträckning fullföljts
efter de riktlinjer, som antyddes i propositionen nr 1 till 1940 års urtima
riksdag, har sin väsentliga förklaring i svårigheten att snabbt vinna resultat
på de hos oss oprövade områden, som måste beträdas, men står även i visst
samband med att utvecklingen av den industriella anläggningsverksamheten
och sysselsättningen blivit gynnsammare än väntat. En undersökning, som
verkställts genom industriens utredningsinstitut, har sålunda givit vid handen,
att industriens investeringar under år 1940 legat c:a 9 procent över 1939
års nivå och att man även under år 1941 kan hoppas på industriinvesteringar
av större omfattning än år 1939 under förutsättning att produktionen erhåller
visst stöd. Drygt tiondelen av de för år 1941 planerade investeringarna avse
upptagandet av ny produktion oberoende av särskilda stödåtgärder. Även
bland de investeringar som kunna väntas komma till stånd under förutsättning
av visst stöd —- tillsammans närmare fjärdedelen av samtliga de planerade
arbetena — torde åtskilliga avse ny tillverkning. De anförda uppgifterna
ge vid handen, ej endast att investeringsverksamheten inom industrien kan
väntas bli väl hävdad med åtföljande gynnsamma konsekvenser ur sysselsättningssynpunkt
utan även att en industriell omställning efter de nya behov,
som framträtt under avspärrningen, är att vänta i icke ringa omfattning.

Om än den industriella anläggningsverksamheten alltså synes få ett gynnsamt
förlopp, så bär man likväl att räkna med att anläggningsverksamheten
i dess helhet under år 1941 kommer att bli av starkt begränsad omfattning,
om ej särskilda åtgärder vidtagas. Orsaken är den fortsatta stagnationen
inom den egentliga husbyggnadsverksamheten. En närmare redogörelse
för läget på detta område torde få lämnas i annat sammanhang. Här
må blott nämnas, att byggnadsloven för bostadsbyggnader under det gångna
året sjunkit till en nivå motsvarande föga mera än tiondelen av den nivå
som uppnåddes året dessförinnan. Den allvarliga tillbakagång i det enskilda
byggnadsinitiativet, för vilken nämnda förändring är ett uttryck, har icke
kunnat förbigås vid bedömningen av framställningar om anslag till allmänna
byggnadsändamål för fortsättningen av löpande budgetår eller på nästa års
riksstat.

Det är å ena sidan givet, att det statsfinansiella läget och riskerna för en
prisslegrande köpkraftsökning till följd av budgetunderskottet påkalla stor
försiktighet vid beviljandet av medel till byggnadsföretag. Men å andra sidan
måste en betydande arbetslöshet bland yrkesskolad arbetskraft på byggnadsmarknaden
och tillgång till outnyttjad kapacitet inom produktionen av
byggnadsmateriel betraktas såsom en ur flera synpunkter betänklig misshushållning
med landets produktiva resurser. Vid en vägning av de statsfinansiella
och penningpolitiska intressena mot de arbetslöshets- och produktions -

Utgifterna.

politiska synas de senare överväga, i den mån bostadsbrist kan konstateras;
en ökad bostadsproduktion blir då ett sådant omedelbart bidrag till försörjningen
som motväger den köpkraftsökning varmed produktionen är förbunden.
Även andra byggnadsföretag som fylla ett ofrånkomligt behov kunna
framstå såsom motiverade, vare sig de främja produktionen och därmed indirekt
även konsumtionen eller ingå såsom ett nödvändigt led i statsverksamheten.
Däremot kunna allvarliga finansiella och ekonomiska invändningar
resas mot att man med åberopande av arbetslöshet och ledig maskinkapacitet
utför byggnads- och anläggningsarbeten av en art som kan anses såsom samhälleligt
improduktiv.

Med här angivna utgångspunkter har det ansetts riktigt att nu av riksdagen
äska medel såväl för främjande av bostadsproduktionen som för olika statliga
anläggningsarbeten, beträffande vilka ingen tvekan råder att de äro nödvändiga
eller inom en snar framtid komma att bliva detta. Med viss modifikation
för väganslagen och andra anslag, som avse fortlöpande arbeten, vilka motivera
en mera jämn medelsfördelning över åren, har det emellertid ansetts
lämpligt att begränsa anslagsäskandena på riksstaten till sådana oundgängliga
arbeten, som av tekniska skäl icke böra verkställas förrän under nästa
budgetår, och att samla övriga, av här anförda skäl och efter angivna principer
utvalda äskanden på en särskild tilläggsstat II till årets riksstat.

Till grund för anslagsurvalet på tilläggsstaten ha lagts uppgifter från vederbörande
verk angående färdigplanerade arbeten, som oavsett alla arbetslöshetssynpunkter
anses böra komma till stånd och som hållits tillbaka uteslutande
av begränsningen i medelstilldelningen. Dessa uppgifter ha granskats
inom industri- och arbetsmarknadskommissionerna ur de synpunkter,
dessa myndigheter ha att företräda. Efter denna sovring har det slutliga anslagsurvalet
skett inom vederbörande departement med iakttagande av sedvanliga
principer för anslagsprövningen.

De anläggningsarbeten av olika slag, till vilka medel efter den verkställda
utredningen äskas på tilläggsstaten, fylla tydligen kraven på nödvändighet
och på lämplighet ur sysselsättningssynpunkt. De falla även inom den
ram för arbeten av detta slag, som begränsningen av våra materiella resurser
uppdrager. Trots den sovring som sålunda skett redan före utarbetandet
av tilläggsstaten, torde intet av ifrågavarande arbeten böra igångsättas utan
ytterligare prövning. Denna bör ske under noggrant beaktande av att de
ur försörjningssynpunkt värdefullaste arbetena i första hand komma till utförande,
därefter de omedelbart aktuella statliga byggnadsarbetena och först
i sista hand sådana arbeten som kunna uppskjutas ännu någon tid. Vid
prövningen bör avvägningen ske icke endast mellan olika statsarbeten för
civila eller militära ändamål utan även mellan dessa arbeten och kommunala
arbeten respektive av enskilda planerade investeringar.

Såsom underlag för den ytterligare prövningen torde kunna tjäna dels en
såvitt möjligt fullständig förteckning över förefintliga arbetsobjekt av såväl
statlig som kommunal natur, dels en översikt över det aktuella arbets -

Utgifterna.

marknadsläget på olika orter. När fråga uppkommer örn igångsättande avarbeten
i anledning av arbetslöshetens utveckling, vinnas härigenom möjligheter
för ett rationellt urval och en avvägning mellan olika företag. Även
mellan företag på olika orter bör en avvägning ske med hänsyn till deras
angelägenhet ur folkhushållningssynpunkt och till förhållandena inom det
enskilda näringslivet. Till underlättande av handläggningen av ifrågavarande
ärenden är avsikten att utse en särskild föredragande, gemensam för socialoch
finansdepartementen och för arbetsmarknadskommissionen. Det synes
lämpligt, att frågor om komplettering av arbetsprogrammet genom igångsättande
av större företag med arbetslöshetsmedel beredas på samma sätt som
här förutsatts för företag, till vilka särskilda anslag anvisats.

Innan statliga byggnadsarbeten på tilläggsstaten igångsättas, böra såvitt möjligt
planerna för dessa granskas av de byggnadsutredningar som lia i uppdrag
att genom en omprövning av standarden reducera de samlade byggnadskostnaderna.
Vidare böra materielpriser och arbetslöner lia prövats med
stöd av föreliggande undersökningar på området. Likartade krav göra sig
gällande beträffande andra statliga anläggningsarbeten än byggnader, såsom
exempelvis vägarbetena.

3. Uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna
civilförvaltningens myndigheter.

Genom proposition den 20 september 1940, nr 35, inhämtades 1940 års
urtima riksdags yttrande angående förslag till ändringar i grunderna för uppställningen
av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter.
Ifrågavarande ändringar hade funnits påkallade i främsta rummet för
att möjliggöra större överskådlighet i avlöningskostnademas redovisning:
därjämte var syftet att i vissa hänseenden åvägabringa större sparsamhet i
personaldispositionerna och förenkling av myndigheternas redovisningsarbete.
Förslaget innebar i huvudsak en ändrad redovisning av avlöningskostnaderna
för icke-ordinarie tjänstemän. Dessa kostnader skulle enligt förslaget
i princip bestridas från anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal
även till den del de avsåge vikariat å ordinarie tjänster. Vidare skulle
den nuvarande uppdelningen av icke-ordinarieposten i en vanligen obetecknad
grundavlöningspost, vilken sålunda ej må överskridas, och en förslagsvis
angiven avlöningsförhöjningspost borttagas. Icke-ordinarieposten var avsedd
att i allmänhet upptagas såsom en obetecknad anslagspost, dock med rätt för
Kungl. Majit att enligt vissa av riksdagen fastställda grunder medgiva överskridande
av anslagsposten. Frågan om förutsättningarna och formerna för
dylikt medgivande behandlades i propositionen endast förberedelsevis. Det
förutsattes, att en närmare prövning av frågan skulle företagas i samband
med 1941 års statsverksproposition.

Utgifterna. H

1 skrivelse den 30 oktober 1940, nr 55, har riksdagen framfört följande
synpunkter:

Riksdagen ansluter sig till departementschefens uppfattning, att ett genomförande
av föreliggande förslag till ändrade grunder för uppställningen av
avlöningsstaterna inom den allmänna civilförvaltningen torde vara ägnat
3tt dels medföra större överskådlighet och förenklad redovisning beträffande
ifrågavarande avlöningskostnader, dels ock möjliggöra en strängare begränsning
av vikariatsförordnanden för icke-ordinarie befattningshavare å
ordinarie tjänster än vad hittills varit fallet. Förslagets tillämpning förutsätter
emellertid, att Kungl. Majit bemyndigas att under vissa förhållanden medgiva
överskridande av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal,
där denna post enligt gällande stater är maximerad. Riksdagen har icke
kunnat undgå att ur principiell synpunkt hysa betänkligheter inför denna
konsekvens av förslaget. Då emellertid avsikten är, att riksdagen i samband
med behandlingen av anslagsäskandena för kommande budgetår skall beredas
tillfälle att närmare taga ställning till innebörden av ett dylikt bemyndigande,
har riksdagen icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen
utgår därvid från att möjlighet föreligger för riksdagen att i berörda
sammanhang vidtaga de begränsningar eller jämkningar i övrigt, som riksdagen
kan finna befogade.

De i propositionen förordade principerna lia nu lagts till grund för statuppställningen
och anslagsberäkningen under de olika huvudtitlarna. De anslagsposter,
som sålunda normalt skola ingå i avlöningsstaterna — avvikelser
förekomma alltjämt inom vissa, företrädesvis oreglerade förvaltningsgrenar
— och fördelningen av utgifterna på dessa poster framgå av följande
sammanställning, vilken närmast avser de enligt civila avlöningsreglementet
och civila icke-ordinariereglementet utgående förmånerna med undantag av
vissa specialförmåner:

1. Från anslagspost till avlöningar till ordinarie tjänstemän skola bestridas
följande kostnader:

a) för tjänstemän ä ordinarie stat eller å övergångs-, indragnings- eller
överflyttningsstat:

lön,

kallortstillägg,

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie tjänst,

felräkningspenningar,

ersättning efter ackord eller beting,

avlöningsförstärkning,

kallortstraktamente;

b) för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:
vikariatslön vid förordnande å ordinarie tjänst.

2. Från anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj.t, skola bestridas allenast kostnaderna för de förmåner, som enligt
beslut av Kungl. Majit skola utgå från denna post.

3. Från anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal skola bestridas
följande kostnader:

a) för extra ordinarie och extra tjänstemän:
lön,

kallortstillägg,

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie tjänst,

Utgifterna.

felräkningspenningar,

ersättning efter ackord eller beting,

dagersättning vid tjänstledighet för viss värnpliktstjänstgöring,
kallortstraktamente;

b) för tillfälliga befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde:
arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga befattningshavare,

kostnad för renskrivning enligt räkning samt för annat tillfälligt arbetsbiträde; c)

för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:
övertidsersättning,

vikariatsersättning motsvarande ersättning vid förordnande att bestrida
göromål, som eljest ankomma på tjänsteman tillhörande högre lönegrad,
särskild gottgörelse för tillsyn över ämbetslokaler eller städning,
annan ersättning till ordinarie och icke-ordinarie personal, där den ej enligt
särskilda bestämmelser skall bestridas i annan ordning.

4. Från anslagspost till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän skola bestridas allenast de avlöningskostnader, som enligt
beslut av Kungl. Majit skola utgå från denna post.

5. Från anslagspost till rörligt tillägg skola bestridas kostnaderna för sådant
tillägg.

I enlighet med den för riksdagen framlagda planen ha vidare kostnaderna
för sjukvård och begravningshjälp överförts från avlönings- till omkostnadsstaterna.
Liksom nu ha till omkostnadsstaterna jämväl hänförts ersättning
för tjänsteresa, tjänstgöringstraktamente och ersättning för flyttningskostnad.
Vidare har numera genomförts som allmän regel att låta utgifter för
tjänstedräkt ingå under omkostnadsstaterna.

På sätt närmare framgår av propositionen den 20 september 1940, få de
spörsmål angående åtgärder till begränsning av partiella ledigheter och därav
föranledda vikariatskostnader, som behandlats i riksdagens skrivelser
1930: 175 och 1935: 279, anses reglerade genom den förevarande omläggningen.

Vad angår frågan örn bemyndigande för Kungl. Majit att medge överskridande
av icke-ordinarieposten, må erinras, att visst dylikt bemyndigande redan
nu föreligger. Genom 1939 års urtima riksdags skrivelse nr 92 och 1940
års lagtima riksdags skrivelse nr 24 har nämligen Kungl. Majit för budgetåren
1939/40 och 1940/41 bemyndigats att besluta om de förstärkningar av
grundavlöningsposterna från anslaget till oförutsedda utgifter, som påkallas
med hänsyn till särskilda avlöningskostnader för personal, som inkallas
till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell
mobilisering, samt på grund av begränsning av vikariatsförordnanden å
ordinarie befattningar. Genom den sistnämnda skrivelsen har riksdagen även
givit Kungl. Majit ett allmänt bemyndigande att under samma budgetår, i
anslutning till vidtagna besparingsåtgärder, disponera över anvisade anslagsbelopp
i viss mån oberoende av avlöningsstaternas formella uppställning och
därtill fran riksdagens sida knutna villkor. Dylika befogenheter böra även för
nästa budgetår tillkomma Kungl. Majit. Med hänsyn till de nya grunderna för
beräkningen av icke-ordinarieposterna är dock fortsatt bemyndigande att på

Utgifterna. 13

grund av inskränkningar i vikariatsförordnanden medge förstärkning av dessa
poster icke påkallat.

Förstärkningsmedgivande som nu avses bör, i enlighet med vad i propositionen
den 20 september 1940 förutsatts, innebära, att anslagsposten får
överskridas med visst belopp, i stället för att medel överföras från anslaget
till oförutsedda utgifter.

Vidare bör Kungl. Maj:t från och med nästa budgetår äga att i särskilda
fall medge överskridande av icke-ordinarieposten, när denna, utöver vad som
förutsatts vid anslagsberäkningen, blivit belastad med sådana utgifter, som
tidigare fallit under förslagsvis upptagna poster (ordinarieposten och avlöningsförhöjningsposten
för icke-ordinarie personal). De slag av kostnader,
som man i förevarande sammanhang har att räkna med, äro dels avlöningar
åt icke-ordinarie befattningshavare vid vikariat å ordinarie tjänster, dels
ock avlöningar åt sådana befattningshavare under ledighet för annan militär
tjänstgöring än förut nämnts samt under ledighet till följd av olycksfall
i tjänsten eller därmed i lönehänseende likställt förhållande, för sjukdom
eller för havandeskap eller barnsbörd.

Enligt ett i propositionen den 20 september 1940 återgivet preliminärt förslag
skulle i här avsedda fall överskridande av icke-ordinarieposten främst
kunna ifrågakomma, när denna blivit i en icke förutsedd omfattning belastad
med utgifter för avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare, som vikarierat
å ordinarie tjänst, vars innehavare åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag
eller av annan anledning mot avstående av hela lönen. Vad åter angår
sådan mera normal belastning å icke-ordinarieposten, som sammanhänger
med att icke-ordinarie ersättare behöver anlitas vid ledighet för sjukdom eller
av därmed jämförlig anledning, hade antagits, att vid de större och medelstora
verken i regel ej skulle möta någon egentlig svårighet att göra erforderliga
förhandsberäkningar med ledning av uppgifter örn den genomsnittliga
lediglietsfrekvensen. Vid smärre verk däremot skulle, enligt vad i berörda
sammanhang vidare framhållits, en längre tids ledighet med helt eller
delvis bibehållen avlöning för någon befattningshavare kunna väsentligt förrycka
belastningssiffrorna, varför överskridande borde kunna medges jämväl
i dylika fall.

Dessa riktlinjer böra i huvudsak följas vid tillämpningen av det ifrågasatta
bemyndigandet. Erfarenheterna från budgetarbetet ha dock givit vid
handen, att en något mindre snäv praxis än som nu blivit antydd kan bli
påkallad åtminstone under någon övergångstid, tills det nya systemet blivit
inarbetat. Detta gäller särskilt ett fåtal icke-ordinarieposter, beträffande
vilka stor osäkerhet gjort sig gällande vid beräkningen av kostnaderna för vikariat
m. m. De ifrågavarande posterna skulle för att inrymma en fullt betryggande
marginal behöva upptagas till högre belopp än som i de flesta fall
verkligen torde behöva tagas i anspråk. Då en dylik uppräkning är ägnad
att motverka syftet med maximcringen, har det ansetts lämpligare att begränsa
anslagsposterna till vad som närmast kunnat antagas som det sannolika
behovet. Med detta restriktiva beräkningssätt bör det tillkomma

Utgifterna.

Kungl. Majit att lämna medgivande att överskrida det anvisade beloppet i
de fall då en underskattning av medelsbeliovet visat sig föreligga. Under alla
förhållanden förutsättes givetvis, att de överskridanden, varom nu är fråga,
skola hållas inom den förut angivna ramen, d. v. s. vara betingade av kostnader,
som tidigare beräknats endast förslagsvis.

Bemyndigande för Kungl. Majit att medge överskridande av icke-ordinarieposten
har, såsom i propositionen den 20 september 1940 omnämnts, blivit
ifrågasatt för ytterligare ett fall, nämligen vid kostnadsökning på grund avkollektivavtal,
som godkänts av Kungl. Majit. Frågan härom har visst samband
med ett annat, ännu ej avgjort spörsmål, nämligen örn bestridande från
avlöningsanslagen av löner åt städningspersonal. För närvarande synes något
bemyndigande i berörda hänseende icke vara av behovet påkallat.

Från den i vissa avlöningsstater förekommande anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bestridas endast kostnaderna
för de förmåner, som enligt särskilda beslut skola utgå därifrån.
Arvodesposten har hittills stundom varit uppdelad i en obetecknad post för
grundbelopp och en förslagsvis angiven post för vikariatsersättningar och
dylikt. I de nu framlagda förslagen till avlöningsstater har denna uppdelning
borttagits i likhet med vad som skett beträffande uppdelningen av ickeordinarieposterna.
I regel ha samtliga de befattningar, som avlönas från
ifrågavarande arvodesposter, tillkommit under medverkan av riksdagen,
som även prövat grundbeloppen av de med befattningarna förenade förmånerna.
För sådana fall har det synts riktigast att nu upptaga posterna, med
vikariatsersättningar och dylikt inberäknade, såsom förslagsposter. I de fall
åter, då arvodesposterna fortfarande äro maximerade, bör medgivande att
överskrida desamma kunna lämnas enligt de regler, som i det föregående
förordats beträffande icke-ordinarieposterna.

Det bör förutsättas, att riksdagen kommer att hållas underrättad örn den
utsträckning, i vilken det ifrågasatta bemyndigandet att medge överskridande
av maximerade anslagsposter begagnas.

Omläggningen av statuppställningen föranleder ändringar i beräkningen
av vissa anslagsposter. Av dessa ha ordinarieposterna tidigare, utom vid
vissa större förvaltningar, beräknats icke efter den verkliga belastningen utan
schablonmässigt till belopp motsvarande summan av lönerna i högsta löneklassen
för de ordinarie befattningarna. Med hänsyn till beräknade vikariatsbegränsningar
blevo emellertid ordinarieposterna från och med innevarande
budgetår minskade. Denna minskning bestämdes för varje ordinariepost
till det belopp, varmed anslagsposten till rörligt tillägg å samma avlöningsstat
höjdes på grund av beräknad stegring av levnadskostnadstalet.
Sänkningen motsvarar i genomsnitt 3 å 4 procent av ordinariepostemas belopp.

Även avlöningsförhöjningsposterna för icke-ordinarie personal lia tidigare
i viss utsträckning beräknats schablonmässigt så, att de motsvarat kostna -

Utgifterna.

den för två löneklassuppflyttningar för den extra ordinarie personal, vars
grundlöner skolat bestridas från respektive grundavlöningsposter.

Som en följd av ändringen i statuppställningen ha nu ordinarieposterna i
riksstatsförslaget genomgående beräknats till vad som kan antagas motsvara
den verkliga belastningen. Icke-ordinarieposterna ha, även till den del de
avse tidigare schablonmässigt beräknade kostnader för avlöningsförhöjningar
m. m., beräknats så, att de skola motsvara det verkliga behovet.

övergången från schablonberäkning av ifrågavarande anslagsposter till
beräkning efter belastningen har medfört icke obetydliga ändringar i anslagssummorna.
I ett stort antal fall har en uppräkning föranletts därav, att
ordinarieposterna för närvarande understiga de verkliga utgifterna. Å andra
sidan uppkommer en viss, ehuru jämförelsevis ringa, minskning av utgifterna
å avlöningsanslagen genom överförandet till omkostnadsstaterna av kostnaderna
för sjukvård och begravningshjälp.

Inom avlöningsstaterna påverkas fördelningen mellan ordinarie- och ickeordinarieposterna
av den ändrade redovisningen av kostnaderna vid vikariat.
Från ordinarieposten till icke-ordinarieposten överflyttas kostnaderna för
avlöningar åt icke-ordinarie personal vid förordnanden å ordinarie tjänster,
vikariatslöneförordnanden undantagna. Detta uppväges endast i ringa mån
av att kostnaderna för avlöningar till ordinarie tjänstemän vid förordnanden
å icke-ordinarie befattningar överflyttas i motsatt riktning. Icke-ordinariepostema
ha därför genomgående höjts. Samtidigt ha ordinarieposterna avbelastats,
vilket dock av förut angivna skäl flerstädes icke kommit till synes
genom någon motsvarande minskning av dessa poster.

Under åberopande av vad i det föregående anförts i fråga om medgivande
att överskrida vissa anslagsposter, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående förordats medgiva överskridande
under budgetåret 1941/42 av genom riksdagens
beslut maximerade anslagsposter till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller till avlöningar
till icke-ordinarie personal.

4. Omreglering av vissa arvoden.

Vid 1939 års lagtima riksdag verkställdes en reglering i viss utsträckning
av arvodesbelopp, å vilka utgick dyrtidstillägg. Regleringen innebar, att
dyrtidstilläggen i motsvarande mån avvecklades. I det föreliggande budgetförslaget
fullföljes arvodesregleringen inom den civila statsförvaltningen sålunda,
att dyrtidstilläggen regelmässigt föreslås till avveckling vad angår arvoden
i egentlig bemärkelse. Erinras må, att enligt de av 1940 års urtima

Utgifterna.

riksdag godkända grunderna för kristillägg dylik förmån som regel icke
skall utgå till arvodestagare. Det sistnämnda gäller även arvodestagare vid
försvarsväsendet. En avveckling av dyrtidstilläggen till dessa arvodestagare
har emellertid ansetts lämpligen böra ske endast i samband med en allmän
översyn av det militära arvodesväsendet.

I vilka fall arvodesreglering nu är avsedd att äga rum, framgår närmare
av redogörelser vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna. I allmänhet
har föreslagits en uppräkning av varje särskilt arvodesbelopp som
skall omregleras, men beträffande några större arvodesposter under åttonde
huvudtiteln har i stället förordats en uppräkning av posternas totalbelopp
med rätt för Kungl. Maj:t att sedermera göra en omreglering av de särskilda
arvodena.

Uppräkningen har ansetts icke böra ske automatiskt utan efter en saklig
prövning av arvodesnivån i de olika fallen, med iakttagande att summan av
hittillsvarande arvode och dvrtidstillägg, det senare maximerat efter index
av 188, regelmässigt fått utgöra en övre gräns för det nya arvodet.

I en del fall, där inräkning av nuvarande dyrtidstillägg medfört en väl
hög arvodesnivå men det funnits skäligt att icke låta nuvarande innehavare
vidkännas en direkt försämring av utgående förmåner, har arvodet uppräknats
till belopp motsvarande dessa förmåner. En nedräkning skall i dessa
fall ske, så snart befattningen byter innehavare. Att en allmän nedräkning
framdeles kan föranledas av ändring i levnadskostnaderna, ligger i sakens
natur.

För vissa fall, där barntillägg utgår närmast före övergången till de nya
arvodesgrunderna, har det synts skäligt att dylik förmån övergångsvis får
tillgodokomma vederbörande även i fortsättningen. Barntillägget har därvid
ansetts lämpligen böra erhålla formen av personligt arvodestillägg, vilket
förutsättes skola utgå efter grunder liknande dem, som tillämpas för barntillägg
till befattningshavare, för vilka de nya avlöningsreglementena gälla.

5. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Sedan statens allmänna
fastighetsfond vid utgången av budgetåret 1939/40 utvidgats till att avse jämväl
vissa av tullverket och lotsverket disponerade fastigheter, omfattar fastighetsfonden
nio delfonder, vilka stå under förvaltning av fångvårdsstyrelsen,
utrikesdepartementet, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen,
Uppsala universitet, Lunds universitet, direktionen för karolinska
sjukhuset och lotsstyrelsen. Fastighetsfonden är anordnad såsom en kapitalfond,
vilket innebär, att — förutom kapitalbehållningen — fondens inkomster
och utgifter redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för
fonden fastställes årligen av Kungl. Majit och riksdagen. Å utgiftssidan i den -

Utgifterna.

na stat upptagas anslagsposter för bestridande från fonden av reparationsoch
underhållskostnader m. m. samt för avsättning till värdeminskningskonto.
Från fondens stat bestridas vidare hyres- och arrendeutgifter m. m.
för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden. Å statens
inkomstsida beräknas, förutom hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden samt diverse inkomster, en post för varje delfond,
benämnd ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Ersättningen till statens allmänna fastighetsfond skall i princip fastställas
till det belopp, som erfordras för att kapitalbehållningen för varje delfond
skall vara fullt förräntad, varvid nian utgår från en avkastning av 4 procent.
Denna grund för ersättningens beräknande skall tillämpas för alla delfonder
utom för byggnadsstyrelsens delfond, beträffande vilken ersättningen till fastighetsfonden
i stället utmätes med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för
de olika i delfonden ingående fastigheterna. Ersättningen till statens allmänna
fastighetsfond utgår av särskilda å driftbudgeten anvisade förslagsanslag,
därvid ersättningen till byggnadsstyrelsens delfond uppdelas efter hyresvärdet
(hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvudtitlar hörande statsmyndigheterna.
De överskott, som uppstå å fastighetsfondens särskilda delfonder,
redovisas under särskilda inkomsttitlar å riksstatens inkomstsida.

Förslag till stater för allmänna fastighetsfondens delfonder för budgetåret
1941/42 ha avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter. Dessa förslag ha
granskats av riksräkenskapsverket, som i utlåtande den 7 december 1940
föreslagit vissa jämkningar av teknisk art i myndigheternas beräkningar.
Riksräkenskapsverket har däremot icke ingått på någon prövning av de av
myndigheterna begärda anslagsbeloppen för bestridande av reparations- och
underhållskostnader. En preliminär granskning har givit vid handen, att
dessa belopp kunna i det statförslag, som skall fogas vid statsverkspropositionen,
upptagas i huvudsak till vad myndigheterna funnit behövligt eller med
sammanlagt i runt tal 4.40 miljoner kronor. Detta belopp överstiger väsentligt
vad som anvisats i staten för innevarande budgetår eller 3.83 miljoner kronor.
En höjning av medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål finner jag dock
motiverad bland annat ur den synpunkten, att sådana arbeten, varom här är
fråga, torde vara särskilt lämpade såsom objekt för sysselsättning av ledig
arbetskraft.

Med utgångspunkt från myndigheternas beräkningar av ersättningen till
statens allmänna fastighetsfond torde de för beredande av denna ersättning
erforderliga förslagsanslagen böra för budgetåret 1941/42 upptagas preliminärt
till följande belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sand. Nr 1. heill.

Utgifterna.

kronor kronor

Andra huvudtiteln:

Ersättning till fångvårdsstyrelsens delfond ............ 597,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 327,000 924,000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till utrikesdepartementets delfond.......... 788,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 209,000 997,000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 374,000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till medicinalstyrelsens delfond ............ 3,026,000

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ............ 2,189,000 5,215,000

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 331,000

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 491,000

Ersättning till generaltullstyrelsens delfond............ 70,000 561,000

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...........‘ . 4,442,000

Ersättning till Uppsala universitets delfond............ 718,000

Ersättning till Lunds universitets delfond............. 326,000

Ersättning till Karolinska sjukhusets delfond.......... 870,000 6,356,000

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 989,000

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond............. 690,000

Ersättning till lotsstyrelsen delfond.................. 278,000 968,000

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 431,000

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond...................... 84,000

Summa kronor 17,230,000.

Förslag att ifrågavarande anslag skola i riksstaten för budgetåret 1941/42
upptagas med här angivna beräknade belopp framställas under de olika huvudtitlarna
av vederbörande departementschefer. Frågan om avlåtande av
proposition till riksdagen med förslag till stat för allmänna fastighetsfonden
för budgetåret 1941/42 torde senare få anmälas för Kungl. Maj:t. Ett beräknat
förslag till sådan stat ingår i statsverkspropositionen.

Utgifterna.

Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond. I anslutning lill grunder,
som godkänts av 1939 års lagtima riksdag, har för redovisning av vissa
av försvarsväsendet disponerade fastigheter per den 1 juli 1940 inrättats en
ny kapitalfond, benämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Denna kapitalfond
är uppdelad på tre särskilda delfonder, av vilka en avser fastigheter
under arméförvaltningens förvaltning, en fastigheter under marinförvaltningens
förvaltning och en fastigheter under flygförvaltningens förvaltning.
Beträffande invärderingen å kapitalfonden av de fastigheter, som skola hänföras
till denna, pågår för närvarande utredning inom de militära förvaltningarna
i samråd med riksräkenskapsverket. Enligt av riksdagen godkända
grunder har vidare fastställts stat för försvarsväsendets fastighetsfond för
budgetåret 1940/41. Denna stat är upprättad efter i huvudsak samma regler,
som tillämpas för statens allmänna fastighetsfond. Fonden tillkommande
ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler bestämmes så, att full
förräntning — beräknad efter 4 procent — erhålles å det av fonden disponerade
statskapitalet. För bestridande av denna ersättning upptagas å fjärde
huvudtiteln tre förslagsanslag, ett för var och en av delfonderna. De överskott,
som uppstå å delfonderna, tillföras riksstatens inkomstsida; å denna upptagas
alltså under huvudrubriken försvarsväsendets fastighetsfond tre inkomsttitlar
för redovisning av respektive delfonders överskott.

Förslag till stater för ifrågavarande delfonder för budgetåret 1941/42 ha
avgivits av vederbörande förvaltningsmyndigheter. Över dessa förslag har
riksräkenskapsverket anbefallts avgiva yttrande. I skrivelse den 7 december
1940 har riksräkenskapsverket emellertid anmält, att då granskningen
av myndigheternas statförslag vore beroende av värdesättningen av de till
försvarsväsendets fastighetsfond hänförliga fastigheterna men utredningen
angående denna värdesättning icke hunnit slutföras, riksräkenskapsverket
icke kunde avgiva yttrande över statförslagen inom sådan tid att det kunde
beaktas vid statsverkspropositionens uppgörande. I avbidan på slutlig granskning
av förvaltningsmyndigheternas statförslag torde därför det förslag till
stat för försvarsväsendets fastighetsfond, som skall fogas vid statsverkspropositionen,
böra avfattas i överensstämmelse med vad myndigheterna föreslagit,
dock med vissa i huvudsak tekniska jämkningar. Den erforderliga
ersättningen till försvarsväsendets fastighetsfond för åt statliga myndigheter
upplåtna lokaler torde i enlighet med de sålunda föreliggande preliminära
beräkningarna böra för budgetåret 1941/42 upptagas till följande belopp.

Ersättning till arméförvaltningens delfond ............ kronor 7,230,000

Ersättning till marinförvaltningens delfond .......... » 4,336,000

Ersättning till flygförvaltningens delfond ............ » 2,813,000

Summa kronor 14,379,000.

Förslag att dessa anslag skola i riksstaten för budgetåret 1941/42 upptagas
med här angivna beräknade belopp framställas av chefen för försvarsdepartementet
vid anmälan av anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln. Frå -

Utgifterna.

gun om avlåtande av proposition till riksdagen med förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1941/42 torde senare få anmälas
för Kungl. Maj:t. Ett beräknat förslag till sådan stat ingår i statsverkspropositionen.

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I propositionen
nr 158 har Kungl. Majit inhämtat 1939 års lagtima riksdags yttrande
angående grunder för redovisning å domänfonden av vissa för speciella uppgifter
disponerade egendomar m. m. Dessa grunder, till vilka riksdagen anslutit
sig, innebära, att vid förvärv för statsverkets räkning av fast egendom,
som skall användas för speciella uppgifter men förbliva under jordbruks- eller
skogsdrift, investeringen i fråga bör såvitt möjligt upptagas till redovisning
under domänfonden, oavsett för vilken myndighets verksamhet fastigheten
avses skola disponeras. När en sådan redovisning kan genomföras, bör anslag
för förvärvet upptagas å kapitalbudgeten under domänfonden. I enlighet med
principerna för redovisningsförfarandet förutsättes ersättning skola utgå till
domänstyrelsen för upplåtelse av en fastighet till den myndighet, för vars
verksamhet den förvärvats. Denna ersättning bör täckas av särskilda å vederbörande
huvudtitlar anvisade ersättningsanslag, vilka i princip äro att jämställa
med ersättningsanslagen till fastighetsfonderna och alltså representera
endast en formell, av redovisningsskäl motiverad omföring av medel
inom budgetens ram. Vad här sagts om nyförvärvad fast egendom bör i
tillämpliga delar gälla även vid upplåtelse för speciella uppgifter av domänstyrelsen
redan underställd mark.

Den nya redovisningsformen har bragts i tillämpning i första hand beträffande
följande egendomar, nämligen den för dövstumundervisningen
disponerade egendomen Broby gård i Uppsala län, de för jordbruksförsök
använda egendomarna Nyckelby i Stockholms län och Mosslunda i Kristianstads
län samt den för anordnande av alkoholistanstalt upplåtna, domänfonden
tillhöriga egendomen Dagöholm i Södermanlands län. Sedan staten
förvärvat egendomen Hall i Stockholms län och fastigheter som disponerats
av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka (numera statens anstalt för fallandesjuka)
komma jämväl vissa delar av dessa egendomar att redovisas å domänfonden
i enlighet med nyssnämnda grunder.

Ifrågavarande redovisningsform har vidare ansetts böra erhålla en i viss
utsträckning retroaktiv tillämpning. Detta har hittills befunnits kunna ske
beträffande viss del av Skenäs kungsgård i Östergötlands län och viss del
av egendomen Troxhammar nr 4 och 6 i Stockholms län, vilka båda egendomar
icke avförts ur domänfonden men disponeras för fångvårds- resp.
skyddshemsändamål. Vad åter angår övriga fastigheter, beträffande vilka
en retroaktiv tillämpning av redovisningsformen kan ifrågakomma, ha ytterligare
utredningar i ämnet varit erforderliga. Resultat av dessa utredningar ha
icke kunnat tillgodogöras vid upprättandet av statsverkspropositionen till 1941
års riksdag. På grund härav har en utvidgning av den retroaktiva tillämpningen
av den föreslagna redovisningsformen ej ifrågasatts för nästa budgetår.

Utgifterna.

Ersättning till statens domäners fond bör för budgetåret 1941/42 utgå för
upplåtelse av de egendomar, vilka bär angivits. De särskilda förslagsanslag
som böra uppföras under andra, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna
för dylik ersättning ha beräknats till resp. 19,000, 8,000, 2,200 och 8,000 eller
till sammanlagt 37,200 kronor. Det torde få ankomma på vederbörande
departementschefer att vid anmälan av anslagsäskandena under nämnda huvudtitlar
framställa förslag örn anvisande å riksstaten för budgetåret 1941/42
av dylika anslag till ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

Rörligt tillägg. Rörligt tillägg utgår till befattningshavare, som äro underkastade
civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet,
ävensom till vissa tjänstemän, vilkas avlöningsförhållanden
regleras av bestämmelser i civila och militära icke-ordinariereglementena.
Sådant tillägg åtnjutes jämväl av de kommunalt anställda lärare m. fl.,
för vilka gälla provisoriska avlöningsbestämmelser under budgetåret 1940/
41, nämligen lärare vid folk- och småskolor m. fl. och nomadlärare samt
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor (Svensk författningssamling 1940, nr 700—
702). Rörligt tillägg utgår även till vissa befattningshavare med avlöning
från anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

För nästa budgetår skall rörligt tillägg fortfarande utgå till nu nämnda
kategorier av befattningshavare, vad angår de kommunalt anställda lärarna
och därmed i avlöningshänseende likställda befattningshavare dock endast
under förutsättning att de provisoriska avlöningsbestämmelserna förlänas
fortsatt giltighet. Enligt vad chefen för socialdepartementet anmäler, förberedes
förslag till 1941 års riksdag om lönereglering för landsfiskaler. Därest
denna lönereglering genomföres, skall rörligt tillägg beräknas å de nya lönerna.

I gällande riksstat äro anslagsposterna till rörligt tillägg å avlöningsstaterna
beräknade efter 9 procent. Med hänsyn till levnadskostnadernas utveckling
hava i riksstatsförslaget nämnda anslagsposter för budgetåret 1941/
42 beräknats efter 15 procent.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ni. fl. Dyrtidstillägg
torde fortfarande böra beredas de befattningshavare, som icke berörts av de
senast genomförda löneregleringarna, däri inbegripna även de som förklarat
sig icke vilja övergå på ny stat.

Såsom förut nämnts förberedes förslag till 1941 års riksdag om genomförande
av lönereglering för landsfiskaler. Bifalles detta förslag, bortfaller
dyrtidstillägg å de nya lönerna.

Vid 1939 års lagtima riksdag verkställdes en reglering i viss utsträckning
av arvodesbelopp, å vilka utgick dyrtidstillägg. Regleringen innebar, att dyrtidstilläggen
i motsvarande mån avvecklades. I det föreliggande budgetförslaget
fullföljes arvodesregleringen sålunda, att dyrtidstilläggen inom civilförvaltningen
regelmässigt föreslås till avveckling vad angår arvoden i egent -

22 Utgifterna.

lig bemärkelse. En närmare redogörelse för denna arvodesreglering har lämnats
i det föregående.

Dyrtidstillägg bör även under nästa budgetår utgå å pensioner enligt nuvarande
bestämmelser till förutvarande befattningshavare i statens tjänst
m. fl. samt till änkor och barn efter civila befattningshavare m. fl. Såsom
i annat sammanhang anmäles, föreligger fråga om en revision av tjänsteoch
familjepensionsbestämmelserna för statliga tjänstemän; i vad mån giltighetsområdet
för gällande bestämmelser örn dyrtidstillägg å pensioner kan påverkas
av denna revision är emellertid för närvarande ovisst. Jag erinrar, att
från anslaget till dyrtidstillägg åt nämnda efterlevande efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. även bestrides procentuellt tillägg enligt 5 §
kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) i de fall, då dylikt tillägg ersatt dyrtidstillägg,
som förut gäldats från anslaget. Enligt nämnda kungörelse skall
procentuellt tillägg även ersätta dyrtidstillägg, som tidigare utgått till pensionsberättigade
änkor och barn efter militära befattningshavare. Dessa procentuella
tillägg utgå med samma procenttal som dyrtidstillägg å nyreglerad
avlöning. •

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg
ifrågasätter jag icke någon ändring. Den av 1940 års riksdag för budgetåret
1940/41 beslutade maximeringen av dyrtidstilläggen torde alltså böra gälla
även för nästa budgetår (jfr proposition nr 286 till 1940 års lagtima riksdag;
riksdagens skrivelse nr 399).

Under hänsynstagande till vad sålunda anförts har beräkning verkställts
av erforderliga anslag till dyrtidstillägg (resp. procentuellt tillägg) för nästa
budgetår. Beräkningarna, vilka utförts med utgångspunkt från de procenttal
som tillämpas vid en levnadskostnadsindex av 188, ha givit följande resultat.

Anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst:

Andra huvudtiteln
Tredje huvudtiteln
Fjärde huvudtiteln
Femte huvudtiteln
Sjätte huvudtiteln
Sjunde huvudtiteln
Åttonde huvudtiteln
Nionde huvudtiteln
Tionde huvudtiteln
Elfte huvudtiteln . .

kronor 750,000

» 25,000

» 140,000

» 500,000

» 70,000

» 11,000

» 750,000

» 10,000

» 2,200

kronor

3,008,200

2. Anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter ........ » 1,400,000

Utgifterna.

3. Anslagen till dyrtidstillägg (resp. procentuellt tillägg)
åt pensionärer:

f. d. civila befattningshavare m. fl. kronor 9,600,000

civila befattningshavares änkor

och barn m. fl............... » 2,700,000

f. d. militära befattningshavare

m. fl....................... » 4,500,000

militära befattningshavares änkor

och barn................... » 600,000

f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer
vid riksdagens verk . . » 15,200

4. Anslaget till dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän
och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare ...........................

kronor

Summa kronor

17,415,200

735,000

22,558,400.

Dyrtidstilläggsanslagen å femte och sjunde huvudtitlarna böra med hänsyn
till föreliggande frågor om genomförande av lönereglering för landsfiskaler
samt om arvodesreglering för viss personal vid kontrollstyrelsens lokala skattekontroll
upptagas i riksstatsförslaget med allenast beräknade belopp. Även
anslaget under åttonde huvudtiteln till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter bör allenast beräknas i riksstatsförslaget,
enär vissa anslag till privatläroverk upptagas med beräknade belopp.
Å tolfte huvudtiteln böra med hänsyn till frågan örn reglering av vissa pensioner
anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl.
upptagas med endast beräknade belopp. Förslag örn anslag till dyrtidstillägg
under de olika huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer.
Beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken
eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar böra utgifterna för dyrtidstillägg
liksom hittills utgå från de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt
bestridas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. under budgetåret 1941/42 må i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående förordade
grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av
Kungl. Maj:t;

dels ock besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande
befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande
verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar
utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt
bestridas.

Utgifterna.

Kristillägg. I proposition nr 66 till 1940 års urtima riksdag har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen besluta, att ett särskilt rörligt kristillägg skall utgå
i den omfattning och enligt de grunder i övrigt, som föreslagits i propositionen.
Riksdagen har bifallit detta förslag (skr. nr 91). Den sålunda fastställda
kristilläggsregleringen skall gälla för en tid av ett år, räknat från det kvartalsskifte,
vid vilket 1935 års levnadskostnadsindex nått 128.

Kristillägget skall tillkomma löntagare med rätt till rörligt tillägg — därunder
inbegripna jämväl lärare vid folk- och småskolor samt högre kommunala
skolor — samt löntagare, som åtnjuta dyrlidslillägg av statsmedel —
däribland jämväl befattningshavare vid statsunderstödda undervisningsanstalter
(folkhögskolor, privatläroverk, lantbruksskolor m. fl.). Däremot skola
arvodestagare, även om de hittills åtnjutit dyrtidstillägg, som regel icke åtnjuta
krislillägg. Kristillägg skall vidare tillkomma tjänstepensionärer, å vilkas
pensioner utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Härunder faller även viss
förutvarande arbetarpersonal. Därjämte skall kristillägg utgå å familjepension
enligt allmänna familjepensionsreglementet, familjepensionsreglementet
för arbetare, familjepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. eller
familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor. Slutligen
skall kristillägg tillkomma den, som åtnjuter annan familjepension än
nyss sagts eller därmed jämförligt understöd, varå utgår dyrtidstillägg eller
procentuellt tillägg av statsmedel.

Kristilläggen torde för nästa budgetår böra bestridas av särskilda anslag
under de olika huvudtitlarna respektive, vad angår affärsverken, från de medel,
av vilka dessas utgifter i övrigt bestridas. Beträffande befattningshavare
hos bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen,
statens pensionsanstalt samt stuteriväsendet torde kristilläggen böra bestridas
från särskilda poster i respektive verks och inrättningars stater.

Huruvida och efter vilka grunder krislillägg må komma att utgå under
olika delar av nästa budgetår, kan icke nu närmare bedömas. Kristilläggsanslagen,
vilka böra anvisas såsom förslagsanslag, kunna därför endast upptagas
med formella belopp, förslagsvis motsvarande 4 procent för helt år av
de lönebelopp m. m., å vilka kristillägg enligt de antagna grunderna skall beräknas.
I enlighet härmed lia de särskilda anslagen för budgetåret 1941/42
uppförts enligt följande sammanställning.

Andra huvudtiteln
Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sjunde »

Åttonde
Nionde »

Tionde »

Elfte »

kronor 340,000
» 80,000

» 1,900,000

» 1,850,000

» 130,000

» 870,000

» 7,400,000

» 460,000

» 300,000

» 6,000

Utgifterna.

Tolfte huvudtiteln ....................... kronor 2,800,000

Fjortonde » » 32,000

Summa kronor 16,168,000.

Kristilläggsanslagen å femte och åttonde huvudtitlarna böra i likhet med
vissa dyrtidstilläggsanslag upptagas med allenast beräknade belopp. Detsamma
gäller kristilläggsanslaget å sjunde huvudtiteln med hänsyn till att
vissa större avlöningsanslag å denna huvudtitel allenast beräknas. Tolfte
huvudtitelns kristilläggsanslag bör med hänsyn till frågan örn pensionsregiering
likaledes upptagas med endast beräknat belopp. Förslag om anslag
till kristillägg under de olika huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen besluta,

att utgifterna för kristillägg skola för budgetåret 1941/
42 bestridas: beträffande befattningshavare och pensionärer
vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna
företag eller inrättningar samt befattningshavare hos försäkringsinspektionen
och statens pensionsanstalt från de medel,
av vilka verkets eller institutionens utgifter i övrigt bestridas,
beträffande befattningshavare vid statens hingstdepåer
och stuteri samt å lantbruksstyrelsens stuteribyrå från det
anslag, varav vederbörandes lön utgår, samt i fråga om
andra befattningshavare från de anslag i riksstaten, som äro
avsedda för kristillägg.

Sjukvård m. ni. I enlighet med tidigare omförmält, för 1940 års urtima
riksdag framlagt förslag lia kostnaderna för sjukvård och begravningshjälp
i budgetförslaget överförts till omkostnadsstaterna, där de skola ingå under en
särskild anslagspost, benämnd sjukvård m. m. Under denna ha även inberäknats
ersättningar åt verksläkare. För innevarande budgetår är till dylika ersättningar
anvisat ett gemensamt anslag under sjunde huvudtiteln.

I detta sammanhang torde jag få erinra om det allmänna spörsmålet angående
verks- och tjänsteläkarinstitutionerna. Vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor i 1940 års statsverksproposition erinrades, att det
förevarande spörsmålet blivit endast provisoriskt löst. Beträffande verksläkarinstitutionen
vid civilförvaltningen förordades, att någon tids erfarenhet avvaktades,
innan den definitiva utformningen av bestämmelserna därom upptoges
till pröving. Frågan örn tjänsteläkarinstitutionen vid försvarsväsendet
var vid berörda tid beroende på utredning. Härom ha sedermera nya bestämmelser
meddelats genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1940. Dessa bestäm
melsor ansluta sig i väsentliga delar till de provisoriska bestämmelserna rö
rande verksläkare vid civilförvaltningen.

Bihang till riksdagens protokoll Joil. 1 sami. Nr 1. Del 3. il

Utgifterna.

Det torde ännu icke vara lämpligt att upptaga frågan om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna
till slutlig reglering. Jag förordar därför, att de nuvarande
bestämmelserna få gälla även under nästa budgetår.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

408942. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter de
frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under
riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna,
och anför därvid följande:

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 1. Kungl. Maj:ts hovhållning. Anslaget till Kungl. Maj:ts hovhåll ning

bör i riksstaten för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp,

800,000 kronor. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kungl. Maj.ts hovhållning för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av .................... kronor 800,000.

[2.] 2. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning. Då de

till Kungl. Maj:ts hovhållning anslagna medlen äro i behov av enahanda
förstärkning som för innevarande budgetår eller med ett belopp av 150,000
kronor, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj-.ts hovhållning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 150,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 4.

Första huvudtiteln. [3—7.]

[3.] 3. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpen ningar

för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan. Ifrågavarande anslag
bör i riksstaten för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 192,000
kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning oell
handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 192,000.

[4.] 4. Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet Kronprin sens

hovhållning m. m. Då de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning
m. m. anslagna medlen äro i behov av samma förstärkning som
för innevarande budgetår, eller med 125,000 kronor, får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet
Kronprinsens hovhållning m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ...................... kronor 125,000.

[5.] 5. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland. Anslaget till

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland bör i riksstaten för nästa
budgetår uppföras med oförändrat belopp, 26,000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av .... kronor 26,000.

[6.] 6. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke. Jämväl anslaget till

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke bör för nästa budgetår liksom i gällande
riksstat uppföras med ett belopp av 26,000 kronor. Jag hemställer
således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ..........kronor 26,000.

[7.] 7. Ved och kol för de kungl, hoven. I skrivelse den 28 augusti

1940 har riksmarskalksämbetet, under åberopande av framställning från
ståthållarämbetet å Stockholms slott, hemställt, att nämnda anslag måtte
för budgetåret 1941/42 anvisas med oförändrat belopp, 50,000 kronor. Med
tillstyrkande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

flätt
till Ved och kol för de kungl, hoven för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ..............kronor 50,000.

Första huvudtiteln. [8—10 ]

[8.] 8. Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de

kungl, hoven. Å riksstaten för budgetåret 1940/41 har liksom för de två
nästföregående budgetåren anvisats anslag å 95,000 kronor till täckande av
motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl, hoven. På framställning
av Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 till 1940 års urtima riksdag
har riksdagen sedermera å tilläggsstat I för innevarande budgetår anvisat
ett anslag å 91,600 kronor till täckande av vissa merkostnader för ifrågavarande
ändamål under budgetåren 1937/38—1939/40. I propositionen anmäldes
vidare, att fråga om täckande av den merkostnad, som kunde uppkomma
under det löpande budgetåret, borde få tagas under övervägande
framdeles, när bränslekostnaderna för budgetåret kunde närmare beräknas.

Riksmarskalksämbetet har i sin skrivelse den 28 augusti 1940, under
åberopande av förenämnda framställning från ståthållarämbetet å Stockholms
slott, föreslagit att förevarande anslag måtte för nästa budgetår uppföras
med samma belopp som i riksstaten för innevarande budgetår eller
alltså med 95,000 kronor. Vidare har ämbetet i skrivelse den 18 december
1940 hemställt om anvisande av medel till täckande av merkostnad för
det löpande budgetåret. Till sistnämnda framställning torde jag få återkomma
vid anmälan senare i dag av fråga örn anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för samma budgetår.

Med biträdande av riksmarskalksämbetets framställning om anslag för
nästa budgetår får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och
kol för de kungl, hoven för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 95,000.

[9.] 9. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga in ventarier

i de kungl, slotten. Med stöd av framställning i ämnet från chefen
för husgerådskammaren har riksmarskalksämbetet i sin skrivelse den
28 augusti 1940 hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret
1941/42 uppföras med oförändrat belopp, 56,400 kronor. I enlighet härmed
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten
tillhöriga inventarier i de kungl, slotten för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av .................. kronor 56,400.

[10.] 10. Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler

samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten. Riksmarskalksämbetet
har i sin förberörda skrivelse den 28 augusti 1940, under åberopande
av nyssnämnda framställning från chefen för husgerådskammaren,
hemställt, att jämväl ifrågavarande förstärkningsanslag måtte för budgetåret
1941/42 upptagas lill samma belopp som i gällande riksstat eller alltså till

4 Första huvudtiteln. [10—13.]

25,000 kronor. Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen ! ä ! hTftilil

att till Förstärkning av anslaget till underhåll och vård
av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de
kungl, slotten för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 25,000.

[11.] 11. Kungl, hovstallets utfodring. Riksmarskalksämbetet har i

sin skrivelse den 28 augusti 1940 hemställt, att anslaget till kungl, hovstallets
utfodring måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp,

45,000 kronor. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kungl, hovstallets utfodring för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av .................. kronor 45,000.

B. Kungl, slottsstaten.

[12.] 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven

upplåtna byggnader. I förut omförmälda skrivelse den 28 augusti 1940
har riksmarskalksämbetet, med överlämnande av en av ståthållarämbetet å
Stockholms slott gjord framställning i ämnet, hemställt, att ifrågavarande
anslag måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 63,000
kronor. Jag tillstyrker, att anslaget upptages till det av riksmarskalksämbetet
sålunda begärda beloppet, och hemställer förty, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Reparationer ä Stockholms slott m. fl. för de kungl,
hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av ............................. kronor 63,000.

[13.] 2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott

m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader. Riksmarskalksämbetet har
i förenämnda skrivelse den 28 augusti 1940, i enlighet med framställning
av ståthållarämbetet å Stockholms slott, föreslagit, att å ifrågavarande förstärkningsanslag
måtte för nästa budgetår anvisas 50,000 kronor eller alltså
samma belopp som för löpande budgetår. I överensstämmelse med riksmarskalksämbetets
förslag hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

Första huvudtiteln. [13—16.]

att till Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms
slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna byggnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . kronor 50,000.

[14.] 3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stock holms

slott. I sin skrivelse den 28 augusti 1940 har riksmarskalksämbetet
i enlighet med förslag av ståthållarämbetet å Stockholms slott hemställt, att
anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms
slott måtte för nästa budgetår upptagas till 33,750 kronor eller således till
samma belopp som för innevarande budgetår. Jag tillstyrker riksmarskalksämbetets
framställning och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid
Stockholms slott för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 33,750.

[15.] 4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt

brandväsendet vid Stockholms slott. Riksmarskalksämbetet har i skrivelsen
den 28 augusti 1940, i enlighet med förslag av ståthållarämbetet å Stockholms
slott, hemställt, att förevarande förstärkningsanslag måtte uppföras
å riksstaten för nästa budgetår med oförändrat belopp, 34,750 kronor. Med
biträdande av denna framställning hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning
samt brandvåsendet vid Stockholms slott för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av................kronor 34,750.

[16.] 5. Underhåll lii. m. av Drottningholms lii. fl. kungl, slott, reser vationsanslag.

För underhåll m. m. av följande kungl, lustslott, nämligen
Drottningholms, Gripsholms, Ulriksdals, Haga, Strömsholms, Rosersbergs
och Tullgarns slott, hava i riksstaterna för tidigare budgetår varit uppförda
reservationsanslag å växlande belopp, för budgetåret 1939/40 fastställt till
110,700 kronor. Till dessa anslag hava, enligt av Kungl. Majit med stöd
av riksdagens medgivande meddelade föreskrifter, av Djurgårdskassans befintliga
överskottsmedel överförts vissa belopp, för budgetåret 1939/40 uppgående
till 125,000 kronor.

För innevarande budgetår föreslog Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition
(första huvudtiteln, punkten 16), att till underhåll av förenämnda
slolt skulle anvisas ett reservationsanslag av 85,000 kronor samt att till
nämnda anslag skulle av Djurgårdskassans överskottsmedel överföras

Första huvudtiteln. [16 ]

125,000 kronor. Riksdagen beslöt emellertid att beloppet å 85,000 kronor
i stället skulle utgå av Ulriksdals slotts försäljningsmedels fond. Förutom
slottens övriga inkomster står sålunda under innevarande budgetår ett belopp
av sammanlagt 210,000 kronor till förfogande för underhåll m. m. av ifrågavarande
lustslott. Fördelningen av detta belopp mellan de olika slotten framgår
av följande uppställning:

Drottningholms slott...................................... kronor 77,500

Gripsholms » , 34,800

Ulriksdals » » 28,500

Haga » ...................................... » _

Strömsholms » » 5,600

Rosersbergs » » 2,400

Tullgarns » » 61,200

Summa kronor 210,000.

Med sin skrivelse den 28 augusti 1940 har riksmarskalksämbetet överlämnat
av ståthållarämbetena för lustslotten ingivna framställningar örn medelsanvisning
för nästkommande budgetår. I följande sammanställning angivas
de slutsummor, å vilka de av ståthållarämbetena framlagda förslagsstaterna
för budgetåret 1941/42 balansera, varvid jämväl upptagits motsvarande siff -

ror för sistlidna och	innevarande budgetår. Staten för	Staten för	Föreslagen stat
	budgetåret	budgetåret	för budgetåret
	1939/40	1940/41	1941/42
	kronor	kronor	kronor
Drottningholms slott. .	................ 182,500	179,000	172,000
Gripsholms »	................ 85,000	78,500	76,500
Ulriksdals »	................ 77,180	77,450	75,090
Haga »	................ 69,411	74,620	74,600
Strömsholms »	................ 9,600	9,200	9,200
Rosersbergs »	................ 21,300	21,600	20,800
Tullgarns »	................ 74,100	71,200	68,200
	Summa kronor 519,091	511,570	496,390.

För täckande av de i statförslagen för nästa budgetår upptagna underskotten
i fråga örn de särskilda lustslotten har riksmarskalksämbetet föreslagit
anvisande av följande belopp, nämligen för Drottningholms slott

70,000 kronor, för Gripsholms slott 34,000 kronor, för Ulriksdals slott 26,000
kronor, för Strömsholms slott 5,600 kronor, för Rosersbergs slott 1,500 kronor
och för Tullgarns slott 58,200 kronor eller alltså sammanlagt 195,300
kronor. Reträffande Haga slott har räknats med ett överskott å 3,000 kronor,
vilket tillförts Ulriksdals slotts kassa. Vid sina beräkningar angående
medelsbehovet för nästa budgetår har riksmarskalksämbetet utgått från att
liksom under innevarande budgetår skulle för täckande av utgifterna för
Ulriksdals slott stå till förfogande — förutom nyssnämnda belopp 3,000

Första huvudtiteln. [16.] 7

kronor — ett belopp av 4,000 kronor såsom tillskott från Ulriksdals slotts
försäljningsmedels fond.

Vid riksmarskalksämbetets ifrågavarande skrivelse finnes fogat ett inom
Djurgårdsförvaltningen uppgjort statförslag för Djurgårdskassan för budgetåret
1941/42. I förslaget förutsattes, att av kassans överskottsmedel ett belopp
av 125,000 kronor skall för budgetåret 1941/42 lämnas såsom bidrag till
de kungl, lustslottens underhåll. Under denna förutsättning har i statförslaget
beräknats, att Djurgårdskassans behållning den 1 juli 1942 skall utgöra

38,000 kronor.

Under hänvisning härtill har riksmarskalksämbetet hemställt dels att för
nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av (195,300 — 125,000 =) 70,300
kronor till underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott, dels ock
att av Djurgårdskassans överskottsmedel må lill anslaget överföras 125,000
kronor.

Såsom av 1940 års statsverksproposition framgår, har med hänsyn till nu-Depot temenuvarande
statsfinansiella läge en nedsättning skett av de medel, som anvi- chefensats
för underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott, från 235,700
kronor för budgetåret 1939/40 till 210,000 kronor för nu löpande budgetår.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har riksmarskalksämbetet föreslagit
en ytterligare sänkning av medelsanvisningen med 14,700 kronor till
195,300 kronor. Därvid har emellertid förutsatts, att de vidtagna reduktionerna
skulle vara av tillfällig natur och att en återgång skulle komma
till stånd, när gynnsammare ekonomiska betingelser inträdde. Mot beräkningarna
angående utgifterna för de särskilda lustslotten har jag intet
att erinra och beträffande uppskattningen av intäkterna har jag ingen
annan invändning än att inkomsterna från slottens skogar med hänsyn
till förutsatt ökad avverkning torde kunna beräknas till 10,000 kronor högre
belopp än vad riksmarskalksämbetet föreslagit.

Vad därefter angår medelsanvisningen torde Djurgårdskassan, på sätt Djurgårdsförvaltningen
och riksmarskalksämbetet förordat, böra bidraga med oförändrat
belopp av 125,000 kronor. Däremot torde man böra räkna med dels
högre bidrag från Ulriksdals slotts försäljningsmedels fond än de 4,000 kronor,
som föreslagits i riksmarskalksämbetets skrivelse, och dels att Haga slotts försäljningsmedels
fond skall lämna bidrag utöver deräntemedel (intressemedel)
å 8,500 kronor som upptagits i statförslaget. Verkställd undersökning har
givit vid handen, att å förstnämnda fond för närvarande innestå!- ett överskott
av omkring 20,000 kronor samt att den kan beräknas komma att under
nästa budgetår tillföras avseväi-da intäkter av grusförsäljningsmedel. Under
budgetåren 1936/37—1939/40 utgjorde motsvarande intäkter i genomsnitt
nära 26,000 kronor per år och under innevarande budgetår har fonden i
grusförsäljningsmedel tillförts omkring 29,000 kronor, .lag föreslår, att denna
fond under nästa budgetår bidrar till att täcka utgifterna för Ulriksdals slott
med ett belopp av 25,000 kronor. Vad beträffar Haga slotts försäljningsmedels
fond utgjorde behållningen vid ingången av löpande budgetår 235,576

Första huvudtiteln. [16.]

kronor. Fondens intäkter av grusförsäljningsmedel hava under den senaste
5-årsperioden i genomsnitt utgjort nära 25,000 kronor per år. Ehuru intäkterna
av grusförsäljningen under nämnda period visat en fallande tendens,
anser jag, att denna fond bör under nästa budgetår utöver förenämnda
räntemedel bidraga med 20,000 kronor, vilket belopp torde böra såsom
inkomst redovisas under Drottningholms slott. Vad sålunda föreslagits innebär
i stort sett, att någon fondering å ifrågavarande försäljningsmedelsfonder
under nästa budgetår icke kommer att äga rum.

Behovet av anslagsmedel skulle sålunda utgöra (70,300 — 10,000 — 21,000
— 20,000 ==) 19,300 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels till Underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl,
slott för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 19,300;

dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans överskottsmedel
må under budgetåret 1941/42 till förenämnda anslag överföras
ett belopp av 125,000 kronor.

Vid bifall till de av mig framställda förslagen kommer första huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1941/42 att uppgå till 1,791,200 kronor, innebärande
i förhållande till riksstaten för budgetåret 1940/41 en ökning av
19,300 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Första huvudtiteln. 9

till

Första huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Kungl, hovstaten.

Sid. Kronor

1 Kungl. Majrts hovhållning.................................. 800,000

1 Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning....... 150,000

2 Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpen ningar

för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan........... 192,000

2 Förstärkning av anslaget till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hovhållning m. m........................................ 125,000

2 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland.............. 26,000

2 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke..................... 26,000

2 Ved och kol för de kungl, hoven............................ 50,000

3 Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de

kungl, hoven............................................ 95,000

3 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl, slotten.............................. 56,400

3 Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt

andra staten tillhöriga inventarier i de kungl, slotten......... 25,000

4 Kungl, hovstallets utfodring................................. 45,000

Säger för kungl, hovstaten 1,590,400

B. Kungl, slottsstaten.

4 Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl, hoven upplåtna
byggnader......................................... 63,000

4 Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl.

för de kungl, hoven upplåtna byggnader.................... 50,000

5 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms

slott.................................................... 33,750

5 Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt

brandväsendet vid Stockholms slott........................ 34,750

5 Underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl, slott........ 19,300

Säger för kungl, slottsstaten 200,800

Summa 1,791,200.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del i. 2

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, redogör för de frågor
som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens
andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet, och
anför därvid följande:

A. Justitiedepartementet m. m.

[1.] 1. Avlöningar till statsråden utan departement ni. m., förslags anslag.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 89,000 kronor.

Fjolårets lagtima riksdag har, i anledning av ett av Kungl. Maj:t i propositionen
nr 33 framlagt förslag till grundlagsändringar, såsom vilande antagit
ett förslag till ändrad lydelse av, bland annat, § 6 regeringsformen, avseende
att möjliggöra en ökning av antalet konsultativa statsråd. I avvaktan på
grundlagsfrågans slutliga behandling torde förevarande anslag tills vidare
böra upptagas med ett beräknat belopp, som synes kunna bestämmas till

150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Avlöningar till statsråden utan
departement m. m. för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av ............ kronor 150,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 5.

Andra huvudtiteln. [2.]

[2.1 2. Justitiedepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Justitiedepar tementets

avlöningsanslag är i gällande riksstat uppfört med 267,100 kronor.

Personalförteckning för justitiedepartementet fastställdes av Kungl Maj:t
den 31 mars 1939 (statsliggaren sid. 105). Den upptager dels bland tjänstemän
å ordinarie stat en registrator i lönegraden A 15 — vilken befattning
dock icke varit tillsatt —, dels å övergångsstat en registrator i lönegraden
A 22, dels ock en extra ordinarie andre kanslisekreterare. Vidare har Kungl.
Majit den 31 maj 1940 fastställt följande avlöningsstat för departementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

24,000

160,000

9.000

2.000

52,100

20,000

Summa kronor 267,100.

Vid fjolårets lagtima riksdag antogs såsom vilande ett förslag till revision
av tryckfrihetsförordningens ansvarighetsregler och därmed sammanhängande
förhållanden. Den föreslagna nya ordningens genomförande nödvändiggör
en — redan förut i hög grad behövlig — förstärkning av de arbetskrafter
som inom justitiedepartementet omhänderhava tillämpningen av tryckfrihetsförordningens
föreskrifter.

Enligt instruktionen för befattningshavarna i statsdepartement skall skyldighet
att biträda chefen för justitiedepartementet i tryckfrihetsärenden åvila
den tjänsteman i departementet, som därtill förordnas. Nu nämnda ärenden
ha, så länge registratorstjänsten uppehållits av juridiskt utbildad tjänsteman,
handhafts av denne. A registratorsexpeditionen föras vidare register
över tryckerier och periodiska skrifter. Granskningsexemplar av skrifter,
som tryckts i Stockholm, mottagas och registreras jämväl därstädes. Såsom
departementschefens ombud i Stockholm för tryckfrihetens övervakande har
sedan en följd av år fungerat den ordinarie registratorn. För uppdraget har
denne åtnjutit särskilt arvode, vilket i regel uppgått till 600 kronor årligen
men under det senaste året fördubblats med hänsyn till det ökade arbetet.
De sedan krigsutbrottet skärpta kraven på effektiv granskning av tryckta
skrifter ha ock medfört, att registratorn i granskningsarbetet måst tillförsäkras
biträde av annan departementstjänsteman, som härför uppburit särskild
ersättning.

1. Avlöning till departementschefen .................... kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . »

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .... »

4. Arvode för biträde vid redigeringen av Svensk författ ningssamling

................................... »

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 49,100

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 3,000 »

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... »

Andra huvudtiteln. [2.]

Sedan den å övergångsstat uppförde registratorn från och nied årsskiftet
utnämnts till annan ordinarie tjänst inom departementet, har departementets
registratorsbefattning — placerad i 15 lönegraden — blivit vakant.
Tjänsten kan icke väntas bliva besatt med rättsbildad innehavare. Den nuvarande
vikarien handlägger endast de mera rutinmässiga tryckfrihetsärendena.
Med avseende å granskningsarbetet har en provisorisk anordning
träffats.

Det hittillsvarande systemet, enligt vilket alltså de nu ifrågavarande arbetsuppgifterna
delvis åvilat vissa befattningshavare inom departementet såsom
extra göromål utöver deras ordinarie arbetsuppgifter, har på flera sätt
visat sig otillfredsställande. Detta förhållande har uppmärksammats vid förarbetena
till det förut nämnda förslaget rörande nya ansvarighetsregler för
tryckfrihetsbrott. 1 det sakkunnigbetänkande som ligger till grund härför
(statens off. utredn. 1939: 32 sid. 51) uttalades sålunda, att med hänsyn till
den under senare år inträdda starka ökningen av antalet tryckalster, som
inkomma till departementet för granskning, det vore önskvärt att arbetskrafterna
för granskningen förstärktes. Detta krav torde ej kunna åsidosättas.
Härtill kommer, att de i berörda förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen
upptagna nya föreskrifterna om utgivningsbevis och anmälningsskyldighet
för boktryckerier väntas föranleda en väsentlig ökning av arbetet med
dessa ärenden.

För handläggning av de på departementet ankommande tryckfrihetsärendena
torde en ny befattning såsom extra ordinarie andre kanslisekreterare
böra inrättas. I den mån denne befattningshavares arbetskraft framdeles ej
skulle komma att helt tagas i anspråk för tryckfrihetsärendena, bör den givetvis
utnyttjas för andra uppgifter. Skulle det befinnas lämpligt att åt honom
anförtro jämväl uppdraget att vara departementschefens tryckfrihetsombud
i Stockholm, synes det nu utgående ombudsarvodet kunna helt eller
delvis inbesparas.

Enligt de nya grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna och beräkningen
av de olika anslagsposterna torde följande vara afl iakttaga beträffande
justitiedepartementets avlöningsstat.

Såsom första anslagspost uppföres liksom i gällande stat en obetecknad
post lill avlöning till departementschefen å 24,000 kronor. Den
nuvarande anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat omräknas,
varvid medel beräknas, förutom till de ordinarie tjänstemän som nu
avlönas från posten, till en registrator i lönegraden A 15. Posten, som i den
nya avlöningsstaten hör rubriceras avlöningar till ordinarie
tjänstemän, bestämmes i enlighet med det sagda till förslagsvis 159,000
kronor. Anslagsposterna i gällande stat till avlöning till tjänsteman å övergångsstat
och lill arvode för biträde vid redigeringen av Svensk författningssamling
utgå. Sagda arvode torde från och med nästa budgetår böra bestridas
från det särskilda anslaget till Svensk författningssamling. De under
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal upp -

Andra huvudtiteln. [2.]

tagna delposterna till grundavlöningar m. m. och avlöningsförhöjningar m. m.
sammanföras, och hela anslagsposten omräknas. I enlighet med förslaget om
viss förstärkning av departementets arbetskrafter beräknas därvid medel till
en ny extra ordinarie andre kanslisekreterare. Å andra sidan bör man räkna
med någon minskning av medelsbehovet under denna post på grund därav att
vissa kostnader för vakthållning m. m. i kanslihuset, vilka nu fördelas på de
olika däri inrymda departementen, enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet
i det följande kommer att föreslå från och med nästa budgetår
torde böra bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln. Anslagsposten
uppföres såsom en obetecknad post och bestämmes till 63,000 kronor. Slutligen
uppräknas anslagsposten rörligt tillägg till 33,000 kronor.

Anslaget i sin helhet skulle i enlighet härmed bestämmas till (24,000 +

159,000 + 63,000 + 33,000=) 279,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för justitiedepartementet: Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare ............................... G 10

1 expeditionschef ........................... C 8

3 byråchefer för lagärenden ...................... C 5

2 kansliråd ................................. A 30

1 förste kanslisekreterare ........................ A 26

2 andre kanslisekreterare ..... A 21

1 registrator .............................. A 15

1 förste expeditionsvakt ......................... A 7

3 kanslibiträden ................................ A 7

2 expeditionsvakter .............................. A 5

2 kontorsbiträden ............................... A 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen.

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

1 expeditionsvakt ............................... A 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

2 andre kanslisekreterare ....................... Eo 21;

dels fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Andra huvudtiteln. [2—4 ] 5

Avlönin gastaf.

1. Avlöning till departementschefen...... kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... » 159,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 63,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... » 33,000

Summa kronor 279,000;

dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.......................... kronor 279,000.

[3.] 3. Justitiedepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Från detta

anslag, som av 1940 års lagtima riksdag nedsattes från 75,500 kronor till

71,000 kronor, bestridas justitiedepartementets, statsrådsberedningens och
lagrådets expenskostnader ävensom vissa reseersättningar. Omkostnadsstat
för justitiedepartementet har fastställts av Kungl. Maj:t den 31 maj 1940
(statsliggaren sid. 106).

Anslaget kan för nästa budgetår nedsättas med 4,600 kronor, motsvarande
justitiedepartementets andel i vissa omkostnader för kanslihuset, vilka i likhet
med motsvarande under näst föregående punkt omförmälda avlöningskostnader
föreslås skola från och med nästa budgetår utgå från anslag under
sjätte huvudtiteln. Å andra sidan skola enligt de nya principerna för anslagsberäkningen
justitiedepartementets kostnader för sjukvård och begravningshjälp
överföras från avlönings- till omkostnadsanslaget. Då dessa kostnader
under sistförflutna budgetår uppgått till i runt tal 600 kronor, torde nedsättningen
av anslagsbeloppet böra begx-änsas till (4,600 — 600 —) 4,000 kronor.
Anslaget skulle i enlighet härmed bestämmas till 67,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Justitiedepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 67,000.

[4.] 4. Justitiedepartementet: Svensk författningssamling, förslagsan slag.

Detta anslag, som tidigare utgått med 90,000 kronor, höjdes från och
med budgetåret 1938/39 till 100,000 kronor. Belastningen å anslaget har
under senare år starkt växlat. Från en summa av 103,900 kronor under
budgetåret 1936/37 stego sålunda utgifterna under påföljande budgetår till

189,700 kronor för att därefter nedgå till 138,600 kronor under budgetåret
1938/39. Då de båda sistnämnda höga belastningssiffrorna till väsentlig del
syntes lia berott på omständigheter av tillfällig art samt vissa åtgärder därjämte
vidtagits för att nedbringa kostnaderna för författningssamlingen, ansågs
någon höjning av anslaget för innevarande budgetår icke behövlig (jfr
II ht. 1940 sid. 4 f.).

6 Andra huvudtiteln. [4—5.]

Belastningen å anslaget har emellertid sedermera ånyo starkt stegrats och
utgjorde enligt budgetredovisningen för året 1939/40 nära 217,700 kronor.
Kostnadsökningen har sin grund huvudsakligen i en med krisförhållandena
sammanhängande ökning såväl av författningssamlingens omfång som ock
av antalet från myndigheter och befattningshavare inkommande rekvisitioner
av särskilda i författningssamlingen ingående författningar. De avsevärda
kostnader som åsamkats statsverket genom dylika rekvisitioner föranledde
redan i juli 1939 justitiedepartementet att i en nied författningssamlingen
utsänd promemoria bland annat erinra örn att rekvisitioner, varom här är
fråga, icke borde ske i större omfattning än behovet oundgängligen krävde
tor vederbörande myndighets eget bruk eller för utdelning till underlydande,
sorn hade att i tjänsten tillämpa författningen. I en den 9 december 1940
trän departementet utsänd ny promemoria har framhållits, hurusom åtgärder
för att minska utgifterna för rekvisitioner komma att bliva oundgängliga,
därest vederbörande myndigheter och befattningshavare icke själva vidtaga
den största begränsning beträffande rekvisitionerna, samt riktats en erinran
till alla, som begagna sig av rekvisitionsrätten, om skyldigheten att i
detta avseende iakttaga den största sparsamhet.

Även örn genom dessa och eventuellt andra åtgärder kostnaderna för förlattningssamlingen
kunna i någon mån nedbringas, torde det vara ofrånkomligt
att höja anslaget för nästa budgetår. Höjningen synes dock kunna
begränsas till 50,000 kronor.

Denna anslagsökning torde få anses tillräcklig även med hänsyn till den
ytterligare belastning som följer därav att, enligt vad under punkt [2.] föreslagits,
det särskilda arvodet å 2,000 kronor för biträde vid redigeringen
av Svensk författningssamling hädanefter skall bestridas från förevarande
anslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................ kronor 150,000.

[5.] 5. Lagberedningen, reservationsanslag. Förevarande anslag är se dan

budgetåret 1936/37 upptaget å riksstaten nied 80,000 kr. Budgetredovisningen
för året 1939/40 utvisar en reservation å omkring 12,900 kronor.
Reservationen har uppstått genom besparingar å sedan budgetåret 1936/37
för tryckningskostnader beräknade medel och torde komma att förbrukas
för bestridande av kostnaderna för tryckning av beredningens betänkande
med förslag till ny aktiebolagslag. Betänkandet beräknas kunna avgivas i
början av innevarande kalenderår. Därefter har beredningen enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 1 februari 1935 att övergå till behandling av frågan om en
reform av jordabalken.

Beredningen består för närvarande av ordförande, tre ledamöter och en
sekreterare. Av anslaget bestridas vidare kostnaderna för arvoden åt fem
sakkunniga, vilka biträda beredningen vid utredningen rörande omarbetning

Andra huvudtiteln. [5—7.]

av aktiebolagslagstiftningen. Efter sistnämnda utrednings avslutande torde
beredningens sammansättning kunna begränsas till, såsom tidigare varit regeln,
ordförande samt tre ledamöter eller eventuellt två ledamöter och en
sekreterare. På grund härav synes anslaget till bestridande av kostnaderna
för lagberedningens verksamhet kunna nedsättas till 70,000 kronor.

Rörande sin verksamhet under år 1940 har lagberedningen avgivit en redogörelse,
vilken torde få såsom bilaga (A) fogas vid statsrådsprotokollet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lagberedningen för budgetåret
1941/42 anvisa elt reservationsanslag av .... kronor 70,000.

[6]. 6. Processlagberedningen, reservationsanslag. Detta anslag är se dan

budgetåret 1939/40 upptaget i riksstaten med 60,000 kronor. Budgetredovisningen
för budgetåret 1939/40 utvisar en reservation till innevarande budgetår
å omkring 1,600 kronor.

Av beredningens arbetsuppgifter för rättegångsreformens genomförande,
vilka angåvos i 1939 års statsverksproposition (jfr II ht. sid. 6), återstå alltjämt
omfattande delar. Beredningens arbete synes därför böra fortgå under
budgetåret 1941/42 utan inskränkning och alltså utan att ändring göres i anslagsbeloppets
storlek.

Rörande sin verksamhet under år 1940 har processlagberedningen lämnat
en redogörelse, vilken torde få såsom bilaga (B) fogas vid statsrådsprotokollet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Processlagberedningen för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 60,000.

[7.] 7. Ombuden för tillsyn å tryckta skrifter, förslagsanslag. Anslaget

till chefens för justitiedepartementet ombud för tillsyn å tryckta skrifters
allmängörande har sedan budgetåret 1935/36 varit uppfört med 16,000
kronor.

Det av fjolårets riksdag såsom vilande antagna förslaget rörande nya
ansvarighetsregler för tryckfrihetsbrott innefattar också vissa ändrade principer
beträffande förordnandet av ombud för tryckfrihetens övervakande (jfr
statens off. utredn. 1939: 32 sid. 32 f.). Förslagets genomförande torde emellertid
knappast kunna antagas medföra någon nämnvärd förändring med
avseende å den sammanlagda kostnaden för ombudsarvodena. Anslaget synes
därför böra upptagas med oförändrat belopp även för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombuden för tillsyn å tryckta skrifter
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av

kronor 16,000.

Andra huvudtiteln. [8.]

B. Justitiekanslersämbetet.

[8.] 1. Justitiekanslersämbetet: Avlöningar, förslagsanslag. Justitie kanslersämbetets

avlöningsanslag är i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaget
med 68,000 kronor.

Personalförteckning för justitiekanslersexpeditionen har fastställts av Kungl.
Maj :t den 31 mars 1939 (statsliggaren sid. 109). Den 31 maj 1940 har Kungl.
Maj:t fastställt följande avlöningsstat för expeditionen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. .. . kronor 44,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.............kronor 16,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslags VIS

..............................* 1.400 » 17,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 5,700

Summa kronor 68,000.

I skrivelse den 2 september 1940 har justitiekanslersämbetet framlagt förslag
till avlöningsstat för ämbetet under nästa budgetår. Beträffande möjligheterna
att genom nedskärning av icke oundgängliga arbetsuppgifter vinna
besparingar å staten framhålles i skrivelsen till en början, att omfattningen
av justitiekanslersämbetets arbetsuppgifter huvudsakligen är beroende av
omständigheter, över vilka ämbetet icke kan råda. Någon, ehuru ej stor, arbetsbesparing
skulle enligt ämbetets mening möjligen kunna utan större olägenhet
ske i fråga om granskningen av vissa till ämbetet författningsenligt inkommande
förteckningar och redogörelser. Ämbetet har sålunda bland annat
ifrågasatt, huruvida icke granskningen av såväl fånglistorna från de allmänna
fångvårdsanstalten^ som ock de av länsstyrelserna årligen uppgjorda förteckningarna
över icke slutbehandlade ärenden rörande verkställighet av domstolsutslag,
varigenom någon som icke hålles häktad blivit dömd till frihetsstraff,
skulle kunna uppdelas mellan justitiekanslern och riksdagens vederbörande
ombudsman. Ämbetet har vidare funnit, att åtminstone vissa av de
arbetsförteckningar som justitiekanslern instruktionsmässigt har att årligen
avgiva till Kungl. Majit äro av den beskaffenhet att, enligt meddelade anvisningar
för besparingsåtgärderna, deras utarbetande borde inställas. Några
besparingsmöjligheter genom förenkling och effektivisering i ärendenas handläggning
anser justitiekanslersämbetet knappast föreligga. Härom anföres i
skrivelsen:

Andra huvudtiteln. [8.]

Onödig omständlighet torde knappast kunna anses förekomma hos justitiekanslersämbetet.
Själv har justitiekansler!! redan före de genom ifrågavarande
statsrådsprotokoll givna anvisningarna sökt åstadkomma förenklingar. I
större utsträckning än tidigare skett vidtagas numera av de särskilda tjänstemännen
på eget ansvar förberedande åtgärder för ärendenas beredning. Jämförelsevis
nyligen har vidare införts den anordningen att de i stort antal från
länsstyrelserna inkommande anmälningarna örn ledigheter, som av länsstyrelse
beviljats landsfogde eller stadsfiskal, icke diarieföras hos justitiekanslersämbetet
utan allenast föranleda anteckning i kortregister. Till viss förenkling
hos justitiekanslersämbetet har även tjänat en av ämbetet utverkad
ändring av instruktionen för stadsfiskalerna, innebärande att länsstyrelserna,
som tidigare ägt bevilja stadsfiskalerna ledighet med högst en månad
årligen, numera från och med innevarande år fått befogenhet att meddela
dylik ledighet under tid av intill två månader årligen. Endast ledighet därutöver
erfordrar beslut av justitiekanslersämbetet.

Sammanfattningsvis yttrar ämbetet angående medelsbehovet följande:

Därest vad ovan ifrågasatts beträffande begränsning av granskningsarbete
m. m. anses böra genomföras, skulle väl arbetskraft, som därigenom frigjordes,
kunna åtminstone i viss utsträckning användas för beredning av andra
ärenden och därigenom bidraga till minskning av förefintlig arbetsbalans.
För justitiekanslersämbetet vore ock mest önskvärt att avlöningsanslag för
justitiekanslersexpeditionen icke för nästkommande budgetår bestämmes till
lägre belopp, än som beviljats för budgetåret 1940/41. I den mån möjlighet
till besparing å avlöningsanslaget kunde åstadkommas, skulle justitiekanslersämbetet
givetvis i allt fall låta sig angeläget vara att begagna sådan utväg.
Såsom en nödfallsåtgärd under förutsättning av antydda begränsning i arbetsuppgifterna
skulle dock kunna tänkas att anslagsposten avlöningar till
icke-ordinarie personal m. m. grundavlöningar m. m. minskas med förslagsvis
1,200 kronor.

Justitiekanslersämbetet hemställer i första hand, att anslaget till avlöningar
för budgetåret 1941/42 måtte utgå med samma belopp som under innevarande
budgetår. Alternativt föreslås, att avlöningsstaten fastställes i enlighet
med den nu gällande med den jämkning att grundavlöningsposten upptages
till 15,300 kronor, i vilket fall såsom sammanlagt avlöningsanslag borde
anvisas 66,800 kronor.

I detta sammanhang har ämbetet slutligen erinrat örn det sedan 1940 års
lagtima riksdag vilande förslaget örn vissa grundlagsändringar, avsedda att
leda till stärkande av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ställning. Under åberopande av innehållet i ämbetets utlåtande den 1 september
1939 över elt remitterat sakkunnigbetänkande framhåller ämbetet att,
därest avlöningsförmånerna för riksdagens ombudsmän komma att regleras
vid 1941 års riksdag, så också enligt ämbetets mening skäligen bör ske i fråga
örn juslitiekanslerns avlöning.

Rörande justitiekanslersämbetels arbetsbörda bar ämbetet lämnat vissa
uppgifter (jfr II ht. 1940 sid. 7):

Under år 1939 inkommo till ämbetet 1,979 ärenden, därav 253 remisser
från Kungl. Majit, 220 från Hans Majit Konungen överlämnade suppliker, 2

Departe ments chefen.

Andra huvudtiteln. [8.]

kronomål, 304 angivelser och anmälningar mot myndigheter och enskilda för
åtal samt hos ämbetet gjorda anmärkningar, 749 ärenden rörande landsfogdar,
stadsfiskaler och krigsfiskaler, 168 framställningar om fullföljande av
underdåniga besvär i brottmål och pensionsmål samt 283 övriga ärenden.
Under första halvåret 1940 ha till ämbetet inkommit sammanlagt 839 ärenden.
Motsvarande siffra för 1939 utgjorde 816. Det osedvanligt stora antalet
1939 inkomna framställningar örn fullföljande av underdåniga besvär beror
på att på en gång inkommit 114 sins emellan likartade ärenden.

Med utgångspunkt från de förslag justitiekanslersämbetet i sin skrivelse
framlagt ha inom justitiedepartementet förberedande åtgärder vidtagits i
syfte att från ämbetet avlyfta vissa arbetsuppgifter, vilka icke äro att anse
såsom oundgängligen nödvändiga. Den arbetsbesparing som härigenom bör
kunna vinnas torde, såsom ämbetet ock framhållit, möjliggöra någon sänkning
av det till avlöningar till icke-ordinarie personal avsedda beloppet. Någon
ytterligare beskärning av ämbetets personal synes icke genomförbar.

Med anledning av de beslutade ändringarna rörande principerna för statuppställningen
och anslagsberäkningen torde för justitiekanslersämbetet böra
fastställas ny avlöningsstat, omfattande en post till avlöningar till
ordinarie tjänstemän å förslagsvis 46,800 kronor, en maximerad
post till avlöningar till icke-ordinarie personal å
20,800 kronor samt en post till rörligt tillägg å förslagsvis 10,400
kronor. Vid beräkningen av anslagsposten till icke-ordinarie personal
har hänsyn tagits till den besparing som enligt vad nyss nämnts skulle uppkomma
genom viss minskning i ämbetets arbetsuppgifter. Anslagets slutsumma
skulle enligt det sagda bliva (46,800 + 20,800 + 10,400 =) 78,000
kronor, vilket innebär en höjning i förhållande till det nu anvisade beloppet
med 10,000 kronor. Då ökningen å anslagsposten till rörligt tillägg stannar
vid 4,700 kronor, har alltså anslaget i övrigt uppräknats med 5,300 kronor.
Anledningen härtill är den att, enligt vad infordrad utredning givit vid handen,
det nuvarande anslaget till följd av de principer för beräkningen, som
hittills tillämpats, blivit bestämt till för lågt belopp.

Vid anslagsberäkningen ha i nuvarande läge medel ej ansetts böra äskas
för lönereglering åt justitiekanslern. Jag vill emellertid i detta sammanhang
erinra om att likställighet i lönehänseende hittills rått mellan justitiekanslern
samt riksdagens ombudsmän.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Andra huvudtiteln. [8-9.] 11

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 46,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 20,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 10,400

Summa kronor 78,000;

dels ock till Justitiekansler sämb etet: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 78,000.

[9.] 2. Justitiekanslersämbetet: Omkostnader, förslagsanslag. Justitie kanslersexpeditionens

anslag till omkostnader nedsattes av 1940 års lagtima
riksdag från 8,200 kronor till 7,700 kronor.

I skrivelse den 2 september 1940 angående medelsbehovet till omkostnader
under nästa budgetår har justitiekanslersämbetet uttalat, att ämbetet
med hänsyn såväl till den för innevarande budgetår gjorda nedskärningen
av anslaget som till rådande dyrtid ansett sig icke kunna föreslå att för omkostnader
beräknas lägre belopp än det i nuvarande stat anvisade. Ämbetet
har i enlighet härmed hemställt att Kungl. Maj:t måtte till ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår äska oförändrat anslag 7,700 kronor.

Då detta belopp torde vara tillräckligt jämväl för de till 300 kronor beräknade
kostnader för sjukvård m. m., vilka från och med nästa budgetår skola
bestridas från anslaget, får jag med tillstyrkande av justitiekanslersämbetets
förslag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Justitiekanslersämbetet: Omkost nader

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 7,700.

Andra huvudtiteln. [10—11.]

C. Domstolarna.

Högsta domstolen m. m.

[10.] 1. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till justitieråden, för slagsanslag.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 478,000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 9 juni 1939 fastställt avlöningsstat för högsta domstolen
(statsliggaren sid. 110).

Då anledning till ändring av anslagets belopp icke föreligger, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar
till justitieråden för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 478,000.

[11.] 2. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid

nedre justitierevisionen, förslagsanslag. Anslaget är i gällande riksstat uppfört
med 638,000 kronor.

Personalförteckning för nedre justitierevisionen har av Kungl. Majit fastställts
den 9 juni 1939 (statsliggaren sid. lil). Den 31 maj 1940 har Kungl.
Majit fastställt följande avlöningsstat för befattningshavare vid nedre justitierevisionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/411

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. .

2. Avlöningar till tjänstemän, som förordnas att fullgöra

revisionssekreterargöromål ......................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 48,900

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ 5 4,100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................

kronor 482,400

» 45,000

» 3,200

» 53,000

» 54,400

Summa kronor 638,000.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har nedre justitierevisionen framlagt förslag
rörande medelsbehovet för nästa budgetår. Till belysning av behovet av arbetskrafter
för fullgörande av revisionssekreterargöromål anföres häri till en
början följande:

Andra huvudtiteln. [IL]

Sedan flera år tillbaka har nedre revisionen beviljats anslag till avlöning
åt vissa extra revisionssekreterare. Från och med budgetåret 1937/38 förstärktes
anslaget, så att det beredde nedre revisionen möjlighet att under hela
året ha fyra extra revisionssekreterare anställda. Syftemålet med förstärkningen
var främst att ernå en minskning av högsta domstolens arbetsbalans
och att motverka uppkomsten av ny balans. Målen hade nämligen genomgående
blivit större och svårare, vilket medfört en ökning av den genomsnittliga
tiden för såväl målens beredande till föredragning som själva föredragningen
i högsta domstolen. Genom vissa rent tekniska anordningar, såsom
överlämnande i förväg av maskinskrivna rubriker, promemoriornas upprättande
i två exemplar o. d., kunde arbetet för högsta domstolen så underlättas,
att det blev möjligt för domstolen att per föredragningsdag medhinna ett
något större antal mål än tidigare. Emellertid har under senaste åren, samtidigt
som tillströmningen av mål i stort sett hållit sig oförändrad, antalet
vidlyftiga mål i anmärkningsvärd grad ökat. Sålunda var den 15 augusti
antalet balanserade dylika mål, år 1938 inemot 30, år 1939 något över 40
samt år 1940 inemot 50. Den allmänna tendensen under senare tid har eljest
varit, att inkomna revisionsmål något minskat i antal, medan antalet inkomna
besvärs- och ansökningsmål ökat. Från början av innevarande år och
till den 15 augusti har sålunda inkommit ett 30-tal revisionsmål mindre än
under motsvarande tid år 1939. Antalet inkomna besvärs- och ansökningsmål
under tiden 1j1—15/s 1940 överstiger däremot med över 100 det antal
dylika mål, som inkom under motsvarande tid i fjol. Ser man till antalet
avgjorda mål under perioden */i—15/8 åren 1939 och 1940 uppgick detta beträffande
revisionsmål år 1939 till 204 och år 1940 till 170 samt beträffande
övriga mål år 1939 till 1,072 och år 1940 till 1,209. Belysande i detta sammanhang
är även en jämförelse mellan högsta domstolens arbetsbalans i fråga
örn sådana mål, som ej äro veckomål, den 15 augusti 1939 och samma dag
år 1940. Antalet balanserade revisionsmål var sålunda vid nämnda tidpunkt
år 1939 276 och år 1940 286 (+10). Motsvarande siffror för besvärsmålen
vörö 251 och 240 (—11). Numerärt sett har arbetsbalansen alltså under den
senare tiden icke förändrats. Såsom förut påpekats ingår emellertid i de den
15 augusti 1940 balanserade målen ett icke oväsentligt större antal vidlyftiga
mål än i de mål, som balanserades vid motsvarande tid de båda närmast föregående
åren. Vissa av de nu balanserade målen — bl. a. en resningsansökan
och ett 20-tal patentmål — äro anmärkningsvärt stora och invecklade.

Beträffande frågan, huru förhållandena kunna väntas utveckla sig under
budgetåret 1941/42, anför nedre revisionen:

Enligt från hovrätterna införskaffade uppgifter har tillströmningen av
mål dit hittills detta år varit mindre än under motsvarande tid föregående år.
För samtliga kategorier mål torde nedgången kunna skattas till c:a 13 procent.
Lägst är den för de vädjade målen (cai 9 procent) och störst för de
kriminella besvärsmålen (cai 20 procent). Orsaken till att sistnämnda kategori
mål i sådan grad nedgått i antal torde enligt vad som blivit upplyst
främst vara att söka i den minskade motortrafiken. Huru länge denna
minskning kan komma atl göra sig gällande undandrager sig för närvarande
bedömande. Icke blott varaktigheten av nuvarande krisläge utan
även sådana faktorer som möjligheten av ökad användning av ersättningsdrivmedel
lära nämligen härvidlag spela en avgörande roll. Emellerlid torde
— av eriärenhelen från förra världskrigsperioden att dilma — därest krisläget
skulle fortfara någon längre tid, vissa kategorier mål komma att öka,
varjämte domstolarna komma atl få taga befattning med åtskilliga mål av

Andra huvudtiteln. [11.]

sådant slag, som ej förekomma under normala förhållanden. I vilken utsträckning
mål, sammanhängande med de rådande särförhållandena, under
den närmaste framtiden kunna komma att dragas under högsta domstolens
prövning, kan ej nu förutses. Nämnas kan dock, att medan till krigshovrätten
under år 1939 från årets början till medio av augusti antalet
inkomna mål understeg 50, motsvarande antal år 1940 betydligt översteg
200. Till nedre revisionen har hittills i år inkommit över det dubbla antalet
krigsrättsmål mot under samma tid i fjol. Enligt vad inhämtats kan
en ytterligare ökning av krigsrättsmålen befaras. Bl. a. väntas efter någon
lid anhängiggörande vid krigsrätterna av eli stort antal räkenskapsmål
av invecklad beskaffenhet. Mål angående spioneri o. d. lia börjat inkomma
till nedre revisionen.

Några av arbetsförhållandena betingade skäl till nedskärning av antalet
föredragande i högsta domstolen under budgetåret 1941/42 har nedre revisionen
icke funnit föreligga. Eftersom det emellertid icke kunnat uteslutas, att
den väntade nedgången i tillströmningen av mål ej blir endast helt kortvarig,
samt med hänsyn till nödvändigheten för statsverket av besparingar anser
sig nedre revisionen icke kunna motsäita sig, att den särskilda anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän, som förordnas att fullgöra revisionssekreterargöromål,
under nästa budgetår nedsättes med omkring en fjärdedel eller

11,000 kronor.

Med avseende å avlöningsstaten i övrigt har nedre revisionen anfört, att
icke-ordinarie personal finnes där anställd blott i den utsträckning som
oundgängligen tarvas för arbetet, att under senare år all den förenkling och
effektivisering beträffande arbetsuppgifternas utformande vidtagits, som varit
möjlig utan att ett gott arbetsresultat äventyrades, samt att, med hänsyn
till att arbetet i nedre revisionen kräver icke blott snabbhet utan i alldeles
särskilt hög grad precision, personalbesättningen måste anses som fåtalig.
Någon nedskärning av avlöningsstatens grundavlöningspost har nedre revisionen
därför förklarat sig anse icke vara möjlig. Däremot har ämbetsverket
—- under förutsättning att man kan bortse från inkallelser till beredskapstjänst
under nästa budgetår — funnit det till avlöningsförhöjningar m. m.
avsedda beloppet, för närvarande 4,100 kronor, icke behöva upptagas till
mera än 2,500 kronor.

Beparte- Enligt vad jag inhämtat har efter del nedre justitierevisionen avgivit sitt
ehrlén. förslag till anslagsäskanden högsta domstolens arbetsbalans visat en tendens
att öka, vilken är särskilt tydlig i fråga örn de för arbetstakten betydelsefulla
vidlyftiga målen. Väl kan det antagas, att en ansenlig del av de stora mål
som för närvarande ingå i balansen skola hinna föredragas under tiden till
den 1 juli 1941. Vissa av dem lära dock vara av sådan storleksordning att
man nödgas räkna med ett avsevärt större antal balanserade mål vid början
av nästa budgetår än som förelåg vid det senaste budgetårsskiftet. Med dessa
förhållanden för ögonen kan man hysa tvekan örn lämpligheten av att
vidtaga även en så måttlig nedskärning av antalet föredragande i högsta
domstolen som den, nedre revisionen med utgångspunkt från förhållandena i

Andra huvudtiteln. [11.]

augusti 1940 ifrågasatt. Emellertid torde å andra sidan tillströmningen av
mål såväl till nedre revisionen som till hovrätterna för närvarande numerärt
sett befinna sig i sjunkande. Med hänsyn till kravet på besparingar har jag
därför ansett mig kunna förorda, att det till avlöningar till tjänstemän, som
förordnas att fullgöra revisionssekreterargöromål, avsedda beloppet för nästa
budgetår minskas med 11,000 kronor.

Med avseende å beräkningen av de särskilda anslagsposterna å nedre justitierevisionens
liksom även hovrätternas avlöningsstater äro vissa speciella
synpunkter att beakta. Enligt de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning
böra i fall då — såsom städse är förhållandet beträffande vikarie
för revisionssekreterare — den som förordnas såsom vikarie icke innehar befattning,
tillhörande samma avlöningsstat som den uppehållna befattningen,
lön enligt löneplan samt vikariatsersättning åt vikarien bestridas från anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal. Motsvarande gäller för
det fall att assessor eller fiskal i hovrätt — vilka kategorier av befattningshavare
i förevarande hänseende äro att jämställa med extra ordinarie tjänstemän
— i egenskap av vikarie för hovrättsråd tjänstgör såsom adjungerad
ledamot. För samtliga nu ifrågavarande vikarier gälla emellertid särskilda
avlöningsbestämmelser. Vikarie för revisionssekreterare åtnjuter lön och övriga
förmåner enligt samma grunder som gälla för ordinarie revisionssekreterare,
och till adjungerad ledamot i hovrätt utgår avlöning enligt viss lönegrad
eller löneklass. Med hänsyn lill det sätt varpå avlöningarna sålunda
äro bestämda, ävensom därtill att nämnda vikarier i realiteten utgöra en
normal del av den ordinarie organisationen inom nedre revisionen resp. hovrätterna,
synes det av praktiska skäl betingat att i budgetärt avseende likställa
den avlöning som tillkommer revisionssekreterar- eller hovrättsrådsvikarie
nied vikariatslön vid förordnande å ordinarie tjänst och alltså, med
tillämpning av omförmälda grunder, låta densamma bestridas från den å
vederbörande stat uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

På grund av det anförda och med tillämpning av de nya principerna för
statuppställningen och anslagsberäkningen torde följande vara att iakttaga
beträffande de i nedre revisionens avlöningsstat ingående anslagsposterna.

Den nuvarande posten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat ersättes
med en post till avlöningar till ordinarie tjänstemän å
förslagsvis 470,000 kronor. Den förslagsvis bestämda posten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
bibehålies vid nuvarande beloppet 3,200 kronor (jfr statsliggaren sid. lil
och prop. 227/1939 sid. 4). Posten lill avlöningar till tjänstemän, som förordnas
att fullgöra revisionssekreterargöromål, utgår ur staten, men av postens
belopp inräknas 34,000 kronor — eller så mycket som återstår sedan beloppet
i enlighet med vad nyss föreslagits minskats med 11,000 kronor — i
posten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Sistnämnda
post, som icke uppdelas i några delposter, maximeras och bestämmes

Andra huvudtiteln. [11—12.]

till 91,400 kronor. I detta sammanhang erinras, att en tidigare särskilt uppförd
anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till avlöningar åt personal i anledning
av att ledamöter i lagrådet under viss tid kunde komma att tjänstgöra
i högsta domstolen, icke upptagits i innevarande års stat (jfr II ht. 1940
sid. 9). Ej heller för nästa budgetår torde medel för detta ändamål behöva
beräknas. Slutligen uppräknas anslagsposten till rörligt tillägg till

84,400 kronor.

Enligt den sålunda gjorda beräkningen skulle anslagets slutsumma bliva
(470,000+3,200 + 91,400 + 84,400=) 649,000 kronor eller 11,000 kronor
högre än det för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet. Då emellertid
anslagsposten till rörligt tillägg ökats med 30,000 kronor, har anslaget
i övrigt minskats med 19,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för befattningshavare
vid nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 470,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 3,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 91,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 84,400

Summa kronor 649,000;
dels ock till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar
till befattningshavare vid nedre justitierevisionen
för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 649,000.

[12.] 3. Högsta domstolen m. m.: Omkostnader, förslagsanslag. Detta

anslag sänktes av 1940 års lagtima riksdag från 51,600 kronor till 46,600
kronor. Enligt av Kungl. Majit den 31 maj 1940 fastställd omkostnadsstat
för nedre justitierevisionen ha till reseersättningar anvisats förslagsvis 4,000
kronor samt till expenser förslagsvis 42,600 kronor. Beträffande sistnämnda
post har Kungl. Majit föreskrivit, att förslagsvis 6,000 kronor må tagas i
anspråk för bränsle, lyse och vatten samt högst 36,600 kronor för övriga
expenser.

I sin under näst föregående punkt omförmälda skrivelse den 31 augusti
1940 har nedre justitierevisionen uttalat, att någon ändring i fråga om anslagsposten
till reseersättningar icke torde böra äga rum. Beträffande expensposten
har nedre revisionen däremot, med hänsyn till föreliggande möjligheter
att genomföra vissa temporära besparingar å det till »övriga expenser»
anvisade beloppet, föreslagit en nedsättning av denna post med 6,600
kronor till 30,000 kronor.

Andra huvudtiteln. [12—14 ]

Omkostnadsstaten för nedre justitierevisionen torde från och med nästa
budgetår böra upptaga, förutom de i gällande stat uppförda anslagsposterna,
en post till sjukvård m. m., vilken post med ledning av de under
sistförflutna budgetår för sådant ändamål redovisade utgifterna kan bestämmas
till 3,000 kronor. Med hänsyn till medelsåtgången under senare år å
anslagsposten till reseersättningar synes denna post kunna sänkas
till 3,500 kronor. Vad slutligen angår anslagsposten till expenser torde
denna i enlighet med vad nedre justitierevisionen föreslagit kunna tillfälligt
nedsättas till 36,000 kronor.

Med dessa utgångspunkter skulle hela omkostnadsanslaget bestämmas till
(3.000 + 3,500 + 36,000 =) 42,500 kronor, vilket innebär en nedsättning i
förhållande till det nu utgående beloppet med 4,100 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 42,500.

[13.] 4. Högsta domstolen m. m.: Bidrag till Nytt juridiskt arkiv. Till

bidrag till utgivande av Nytt juridiskt arkiv är i gällande riksstat uppfört ett
anslag å 2,000 kronor. Någon anledning till ändring av det för ändamålet
avsedda beloppet torde ej föreligga.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen m. m.: Bidrag till
Nytt juridiskt arkiv för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ........................ kronor 2,000.

Regeringsrätten.

[14.] 5. Regeringsrätten: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är i gäl lande

stat uppfört med 146,800 kronor.

Personalförteckning för regeringsrätten har fastställts av Kungl. Majit den
31 mars 1939. Förteckningen upptager följande tjänstemän å ordinarie stat,
nämligen en förste expeditionsvakt i lönegraden A 7 och en expeditionsvakt
i lönegraden A 5. Den 31 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat
för regeringsrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till regeringsråden, förslagsvis ............ kronor 138,100

Avlöningsstat.

1 regeringsråd .......kronor 21,000

6 regeringsråd ....... » 126,000 kronor 147,000

Avgå: pensionsavdrag, förslagsvis...... » 8,900

kronor 138,100

Bihang till riksdagens protokoll lätt. 1 sami. Nr 1. Del G.

Andra huvudtiteln. [14—15 ]

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, för -

slagsvis ........................................ kronor 8,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ » 700

Summa kronor 146,800.

Vid beräkningen av den i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till a vlöningar
till regeringsråden har hittills förutsatts att samtliga
regeringsråd skola vara skyldiga att vidkännas pensionsavdrag. För nästa
budgetår torde man emellertid böra räkna med att två regeringsråd bliva befriade
från denna skyldighet. På grund härav synes anslagsposten böra uppräknas
med i runt tal 2,600 kronor till 140,700 kronor. Till avlöningar
till övriga ordinarie tjänstemän uppföres en anslagspost å

7,900 kronor. Ersättningar åt tillfälliga befattningshavare, som under semester
eller annan ledighet för regeringsrättens expeditionsvakter vikariera
för dessa, böra bestridas från en enbart för detta ändamål upptagen anslagspost
till avlöningar till ick e-o idina lie personal med förslagsvis
angivet belopp av 100 kronor. Vad slutligen angår anslagsposten till
rörligt tillägg torde denna böra bestämmas till 1,300 kronor.

Summan av de olika anslagsposterna blir enligt vad sålunda anförts
(140,700 + 7,900 + 100 + 1,300 =) 150,000 kronor, med vilket belopp anslaget
alltså skulle uppföras för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till regeringsråden, förslagsvis kronor 140,700

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänste -

män, förslagsvis.................... » 7,900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........... » 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 1,300

Summa kronor 150,000;

dels ock till Regeringsrätten: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 150,000.

[15.] 6. Regeringsrätten: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget, som i

gällande riksstat är uppfört med 4,300 kronor, torde för nästa budgetår böra
nedsättas med 1,000 kronor. Nedsättningen motsvarar den på regeringsrätten
belöpande andelen i de gemensamma kostnaderna för kanslihuset, vilka såsom
förut nämnts framdeles skola bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln.
Det nedsatta anslagsbeloppet torde förslå även till gäldande av de kost -

Andra huvudtiteln. [15—17 ]

nader för sjukvård m. m. åt regeringsrättens expeditionsvakter, som från och
med nästa budgetår böra bestridas från förevarande anslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Regeringsrätten: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 3,300.

[16.] 7. Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag. Till

bekostande av utgivandet av regeringsrättens årsbok har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 12,000 kronor. Belastningen å anslaget har
under budgetåret 1939/40 utgjort 13,300 kronor. Det är min avsikt att vidtaga
åtgärder för att utgifterna å anslaget under nästa budgetår skola hållas
inom ramen för det nu anvisade beloppet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Regeringsrätten: Regeringsrättens
årsbok för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 12,000.

Hovrätterna.

[17.] 8. Hovrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Hovrätternas avlö ningsanslag

har för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av

1,913,000 kronor.

Personalförteckning för hovrätterna har fastställts av Kungl. Majit den
9 juni 1939 (statsliggaren sid. 114). Den 31 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt
följande avlöningsstat för hovrätterna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

Svea hovrätt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 687,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis ........................ » 30,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 183,600

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... *_ 25^400 » 209,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 82,600

Summa kronor 1,009,000

20 Andra huvudtiteln. [17.]

Göta hovrätt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 326,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .......................................... » 14,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 93,400

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...........................» 11,600 » 105,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 39,700

Summa kronor 485,000

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 183,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 7,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 54,200

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ »___7,000 » 61,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 23,100

Summa kronor 275,200

Hovrätten för övre Norrland.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 95,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ....... » 2,900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 29,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » _4,400 » 33,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 12,000

Summa kronor 143,800.

I särskilda skrivelser den 23 augusti samt den 9 och den 13 september 1940
ha hovrätterna avgivit förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1941/42.

Till en början torde här få lämnas en redogörelse för vad hovrätterna var
för sig anfört rörande behovet av arbetskrafter för den egentliga rättsvårdande
verksamheten under nästa budgetår samt möjligheterna till besparingar
på detta område.

Erinras må, att antalet ordinarie ledamöter utgör i Svea hovrätt 41, därav
ett krigshovrättsråd, i Göta hovrätt 20, i hovrätten över Skåne och Blekinge
11 samt i hovrätten för övre Norrland 5. I vardera Svea hovrätt och hov -

Andra huvudtiteln. [17.]

rätten över Skåne och Blekinge finnes därjämte tills vidare inrättad en extra
ledamotsbefattning. I Göta hovrätt må under innevarande budgetår tjänstgöra
2 extra ledamöter. Beträffande hovrätten för övre Norrland ha medel
anvisats till en extra ledamot under halva budgetåret. I detta sammanhang
är även att nämna att Kungl. Maj :t, på grund av anhopning av krigsrättsmål,
medgivit dubblering av krigshovrättsrådstjänsten under en del av innevarande
budgetår.

Antalet fiskaler, som hovrätterna äga förordna för fullgörande av fiskalsgöromål,
utgör i Svea hovrätt 20, i Göta hovrätt 10, i hovrätten över Skåne
och Blekinge 6 samt i hovrätten för Övre Norrland 3.

Svea hovrätt har i sin skrivelse inledningsvis uttalat, att hovrättens arbetsuppgifter
uppenbarligen äro av den art att de icke kunna till någon del nedläggas.
Att, då samhället befinner sig i ett kritiskt läge, låta rättsvården i
större eller mindre utsträckning ligga nere eller arbeta i långsammare takt
vore enligt hovrättens mening särskilt betänkligt. Detsamma har hovrätten
funnit gälla om varje sådan förenkling av den rättsvårdande verksamheten,
som kan anses innebära en försämring; så till exempel anser hovrätten det
icke vara tillrådligt att i besparingssyfte jämka på reglerna om domförhet
eller på de sedan några år gällande bestämmelserna örn muntliga förhör i
hovrätt. De nu tillämpade formerna för målens handläggning ha, enligt vad
hovrätten vidare framhåller, under tidernas lopp så utbildats att ökad effekt
ej heller torde stå att vinna genom ändringar därutinnan.

Att likväl i ett krisläge avsevärda tillfälliga besparingar kunna göras utan
att arbetsuppgifterna nedläggas eller arbetsmetoderna förändras, har hovrätten
funnit vara ådagalagt av erfarenheterna från den tid som förflutit
efter krigsutbrottet. Av de i hovrättens avlöningsstat för budgetåret 1939/40
upptagna anslagsposterna å sammanlagt 923,700 kronor till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat samt avlöningar till icke-ordinarie personal hade,
enligt vad hovrätten uppgivit, en besparing uppkommit å drygt 41,500 kronor,
vartill komme att av de förbrukade medlen närmare 54,400 kronor utbetalats
till befattningshavare i militärtjänst. Såsom förklaring till att en så
stark reduktion särskilt av fiskalskrafterna överhuvud varit möjlig anför
hovrätten, att befattningshavarna i fråga åtagit sig en arbetsbörda vida överstigande
den normala och att i större utsträckning än vanligt för fiskalsföredragning
anlitats för sådan tjänstgöring ännu ej godkända aspiranter,
ävensom att hovrätten nödgats tillgripa utvägen att överflytta fiskalsgöromål
på ledamöter. De besparingar av arbetskraft, som sålunda gjorts under
budgetåret 1939/40, hade sträckt sig till gränsen av vad som vore möjligt,
därvid särskilt de i hovrätten tjänstgörande fiskalerna långa tider haft en
arbetsbörda så tung, att den kunnat påläggas dem allenast såsom en rent
tillfällig åtgärd i ett för vårt land kritiskt läge. Genom de vidtagna åtgärderna
hade dock, enligt vad hovrätten uppgiver, situationen ej kunnat bemästras
för så vitt ej, delvis på grund av omständigheter sammanhängande med
krisläget, hovrättens arbetsbörda varit något mindre än vanligt.

Andra huvudtiteln. [17.]

Rörande hovrättens arbetsbörda och växlingarna i denna under senare år
har i hovrättens skrivelse lämnats en redogörelse, av vilken bland annat
framgår att den genomsnittliga tillströmningen av mål, per år och ledamot å
ordinarie stat räknat, under femårsperioden 1935—1939 sjunkit från 89.1 till
78.3 samt, därest man utginge från siffrorna för den dittills gångna delen av
1940, under sistnämnda år syntes bliva ännu något lägre eller omkring 75.
Härvid har krigshovrättsråd^ ej medräknats bland ledamöterna, ej heller
krigsrättsmålen inbegripits i antalet inkomna mål. — Beträffande krigshovrättens
arbetsbörda framhalles, hurusom den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen
medfört en mycket stark stegring av antalet till krigshovrätten
inkommande mål. Härom anföres i Svea hovrätts skrivelse bland annat:

Medan för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1939 antalet sådana mål
ej var högre än 50, är motsvarande siffra för innevarande år 241. På de
gångna åtta månaderna fördelar sig denna siffra sålunda: januari 13, februari
iö, mars 25, april 14, maj 11, juni 41, juli 72 och augusti 49. Örn tillströmningen
i fortsättningen blir lika stor som under de senaste månaderna,

blir en förstärkning av krigshovrättens arbetskrafter oundviklig.---

Det torde vidare bliva oundgängligt att i större eller mindre utsträckning
dubblera krigshovrättsrådstjänsten, något som med tillgängliga arbetskrafter
torde låta sig göra utan nämnvärd kostnad. Slutligen uppstår fråga om
tillfällig höjning av de militära ledamöternas arvoden. Även här rör det sig
om ett jämförelsevis obetydligt belopp.

Hovrätten hemställer, att vid besparingsspörsmålens bedömande ur sysselsättningssynpunkt
hänsyn måtte tagas till de säregna förhållanden, under
vilka hovrätternas adjungerade ledamöter och fiskaler arbeta, samt betecknar
såsom den enda framkomliga vägen för besparingsarbetet på förevarande
område, att detta ej bindes vid schematiska föreskrifter. Beträffande frågan,
huruvida på grund av minskningen av antalet till hovrätten inkommande
mål en nedskärning av hovrättens organisation bör tågås i betraktande, har
hovrätten förklarat sig vilja på det bestämdaste avstyrka att denna väg beträdes.
Till utveckling av sin ståndpunkt yttrar hovrätten:

Erfarenheten bekräftar, att i tider sådana som de nu rådande domstolarna
ej blott få talrika mål att behandla utan även mål av ny och därför särskilt
arbetskrävande art, vilka dessutom i allmänhetens intresse måste med största
snabbhet avgöras. Den riktiga utvägen är därför otvivelaktigt den, att
hovrättens organisation bibehålies obeskuren och att de besparingar, vilka
kunna och böra göras, på sätt under det senaste budgetåret skett, vidtagas
inom organisationens ram. Att på förhand avgöra, om och i vilken utsträckning
besparingar i fortsättningen stå att vinna, är enligt hovrättens mening
icke möjligt. Skulle det emellertid anses önskvärt att vid statens uppgörande,
med ledning till äventyrs av erfarenheterna från det senaste budgetåret,
räkna med vissa besparingar, lärer detta låta sig göra utan ändring av organisationen,
nämligen därigenom, att vissa utgiftsposter upptagas med något
lägre belopp än för närvarande. En förutsättning härför är emellertid, att
de sålunda angivna summorna i samtliga fall kunna vid behov överskridas.

Göta hovrätt har uppgivit, att antalet dit inkomna mål utgjort 829 under
första halvåret 1940 mot 973 under motsvarande del av år 1939, och att
minskningen lort satt i ungefär samma proportion under juli och augusti

Andra huvudtiteln. [17.] 23

månader 1940. Under hänvisning till nämnda siffror anför hovrätten bland
annat:

Huru förhållandena i detta hänseende komma att gestalta sig under återstående
del av 1940 är omöjligt att för närvarande förutsäga. Ännu mindre
är det möjligt att göra något uttalande om det antagliga antalet inkommande
mål under budgetåret 1941/42. Hovrätten vill i detta sammanhang framhålla,
att antalet till hovrätlerna inkomna mål under förra delen av världskriget
företedde minskning, men att detta antal under världskrigets senare
skede och under de första efterkrigsåren kraftigt steg. Med hänsyn till vad
nu nämnts och då det är alldeles ovisst, hur stort antalet inkommande mål
blir under nästa budgetår, har hovrätten ansett riktigast att vid bedömande
av anslagsbehovet för nästa budgetår räkna med att de extra ledamöterna
bibehållas. Hovrätten anser sig hava så mycket större anledning härtill, som
dels antalet vidlyftiga mål, vilka ju betyda mest för bedömande av den verkliga
arbetsbördan, fortfarande är stort, dels ock Göta hovrätt, även örn de
extra ledamöterna medräknas, har det i förhållande till arbetsbördan minsta
ledamotsantalet.--- —

Även om således hovrätten med stöd av den förebragta utredningen örn
hovrättens arbetsbörda och erfarenheten från världskriget anser sig böra
räkna med att två extra ledamöter komma att erfordras även under nästa
budgetår, vill hovrätten å andra sidan framhålla, att det är omöjligt att nu
med bestämdhet säga, att detta blir fallet. Antalet inkommande mål kan möjligen
komma att så minskas, att behov av extra ledamöter ej alls eller endast
i mindre utsträckning kommer att föreligga. Hovrätten får därför hemställa,
att föreskrift måtte meddelas därom att extra ledamöter icke må under
nästa budgetår förordnas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Hovrätten förutsätter
därvid, alt ledamotsbehovet i samtliga hovrätter bedömes efter enhetliga
grunder, oberoende av örn det gäller ledamöter å ordinarie stat eller
extra ledamöter.

Med förmälan att för tiden från och med den 1 oktober 1940 förordnats
allenast en extra ledamot har hovrätten vidare framhållit, hurusom genom
denna minskning av antalet ledamöter Göta hovrätt finge en i förhållande
till övriga hovrätter än ofördelaktigare ställning. Med hänsyn till den uppkomna
minskningen i antalet inkomna mål har dock hovrätten funnit sig böra
tills vidare försöka arbeta med en ledamot mindre. På grund av den alltjämt
talrika förekomsten av vidlyftiga mål uppgiver sig hovrätten fortfarande
vara i starkt behov av en extra ledamot samt anser det möjligt, att två
extra ledamöter tillfälligt eller varaktigt senare under budgetåret skola bliva
erforderliga.

Vidkommande fiskalerna gör hovrätten gällande, att någon anledning att
minska det nuvarande antalet fiskaler ej finnes, även örn antalet mål skulle
nedgå. Denna sin uppfattning motiverar hovrätten därmed att fiskalerna dittills
haft en alldeles för tung arbetsbörda med ofta förekommande natt- och
söndagsarbete. Hovrätten tillägger i detta sammanhang, alt på grund av inträffade
inkallelser till militärtjänstgöring hovrätten tidvis icke kunnat förordna
fiskaler och fiskalsaspiranter i den omfattning som motsvarar antalet
befattningar. Detta har, enligt vad hovrätten uppgiver, möjliggjort att avlöningarna
lill de i militärtjänst inkallade kunnat helt bestridas från avlöningsstalens
grundavlöningspost, å vilken under föregående budgetår uppkommit
en väsentlig besparing.

Andra huvudtiteln. [17.]

Hovrätten över Skåne och Blekinge har inledningsvis tillkännagivit att
hovrätten — som räknar med att i krigstid nödgas nedbringa sin numerär
till hälften av den eljest behövliga — i fråga om ärendenas handläggning
i fredstid icke ser sig i stånd att nu föreslå några förenklingar, som skulle
kunna bliva av betydelse ur besparingssynpunkt.

Till belysning av frågan, huruvida någon reduktion av hovrättens arbetskrafter
kan äga rum, har hovrätten framlagt en del statistiskt material,
varav bland annat framgår att antalet årligen inkommande mål, som åren
1930—1934 konstant hållit sig omkring 1,100, under perioden 1935—1939
sjunkit från 1,077 till 982, samt att under månaderna januari—augusti vartdera
året 1939 och 1940 inkommit resp. 652 och 577 mål. Hovrätten fortsätter: Den

tendens till minskning i de kriminella besvärsmålens antal som framträtt
under innevarande år i jämförelse nied det föregående sammanhänger
antagligen främst med den minskade biltrafiken och kan därför antagas
fortsätta ännu någon tid. Vad åter angår minskningen i arbetsbördan under
åren 1936—1939 i jämförelse med de föregående åren torde denna vara mera
skenbar än verklig, då erfarenheten givit vid handen att målen år efter år
blivit allt mera betungande. Sålunda har under åren 1938 och 1939 ett flertal
mycket stora patentmål krävt extra förstärkning av hovrättens arbetskrafter.
Det under senare år ökade antalet muntliga förhör har också varit
av natur att göra målens handläggning mera tidsödande. Beträffande de enskilda
ledamöternas arbetsbörda måste jämväl beaktas en annan faktor som
icke framträder i en statistik över målens antal, nämligen de kungl, remisserna
i lagfrågor, vilkas bearbetande i en hovrätt med ett ringa ledamotsantal
kan bliva synnerligen betungande.

Med hänsyn till vad nu anförts är det mycket svårt att avgöra huruvida
någon verklig minskning av ledamöternas arbetsbörda under de senaste åren
(efter 1935) ägt rum. Den extra förstärkningen av hovrättens arbetskrafter
åren 1938 och 1939 pekar i motsatt riktning. Ännu svårare är att bedöma
huruvida den minskning i målens antal som ägt rum under innevarande år
kommer att bliva beståndande. Erfarenheterna från krisåren under och efter
förra världskriget giva snarare vid handen att en stegring av de inkommande
målens antal kan förväntas. — — —

Vid nu angivna förhållanden kan hovrätten i domstolsstatistiken icke finna
tillräckligt stöd för ett förslag till nedskärning av hovrättens arbetskrafter
under nästkommande budgetår. Därest emellertid Kungl. Majit skulle finna
ovissheten, huru med tillströmningen av mål till hovrätterna under nästa
budgetår kommer att förhålla sig, och nödvändigheten att spara kostnader
för statsverket, därigenom att förefintliga arbetskrafter utnyttjas till det yttersta,
böra föranleda till att frågan, huruvida hovrätternas avlöningsanslag
må till fullo tagas i bruk göres beroende av Kungl. Maj:ts särskilda prövning
efter enhetliga grunder för samtliga hovrätter, har hovrätten intet att
däremot erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts har hovrätten dels tillstyrkt
att anslag äskas till avlöning av oförminskat antal ledamöter och fiskaler,
dels ock hemställt att, under förutsättning att bestämmelser av motsvarande
art meddelas beträffande övriga hovrätter, Kungl. Maj:t måtte förklara att
hovrättens avlöningsanslag för nästa budgetår, såvitt det avser en ledamot
och en fiskal, icke må tagas i anspråk utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Andra huvudtiteln. [17.]

Även denna hovrätt har velat fästa uppmärksamheten på att inkallelserna
till värnpliktstjänstgöring medfört besparingar på hovrättens stat därigenom
att vikarier i viss utsträckning ej förordnats för inkallade värnpliktiga.

Hovrätten för Övre Norrland framhåller till en början, hurusom det i och
för sig synes naturligt att inom detta nya och föga omfattande ämbetsverk
inga egentliga besparingar skola kunna göras ens i nuvarande statsfinansiella
läge. Enligt hovrättens mening har personalorganisationen snarast visat sig
vara från början tilltagen något i underkant, detta sammanhängande därmed
att de muntliga förhören i hovrätten tagit en omfattning som knappast varit
förutsedd.

Enligt i hovrättens skrivelse framlagd statistik har antalet mål, som inkommit
till hovrätten under åren 1937—1939, utgjort resp. 440, 400 och 407
samt har antalet inkomna mål i hovrätten under månaderna januari—juli
1940 uppgått till 216, motsvarande enligt uppgift något mindre än 90 procent
av det genomsnittliga antalet mål åren 1937—1939 under samma tid.
Hovrätten anför under hänvisning till dessa siffror bland annat:

Därmed är emellertid alls icke visat att arbetsbördan nedgått i samma utsträckning.
Såsom tidigare antytts beror hovrättens arbetsbörda i ganska väsentlig
mån av antalet muntliga förhör, och detta antal är hittills under år
1940 lika stort som motsvarande antal år 1939 och väsentligt högre än genomsnittet
per år under åren 1937—1939. Arbetet med administrativa, ärenden
har under år 1940 varit betydande. Tages vidare hänsyn därtill, att
någon extra ledamot hittills icke tjänstgjort under år 1940 och ej heller lärer
tagas i anspråk under fortsättningen av året, torde kunna sägas,^ att arbetsbördan
för de i hovrätten arbetande under år 1940 icke nedgått i någon
högre grad, i vart fall —- vad ledamöterna beträffar — ingalunda i en utsträckning
som skulle motsvara en ledamots normala arbetsprodukt.

Hur arbetsbördan kommer att gestalta sig under fortsättningen av innevarande
budgetår, är naturligtvis ej möjligt att förutsäga med bestämdhet.
Skulle minskningen i antalet nyinkomna mål fortfara och förhållandena i
övrigt påkalla någon reduktion av arbetskrafterna, får hovrätten taga under
omprövning huruvida icke referentfiskalstjänstgöringen kan helt upphöra
och en av hovrättens tre fiskalstjänster — såsom även hittills varit fallet
tidvis bör hållas obesatt. Antalet å divisionen fortlöpande tjänstgörande
ledamöter torde icke kunna sättas lägre än till fem.

Hovrätten har i anslutning härtill uttalat att det, bortsett från den extra
ledamoten, icke synes försvarligt att räkna med lägre antal befattningshavare
än det som i nu gällande stat angivits. Beträffande frågan örn extra ledamot
har hovrätten — med förmälan att sådan ej varit förordnad vid hovrätten
sedan november 1939 — förklarat sig anse, alt under de nu rådande förhållandena
tills vidare något behov av extra ledamot icke torde uppkomma,
men att det vore särdeles vanskligt att förutsäga huru förhållandena ställa
sig under budgetåret 1941/42. Hovrätten har emellertid hemställt att medel
anslås till extra ledamot under högst tre månader av nästa budgetår, att
tågås i anspråk vid behov oell elter Kungl. Maj:ts prövning i värjo särskilt
fall.

Andra huvudtiteln. [17.]

Beträffande hovrätternas arbetsbörda under år 1940 lia följande uppgifter
införskaffats:

Hovrätt

Balans
»Via 1939

Under år 1940

Balans
31/is 1940

inkomna

mål

avgjorda

mål

avskrivna

mål

Svea hovrätt................

1,196

612

248

128

3,112

1,496

795

326

3,019

1,642

845

315

136

1,153

389

173

126

Göta hovrätt ...........

Hovrätten över Skåne och Blekinge..
Hovrätten för Övre Norrland.......

Bland målen Ila i detta sammanhang inbegripits jämväl krigsrättsmål ävensom
ärenden om återfående av stämpelavgift samt om stadfästelse av äktenskapsskillnad
lii. m. Såsom avgjorda lia betecknats mål, som avgjorts genom
slutligt utslag, ävensom slutligt handlagda ärenden av nyss angivna slag.

Antalet under år 1940 inkomna mål per ledamot å ordinarie stat utgör enligt
de nu återgivna uppgifterna i Svea hovrätt 75.9, i Göta hovrätt 74.8, i hovrätten
över Skåne och Blekinge 72.3 samt i hovrätten för Övre Norrland 65.2.

Rörande anslagsbehovet för nästa budgetår ha hovrätterna i övrigt anfört
huvudsakligen följande.

Under hänvisning till det rådande i flera avseenden ovissa läget har Svea
hovrätt förordat, att samtliga å dess stat uppförda anslagsposter utom den
till rörligt tillägg upptagas med oförändrade belopp. Beträffande posten till
arvoden och särskilda ^ ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har hovrätten
framhållit att från denna post bestridas arvodena till krigshovrättens
militära ledamöter, vilka arvoden kunna tänkas böra undergå tillfällig höjning
med hänsyn till den ökade arbetsbördan. Då det emellertid synts hovrätten
ovisst, örn och i vad mån en sadan höjning kan bliva erforderlig under
nästa budgetår samt det i varje fall vore fråga om ett ganska ringa belopp,
har hovrätten ansett sig icke böra föreslå någon höjning av posten.

Göta hovrätt har för sin del ifrågasatt ändringar av anslagsposterna till
avlöningar till icke-ordinarie personal samt till rörligt tillägg. Beträffande delposten
till grundavlöningar m. m. föreslås en reducering av medel, avsedda
till extra skrivhjälp m. m., med 2,800 kronor. Å andra sidan har dit överförts
från omkostnadsstaten ett belopp av 800 kronor till ersättning för
eldning, i följd varav sänkningen å delposten enligt förslaget begränsats
till 2,000 kronor. Delposten till avlöningsförhöjningar m. m. har hovrätten
med hänsyn till belastningen funnit böra höjas med 900 kronor.

. 1 fråga om hovrätten över Skäne och Blekinge har föreslagits, att befattningen
såsom notarieamanuens åtminstone tills vidare indrages och att som
följd därav grundavlöningsposten minskas med 3,200 kronor, motsvarande
amanuensarvodet. I övrigt har hovrätten i sitt förslag till avlöningsstat upptagit
de särskilda posterna med oförändrade belopp.

Hovrätten för övre Norrland har hänvisat till vad hovrätten i skrivelse den
21 juni 1939 till 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga anfört angående
sekreterarens och kanslibiträdets placering i lönegrad m. m. Vid sina anslagsberäkningar
har emellertid hovrätten utgått från nu gällande bestämmelser
om personalens löneställning. Beträffande de olika posterna i staten

Andra huvudtiteln. [17.]

har ingen annan ändring föreslagits än att, på sätt i det föregående angivits,
medel under grundavlöningsposten beräknats till en extra ledamot under
allenast tre månader i stället för sex. Den därav föranledda nedsättningen
av anslaget har angivits till 2,500 kronor.

Hovrätternas förslag till avlöningsstater — frånsett de till rörligt tillägg avsedda
medlen — innebära sammanfattningsvis, att Svea hovrätt för sin del
upptagit oförändrat anslagsbelopp, medan de övriga hovrätterna föreslagit
nedsättning av sina respektive anslag, Göta hovrätt med 1,100 kronor,
hovrätten över Skåne och Blekinge med 3,200 kronor samt hovrätten för
övre Norrland med 2,500 kronor.

Vid övervägande av frågan om de besparingar, som för nästa budgetår
kunna göras med avseende å hovrätternas avlöningsanslag, har jag funnit
mig icke böra förorda sådan minskning av medelsanvisningen, som förutsätter
en nedskärning av hovrätternas normala organisation. Redan ovissheten
beträffande storleken av hovrätternas arbetsbörda under den närmaste
framtiden synes mig vara tillräcklig anledning att icke nu vidtaga en så genomgripande
åtgärd.

Med hänsyn till den nedgång i hovrätternas arbetsbörda, som gjort sig
märkbar under fjolåret, torde det emellertid vara möjligt att i så måtto tillgodose
kravet på en begränsning av medelsanvisningen, att för nästa budgetår
medel icke beräknas för någon extra ledamot i Svea hovrätt samt hovrätterna
över Skåne och Blekinge och för övre Norrland, ej heller för mer
än en extra ledamot i Göta hovrätt. För sistnämnda hovrätts del synes mig
tillrådligt att även under nästa budgetår i sålunda begränsad omfattning
bibehålla den möjlighet till förstärkning av arbetskrafterna, som för närvarande
är medgiven. Den besparing å anslaget, som på nu angivet sätt
skulle vinnas, uppgår till i runt tal 39,000 kronor. Med avseende å den
övriga icke-ordinarie personalen förordar jag, att medel äskas till avlöningar
åt oförändrat antal fiskaler vid de olika hovrätterna, men att det
skall ankomma på Kungl. Majit att pröva, i vilken utsträckning sådana
befattningshavare — liksom även extra ledamot i Göta hovrätt — skola
få anställas.

De olika hovrätternas avlöningsstater torde enligt de ändrade grunderna
för statuppställningen böra omfatta följande anslagsposter: 1. Avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, 3. Avlöningar lill icke-ordinarie personal samt 4. Rörligt
tillägg.

Vad först angår anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
tjänstemän är alt märka, att den ersättning som utgår till adjungerad
ledamot i hovrätt torde av skäl som anförts under punkten [11.] böra i budgetärt
hänseende jämställas med vikariatslön och följaktligen bestridas från
dessa poster. Med tillämpning av de nya principerna för anslagsberäkningen
skulle ifrågavarande anslagsposter bestämmas till 071,400 kronor för Svea

Departe ments chefen.

Andra huvudtiteln. [17.]

hovrätt, 313,600 kronor för Göta hovrätt, 179,400 kronor för hovrätten över
Skåne och Blekinge samt 96,500 kronor för hovrätten för Övre Norrland.

Beträffande anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, erfordras ingen ändring av beloppen.
Från Svea hovrätts anslagspost för ifrågavarande ändamål, vilken är
bestämd förslagsvis (jfr prop. 227/1939 sid. 13), bestridas bland annat arvoden
till envar av två militära ledamöter i krigshovrätten. Vid den nu
gällande avlöningstatens fastställande bestämdes dessa arvoden till 850 kronor.
På grund av den betydande ökning av de å krigshovrätten ankommande
göromålen, som inträtt på grund av vissa förhållanden sammanhängande
med den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen och partiella mobiliseringen,
har Kungl. Majit emellertid sedermera efter framställning av
Svea hovrätt bestämt, att arvodet till envar av nämnda militära ledamöter
skall för år 1940 utgå med 1,700 kronor, att till halva beloppet bestridas
från andra huvudtitelns anslag till extra utgifter. Därest det av enahanda
skäl skulle visa sig erforderligt att tillerkänna krigshovrättens militära ledamöter
förhöjda arvoden även framdeles, torde arvodena i sin helhet böra med
anlitande av Svea hovrätts nu ifrågavarande anslagspost bestridas från hovrätternas
avlöningsanslag.

Vid beräkningen av anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie
personal bör hänsyn tagas till de inskränkningar beträffande
denna personal, som föreslagits i det föregående. Medelsanvisningen till
extra ledamöter hör sålunda begränsas till avlöning åt allenast en sådan
ledamot, avsedd för Göta hovrätt. Vidare inbesparas ett amanuensarvode i
hovrätten över Skåne och Blekinge. Å andra sidan böra under två av nu
ifrågavarande anslagsposter beräknas medel till vissa arvoden för eldning,
som nu bestridas från hovrätternas omkostnadsanslag. Förutom det eldningsarvode,
som enligt vad Göta hovrätt anfört gäldas från denna hovrätts
medel till omkostnader, bestrides nämligen ett dylikt arvode även från hovrättens
för övre Norrland omkostnadsanslag. Båda dessa arvoden, för år
utgående med resp. 800 kronor och 1,000 kronor, överföras till förevarande
anslag och bestridas från vederbörande anslagsposter till icke-ordinarie personal.
Slutligen föreslås en omreglering av de från ifrågavarande anslagsposter
utgående arvodena till amanuenser och notarievikarier i hovrätt. Dessa
arvoden, som nu äro förenade med dyrtidstillägg, torde nämligen böra förvandlas
till fasta arvoden och därvid uppräknas med belopp, motsvarande
nämnda tillägg efter gällande index. Med iakttagande av vad sålunda anförts
skulle anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal efter omräkning
uppföras med följande belopp, nämligen 202,300 kronor för Svea
hovrätt, 106,400 kronor för Göta hovrätt, 55,600 kronor för hovrätten över
Skåne och Blekinge samt 30,400 kronor för hovrätten för Övre Norrland.

Anslagsposterna till rörligt tillägg slutligen torde för de olika hovrätterna
i nyss nämnd ordning böra bestämmas till resp. 131,100 kronor,

63,000 kronor, 35,000 kronor och 19,200 kronor.

Anslagets slutsumma skulle enligt det sagda bliva 1,958,000 kronor, att

Andra huvudtiteln. [17.J

fördelas med 1,035,000 kronor å Svea hovrätt, 497,000 kronor å Göta hovrätt,
277,000 kronor å hovrätten över Skåne och Blekinge samt 149,000 kronor
å hovrätten för övre Norrland.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Svea hovrätt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 671,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. » 30,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 202,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »_131,100

Summa kronor 1,035,000

Göta hovrätt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 313,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 14,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 106,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .... 8 63,000

Summa kronor 497,000

Hovrätten över Skåne och Blekinge.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 179,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 7,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 55,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 35,000

Summa kronor 277,000

Hovrätten för övre Norrland.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 96,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 2,900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 30,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 19,200

Summa kronor 149,000;

Andra huvudtiteln. [17—18.]

dels ock till Hovrätterna: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 1,958,000.

[18.] 9. Hovrätterna: Omkostnader, förslagsanslag. Hovrätternas an slag

till omkostnader är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört med ett
belopp av 86,500 kronor.

Kungl. Majit har den 31 maj 1940 fastställt omkostnadsstat för hovrätterna,
alt tillämpas under budgetåret 1940/41. Anslaget har fördelats på följande
sätt, nämligen å Svea hovrätt 38,800 kronor, därav 2,000 kronor till reseersättningar
och 36,800 kronor till expenser, å Göta hovrätt 20,300 kronor,
därav 1,000 kronor till reseersättningar och 19,300 kronor till expenser, å
hovrätten över Skåne och Blekinge 14,700 kronor, därav 1,000 kronor till
reseersättningar och 13,700 kronor till expenser, samt å hovrätten för övre
Norrland 12,700 kronor, därav 1,000 kronor till reseersättningar och 11,700
kronor till expenser. Beträffande de till expenser anvisade beloppen har bestämts
följande fördelning å medel för bränsle, lyse och vatten samt medel
för övriga expenser:

Svea hovrätt.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis...................... kronor 5,000

övriga expenser, högst ................................ » 31,800

Göta hovrätt.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis...................... kronor 4,000

övriga expenser, högst ................................ » 15,300

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis...................... kronor 4,500

övriga expenser, högst ................................ » 9,200

Hovrätten för övre Norrland.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... kronor 3,500

övriga expenser, högst ................................ » 8,200. I

I sina förut omförmälda skrivelser med anslagsäskanden för nästa budgetår
ha hovrätterna jämväl framlagt förslag rörande medelsbehovet till omkostnader.
Därvid ha Svea och Göta hovrätter samt hovrätten över Skåne och
Blekinge upptagit sina omkostnadsanslag till samma belopp som de nu utgående,
medan hovrätten för övre Norrland anmält behov av ökade medel
för bränsle, lyse och vatten.

Svea hovrätt har rörande medelsåtgången under sistförflutna budgetår å
de i hovrättens omkostnadsstat uppförda anslagsposterna anfört följande:

Andra huvudtiteln. [18.]

Anslaget till reseersättningar har i sin helhet inbesparats. Anslaget till
bränsle, lyse och vatten har något överskridits på grund av den kalla vintern
och de höjda omkostnaderna, medan däremot på anslaget till övriga expenser
en besparing kunnat göras, oaktat ett belopp av icke mindre än 4,294
kronor 37 öre tagits i anspråk för utgifter föranledda av det kritiska läget
(evakuering av arkivalier och konstverk, bidrag till bombkontrollanläggning,
brandskyddsåtgärder m. m.).

För nästa budgetår har hovrätten hemställt örn anslag i överensstämmelse
med den för innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten.

Göta hovrätt har vid sin uppskattning av medelsbehovet för budgetåret
1941/42 utgått från att den ersättning å 800 kronor för eldning, som nu bestrides
från det till bränsle, lyse och vatten anvisade beloppet, på sätt under
näst föregående punkt föreslagits skall överföras till hovrättens avlöningsanslag.
Beträffande det belopp å högst 15,300 kronor, som av samma hovrätt
må tagas i anspråk för övriga expenser, har hovrätten uttalat, att beloppet
särskilt i betraktande av de höjda priserna på material m. m. vore
synnerligen lågt, men att hovrätten nied hänsyn till rådande statsfinansiella
läge ansåge sig icke nu böra föreslå höjning. Hovrätten förklarar sig emellertid
förutsätta att, om det på grund av inträffade prisförhöjningar skulle
visa sig omöjligt att inom denna ram tillgodose oundgängliga behov, ytterligare
medel skola kunna ställas till hovrättens förfogande.

Vidkommande den för hovrätten över Skåne och Blekinge gällande omkostnadsstatem
har denna hovrätt uttalat, att det med visshet syntes få antagas,
att priserna på åtskilliga oumbärliga materialier komme att nästa budgetår
avsevärt stiga, så att betydande svårigheter komme att uppstå för hovrätten
att hålla utgifterna inom det nuvarande anslagets ram. Enär hovrätten
emellertid förutsatte, att Kungl. Majit skulle upptaga frågan örn ämbetsverkens
expensanslag till omprövning efter enhetliga grunder, äskade hovrätten
icke någon till siffran bestämd höjning av sitt omkostnadsanslag.

Hovrätten för Övre Norrland har uppskattat sitt medelsbehov till bränsle,
lyse och vatten under nästa budgetår till 6,000 kronor eller 2,500 kronor
högre än det nu för sådant ändamål avsedda beloppet. Den huvudsakliga
anledningen härtill uppgiver hovrätten vara den betydande ökningen av priset
å pannved. Vad angår det till övriga expenser anvisade beloppet har detta,
enligt vad hovrätten vidare anfört, redan för nu löpande budgetår blivit så
kraftigt beskuret, att det måste anses uteslutet att nu beräkna det än lägre.
Hovrätten tillägger, att med hänsyn till inträffade prisstegringar redan ett
bibehållande av nuvarande beloppet 8,200 kronor för hovrätten medför en
nedsatt köpkraft. I

I likhet med flertalet övriga omkostnadsanslag tinder andra huvudtiteln Departehar
förevarande anslag i riksstaten för nu löpande budgetår nedskurits av
statsfinansiella hänsyn. Nedskärningen utgjorde, frånsett vissa av särskilda
omständigheter föranledda justeringar, omkring tio procent av det tidigare
anvisade anslagsbeloppet. Någon ytterligare anslagsminskning synes med

Andra huvudtiteln. [18—19.]

hänsyn till vad hovrätterna anfört icke vara att tillråda. I stället torde anslaget
böra uppräknas med belopp motsvarande dels de kostnader för sjukvård
m. m., som skola överföras från avlöningsanslaget, och dels ökade utgifter
för bränsle och lyse. De nya anslagsposterna till sjukvård m. m.
kunna i nära överensstämmelse med de under budgetåret 1939/40 redovisade
sjukvårdskostnaderna bestämmas till 4,000 kronor för Svea hovrätt, 1,200
kronor för Göta hovrätt, 600 kronor för hovrätten över Skåne och Blekinge
samt 200 kronor för hovrätten för övre Norrland. Av anslagsposterna till
expenser torde med ledning av inhämtade upplysningar rörande bränsleåtgång
och bränslepris m. m. böra till bränsle, lyse och vatten för de
olika hovrätterna i nyss nämnd ordning anvisas resp. 7,500 kronor, 6,300
kronor, 6,700 kronor och 4,000 kronor. Vid bestämmandet av de för Göta
hovrätt och hovrätten för övre Norrland avsedda beloppen har hänsyn tagits
till att de arvoden för eldning, som hittills bestritts av ifrågavarande
medel, för framtiden skola gäldas från avlöningsanslaget. Beloppen till övriga
expenser ävensom anslagsposterna till reseersättningar synas
böra uppföras oförändrade, därvid beträffande förstnämnda belopp må
framhållas att den av fjolårets riksdag beslutade nedskärningen av förevarande
anslag uteslutande avsett dessa medel. Å reseersättningsposterna ha
visserligen under det senast tilländagångna budgetåret i ett par fall uppkommit
relativt stora besparingar, men då belastningen å dessa poster är
högst växlande, synes anledning att nedsätta posternas belopp icke föreligga.

Enligt de sålunda angivna beräkningsgrunderna torde de olika hovrätternas
omkostnadsanslag böra bestämmas till följande belopp, nämligen för
Svea hovrätt 45,300 kronor, för Göta hovrätt 23,800 kronor, för hovrätten
över Skåne och Blekinge 17,500 kronor samt för hovrätten för övre Norrland
13,400 kronor. Å anslaget i dess helhet skulle därmed uppkomma en
ökning med 13,500 kronor och slutsumman bliva 100,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Hovrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 100,000.

Häradsrätterna.

[19.] 10. Häradsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Häradsrätternas

avlöningsanslag är i gällande riksstat upptaget med ett belopp av 1,858,800
kronor.

Anslaget disponeras enligt följande avlöningsstat, som fastställts av Kungl.
Maj:t den 31 maj 1940, att tillämpas under budgetåret 1940/41:

Andra huvudtiteln. [19.]

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar och

förvaltningsbidrag ............ kronor 711,000

b) Ersättning till vissa vikarier för

häradshövdingar, förslagsvis .... » 50,000 kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t .................................. »

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. ........ kronor 922,200

b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis . . » 60,000 »

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring åt häradshövdingarna,
förslagsvis ...... kronor 85,000

b) Ersättning för förlorad lösen
i följd av inteckningsförnyelser nas

avskaffande .............. » 193,800 »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... »

761,000

2,800

982,200

278,800

30,800

Summa kronor 2,055,600.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag till avlönande av viss icke-ordi narie

personal .................. kronor 184,800

2. Andel i lösenmedel, förslagsvis ...... » 12,000 kronor 196,800

Nettoutgift kronor 1,858,800.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 november 1940 har föreningen Sveriges
häradshövdingar, under förmälan att den rådande kristiden haft en synnerligen
menlig inverkan på häradshövdingarnas avlöningsförhållanden,
framhållit behovet av särskilda åtgärder till förbättring av dessa. I skrivelsen
anföres bland annat:

Föreningen har tidigare i år i annat sammanhang för Kungl. Maj:t påvisat,
hurusom häradshövdingarnas sportelinkomster, vilka under vanliga förhållanden
utgöra en väsentlig del av inkomsten, redan vid årsskiftet 1939/1940
begynte avsevärt sjunka. Nedgången har sedermera under första kvartalet
av år 1940 fortsatt och under andra och tredje kvartalen tilltagit. Anledningen
till denna sänkning av sportelinkomsterna är, såsom föreningen jämväl tidigare
framhållit, huvudsakligen att söka i den stagnation på fastighetsmarknaden,
som orsakats av de rådande utomordentliga förhållandena och som
medför att antalet inskrivningsärenden sjunkit.

Men det är ej nog med att sportelinkomsterna nedgått. Genom beslut av
innevarande års riksdag har ett ej ringa antal häradshövdingar fått sin lön

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del S.

Andra huvudtiteln. [19.]

Departe ments chefen.

ytterligare beskuren i det att den ersättning av statsmedel för inteckningsförnyelsernas
avskaffande, som tidigare utgått och som enligt föreningens uppfattning
bort utgå oförändrad till dess en allmän lönereglering kommit till
stånd, delvis blivit indragen.

Häradshövdingarnas inkomster hava således undergått en dubbel beskärning.
Därtill kommer att i och med penningvärdets fall utgifterna för domsagornas
skötsel ökats.

Till vinnande av det angivna syftet har föreningen ifrågasatt följande åtgärder,
nämligen dels höjning av vissa expeditionslösensatser, dels höjning
av de häradshövdingarna garanterade minimilönerna (jfr statens off. utredn.
1939: 29 sid. 9 f.) i förhållande till penningvärdets fall ävensom höjning av
den partiella löneförbättringen under hänsyntagande till den under år
1940 skedda inkomstminskningen, dels befrielse för häradshövdingarna från
skyldigheten att bidraga till avlöning åt sekreterare och andre notarie, dels
ock utbetalande för framtiden av oförminskad ersättning för förlorad lösen
till följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande åt de häradshövdingar
som fått denna ersättning nedsatt.

Det säregna och mycket föråldrade system, efter vilket häradshövdingarnas
avlöning bestämmes, medför att den behållna inkomsten från rikets för närvarande
116 domsagor är mycket växlande såväl mellan olika domsagor som
för en och samma domsaga mellan olika år. Den egentliga lönen utgör sedan
gammalt 4,500 kronor, vartill komma tjänstgöringspenningar och förvaltningsbidrag
med växlande lägre belopp. Av statsmedel utgå numera till häradshövdingarna
även dyrtidstillägg efter särskilda grunder samt i vissa domsagor
en s. k. partiell löneförbättring. Den största inkomstposten för häradshövdingarna
utgöra under normala tider sportlerna, bestående av lösen för utfärdade
expeditioner, tillika med provision å försålda stämplar. I princip åligger
det häradshövdingarna att själva bestrida förvaltningskostnaderna för
domsagorna.

Den av krisförhållandena föranledda nedgång i häradshövdingarnas sporielinkomster,
vartill viss tendens kunde förmärkas redan under senare delen
av 1939, har under fjolåret allmänt gjort sig starkt gällande. Vid en inom
justitiedepartementet verkställd undersökning har framgått, att under tiden
januari—september 1940 i 3 domsagor sportelinkomsterna understigit eller
endast helt obetydligt överstigit förvaltningsutgifterna, samt att beträffande
de övriga domsagorna förhållandet mellan sportelinkomster och förvaltningsutgifter
under nämnda period utvisar ett inkomstöverskott, vars genomsnittliga
belopp per kvartal räknat understiger genomsnittsöverskottet
per kvartal under år 1939 med mellan 50 och 80 procent i 42 domsagor, med
mellan 30 och 50 procent i 43 domsagor samt med mindre än 30 procent i
23 domsagor. I 5 domsagor har ifrågavarande medelsiffra för fjolåret varit
högre än den för år 1939.

Behovet av särskilda anstalter från det allmännas sida för att förebygga en
oskälig inkomstminskning för häradshövdingarna låter sig ej med tillförlit -

Andra huvudtiteln. [19.)

lighet bedöma, förrän sportelsiffrorna föreligga även för sista kvartalet av år
1940. Jag har icke funnit möjligt att nu framlägga förslag vare sig örn
ändring av bestämmelserna angående häradshövdings bidragsskyldighet med
avseende å domsagopersonalens avlöning eller om en återgång till de före
innevarande budgetår gällande grunderna för ersättning för förlorad lösen
i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande. Den närmast till hands liggande
utvägen synes mig vara att på grundval av 1940 års inkomstsiffror
verkställa revision av de till häradshövdingarna utgående lönefyllnadsbeloppen,
vilka bestridas från den i avlöningsstaten uppförda delposten till partiell
löneförbättring åt häradshövdingarna. Jag erinrar om att denna post
— som tidigare varit maximerad — för innevarande budgetår uppförts förslagsvis,
vilket motiverats därmed att man framdeles måste räkna med ökad
belastning bland annat på grund av nedgången i häradshövdingarnas sportelinkomster
(jfr prop. nr 150/1940 sid. 21 f.). Vid anslagsfrågans behandling
i riksdagen underströk jag, att krisen kunde medföra ekonomiska svårigheter
för häradshövdingarna till följd av det lönesystem som tillämpas
med avseende på deras befattningar, samt att förslagsposten till partiell löneförbättring
kunde tillgripas till avhjälpande därav i den mån så vid en prövning
av Kungl. Majit befunnes skäligt. Då emellertid säkra hållpunkter alltjämt
saknas för bedömande av medelsbehovet för ändamålet, torde posten
även för budgetåret 1941/42 böra upptagas till oförändrat belopp.

Vad angår avlöningarna till den icke-ordinarie domsagopersonalen förordar
jag, att medel härtill äskas i samma omfattning som för innevarande
budgetår. I den mån besparingar visa sig möjliga genom att vissa befattningar
på grund av särskilda med krisen sammanhängande förhållanden under
längre eller kortare tid hållas obesatta, komma dessa möjligheter givetvis att
tillvaratagas.

Med en omreglering av de med dyrtidstillägg förenade arvodena till vissa
befattningshavare i domsagorna torde böra anstå, då frågan härom ingår i genomförandet
av den allmänna löneregleringen för domsagopersonalen. — I
detta sammanhang må anmärkas, att befattningshavare som jämlikt 4 §
kungörelsen den 18 november 1932 örn häradshövdings tjänstledighet för
uppläggande av nya fastighetsböcker, sådan denna paragraf lyder enligt
kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 341), uppbär arvode, motsvarande lön enligt
viss löneklass jämte rörligt tillägg därå, synes böra komma i åtnjutande av
ett mot kristillägg svarande tillägg å arvodet. Av praktiska skäl torde detta
arvodestillägg få avföras, icke å förevarande anslag utan å andra huvudtitelns
allmänna anslag till kristillägg.

Med hänsyn till de speciella bestämmelser som gälla beträffande domsagopersonalens
avlöningsförhållanden torde förevarande anslag böra beräknas
efter oförändrade principer. Någon ändring synes ej heller böra ske i fråga
örn uppställningen av häradsrätternas avlöningsstat. Av de i staten uppförda
anslagsposterna lära med hänsyn till vad nyss anförts endast anslagsposten
till rörligt t i 11 ii g g samt den avgående posten andel i lösen ine -

Andra huvudtiteln. [19.]

del böra höjas. Förstnämnda post bör sålunda uppräknas med 20,200 kronor
till 51,000 kronor. Beträffande posten andel i lösenmedel — vilken skall
motsvara det belopp som häradshövdingen i Södra Roslags domsaga kan bliva
skyldig att avstå av sportelöverskottet i domsagan — erinras, att denna
post i gällande stat beräknats till allenast hälften av det belopp vartill statsverkets
årliga andel i överskottet uppskattats (jfr prop. nr 150/1940 sid. 22).
För nästa budgetår bör posten följaktligen fördubblas och upptagas med

24,000 kronor. Anmärkas må, att genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 november
1940 en mindre ändring skett i förut meddelade bestämmelser rörande
sportelinkomsternas användning till inköp av vissa för domsagans förvaltning
erforderliga inventarier. Enligt det anförda skulle höjningen av anslaget
begränsas till (20,200 — 12,000 =) 8,200 kronor och anslagssumman
bliva 1,867,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgörings penningar

och förvaltningsbidrag.
.... kronor 711,000

b) Ersättning till vissa

vikarier för häradshövdingar,
förslagsvis
.................» 50,000 kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit.............. »

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m..............kronor 922,200

b) Ålderstillägg m. m.,

förslagsvis........ » 60,000 „

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring
åt häradshövdingarna,
förslagsvis kronor 85,000

b) Ersättning för förlorad
lösen i följd
av inteckningsförny elsernas

avskaffande » 193,800 s

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. »

761,000

2,800

982,200

278,800

51,000

Summa kronor 2,075,800

Andra huvudtiteln. [19—20.]

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag till avlönande av
viss icke-ordinarie personal
................

kronor 184,800

2. Andel i lösenmedel, förslagsvis
..............

24,000 kronor 208,800

Nettoutgift kronor 1,867,000;

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................

kronor 1,867,000.

[20.] 11. Häradsrätterna: Reseersättningar vid justitiestaten, förslags anslag.

Anslaget, som är avsett till bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar
huvudsakligen åt domhavande vid vissa rannsakningar
samt åt rättsbildat biträde å domsagas kansli i vissa fall, sänktes av 1939
års lagtima riksdag från 24,700 kronor till 23,000 kronor och av 1940 års
lagtima riksdag till 21,000 kronor. Belastningen å anslaget har under de tre
senaste budgetåren utgjort respektive 19,900 kronor, 19,400 kronor och

15,600 kronor.

Under förevarande anslagspunkt torde få behandlas väckt fråga angående
resekostnads- och traktamentsersättning åt domare i anledning av resa för
inspektion av överförmyndares verksamhet.

Jämlikt 4 kap. 1 § lagen om förmynderskap åligger det rätten att utöva
tillsyn över de förmynderskap som skola inskrivas hos rätten samt att vaka
över att överförmyndaren — vilken utövar den närmaste tillsynen över förmyndares
förvaltning —- fullgör sina åligganden.

För att rätten må kunna fullgöra sin övervakningsskyldighet, skall enligt
stadgande i 10 kap. 7 § samma lag överförmyndaren varje år till rätten eller
domaren överlämna uppgift rörande tillsynen över förmyndares förvaltning
under föregående år. Närmare bestämmelser härom återfinnas i 13 § kungörelsen
den 10 oktober 1924 (nr 443) med särskilda föreskrifter rörande
överförmyndarens verksamhet. Vid granskningen av överförmyndarens uppgifter
skall — enligt vad som stadgas i 6 § kungörelsen den 10 oktober 1924
(nr 442) med särskilda föreskrifter för domstolarna rörande förmyndarvården
— särskilt tillses att årsuppgifter, årsräkningar och sluträkningar
vederbörligen avgivits samt att, när skifte av dödsbo ej ägt rum,
föreskriven redogörelse avgivits för hinder, som mött för skifte, eller
ock avtal träffats om sammanlevnad i oskiftat bo.

I sistnämnda författningsrum föreskrives tillika, att rätten eller domaren
med lämpliga tidsmellanrum skall infordra och granska den av överförmyndaren
förda förmynderskapsboken. Den förteckning som överförmyndaren
enligt en i fjol vidtagen lagändring har att föra angående ärenden rörande
förmynderskap, vilka ej inskrivits hos rätten, skall årligen granskas av rätten
eller domaren (jfr kungörelsen nr 948/1940). Jämlikt 3 § kungörelsen

Andra huvudtiteln. [20.]

med särskilda föreskrifter rörande överförmyndarens verksamhet åligger
det överförmyndaren att i förmynderskapsboken göra anteckning dels angående
fullgörandet av förmyndare eller god man åliggande skyldighet att
ingiva bouppteckning eller redogörelse för hinder för skifte eller förteckning
över omyndigs egendom, dels angående av överförmyndaren meddelat
samtycke till avtal mellan dödsbodelägare örn sammanlevnad i oskiftat bo
och dels angående verkställt skifte. Vidare skall i förmynderskapsboken
göras anteckning om, bland annat, de år för vilka avlämnats årsuppgift
eller årsräkning, dagen då sluträkning avgivits, dagen då förmyndare eller
god man fullgjort vad honom enligt 9 kap. 12 § lagen om förmynderskap
åligger i fråga örn handlingars överlämnande till redovisningsberättigad
ävensom dagen då ny förmyndare eller god man återställt samma handlingar.

Överförmyndaren har vidare jämlikt 5 § sistnämnda kungörelse att vid
sidan av förmynderskapsboken och den förut omförmälda förteckningen
föra dels erforderliga minnesanteckningar rörande de ärenden som handläggas
av överförmyndaren på grund av inkomna ansökningar, anmälningar
eller andra framställningar eller som upptagits till behandling av överförmyndaren
själv utan föregående framställning, dels ock sådana minnesanteckningar
som äro nödiga för att sätta honom i stånd att utöva tillsyn över
att handlingar, som skola ingivas till honom, inkomma i rätt tid. På grund
av stadgande i 7 § samma författning skola samtliga till överförmyndaren
ingivna handlingar som avse visst förmynderskap eller godmanskap, såsom
förteckningar över egendom, års- och sluträkningar, redogörelser, uppgifter
och ansökningar, av överförmyndaren bevaras och sammanföras till en akt.
Till akten skola fogas jämväl koncept eller dupletter till avlåtna skrivelser
samt särskilda anteckningar rörande överförmyndarens beslut och åtgärder.
Någon skyldighet för rätten eller domaren att infordra och granska överförmyndarens
akter finnes icke föreskriven. Enligt 6 § kungörelsen med särskilda
föreskrifter för domstolarna rörande förmyndarvården äger emellertid
rätten eller domaren, där det finnes lämpligt, verkställa särskild inspektion
för utövande av tillsyn att överförmyndaren väl förvaltar sin befattning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 december 1938 har riksdagens justitieombudsman
uttalat att, ehuru den föreskrivna granskningen av den av
överförmyndaren förda förmynderskapsboken kan vara nog så betydelsefull,
den dock icke lämnar tillfälle till en mera ingående kontroll
av överförmyndarens verksamhet, enär för en sådan kontroll erfordras tillgång
till de hos överförmyndaren förvarade akterna lined förteckningar över
egendom, års- och sluträkningar, redogörelser, uppgifter, ansökningar, koncept
eller dupletter till avlåtna skrivelser samt anteckningar rörande överförmyndarens
beslut och åtgärder. I den mån granskning av överförmyndarens
akter förekommer, torde den, enligt vad justitieombudsmannen vidare
anfört, regelmässigt utföras vid inspektion hos överförmyndaren. Justitieombudsmannen
yttrar härom:

Andra huvudtiteln. [20.]

Vid granskning av akterna bör givetvis överförmyndaren vara tillstädes
för att lämna muntliga upplysningar, ty utan sådana är det enligt vad erfarenheten
giver vid handen i det närmaste omöjligt att utföra en dylik
granskning. I städerna låter saken lätt ordna sig, men på landsbygden, särskilt
där avstånden äro stora, uppstå vissa svårigheter. Med hänsyn till den
knappt tilltagna ersättningen till överförmyndaren kan man icke gärna
fordra, att han för att närvara vid å domarkansliet företagen granskning
av akterna skall vidkännas de idgifter, som äro förbundna med resa till
och uppehåll å kansliorten. 1 den mån granskning förekommer torde därför,
såsom förut sagts, saken i stället regelmässigt ordnas så, att domhavanden
företager inspektionsresor till överförmyndarna inom domsagan.

Justitieombudsmannen framhåller vidare, att enligt förarbetena till förmynderskapslagen
avsetts att bereda domaren rätt till ersättning för de med
dylika inspektioner förenade resekostnaderna, men att några bestämmelser
i detta avseende icke meddelats. Härom heter det i skrivelsen:

I motiven till lagberedningens den 30 september 1921 avgivna förslag till
lag örn förmynderskap anförde beredningen, att det torde vara erforderligt
att överförmyndaren underkastades särskild inspektion, att bestämmelse
härom syntes böra givas i administrativ ordning och att samtidigt borde
lämnas föreskrifter örn ersättning av allmänna medel till domare på landet
för de resekostnader, som kunde föranledas av dylik inspektion.

Såsom av det förut sagda framgår har bestämmelse örn inspektion av
överförmyndares verksamhet meddelats. Några särskilda föreskrifter om
ersättning för resekostnader i anledning av sådan inspektion hava däremot
icke utfärdats. Frågan huruvida det oaktat vederbörande, på grund av bestämmelserna
i allmänna resereglemente!, skola anses berättigade till ersättning
har varit föremål för olika meningar. Praxis torde numera vara
den, att ersättning icke beviljas, och lärer man härutinnan stödja sig på ett
av kammarrätten den 14 december 1932 meddelat utslag (kammarrättens
årsbok avd. I 1932 sid. 64).

I anslutning härtill uttalar justitieombudsmannen, att det synes honom
innebära en obillighet, som kräver rättelse, att domare icke erhåller ersättning
ens för sina direkta utgifter för inspektionsresa av nu ifrågavarande
slag. Då sådan resa för närvax-ande medför ekonomisk förlust för domaren,
låt vara förhållandevis obetydlig i de flesta fall, kan detta enligt justitieombudsmannens
mening ha varit en i viss mån bidragande orsak till att
inspektioner hos överförmyndare mångenstädes på landet alls icke eller
endast i sällsynta undantagsfall förekommer. Justitieombudsmannen tillägger
dock, att anledningen härtill kan antagas i främsta rummet vara den
att domarna ofta äro så överhopade med arbete, att de nödgas avstå från
uppgifter, vilka icke åligga dem såsom en ovillkorlig skyldighet.

Vad slutligen angår de grunder, efter vilka ersättning för inspektionsresa
bör utgå, har justitieombudsmannen ansett tillämpning av allmänna resereglcmentets
bestämmelser innebära frågans enklaste och lämpligaste lösning.

över justitieombudsmannens skrivelse har statskontoret avgivit infordrat
utlåtande den 14 februari 1939. I yttrandet har statskontoret — under er -

Andra huvudtiteln. [20.]

Departe ments chefen.

inran om att ett visst samband råder mellan häradshövdingarnas avlöningsförmåner
och utgifter för resor — ställt sig tveksamt beträffande lämpligheten
av att vidtaga åtgärder i framställningens syfte, innan 1937 års domsagoutredning
avgivit förslag rörande lönereglering för häradshövdingarna,
vilket vid tidpunkten för remissens besvarande ännu icke skett. Ämbetsverket
anför:

Statskontoret vill med anledning härav erinra, att häradshövdingarnas resekostnader
av ålder betraktats såsom utgifter för domsagornas förvaltning
och att vid bestämmandet av häradshövdingarnas tjänstgöringspenningar
och -— beträffande en del domsagor — förvaltningsbidrag i samband med
1874 års lönereglering hänsyn togs till dessa kostnader. På grund av den
under årens lopp inträffade stegringen av ifrågavarande kostnader beslöt
1920 års riksdag att viss del av den av riksdagen medgivna partiella löneförbättringen
för häradshövdingarna skulle utgå i form av resekostnadsbidrag.
Dessa bidrag — vilka alltjämt utgå i vissa domsagor — avsågo
emellertid icke att täcka kostnader för resor för rannsakning med häktad
person å urtima ting eller extra tingssammanträde. Efter medgivande av
samma års riksdag äger nämligen domhavande att för sådana resor av allmänna
medel undfå resekostnads- och traktamentsersättning enligt gällande
resereglemente. Bestämmelser härom återfinnas i kungörelsen den 22
juni 1920 (nr 345).

Med hänsyn till det samband, som sålunda för närvarande råder mellan
häradshövdingarnas avlöningsförmåner och utgifter för resor, kan statskontoret
icke undgå att hysa viss tvekan beträffande lämpligheten av att —-innan resultatet av den nu pågående utredningen angående lönereglering för
häradshövdingarna m. m. föreligger — vidtaga åtgärder i framställningens
syfte. Statskontoret vill jämväl fästa uppmärksamheten vid att lagberedningen
på sin tid synes hava förutsatt, att ersättning i förevarande avseende
skulle begränsas till gottgörelse för själva resekostnaderna, under det
att enligt justitieombudsmannens förslag domare skulle utöver sagda gottgörelse
komma i åtnjutande av jämväl traktamentsersättning.

Under åberopande att statskontoret ej närmare kände de principer, enligt
vilka 1937 års domsagoutrednings blivande förslag i ämnet vore uppbyggt
samt att ifrågavarande spörsmål därför i väsentlig mån undandroge sig ämbetsverkets
bedömande, har statskontoret föreslagit att den gjorda framställningen
skulle överlämnas till domsagoutredningen för att av de sakkunniga
tagas i beaktande vid fullgörandet av det dem lämnade uppdraget.

Enligt det av 1937 års domsagoutredning sedermera framlagda förslaget
till lönereglering för domsagopersonalen skola samtliga befattningshavare
vid underdomstol å landet, vilka äga kompetens att utan inskränkning förvalta
domarämbete, inordnas under civila avlöningsreglementet eller civila
icke-ordinariereglementet. Med det nya lönesystemets införande skulle nämnda
befattningshavare bliva berättigade till reseersättning enligt allmänna resereglemente!
och därmed komma i åtnjutande av sådan ersättning vid alla
resor i tjänsten, således även vid resor för inspektion av överförmyndares
verksamhet.

Med hänsyn till vad justitieombudsmannen anfört synes emellertid ange -

Andra huvudtiteln, f20—22.J

läget att domhavande, oberoende av löneregleringens genomförande, tiller -kännes rätt till ersättning vid resa för inspektion varom här är fråga. Erforderliga
bestämmelser i ämnet — vilka torde böra innehålla att domhavande
vid resa för sådan inspektion skall äga undfå resekostnads- och
traktamentsersättning enligt allmänna resereglemente! — lära därför böra
utfärdas. Någon höjning av anslagsbeloppet påkallas icke härav. På grund
av de minskade utgifterna å anslaget under senare år synes detta i stället
kunna avjämnas nedåt till 20,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

[21.] 12. Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän m. m., för slagsanslag.

Från anslaget, som för innevarande budgetår är upptaget med

300,000 kronor, bestridas dels resekostnadsersättningar enligt allmänna resereglementet,
dels ock de s. k. tingsgästningspenningarna, vilka uppgå till
omkring 18,200 kronor (statsliggaren sid. 127 ff.). Belastningen å anslaget har
under de tre senast förflutna budgetåren utgjort resp. 291,000 kronor, 299,100
kronor och 277,500 kronor. För budgetåret 1941/42 torde anslaget böra uppföras
med oförändrat belopp.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[22.] 13. Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighctsböcker för

landet, reservationsanslag. Från och med budgetåret 1938/39 har anvisats
dels ett reservationsanslag till anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
dels ett förslagsanslag till uppläggande av sådana böcker. Dessa båda
anslag ersatte ett tidigare, alltsedan budgetåret 1932/33 anvisat gemensamt
anslag till nya fastighetsböcker för landet. Anslagen, som budgetåret 1938/
39 utgingo med vartdera 100,000 kronor, höjdes av 1939 års lagtima riksdag,
förevarande anslag till 150,000 kronor och det för böckernas uppläggande
avsedda till 120,000 kronor. Rörande de beräkningar som legat till grund
vid bestämmandet av dessa belopp torde få hänvisas till 1939 års statsverksproposition
(II ht. sid. 22 f.). I gällande riksstat bibehöllos anslagen oförändrade.

På grund av vissa med det extraordinära läget sammanhängande förhållanden
har arbetet med de nya böckernas uppläggande under en stor del av
fjolåret kunnat bedrivas endast i begränsad omfattning. Uppläggningen bar

att till Häradsrätterna: Reseersättningar
vid justitiestaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ................

kronor 20,000.

att till Häradsrätterna: Reseersättningar
till nämndemän m. m. för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av ..........

kronor 300,000.

Andra huvudtiteln. [22—24.]

emellertid under året slutförts i 5 domsagor. Antalet domsagor, i vilka fastighetsboksarbetet
fullbordats, är därmed uppe i 16.

Under år 1940 har till följd av stegrade materialkostnader priset per band
höjts från omkring 75 kronor till nära 82 kronor. Då den långsammare arbetstakten
å andra sidan medfört minskad materialåtgång, kan en reservation
å anslaget väntas föreligga vid utgången av innevarande budgetår. Med hänsyn
härtill torde anslaget för budgetåret 1941/42 kunna nedsättas med en tredjedel
eller 50,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Häradsrätterna: Anskaffande av
nya fastighetsböcker för landet för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 100,000.

[23.] 14. Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för

landet, förslagsanslag. Beträffande detta anslag får jag hänvisa till vad
som anförts under näst föregående punkt. För budgetåret 1941/42 torde
anslaget böra uppföras med oförändrat belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Häradsrätterna: Uppläggande av
nya fastighetsböcker för landet för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 120,000.

Vattendomstolarna.

[24.] 15. Vattendomstolarna: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är

för innevarande budgetår uppfört med 270,000 kronor.

Personalförteckning för vattendomstolarna har fastställts av Kungl. Majit
den 9 juni 1939 (statsliggaren sid. 131). Förteckningen upptager, bland andra
tjänstemän, sex ordinarie vattenrättsingenjörer i lönegraden A 30 och en
extra ordinarie vattenräisingenjör i lönegraden Eo 30. Den 31 maj 1940
har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat för vattendomstolarna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 140,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................ »

9,000

Andra huvudtiteln. [24.]

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 89,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.........................»___ 3,000 kronor 92,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie oell icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis............................ » 6,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 22,300

Summa kronor 270,000.

Av de i personalförteckningen upptagna vattenrä isingenjörerna skola två
vara anställda vid Norrbygdens vattendomstol samt fem, bland dem den
extra ordinarie ingenjören, vid Österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens
vattendomstolar gemensamt. Såsom icke-ordinarie befattningshavare
skola vidare vid en var av vattendomstolarna vara anställda en vattenrättssekreterare
och en vattenrättsamanuens, dock att vid Söderbygdens vattendomstol
må vara anställda flera än en vattenrättsamanuens, under förutsättning
att därigenom icke uppkommer ökad kostnad för statsverket. Förutom
till nu nämnda icke-ordinarie befattningshavare har alltsedan budgetåret
1936/37 medel beräknats till en biträdande vattenrättssekreterare, närmast
avsedd för Söderbygdens vattendomstol (jfr II ht. 1936 sid. 74 ff.).

Befattningen såsom extra ordinarie vattenrältsingenjör innehaves för närvarande
av en ordinarie förste byråingenjör vid statens vattenfallsverk. I
skrivelse den 19 november 1940 har vattenfallsstgrelsen, under förmälan att
det vore förenat med avsevärda olägenheter för styrelsen att nödgas under så
lång tid låta ifrågavarande förste byråingenjörsbefattning uppehållas genom
vikariatsförordnande, hemställt att, därest den nuvarande innehavarens förordnande
såsom extra ordinarie vattenrättsingenjör icke kunde förväntas
komma att upphöra inom den närmaste tiden, Kungl. Maj:t måtte genom
framställning till 1941 års riksdag vidtaga åtgärd för att bereda honom ordinarie
befattning såsom vattenrättsingenjör.

Efter remiss ha vattenöverdomstolen samt vattenrättsdomarna i österbygdens,
Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar på anförda skäl tillstyrkt
bifall till vattenfallsstyrelsens framställning.

Däremot har statskontoret, som jämväl avgivit infordrat utlåtande i ärendet,
ställt sig avvisande. Ämbetsverket anför sålunda:

Ifrågavarande vattenrättsingenjörstjänst, vilken är avsedd för Söderbygdens,
Västerbygdens och Österbygdens vattendomstolar, tillkom genom beslut
av 1938 års riksdag och uppfördes därvid med hänsyn till ovissheten
örn utvecklingen av arbetsbördan vid dessa vattendomstolar på extra stat.
Jämlikt föreskriften i II: 3 i kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 274) med bestämmelser
ifråga örn tjänstemäns övergång till civila avlöningsreglementet
och civila icke-ordinariereglementet övergick tjänstens innehavare den 1 juli
1939 till anställning såsom extra ordinarie tjänsteman.

Då befattningen inrättats så sent som år 1938 och då statskontoret av den
i ärendet förebragta utredningen ej blivit övertygat örn behövligheten av dess

Andra huvudtiteln. [24.]

Departe ments chefen.

överförande å ordinarie stat, anser sig ämbetsverket — allrahelst under nuvarande
statsekonomiska förhållanden — icke kunna tillstyrka bifall till
föreliggande framställning.

I nuvarande läge anser jag mig icke böra förorda, att den extra ordinarie
vattenrättsingenjören erhåller ordinarie anställning. Med befattningens överförande
till ordinarie stat torde alltså tills vidare få anstå.

Beträffande behovet av icke-ordinarie personal i övrigt vid vattendomstolarna
må erinras att, då medel första gången beviljades till en biträdande
vattenrättssekreterare, anledningen härtill var en inträffad ökning av arbetsbördan
vid Söderbygdens vattendomstol. Ökningen berodde bland annat
på att till domstolen inkommit ett synnerligen vidlyftigt mål angående reglering
av sjön Bolmen. Detta mål, som anhängiggjordes redan under år 1933,
väntas bliva slutbehandlat vid vattendomstolen under innevarande budgetår.
Även efter det Bolmenmålet avdömts, kommer emellertid visst behov av biträdande
vattenrättssekreterare att föreligga. I detta hänseende må framhållas,
att vattendomstolarna tillförts en avsevärd arbetsökning såväl genom de
nya mål angående grundvatten, vilka tillkommit efter ikraftträdandet av lagen
den 5 maj 1939 (nr 146) om ändring i vissa delar av vattenlagen, som
ock genom de ärenden som avses i lagen den 20 oktober 1939 (nr 732) med
särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering. På grund härav
vore önskvärt, att medel till en biträdande vattenrättssekreterare även i fortsättningen
kunde anvisas i samma utsträckning som hittills. Med hänsyn
till angelägenheten av att under rådande förhållanden iakttaga all möjlig
sparsamhet torde man emellertid för nästa budgetår böra försöksvis inskränka
medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål till ett belopp, motsvarande
avlöning till en biträdande vattenrättssekreterare under allenast ett
halvt år. Den härigenom uppkommande besparingen skulle bliva 3,800
kronor.

En annan möjlighet att minska medelsanvisningen föreligger därigenom
att befattningen såsom vattenrättsamanuens vid Norrbygdens vattendomstol
tills vidare torde kunna hållas vakant. På grund av rekryteringssvårigheter
har denna befattning under senare år allenast tillfälligtvis kunnat besättas.
De på amanuensen ankommande göromålen lia därför regelmässigt måst
ombesörjas av vattenrättssekreteraren med hjälp av icke rättsbildad personal.
Enligt vad jag inhämtat torde det vara möjligt att tills vidare bibehålla denna
anordning såsom ett provisorium. Härigenom skulle uppkomma en ytterligare
besparing å förevarande anslag av 3,800 kronor, motsvarande skillnaden
mellan avlöningen till en amanuens i lönegraden Eo 18 samt erforderliga
ökade kostnader för biträdespersonal (5,300 — 1,500).

Med iakttagande av vad sålunda föreslagits och med tillämpning av de nya
grunderna för anslagsberäkningen torde vattendomstolarnas avlöningsstat
böra omfatta en post till avlöningar till ordinarie tjänstemän
å förslagsvis 150,900 kronor, en post till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. M a j : t, å förslagsvis

Andra huvudtiteln. [24—25-]

9,000 kronor, en obetecknad post till avlöningar till icke-ordinarie
personal å 87,500 kronor samt en post till rörligt tillägg
å förslagsvis 36,200 kronor. Vid beräkningen av förstnämnda post har hänsyn
tagits till att sådan avlöningsförstärkning, som vattenrättsdomare äger
uppbära jämlikt 49 § civila avlöningsreglementet, skall bestridas från denna
post.

Anslaget skulle enligt det anförda uppföras med (150,900 + 9,000 +

87,500 + 36,200 =) 283,600 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/
42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 150,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 9,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 87,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 36,200

Summa kronor 283,600;

dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 283,600.

[25.] 16. Vattendomstolarna: Omkostnader, förslagsanslag. Till vat tendomstolarnas

omkostnader har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats
ett belopp av 54,600 kronor. Enligt den av Kungl. Majit den 31 maj
1940 fastställda omkostnadsstaten för vattendomstolarna disponeras av sagda
belopp förslagsvis 40,000 kronor till reseersättningar och förslagsvis 14,600
kronor till expenser (jfr statsliggaren sid. 132). För att lämna tillgång till
kostnader för sjukvård m. m., beräknade till 800 kronor, samt ökade utgifter
för bränsle torde anslaget för nästa budgetår böra höjas med sammanlagt
1,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vattendomstolarna: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av................................. kronor 55,600.

Andra huvudtiteln. [26.]

Krigsrätterna.

[26.] 17. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag. Till avlöningar åt

den civila personalen vid krigsrätterna är i gällande riksstat uppfört ett anslag
å 166,400 kronor.

Kungl. Maj:t har den 31 maj 1940 fastställt följande avlöningsstat för civil
personal vid krigsrätterna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Arvoden åt krigsdomare.......... kronor 34,360

b) Arvoden m. m. åt auditörer...... » 80,765

c) Arvoden åt krigsfiskaler.......... » 31,740

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .. » 2,500

e) Tillfälliga ersättningar åt civil per sonal

vid regements- och stationskrigsrätterna,
förslagsvis ........ » 800

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis .... » 10,235 kronor 160,400

2. Avlöning till å äldre stat kvarstående auditör:

a) Lön ............................ kronor 3,000

Anm. Efter 5 år kan lönen höjas med 500
kronor och efter 10 år med ytterligare 500
kronor.

b) Ålderstillägg, förslagsvis .......... » 1,000

c) Tjänstgöringspenningar .......... » 1,000

d) Vikariatsersättning, förslagsvis .... » 100 » 5,100

3. Särskild löneförmån till å äldre stat kvarstående auditör » 900

Summa kronor 166,400.

Samtidigt har Kungl. Maj:t fastställt specialstater för dispositionen av delposterna
1. a)—1. c) i avlöningsstaten (statsliggaren sid. 134 ff.).

Enligt lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes
äro krigsdomstolama organiserade på olika sätt under fredsförhållanden
och under krigsförhållanden. Under tid, då krigsmakten befinner sig på
fredsfot, utgöras underdomstolarna vid krigsmakten av regements- och stationskrigsrätter
samt särskilda krigsrätter. Regementskrigsrätt skall finnas
vid varje regemente och därmed likställt truppförband av armén, kustartilleriet
och flygvapnet samt stationskrigsrätt vid envar av örlogsstationerna. Särskild
krigsrätt må av Konungen inrättas vid vissa andra avdelningar av krigsmakten.
Från den dag krigsmakten för annat ändamål än övning ställes på

Andra huvudtiteln. [26.]

krigsfot skall fältkrigsrätt vara underdomstol vid krigsmakten. Därest endast
en del av krigsmakten för sådant ändamål ställes på krigsfot, bestämmer
Konungen, huruvida vid denna del av krigsmakten fältkrigsrätt skall
vara underdomstol. I mån som krigsmakten återgår till fredsfot, skola fältkrigsrätterna
upphöra.

Regements- och stationskrigsrätter samt särskilda krigsrätter utgöras av
en krigsdomare såsom ordförande, två militära ledamöter och en auditör.
Fältkrigsrätt utgöres av fyra ledamöter, därav tre militära och en civil.
Främste militäre ledamoten är rättens ordförande. Såsom allmän åklagare
vid samtliga nu nämnda krigsrätter tjänstgör krigsfiskal.

Till följd av den förstärkta försvarsberedskapen har rättsskipningen i underinstans
vid krigsmakten under sistförflutna och innevarande budgetår i
väsentlig omfattning omhänderhafts av fältkrigsrätter. Genom kungörelse
den 26 april 1940 (nr 260) har Kungl. Majit förordnat, vid vilka särskilda
avdelningar av krigsmakten fältkrigsrätt skall vara inrättad. Föreskrifter örn
ersättning till civil ledamot i fältkrigsrätt m. m. Ira meddelats i särskilda
brev till statskontoret den 26 april och den 29 november 1940.

Såsom civila ledamöter i fältkrigsrätter vid depåregementen och vissa därmed
likställda förband och såsom krigsfiskaler vid sådana fältkrigsrätter
tjänstgöra auditörema och krigsfiskalema vid motsvarande regements- och
stationskrigsrätter. Enligt ersättningsbestämmelserna äro i dessa fall den
civile ledamoten och krigsfiskalen bibehållna vid de avlöningsförmåner som
tillkomma dem i egenskap av auditör resp. krigsfiskal vid fredsorganiserad
krigsrätt. För tjänstgöring vid annan fältkrigsrätt än nyss nämnts utgår ersättning
till civil ledamot och krigsfiskal med visst belopp för varje sammanträde.
Endast i detta fall bestrides ersättningen från det särskilda anslaget
till ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter m. m. I förstnämnda
fall däremot gäldas ersättningen fortfarande från förevarande anslag.
I praktiken tages därför detta anslag i anspråk i ungefär samma omfattning,
vare sig rättsskipningen vid krigsmakten omhänderhaves av de för fredsförhållanden
avsedda krigsdomstolarna eller av fältkrigsrätter. Frågan huruvida
och i vilken utsträckning rikets krigsmakt under nästa budgetår kommer
alt vara försatt på krigsfot påverkar därför icke beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag. Så är däremot fallet med vissa delvis
redan genomförda förändringar i försvarsväsendets fredsorganisation.

Enligt de i det föregående återgivna bestämmelserna i lagen om krigsdomstolar
är antalet regementskrigsrätter beroende av antalet regementen
och därmed likställda truppförband. Vid ingången av budgetåret 1941/42
kommer försvarsväsendets fredsorganisation att omfatta tre nya med regementen
likställda förband, nämligen Skaraborgs flygflottilj, Göta flygflottilj
oell Tionde flygflottiljen. Medel erfordras därför till civil personal vid krigsrätter
för dessa förband. Dc sammanlagda kostnaderna för denna personal
kunna beräknas till 7,820 kronor, fördelade med 1,800 kronor å arvoden åt
krigsdomare, 4,400 kronor å arvoden m. m. ål auditörer samt 1,620 kronor
å arvoden åt krigsfiskaler.

Andra huvudtiteln. [26.]

Under delposten till arvoden m. m. åt auditörer torde vidare böra beräknas
medel till ersättning åt en ny auditör vid stationskrigsrätten i Karlskrona.
Vid örlogsstationen därstädes finnes för närvarande en å äldre stat
uppförd auditörsbefattning, vars innehavare åtnjuter ersättning från de i
avlöningsstaten uppförda anslagsposterna lill avlöning och särskild löneförmån
till å äldre stat kvarstående auditör. I en den 16 december 1940
dagtecknad, till justitiedepartementet överlämnad promemoria har chefen
för statskontorets pensionsbyrå behandlat spörsmålet om skyldighet för
den ifrågavarande auditören att vid uppnådd pensionsålder avgå från tjänsten.
Enligt promemorian skulle nämnde befattningshavare vara skyldig att
avgå från sin befattning senast den 19 april 1941. Ärendet är för närvarande
föremål för remissbehandling, men med hänsyn till innehållet i promemorian
synes lämpligt att vid framläggandet av förslag till avlöningsstat för nästa
budgetår låta de för ersättning till auditören å äldre stat avsedda anslagsposterna
utgå ur staten och i stället beräkna medel till ersättning åt en ny
auditör under delposten till arvoden m. m. åt auditörer. Det för ändamålet
erforderliga beloppet torde kunna bestämmas till 4,200 kronor eller samma
belopp som nu utgår till auditören vid flottans station i Stockholm.

I enlighet med det anförda skulle delposten till arvoden åt krigsdomare
uppföras med (34,360 -t- 1,800 =) 36,160 kronor, delposten till
arvoden m. m. åt auditörer med (80,765 + 4,400 + 4,200 =)
89,365 kronor samt delposten till arvoden åt krigsfiskaler med
(31,740 + 1,620 =) 33,360 kronor. Med hänsyn till möjligheten av att ytterligare
nya fredsförband komma att upprättas böra för nästa budgetår delposterna
bestämmas förslagsvis. Härvid förutsättes, att deras nyss angivna
belopp skola överskridas endast för tillgodoseende av rättsskipningen vid
sådana nya förband, därvid samma ersättningsgrunder skola tillämpas som
vid redan befintliga motsvarande förband.

övriga under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar uppförda
delposter torde böra uppföras med oförändrade belopp. Under senaste
budgetåret ha visserligen överskridanden förekommit å posterna till tillfälliga
ersättningar åt civil personal vid regements- och
stationskrigsrätterna samt till ersättning till personal vid
särskilda krigsrätter m. m., men dessa överskridanden lia föranletts
av de rådande extraordinära förhållandena (jfr beträffande förstnämnda
post II ht. 1940 sid. 26). Ytterligare överskridanden lära av samma orsak
vara att vänta. Emellertid synes beräkningen av posterna tills vidare kunna
ske efter oförändrade grunder. För avrundning av anslagets slutsumma bör
en jämkning ske å sistnämnda delpost.

De båda anslagsposterna å sammanlagt 6,000 kronor till avlöning och särskild
löneförmån till å äldre stat kvarstående auditör, torde av skäl som nyss
sagts icke böra upptagas i förslaget till ny avlöningsstat för krigsrätterna.

Anslaget i sin helhet skulle enligt det nu sagda för budgetåret 1941/42 bestämmas
till (166,400 + 7,820 + 4,200 — 6,000 = 172,420) 172,500 kronor.

Andra huvudtiteln. [26—28.]

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .. kronor 36,160

b) Arvoden m. m. åt auditörer, förslagsvis
.............................. > 89,365

c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis
.............................. » 33,360

d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .... » 2,500

e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stationskrigs rätterna,

förslagsvis................ » 800

f) Ersättning till personal vid särskilda

krigsrätter m. m., förslagsvis ...... » 10,315

Summa kronor 172,500;

dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 172,500.

[27.] 18. Krigsrätterna: Reseersättningar, förslagsanslag. För ifråga varande

ändamål har alltsedan budgetåret 1935/36 anvisats ett belopp av

4,000 kronor. Belastningen å anslaget har under de senaste åren varit i stigande
och utgjorde under ett vart av budgetåren 1937/38—1939/40 resp. 5,200
kronor, 5,100 kronor och 9,000 kronor. En höjning av anslaget torde därför
böra vidtagas. För nästa budgetår synes anslagsökningen kunna begränsas
till 1,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsrätterna: Reseersättningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 5,000.

[28.] 19. Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigs rätter

m. m., förslagsanslag. Å tillägsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisade 1940 års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit ett
förslagsanslag å 20,000 kronor till ersättningar till civila ledamöter i fältsäng
till riksdagens protokoll ISAI. 1 sami. Nr 1. Del 5.

Andra huvudtiteln. 128—29 ]

krigsrätter. För budgetåret 1940/41 äskades icke i statsverkspropositionen
något anslag för motsvarande ändamål, men sedan utvecklingen på det utrikespolitiska
området nödvändiggjort en alltmera skärpt försvarsberedskap
med påföljd icke blott att de fältkrigsrätter, för vilka det dittills beviljade
anslaget närmast avsetts, måst bibehållas utan även — på sätt framgår av
kungörelsen den 26 april 1940 (nr 260) angående fältkrigsrätter — att nya
dylika krigsrätter måst inrättas, hemställde Kungl. Majit i propositionen nr
259 till lagtima riksdagen om anslag till sådana ersättningar jämväl för innevarande
budgetår. I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen
för ändamålet ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

Bestämmelser angående grunderna för ifrågavarande ersättningar samt sättet
för deras gäldande ha, såsom tidigare nämnts, meddelats av Kungl. Maj :t
i brev till statskontoret den 26 april och den 29 november 1940. Rörande
innebörden av dessa bestämmelser hänvisas till vad därom anförts under
punkten [26.].

För nästa budgetår torde böra äskas fortsatt anslag för nu ifrågavarande
ändamål. Visserligen kan för närvarande icke bedömas i vilken utsträckning
fältkrigsrätter komma att vara inrättade efter den 1 juli 1941, men då anledning
icke yppats att göra ändring i det nu utgående anslagsbeloppet, synes
anslaget fortfarande böra uppföras med 100,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsrätterna: Ersättningar till civila
ledamöter i fåltkrigsrätter m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 100,000.

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

[29.] 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag. Från

detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 450,000 kronor, bestrides
ett flertal kostnader av växlande beskaffenhet (statsliggaren sid. 139 ff.).
Förutom vissa särskilt angivna utgifter må enligt medgivande av riksdagen
kostnader för rättegångsväsendet i allmänhet, som kunna föranledas av
föreskrift i lag eller i av riksdagen antagen författning, efter Kungl. Majits
närmare bestämmande bestridas från förevarande anslag, under förutsättning
att icke särskilt anslag för ändamålet finnes i riksstaten uppfört eller
medel eljest enligt riksdagens beslut ställts till förfogande (riksdagens skrivelse
den 19 maj 1926, nr 2 A, punkt 19).

Sedan frågan örn detta anslag senast behandlades av riksdagen, har Kungl.
Majit föreskrivit,- att viss ersättning enligt lagen den 26 april 1940 (nr 272)

Andra huvudtiteln. [29.]

med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig
eller krigsfara m. m. skall avföras å anslaget. Jämlikt 6 och 8 §§ nämnda
lag skall den som med stöd av lagen förordnats till ombud för part äga åtnjuta
ersättning av allmänna medel. I det slutliga utslaget skall den, för vilken
ombud förordnats, förpliktas att till statsverket återgälda vad ombudet
tillerkänts i ersättning, örn ej sådan skyldighet finnes böra åläggas motparten.
Har ombudet varit förordnat till rättegångsbiträde enligt lagen örn fri
rättegång, skall dock i fråga om ersättning till ombudet och skyldighet att
ersätta statsverket kostnaden härför gälla vad i denna lag är stadgat. Ersättning,
som jämlikt förstnämnda lag blivit ombud tillerkänd, torde böra av
den myndighet som förskjutit ersättningen avföras å förevarande anslag, och
vid återbetalning av sålunda förskjutet belopp böra de återbetalade medlen
tillgodoföras anslaget. Någon mera avsevärd utgiftsökning torde icke därigenom
uppkomma.

Under senare år har Kungl. Maj:t vid olika tillfällen vidtagit åtgärder för
att begränsa utgifterna under förevarande anslag. I cirkulär till domstolarna
den 24 november 1932 (nr 513) fäste Kungl. Maj:t sålunda dessas synnerliga
uppmärksamhet på vikten av att sparsamhet iakttoges vid bestämmande av
ersättning av statsmedel till vittne, rättegångsbiträde, förundersökare eller
annan, som i rättegång vore berättigad till ersättning av allmänna medel.
Genom nytt cirkulär den 1 december 1939 erinrade Kungl. Majit domstolarna
om angelägenheten av att vad i förstnämnda cirkulär påpekats med störste
noggrannhet iakttoges. Samtidigt anbefalldes domstolarna att från och med
den 1 januari 1940 tills vidare inom en månad efter varje kvartals utgång
till justitiedepartementet insända specificerad uppgift å de belopp som domstolen
under kvartalet utdömt eller bestämt rörande ersättning till rättegångsbiträde,
förundersökare eller annan.

Belastningen å anslaget, som under budgetåret 1936/37 utgjorde 501,800
kronor, nedgick under de båda närmast följande budgetåren till 439,400 kronor
resp. 455,600 kronor. På grund härav och med hänsyn till de vidtagna
besparingsåtgärderna sänkte 1940 års lagtima riksdag på förslag av Kungl.
Majit anslaget från 475,000 kronor till nuvarande beloppet 450,000 kronor.
Den senaste budgetredovisningen utvisar att utgifterna å anslaget nedgått till

366,700 kronor. Då anslagsbelastningen under tidigare år varit starkt växlande,
torde i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande belastningen anslagsbeloppet
för nästa budgetår icke böra nedsättas med mera än 25,000
kronor. Anslaget skulle alltså bestämmas till 425,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning åt domare, vittnen och
parter för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 425,000.

Andra huvudtiteln. [50.]

[30.] 2. Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag. Detta

anslag har under de senare åren höjts upprepade gånger, nämligen av 1934
års riksdag från 400,000 kronor till 450,000 kronor, av 1936 års riksdag till

475,000 kronor, av 1939 års lagtima riksdag till 500,000 kronor och av 1940
års lagtima riksdag till 525,000 kronor. Nettoutgifterna voro för ett vart av
budgetåren 1935/36—1938/39 resp. 487,700 kronor, 500,200 kronor, 551,000
kronor och 600,100 kronor, allt i avrundade tal. För det senast förflutna
budgetåret visa utgifterna en väsentlig minskning; de utgjorde då cirka

502,700 kronor.

De betydande kostnaderna för den fria rättegången ha givetvis under rådande
statsfinansieila förhållanden varit föremål för skärpt uppmärksamhet.

Genom det förut omförmälda cirkuläret till domstolarna den 1 december
1939 framhöll Kungl. Maj:t även angelägenheten av att i mål, vari fri
rättegång åtnjötes, beslut om förordnande av biträde eller örn inkallande av
vittnen icke meddelades, utan att behovet av sådan åtgärd blivit noga övervägt.
Kungl. Majit fäste tillika domstolarnas synnerliga uppmärksamhet på
vikten av att iakttaga största möjliga sparsamhet vid bestämmande av ersättning
åt biträden och vittnen i sådana mål.

I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag erinrade jag om nämnda
cirkulär i anslutning till min hemställan om anslag för bestridande av kostnaderna
för den fria rättegången och uttalade därvid min avsikt att taga under
omprövning, vilka ytterligare åtgärder som, utan att obemedlade parters
berättigade intressen träddes för nära, kunde vara ägnade att nedbringa
statsverkets utgifter för detta ändamål.

Sedan riksdagens år 1939 församlade revisorer i sin berättelse framställt
vissa anmärkningar rörande domstolarnas tillämpning av lagen om fri rättegång,
har Kungl. Maj:t genom cirkulär den 26 januari 1940 meddelat domstolarna
de av revisorerna framställda anmärkningarna till kännedom och
beaktande. Genom ett annat cirkulär samma dag har Kungl. Majit erinrat
länsstyrelserna om nödvändigheten av att, innan avkortning av rättegångskostnader
som part enligt nämnda lag ålagts att återgälda till statsverket
verkställes, med största noggrannhet pröva, huruvida förutsättningarna för
dylik åtgärd äro för handen. Dessutom anbefalldes länsstyrelserna att genom
meddelanden i länskungörelse eller på annat lämpligt sätt hos de myndigheter,
vilka enligt § 2 förordningen den 19 december 1919 om vad iakttagas
skall vid tillämpning av lagen om fri rättegång äga behörighet att bestyrka
uppgift som enligt 4 § i lagen skall åtfölja ansökan örn fri rättegång, inskärpa
vikten av att innan uppgiften bestyrkes verkställa noggrann undersökning
rörande sökandens förmögenhetsvillkor och andra förhållanden, som
äro av betydelse för bedömande av frågan om beviljande av sagda förmån.

Efter en förberedande utredning inom justitiedepartementet lia genom skrivelse
den 21 oktober 1940 från domhavandena i rikets domsagor samt från
samtliga rådhusrätter och polisdomstolar infordrats statistiska uppgifter rö -

Andra huvudtiteln. [30—31.]

rande tillämpningen av lagen om fri rättegång, avseende bland annat målens
beskaffenhet, tvisteföremålets värde, den omfattning vari rättegångsbiträde
varit förordnat, antalet rättegångslillfällen, statsverkets kostnader
för den fria rättegången med uppdelning på vissa huvudändamål, målens
utgång i huvudsaken samt den omfattning vari part ålagts ersättningsskyldighet
till statsverket. Domhavandena och rådhusrätterna ha tillika anmodats
uppgiva, bland annat, efter vilka grunder arvode och annan ersättning,
som tillerkänts biträde åt part i fri rättegång, brukat beräknas. Vidare har i
skrivelsen begärts ett uttalande angående möjligheten att, utan åsidosättande
av obemedlade parters berättigade intressen, nedbringa statsverkets
kostnader för den fria rättegången, därvid särskilt borde uppmärksammas,
huruvida gällande lagstiftning vore ägnad att effektivt förhindra missbruk
av den fria rättshjälpen.

Det vidlyftiga material som till följd härav inkommit är för närvarande
föremål för bearbetning inom departementet. Då resultatet av denna bearbetning
föreligger, ämnar jag till övervägande upptaga frågan, huruvida
ändringar i lagstiftningen om fri rättegång kunna anses påkallade.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts ha statsverkets kostnader
för den fria rättegången under det senast förflutna budgetåret nedgått med
cirka 100,000 kronor, jämfört med budgetåret 1938/39. Det finnes anledning
antaga, att de av Kungl. Majit vidtagna åtgärderna bidragit till denna
utgiftsminskning. Med hänsyn till den väsentliga nedgången i belastningen
torde för nästa budgetår anslaget kunna minskas med 25,000 kronor och
alltså bestämmas till 500,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader enligt lagen örn fri rättegång
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.......................... kronor 500,000.

[31.] 3. Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslagsanslag.

Till understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter lia för nu löpande budgetår
anvisats 64,000 kronor. Föreskrifter rörande anslagets disposition äro meddelade
i kungörelsen den 12 september 1919 (nr 639). Den 12 juli 1940 har
Kungl. Majit meddelat beslut angående fördelningen av det för innevarande
budgetår anvisade beloppet (statsliggaren sid. 141).

Antalet statsunderstödda rättshjälpsanstalter utgör för närvarande nio. Av
dessa äro fem inrättade för envar av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping och Hälsingborg, medan återstående fyra anstalter inrättats av
landstingen i Stockholms, Älvsborgs, örebro och Västmanlands län. Anstalterna
för Stockholms och Älvsborgs Isin, vilka tillkommit senast, trädde i
verksamhet med ingången av åren 1939 resp. 1940.

Utredningar rörande inrättandet av ytterligare rättshjälpsanstalter lia påbörjats
inom landstingen i Uppsala, Värmlands, Västerbottens och Norrbot -

Andra huvudtiteln. [31.]

tens län. Samtliga dessa utredningar torde emellertid för närvarande vila i
avbidan på resultatet av en inom justitiedepartementet verkställd utredning
av frågan om utveckling av rättshjälpsinstitutionen. Denna utredning har
framlagts i ett av särskilt tillkallad sakkunnig den 20 mars 1940 avgivet betänkande
med förslag rörande offentliga rättshjälpsanstalter (statens off.
utredn. 1940: 11).

Sakkunnigförslaget vilar på den uppfattningen att samhällets rättshjälpsverksamhet
till förmån för mindre bemedlade hädanefter liksom hittills bör
utövas genom särskilda anstalter, drivna på det allmännas bekostnad. Statsverkets
andel i kostnaderna för anstalterna föreslås emellertid betydligt
större än hittills, och staten skall enligt förslaget lämna kraftigare hjälp i de
landsdelar, där behovet av statshjälp är större, än i andra delar av landet.
Rättshjälpsanstalt skall som regel finnas inrättad för varje landstingsområde
och för varje stad, som ej deltager i landsting. Gemensam anstalt skall dock
kunna inrättas för flera landstingsområden, liksom för landstingsområde
och stad utanför landsting. För hela anstaltsorganisationen enligt förslaget
har beräknats en kostnad av omkring 400,000 kronor för statsverket och

485.000 kronor för de kommunala organisationerna. Avräknas det nu anvisade
statsanslaget, skulle merkostnaden för statsverket alltså bliva omkring

336.000 kronor.

Med hänsyn till den betydande kostnadsökning för statsverket samt vissa
landsting och kommuner, som skulle uppkomma vid förslagets genomförande,
torde det vara nödvändigt att tills vidare låta anstå med en övergång
till det föreslagna systemet. Den sakkunnige har även uttalat, att han icke
tänkt sig ett genomförande av förslaget utan hänsyn till rådande krissituation
samt att det vore naturligt, om mera normala förhållanden i landet avvaktades,
innan de föreslagna åtgärderna vidtoges.

Även med bibehållande av nu gällande grunder för tillerkännande av
statsunderstöd åt rättshjälpsanstalt torde emellertid en mindre höjning av
förevarande anslag böra vidtagas. Det i gällande riksstat uppförda anslagsbeloppet
är nämligen beräknat för understöd allenast åt de rättshjälpsanstalter
som börjat sin verksamhet före ingången av år 1940. Då under nästa
budgetår bidrag skall utgå jämväl till den nya anstalten i Älvsborgs län,
synes därför, om icke de till de olika anstalterna utgående bidragsbeloppen
skola bliva alltför låga (jfr II ht. 1940 sid. 30 f.), anslaget böra höjas med
belopp, motsvarande det årsbidrag som beräknas tillkomma den nya anstalten
med tillämpning av nu gällande grunder för ersättningens bestämmande.
Detta belopp kan uppskattas till i runt tal 3,500 kronor, varför anslaget
skulle uppföras med 67,500 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 67,500.

Andra huvudtiteln. [32—34.]

[32.] 4. Medikolegala besiktningar, förslagsanslag. Från detta anslag,

som ursprungligen varit avsett allenast för bestridande av ersättningar för
rättsmedicinska obduktioner, gäldas alltsedan budgetåret 1937/38 jämväl
vissa kostnader för undersökning av tilltalads sinnesbeskaffenhet (jfr
II ht. 1937 sid. 53 f.). Anslaget höjdes av 1938 års riksdag från 35,000
kronor till 45,000 kronor och av 1940 års lagtima riksdag till 50,000 kronor.
Sistnämnda ökning var föranledd av att utgifterna å anslaget stigit från
53,100 kronor under budgetåret 1937/38 till 63,100 kronor under budgetåret
1938/39. Under det senast tilländagångna budgetåret har belastningen
nedgått till 58,300 kronor. För nästkommande budgetår torde anslaget böra
upptagas med samma belopp som i gällande riksstat eller 50,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Medikolegala besiktningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 50,000.

[33.] 5. Ersättning för vissa bötesandelar, förslagsanslag. Detta anslag

sänktes av föregående års riksdag från 6,200 kronor till 4,000 kronor, vilket
sistnämnda belopp ungefär motsvarar summan av de nu utgående ersättningsbeloppen
(statsliggaren sid. 142).

Någon ändring av anslaget torde icke böra vidtagas för nästa budgetår,
och jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa bötesandelar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 4,000.

[34.] 6. Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till stä der

för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande.

De från detta anslag utgående ersättningarna ha från och med innevarande
budgetår genomgående satts ned till hälften (jfr prop. nr 150/1940 sid. 24).
Anslaget, som tidigare utgått med 280,400 kronor, är därför i gällande riksstat
uppfört med 140,200 kronor. Rörande fördelningen av detta belopp har
Kungl. Majit meddelat beslut den 31 maj 1940 (statsliggaren sid. 142). Då
någon ytterligare nedsättning av ifrågavarande ersättning icke för närvarande
synes tillrådlig, torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med
oförändrat belopp.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till befattningshavare
vid rådhusrätter och till städer för förlorad
lösen i följd av intecknings förnyelse raas
avskaffande för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 140,200.

Andra huvudtiteln. [35.]

Departe ments chefen.

E. Fångvården m. m.

[35.] 1. Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget till

avlöningar till befattningshavare hos fångvårdsstyrelsen är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 267,600 kronor.

Personalförteckning för fångvårdsstyrelsen har fastställts av Kungl. Maj:t
den 28 april 1939 (statsliggaren sid. 143). Den 14 juni 1940 har Kungl. Majit
fastställt följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1940/41:

AvUiningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 195,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 7,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 41,700

b) Avlöningsförliöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 1,000 » 42,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 22,000

Summa kronor 267,600.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har fångvårdsstyrelsen gjort framställning
rörande fångvårdens medelsbehov under budgetåret 1941/42. Styrelsen har
därvid icke ifrågasatt annan ändring beträffande förevarande anslag än att
anslagsposten till rörligt tillägg omräknas efter gällande indextal.

Vid sin uppskattning av anslagsbehovet för fångvårdsanstalterna har fångvårdsstyrelsen
räknat med ökad beläggning å anstalterna under nästa budgetår.
En stegring av fångantalet har också redan gjort sig märkbar. Antalet
å rikets fångvårdsanstalter intagna personer har sålunda stigit från 1,775 den
1 juni 1940 till 1,997 den 1 december 1940. Motsvarande siffror för år 1939
utgjorde 1,653 respektive 1,871. Med hänsyn till rådande krisförhållanden
torde en ytterligare stegring av fångantalet vara att vänta. Härför tala erfarenheterna
såväl från tiden för förra världskriget som från krisen i början
av 1930-talet, vilka båda perioder utmärktes av starkt stegrad brottslighet.
Med en ökning av fångantalet följer en ökning av fångvårdsstyrelsens arbetsbelastning,
vilken ej minst med hänsyn till det inom styrelsen nu pågående
arbetet med vissa organisationsfrågor kan bliva betungande. På grund härav
synes det icke tillrådligt att nu vidtaga någon inskränkning av personalen
hos styrelsen, utan lärer man vid beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret
1941/42 böra utgå från att styrelsens personalorganisation bibehålies
oförändrad.

Andra huvudtiteln. [35—36.]

Enligt de nya grunderna för avlöningsstatemas uppställning och beräkningen
av de olika anslagsposterna torde fångvårdsstyrelsens avlöningsstat
böra omfatta en post till avlöningar till ordinarie tjänstemän
å förslagsvis 193,500 kronor, en obetecknad post till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, å

7,900 kronor, en obetecknad post till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal å 49,900 kronor ävensom en post till rörligt
tillägg å förslagsvis 36,700 kronor. Anslaget skulle i enlighet härmed
uppföras med (193,500 + 7,900 + 49,900 + 36,700=) 288,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 193,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 7,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 49,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 36,700

Summa kronor 288,000;

dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.......................... kronor 288,000.

[36.] 2. Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. För fång vårdsstyrelsens

och fångvårdsanstalternas omkostnader har hittills anvisats
ett gemensamt anslag. I gällande riksstat är detta anslag uppfört med

1,411,000 kronor, varav 43,200 kronor avse fångvårdsstyrelsens omkostnader.
För framtiden synes det lämpligen böra uppdelas på två särskilda anslag,
ett för fångvårdsstyrelsen och ett för fångvårdsstaten. På grund härav''
behandlas under förevarande punkt allenast frågan örn medelsbehovet till
styrelsens omkostnader.

Enligt den av Kungl. Majit för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten den

14 juni 1940 fastställda omkostnadsstaten disponeras det för styrelsens omkostnader
avsedda beloppet på följande sätt:

1. Reseersättningar (resekostnads- och traktamentsersätt ningar,

flyttningsersättningar samt tjänstgöringstrak tamenten),

förslagsvis ............................ kronor 6,700

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 34,500

3. Publikationstryck (Sveriges officiella statistik: Fångvår den;

styrelsens cirkulär; redogörelsen för fångvårdens
arbetsdrift), förslagsvis ......................• • • • » 2,000

Summa kronor 43,200.

Andra huvudtiteln. [36.]

I samband med omkostnadsstatens fastställande har Kungl. Maj:t föreskrivit,
bland annat, att av fångvårdsstyrelsens anslagspost till expenser må
tagas i anspråk förslagsvis 4,800 kronor till bränsle, lyse och vatten samt
högst 29,700 kronor till övriga expenser.

På förslag av Kungl. Maj:t sänkte 1940 års lagtima riksdag beloppet till
styrelsens omkostnader med 4,000 kronor. Denna nedsättning åstadkoms på
det sätt att posten till reseersättningar och delposten till övriga expenser
sänktes med resp. 2,500 kronor och 1,700 kronor, medan delposten till
bränsle, lyse och vatten höjdes med 200 kronor.

Beträffande medelsbehovet till egna omkostnader under nästa budgetår
har fångvårdsstyrelsen i den under näst föregående punkt omförmälda skrivelsen
med anslagsäskanden — under hänvisning till en därvid fogad tablå
över anslagsbelastningen — anfört följande:

Ehuru, såsom av belastningssammanställningen framgår, besparing kunnat
göras å posterna till reseersättningar och publikationstryck samt delposten
till bränsle, lyse och vatten, anser styrelsen det ogörligt att genomföra
en ytterligare sänkning för budgetåret 1941/42. De många organisationsfrågorna,
icke minst frågor om överflyttning och indragning av personal,
göra besök av styrelsens ledamöter nödvändiga på anstalterna. På grund
härav kan posten till reseersättningar, vilken såsom nämnts för budgetåret
1940/41 beskurits med 2,500 kronor, icke ytterligare sänkas. De kraftigt
stegrade bränslekostnaderna samt höjningen av avgiften för elektrisk ström
göra det sannolikt att delposten till bränsle, lyse och vatten kommer att för
budgetåret 1941/42 visa sig vara i knappaste laget. Vad slutligen angår
posten till publikationstryck, så beror besparingen för budgetåret 1939/40 på
att styrelsen tillsvidare icke låtit trycka den i Sveriges officiella statistik ingående
redogörelsen för fångvården för 1938. Då avsikten icke är att inhibera
tryckningen — ett avbrytande av denna betydelsefulla serie av redogörelser
bör icke komma ifråga — utan endast att i besparingssyfte söka begränsa
vissa delar av berättelsen, torde den omständigheten att medel för
ändamålet icke tagits i anspråk för budgetåret 1939/40 icke böra föranleda
att anslaget nedsättes.

I överensstämmelse med det anförda har fångvårdsstyrelsen icke ifrågasatt
någon förändring beträffande det för styrelsens egna omkostnader avsedda
anslagsbeloppet.

Departe ments chefen.

Med hänsyn till vad fångvårdsstyrelsen anfört torde för nästa budgetår
någon mera betydande nedsättning av det nu utgående beloppet till styrelsens
omkostnader icke vara tillrådlig. Emellertid synes man kunna förvänta,
att en anslagssumma av 42,000 kronor skall vara tillräcklig för ändamålet,
trots att jämväl vissa kostnader för sjukvård m. m., uppskattade till 1,000
kronor, böra bestridas från detta anslag. Vad särskilt angår medelsbehovet
till publikationstryck har räknats med att den i Sveriges officiella statistik
ingående redogörelsen för fångvården även i fortsättningen skall tryckas,
ehuru i begränsad omfattning.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Andra huvudtiteln. [36—39.]

att till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................

kronor 42,000.

[37.] 3. Fångvår dsaus falter na: Avlöningar, förslagsanslag. I sin förut

nämnda skrivelse med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1941/42
har fångvårdsstyrelsen påkallat en ökning av anslagen till avlöningar till befattningshavare
å fångvårdsstaten samt till fångvårdsstyrelsens och fångvårdsstaten
omkostnader med sammanlagt 359,200 kronor. En sedermera inom
justitiedepartementet verkställd undersökning angående fångvårdens anslagsbehov
synes giva vid handen, att fångvårdsorganisationen under nästa budgetår
skulle draga ännu betydligt större kostnader än styrelsen sålunda beräknat.
På grund härav och med hänsyn till nödvändigheten av att under
rådande utomordentliga förhållanden begränsa statsverkets utgifter har det
ansetts angeläget att undersöka möjligheterna att genom förenklingar i fångvårdsanstalten^
organisation och på annat sätt nedbringa kostnaderna för
fångvården. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940
har jag tillkallat särskilda sakkunniga att inom departementet biträda vid sådan
undersökning. I avvaktan på dennas slutförande torde anslagen till
fångvårdsanstalterna tills vidare böra upptagas med beräknade belopp.

Jag hemställer alltså under förevarande punkt, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

[38.] 4. Fångvårdsanstalterna: Omkostnader, förslagsanslag. Under

hänvisning till vad som anförts under punkterna [36.] och [37.] hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

[39.] 5. Intcrncringsnämndcn, förslagsanslag. Anslaget till internerings nämnden

är i gällande riksstat uppfört med 15,200 kronor. Den av Kungl.
Majit den 28 april 1939 för nämnden fastställda staten (statsliggaren sid.
149), vilken gäller tills vidare från och med budgetåret 1939/40, upptager dels
under rubriken Avlöningar en post till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, å förslagsvis 8,100 kronor samt en post till avlöningar
till icke-ordinarie personal m. m. å förslagsvis 3,200 kronor, dels ock

att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Fångvårdsanstalterna: Avlö ningar

för budgetåret 1941/42 beräkna ett
förslagsanslag av......................

kronor 4,056,000.

att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 beräkna ett
förslagsanslag av......................

kronor 1,949,000.

Departe ments chefen.

Andra huvudtiteln. [39.]

under rubriken Omkostnader ett belopp av förslagsvis 3,900 kronor. Enligt
den av Kungl. Maj:t samtidigt fastställda omkostnadsstaten (statsliggaren
sid. 150) disponeras av sistnämnda belopp förslagsvis 600 kronor till publikationstryck
(tryckning av nämndens årsberättelse).

I sin skrivelse angående anslag för budgetåret 1941/42 har fångvårdsstyrelsen,
under åberopande att utgifterna å anslaget under budgetåret 1939/40
stannat vid 12,103 kronor, föreslagit en nedsättning av anslagsbeloppet med

1,200 kronor till 14,000 kronor.

Av de till avlöningar anvisade beloppen synes posten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, kunna minskas med 300 kronor
och posten till avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. med 1,000
kronor. Beträffande sistnämnda post erinras att, då denna på sin tid höjdes
till sitt nuvarande belopp, detta motiverades därmed att ikraftträdandet av
1937 års lag om förvaring och internering beräknades medföra en avsevärd
ökning av interneringsnämndens arbete (jfr II ht. 1939 sid. 68). Den nu
föreslagna nedsättningen av posten motsvarar sagda förhöjning och är endast
en konsekvens av uppskovet med nämnda lags ikraftträdande. Vad angår
omkostnaderna må anmärkas, att nämnden under sistförflutna budgetår ej
låtit trycka sin årsberättelse, varför det till publikationstryck avsedda beloppet
icke behövt tagas i anspråk. Med hänsyn till rådande förhållanden bör
berättelsens tryckning inställas tills vidare. Bland annat till följd härav synes
beloppet till omkostnader kunna nedsättas med 1,300 kronor. Anslaget
skulle alltså uppföras med (15,200 — 300 — 1,000 — 1,300 =) 12,600 kronor.

Pa grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels fastställa följande stat för interneringsnämnden, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis... . kronor 7,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

m. m., förslagsvis .................. » 2,200

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis ................ kronor 2,600

Summa kronor 12,600;

dels ock till Interneringsnämnden för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 12,600.

Andra huvudtiteln. [40.]

[40.] 6. Ungdomsfängelscnämnden, förslagsanslag. Till ungdomsfäng elsenämnden

har alltsedan budgetåret 1938/39 anvisats ett särskilt anslag.
Anslaget, som för sagda budgetår uppfördes med 3,000 kronor, höjdes för
budgetåret 1939/40 till 3,500 kronor och för budgetåret 1940/41 till 6,000 kronor.

För anslagets användning har Kungl. Maj:t den 14 juni 1940 fastställt
följande stat, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .................................. kronor 3,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., förslagsvis. . » 600

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis ................................ kronor 2,400

Summa kronor 6,000.

I samband med statens fastställande har Kungl. Majit föreskrivit, att av
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, skola disponeras förslagsvis 1,700 kronor till dagarvoden åt ordförande
och ledamöter i nämnden, 1,200 kronor till arvode åt sekreterare hos nämnden
och 100 kronor till arvode åt vikarie för nämndens sekreterare. Anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal å 600 kronor skall disponeras
till renskrivningskostnad m. m. Enligt den för nämnden samtidigt fastställda
omkostnadsstaten har det till omkostnader anvisade beloppet uppdelats
med förslagsvis 2,000 kronor till reseersättningar och förslagsvis 400 kronor
till expenser.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har ungdomsfängelsenämnden, under förmälan
bland annat att utgifterna å förevarande anslag under budgetåret
1939/40 uppgått till 7,567 kronor, uttalat att stegringen i utgifter föranletts
av nämndens ökade verksamhet, vilken vöre helt beroende av den omfattning
vari ungdomsfängelseinstitutet tillämpades av domstolarna och utskrivningar
på prov ägde rum. På i skrivelsen närmare anförda skäl har
styrelsen hemställt örn en ökning av anslaget med sammanlagt 2,400 kronor,
därav 300 kronor till dagarvoden åt ordförande och ledamöter, 900 kronor
till arvode åt en biträdande sekreterare, 800 kronor till renskrivningskostnader
och 400 kronor till expenser.

Fångvårdsstyrelsen, som i sin skrivelse med anslagsäskanden redogjort för
ungdomsfängelsenämndens framställning, har lämnat denna utan erinran.

I infordrat utlåtande över nämndens skrivelse har statskontoret med hänsyn
till den höjning av anslaget, som beslutats vid 1940 års lagtima riksdag,
ävensom till det nuvarande statsfinansiella läget funnit någon ytterligare ök -

Depante

ments chefen.

Andra huvudtiteln. [40.]

ning av anslaget för närvarande icke böra ifrågakomma. Beträffande anslagsposten
till dagarvoden åt ordförande och ledamöter har statskontoret ansett,
att en nedsättning bör åstadkommas genom att antalet sammanträden med
nämnden i görligaste mån inskränkes, samt därför föreslagit, att posten sänkes
till 1,500 kronor. I övrigt har ämbetsverket förordat, att de för olika ändamål
nu anvisade beloppen bibehållas oförändrade. Vad särskilt angår anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. har statskontoret
uttalat, att denna anslagspost — i likhet med vad som regelmässigt vore
fallet med dylika poster — syntes böra upptagas med ett till siffran bestämt
belopp. Enligt statskontorets förslag skulle anslagsbeloppet i dess helhet alltså
sänkas med 200 kronor till 5,800 kronor.

Under den gångna delen av budgetåret 1940/41 har ungdomsfängelsenämndens
verksamhet nått en allt större omfattning. Kungl. Maj :t har därför funnit
sig böra ställa medel till förfogande till biträde åt nämndens sekreterare.
Oberoende härav har ett relativt stort överskridande uppstått å anslaget.

Orsaken till att nämndens arbetsbörda ökats är till stor del att söka däri
att nämnden, efter hand som antalet utskrivningar från ungdomsanstalterna
stigit, utövat en allt mera omfattande eftervård av de utskrivna. Krisförhållandena
ha medfört att denna verksamhet blivit än mer betungande för
nämnden och dess sekretariat. Till den del verksamheten består i platsanskaffning
åt och tillsyn över på prov utskrivna synes det böra ankomma på
fångvårdsstyrelsen att ombesörja, att verksamheten på lämpligt sätt bedrives,
därvid i viss utsträckning torde kunna anlitas de till svenska skyddsförbundet
anslutna skyddsföreningarna. Det har visat sig nödvändigt att redan under
innevarande budgetår vidtaga åtgärder för att möjliggöra en sådan överflyttning
av nämndens eftervårdande verksamhet. I samband därmed har
nämndens sekretariat inrymts i fångvårdsstyrelsens lokaler. Till följd av de
sålunda vidtagna anordningarna kunna utgifterna för nämnden i vissa hänseenden
nedbringas.

Vad angår den närmare beräkningen av anslagsbehovet under nästa budgetår
torde det till dagarvoden anvisade beloppet 1,700 kronor böra bibehållas
oförändrat. Däremot synes det vara ofrånkomligt att höja arvodet
till nämndens sekreterare. Även efter de inskränkningar i nämndens befattning
med eftervård av utskrivna, som nyss berörts, medför nämligen det stigande
antalet ungdomsfängelsedomar och utskrivningar en betydande arbetsbelastning
för sekreteraren. Med hänsyn härtill bör arvodet icke sättas
till lägre belopp än 2,400 kronor eller detsamma som utgår till sekreteraren
hos interneringsnämnden. Härjämte beräknas 300 kronor till vikarie för
sekreteraren. Någon utgift för biträde åt sekreteraren bör däremot icke vidare
ifrågakomma. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, skulle i enlighet härmed
bestämmas till (1,700 + 2,400 + 300 =) 4,400 kronor eller 1,400 kronor
högre än för närvarande.

Posten till avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

\ndra huvudtiteln. [40—41.]

ävensom det till omkostnader anvisade beloppet torde i avvaktan på
resultatet av de i det föregående omförmälda, i besparingssyfte vidtagna åtgärderna
uppföras med oförändrade belopp. På grund av svårigheten att för
närvarande med tillförlitlighet uppskatta medelsåtgången å förstnämnda post,
synes denna även under nästa budgetår böra uppföras förslagsvis.

I sin helhet skulle anslaget följaktligen höjas med 1,400 kronor till 7,400
kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande stat för ungdomsfängelsenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .... kronor 4,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ......................... » 600

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis .................. kronor 2,400

Summa kronor 7,400;

dels ock till Ungdomsfängelsenämnden för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 7,400.

[41.] 7. Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag.

Alltsedan budgetåret 1935/36 ha kostnaderna för sådana fångtransporter
som verkställas genom länsstyrelsernas försorg gäldats från ett för ändamålet
särskilt anvisat anslag i riksstaten. Anslaget, som ursprungligen
uppfördes med 210,000 kronor, har därefter upprepade gånger sänkts. Sålunda
nedsattes beloppet av 1937 års riksdag till 150,000 kronor, av 1938 års
riksdag till 125,000 kronor och av 1940 års lagtima riksdag till 110,000
kronor. Utgifterna å anslaget ha under de tre senast förflutna budgetåren
utgjort resp. 105,000 kronor, 103,200 kronor och 90,400 kronor. Någon ytterligare
sänkning av anslagsbeloppet torde icke för närvarande böra vidtagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Länsstyrelsernas kostnader för
fångtransport för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 110,000.

Departe ments chefen.

Andra huvudtiteln. [42.]

[42.] 8. Ersättning till Stockholms stad för underhåll av fångar i sta dens

rannsakningsfängelse, förslagsanslag. Detta anslag sänktes av 1939
års lagtima riksdag från 16,000 kronor till 14,500 kronor och av fjolårets
lagtima riksdag till 13,000 kronor. Utgifterna å anslaget ha under budgetåren
1937/38—1939/40 utgjort resp. 14,400 kronor, 11,900 kronor och 6,200 kronor.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår har fångvårdsstyrelsen,
under förmälan att av de under sistförfluten budgetår redovisade
utgifterna å detta anslag tre fjärdedelar fallit på budgetårets senare del, uttalat
att detta förhållande tydde på att anspråken på anslaget stegrades.
Med hänsyn härtill anser styrelsen, att anslaget för budgetåret 1941/42 icke
kan nedsättas med mera än 3,000 kronor till 10,000 kronor.

1 Stockholms stads rannsakningsfängelse förvaras för närvarande vissa
för brott eller lösdriveri häktade eller dömda personer. Vidare intagas där
utlänningar, som tagits i förvar jämlikt utlänningsförfattningarna. Sådana
häktade, som ännu icke dömts i första instans, förvaras och underhållas
helt på stadens bekostnad. Beträffande i första instans dömda personer,
som icke avgivit nöjdförklaring eller som anfört besvär eller som ännu icke
förpassats till annan anstalt för undergående av straff eller eljest föreskriven
behandling, ävensom beträffande bötesfångar och i förvar tagna utlänningar
råder det förhållandet att staden tillhandahåller förvaringslokaler,
under det att kronan ersätter staden fångförplägnadskostnaderna. Ersättningen
bestrides från detta anslag.

Sedan förhandlingar upptagits mellan kronan och Stockholms stad rörande
förvaringen av vissa i rannsakningsfängelset intagna fångar (jfr II ht.

1939 sid. 71), har 1940 års förhandlingskommission i ett den 30 oktober

1940 avgivet betänkande framlagt förslag bland annat till en ekonomisk
reglering beträffande fängelset (statens off. utredn. 1940:28 sid. 48 ff.).
Enligt detta förslag skall kronan för all framtid utan kostnad för staden
svara för såväl förvaringen som underhållet av fångar, vilka i första instans
dömts till förvaring, internering, frihetsstraff eller tvångsarbete, stadens
bötesfångar samt i förvar tagna utlänningar. I syfte närmast att bereda
•böjlighet för kronan att, så länge det nuvarande rannsakningsfängelset består,
vid behov utnyttja detta föreslår kommissionen emellertid en övergångsbestämmelse
av innehåll, att staden tills vidare skall vara pliktig att
på fångvårdsstyrelsens begäran i mån av utrymme i rannsakningsfängelset
mottaga fångar, för vilkas förvaring och underhåll kronan eljest enligt de
föreslagna stadgandena har att svara. I sådant fall skall, enligt vad kommissionen
förordar, kronan till staden utgiva vissa ersättningsbelopp.

Kommissionens förslag är för närvarande föremål för remissbehandling.
Då en överenskommelse i enlighet med förslaget skulle medföra en utgiftsökning
för statsverket, vilken komme att påverka fångvårdsanstalten^ omkostnader,
synes frågan om en överenskommelse i ämnet böra underställas
riksdagen.

Oavsett huruvida en överenskommelse kommer till stånd eller icke, torde

Andra huvudtiteln. [42—44.J

emellertid med hänsyn till innehållet i den av kommissionen föreslagna
övergångsbestämmelsen anslag fortfarande böra äskas till ersättning åt
Stockholms stad för underhåll av fångar i stadens rannsakningsfängelse.
Anslagsbeloppet synes kunna bestämmas till det av fångvårdsstyrelsen föreslagna
beloppet 10,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning till Stockholms stad för
underhåll av fångar i stadens rannsakningsfängelse
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 10,000.

[43.] 9. övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag. Anslaget,

som tidigare utgått med 70,000 kronor, höjdes av 1939 års lagtima riksdag
till 92,500 kronor. Höjningen skedde för att bereda övervakare av villkorligt
dömda ökat arvode i samband med den reform av lagstiftningen om villkorlig
dom m. m., som beslöts vid nämnda riksdag och var avsedd att träda
i kraft med ingången av år 1940. I anslutning till vad som förordats i propositionen
nr 79 till 1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning
av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. har emellertid med reformens
genomförande fått anstå tills vidare. De till övervakare över villkorligt
dömda utgående arvodena lia ej heller höjts. I gällande riksstat har anslaget
därför uppförts med det före anslagshöjningen utgående beloppet 70,000 kronor.

De statsfinansiella skäl som föranledde uppskov med den nya lagstiftningens
sättande i kraft under innevarande budgetår (jfr II ht. 1940 sid. 83) äga
alltjämt giltighet, varför reformen ej heller under nästa budgetår torde kunna
genomföras. Någon höjning av övervakarnas arvoden kan vid nu nämnda
förhållanden ej ifrågakomma. Anslaget synes därför böra bibehållas vid nu
utgående belopp.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majli måtte föreslå riksdagen

att till Övervakning av villkorligt dömda
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 70,000.

[44.] 10. Understöd åt verksamhet för frigivna fångar in. fl. Anslag

till understöd åt verksamhet för villkorligt dömda och för frigivna fångar
m. fl. är i gällande riksstat uppfört med 50,000 kronor. Rörande anslagets
tillkomst hänvisas till den nyssnämnda propositionen nr 79 till 1939 års urtima
riksdag.

Här må anmärkas, alt Kungl. Majit, för att möjliggöra den under punkt
[40.] omförmälda överflyttningen till fångvårdsstyrelsen av viss verksamhet
Bihang till riksdagens protokoll tobi. t sami. Nr 1■ tiel S.

Andra huvudtiteln. [44—45.]

som förut ankommit på ungdomsfängelsenämnden, genom beslut den 20 december
1940 bemyndigat styrelsen att av delta anslag disponera ett belopp
ä högst 2,800 kronor för anlitande av särskild arbetskraft för den eftervårdande
verksamheten bland de från fångvårdens ungdomsanstalter utskrivna
eller frigivna.

I enlighet med förslag av fångvårdsstyrelsen torde anslaget — som lämpligen
bör erhålla förenklad rubricering — för nästa budgetår uppföras med
oförändrat belopp 50,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd dt verksamhet för frigivna
fångar m. fl. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av........................ kronor 50,000.

[45.] 11. Bidrag till svenska skyddsförbundet. Bidraget till svenska

skyddsförbundet, som tidigare utgått med 80,000 kronor, höjdes av 1935 års
riksdag till 90,000 kronor och av 1937 års riksdag till 100,000 kronor. Med
sistnämnda belopp är anslaget uppfört jämväl i gällande riksstat.

Kungl. Majit har den 14 juni 1940 förordnat, att följande till skyddsförbundet
anslutna föreningar skola för budgetåret 1940/41 tilldelas bidrag av
förevarande anslag på sätt framgår av denna uppställning:

Skyddsvärnet i Stockholm.................................. kronor 33,000

» i Malmöhus län.............................. » 10.000

» i Göteborg .................................. » 13,000

» i Älvsborgs län............................... » 1,500

» i Örebro stad och län........................ » 4,500

» i Kopparbergs län............................ » 4,500

» i Gävleborgs län.............................. » 1,000

Stockholms skyddsförening........................... » 1,000

Östergötlands läns skyddsförening........................... » 2,500

Skaraborgs » » ........................... » 1,000

Blekinge » » ........................... » 500

Stockholms stadsmission.................................... » 6,000

Stockholms kyrkliga socialråd............................... » 2,000

Uppsala samhjälp.......................................... » 4,500

Skara stifts arbetshem i Ollestad............................ » 2,500

Kronobergs läns skyddsförening............................ » 500

Hudiksvalls skyddsförening................................. » 500

Västerås samhjälp......................................... » 600

Svartsjö understödsförening................................ » 500

Summa kronor 90,100.

Samtidigt har Kungl. Majit berättigat styrelsen för skyddsförbundet att
använda dels ett belopp av högst 3,400 kronor till understödjande av sådana
till förbundet anslutna föreningar, vilka på grund av omfattning och livaktig -

Andra huvudtiteln. [45.]

het i bedriven verksamhet kunna bliva i särskilt behov av sådant understöd,
dels ett belopp av högst 3,500 kronor för förbundets centralregister, dels ock
återstående belopp 3,000 kronor för förbundets egna utgifter.

Till belysande av skyddsförbundets och de till förbundet anslutna föreningarnas
verksamhet torde få lämnas följande uppgifter, hämtade ur förbundets
redogörelse för år 1939.

Till en var av de ovannämnda föreningarna lia anvisade belopp med tillhopa
90,100 kronor utbetalts med hälften i början av juli månad och återstoden
i slutet av december månad 1939. Därjämte lia 6 föreningar beviljats
extra understöd nied sammanlagt 3,800 kronor. Förandet av centralregistret
har dragit en kostnad av 3,500 kronor. Förbundets egna utgifter ha uppgått
till 1,880 kronor 70 öre. Härtill komma diverse omkostnader med 1,351
kronor 82 öre.

Från samtliga anslutna föreningar ha infordrats redogörelser rörande verksamheten
under år 1939. Av dessa redogörelser framgår, bland annat, att
under nämnda år arbetet bland frigivna fångar och från tvångsarbetsanstalt
utskrivna omfattat 30,060 åtgärder och 13,200 personer, att 246 alkoholister
varit föremål för föreningarnas verksamhet, att förundersökning verkställts
rörande 559 personer, av vilka 378 erhållit villkorlig dom, att antalet
personer, som stått under övervakning av föreståndare för eller annan ledamot
av ansluten förening, utgjort 1,565, samt att hjälpåtgärder bland andra
än nämnda kategorier vidtagits av föreningarna till ett antal av 42,292.

Understöd till verktyg, bostadshyra, mat och arbetskläder, resor till arbetsplats
m. m. har under året lämnats av de anslutna föreningarna till ett belopp
av 652,959 kronor 1 öre.

I enlighet med en av styrelsen för skyddsförbundet gjord framställning och
under åberopande att någon sänkning av anslaget icke kunde ske utan allvarlig
skada för verksamhetens bedrivande har fångvårdsstyrelsen i sin skrivelse
med anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt, att anslaget måtte
upptagas med oförändrat belopp 100,000 kronor.

Departementschefen.

De rådande krisförhållandena lia visat sig medföra ökade krav på hjälpverksamhet
av den art som utövas av svenska skyddsförbundet och de till
förbundet anslutna föreningarna. Särskilt om den befarade försämringen av
läget på arbetsmarknaden inträder, med därav följande ökade svårigheter
att bereda arbete åt skyddsföreningarnas klientel, torde hjälpbehovet komma
att stegras i betydande grad. Härtill kommer en ej ringa ökning såväl
av de förvaltningskostnader som, även örn verksamheten till stor del hedrives
genom frivilliga, oavlönade krafter, likväl i viss utsträckning äro ofrånkomliga
särskilt för de större skyddsföreningarnas vidkommande, som ock
av utgifter för bränsle och andra omkostnader.

I betraktande av omfattningen och den samhälleliga betydelsen av skyddsföreningarnas
uppgifter torde det för närvarande utgående statsbidraget kunna
betecknas såsom ganska knappt tillmätt redan för normala tider. Att nu
vidtaga en — ur statsfinansiell synpunkt i och för sig önskvärd — nedsättning
av anslaget skulle enligt min mening vara ägnat att allvarligt äventyra

Andra huvudtiteln. [45—46.]

förbundets verksamhet. Med hänsyn härtill tillstyrker jag, att anslaget för
nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 100,000.

F. Uppfostringsanstalterna.

[46.] 1. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar, förslagsanslag.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 235,000
kronor.

Kungl. Majit har den 21 april 1939 fastställt personalförteckning för anstalten
(statsliggaren sid. 152). Vidare har Kungl. Majit den 31 maj 1940 fastställt
följande avlöningsstat för anstalten, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 148,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 57,300

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.........................» 6,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

3,800

63,500

19,600

Summa kronor 235,000. I

I skrivelse den 24 augusti 1940 har styrelsen för anstalten gjort framställning
om anslag till uppehållande av anstaltens verksamhet under budgetåret
1941/42. Under uttalande att anstaltens anslagsbehov stöde i nära förhållande
till elevantalet vid anstalten, har styrelsen därvid lämnat följande redogörelse
för anstaltens beläggning:

Medeltalet elever var under kalenderåret 1939 191, under budgetåret 1939/
40 192 och under första halvåret 1940 190. Innevarande dag, den 24 augusti
1940, är elevantalet 190. År 1937 var antalet nykomna elever 105, år 1938
125 och år 1939 126 eller i medeltal under denna treårsperiod 118 elever om
året.

Under den förflutna delen av år 1940 har vid anstalten intagits 73 elever
— vid motsvarande tidpunkt 1939 var nykomlingssiffran 79 — vilket, örn

Andra huvudtiteln. [46.]

samma tillströmning fortsätter året ut, innebär att nykomlingssiffran skulle
för år 1940 bliva mindre än åren 1938 och 1939 eller omkring 110. Den osedvanligt
stora tillströmningen av elever från och med 1937 synes hänföra sig
till den kända allmänna stegringen av ungdomsbrottsligheten. Huruvida denna
brottslighet endast mera tillfälligt företer en ökning eller kommer att förbliva
på en så hög nivå under en längre följd av år, undandrager sig ännu
säkert bedömande. Det måste emellertid medtagas vid beräkningen av den
sannolika tillströmningen till anstalten, att den alltmera skärpta ekonomiska
krisen liksom fallet var under och omedelbart efter världskriget 1914—1918
skall kunna leda till en ytterligare stegring av ungdomsbrottsligheten.

Med stöd av det anförda finner styrelsen det böra antagas, att medelbeläggningen
under budgetåret 1941/42 skall komma att uppgå till minst 190, därest
nu gällande principer för villkorlig utskrivning skulle tillämpas. Emellertid
säger sig styrelsen ha under övervägande att försöksvis förkorta den tid,
omkring ett år sex månader, som enligt för närvarande tillämpade normer
i genomsnitt skall ha förflutit, innan en elev villkorligt utskrives. Styrelsen
anför, att genom en sådan förkortning — som enligt dess mening bör kunna
tillämpas å elever, vilka under anstaltsvistelsen ådagalagt särskilt väl vitsordad
skötsamhet och för vilka lämplig anställning kan beredas — skulle,
därest tillströmningen av elever icke ytterligare stegrades, medelbeläggningen
minskas till omkring 170 eller det elevantal, för vilket anslagen under nu löpande
budgetår äro beräknade; därigenom skulle en i och för sig betydande
besparing uppkomma.

I övrigt har styrelsen för närvarande icke funnit möjligt att, utan eftersättande
av anstaltens ändamål, genom någon omorganisation av anstalten
eller ändring i dess drift åstadkomma ett förbilligande. Styrelsen uppgiver
i detta sammanhang, att en omfördelning av eleverna å olika förläggningar,
varigenom personalantalet kunnat nedbringas, verkställts redan i samband
med den år 1938 genomförda arbetstidsbegränsningen för anstaltens personal,
samt att på denna väg något ytterligare icke för närvarande kan vinnas.

Vad särskilt angår medelsbehovet till avlöningar har anstaltsstyrelsen förklarat
sig icke våga ifrågasätta någon förändring i fråga om de ordinarie
tjänsterna. Beträffande de icke-ordinarie befattningarna bär styrelsen framhållit,
att en återgång från den nuvarande arbetstiden av 48 timmar i veckan
till den närmast föregående, 218 timmar för 30 dagar, skulle minska anstaltens
behov av icke-ordinarie arbetskraft med tre förmän, en eldare och en
nattvakt. Huruvida styrelsen skall kunna undvika att taga i anspråk en eller
annan av nu anvisade icke-ordinarie tjänster beror för övrigt, enligt vad styrelsen
vidare anfört, helt på elevantalet. Styrelsen uppgiver sig emellertid
lia varit återhållsam nied utfärdandet av antagningsbevis; sålunda uppehöllos
vid tiden för framställningens avlåtande å den icke-ordinarie staten fyra
förmansbefattningar, en eldarbefattning, en nattvaktsbefattning samt tvätlerskebefattningen
och köksbiträdesbefatlningen utan antagningsbevis.

I enlighet med det anförda har styrelsen hemställt, att Bonaanstaltens avlöningsanslag
för nästa hudgetår måtte uppföras med oförändrat belopp

235,000 kronor.

Departe ments chefen.

70 Andra huvudtiteln. [46.]

Länsstyrelsen i Östergötlands län har i infordrat utlåtande förordat bifall
till anstaltsstyrelsens sålunda gjorda framställning.

Efter en period av starkt stegrad tillströmning av elever till Bonaanstalten,
omfattande åren 1937—1939, synes i fjol en viss stagnation i detta avseende
lia inträtt. Det genomsnittliga elevantalet under år 1940 har dock avsevärt
överstigit den beläggningssiffra av 170, från vilken man utgått vid bestämmandet
av de nu utgående anslagen till anstalten och som styrelsen ansett
kunna läggas till grund för anslagsberäkningen även för nästa budgetår.
Den reducering av elevantalet, som detta förutsätter, har styrelsen förklarat
sig vilja söka åstadkomma genom förkortning av anstaltsvistelsen i vissa
fall. Enligt vad jag inhämtat ha de åsyftade ändrade grunderna för villkorlig
utskrivning numera börjat tillämpas vid anstalten. De senaste månaderna
utvisa också någon nedgång av beläggningen.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört har jag funnit mig kunna godtaga
den föreslagna beräkningen av elevantalet för nästa budgetår. Denna innefattar
emellertid ej obetydliga osäkerhetsmoment. Bland annat må erinras,
att såsom en förutsättning för den tidigare utskrivningen angivits att lämplig
anställning skall kunna beredas den utskrivne, något som under en tid
av sjunkande arbetstillgång givetvis kan komma att erbjuda svårigheter. I
betraktande härav har jag icke ansett det tillrådligt att för nästa budgetår
föreslå någon beskärning av personalorganisationen vid Bonaanstalten. Jag
utgår emellertid från att anstaltsstyrelsen även därförutan skall i möjligaste
mån begränsa antalet icke-ordinarie befattningshavare.

Enligt de ändrade grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna torde
förevarande anslag böra uppdelas på en förslagsvis bestämd post till avlöningar
till ordinarie tjänstemän å 147,800 kronor, en obetecknad
post till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, å 3,800 kronor, en obetecknad post till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal å 63,800 kronor
och en förslagsvis bestämd post till rörligt tillägg å 31,600 kronor.
Anslaget skulle följaktligen bestämmas till (147,800 + 3,800 + 63,800 +

31,600 =) 247,000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till det nu
utgående anslagsbeloppet med 12,000 kronor. Denna ökning motsvarar uteslutande
uppräkningen av anslagsposten till rörligt tillägg.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels fastställa följande avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt
å Bona, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Andra huvudtiteln. [46—47.J

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 147,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 3,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 63,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 31,600

Summa kronor 247,000;

dels ock till Statens uppfostringsanstalt å
Bona: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 247,000. I

[47.] 2. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Omkostnader, förslags anslag.

Detta anslag är i gällande riksstat upptaget med 188,200 kronor.

För anslagets disponerande gäller en av Kungl. Majit den 31 maj 1940
lastställd omkostnadsstat av i huvudsak följande lydelse:

1. Reseersättningar, förslagsvis ...........		2,000
2. Expenser, förslagsvis ...............	»	28,200
3. övriga utgifter: a) Underhåll av anstaltens byggnader, förslagsvis .....................	kronor 9,000
b) Underhåll av åt befattningshavare upplåtna bostäder, förslagsvis ....	» 4,000
c) Inköp och underhåll av inventarier, förslagsvis .....................	» 6,000
d) Renhållning, förslagsvis ........	» 4,500
e) Utspisning, förslagsvis ..........	» 53,000
f) Beklädnad och sängkläder, förslags-vis ............................	» 30,000
g) Hälso- och sjukvård, förslagsvis . .	» 5,000
h) Undervisning, förslagsvis ........	» 4,500
i) Kostnader för elever utom anstalten enligt bestämmelserna i 8 och 11 §§ lagen om tvångsuppfostran, förslags-vis ............................	» 25,500
j) Arbetspenningar till elever, förslags-vis ............................	» 7,000
k) Diverse omkostnader, förslagsvis . .	» 9,500 >	158,000
	Summa kronor	188,200.

I samband med omkostnadsstatens fastställande har Kungl. Majit föreskrivit,
bland annat, att av anslagsposten till expenser må tågås i anspråk

Departe ments chefen.

72 Andra huvudtiteln. [47.]

förslagsvis 25,000 kronor lill bränsle, lyse och vatten samt högst 3,200 kronor
till övriga expenser.

I sin förut omförmälda skrivelse den 24 augusti 1940 har styrelsen för
anstalten uttalat, att styrelsen vid granskning i besparingssyfte av de olika i
omkostnadsstaten ingående anslagsposterna funnit sig, ehuru med tveksamhet,
kunna förorda att följande anslagsposter nedsättas, nämligen posten till
beklädnad och sängkläder med 1,500 kronor till 28,500 kronor, posten till
undervisning med 500 kronor till 4,000 kronor samt posten lill kostnader för
elever utom anstalten med 1,200 kronor till 24,300 kronor, övriga anslagsposter
har styrelsen ansett redan vara så nedpressade, att de för att kunna
räcka till de därmed avsedda ändamålen måste disponeras med den allra
yttersta sparsamhet. Den av styrelsen föreslagna minskningen å anslaget
i dess helhet utgör alltså (1,500 + 500 + 1,200 =) 3,200 kronor, och styrelsen
har i enlighet därmed hemställt, att till anstaltens omkostnader måtte för
budgetåret 1941/42 anvisas 185,000 kronor.

I sitt yttrande över anstaltsstyrelsens skrivelse har länsstyrelsen i Östergötlands
län förordat bifall till styrelsens framställning jämväl i denna del.

Då jag i fjolårets statsverksproposition ansåg mig kunna förorda en nedsättning
av förevarande anslag från 193,200 kronor till 188,200 kronor, förutsatte
jag, att den då beräknade beläggningen å Bonaanstalten, i medeltal
170 elever, icke skulle komma att mera avsevärt överskridas ävensom att
någon större förskjutning icke skulle inträffa i den allmänna prisnivån (jfr II
ht. 1940 sid. 87). Såsom under nästföregående punkt anförts har emellertid under
budgetåret 1939/40 det genomsnittliga elevantalet stigit till 192. Denna
omständighet i förening med den ökning av priserna på allehanda förbrukningsvaror,
som på grund av det ekonomiska läget efter hand inträtt, har
medfört en betydande stegring av utgifterna under anstaltens omkostnadsanslag.
Under sistförflutna budgetår ha dessa utgifter sålunda uppgått till

240,600 kronor.

Vid uppskattningen av medelsbehovet för nästa budgetår böra nu anförda
omständigheter beaktas. Såsom förut nämnts har jag funnit mig kunna godtaga
anstaltsstyrelsens beräkning av dagsmedeltalet elever till 170 såsom
grundval för anslagsberäkningen. Även med oförändrat elevantal bör emellertid
den allmänna prisstegringen — vilken fortsatt efter det styrelsen avlät
sin skrivelse med anslagsäskanden — föranleda en höjning av vissa
poster i omkostnadsstaten. Med utgångspunkt från ett bränslebehov, motsvarande
80 procent av det normala förkrigsbehovet, torde sålunda, om nu
gällande bränslepriser tillämpas, bränslekoslnaderna bliva omkring 10,000
kronor högre än det i gällande stat för ändamålet beräknade beloppet. Anslagsposten
till bränsle, lyse och vatten bör därför höjas med
nämnda belopp till 35,000 kronor. Vid denna beräkning förutsättes, att
bränslebehovet till inemot två tredjedelar kan tillgodoses från anstaltens egna
skogar. Vad angår kostnaderna för utspisning må nämnas, att portions -

Andra huvudtiteln. [47—48.]

kostnaden per elev och dag stigit från 82 öre under juli 1940 till 105 öre under
oktober samma år. Oaktat åtgärder vidtagits för att genom ändringar i
anstaltens utspisningsstat åstadkomma elt förbilligande av kosthållet, torde
sistnämnda belopp böra läggas till grund för utgiftsberäkningen. Den årliga
utspisningskostnaden för 170 elever kan därför beräknas till 65,150 kronor.
Då härtill böra läggas 1,000 kronor för inköp av vissa livsmedel, vilka försäljas
till befattningshavarna vid anstalten mot betalning som redovisas å
anstaltens inkomststat, skulle delposten till utspisning böra upptagas med i
avjämnat tal 66,000 kronor eller 13,000 kronor högre än för närvarande. Av
övriga i omkoslnadsstaten uppförda poster torde delposten till elevernas
hälso- och sjukvård, vilken under senare år visat sig otillräcklig,
böra höjas nied 1,000 kronor. Mot de av anstaltsstyrelsen föreslagna sänkningarna
med 1,500 kronor och 500 kronor å delposterna till beklädnad
och sängkläder resp. undervisning torde icke vara något att
erinra. Med hänsyn till belastningen synes däremot någon nedsättning icke
böra ske av delposten till kostnader för elever utom ansta 1-t e n. övriga i nu gällande stat upptagna poster torde kunna bestämmas till
oförändrade belopp. Till bestridande av sådana kostnader för befattningshavarnas
sjukvård m. m., som enligt allmänna avlöningsreglementets bestämmelser
skola gäldas av allmänna medel, bör emellertid uppföras en ny
anslagspost å förslagsvis 500 kronor.

Enligt vad sålunda anförts skulle anslaget höjas med (10,000+ 13,000 +
1,000— 1,500 — 500 + 500=) 22,500 kronor till (188,200 + 22,500=)’

210,700 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av .................. kronor 210,700.

[48.] 3. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Vatten- och avloppsled ningar,

reservationsanslag. Efter framställning av styrelsen för Bonaanstalten
tillstyrkte jag i 1939 års statsverksproposition utförandet av vissa arbeten,
avseende omläggning och utbyggnad av vatten- och avloppsledningarna
vid anstalten (jfr II ht. 1939 sid. 80 ff.). Enligt verkställda beräkningar skulle
kostnaderna för ifrågavarande anläggningar, därest de utfördes på entreprenad,
belöpa sig till omkring 40,000 kronor men, örn de utfördes med anlitande
i väsentlig utsträckning av anstaltens egen arbetskraft, kunna begränsas
till 20,800 kronor. I enlighet med förslag av anstaltsstyrelsen förordade
jag, att arbetena utfördes med anlitande så långt ske kunde av anstaltens
egen arbetskraft, samt att kostnaderna fördelades på flera budgetår. Rörande
arbetena och deras successiva utförande har anstaltens direktör lämnat följande
redogörelse:

Första etappen (budgetåret 1939/40) avsåg i första hand uppförande av ett
reningsverk jämte avlopp från detta, till vilket reningsverk övriga planerade
avloppsledningar efter band skola anslutas. Vidare ingår i första etappen en

Andra huvudtiteln. [48.]

Departe ments chefen.

ny intagsledning för valten från Bocksjön, anstaltens vattenreservoar. En sådan
ny ledning, inklusive pump, är nödvändig för att tillgodose det på grund
av vattenledningarnas utvidgning stegrade vattenbehovet.

Såsom avslutning av första etappen och såsom andra etappen ingå den s. k.
ledning C, en helt ny avloppsledning från sjukstugan, ekonomibyggnaden
(kök m. m.), två elevförläggningar (hantverksavdelningen), tvättinrättningen
och flera tjänstebostäder, samt den s. k. ledning D, en delvis ny avloppsledning
från två tjänstebostadsvillor (via en septic tank) och från mejeriet. Härtill
komma (i första etappen) en vattenledning i samma sträckning som ledning
C, vilken vattenledning utgör en utvidgning av brandpostnätet, samt (i
andra etappen) ytterligare vattenledningar i samma sträckning som ledning
C, vilka vattenledningar avse dels nyanläggning för vissa tjänstebostäder, dels
komplettering av en brandpostledning berörande ekonomibyggnaden och en
elevförläggning (inom hantverksavdelningen).

I tredje etappen ingår den s. k. ledning A, en avloppsledning från en elevförläggning
(jordbruksavdelningen), gymnastikhuset, idrottsplatsens läktare
(med avklädningsrum m. m.) och fyra tjänstebostäder, jämte delvis nya brandpost-
och vattenledningar i samma sträckning.

1 fjärde etappen ingår den s. k. ledning B, en avloppsledning från skolhuset,
ett verkstadshus samt sju tjänstebostadsvillor, jämte delvis nya brandpost-
och vattenledningar i samma sträckning.

För utförande av de till första och andra etapperna hörande arbetena ha
1939 och 1940 års lagtima riksdagar på framställning av Kungl. Majit beviljat
särskilda reservationsanslag å 6,700 kronor resp. 3,300 kronor.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för anstalten,
under åberopande av den tidigare förebragta utredningen i ämnet,
hemställt örn anslag för utförande av de till tredje etappen hörande arbetena
med det i den ursprungliga arbetsplanen för sådant ändamål beräknade beloppet
4,800 kronor.

Med ifrågavarande anläggningar avses att på ett tillfredsställande sätt ordna
vatten- och avloppssystemet vid anstalten, varvid jämväl en behövlig utbyggnad
av anstaltens brandpostnät skall kunna ske. Då arbetena i väsentlig utsträckning
utföras med anlitande av anstaltens egen arbetskraft, äro de samtidigt
av stor betydelse för elevernas sysselsättning och i viss mån även för
deras undervisning i yrkesämnen, vilken undervisning sedan ingången av innevarande
budgetår blivit lidande genom minskad medelsanvisning för byggnadsändamål.
Såväl för anstaltshygienen som för yrkesundervisningen är det
alltså angeläget att arbetena fullföljas. Härtill kommer, att de enligt arbetsplanen
i olika etapper uppdelade arbetena stå i sådant samband med varandra
att ett avbrytande av dem icke lämpligen bör ske.

Av de planerade anläggningarna ha hittills reningsverket och avloppet från
detta färdigställts. Övriga till första och andra etapperna hörande arbeten
fortgå och skola, såvitt nu kan överblickas, vara avslutade vid utgången av
innevarande budgetår. För därefter återstående arbeten torde anslag böra
beviljas i enlighet med den för 1939 års lagtima riksdag framlagda planen.
Under nästa budgetår erfordras det av anstaltsstyrelsen begärda beloppet
4.800 kronor.

Andra huvudtiteln. [48—49.j

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Vatten- och avloppsledningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 4,800.

[49.] 4. Understöd till skyddshemmen å Viebäck, förslagsanslag. Å

den svenska diakonissällskapet tillhöriga egendomen Viebäck i Almesåkra socken
av Jönköpings län bedriver sällskapet med understöd av statsmedel uppfostringsverksamhet
vid fem särskilda hem, vilka äro erkända såsom allmän
uppfostringsanstalt enligt lagen örn tvångsuppfostran. Vid ett av hemmen
bedrives skyddshemsverksamhet i enlighet med de bestämmelser som i Kungl.
Maj:ts stadga för skyddshemmen meddelats för hemskola. För denna verksamhet
åtnjuter diakonissällskapet understöd från anslag under femte huvudtiteln.
Vid de övriga hemmen mottagas följande kategorier elever, nämligen:

1. kvinnor som ådömts ungdomsfängelse och som ej skola förvaras å statens
fångvårdsanstalt; 2. minderåriga kvinnliga förbrytare, som enligt domstols
förordnande skola undergå tvångsuppfostran; 3. vanartade flickor, beträffande
vilka jämlikt 43 § 4 mom. lagen om samhällets barnavård beslut
fattats om deras intagande å allmän uppfostringsanstalt; 4. kvinnor som
avses i 22 § d) sistnämnda lag och beträffande vilka jämlikt 43 § 5 mom.
samma lag beslut fattats om deras intagande å allmän uppfostringsanstalt.
För omhändertagandet av kvinnor som ådömts ungdomsfängelse utgår ersättning
från fångvårdens omkostnadsanslag (jfr II ht. 1938 sid. 101), medan
statsbidraget för verksamheten i övrigt, frånsett skyddshemsverksamheten,
bestrides från förevarande anslag.

Växlingarna i antalet vid Viebäcksanstalten intagna elever under de senaste
tio åren belysas av följande tabell:

Antal	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940
Elever vid ingången av året ... .............	46	45	39	29	36	32	36	50	51	43
Under året nyintagna clever................	10	18	10	18	15	24	25	25	20	20

Rörande uppfostringsanstaltens hittillsvarande verksamhet har diakonissanstaltens
föreståndare i en till justitiedepartementet ingiven promemoria lämnat
vissa uppgifter.

I promemorian anföres, att intill den 1 november 1940 från hemmen utskrivits
396 elever, att resultatet, sådant det kunnat bedömas i regel minst
ett år efter utskrivningen, vöre att beteckna såsom gott för 270 och såsom
otillfredsställande eller osäkert för 58 samt vore okänt för 66, att 1 elev överförts
till sinnessjukhus, att i många fall, då resultatet betecknas såsom otillfredsställande
eller osäkert, uppfostringsarbetet likväl lämnat djupa spår
efter sig och ingalunda borde betraktas såsom bortkastat, fastän ej den stadga

Andra huvudtiteln. [49.]

nåtts, som varit avsedd, samt att de utskrivna eleverna följdes örn möjligt
tre år efter utskrivningen och även därefter, försåvitt de frivilligt ville meddela
sig med föreståndarinnan för det hem de tillhört.

På förslag av Kungl. Majit medgav 1939 års lagtima riksdag, att förevarande
bidrag från och med budgetåret 1939/40 finge utgå efter för sällskapet
förmånligare grunder än dittills, i samband varmed riksdagen höjde
anslaget från 94,700 kronor till nu utgående belopp 113,000 kronor. Grunderna
för ersättningens bestämmande ha intagits i en av Kungl. Majit den
12 maj 1939 fastställd överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan
samt svenska diakonissällskapet, vilken överenskommelse gäller från och med
den 1 juli 1939 tills vidare intill utgången av andra budgetåret efter det, under
vilket uppsägning ägt rum. Enligt överenskommelsen utgår ersättningen dels
med vissa bestämda årsbelopp för hyra, bränsle, belysning, inventarier, telefon
m. m. samt såsom bidrag till avlöning åt personalen vid hemmen, dels
ock med särskilda belopp för varje intagen elev. Överenskommelsens bestämmelser
i denna del äro av följande lydelse:

Såsom ersättning för de utgifter diakonissällskapet får vidkännas på grund

av de ----gjorda åtagandena är sällskapet berättigat att från och med

den 1 juli 1939 av statsmedel uppbära:

a) hyra årligen för

hemmen Gamla Viebäck och Björkhaga kronor 6,500

hemmet Grankulla ................ » 15,880

hemmet Solhyddan ................ » 1,200

b) för bränsle, belysning, inventarier och telefon m. m. år ligen

..........................................

c) till lön och underhåll årligen åt fyra föreståndarinnor å

2,400 kronor ...................... kronor 9,600

tio biträden å 2,000 kronor .......... » 20,000

d) till avlöning åt en lärarinna enligt de grunder, som gälla

för småskollärarinna i Almesåkra församling, årligen
förslagsvis ......................................

e) till prästerligt biträde årligen ........................

f) bidrag till kostnader för utbildning av utskrivna elever år ligen

..........................................

Summa kronor 69,280.

g) för bespisning, beklädnad, sjukvård på hemmet m. m. för varje vid

hemmen jämlikt åtagande mottagen elev en avgift för varje dag av två
kronor,

h) för läkarvård och sjukhusvård utom hemmet och andra i samband där med

uppkommande kostnader med belopp, som för varje fall bestämmes
av Kungl. Majit efter därom gjord särskild framställning,

i) för elevernas utrustning vid deras utskrivning från hemmen 350 kronor

för varje avgående elev.

Dessutom är sällskapet berättigat till ersättning dels med högst 75 öre örn
dagen för vissa kostnader för elev, vilken såsom villkorligt utskriven överlämnas
till enskild vård och tillsyn eller anställes i tjänst eller yrke, dels
ock för vissa transportkostnader.

kronor 23,580
» 11,200

» 29,600

» 2,700

» 1,000

» 1,200

Andra huvudtiteln. [49—50 ]

Utgifterna å förevarande anslag, som under budgetåren 1937/38 och 1938/
39 utgjorde resp. 93,600 kronor och 102,600 kronor, ha under sistförflutna
budgetår — det första under vilket den nya överenskommelsen varit gällande
— stigit till 118,300 kronor.

I skrivelse den 8 oktober 1940 har styrelsen för svenska diakonissällskapet
under åberopande av de höjda bränslepriserna, erforderliga dyrtidstillägg
till befattningshavare samt ökade allmänna levnadskostnader hemställt, att
den i överenskommelsen fastställda dagsersättningen för varje mottagen
elev måtte från och med den 1 juli 1941 höjas med 30 öre till 2 kronor
30 öre.

I infordrat yttrande har statskontoret uttalat, att ämbetsverket icke ville
motsätta sig en viss förhöjning av dagsavgiften men att tillräcklig anledning
knappast syntes föreligga att öka avgiften med 30 öre per elev och dag.
Under förmälan att statskontoret i utlåtande den 4 november 1940 tillstyrkt
en höjning med omkring tio procent av det jämlikt kungörelsen nr 589/
1932 utgående statsbidraget till inackordering m. m. för vissa fortsättningsskolpliktiga
lärjungar har ämbetsverket för sin del föreslagit, att den begärda
ökningen begränsades till 25 öre.

Under den tid som förflutit, sedan den nu gällande överenskommelsen
mellan kronan och svenska diakonissällskapet träffades, ha statsverkets
kostnader för sådana statliga anstalter, som närmast kunna jämföras nied
Viebäckshemmen, genomgående stegrats. En motsvarande kostnadsökning
har drabbat diakonissällskapet i fråga om nämnda skyddshem. Da denna
kostnadsökning beror av extraordinära omständigheter, som icke kunnat
förutses vid den tidpunkt då överenskommelsen träffades, synes rimligt att
sällskapet åtminstone i viss utsträckning beredes kompensation för de ökade
utgifterna. Jag finner mig därför böra förorda en höjning av den elter elevantalet
utgående dagsersättningen. Den av diakonissällskapet begärda ökningen
med 30 öre synes mig skälig.

Med nuvarande beläggningsfrekvens skulle den av mig sålunda tillstyrkta
höjningen av bidraget till diakonissällskapet medföra en årlig kostnadsökning
för statsverket av i runt tal 5,000 kronor. Motsvarande höjning torde böra
vidtagas beträffande anslaget, som alltså skulle uppföras med 118,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd till skyddshemmen å
Viebäck för budgetåret 1941/42 anvisa ett
för slag sanslag av ...................... kronor 118,000.

[50 ] 5. Kostnader för transport av minderåriga till uppfostringsan stalt,

förslagsanslag. Till bestridande av ifrågavarande kostnader torde liksom
för innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av 7,000 kronor.

Departementschefen
.

Andra huvudtiteln. [50—53.]

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för transport av minderåriga
till uppfostringsanstalt för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 7,000.

G. Diverse.

[51.] 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårds styrelsens

delfond, förslagsanslag. Med åberopande av vad chefen för finansdepartementet
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anför angående ersättning till fångvårdsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .............................. kronor 597,000.

[52.] 2. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadssty relsens

delfond, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför
angående ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .............................. kronor 327,000.

[53.] 3. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, för slagsanslag.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför angående ersättning
till statens domäners fond för upplåten mark hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 19,000.

Andra huvudtiteln. [54—57.J

[54.] 4. Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders upprät tande,

förslagsanslag. Till bestridande av förevarande ersättning har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 70,000 kronor.

Då anslaget för budgetåret 1941/42 synes böra upptagas med oförändrat
belopp, får jag efter samråd med cliefen för socialdepartementet hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskild ersättning till häradsskrivare
för röstlängders upprättande för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 70,000.

[55.] 5. Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära

och konstnärliga verk, förslagsanslag. Till bestridande av Sveriges andel i
omkostnaderna för den av internationella unionen för skydd av litterära och
konstnärliga verk upprättade byrån i Bern har under en följd av år anvisats
ett belopp av 3,000 kronor. Med samma belopp lärer anslaget böra uppföras
för budgetåret 1941/42. Med hänsyn till det utrikespolitiska läget torde det
emellertid få ankomma på Kungl. Majit att bestämma, huruvida bidraget
skall utbetalas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till internationella byrån i
Bern för skydd av litterära och konstnärliga
verk för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 3,000.

[56.] 6. Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen, för slagsanslag.

Till bestridande av Sveriges årliga bidrag för uppehållande av
kommissionens verksamhet har för innevarande budgetår anvisats 1,000
kronor. Anslag till samma belopp torde böra upptagas i riksstaten för nästkommande
budgetår, men av skäl som anförts under nästföregående punkt
torde det få ankomma på Kungl. Majit att bestämma, huruvida något bidrag
skall utbetalas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till den internationella penitentiära
kommissionen för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 1,000.

[57.] 7. Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Strafferct. För innevarande

budgetår bar anvisats 1,200 kronor till gäldande av ifrågavarande bidrag.
Anslag till samma belopp torde böra äskas för nästkommande budgetår.
Liksom föreslagits beträffande de under punkterna [55.] och [56.] upptagna

Andra huvudtiteln. [57—60.]

anslagen torde det få bero av Kungl. Maj:ts prövning, om bidraget skall utgå.
Såsom villkor för dess utbetalande bör såsom hittills gälla, att till fångvårdsstyrelsen,
genom vars försorg anslaget utbetalas, överlämnas det antal exemplar
av tidskriften, som kan anses skäligt.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

[58.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Andra huvudtitelns kommittéanslag var i riksstaten för budgetåret
1939/40 upptaget med 290,000 kronor. Med hänsyn till den redan i förra
årets statsverksproposition beräknade begränsningen av utredningsverksamheten
(jfr II ht. 1940 sid. 94) nedsattes anslaget då till 200,000 kronor. Budgetredovisningen
för budgetåret 1939/40 utvisar en reservation till innevarande
budgetår å omkring 85,000 kronor. Av detta belopp ha emellertid
tagits eller komma att tagas i anspråk omkring 35,000 kronor för utgifter,
som hänföra sig till förra budgetåret. Den verkliga besparingen å anslaget
uppgår således till omkring 50,000 kronor. Utredningsverksamheten inom
justitiedepartementet synes även under budgetåret 1941/42 böra bedrivas i
samma begränsade omfattning som för närvarande är fallet. Med hänsyn
härtill och till att den uppkomna besparingen å anslaget synes kunna reserveras
till budgetåret 1941/42, torde anslaget för sistnämnda budgetår kunna
nedsättas till 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

[59.] 9. Extra utgifter, reservationsanslag. Ifrågavarande anslag är i

gällande riksstat upptaget med 50,000 kronor, av vilket belopp 20,000 kronor
anvisats å tilläggsstat II (jfr prop. nr 91 till 1940 års lagtima riksdag).
För nästa budgetår torde anslaget böra uppföras med 30,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for
Strafferet för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av ................................

kronor 1,200.

att till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av ................

kronor 150,000.

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av ........

kronor 30,000.

[60.] 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags anslag.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför angående behovet av

Andra huvudtiteln. [60—62.]

anslag för budgetåret 1941/42 för täckande av kostnader för dyrtidstillägg
under sagda tid åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att
Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................ kronor 750,000.

[61.] 11. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för slagsanslag.

Medelsbehovet å anslaget under nästa budgetår synes kunna
uppskattas till 80,000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ............... kronor 80,000.

[62.] 12. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anför angående behovet av anslag för nästa budgetår för täckande
av kostnader för kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Kristillägg för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av . ... >•......... kronor 340,000.

Sammanfattning.

Andra huvudtitelns slutsumma, för budgetåret 1940/41

utgörande ........................................ kronor 16,532,500,

kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen

att för budgetåret 1941/42 uppgå till................ » 18,133,600

innebärande en ökning av .......................... » 1,601,100.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sigrid Linders.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del S.

Andra huvudtiteln.

Bilaga A.

(Jfr sid. 7.)

Till KONUNGEN.

Jämlikt den av Kungl. Majit för lagberedningen fastställda instruktionen
får beredningen härmed i underdånighet avgiva redogörelse för sin verksamhet
under år 1940.

Lagberedningen har under året fortsatt arbetet på förslaget till ny aktiebolagslag
och därvid översett lagtexten samt uppsatt och bearbetat motiv.
Då behov uppkom av arbetskrafter inom justitierevisionen och det visade sig
att längre tid än som beräknats erfordrades för ordförandens genomgång av
de med hänsyn till de skilda ämnen som behandlas inom aktiebolagslagstiftningen
ganska omfattande motiven, erhöll undertecknad Hagbergh ledighet
från förordnandet att vara sekreterare hos lagberedningen och tjänstgjorde
under tiden den 24 februari—30 juni 1940 såsom revisionssekreterare.
Även undertecknad Wijnbladh har vissa tider varit befriad från tjänstgöring
i lagberedningen och biträtt inom justitiedepartementet med utarbetande
av författningar dels med särskilda bestämmelser angående bolag, föreningar,
sparbanker, vissa andra inrättningar och samfälligheter samt stiftelser vid
krig eller krigsfara m. m., dels ock med särskilda bestämmelser angående
förmynderskap, godmanskap och boutredning vid krig eller krigsfara m. m.
(SFS 1940 nr 925—926).

Motiven till lagförslaget föreligga med vissa smärre undantag i korrektur.
Innan lagberedningens betänkande kan avgivas, måste dock ytterligare genomgång
av korrekturen äga rum.

överläggningar hava hållits med beredningens sakkunniga advokaten Axel
Forssman, direktören Martin Waldenström, direktören Albin Johansson,
byråchefen W. G. E. Bergenstråhle och professorn Oskar Sillén.

Något avslutande sammanträde med delegerade för de övriga nordiska länderna
har icke kunnat komma till stånd. Korrektur å lagtext och motiv hava
emellertid tillställts de delegerade.

Vid skilda tillfällen under året har undertecknad Stenbeck deltagit i överläggningar
inom straffrättskommittén särskilt beträffande frågor som äga
samband med aktiebolagsrättsliga straffbestämmelser.

På grund av nådigt beslut den 2 oktober 1940 har lagberedningen den 18
i samma månad avgivit underdånigt yttrande i anledning av bankinspektören
Sven J. hindebergs betänkande den 31 december 1939 rörande ifrågasatta
ändringar i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten

Andra huvudtiteln.

att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag. I yttrandet
avgav lagberedningen förslag till lag angående ändringar i lagen om aktiebolag.

Lagberedningens ledamot hovrättsrådet E. Anderberg har under året åtnjutit
ledighet för utförande av uppdrag inom jordbruksdepartementet.

Underdånigst
EINAR STENBECK.

MAURITZ WIJNBLADH.

HÅKAN NIAL.
Erik Hagbergh.

Stockholm den 31 december 1940.

Andra huvudtiteln.

Bilaga B.

(Jfr sid. 7.)

Till KONUNGEN.

Processlagberedningen får härmed i underdånighet avgiva redogörelse
för beredningens verksamhet under 1940.

Beredningen har under året fortsatt arbetet med sådana ändringar i lagar
och författningar, som bliva erforderliga vid antagandet av en ny rättegångsbalk.

Under en stor del av året har beredningens arbetskraft tagits i anspråk
dels för utredning av vissa frågor, som uppkommit i samband med lagrådets
granskning av förslaget till ny rättegångsbalk, och dels för särskilda
uppdrag. Vad angår de sistnämnda har beredningen under tiden den 1 januari—den
14 februari utarbetat P. M. med förslag till lag med särskilda
bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara
m. m. (justitiedepartementets promemorior 1940: 1). Vidare har beredningens
ordförande den 23 april tillkallats såsom sakkunnig för att verkställa
utredning rörande de bestämmelser angående förvaltningsdomstolarnas
och förvaltningsmyndigheternas verksamhet, vilka kunde vara erforderliga
vid krig eller krigsfara eller eljest under utomordentliga, av krig
föranledda förhållanden. Beredningens sekreterare, hovrättsrådet Erik Söderlund
har samma dag förordnats att såsom sekreterare biträda vid nämnda
utredning. Arbetet med utredningen har därefter fortgått till den 14
augusti, då betänkande avgavs med förslag till lag med särskilda bestämmelser
angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet
vid krig eller krigsfara m. m. (Statens offentl. utredn. 1940:23).

Efter remiss har beredningen den 20 december avgivit underdånigt utlåtande
över ett av tillkallad sakkunnig utarbetat betänkande med förslag
rörande offentliga rättshjälpsanstalter.

Ledamoten i beredningen, revisionssekreteraren Tore Strandberg har under
tiden till och med den 8 november varit upptagen med föredragning
inför lagrådet av förslaget till rättegångsbalk. Därefter har han varit sysselsatt
med förberedande arbete för utarbetande av proposition angående
ny rättegångsbalk. Strandberg har under året varit helt befriad från deltagande
i beredningens arbete.

Söderlund har på grund av särskilda förordnanden biträtt inom justitiedepartementet
med utarbetande av propositioner rörande den förut omför -

Andra huvudtiteln.

mälda särskilda lagstiftningen angående domstolarna och förvaltningsmyndigheterna
ävensom inför lagrådet föredragit lagförslagen i ämnet. Han har
även biträtt Strandberg med vissa utredningar för föredragningen inför
lagrådet av förslaget till rättegångsbalk.

Underdånigst
N. GÄRDE.

THORE ENGSTRÖMER. TORE STRANDBERG.

Erik Söderlund.

Stockholm den 31 december 1940.

Andra huvudtiteln.

till

Andra huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Justitiedepartementet m. m.

Kronor

1 Avlöningar till statsråden utan departement m. m............ * *150,000

2 Justitiedepartementet: Avlöningar.......................... 279,000

5 Justitiedepartementet: Omkostnader........................ 67,000

5 Justitiedepartementet: Svensk författningssamling............ 150,000

6 Lagberedningen........................................... 70,000

7 Processlagberedningen...................................... 60,000

7 Ombuden för tillsyn å tryckta skrifter..................... 16,000

Säger för justitiedepartementet m. m. 792,000.

B. Justitiekanslersämbetet.

8 Justitiekanslersämbetet: Avlöningar........................ 78,000

11 Justitiekanslersämbetet: Omkostnader...................... 7*700

Säger för justitiekanslersämbetet 85,700.

C. Domstolarna.

12 Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till justitieråden....... 478,000

12 Högsta domstolen m. m.: Avlöningar till befattningshavare vid

nedre justitierevisionen.................................. 649.000

16 Högsta domstolen m. m.: Omkostnader.................... 42,500

17 Högsta domstolen m. m.: Bidrag till Nytt juridiskt arkiv... 2,000

17 Regeringsrätten: Avlöningar............................... 150,000

18 Regeringsrätten: Omkostnader............................. 3^300

19 Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok................... 12,000

19 Hovrätterna: Avlöningar.................................. 1,958,000

30 Hovrätterna: Omkostnader................................ ’ 100^000

32 Häradsrätterna: Avlöningar................................ 1,867^000

37 Häradsrätterna: Reseersättningar vid justitiestaten.......... ’ 20*000

41 Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän m. m...... 300,000

41 Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet 100,000

42 Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet 120,000

42 Vattendomstolarna: Avlöningar............................ 283,600

45 Vattendomstolarna: Omkostnader.......................... 55,600

46 Krigsrätterna: Avlöningar................................. 172^500

49 Krigsrätterna: Reseersättningar............................ 5^000

49 Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter i fältkrigsrätter

m- m................................................... 100,000

_ Säger för domstolarna 6,418,500.

* Beräknat belopp.

Andra huvudtiteln.

Sid. Kronor

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

50 Ersättning åt domare, vittnen och parter.................... 425,000

52 Kostnader enligt lagen om fri rättegång................... 500,000

53 Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter.................. 67,500

55 Medikolegal besiktningar.................................. 50,000

55 Ersättning för vissa bötesandelar........................... 4,000

55 Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer

för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande 140,200

Säger för rättegångsväsendet i allmänhet 1,186,700.

E. Fångvården m. m.

56 Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar............................ 288,000

57 Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader.......................... 42,000

59 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar.......................... *4,056,000

59 Fångvårdsanstalterna: Omkostnader........................ *1,949,000

59 Interneringsnämnden....................................... 12,600

61 Ungdomsfängelsenämnden.................................. 7,400

63 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport................. 110,000

64 Ersättning till Stockholms stad för underhåll av fångar i stadens

rannsakningsf ängelse..................................... 10,000

65 övervakning av villkorligt dömda.......................... 70,000

65 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl............. 50,000

66 Bidrag till svenska skyddsförbundet......................... 100,000

Säger för fångvården m. m. 6,695,000.

F. Uppfostringsanstalterna.

68 Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar............. 247,000

71 Statens uppfostringsanstalt å Bona: Omkostnader........... 210,700

73 Statens uppfostringsanstalt å Bona: Vatten- och avloppsledningar
................................................. 4,800

75 Understöd till skyddshemmen å Viebäck.................... 118,000

77 Kostnader för transport av minderåriga till uppfostringsanstalt 7,000

Säger för uppfostringsanstalterna 587,500.

G. Diverse.

78 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens
delfond......................................... *597,000

78 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond.......................................... *327,000

78 Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark..... 19,000

79 Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders upp rättande.

............................................... 70,000

79 Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och

konstnärliga verk........................................ 3,000

Beräknat belopp.

Andra huvudtiteln.

Sid. Kronor

79 Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen..... 1,000

79 Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Strafferet................. 1,200

80 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.............. 150,000

80 Extra utgifter............................................. 30,000

80 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........... 750,000

81 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst....... 80,000

81 Kristillägg................................................ 340,000

Säger för diverse 2,368,200
Summa 18,133,600.

81 Sammanfattning.

Bilagor.

82 Bilaga A: Lagberedningens årsredogörelse.

.'' ......-. ■ • .. ■ n j

408971. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

1941 års

Bilaga till

s t atsverkspr oposition.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartement särenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 194-1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Ministern för utrikes ärendena anmäler de frågor, sorn tillhöra regleringen
av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel för budgetåret 1941/42, och
anför därvid följande:

Den utrikespolitiska händelseutvecklingen under nästförflulna år har icke
kunnat undgå att medföra avsevärt ökad arbetsbelastning för utrikesförvaltningen.
Framför allt gäller detta utrikesdepartementet, vars personalorganisation
särskilt inom handelsavdelningen måst i betydande utsträckning
förstärkas, i samband varmed jämväl en avsevärd stegring i departementets
utgifter av omkostnadsnatur blivit ofrånkomlig. På handelsavdelningen
tjänstgöra för närvarande förutom den ordinarie personalen — en avdelningschef,
tre byråchefer och fyra sekreterare — två biträdande avdelningschefer
och fyra sekreterare; härförutom stå till avdelningens förfogande sju
attachéer mot tre under normala förhållanden. För beskickningarnas och
konsulatens del hava omständigheterna nödvändiggjort en viss ytterligare utökning
av förvaltningens underordnade personal; å andra sidan hava kostnaderna
för diplomatisk och konsulär personal kunnat begränsas på grund av
vakanser vid vissa utlandsmyndigheter.

Den erforderliga personalförstärkningen i departementet avser såväl den
diplomatiska personalen som biträden för renskrift och vakttjänst. Det
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 6.

Tredje huvudtiteln.

ökade behovet av kvalificerad arbetskraft har i främsta rummet tiligodosetts
därigenom, att ett antal befattningshavare, som för närvarande kunnat
frigöras på grund av vakanser vid vissa beskickningar och konsulat, inkallats
till tjänstgöring i utrikesdepartementet, varförutom en viss nyrekrytering
av attachéer ägt rum. Omständigheterna hava emellertid härutöver
framtvungit extraordinära anordningar med avseende å den högre personalen,
innebärande dubblering av vissa avdelningschefsposter. Genom förstärkning
på antytt sätt av personalorganisationen torde de ökade krav,
som den fortgående krisen ställer på departementet, kunna tillgodoses utan
att upprättandet av nya ordinarie eller extra ordinarie befattningar behöver
ifrågasättas. Härvid förutsättes, att befattningshavare, som tillhöra avlöningsstaten
för beskickningar och konsulat men som må kunna frigöras
från sina ordinarie poster, skola allt framgent i mån av behov kunna ställas
till utrikesdepartementets förfogande.

För bestridande av sådana departementets personalkostnader, som kunna
anses vara av krisnatur, komma medel för nästkommande budgetår att
äskas under ett särskilt anslag: Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen.
Under detta anslag upptagas de kostnader, som hänföra
sig till nyssnämnda dubbleringar av vissa högre poster samt till under
åren 1939 och 1940 nödvändiggjord förstärkning av den icke-ordinarie personalen.
Hit hänföras jämväl kostnaderna för sådan för särskilda uppgifter
inom pressbyrån och för utrikesdepartementets radioavlyssning anlitad extra
personal, som innevarande budgetår bokföres under avlöningsanslaget till statens
informationsstyrelse. Anslagen till informationsstyrelsen föreslås för
nästkommande budgetår över huvud omfatta endast sådana avlöningar och
omkostnader, som beröra styrelsens egen organisation; övriga under styrelsens
anslag hittills bokförda utgifter, vilka hänföra sig till arbetsuppgifter,
som ombesörjas genom utrikesdepartementets pressbyrå, skulle i anslutning
härtill överflyttas till andra anslag.

För innevarande budgetår har riksdagen beviljat anslag för bestridande
av Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund och för permanenta
skiljedomstolens internationella byrå i Haag samt kostnaderna för riksdagens
interparlamentariska grupp. För nästkommande budgetår hava några anslag
för dessa ändamål icke upptagits. Om behov av medel skulle uppkomma, torde
anslag framdeles få äskas å tilläggsstat till nästa års riksstat.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 1. Utrikesdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Under denna

anslagstitel har för innevarande budgetår anvisats 963,600 kronor.

Den 2 juni 1939 har Kungl. Maj:t fastställt personalförteckning för utrikesdepartementet
(statsliggaren s. 159). Förteckningen upptager bland
tjänstemän å övergångsstat 1 legationsråd (A 30).

Tredje huvudtiteln. [1.]

Kungl. Majit har vidare den 28 juni 1940 fastställt följande avlöningsstat
för utrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen, ministern för utrikes ärendena 30,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis........ 536,200

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis ........ 17,300

4. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ........................ 10,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal m. m.: Kronor.

a. Grundavlöningar m. m......................... 260,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.......... 9,000 269,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste män: a.

Representationsbidrag till ministern för utrikes

ärendena .................................... 20,000

b. Representationsbidrag till kabinettssekreteraren . . 6,000

c. Hyresbidrag till kabinettssekreteraren .......... 4,000

d. Representationsbidrag till chefen för pressbyrån . . 6,000 36,000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 65,100

Summa kronor 963,600.

Anslagsposterna 2. och 3. skola enligt den omläggning av beräkningsgrunderna
för avlöningsstaterna, som skall tillämpas för det nästkommande budgetåret,
sammanslås till en post.

Anslagsposten 2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, 536,200 kronor,
har med tillämpning av de nya beräkningsgrunderna nedräknats till

532.500 kronor. Härutöver kan posten sänkas med ytterligare 15,000, motsvarande
lön åt en avdelningschef, vilken befattning tills vidare upprätthålles
av ett i avlöningsstaten för beskickningar och konsulat redovisat sändebud.
Innehavaren av den å övergångsstat uppförda befattningen som legationsråd,
lönegraden A 30, uppnår pensionsåldern före nästkommande budgetårs
ingång, i anledning varav det i gällande avlöningsstat för denna befattning
avsedda beloppet bortfaller och anslagsposten, nu 17,300 kronor, kan
sänkas till 10,000 kronor. Med inräknande av erforderligt belopp för vikariatsersättningar,
5,000 kronor, torde den sammanlagda anslagsposten, nu

553.500 kronor, alltså uppföras med (— 3,700 — 15,000 — 7,300 + 5,000 =)

532.500 kronor.

I avseende å anslagsposten 5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
m. m. kommer förslag örn förstärkning genom medelsanvisning å tilläggsstat
för innevarande budgetår att framläggas. Den förstärkning i avseende
å olika kategorier biträden, som under förra året nödvändiggjorts och som
måste förutses bestå tills vidare, kommer att för nästa budgetår upptagas under

Tredje huvudtiteln. [1.]

det särskilda anslaget till departementets av krisen föranledda merkostnader.
Enär sistnämnda anslag över huvud omfattar sådana kostnader av krisnatur,
som tillkommit under åren 1939 och 1940 och som alltså delvis inräknats i
det för innevarande budgetår beräknade beloppet, kan anslagsposten till
övrig icke-ordinarie personal — som enligt avlöningsstatemas ändrade uppställning
skall omfatta även avlöningsförhöjningar — för nästkommande
budgetår minskas med motsvarande belopp — 90,100 kronor — eller från

269,000 kronor till 178,900 kronor. Det har härvid förutsatts, att jämväl en av
de i personalförteckningen för departementet upptagna extra ordinarie befattningarna
i lönegraden Eo 26, vilken tillkommit år 1939, må redovisas under
förstärkningsanslaget; avlöning till ifrågavarande tjänsteman har sålunda
icke upptagits under förevarande anslagspost.

Anslagsposten 7. Rörligt tillägg, 65,100 kronor, har uppräknats efter ett
tillägg av femton procent och upptages med 120,000 kronor.

övriga poster torde böra upptagas med oförändrade belopp.

Nu framlagda förslag innebära en sänkning av förevarande anslag från

963,600 kronor med (— 21,000 — 90,100 + 54,900 =) 56,200 kronor till

907,400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för utrikesdepartementet: -

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

1 sändebud såsom kabinettssekreterare............ B 3

4 utrikesråd såsom avdelningschefer.............. B 2

9 byråchefer .................................. A 30

8 förste sekreterare ............................ A 26

7 andre sekreterare ............ A 21

3 förste kanslister eller kanslister............J A 16 1

[ eller A 12.

B. övrig personal.

1 kansliråd och chef för arkivet.................. A 30

1 kamrerare .................................. A 26

1 förste arkivarie .............................. A 24

1 andre arkivarie .............................. A 21

1 revisor ...................................... A 21

9 kansliskrivare ................................ A 11

16 kanslibiträden ................................ A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

9 expeditions vakter ............................ A 5.

Tredje huvudtiteln. [2.J

Tjänsteman å övergångsstat:

B. Övrig personal.

1 förste arkivarie .............................. A 24.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

2 förste sekreterare .......................... Eo 26.;

dels godkänna följande avlöningsstat för utrikesdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen, ministern för

utrikes ärendena ..........................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. .

3. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit............

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke

ordinarie tjänstemän: Kronor.

a. Representationsbidrag till ministern

för utrikes ärendena.............. 20,000

b. Representationsbidrag till kabinettssekreteraren
.................... 6,000

c. Hyresbidrag till kabinettssekreteraren
............................ 4,000

d. Representationsbidrag till chefen för

pressbyrån ...................... 6,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................

Summa kronor 907,400;

dels ock till Utrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 907,400.

Kronor.

30.000
532,500

10.000
178,900

36,000

120,000

[2.] 2. Utrikesdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. För ifrå gavarande

ändamål är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett förslagsanslag
av 295,000 kronor. För anslaget gäller följande

Omkostnadsstat. Kronor.

1. Rese- och flyttningsersättningar, förslagsvis .................. 25,000

2. Expenser, förslagsvis ...................................... 247,000

3. Publikationstryck, förslagsvis .............................. 23,000

Summa kronor 295,000.

Tredje huvudtiteln. [2.]

I anslutning härtill har Kungl. Majit föreskrivit,

att av anslagsposten till expenser må för nedan nämnda ändamål tagas i

anspråk följande belopp, nämligen:

Kronor.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .......................... 32,000

Övriga expenser, förslagsvis .................................. 215,000

Summa kronor 247,000,

samt att av det till övriga expenser anvisade beloppet må till utgifter för
andra ändamål än telegram, telefon och annonsering användas ett belopp
av högst 150,000 kronor.

Kostnader för sjukvård skola för budgetåret 1941/42 upptagas under detta
anslag och beräknas till 5,000 kronor. Utgifterna för telegram m. m. hava
under 1940 uppvisat en ytterligare väsentlig stegring; med hänsyn till den
för nästkommande budgetår förutsedda belastningen anser jag en höjning
av hithörande anslagsmedel med 65,000 kronor ofrånkomlig. För andra
ändamål än telegram, telefon och annonsering bör beräknas en höjning med

93,000 kronor för bestridande av kostnaderna för dels nya kurirförbindelser
och andra av krisläget föranledda merutgifter, dels drift och underhåll av
departementets radioapparatur m. m. Sistnämnda kostnader, beräknade till
i runt tal 38,000 kronor mot 42,000 kronor för innevarande budgetår, hava
hittills bestritts av informationsstyrelsens omkostnadsanslag men anses böra
under nästkommande budgetar belasta förevarande anslag; informationsstyrelsens
anslag skulle i motsvarande grad sänkas.

I anslutning till vad nu föreslagits skulle departementets omkostnadsanslag
för budgetåret 1941/42 beräknas enligt följande uppställning:

Kronor.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis................................ 5,000

2. Rese- och flyttningsersättningar, förslagsvis .................. 25,000

3. Expenser, förslagsvis ...................................... 405,000

4. Publikationstryck, förslagsvis .............................. 23,000

Summa kronor 458,000.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 458,000.

[3.] 3. Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen.

Under detta anslag hava sammanförts de kostnader, som motsvara förstärkning
av personalen i utrikesdepartementet utöver vad som kunde anses ut -

Tredje huvudtiteln. 13.]

göra normal personaltillgång under tiden före krisen. Delvis har denna av
händelseutvecklingen betingade förstärkning av personalen tagits i betraktande
redan vid anslagsäskandet till avlöningar åt icke-ordinarie personal i
1940 års statsverksproposition. Ett särskilt förstärkningsanslag ifrågasattes
då icke. För budgetåret 1940/41 äskades sålunda för avlöningar till sådan
personal 260,000 kronor samt 9,000 kronor i avlöningsförhöjningar, tillhopa

269,000 krono!’, varav 90,100 kronor motsvarande utgifter av lcrisnatur.

Den stegrade arbetsbelastning, som senaste årets utrikespolitiska händelser
medfört för utrikesdepartementet, bär nödvändiggjort en ytterligare förstärkning
av den icke-ordinarie personalen, såväl vad angår de kvinnliga
skrivbiträdena som den extra vaktmästarepersonalen. Övertidsersättningarna
hava trots denna personalökning icke kunnat hållas inom ramen för tidigare
beräknade belopp. Den extra personal, som anlitats för chiffertjänsten,
har likaledes i viss utsträckning måst ytterligare förstärkas. Dessutom hava
omständigheterna föranlett anställande av särskild vaktpersonal för övervakande
av departementets lokaler. Den omfattning, som det med kurirtjänstens
upprätthållande förenade arbetet tagit under 1940 års lopp, har
nödvändiggjort anställande mot arvode av särskild person, enär någon departementets
befattningshavare icke kunnat, på grund av arbetsbelastningen
inom departementet, avvaras för denna uppgift.

Såsom jag tidigare antytt, har jag i det nuvarande läget icke ansett mig
böra ifrågasätta upprättandet av nya befattningar inom utrikesdepartementet,
ehuru departementets ordinarie personal givetvis icke kunnat vara
tillräcklig för bestridande av de växande arbetsuppgifterna. En provisorisk
anordning har träffats bland annat genom dubblering av chefsposterna
å departementets politiska avdelning och å handelsavdelningen; ifrågavarande
avdelningschefer hava frigjorts från löpande göromål och av mig förordnats
att fullgöra speciella åligganden. Befattningarna upprätthållas av
tjänstemän i byråchefsgraden, vilka uppbära vikariatslön av 15,020 kronor.
En ytterligare förstärkning av den högre personalen å handelsavdelningen
har under sista tiden visat sig ofrånkomlig, och en tjänsteman i lönegraden
A 30 har förordnats att från årsskiftet inträda såsom biträdande avdelningschef
å avdelningen. De med dessa förordnanden förbundna kostnaderna, tillhopa
i runt tal 45,100 kronor, hava ansetts böra belasta förevarande anslag.

Utgifterna för avlöningar till icke-ordinarie kvinnliga biträden och expeditionsvakter
förutses för nästkommande budgetår uppgå till ett belopp, som
med 67,200 kronor överstiger det för innevarande budgetår beräknade, varförutom
11,600 kronor kunna beräknas i merkostnad för övertidsersättningar.
För ytterligare förstärkning av den med chiffcrtjänst sysselsatta personalen
bör beräknas 5,000 kronor och för extra bevakningspersonal 22,800 kronor.
Till den för kurirtjänsten anlitade extra arbetskraften samt lill en pensionerad
tjänsteman, som omhänderhar särskilda uppgifter inom arvs- och
ersättningsbyrån, utgå för närvarande arvoden å tillhopa 9,100 kronor. Merkostnaderna
för förstärkning under nästkommande budgetår av den icke -

Tredje huvudtiteln. [3.]

ordinarie personalen utgör sålunda (67,200 + 11,600 + 5,000 + 22,800 +
+ 9,100 =) 115,700 kronor.

Under detta anslag synes mig böra upptagas även den extra personal, som
anlitas dels för radioavlyssningen i departementet, dels ock för förstärkning
av pressbyråns personal. Kostnaden för dessa biträden har hittills bestritts
av förslagsanslaget till Statens informationsstyrelse: Avlöningar. Det belopp,
som erfordras för dylik personal, kan för nästkommande budgetår beräknas
till 65,000 kronor för radioavlyssningen och 29,000 kronor för pressbyrån.
I jämförelse med de kostnader, som för samma ändamål beräknades i
propositionen nr 229/1940 angående anslag till statens informationsstyrelse
för budgetåret 1940/41, innebär detta en minskning av 2,000 kronor
för radiopersonalen; å andra sidan har pressbyråns arbetsbörda nödvändiggjort
utökning av den för särskilda granskningsuppgifter anlitade tillfälliga
personalen, motsvarande en merkostnad av 9,000 kronor. Tillhopa hava
utgifterna för dessa kategorier extrapersonal, som i nyssnämnda proposition
beräknades till 87,000 kronor, sålunda stigit till 94,000 kronor.

I betraktande av dels den knapphet på personal, som alltjämt råder inom
departementet, de>s ock nödvändigheten att i mån av behov omedelbart kunna
genomföra ytterligare förstärkning av skilda kategorier av departementets
personal, synes det mig erforderligt, att visst belopp beräknas för oförutsedda
utgifter. Ett mindre belopp än 35,000 kronor torde icke böra för ändamålet
reserveras.

Härtill skulle under förevarande anslag komma den merkostnad av 90,100
kronor i jämförelse med läget i början av 1939 som, enligt vad jag anfört
i fråga om anslagsposten 5. under Utrikesdepartementet: Avlöningar, bör
överflyttas till förevarande anslag såsom varande utgifter av krisnatur. Anslaget
bör likaledes uppräknas med ett belopp motsvarande de avlöningar
till icke-ordinarie personal under vikariat, som hittills kunnat bestridas från
ordinarie anslag; ifrågavarande belopp belöper sig till i runt tal 25,000 kronor.
Anslaget skulle sålunda uppföras med (45,100 + 115,700 + 94,000 +
+ 35,000 + 90,100 + 25,000 =) 404, 900 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 404,900.

Tredje huvudtiteln. [4.]

B. Sveriges representation i utlandet.

[4.] 1. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och

konsulär personal m. m., förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten
för budgetåret 1940/41 uppfört med 3,094,700 kronor.

Den 2 juni 1939 har Kungl. Majit fastställt förteckning över diplomatisk
och konsulär personal, tjänstgörande utom riket, förteckning över beskickningar
och lönade konsulat — i vilken vissa ändringar vidtagits genom Kungl.
Maj :ts beslut den 5 april och 31 augusti 1940 — samt stat för ortstillägg
(statsliggaren s. 160—163).

Kungl. Majit har vidare den 28 juni 1940 fastställt följande avlöningsstat
för beskickningar och konsulat, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1940/41:

Avlöningsstat. Kronor.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis........ 1,110,000

2. Expektansarvoden, bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis .... 75,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.i Kronor.

a. Grundavlöningar m. m..................... 93,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...... 7,200 100,200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi narie

tjänstemän:

a. Ortstillägg, förslagsvis ...................... 1,250,500

b. Barnbidrag, förslagsvis .................... 100,000

c. Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis .......... 176,000

d. Chargé d’affairestillägg, förslagsvis .......... 16,000

e. Bidrag för inköp av automobil, förslagsvis .... 10,000

f. Ersättning för hållande av automobil, förslagsvis 39,000

g. Förflyttningsbidrag, förslagsvis.............. 30,000

h. Språktillägg, förslagsvis .................... 8,000

i. Prisutjämningstillägg ...................... 90,000 1,719,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................— 90^000

Summa kronor 3,094,700.

Vissa å stat uppförda utomeuropeiska befattningar hava under det gångna
året kunnat lämnas obesatta eller upprätthållas på förordnande av yngre
tjänstemän. Av allmänna sparsamhetsskäl synes det mig angeläget att, därest
icke särskilda olägenheter skulle visa sig därmed förbundna, alltjämt söka
vidhålla dessa provisoriska anordningar. Med hänsyn härtill anser jag, att
de nettobesparingar, som det hittills varit möjligt att genomföra, även kunna
beräknas för nästkommande budgetår. Jag föreslår därför, att anslagsposten

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat sänkes med 28,400 kronor till

1,081,600 kronor.

Tredje huvudtiteln. [4.]

Anslagsposten 3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m. torde med
hänsyn till förutsedd belastning för nästkommande budgetår höjas med 5,900
kronor och uppföras med 106,100 kronor.

Såsom jag framhållit i statsverkspropositionen till föregående års riksdag,
hade viss sänkning av utgifterna under förevarande anslag uppstått därigenom
att vissa befattningshavare, vilka antingen på grund av de politiska
förhallandena mast hemkallas eller av olika skäl kunnat avvaras å sina poster,
beordrats att tjänstgöra i utrikesdepartementet. Dylika anordningar hava
under det förflutna året förekommit i vidgad utsträckning, och ifrågavarande
personal har successivt kommit att anlitas på mera stadigvarande sätt för
mötande av departementets växande behov av arbetskraft. Även för nästkommande
budgetår torde i viss utsträckning kunna förutses liknande anordningar.
I anledning härav samt med hänsyn till förutsedda vakanser i
övrigt anser jag mig kunna förorda, att under anslagsposten Särskilda förmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän delposten Ortstillägg sänkes
med 86,000 kronor, delposten Chargé d’affairestillägg med 6,000 kronor
och delposten Ersättning för hållande av automobil med 4,000 kronor.

Anslagsposten 5. Rörligt tillägg bör uppräknas med 54,000 kronor till

144.000 kronor.

Bifall till nu framlagda förslag skulle innebära en sänkning av förevarande
anslag från 3,094,700 kronor med (— 28,400 + 5,900 — 86,000 — 6,000 —

4.000 “t- 54,000 =) 64,500 kronor till 3,030,200 kronor. I övrigt anser jag
mig under nuvarande ovissa förhållanden icke böra framställa något ändringsförslag
berörande detta anslag. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för diplomatisk och
konsulär personal, tjänstgörande utom riket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat. Kronor.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1,081,600

2. Expektansarvoden, bestämda av Kungl. Maj:t,

förslagsvis .............................. 75,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 106,100

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän: Kronor.

a. Ortstillägg, förslagsvis ........ 1,164,500

b. Barnbidrag, förslagsvis....... 100,000

c. Utomeuropeiskt tillägg, förslags vis

....................... 176,000

d. Chargé d’affairestillägg, för slagsvis

................... 10,000

Tredje huvudtiteln. [5 ]

e. Bidrag för inköp av automobil, Kronor. Kronor.

förslagsvis ................ 10,000

f. Ersättning för hållande av auto mobil,

förslagsvis .......... 35,000

g. Förflyttningsbidrag, förslagsvis 30,000

h. Språktillägg, förslagsvis ...... 8,000

i. Prisutjämningstillägg ........ 90,000 1,623,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 144,000

Summa kronor 3,030,200;

dels ock till Avlöningar vid beskickningar och konsulat:
Diplomatisk och konsulär personal m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 3,030,200.

[5.] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, för slagsanslag.

För detta anslag, för närvarande uppfört med 207,900 kronor,

gäller följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.: Kronor. Kronor.

a. Grundavlöningar m. m......................... 120,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ........ 1,000 121,000

2. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän

(ortstillägg), förslagsvis .......................... 76,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ......,................... 10,900

Summa kronor 207,900.

Såsom tidigare berörts, har det ökade personalbehovet inom utrikesförvaltningen
nödvändiggjort bland annat anställande av ett ytterligare antal
attachéer. För bestridande av den kostnadsökning, som härav föranletts, kommer
jag att föreslå äskande av anslag på tilläggsstat redan för innevarande
budgetår. För det nästkommande torde för ändamålet få beräknas en höj
ning med 23,500 kronor av avlöningsposten, vartill kommer den belastning
med vikariatskostnader, som föranledes av omläggningen av principerna för
avlöningsstaternas uppställning och som utgör 35,000 kronor. Jämväl posten
till särskilda löneförmåner (ortstillägg) föreslås höjd, enär den icke obetydliga
merbelastning i avseende å denna anslagspost, som förorsakats av
placeringen av ett större antal attachéer å utomeuropeiska poster samt i
Storbritannien, torde böra förutses jämväl under nästkommande budgetår. Jag
föreslår av denna anledning en ökning av ifrågavarande anslagspost med

19,000 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg torde med hänsyn dels till
personalökningen, dels till det högre procenttalet få höjas med 14,100 kronor.

Enligt på sin tid av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser äro attachéerna
extra ordinarie tjänstemän i 9:e, 12:e, löle och 18:e lönegraderna. I 18:e

Tredje huvudtiteln. [5.]

lönegraden skola finnas högst tre befattningshavare och i 15 :e sex. Befordran
till dessa befattningar sker sålunda i mån av avgång, under det att befordran
från 9:e till 12:e lönegraden äger rum vid den första förflyttningen
från utrikesdepartementet till beskickning eller konsulat, dock senast efter
sex månader. Vid tidpunkten för utfärdandet av ifrågavarande bestämmelser
uppgick antalet attachéer inom utrikesförvaltningen till 18. För nästkommande
budgetår föreslås en avlöningsstat baserad på mer än dubbla antalet
attachéer. Det synes mig rimligt att proportionen mellan det antal befattningshavare,
som må tillhöra de högre lönegraderna, och övriga attachéer
anpassas efter den utveckling, som rekryteringen av attachéer antagit;
med tanke på de begränsade befordringsmöjligheter, som torde erbjuda
sig under nuvarande kris och tiden därefter, och å andra sidan det behov av
kvalificerad personal av denna kategori, som alltjämt torde komma att göra
sig gällande, synes man icke kunna räkna med någon nämnvärd nedgång i
antalet attachéer för ett antal år framåt. En utökning av antalet befattningshavare
i 18 :e och 15 :e lönegraderna skulle bereda möjlighet att för en relativt
begränsad kostnad i viss utsträckning kompensera de äldre attachéer,
som under nuvarande omständigheter måste anses fullgöra arbete av sådan
kvalificerad art, att i ett normalare läge äskande av ett antal nya sekreterarebefattningar
otvivelaktigt skulle vara motiverat. Jag föreslår därför i sådant
syfte, att avlöningsposten höjes ytterligare med det belopp, som erfordras
för att antalet befattningshavare måtte kunna fastställas till 7 i 18 :e lönegraden
och 14 i 15:e lönegraden. Kostnadsökningen utgör (4 X 870 + 8 X
618 =) i runt tal 8,500 kronor. Vid bifall till mitt förslag skulle anslaget höjas
med sammanlagt (23,500 + 35,000 + 8,500 + 19,000 + 14,100 =) 100,100
kronor till 308,000 kronor, och får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för attachéer, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat. Kronor.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 188,000

2. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjäns temän

(ortstillägg), förslagsvis .............. 95,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 25,000

Summa kronor 308,000;

dels ock till Avlöningar vid beskickningar och konsulat:
Attachéer för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 308,000.

[6.] 3. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer,

förslagsanslag. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 134,200 kronor
enligt följande

Tredje huvudtiteln. [7.]

Avlöningsstat. Kronor.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maja .......................... 26,500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal m. ni.: Kronor.

a. Grundavlöningar m. m......................... 44,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ........ 3,900 48,500

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän

(ortstillägg), förslagsvis ................................ 54,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 4,500

Summa kronor 134,200.

För avlöningsposten beräknas för nästkommande budgetår 48,000 kronor
mot 48,500 kronor i gällande riksstat. Någon ändring av anslagsbeloppen i
övrigt erfordras icke utom vad angår anslagsposten till rörligt tillägg, vilken
bör uppräknas med 3,200 kronor till 7,700 kronor. Jag får sålunda hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för pressattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat. Kronor.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ............ 26,500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 48,000

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjäns temän

(ortstillägg), förslagsvis ............ 54,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 7,700

Summa kronor 136,900;

dels ock till Avlöningar vid beskickningar och konsulat:
Pressattachéer för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 136,900.

[7.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re servationsanslag.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett reservalionsanslag av 600,000 kronor. Det ökade
behov av personal för renskrift och annat tekniskt kontorsarbete, som redan
under 1939 gjorde sig gällande, har under det förflutna året ytterligare
skärpts. Besparingen av hithörande kostnader inom icke fungerande beskickningskanslier
har endast till viss del kompenserat det stegrade behovet
för våra större beskickningar och konsulat i krigförande länder. Förstärkning
av detta anslag kommer att äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår;
för det nästkommande budgetåret beräknas en höjning med 40,000
kronor vara erforderlig, varvid hänsyn även tages till löneförhöjningar, som
stegrade levnadskostnader i utlandet ofrånkomligen torde medföra. Härförutom
tillkommer av avlöningsstaternas omläggning föranledd överföring

Tredje huvudtiteln. [7.]

till detta anslag av vissa vikariatskostnader, som kunna beräknas till 25,000
kronor. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 665.000.

[8.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och

vaktbetjänte, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag av 170,000 kronor,
vilket för närvarande tages helt i anspråk. Anslagets belopp kan icke beräknas
bliva tillräckligt för nästa budgetår med hänsyn dels till ofrånkomliga
löneförhöjningar, dels ock till behovet av tillfälliga extra biträden. På
grund av arbetsbelastningen i utrikesdepartementet har behovet av attachéer
vid utlandsmyndigheterna icke kunnat tillgodoses i full utsträckning, i anledning
varav på vissa håll måst anlitas på orten tillgänglig extra personal,
åt vilken utan större olägenheter ur tjänstesynpunkt kunnat anförtros vissa
detaljer av den med krigsförhållandena sammanhängande merbelastningen
i beskickningarnas och konsulatens arbetsuppgifter. Jag föreslår, att ett med

10,000 kronor förhöjt anslag äskas för instundande budgetår, och hemställer
sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra
biträden och vaktbetjänte för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 180,000.

[9.] 6. Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reserva tionsanslag.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 115,000 kronor. Då anledning icke synes föreligga att vidtaga
någon ändring med avseende å detta anslag, får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 115,000.

[10.] 7. Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag. I riksstaten

för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört ett förslagsanslag
av 185,000 kronor.

Den provisoriska anordning som, enligt vad anmäldes i fjolårets statsverksproposition,
vidtagits i avseende å konsulaten i Wien, Prag och Stettin
och som var den huvudsakliga anledningen till den höjning av anslaget, som
då äskades, kan förutses bestå jämväl under det kommande budgetåret. Härutöver
kunna förutses höjningar av kontorskostnadsbidragen till ett antal
olönade konsuler, främst i krigförande och ockuperade länder, vilkas arbetsbörda
ökats i sådan grad, att viss ytterligare kompensation torde bliva

Tredje huvudtiteln. [13.]

ofrånkomlig. I ett antal fall hava dylika tillägg redan beviljats, och för tillgodoseende
av befogade framställningar i sådant syfte under nästkommande
budgetår synes mig erforderligt, att anslaget höjes med 10,000 kronor. Jag
får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningar åt olönade konsuler för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 195,000.

[11.] 8. Rese- och flyttningsersättningar, förslagsanslag. Å riksstaten

för innevarande budgetår har till rese- och flyttningsersättningar anvisats
ett förslagsanslag av 265,000 kronor. Då anledning icke synes föreligga att
vidtaga någon ändring med avseende å detta anslag, får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rese- och flyttningsersättningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 265,000.

[12.] 9. Skrivmaterialicr m. m. vid beskickningar och konsulat, för slagsanslag.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag
av 310,000 kronor. Under anslaget bör för nästkommande budgetår
förutses en engångsutgift av högst 30,000 kronor för inköp av inventarier
åt beskickningen i Berlin, vars handelsavdelning på grund av de väsentligt
stegrade arbetsuppgifterna måst utbyggas och överflyttas till nya lokaler;
avdelningen har nyligen förstärkts med ytterligare två tjänstemän, varav en
i sekreterargraden. Utgiften torde komma att uppvägas av besparingar i
fråga örn andra under förevarande anslag redovisade kostnader. Jag föreslår
sålunda ingen ändring utan hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 310,000.

[13.] 10. övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat, för slagsanslag.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1940/41
uppfört med 150,000 kronor, av vilket belopp 140,000 kronor avses till telegram-
och telefonkostnader. I jämförelse med budgetåret 1939/40 innebar
detta en höjning av 50,000 kronor, föranledd av den betydande stegringen
av dessa kostnader i samband med krisen. Ehuru hithörande utgifter
alltjämt hålla sig på en synnerligen hög nivå, anser jag i nuvarande läge
icke nödvändigt att för detta ändamål ifrågasätta ytterligare höjning av anslaget.
Under anslaget skola, i anslutning till omläggningen av avlöningsstaterna,
för nästkommande budgetår upptagas kostnader för sjukvård, vilka
för utrikesrepresentationens del kunna beräknas belöpa sig till 5,000 kronor.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Tredje huvudtiteln. [13.]

att till övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 155,000.

C. Internationella byråer m. m.

[14.] 1. Sveriges deltagande i internationella konferenser, förslagsan slag.

I riksstaten för innevarande budgetår är för här avsedda ändamål uppfört
ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Samma belopp torde lämpligen böra
anvisas för instundande budgetår, och jag får därför hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande
i internationella konferenser för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 50,000.

D. Diverse.

[15.] 1.—2. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond, förslags anslag.

Såsom framgår av vad chefen för finansdepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför beträffande behovet av
anslag å riksstaten för budgetåret 1941/42 till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond, torde, i avbidan på proposition i ämnet, beräknade belopp
för ändamålet få upptagas.

Under åberopande i övrigt av vad chefen för finansdepartementet i ämnet
anför, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1941/

42 beräkna: Kronor.

för 1. Utrikesdepartementets delfond ett förslagsanslag
av ................................ 788,000,

för 2. Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag
av ...................................... 209,000.

[16.] 3. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska

undersåtar, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget
med 100,000 kronor mot 50,000 kronor under föregående budgetår. Såsom
framhölls i fjolårets statsverksproposition, hade denna höjning föranletts
i främsta rummet av de kostnader, som beräknades uppstå i samband med
svenska fartygsbesättningars hemsändande ävensom hemförskaffning av

Tredje huvudtiteln. [17.]

utomlands vistande svenska undersåtar, vilka efter krigsutbrottet varit nödsakade
att lämna krigförande länder och ej varit i stånd att själva ordna
hemresan. Ifrågavarande utgifter hava under nästförflutna och innevarande
budgetår stigit till avsevärt högre belopp än vad som beräknats. Bland annat
har evakueringen av svenska medborgare från Balticum medfört kostnader,
som på grund av att vederbörande saknat tillgängliga medel till största
delen måst stanna på statsverket. Med hänsyn till osäkerheten av alla förutberäkningar
i avseende å det kommande budgetåret anser jag mig emellertid
icke böra ifrågasätta ytterligare höjning av anslaget. Jag hemställer sålunda,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 100,000.

[17.] 4. Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för ryss Iandssvenskar.

Med anledning av inom riksdagen väckta motioner anvisade
1936 års riksdag (rd. skr. nr 217) för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1936/37 under tredje huvudtiteln ett anslag av 50,000 kronor. Riksdagen
yttrade därvid, att spörsmålet om storleken av det anslag, som borde
avses till förstärkning av understödsfondens avkastning, såvitt anginge tid
efter utgången av nämnda budgetår, syntes böra upptagas till prövning i
samband med regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel
för respektive budgetår. Sedermera har årligen samma belopp anvisats.

Understödsnämnden för rysslandssvenskar, vilken alltsedan understödsfondens
inrättande vid ingången av budgetåret 1934/35 handhaft den därmed
avsedda hjälpverksamheten, har i en den 22 oktober 1940 dagtecknad
skrivelse hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till förstärkning
av avkastningen av understödsfonden även för budgetåret 1941/42 anvisa
ett belopp av 50,000 kronor. Nämnden har därvid lämnat en redogörelse
för dispositionen av de medel, som för innevarande budgetår stå till förfogande,
nämligen dels avkastningen av fonden, 74,400 kronor, dels ifrågavarande
anslag, 50,000 kronor, eller sammanlagt 124,400 kronor. Av detta belopp
beräknas 116,126 kronor komma att tagas i anspråk för månadsunderstöd
åt 119 huvudmän, representerande 196 familjemedlemmar, medan återstående
8,274 kronor avses skola åtgå för tillfälliga understöd m. m. och
hjälp för påbörjande av förvärvsverksamhet. Nuvarande antalet hos nämnden
registrerade behövande rysslandssvenskar utgör 207 huvudmän, representerande
349 familjemedlemmar.

Nämnden anför vidare:

»I sin framställning med anslagsäskande, avseende budgetåret 1940/41,
erinrade nämnden, hurusom densamma under de senaste åren vid flera tillfällen
påvisat knappheten i tillgängliga medel i förhållande till understödsbehovet
och framhöll därav vållade svårigheter. Dessa hava under innevarande
budgetår i förstärkt form gjort sig gällande.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. ioel. 6. 2

Tredje huvudtiteln. [17.]

B t part emerits»
chefen.

Under detta liksom under föregående budgetår hava åtskilliga utomlands
bosatta rysslandssvenskar måst återvända till Sverige. Det rör sig bär örn
personer, som efter omvälvningarna i Ryssland förblivit där eller i Balticum,
men som nu icke längre kunnat kvarstanna. De hava vanligen åtnjutit understöd
från anslag under socialdepartementet, vilket understöd upphört i
och med det att de lämnat utlandet. De rysslandssvenskar, varom nu är
fråga, hava vid sin ankomst till Sverige som regel befunnit sig i en synnerligen
nödställd belägenhet. Det föreliggande hjälpbehovet har nämnden
ej kunnat i sin helhet tillgodose. I den mån dess resurser ej räckt till, har
fattigvården i viss utsträckning trätt emellan.

Åtskilliga arbetsföra, yrkeskunniga rysslandssvenskar hava vid ankomsten
till Sverige saknat kunskaper i svenska språket. I syfte att möjliggöra för
dem att få arbete här i landet har nämnden bekostat undervisning i svenska
språket.

Några understödstagare, som regelbundet åtnjöto månadsunderstöd, hava
under innevarande budgetår avlidit. Åtskilliga andra rysslandssvenskar hava
emellertid på grund av tilltagande ålder och sjuklighet kommit i det läge,
att de ej längre kunna försörja sig, varför de måst tilldelas antingen månadseller
tillfälliga understöd.

Under de år som gått, sedan nämndens medelstillgång fixerades av statsmakterna,
har prisnivån och därmed levnadskostnaderna stigit med omkring
25 procent, varemot de till nämndens förfogande stående medlen förblivit
oförändrade.

Från början av sin verksamhet har nämnden varit nödsakad att hålla månadsunderstöden
i underkant. De hava till fullo tagits i anspråk för bestridande
av kostnader för understödstagarnas hushåll och bostad men i regel
ej lämnat medel över för inköp av kläder o. dyl. De behov, som i sådant
hänseende förefunnits, har nämnden sökt tillgodose genom tillfälliga understöd.
Vad härutinnan kunnat åstadkommas har dock beklagligtvis varit så
ringa, att ett stort behov av kläder kvarstår. I detta hänseende gjorda hänvändelser
till fattigvården lia ofta varit resultatlösa. Nämnden har även sökt
nödtorftigt tillgodose behov av tandvård, i synnerhet som fattigvårdsunderstöd
för sådant ändamål vanligen ej kan erhållas. Denna utgiftspost är fördenskull
relativt betydande.

Den fortgående prisstegringen tillika med det såväl på grund därav som
till följd av inträdd arbetsoförmåga samt inflyttningar från Sovjetunionen
och Balticum ökade understödsbehovet har nämnden endast delvis kunnat
täcka och har likväl den för påbörjande av rörelse o. dyl. avsedda delen
av nämndens medel måst successivt begränsas. Åtskilliga omständigheter
motivera sålunda en ökning av anslaget för understöd åt rysslandssvcnskarna.
Härtill kommer, att de ovan angivna förhållanden, som föranlett ökat
medelsbehov, ej lära varit förutsedda vid på sin tid skedd avmätning av anslaget.
Rådande slatsfinansiella läge samt den ståndpunkt riksdagen tidigare
intagit — låt vara innan större prisstegring inträtt — föranleda emellertid
nämnden att låta sin framställning avse samma belopp, som tidigare beviljats.
Skulle dock med det förevarande jämförliga anslag i riksstaten såsom
en följd av prisnivåns stegring mera allmänt bliva höjda, synes jämväl nu
förevarande anslag rättvisligen böra ihågkommas.»

Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen tidigare intagit till frågan om
det maximibelopp, varmed bidrag till nu ifrågavarande hjälpverksamhet från
statens sida framdeles skulle utgå, torde någon förhöjning av anslaget icke
kunna ifrågakomma. Då emellertid av nämndens skrivelse synes framgå, att

Tredje huvudtiteln. [19.]

det sammanlagda belopp, som under detta budgetår står till nämndens förfogande,
är otillräckligt att tillgodose förefintliga hjälpbehov samt icke ens
lämnar möjlighet att bedriva hjälpverksamheten i den utsträckning, att anlitande
av den allmänna fattigvården för rysslandssvenskarnas vidkommande
kan alldeles undvikas, lärer förstärkningsanslagets nuvarande belopp,

50.000 kronor, ej heller böra sänkas, och jag får därför hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förstärkning av avkastningen av under stadsf onden
för rysslandssvenskar för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av..................................kronor 50,000.

[18.] 5. Understödsnämnden för rysslandssvenskar. Samma belopp av

7.000 kronor, som för detta ändamål anvisats under tredje huvudtiteln för
innevarande budgetår, torde erfordras jämväl för det nästkommande, och jag
hemställer därför, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för Understödsnämnden
för rysslandssvenskar för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................. kronor 7,000.

[19.] 6. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. I gäl lande

riksstat har för ifrågavarande ändamål uppförts ett anslag av 130,000
kronor. Den 28 juni 1940 har Kungl. Maj:t fattat beslut om anslagets fördelning
i överensstämmelse med förslag av upplysningsnämnden. Genom detta
beslut (statsliggaren s. 169) har anvisats 55,000 kronor till stiftelsen Svenskamerikanska
nyhetsbyrån, 15,000 kronor till Tidningarnas Telegrambyrå för
utvidgad förmedling av särskilt ekonomiska nyheter rörande Sverige till
utlandet, 8,000 kronor till understöd åt universitetslärare i svenska språket
i utlandet, 3,000 kronor till smärre studiestipendier åt utlänningar, 5,000
kronor till upplysningsverksamhet angående Sverige i Finland, 5,000 kronor
till understöd åt svenska vetenskapsmän, författare m. m. för föreläsningsverksamhet
i utlandet, 10,000 kronor till utgivande på ett främmande språk
av Svensk Årsbok, 7,000 kronor till bestridande av kostnaderna för upplysningsnämnden
och kulturrådet samt 1,500 kronor för redigering inom Tidningarnas
Telegrambyrå av visst nyhetsmaterial, varefter återstående 20,500
kronor ställts till ministerns för utrikes ärendena förfogande att jämte besparingar
å de i övrigt anvisade beloppen vid förefallande behov disponeras för
upplysningsverksamheten och därmed sammanhängande ändamål.

Upplysningsnänmdens beräkningar för nästa budgetår innefatta en höjning
av anslaget från 130,000 till 150,000 kronor. Anslaget till studiestipendier
åt utlänningar föreslås höjt med 2,000 kronor och anslaget till föreläsningsverksamhet
i utlandet med 5,000 kronor. Som nya poster upptagas

10.000 kronor för kostnader förbundna med inbjudningar av främmande
vetenskapsmän och författare samt 5,000 kronor för anskaffande av kort -

20 Tredje huvudtiteln. [19.]

filmer. Anslaget till universitetslärare i utlandet anses däremot kunna sänkas
med 2,000 kronor.

Den av nämnden föreslagna höjningen med 20,000 kronor avses för ändamål,
som det i och för sig synes mig önskvärt att tillgodose; vid fördelningen
av anslaget för nästkommande budgetår torde på Kungl. Maj:t få ankomma
att verkställa närmare prövning av medelsbehovet. Jag anser emellertid att
de medel, som må erfordras för nya ändamål, böra kunna anvisas inom ramen
för det nuvarande anslaget och sänkningar i motsvarande omfattning
genomföras i fråga om de under innevarande budgetår från anslaget utgående
bidragen.

Anslaget till Svensk-amerikanska nyhetsbyrån höjdes för innevarande budgetåret
till 55,000 kronor mot tidigare 35,000 kronor, beroende på upprättandet
av en telegrafisk direkt nyhetsförmedling till Amerika. Redan före ingången
av löpande budgetår gjorde sig behovet av en ytterligare informationstjänst
i Amerikas Förenta Stater starkt gällande, och Kungl. Maj:t har,
sedan frågan blivit föremål för noggrann prövning, från förslagsanslaget
Statens informationsstyrelse: Omkostnader anvisat erforderliga medel folden
av omständigheterna nödvändiggjorda utvecklingen av verksamheten.
Enär det synes mig i hög grad önskvärt, att möjlighet beredes att framdeles
fullfölja ifrågavarande utvidgade verksamhet, torde den härför erforderliga
kostnaden, belöpande sig till i runt tal 100,000 kronor årligen, upptagas för
nästkommande budgetår. Beloppet synes mig böra sammanföras med det bidrag
av 55,000 kronor, som redan utgår till stiftelsen under förevarande anslag.

Till förevarande anslag bör likaledes överföras det årliga arvode, utgörande
12,000 kronor, som för närvarande utgår till Tidningarnas Telegrambyrås
ombud i Rom och som hittills redovisats under förslagsanslaget Statens
informationsstyrelse: Avlöningar.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till U pplgsningsverksamhet i utlandet angående Sverige
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . kronor 242,000.

[20.] 7. Statens informationsstyrelse: Avlöningar, förslagsanslag. För

innevarande budgetår har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition
nr 229/1940, anvisat dels till Statens informationsstyrelse: Avlöningar
ett förslagsanslag av 300,000 kronor, dels ock till Statens informationsstyrelse:
Omkostnader ett förslagsanslag av 100,000 kronor. I sin den 21 juni 1940
dagtecknade skrivelse (nr 443) i anledning av nämnda proposition förklarade
sig riksdagen vilja framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande statliga
verksamhet planlades och bedreves efter ändamålsenliga arbetsformer och
att statens kostnader för ändamålet i görligaste mån begränsades.

Det förefölle, framhöll riksdagen, som om en begränsning av kostnaderna
för styrelsens verksamhet, bland annat, skulle kunna åstadkommas genom
att, i den mån nya arbetsuppgifter krävde tillgodoseende, omläggning i inskränkande
syfte vidtoges beträffande arbetsformerna i fråga om andra

Tredje huvudtiteln. [20.]

avsnitt av verksamheten. Riksdagen vore av den uppfattningen, att vissa
av de uppgifter, som nu inginge i styrelsens arbete, skulle kunna väsentligt
begränsas, utan att det statsintresse, som informationsstyrelsen hade att
tillgodose, därigenom eftersattes. Vad särskilt gällde den övervakning av
pressen, som nu inginge i informationsstyrelsens arbetsuppgifter och varmed
vöre förbundna olägenheter av skilda slag såväl för pressen som för informationsstyrelsen,
torde enligt riksdagens mening nyttan och lämpligheten av
denna verksamhet till vissa delar kunna dragas i tvivelsmål. Det syntes
kunna ifrågasättas, huruvida icke informationsstyrelsens förbindelse med
pressen huvudsakligen borde ske i form av informationer, varigenom förhållandet
mellan styrelsen och pressen skulle mera få karaktären av samarbete
än av kontroll, vilket finge anses framstå som ett önskemål. I samband
härmed syntes en omarbetning av den för informationsstyrelsen gällande
instruktionen böra ske.

Vid anmälan av riksdagens skrivelse i ämnet beslöt Kungl. Majit den
28 juni 1940 att anbefalla informationsstyrelsen att med beaktande av vad
riksdagen sålunda anfört upptaga planläggningen av styrelsens verksamhet
till omprövning samt att till Kungl. Majit inkomma med yttrande i ärendet.
Med anledning härav avgav informationsstyrelsen den 1 oktober anbefallt
yttrande. Däri anför styrelsen:

»Styrelsens arbetsuppgifter äro på sätt nedan angives fördelade mellan
de två avdelningar, som enligt Kungl. Majits beslut den 26 januari 1940 skola
finnas inom styrelsen.

Upplysningsavdelningen handlägger frågor rörande ''krisinformationen’,
d. v. s. upplysningsverksamheten med avseende å statsmakternas åtgöranden
framför allt på folkhushållningens, finansväsendets och luftskvddets områden,
jämte därmed sammanhängande propagandakampanjer. Härvid fungerar
informationsstyrelsen ej blott såsom en central förmedlare av meddelanden
från de civila statliga myndigheterna till allmänheten, utan den
bedriver också i betydande omfattning på eget initiativ informationsverksamhet,
ofta i samverkan med andra myndigheter. Kommunikéer och cirkulärartiklar
utsändas fortlöpande till tidningarna. Särskilt för meddelanden
till allmänheten av brådskande beskaffenhet anlitas rundradion. Vid propagandakampanjerna
har modern reklamteknik — genom radioföredrag,
kortfilmer, broschyrer, affischer o. s. v. — kommit till användning^

Förutom denna — för allmänheten avsedda — information ''utåt'' ombesörjes
å upplysningsavdelningen även viss information ''inåt’, d. v. s. gentemot
regeringens ledamöter samt centrala och lokala statsmyndigheter. Detta
sker dels genom dagliga pressöversikter, vilka avse att i koncentrerad form
giva en bild av den genom tidningspressen framträdande opinionen, dels
genom tidskriften ''Från departement och nämnder’, vari lämnas en fortlöpande
redogörelse för krisåtgärderna, delvis i form av informerande artiklar
av sakkunniga på olika områden. Pressöversikterna kompletteras av ett
klipparkiv, omfattande numrerade klipp av samtliga i översikterna anmärkta
tidningsartiklar; dessa klipp tillhandahållas på begäran av dom, till
vilka pressöversikterna utdelas.

övriga styrelsen åvilande arbetsuppgifter, i den mån de ej enligt instruktionen
skola ombesörjas av utrikesdepartementets pressbyrå eller på grund
av .särskild föreskrift ankomma på sektionen för kulturell folkberedskap,
ombesörjas av den allmänna avdelningen. De viktigaste hithörande göromålen
äro granskning av tryckta skrifter samt rådgivning till pressen.

Tredje huvudtiteln. [20.]

Sjelva granskningen ombesörjes inom en särskild sektion av allmänna avdelningen
( granskningssektionen’). Härifrån lillhandahålles material såväl
till upplysningsavdelningen för de i det föregående omnämnda pressöversikterna
som också till den sektion av allmänna avdelningen, som handhar dennas
rådgivningsverksamhet gent emot pressen (''rådgivningssektionen''). Den
rådgivning, som här förekommer, avser framför allt frågor om tillämpningen
av kungl. Majits kungörelse den 12 april 1940 (nr 197) angående förbud mot
offentliggörande i tryck av vissa underrättelser om krigsmakten m. m. Till
''rådgivningssektionen'' ingå vidare talrika förfrågningar från pressen beträffande
varjehanda andra med det militära eller politiska läget sammanhängande
förhållanden, exempelvis örn uppgivna neutralitetskränkningar
och därav föranledda ingripanden av neutralitetsvakten, olyckshändelser och
andra tilldragelser berörande försvarsväsendet o. s. v. I anslutning härtill
verkar sektionen för åstadkommande av kommunikéer eller andra meddelanden
till pressen. Denna rådgivnings- och informationsverksamhet kan sägas
utgöra ett komplement till den från upplysningsavdelningen utgående
''krisinformationen’. Den i 1 § tredje stycket av instruktionen anbefallda prohibihva
verksamheten utövas huvudsakligen i samband med besvarandet av
förfrågningar men även i ej ringa omfattning på det sätt, att cirkulärskrivelser
utsändas till ett större antal tidningar med anledning av någon inträffad
eller förestående tilldragelse, vars omnämnande i pressen är författningsenligt
förbjudet eller eljest av politiska eller militära skäl bör undvikas.

I anslutning till den allmänna avdelningen ehuru i viss mån självständigt
behandlas vissa bild- och filmärenden, såsom frågor angående det i instruktionen
anbefallda samarbetet med Statens biografbyrå, angående upprättande
av beredskapsarkiv vid svenska beskickningar i utlandet samt angående
åtgärder lill uppmuntrande av inhemsk kortfilmsproduktion med nationellt
kulturell syftning, till vilket sistnämnda ändamål särskilda medel av Kungl.
Majit ställts till styrelsens förfogande.»

Vid övervägande av möjligheterna att företaga inskränkningar beträffande
arbetsformerna har styrelsen icke funnit sig kunna för närvarande tillstyrka
några inskränkande åtgärder med avseende å den i upplysningsavdelningens
»krisinformation» ingående upplysnings- och propagandaverksamheten.
»Erinras må», framhåller styrelsen härvidlag, satt den statliga
informationsbyråns inrättande hösten 1939 i främsta rummet var föranlett
av behovet att äga tillgång till ett centralt organ med uppgift att ombesörja
kontakten mellan de civila statsmyndigheterna, å ena sidan, samt tidningspressen,
rundradion och andra organ för den offentliga nyhetstjänsten, å
den andra, beträffande den upplysningsverksamhet, som erfordrades på
grund av de av världshändelserna betingade nya förhållandena inom samhällslivet.
Att behovet av en dylik centraliserad informationsverksamhet
under det gångna året ytterligare accentuerats, lärer vara obestridligt. För
att de med ''krisinformationen’ sammanhängande propagandakampanjerna
skola giva bästa möjliga resultat kräves ock, att de planläggas och genomföras
under medverkan av personer, som äro förtrogna med de moderna
reklamtekniska metoderna. Genom tillkallande av ett särskilt ''reklamråd’
har informationsstyrelsen sökt försäkra sig om erforderlig sakkunskap på
detta område.» I

I anledning av vad riksdagen anfört angående den s. k. övervakningen
av pressen har styrelsen funnit angeläget framhålla, att denna del av allmänna
avdelningens verksamhet bedreves i omedelbar anslutning till den
på samma avdelning ankommande rådgivningen. I själva verket syntes det
knappast möjligt att, vad beträffade styrelsens förhållande till pressen,

Tredje huvudtiteln. [20.]

draga någon gräns mellan »upplysningsverksamheten» och »övervakningsverksamheten».
Denna sistnämnda hade — eftersom någon presscensur av
den art, som förekomme flerstädes i utlandet, icke existerade i Sverige -—-med nödvändighet måst få huvudsaklig karaktär av ett samarbete med redaktionerna.
Stundom hade detta skett i form av en i förväg utsänd vädjan
om tystlåtenhet beträffande visst förhållande eller, ifall dettas publicering
varit författningsenligt förbjudet, en erinran härom; i förra fallet hade resultatet
av aktionen helt berott på pressmännens vilja till samförstånd, medan
i det senare fallet styrelsens hänvändelse uppenbarligen endast åsyftat
att förebygga ett av förbiseende eller missuppfattning föranlett felgrepp.
Eller också hade styrelsen, därest vid granskningen konstaterats att en icke
tillåten eller eljest olämplig underrättelse offentliggjorts i någon tidning,
efteråt fäst utgivarens — och eventuellt även andra tidningars — uppmärksamhet
härpå, givetvis i syfte alt förebygga en upprepning. Örn också med
denna prohibitiva verksamhet vore förbundna olägenheter såväl för pressen
som för styrelsen själv, kunde styrelsen, med dittills vunna erfarenheter
för ögonen, icke förorda att denna verksamhet nedlades. A andra sidan syntes
det naturligt att, i den mån en avspänning i det utrikespolitiska läget
eller lättnader i fråga örn kravet på militär beredskap sådant medgåve,
mindre stränga principer kunde och borde vinna tillämpning vid bedömandet
av hithörande spörsmål. Detta hade också i viss mån redan skett. Ej
minst i betraktande av riksdagens uttalande om informationsverksamhetens
betydelse med avseende på förbindelserna mellan styrelsen och pressen syntes
det styrelsen knappast heller kunna ifrågakomma att vidtaga någon inskränkning
beträffande den allmänna avdelningens rådgivnings- och informationsverksamhet.
Vad slutligen beträffade granskningen av tryckta skrifter
framhöll styrelsen, att denna verksamhet tjänade ett dubbelt ändamål
samt att, med hänsyn till myndigheternas behov av information rörande
pressopinionen, en fortlöpande genomgång av dagspressen icke syntes kunna
undvaras.

Informationsstyrelsen sammanfattade sitt yttrande därhän, att någon väsentlig
inskränkning beträffande de verksamhetsgrenar, vilka vid dåvarande
tidpunkt ankomme på styrelsens ordinarie avdelningar, enligt styrelsens
mening icke vore tillrådlig, därest styrelsen skulle fylla den uppgift, som
under rådande förhållanden finge anses åvila ett centralt statligt informationsorgan
i vårt land.

Däremot ansåg sig styrelsen redan i detta sammanhang böra hemställa
om Kungl. Maj:ts godkännande av ett förslag till vissa ändringar beträffande
styrelsens inre organisation, åsyftande att göra denna mera ändamålsenlig
och effektiv. Förslaget innebar i princip följande:

Inom upplysningsavdelningen skulle sammanföras de arbetsuppgifter,
som enligt 1 § instruktionen åvilade styrelsen, med undantag för sådana
som enligt särskilda föreskrifter skulle ombesörjas av utrikesdepartementets
pressbyrå eller av den i organisatoriskt avseende fristående sektionen
för kulturell folkberedskap. Det hade nämligen synts styrelsen fördelaktigt,
alt ifrågavarande med varandra starkt sammanhängande verksamhetsgrenar
ställdes under ledning av en och samma avdelningschef. Av den sålunda
förordade förändringen borde följa, att den dåvarande allmänna avdelningen
försvunne och ersattes av en administrativ avdelning för frågor
rörande styrelsens organisation, ekonomi, lokaler, inventarier och dylikt;
denna avdelning borde förestås av vice ordföranden såsom chef.

Tredje huvudtiteln. [20]

I anledning av informationsstyrelsens sålunda avgivna yttrande beslöt
Kungl. Maj:t, som icke fann anledning till erinran mot de riktlinjer för
styrelsens fortsatta verksamhet, som i yttrandet angivits, den 25 oktober
1940 vissa ändringar i den för styrelsen utfärdade instruktionen av den 26
januari 1940, innebärande i huvudsak, att de i 1 § upptagna bestämmelserna
om övervakningsverksamheten bortföllo. Samtidigt beslöt Kungl. Majit, att
styrelsens allmänna avdelning skulle upphöra, att en administrativ avdelning
skulle upprättas med de arbetsuppgifter, som nyss angivits, samt att
inom upplysningsavdelningen skulle handläggas övriga å styrelsen ankommande
ärenden.

Från sin nyss relaterade ståndpunkt att någon väsentlig inskränkning i
verksamheten för närvarande icke vore tillrådlig har styrelsen utgått vid
sin uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetår, varvid styrelsen genom
noggrann prövning av de särskilda utgiftsposternas nödvändighet sökt
nedbringa anslagssumman så långt detta ansetts möjligt utan att i alltför
hög grad äventyra beräkningarnas bärighet. »Det ligger i öppen dag», betonar
styrelsen, »att vid sådant förhållande även en tillfällig och till omfattningen
ganska obetydlig utvidgning av styrelsens verksamhet kan komma att
medföra behov av ytterligare medelsanvisning. Av erfarenheterna under sommaren
och hösten att döma, synes man med viss sannolikhet ha att räkna med
att dylika nya uppgifter tid efter annan skola framställa sig för styrelsen,
ej minst till följd av att förhållandena på folkförsörjningens område påkalla
ökad upplysnings- och propagandaverksamhet från det allmännas sida. Att
på förhand bilda sig någon uppfattning om vilka inverkningar dylika eventuella
förändringar i styrelsens åligganden kunna komma att få med avseende
å medelsbehovet, är uppenbarligen icke möjligt. Emellertid lärer någon
avsevärd utvidgning av styrelsens verksamhet av den art som här åsyftas
näppeligen ifrågakomma annat än efter Kungl. Maj:ts prövning.»

Såsom jag tidigare framhållit, har det ansetts lämpligt att under anslagen
till statens informationsstyrelse för nästkommande budgetår redovisa endast
styrelsens egna avlöningar och omkostnader. Med hänsyn härtill hava till
andra anslag överflyttats dels personalkostnader vid departementets pressbyrå
och vid radioavlyssningen samt arvode till ett telegrambyråombud i Rom,
dels ock drifts- och övriga omkostnader för radioapparaturen jämte diverse
andra expenser för radioavlyssningen. Äskande av medel till den s. k. sektionen
för kulturell folkberedskap, som upprättats enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 31 maj 1940, kommer att föreslås av chefen för ecklesiastikdepartementet.

Under erinran att styrelsen vid beräkningen av erforderliga medel för innevarande
budgetår uttalat, att den organisation som skapats vore anpassad
efter den dåvarande situationens krav, har styrelsen sett sig nödsakad att
för budgetåret 1941/42 ifrågasätta en ganska avsevärd stegring av personal -

Tredje huvudtiteln. [20.]

kostnaderna; det såväl i politiskt och militärt avseende som ur försörjningssynpunkt
skärpta läge, vari landet kommit under det senaste halvåret, hade
medfört väsentligt ökade arbetsuppgifter för styrelsen, vilka, trots strävanden
att rationalisera arbetsformerna, icke kunnat undgå att påverka behovet
av personal. Enligt styrelsens skrivelse den 15 oktober 1940 med förslag till
anslagsäskanden för nästa budgetår ställa sig kostnadsberäkningarna för avlöningar
på följande sätt.

Till bestridande av de fasta arvodena till ordföranden, vissa ledamöter av
styrelsen, en avdelningschef och en biträdande avdelningschef erfordrades,
med tillämpning av dittills meddelade bestämmelser, sammanlagt 3,383 kronor
per månad. Vad beträffar dagarvodena till övriga ledamöter och ledamöterna
av pressrådet hade under sista halvåret härför åtgått i medeltal
490 kronor i månaden. Med hänsyn särskilt till alt under nämnda tid antalet
pressrådssammanträden varit mindre än som finge anses normalt, syntes för
nästkommande budgetår det erforderliga beloppet ej höra beräknas lägre än
550 kronor i månaden. I ersättning för mistade avlöningsförmåner hade under
den senaste månaden utbetalats 2,407 kronor för månad. Under förutsättning
att förevarande ersättningar icke underginge någon förändring, skulle alltså
till arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj.t månatligen
krävas sammanlagt (3,383 + 550 + 2,407 =) 6,340 kronor, motsvarande
för hela budgetåret i runt tal 76,100 kronor. För samma ändamål beräknades
för innevarande budgetår (2,300 + 600 + 2,400 =) 5,300 kronor i månaden
eller sammanlagt 63,600 kronor. Höjningen är en följd av ett Kungl. Maj:ts
beslut den 10 maj 1940, enligt vilket den högre personalen utökats med en
biträdande avdelningschef.

Avlöningar till övrig personal utgå enligt styrelsens bestämmande dels till
stadigvarande personal på grundval av vissa i särskild löneplan fastställda
minimi- och maximibelopp, dels till mera tillfällig personal. Till i personalförteckning
upptagna befattningshavare utgående arvoden uppgingo vid tidpunkten
för anslagsberäkningen lill ett sammanlagt månadsbelopp av 11,350
kronor, vilket belopp, enligt styrelsens förslag, alltjämt borde för ändamålet
beräknas. Ersättningar till tillfällig rådgivnings- och granskningspersonal
hade belöpt sig till 735 kronor i månaden. För nästa budgetår inskränker sig
styrelsen till att beräkna allenast 150 kronor i månaden för motsvarande ändamål,
under framhållande likväl att detta belopp sannolikt skulle visa sig
väl knappt tilltaget, därest det politiska läget ånyo tillspetsades. Bland nu
ifrågavarande avlöningskostnader borde vidare upptagas dels särskild ersättning
till ortsombud, förslagsvis 100 kronor i månaden, dels ock ett
approximativt beräknat belopp, som kunde bliva erforderligt för att miila
ytterligare uppkommande behov av tillfälliga medarbetare, extra skrivhjälp,
semestervikarier o. dyl. Till ändamål av sist angivna art hade under tiden
maj—september 1940 utbetalats i genomsnitt omkring 820 kronor i månaden.
För budgetåret 1941/42 syntes man härför kunna beräkna samma kostnad
som för innevarande budgetår eller 800 kronor. Enligt nu angivna grunder
skulle till avlöningar åt den av styrelsen antagna personalen fordras

Departements che/en.

Tredje huvudtiteln. [20.]

sammanlagt (11,350 + 150 -f 100 +. 800 =) 12,400 kronor i månaden eller
för hela budgetåret 148,800 kronor. För innevarande budgetår beräknades

111,000 kronor till stadigvarande personal och 19,800 kronor till extra personal,
tillhopa 130,800 kronor. Mer än hälften av kostnadsökningen faller på
arvoden till personal, som styrelsen måst anställa för rådgivningsuppgifter
i stället för till beredskapstjänst inkallade värnpliktiga tidningsmän, som
tidigare ställts till styrelsens förfogande för ändamålet. Återstoden hänför sig
huvudsakligen till redan beviljade lönetillägg, motsvarande den ökning av det
rörliga tillägget, som kommit andra statens befattningshavare till del. De
möjligheter till höjning av lönerna utöver tidigare gällande maximibelopp
inom respektive lönegrupper, som beretts genom en av Kungl. Majit den 24
maj 1940 fastställd ny löneplan för styrelsen, hava icke i något fall tagits
i anspråk.

Till arvoden åt sakkunniga beräknades för innevarande budgetår 500 kronor
i månaden. Senare hade behov yppats att anlita särskild person för redigering
av tidskriften »Från departement och nämnder». Till denne medarbetare
— som eljest icke innehade någon befattning inom styrelsen — utginge
ett arvode av 200 kronor i månaden. För nästa budgetår syntes sålunda
till sakkunnigarvoden böra uppföras ett belopp av 700 kronor i månaden
eller sammanlagt 8,400 kronor.

Informationsstyrelsens avlöningskostnader under budgetåret 1941/42 skulle
alltså beräknas till 233,300 kronor, fördelade enligt följande:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ............................................ kronor 76,100

2. Avlöningar till övrig personal ...................... » 148,800

3. Arvoden till sakkunniga ............................ » 8,400

Summa kronor 233,300.

Såsom jag redan framhållit i Kungl. Majits proposition nr 229/1940, hade
man att räkna med att förhållandena i fortsättningen kunde nödvändiggöra
en utvidgning av den efter dåvarande läge anpassade verksamheten med
därav betingad utbyggnad av organisationen; det syntes få ankomma på
Kungl. Majit att härutinnan vidtaga erforderliga åtgärder, även om anslagen
därigenom skulle komma att i väsentlig mån överskridas.

Det torde få betonas att beräkningen av anslaget för innevarande budgetår
skedde vid en tidpunkt, då förhållandena för vårt lands vidkommande i betydelsefulla
avseenden voro helt andra än nu. Händelseutvecklingen kom att
mycket snart medföra betydligt stegrade arbetsuppgifter för informationsstyrelsen,
och den ursprungliga organisationen visade sig redan före ingången
av innevarande budgetår otillräcklig. Med anledning härav befriade Kungl.
Majit den 10 maj 1940 styrelsens souschef från honom i egenskap av chef
för styrelsens allmänna avdelning åliggande göromål såvitt angår granskning
av tryckalster, tillsyn å nyhetsmaterial, råd och anvisningar till pressen m. m.

Tredje huvudtiteln. [21.]

och förordnade en särskild biträdande avdelningschef att bestrida nämnda
göromål. Härutöver har Kungl. Majit fastställt ny löneplan för styrelsen i
syfte att möjliggöra av omständigheterna framtvungna löneförhöjningar.

För nästkommande budgetår beräknas under detta anslag endast kostnaderna
för avlöningar till styrelsens egen personal. Det av styrelsen för ändamålet
föreslagna beloppet innebär, i jämförelse med det för innevarande budgetår
beräknade medelsbehovet, vissa merkostnader beroende på den av antydda
omständigheter nödvändiggjorda förstärkningen av personalen. Delvis
hänför sig ökningen sålunda till Kungl. Majits förordnande av en biträdande
avdelningschef inom styrelsen. Personalkostnaden i övrigt synes mig icke
heller giva anledning till anmärkning — att kostnaderna, trots strävanden
till rationalisering, bliva högre än vad som beräknades i april 1940 synes
mig i nuvarande läge ofrånkomligt.

Under åberopande av de beräkningar, för vilka i det föregående redogjorts,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens informationsstgrelse: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 233,300.

[21.] 8. Statens informationsstyrelse: Omkostnader, förslagsanslag. Av

anslaget för innevarande budgetår, 100,000 kronor, beräknades 58,000 kronor
för styrelsens egna omkostnader. Sistnämnda belopp fördelade sig med

3,500 kronor på reseersättningar, 41,000 kronor på expenser och 13,500 kronor
på publikationstryck.

Till reseersättningar beräknades ett belopp av cirka 300 kronor i månaden.
Härvid hade emellertid, framhåller styrelsen, tagits i betraktande endast de
resor, som vissa pressrådsledamöter väntades behöva göra för att bevista
pressrådets sammanträden. Härutöver hade emellertid styrelsens egna befattningshavare
måst tid efter annan företaga informationsresor inom landet,
och det syntes styrelsen önskvärt, att medel för ändamålet beräknades för
nästkommande budgetår. Beloppet föreslås därför höjt till 450 kronor i månaden
eller 5,400 kronor för hela budgetåret. De månatliga expenskostnaderna
upptagas för nästkommande budgetår enligt följande specifikation:

Kronor.

1. Bränsle och lyse .......................................... 200

2. Städning .................................................. 200

3. Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. dyl................... 1,000

4. Telefon, telegram och annonsering .......................... 300

5. Inköp och underhåll av inventarier .......................... 300

6. Bokinköp, prenumeration å tidningar och tidskrifter, m. m....... 1,000

7. Bild- och filmmaterial ...................................... 300

8. Oförutsedda utgifter ........................................ 300

Summa kronor 3,600.

Tredje huvudtiteln. [21.]

Departements chefen.

För liela budgetåret beräknas sålunda 43,200 kronor mot 41,000 kronor
för innevarande budgetår. Ökningen hänför sig till särskild ersättning till
Tidningarnas Telegrambyrå för dess dagliga nyhetsmaterial. Till publikationstryck
har för innevarande budgetår beräknats en månatlig kostnad av
omkring 1,080 kronor. Beloppet är i sin helhet avsett att täcka tryckningskostnaderna
för tidskriften »Från departement och nämnder». Med hänsyn
till att antalet häften av tidskriften stigit till normalt 2 per månad och att
kostnaden per häfte beräknats till 600 kronor, skulle posten för nästa budgetår
upptagas till 1,200 kronor i månaden eller 14,400 kronor för hela budgetåret.
Genom stigande prenumerations- och lösnummeravgifter — vilka medel
tillgodoföras detta anslag — torde, enligt vad styrelsen framhåller, den
verkliga kostnaden komma att bliva betydligt lägre.

Med utgångspunkt från nu angivna belopp beräknar informationsstyrelsen
sina löpande omkostnader på följande sätt:

Kronor

1. Reseersättningar .......................................... 5,400

2. Expenser ................................................ 43,200

3. Publikationstryck .......................................... 14,400

Summa kronor 63,000.

Av detta anslag har Kungl. Maj:t anvisat, bland annat, medel till Svenskamerikanska
nyhetsbyrån och till sektionen för kulturell folkberedskap.
Dessa utgifter hava dock icke tagits i beräkning vid bestämmandet av det
för innevarande budgetår utgående anslagsbeloppet. För nästkommande
budgetår avses samtliga kostnader för Svensk-amerikanska nyhetsbyrån belasta
anslaget Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige, och erforderligt
anslag till sektionen för kulturell folkberedskap äskas under VIII:e
huvudtiteln.

Av det för löpande budgetår beräknade anslaget, 100,000 kronor, avsåg ett
belopp av 42,000 kronor utrikesdepartementets kostnader för drift och underhåll
av radioapparaturen; sistnämnda kostnader föreslås för budgetåret
1941/42 överförda till förslagsanslaget Utrikesdepartementet: Omkostnader.
För nästkommande budgetår äskas under förevarande anslag endast medel
till styrelsens egna omkostnader, vilka för innevarande budgetår beräknades
till 58,000 kronor. Den av styrelsen nu ifrågasatta höjningen med 5,000
kronor måste anses vara direkt beroende av den utvidgning av verksamheten,
som påkallats redan under innevarande budgetår, och föranleder därför
ingen erinran från min sida. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens infor mations styr else: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 63,000.

[22.] 9. Bidrag till utgivande av tidskriften »Le Nord». I riksstaten

för innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört ett anslag av 6,000

Tredje huvudtiteln. [26.J 29

kronor. Då anledning icke synes föreligga att vidtaga någon ändring med avseende
å detta bidrag, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till utgivande av tidskriften »Le Nord» för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av......kronor 6,000.

[23.] 10. Upplysningsarbete för freden. För ifrågavarande ändamål har

riksdagen för innevarande budgetår beviljat ett anslag av 15,000 kronor. Jag
förordar, att detta anslag minskas med 5,000 kronor, och hemställer sålunda,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Upplysningsarbete för freden för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av .................. kronor 10,000.

[24.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Med hänsyn till förefintlig reservation uppfördes kommittéanslaget
med endast 500 kronor för budgetåret 1940/41. Då någon reservation icke
längre kan påräknas, bör för nästkommande budgetår för ändamålet äskas
samma belopp som för tidigare budgetår, d. v. s. 5,000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 5,000.

[25.] 12. Extra utgifter, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande

budgetår är detta anslag upptaget med 25,000 kronor. Med hänsyn till förutsedd
reservation torde anslaget för nästkommande budgetår kunna sänkas
med 5,000 kronor. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 20,000.

[26.] 13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags anslag.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför beträffande behovet
av anslag å riksstaten för budgetåret 1941/42 för täckande av kostnader för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 25,000.

30 Tredje huvudtiteln. [27].

[27.] 14. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för slagsanslag.

För bestridande av kostnaderna för barntillägg under budgetåret
1941/42 åt befattningshavare inom utrikesförvaltningen torde ett belopp av

4,500 kronor, innebärande en sänkning av anslaget med 500 kronor, vara tillräckligt.
Jag erinrar om att barntillägg icke utgår till tjänstemän vid beskickningar
och konsulat, vilka uppbära barnbidrag jämlikt 50 § civila avlöningsreglementet.
Jag hemställer alltså, alt Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 4,500.

[28.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anför beträffande behovet av anslag å riksstaten för budgetåret 1941/42
för täckande av kostnader för kristillägg åt befattningshavare i statens tjänst
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 80,000.

Sammanfattning.

Kronor.

Tredje huvudtitelns slutsumma, för budgetåret 1940/41

utgörande ...................................... kronor 8,784,100

kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen
att för budgetåret 1941/42 uppgå till................ » 9,023,200

innebärande en ökning med.......................... kronor 239,100.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Hugo Ärnfast.

Tredje huvudtiteln.

tili

Tredje huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Utrikesdepartementet.

Sid. Kronor.

Utrikesdepartementet:

2 Avlöningar............................................... 907,400

5 Omkostnader............................................. 458,000

6 Förstärkning av personalorganisationen...................... 404,900

Säger för utrikesdepartementet 1,770,300

B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Kronor.

9 Diplomatisk och konsulär personal m. m........ 3,030,200

11 Attachéer..................................... 308,000

12 Pressattachéer................................. 136,900

13 Skrivbiträden.................................. 665,000

14 Extra biträden och vaktbetjänte................ 180,000 4,320,100

14 Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän ............ 115,000

14 Ersättningar åt olönade konsuler............................ 195,000

15 Rese- och flvttningsersättningar............................. 265,000

15 Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat........ 310,000

15 Övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat.......... 155,000

Säger för Sveriges representation i utlandet 5,360,100

C. Internationella byråer m. m.

16 Sveriges deltagande i internationella konferenser................. 50,000

Säger för internationella byråer m. m. 50,000

Tredje huvudtiteln.

D. Diverse.

Sid. Kronor.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Kronor.

16 Utrikesdepartementets delfond .................. ''788,000

16 Byggnadsstyrelsens delfond...................... ''209,000 997,000

16 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska

undersåtar.............................................. 100,000

17 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslands svenskar.

............................................... 50,000

19 Understödsnämnden för rysslandssvenskar.................... 7,000

19 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige.......... 242,000

Statens informationsstyrelse:

20 Avlöningar........................................ 233,300

27 Omkostnader....................................... 63,000 296,300

28 Bidrag till utgivande av tidskriften »Le Nord» ............... 6,000

29 Upplysningsarbete för freden................................ 10,000

29 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............... 5,000

29 Extra utgifter............................................. 20,000

29 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........... 25,000

30 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst........ 4,500

30 Kristillägg................................................. 80,000

Säger för diverse 1,842.800
____ Summa 9,023,200.

1 Beräknat belopp.

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

404341

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander.

Departementschefen, statsrådet Sköld, anhåller att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning frågan örn reglerandet av utgifterna under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1941/42 och att i sammanhang härmed få anmäla
följande till Kungl. Majit inkomna skrivelser, nämligen:

chefens för sjöförsvarets kommandoexpedition promemoria den 18 oktober
1940 angående utökande av antalet arvodesbefattningar å expeditionen;

överbefälhavarens över rikets försvarskrafter skrivelse den 9 september
1940 angående medel till chiffreringsapparater;

överbefälhavarens skrivelse den 7 december 1940 angående ordnandet av
den militära väderlekstjänsten;

överbefälhavarens skrivelse den 10 december 1940 angående medelsäskandena
för försvarsgrenarna;

chefens för försvarsstaben skrivelser den 7 september 1940 angående försvarsstabens
medelsbehov för budgetåret 1941/42, ävensom arméförvaltningens
civila departements och försvarsväsendets lönenämnds däröver avgivna utlåtanden; chefens

för försvarsstaben skrivelse den 9 september 1940 angående anställande
av viss personal vid försvarsstaben;

chefens för armén skrivelse den 27 september 1940 angående medel för
bestridande av kostnader för telefonabonnemang för hemvärnet, ävensom
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7.

1896 40

2 Fjärde huvudtiteln.

arméförvaltningens intendentur- och civila departements däröver avgivna utlåtande; arméförvaltningens

skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42, ävensom vederbörande myndigheters
däröver avgivna utlåtanden;

arméförvaltningens skrivelse den 3 december 1940 angående lantförsvarets
sjukvårdsmaterielanslag för budgetåret 1941/42;

arméförvaltningens intendenturdepartements skrivelse den 14 maj 1940
angående fastställandet av medelinköpspriset för remont m. m.;

arméförvaltningens civila departements och sjukvårdsstyrelses skrivelse
den 17 juni 1940 angående löneställningen för viss personal vid garnisonssjukhusen,
ävensom försvarsväsendets lönenämnds däröver avgivna utlåtande;

skytteförbundens överstyrelses skrivelser den 10 augusti 1940 och den 30
november 1940 angående medel för det frivilliga skytteväsendets befrämjande
budgetåret 1941/42, ävensom arméförvaltningens civila departements i ärendet
avgivna utlåtande;

överstyrelsens för Svenska röda korset skrivelse den 17 juli 1940 angående
statsunderstöd för budgetåret 1941/42, ävensom arméförvaltningens, marinförvaltningens
och flygförvaltningens däröver avgivna utlåtanden;

marinförvaltningens skrivelser den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42, ävensom vederbörande myndigheters
däröver angivna utlåtanden;

marinförvaltningens skrivelse den 15 april 1940, angående ekolodningsbåt
för militära sjömätningar;

marinförvaltningens skrivelse den 6 maj 1940 angående medel till transportfartyg
för kustflottan;

marinförvaltningens skrivelse den 11 oktober 1940 angående ytterligare
medel till muddring vid Karlskrona örlogsvarvs mobiliseringskaj (slutligt);

marinförvaltningens skrivelse den 28 oktober 1940 angående de till övergångsstat
överförda ämneslärarnas vid förutvarande skeppsgosseskolorna
tjänstgöringsförhållanden;

styrelsens för sjökarteverket skrivelse den 10 september 1940 angående sjökarteverkets
medelsbehov för budgetåret 1941/42, ävensom vederbörande mjmdigheters
däröver avgivna utlåtanden;

styrelsens för sj ökarte verkets skrivelse den 1 november 1940 angående
ändring av sjökarteverkets organisation, ävensom vederbörande myndigheters
däröver avgivna utlåtanden;

flygförvaltningens skrivelse den 16 oktober 1940 angående flygvapnets
medelsbehov för budgetåret 1941/42, ävensom vederbörande myndigheters
däröver avgivna utlåtanden;

chefens för flygvapnet och flygförvaltningens skrivelse den 20 september
1940 angående organisationen av flygvapnets flygreservskola, ävensom överbefälhavarens
över rikets försvarskrafter däröver avgivna utlåtande;

statens ammunitionsnämnds skrivelse den 10 september 1940 angående
nämndens medelsbehov för budgetåret 1941/42;

Fjärde huvudtiteln.

försvarsväsendets verkstadsnämnds skrivelse den 9 november 1940 angående
nämndens medelsbehov för budgetåret 1941/42, ävensom arméförvaltningens
däröver avgivna utlåtande;

styrelsens för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt skrivelse den
30 augusti 1940 angående medelsbehovet för militärmeteorologisk informationstjänst
under budgetåret 1941/42;

centralrådets för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet
skrivelse den 2 september 1940 angående medelsbehovet för befrämjande av
den andliga vården inom försvarsväsendet för budgetåret 1941/42; samt
statens arbetsmarknadskommissions skrivelse den 7 november 1940 angående
medelsbehovet för civilanställningsorganen och för civilanställnings befrämjande
för budgetåret 1941/42.

Departementschefen anför härefter:

Ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln.

[1.] Innan jag går att redogöra för det förslag till reglering av utgifterna
under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1941/42, som nu skall framläggas,
vill jag till en början uppehålla mig vid den sedan åtskillig tid tillbaka
aktuella frågan örn en ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln ävensom vid
vissa andra därmed sammanhängande frågor. Jag vill därvid erinra örn att
Kungl. Majit på chefens för finansdepartementet föredragning den 2 april
1937 bemyndigade nämnde departementschef att tillkalla högst tre utredningsmän
med uppdrag att verkställa utredning och framlägga förslag rörande
ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln. Med stöd av sagda bemyndigande
förordnade chefen för finansdepartementet en utredningsman*) att inom
departementet biträda med en förberedande undersökning avseende de olika
slag av utgifter och, i förekommande fall, inkomster, som redovisas å varje
särskilt riksstatsanslag under fjärde huvudtiteln m. m. Utredningsmannen
avgav den 20 december 1937 en promemoria med förslag till ändrad uppställning
av riksstatens fjärde huvudtitel. Nämnda promemoria blev sedermera
föremål för bearbetning inom finansdepartementet, vilken bearbetning
resulterade i en ny promemoria med förslag till ändrad uppställning av
fjärde huvudtiteln.

Sedan de sålunda framlagda preliminära förslagen varit föremål för ytterligare
överväganden inom försvars- och finansdepartementen, bemyndigades
chefen för finansdepartementet genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni
1939 att tillkalla högst tre sakkunniga att, i enlighet med vad departementschefen
till statsrådsprotokollet samma dag anfört, verkställa utredning och
framlägga förslag angående uppställningen av riksstatens fjärde huvudtitel
och vissa därmed sammanhängande frågor. På grund av detta bemyndigande

'') Krigsrådet U. A. J. Brunskog.

Fjärde huvudtitelu.

tillkallade cliefen för finansdepartementet nämnda dag tre sakkunniga1) att
inom finansdepartementet biträda med ifrågavarande utredning.

Sistnämnda sakkunniga hava den 6 maj 1940 till fullföljande av sitt uppdrag
avlämnat »Utredning och förslag rörande uppställningen av riksstatens
fjärde huvudtitel m. m.>.. I vad utredningen avser fjärde huvudtitelns uppställning
samt de allmänna avlöningsanslagens konstruktion hava yttranden
över densamma efter remiss avgivits av armé-, marin- och flygförvaltningarna,
statskontoret och riksräkenskapsverket, varjämte chefen för försvarsstaben
yttrat sig ifråga örn utredningens förslag rörande försvarsstabens radioanstalt.
Övriga delar av utredningen, avseende försvarsutgifternas redovisning
vid mobilisering och under krig, icke-ordinarie personals hänförande
till avlönings- eller anskaffningsanslag samt verkstäders och förråds ställning
i budgettekniskt hänseende, hava under nuvarande förhållanden ännu icke
ansetts böra göras till föremål för remissbehandling.

Jag vill här redogöra för de sakkunnigas förslag till uppstiillning av
fjärde huvudtiteln och vad därmed äger samband ävensom för de avgivna
remissyttrandena i denna del. Till de sakkunnigas förslag i fråga örn de
allmänna avlöningsanslagens konstruktion torde jag få återkomma i ett senare
sammanhang.

De sakkunniga hava till en början erinrat örn att chefen för finansdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 2 april 1937, då
frågan örn tillkallande av sakkunniga för verkställande av utredning rörande
förändrad uppställning av fjärde huvudtiteln första gången behandlades i
statsrådet, yttrade, bland annat, att för fjärde huvudtitelns del i fråga örn
såväl anslags- som statuppställningen samma riktlinjer såvitt möjligt borde
följas som tillämpats vid de andra departementshuvudtitlarna. Därvid
åsyftades främst den för de övriga huvudtitlarna i stort sett genomförda
principen, att i fråga örn utgifterna för statens egen verksamhet anslagsuppdelningen
sker efter myndigheter sålunda, att samtliga till varje myndighet
eller, i vissa fall, grupp av myndigheter hänförliga utgifter redovisas
å anslag för samma myndighet eller myndighetsgrupp, därvid i allmänhet
anvisas två anslag för varje myndighet (grupp av myndigheter), ett avlöningsanslag
och ett omkostnadsanslag.

Vid bedömande av frågan, huruvida den sålunda för övriga departement
i princip genomförda uppdelningen av anslagen efter myndigheter lämpligen
kunde och borde genomföras även för fjärde huvudtitelns del, hava de sakkunniga
funnit utan vidare stå klart, att detta vore fallet beträffande de
centrala förvaltningsmyndigheterna. De sakkunniga hava också föreslagit,
att för dessa myndigheters del skola i riksstaten uppföras dels, såsom redan
är fallet, särskilda avlöningsanslag och dels särskilda omkostnadsanslag, å
vilka skulle avföras dessa myndigheters expenser, resekostnader, utgifter för
bränsle och lyse m. m. *)

*) Statssekreteraren i försvarsdepartementet T. Wärn, kommendörkaptenen av andra
graden i marinintendenturkåren J. Bring samt byrådirektören i riksräkenskapsverket
C. Murray.

Fjärde huvudtiteln.

I fråga örn genomförbarheten av den nämnda principen jämväl för övriga
delar av försvarsväsendet hava de sakkunniga anfört följande:

Ett följdriktigt genomförande av den nyssnämnda principen kan emellertid
även sägas böra medföra, att för de olika militära institutionerna inom de
tre försvarsgrenarna — staber, truppförband, undervisningsverk m. m. —
borde uppföras särskilda avlönings- och omkostnadsanslag. Med en dylik
anordning skulle onekligen önskemålet att på ett enkelt sätt erhålla en
överblick över kostnaderna för varje institution tillgodoses. Emellertid måste
det fasthållas, att de särskilda staberna, skolorna etc. icke äro på samma sätt
fristående institutioner som exempelvis ett civilt ämbetsverk eller en civil
läroanstalt. Tvärtom utgöra de skilda militära institutionerna i allmänhet
mer eller mindre fast infogade delar i ett större helt, försvarsgrenen, vars
chef i fredstid lyder direkt under Kungl. Maj:t. Andra militära organ äro,
ehuru hänförliga till en viss försvarsgren, organisatoriskt utbrutna från densamma.
Sålunda tillhöra de tre kommandoexpeditionerna närmast försvarsdepartementet,
och de tre centrala förvaltningsmyndigheterna äro i princip
direkt underställda Kungl. Majit, låt vara i vissa fall under chefskap av vederbörande
försvarsgrenschef. Den militära och civilmilitära personalen är
emellertid icke fast knuten till de särskilda myndigheterna, staberna etc.,
utan är antingen inordnad i särskilda kårer (generalstabskåren, fortifikationskåren,
flottans officerskår etc.) eller ock utnämnd vid särskilda truppförband.
Även i sistnämnda fall är personalen i mycket stor irtsträckning placerad
till tjänstgöring utanför förbanden, vid centrala ämbetsverk, staber och skolor.
Personalen saknar med andra ord i stathänseende organisatoriskt sammanhang
med de institutioner där den tjänstgör.

Vad särskilt beträffar de centrala förvaltningsmyndigheterna är till dessa
i stor utsträckning knuten militär och civilmilitär personal, som på grund
av tidigare utbildning eller erfarenheter är särskilt lämpad för handläggning
av de speciella arbetsuppgifter, som ankomma på dessa ämbetsverk. Denna
personals kvalifikationer äro icke alltid knutna till en viss militär grad,
varför ständiga växlingar i personaluppsättningen förekomma. För att tillgodose
ämbetsverkens krav på kvalificerad personal lia därför befattningshavarna
icke infogats i verkens personalförteckningar utan ingå i staterna
för de särskilda kårerna och förbanden, från vilka kommenderingar ske till
tjänstgöring hos förvaltningsmyndigheterna. Ett närmare övervägande har
också givit vid handen, att med bibehållande av gängse ordning för uppställning
av personalförteckningar med därtill anslutna avlöningsstater det
icke låter sig göra att inordna den militära och civilmilitära personalen
under ämbetsverkens avlöningsauslag, utan måste densamma alltjämt finnas
redovisad på de skilda militära staterna.

Motsvarande synpunkter som nu nämnts i fråga om förvaltningsmyndigheterna
göra sig i huvudsak gällande jämväl i fråga örn stabsorgan, inspektioner
och undervisningsanstalter. Även vid dessa institutioner är det i
stort sett omöjligt eller i varje fall olägligt att binda personaluppsättningen
vid (ui särskild stat, då nämligen huvudsaken är att erhålla de för ändamålet
mest lämpliga personerna utan alltför stor hänsyn till tjänstegrad. Detta
är även av betydelse med hänsyn till de omplaceringar som förekomma vid
förstärkt försvarsberedskap oell mobilisering. Det ur tjänstens synpunkt
lämpligaste är därför liven hill-, att huvuddelen av den militära och oivilmilitiira
personalen placeras eller kommenderas till tjänstgöring ur personalkårer
eller från truppförband.

Det anförda pekar hilli pä att ett bibehållande av systemet med ett
gemensamt avlöningsauslag för varje försvarsgren är att föredraga framför

6 Fjärde huvudtiteln.

en uppdelning av de allmänna avlöningsanslagen på ett flertal smärre anslag,
hänförda till de skilda institutionerna inom försvarsgrenarna. Ett ytterligare
oell enligt de sakkunnigas mening mycket starkt skäl för att bibehålla
försvarsgrenarnas avlöningsutgifter samlade under gemensamma anslag ligger
också i önskvärdheten att uppställningen av fredsbudgeten bör i möjligaste
mån underlätta en övergång till det redovisningssystem som bör tillämpas
i krigstid. Såsom framhållits i propositionen nr 73 till 1939 års urtima
riksdag blir en förenkling av redovisningssystemet för försvarsväsendets utgifter
under mobilisering och krig av olika skäl nödvändig. Bland annat
förutsättes därvid i fråga örn avlöningar av olika slag, att de skola utgå
efter enhetliga principer och att samtliga avlöningskostnader (utom de, som
i fredstid bestridas från anskaffnings- och underhållsanslag) skola kunna
redovisas under en avlöningstitel för varje försvarsgren. Bet sistnämnda
torde vara nödvändigt för åstadkommande av önskvärd förenkling i anslagsdispositionen.
Det synes då vara en angelägenhet av vikt för att möjliggöra
en smidig övergång till krigsredovisningssystemet, att icke fredsredovisningen
företer alltför stora och principiella olikheter mot krigsredovisningssystemet.

Som en slutsats av det sålunda förda resonemanget hava de sakkunniga
föreslagit, att för varje försvarsgren skulle uppföras gemensamma avlöningsanslag;
de lia således avvisat tanken på att anordna särskilda avlöningsanslag
för de ''olika institutionerna inom försvarsgrenarna. Enligt sakkunnigförslaget
skulle å de gemensamma avlöningsanslagen upptagas utgifterna för
all personal vid respektive försvarsgren, således även för reservpersonal av
olika kategorier.

Yad beträffar andra för försvarsgrenarnas utgifter avsedda anslag än avlöningsanslagen
lia de sakkunniga ansett, att även i fråga örn dem hänsyn
bör tagas till att underlätta möjligheten av en smidig övergång till krigsredovisningssystem.
I anslutning härtill hava de sakkunniga anfört följande:

På sätt ovan anförts är det nödvändigt, att medelsredovisningen i krig
och under mobilisering i görligaste mån förenklas utan att kontrollmöjligheterna
äventyras. Sålunda kan under krigsförhållanden icke komma i fråga
annat än att de sakliga utgifterna måste anvisas efter sitt ändamål; att dela
upp sakutgifternas redovisning på särskilda anslag för olika organisationsenheter
inom försvarsgrenarna är uteslutet bland annat av den orsaken, att
försvarsgrenarnas sammansättning kan tänkas undergå avsevärda organisatoriska
förändringar under pågående krig. Yid sådant förhållande hava de
sakkunniga funnit den enda riktiga lösningen vara att jämväl för fredsförhållanden
uppställa fjärde huvudtiteln efter motsvarande principer, låt vara
att anslagsdifferentieringen i fredstid lämpligen kan göras väsentligt större
än i krigstid. Den uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel, som de
sakkunniga föreslå, är sålunda för försvarsgrenarnas del grundad på nyssnämnda
princip. De sakkunniga äro väl medvetna örn att detta kan sägas
innebära ett principiellt avsteg från det redovisningssystem som tillämpas
beträffande utgifterna under riksstatens övriga huvudtitlar, men i själva
verket torde skillnaden till stor del endast vara skenbar, i det att de särskilda
organisationsenheterna inom försvarsgrenarna icke på långt när intaga
samma fristående ställning inbördes som civila ämbetsverk och inrättningar.
Enheten är här i organisatoriskt hänseende försvarsgrenen.

Fjärde huvudtitel». T

Emot de allmänna principer rörande fjärde huvudtitelns uppställning,
som de sakkunniga sålunda hävdat, ha från de hörda myndigheternas sida
inga invändningar rests. Dock hava, såsom av det följande framgår, ett par
av de hörda myndigheterna ansett, att särskilda anslag alltjämt böra upptagas
för avlöning åt övergångsstats- och reservpersonal. För min del kan
jag också ansluta mig till de av de sakkunniga uttalade principerna för huvudtiteluppställningen.
Särskilt vill jag understryka intresset av att så mycket
som möjligt underlätta övergången från freds- till krigsredovisning av försvarsutgifterna.
Ur denna synpunkt finner jag de av de sakkunniga hävdade
principerna välgrundade.

Biksstatens fjärde huvudtitel är för närvarande indelad i sju huvudavdelningar,
nämligen: A. Försvarsdepartementet, B. Försvarsstaben, C. Bikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap, D. Lantförsvaret, E. Sjöförsvaret,
F. Flygvapnet samt G. Gemensamma anslag. Beträffande huvudtitelns
indelning i primära underavdelningar hava de sakkunniga i
anslutning till den nuvarande indelningen anfört följande:

Den nämnda indelningen i huvudavdelningar är enligt de sakkunnigas
mening icke fullt rationell, bland annat av den anledningen, att den icke på
ett rättvisande sätt avspeglar det inbördes sammanhanget mellan de olika
delar-, varav försvarsväsendet i vidsträckt bemärkelse består, något som synes
böra i görligaste mån eftersträvas. Sålunda kommer icke till synes den i
förhållande till själva försvarsgrenarna, de operativa styrkorna, centrala ställning
och nära anknytning som försvarsstaben enligt den gällande försvarsordningen
intager. Å andra sidan blir genom den nuvarande uppställningen
armé-, marin- och fiygförvaltningarnas enligt 1936 års försvarsbeslut och gällande
instruktioner fastställda egenskap av direkt under Kungl. Maj:t lydande
centrala ämbetsverk icke på ett riktigt sätt markerad, då dessa ämbetsverks
avlöningsanslag redovisas under de särskilda försvarsgrenarna med sina avlöningsanslag
upptagna bland försvarsgrenarnas anslag till avlöningar, rekrytering,
resekostnader m. m. Den sistnämnda inadvertensen accentueras
ytterligare av att de centrala förvaltningsmyndigheterna icke hava egna omkostnadsanslag
utan i omkostnadsliänseende repliera på försvarsgrenarnas
expensanslag, reseanslag, bränsleanslag etc.

De sakkunniga vilja med hänsyn till det anförda — och jämväl för tillgodoseende
av det av chefen för finansdepartementet i direktiven för utredningen
uttalade önskemålet örn fjärde huvudtitelns bringande till största
möjliga överensstämmelse med övriga huvudtitlar — föreslå, att anslagen
för de centrala ämbetsverken, armé-, marin- och flygförvaltningarna, i huvudtiteln
redovisas under en särskild huvudavdelning, benämnd »Centrala förvaltningsmyndigheter»
och placerad närmast efter den avdelning, som upptager
försvarsdepartementets anslag. Därigenom blir deras egenskap av direkt
under Kungl. Maj:t lydande förvaltningsmyndigheter på ett rätt sätt
markerad, varjämte anknytandet av försvarsstabens anslag med försvarsgrenarnas
anslag därigenom underlättas.

I sistnämnda hänseende föreslå de sakkunniga, att under en särskild
huvudavdelning, benämnd »Försvarskrafterna , upptagas samtliga anslag för
a) Försvarsstaben, b) Armén, c) Marinen och d) Flygvapnet, givetvis sammanförda
under särskilda underavdelningar. Enligt de sakkunnigas mening
komma därigenom i huvudtitelindelningen till synes dels den enhet som
försvarskrafterna gemensamt utgöra och dels försvarsstabens organisatoriska

8 Fjärde huvudtiteln.

ställning i förhållande till de tre försvarsgrenarna. Principerna för anslagsindelningen
inom de särskilda underavdelningarna framgå av det följande.

Inom en särskild huvudavdelning efter »Försvar.skrafterna» synas lämpligen
böra sammanföras anslagen för vissa vid sidan av de egentliga försvarskrafterna
stående organ, vilka intaga en i viss mån självständig ställning
men som ändock icke äro centrala förvaltningsorgan i samma mening
som armé-, marin- och flygförvaltningarna.

Som en sista huvudavdelning under fjärde huvudtiteln bör i likhet med
vad nu är fallet med övriga departements huvudtitlar enligt de sakkunnigas
mening upptagas en avdelning med benämningen »Diverse». Under denna
huvudavdelning böra sammanföras de anslag av för försvarsväsendet gemensam
natur som icke äro att hänföra till särskilda försvarsgrenar eller institutioner
och som närmare framgå av det bifogade förslaget till uppställning
av huvudtiteln.

De sakkunniga hava således föreslagit följande primära indelning av
fjärde huvudtiteln:

A. Försvarsdepartementet.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

C. Försvarskrafterna.

I. Försvarsstaben.

II. Armén.

III. Marinen.

IV. Flygvapnet.

D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner.

E. Diverse.

Den sålunda föreslagna indelningen av huvudtiteln har tillstyrkts av samtliga
hörda myndigheter utom arméförvaltningen. Sistnämnda ämbetsverk har
ansett, att ett genomförande av de sakkunnigas förslag att införa en särskild
huvudavdelning för »Försvarskrafterna» med underavdelningar för försvarsstaben
och de tre försvarsgrenarna skulle leda till en alltför] invecklad
nomenklatur för anslagens identifiering. Det kunde befaras, att detta kunde
komma att medföra förväxlingar särskilt hos militära myndigheter. Därtill
komme, att den vidlyftiga nomenklaturen skulle förhindra en eventuell övergång
till maskin bokföring. Ämbetsverket ville således för sin del förorda,
att huvudrubriken försvarskrafterna uteslötes och att försvarsstaben, armén,
marinen och flygvapnet var för sig bildade särskilda huvudavdelningar.

För min del anser jag, att den indelning av huvudtiteln, som av de sakkunniga
föreslagits, innebär så påtagliga fördelar ur systematisk synpunkt,
att den av arméförvaltningen gjorda invändningen icke bör få hindra förslagets
genomförande. Den vidlyftiga nomenklatur, som arméförvaltningen
åberopat som skäl för sin invändning, kan för övrigt på ett enkelt sätt
undvikas genom att låta anslagens numrering under hela huvudavdelningen
»Försvarskrafterna» gå i löpande följd och beteckna underavdelningarna för
försvarsstaben, armén, marinen och flygvapnet allenast med rubriker utan
särskild sifferbeteckning. Detta skulle stå i överensstämmelse med den
rubricering som använts exempelvis för huvudavdelningen »I. Folkunder -

Fjärde huvudtiteln. J

visningen» under åttonde huvudtiteln. Med denna modifikation är jag således
beredd att tillstyrka de sakkunnigas förslag till huvudtitelns indelning
i huvudavdelningar.

Vad därefter beträffar de särskilda huvudavdelningarnas indelning i
underavdelningar, underrubriker och anslag hava de sakkunniga i fråga
om huvudavdelningen »A. Försvarsdepartementet» icke föreslagit någon
förändring i förhållande till vad som nu gäller. För departementet torde
sålunda alltjämt böra upptagas ett avlönings- och ett omkostnadsanslag.

Under avdelningen >B. Centrala förvaltningsmyndigheter» hava de
sakkunniga föreslagit, att för en var av armé-, marin- och flygförvaltningarna
skulle upptagas ett avlönings- och ett omkostnadsanslag. Vidare har föreslagits,
att för en var av förvaltningarna skulle upptagas ett särskilt reservationsanslag
för åtgärder för industriens krigsorganisation m. m., avseende
såväl personalkostnader som sakliga kostnader för ifrågavarande av de centrala
förvaltningsmyndigheterna bedrivna särskilda verksamhet. Dessa kostnader
bestridas för närvarande vid arméförvaltningen från en särskild titel
under vapenanslaget och vid marin- och flygförvaltningarna från särskilda,
i anslutning till materielanslagen uppförda anslag. — Arméförvaltningen har
i sitt yttrande gentemot de sakkunnigas förslag örn uppförande av särskilda
anslag för förvaltningarna till industriens krigsorganisation anfört, att den
hittillsvarande anordningen, enligt vad erfarenheten visat, varit till fördel
för verksamheten. En viss inkonsekvens kunde sägas hava legat däri, att
anslaget för arméns del utgjort en undertitel av vapenanslaget, under det
att från detsamma bestridda kostnader avsett krigstillverkningens ordnande
beträffande all tygmateriel. På grund av anslagets ändamål syntes det därför
böra upptagas under rubriken tygmateriel. Det syntes däremot icke vara
ändamålsenligt att upptaga ett för arméförvaltningen gemensamt anslag för
industriens krigsorganisation. — Ehuru från övriga hörda myndigheters sida
någon motsvarande erinran icke försports, finner jag mig dock böra i enlighet
med vad arméförvaltningen hemställt förorda, att anslagsmedlen för
ifrågavarande ändamål upptagas å ett särskilt anslag i anslutning till övriga
anslag för tygmateriel; som skäl härför kan särskilt åberopas, att den ifrågavarande
verksamheten närmast hänför sig till materielanskaffningen och icke
till förvaltningsmyndighetens verksamhet såsom sådan. I konsekvens härmed
böra anslagen till industriens krigsorganisation för marinens och flygvapnets
del hänföras till motsvarande anslagsgrupp under respektive försvarsgrens
avdelning. Kvar under huvudavdelningen B komma då endast att stå de
tre förvaltningsmyndigheternas avlönings- och omkostnadsanslag.

Den första underavdelningen under huvudavdelningen C. Fö/svarsferafterna
skall enligt det förut anförda utgöras av anslagen till Försvarsstaben.
Under denna underavdelning skulle enligt de sakkunnigas förslag
uppföras följande anslag: ett avlönings- och ett omkostnadsanslag, ett anslag
till resestipendier, ett anslag till vissa arbeten å mobiliseringsverket samt

10 Fjärde huvudtiteln.

ett anslag till fältövningar. De sakkunniga hava därvid förutsatt, dels att det
nuvarande anslaget till underhåll och drift av motorfordon skulle ingå såsom
en särskild anslagspost i omkostnadsanslaget, dels att det nuvarande anslaget
till försvarsstabens radioanstalt skulle överföras till huvudavdelningen
»D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner» och där upptagas under
benämningen »Försvarsväsendets radioanstalt». — Emot den sålunda föreslagna
anslagsindelningen har ingen annan erinran framförts från de hörda
myndigheternas sida än att riksräkenskapsverket ansett anslaget till resestipendier
böra sammanföras med motsvarande anslag för försvarsgrenarna
till ett enda gemensamt anslag, som borde uppföras under huvudavdelningen
»E. Diverse». Denna riksräkenskapsverkets erinran anser jag böra iakttagas.

Vad därefter angår den under huvudavdelningen C. upptagna underavdelningen
för anslagen till Armén hava de sakkunniga i anslutning till förut
hävdade principer föreslagit, att dessa anslag skulle sammanföras under
följande samlingsrubriker:

Avlöningar m. m.

Resor och militärtransporter m. m.

Mathållning, intendenturmateriel m. m.

Undervisning och övningar.

Expenser m. m.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

Hälso- och sjukvård.

Tygmateriel.

Eortifikatoriska anläggningar m. m.

Bidrag och understöd.

Särskilda ändamål.

Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande förordat, att anslagen för avlöningar
m. m. i nära anslutning till hittills tillämpad ordning borde uppdelas
på två anslagsgrupper, den ena avseende fast anställd personal och
den andra värnpliktiga. Motsvarande synpunkt har framförts av arméförvaltningen
i dess yttrande. För min del kan jag ansluta mig till förslaget
att även i fortsättningen särskilja avlöningskostnaderna för den fast anställda
personalen från motsvarande kostnader för de värnpliktiga. Jag föreslår
således, att särskilda samlingsrubriker upptagas för dels Avlöningar m. m.
till arméns fast anställda personal och dels Avlöningar och familjebidrag
åt värnpliktiga.

De sakkunnigas förslag innebär vidare, att ett gemensamt anslag skulle
upptagas för samtliga avlöningar åt arméns fast anställda personal. Detta anslag
skulle således omfatta icke blott avlöningar och arvoden till personal å aktiv
stat eller eljest ständigt tjänstgörande personal, utan även avlöningarna till
reservpersonal av olika kategorier. — Riksräkenskapsverket har för sin del
förordat, att anslagen till den fast anställda personalen skulle uppdelas på
tre olika anslag, nämligen ett anslag avseende den aktiva personalen, ett

Fjärde huvudtiteln. * *

anslag till personal å reservstat samt ett anslag till personal i reserven. En
dylik uppdelning medförde dels att klarare överblick över de olika försvarsgrenarnas
personalorganisationer erhölles, dels ock att staterna för avlöningsanslagen
kunde avsevärt förenklas. — Jämväl arméförvaltningen Ilar
ansett, att det med hänsyn till de väsentligt olikartade personalkategorier,
varom det bär vore fråga, vore lämpligare, att dessa kölles isär genom att
särskilda anslag uppfördes för personal å aktiv stat, å övergångsstat, å reservstat
samt i reserven. — För min del vill jag, ehuru de sakkunnigas förslag
onekligen skulle innebära en förenkling av redovisningssystemet, icke
motsätta mig den uppdelning av avlöningsanslagen som av arméförvaltningen
föreslagits. Därvid förutsätter jag, att avlöningar till personal över stat, i
den mån sådan förekommer, må belasta anslaget till avlöningar åt personal
å aktiv stat. I enlighet med av riksräkenskapsverket framfört förslag torde
vidare ur avlöningsanslagen böra utbrytas utgifterna för ekiperingslijälp och
ekiperingsbidrag och i stället sammanföras under ett särskilt anslag, benämnt
Ekiperingsersättningar.

I följd närmast efter de bägge avdelningarna för avlöningar m. m. torde
i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra upptagas en samlingsrubrik
för Sjukvård. Under denna rubrik hava de sakkunniga föreslagit,
att för arméns del skulle upptagas tre anslag, nämligen garnisonssjukhusens
avlönings- och omkostnadsanslag samt arméns anslag till sjukvård i allmänhet.
— Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande anfört, att enligt ämbetsverkets
uppfattning de båda anslagen för garnisonssjukhusen lämpligen
borde hänföras till huvudavdelningen D, där anslag till vissa försvarsväsendet
tillhörande institutioner i övrigt återfinnas. Härtill finner jag mig kunna
ansluta mig. — Arméförvaltningen har i sitt yttrande anfört, att det allmänna
sjukvårdsanslaget borde avses för egentlig sjukvård. Däremot syntes
detta anslag icke böra bestrida kostnaderna för sjukvårdsmaterielens anskaffning,
underhåll, vård och omsättning. För detta ändamål vore det
ofrånkomligt att tillföra anslagsgruppen ytterligare ett anslag, ett sjukvårdsmaterielanslag,
av reservationsanslags natur. I fråga örn krigssjukvårdsroaterielförråden,
som på grund av nya rön inom den medicinska vetenskapen
måste vara underkastade en fortlöpande utveckling, vore det nödvändigt,
att den centrala myndigheten hade tillgång till ett anslag, som medgåve en
lämplig cirkulation mellan materiel avsedd för å ena sidan fredsförbrukningeu,
å andra sidan mobiliseringsbeliovet. Även denna omständighet
syntes nödvändiggöra, att ett särskilt sjukvårdsmaterielanslag upptoges under
ifrågavarande anslagsgrupp. — För min del vill jag i enlighet med vad arméförvaltningen
sålunda anfört tillstyrka, att under ifrågavarande anslagsgrupp
upptagas dels ett anslag till sjukvård oell dels ett anslag till sjukvårdsmateriel.

Under den följande anslagsgruppen, Resor och militärtransporter
m. m., hava de sakkunniga föreslagit skola upptagas anslag till inskrivnings-,
mönstrings- och färdkostnader, till resekostnader, till rese- och traktamentskostnader
m. m. för hästuttagningsmyndigheterna samt till flyttningsersätt -

Fjärde huvudtiteln.

ningar. — Riksräkenskapsverket Ilar i sitt yttrande ansett anslaget till reseoch
traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna böra överflyttas
till huvudavdelningen »E. Diverse». — Till denna åsikt kan jag folium
del icke ansluta mig utan anser, att anslaget i fråga bör bibehållas under
förevarande grupp. Däremot vill jag förorda riksräkenskapsverkets förslag,
att anslaget till flyttningsersättningar uppgår som en särskild titel under
reseanslaget, vilket torde böra benämnas »Reseersättningar m. m.». Härtill
återkommer jag vid behandlingen av reseanslaget.

I enlighet med riksräkenskapsverkets mening bör omedelbart efter nyssnämnda
anslagsgrupp följa samlingsrubriken Expenser m. m. De sakkunniga
hava föreslagit, att under denna rubrik skola upptagas anslag till bränsle,
lyse, vatten, renhållning och tvätt, till övriga expenser samt till tryckningskostnader.
Härtill har jag ingen annan erinran att göra än att, på sätt
statskontoret och riksräkenskapsverket påpekat, tryckningsanslaget torde
böra erhålla benämningen »Publikationstryck».

De sakkunniga hava vidare upptagit en samlingsrubrik för »Mathållning,
intendenturmateriel m. m.» och därunder placerat anslag till mathållning,
till furagering, till munderingsutrustning och till kasern- och förplägnadsutredning.
Riksräkenskapsverket och arméförvaltningen hava i sina
yttranden ansett dessa anslag böra uppdelas på två särskilda anslagsrubrilter,
nämligen en för mathållning m. m. och en för intendenturmateriel m. m.
Denna åsikt anser jag mig böra biträda. Under sistberörda rubrik torde
jämväl böra upptagas förekommande engångsanslag för anskaffning av intendenturmateriel.

Som nästa anslagsrubrik upptages »Undervisning och övningar».
Ender denna anslagsgrupp hava de sakkunniga ansett främst böra upptagas
ett anslag för »Undervisningsmateriel och läroböcker», från vilket anslag
all dylik materiel vid såväl truppförbanden som de fasta undervisningsverken
m. m. föreslås skola avföras, vad beträffar läroböcker dock endast i den mån
de icke skola slutligen gäldas från tryckningsanslaget. Därefter borde upptagas
ett särskilt anslag för »Vissa kostnader vid de fasta undervisningsverken
m. m.». Till detta anslag borde hänföras de utgifter, som för närvarande
upptagas under titel II å arméns undervisningsanslag, dock med iakttagande
av följande: 1) Kostnader för undervisningsmateriel och läroböcker
utgå från det nyssnämnda anslaget till dessa ändamål; 2) Samtliga resekostnader,
för vilka ersättning utgår enligt resereglemente^ belasta anslaget
till resekostnader; 3) Tjänstgöringstraktamenten enligt militära avlöningsreglementena
utgå från avlöningsanslaget; 4) Utgifter för möbler, skrivmaterialier
o. d. utgå från det allmänna expensanslaget; 5) Omkostnaderna för
armémuseum utgå från särskilt anslag. Kvar under anslaget skulle således
stå huvudsakligen kostnaderna för praktiska övningar vid undervisningsverken
m. m. samt diverse utgifter. De under nuvarande titel II upptagna
arvodena syntes också böra belasta detta anslag, i den mån det icke läte sig
göra att överföra dem till det allmänna avlöningsanslaget, något som emellertid
enligt de sakkunnigas mening borde i största utsträckning eftersträvas.

Fjärde huvudtiteln. 13

— Därefter borde ett särskilt anslag uppföras för »Särskilda skolor oell utbildningskurser
m. m.», i stort sett motsvarande titel III under det nuvarande
undervisningsanslaget.

Gentemot förslaget att uppdela arméns nuvarande undervisningsanslag på
tre särskilda anslag bär arméförvaltningen i sitt yttrande anfört följande:

Arméförvaltningen tillåter sig erinra örn att ifrågavarande anslag för första
gången uppfördes i riksstaten 1920, då anslaget bildades genom sammanförande
av ett stort antal anslagsposter från skilda statsanslag. De sakkunniga,
som baft att granska ett inom arméförvaltningen utarbetat förslag
till omläggning av fjärde huvudtiteln, anförde i sitt den 21 juni 1918 avgivna
betänkande beträffande bär ifrågavarande anslag, att det nya anslaget var
avsett »att lämna tillgång till bestridande av alla de utav undervisningsväsendet
vid armén, såväl direkt föranledda som i närmaste sammanhang
därmed stående kostnader . Den av nyssnämnda sakkunniga hävdade uppfattningen
bär visat sig lämplig och ur praktisk synpunkt medfört enbart
fördelar. Vid sådant förhållande och då påtagliga olägenheter skulle uppstå
genom anslagets tredelning får arméförvaltningen i denna del avstyrka
det framlagda förslaget.

Beträffande förslaget att sammanföra utgifterna för all undervisningsmateriel
och läroböcker vid såväl truppförbanden som de fasta undervisningsverken
till en anslagstitel (nuvarande titel I) har arméförvaltningen intet
att däremot erinra, ehuruväl några påtagliga fördelar därigenom icke torde
ernås.

Vad däremot beträffar förslaget att från anslagsposterna under nuvarande
titel II (de fasta undervisningsverken) utbryta kostnaderna för resor, tjänstgöringstraktamenten,
möbler och skrivmaterialier m. m. samt överföra dessa
till vederbörliga allmänna omkostnadsanslag får arméförvaltningen på skäl,
som de förut omförmälda sakkunniga anfört (betänkandet, sid. 98), avstyrka
vidtagandet av en dylik åtgärd. De under titel II för de särskilda undervisningsverken
upptagna anslagsposterna äro nämligen att betrakta såsom
omkostnadsanslag för dessa verk och motsvara ganska väl de omkostnadsanslag,
som numera genomgående uppförts i riksstaten å samtliga huvudtitlar
utom den fjärde. Då berörda anslagsposter äro knappt tillmätta, böra
vederbörande myndigheter allt fortfarande bibehållas vid sin rätt (reglerad
genom anmärkning 4 till staten) att disponera å vissa poster möjligen uppkommande
besparingar till täckande av brist å andra, endast anslagsbeloppet
i dess helhet icke överskrides. Härigenom torde de anvisade medlen på
ändamålsenligaste sätt komma till användning oell förvaltningsarbetet för
vederbörande chefer i görligaste man begränsas.

Gentemot arméförvaltningens invändningar emot de sakkunnigas förslag
i fråga örn det nuvarande undervisningsanslagets uppdelning vill jag som
min uppfattning uttala, att detta anslag för närvarande måste anses vara
disponerat på ett ur systematisk synpunkt synnerligen otillfredsställande
sätt. Samtidigt som utgifterna för undervisningsmateriel m. m. för truppförbanden
upptagas under en särskild titel (Tit. I), äro motsvarande utgifter
för de fasta undervisningsverken och vissa kurser upptagna som särskilda
delposter under de omkostnadsstater som under anslagets Tit. II fastställas
för dem. Ä dessa omkostnadsstater återfinnas anslagsposter av de mest
skilda slag, såsom för särskilda föreläsningar, rese- och traktamentsersättningar,
praktiska övningar, arvoden till liirare, inventarier, expenser m. m.

Fjärde huvudtiteln.

Under sagda Tit. II äro också hänförda vissa kurser, som icke kunna
räknas till de fasta undervisningsverken, nämligen kurser av olika slag
för utbildning av arméns läkare och veterinärer m. fl. Sistnämnda kurser
äro i allmänhet icke ens årligen återkommande. Slutligen finnes under
Tit. III upptaget ett klumpbelopp av avsevärd storlek för särskilda skolor
och utbildningskurser samt för oförutsedda behov, vilket belopp i huvudsak
får användas allenast efter Kungl. Majis tillstånd i varje särskilt
fall. Att denna disposition av anslaget icke kan anses tillfredsställande
synes stå klart. De sakkunnigas förslag till undervisningsanslagets rationalisering
måste enligt min mening anses innebära ett steg i rätt riktning.
Förslaget går bland annat ut på att från de fasta undervisningsverkens
särskilda anslagsposter utbryta sådana utgifter, som enligt sakens natur
äro att hänföra till andra för försvarsgrenen gemensamma anslag, såsom
avlöningsanslaget, expensanslaget m. fl. Ett led i denna strävan utgör
också de sakkunnigas förslag att till ett särskilt anslag sammanföra utgifterna
till undervisningsmateriel och läroböcker för såväl truppförbanden
som de fasta undervisningsverken. .lag finner mig till en början böra tillstyrka
de sakkunnigas förslag i sistnämnda hänseende. Från det sålunda
nybildade anslaget, vilket torde böra benämnas »Undervisningsmateriel m. m.»,
torde böra bekostas all undervisningsmateriel av vad slag det vara må, all
anskaffning av fackbibliotek samt all läroboksanskaffning i den mån densamma
icke belastar anslaget till publikationstryck; allt dock med undantag
för dylik materiel för tillfälliga kurser, vartill jag i det följande återkommer.
De två övriga av de sakkunniga föreslagna undervisningsanslagen synas mig
lämpligen böra sammanföras till ett anslag, benämnt »Vissa kostnader för
de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m.». Detta
anslag torde böra uppdelas i två titlar, Tit. I för de fasta undervisningsverken
och Tit. II för särskilda utbildningskurser m. m. Under titel I böra
då allenast upptagas kostnaderna för de fasta undervisningsverken i egentlig
mening, alltså icke utbildningskurserna för läkare och veterinärer m. fl.
Dylika kurser böra i stället bekostas av medel under Tit. II. Vilka kostnader
för de fasta undervisningsverken som böra upptagas under Tit. I
torde jag få närmare utveckla vid behandlingen av själva anslaget längre
fram. Av medel under Tit. II torde böra bekostas dels de nyssnämnda
kurserna och dels övriga särskilda skolor och utbildningskurser, allt enligt
Kungl. Majis bestämmande från fall till fall. Dessa till Tit. II hänförliga
kurser torde emellertid med hänsyn till deras mera tillfälliga natur böra
helt bekostas av medel under denna titel, alltså även i vad rör undervisningsmateriel,
arvoden, traktamenten, expenser m. m. Jämväl härtill återkommer
jag längre fram vid anslagets behandling.

Till förevarande anslagsgrupp höra enligt sakens natur jämväl anslagen till
truppförbandens övningar och till fält- och fälttjänstövningar.

Att kostnaderna för armémuseum böra utbrytas från undervisningsanslaget
och uppföras under ett särskilt anslag, anser jag i likhet med de sakkunniga
vara ett påtagligt intresse ur systematisk synpunkt.

Fjärde huvudtiteln. 15

Under samlingsrubriken »Anskaffning och vård av hästar m. m.»
hava de sakkunniga föreslagit skola uppföras anslag till remontering, till
veterinärvård, till arméns hundväsende samt till arméns brevduveväsende.
Häremot har jag i likhet med de hörda myndigheterna intet att erinra.

Till samlingsrubriken »Tygmateriel» hava de sakkunniga hänfört följande
anslag, nämligen anslagen till vapen och ammunition m. m., till anskaffning
och underhåll av motorfordon, till anskaffning och underhåll
av ingenjörmateriel m. m. och till försök med viss tygmateriel. — Häremot
har arméförvaltningen i sitt yttrande erinrat, att den föreslagna
uppdelningen anslöte sig till fjärde huvudtitelns nuvarande uppställning,
vilken dock vore behäftad med vissa inadverten ser och även vore
mindre lämplig, sedan numera en särskild byrå för motor- och anspannsfordon
m. m. inrättats inom tygdepartementet. Hen nuvarande uppställningen
överensstämde icke heller med krigstitelredovisningen. Sålunda
inginge nu anslag för anspannsfordon (utom artilleriets), hästutredningsoch
cykelmateriel i anslaget för »ingenjörmateriel m. m.», under det att
vid redovisning å krigstitlar dessa materielgrupper jämte motorfordon
hänfördes till krigstiteln för anskaffning och underhåll av fordon. — Med
anledning av vad arméförvaltningen sålunda anfört samt med erinran om
vad jag förut framhållit rörande placeringen av anslaget till den industriella
krigsberedskapen vill jag förorda, att under förevarande samlingsrubrik upptagas
följande anslag, nämligen till vapen och ammunition m. m., till signaloch
ingenjörteknisk materiel m. m., till motor- och anspannsfordon m. m.,
till den industriella krigsberedskapen samt till försök med viss tygmateriel.
Till frågan örn den närmare fördelningen av olika utgiftsslag under dessa
anslag torde jag få återkomma vid behandlingen av de särskilda anslagen.
Att under förevarande rubrik böra upptagas jämväl förekommande engångsanslag
till anskaffning av tygmateriel, ligger i sakens natur.

Under den följande rubriken »Fortifikatoriska anläggningar» torde
i enlighet med de sakkimnigas förslag böra uppföras anslaget till befästningars
underhåll m. m. ävensom förekommande anslag av engångsnatur
för befästningsanläggningar.

De sakkunniga hava därefter till en särskild anslagsgrupp hänfört samtliga
anslag som avse »Bidrag och understöd» av olika slag, såsom anslagen
till det frivilliga skytteväsendet, det frivilliga sjukvårdsväsendet i
krig m. fl. I samband härmed lia de sakkunniga ansett särskilda anslag
böra uppföras för de bidrag till den frivilliga landsstormsrörelsen och frivilliga
automobilkåren, vilka för närvarande redovisas under anslaget till
truppförbandens övningar. Slutligen ha de sakkunniga till denna grupp
hänfört jämväl arméns anslag till resestipendier. Sistnämnda anslag torde,
i enlighet med vad jag vid behandlingen av försvarsstabens anslag anfört,
böra utgå ur denna anslagsgrupp för att i stället upptagas gemensamt med
övriga resestipendieanslag under huvudavdelningen »E. Diverse».

Till en sista anslagsgrupp under arméns anslag, förslagsvis benämnd
»Särskilda ändamål», hava de sakkunniga sammanfört vissa anslag, som

16 Fjärde huvudtiteln.

för närvarande upptagas under lantförsvarets Diverse-rubrik, nämligen anslaget
till ersättning till arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets
fastighetsfond, anslaget till ersättning för rustning och rotering samt anslaget
till extra utgifter. Vidare hava de sakkunniga hit hänfört det för
närvarande under rubriken Understöd m. m. uppförda anslaget till vissa
arbeten å mobiliseringsverket. — Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande —
med erinran örn att jämväl för försvarsstaben finnes uppfört ett anslag till
vissa arbeten å mobiliseringsverket — ifrågasatt, att allenast ett anslagskulle
anvisas för nämnda ändamål, vilket lämpligen borde ske på det sätt,
att det för försvarsstaben upptagna anslaget avsåges för såväl försvarsstabens
som arméns ifrågavarande utgifter. Vidare har riksräkenskapsverket
ansett, att anslagen till ersättning till försvarsväsendets fastighetsfonds
delfonder borde, liksom fallet är i fråga örn övriga huvudtitlars motsvarande
anslag avseende statens allmänna fastighetsfonds olika delfonder,
sammanföras under huvudavdelningen »E. Diverse». Till sistnämnda huvudavdelning
borde också hänföras anslaget till ersättning för rustning och
rotering. — Till vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit anser jag mig
kunna ansluta mig.

I fråga örn det av de sakkunniga under rubriken »Särskilda ändamål»
upptagna anslaget till extra utgifter har riksräkenskapsverket för sin del
förordat, att de tre försvarsgrenarnas ifrågavarande anslag sammanfördes
till ett för fjärde huvudtiteln gemensamt anslag till extra utgifter och
att detta anslag — liksom motsvarande anslag under övriga huvudtitlar
— upptoges under huvudtitelns sista huvudavdelning »E. Diverse». Det
syntes nämligen förhålla sig så, att de till extra utgifter anvisade anslagsmedlen
kunde komma att utnyttjas icke blott för ändamål under
avdelningarna »C. Armén», »C. Marinen» och »C. Flygvapnet» utan
även för ändamål hänförliga till avdelningarna »A. Försvarsdepartementet»,
»B. Centrala förvaltningsmyndigheter», »C. Försvarsstaben» och »D. Vissa
försvars väsendet tillhörande institutioner». Även örn ett gemensamt anslagtill
extra utgifter enligt riksräkenskapsverkets förslag uppfördes under huvudavdelning
»E. Diverse», syntes genom en uppdelning av anslaget på undertitlar
bestämda belopp kunna avses för varje huvudavdelning.

Vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit i fråga örn de nuvarande
anslagen till extra utgifter innebär visserligen ett avsevärt avsteg från vad
som vunnit hävd på ifrågavarande område, nämligen att varje försvarsgren
ansetts böra äga tillgång till ett särskilt reservationsanslag för ändamålet.
Å andra sidan äro onekligen de av verket anförda skälen för att uppföra
ett för hela huvudtiteln gemensamt anslag till extra utgifter av vägande art.
Ett ytterligare skäl för att sammanföra anslagen till ett enda ligger däri,
att anslagen i fråga icke få disponeras annat än efter beslut av Kungl. Majit
i varje särskilt fall. Då dessutom genom en sådan åtgärd den i och för sig
föga tilltalande anslagsgruppen »Särskilda ändamål» skulle försvinna från
de särskilda försvarsgrenarnas anslag, finner jag mig böra tillstyrka riksräkenskapsverkets
förslag jämväl i denna del. Till anslagets närmare struktur
återkommer jag i det följande.

Fjärde huvudtiteln. 17

I detta sammanhang torde med några ord böra beröras det anslag, som
under lantförsvarets Diverse-rubrik för närvarande finnes upptaget till semester
åt vid lantförsvaret anställda arbetare, ävensom motsvarande
för marinen och flygvapnet anvisade anslag. Ifrågavarande anslag infördes i
riksstaten efter förslag av Kungl. Majit genom beslut av 1919 års riksdag.
Vid framläggandet av förslaget i ämnet (1919 års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln, punkt 71), vilket syftade till att bereda i försvarets tjänst
på ett mera stadigvarande sätt anställda arbetare och med dem likställda
viss årlig ledighet med bibehållande av sina löneförmåner, anförde föredragande
departementschefen, bland annat, att intill dess någon närmare erfarenhet
vunnits på förevarande område, de erforderliga kostnaderna syntes
böra bestridas från ett särskilt anslag. Häremot hade riksdagen intet att
erinra och alltsedan dess ha utgifterna för arbetarnas semester bestritts
från de ifrågavarande för de särskilda försvarsgrenarna (på senare år även för
sjökarteverket) anvisade anslagen för semester åt arbetare. — De sakkunniga
hava nu föreslagit, att anslagen till semester åt arbetare skola utgå ur
riksstaten; de sakkunniga hava nämligen förutsatt, att semesterkostnaderna
för framtiden skulle bestridas på samma sätt som andra avlöningar åt arbetare,
d. v. s. slutligen med anlitande av vederbörliga anskaffnings- och underhållsanslag.
— Emot de sakkunnigas förslag i denna del har invändning försports
allenast från marinförvaltningen. Nämnda ämbetsverk har anfört,
att ett borttagande av förslagsanslaget till semester, varemot i och för sig
intet vore att erinra, måste medföra ett uppräknande av andra anslag, i
första hand olika underhållsanslag men även anslag för anskaffningar, i den
mån sådana utfördes vid marinens egna verkstäder, varjämte omkostnadsprocenten
måste höjas för att utdebitering skulle kunna ske på de olika
anslagen. Med hänsyn till nuvarande arbetsanhopning syntes med dessa
åtgärder böra anstå tills normala förhållanden åter inträtt. Marinförvaltningen
ville därför föreslå, att under rubriken »Särskilda ändamål» anslag
till semester åt arbetare tillsvidare skulle alltjämt uppföras. — För min del
finner jag de av marinförvaltningen anförda synpunkterna icke utgöra tillräckliga
skäl för ett frångående av de sakkunnigas förslag om semesterkostnadernas
inräknande i övriga kostnader för arbetarnas avlöning. Den
nuvarande anordningen med särskilda anslag för avlöningar under semester
synes nämligen innebära en påtaglig anomali, vilken i förevarande sammanhang
bör avskaffas; även örn detta skulle vara förenat med ett visst engångsarbete
av den art marinförvaltningen framhållit, äro fördelarna ur systematisk
synpunkt så stora, att den föreslagna förändringen icke bör ställas på
framtiden. Jag kommer sålunda, i enlighet med de sakkunnigas förslag,
icke att föreslå upptagande av några särskilda anslag för arbetarnas semester
för nästa budgetår; i stället komma vederbörliga materielanslag att räknas
upp med de belopp som beräknas motsvara ifrågavarande kostnader.

Yad därefter beträffar den under huvudavdelningen C. Försvarskrafterna
upptagna underavdelningen för marinens anslag göra sig i stort sett samma
synpunkter gällande som nyss anförts i fråga om anslagen för armén. Under

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 saini. Nr 1. Del 7.

2206 40 2

18 Fjärde huvudtiteln.

samlingsrubriken för »Avlöningar m. m. till marinens fast anställda
personal», »Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga», »Sjukvård»,
»Besor och militärtransporter», »Expenser m. m.», »Mathållning»
och »Intendenturmateriel m. m.» böra sålunda för marinens
del upptagas motsvarande anslag som under dessa rubriker föreslagits
för armén.

Under den därefter följande samlingsrubriken »Undervisning och övningar»
böra till en början upptagas två undervisningsanslag för marinen
av samma struktur som de för armén i det föregående omnämnda. Därefter
bör i enlighet med de sakkunnigas förslag följa ett anslag, benämnt
»Flottans övningar», avsett att motsvara det nuvarande anslaget till flottans
krigsberedskap och övningar. Vidare bör upptagas ett övningsanslag för
kustartilleriet, benämnt »Kustartilleriets övningar», vilket torde böra uppdelas
i undertitlar motsvarande dels det nuvarande anslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar och dels anslaget till krigsövningar vid
kustfästningarna. Under förevarande samlingsrubrik torde slutligen böra
hänföras anslaget till »Studiestipendier», vilket anslag i de sakkunnigas förslag
upptagits under rubriken Särskilda ändamål.

Nästa samlingsrubrik under marinens anslag föreslås skola vara »Flytande
materiel, artillerimateriel m. m.». De sakkunniga hava beträffande
denna anslagsgrupp anfört följande:

Som första anslag under denna grupp föreslås skola upptagas ett anslag
till »Fartygsbyggnader för flottan», motsvarande det nuvarande ersättningsbyggnadsanslaget.
Till detta anslag föreslås skola hänföras jämväl kostnaderna
för ombyggnader av äldre fartyg. Därefter följer ett anslag till
»Fartygsbyggnader för kustartilleriet», motsvarande det nuvarande anslaget
till ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel. Nästa anslag utgöres
av anslaget till »Underhåll av flottans fartyg m. m.», varefter föreslås skola
följa ett anslag till »Underhåll av kustartilleriets materiel m. m.», motsvarande
det nuvarande anslaget till kustartilleriets materiel m. m. Vidare
hör till denna grupp anslaget till »Anskaffning och underhåll av motorfordon».
Därefter föreslås skola följa ett anslag benämnt »Anskaffning av
artilleri- och annan teknisk materiel m. m ». Till detta anslag förutsätta de
sakkunniga att den mångfald av anslag för anskaffning av materiel av olika
slag som under de senare budgetåren upptagits för marinens räkning skola
sammanföras, med erforderlig uppdelning å undertitlar. —■ Slutligen upptages
under denna anslagsgrupp ett särskilt anslag för »Vissa materielförsök»,
avsett att i sig upptaga de nuvarande anslagen till försök med teknisk
materiel, försök med torped- och radiomateriel m. m.

Marinförvaltningen har i sitt yttrande i denna del framhållit, att det icke
syntes möjligt att under de ifrågavarande anslagen till flytande materiel,
artillerimateriel m. m. innefatta samtliga föreliggande behov. Marinförvaltningen
förutsatte sålunda, att åtskilliga ytterligare anslag än de av de sakkunniga
föreslagna måste upptagas under denna huvudrubrik. I sitt förslag
till anslagsäskanden för marinen för budgetåret 1941/42 hade marinförvaltningen
också upptagit åtskilliga anslagsbehov, vilka icke ansetts kunna
inrymmas under något av de sakkunniga föreslagna anskaffningsanslagen.

Fjärde huvudtiteln. 19

Vidare ville marinförvaltningen beträffande anslagen under denna huvudrubrik
framhålla, att för anskaffning av ammunition och torpeder för nya
fartyg medel beräknades å anslaget för nybygget, under det att medel för
komplettering av ammunitionsförråd begärdes under särskilda anslag. Denna
anordning, vilken även borde gidia för fartygens förseende med artilleri och
vapen, förordades huvudsakligen av den anledningen, att det vid anslagsbeviljandet
utan vidare skulle vara uppenbart vilken kostnad hela nybygget
i komplett skick komme att draga. Marinförvaltningen funne anledning
icke föreligga till ett frångående av denna ordning, varför det föreslagna
anslaget till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel icke borde
omfatta den första utrustningen vid nybyggnader.

För min del vill jag tillstyrka, att under förevarande rubrik upptagas de
anslag som av de sakkunniga föreslagits. I enlighet med vad jag i det
föregående anfört bör därjämte till denna anslagsgrupp hänföras marinens
anslag till industriens krigsorganisation. Självfallet böra också, på sätt
marinförvaltningen framhållit, under förevarande samlingsrubrik upptagas
sådana anskaffningsanslag av engångsnatur, vilka icke lämpligen kunna inrymmas
under något av de föreslagna anslagen. Jämväl i övrigt kan jag
ansluta mig till de av marinförvaltningen framlagda synpunkterna med avseende
å dessa anslag.

Under rubriken »Fortifikatoriska anläggningar» torde böra uppföras
motsvarande anslag som för armén föreslagits. Under anslagsgruppen
»Bidrag och understöd» hava de sakkunniga föreslagit skola upptagas
anslagen till resestipendier, till studiestipendier och till understöd åt
föreningar m. m. ävensom ett från marinens övningsanslag utbrutet anslag
för bidrag till frivilliga motorbåtskåren. På sätt förut anförts torde emellertid
marinens anslag till resestipendier böra sammanföras med övriga liknande
anslag till ett gemensamt anslag under huvudavdelningen E. Diverse.
Vidare har jag förut nämnt, att anslaget till studiestipendier snarare torde
böra hänföras till anslagsgruppen »Undervisning och övningar». Kvar under
anslagsgruppen Bidrag och understöd komma då endast att stå anslagen
till frivilliga motorbåtskåren och till understöd åt föreningar m. m.

Under en anslagsgrupp »Särskilda ändamål» hava de sakkunniga förordat,
att följande marinens anslag skulle upptagas, nämligen anslagen till
ersättning till marinens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, till
revidering av vissa sjökort och till extra utgifter. På sätt jag tidigare i
fråga om arméns motsvarande anslag anfört torde fastighetsfondsanslaget
och anslaget till extra utgifter böra överflyttas till huvudavdelningen »E.
Diverse». Vad beträffar anslaget till revidering av vissa sjökort torde detta
anslag, ehuru det närmast hänför sig till de av marinstaben omhänderliavda
militära sjömätningarna, böra upptagas bland anslagen till sjökarteverket; det
ifrågavarande revideringsarbetet utföres nämligen genom sjökarteverkets försorg.
— Marinförvaltningen har i sitt yttrande i motsats till de sakkunniga hävdat,
att det nuvarande under sjöförsvarets Diverse-anslag upptagna anslaget till
»Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner m. m.»

Fjärde huvudtiteln.

alltjämt skulle upptagas i riksstaten och därvid hänföras till anslagsgruppen
»Särskilda ändamål». Denna uppfattning kan jag icke dela utan anser i
likhet med de sakkunniga, att de ändamål, som avses med ifrågavarande
anslag, böra tillgodoses med anlitande av anslaget till undervisningsmateriel
m. m. Härtill återkommer jag närmare vid behandlingen av sistnämnda
anslag. Samlingsrubriken »Särskilda ändamål» blir sålunda även för marinens
del överflödig.

De anslag som under huvudavdelningen C. Försvarskrafterna skola upptagas
under rubriken Flygvapnet komma att i huvudsak bliva desamma som
i det föregående omnämnts för de båda övriga försvarsgrenarna. I fråga örn
samlingsrubrikerna »Avlöningar m. m. till flygvapnets fast anställda
personal», »Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga», »Sjukvård»,
»Resor och militärtransporter», »Expenser m. m.», »Mathållning»
samt »Intendenturmateriel m. m.» torde därför något särskilt
uttalande i detta sammanhang icke tarvas.

I fråga örn de sakkunnigas förslag till anordnande av de under samlingsrubriken
»Undervisning och övningar» upptagna anslagen för undervisning,
som i det föregående omnämnts, har flygförvaltningen i sitt yttrande
framhållit, att de kostnader, vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle
gäldas från ett särskilt anslag till "Vissa kostnader vid de fasta undervisningsverken,
för flygvapnets vidkommande hänförde sig till kostnader för
flygövningar. Ett utbrytande av nämnda kostnader från övningsanslaget
skulle komma att medföra betydande olägenheter, särskilt med hänsyn till
att nämnda övningar ägde samband med andra förekommande övningar.
Flygförvaltningen ansåge därför, att ett särskilt anslag för nu angivna ändamål
icke borde upptagas. Mot vad de sakkunniga i övrigt föreslagit i denna
del hade flygförvaltningen i princip intet att erinra. Ett genomförande av
förslaget i dessa delar skulle emellertid medföra omfattande beräkningar,
vilka i stort sett komme att vila på faktorer, som under nu pågående utbyggnad
av flygvapnets organisation icke kunde med erforderlig tillförlitlighet
bedömas. Det vore således flygförvaltningens uppfattning, att undervisningsanslagens
utbrytande ur övningsanslaget icke borde genomföras,
förrän organisationen vunnit nödig stadga. — För min del vill jag ansluta
mig till flygförvaltningens uppfattning, att kostnaderna för de fasta undervisningsverken
i varje fall tillsvidare liksom hittills torde böra i huvudsak
bekostas från övningsanslaget. Orsaken härtill är framför allt den, att flygvapnets
fasta undervisningsverk utom flygkrigshögskolan äro organiserade
som eller i anslutning till flygflottiljer, vilket medför, att kostnaderna för
undervisningen i huvudsak komma att bli av samma natur som flottiljernas
övningskostnader och sålunda svårligen kunna särskiljas därifrån. Att bryta
ut de särskilda kostnaderna för flygkrigshögskolan torde ej heller i denna
skolas nuvarande begynnelseskede vara lämpligt. Ej heller torde det vara
påkallat eller lämpligt att nu utbryta kostnaderna för förekommande särskilda
skolor och utbildningskurser från övningsanslaget, varifrån de för
närvarande utgå. Däremot anser jag det ur systematisk synpunkt riktigast,

Fjärde huvudtiteln. 21

att de undervisningskostnader som hänföra sig till undervisningsmateriel
redan nu för flygvapnets del liksom för de övriga försvarsgrenarna utbrytas
till ett särskilt anslag under förevarande anslagsgrupp. Jag föreslår sålunda,
att under denna grupp upptages ett särskilt anslag för »Undervisningsmateriel
m. m.» av samma struktur som de för armén oell marinen föreslagna
motsvarande anslagen. Frågan örn anordnande för flygvapnets del
av ett särskilt anslag jämväl för »Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken,
särskilda utbildningskurser m. m.» torde emellertid i sinom tid
böra upptagas till förnyad prövning, då undervisningsväsendet vid flygvapnet
erhållit en mera stadgad organisation än nu är fallet. — Som andra
anslag under förevarande samlingsrubrik följer anslaget till »Flygvapnets
övningar».

Den av de sakkunniga föreslagna anslagsgruppen »Flygmateriel, artillerimateriel
m. m.» har av flygförvaltningen föreslagits skola erhålla benämningen
»Flygmateriel m. m.», enär artillerimateriel i detta ords vanliga bemärkelse
icke funnes vid flygvapnet. Till denna flygförvaltningens uppfattning vill
jag ansluta mig. Under denna anslagsgrupp hava de sakkunniga upptagit
bland annat anslaget till »Anskaffning och underhåll av motorfordon och
motorbåtar». Flygförvaltningen har i sitt yttrande erinrat därom, att anslaget
i fråga tillkommit från och med budgetåret 1932/33 genom överföring
av medel från flygmateriel- och övningsanslagen och därvid hänförts till anslagsgruppen
»Förplägnad, intendenturmateriel och övningar». Anslaget berörande
ärenden handlades å flygförvaltningens intendenturavdelning och
materielen redovisades såsom intendenturmateriel. Förvaltningen av anslaget
syntes därför lämpligen böra överlåtas åt samma avdelning inom flygförvaltningen
som handhade förvaltningen av anslagsmedel till drivmedel. Flygförvaltningen
ansåge därför, att anslaget borde redovisas under anslagsgruppen
»Intendenturmateriel m. m.». —- De av flygförvaltningen sålunda anförda
omständigheterna utgöra enligt min uppfattning icke en tillräcklig
grund för att vidtaga en ur systematisk synpunkt så oegentlig åtgärd som
att sammanföra detta anslag med intendenturanslagen, med vilka det sakligt
sett icke äger någon gemenskap. Jag vill sålunda ansluta mig till de sakkunnigas
förslag att uppföra anslaget under rubriken »Flygmateriel m. m.».
Detta bör givetvis icke stå hindrande i vägen för att, örn så anses lämpligt,
de med anslagens förvaltning sammanhängande ärendena även i fortsättningen
handläggas å flygförvaltningens intendenturavdelning. — Däremot
kan jag biträda flygförvaltningens uppfattning, att då vid flygvapnet prov
och försök med materiel förekomma i nära anslutning till antingen anskaffning
eller underhåll av materielen, medel för detta ändamål böra inrymmas
i anskaffnings- och underhållsanslagen och icke såsom de sakkunniga föreslagit
upptagas under ett särskilt anslag till materielförsök under denna
anslagsgrupp. I likhet med vad jag förut för arméns och marinens del anfört
bör för flygvapnet under denna anslagsgrupp hänföras anslaget till »In
dustriens krigsorganisation».

Slutligen må framhållas, att då anslagen till ersättning till flygförvalt -

22 Fjärde huvudtiteln.

ningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond samt till extra utgifter
såsom i det föregående anförts torde böra överflyttas till huvudavdelningen
»E. Diverse», icke heller för flygvapnets del erfordras någon samlingsrubrik
för »Särskilda ändamål».

Jag övergår härefter till den av de sakkunniga föreslagna huvudavdelningen
»D. Vissa för svar sväsendet tillhörande institutioner». De
sakkunniga hava till en början anfört, att hit främst skulle höra anslagen
till rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, vilken emellertid
numera lydde under folkhushållningsdepartementet och därför i detta sammanhang
kunde lämnas å sido. Vidare borde hit hänföras sjökarteverket,
därest detta alltjämt ansåges böra lyda under försvarsdepartementet. I det
betänkande, som av särskilt tillkallad sakkunnig den 20 december 1939 avgivits
angående statsdepartementens organisation och därmed sammanhängande
frågor (statens off. utredn. 1939: 44) hade emellertid föreslagits, att sjökarteverket
skulle överföras till att lyda under handelsdepartementet. Ur de synpunkter
de sakkunniga hade att beakta syntes ett sådant överförande böra
komma till stånd. I det förslag till uppställning av fjärde huvudtiteln som
av de sakkunniga uppgjorts hade fördenskull sjökarte verkets anslag icke
medtagits.

Frågan örn sjökarte verkets eventuella överflyttande till handelsdepartementets
område har sedermera varit föremål för ytterligare utredning, i det
att styrelsen för sjökarteverket, marinförvaltningen och kommerskollegium
efter remiss avgivit utlåtanden över det i nyssberörda betänkande framlagda
förslaget örn en sådan överflyttning. Såsom jag i det följande kommer att
närmare utveckla, hava de nämnda myndigheterna enstämmigt avstyrkt sjökarteverkets
överflyttande till handelsdepartementet, vadan jag icke anser
mig böra framlägga förslag i sådan riktning. Anslagen till sjökarteverket
böra således alltjämt upptagas under fjärde huvudtiteln och då i enlighet
med vad de sakkunniga anfört under den förevarande huvudavdelningen
»D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner».

Förutom anslagen till sjökarteverket böra under förevarande huvudavdelning
i enlighet med de sakkunnigas förslag upptagas anslagen till försvarsväsendets
kemiska anstalt, till militärmeteorologisk informationstjänst samt
till försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå, därvid likaledes i anslutning
till vad de sakkunniga föreslagit för kemiska anstaltens del torde böra
upptagas ett särskilt anslag för forskningsverksamhet, varigenom de särskilda
försvarsgrenarnas bidrag till anstaltens försöks- och driftskostnader kunna
bortfalla.

Vidare hava de sakkunniga anfört, att under förevarande huvudavdelning
jämväl syntes böra upptagas särskilda anslag för två institutioner, vilka för
närvarande finansierades med anlitande av lantförsvarets vederbörliga avlönings-
och omkostnadsanslag, nämligen krigsarkivet och armémuseum.
Dessa institutioner vore visserligen chefen för armén mer eller mindre direkt
underställda men kunde å andra sidan icke anses tillhöra armén i egentlig

Fjärde huvudtiteln. 23

mening. I likhet med motsvarande institutioner inom den civila administrationen
borde de erhålla sina särskilt anvisade avlönings- och omkostnadsanslag,
så att deras utgiftsbehov kunde underkastas en mera direkt omprövning
i samband med huvudtitelns anslag i övrigt. För såväl krigsarkivet
som armémuseum borde vidare upptagas särskilda anslag till samlingarnas
konservering. — Emot vad de sakkunniga i nyssberörda hänseenden föreslagit
har jag för min del intet att erinra. Vidare vill jag ansluta mig till
de sakkunnigas av chefen för försvarsstaben tillstyrkta förslag att under den
ifrågavarande huvudavdelningen upptaga ett anslag för försvarsväsendets
radioanstalt, motsvarande det för närvarande under försvarsstaben upptagna
anslaget till försvarsstabens radioanstalt.

Under en särskild rubrik benämnd »Garnisonssjukvården i Stockholm
m. m.» hava de sakkunniga föreslagit skola upptagas anslagen till Karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar, till avlöningar och omkostnader för militärapoteket
samt till försvarsväsendets bakteriologiska laboratorium. Kiksräkenskapsverket
har i sitt yttrande föreslagit, att avlönings- och omkostnadsanslagen
för garnisonssjukhusen, vilka av de sakkunniga upptagits i anslutning
till arméns anslag för sjukvård, i stället skulle hänföras till huvudavdelningen
D, där anslag till vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner i
övrigt återfunnes. Därigenom skulle också vinnas, att under avdelningen
»C. För svar skraf tern a» anslag till avlöningar uteslutande komme att återfinnas
under rubrik för avlöningar m. m. Anslagen i fråga borde sammanföras
med de nyssnämnda anslagen under en samlingsrubrik, benämnd
»Garnisonssjukvården m. m.». — Till vad riksräkenskapsverket sålunda
anfört har jag, såsom förut nämnts, ansett mig böra lämna min anslutning,
därvid emellertid torde böra framhållas, att det nuvarande anslaget till försvarsväsendets
bakteriologiska laboratorium föreslås erhålla benämningen
»Sero-bakteriologisk verksamhet».

Under den förevarande huvudavdelningen D torde slutligen böra hänföras
anslagen till två institutioner, vilka tillkommit efter det de sakkunniga avgivit
sitt betänkande, nämligen statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets
verkstadsnämnd.

Som sista huvudavdelning under fjärde huvudtiteln hava de sakkunniga
upptagit avdelningen »E. Diverse». Till denna huvudavdelning skulle enligt
förslaget hänföras anslagen till ersättning till byggnadsstyrelsens delfond
av statens allmänna fastighetsfond, till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, till försvarsväsendets lönenämnd, till befrämjande av
den andliga vården vid försvarsväsendet, till reglering av vissa kursförluster,
till civilanställnings befrämjande, till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst samt till barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst. — På sätt i det föregående anförts har riksräkenskapsverket i sitt
yttrande ansett, att jämväl anslagen till ersättning till försvarsväsendets
fastighetsfonds delfonder ävensom till ersättning för rustning och rotering
böra hänföras till denna huvudavdelning, liksom att anslagen till resesti -

^4 Fjärde huvudtiteln.

pendier och till extra utgifter skulle sammanföras till för försvarsväsendet
gemensamma anslag och upptagas under denna huvudavdelning. — Till vad
riksräkenskapsverket sålunda anfört har jag ansett mig böra ansluta mig.
Däremot har jag icke kunnat förorda riksräkenskapsverkets förslag att hit
hänföra jämväl arméns anslag till rese- och traktamentskostnader m. m. för
hästuttagningsmyndigheterna samt marinens anslag till studiestipendier. Såsom
jag i det föregående anfört bör enligt min mening det förra anslaget upptagas
bland arméns anslag till resor och militärtransporter m. m. och det
senare bland marinens anslag till undervisning och övningar.

Chefen för finansdepartementet föreslår i annat sammanhang denna dag,
att det för närvarande å fjärde huvudtiteln upptagna anslaget till försvarsväsendets
lönenämnd skall sammanslås med det under sjunde huvudtiteln
upptagna anslaget till allmänna lönenämnden till ett gemensamt anslag för
de statliga lönenämnderna. Vid sådant förhållande kommer det nuvarande
anslaget till försvarsväsendets lönenämnd under fjärde huvudtiteln att utgå
ur riksstaten.

I fråga örn det anslag till »Underhållskostnader för vissa samvetsömma
värnpliktiga», som för närvarande finnes upptaget å fjärde huvudtiteln under
avdelningen G. Gemensamma anslag, hava de sakkunniga anfört, att det
kunde starkt ifrågasättas, huruvida ett särskilt anslag alltjämt borde upptagas
för nämnda ändamål. Särskilt sedan förslag framlagts örn att jämväl
de s. k. civilarbetarna skulle kunna användas i civilt arbete i försvarsväsendets
tjänst, syntes det ligga nära till hands, att dessa underhållskostnader finge
utgå från den försvarsgrens vederbörliga anslag, vid vilken arbetet utfördes,
varvid underhållskostnaderna för de samvetsömma, som arbetade utom
försvarsväsendet, borde utgå från arméns vederbörande anslag. De sakkunniga
hava med föranledande av det anförda icke räknat med något särskilt
anslag för nämnda ändamål. — Arméförvaltningen har i sitt yttrande i denna
del anfört, att ämbetsverket i motsats till de sakkunniga funne starka skäl
tala för att alltjämt ett särskilt anslag borde upptagas för underhållskostnader
för vissa samvetsömma värnpliktiga. Såväl för de civila myndigheter, vattenfallsstyrelsen,
riksantikvarieämbetet m. fl., i vilkas regi dessa värnpliktiga
utförde sitt arbete, som för arméförvaltningen skulle ett genomförande av
de sakkunnigas förslag utan tvivel medföra ökat förvaltningsarbete, utan
att härigenom någon påtaglig fördel skulle vinnas. Det syntes även böra
erinras, att dessa kostnader väsentligen vore främmande för de ändamål,
som skulle tillgodoses med anslag uppförda under rubriken försvarskrafterna,
och att det framdeles liksom hittills borde vara av intresse att direkt kunna
utläsa summan av dessa kostnader. — För egen del vill jag erinra därom,
att ifrågavarande anslag upptogs i riksstaten första gången för budgetåret
1936/37. 1934 års statsrevisorer hade på angivna grunder ansett önskvärt,

att för framtiden samtliga statsverkets kostnader för sådana samvetsömma
värnpliktiga, som i stället för tjänstgöring vid krigsmakten utförde civilt
arbete för statens räkning (civilarbetare), upptoges å ett särskilt för ändamålet
anvisat riksstatsanslag. Till detta förslag, vilket tillstyrkts av armé -

Fjärde huvudtiteln. 25

förvaltningen, anslöt sig statsutskottet vid 1935 års riksdag; statsutskottets
uttalande lämnades av riksdagen utan erinran. Aven örn på sätt de sakkunniga
anfört denna fråga kommit i ett i viss mån annat läge, sedan den
ändringen genomförts i samvetsömhetslagen, att civilarbetare skola vara
skyldiga att utföra civilt arbete jämväl inom försvarsväsendet, vill jag dock
med hänsyn till vad arméförvaltningen i sitt yttrande över de sakkunnigas
förslag anfört föreslå, att ett särskilt anslag alltjämt upptages på riksstaten
för gäldande av kostnaderna för civilarbetarnas underhåll under tjänstgöring.
Detta anslag torde böra uppföras under förevarande huvudavdelning »E.
Diverse». Hit torde också böra hänföras vissa andra anslag av mera speciell
natur.

I det förslag till reglering av utgifterna å riksstatens fjärde huvudtitel,
som jag i det följande går att framlägga, äro de särskilda anslagen indelade
och grupperade i överensstämmelse med de principer, för vilka jag nu redogjort.
De närmare synpunkterna på frågan örn vilka slag av utgifter som
böra hänföras under de särskilda anslagen ävensom med anslagsindelningen
sammanhängande detaljspörsmål i övrigt komma, i den mån så erfordras,
att upptagas till behandling i anslutning till de särskilda anslagen.

Allmänna synpunkter rörande anslagsberäkningarna.

[2.] Beträffande de i det följande beräknade utgifterna under fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1941/42 torde följande allmänna synpunkter böra anföras.

Förslaget åsyftar en beräkning av de utgifter, som försvarsväsendet kommer
att draga under förutsättning av att förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering
icke är för handen under nästkommande budgetår. Skulle det nuvarande
beredskapstillståndet i större eller mindre omfattning komma att äga
bestånd jämväl under budgetåret 1941/42, bliva sålunda försvarsutgifterna av
en annan och väsentligt större storleksordning än som av förevarande förslag
till reglering av utgifterna under fjärde huvudtiteln framgår. Utgifterna för
försvarsändamål komma då att liksom för närvarande avföras över krigstitlar
enligt det för krigsförhållanden gällande redovisningssystemet. Detta förutsätter,
att vid sidan av riksstaten alltjämt skola komma att finnas anvisade
särskilda förskottsanslag, från vilka dels av beredskapen föranledda löpande
utgifter efter hand få utgå, dels ock Kungl. Majit skall äga disponera erforderliga
belopp för engångsutgifter m. m. Även örn en mer eller mindre fullständig
avveckling av den nuvarande beredskapen skulle kunna företagas
under nästkommande budgetår, lärer det i alla fall vara nödvändigt att möjlighet
förefinnes till avförande av vissa svårberäkneliga utgifter på förskottsanslag;
jag tänker därvid särskilt på fortlöpande anskaffning av ammunition och
vissa därmed jämförliga massförnödenheter, för vilka kostnaderna även för
en tid efter en avveckling av beredskapsorganisationen äro vanskliga att i
förväg överblicka.

Även med den reservation som ligger i det nyss anförda måste emellertid

26 Fjärde huvudtiteln.

den fjärde huvudtitel, som nu framlägges, i vissa delar anses hava karaktären
av ett provisorium, såtillvida att den organisation av försvarsväsendet, på
vilken utgiftsberäkningarna stödja sig, i viss mån får betraktas som en övergångsform
mellan den år 1936 fastställda försvarsorganisationen och den
nya försvarsordning som jag hoppas skola inom en icke alltför avlägsen framtid
taga mera definitiv form. I viktiga delar får dock den organisation som
ligger till grund för anslagsberäkningarna anses utgöra i stort sett definitiva
led i den blivande organisationen. Särskilt gäller detta flottan och flygvapnet.

Med den blivande definitiva försvarsorganisationen sammanhänger intimt
frågan örn längden av de värnpliktigas utbildningstid, särskilt såvitt armén
avser. Då ståndpunkt icke kunnat tagas till den nya organisationens definitiva
struktur, följer därav, att jag icke heller anser mig nu kunna framlägga
slutgiltigt förslag örn värnpliktstidens längd i denna organisation. Att en
avsevärd förlängning av den nu bestämda utbildningstiden är av nöden,
framstår emellertid såsom uppenbart. Jag kommer därför senare i dag att
föreslå Kungl. Majit att för riksdagen framlägga en särskild proposition med
förslag rörande utbildningstiden för 1940 års klass (motsvarande årsgrupp),
avseende ett provisoriskt ordnande av frågan om utbildningstiden för denna
klass (grupp). Därvid kommer jag att föreslå, att utbildningstiden för ifrågavarande
värnpliktiga av alla kategorier tillsvidare bestämmes till 360 dagar,
däri icke inberäknade eventuella repetitionsövningar. Till de närmare synpunkterna
på denna fråga återkommer jag vid behandlingen av frågan örn
sagda propositions avlåtande. Vid beräkningen av de anslag, som röna inverkan
av omfattningen av antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga,
har hänsyn tagits till den sålunda av mig föreslagna ökadé övningstiden.

På skäl, som jag under de särskilda anslagsrubrikerna kommer att närmare
angiva, har det varit nödvändigt att i regleringsförslaget upptaga vissa av
fjärde huvudtitelns anslag med allenast beräknade belopp; härvid äro särskilt
att märka de tre försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag. I dessa ämnen
kommer jag således att sedermera återkomma med förslag örn framläggande
av slutliga medelsäskanden för riksdagen.

Det förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1941/42, som i det följande
framlägges för fjärde huvudtitelns del, slutar på ett sammanlagt belopp av

553,774,900 kronor.

Jag övergår härefter till de särskilda anslagen.

Fjärde huvudtiteln.

A. FÖRSVARSDEPARTEMENTET.

1. Försvarsdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag.

[3.] Anslaget till avlöningar vid försvarsdepartementet är för innevarande
budgetår upptaget till 362,000 kronor. Enligt den för anslaget fastställda
avlöningsstaten fördelas nämnda belopp å följande poster:

1. Avlöning till departementschefen ................................. kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat ..................... » 209,000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat ..................... » 11,200

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................................ » 49>440

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar ................................. kronor 38,800

b. Avlöningsförhöjningar m. m................ » 6,700 » 45,500

6. Rörligt tillägg ................................................ ” 22,860

Summa kronor 362,000

Personalförteckning för försvarsdepartementet har genom Kungl. Maj:ts
beslut den 21 juni 1940 fastställts i anslutning till vad 1940 års lagtima riksdags
skrivelse nr 4 därom innehåller.

Yad först beträffar tjänstemän å ordinarie stat omfattar den nyssnämnda
personalförteckningen, bland andra, fyra kansliråd, tre förste kanslisekreterare
och fyra andre kanslisekreterare. En av de tre befattningarna för förste
kanslisekreterare skall dock hållas vakant så länge innehavaren av en å övergångsstat
uppförd befattning som förste kanslisekreterare kvarstår i denna
befattning.

Departementets nuvarande uppsättning av ordinarie personal av de nyssnämnda
kategorierna har i stort sett varit oförändrad sedan år 1926, då en
avsevärd nedskärning av departementets organisation företogs i anslutning
till genomförandet av 1925 års försvarsordning. Den utökning av antalet förste
kanslisekreterare till tre som företogs för innevarande budgetår innebar nämligen,
med hänsyn till det nyssberörda villkoret för tjänstens tillsättande, icke
någon verklig ökning av de ordinarie tjänstemännens antal, då innehavaren
av den å tjänsteförteckningen upptagna övergångsstatsbefattningen för en
förste kanslisekreterare alltsedan denna befattnings överförande till övergångsstat
varit inkallad till ständig tjänstgöring.

Den avsevärda stegring av departementets arbetsuppgifter, som av kända
skäl ägt rum under de senaste åren, har medfört, att antalet icke-ordinarie
tjänstemän i amanuensställning måst efter hand utökas. Även örn detta förfaringssätt
så tillvida kan sägas vara olägligt som därav följande förskjutning
i proportionen mellan ordinarie och icke ordinarie tjänstemän kan med -

Fjärde huvudtiteln.

föra svårigheter i rekryteringshänseende, har jag dock hittills icke ansett mig
böra ifrågasätta någon sådan förändring av departementets inre organisation,
att en utökning av antalet ordinarie befattningar i departementet skulle
erfordras. En nyligen genomförd utökning av antalet tjänstemän med självständig
föredragning hoppas jag kunna bli av mera tillfällig natur och har
därför ansett densamma kunna ordnas utan att någon inverkan på departementets
personalförteckning av denna anledning behövt ifrågasättas. Däremot
ha de senast förflutna årens erfarenheter givit vid handen, att arbetsuppgifterna
å departementets statssekreteraravdelning numera erhållit en sådan
omfattning, att en förstärkning av denna avdelnings organisation måste anses
vara av behovet påkallad. Då utökningen av avdelningens uppgifter kan förutsättas
komma att bliva i stort sett bestående även efter en övergång till
mera normala förhållanden, torde den erforderliga personalförstärkningen i
detta fall böra äga rum genom att å personalförteckningen uppföres en för
ändamålet avsedd ny befattning. För ernående av det med personalförstärkningen
avsedda syftet bör den nye befattningshavaren hava att under statssekreteraren
förhållandevis självständigt handhava ledningen av det omfattande
förberedande budgetarbetet inom dejmrtementet ävensom i övrigt
i första hand svara för arbetsmaterialets fördelning och förberedande behandling.
Åt befattningshavaren i fråga avses också skola anförtros vissa utredningsarbeten
av mera krävande beskaffenhet. Vid övervägande av den tjänsteställning
som närmast skulle motsvara de sålunda tilltänkta arbetsuppgifterna
har jag, med beaktande av den lösning likartade organisationsfrågor erhållit
i vissa andra departement, kommit till den uppfattningen, att för ändamålet
i fråga bör avses en tjänst som byråchef att tillsättas medelst förordnande
tillsvidare med lön enligt lönegraden C 5 i civila avlöningsreglementet. Jag
föreslår sålunda, att å personalförteckningen under rubriken tjänstemän å
ordinarie stat uppföres en byråchef i nyssnämnda lönegrad. I övrigt
föreslår jag icke någon förändring i fråga örn denna del av personalförteckningen.

Yad beträffar å personalförteckningen upptagna befattningar å övergångsstat
anmälde jag vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition, att åtgärder
vidtagits för utrönande, huruvida icke skyldighet förelåge för innehavaren
av den å övergångsstat upptagna förste kanslisekreterartjänsten att
avgå från tjänsten med sjukpension. Som frågan därom, vilken fortfarande
är under utredning, icke med säkerhet kan väntas bli avgjord före utgången
av innevarande budgetår, torde personalförteckningen i förevarande hänseende
böra förbli oförändrad.

Å avlöningsstaten för nästkommande budgetår torde böra uppföras en
gemensam anslagspost för avlöningar åt tjänstemän å ordinarie stat och
tjänstemän å övergångsstat, benämnd »Avlöningar till ordinarie
tjänstemän». Med föranledande av vad i det föregående anförts samt med
hänsyn tagen till de nya grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna
torde denna anslagspost böra uppföras med ett belopp av 235,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln. 29

Vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition uppehöll jag mig
något vid frågan om anställningsformen för chefen för flygvapnets
kommandoexpedition. Medan de två övriga kommandochefsbefattningarna
finnas uppförda på försvarsdepartementets tjänsteförteckning med
avlöning enligt lönegraden C 8 i civila avlöningsreglementet, är i befattningen
som chef för flygvapnets kommandoexpedition jämlikt 1936 års försvarsbeslut
placerad en regementsofficer vid flygvapnet, för närvarande en överste, vilken
utöver sin lön uppbär ett fyllnadsarvode å 1,500 kronor. Detta arvode är inräknat
i anslagsposten »Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t». Efter att hava redogjort för 1936 års lönekommittés yttrande
i denna del, vilket utmynnade i ett förordande att befattningen i fråga skulle
uppföras på försvarsdepartementets stat i lönegraden C 6, ävensom för chefens
för finansdepartementet uttalande till statsrådsprotokollet vid framläggandet
av propositionen nr 245 till 1939 års lagtima riksdag med förslag till militärt
avlöningsreglemente m. m., att frågan örn löneställningen för chefen för flygvapnets
kommandoexpedition borde upptagas till bedömande i samband nied
en blivande utredning rörande det militära arvodesväsendet, anförde jag, att
det syntes vara lämpligast, att den nuvarande anordningen för avlönande av
befattningshavaren i fråga bibehölles jämväl för budgetåret 1940/41.

Den utredning angående det militära arvodesväsendet, som av chefen för
finansdepartementet åsyftades, igångsattes under sommaren 1939 men förklarades
sedermera av stats finansiella skäl tillsvidare icke skola fullföljas.
Jag har därför icke anledning att föreslå annat än att avlöningen för chefen
för flygvapnets kommandoexpedition även för nästa budgetår skall utgå efter
nuvarande grunder. I händelse av den nuvarande innehavarens avgång från
sin befattning, synes Kungl. Majit emellertid böra hava fria händer att, i
avvaktan på en kommande omläggning av kommandochefens anställningsförhållanden,
låta tjänsten uppehållas genom tillfällig kommendering av en regementsofficer
ur flygvapnet; huruvida det särskilda arvodet vid en dylik kommendering
bör utgå, torde det få ankomma på Kungl. Majit att bestämma.

Vidkommande därefter anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, finnas under densamma beräknade,
bland annat, två arvoden å 2,340 kronor till pensionerade underofficerare
med tjänstgöring å sjöförsvarets kommandoexpedition. I en den 18
oktober 1940 dagtecknad promemoria har chefen för nämnda kommandoexpedition
— med förmälan, att å expeditionen tjänstgjorde en flaggunderofficer
å flottans stat med uppgift att självständigt handlägga ärenden rörande
marinens del av försvarsväsendets rulla, statistik och modeller m. m. — hemställt,
att vid denne underofficers avgång med pension den 1 april 1942 för
ifrågavarande arbete måtte avses en arvodesbefattning av samma slag som
de två nyssberörda befattningarna. Som skäl härför anfördes, dels att det ur
kontinuitetssynpunkt vore lämpligt, att den nuvarande innehavaren av befattningen
i fråga under längre tid kunde påräknas för ifrågavarande arbete, dels
att därigenom en underofficer på aktiv stat kunde frigöras för annan tjänstgöring.
Förevarande framställning finner jag mig böra tillstyrka. Den ifråga -

Fjärde huvudtiteln.

varande anslagsposten torde nied anledning därav böra uppräknas nied 2,34Q
kronor till 51,780 kronor.

Yad beträffar anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal torde
densamma böra beräknas så, att därmed möjliggöres anställande av bland
annat ytterligare ett extra ordinarie kontorsbiträde i departementet. Vidare
skola jämlikt de nya grunderna för uppställning av avlöningsstaterna från
denna anslagspost utgå kostnaderna för vissa vikariatsersättningar, vilka förut
belastat ordinarieposten. Med beaktande härav torde förevarande anslagspost
böra i avlöningsstaten upptagas med ett belopp av 48,000 kronor.

Slutligen torde anslagsposten till rörligt tillägg böra upptagas med
ett belopp som för slutsummans utjämnande bör sättas till 41,220 kronor.

Tillika med en ny personalförteckning för försvarsdepartementet torde en
i enlighet med det anförda upprättad ny avlöningsstat för försvarsdepartementet
böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsdepar -

tementet:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare ................................................... C 10

1 expeditionschef ................................................... C 8

1 byråchef ............................................................ C 5

4 kansliråd ............................................................ A 30

3 förste kanslisekreterare ....................................... A 26

4 andre kanslisekreterare ....................................... A 21

1 registrator ......................................................... A15

1 kansliskrivare ...................................................... All

2 kanslibiträden ...................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

2 expeditionsvakter ................................................ A 5

3 kontorsbiträden ................................................... A 4

Kommandoexpeditionerna.

1 chef för lantförsvarets kommandoexpedition ............ C 8

1 chef för sjöförsvarets kommandoexpedition............... C 8

2 expeditionsvakter ................................................ A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

1 förste kanslisekreterare ....................................... A 26

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7;

Anm. Så länge innehavaren av den å övergångsstat uppförda befattningen
som förste kanslisekreterare kvarstår i denna befattning, skall en
av befattningarna som förste kanslisekreterare å ordinarie stat hållas vakant.

Fjärde huvudtiteln. 31

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............... kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ » 235,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ....................................... » 51,780

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 48,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 41,220

Summa kronor 400,000;

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

2. Försvarsdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag.

[4.] Förslagsanslaget till försvarsdepartementets omkostnader är för innevarande
budgetår upptaget med 78,000 kronor, vilket belopp enligt en av
Kungl. Maj:t den 21 juni 1940 fastställd omkostnadsstat fördelats på följande

sätt:

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................................... kronor 4,000

2. Expenser, förslagsvis ................................................... » 70,400

3. Publikationstryck, förslagsvis ....................................... » 3,600

Summa kronor 78,000

Beträffande anslagsposten till expenser har Kungl. Maj:t föreskrivit, med
tillämpning tillsvidare under budgetåret 1940/41, att av densamma må tagas
i anspråk för bränsle och lyse förslagsvis 8,400 kronor och för övriga expenser
(inklusive renhållning och tvätt) högst 62,000 kronor.

Med hänsyn till de ändrade grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna
bör under förevarande anslag uppföras en post till sjukvård m. m.
Denna post torde kunna beräknas till 1,000 kronor. I övrigt ifrågasätter jag
ingen ändring i omkostnadsstaten, vadan anslaget för nästa budgetår torde
böra upptagas med 79,000 kronor. Stat för anslaget torde det få ankomma
å Kungl. Maj:t att fastställa.

Jag hemställer i enlighet med det anförda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 79,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

B. CENTRALA FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER.

Inledningsvis har jag vid behandlingen av frågan örn ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln förordat, att under en särskild huvudavdelning, benämnd
»Centrala förvaltningsmyndigheter» böra uppföras de tre nuvarande för förvaltningsmyndigheternas
avlöningskostnader avsedda anslagen ävensom tre
nya omkostnadsanslag, ett för var myndighet.

Arméförvaltningen.

1. Arméförvaltningen: Avlöningar,förslagsanslag.

[5.] Till avlöningar m. m. till personal vid arméförvaltningen har i riksstaten
för innevarande budgetår uppförts ett förslagsanslag av 835,000 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för nästkommande budgetår har arméförvaltningen meddelat, att vissa spörsmål
rörande organisationen av ämbetsverkets tyg- och intendenturdepartement
samt fortifikationsstyrelse för närvarande vore föremål för utredning. Då
resultatet av utredningen kunde komma att påverka medelsbehovet under
arméförvaltningens avlöningsanslag för nästkommande budgetår, kunde i avbidan
på utredningens slutförande medelsbehovet ännu icke i sin helhet överblickas.

På grund av vad arméförvaltningen sålunda anfört får jag föreslå, att frågan
örn medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag för nästkommande
budgetår icke nu upptages till närmare prövning. Anslaget torde därför
tillsvidare i förslaget till riksstat upptagas allenast med ett beräknat belopp.
I avsaknad av närmare beräkningsgrunder torde detta belopp böra sättas
till 835,000 kronor, eller samma belopp, som under anslaget anvisats för innevarande
budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som senare kommer
att avlåtas, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av 835,000 kronor.

2. Arméförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag.

[6.] För närvarande bestridas de av verksamheten inom försvarsväsendets
tre centrala förvaltningsmyndigheter föranledda omkostnaderna från ett flertal
av de i riksstaten för olika ändamål upptagna anslagen. Vissa resekostnader
bestridas sålunda från reseanslaget, kostnaderna för bränsle, lyse etc.
från bränsleanslagen, expensutgifter inklusive utgifter för blankettryck från
expensanslagen, vissa tryckningskostnader från anslagen till tryckningskostnader
o. s. v. Härutinnan torde såsom jag tidigare framhållit böra från och

Fjärde huvudtiteln.

med budgetåret 1941/42 vidtagas den ändringen, att kostnader av ifrågavarande
slag sammanföras under särskilda för respektive förvaltningsmyndigheter
avsedda omkostnadsanslag.

Under dessa omkostnadsanslag böra i överensstämmelse med de grunder,
som angivits i propositionen nr 35 till 1940 års urtima riksdag angående uppställningen
av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter
under en särskild anslagspost, benämnd »Sjukvård m. m.», beräknas kostnaderna
för ersättningar till verksläkare ävensom andra sjukvårdskostnader
(kostnad för sjukvård, medicin, annan sjukvårdskostnad) samt kostnader för
begravningshjälp. Härjämte böra medel beräknas under särskilda delposter
för bestridande av övriga förekommande kostnader, t. ex. reseersättningar,
expenser, publikationstryck m. m. Anslagen torde böra givas karaktären av
förslagsanslag; erforderliga begränsningar i medelsdispositionen torde böra
föreskrivas i samband med fastställande av stat för anslagen.

Det förslag till medelsäskanden för budgetåret 1941/42, som arméförvaltningen
framlagt i sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940, är icke
uppgjort under den förutsättningen, att för ämbetsverkets del ett särskilt om*
kostnadsanslag skulle komma att upptagas i riksstaten. Med ledning av sedermera
under hand inhämtade uppgifter kan medelsbehovet under ett dylikt
anslag emellertid beräknas till 192,000 kronor, fördelade å följande poster:

1. Sjukvård m. m.......................................................... kronor 10,000

2. Reseersättningar .......... » 8,000

3. Expenser:

Bränsle, lyse och vatten ........................ kronor 33,000

övriga expenser (inklusive renhållning och

tvätt ................................................... » 135,000 » 168,000

4. Publikationstryck ...................................................... » 6,000

Summa kronor 192,000

Här torde endast böra anmärkas, att anslagsposten till publikationstryck
avses, bland annat, till tryckning av lantförsvarets liggare. Vid den följande
behandlingen av vissa av lantförsvarets anslag kommer hänsyn att tagas till
den minskning av medelsbehovet under dessa, som uppförandet av ett särskilt
omkostnadsanslag för arméförvaltningen medför.

Stat för anslaget lärer i enlighet med det anförda få fastställas av Kungl.
Maj:t, därvid föreskrifter torde böra meddelas örn maximering av posterna
till reseersättningar, övriga expenser och publikationstryck.

Jag får under åberopande av det anförda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 192,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7.

2290 40 3

Fjärde huvudtiteln.

Marinförvaltningen.

3. Marinförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

[7.] Marinförvaltningens avlöningsanslag för innevarande budgetår är i riksstaten
uppfört med 392,000 kronor och enligt den för ämbetsverket fastställda
avlöningsstaten fördelat på följande sätt:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat ..................... kronor 198,000

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat ........................ » 9,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t ........................................................................ » 50,350

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... kronor 93,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m................ » 12,800 » 106,300

5. Rörligt tillägg ............................................................ » 28.350

Summa kronor 392,000

Gällande personalförteckning upptager följande civila personal på ordinarie
stat och på övergångsstat, nämligen:

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 marinöverkommissarie ...... B 1

1 amiralitetsråd .................. A 30

1 kemist ........................... A 27

1 revisionskommissarie ...... A 26

1 kamrerare ........................ A 26

1 sekreterare ..................... A 24

1 revisor och bokhållare ...... A 21

4 revisorer ........................ A 21

Befattning. Lönegrad.

2 notarier ........................... A21

1 marinkassör ..................... A 21

3 kansliskrivare .................. All

3 kanslibiträden .................. A 7

1 förste expeditionsvakt ...... A 7

3 expeditionsvakter ............ A 5

7 kontorsbiträden ............... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kemist .................. A 22

Yad beträffar anslagsberäkningen för nästa budgetår har jag verkställt densamma
i enlighet med de ändrade grunder för uppställningen av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter, för vilka en sammanfattande
redogörelse lämnas i årets statsverksproposition under rubriken »För
flera huvudtitlar gemensamma, frågor».

Yid beräknandet av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän har jag utgått från den nuvarande personalförteckningen, beträffande
vilken jag i likhet med marinförvaltningen icke ifrågasätter någon
ändring i vad avser nu ifrågavarande personal. Yid sådant förhållande kan
medelsbehovet under denna post beräknas uppgå till, i avrundat tal, 190,000
kronor.

I fråga örn anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förklarade Kungl. Maj.t i samband
med fastställandet av gällande avlöningsstat, att av denna anslagspost under
innevarande budgetår skulle utgå sex arvoden å 3,180 kronor till pensionerade

Fjärde huvudtiteln. 35

officerare, fem arvoden å 2,130 kronor till pensionerade underofficerare, ett
arvode å 4,000 kronor till marinförvaltningens advokatfiskal, som tillika förrättar
advokatfiskalsgöromålen vid Stockholms örlogsstation, ett arvode å
10,020 kronor till en vid ämbetsverket anställd bränsle- och bergstekniker,
tio arvoden å 600 kronor till kompaniofficerare, tjänstgörande såsom detaljchefer
vid ämbetsverket, samt ett arvode å 600 kronor till föreståndaren för
ämbetsverkets blankettryck.

Vad till en början beträffar arvodesbefattningarna för pensionerade officerare
vill jag tillstyrka, att i enlighet med vad marinförvaltningen hemställt
ytterligare en dylik befattning med ett arvode av 3,180 kronor, avsedd för
expeditionsofficer på intendenturavdelningen, må beräknas under denna anslagspost.

Vidkommande därefter arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare
vill jag erinra därom, att antalet dylika befattningar enligt 1936 års
försvarsordning beräknades till sju. Av dessa avsågos två för artilleriavdelningen
och en för envar av torped-, min-, ingenjör- och intendenturavdelningarna
samt tekniska revisionen. Enligt medgivande av 1940 års lagtima
riksdag har ytterligare en arvodesbefattning för pensionerad underofficer inrättats
för artilleriavdelningen. Då emellertid personal å övergångsstat kunnat
tagas i anspråk för uppehållande av vissa av arvodesbefattningarna, har
vederbörlig avlöningspost beräknats med hänsyn till att därifrån skulle bestridas
arvoden till allenast fem pensionerade underofficerare. Med anledning
av två för närvarande å artilleri- och minavdelningarna placerade underofficerares
å övergångsstat avgång med pension, torde från och med nästa budgetår
medel böra beräknas för ytterligare två arvoden å 2,130 kronor. Dessutom
torde i enlighet med marinförvaltningens förslag ytterligare ett dylikt arvode,
avsett för en expeditionsunderofficer å nautiska avdelningen, böra beräknas.
För arvoden åt pensionerade underofficerare tillkommer sålunda ett sammanlagt
belopp av (3 X 2,130 —) 6,390 kronor.

Vid marinförvaltningens fortifikationsavdelning finnes sedan den 1 juli
1936 anställd en arkitekt med ett årligt arvode av 5,000 kronor, som utgår från
vederbörliga anskaffnings- och underhållsanslag. I enlighet med marinförvaltningens
förslag, varemot allmänna lönenämnden i utlåtande den 23 november
1940 förklarat sig intet hava att erinra, får jag tillstyrka, att arvodet till
arkitekten liöjes till 6,000 kronor i samband med att hans dagliga tjänstgöringstid,
vilken för närvarande omfattar 2 timmar, utsträckes till 3V2 timmar.
Nämnda arvode, varå dyrtidstillägg icke bör utgå, torde från och med nästa
budgetår böra redovisas under förevarande anslagspost, vilket även torde
böra ske med de å »Förteckningen över vissa i stat icke uppförda arvoden
m. fl. ersättningar för budgetåret 1940/41» upptagna arvodena å 468 kronor
till portvakt i marinförvaltningen, 1,200 kronor till en kontrollofficer, 600
kronor till en biträdande kontrollofficer samt 750 kronor till ett kontrollbiträde
(underofficer) i Bofors.

Slutligen torde, i överensstämmelse med av marin förvaltningen framlagt
förslag, antalet arvoden till kompaniofficerare tjänstgörande som detaljchefer

36 Fjärde huvudtiteln.

få utökas med två, avsedda för detaljchefer å ämbetsverkets fortifikationsavdelning.
Härav föranledes en utgiftsökning av 1,200 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, kommer vid sådant förhållande att belöpa sig till sammanlagt (50,350 +
3,180 + 6,390 + 6,000 + 468 + 1,200 + 600 + 750 + 1,200=) 70,138 kronor. Då
i enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid behandlingen av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor eventuellt förekommande vikariatsersättningar
och dylikt, för ifrågavarande befattningar böra utgå från denna
anslagspost, lärer densamma i avlöningsstaten böra uppföras med ett förslagsvis
angivet belopp av 70,500 kronor.

Yad därefter beträffar anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal har marinförvaltningen anmält, att kostnaderna för
lön till marinförvaltningens nuvarande extra ordinarie tjänstemän, beräknade
efter de löneklasser, i vilka vederbörande i nu innehavande lönegrader kunde
beräknas vara placerade den 1 januari 1942, uppginge till 109,263 kronor samt
att någon minskning av denna personal enligt marinförvaltningens förmenande
icke kunde vidtagas. Härutöver finnas enligt marinförvaltningens uppgift
för närvarande därstädes anställda dels extra tjänstemän, därav åtskilliga
från tiden före den förstärkta försvarsberedskapens inträde, med avlöningar
å tillhopa 44,646 kronor, dels ock tillfälliga befattningshavare (skriv- och kontorsbiträden
m. fl.) med avlöningar å tillhopa. 31,800 kronor. För avlöning
at de extra tjänstemän som varit anställda hos marinförvaltningen före krigsutbrottet
borde till nämnda belopp av 109,263 kronor läggas ett belopp av
minst 30,000 kronor.

Vad sålunda föreslagits innebär en uppräkning av anslagsmedlen för ifrågavarande
personal med omkring 30,000 kronor. Enligt vad av föreliggande uppgifter
framgår understiger detta belopp den merbelastning å icke-ordinarieposten,
som föranledes av överflyttning från ordinarieposten av vissa vikariatskostnader.
Förslaget i denna del finner jag mig kunna biträda.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1939/40 hemställde
marinförvaltningen, att två extra ordinarie befattningar å ämbetsverkets tekniska
revision måtte uppflyttas från 10:e till 13:e lönegraden.

I häröver den 19 november 1938 avgivet utlåtande anförde allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, att av de upplysningar, som lönenämnden inhämtat
rörande de ifrågavarande befattningshavarnas arbetsuppgifter, nämnden för
sin del icke blivit övertygad om att en högre löneställning för befattningshavarna
vore erforderlig, varjämte lönenämnden ville framhålla, att avlöningsförmånerna
för de båda befattningshavarna varit föremål för statsmakternas
prövning så sent som vid 1936 års riksdag, då befattningarna uppflyttades från
7:e till 10:e lönegraden.

Med hänsyn till vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd sålunda anfört
ansåg jag mig för det dåvarande icke kunna förorda en uppflyttning av
ifrågavarande befattningar.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår hälmi
marinförvaltningen ånyo underställt förenämnda löneställningsfråga Kungl.

Fjärde huvudtiteln. 37

Maj:ts prövning. Beträffande denna fråga har allmänna lönenämnden i sitt
berörda utlåtande den 23 november 1940 uttalat, att lönenämnden icke heller nu
funne tillräckliga skäl anförda för en uppfattning till högre lönegrad av omförmälda
befattningshavare. För denna ståndpunkt talade jämväl, att 13:e lönegraden
hittills i allmänhet icke kommit till användning inom allmänna civilförvaltningen
ävensom att revision av tjänsteförteckningen för ordinarie
tjänstemän för närvarande påginge.

Allmänna lönenämndens ifrågavarande uttalande anser jag mig böra biträda.

För närvarande finnes såsom biträde hos amiralitetsrådet placerad en
amanuens i 18:e lönegraden. Marinförvaltningen har på anförda skäl hemställt,
att denna befattning måtte uppflyttas i 21 :a lönegraden. Med hänsyn till de
kvalificerade och självständiga arbetsuppgifter, som avses för befattningen i
fråga, anser jag, i likhet med allmänna lönenämnden, som yttrat sig jämväl
i förevarande fråga, att den nuvarande amanuenstjänsten bör utbytas mot en
extra ordinarie notarietjänst i 21 :a lönegraden. Detta medför ett ökat medelsbehov
av 1,167 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår
föreslog marinförvaltningen viss omorganisation av ämbetsverkets kameralbyrå.
Under erinran härom ävensom att föredragande departementschefen
vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 4 januari 1940 förklarade
sig för det dåvarande icke kunna förorda den föreslagna omorganisationen
utan att vederbörlig personal åtminstone tillsvidare borde bibehållas
vid dåvarande anställningsformer, har marinförvaltningen i sin skrivelse
rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår framhållit, att det vore
oundgängligen erforderligt, att en extra ordinarie tjänsteman, vilken med
hänsyn till det ekonomiska ansvar som komme att åvila honom borde placeras
i 18:e lönegraden, i avvaktan på lösningen av förenämnda organisationsfråga
anställdes å byråns bokslutskontor för biträde med de å kontoret förekommande
granskningsgöromålen.

Ifrågavarande förslag, varemot allmänna lönenämnden i sitt berörda utlåtande
förklarat sig intet hava att erinra, anser även jag mig böra biträda, i
följd varav medelsbehovet under anslagsposten ökas med 5,664 kronor.

Å marinförvaltningens fortifikationsavdelning finnes anställd en värmeingenjör.
Denne är för närvarande extra tjänsteman i lönegraden MEx 25
med placering i 22:a löneklassen och åtnjuter lön med 8,100 kronor jämte rörligt
tillägg, 1,215 kronor, eller sålunda tillhopa 9,315 kronor. Marinförvaltningen
har nu föreslagit, att för värmeingenjören i stiillet måtte avses ett årligt
arvode å 9,525 kronor.

För egen del finner jag i likhet med allmänna lönenämnden, som yttrat sig
i ämnet, tillräckliga skäl icke föreligga för en dylik omreglering av värmeingenjörens
avlöningsförmåner. Däremot torde, såsom också av marinförvaltningen
föreslagits, värmeingenjörens avlöningsförmåner från och med nästa
budgetår böra redovisas’ under förevarande anslag i stället för, såsom nu är

3» Fjärde huvudtiteln.

fallet, under annat anslag. Härigenom ökas medelsbehovet under förevarande
anslagspost med 8,100 kronor.

I enlighet med förenämnda grunder för avlöningsstaternas uppställande
skola vikariatsersättningar till icke-ordinarie personal vid förordnande å såväl
ordinarie som extra ordinarie tjänst utgå från nu ifrågavarande anslagspost.
Härav föranledda kostnader, liksom kostnader för övertidsersättningar,
torde emellertid, såsom marinförvaltningen anfört, få anses komma att uppvägas
av förekommande sjuk- och andra tjänstledighetsavdrag. Någon särskild
uppräkning av anslagsposten torde därför icke vara erforderlig.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöning till ickeordinarie
personal kommer i enlighet med det anförda att uppgå till (109,263 +

30,000 + 1,167 + 5,664 + 8,100 =) 154,194 kronor eller i avrundat tal 154,500
kronor.

\ad slutligen beträffar anslagsposten till rörligt tillägg torde densamma
i enlighet med av chefen för finansdepartementet anförda grunder böra beräknas
till 54,000 kronor.

I enlighet med det anförda kommer det sammanlagda medelsbehovet
under förevarande anslag att för budgetåret 1941/42 uppgå till (204,000 +

70,500 + 154,500 + 54,000 =) 483,000 kronor.

Tillika med en ny personalförteckning för marinförvaltningen torde en i
enlighet med det anförda upprättad ny avlöningsstat för ämbetsverket böra
föreläggas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för marinförvalt -

ningen:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 marinöverkommissarie .......................................... B 1

1 amiralitetsråd ...................................................... A 30

1 kemist ............................................................... A 27

1 revisionskommissarie .......................................... A 26

1 kamrerare ......................................................... A 26

1 sekreterare ......................................................... A 24

1 revisor och bokhållare .......................................... A 21

4 revisorer ............................................................ A 21

2 notarier ............................................................ A 21

1 marinkassör ..........................m............................. A21

3 kansliskrivare ...................................................... All

3 kanslibiträden ...................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

3 expeditionsvakter ..........................-...................... A 5

7 kontorsbiträden ................................................... A 4

Fjärde huvudtiteln.

Befattning Lönegrad.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kemist ...................................................... A 22

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie ............................................................... Eo21;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... » 70,500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 154,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 54,000

Summa kronor 469,000;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 469,000 kronor.

4. Marinförvaltningen: Omkostnader,förslagsanslag.

[8.] I enlighet med de nya grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningen torde under förevarande anslag böra
upptagas fyra förslagsvis beräknade anslagsposter, nämligen till sjukvård
m. m., reseersättningar, expenser och publikationstryck.

Beträffande medelsbehovet under de olika anslagsposterna har marinförvaltningen
i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
till en början i fråga om anslagsposten till sjukvård m. m. framhållit,
att utgifterna till sjukvård m. m. för personal, som avlönas från marinförvaltningens
avlöningsanslag, under budgetåret 1939/40 utgjort, för ersättning
åt verksläkare 1,000 kronor, för kostnad för sjukhusvård 300 kronor, för
kostnad för medicin 1,000 kronor, för annan sjukvårdskostnad 700 kronor samt
för begravningshjälp 400 kronor, eller sammanlagt (1,000 + 300 + 1,000 +
700 + 400 =) 3,400 kronor. För motsvarande utgifter under nästkommande
budgetår har ämbetsverket beräknat samma belopp. Häremot har jag intet
att erinra.

I fråga örn beräknandet av medelsbehovet under de övriga anslagsposterna
har marinförvaltningen i sin berörda skrivelse framhållit, att ämbetsverket
med hänsyn till de särskilda förhållanden som varit rådande under nästlidna
budgetår och svårigheten att draga bestämda slutsatser angående de utgifter
av hithörande slag, som därunder förekommit, till utgångspunkt för anslagsberäkningen
valt motsvarande utgifter för budgetåret 1938/39.

Yad sålunda beträffar medelsbehovet under anslagsposten till reseersättningar
har marinförvaltningen i sin skrivelse framhållit, att kostnaderna
för reseersättningar åt marinförvaltningens personal under budgetåret
1938/39 uppgått till 31,600 kronor. l)å det enligt ämbetsverkets förmenande

4“ Fjärde huvudtiteln.

icke vore att förvänta, att tjänsteresor komme att av personalen företagas i
nämnvärt större omfattning under budgetåret 1941/42, men däremot att en
prisfördyring å omkring 10 procent vore att motse, hade ämbetsverket för utgifter
av angivet slag räknat med 35,000 kronor. Härjämte bär marinförvaltningen
ansett, att ersättning till fartygsuttagningskonmiissionens ledamöter
för tjänsteresor borde bekostas från denna anslagspost. Dessa kostnader, som
för närvarande redovisades under anslaget till flottans krigsberedskap och
övningar samt under budgetåret 1938/39 uppgått till omkring 1,500 kronor,
syntes marinförvaltningen vara av sådan natur, att de icke vidare borde
belasta sistnämnda anslag och ej heller kunde hänföras till något annat anslag
än det nu förevarande. Med nyssangiven beräknad prisfördyring skulle sistnämnda
belopp behöva ökas till 1,700 kronor, varför anslagsposten till reseersättningar
enligt marinförvaltningens mening borde beräknas till (35,000 +
1,700=) 36,700 kronor. — För min del anser jag mig icke böra tillstyrka, att
fartygsuttagningskommissionens resekostnader belasta marinförvaltningens
förevarande anslag; dessa resor böra i stället bekostas från marinens allmänna
reseanslag. Yad beträffar tjänsteresor för marinförvaltningens egen personal
böra dessa kunna nedbringas under det belopp, som av marinförvaltningen
angivits. Jag finner mig icke böra räkna med högre belopp i detta hänseende
än 29,000 kronor.

I fråga om anslagsposten till expenser vill jag till en början
erinra, att medel för ifrågavarande ändamål för närvarande finnas beräknade
dels under bränsleanslaget, dels under anslaget till skrivmaterialier och
expenser m. m. Marinförvaltningen har i sin skrivelse framhållit, att ämbetsverkets
kostnader under budgetåret 1938/39 för bränsle, lyse och vatten, 12,300
kronor, samt för renhållning och städning, 14,900 kronor, betingats av de
lokalutrymmen, omkring 100 rum, som då stått till ämbetsverkets förfogande.
Med anledning av därefter uppkomna arbetsuppgifter, som i viss utsträckning
måste anses vara av bestående natur, hade emellertid för den tid, beräknad
till 1 april 1943, under vilken ämbetsverket i avvaktan på inflyttning i nya
ämbetslokaler komme att begagna sina nyss angivna lokaler, förhyrts ytterligare
omkring 40 rum för tillgodoseende av oundgängliga lokalbehov.
Den merutgift, som i anledning av sålunda ökade lokalutrymmen och
stigande priser måste påräknas, kunde anses utgöra 15,000 kronor, varför
nu berörda kostnader i sin helhet av ämbetsverket beräknades till

42,200 kronor. Ämbetsverkets expenser i övrigt hade under budgetåret
1938/39 uppgått till 87,200 kronor. På grund av stigande priser hade ämbetsverket
räknat med en ökning av sistnämnda expenskostnader med omkring
20 procent. Ämbetsverkets funne därför, att för ifrågavarande ändamål borde
avses ett belopp av 105,000 kronor och att sålunda anslagsposten i sin helhet
borde beräknas till (42,200 + 105,000 =) 147,200 kronor.

För min del anser jag, att utgifterna för bränsle, lyse och vatten böra i omkostnadsstaten
uppföras med 20,000 kronor. För övriga expenser, inklusive
renhållning och tvätt, torde med hänsyn till den utökade verksamheten inom
ämbetsverket böra räknas med ett belopp av 120,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln. 41

Yad slutligen angår anslagsposten till publikationstryck har
marinförvaltningen i sin skrivelse framhållit, att de poster, som enligt förenämnda
grunder här borde medräknas, tidigare redovisats under anslaget till
tryckningskostnader samt hänfört sig till dels tryckning av sjöförsvarets
»liggare», dels ock ändamål, varom förmäles i kungörelsen den 2 december
1932 (nr 561, punkt b), d. v. s. sådana kortare anvisningar, meddelanden, råd
eller upplysningar, som äro avsedda för allmännare spridning. För ifrågavarande
tryckningskostnader måste enligt marinförvaltningens förmenande
med hänsyn till redan inträffade och beräknade ytterligare prisstegringar
räknas med ökade belopp för nästkommande budgetår. För tryckningen av
liggare ansåge sålunda ämbetsverket 5,000 kronor vara erforderliga och för
återstående ändamål 1,500 kronor, varför anslagsposten till publikationstryck
i sin helhet av ämbetsverket beräknades uppgå till 6,500 kronor. — Enligt min
mening böra kostnaderna för marinförvaltningens publikationstryck kunna
nedbringas under vad sålunda föreslagits. Särskilt synas de angivna kostnaderna
för liggaren vara uppenbart för höga. Jag finner mig fördenskull
böra föreslå, att det sammanlagda beloppet för marinförvaltningens publikationstryck
sättes till högst 5,600 kronor.

I enlighet med det anförda torde marinförvaltningens omkostnadsanslag
böra beräknas enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m............................................................. kronor 3,400

2. Reseersättningar ......................................................... » 29,000

3. Expenser:

Bränsle, lyse och vatten ........................ kronor 20,000

övriga expenser (inklusive renhållning och
tvätt) ................................................ ___120,000 » 140,000

4. Publikationstryck .......................................... »_5.600

Summa kronor 178,000

Stat för anslaget lärer det få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid
fastställa, därvid föreskrifter torde böra meddelas om maximering av posterna
till reseersättningar, övriga expenser och publikationstryck.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 178,000 kronor.

Flygförvaltningen.

5. Flygförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

[9.] Det mot förevarande anslag svarande förslagsanslaget till avlöning till
personal vid flygförvaltninnen å innevarande års riksstat är uppfört med

200,000 kronor.

Enligt den för anslaget fastställda avlöningsstaten är berörda belopp uppdelat
på följande poster:

42 Fjärde huvudtiteln.

1. Avlöning till tjänstemän å ordinarie stat ........................ kronor 110,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................................ >, 39,660

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... kronor 33,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m................ » 4,100 » 37,200

4. Rörligt tillägg .........................................................~ » 12,540

Summa kronor 200,000

Den genom beslut den 2 juni 1939 fastställda personalförteckningen för
den civila personalen vid flygförvaltningen, vilken i oförändrad utformning
är gällande jämväl under innevarande budgetår, omfattar följande personal:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 byråchef ................................................................................ A 30

1 sekreterare och ombudsman ................................................... A 26

1 revisionskommissarie ............................................................ A 26

1 sekreterare ........................................................................... A 24

1 kamrerare ........................................................................... A 22

2 revisorer .............................................................................. A 21

1 kassör ................................................................................. Ali

3 kanslibiträden ........................................................................ A 7

1 förste expeditionsvakt ............................................................ A 7

6 kontorsbiträden ..................................................................... A 4

Den i avlöningsstaten upptagna posten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, disponeras jämväl för innevarande budgetår på
samma sätt som enligt beslut den 2 juni 1939 gällde för budgetåret 1939/40,

nämligen sålunda:

6 arvoden å 3,180 kronor till pensionerade officerare ............ kronor 19,080

6 arvoden å 2,130 kronor till pensionerade underofficerare ... » 12,780

Arvode till chefen för materielavdelningen .......................... » 1,800

Arvode till chefen för militärtekniska byrån ........................ » 1,800

Arvode till chefen för industribyrån .................................... » 1,800

Arvoden å 1,200 kronor till två beställningshavare vid försöks centralen

..................................................................... » 2,400

Summa kronor 39,660

I anslutning till vad som anförts under anslagen till marinförvaltningen
kommer även vid behandlingen av förevarande anslag att följas den ändrade
uppställning av avlöningsstaten, som chefen för finansdepartementet tidigare
i dag, vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, förordat.

Yad då först angår anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän har flygförvaltningen i sin skrivelse den 16 oktober 1940 angående
flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42 erinrat, att å ämbetsverkets
personalförteckning finnas uppförda två revisorsbefattningar samt

Fjärde huvudtiteln.

hemställt, att för nästa budgetår måtte inrättas ytterligare en dylik befattning.
Till stöd härför har flygförvaltningen anfört följande:

Denna personaluppsättning var närmast tillmätt med hänsyn till det räkenskapsmateriel,
som då f dref anns. I den mån nya flygflottiljer tillkommit, har
behovet av förstärkning av revisionspersonalen gjort sig starkt märkbart. Av
betydelse är att revisorerna i stor utsträckning måst tagas i anspråk även för
andra arbetsuppgifter av kameral natur än som från början beräknats, bland
vilka uppgifter särskilt må framhållas den kamerala förhandsgranskning av
inkomna räkningar och redovisningar m. nr., som verkställes innan ämbetsverket
fattar anordningsbeslut. För omhänderhavande av sistnämnda alltmer
omfattande och betydelsefulla granskningsgöromål har en av revisorerna helt
måst tagas i anspråk redan före inträdet av den av försvarsberedskapen orsakade
extra arbetsbelastningen.

För att erhålla den i försvarsbeslutet för räkenskapsgranskning av flottiljerna
och flygverkstäderna avsedda personalen är det således erforderligt, att
å flygförvaltningens stat för nästa budgetår uppföres ytterligare en befattning
som revisor i lönegraden A 21.

Vidare har flygförvaltningen i samma skrivelse hemställt, att ämbetsverkets
telefonvakt, extra ordinarie tjänsteman i 4:e lönegraden, måtte med hänsyn till
hennes nu femtonåriga anställning hos verket beredas ordinarie anställning.

Över flygförvaltningens framställning i denna del har efter remiss utlåtande
avgivits av allmänna lönenämnden, som därvid anfört följande:

Vad först angår flygförvaltningens förslag örn inrättande av ytterligare en
ordinarie befattning som revisor i lönegraden A 21, anser sig allmänna lönenämnden,
med hänsyn till vad flygförvaltningen anfört rörande behovet av
sagda tjänst, böra tillstyrka förslaget i fråga.

Beträffande den tilltänkta omändringen av den extra ordinarie befattningen
som telefonvakt i 4:e lönegraden till en ordinarie tjänst i samma lönegrad vill
lönenämnden framhålla, att enligt vad nämnden inhämtat frågan örn löneställningen
för ämbetsverkens telefonister torde komma att bliva föremål för prövning
vid den pågående tjänsteförteckningsrevisionen. I avvaktan härå synes
lönenämnden den nu ifrågasatta åtgärden böra tillsvidare anstå.

Vidare har riksräkenskapsverket utlåtit sig över flygförvaltningens framställning
om ökning av antalet revisorer hos ämbetsverket och i sådant avseende
anfört följande:

I sitt underdåniga utlåtande den 14 december 1935 över 1930 års försvarskommissions
betänkande uttalade riksräkenskapsverket i fråga örn personalbehovet
i allmänhet hos de kamerala revisionsorganen vid försvarsväsendet
bland annat, att det vore ett oeftergivligt krav, att för dessa specialrevisioner
avsåges en tillräcklig och för sina uppgifter kvalificerad personal, så att ej
de omfattande och betydelsefulla uppgifter, vilka åvilade revisionen, komme
att bliva eftersatta.

Såsom flygförvaltningen framhållit, är det uppenbart, att i den mån flygvapnets
utveckling fortskrider genom nya flygflottiljers uppsättning behovet
av förstärkning av revisionspersonalen blir märkbart. Riksräkenskapsverket
finner det ock ofrånkomligt, att tillräcklig personal avdelas för fullgörandet
av förenämnda kamerala förhandsgranskning, som icke kan eftersättas, och
att för denna arbetsuppgift revisionspersonal tages i anspråk. Ämbetsverket
får fördenskull tillstyrka den av flygförvaltningen gjorda framställningen, att
å flygförvaltningens stat för nästa budgetår uppföres ytterligare en befattning
som revisor i 21 :a lönegraden.

-W Fjärde huvudtiteln.

Av vad flygförvaltningen och remissmyndigheterna anfört angående behovet
av ytterligare en revisorst jäns! hos ämbetsverket torde framgå, att den ifrågasatta
personalökningen är ofrånkomlig för revisionsarbetets behöriga bedrivande.
Jag finner mig därför böra biträda flygförvaltningens förslag i denna
del, dock att den nya befattningen i varje fall tillsvidare torde böra upptagas
som extra ordinarie. Vid behandlingen i det följande av anslagsposten till
övrig icke-ordinarie personal kommer jag i anslutning därtill att beräkna
erforderliga medel för avlöning åt en extra ordinarie revisor i lönegraden
Eo 21.

Med avseende å vad allmänna lönenämnden anfört rörande den ifrågasatta
ändringen av anställningsform för flygförvaltningens telefonist torde ämbetsverkets
framställning i denna del ej för närvarande böra föranleda åtgärd.

Flygförvaltningen har -— med beaktande av att från anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän såvitt ämbetsverket angår böra bestridas
lön enligt löneplan ävensom vikariatsersättning för sådana tjänstemän under
vikariat å ordinarie och extra-ordinarie tjänst samt att kostnaderna i fråga
böra upptagas till belopp motsvarande den verkliga belastningen -— beräknat
omförmälda anslagspost till 114,814 kronor, varav 1,000 kronor avse vikariatsersättning
som nyss nämnts. Som jag i enlighet med vad ovan anförts förordar,
att den till inrättande föreslagna revisorsbefattningen uppföres som
extra ordinarie tjänst, och då jag ej finner flygförvaltningens förslag i avseende
å ändrad löneställning för ämbetsverkets telefonvakt påkalla åtgärd,
torde från det av flygförvaltningen angivna beloppet böra dragas de beräknade
lönekostnaderna för en befattning i lönegraden A 21 och en befattning
i lönegraden A 4. Som dessa kostnader av ämbetsverket beräknats till (7,221 +
3,525 =) 10,746 kronor, skulle medelsbehovet under förevarande anslagspost
uppgå till (114,814 — 10,746=) 104,068 kronor eller, i avrundat tal, 104,000
kronor.

Vad härefter angår anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, framgår av den i det föregående
lämnade redogörelsen, att från nämnda anslagspost bestridas, bland
annat, kostnaderna för 6 arvoden åt pensionerade officerare och 6 arvoden åt
pensionerade underofficerare.

I förevarande avseende har flygförvaltningen i sin förberörda skrivelse den
16 oktober 1940 påkallat vissa personalökningar och därom anfört följande:

På grund av det ökade arbetet med flygförvaltningens uppskovsärenden är
det erforderligt, att en arvodesbefattning inrättas vid expeditionen å materielavdelningens
industribyrå. Befattningen är avsedd för handläggning av samtliga
uppskovsärenden för alla avdelningar inom flygförvaltningen och härför
torde lämpligast böra ifrågakomma en officer, som är väl insatt i dylika ärenden
och som känner till de olika försvarsgrenarnas organisation. Elygförvaltningen
får därför föreslå, att å staten för flygförvaltningen beräknas ytterligare
ett arvode å 3,180 kronor till pensionerad officer.

Under flygvapnets avlöningsanslag kommer flygförvaltningen att föreslå
inrättande av ett centralförråd för intendenturmateriel och att befattningen
som förrådschef bestrides av pensionerad officer med arvode av 3,600 kronor

Fjärde huvudtiteln. 45

för år. Ifrågavarande befattning torde böra uppföras under förevarande
anslag.

Flygvapnets utvidgning och därmed följande ökning av arbetsbördan har
jämväl medfört att antalet underofficerare i arvodesbefa.ttning vid flygförvaltningens
intendenturavdelning visat sig vara för knappt. Göromålens omfattning
kommer att ytterligare påverkas därav, att vissa utom flygförbandens
förläggningsorter befintliga materieluppbörder, vilka omhänderhavas av särskilda
uppbördsman, avses komma att i förvaltningsavseende direkt underställas
flygförvaltningen. Detta kommer att för flygförvaltningen medföra betydande
utvidgning av materielkontrollen. Antalet underofficerare i arvodesbefattning
för sagda avdelnings behov bör därför ökas från två till tre.

Beträffande flygförvaltningens framställning i denna del såvitt avser
arvodet åt den för tjänstgöring såsom förrådschef avsedda arvodisten har försvarsväsendets
lönenämnd i avgivet utlåtande framhållit, att arvodet till förrådschefen
borde begränsas till det för pensionerad officer regelmässiga beloppet,
3,180 kronor för år. Förrådets nuvarande omfattning syntes nämligen
lönenämnden icke motivera att härför avsåges högre arvodesbelopp.

För egen del finner jag mig böra biträda flygförvaltningens förslag om
ökning av antalet pensionerade officerare och underofficerare vid flygförvaltningen.
På de av försvarsväsendets lönenämnd angivna skälen finner jag mig
emellertid ej kunna förorda högre arvode för den i det föregående angivna
förrådschefsbefattningen än 3,180 kronor för år.

I enlighet härmed torde under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, till en början böra beräknas åtta arvoden
till pensionerade officerare å 3,180 kronor samt sju arvoden till pensionerade
underofficerare å 2,130 kronor, motsvarande en sammanlagd kostnad av (3,180
X 8 + 2,130 x 7 =) 40,350 kronor.

Vidare torde under förestående anslagspost böra — i likhet med vad för
innevarande budgetår är fallet — upptagas tre arvoden å 1,800 kronor till
envar av cheferna för flygförvaltningens materielavdelning, militärtekniska
byrå och industribyrå.

I detta sammanhang torde böra till behandling upptagas frågan om inrättande
av ett särskilt arvode för souschefen i flygförvaltningen. För denna
befattning är för närvarande uppförd en överstebeställning i lönegrad Ob 2 av
militära avlöningsreglementet. I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen härom anfört följande:

I skrivelse den 31 augusti 1938 rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret
1939/40 uttalade flygförvaltningen, att med hänsyn till de omfattande
och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som ålåge souschefen, särskild ersättning
utöver lönen i lönegraden O 7 rättvisligen borde tillkomma honom. L sådant
avseende hemställde flygförvaltningen, att åt souschefen bereddes ett särskilt
arvode motsvarande löneskillnaden i lönegraderna O 8 och O 7. I 1936 års
lönekommittos förslag till militärt avlöningsreglemente upptogs beställningen
såsom souschef vid flygförvaltningen i lönegraden Ob 2. I sitt underdåniga
utlåtande den 15 februari 1939 över nämnda förslag framhöll flygförvaltningen
att mot förslaget att souschefen vid ämbetsverket placerades i lönegraden Ob 2
vore intet att erinra under förutsättning, att av flygförvaltningen i förenämnda
skrivelse den 31 augusti 1938 föreslaget arvode av statsmakterna beviljades.

46 Fjärde huvudtiteln.

Därest emellertid den särskilda utredningen beträffande arvodesväsendet
skulle leda till, att nu befintliga arvoden slopades och föreslagna nya sådana
icke tillkomme, talade enligt ämbetsverkets mening starka skäl för att souschefen
placerades i lönegraden Ob3. I Kungl. Maj:ts proposition nr 245 till
1939 års riksdag med förslag till militärt avlöningsreglemente m. m. ifrågasattes
ingen ändring i den av 1936 års lönekommitté för souschefen vid flygförvaltningen
föreslagna löneställningen. Emellertid uttalade föredragande
departementschefen, att frågan örn en rationalisering av det militära arvodesväsendet
borde göras till föremål för särskild utredning och framhöll tillika
önskvärdheten av att en dylik utredning slutfördes inom sådan tid, att frågan
örn en arvodesreglering för försvarsväsendet kunde i ett sammanhang upptagas
till prövning vid 1940 års riksdag. Denna fråga blev ej heller vid sistnämnda
års riksdag föremål för prövning.

I det läge, denna fråga sålunda för närvarande befinner sig, förnyar flygförvaltningen
sin hemställan örn beredande åt souschefen av ett arvode, motsvarande
löneskillnaden i lönegraderna Ob 3 och Ob 2.

Örn flygförvaltningens förslag i denna del har försvarsväsendets lönenämnd
i avgivet utlåtande anfört, att nämnden ansett sig ej böra motsätta sig detta
förslag med hänsyn till att enahanda arvoden redan medgivits cheferna för
såväl armé- som marinstaberna.

Såsom flygförvaltningen erinrat innefattar föreliggande spörsmål ett ämne,
som sammanhänger med frågan örn rationalisering av vissa militära arvoden.
Utredningen av denna fråga, som anförtrotts inom finansdepartementet tillkallade
sakkunniga, avbröts under hösten 1939 i samband med det då bedrivna
besparingsarbetet. I avvaktan på den sålunda ifrågasatta rationaliseringen
av det militära arvodesväsendet synes visserligen försiktigheten bjuda att
undvika inrättandet av nya arvoden. Med hänsyn till vad flygförvaltningen
och försvarsväsendets lönenämnd i ärendet anfört finner jag mig dock böra
förorda det ifrågasatta fyllnadsarvodets inrättande. Detta torde i överensstämmelse
med armé- och marinstabschefernas arvoden böra fixeras till 1,892
kronor för år räknat.

Vad slutligen angår de i förevarande anslagspost ingående arvodena å 1,200
kronor till två beställningshavare vid försökscentralen har flygförvaltningen
framhållit, att nämnda arvoden av organisatoriska skäl fördelats mellan den
vid försökscentralen tjänstgörande personalen i förhållande till den omfattning,
i vilken personalen tagits i anspråk för kontroll i luften. I anslutning
härtill borde arvodesposten avses för beställningshavare vid försökscentralen
med fördelning efter grunder som Kungl. Maj:t bestämde.

Vid det förhållandet att ifrågavarande arvoden äro knutna till en tjänstgöring,
som medför särskilda risker (jfr 1936 års lönekommittés betänkande
angående militärt avlöningsreglemente, sid. 424), torde intet vara att erinra
mot vad flygförvaltningen i denna del föreslagit.

I anslutning till det anförda beräknar jag medelsbehovet under anslagsposten
till avlöningar och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
till (39,660 + 2 x 3,180 + 2,130 + 1,892 =) 50,042 kronor.

Jag övergår härefter till frågan örn beräkningen av den i flygförvaltningens
avlöningsstat uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal.

Fjärde huvudtiteln.

Vid behandlingen av denna post torde till en början böra beröras ett av
flygförvaltningen i förberörda skrivelse den 16 oktober 1940 framlagt förslag
om inrättande inom ämbetsverket av en särskild befattning för en domäntjänsteman.
Om detta spörsmål har flygförvaltningen anfört följande:

Ärendena rörande underhåll och vård av flygvapnets mark- och skogsområden
jämte flygfält handläggas för närvarande av byggnadsavdelningens
underhållssektion. På grund av den mångfald andra göromål, som åvila chefen
för nämnda sektion, pensionerad officer i arvodesbefattning, kan denne icke
ägna erforderlig tid åt beredningen av markärendena. Framhållas må, att
under föregående och innevarande budgetår krigsflygfält till betydande antal
tillförts flygvapnet. Å vissa av dessa krigsflygfält komma byggnader för förläggning
av trupp m. m. att uppföras. Samtliga fält tarva årligt underhåll och
övervakning, så att såväl befintliga rullningsbanor som med gräs beväxta
markdelar befinna sig i användbart skick, varjämte utarrendering för tillgodogörande
av slåtter bör ske i så stor utsträckning som förhållandena medgiva,
för att bereda statsverket inkomster av här nedlagda stora belopp. Det är därför
nödvändigt, att inom flygförvaltningens byggnadsavdelning snarast bildas
ett särskilt organ, som med sakkunskap kan omhänderhava hithörande ärenden.
Detta är så mycket mer angeläget, som sannolikheten talar för att antalet
krigsflygfält inom en nära framtid kommer att ytterligare utökas. Flygförvaltningen
finner sig därför böra föreslå, att, i likhet med vad fallet är vid arméförvaltningen,
vid ämbetsverket anställes en domäntjänsteman. Arvodet till
denne bör beräknas till 5,400 kronor för år, eller samma belopp som utgår till
motsvarande tjänsteman vid arméförvaltningen.

Försvarsväsendets lönenämnd har beträffande flygförvaltningens sålunda
framlagda förslag anfört följande:

De till flygvapnet hörande flygfälten och övriga markområdena torde numera
hava erhållit en sådan omfattning, att för handläggning av ärenden
rörande deras underhåll och övervakning torde erfordras tillgång inom flygförvaltningen
av en i hithörande frågor fullt kompetent och sakkunnig arbetskraft.
Enligt lönenämndens uppfattning bör den befattningshavare, vilken
skulle avses för handläggningen av frågorna rörande flygfältens vård och
underhåll, vara en person med agronomutbildning och örn möjligt med specialutbildning
i frågor rörande skötseln av flygfält. Att för befattningen avse
exempelvis pensionerad officer synes lönenämnden icke vara tillfyllest, därest
det med anställandet av en domäntjänsteman avsedda syftet skall kunna ernås.
Vid sådant förhållande och då det kan antagas, att behovet av en domäntjänsteman
torde bliva av permanent natur och att arbetsuppgifterna för denne,
i den mån ytterligare flygfält och markområden ställas till flygvapnets förfogande,
komma att ytterligare växa, anser sig lönenämnden böra ifrågasätta,
huruvida icke från början anställandet av en domäntjänsteman bör sko på
sådant sätt, att för densamma kan avses antingen ordinarie eller extra ordinarie
befattning med lön enligt civila avlöningsreglementet. Då frågan om
löneställning och övriga därmed sammanhängande spörsmål för en blivande
ordinarie eller extra ordinarie domäntjänsteman torde böra närmare utredas
av flygförvaltningen, anser lönenämnden sig för närvarande icke böra taga
slutlig ställning till det nu framlagda förslaget om anställandet av en domäntjänsteman
med arvode för nu omhandlade ändamål.

Med anledning av vad lönenämnden i ärendet anfört har flygförvaltningen,
efter remiss, utlåtit sig över den föreliggande frågan och därvid — med biträdande
av lönenämndens förslag — anfört följande:

48 Fjärde huvudtiteln.

För ifrågavarande ändamål synes sålunda hos flygförvaltningen böra inrättas
en befattning såsom domäntjänsteman. Den närmaste jämförelsen i
fråga om göromålen å befattningen torde domänverkets befattningar för
domänintendenter erbjuda. Dessa befattningar äro emellertid arvodessysslor.
Flygförvaltningen föreställer sig att det hos ämbetsverket föreliggande behovet
lämpligen kan tillgodoses genom upptagande i personalförteckningen
av en ordinarie tjänst i 26:e lönegraden för en domäntjänsteman. Innan emellertid
erfarenhet vunnits örn arbetets art och omfattning, anser flygförvaltningen
försiktigheten bjuda att tills vidare för ifrågavarande ändamål inrättas
en extra ordinarie tjänst i 24:e lönegraden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har flygförvaltningen funnit
en särskild tjänst böra inrättas i och för överinseendet över flygvapnets numera
avsevärda innehav av flygfält och annan mark. Även jag finner de av
ämbetsverket anförda skälen för inrättande av en dylik befattning bärande.
Därest det med tjänstens inrättande avsedda syftet skall kunna nås lärer det
bliva nödvändigt att till tjänsten knyta en i jordbruksfrågor väl förfaren
expert, varför det av lönenämnden framlagda och av flygförvaltningen sedermera
biträdda förslaget att inrätta en civil befattning synes lämpligast. Den
av förvaltningen föreslagna anställningsformen och lönegradsplaceringen —
extra ordinarie befattning i 24:e lönegraden — finner jag mig även böra
godtaga.

Jag förordar därför, att å ämbetsverkets personalförteckning uppföres en
befattning för domäntjänsteman i lönegrad Eo 24. I anslutning härtill beräknar
jag å posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal lön för en
dylik befattning med 8,028 kronor.

Å personalförteckningen torde vidare i anslutning till vad jag förut anfört
böra uppföras en befattning för extra ordinarie revisor i lönegraden Eo 21.
För avlöning åt denne befattningshavare bör förevarande anslagspost uppräknas
med 6,831 kronor.

Vad härefter angår övriga icke-ordinarie befattningshavare hos ämbetsverket
förutsätter jag härutinnan ingen ändring i förhållande till vad nu
gäller. Löner beräknas sålunda för 3 amanuenser — varav 2 i 18:e lönegraden
— 1 kanslibiträde, 1 expeditionsvakt och 3 kontorsbiträden samt 1 telefonvakt
med tillhopa 35,709 kronor, vadan för löner åt icke-ordinarie personal skulle
erfordras ett totalbelopp av (8,028 + 6,831 + 35,709 =) 50,568 kronor.

De övriga kostnader, som enligt den ändrade uppställningen av civilförvaltningens
lönestater böra bestridas av posten avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, har flygförvaltningen beräknat på följande sätt:

Kronor

Vikariatsersättning åt extra ordinarie och extra tjänstemän vid

förordnande å ordinarie eller extra ordinarie tjänst ............ kronor 2,000

Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga befattningshavare » 1,600

Övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän » 500

Särskild gottgörelse för tillsyn över ämbetslokaler och städning » 800

Summa kronor 4,900

Fjärde huvudtiteln. 49

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal skulle således enligt flygförvaltningens beräkningar uppgå till
(50,568 + 4,900 =) 55,468 kronor. Med hänsyn dels till förekommande tjänstledighetsavdrag
dels till att den särskilda gottgörelsen för tillsyn av ämbetslokaler
och städning synes väl högt beräknad, torde detta belopp böra jämkas
nedåt till 54,000 kronor.

Vidkommande slutligen anslagsposten till rörligt tillägg torde denna böra
beräknas till 24,000 kronor eller, för erhållande av jämn slutsumma å avlöningsstaten,
till 23,958 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet
under flygförvaltningens avlöningsanslag att uppgå till (104,000 +
50,042 + 54,000 + 23,958 =) 232,000 kronor.

Tillika med ny personalförteckning torde ny avlöningsstat för flygförvaltningen,
upprättad i enlighet med det nu sagda, böra föreläggas riksdagen för
godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den civila per -

sonalen vid flygförvaltningen:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef ............................................................ A 30

1 sekreterare och ombudsman ................................. A 26

1 revisionskommissarie .......................................... A 26

1 sekreterare ......................................................... A 24

1 kamrerare ......................................................... A 22

2 revisorer ............................................................ A21

1 kassör ............................................................... A11

3 kanslibiträden ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

6 kontorsbiträden ................................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 domäntjänsteman ................................................ Eo 24

1 revisor ............................................................... Eo21;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................................. kronor 104,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... » 50,042

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 54,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. » 23,958

Summa kronor 232,000;

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. 2296 40 4

50 Fjärde huvudtiteln.

dels och till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 232,000 kronor.

6. Flygförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag.

[10.] Å omkostnadsanslaget bör i enlighet nied de nya principerna för uppställningen
av allmänna civilförvaltningens lönestater uppföras en anslagspost
för Sjukvård m. m., från vilken avses skola bestridas kostnaderna för
ersättningar åt verksläkare, kostnad för sjukhusvård, kostnad för medicin,
annan sjukvårdskostnad samt begravningshjälp.

Med ledning av för budgetåret 1939/40 tillgängliga belastningsuppgifter
har flygförvaltningen för nästa budgetår beräknat förenämnda kostnader så -

lunda:

Ersättningar åt verksläkare ................................................ kronor 1,300

Kostnad för sjukhusvård ................................................... » 250

Kostnad för medicin ......................................................... » 500

Annan sjukvårdskostnad ................................................... » 1,000

Begravningshjälp .................................................... »_400

Summa kronor 3,450

Kostnaderna för reseersättningar, vilka torde böra uppföras såsom
andra post under förevarande anslag, har flygförvaltningen för nästa budgetår
beräknat till 30,000 kronor.

Härnäst torde under omkostnadsanslaget böra uppföras erforderliga medel
för expenser. Kostnaderna härför har flygförvaltningen beräknat sålunda:

a) bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt ..................... kronor 40,000

b) publikationstryck ...................................................... » 5,000

c) blankettryck (avser hela flygvapnet) .............................. » 30,000

d) övriga expenser ............................................. »_50,000

Summa kronor 125,000 I

I enlighet med det anförda har flygförvaltningen beräknat det sammanlagda
medelsbehovet under ämbetsverkets omkostnadsanslag för nästa budgetår
till (3,450 + 30,000 + 125,000 =) 158,450 kronor eller, i avrundat tal,

158,500 kronor.

Den av flygförvaltningen verkställda beräkningen av verkets omkostnadsanslag,
vilken utförts under beaktande av de för innevarande års budgetarbete
meddelade riktlinjerna, finner jag kunna godtagas utom i vad avser kostnaderna
för blankettryck, som av ämbetsverket beräknats till 30,000 kronor.
Nämnda kostnader torde i enlighet med vad jag vid behandlingen i det följande
av flygvapnets anslag till övriga expenser m. m. kommer att förorda
böra avföras å sistnämnda anslag. I enlighet härmed uppskattar jag medelsbehovet
under förestående anslag till (158,500 — 30,000=) 128,500 kronor.

Beträffande anslagsposten till reseersättningar vill jag framhålla önskvärdheten
av kostnadernas nedbringande genom jämkningar i inspektions- eller

Fjärde huvudtiteln. 51

annan förrättningsskyldighet och genom andra liknande åtgärder. Jag förutsätter
ock, att anslagsbelastningen i dess helhet underkastas fortlöpande
kontroll och att åtgärder i övrigt vidtagas för att underlätta genomförandet
av de utgiftsbegränsningar, som kunna nödvändiggöras av ytterligare prisstegringar.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid fastställa stat för
anslaget och meddela i sammanhang härmed erforderliga föreskrifter rörande
anslagets användning. Härvid torde maximerade anslagsposter böra uppföras
för reseersättningar, övriga expenser (inklusive renhållning och tvätt) samt
publikationstryck, medan icke betecknade anslagsposter upptagas för sjukvård
m. m. samt för bränsle, lyse och vatten.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 128,500 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

C. FÖRSVARSKRAFTERNA.

FÖRSVARSSTABEN.

1. Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag.

[11.] Förslagsanslaget till avlöningar vid försvarsstaben är för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 262,000 kronor. Den genom Kungl.
Maj:ts beslut den 21 juni 1940 fastställda staten för försvarsstaben upptager
under rubriken ordinarie beställnings-(befattnings-) havare följande militära
personal, nämligen 1 chef för försvarsstaben i lönegrad Ob 4, 3 regementsofficerare
ur armén, marinen eller flygvapnet samt 1 regementsofficer ur
armén eller marinen, samtliga med arvoden motsvarande lönen i lönegrad Oa 5
eller Oa 4, 2 kaptener ur armén eller marinen med arvoden i lönegrad Oa 3
samt 1 kompaniofficer ur armén eller marinen med arvode i lönegraden Oa 3
eller Oa 2. Under nyssnämnda rubrik upptager staten vidare följande civila
personal, nämligen 1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet i lönegrad
A 30, 1 kanslibiträde i lönegrad A 7 samt 5 kontorsbiträden i lönegraden
A 4.

Under rubriken personal med arvoden äro å försvarsstabens stat uppförda
följande arvoden för pensionerad personal, nämligen dels å 3,180 kronor för
7 expeditionsofficerare m. fl. ur armén, 2 expeditionsofficerare ur marinen,
1 ur flygvapnet samt 6 ur armén, marinen eller flygvapnet, dels ock å 2,130
kronor för 2 expeditionsunderofficerare ur armén, marinen eller flygvapnet.
För civil personal upptagas under berörda rubrik ett arvode å 2,400 kronor
för en arkivarie å krigshistoriska avdelningen (sjöhistoriska detaljen) samt
ett arvode å 1,800 kronor för juridiskt biträde.

Å staten äro slutligen under rubriken icke-ordinarie befattningshavare
upptagna 2 avdelningsassistenter (MEo 18), 2 avdelningsbiträden (MEo 10),
1 automobilförare (MEo 5) samt 7 kontorsbiträden (MEo 4).

De i innevarande budgetårs avlöningsanslag för försvarsstaben ingående
posterna fördelas på följande sätt:

1. Lön (arvoden) till ordinarie militära beställningshavare,

förslagsvis .................................................................. kronor 88,000

2. Lön till ordinarie civil personal, förslagsvis ..................... » 30,000

3. Arvoden till:

a) 31 kompaniofficerare, tjänstgörande i försvarsstaben
....................................... kronor 18,600

b) pensionerad personal ........................... » 55,140

c) civil personal .................................... » 4,200 » 77,940

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... kronor 44,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 5,000 » 49,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 15,140

Fjärde huvudtiteln. 53

6. Till chefens för försvarsstaben förfogande för beredande av
ersättning åt viss personal för handhavande av kassa- och
bokföringsgöromålen vid försvarsstaben ävensom åt vid
fotografiska centrallaboratoriet placerad underofficer på

aktiv stat .................................................................. kronor 1,920

Summa kronor 262,000

Innan jag ingår på behandlingen av medelsbehovet under förevarande
anslag för nästa budgetår får jag erinra, att den inledningsvis närmare berörda
omläggningen av fjärde huvudtiteln torde böra medföra vissa förändringar
jämväl i fråga örn uppställningen av förevarande anslag. Anslaget
förutsättes skola uppställas på i huvudsak samma sätt som för närvarande,
dock att personalförteckningen och avlöningsstaten torde böra erhålla en form
som mera ansluter sig till den för centrala ämbetsverk brukliga. De ickeordinarie
befattningshavarna torde sålunda icke böra uppföras på personalförteckningen.
Anslagsberäkningarna i det följande hava även i övrigt verkställts
under beaktande i tillämpliga delar av de ändrade grunder för uppställningen
av allmänna civilförvaltningens avlöningsstater som chefen för
finansdepartementet tidigare i dag angivit vid behandlingen av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor.

Jag övergår härefter till behandlingen av de särskilda i försvarsstabens
avlöningsanslag ingående posterna.

Såsom första post kommer i anslutning till det nyss anförda avlöningar
till ordinarie tjänstemän. Rörande härunder hänförlig militär personal
har chefen för försvarsstaben i sin skrivelse den 7 september 1940 angående
försvarsstabens medelsbehov för budgetåret 1941/42 — i anslutning till ett
i skrivelsen framlagt förslag örn ändring av den för närvarande för en regementsofficer
å aktiv stat avsedda avdelningschefsbefattningen å stabens krigshistoriska
avdelning till en för pensionerad regementsofficer avsedd arvodesbefattning
— ifrågasatt, att den vid bifall till nämnda förslag ledigblivande
regementsofficersbeställningen på stat i stället måtte få avses för befattningen
såsom förste adjutant hos chefen för försvarsstaben. För bestridande
av nämnda adjutantsbefattning avses enligt nu gällande organisation en kapten
ur generalstabskåren.

Till stöd för framställningen har chefen för försvarsstaben till en början
anfört, att förste adjutanten förestode försvarsstabens chefsexpedition och
fördenskull borde innehava högre tjänsteställning än övriga till tjänstgöring
i expeditionen placerade officerare. Vidare kunde den lättnad i försvarsstabschefens
arbetsbörda, som avsåges med den i instruktionen för försvarsstaben
intagna bestämmelsen, att egentliga förvaltningsärenden kunde överlåtas till
den regementsofficer vid staben som försvarsstabschefen därtill förordnade,
för närvarande icke till fullo utnyttjas. De regementsofficerare som kunde
ifrågakomma till dylikt förordnande vore nämligen samtliga avdelningschefer,
vilkas arbetsbörda knappast kunde ytterligare ökas och vilkas verksamhet
vore helt inriktad på andra områden. Lämpligare vore, att förste adjutanten

54 Fjärde huvudtiteln.

kunde förordnas att handlägga vissa förvaltningsärenden, enär denne redan
nu handlade ärenden rörande högkvarterets mobilisering samt försvarsstabens
ekonomiska förhållanden, budgetfrågor o. s. v.

Då enligt vad jag i det följande förordar, chefskapet för försvarsstabens
krigshistoriska avdelning torde böra överflyttas på en pensionerad officer med
arvode, finner jag hinder icke möta för ett genomförande av den nu berörda
förändringen i avseende å bestridandet av förste adjutantsbefattningen vid
staben, för vilken sålunda torde böra avses en regementsofficer å försvarsstabens
stat. Denna förändring påverkar emellertid icke antalet ordinarie
militära beställningar vid försvarsstaben, utan medför allenast, att en kaptensbeställning
vid generalstabskåren lediggöres för andra uppgifter.

För det slutliga uppsättandet av försvarsväsendets radioanstalt ■—- en fråga
till vars behandling jag återkommer i det följande — har chefen för försvarsstaben
anmält behov av en regementsofficers- eller kaptensbeställning å försvarsstabens
stat. Som jag vid behandlingen av radioanstaltens anslagsfrågor
i det följande kommer att i allt väsentligt ansluta mig till det framlagda förslaget
beträffande anstaltens organisation, biträder jag jämväl det nu framlagda
förslaget örn uppförande å försvarsstabens stat av en beställning för
regementsofficer eller kapten ur armén, marinen eller flygvapnet med arvode
motsvarande lönen i lönegrad Oa 4 eller Oa 3. I anslutning till det anförda
torde för avlöningar till ordinarie militära beställningshavare böra beräknas
ett med 9,670 kronor förhöjt belopp, eller (88,000 + 9,670 =) 97,670 kronor
eller i avrundat tal 97,700 kronor.

Yad härefter beträffar avlöningar till ordinarie civil personal har
chefen för försvarsstaben i sin förenämnda skrivelse bland annat föreslagit,
att den å staten uppförda befattningen i lönegrad A 7 för ett kanslibiträde
måtte utbytas mot en befattning för en kansliskrivare i lönegrad All. I denna
del har försvarsstabschefen erinrat, att framställning av enahanda innebörd
varit föremål för statsmakternas prövning vid 1940 års lagtima riksdag, men
att framställningen då allenast föranledde den berörda kanslibiträdesbefattningens
uppförande å ordinarie stat. Utöver vad som tidigare i ärendet anförts
har nu chefen för försvarsstaben framhållit, att ifrågavarande befattning vore
upptagen i för försvarsstaben gällande mobiliseringsplaner och att innehavaren
på grund av sin ställning inom chefsexpeditionen och på grund av
arbetets art tillagts underofficers tjänsteställning. Vid förfall för ordinarie
expeditionsunderofficeren förrättade här ifrågavarande befattningshavare
dennes tjänst. Ur försvarsstabens synpunkt vore det därjämte av betydelse
att på platsen i fråga under längre tid kunna bibehålla en väl kvalificerad
innehavare, för vilken befattningen kunde vara en slutbefattning. Detta syntes
knappast vara möjligt med de löneförmåner, som för närvarande stöde vederbörande
till buds. Det syntes därför skäligt, att ifrågavarande befattningshavare
tillerkändes en lön ungefär motsvarande underofficersbeställning.

För min del finner jag mig icke heller nu böra tillstyrka, att den ifrågavarande
kanslibiträdesbefattningen uppflyttas till en kansliskrivarbefattning.

Fjärde huvudtiteln. 55

För avlöningar till ordinarie civil personal torde sålunda böra räknas nied
ett oförändrat belopp av 30,000 kronor.

I anslutning till det anförda torde det sammanlagda medelsbehovet för
löner under posten avlöningar till ordinarie tjänstemän böra beräknas till
(97,700 + 30,000 =) 127,700 kronor. Om härtill lägges ett belopp av 1,300
kronor för förekommande vikariatsersättningar för ordinarie personal, kan
medelsbehovet under denna anslagspost beräknas till (127,700 + 1,300=)

129.000 kronor.

Jag övergår härefter till anslagsposten för arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t. Under denna post torde böra bestridas
dels arvoden till pensionerad personal, dels arvoden till civil personal, dels
ock s. k. kompaniofficersarvoden å 600 kronor till i försvarsstaben tjänstgörande
kompaniofficerare.

Yad beträffar arvoden till pensionerad personal har chefen för försvarsstaben
i sin förenämnda skrivelse till en början hemställt, att en ny arvodesbefattning
måtte inrättas för en sektionschef vid stabens underrättelseavdelning.
Härvid har försvarsstabschefen främst åberopat den ansvällning av på
avdelningschefen ankommande arbetsuppgifter, som blivit en följd av rådande
förhållanden. Den ifrågasatta sektionschefen vore främst avsedd som biträde
åt avdelningschefen med samordnande av verksamheten vid de detaljer, som
hade att följa den militära utvecklingen utomlands. För att kunna erhålla en
fullt kvalificerad kraft borde denne arvodist vara pensionerad regementsofficer
och tillerkännas arvode motsvarande skillnaden mellan pension och
lön i lönegrad Oa 4 eller Oa 5.

Ett på nyss angivet sätt avpassat arvode har försvarsstabschefen föreslagit
till inrättande jämväl för chefen för stabens krigshistoriska avdelning, vilken
befattning hittills bestritts av regementsofficer å aktiv stat. Till stöd härför
har chefen för försvarsstaben åberopat bristen på regementsofficerare på
aktiv stat.

I sitt utlåtande över chefens för försvarsstaben framställning i denna del
har arméförvaltningens civila departement anfört följande:

I fråga örn uppförande å försvarsstabens stat av två nya befattningar för
pensionerade regementsofficerare, avsedda den ene såsom sektionschef vid
underrättelseavdelningen och den andre såsom avdelningschef vid krigshistoriska
avdelningen, har arméförvaltningens civila departement intet att
erinra. Departementet vill dock ifrågasätta, örn det skall vara erforderligt att
fastställa olika arvodesbelopp för ifrågavarande befattningshavare alltefter
den beställning vederbörande innehaft å aktiv stat.

Med avseende å avvägningen av arvodesbeloppet för befattningarna får
departementet erinra, att för militärområdesbefälhavare — frånsett den i
östra militärområdet —- för vilka befattningar avses pensionerade överstar,
fastställts arvoden å 4,500 kronor. De nu ifrågasatta arvodena synas böra
sättas i lämplig relation till nämnda belopp och alltså upptagas till omkring

4.000 kronor eller för erhållande av med 12 jämnt delbart belopp bestämmas
till förslagsvis 4,080 kronor. Ett närmare övervägande av dessa arvodens
storlek torde kunna ske i samband med den avsedda översynen av det militära
arvodesväsendet.

56 Fjärde huvudtiteln.

Det av chefen för försvarsstaben nu framlagda förslaget om inrättandet av
två nya arvodesbefattningar för pensionerade officerare, avsedda för tjänstgöring
såsom respektive sektionschef å underrättelseavdelningen och chef för
krigshistoriska avdelningen finner jag välbetänkt och tillstyrker därför befattningarnas
inrättande.

Vidkommande de ifrågasatta arvodenas storlek anser jag mig icke kunna
tillstyrka högre arvoden än de för vissa mera kvalificerade arvodestjänster
brukliga eller 3,600 kronor.

På grund härav och då jag i övrigt icke förutsätter någon förändring beträffande
storleken eller antalet av de å försvarsstabens stat nu beräknade
arvodena, torde förevarande anslagspost böra beräknas till (77,940 + 3,600 X
2 =) 85,140 kronor.

Såsom nästa post å försvarsstabens avlöningsstat torde böra upptagas
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Härvid torde först till behandling böra upptagas vissa av chefen för försvarsstaben
i förberörda skrivelse framförda önskemål i fråga örn personalökningar
för det till försvarsstaben anslutna fotografiska centrallaboratoriet.
I sådant hänseende har chefen för försvarsstaben anfört
följande:

Erfarenheterna från den nu tilländalupna delen av beredskapen hava tydligt
ådagalagt ett markerat behov av mer kvalificerad arbetspersonal än den,
som kan erhållas enligt hittills tillämpat system, där denna personal i huvudsak
utgöres av värnpliktiga. För att möjliggöra tjänstens behöriga gång
erfordras sålunda, förutom en militär chef, följande civila fackpersonal, nämligen
en förste verkmästare, en andre verkmästare samt en fotograf. Därest
detta behov av arbetskraft blir tillgodosett, synes kommendering till fotografiska
centrallaboratoriet av en underofficer på aktiv stat kunna upphöra.
Något arvode för inkommenderad underofficer har således icke upptagits i
statförslaget. Behovet av militär chef avser jag tillsvidare tillgodose genom
inkommendering till tjänstgöring vid försvarsstaben. Fackpersonalen föreslås
placerade förste verkmästaren i lönegrad A 13, andre verkmästaren i lönegrad
MEo 11 samt fotografen i lönegrad MEo 9.

Civila departementet har i utlåtande över denna del av försvarsstabschefens
föreliggande framställning ifrågasatt, huruvida icke samtliga berörda
befattningar tillsvidare, intill dess någon erfarenhet vunnits i fråga örn de
med befattningarna förenade göromålen, borde i staten uppföras såsom extra
ordinarie tjänstemän med lön enligt militära icke-ordinariereglementet. Yad
anginge befattningarnas lönegradsplacering saknades närmare utgångspunkter
för denna frågas bedömande. Departementet finge emellertid erinra örn, att
befattningar såsom laboratoriebiträden vid olika statens anstalter placerats
i lönegrader från 6 till 11 samt att fotograf i staten för Karolinska sjukhuset
uppförts i 5:e lönegraden.

Försvars väsendets lönenämnd, som haft att yttra sig över denna del av
försvarsstabschefens medelsframställning, har anfört följande:

I likhet med arméförvaltningens civila departement anser sig lön onämnd en
böra förorda, att samtliga dessa befattningar tillsvidare, intill dess någon
erfarenhet vunnits i fråga örn de med befattningarna förenade göromålen, i

Fjärde huvudtiteln.

staten uppföras såsom extra ordinarie tjänstemän med lön enligt militära ickeordinarie
reglementet. Med hänsyn till att det i nuvarande läge ställer sig
svårt att med någon större säkerhet avväga lönegradsplaceringen för ifrågavarande
fackpersonal vid fotografiska centrallaboratoriet, finner lönenämnden
sig böra ifrågasätta lämpligheten av att å den vid militära icke-ordinarie reglementet
fogade tjänsteförteckningen för den personal, varom här är fråga, uppföras
helt nya tjänster. Å tjänsteförteckningen finnas nämligen för närvarande
ej uppförda några befattningar såsom 1 :e verkmästare och 2:e verkmästare
i lönegraderna MEo 13 och MEo 11, ej heller någon befattning som fotograf
i lönegrad MEo 9. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande de göromål,
vilka komma att utföras av dessa befattningshavare, får lönenämnden föreslå,
att för fotografiska centrallaboratoriet tills vidare avses dels en arbetsförman
av 1. klass i lönegrad MEo 12, dels en arbetsförman av 2. klass i lönegrad
MEo 10, dels ock en fotograf i lönegrad MEo 8. Yad angår löneställningen för
fotografen, må här erinras, att i tjänsteförteckningen vid militära icke-ordinarie
reglementet för flygvapnets vidkommande befattning såsom fotograf
upptagits i lönegrad MEo 8.

I förevarande hänseende finner jag mig med biträdande av lönenämndens
förslag böra förorda, att under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
medel beräknas för avlöningar till en arbetsförman av 1. klass i lönegrad
MEo 12, en arbetsförman av 2. klass i lönegrad MEo 10 samt en fotograf
i lönegrad MEo 8.

Utöver nu angivna befattningar torde under icke-ordinarieposten böra beräknas
medel för — förutom nu befintliga 1 automobilförare (MEo 5) och 7
kontorsbiträden (MEo 4) — jämväl vissa andra, för särskild tjänstgöring avsedda
befattningar. Beträffande dessa befattningar har chefen för försvarsstaben
i särskilda skrivelser den 7 och den 9 september 1940 gjort framställning,
varjämte viss annan hemställan gjorts i ämnet. Ärendet i denna del är
emellertid av natur att icke böra redovisas till statsrådsprotokollet; riksdagens
vederbörande utskott torde härom få erhålla erforderliga upplysningar genom
de handlingar, som komma att till utskottet överlämnas. Under erinran örn
vad jag inledningsvis anfört förutsätter jag, att de icke-ordinarie civila tjänsterna
å försvarsstabens stat icke vidare skola redovisas å stabens personalförteckning;
det torde sedermera böra ankomma å Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
härutinnan.

De egentliga lönekostnaderna under förevarande anslagspost beräknar jag
i anslutning till det anförda till i runt tal 212,000 kronor. Härtill torde böra
läggas ett belopp av 5,000 kronor för vikariatsersättningar och övertidsersättningar
m. m. Det totala medelsbehovet under icke-ordinarieposten skulle sålunda
uppgå till (212,000 + 5,000 =) 217,000 kronor.

Å den för innevarande budgetår gällande staten för försvarsstaben är uppförd
en särskild post å 1,920 kronor till chefens för försvarsstaben förfogande
för beredande av ersättning åt viss personal för handhavande av kassa- och
bokföringsgöromålen vid försvarsstaben ävensom åt vid fotografiska centrallaboratoriet
placerad underofficer på aktiv stat. Av propositionen nr 247 till
1939 års lagtima riksdag framgår, att nämnda belopp fördelar sig med 660
kronor till envar av redogöraren och kanslibiträdet vid arméstaben, vilka omhiinderhava
försvarsstabens kassa- och bokföringsgöromål, samt med 600 kro -

58 Fjärde huvudtiteln.

nor till en till tjänstgöring vid fotografiska centrallaboratoriet kommenderad
underofficer. Då denne underofficer med den i det föregående behandlade
ändrade organisationen av nämnda laboratorium ej vidare avses för tjänstgöring
därstädes, torde ersättningsbeloppet å 600 kronor böra utgå. Under
denna post, vilken torde böra benämnas särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, kvarstår således allenast ett belopp av (2 X
660 =) 1,320 kronor.

Yad slutligen angår posten rörligt tillägg så torde denna böra för slutsummans
avjämnande beräknas till 51,540 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under försvarsstabens avlöningsanslag
uppgår enligt de i det föregående angivna beräkningarna till (129,000 + 85,140
+ 217,000 + 1,320 + 51,540 =) 484,000 kronor.

Tillika med ny personalförteckning torde ny avlöningsstat för försvarsstaben,
upprättad i enlighet med det nu sagda, böra föreläggas riksdagen för
godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den ordinarie
personalen vid försvarsstaben:

Personalförteckning.

Ordinarie tjänstemän.

Befattning Lönegrad resp.

arvode

Militär personal.

1 chef för försvarsstaben ....................................

3 regementsofficerare ur armén, marinen eller flygvapnet,
arvoden ................................................

1 regementsofficer ur armén eller marinen, arvode ...

1 regementsofficer eller kapten ur armén, marinen

eller flygvapnet, arvode ....................................

2 kaptener ur armén eller marinen, arvoden ............

1 kompaniofficer ur armén eller marinen, arvode ...

Ob 4
Oa 5 el.

Oa 4
Oa 5 el
Oa 4
Oa 4 el.
Oa 3
Oa 3
Oa 3 el.
Oa 2

Civil personal.

1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet ...... A 30

1 kanslibiträde ...................................................... A 7

5 kontorsbiträden ................................................... A 4;

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 129,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... »

85,140

Fjärde huvudtiteln. öy

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kronor 217,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän ................................. » 1,320

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 51,540

Summa förslagsanslag kronor 484,000;

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av 484,000 kronor.

2. Försvarsstaben: Omkostnader, förslagsanslag.

[12.] I enlighet med principerna för den nya uppställningen av lönestaterna
torde såsom första post under förestående anslag böra uppföras sjukvård
m. to., innefattande de beräknade kostnaderna för ersättningar åt verksläkare,
kostnad för sjukhusvård, kostnad för medicin, annan sjukvårdskostnad samt
begravningshjälp. För de av försvarsstabens medel avlönade befattningshavarna
torde de på nu angivet sätt bestämda sjukvårdskostnaderna kunna
skattas till 2,000 kronor.

Posten till reseersättningar to. to., under vilken post jämväl böra bestridas
ersättningar åt officerare på aktiv stat, som inkommenderas till försvarsstaben
eller kommenderas till järnvägarna, har chefen för försvarsstaben i sin förenämnda
skrivelse den 7 september 1940 beräknat till 40,000 kronor eller
samma belopp, som för ändamålet är uppfört å försvarsstabens omkostnadsstat
för innevarande budgetår. Emot denna beräkning torde intet vara att
erinra.

Nästa post under förevarande anslag, expenser, är i försvarsstabens omkostnadsstat
för innevarande budgetår uppförd med 49,000 kronor. Enligt
föreskrift i brev den 21 juni 1940 må av nämnda anslagspost tagas i anspråk
för bränsle och lyse förslagsvis 3,000 kronor och för övriga expenser högst

46,000 kronor, av vilket sistnämnda belopp cirka 6,000 kronor avses för inköp
av litteratur åt militär-, marin- och flygattachéer. I sin förberörda skrivelse
den 7 september 1940 har chefen för försvarsstaben hemställt om en ökning
av förevarande anslagspost till 54,000 kronor, varav avses för bränsle och
lyse 4,000 kronor samt för övriga expenser 50,000 kronor, däri ingå 6,500
kronor för litteraturinköp som nyss nämnts. Emot denna beräkning har jag
intet att invända.

Under omkostnadsanslaget torde jämväl böra såsom en särskild post upptagas
de nu av särskilt anslag bestridda kostnaderna för anskaffning, underhåll
och drift av motorfordon. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål, som
för innevarande budgetår beräknats till 3,000 kronor, har av försvarsstabschefen
i förenämnda skrivelse angivits till 5,000 kronor med hänsyn till att
bilbeståndet vid staben även efter återgång till fredsorganisation beräknades
bliva större än tidigare. För min del anser jag förevarande anslagspost böra
beräknas till 4,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

I anslutning till det anförda beräknar jag försvarsstabens omkostnadsanslag
för nästa budgetår till (2,000 + 40,000 + 54,000 + 4,000 =) 100,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

3. Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket,

reservationsanslag.

[13.] För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

Vid behandlingen av frågan örn fjärde huvudtitelns uppställning har jag
i det föregående anslutit mig till ett av riksräkenskapsverket framlagt förslag,
att det för närvarande bland lantförsvarets anslag uppförda anslaget till Vissa
arbeten å mobiliseringsverket skulle sammanföras med försvarsstabens anslag
för motsvarande ändamål.

Då chefen för försvarsstaben i förberörda skrivelse den 7 september 1940
för budgetåret 1941/42 hemställt örn anvisande av ett oförändrat belopp av

15,000 kronor och arméförvaltningen i sin skrivelse den 25 september 1940
äskat likaledes 15,000 kronor för ändamålet, torde förevarande under försvarsstaben
samlade anslag böra för nästa budgetår uppföras med 30,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 30,000
kronor.

4. Försvarsstaben: Fältövningar, reservationsanslag.

[14.] För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört ett reservationsanslag av 1,000 kronor.

I sin skrivelse angående försvarsstabens medelsbehov för nästa budgetår
har chefen för försvarsstaben beträffande förevarande anslag anfört, att han
avsåge att förbereda vissa högre chefer och deras närmaste personal för deras
krigsbefattningar, vilket kunde äga rum i samband med fältövningar för försvarsstabens
personal. I den mån förhållandena det medgåve, komme en
dylik fältövning att anordnas under nästa budgetår, vadan medelsbehovet
under anslaget borde beräknas till 6,000 kronor.

Med hänsyn till att det torde kunna beräknas, att en förhållandevis stor
reservation å anslaget skall vara till finnandes vid utgången av detta budgetår,
tillstyrker jag, att för nästa budgetår ett anslag av 3,000 kronor beräknas för
försvarsstabens fältövningar.

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Fältövningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

ARMÉN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

Under denna rubrik torde i enlighet nied de av mig inledningsvis förordade
nya grunderna för uppställningen av fjärde huvudtiteln böra upptagas följande
förslagsanslag, nämligen till
avlöningar till aktiv personal m. fl.,

» » personal å övergångsstat,

» » personal å reservstat,

» » personal i arméns reserver,

rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. samt till
ekiperingsersättningar.

5. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[15.] Å riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl., vilket i den nya uppställningen av
fjärde huvudtiteln kommer att motsvaras av ett anslag till avlöningar till
arméns aktiva personal m. fl., upptaget med ett belopp av 42,000,000 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen framhållit, att resultatet av den
i det föregående omnämnda, ännu ej avslutade utredningen rörande en omorganisation
av arméförvaltningens tyg- och intendenturdepartement samt
fortifikationsstyrelse syntes komma att inverka på medelsbehovet under
arméns avlöningsanslag. Vidare har arméförvaltningen framhållit, att, därest
beslut komme att fattas örn förlängd tjänstgöringstid för de värnpliktiga, ett
dylikt beslut måste få ingripande betydelse för sammansättningen av avlöningsstaterna.
Arméförvaltningen ansåge sig med hänsyn därtill icke kunna
slutligt angiva medelsbehovet under avlöningsanslaget för nästkommande
budgetår, utan ville föreslå, att anslaget tillsvidare uppfördes i riksstaten
med ett allenast beräknat belopp, förslagsvis 49,000,000 kronor.

Förutom de av arméförvaltningen anförda skälen tala jämväl andra omständigheter
för att frågan örn arméns personalstater för nästa budgetår upptages
till behandling längre fram. Sålunda tarvar frågan örn luftvärnsartilleriets
organisation och sammansättning ytterligare övervägande, innan slutlig
ståndpunkt därtill kan tagas, liksom även ett par smärre organisatoriska spörsmål
dessförinnan böra närmare utredas. Jag vill sålunda förorda, att anslaget
till avlöningar till arméns aktiva personal m. fl. i förslaget till riksstat för
budgetåret 1941/42 tills vidare upptages med ett allenast beräknat belopp.
Detta belopp synes kunna sättas till 48,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Fjärde huvudtiteln.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som senare kommer
att avlåtas, till Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av 48,000,000 kronor.

6. Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag.

[16.] För övergångsstatspersonalens vid armén avlöning beräknades för
budgetåret 1940/41 ett medelsbehov av förslagsvis 1,290,000 kronor.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
arméförvaltningen rörande ifrågavarande anslag anfört följande:

Beträffande medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen
låtit verkställa en överslagsberäkning, enligt vilken nettokostnaderna
för beredande av lön åt de beställningshavare som beräknats kvarstå
å övergångsstaten den 1 januari 1942 skulle uppgå till i avrundat tal 870,000
kronor. Till detta belopp, som utgör allenast kostnaderna för den beställningshavare
å övergångsstat i allmänhet tillkommande lönen, bör läggas ett belopp
av omkring 40,000 kronor, motsvarande kostnaderna för den ökade avlöning,
som tillkommer till övergångsstat tvångsvis överförda beställningshavare,
vilka beordras till tjänstgöring i för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar
å ort, tillhörande högre dyrortsgrupp än ortsgrupp B. Sammanlagda
beloppet för beredande av avlöning åt ifrågavarande personal skulle
alltså komma att utgöra 910,000 kronor.

I det sålunda beräknade beloppet ingå icke kostnaderna för vare sig den
avlöning, som i form av lönefyllnad eller tjänstgöringstraktamente tillkommer
personalen vid tjänstgöring, eller för vederbörande beställningshavares resor
samt för traktamentsersättning vid inställelse till och avgång från tjänstgöring.
Samtliga dessa kostnader skola emellertid, enligt vid 1928 års riksdag
gjorda uttalanden, bestridas från ifrågavarande anslag. Sistnämnda kostnader
kunna beräknas till omkring 46,000 kronor.

Det för budgetåret 1941/42 erforderliga beloppet under ifrågavarande anslag
skulle alltså utgöra sammanlagt (910,000 + 46,000 =) 956,000 kronor.

Arméförvaltningen har vidare framhållit, att ett antal beställningshavare
för fyllandet av det avsevärda antalet nya officers- och underofficersbeställningar,
som inrättats genom beslut av 1940 års lagtima riksdag, överförts från
övergångsstat till aktiv stat och att flera under loppet av budgetåret 1940/41
kunde förväntas bliva överförda. Med hänsyn härtill syntes det för övergångsstatspersonalen
erforderliga beloppet kunna nedsättas till 900,000 kronor.

Mot de av arméförvaltningen sålunda verkställda beräkningarna synes i och
för sig intet vara att erinra.. Emellertid vill jag i anslutning till det förslag
till ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln, varför jag inledningsvis redogjort,
förorda vissa ändrade grunder i fråga örn vilka utgifter som i fortsättningen
böra belasta anslaget.

För närvarande avföras från förevarande anslag dels grundlönekostnaderna
enligt övergångsstatskungörelsen den 23 oktober 1925 (Sv. förf.-saml. nr 429),
dels löneförhöjningar under längre tjänstgöring å eller utom bostadsorten (förhöjning
till lön enligt högre ortsgrupp), dels tjänstgöringstraktamenten under
kortare tjänstgöring utom bostadsorten, dels ock slutligen resekostnads- och
traktamentsersättning för inställelse vid och återfärd från tjänstgöring. Från

Fjärde huvudtiteln. 63

och med nästkommande budgetår torde böra genomföras den ändringen, att
samtliga kostnader för resor och traktamentsersättningar för inställelse till
och återfärd från tjänstgöring skola avföras från reseanslaget. Vidare torde
förekommande tjänstgöringstraktamenten för kommendering till tjänstgöring
å annan ort än den normala tjänstgöringsorten böra — såvitt de icke sammanhänga
med övningar, eller skola avföras från anskaffnings- eller underhållsanslag
— avföras från reseanslaget. Under övergångsstatsanslaget torde däremot
alltjämt böra avföras — förutom grundlöner och avlöningsförhöjningar till
lön enligt högre ortsgrupp — övriga jämlikt övergångsstatskungörelsen utgående
tjänstgöringstraktamenten. Dessa senare traktamenten hava nämligen
snarare karaktären av avlöningsförmån och böra därför lämpligen avföras från
samma anslag som belastas med personalens egentliga avlöningskostnader.
Detta står också i överensstämmelse med riksdagens år 1928 uttalade mening.

Vad nu sagts torde i tillämpliga delar gälla jämväl det för marinens övergångsstatspersonal
avsedda anslaget.

Med hänsyn till de sålunda föreslagna ändrade grunderna för anslagsdispositionen
av förevarande anslag torde medelsbehovet under detsamma kunna
något minskas, förslagsvis med 10,000 kronor, till (900,000 —10,000 =)

890,000 kronor.

Anslaget torde i fortsättningen böra erhålla ändrad benämning till »Avlöningar
till personal å övergångsstat».

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar till personal å övergångsstat för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 890,000 kronor.

7. Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag.

[17 ] För innevarande budgetår är anslaget till arméns reservstater i riksstaten
uppfört med 1,100,000 kronor.

Jämlikt 1936 års härordningsbeslut skall vid armén finnas en reservstat för
officerare och underofficerare och en reservstat för fältläkarkåren. Vid fullt
genomförd organisation avsågs den förstnämnda staten skola omfatta 1 generalmajor,
5 överstar, 81 majorer, 204 kompaniofficerare och 230 underofficerare
samt den sistnämnda 2 fältläkare och 1 regementsläkare.

Den för budgetåret 1940/41 fastställda staten upptager 1 generalmajors-,
7 överste-, 65 majors-, 69 kompaniofficers- samt 103 underofficersbeställningar,
däri inbegripet de beställningar, som tillförts staten genom beslut av 1940
års lagtima riksdag på förslag av Kungl. Majit angående vissa utökningar av
arméorganisationen (prop. nr 275).

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen framlagt förslag dels om utökning i förhållande
till innevarande budgetår av reservstaten för officerare och underofficerare
med 1 överste- och 6 majorsbeställningar samt av fältläkarkårens reservstat
nied 2 fältläkar- och 3 regeinentsläkarbeställningar — samtliga avsedda

64 Fjärde huvudtiteln.

att tillsättas den 1 oktober 1941 — dels ock om inrättande av en reservstat
jämväl lör fältveterinärkåren, upptagande 2 fältveterinär- och 2 regementsveterinärbeställningar.

Arméförvaltningens förslag att såvitt avser budgetåret 1941/42 å reservstat
uppföra beställningar för ytterligare 1 överste och 6 majorer finner jag mig
böra biträda.

I fråga örn utökningen av fältläkarkårens reservstat har arméförvaltningen
anfört huvudsakligen följande:

I det av överbefälhavaren med skrivelse den 11 maj 1940 framlagda förslaget
till ny krigsorganisation för armén hemställdes om en utökning av fältläkarkårens
reservstat med 2 fältläkare och 3 regementsläkare. I den proposition
i ämnet, som förelädes 1940 års riksdag (nr 275), fann föredragande departementschefen
sig icke kunna på grundval av föreliggande utredning tillstyrka
den ifrågavarande utökningen. Sedermera hade emellertid generalfältläkaren
ansett sig böra upptaga frågan örn inrättande av ifrågavarande beställningar
till förnyad prövning. Generalfältläkaren hade därvid framhållit, att reservstatsinstitutionen
sedan lång tid tillbaka befunnits ur krigsberedskapssynpunkt
synnerligen värdefull, i det att densamma gåve tillgång till en låt våra
begränsad kader av rutinerad personal. Denna uppfattning hade också bestyrkts
av de erfarenheter, som gjorts under det gångna årets beredskapstillstånd.
För sin del hade därför generalfältläkaren icke kunnat finna annat
än att de föreslagna beställningarna å fältläkarkårens reservstat erbjöde den
enklaste och bästa lösningen av spörsmålet om tillgodoseendet av personalbehovet
inom mobiliserade högre förband. Generalfältläkaren förutsatte därvid,
att vid överföring från aktiv stat till de nya reservstatsbeställningarna
särskild uppmärksamhet komme att ägnas vederbörandes kvalifikationer ur
krigsplaceringssynpunkt. — Med hänsyn till vad generalfältläkaren sålunda
anfört föresloge arméförvaltningen, att staten för fältläkarkårens reservstat
måtte utökas med 2 fältläkare- och 3 regementsläkarbeställningar.

Yad från generalfältläkarens sida anförts i fråga örn behovet och lämpligheten
av att genom en utökning av fältläkarkårens reservstat möjliggöra ett
tillgodoseende av personalbehovet inom högre förband vid mobilisering föranleder
mig att föreslå, att för budgetåret 1941/42 nämnda reservstat må tillföras
ytterligare 1 fältläkar- och 2 regementsläkarbeställningar. Å fältläkarkårens
reservstat torde sålunda från och med budgetåret 1941/42 böra upptagas 3
fältläkar- och 3 regementsläkarbeställningar.

Yad slutligen angår inrättandet av en särskild reservstat för fältveterinärkåren
har arméförvaltningen meddelat, att överfältveterinären i skrivelse den
12 augusti 1940 till chefen för armén rörande denna angelägenhet anfört bland
annat följande:

Enligt 1918 års riksdagsbeslut skulle en särskild reservstat finnas för fältveterinärkåren,
omfattande en fältveterinärbeställning, fyra regementsvetennärbeställningar
och två bataljonsveterinärbeställningar. Denna reservstat
ansågs vid den revision av härordningen som företogs år 1925, icke oavvisligen
nödvändig och indrogs därför.

Någon reservstat för fältveterinärkåren upptogs icke heller i 1936 års försvarsordning.
Eörsvarskommissionen anförde emellertid (sid. 441, del IT)
att i den mån bataljonsveterinärer på övergångsstat avginge, borde skapandet

Fjärde huvudtiteln. 65

av en reservstat för militärveterinärer tagas i övervägande för att tillgodose
erforderligt behov av extra veterinärer. Tillgången å personal på övergångsstat,
som vid tiden för försvarskommissionens utredning utgjorde 1 fältveterinär
och 5 bataljonsveterinärer, hade nu nedgått till 1 bataljonsveterinär.

Såväl av ovan anförda skäl, som på grund av nödvändigheten av erforderlig
tillgång på kvalificerad personal för besättande av vissa mera krävande
veterinärbefattningar vid mobilisering borde en reservstat för fältveterinärkåren
upprättas, upptagande med hänsyn till ändrad krigsorganisation två fältveterinär-
och två regementsveterinärbeställningar. Avlöningsförmånerna borde
vara desamma som för motsvarande läkarbeställningar å reservstat.

Även arméförvaltningen har förklarat sig vara av den åsikten, att med hänsyn
till krigsorganisationens behov en reservstat för fältveterinärkåren borde
uppsättas. Mot det av överfältveterinären föreslagna antalet beställningar,
2 fältveterinär- och 2 regementsveterinärbeställningar, hade ämbetsverket intet
att erinra.

I anslutning härtill har arméförvaltningen framlagt förslag om löne- och
pensionsbelopp för de till inrättande föreslagna veterinärbeställningarna. I
avgivet utlåtande har försvarsväsendets lönenämnd förklarat sig intet hava
att erinra mot det härutinnan framlagda förslaget.

För egen del finner jag mig emellertid icke beredd att på grundval av den
förebragta utredningen tillstyrka inrättandet av en särskild reservstat för
fältveterinärkåren.

Kostnaden under budgetåret 1941/42 för löner till de vid budgetårets
början förefintliga reservstatsbeställningarna har av arméförvaltningen med
tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder uppskattats till 684,000 kronor.
Motsvarande kostnader för den joersonal, som — såvitt angår reservstaten
för officerare och underofficerare och fältläkarkårens reservstat — av mig
förordats böra tillkomma den 1 oktober 1941, beräknas uppgå till omkring

33,000 kronor. Medelsbehovet för löner för beställningshavare å arméns
reservstater skulle sålunda komma att utgöra (684,000 + 33,000=) 717,000
kronor. Härjämte har för tjänstgöringstraktamenten samt rese- och traktamentskostnader
för reservstatspersonalen beräknats 71,500 kronor, för pensioner
åt avgången personal 501,400 kronor, samt för ekiperingshjälp till
furirer på aktiv stat, som befordras till sergeant å reservstat 9,000 kronor.
Med hänsyn till att alla nytillkommande beställningar måhända icke komme
att tillsättas redan den 1 oktober 1941 syntes emellertid det sammanlagda
sålunda beräknade medelsbehovet kunna något nedsättas.

Innan jag närmare går in på frågan om medelsbehovet under förevarande
anslag för nästkommande budgetår, vill jag jämväl beträffande detta anslag
föreslå vissa ändringar i hittills tillämpade grunder för dispositionen av de
under anslaget anvisade medlen. Till en början torde kostnaderna för vissa
tjänstgöringstraktamenten samt för vissa resor och traktamentsersättningar
böra överflyttas till andra anslag. Härom får jag framhålla följande.

Enligt gällande förordning örn arméns reservstater (Sv. förf.-sami. nr

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Tiel 7. 2290 40 5

66 Fjärde huvudtiteln.

474/1936) åtnjuter personal å reservstat under tjänstgöring — förutom
lön enligt vissa i förordningen angivna grunder — tjänstgörings traktamente
och övriga särskilda förmåner enligt de bestämmelser, som gälla
för personal på aktiv stat. I fråga om åtnjutande av tjänstgöringstraktamente
skall därvid iakttagas, att tjänstgöring utom bostadsorten anses likställd
nied tjänstgöring utom förläggningsorten. Traktamenten kunna sålunda
ifrågakomma dels för reservstatstjänstgöringen såsom sådan, därvid de utgå
med de i tilläggsbestämmelserna till det militära avlöningsreglementet angivna
lägre eller högre beloppen allt efter tjänstgöringens längd, dels ock
vid mera tillfälliga kommenderingar till tjänstgöring utom den »normala»
tjänstgöringsorten, nämligen i forin av fyllnad till det högre traktamentsbeloppet
i de fall då vederbörande under den honom författningsenligt åliggande
tjänstgöringen å den normala tjänstgöringsorten åtnjuter allenast det lägre
traktamentet. I analogi med vad jag under nästföregående punkt föreslagit
under övergångsstatsanslaget torde från och med budgetåret 1941/42 endast
de förstnämnda traktamentena böra belasta förevarande anslag; övriga åter
böra — såvitt de icke sammanhänga med övningar eller skola belasta anskaffnings-
eller underhållsanslag ■— avföras från reseanslaget. Likaså torde
samtliga förekommande rese- och traktamentskostnader för inställelse till
eller för återfärd från tjänstgöring böra avföras från sistnämnda anslag. —
Yad sålunda anförts torde i tillämpliga delar gälla jämväl marinens reservstatsanslag.

Från anslaget till arméns reservstater bestridas för närvarande kostnader
för ekiperingsbjälp åt vissa furirer, som bliva utnämnda till sergeanter på
reservstat. Dessa kostnader, beräknade till 9,000 kronor, torde i fortsättningen
i stället böra avföras från det nya anslag till ekiperingsersättningar,
som jag föreslår skola uppföras å riksstaten. I

I förevarande sammanhang får jag vidare till behandling upptaga ett av de
sakkunniga för utredning örn ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln framlagt
förslag i fråga örn bestridandet av kostnaderna för pensioner åt försvarsväsendets
reservstatspersonal och dess reservpersonal.

Nämnda sakkunniga förordade såsom inledningsvis framhållits, att kostnaderna
för reservpersonal av olika kategorier skulle tagas i beräkning under
vederbörande försvarsgrens allmänna avlöningsanslag. I anslutning härtill
föreslogs, att de kostnader för pensioner (i stället för pension utgående
kapitaliserade värdesbelopp) åt reservstatspersonalen och reservpersonalen,
som hittills bestritts från de särskilda för dessa personalkategorier uppförda
anslagen, skulle utbrytas och överflyttas till särskilda anslag under tolfte
huvudtiteln. De sakkunniga åberopade som skäl för detta förslag, att det
måste betecknas som en systematisk inadvertens, att pensionskostnader belastade
sådana anslag under fjärde huvudtiteln, som närmast hade karaktären
av avlöningsanslag. Detta bleve desto mera påtagligt vid ett sammanförande
av samtliga avlöningskostnader under ett för varje försvarsgren gemensamt
avlöningsanslag.

Fjärde huvudtiteln.

Tidigare har jag visserligen funnit mig böra förorda ett bibehållande av
särskilda anslag för bland annat reservstatspersonalen och reservpersonalen.
De sakkunnigas förslag att överflytta kostnaderna för förekommande pensioner
till tolfte huvudtiteln finner jag emellertid — i likhet med vad riksräkenskapsverket
anfört i sitt över de sakkunnigas förslag avgivna yttrande —
vara ur principiell synpunkt välmotiverat, varför jag tillstyrker detsamma.
För tillgodoseendet av medelsbehovet för ifrågavarande pensioner beräknar
jag sålunda icke några medel under fjärde huvudtiteln; förslag i detta hänseende
torde komma att senare denna dag framläggas av chefen för finansdepartementet.

Från förevarande anslag torde i överensstämmelse med ett av förenämnda
sakkunniga framlagt förslag böra avföras kostnaderna för den reservstat för
furirer vid Gotlands trupper, som enligt beslut av 1936 års riksdag är under
avveckling.

Medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1941/42 torde i
enlighet med det anförda böra beräknas på följande sätt. För löner till beställningshavare
å arméns reservstater torde, med hänsyn tagen till att vissa
beställningar kunna beräknas komma att stå vakanta under en del av budgetåret,
böra beräknas ett belopp av 700,000 kronor. För tjänstgöringstraktamenten,
som enligt det förut anförda böra belasta förevarande anslag, torde
ett belopp av cirka 60,000 kronor böra beräknas. Slutligen ha kostnaderna
för reservstaten för furirer vid Gotlands trupper för nästa budgetår beräknats
till 2,500 kronor. Medelsbehovet under anslaget skulle enligt dessa beräkningar
uppgå till (700,000 -f 60,000 + 2,500 =) 762,500 kronor, vilket belopp
torde böra avrundas till 765,000 kronor.

Stater för reservstatspersonalen för nästkommande budgetår torde i enlighet
med det anförda få fastställas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 765,000 kronor.

8. Avlöningar till personal i arméns reserver, förslagsanslag.

[18.] För närvarande finnas i riksstaten uppförda särskilda förslagsanslag
för varje försvarsgren för bestridande av kostnaderna för försvarsväsendets
reservpersonal. Från dessa anslag avföras kostnader för lön och övriga
förmåner för vederbörande författningsenligt åliggande tjänstgöring, för
ekiperingshjälp m. m. samt för pensioner, pensionstillägg och pensionsförhöjningar
ävensom förekommande engångsersättningar i form av kapitaliserade
värdet av pensionsförmåner. Från lantförsvarets ifrågavarande anslag bestridas
jämväl kostnaderna för arméns personal över stat.

I anslutning till den omläggning av uppställningen av fjärde huvudtiteln,
för vilken jag inledningsvis redogjort, torde från och med nästa budgetår vissa
ändringar i konstruktionen av de för reservpersonalen avsedda anslagen böra

Fjärde huvudtiteln.

genomföras. Härvidlag torde till en början, i likhet med vad jag vid behandlingen
av arméns reservstatsanslag framhållit, samtliga pensionskostnader
(motsvarande engångsersättningar) böra utbrytas ur reservanslagen och överföras
till ett särskilt anslag under riksstatens tolfte huvudtitel. Vidare torde
kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar för inställelse till och återfärd
från tjänstgöring böra överföras till försvarsgrenarnas anslag till reseersättningar,
varjämte kostnaderna för ekiperingshjälp m. m. böra belasta
de nya anslagen till ekiperingsersättningar. Förekommande tjänstgöringstraktamenten
åter torde — såvitt de ej sammanhänga med övningar eller böra
belasta omkostnads-, underhålls- eller undervisningsanslag — avföras från det
för reservpersonalen avsedda anslaget. Slutligen torde, såsom jag redan inledningsvis
framhållit, avlöningskostnaderna till personal över stat böra belasta
vederbörligt för personal å aktiv stat avsett avlöningsanslag.

Anslaget till personal i arméns reserver och personal över stat är i riksstaten
för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 1,550,000 kronor.
Medelsbehovet beräknas enligt följande sammanställning. I

Utgiftsändamål	Budgetåret 1940/41
I. Utbetalningar genom arméförvaltningen underlydande myn-digheter av beställningshavare i reserven tillkommande lön och övriga förmåner för vederbörande författningsenligt åliggande tjänstgöring ävensom för ekiperingshjälp m. m.	980,000
II. Utbetalningar hos arméförvaltningen: a) ekiperingshjälp åt vissa nyutnämnda beställningshavare i reserven ävensom pensioner jämte medgivna pensions-tillägg och pensionsförhöjningar åt därtill berättigade förtidsavgångna och reservutnämnda beställningshavare	230,000
b) kostnader för utbetalning till beställningshavare i re-serven eller avliden beställningshavares efterlevande an-höriga eller annan rättsinnehavare av kapitaliserat värde av vederbörande eljest tillkommande pension ........	340,000
Summa kronor	1,550,000

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen, med utgångspunkt från hitintills tillämpade beräkningsgrunder,
uppskattat medelsbehovet för arméns reservpersonal och personal
över stat till 1,665,000 kronor, därav 1,055,000 kronor beräknats för utbetalningar
genom lokalmyndigheternas försorg, 290,000 kronor för utbetalningar,
verkställda av arméförvaltningen, samt 320,000 kronor för engångsersättningar
motsvarande det kapitaliserade värdet av reservpension. Ökningen
i förhållande till innevarande budgetår har motiverats bland annat med att
antalet från krigsskolan utexaminerade reservofficersaspiranter, som under
budgetåret 1941/42 komma i åtnjutande av ekiperingshjälp, beräknas stiga
med 50 procent.

Emellertid har jag under hand låtit från arméförvaltningen införskaffa
uppgifter örn den beräknade belastningen å anslaget vid tillämpning av de av
mig i det föregående förordade nya principerna för reservpersonalsanslagets

Fjärde huvudtiteln. 69

disponerande. Dessa uppgifter giva vid handen, att till förevarande anslag
hänförliga kostnader för budgetåret 1941/42 kunna beräknas uppgå till 660,000
kronor. Detta belopp torde anvisas under ett anslag, benämnt »Avlöningar till
personal i arméns reserver».

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen,

att till Avlöningar till personal i arméns reserver för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 660,000 kronor.

9. Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., förslagsanslag.
[19.] I riksstaten för innevarande budgetår äro medel för bestridandet av
rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. anvisade under två särskilda
anslag, det för rekryteringskostnader av reservationsanslags natur och det för
avskedspremier m. m. av förslagsanslags natur.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
arméförvaltningen föreslagit en sammanslagning av förenämnda båda anslag
till ett anslag av förslagsanslags natur. I anslutning härtill har ämbetsverket
anfört huvudsakligen följande:

Intill budgetåret 1929/30 voro medel för bestridandet av rekryteringskostnader
och för avskedspremier m. m. i riksstaten upptagna under ett
gemensamt reservationsanslag.

Med hänsyn till svårigheten att med större noggrannhet kunna beräkna
kostnaderna för avskedspremier skedde från och med sistnämnde budgetår
en uppdelning sålunda att ett reservationsanslag upptogs till rekryteringskostnader
och ett förslagsanslag till avskedspremier m. m.

Anslaget till rekryteringskostnader är för budgetåret 1940/41 enligt av
Kungl. Majit den 5 juli 1940 fastställd stat uppdelat i en anslagspost till
rekryteringsmedel och en till civilanställningskommissionen i Stockholm.
Posten till rekryteringsmedel är i sin tur uppdelad i småposter för varje truppförband,
beräknade med hänsyn till antalet manskapsbeställningar, varjämte
upptagits en delpost till arméförvaltningens civila departements disposition.

Anledning synes knappast föreligga, att anslaget till rekryteringskostnader
i fortsättningen uppföres såsom reservationsanslag, utan torde det mest rationella
vara att ånyo sammanföra anslagen till rekryteringskostnader och avskedspremier
under ett gemensamt anslag av förslagsanslags natur. Anslaget
torde i blivande stat böra uppdelas i delposter för de olika ändamål, som
med anslaget avses, därvid poster, som nu ingå under anslaget till avskedspremier,
nämligen dels avskedspremier och dels kontant ersättning för viss
tjänstgöring utöver anställningstiden, böra erhålla beteckningen förslagsvis,
medan övriga delposter lämnas obetecknade.

Arméförvaltningens förslag att sammanslå de nuvarande rekryteringskostnads-
och avskedspremieanslagen till ett gemensamt anslag överensstämmer
nied det av de sakkunniga för utredning av frågan om uppställningen av fjärde
huvudtiteln framlagda förslaget. Till detta anslag torde emellertid också, i
enlighet med de sakkunnigas förslag, böra överföras utgifterna för anställningspenningar,
vilka nu belasta det allmänna avlöningsanslaget. Härför torde
böra avses en särskild förslagsvis beräknad post under anslaget. Jag före -

70 Fjärde huvudtiteln.

slår alltså, att för nästa budgetår i riksstaten ujapföres ett anslag av förslagsanslags
natur till rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.

Vidkommande härefter medelsbehovet under detta anslag må till en
början framhållas, att för rekryteringskostnader under innevarande budgetår
räknats med ett medelsbehov av 100,000 kronor. Med utgångspunkt från de
av arméförvaltningen föreslagna utökningarna av manskapskadrerna har
ämbetsverket räknat med att rekryteringskostnaderna under budgetåret
1941/42 komma att stiga med omkring 30 procent eller i runt tal med 30,000
kronor till 130,000 kronor. För anställningspenningar har under avlöningsanslaget
för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 74,000 kronor.
Arméförvaltningen har nu ansett, att med hänsyn till de föreslagna utökningarna
av manskapskadrerna det för ändamålet avsedda beloppet borde
ökas med 90,000 kronor till 164,000 kronor. För bestridandet av kostnader för
avskedspremier m. m., för innevarande budgetår beräknade till 175,000 kronor,
har arméförvaltningen räknat med oförändrat belopp för nästkommande
budgetår, varför det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle
komma att uppgå till (130,000 + 164,000 + 175,000=) 469,000 kronor. Mot
dessa beräkningar har jag icke annan erinran att framställa än att anslagssumman
lämpligen torde kunna avrundas till 460,000 kronor. Stat för anslaget
torde i enlighet med det anförda böra fastställas av Kungl. Majit.

Jag får sålunda hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 460,000 kronor.

10. Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.

[20.] Enligt militära avlöningsreglementet äger beställningshavare, som är
pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt (uniform), vid tillträdandet
av första ordinarie beställning under vissa förutsättningar uppbära
ekiperingshjälp, ordinarie beställningshavare med 500 kronor samt extra
ordinarie fänrik med likaledes 500 kronor. Enligt gällande reservbefälsförordningar
äga vidare i reserven utnämnda officerare m. fl. att vid den första
utnämningen i reserven erhålla dylik ekiperingshjälp, officer (likställd) med
750 kronor och underofficer med 600 kronor. Vidare utgår enligt militära
avlöningsreglementet till såväl ordinarie beställningshavare, som äro skyldiga
under tjänstgöring vara iförda uniform, som till extra ordinarie fänrik ett
årligt ekiperingsbidrag med 180 kronor.

Kostnaderna för de förmåner, varom här är fråga, hava hittills bestritts
dels, såvitt angår den på aktiv stat anställda personalen (extra ordinarie
fänrikar), från vederbörligt avlöningsanslag, å vilket anslag medel beräknats
under en särskild för ändamålet avsedd anslagsrubrik, dels, såvitt angår
reservpersonalen, från vederbörligt för reservpersonalen avsett anslag. Härjämte
har under anslaget till arméns reservstater beräknats medel för
ekiperingshjälp åt furirer på aktiv stat, som blivit utnämnda till sergeanter
på reservstat.

Fjärde huvudtiteln. 71

På sätt jag inledningsvis vid behandlingen av frågan om ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln förordat torde i enlighet med ett av riksräkenskapsverket
framfört förslag samtliga förekommande utgifter för ekiperingshjälp
och årligt ekiperingsbidrag från och med nästa budgetår böra sammanföras
under särskilda anslag, ett för var försvarsgren, benämnda »ekiperingsersättningar».
Anslagen torde böra givas förslagsanslags karaktär.

Medelsbehovet under det för lantförsvarets del avsedda anslaget beräknas,
enligt vad jag under hand inhämtat från arméförvaltningen, till 1,100,000
kronor.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Elciperingsersättningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

Under denna samlingsrubrik böra enligt vad jag i det föregående förordat
upptagas dels anslaget till de värnpliktigas avlöning dels ock anslaget till
familjebidrag åt värnpliktiga.

11. De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag.

[21.] Under förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning anvisade 1940 års
lagtima riksdag i enlighet med en i statsverkspropositionen framlagd beräkning
ett belopp av 3,800,000 kronor. Beräkningen, som helt hänförde sig till
normala fredsförhållanden, grundade sig å en uppskattning av antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga i linjetjänst till omkring 5,500,000, för värnpliktiga
tillhörande ersättningsreserven till 935,000 samt för värnpliktiga tillhörande
landstormen till omkring 820,000, eller tillhopa i runt tal 6,650,000.
Av detta dagantal upptogos 5,800,000 med ett penningbidrag av 50 öre medan
för återstoden, 850,000 dagar, räknades med ett penningbidrag av 1 krona.
För penningbidrag beräknades sålunda tillhopa 3,750,000 kronor. Härjämte
beräknades för avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter ett belopp av 44,000
kronor.

I fråga örn medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1941/42
får jag beträffande penningbidragen till de värnpliktiga framhålla följande.

I sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen,
på grundval av från chefen för armén erhållna preliminära beräkningar, uppskattat
antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga till i runt tal 8,200,000.
Därvid har, enligt vad jag inhämtat, hänsyn tagits till den s. k. kategoriklyvningens
upphävande, vilket medfört en ökning av antalet tjänstgöringsdagar
för till linjetjänst uttagna värnpliktiga med omkring 2,150,000, motsvarande
en överföring från ersättningsreserven av omkring 15,100 värnpliktiga. Av
förenämnda dagantal belöpa omkring 7,980,000, däri inbegripet omkring

315,000 dagar för handräckningstjänst, på beväringen och omkring 220,000 å

‘ 2 Fjärde huvudtiteln.

landstormen. Då av det sammanlagda dagantalet 7,300,000 beräknats draga
ett penningbidrag av 50 öre och 900,000 ett penningbidrag av 1 krona, har
medelsbehovet för penningbidrag uppskattats till (7,300,000 x 0.5 o + 900,000
X l.oo =) 4,550,000 kronor.

Arméförvaltningens förestående beräkningar hava uppgjorts med utgångspunkt
från den i nu gällande värnpliktslag föreskrivna utbildningstiden för
värnpliktiga. Såsom jag inledningsvis framhållit avser jag emellertid att
föreslå Kungl. Majit att avlåta proposition till riksdagen rörande förlängning
av utbildningstiden för värnpliktiga tillhörande 1940 års klass (årsgruppen
1941). Detta förslag kommer i realiteten att innebära en sådan utökning av
utbildningstiden, att man för budgetåret 1941/42 för uppskattning av antalet
tjänstgöringsdagar torde böra räkna med att tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga
kommer att omfatta hela budgetåret. Med hänsyn härtill har jag låtit
från arméstaben införskaffa en på grundval av de ändrade grunderna upprättad
beräkning av antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret 1941/42. Beräkningen
giver vid handen, att antalet tjänstgöringsdagar torde kunna uppskattas
till inalles omkring 16,000,000. Av förenämnda sammanlagda dagantal beräknas
hälften, eller 8,000,000, draga ett penningbidrag av 50 öre och återstående
hälft ett penningbidrag av 1 krona. Därvid har penningbidraget förutsatts
skola utgå med 50 öre under de första 180 tjänstgöringsdagarna och med
1 krona under återstående dagar. Kostnaderna för penningbidrag skulle sålunda
bliva (8,000,000 X 0.50 + 8,000,000 X l.oo =) 12,000,000 kronor.

Det torde ligga i sakens natur att ifrågavarande beräkning av antalet tjänstgöringsdagar
måste betraktas som synnerligen approximativ. Under för handen
varande omständigheter finner jag mig emellertid böra förorda, att densamma
lägges till grund för uppskattningen av medelsbehovet under förevarande
anslag liksom även beträffande de s. k. öresanslagen m. fl. anslag. För penningbidrag
för värnpliktiga under budgetåret 1941/42 torde sålunda böra beräknas
12,000,000 kronor.

Beträffande kostnaden för avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter —
för innevarande budgetår beräknade till 44,000 kronor — har arméförvaltningen
framhållit, att någon exakt beräkning icke kunnat vid tiden för avlåtandet av
medelsäskandena verkställas. Då man emellertid hade anledning antaga, att
antalet utexaminerade reservofficerare under budgetåret 1941/42 komme att
med cirka 50 procent överstiga motsvarande antal för innevarande budgetår
samt i betraktande jämväl av den omständigheten, att den kontanta avlöningen
till menig volontär numera utginge med ett till 684 kronor för år förhöjt
belopp, syntes avlöningstillägget för nästkommande budgetår enligt arméförvaltningen
böra beräknas till 90,000 kronor.

Mot de av arméförvaltningen verkställda beräkningarna i fråga örn medelsbehovet
för avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter synes intet vara att
erinra.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning
skulle enligt det anförda utgöra (12,000,000 + 90,000=) 12,090,000 kro -

Fjärde huvudtiteln.

nor. Med hänsyn till beräkningarnas approximativa karaktär synes summan
emellertid kunna avrundas till 12,000,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till De värnpliktigas avlöning för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 12,000,000 kronor.

12. Familjebidrag åt värnpliktiga, förslagsanslag.

[22.] I proposition den 16 februari 1940 (nr 94) framlade Kungl. Majit förslag
till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid
(fredsfamiljebidragsförordning), avsedd att ersätta äldre bestämmelser i
ämnet. Förslaget gav icke riksdagen anledning till erinran (skrivelse nr 242);
förordning i ämnet utfärdades sedermera den 17 maj 1940 (Sv. förf.-saml.
nr 422).

I samband med framläggandet av förslaget till fredsfamiljebidragsförordning
äskade Kungl. Majit för budgetåret 1940/41 ett anslag å 240,000 kronor
för bestridandet av lantförsvarets kostnader för fredsfamiljebidrag. Av propositionen
framgår, att några tillförlitliga kostnadsberäkningar rörande medelsbehovet
icke kunnat göras, men att en relativt sett betydande kostnadsökning
i förhållande till vad för samma ändamål utgått enligt tidigare bestämmelser
kunde förväntas. Jag ansåg mig på grund därav böra för ifrågavarande ändamål
räkna med en fördubbling av medelsbehovet i förhållande till vad som utgått
med tillämpning av äldre bestämmelser.

Mot de sålunda verkställda beräkningarna hade riksdagen intet att invända,
och uppfördes förty i riksstaten för innevarande budgetår för lantförsvarets
del till familjebidrag åt värnpliktiga ett förslagsanslag av 240,000 kronor.

I fråga örn medelsbehovet för bestridandet av fredsfamiljebidragen under
budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen i sin förberörda skrivelse den 25
september 1940 framhållit, att detsamma i huvudsak komrne att bliva beroende
av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Ökningen i anslagsbehovet
syntes därvid böra sättas i direkt proportion till det ökade antalet tjänstgöringsdagar.

För egen del får jag framhålla, att med hänsyn till förhållandena under den
förstärkta försvarsberedskapen någon på erfarenheten grundad uppskattning
av medelsbehovet under anslaget alltjämt icke är möjlig. I avbidan å utfallet
av anslagsbelastningen under ett budgetår med mera normala tjänstgöringsförhållanden
synes därför den av arméförvaltningen föreslagna beräkningsgrunden,
enligt vilken medelsbehovet sättes i relation till antalet tjänstgöringsdagar,
böra tillsvidare tillämpas. Då såsom jag vid behandlingen av anslaget
till de värnpliktigas avlöning anfört antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga
under nästa budgetår bör beräknas till 16,000,000 mot 6,650,000 för
innevarande budgetår, innebärande en ökning med cirka 140 procent, kommer

140

medelsbehovet under nu förevarande anslag att uppgå till (240,000 + x

240,000 =) 576,000 kronor, eller i runt tal 575,000 kronor.

<4 Fjärde huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit mätte
föreslå riksdagen

att till Familjebidrag åt värnpliktiga för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 575,000 kronor.

Sjukvård.

Under en samlingsrubrik »sjukvård» torde i enlighet med vad jag inledningsvis
anfört från och med nästkommande budgetår böra uppföras dels ett
förslagsanslag till sjukvård, närmast motsvarande det nuvarande anslaget till
sjukvård i allmänhet, dels ock ett reservationsanslag till sjukvårdsmateriel.

13. Sjukvård, förslagsanslag.

[23.] Anslaget till sjukvård i allmänhet är för innevarande budgetår i riksstaten
upptaget med ett belopp av 600,000 kronor.

Anslaget beräknades i statsverkspropositionen till 1940 års riksdag sålunda: I

Titel I. Sjukvård i allmänhet ....................................... kronor 375,000

» II. Sanatorievård åt manskap vid armén .................. » 70,000

» III. Tandvård ...................................................... » 42,000

» IY. Poliklinisk specialsjukvård .............................. » 40,000

» V. Sjukvård jämlikt militära avlöningsreglementet och

militära icke-ordinariereglementet .................. » 60,000

» Yl. Animalt ympämne............................................. » 12,000

Summa kronor 599,000

eller, i avrundat tal, 600,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen
till en början föreslagit vissa ändrade grunder i fråga örn anslagsdispositionen
under det allmänna sjukvårdsanslaget. Förslaget syftar till att ansluta de
olika titlarna under anslaget till de skilda personalkategorierna i stället såsom
för närvarande åtminstone delvis är fallet till de olika formerna av sjukvård,
t. ex. sjukvård i allmänhet, sanatorievård, specialistvård etc. I anslutning härtill
har arméförvaltningen föreslagit, att endast löpande egentliga sjukvårdskostnader
i fortsättningen skola bestridas från det allmänna sjukvårdsanslaget.
Arméförvaltningen har härom anfört huvudsakligen följande:

Arméförvaltningen finner sig böra föreslå, att förslagsanslaget till sjukvård
i allmänhet gives en ändrad struktur såtillvida, att de huvudsakliga i anslaget
ingående titlarna hänföras till de olika militära personalkategorierna enligt
följande uppställning:

Titel I. Sjukvård för värnpliktiga vid armén samt hemvärnsmän,

» II. Sjukvård enligt manskapsavlöningsreglementet,

» III. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet, samt
» IV. Sjukvård enligt militära icke-ordinariereglementet.

Det torde ligga i sakens natur, att de under förestående titlar anvisade
anslagsposterna samtliga skola kunna överskridas.

Fjärde huvudtiteln. 75

Med den ändrade konstruktion av sjukvårdsanslaget, som nu förordats,
nödvändiggöres ett särskilt s jukvårdsmaterielan slag av reservationsanslags
natur, då endast löpande egentliga sjukvårdskostnader förutsättas
skola bestridas från förevarande anslag. Härtill kommer, att den ansenliga
mängd sjukvårdsmateriel som under årens lopp anskaffats för arméns räkning
— efter den senaste tidens forcerade anskaffningar uppskattar arméförvaltningen
värdet av arméns sjukvårdsmateriel till i runt tal 30,000,000 kronor —-för att hållas i fullständigt och tidsenligt skick påkallar omsättning av viss
materiel, särskilda kostnader för förrådsförvaring o. s. v.

Redan vid anmälan av medelsbehovet under arméns allmänna sjukvårdsanslag
för innevarande budgetår fann jag mig böra förorda, att samtliga kostnader
för sjukvård enligt militära avlöningsreglementet och militära ickeordinariereglementet
— frånsett vissa personalkostnader och kostnaderna för
garnisonssjukhusen samt de sjukvårdskostnader som belastade materielanslag
-—- skulle bestridas från en särskild titel under sjukvårdsanslaget benämnd
»Sjukvård jämlikt militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet».
Sedan numera jämväl det fast anställda manskapet fått sin
rätt till sjukvård reglerad i det nja. manskapsavlöningsreglementet, synes
jämväl för denna personal böra avses en särskild anslagstitel. Jag förordar
jämväl dels att den nuvarande titeln för sjukvård jämlikt militära avlöningsreglementet
och militära icke-ordinariereglementet uppdelas i två titlar, den
ena avsedd för personal som avlönas enligt militära avlöningsreglementet och
den andra för personal som avlönas enligt militära icke-ordinariereglementet,
dels ock att under en särskild anslagstitel beräknas kostnaden för den för den
värnpliktiga personalen ifrågakommande sjukvården. Arméförvaltningen har
föreslagit, att under denna sistnämnda titel jämväl böra beräknas medel för
hemvärnspersonalens sjukvård. För egen del vill jag i anslutning härtill
framhålla, att ordnandet av hemvärnets sjukvårdsförhållanden ännu icke slutligen
utformats. I avvaktan härå synes under anslagstiteln icke böra beräknas
medel för hemvärnsmännens sjukvård. Därest det skulle visa sig ändamålsenligt
att bestrida vissa kostnader för ifrågavarande ändamål från arméns
allmänna sjukvårdsanslag torde det i allt fall få ankomma på Kungl. Majit
att fatta beslut härutinnan; någon uppräkning av anslaget av denna anledning
torde likväl ej erfordras. — De nu under titlarna I—IV samt VI beräknade
kostnaderna torde i stället böra avföras från den av de nya titlarna, till vilken
kostnaden enligt de sålunda angivna fördelningsgrunderna närmast är att
hänföra.

Till frågan om uppförandet i riksstaten av ett särskilt sjukvårdsmaterielanslag
torde jag få återkomma senare.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet för täckandet av
de löpande sjukvårdskostnaderna för de olika personalkategorierna. Jag vill
därvid till en början framhålla, att till de löpande kostnaderna torde böra
hänföras för sjukvården erforderlig förbandsmateriel och läkemedel, däremot
icke övriga materielkost.nader.

Därest sjukvård enligt civilt avlöningsreglemente skulle ifrågakomma,

Fjärde huvudtiteln.

böra jämväl dessa kostnader — i den mån de icke skola bestridas från annat
särskilt anslag — gäldas från detta anslag och därvid hänföras till närmast
jämförliga undertitel.

Titel I. Sjukvård för värnpliktiga. Kostnaden för de värnpliktigas sjukvård
Ilar hitintills beräknats på grundval av ett visst uppskattat dagskostnadsbelopp,
för innevarande budgetår 4.5 öre per tjänstgöringsdag. Antalet tjänstgöringsdagar
uppskattades för samma budgetår till omkring 6,650,000.

I fråga örn medelsbehovet för enahanda ändamål för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen anfört, bland annat, att det kunde ifrågasättas, huruvida
det beräknade kostnadsbeloppet för tjänstgöringsdag icke skulle kunna
något nedsättas med hänsyn till att materielkostnader av engångsnatur icke
vidare komme att belasta det allmänna sjukvårdsanslaget. Med hänsyn emellertid
till den allmänna prisutvecklingen och då sjukvårdskostnaden vid armén
under senare år i själva verket uppgått till i medeltal omkring 6.5 öre per
tjänstgöringsdag syntes beloppet böra beräknas till 5 öre. Till stöd för en
uppräkning av dagskostnadsbeloppet kunde enligt arméförvaltningen jämväl
anföras, att tandvården vid armen vore föremål för en väsentlig utvidgning.

För egen del får jag i fråga örn medelsbehovet under förevarande anslagstitel
anföra följande: Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas i
enlighet med vad jag förut under anslaget till de värnpliktigas avlöning anfört
komma att under budgetåret 1941/42 uppgå till omkring 16,000,000. Den avsevärda
höjning av dagantalet i förhållande till innevarande budgetår, som sålunda
beräknas komma att äga rum, torde göra det än svårare att medelst ett
för dag uppskattat kostnadsbelopp beräkna medelsbehovet under anslaget. Det
torde nämligen kunna ifrågasättas, huruvida icke det så väsentligt ökade dagantalet
kan komma att i och för sig medföra en sänkning av dagskostnadsbeloppet.
I avvaktan å utfallet av den verkliga belastningen å anslaget torde
det emellertid bliva nödvändigt att jämväl för det utökade antalet tjänstgöringsdagar
räkna med den av arméförvaltningen uppskattade dagskostnaden
av 5 öre. Medelsbehovet under titel I skulle då komma att uppgå till
(16,000,000 X 0.05 =) 800,000 kronor.

Titel II. Sjukvård enligt manskapsavlöningsreglementet. För beräkningen av
kostnaderna för det fast anställda manskapets sjukvård har hitintills tilllämpats
samma beräkningsgrund som för de värnpliktiga; medelsbehovet
har med andra ord beräknats för visst antal tjänstgöringsdagar med ett
uppskattat dagskostnadsbelopp. I fråga örn beräkningen av medelsbehovet
för bestridande av manskapets sjukvårdskostnader för budgetåret 1941/42 har
arméförvaltningen nu föreslagit vissa ändrade beräkningsgrunder. Ämbetsverket
har därvid anfört följande:

Beträffande beräkningen av kostnaderna för manskapets sjukvård får arméförvaltningen
erinra örn följande uttalande av 1936 års lönekommitté i dess
betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente (sid. 264):

»Utgifterna för sjukvård åt befattningshavare vid kommunikationsverken

Fjärde huvudtiteln. 77

utgjorde under år 1935 genomsnittligt icke fullt 30 kronor per sjukvårdsberättigad
tjänsteman (vägt medeltal). Med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet
vid flertalet till allmänna civilförvaltningen hörande verk torde det
kunna antagas, att sjukvårdskostnaden vid dessa förvaltningsområden genomsnittligt
per tjänsteman blir väsentligt lägre än vid kommunikationsverken.
Därest kostnaden skulle uppskattas till 20 kronor per år och befattningshavare^
skulle den för ordinarie och icke-ordinarie personal röra sig omkring ett sammanlagt
belopp av drygt 300,000 kronor årligen.»

För försvarsväsendets befattningshavare i allmänhet torde sistnämnda
belopp kunna läggas till grund för anslagsberäkningen, då å ena sidan utgifterna
för verks- och tjänsteläkare vid försvarsväsendet jämlikt föreskrift i
brev den 24 maj 1940 (statsliggaren sid. 367) avföras å det under sjunde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till ersättningar åt verksläkare (1940/41: VII.
E. 12), medan å andra sidan den militära tjänstgöringens beskaffenhet torde
medföra ett något högre genomsnittsbelopp än för de affärsdrivande verken
och den övriga civilförvaltningen.

För personal, som avses i militära avlöningsreglementet och militära ickeordinariereglementet,
torde angivna beräkningsgrund vara fullt tillförlitlig.
Vad åter beträffar personal, å vilken manskapsavlöningsreglementet äger tilllämpning,
får arméförvaltningen erinra, att manskap tillhörande löneplanen Ma
på grund av stadgandena i 28 § a)-—c) reglementet äger en vidsträcktare rätt
till fri sjukvård än övriga fast anställda personalgrupper, innefattande vård
efter avsked ur tjänst, tandvård, sjukhusvård, specialistvård, bad, massage
m. m. Vid nu angivna förhållande lärer man för det fast anställda manskapet
böra räkna med en något högre årskostnad, förslagsvis 25 kronor.

Arméförvaltningens förslag att för den personal, som erhållit sin sjukvård
x-eglerad i de nya avlöningsreglementena, beräkna medelsbehovet med utgångspunkt
från ett visst medelkostnadsbelopp per år och befattningshavare finner
jag ändamålsenligt och får förty tillstyrka detsamma. Då för närvarande i avvaktan
å belastningssiffror intet synes vara att erinra mot det av arméförvaltningen
för befattningshavare av manskapet beräknade medelkostnadsbeloppet,
25 kronor, torde detsamma få läggas till grund för medelsbehovet under förevarande
anslagstitel. Det fast anställda manskapets antal vid budgetårsskiftet
1941/42 beräknas av arméförvaltningen komma att uppgå till, inräknat tjänstgörande
reservpersonal, omkring 8,000. Medelsbehovet skulle sålunda för
budgetåret 1941/42 utgöra (8,000 X 25 =) 200,000 kronor.

Titel III. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet. Medelsbehovet under
denna anslagstitel torde i överensstämmelse med vad jag under nästföregående
titel förordat böra beräknas med utgångspunkt från ett för varje beställningshavare
uppskattat årligt medelkostnadsbelopp. Detta synes på sätt arméförvaltningen
föreslagit kunna sättas till 20 kronor. Då antalet beställningshavare
på stat, å vilka militära avlöningsreglementet äger tillämpning (officerare,
underofficerare och civilmilitär personal) vid budgetårsskiftet beräknas uppgå
till 4,500, skulle kostnaden för sjukvård till personalen på aktiv stat uppgå
till (4,500 X 20 =) 90,000 kronor. Härtill bör emellertid läggas ett belopp för
bestridande av sjukvårdskostnaderna under tjänstgöring för övergångsstats-,
reservstats- och reservpersonalen. Denna kostnad har av arméförvaltningen

i o Fjärde liuvudtiteln.

skattats till 10,000 kronor. Mot ifrågavarande kostnadsberäkning synes intet
vara att erinra. Sammanlagda medelsbehovet under titeln uppgår sålunda till

100,000 kronor.

Titel IV. Sjukvård enligt militära icke-ordinariereglementet. I sin förenämnda
skrivelse har arméförvaltningen meddelat, att antalet befattningshavare vid
lantförsvaret med avlöning enligt det militära icke-ordinarie reglementet utgjorde
sammanlagt 900, därav för 450 avlöningskostnaderna bestredes från det
allmänna avlöningsanslaget och för 400 från olika anskaffnings- och underhållsanslag.
Arméförvaltningen har för denna personal räknat med ett årligt
medelkostnadsbelopp av 20 kronor och förty angivit medelsbehovet under
anslagstiteln till (900 X 20 =) 18,000 kronor.

För egen del finner jag det ur redovisningssynpunkt ändamålsenligt, att
samtliga sjukvårdskostnader för den icke-ordinarie personalen, sålunda även
för den från anskaffnings- och underhållsanslag avlönade, bestridas från sjukvårdsanslaget.
Medelsbehovet under anslagstiteln torde kunna uppskattas
till, i avrundat tal, 20,000 kronor.

I förevarande sammanhang får jag anmäla ett av arméförvaltningen i dess
förenämnda skrivelse väckt förslag att särskilda medel måtte beräknas under
sjukvårdsanslaget för möjliggörande av specialundersökningar av vissa inskrivningsskyldiga
m. m. Ifrågavarande förslag syftar till att genom en
noggrannare undersökning av vissa av de inskrivningsskyldiga än den som
är möjlig vid inskrivningsförrättningarna åstadkomma ett säkrare bedömande
av den inskrivningsskyldiges duglighet för militärtjänst. Vidare har föreslagits,
att i de fall, då genom lämplig behandling den sjukdom eller skada
som föranlett uppskov med inskrivning kan hävas, vederbörande skulle kunna
medgivas att på statsverkets bekostnad genomgå erforderlig behandling (eventuellt
operation) vid civilt sjukhus eller vid garnisonssjukhus. Slutligen ifrågasättes
i förslaget att vissa kontrollerande efterbesiktningar borde kunna verkställas
beträffande dem, som vid inskrivning hänförts till en lägre besiktningsgrupp,
ävensom beträffande dem, som på grund av kroppsfel frikallats
eller förklarats icke vapenföra. Sammanfattningsvis har arméförvaltningen
hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i ändamål att bemyndiga inskrivningsoch
truppförbandsläkare att till militära eller civila sjukvårdsanstalter, som
härför äga förutsättningar, för närmare undersökning eller behandling på
statsverkets bekostnad — där så anses vara lämpligt — hänvisa inskrivningsskyldiga
eller inskrivna värnpliktiga, vilka förklarats tillfälligt odugliga till
krigstjänst.

I fråga örn kostnaderna för de åtgärder som sålunda förordats har arméförvaltningen
framhållit följande:

Då man icke kunde förutse, i vilken utsträckning ovannämnda undersökningar
och behandlingar komme att ske, kunde kostnaderna för de föreslagna
åtgärderna icke exakt angivas. Med utgångspunkt från statistik från åren
1938 och 1939 beträffande kirurgisk eventuellt påverkbara åkommor samt
fall av hjärtbesvär, vilka varit i behov av närmare undersökning före ett

Fjärde huvudtiteln.

definitivt ställningstagande till vederbörandes värnplikts- och tjänstgöringsförhållande,
samt under förutsättning av en vårdtid för de förra av 2 veckor
och för de senare av 1 vecka, därvid vårdkostnaden per dag uppskattats till
tre kronor, kunde de årliga kostnaderna härför beräknas sålunda:

a) Kirurgiska åkommor (medeltal per år 290 stycken

å 3 kronor under 14 dagar) .............................. = cirka 12,100 kronor

b) Hjärtåkommor (medeltal per år 1,300 stycken ä

3 kronor under 7 dagar) .................................... = » 27,300 »

c) Resekostnader å förslagsvis 10 kronor per man ... = » 16,000 »

Summa 55,400 kronor

För bestridandet av ifrågavarande kostnader borde enligt arméförvaltningen
under sjukvårdsanslaget avses en särskild anslagstitel. För budgetåret
1941/42 hemställdes örn en medelsanvisning under titeln av 55,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i avgivet utlåtande funnit, att de av arméförvaltningen
föreslagna åtgärderna med kirurgiska ingrepp och specialundersökningar med
all sannolikhet komme att avsevärt reducera antalet frikallelser. Detta vöre
utan tvivel en stor fördel för försvarsväsendet men gåve enligt styrelsens
mening även socialt sett betydande vinster, då vederbörandes förvärvsmöjligheter
i regel skulle bliva förbättrade.

För egen del finner jag visserligen det arméförvaltningens förslag, varför
här ovan lämnats en sammanfattande redogörelse, innefatta beaktansvärda
synpunkter för åstadkommande av ett noggrannare bedömande av de inskrivningsskyldigas
duglighet för militärtjänst. De av arméförvaltningen
förordade åtgärderna i fråga örn efterbesiktningar och meddelande i vissa
fall av sjukvård på statens bekostnad åt sådana inskrivningsskyldiga, som på
grund av sjukdom eller skada erhållit uppskov med inskrivningen, torde
vidare i viss utsträckning vara ägnade att minska antalet frikallelser. Ett
genomförande av förslaget synes mig emellertid komma att medföra konsekvenser
i fråga örn inskrivningsförfarandet över huvud, vilka lämpligen torde
böra upptagas till bedömande först i samband med en revidering av värnpliktslagen.
Då jämväl frågan örn de civila sjukhusens medverkan vid ett
realiserande av de framlagda planerna synes tarva ytterligare utredning, finner
jag mig icke nu beredd att lämna förslaget min anslutning.

Sammanfattning. I enlighet med vad jag här ovan anfört torde medelsbehovet
under anslaget för arméns sjukvård för budgetåret 1941/42 beräknas

sålunda:

Titel I. Sjukvård för värnpliktiga ................................. kronor 800,000

» II. Sjukvård enligt manskapsavlöningsreglementet ... » 200,000

» III. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet ...... » 100,000

» IV. Sjukvård enligt militära icke-ordinariereglementet.. » 20,000

Summa kronor 1,120,000

För närvarande bestridas utgifterna för verks- och tjänsteläkare vid försvarsväsendet
från det under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till ersättningar
åt verksläkare. Från och med nästkommande budgetår torde jämväl

80 Fjärde huvudtiteln.

nämnda utgifter böra bestridas från förevarande anslag. Detta förhållande
torde emellertid icke behöva påverka anslagsberäkningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Sjukvård för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 1,120,000 kronor.

14. Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.

[24.] Inledningsvis har jag vid behandlingen av frågan örn ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln föreslagit, att i riksstaten skola upptagas för
de olika försvarsgrenarna avsedda särskilda sjukvårdsmaterielanslag. Förslaget
bygger på den principen, att en försvarsgrens allmänna sjukvårdsanslag
icke bör belastas med andra utgifter än sådana som äro att hänföra till
egentliga löpande sjukvårdskostnader samt att kostnader för sjukvårdsmaterielanskaffning,
underhåll, vård och omsättning böra bestridas från ett särskilt
sjukvårdsmaterielanslag. Som skäl för uppförande av ett dylikt anslag
har även åberopats, att krigssjukvårdsmaterielförråden vore underkastade fortlöpande
utveckling, varför det vore nödvändigt att den centrala myndigheten
hade tillgång till ett anslag, som medgåve en lämplig cirkulation mellan materiel,
avsedd för å ena sidan fredsförbrukningen och å den andra mobiliseringsbehovet.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 förordade arméförvaltningen, såsom av redogörelsen
under nästföregående punkt framgår, uppförandet i riksstaten av ett särskilt
sjukvårdsmaterielanslag. Med hänsyn till rådande svårigheter att framlägga
en något så när hållbar anslagsberäkning fann sig emellertid ämbetsverket för
det dåvarande icke beredd att framlägga några beräkningar rörande medelsbehovet
under anslaget för budgetåret 1941/42.

Sedermera har emellertid arméförvaltningen i skrivelse den 3 december
1940 ingivit förslag såväl i fråga örn den allmänna konstruktionen av sjukvårdsmaterielanslaget
som ock beträffande medelsbehovet under anslaget för
nästkommande budgetår. Yad till en början angår frågan om vilka ändamål,
som böra tillgodoses med anlitande av under anslaget anvisade medel, har
arméförvaltningen i sistnämnda skrivelse anfört följande:

Enligt vad som under hand meddelats sjukvårdsstyrelsen har flygförvaltningen
ifrågasatt sjukvårdsmaterielanslagets uppdelning på tre anslagstitlar,
nämligen »underhåll av i bruk varande sjukvårdsmateriel», »underhåll
av i förråd upplagd sjukvårdsmateriel» samt »engångskostnader för nyanskaffning
av sjukvårdsmateriel». Denna titelindelning torde för arméns vidkommande
vara mindre rationell. Sålunda lärer i praktiken någon gräns
näppeligen kunna dragas emellan i bruk varande och förrådsupplagd materiel
med hänsyn till de ständiga skiftningarna mellan å ena sidan förrådshållningen
och å andra sidan den till vederbörande förband utlämnade materielen.
Vidare synas engångskostnader för nyanskaffning av sjukvårdsmateriel icke
vara av natur att böra upptagas under förevarande anslag, utan torde för

Fjärde huvudtiteln. 81

sådana kostnader i varje särskilt fall böra uppföras ett särskilt reservationsanslag.
Detta spörsmål äger under nu rådande förhållanden icke och torde
ej för ganska avsevärd tid framåt erhålla någon aktualitet, enär utrustningsoch
ersättningsbehovet av sjukvårdsmateriel fyllts med anlitande av medel,
som ställts till förfogande från förskottsanslag. Däremot torde i reservationsanslaget
till sjukvårdsmateriel böra inräknas kostnaderna för anskaffning av
sjukvårdsmateriel, avsedd att ersätta för annat ändamål än den egentliga
fredssjukvården förbrukad eller till bruk utlämnad materiel.

De principer för disponerandet av sjukvårdsmaterielanslagen, åt vilka
arméförvaltningen sålunda givit uttryck, finner jag mig i stort sett kunna
biträda, dock med erinran örn vad jag i det föregående anfört därom, att till
kostnader för den löpande sjukvården, för vilka förslagsanslaget till sjukvård
må anlitas, hänföras allenast förbandsmateriel och läkemedel, medan däremot
all annan materielanskaffning skall ske med anlitande av materielanslaget, i
den mån icke särskilt engångsanslag för ändamålet ställts till förfogande.

I fråga örn medelsbehovet för budgetåret 1941/42 under det nya sjukvårdsmaterielanslaget
har arméförvaltningen anfört följande:

Yad härefter angår medelsbehovet under förevarande anslag är det helt
naturligt förknippat med stora vanskligheter att under nu rådande förhållanden
framlägga en något så när rättvisande beräkning. Det beräknade värdet av
arméns nuvarande krigssjukvårdsmateriel uppgår till 30,000,000 kronor. Kostnaderna
för att hålla denna till stor del mycket ömtåliga, svårersättliga och
dyrbara materiel i fulltaligt och fältdugligt skick synas, i avvaktan på ytterligare
erfarenhet, kunna beräknas till 2 procent av nämnda summa d. v. s.

600,000 kronor. Av detta belopp kan emellertid 150,000 kronor beräknas
bliva täckta av medel, vilka omföras från anslaget till sjukvård såsom ersättning
för materiel, som tagits i anspråk för den egentliga sjukvården. Återstoden,
450,000 kronor, torde alltså böra upptagas under förevarande anslag.

Det torde kunna ifrågasättas huruvida det skall vara nödvändigt att för
tillgodoseende av de ändamål, varför sjukvårdsmaterielanslaget enligt ovan
angivna grunder är avsett, räkna med så hög procentsats som den av arméförvaltningen
föreslagna. För egen del finner jag mig böra föreslå, att medelsbehovet
under anslaget för nästkommande budgetår beräknas till 450,000
kronor, motsvarande IV2 procent av det beräknade värdet av arméns nuvarande
krigssjukvårdsmateriel. Då emellertid ett belopp av cirka 100,000 kronor
torde kunna beräknas belöpa å förbandsmateriel och läkemedel, som kommer
att tagas i anspråk för den löpande egentliga sjukvården, och sålunda ersättas
med anlitande av medel från det allmänna sjukvårdsanslaget, torde anslaget
för budgetåret 1941/42 kunna uppföras med allenast 350,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 350,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7.

2296 40 6

Fjärde huvudtiteln.

Resor och militärtransporter.

Under denna samlingsrubrik böra i enlighet med de av mig förordade
grunderna för ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln upptagas dels anslaget
till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader dels anslaget till reseersättningar
m. m., dels ock anslaget till rese- och traktamentsersättningar
för hästuttagningsmyndigheterna.

15. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader, förslagsanslag.

[25.] I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget till inskrivnings-,
mönstrings- och färdkostnader m. m. uppförts med ett belopp av 1,100,000
kronor eller samma belopp som för budgetåret upptagits i kostnadsberäkningarna
till 1936 års försvarsorganisation.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen till en början erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut
den 7 juni 1940 fastställt vissa av järnvägsstyrelsen föreslagna taxeförhöjningar.
Ehuru dessa taxeförhöjningar hade allenast provisorisk karaktär
syntes enligt arméförvaltningen vid beräknandet av medelsbehovet under förevarande
anslag hänsyn böra tagas till den sålunda beslutade höjningen av
befordringsavgifterna och anslaget förty av denna anledning uppräknas med

100,000 kronor.

Arméförvaltningen har vidare framhållit, att, därest den utredning rörande
frågan örn utvidgad rätt till fria resor för värnpliktiga, som genom beslut den
9 juni 1939 uppdragits åt sociala försvarsberedskapskommittén, komme att
resultera i vidgad rätt för de värnpliktiga i sådant hänseende, ett ökat medelsbehov
under förevarande anslag bleve följden. Slutligen har arméförvaltningen
meddelat, att därest en förlängning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga
komme att beslutas en höjning av anslaget jämväl av denna anledning
vore erforderlig. Då med hänsyn till angivna omständigheter en definitiv
beräkning av medelsbehovet vid tidpunkten för framläggandet av medelsäskandena
icke kunde verkställas har arméförvaltningen hemställt, att anslaget
i avvaktan på ytterligare utredning måtte tillsvidare i förslaget till riksstat
för budgetåret 1941/42 uppföras med allenast beräknat belopp.

För egen del finner jag den inträffade taxehöjningen för befordringsavgifter
å järnväg motivera en uppräkning av ifrågavarande anslag med det av
arméförvaltningen föreslagna beloppet, 100,000 kronor. Likaså torde det bliva
nödvändigt att till följd av den föreslagna förlängningen av tjänstgöringstiden
för värnpliktiga höja anslaget. Den av mig förordade förlängningen av
tjänstgöringstiden torde kunna beräknas medföra en ökad belastning av förevarande
anslag med omkring 100,000 kronor.

Uppenbarligen kommer, såsom arméförvaltningen framhållit, ett beslut örn
utvidgad rätt för värnpliktiga att företaga fria resor att medföra ökad belastning
av anslaget. Då det emellertid för närvarande icke är möjligt att förutse
örn och i vad mån det för budgetåret 1941/42 avsedda anslaget av denna an -

Fjärde huvudtitela.

ledning behöver uppräknas, finner jag det riktigast att vid anslagsberäkningen
helt bortse från detta spörsmål. Jag finner mig sålunda böra räkna
med ett ökat medelsbehov av (100,000 + 100,000=) 200,000 kronor, varför
anslaget för budgetåret 1941/42 torde böra upptagas till (1,100,000 + 200,000=)

1,300,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

16. Reseersättningar m. m., förslagsanslag.

[26.] För närvarande finnas i riksstaten uppförda för de olika försvarsgrenarna
avsedda anslag dels till rese- och traktamentspenningar (reseanslagen)
dels ock till flyttningsersättningar. Såsom jag redan inledningsvis framhållit
torde från och med nästkommande budgetår kostnaderna för flyttningsersättningar
böra inräknas under reseanslagen och där upptagas å en särskild
undertitel.

Yad beträffar kostnaderna för författningsenligt utgående t j änstgöringstraktamenten
avföras redan nu från reseanslagen sådana traktamentskostnader,
vilka icke på grund av fastställda stater eller särskilda beslut eller
eljest på grund av vedertagen praxis belasta andra anslag (t. ex. avlönings-,
övergångsstats-, reservstats- och reservpersonalsanslag, undervisnings-,
övnings-, omkostnads- eller underhållsanslag). Härutinnan ifrågasätter jag icke
någon principiell ändring. I anslutning till den omläggning av fjärde huvudtiteln,
som av mig tidigare förordats, torde emellertid i fortsättningen böra
eftersträvas, att kostnaderna för tjänstgöringstraktamentena i största möjliga
utsträckning sammanföras under reseanslagen.

För lantförsvarets del synas härvid till en början kostnaderna för samtliga
de tjänstgöringstraktamenten, som nu bestridas från det allmänna avlöningsanslaget
— tjänstgöringstraktamenten till intendents- och förvaltaraspiranter,
till personalen vid vissa skolor under trupptjänstgöring m. m. — böra
avföras från reseanslaget. Såsom jag tidigare vid behandlingen av anslagen
till övergångsstats-, reservstats- och reservpersonalen framhållit böra endast
sådana tjänstgöringstraktamenten, som mera direkt hava karaktär av löneförmån,
utgå från de för denna personal avsedda anslagen, under det att övriga
traktamenten böra belasta reseanslaget. Likaså torde, såsom jag i det följande
kommer att närmare utveckla vid behandlingen av anslaget till vissa kostnader
för de fasta undervisningsverken m. m., tjänstgöringstraktamenten som
utgå under kommenderingar till vissa skolor böra överföras till reseanslaget.
Däremot böra de tjänstgöringstraktamenten som direkt sammanhänga med
övningar alltjämt avföras från övningsanslag eller, såvitt avser de praktiska
övningarna vid undervisningsverken, från det för dessa verk avsedda anslaget.
Härjämte böra de tjänstgöringstraktamenten, som kunna ifrågakomma vid besiktningsresor
eller därmed jämförbara förrättningar, enligt hittills tillämpade
grunder belasta vederbörligt anskaffnings- eller underhållsanslag.

Fjärde huvudtiteln.

Yad nu sagts om tjänstgöringstraktamenten torde i tillämpliga delar böra
gälla jämväl för förekommande resekostnads- och traktamentsersättningar.

De nya anslagen till reseersättningar m. m. torde böra beräknas och redovisas
under tre särskilda titlar, nämligen titel I. Resekostnads- och traktamentsersättningar,
titel II. Tjänstgöringstraktamenten samt titel III. Flyttningsersättningar.

Lantförsvarets anslag till rese- och traktamentspenningar uppfördes å riksstaten
för innevarande budgetår med ett belopp av 150,000 kronor. I sin
skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har
arméförvaltningen, med utgångspunkt från hitintills tillämpade principer för
anslagsdispositionen, funnit en avsevärd ökning av anslaget påkallad för
mötande av de med hemvärnets verksamhet förenade rese- och traktamentskostnaderna.
Dessa, som enligt beslut den 9 augusti 1940 för innevarande
budgetår uppskattats till 122,000 kronor, beräknades för budgetåret 1941/42
komma att erfordra i avrundat tal 120,000 kronor.

Anslaget till flyttningsersättningar åter har i riksstaten för innevarande
budgetår upptagits med ett belopp av 225,000 kronor. I sin förenämnda skrivelse
har arméförvaltningen anfört, att den först efter beräknandet av nyssnämnda
belopp beslutade utökningen av arméorganisationen redan för innevarande
budgetår syntes komma att medföra icke obetydligt ökade kostnader
för flyttningsersättningar. Ytterligare kaderökningar ävensom en fortgående
stegring av transportkostnaderna komme även enligt ämbetsverkets mening
att medföra en ökad belastning av anslaget. Kostnadsökningen i sistnämnda
hänseende syntes kunna uppskattas till omkring 25 procent. På grund härav
beräknade arméförvaltningen medelsbehovet för flyttningsersättningar till
omkring 300,000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande
budgetår med 75,000 kronor.

Arméförvaltningens förslag örn en ökning av det för rese- och traktamentskostnader
beräknade beloppet för tillgodoseende av hemvärnets behov har icke
givit mig anledning till erinran. Icke heller synes någon invändning kunna
riktas mot beräkningen av medelsbehovet för mötande av kostnaderna för
flyttningsersättningar.

Den omläggning av principerna för redovisningar av utgifterna för reseoch
traktamentskostnader och för tjänstgöringstraktamenten, som jag här
ovan förordat, har emellertid nödvändiggjort en omräkning beträffande vissa
av lantförsvarets anslag i syfte att till det nya anslaget till reseersättningar
m. m. överföra belopp, som tidigare tagits i beräkning under andra anslag.
Å andra sidan beräknas medelsbehovet under reseanslaget komma att minskas
till följd av uppförandet i riksstaten av ett särskilt omkostnadsanslag för
arméförvaltningen. Med ledning av under hand från arméförvaltningens vederbörande
departement i detta hänseende infordrade uppgifter har jag beräknat
medelsbehovet under reseanslaget i enlighet med följande uppställning:

Fjärde huvudtiteln. 85

Titel 1. Resekostnads- och traktamentsersättningar ...... kronor 510,000

Titel II. Tjänstgöringstraktamenten ................................. » 365,000

Titel III. Flyttningsersättningar ....................................... » 300,000

Summa kronor 1,175,000

Den merkostnad under förevarande anslag, som blir en följd av de av mig
förordade principerna för redovisningen av vissa rese- och traktamentskostnader
samt tjänstgöringstraktamenten, kommer att medföra ett minskat
medelsbehov under åtskilliga andra av de för armén avsedda anslagen.

De nya reseanslagen torde liksom de nu i riksstaten uppförda anslagen till
rese- och traktamentspenningar och till flyttningsersättningar böra givas
karaktären av förslagsanslag. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl.
Majit att i erforderlig utsträckning meddela bestämmelser rörande de begränsningar
av till reseanslaget hänförliga utgifter, som kunna befinnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Reseersättningar m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 1,175,000 kronor.

17. Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna,
förslagsanslag.

[27.] För bestridande av rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndighetema
har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts
ett till 35,000 kronor beräknat förslagsanslag.

Arméförvaltningen har — under framhållande, att för närvarande påginge
utredning rörande omläggning av systemet för hästuttagning ■— hemställt, att
i avvaktan på resultatet av utredningen ifråga anslaget för budgetåret 1941/42
måtte upptagas med oförändrat belopp, 35,000 kronor.

Med biträdande av arméförvaltningens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagningsmyndigheterna
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 35,000 kronor.

Expenser m. m.

Enligt vad jag inledningsvis anfört torde från och med budgetåret 1941/42
under förestående rubrik böra sammanföras tre anslag, nämligen dels det nu
under rubriken intendenturmateriel, remontering, förplägnad,. undervisning,
övningar m. m. upptagna bränsleanslaget, dels ett för övriga expenser m. m.
avsett anslag, närmast motsvarande det nu under sistnämnda rubrik upptagna
anslaget till skrivmaterialier och expenser, dels ock ett för publikationstryck
avsett anslag, motsvarande det under meromnämnda rubrik upptagna anslaget
till tryckningskostnader.

Fjärde huvudtiteln.

18. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslagsanslag.

[28.] Förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt har i
riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 3,650,000 kronor.

Till grund för beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag har
tidigare plägat läggas medeltalet av nettoutgifterna å anslaget under de tre
senast tilländagångna budgetåren. För de senaste budgetåren har emellertid
en dylik beräkningsgrund av olika anledningar (prisstegring å bränsle, extra
personalinkallelser m. m.) icke kunnat tillämpas.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen framhållit, att utgiftsbelastningen å anslaget under
budgetåret 1939/40 på grund av de förhållanden, som varit rådande under
större delen av budgetåret, icke kunde läggas till grund för anslagets beräknande
under budgetåret 1941/42. Arméförvaltningen har i stället föreslagit, att
såsom utgångspunkt skulle tagas de verkliga utgifterna under budgetåret
1938/39, vilka uppgått till 4,125,000 kronor, därav för bränsle och gasförbrukning
2,000,000 kronor. Ämbetsverket har emellertid i anslutning härtill framhållit,
att en återgång till 1938/39 års prisnivå för kolbränslen, gas, ved m. m.
icke kunde påräknas. Efter samråd med bränslekommissionen hade intendenturdepartementet
uppskattat den beräknade prisförhöjningen under budgetåret
1941/42 i förhållande till sistnämnda budgetår till 25 procent. Merkostnaden
för bränsle i förhållande till budgetåret 1938/39 kunde således skattas till
(25 procent av 2,000,000 =) 500,000 kronor.

Arméförvaltningen har vidare beräknat de fasta kostnaderna för bränsle,
lyse, vatten och renhållning för truppförband, som redan vore nyuppsatta
eller som beräknades bliva uppsatta under nästa budgetår (Stockholms luftvärnsregemente
och fyra luftvärnsdivisioner), till (50,000 + 4 X 30,000 =)

170.000 kronor, med vilket belopp anslaget borde uppräknas.

Slutligen har arméförvaltningen framhållit, att den beräknade ökningen
av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och manskap komme att medföra
merutgifter för fullständig uppvärmning av ett större antal förläggningsm.
fl. lokaler samt ökad förbrukning av vatten, elektrisk energi och rengöringsmedel.
Dessa merutgifter beräknades vid en ökning av dagantalet med

2.600.000 uppgå till 702,000 kronor.

Arméförvaltningen har sålunda hemställt, att under bränsleanslaget för
budgetåret 1941/42 måtte anvisas (4,125,000 + 500,000 + 170,000 + 702,000=)

5.497.000 kronor eller i runt tal 5,500,000 kronor.

Uppenbarligen föreligga för närvarande stora svårigheter att kunna med
någon större exakthet beräkna medelsbehovet under bränsleanslaget. Den av
arméförvaltningen tillämpade beräkningsgrunden med utgångspunkt från
anslagsbelastningen under budgetåret 1938/39 synes emellertid under för
handen varande omständigheter böra godtagas. Mot de av ämbetsverket
verkställda beräkningarna ifråga örn kostnadsökningen i förhållande till
nämnda budgetår torde för närvarande intet vara att erinra.

Fjärde huvudtiteln. 87

Det av mig framlagda förslaget om ökad tjänstgöringstid för de värnpliktiga
torde emellertid ställa ytterligare ökade krav på nu förevarande anslag.
Förslagets genomförande kommer, såsom jag tidigare framhållit, att medföra
en ökning av antalet tjänstgöringsdagar för manskap och värnpliktiga med
omkring 8,000,000 dagar. Merutgifterna under anslaget på denna grund kan
enligt vad jag under hand inhämtat från arméförvaltningens intendenturdepartement,
beräknas uppgå till 2,000,000 kronor. Å andra sidan kan medelsbehovet
under bränsleanslaget minskas med det belopp, 68,000 kronor, som
för bränsle, lyse och vatten upptagits under arméförvaltningens omkostnadsanslag.
Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1941/42 skulle sålunda
komma att uppgå till (5,500,000 + 2,000,000 — 68,000 =) i runt tal

7,400,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 7,400,000 kronor.

19. Övriga expenser m. m., reservationsanslag.

[29.] I riksstaten för innevarande budgetår har medelsbehovet under reservationsanslaget
till skrivmaterialier och expenser beräknats till 725,000 kronor.
Anslaget disponeras under fyra titlar, nämligen titel I. Expenser vid centrala
myndigheter, staber och truppförband m. fl., titel II. Blankettryck, titel III.
Expenser m. m. vid rullföringsexpeditioner och titel IV. Oförutsedda expensbehov.

I fråga örn medelsbehovet för budgetåret 1941/42 under det anslag, som
enligt de nya principerna för fjärde huvudtitelns uppställning bör upptagas
för motsvarande ändamål, reservationsanslaget till övriga expenser m. m., får
jag framhålla följande:

Arméförvaltningen har, med utgångspunkt från det för budgetåret 1939/40
anvisade expensanslaget, vilket upptogs med ett belopp av 700,000 kronor,
angivit det för nästa budgetår erforderliga medelsbehovet till 800,000 kronor.
Ämbetsverket har därom anfört bland annat följande:

Anskaffningskostnader för olika slag av skrivmateriel och expeditionsinventarier
hava efter ingången av budgetåret 1939/40 ökat med 20 å 25 procent.
Någon nämnvärd sänkning av nu gällande priser, vilka utvisa tendens
till ytterligare stegring, torde knappast vara att förvänta även örn normala
förhållanden skulle inträda under nästkommande budgetår. Härtill kommer
att antalet expeditioner utökats, nya truppförband beräknas tillkomma, krav
på ett större antal telefoner under de senare åren alltmera gjort sig gällande,
hemvärnsexpeditioner upprättats m. m. Slutligen har antalet tjänstgöringsdagar
väsentligt ökats. Samtliga dessa omständigheter medföra krav på ökning
av medelsbehovet under förevarande anslag. Genom överflyttning av vissa
utgifter från expensanslaget till annat anslag, inträder samtidigt någon minskning.
Sålunda skola hyreskostnader, som tidigare bestritts av expensanslaget,
numera gäldas å förslagsanslaget »Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond:
Arméförvaltningens delfond». Från myndigheterna har intendentur -

88 Fjärde huvudtiteln.

departementet införskaffat vissa uppgifter angående deras behov av expenser.
Efter sammanställning och granskning av de inkomna uppgifterna samt med
hänsyn tagen till ovan angivna omständigheter ävensom därtill, att viss centralisering
av anskaffning utav kontorsmateriel numera skall ske samt att inköp
av kontorsmaskiner under budgetåret 1941/42 endast torde behöva ske i begränsad
omfattning, har arméförvaltningen beräknat medelsbehovet sålunda.

Titel I. Grundbeloppet, 412,900 kronor, bör med hänsyn till den allmänna
prisstegringen ökas med 20 procent till 495,500 kronor. Härtill böra läggas
kostnaderna för arméorganisationens utökning och hemvärnets tillkomst m. fl.
i det föregående angivna omständigheter, uppskattade till 35,000 kronor. I avrundat
tal beräknas alltså titelsumman till 530,000 kronor.

Titel II. I fråga örn kostnaderna för blankettryck torde prisstegringen för
papper böra beräknas efter 20 procent och för själva tryckningen efter 7 procent.
Grundbeloppet, 134,500 kronor, bör i anledning härav ökas till 155,000
kronor. Härtill kommer en motsvarande höjning, som under titel I angivits.
Titelsumman beräknas till 165,000 kronor.

Titel III. Genom överflyttning av vissa hyreskostnader till annat anslag,
kan titelsumman, nu 80,000 kronor, minskas till 35,000 kronor.

Titel IV. Ehuru även det under förevarande titel beräknade grundbeloppet,

72,600 kronor, i anledning av vad ovan anförts, torde vara i behov av någon
förhöjning, anser sig arméförvaltningen dock icke böra räkna med någon dylik
utan finner sig kunna upptaga titel summan med ett till 70,000 kronor avrundat
belopp.

Expensanslaget bör alltså för nästkommande budgetår upptagas till (530,000
+ 165,000 + 35,000 + 70,000 =) 800,000 kronor.

I förevarande sammanhang får jag anmäla en av chefen för armén i skrivelse
den 27 september 1940 gjord framställning örn medelsanvisning för
bestridande av kostnader för telefonabonnemang för visst hemvärnsbefäl.
Chefen för armén Ilar därvid framhållit huvudsakligen följande.

Inom hemvärnsorganisationen krävdes med nödvändighet snabba rapportoch
ordervägar. Med hänsyn till hemvärnsförbandens gruppering över hela
landet vore därvid ett anlitande av telefonnätet ofrånkomligt. De befälhavare
inom hemvärnet, som ovillkorligen måste kunna nås med telefon, vore hemvärnskrets-
och hemvärnsområdesbefälhavarna. Vid den närmare planläggning
av hemvärnsförbandens användning, som överbefälhavaren anbefallt till
utförande, förutsattes sålunda att samtliga hemvärnsområdesbefälhavare skulle
vara larmmottagare för såväl »luftfara» som »flyglarm» och sålunda innehavare
av telefon. Antalet hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare i
hela riket komme icke att överstiga 1,400. Av dessa torde största delen redan
vara innehavare av telefonabonnemang. Vissa befälhavare saknade emellertid
telefon. Med hänsyn till det ringa arvode av statsmedel som utgår till dessa
befälhavare (100 respektive 50 kronor) syntes man icke kunna begära, att
dessa själva skulle vidkännas kostnaderna för ett i deras befattning nödvändigt
telefonabonnemang. Chefen för armén ansåge det rättvist, att samtliga
hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare tillerkändes ersättning
för abonnemangsavgifter i första abonnemangsklassen. Detta beräknades medföra
en årlig kostnad av högst 112,000 kronor. För bestridande av inträdesavgifter
erfordrades därjämte ett engångsbelopp av högst 5,000 kronor. Chefen
för armén hemställde, att medel för ändamålet måtte ställas till förfogande
redan under innevarande budgetår.

Arméförvaltningens intendentur- och civila departement hava i avgivet utlåtande
tillstyrkt framställningen.

Fjärde huvudtiteln. 89

På sätt chefen för armén anfört torde det för hemvärnsorganisationens rätta
funktionerande vara nödvändigt, att samtliga hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare
hava telefon i sin bostad. Då detta sålunda är att anse
som ett försvarsintresse, synes det vara befogat, att på sätt som föreslagits
kostnaderna för inledande av telefon, där sådan icke förut finnes, samt för
abonnemangsavgifter enligt lägsta abonnemangsklassen bestridas av statsmedel.
Ersättning torde dock icke böra utgå annat än efter framställning
därom till hemvärnschefen, vilken torde hava att utanordna medlen. För ändamålet
torde böra uppföras en särskild anslagspost under det allmänna expensanslaget.
Denna post torde för nästkommande budgetår böra beräknas till

115.000 kronor.

Såsom jag tidigare förordat böra för de centrala myndigheterna i fortsättningen
avses särskilda omkostnadsanslag. Detta medför en överflyttning av
vissa utgifter från expensanslagen till dessa omkostnadsanslag. Enligt vad
jag under hand inhämtat torde av denna anledning arméns expensanslag kunna
minskas med, i runt tal, 100,000 kronor. Då i övrigt intet torde vara att erinra
mot de av arméförvaltningen gjorda beräkningarna men å andra sidan den
av mig föreslagna utökningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid torde medföra
ökade krav på expensanslaget, som torde kunna uppskattas till 150,000
kronor, finner jag mig böra förorda, att anslaget till expenser m. m. för budgetåret
1941/42 uppföres med ett belopp av (800,000 + 115,000 —100,000 +

150.000 =) 965,000 kronor.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till övriga expenser rrv. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 965,000 kronor.

20. Publikationstryck, förslagsanslag.

[30.] För bestridandet av tryckningskostnader har i riksstaten för innevarande
budgetår upptagits ett till 160,000 kronor beräknat förslagsanslag.

Jämlikt av Kungl. Majit den 9 augusti 1940 fastställd stat har förenämnda
belopp jämte 15,000 kronor, utgörande beräknade inkomster från lantförsvarets
kommandoexpeditions bokdetaljs försäljningsverksamhet, fördelats sålunda:

Lantförsvarets kommandoexpedition, förslagsvis .................. kronor 150,000

Arméförvaltningen för tryckning av »liggare» ............ högst » 3,000

Arméförvaltningen för tryckning av kortare anvisningar, meddelanden,
råd eller upplysningar, som äro avsedda för allmännare
spridning, ............................................. högst » 500

Till Kungl. Majits disposition, förslagsvis ........................ » 21,500

Summa kronor 175,000

Såsom jag tidigare föreslagit torde anslagsbenämningen »tryckningskostnader»
i fortsättningen böra ändras till »publikationstryck».

Rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår för publikationstryck
har arméförvaltningen anfört följande:

Fjärde huvudtiteln.

Förslagsanslaget till tryckningskostnader har i riksstaten för innevarande
budgetår upptagits nied 160,000 kronor. Huvudparten av förevarande anslag
eller 150,000 kronor disponerar lantförsvarets kommandoexpedition för tryckning
av reglementen och läroböcker m. m.

Beträffande sistnämnda post har tji. chefen för kommandoexpeditionen
hemställt, att med hänsyn till ökade tryckningskostnader och större antal
tjänstgöringsdagar, den för nämnda expedition avsedda delen av anslaget
måtte höjas från 150,000 tjll 190,000 kronor.

Under hand har intendenturdepartementet inhämtat, att tillgången å böcker
\nd expeditionen icke är eller kan beräknas bliva av sådan omfattning, att vid
återgång till normala förhållanden något överskott av böcker, utöver ordinärt
sådant, kan påräknas.

Vid här nämnda förhållanden och då någon sänkning av tryckningskostnaderna
knappast torde vara att förvänta, synes en höjning av anslaget bliva
ofrånkomlig. Med hänsyn till vad under expensanslaget anförts om prisstegringen
å blankettryck torde medelsanvisningen under nu förevarande anslag
kunna begränsas till 190,000 kronor.

Med anledning av vad arméförvaltningen anfört synes det ofrånkomligt att
för nästkommande budgetår beräkna, ett förhöjt belopp för täckande av förväntade
tryckningskostnader. Här må emellertid framhållas, att arméförvaltningens
egna kostnader för publikationstryck i fortsättningen komma att redovisas
under ämbetsverkets omkostnadsanslag. Minskningen av medelsbehovet
under anslaget till publikationstryck på denna grund beräknas emellertid till
allenast 6,000 kronor. Jag finner mig därför med biträdande av arméförvaltningens
förslag i fråga om medelsbehovet böra hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Publikationstryck för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 190,000 kronor.

Mathållning m. m.

Under rubriken mathållning m. m. torde i enlighet med vad jag tidigare
föreslagit böra upptagas de båda anslagen till mathållning och till furagering.

21. Mathållning, förslagsanslag.

[31.1 Förslagsanslaget till arméns mathållning har i riksstaten för innevarande
budgetår upptagits med 10,500,000 kronor. Detta medelsbehov beräknades,
enligt vad som framgår av 1940 års statsverksproposition, på grundval
av en portionskostnad av 101 öre för man och tjänstgöringsdag, varvid
90 öre beräknades motsvara kostnaden för proviant å förläggningsorten
(normalportionspriset) samt återstoden, 11 öre, övriga kostnader för arméns
mathållning med undantag av kostnaderna för kvinnlig köks- och servispersonal,
nämligen merkostnaden för proviant utom förläggningsorten samt
under transporter och vissa övningar ävensom för sjukföda, kostnader fOlde
centrala magasinens drift m. m.

I förenämnda anslagssumma inräknades jämväl samtliga kostnader för

Fjärde huvudtiteln. 91

köks- och servisbiträdena vid matinrättningarna och vid krigs- och ridskolorna,
beräknade till 1,200,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet under mathållningsanslaget för budgetåret
1941/42 må till en början framhållas, att arméförvaltningen ansett sig böra
räkna med en portionskostnad av 127 öre för man och tjänstgöringsdag, därav
115 öre utgjorde »normalportionspriset» under det att »övriga mathållningskostnader»
beräknats uppgå till 12 öre. Arméförvaltningen anför härom
följande:

Den stegring av livsmedelspriserna, som ägt rum under de senaste budgetåren,
har fortsatt och visar allt fortfarande tendens till ökning. Huru priserna
å livsmedelsmarknaden kunna komma att ställa sig under nästa budgetår
undandrager sig för närvarande allt bedömande. Efter nu gällande priser
uppgår normalportionens kostnad till i medeltal 115 öre. Då livsmedelspriserna
på grund av den rådande varuknappheten icke kunna antagas komma
att under nästkommande budgetår sjunka under nuvarande nivå, även örn
fredstillstånd skulle komma att inträda under budgetåret, anser sig arméförvaltningen
icke böra räkna med lägre normalportionspris än det nyss
angivna.

»Övriga kostnader» beräknades innevarande budgetår efter 11 öre per man
och dag. Med hänsyn till att man vid övergång till fredstillstånd måste räkna
med att icke obetydliga lager av livsmedel skola omhändertagas intill dess
desamma hinna omsättas och då detta kommer att medföra kostnader för såväl
lokaler som personal, synes försiktigheten bjuda, att »övriga kostnader»
under budgetåret 1941/42 beräknas till 12 öre per man och dag. I

I fråga örn kostnaderna för köks- och servisbiträdena framhåller arméförvaltningen,
att en ökning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och
manskap ofrånkomligen även komme att medföra ökade kostnader för nämnda
personal. Den av ämbetsverket föreslagna ökningen i antalet tjänstgöringsdagar
utgjorde i förhållande till innevarande budgetår omkring 2,600,000
dagar eller 28 procent. Antalet köks- och servisbiträden komme visserligen
icke att öka i samma proportion, men kostnadsökningen för personalen kunde
likväl icke skattas till mindre än 20 procent av de för innevarande budgetår
beräknade kostnaderna.

Beräkningen av medelsbehovet för det kommande budgetåret under mathållningsanslaget
liksom även under övriga s. k. »öresanslag» erbjuder uppenbarligen
de största svårigheter. Medelsbehovet beräknas nämligen genom
sammanställning av antalet tjänstgöringsdagar med en på vunna erfarenheter
i fråga om bland annat förnödenhetsåtgång grundad dagskostnad. En exakt
beräkning skulle sålunda fordra kännedom örn marknadspriserna å förnödenheterna
under det kommando budgetaret. Under normala förhallanden låter
sig prisutvecklingen med tämligen stor säkerhet överblickas. Under nuvarande
förhållanden åter är det så gott som omöjligt att med någon större
grad av säkerhet förutse prisläget för åtskilliga förnödenheter under en
tidsperiod, som ligger omkring ett år framåt i tiden. Under sådana förhållanden
synes — för så vitt icke är uppenbart att höjning eller sänkning
siv prisnivån i fråga örn viss förnödenhet är att förvänta den lämpligaste

9~ Fjärde huvudtiteln.

utvägen vara att beräkna dagskostnaden med utgångspunkt från senast kända
prisnivå. I fråga om mathållningen skulle detta enligt arméförvaltningens
beräkningar innebära en beräknad portionskostnad under budgetåret 1941/42
av 127 öre för man och tjänstgöringsdag. Mot ifrågavarande beräkning synes
intet vara att erinra.

Det antal tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och värnpliktiga, som
bör läggas till grund för anslagsberäkningen, utgör (3,725,000 + 16,000,000 =)

19.725.000. Medelsbehovet under anslaget kan sålunda — bortsett från kostnaden
för den kvinnliga köks- och servispersonalen — uppskattas till (1.27 X

19,725,000 =) 25,050,750 kronor.

Kostnaden för den kvinnliga köks- och servispersonalen har av arméförvaltningen
till följd av det av ämbetsverket beräknade ökade antalet tjänstgöringsdagar
beräknats komma att ökas med 20 procent till (1,200,000 + 20
procent av 1,200,000 =) 1,440,000 kronor. Även jag finner en kostnadsökning
på den av arméförvaltningen angivna grunden nödvändig. Härutöver torde det
bliva nödvändigt att räkna med än ytterligare stegrade kostnader på grund
av den av mig beräknade förlängda tjänstgöringstiden för värnpliktiga. Denna
kostnadsökning har av arméförvaltningens intendenturdepartement skattats
till omkring 810,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande
personal kan sålunda beräknas uppgå till (1,440,000 + 810,000=) 2,250,000
kronor.

Medelsbehovet under anslaget skulle enligt dessa beräkningar komma att
uppgå till (25,050,750 + 2,250,000=) 27,300,750 kronor eller i avrundat tal

27.000. 000 kronor, med vilket belopp anslaget torde böra uppföras i riksstaten
för budgetåret 1941/42.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Mathållning för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 27,000,000 kronor.

22. Furagering, förslagsanslag.

[32.] Vid utfodringen av arméns vid truppförbanden befintliga hästar tilllämpas
från och med den 1 juli 1937 tillsvidare försöksvis en ny normalrationsstat
bestående av normalfoderstat — uppdelad i en stat nr 1, avsedd
för stamhästar, och en stat nr 2, avsedd för ackord- och lejda hästar — och
av normalströstat. Av de båda normalfoderstaterna skall staten nr 1 innehålla
5 kg havre, 5 kg hö och 1.5 kg råghalm under det att staten nr 2 skall
innehålla 4.5 kg havre, 7 kg hö och 1.5 kg råghalm. Normalströstaten skall
innehålla 3 kg råghalm.

Förslagsanslaget till furagering har i riksstaten för innevarande budgetår
upptagits med ett belopp av 2,880,000 kronor. Vid uppskattningen av medelsbehovet
för furagering å förläggningsorterna beräknades kostnaden för
normalfoderstat 1 till 116 öre, för normalfoderstat 2 till 123 öre och för
normalströstaten till 9 öre, allt för häst och underhållsdag. Övriga kostnader
för furagering beräknades till 4 öre för häst och underhållsdag. Av anslags -

Fjärde huvudtiteln. 93

beloppet beräknades 190,000 kronor åtgå för utfodring av de vid remontdepåerna
befintliga remonterna.

Arméförvaltningen har i fråga om medelsbehovet under anslaget för nästkommande
budgetår till en början upptagit frågan örn prissättningen å de i
staterna ingående förnödenheterna. Ämbetsverket framhåller i detta hänseende,
att det icke syntes erforderligt att till grund för beräkningarna lägga
de till följd av rådande ogynnsamma förhållanden på fodermarknaden vid
medelsäskandenas framläggande gällande extraordinära foderpriserna, omkring
24 öre per kg för havre, 17 öre för hö och 6 öre för halm. Arméförvaltningen
har i stället funnit sig böra räkna med följande å-priser, nämligen
för havre 20 öre, för hö 10 öre och för råghalm 5 öre. Med utgångspunkt
från dessa värden, mot vilkas beräkning intet torde för närvarande kunna
erinras, kommer kostnaden för häst och dag att uppgå, för normalfoderstat
nr 1 till 158 öre, för normalfoderstat nr 2 till 168 öre, och för normalströstaten
till 15 öre.

I fråga örn anslagsbehovet för »Övriga furageringskostnader», till vilka
kostnader bland annat hänföras transporter, magasinshyror o. s. v., har
arméförvaltningen anfört, att kostnaderna för detta ändamål under det senaste
året ökat och alltjämt visade tendens till stegring, varför försiktigheten
syntes bjuda att i stället för 4 öre lägga 5 öre till grund för anslagets beräknande
under nästkommande budgetår. Häremot synes intet vara att
erinra.

Det antal dagar, för vilka underhåll i detta sammanhang bör beräknas,
utgör enligt gjorda beräkningar för stamhästar och egna tjänstehästar 1,883,400,
för ackordhästar 500,000 och för remonter utom vid remontdepåerna 38,000
eller tillhopa 2,421,400. Hänsyn har därvid tagits till det utökade behovet
av ackordhästdagar på grund av den förlängda utbildningstiden. Beräkningen
är vidare uppgjord under hänsynstagande till det ökade dagantal för stamliästar,
som kommer att erfordras vid bifall till ett av mig vid behandlingen
av anslaget till remontering framlagt förslag örn viss ökning av arméns stamhästbestånd.
Normalfoderstaten nr 1 kommer sålunda att omfatta (1,883,400 +

38,000 =) 1,921,400 dagar, normalfoderstaten nr 2 500,000 dagar och normalströstaten
(1,921,400 + 500,000=) 2,421,400 dagar.

Med tillämpning av de förut angivna grunderna för dagskostnadernas beräknande
kommer alltså medelsbehovet för furagering under nästkommande
budgetår — med undantag för kostnaderna för utfodring av de vid remontdepåema
befintliga remonterna — att uppgå till (1,921,400 X 1.58 + 500,000 X
1.68 + 2,421,400 X 0.15 + 2,421,400 X 0.05 =) 4,360,092 kronor.

Yad slutligen angår kostnaderna för utfodring av de vid remontdepåerna
befintliga remonterna, för innevarande budgetår beräknade till 190,000 kronor,
torde dessa med hänsyn till de enligt förestående uppskattning avsevärt höjda
kostnaderna för furage böra på sätt arméförvaltningen föreslagit för nästa
budgetår uppskattas till 258,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget kommer sålunda enligt

Fjärde huvudtiteln.

förestående beräkningar att uppgå till (4,360,092 + 258,000 =) 4,618,092 kronor
eller i runt tal 4,600,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Furagering för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 4,600,000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

I enlighet med vad jag inledningsvis föreslagit torde under denna rubrik
böra upptagas dels de båda ordinarie anslagen till munderingsutrustning och
till kasern- och förplägnadsutredning dels ock två särskilda anslag av mera
tillfällig karaktär, nämligen anslaget till engångskostnader för anskaffning
av kaserninventarier samt ett anslag till inventarier för nytillkomna truppförband.

23. Munderingsutrustning, reservationsanslag.

[33.] Reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 6,100,000 kronor. Medelsbehovet
beräknades under två titlar sålunda:

Titel I. Munderingsutrustning .................................... kronor 6,040,000

Titel II. Skidmateriel ................................................ » 60,000

Summa kronor 6,100,000

För nästa budgetår torde medelsbehovet böra beräknas under samma anslagstitlar
som för det nu löpande budgetåret.

Titel I. Munderingsutrustning. Det under denna titel upptagna anslagsbeloppet
är avsett till bestridande av kostnader för anskaffning och underhåll
av beklädnadspersedlar och personliga utrednings- och remtygspersedlar för
manskapet samt för tältutredning och annan förläggningsmateriel m. m. För
det nu löpande budgetåret har medelsbehovet för ifrågavarande ändamål beräknats
efter en kostnad av 65 öre för man och tjänstgöringsdag.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen till en början erinrat, att genom
den tillverkning av intendenturmateriel, som efter krigsindustriens igångsättande
i början av innevarande år skett genom intendenturdepartementets försorg,
bristerna i utrustningsbehovet enligt 1937 års organisation fyllts, varjämte
det ökade materielbehov, som uppstått för redan nyuppsatta förband,
tillgodosetts. Vidare har ämbetsverket anmält, att tillverkning påginge för
att ersätta den materiel, som förslites under neutralitetsvakten, ävensom för
att fylla utrustningsbehovet vid de ytterligare förband, som avses att uppsättas.
I anslutning härtill framhåller arméförvaltningen, att det måste anses
såsom ett oavvisligt krav, att munderingsanslaget vid återgång till normala
förhållanden så avväges, att medelstillgången blir tillfyllest för underhållande

Fjärde huvudtiteln.

av det sålunda anskaffade materielbeståndet. Annars komme enligt arméförvaltningens
åsikt den beredskap, som vunnits på ifrågavarande område,
snart att gå förlorad.

I sin förenämnda skrivelse framhåller arméförvaltningen vidare, att det
till grund för anslagsberäkningen under innevarande budgetår liggande
beloppet av 65 öre för man och tjänstgöringsdag beräknats med utgångspunkt
från det i slutet av 1938 gällande prisläget. Kostnaderna för anskaffning och
underhåll av arméns munderingsutrustning hade emellertid alltsedan hösten
1939 undergått en betydande ökning, dels till följd av inträffad prisstegring
å i första hand textil- och lädervaror, dels ock på grund av en genom de allmänna
levnadsomkostnadernas stegring ofrånkomlig höjning av arbetslönerna
vid truppförbandens intendenturverkstäder och arméns centrala beklädnadsverkstad.
I fråga örn prisstegringens betydelse för beräkningen av medelsbehovet
under anslaget anför arméförvaltningen följande:

Till belysande av den prisstegring, som inträffat under det sista året, kunna
följande å-priser angivas:

Kommisskläde per meter .......................

Bottenläder, kruponger, 4—5 mm, per kg

» halvor, per kg ....................

Uniform (vapenrock och byxor) ...........

Marschskodon, per par ..........................

1 juli 1939. 1 september 1940

Kronor. Kronor.

9:	50	13	—
4:	50	6	—
2:	50	3	70
47:	—	65	—
14:	—	23	50

Utgiftsökningen för uniformer belöper sig alltså till i runt tal 40 procent
och för marschskodon 60 procent.

Yad arbetslönerna beträffar har höjningen av desamma från och med den
1 juli 1939—1 september 1940 belöpt sig till omkring 12 procent av förut
gällande löner.

Senast tillgänglig statistik (budgetåret 1938/39) beträffande munderingsanslagets
disponerande giver vid handen, att i medeltal per tjänstgöringsdag

har förbrukats för

a) nyanskaffning ........................................................................ 40 öre

b) underhåll (arbetslöner, materialier m. m.) ................................. 20 »

c) övriga kostnader (maskiner, verktyg, slitningsersättning) .•........... 5 :>

65 öre

Av nyanskaffningen kunna 25 öre hänföras till beklädnadspersedlar (utom
skodon), 10 öre till skodon och 5 öre till övriga persedlar. Beräknas med
ledning av ovan angiven utgiftsökning i procent för uniformer och skodon
gruppen beklädnadspersedlar lia stigit med 40 procent, skodonen med 60 procent
och övriga persedlar (utrednings- och remtygspersedlar samt förläggningsmateriel)
med 50 procent (medeltalet av utgiftsökningen för textil- och
läderpersedlar) skulle utgiftsökningen för nyanskaffning vid nu rådande prisläge
innebära, att cirka 58 öre per tjänstgöringsdag erfordras.

Underhållskostnaderna, enligt ovan 20 öre per tjänstgöringsdag, fördela
sig med 13 öre för arbetslöner och 7 öre för materialier. Utgiftsökningen,
12 procent för löner och 50 procent för materialier (medelvärde textil- och
läder) innebär, att för underhållskostnader per dag erfordras cirka 25 öre.

96 Fjärde huvudtiteln.

Utgiftsökningen under »övriga kostnader», vilka enligt ovan upptagits till
5 öre, torde minst böra beräknas till 25 procent, vilket innebär att för dessa
kostnader per dag erfordras cirka 6 öre.

Enligt förestående beräkningar skulle sålunda dagskostnaden för munderingsutrustning
med tillämpning av i september 1940 gällande materielpriser
och arbetslöner ökas från 65 öre med (18 + 5 + 1 =) 24 öre till 89 öre.
Arméförvaltningen, som betonat svårigheten att förutse, huru prisutvecklingen
vid en återgång till normala fredsförhållanden komme att gestalta sig,
har emellertid ansett höjningen av dagskostnadsbeloppet kunna begränsas
till 20 öre. Ämbetsverket har därvid utgått från att arbetslönerna under den
närmaste framtiden icke komme att undergå någon nämnvärd reducering och
att materialier och färdiga varor icke heller komme att kunna anskaffas till
de i mitten av 1939 gällande priserna. Å andra sidan har arméförvaltningen
ansett sig kunna räkna med att kostnaderna för tillverkning av uniformspersedlar
genom försorg av arméns centrala beklädnadsverkstad och tillverkning
av skodon huvudsakligen genom försorg av marinens centrala beklädnadsverkstad
och fångvården — som skett under normala förhållanden — komme att
bliva något lägre än vid tillverkning genom krigsindustrien.

För egen del får jag framhålla, att svårigheten att beräkna medelsbehovet
för »öresanslagen» är särskilt stor beträffande de av dessa anslag, som hava
karaktären av reservationsanslag. I fråga örn öresanslag av förslagsanslags
natur har den beräknade dagskostnaden icke någon grundläggande betydelse
för anslagsdispositionen; där blir storleken av fastställda portions- eller foderstater
m. m. normgivande, och den verkliga anslagsbelastningen större eller
mindre än den beräknade beroende på örn det verkliga dagskostnadspriset är
större eller mindre än det beräknade. Annat är förhållandet med de öresanslag,
som hava karaktären av reservationsanslag. I fråga örn dessa blir dagskostnadsbeloppet
grundläggande jämväl för den verkliga medelstillgången för det
med anslaget avsedda ändamålet. Därest det med utgångspunkt från viss prisnivå
beräknade dagskostnadsbeloppet skulle komma att för visst budgetår
ligga väsentligt högre än det för budgetåret verkligen gällande, innebär detta
i själva verket, att mer medel kommit att ställas till förfogande för visst ändamål
än som vid anslagsberäkningen varit avsett. Vid stigande prisnivå åter
kommer det anvisade beloppet icke att förslå för tillgodoseende av det ändamål,
varför medelsanvisningen avsetts.

Beträffande arméns munderingsanslag har nu arméförvaltningen med utgångspunkt
från i september 1940 gällande prisnivå beräknat ett dagskostnadsbelopp
av 85 öre per tjänstgöringsdag erforderligt för att tillfyllestgörande
bestrida de förväntade kostnaderna under budgetåret 1941/42. Av arméförvaltningens
framställning synes framgå, att ämbetsverket därvid jämväl tagit
hänsyn till den ökade belastning under anslaget, som kan förväntas för underhåll
av viss under beredskapstillståndet nyanskaffad materiel. Mot de av arméförvaltningen
verkställda beräkningarna synes under förhanden varande omständigheter
icke kunna riktas någon invändning. Jag finner mig sålunda

Fjärde huvudtiteln. 97

böra godtaga ämbetsverkets förslag att dagskostnadsbeloppet för anskaffning
och underhåll av munderingsutrustningen beräknas till 85 öre per tjänstgöringsdag.
Jag förutsätter emellertid, att det skall vid fastställande av stat
för anslaget eller eljest när skäl därtill förefinnes ligga i Kungl. Maj:ts skön
att, därest de utgångspunkter, från vilka dagskostnadsbeloppet sålunda bestämts,
komma att undergå väsentlig förändring i förbilligande riktning, vidtaga
de inskränkningar i anslagsdispositionen, som må befinnas erforderliga.
Skulle åter en ytterligare förhöjning av de på dagskostnadsbeloppets bestämmande
inverkande faktorerna komma att inträffa, torde frågan örn en eventuell
ökning i medelstilldelningen för ifrågavarande ändamål böra göras till
föremål för särskild prövning.

Yad härovan anförts ifråga örn de grundläggande principerna för medelsberäkningen
och anslagsdispositionen under arméns munderingsanslag torde
böra få motsvarande tillämpning beträffande flertalet övriga under fjärde
huvudtiteln uppförda s. k. öresanslag av reservationsanslags karaktär.

I sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen
angivit antalet tjänstgöringsdagar för manskap (inklusive fast anställda) till
11,925,000, vilket skulle innebära ett medelsbehov under anslaget av (11,925,000
X 0.85 =) 10,136,250 kronor. Emellertid torde det, såsom jag tidigare anfört,
bliva nödvändigt att för budgetåret 1941/42 räkna med ett väsentligt större antal
tjänstgöringsdagar för manskap, nämligen 19,725,000 dagar. Uppenbarligen
kommer medelsbehovet under nu förevarande anslag till följd därav att ökas.
Även örn det torde kunna ifrågasättas, huruvida icke en sänkning av dagskostnadsbeloppet
i och för sig skulle vara motiverad av det ökade antalet
tjänstgöringsdagar, anser jag mig i avsaknad av säkrare beräkningsgrunder
i detta hänseende icke böra föreslå en dylik sänkning. Medelsbehovet för
arméns munderingsutrustning torde sålunda böra skattas till (19,725,000 x
0.8 5 =) 16,766,250 kronor.

Arméförvaltningen har vidare under förevarande anslag jämväl hemställt
örn anvisande av särskilda medel för tillgodoseende av hemvärnets intendenturutrustning.
I sådant hänseende hemställer arméförvaltningen örn en
medelsanvisning å 312,500 kronor och anför därvid bland annat följande:

Hemvärnets intendenturutrustning, som innevarande år anskaffats för särskilt
anvisade medel, omfattar överdragskläder med ärmemblem, fältmössa
med mössmärke, livrem, hylsa till bajonettbalja, ammunitionsväska och identitetsbricka.
Härtill bör i första hand komma hjälm av arméns modell. Kostnaderna
för nu nämnda utrustning belöpa sig till cirka 35 kronor per man.
Krets- och områdeschefer samt kompanichefer, tillsammans omkring 1,600
befattningshavare, utrustas med uniform m/39 i stället för med överdragskläder,
varjämte för all befälspersonal tillkomma tjänsteställningsbeteckningar.
Det fortlöpande underhållet av hemvärnets intendenturutrustning torde böra
bestridas av munderingsanslaget. I avvaktan på närmare erfarenheter torde
kostnaderna härför böra beräknas efter 25 öre för man och tjänstgöringsdag.
Då antalet tjänstgöringsdagar uppskattats till 1,250,000, erfordras ett medelsbelopp
av (0.25 X 1,250,000=) 312,500 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7.

mc 4o 7

Fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningens förslag att det fortlöpande underhållet av hemvärnets
intendenturutrustning skall bestridas med medel från arméns munderings
anslag, titel I, finner jag mig böra biträda. Emellertid torde för detta ändamål
en uppräkning av anslagstiteln icke behöva ske med mer än 250,000
kronor. Då några säkra beräkningsgrunder rörande medelsbehovet för tillgodoseende
av denna underhållstjänst i ungefärligen den av arméförvaltningen
föreslagna omfattningen för närvarande icke föreligga, torde det böra ankomma
på Kungl. Majit att vid fastställande av stat för anslaget eller annorledes
föreskriva maximering av de medel, som må komma till användning för
ändamålet, ävensom i övrigt meddela bestämmelser rörande de grunder, efter
vilka det för ändamålet avsedda beloppet må disponeras.

Medelsbehovet under titel I skulle i enlighet med det anförda komma att
uppgå till (16,766,250 + 250,000 =) 17,016,250 kronor eller i runt tal 17,000,000
kronor.

Titel II. Skidmateriel. Under denna anslagstitel har för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 60,000 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen icke ifrågasatt
någon ändring i medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål.

Den ökning av tjänstgöringstidens längd varmed jag räknat kommer emellertid
att medföra, att vinterutbildningen för de värnpliktiga i fortsättningen
blir mera omfattande. En uppskattning av antalet tjänstgöringsdagar under
vintertid ger till resultat, att antalet dylika dagar synes komma att öka till
omkring det tiodubbla. Jag finner det fördenskull erforderligt att under anslagstiteln
till skidmateriel beräknas ett väsentligt högre belopp än för innevarande
budgetår. Detta belopp torde böra sättas till 500,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts bör medelsbehovet för munderingsutrustning
för budgetåret 1941/42 beräknas till (17,000,000 + 500,000=)

17,500,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Munderingsutrustning för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 17,500,000 kronor.

24. Kasern- och förplägnadsutredning, reservationsanslag.

[34.] Keservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning har i riksstaten
för innevarande år upptagits med ett belopp av 1,100,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

Titel I. Kasernutredning ............................................. kronor 615,000

» II. Förplägnadsutredning .................................... » 485,000

Summa kronor 1,100,000

Anslagsposten under titel I har beräknats dels med ett belopp av 5 öre
för man och tjänstgöringsdag för anskaffning och underhåll av sängservis och
annan för manskapet avsedd kasernutredning, dels med ett årsbelopp av

150,000 kronor för anskaffning och underhåll av expeditionsinventarier,

Fjärde huvudtiteln. 99

möbler i dagrum och andra gemensamma lokaler, gymnastikmateriel m. m.
Den under titel II uppförda anslagsposten till förplägnadsutredning har beräknats
efter 5 öre per man och tjänstgöringsdag samt 1 öre för häst och
underhållsdag.

Arméförvaltningen framhåller i sin förenämnda skrivelse den 25 september
1940, att även beträffande materiel som anskaffas av medel från förevarande
anslag viss prisstegring inträtt. Denna hade dock varit mera begränsad än
ifråga örn materiel, tillhörande munderingsutrustningen. Med hänsyn härtill
ävensom till det förhållandet, att viss för den personella beredskapen erforderlig
materiel, såsom sängar, madrassvar, filtar och handdukar måst anskaffas
i så stor omfattning, att någon nyanskaffning härav icke synes behöva ifrågakomma
under de närmaste åren, anser arméförvaltningen de hittillsvarande
beräkningsgrunderna för anslaget böra bibehållas även för nästkommande
budgetår. Ämbetsverket har sålunda med utgångspunkt från ett beräknat
antal av 11,925,000 tjänstgöringsdagar för manskap och ett antal av 2,161,400
underhållsdagar för hästar uppskattat medelsbehovet under titel I, kasernutredning,
till (0.05 X 11,925,000 + 150,000=) 746,250 och under titel II, förplägnadsutredning,
till (0.05 X 11,925,000 + O.oi X 2,161,400=) 617,864 eller
tillhopa (746,250 + 617,864 =) i runt tal 1,365,000 kronor.

Vad först beträffar titel I kan det med hänsyn till den nyanskaffning av
till kasernutredning hänförlig materiel som ägt rum under den förstärkta försvarsberedskapen
ifrågasättas, huruvida icke det för tjänstgöringsdag beräknade
dagskostnadsbeloppet skulle kunna något sänkas. I saknad av uppgifter
huru stor del av dagskostnadsbeloppet som hänför sig till nyanskaffning och
hur mycket därav, som belöper sig å det fortlöpande underhållet, synes emellertid
någon verklig grund för beräknandet av en sådan minskning för närvarande
icke stå till buds. Ett bibehållande av ett dagskostnadsbelopp av 5 öre för man
och tjänstgöringsdag torde oavsett prisstegringen jämväl vara befogat med hänsyn
till den ökade mängden av materiel, som tarvar underhåll och vård. Då jag
icke ifrågasätter någon ändring av det för anskaffning och underhåll av expeditionsinventarier
m. m. avsedda beloppet, 150,000 kronor, och såsom jag tidigare
framhållit på grund av den förlängda tjänstgöringstiden antalet tjänstgöringsdagar
för manskap beräknats till 19,725,000 kommer medelsbehovet under
titel I, kasernutredning, att i enlighet med det anförda utgöra (19,725,000 x
0.05 + 150,000=) 1,136,250 kronor.

Vidkommande därefter titel II, förplägnadsutredning, toi-de i enlighet med
arméförvaltningens förslag medelsbehovet liksom för närvarande böra beräknas
efter ett dagskostnadsbelopp av 5 öre per man och dag samt 1 öre per
häst och dag. Med utgångspunkt från nyssnämnt antal tjänstgöringsdagar för
manskap och ett antal av 2,421,400 hästunderhållsdagar kommer medelsbehovet
under titel TT att uppgå till (19,725,000 x 0.05 + 2,421,400 X O.oi =)
1,010,464 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget utgör sålunda (1,136,250 +
1,010,464=) 2,146,714 eller i runt tal 2,150,000 kronor.

Därest det framdeles vid fastställande av stat för anslaget skulle av särskild

100

Fjärde huvudtiteln.

anledning visa sig önskvärt att verkställa någon jämkning inbördes mellan
de å de båda delposterna beräknade beloppen, torde Kungl. Majit få besluta
härutinnan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kasern- och förplägnadsutredning för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,150,000 kronor.

25. Engångskostnader för anskaffning av kaserninventarier,

reservationsanslag.

[35.] I sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1939/40 anmälde arméförvaltningen, att behov förelåge
av särskilda anslagsmedel för täckande av engångskostnader för anskaffning
av vissa kaseminventarier. Omfattningen av denna inventarieanskaffning och
kostnaderna för densammas genomförande beräknades av arméförvaltningen

sålunda:

30,000 st. filtöverdrag å 8 kronor .................................... kronor 240,000

5.000 » manskapsskåp å 55 kronor .............................. » 275,000

800 » logementsbord å 60 kronor .............................. » 48,000

9.000 » logementsstolar å 10 kronor ........................... » 90,000

85 omg. möbler till dagrum å 900 kronor ..................... » 76,500

140 » möbler till furirrum å 800 kronor ..................... » 112,000

Summa kronor 841,500

Med hänsyn till kostnadernas omfattning och svårigheten att under allt
för kort tidsperiod anskaffa de materielmängder, varom här vore fråga, ansåg
emellertid arméförvaltningen det lämpligt, att anskaffningen, vilken syntes
kunna genomföras inom en kostnadsram av i runt tal 800,000 kronor, fördelades
på fyra år.

Utan att därmed taga slutlig ståndpunkt till frågan om i vilken omfattning
den föreslagna nyanskaffningen borde ske förordade jag vid framläggandet av
1939 års statsverksproposition, att för ändamålet måtte för budgetåret 1939/40
anvisas ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Förslag härutinnan blev av
riksdagen bifallet.

På förslag av Kungl. Majit anvisade riksdagen jämväl för budgetåret
1940/41 ett reservationsanslag av 200,000 kronor för fortsatt engångsanskaffning
av kaserninventarier.

De belopp som sålunda anvisats hava jämlikt brev den 7 juli 1939 och den

9 augusti 1940 disponerats huvudsakligen sålunda:

För nyanskaffning av

cirka 11,775 st. filtöverdrag ............................................. kronor 119,000

» 2,750 » manskapsskåp .......................................... » 116,000

» 140 omgångar möbler till furirrum ........................ » 128,200

logementsbord, logementsstolar och möbler till dagrum ...... » 36,800

Summa kronor 400,000

Fjärde huvudtiteln. 101

I sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940 har nu arméförvaltningen
hemställt att, då fortsatt nyanskaffning av ifrågavarande kasernutredning
vore av behovet synnerligen påkallad, för ändamålet måtte för budgetåret
1941/42 anvisas ett belopp av ytterligare 200,000 kronor.

Arméförvaltningens ifrågavarande förslag anser jag mig böra biträda. Jag
hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Engångskostnader för anskaffning av kaserninventarier
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.

26. Inventarier för nytillkomna truppförband, reservationsanslag.

[36.] Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 25 september 1940 anfört,
att under förutsättning att riksdagen i enlighet med i samma skrivelse framlagt
förslag beslutade uppsättandet av ett nytt luftvärnsregemente i Stockholm
samt beredskapsdivisioner av luftvärnet i Malmö, Göteborg och Boden,
för dessa förband — liksom för den under uppsättning varande divisionen i
Sundsvall — erfordrades nyanskaffningar av bland annat kasern- och förplägnadsutredning.
Att fullt tillförlitligt kunna bedöma behovet av dylik
materiel läte sig emellertid ännu icke göra, då detta sammanhängde med
omfattning och typ av nybyggnader, eventuellt anslutning till redan befintliga
kasernetablissement, antal värnpliktiga vid förbanden m. fl. omständigheter,
som ännu icke vore fullt kända. Kostnaderna för materielanskaffningen
hade emellertid enligt närmare angivna grunder beräknats till sammanlagt

690.000 kronor.

Då ett definitivt ståndpunktstagande till frågan om de föreslagna luftvärnsförbandens
inrättande, deras eventuella anknytning i lokalhänseende till
redan befintliga förband etc. lärer kunna ske först i ett senare sammanhang,
kan på sätt arméförvaltningen också anfört frågan örn medelsbehovet för
förläggningsinventarier för dessa förband icke nu upptagas till prövning.
Emellertid torde ett belopp för ändamålet böra beräknas i riksstaten för nästa
budgetår i avvaktan på det förslag i ämnet, som sedermera torde komma att
föreläggas riksdagen. Beloppet i fråga torde tillsvidare kunna sättas till

500.000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Inventarier
för nytillkomna truppförband för budgetåret 1941/42 beräkna ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.

Undervisning och övningar.

För tillgodoseende av medelsbehovet för undervisnings- och övningsändamål
finnas i den för innevarande budgetår fastställda riksstaten under rubriken
intendenturmateriel, remontering, förplägnad, undervisning, övningar m. m.

1 “ Fjärde huvudtiteln.

uppförda, för undervisningsändamål ett reservationsanslag till Undervisningsmateriel,
undervisningsverk och utbildningskurser samt för övningsändamål
två särskilda reservationsanslag, nämligen ett till Truppförbandens övningar
och ett till Fält- och fälttjänstövningar. Såsom jag inledningsvis vid behandlingen
av frågan örn ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln föreslagit torde
från och med budgetåret 1941/42 de anslag, som avse att tillgodose medelsbehovet
för undervisning och övningar, böra sammanföras under en gemensam
anslagsrubrik, benämnd »undervisning och övningar». Den av mig förordade
ändrade uppställningen innebär vidare, att under den nya anslagsrubriken
upptagas dels för undervisningsändamål två anslag, nämligen reservationsanslagen
till Undervisningsmateriel m. m. och till Vissa kostnader för de
fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m., dels för övningar
de nuvarande reservationsanslagen till Truppförbandens övningar och till
Fält- och fälttjänstövningar.

27. Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.

[37.] Av vad jag tidigare i samband nied behandlingen av förslaget örn ändrad
uppställning av fjärde huvudtiteln anfört framgår, att medel för tillgodoseende
av arméns behov av undervisningsmateriel och fackbibliotek enligt hitintills
tillämpade grunder beräknats dels såvitt angår truppförbanden under titel I
av det nuvarande undervisningsanslaget, dels såvitt avser de fasta undervisningsverken
under titel II av samma anslag, dels slutligen såvitt avser vissa
tillfälliga utbildningskurser, vilka anordnas endast efter Kungl. Maj:ts särskilda
medgivande, under undervisningsanslagets titel III. Från sistnämnda titel hava
jämväl bestritts bland annat kostnaderna för anskaffning av arméns behov av
läroböcker. Såsom jag redan tidigare förordat torde från och med budgetåret
1941/42 den ordningen böra genomföras, att i princip alla kostnaderna för anskaffning
och underhåll av undervisningsmateriel ävensom för läroböcker -— i
den mån dessa senare kostnader icke äro att hänföra till tryckningskostnader
— böra bestridas från ett särskilt i riksstaten uppfört reservationsanslag,
benämnt »undervisningsmateriel m. m.». För de särskilda skolor och utbildningskurser,
som icke äro av mera permanent natur utan må anordnas först
efter särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t, torde dock de ifrågavarande kostnaderna
liksom hittills böra inräknas bland övriga för dessa skolor eller kurser
erforderliga medel. Från det nya anslaget torde jämväl böra bestridas samtliga
förekommande arvodeskostnader för utarbetande eller överarbetning av reglementen,
instruktioner och läroböcker; dylika kostnader hava hitintills plägat
bestridas från anslagsmedel under titel lil av det nuvarande undervisningsanslaget.

För bedömandet av medelsbehovet under det nya anslaget till undervisningsmateriel
m. m. må till en början framhållas, att arméförvaltningen i sin
förenämnda skrivelse den 25 september 1940 — vilken utarbetats med utgångspunkt
från tidigare gällande redovisningsprinciper — beräknat medelsbehovet
för budgetåret 1941/42 under titel I av det nuvarande undervisningsanslaget,
truppförbandens undervisningsmateriel m. m., till 100,000 kronor

Fjärde huvudtiteln. 103

mot för innevarande budgetår 75,000 kronor. Arméförvaltningen har därvid
åberopat dels inträdd prisstegring å undervisningsmateriel (omkring 20 procent,
motsvarande 15,000 kronor) dels det ökade antalet tjänstgöringsdagar för
manskap under det kommande budgetåret (28 procent, enligt arméförvaltningens
beräkningar motsvarande 10,000 kronor). — Vidare må framhållas,
att arméförvaltningen hemställt örn en ökning av anslagstilldelningen under
titel II av det nuvarande undervisningsanslaget med tillhopa 251,000 kronor
från 577,000 till 828,000 kronor. Den beräknade kostnadsökningen motiveras
bland annat med dels stegrade kostnader för undervisningsmateriel dels ock
ökat elevantal vid vissa skolor.

Enligt under hand från arméförvaltningens intendenturdepartement infordrade
uppgifter belöper av förenämnda belopp, 828,000 kronor, tillhopa

86.000 kronor å kostnader för undervisningsmateriel för de fasta undervisningsverken.
Detta belopp torde böra inräknas i medelsbehovet under förevarande
anslag.

För arvodeskostnader m. m. för utarbetande eller överarbetning av vissa
reglementen, instruktioner och läroböcker har under de senaste budgetåren
beräknats ett belopp av i medeltal 7,500 kronor. För mötande av dylika kostnader
beräknar arméförvaltningen med hänsyn till förväntat ökat krav på nya
reglementen och läroböcker ett belopp av 10,000 kronor komma att erfordras.

För oförutsedda behov slutligen beräknar arméförvaltningen ett belopp av

4.000 kronor.

Arméförvaltningen beräknar sålunda medelsbehovet under anslaget till
undervisningsmateriel och läroböcker m. m. till (100,000 4- 86,000 + 10,000 -f
4,000=) 200,000 kronor.

Mot de av arméförvaltningen gjorda beräkningarna synes i och för sig
intet vara att erinra. Emellertid torde böra uppmärksammas, att kostnaderna
för undervisningsmateriel under budgetåret 1941/42 komma att stiga ytterligare
med hänsyn till den föreslagna förlängningen av tjänstgöringstiden förde
värnpliktiga. Jag finner mig därför böra förorda, att anslaget för nästa
budgetår upptages med 250,000 kronor.

Närmare bestämmelser angående anslagets användning torde i sinom tid
böra utfärdas av Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

28. Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda
utbildningskurser m. m., reservationsanslag.

[38.] Under det nu å riksstaten uppförda reservationsanslaget till Undervisningsmateriel,
undervisningsverk och utbildningskurser har medelsbehovet
beräknats under tre olika anslagstitlar. Under titel I lia beräknats medel
för anskaffning och underhåll av undervisningsmateriel och fackbibliotek för

104 Fjärde huvudtiteln.

truppförbanden. Under titel II åter ha medel beräknats för tillgodoseende
av ett flertal utgiftsändamål för de olika fasta undervisningsverken (motsvarande
skolor och utbildningskurser) samt för armémuseets omkostnader.
Under titel III slutligen har medelsbehovet beräknats för vissa mera till
fälliga utbildningskurser samt för förekommande arvoden för läroböckers och
reglementens utarbetande m. m. Såsom jag redan inledningsvis anfört måste
anslaget anses vara disponerat på ett ur systematisk synpunkt otillfredsställande
sätt, och har jag i anslutning därtill funnit mig böra förorda vissa
förändringar med avseende å detta anslag från och med nästkommande budgetår.
Härvidlag må, med utgångspunkt från det nuvarande undervisningsanslagets
titeluppställning, framhållas följande.

De kostnader, som hittills bestritts med anlitande av under titel I av
undervisningsanslaget beräknade medel, böra tillika med vissa andra likartade
kostnader enligt vad jag under nästföregående punkt framhållit i fortsättningen
bestridas från ett särskilt å riksstaten upptaget anslag till undervisningsmateriel
m. m.

Vad härefter angår titel II under det nuvarande undervisningsanslaget
framgår av den senaste för anslaget fastställda staten, att — bortsett
från det för armémuseum avsedda beloppet — de under titeln anvisade
medlen disponerats närmast såsom omkostnadsanslag för de olika undervisningsverken
(kurserna). Staten upptager nämligen särskilda poster för
skrivmaterialier, böcker och undervisningsmateriel, inventarier, rese- och
traktamentspenningar, praktiska övningar m. m. Emellertid upptar staten
även särskilda poster för ändamål, som icke kunna sägas hava karaktären av
omkostnader i egentlig mening. Sålunda hava beträffande vissa skolor beräknats
medel för arvoden till lärare, för granskning av inträdesprov, för särskilda
föreläsningar, för anskaffande av priser till elever, för tillgodoseende
av remonteringsbehov m. m. Ur redovisningssynpunkt synes det vara eftersträvansvärt,
att sådana utgifter, som kunna hänföras till särskilda för tillgodoseende
av visst ändamål i riksstaten upptagna anslag, t. ex. avlöningsanslaget,
expensanslaget, det nya anslaget till undervisningsmateriel m. m.
samt resekostnadsanslaget, även bestridas av dessa anslag. På sätt jag
under nästföregående punkt föreslagit torde i överensstämmelse härmed
undervisningsverkens kostnader för läroböcker och undervisningsmateriel i fortsättningen
böra bestridas från det nya anslaget till undervisningsmateriel m. m.
Även andra åtgärder synas emellertid möjliga att vidtaga i syfte att genomföra
den av mig förordade principen. Sålunda torde samtliga de nu under titel II upptagna
arvodena för lärarverksamhet vid undervisningsverken böra beräknas
och avföras under avlöningsanslaget. Vidare torde böra iakttagas, att av
skolverksamheten föranledda kostnader för tjänstgöringstraktamenten ävensom
rese- och traktamentskostnader böra beräknas och avföras under förevarande
anslag endast i den mån de hänföra sig till skolans egen övningsverksamhet
eller därmed jämförlig förrättning. I samband härmed bör den
ordningen genomföras, att rese- och traktamentskostnader under resa till
och från kommendering till viss skola, förekommande tjänstgöringstraktamen -

105

Fjärde huvudtiteln.

ten på grund av kommendering till skolan ävensom rese- och traktamentskostnader
samt tjänstgöringstraktamenten för skolornas personal under trupptjänstgöring
(i de fall nämligen, då kommendering till skola för personalen
medfört en förändring av tjänstgöringsorten) i fortsättningen skola bestridas
allenast från anslaget till rese- och traktamentsersättning, och icke, såsom
nu torde vara fallet, redovisas förutom under undervisningsanslaget jämväl
under avlöningsanslaget, reseanslaget eller övningsanslaget. Ett följdriktigt
genomförande av den av mig förordade principen borde även leda till att
kostnaderna för undervisningsverkens expenser överflyttas till expensanslaget.
Vissa skäl torde emellertid tala för att expensutgifterna — liksom även kostnaderna
för inventarier — alltjämt redovisas skilda från övriga motsvarande
utgifter och i stället hänföras till det föreslagna reservationsanslaget till
»vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildnings
kurser m. m.». Härigenom torde bland annat vinnas större möjlighet till ett
noggrant bedömande i vad mån anspråken på medelstilldelning för ändamålen
böra tillgodoses, liksom därigenom även en rättvis fördelning av tillgängliga
anslagsmedel å de olika skolorna underlättas. Jämväl övriga under titel II
av det nuvarande undervisningsanslaget angivna utgiftsslag synas böra beräknas
under detta anslag. Jag syftar därvid främst på kostnaderna för skolornas
praktiska övningar. Under anslaget torde emellertid även böra hänföras
sådana kostnader, som äro speciella för viss skolas verksamhet, såsom
för granskning av inträdesprov, särskilda föreläsningar, priser m. m. Nu
angivna utgifter torde böra såsom uteslutande avseende de fasta undervisningsverken
eller därmed jämförbara skolor sammanföras under en särskild
undertitel, benämnd »de fasta undervisningsverken».

Vad slutligen angår titel III under det nuvarande undervisningsanslaget
bestridas för närvarande med anlitande av under titeln anvisade medel dels
vissa kostnader för utbildning av personal vid generalstabskåren, arméstaben
och inspektionsmyndigheterna, dels samtliga förekommande kostnader för
tillfälliga utbildningskurser och skolor, dels ock kostnader för anskaffning av
läroböcker eller för arvoden vid utarbetande av läroböcker och reglementen,
varjämte under titeln upptagits ett belopp för med undervisningsverksamhetens
bedrivande sammanhängande oförutsedda behov. Av dessa kostnader
böra såsom jag tidigare framhållit de för läroböcker och reglementen bestridas
från ett särskilt för ändamålet avsett anslag. För tillgodoseende av
övriga här nämnda ändamål åter böra alltjämt medel beräknas under en särskild
anslagstitel av det nya anslaget till de fasta undervisningsverken, tillfälliga
utbildningskurser m. m., lämpligen benämnd »särskilda utbildningskurser
m. m.». Under denna titel böra emellertid jämväl beräknas medel för
bestridande av kostnaderna för arméns läkares och veterinärers samt värnpliktiga
läkares, veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning. Dessa
kostnader hava hitintills bestritts från samma titel som avsetts för de fasta
undervisningsverken, men synas med hänsyn till sin natur snarare vara hänförbara
till de tillfälliga utbildningskurserna. Såsom jag redan tidigare framhållit,
torde samtliga kostnader för tillfälliga utbildningskurser av vad slag

106 Fjärde huvudtiteln.

de vara må — sålunda jämväl kostnaderna för undervisningsmateriel och läroböcker
— böra beräknas under och bestridas från sistnämnda anslagstitel.

Jag övergår härefter till beräkningen av det medelsbehov under ifrågavarande
anslag till vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda
utbildningskurser m. m., som med tillämpning av de nya grunderna föreligger
för budgetåret 1941/42.

Titel I. De fasta undervisningsverken. I sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för nästkommande budgetår ■— vilken såvitt avser undervisningsverksamhetens
tillgodoseende är baserad på hittills tillämpade beräkningsgrunder
— har arméförvaltningen hemställt om en ökad medelstilldelning
för de fasta undervisningsverken och för militärförvaltnings- och förvaltarkurserna
med tillhopa 229,000 kronor. För motsvarande ändamål beräknades
för innevarande budgetår 506,000 kronor. Ökningens fördelning å
de olika skolorna m. m. framgår av följande tablå.

	Budgetåret	Budgetåret	Ökning.
Ändamål.	1940/41.	1941/42
	Kronor.	Kronor.	Kronor.
Krigshögskolan ....................................	53,000	69,000	16,000
Artilleri- och ingenjörhögskolan ............	65,000	70,000	5,000
Krigsskolan ......................................	100,000	178,000	78,000
Arméns underofficersskola ..................	60,000	65,000	5,000
Ridskolan ..........................................	30,000	32,000	2,000
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet med infanteriofficersskolan ...............	130,000	180,000	50,000
Artilleriets skjutskola ...........................	47,000	98,000	51,000
Luftvärnsartilleriets skjutskola ............	—	15,000	15,000
Militärförvaltnings- och förvaltarkurserna	17,000	18,000	1,000
Reserv m. m........................................	4,000	10,000	6,000
Summa kronor	506,000	735,000	229,000

Ökningen i medelsbehovet motiveras till en början mera allmänt med de
stegrade priserna på undervisningsmateriel, böcker och skrivmaterialier (omkring
20 procent), med den höjda militärtaxan för järnvägstransporter (10
procent) ävensom med de ökade kostnaderna för transporter å motorfordon.
Ökningen hänför sig emellertid även till en vidgad omfattning av utbildningen
vid vissa skolor. I dessa hänseenden framhålles sammanfattningsvis följande:

Vid krigshögskolan komme elevantalet under läsåret 1941/42 att ökas
med en halv kurs, enär utbildningen för yngre kursen 1939/40, som varit inställd,
komme att sammanslås med den kurs, som 1940 vunnit inträde. Denna
ökning av elevantalet medförde en förhöjning av kostnaderna för praktiska
övningar med 12,000 kronor och för skrivmaterialier m. m. med 900 kronor.
På grund av prisstegring beräknades kostnaderna för praktiska övningar,
böcker, undervisningsmateriel och skrivmaterialier ökas med omkring 3,000
kronor. — Vid artilleri- och ingenjörhögskolan beräknades kostnadsökningen
på grund av prisstegringarna till 5,000 kronor. — Av den för krigs -

Fjärde huvudtiteln. M7

skolan för budgetåret 1940/41 avsedda anslagsposten hade till praktiska
övningar beräknats 50,000 kronor samt för övriga utgifter ävenledes 50,000
kronor, tillsammans 100,000 kronor. Krigsskolans elevantal komme att bliva
avsevärt utökat. Antalet elever vid officerskurserna komme att fördubblas
oell reservofficerskurserna ävenledes att ökas. Kostnaderna för praktiska
övningar hänförde sig till övervägande del till officerskurserna, där personalökningen
bleve störst. Dessa kostnader utgjordes till övervägande del av
transportkostnader, såväl i vad anginge hemortsövningar som tillämpningsövningar
(sommar- och vinterövningar) i olika delar av landet. För hemortsövningarna
erfordrades transporter med skolans motorfordon i stor utsträckning.
Tillämpningsövningar och specialutbildning måste även förekomma i
större utsträckning än hittills. Samtliga härav förorsakade merkostnader beräknades
till 60,000 kronor. Kostnaderna för böcker och undervisningsmateriel
och skrivmaterialier lii. m. beräknades ökas i ungefär samma proportion, inklusive
tillägg för beräknade prisstegringar, medförande en merkostnad av

18.000 kronor. — Anslagsposten för arméns underofficers skola respek
tive ridskolan rönte inverkan av de beräknade stegringarna av transportkostnaderna
m. m. samt av priset å böcker, undervisningsmateriel och skrivmaterialier.
Dessa ökningar beräknades till 5,000 kronor respektive 2,000
kronor. — Vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet med
infanteriofficer sskolan komme antalet elever, som borde beordras till
skolan, att i första hand ökas på grund av det större antalet elever vid krigsskolan,
som under senare tid utexaminerats och under de närmaste åren
komme att utexamineras. Därav föranledd kostnadsökning kunde beräknas till

10.000 kronor. Då dessutom omkring 160 reservofficerare nu överförts till
aktiv stat, måste dessa jämväl erhålla utbildning vid skolan. Om dessa officerares
utbildning fördelades på tre år, ökades elevantalet per år med
omkring 50, vilket beräknades medföra en kostnadsökning på omkring

30.000 kronor. Härtill komme kostnadsökningar på grund av prisfördyringar
till en beräknad summa av 10,000 kronor. — Vid artilleriets skjutskola
hade under år 1940 ingen utbildning kunnat äga rum. Ökat elevantal måste
därför beräknas under följande år. Dessutom hade ett flertal reservofficerare
överförts till aktiv stat, vilka i viss utsträckning borde kommenderas till
skolan. Verksamheten vid skolan under budgetåret 1941/42 kunde därför beräknas
bliva fördubblad. Med hänsyn därtill och till prisökningen beräknades
ett anslag örn 98,000 kronor bliva erforderligt. — Luftvärnsartilleriets nyorganisation
gjorde det nödvändigt att för detta vapenslag inrätta en särskild
skjutskola, luftvärnsartilleriets skjutskola. Till skolan borde årligen
kommenderas 15 officerare och 15 underofficerare under två månader. Kostnaderna
hade av inspektören för artilleriet beräknats till 15,000 kronor, mot
vilken beräkning intet syntes vara att erinra. — Anslagsposten för militärförvaltnings-
och förvaltarkurserna borde på grund av beräknade
prisstegringar ökas med 1,000 kronor. — Det såsom reserv beräknade beloppet
syntes med hänsyn till ovissheten örn de förhållanden, som kunde uppstå
under budgetåret, böra ökas från 4,000 till 10,000 kronor.

För egen del finner jag det uppenbart att de på senare tid stegrade priserna
A. vissa förnödenheter ävensom de ökade transportkostnaderna mäste medföra
en ökad medelstilldelning för tillgodoseende av de fasta undervisningsverkens
behov. Mot de härutinnan av arméförvaltningen verkställda beräkningarna
synes under för handen varande förhållanden i och för wig intet vara att erinra.
Vidare torde det vara ofrånkomligt att under budgetåret 1941/42 räkna med
en till omfånget väsentligt ökad utbildningsverksamhet vid vissa skolor. Så -

Fjärde huvudtiteln.

lunda torde i huvudsaklig överensstämmelse med arméförvaltningens beräkningai
en ökning av elevantalet vid krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
krigsskolan, infanteriskjutskolan och artilleriets skjutskola vara att
påräkna. Detta sammanhänger, såsom arméförvaltningen framhållit, dels
med den pågående nyrekryteringen av officerare och reservofficerare, dels
med att ett avsevärt antal reservofficerare överförts på aktiv stat dels ock med
att viss utbildning under år 1940 måst inhiberas. Mot de till följd av dessa förhållanden
beräknade kostnadsökningarna torde i och för sig icke vara något
att erinra. Däremot finner jag mig icke nu beredd att taga ställning till det av
arméförvaltningen framlagda förslaget om att från och med budgetåret 1941/42
upptaga en särskild skjutskola för luftvärnsartilleriet bland de fasta undervisningsverken.
Frågan härom torde böra upptagas till avgörande först sedan
luftvärnsorganisationen slutligen utformats. Jag bortser emellertid icke från
att en särskild skjutskoleutbildning för luftvärnsartilleriet kan bliva erforderlig
redan under budgetåret 1941/42; dylik utbildning torde emellertid böra efter
Kungl. Maj:ts medgivande anordnas med anlitande av de för de särskilda
utbildningskurserna under titel II anvisade medlen.

Jag finner mig sålunda — utom såvitt angår luftvärnsartilleriets skjutskola

i princip kunna godtaga de av arméförvaltningen i skrivelsen den 25 september
1940 verkställda beräkningarna i fråga örn medelsbehovet för de fasta
undervisningsverken jämte militärförvaltnings- och förvaltarkurserna, beräknat
till (506,000 -f 229,000 — 15,000 —) 720,000 kronor. Dessa beräkningar
grunda sig emellertid, såsom jag redan framhållit, på de hitintills tillämpade
principerna för anslagsuppställningen av fjärde huvudtiteln. Enligt de av
mig förordade nya principerna komma vissa av de ifrågavarande kostnaderna
att i fortsättningen belasta andra anslag (annan anslagstitel) än det förevarande.
En verkställd beräkning giver vid handen, att den del av förenämnda
kostnadssumma, som bör beräknas under förevarande titel I, uppgår
till 550,000 kronor. Förenämnda belopp om 720,000 kronor har därvid
minskats med 86,000 kronor, avseende undervisningsmateriel och läroböcker,
nied 60,000 kronor, avseende rese- och traktamentskostnader samt tjänstgöringstraktamenten,
med 18,000 kronor, avseende vissa arvodeskostnader
för lärare, samt med 6,000 kronor, avsett för oförutsedda behov, eller med
tillhopa 170,000 kronor. Den närmare fördelningen av anslagsbeloppet på de
olika skolorna eller kurserna torde det få ankomma på Kungl. Majit att
fastställa.

Såsom jag förut anfört torde kostnaderna för armémuseet böra utbrytas
från undervisningsanslaget och upptagas under ett särskilt anslag. Till denna
fråga kommer jag i det följande.

Titel II. Särskilda skolor och utbildningskurser m. m. För tillgodoseende av

medelsbehovet för de särskilda skolor och utbildningskurser, som anordnas
efter medgivande av Kungl. Majit, för utarbetande och anskaffning av läroböcker
och reglementen och för oförutsedda behov beräknades för innevarande
budgetår ett belopp av 588,000 kronor (undervisningsanslaget titel III).

Fjärde huvudtiteln. 109

Medelsbehovet för enahanda ändamål för nästa budgetår har av arméförvaltningen
uppskattats till 700,000 kronor. I anslutning härtill har arméförvaltningen
anfört följande.

Under nuvarande förhållanden hade specialutbildningen av befälspersonalen
kunnat bedrivas endast i begränsad omfattning. När lugnare förhållanden
inträda komme därför krav på dylik utbildning i vidgad omfattning
att uppstå. Särskilt kunde framhållas, att ett icke obetydligt antal reservofficerare
överförts till aktiv stat och att reservofficerare och reservunderofficerare
under senare tid tillkommit i betydligt större utsträckning än under
vanliga förhållanden. För denna personal borde särskild utbildning ordnas.
Tillkomsten av nya stridsmedel krävde slutligen kurser för utbildning i desammas
handhavande, skötsel och vård. Erfarenheterna från det pågående
kriget och beredskapstjänsten syntes komma att medföra krav på omarbetning
av reglementen och läroböcker. Ökning av undervisningsanslagets titel lil
syntes med hänsyn härtill ofrånkomlig. I vilken utsträckning sådan borde
ifrågakomma för budgetåret 1941/42 läte sig icke nu exakt beräknas, men
syntes det arméförvaltningen som örn medelsbehovet under titeln icke borde
beräknas lägre än 700,000 kronor. Hänsyn borde jämväl tagas till, att inga
som helst reservationer å anslaget komme att förefinnas.

Mot ifrågavarande beräkning i och för sig har jag intet att erinra.

Såsom jag tidigare framhållit bör under förevarande titel II beräknas
medel för utbildningen av arméns läkare, veterinärer m. fl. Medelsbehovet
härför, för innevarande budgetår beräknat till 55,000 kronor, har av arméförvaltningen
uppskattats till 67,000 kronor såvitt angår budgetåret 1941/42.
Höjningen motiveras med ökade priser å undervisningsmateriel m. m., utökning
av antalet timmar i vissa kurser ävensom en höjning av arvodesbeloppen
till vissa vid kurserna anlitade lärare. För egen del finner jag mig
böra tillstyrka, att för kurserna i fråga beräknas ett till 60,000 kronor förhöjt
belopp. Detta torde böra inräknas i övriga under titel II upptagna medel
för att sedermera, efter särskilda framställningar, av Kungl. Majit fördelas
för därmed avsedda ändamål. Därvid torde, på sätt plägar ske i fråga örn
övriga under titeln hänförliga kurser, bestämmelser även böra meddelas örn
storleken av utgående lärararvoden.

Med beaktande av att de kostnader, som hittills beräknats under förevarande
titel för arvoden för utarbetande av läroböcker och instruktioner m. m., för
nästa budgetår beräknade till 14,000 kronor, överflyttats till anslaget till undervisningsmateriel
m. m. torde medelsbehovet under titel II böra uppskattas
till (700,000 + 60,000—-14,000=) 746,000 kronor eller i avrundat tal 750,000
kronor. Nämnda summa torde jämväl förslå för anordnande av den under
titel I omnämnda särskilda skjutskolan för luftvärnsartilleriet.

Sammanfattning. I enlighet med det anförda bör medelsbehovet under förevarande
anslag för budgetåret 1941/42 beräknas sålunda:

Titel I. De fasta undervisningsverken ........................... kronor 550,000

» II. Särskilda skolor och utbildningskurser m. m....... * 750,000

Tillhopa kronor 1,300,000
Närmare bestämmelser örn anslagets användande torde få utfärdas av

Kungl. Majit.

tlO Fjärde huvudtiteln.

Jag hemställer i enlighet med det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen,

att till Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda
utbildningskurser m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

29. Truppförbandens övningar, reservationsanslag.

[39.] I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag beräknades kostnaderna
för truppförbandens övningar under de särskilda anslagstitlarna till belopp,

som framgå av följande sammanställning:

Titel I. Befälsövningar ............................................. kronor 130,000

» II. Truppförbandens vanliga övningar m. m.......... » 1,100,000

» III. Vinterövningar ............................................. » 270,000

» IV. Luftförsvarsövningar .................................... » 40,000

» V. Vissa frivilliga övningar ................................. » 300,000

» VI. Drivmedel ................................................... » 550,000

Summa kronor 2,390,000

Med hänsyn till förefintliga eller beräknade reservationer å de för budget
året 1938/39 och 1939/40 anvisade övningsanslagen beräknades anslagsbehovet
under anslaget för budgetåret 1940/41 komma att uppgå till allenast 1,540,000
kronor. 1940 års lagtima riksdag beslöt emellertid i anslutning till avgivna
motioner öka det för vissa frivilliga övningar beräknade beloppet till 330,000
kronor och blev följaktligen övningsanslaget i riksstaten för innevarande
budgetår upptaget med ett belopp av 1,570,000 kronor.

Innan jag övergår till beräknandet av medelsbehovet under truppförbandens
övningsanslag för nästkommande budgetår, må här till en början
framhållas, att en i vissa hänseenden ändrad titeluppställning under anslaget
från och med nämnda budgetår synes böra tillämpas. Sålunda bör i anslutning
till det förslag till omläggning av riksstatens fjärde huvudtitel, varför
jag förut lämnat en närmare redogörelse, den nuvarande titeln V. Vissa frivilliga
övningar utgå, och medel för tillgodoseende av de under titeln hittills
hänförliga ändamålen i stället beräknas under särskilda å riksstaten upptagna
anslag. Å andra sidan torde under anslaget böra tillkomma en ny titel,
benämnd hemvärnets övningar. Kostnaderna för dessa övningar synas nämligen
såsom arméförvaltningen föreslagit lämpligen böra sammanföras under
en anslagstitel och icke efter sin natur uppdelas på övriga under anslaget
förekommande titlar.

Vidare må här framhållas, att det givetvis under rådande förhållanden
ställer sig svårt att mera exakt beräkna, huru truppförbandens övningar i
händelse av återgång till mera normala förhållanden komma att bedrivas
under budgetåret 1941/42. Emellertid torde kunna förväntas, att förändringar
i åtskilliga hänseenden komma att inträffa såväl i fråga örn övningarnas omfattning
som beträffande deras genomförande. Vidare kommer den utsträckning
av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga under budgetåret 1941/42, med

Fjärde huvudtiteln. lil

vilken jag enligt vad som i det föregående anförts ansett mig böra räkna,
givetvis att medföra ökade kostnader under förevarande anslag. Med hänsyn
till anförda omständigheter har det — särskilt i fråga om truppförbandens
vanliga övningar — icke varit möjligt att, såsom hittills skett, lägga några
detaljerade kostnadsberäkningar till grund för bestämmandet av medelsbehovet
för nästkommande budgetår, utan har detta behov i stället i stor
utsträckning kunnat endast uppskattningsvis angivas. Därvid har såsom
utgångspunkt tagits det för innevarande år beräknade medelsbehovet för olika
ändamål.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet under de särskilda
titlarna.

Titel I. Befälsövningar. Under förevarande titel pläga beräknas medel för
bestridande av kostnaderna för övningar för befäl vid de olika truppslagen,
t. ex. kostnader för författningsenligt utgående resekostnads- och traktamentsersättning
samt tjänstgöringstraktamenten, transporter m. m. För ändamålet
beräknades för innevarande budgetår komma att erfordras ett belopp av

130,000 kronor eller samma belopp, varmed titeln upptagits en följd av år.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för nästkommande budgetår framhåller arméförvaltningen, att befälskårerna
på senare tid undergått eller beräknas komma att undergå ökning med sammanlagt
omkring 20 procent. Utgifterna för befälsövningarna utgjordes till
omkring 70 procent av sådana, som vore direkt beroende av antalet elever i
övningarna. Kostnadsökningen på grund av de ökade befälskadrerna kunde
därför uppskattas till minst 15,000 kronor. Då man emellertid syntes böra
räkna med, att under budgetåret 1941/42 kostnaderna för transporter såväl å
järnväg som med motorfordon i och för sig komme att bliva ökade, räknade
arméförvaltningen med ett ytterligare medelsbehov av 5,000 kronor.

En uppräkning av medelsbehovet för befälsövningar synes på de av arméförvaltningen
anförda skälen erforderlig. Då jag icke har något att invända
mot de av ämbetsverket i sådant hänseende gjorda beräkningarna, torde
under titel I, befälsövningar, för budgetåret 1941/42 beräknas ett belopp av
(130,000 + 15,000 + 5,000=) 150,000 kronor.

Titel II. Truppförbandens vanliga övningar m. m. De utgifter-, som hitintills
bestritts från denna anslagstitel, kunna uppdelas i tre kategorier, nämligen:

1) kostnader, som hänföra sig till de vanliga övningarna vid truppförbanden; 2)

kostnader, som hänföra sig till vid vissa truppförband förlagda särskilda
skolor och utbildningskurser; samt

3) kostnader, vilka — utan att hava direkt sammanhang med truppförbandens
övningar — avse viss personals trupptjänstgöring ävensom vissa,
läkares, veterinärers, sjuksköterskors och indelt manskaps resor till och från
tjänstgöring samt kostnader för vissa hästtransporter.

Härtill komma vissa kostnader för oförutsedda behov.

112 Fjärde huvudtiteln.

För innevarande budgetår anmälde arméförvaltningen följande till före1
nämnda kategorier hänförliga medelsbehov, nämligen

för kategori 1) ............................................................ kronor 800,000

» » 2) ............................................................ » 230,000

» » 3) ............................................................ » 20,000

» oförutsedda behov ................................................... » 30,000

Summa kronor 1,080,000,

vartill kommo vissa kostnader för målflygning, 75,000 kronor, eller sålunda
tillhopa 1,155,000 kronor.

På av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition framlagt förslag beräknade
emellertid riksdagen medelsbehovet under anslagstiteln för budgetåret
1940/41 till allenast 1,100,000 kronor.

Efter att hava framhållit, att den av arméförvaltningens intendenturdepartement
verkställda beräkningen av medelsbehovet under anslagstiteln
för budgetåret 1941/42 icke såsom för tidigare budgetår grundade sig på från
myndigheterna infordrade detaljerade kostnadsberäkningar — sådana beräkningar
läte sig icke göra med hänsyn till svårigheten att överblicka omfattningen
och karaktären av övningarna under det kommande budgetåret —
samt att medelsbehovet i stället endast uppskattats med utgångspunkt från
de av arméförvaltningen för innevarande budgetår beräknade anslagsbeloppen,
anför arméförvaltningen i sin förenämnd skrivelse den 25 september 1940 i
fråga örn medelsbehovet för under ikategori 1) hänförliga utgifter i huvudsak
följande:

Under budgetåret 1941/42 beräknades antalet manskapstjänstgöringsdagar
bliva ökat med omkring 28 procent i förhållande till det för innevarande
år beräknade. Vidare beräknades ökningen av befälskadrerna till omkring
20 procent. En stor del av övningskostnaderna (för transporter, traktamenten,
inkvartering m. m.) vore direkt beroende av antalet i övningarna deltagande.
Med hänsyn härtill borde en ökning av övningsanslagen vid truppförbanden
ske. Vissa prisstegringar beräknades även medföra ökade övningskostnader.
Erfarenheten hade dessutom givit vid handen, att, för erhållande av erforderligt
utbildningsresultat, övningar under fältmässiga förhållanden och samövningar
mellan truppslagen borde avhållas i större utsträckning än medelstillgången
hittills lämnat möjlighet till. Jämförelsevis dyrbara ingenjörstekniska
arbeten borde därjämte i vidgad omfattning kunna utföras. En icke
obetydlig utökning av den för truppförbandens vanliga övningar avsedda
anslagsposten vore därför påkallad. Arméförvaltningen uppskattade den av
dessa skäl erforderliga ökningen till minst 300,000 kronor. Samtidigt framhölle
emellertid arméförvaltningen, att tillgången å motorfordon inom armén
under budgetåret 1941/42 borde vara tillräcklig för tillgodoseende av fredsbehovet,
varför några lejningskostnader för sådana fordon icke behövde
annat än undantagsvis beräknas. Enahanda förhållande kunde beräknas föreligga
ifråga om lejningskostnader för hästar och anspannsfordon. Då sådana
kostnader plägat uppgå till omkring 200,000 kronor, kunde den erforderliga
ökningen under anslagstiteln ur de synpunkter, varåt arméförvaltningen sålunda
givit uttryck, för nästkommande budgetår begränsas till 100,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

113

I detta sammanhang har arméförvaltningen till behandling upptagit frågan
örn bestridandet av kostnaderna för målflygning och målbogsering med flygplan
för luftvärnsartilleriets övningar, och har ämbetsverket hemställt, att för
detta ändamål måtte under förevarande anslagstitel beräknas ett belopp av

725,000 kronor mot för innevarande budgetår 75,000 kronor.

Beträffande luftvärnsartilleriets målflygning må här till en början framhållas,
att vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition viss dylik
flygning under budgetåret 1940/41 beräknades bliva utförd genom flygvapnets
försorg. Kostnaderna härför uppskattades till — oavsett kostnaden för reservpersonal
och viss extra ordinarie personal — omkring 167,000 kronor och
beräknades medel härför under flygvapnets övnings- respektive underhållsanslag.
Kostnadsberäkningen grundade sig å ett flygtimantal av 875 för krigsflygplan
(å 148 kronor per timme) och av 615 för skolflygplan (å 62 kronor
per timme). Härjämte beräknades under lantförsvarets övningsanslag, såsom
förut framhållits, ett belopp av 75,000 kronor, avseende 1,225 flygtimmar för
skolflygplan (å 60 kronor per timme). Tillhopa beräknades sålunda för luftvärnsartilleriets
målflygning 2,715 flygtimmar till en sammanlagd kostnad av
omkring 242,000 kronor.

I sin förberörda skrivelse har nu arméförvaltningen i ämnet framhållit
bland annat följande:

Det belopp av 75,000 kronor, som ingick i anslagsberäkningen för övningsanslaget
för innevarande budgetår, hade beräknats under antagande att målflygningar
i viss utsträckning skulle kunna utföras genom flygvapnets försorg.
Enligt vad som blivit arméförvaltningen meddelat kunde emellertid flygvapnet
icke numera utföra dylika flygningar för arméns räkning. Annan
möjlighet stöde då icke till buds än att för ändamålet använda civila flygplan.
Målflygningar borde enligt en av inspektören för artilleriet verkställd utredning
äga rum under sammanlagt 4,900 flygtimmar. Kostnaden härför hade
av artilleriinspektören beräknats till 75 kronor per timme för 2,800 flygtimmar
med övningsflygplan, till 300 kronor för 1,400 flygtimmar med stridsflygplan
(motsvarande) samt till 125 kronor för 700 flygtimmar för riktövningar
under mörker, eller, inberäknat ett belopp av 7,500 kronor såsom
reserv, till 725,000 kronor. Mot dessa kostnadsberäkningar hade arméförvaltningen
intet att erinra. Kostnaderna, 725,000 kronor, borde bestridas från
arméns övningsanslag, titel II.

Det sammanlagda medelsbehovet för de till kategori 1) hänförliga utgifterna
beräknar sålunda arméförvaltningen till (900,000 + 725,000=) 1,625,000
kronor.

Kostnaderna för till kategori 2) hänförliga utgifter beräknas av arméförvaltningen
under budgetåret 1941/42 komma att stiga från 230,000 med 70,000
kronor till 300,000 kronor. Anledningen härtill vore enligt arméförvaltningen
till en del att söka i den ökade aspirantutbildningen. Vidare syntes det arméförvaltningen
bliva erforderligt att, med hänsyn till tillkomsten av nya stridsmedel
och till nödvändigheten att i ökad omfattning bedriva specialutbildning
för värnpliktiga, anordna kurser av olika slag för dylik personal i större
utsträckning än hittills.

Kostnaderna under kategori 3) beräknas av arméförvaltningen kunna upp Bihang

till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 1 Del 7. sann

114 Fjärde huvudtiteln.

tagas med oförändrat belopp, 20,000 kronor; för oförutsedda behov åter syntes
med hänsyn till att kostnadsberäkningarna måst göras summariska böra beräknas
ett nied 20,000 kronor till 50,000 kronor förhöjt belopp.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arméförvaltningen funnit sig
böra med utgångspunkt från det för innevarande budgetår för truppförbandens
övningar såsom erforderligt ansedda beloppet, 1,155,000 kronor,
föreslå en ökning för budgetåret 1941/42 med tillhopa (100,000 + 650,000 +

70.000 + 20,000 =) 840,000 kronor och sålunda uppskattat medelsbehovet
under anslagstiteln till (1,155,000 + 840,000=) 1,995,000 kronor. Förstnämnda
siffra, 840,000 kronor, utvisar emellertid icke den verkliga anslagsökningen i
förhållande till innevarande budgetår; ett bifall till det av arméförvaltningen
framlagda förslaget innebär nämligen i själva verket en uppräkning med ytterligare
200,000 kronor, motsvarande den förväntade minskningen under budgetåret
i kostnad för inlejning av hästar och fordon. Av ökningen hänför sig

650.000 kronor till beräknade merkostnader under förevarande anslag för målflygning,
under det att återstoden 190,000 kronor hänför sig till inträffade prisstegringar
ävensom till ökat medelsbehov på grund av dels ökning i manskapsstyrka
och befälskadrar dels nödvändigheten att bedriva övningar i vidgad
omfattning.

Yad först angår frågan örn ordnandet av luftvärnsartilleriets målflygningar
synas möjligheter icke föreligga för flygvapnet att i fortsättningen utföra
denna målflygning. Tillgången på flygande materiel inom flygvapnet medgiver
nämligen för närvarande icke, att flygplan avstås för tillgodoseende av
andra försvarsgrenars målflygning; det antal flygplan som lämpa sig för ändamålet
erfordras sålunda för flygvapnets egen målflygningsverksamhet. Redan
under innevarande budgetår har det blivit nödvändigt att uteslutande anlita
civilflyget för tillgodoseende av armétruppförbandens målflygningar. Det
har därvid konstaterats, att denna väg är framkomlig. Jag finner mig därför
under för handen varande omständigheter böra biträda förslaget, att luftvärnsartilleriets
målflygningar tillsvidare i princip komma till utförande med
anlitande av civila flygplan. En sådan anordning torde jämväl vara ägnad
att i viss mån stimulera intresset för den civila flygverksamheten. De kostnader
som härvidlag uppstå torde på sätt arméförvaltningen föreslagit böra
bestridas från titel II under truppförbandens övningsanslag. Därest svårigheter
skulle komma att möta att på föreslaget sätt i erforderlig omfattning
tillgodose luftvärnsartilleriets behov av målflygning, kan det emellertid bliva
nödvändigt att, i den mån det är möjligt, anlita flygvapnets resurser för målflygningarnas
utförande. I sådant fall torde det få ankomma på Kungl. Majit
att av de under förevarande anslag för ändamålet upptagna medlen överföra
ifrågakommande belopp till flygvapnets vederbörande anslag.

Vad åter angår den omfattning, i vilken luftvärnsartilleriets målflygning
kan bliva erforderlig under budgetåret 1941/42, grundar sig, enligt vad jag
inhämtat, arméförvaltningens uppskattning av medelsbehovet å det förslag
till luftvärnsartilleriets omorganisation, som med skrivelse den 11 maj 1940

Fjärde huvudtiteln. 115

framlagts av chefen för armén. Enligt nämnda förslag avses tillhopa 2,800
flygtimmar för övningsflygplan och 1,400 timmar för stridsflygplan eller
tillhopa 4,200 flygtimmar bliva erforderliga per budgetår vid fullt genomförd
organisation av luftvärnsartilleriet. Härutöver har emellertid arméförvaltningen
räknat med kostnader för 700 flygtimmar, avseende riktövningar under
mörker. För egen del finner jag mig emellertid böra räkna med att den nya
organisationen icke hinner bliva uppbyggd redan under innevarande budgetår.
För budgetåret 1941/42 torde sålunda antalet flygtimmar för olika slag av
målflygning kunna sättas avsevärt lägre än vad arméförvaltningen föreslagit.
Med ledning av under hand från artilleriinspektionen inhämtade uppgifter
torde ett sammanlagt flygtimantal av cirka 4,000 förslå, fördelade med 2,150 å
övningsflygplan, med 1,150 å stridsflygplan (motsvarande), samt med 700 för
riktövningar under mörker. Med tillämpning av de av arméförvaltningen föreslagna
kostnadsberäkningarna, mot vilka anledning till erinran icke synes
föreligga, kommer då medelsbehovet för målflygningsändamål att uppgå till

610,000 kronor, vilket innebär en merkostnad under förevarande titel i förhållande
till innevarande budgetår å 535,000 kronor. Det torde böra ankomma
2^å Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelser, som kunna befinnas
erforderliga för beloppets disponerande.

Yad härefter angår frågan örn medelsbehovet under budgetåret 1941/42 för
bestridande av övriga under titel II hänförliga utgifter finner jag i likhet med
arméförvaltningen en avsevärd förhöjning av anslaget redan ur de av ämbetsverket
angivna synpunkterna önskvärd. En än ytterligare höjning lärer emellertid
bliva ofrånkomlig med hänsyn till den förlängda utbildningstiden för
de värnpliktiga. Antalet övningar i större förband och utom den ordinarie
förläggningsorten torde sålunda komma att öka. Jag finner mig därför böra
förorda, att utöver den av arméförvaltningen föreslagna höjningen — vilken
i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade beloppet utgör 245,000
kronor men i realiteten uppgår till 445,000 kronor — under titeln beräknas
ett ytterligare belopp av 500,000 kronor.

Medelsbehovet under titel II torde sålunda för budgetåret 1941/42 böra
beräknas till (1,100,000 + 535,000 + 245,000 + 500,000=) 2,380,000 kronor.

Titel 111. Vinterövningar. Anslagsbehovet under denna titel beräknades för
innevarande budgetår till 270,000 kronor. Med hänsyn till å anslagstiteln
befintlig reservation upptogs dock under densamma allenast 220,000 kronor.

Arméförvaltningen framhåller, att utgifterna under denna titel enligt tillgängligt
statistiskt material till omkring 40 procent utgjorts av transportkostnader.
På grund av fördyring av dessa kostnader borde anslaget ökas
med 10,000 kronor. Ökningen i första hand av befälskadern och även i viss
utsträckning av antalet värnpliktiga samt de allmänna kostnadsförhöjningarna
motiverade dessutom enligt arméförvaltningens mening en ytterligare ökning
av anslagsposten med 20,000 kronor varför posten för budgetåret borde beräknas
till (270,000 + 10,000 + 20,000=) 300,000 kronor.

Mot detta arméförvaltningens förslag synes ingen erinran vara att framställa.
Då emellertid en förlängning av tjänstgöringstiden synes komma att i

116

Fjärde huvudtiteln.

hög grad öka medelsbehovet under budgetåret 1941/42 för vinterövningarna,
torde för ändamålet böra beräknas ett belopp av 500,000 kronor.

Titel IV. Luftförsvarsövningar. För luftförsvarsövningar torde i överensstämmelse
med arméförvaltningens förslag med hänsyn till den ökade betydelsen
av övningar av detta slag och på grund av vissa prisfördyringar böra beräknas
ett med 10,000 kronor till 50,000 kronor förhöjt belopp.

Titel V. Hemvärnets övningar. Såsom jag i det föregående föreslagit torde
under en särskild titel under övningsanslaget böra beräknas medel för bestridande
av hemvärnsorganisationens övningsverksamhet.

Rörande hemvärnets utbildning och övningar torde jag böra erinra örn
följande: Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari
1940 tillkallats särskilda sakkunniga, den s. k. hemvärnskommittén, med uppgift
att verkställa utredning rörande förutsättningarna för anordnande av en
hemvärnsorganisation och överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med
skrivelse den 15 mars 1940 överlämnat ett av kommittén i ämnet utarbetat
förslag, framlades (prop. nr 257 till 1940 års lagtima riksdag) förslag till riksdagen
till upprättandet av en militär hemvärnsorganisation enligt vissa i det
vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet närmare angivna
riktlinjer. I statsrådsprotokollet redogjordes bland annat för kommitténs beräkningar
rörande såväl vissa engångskostnader som de årliga kostnaderna
för den av kommittén förordade fredsorganisationen, vilken beräknades komma
att omfatta 50,000 hemvärnsmän. Dessa årliga kostnader uppskattades, såvitt
avsåg utbildnings- och övningsverksamhet, till tillhopa 476,800 kronor enligt
följande fördelning:

Utbildningsverksamhet:

Kurser för kretsbefälhavare ........................ kronor 3,000

» » områdesbefälhavare .................. » 8,800

» » gruppchefer .............................. » 16,000

» » plutonchefer .............................. » 4,000 kronor 31,800

Övningsverksamhet:

Övningar i hemvärnsförband ..................... kronor 250,000

Ersättning till skytteförbunden för hemvärns personalens

skjututbildning ..................... » 175,000

Landstormens merkostnader för hemvärnets

luftvärnsutbildning................................. » 20,000 kronor 445,000 I

I samband med propositionens avgivande framhöll jag i fråga örn kostnaderna
för hemvärnsorganisationen, bland annat, att det läge i sakens natur,
att de kostnadsberäkningar, som av kommittén verkställts, måste frånsett vissa
avlöningskostnader vara att betrakta såsom mycket approximativa icke minst
ur den synpunkten, att säker kännedom saknades örn det antal hemvärnsmän
som komme att ingå i organisationen. Det syntes därför icke möjligt att för
det dåvarande för riksdagen framlägga definitiva anslagsberäkningar be -

Fjärde huvudtiteln. 117

träffande de löpande kostnaderna för det färdigorganiserade hemvärnet. Jag
föreslog i anslutning därtill, att med hemvärnets uppbyggande och fortsatta
verksamhet förenade kostnader — utom såvitt avsåg vissa avlöningskostnader
—• finge tillsvidare under budgetåren 1939/40 och 1940/41 efter beslut
av Kungl. Maj:t bestridas med anlitande av å försvarsväsendets förskottsstat
uppförda medel. De av kommittén verkställda kostnadsberäkningarna syntes
åtminstone i fråga örn de löpande kostnaderna kunna tjäna som grundval vid
bestämmandet av medelsanvisningarnas storlek. Med ledning av de under
budgetåret 1940/41 för hemvärnet uppkommande kostnaderna borde därefter
till ett kommande budgetår säkrare beräkningar av utgifterna kunna erhållas
och möjlighet föreligga att för riksdagen i vanlig ordning framlägga definitiva
medelsäskanden. Slutligen framhöll jag, att hemvärnets kostnader icke borde
upptagas under ett gemensamt klumpanslag utan alltefter sin art fördelas å
respektive riksstatsanslag under fjärde huvudtiteln.

Det av Kungl. Majit framlagda förslaget vann i allt väsentligt riksdagens
bifall (skrivelse nr 297). I fråga örn utbildningens bedrivande uttalade
emellertid riksdagen följande:

I fråga örn utbildningen skulle enligt kommitténs förslag hemvärnsman
redan vid antagningen förbinda sig att årligen fullgöra någon obligatorisk utbildning,
förslagsvis angiven till 20 timmar örn året. Det har synts departementschefen
kunna ifrågasättas, örn icke den hemvärnsmannen åliggande
obligatoriska tjänstgöringsskyldigheten i fred borde givas någon vidare tidsomfattning
än den av kommittén angivna. Det framstår för riksdagen som en
angelägenhet av vikt att med hänsyn till de uppgifter, som hemvärnet avses
komma att erhålla, utbildningstiden icke tillmätes alltför knapp. Med hänsyn
till den starka försvarsvilja, som är tillfinnandes hos vårt folk, är riksdagen
övertygad örn att svårigheter ej behöva möta för en utsträckning av den
obligatoriska utbildningen.

Genom brev den 31 maj 1940 meddelade Kungl. Majit beslut om upprättande
av hemvärnsorganisationen. I anslutning därtill utfärdades kungörelse
örn hemvärnets organisation och uppgifter m. m. (Sv. förf.-sami. nr
408), varjämte chefen för armén anbefalldes att till Kungl. Majit inkomma
med framställning rörande medelsbehovet för budgetåret 1940/41.

Sedermera har Kungl. Majit genom brev den 9 augusti 1940 i anledning
av förslag i ämnet av chefen för armén medgivit, att vissa med hemvärnsorganisationens
uppbyggande förenade kostnader intill ett belopp av högst

675,000 kronor samt de ordinarie årliga kostnaderna för liemvärnsorganisationens
verksamhet under budgetåret 1940/41 intill ett belopp av högst 550,000
kronor finge i huvudsaklig överensstämmelse med en i brevet intagen tablå
bestridas från vederbörligt förskottsanslag. Av tablån framgår, att kostnaderna
för utbildningsverksamheten beräknats, under uppbyggnadsskedet
till 300,000 kronor och för ordinarie årliga behov till 50,000 kronor samt att
kostnaderna för övningsverksamheten uppskattats, under uppbyggnadstiden
till 110,000 kronor och för ordinarie årliga behov till 257,500 kronor.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen anmält, att en av hemvärnschefen verkställd

118 Fjärde huvudtiteln.

beräkning av hemvärnets övningskostnader för budgetåret 1941/42 utvisade
följande medelsbehov (innefattande jämväl utbildningskostnader):

Befäls övningar:

Kurser för Vs av krets- och områdesbefälhavarna samt övrigt

hemvärnsbefäl ............................................................ kronor 80,000

Truppförbandsövningar:

övningar med hemvärnsförband .................. kronor 300,000

Ersättning till skytteförbunden för hemvärns männens

skytteutbildning........................ » 20,000

Hemvärnets luftvärnsutbildning .................. » 20,000 » 340 000

Summa kronor 420,000

Arméförvaltningen har för egen del anfört följande:

Hemvärnets omfattning har väsentligen ökats i förhållande till vad hemvärnskommittén
hade anledning räkna med vid sin kostnadsberäkning. Under
hemvärnets hittillsvarande verksamhet har starkt framträtt behovet av att
hemvärnsbefälet snarast bibringas en grundlig utbildning. Med hänsyn härtill
synes kostnadsökningen från 31,500 kronor till 80,000 kronor ifråga örn
befälsutbildningen vara motiverad.

ökningen av kostnaderna för hemvärnsförbandens övningar från 250,000
till 300,000 kronor är motiverad av ökningen i hemvärnsmännens antal.

Det avsevärt minskade anslagskravet i vad angår ersättning till skytteförbunden
för hemvärnsmännens skjututbildning har sin orsak i det förhållandet,
att skjututbildningen avses att handhavas av hemvärnet och icke
av skytteorganisationerna. Den upptagna anslagsposten, 20,000 kronor, är
avsedd för likvidering av de kostnader, som uppstå vid hemvärnets disposition
av den frivilliga skytterörelsens skjutbanor och skjutmateriel. Som grund
för denna ersättning ligger samma ersättningsbelopp för skjutna skott som
den frivilliga skytterörelsen erlägger vid skjutningar å arméns skjutbanor.

Mot anslagsposten till hemvärnets luftvärnsutbildning, 20,000 kronor, synes
intet vara att erinra.

I detta sammanhang får arméförvaltningen framhålla, att för utbildning i
sjukvård (kortare kurser i första hjälpen vid olycksfall m. m.) visst anslagsbelopp
torde erfordras. Storleken härav kan emellertid nu icke angivas. Efter
av sjukvårdsinspektionen i samråd med svenska röda korset och hemvärnsstaben
i ämnet verkställd utredning torde framställning härom få ingivas.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att enligt de kostnadsberäkningar,
som på frågans utredningsstadium utfördes av hemvärnskommittén, det årliga
medelsbehovet för hemvärnets utbildnings- och övningsverksamhet efter
genomförd organisation uppskattades till omkring 475,000 kronor, därav omkring
30,000 för utbildning av hemvärnsbefäl och återstoden, 445,000 kronor,
för övningsverksamhet. Under budgetåret 1940/41, under vilket organisationens
uppbyggande till största delen faller, har för utbildnings- och övningsändamål
beräknats komma att åtgå tillhopa 717,000 kronor, därav emellertid
ej mindre än 410,000 kronor avsåge vissa med uppbyggnaden sammanhängande
kostnader, under det att för mera ordinarie kostnader beräknades 307,000
kronor. I hemvärnschefens av arméförvaltningen biträdda förslag till medels -

Fjärde huvudtiteln. 119

anvisning för ändamålet angivas motsvarande kostnader för budgetåret 1941/42
till sammanlagt 420,000 kronor, därav 80,000 kronor för befälsutbildning och

340.000 kronor för övningsverksamhet. Jämfört med hemvärnskommitténs
beräkningar innebär detta förslag, att de årliga kostnaderna för befälsutbildningen
ökats med omkring 50,000 kronor. Likaså lia kostnaderna för den
egentliga övningsverksamheten i hemvärnsförband ökats med 50,000 kronor.
Dessa kostnadsökningar uppvägas emellertid av en minskning med 155,000
kronor av den för ersättning till skytteförbunden för liemvärnspersonalens
skjututbildning beräknade posten. Det för budgetåret 1941/42 för årliga utbildnings-
och övningskostnader begärda beloppet understiger således det av
kommittén beräknade med 55,000 kronor.

För egen del finner jag mig kunna lämna min anslutning till det av hemvärnschefen
framlagda förslaget. Det har sålunda synts mig ändamålsenligt,
att medel beräknas för genomförande i erforderlig utsträckning av befälsutbildning.
Ökningen av det för övningar i hemvärnsförband beräknade beloppet
synes motiverat redan med hänsyn till det förhållandet, att anslutningen
till liemvärnsrörelsen kommit att äga rum i större utsträckning än
man från början räknat med. Jag finner mig sålunda böra tillstyrka, att för
hemvärnets övningsverksamhet, däri inbegripet befälsövningar för krets- och
områdesbefälhavare jämte övrigt hemvärnsbefäl, beräknas ett belopp av

420.000 kronor.

Titel VI. Drivmedel. Under denna anslagstitel, för vilken för budgetåret
1940/41 medelsbehovet uppskattades till 550,000 kronor, bör enligt arméförvaltningens
beräkningar för budgetåret 1941/42 upptagas ett belopp av

1.500.000 kronor. Till stöd härför anför arméförvaltningen följande:

Från den tidpunkt, då arméförvaltningen verkställde kostnadsberäkningarna
för innevarande budgetår, hava kostnaderna för flytande drivmedel mer än
fördubblats. Då prisökningen å bensin ■— vilken drager de största kostnaderna
•—- till huvudsaklig del utgöres av den särskilda skatten å varan,
torde man böra räkna med, att bensinpriset under budgetåret 1941/42 fortfarande
kan komma att hålla sig vid ungefär nuvarande nivå. Även örn koloch
vedbränsle komma att i viss utsträckning användas såsom bilbränsle för
arméns last- och personbilar, och detta bränsle vid nuvarande bensinpris
ställer sig ekonomiskt mera fördelaktigt än bensin, bör man räkna med att
vid oförändrad användning av motorfordon inom armén drivmedelsanslaget
ändock borde i det närmaste fördubblas. Det ökade antal motorfordon, som
ingår i arméns krigsorganisation, medför ock att motorfordon i större utsträckning
måste komma i bruk under fredsövningar. Utbildning och övningar
måste ordnas för den ökade befälskader och värnpliktskontingent, som skall
utbildas i motortjänst, främst vid pansarvapnet, luftvärnsartilleriet, övrigt
motoriserat artilleri och trängtrupperna. I vilken utsträckning så kan bliva
fallet har nu icke slutligt kunnat avgöras, varför arméförvaltningen för
närvarande anser sig endast kunna uppskattningsvis angiva medelsbehovet
till 1,500,000 kronor. Därest det skulle visa sig, att nämnda summa skulle,
när samtliga inverkande omständigheter bliva kända, kunna minskas eller
behövas ökas, torde ämbetsverket därom få avgiva särskild framställning.

Arméförvaltningens förslag innebär i fråga om medelsanvisning för tillgodoseende
av drivmedelskostnaderna under övningsanslaget en nära nog

120 Fjärde huvudtiteln.

tredubbling av det för innevarande budgetår beräknade beloppet. Såsom skäl
härför har arméförvaltningen framhållit dels den allmänna prisstegringen å
drivmedel dels att motorfordon i större utsträckning än hittills beräknades
komma till användning under fredsövningar, dels slutligen den beräknade
ökningen av antalet av den i motortjänstutbildning deltagande personalen.
För egen del finner jag visserligen den av arméförvaltningen föreslagna höjningen
av anslagsposten med utgångspunkt från nuvarande förhållanden i och
för sig hög. Med hänsyn till den utökning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga,
vilken jag i annat sammanhang förordat, torde det emellertid bliva
nödvändigt att än ytterligare uppräkna anslagsposten. Jag finnér mig därför
böra föreslå, att under titeln beräknas ett belopp av 2,500,000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad jag ovan anfört bör medelsbehovet för
truppförbandens övningar för budgetåret 1941/42 beräkas sålunda:

Titel I. Befälsövningar ............................................. kronor 150,000

» II. Truppförbandens vanliga övningar .................. » 2,380,000

» III. Vinterövningar ............................................. » 500,000

» IV. Luftförsvarsövningar ....................................... » 50,000

» V. Hemvärnets övningar .................................... » 420,000

» VI. Drivmedel ................................................... » 2,500.000

Summa kronor 6,000,000

Såsom jag vid behandlingen av förevarande anslag inledningsvis framhållit
föreligga för närvarande stora svårigheter att med hänsyn till rådande förhållanden
kunna mera exakt angiva det beräknade medelsbehovet för tillgodoseende
av de med anslaget avsedda ändamålen. Det framstår därför som
en angelägenhet av vikt att vid fastställande av stat för anslaget eller sedermera
vid förekommande behov möjlighet skall förefinnas att vidtaga de
jämkningar mellan de under de olika anslagstitlarna upptagna delbeloppen,
som kunna befinnas erforderliga och lämpliga. Möjlighet synes även böra
förbehållas Kungl. Maj:t att föreskriva den begränsning av dispositionen av
under anslaget anvisade medel, vartill Kungl. Majit kan finna anledning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Truppförbandens övningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

30. Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag.

[40 ] I 1940 års statsverksproposition beräknades medelsbehovet under
reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar till 725,000 kronor. Med
hänsyn till befintlig reservation behövde emellertid för ändamålet äskas
ett anslag av allenast 600,000 kronor, vilket belopp av riksdagen anvisades för
innevarande budgetår.

Kostnaderna för fält- och fälttjänstövningar under budgetåret 1941/42 hava

Fjärde huvudtiteln. 121

av arméförvaltningen i dess skrivelse den 25 september beräknats bliva ökade
i första hand på grund av ökade transportkostnader, vilka utgöra omkring
25 procent av utgifterna under anslaget, men även på grund av prishöjningar
i andra hänseenden. Å andra sidan beräknades den ökade tillgången å motorfordon
och hästar komma att i stor utsträckning göra lejning av dylika obehövlig,
varför kostnadsminskning beräknades i ungefär samma utsträckning som
höjningarna. Medelsbehovet kunde därför beräknas bliva ungefär oförändrat.

Med hänsyn till vad sålunda anförts skulle medelsbehovet för fält- och
fälttjänstövningar under nästkommande budgetår vid oförändrade utbildningsförhållanden
kunna beräknas till omkring 725,000 kronor. Den utökning
av tjänstgöringstiden för värnpliktiga, som jag i annat sammanhang förordat,
kommer emellertid att föra med sig vissa förändringar beträffande ifrågavarande
övningars bedrivande. Sålunda torde fälttjänstövningar i arméfördelnings-
och i högre förband komma att anordnas, utom på hösten, såsom
hittills varit fallet, jämväl under vinterperioden. Med hänsyn härtill torde
man böra räkna med en fördubbling av antalet fälttjänstövningsdagar. Då
antalet deltagare i övningarna dessutom beräknas stiga torde för övningarnas
ändamålsenliga bedrivande komma att erfordras ett väsentligt högre belopp
än det för innevarande budgetår anvisade. I överensstämmelse med under
hand inhämtade uppgifter torde kostnaderna för ifrågavarande övningsverksamhet
böra uppskattas till 2,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Fält- och fälttjänstövningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

♦

Anskaffning och vård av hästar m. m.

Under en särskild anslagsrubrik, anskaffning och vård av hästar, torde såsom
jag inledningsvis framhållit böra sammanföras vissa i riksstaten för innevarande
år under rubriken intendenturmateriel, remontering, förplägnad,
undervisning, övningar m. m. upptagna anslag, nämligen reservationsanslagen
till remontering, till veterinärvård, till arméns hundväsende och till arméns
brevduveväsende.

31. Remontering, reservationsanslag.

[41.] I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag beräknades medelsbehovet
för remontering till 975,000 kronor, med vilket belopp remonteringsanslaget
blev uppfört i riksstaten för budgetåret 1940/41. Medelsbehovet beräknades
under följande titlar sålunda:

Titel I. Remonter samt stamhästar för dragbruk ............... kronor 614,000

Titel II. Ackordhästar .................................................. ” 363,000

Summa kronor 977,000,

eller i avrundat tal 975,000 kronor.

122 Fjärde huvudtiteln.

För nästkommande budgetår torde medelsbehovet böra beräknas under
samma anslagstitlar som för innevarande budgetår.

Titel I. Remonter samt stamhästar för dragbruk. Medelsbehovet för inneva -

rande budgetår under denna anslagstitel beräknades sålunda:

Inköp av 481 remonter (därav 40 ökningsremonter) å 1,200

kronor ..................................................................... kronor 577,200

Inköp av 16 stamhästar för dragbruk å 900 kronor ............... » 14,400

övriga kostnader ............................................................ » 62,400

Summa kronor 654,000

Avgår beräknade inkomster för utrangerade stamhästar ...... kronor 40,000

Återstår kronor 614,000

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen till en början föreslagit dels viss ökning av antalet
stamhästar vid armén dels vissa ändringar i grunderna för remonteringen av
stamhästbeståndet i förhållande till vad i nämnda hänseenden beslutats enligt
1936 års härordning. För bedömandet av dessa spörsmål må till en början
lämnas följande redogörelse för stamhästbeståndet och remonteringens ordnande
enligt 1936 års försvarsbeslut, med däri senare vidtagna ändringar:

Stamhästbeståndet:

Enligt 1936 års försvarsbeslut (särskilda utskottets uti. nr 1, sid. 115 o. f.)
bestämdes stamhästantalet till 4,901, enligt följande fördelning:

Högre staber m. m........................................... 180

Infanteriet ................................................... 576

Kavalleriet ................................................... 2,322

Artilleriet och luftvärnsartilleriet ..................... 1,465

Ingenjörtrupperna .......................t.................. 100

Signaltrupperna ............................................. 25

Trängtrupperna ............................................. 204

Intendenturtrupperna .................................... 3

Skolor ......................................................... 26

Summa 4,901

Sedermera har Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande genom särskilda beslut
ökat antalet stamhästar med tillhopa 11 till 4,912, därav 4,754 för ridbruk
och 158 för dragbruk vid infanteriet.

Kemonteringsgrunder:

För erforderlig omsättning av stamhästbeståndet skall årligen uppköpas
visst antal remonter. Detta antal beräknas till 10 procent av det vid högre
staber m. m., infanteriet och kavalleriet samt skolorna befintliga stamhästantalet
samt till 9 procent av stamhästantalet vid övriga truppslag än de
nämnda. För viss del av infanteriets stamhästar -—- den s. k. kompanigruppen
örn 120 stycken — skall emellertid icke någon remontering beräknas. Stamhästantalet
uppehålles i stället genom att från övriga remontenheter tillföra
gruppen för dessa enheter mindre lämpade hästar (s. k. nedflyttning av stabshästar
eller överföring av mindre lämpade hästar från de beridna truppslagen).
Vidare märkes, att remontering icke beräknas på hela det för kavalleriet be -

Fjärde huvudtiteln.

stämda stamhästantalet; ett mindre antal hästar — 132 stycken —- undantagas
nämligen. Detta sammanhänger med det förhållandet, att de remonter, som
beräknats och anskaffats för rekryteringen av vissa högre stabers m. m. stamhästgrupper
samt infanteriets stabsgrupp, såsom första- och andraårsremonter
undergå ytterligare utbildning vid de beridna truppslagen eller vid ridskolan
innan de överlämnas till vederbörliga staber eller förband. Enligt dessa grunder
beräknas det årliga remontbehovet för upprätthållande av stamhästbeståndet
enligt försvarsbeslutet till 447 hästar, därav 16 draghästar för infanteriet.

Arméförvaltningen föreslår nu en ökning av antalet stamhästar för ridbruk
från nuvarande 4,754 med tillhopa 248 stycken till 5,002 och åberopar till stöd
härför redan beslutade eller föreslagna kaderökningar. Den såsom erforderlig
angivna ökningen utgör för

högre staber m. m........................

infanteriet ...............................

kavalleriet ................................

artilleriet utom luftvärnsartilleriet

luftvärnsartilleriet ......................

ingenjörtrupperna ......................

signaltrupperna .........................

skolor ..................................... I

.......... 28

.......... 81

.......... 32

.......... 55

.......... 25

.......... 20

.......... 5

.......... 2

Summa 248

I fråga örn de föreslagna ändrade grunderna för remonteringen anför arméförvaltningen
huvudsakligen följande:

För närvarande ägde remontering rum med 9 procent av hästantalet å vissa
förband och med 10 procent därav å andra. Erfarenheten hade visat, att förslitenheten
av hästarna vid exempelvis artilleriet och ingenjörtruppema icke
vore mindre än vid kavalleriet. Den årliga remonteringsprocenten borde därför
icke vid något förband eller stab sättas lägre än till 10 procent. — En stor
del av infanteriets stamhästar, för närvarande 120, remonterades icke på samma
sätt som huvuddelen av nämnda truppslags hästar. Behovet av nämnda antal
hästar vore avsett att fyllas genom överflyttning från truppförband av annat
truppslag än infanteriet av sådana hästar, som för förstnämnda förband vore
mindre lämpliga men dock ansåges användbara viss tid vid infanteriet. Detta
system, som tidigare tillämpats i ännu större utsträckning, hade emellertid
visat sig ohållbart och lett till stora brister i hästbeståndet vid sistnämnda
truppslag. Det årliga behovet av sådana hästar hade i medeltal utgjort omkring
50. Under de senaste fem åren hade emellertid överflyttning endast
kunnat ske med 17 hästar år 1935, med 14 år 1936, med 5 år 1937, med 1 år 1938
och med 5 hästar år 1939. Det vore därför oundgängligen nödvändigt, att samtliga
hästar vid infanteriet remonterades på sätt nu ägde rum beträffande
huvuddelen av dem, därest antalet skulle kunna uppehållas vid fastställd
numerär. — Remontering vore icke beräknad på hela det stamhästantal, som
upptagits vid kavalleriet. Nämnda antal hade minskats icke endast med de
88 remonter, som vore avsedda för infanteriet, utan även med ytterligare 44
hästar. Remonteringen vid kavalleriet borde emellertid liksom vid andra
truppslag beräknas på hela stamhästantalet.

124 Fjärde huvudtiteln.

Ämbetsverket hemställer i anslutning härtill, att den årliga remonteringen
av det förordade höjda stamhästbeståndet för ridbruk måtte beräknas till (10
procent av 5,002 =) 500 remonter. Beträffande stamhästbeståndet av för
infanteriet avsedda draghästar ifrågasätter arméförvaltningen med hänsyn till
den stora hästanskaffning, som ägt rum under åren 1939 och 1940, icke någon
remontering för budgetåret 1941/42.

Vidare föreslår arméförvaltningen att såsom ersättning för å depå störtade
remonter bör beräknas inköp av 12 hästar i stället för såsom för innevarande
budgetår 10.

Det sammanlagda remontbehovet för budgetåret 1941/42 har sålunda av
arméförvaltningen angivits till 512 remonter, samtliga ridhästar.

Medelinlcöpspriset för remonter uppskattades vid beräkningen av innevarande
budgetårs remonteringsanslag till 1,200 kronor, eller samma belopp
som beräknats för budgetåren 1938/39 och 1939/40. Beträffande frågan om
vilket pris som borde beräknas för budgetåret 1941/42 framhåller arméförvaltningen
till en början, att ämbetsverkets intendenturdepartement redan den
14 maj 1940 i skrivelse till Kungl. Majit framhållit, att det för budgetåret
1940/41 beräknade medelinköpspriset vore för lågt. Ämbetsverket anför härom
huvudsakligen följande:

Medelsinköpspriset för remont hade under budgetåren 1938—1941 beräknats
till 1,200 kronor.

I underdånig skrivelse den 14 maj 1940 hade ämbetsverkets intendenturdepartement
anmält, att en icke obetydlig stegring i foderpriserna inträtt,
sedan gällande medellnköpspris för budgetåret 1940/41 beräknats. Härav
följde en fördyrad uppfödning av de remonter, som avsåges inköpas kommande
år. Departementet hade därför ansett en ökning av anslaget till remontering
under budgetåret 1940/41 ofrånkomlig. Då det emellertid icke varit möjligt
att redan då föreslå det medelinköpspris, som borde gälla för nämnda budgetår,
enär verkningarna av de prisfördyrande faktorerna intill början av nästa års
remontuppköp icke kunde överblickas, hade departementet ansett, att nämnda
medelinköpspris, som borde giva uppfödaren full kompensation för ökade uppfödningskostnader,
icke borde fastställas förrän 1941 i god tid före remontuppköpens
början. Departementet hade därför hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen dels bemyndiga Kungl. Majit fastställa medelinköpspriset
för remont under innevarande budgetår dels att remonteringsanslaget
under budgetåret 1940/41 måtte uppföras såsom förslagsanslag.

Yad intendenturdepartementet i förenämnda skrivelse anfört, hade även
giltighet för budgetåret 1941/42 och följande budgetår. Ämbetsverket föreslår
därför, att remonteringsanslaget för framtiden erhåller förslagsanslags natur
och att medelpriset för inköp av hästar må få fastställas av Kungl. Majit.

Vid anslagsberäkningen bör enligt arméförvaltningen nied hänsyn till att
rationspriset för häst och dag stigit med omkring en krona under år 1940
medelpriset för remont förslagsvis skattas till 1,500 kronor. Medelsbehovet
för inköp av remonter skulle då för budgetåret 1941/42 komma att uppgå till
(512 x 1,500=) 768,000 kronor.

Delposten för »övriga utgifter» under remonteringsanslaget har arméförvaltningen
uppskattat till 65,320 kronor. Ämbetsverket har därvid med till -

Fjärde huvudtiteln. 1^5

landning av hittills tillämpade beräkningsgrunder angivit transport-, reseoch
diverse kostnader till (512 X 110 =) 56,320 kronor, varjämte ämbetsverket
för omkostnader vid remontdepåerna beräknat ett från 7,500 till 9,000 kronor
förhöjt belopp. Ökningen av det för depåernas omkostnader avsedda beloppet
sammanhänger med att arméförvaltningen föreslagit inrättandet av ytterligare
en remontdepå utöver de två, som nu äro i verksamhet. Härom har arméförvaltningen
i en under hand ingiven promemoria anfört följande:

Vid behandling av remonteringsanslaget framhålles, att en ökning av stamhästantalet
vid armén och ökad årlig remontering är erforderlig. Denna skulle
komma att omfatta 512 i stället för nu 441 remonter.

De nuvarande remontdepåerna vid Herrevadskloster och Gudhem kunna
emellertid med hänsyn till tillgängliga stallutrymmen sammanlagt icke mottaga
mer än det antal remonter, som nu årligen inköpas.

En ökad remontering kräver därför upprättande av en ny remontdepå för
omkring 70 remonter.

Lämpligast synes då vara, att förutvarande remontdepån vid Utnäslöt
(Strömsholm) återupprättas, där erforderliga stall- och andra byggnader ävensom
betesmarker finnas. Nämnda byggnader m. m. stå numera under ridskolans
förvaltning. Med hänsyn härtill och till depåns begränsade omfattning
samt ur kostnadssynpunkt synes depån böra lyda under chefen för
nämnda skola och utgöra en underavdelning av denna.

Den enda personal, som med anledning av nämnda depås återupprättande
blir erforderlig, är en stallföreståndare och fyra vaktmästare.

Av den här lämnade redogörelsen framgår, att arméförvaltningen för budgetåret
1941/42 föreslagit avsevärda förändringar såväl i fråga örn storleken av
arméns stamhästbestånd som beträffande grunderna för dettas remontering.

Vad först angår utökningen av stamhästbeståndet med tillhopa 248 ridhästar
finner jag en dylik ökning motiverad såväl på grund av kaderökningarna
vid armén som med hänsyn till önskemålet att över huvud ernå en ökad
tillgång på ridhästar inom arméorganisationen. Jag tillstyrker förty, att stamhästbeståndet
successivt och med anlitande av under remonteringsanslaget
tillgängliga medel ökas i den av arméförvaltningen föreslagna omfattningen.
Den närmare fördelningen av de nytillkomna hästarna mellan de olika
staberna och förbanden torde emellertid icke böra slutligen fastställas i nu
förevarande sammanhang. Frågan därom torde efter särskild framställning i
ämnet få ankomma på Kungl. Maj:ts prövning.

Vad härefter angår frågan om ändrade grunder för beräknandet av remonteringsbehovet
innebär arméförvaltningens förslag härutinnan, att den årliga
remonteringsprocenten för vissa förband — ur artilleriet, ingenjörtrupperna,
signaltrupperna, trängtrupperna och intendenturtrupperna —- bör höjas från
nuvarande 9 till 10 procent samt att remontering bör beräknas på samtliga i
stamhästbeståndet ingående hästar och icke, såsom nu är fallet vid infanteriet
och kavalleriet, endast å en del av detta antal. Visserligen synes förslagets
realiserande komma att innebära en viss dubbelräkning i fråga örn ett mindre
antal hästar — ett hundratal — men då vad arméförvaltningen anfört till stöd
för förslaget måste i stort sett anses bärande, finner jag mig ändock böra biträda
detsamma.

126 Fjärde huvud titeln.

För budgetåret 1941/42 torde sålunda böra i enlighet med arméförvaltningens
förslag beräknas medel för inköp av dels 500 ridhästar, utgörande
remontbehovet, dels 12 hästar såsom ersättning för å depå störtade remonter,
eller tillhopa 512 hästar. Någon remontering av infanteriets draghästbestånd
torde på av arméförvaltningen anförda skäl icke behöva ifrågakomma under
budgetåret 1941/42.

Med den ökning av remonternas antal, som sålunda av mig förordats, torde
det bliva nödvändigt att uppsätta ytterligare en remontdepå. Arméförvaltningens
förslag härutinnan, innebärande ett återupptagande av verksamheten
vid Utnäslöt, anser jag mig därför böra biträda.

Yad härefter angår frågan örn bestämmandet av medelinköpspriset för
remont och vad arméförvaltningen i samband därmed föreslagit anser jag mig
icke kunna tillstyrka, att remonteringsanslagets karaktär förändras från reservations-
till förslagsanslag. Remonteringsanslaget är i övervägande grad att
anse såsom ett anskaffningsanslag och bör på denna grund hava reservationsanslags
natur. Visserligen föreligga med nuvarande osäkra prisförhållanden
stora svårigheter att rätt avväga medelsbehovet under anslaget. Svårigheterna
torde emellertid icke vara större beträffande remonteringsanslaget än i fråga
örn övriga för anskaffning avsedda reservationsanslag. Jag finner mig därför
böra föreslå, att i princip samma grunder tillämpas för beräkning av medelsbehovet
under remonteringsanslaget som hittills, d. v. s. att medelsbehovet
uppskattas med utgångspunkt från ett beräknat medelinköpspris. Detta torde
såsom arméförvaltningen föreslagit böra med hänsyn till de stegrade uppfödningskostnaderna
sättas till 1,500 kronor och medelsbehovet för inköp av ridhästar
sålunda beräknas till (512 X 1,500 =) 768,000 kronor. Jag förutsätter
emellertid, att det skall anses ligga i Kungl. Maj:ts skön att, efter förslag av
arméförvaltningens vederbörande departement, slutligen fastställa medelinköpspriset
för budgetåret 1941/42 och med ledning av detta fatta beslut örn de
belopp, som inom ramen för anvisade medel må för ändamålet disponeras
under budgetåret 1941/42.

Då jag icke har något att invända mot arméförvaltningens beräkningar i
fråga örn delposten till »övriga kostnader», upptagen till 65,320 kronor, skulle
sålunda kostnaderna för inköp av remonter och för övriga med remonteringen
av ridhästar sammanhängande utgifter komma att uppgå till (768,000 +
65,320 =) 833,320 kronor. För täckande av dessa kostnader torde emellertid
enligt arméförvaltningens beräkningar kunna tagas i anspråk ett belopp av

40,000 kronor, motsvarande beräknade inkomster vid försäljning av utrangerade
stamhästar, varför medelsbehovet under titel I för budgetåret 1941/42
skulle komma att utgöra allenast 793,320 kronor.

Titel II. Ackordhästar. Det för truppförbanden avsedda stamhästantalet är
under vissa delar av året icke tillräckligt för övningars bedrivande, varför hästantalet
måste utökas med visst antal hästar. Detta har tidigare skett genom
inlejning av hästar med anlitande av under truppövningsanslaget tillgängliga

Fjärde huvudtiteln. 127

medel. Efter hand har man emellertid övergått till systemet med s. k. ackordhästar,
vilket innebär, att hästarna ägas av kronan och utackorderas till enskilda
under de tider, då de icke behövas vid truppförbanden. Behovet av
ackordhästar bestämmes med utgångspunkt från ett för de olika truppslagen
fastställt antal ackordhästdagar, vilket i enlighet med 1936 års försvarsbeslut
under de senaste budgetåren satts till 240,000 dagar. Den stam av ackordhästar,
som utnyttjats för uttagande av nämnda dagantal, har årligen förnyats
genom inköp av visst antal hästar, under de senaste budgetåren 10 procent av
det antal ackordhästar, som beräknats komma att finnas vid armén vid början
av budgetåret. Medel för dessa inköp hava från och med budgetåret 1939/40
upptagits under en särskild titel II under remonteringsanslaget.

Från denna titel II ha även beräknats medel för täckande av kostnader
sammanhängande med utackorderingen till enskilda personer av ackordhästarna
under tid, då de icke erfordras vid truppförbanden.

Vid beräkningen av medelsbehovet under titeln II har emellertid hänsyn
tagits jämväl till de inkomster, som beräknas komma att inflyta vid försäljning
av utrangerade ackordhästar samt för ackordavgifter för de utackorderade
hästarna.

I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag beräknades medelsbehovet
under titeln II. Ackordhästar enligt följande sammanställning:

Utgifter.

Inköp av 480 ackordhästar å 900 kronor .............................. kronor 432,000

Kostnader för utackordering av 4,500 ackordhästar å 10

kronor per häst ......................................................... » 45,000

Summa kronor 477,000

Inkomster.

Försäljning av 240 ackordhästar å 100 kronor ..................... kronor 24,000

Ackordavgifter för 4,500 utackorderade hästar å 20 kronor

per häst ..................................................................... ’ » 90,000

Surna kronor 114,000

Skillnaden mellan beräknade utgifter och inkomster (477,000 — 114,000 =)

363,000 kronor togs i beräkning vid bestämmandet av remonteringsanslaget för
budgetåret 1940/41.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen i fråga om anslagstiteln för ackordhästar
anfört bland annat följande:

U t gifter.

Arméns ackordhästar hade under budgetåret 1939/40 utökats till något
över 5,000 hästar. Med anledning av anbefallda beredskapsåtgärder hade vidare
för arméns räkning anskaffats omkring 20,000 hästar. Sålunda anskaffade
hästar och ackordhästar uppginge sålunda sammanlagt till ett antal av omkring
25,000.

Ur olika synpunkter syntes det förmånligast, att dessa hästar i mån av
lämplighet för fortsatt tjänstgöring vid armén och i den utsträckning möjlig -

128

Fjärde huvudtiteln.

heter till inackordering förefunnes, även efter beredskapens upphörande heliodos
och överfördes till ackordhästar. Vid sådant förhållande syntes någon
anskaffning av ackordhästar under nästkommande budgetår icke behöva äga
rum.

För bestridande av kostnader för ackordshästars ^ackordering hade för
innevarande budgetår beräknats en medelkostnad för häst och år av 10 kronor,
vilket belopp även för nästkommande budgetår syntes vara till fyllest.

Kostnaderna för ^ackordering av ovan nämnda antal hästar skulle sålunda
uppgå till (25,000 X 10 =) 250,000 kronor.

Jämlikt bestämmelserna i brev den 22 juni 1928 (TL A 188) hade intendenturdepartementet
den 22 mars 1939 (TL A 49) utfärdat vissa bestämmelser
rörande inköp och ^ackordering m. lii. av ackordhästar. Enligt dessa bestämmelser
skulle, i syfte att öka tillgången på varmblodiga hästar vid mobilisering,
i första hand och i största möjliga utsträckning hästar av varmblodigt slag inköpas.
I enlighet med nämnda bestämmelser hade ock truppförbanden i viss
utsträckning anskaffat hästar av varmblodigt slag såsom ackordhästar och
dylika hästar hade även anskaffats i samband med anbefallda beredskapsåtgärder.
Det syntes bliva förenat med vissa svårigheter att utackordera det
stora antal hästar, som nu vore i arméns ägo, och särskilt torde svårigheter
komma att föreligga för ^ackordering av varmblodiga hästar, enär dessa vore
mera svårskötta och mindre användbara än övriga hästar.

Utackordering av hästar av varmblodigt slag skulle utan tvivel möjliggöras
i större utsträckning än vad nu vore fallet, därest till ackordvärd, som mottager
sådan häst som ackordhäst, finge utgå en viss mindre ersättning. Denna
syntes icke lämpligen böra fastställas till ett fixt belopp per häst utan endast
maximeras, förslagsvis till 100 kronor per häst och år. I sin framställning
rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 upptog arméförvaltningen
för nyss omförmält ändamål förslagsvis ett belopp av 10,000 kronor.
Med hänsyn till det ökade antal hästar av varmblodigt slag, som inköpts, borde
beloppet för nästkommande budgetår upptagas med 30,000 kronor. Det syntes
böra ankomma på intendenturdepartementet att utfärda närmare bestämmelser
för ersättningens utgående.

Inkomster.

I likhet med föregående budgetår borde antalet utrangerade hästar, för vilket
ersättning beräknas inflyta, upptagas till 5 procent av ackordhästbeståndet.
Inkomstposten borde följaktligen med ett oförändrat medelpris av 100 kronor

för försåld häst uppföras med X 100 125,000 kronor.

Såsom arméförvaltningen redan antytt, syntes vissa svårigheter komma att
uppstå för utackordering av det stora antalet hästar, som nu vore i arméns ägo.
Särskilt stora torde svårigheterna bliva, örn även under ett kommande år
skörderesultatet bleve mindre gott. Arméförvaltningen ansåge sig därför
icke våga räkna med några inflytande ersättningsmedel för mottagna ackordhästar.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts borde förevarande anslagstitel
II för budgetåret 1941/42 beräknas sålunda:

Utgifter.

Utackordering av 25,000 hästar å 10 kronor ........................ kronor 250,000

Ersättning till fodervärdar för mottagna varmblodiga ackord hästar

........................................................................ » 30,000

Kronor 280,000

Fjärde huvudtiteln.

129

Inkomster.

Försäljning av 1,250 hästar å 100 kronor ........................... kronor 125,000

Medelsbehovet uppginge sålunda till (280,000 — 125,000 =) 155,000 kronor.

Av arméförvaltningens framställning framgår, dels att arméns stam av
ackordhästar under budgetåret 1939/40 uppbringats till omkring 5,000, dels
ock att i samband med den anbefallda beredskapen för arméns räkning anskaffats
ytterligare omkring 20,000 hästar, vilka nu befinna sig i kronans ägo.
Arméförvaltningen har funnit det ur olika synpunkter förmånligast, att dessa
under beredskapen inköpta hästar i största möjliga utsträckning överföres
till ackordhäststammen för att bibehållas i densamma även sedan beredskapstillståndet
avvecklats, och har ämbetsverket förty beräknat medelsbehovet
under remonteringsanslagets titel II för budgetåret 1941/42 med utgångspunkt
från ett stamhästantal av 25,000.

För egen del finner jag mig emellertid för närvarande icke beredd att
biträda det av arméförvaltningen sålunda framlagda förslaget, vilket i princip
skulle betyda en utökning av det normala ackordhästbeståndet vid armén
med omkring 20,000 hästar. Frågan huru skall förfaras med det avsevärda
antal ackordhästar, som måst anskaffas på grund av den anbefallda beredskapen,
torde böra avgöras i samband med andra med avvecklingen av beredskapen
sammanhängande frågor. Kostnaderna för dessa under beredskapen
anskaffade hästar ävensom förekommande inkomster redovisas för närvarande
över krigstitel. Så länge beredskapen uppehälles torde samma ordning
böra tillämpas. I arméförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet
för budgetåret 1941/42 i fråga örn furageanslaget har heller icke räknats med
flera underhållsdagar för ackordhästar än vad som motsvarar det normala
fredsbehovet, eller 240,000 dagar. Med hänsyn till det anförda finner jag sålunda
lämpligast, att antalet ackordhästar, avsedda för uttagande av det för
normalt fredsbruk erforderliga antalet ackordhästdagar, beräknas enligt hittills
tillämpade grunder.

Medelsbehovet under förevarande anslagstitel torde sålunda böra beräknas
med utgångspunkt från ett ackordhästantal under budgetåret 1941/42 av 5,000.
I likhet med arméförvaltningen finner jag med hänsyn till det stora antalet
»beredskapshästar» något inköp av ackordhästar för nästa budgetår icke erforderligt.
Jag förutsätter därvid, att vid en framtida avveckling av beredskapen
lämpliga »beredskapshästar» i erforderlig utsträckning behållas för
komplettering av det för fredsförhållanden erforderliga ackordhästbeståndet.
Under titeln torde till en början böra beräknas medel för bestridande av utackorder^
av 5,000 hästar. Med tillämpning av hittillsvarande beräkningsgrund
för medelsbehovet för detta ändamål, i medeltal 10 kronor per häst,
mot vilken beräkningsgrund arméförvaltningen intet haft att erinra, bör för
utackordering upptagas ett belopp av (5,000 X 10 =) 50,000 kronor.

I förevarande sammanhang har arméförvaltningen föreslagit, att under
titel II måtte beräknas medel, 30,000 kronor, för beredande av en mindre
särskild ersättning till sådana fodervärdar, som mottaga varmblodig häst

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. 2296 40 9

130

Fjärde huvudtiteln.

som ackordhäst. Till stöd härför har arméförvaltningen framhållit, att det ur
beredskapssynpunkt vore av betydelse att hava tillgång till varmblodiga
hästar, men att stora svårigheter för närvarande förelåge att få sådana hästar
utackorderade, enär de vore mera svårskötta och mindre användbara än övriga
hästar.

Jag får i anslutning härtill framhålla, att i motioner till 1940 års lagtima
riksdag hemställts, att riksdagen måtte besluta örn ett anslag av 10,000 kronor
att användas för utackordering av varmblodiga hästar. Riksdagen (skrivelse
nr 4) fann motionärernas förslag ur mobiliseringssynpunkt vara av intresse,
men ansåg sig icke böra på grundval av enskild motion anvisa medel för
ändamålet. Riksdagen förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t skulle, därest
så befunnes påkallat, äga att av till disposition stående medel tillgodose det
av motionärerna angivna behovet.

Av vad i ärendet förekommit synes framgå önskvärdheten av att medel
finnas tillgängliga för underlättande av möjligheten att utackordera varmblodiga
ackordhästar, vilkas antal på senare tid väsentligt ökats. Jag finner
mig därför böra biträda arméförvaltningens förslag att under titel II av
remonteringsanslaget medel beräknas för tillgodoseende av ifrågavarande
ändamål. Mot det av arméförvaltningen föreslagna beloppet, 30,000 kronor,
har jag intet att erinra. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa
grunder för anslagsbeloppets disponerande.

Beträffande de inkomster, som under budgetåret 1941/42 kan beräknas inflyta
under anslagstiteln delar jag arméförvaltningens uppfattning, att försiktigheten
bjuder att icke räkna med några avgifter för de utackorderade
hästarna. Enligt sedvanliga grunder torde man däremot böra räkna med inflytande
försäljningsavgifter för utrangerade ackordhästar. Dessa torde kunna

uppskattas till åtminstone 25,000 kronor

(5 X 5,000

l 100

X 100

I enlighet med vad sålunda anförts skulle medelsbehovet under titel II
för budgetåret 1941/42 komma att uppgå till (50,000 + 30,000 — 25,000 =)

55,000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under remonteringsanslaget uppgår enligt
förestående av mig förordade beräkningsgrunder till (793,320 + 55,000 =)
848,320 kronor eller, i avrundat tal, 850,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

dels medgiva, att stamhästbeståndet vid armén må ökas med
248 hästar,

dels ock till Remontering för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 850,000 kronor.

32. Veterinärvård, reservationsanslag.

[42.] Reservationsanslaget till veterinärvård har i riksstaten för innevarande
budgetår uppförts med 125,000 kronor. Medelsbehovet har därvid beräknats
efter en kostnad av 5.5 öre för häst och underhållsdag.

Fjärde huvudtiteln. 131

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen framhållit,
att sedan ovannämnda dagskostnad fastställts viss kostnadsökning inträtt för
sådan materiel m. m., för vilken kostnaderna skola bestridas av ifrågavarande
anslag. Kostnadsökningen hade dock varit relativt begränsad. Då det emellertid
icke voin möjligt att nu förutsäga, huruvida prissänkning eller ytterligare
prisökning kunde förväntas till kommande budgetår, syntes enligt arméförvaltningen
någon ändring i den för innevarande budgetår gällande beräkningsgrunden
icke böra göras. Anslaget borde därför beräknas efter en
kostnad av 5.5 öre per häst och underhållsdag.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen i ärendet anfört synes för närvarande
någon ändring i den för innevarande budgetår tillämpade beräkningsgrunden
av dagskostnadsbeloppet för veterinärvård icke vara erforderlig.
Antalet underhållsdagar för stam- och ackordhästar för budgetåret 1941/42 har
såvitt angår veterinärvården uppskattats till 2,656,400. Denna beräkning torde
vara uppgjord under förutsättning att stamhästbeståndet vid armén redan vid
ingången av nämnda budgetår i det närmaste uppbringats till det av arméförvaltningen
under remonteringsanslaget föreslagna antalet. Även örn detta
icke kan hava skett finner jag mig med hänsyn till den relativt sett obetydliga
skillnaden i antalet underhållsdagar enligt den ena eller andra beräkningsgrunden
kunna godtaga den av arméförvaltningen framlagda beräkningen.
Medelsbehovet under veterinärvårdsanslaget kommer sålunda att
uppgå till (2,656,400 X 5.5 =) 146,102 kronor eller, i avrundat tal 145,000
kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Veterinärvård för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 145,000 kronor.

33. Arméns hundväsende, reservationsanslag.

[43.] Alltsedan budgetåret 1937/38 har i riksstaten funnits uppfört ett särskilt
reservationsanslag för tillgodoseende av medelsbehovet för vissa med
arméns hundväsende sammanhängande kostnader. Anslaget beräknades för
budgetåret 1940/41 till 10,000 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen framlagt förslag örn ökad
medelsanvisning under ifrågavarande anslag för möjliggörande av en utvidgning
av arméhundväsendet. I anslutning därtill anför arméförvaltningen
bland annat följande:

De grundläggande bestämmelserna för arméns hundväsende återfunnes i
ämbetsskrivelsen den 30 juni 1937 (TLA118) och arméorder nr 588/1937
(TLB533). Härjämte hade arméförvaltningens intendenturdepartement den
16 augusti 1937 utfärdat vissa för arméhundgården m. m. avsedda förvaltningsbestämmelser.

Enligt nämnda bestämmelser vore arméhundväsendets uppgift bland annat
att tillgodose arméns behov av för militära ändamål dresserade hundar, tjänste -

132 Fjärde huvudtiteln.

hundar, vilka utgöras dels av stamhundar, vilka tillhöra armén, dels av reservhundar,
vilka genom överenskommelse ställas till arméns förfogande.

Enligt uppgjord plan avsåges truppförbandshundgårdar upprättas i första
hand vid infanteri- och trängtruppförbanden, vilka vart och ett skulle erhålla
två stamhundar och dessutom för viss tid även reservhundar. Denna fredsorganisation
ansåges kunna tillsvidare täcka behovet av i krigsorganisationen
ingående hundar. Proportionen mellan stam- och reservhundar beräknades
därvid till 1:3. Truppförbandshundgårdarna beräknades vara uppförda i
planlagd utsträckning under år 1943. Arméhundgården hade erhållit sådan omfattning,
att nämnda mål skulle kunna nås. Redan år 1941 torde emellertid
truppförbandshundgårdarna hava nått beräknad omfattning.

Enligt till arméförvaltningen överlämnad P. M., utarbetad inom arméstaben
enligt chefens för armén direktiv, borde arméns hundväsende väsentligt utökas.
Erfarenheterna hade nämligen givit vid handen, att hundar borde ingå i
infanteri- och trängtruppförbanden till större antal än förut beräknats samt
även tilldelas kavalleri- och artilleritruppförbanden såsom rapport-, patrulloch
sjukvårdshundar, landstormsförbanden såsom bevakningshundar samt
hemvärnet såsom patrullhundar. Dessutom borde hundar avses såsom bevakningshundar
vid marinen och flygvapnet.

Det för försvarsväsendet erforderliga antalet hundar kunde för närvarande
icke slutgiltigt fastställas. Antalet tjänstehundar måste emellertid redan från
och med nästkommande budgetår successivt utökas. Härav följde ökade kostnader
för underhåll m. m. av nämnda hundar. Beträffande reservhundarna
hade tidigare den bestämmelsen varit gällande, att ägare till reservhund
själv skulle bestrida kostnaderna dels för reservhundens transport till och
från utbildningen dels ock för underhåll under utbildningstiden vid arméhundväsendet.
Detta hitintills tillämpade system kunde emellertid i fortsättningen
icke bibehållas med hänsyn till det allt större behovet av dylika
hundar. Kronan måste otvivelaktigt, örn det erforderliga behovet av reservhundar
skulle kunna säkras, bestrida kostnaderna för såväl hundarnas transport
till och från utbildningen som deras underhåll under utbildningstiden.
Likaledes syntes det bliva nödvändigt, att kronan erlade viss del av utgående
hundskatt i de fall, då reservhundar togos i anspråk för tjänstgöring vid
armén.

Arméförvaltningen föreslår under åberopande av vad sålunda anförts, att
anslaget till arméns hundväsende, som för innevarande budgetår upptagits
till 10,000 kronor, därav 5,600 kronor avsetts för arméhundgården och 4,400
kronor för truppförbandshundgårdarna, måtte ökas med tillhopa 15,000 kronor
till 25,000 kronor, därav 14,000 kronor beräknades för arméhundgården och
återstoden, 11,000 kronor, för truppförbandshundgårdarna enligt följande
specifikation:

Arméhundgården.

12,000 foderdagar för stamhundar å 30 öre ........................... kronor 3,600

6,000 » » reservhundar å 30 öre ........................ » 1,800

skatt för omkring 40 stamhundar å 30 kronor ........................ » 1,200

stall-, dressyr- och försöksmateriel m. m............................... » 2,000

transporter av hundar till och från utbildning ........................ » 1,500

avels- och uppfödningskostnader m. m.................................. » 2,000

veterinärvårdskostnader ................................................... » 500

oförutsedda behov .................................................... »_1>400

Summa kronor 14,000

Fjärde huvudtiteln.

Truppförbandshundgårdar.

18.000 foderdagar för stamhundar å 10 öre ........................... kronor

16.000 » » reservhundar k 10 öre ........................ »

skatt för omkring 60 stamhundar ....................................... »

stall- och dressyrmateriel m. m........................................... »

transport av hundar till och från utbildning ........................

bidrag till skatt till reservhundar ....................................... »

veterinärvårdskostnader ...................................................

oförutsedda behov ......................................................... »

Summa kronor 11,000

I anslutning härtill må framhållas, att arméförvaltningen vid behandlingen
av lantförsvarets avlöningsanslag i huvudsaklig överensstämmelse med en
inom arméstaben upprättad promemoria i ämnet framlagt förslag till vissa
ändringar i organisatoriskt hänseende beträffande arméhundväsendet och i
samband därmed förordat uppförande å en särskild för arméns hundväsende
avsedd stat av vissa för ändamålet erforderliga befattningshavare. Förslaget,
som beräknats draga en årlig kostnad för löner eller arvoden av omkring

35.000 kronor, innebär i vissa hänseenden en utökning av den inom arméhundväsendet
verksamma personalen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag utarbetats för en utvidgning
av arméhundväsendet i syfte att erhålla en ökad stam av för olika
militära ändamål dresserade hundar. Då erfarenheterna numera synas giva
vid handen, att dylika hundar böra komma till ökad användning inom krigsmakten,
har jag i princip intet att erinra mot en sådan utvidgning. För
närvarande är jag visserligen icke beredd att taga ställning till förenämnda
av arméförvaltningen framlagda förslag till hundväsendets ändrade organisation
med därav betingad ökning av personalbehovet; frågan härom torde
böra upptagas till behandling i samband med blivande medelsäskanden under
lantförsvarets avlöningsanslag. Detta hindrar emellertid icke, att jag redan
nu anser mig böra biträda det av arméförvaltningen framlagda förslaget örn
en ökning av medelsbehovet för bestridandet av sådana kostnader för armehundväsendets
verksamhet, som icke utgöras av löne- eller arvodeskostnader.
Då de principer för medelsbehovets beräknande, som angivits av arméförvaltningen,
synas kunna godtagas och jag för övrigt icke funnit anledning till
erinran mot de av ämbetsverket verkställda kostnadsberäkningarna, finner
jag mig böra förorda, att anslaget till arméns hundväsende för budgetåret
1941/42 upptages med ett till 25,000 kronor förhöjt belopp.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Arméns hundväsende för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor.

34. Arméns brevduveväsende, reservationsanslag.

144.] Under en följd av år har riksdagen på därom av Kungl. Majit gjorda
framställningar beviljat särskilda medel till arméns brevduveväsende. För

133

1,800

1,600

1,500

1,200

2,000

1,000

500

1,400

134 Fjärde huvudtiteln.

vart och ett av budgetåren 1932/33—1940/41 har för ändamålet utgått ett
anslag av 5,000 kronor.

För nästkommande budgetår har arméförvaltningen icke ifrågasatt någon
ändring i det nu utgående anslagsbeloppet.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Arméns brevduveväsende för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Tygmateriel m. m.

Under rubriken tygmateriel äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda
— förutom vissa anslag av mera tillfällig natur — fyra särskilda årligen
återkommande reservationsanslag, nämligen anslagen till vapen och ammunition
m. m., till anskaffning och underhåll av motorfordon, till anskaffning
och underhåll av ingenjörmateriel m. m. samt till försök med viss tygmateriel.
Såsom jag inledningsvis vid behandlingen av frågan örn en ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln framhållit torde under denna samlingsrubrik böra
upptagas — förutom förekommande engångsanslag till anskaffning av tygmateriel
-— följande anslag av mera fortlöpande natur, nämligen ett anslag
till vapen och ammunition m. m., ett till signal- och ingenjörteknisk materiel
m. m., ett till motor- och anspannsfordon m. m., ett till den industriella krigsberedskapen
samt ett till försök med viss tygmateriel.

35. Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag.

[45.] Vid framläggandet av statsverkspropositionen till 1940 års riksdag beräknades
medelsbehovet under anslaget till vapen och ammunition m. m. för
budgetåret 1940/41 komma att uppgå till 6,500,000 kronor. Med hänsyn till
att vissa reservationer å de för budgetåret 1939/40 under vapenanslaget anvisade
medlen beräknades komma att uppstå, föreslogs emellertid anslaget
böra i riksstaten för innevarande budgetår upptagas med allenast 6,000,000
kronor. Förslaget blev av riksdagen bifallet.

Från ifrågavarande anslag tillgodoses medelsbehovet för underhåll av befintlig
materiel, för anskaffning av ammunition, som under övningar förbrukats,
samt av målskjutningsmateriel, för allmänna omkostnader vid vissa
försvarsväsendets fabriker och förråd, för transportkostnader m. m. Vidare
avses visst belopp under anslaget skola stå till tygdepartementets förfogande
för den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt till
oförutsedda utgifter, varjämte visst belopp under anslaget avses för bestridande
av försöks- och driftskostnader m. m. vid försvarsväsendets kemiska
anstalt.

För budgetåret 1941/42 torde, i enlighet med vad jag förut i samband med
behandlingen av frågan örn ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln anfört,
medel under vapenanslaget icke böra beräknas för bestridande av med den
industriella krigsberedskapen sammanhängande kostnader och ej heller för

Fjärde huvudtiteln.

bestridande av försöks- och driftskostnader vid den kemiska anstalten. För
dessa ändamål erforderliga medel böra i stället i fortsättningen anvisas under
särskilda anslag. I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande de
behov, som böra tillgodoses från anslaget.

Beträffande medelsbehovet under anslaget till vapen och ammunition för
budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen i sin skrivelse framhållit, att storleken
av de årliga förråds- och underhållskostnaderna vore beroende främst
på materielstockens omfattning, på den utsträckning, i vilken densamma toges
i bruk under övningar, på priser å materialier och förbrukningsartiklar m. m.
samt på arbetslönernas höjd. Några säkra utgångspunkter för en kostnadsberäkning
under budgetåret 1941/42 förelåge med hänsyn till nuvarande förhållanden
enligt arméförvaltningens mening icke. Ämbetsverket ville emellertid
framhålla, att en fördubbling av kostnaderna i förhållande till dem, som
beräknats för innevarande budgetår, kunde förväntas inträda. Arméförvaltningen
beräknade med hänsyn härtill anslagsbehovet under vapenanslaget till

12.000. 000 kronor.

Såsom arméförvaltningen framhållit är det icke möjligt att på sätt hittills
plägat ske verkställa en mera noggrann beräkning av medelsbehovet under
anslaget för det kommande budgetåret, utan är man härvidlag hänvisad till
att under hänsynstagande till nu kända faktorer söka uppskattningsvis komma
fram till den anslagssumma, som i händelse av återgång under budgetåret till
normala fredsförhållanden kan beräknas bliva erforderlig för täckande av de
till anslaget hänförliga kostnaderna. Uppenbarligen kommer då med hänsyn
till mängden av i beredskapssyfte anskaffad materiel en väsentlig kostnadsökning
att bliva ofrånkomlig i avseende å underhålls- och förrådskostnader.
Höjda materielpriser och arbetslöner torde jämväl nödvändiggöra ökad
medelstilldelning. En uppräkning av anslaget till omkring den dubbla summan
av vad för ändamålet beräknats för innevarande budgetår synes dock av dessa
anledningar i och för sig knappast motiverad.

Emellertid torde den förlängda tjänstgöringstid för de värnpliktiga, varmed
jag såsom av det föregående framgår räknat, komma att medföra en betydligt
ökad belastning av vapenanslaget såväl vad beträffar underhållskostnader som
jämväl i fråga om vapenslitage och ammunitionsförbrukning. Jag förutsätter
nämligen, att den utökade utbildningstiden i mycket stor utsträckning kommer
att utnyttjas för att bibringa de värnpliktiga större färdigheter i vapnens bruk.
Enligt vad jag inhämtat från arméstabens utbildningsavdelning är avsikten att
samtliga värnpliktiga skola utbildas med gevär samt dessutom med tunga
vapen. Detta kommer givetvis att medföra en avsevärd ökning av ammunitionsåtgången
— lös ammunition beräknas komma att erfordras i minst dubbel
kvantitet — ävensom en större slitning av vapnen. Verkställd beräkning har
givit vid handen, att medelsbehovet under vapenanslaget för tillgodoseende av
det tilltänkta utbildningsprogrammet skulle utgöra omkring 30,000,000 kronor.
Av ökningen från det i medelsäskandena angivna beloppet beräknas omkring

8.000. 000 kronor belöpa å den förlängda tjänstgöringstiden i och för sig —

136 Fjärde huvudtiteln.

antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas stiga till inemot det
dubbla — samt omkring 10,000,000 kronor å den ökade ammunitionsåtgången
och vapenförslitningen genom den mera omfattande utbildningen med tunga
vapen.

En ökning av vapenanslaget i nu angiven omfattning är naturligen ägnad
att ingiva betänkligheter. Å andra sidan kommer uppenbarligen värdet av den
förlängda tjänstgöringstiden att bliva illusoriskt, därest icke medel ställas till
förfogande för att i erforderlig utsträckning möjliggöra utbildningstidens
utnyttjande genom en intensivare övnings- och utbildningsverksamhet. Jag är
därför beredd att förorda en väsentlig uppräkning av vapenanslaget. Dock
anser jag att i avvaktan på närmare erfarenhet örn anspråken på materiel och
ammunition för övningsändamål anslaget för nästa budgetår bör kunna begränsas
till 25,000,000 kronor.

Stat för anslaget torde i vanlig ordning få fastställas av Kungl. Maj:t. Jag
förutsätter, att det skall anses få ankomma på Kungl. Majit att vid statens
fastställande eller eljest när skäl därtill föreligga föreskriva den begränsning
av dispositionsrätten över anslagsmedlen, som med hänsyn till ändrade förhållanden
med avseende å prisutveckling eller annorledes kan befinnas erforderlig.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vapen och ammunition m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

36. Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m., reservationsanslag.

[46.] Alltsedan budgetåret 1937/38 har i riksstaten funnits upptaget ett
särskilt reservationsanslag för anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel
m. m. Under anslaget, som för budgetåret 1939/40 uppfördes med 900,000
kronor, beräknades vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition
komma att erfordras en medelsanvisning för innevarande budgetår av 950,000
kronor. Med hänsyn till beräknad reservation uppfördes emellertid anslaget
i riksstaten med allenast 900,000 kronor.

Hitintills ha under anslaget beräknats medel för anskaffning och underhåll
m. m. av tre olika slags materiel, nämligen ingenjörteknisk materiel, signalmateriel
och fordonsmateriel. Av sistnämnda slag av materiel har emellertid
under anslaget beräknats medel endast för sådan materiel som är att hänföra
till anspannsfordon (utom artilleriets), hästutrednings- och cykelmateriel.
Motsvarande kostnader för motorfordon åter ha hittills bestritts från reservationsanslaget
till anskaffning och underhåll av motorfordon. På sätt arméförvaltningen
föreslagit i sitt yttrande över det av meromnämnda sakkunniga
framlagda förslaget till ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln, torde från
och med budgetåret 1941/42 kostnaderna för anspannsfordon, hästutredningsoch
cykelmateriel icke längre böra redovisas under samma anslag som den
ingenjörtekniska materielen och signalmaterielen utan överflyttas till ett för
samtliga fordon avsett anslag. I samband härmed bör det nuvarande anslaget

Fjärde huvudtiteln. 137

till anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel ra. m. erhålla ändrad beteckning
till »Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m.», vilken beteckning
närmare anknyter till de ändamål, som i fortsättningen avses skola tillgodoses
från anslaget.

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen uppskattningsvis
angivit medelsbehovet under budgetåret 1941/42 för anskaffning och
underhåll av ingenjörmateriel m. m. till ungefär det dubbla beloppet av vad
för samma ändamål beräknats åtgå under innevarande budgetår och förty hemställt,
att anslagsbeloppet måtte bestämmas till 2,000,000 kronor. Arméförvaltningen
har därvid anfört samma skäl för anslagshöjningen som av ämbetsverket
åberopats för höjningen av vapenanslaget.

Sedermera har under hand inhämtats, att därest under anslaget icke längre
skulle beräknas medel för anskaffning och underhåll av förenämnda fordon
m. m., medelsbehovet för tillgodoseende under budgetåret 1941/42 av övriga
ändamål, för vilka anslaget för anskaffning och underhåll av ingenjörmateriel
hittills avsetts, kunde skattas till 1,250,000 kronor.

Medelsbehovet för anskaffning och underhåll av ingenjörteknisk och signalmateriel
beräknades för budgetåret 1939/40 draga en kostnad av omkring

500,000 kronor. Ungefär samma belopp beräknades för enahanda ändamål
för budgetåret 1940/41. Samma skäl, som under vapenanslaget anförts
för en höjning av detta anslag, torde kunna åberopas för en ökning av nu förevarande
anslag. Arméförvaltningen har beräknat medelsbehovet under anslaget
till 1,250,000 kronor. För egen del finner jag mig emellertid under hänsynstagande
till olika på frågan inverkande omständigheter böra begränsa medelsanvisningen
under anslaget till 1,000,000 kronor, vilket innebär en anslagsökning
på omkring 100 procent. Yad under vapenslaget anförts om rätt för
Kungl. Majit att under vissa betingelser föreskriva begränsning rörande
anslagsdispositionen torde även böra hava avseende å förevarande anslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Signal- och ingenjör teknisk materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

37. Motor- och anspannsfordon m. m., reservationsanslag.

147.] I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett reservationsanslag
å 850,000 kronor för anskaffning och underhåll av motorfordon.

Anslaget plägar disponeras under tre titlar, titel I underhåll m. m. av stammotorfordon,
titel II underhåll m. m. av ekonomimotorfordon samt titel III nyanskaffning
m. m. av motormateriel. Motsvarande kostnader för hästfordonsmateriel
och cykelmateriel hava däremot avförts från anslaget till anskaffning
och underhåll av ingenjörmateriel m. m. På sätt jag under nästföregående punkt
framhållit torde från och med nästa budgetår kostnaderna för såväl motormaterielen
som hästfordonsmaterielen och cykelmaterielen böra sammanföras till
ett anslag, benämnt reservationsanslaget till motor- och anspannsfordon m. m.

138 Fjärde huvudtiteln.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen rörande medelsbehovet för anskaffning och
underhåll av motorfordon anfört följande:

Reservationsanslaget till anskaffning och underhåll av motorfordon är i
riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 850,000 kronor. I förhållande
till den motorfordonspark, för vars underhåll och förnyelse detta
anslag avsetts, är det nuvarande motorfordonsbeståndet vid armén mångfaldigt
större. Huruvida före eller under budgetåret 1941/42 sådana förhållanden inträda,
att en avsevärd reducering av motorfordonsbeståndet anses böra och
kunna genomföras, undandrager sig för närvarande bedömande. Även vid en
återgång till mer normala organisations- och utbildningsförhållanden än de nu
rådande anser sig arméförvaltningen emellertid böra räkna med ett ökat antal
stammotorfordon och en större årlig tjänstgöringstid för dessa än vad som
avsetts enligt 1936 års försvarsordning. Vid en två- ä tredubbling av stammotorfordonsantalet
och en ungefärlig fördubbling av den genomsnittliga
årliga användningstiden skulle kostnaderna kunna uppskattas till omkring fem
gånger så höga, som de för innevarande budgetår beräknade.

Arméförvaltningen har med åberopande av det anförda hemställt örn en
medelsanvisning för bestridandet av utgifterna för motorfordonsparken å

4,000,000 kronor.

För anskaffning och underhåll av anspannsfordonsmateriel och hästutredningsmateriel
(utom vid artilleriet) ävensom av cykelmateriel har arméförvaltningen,
enligt vad jag under hand inhämtat, i sitt förslag till anslagsäskande
för ingenjörmateriel m. m. beräknat ett sammanlagt belopp av 750,000 kronor.
Då ifrågavarande kostnader som nyss nämnts böra överflyttas till förevarande
anslag, skulle enligt arméförvaltningens beräkningar det sammanlagda
medelsbehovet under det nya anslaget sålunda utgöra 4,750,000 kronor.

Arméförvaltningens förslag innebär en ökning av beloppet för anskaffning
och underhåll av motorfordon till inemot det femdubbla av det för innevarande
budgetår beräknade. För övrig fordonsmateriel och cykelmateriel åter beräknas
omkring det dubbla beloppet. En så väsentlig ökning som den för
motorfordonsmaterielen föreslagna anser jag mig emellertid icke beredd att
tillstyrka, förrän närmare utredning förebragts i fråga örn det ökade behovet
av stammotorfordon. En sådan utredning torde lämpligen kunna verkställas
i samband med en kommande avveckling av det på grund av krisförhållandena
exceptionellt ökade fordonsbeståndet vid armén. I samband därmed torde även
— i anslutning till ett av marinförvaltningen i dess skrivelse angående
marinens anslagsbehov för nästa budgetår gjort förslag — böra undersökas
möjligheterna att framlägga en plan för stammotorfordonens successiva förnyelse
genom anvisande av ett årligt belopp under anslaget, bestämt under
hänsynstagande till den beräknade livslängden för de olika i materielbeståndet
ingående enheterna. Då det emellertid torde vara uppenbart, att medelsbehovet
under fordonsanslaget under budgetåret 1941/42 jämväl efter en återgång
till normala förhållanden kommer att bliva väsentligt högre än det som
beräknats för innevarande budgetår, finner jag mig redan nu böra förorda
en uppräkning av det för motorfordonen avsedda anslagsbeloppet till 2,750,000

Fjärde huvudtiteln.

139

kronor. Då jag intet har att erinra mot det för hästfordonen och cykelmaterielen
beräknade beloppet, 750,000 kronor, skulle sålunda det sammanlagda
medelsbehovet för anskaffning och underhåll av fordonsmateriel komma att
uppgå till 3,500,000 kronor. Med anledning av att, enligt vad som i det
följande föreslås, fordonsskatten för kronans automobiler skall gäldas i annan
ordning, kan sistnämnda belopp emellertid nedsättas med 200,000 kronor till

3,300,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Motor- och anspannsfordon m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000 kronor.

38. Den industriella krigsberedskapen, reservationsanslag.

[48.] Såsom jag tidigare under anslaget till vapen och ammunition framhållit
torde från och med budgetåret 1941/42 de anslagsmedel, som såvitt avser lantförsvaret
erfordras för tillgodoseende av den industriella krigsberedskapen
och vilka hittills beräknats under vapenslaget, från och med budgetåret 1941/42
böra anvisas under ett särskilt i riksstaten upptaget, för lantförsvaret avsett
anslag, reservationsanslaget till den industriella krigsberedskapen.

Vid beräkningen av medelsbehovet under vapenanslaget för innevarande
budgetår beräknades, såvitt angår lantförsvaret, för den industriella krigsberedskapen
m. m. ett belopp av 170,000 kronor. I enlighet med ett av arméförvaltningen
under hand ingivet förslag torde för ändamålet för budgetåret
1941/42 böra anvisas ett till 200,000 kronor förhöjt belopp. Jag förutsätter
därvid, att samtliga med ifrågavarande verksamhet förenade kostnader — såväl
personalkostnader som sakliga kostnader — skola bestridas från anslaget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Den industriella krigsberedskapen anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.

39. Försök med viss tygmateriel, reservationsanslag.

[49.] I sina medelsäskanden för budgetåren 1939/40 och 1940/41 hemställde
arméförvaltningen örn anvisande för ett vart av nämnda budgetår av 500,000
kronor för anställande av försök med viss tygmateriel. På förslag av Kungl.
Maj:t anvisade riksdagen för vartdera budgetåret särskilda reservationsanslag
för ifrågavarande ändamål å 250,000 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen framhållit, att den fortgående
försöksverksamheten på den tekniska krigsmaterielens område, vars nödvändighet
ämbetsverket tidigare sökt påvisa, på grund av knappheten i de för
ändamålet anvisade medlen icke kunnat bedrivas i erforderlig utsträckning.
Sålunda hade vissa önskvärda försök icke kommit till utförande och andra

140 Fjärde huvudtiteln.

försök hade kunnat bedrivas endast i begränsad omfattning. Med hänsyn därtill
och till det förhållandet, att den snabba krigstekniska utvecklingen medfört
ett ökat krav på försök med nya eller förbättrade materielkonstruktioner
har arméförvaltningen ansett sig böra föreslå, att för budgetåret 1941/42 ett
belopp av 500,000 kronor måtte beräknas för ifrågavarande försöksverksamhet.

Då det under nuvarande förhållanden framstår såsom en angelägenhet av
vikt, att materielförsöken kunna genomföras i erforderlig omfattning, finner
jag mig böra tillstyrka att för budgetåret 1941/42 för ändamålet anvisas det
av arméförvaltningen äskade beloppet, 500,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försök med viss tygmateriel för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

40. Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag.

[50.] I propositionen nr 60 till 1940 års urtima riksdag, punkten l:o, underställde
Kungl. Majit riksdagens prövning frågan örn anskaffning av viss
artillerimateriel m. m. för ett sammanlagt belopp av 35,000,000 kronor. Av
nämnda belopp beräknades 13,000,000 kronor vara erforderliga för innevarande
budgetår, medan återstoden belöpte å budgetåret 1941/42 och senare
budgetår.

Den på budgetåret 1941/42 belöpande andelen av kostnaderna för den
nämnda materielanskaffningen har av tygdepartementet beräknats till 9,000,000
kronor. Detta belopp torde böra under förevarande anslag anvisas för nästkommande
budgetår.

Under detta anslag torde vidare böra anvisas den på budgetåret 1941/42
belöpande andelen av kostnaderna för den ytterligare artillerimateriel, om
vars anskaffande jag i samband med frågan örn anvisande av medel å tilläggsstat
II för innevarande budgetår ämnar föreslå Kungl. Majit att för riksdagen
framlägga förslag. Sagda andel utgör enligt tygdepartementets beräkningar
38,000,000 kronor.

Det sammanlagda beloppet, som i enlighet med det anförda torde böra
äskas under förevarande anslag för nästkommande budgetår, utgör sålunda
(9,000,000 + 38,000,000 =) 47,000,000 kronor. Jag hemställer förty, att Kungl.
Majit måtte förslå riksdagen

att till Anskaffning av tygmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 47,000,000 kronor.

Fortifikatoriska anläggningar.

Enligt grunderna för den nya uppställningen av fjärde huvudtiteln böra
under förevarande rubrik upptagas dels ett anslag benämnt Befästningars
underhåll m. m., motsvarande det nuvarande anslaget till underhåll av befästningsanläggningar
m. m., dels ock förekommande anslag till nybyggnader av
befästningar eller till härmed jämförbara åtgärder.

Fjärde huvudtiteln.

141

41. Befästningars underhåll m. m., reservationsanslag.

[51.] Enligt principerna för redovisningen av försvarsväsendets fastigheter
m. m. å en för försvarsväsendet inrättad fastighetsfond skola försvarsväsendets
befästningsanläggningar icke upptagas till redovisning å nämnda fond. Kostnader
för uppförande och underhåll av anläggningar av ifrågavarande slag
skola i stället bestridas från särskilda å riksstaten uppförda anslag. För lantförsvarets
del upptogs i riksstaten för budgetåret 1940/41 för underhåll av
befästningsanläggningar m. m. ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu i sin förberörda skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 erinrat örn att ämbetsverket vid framläggandet
av medelsäskandena för innevarande budgetår ansåg ett belopp av

320.000 kronor erforderligt för ditintills iordningställda befästningsanläggningars
underhåll. Med utgångspunkt från detta belopp har arméförvaltningen
ifråga örn medelsbehovet under nästkommande budgetår framhållit,
att detta med hänsyn till stegrade arbetslöner och ökade materielkostnader
till en början beräknades stiga med omkring 20 procent. För underhåll av
tidigare uppförda befästningar beräknades sålunda komma att åtgå 385,000
kronor. Under innevarande krigsberedskapsperiod hade emellertid för iordningställande
av nya permanenta befästningsanläggningar m. m. anvisats eller
disponerats sammanlagt mycket betydande belopp. Ämbetsverket beräknade,
att underhållskostnaderna för dessa senare anläggningar, vilka komme att
bliva färdigställda under innevarande budgetår, skulle uppgå till 225,000
kronor. Det erforderliga anslagsbehovet för underhåll av befästningsanläggningar
uppginge sålunda enligt arméförvaltningens beräkningar till (385,000 +

225.000 =) 610,000 kronor.

För egen del finner jag uppenbart, att kostnaderna för befästningsanläggningarnas
underhåll under budgetåret 1941/42 särskilt med hänsyn till de
nytillkomna fortifikatoriska anordningarna måste komma att väsentligt överstiga
de för innevarande budgetår beräknade. En så ansenlig ökning av
medelsanvisningen för ändamålet som den av arméförvaltningen föreslagna
anser jag mig emellertid icke böra förorda. Jag föreslår i stället, att anslaget
för nästkommande budgetår upptages med 500,000 kronor, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en ökning med 200,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befästningars underhåll m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Bidrag och understöd.

Såsom jag tidigare framhållit innebär det av mig förordade förslaget till
omläggning av fjärde huvudtitelns uppställning, bland annat, att till särskilda
anslagsgrupper under de olika försvarsgrenarna böra sammanföras samtliga

142 Fjärde huvudtiteln.

anslag som avse bidrag och understöd av skilda slag. För lantförsvarets del
innebär detta, att under en dylik gemensam rubrik skola med i vissa fall
ändrade benämningar upptagas följande å riksstaten nu uppförda anslag, nämligen
anslagen till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, till
frivilliga skytteväsendets befrämjande, till bidrag till skjutbanors ordnande,
till frivilliga djursjukvården i krig och till frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.
I samband härmed föreslås, att särskilda anslag under denna rubrik böra uppföras
för de bidrag till den frivilliga landstormsrörelsen och till den frivilliga
automobilkåren, vilka för närvarande redovisas under anslaget till truppförbandens
övningar. Med beaktande härav torde för budgetåret 1941/42 under
en särskild samlingsrubrik, bidrag och understöd, böra med nedanstående ordningsföljd
upptagas följande anslag, nämligen:

Understöd åt den frivilliga landstormsutbildningen,

Bidrag till frivilliga automobilkåren,

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig,

Frivilliga djursjukvården i krig,

Frivilliga skytteväsendets befrämjande,

Bidrag till skjutbanors ordnande samt
Understöd åt vissa föreningar m. m.

Samtliga anslag torde böra erhålla reservationsanslags karaktär.

42. Understöd It den frivilliga landstormsutbildningen,

reservationsanslag.

[52.] För tillgodoseende av den frivilliga landstormsutbildningen inklusive
den frivilliga luftvärnsutbildningen beräknades vid framläggandet av 1940
års statsverksproposition under anslaget till truppförbandens övningar
titel Y, Vissa frivilliga övningar, ett belopp örn tillhopa 292,000 kronor. I
enlighet med ett motionsvis framställt yrkande beslöt emellertid riksdagen,
att det för den frivilliga landstormsutbildningen avsedda beloppet skulle
höjas med 30,000 kronor. För den frivilliga landstormsutbildningen inklusive
den frivilliga luftvärnsutbildningen har sålunda för innevarande budgetår
anvisats ett belopp av tillhopa 322,000 kronor. I

I fråga örn medelsbehovet under budgetåret 1941/42 för tillgodoseende av
den frivilliga landstormsutbildningen har arméförvaltningen till en början
anfört huvudsakligen följande:

Sveriges Landstormsföreningars Centralförbund hade i skrivelse till intendenturdepartementet
hemställt, att arméförvaltningen måtte beräkna ett anslag
till centralförbundet av lägst 342,000 kronor samt att uppdelningen av
anslaget på understöd åt den frivilliga landstormsutbildningen i allmänhet
och till frivilliga luftvärnsorganisationer måtte borttagas. I anslutning därtill
hade centralförbundet framhållit, bland annat, följande. Statsanslagets
uppdelning hade visat sig medföra flera olägenheter. Under rådande försvarsberedskap
hade det nämligen visat sig, att frivillig landstormsutbildning i
viss mån försvårats, främst på grund av instruktörs- och materielbrist. För att

Fjärde huvudtiteln. 143

kunna genomföra planlagd frivillig utbildning hade landstormsrörelsen sökt
och vunnit kontakt med den obligatoriska utbildningen vid beredskapsförbanden.
Sålunda hade frivillig luftvärnsutbildning huvudsakligen anordnats
i anslutning till de militära beredskapsförbanden. Inom vissa områden hade
därför frivillig luftvärnsutbildning kunnat anordnas i större omfattning än
övrig landstormsutbildning eller omvänt. Det hade därvid varit en olägenhet,
att statsanslaget begränsats för utbildning å linjen luftvärnstjänst i motsats
till utbildning å övriga linjer, d. v. s. allmän infanteritjänst, kulsprute- och
granatkastartjänst, signaltjänst, biltjänst och intendenturtjänst. Även under
normala förhållanden syntes det vara en olägenhet, att statsanslaget uppdelades.
Krigsorganisationens mobiliseringsbehov av befäls- och specialutbildad
personal borde i främsta rummet läggas till grund för den frivilliga
landstormsutbildningen. Ett gemensamt anslag borde därför vid behov kunna
disponeras för utbildning å den ena eller andra utbildningslinjen. Då det
jämlikt go nr 235/1938 tillkomme chefen för armén att i samråd med centralförbundet
utfärda de bestämmelser för utbildningsverksamheten m. m., som utöver
de i nämnda go meddelade, vore erforderliga, syntes det vara säkerställt,
att den frivilliga utbildningen inom ramen av statsanslaget bedreves i lämplig
omfattning å de olika utbildningslinjerna.

Såsom motivering för sin framställning örn ökning av anslaget med 20,000
kronor hade centralförbundet åberopat det förhållandet, att hemvärnsmännens
utbildning med luftvämsautomatvapen avsåges skola äga rum vid de frivilliga
landstormskurserna. Landstormsrörelsens merkostnader på grund av
hemvärnets utbildning hade beräknats till 20,000 kronor.

Arméförvaltningen har förklarat sig anse centralförbundets framställning
örn sammanslagning av de för den frivilliga landstormsutbildningen och de
för understöd åt frivilliga luftvärnsorganisationer avsedda medlen till en post
vara välmotiverad och för sin del tillstyrkt densamma. Då medel för hemvärnets
luftvärnsutbildning lämpligast borde inräknas i de för hemvärnets
övningar avsedda medlen för att därifrån, i den mån luftvärnsutbildningen
bomme att handhavas av landstormsorganisationen, tillföras densamma, har
arméförvaltningen föreslagit, att det för den frivilliga landstormsutbildningen
avsedda beloppet beräknades till samma belopp som för innevarande budgetår,
eller 322,000 kronor.

Vid behandlingen av anslaget till truppförbandens övningar har jag under
delposten till hemvärnets övningar beräknat medel för bestridandet av hemvärnets
luftvärnsutbildning. Vid sådant förhållande, och då anledning icke
synes föreligga att särskilja det belopp, som avses för frivillig luftvärnsutbildning,
från det som avser frivillig landstormsutbildning i övrigt, finner jag
mig böra tillstyrka, att för understöd under nästkommande budgetår till den
frivilliga landstormsutbildningen beräknas ett till 325,000 kronor avrundat
belopp. För ändamålet torde, såsom jag tidigare framhållit, å riksstaten böra
upptagas ett särskilt reservationsanslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd ät den frivilliga landstormsutbildningen förbud
getåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 325,000
kronor.

144

Fjärde huvudtiteln.

43. Bidrag till frivilliga automobilkåren, reservationsanslag.

[53.] I det för innevarande budgetår anvisade anslaget till truppförbandens
övningar ingår under titel V, vissa frivilliga övningar, ett belopp av 8,000
kronor, avsett att utgå såsom bidrag till den frivilliga automobilkåren.

Av arméförvaltningens skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret
1941/42 framgår, att styrelsen för frivilliga automobilkåren hos arméförvaltningens
intendenturdepartement hemställt, att såsom bidrag under nämnda
budgetår till kårens verksamhet måtte för beredande av tillfälle till övningar
i större omfattning beräknas ett belopp av 10,500 kronor. Samtidigt har kårstyrelsen
framhållit, att kårens kursverksamhet på grund av rådande förhållanden
kunnat bedrivas endast i mycket begränsad omfattning under budgetåret
1939/40 samt att det vore ovisst i vilken utsträckning verksamheten kunde
upptagas under innevarande budgetår. Arméförvaltningen har ansett sig böra
för budgetåret 1941/42 tillstyrka ett till 10,000 kronor avjämnat belopp för tillgodoseende
av den frivilliga automobilkårens behov.

Med biträdande av arméförvaltningens förslag finner jag mig böra förorda,
att det för automobilkårens verksamhet avsedda beloppet höjes till 10,000
kronor. Detta belopp torde på sätt jag tidigare framhållit böra upptagas under
ett särskilt anslag av reservationsanslags natur.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till frivilliga automobilkåren för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

44. Frivilliga sjukvlrdsväsendet i krig, reservationsanslag.

[54.] Alltsedan år 1906 har riksdagen årligen anvisat medel till befrämjande
av det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. För innevarande budgetår har för
ifrågavarande ändamål i riksstaten upptagits ett anslag av 20,000 kronor.

I skrivelse den 17 juli 1940 har överstyrelsen för Svenska röda korset anhållit,
att statsbidraget till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig måtte jämväl för nästkommande budgetår få utgå med ett belopp av

20,000 kronor.

Arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen hava tillstyrkt
bifall till den föreliggande framställningen, vilken även jag finner mig böra
biträda.

Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till befrämjande av det Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000
kronor.

45. Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag.

[55.] Från och med budgetåret 1938/39 har årligen i riksstaten varit uppfört
ett anslag å 6,500 kronor till den frivilliga djursjukvården i krig. Beloppet

Fjärde huvudtiteln. 145

har ställts till centralstyrelsens för föreningen svenska röda stjärnan förfo
gande såsom understöd för anordnande av kurser i djurvård och djursjukvård
samt till föreningens administrations- och andra allmänna kostnader.

Under förmälan att föreningens centralstyrelse i skrivelse till arméförvaltningens
intendenturdepartement anmält, att föreningens anslagsbehov för
budgetåret 1941/42 utgjorde 8,500 kronor, har arméförvaltningen hemställt,
att för ifrågavarande ändamål måtte för sistnämnda budgetår anvisas ett
belopp av 8,500 kronor.

Jag anser mig böra tillstyrka, att medel för berörda ändamål upptagas å
riksstaten jämväl för nästkommande budgetår. Anslaget torde med hänsyn
till den ökade omfattningen av föreningens verksamhet böra upptagas med
ett till 8,000 kronor förhöjt belopp.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till befrämjande av Frivilliga djursjukvården i krig för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

46. Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag.

[56.] På förslag av Kungl. Majit beviljade 1939 års lagtima riksdag för budgetåret
1939/40 ett anslag av 470,000 kronor till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande. Då det emellertid så småningom visade sig, att anspråken på
medel till skytterörelsens främjande kraftigt stegrats framlades dels till 1939
års urtima riksdag (prop. nr 19) förslag örn en ytterligare medelsanvisning
för budgetåret å 75,000 kronor, dels till 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 82)
förslag om anvisande å tilläggsstat för nämnda budgetår av 325,000 kronor
till förstärkning av skytteanslaget. Båda förslagen winnö riksdagens bifall.
För budgetåret 1939/40 anvisades sålunda tillhopa 870,000 kronor till skytteväsendets
befrämjande.

Vid framläggandet i 1940 års statsverksproposition av anslagsäskandena
för budgetåret 1940/41 beräknades anslagsbehovet för tillgodoseende av
den frivilliga skytteverksamheten under nämnda budgetår till 470,000
kronor. Då emellertid denna beräkning grundade sig på en framställning
i ämnet från skytteförbundens överstyrelse av så tidigt datum som den
21 juni 1939, befanns det med hänsyn till att verksamheten inom den frivilliga
skytterörelsen alltsedan krigsutbrottet hösten 1939 undergått en utomordentlig
stegring nödvändigt att i särskild proposition till riksdagen (nr 240) begära
en väsentlig höjning av det tidigare för skytteverksamhetens befrämjande
äskade beloppet. I samband härmed föreslogs, att särskilda anslag måtte beviljas
för å ena sidan de löpande utgifter, som sammanhängde med själva
verksamhetens bedrivande (organisationskostnader, understöd åt skytteföreningarnas
verksamhet m. m.), och å andra sidan de utgifter av engångs
karaktär, som vore att hänföra till ordnandet av skjutbanor. Med bifall till
Kungl. Majits i ämnet framlagda förslag anvisade riksdagen för budgetåret
1940/41 dels för förstnämnda ändamål ett obetecknat anslag av 675,000 kronor
(anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande) dels ock för iord Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. »29G 10

14b Fjärde huvudtiteln.

ningställande av skjutbanor ett reservationsanslag av 775,000 kronor (reservationsanslaget
till bidrag till skjutbanors ordnande). För sistberörda ändamål
anvisades sedermera av 1940 års urtima riksdag efter förslag av Kungl.
Majit ett ytterligare belopp av 500,000 kronor.

I skrivelse den 10 augusti 1940 har skytteförbundens överstyrelse framhållit,
att jämväl för nästkommande budgetår en uppdelning på två anslag
av de för skytterörelsen avsedda medlen borde tillämpas. För bidrag till de
löpande kostnaderna har styrelsen hemställt örn ett anslagsbelopp av 972,000
kronor. I anslutning därtill har styrelsen anfört bland annat följande:

Vid bedömandet av det anslag, som anses böra äskas för budgetåret 1941/42,
torde man få räkna med att skytterörelsen tills vidare kommer att bibehålla
sin nuvarande omfattning. Den reaktion, som möjligen vore tänkbar efter den
stora anslutningen i början av 1940, torde till fullo motverkas av anslutningen
från och arbetet med skjututbildning av hemvärnsmännen. Skytteförbundens
överstyrelse hade därför i stort sett byggt sina beräkningar av anslagsbehovet
för 1941/42 på staten för budgetåret 1940/41. Anslagsposten till understöd åt
skytteföreningarna, som vore grundad på medlemssiffran under näst föregående
år, måste dock höjas. Antalet anslagsberättigade skyttar beräknades
nämligen stiga från 95,000 den 31 december 1939 till minst 175,000 den 31
december 1940. Däremot ansåges anslaget till nybildade föreningar kunna
minskas från 60,000 till 20,000 kronor.

För egen del får jag framhålla följande. Av det belopp, 675,000 kronor, som
för innevarande budgetår anvisats till befrämjande av det frivilliga skytteväsendet,
beräknas enligt den för anslagets användning under budgetåret
1940/41 fastställda planen 382,000 kronor åtgå för understöd till de olika
skytteföreningarna. Posten har beräknats med utgångspunkt från ett vid utgången
av år 1939 befintligt antal av 95,500 anslagsberättigande skyttar med
ett kontant belopp av fyra kronor för varje skytt. Den ökning av anslaget för
nästkommande budgetår, varom skytteförbundens överstyrelse nu gjort framställning,
är till huvudsaklig del betingad av att antalet anslagsberättigande
skyttar beräknats stiga till minst 175,000 vid utgången av år 1940, en stegring
som bland annat är beroende på att hemvärnsmän, som äro medlemmar av
skytteföreningarna, ansetts böra bliva anslagsberättigande. Med nu tillämpad
beräkningsgrund för bidragen till skytteföreningarna har denna post beräknats
till 700,000 kronor.

Med erinran örn att Kungl. Majit genom beslut den 6 december 1940 medgivit,
att skytteföreningarna tillhörande hemvärnsmän skulle räknas som
anslagsberättigande skyttar, vill jag för min del tillstyrka bifall till överstyrelsens
av arméförvaltningen biträdda förslag i fråga örn beräkningen av
medelsbehovet för budgetåret 1941/42, dock att anslaget torde böra avrundas
till 950,000 kronor.

Till frågan örn anvisande av medel till bidrag för ordnandet av skjutbanor
torde jag få återkomma under nästföljande punkt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Fjärde huvudtiteln. 147

att till Frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 950,000 kronor.

47. Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag.

[57.] Av vad jag under nästföregående punkt anfört framgår, att för innevarande
budgetår under ett särskilt reservationsanslag beräknats medel till
bidrag till skjutbanors ordnande. Till en början anvisades för ändamålet ifråga
under anslaget ett belopp av 775,000 kronor.

Genom beslut den 30 augusti 1940 fastställde Kungl. Majit bestämmelser
rörande användningen av nämnda anslagsbelopp och bemyndigade Kungl.
Majit i anslutning därtill arméförvaltningens civila departement att i huvudsaklig
överensstämmelse med en av skytteförbundens överstyrelse uppgjord
förteckning utbetala bidrag till ordnande av påbörjade eller avsynade skjutbanor
med tillhopa högst 536,847 kronor. Å anslaget kvarstod sålunda vid
sistnämnda tidpunkt odisponerat ett belopp av i avrundat tal 238,000 kronor.

I skrivelse den 6 september 1940 framhöll emellertid skytteförbundens
överstyrelse, att det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget för ändamålet
visat sig otillräckligt, och hemställde i anslutning därtill, att ytterligare medel
måtte för budgetåret 1940/41 anvisas för skjutbanors ordnande. Av skrivelsen
framgick, att en av styrelsen företagen beräkning givit vid handen, att under
budgetåret 1940/41 ytterligare 566,000 kronor erfordrades utöver förenämnda
den 30 augusti 1940 förefintliga odisponerade behållning. Styrelsen ansåge
sig dock kunna räkna med en reducering av det såsom erforderligt avsedda
beloppet till 450,000 kronor. Med anvisande av viss del av ifrågavarande
belopp — 150,000 kronor — kunde enligt styrelsens mening eventuellt anstå
till budgetåret 1941/42.

Med anledning av vad sålunda förekommit framlade Kungl. Majit till 1940
års urtima riksdag (prop. nr 38, punkt 1) förslag örn anvisande å tilläggsstat
för budgetåret 1940/41 av ytterligare medel för bidrag till skjutbanors ordnande.
Av mitt anförande till det vid sistnämnda proposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet framgår, att jag med ledning av vad överstyrelsen i
ärendet framhållit ansåg mig böra förorda, att det belopp, som borde anvisas
för förstärkning av anslaget till bidrag till skjutbanors anordnande, icke
sattes lägre än till 500,000 kronor. Detta förslag innebar, såsom jag i nämnda
anförande framhöll, att det belopp å 150,000 kronor, med vars anvisande styrelsen
ansett kunna anstå till budgetåret 1941/42, inräknades i tilläggsanslaget
för innevarande budgetår, vilken anordning med hänsyn till anslagets natur
av reservationsanslag syntes vara att föredraga. Riksdagen biföll det framlagda
förslaget (skrivelse nr 54). För bidrag till skjutbanors ordnande har
således för budgetåret 1940/41 anvisats tillhopa (775,000 -f- 500,000=) 1,275,000
kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 10 augusti 1940 med hemställan örn medel
(ill det frivilliga skytteväsendets befrämjande under budgetåret 1941/42 hem -

148 Fjärde huvudtiteln.

ställde skytteförbundens överstyrelse tillika, att till bidrag till skjutbanors
ordnande för samma budgetår måtte anvisas ett belopp av 500,000 kronor.

Sedermera Ilar överstyrelsen i skrivelse den 30 november 1940 inkommit
med förnyad utredning i frågan och därvid hemställt, att anslaget för budgetåret
1941/42 för ifrågavarande ändamål måtte bestämmas till 775,000 kronor.
Som skäl härför har överstyrelsen anfört, att nybildandet av skytteföreningar
efter avlåtandet av förstnämnda skrivelse tagit ett så stort omfång, att ett
väsentligt större medelsbehov visat sig föreligga än det då angivna. En väsentligt
bidragande orsak därtill vore, förutom det allmänna skytteintresse, som
för närvarande behärskade stora delar av vårt folk, att hemvärnets behov av
skjututbildning på många håll visat sig kräva anläggandet av nya skjutbanor
eller utökande av redan befintliga dylika.

I anslutning till det anförda har styrelsen meddelat, att med anlitande av
det av 1940 års urtima riksdag anvisade anslaget å 500,000 kronor understöd
redan under november månad samma år beviljats med omkring 225,000 kronor
samt att ansökningar förelåge om understöd med ytterligare, efter viss nedprutning,
omkring 490,000 kronor. Vid ingången av december månad 1940
förelåge sålunda en »brist» av omkring 215,000 kronor. Av skrivelsen framgår
vidare, att, därest de ansökningar örn understöd medräknades, som beräknades
inkomma under återstoden av budgetåret 1940/41 samt under budgetåret
1941/42, medelsbehovet för anordnandet av skjutbanor till och med sistnämnda
budgetår kunde beräknas uppgå till inalles över 1,250,000 kronor.
Styrelsen hade likväl ansett sig icke böra hemställa örn större anslag än det
som beviljades av 1940 års lagtima riksdag eller 775,000 kronor.

För min del anser jag mig böra tillstyrka bifall till det av skytteförbundens
överstyrelse i skrivelsen den 30 november 1940 framlagda medelsäskandet.

•Tag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till skjutbanors ordnande för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

48. Understöd åt vissa föreningar m. m., reservationsanslag.

[58.] I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett obetecknat
anslag å 20,000 kronor, benämnt understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

Jämväl för nästkommande budgetår torde böra anvisas medel för det ändamål,
förenämnda anslag avser att fylla. I enlighet med arméförvaltningens
förslag synes medelsanvisningen böra givas samma storlek som för innevarande
budgetår. På sätt de sakkunniga för utredning örn ändrade grunder för
fjärde huvudtitelns uppställning föreslagit torde emellertid anslagets benämning
böra ändras till »understöd åt vissa föreningar m. m.», varjämte anslagets
karaktär synes böra ändras från obetecknat anslag till reservationsanslag.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt vissa föreningar m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

149

MARINEN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av frågan om ändrad uppställning
av anslagen under fjärde huvudtiteln föreslagit, torde under förestående
anslagsrubrik böra sammanföras följande anslag, nämligen till avlöningar
till aktiv personal m. fl., avlöningar till personal å övergångsstat,
avlöningar till personal å reservstat, avlöningar till personal i marinens
reserver, rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. samt till ekiperingsersättningar.

49. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[59.] Vid behandlingen av frågan örn medelsbehovet under arméns motsvarande
anslag har jag ansett mig böra förorda, att nämnda anslag i riksstatsförslaget
för nästa budgetår skulle upptagas med ett allenast beräknat belopp.
Som vissa utredningar rörande marinens personalbehov för nästkommande
budgetår ännu icke kunnat färdigställas, vill jag föreslå, att samma förfarandé
tillämpas jämväl med avseende å marinens avlöningsanslag. Anslagsbeloppet
torde tillsvidare kunna sättas till 21,000,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av 21,000,000 kronor.

50. Avlöningar till personal i övergångsstat, förslagsanslag.

[60.] Det för närvarande å riksstaten uppförda anslaget till avlöning till
personal å övergångsstat vid marinen, för innevarande budgetår upptaget
med 975,000 kronor, avser allenast personal, som enligt kungörelsen den 23
oktober 1925 (Sv. förf.-saml. nr 429) överförts till övergångsstat. Ur redovisningssynpunkt
synes det vara lämpligt, att från och med nästa budgetår under
förevarande anslag medel beräknas även för sådan personal å övergångsstat,
som nu avlönas från anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater
m. fl., d. v. s. till övergångsstat överförda underofficerare av 3:e graden samt
ämneslärare upptagna å staten för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna.

Vad till en början beträffar förstnämnda personalkategori har marinförvaltningen
i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
meddelat, att de för budgetåret 1939/40 avslutade räkenskaperna utvisat,
att — sedan utgifterna å förskottsstaten frånräknats — för tiden den 1 juli
1939—den 31 januari 1940 å anslaget till avlöning till personal å övergångsstat
vid marinen avförts utgifter å omkring 538,580 kronor. Därest proportionsvis
en lika stor belastning beräknades å anslaget efter den 1 februari

150

Fjärde huvudtiteln.

1940, från vilken dag motsvarande utgifter avförts å vederbörlig krigstitel och
sålunda särskilt bokförts, som för tiden dessförinnan, skulle å anslaget under
budgetåret 1939/40 kunna beräknas hava avförts något över 1,000,000 kronor.
Vidare har marinförvaltningen i förenämnda skrivelse anmält, att medelsbehovet
till följd av väntad avgång från övergångsstaten beräknades komma att
minskas för innevarande budgetår med 88,000 kronor och för budgetåret
1941/42 med omkring 65,000 kronor.

Med den sålunda beräknade anslagsbelastningen för budgetåret 1939/40
såsom utgångspunkt skulle alltså medelsbehovet, såvitt avser personal som
enligt förenämnda kungörelse den 23 oktober 1925 överförts till övergångsstat,
för budgetåret 1941742 uppgå till (1,000,000 — 88,000—-65,000=) 847,000
kronor. Vid behandlingen av motsvarande anslag för armén har jag närmare
angivit vilka utgifter som i fortsättningen böra belasta anslaget ifråga. Samma
grunder böra givetvis tillämpas med avseende å marinens övergångsstatsanslag.
Då i följd härav samtliga resekostnader för inställelse till och återfärd
från tjänstgöring ävensom tjänstgöringstraktamenten vid kommendering å
annan ort än tjänstgöringsorten skola avföras från annat anslag, torde
medelsbehovet under förevarande anslag kunna minskas med ytterligare

6,500 kronor till (847,000 — 6,500=) 840,500 kronor. Å andra sidan torde för
beredande i förekommande fall åt vederbörande övergångsstatspersonal
av sjötillägg och andra vid sjötjänstgöring utgående kontanta förmåner, med
undantag av mässpenningar, ävensom flygtillägg, vilka förmåner för närvarande
redovisas under vederbörliga övningsanslag men med hänsyn till
sin natur i stället torde böra upptagas under vederbörliga avlöningsanslag,
beräknas ett belopp av 35,000 kronor. Medelsbehovet för ifrågavarande
personalkategori uppgår i enlighet härmed till (840,500 + 35,000 =) 875,500
kronor eller i avrundat tal 875,000 kronor.

Yad därefter beträffar till övergångsstat överförda underofficerare av 3:e
graden kan, enligt vad marinförvaltningen anmält, endast en dylik beställningshavare,
nämligen vid kustartilleriet, väntas komma att kvarstå i tjänst
efter ingången av nästa budgetår. För beredande åt denne underofficer av
löneförmåner enligt därom gällande särskilda bestämmelser (Kungl, bredden
22 januari 1939) samt i förekommande fall tjänstgöringstraktamente och
andra särskilda förmåner av natur att enligt ovan angivna grunder böra be
lasta detta anslag torde under anslaget böra beräknas ett belopp av förslagsvis
4,000 kronor.

I fråga örn den återstående personalkategorien, d. v. s. de till övergångsstat
överförda lärarna vid förutvarande skeppsgosseskolorna — fyra ordinarie
ämneslärare — har marinförvaltningen, som enligt Kungl. Maj:ts brev den
15 juni 1939 (regleringsbrevet) erhållit i uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen
verkställa utredning angående möjligheterna att placera någon eller
några av omförmälda lärare till tjänstgöring inom försvarsväsendet i övrigt
eller att på annat sätt bereda dem sysselsättning, på närmare anförda skäl
föreslagit, att med avgörandet av ifrågavarande spörsmål måtte få anstå till
dess av 1939 års rekrvteringssakkunniga berört spörsmål rörande omorganisa -

Fjärde huvudtiteln. 151

tion av flottans underofficersskola vunnit sin slutliga lösning, då ämbetsverket
hade för avsikt att avgiva slutligt förslag i ämnet.

Då jag intet har att erinra mot marinförvaltningens förslag i fråga örn
ordnandet av förenämnda lärarpersonals tjänstgöringsförhållanden och någon
annan ändring beträffande denna personal icke väntas komma att inträffa
under nästa budgetår, torde under förevarande anslag för densamma böra
beräknas enahanda belopp, varå gällande stat för lärarpersonalen slutar, eller

22,000 kronor, och lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för
personalen.

Härjämte torde under anslaget böra beräknas ett belopp av 40,000 kronor
till »rörligt tillägg», för vilken avlöningsförmån hittills några särskilda medel
icke beräknats under anslaget till avlöning till personal å övergångsstat vid
marinen.

Det sammanlagda anslagsbehovet kommer vid sådant förhållande att för
nästa budgetår uppgå till (875,000 + 4,000 + 22,000 + 40,000 =) 941,000
kronor eller, i avrundat tal, 940,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Majit att faställa stat för budgetåret
1941/42 för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna,
dels och att till Avlöningar till personal å övergångsstat för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 940,000 kronor.

51. Avlöningar till personal i reservstat, förslagsanslag.

[61.1 Enligt 1936 års försvarsbeslut skall den av 1925 års riksdag beslutade
avvecklingen av flottans reservstat fortsätta i mån av kvarvarande beställningshavares
avgång ur tjänst.

För marinens reservstat gällande stat upptager för flottan en kaptensbeställning
samt för kustartilleriet, i enlighet med beslut av 1936 års riksdag,
en överstebeställning samt 2 majors-, 5 kompaniofficers- och 6 underofficersbeställningar.

Å riksstaten för innevarande budgetår har anslaget, varifrån bestridas såväl
löner och avlöningstillägg som pensioner samt rese- och traktamentskostnader,
uppförts med 60,000 kronor.

Enligt vad marinförvaltningen upplyst beräknas den å flottans reservstat
kvarstående officeren komma att avgå med pension redan under innevarande
budgetår.

Yad därefter beträffar anslagsbehovet för nästa budgetår har jag vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag föreslagit vissa ändrade grunder
rörande de utgifter som i framtiden böra belasta detta anslag. Dessa grunder
böra givetvis gälla även beträffande marinens reservstatsanslag. Sålunda
skola reservstatspensioner icke längre belasta anslaget, icke heller rese- och
traktamentskostnader för inställelse till eller återfärd från tjänstgöring eller
tjänstgöringstraktamenten vid kommenderingar utom tjänstgöringsorten. Där -

l0^ Fjärde huvudtiteln.

emot böra från marinens förevarande anslag utgå förekommande sjötillägg och
andra förmåner under sjötjänstgöring utom mässpenningar ävensom flygtillägg.
Med utgångspunkt från dessa grunder torde medelsbehovet under anslaget
för nästa budgetår kunna beräknas till 40,000 kronor.

Vederbörlig stat för personalen å reservstat för nästa budgetår torde få
fastställas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

52. Avlöningar till personal i marinens reserver, fchslagsanslag.

[62.] Förevarande anslag är under benämningen »Marinens reservpersonal»
i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 325,000 kronor.

Från anslaget bestridas för närvarande såväl löner och ekiperingshjälp
som pensioner samt rese- och traktamentskostnader.

I enlighet nied de av mig vid behandlingen av arméns motsvarande anslag
föreslagna ändrade grunderna rörande de utgifter, som framdeles böra redovisas
under anslag av denna natur, torde ekiperingshjälp, pensioner samt reseoch
traktamentskostnader icke vidare böra belasta förevarande anslag. Däremot
torde medel böra under anslaget beräknas — förutom för löner — jämväl
för tjänstgöringstraktamenten, i den mån dessa icke direkt sammanhänga med
övningar eller äro av natur att böra belasta anskaffnings- eller underhållsanslag.
Vidare torde, i likhet med vad jag föreslagit i fråga örn marinens
övergångsstatsanslag, förekommande sjötillägg och andra vid sjötjänstgöring
utgående förmåner utom mässpenningar ävensom flygtillägg böra belasta
förevarande anslag. Med tillämpning av de sålunda angivna grunderna
torde medelsbehovet under anslaget till avlöningar till personal i marinens
reserver för nästa budgetår kunna uppskattas till 225,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar till personal i marinens reserver för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 225,000 kronor.

53. Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., förslagsanslag.

[63.] I riksstaten för innevarande budgetår finnes upptaget ett förslagsanslag,
benämnt »Rekryteringskostnader», å 132,000 kronor.

Enligt gällande stat är anslaget fördelat på följande sätt:

I. Rekryteringsmedel ................................................... kronor 52,500

II. Avskedspremier ...................................................... » 75,000

III. Civilanställning ...................................................... » 4,500

Summa kronor 132,000

Fjärde huvudtiteln. 153

Av rekryteringsmedlen disponeras enligt staten 36,800 kronor för rekrytelingskostnader
vid flottan och 15,400 kronor för motsvarande ändamål vid
kustartilleriet. För avskedspremier äro, likaledes enligt staten, avsedda

65.000 kronor för flottan och 10,000 kronor för kustartilleriet.

Yad till en början beträffar anslagsposten till rekryteringsmedel har
marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 11 oktober 1940 framhållit,
att ämbetsverket — i likhet med vederbörande marindistriktschefer och chefen
för kustartilleriet —- funne en höjning av densamma erforderlig på grund
av väntad ökning av marinens manskapskadrar. Med vissa detaljberäkningar
såsom utgångspunkt har marinförvaltningen uppskattat ökningen i medelsbehovet
till sammanlagt 16,150 kronor, därav 13,400 kronor avsåge flottan
och 2,750 kronor kustartilleriet, samt anslagsposten i sin helhet alltså till
(52,500 + 16,150 =) 68,650 kronor eller, i avrundat tal, 69,000 kronor.

För s. k. anställningspenningar finnas å gällande stater för flottans officerskår,
underofficerskår och sjömanskår m. fl. samt kustartilleriets officerskår,
underofficerskår och manskap m. fl. uppförda särskilda anslagsposter å
förslagsvis 32,000 respektive 11,000 kronor eller tillhopa 43,000 kronor. Dessa
anslagsposter torde i enlighet nied de sakkunnigas förslag och i anslutning
till vad jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande anslag från och
med nästa budgetår böra överflyttas till nu förevarande anslag. Yad angår
medelsbehovet för anställningspenningar under nästa budgetår har marinförvaltningen
i anledning av den väntade ökningen av manskapskadern beräknat
detsamma till sammanlagt 56,000 kronor, därav 39,000 kronor för flottan och

17.000 kronor för kustartilleriet, innebärande en ökning i förhållande till det
för innevarande budgetår beräknade medelsbehovet med tillhopa 13,000 kronor.

I fråga örn anslagsposten till avskedspremier har marinförvaltningen med
hänsyn till den beräknade avgången av manskap under nästa budgetår uppskattat
medelsbehovet till 98,000 kronor eller alltså till ett i förhållande till
den å gällande stat upptagna anslagsposten med 23,000 kronor förhöjt belopp.

Då marinförvaltningen för nästa budgetår icke ifrågasatt någon ändring
beträffande det för civilanställning under innevarande budgetår enligt
gällande stat avsedda anslagsbeloppet, 4,500 kronor, uppgår alltså anslagsbehovet
i dess helhet enligt förenämnda beräkningar till (69,000 + 56,000 +

98.000 + 4,500 =) 227,500 kronor.

Mot marinförvaltningens beräkningar av medelsbehovet under förevarande
anslag, som i riksstaten torde — i likhet med motsvarande anslag för
armén — böra upptagas under benämningen »Rekryteringskostnader och
avskedspremier m. m.», har jag intet annat att erinra än att anslagssumman
torde böra avrundas till 230,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att fastställa stat för anslaget, därvid anslagsposterna för anställningspenningar
och avskedspremier torde böra uppföras förslagsvis och övriga
anslagsposter vara obetecknade.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 230,000 kronor.

154

Fjärde huvudtiteln.

54. Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.

[64.] Såsom inledningsvis föreslagits torde kostnaderna för ekiperingsersättningar
(ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag), vilka kostnader för närvarande
belasta vederbörliga avlöningsanslag, böra redovisas under ett gemensamt
förslagsanslag, benämnt »Ekiperingsersättningar».

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns motsvarande anslag
redogjort för gällande bestämmelser i fråga örn nu avsedda förmåner.

Vad beträffar medelsbehovet under anslaget får jag med ledning av vissa
av marinförvaltningen gjorda beräkningar tillstyrka en medelsanvisning för
nästa budgetår av 580,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Ekiperingsersättningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 580,000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

55. De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag.

[65.] Förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 865,000 kronor.

För närvarande omfattar tjänstgöringstiden för till linjetjänst vid flottan
uttagna, å sjömanshus inskrivna värnpliktiga (»allmäntjänstare») 340 dagar,
för studenter och likställda 260 dagar, för övriga till linjetjänst uttagna värnpliktiga
200 dagar samt för i handräckningstjänst uttagna värnpliktiga 180
dagar.

Enligt gällande bestämmelser erhåller värnpliktig, i den män ej krigsavlöningsreglementet
skall tillämpas, under tjänstgöring penningbidrag, som
utgår till och med 179:e dagen med 50 öre samt för tiden därefter ävensom
eljest under beredskapstjänst och tjänstgöring, som anbefallts enligt § 28
mom. 1 eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, med en krona för dag. Härjämte
äger »allmäntjänstare», såsom vederlag för den i förhållande till övriga linjetjänstare
längre tjänstgöringstiden, från och med 211 :e tjänstgöringsdagen
under sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv uppbära ett särskilt s. k.
sjötjänstbidrag med en krona örn dagen.

Vad därefter angår antalet tjänstgöringsdagar för nästa budgetår har jag i
anslutning till vad jag i det föregående anfört i fråga om de värnpliktigas
tjänstgöringsskyldighet utgått ifrån en tjänstgöringstid av 360 dagar för
samtliga marinens värnpliktiga. Därjämte har jag ansett mig böra räkna med
en särskild värnpliktskontingent för Älvsborgs fästning.

Den beräkning jag med beaktande av det anförda låtit verkställa av antalet
tjänstgöringsdagar för värnpliktiga m. fl. vid marinen under budgetåret
1941/42 utvisar, att tjänstgöringsdagarnas sammanlagda antal för nästkommande
budgetår uppgår till sammanlagt cirka 1,910,000.

T fråga örn de värnpliktigas avlöning torde böra räknas med ett penning -

Fjärde huvudtiteln. 155

bidrag av 50 öre under 970,000 dagar och med ett bidrag av 1 krona under
återstående 940,000 dagar. Då någon bärande grund för det särskilda sjö
tjänstbidragets bibehållande icke vidare synes förefinnas, därest tjänstgöringstiden
—- såsom av mig föreslagits — kommer att bliva av samma
längd för samtliga värnpliktiga vid marinen, har jag icke räknat med denna
förmån, såvitt avser nästa budgetår.

För de värnpliktigas avlöning torde alltså böra beräknas ett belopp av
(970,000 X 0.50 + 940,000 X l.oo =) 1,425,000 kronor.

För beredande av avlöningstillägg till dels reservkadetter vid kustartilleriet,
beräknat till sammanlagt 2,765 kronor, dels ock reservintendentskadetter, beräknat
till sammanlagt 2,400 kronor, torde under anslaget därjämte böra
beräknas tillhopa 5,165 kronor.

Under anslaget till personal vid kårer och stater m. fl. har hittills beräknats
en särskild anslagspost till inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl. Denna
anslagspost, som för innevarande budgetår uppskattats till 44,000 kronor,
torde, såsom ock av marinförvaltningen föreslagits, böra överflyttas till nu
förevarande anslag och med hänsyn till det antal kadetter, som under nästa
budgetår kan väntas komma att vara berättigade till inkvarteringsbidrag. beräknas
till 85,000 kronor.

Anslagsbehovet uppgår sålunda till (1,425,000 + 5,165 + 85,000 =) 1,515,165
eller, i avrundat tal, 1,515,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att till Be värnpliktigas avlöning för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 1,515,000 kronor.

56. Familjebidrag åt värnpliktiga, förslagsanslag.

[66.] Förslagsanslaget till familjebidrag åt värnpliktiga enligt fredsfamiljebidragsförordningen
den 17 maj 1940 (Sv. förf.-sami. nr 422) är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med 40,000 kronor.

Ehuru, såsom av marinförvaltningen framhållits, erfarenhet ännu icke
kunnat vinnas rörande det medelsbehov som tillämpningen av fredsfamiljebidragsförordningen
kan komma att medföra, har jag likväl, med hänsyn till
den i det föregående föreslagna ökningen av tjänstgöringstidens längd för
marinens värnpliktiga, ansett mig böra föreslå en höjning av anslaget med

25,000 kronor till 65,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Familjebidrag åt värnpliktiga för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

Sjukvård.

För närvarande tillgodoses medelsbehovet för marinens sjukvårdskostnader
under ett gemensamt anslag av förslagsanslags natur, benämnt »Sjukvård ''.
Såsom i det föregående vid behandlingen av frågan om ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln föreslagits torde från och med budgetåret 1941/42

156 Fjärde huvudtiteln.

marinens sjukvårdskostnader böra i likhet med arméns redovisas å två särskilda
anslag, nämligen ett förslagsanslag till sjukvård samt ett reservationsanslag
till sjukvårdsmateriel.

57. Sjukvård, förslagsanslag.

[67.] Det nuvarande förslagsanslaget till sjukvård är i riksstaten för budgetåret
1941/42 upptaget med 200,000 kronor. Enligt anslagsberäkningen ingå i
anslaget dels såsom huvudpost ett efter 5 öre per man och tjänstgöringsdag
beräknat belopp till sjukvård för manskap med 140,000 kronor, dels oek

20,000 kronor till sjukvård jämlikt militära avlöningsreglementet och militära
icke-ordinariereglementet, 8,280 kronor till avlöning åt föreståndarna för
tandpolikliniken i Stockholm och Karlskrona, 2,000 kronor till tandvård under
fartygsexpeditioner, 1,300 kronor till animalt ympämne samt 25,000 kronor
till marinförvaltningens förfogande för bestridande av kostnader för specialvård
m. m.

På sätt jag i fråga örn arméns anslag till sjukvård anfört, torde jämväl
marinens förevarande anslag böra avses allenast för täckande av löpande
egentliga sjukvårdskostnader, däri inbegripet kostnader för förbandsmateriel
och läkemedel, medan utgifterna för anskaffning, underhåll, vård och förnyelse
av sjukvårdsmaterielen i fortsättningen böra avföras från ett särskilt
sjukvårdsmaterielanslag. I fråga örn uppställningen av och medelsberäkningen
under anslaget till sjukvård böra samma principer tillämpas som beträffande
arméns motsvarande anslag, d. v. s. att anslagets indelning i undertitlar bör
ansluta till de olika personalkategorierna. Anslaget torde sålunda böra redovisas
under fyra särskilda titlar på sätt av det följande framgår. Då samtliga
förekommande arvoden framdeles i princip böra redovisas under avlöningsanslag,
böra medel till avlönande av föreståndarna för berörda tandpolikliniker
icke vidare beräknas under detta anslag.

Titel I. Sjukvård för värnpliktiga. I likhet med vad hittills varit förhållandet
torde kostnaden för sjukvård åt värnpliktig böra beräknas till 5 öre per man
och tjänstgöringsdag. Med hänsyn härtill och då antalet tjänstgörings dagar, som
bör läggas till grund för beräknandet av medelsbehovet under denna anslagstitel,
kan uppskattas till cirka 1,920,000, motsvarande sammanlagda antalet
tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid marinen, ökat med cirka 10,000 tjänstgöringsdagar
för reservkadetter, kan alltså medelsbehovet under anslagstiteln
beräknas till (1,920,000 x 0.05 =) 96,000 kronor.

Titel II. Sjukvård enligt manskapsavlöningsreglementet. Såsom i det föregående
under arméns sjukvårdsanslag föreslagits beträffande motsvarande
kostnader vid armén torde till utgångspunkt vid beräknandet av medelsbehovet
under denna anslagstitel böra väljas en årskostnad av 25 kronor per
man. På grund härav och då antalet beställningshavare av ifrågavarande
kategori vid marinen kan beräknas uppgå till 5,450, torde alltså under denna

Fjärde huvudtiteln. 157

anslagstitel böra upptagas ett belopp av (25 X 5,450 =) 136,25(^ kronor eller,
i avrundat tal, 136,000 kronor.

Titel III. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet. På sätt jag under
arméns motsvarande anslag anfört bör medelsbehovet under denna anslagstitel
beräknas med utgångspunkt från ett för varje beställningshavare uppskattat
årligt medelkostnadsbelopp, vilket torde böra sättas till 20 kronor.
Då antalet beställningshavare som här avses (officerare, underofficerare och
civilmilitär personal på stat) kan beräknas uppgå till cirka 1,600, skulle
medelsbehovet uppgå till (1,600 X 20 =) 32,000 kronor. Härtill bör emellertid
läggas ett belopp för bestridande av sjukvårdskostnaderna under tjänstgöring
för övergångsstats-, reservstats- och reservpersonalen. Örn denna kostnad
skattas till 4,000 kronor, kommer det sammanlagda medelsbehovet under
anslagstiteln att uppgå till 36,000 kronor.

Titel IV. Sjukvård enligt militära icke-ordinariereglementet. Medelsbehovet
under denna anslagstitel torde likaledes böra beräknas efter en årskostnad
av 20 kronor per beställningshavare. Då antalet beställningshavare torde
kunna uppskattas till 800, torde medelsbehovet under denna anslagstitel
böra upptagas till 16,000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle alltså medelsbehovet under förevarande
anslag för nästa budgetår uppgå till (96,000 + 136,000 + 36,000 + 16,000 =)

284,000 kronor. Därest sjukvård enligt civilt avlöningsreglemente skulle
ifrågakomma, torde jämväl härav föranledda kostnader — i den mån dessa
icke skola bestridas från annat särskilt anslag — böra gäldas från detta
anslag och därvid hänföras till närmast jämförliga undertitel.

Såsom jag vid behandlingen av arméns motsvarande anslag anfört böra
från och med nästkommande budgetår utgifterna för verks- och tjänsteläkare
vid försvarsväsendet — vilka nu avföras från sjunde huvudtitelns anslag till
ersättningar åt verksläkare —- i stället utgå från förevarande anslag. Anslagsberäkningen
torde dock icke därav behöva påverkas.

I detta sammanhang vill jag anmäla, att Kungl. Majit genom brev den 21
juni 1940 uppdragit åt marinförvaltningen att verkställa av 1940 års lagtima
riksdag begärd utredning av frågan örn ordnande av tandvården vid »narinen
samt till Kungl. Majit inkomma med förslag, vartill utredningen må giva
anledning. Ehuru utredningen ännu icke slutförts, vill jag redan nu framhålla,
att densamma kan komma att medföra vidtagande av åtgärder som i sin
tur kunna komma att inverka på anslagsbehovet under nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjukvård för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 284,000 kronor.

58. Sjukvlrdsmateriel, reservationsanslag.

[68.] För närvarande bestridas kostnaderna för anskaffning av sjukvårdsmateriel
och medicin — i den mån desamma icke bekostas av särskilda för

158 Fjärde huvudtiteln.

ändamålet anvisade medel eller från nybyggnads- eller utrustningsanslag -—
ävensom sjukvårdsmaterielens underhåll från det nuvarande sjukvårdsanslaget.
På sätt inledningsvis ävensom vid behandlingen av arméns motsvarande
anslag närmare utvecklats böra emellertid från och med nästa
budgetår kostnaderna för anskaffning, underhåll, vård och omsättning av sjukvårdsmaterielen
bestridas från ett särskilt materielanslag. Under anslaget till
sjukvård böra dock alltjämt avföras kostnaderna för förbandsmateriel, som
förbrukas vid den dagliga sjukvården, ävensom för utlämnad eller utskriven
medicin. Kostnaderna för sådan nyanskaffning av sjukvårdsmaieriel, som icke
är att hänföra till omsättning, torde för marinens del jämväl i fortsättningen
komma att gäldas från vederbörliga anskaffnings- och utrustningsanslag,
därest icke för visst fall anskaffningen enligt marinförvaltningens bestämmande
anses böra ske med anlitande av medel under förevarande anslag.

Vad beträffar medelsbehovet under anslaget torde — i likhet med vad i
samma hänseende föreslagits vid behandlingen av medelsbehovet under lantförsvarets
motsvarande anslag — detsamma kunna beräknas till IV2 procent
av sjukvårdsutrustningens nuvarande värde, omkring 2,000,000 kronor, eller i
avrundat tal till 30,000 kronor. Då emellertid därav cirka 10,000 kronor torde
kunna beräknas belöpa å förbandsmateriel och medicin för den löpande egentliga
sjukvården, vilken materiel bör ersättas med anlitande av medel från det
allmänna sjukvårdsanslaget, torde anslaget för budgetåret 1941/42 kunna uppföras
med ett belopp av 20,000 kronor.

Bestämmelser rörande anslagets användande torde i sinom tid böra meddelas
av Kungl. Majit.

Under åberopande av vad jag sålunda framhållit får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 20,000 kronor.

Resor och militärtransporter.

Under denna rubrik torde, såsom i det föregående föreslagits vid behandlingen
av frågan örn ändrad uppställning av anslagen under fjärde huvudtiteln,
i riksstaten böra upptagas dels nuvarande anslaget till Inskrivnings-,
mönstrings- och färdkostnader, dels ock under benämningen »Reseersättningar
m. m.» ett nytt förslagsanslag, avsett att i huvudsak ersätta de nuvarande
båda anslagen till Rese- och traktamentspenningar samt till Flyttningsersättning.

59. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader, förslagsanslag.

[69.] Förslagsanslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader är i
riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 170,000
kronor.

Med hänsyn till att det väsentligt utökade antal tjänstgöringsdagar för

Fjärde huvudtiteln. 159

värnpliktiga, som för nästa budgetår räknas med, torde komma att medföra
en betydligt ökad belastning å förevarande anslag, synes detsamma böra uppräknas
med 40,000 kronor till 210,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 210,000 kronor.

60. Reseersättningar m. m., förslagsanslag.

[70.] Förevarande anslag torde — i likhet med vad i det föregående vid
behandlingen av arméns motsvarande anslag föreslagits — böra redovisas
under tre särskilda titlar, nämligen »Resekostnads- och traktamentsersättningar»,
»Tjänstgöringstraktamenten» och »Flyttningsersättningar».

Titel I. Resekostnads- och traktamentsersättningar. Under denna anslagstitel
torde medel böra beräknas till resekostnads- och traktamentsersättningar i
den mån dessa icke enligt grunder, som jag i motsvarande avseende angivit
vid behandlingen av arméns anslag till reseersättningar m. m., skola belasta
annat anslag.

I fråga örn medelsbehovet under anslagstiteln har marinförvaltningen i sin
skrivelse den 11 oktober 1940 anmält, att räkenskaperna för budgetåret
1939/40 utvisade, att å anslaget till rese- och traktamentspenningar för samma
budgetår avförts utgifter till ett belopp av omkring 92,000 kronor. Den minskning
i medelsbehovet under förevarande anslagstitel, som skulle kunna tänkas
uppstå genom att kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten från och med
nästa budgetår avfördes under särskild anslagstitel, syntes emellertid enligt
marinförvaltningens förmenande komma att uppvägas av de ökade kostnader
för kommenderingar och resor, som beräknade personalökningar väntades
medföra, vartill komme att den under flottans övningsanslag nu upptagna för
budgetåret 1938/39 till 19,400 kronor uppgående utgiftsposten för resor, företagna
vid inställelse till eller avgång från sjökommendering, på grund av sin
natur syntes böra överflyttas till förevarande anslag. I anslutning till vad
sålunda anförts funne marinförvaltningen en medelsanvisning å, i avrundat
tal, 100,000 kronor eller samma belopp, varmed anslaget till rese- och traktamentspenningar
är upptaget i gällande riksstat, vara erforderlig för kostnader
av natur att böra bestridas under förevarande anslagstitel.

Mot marinförvaltningens förestående beräkning av medelsbehovet under
denna anslagstitel har jag intet att erinra, varför under anslagstiteln torde
böra upptagas förslagsvis 100,000 kronor.

Titel II. Tjänstgöringstraktamenten. Under denna anslagstitel torde medel
böra beräknas till tjänstgöringstraktamenten i den mån desamma icke äro av
sådan natur att de, såsom av det föregående framgår, skola bestridas av något
av anslagen till avlöningar till marinens personal å övergångsstat, avlöningar
till personal å marinens reservstat eller avlöningar till personal i marinens
reserver eller av anskaffnings- eller underhållsanslag eller ock äga direkt

160 Fjärde huvudtiteln.

samband med övningar. Medelsbehovet under anslagstiteln torde kunna beräknas
till 40,000 kronor.

Titel lil. Flyttningsersättningar. Under förevarande anslagstitel torde, i enlighet
med marinförvaltningens förslag, böra beräknas samma belopp, varmed
anslaget till flyttningsersättning är uppfört i riksstaten för innevarande
budgetår, eller förslagsvis 55,000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad sålunda anförts torde anslaget till reseersättningar
m. m. för nästkommande budgetår böra beräknas sålunda:

Titel I. Resekostnads- och traktamentsersättningar ......... kronor 100,000

» II. Tjänstgöringstraktamenten .............................. » 40,000

» III. Flyttningsersättningar ........................... » 55,000

Summa kronor 195,000

Stat för anslaget torde i sinom tid böra fastställas av Kungl. Majit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Reseersättningar m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 195,000 kronor.

Expenser m. m.

Såsom i det föregående vid behandlingen av frågan örn ändrad uppställ
ning av fjärde huvudtitelns anslag föreslagits torde under denna rubrik böra
sammanföras anslagen till Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., till
Övriga expenser m. m. och till Publikationstryck.

61. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslagsanslag.

[71.] Bränsleanslaget är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med

975,000 kronor.

Enligt gällande stat är anslaget fördelat på två titlar sålunda:

I. Bränsle, lyse, vatten och renhållning m. m................... kronor 837,400

II. Tvätt ...................................................................... » 137,600

Summa kronor 975,000

Av det under titel I uppförda anslagsbeloppet äro 22,500 kronor avsedda
för marinförvaltningen. Därest det av mig i det föregående tillstyrkta förslaget
örn uppförande å riksstaten av ett omkostnadsanslag för marinförvaltningen
vinner riksdagens bifall, torde ifrågavarande utgiftspost böra överflyttas
till detta omkostnadsanslag. Å andra sidan torde en under anslaget
till skrivmaterialier och expenser m. m. för närvarande beräknad utgiftspost
å 1,800 kronor till eldning, belysning och städning vid sjörullföringsexpedi
tionerna m. fl. böra överflyttas till nu förevarande anslag.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har marinförvaltningen framhållit, att den sedan hösten 1939 inträffade stegringen
av bränsleprisen i medeltal kunde uppskattas till 50 procent av de

Fjärde huvudtiteln.

161

bränslepriser som legat till grund för ämbetsverkets medelsäskandé samma
höst. Då någon nämnvärd nedgång i bränsleprisen icke syntes vara att förvänta,
så vitt avsåge budgetåret 1941/42, hade ämbetsverket ansett sig böra
räkna med en mot nämnda prisstegring svarande höjning av den del av
anslaget som avsåge bränslekostnader, eller med, i avrundat tal, 200,000
kronor. För övriga medelsbehov under anslaget ansåge marinförvaltningen på
grund av betydande prisstegring på vissa varor, i främsta rummet tvättmedel
och renhållningsmateriel, en anslagshöjning av 57,000 kronor vara erforderlig.
Slutligen erfordrades, enligt marinförvaltningens beräkningar, en ytterligare
höjning av anslaget med 85,000 kronor på grund av ökning i manskapsnumerären
och antalet förläggningar.

Det sammanlagda medelsbehovet har sålunda av marinförvaltningen, som
därvid beaktat den i det föregående förordade omflyttningen mellan detta
och andra anslag av vissa utgiftsposter, uppskattats till (975,000 + 1,800 +

200.000 + 57,000 + 85,000 — 22,500 =) 1,296,300 kronor eller, i avrundat tal,

1.300.000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till anslagets nuvarande
storlek med 325,000 kronor.

Att de stegrade bränsleprisen jämte övriga i marinförvaltningens skrivelse
berörda merkostnader komma att medföra ett ökat anslagsbehov, som endast
i ringa mån uppväges av den minskning i anslagsbelastningen som den i det
föregående förordade överflyttningen till marinförvaltningens omkostnadsanslag
av den för närvarande under titel I för marinförvaltningen beräknade
utgiftsposten å 22,500 kronor kommer att medföra, torde få anses självfallet.
Då den av mig föreslagna ökningen av värnpliktstjänstgöringens längd torde
komma att medföra en ytterligare belastning av anslaget, vilken kan uppskattas
till cirka 150,000 kronor, finner jag emellertid den av marinförvaltningen
föreslagna anslagshöjningen icke vara tillräcklig, utan anser, att
medelsbehovet under anslaget bör beräknas till (1,300,000 + 150,000 =)

1.450.000 kronor.

I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,450,000 kronor.

62. Övriga expenser m. m., reservationsanslag.

[72.] Å riksstaten för innevarande budgetår är under benämningen »Skrivmaterialier
och expenser m. m.» uppfört ett reservationsanslag av 352,000
kronor, enligt gällande stat fördelat på tre anslagstitlar sålunda:

I. Skrivmaterialier och expenser m. m............................ kronor 295,950

II. Eldning, belysning, skrivmaterialier m. m. vid sjörull föringsexpeditionerna

m. fl..................................... » 5,900

III. För blankettryck m. m. samt för oförutsedda utgifter... » 50,150

Summa kronor 352,000

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. 2290 40 11

162 Fjärde huvudtiteln.

Under titel I å förenämnda stat finnes upptaget ett belopp av 54,000 kronor
för marinförvaltningen, tillika avsett för inspektörerna för ubåtsvapnet och
minsvepningsväsendet samt därjämte för inköp av vissa publikationer för
marinens radiostationer m. m. Därest, såsom i det föregående föreslagits,
ett särskilt omkostnadsanslag för marinförvaltningen uppföres å riksstaten,
torde ifrågavarande utgiftspost böra överflyttas till nämnda anslag, vilket även
torde böra ske med en under titel III till marinförvaltningens disposition
ställd medelspost å 27,000 kronor för blankettryck. Vidare torde, såsom under
bränsleanslaget föreslagits, till sistnämnda anslag böra överföras en under
titel II uppförd särskild anslagspost å 1,800 kronor till eldning, belysning och
städning. Slutligen torde en under titel I för expensutgifter under sjöexpeditioner
beräknad post å 12,000 kronor böra överflyttas till anslaget till flottans
övningar. Å andra sidan torde en under sistnämnda anslag beräknad utgiftspost
å 1,000 kronor till expensutgifter för fartygsuttagningsnämnden
böra överflyttas till nu förevarande anslag. Under förutsättning att de
under titel I och II å förenämnda stat upptagna anslagsbeloppen, tillhopa
301,850 kronor, minskas respektive ökas på sätt nu föreslagits, återstår alltså
ett anslagsbehov under dessa båda titlar av (301,850 + 1,000 — 54,000 —1,800
—12,000 =) 235,050 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 11 oktober 1940 har marinförvaltningen,
som funnit lämpligt att till utgångspunkt för beräknandet av medelsbehovet
under förevarande anslag välja de anslagsbelopp som för innevarande budgetår
ställts till vederbörande myndigheters förfogande, anmält, att, enligt lokalmyndigheternas
anslagskrav, utöver förenämnda medelsbehov å 235,050
kronor, ett ytterligare behov å tillhopa 61,750 kronor förelåge. För egen del
ansåge emellertid marinförvaltningen, att ifrågavarande ökade medelsbehov,
därest möjlig sparsamhet iakttoges, kunde begränsas till 43,650 kronor. Vad
därefter beträffade titel III, syntes det marinförvaltningen som örn det belopp,
23,150 kronor, som komme att återstå, sedan från anslagsposten på
föreslaget sätt till marinförvaltningens omkostnadsanslag överflyttats viss
del, avseende blankettryck, skulle kunna förslå för oförutsedda utgifter.

Emot marinförvaltningens beräkningar av medelsbehovet under förevarande
anslag synes intet vara att erinra. Emellertid torde på grund av den av
mig förordade ökningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid anslaget böra
uppräknas med ett belopp av 30,000 kronor. Medelsbehovet under anslaget
kommer således att uppgå till (235,050 + 43,650 + 23,150 + 30,000=) 331,850
kronor eller, i avrundat tal, 332,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Övriga expenser m. nu. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 332,000 kronor.

63. Publikationstryck, förslagsanslag.

[73.] Såsom inledningsvis föreslagits, torde det å riksstaten uppförda förslagsanslaget
till Tryckningskostnader böra erhålla benämningen »Publikationstryck».

Fjärde liuvudtitelu.

163

Med anslagsbelastningen för budgetåret 1938/39, 58,000 kronor, såsom utgångspunkt
beräknade marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 ett belopp av 100,000 kronor
vara erforderligt för bestridandet av tryckningskostnader under samma
budgetår. I anslutning härtill anmälde ämbetsverket, att tryckningen av ny
signalbok för marinen, ny signalinstruktion för marinen jämte signaltabeller
och ny handledning i förbindelsetjänst, vilka vore under utarbetande och
beräknades vara färdigställda vid budgetårskiftet 1939/40—1940/41, väntades
draga en kostnad av omkring 40,000 kronor.

Med hänsyn till det väsentligt ökade medelsbehov, som föranleddes av
tryckningen av förenämnda böcker och instruktioner, tillstyrkte jag vid ärendets
anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet den 4 januari 1940, att anslaget
till tryckningskostnader, som i riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförts
med 50,000 kronor, höjdes till 80,000 kronor. I enlighet med Kungl. Majits
av riksdagen biträdda förslag härutinnan är anslaget till tryckningskostnader
i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med sistnämnda belopp.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
marinförvaltningen anmält, att omarbetningen av omförmälda publikationer
alltjämt påginge, att publikationernas tryckning till stor del kunde beräknas
bliva påbörjad först under budgetåret 1941/42 samt att densamma kunde
väntas medföra stora kostnader. Med hänsyn härtill hemställde marinförvaltningen,
att under förevarande anslag måtte jämväl för det fall att vissa
kostnader, som för närvarande bestredes av anslaget till tryckningskostnader,
i stället komme att belasta marinförvaltningens omkostnadsanslag, beräknas
lika stort medelsbelopp som det, varmed anslaget till tryckningskostnader är
uppfört i gällande riksstat, eller 80,000 kronor.

Marinförvaltningens förevarande framställning anser jag mig böra tillstyrka,
Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Majit.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Publikationstryck för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 80,000 kronor.

Mathållning.

64. Mathållning, förslagsanslag.

[74.] Marinens mathållningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 3,550,000 kronor. Medelsbehovet under anslaget har beräknats
på grundval av en portionskostnad av 1 krona 8 öre vid tjänstgöring i land
och 1 krona 64 öre vid tjänstgöring ombord, varvid i fråga om landportionskostnaden
97 öre beräknats motsvara kostnaden för portion å förläggningsorten
(normalportionspriset) samt återstoden 11 öre »övriga mathållningskostnader».
Dessutom beräknades ett belopp av 231,000 kronor till bestridande
av avlönings-, hyres-, portions-, beklädnads- och sjukvårdskostnader för
viss civil personal vid marinens matinrättningar.

164 Fjärde huvudtiteln.

I fråga örn medelsbehovet under mathållningsanslaget för budgetåret
1941/42 har marinförvaltningen framhållit, att ämbetsverket med hänsyn till
medeltalet för de i april 1940 fastställda normalportionsprisen för marinens
förläggningar i land och därefter inträffad prisstegring ansåge sig icke böra
räkna med ett lägre normalportionspris för budgetåret 1941/42 än 1 krona
15 öre. Med hänsyn härtill och då »övriga mathållningskostnader» enligt
ämbetets förmenande icke syntes kunna beräknas till lägre belopp än 12 öre,
uppginge sålunda den sammanlagda portionskostnaden vid förläggning i
land till 1 krona 27 öre. Sjöportionspriset åter beräknades av marinförvaltningen
i medeltal komma att uppgå till 1 krona 90 öre.

Vad angår de i det föregående omförmälda kostnaderna för viss civil personal
vid marinens matinrättningar har marinförvaltningen beräknat desamma
enligt följande sammanställning:

	Husmödrar, biträdande husmödrar	Kvinnliga köks- och servisbiträden	Manlig civilpersonal	Summa
	kronor	kronor	kronor	kronor
Avlöning.......................... Portioner.......................... Arbetskläder (Skyddsbeklädnad) .... Sjukvård..........................	1,000	127,500 56.300 7.200 2,000	80,000 1,000	207.500 56.300 9,200 2,000
Kronor	1,000	193,000	81,000	275,000

Då jag, såsom av det föregående framgår, förutsätter, att något särskilt
anslag till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare icke vidare kommer
att upptagas i riksstaten och att i följd därav dithörande kostnader allt efter
sin natur komma att belasta vederbörliga anslag, torde de nyssberörda kostnaderna
böra uppräknas med förslagsvis 15,000 kronor till 290,000 kronor.

Det antal tjänstgöringsdagar, som med utgångspunkt från föreslagna
personalstater och den av mig förordade tjänstgöringstiden för de värnpliktiga
torde böra läggas till grund för anslagsberäkningen, framgår av följande
sammanställning:

Ungefärligt antal tjänstgöringsdagar
1,588,000 39,000 903,000	2,530,000
410.000 19,000 956.000	1,385.000
—	3,915,000

Flottan.

Stammanskap, inklusive musikelever ........................

Kadetter m. fl.............................................

Värnpliktiga................................................

Kustartilleriet.

Stammanskap, inklusive musikelever ........................

Kadetter m. fl.............................................

Värnpliktiga.............................................

Summa

Av ifrågavarande dagantal kunna 1,000,000 (varav cirka 65,000 dagar för den
s. k. sjöreserven) beräknas belöpa å tjänstgöring ombord och återstoden,
(3,915,000 — 1,000,000=) 2,915,000, å tjänstgöring i land.

Fjärde huvudtiteln. 165

På sätt jag vid behandlingen av arméns mathållningsanslag anfört föreligga
naturligen stora svårigheter att under nuvarande förhållanden beräkna
medelsbehovet under mathållningsanslaget för nästkommande budgetår. Anledning
synes emellertid icke föreligga att frångå marinförvaltningens beräkningar
i fråga örn portionskostnaderna, vilka för övrigt i fråga örn landtjänstgöring
överensstämma med arméförvaltningens beräkningar. Medelsbehovet
under mathållningsanslaget för nästa budgetår skulle således i enlighet med
det förut anförda uppgå till (2,915,000 X 1.27 + 1,000,000 X 1.90 + 290,000=)
5,892,050 kronor eller, i avrundat tal, 5,892,000 kronor.

Emellertid torde från och med nästa budgetår förekommande kostnader
för mässpenningar — som för närvarande belasta flottans övningsanslag
med hänsyn till sin natur i stället böra redovisas under förevarande anslag.
Dessa kostnader kunna enligt vad marinförvaltningen anfört beräknas till
cirka 818,000 kronor.

Medelsbehovet under förevarande anslag för nästkommande budgetår kan
i enlighet med det anförda beräknas till (5,892,000 + 818,000 =) 6,710,000
kronor, vilken summa torde böra avrundas till 6,700,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att till Mathållning för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 6,700,000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

Under ovanstående rubrik torde i enlighet med de av mig i det föregående
förordade ändrade grunderna för uppställningen av anslagen under fjärde
huvudtiteln böra upptagas de årligen återkommande båda anslagen till Beklädnad
samt till Kasern- och förplägnadsutredning ävensom två anslag av
mera tillfällig natur, nämligen ett anslag till »Viss intendenturmateriel
för kustartilleriet» samt ett anslag till »Inventarier till sporthall för kustflottan».

65. Beklädnad, reservationsanslag.

[75.] Reservationsanslaget till beklädnad är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 1,710,000 kronor, varvid medelsbehovet beräknats efter
en kostnad av 65 öre för man och tjänstgöringsdag.

I sin förenämnda skrivelse den 11 oktober 1940 har marinförvaltningen
framhållit, att den fortgående stegringen av materiel- och arbetskostnaderna
hitintills medfört en ökning av anskaffningskostnaderna för beklädnad med
omkring 30 procent i jämförelse med prisläget hösten 1939. Om denna stegring
lades till grund för beräkningen av dagskostnaden, skulle en höjning av
den för budgetåret 1940/41 beräknade dagskostnaden, 65 öre, med omkring
19 öre bliva erforderlig. Marinförvaltningen hade emellertid ansett sig kunna
stanna för en till 15 öre begränsad förhöjning och sålunda beräkna dagskostnaden
till 80 öre per man.

166 Fjärde huvudtiteln.

För egen del har jag ingen invändning att göra mot den av marinförvaltningen
föreslagna ändringen i nu gällande grunder för anslagsbehovets beräknande.
Då antalet tjänstgöringsdagar, som bör läggas till grund för anslagsberäkningen,
uppgår till cirka 3,905,000 eller det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar,
som redovisats under mathållningsanslaget, minskat med cirka

10.000 tjänstgöringsdagar för reservkadetter, som i stället för förmånen av
beklädnad åtnjuta ekiperingshjälp, kan alltså medelsbehovet för budgetåret
1941/42 beräknas utgöra (0.80 X 3,905,000=) 3,124,000 kronor. Med hänsyn
till att semesteravlöningar åt arbetare icke längre skola utgå från ett särskilt
anslag, torde emellertid nämnda belopp böra avrundas uppåt till 3,130,000
kronor.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Beklädnad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 3,130,000 kronor.

66. Kasern- och förplägnadsutredning, reservationsanslag.

[76.] Kasernutredningsanslaget är i riksstaten för innevarande budgetår
upptaget med 227,000 kronor, varvid medelsbehovet beräknats efter en dagskostnad
av 12 öre för man.

Med hänsyn till de stegrade materielkostnaderna torde, såsom också av
marinförvaltningen föreslagits, en höjning av dagskostnaden bliva erforderlig
såvitt avser nästa budgetår. Men under det att marinförvaltningen beräknat
denna höjning till 3 öre, har jag med hänsyn till det ökade antal tjänstgöringsdagar,
som till följd av den av mig föreslagna förlängningen av tjänstgöringstiden
för de värnpliktiga kommer att ligga till grund för anslagsberäkningen,
funnit höjningen böra begränsas till 2 öre, varför jag föreslår att dagskostnaden
bestämmes till 14 öre per man. Antalet tjänstgöringsdagar, som bör
läggas till grund för anslagsberäkningen, uppgår till 2,980,000, d. v. s.
det under mathållningsanslaget angivna antalet tjänstgöringsdagar i land,
2,915,000, ökat med det för sjöreservens personal erforderliga antalet dagar,
cirka 65,000. Anslagsbehovet skulle i enlighet därmed uppgå till (0.14 X

2.980.000 =) 417,200 kronor. Nämnda belopp torde emellertid böra å ena
sidan reduceras med 20,000 kronor, motsvarande den kostnadsminskning som
beräknats uppstå till följd av att viss personal, som åtnjuter hyresbidrag
eller inkvarteringsersättning, själv ombesörjer sin inkvartering, men å andra
sidan ökas med ett belopp av 7,500 kronor, avsett för anskaffning av musikinstrument
för flottan och kustartilleriet. Det belopp, som härigenom uppstår,
(417,200 — 20,000 + 7,500=) 404,700 eller, i avrundat tal, 405,000
kronor, torde alltså få anses utgöra medelsbehovet under anslaget för nästa
budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kasern- och förplägnadsutredning för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 405,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

167

67. Viss intendenturmateriel för kustartilleriet, reservationsanslag.

[77.] I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag
till viss intendenturmateriel för kustartilleriet å 870,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 11 oktober 1940 har marinförvaltningen
under hänvisning till särskild skrivelse samma dag samt under erinran att det
nuvarande anslaget till viss intendenturmateriel för kustartilleriet vore avsett
för anskaffning av beklädnad och viss personlig utrustning för de ökade värnpliktskontingenterna
vid kustartilleriet hemställt, att ett belopp av 1,172,000
kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande under budgetåret 1941/42
för erforderlig ytterligare dylik anskaffning.

Då anslagsfrågan är av sådan natur, att det icke synes lämpligt att till
statsrådsprotokollet närmare redogöra för dess innebörd, torde riksdagens
vederbörande utskott därom böra erhålla ytterligare upplysningar genom de
handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Då jag emellertid anser mig böra biträda marinförvaltningens framställning,
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Viss intendenturmateriel för kustartilleriet för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,172,000 kronor.

68. Inventarier till sporthall för kustflottan, reservationsanslag.

[78.] I skrivelse den 23 maj 1940 hemställde marinförvaltningen med överlämnande
av ritningar och kostnadsberäkningar, att ett belopp av 490,000
kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för anordnande av en sporthall
för kustflottan vid Hårsfjärden. I kostnadsberäkningarna ingick bland
annat en utgiftspost å 50,000 kronor för anskaffning av inventarier.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 5 oktober 1940 upprepat
förenämnda framställning, därvid kostnaderna emellertid beräknats till ett till

500,000 kronor förhöjt belopp.

I samband med avlåtande av proposition den 22 november 1940 (nr 73)
angående vissa byggnadsarbeten vid försvarsväsendet anförde jag till statsrådsprotokollet
i fråga om medelsbehovet för förenämnda sporthallsanläggning,
att det med hänsyn till de avsevärda kostnader, varom här vore fråga,
syntes mig tveksamt, huruvida det förslag till anläggningen, som av marinförvaltningen
framlagts, borde oförändrat genomföras, att jag emellertid förutsatte,
att ärendet komme att bliva föremål för granskning inom 1940 års militära
byggnadsutredning innan dispositionsbeslut meddelades, samt att, då
den i kostnadsberäkningarna ingående posten för inventarier ej vore av natur
att böra finansieras under kapitalbudgeten, härför erforderligt belopp syntes
böra anvisas i annan ordning. Under åberopande av det anförda hemställde
jag under punkten 28 i propositionen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för uppförande av ifrågavarande sporthall under kapitalbudgeten å
til läggsstat för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 450,000
kronor.

168 Fjärde huvudtiteln.

Sedan Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning av riksdagen
bifallits, får jag nu föreslå, att för anskaffning av inventarier för sporthallen
erforderlig medelsanvisning upptages i riksstaten för nästa budgetår. Yad
beträffar medelsanvisningens storlek synes det av marinförvaltningen beräknade
beloppet, 50,000 kronor, kunna med iakttagande av vissa förenklingar
nedbringas till 45,000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier till sporthall för kustflottan för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Undervisning och övningar.

I enlighet med de av mig inledningsvis föreslagna ändrade grunderna för
uppställningen av fjärde huvudtitelns anslag torde till en särskild anslagsgrupp,
benämnd »Undervisning och övningar» böra sammanföras dels två nya
anslag, benämnda »Undervisningsmateriel m. m.» respektive »Vissa kostnader
för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser m. m.»
samt avsedda att motsvara de nuvarande anslagen till Undervisningsmateriel
samt undervisningsanstalter m. m. och till Utgivande av läroböcker, beskrivningar,
reglementen och instruktioner m. m., dels under benämningen
»Flottans övningar» det nuvarande anslaget till Flottans krigsberedskap och
övningar samt under benämningen »Kustartilleriets övningar» de nuvarande
särskilda anslagen till Kustartilleriets krigsberedskap och övningar och till
Krigsövningar vid kustfästningarna, dels ock slutligen det nuvarande anslaget
till Studiestipendier.

69. Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.

[79.] Med tillämpning av de grunder, som jag i det föregående föreslagit
skola gälla vid beräkningen av medelsbehovet under lantförsvarets motsvarande
anslag, torde från nu förevarande anslag böra bestridas huvudparten
av kostnaderna för anskaffning och underhåll av undervisningsmateriel
och läroböcker, dock vad kostnaderna för läroböcker beträffar endast i den
mån de icke äro att hänföra till tryckningskostnader. Endast i de fall, då
kostnader av nu angivet slag avse de särskilda skolor och utbildningskurser,
som icke äro av mera permanent natur utan för vilkas anordnande tillstånd
av Kungl. Majit erfordras, torde de, i samband med meddelande av sådana
tillstånd, böra inräknas bland övriga för dessa skolor och kurser erforderliga
medel. Från förevarande anslag torde vidare, likaledes enligt förenämnda
grunder, böra bestridas samtliga förekommande arvodeskostnader för utarbetande
eller överarbetning av reglementen, instruktioner och läroböcker.

I anslutning härtill torde de utgifter för undervisningsmateriel, anskaffning
och underhåll av böcker m. m. för sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan
samt för framställning av militär undervisningsfilm, som för närvarande be -

Fjärde huvudtiteln.

stridas från det nuvarande undervisningsanslaget, ävensom de i flottans och
kustartilleriets övningsanslag ingående utgiftsposterna till undervisningsmateriel
böra, i den mån de icke enligt förenämnda grunder till någon del
böra hänföras till annat anslag, från och med nästa budgetår redovisas under
förevarande anslag.

I fråga örn medelsbehovet under det nya anslaget har marinförvaltningen
för nästa budgetår beräknat de nyss nämnda, från det nuvarande undervisningsanslaget
bestridda kostnaderna för undervisningsmateriel m. m. vid sjökrigshögskolan
och sjökrigsskolan samt för militär undervisningsfilm till
respektive 3,900 kronor, 35,000 kronor och 8,000 kronor. För kostnader motsvarande
de nyssnämnda under övningsanslagen upptagna utgiftsposterna
har medelsbehovet av marinförvaltningen beräknats till sammanlagt 28,000
kronor. Vidare har marinförvaltningen med anledning av ett av chefen för
marinen avgivet, av chefen för försvarsstaben tillstyrkt förslag för upprättande
och underhåll av filmdepåer, vari inginge kostnaderna för filmhyra
och inköp av filmkopior, under anslaget beräknat ett belopp av 4,000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle i enlighet med dessa
beräkningar, emot vilka från min sida intet är att erinra, uppgå till (3,900 +

35,000 + 8,000 + 28,000 + 4,000 =) 78,900 kronor.

Emellertid torde, i enlighet med vad de sakkunniga rörande fjärde huvudtitelns
uppställning föreslagit, även de utgifter, som avses att bestridas från
det för närvarande i riksstaten med 12,000 kronor uppförda reservationsanslaget
till utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruktioner
m. m. böra inräknas under förevarande anslag, i följd varav nämnda
anslag bör utgå ur riksstaten. Enligt vad som framgår av föredragande
departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet vid framläggandet av
1921 års statsverksproposition (IY H. T. sid. 499) har sagda anslag varit
avsett för bestridande av ersättningar, som av Kungl. Majit tillerkännas dem,
som haft i uppdrag att utarbeta eller omarbeta läroböcker, beskrivningar m. m.
För motsvarande utgifter för nästa budgetår torde under det nya anslaget
böra räknas med samma belopp som för ändamålet beräknats under arméns
anslag till undervisningsmateriel m. m. eller 10,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under det nya anslaget skulle i enlighet
med vad sålunda anförts uppgå till (78,900 + 10,000 =) 88,900 kronor, vilket
belopp torde böra avrundas till 89,000 kronor. Närmare bestämmelser rörande
anslagets användning torde i sinom tid böra utfärdas av Kungl. Majit.

Den reservation, som vid utgången av innevarande budgetår kommer att
finnas å det berörda anslaget till utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen
och instruktioner m. m. torde vid budgetårets utgång böra överföras
till budgetutjämningsfonden.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 89,000 kronor.

170

Fjärde huvudtiteln.

70. Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda utbildningskurser
m. m., reservationsanslag.

[80.] På grundval av de av mig vid behandlingen av medelsbehovet under
arméns anslag till vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda
utbildningskurser m. m. angivna principerna för detta anslags beräknande,
vilka principer i tillämpliga delar böra gälla jämväl i fråga örn medelsberäkningen
under marinens motsvarande anslag, har jag beräknat anslagsbehovet
på följande sätt.

Titel I. De fasta undervisningsverken. Under förevarande anslagstitel torde
medel böra beräknas för vissa utgifter, som äga samband med praktiska
övningar vid sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, underofficersskolorna, underbefälsskola
och vissa yrkeskurser och för närvarande belasta övningsanslagen,
allt i den mån dessa kostnader äro av sådan natur att de enligt förenämnda
grunder böra bestridas från förevarande anslagstitel. Det belopp, som i enlighet
härmed torde böra upptagas under anslagstiteln, uppgår enligt marinförvaltningens
beräkningar till 76,000 kronor. I den stat för anslaget, som i
sinom tid torde böra av Kungl. Majit fastställas, torde fördelningen av ifrågavarande
anslagsmedel å de skilda undervisningsverken liksom ock anslagsposternas
uppdelning på olika ändamål böra närmare bestämmas.

Titel. II. Särskilda skolor och utbildningskurser m. m. Enligt gällande stat
för anslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. hava
till chefens för marinen och chefens för kustartilleriet förfogande ställts
medelsanvisningar å 14,150 kronor respektive 3,950 kronor eller tillhopa 18,100
kronor för anordnande av vissa i staten närmare angivna utbildningskurser.
Samtliga kostnader för kurser av denna natur böra nu redovisas under förevarande
anslagstitel och torde, i enlighet med marinförvaltningens förslag,
för sådana kurser under nästa budgetår böra beräknas 16,050 respektive 4,500
kronor eller tillhopa 20,550 kronor, innebärande en merkostnad i förhållande
till innevarande budgetår av 2,450 kronor. Vidare torde de nu i anslaget till
flottans krigsberedskap och övningar ingående utgiftsposterna till »övriga
skolor, kurser och övningar i land» samt till »Utbildning av ekonomipersonal»
icke vidare böra belasta nämnda anslag utan enligt förberörda grunder redovisas
under denna anslagstitel, i följd varav medelsbehovet under anslagstiteln
kommer att ökas med 37,000 kronor eller samma belopp, vartill nämnda
båda utgiftsposter belöpt sig under budgetåret 1938/39, ökat med hänsyn till
utvidgad rekrytering med 10 procent. Sammanlagda medelsbehovet under
anslagstiteln uppgår sålunda till (20,550 + 37,000=) 57,550 kronor eller, i
avrundat tal, 58,000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med det anförda bör medelsbehovet under förevarande
anslag för budgetåret 1941/42 beräknas sålunda:

Titel I. De fasta undervisningsverken ........................... kronor 76,000

Titel II. Särskilda skolor och utbildningskurser m. m....... » 58.000

Summa kronor 134,000

Fjärde huvudtiteln. 171

Närmare bestämmelser rörande anslagets användande torde, såsom redan
nämnts, böra meddelas av Kungl. Maj:t.

I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda
utbildningskurser m. ra. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 134,000 kronor.

71. Flottans övningar, reservationsanslag.

[81.] Reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar, som anslaget
för närvarande benämnes, är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 5,900,000 kronor.

Enligt kostnadsberäkningarna för den genom 1936 års riksdagsbeslut fastställda
marinorganisationen uppskattades det årliga anslagsbehovet till

4,440,000 kronor enligt följande fördelning:

Fartyg på expedition samt Hårsfjärdens depå .................. kronor 3,150,000

Fartyg, förlagda i depå ................................................... » 175,000

Ammunition m. m....................................................... » 900,000

Skolor, kurser och övningar i land ................................. » 100,000

Övriga kostnader (rese- och traktamentskostnader, penningpris
för yrkesskicklighet, kustsignalväsendet, Sveriges frivilliga
motorbåtskår m. m.) ....................................... » 115,000

Driftkostnaderna för gång med depåförlagda fartyg inräknades därvid i
övningsanslaget, varemot kostnaderna för uppvärmning och belysning av
nämnda fartyg under stillaliggande förutsattes skola utgå från anslaget till
bränsle, lyse m. m. Åtgången i övrigt av material- och maskinutredning för
fartyg i depå hänfördes i kostnadshänseende till anslaget till underhåll av
flottans fartyg. Ökade förmåner under sjökommendering åt personal, tjänstgörande
å undervattensbåt, förutsattes enligt förenämnda kostnadsberäkningar
skola bestridas från övningsanslaget.

Vad angår beräknandet av anslagsbehovet för flottans övningar för nästkommande
budgetår torde till en början, i enlighet med vad de sakkunniga
rörande fjärde huvudtitelns uppställning föreslagit, vissa i anslaget till flottans
krigsberedskap och övningar nu ingående utgiftsposter böra överföras till
andra anslag. Dessa utgiftsposter avse huvudsakligen sjötillägg och andra
vid sjötjänstgöring utgående kontanta förmåner, flygtillägg, vissa rese- och
traktamentskostnader, mässpenningar, utgifter för läroböcker och annan
undervisningsmateriel, kostnader för undervisning och utbildning vid fasta
undervisningsanstalter i land, vissa övriga undervisningskostnader i land ävensom
kostnader för fartygsuttagningskommissionen och Sveriges frivilliga
motorbåtskår. Utgiftsposterna hava av marinförvaltningen, med stöd av statistik
och tillgängliga räkenskaper, uppskattats till sammanlagt 1,533,910 kronor.

A andra sidan torde medel böra beräknas under förevarande anslag dels

Fjärde huvudtiteln.

till sådana resekostnader och traktamentsersättningar, som med hänsyn till att
de äga direkt samband med övningar böra redovisas under detta anslag i stället
för, såsom nu är förhållandet, under annat anslag, dels ock av praktiska skäl,
expensutgifter under sjöexpedition, för vilka utgifter medel nu äro beräknade
under anslaget till skrivmaterialier och expenser m. m., dock med undantag
för centralt tillhandahållna blanketter. Dessa båda utgiftsposter hava av
marinförvaltningen beräknats till 7,000 respektive 12,000 kronor eller sålunda
tillhopa 19,000 kronor.

I sin till marinförvaltningen ställda skrivelse med uppgifter för beräknande
av medelsbehovet under flottans övningsanslag för budgetåret 1941/42, vilken
skrivelse överlämnats till Kungl. Majit, har chefen för marinstaben — under
betonande av svårigheten att under nu rådande förhållanden beräkna övningskostnadernas
storlek —- till en början framhållit, att det på grund av nytillkommen
fartygsmateriel och vunna erfarenheter visat sig nödvändigt att i
viss mån revidera gällande rustningsplan. En ny plan hade därför uppskisserats,
avsedd att tjäna såsom arbetsplan beträffande flottans fartyg — därest
normala förhållanden komme att återinträda under budgetåret 1941/42 — samt
såsom underlag för övningskostnadernas beräknande. På grundval av denna
reviderade plan hade anslagsposterna till maskinutredning, ammunitionsutredning
och »övriga utgifter» (avseende kostnader för allmänna förbrukningsartiklar,
expenser, vatten och dylikt) eller de av fartygsexpeditioner direkt
föranledda kostnaderna av natur att alltjämt böra belasta förevarande anslag
av chefen för marinstaben beräknats uppgå, för maskinutredningen till

5,311,200 kronor, för ammunitionsutredningen till 1,588,750 kronor och för
»övriga utgifter» till 723,800 kronor eller till sammanlagt 7,623,750 kronor.
Den sålunda föreslagna medelsberäkningen innebure en av inträffad prisstegring
föranledd anslagshöjning i förhållande till senaste siffermateriel (avseende
budgetåret 1938/39) med 2,563,200 kronor för maskinutredningen,
317,750 kronor för ammunitionsutredningen och 65,800 kronor för »övriga utgifter»
eller med tillhopa 2,946,750 kronor.

Härutöver har chefen för marinstaben i sin förenämnda skrivelse hemställt,
att under anslaget måtte beräknas ett belopp av 394,570 kronor för vissa
kostnader i land samt av fartygsexpeditioner först i andra hand föranledda
utgifter (reparationer samt komplettering och iståndsättande av vissa fartygsinventarier
och ammunitionsutredning).

Innan jag fortsätter redogörelsen för chefens för marinstaben medelsäskanden
vill jag i fråga örn kostnaderna för målflygning erinra örn att flottans
övningsanslag för budgetåret 1939/40 efter förslag i propositionen nr 232 till
1939 års lagtima riksdag förstärktes med ett belopp av 55,000 kronor för bestridande
av kostnader för målflygning. Av beloppet avsågos 25,000 kronor
för av flygvapnet utförd målbogsering med krigsflygplan under skarpskjutningar
(140 flygtimmar å 180 kronor) samt 30,000 kronor för målflygning med
civila skolflygplan för riktövningar (325 flygtimmar å 90 kronor). I sin skrivelse
till marinförvaltningen med uppgifter för beräknande av medelsbehovet under
flottans övningsanslag för budgetåret 1940/41 hemställde chefen för marin -

Fjärde huvudtiteln. 173

staben, att medel för målflygning måtte på enahanda sätt ställas till förfogande
under sistnämnda budgetår och angav i sådant avseende medelsbehovet
till 70,000 kronor. Enligt en den 15 november 1939 dagtecknad
promemoria från chefen för marinstaben hade beloppet beräknats för 150 flygtimmar
med stridsflygplan å 200 kronor samt för 400 flygtimmar med skolflygplan
ä 100 kronor. Det ökade timantalet motiverades med hänvisning till
ökade fartygsrustningar och i följd därav ökat behov av luftvärnsskjutningar
m. m.

Vid behandlingen av denna fråga i samband med framläggandet av 1940
års statsverksproposition anförde jag, att den för flottan avsedda målflygningen
i vad den avsåge flygtimmar med stridsflygplan borde helt kunna
ombesörjas av flygvapnet med anlitande av till dess förfogande ställda
medel, samt att i följd därav under flottans övningsanslag allenast borde
beräknas erforderliga medel för målflygning med civila skolflygplan, för
vilket ändamål syntes böra avses 40,000 kronor. Häremot fann riksdagen icke
anledning till någon erinran.

I sin förenämnda till marinförvaltningen ställda skrivelse med uppgifter för
beräknande av medelsbehovet under förevarande anslag för nästkommande
budgetår har nu chefen för marinstaben, som utgått ifrån att målflygningen i sin
helhet under samma budgetår måste ske medelst förhyrda flygplan, hemställt,
att ett belopp av 77,000 kronor måtte anvisas för ändamålet, innebärande en
av prisstegring föranledd ökning med 7,000 kronor av det av chefen för marinstaben
för innevarande budgetår beräknade medelsbehovet för målflygning.

Slutligen har chefen för marinstaben beräknat 25,000 kronor till anordnande,
i likhet med vad under senare år ägt rum, av luftskydds-, mobiliserings-,
m. fl. övningar i syfte att hålla jämväl den å flottans stationer placerade
personalen i viss beredskap.

Mot de av chefen för marinstaben gjorda anslagsberäkningarna har marinförvaltningen
förklarat sig intet hava att erinra. Det sammanlagda anslagsbelopp
som sålunda av marinförvaltningen ansetts erforderligt för nästkommande
budgetår uppgår till (19,000 -f 7,623,750 + 394,570 + 77,000 + 25,000=)
8,139,320 kronor eller, i avrundat tal, 8,140,000 kronor.

Yad till en början beträffar flottans målflygning torde av skäl, som i det
föregående vid behandlingen av frågan om luftvärnsartilleriets målflygningar
av mig anförts, böra räknas med att densamma under nästa budgetår utföres
med förhyrda plan och att kostnaden för målflygningen sålunda i sin helhet
kommer att belasta förevarande anslag. Endast i den mån förhyrning icke
kan komma till stånd torde målflygningen böra ombesörjas av flygvapnet;
för sådant fall torde erforderliga medel få överföras från förevarande anslag
till flygvapnets vederbörliga anslag.

I fråga örn medelsbehovet under förevarande anslag vill jag, med framhållande
av svårigheten att i nuvarande läge på ett tillförlitligt sätt beräkna
kostnader av hithörande slag, för min del ansluta mig till de av chefen
för marinstaben föreslagna, av marinförvaltningen utan erinran lämnade

174 Fjärde huvudtiteln.

grunderna för anslagsberäkningen. Med hänsyn till den av mig föreslagna
ökningen av tjänstgöringstidens längd för flottans värnpliktiga
samt till den omständigheten att — såsom inledningsvis föreslagits —
kostnader för avlöning under semester åt marinens arbetare från och
med nästa budgetår skola bestridas från vederbörliga anslag, anser jag
emellertid en höjning av den äskade medelsanvisningen nödvändig. Denna
höjning torde med ledning av från marinförvaltningen infordrade uppgifter
kunna beräknas till 1,060,000 kronor. I anslutning härtill synes sålunda anslagsbehovet
böra uppskattas till (8,140,000 -f 1,060,000 =) 9,200,000 kronor,
vilket belopp torde böra hos riksdagen äskas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Flottans övningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 9,200,000 kronor.

72. Kustartilleriets övningar, reservationsanslag.

[82.] I riksstaten för innevarande budgetår finnas uppförda dels ett reservationsanslag
å 1,000,000 kronor till kustartilleriets krigsberedskap och övningar,
dels ock ett reservationsanslag å 30,000 kronor till krigsövningar vid kustfästningarna.
För nästa budgetår torde dessa båda anslag, såsom inledningsvis
föreslagits, böra sammanföras till ett gemensamt reservationsanslag, benämnt
»Kustartilleriets övningar». Med hänsyn till de båda huvudgrupper
av medelsbehov detta anslag är avsett att tillgodose torde detsamma böra
uppdelas på undertitlarna: »Kustartilleriförbandens övningar» samt »Krigsövningar
vid kustfästningarna m. m.».

Titel I. Kustartilleriförbandens övningar. Vad beträffar anslagsberäkningen
för nästa budgetår torde till en början de för närvarande i anslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar ingående utgiftsposterna till sjötillägg
och andra vid sjötjänstgöring utgående kontanta förmåner samt flygtillägg,
till undervisningsmateriel vid kustartilleriets truppförband samt till
praktiska övningar vid kustartilleriets underofficersskola, av marinförvaltningen
uppskattade till sammanlagt 22,000 kronor, böra överflyttas till de
anslag, vartill de enligt de av mig föreslagna ändrade grunderna för medelsbehovets
fördelning de olika anslagen emellan äro att hänföra, medan å andra
sidan resekostnader och traktamentsersättningar, som äga direkt samband med
kustartilleriets övningar, likaledes enligt nämnda grunder, böra redovisas
under förevarande anslag i stället för — såsom nu är förhållandet — under
annat anslag.

I sin till marinförvaltningen ingivna skrivelse rörande kustartilleriets
medelsbehov för nästa budgetår har chefen för kustartilleriet beträffande
anslagsberäkningen framhållit, att det belopp, 1,000,000 kronor, varmed
anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar vore upptaget i
gällande riksstat, oaktat den minskning i medelsbehovet, som bleve en följd
av den föreslagna överflyttningen till andra anslag av vissa utgiftsposter, icke

Fjärde huvudtiteln.

175

försloge till täckande av motsvarande eller liknande kostnader under budgetåret
1941/42. Utöver nämnda belopp, 1,000,000 kronor, erfordrades nämligen,
enligt chefens för kustartilleriet beräkningar, dels 10,000 kronor i anledning
av beräknad kaderökning vid kustartilleriet, 60,000 kronor för övningar vid
Älvsborgs kustartilleridetachement, 35,000 kronor för övningar vid vissa kustbatterier
samt 25,000 kronor för vissa samövningar med andra vapenslag, dels
ock 50,000 kronor såsom anslagsförstärkning i anledning av redan inträffad
och befarad ytterligare prisstegring eller sålunda tillhopa 180,000 kronor.
Chefen för kustartilleriet hade därvid utgått ifrån att erforderlig målflygning
för kustartilleriets luftvärnsövningar endast i samma omfattning som under
innevarande budgetår skulle bekostas av förevarande anslag.

Vad till en början beträffar målflygningen för kustartilleriets luftvärnsövningar
får jag erinra örn, att efter förslag i propositionen nr 232 till 1939 års
lagtima riksdag kustartilleriets övningsanslag förstärktes med 115,000 kronor
för kostnader för nämnda målflygning, därvid målflygningen förutsattes bliva
ombesörjd delvis av flygvapnet med dess flygplan och delvis med civila skolflygplan.
Enligt av mig i 1940 års statsverksproposition, sid. 124, gjort uttalande,
varemot riksdagen intet hade att erinra, borde emellertid vid beräkningen
av medelsbehovet för innevarande budgetår under kustartilleriets
övningsanslag iakttagas, att den målflygning som avsåges skola ombesörjas
av flygvapnet borde ske med anlitande av till detta vapens förfogande stående
medel och endast den målflygning, som skedde med anlitande av civila flygplan
och beräknats draga en kostnad av 55,000 kronor, belasta kustartilleriets
övningsanslag. Under nästa budgetår torde emellertid av skäl, som vid
behandlingen av medelsbehovet under flottans övningsanslag berörts, målflygningen
för kustartilleriets luftvärnsövningar i sin helhet böra ske med
anlitande av förhyrda flygplan och endast i den mån förhyrning icke kan
komma till stånd ombesörjas av flygvapnet, för vilket fall överföring av
erforderliga medel från detta anslag till flygvapnets vederbörliga anslag torde
få ske. Yid sådant förhållande kommer medelsbehovet under denna anslagstitel
att ökas med omkring 60,000 kronor.

Yad angår medelsbehovet i övrigt under anslagstiteln anser jag mig, trots
svårigheten att i nuvarande läge bedöma detsamma, kunna godtaga de av
chefen för kustartilleriet föreslagna, av marinförvaltningen utan erinran lämnade
beräkningsgrunderna utom vad avser särskilda medel för samövningar
med andra vapenslag vartill anslag icke torde erfordras. Med hänsyn till den av
mig föreslagna ökningen av tjänstgöringstidens längd för kustartilleriets värnpliktiga
tillkommer emellertid ett ytterligare medelsbehov, som torde kunna
uppskattas till 250,000 kronor. Medelsbehovet under anslagstiteln uppgår
alltså till (1,000,000 — 22,000 + 10,000 + 60,000 + 35,000 + 50,000 + 60,000 +
250,000=) 1,443,000 kronor eller, i avrundat tal, 1,440,000 kronor.

Titel II. Krigsövningar vid kustfästningarna m. m. Vad därefter angår behovet
av medel för sådana utgifter som för närvarande belasta anslaget till krigsövuiugar
vid kustfästningarua bär chefen för kustartilleriet i sin berörda

176

Fjärde huvudtiteln.

skrivelse hemställt, att utöver det belopp å 30,000 kronor, varmed sistnämnda
anslag vore upptaget i riksstaten, ytterligare 10,000 kronor måtte beräknas
under förevarande anslag, därav 5,000 kronor för krigsövning i Älvsborgs
fästning och 5,000 kronor på grund av prisstegringar, eller sålunda tillhopa

40,000 kronor. Mot beräknandet under förevarande anslagstitel av detta
medelsbelopp har jag i likhet med marinförvaltningen funnit intet vara att
erinra.

Sammanfattning. I överensstämmelse med vad av mig sålunda förordats
kan medelsbehovet under anslaget till kustartilleriets övningar för budget -

året 1941/42 beräknas sålunda

Titel I. Kustartilleriförbandens övningar ........................ kronor 1,440,000

» II. Krigsövningar vid kustfästningarna m. m. ............ »_40,000

Summa kronor 1,480,000

dag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Kustartilleriets övningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 1,480,000 kronor.

73. Studiestipendier, reservationsanslag.

[83.] I kostnadsberäkningarna för 1936 års marinorganisation upptogos för
kustartilleriet två årliga studiestipendiebelopp, vartdera å 1,000 kronor, till
stipendier åt underbefäl och underofficerare för bedrivande av studier för
vinnande av inträde vid sjökrigsskolan. I fråga örn flottan räknades däremot,
med hänsyn till ifrågasatt omläggning av systemet för rekrytering av sjökadetter
från flottans manskap, icke med något medelsbelopp för studiestipendier.
I avvaktan på den sålunda ifrågasatta omläggningen hava emellertid,
i överensstämmelse med vad 1936 års särskilda utskott förutsatte, under
de senaste tre budgetåren från anslaget tagits i anspråk medel för beredande
av stipendier jämväl för underbefäl och underofficerare ur flottan. För budgetåret
1940/41 beräknades medelsbehovet under anslaget till 10,000 kronor. Med
hänsyn till odisponerad behållning å 6,000 kronor kunde emellertid anslagskravet
för samma budgetår begränsas till 4,000 kronor, med vilket belopp
anslaget är uppfört i riksstaten.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
marinförvaltningen meddelat, att antalet stipendier med nuvarande utbildningsorganisation
beräknades för flottan till högst fem och för kustartilleriet
till högst två, varför medelsbehovet under anslaget kunde uppskattas till 7,000
kronor. Enär emellertid en odisponerad behållning å omkring 6,000 kronor
beräknades förefinnas vid utgången av innevarande budgetår, kunde anslagsbehovet
för budgetåret 1941/42 begränsas till 1,000 kronor.

Den av marinförvaltningen verkställda beräkningen av medelsbehovet under
anslaget grundar sig på nu rådande rekryteringssystem. Jag vill i detta sammanhang
ånyo erinra, att frågan om ändrade principer för rekrytering av försvarsväsendets
officerskårer varit föremål för prövning av särskilda av Kungl.

Fjärde huvudtiteln. 177

Majit tillkallade sakkunniga, vilka den 21 december 1939 inkommit med betänkande
och förslag i ämnet (statens off. utredn. 1939: 43). I avvaktan på statsmakternas
beslut i frågan torde emellertid skäl icke föreligga att frångå den
av marinförvaltningen verkställda beräkningen av medelsbehovet för nästa
budgetår under ifrågavarande anslag.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Studiestipendier för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

I enlighet med de av mig inledningsvis föreslagna ändrade grunderna för
uppställningen av anslagen under fjärde huvudtiteln torde under denna rubrik
böra sammanföras följande anslag, nämligen anslagen till Fartygsbyggnader
för flottan och Fartygsbyggnader för kustartilleriet, anslagen till Underhåll av
flottans fartyg m. m. och till Underhåll av kustartilleriets materiel m. m., ett
anslag till Anskaffning och underhåll av motorfordon, ett anslag till Anskaffning
av artilleri- och annan teknisk materiel, ett anslag till Vissa materielförsök
samt ett anslag till Industriens krigsorganisation. Härjämte torde till
denna anslagsgrupp böra hänföras vissa andra anslag av engångsnatur.

74. Fartygsbyggnader för flottan, reservationsanslag.

, [84.] Under förevarande anslag, vilket närmast motsvarar det för närvarande
å riksstaten uppförda anslaget till flottans ersättningsbyggnad, torde i enlighet
med huvudtitelsakkunnigas förslag framdeles böra redovisas såväl utgifterna
för nybyggnader av fartyg för flottans räkning som även kostnaderna för
eventuella ombyggnader av äldre fartyg.

I riksstaten för innevarande budgetår har för flottans ersättningsbyggnad
till en början anvisats ett anslag av 54,050,000 kronor i enlighet med av Kungl.
Majit i propositionen nr 97 till 1940 års lagtima riksdag framlagt förslag. Därefter
har i enlighet med Kungl. Majits i proposition nr 61 till 1940 års urtima
riksdag framlagda förslag å tilläggsstat för innevarande budgetår till flottans
ersättningsbyggnad ytterligare anvisats ett anslag av 31,800,000 kronor. Sammanlagt
ha alltså anslag till flottans ersättningsbyggnad för innevarande
budgetår beviljats till ett belopp av 85,850,000 kronor.

Den nyssberörda propositionen nr 97 till 1940 års lagtima riksdag avsåg
bland annat nybyggnader av vissa fartyg, vilka skulle påbörjas under budgetåret
1939/40 och fullföljas under budgetåret 1940/41. Vissa av nybyggnaderna
avsågos emellertid icke skola vara avslutade förrän under budgetåret 1941/42.
Detta var fallet med nybyggnaderna av ett antal undervattensbåtar. Av kostnaderna
för dessa beräknades därför slutbeloppet, 5,470,000 kronor, icke behöva
anvisas förrän för budgetåret 1941/42. För vissa angivna konstruktionsarbeten
beräknades vidare i samma proposition ett slutbelopp av 150,000 kronor
böra anvisas först för sistnämnda budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 7.

229G 40 ]2

Fjärde Iiuvudtiteln.

I sin skrivelse den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1941/42 har nu marinförvaltningen till en början hemställt, att de
två nyssberörda anslagsbeloppen örn tillhopa (5,470,000 + 150,000 =) 5,620,000
kronor måtte anvisas under förevarande anslag för nästa budgetår. Denna hemställan
anser jag mig böra tillstyrka.

Marinförvaltningen har i sin nyssberörda skrivelse vidare anfört, att det
belopp om sammanlagt 11,000,000 kronor, som i förenämnda proposition nr 97
avsetts för anskaffande av ett antal motortorpedbåtar och som i enlighet med
Kungl. Majits förslag anvisats för budgetåren 1939/40 och 1940/41, på grund
av viss förändring i fartygens utrustning icke komme att förslå, utan att ett
ytterligare belopp av sammanlagt 3,000,000 kronor vore erforderligt för ändamålet.
Sistnämnda belopp borde fördenskull inberäknas under förevarande
anslag för budgetåret 1941/42. Jämväl denna hemställan anser jag mig böra
tillstyrka.

Yid framläggandet av propositionen nr 61 till 1940 års urtima riksdag angående
ytterligare anslag till flottans ersättningsbyggnad anmälde jag, att
marinförvaltningen i skrivelse den 5 oktober 1940 hemställt om anvisande
av medel för ytterligare nybyggnad av vissa fartyg för flottans räkning. Den
sammanlagda kostnadssumman för de ifrågavarande fartygen hade av marinförvaltningen
beräknats till 173,100,000 kronor, varav ett sammanlagt belopp
av 40,500,000 kronor ansetts böra upptagas å tilläggsstat för budgetåret 1940/41
och återstoden beräknats för nästkommande och efterföljande budgetår. Såsom
av propositionen närmare framgår ansåg jag mig i så måtto böra biträda
marinförvaltningens hemställan, att jag tillstyrkte anvisande av medel för
nybyggnad av dels två kryssare av närmare angiven typ och dels ett antal
jagare och undervattensbåtar. De sammanlagda kostnaderna för dessa nybyggnader
beräknades till 141,400,000 kronor, varav 31,800,000 åbelöpte
budgetåret 1940/41 och återstoden senare budgetår. I enlighet med Kungl.
Maj:ts genom propositionen framlagda förslag har såsom nyss nämnts sistnämnda
belopp av riksdagen anvisats å tilläggsstat för innevarande budgetår.

De för fullföljande av nyssberörda nybyggnader under budgetåret 1941/42
erforderliga anslagsmedlen torde böra anvisas under förevarande anslag. Enligt
av marinförvaltningen i förenämnda skrivelse den 5 oktober 1940 framlagda beräkningar
erfordras under nästkommande budgetår för fortsättandet av de
båda kryssarnas byggande sammanlagt 35,000,000 kronor samt för de samtidigt
beslutade jagarna och undervattensbåtarna sammanlagt 29,600,000 kronor eller
tillhopa (35,000,000 + 29,600,000 =) 64,600,000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet under anslaget till fartygsbyggnader
för flottan för nästkommande budgetår beräknas till (5,620,000 +
3,000,000 + 64,600,000 =) 73,220,000 kronor. Emellertid torde sagda belopp
böra höjas med 100,000 kronor med hänsyn till att semesteravlöningar åt
arbetare icke längre skola utgå från särskilda anslag utan slutligen komma att
belasta vederbörliga materielanslag.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Fjärde huvudtiteln. 179

att till Fartygsbyggnader för flottan för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 73,320,000 kronor.

75. Fartygsbyggnader för kustartilleriet, reservationsanslag.

[85.] Förevarande anslag avser att motsvara det för närvarande å riksstaten
upptagna anslaget till ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41
framlade marinförvaltningen i anslutning till nyssberörda anslag — efter en
ingående redogörelse för en av chefen för kustartilleriet gjord utredning i
ämnet — ett förslag till mybyggnadsprogram för kustartilleriets båtmateriel
enligt efterföljande tabell.

B & t t y p	Antal	Enhetspris	Summa kr.
Minutläggare ......................	4	22,500	90,000
Vedettbåtar, moderniserade tb ......	5	35—55,000	250,C00
» ny typ ................	5	400,000	2,000,000
n bogserbåt typ A ......	2	700,000	1,400,000
» » »B ......	1	100,000	100,000
Motorslupar, typ A ................	O	80,0n0	40) »,000
.. » B ................	18	10,000	180,000
» » C ................	»S	30,0u0 20,000	J. 70,000
Motorpråmar ......................	21/»	250,000	625,000
Kommunikationsbåtar ..............	1	350,000	350,000
Vattenbåt..........................	1	175,000	175.000
Icke maskindriven båtmateriel......	44	1,200—4,500	90.000
Summa kronor	—	—	5,730,000
Årskvot under 5 år	—	—	1,146,000

I anslutning härtill hemställde marinförvaltningen, att för byggnadsprogrammets
genomförande den första årskvoten eller 1,146,000 kronor måtte anvisas
för budgetåret 1940/41.

Vid föredragning av detta ärende inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 4
januari 1940 anförde jag följande:

Det framlagda programmet synes i och för sig vara väl genomtänkt och
ägnat att utgöra en grund för den blivande ersättningsbyggnaden av ifrågavarande
materiel. Emellertid anser jag det av ekonomiska skäl icke vara att
tillråda att nu bestämma sig för att inom den avsedda tiden, fem år, genomföra
hela programmet. Sålunda synes det böra ytterligare övervägas, huruvida
icke vissa av de i programmet upptagna båtarna böra kunna anskaffas
först vid mobilisering och i så fall med anlitande av gällande förfogandelagstiftning.
Detta föranleder till att det synes vara en lämpligare väg för den
erforderliga ersättningsbyggnadens fullföljande, att för varje budgetår, liksom
hittills skett, för ändamålet anvisas ett något så när rikligt tillmätt anslagsbelopp,
för vars användning Kungl. Maj:t sedermera må efter förslag av
vederbörande myndigheter fastställa en plan, upptagande de mest aktuella
av de i byggnadsprogrammet upptagna byggnadsarbetena. Att detta anslagsbelopp
under de närmaste budgetåren måste upptagas med ett i förhållande
till vad som hittills utgått väsentligen höjt belopp, synes genom den förebragta
utredningen stå klart. Vid övervägande av det belopp, som sålunda bör anvisas

180 Fjärde huvudtiteln.

för nästkommande budgetår, har jag stannat vid att föreslå, att för ändamålet
ifråga måtte i riksstaten upptagas ett belopp av 600,000 kronor.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda anslagsäskande blev av riksdagen
bifallet, i följd varav å riksstaten för innevarande budgetår för ersättningsbyggnad
av kustartilleriets båtmateriel finnes upptaget ett anslag av 600,000
kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 har
nu marinförvaltningen hemställt, att för fortsatt snabbt genomförande av förenämnda
nybyggnadsprogram ett belopp av 2,500,000 kronor måtte anvisas.

Dessförinnan hade marinförvaltningen i skrivelse den 5 oktober 1940 hemställt,
att ett ytterligare belopp av 1,130,000 kronor måtte för ändamålet anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår. I anledning därav ämnar jag
i annat sammanhang denna dag föreslå, att sistberörda belopp anvisas å tillläggsstat
under anslaget till ersättningsbyggnad av kustartilleriets båtmateriel
för innevarande budgetår, i följd varav den sammanlagda medelsanvisningen
för ändamålet för detta budgetår skulle komma att uppgå till 1,730,000 kronor.

Vad beträffar marinförvaltningens framställning örn medel för fartygsbyggnader
för kustartilleriet för budgetåret 1941/42 vill jag -— under
åberopande av mitt förberörda uttalande vid behandlingen av motsvarande
anslagsfråga för innevarande budgetår — tillstyrka, att för nästa budgetår
under förevarande anslag upptages ett belopp av 1,500,000 kronor.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Fartygsbyggnader för kustartilleriet för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

76. Underhåll av flottans fartyg m. m., reservationsanslag.

[86.] Till och med budgetåret 1939/40 fanns å riksstaten uppfört ett reservationsanslag,
benämnt »Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.».

I anslutning till riksdagens beslut att underhåll m. m. av under marinförvaltningens
vård stående fastigheter med undantag av befästningsanläggningar
från och med budgetåret 1940/41 skulle redovisas under utgifter för marinförvaltningens
delfond av statens allmänna fastighetsfond erhöll anslaget från
och med samma budgetår sin nuvarande benämning, varunder det i riksstaten
för samma budgetår är uppfört med 7,300,000 kronor.

För nästa budgetår hava, enligt vad marinförvaltningen i sin skrivelse den

II oktober 1940 anmält, nedannämnda myndigheter beräknat medelsbehovet
under förevarande anslag till följande belopp, nämligen:

Chefen för Karlskrona örlogsvarv.

För underhåll av fartyg och båtar ................................. kronor 5,476,300

» avlöning till administrativ personal ........................... » 85,000

» åtskilliga behov ...................................................... » 70.000

Summa kronor 5,631,300

Fjärde huvudtiteln.

Chefen för Stockholms örlogsvarv.

För underhåll av fartyg och båtar ................................. kronor 3,506,600

» avlöning till administrativ personal ........................... » 61,000

» åtskilliga behov ............................................ »_108.200

Summa kronor 3,675,800

Chefen för Vöstkustens marindistrikt.

För underhåll av fartyg och båtar ................................. kronor 470,000

» avlöning till administrativ personal ........................... » 60,000

» åtskilliga behov ............................................ »_19-400

Summa kronor 549,400

Till de sålunda anmälda medelsbehoven borde enligt marinförvaltningen
läggas följande belopp, nämligen

för omsättning av ubåtars ackumulatorbatterier ............... kronor 320,000

» underhåll av minmateriel utom örlogsvarven ............... » 15,000

» underhåll av marinförvaltningens radioförråd ............ » 10,000

» periodisk översyn av samtliga motorer för motortorpedbåtar
inklusive erforderliga reservdelar utöver dem som
beställas i samband med anskaffning av nya motorer ... » 490,000

» underhåll av motortorpedbåtar, vilkas anskaffning beslutats
.................................................................. » 250,000

» marinförvaltningens disposition ....................... »_500,000

Summa kronor 1,585,000

Med hänsyn till dels att vissa generalbesiktningar avsåges äga rum, icke —
såsom chefen för Karlskrona örlogsvarv vid uppgörandet av sina kostnadsberäkningar
förutsatt — under budgetåret 1941/42, utan i stället under innevarande
budgetår, varvid medel å förskottsstaten kunde i erforderlig utsträckning
disponeras, dels att varvschef erna i sina beräkningar upptagit kostnader
för underhåll av vissa jagare och vedettbåtar, vilka marinförvaltningen föreslagit
till utrangering, kunde underhållskostnaderna emellertid enligt marinförvaltningens
beräkningar minskas med tillhopa omkring 520,000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet uppginge sålunda enligt dessa beräkningar till
(5,631,300 + 3,675,800 + 549,400 + 1,585,000 — 520,000 =) 10,921,500 kronor
eller, i avrundat tal, 10,900,000 kronor.

Marinförvaltningen har vidare i sin berörda skrivelse dels framhållit, att
anslagsberäkningarna uppgjorts på grundval av fredsutrustningar samt att
kostnaderna för underhållet av anfordrade hjälpfartyg icke medtagits i beräkningarna,
dels ock såsom huvudsakliga skäl för det ökade anslagsbehovet —
utöver den sedan augusti 1939 inträffade allmänna prisstegringen med därav
föranledd höjning av materielpriser och löner — anfört, att fartygsbeståndet
under nästa budgetår på grund av inköp från utlandet och färdigställande av
ett flertal nybyggnader bomme att bliva väsentligt större än vad det var vid
den tidpunkt då anslagsbehovet för innevarande budgetår beräknats, samt att

182 Fjärde huvudtiteln.

materielen genom neutralitetsvakten utsattes för avsevärt mycket större förslitning
än vad fallet vore under fredliga förhållanden.

Marinförvaltningens sålunda framlagda förslag till beräknande av medelsbehovet
under förevarande anslag anser jag mig med hänsyn till nu
rådande förhållanden böra godtaga. Då emellertid — såsom inledningsvis
föreslagits — förekommande kostnader för beredande av avlöning under
semester åt sjöförsvarets arbetare böra bestridas, icke såsom för närvarande
från ett särskilt för ändamålet avsett anslag utan med anlitande i sista hand
av vederbörliga materielanslag, kommer medelsbehovet under förevarande
anslag att ytterligare ökas med ett till 250,000 kronor uppskattat belopp. I
anledning av den av mig föreslagna ökningen av övningstiden för värnpliktiga
torde anslaget böra uppräknas med ytterligare 100,000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget skulle sålunda uppgå till (10,900,000 +

250,000 + 100,000 =) 11,250,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av flottans fartyg m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 11,250,000 kronor.

77. Underhåll av kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag.

[87.] Reservationsanslaget till »Kustartilleriets materiel m. m»., som förevarande
anslag för närvarande benämnes, är i riksstaten uppfört med 850,000
kronor.

För underhåll av kustartilleriets materiel m. m. under budgetåret 1941/42
hava, enligt vad marinförvaltningen i sin skrivelse den 11 oktober 1940 anmält,
kommendanterna i kustfästningarna m. fl. äskat medel enligt nedanstående
tablå, därvid i medelsäskandet för Vaxholms fästning inginge ett av prisläget
betingat förstärkningsanslag å 20 procent.

	Vaxholms fästning	Karls- krona fästning	Älvsborgs fästning	Hemsö fästning	Gotlands kust- artilleri- försvar
	kronor	kronor	kronor	kronor	kronor
Artilleriinventarier utom artillerim o tor-	69.000 22,110 216,600 93.000 87.600	42.000 30.000 158,000 35.000 55.000 7.000 8.000 10.000 15.000	24.000 36.000 18.000 40.000 2,500 2,000 4,000 10.000	5.000 17,000 4.500 4.000 3.000 1.500	35.000 23.000 42.000 28.000 7.000 9.000 9.000 18,000 19,000
Artillerimotorfordon.................. Maskin- och timmermansinventarier . . Mia- och radioinventarier ............
Yttre renhållning .................... Underhåll av handvapenförrådet ...... Mi narn munition ......................	25,200 8,400 15,600 36,000
Till vederbörande kommendanters m. fl. förfogande för förstärkning av ovan angivna anslag ....................
Summa kronor	573,510	360,000	136,500	35,000	190,000

I sin berörda skrivelse har marinförvaltningen anfört i huvudsak följande:
Med hänsyn till att kostnaderna för såväl materiel som arbete och drift

Fjärde huvudtiteln. 183

avsevärt stigit saint underhållsobjekten till både antal och slag i betydlig
grad ökats, ansåge marinförvaltningen visserligen, att de av kommendanterna
enligt förenämnda tablå framställda medelsäskandena, som sammanlagt belöpte
sig till 1,295,010 kronor, vore väl motiverade. På grund av nödvändigbeten
att i möjlig mån begränsa anslagskraven funne sig ämbetsverket det
oaktat icke böra föreslå större medelsanvisning än vad av det följande framginge.
I ämbetsverkets förslag till sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1940/41 hade anslaget till kustartilleriets materiel m. m. beräknats till 880,000
kronor. Med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat efter det berörda
förslag avgivits och vilka lågt räknat utgjorde 20 procent av sistnämnda belopp,
880,000 kronor, borde detta till en början ökas med 176,000 kronor. Den
utökning av kustartilleriets materiel, varom beslut, likaledes efter avgivandet
av nämnda förslag, fattats, och det osedvanligt kraftiga slitage, för vilket
materielen varit utsatt på grund av den förstärkta försvarsberedskapen,
krävde emellertid en ytterligare ökning av anslaget, beräknad till 220,000
kronor.

Enligt marinförvaltningens förestående beräkningsgrunder skulle alltså
medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår uppgå till (880,000
+ 176,000 + 220,000 =) 1,276,000 kronor. Detta belopp borde enligt marinförvaltningens
förslag fördelas på följande sätt:

Vaxholms fästning ...................................................... kronor

Karlskrona fästning ...................................................... »

Älvsborgs fästning ...................................................... »

Hemsö fästning ............................................................ »

Gotlands kustartilleriförsvar .......................................... »

Ersättning för tillsyn m. m. inom kustfästningarnas skyddsområden
.................................................................. *

Till marinförvaltningens disposition .................... »

Summa kronor 1,276,000

Mot den av marinförvaltningen föreslagna anslagsberäkningen bar jag för
min del intet att erinra. Under hänvisning till vad jag i det föregående vid
behandlingen av anslaget till underhåll av flottans fartyg m. m. anfört torde
emellertid förevarande anslag böra något höjas med hänsyn till att särskilda
medel icke längre skola anvisas för beredande av avlöning under semester åt
arbetare. Denna höjning torde kunna beräknas till 14,000 kronor. A idare torde
anslaget i anledning av den av mig förordade utökningen av de värnpliktigas
tjänstgöringstid böra uppräknas med ett belopp av 250,000 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget kommer då att uppgå till (1,276,000 +

14,000 + 250,000 =) 1,540,000 kronor.

I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,540,000 kronor.

540.000

340.000

129.000

33.000

179.000

5,000

50.000

184

Fjärde huvudtiteln.

78. Anskaffning och underhåll av motorfordon, reservationsanslag.

[88.] Enligt grunderna för 1936 års marinorganisation beräknades de årliga
utgifterna för anskaffning, underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon
sålunda:

Nyanskaffning

a) av fordon för övningsändamål (efter genomförd nyorga -

nisation av kustartilleriet) ....................................... kronor 15,150

b) av övriga fordon ...................................................... » 9,250

Underhåll av fordon för övningsändamål ........................... » 6,850

Underhåll och drift av övriga fordon ................................. » 25,600

Summa kronor 56,850

eller, i avrundat tal, 57,000 kronor. Behovet av motorfordon beräknades därvid
till 4 brandbilar, 5 personbilar och 7 lastbilar.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
marinförvaltningen till en början anmält, att motorfordonens antal med åren
undergått en sådan ökning, att motorfordonsparken numera omfattade 5
brandbilar, 9 personbilar, 10 lastbilar, 1 motorcykel och 1 ambulansbil, ävensom
erinrat, att från och med innevarande budgetår medel för nyanskaffning
och underhåll av kustartilleriets motorfordon för övningsändamål (kustartilleriets
artillerimotorfordon) utginge från anslaget till kustartilleriets materiel
m. m.

Vad angår medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår vill
jag till en början erinra, att marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets
medelsbehov för innevarande budgetår avgav förslag till vissa
ändrade grunder för nyanskaffningen av försliten bilmateriel, åsyftande att
för detta ändamål visst belopp, beräknat efter antalet fordon av olika kategorier
och dessas beräknade »livslängd», årligen borde anvisas, i stället för
att såsom nu vore förhållandet visst medelsbehov årligen beräknades med
hänsyn till det aktuella förnyelsebehovet. Vid föredragning i statsrådet den
4 januari 1940 av detta ärende framhöll jag, att det framlagda förslaget syntes
mig beaktansvärt, men att jag i avsaknad av närmare utredning av spörsmålet
icke vore beredd att för det dåvarande taga ställning till detsamma. Jag förutsatte
dock, att frågan framdeles upptoges i ett större sammanhang vid
prövning av motsvarande spörsmål för arméns och flygvapnets vidkommande.

I sin berörda skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
har marinförvaltningen framhållit, att erfarenheter från det senast tilländalupna
budgetåret styrkt ämbetsverket i uppfattningen, att det nuvarande
systemet med motorfordonens utnyttjande så lång tid att de vid förekommande
utbyte praktiskt taget saknade värde ur ekonomisk synpunkt vöre
synnerligen ofördelaktigt, samt att ett dylikt förfaringssätt därtill medförde
onormalt höga underhållskostnader.

Sedan marinförvaltningen därefter redogjort för särskilda framställningar
örn anvisande av medel till förnyelse av en lastbil vid Västkustens marin -

Fjärde huvud titeln. 185

distrikt samt en personbil vid Ostkustens marindistrikt och en vid Vaxholms
fästning samt därvid tillstyrkt anvisande för ifrågavarande ändamål av
respektive 7,000, 9,600 och 7,750 kronor eller tillhopa 24,350 kronor, har
ämbetsverket i sin skrivelse — under framhållande att av myndigheternas
förenämnda framställningar olägenheterna med det nuvarande nyanskaffningssystemet
ytterligare belysts — hemställt, att försök måtte få anställas för
prövning av de av marinförvaltningen föreslagna ändrade grunderna för förnyandet
av försliten bilmateriel för en beräknad kostnad av 25,500 kronor.

Beträffande årskostnaden för underhåll och drift av marinens motorfordon
har marinförvaltningen i sin förenämnda skrivelse för nästa budgetår beräknat
denna med utgångspunkt från de belopp som i förevarande hänseende angivits i
statsverkspropositionen till 1936 års riksdag (sid. 150) och vilka jämväl legat
till grund för beräknandet av anslagsbehovet i denna del för innevarande
budgetår, eller med för vagn och år räknat 2,000 kronor för person- och lastbilar,
900 kronor för motorcykel samt omkring 1,800 kronor för brandbil.
Med samma utgångspunkt hava motsvarande kostnader beräknats för omnibus
till 3,000 kronor och för ambulansbil till 2,000 kronor. På grund av inträffad
prisförhöjning borde dessa belopp emellertid enligt marinförvaltningens förmenande
höjas med 10 procent. Enligt dessa beräkningsgrunder har ämbetsverket
angivit kostnaderna för underhåll och drift av motorfordonen till
sammanlagt 55,400 kronor, varav 28,000 kronor belöpande på flottan och
27,400 kronor på kustartilleriet.

Vad till en början beträffar marinförvaltningens förslag örn anordnande av
försök för utrönande av lämpligaste sättet för förnyandet av försliten motormateriel
får jag hänvisa till vad jag i denna fråga uttalat vid behandlingen
av medelsbehovet under lantförsvarets anslag till motor- och anspannsfordon
m. m. Någon medelsanvisning för detta ändamål torde i anslutning härtill
icke böra ifrågakomma för nästa budgetår. Mot det av marinförvaltningen i
övrigt beräknade anslagsbehovet, 24,350 kronor till förnyelse av viss försliten
bilmateriel vid Västkustens och Ostkustens marindistrikt och Vaxholms fästning
samt 55,400 kronor till motorfordonens underhåll och drift, tillhopa
79,750 kronor eller, i avrundat tal, 80,000 kronor, har jag intet att erinra.

Som enligt vad av det följande framgår fordonsskatten för kronan tillhöriga
automobiler från och med nästa budgetår avses skola bestridas i särskild ordning,
torde emellertid anslagsbeloppet kunna nedsättas till 70,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
till Anskaffning och underhåll av motorfordon för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 70,000 kronor.

79. Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag.
[89.] I sin skrivelse den 11 oktober 1940 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för nästa budgetår har marinförvaltningen gjort framställning om anvisande
av medel för anskaffning av viss i skrivelsen närmare angiven artilleri- och
annan teknisk materiel.

18° Fjärde huvudtiteln.

Efter att hava prövat de olika medelsbehoven, varav flertalet avser ändamål
av sådan natur, att närmare redovisning för desamma icke lämpligen bör
ske till statsrådsprotokollet utan ytterligare upjjlysningar därom av riksdagens
vederbörande utskott erhållas genom de handlingar som komma att till utskottet
överlämnas, har jag funnit mig böra i detta sammanhang tillstyrka
äskande av medel för följande ändamål. Jag vill därvid framhålla, att åtskilliga
av de ändamål, för vilka marinförvaltningen hemställt om anvisande av medel
under detta anslag, enligt min mening jämväl i fortsättningen liksom hittills
under beredskapstiden böra tillgodoses genom anlitande i första hand av
vederbörligt förskottsanslag. Dessa ändamål avse främst anskaffningen av
ammunition och minor m. m., men även vissa kompletteringsanskaffningar
av nautisk materiel och dylikt.

Komplettering av viss undervattensbåtmateriel. I enlighet med marinförvaltningens
förslag torde här böra upptagas ett belopp av 50,000 kronor för
genomförande av vissa säkerhetsanordningar.

Reservbatterier för undervattensbåtar. Det sammanlagda medelsbehovet
för anskaffning av nu avsedd materiel uppgår enligt marinförvaltningens
beräkningar till 800,000 kronor. Med hänsyn till att härför erforderliga medelsanvisningar
anses kunna uppdelas på två budgetår, torde i enlighet med
marinförvaltningens förslag för nästa budgetår under förevarande anslag böra
beräknas ett belopp av 420,000 kronor.

Bärgningsmateriel för undervattensbåtar. För ifrågavarande ändamål
torde böra upptagas ett belopp av 274,000 kronor, utgörande återstoden av
ett av marinförvaltningen till sammanlagt 974,000 kronor beräknat, av 1940
års lagtima riksdag till sin övriga del tillgodosett medelsbehov.

Viss artillerimateriel för flottan. För anskaffning av viss angiven artillerimateriel
har marinförvaltningen hemställt örn en medelsanvisning av tillhopa

510,000 kronor, varav dock allenast hälften eller 255,000 kronor behövde ställas
till förfogande för nästa budgetår. För min del anser jag mig böra tillstyrka
att för anskaffning av den ifrågavarande materielen utom viss teodolitutrustning
medel upptagas under förevarande anslag. Anslagsbehovet skulle då
enligt marinförvaltningens beräkningar komma att uppgå till 310,000 kronor.
Härav torde hälften eller 155,000 kronor nu böra upptagas, varvid jag dock
utgår från att det skall stå i Kungl. Maj:ts skön att i förekommande fall
bemyndiga marinförvaltningen att redan under nästa budgetår gå i författning
örn beställande av materiel av nu ifrågavarande slag till belopp motsvarande
återstående del av det beräknade sammanlagda anslagsbehovet.

Nya kärnrör m. m. för marinens artilleripjäser. I likhet med vad under
särskilt i riksstaten uppfört anslag en följd av budgetår varit fallet torde
jämväl för nästa budgetår för nu ifrågavarande ändamål böra anvisas ett
belopp av 50,000 kronor, vilket lämpligen torde upptagas under förevarande
anslag.

Riktövningsmateriel för flottan. För anskaffning av nu avsedd materiel
erfordras enligt marinförvaltningens beräkningar en medelsanvisning å sammanlagt
300,000 kronor. Härav torde emellertid endast halva beloppet eller

Fjärde huvudtiteln. 187

sålunda 150,000 kronor bliva erforderligt för budgetåret 1941/42 Jag anser
mig därför böra tillstyrka en medelsanvisning å allenast detta belopp, varvid
jag likväl även i detta fall förutsätter att Kungl. Majit skall äga bemyndiga
marinförvaltningen att redan under sistnämnda budgetår företaga beställning
av nu avsedd materiel jämväl för kostnad motsvarande det återstående
medelsbehovet.

Viss torpedanskaffning. För ändamålet torde i enlighet med marinförvaltningens
förslag böra anvisas ett belopp av 440,000 kronor.

Viss artillerimateriel för kustartilleriet. För modernisering av vissa pjäser
på sätt av marinförvaltningen i särskild skrivelse den 11 oktober 1940 föreslagits
torde böra anvisas tillhopa 175,000 kronor.

Eldhandvapen för kustartilleriet. Tubkanoner för kustartilleriets pjäser.
Laddövningsapparater för kustartilleriet. För ifrågavarande särskilda ändamål
torde böra anvisas respektive 1,127,000, 58,000 och 68,000 kronor.

Trådsignalmateriel för kustartilleriförsvaret. För ändamålet torde, utöver
de medel, örn vilkas anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår jag i
annat sammanhang ämnar föreslå Kungl. Majit att för riksdagen framlägga
förslag, under förevarande anslag böra anvisas ytterligare 360,000 kronor.

Fotografisk materiel. För ifrågavarande ändamål torde böra anvisas ett
belopp av 40,000 kronor.

Minsvepningsmateriel. I anledning av en av marinförvaltningen i skrivelse
den 5 oktober 1940 gjord framställning torde utöver de medel, örn vilkas anvisande
å tilläggsstat för innevarande budgetår jag i annat sammanhang ämnar
föreslå Kungl. Majit att för riksdagen framlägga förslag, för ifrågavarande
ändamål under förevarande anslag böra anvisas ett ytterligare belopp av

3,140,000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad jag nu anfört bör medelsbehovet

under anslaget beräknas sålunda:

Komplettering av viss undervattensbåtmateriel ............... kronor 50,000

Reservbatterier för undervattensbåtar ........................... » 420,000

Bärgningsmateriel för undervattensbåtar ........................ » 274,000

Viss artillerimateriel för flottan .................................... » 155,000

Nya kärnrör m. m. för marinens artilleripjäser .................. » 50,000

Riktövningsmateriel för flottan .................................... » 150,000

Viss torpedanskaffning ................................................ » 440,000

Viss artillerimateriel för kustartilleriet ........................... » 175,000

Eldhandvapen för kustartilleriet .................................... » 1,127,000

Tubkanoner för kustartilleriets pjäser .............................. » 58,000

Laddövningsapparater för kustartilleriet ........................ » 68,000

Trådsignalmateriel för kustlartilleriforsvaret .................. » 360,000

Fotografisk materiel ...................................................... » 40,000

Minsvepningsmateriel ......................................... » 3,140,000

Summa kronor 6,507,000

Fjärde huvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,507,000
kronor.

80. Vissa materielförsök, reservationsanslag.

[90.] För nästa budgetår torde medelsbehovet under förevarande anslag
böra redovisas under följande titlar.

Titel 1. Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner. Under förevarande
anslagstitel torde i enlighet med marinförvaltningens förslag böra
beräknas 60,000 kronor eller samma belopp, varmed reservationsanslaget till
skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner är uppfört i riksstaten
för innevarande budgetår.

Titel II. Försök med teknisk materiel. I riksstaten för innevarande budgetår
finnes uppfört ett reservationsanslag å 100,000 kronor till försök med teknisk
materiel. För nästa budgetår torde, i enlighet med marinförvaltningens
förslag, samma belopp böra beräknas under förevarande anslagstitel.

Titel lil. Försök med torped- och radiomateriel. För innevarande budgetår
har i riksstaten uppförts ett reservationsanslag å 58,000 kronor till försök
med torped- och radiomateriel. På skäl, som av marinförvaltningen i särskild
skrivelse närmare utvecklats, torde för samma ändamål för innevarande budgetår
böra beräknas ett till 100,000 kronor förhöjt belopp.

Titel IV. Prövning och undersökning m. m. av brisanta sprängämnen. I
enlighet med marinförvaltningens förslag torde under denna anslagstitel böra
beräknas 50,000 kronor eller samma belopp, varmed reservationsanslaget till
prövning och undersökning av brisanta sprängämnen m. m. är uppfört i riksstaten
för innevarande budgetår.

Titel V. Försök med undervattensbåtmateriel. I sin skrivelse rörande sjöförsvarets
medelsbehov för nästa budgetår har marinförvaltningen på anförda
skäl hemställt, att ett belopp av 90,000 kronor måtte anvisas för anställande
av försök med undervattensbåtmateriel.

Ärendet är av den beskaffenheten, att det icke synes mig lämpligt att till
statsrådsprotokollet närmare redogöra för dess innebörd. Riksdagens vederbörande
utskott torde därom erhålla upplysningar genom de handlingar, som
tillhandahållas utskottet. För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att
medel beräknas för ändamålet och att det av marinförvaltningen äskade
beloppet, 90,000 kronor, upptages under förevarande anslagstitel.

I enlighet med vad jag nu anfört bör medelsbehovet till vissa materielförsök
för budgetåret 1941/42 beräknas sålunda:

Titel I. Skjut- och materielförsök samt inskjutning av

kanoner ......................................................... kronor 60,000

» II. Försök med teknisk materiel .............................. » 100,000

» III. Försök med torped- och radiomateriel .................. » 100,000

Fjärde huvudtiteln. 189

Titel IY. Prövning och undersökning m. m. av brisanta

sprängämnen ................................................... kronor 50,000

» Y. Försök med undervattensbåtmateriel .................. » 90,000

Summa kronor 400,000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa materielförsök för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor.

81. Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reservationsanslag.

[91.] I skrivelse den 5 oktober 1940 framlade marinförvaltningen förslag till
vissa åtgärder av skilda slag för förstärkning av kustartilleriets stridsmedel,
varjämte ämbetsverket i samband därmed hemställde örn anvisande av de
anslagsmedel härför som enligt ämbetsverkets mening borde för ändamålet
anvisas redan å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För egen del anförde jag vid ärendets anmälan den 1 november 1940 i samband
med avlåtande av proposition nr 60 till 1940 års urtima riksdag, att jag
icke vore beredd att för det dåvarande taga ställning till det i förevarande
hänseende framlagda förslaget i dess helhet, men att jag däremot ansåge mig
redan då kunna förorda, att de förstärkningar av det medelsvåra artilleriet i
Karlskrona och Älvsborgs fästningar, som av marinförvaltningen i dess före
nämnda skrivelse föreslagits, snarast bringades till genomförande, samt vidare,
att av den summa, 8,884,000 kronor, vartill kostnaderna för dessa anläggningar
av marinförvaltningen beräknats, ett belopp av 4,000,000 kronor borde anvisas
för innevarande budgetår, under det att återstoden skulle belöpa å budgetåret
1941/42. Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning
har riksdagen å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 beviljat ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.

I anslutning till mitt förberörda uttalande till statsrådsprotokollet får jag
nu föreslå, att det återstående medelsbehovet, 4,884,000 kronor, beräknas
under nu förevarande anslag.

Enligt marinförvaltningens berörda skrivelse erfordras vidare ett belopp av

9.680.000 kronor för anordnande av luftvärn för vissa kustflottans ankarplatser
m. m. I annat sammanhang ämnar jag föreslå Kungl. Majit att göra
framställning till riksdagen örn anvisande å tilläggsstat för innevarande
budgetår av hälften av det för ifrågavarande ändamål begärda beloppet eller

4.840.000 kronor. Återstående del därav, likaledes 4,840,000 kronor, lärer böra
beräknas under förevarande anslag.

Sedan riksdagen för förstärkande av Älvsborgs fästning anvisat dels å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 1,535,000 kronor dels ock å
riksstaten för budgetåret 1940/41 2,300,000 kronor eller tillhopa 3,835,000
kronor med rätt för marinförvaltningen att under vissa förutsättningar redan
under budgetåret 1939/40 träffa avtal örn arbeten eller leveranser till hela
det belopp, 4,935,000 kronor, vartill förstärkningsåtgärderna kostnadsberäk -

190

Fjärde huvudtiteln.

näts, får jag tillstyrka, att det återstående medelsbehovet (4,935,000 —

3,835,000 =) 1,100,000 kronor tillgodoses genom medelsanvisning under detta
anslag.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår sålunda till
(4,884,000 + 4,840,000 + 1,100,000 =) 10,824,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 10,824,000 kronor.

82. Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m., reservationsanslag.

[92.] Under förevarande anslag har jag till behandling upptagit vissa av
marinförvaltningen framställda medelsbehov avseende arbeten vid Karlskrona
örlogsvarv och Gustafsviks örlogsdepå.

1. Vissa arbetsmaskiner för Karlskrona örlogsvarv. Genom beslut den 8
december 1939 ställde Kungl. Majit visst medelsbelopp till marinförvaltningens
förfogande från vederbörligt förskottsanslag för vissa nybyggnadsarbeten och
materielanskaffningar för Karlskrona och Stockholms örlogsvarv, varav enligt
de för nybyggnadsarbetena och materielanskaffningarna grundläggande kostnadsberäkningarna
175,000 respektive 290,000 kronor avsågos för anskaffning
av maskiner m. m. för Karlskrona örlogsvarvs ingenjör- och artilleridepartement
samt 200,000 kronor för ombyggnad av varvets artilleriverkstad. Sedermera
medgav Kungl. Majit genom beslut den 6 september 1940, i anledning av
inträffade fördyringar vilka av marinförvaltningen anmälts i skrivelse den 22
augusti 1940, att för utförande av arbetena å Karlskrona örlogsvarv från förskottsanslag
finge disponeras ett ytterligare belopp av 115,000 kronor.

Vidare anvisade 1940 års lagtima riksdag (skrivelse nr 255 i anledning av
Kungl. Majits proposition nr 97) för modernisering av Karlskrona örlogsvarv
2,000,000 kronor, därav ett reservationsanslag av 100,000 kronor å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1939/40 under fjärde huvudtiteln, ett reserva
tionsanslag av 300,000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår
såsom kapitalinvestering under fonden för förlag till statsverket, ett
reservationsanslag av 200,000 kronor för budgetåret 1940/41 under fjärde
huvudtiteln samt ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor för sistnämnda
budgetår såsom kapitalinvestering under försvarsväsendets fastighetsfond:
marinförvaltningens delfond.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår hainer
marinförvaltningen framhållit, att den sålunda verkställda eller alltjämt
pågående moderniseringen av förenämnda verkstäder vid Karlskrona örlogsvarav
avsåge beträffande ingenjördepartementet en viss på grund av beräknad
ökning i nybyggnadsverksamheten erforderlig utvidgning av verkstadens
kapacitet samt beträffande artilleriverkstaden säkerställandet av en nödvändig
produktionsökning av patronhylstillverkningen. Under den tid, som förflutit
sedan moderniseringen planerades, hade emellertid krav framkommit

Fjärde huvudtiteln. 191

på ytterligare anskaffning av vissa i skrivelsen närmare angivna arbetsmaskiner
för ingenjör- och artilleridepartementens verkstäder för en sammanlagd
kostnad av 310,000 kronor, därav 200,000 kronor avsåge ingenjördepartementets
verkstad och återstoden, 110,000 kronor, artilleriverkstaden. För
tillgodoseende av detta medelsbehov hemställde nu marinförvaltningen i sin
skrivelse, att medel måtte anvisas för nästa budgetår.

Förenämnda framställning anser jag mig böra tillstyrka och föreslår, att
det erforderliga beloppet, 310,000 kronor, beräknas under förevarande anslag.

2. Pontonkran för Karlskrona örlogsvarv. I sin berörda skrivelse har
marinförvaltningen vidare framhållit följande: Vid en varvsanläggning av
Karlskrona örlogsvarvs storleksordning erfordrades oundgängligen en särskild
pontonkran för att förekommande arbeten med lyftning och omlastning
från och till fartyg skulle kunna på rationellt sätt bedrivas. Dessa arbeten
måste nu i brist på dylik pontonkran utföras vid kaj med någon av varvets
större kranar, varigenom arbetena avsevärt fördyrades och därjämte i allmänhet
betydligt försenades. Enär varvets kajutrymmen redan nu vore strängt utnyttjade
och inom en snar framtid väntades bliva ytterligare belastade på
grund av nytillkommet tonnage samt härtill bomme, att varvets nuvarande
kranutrustning vid upprepade tillfällen befunnits för knapp för arbetenas
bedrivande i fortlöpande följd, ansåge sig marinförvaltningen böra förorda
anskaffandet av en pontonkran, som borde konstrueras för en maximal lyftkraft
av 15 ton och anordnas på sådant sätt att den kunde användas även
såsom pålkran. Enligt ämbetsverkets beräkningar uppginge kostnaden för
pontonkranens anskaffande till omkring 60,000 kronor.

I likhet med marinförvaltningen anser även jag, att Karlskrona örlogsvarv
är i behov av en särskild pontonkran och finner jag mig därför böra tillstyrka
anvisande under anslaget av erforderligt medelsbelopp, 60,000 kronor, för
kranens anskaffande.

3. Muddring vid mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv. I sin skrivelse
rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde
marinförvaltningen, att ett belopp av 272,000 kronor måtte hos riksdagen
äskas för muddring vid mobiliseringskajen å Karlskrona örlogsvarv, att fördelas
på de två nästkommande budgetåren med 136,000 kronor å vartdera året.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning blev av riksdagen
bifallen. I sin berörda skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för
nästa budgetår har nu marinförvaltningen hemställt örn anvisande av det
på samma budgetår belöpande medelsbeloppet, 136,000 kronor. Emellertid
anmälde marinförvaltningen i särskild skrivelse samma dag, att rådande
prisförhållanden icke medgåve muddring i förevarande fall till planerat djup
under medelvattenytan utan särskilda merkostnader, vilka beräknades uppgå
till 50,000 kronor, varför ämbetsverket hemställde, att medel måtte anvisas
för att möjliggöra muddringens planenliga fullföljande. Genom brev den 18
oktober 1940 fann Kungl. Majit gott bemyndiga marinförvaltningen dels att
föranstalta örn muddringsarbetenas bedrivande till det i ämbetsverkets skrivelse
avsedda djupet, dels ock att till bestridande av härav föranledda mer -

192 Fjärde huvudtiteln.

kostnader av omhänderhavande medel disponera högst 50,000 kronor; och
förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles till prövning upptaga frågan örn
dessa kostnaders slutliga gäldande.

Med tillstyrkande av marinförvaltningens framställning örn anvisande för
nu angivet ändamål av ytterligare 136,000 kronor och då de merkostnader,
för vilkas bestridande marinförvaltningen enligt Kungl. Maj :ts förenämnda
brev den 18 oktober 1940 av omhänderhavda medel ägde disponera högst

50.000 kronor, synas böra slutligt gäldas genom medelsanvisning i detta sammanhang,
får jag tillstyrka att för dessa båda ändamål under förevarande
anslag beräknas tillhopa 186,000 kronor.

4. Vissa muddringsarbeten vid Gustaf sviks örlogsdepå. Slutligen har
marinförvaltningen i sin meranämnda skrivelse efter samråd med Väg- och
Yattenbyggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av 50,000 kronor till bestridande
av kostnader för borttagande av en utanför torrdockan vid Gustafsviks
örlogsdepå befintlig grundbank.

Då ifrågavarande grundbank utgör ett allvarligt hinder för intagande i
dockan av större fartyg, måste ett avlägsnande av densamma icke minst ur
krigsberedskapssynpunkt få anses ofrånkomligt. Jag finner mig därför böra
tillstyrka, att det begärda beloppet, 50,000 kronor, ställes till förfogande och
att medel härför beräknas under förevarande anslag.

I enlighet med vad jag nu anfört uppgår det sammanlagda anslagsbehovet
för de ifrågavarande ändamålen till (310,000 + 60,000 + 186,000 + 50,000 —)

606.000 kronor.

I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv ra. ra. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 606,000
kronor.

83. Anskaffning av viss båtmateriel, reservationsanslag.

[93.] I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
har marinförvaltningen framhållit, att torpedbärgning för Stockholms örlogsvarv
med nu tillgängliga båtar på grund av dessas låga fart och ofta inträffande
haverier vore så tidsödande, att såväl arbetet med översyn av torpederna som
inskjutningen av desamma bland annat av denna orsak måste forceras för att
motverka uppkomna tidsförluster, att dessa förhållanden i sin tur medfört
avsevärda fördyringar samt att tillgången på lämplig torpedbärgningsbåt skulle
möjliggöra mera ändamålsenliga anordningar för torpedernas inskjutning och
väsentligen nedbringa eller helt förhindra nyss berörda fördyringar; och hemställde
marinförvaltningen i anslutning härtill, att ett belopp av 60,000 kronor
måtte ställas till förfogande för anskaffning av en för ifrågavarande ändamål
lämpad motorbåt.

Vidare har marinförvaltningen — under framhållande av angelägenheten
att för segling lämplig båtmateriel tillfördes marinen särskilt med hänsyn till

Fjärde huvudtiteln. 193

att antalet av hittills härför använda äldre skeppsbåtar, s. k. barkar, avsevärt
minskats på grund av utrangering — hemställt, att 24,000 kronor måtte anvisas
för anskaffning av s. k. starbåtar, därvid ämbetsverket förutsatte, att de
båtar, som kunde komma att anskaffas, på lämpligt sätt fördelades mellan
flottan och kustartilleriet.

Marinförvaltningens förevarande framställningar om anslagsmedel å sammanlagt
(60,000 + 24,000 =) 84,000 kronor anser jag mig böra tillstyrka och
hemställer i anslutning härtill, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av viss båtmateriel för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 84,000 kronor.

84. Industriens krigsorganisation, reservationsanslag.

[94.1 Under förevarande anslag torde, i enlighet med marinförvaltningens
förslag, böra beräknas 200,000 kronor eller samma belopp, varmed motsvarande
anslag under benämningen »Åtgärder för industriens krigsorganisation och
marinförvaltningens krigsförberedelser» är uppfört i riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Industriens krigsorganisation för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Fortifikatoriska anläggningar.

Under förestående rubrik torde, såsom jag i det föregående vid behandlingen
av frågan örn ändrad uppställning av fjärde huvudtitelns anslag föreslagit,
böra upptagas dels det nuvarande anslaget till Befästningars underhåll
m. m. dels eventuellt förekommande anslag av engångsnatur för fortifikatoriska
anordningar.

85. Befästningars underhåll m. m., reservationsanslag.

[95.] Till och med budgetåret 1939/40 var å riksstaten uppfört ett reservationsanslag,
benämnt »Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.» I anslutning
till riksdagens beslut, att underhåll av kustartilleriets kaserner från
och med budgetåret 1940/41 skulle redovisas under utgifter för marinförvaltningens
delfond av försvarsväsendets fastighetsfond, under det att de för
underhållet av kustartilleriets befästningar erforderliga medlen alltjämt skulle
anvisas under ett särskilt anslag å fjärde huvudtiteln, tillkom nu förevarande
anslag, som i riksstaten för sistnämnda budgetår är upptaget med 200,000
kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
nu marinförvaltningen hemställt, att anslaget med hänsyn till dels nybyggnader
och kompletteringar av befästningar dels den fortgående stegringen av
byggnadskostnaderna måtte höjas till 400,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7.

194

Fjärde huvudtiteln.

En väsentlig uppräkning av anslaget torde redan på de av marinförvaltningen
anförda skälen få anses ofrånkomlig. Då härtill kommer att kostnader
för semesteravlöning åt arbetare från och med nästa budgetår med icke obetydligt
belopp kan komma att belasta anslaget, finner jag mig böra tillstyrka den
av marinförvaltningen föreslagna medelsanvisningen.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Befästningars underhåll m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Bidrag och understöd.

I enlighet med de av mig i det föregående förordade ändrade grunderna
för uppställningen av fjärde huvudtitelns anslag torde i en särskild anslagsgrupp,
»Bidrag och understöd», böra upptagas dels ett anslag till Understöd
åt föreningar m. m., dels ett nytt anslag, benämnt »Bidrag till Sveriges frivilliga
motorbåtskår».

86. Bidrag tili Sveriges frivilliga motorbåtskår, reservationsanslag.

[96.] Sveriges frivilliga motorbåtskår är en på frivillighetens väg bildad sammanslutning
med uppgift att enligt vissa av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
med sina medlemmar jämte dessas motorbåtar stå till Kungl. Maj:ts
förfogande dels vid förstärkt försvarsberedskap eller vid mobilisering (krigstjänstgöring)
dels ock under fred, i den mån medlemmar därtill förbundit
sig (obligatorisk fredstjänstgöring) eller eljest förklarat sig därtill villiga
(frivillig fredstjänstgöring). Kårens medlemmar jämte den båtmateriel, varöver
kåren förfogar, fördelas på s. k. frivilliga motorbåtsflottiljer. Kårernas
angelägenheter handhavas av en kårstyrelse med säte i Stockholm. För varje
flottilj finnes en flottiljstyrelse. I fråga örn ersättning för tjänstgöring och
deltagande i motorbåtskårens övningar samt övriga i samband därmed uppkommande
kostnader gälla särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

Vad beträffar bestridandet av omförmälda kostnader hava i överensstämmelse
med grunderna för 1936 års försvarsbeslut desamma med visst undantag
som numera torde sakna aktualitet hittills gäldats från flottans övningsanslag,
därvid för motorbåtskårens verksamhet under tiden den 1 oktober
1940, då nytt utbildningsår tog sin början, intill den 1 juli 1941 anvisats ett
belopp av 33,750 kronor. För verksamheten under utbildningsåret 1939/40
har motorbåtskåren från övningsanslaget ägt disponera ett belopp av, i runt
tal, 42,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
marinförvaltningen hemställt, att med hänsyn till den ökning av antalet
flottiljer, som ägt rum under innevarande år, för föreningen måtte utverkas
ett bidrag å 45,000 kronor.

Såsom inledningsvis föreslagits torde förekommande bidrag till frivilliga
motorbåtskåren icke vidare böra belasta övningsanslaget utan i stället såsom

Fjärde huvudtiteln. 195

särskilt reservationsanslag redovisas inom förevarande anslagsgrupp. Vad
åter bidragets storlek beträffar finner jag mig på förberörda av marinförvaltningen
angivna skäl böra tillstyrka, att bidraget för nästa budgetår bestämmes
till 45,000 kronor; och torde det få ankomma på Kungl. Majit att
meddela bestämmelser rörande anslagets disponerande.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges frivilliga motorbåtskår för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

87. Understöd åt föreningar m. m., reservationsanslag.

[97.] I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har marinförvaltningen hemställt, att anslaget till understöd åt föreningar
m. m., som i riksstaten för innevarande budgetår under benämningen »Understöd
åt föreningar» är upptaget med 10,000 kronor, måtte höjas med 1,100
kronor till 11,100 kronor för att därigenom möjliggöra en ökning av understödet
till utgivande av Svensk kustartilleritidskrift från 800 kronor till 1,000
kronor, understödet till svenska underofficersförbundets bildningsverksamhet
från 500 kronor till 1,300 kronor samt hyresbidraget till Karlskrona kustartilleriregementes
korpralsförening från 300 kronor till 400 kronor.

För egen del anser jag mig icke kunna tillstyrka någon höjning av anslaget
utan torde detsamma alltså böra i riksstaten upptagas med oförändrat belopp,

10,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt föreningar m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

FLYGVAPNET.

Förslag om flygvapnets utvidgning.

[98.] Vid framläggandet av propositionen nr 73 till 1940 års urtima riksdag
angående vissa byggnadsarbeten vid försvarsväsendet anförde jag, i anslutning
till förslaget örn anvisande av anslagsmedel för nytt kasernetablissement
för en fjärrspaningsflottilj (punkten 31), att flygförvaltningen i sin skrivelse
den 10 oktober 1940 med förslag angående flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1941/42 — med utgångspunkt från en av överbefälhavaren i promemoria
till chefen för försvarsdepartementet den 8 augusti 1940 framlagd plan
för konsolidering och utvidgning av flygvapnet under de närmaste fem åren —
enligt chefens för flygvapnet direktiv vid sina personal- och anslagsberäkningar
utgått från att under budgetåret skulle dels tillkomma en ny fjärrspaningsflottilj
och en basorganisation i övre Norrland, dels påbörjas uppsättningen
av en ny bombflottilj. Det syntes mig emellertid icke lämpligt att
i nämnda sammanhang till närmare behandling i dess helhet upptaga frågan
om den avsevärda utvidgning av flygvapnets organisation som sålunda föreslagits
skola genomföras under nästkommande budgetår, utan syntes detta

196

Fjärde huvudtiteln.

lämpligen böra ske i ett senare sammanhang. Jag inskränkte mig sålunda till
att tillstyrka, att den föreslagna nya fjärrspaningsf lo Wiljen skulle komma till
stånd och att densamma skulle uppsättas under budgetåret 1941/42, i anslutning
vartill jag föreslog Kungl. Majit att hos riksdagen hemställa om anvisande
av medel å kapitalbudgeten för innevarande budgetår för påbörjande
av nytt kasernetablissement för en fjärrspaningsflottilj, vilken avses skola förläggas
till trakten av Nyköping.

Sedan Kungl. Majit i enlighet härmed föreslagit riksdagen att till Nytt
kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj å tilläggsstat I för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor, uttalade riksdagen
i skrivelse den 18 december 1940 (nr 97], att riksdagen ansett sig böra
biträda förslaget att ifrågavarande flottilj komme till stånd och uppsattes
under nästa budgetår, varjämte riksdagen anvisade det för kasernetablissementet
äskade beloppet.

Då nu frågan örn flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår
skall upptagas till bedömande, torde det vara nödvändigt, att ståndpunkt i
detta sammanhang fattas till hela det föreliggande förslaget örn flygvapnets
utvidgande under nästkommande budgetår.

Såsom förut anförts har utgångspunkten för flygförvaltningens förslag i
denna del varit överbefälhavarens den 8 augusti 1940 för departementschefen
framlagda plan för flygvapnets konsolidering och utvidgning under de närmaste
fem åren. Nämnda plan innebär, bland annat, att flygvapnet skulle
under de närmaste fem budgetåren tillföras fem nya flygflottiljer, nämligen
en fjärrspaningsflottilj, två bombflottiljer och två jaktflottiljer. Dessutom
skulle tillkomma en »basorganisation» i Övre Norrland med huvudsaklig uppgift
i fredstid att utgöra en central för övning och utbildning av flygvapnets
samtliga förband för tjänst i norrländska förhållanden.

Såsom jag anförde till statsrådsprotokollet den 29 november 1940 vid framläggandet
av propositionen nr 75 till 1940 års urtima riksdag, angående avtal
rörande leverans av flygmateriel till staten, hänför sig den leverans av flygplan,
som avses att säkerställas genom avtalen i fråga, till de nyssnämnda, av
överbefälhavaren planerade utvidgningarna av flygvapnet. Mitt tillstyrkande
av att avtalen i fråga skulle komma till stånd grundade sig också på den av
mig uttalade uppfattningen, att ett ytterligare utbyggande av flygvapnets
organisation under de närmaste budgetåren komme att framstå som en nödvändighet,
liksom det syntes antagligt, att man därvid finge räkna med att de
föreliggande utvidgningsförslagen komme att utgöra en norm, från vilken icke
alltför stora avvikelser komme att ske. — Riksdagen har sedermera (skr. nr 95)
bemyndigat Kungl. Majit att godkänna avtalen. Sådant godkännande har
lämnats genom Kungl. Majits beslut den 20 december 1940.

Ett ståndpunktstagande till den av överbefälhavaren föreslagna utvidgningen
i dess helhet torde i detta sammanhang knappast vara påkallat i vidare
mån än som redan skett genom att riksdagen intet haft att erinra mot nyssnämnda
uttalande till statsrådsprotokollet. Däremot lärer det såsom förut
nämnts vara nödvändigt att ställning tages till de utvidgningar som hänföra
sig till nästkommande budgetår.

Fjärde huvudtiteln. 197

I sistnämnda hänseende föreligger redan statsmakternas beslut, att en ny
fjärrspaningsflottilj skall uppsättas under nästa budgetår och förläggas till
trakten av Nyköping.

Den nästa flygflottilj som enligt planen skall uppsättas utgöres av en
bombflottilj. Dess uppsättning avses skola påbörjas under budgetåret 1941/42
för att slutföras först under budgetåret 1942/43. Som förläggningsplats för
denna flottilj har föreslagits trakten av Kalmar. För min del vill jag tillstyrka
förslaget i denna del. Därav följer dels att vid anslagsberäkningarna
under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår hänsyn bör tagas till de kostnader
som påbörjandet av denna flottiljs uppsättande medför, dels ock att anslagsmedel
för anordnande av etablissement för flottiljen erfordras å kapitalbudgeten.
Sistberörda anslagsmedel fördela sig med en minde del å innevarande
budgetår och huvuddelen under nästkommande budgetår. Härtill
återkommer jag i samband med behandlingen av frågorna örn medelsanvisningar
å kapitalbudgeten dels å tilläggsstat II till den nu löpande riksstaten
och dels å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Vad därefter beträffar den i överbefälhavarens förenämnda plan omnämnda
och i flygförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår upptagna s. k.
basorganisationen i Övre Norrland, avses denna såsom nyss nämnts att utgöra
en självständig och permanent övnings- och utbildningscentral för flygvapnets
samtliga flygförband. Syftemålet är sålunda att höja flygvapnets
beredskap med avseende å förhållandena i Övre Norrland. Beträffande
organisationens huvuddrag må nämnas, att huvuddelen av basorganisationen
avses skola förläggas centralt i närheten av Luleå samt att därutöver tre
övningsplatser av mera fältmässig karaktär skulle anordnas å vissa andra
angivna platser i Övre Norrland. Centralförläggningsplatsen avses att i
byggnadshänseende snarast likna en flygflottiljs fredsförläggning, med administrationsbyggnader,
personalbostäder, kaserner, matsalar och mässar, centralförråd,
hangarer och verkstäder m. m. Byggnaderna vid de tre övningsplatserna
avses skola få mera barack-karaktär. Som chef för basorganisationen avses
en regementsofficer. Basorganisationens personal i dess helhet beräknas i
fredstid komma att uppgå till sammanlagt cirka 450 personer. Denna personal
skall till sin huvuddel vara förlagd till centralförläggningsplatsen; vid de
tre övningsplatserna förläggas stationsavdelningar under de tider då flygförband
äro förlagda dit för övningar. Flygförband avses givetvis också och i
första hand skola övningsförläggas vid centralförläggningsplatsen.

Ett ställningstagande till det sålunda framlagda förslaget om att anordna
en permanent basorganisation av stora mått i övre Norrland sammanhänger
naturligen i viss mån med frågan, huruvida vid ett ytterligare utbyggande av
flygvapnet en eller flera av de nya flottiljerna böra förläggas till övre
Norrland. Skäl kunna åberopas både för och emot en sådan åtgärd. Som
skäl emot att permanent förlägga flygflottiljer till övre Norrland har från
flygvapnets sida anförts, bland annat, dels att övningsförhållandena där
erbjuda en alltför ensidig utbildning, dels att övningarnas effektivitet under
vissa tider av året på grund av de klimatiska förhållandena starkt nedgår.

198 Fjärde hnvndtiteln.

Vidare har anförts, att det icke är tillräckligt att en eller annan flottilj genom
fredsförläggning där göres förtrogen med norrländska förhållanden, utan att
sådan förtrogenhet måste bibringas samtliga flygvapnets flottiljer, i följd
varav en basorganisation av den föreslagna typen i alla fall skulle behövas
i Övre Norrland. Slutligen ha också påpekats de avsevärda svårigheter som
skulle föreligga att i Övre Norrland erhålla fullgod och tillräcklig rekrytering
av fast anställt manskap, verkstadspersonal m. fl.

Emot de sålunda anförda skälen kan rent allmänt anföras, att det bör inne
bära en fördel, att flygvapnets permanenta förläggningsplatser äro spridda
över så stora delar av landet som möjligt. Å andra sidan kan det icke förnekas,
att vad som från flygvapnets sida anförts örn behovet av utbildningsmöjligheter
i Övre Norrland även för andra flygförband än där förlagda kan
vara bärande. Tillkomsten av en permanent organisation för möjliggörande
av andra flottiljers utbildning i Norrlandsmiljö torde sålunda vara till fördel
för flygvapnets allmänna beredskap. Utan att därmed i någon mån föregripa
prövningen av förläggningsorterna för de flottiljer, som kunna tillkomma efter
budgetåret 1941/42, vill jag därför nu tillstyrka förslaget om att snarast möjligt
anordna en basorganisation i Övre Norrland i huvudsaklig överensstämmelse
nied det av flygförvaltningen framlagda förslaget. Jag vill emellertid
därvid betona, att bebyggelsen å centralförläggningsplatsen vid Luleå lämpligen
bör ordnas så, att densamma skall kunna omändras till att bli fredsförläggning
för en flygflottilj, därest detta framdeles skulle visa sig önskvärt.
Ett dylikt anordnande av bebyggelsen torde icke behöva medföra några större
svårigheter.

Yad beträffar den sålunda föreslagna basorganisationen anser jag, att dess
benämning bör vara ägnad att utmärka den centrala betydelse för hela flygvapnets
utbildning och beredskap som organisationen avses skola få. Då
organisationen i fråga örn sin omfattning väl kommer att kunna jämföras med
flygflottiljernas fredsförläggningar, bör densamma jämställas med dessa och
erhålla en även därefter anpassad benämning ävensom eget nummer bland
flygvapnets förband. Frågan om benämningen torde sedermera få upptagas
till slutlig behandling.

I detta sammanhang torde även till preliminär behandling böra upptagas
ett av flygförvaltningen i dess skrivelse den 16 oktober 1940 framlagt förslag
om att ändra flygflottiljernas fredsorganisation till att omfatta ytterligare en
division utöver de tre (vid Roslagens flygflottilj fyra) som nu ingå i organisationen.

Till närmare utveckling av nämnda förslag har flygförvaltningen anfört, att
flygmyndigheterna tidigare varit inne på tanken, att vid flygflottiljerna och
de centrala flygverkstäderna skulle inrättas statspolisavdelningar i syfte att
förstärka bevakningen och skyddet av de dyrbara anläggningarna och den
där förvarade svårersättliga materielen. Fortsatt utredning i denna fråga
hade emellertid givit vid handen, att en kombination mellan militär
tjänst och polistjänst vore mera ekonomisk. Det vore sålunda mindre

Fjärde huvudtiteln. 199

lämpligt att meddela flygvapnets manskap en längre specialutbildning i yrkesgrenarna
mekaniker, signalist oell vapensmed för att det i stor utsträckning
skulle göra tjänst som vaktmanskap m. m. Därest en särskild underbefälskategori
skapades för vakt- och beredskapstjänst kunde utbildnings- och tjänstgöringstiden
för flygvapnets mekaniker, signalister och vapensmeder helt utnyttjas
för deras utbildning och tjänst i respektive yrkesgrenar. För att frigöra
flygförbandens personal från uppgifter av inre-tjänstnatur i avsikt att
höja beredskapen vid flygförbanden, bleve det nödvändigt att vid varje flottilj
organisera en fjärde division (vid F 2 en femte division), vars uppgift bleve
att ombesörja flottiljens inre tjänst — omfattande, bland annat, vakt- och
brandberedskap, handräckning och specialtjänst av olika slag, luft- och markförsvar
eller att biträda därvid för den händelse detta försvar ombesörjdes av
trupp ur armén eller landstormen — ävensom att meddela allmän militär utbildning
till flottiljens värnpliktiga. För denna fjärde (respektive femte)
division hade beräknats erforderligt dels ett mindre antal underofficerare och
furirer — sammanlagt åtta per flottilj (flygkrigsskolan) — dels ock sammanlagt
cirka 65 värnpliktiga. Denna personal avsåges att specialutbildas för sina
uppgifter vid flottiljen samt avsåges jämväl -— i mån av tillgång på utbildade
årsklasser — ingå i krigsflygförbanden för motsvarande tjänst. För befordran
till underofficerare i denna tjänst skulle utöver underofficersskola, bland
annat, erfordras viss polisutbildning. — Allt eftersom denna organisation
kunde genomföras eftergåves det förenämnda önskemålet örn särskild polisorganisation.

I anslutning till nämnda förslag har flygförvaltningen i sin skrivelse den
19 oktober 1940 angående medelsbehov å kapitalbudgeten anmält kostnader
för de kasernbyggnader, som skulle erfordras för de nya specialdivisionerna
vid flottiljerna. Den beräknade manskapsstyrkan komme att uppgå till omkring
den dubbla av övriga divisioners. Byggnaderna skulle dessutom innehålla
expedition, förråd och garage för brandbilar m. m. Kasernerna syntes
lämpligen böra uppföras i samma typ som tidigare uppförda förläggningsbyggnader
vid respektive etablissement. Vid Östgöta flygflottilj kunde befintliga
timmerbaracker flyttas till lämplig plats och ombyggas. För Tionde
flygflottiljen beräknades i detta sammanhang icke några medel i avvaktan
på fastställande av slutgiltig förläggningsplats. Medelsbehovet för kasernbyggnader
för specialdivisionerna vid övriga nu befintliga flottiljer hade, med
hänsyn tagen till kostnaderna för byggnader och yttre ledningar å respektive
orter, enligt en närmare angiven specifikation beräknats till sammanlagt

4,220,000 kronor. Byggnaderna i fråga måste för att kunna bliva färdigställda
till hösten 1941 påbörjas redan under budgetåret 1940/41.

överbefälhavaren har i sin förutnämnda skrivelse den 10 december 1940
anfört, att de föreslagna specialdivisionerna innebure en organisationsäiidring
men ingen organisationsökning. Oavsett organisationen erfordrades det föreslagna
utvidgade kasernutrymmet vid förbanden på grund av att antalet värnpliktiga
i tjänst i det närmaste fördubblades. Denna ökning bleve en följd
av den föreslagna ökningen av tjänstgöringstiden till ett år. De nya kasernerna

200 Fjärde huvudtitelu.

erfordrades sålunda under alla förhållanden och borde kunna tagas i bruk
redan hösten 1941.

För egen del anser jag det sålunda frand agda förslaget om ändring i flygförbandens
fredsorganisation vara av så pass genomgripande betydelse och
av sådan ekonomisk räckvidd, att jag anser ett avgörande därom lämpligen
böra uppskjutas till i samband med uppgörande av förslag till en ny försvarsordning.
Någon inverkan på beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga för nästkommande budgetår kommer detta ståndpunktstagande
icke att få, då på sätt överbefälhavaren påpekat förslaget örn
inrättande av specialdivisioner vid flottiljerna i och för sig icke skulle innebära
en ökning av personalorganisationen. Av det sagda följer, att jag icke
heller nu ämnar framlägga förslag om uppförande av nya divisionsbyggnader
vid flygförläggningarna. Det ökade utrymmesbehov som följer av den föreslagna
utökningen av de värnpliktigas utbildningstid torde i varje fall tillsvidare
få tillgodoses genom utnyttjande av redan befintliga utrymmen, låt vara
att förläggningen därigenom måste bli väsentligt trängre. För övrigt anser jag
det böra tagas under noggrant övervägande, huruvida icke den efter nuvarande
övningstid beräknade värnpliktskontingenten vid flygvapnet skulle kunna
något nedbringas i och genom den föreslagna utökningen av tjänstgöringstiden.

Ändrad organisation av flygvapnets flygreservskola.

[99.] Vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition anmälde jag i anslutning
till behandlingen av flygvapnets medelsbehov uppkommen fråga angående
inrättande av en flygvapnets flygreservskola, vilken fråga upptagits till
behandling i flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1940/41. Den
av flygmyndigheterna sålunda föreslagna organisationen motiverades med att
det för flygvapnets del vore av framträdande betydelse, att vapnet kunde
disponera över en reserv av flygförare med sådan fredsutbildning, att personalen
ifråga efter en kortare, kompletterande utbildning vid krigsflygskola
kunde göras användbar för tjänst vid krigsflygförband. En för krigsflygtjänst
användbar flygförare måste besitta kunskaper och färdigheter icke blott i
flygning och flygtekniska ämnen utan jämväl i med krigsflygtjänsten sammanhörande
flygtaktiska och militärtekniska övningsgrenar. På grund härav
bleve flygvapnets intressen, när det gällde en statlig central fredsutbildning
av flygförare, bäst tillgodosedda genom upprättande av en flygreservskola
inom flygvapnet.

Skolans elever föreslogos i nämnda ursprungliga organisationsförslag böra
utgöras av värnpliktiga, som fullgjorde föreskriven fredstjänstgöring, nämligen
dels sådana, som innehade A 2-certifikat, dels, till utfyllnad härav, andra
lämpliga värnpliktiga.

För att flygreservskolans personalbehov skulle kunna tillgodoses förutsattes
enligt berörda förslag en ökning av flygvapnets stater och tilldelning
av värnpliktiga. För budgetåret 1940/41 föreslogs sålunda bland annat, att

Fjärde huvudtiteln. 201

skolan skulle organiseras i mindre omfattning (30 elever i 2 omgångar), att
verksamheten skulle taga sin början hösten 1940, att flygtiden skulle vara:

typ I typ II

för elever med A ^-certifikat .............................. 45 timmar 20 timmar

» » utan » .............................. 70 » 20 »

att flygmateriel skulle anskaffas (5 skolflygplan typ I och 2 typ II),-samt att
skolan skulle ingå i flygkrigsskolan och övningarna bedrivas på Kvidinge
flygplats.

Sedan eleverna fullgjort sin värnplikt bedömdes de dels kvalificerade för
att erhålla B-certifikat, dels under 5 års tid lämpliga att rekrytera flygvapnets
krigsflygskolor för kortare eller längre krigsflygutbildning. Eleverna avsågos
icke skola erhålla fortsatt flygträning genom flygvapnets försorg eller på
annat sätt statsunderstöd.

Flygreservskolan föreslogs som nämnts skola förläggas till Kvidinge flygfält,
för vars iordningsställande erfordrades ett belopp av 175,000 kronor.

För egen del anförde jag örn det sålunda framlagda organisationsförslaget
i förenämnda statsverksproposition följande:

Det av flygförvaltningen nu framlagda förslaget till inrättande av en till
flygvapnet anknuten flygreservskola syftar till att under rent militära former
bibringa ett visst antal elever årligen sådan utbildning, att personalen i fråga
efter en kortare kompletterande utbildning vid krigsflygskola kan göras användbar
för tjänst vid krigsflygförband. Det synes stå klart, att endast genom
en på sådant sätt anordnad flygutbildning det syftemål, som nu trätt i förgrunden,
nämligen flygvapnets förseende med flygutbildade reserver, kan på
ett tillfredsställande sätt tillgodoses. Emellertid torde en dylik flygvapnets
flygreservskola även komma att inverka stimulerande på den civila flygutbildningen,
då det torde kunna förutsättas att eleverna vid skolan i de
flesta fall komma att rekryteras bland dem, som genomgått en förberedande
utbildning inom flygklubbar och därmed jämförliga sammanslutningar.

Med hänsyn till det anförda och på grund av den stora betydelsen för
vårt flygvapen av att flygutbildad reservpersonal till största möjliga antal är
tillfinnandes, anser jag mig böra tillstyrka, att en flygreservskola i huvudsaklig
överensstämmelse med det av flygförvaltningen nu framlagda förslaget
kommer till stånd under budgetåret 1940/41. Rörande förslagets detaljer
torde det icke vara nödvändigt att nu fatta slutlig ståndpunkt. Jag vill
dock framhålla, att på sätt Svenska aeroklubben anfört rekryteringen av
elever icke synes böra begränsas till allenast sådana värnpliktiga, som fullgöra
fredstjänstgöring vid flygvapnet, utan torde jämväl värnpliktiga tillhörande
armén och marinen böra komma i fråga. Det synes även böra
övervägas, huruvida icke möjlighet att genomgå skolan bör kunna föreligga
även för sådana värnpliktiga, vilka redan fullgjort sin fredstjänstgöring.
Slutligen bör betonas, att den nu föreslagna flygreservskolan får betraktas
som ett provisorium i avvaktan på vinnande av ytterligare erfarenhet i
frågan.

Därest riksdagen icke kommer att hava något att däremot erinra, är det
således min avsikt att i ett senare sammanhang underställa Kungl. Maj: t
ett förslag örn organiserande av en flygvapnets flygreservskola i anslutning
till nu framförda synpunkter. Till frågan örn anvisande av erforderliga
medel för uppförande av vissa byggnader för skolans räkning återkommer

^ Fjärde huvudtiteln.

jag i samband med behandlingen av försvarsdepartementets anslag å kapital
budgeten för budgetåret 1940/41. Yad angår de kostnader för skolans verksamhet
under nämnda budgetår, som äro av natur att böra belasta driftbudgeten,
komma medel därför att i det följande beräknas under flygvapnets
vederbörande anslag. Jag vill här endast förutskicka, att någon särskild anskaffning
av flygmateriel för reservflygskolans behov icke torde erfordras för
nästkommande budgetår.

Emot det i statsverkspropositionen sålunda framlagda förslaget hade riks
dagen intet att erinra. För hangarbyggnad för flygreservskolan å Kvidinge
anvisade riksdagen i samband härmed i försvarsväsendets fastighetsfond ett
reservationsanslag av 175,000 kronor. I anslutning härtill förordnade Kungl
Majit i brev den 21 juni 1940 (regleringsbrevet), att flygvapnets flygreservskola
skulle organiseras under budgetåret 1940/41 samt uppdrog åt chefen
för flygvapnet och flygförvaltningen att uppgöra och till Kungl. Majit inkomma
med förslag till närmare bestämmelser rörande flygreservskolans
organisation m. m.

Innan jag övergår till det av flygmyndigheterna i anledning av nämnda
uppdrag framlagda organisationsförslaget, torde böra beröras de åtgärder på
förevarande område, som påkallats med hänsyn till den förstärkta försvarsberedskapen
och flygvapnets under början av år 1940 beslutade utbyggnad.
Sålunda hemställde chefen för flygvapnet i särskild skrivelse den 18 januari
1940, att, för att möjliggöra nyuppsättning av en jaktflottilj, hösten 1940,
en särskild flygskola (reservflygskola) med förläggningsort Eslöv måtte få
anordnas enligt i huvudsak följande förslag. Reservflygskolan skulle hava
till ändamål att utbilda (grundläggande flygutbildning) ett antal värnpliktiga
elever, vilka förklarat sig vilja fullgöra flygtjänstgöring. Dessa skulle uttagas
bland dem, som innehade luftfartscertifikat såsom flygplanförare eller som
tilldelats flygvapnet och uttagits i linjetjänst eller som i övrigt ansåges lämpliga
för utbildningen, allt till ett antal av högst 80. Utbildningen vid reservflygskolan
beräknades omfatta tiden omkring februari—juli 1940, varefter
H y g s 1 a g s u tb i 1 d n i n g e n skulle äga rum. Såsom lärare skulle tjänstgöra personal
ur flygkrigsskolan och visst krigsorganiserat förband. Behovet av utbildningsmateriel
skulle fyllas från flygkrigsskolan och genom förhyrning av omkring
10 civila skolflygplan. De löpande utgifterna för skolan beräknades till, i
runt tal, 615,000 kronor, varav huvuddelen på budgetåret 1939/40. För byggnader,
inredningsarbeten m. m. beräknades ett belopp av 357,000 kronor, avseende
bland annat expeditionsbarack, två lektionsbaracker och fyra hangarer.
Genom beslut den 26 januari 1940 biföll Kungl. Majit förevarande framställning,
därvid föreskrevs att nyss angivna kostnader skulle utgå av vederbörliga
anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.

Jag övergår härefter till det förslag till organisation av flygreservskolan,
som chefen för flygvapnet och flygförvaltningen avgivit med föranledande
av det i 1940 års regleringsbrev meddelade uppdraget. Nämnda förslag, som
avgivits med skrivelse den 20 september 1940, bygger bland annat på de
erfarenheter som vunnits av den i det föregående berörda, till Eslöv förlagda

Fjärde huvudtiteln. 203

reservskolan. I skrivelsen framhålles inledningsvis, att det icke är tillfyllest,
att flygvapnet i händelse av krig såsom huvuddelen av sin förarreserv förfogar
över ett antal civilflygare med endast 90 timmars grundläggande flygutbildning
och därefter ingen eller obetydlig flygträning. Därest dessa förare
inrycka till krigsflygutbildning vid mobilisering, synes det nämligen ytterst
osannolikt, att de överhuvudtaget hinna utbildas så mycket, att de kunna ingå
i krigsflygförband (en flygförare med 90 timmars grundläggande flygutbildning
torde sålunda erfordra minst 5 månaders krigsflygutbildning, innan han
blir användbar). Därtill kommer, att den moderna flygmaterielen medför
allt större krav på flygförarpersonalen.

Med denna utgångspunkt hävda flygmyndigheterna, att flygvapnet redan
under fred bör skapa en reserv av flygförare, som äro så väl utbildade, att
de efter en kort krigsflygutbildning (1—2 månader) kunna ingå i krigsflygförband.
Särskilt med hänsyn till att de moderna krigsflygplanen bliva alltmer
svårflugna är det nödvändigt, att ifrågavarande förare redan under fredstid
utbildas på krigsflygplan. Deras fredsutbildning bör sålunda omfatta
såväl grundläggande flygutbildning som grundläggande flygslagsutbildning.
Härför erfordras cirka 15 månaders utbildningstid. Denna långa utbildningstid
kan emellertid ej inrymmas inom ramen för de värnpliktigas utbildningstid,
vadan eleverna måste uttagas efter frivilligt åtagande.

De ytterligare önskemålen i avseende å flygreservskolan hava flygmyndigheterna
sammanfattat på följande sätt:

För att antalet elever i samma utbildningsskede icke skall bliva så stort,
bör utbildningen vid flygreservskolan förläggas till sådan tidpunkt, att den
förskjuter utbildningen vid aspirantskolan. Det är därför lämpligt att förlägga
grundläggande flygslagsutbildning till vinterhalvåret (1 november—30
april) och grundläggande flygutbildning, såsom en följd härav, med början
1 februari.

För flygvapnets del är det av stort intresse, att här ifrågavarande flygförare
sedan de erhållit den ovan angivna 15 månaders grundläggande ut
bildningen erhålla en rationell flygträning. En utbildning enligt ovan angivna
riktlinjer är nämligen så värdefull och grundlig, att det med en relativt
kortvarig men rationell flygträning är möjligt att hålla elevens flygskicklighet
på sådan nivå, att han kan uppfylla kraven på flygvapnets reserv av
flygförare. Härigenom vinnes den fördelen, att en utbildad reservförare är
en omedelbar tillgång för flygvapnet under betydligt längre tid, än han
skulle vara, om fortsatt flygträning icke anordnades. Detta medför i sin tur,
att det årliga elevantalet i flygreservskolan på grund av att reservflygare
äro användbara under lång tid framåt kan hållas betydligt lägre. — För
att en flygförare av här avsett slag i tillfredsställande grad skall kunna hålla
kontakt med utvecklingen inom flygvapnet, är det nödvändigt, att den fortsatta
flygträningen innefattar periodisk tjänstgöring vid flygvapnet. Repetitionsövningen
bör lämpligen äga rum vart tredje år. Under mellanåren bör
flygträning bedrivas inom civilflyget. — För att flygvapnets reserver snabbast
möjligt skola kunna bringas upp i avsedd nivå, är det önskvärt, att skolan
tillsvidare utbildar 50 elever per år (75 inryckande). Sedermera torde
elevantalet kunna minskas till endast det antal, som erfordras för att täcka
avgångarna. — Eleverna böra uttagas enligt samma principer, som gälla för
aspiranter. Uttagningen bör vara frivillig och den som uttages måste förbinda

Fjärde huvudtiteln.

sig dels att fullgöra 15 månaders första värnpliktstjänstgöring dels att fullgöra
två månaders repetitionsövning vart tredje år. Fordringarna för uttagning
böra vara att icke hava uppnått 25 års ålder samt att minst hava
realexamen.

Elevernas flygtid bör under den grundläggande flygutbildningen vara
150 timmar och under den grundläggande flygslagsutbildningen 120 timmar,
eller sammanlagt 270 timmar.

Flygvapnets utökning har medfört att aspirant- och kadettskolorna blivit
avsevärt större än som avsetts. En ytterligare utökning av flygvapnet kommer
att medföra, att elevantalet vid dessa skolor än ytterligare måste utökas. Detta
Ilar medfört, att flygfältet vid Kvidinge helt måste tagas i anspråk som
övningsfält för dessa båda skolor. Någon ytterligare flygverksamhet är icke
“löjlig vid Kvidinge. På grund härav bör annat lämpligt fält i flygkrigsskolans
närhet avses för flygreservskolan. I första hand bör Eslöv ifrågakomma, där
permanent förläggning bör anordnas. I avvaktan på utredning rörande kadettskolans
eventuellt ändrade förläggning bör tillsvidare anstå med permanenta
anläggningar vid Kvidinge och ytterligare anläggningar vid Eslöv.

Verksamheten vid flygreservskolan bör taga sin början den 1 februari 1941.

I förhållande till det förslag, för vilket inledningsvis redogjorts, innebär
det av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen nu framlagda förslaget
följande ändringar:

a) eleverna i flygreservskolan bibringas icke endast grundläggande flygutbildning
utan jämväl grundläggande flygslagsutbildning på krigsflygplan;

b) eleverna skola genom frivilligt åtagande förpliktiga sig att fullgöra en
första värnpliktstjänstgöring om 15 månader och därefter — erforderlig tid
under värnpliktstiden — två månaders repetitionsövning vart tredje år;

c) antalet elever per år ökas från 30 till 50 (75 inryckta); samt

d) flygreservskolan förlägges till Eslöv i stället för Kvidinge.

Över förevarande förslag till organisation av flygvapnets flygreservskola
har överbefälhavaren över rikets för svar skr after den 9 oktober 1940 avgivit
utlåtande och därvid framhållit, att genom detta förslag erhölles högre krigsberedskap
vid flygvapnet och bättre utbyte av nedlagda kostnader på reservorganisationen
vid vapnet i jämförelse med den tidigare preliminära planen
för flygreservskolan.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava flygmyndigheterna vid
sitt definitiva ställningstagande till frågan örn organisationen av flygreservskolan
stannat inför ett i förhållande till den i 1940 års statsverksproposition
förutsatta organisationen väsentligt utvidgat förslag. Eleverna i reservskolan
skulle sålunda icke blott erhålla grundläggande flygutbildning utan jämväl
grundläggande flygslagsutbildning på krigsflygplan, varjämte elevantalet
skulle ökas från 30 till 50 och skolan förläggas till Eslöv, där utbildning av
reservflygare såsom nämnts tidigare anordnats.

För min del har jag funnit det nu framlagda förslaget i allt väsentligt, innebära
avsevärda fördelar. Kungl. Majit har också på min föredragning den 1
november 1940 medgivit, att med början omkring den 1 februari 1941 må i
Eslöv anordnas en flygreservskola för grundläggande flygutbildning samt föreskrivit,
att för bestridande av ökade kostnader för övningar, materielunder -

205

Fjärde huvudtiteln.

håll, motorfordon och dylikt vid flygreservskolan må för budgetåret 1940/41
från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget
Flygvapnet (Fa) utgå sammanlagt högst 317,000 kronor. Något
villkor örn avlagd realexamen har dock icke stipulerats. Full frihet synes
böra råda i fråga örn utväljandet av de lämpligaste eleverna.

För riksdagen torde nu böra anmälas, att de ökade kostnaderna för flygreservskolan
i dess nya utformning, såvitt dessa avse budgetåret 1941/42, hava
—- med undantag av avlöningskostnaderna, vilka torde få anmälas i annat
sammanhang — inräknats i beräkningarna av flygvapnets vederbörliga anslag
för nämnda budgetår. Med nyssnämnda undantag uppgå dessa kostnader till
omkring 445,000 kronor.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

88. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

[100.] Under åberopande av vad jag anfört vid behandlingen av arméns och
marinens motsvarande anslag torde jämväl flygvapnets allmänna avlöningsanslag
tillsvidare i riksstatsförslaget böra uppföras med ett allenast beräknat
belopp, vilket torde kunna sättas till 14,200,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition, som senare kommer att avlåtas
i ämnet, till Avlöningar till aktiv personal m. fl. beräkna
ett förslagsanslag av 14,200,000 kronor.

89. Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag.

[101.] I överensstämmelse med vad som anförts under arméns och marinens
motsvarande anslag böra under förevarande anslag avföras kostnaderna för
reservpersonalens löner under tjänstgöring ävensom tjänstgöringstraktamenten
i den mån de icke direkt sammanhänga med övningar eller äro av natur
att böra belasta anskaffnings- eller underhållsanslag. Ekiperingsbidrag avses
däremot skola utgå från förslagsanslaget till ekiperingsersättningar, varjämte
rese- och traktamentskostnader skola utgå från anslaget till reseersättningar
m. m. Reservpensioner slutligen avses skola utgå från ett särskilt anslag
under tolfte huvudtiteln.

Vad först angår beräkningen av reservpersonalens löner har flygförvaltningen
i sin skrivelse angående flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår
anfört följande:

Med hänsyn till flygvapnets pågående utbyggnad måste ett relativt stort
antal reservofficerare vara inkallade till frivillig tjänstgöring. Lönekostnaderna
böra därför beräknas för följande antal tjänstgöringsmånader:

Kaptener 8 X 12 = 96 månader

Löjtnanter 25 X 12 = 300 »

Fänrikar 30 X 12 = 360

» 25 X 3 = 75 »

Härutöver beräknas i medeltal 90 värnpliktiga reservförare (elever från
reservflygskolor) vara inkallade liela året.

Fjärde huvudtiteln.

Med utgångspunkt alltså från 831 tjänstgöringsmånader för officerare ä
337 kronor för månad har flygförvaltningen beräknat förevarande anslagspost
till (831 X 337 =) 280,047 eller, i avrundat tal, 280,000 kronor.

Kostnaderna för tjänstgörings traktamenten åt reservpersonal torde enligt
av flygförvaltningen under hand lämnad upplysning kunna skattas till 5,000
kronor.

Med beaktande av det anförda skulle medelsbehovet under förestående
anslag uppgå till (280,000 + 5,000 =) 285,000 kronor, en beräkning som jag
finner mig böra godtaga.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar till personal i flygvapnets reserv för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 285,000 kronor.

90. Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m., förslagsanslag.

[102.] I 1940 ars statsverksproposition beräknades medelsbehovet under förslagsanslaget
till rekryteringskostnader till 20,000 kronor. Efter därom av
Kungl. Majit i propositionen nr 159 till 1940 års lagtima riksdag framlagt förslag
uppräknades nämnda belopp av riksdagen med 10,000 kronor, vadan anslaget
i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med 30,000 kronor.
Enligt den för anslaget den 1 augusti 1940 fastställda staten har av nämnda
belopp 26,750 kronor avsetts för rekryteringsmedel, 3,000 kronor för avskedspremier
och 250 kronor för civilanställningskommissionen i Stockholm.

I överensstämmelse med vad jag anfört under arméns och marinens motsvarande
anslag förutsätter jag jämväl beträffande förevarande anslag, att
under anslaget beräknas medel för anställningspenningar, vilka enligt den nu
gällande uppställningen av fjärde huvudtiteln utgå från det allmänna avlöningsanslaget.

Vidkommande medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår
har flygförvaltningen i sin skrivelse den 16 oktober 1940 anfört följande:

Med hänsyn till den utökade rekryteringen synes för nästa budgetår böra
beraknas 43,000 kronor till rekryteringsmedel, 4,250 kronor till avskedspremier
och 250 kronor till civilanställningskommissionen i Stockholm. I fråga örn
anställningspenningar har för ändamålet för innevarande budgetår anvisats

10,000 kronor. Med hänsyn såväl till begärda statökningar som till beräknad
avgång av redan anställt manskap torde under nästa budgetår böra anställas
omkring 650 man. Kostnaderna härför beräknas till (650 X 50 =) 32 500
kronor. '' ’

I enlighet med det anförda torde förevarande anslag böra för nästa budgetår
beräknas till (43,000 + 4,250 + 250 + 32,500 =) 80,000 kronor.

Den av mig förordade utökningen av flygvapnet kommer helt naturligt att
medföra en intensifiering av vapnets rekrytering och en härav betingad ökad
belastning å rekryteringsanslaget. Med hänsyn härtill finner jag den av flygförvaltningen
påkallade uppräkningen av anslaget befogad.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid fastställa stat

Fjärde huvudtiteln. 207

för anslaget, därvid anslagsposterna till anställningspenningar och avskedspremier
böra uppföras förslagsvis och övriga anslagsposter vara obetecknade.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Rekryteringskostnader och av ske ds premier m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

91. Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.

[103.] Under detta anslag böra i överensstämmelse med vad som anförts
under arméns och marinens motsvarande anslag beräknas kostnaderna för
ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag enligt de militära avlöningsbestämmelserna
till personal på aktiv stat samt ekiperingsbidrag enligt vederbörlig
reservbefälsförordning till militär och civilmilitär personal i reserven.

Vad då först angår kostnaderna för ekiperingshjälp till aktiv personal ha
dessa av flygförvaltningen enligt närmare angivna grunder för nästkommande
budgetår beräknats till 38,500 kronor. — Det årliga ekiperingsbidraget för
aktiv personal har av flygförvaltningen beräknats efter ett antal av 620 beställningshavare
till (620 X 180=) 111,600 kronor.

Vidkommande kostnaden för ekiperingsbidrag åt personal i reserven har
flygförvaltningen beräknat denna med utgångspunkt från 34 nyutnämnda extra
ordinarie fänrikar och 10 flygingenjörer av 3:e graden. Som ekiperingsbidraget
jämlikt § 17 förordningen den 31 maj 1934 (nr 218) angående personal i flygvapnets
reserv utgår med ett belopp av 750 kronor, uppgår medelsbehovet i
denna del enligt flygförvaltningens beräkning till (44 X 750 =) 33,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag uppgår sålunda
enligt flygförvaltningens beräkningar till (38,500 + 111,600 + 33,000=)
183,100 kronor.

Emot denna kostnadsberäkning har jag intet annat att erinra än att beloppet
torde böra avrundas till 180,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ekiperingsersättningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 180,000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

92. De värnpliktigas avlöning, förslagsanslag.

[104.] I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till de värnpliktigas
avlöning uppfört med ett belopp av 415,000 kronor. Tjänstgöringstiden för
flygvapnets vanliga värnpliktiga utgör för närvarande 210 dagar, för studenter
och likställda 260 dagar.

Vid beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar för nästa budgetår har jag
i anslutning till vad jag förut anfört utgått från en tjänstgöringstid av 360
dagar för värnpliktiga av samtliga kategorier. Med beaktande härav kand an -

Fjärde huvudtiteln.

slutning till en av flygförvaltningen gjord beräkning antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga under nästa budgetår uppskattas till sammanlagt cirka

1,480,000. Därav torde för 760,000 dagar böra räknas med ett penningbidrag
av 50 öre och för 720,000 dagar med ett penningbidrag av 1 krona. Dessutom
torde för avlöningstillägg åt reservofficersaspirant.er böra räknas med ett
belopp av 20,000 kronor.

I enlighet med dessa beräkningar kommer medelsbehovet under anslaget
att uppgå till (760,000 X 0.50 + 720,000 X l.oo + 20,000=) 1,120,000 kronor.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till De värnpliktigas avlöning för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 1,120,000 kronor.

93. Familjebidrag åt värnpliktiga, förslagsanslag.

[105.] Såsom framgår av propositionen nr 94 till 1940 års lagtima riksdag
(sid. 17) beräknades medelsbehovet under förevarande anslag för innevarande
budgetår till 14,000 kronor, med vilket belopp anslaget upptogs i riksstaten.

I sin förberörda skrivelse angående fly vapnets medelsbehov för nästa
budgetår har flygförvaltningen med hänsyn till det föreslagna ökade antalet
tjänstgöringsdagar för värnpliktiga uppräknat medelsbehovet under förevarande
anslag till 25,000 kronor.

Som jag på sätt framgår av nästföregående punkt ansett mig böra räkna
med det av flygförvaltningen angivna ökade antalet tjänstgöringsdagar, finner
jag mig böra godtaga ämbetsverkets beräkning jämväl i denna del.

Jag hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Familjebidrag åt värnpliktiga för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Sjukvård.

Under samlingsrubriken »sjukvård» uppföras i överensstämmelse med vad
jag vid behandlingen i det föregående av arméns och marinens medelsbehov
anfört för nästa budgetår dels ett förslagsanslag till sjukvård dels ock ett
reservationsanslag till sjukvårdsmateriel.

94. Sjukvård, förslagsanslag.

[106.] Anslaget till sjukvård beräknades i 1940 års statsverksproposition på
följande sätt:

För sjukvård åt manskap beräknat efter 5 öre för man och

tjänstgöringsdag ........................................................ kronor 49,000

För sjukvård jämlikt 37—44 §§ militära avlöningsreglementet
och 24 § militära icke-ordinariereglementet — utom arvoden
och ersättningar till tjänsteläkare

16,000

Fjärde huvudtiteln.

209

För specialvård m. m....................................................... kronor 15,000

För animalt ympämne ...................................................... » 1,000

För röntgenundersökningar av fast anställt manskap och värnpliktiga
i samband med påbörjandet av militärtjänstgöring »_2,000

Summa kronor 83,000

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 159 till 1940 års lagtima
riksdag framlagt förslag uppräknades beloppet i riksstaten med 17,000 kronor
till 100,000 kronor.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har flygförvaltningen beräknat medelsbehovet under förestående anslag efter
enahanda grunder som de för innevarande budgetår gällande. Sedermera har
emellertid, av given anledning, flygöverläkaren inkommit med ett på grund
av den inledningsvis och under arméns motsvarande anslag berörda omläggningen
av försvarsväsendets sjukvårdsanslag reviderat förslag beträffande
medelsberäkningen under förevarande anslag. Nämnda förslag bygger på den
av arméförvaltningen ifrågasatta och av mig förordade uppdelningen av sjukvårdsanslaget
i olika titlar, en för varje personalgrupp i avlöningshänseende.

Vidkommande först Titel 1. Sjukvård för värnpliktiga, har flygöverläkaren
beräknat denna med utgångspunkt från ett dagskostnadsbelopp av 5 öre eller
samma belopp, som arméförvaltningen efter i det föregående återgiven utförlig
motivering ifrågasatt för arméns del och som av mig lämnats utan erinran.
Då antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga enligt vad förut sagts kan beräknas
till 1,480,000, skulle medelsbehovet under denna titel utgöra (1,480,000
X 0.05 =) 74,000 kronor.

Titel II. Sjukvård enligt manskapsavlöningsreglementet torde med utgångspunkt
från en årskostnad per beställningshavare av 25 kronor och ett
antal fast anställda av cirka 2,250 böra beräknas till 56,000 kronor. Denna beräkning
överensstämmer i avseende å årskostnad med det av arméförvaltningen
angivna beloppet för arméns manskap. Beträffande motiveringen för
denna beräkning må fördenskull hänvisas till vad som i ämnet anförts under
arméns sjukvårdsanslag.

Jämväl i avseende å beräkningen av Titel lil. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet
samt Titel IV. Sjukvård enligt militära icke-ordinariereglementet
torde den av arméförvaltningen använda beräkningsgrunden, 20
kronor för beställningshavare och år, böra tillämpas. Med utgångspunkt från
ett antal befattningshavare av cirka 500 tillhörande militära avlöningsreglementet
och cirka 800 tillhörande militära icke-ordinariereglementet kommer
medelsbehovet under titel III att uppgå till (500 X 20 =) 10,000 kronor och
under titel IV till (800 X 20 =) 16,000 kronor.

I anslutning till beräkningen av de i det föregående angivna fyra anslagstitlarna
under sjukvårdsanslaget torde till behandling böra upptagas frågan
om bestridande av vissa kostnader för specialundersökningar av för flygtjänstgöring
såsom flygförare och flygspanare avsedd personal. Ifrågavarande
specialundersökningar verkställas med stöd av bestämmelser, som utfärdats

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. 8296 40 14

210 Fjärde huvudtiteln.

av Kungl. Maj :t genom brev den 20 september 1930 och den 7 april 1933. Hittills
håva nämnda kostnader bestritts från övningsanslaget. Härvid torde
man hava utgått ifrån, att dessa kostnader icke äro av sjukvårdsnatur utan
avse ett bedömande av lämpligheten för viss tjänstgöring. Undersökningarna
hava utförts genom sjukvårdsmyndigheternas i flygledningen försorg vid
rikets oftalmologiska och otiatriska universitetskliniker. Det har även ankommit
på flygvapnets sjukvårdsmyndigheter att handhava och föredraga
dessa ärenden. Av denna anledning har ett överförande av ifrågavarande
kostnader från övningsanslaget till sjukvårdsanslaget ansetts böra äga rum.

Kostnaderna för berörda undersökningar hava av flygförvaltningen i dess
skrivelse angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42 uppskattats
på följande sätt:

För budgetåret 1941/42 beräknas 140 elever bliva beordrade till första
flygutbildning såsom flygförare, vartill komma 75 elever i flygvapnets reservflygskola,
eller tillsammans 215 elever. Detta antal, ökat med 40 procent, utgör
301. Då kostnaden per individ för de specialundersökningar, som ingå i läkarundersökningen
för första utbildning såsom flygförare — ögon- och öronundersökning
— utgör 25 kronor för vardera undersökningen eller tillhopa
50 kronor, erfordras för ändamålet (301 X 50 =) 15,050 kronor. — Såsom
spaningsofficerare avses att uttagas 30 beställningshavare. Kostnaden för
specialundersökning av flygspanare — avseende allenast ögonundersökning —
är 25 kronor per person, vadan kostnaderna belöpa sig till (30 X 25 =) 750
kronor. — Specialundersökning av redan i flygtjänstgöring varande personal
beräknas erforderlig å endast 5 procent av samtliga undersökta. Antalet undersökta
beräknas till 400, varför antalet specialundersökta skulle bliva 20. Med
en kostnad av 50 kronor per specialundersökt individ erfordras ett belopp av
(20 X 50 =) 1,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande specialundersökningar
skulle sålunda utgöra (15,050 + 750 + 1,000=) 16,800 kronor eller, i avrundat
tal, 17,000 kronor.

I fråga örn de nämnda kostnaderna för specialundersökningar av blivande
flygare kan det visserligen — såsom flygöverläkaren i sin förenämnda skrivelse
påpekat — synas lämpligt, att denna fråga löses gemensamt för hela försvarsväsendet
och efter enhetliga linjer. Då emellertid viss tveksamhet försports
rörande ifrågavarande kostnaders natur i krigsredovisningshänseende,
vill jag likväl förorda, att berörda kostnader redan nu överföras från övningsanslaget
till sjukvårdsanslaget och där upptagas under en särskild Titel V.
Vissa specialundersökningar. Emot den av flygförvaltningen gjorda beräkningen
av medelsbehovet har jag intet att erinra. Jag förutsätter emellertid,
att det skall ankomma på Kungl. Majit att, efter förslag i ämnet från flygförvaltningen,
fastställa normer för de ersättningar som böra utgå för de ifrågavarande
specialundersökningarna.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde sjukvårdsanslaget för
budgetåret 1941/42 böra beräknas sålunda:

Fjärde huvudtiteln. 211

Titel I. Sjukvård för värnpliktiga ................................. kronor 74,000

» II. Sjukvård enligt manskapsavlöningsreglementet ... » 56,000

» III. Sjukvård enligt militära avlöningsreglementet ...... » 10,000

» IV. Sjukvård enligt militära icke-ordinariereglementet » 16,000

» V. Vissa specialundersökningar .................. » 17,000

Summa kronor 173,000

Kostnaderna för verks- och tjänsteläkare vid försvarsväsendet, vilka nu avföras
från sjunde huvudtitelns anslag till ersättningar åt verksläkare, böra från
och med nästkommande budgetår utgå från förevarande anslag. Detta torde
dock icke behöva påverka anslagsberäkningarna.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Sjukvård för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 173,000 kronor.

95. Sjukvärdsmateriel, reservationsanslag.

[107.] I den inledningsvis lämnade redogörelsen för den ändrade uppstälb
ningen av fjärde huvudtiteln från och med nästa budgetår har jag förutsatt
uppförande under de olika försvarsgrenarna av särskilda sjukvårdsmaterielanslag.
Under arméns sjukvårdsmaterielanslag hava närmare angivits principerna
för medelsdispositionen under berörda anslag, vilka principer torde
böra följas jämväl i avseende å förevarande anslag. Anslaget är sålunda i
första hand avsett för den befintliga sjukvårdsmaterielens underhåll, vård,
omsättning och förnyelse. I sistberörda hänseende är emellertid att märka,
att utgifterna för omsättning till stor del torde täckas genom omföringar från
anslaget till sjukvård såsom ersättning för förbandsmateriel och läkemedel,
som tagits i anspråk för den egentliga löpande sjukvården.

Med tillämpning av i huvudsak samma grunder som angivits i fråga örn
arméns och marinens motsvarande anslag torde utgifterna för flygvapnets del
för ifrågavarande ändamål kunna uppskattas till 10,000 kronor.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår
har flygförvaltningen under rubriken »Engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel» anmält ett behov av sammanlagt 55,000 kronor för
anskaffning av sjukvärdsmateriel för under budgetåret nytillkommande flygförband.
Häremot har jag intet att erinra. Emellertid vill jag föreslå, att
medelsanvisningen i fråga upptages som en särskild post under nu förevarande
anslag.

I enlighet med det anförda skulle medelsbehovet under flygvapnets
anslag till sjukvärdsmateriel för nästkommande budgetår uppgå till (10,000 +

55,000 —) 65,000 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Sjukvärdsmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 65,000 kronor.

212

Fjärde huvudtiteln.

Resor och militärtransporter.

96. De värnpliktigas färdkostnader, förslagsanslag.

[108.] I riksstaten för budgetåret 1940/41 är under rubriken De värnpliktigas
avlöning m. m. uppfört ett förslagsanslag till färdkostnader å 100,000 kronor.
I 1940 års statsverksproposition beräknades medelsbehovet under anslaget i
fråga till 80,000 kronor, eller efter avjämning nedåt samma belopp, som enligt
kostnadsberäkningarna för den i 1936 års försvarsbeslut avsedda flygvapenorganisationen
beräknats efter fullt genomförande av denna organisation.
Med hänsyn till de utökningar av flygvapnet, som av statsmakterna beslötos
under 1940 års lagtima riksdag (proposition nr 49, riksdagens skrivelse nr 58),
uppräknades det ursprungligen angivna medelsbehovet å 80,000 kronor i propositionen
nr 159 till samma riksdag till 100,000 kronor.

På grund av det i det föregående berörda ökade antalet värnpliktiga vid
flygvapnet under nästkommande budgetår har flygförvaltningen i sin förenämnda
skrivelse rörande vapnets anslagsbehov för budgetåret 1941/42 beräknat
medelsbehovet under färdkostnadsanslaget till 130,000 kronor.

Då intet torde vara att invända mot denna beräkning får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till De värnpliktigas färdkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

97. Reseersättningar m. m., förslagsanslag.

[109.] I överensstämmelse med vad som anförts under arméns och marinens
motsvarande anslag beräknas förevarande anslag under tre särskilda titlar,
nämligen resekostnads- och traktamentsersättningar, tjänstgöringstraktamenten
samt flyttningsersättningar.

Titel I. Resekostnads- och traktamentsersättningar. Förevarande anslagstitel
motsvaras i riksstaten för innevarande budgetår närmast av anslaget till reseoch
traktamentspenningar. Med anlitande av medel under denna titel torde
böra bestridas samtliga resekostnads- och traktamentsersättningar som icke av
särskilda skäl skola belasta annat anslag. Medelsbehovet under denna titel
torde i enlighet med flygförvaltningens förslag i dess skrivelse rörande flygvapnets
medelsbehov för nästa budgetår böra beräknas till 40,000 kronor.

Titel II. Tjänstgöringstraktamenten. Denna titel saknar egentlig motsvarighet
i den hittills gällande uppställningen av fjärde huvudtiteln, då här avsedda
kostnader avförts från ett flertal olikartade anslag. I sin förenämnda
skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har flygförvaltningen
beräknat kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten till 25,000
kronor. Som enligt vad jag anfört under anslaget till avlöningar till personal
i flygvapnets reserv kostnaderna för tjänstgöringtraktamenten åt sådan per -

Fjärde huvudtiteln. 213

sonat i regel böra avföras under nämnda anslag och dessa kostnader beräknats
till 5,000 kronor, torde förevarande anslagstitel böra nedräknas till 20,000
kronor.

Titel lil. Flyttningsersättningar. Förslagsanslaget till flyttningsersättning
i riksstaten för innevarande budgetår — vilket anslag motsvaras av förevarande
anslagspost — är upptaget med ett belopp av 48,000 kronor. Vid
genomförd nyorganisation av flygvapnet enligt 1936 års försvarsbeslut uppskattades
anslaget till 55,000 kronor och flygförvaltningen har för nästa
budgetår angivit medelsbehovet till sistnämnda belopp. Emot denna beräkning
torde intet vara att erinra.

I anslutning till vad i det föregående anförts beräknar jag alltså medelsbehovet
under förestående anslag till (40,000 + 20,000 + 55,000 =) 115,000
kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reseersättningar m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 115,000 kronor.

Expenser m. m.

98. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, förslagsanslag.

[110.] Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1939/40 uppfört
med 390,000 kronor, varav 40,000 kronor beräknades för täckande av uppkommande
kostnader för genomförande av föreslagna åtgärder för stärkande
av den personella försvarsberedskapen. För innevarande budgetår beräknades
anslaget i 1940 års statsverksproposition till 450,000 kronor men
uppräknades sedermera med hänsyn till den beslutade förstärkningen av
flygvapnet med två jaktflygflottiljer m. m. till 500,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår
har flygförvaltningen i huvudsak anfört, att de verkliga utgifterna å anslaget
under budgetåret 1939/40 uppgått till 886,373 kronor, innebärande ett överskridande
av anslaget med 496,373 kronor. För nästkommande budgetår beräknades
flygvapnet komma att tillföras vissa nya formationer, medan å andra
sidan bränsle o. s. v. för av flygledningen disponerade lokaler enligt de nya
budgetprincipema icke avsåges att utgå av förevarande anslag. På grund
härav och med hänsyn till inträffade och väntade prisförhöjningar å de förnödenheter,
som med anslaget avsåges, beräknade flygförvaltningen medelsbehovet
i förevarande hänseende till 1,200,000 kronor.

För egen del finner jag mig böra biträda flygförvaltningens förslag
rörande beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag och hemställer
sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

214

Fjärde huvudtiteln.

99. Övriga expenser m. m., reservationsanslag.

[lil.] För budgetåret 1939/40 anvisades för skrivmaterialier och expenser —
vilket anslag i stort sett motsvarar förevarande anslag enligt den nya uppställningen
av fjärde huvudtiteln — ett belopp av 90,000 kronor. För innevarande
budgetår beräknades expensanslaget i statsverkspropositionen till

100,000 kronor, men uppräknades i riksstaten efter förslag i propositionen nr
159/1940 till 110,000 kronor.

Beträffande beräkningen av förevarande anslag för nästa budgetår får
jag framhålla, att i överensstämmelse med vad som anförts vid behandlingen
av arméns och marinens motsvarande anslag under detta anslag böra avföras
samtliga kostnader för expenser,'' som ej äro av natur att böra uppföras under
bränsleanslaget eller särskilt omkostnadsanslag. Samtliga kostnader för
blankettryck beräknas under förevarande anslag.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har flygförvaltningen — som förutsatt, att kostnaderna för flygvapnets
blankettryck skulle beräknas under flygförvaltningens omkostnadsanslag —
beräknat expenskostnaderna för samtliga flygvapnets förband, skolor m. m.
till sammanlagt 90,000 kronor. Detta belopp bör enligt min mening kunna
med iakttagande av sparsamhet nedbringas till 80,000 kronor. Emellertid torde
jämväl kostnaderna för flygvapnets blankettryck, som av flygförvaltningen
under dess omkostnadsanslag beräknats till 30,000 kronor, böra upptagas
under nu förevarande anslag. I följd härav skulle anslagsbehovet under
anslaget uppgå till (80,000 + 30,000 =) 110,000 kronor.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till övriga expenser m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

100. Publikationstryck, förslagsanslag.

[112 ] Det mot förevarande anslag svarande anslaget enligt den nuvarande
uppställningen av fjärde huvudtiteln, reservationsanslaget till tryckningskostnader,
har för innevarande och nästföregående budgetår i riksstaten uppförts
med ett belopp av 60,000 kronor.

Vidkommande medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har flygförvaltningen
— med utgångspunkt från att anslaget skulle uppföras såsom
förslagsanslag och med förmälan att tryckningskostnadsanslaget vid innevarande
budgetårs ingång utvisade en reservation av 60,692 kronor, vilket
belopp emellertid motsvarades av pågående eller planerade tryckningsarbeten
—- beräknat detta till oförändrat 60,000 kronor.

I anslutning till vad som anförts i fråga om de andra försvarsgrenarnas
motsvarande anslag bör även förestående anslag i enlighet med flygförvaltningens
förslag upptagas såsom förslagsanslag, därvid det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att fastställa stat för anslaget. Vad angår den av ämbets -

215

Fjärde huvudtiteln.

verket uppgivna behållningen å anslaget, så har denna jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 18 oktober 1940 angående dispositionen av anslaget till täckning
av vissa försvarskostnader tillförts budgetutjämningsfonden. Vid nu angivna
förhållanden skulle visserligen någon uppräkning av anslaget kunna vara befogad,
men då anslaget nu uppföres såsom förslagsanslag torde härmed
kunna anstå i avvaktan å närmare erfarenheter av anslagsbelastningen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Publikationstryck för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av 60,000 kronor.

Mathållning.

101. Mathållning, förslagsanslag.

[113.] Förslagsanslaget till mathållning är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 1,520,000 kronor. Anslaget beräknades i 1940 års statsverksproposition
med utgångspunkt från en portionskostnad av 1 krona 10 öre samt
ett antal tjänstgöringsdagar av 980,000 till 1,078,000 kronor, vartill lades
dels 2,000 kronor för ökade portionskostnader under sjökommendering, dels

2.000 kronor för förplägnad åt officerare och underofficerare under vissa
övningar utom den egna förläggningsorten, dels ock 119,000 kronor till bestridande
av avlöning, portioner, arbetskläder samt sjukvård för kvinnlig
personal vid flygvapnets matinrättningar. Härigenom erhölls ett sammanlagt
belopp av 1,201,000 kronor, vilket i statsverkspropositionen avrundades till

1.200.000 kronor. I propositionen nr 159/1940 uppräknades anslaget till det
ovan angivna beloppet, 1,520,000 kronor, med hänsyn till de i det föregående
omförmälda ökningarna i flygvapenorganisationen.

Beträffande medelsbehovet under förestående anslag för nästa budgetår
har flygförvaltningen i sin skrivelse angående flygvapnets medelsbehov med
hänsyn till prisutvecklingen å livsmedelsmarknaden räknat med ett normalportionspris
av 1 krona 15 öre. »övriga kostnader» för flygvapnets mathållning
ha av flygförvaltningen med stöd av erfarenheterna under det förflutna
budgetåret beräknats till 20 öre per portion, vadan portionspriset sålunda
skulle uppgå till 1 krona 35 öre.

Emot sagda beräkning synes intet vara att erinra. Normalportionspriset
överensstämmer med det för armén och marinen beräknade. Det för »övriga
kostnader» beräknade dagsbeloppet är visserligen högre än som beräknats för
de andra försvarsgrenarna, men detta torde vara motiverat av att flygförbanden
ofta äro i tjänstgöring på annan ort än den ordinarie förläggningsorten.

Antalet tjänstgöringsdagar, som skall läggas till grund för anslagsberäkningen,
torde böra beräknas till 1,480,000 för värnpliktiga och 810,000 för
fast anställt manskap eller sammanlagt till 2,290,000. Kostnaderna för
manskapets mathållning kunna således beräknas till (2,290,000 X 1-3 5 )

3,091,500 kronor.

216 Fjärde huvudtiteln.

De ökade portionskostnaderna under sjökommendering ävensom kostnaderna
för fri förplägnad åt officerare och underofficerare under tjänstgöring
utom förläggningsorten hava av flygförvaltningen beräknats till samma
belopp som för innevarande budgetår, eller 2,000 kronor för vardera posten.

Yad slutligen angår kostnaderna för bestridande av avlöning, portioner,
arbetskläder och sjukvård för kvinnliga köks- och servisbiträden vid flygvapnets
matinrättningar — vilka kostnader i överensstämmelse med vad som
anförts under de andra försvarsgrenarnas mathållningsanslag alltjämt böra
utgå av förevarande anslag — har flygförvaltningen med utgångspunkt från
ett behov av 2,100 tjänstgöringsmånader för dylik personal beräknat dessa
kostnader sålunda:

Kontanta avlöningsförmåner ............................................. kronor 190,440

Portioner ..................................................................... » 85,050

Arbetskläder .................................................................. » 9,450

Sjukvård ........................................................................ » 1.560

Summa kronor 286,500

Emot denna beräkning synes intet vara att erinra. I enlighet med det
anförda utgör medelsbehovet under flygvapnets mathållningsanslag för nästa
budgetår (3,091,500 + 2,000 + 2,000 + 286,500=) 3,382,000 kronor, vilket belopp
emellertid torde kunna avrundas nedåt till 3,300,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Mathållning för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 3,300,000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

102. Beklädnad, reservationsanslag.

[114.] I den äldre uppställningen av fjärde huvudtiteln motsvaras förevarande
anslag av titlarna I och II under reservationsanslaget till intendenturmateriel,
benämnda respektive Beklädnads- och munderingsutrustning samt Speciell
flygarbeklädnad. För budgetåret 1939/40 uppfördes dessa anslagstitlar med
belopp av respektive 440,550 kronor och 90,000 kronor. För innevarande
budgetår beräknades medelsbehovet under berörda anslagsposter i statsverkspropositionen
till 588,000 kronor respektive 100,000 kronor. Sedan intendenturmaterielanslaget
i dess helhet efter därom av Kungl. Majit i propositionen
nr 159/1940 framlagt förslag i riksstaten uppräknats från 835,000 kronor till

1.060.000 kronor, beräknas å förenämnda två anslagstitlar för innevarande
budgetår komma att disponeras belopp av respektive 813,000 kronor och

100.000 kronor.

Vad beträffar medelsbehovet under förevarande anslag för nästkommande
budgetår har flygförvaltningen i sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 inledningsvis anfört, att medel under anslaget

Fjärde huvudtiteln. 217

borde beräknas å två särskilda titlar, munderingsutrustning och speciell flygarbeklädnad.
Häremot har jag ej något att erinra.

Titel I. Munderingsutrustning. Beträffande beräkningen av denna anslagspost
har flygförvaltningen erinrat, att medelsbehovet för innevarande budgetår
beräknats efter ett belopp av 60 öre för man och tjänstgöringsdag. Oaktat
den inträdda väsentliga prisstegringen å de materialier, som med anslagsposten
avsåges, ansåge sig ämbetsverket icke nu böra föreslå en ändrad beräkningsgrund.
Då antalet tjänstgöringsdagar i enlighet med vad i det föregående
angivits torde böra beräknas till 2,290,000, lärer medelsbehovet under
förestående anslagstitel böra beräknas till (2,290,000 x 0.6 0=) 1,374,000
kronor eller, i avrundat tal, 1,370,000 kronor.

Titel II. Speciell flygarbeklädnad. Flygförvaltningen har beträffande denna
anslagstitel framhållit, att enligt de ursprungliga kostnadsberäkningarna för
flygvapnet för ifrågavarande ändamål efter genomförd organisation beräknades
ett belopp av 100,000 kronor, med vilket belopp anslagstiteln uppförts
för innevarande budgetår. Med hänsyn till inträffade prisstegringar och flygvapnets
utbyggnad utöver den ursprungligen avsedda ramen har flygförvaltningen
i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår beräknat
kostnaderna för speciell flygarbeklädnad till 130,000 kronor. Emot denna beräkning
synes intet vara att erinra.

Medelsbehovet under förevarande anslag torde i enlighet med det anförda
böra beräknas till (1,370,000 + 130,000 =) 1,500,000 kronor. Jag får således
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Beklädnad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.

103. Kasern- och förplägnadsutredning, reservationsanslag.

[115.] I likhet med vad som förutsatts under arméns motsvarande anslag
och av flygförvaltningen i dess skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov
för nästa budgetår uppföres förevarande anslag under två anslagstitlar, titel I.
Kasernutredning och titel II. Förplägnadsutredning.

Nämnda anslagstitlar motsvaras av de i innevarande budgetårs intendenturmaterielanslag
ingående titlarna III och IV med enahanda benämning. Beträffande
nämnda titlar erinrade jag i 1940 års statsverksproposition, att enligt
grunderna för 1936 års försvarsbeslut en minskning av de för dessa anslagsposter
beräknade grundläggande dagsbeloppen borde ske successivt i mån
av personalbeståndets programenliga utvidgning för att efter fullt genomförd
organisation beräknas till 7 öre för kasernutredning och 5 öre för förplägnadsutredning.
I enlighet härmed sänktes dagsbeloppen, som tidigare utgjort
10 öre för kasernutredning och 7 öre för förplägnadsutredning, från och med
budgetåret 1937/38 till 9, respektive 6 öre. I sin skrivelse rörande flygvapnets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 ifrågasatte flygförvaltningen på anförda,

218 Fjärde huvudtiteln.

skäl en höjning av beloppet för kasernutredning till 10 öre, vilket förslag
emellertid icke vann Kungl. Maj:ts bifall. För innevarande budgetår har sålunda
jämväl räknats med belopp av respektive 9 och 6 öre.

Titel I. Kasernutredning. Flygförvaltningen har i sin skrivelse rörande
flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår anfört, att den av ämbetsverket
förlidet år ifrågasatta höjningen av dagsbeloppet till 10 öre alltjämt
vore befogad, särskilt med hänsyn till på senare tid inträffade prisstegringar.
För min del finner jag mig med hänsyn till det avsevärt utökade
antalet tjänstgöringsdagar icke böra tillstyrka någon höjning av dagsbeloppet,
utan beräknar detta till 9 öre. Med utgångspunkt från ett dagantal
av 2,290,000 bör under denna titel upptagas ett anslagsbelopp av (2,290,000 X
0.09 =) 206,100 kronor eller, i avrundat tal, 205,000 kronor.

Titel II. Förplägnadsutredning. Flygförvaltningen har icke förutsatt någon
ändring av den tidigare beräkningsgrunden 6 öre för tjänstgöringsdag. Medelsbehovet
under förestående anslagspost torde därför böra beräknas till
(2,290,000 X 0.06 =) 137,400 kronor, vilket belopp emellertid torde böra avrundas
nedåt till 135,000 kronor.

I anslutning till det anförda torde förevarande anslag böra upptagas med
(205,000 + 135,000 =) 340,000 kronor.

•Tag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kasern- och förplägnadsutredning för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 340,000 kronor.

104. Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.,

res ewa tionsanslag.

[116.] I sin skrivelse den 16 oktober 1940 har flygförvaltningen gjort framställning
örn anvisande av medel för bestridande av engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel — beklädnad, kasern- och förplägnadsutredning
m. m. — samt sjukvårdsmateriel för den i det föregående berörda utökningen
av flygvapnet. Kostnaderna hava av ämbetsverket beräknats enligt
samma grunder som tillämpats vid motsvarande anskaffningar för Göta flygflottilj.
För sjukvårdsmateriel har jag i det föregående föreslagit äskande av
erforderliga medel under anslaget till sjukvårdsmateriel; i det följande upptagas
därför endast engångskostnaderna för intendenturmateriel i egentlig
mening.

I. Beklädnad. För engångsanskaffning av beklädnad har flygförvaltningen
hemställt örn anvisande av följande belopp:

För specialdivisioner vid nio flygflottiljer ........................ kronor 1,665,000

» ny fj ärr spanings flottilj .......................................... » 750,000

» basorganisation i övre Norrland .............................. » 262.500

Summa kronor 2,677,500

Fjärde huvudtiteln. 219

Härtill kommer ytterligare ett belopp av 90,000 kronor för speciell flygarbeklädnad
för den nya fjärrspaningsflottiljen, vadan medelsbehovet i denna
del skulle uppgå till (2,677,500 + 90,000=) 2,767,500 kronor.

Ehuru jag såsom förut nämnts icke är beredd att föreslå inrättande av de
föreslagna specialdivisionerna, torde emellertid, med hänsyn till den stora
utökning av flygvapnets manskapskadrer och värnpliktskontingenter som den
utökade organisationen medför, särskilda medel böra anvisas för engångsanskaffning
av beklädnad. Det belopp som härför bör anvisas, torde emellertid,
bland annat med hänsyn till den avsevärda höjningen av det ordinarie
beklädnadsanslaget, kunna begränsas till 2,000,000 kronor.

II. Kasern- och förplägnadsutredning m. m. I förevarande avseende har
flygförvaltningen till en början hemställt örn anvisande av medel för engångsanskaffningar
av kasernutredning vid dels de byggnader och anläggningar,
för vilkas utförande eller iståndsättande 1940 års urtima riksdag efter därom
av Kungl. Majit i propositionen nr 73 framlagt förslag beviljat medel, med
ett sammanlagt belopp av 183,500 kronor, dels ock vissa ytterligare byggnader,
vilkas uppförande av flygförvaltningen föreslagits, med ett sammanlagt belopp
av 937,000 kronor. Det nu anmälda medelsbehovet uppgår sålunda till
(183,500 + 937,000=) 1,120,500 kronor. För egen del anser jag det för ifrågavarande
ändamål erforderliga beloppet böra kunna begränsas till 900,000
kronor.

Då jag icke avser att nu framlägga förslag örn nybyggnader för specialdivisioner,
vill jag icke nu biträda ett av flygförvaltningen i förevarande sammanhand
framlagt förslag örn anskaffning för ett belopp av 574,000 kronor av
kasernutredning för nio specialdivisioner.

Vidare har flygförvaltningen i förberörda skrivelse hemställt, att medel
måtte anvisas för engångsanskaffning av förplägnadsutredning för den
nya fjärrspaningsflottiljen, basorganisationen i övre Norrland, vissa krigsflygfält
samt förenämnda nio specialdivisioner med ett sammanlagt belopp
av 239,500 kronor. Emot äskande hos riksdagen av för ifrågavarande ändamål
erforderliga medel har jag intet annat att erinra än att de på specialdivisionerna
belöpande kostnaderna i förevarande hänseende, av flygförvaltningen
förtecknade nied ett belopp av 20,000 kronor, icke nu torde böra medräknas,
varjämte viss del av den för krigsflygfälten avsedda utredningens anskaffning
tillsvidare torde kunna uppskjutas. För ifrågavarande ändamål torde därför
anslagsbehovet kunna begränsas till 200,000 kronor.

Slutligen har flygförvaltningen hemställt, att för engångsanskaffning av
viss expeditions materiel för meranämnda nio specialdivisioner, fjärrspaningsflottilj,
basorganisation samt vissa krigsflygfält ett sammanlagt belopp
av 48,500 kronor måtte anvisas. Häremot har jag intet annat att invända
än att jag av tidigare angivna skäl ej beräknar några medel för nio specialdivisioner
och endast i begränsad utsträckning till krigsflygfälten. Anslagsbehovet
synes därför kunna begränsas till 35,000 kronor.

Det totala medelsbehovet för engångsanskaffningar av kasern- och torpläg -

--(l Fjärde huvudtiteln.

nadsutredning kommer i följd av det anförda att uppgå till (900,000 + 200,000
+ 35,000 ==) 1,135,000 kronor.

Det totala belopp som bör anvisas under anslaget uppgår sålunda till
(2,000,000 + 1,135,000 =) 3,135,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
liksdagen

att till Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 3,135,000 kronor.

Undervisning och övningar.

105. Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.

[117.] Såsom jag inledningsvis vid anmälan av frågan örn ändrad uppställning
av riksstatens fjärde huvudtitel anfört torde i avvaktan på en mera definitiv
omreglering av anslagsanvändningen beträffande flygvapnets övningsanslag
redan nu från nämnda anslag böra utbrytas kostnaderna för undervisningsmateriel
och läroböcker, dock vad avser läroböcker endast i den mån kostnaderna
icke äro att hänföra till tryckningskostnader, i vilket fall de böra
belasta anslaget till publikationstryck. I de fall, då kostnaderna för undervisningsmateriel
och läroböcker avse mera tillfälliga kurser och skolor, som
anordnas efter Kungl. Majlis medgivande i varje särskilt fall, torde emellertid
jämväl ifrågavarande kostnader böra inräknas i de för kursen eller skolan
beräknade medlen och därvid utgå från övningsanslaget.

Från det nya anslaget torde likaledes böra bestridas samtliga förekommande
arvodeskostnader för utarbetande eller överarbetning av reglementen,
instruktioner och läroböcker.

Yad beträffar medelsbehovet under förevarande anslag torde detsamma för
nästkommande budgetår kunna uppskattas till 100,000 kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

106. Flygvapnets övningar, reservationsanslag.

[118.] Reservationsanslaget till flygvapnets övningar var i riksstaten för
budgetåret 1939/40 uppfört med ett belopp av 4,835,000 kronor, vartill kom
ett belopp av 715,000 kronor, som väntades inflyta genom författningsenlig
restitution av erlagda tull- och skattemedel för bensin. Tillgångarna under
anslaget för nämnda budgetår uppgingo sålunda till 5,550,000 kronor. I 1940
års statsverksproposition beräknades anslaget till ett till 6,725,000 kronor förhöjt
belopp. Förhöjningen motiverades i första hand med det ökade antal
motortimmar, som erfordrades på grund av utsträckt användning av två -

Fjärde huvudtiteln. 221

motoriga flygplan, ansvällningen av flygvapnets personalstater samt längre
flygtid för utbildningsändamål. Med hänsyn till den av statsmakterna under
våren 1940 beslutade utökningen av flygvapnet med bland annat två jaktflygflottiljer
uppräknades medelsbehovet under övningsanslaget i propositionen
nr 159 till årets lagtima riksdag med 2,275,000 kronor till 9,000,000 kronor,
med vilket belopp anslaget är uppfört i riksstaten.

Innan jag övergår till frågan örn medelsbehovet under övningsanslaget
för nästa budgetår får jag erinra, att såsom framgår av det vid 1940 års
statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden (sid. 205—208), anslaget beräknats under fyra
poster, nämligen 1) drivmedelskostnader för flygmotorer, 2) övriga övningskostnader,
3) flygtillägg m. m. samt 4) tjänstgörings traktamenten m. m.
Härtill hava lagts dels kostnader för säkerställande av väderlekstjänsten i
fred, dels ock vissa kostnader för genom flygvapnets försorg utförd målflygning
för arméns och marinens räkning.

Vad beträffar de ändamål, som skola tillgodoses med övningsanslaget för
nästa budgetår, får jag till en början framhålla, att såsom jag inledningsvis
vid anmälan av frågan örn en ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln anfört,
jag i likhet med flygförvaltningen förutsätter, att övningsanslaget i
varje fall tillsvidare liksom hittills skall bära omkostnaderna för de fasta undervisningsverken
vid flygvapnet. Däremot har jag förordat, att de undervisningskostnader,
som hänföra sig till undervisningsmateriel och läroböcker,
skola utbrytas från övningsanslaget och utgå från det under nästföregående
punkt behandlade särskilda undervisningsmaterielanslaget. Vidkommande
den tidigare under övningsanslaget beräknade posten till flygtillägg m. m.,
kommer jag att i blivande proposition rörande vissa avlöningsanslag under
fjärde huvudtiteln förorda flygtilläggens överförande till avlöningsanslaget
i enlighet med vad som förutsatts i det förut berörda sakkunnigebetänkandet.
Beträffande tjänstgöringstraktamenten, som hänföra sig till övningar, förutsätter
jag, att dessa allt fortfarande skola gäldas av övningsanslaget.

De för innevarande budgetår under övningsanslaget beräknade kostnaderna
för säkerställande av väderlekstjänsten i fred — omfattande vissa inträdesoch
årsavgifter samt avlöning till nio anställningshavare, väderleksassistenter,
i lönegrad MEx 12 — torde för nästa budgetår böra belasta övningsanslaget
allenast till den del de avse inträdes- och årsavgifter, medan avlöningskostnaderna
beräknas under avlöningsanslaget. Målflygningskostnaderna för
armén och marinen komma för nästa år att helt bortfalla, emedan dessa kost
nader avses att bestridas av nämnda försvarsgrenars medel.

I anslutning till det anförda torde medelsbehovet under övningsanslaget
lämpligen böra beräknas under tre poster, nämligen 1) drivmedelskostnader
för flygmotorer, 2) övriga övningskostnader samt 3) tjänstgöringstraktamenten
m. m. Härtill komma kostnaderna för väderlekstjänsten till den del de avse
annat än avlöningar åt de med denna tjänst sysselsatta anställningshavarna.

Vad då först angår posten till drivmedelskostnader för flygmotorer

222 Fjärde huvudtiteln.

har flygförvaltningen i sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1941/42 anfört följande:

Under förutsättning att i det föregående framlagda förslaget beträffande
flygvapnets omfattning vinner statsmakternas gillande, har flygtimantalet beräknats
till sammanlagt 126,150 timmar, varav 24,190 timmar å 2-motoriga flygplan.
För utbildningen vid flygkrigsskolan avses 37,750 flygtimmar och vid flygreservskolan
6,000 flygtimmar. Såsom förhållandena för närvarande gestalta sig
är det ytterligt svårt att nu bedöma drivmedelspriserna för anslagsperioden i
fråga. Flygförvaltningen har funnit sig böra för anslagsberäkningen tillämpa nu
gällande priser med någon förskjutning uppåt. Vid beräkningen bör hänsyn
jämväl tagas till den ökning av drivmedelsförbrukningen, som föranledes
av i vissa fall starkare motorer för krigsflygplanen. Utgående från
angivna hållpunkter beräknas kostnaderna för drivmedel till 18,250,000
kronor.

Beträffande posten övriga övningskostnader har flygförvaltningen
i nyssnämnda skrivelse framhållit, att den föreslagna utökade flygverksamheten
i hög grad försvårade en tillförlitlig beräkning av dessa kostnader. Å
ena sidan hade man anledning förvänta, att den ökade verksamheten skulle
medföra en minskning av de genomsnittliga kostnaderna av ifrågavarande
art per flygtimme räknat, men å andra sidan medförde uppsättningen av nya
förband kostnader, som i viss utsträckning vore av engångsnatur. Den allmänna
fördyringen av förnödenheter motverkade jämväl en nedgång av timkostnaden.
— I anslutning härtill och med förmälan att medel för expenser
vid de fasta undervisningsverken beräknats under expensanslaget har flygförvaltningen
angivit medelsbehovet under förestående post till 1,800,000
kronor.

Anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten m. nr. har flygförvaltningen
beräknat till 700,000 kronor.

Enligt ämbetsverkets beräkning skulle sålunda bruttomedelsbehovet under
övningsanslaget uppgå till (18,250,000 + 1,800,000 + 700,000=) 20,750,000
kronor. Från detta belopp borde för erhållande av nettokostnaden under
anslaget dragas det belopp, som beräknades inflyta i form av restituerade
tull- och skatteutgifter för flygbensin. Med avseende härå har flygförvaltningen
framhållit, att restitutionens belopp till en del hänförde sig till för -brukningen under tid, som infölle före budgetåret 1941/42, samt att under
sagda budgetår komme att förbrukas dels flygbensin, varå skatt utgått enligt
tidigare och lägre än nu gällande grunder, dels ersättningsbränsle, varå
skatt utginge endast för viss del av bränslet. I restitutionsmedel beräknades
med denna utgångspunkt inflyta 1,850,000 kronor. Nettomedelsbehovet under
övningsanslaget bleve således enligt flygförvaltningens beräkning (20,750,000
— 1,850,000 =) 18,900,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har flygförvaltningen vid sin
beräkning av flygvapnets övningsanslag för nästa budgetår funnit sig böra
uppräkna medelsbehovet till mer än det dubbla i förhållande till innevarande
budgetårs anslag. Denna ökning hänför sig främst till den intensifiering
av flygverksamheten i olika avseenden, som blir en följd av den utökade

Fjärde huvudtiteln. 223

flygvapenorganisation, vilken jag inledningsvis berört. Jag finner mig därför
i princip böra godtaga den av flygförvaltningen lämnade beräkningen av
övningsanslaget.

Med hänsyn till att det av flygförvaltningen beräknade antalet flygtimmar
för övningsändamål, på sätt i överbefälhavarens utlåtande den 10 december
1940 anförts, på grund av angivna skäl torde böra något reduceras, torde det
av flygförvaltningen beräknade anslagsbeloppet kunna nedsättas med

1,900,000 kronor. Vidare böra därifrån dragas de beräknade kostnaderna för
undervisningsmateriel, vilka i det föregående under det härför avsedda anslaget
upptagits med 100,000 kronor. Å andra sidan tillkomma i enlighet med
vad jag förut anfört vissa kostnader för väderlekstjänsten, nämligen enligt
från flygförvaltningen inhämtad upplysning inträdesavgifter för Göta flygflottilj
och Tionde flygflottiljen samt årsavgifter till telegrafverket. Dessa
kostnader beräknas av flygförvaltningen till 175,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts torde medelsbehovet under övningsanslaget
för nästkommande budgetår böra beräknas till (18,900,000 — 1,900,000
— 100,000 + 175,000 =) 17,075,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Flygvapnets övningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag a-v 17,075,000 kronor.

Flygmateriel m. m.

107. Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag.

[119.] I sin skrivelse den 16 oktober 1940 angående flygvapnets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 anförde flygförvaltningen, att med den svenska industrien
påginge underhandlingar angående leverans av flygmateriel för budgetåren
1940/41—1940/47. Dessa underhandlingar, vilka beräknades vara slutförda
omkring den 15 november 1940, hade väsentlig inverkan på medelsäskandena
för anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1941/42. Med anledning
därav avsåge flygförvaltningen att omedelbart efter underhandlingarnas
avslutande inkomma med medelsäskanden för anskaffning av flygmateriel.

Sedan de av flygförvaltningen åsyftade underhandlingarna slutförts, framlade
Kungl. Majit genom proposition den 29 november 1940, nr 75, till nämnda
års urtima riksdag för godkännande två mellan flygförvaltningen, å ena sidan,
samt vissa industriföretag, å den andra, träffade avtal rörande leverans av
flygmateriel till svenska staten. Riksdagen har sedermera bifallit propositionen,
varefter avtalen genom Kungl. Majits beslut den 20 december 1940
godkänts.

I en den 11 december 1940 inkommen, den 5 i samma månad dagtecknad
skrivelse har flygförvaltningen nu hemställt, att ett reservationsanslag av
angivet belopp måtte för budgetåret 1941/42 anvisas till anskaffning av flygmateriel.
Den i skrivelsen förebragta utredningen erbjuder emellertid icke

224 Fjärde huvudtiteln.

tillräckligt underlag för en framställning från Kungl. Marits sida till riksdagen
om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål. Flygförvaltningen
har fördenskull fått sig anbefallt att förebringa en mera fullständig och
detaljerad utredning i ämnet. Sedan denna utredning blivit föremål för vederbörlig
granskning, torde jag få återkomma med förslag till framläggande av
anslagsäskanden i ämnet för riksdagen. I avvakan härpå torde reservationsanslaget
till Anskaffning av flygmateriel böra i förslaget till rikstat för nästa
budgetår uppföras med ett allenast beräknat belopp, vilket torde få tillsvidare
sättas till 90,000,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning
av flygmateriel för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av 90,000,000 kronor.

108. Underhill av flygmateriel, reservationsanslag.

[120.] Anslaget till underhåll av flygmateriel upptogs i riksstaten för budgetåret
1939/40 med 4,145,000 kronor, i vilket belopp ingingo 12,000 kronor till
bestridande av flygvapnets andel i kostnaderna för försvarsväsendets kemiska
anstalt och 145,000 kronor för bestridande av underhållskostnader i samband
med förstärkandet vid flygvapnet av den personella försvarsberedskapen. I
1940 års statsverksproposition beräknades förevarande anslag till 6,550,000
kronor i enlighet med flygförvaltningens i propositionen återgivna motiveringar.
Med hänsyn till den vid samma riksdag beslutade utökningen av flygvapnet
uppräknades medelsbehovet under underhållsanslaget med 1,700,000
kronor till 8,250,000 kronor, med vilket belopp anslaget är uppfört i riksstaten
för innevarande budgetår.

Enligt 1936 års försvarsbesluts beräkningar skulle förevarande anslag utgått
för budgetåret 1939/40 med 2,550,000 kronor, för budgetåret 1940/41 med

2,830,000 kronor, för innevarande budgetår med 3,110,000 kronor för att efter
genomförd organisation uppföras med 3,775,000 kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har flygförvaltningen
till en början framhållit, att det belopp, 3,110,000 kronor, vartill medelsbehovet
under förevarande anslag beräknats enligt de för 1936 års försvarsbeslut
grundläggande kostnadsberäkningarna, motsvarade ett beräknat antal
flygtimmar av 43,000 och ett antal motortimmar av 52,500. För nästkommande
budgetår beräknades emellertid antalet erforderliga flygtimmar till 126,150,
motsvarande 150,340 motortimmar. Flygförvaltningen har vidare beträffande
medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1941/42 anfört bland annat följande: Utförda

kostnadsberäkningar, grundade på ett flygtimantal av 126,150 och
ett motortimantal av 150,340 enligt ovan, hava givit till resultat följande anslagsbehov.

Fjärde huvudtiteln.

225

Flygplan och motorer inklusive haverier ..................... 9,400,000

Markutrustning ...................................................... 252,500

Flygradioutrustning, signalmateriel och övrig elektrisk

utrustning ......................................................... 337,000

Fotografisk utrustning ............................................. 44,000

Meteorologisk utrustning .......................................... 6,000

Fallskärmar ............................................................ 75,000

Frakter, oförutsedda utgifter samt avlöningar till civilanställd
personal vid flottiljer och flygkrigsskolan ... 607,000 10,721,500

Avlöningar till extra samt kontraktsanställd personal i

flygförvaltningen ............................................................... 300,000

Försvarsväsendets kemiska anstalt .......................................... 12,000

Krigsindustrimateriel ............................................................ 40,000

Oförutsedda utgifter i allmänhet samt större modifikationer ...... 500,000

Kronor 11,573,500
Avrundat kronor 11,575,000

Beträffande vissa av dessa poster må anföras följande.

I anslagsposten för flygplan och motorer ingå kostnaderna för dagligt
underhåll av flygplan, motorer och utrustning, översyn av flygplan och
motorer samt kostnader för reparabla haverier beräknade enligt normal haverifrekvens.

Underhållskostnaderna för markutrustning, flygradioutrustning, signalmateriel
och övrig elektrisk utrustning, fotografisk utrustning, meteorologisk
utrustning samt fallskärmar hava beräknats på grundval av de erfarenhetsvärden,
som hittills framkommit.

Föreliggande kostnadsberäkning är särskilt vad beträffar anslagsposten till
underhåll av flygplan och motorer inklusive haverier i vissa fall uppgjord
på uppskattade värden, enär vissa av de flygplantyper, som beräkningarna
avse, ännu icke varit i tjänst inom landet. Flygförvaltningen har vid beräkningen
av dessa anslagsbelopp följt principen att genom jämförelser med
erfarenhetsvärden från i möjligaste mån liknande typer fastställa de normala
underhållskostnaderna. För den händelse någon typ skulle visa sig ogynnsam
i underhållsavseende eller haverifrekvensen i allmänhet bliva onormalt hög
eller örn arbetslönerna väsentligen ökas, ser sig flygförvaltningen nödsakad
att inkomma med härav betingad framställning örn ökat anslag.

För frakter, oförutsedda utgifter samt avlöningar till civilanställd personal
vid flottiljer och flygkrigsskolan Ilar beräknats ett belopp motsvarande 6 procent
av övriga underhållskostnader, vilket enligt hittills vunna erfarenheter
visat sig erforderligt.

Avlöningar till extra samt kontraktsanställd personal å flygförvaltningens
materielavdelning skola fortfarande utgå från vederbörliga anskaffnings- och
underhållsanslag. För budgetåret 1940/41 beräknas att anslaget till flygmaterielens
underhåll skall bidraga till dessa kostnader med 300,000 kronor.

För flygvapnets andel i kostnaderna för försvarsväsendets kemiska anstalt
beräknas samma belopp, som upptagits i riksstaten för det löpande budgetåret
d. v. s. 12,000 kronor.

För lagring och vård av viss krigsindustrimateriel, vilken omnämnes i
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen, nr 234, den 24 mars 1939, beräknas
ett belopp av 40,000 kronor.

Förevarande anslag är såtillvida i hög grad beroende av flygvapnets övningsanslag,
att medelsbehovet under bägge anslagen sammanhänger med det be Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. 2296 40 15

226 Fjärde huvudtiteln.

räknade antalet flygtimmar. Såsom av flygförvaltningens redogörelse för anslagsberäkningen
framgår har för nästkommande budgetår räknats med ett
högst väsentligt ökat antal flygtimmar och motortimmar, med den påföljd att
anslaget ansetts böra ökas från 8,250,000 kronor för innevarande budgetår
till 11,575,000 kronor under nästa.

Mot denna anslagsberäkning i och för sig har jag intet att erinra. På sätt
överbefälhavaren i sin skrivelse den 10 december 1940 anfört lärer man emellertid
böra räkna med ett lägre antal flygtimmar än det som flygförvaltningen
utgått ifrån, med påföljd att medelsbehovet torde kunna reduceras med cirka

940,000 kronor. Härtill kommer, att något bidrag till kostnaderna för försvarsväsendets
kemiska anstalt icke vidare avses skola utgå från detta anslag. Jag
finner mig därför böra föreslå, att det av flygförvaltningen beräknade medelsbeloppet
minskas med 950,000 kronor till 10,625,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av flygmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 10,625,000 kronor.

109. Vapen och ammunition, reservationsanslag.

[121.] Anslaget till vapen och ammunition upptogs i riksstaten för budgetåret
1939/40 med ett belopp av 730,000 kronor. I 1940 års statsverksproposition
angavs medelsbehovet under anslaget till 1,350,000 kronor, vilket belopp
av skäl som i det föregående angivits i propositionen nr 159 till 1940 års lagtima
riksdag uppräknades med 650,000 kronor till 2,000,000 kronor, varmed
anslaget är uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

Enligt av särskilda utskottet vid 1936 års riksdag verkställda beräkningar
skulle anslaget vid fullt genomförd organisation av flygvapnet utgå med

710,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 oktober 1940 har flygförvaltningen beräknat medelsbehovet
under anslaget för nästkommande budgetår till 3,210,000 kronor enligt
följande uppställning:

Underhåll av materielgrupp

Behov för
budgetåret
1941/42

Kronor

I. Handvapen, kulsprute- och bombmateriel ........................... 460,000

II. Handvapen- och kulspruteammunition .............................. 1,300,000

III. Bomber ........................................................................ 760,000

IV. Torpeder ..................................................................... 155,000

V. Målmateriel m. m.......................................................... 285,000

VI. Pyroteknisk materiel ...................................................... 150,000

VII. Gasskyddsmateriel ......................................................... 50,000

VIII. Till flygförvaltningens förfogande för försök, transporter m. m. 50,000

Summa kronor 3,210,000

Redan det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget för
ifrågavarande ändamål, 2,000,000 kronor, innebär i det närmaste en tredubb -

Fjärde huvudtiteln. 227

ling av det i försvarsbeslutets kostnadsberäkningar därför upptagna beloppet.
Det av flygförvaltningen för nästa budgetår beräknade beloppet, 3,210,000
kronor, innebär en ytterligare väsentlig höjning av anslaget. Som denna höjning
huvudsakligen hänför sig till det ökade behov av vapen och ammunitionseffekter,
som följer av den i det föregående berörda ytterligare utökningen
av flygvapenorganisationen, har jag emellertid ingen annan erinran
mot flygförvaltningens förslag än att anslagsbeloppet torde böra avrundas
till 3,200,000 kronor.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vapen och ammunition för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 3,200,000 kronor.

110. Motorfordon och motorbåtar, reservationsanslag.

[122.] 1 1940 års statsverksproposition beräknades medelsbehovet under före stående

anslag till 580,000 kronor. Efter därom av Kungl. Majit i propositionen
nr 159 till 1940 års lagtima riksdag framlagt förslag uppräknades beloppet
av riksdagen med 420,000 kronor till 1,000,000 kronor, med vilket
belopp anslaget är uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

Enligt gällande stat har anslaget för innevarande budgetår disponerats å
tre titlar sålunda:

Titel I. Underhåll och drift av motorfordon och motorbåtar
............................................................ kronor 265,000

Titel II. Anskaffning av vissa motorfordon och motorbåtar
............................................................ » 700,000

Titel III. Oförutsedda behov ............................. »_35,000

Summa kronor 1,000,000

I sin förberörda skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa
budgetår har flygförvaltningen angående förevarande anslag anfört bland
annat följande:

Anslaget har beräknats med hänsyn till kostnader dels för den redan befintliga
materielens drift och underhåll dels för anskaffning av materiel för
ersättande av försliten sådan och erforderlig komplettering ävensom för utrustning
av nyuppsatta flygflottiljer.

Under det kommande budgetåret erfordras motorfordon för F 11 samt för
basorganisationen i övre Norrland, för vilket ändamål medel nu böra beräknas.
Övrig anskaffning påkallas av nödvändig ersättning på grund av förbrukning
samt för att materielen skall uppbringas till planenlig omfattning, i den mån
så ej redan skett. Anskaffningskostnaderna beräknas till 550,000 kronor.

Inom flygförvaltningen pågår för närvarande utredning rörande byggande
av för flygtjänsten lämpliga motorbåtar. Det är icke möjligt att nu beräkna
kostnaderna för den anskaffning, som kan befinnas erforderlig. Flygförvaltningen
avser att så snart sig göra låter inkomma med de förslag, vartill utredningen
må giva anledning.

Driftkostnaderna hava undergått en avsevärd stegring beroende på bland
annat höjningen av bensinskatten. I vad mån övergång till gengasdrift kan
utöva inverkan på driftkostnaderna kan för närvarande icke tillförlitligt

228 Fjärde huvudtiteln.

bedömas. För drift och underhåll beräknas för nästkommande budgetår

550,000 kronor. Oförutsedda behov upptagas med 50,000 kronor.

Enligt ovanstående beräknas anslagsbehovet sålunda:

Underhåll och drift ...................................................... kronor 550,000

Anskaffning ............................................................... » 550,000

Oförutsedda behov ...................................................... » 50,000

Summa kronor 1,150,000

Med hänsyn till flygvapenorganisationens utökning och de förhöjda drivmedelskostnader,
med vilka man nu har att räkna, finner jag mig böra godtaga
flygförvaltningens beräkning av förevarande anslag, dock att anslagsbeloppet
torde kunna nedsättas med 40,000 kronor med hänsyn till att fordonsskatten
för försvarsväsendets automobiler från och med nästa budgetår avses
skola gäldas i särskild ordning. Beträffande uppkommen fråga örn särskilda
medel för ersättning av försliten bilmateriel får jag hänvisa till vad jag
därutinnan anfört vid behandlingen av arméns och marinens motsvarande
anslag. Jag förutsätter, att det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa
grunderna för anslagets disposition.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Motorfordon och motorbåtar för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 1,110,000 kronor.

lil. Motorvältar för flygfälten, reservationsanslag.

[123.] På därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, punkt 175) framlagt förslag anvisade 1940 års lagtima riksdag
till motorvältar för flygfälten ett reservationsanslag av 105,000 kronor. Såsom
framgår av det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden avsågs nämnda belopp för anskaffning av motorvältar
efter ett å-pris av 15,000 kronor för sju flygflottiljer.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har flygförvaltningen i sin skrivelse
angående flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår hemställt örn
anvisande av medel för anskaffning av motorvältar för under uppsättning
varande Göta flygflottilj och Tionde flygflottiljen och därvid beräknat kostnaderna
för anskaffning av vältar av enahanda typ som de tidigare anskaffade
till 20,000 kronor per styck. För ändamålet skulle sålunda erfordras ett belopp
av 40,000 kronor.

Som jag ej har något att erinra mot de beräknade kostnaderna för ifrågavarande
anskaffning, vilken jag finner ändamålsenlig, får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Motorvältar för flygfälten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

112. Mörkläggnings- och alarmanordningar för Göta flygflottilj och Tionde

fl y g fl ott i I j e n, reservationsanslag.

[124.] Efter förslag av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (punkten
176) anvisade 1940 års lagtima riksdag ett reservationsanslag av 15,000 kronor

Fjärde huvudtiteln. 229

för mörkläggnings- och alarmanordningar för Göta (numera Skaraborgs) flygflottilj.

I sin förberörcla skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret
1941/42 har nu flygförvaltningen anmält, att behov förelåge av motsvarande
anordningar för under uppsättning varande Göta flygflottilj och
Tionde flygflottiljen. Kostnaderna per anläggning ha av ämbetsverket beräknats
till enahanda belopp som för anläggningen vid Skaraborgs flygflottilj,
eller 15,000 kronor, vadan medelsbehovet för ändamålet skulle utgöra 30,000
kronor.

Mot äskande hos riksdagen av nämnda belopp, 30,000 kronor, har jag intet
att erinra.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Mörkläggnings- och alarmanordningar för Göta flygflottilj
och Tionde flygflottiljen för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

113. Eldsläckningsmateriel, reservationsanslag.

[125.] Genom brev den 30 juni 1938 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen
att för anskaffande av eldsläckningsmateriel till Västmanlands,
Koslagens, Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer ävensom till flygkrigsskolan
och de centrala flygverkstäderna av det för budgetåret 1938/39 anvisade
reservationsanslaget till försvarsberedskapens omedelbara stärkande disponera
högst 210,000 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1939/40 upptogs för anskaffning av eldsläckningsmateriel
ett anslag å 48,000 kronor, avseende sådan materiel för Västgöta
flygflottilj samt för övningsplatsen i Boden.

För fyllande av angivet behov av brandbilar och skumsläckningsvätska
ställde vidare Kungl. Maj:t genom beslut den 3 september 1939 ett belopp
av 230,000 kronor till flygförvaltningens förfogande från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget till försvarsväsendet i allmänhet.

Slutligen har å riksstaten för innevarande år anvisats ett anslag av 28,000
kronor för anskaffande av eldsläckningsmateriel för Skaraborgs flygflottilj.

I sin skrivelse den 16 oktober 1940 har flygförvaltningen återkommit till
frågan örn eldsläckningsmateriel för flygvapnets olika etablissement och därvid
anfört följande:

Med hänsyn till krigserfarenheter under senaste året, varvid behovet av
riklig tillgång på eldsläckningsmateriel vid bombanfall starkt framträtt, och
det förhållandet att ett flertal nybyggnader ägt rum vid flygvapnets flottiljer
och verkstäder, nyuppsättning siker av nuvarande Göta och Tionde flygflottiljerna,
anordnande av förläggningsbaracker m. m. å Roma Kungsgård
och Rinkaby flygfält samt krav på brandbodar för den nya materielen gör sig
gällande är det nödvändigt, att flygvapnets brandberedskap utökas.

I anslutning härtill har flygförvaltningen förtecknat den materiel, som
enligt ämbetsverkets åsikt borde anskaffas. Kostnaderna för materielen i

230 Fjärde huvudtiteln.

fråga — tryckluftskuruapparater, mindre eldsläckare, slangar, armatur, kemikalier
m. m. — fördelade sig på följande sätt:

Västmanlands flygflottilj ................................................ kronor 31,000

Roslagens flygflottilj ...................................................... » 36,000

Östgöta flygflottilj ......................................................... » 31,000

Jämtlands flygflottilj ...................................................... » 30,000

Flygkrigsskolan ............................................................ » 30,000

Västgöta flygflottilj ......................................................... » 30,000

Skaraborgs flygflottilj ...................................................... » 8,000

Svea flygflottilj ............................................................... » 30,000

Göta flygflottilj ............................................................... » 58,000

Tionde flygflottiljen ...................................................... » 55,000

Centrala flygverkstaden å Malmen .................................... » 79,000

Centrala flygverkstaden i Västerås .................................... » 68,000

Roma Kungsgård ............................................................ » 15,000

Rinkaby flygfält ............................................................ » 5,000

Administrationskostnader m. m. cirka 6 procent å 506,000

kronor ..................................................................... » 30,000

Summa kronor 536,000

Under åberopande av det anförda bär flygförvaltningen hemställt, att
nämnda belopp, 536,000 kronor, måtte anvisas för anskaffning av eldsläckningsmateriel.

Med hänsyn såväl till krigsberedskapens krav som ock till vikten av att
i görligaste mån skydda flygvapnets dyrbara och komplicerade materiel finner
jag det oundgängligt att åtgärder vidtagas för tillskapande av en så effektiv
brandskyddsorganisation som möjligt vid flygvapnets olika etablissement. Det
anskaffningsprogram som flygförvaltningen nu framlagt anser jag mig fördenskull
böra tillstyrka. Som några administrationskostnader i egentlig mening
knappast synas böra beräknas å anskaffningar av här avsedd art, synas de
av flygförvaltningen beräknade kostnaderna kunna reduceras till 500,000
kronor.

Jag får i anslutning till det anförda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Eldsläckningsmateriel för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

114. Industriens krigsorganisation, reservationsanslag.

[126.] Förevarande anslag, vilket tidigare benämnts flygindustriens krigsorganisation,
är för innevarande budgetår i riksstaten uppfört med ett belopp
av 75,000 kronor.

Under erinran att flygförvaltningen för innevarande budgetår beräknat
medelsbehovet i denna del till 125,000 kronor, varav 66,000 kronor för avlöningar
m. m. till extra ordinarie och extra tjänstemän samt kontraktsanställd

Fjärde huvudtiteln. 231

personal, har ämbetsverket i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa
budgetår beräknat förevarande anslag efter enahanda grunder med avdrag
för avlöningskostnader till extra ordinarie personal, vilka kostnader uppskattats
till 40,000 kronor. I följd härav skulle medelsbehovet under anslaget
enligt flygförvaltningens beräkning uppgå till (125,000 — 40,000=) 85,000
kronor.

Som jag ej har något att invända mot denna kostnadsberäkning får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Industriens krigsorganisation för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

232

Fjärde huvudtiteln.

D. VISSA FÖRSVARSVÄSENDET TILLHÖRANDE

INSTITUTIONER.

I överensstämmelse med vad jag vid behandlingen av frågan örn ändrad
uppställning av fjärde huvudtiteln föreslagit böra under en särskild huvudavdelning,
benämnd »Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner», sammanföras
anslagen för vissa vid sidan av de egentliga försvarskrafterna stående
organ, vilka intaga en i viss mån självständig ställning men som ändock icke
äro centrala förvaltningsorgan i samma mening som armé-, marin- och flygförvaltningarna.

Under förevarande huvudavdelning torde såsom jag inledningsvis förordat
böra upptagas dels de för sjökar te verket avsedda anslagen, dels särskilda
nytillkommande anslag för krigsarkivet och armémuseum, dels anslagen för
försvarsväsendets kemiska anstalt, för den militärmeteorologiska informationstjänsten,
för försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå och för försvarsstabens
radioanstalt, dels anslagen för bestridande av kostnaderna för garnisonssjukvården,
militärapoteket och den sero-bakteriologiska verksamheten,
dels ock anslagen för statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd.
De olika anslagen torde böra sammanföras under särskilda
rubriker i den ordning i det följande angives.

Sjökarteverket.

Fråga om sjökarteverkets överflyttande till handelsdepartementet.

[127.] I den av landshövdingen Karl Levinson den 20 december 1939 avgivna
Utredning angående statsdepartementens organisation och därmed sammanhängande
frågor (statens off. utredn. 1939: 44) upptogs till behandling även
frågan om ett överförande av sjökarteväsendet till handelsdepartementet. Det
framhölls, att en sådan åtgärd tidigare varit under övervägande samt att till
stöd därför framför allt åberopats, att sjökarteväsendet numera i främsta
rummet tjänade handels jöf arten. Å andra sidan hade såsom skäl för sjökarteverkets
bibehållande under försvarsdepartementet anförts, att verkets
arbetsuppgifter vore nära förbundna med sjöförsvarets intressen och att sjökarteväsendets
inordnande under försvarsväsendet syntes vara förenat med
praktiska fördelar med avseende å personalfrågor och materialförvaltning. Det
förefölle emellertid utredningsmannen, som om dessa senare skäl icke borde
tillmätas avgörande betydelse. Sjökarteverket syntes intaga i huvudsak samma
ställning i förhållande till försvaret som rikets allmänna kartverk, vilket lydde
under jordbruksdepartementet. Några allvarliga betänkligheter syntes icke
kunna resas mot att hänföra sjökarteväsendet till handelsdepartementet, dit

Fjärde huvudtiteln.

detsamma med hänsyn till sitt huvudsakliga syfte närmast syntes höra. På
grund härav tillstyrktes, att ifrågavarande förvaltningsgren — jämte sjökarteverket
med underlydande kontrollstationer — överflyttades till handelsdepartementet.

över nämnda förslag hava infordrade utlåtanden avgivits av styrelsen för
sjökarteverket, kommerskollegium och marinförvaltningen.

Styrelsen för sjökarteverket har i sitt utlåtande förklarat sig icke kunna
dela uppfattningen, att sjökarteväsendet med hänsyn till sitt syfte närmast
hörde till handelsdepartementet. Sjömätningsväsendet vore av samma
betydelse för örlogsflottan som för handelsflottan men vore dessutom
av särskild vikt för örlogsflottan med hänsyn till dennas åliggande att
vid försvarsberedskap och krig säkerställa handelssjöfarten. Sjökarteverket
vore såväl beträffande viss personal som ock förvaltningsmässigt
och i materieltekniskt hänseende starkt beroende av försvarsväsendet. Ett
ganska stort antal av verkets regeringsärenden vore på grund av sitt samband
med marinen av sådan natur, att de måste handläggas i försvarsdepartementet
även örn sjökarteverket överflyttades till handelsdepartementet. Det hade
vidare aldrig ifrågasatts annat än att sjömätningsfartygen, även efter en överflyttning
av verket, liksom hittills skulle bemannas huvudsakligen med personal
tillhörande marinen. Styrelsen ville slutligen framhålla, att det under
nu rådande beredskapstillstånd visat sig vara till mycket stor fördel, att sjökarteverket
tillhörde försvarsdepartementet. På grund av det anförda finge
styrelsen avstyrka en överflyttning av sjökarteverket till handelsdepartementet.

Kommerskollegium, som i ärendet hört en del sjöfartssammanslutningar,
har förklarat, att kollegium icke försport några nackdelar för handelssjöfartens
vidkommande av att sjökarteväsendet vore förlagt till försvarsdepartementet.
Handelssjöfartens intressen syntes också vara tillräckligt tillgodosedda genom
sammansättningen av sj ökarte verkets styrelse, i vilken efter en åi 1929
genomförd omorganisation — inginge representanter för såväl handelssjöfarten
som ock för kollegium och lotsstyrelsen. Med hänsyn härtill och då
sjökarteverkets organisation sedan åtskilliga år prövats med gott resultat saknade
kollegium anledning tillstyrka den ifrågasatta ändringen.

Av de utav kommerskollegium hörda sammanslutningarna hava Sveriges
allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening
samt Ångfartygsbefälhavaresällskapet i Stockholm uttalat sig för ett
bibehållande av sjökarteverket under försvarsdepartementet. Däremot har
Sveriges fartygsbefälsförerling tillstyrkt överflyttningen till handelsdepartementet,
därvid föreningen bland annat framhållit, att sjökarteverket nästan
huvudsakligen tjänade handelssjöfartens intresse.

Marinförvaltningen har i sitt utlåtande förklarat sig vidhålla den ståndpunkt,
som marinförvaltningen tidigare intagit i frågan, nämligen att sjökarteverket
borde lyda under försvarsdepartementet. De under nuvarande försvarsberedskap
rådande förhållandena hade ytterligare styrkt marinförvaltningen
i denna uppfattning. Det kunde konstateras, att i den mån påfrestningarna

Fjärde huvudtitelu.

ökades framträdde samhörigheten mellan marinen och sjökarteväsendet allt
starkare.

Frågan om att hänföra sjökarteverket till handelsdepartementet har tidigare
vid upprepade tillfällen varit under bedömande, senast i samband med
19o6 års försvarsbeslut. Erfarenheterna sedan dess synas mig icke giva vid
handen, att den nuvarande ordningen skulle innebära någon olägenhet för
sjökarteväsendet. Det torde icke vara att antaga, att sjökarteväsendets intressen
skulle bliva bättre tillgodosedda efter en överflyttning av verket till handelsdepartementet.

Det nu föreliggande förslaget torde också främst ha ett annat motiv, nämligen
att utjämna arbetsbördan departementen emellan. Ur denna synpunkt
skulle förslagets genomförande utan tvivel vara till fördel. Emellertid är sjökarteverkets
samhörighet med marinen under rådande tillstånd av försvarsberedskap
mera framträdande än eljest och det synes därför icke vara tillrådligt
att i nuvarande läge vidtaga en så genomgripande förändring, som förslaget
innebär.

Jag anser mig därför icke för närvarande kunna tillstyrka bifall till förslaget.

Frågan örn ett partiellt genomförande därav upptages till behandling i det
följande.

Förslag om vissa ändringar i sjökarteverkets organisation.

[128.] Förslagets innebörd.

Enligt instruktionen för sjökarteverket bedrives verksamheten inom detsamma
å följande avdelningar, nämligen: sjökortsavdelningen, instrumentkontrollavdelningen
samt jordmagnetiska avdelningen, ävensom å en sjömätningssektion.
Härtill komma en detalj för nautiska publikationer (bestående av
redaktionerna för Underrättelser för sjöfarande ävensom för Svensk Lots1)
och en militärdetalj samt en expedition och ett försäljningskontor. Yid sjökarteverket
äro, förutom chefen, anställda befattningshavare i enlighet med
gällande personalförteckning ävensom, i mån av behov och anvisade medel,
icke-ordinarie personal, vartill kommer personal, avsedd för verkets kontrollstationer.
Såsom marinassistent vid sjökarteverket beordras en i marinstaben
tjänstgörande officer. Yid kartverket tjänstgör därjämte ytterligare av Kungl.
Maj:t beordrad militär personal ur flottan.

Med skrivelse den 1 november 1940 har styrelsen för sjökarteverket till
Kungl. Majit insänt ett av chefen för sjökarteverket den 21 oktober 1940 avgivet
förslag till vissa ändringar i sjökarteverkets organisation. Styrelsen2)
har i skrivelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderliga åtgärder
för förslagets genomförande från och med den 1 juli 1941.

I förslaget har kartverkschefen till en början redogjort för de allmänna
synpunkter, som varit vägledande vid förslagets upprättande, samt därvid

9 Redaktörerna för dessa publikationer äro i själva verket omedelbart underställda
chefen för sjökarteverket.

-) En ledamot var skiljaktig.

Fjärde huvudtiteln. 235

anfört i huvudsak följande: Till grund för den nuvarande organisationen läge
huvudsakligen statens organisationsnämnds utredning av år 1931. Sedan ytterligare
erfarenheter numera vunnits, syntes tiden vara inne för en utveckling
på grundval av nämndens utredning. Vid upprättandet av nu föreliggande
förslag hade syftet väsentligen varit att åstadkomma förenkling och effektivisering
i handläggningen av ärendena. Detta syfte vunnes i första hand genom
att arbetet bleve grupperat på ett mindre antal avdelningar, varigenom bättre
arbetsfördelning möjliggjordes. I nuvarande organisation funnes icke mindre
än tre avdelningar (detaljer), som bestode av endast en person. De mest framträdande
olägenheterna härav vore, att överkvalificerad arbetskraft ofta komme
till användning samt att tidtals uppstode brist eller, omvänt, överflöd på
arbetskraft. — Inom nuvarande organisation toges kartverkschefens tid i alltför
stor utsträckning i anspråk för handläggning av obetydliga frågor, som
utan olägenhet syntes kunna delegeras till respektive föreståndare. En sådan
decentralisation kunde lättare ordnas inom en organisation med ett färre antal
avdelningar. Tydligt vore, att samtliga avdelningsföreståndare borde vara
ordinarie tjänstemän. Slutligen framhölls, att den föreslagna organisationen
kunde genomföras utan ökade kostnader.

Förslaget innebär i huvudsak följande ändringar:

1) Sjömätningssektionen, militärdetaljen och marinassistenten sammanföras
till en sjömätningsavdelning.

2) Redaktionerna för Underrättelser för sjöfarande och för Svensk Lots
ävensom försäljningskontoret sammanföras till en avdelning för nautiska
publikationer.

3) De s. k. militära sjömätningarna överföras från marinen till sjökarteverket,
där de handläggas inom sjömätningsavdelningen.

4) Det nautiska kontrollväsendet överflyttas från sjökarteverket till kommerskollegium,
varigenom instrumentkontrollavdelningen utgår ur organisationen.

Vidare föreslås inrättandet av en ny amanuensbefattning med placering å
sjökortsavdelningen. Till denna fråga återkommer jag i samband med behandlingen
av sjökarteverkets anslagsäskanden.

över förslaget hava chefen för marinen, statskontoret, kommerskollegium
samt allmänna lönenämnden avgivit infordrade yttranden.

Jag vill här något närmare uppehålla mig vid de olika detaljerna i omorganisationsförslaget.

Inrättande av en sjömätningsavdelning

samt överförande till sjökarteverket

av de s. k. militära sjömätningarna.

Chefen för sjölcarteverket har i dessa avseenden anfört i huvudsak följande:
Frågan om de militära sjömätningarnas överflyttande hade tidigare behandlats
vid flera tillfällen. De mera vägande skälen för en sådan åtgärd vore dels
att det numera icke funnes någon artskillnad mellan militär och allmän sjö -

"36 Fjärde huvudtiteln.

mätning dels att de mätningsförrättare, som anlitades vid de militära mätningarna,
fatt sin utbildning inom sj ökarte verket dels ock slutligen, att huvuddelen
av det byraarbete, som erfordrades för de militära kortens framställande
redan nu utfördes å sjökarteverket. Härtill komme, att de för militärledsnätet
erforderliga sjömätningarna utan tvivel kunde utföras både snabbare och
säkrare, örn de överflyttades till sjökarteverket. För den ökning i sjökarteverkets
arbetsbörda som en överflyttning komme att medföra, borde verket
beredas kompensation i form av såväl personal som ock fartygs- och båtmateriel.
Vad anginge personalfrågan bemannades sjökarteverkets fartyg
redan för närvarande i huvudsak av flottans personal, varför överflyttningen
ej medförde någon förändring i princip härvidlag. Däremot borde den i sjökarteverket
tjänstgörande marinassistenten, vilken hittills i regel tjänstgjort
s°m fartygschef vid de militära mätningarna, i samband med överflyttningen
erhålla heltidstjänstgöring vid sjökarteverket. Beträffande materielen borde
sjökarteverket erhålla kompensation i den form, att den fartygsmateriel, som
för närvarande användes av marinen för de militära mätningarna, liksom ock
de medel, som disponerades för underhåll av denna materiel, överfördes till
sjökarteverket. — Inom sjökarteverket borde all sjömätningsverksamhet planeras
och ledas inom samma avdelning. Då det för militärledsväsendet erforderliga
byråarbetet i huvudsak vore förlagt till militärdetaljen, vore det lämpligt
att jämväl det i samband därmed stående fältarbetet hänfördes till samma
detalj och denna borde därför gemensamt med sjömätningssektionen och
marinassistenten ingå i den föreslagna sjömätningsavdelningen.

Beträffande omorganisationens inverkan i personalhänseende anför chefen
för sjökarteverket: Sjömätningssektionens föreståndare, vilken vore officer å
flottans stat, avsåges skola bliva föreståndare å den ifrågasatta sjömätningsavdelningen.
I samband därmed borde han erhålla ställning som ordinarie
tjänsteman i sjökarteverket med placering i lönegraden A 26. Hans pensionsålder
borde dock med hänsyn till tjänstgöringens natur sättas till 60 år. —
Å sjömätningssektionen vore anställd en ritare, jdacerad i lönegraden Eo 15,
vilken tillika vore utbildad ingenjör och i denna egenskap omhänderhade
frågor om materielens underhåll och vård mot ett årligt arvode av 1,200
kronor. Att sålunda sammanföra skilda göromål å en person hade visat sig
vara olämpligt och i förslaget hade därför befattningshavaren i fråga upptagits
såsom ingenjör med placering i samma lönegrad som övriga assistenter eller
i Eo 21. — Slutligen borde den å sjömätningssektionen tjänstgörande däcksuppbördsmannen,
för närvarande uppförd å flottans stat i lönegraden Uo 2,
överföras såsom tjänsteman i sjökarteverket under lönegraden Eo 12.

Chefen för marinen, vilken i ärendet hört marinförvaltningen, har i sitt
yttrande tillstyrkt såväl överflyttningen till sjökarteverket av de militära sjömätningarna
som ock bildandet av en sjömätningsavdelning. Yad anginge
personalen föresloge chefen för marinen, att till föreståndare å avdelningen
avsages en regementsofficer i flottan, vilken borde uppföras å sjökarte verkets
stat i endera av lönegraderna Oa 4 eller Oa 5. Chefens för sjökarteverket för -

Fjärde huvudtiteln. 237

slag om heltidstjänstgöring för marinassistenten skulle nödvändiggöra, att
flottan tillfördes en ytterligare kaptensbeställning. Denna ökning erfordrades
emellertid icke, därest chefens för marinens nyss angivna förslag i fråga om
föreståndaren å avdelningen vunne bifall.

Statskontoret har i sitt yttrande förklarat sig ej hava någon erinran i och
för sig mot att den föreslagna sjömätningsavdelningen komme till stånd.
Däremot funne statskontoret det vara tveksamt, huruvida tillräckliga skäl förelåge
för överflyttandet av de militära sjömätningarna å sjökarteverket. Slutligen
avstyrkte statskontoret inrättandet av de i detta sammanhang föreslagna
nya tjänsterna.

Allmänna lönenämnden har funnit sig icke kunna tillstyrka chefens för sjökarteverket
förslag i förevarande avseenden.

Förslaget örn överflyttande till sjökarteverket av de militära sjömätningarna
finner jag i och för sig vara värt allt beaktande. Emellertid synes förslagets
genomförande medföra vissa konsekvenser, särskilt i personalhänseende, vilka
icke hava blivit fullt klarlagda. Frågorna örn överflyttande till sjökarteverket
av den för de militära sjömätningarna avsedda båtmaterielen m. m. synes
också böra till sina ekonomiska konsekvenser klarläggas, innan en sådan åtgärd
företages. Den föreslagna åtgärden synes icke heller på något sätt vara
av brådskande natur. Vid nämnda förhållanden och då frågan örn överflyttande
av de militära mätningarna lärer äga sådant samband med frågan örn
den föreslagna sjömätningsavdelningens organiserande, att de böra upptagas
till avgörande samtidigt, finner jag mig ej för närvarande böra framlägga
förslag beträffande någon av dessa frågor.

Av det sagda följer, att den nuvarande sjömätningssektionen enligt min
mening alltjämt bör bibehållas, i varje fall under nästa budgetår. Denna sektion
skall enligt verkets instruktion förestås av en officer på flottans stat.
Därest det vid den nuvarande sektionsföreståndarens inträde i pensionsåldern
skulle med hänsyn till läget inom flottans officerskår anses lämpligt, att föreståndarskapet
tillsvidare utövas av en pensionerad officer i flottans reserv,
torde en dylik anordning få såsom ett provisorium vidtagas, därvid vederbörande
bör få tilldelas ett efter sedvanliga grunder utmätt tilläggsarvode.

Inrättande av en avdelning för nautiska

publikationer.

k redaktionen för tidskriften Underrättelser för sjöfarande tjänstgöra för
närvarande en redaktör (pensionerad sjöofficer med arvode) samt tre extra
ordinarie tjänstemän å sjökarteverkets stat, nämligen en assistent (Eo21),
ett kanslibiträde (Eo 7) och en expeditionsvakt (Eo5).

Redaktionen för Svensk Lots och försäljningskontoret bestå vardera av
endast en befattningshavare, båda pensionerade sjöofficerare med arvode.

Såsom förut nämnts, har chefen för sjökarteverket föreslagit, att de båda
redaktionerna ävensom försäljningskontoret skola sammanföras till en gemensam
avdelning, avdelningen för nautiska publikationer. Till stöd härför har

238 Fjärde huvudtiteln.

kartverkschefen, utöver vad tidigare angivits, anfört följande: I instruktionen
för sj ökarte verket funnes visserligen upptagen en detalj för nautiska
publikationer, omfattande de båda redaktionerna, men denna detalj hade ej
kommit att fungera i verkligheten, utan redaktionerna arbetade oberoende av
varandra. Inom den nuvarande organisationen hade ett ganska betydande
överskott å arbetskraft permanent förefunnits å försäljningskontoret. Ett
sådant överskott hade, ehuru i mindre omfattning, periodvis förelegat inom
de båda redaktionerna. Detta förhållande möjliggjorde, att vid en omorganisation
en befattningshavare med arvode utbyttes mot ett kontorsbiträde.

Beträffande befattningen såsom redaktör för Underrättelser för sjöfarande
har chefen för sjökarteverket i samband med medelsäskandena för nästkommande
budgetår framhållit, att 1938 års riksdag vid behandlingen av sjökarteverkets
anslag för budgetåret 1938/39 förutsatt, att spörsmålet örn redaktörens
anställningsförhållanden finge tagas under omprövning, då innehavaren av
redaktörssysslan lämnade densamma. Ombyte å befattningen kunde förväntas
äga rum den 30 juni 1941, varför frågan nu krävde sin lösning. Med den nuvarande
anställningsformen vore befattningen praktiskt taget förbehållen
pensionerade officerare ur flottan. Även örn denna kategori i allmänhet vore
den som närmast komme i fråga, syntes dock många skäl tala för att ej utestänga
möjligheten för den andra tänkbara personalgruppen, nämligen civila
sjökaptener, att söka befattningen. Chefen för sjökarteverket hade fördenskull
kommit till den bestämda uppfattningen, att redaktörsbefattningen
borde uppföras å sjökarteverkets ordinarie stat i lönegraden A 24.

I sitt förslag till omorganisation av verket har kartverkschefen under åberopande
av vad nyss anförts föreslagit, att befattningen som föreståndare för
avdelningen för nautiska publikationer, vilken befattning skulle motsvara den
nuvarande befattningen som redaktör för Underrättelser för sjöfarande, uppföres
i lönegraden A 24. I övrigt borde å avdelningen finnas följande befattningshavare,
nämligen två assistenter (Eo 21), en för vardera publikationen,
ett kanslibiträde (Eo7), ett kontorsbiträde (Eo 4) samt en expeditionsvakt
(Eo 5).

.Förslaget örn inrättandet av en avdelning för nautiska publikationer har
lämnats utan erinran av chefen för marinen, statskontoret och allmänna lönenämnden.

I fråga om de föreslagna personaländringarna har statskontoret anfört, att
indragningen av befattningen såsom föreståndare vid försäljningskontoret
icke syntes nödvändiggöra inrättandet av en kontorsbiträdesbefattning. —
Då vidare de arbetsuppgifter, som åvilade de båda redaktörerna, syntes väl
lämpade för pensionerade sjöofficerare, ville statskontoret förorda, att den
hittills tillämpade avlöningsformen med arvoden bibehölles för motsvarande
befattningshavare inom den nya organisationen.

Allmänna lönenämnden har ansett det tveksamt, huruvida anledning ur
rekryteringssynpunkt kunde föreligga att ändra befattningen som redaktör
för Underrättelser för sjöfarande från en arvodessyssla till en lönegrads -

Fjärde huvudtiteln.

239

placerad befattning. Nämnden ville dock ej motsätta sig en sådan förändring
men förordade, att tjänsten i avvaktan på närmare erfarenhet tillsvidare inrättades
såsom en extra ordinarie befattning. Mot förslaget, att tjänsten
hänfördes till 24 lönegraden hade nämnden intet att erinra. Beträffande befattningen
som redaktör för Svensk Lots ansåge sig nämnden kunna tillstyrka
förslaget örn befattningens omändring till en extra ordinarie assistenttjänst
i 21 lönegraden. Nämnden ville beträffande de båda nu angivna befattningarna
framhålla, att desamma, därest så ansåges lämpligt, borde besättas
med pensionerade sjöofficerare. Slutligen biträdde allmänna lönenämnden
förslaget örn inrättandet av en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning
i 4 lönegraden. Nämnden förutsatte härvid, att biträdet i mån av
behov skulle kunna sysselsättas även med göromål från annan avdelning inom
verket.

Förslaget örn sammanslagning av de båda redaktionerna och försäljningskontoret
till en avdelning för nautiska publikationer har, såsom nämnts, lämnats
utan erinran av de hörda myndigheterna. Enligt instruktionen för
sjökarteverket gäller redan för närvarande, att redaktionerna äro sammanförda
till en detalj, ehuru, såsom tidigare framhållits, detta stadgande icke
kommit att motsvaras av verkliga förhållandet. Förslaget innebär snarast ett
fullföljande av vad sålunda stadgats. För min del finner jag förslaget ägnat
att medföra förenkling och effektivisering inom ifrågavarande grenar av verksamheten
och jag får därför förorda bifall till detsamma.

Vad angår de av sammanslagningen föranledda personaländringarna kan
jag i alla avseenden ansluta mig till vad allmänna lönenämnden härutinnan
anfört. Jag tillstyrker alltså, att befattningen såsom föreståndare för den nya
avdelningen tills vidare inrättas såsom en extra ordinarie tjänst i 24 lönegraden,
att den nuvarande befattningen såsom redaktör för Svensk Lots
ersättes med en extra ordinarie assistentbefattning i 21 lönegraden, att
arvodet till föreståndare å försäljningskontoret indrages samt att en ny kontorsbiträdesbefattning
i lönegraden Eo 4 inrättas. Emellertid synes hinder ej
böra möta mot att låta de angivna befattningarna såsom föreståndare och
assistent beklädas av pensionerade officerare med arvode, därest så skulle
befinnas lämpligt; för sådant fall torde tilläggsarvode böra utgå enligt hittills
tillämpade grunder.

Det lärer ankomma på sjökarteverket att i sinom tid inkomma med förslag
till de ändringar i instruktionen för verket, vartill den av mig här förordade
omorganisationen kan giva anledning.

Överflyttande av det nautiska kontroll väsendet

till kommerskollegium.

Det till sjökarteverket anknutna nautiska kontrollväsendet omfattar huvudsakligen
undersökning och prövning av fartygslantemor, kompasser och andra
nautiska instrument.

Till kontrollväsendet höra lokala kontrollstationer i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Kalmar och Sundsvall.

240 Fjärde huvudtiteln.

Kontrollväsendet förlädes till sjökarteverket i samband med den av 1921
års riksdag beslutade upplösningen av den nautisk-meteorologiska byrån.

Sedan de s. k. sjökarteverkskommitterade i sitt år 1928 avgivna betänkande
föreslagit, att kontrollväsendet skulle flyttas från sjökarteverket och läggas
under kommerskollegium, samt frågan härom behandlats såväl av organisationsnämnden
som av vederbörliga myndigheter och sammanslutningar, uttalade
föredragande departementschefen i 1936 års försvarsproposition den
meningen, att då inga påtagliga fördelar av organisatorisk eller praktisk art
syntes stå att vinna genom överflyttningen av kontrollväsendet, detta jämväl
för framtiden borde bibehållas anknutet till sjökarteverket. Detta uttalande
föranledde ej erinran från riksdagens sida, varför 1936 års försvarsbeslut innebar
ett stadfästande av dittills gällande organisation i förevarande avseende.

Till stöd för det nu framställda förslaget att överflytta kontrollväsendet
till kommerskollegium har chefen för sjökarteverket anfört i huvudsak följande:
Den kontroll av lanternor och kompasser som åvilade sjökarteverket, utgjorde
ett led i den statliga inspektions- och kontrollverksamheten till tryggande av
fartygs sjövärdighet. För denna verksamhet funnes ett särskilt statsorgan,
nämligen den under kommerskollegium lydande fartygsinspektionen. Kommerskollegium
hade till åliggande att utfärda föreskrifter angående beskaffenheten
av lanternor och kompasser samt villkoren för dessas godkännande. Det
syntes då naturligt, att fartygsinspektionen och icke sjökarteverket utövade
kontrollen över att dessa föreskrifter efterlevdes. Vidare utgjorde instrumentkontrollen
en arbetsuppgift, som icke ägde något samband med sjökarteverkets
egentliga verksamhet utan vore verket ovidkommande. Slutligen
skulle överflyttandet ur lokalsynpunkt vara till fördel för sjökarteverket.

Även chefen för marinen har funnit ifrågavarande kontrollverksamhet utgöra
en sjökarteverket ovidkommande uppgift och på grund härav tillstyrkt
förslaget.

Statskontoret har förklarat sig finna det tveksamt, huruvida tillräckliga
skäl funnes för överflyttandet, därvid statskontoret hänvisat till departementschefens
uttalande i frågan uti 1936 års försvarsproposition.

Kommerskollegium, som i ärendet inhämtat yttranden från Sveriges allmänna
sjöfartsförening, Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening,
har anfört: Sambandet mellan instrumentkontrollen och den lokala
fartygsinspektionen inskränkte sig i huvudsak till att den senare tillsåge, att
lanternor och kompasser vore försedda med vederbörliga certifikat. Någon
för fartygsinspektörerna samt sjökarteverket gemensam arbetsuppgift kunde
ej sägas förekomma. Yad anginge det gemensamma arbetet mellan kommerskollegium
och sjökarteverket bestode detta väsentligen däruti, att kollegium
vid utfärdande av föreskrifter rörande lanternor och kompasser hade samråd
med sjökarteverket. Den omständigheten, att den sakkunskap som instrumentkontrollavdelningen
representerade varit förlagd till sjökarteverket, hade
emellertid aldrig berett kollegium några svårigheter. Under sådana förhållanden
kunde kollegium ej finna, att det skulle innebära någon fördel för
kollegium eller för instrumentkontrollen att denna bleve överflyttad. Något

Fjärde huvudtiteln. ^41

direkt hinder däremot syntes å andra sidan ej föreligga ur kollegiets synpunkt.
Under förutsättning, att det prövades vara till avsevärd fördel för
sjökarteverket att bliva befriat från instrumentkontrollen, funne sig därför
kollegium ej böra framställa någon erinran mot den föreslagna överflyttningen.

Av nyssnämnda sjöfartssammanslutningar hava Sveriges allmänna sjöfartsförening
samt Sveriges redareförening förklarat sig icke hava någon erinran
mot förslaget i fråga. Fartygsbefälsföreningen har i första hand föreslagit, att
med frågan örn överflyttandet finge anstå i avvaktan på större erfarenhet,
men i och för sig ej haft något att erinra mot åtgärden.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt överflyttningen under hänvisning till
att sjökarteverkets nuvarande organisation genomförts så sent som från och
med den 1 juli 1937.

Då i ärendet icke synas hava förebragts tillräckliga skäl för ett frångående
av den ståndpunkt, som statsmakterna i samband med 1936 års försvarsbeslut
intogo i förevarande fråga, kan jag för min del icke tillstyrka, att den föreslagna
överflyttningen i förevarande sammanhang kommer till stånd.

Jag övergår härefter till med sjökarteverkets medelsäskanden för nästkommande
budgetår sammanhängande frågor. Förslag angående sjökarteverkets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 har avgivits med skrivelse den
10 september 1940 från styrelsen för sjökarteverket, som därvid med tillstyrkande
överlämnat en av chefen för verket den 2 september 1940 till styrelsen
avlåten skrivelse med förslag i nämnda hänseende.

Till en början torde böra erinras därom, att i riksstaten för innevarande
budgetår finnas för sjökarteverket upptagna följande anslag, nämligen: ett förslagsanslag
till avlöning till personal vid sjökarteverket, ett reservationsanslag
till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet, ett reservationsanslag
till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen, ett reservationsanslag till
omkostnader för jordmagnetiska avdelningen, ett reservationsanslag till tidskriften
»Underrättelser för sjöfarande», ett förslagsanslag till bidrag till
internationella hydrografiska byrån, ett förslagsanslag till tryckningskostnader
för sjökort och andra publikationer samt slutligen ett reservationsanslag
till nytt utsjölodningsfartyg.

Yad angår anslagsindelningen för nästkommande budgetår har chefen för
sjökarteverket i sin skrivelse den 2 september 1940 — med tillämpning av de
principer, som framginge av sakkunnigas förslag angående ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln — upptagit sammanlagt fyra anslag, nämligen
dels, liksom hittills skett, ett förslagsanslag till avlöningar och ett förslagsanslag
till bidrag till internationella hydrografiska byrån, dels och två nya
anslag, nämligen ett förslagsanslag till omkostnader och ett reservationsanslag
till mätnings- och rekognosceringsverksamhet.

Den ändrade indelningen av anslagen innebär i stort sett, att de medel,
vilka hittills varit upptagna å anslagen till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet,
till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen samt
till omkostnader för jordmagnetiska avdelningen fördelats å avlöningsanslaget

Bihang till riksdagens ''protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. 229c I (i

242

Fjärde huvudtiteln.

och de båda nya anslagen samt att de hittillsvarande anslagen till Underrättelser
för sjöfarande och till tryckningskostnader för sjökort och andra
publikationer överförts till det nya omkostnadsanslaget.

Den uppställning av anslagen, som sålunda tillämpats av chefen för sjökarteverket,
synes mig ändamålsenlig och överensstämmande med de föreslagna
principerna.

1. Sjökarteverket: Avlöningar, förslagsanslag.

[129.1 För innevarande budgetår är avlöningsanslaget i riksstaten upptaget
till 389,000 kronor, som enligt fastställd stat fördelats på följande poster:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... kronor 194,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................................ » 27,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...................... kronor 125,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 12,000 » 137,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 29,500

5. Viss ersättning åt vikarier för kontrollstationsföreståndare,

förslagsvis .................................................................. » 1,000

Summa kronor 389,000

Chefen för sjökarteverket har i sin skrivelse den 2 september 1940 för
budgetåret 1941/42 anmält ett medelsbehov under förevarande anslag å 440,400
kronor.

Sedermera har chefen för sjökarteverket, efter att hava på anmodan verkställt
omräkning av avlöningsanslaget enligt de nya, inom finansdepartementet
utarbetade grunderna, med skrivelse den 1 oktober 1940 inkommit
med nytt förslag till avlöningsstat för sjökarteverket. Förslaget upptager ett
medelsbehov till avlöningar å 470,000 kronor, fördelat på följande poster:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 208,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj: t ........................................................................ » 21,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 156,300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ................................................ » 31,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 52,000

Summa kronor 470,000

Den anslagsökning, som sistnämnda förslag innebär i förhållande till vad
som tidigare äskats, är enligt från sjökarteverket lämnade uppgifter främst
beroende på uppräkning av anslagsposten till rörligt tillägg.

Jag övergår härefter till de särskilda posterna i chefens för sjökarteverket
nya förslag till avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under denna post äro upptagna dels lön enligt löneplan med 208,000 kronor,
dels ock vikariatsersättning för förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst med 800 kronor.

Fjärde huvudtiteln. 243

Löneplanen inehåller de i nu gällande personalförteckning upptagna tjänstemännen
samt därjämte en redaktör för tidskriften Underrättelser för sjöfarande
i lönegraden A 24 med en lön av 8,466 kronor.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen för förslag om vissa
ändringar i sjökarteverkets organisation Ilar jag emellertid funnit, att i stället
för nämnda redaktörsbefattning borde inrättas en tjänst såsom föreståendare
för avdelningen för nautiska publikationer samt att föreståndarbefattningen
tillsvidare borde upptagas som en extra ordinarie tjänst i 24:e lönegraden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det till lön enligt löneplan äskade
beloppet böra nedsättas med 8,500 kronor. Anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän synes därför kunna beräknas till (199,500 + 800 =)
200,300 kronor eller i avrundat tal 200,000 kronor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit.

I fråga örn beräkningen av denna anslagspost har chefen för sjökarteverket
i sin skrivelse den 2 september 1940 anfört: Som en följd av det föreslagna
uppförandet av redaktören för Underrättelser för sjöfarande såsom ordinarie
tjänst borde arvodet till befattningshavaren, för närvarande upptaget under
förevarande anslagspost med 3,600 kronor, icke vidare utgå. — Föreståndarna
vid kontrollstationerna i Stockholm och Göteborg vore sedan den 1 juli 1938
anställda såsom extra ordinarie tjänstemän i lönegraden Eo 21. Motsvarande
befattningshavare vid kontrollstationen i Malmö åtnjöte däremot ett årligt
arvode av 5,000 kronor ävensom dyrtidstillägg enligt äldre grunder; härjämte
ägde han genom särskilt beslut rätt till semester, fri sjukvård samt tjänstledighet
under sjukdom i likhet med extra ordinarie tjänsteman. Det syntes
i anslutning till det anförda lämpligt, att de tre nämnda föreståndarna erhölle i
allo likartade anställningsformer samt att kontrollstationsföreståndaren i Malmö
därför bereddes anställning som extra ordinarie tjänsteman i 21 :a lönegraden.
En sådan åtgärd komme med hänsyn till de förmåner, som denne föreståndare
redan åtnjöte vid sidan av arvodet, att medföra en verklig kostnadsökning
av endast omkring 900 kronor för år. Det under ifrågavarande anslagspost
upptagna arvodet å 5,000 kronor borde på grund av det anförda utgå. — Den
sedan några år tillämpade planen med anställande av civila mätningsförrättare
komme att bliva fullföljd i och med anställandet av en femte mätningsförrättare
våren 1941. Under budgetåret 1941/42 beräknades således mätningsförrättare
till fullt antal vara anställda. Medelsbehovet härtill utgjorde 9,845
kronor eller i avrundat tal 9,850 kronor. Det för innevarande budgetår i
förevarande avseende beräknade beloppet 8,350 kronor borde således ökas
med 1,500 kronor. — Från anslaget till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet
utginge för närvarande dels ett arvode å 1,200 kronor till
den ritare, som ledde arbetet med vård och underhåll av verkets materiel,
dels ock ett arvode å 300 kronor till den tjänsteman, som handhade däcksuppbörderna
å verkets fartyg under den tid dessa ej vore på expedition.
Dessa båda arvoden borde överföras till avlöningsanslaget och upptagas under

244

Fjärde huvudtiteln.

förevarande anslagspost. — Posten komrne enligt det anförda att minskas
med (3,600 -f- 5,000=) 8,600 kronor samt ökas med (1,500 + 1,200 + 300=)

3.000 kronor, varigenom posten komme att nedgå från 27,500 till 21,900 kronor.

Till vad sålunda anförts örn medelsberäkningen under förevarande anslagspost
vill jag lämna min anslutning, med erinran dock, att borttagandet av det
nämnda arvodet å 3,600 kronor till redaktören för Underrättelser för sjöfarande
hänför sig till den av mig föreslagna åtgärden att utbyta nämnda
befattning mot en extra ordinarie befattning i 24:e lönegraden såsom föreståndare
för avdelningen för nautiska publikationer. Samtidigt vill jag emellertid
erinra örn att jag förut föreslagit, dels att den nuvarande befattningen såsom
redaktör för Svensk Lots måtte ersättas med en extra ordinarie assistentbefattning
i 21 :a lönegraden — i följd varav det till redaktören nu anslagna
arvodet å 3,000 kronor icke vidare kommer att utgå — dels ock att det för
närvarande till föreståndaren för försäljningskontoret anslagna arvodet å likaledes
3,000 kronor måtte indragas. Till följd av de sålunda föreslagna förändringarna
kommer förevarande anslagspost att minskas med ytterligare 6,000
kronor.

Jag beräknar således under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, ett medelsbehov av 15,900 kronor.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I sin skrivelse den 2 september 1940 beräknade chefen för sjökarteverket
medelsbehovet under motsvarande anslagspost till 154,000 kronor, innebärande
en ökning med 17,000 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade beloppet. Chefen för sjökarteverket anförde härom i nämnda skrivelse:
Överförandet av föreståndaren vid kontrollstationen i Malmö till extra
ordinarie tjänsteman i 21 lönegraden föranledde en ökning av förevarande
anslagspost med 6,243 kronor. I samband därmed borde det för närvarande
till ersättning åt vikarier för kontrollstationsföreståndare anvisade beloppet
å 1,000 kronor överföras till förevarande anslagspost. — Till posten i fråga
borde vidare i samband med den föreslagna omläggningen av verkets stater
överföras följande belopp, nämligen dels från anslaget till omkostnader för
sjökorts- och sjömätningsväsendet 500 kronor, motsvarande ersättning för
rättelse av sjökort, dels ock från anslaget till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen
800 kronor, motsvarande kostnader för skrivhjälp, samt

6.000 kronor, motsvarande ersättning åt arbetsbiträden vid kontrollstationerna.
— På grund av bristande medel under förevarande anslagspost hade vissa
med hänsyn till tjänstetid och tillgodogjord utbildning påkallade uppflyttningar
i lönegrad av extra tjänstemän icke kunnat verkställas i önskvärd omfattning.
Med hänsyn härtill erfordrades en anslagsökning av minst 2,500
kronor för nästkommande budgetår. Anslagsposten borde på grund av det
anförda ökas med (6,243 + 1,000 + 500 + 800 + 6,000 + 2,500=) 17,043
kronor eller, i avrundat tal, 17,000 kronor. Sammanlagda medelsbehovet
under posten utgjorde således (137,000 + 17,000=) 154,000 kronor.

I sitt nya förslag till avlöningsstat har kartverkschefen upptagit medels -

Fjärde huvudtiteln. 245

behovet under förevarande anslagspost till 156,300 kronor. Beräkningen
härav framgår av följande uppställning:

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) för extra ordinarie och extra tjänstemän:

Lön enligt löneplan ......................................................... kronor 146,000

Yikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst............................................................ » 200

b) för tillfälliga befattningshavare och annat tillfälligt
arbetsbiträde:

Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga befattningshavare
:

Ersättning till vikarier för kontrollstationsföreståndarna
i Stockholm, Göteborg och

Malmö ................................................ kronor 1,500

Kostnad för renskrivning enligt räkning samt för
annat tillfälligt arbetsbiträde:

Skrivhjälp vid instrumentkontrollavdelningen » 800

Arbetsbiträden vid kontrollstationerna ............ » 6,000

Oförutsedda behov ....................................... »__500 » 8,800

c) för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:

Övertidsersättning ....................................... kronor 1,000

Särskild gottgörelse för tillsyn över ämbets lokaler

och städning ................................. »_300 » 1,300

Summa kronor 156,300

Denna beräkning finner jag mig kunna godtaga.

Jag vill härjämte erinra örn mitt förslag att omändra den nuvarande befattningen
såsom redaktör för Underrättelser för sjöfarande till en extra
ordinarie befattning såsom föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer
i 24:e lönegraden. Såsom tidigare nämnts föreslår jag dessutom till
inrättande två nya extra ordinarie befattningar å avdelningen för nautiska
publikationer, nämligen en assistentbefattning i 21 :a lönegraden och en kontorsbiträdesbefattning
i 4:e lönegraden. De sålunda föreslagna tre befattningarna
medföra en ökad belastning å ifrågavarande anslagspost med (8,028 + 6,831
+ 2,802 =) 17,661 kronor eller i avrundat tal 17,700 kronor.

Slutligen vill jag i detta sammanhang upptaga frågan örn en ny amanuensbefattning
med placering å sjökortsavdelningen.

Chefen för sjökarteverket anförde härom i sin skrivelse den 18 augusti
1939 angående verkets medelsbehov för budgetåret 1939/40: Inom verket
förelåge behov av arbetskraft för biträde åt aktuarien och kartografen med
vidmakthållande och studium av bok- och kartbeståndet. Härtill komme, att
frågan örn rekrytering av de högre befattningar inom verket, vilka fordrade
specialutbildning, icke syntes ha blivit tillräckligt beaktad. Det vore därför
påkallat, att inom verket försöksvis anställdes aspiranter med akademisk ut -

“4() Fjärde huvudtiteln.

bildning för biträde i arkiv och bibliotek m. m., vilka efter provtjänstgöring
skulle erhålla en fastare anställningsform, förslagsvis som amanuenser.
Frågan vore av utomordentlig vikt för verket men slutgiltigt förslag i ärendet
kunde för det dåvarande icke avgivas.

Under åberopande av vad sålunda anförts upptog chefen för sjökarteverket
i sitt förenämnda, den 21 oktober 1940 avgivna förslag till verkets
omorganisation en ny amanuensbefattning å sjökortsavdelningen med placering
i lönegraden Eo 18. Chefen för sjökarteverket tilläde i detta sammanhang,
att amanuensen i fråga borde tjänstgöra även å övriga avdelningar för
att kunna erhålla vikariatsförordnande och framdeles rekrytera högre befattningar.

Beträffande förslaget örn en amanuensbefattning har chefen för marinen
intet haft att erinra. Statskontoret har i sitt yttrande uttalat, att erforderlig
utredning icke förebragts rörande behovet av tjänsten. Allmänna lönenämnden
har framhållit, att därest tjänsten skulle besättas med en person, som
icke tidigare tjänstgjort vid verket, vederbörande till en början borde erhålla
lägre löneställning än den föreslagna.

Jag finner mig för min del icke kunna på grundval av den förebragta utredningen
tillstyrka, att särskilda medel beräknas under förevarande anslagspost
för anställande av en amanuens.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde under a) Lön enligt löneplan i
förevarande anslagspost böra upptagas ytterligare 17,700 kronor, varför anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i dess helhet bör beräknas
till 174,000 kronor.

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän.

Under denna anslagspost har chefen för sjökarteverket upptagit a) tjänstgöringstraktamenten
förslagsvis å 1,000 kronor samt b) sjötillägg, sjömätartillägg,
eldarersättning och ersättning för uppbörd å 30,000 kronor.

Chefen för sjökarteverket anförde i sin skrivelse den 2 september 1940,
att det till tjänstgöringstraktamenten beräknade beloppet överförts från anslaget
till sjökorts- och sjömätningsväsendet (sjömätningsexpeditioner och
resekostnader) samt att av de till sjötillägg m. m. beräknade medlen 28,000
kronor likaledes överförts från anslaget till sjökorts- och sjömätningsväsendet
(sjömätningsexpeditioner), medan 2,000 kronor överförts från anslaget till omkostnader
för jordmagnetiska avdelningen (magnetiska rekognosceringar).

Med godtagande av denna beräkning upptager jag under förevarande anslagspost
tillhopa 31,000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Förevarande anslagspost torde böra beräknas till förslagsvis 56,100 kronor
motsvarande cirka 15 procent av anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
personal och övrig icke-ordinarie personal.

Det sammanlagda medelsbehovet till avlöning till personal vid sjökarte -

Fjärde huvudtiteln. 247

verket skulle alltså utgöra (200,000 + 15,900 + 174,000 + 31,000 + 56,100=)

477,000 kronor.

Tillika med en ny personalförteckning för sjökarteverket torde en i enlighet
med det anförda upprättad ny avlöningsstat för sjökarteverket böra föreläggas
riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för sjökarteverket:

Befattning.

Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör .........................................................

3 förste aktuarier ...................................................

1 aktuarie...............................................................

1 kartograf ............................................................

1 föreståndare för militärdetaljen (militärkartograf) ...
1 assistent å jordmagnetiska avdelningen ..................

1 redogörare .........................................................

9 ritare ..................................................................

6 gravörer ............................................................

2 ritbiträden .........................................................

1 kanslibiträde ......................................................

1 expeditionsvakt ...................................................

Lönegrad.

C 6
A 26
A 22
A 22
A 21
A 21
A 18
A 15
A 15
A 7
A 7
A 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 föreståndare för avdelningen för nautiska publikationer
............................................................... 24

3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg

och Malmö) ......................................................... Eo 21

1 assistent (Tidskriften »Underrättelser för sjöfarande») Eo 21
1 assistent (Publikationen »Svensk lots») .................. Eo21;

Anm. Befattningarna som föreståndare för avdelningen för nautiska
publikationer samt som assistent för publikationen »Svensk lots» må enligt
Kungl. Maj:ts beprövande uppehållas av pensionerade officerare i flottans
reserv, därvid vederbörande befattningshavare skola äga att, i stället för
till extra ordinarie tjänstemän utgående löneförmåner, åtnjuta arvode å
sjökarteverkets stat, föreståndaren med 3,600 kronor och assistenten med
3,000 kronor.

dels godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att
tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 200,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................................

15,900

248 Fjärde huvudtiteln.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kronor 174,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke -

ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... » 31,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 56,100

Summa kronor 477,000;

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 477,000 kronor.

2. Sjökarteverket: Omkostnader, förslagsanslag.

[130.] Chefen för sjökarteverket har i sin skrivelse den 2 september 1940 beräknat
medelsbehovet under omkostnadsanslaget till sammanlagt 134,000
kronor, att fördelas på följande anslagsposter, nämligen resekostnader m. m.
förslagsvis 41,500 kronor, expenser m. m. förslagsvis 22,500 kronor samt tryckningskostnader
förslagsvis 70,000 kronor.

Det av chefen för sjökarteverket den 1 oktober 1940 avgivna förslaget upptager
därjämte en ytterligare anslagspost under omkostnadsanslaget nämligen
en post till sjukvård m. m. å förslagsvis 2,000 kronor.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna under omkostnadsanslaget får jag
anföra följande:

1. Sjukvård m. m.

Enligt de nya grunderna för upprättande av avlöningsstaterna skola sjukvårdskostnader
icke vidare belasta avlöningsanslag utan i stället utgå från
omkostnadsanslagen.

Chefen för sjökarteverket har i enlighet härmed föreslagit, att under förevarande
anslag en anslagspost till sjukvård m. m. måtte upptagas, beräknad
enligt följande uppställning:

Ersättningar åt verksläkare ................................................ kronor 1,000

Kostnad för sjukhusvård ................................................... » 150

Kostnad för medicin ......................................................... » 500

Annan sjukvårdskostnad ................................................... » 400

Summa kronor 2,050,

vilket sistnämnda belopp avrundats till 2,000 kronor.

Jag finner mig böra godkänna denna beräkning och upptager således under
omkostnadsanslaget en post till sjukvård m. m. å förslagsvis 2,000 kronor.

2. Resekostnader m. m.

Under denna post har chefen för sjökarteverket upptagit a) resekostnader
förslagsvis 5,500 kronor samt b) mässpenningar och portionskostnader m. m.
förslagsvis 36,000 kronor.

Beträffande det till resekostnader avsedda beloppet har kartverkschefen
anfört följande: Härunder hade hänförts samtliga resekostnader, för vilka
ersättning utginge enligt allmänna resereglementet, med undantag för sådana,
som stöde i direkt samband med fältarbeten och fördenskull borde belasta
anslaget till mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Resekostnader för per

Fjärde huvudtiteln. 249

sonals resor till eller från ordinarie förläggningsort i samband med embarke
ring eller avpollettering från mätenheter avsåges även skola utgå från beloppet
i fråga. Behovet beräknades till 5,500 kronor, varav 5,000 kronor överförts
från anslaget till sjökorts- oell sjömätningsväsendet (sjönrätningsexpeditioner
och resekostnader) samt 500 kronor från anslaget till omkostnader för instrumentkontrollavdelningen
(allmänna expenser och resekostnader). I fråga
örn beloppet å 36,000 kronor har kartverkschefen anfört, att därmed avsåges
att täcka kostnader för mässpenningar, representationspenningar och skeppsportion
under fältarbeten till sjöss. För ändamålet hade överförts 34,000 kronor
från anslaget till sjökorts- och sjömätningsväsendet (sjömätningsexpeditioner)
samt 2,000 kronor från anslaget till omkostnader för jordmagnetiska
avdelningen (magnetiska rekognosceringar).

I enlighet med det anförda finner jag medelsbehovet under anslagsposten
kunna beräknas till det av kartverkschefen föreslagna beloppet 41,500 kronor.

3. Expenser m. m.

För detta ändamål har chefen för sjökarteverket till en början för bränsle,
lyse, renhållning m. m. beräknat en delpost örn förslagsvis 11,300 kronor,
varav 8,000 kronor överförts från anslaget till sjökorts- och sjömätningsväsendet
(skrivmaterialier och expenser), 1,200 kronor från anslaget till omkostnader
för instrumentkontrollavdelningen (allmänna expenser), 800 kronor från
samma anslag (omkostnader vid kontrollstationerna, expenser), 800 kronor
från anslaget till jordmagnetiska avdelningen (allmänna expenser) och slutligen
500 kronor från anslaget till tidskriften Underrättelser för sjöfarande.

Vidare har kartverkschefen räknat med en delpost till övriga expenser å
11,200 kronor, vilka medel likaledes överförts från andra anslag, nämligen
5,800 kronor från anslaget till sjökorts- och sjömätningsväsendet (skrivmaterialier
och expenser), 1,000 kronor från samma anslag (omkostnader för försäljningskontoret),
800 kronor fran anslaget till omkostnader för instiumentkontrollavdelningen
(allmänna expenser), 1,200 kronor från samma anslag (omkostnader
vid kontrollstationerna, expenser), 1,400 kronor från anslaget till
omkostnader för jordmagnetiska avdelningen (allmänna expenser) samt slutligen
1,000 kronor från anslaget till tidskriften Underrättelser för sjöfarande.

Med godtagande av den av chefen för sjökarteverket gjorda beräkningen
uppskattar jag medelsbehovet under förevarande anslagspost till 22,500 kronor.

4. Publikationstryck.

För ändamålet har chefen för sjökarteverket beräknat följande belopp, nämligen
till tryckningskostnader för tidskriften Underrättelser för sjöfarande
förslagsvis 30,000 kronor, till tryckningskostnader för jordmagnetiska publikationer
högst 3,000 kronor samt till tryckningskostnader för sjökort och övriga
publikationer förslagsvis 37,000 kronor, eller således tillhopa 70,000 kronor.

I anslutning härtill har kartverkschefen anfört följande: Av sistnämnda

belopp hade 40,000 kronor överförts från anslaget till tryckningskostnader
för sjökort och andra publikationer samt 28,500 kronor från anslaget

Fjärde huvudtiteln.

till tidskriften Underrättelser för sjöfarande. Återstoden av det belopp,

30,000 kronor, varmed sistnämnda anslag utginge, hade hänförts till expenser.
Enligt gjord beräkning komme enbart tryckningskostnaderna för tidskriften
under innevarande budgetår att på grund av ökat textomfång uppgå till 30,000
kronor, varför en anslagsökning med 1,500 kronor vore nödvändig.

Till den gjorda kostnadsberäkningen kan jag ansluta mig och uppskattar
alltså medelsbehovet för tryckningskostnader till det av kartverkschefen angivna
beloppet, 70,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under omkostnadsanslaget bör i enlighet
med det anförda beräknas till (2,000 + 41,500 + 22,500 + 70,000 =) 136,000''
kronor. Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 136,000 kronor.

3. Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet,

reserv a Höns an slag.

[131.] Chefen för sjökarteverket har i sin skrivelse den 2 september 1940 föreslagit,
att under detta anslag skulle hänföras följande poster av reservations -

anslags natur, nämligen:

1. Fältarbeten till sjöss ................................................... kronor 77,000

2. Fältarbeten på land ................................................... » 3,000

3. Driftkostnader vid det magnetiska observatoriet på Lovö... » 2,700

4. Rustning och underhåll m. m........................................ » 200,000

5. Komplettering av båtmateriel ....................................... » 30,000

Beträffande de särskilda posterna får jag anföra följande:

1. Fältarbeten till sjöss.

Enligt vad kartverkschefen anfört avsåge posten i fråga de verkliga driftkostnaderna
under mätningsexpeditionerna till sjöss, nämligen maskin-, material-
och sjömätningsutredning m. m. Av de härför erforderliga medlen kunde
endast 67,000 kronor inrymmas i innevarande års anslag, nämligen 65,000
kronor av anslaget till sjökorts- och sjömätningsväsendet (sjömätningsexpeditioner)
och 2,000 kronor av anslaget till omkostnader för jordmagnetiska avdelningen
(magnetiska rekognosceringar). Medelsbehovet för ändamålet i
fråga beräknades i anledning av den inträdda prisstegringen uppgå till 77,000
kronor, vadan således en oundgänglig anslagsökning å 10,000 kronor förelåge.

För min del finner jag mig — under erinran, att från denna anslagspost jämväl
skola bestridas sådana rese- och traktamentskostnader, som stå i direkt
samband med fältarbetena — böra tillstyrka, att förevarande anslagspost i enlighet
med kartverkschefens förslag upptages med ett belopp av 77,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln. 2ol

2. Fältarbeten på land.

För detta ändamål har chefen för sjökarteverket beräknat ett behov av 3,000
kronor, att överföras från anslaget till sjökorts- och sjömätningsväsendet (sjömätningsexpeditioner).
Häremot har jag intet att erinra.

3. Driftkostnader vid det magnetiska

observatoriet på Lovö.

Det av chefen för sjökarteverket för detta ändamål beräknade beloppet,

2,700 kronor, har överförts från anslaget till jordmagnetiska avdelningen,
under vilket anslag motsvarande post finnes upptagen. Häremot synes intet
vara att invända.

4. Rustning och underhåll m. m.

Ifrågavarande anslagspost avser rustning och underhåll av fartyg och båtar
samt inköp och underhåll av instrument och övrig mätningsutrustning. I fråga
örn medelsberäkningen har kartverkschefen anfört, bland annat: Med posten
avsåges att bestrida de kostnader, vilka för närvarande redovisades dels under
den i anslaget till omkostnader för sjökorts- och sjömätningsväsendet upptagna
posten rustning och underhåll å 162,200 kronor, härvid bortsett från
ett belopp av 1,500 kronor till vissa arvoden, som överförts till avlöningsanslaget,
dels och under de i anslagen till instrumentkontrollavdelningen och
till jordmagnetiska avdelningen ingående posterna inköp och underhåll av
instrument å respektive 2,500 och 2,400 kronor. Anslagsbehovet beräknades
nu till sammanlagt 200,000 kronor. Jämfört med motsvarande anslagsbelopp
för innevarande år eller (160,700 + 2,500 + 2,400 =) 165,600 kronor innebure
det beräknade beloppet en anslagsökning av 34,400 kronor. Denna ökning
vore emellertid ofrånkomlig med hänsyn till prisstegringarna.

Då det synes uteslutet att i nuvarande läge inskränka sjömätningarna samt
vid sådant förhållande den äskade anslagsökningen icke torde kunna undvikas,
vill jag tillstyrka, att till rustning och underhåll m. m. beräknas begärda

200,000 kronor.

5. Komplettering av båtmateriel.

Denna anslagspost motsvaras av en för närvarande under anslaget till omkostnader
för sjökorts- och sjömätningsväsendet upptagen post till komplettering
av båtmateriel m. m., för innevarande budgetår upptagen till 30,000
kronor.

Beträffande den nu begärda anslagsposten har chefen för sjökarteverket
anfört följande: Den hittillsvarande anslagsposten hade i stort sett använts
för ersättningsbyggnad av båtar och motorer, vilka måst kasseras såsom förslitna.
Samtidigt hade posten, med förstärkning av befintliga reservationer,
utnyttjats för utbyggnad av verkets bestånd av s. k. ekobåtar (motorbåtar av
större typ med inbyggd ekoanläggning). För närvarande funnes sju sådana
båtar, därav en under byggnad. Enligt uppgjord förnyelseplan borde beståndet
av ekobåtar uppgå till tio, vilket antal avsetts skola uppnås genom nybyggnad
av en båt under ett vart av de närmaste tre åren. Kostnaden för en

^ Fjärde huvudtiteln.

fullt utrustad ekobåt uppginge för närvarande till omkring 30,000 kronor. Allt
lodningsarbete vore numera baserat på ekolodsprincipen och under tider som
de nuvarande, då snabbhet och precision i mätningsarbetet särskilt vore påkallade,
vore ekobåten en ovärderlig tillgång. Med hänsyn härtill hade chefen
för sjökarteverket icke ansett det försvarligt att nu förorda ett uppehåll beträffande
förnyelseplanens genomförande.

Till vad kartverkschefen härutinnan anfört kan jag lämna min anslutning.

På grund av vad sålunda anförts bör anslaget till mätnings- och rekognosceringsverksamhet
beräknas till (77,000 + 3,000 + 2,700 + 200,000 + 30,000 =)

312,700 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

312,700 kronor.

4. Sjökarteverket: Revidering av vissa sjökort, reservationsanslag.

[132.] I riksstaten för innevarande budgetår finnes under sjöförsvaret, rubriken
Diverse, ett reservationsanslag till revidering av vissa sjökort å 5,000
kronor.

Såsom jag inledningsvis anfört torde anslaget ifråga böra för budgetåret
1941/42 upptagas bland sjökarteverkets anslag, oaktat anslaget avser de
militära sjömätningarna. De med anslaget avsedda arbetena utföras emellertid
genom sjökarteverkets försorg och anslaget synes fördenskull snarast höra
hemma bland dess anslag.

I skrivelse den 11 oktober 1940 har marinförvaltningen, på skäl som närmare
anförts i särskild skrivelse samma dag, hemställt, att för ifrågavarande
ändamål måtte för nästkommande budgetår anvisas ett till 10,000 kronor förhöjt
belopp.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört, finner jag mig böra tillstyrka
framställningen ifråga.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Revidering av vissa sjökort för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

5. Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån,

förslagsanslag.

[133.] I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande anslag upptaget
till 15,000 kronor.

Chefen för sjökarteverket har anhållit, att samma belopp måtte anvisas för
nästkommande budgetår, därvid han tillika anfört: Lämpligheten av att indraga
bidraget hade tagits under övervägande. Det för innevarande budgetår
beviljade anslaget gällde för medlemskap till den 1 januari 1941. Anmälan
örn utträde måste stadgeenligt göras minst ett år i förväg. Emellertid borde
uppmärksammas, att byrån vore den enda internationella organisation, som

Fjärde huvudtiteln. 253

sysslade med hydrografiska spörsmål, och att den under sin 20 ånga tillvaro
varit till ovärderligt gagn för de olika ländernas sjökarteverk. Byråns arbeten
påginge alltjämt tämligen normalt och sjökarteverket erhölle dess publikationer
i vanlig omfattning. Chefen för sjökarteverket hade därför kommit till
den uppfattningen, att Sverige borde kvarstå såsom medlem i byrån.

Med hänsyn till vad chefen för sjökarteverket sålunda anfört finner jag
mig icke nu böra förorda ett indragande av ifrågavarande bidrag. Frågan
härom torde emellertid i fortsättningen böra ytterligare övervägas.

Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska
byrån för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 15,000
kronor.

Krigsarkivet.

Krigsarkivets verksamhet finansieras för närvarande med anlitande av
medel från lantförsvarets avlönings- och omkostnadsanslag. Avlöningskostnaderna
hava därvid tagits i beräkning under staten för arméstaben jämte
krigsarkivet. Härjämte har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits
ett särskilt anslag för konservering av vissa krigsarkivets samlingar. I fortsättningen
torde för krigsarkivet böra i riksstaten uppföras tre särskilda
anslag, ett för avlöningar, ett för omkostnader samt ett för samlingars konservering
m. m., sammanförda under en gemensam rubrik »Krigsarkivet».

6. Krigsarkivet: Avlöningar, förslagsanslag.

[134.] I den för innevarande budgetår för arméstaben jämte krigsarkivet fastställda
staten finnas uppförda ordinarie befattningar för 1 krigsarkivarie i
lönegrad A 28, 2 expeditionsvakter i lönegraden A 5 samt 1 kontorsbiträde i
lönegraden A 4. Vidare ha å staten upptagits 4 för pensionerad personal avsedda
arvoden, därav 3 å 3,180 kronor för arkivofficerare och 1 å 2,130 kronor
för en expeditionsunderofficer. Slutligen har under staten upptagits ett till
arméstabschefens förfogande stående belopp å 6,470 kronor, avsett för avlönande
av en icke-ordinarie tjänsteman i lönegraden Eo 18.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen icke ifrågasatt någon ändring
beträffande den för krigsarkivet avsedda personalen.

Kostnaderna för avlöning m. m. åt krigsarkivets personal torde i enlighet
med de nya grunderna för anslagsberäkningen för personal med avlöning
enligt civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie reglementet böra
beräknas under följande poster, nämligen 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, 3. Avlöningar
till icke-ordinarie personal och 4. Rörligt tillägg. Medelsbehovet
under anslaget har beräknats till sammanlagt 44,700 kronor, därav 22,000
kronor för avlöningar till den ordinarie personalen, 11,670 kronor för arvoden
till pensionerad personal, 6,300 kronor för avlöningar till den icke-ordinarie
personalen samt 4,730 kronor för rörligt tillägg.

254 Fjärde huvudtiteln.

Tillika med en i enlighet härmed upprättad avlöningsstat lärer för riksdagen
böra för godkännande framläggas jämväl en personalförteckning, upptagande
den ordinarie personalen vid krigsarkivet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för krigsarkivet:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

1 krigsarkivarie ...................................................... A 28

2 expeditionsvakter ................................................... A 5

1 kontorsbiträde ...................................................... A 4;

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 22,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ....................................... » 11,670

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... » 6,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 4,730

Summa kronor 44,700;

dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 44,700 kronor.

7. Krigsarkivet: Omkostnader, förslagsanslag.

[135.] Krigsarkivets omkostnadsanslag torde böra beräknas under tre särskilda
delposter, nämligen en för sjukvård m. m., en för reseersättningar och
en för expenser. Enligt under hand från arméförvaltningen införskaffade uppgifter
har medelsbehovet för sjukvård m. m. uppskattats till förslagsvis 100
kronor. För reseersättningar har beräknats komma att erfordras 600 kronor
samt för expenser 6,500 kronor, varför det sammanlagda medelsbehovet under
omkostnadsanslaget uppskattats till 7,200 kronor.

Mot ifrågavarande beräkningar synes intet vara att erinra. Jag får därför
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsarkivet: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 7,200 kronor.

8. Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m., reservationsanslag.

[136.] I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett reservationsanslag
å 5,000 kronor för konservering av vissa samlingar i krigsarkivet.

I enlighet med ett av arméförvaltningen i dess förenämnda skrivelse den
25 september 1940 framställt förslag torde för ändamålet böra för budgetåret
1941/42 anvisas ett till 6,000 kronor förhöjt belopp.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln. 255

Armémuseum.

Kostnaderna för avlöning m. m. för den till armémuseum knutna personalen
hava hittills bestritts från lantförsvarets avlöningsanslag. För bestridande
av museets omkostnader åter hava medel beräknats under lantförsvarets
undervisningsanslag. I fortsättningen böra, liksom jag föreslagit beträffande
krigsarkivet, för museet upptagas tre särskilda anslag i riksstaten, nämligen
ett för avlöningar, ett för omkostnader och ett för samlingars konservering
m. m. Anslagen böra sammanföras under rubriken »Armémuseum».

9. Armémuseum: Avlöningar, förslagsanslag.

[137.] Enligt den för innevarande budgetår för armémuseum fastställda personalstaten
finnas följande ordinarie civila befattningshavare vid armémuseum:
nämligen 1 styresman, lönegrad A 27, 1 museiteknisk assistent, A 21,
1 rustmästare, A 13, 1 biträde för textilvården, A 6, och 3 vaktmästare, A 5.
Härjämte ha under staten upptagits medel för beredande av arvode, 1,200
kronor, till en extra assistent.

Beträffande denna personalbesättning har arméförvaltningen icke ifrågasatt
någon ändring.

Kostnaden för avlöning m. m. åt förenämnda ordinarie personal beräknar
jag med tillämpning av de nya beräkningsgrunderna för civil personal till
41,400 kronor, därav för avlöningar 36,000 kronor och för rörligt tillägg 5,400
kronor. I avlöningsstaten för armémuseum torde jämväl böra upptagas en
delpost avsedd för beredande av arvode å 1,200 kronor till den vid museet
anställda extra assistenten.

En i överensstämmelse med det anförda upprättad avlöningsstat lärer böra
underställas riksdagen för godkännande.

I anmärkning under den nuvarande staten för armémuseum har föreskrivits,
att därest innehavare av ordinarie befattning åtnjuter pension för statstjänst,
å lönen skall avdragas ett belopp motsvarande befattningshavaren tillkommande
pensionsförmåner, dyrtidstillägg oberäknat. Motsvarande'' stadgande
torde böra införas i den personalförteckning, som i förevarande sammanhang
förelägges riksdagen för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

dels fastställa följande personalförteckning för armémuseum:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

1 styresman ............................................................ A 27

1 museiteknisk assistent............................................. A 21

1 rustmästare ......................................................... A 13

1 biträde för textilvården .......................................... A 6

3 vaktmästare ......................................................... A 5;

Anm. Åtnjuter innehavare av ordinarie befattning pension för statstjänst,
skall å lönen avdragas ett belopp motsvarande honom tillkommande
pensionsförmåner, dyrtidstillägg oberäknat;

256 Fjärde huvudtiteln.

dels godkänna följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 36,000

2. Arvode till en extra assistent ..................... » 1,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 5,400

Summa kronor 42,600;

dels och till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 42,600 kronor.

10. Armémuseum: Omkostnader, förslagsanslag.

[138.] I likhet med vad jag föreslagit i fråga örn krigsarkivet torde under
armémuseum medelsbehovet för täckande av omkostnaderna beräknas under tre
delposter, en för sjukvård m. m., en för reseersättningar och en för expenser.

Medelsbehovet för sjukvård har av arméförvaltningen enligt under hand
meddelad uppgift uppskattats till 100 kronor. För reseersättningar har
medelsbehovet angivits till 200 kronor. Expenserna slutligen ha beräknats
draga en kostnad av 2,800 kronor. Medelsbehovet under armémuseets omkostnadsanslag
skulle sålunda komma att för budgetåret 1941/42 uppgå till 3,100
kronor.

Då intet synes vara att erinra mot dessa beräkningar får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armémuseum: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av 3,100 kronor.

11. Armémuseum: Samlingars konservering m. m., reservationsanslag.
[139.] Sedan en följd av år har under lantförsvarets undervisningsanslag,
titel II, beräknats medel för tillgodoseende av armémuseums omkostnader.
För ett vart av innevarande och nästföregående budgetår har för ändamålet
beräknats ett belopp av 16,000 kronor.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen vid behandlingen av arméns undervisningsanslag
framhållit, att sedan reparationerna av museets lokaler nu avslutats,
arbetena med museets uppställning påbörjats. Denna uppställning, som omfattade
tusentals föremål, kunde ej äga rum utan avsevärda kostnader, vartill
det hittills utgående anslaget icke vore tillräckligt. För närvarande kunde
icke exakt angivas, huru stora kostnader dessa arbeten korn me att kräva. För
att så snart som möjligt åtminstone delar av museet skulle kunna öppnas för
allmänheten, hade emellertid styresmannen ansett det nödvändigt att under
budgetåren 1940/41 och 1941/42 anvisades sammanlagt 25,000 kronor utöver
det ordinarie anslaget, varav örn möjligt 15,000 kronor borde utgå under
innevarande budgetår. Arméförvaltningen, som ansåge det önskvärt, att det
sedan 1932 stängda museet snarast åter kunde öppnas, funne det skäligt att

Fjärde huvudtiteln. 257

särskilda medel anvisades för museets iordningställande. Det av styresmannen
för innevarande budgetår äskade beloppet, 15,000 kronor, syntes
kunna anvisas från innevarande års undervisningsanslag. För nästkommande
budgetår syntes återstoden av det beräknade anslagsbeloppet, 10,000 kronor,
böra upptagas, varför för armémuseets omkostnader borde beräknas ett belopp
av (16,000 + 10,000 =) 26,000 kronor.

För egen del finner jag visserligen i likhet med arméförvaltningen önskvärt,
att armémuseum så snart som möjligt skall kunna öppnas för allmänheten.
Å andra sidan torde statsfinansiella skäl tala för en begränsning av sådana
utgifter under fjärde huvudtiteln, som icke omedelbart komma försvaret
tillgodo. Jag finner mig därför icke beredd att för nästkommande budgetår
tillstyrka en ökad medelstilldelning för de med museets uppställning förenade
kostnaderna. Hittills ha för armémuseets omkostnader avsetts ett belopp örn

16,000 kronor. Efter uppförandet av ett särskilt omkostnadsanslag skola de
egentliga omkostnaderna, de för sjukvård, expenser och resor, till ett belopp
av omkring 3,000 kronor tagas i beräkning under sistnämnda anslag. Med
beaktande härav synes mig för övriga kostnader för museets verksamhet böra
avses 13,000 kronor. Beloppet i fråga torde böra anvisas under ett särskilt
anslag, benämnt »Samlingars konservering m. m.».

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 13,000
kronor.

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

Under förevarande anslagsrubrik torde, såsom jag inledningsvis vid behandlingen
av frågan örn ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln anfört,
från och med budgetåret 1941/42 böra upptagas utöver de nu i riksstaten
uppförda anslagen till anstaltens avlöningar och omkostnader jämväl ett nytt
anslag för forskningsverksamhet.

12. Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar, förslagsanslag.

[140.] Avlöningsanslaget för försvarsväsendets kemiska anstalt är för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 78,000 kronor. Enligt den för
anstalten fastställda avlöningsstaten är detta belopp fördelat å följande delposter: 1.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ...... kronor 67,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit » 5,730

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 5.270

Summa kronor 78,000

Enligt den för anstalten gällande personalförteckningen finnas för närvarande
vid anstalten anställda följande ordinarie befattningshavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. me 17

258 Fjärde huvudtiteln.

Militär personal.

Befattning Lönegrad

1 Överstelöjtnant eller major, styresman, arvode .................. Oa 5 eller Oa 4

1 kapten, arbetsofficer, arvode .......................................... Oa 3

Civilmiltär personal.

1 tygförvaltare av 2. klassen ............................................. Ca 15

Civil personal.

1 professor ..................................................................... A 30

1 ingenjör ..................................................................... A 27

1 kemisk assistent ............................................................ A 22

1 verkmästare ............................................................... A14

1 kanslibiträde ............................................................... A 7

1 expeditionsvakt ............................................................ A 5

Befattningen som kemisk assistent må icke utan Kungl. Maj :ts medgivande
tillsättas annat än på förordnande. Innehavaren av beställningen som tygförvaltare
av 2. klassen är skyldig underkasta sig transport till motsvarande
beställning vid fälttygkåren.

Enligt den för anstalten den 28 maj 1937 fastställda provisoriska instruktionen
skall anstalten lyda under arméförvaltningens tygdepartement. Till
behandling av viktigare frågor av vetenskaplig eller teknisk vetenskaplig natur
finnes vid anstaltens sida ett vetenskapligt råd med viss i instruktionen angiven
sammansättning. Rådet har sitt säte i Stockholm.

I samband med inrättandet av en särskild försvarsväsendets verkstadsnämnd
har föreskrivits (instruktion för nämnden den 24 maj 1940), att nämnden
under Kungl. Maj: t skall i tekniskt och ekonomiskt hänseende handhava ledningen
av driften vid bland annat försvarsväsendets kemiska anstalt.

I skrivelse den 9 november 1940 har verkstadsnämnden i fråga örn medelsbehovet
för den kemiska anstalten anfört följande:

I fråga örn de anstalter, som underställts nämnden, intager försvarsväsendets
kemiska anstalt en undantagsställning så till vida, att dess verksamhet
kan uppdelas på principiellt två olikartade grenar, nämligen gasmasktillverkning
m. m. och vetenskaplig verksamhet. Gasmasktillverkningen
m. m. bör uppenbarligen följa samma principer som vid tillverkning hos
övriga verkstäder. Något särskilt anslag härför synes därför icke erforderligt.

Annorlunda är emellertid fallet beträffande den vetenskapliga avdelningen.
I riksstaten för innevarande budgetår äro för denna avdelning hos försvarsväsendets
kemiska anstalt uppförda två anslag, ett för avlöningar och ett
för omkostnader å 78,000 kronor respektive 10,000 kronor.

Beträffande avlöningsanslaget är att märka, att verkmästaren med avlöning
i A 14 sedan lång tid tillbaka tjänstgjort såsom förvaltare och uppbördsman för
det stora förråd av materialier och färdig gasskyddsmateriel, som är anslutet
till anstaltens gasmaskfabrik vid Åker. Verkmästaren fullgör sålunda i allt sådana
sysslor och har det ansvar, som i allmänhet tillkomma tygförvaltare
vid fälttygkåren. Det synes sålunda riktigt, att verkmästarebefattningen i
A14 utbytes mot en tygförvaltarebefattning av 2. klass i Ca 15. För den
senare befattningen bör gälla samma bestämmelse, som för anstaltens nu -

Fjärde huvudtiteln. 259

varande tygförvaltare av 2. klass, nämligen att befattningshavaren skall vara
underkastad transport till motsvarande beställning inom fälttygkåren.

I övrigt ifrågasätter nämnden icke andra ändringar än att anslagsposterna
till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg — i enlighet
med finansdepartementets P. M. den 21 september 1940 angående föreslagna
ändrade grunder för uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter — böra beräknas till 69,650 kronor respektive
10,620 kronor. Avlöningsstaten skulle under angivna förhållanden upptaga
följande anslagsposter, nämligen

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 69,650

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t » 5,730

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. » 10,620

Summa kronor 86,000

Arméförvaltningen har i avgivet utlåtande förklarat sig intet hava att
erinra mot det av verkstadsnämnden framställda förslaget att utbyta den nu
befintliga verkmästarbefattningen i lönegrad A14 mot en befattning såsom
tygförvaltare av 2. klassen i lönegrad Ca 15. Även jag anser mig böra
biträda det därutinnan framlagda förslaget.

I övrigt ifrågasätter jag beträffande ifrågavarande anslag icke någon annan
förändring än den som betingas av de nya principerna för avlöningsstaternas
uppställning och beräkning. En i enlighet härmed upprättad ny avlöningsstat,
slutande å ett belopp av 86,000 kronor, ävensom ny personalförteckning
torde böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsväsendets
kemiska anstalt:

Personalförteckning.

Beställning (befattning). Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 överstelöjtnant eller major, styresman, arvode Oa 5 eller Oa 4

1 kapten, arbetsofficer, arvode ........................ Oa 3

Civilmilitär personal.

2 tygförvaltare av 2. klassen ........................... Ca 15

Civil personal.

1 professor ................................................... A 30

1 ingenjör ................................................... A 27

1 kemisk assistent .......................................... A 22

1 kanslibiträde ............................................. A 7

1 expeditionsvakt .......................................... A 5;

Anni. 1. Befattningen som kemisk assistent må icke utan Kungl. Maj:ts
medgivande tillsättas annat än på förordnande.

Anm. 2. Innehavare av beställning som tygförvaltare av 2. klassen är
skyldig underkasta sig transport till motsvarande beställning vid fälttygkåren.

260 Fjärde huvudtiteln.

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsväsendets
kemiska anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 69,650

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... » 5,730

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 10,620

Summa kronor 86,000;

dels ock till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 86,000 kronor.

13. Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader,förslagsanslag.

[141.] Den kemiska anstaltens omkostnadsanslag är i riksstaten för innevarande
budgetår upptaget med ett belopp av 10,000 kronor, vilket belopp
enligt fastställd omkostnadsstat må disponeras på följande sätt:

1. För sammanträdesarvoden samt för resekostnader och traktamentsersättningar
ävensom ersättning i övrigt till ledamöter

av det vetenskapliga rådet ............................................. kronor 1,500

2. För resekostnader samt traktamentsersättningar i övrigt... » 1,000

3. För bränsle, hyra och renhållning ................................. » 5,500

4. För inventarier, expenser samt oförutsedda utgifter m. m. » 2,000

Summa kronor 10,000

Tillika har föreskrivits, att därest brist skulle uppstå å någon av ovannämnda
anslagsposter 1, 3 och 4, må till täckande därav användas å andra
anslagsposter möjligen uppkommande besparingar.

I sin förenämnda skrivelse den 9 november 1940 har försvarsväsendets
verkstadsnämnd beträffande medelsbehovet under anstaltens omkostnadsanslag
för budgetåret 1941/42 anfört följande:

Yad angår omkostnadsanslaget torde få framhållas, att erfarenheten givit
vid handen, att anslaget bör höjas väsentligt för att täcka de kostnader, som
äro förbundna med anstaltens verksamhet vid Ulriksdal. De merkostnader
utöver anslagets ram, som uppkommit under de tre senaste åren, hava bestritts
med anlitande av andra till anstaltens förfogande ställda medel, främst
avsedda för vetenskaplig forskning. Nämnden beräknar anslaget till anstaltens
omkostnader för budgetåret 1941/42 till 20,000 kronor i enlighet med
nedanstående förslag till omkostnadsstat:

1. Sjukvård ..................................................................... kronor 1,000

2. Resekostnader m. m.:

a) Sammanträdesarvoden samt resekostnader
och traktamentsersättningar ävensom ersättning
i övrigt till ledamöter av vetenskapliga

rådet ................................................... kronor 1,500

b) övriga resekostnader ........................... » 2,000 » 3,500

3. Expenser ..................................................................... » 15,500

Summa kronor 20,000

Fjärde huvudtiteln.

261

Den höjning av övriga resekostnader med 1,000 kronor, som nämnden
föreslår, är betingad av det stora antal resor, som måste äga rum mellan
Ulriksdal och Åker.

Anslagsposten till expenser grundar sig på följande beräkningar:

a) Bränsle .........................................•_.....

b) Lyse och elektrisk ström för laboratorium

c) Vatten och gas ............._.........................

d) Expenser, inklusive städning ....................

.......... kronor 5,500

.......... » 3,000

........... » 1,000

.......... » 6,000

Summa kronor 15,500

Av vad verkstadsnämnden sålunda anfört torde framgå, att det hittills
för den kemiska anstalten uppförda omkostnadsanslaget icke varit tillräckligt
för mötande av det föreliggande behovet. Jag finner mig därför böra tillstyrka,
att omkostnadsanslaget från och med budgetåret 1941/42 höjes till
det av nämnden äskade beloppet, 20,000 kronor. Med hänsyn till att kostnader
för sjukvård från och med nämnda budgetår skola inräknas i omkostnadsanslaget
bör detta erhålla förslagsanslags karaktär. Stat för anslaget
torde i vanlig ordning böra fastställas av Kungl. Maj:t, därvid erforderlig
begränsning av de för resekostnader m. m. och expenser avsedda delposterna
torde böra föreskrivas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets kemiska anstalt: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

14. Försvarsväsendets kemiska anstalt: Forskningsverksamhet,

reservationsanslag.

[142.] I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett reservationsanslag
av 12,000 kronor benämnt marinens andel av försöks- och driftkostnader
för försvarsväsendets kemiska anstalt. För lantförsvarets och flygvapnets vidkommande
ha bidrag till anstaltens ifrågavarande kostnader beräknats med

31,000 kronor under lantförsvarets anslag till vapen och ammunition och
med 12,000 kronor under flygvapnets anslag till underhåll av flygmateriel.
För experimentkostnader m. m. avses således för innevarande budgetår tillhopa
55,000 kronor.

Såsom jag inledningsvis vid behandlingen av frågan örn ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln anfört torde från och med budgetåret 1941/42 de
för den kemiska anstaltens experimentkostnader erforderliga medlen böra
anvisas under ett särskilt anslag.

I fråga örn medelsbehovet för tillgodoseende av kemiska anstaltens ifrågavarande
verksamhet har försvarsväsendets verkstadsnämnd — med förmälan,
att, utöver de under fjärde huvudtiteln för innevarande budgetår beräknade
medlen, från luftskyddsinspektionen ställts i utsikt ett bidrag av 25,000 kronor
— vidare framhållit följande:

262

Fjärde huvudtiteln.

Under budgetåret 1939/40 hava kostnaderna för forskniingsavdelningen
uppgått till omkring 111,000 kronor. Med hänsyn till de arbetsuppgifter,
som tillkomma forskningsavdelningen och den undervisningsverksamhet, som
därifrån bedrives, synas kostnaderna för budgetåret 1941/42 icke kunna beräknas
till lägre belopp än 110,000 kronor.

Oavsett den bristande enhetlighet i budgettekniskt hänseende, som präglar
de från fjärde huvudtiteln utgående bidragen, synas med hänsyn till det
förändrade läge, vari anstalten kommit efter dess överförande till verkstadsnämnden,
skäl tala för, att bidragen sammanföras till ett anslag. Enär
den beräknade kostnadssumman skulle belöpa sig till 110,000 kronor, varav

25,000 kronor skulle täckas med bidrag från luftskyddsinspektionen, skulle
ett anslag å 85,000 kronor behöva upptagas under fjärde huvudtiteln.

Det framstår såsom en angelägenhet av största vikt, att kemiska anstaltens
forskningsverksamhet kan bedrivas i erforderlig utsträckning. Jag finner mig
därför böra biträda verkstadsnämndens förslag om ökad medelstilldelning
under fjärde huvudtiteln för ifrågavarande ändamål. Mot det för nästkommande
budgetår begärda beloppet, 85,000 kronor, synes intet vara att erinra.
Medel torde såsom jag förut framhållit böra anvisas under ett särskilt i
riksstaten uppfört reservationsanslag, vilket med hänsyn till ändamålet med
anvisningen torde kunna benämnas »Forskningsverksamhet».

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets kemiska anstalt: For skum g sverksamhet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 85,000
kronor.

Militärmeteorologisk informationstjänst.

15. Militärmeteorologisk informationstjänst: Avlöningar, förslagsanslag.
f 143.] Avlöningsanslaget för den militärmeteorologiska informationstjänsten
är i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaget med ett belopp av 58,000 kronor,
vilket belopp enligt fastställd avlöningsstat fördelats på följande sätt:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis...... kronor 23,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......................... kronor 26,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m................... » 2,800 » 29,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. » 5,000

Summa kronor 58,000

I den för den militärmeteorologiska informationstjänsten av 1939 års lagtima
riksdag fastställda, alltjämt gällande personalförteckningen äro såsom
tjänstemän å ordinarie stat upptagna dels 1 föreståndare i lönegraden A 24
dels ock 2 militärmeteorologer i lönegraden A 18. Den icke-ordinarie personalen
utgöres av en extra ordinarie militärmeteorolog i lönegraden Eo 18
och fem assistenter i lönegraden Eo 12.

Den militärmeteorologiska informationstjänsten handhaves för närvarande

Fjärde huvudtiteln. 263

av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Enligt den för anstalten fastställda
instruktionen skall anstalten i frågor rörande den militärmeteorologiska
informationstjänstens organisation samråda med chefen för försvarsstaben.

Med skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt framlagt förslag till medelsäskanden för den militärmeteorologiska
informationstjänsten för budgetåret 1941/42. Styrelsen har
därvid icke funnit sig böra föreslå någon ändring i fråga örn den för den
militärmeteorologiska informationstjänsten avsedda personalen. Medelsbehovet
under avlöningsanslaget har med tillämpning av de nya beräkningsgrunderna
för de civila avlöningsstaternas beräkning uppskattats till, i avrundat
tal, 62,000 kronor.

Här må emellertid framhållas, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
i skrivelse den 7 december 1940 framlagt ett på utredning inom försvarsstaben
grundat förslag till åtgärder för åstadkommande av en såsom
önskvärd betecknad höjning av den militära väderlekstjänstens effektivitet.
Förslaget syftar till att utbryta den militärmeteorologiska informationstjänsten
ur statens meteorologisk-hydrografiska anstalt och att anförtro den
militära väderlekstjänsten åt ett särskilt, chefen för flygvapnet underställt
organ, kallat den militära väderlekstjänsten. Enligt förslaget anses en ökning
av den inom den militärmeteorologiska informationstjänsten verksamma personalen
vara erforderlig, medförande en kostnadsökning av inemot 30,000
kronor, varjämte för omkostnaders bestridande beräknas komma att erfordras
ett med omkring 2,000 kronor förhöjt belopp.

Ifrågavarande framställning är för närvarande föremål för remissbehandling.
Jag är sålunda icke nu beredd att fatta slutlig ståndpunkt till det av
överbefälhavaren framlagda förslaget. Då emellertid ett bifall helt eller i viss
utsträckning till detta förslag synes komma att påverka anslagsberäkningen
för den militära väderlekstjänstens personal- och omkostnader, finner jag mig
böra föreslå, att frågan örn medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande
anslag samt anslaget till den militärmeteorologiska informationstjänstens
omkostnader icke nu upptagas till avgörande, utan att anslagen tillsvidare
i förslaget till riksstat upptagas med allenast beräknade belopp. Dessa
belopp torde böra uppskattas till vad som erfordras för tillgodoseende av den
nuvarande organisationen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som senare kommer
att avlåtas, till Militärmeteorologish informationstjänst: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av

62,000 kronor.

16. Militärmeteorologisk informationstjänst: Omkostnader, förslagsanslag.
[144.] Till omkostnader för den militärmeteorologiska informationstjänsten
är för innevarande budgetår upptaget ett förslagsanslag av 19,000 kronor,

264 Fjärde huvudtiteln.

vilket belopp enligt en av Kungl. Maj:t den 21 juni 1940 fastställd omkostnads -

stat må disponeras på följande sätt:

1. Telefon- och telegramkostnader, förslagsvis ..................... kronor 17,500

2. övriga expenser ............................................................ » 1,000

3. Reseersättningar, förslagsvis .......................................... » 500

Summa kronor 19,000

X sin förenämnda skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt hemställt, att det för den militärmeteorologiska
informationstjänsten avsedda omkostnadsanslaget måtte för budgetåret
1941/42 uppföras med oförändrat belopp.

Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört i anslutning
till det av överbefälhavaren framlagda förslaget örn ändrad organisation
av den militära väderlekstjänsten torde förevarande anslag tillsvidare böra
i riksstaten upptagas med ett till 19,000 kronor beräknat belopp.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan å den proposition i ämnet, som senare kommer
att avlåtas, till Militärmeteor olo gisle informationstjänst: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av

19,000 kronor.

Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå.

17. Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå: Avlöningar,

förslagsanslag.

[145.] I 1940 års statsverksproposition beräknades medelsbehovet under anslaget
till försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrås avlöningar till

22,800 kronor enligt följande avlöningsstat:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majt kronor 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............................ kronor 17,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis... » 2,000 » 19 600

3. Sammanträdesarvoden å 20 kronor per dag till ledamöter och

suppleanter i byråns styrelse, förslagsvis ........................ » 1,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. » 1,500

Summa kronor 22,800

Det förenämnda beloppet 500 kronor till arvoden och särskilda ersättningar
avsågs i sin helhet komma att utgå såsom arvode åt ordföranden i civilanställningsbyråns
styrelse. Delposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal avsågs för bestridande av löner till byråns föreståndare, å fastställd
personalförteckning uppförd i lönegraden Eo 24, till en förste kontorist i lönegraden
Eo 10, till ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 samt till ett vid byrån
anställt extra skrivbiträde.

Fjärde huvudtiteln.

Beräkningen av medelsbehovet för innevarande budgetår grundade sig på
den förutsättningen, att civilanställningsbyråns verksamhet och organisation
i allt väsentligt skulle komma att vara oförändrad under budgetåret. Sedermera
har emellertid på sätt förutsatts i den till 1940 års lagtima riksdag
avlåtna propositionen nr 216 angående anslag till statens arbetsmarknadskommission
m. m. personalen på civilanställningsbyrån tillfälligt överförts till
arbetsmarknadskommissionen. Avlöningskostnaderna för byråns personal utgå
dock alltjämt från det för byrån avsedda avlöningsanslaget.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till anslagsäskande i fråga örn
civilanställningsbyråns avlöningar uttalade riksdagen (skrivelsen nr 4), att
riksdagen förutsatte, att styrelsens ordförande och ledamöter icke komme att
vara i funktion under den tid, varunder civilanställningsbyråns personal vore
överflyttad till statens arbetsmarknadskommission, varav följde, att anslagsposterna
till arvode åt ordföranden och till sammanträdesarvoden icke komme
att tagas i anspråk under denna tid. I övrigt godkände riksdagen den av
Kungl. Majit framlagda avlöningsstaten samt anvisade under anslaget det
äskade beloppet, 22,800 kronor.

I skrivelse den 7 november 1940 har statens arbetsmarknadskommission —
under erinran, att kommissionen från och med den 1 juli 1940 tills vidare
under den tid, civilanställningsbyrån vore underställd kommissionen, övertagit
de uppgifter, som enligt byråns instruktion ålåge dess styrelse — till en
början framhållit, att kommissionen förutsatte, att medel för civilanställningsändamål
skulle för budgetåret 1941/42 beräknas under samma anslag som
under innevarande budgetår. I fråga örn civilanställningsbyråns avlöningsanslag
anförde arbetsmarknadskommissionen i anslutning därtill följande:

Vid beräkningen av civilanställningsbyråns avlöningsanslag förutsätter
kommissionen, att byrån under nästa budgetår kan komma att ånyo oiganiseras
såsom självständig institution med särskild styrelse, varav följer att
medel synas böra beräknas för arvoden och ersättningar till styrelsens ledamöter.
Därest byrån även under budgetåret 1941/42 skulle komma att vara
underställd kommissionen bör liksom för innevarande budgetår föreskrift
meddelas därom, att de för styrelsens ledamöter beräknade medlen icke må
tagas i anspråk utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande.

De synpunkter, varåt arbetsmarknadskommissionen sålunda givit uttryck,
stå i överensstämmelse med den av 1940 års lagtima riksdag i fråga örn byråns
överflyttande till kommissionen intagna ståndpunkten. Jag finner mig sålunda
böra föreslå, att medelsbehovet under civilanställningsbyråns avlöningsanslag
beräknas i överensstämmelse med hitintills tillämpade grunder, dock
med den ändringen som betingas av de civila avlöningsstaternas ändrade uppställning.

Arbetsmarknadskommissionen har för nästkommande budgetår icke ifrågasatt
någon ändring i fråga örn den till byrån knutna personalens sammansättning
eller löneklassplacering. Däremot föreslår kommissionen viss höjning
av anslaget på grund av förväntade löneklassuppflyttningar och ökade kostnader
för det rörliga tillägget.

En enligt de nya grunderna för avlöningsstatens uppställning och berak -

Fjärde huvudtiteln.

ning upprättad avlöningsstat slutar å ett belopp av 24,500 kronor. Avlöningsstaten
torde böra underställas riksdagen för godkännande. Vid statens fastställande
torde Kungl. Maj:t böra meddela föreskrift i fråga om användni
ngen av de å staten uppförda delposterna till arvoden och särskilda ersättningar
och till sammanträdesarvoden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för försvars väsendets
centrala civilanställningsbyrå, att tillämpas från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .......................................... kronor 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... » 19,800

3. Sammanträdesarvoden å 20 kronor per dag till

civilanställningsbyråns styrelses ledamöter och
suppleanter, förslagsvis .............................. » 1,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 3,000

Summa kronor 24,500;
dels ock till Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
24,500 kronor.

18. Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå: Omkostnader,

förslagsanslag.

[146.] För civilanställningsbyråns omkostnader är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett reservationsanslag av 3,900 kronor, vilket belopp enligt
en av Kungl. Maj:t fastställd omkostnadsstat må disponeras på följande sätt:

1. Reseersättningar ............................................................ kronor 600

2. Trycksaker ..................................................................... » 800

3. Expenser m. m................................................................ „ 2 500

Summa kronor 3,900

Enligt till staten fogad anmärkning må, därest å någondera av posterna 2
eller 3 brist uppstår, till täckande därav användas å annan post möjligen uppkommande
besparingar.

I sin förenämnda skrivelse har statens arbetsmarknadskommission meddelat,
att på grund av under innevarande budgetår minskad omfattning av civilanställningsverksamheten
vid budgetårets slut en reservation av 1,400 kronor kunde
beräknas stå till förfogande under anslaget. Med hänsyn till detta förhållande
och under förutsättning att liksom hittills särskilda medel under nästa
budgetår ställdes till byråns förfogande för tryckning av för manskaps1
ekryteringen erforderliga blanketter, vilka av byrån tillhandahölles samtliga

Fjärde huvudtiteln. 26 <

rekryteringsmyndigheter, syntes anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 kunna
begränsas till 2,500 kronor.

Från och med nästa budgetår skola från förevarande omkostnadsanslag bestridas
jämväl kostnaderna för sjukvård m. m. för civilanställningsbyråns personal.
För ändamålet torde böra beräknas ett till 100 kronor uppskattat
belopp. Det sammanlagda anslagsbehovet skulle sålunda utgöra (2,500 +
100=) 2,600 kronor. Anslaget torde i överensstämmelse med de nya grunderna
för omkostnadsanslagens disponerande böra givas karaktären av förslagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av
2,600 kronor.

Försvarsväsendets radioanstalt.

19. Försvarsväsendets radioanstalt, reservationsanslag.

[147.] För närvarande finnes å riksstatens fjärde huvudtitel under avdelning
B. Försvarsstaben uppfört ett reservationsanslag å 27,000 kronor, avsett för
bestridandet av kostnaderna för drift och underhåll av försvarsstabens radioanstalt
ävensom för arvodeskostnader för viss till anstalten kommenderad personal.
Såsom jag inledningsvis vid behandlingen av frågan örn ändrad uppställning
av fjärde huvudtiteln anfört torde, med hänsyn till att anstaltens
verksamhet avser att tillgodose samtliga försvarsgrenars intressen, det för
anstalten avsedda anslaget böra upptagas under huvudavdelningen »Vissa
försvarsväsendets institutioner». Anstaltens benämning torde i anslutning
härtill böra ändras till »Försvarsväsendets radioanstalt».

1939 års lagtima riksdag anvisade för upprätthållande under budgetåret
1939/40 av verksamheten vid försvarsstabens radioanstalt ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.

Sedan chefen för försvarsstaben den 8 september 1939 framlagt förslag till
ny organisation av radioanstalten, syftande till ett successivt utbyggande i
etapper under en treårsperiod med början under budgetåret 1940/41, anvisade
1939 års urtima riksdag i enlighet med ett av Kungl. Majit framlagt förslag å
tilläggsstat för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 135,000 kronor
för möjliggörandet av vissa med omorganisationens genomförande sammanhängande
byggnadsåtgärder och materielanskaffningar.

Frågan örn radioanstaltens allmänna organisation enligt det av chefen för
försvarsstaben framlagda förslaget upptogs till behandling först vid framläggandet
av 1940 års statsverksproposition. Därvid fann jag mig böra
tillstyrka (fjärde huvudtiteln, punkt 8), att utbyggandet av försvarsstabens
radioanstalt borde under budgetåret 1940/41 påbörjas i enlighet med den
av chefen för försvarsstaben för samma budgetår förordade omfattningen.
Däremot ansåg jag det vara för tidigt att för det dåvarande fatta stånd -

268 Fjärde huvudtiteln.

punkt till frågan, huruvida den ytterligare utbyggnad, som föreslagits för
budgetåren 1941/42 och 1942/43, borde komma till stånd. För tillgodoseendet
av anstaltens personalbehov under budgetåret 1940/41 fann jag i enlighet med
försvarsstabschefens förslag böra avses dels 1 kapten och 1 underofficer av
2:a graden av den på flottans stat upptagna personalen samt sammanlagt 12
radiomän av manskapet, därav 5 från signalregementets stat och 7 från
flottans stat, dels ock en pensionerad underofficer i arvodesbefattning. För
underlättande av en fullgod rekrytering av den personal, som sålunda
komme att kommenderas till anstalten, ansåg jag det nödvändigt att bereda
personalen särskild ersättning i form av tilläggsarvoden, beräknade till 100
kronor för officerare, 75 kronor för underofficerare och 50 kronor för manskap,
allt för månad. Medelsbehovet för anstalten för budgetåret 1940/41
uppskattades till omkring 27,000 kronor, därav 9,300 kronor för arvoden
till den aktiva personalen, 2,130 kronor för arvode till den pensionerade
underofficeren samt 15,000 kronor för bestridandet av drift- och underhållskostnader.
Riksdagen medgav (skr. nr 4, punkt 6), att utbyggandet av
försvarsstabens radioanstalt finge påbörjas i enlighet med det av mig förordade
programmet och anvisade för innevarande budgetår i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag till försvarsstabens radioanstalt ett reservationsanslag
av 27,000 kronor.

I särskild skrivelse den 7 september 1940 har nu chefen för försvarsstaben
framlagt ett förslag som syftar till ett fullständigt utbyggande av radioanstalten
redan under budgetåret 1941/22. Samtidigt har föreslagits en i förhållande
till det ursprungliga förslaget i vissa hänseenden utökad personalbesättning
vid anstalten.

Ärendet är av den natur, att det icke synes lämpligt att närmare än som av
det följande framgår i statsrådsprotokollet redogöra för dess innehåll. Ytterligare
upplysningar i ärendet torde få inhämtas genom de handlingar, vilka
komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Fen för anstaltens verksamhet efter genomförd omorganisation erforderliga
personalen har i förenämnda skrivelse den 7 september 1940 angivits till —
förutom en pensionerad underofficer i arvodesbefattning samt värnpliktiga
skrivbiträden och erforderligt handräckningsmanskap — 1 major (kommendörkapten),
4 kaptener eller löjtnanter, 5 radioutbildade underofficerare (därav
en i reserven), tillhopa 48 radiomän, därav 34 furirer och 14 korpraler eller

2. klass sjömän, samt 1 radiohantverkare, vilket i förhållande till det år 1939
framlagda förslaget innebär en ökning med 9 radiomän. För tillgodoseende
av detta anstaltens personalbehov ha föreslagits vissa kaderökningar vid
armén och marinen utöver de för ändamålet för innevarande budgetår medgivna.
Den till anstalten kommenderade personalen har förutsatts skola
erhålla särskilda arvoden i samma omfattning som medgivits för innevarande
budgetår. Sammanlagda medelsbehovet för dylika arvoden har angivits till
38,400 kronor, varjämte för arvode till den pensionerade underofficeren beräknats
2,130 kronor, eller sålunda tillhopa 40,530. Härjämte har hemställts,

Fjärde huvudtiteln. 269

att för drift- och underhållskostnader måtte beräknas ett belopp av 60,000
kronor. Medelsbehovet för radioanstalten skulle sålunda komma att uppgå
till (40,530 + 60,000 =) i runt tal 100,000 kronor.

För egen del finner jag de av överbefälhavaren i förenämnda skrivelse
anförda skälen för ett påskyndat utbyggande av radioanstalten bärande. I och
för sig har jag icke någon erinran att framställa mot det av överbefälhavaren
framlagda förslaget till personalbesättning vid fullt genomförd organisation.
Frågan örn den ökning av arméns och marinens stater, som lärer bliva ofrånkomlig
för tillgodoseendet av anstaltens personalbehov genom kommendering
till anstalten, torde emellertid få upptagas senare i samband med behandlingen
av vissa andra kaderökningsförslag.

Yad angår medelsbehovet för nästkommande budgetår under anslaget till
radioanstalten har detta av överbefälhavaren angivits till 100,000 kronor,
därav för särskild ersättning till den inkommenderade personalen enligt de för
innevarande budgetår tillämpade grunderna 38,400 kronor, för arvode till en
pensionerad underofficer 2,130 kronor samt för drift- och underhållskostnader
60,000 kronor. Beräkningen hänför sig emellertid till det årliga behovet
vid fullt genomförd omorganisation. Då denna icke torde bliva i sin helhet
slutförd redan under början av budgetåret 1941/42 och då det för drift- och
underhållskostnader beräknade beloppet i och för sig förefaller väl högt,
synes en icke oväsentlig minskning av det begärda beloppet kunna ske. För
egen del finner jag en medelstilldelning å 80,000 kronor kunna förslå för det
med anslaget avsedda ändamålet. Stat för anslaget, vars benämning såsom
jag tidigare föreslagit bör ändras till »Försvarsväsendets radioanstalt», torde
i sinom tid få fastställas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsväsendets radioanstalt för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Garnisonssjukvården m. m.

Under förestående samlingsrubrik torde såsom jag inledningsvis framhållit
böra upptagas dels anslaget till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar,
dels anslagen till avlöningar och omkostnader vid garnisonssjukhusen,
för innevarande budgetår uppförda under den för lantförsvaret avsedda
huvudavdelningen, dels anslagen till avlöningar och omkostnader för militärapoteket,
dels ock slutligen ett för den sero-bakteriologiska verksamheten vid
försvarsväsendet avsett anslag.

20. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, förslagsanslag.

[148.] I riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag
å 53,500 kronor för avlöningar till personalen vid Karolinska sjukhusets
garnisonsavdelningar. Med anlitande av under anslaget anvisade medel bestridas
enligt för anslaget fastställd stat kostnaderna för löner eller arvoden
till följande personal, nämligen:

270

Fjärde huvudtiteln.

Befattning

1 regementsläkare

Lönegrad
resp.arvode

Ordinarie beställningshavare.

............................................................. Ca 26

Personal med arvoden.

1 läkare vid kirurgiska eller medicinska garnisonsavdelningarna kronor 7,500

1 läkare vid venerologiska avdelningen .............................. » 4,650

1 ögonläkare ..................................................................... » 2^340

1 sjukhusväbel .................................................................. » 2 440

1 eke-ordinarie befattningshavare.

3 underläkare vid kirurgiska och medicinska avdelningarna ......... Ex 22.

I anmärkning under staten har föreskrivits, att den å staten upptagna regementsläkarbeställningen
vid nuvarande innehavarens avgång skall ersättas
med en befattning som läkare vid kirurgiska eller medicinska garnisonsavdelningarna
med ett arvode av 7,500 kronor. Vidare har föreskrivits, att, därest
den å staten upptagna sjukhusväbeln åtnjuter förmånen av fri bostad, för
honom avsett arvode skall utgå med allenast 1,740 kronor.

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen till en början hemställt, att under
förevarande anslag måtte beräknas medel för avlönande i lönegraden Ex 22 av
ytterligare en underläkare. I anslutning härtill har arméförvaltningen anfört
huvudsakligen följande:

För vardera av Karolinska sjukhusets båda garnisonsavdelningar har ursprungligen
avsetts två underläkartjänster, därav en med avlöning från fjärde
huvudtiteln och en med avlöning från Karolinska sjukhusets stat. Genom
1939 års riksdagsbeslut skedde en ändring såtillvida, att antalet underläkare
med avlöning från sjukhusets stat tillsvidare minskades med en (den för
kirurgiska avdelningen beräknade).

I propositionen nr 149 till 1940 års lagtima riksdag har vid behandlingen av
fråga om förutvarande garnisonssjukhusets fortsatta ianspråktagande tillsvidare
för garnisonssjukhusvården i Stockholm förutsatts, att kostnaderna för
detta filialsjukhus till Karolinska sjukhuset skola bestridas från anslag under
åttonde huvudtiteln, dock att kostnaderna för vid garnisonssjukhuset anställda
läkare skola helt bestridas från anslag å fjärde huvudtiteln.

Å gällande stat för Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar finnas i
enlighet härmed upptagna tre icke ordinarie befattningar för underläkare vid
kirurgiska och medicinska avdelningarna, Då emellertid vid den medicinska
avdelningen oundgängligen erfordras två underläkare har det för sjukvårdens
behöriga upprätthållande vid garnisonsavdelningarna i och med garnisonssjukhusets
ianspråktagande såsom filialsjukhus till Karolinska sjukhuset varit
nödvändigt att tillfälligt taga i anspråk en av de 26 andra underläkare, för
vilka avlöning utgår fran åttonde huvudtiteln. Detta har ansetts kunna ske
med hänsyn tagen till innebörden i 1939 års lagtima riksdags beslut örn
anslag till sjukhuset därvid avsåges, att en på sjukhusets stat uppförd andre
underläkare vid de medicinska garnisonsavdelningarna samtidigt skulle biträda
på det kemiska laboratoriet av Karolinska sjukhuset.

Olägenheterna av en dylik arbetskombination äro uppenbara, då ifrågavarande
underläkares huvudsakliga arbete är förlagt till det på långt avstånd
från Karolinska sjukhuset belägna garnisonssjukhuset.

Fjärde huvudtiteln. 271

Under åberopande härav och då kostnaderna för de vid garnisonssjukhuset
anställda läkarna syntes helt böra bestridas från anslag under IY huvudtiteln
hava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse i
skrivelse den 20 september 1940 föreslagit att även sistberörde läkare finge
under återstående del av innevarande budgetår anställas såsom estra läkare
vid Karolinska sjukhusets medicinska garnisonsavdelning med placering i
lönegraden Ex 22 samt att kostnaderna härför finge bestridas av de tre försvarsgrenarnas
anslag till extra utgifter.

Då den sålunda föreslagna anordningen torde böra bestå så länge den
medicinska garnisonsavdelningen är förlagd till förutvarande garnisonssjukhuset
å Kungsholmen, anser arméförvaltningen att å staten för Karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar för budgetåret 1941/42 under rubriken
Icke-ordinarie befattningshavare, bör — utöver nu upptagna 3 underläkare —
uppföras ytterligare en underläkare i lönegrad Ex 22.

Direktionen för Karolinska sjukhuset har i avgivet utlåtande vitsordat behovet
av utökning av de stadigvarande läkarkrafterna vid garnisonsavdelningarna
och i anslutning därtill framhållit, att den starka tillströmningen
av patienter till garnisonsavdelningarna under innevarande år i hög grad
ökat de där tjänstgörande läkarnas arbetsbörda och nödvändiggjort provisoriska
åtgärder för förstärkning av läkarkrafterna därstädes. Även när den
tillfälliga ökning av arbetsbelastningen, som föranletts av den förstärkta
försvarsberedskapen, upphörde förelåge behov av den nu begärda ökningen.

För egen del får jag framhålla, att Kungl. Majit genom beslut den 27
september 1940 bifallit framställningen örn anställande under innevarande
budgetår av en underläkare med lön enligt lönegrad Ex 22. Med hänsyn till
vad av arméförvaltningen och direktionen för Karoliska sjukhuset anförts
i fråga örn det bestående behovet av denna under läkartjänst finner jag mig
böra förorda, att densamma må bibehållas tillsvidare i avvaktan å utformningen
av den slutliga organisationen av Karoliska sjukhusets garnisonsavdelningar.

I sin förenämnda skrivelse har arméförvaltningen vidare hemställt, att å
den för garnisonsavdelningarna avsedda staten borde upptagas jämväl ett
arvode å 5,280 kronor för den läkare, som förestår den i garnisonssjukhusets
lokaler inrymda röntgen- och ljusavdelningen.

I fråga örn denna läkarbefattning må framhållas, att densamma sedan lång
tid tillbaka funnits uppförd å de för garnisonssjukhuset i Stockholm fastställda
staterna. Med den utformning, som garnisonsjukvården i Stockholm
erhållit i och med 1940 års lagtima riksdags beslut i frågan, enligt vilket av
Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar den för den medicinska verksamheten
avsedda skall jämte en för den venerologiska behandlingen avsedd
avdelning tills vidare vara förlagda till garnisonssjukhusets lokaler, torde
det vara av nöden att bibehålla garnisonssjukhusets röntgen- och ljusavdelning
och förse densamma med erforderlig personal. Kungl. Majit har även
genom beslut den 5 juli 1940 medgivit, att från och med den 1 juli 1940
tillsvidare under budgetåret 1940/41 finge med anlitande av medel från försvarsgrenarnas
anslag till extra utgifter anställas en läkare såsom föreståndare

27 2

Fjärde huvudtiteln.

för ifrågavarande avdelning med rätt för denne att åtnjuta ett årligt arvode
av 5,280 kronor. Då ifrågavarande läkare torde erfordras även i fortsättningen
intill dess frågan om garnisonsavdelningarnas överflyttande till
Karolinska sjukhuset blivit slutligen avgjord finner jag mig böra biträda det
av arméförvaltningen framlagda förslaget, att nämnda arvode beräknas under
nu förevarande anslag.

Arméförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse till behandling upptagit
frågan örn anställande vid de till garnisonssjukhuset förlagda garnisonsavdelningarna
av en predikant. Arméförvaltningen har härutinnan framhållit
följande:

I underdånig skrivelse den 24 september 1940 hava arméförvaltningens
civila departement och sjukvårdsstyrelse på anförda skäl anhållit, att vid
Karolinska sjukhusets till garnisonssjukhuset förlagda avdelningar finge tills
vidare under budgetåret 1940/41 finnas anställd en predikant mot ett arvode
av 600 kronor för år.

Yad angår frågan om sättet för bestridande av kostnaderna för arvodet,
hava departementet och styrelsen erinrat örn att enligt beslut av årets lagtima
riksdag allenast kostnaderna för läkare vid garnisonssjukhuset skola bestridas
av riksstatens IY huvudtitel, medan kostnaderna i övrigt skola gäldas av
medel under Karolinska sjukhusets stat (proposition nr 159 sid. 171; riksdagens
skrivelse nr 4 sid. 38). I anslutning härtill borde kostnaderna för
arvodet till predikanten utgå av medel under riksstatens VIII huvudtitel.
Därest emellertid kostnaderna skulle anses böra bestridas från fjärde huvudtiteln,
borde desamma gäldas från försvarsgrenarnas anslag till extra utgifter.

Arméförvaltningen, som finner det ofrånkomligt, att, så länge medicinska
och venerologiska garnisonsavdelningarna kvarbliva vid förutvarande garnisonssjukhuset,
en särskild predikant finnes anställd för de där vårdade
patienterna, anser att, därest kostnaderna för arvode åt predikanten finnes
böra bestridas från medel under fjärde huvudtiteln, ett arvode å 600 kronor
bör uppföras å staten för Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

I avvaktan på Kungl. Majits ställningstagande till frågan om från vilken
huvudtitel arvodet bör utgå, har ämbetsverket emellertid icke ansett sig böra
vid äskande av medel under förevarande anslag för nästkommande budgetår
böra taga i beräkning ifrågavarande arvodesbelopp.

I anledning av den i det föregående omnämnda framställningen medgav
Kungl. Majit, efter inhämtande av yttrande från direktionen för Karolinska
sjukhuset, genom beslut den 25 oktober 1940, att vid Karolinska sjukhusets
till garnisonssjukhuset förlagda avdelningar finge tills vidare intill utgången
av budgetåret 1940/41 finnas anställd en predikant mot åtnjutande av ett
arvode av 600 kronor för år, varjämte Kungl. Majit föreskrev, att kostnaderna
skulle bestridas från försvarsgrenarnas anslag till extra utgifter.

Ifrågavarande arvode torde jämväl i fortsättningen böra utgå med anlitande
av under fjärde huvudtiteln anvisade medel och förty från och med budgetåret
1941/42 tagas i beräkning under garnisonsavdelningarnas avlöningsanslag.

I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande den från ifrågavarande
anslag för innevarande budgetår avlönade personalen.

För innevarande budgetår har en särskild stat för anslagets disposition
fastställts. Från och med budgetåret 1941/42 torde den ändringen få vidtagas,
att för riksdagens godkännande framläggas dels en avlöningsstat, upprättad

Fjärde huvudtiteln.

273

enligt i huvudsak samma grunder som tillämpas för de civila förvaltningsmyndigheterna,
dels ock en personalförteckning, å vilken förutom ordinarie
anställningshavare och den icke ordinarie personalen i högre lönegrad än
den 20:e torde böra upptagas jämväl arvodespersonalen. Ett i överensstämmelse
härmed upprättat förslag till avlöningsstat slutar å ett belopp av 74,

000 kronor. Den i avlöningsstaten uppförda, för arvodespersonalen
avsedda delposten torde få betecknas förslagsvis för möjliggörande av anställande
av semester- eller sjukvikarier för personalen i fråga.

I samband med avlöningsstatens och personalförteckningens fastställande
torde Kungl. Majit få meddela bestämmelser motsvarande dem som nu intagits
i form av anmärkning under staten.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den till Karolinska
sjukhusets garnisonsavdelningar knutna personalen:

Personalförteckning.

Befattning

Ordinarie beställningshavare.
1 regementsläkare ....................................

Lönegrad

resp.

arvode

Ca 26

Icke-ordinarie befattningshavare.

4 underläkare vid kirurgiska och medicinska avdelningarna
............................................................ Ex 22

Personal med arvoden.

1 läkare vid kirurgiska eller medicinska garnisonsavdelningarna,
arvode ................................................ 7,500

1 läkare vid venerologiska avdelningen, arvode ......... 4,650

1 läkare vid röntgen- och ljusavdelningen, arvode ...... 5,280

1 ögonläkare, arvode ................................................ 2,340

1 sjukhusväbel, arvode ............................................. 2,440

1 predikant, arvode ................................................ 600;

dels godkänna följande avlöningsstat för Karolinska sjukhusets
garnisonsavdelningar, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 11,000

2. Arvoden till i personalförteckning upptagen

arvodespersonal, förslagsvis ........................ » 27,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......... » 30,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 6,000

Summa kronor 74,000;
dels ock till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 74,000 kronor.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 7. 229c 18

274

Fjärde huvudtiteln.

21. Garnisonssjukhusen: Avlöningar, förslagsanslag.

[149.] I enlighet med Kungl. Majlis i propositionen nr 159 till 1940 års lagtima
riksdag framställda förslag anvisade riksdagen ett reservationsanslag av

820,000 kronor för bestridandet av garnisonssjukhusens avlöningskostnader
under budgetåret 1940/41. Från anslaget bestridas avlöningskostnader vid
sjukhusen i Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden. Stat
för anslaget har fastställts i överensstämmelse med den för riksdagen i förenämnda
proposition framlagda förslagsstaten.

Av den under anslaget anvisade anslagssumman avses, enligt vad som framgår
av staten, ett belopp av 178,000 kronor för anställande vid de olika sjukhusen
av i staten närmare angiven betjäningspersonal. I sin förenämnda skrivelse
den 25 september 1940 har arméförvaltningen under åberopande av ett
tidigare till Kungl. Majit avgivet förslag hemställt, att denna betjäningspersonal
måtte fa anställas såsom icke-ordinarie befattningshavare med lön
enligt löneplanerna MEo eller Ek.

Nyssnämnda förslag, som framlagts av arm éförvaltningens civila departement
och sjukvårdsstyrelse i skrivelse den 17 juni 1940, avser genomförande
av lönereglering för den vid ovannämnda garnisonssjukhus anställda betjamngspersonalen.
Förslaget innebär, dels att viss betjäningspersonal skall
upptagas såsom extra ordinarie tjänstemän enligt den i militära icke-ordinariereglementet
intagna löneplanen för dylika tjänstemän, dels ock att för den
övriga betjäningspersonalen vid garnisonssjukhusen skall fastställas en löneplan
i överensstämmelse med den av Kungl. Majit den 15 juni 1939 för motsvarande
personal vid sinnessjukhusen fastställda löneplanen Ek. Beträffande
förslagets närmare innebörd inhämtas huvudsakligen följande.

I fråga örn inplacering av vissa befattningshavare i lönejilanen för extra
ordinarie tjänstemän enligt militära icke-ordinariereglementet föreslås, att å
gainisonssjukhusets i Boden stat under rubriken betjäningspersonal upptagna
2 eldare, 2 portvakter och 2 kokerskor utbytas mot 2 eldare och 2 vaktmastare
i lönegrad MEo 5 och 2 kokerskor i lönegrad MEo 2. Eldaren och
gårdskarlen vid garnisonssjukhuset i Karlsborg borde upptagas såsom
eldare av 1. klass i lönegrad MEo 6. Beträffande eldarna och gårdskarlarna
vid sjukhusen i Skövde, Linköping och Sollefteå föreslås, att dessa
i likhet med vad för motsvarande anställnmgshavare vid garnisonssjukhuset
i Boden ifrågasatts beredas löneställning såsom eldare av 2. klass
i lönegrad MEo 5. Till nyssberörda lönegrad föreslås vidare skola hänföras
maskintvättare och snickare, vilka befattningshavare endast finnas
anställda vid garnisonssjukhuset i Boden. Vidkommande övriga till löneställning
såsom extra ordinarie tjänstemän föreslagna anställnmgshavare
ifragasättes, att samtliga kokerskor med undantag av de två vid garnisonssjukhuset
i Boden skola hänföras till lönegrad MEo 3. Slutligen föreslås —
under framhållande att i det vid arméförvaltningens utlåtande den 5 januari
194(1 över sakkunnigbetänkandet angående vissa med vården av civila patienter
å garnisonssjukhusen sammanhängande organisationsfrågor fogade statförslaget
en köksföreståndarinna vid garnisonssjukhuset i Eksjö tydligen av
förbiseende upptagits bland betjäningspersonalen — att ifrågavarande befattningshavare
i stället uppföres såsom köksförestånderska av 1. klass i lönegrad
MEo 8.

Fjärde huvudtiteln. 275

Beträffande den övriga betjäningspersonalen innebär förslaget i huvudsak,
att för denna skulle fastställas en särskild löneplan, upprättad i överensstämmelse
med den av Kungl. Majit den 15 juni 1939 för betjäningspersonalen
vid statens sinnessjukhus fastställda löneplan Ek. I den föreslagna löneplanen
skulle sjukhus-, tvätt- och köksbiträde samt städerska, baderska, sömmerska
och telefonist hänföras till lia lönegraden samt fotografi- och röntgenbiträde
till 3:e lönegraden. Därest Kungl. Majit icke skulle finna skäl bifalla
förslaget borde i allt fall bemyndigande lämnas civila departementet och
sjukvårdsstyrelsen att, såsom skett beträffande den vid garnisonssjukhuset
i Boden anställda betjäningspersonalen, träffa kollektivavtal angående löneoch
arbetsvillkor jämväl för den vid övriga sjukhus anställda personalen av
ifrågavarande kategori.

För svar sväsendets lönenämnd har i avgivet yttrande anfört bland annat
följande:

Enligt lönenämndens uppfattning torde civila departementets och sjukvårdsstyrelsens
förslag i vad det avser överförande till extraordinarie anställning
av ovan angivna anställningshavare få anses väl avvägt och någon erinran
mot detsamma ifråga örn den föreslagna inplaceringen i olika lönegrader av
dessa befattningshavare torde icke föreligga, enär lönegradsplaceringarna i
stort sett ansluta sig till vad i sådant hänseende gäller för andra befattningshavare
inom statsförvaltningen med motsvarande arbetsuppgifter.

För den betjäningspersonal, som föreslås skola överföras till en löneplan,
motsvarande den för sinnessjukhusen gällande löneplanen Ek, finnes för
närvarande kollektivavtal upprättat endast beträffande betjäningspersonalen
vid garnisonssjukhuset i Boden. Enligt vad lönenämnden inhämtat, utgå
avlöningsförmånerna till motsvarande personal vid övriga garnisonssjukhus
enligt beslut av vederbörande chef, vilken därvid har att tillse, att avlöningskostnaderna
icke överstiga det i staten för vederbörande sjukhus anvisade
beloppet till betjäningspersonal. En övergång till en löneplan motsvarande
förberörda löneplan Ek skulle för ifrågavarande personal innebära att lönen
bomme att utgå enligt bruttolönesystem och icke såsom hittills varit fallet
enligt ett system med kontantlön jämte naturaförmåner. Yad angår personalen
vid garnisonssjukhuset i Boden, för vilken avlöningsförhållandena reglerats
genom kollektivavtal, torde den föreslagna övergången till en ny löneplan
icke komma att medföra någon mera nämnvärd ökning av lönekostnaderna.
För betjäningspersonalen vid övriga sjukhus torde emellertid i
vissa fall en verklig ökning av löneförmånerna komma till stånd. Med hänsyn
till önskvärdheten av att lönerna åt betjäningspersonalen vid de militära
sjukvårdsanstalterna regleras efter enhetliga normer, anser sig lönenämnden
dock icke böra motsätta sig att, på sätt nu föreslagits, den för sinnessjukhusens
betjäningspersonal fastställda löneplanen lägges till grund jämväl
för motsvarande personal vid garnisonssjukhusen. Yad angår den föreslagna
inplaceringen i lönegrader av nu ifrågavarande personal ävensom de övriga
bestämmelser, vilka föreslagits skola utfärdas i anslutning till däremot
svarande stadganden beträffande sinnessjukhusens personal, har lönenämnden
ej något att däremot erinra.

Därest Kungl. Majit icke skulle finna skäl bifalla föreliggande förslag till
lönereglering för betjäningspersonalen vid garnisonssjukhusen, torde i enlighet
med civila departementets och sjukvårdsstyrelsens hemställan bemyndigande
böra lämnas dem att träffa kollektivavtal angående löne- och arbetsvillkor
jämväl för den vid andra sjukhus än garnisonssjukhuset i Boden
anställda betjäningspersonalen.

276 Fjärde huvudtiteln.

För egen del finner jag mig böra förorda, att det av arméförvaltningens
civila departement och sjukvårdsstyrelse framlagda och av försvarsväsendets
lönenämnd biträdda förslaget i vad det avser viss betjäningspersonals överförande
till extra ordinarie anställning med inplacering i löneplanen MEo
lägges till grund för beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag.
Detta innebär sålunda ett överflyttande till gruppen icke-ordinarie befattningshavare
av samtliga nu under gruppen betjäningspersonal upptagna eldare, portvakter,
maskintvättare, snickare och kokerskor. Vidare torde den vid garnisonssjukhuset
i Eksjö som betjäningspersonal avlönade köksföreståndarinnan böra
överflyttas till den icke-ordinarie personalen såsom köksförestånderska av
1. klassen i lönegrad MEo 8. Slutligen torde i enlighet med ett av arméförvaltningen
i dess förenämnda skrivelse den 25 september 1940 framställt förslag
bland den icke-ordinarie personalen böra upptagas en för garnisonssjukhuset
i Eksjö avsedd befattning såsom eldare av 2. klassen i lönegraden MEo 5.

Till det av civila departementet och sjukvårdsstyrelsen framställda förslaget
till lönereglering av den övriga nu såsom betjäningspersonal anställda personalen
är jag icke beredd att i förevarande sammanhang taga slutlig ställning.
Beslut härutinnan — liksom även i fråga örn ett av förenämnda myndigheter
väckt förslag att redan under innevarande budgetår genomföra den
ifrågasatta löneregleringen för samtlig nu avsedd personal — torde senare
få fattas av Kungl. Majit. Oavsett vilken lösning därvid kan befinnas vara den
lämpligaste för ordnandet av personalens anställningsförhållanden torde för
nästkommande budgetår personalen få i staten upptagas såsom betjäningspersonal
och medel för dess avlöning beräknas under en särskild för betjäningspersonalen
förslagsvis beräknad delpost under anslaget. Därest personalen
skulle framdeles före utgången av nämnda budgetår beredas icke-ordinarie
anställningsform torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrift
därom, att kostnaderna för den ifrågavarande personalens avlöning må bestridas
med anlitande av de under nyssnämnda delpost beräknade medlen.
Vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget torde sålunda alltjämt
böra upptagas en förslagsvis beräknad delpost för anställande av den i staten
upptagna betjäningspersonalen.

Yad angår medelsbehovet för avlöningar till den i staten upptagna ickeordinarie
personalen har detta med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder
uppskattats till cirka 420,000 kronor. Beloppet torde böra upptagas
under en särskild förslagsvis beräknad delpost.

Medelsbehovet för den kvarstående betjäningspersonalen har med tillämpning
av nu gällande anställningsvillkor beräknats till cirka 135,000 kronor.

Beträffande övriga i den för innevarande budgetår fastställda staten uppförda
delposter ifrågasätter jag icke annan ändring än att delposten till rörligt
tillägg höjes till cirka 70,000 kronor.

En i överensstämmelse med det anförda uppgjord förslagsstat för garnisonssjukhusen
slutar å ett belopp av 868,000 kronor.

I anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Fjärde huvudtiteln. 277

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för garnisonss
jukhusen (Se bilaga) att tillämpas under budgetåret 1941/42,
till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 868,000 kronor.

22. Garnisonssjukhusen: Omkostnader, förslagsanslag.

[150.] Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med ett belopp av 775,000 kronor.

Till grund för uppskattningen av medelsbehovet under anslaget ligger en
av arméförvaltningen upprättad beräkning, som utarbetats i samband med
ett av tillkallade sakkunniga avgivet betänkande angående vissa med vården
av civila patienter å garnisons jukhusen sammanhängande organisationsfrågor
(Staten off. utredn. 1939:31).

I sin skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen framhållit,
att i avsaknad av närmare erfarenhet beträffande belastningen å anslaget
förenämnda beräkning borde läggas till grund för anslagsberäkningen under
nästa budgetår. I betraktande av de inträffade avsevärda höjningarna av arbetslöner
och materielpriser syntes anslaget böra uppräknas med 20 procent till

930,000 kronor.

Sedermera har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse under hand meddelat,
att den i det föregående angivna, till grund för anslagsberäkningen
för innevarande budgetår liggande beräkningen genom felkalkylering kommit
att utvisa ett för lågt medelsbehov. För vissa omkostnadsgrupper hade
nämligen beräkning skett allenast för de militära patienterna och icke
såsom bort ske jämväl för de civila. Medelsbehovet hade för budgetåret
1940/41 rätteligen bort beräknas till omkring 950,000 kronor. Med den av
arméförvaltningen föreslagna ökningen av 20 procent borde sålunda anslaget
för budgetåret 1941/42 komma att uppgå till 1,043,600 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ävensom med erinran örn att kostnaderna
för sjukvård åt den vid garnisonssjukhusen anställda personalen
enligt de nya principerna för omkostnadsanslagens beräkning böra belasta
förevarande anslag, får jag föreslå, att anslaget till garnisonssjukhusens omkostnader
för nästa budgetår upptages med ett i runt tal till 1,000,000 kronor
förhöjt belopp. Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas av Kungl.
Majit.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonss jukhusen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

23. Militärapoteket: Avlöningar, förslagsanslag.

[151.] För bestridandet av avlöningskostnaderna till personalen vid det nyinrättade
militärapoteket uppfördes i riksstaten för innevarande budgetår ett
förslagsanslag av 88,200 kronor. Enligt den för anslaget fastställda staten
avses medlen för bestridande av löner respektive arvoden till följande personal,
nämligen:

278

Fjärde huvudtiteln.

Lönegrad

Befattning resp.

arvode

Civil personal.

1 apoteksföreståndare, arvode ................................................... A 26

1 biträdande apoteksföreståndare, arvode .................................... A 22

4 apotekare, arvoden ............................................................... A 20

Pensionerad personal.

1 kassaförvaltare, arvode ............................................................ 2,130

1 expeditionsunderofficer, arvode ................................................ 2,130

Icke-ordinarie befattningshavare.

1 tekniskt biträde ..................................................................... Eo 7

4 apoteksbiträden ..............................................''....................... Eo 4

1 kontorsbiträde ..................................................................... Eo 4

Beij anings per sonat.

2 städerskor ........................................................................... —

I sin skrivelse den 25 september 1940 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen hemställt, att anslaget måtte
uppräknas för möjliggörande av anställande av ytterligare en apotekare med
arvode motsvarande lönen enligt lönegraden A 20. Till stöd härför har arméförvaltningen
framhållit följande.

Å staten för militärapoteket vore upptagna 4 apotekare med arvoden, motsvarande
lönen i lönegrad A 20. Av dessa vore tre oundgängligen erforderliga
för läkemedelsleveranserna till försvarsväsendet samt till Karolinska sjukhuset.
Dessa apotekare framställde och expedierade läkemedlen efter de
rekvisitioner i form av recept eller motsvarande beställningar, som inkomme
till apoteket. Den fjärde apotekaren (laboranten) ålåge att framställa alla
sådana läkemedel, som hållas i förråd och som kunna framställas vid apoteket,
att kontrollera läkemedlens rätta sammansättning samt att verkställa jämväl
andra analyser. Beredning av läkemedel vore förenad med stort ansvar och
fordrade all den noggrannhet och tillsyn, som över huvud taget vore möjlig.
Med de åligganden, som med nuvarande personaluppsättning måste åvila
laboranten och som icke lämpligen kunde delvis överlåtas på någon av de
andra tre apotekarna, förelåge risk att säkerheten äventyrades, ett förhållande
som icke kunde få bestå.

Militärapoteket utgjorde ett verkställande organ för läkemedelsavdelningen
i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, vilket innebure bland annat, att
apoteket levererade läkemedel till försvarsväsendet i riket. För detta ändamål
funnes vid apoteket upplagt förråd av läkemedel i fastställda förpackningar.
Dessa skulle i görligaste mån omsättas och alltefter förbrukning ersättas med
nya, d. v. s. tillverkas och förpackas vid apoteket. Omhänderhavandet av detta
förråd ur ren expeditionssynpunkt åvilade den vid apoteket anställde expeditionsunderofficeren.
Uppbörden och ansvaret för förrådet samt läkemedlens
utsändning måste emellertid åvila en farmaceut. Såsom uppbördsman för de
rent militära läkemedelsförråden, för utsändning av ifrågavarande läkemedel
samt såsom biträdande laborant och analytiker erfordrades därför utöver de i
stat för innevarande budgetår upptagna apotekarna ytterligare en apotekare
med arvode lönegrad A 20.

Det anförda giver vid handen, att den till militärapoteket knutna personalen
icke förslår för att på ett betryggande sätt ombesörja vid apoteket

Fjärde huvudtiteln. 279

förekommande göromål. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medel beräknas
för anställande av ytterligare en apotekare. Denne torde i likhet med
övriga vid apoteket anställda apotekare komma i åtnjutande av arvode, motsvarande
lönen i lönegrad A 20. Från arvodet bör i likhet med vad nu är
fallet beträffande övriga apotekare avdrag göras med belopp, motsvarande
tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänstemän i nämnda lönegrad,
medan å andra sidan avgifterna för vidmakthållande av rätten till pension
för den nytillkommande apotekaren böra av statsmedel gäldas till de
inom apotekarsammanslutningarna befintliga pensioneringsfonderna. Kostnaderna
för nämnda avgifter böra emellertid gäldas från det för militärapoteket
avsedda omkostnadsanslaget.

I enlighet med ett av arméförvaltningen framställt förslag torde vidare
under anslaget anvisas dels 2,200 kronor för anställande vid apoteket av ytterligare
en städerska, dels ock 3,000 kronor för beredande av möjlighet till
anställande av semestervikarier under sjukdom, varjämte en ökning av delposten
till rörligt tillägg torde bliva erforderlig.

Såsom jag förut framhållit har för innevarande budgetår en särskild personalstat
fastställts för dispositionen av de under anslaget anvisade medlen.
Liksom jag under punkten 148 föreslagit i fråga örn Karolinska sjukhusets
garnisonsavdelningar torde från och med budgetåret 1941/42 viss av den
till militärapoteket knutna personalen böra uppföras å en särskild personalförteckning.
Å denna synes böra uppföras den med arvoden motsvarande
lönen i angivna lönegrader av löneplanen A avlönade personalen. I övrigt
torde böra för riksdagens godkännande framläggas en särskild avlöningsstat,
upprättad enligt de för de civila förvaltningsmyndigheterna tillämpade
grunderna. Denna avlöningsstat slutar å ett belopp av 97,000 kronor. Det
av arméförvaltningen äskade beloppet för anställande av vikarier i förekommande
fall har i den sålunda upprättade förslagsstaten inräknats i de för
olika personalkategorier avsedda delposterna.

Jag förutsätter, att de efter viss lönegrad bestämda arvodena skola vara
förenade med rätt till kristillägg att utgå från fjärde huvudtitelns kristilläggsanslag.

Under åberopande av Arnd sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för militärapoteket:

Personalförteckning.

1 apoteksföreståndare, arvode .................................... A 26

1 biträdande apoteksföreståndare, arvode .................. A 22

5 apotekare, arvoden ................................................ A 20;

Anni. Från arvodena skall avdrag göras med belopp motsvarande tjänsteoch
familjepensionsavdragen för ordinarie tjänsteman i vederbörande lönegrad.

dels godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

280

Fjärde hnvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Arvoden motsvarande lönen till den i personalförteckning
upptagna personalen, förslagsvis... kronor 57,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit .......................................... » 4,260

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... » 18,000

4. Avlöningar till betjäningspersonal ............... » 6,650

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 11,090

Summa kronor 97,000;

dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 97,000 kronor.

24. Militärapoteket: Omkostnader, förslagsanslag.

[152.] Förslagsanslaget till militärapotekets omkostnader är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 300,000 kronor, vilket belopp
enligt för anslaget fastställd stat fördelats på följande sätt:

Yaruanskaffning, förslagvis ............................................. kronor 282,800

Elektrisk ström och telefon, förslagsvis .............................. » 3,000

Avgifter till apotekarpensioneringsfonden ........................... » 6,000

Expenser ........................................................................ » l’oOO

Diverse omkostnader ...................................................... » 7,200

Summa kronor 300,000

Beträffande medelsbehovet under anslaget för nästkommande budgetår har
arméförvaltningen anfört huvudsakligen följande:

Posten till varuanskaffning borde alltjämt upptagas till enahanda belopp
som för innevarande budgetår, 282,800 kronor, enär närmare erfarenhet örn
anslagsbelastningen saknades. Posten till avgifter till apotekarpensioneringsfonden
borde beräknas till 6,000 kronor. För anskaffning och underhåll av
apparater borde under anslaget beräknas ett mindre belopp, förslagsvis 2,000
kronor. Anslagsposten till elektrisk ström och telefon borde upptagas ’ till
samma belopp som för innevarande budgetår, 3,000 kronor. Anslagsposten
till expenser borde för möjliggörande av inköp av vissa för verksamhetens
bedrivande erforderliga kortregister, pärmar, skrivmateriel m. m. ävensom för
bestridande av garagehyra till Karolinska sjukhuset för en sjukvårdsstyrelsen
tillhörig, av apoteket disponerad skåpbil höjas till 2,300 kronor. Posten
diverse omkostnader borde uppföras med samma belopp som för innevarande
budgetår, 7,200 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget
komme sålunda att uppgå till 303,300 kronor, eller i avrundat tal, 304,000
kronor.

Mot ifrågavarande beräkningar har jag intet att erinra.

Från och med nästkommande budgetår skola vissa sjukvårdskostnader för
den till militärapoteket knutna personalen bestridas från förevarande anslag.
Någon uppräkning av det av arméförvaltningen beräknade anslagsbeloppet
torde emellertid av denna anledning icke erfordras. Stat för anslaget torde i
sinom tid få fastställas av Kungl. Majit.

Fjärde huvudtiteln. 481

Jag får i enlighet med det anförda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 304,000 kronor.

25. Sero-bakteriologisk verksamhet, förslagsanslag.

[153.] I enlighet med Kungl. Marits i 1940 års statsverksproposition
(punkten 187) gjorda framställning har riksdagen till Försvarsväsendets
bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 32,000 kronor. Ifrågavarande anslag hade beräknats enligt följande:

för bakteriologiska undersökningar .................................... kronor 2,000

» blodgruppsbestämning vid statens rätts-kemiska laboratorium
.................................................................. * 25,200

» kostnader för s. k. blodgivarcentraler ........................... » 5,000

eller, i avrundat tal, 32,000 kronor.

Genom brev den 21 juni 1940 ställde Kungl. Maj:t det av riksdagen sålunda
anvisade förslagsanslaget till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses förfogande
att disponeras på sätt Kungl. Maj :t, efter av styrelsen i samråd med
marinförvaltningen, flygförvaltningen och medicinalstyrelsen avgivet förslag,
framdeles beslutade.

I skrivelse den 20 september 1940 avgav sjukvårdsstyrelsen, efter samråd
med nämnda myndigheter ävensom med arméförvaltningens civila departement,
förslag rörande dispositionen av anslaget och anförde styrelsen därvid
bland annat:

Yidkommande anslagsposten till kostnaderna för bakteriologiska undersökningar
borde denna post disponeras till bestridande av de kostnader, vilka
bleve förenade med verkställande av bakteriologiska och andra undersökningar
i fråga örn epidemiska sjukdomar inom armén, marinen och flygvapnet.

Beträffande anslagsposten till kostnader för blodgruppsbestämning av försvarsväsendets
personal finge sjukvårdsstyrelsen erinra därom, att i 1940 års
statsverksproposition hade förutsatts att blodgruppsbestämningen skulle äga
rum centralt vid statens rättskemiska laboratorium, som skulle hava att undersöka
de från truppförbanden insända blodproven. De vid truppförbanden
tjänstgörande läkarna hade vid denna tidpunkt antagits icke med säkerhet
behärska metoden för blodgruppsundersökning, och nämnda organisation hade
av denna anledning ansetts innebära en önskvärd garanti för ett tillförlitligt
resultat. Dessutom skulle därigenom undvikas en ytterligare belastning av
ifrågavarande läkares redan betydande arbetsbörda.

På grund av de särskilda förhållanden, som inträdde med den skärpta försvarsberedskapen,
blev det emellertid nödvändigt att påskynda undersökningsproceduren.
Blodgruppsbestämningarna måste därför i stor utsträckning
förläggas till truppförbanden. En del undersökningar hade emellertid,
såsom ursprungligen förutsatts, verkställts av statens rättskemiska laboratorium.
Kostnaderna för dessa undersökningar hade bestritts av medel, som
av Kungl. Majit ställts till förfogande genom särskilda brev. Av dessa anslagsmedel
hade även kunnat bestridas de kostnader, vilka varit förenade med tillverkning
och anskaffning av stora mängder testserum. Statens rättskemiska

Fjärde huvudtiteln.

laboratorium, patologiska institutionen i Lund och Aktiebolaget Astra hade
levererat de erforderliga kvantiteterna serum. Vidare hade av nämnda medel
även kunnat bestridas kostnaderna för ersättning till civila läkare och laborationssköterskor
m. fl., vilka vid behov anlitats såsom truppförbandsläkarnas
medhjälpare vid blodgruppsundersökningarna.

På grund av nu anförda förhållanden hade sedan hösten 1939 försvarsväsendets
läkare i allmänhet ävensom de värnpliktiga läkare, vilka varit inkallade
till tjänstgöring, gjorts förtrogna med ifrågavarande undersökningsmetoder.
Sjukvårdsstyrelsen hade därjämte vidtagit åtgärder för att erforderlig undervisning
i dessa metoder skulle komma att bedrivas vid de medicinska fakulteterna
i riket.

Vid nu angivna förhållanden torde det icke bliva erforderligt att i samma
utsträckning sorn enligt vad i 1940 års statsverksproposition förutsatts anlita
statens rättskemiska laboratorium för verkställande av blodgruppsbestämningar.
Laboratoriets medverkan torde visserligen även framdeles bliva påkallad
för vinnande av kontroll samt för att vid behov kunna underlätta
arbetet för läkarna vid truppförbanden. Laboratoriets huvudsakliga uppgift
i förevarande avseende borde emellertid bliva att ombesörja testserumtillverkningen,
vilken därigenom komme att bliva avsevärt billigare än örn privata
tillverkare skulle anlitas.

Förevarande anslagspost borde sålunda först och främst disponeras till
bestridande av kostnaderna för tillverkning och inköp av testserum. I första
hand borde därvid statens rättskemiska laboratorium och vid behov även
universitetens patologiska institutioner anlitas. Nämnda inrättningar borde
äga att för ändamålet tillfälligt anställa erforderlig personal ävensom att anskaffa
den ytterligare utrustning, som kunde finnas behövlig. I den mån de
utförde blodgruppsbestämningar borde de äga att även härför anlita erforderlig
extra personal. Vid behov torde även, med vederbörande centrala förvaltningsmyndighets
medgivande och enligt av densamma utfärdade anvisningar,
sakkunnig personal få anlitas såsom medhjälpare åt truppförbandsläkarna.
De nied anställande av erforderlig extra personal å nämnda institutioner
och vid truppförbanden förenade kostnaderna borde bestridas av förevarande
anslagspost enligt de närmare anvisningar sjukvårdsstyrelsen ägde
att utfärda. Samma borde även gälla ersättning till institutionernas föreståndare
för utförda arbeten, vilken ersättning torde kunna hållas inom ramen för
den summa, som i propositionen angivits såsom lämpligt arvode till den föreståndare,
vilken vid denna tidpunkt avsågs att ensam ombesörja ifrågavarande
arbete. Slutligen borde av anslagsposten bestridas de kostnader för emballage
och dylikt, som bleve förenade med transport av blod och testsera till den ort,
där undersökningen skulle äga rum.

Till grund för beräkningen av anslagsposten till kostnader för verksamheten
vid s. k. blodgivar centraler hade enligt 1940 års statsverksproposition
lagts en planerad organisation av tio stycken dylika centraler och en kostnad
av 500 kronor per central. Denna organisation hade under senare delen av år
1939 genomförts. Uppbyggandet av densamma hade finansierats av medel,
som av Kungl. Maj:t genom brev den 3 november 1939 ställts till sjukvårdsstyrelsens
förfogande. Förevarande anslagspost borde disponeras till bestridande
av kostnaderna för den fortsatta verksamheten vid blodgivarcentralerna.
Bland dessa kostnader märktes utgifter för inköp av testsera till
blodgruppsbestämning av anmälda blodgivare och för propagandaverksamhet,
ersättning till centralernas föreståndare (vanligen en över- eller underläkare
vid vederbörande sjukhus) och till den övriga personal, som erfordrades
för centralens verksamhet (laboratoriesköterskor, städerskor etc.), ut -

Fjärde huvudtiteln.

283

gifter för inköp av erforderlig expeditionsmateriel (viscardpärmar, registerkort
m. m.) samt sådant emballage (lådor, flaskor etc.), som erfordrades för
transport av vid krigstillfkile tappat blod ut till sjukvårdsförbanden, krigssjukhusen
o. s. v. Av denna anslagspost borde även bestridas kostnaderna
för erforderlig nyrekrytering av blodgivare samt slutligen även vissa kostnader
för fortsatt vetenskapligt arbete avseende förbättrande av metoderna
för blodtransfusion.

Genom brev den 18 oktober 1940 fastställde Kungl. Majit följande plan
för dispositionen av anslaget, att tillämpas tillsvidare under budgetåret
1940/41:

1. För verkställande av bakteriologiska och andra undersökningar
inom armén, marinen och flygvapnet, förslagvis ... kronor 2,000

2. För blodgruppsbestämning beträffande personal vid armén,

marinen och flygvapnet (däri inbegripet kostnader för viss
extra personal och utrustning m. m.), högst .....................

3. För upprätthållande av verksamheten vid de s. k. blodgivarcentralerna
(500 kronor för envar av 10 centraler), högst

25,000

5,000

Summa kronor 32.000

Härjämte förklarade Kungl. Majit, att arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
skulle hava att meddela de närmare föreskrifter som kunde vara
erforderliga för redovisning av och kontroll över anslagets användning.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen, efter samråd med marinförvaltningen, flygförvaltningen
och medicinalstyrelsen, för de under punkterna 1 och 2 i nyssnämnda
brev angivna ändamålen beräknat enahanda belopp som för innevarande
budgetår därför avsetts eller 2,000 kronor respektive 25,000 kronor samt för
det under punkten 3 i samma brev angivna ändamålet ett från 5,000 kronor
till 5,500 kronor förhöjt belopp (500 kronor för envar av 11 blodgivarcentraler).
I anslutning härtill beräknade arméförvaltningen det sammanlagda
medelsbehovet till (2,000 + 25,000 + 5,500 =) i avjämnat tal 33,000 kronor.

I samband härmed har arméförvaltningen anfört, att då detta anslag numera
avsåges för bestridande av kostnader ej blott för bakteriologisk verksamhet
i egentlig mening utan även, till övervägande del, för serologiska
arbeten, samt då försvarsväsendet i fredstid saknade eget laboratorium för
berörda ändamål, den hittillsvarande benämningen »Försvarsväsendets bakteriologiska
laboratorium» borde ändras till »Den sero-bakteriologiska verksamheten
inom försvarsväsendet».

Medicinalstyrelsen har i avgivet utlåtande förklarat sig intet hava att
erinra mot det av arméförvaltningen i förevarande hänseende framlagda förslaget.

Mot den framlagda beräkningen av medolsbehovet för här ifrågavarande
ändamål för nästkommande budgetår har jag icke något att erinra. Med hänsyn
till vad arméförvaltningen anfört torde anslagets rubrik böra ändras till
»sero-bakteriologisk verksamhet inom försvarsväsendet».

Fjärde huvudtiteln.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ser o-bakteriologisk verksamhet för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 33,000 kronor.

Ammunitions- och verkstadsnämnderna.

26. Statens ammunitionsnämnd, förslagsanslag.

[154.] Genom beslut den 21 mars 1940 föreskrev Kungl. Majit, att ett särskilt
direkt under Kungl. Majit lydande organ, benämnt statens ammunitionsnämnd,
skulle tillsvidare finnas inrättat för att för försvarsväsendets räkning i viss
angiven omfattning omhänderhava anskaffningen av ammunition och för
dennas framställning erforderliga förnödenheter. Nämnden, som skulle bestå
av högst sju personer, skulle till sitt förfogande erhålla särskild personal för
handhavandet av det löpande arbetet.

Sedan instruktion för ammunitionsnämnden utfärdats den 19 april 1940,
trädde nämnden omedelbart i verksamhet. Samtidigt med utfärdandet av
instruktionen meddelade Kungl. Majit bestämmelser angående ersättning till
nämndens ledamöter och personal. I anslutning därtill förklarade Kungl.
Majit, att uppkommande kostnader för ammunitionsnämndens verksamhet för
tiden till och med den 30 juni 1940 finge intill ett belopp av högst 230,000
kronor bestridas från vederbörligt å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.
uppfört förskottsanslag. Vad åter angår medelsbehovet för ammunitionsnämndens
verksamhet under budgetåret 1940/41 framlade Kungl. Majit i proposition
den 3 maj 1940, nr 247, förslag härutinnan. I överensstämmelse med Kungl.
Majits förslag anvisade riksdagen ett särskilt förslagsanslag å 765,000 kronor
för ammunitionsnämndens verksamhet under innevarande budgetår. Enligt
för anslaget den 18 oktober 1940 fastställd stat har av nämnda belopp 525,000
kronor avsetts för avlöningar och arvoden m. m., 60,000 kronor för resor och
inspektioner m. m. samt tillhopa 180,000 kronor för expenser.

I skrivelse den 10 september 1940 har statens ammunitionsnämnd hemställt,
att för nämndens verksamhet för budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett anslag
av förslagsvis 750,000 kronor. Nämnden har därvid framhållit, att det under
rådande förhållanden mötte väsentliga svårigheter att överblicka nämndens
verkliga anslagsbehov för budgetåret 1941/42. Nämnden hemställde därför
att senare få till Kungl. Majit inkomma med närmare specifikation över det
sätt, på vilket anslagsmedlen beräknades komma till användning

I avvaktan å ytterligare utredning rörande medelsbehovet för ammunitionsnämnden
för nästkommande budgetår får jag föreslå, att det för nämnden avsedda
anslaget tills vidare i förslaget till riksstat upptages med allenast beräknat
belopp. Detta torde i överensstämmelse med de preliminära beräkningarna
kunna sättas till 750,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan å den proposition i ämnet, som senare kommer
att avlåtas, till Statens ammunitionsnämnd för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av 750,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln. 285

27. Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag.

[155.] För handhavandet av ledningen i teknisk och ekonomiskt hänseende av
driften vid vissa av försvarsväsendets fabriker och anstalter tillskapades genom
beslut den 24 maj 1940 ett särskilt, direkt under Kungl. Majit lydande organ,
benämnt försvarsväsendets verkstadsnämnd. Samtidigt utfärdades instruktion
för nämnden. Nämnden består av högst sju ledamöter, därav en ordförande
och en verkställande ledamot. För handhavandet av det löpande arbetet äger
nämnden antaga erforderlig personal. I mån av behov äger nämnden jämväl
anlita särskilda sakkunniga. Bestämmelser angående ersättning till ledamöter
och personal hos nämnden meddelades genom beslut den 21 juni 1940 och
den 12 juli 1940.

Genom beslut förenämnda den 21 juni 1940 medgav Kungl. Majit, att
kostnaderna för verkstadsnämndens verksamhet under återstoden av budgetåret
1989/40 och under budgetåret 1940/41 finge intill ett belopp av högst 260,000
kronor tills vidare bestridas från vederbörligt å förskottsstaten för försvarsväsendet
uppfört förskottsanslag. Sedermera framlade Kungl. Majit i propositionen
nr 1 till 1940 års urtima riksdag förslag om uppförande å tilläggsstat för
budgetåret 1940/41 av ett förslagsanslag å 260,000 kronor för täckande av förenämnda
beräknade kostnader. Det begärda anslaget blev av riksdagen anvisat.

I skrivelse den 9 november 1940 har försvarsväsendets verkstadsnämnd
gjort framställning rörande medelsbehovet för budgetaret 1941/42 för nämnden
och de nämnden i ekonomiskt hänseende underställda verkstäderna. Beträffande
de beräknade kostnaderna för nämndens egen verksamhet har
nämnden anfört, bland annat, att de frågor, vartill nämnden hade att taga ställning,
vore av synnerligen komplicerad art. Nämnden såge sig — särskilt i
betraktande av möjligheterna att ytterligare vissa av försvarsväsendets verkstäder
kunde komma att underställas nämnden — vid tiden för skrivelsens
avlämnande icke i stånd att avgiva definitivt förslag till medelsäskanden för
nästkommande budgetår. Så snart förhållandena kunde närmare överblickas
vore det nämndens avsikt att inkomma med sådant förslag. Preliminärt kunde
emellertid kostnaderna för nämndens verksamhet beräknas till omkring

400,000 kronor, därav 265,000 kronor belöpte på löner och 135,000 kronor på
omkostnader.

Med anledning av vad nämnden sålunda anfört får jag föreslå, att frågan
om medelsbehovet för försvarsväsendets verkstadsnämnd för nästkommande
budgetår icke nu upptages till närmare prövning utan anslaget tillsvidare i
förslaget till riksstat upptages med allenast beräknat belopp. Detta torde i
enlighet med nämndens preliminära beräkningar böra sättas till 400,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan å den proposition i ämnet, som senare kommer
att avlåtas, till Försvarsväsendets verkstadsnämnd för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

286

Fjärde huvudtiteln.

E. DIVERSE.

1. Ersättning till statens allmänna fa stig hetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag.

[156.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut i dag
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor därom anfört hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighets!ond: Byggnadsstyrelsens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av 374,000
kronor.

2. Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Arméförvaltningens

delfond, förslagsanslag.

[157.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut i dag
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor därom anfört hemhemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till försvarsväsendets fastighetsfond: Arméförvaltningens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av

7.230.000 kronor.

3. Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Marinförvaltningens

delfond, förslagsanslag.

[158.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut i dag
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor därom anfört hemhemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till försvarsväsendets fastighetsfond: Marinförvaltningens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av

4.336.000 kronor.

4. Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Flygförvaltningens

delfond, förslagsanslag.

[159.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut i dag
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor därom anfört hemhemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till försvarsväsendets fastighetsfond: Flygförvaltningens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av

2.813.000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

287

5. Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag.

[160.] I syfte att möjliggöra ett smidigare förfarande vid debitering och uppbörd
av automobilskatt för motorfordon och släpvagnar, som tillhöra krigsmakten,
föreslog Kungl. Majit i proposition (nr 80) till 1940 års urtima riksdag
bland annat viss ändring i 1 § automobilskatteförordningen. Vid ärendets
behandling i statsrådet anförde chefen för finansdepartementet efter gemensam
beredning med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen
följande:

För militära motorfordon och släpvagnar utgår, liksom för andra staten
tillhöriga fordon av detta slag, automobilskatt efter samma grunder som för
fordon i enskild ägo. Detta förhållande —• som ju innebär att staten utgiver
skatt till sig själv —har sin motivering däri, att automobilskattemedlen ixrgå
i en för särskilda ändamål upprättad specialbudget.

Registrering av militära fordon samt uppbörd och debitering av skatt för
sådana fordon sker ävenledes i samma ordning som för övriga motor- och
släpfordon. Härav föranledes ett omfattande arbete för länsstyrelserna och
de militära myndigheterna. Särskilt i nu rådande läge, då ett mycket stort
antal fordon inköpts för försvarsväsendets räkning, har denna arbetsbörda
i väsentlig mån ökats.

I skrivelse den 5 november 1940 har arméförvaltningens tygdepartement
föreslagit vissa ändringar i fråga örn registrering av militära motor- och
släpfordon samt örn debitering och uppbörd av skatt för sådana fordon. I
framställningen, som föranletts av en skrivelse från statens krisrevision och
tillstyrkts av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter, anföres bland annat:

»Krigsmaktens (arméns, marinens och flygvapnets) vid mobilisering erforderliga
motor- och släpfordon byta ofta förläggningsort (hemort). Härav
föranledes omregistrering för fordonen från ett län till ett annat. Denna
omregistrering är under nuvarande och därmed jämförliga förhållanden
oftast icke möjlig. Avsevärd oreda beträffande registrerings- och skatteförhållanden
kan därför med nuvarande system icke undvikas. Dessa olägenheter
skulle bland annat bortfalla med införandet av ett centralt register,
förutsatt att angivna fordon avföras ur länsstyrelsernas bilregister och endast
registreras i det centrala registret — ''militärregistret’.

Örn fordonsskatt ävenledes framdeles skall utgå för krigsmakten tillhöriga
motorfordon, kunde denna lämpligen beräknas av militärregistret. Skattebelopp
kunde genom arméförvaltningens tygdepartements försorg direkt
överföras från fjärde till sjätte huvudtiteln.»

Genom införandet av ett centralt militärt automobilregister skulle en avsevärd
rationalisering kunna vinnas i fråga örn registreringen av militära
motor- och släpfordon. De för inrättande av ett sådant register nödvändiga
författningsändringarna äro under utarbetande inom kommunikationsdepartementet.
Det torde kunna förväntas, att registret skall kunna vara färdigställt
inom loppet av första halvåret 1941.

Även förfarandet vid debitering och uppbörd av skatt för militära fordon
skulle kumma väsentligen förenklas, när ett centralt militärt automobilregister
upplagts. Skattens belopp skulle sålunda kunna uträknas av den
registerförande myndigheten, varefter summan kunde från ett på fjärde
huvudtiteln upptaget anslag direkt överföras till automobilskattemedel sfonden.
Stor arbetsbesparing skulle därvid vinnas, därest skatten kunde beräknas lika
för varje motorfordon respektive släpfordon oberoende av fordonets vikt.

288

Fjärde huvudtiteln.

Den föreslagna ordningen torde böra genomföras sålunda, att i 1 § automobilskatteförordningen
föreskrives, att förordningen icke skall äga tillämpning
å motorfordon och släpvagnar, som äro införda i det militära automobilregistret.
Det torde därefter få ankomma på Kungl. Majit att förelägga
riksdagen förslag örn beräkning av skattens belopp samt att äska de för
ändamålet erforderliga medlen. Dessa medel torde böra anvisas såsom ett
särskilt anslag å fjärde huvudtiteln.

Propositionen blev, såvitt angår nu förevarande fråga, av riksdagen bifallen
(skrivelse nr 104). Genom förordning den 20 december 1940 (Sv. förf.-saml. nr
1019) har, bland annat, i 1 § automobilskatteförordningen införts ett nytt stycke
av innehåll, att automobilskatteförordningen icke skall äga tillämpning å
motorfordon eller släpvagn, som är införd i ett centralt militärt motorfordonsregister.

I enlighet med de riktlinjer, som angivits i det nyss återgivna statsrådsanförandet,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att förelägga riksdagen
förslag örn beräkning av det belopp, som skall motsvara automobilskatt för
krigsmakten tillhöriga motorfordon och släpvagnar och tillföras statens
automobilskattemedelsfond. Efter inhämtande av arméförvaltningens tygdepartements
mening har jag, i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet,
funnit följande grunder härvid böra tillämpas.

Med hänsyn till att automobilskatt beräknas för kalenderår bör även det
nu ifrågavarande ersättningsbeloppet beräknas för kalenderår. Beräkningen
av beloppets storlek bör ske först efter kalenderårets utgång. Härigenom
erhålles underlag för en schematisk beräkning rörande växlingarna under året
i den militära fordonsparkens antal och omfång.

Skatt bör sålunda icke beräknas särskilt för varje fordon. I stället böra
genomsnittssiffror uträknas för det antal automobiler, motorcyklar och släpvagnar,
som under året varit införda i det militära fordonsregistret. Dessa
genomsnittssiffror böra erhållas på det sätt, att det sammanlagda antalet
fordon i varje grupp den sista dagen i varje månad under året divideras med
tolv. Därefter böra genomsnittsantalen automobiler, motorcyklar respektive
släpvagnar, multipliceras med genomsnittsskattebelopp, som av Kungl. Majit
bestämmas särskilt för varje grupp. Vid bestämmandet av genomsnittsskattebeloppen
bör hänsyn tagas dels till fordonens genomsnittliga tjänstevikt
(för släpvagnar totalvikt) och dels till den omfattning, i vilken fordonen
under året varit i användning. Sistnämnda omständighet bör beaktas med
hänsyn därtill, att avregistrering ur det militära fordonsregistret skall äga
rum allenast i de fall, då krigsmakten avhänder sig ett fordon. I de fall
däremot, då fordonet utan att brukas ställes i depå, bör avregistrering
icke ske.

De sålunda angivna beräkningsgrunderna kunna emellertid icke helt
tillämpas såvitt angår kalenderåret 1941, enär det centrala militära fordonsregistret
torde bliva färdigställt först sedan några månader av året förflutit.
Vid beräkningen av genomsnittssiffrorna för det antal automobiler, motorcyklar
och släpfordon, som under året varit införda i registret, synes emeller -

Fjärde huvudtiteln. 289

tid ett medeltal kunna tagas för de månader, under vilka registret varit i
funktion.

För budgetåret 1941/42 bör, som av det anförda framgår, under fjärde
huvudtiteln anvisas ett anslag till ersättning för automobilskatt under
kalenderåret 1941 för krigsmakten tillhöriga motorfordon och släpfordon.
Enligt vad jag inhämtat torde anslagsbehovet med hänsyn till den militära
fordonsparkens omfång och användning böra beräknas till 2,200,000 kronor.
Närmare uppgifter örn grunderna för denna beräkning komma att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott. Som framgår av det anförda kan
emellertid det exakta anslagsbehovet beräknas först efter utgången av år 1941.
Anslaget bör därför äga karaktären av förslagsanslag. Vid den föregående
behandlingen av försvarsgrenarnas anslag till anskaffning, underhåll och drift
av motorfordon har i anslagsberäkningen hänsyn tagits till att från anslagen
numera icke skall bestridas automobilskatt för de militära fordonen.

Ifrågavarande ersättningsbelopp bör tillföras automobilskattemedelsfonden
över inkomsttiteln fordonsskatt. Meddelande av de närmare föreskrifter örn
redovisningen, som kunna påkallas, torde böra ankomma på Kungl. Majit.

Genomförandet av det nu förordade systemet för beskattning av militära
fordon har till följd, att något automobilskattebelopp för sådana fordon icke
■—- såsom eljest skulle varit fallet — skall utgivas i början av år 1941.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna de i det föregående angivna grunderna för
ersättandet av automobilskatt för krigsmakten tillhöriga motorfordon
och släpvagnar;

dels ock till Ersättning för automobilskatt för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,200,000 kronor.

6. Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag.

[161.] Förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering är i riksstaten
för budgetåret 1940/41 upptaget med 100,000 kronor. Med hänsyn till avgången
av personal torde anslaget i riksstaten för budgetåret 1941/42 kunna
nedsättas till 75,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för rustning och rotering för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

7. Resestipendier, reservationsanslag.

[162.] Enligt kostnadsberäkningarna för 1936 års försvarsordning skulle å
riksstaten — liksom tidigare varit fallet — för de tre försvarsgrenarna avses
särskilda anslag till resestipendier. Dessa anslag borde enligt kostnadsbe
Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 1 Del 7. 22% 40 19

290 Fjärde huvudtiteln.

räkningarna vid full organisation beräknas till 20,000 kronor för lantförsvaret,

14.000 kronor för sjöförsvaret och 20,000 kronor för flygvapnet.

I enlighet härmed hava anslag till resestipendier för de tre försvarsgrenarna
varit uppförda å riksstaten till och med budgetåret 1939/40 med
respektive 20,000, 14,000 och 12,000 kronor. För sistnämnda budgetår upptogs
därjämte ett särskilt anslag för resestipendier för försvarsstabens personal å

2.000 kronor. För innevarande budgetår beräknades däremot icke några
medel till resestipendier under fjärde huvudtiteln, detta delvis beroende på
att reservationer beräknades förefinnas å anslagen från föregående budgetår,
vilket också visat sig vara fallet. Budgetredovisningen för budgetåret 1939/40
upptager sålunda reservationer å försvarsstabens resestipendieanslag med
1,595 kronor, å lantförsvarets motsvarande anslag med 14,355 kronor, å sjöförsvarets
anslag med 11,387 kronor och å flygvapnets anslag med 10,690
kronor. Reservationernas sammanlagda belopp utgjorde alltså vid ingången
av innevarande budgetår cirka 38,000 kronor.

I sina skrivelser rörande medelsbehovet för nästa budgetår hava chefen
för försvarsstaben och marinförvaltningen gjort framställningar om anvisande
av medel till beredande av resestipendier för försvarsstaben respektive marinen
tillhörande personal.

Ehuru det utrikespolitiska läget är sådant, att det torde vara omöjligt att
bedöma, i vilken mån studieresor till utlandet över huvud taget må kunna
företagas under de närmaste åren, anser jag likväl, att medel för ändamålet
böra finnas tillgängliga. Det torde nämligen få anses vara av stor betydelse,
att försvarsväsendets personal i görlig mån beredes tillfälle att genom utrikes
resor tillgodogöra sig de erfarenheter på olika militära områden, som
vunnits icke minst under nu pågående krig.

På sätt inledningsvis i samband med behandlingen av frågan rörande
ändrad uppställning av anslagen under fjärde huvudtiteln föreslagits torde
emellertid från och med nästa budgetår förekommande medelsanvisningar
till resestipendier inom försvarsväsendet böra sammanföras under ett gemensamt
anslag av reservationsanslags natur, vilket torde böra förvaltas av
arméförvaltningens civila departement. Beträffande dispositionen av anslaget
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörliga
myndigheter meddela bestämmelser härutinnan.

Yad därefter beträffar medelsbehovet under detta anslag anser jag mig,
med hänsyn till rådande förhållanden och då reservationer å de för budgetåret
1939/40 anvisade anslagen torde komma att föreligga jämväl vid utgången av
innevarande budgetår, icke böra föreslå större belopp än 15,000 kronor.
Reservationerna å de nuvarande anslagen torde vid ingången av nästkommande
budgetår böra överföras till detta anslag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Resestipendier för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln.

291

8. Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet,

reservationsanslag.

[163.] Reservationsanslaget till befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet
är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 100,000
kronor. Tillika med besparingar å anslaget disponerades detsamma enligt av
Kungl. Majit den 1 november 1940 fastställd plan på följande sätt:

centralrådets omkostnader ........................... kronor 12,300

arvoden till militärpastorer ........................... » 35,500

bidrag till soldathemsverksamhet .................. » 40,900

bidrag till föreningen Kursverksamheten vid

Stockholms högskola (för bestridande av

kostnader för värnpliktigas deltagande i

kurserna) ............................................. » 3,000 kronor 91,700

till Kungl. Majits förfogande .......................................... » 35,300

Summa kronor 127,000

Sedermera fann Kungl. Majit enligt beslut den 6 december 1940 gott medgiva,
att för bildningsrådens verksamhet vid nedan angivna truppförband
(motsvarande) finge från den till Kungl. Majits förfogande ställda anslagsposten
utgå: 300 kronor till regemente, artillerikår, örlogsstation, Västkustens
marindistrikt, kustflottan och Gotlands kustartillerikår, 200 kronor till kår
som icke förut nämnts, beredskapsdivision ur luftvärnsartilleriet, flygflottilj
och flygkrigsskolan samt 100 kronor till intendenturkompani och skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet. Det i enlighet härmed disponerade beloppet
utgör omkring 17,000 kronor.

Vad beträffar anslagsberäkningen för nästa budgetår har centralrådet för
religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet i skrivelse den 2
september 1940 till en början föreslagit, att sekreteraren å centralrådets kulturvårdssektion,
som i sådan egenskap för närvarande åtnjuter ett årligt arvode
av 1,000 kronor, med hänsyn till sin arbetsbörda måtte erhålla heltidsanställning
och i samband därmed komma i åtnjutande av ett till 4,800 kronor förhöjt
arvode. För min del anser jag mig icke böra tillstyrka, att under förevarande
anslag högre årligt arvode än det förut bestämda eller 1,000 kronor beräknas
till denne sekreterare. I den mån den nuvarande situationen kan motivera,
att särskild ersättning utgår för därav betingat extra arbete, torde dylik ersättning
böra beredas i annan ordning. Jag beräknar således anslagsposten
till centralrådets omkostnader till 12,300 kronor jämväl för nästkommande
budgetår.

Vad därefter beträffar anslagsposten till arvoden till militärpastorer torde
densamma för beredande av arvoden åt militärpastorer vid nytillkomna truppförband
(motsvarande) böra beräknas till 37,000 kronor.

För bidrag till soldathemsverksamhet har centralrådet i sin berörda skrivelse
— med hänsyn till de ökade krav, som även under fredsmässiga förhållanden
komme att ställas på soldathemmen till följd av ökat antal värnplik -

292 Fjärde huvudtiteln.

tiga, förlängd övningstid m. m. samt med hänvisning till den allmänna prisstegringen
på varor och tjänstbarheter — föreslagit, att ett belopp av 50,000
kronor måtte beräknas under anslaget. För egen del anser jag någon höjning
av denna post vara befogad och beräknar fördenskull för ifrågavarande ändamål
ett belopp av 45,000 kronor.

Slutligen torde för bildningsrådens verksamhet vid truppförband (motsvarande)
böra beräknas ett belopp av cirka 20,000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget skulle i enlighet med det anförda uppgå
till (12,300 + 37,000 + 45,000 + 20,000 =) 114,300 kronor. Då erfarenheten
givit vid handen, att ytterligare något belopp bör stå till Kungl. Maj:ts förfogande
för oförutsedda behov, torde anslaget böra sättas till 120,000 kronor
eller det belopp, som av centralrådet i förenämnda skrivelse den 2 september
1940 begärts.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att för Befrämjande av den andliga vården vid för sv ar sväsendet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 120,000
kronor.

9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

[164.] Fjärde huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, vilket i riksstaten för budgetåret 1929/30 var uppfört med

90.000 kronor, upptogs under de sex därpå följande budgetåren med hänsyn
till den då pågende utredningen rörande vårt lands försvarsfråga med ett till

140.000 kronor förhöjt belopp. Sedan nämnda utredning slutförts, minskades
anslaget i riksstaten för budgetåret 1936/37 till 50,000 kronor. Från och med
budgetåret 1937/38 har för ifrågavarande ändamål beräknats ett belopp av

90.000 kronor eller samma belopp, som härför upptagits i kostnadsberäkningarna
för den nya försvarsorganisationen.

Innan jag ingår på frågan örn medelsbehovet under förevarande anslag för
budgetåret 1941/42 får jag erinra, att 1939/40 års anslag redan efter ungefär
ett halvt år visade sig icke förslå för bestridandet av de med anslaget avsedda
utgiftsändamålen. Med anledning härav anvisade 1940 års lagtima riksdag
(skrivelse nr 105) efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 58 framlagt
förslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga ett ytterligare belopp av 30,000 kronor,
vadan sålunda den sammanlagda medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål
under nämnda budgetår utgjorde 120,000 kronor.

Jämväl för innevarande budgetår torde det med hänsyn till vad arméförvaltningens
civila departement under hand meddelat rörande ställningen å
kommittéanslaget bliva nödvändigt att förstärka anslaget med ett relativt
avsevärt belopp. Därom torde jag sedermera få återkomma med förslag.

Vid nu angivna förhållanden finner jag mig böra föreslå, att kommitté -

Fjärde huvudtiteln. 293

anslaget för nästa budgetår upptages med högre belopp än tidigare. För en
dylik åtgärd talar ock det förhållandet, att det pågående nydaningsarbetet inom
försvarsväsendet kan förväntas påkalla ett vidlyftigt utredningsarbete genom
sakkunniga.

Medelsanvisningen under kommittéanslaget synes i anslutning till det anförda
för nästa budgetår böra beräknas till dubbla det nuvarande anslagsbeloppet
eller 180,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 180,000
kronor.

10. Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnpliktiga,

förslagsanslag.

[165.] Från och med budgetåret 1936/37 har i riksstaten varit uppfört ett
särskilt förslagsanslag, från vilket samtliga statsverkets kostnader för vissa
värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
nämligen de s. k. civilarbetarna, skola bestridas. Anslaget i fråga är för innevarande
budgetår upptaget med ett belopp av 300,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 25 september 1940 har arméförvaltningen
meddelat, att underhållskostnaderna för de samvetsömma värnpliktiga för
budgetåret 1939/40 uppgått till omkring 290,000 kronor. Ehuru underhållskostnaderna
för varje värnpliktig till följd av det förhöjda prisläget i allmänhet
kunde förväntas bliva något högre än under det senast förflutna budgetåret,
syntes emellertid anslaget, då antalet värnpliktiga av här ifrågavarande
art vid senast företagna inskrivningar visat viss tendens till minskning, kunna
upptagas till oförändrat belopp eller 300,000 kronor.

Såsom vid behandlingen av frågan örn fjärde huvudtitelns uppställning
inledningsvis anförts hade de sakkunniga härutinnan icke räknat med något
särskilt anslag för ifrågavarande ändamål utan ansett, att dessa underhållskostnader
borde belasta försvarsgrenarnas vanliga underhållsanslag. På i
nämnda sammanhang närmare anförda skäl har jag emellertid, i enlighet med
vad arméförvaltningen i yttrande över de sakkunnigas förslag anfört, ansett
mig böra förorda, att ett särskilt anslag alltjämt uppföres å huvudtiteln för
ifrågavarande ändamål.

Då arméförvaltningens anslagsberäkning icke giver anledning till någon
erinran, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnpliktiga
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 300,000
kronor.

11. Civilanställnings befrämjande, reservationsanslag.

[166.] För innevarande budgetår finnes till civilanställnings befrämjande å
riksstaten uppfört ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

^94 Fjärde huvudtiteln.

I skrivelse den 7 november 1940 har statens arbetsmarknadskommission —
vilken från och med den 1 juli 1940 tillsvidare under den tid, försvarsväsendets
centrala civilanställningsbyrå är underställd kommissionen, övertagit de
uppgifter, som enligt byråns instruktion åligger dess styrelse — meddelat,
att medelsbehovet för civilanställningens befrämjande under budgetåret
1941/42 med hänsyn till storleken av vid innevarande budgetårs utgång beräknade
reservationer under anslaget syntes kunna begränsas till 15,000 kronor.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Civilanställnings befrämjande för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

12, Militärfysisk verksamhet, reservationsanslag.

[167.] Vid behandlingen senare i dag av frågan örn vissa anslag å tilläggsstat
för budgetåret 1940/41 ämnar jag, i anledning av en av Svenska nationalkommittén
för fysik i skrivelse den 28 november 1940 gjord framställning, hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels att till Militärfysisk verksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under fjärde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor, dels ock att till
Vissa byggnadsarbeten för militärfysisk verksamhet å samma tilläggsstat såsom
kapitalinvestering under försvarsväsendets fastighetsfond: arméförvaltningens
delfond anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor. För budgetåret
1941/42 har nationalkommittén i samma skrivelse hemställt, att för den
ifrågavarande verksamhetens bedrivande ett belopp av 130,000 kronor måtte
anvisas å riksstaten.

Denna hemställan anser jag mig böra tillstyrka. Jag får således hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Militärfysisk verksamhet för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 130,000 kronor.

13. Chiffreringsapparater, reservationsanslag.

[168.] Under erinran att 1939 och 1940 års lagtima riksdagar anvisat tillhopa

550,000 kronor för anskaffning av chiffreringsapparater för försvarsväsendet
har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse den 9 september
1940 hemställt, att för tillgodoseende av ett genom försvarsorganisationens utvidgning
ökat behov av dylika apparater ett belopp av 353,200 kronor måtte
anvisas.

Det synes mig icke vara lämpligt att vidare till statsrådsprotokollet redogöra
för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott torde därom erhålla
upplysningar genom de handlingar som tillhandahållas utskottet.

Emellertid anser jag mig böra tillstyrka den gjorda framställningen, därvid
dock anslagsbeloppet torde böra avrundas till 350,000 kronor.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen -

Fjärde huvudtiteln. 295

att till Chiffreringsapparater för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 350,000 kronor.

14. Premier för innehav av vissa automobiler, reservationsanslag.

[169.] Genom brev elen 24 mars 1939 uppdrog Kungl. Majit åt arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse att i samråd med ämbetsverkets tygdepartement,
inspektören för trängen, överstyrelsen för Svenska röda korset samt medi-,
cinalstyrelsen verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande
de åtgärder, som kunde finnas påkallade och lämpliga för tillgodoseende av
behovet av sjuktransportmedel för den militära och civila sjukvården vid
mobilisering och under krig, varjämte Kungl. Majit bemyndigade sjukvårdsstyrelsen
att för ifrågavarande utredningsarbete anlita biträde av vissa sakkunniga.

I skrivelse den 19 januari 1940 framlade sjukvårdsstyrelsen resultatet av
den verkställda utredningen. I fråga örn de åtgärder, som påkallades för att
säkerställa tillgången av skåpbilar, gick sjukvårdsstyrelsens förslag ut på, att
skattelättnad skulle beviljas i förevarande avseende samt bestämmelserna härom
utformas i analogi med vad som gällde örn automobiler avsedda att drivas
med generatorgas. I anslutning därtill hemställde sjukvårdsstyrelsen, att
fordonsskatten för lastautomobiler med skåp, under förutsättning att de vore
byggda i enlighet med vissa fastställda bestämmelser, måtte få utgå med
hälften av eljest stadgade skattesatser.

Vid sjukvårdsstyrelsens skrivelse voro bland annat fogade utkast till
förordning angående registrering av vissa lastautomobiler med skåp samt till
särskilda föreskrifter angående registrering av vissa lastautomobiler med skåp.

Efter remiss avgåvos yttranden över sjukvårdsstyrelsens förslag av följande
myndigheter, nämligen statskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
medicinalstyrelsen ävensom Överståthållarämbetet och länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län.

På grund av att flera av de hörda myndigheterna ställde sig avvisande
mot förslaget till skattelättnader och i stället ifrågasatte införande av ett
premieringssystem för syftemålets tillgodoseende anbefallde Kungl. Majit
genom remiss den 27 mars 1940 arméförvaltningen att i samråd med inspektören
för trängen taga ärendet under förnyat övervägande samt att till
Kungl. Majit inkomma med det yttrande och förslag, vartill omständigheterna
kunde föranleda.

I sitt med anledning härav den 30 maj 1940 avgivna utlåtande anslöt sig
arméförvaltningen till sjukvårdsstyrelsens förslag rörande ett skattelindringssystem,
dock att skattelindringen borde begränsas till att avse endast två år.

I syfte att erhålla underlag för ett närmare övervägande av riktlinjerna
för ett system avseende premiering av innehav av lastautomobiler lämpliga
till sjuktransportändamål utarbetades härefter inom försvarsdepartementet
ett utkast till kungörelse med bestämmelser i ämnet. I viss mån voro dessa
bestämmelser av samma karaktär som de, vilka innefattades i kungörelsen

Fjärde huvudtiteln.

den 10 november 1916 (nr 604) angående premiering av för krigsbruk lämpliga
lastautomobiler. Huvudgrunderna i förslaget kunna sammanfattas sålunda:

Ägare av lastautomobil med skåp må efter ansökan hos arméförvaltningens
tygdepartement under vissa förutsättningar komma i åtnjutande av statsbidrag,
bestående av ingångspremie örn 200 kronor samt underhälls premie
om 100 kronor. Ingångspremien utbetalas såsom bidrag till kostnaderna för
inköp av ny lastautomobil med skåp av sådan typ, att den uppfyller de bestämmelser
för automobils användande i sjuktransporttjänst, som fastställas
av tygdepartementet efter samråd med sjukvårdsstyrelsen, Öller såsom bidrag
till omändring av redan anskaffad automobil i enlighet med nämnda bestämmelser,
under förutsättning att ägaren genom kontrakt med tygdepartementet
åtager sig att under två år hålla automobilen i fältdugligt skick. Underhållspremien
utgår vid slutet av andra året räknat från den dag då det avsedda
kontraktet tecknats, såvida automobilen hållits i fältdugligt skick. Under
vissa förhållanden förutsättes att återbäring av ingångspremien skall äga rum.
För uppfyllande av automobilägaren åliggande förpliktelser skall han till
tygdepartementet avlämna behörig borgensförbindelse eller annan av tygdepartementet
godkänd säkerhet.

Över ifrågavarande förslag till ett premieringssystem hava utlåtanden avgivits
av de myndigheter, vilka yttrat sig i frågans tidigare läge, ävensom
av chefen för försvarsstaben, chefen för armén, chefen för marinen och marinförvaltningen,
chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, medicinalstyrelsen
samt överstyrelsen för Svenska röda korset. Med undantag av länsstyrelsen
i Östergötlands län samt statskontoret hava samtliga de hörda myndigheterna
antingen förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget
eller ock uttalat, att detsamma under nu rådande förhållanden vore att föredraga
framför ett skattelindringssystem. Länsstyrelsen i Östergötlands län
har däremot uttalat, att ett skattelindringssystem syntes bliva det i tillämpningen
enklaste och smidigaste. Statskontoret har icke direkt tagit ställning
till frågan örn vilket system — skattelindringssystem eller premieringssystem
— som vore att föredraga. Beträffande vad i utlåtandena i övrigt förekommit
torde i detta sammanhang få lämnas följande redogörelse.

Arméförvaltningen har anfört bland annat:

Svårigheten att beräkna behovet av för sjuktransportändamål lämpliga
motorfordon hade i arméförvaltningens tidigare utlåtande starkt framhållits.
Beträffande beräkningen av kostnaderna förelåge betydande svårigheter. Det
förutsattes att ingångspremier icke skulle tilldelas ägare av bilar, vilka vid
tidpunkten för de föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande redan vore inrättade
i enlighet med de särskilda föreskrifterna. Kostnaderna komme till en
början huvudsakligen att utgöras av ingångspremier dels för skåpbilar, som
efter nämnda tidpunkt omändrades på ifrågavarande sätt, samt dels för nyinköpta
fordon, vad de senare beträffade sannolikt ett fåtal. Härtill komme
vissa mindre utgifter för kontroll m. m. För beräkning av det antal ansökningar
örn statsbidrag, som kunde förväntas under återstoden av nu löpande
budgetår, saknades fasta grunder. Arméförvaltningen ansåge emellertid, att
med utgående från en jämförelsevis hastig tillströmning av ansökningar det
förslagsvis borde kunna beräknas, att under nämnda tid ingångspremier
komme att utdelas för cirka 300 fordon, varvid de sammanlagda kostnaderna
för tiden till den 1 juli 1941 alltså skulle kunna uppskattas till 60,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln. ''

Enahanda belopp torde böra beräknas för budgetåret 1941/42. Under hänvisning
till vad sålunda anförts finge arméförvaltningen föreslå, att erforderliga
medel till bestridande av statsbidrag för vissa för sjuktransportändamål lampliga
lastautomobiler med skåp ställdes till tygdepartementets förfogande dels
för tiden intill den 1 juli 1941, dels ock för budgetåret 1941/42. Därest för
sistnämnda budgetår särskilt anslag upptoges å riksstaten, borde anslaget
erhålla förslagsanslags natur. På tygdepartementet borde ankomma att etter
samråd med sjukvårdsstyrelsen reglera tilldelningen av ingångspremier sa, att
icke flera automobiler premierades än som erfordrades för att vid mobilisering
och under krig fylla behovet av sjuktransportmedel för den militära och civila
sjukvården.

Länsstyrelsen i Stockholms län har uttalats bland annat.

Då vidtagandet av de anstalter, som vore behövliga för automobilers användbarhet
för sjuktransporter, måste antagas i kostnadshänseende ställa sig
olika för olika fall, ansåge länsstyrelsen — i likhet med länsbesiktningsmannen
— att det borde övervägas, örn icke en differentiering av premierna
vore möjlig. Huruvida fordonens storleksordning erbjöde en lämplig grundval
för en sådan differentiering undandroge sig dock länsstyrelsens bedömande.
Mera rationellt vore måhända att till grund för differentieringen lagga
kostnaden för de för det avsedda ändamålet erforderliga specialanordningarna.
I så fall skulle premien icke fixeras till bestämda belopp utan utgå med högst
och lägst vissa i förhållande till nyssnämnda kostnad stående belopp.

Statskontoret har bland annat anfört följande:

Ämbetsverket ville understryka vikten av att, därest premieringssystem
befunnes äga företräde framför skattelindringssystem, premiebeloppen icke
utmättes så att systemet komme att visa sig alltför kostsamt för staten. Huruvida
de föreslagna premiesatserna vore lämpligt avvägda undandroge sig i viss
mån statskontorets bedömande, men ämbetsverket hade dock icke kunnat
undgå att få det intrycket, att en begränsning av statsbidraget borde kunna
vidtagas utan att därför syftet med detsamma skulle förfelas. Sjukvårdsstyrelsens
förslag till särskilda bestämmelser för användande i sjuktransporttjänst
av vissa lastautomobiler med skåp syntes närmast giva vid handen, att
dylika bilar i regel skulle kunna efter jämförelsevis enkla ändringar användas
för transport av sjuka. Vid sådant förhållande förefölle det statskontoret, att
de särskilda kostnader för bilens underhåll, som eventuellt skulle förorsakas
av densammas användande i sjuktransporttjänst, mäste bliva relativt obetydliga.
På grund härav syntes det statskontoret icke behövligt att tillerkänna
ägare av skåpbil — utöver ingångspremien — särskilt bidrag till kostnaderna
för bilens underhåll. Ämbetsverket funne sig fördenskull icke kunna förorda
förslaget örn underliållspremie till ägare av dylik bil.

Angelägenheten av att åtgärder nu vidtagas i syfte att säkerställa tillgången
på sjuktransportmedel för den militära och civila sjukvården vid mobilisering
och under krig torde vara uppenbar. I fråga om sättet för frågans lösning
ansluter även jag mig till premiesystemet, vilket medför att utgifterna för
ändamålet kunna anpassas efter det föreliggande behovet av transportmedel.

Huruvida man, såsom i det utremitterade förslaget avsetts, skall uppdela
statsbidraget i ingångspremie och underliållspremie elior stanna för enbart
ingångspremie -—- på sätt statskontoret föreslagit torde ytterst
vara en fråga i vad mån statsbidrag erfordras för att behovet av sjuk -

Fjärde huvudtiteln.

transportmedel skall kunna tillgodoses. Jag håller knappast för troligt att det
kan förväntas att det föreliggande beliovet av transportmedel skall kunna
täckas enligt här avsett system, därest statsbidraget skulle begränsas till
enbart ingångspremien å 200 kronor. Riksdagen torde emellertid böra beredas
tillfälle att härom uttala sin mening. Därest min uppfattning örn statsbidragets
maximibelojjp biträdes av riksdagen, torde bidraget lämpligen böra
utbetalas i två omgångar i form av ingångspremie å 200 kronor och underhållspremie
å 100 kronor. Det av länsstyrelsen i Stockholms län framförda förslaget
örn en differentiering av bidragen i förhållande till kostnaderna för fordonens
iordningställande för sjuktransportändamål synes mig med hänsyn till
statsbidragets syfte att stimulera till frivillig medverkan till lösandet av sjuktransportfrågan
knappast lämpligt.

Det torde böra ankomma på tygdepartementet att i samråd med vederbörande
myndigheter centralt handhava regleringen av hithörande frågor. I
den mån medel för ändamålet må komma att erfordras under återstående del
av innevarande budgetår torde härutinnan behövligt belopp enligt beslut av
Kungl. Maj:t få ställas till förfogande från förskottsstaten för försvarsväsendet.
Yad angår medelsanvisningen för budgetåret 1941/42 finner jag mig
i överensstämmelse med arméförvaltningens förslag böra tillstyrka, att ett
anslag av 60,000 kronor anvisas för ändamålet. Anslaget torde böra erhålla
reservationsanslags natur.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Premier för innehav av vissa automobiler för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

15. Extra utgifter, reservationsanslag.

[170.] Sedan lång tid tillbaka har för varje försvarsgren i riksstaten funnits
upptaget ett reservationsanslag till extra utgifter. I 1936 års försvarsordning
beräknades dessa anslag till 350,000 kronor för lantförsvaret, 100,000 kronor
för sjöförsvaret samt 80,000 kronor för flygvapnet efter fullbordad uppsättning.
I riksstaten för innevarande budgetår äro anslagen ifråga uppförda
med respektive 350,000, 95,000 och 70,000 kronor.

I sina skrivelser rörande medelsbehoven för nästkommande budgetår hava
armé-, marin- och flygförvaltningarna hemställt, att anslagen till extra utgifter
måtte uppföras med respektive 350,000, 95,000 och 80,000 kronor.

Såsom inledningvis vid behandlingen av frågan örn fjärde huvudtitelns uppställning
anförts föreslogo de härutinnan tillkallade sakkunniga, att särskilda
anslag för varje försvarsgren jämväl i fortsättningen skulle anvisas för extra utgifter,
medan riksräkenskapsverket i sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag
förordade, att de tre försvarsgrenarnas ifrågavarande anslag skulle sammanföras
till ett för fjärde huvutiteln gemensamt anslag för extra utgifter, vilket
borde upptagas under huvudavdelningen »E. Diverse». På skäl som redan

Fjärde huvudtiteln.

i nyssberg)reia sammanhang av mig angivits har jag funnit mig böra lämna mitt
förord till riksräkenskapsverkets förslag.

Under förevarande huvudavdelning bör sålunda uppföras ett för fjärde
huvudtiteln gemensamt anslag till extra utgifter. Yad beträffar beräkningen
av medelsbehovet under detta nya anslag böra de av förvaltningsmyndigheterna
gjorda framställningarna i nämnda hänseende läggas till grund. De
för nästa budgetår begärda anslagsbeloppen uppgå till sammanlagt (350,000 +

95,000 + 80,000 =) 525,000 kronor. Sistnämnda belopp torde också böra upptagas
under det nya anslaget för nästkommande budgetår.

Iliksräken skaps verke t har i anslutning till sitt berörda förslag påpekat, att
genom en uppdelning av anslaget på undertitlar bestämda belopp skulle kunna
avses för varje huvudavdelning under huvudtiteln, d. v. s. för försvarsdepartementet,
förvaltningsmyndigheterna, försvarskrafterna uppdelade på försvarsstaben,
armén, marinen och flygvapnet, samt de särskilda försvarsväsendet
tillhörande institutionerna. En sådan uppdelning av anslaget å undertitlar
synes mig emellertid knappast vara lämplig, då den alltid måste bli i viss mån
godtycklig, utan torde anslaget böra få i varje särskilt fall anlitas efter Kungl.
Maj:ts bestämmande. Jag förutsätter emellertid, att det därvid kommer att
tillses, att den hittillsvarande proportionen mellan de tre försvarsgrenarnas
anslag till extra utgifter i stort sett bibehålies vid fördelningen av medel
under det nya anslaget. Anslaget torde böra i sin helhet förvaltas av arméförvaltningens
civila departement.

I den mån reservationer komma att finnas å de nuvarande anslagen vid detta
budgetårs utgång, torde dessa reservationer få överföras till det nya anslaget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 525,000 kronor.

16. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
[171.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört örn beredande
av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

17. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
[172.] Enligt kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 428) angående barntillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst hava i enlighet med riksdagens beslut
vissa befattningshavare i samband med övergången till nya avlöningsbestämmelser
bibehållits vid rätten att åtnjuta barntillägg. För bestridande av kostnaderna
härför hava för budgetåret 1940/41 anvisats 700,000 kronor. För nästkommande
budgetår torde ett belopp av 655,000 kronor förslå för ändamålet.

300 Fjärde huvudtiteln.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 655,000
kronor.

18. Kristillägg, förslagsanslag.

[173.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut i dag
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor därom anfört hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av 1,900,000 kronor.

19. Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag.

[174.] I likhet med vad för innevarande budgetår är fallet torde jämväl för
nästkommande budgetår böra anvisas ett förslagsanslag av 75,000 kronor
för beredande av ersättning för kursförluster åt innehavarna av beställningar
såsom militär-, marin- och flygattachéer.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa kursförluster för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Alvar Lindencrona.

Fjärde huvudtiteln,

301

Bilaga.

Stat

för Gnrnisonssjukhusen.

Karlsborg.	An- tal	Lönegrad eller arvode	B. Icke-ordinarie befatt-	An- tal	Lönegrad eller arvode

			ningshavare.
A. Ordinarie beställnings-			Extra bataljonsläkare.....	i	MEx 22
havare.			Sjuksköterskor.........	6	MEo 7
Bataljonsläkare........	i	Ca 22	Assistentsköterskor......	2	MEo 5
		Eldare av 2. klassen . . . • . .	1	MEo 5
B. Personal med arvoden.			Köksförestånderska av 1. klassen	1	MEo 8
		Kokerska...........	1	MEo 3
Sjukhusväbel, förutom fri bostad			Skrivbiträde . .........	1	MEo 2
med bränsle och lyse ....	i	1740	C. Betjäningspersonal.
C. Icke-ordinarie befatta			9 sjukhusbiträden, 3 köksbiträden.
ningshavare.
Sjuksköterskor......... Assistentsköterskor......	4 2	MEo 7 MEo 5	Linköping.
Eldare av 1. klassen...... Köksförestånderska av 1. klassen	1 1	MEo 6 MEo 8	A. Personal med arvoden.
Kokerska...........	1	MEo 3	Sjukhusväbel, tillika förvaltare .	1	2 240 *)
Skrivbiträde..........	1	MEo 2
			B. Icke-ordinarie befatt-
D. Betjäningspersonal.			ningshavare.
6 sjukhusbiträden, 4 köksbiträ-			Extra bataljonsläkare.....	1	MEx 22
den.			Sjuksköterskor.........	6	MEo 7
			Assistentsköterska.......	1	MEo 5
Skövde.			Eldare av 2. klassen......	1	MEo 5
		Kokerska...........	1	MEo 3
A. Personal med arvoden. Sjukhusväbel, tillika förvaltare .	1	2 2401)	C. Betjäningspersonal.
Sjukgymnast.........	1	792	3 sjukhusbiträde!!, 3 köksbiträden.
B. Icke-ordinarie befatt-			Sollefteå.
ningshavare.
Extra bataljonsläkare.....	1	MEx 22	A. Personal med arvoden.
Sjuksköterskor.........	6	MEo 7	Sjukhusväbel, tillika förvaltare .	1	2 2401)
Assistentsköterskor......	4	MEo 5
Eldare av 2. klassen...... Kokerska...........	1 1	MEo 5 MEo 3	B. Icke-ordinarie befatt-
Skrivbiträde..........	1	MEo 2	ningshavare.
			Extra bataljonsläkare.....	2	MEx 22
C. Betjäningspersonal.			Sjuksköterskor.........	6	MEo 7
		Assistentsköterskor......	4	MEo 5
1 fotografiskt biträde, 11 sjuk-			Eldare av 2. klassen......	i	MEo 5
husbiträden, 4 köksbiträden.			Köksförestånderska av 1. klassen	i	MEo 8
			Kokerska...........	i	MEo 3
Eksjö.			Skrivbiträde..........	i	MEo 2
A. Personal med arvoden.			C. Betjäningspersonal.
Sjukhusväbel, tillika förvaltare .	1	2 240 *)	10 sjukhusbiträden, 1 röntgen-
Sjukgymnast.........	1	792	biträde, 7 köksbiträden.

'') Därav 500 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

302

Fjärde huvudtiteln.

		Lönegrad			Lönegrad
Boden.	tal	eller arvode	C. Icke-ordinarie befattnings-	tal	eller arvode
			havare.
A. Ordinarie beställnings-			Extra bataljonsläkare.....
havare.			5	MEx 22
		Husmoder...........	1	ME o 9
Regementsläkare .......	2	Ca 26	Operations- och röntgensköterskor	3	MEo 7
Maskinist..........	1	Ca 12	Sjuksköterskor.........	17	MEo 7
Eldare av 1. klassen......	1	Ca 7	Assistentsköterskor ....	170	MEo 5
			Trädgårdsmästare.......	1	MEo 8
			Automobilförare........	1	MEo 6
			Eldare av 2. klassen .	2	MEo 5
			Portvakter..........	2	MEo 5
B. Personal med arvoden.			Maskintvättare........	1	MEo 5
		Snickare ....	1	MEo 5
a) Pensionerad personal.			Kontorsbiträden........	2	MEo 4
		Skrivbiträden........	3	MEo 2
Sjukhusintendent.......	1	3180	Köksförestånderska av 1. klassen	1	MEo 8
Förrådsförvaltare, tillika biträde			Biträdande köksförestånderska,
åt intendenten........	1	2 440	tillika överkokerska.....	1	MEo 4
Sjukhusväbel.........	1	2 440	Tvättförestånderska.....	1	MEo 4
Sjukhuskassör.........	1	2 440	Kokerskor.........	2	MEo 2
b) Civil personal. Läkare vid reumatikeravdel-			D. Betjäningspersonal. 51 kvinnliga sjukhusbiträden,
		17 köksbiträden, 4 baderskor,
ningen, arvode ........	1	Ca 22	5 städerskor, 6 tvättbiträden,
Sjukgymnaster.........	2	2 100	2 sömmerskor, 2 telefonister .	—	—

8.
9.

10.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......

Arvoden till ovanstående personal med arvoden.............

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .
Arvoden å 1170 kronor till regemeutsläkarna vid garnisonssjukhuset i Boden

För anställande av ovanstående betjäningspersonal, förslagsvis......

Till beredande av tjänstledighet åt personalen samt till vikariatsersättning
under sjukdom jämte sjukvård och underhåll åt sjuk personal, förslagsvis
Till hyresersättning åt personal, som icke kan beredas inkvartering å sjukhuset
i Boden...................

Rörligt tillägg, förslagsvis........................

Dyrtidstillägg, förslagsvis.........................

Arvoden och särskilda ersättningar jämlikt avtal med landsting m. m.,
förslagsvis....................

kronor 35 500

» 35 051

» 420,000

» 2 340

» 135 000

» 40 000

» 10 800

»> 69 624

» 12 885

» 106 800

Summa kronor 868 000

Anin. 1.

Anm. 2.
Alim. 3.
Anm. 4.

Anm. 5.

Anm. 6.

Anm. 7.

Före den 1 juli 1939 anställda undersköterskor med lön enligt lönegrad K 1 av löneplanen
för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal enligt kungörelsen nr 215/1928,
vilka icke kunna vinna anställning såsom assistentsköterskor, må tills vidare bibehållas
vid oförändrad anställning och skall under tiden motsvarande antal befattningar för
assistentsköterskor hållas vakant.

Viss under rubriken »Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner
enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

Sjukhusintendenten vid garnisonssjukhuset i Boden åtnjuter — förutom arvode — fri
bostad med bränsle och lyse.

Det ankommer på maskinisten vid garnisonssjukhuset i Boden eller endera av eldarna
därstädes att enligt kommendantens i Bodens fästning bestämmande tjänstgöra såsom
biträdande automobilförare.

Trädgårdsmästaren vid garnisonssjukhuset i Boden är skyldig att jämväl tillhandagå
truppförbanden och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i
trädgårdsärenden.

Vid sjukhusen må anställas sjuksköterskeelever mot åtnjutande av naturaförmåner
eller ersättning därför enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser till följande
antal: Karlsborg 4, Skövde 7, Eksjö 6, Linköping 5, Sollefteå 8 och Boden 20.

Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till regementsläkare vid garnisonssjukhuset
i Boden, som före den 1 juli 1939 i sådan egenskap åtnjutit dylikt arvode. *)

*) Därav 1 assistentbarnmorska.

Fjärde huvudtiteln.

303

tili

Fjärde huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

Sid. Kronor

25 Allmänna synpunkter rörande anslagsberäkningarna........ —

A. Försvarsdepartementet.

27 Avlöningar ...................................................... 400.000

30 Omkostnader.............. 79.000

Säger för försvarsdepartementet 479,000

B. Centrala förvaltningsmyndigheter,

Arméförvaltningen.

32 Avlöningar ...................................................... x) 835,000

32 Omkostnader .................... 192.000

Säger för arméförvaltningen 1,027,000

Marinförvaltningen.

34 Avlöningar ...................................................... 469,000

39 Omkostnader .................. 178,000

Säger för marinförvaltningen 647,000

Flygförvaltningen.

42 Avlöningar ...................................................... 232.000

50 Omkostnader.................................................... 128,500

Säger för flygförvaltningen 360,500

Säger för centrala förvaltningsmyndigheter 2,034,500

C. Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

52 Avlöningar ...................................................... 484,000

59 Omkostnader .................................................... 100,000

60 Vissa arbeten å mobiliseringsverket.......................... 30,000

60 Fältövningar .................................................... 3,000

Säger för försvarsstaben 617,000

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

61 Avlöningar till aktiv personal m. fl...........................*) 48,000,000

62 Avlöningar till personal å övergångsstat .................... 890,000

63 Avlöningar till personal å reservstat ........................ 765,000

*) Berliknat belopp.

304 Fjärde huvudtiteln.

Sid. Kronor

67 Avlöningar till personal i arméns reserver .................. 660,000

69 Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m........... 460,000

70 Ekiperingsersättningar.......................................... 1,100,000

Säger för avlöningar m. m.

till fast anställd personal 51,875,000

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

71 De värnpliktigas avlöning...................................... 12,000,000

73 Familjebidrag åt värnpliktiga............................ 575,000

Säger för avlöningar och familjebidrag
åt värnpliktiga.......... 12,575,000

Sjukvård.

74 Sjukvård ........................................................ 1,120,000

80 Sjukvårdsmateriel .............................................. 350,000

Säger för sjukvård 1,470,000
Heson och militärtransporter.

82 Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader................ 1,300,000

83 Reseersättningar m. m........................................... 1,175,000

85 Rese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttagnings myndigheterna.

............................................... 35,000

Säger för resor och militärtransporter 2,510,0U0
Expenser m. m.

86 Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.................. 7,400,000

87 Övriga expenser m. m......................................... 965,000

89 Publikationstryck .............................................. 190R00

Säger för expenser m. m. 8,555,000
Mathållning m. m.

90 Mathållning...................................................... 27,000,000

92 Furagering .................... 4,600.000

Säger för mathållning m. m. 31,600,000
Intendenturmateriel m. m.

94 Munderingsutrustning.......................................... 17,500,000

98 Kasern- och förplägnadsutredning ............................ 2,150,000

100 Engångskostnader för anskaffning av kaserninventarier .... 200,000

101 Inventarier för nytillkomna truppförband.................... J) 500,000

Säger för intendenturmateriel m. m. 20,350,000
Undervisning och övningar.

102 Undervisningsmateriel m. m................................... 250,000

103 Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda

utbildningskurser m. m....................................... 1,300,000

110 Truppförbandens övningar .................................... 6,000,000

120 Fält- och fälttjänstövningar.................................... 2,000,000

_ Säger för undervisning och övningar 9,550,000

*) Beräknat belopp.

305

Fjärde huvudtiteln.

Sid. Anskaffning och vård av hästar m. m. Kronor

121 Remontering .................................................... 850,000

130 Veterinärvård.................................................... 145,000

131 Arméns hundväsende .......................................... 25,000

133 Arméns brevduveväsende ............. 5,000

Säger för anskaffning och vård av hästar m. m. 1,025,000
Tygmaterid m. m.

134 Vapen och ammunition m. m................................. 25,000,000

136 Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m................... 1,000,000

137 Motor- och anspannsfordon m. m............................. 3,300,000

139 Den industriella krigsberedskapen............................ 200,000

139 Försök med viss tygmateriel.................................. 500,000

140 Anskaffning av tygmateriel .................................... 47,000,000

Säger för tygmateriel m. m. 77,000,000
Fortifikatönska anläggningar.

141 Befästningars underhåll m. m................................. 500,000

Bidrag och understöd.

142 Understöd åt den frivilliga landstormsutbildningen ........ 325,000

144 Bidrag till frivilliga automobilkåren.......................... 10,000

144 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig............................ 20,000

144 Frivilliga djursjukvården i krig................................ 8,000

145 Frivilliga skytteväsendets befrämjande........................ 950,000

147 Bidrag till skjutbanors ordnande.............................. 775,000

148 Understöd åt vissa föreningar m. m......................... 20,000

Säger för bidrag och understöd 2,108,000
Säger för armén 219,118,000

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

149 Avlöningar till aktiv personal m. fl...........................*) 21,000,000

149 Avlöningar till personal å övergångsstat .................... 940,000

151 Avlöningar till personal å reservstat ........................ 40,000

152 Avlöningar till personal i marinens reserver................ 225,000

152 Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m........... 230,000

154 Ekiperingsersättningar........... 580,000

till fast anställd personal 23,015,000

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

154 De värnpliktigas avlöning...................................... 1,515,000

155 Familjebidrag åt värnpliktiga...................................65,000

Säger för avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga 1,580,000

l) Beräknat belopp.

306 Fjärde huvudtiteln.

Sid. Kronor

Sjukvård.

156 Sjukvård ........................................................ 284,000

157 Sjukvårdsmateriel .............................................. 20,000

Säger för sjukvård 304,000
Resor och militärtransporter.

158 Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader................ 210,000

159 Reseersättningar m. m..................,,..................... 195,000

Säger för resor och militärtransporter 405,000

Expenser m. m.

160 Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.................. 1,450,000

161 Övriga expenser m. m......................................... 332,000

162 Publikationstryck................................................ 80.000

Säger för expenser m. m. 1,862,000
Mathållning.

163 Mathållning...................................................... 6,700,000

Intendenturmateriel m. m.

165 Beklädnad........................................................ 3,130,000

166 Kasern- och förplägnadsutredning ............................ 405,000

167 Viss intendenturmateriel för kustartilleriet.................. 1,172,000

167 Inventarier till sporthall för kustflottan...................... 45.000

Säger för intendenturmateriel m. m. 4,752,000

Undervisning och övningar.

168 Undervisningsmateriel m. m................................... 89,000

170 Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken, särskilda

utbildningskurser m. m....................................... 134,000

171 Flottans övningar .............................................. 9,200,000

174 Kustartilleriets övningar........................................ 1,480,000

176 Studiestipendier ..... 1,000

Säger för undervisning och övningar 10,904,000

Flytande materiel, artillerimateriél m. m.

177 Fartygsbyggnader för flottan .................................. 73,320,000

179 Fartygsbyggnader för kustartilleriet.......................... 1,500,000

180 Underhåll av flottans fartyg m. m............................. 11,250,000

182 Underhåll av kustartilleriets materiel m. m................. 1,540,000

184 Anskaffning och underhåll av motorfordon .................. 70,000

185 Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel ...... 6,507,000

188 Vissa materielförsök............................................ 400,000

189 Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret................ 10,824,000

190 Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv m. m............. 606,000

192 Anskaffning av viss båtmateriel .............................. 84,000

193 Industriens krigsorganisation.................................. 200,000

Säger för flytande materiel, artillerimateriel m. m. 106,301,000

Fjärde huvudtiteln.

307

Sid. Kronor.

För t i file ator iska anläggningar.

193 Befästningars underhåll m. m................................. 400,000

Bidrag och understöd.

194 Bidrag till Sveriges frivilliga motorbåtskår.................. 45,000

195 Understöd åt föreningar m. m................................. 10,000

Säger för bidrag och understöd 55,000

Säger för marinen 156,278,000

Flygvapnet.

195 Förslag om flygvapnets utvidgning......................

200 Ändrad organisation av flygvapnets flygreservskola ..

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

205 Avlöningar till aktiv personal m. fl........................... x) 14,200,000

205 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv................ 285,000

206 Kekryteringskostnader och avskedspremier m. m........... 80,000

207 Ekiperingsersättningar...........................................180,000

Säger för avlöningar m. m.
till fast anställd personal 14,745,000

Avlöningar oell familjebidrag åt värnpliktiga.

207 De värnpliktigas avlöning...................................... 1,120,000

208 Familjebidrag åt värnpliktiga.................................. 25,000

Säger för avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga 1,145,000

Sjukvård.

208 Sjukvård ........................................................ 173,000

211 Sjukvårdsmateriel ....................... 65,000

Säger för sjukvård 238,000

Resor och militär transporter.

212 De värnpliktigas färdkostnader................................ 130,000

212 Reseersättningar m. m..........................................115,000

Säger för resor och militärtransporter 245,000

Expenser m. rn.

213 Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt.................. 1,200,000

214 Övriga expenser m. m......................................... 110,000

214 Publikationstryck .............................................. 60,000

Säger för expenser m. m. 1,370,000

Mathållning.

215 Mathållning...................................................... 3,300,000

’) Beräknat belopp.

308 Fjärde huvudtiteln.

Sid. Kronor

Intendenturmateriel m. m.

216 Beklädnad........................ 1,500,000

217 Kasern- och förplägnadsutredning............................ 340,000

218 Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel

m. m........................................................... 3,135,000

Säger för intendenturmateriel m. m. 4,975,000
Undervisning och övningar.

220 Undervisningsmateriel m. m................................... 100,000

220 Flygvapnets övningar ....................... 17,075,000

Säger för undervisning och övningar 17,175,000
Flygmateriel m. m.

223 Anskaffning av flygmateriel.................................... *) 90,000,000

224 Underhåll av flygmateriel...................................... 10,625,000

226 Vapen och ammunition ........................................ 3,200.000

227 Motorfordon och motorbåtar .................................. 1,110,000

228 Motorvältar för flygfälten ...................................... 40,000

228 Mörkläggnings- och alarmanordningar för Göta flygflottilj

och Tionde flygflottiljen .................................... 30,000

229 Eldsläckningsmateriel .......................................... 500,000

230 Industriens krigsorganisation.................................. 85,000

Säger för flygmateriel m. m. 105,590,000
Säger för flygvapnet 148,783,000
Säger för för svar skraf terna 524,796,000

D. Vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner.

Sjökarteverket.

232 Fråga örn sj ökarte verkets överflyttande till handelsdepartementet
........................................................ —

234 Förslag örn vissa ändringar i sj ökarte verkets organisation —

242 Avlöningar ...................................................... 477,000

248 Omkostnader.................................................... 136,000

250 Mätnings- och rekognosceringsverksamhet .................. 312,700

252 Revidering av vissa sjökort................................. 10,000

252 Bidrag till internationella hydrografiska byrån...............15,000

Säger för sjökarteverket 950,700

Krigsarkivet.

253 Avlöningar ...................................................... 44,700

254 Omkostnader .................................................... 7,200

254 Samlingars konservering m. m................................. 6,000

Säger för krigsarkivet 57,900

l) Beräknat belopp.

Fjärde huvudtiteln. 309

Sid'' Kronor

Armémuseum.

255 Avlöningar ...................................................... 42 600

256 Omkostnader.................................................... 3''100

256 Samlingars konservering m. m............................... 13^000

Säger för armémuseum 58,700

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

Bl £vlöningar ...................................................... 86.000

260 Omkostnader.................................................... 20 000

261 Forskningsverksamhet.......................................... 85,000

Säger för försvarsväsendets kemiska anstalt 191,000

Militärmeteorologisk informationstjänst.

Ef ;\vl,1inir‘g:u; ...................................................... ’) 62,000

Joo Omkostnader.................................................... i) 19^000

Säger för militärmeteorologisk informationstjänst 81,000

Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå.

264 Avlöningar ......................................... 24 öOfl

266 Omkostnader ................................................... 2 600

Säger för försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå 27,100

Försvarsväsendets radioanstalt.

267 Försvarsväsendets radioanstalt................................ 80,000

Garnisonssjukvården m. m.

269 Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar ................ 74,000

274 Garnisonssjukhusen: Avlöningar.............................. 868,000

277 D:o : Omkostnader............................................ 1 000 000

277 Militärapoteket: Avlöningar................... ’ 07000

280 D:o : Omkostnader............................................ 304 000

281 Sero-bakteriologisk verksamhet................................ 33 000

Säger för garnisonssjukvården m. m. 2,376,000

Ammunitions- och verkstadsnämnderna.

284 Statens ammunitionsnämnd................................... i) 750 000

285 Försvarsväsendets verkstadsnämnd............................ *) 400 000

Säger för ammunitions- och verkstadsnämnderna 1,150,000

Säger för vissa försvarsväsendet tillhörande institutioner 4,972,400

'') Beräknat belopp.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 7.

2296 40 20

310

Fjärde huvudtiteln.

Sid.

286

287

289

291

292

293

294

295

298

299

300
300

Kronor

E. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond.........................................

Ersättning till försvars väsendets fastighetsfond: Arméförvaltningens
delfond ..........................................

D:o : Marinförvaltningens delfond ..........................

D:o : Elygförvaltningens delfond ............................

Ersättning för automobilskatt ................................

Ersättning för rustning och rotering ........................

Resestipendier ..................................................

Befrämjande av den andliga vården vid försvarsväsendet..

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga —........

Underhållskostnader för vissa samvetsömma värnpliktiga..

Civilanställnings befrämjande..................................

Militärfysisk verksamhet ......................................

Chiffreringsapparater ..........................................

Premier för innehav av vissa automobiler ..................

Extra utgifter....................................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ........

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst —

Kristillägg ......................................................

Reglering av vissa kursförluster .............................. *)

!) 374,000

0 7,230,000
J) 4,336,000
x) 2,813,000
2,200,000

75.000

15.000
120,000
180,000

300.000

15.000

130.000

350.000

60.000

525.000

140.000

655.000
1,900,000

75,000

Säger för diverse 21,493,000
Summa 553,774,900

*) Beräknat belopp.

Stockholm 1941. K. Ij. Beckmans Boktryckeri.

BIHANG

TILL

RIKSDAGENS PROTOKOLL

VID

LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM

ÅR 1941

FÖRSTA SAMLINGEN

ANDRA BANDET

Bilagor till Kungl. Maj:ts proposition nr 1 angående
statsverkets tillstånd och behov: femte, sjätte
och sjunde huvudtitlarna

Bilaga till

1941 å,rs statsverksproposition.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Bosander.

Departementschefen, statsrådet Möller, anmäler de frågor, som tillhöra
regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, samt
anför därvid följande.

A. Socialdepartementet.

[1.] 1. Socialdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 353,700 342,036

1940/41 ............................ 353,700

1941/42 (förslag).................. 362,000 —

Kungl. Maj:t har den 5 maj 1939 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för socialdepartementet. Vidare har Kungl. Maj:t den 26 april
1940 fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat för departementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 194041:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen............................ kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis____ » 202,700

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

ISSI 40

Femte huvudtiteln.

3. Avlöning till en tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .. kronor 9,000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... kronor 85,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ». 5,000 » 90,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 28,000

Summa förslagsanslag kronor 353,700

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har chefen för
finansdepartementet denna dag lämnat en utförlig redogörelse för de ändrade
grunder för avlöningsstaternas uppställning och avlöningsanslagens beräkning,
vilka äro avsedda att träda i tillämpning från och med nästa budgetår.
Under hänvisning till denna redogörelse går jag nu att verkställa en uppskattning
av de särskilda anslagsposterna under socialdepartementets avlöningsanslag.

Anslagsposten till avlöning till departementschefen bör jämväl för
nästa budgetår upptagas till 24,000 kronor.

Beträffande antalet ordinarie tjänster och deras lönegradsplacering ifrågasätter
jag icke någon ändring. Enligt de nya grunderna för avlöningsstaternas
uppställning skola poster, avsedda för avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat och tjänstemän å övergångsstat, sammanslås till en gemensam post,
rubricerad avlöningar till ordinarie tjänstemän, därvid kostnaderna
för dessa avlöningar skola uppskattas något annorlunda än hittills. Sistnämnda
post bör för socialdepartementets del efter vederbörlig omräkning
upptagas till 200,000 kronor.

Vidare böra under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal redovisas utgifter till sådan personal utan uppdelning å grundavlöningar
å ena sidan och avlöningsförhöjningar å den andra. Posten torde
i enlighet med de nya beräkningsgrunderna böra upptagas till 94,000 kronor.
Härvid har jag icke medräknat de kostnader, vilka för närvarande gäldas
från förevarande anslagspost i form av bidrag till avlöningar åt de expeditionsvakter,
som tjänstgöra i kanslihusets huvudentré. Kostnaderna för
dessa avlöningar, som hittills fördelats mellan de olika i kanslihuset inrymda
departementen, böra nämligen — på sätt chefen för kommunikationsdepartementet
denna dag föreslår — hädanefter helt gäldas från kommunikationsdepartementets
avlöningsanslag.

I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet föreslagit
bör för nästa budgetår det rörliga tillägget beräknas till 15 procent i stället
för såsom i gällande stat till 9 procent. Posten till rörligt tillägg bör
därför höjas till 44,000 kronor.

Socialdepartementets avlöningsanlag kan således för nästa budgetår beräknas
till (24,000 + 200,000 + 94,000 + 44,000) 362,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Femte huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .......... kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ » 200,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ____ » 94,000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis.................... »_44,000

Summa förslagsanslag kronor 362,000;

dels oclc till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 362,000

[2.] 2. Socialdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 71,500 77,010

1940/41 .............................. 70,000 —

1941/42 (förslag) .................... 68,000 —

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget Ilar
Kungl. Maj:t den 26 april 1940 fastställt följande stat:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis .................................. kronor 3,000

2. Expenser, förslagsvis............................................ » 50,000

3. Publikationstryck, förslagsvis.................................. » 17,000

Summa kronor 70,000

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört i samband med
frågan örn avlöningsstaternas uppställning m. m. böra statlig myndighets
kostnader för ersättningar åt verksläkare, för sjukhusvård, medicin och annan
sjukvård samt för begravningshjälp hädanefter i allmänhet bestridas från
en under myndighetens omkostnadsstat upptagen anslagspost till sjukvård
m. m. Denna post torde för socialdepartementets del kunna uppskattas till
1,200 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar, som under budgetåret 1939/40 var
jämförelsevis ringa belastad, synes kunna nedsättas till 1,800 kronor.

Av posten till expenser hava för löpande budgetår beräknats 5,000
kronor till bränsle och lyse samt 45,000 kronor till övriga expenser. Med
hänsyn till ökade bränslekostnader torde för nästa budgetår böra för bränsle
och lyse avses ett till 6,000 kronor förhöjt belopp. För övriga expenser
torde för nämnda budgetår böra beräknas allenast 40,000 kronor. Jag har
vid denna uppskattning bland annat utgått från att, såsom chefen för
kommunikationsdepartementet i annat sammanhang förordar, vissa för socialdepartementet
och flertalet andra departement gemensamma utgifter av hithörande
slag, vilka för närvarande fördelas mellan respektive departement, i
fortsättningen skola helt bestridas från kommunikationsdepartementets om -

Femte huvudtiteln.

kostnadsanslag. Det sammanlagda beloppet för expenser skulle alltså bliva

46,000 kronor.

Utgifterna under posten till publikation stryck hava under den senaste
tiden stegrats avsevärt. Posten torde därför nu få höjas till 19,000 kronor.

Socialdepartementets omkostnader skulle sålunda för budgetåret 1941/42
kunna beräknas i enlighet med följande sammanställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ..

2. Reseersättningar, förslagsvis

3. Expenser, förslagsvis ........

4. Publikationstrvck, förslagsvis

......... kronor 1,200

......... » 1,800

......... » 46,000

......... » 19,000

Summa kronor 68,000

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Socialdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av........................ kronor 68,000

Femte huvudtiteln.

B. Sociala verk och inrättningar.

[3.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ........................ 910,900 940,945

1940/41 ........................ 968,800

1941/42 (förslag) .............. 1,050,000

Kungl. Majit Ilar den 24 maj 1940 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för socialstyrelsen. Förteckningen finnes intagen i statsliggaren
för budgetåret 1940/41 s. 176.

Samma dag Ilar Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat .förslagsvis .. kronor 375,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................................................ »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... kronor 459,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 40,000 »

4. Särskilda löneförmåner till en ordinarie tjänsteman ...... »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... »

13,800

499.000

1,000

80,000

Summa förslagsanslag kronor 968,800

Samtidigt har Kungl. Majit förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna
anlagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skall tills vidare disponeras
på följande sätt:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ................

Arvode till en sakkunnig för ärenden rörande alkoholistvård
Ersättningar till ledamöter och suppleanter i nämnden för den
statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen, förslagsvis —

Arvoden till ledamöter och suppleanter i utlänningsnämnden,

förslagsvis ...................................................

Ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden
samt till arkitekt....................................

Summa kronor 13,800

kronor 1,200
» 4,500

» 100

» 6,000

» 2,000

Medelsbehovet för grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal har
för budgetåret 1940/41 beräknats till 459,000 kronor under den förutsättningen,
att socialstyrelsen skulle, liksom tidigare varit fallet, vara tillsynsmyndighet
över arbetsförmedlingen. I samband med ändrad lagstiftning
rörande arbetsförmedlingen m. m. och i anslutning därtill genomförd organisation
av statens arbetsmarknadskommission hava emellertid de på socialstyrelsen
ankommande ärendena rörande den offentliga arbetsförmedlingen
under våren 1940 tills vidare överflyttats till kommissionen. I följd härav har

Femte huvudtiteln.

Kungl. Majit genom beslut den 7 maj 1940 föreskrivit, att ett flertal för handläggning
av sagda ärenden avsedda, huvudsakligen icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen skulle tills vidare tjänstgöra i kommissionen samt därvid
avlönas av till kommissionens förfogande stående medel. De tidigare från
omförmälda grundavlöningspost utgående avlöningarna till berörda icke-ordinarie
befattningshavare hava uppskattats till 39,000 kronor för år räknat.
Med anledning härav har Kungl. Majit den 24 maj 1940 föreskrivit, att av
grundavlöningsposten under budgetåret 1940/41 icke finge utan Kungl. Majits
medgivande tagas i anspråk högre belopp än (459,000 — 39,000) 420,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen gjort framställning
rörande anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42.

A fa 11 igvårdsbyrån handläggas dels ärenden rörande fattigvård och barnavård
i allmänhet, dels ärenden rörande alkoholistvård och nykterhetsverksamhet,
dels ock ärenden sammanhängande med skyddshemsinspektionen.

Med avseende å fattigvårdsbyråns avdelning för ärenden rörande
fattigvård och barnavård i allmänhet erinrar styrelsen örn den ändrade
lagstiftning rörande mödralijälpen, som beslutats vid 1940 års urtima riksdag
och som bland annat komme att medföra, att styrelsen bleve tillsynsmyndighet
över mödrahjälpsverksamheten. Styrelsen framhåller, att härav
komme att följa en ökning i arbetsbördan å ifrågavarande avdelning samt
att därför personalen å avdelningen måste förstärkas med 1 amanuens.

I fråga om avdelningen för ärenden rörande alkoholistvård och
nykterhetsverksamhet uttalar styrelsen, att personalen därstädes —
under förutsättning att vissa arbetsuppgifter tills vidare undanskötes —
kunde minskas med 1 amanuens. Styrelsen tillägger, att den amanuens,
som sålunda icke behövdes å avdelningen, lämpligen borde överflyttas till
lagbyrån, å vilken byrå en amanuensbefattning vore vakant.

Styrelsen anför vidare, att personalen å den för skyddshemsinspek
tionen avsedda avdelningen, som från början varit otillräcklig, under
de senaste åren avsevärt förstärkts. Under förklaring att en av de tre amanuenser,
som för närvarande tjänstgjorde å avdelningen, tills vidare icke vore
därstädes behövlig, förordar styrelsen en indragning av 1 amanuenstjänst å
avdelningen. Styrelsen utgår från att den amanuens, som indrages, bör
överflyttas till byråns avdelning för ärenden rörande fattigvård och barnavård
i allmänhet.

Vad angår statistiska byrån påpekar styrelsen, att arbetet med den till
byrån förlagda främlingsstatistiken minskats samt att därför den för denna
statistik behövliga personalen kunde reduceras med 1 amanuens och 1 extra
biträde. Biträdet bör enligt styrelsen överflyttas till byråns avdelning för
pris- och levnadskostnadsstatistik. Denna avdelning måste nämligen enligt
styrelsens åsikt med hänsyn till rådande krisläge förstärkas med minst 1
biträde.

Beträffande den till statistiska byrån hörande fattigvårds- och barnavårdsstatistiken
har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Femte huvudtiteln. *

Denna statistik hade omlagts enligt de bestämmelser, som utfärdats genom
Kungl. Maj:ts brev den 14 juni 1940 (Sv. förf.-sami. nr 556), därvid betydande
inskränkningar gjorts i kommunernas skyldighet att lämna primäruppgiftei
för år 1939. Styrelsen hade för avsikt att föreslå, att materialet till 1939
års fattigvårdsstatistik i vissa delar bearbetades efter representativ metod.
Därigenom skulle vinnas dels att statistiken bleve tidigare färdig än som
eljest kunde bliva fallet, dels att viss besparing ernåddes under löpande
budgetår. Besparingen skulle uppkomma därigenom att 1 ä 2 för ifrågavarande
statistik avsedda biträden tidvis kunde användas för de kvartalsvis
återkommande konsumtionsundersökningar, för vilkas utförande särskilda
medel anvisades. Under förutsättning att samma metod komme till användning
vid bearbetningen av uppgifterna till 1940 ars fattigvårdsstatistik samt
att nuvarande maskinella anordningar linge disponeras även under budgetåret
1941/42, kunde hela den behövliga biträdespersonalen för fattigvårdsocli
barnavårdsstatistiken under nämnda budgetår beräknas till 11 personer.
Detta innebure, att sagda biträdespersonal kunde hållas vid ungefär oförändrat
antal. Styrelsen utginge därvid från att biträdena skulle även framdeles
i viss utsträckning kunna disponeras för konsumtionsundersökningar na,
varigenom kostnaderna för dessa undersökningar skulle minskas.

Med avseende å iitredningsbyrån har socialstyrelsen föreslagit en ökning
av den mera fast anställda icke-ordinarie biträdespersonalen med sammanlagt
8 befattningshavare. Till stöd för förslaget har styrelsen anfört i huvudsak
följande.

Sysselsättnings- och arbetsmarknadsstatistiken, vilken utarbetades a utredningsbyrån,
hade blivit omlagd och utvidgad fran och med den 1 oktober
1939. Utvidgningen hade medfört, att för statistiken, som tidigare sysselsatt
1 amanuens och 3 biträden, måst tagas i anspråk ytterligare 6 biträden.
För bestridande av de i anledning därav för tiden 1 oktober 1939 30 juni
1940 uppkomna merkostnaderna hade efter framställning styrelsen Kungl.
Majit den 28 juni 1940 ställt till styrelsens förfogande ett belopp av högst

9,000 kronor, att utgå från reservationsanslaget till socialstyrelsen: avlöningar
till viss personal för större statistiska specialundersökningar. Det vöre styrelsens
avsikt att framdeles hemställa örn anvisande av medel från sagda
anslag för bestridande av kostnaderna för utarbetande av nämnda statistik
under tiden 1 juli 1940—30 juni 1941. Då emellertid ifrågavarande statistik
måste anses tillhöra utredningsbyråns löpande arbetsuppgifter och tidsförhållandena
med säkerhet för ett antal år framåt nödvändiggjorde upprätthållandet
av denna statistik i minst oförändrad omfattning, forelage enligt
styrelsens mening icke några skäl för att längre än nödvändigt täcka de
med statistiken förenade kostnaderna med anlitande av berörda anslag.
Kostnaderna syntes i stället helt böra bestridas från styrelsens allmänna
avlöningsanslag. Med hänsyn därtill borde under sistnämnda anslag beräknas
medel för förstärkning av byråns icke-ordinarie personal med 6 extra
ordinarie befattningshavare, varav förslagsvis 3 kontorsbiträde!! och 3 skrivbiträden.
.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetar hade styrelsen understrukit
behovet av sådan arbetskraft å iitredningsbyrån, som kunde tjänstgöra
som arbetsledare vid de specialundersökningar, för vilka lönekostnaderna
enligt medgivande av Kungl. Majit i varje särskilt fall bestredes ui
reservationsanslaget till socialstyrelsen: avlöningar till viss personal för
större specialundersökningar. Därvid hade styrelsen framhållit, att uppgiften
att instruera och leda för statistiska arbetsuppgifter otränad personal, som
mäste nyanställas vid större specialundersökningar, vore av så krävande

s Femte huvudtiteln.

natur, att dess utövare mera stadigvarande borde knytas vid byrån. För att
möjliggöra en sådan anordning hade styrelsen förordat, att den å utredningsbyrån
anställda icke-ordinarie personalen måtte utökas med minst 2
befattningshavare, vilka med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter borde
placeras i kontoristgraden. Föredragande departementschefen hade emellertid
i statsverkspropositionen till 1940 års riksdag med hänsyn till tidsförhållandena
ej ansett sig kunna biträda styrelsens förslag, ‘ som ej heller
vunnit riksdagens godkännande.

De skäl, som sålunda åberopats för mera stadigvarande anställning av
arbetskraft, som kunde tjänstgöra som arbetsledare vid specialundersökningarna
å utredningsbyrån, förelåge alltjämt. Styrelsen funne sig därför
böra vidhålla sitt tidigare framförda förslag om ökning av den å byrån anställda
icke-ordinarie personalen med minst 2 befattningshavare — även örn
tidsförhållandena skulle anses nödvändiggöra en något lägre tjänsteställning
än kontoristgraden. Styrelsen förordade för sin del deras placering såsom
kanslibiträden i lönegrad Eo 7.

Beträffande antalet amanuenser å utredningsbyrån föreslår styrelsen, att
detsamma minskas med 2. Därjämte beräknas, att 1 amanuens med lieltidstjänstgöring
skall kunna ersättas med 1 halvtidsamanuens.

Socialstyrelsen har härefter övergått till en redogörelse för förhållandena
å utlänning sby rån och därvid till belysande av arbetsbördan å byrån uttalat
sig sålunda.

Den starka ökning av antalet utlänningsärenden, som under en följd av
år ägt rum, hade under senare delen av år 1939 avbrutits, närmast på grund
av de genom krigstillståndet i Europa resta hindren för folkutbyte och resetrafik
länder emellan. Medan i genomsnitt per månad under nämnda år
inkommit 4,046 ärenden örn uppehållsrätt, arbetstillstånd m. m., hade motsvarande
antal under de fyra första månaderna av år 1940 utgjort respektive
3,028, 2,795, 2,992 och 3,049. Nedgången hade dock icke omedelbart minskat
behovet av arbetskraft, enär påfrestningarna på byrån under år 1939 medfört
betydande eftersläpningar i fråga örn sådana arbetsuppgifter, vilka för
en tid kunnat eftersättas men på något längre sikt måste fullgöras, därest
utlänningskontrollen ej skulle helt desorganiseras.

Innan eftersläpningarna hunnit helt inhämtas, hade händelserna i Danmark
och, framför allt, Norge givit upphov till en synnerligen kraftig ökning
av antalet utlänningsärenden. Sålunda hade under maj månad inkommit
5,713 sådana ärenden, under juni 4,587 och under juli 4,977.

Den därav uppkommande merbelastningen på byrån hade nödvändiggjort
en utökning av personalen, varjämte övertidsarbete i betydande utsträckning
måst tillgripas.

I nuvarande läge ville det synas, som örn en ny svängning nedåt vore
att förvänta, närmast på den grund att flertalet norrmän redan torde hava
återrest till hemlandet och ännu ett stort antal kunde antagas komma att
inom närmare tid återvända. Då emellertid utlänningsstocken här i landet
icke i samband därmed kunde beräknas minska helt till nivån för mars
månad 1940, kunde det ej antagas, att under överskådlig tid utlänningsärendenas
antal skulle falla tillbaka i samma grad, som de därförut ökat.

Socialstyrelsen meddelar, att den 16 augusti 1940 å utlänningsbyrån tjänstgjorde
113 befattningshavare, nämligen 1 byråchef (A 30), 2 sekreterare (Eo 24),

1 byråinspektör (Eo 22), 3 notarier (Eo 21), 2 amanuenser (därav 1 Eo 16 och
1 Eo 15), 1 kansliskrivare (Eo 11), 5 kanslibiträden (därav 2 Eo 7 och 3 Eo 6),

Femte huvudtiteln.

16 kontorsbiträde!! (därav 1 A 4 och 15 Eo 4), 26 skrivbiträden (Eo 2), 25
extra tjänstemän (Ex 2) och 31 tillfälliga biträden. Denna personal, anmärker
styrelsen, överstege med ett tjugotal befattningshavare — väsentligen tillfälliga
biträden — den personal, varmed räknades vid bestämmandet av styrelsens
avlöningsanslag för innevarande budgetår.

Med hänsyn till de utvecklingstendenser, vilka kunna förutses beträffande
byråns arbetsbörda, beräknar styrelsen, att byråns personal skall kunna
minskas med omkring 15 tillfälliga biträden.

Styrelsen framhåller till sist, att vissa besparingar torde kunna vinnas
genom rationalisering av utlänningsbyråns arbete samt att styrelsen hade för
avsikt att verkställa en undersökning rörande de åtgärder, som i sagda hänseende
kunde vidtagas.

På grundval av vad som anförts rörande personalbehovet har socialstyrelsen
härefter framlagt beräkningar rörande de särskilda i styrelsens avlöningsstat
upptagna anslagsposterna.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat har
av styrelsen upptagits till oförändrat belopp eller alltså till 375,000 kronor.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, föreslår styrelsen en nedsättning från 13,800
kronor till 12,800 kronor. Nedsättningen motiveras på följande sätt.

Enligt gällande bestämmelser åtnjöte ledamot i utlänningsnämnden dels
ett fast arvode av 1,000 kronor för år räknat, dels ock ett arvode av 20
kronor för sammanträdesdag. Suppleant för ledamot åtnjöte för varje sammanträde,
i vilket han deltoge i ledamots ställe, ett arvode av 40 kronor.
Årsarvodet för ordföranden syntes böra bibehållas vid oförändrat belopp.
Däremot syntes årsarvodet för envar av nämndens övriga två ledamöter kunna
reduceras till 750 kronor. Vidare syntes dagarvodet för samtliga ledamöter
kunna nedsättas till 12 kronor och det till suppleant utgående arvodet per
sammanträde till 25 kronor. Genom dessa reduceringar skulle vinnas en
besparing av omkring 1,500 kronor. Då emellertid utgifterna för arvoden
till ledamöter och suppleanter i utlänningsnämnden, som för löpande budgetår
beräknats till 6,000 kronor, för budgetåret 1939/40 uppgått till 6,440 kronor
och antalet sammanträdesdagar snarare syntes vara i tilltagande än i avtagande,
torde ifrågavarande utgifter för nästa budgetår icke böra uppskattas
till lägre belopp än 5,000 kronor.

Enär övriga utgifter under arvodesposten kunde uppskattas på samma sätt
som för löpande budgetår, syntes arvodesposten böra beräknas till (13,800 —
1,000) 12,800 kronor.

Utgifterna för grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppskattas av styrelsen till 532,000 kronor. Härav är emellertid ett belopp
av 39,000 kronor avsett för avlöning till den icke-ordinarie personal, som för
närvarande tjänstgör hos och avlönas av statens arbetsmarknadskommission.
Socialstyrelsen utgår från att sistnämnda belopp allenast skall få tagas i anspråk
under förutsättning att berörda personal återflyttas till styrelsen.

Beträffande posterna till avlöningsf örhöjningar till övrig ickeordinarie
personal samt till särskilda löneförmåner till en ordinarie
tjänsteman föreslår styrelsen oförändrade belopp. Posterna upptagas
alltså till 40,000 respektive 1,000 kronor.

10 Femte huvudtiteln.

Slutligen beräknar styrelsen utgifterna för rörligt tillägg till 120,000
kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår har således uppskattats
till (375,000 +12,800 + 532,000 + 40,000 +1,000 +120,000) 1,080,800 kronor.

Över socialstyrelsens framställning har statskontoret den 2 oktober 1940
avgivit utlåtande.

Med anledning av socialstyrelsens förslag rörande fattigvårdsbyrån
anför statskontoret i huvudsak följande.

Såsom framginge av propositionen den 1 augusti 1940, nr 5, med förslagtill
ändring i vissa delar av mödrahjälpsförordningen, hade socialstyrelsen
i skrivelse den 1 april 1940 hemställt örn inrättande å fattigvårdsbyråns
avdelning för fattigvård och barnavård i allmänhet av en extra ordinarie
notarietjänst. Till stöd för framställningen därom hade anförts, att ett
eventuellt uppdrag för styrelsen att vara tillsynsmyndighet i fråga örn mödralijälpsverksamheten
skulle skärpa det behov av ökad arbetskraft å avdelningen,
som redan tidigare förelegat. Därjämte hade uttalats, att notarien
skulle erhålla ledningen av den kontroll av barnavårdsnämndernas redovisningar,
som enligt vad styrelsen i skrivelsen föreslagit skulle anförtros åt
styrelsen. Föredragande departementschefen, som i propositionen avvisat
styrelsens förslag rörande kontrollens handhavande, hade funnit den ökning
av arbetsbördan, som pålades styrelsen därigenom, att den gjordes till tillsynsmyndighet,
icke vara av den storleksordning, att den borde föranleda
förstärkning av styrelsens arbetskrafter. På grund av vad sålunda förekommit
ansage sig statskontoret icke kunna tillstyrka den nu gjorda hemställan örn
överförande från skyddshemsinspektionen"till ifrågavarande avdelning aven
amanuensbefattning. Då befattningen ej heller vore erforderlig för inspektionen,
kunde anslagsposten till grundavlöningar m. m. nedbringas med ett
belopp, motsvarande en amanuenslön.

Med avseende å utredningsbyrån har statskontoret först uttalat sig
rörande biträdespersonalen för sysselsättnings- och arbetsmarknadsstatistiken.
Statskontoret anför, att — därest handhavandet av nämnda statistik i dess
nuvarande omfattning kunde betraktas såsom en socialstyrelsen åvilande
reguljär och fortlöpande arbetsuppgift — den därmed sysselsatta personalen
givetvis borde avlönas från styrelsens allmänna avlöningsanslag. Beträffande
löneställningen för de med denna statistik sysselsatta biträdena anför statskontoret,
att de ifrågavarande biträdena dittills uppburit arvode efter 175
kronor i månaden samt att det med hänsyn därtill syntes tillfyllest, att biträdena,
örn de överfördes till det allmänna avlöningsanslaget, placerades
såsom tjänstemän i lönegraden Ex 2.

Statskontoret har vidare avstyrkt styrelsens förslag örn inrättande å utredningsbyrån
av 2 extra ordinarie kanslibiträdestjänster, vilkas innehavare
skulle hava till uppgift att tjänstgöra såsom arbetsledare för viss biträdespersonal.

Vad angår personalbehovet å utlänningsbyrån förklarar statskontoret,
att det på grund av den av styrelsen förutsatta förenklingen av byråns arbete
och i betraktande av de av styrelsen lämnade uppgifterna rörande byråns
arbetsbelastning under den senaste tiden icke syntes omöjligt att reducera
byråns personal till ungefärligen det antal, som tjänstgjort därstädes

Femte huvudtiteln. 11

under budgetåret 1939/40. Ämbetsverket föreslår därför, att antalet tillfälliga
biträden å byrån måtte för nästa budgetår beräknas till allenast o.

I anseende till vad statskontoret förordat beträffande personalen å de
olika byråerna och under hänvisning till att belastningen å posten till
grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal under budgetåret
1939/40 uppgått till omkring 440,000 kronor, beräknar statskontoret sagda
post för nästa budgetår till 445,000 kronor eller, därest förut omförmälda 6
biträden vid sysselsättnings- och arbetsmarknadsstatistiken överfördes till
allmänna avlöningsanslaget, till 458,000 kronor. Statskontoret anmärker, att
i angivna siffror inginge erforderliga belopp för avlönande av de icke-ordinarie
befattningshavare å socialstyrelsens arbetsmarknadsbyrå, vilka sedan
maj 1940 tjänstgöra hos statens arbetsmarknadskommission. Därest nämnda
befattningshavare kunde förväntas bliva behövliga för kommissionen under
hela budgetåret 1941/42, skulle — anför statskontoret — grundavlöningsposten
kunna nedsättas med ytterligare 39,000 kronor.

Vad först beträffar fattig vårdsbyrån anser jag mig kunna förorda Uepartementssocialstyrelsens
förslag örn överflyttning av 1 amanuens från avdelningen för
skvddshemsinspektionen till avdelningen för ärenden rörande fattigvård och
barnavård i allmänhet.

Mot vad styrelsen anfört beträffande personalen å statistiska byrån
har jag icke heller något att erinra.

Vidkommande härefter utredningsbyrån är jag i likhet med styrelsen
av den uppfattningen, att sysselsättnings- och arbetsmarknadsstatistiken,
som nyligen avsevärt utvidgats, måste i fortsättningen fullföljas i nuvarande
omfattning. De 6 biträden, vilka erfordras för denna statistik och vilka för
närvarande avlönas från styrelsens anslag till avlöningar till viss personal
för större statistiska specialundersökningar, böra därför lämpligen från och
med nästa budgetår avlönas från styrelsens allmänna avlöningsanslag. Avlöningen
till biträdena lärer därvid i enlighet med vad statskontoret förordat
få beräknas enligt lönegraden Ex 2. Styrelsens förslag örn inrättande
av 2 befattningar såsom kanslibiträden i lönegraden Eo 7 kan jag under
nuvarande omständigheter icke biträda. Däremot tillstyrker jag styrelsens
förslag, i vad detsamma avser minskning av amanuenspersonalen å byrån.

Antalet befattningshavare å utlänningsbyrån är för närvarande synnerligen
stort, och önskligt är givetvis, att detsamma skall kunna avsevärt reduceras.
Det synes mig också sannolikt, att de undersökningar i sådant syfte,
som styrelsen igångsatt, skola leda till avsett resultat.

Jag övergår härefter till en beräkning av det för nästa budgetår erforderliga
anslagsbeloppet.

Enligt de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning torde anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän kunna uppskattas till

336,000 kronor. Härvid har medräknats det belopp av 1,000 kronor, som
för närvarande bestrides från posten till särskilda löneförmåner till en ordinarie
tjänsteman.

l- Femte huvudtiteln.

Yad angår posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, delar jag socialstyrelsens mening att arvodena till ordföranden
och de övriga ledamöterna i utlänningsnämnden böra reduceras.
Med hänsyn härtill torde arvodesposten kunna nedsättas till 12,300 kronor.

Enligt vad socialstyrelsen under hand uppgivit har styrelsen beräknat,
att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
skulle vid bifall till vad styrelsen föreslagit rörande denna personal få efter
vederbörlig omräkning enligt de nya grunderna upptagas till 608,000 kronor.
För min del förordar jag likväl, att posten icke upptages till högre belopp
än 565,000 kronor. Jag har härvid bland annat tagit hänsyn till den omständigheten
att posten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal
under det sistförflutna budgetåret varit jämförelsevis lågt belastad. Därjämte
har jag förutsatt, att det skall bliva styrelsen möjligt att — utöver
de personalminskningar med vilka även styrelsen i sina kalkyler räknat —
genom vidtagande av arbetsbesparande åtgärder åvägabringa en viss nedskärning
av den icke-ordinarie personalen ej blott å utlänningsbyrån utan
även å andra byråer. Jag får vidare framhålla, att av det angivna anslagsbeloppet
565,000 kronor -—- ett belopp av 42,500 kronor utgör beräknad
avlöning för styrelsens hos arbetsmarknadskommissionen tjänstgörande ickeordinarie
personal.

Den i gällande stat intagna posten till särskilda löneförmåner till en
ordinarie tjänsteman bör — med hänsyn till vad jag nyss förordat vid beräkningen
av posten avlöningar till ordinarie tjänstemän — bortfalla.

Slutligen torde posten till rörligt tillägg få höjas till 136,700 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle enligt dessa kalkyler kunna uppskattas
till (336,000 + 12,300 + 565,000+136,700) 1,050,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................................... kronor 336,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ........ » 12,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 565,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 136,700

Summa förslagsanslag kronor 1,050,000;

dels och till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................................ kronor 1,050,000

Femte huvudtiteln. J 3

[4.] 2. Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar, reservationsanslag.

Budgetår Anslag

1938/39 ............................ 30,000

1939/40............................ 30,000

1940/41 ............................ 10,000

1941/42 (förslag).................. 15,000

Den 1 juli 1940 förefanns en reservation å anslaget av 18,339 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen gjort framställning om
anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. Styrelsen anför däri
bland annat.

Av de anslagsmedel, som för närvarande funnes disponibla, komme under
löpande budgetår att enbart för sysselsättnings- och arbetsmarknadsstatistiken
erfordras minst 12,000 kronor. Därjämte måste man räkna med att såsom
följd av rådande krisförhållanden under den närmaste tiden komme att påkallas
specialundersökningar av betydande omfattning. Under sådana förhållanden
kunde man icke antaga, att vid ingången av budgetåret 1941/42
komme att föreligga någon nämnvärd anslagsreservation.

Vidare vore att märka, att styrelsen vid sin uppskattning för nästa budgetår
av medelsbehovet för socialstyrelsen: avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet räknat med så fåtalig amanuenspersonal, att avlöningskostnaderna
för de amanuenser, som erfordrades för specialundersökningar,
helt och hållet måste bestridas från nu ifrågavarande anslag.

Under hänvisning till det anförda beräknar styrelsen medelsbehovet för
nästa budgetår till lägst 20,000 kronor. Styrelsen tillfogar emellertid, att
därest det av styrelsen i annat sammanhang framförda kravet på överförande
till styrelsens allmänna avlöningsanslag av kostnaderna för avlöning till 6
för sysselsättnings- och arbetsmarknadsstatistiken erforderliga biträden icke
bifölles, reservationsanslaget för specialundersökningar måste uppskattas till
lägst 30,000 kronor.

I häröver den 2 oktober 1940 avgivet utlåtande har statskontoret ifrågasatt,
huruvida icke anslaget skulle kunna i förhållande till styrelsens förslag
avsevärt nedsättas. Statskontoret uppskattar medelsbehovet till 15,000
kronor eller, därest anslaget skulle tagas i anspråk för avlönande av berörda
biträden, 25,000 kronor.

Behov av medel för specialundersökningar av här ifrågavarande slag torde
med säkerhet komma att föreligga även under budgetåret 1941/42. Då man
lärer få antaga, att vid ingången av nästa budgetår nu disponibla medel
skola vara till största delen förbrukade, torde en viss höjning av anslaget
vara påkallad. Detsamma synes dock icke böra upptagas till högre belopp
än 15,000 kronor. I anslutning till vad jag förordat under nästföregående
punkt, har jag härvid utgått från att biträdespersonalen för sysselsättningsocli
arbetsmarknadsstatistiken skall från och med nästa budgetår komma
att avlönas från socialstyrelsens allmänna avlöningsanslag.

På grund av det anförda får jag hemstiilla, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Nettoutgifter

10,642

33,180

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

att till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större
statistiska specialundersökningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av............................ kronor 15,000

fö.] 3. Socialstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 145,000 183,993

1940/41 .......................... 143,000 —

1941/42 (förslag).................. 167,000 —

För anslagets användning har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt
följande stat:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis.................................. kronor 15,000

2. Expenser, förslagsvis.......................................... » 93,000

3. Publikationstryck, förslagsvis ................................ » 40,000

Summa kronor 148,000

Särskilda uppbördsmedel:

Inkomst av försålda publikationer, förslagsvis ................ kronor 5,000

Nettoutgift kronor 143,000

I skrivelse den 30 augusti 1940 bär socialstyrelsen framlagt förslag rörande
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Beträffande anslagsposten till reseersättningar föreslår styrelsen, att
densamma upptages till oförändrat belopp eller 15,000 kronor. Därav balett
belopp av 1,500 kronor beräknats för utgifter för resor, som företagas
av till arbetsmarknadskommissionen överflyttade tjänstemän.

Av det för innevarande budgetår beräknade beloppet till expenser hava
för bränsle, lyse och vatten avsetts 10,000 kronor och för övriga expenser

83.000 kronor.

Styrelsen anför, att utgifterna för bränsle, lyse och vatten under budgetåret
1939/40 uppgått till 11,914 kronor samt att motsvarande utgifter för
nästa budgetår med hänsyn till viss förestående lokalutvidgning och stegrade
bränslekostnader syntes böra uppskattas till 12,500 kronor.

Rörande utgifterna för övriga expenser uttalar styrelsen, att desamma,
som för de två sistförflutna budgetåren uppgått till omkring 132,500 kronor
och 128,500 kronor, för nästa budgetår syntes bera beräknas till 116,500
kronor. Styrelsen framhåller bland annat, att i sistnämnda belopp inginge
ett belopp av 20,000 kronor för förhyrning av statistikmaskiner samt ett
belopp av 5,000 kronor för den del av styrelsens verksamhet, som överflyttats
till arbetsmarknadskommissionen.

Sammanlagt har styrelsen alltså för expenser upptagit ett belopp av

129.000 kronor.

Posten till publikationstryck anser socialstyrelsen kunna nedsättas

Femte huvudtiteln.

från 40,000 kronor till 39,000 kronor, medan de särskilda uppbörd srnedlen
liksom för löpande budgetår beräknats till 5,000 kronor.

Styrelsen bär alltså uppskattat omkostnaderna för nästa budgetår till
(15,000 + 129,000 + 39,000 — 5,000) 178,000 kronor.

I ett över socialstyrelsens framställning avgivet, den 2 oktober 1940 dagtecknat
utlåtande bär statskontoret anfört, att åtminstone de i posten till
expenser ingående utgifterna för telegram, telefon och annonsering — vilka
utgifter av socialstyrelsen uppskattats till 24,000 kronor — borde kunna
beräknas till lägre belopp än som föreslagits av styrelsen, förslagsvis till

20,000 kronor.

Till en början vill jag framhålla, att jag vid uppskattningen av föreva
rande anslag icke anser mig böra taga hänsyn till kostnader sammanhängande
med den verksamhet, som utövas av de från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission
överflyttade tjänstemännen.

I enlighet med finansdepartementets förslag bör i omkostnadsstaten upptagas
en post till sjukvård m. m. Utgifterna under denna post torde böra
uppskattas till 9,000 kronor.

Posten till reseersättningar synes kunna nedsättas till 13,000 kronor.
Vad angår expenserna anser jag i likhet med socialstyrelsen, att utgifterna
för bränsle, lyse och vatten böra beräknas till 12,500 kronor. Däremot
är jag liksom statskontoret av den uppfattningen, att kostnaderna för
övriga expenser av styrelsen beräknats väl högt. För min del föreslår jag,
att för övriga expenser upptages ett belopp av 107,500 kronor. Utgifterna
för expenser skulle alltså sammanlagt beräknas till 120.000 kronor.

Utgifterna för publikationst ryck torde genom viss inskränkning av
detta tryck kunna begränsas till 35,000 kronor.

I särskilda uppbördsmedel hava under vart och ett av de senaste

budgetåren influtit omkring 11,000 kronor. Dessa medel torde därför icke

böra uppskattas till lägre bel(^>p än 10,000 kronor.

Styrelsens omkostnader skulle sålunda för nästa budgetår beräknas i enlighet
med följande sammanställning.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 9,000

2. Reseersättningar, förslagsvis.................................. » 13,000

3. Expenser, förslagsvis.......................................... » 120,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ................................ 35,000

Summa kronor 177,000

Särskilda uppbördsmedel:

Inkomst av försålda publikationer, förslagsvis ................ kronor 10,000

Nettoutgift kronor 167,000
Jag förutsätter med avseende å detta anslag — liksom beträffande andra
anslag av motsvarande natur — att Kungl. Maj:t, då anslaget ställes till förfogande,
företar sedvanliga begränsningar rörande medelsdispositionen.

Departements chefen.

16 Femte huvudtiteln.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 167,000

[6.] 4. Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 18,000 17,745

1940/41 .......................... 18,000 —

1941/42 (förslag) ................ 18,000 —

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen hemställt, att anslaget
för ifrågavarande ändamål måtte för nästa budgetår upptagas till oförändrat
belopp.

I enlighet med socialstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ................ kronor 18,000

[7.] 5. Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar,

förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 70,000 71,850

1940/41 ............................ 70,000 —

1941/42 (förslag) .................. 70,000 —

Från detta anslag bestridas arvodena till förlikningsmännen inom de sju
förlikningsmannadistrikten ävensom ersättningar till särskilda förlikningsman
och till ledamöter av förlikningskommissionerr Från anslaget gäldas härutöver
dels sadan ersättning till opartisk ordförande, ledamot av kommission
eller ledamot av skiljenämnd, som avses i lagen den 11 september 1936
(nr 506) örn förenings- och förhandlingsrätt, dels ock arvoden till särskilda
förlikningsman eller ledamöter av förlikningskom missioner för medling i
hyrestvister.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen framlagt förslag rörande
beräkningen av ifrågavarande anslag för nästa budgetår. Styrelsen har därvid
i huvudsak anfört följande.

Under budgetåret 1939/40 hade utgifterna uppgått till sammanlagt omkring
71,850 kronor, varav 47,000 kronor till avlöningar åt förlikningsmännen
inom respektive distrikt, 17,620 kronor till ersättningar åt särskilda förlikningsmän,
5,350 kronor till ersättningar åt ledamöter i förlikningskommissioner
samt 1,880 kronor till ersättningar åt opartiska ordförande, utsedda
jämlikt lagen om förenings- och förhandlingsrätt. De sammanlagda utgifterna
för berörda ändamål, vilka för budgetåren 1937/38 och 1938/39 uppgått till
respektive 81,640 kronor och 56,660 kronor, syntes med ledning av föreliggande
siffror kunna för budgetåret 1941/42 uppskattas till 70,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

Lika med socialstyrelsen anser jag det motiverat, att förevarande anslag
för nästa budgetår upptages till oförändrat belopp. Jag hemställer därför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.................................................... kronor 70,000

[8.] 6. Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader,

förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ..................	...... 18,000	25,705
1940/41 ..................	...... 18,000	—
1941/42 (förslag) ........	...... 18,000	—

För budgetåret 1939/40 beräknades för reseersättningar 14,000 kronor och
för expenser 4,000 kronor, medan för innevarande budgetår avsetts 15,000
kronor för reseersättningar och 3,C00 kronor för expenser.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen — under förmälan att
de verkliga utgifterna för reseersättningar under de senaste budgetåren
avsevärt överskridit de beräknade — föreslagit, att dessa utgifter för nästa
budgetår uppskattades till 17,000 kronor.

Beträffande expenserna anför styrelsen, att dessa visserligen under det
sistförfluten budgetåret varit höga men att detta väsentligen berodde på
tillfälliga omständigheter samt att därför för expenser icke behövde avses
högre belopp än 3,000 kronor.

Styrelsen har således uppskattat det föreliggande medelsbehovet till sammanlagt
20,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som under en följd av år varit upptaget till 18,000
kronor, synes mig jämväl för nästa budgetår kunna upptagas till nämnda
belopp. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................................... kronor 18,000

[9.] 7. Arbetsdomstolen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 77,100 69,796

1940/41 ............................ 79,300 —

1941/42 (förslag) .................. 81,600 —

Kungl. Majit har den 5 maj 1939 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för arbetsdomstolen, att gälla tills vidare från och med budgetåret
1939/40. Förteckningen upptager allenast en befattning, nämligen en

Bihang till riksdagens protokoll 11)41. 1 sami. Nr 1 Del 8. 1834 40 2

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

sekreterare i lönegrad Eo 24. Vidare har Kungl. Maj:t den 26 april 1940
fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat för domstolen, att
gälla tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis .............................................. kronor 51,400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................... kronor 23,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 2,100 » 25,700

3. Körligt tillägg, förslagsvis...................................... » 2,200

Summa förslagsanslag kronor 79,300

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
skall enligt Kungl. Majda beslut disponeras på följande sätt:

Årsarvode till ordföranden........................................ kronor 21,000

Årsarvode till en ledamot, tillika vice ordförande ............ » 2,000

Årsarvode till en ledamot ........................................ » 1,500

Årsarvoden till fyra ledamöter .................................. » 6,000

Dagarvoden till ledamöter och ersättare för dem.............. » 15,200

Ersättning till ledamöter för mistade avlöningsförmåner...... » 5,600

Ersättning för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga » 100

Summa kronor 51,400

Medan ordföranden å sitt årsarvode åtnjuter dyrtidstillägg enligt de
grunder, som i sådant hänseende gälla för justitieråd, utgå icke några dyrtidstillägg
å års- och dagarvoden till ledamöter och ersättare.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har arbetsdomstolen gjort framställning örn
anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Arbetsdomstolen har till en början till belysande av omfattningen av
arbetsdomstolens verksamhet lämnat de uppgifter, vilka äro intagna i följande
tablå.

	Antalet till	Antalet av
Å r	domstolen	domstolen
	inkomna mål	meddelade domar
1930	150	123
1931	190	143
1932	221	206
1933	228	186
1934	211	189
1935	191	152
1936	181	123
1937	174	152
1938	177	134
1939	166	140

I anslutning till tablån har domstolen framhållit, dels att antalet inkommande
mål under de senaste åren varit förhållandevis konstant, dels ock
att antalet mera omfattande och svårlösta mål vore statt i stigande.

Femte huvudtiteln.

Arbetsdomstolen, som härefter övergått till en uppskattning av de olika
anslagsposterna, har icke ifrågasatt någon ändring beträffande posten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.
Posten har alltså upptagits till 51,400 kronor.

Med avseende å posten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie
personal har arbetsdomstolen anfört i huvudsak följande.

Domstolens sekreterare vore berättigad till semester under 45 dagar.
Vikarie för sekreteraren kunde icke erhållas inom domstolens personal. I
brev den 26 januari 1940 hade Kungl. Majit föreskrivit, att i hovrätt anställd
fiskal, som uppbure lön enligt 21 löneklassen av löneplanen för extra
ordinarie tjänstemän, skulle vid tjänstgöring såsom vikarie för arbetsdomstolens
sekreterare åtnjuta dels avlöningsförmåner enligt samma grunder,
som gällde vid tjänstgöring såsom fiskal med Stockholm såsom stationeringsort,
dels ock särskild vikariatsersättning med 1 krona 20 öre per dag. I enlighet
därmed och då fiskal med nu ifrågavarande löneplacering för närvarande
åtnjöte avlöning med 639 kronor i månaden förutom rörligt tillägg,
syntes för ersättning åt vikarie för sekreteraren böra beräknas ett belopp
av 1,012 kronor. Att så stort belopp i vikariatsersättning måste belasta domstolens
stat hade uppenbarligen icke beaktats vid fastställandet av ifrågavarande
anslagspost. Utgifterna under denna post kunde nämligen, frånsett
sagda vikariatsersättning, beräknas till omkring 23,700 kronor, av vilket
belopp omkring 17,700 kronor utgjordes av fasta avlöningar. Med hänsyn
till behovet av medel för avlönande av vikarie åt domstolens sekreterare
kunde därför grundavlöningsposten icke beräknas till lägre belopp än 24,700
kronor.

För avlöningsförhöjningar till övrig icke-ordinarie personal kar
domstolen beräknat ett belopp av 2,400 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg uppskattar domstolen till 4,100 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså enligt domstolens kalkyler
komma att uppgå till (51,400 + 24,700 + 2,400 + 4,100) 82,600 kronor.

I ett över framställningen avgivet, den 14 september 1940 dagtecknat utlåtande
har statskontoret anfört, att enligt från domstolen under hand inhämtad
upplysning under budgetåret 1939/40 å grundavlöningsposten uppkommit
en besparing av 2,276 kronor, ehuru posten för sagda budgetår
allenast varit upptagen till 22,100 kronor. På grund av dessa omständigheter
har ämbetsverket funnit sig förhindrat att tillstyrka den föreslagna
höjningen av berörda post.

Statskontoret framhåller därjämte, att det torde kunna ifrågasättas, huruvida
icke med hänsyn till den konstaterade nedgången i antalet mål hos
domstolen såväl berörda anslagspost som anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, i själva verket borde kunna
något reduceras.

Med anledning av vad statskontoret sålunda uttalat har arbetsdomstolens
ordförande i en den 14 oktober 1940 dagtecknad promemoria förklarat, att
den minskning, som inträtt i antalet mål, motvägdes av att målen genomsnittligt
blivit mera omfattande och svårbedömliga samt att därför någon
nedgång i domstolens arbetsbörda i stort sett icke ägt rum. I promemorian
har vidare påpekats, att den jämförelsevis ringa belastningen un -

Femte huvudtiteln.

Departements

chefen.

Departements chefen.

der budgetåret 1939/40 å grundavlöningsposten till övrig icke-ordinarie personal
delvis berodde på att domstolens sekreterare under nämnda budgetår
åtnjutit tjänstledighet, därvid hans vikarie uppburit väsentligt lägre ersättning,
och delvis hade sin orsak i att domstolen vid tillfällig minskning i
arbetet av sparsamlietsskäl underlåtit att anlita de möjligheter till amanuenshjälp,
vilka stått domstolen till buds.

Yad först angår anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, synas mig tillräckliga skäl icke
föreligga, att ifrågasätta ändring beträffande denna post. Densamma torde
alltså böra beräknas till 51,400 kronor.

Beträffande posten för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
är jag av den uppfattningen, att de jämförelsevis låga utgifterna för
grundavlöningar till sagda personal under budgetåret 1939/40 icke böra föranleda
någon medelsreducering. Å andra sidan torde det icke vara påkallat
att höja ifrågavarande post med hänsyn till behovet av medel för avlönande
av semestervikarie åt domstolens sekreterare. Posten torde emellertid enligt
de nya beräkningsgrunderna böra upptagas till 26,700 kronor.

För rörligt tillägg torde få beräknas ett belopp av 3,500 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna kunna alltså för nästa budgetår
uppskattas till (51,400 + 26,700 4- 3,500) 81,600 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................... kronor 51,400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 26,700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 3,500

Summa förslagsanslag kronor 81,600;

dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 81,600

[10.] 8. Arbetsdomstolen: Omkostnader, förslagsanslag. I skrivelse den
30 augusti 1940 har arbetsdomstolen hemställt, att ifrågavarande anslag, som
för vart och ett av de senaste budgetåren upptagits till 3,900 kronor, måtte
jämväl för budgetåret 1941/42 uppskattas till nämnda belopp. Beloppet är
avsett för expenser och hava av detsamma 100 kronor beräknats för lyse
samt 3,800 kronor för övriga expenser.

För nästa budgetår bör under ifrågavarande anslag räknas med en särskild
post till sjukvård m. m., vilken post torde kunna upptagas till 100 kronor.

Femte huvudtiteln. 21

Utgifterna för expenser torde kunna uppskattas till 3,800 kronor, därav
100 kronor för lyse och 3,700 kronor för övriga expenser.

Det sammanlagda anslagsbeloppet skulle alltså även för nästa budgetår
bliva 3,900 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 3,900

[11.] 9. Arbetsrådet: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ................................ 117,200 101,711

1940/41 ................................ 121,000 —

1941/42 (förslag) ...................... 113,400 —

Kungl. Majit har den 22 juni 1939 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för arbetsrådet. Vidare har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt
följande av riksdagen godkända avlöningsstat för rådet, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis — kronor 39,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ............................................ » 38,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................... kronor 36,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 500 » 36,500

4.1 Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... »_6.900

Summa förslagsanslag kronor 121,000

Sistnämnda dag har Kungl. Majit därjämte förklarat, att anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar skulle tills vidare disponeras på

följande sätt:

Årsarvode till en ordförande och chef (befattningen innehaves

av ledamoten, tillika byråchefen).............................. kronor 4,000

Årsarvode till en ledamot, tillika ställföreträdare för ordföranden » 2,000

Årsarvoden å 1,500 kronor till 9 ledamöter .................... » 13,500

Dagarvoden till ledamöter och suppleanter, förslagsvis — .... » 16,800

Ersättningar till ledamöter samt tekniskt eller ekonomiskt

sakkunniga för särskilda utredningar och undersökningar » 2,000

Ersättningar till på arbetsrådets föranstaltande vid allmän

underrätt hörda vittnen och sakkunniga, förslagsvis........ *_100

Summa kronor 38,400

I skrivelse den 26 augusti 1940 har arbetsrådet gjort framställning örn
anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Arbetsrådet föreslår, att anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat och till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, upptagas till oförändrade belopp, således till
39,200 kronor respektive 38,400 kronor.

Separtements.

chefen.

22 Femte huvudtiteln.

Vidare anför arbetsrådet, att rådet sedan hösten 1939 sökt att i möjligaste
mån förenkla kontorsarbetet och effektivisera personalens arbete samt att
rådet därigenom undgått att öka personalen i den utsträckning, som varit
förutsatt vid tillkomsten av 1939 års arbetstidslag för detaljhandeln. I följd
därav har rådet ansett sig kunna förorda en nedsättning av anslagsposten
till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal från 36,000
kronor till 29,000 kronor.

Utgifterna under posten till avlöningsförhöjningar till övrig ickeordinarie
personal uppskattar rådet — liksom för löpande budgetår —
till 500 kronor, medan rådet upptar posten till rörligt tillägg till 9,000
kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna beräknas sålunda av rådet till
(39,200 + 38,400 + 29,000 + 500 + 9,000) 116,100 kronor.

I enlighet med de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning m. m.
bör upptagas en anslagspost till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
vilken post torde kunna beräknas till 40,000 kronor.

Vad angår posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, behöver, enligt vad jag inhämtat, icke under densamma
beräknas något belopp till ersättningar till ledamöter samt tekniskt eller
ekonomiskt sakkunniga för särskilda utredningar och undersökningar. Posten
kan därför nedsättas med 2,000 kronor till 36,400 kronor.

Utgifterna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde
ej behöva uppskattas till högre belopp än 27,000 kronor. Jag har härvid
utgått från att det skall bliva möjligt för rådet att något minska ifrågavarande
personal.

Posten till rörligt tillägg bör beräknas till 10,000 kronor.

Sammanlagt skulle enligt dessa kalkyler medelsbehovet bliva (40,000 +

36,400 + 27,000+10,000) 113,400 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för arbetsrådet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .................................... kronor 40,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ » 36,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 27,000

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 10,000

Summa förslagsanslag kronor 113,400;

dels ock till Arbetsrådet: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 113,400

Femte huvudtiteln.

[12.] 10. Arbetsrådet; Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ..................	...... 24,000	18,524
1940/41 ..................	........ 21,000	—
1941/42 (förslag)..........	........ 18,700	—

Den 26 april 1940 har Kungl. Maj:t fastställt omkostnadsstat för arbetsrätt
för budgetåret 1940/41, upptagande en post till reseersättningar å

12,000 kronor och en post till expenser å 9,000 kronor. Vid bestämmande
av den senare posten hava utgifterna för lyse uppskattats till 400 kronor
och utgifterna för övriga expenser till 8,600 kronor.

I skrivelse den 26 augusti 1940 har arbetsrådet framlagt förslag rörande
anslagsberäkningen för nästa budgetår. Rådet har däri uppskattat samtliga
utgifter till samma belopp, vartill de av Kungl. Majit beräknats för löpande
budgetår.

För nästa budgetår böra under förevarande anslag beräknas utgifter för
sjukvård m. m. för befattningshavarna hos arbetsrådet. För ändamålet
synes få upptagas en post av 200 kronor.

Utgifterna för reseersättningar uppgingo under det sistförfluten budgetåret
till 9,506 kronor. Posten för dylika ersättningar torde därför kunna
nedsättas till 9,500 kronor.

Posten till expenser lärer däremot få beräknas till oförändrat belopp.

Det totala medelsbehovet skulle således bliva (200 + 9,500 + 9,000) 18,700
kronor.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit matte föreslå riksdagen

att till Arbetsrådet: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................................ kronor 18,700

[13.] 11. Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet

m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39 ............................ 1,700,000 8,691,633

1939/40 ............................ 5,800,000 7,278,190

1940/41 ............................ 6,500,000 —

1941/42 (förslag).................. 6,500,000

[Förordning den 11 juni 1937 (nr 339) örn mödrahjälp, ändrad genom förordning
nr 786/40; kungörelse den 22 oktober 1937 (nr 848) med tillampnili
gsf öreskrifter till förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om mödralijålp,
ändrad genom kungörelse nr 790/40; instruktion den 22 oktober 1937 (nr 847)
för mödrahjälpsnämnderna, ändrad genom kungörelse nr 792/40.]

Enligt förordningen om mödrahjälp kan kvinna, som i anledning av
havandeskap eller barnsbörd är i uppenbart behov av understöd, tillerkännas
mödrahjälp av statsmedel. Hjälpen lämnas i den form, som för varje särskilt
fall finnes lämpligast, i en eller flera poster, dock högst till ett sam -

Dopartemoiits chefen.

Femte huv udtitelu.

manlagt värde av trehundra kronor. Då anledning därtill finnes, må mödrahjälp
helt eller delvis lämnas såsom räntefritt lån.

För behandling av frågor rörande mödrahjälp skall i varje landstingsområde
och i varje stad, som icke deltager i landsting, finnas en mödrakjälpsnämnd,
bestående av ordförande och tva ledamöter. Utbetalning av beviljad
mödrahjälp sker genom vederbörande barnavårdsnämnd, som jämväl skall
övervaka, att hjälpen kommer till användning i enlighet med givna föreskrifter.

I instruktionen för mödrahjälpsnämnderna föreskrives, bland annat, att
mödrahjälpsnämnd skall sammanträda minst en gång i månaden samt att
sadan nämnd må efter medgivande av socialstyrelsen antaga sekreterare.
Enligt stadgande i instruktionen bestämmer vidare socialstyrelsen, efter
framställning av mödrahjälpsnämnd, det belopp, som nämnden må för viss
tid använda till expenser.

De nu angivna bestämmelserna hava gällt alltsedan tillkomsten av ifrågavarande
hjälpform och hava alltså icke berörts av de år 1940 vidtagna författningsändringarna.
Flertalet av dessa ändringar har haft till syfte att
underlätta en förbättrad kontroll över mödrahjälpsverksamketen samt att
skapa en större enhetlighet med avseende å tillämpningen av föreskrifterna
rörande denna hjälp. Vissa ändringar hava dock varit av annan art. Sålunda
har bland annat föreskrivits, att hjälp enligt förordningen skulle få
lämnas jämväl make till kvinna, som avlidit i samband med förlossning.

Till ordförande och ledamöter i mödrahjälpsnämnd utgå arvoden och reseersättningar
enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter. Sålunda föreskrev
Kungl. Majit den 3 december 1937, att för varje sammanträde skulle
utgå ett dagarvode av 30 kronor till ordföranden och 20 kronor till annan
ledamot ävensom att saväl ordförande som ledamot skulle äga uppbära reseersättning
enligt rese- och traktamentsklassen IB i gällande resereglemente.
Genom beslut den 31 augusti 1940 har Kungl. Majit sedermera nedsatt dagarvodet
för ordföranden till 25 kronor och för ledamot till 15 kronor. Samtidigt
har bestämts, att reseersättningen till ordförande och ledamöter skulle
utgå enligt rese- och traktamentsklassen II D i resereglementet.

Kostnaderna för mödrahjälpsverksamheten bestridas från och med budgetåret
1938/39 från två olika anslag, därav det ena rubricerats mödrahjälp i
form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m. och det andra benämnts
avsättning till fonden för lån till mödrahjälp. Båda anslagen äro förslagsanslag.
Medan det senare anslaget är avsett för understöd, vilka lämnas
såsom lån, bestridas från det förra anslaget de understöd, som utlämnas
utan skyldighet till återbetalning, samt därutöver samtliga de med mödrahjälpsverksamheten
förenade organisationskostnaderna.

I skrivelse den 30 augusti 1940 framhåller socialstyrelsen, att utgifterna
under anslaget till mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet
m. m. under de sistförfluten två budgetåren varit mycket stora
men att dessa utgifter under den senaste tiden företett en sjunkande tendens.
Sålunda hade utgifterna under de fem första månaderna av år 1940 uppgått

Femte huvudtiteln.

till sammanlagt 2,720,280 kronor, motsvarande en genomsnittlig månadskostnad
av 544,056 kronor. Styrelsen Ilar för den skull ansett, att anslaget
kunde för nästa budgetår upptagas till 6,500,000 kronor eller samma belopp,
vartill anslaget beräknats för löpande budgetår.

“ Enligt vad jag inhämtat hava utgifterna för ifrågavarande ändamål under
tiden 1 juli—30 september 1940 uppgått till 1,637,670 kronor, vilket belopp
nästan exakt motsvarar den av- socialstyrelsen för en tidigare del av samma
år angivna genomsnittskostnaden per månad. Vid sådant förhållande anser
jag mig böra i likhet med styrelsen uppskatta medelsbehovet för nästa
budgetår till 6,500,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalnings -skyldighet m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................................ kronor 6,500,000

Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp, förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ...................	......... 300,000	123,215
1939/40 ...................	......... 150,000	111,252
1940/41 ...................	......... 120,000	—
1941/42 (förslag)..........	......... 100,000	—

Beträffande gällande bestämmelser rörande lån till mödrahjälp får jag
hänvisa till vad jag anfört under nästföregående punkt.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
anslag måtte jämväl för budgetåret 1941/42 beräknas till 120,000
kronor.

I propositionen den 1 augusti 1940, nr 5, med förslag till förordning angående
ändring i vissa delar av mödrahjälpsförordningen anförde jag,
bland annat, att låneformen inom mödrahjälpsverksamheten vore behäftad
med svagheter, som gjorde den mindre användbar. Möjligheterna för en
vare sig gift eller ogift kvinna i små omständigheter att återbetala lån av
denna art utan att på nytt komma i svårigheter torde i allmänhet icke vara
stora. Låneformen syntes därför böra i huvudsak reserveras för kvinnor i
mera tillfälliga trångmål i samband med havandeskap eller barnsbörd men
normalt i sådana omständigheter, att de skäligen borde kunna på kortare
tid återbetala hjälpen. Riksdagen, som i skrivelse den 28 augusti 1940,
nr 27, anmälde sitt beslut i anledning av propositionen, hade icke någon
erinran att framställa mot berörda uttalande. Jag förutsätter därför, att det
för mödrahjälp i form av lån avsedda anslaget skall även i fortsättningen i
jämförelsevis ringa utsträckning tagas i anspråk. Anslaget lärer för nästa
budgetår icke behöva beräknas till högre belopp än 100,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

att till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 100,000

[15.] 13. Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39 .......................... 1,600,000 1,524,612

1939/40 .......................... 2,000,000 1,570,340

1940/41 .......................... 1,800.000 —

1941/42 (förslag) ................ 2,500,000 —

[Förordning den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor,
ändrad genom förordningar nr 151/1936, 227/1937 och 99/1938; förordning den
15 juni 1934 (nr 265) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor, ändrad
genom förordning nr 228/1937; kungörelse den 23 november 1934 (nr 555)
angående handläggningen av frågor örn statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.
]

Statsbidrag till erkänd arbetslöshetskassa utgår dels såsom daghjälpsbidrag,
dels såsom förvaltningsbidrag. Daghjälpsbidrag utgår för kalenderår
med viss procentuell andel av kassans sammanlagda kostnader för understöd
vid arbetslöshet under tid av året, då antagande till erkänd arbetslöshetskassa
varit gällande. Förvaltningsbidrag utgår för kalenderår dels med ett
i förhållande till antalet årsmedlemmar i kassan under året beräknat belopp
(medlemsbidrag), dels med belopp motsvarande vad under året utgivits i
arvode till styrelseledamot och revisor, som utsetts av tillsynsmyndigheten
över kassorna (socialstyrelsen). Medlemsbidrag utgår med fyra kronor per
årsmedlem för det antal årsmedlemmar, som icke överstiger 3,000, med tre
kronor per årsmedlem för det antal årsmedlemmar, som överstiger 3,000 men
icke 25,000, och med två kronor per årsmedlem för det antal årsmedlemmar,
som överstiger 25,000. Statsbidrag utbetalas årsvis i efterskott efter ansökan;
dock att kassa må kunna efter varje kvartals slut erhålla utbetalning intill
tre fjärdedelar av det bidrag, som skäligen kan antagas belöpa å kvartalet.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen hemställt örn anslag till
bidrag till erkända arbetslöshetskassor för nästa budgetår. Däri har styrelsen
anfört följande.

För närvarande vore 14 kassor antagna såsom erkända arbetslöshetskassor.
Enligt av vederbörliga fackliga organisationer fattade beslut komme före
ingången av budgetåret 1941/42 ansökan örn antagande till erkänd arbetslöshetskassa
att göras för ytterligare två kassor med ett sammanlagt medlemsantal
av i runt tal 20,000. Inberäknades dessa kassor, kunde medlemsantalet
i de erkända arbetslöshetskassorna vid början av nämnda budgetår
beräknas komma att uppgå till omkring 225,000.

I fråga örn arbetslöshetens omfattning under tid, för vilken statsbidrag
komme att utbetalas under budgetåret 1941/42, vore det med hänsyn till
det nu rådande svårbedömbara allmänna läget på arbetsmarknaden ej möjligt
göra förutberäkningar med någon större grad av tillförlitlighet. Inom vissa
försäkrade grupper kunde en ökad arbetslöshet förväntas som följd av inskräukningar
i byggnadsverksamheten. En fortsatt avspärrning torde förr
eller senare förorsaka råvarubrist inom viktiga delar av exempelvis textilindustrien,
livsmedelsindustrien och den kemisk-tekniska industrien, vilket

Femte huvudtiteln.

torde leda till arbetslöshet i större omfattning än dittills bland medlemmar
av de erkända arbetslöshetskassor, som omfattade dessa verksamhetsområden.
Sannolikt borde man även räkna med en allmän ökning av understodsfrekvensen
i samtliga kassor i samband med de mer eller mindre knsbetonade
förhållanden, som tvivelsutan bomme att råda på arbetsmarknaden under
nästa budgetår. En betydande ökning av anslaget jämfört med budgetåret
1940/41 måste under dessa förhållanden anses ofrånkomlig.

Under hänvisning till det anförda har styrelsen föreslagit, att statsbidraget
till de erkända arbetslöshetskassorna för nästa budgetår måtte beräknas till

3,700,000 kronor, därav såsom förvaltningsbidrag 700,000 kronor och såsom
daghjälpsbidrag 3,000,000 kronor.

I nuvarande läge saknas uppenbarligen möjlighet att tillförlitligt uppskatta
medelsbehovet under nästa budgetår för bidrag till de erkända arbetslöshetskassorna.
Utan tvivel finnes emellertid anledning att räkna med att
hithörande utgifter skola bliva avsevärt högre än som varit fallet under de
senaste budgetåren. Å andra sidan synas mig skäl föreligga för det antagandet,
att ökningen icke skall bli så betydande som socialstyrelsen beräknat. För
min del anser jag mig böra uppskatta det föreliggande anslagsbehovet till
omkring 2,500,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till erlända arbetslöshetskassor för budgetåret
1941/42 anvisa ett fö)-slag sanslag av............ kronor 2,500,000

Bekämpande av arbetslösheten.

[16.] 14. Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar, förslags anslag.

För den genom arbetsmarknadskommissionen och densamma underställda
organ bedrivna verksamheten hava för budgetåret 1940/41 anvisats
till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar ett förslagsanslag
av 2,800,000 kronor, till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader
ett förslagsanslag av 1,350,000 kronor samt till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. ett reservationsanslag av 18,000,000 kronor.

I skrivelse den 25 november 1940 har statens arbetsmarknadskommission
hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 måtte till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. anvisas ytterligare ett reservationsanslag
av 25,000,000 kronor.

I skrivelse den 19 december 1940 har därefter arbetsmarknadskommissionen
framlagt preliminära beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1941/42.

Kommissionen har i sistnämnda skrivelse till en början erinrat hurusom
kommissionen i sin berörda, den 25 november 1940 dagtecknade framställning
lämnat en detaljerad redogörelse rörande utvecklingen å arbetsmarknaden
under den dittills gångna delen av budgetåret 1940/41 ävensom att
kommissionen i anslutning därtill sammanfattningsvis anfört följande.

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

De redovisade uppgifterna kunde sägas ge bilden av en viss relativ försämring
av totalsysselsättningen under sommaren oell hösten 1940, innebärande^
en tämligen långsamt skeende ytterligare försämring av det läge
under våren 1940, som redan rymde de viktigaste verkningarna av byggnadskrisen
och den skärpta handelsavspärrningen. I beaktande av den sysselsättningsutveckling,
. som ägt rum, samt förändringarna i omfattningen av
inkallelserna till militär tjänstgöring under hösten kunde antalet hjälpsökande
arbetslösa betecknas som lågt. Det kunde förmodas, att de relativt låga
hjälpsökandesiffrorna sammanhängde bland annat med att försörjningsförhållandena
även bland de sysslolösa än så länge vore relativt goda, då det
vore tydligt, att arbetslösa i stor utsträckning icke anmälde sig som hjälpsökande.

Kommissionen har vidare i sin senast ingivna skrivelse uttalat sig på
följande sätt:

Något försök att förutsäga den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden
under återstoden av innevarande budgetår hade kommissionen icke gjort i
sin förstberörda framställning. Tvärtom hade kommissionen i olika sammanhang
betonat svårigheterna att bedöma den kommande utvecklingen å arbetsmarknaden
och att överblicka behovet av åtgärder för den ledigblivna
arbetskraftens sysselsättande och därmed förbundna kostnader. Att kommissionen
ansett sig böra räkna med en fortsatt försämring av arbetsmarknadsläget
hade emellertid framgått av storleken av det belopp, som kommissionen
ifrågasatt till förstärkning av reservationsanslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.

Givetvis mötte än större svårigheter varje försök att nu med anspråk på
tillförlitlighet förutse läget å arbetsmarknaden under budgetåret 194142
samt behovet av arbetsförmedlingsverksamhet, arbetslöshetshjälp och andra
till kommissionens område hörande åtgärder för arbetsmarknadens reglering.
Försiktigheten bjöde att icke räkna med någon förbättring av läget. Å
andra sidan måste sägas att, även örn visst stöd syntes föreligga för antaganden
örn en fortgående försämring av arbetsmarknadsläget, hållpunkter
saknades för beräkning av försämringens storlek. Kommissionen funne sig
därför tills vidare böra grunda sina förslag på antagande att ett i förhållande
till nuvarande situation i stort sett oförändrat läge komme att råda å arbetsmarknaden
under nästa budgetår.

Kommissionen funne ej heller anledning att i detta sammanhang räkna
med några större ändringar i den nuvarande statliga organisationen för omhänderliavandet
av arbetsmarknads- och därmed förbundna frågor. Kommissionen
utginge sålunda från att den skulle fortsätta sin verksamhet under
nästa budgetår efter samma riktlinjer som gällde för närvarande. Detta
innebure bland annat, att omhänderhavandet av och kostnaderna för den
offentliga arbetsförmedlingen antoges komma att åvila staten på samma
sätt . som under detta budgetår. Någon ändring av medelsanvisningens fördelning
a olika anslag ifrågasattes vid sådant förhållande icke av kommissionen.

Med angivna utgångspunkter har kommissionen rörande medelsbehovet
för åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. anfört följande.

För detta ändamål hade av 1940 års lagtima riksdag för budgetåret 1940/41
anvisats ett reservationsanslag av 18,000,000 kronor. Till anslaget hade överförts
vissa reservationer, i runt tal uppgående till 17,000,000 kronor, varjämte
vid nämnda budgetårs ingång i kommissionens kassa funnits disponibelt
ett belopp omkring 1,900,000 kronor. Till förstärkning av anslaget hade
kommissionen hemställt om ett anslag å 25,000,000 kronor. Inalles skulle

Femte huvudtiteln.

vid bifall till kommissionens hemställan, ett belopp av 61,900,000 kronor
kunna under budgetåret 1940/41 disponeras för ifrågavarande ändamål. För
ändamålet syntes därför för budgetåret 1941/42 böra beräknas ett anslag
av 60,000,000 kronor.

I anslutning till denna beräkning bär kommissionen vidare gjort följande
uttalanden.

I sin framställning den 25 november 1940 hade kommissionen framhållit,
att ett sådant läge väl kunde tänkas uppkomma, att ett väsentligt större
belopp än det angivna (25,000,000 kronor utöver till förfogande stående
36,900,000) kunde behöva ställas till förfogande för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder under budgetåret 1940/41. Kommissionen hade därvid bortsett
från det medelsbehov, som kunde uppkomma, örn Kungl. Maj:t skulle
finna, att viss gren av näringslivet eller vissa grupper av företag borde
beredas direkt ekonomiskt stöd med anlitande av arbetsmarknadsanslaget.

Dessa synpunkter ägde i lika mån aktualitet beträffande medelsbehovet
för budgetåret 1941/42. Emellertid borde uppmärksammas, att, likaväl som
en krympning av näringslivets sysselsättningsvolym medförde ökade anspråk
på arbetsmarknadsreglerande åtgärder över arbetsmarknadsanslaget, en direkt
stimulans av näringar, byggnadsverksamhet m. m. kunde föranleda icke
oväsentligt minskade anspråk på samma anslag. Behovet av medel bleve
alltså i hög grad beroende av de åtgärder, som komme att vidtagas för
uppehållande av näringslivet i stort, av arbeten i försvarets och folkförsörjningens
tjänst, främst nybyggnad och underhåll av bostäder, fabriker, kraftverk,
transportleder av olika slag, av odlings- och skogsvårdsåtgärder m. m.

Kommissionen har vidare understrukit betydelsen av att ett intimt samarbete
mellan direkt och indirekt arbetsmarknadsreglerande åtgärder komme
till stånd samt angivit vissa riktlinjer, enligt vilka dylikt samarbete enligt
kommissionens mening skulle kunna ordnas.

Vad angår anslagen till statens arbetsmarknadskommission m. m.:
avlöningar och statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader
uttalar kommissionen, att kommissionen dittills icke haft anledning
att ifrågasätta någon förstärkning. Kommissionen anmärker emellertid, att
kommissionens löneutgifter och övriga kostnader ökats genom överföring
under budgetåret av personal och arbetsuppgifter från andra institutioner till
kommissionen. Kommissionen anser därför, att vid en fortsatt, lika omfattande
verksamhet under nästa budgetår avlönings- och omkostnadsanslagen
böra upptagas till respektive 3,000,000 och 1,500,000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionens framställning om anvisande av ytterligare Departcmentsanslag
för budgetåret 1940/41 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering chofon m.

m. torde komma att bliva föremål för prövning i annat sammanhang,
varvid även kommissionens förslag rörande samordning av sysselsättningspolitikens
olika delar böra upptagas till övervägande.

Uppskattningarna av medelsbehovet för nästföljande budgetår äro, som
kommissionen anmiirker, i hög grad ovissa. För närvarande möta sysselsättningssvåriglieter
huvudsakligast inom byggnadsproduktionen. Skulle de
förhållanden, som hittills under krisen vållat nära nog en förlamning av
byggnadsindustrin, kunna motverkas, kommer uppenbarligen arbetslösheten

Femte huvudtiteln.

att bliva av långt mindre omfattning än vad som annars kan befaras bliva
fallet. Jag vill vidare framhålla, att i den proposition örn anvisande av
diverse anslag å tilläggsstat för löpande budgetår, som är avsedd att föreläggas
riksdagen, medel till mycket betydande belopp komma att äskas för
igångsättande av offentliga arbeten av olika slag. Därest dylika arbeten, av
vilka flertalet givetvis icke hinna att avslutas under innevarande budgetår,
komma till stånd, skulle läget på arbetsmarknaden i icke oväsentlig mån
förbättras. Det är slutligen att antaga, att den anpassning till rådande
förhållanden, som för närvarande pågår inom många svenska industrier,
skall fullföljas därhän att avsevärt ökade sysselsättningsmöjligheter därigenom
komma att stå till buds. Med hänsyn till dessa omständigheter
anser jag det icke påkallat, att det för nästa budgetår erforderliga anslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. — vilket anslag
i avbidan på blivande proposition i ämnet nu blott bör preliminärt beräknas
— uppskattas till högre belopp än det, vartill anslaget upptagits i
riksstaten för löpande budgetår, eller 18,000,000 kronor.

Aven anslagen till statens arbetsmarknadskommission m. m.: avlöningar
och till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader
torde preliminärt böra uppskattas till oförändrade belopp och
alltså beräknas till respektive 2,800,000 kronor och 1,350,000 kronor.

Beträffande anslagen till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader
och till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. gör jag
hemställan i det följande.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av.......... kronor 2,800,000

[17.] 15. Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader, förslagsanslag.
Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av.......... kronor 1,350,000

[18.] 16. Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., reservationsanslag.
Hänvisande till vad jag förut anfört under punkten 16, hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. för budgetåret 1941/42 beräkna
ett reservationsanslag av................ kronor 18,000,000

Femte huvudtiteln.

Förbättrande av bostadsförhållandena.

[19.] 17. Statens byggnadslånebyrå, förslagsanslag

Budgetår Anslag

1939/40 .......................... 53,000

1940/41 .......................... 52,500

1941/42 (förslag) 53,400

Bestämmelser rörande statens byggnadslånebyrå äro meddelade i en för
byrån den 24 november 1933 (nr 683) utfärdad instruktion med däri genom
kungörelser den 28 juni 1935 (nr 437), den 24 mars 1939 (nr 80), den 22 juni
1939 (nr 463) och den 30 december 1939 (nr 942) gjorda ändringar.

Utgifterna för byråns verksamhet bestridas från nu ifrågavarande anslag.
Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande stat för byrån, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Nettoutgifter

51,997

Stat.

A- Avlöningar.

1. Månadsarvoden åt ordförande och ledamöter kronor 18,000

2. Dagarvode åt socialföredragande, förslagsvis » 2,000

3. Bisättning till ordföranden för mistade avlöningsförmåner
av statsmedel, förslagsvis .. » 400

4. Ersättning till ombudsman .................. » 4,800

5. Ersättningar till kanslipersonal .............. » 16,200

6. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ____ » 3,500

7. Ersättningar å 500 kronor till två revisorer .. » 1,000 kronor 45,900

B. Omkostnader.

1. Resekostnads-och traktan! entsersättningar,/cr slagsvis

.......................................... kronor 2,500

2. Expenser........................................ » 4.100 kronor 6,600

Summa kronor 52,500

I skrivelse den 21 oktober 1940 har statens byggnadslånebyrå gjort framställning
örn anslag till byrån för nästa budgetår.

Byrån har därvid föreslagit en ökning av posten till ersättningar till
kanslipersonal från 16,200 kronor till 17,700 kronor. Enligt byråns mening
borde årsarvodet till byråns kamrerare höjas från 6,000 kronor till 7,200
kronor, enär nämnde befattningshavares arbetsuppgifter och ansvar under
de senaste åren avsevärt ökats. Vidare borde årsarvodet till det hos byrån
anställda kanslibiträde! höjas från 3,000 kronor till 3,300 kronor. Byrån
framhåller, att även den arbetsbörda, som åvilade sagda biträde, vore mycket
stor. Övriga utgifter för avlöningar uppskattar byrån till oförändrade
belopp, tillhopa 29,700 kronor.

Utgifterna för rese- och traktamentsersättningar samt för expenser
har byrån uppskattat till 2,500 kronor respektive 4,100 kronor. Omkostnaderna
hava sålunda beräknats i överensstämmelse med de belopp, som upptagits
i gällande stat.

Departements chefen.

3* Femte huvudtiteln.

Det sammanlagda medelsbehovet bar alltså beräknats till (17,700 + 29 700
+ 2,500 + 4,100) 54,000 kronor.

I likhet med byggnadslånebyrån anser jag en höjning av årsarvodet till
byråns kamrerare skälig. Arvodet synes emellertid icke behöva bestämmas
till högre belopp än 6,600 kronor. Mot den föreslagna ökningen av det till
kanslibiträdet utgående arvodet har jag icke något att erinra. Posten till
ersättningar till kanslipersonal torde därför böra höjas med (600 + 300)
900 kronor. Övriga utgifter under anslaget beräknar jag liksom byrån till
oförändrade belopp.

Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet skulle alltså bliva
(52,500 + 900) 53,400 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Statens byggnadslånebyrå för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................................ kronor 53,400

[20.] 18. Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer, förslagsanslag. För förbättrande av bostadsförhållandena hava
för budgetåret 1940/41 anvisats anslag dels under driftbudgeten, femte huvudtiteln,
dels ock under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder och fonden
för låneunderstöd. De anslag, som sålunda anvisats, framgå av följande
tablå.

	Belopp, sora anvisats
Anslag	å riksstaten kronor	å tilläggsstat till riksstaten kronor	tillhopa kronor
a) under femte huvudtiteln: Främjande av bostadsförsörjning för mindre be-medlade, barnrika familjer, förslagsanslag .	2,400,000		2,400,000
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-bygden, reservationsanslag.. .	3,250,000	500,000	3,750,000
Bidrag till inrättande av pensionärshem, reserva-tionsanslag .............	500,000	—	500,000
b) under statens utlåningsfonder: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer, reservationsanslag	20,000,000		20,000,000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, reservationsanslag ......	3,000,000	500,000	3,500,000
c) under fonden för låneunderstöd: Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, reservationsanslag..........	10,000,000		10,000.000
Lån för bostadsförbättringsverksamhet, reserva-tionsanslag ...................	2,000.000	500,000	2,500.000
Summa kronor	41,150,000	1,500,000	42,650,000

Femte huvudtiteln.

I skrivelse den 14 oktober 1940 bar egnahemsstyrelsen hemställt, att för
nästa budgetår det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag
till främjande av bostadsbyggande på landsbygden måtte upptagas till

3,250,000 kronor ävensom att för samma budgetår måtte å kapitalbudgeten
anvisas dels till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
ett anslag av 3,000,000 kronor, dels ock under fonden för låneunderstöd
till lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett anslag
av 2,000,000 kronor samt till lån för bostadsförbättringsverksamhet ett anslag
av likaledes 2,000,000 kronor. Sedermera har egnahemsstyrelsen i skrivelse
den 17 december 1940 framhållit, att örn staten i en situation av
minskade arbetstillfällen inom landet funne motiverat att vidtaga åtgärder
i produktionsbefrämjande riktning, flera skäl talade för att dessa åtgärder i
relativt stor omfattning borde inriktas på förbättringsarbeten med avseende
å landsbygdens bostäder. Med anledning därav har egnahemsstyrelsen i
skrivelsen hemställt, att — utöver de anslag, som av styrelsen äskats i skrivelse
den 14 oktober 1940 — betydande anslag till bostadsförbättringsverksamlieten
på landsbygden måtte anvisas dels å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1940/41, dels ock å beredskapsstat för budgetåret 1941/42.

Vidare har statens byggnadslånebyrå i skrivelse den 21 oktober 1940 framlagt
förslag rörande bostadsanslag för nästa budgetår avseende byggnadslånebyråns
verksamhetsområde. Byrån har däri hemställt, att under femte
huvudtiteln måtte anvisas dels till främjande av bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer ett anslag av 3,000,000 kronor, dels ock till
bidrag till inrättande av pensionärshem ett anslag av 2,000,000 kronor.
Därjämte har byggnadslånebyrån beträffande kapitalbudgeten föreslagit, att
till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
måtte anvisas ett anslag av 15,000,000 kronor och till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
ett anslag av 10,000,000 kronor. I skrivelse den 17
december 1940 har därefter byggnadslånebyrån framhållit, att läget å arbetsmarknaden
kunde så snabbt förändras, att det borde tagas under övervägande,
huruvida icke lämpligen en större del av de av byrån i skrivelsen
den 21 oktober 1940 föreslagna anslagsbeloppen borde anvisas redan å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Genom beslut den 1 augusti 1940 har Kungl. Majit bemyndigat chefen
för socialdepartementet att tillkalla vissa sakkunniga med uppdrag att verkställa
utredning rörande nuvarande byggnadskostnader på land och i stad
samt undersöka vilka åtgärder, som tarvades för deras förbilligande, ävensom
inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
De med anledning härav tillkallade sakkunniga, vilka antagit benämningen
1940 års byggnadskostnadssakkunniga, torde — enligt vad jag inhämtat —
inom kort komma att framlägga sitt förslag i ämnet. Det är min förhoppning,
att det efter prövning av de sakkunnigas förslag skall visa sig möjligt
att låta ett relativt omfattande socialt bostadsprogram ingå som ett led
i den sysselsättningspolitik, som kan befinnas motiverad av de nuvarande

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

Departements chefen.

1884 40 3

Femte huvudtiteln.

förhållandena på arbetsmarknaden. Blir så fallet, har jag för avsikt att föreslå,
att medel anvisas å bär ifrågavarande anslag redan å tilläggsstat under
innevarande budgetår. Behovet av anslagsmedel för bostadsförbättringsverksamheten
under budgetåret 1941/42 kan uppenbarligen icke bedömas,
förrän ställning tagits till 1940 års byggnadskostnadssakkunnigas förslag
och storleken av anslagen för bostadsändamål å tilläggsstat för budgetåret
1940/41. Jag anser det därför lämpligast, att de anslag för sagda verksamhet,
vilka synas erforderliga för nästa budgetår, tills vidare allenast uppskattas
preliminärt. Såvitt jag nu kan finna, böra för nästa budgetår be -

räknas följande anslagsbelopp.

Anslag Belopp kr.

a) under Jemte huvudtiteln:

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer, förslagsanslag.............................................. 3,000,000

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, reservationsanslag
.......................................................... 3,250,000

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag...... 100,000

b) under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer, reservationsanslag ........................................ 5,000,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

reservationsanslag .................................................. 3,000,000

c) under fonden för låneunderstöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, reservationsanslag 2,000,000
Lån för bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag........ 2,000,000

Medan jag under nästföljande punkter och under kapitalbudgeten gör framställning
örn beräknande av de övriga anslag för bostadsändamål, vilka jag
finner påkallade för nästa budgetår, hemställer jag här, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Främjande
av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ........................................ kronor 3,000,000

[21.] 19. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, reservationsanslag.
Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt
anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden för budgetåret
1941/42 beräkna ett reservationsanslag av...... kronor 3,250,000

Femte huvudtiteln.

[22.] 20. Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag. Hänvisande
till vad jag anfört under punkt 20 hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
inrättande av pensionärshem för budgetåret 1941/42 beräkna ett
reservationsanslag av .............................. kronor 100,000

Statens bosättningslån.

[23.] 21. Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 25,000 27,405

1940/41 ............................ 27,000 -

1941/42 förslag) .................. 27,000 —

[Kungörelse den 30 september 1937 (nr 809) örn statliga bosättningslån,
ändrad genom kungörelser nr 204/1938 och 94/1939; kungörelse samma dag
(nr 810) angående ersättning åt ortsombud för yttranden över ansökningar
örn dylika lån.]

Enligt den förra kungörelsen skall ansökan örn lån prövas av riksbanken,
som ock utbetalar beviljade lån. Jämlikt den senare kungörelsen äger ortsombud
att såsom regel åtnjuta en ersättning av 3 kronor för varje ansökan,
varöver ombudet yttrar sig.

Enligt av riksbanken lämnade uppgifter utgjorde antalet under budgetåret
1939/40 föredragna ansökningar örn statliga bosättningslån 9,302. Under
förutsättning att mitt i annat sammanhang framställda förslag örn anvisande
av anslag för budgetåret 1941/42 till statens bosättningslånefond bifalles,
synes man kunna beräkna antalet låneansökningar för samma budgetår till
omkring 9,000 kronor. Det för ersättning till ombuden erforderliga anslaget
torde vid sådant förhållande kunna även för nästa budgetår upptagas till

27,000 kronor. På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens bosättning slån: Ersättning åt ortsombud för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 27,000

[24.] 22. Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag.

Budgetår Anslag

1939M0 .............................. 40,000

1940/41............................... 50,000

1941/42 (förslag) .................... 50,000

Nettoutgifter

49,005

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Från förevarande anslag bestrides den ersättning, som riksbanken erhåller
för sitt bestyr med statens bosättningslån. Sådan ersättning har alltsedan
låneverksamhetens början utgått med 5 kronor för varje av banken behandlad
ansökning. Från och med budgetåret 1939/40 äger riksbanken härutöver
uppbära ersättning för bankens kostnader för indrivning av till betalning
förfallna lån. Dylik ersättning utgår dels med 10 kronor för varje till indrivning
genom riksbankens ombudsmän överlämnat lån dels med belopp,
motsvarande de särskilda utgifter, som banken fått vidkännas i samband
med indrivningen. Från anslaget gäldas numera också vissa smärre kostnader,
som förorsakas riksbanken för annonsering och annan upplysningsverksamhet
beträffande lånen.

Såsom jag under nästföregående punkt anfört, torde man för budgetåret
1941/42 kunna räkna med omkring 9,000 ansökningar örn bosättningslån.
Med hänsyn härtill och då för omförmälda indrivningskostnader och upplysningsverksamhet
torde få avses ett sammanlagt belopp av 5,000 kronor,
lärer anslaget få för nämnda budgetår upptagas till (5 X 9,000 + 5,000) 50,000
kronor eller samma belopp, vartill anslaget beräknats för löpande budgetår.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 50,000

Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

[25.] 23. Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Netto utgifter

1939/40 ........................ 2,350,200 2,275,615

1940/41 ........................ 2,350.200 —

1941/42 (förslag).............. 2,465,000 —

Kungl. Maj:t har den 26 april 1940 fastställt en av riksdagen godkänd
personalförteckning för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41. Vidare har Kungl. Maj:t samma dag fastställt
följande av riksdagen godkända avlöningsstat för anstalten, att gälla tills
vidare från och med sagda budgetår:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.. kronor 1,144,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit.......................................................... » 30,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................. kronor 888,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 90,000 » 978,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 197,700

Summa förslagsanslag kronor 2,350,200

Femte huvudtiteln. 37

I skrivelse den 9 november 1940 bär riksförsäkringsanstalten gjort framställning
om avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1941/42.

Anstalten bär däri till en början lämnat vissa uppgifter till belysande av
omfattningen av anstaltens verksamhet under de senaste åren. I anslutning
därtill har anstalten anfört följande.

Av uppgifterna framginge, att antalet i arbetsgivarregistret upptagna
arbetsgivare ständigt ökat oell för det dåvarande uppginge till omkring

726,000. Den i samband med 1940 års mantalsskrivning pågående folkräkningen
väntades ytterligare öka antalet kända arbetsgivare. Arbetet med påföring
av premier torde på grund härav komma att ökas åtminstone beträffande
mindre arbetsgivare. I avseende å antalet anmälda olycksfall bland
arbetare hos enskilda arbetsgivare hade under år 1940 inträtt en viss minskning.
Däremot hade olycksfallen bland arbetare hos staten ökats i antal.

En högst betydande ökning hade till följd av rådande förhållanden inträtt
beträffande ärenden rörande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring. Under det att antalet nyinkomna sådana ärenden
under år 1938 uppgått till 1,268 och under år 1939 till 1,825, hade antalet
för tiden 1 januari—31 oktober 1940 stegrats till 5,205. Då dessa ärenden
i allmänhet vore mycket tidskrävande och därtill i regel upprepade gånger
måste upptagas till förnyad prövning, hade den därmed sysselsatta personalen
måst ökas från 11 den 31 augusti 1939 till 28 den 9 november 1940.

En nytillkommen uppgift vore krigsriskförsäkringen för ombord å fartyg
tjänstgörande personer, vilken medfört ej obetydligt ökat arbete såväl för
försäkringsbyrån samt försäkringsmatematiska och statistiska byrån som ock
för andra skaderegleringsbyrån.

Anstalten förklarar härefter, att* å anstaltens olika byråer verkställts en
utredning rörande möjligheterna till inskränkning i arbetet och till minskningar
av den anställda personalen. Resultatet av utredningen framgår av
en anstaltens skrivelse bifogad promemoria. Under hänvisning till innehållet
i promemorian påpekar ämbetsverket, att antalet befattningshavare därstädes,
som den 31 augusti 1940 utgjort 531, den 31 oktober nedgått till 523 och den
9 november ytterligare sjunkit till 520. Av sistnämnda antal vore 24 inkallade
till militärtjänst, tjänstgörande i arméförvaltningen eller i kommitté,
varjämte 6 vore på grund av sjukdom eller annan anledning längre tid
tjänstlediga. Under förutsättning att de sålunda tjänstlediga i allmänhet
återinträdde i tjänst och därigenom entledigande kunde ske av tillfällig eller
extra personal, uppskattade ämbetsverket det behövliga antalet befattningshavare
under budgetåret 1941/42 till omkring 490.

Vid uppgörande av sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har anstalten
i enlighet härmed utgått från ett personalbehov av 490 befattningshavare,
därvid anstalten jämväl förutsatt, att någon ändring i gällande personalförteckning
icke skulle äga rum. Anstalten har vidare verkställt beräkningarna
med tillämpning av de grunder för avlöningsstaternas uppställning
m. m., vilka förordats i Kungl. Maj:ts proposition i iimnet den 20 september
1940, nr 35.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknar
anstalten till 1,097,900 kronor.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar, be -

Femte huvudtiteln.

Departementschefen.

stämda av Kungl. Majit, ifrågasätter anstalten icke någon ändring.
Posten upptages alltså till 30,400 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppskattar
anstalten till 1,022,500 kronor.

Slutligen föreslår anstalten med avseende å posten till rörligt tillägg
en höjning till 300,000 kronor.

Det totala medelsbehovet skulle enligt anstaltens kalkyler komma att
uppgå till (1,097,900 + 30,400 + 1,022,500 + 300,000) 2,450,800 kronor.

Av riksförsäkringsanstaltens framställning och den därvid fogade promemorian
torde framgå, att under senare tid vissa förskjutningar i anstaltens
arbete ägt rum, i det inom några byråer en arbetsminskning inträtt, medan
däremot arbetet å andra byråer företett ökning. I stort sett torde minskningarna
och ökningarna uppväga varandra. Yid sådant förhållande och då
någon nämnvärd förändring i den totala omfattningen av anstaltens verksamhet
icke, såvitt för närvarande kan bedömas, lärer vara att förutse folden
närmaste framtiden, anser jag mig böra för nästa budgetår utgå från
det personalbehov, varmed anstalten räknat.

Yad beträffar anslagskalkylerna har jag icke annat att erinra mot anstaltens
uppskattning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän än att denna post lämpligen torde kunna avrundas till 1,097,000
kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, synes liksom för löpande budgetår böra beräknas till 30,400
kronor.

Med avseende å posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal förordar jag, att densamma upptages till 1,020,000 kronor.

För rörligt tillägg torde böra beräknas ett belopp av 317,600 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet kan alltså uppskattas till (1,097,000 +

30,400 + 1,020,000 + 317,600) 2,465,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 1,097,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Majit .................... » 30,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1,020,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 317.600

Summa förslagsanslag kronor 2,465,000;

dels ock till Eiksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 2,465,000

Femte huvudtiteln.

[26 ] 24. Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 190,000 192,177

1940/41 .......................... 180,000 —

1941/42 (förslag) ................ 204,000

Beträffande användningen av det för löpande budgetår anvisade anslaget
Ilar Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande stat:

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Beseersättningar, förslagsvis.................................. kronor 13,000

2. Expenser, förslagsvis.......................................... » 158,000

3. Publikationstryck, förslagsvis ............................ » 12,000

4. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riks försäkringsanstaltens

fonder), förslagsvis......... »_10,500

Summa kronor 193,500

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
................................................ kronor 13,500

Nettoutgift kronor 180,000

Därvid har beräknats för bränsle, lyse och vatten ett belopp av 19,000
kronor och för övriga expenser ett belopp av 139,000 kronor.''

I skrivelse den 28 augusti 1940 har riksförsäkringsanstalten framlagt förslag
rörande beräkningen av anstaltens omkostnadsanslag för nästa budgetår.

Beträffande anslagsposten till reseersättningar anför anstalten, att
denna post, som under det sistförflutna budgetåret belastats med 10,622
kronor, icke syntes behöva upptagas till högre belopp än 12,000 kronor.

Körande utgifterna till expenser meddelar anstalten, att dessa för

budgetåret 1939/40 uppgått till 165,985 kronor. För nästa budgetår upp skattar

anstalten motsvarande utgifter till 172,000 kronor, därav 25,000 kronor
för bränsle, lyse och vatten och 147,000 kronor för övriga expenser. Den
föreslagna höjningen har främst motiverats med de ökade bränsleutgifterna
ävensom med den prisstegring, som vore att förutse å kostnaderna för
blankettryck. Anstalten har framhållit, att formulären till olycksfallsanmälningar
och läkarbetyg ävensom registerkort och fönsterkuvert m. m. måste
beställas i upplagor på hundratusentals exemplar samt att en stor del av
anstaltens korrespondens i arbetsbesparande syfte skedde med användande
av olika formulär. I anslutning härtill påpekar anstalten, att anstalten lade
största vikt vid att genom användning av litet format och billiga papperssorter
samt infordrande av anbud i varje fall, även från smärre tryckerier,
nedbringa utgifterna för blankettryck.

Beträffande anslagsposten till publikationstryck har anstalten anfört
följande.

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Denna post hade under budgetåret 1939/40 belastats med 14,791 kronor.
I syfte att nedbringa ifrågavarande kostnader hade anstalten tänkt sig att
under nästkommande budgetår inställa utgivandet av anstaltens och yrkesinspektionens
årsberättelser. Enligt anstaltens beräkningar skulle under
förutsättning därav kostnaderna för publikationstryck kunna nedbringas till
omkring 10,000 kronor, varav omkring 4,800 kronor för tryckning av publikationen
»Rapporter från yrkesinspektörerna angående mera beaktansvärda
olycksfall eller olyckstillbud», omkring 1,300 kronor för tryckning av publikationen
»Olycksfall i arbete» samt omkring 3,900 kronor för diverse publikationstryck.
Beträffande yrkesinspektörernas förutnämnda rapporter, vilka i
regel utgåves med sex nummer för år, ville anstalten framhålla, att staten
genom försäljning av denna publikation — så gott som uteslutande till fasta
prenumeranter — tillfördes en inkomst, vilken överstege kostnaden för
tryckningen.

Posten till övriga utgifter bar av anstalten beräknats till oförändrat
belopp eller alltså till 10,500 kronor.

Utgifterna hava således uppskattats till sammanlagt (12,000 + 172,000 +

10,000 + 10,500) 204,500 kronor.

Med avseende å de till anstalten inflytande särskilda uppbördsmedlen
anför anstalten, att dessa under budgetåret 1939/40 uppgått till
8,832 kronor samt att uppbördsmedlen, då någon minskning av dessa kunde
antagas uppkomma, borde för nästa budgetår uppskattas till 8,000 kronor.

I enlighet med dessa kalkyler beräknar anstalten det sammanlagda medelsbehovet
för nästa budgetår till (204,500 — 8,000) 196,500 kronor.

Under anslaget bör för sjukvård m. m. upptagas en anslagspost, vilken
för nästa budgetår torde kunna beräknas till 16,000 kronor.

Posten till reseersättningar torde i betraktande av den senaste belastningssiffran
kunna nedsättas till 10,000 kronor.

Beträffande posten till expenser torde en höjning böra äga rum. Posten
synes dock icke behöva upptagas till högre belopp än 170,000 kronor. Jag
har härvid beräknat för bränsle, lyse och vatten 25,000 kronor och för övriga
expenser 145,000 kronor.

Övriga utgiftsposter beräknar jag i överensstämmelse med anstaltens
förslag.

De inflytande uppbördsmedlen synas lämpligen kunna uppskattas
till 12,500 kronor.

Anstaltens omkostnader torde alltså kunna upptagas i enlighet med föl -

jande sammanställning:

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 16,000

2. Reseersättningar, förslagsvis.................................. » 10,000

3. Expenser, förslagsvis.......................................... » 170,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ................................ » 10,000

5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför säkringsanstaltens

fonder), förslagsvis ...................... » 10,500

Summa kronor 216,500

Femte huvudtiteln.

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader
................................. kronor 12,500

Nettoutgift kronor 204,000

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Iliksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 204,000

[27.] 25. Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud

m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 330,000 321,279

1940/41 ............................ 330,000 —

1941/42 (förslag) .................. 325,000 —

Ifrågavarande anslag är avsett dels för ersättning till anstaltens ortsombud
och ombuden för den särskilda fiskarförsäkringen, dels ock för ersättningtill
mantalsombuden, vilka hava till uppgift att upprätta de arbetsgivarförteckningar,
som skola ligga till grund för premiedebiteringen för mindre
arbetsgivare.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har riksförsäkringsanstalten framlagt förslag
rörande anslagsberäkningen för nästa budgetår. Anstalten har däri
beträffande medelsbehovet för ersättningar till ortsombuden anfört följande.

Anstalten hade för närvarande 946 ortsombud, vilka under budgetåret
1939/40 i arvoden samt i obetydlig omfattning i reseersättningar sammanlagt
uppburit i runt tal 205,500 kronor. Någon ökning av detta belopp
måste förutses för nästkommande budgetår, enär anstalten under förstnämnda
budgetår nödgats företaga en höjning av vissa låga ombudsarvoden
för att kunna bibehålla dugliga ombud. Med hänsyn därtill torde anslagsbehovet
för ortsombuden böra beräknas till omkring 207,000 kronor.

Ortsombuden åtnjöte utöver nämnda arvoden särskild ersättning med 2
kronor för varje genom deras försorg tecknad frivillig försäkring för olycksfall
i arbete för hemmavarande barn eller föräldrar. Kostnaderna därför
hade under budgetåret 1939/40 uppgått till omkring 1,000 kronor. För
budgetåret 1941/42 torde för samma ändamål böra beräknas ett lika stort

Kostnaderna för ersättningar till ortsombuden kunde alltså uppskattas
till 208,000 kronor.

Med avseende å ombuden för fiskarförsäkringen framhåller anstalten,
att de till antalet vore 283 och åtnjöte ett arvode av 1 krona 50 öre för
varje genom dem försäkrad fiskare. Anstalten meddelar, att i dylika arvoden
under budgetåret 1939/40 utbetalats 11,482 kronor ävensom att antalet försäkrade
fiskare utgjort 8,125 vid slutet av år 1938 och 8,029 vid slutet av
år 1939. Under förklaring att någon nämnvärd förändring av antalet försäkrade
icke för närvarande syntes vara att förutse, har anstalten för arvoden
till dessa ombud för nästa budgetår beräknat 12,000 kronor.

Departements

chefen.

Femte huvudtiteln.

Rörande mantalsombuden yttrar anstalten följande.

Dessa ombud, vilka vore 211 till antalet, åtnjöte arvoden som vore beroende
av antalet i arbetsgivarförteckningarna uppförda arbetsgivare. Under
budgetaret 1939/40 hade i arvode till mantalsombuden utgått sammanlagt
103,265 kronor, och innevarande budgetår komme att för ändamålet utgå
104,470 kronor. Antalet arbetsgivare i förteckningarna hade ökat från omkring
712,000 år 1938 till omkring 726,000 år 1939, och för år 1940 torde,
särskilt på grund av den beslutade folkräkningen, ytterligare ökning kunna
förutses. Kostnaderna för mantalsombuden torde därför för nästa budgetår
böra uppskattas till 108,000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har alltså uppskattat anstaltens sammanlagda
ombudskostnader till (208,000 + 12,000 + 108,000) 328,000 kronor.

Mot riksförsäkringsanstaltens beräkningar av ifrågavarande medelsbehov
har jag i huvudsak icke något att invända. Dock synes det mig ovisst, örn
antalet i arbetsgivarförteckningarna uppförda arbetsgivare under nuvarande
förhållanden skall komma att ytterligare ökas. Bland annat med hänsyn
härtill torde det av anstalten upptagna anslagsbeloppet kunna nedsättas till

325,000 kronor. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud
m. rn. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av....................................kronor 325,000

[28.] 26. Försäkringsrådet: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag

1939/40 ............................ 251,400

1940/41 ............................ 255,000

1941/42 (förslag).................. 265,500

Nettoutgifter

232,066

Den 5 maj 1939 har Kungl. Majit fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40. Förteckningen finnes intagen å s. 190 i statsliggaren
för innevarande budgetår.

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis____ kronor 93,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ............. » 34,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... kronor 96,700

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 11,400 » 108,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................... » 18,400

Summa förslagsanslag kronor 255,000

I skrivelse den 30 augusti 1940 har försäkringsrådet gjort framställning
beträffande rådets avlöningsanslag för nästa budgetår.

Femte huvudtiteln.

Inledningsvis uppehåller sig härvid försäkringsrådet vid frågan om möjligheten
att nedbringa kostnaderna för rådets verksamhet. Efter
att hava erinrat örn den av 1939 års riksdag beslutade förstärkningen av
försäkringsrådets arbetskrafter — innebärande inrättandet av tre nya ledamotstjänster,
utökandet av antalet föredragande från fyra till fem samt anställandet
av ytterligare biträdespersonal — anför rådet rörande ifrågavarande
spörsmål i huvudsak följande.

Vid framläggande av förslaget till den nya personalorganisationen hade
försäkringsrådet räknat med att antalet inkommande ärenden liksom under
de närmast föregående åren skulle uppgå till omkring 6,000. Rådet hade
beräknat att med den utökade personalen kunna avverka 6,200—6,300 ärenden
om året.

Under år 1939 hade till rådet inkommit 5,590 ärenden och under första
halvåret 1940 2,630, varav dock 211 infordrats av rådet. Detta innebure en
något minskad tillströmning av ärenden i jämförelse nied år 1938. Denna
minskning hade emellertid börjat först från och med september 1939. Under
juli och augusti 1940 hade däremot besvärsmål och ansökningsärenden inkommit
i ungefär samma omfattning som under motsvarande perioder tidigare
år. Huruvida nämnda nedgång endast varit av tillfällig natur, kunde
knappast förutsägas. Skulle emellertid en viss nedgång av antalet inkomna
ärenden inträda även under nästa budgetår, bereddes rådet därigenom möjlighet
att snabbare reducera sin arbetsbalans och öka antalet från försäkringsinrättningarna
för granskning infordrade ärenden, vilket av statsmakterna
ansetts vara ett betydelsefullt led i rådets verksamhet. Det vore vidare att
märka, att sammanlagda antalet skadefall, som anmälts till de under försäkringsrådet
sorterande försäkringsinrättningarna, dittills icke undergått
någon minskning.

Försäkringsrådet kunde därför icke förorda, att rådets arbetskapacitet
minskades i förhållande till vad som beräknats vid den nuvarande personalorganisationens
genomförande.

Yad an ginge arbetssättet inom rådet vore de förenklingar däri, som befunnits
möjliga, redan vidtagna. För närvarande avgjordes sålunda i enlighet
med vad som förutsatts vid framläggande av förslaget till ny personalorganisation
omkring en tredjedel av samtliga ärenden av fyra ledamöter,
vilket innebure en betydande ökning mot vad för några år sedan varit fallet.
Att ytterligare öka antalet dylika ärenden ansåge sig försäkringsrådet ur
rättssäkerhetssynpunkt icke kunna förorda, särskilt med hänsyn till att försäkringsrådet
vore sista instans i de tvister, som folie under rådets bedömande.
— Utarbetande av årsberättelse syntes utan större olägenhet kunna
tills vidare inställas. Arbetet därmed vore dock ej särskilt tidsödande.

Rådet anser sig därför icke kunna förorda någon personalinskränkning.
Enär rådets nya personalorganisation genomförts först under föregående
budgetår, synes det rådet angeläget, att denna organisation närmare prövas,
innan ändring däri vidtages.

Med hänsyn härtill har anslaget till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat beräknats till oförändrat 93,700 kronor.

Likaså har anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppförts med samma belopp som för innevarande
budgetår eller 34,800 kronor.

Departements chefen.

44 Femte huvudtiteln.

Beträffande medelsbehovet till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal anför rådet, att delposten till grundavlöningar m. m. avsetts för
— bortsett från de i personalförteckningen upptagna extra ordinarie befattningarna
— 3 amanuenser i Eo 18, 2 kontorsbiträden i Eo 4, 1 skrivbiträde
i Eo 2 och 1 expeditionsvaktsbiträde i Ex 1. För nästa budgetår föreslås,
att delposten upptages till samma belopp som för innevarande budgetår
eller 96,700 kronor. Till avlöningsförhöjningar m. m. anser rådet med hänsyn
till belastningen under budgetåret 1939/40 5,000 kronor tillräckligt.

Slutligen beräknar rådet till rörligt tillägg ett belopp av 29,000 kronor,
därest tillägget kommer att utgå med 15 procent.

Enligt rådets uppskattning skulle således det totala medelsbehovet uppgå
till (93,700 + 34,800 + 96,700 + 5,000 + 29,000) 259,200 kronor.

En granskning av antalet under de senare åren till försäkringsrådet inkomna
ärenden ger vid handen, att tillströmningen med undantag för år 1937
successivt nedgått. Bortsett från den grupp av mål, som utgöres av från försäkringsinrättningarna
för granskning infordrade ärenden, inkommo enligt
uppgift under år 1935 sammanlagt 5.885 ärenden. Motsvarande siffror voro för
år 1936 5,776, för 1937 5,913, för 1938 5,733 samt för 1939 5,545. Såsom i rådets ‘
föreliggande framställning angivits hava under första halvåret 1940 — därest
alltjämt hänsyn ej tages till infordrade ärenden — inkommit 2,419 mål.
Samtidigt har en avsevärd avarbetning av arbetsbalansen kunnat äga rum.
Medan denna i slutet av år 1937 utgjordes av 2,119 ärenden för att ett år
senare öka till 2,313, hade rådet den 30 juni 1940 reducerat balansen till
1,701 ärenden.

Den nedgång i antalet till rådet inkomna, icke infordrade ärenden ävensom
i balansens storlek, som sålunda ägt rum, skulle med det försämrade
statsfinansi ella läget som bakgrund i och för sig måhända motivera en viss
reducering av den år 1939 beslutade personalorganisationen. Att jag likväl
icke för närvarande är beredd att föreslå en sådan åtgärd har sin orsak i
den tydliga uppgång i antalet inkomna mål, som under förliden höst gjort
sig gällande. Örn jag alltjämt bortser från de av rådet från försäkringsinrättningarna
infordrade ärendena, hade sålunda enligt vad jag inhämtat
under oktober månad 1938, 1939 och 1940 inkommit respektive 478, 484 och
515 mål. Motsvarande siffror för november månad nämnda tre år voro
respektive 570, 540 och 578. Skulle emellertid denna stegring visa sig vara
endast tillfällig, torde frågan örn en reduktion av rådets arbetskrafter böra
upptagas till förnyad prövning.

Med bibehållande under nästa budgetår av en oförändrad personal hos försäkringsrådet
beräknar jag i anslutning till de nya grunderna för uppställningen
av avlöningsstaterna rådets avlöningar sålunda,

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppföres
med 96,000 kronor.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bör beräknas oförändrat belopp, 34,800 kronor.

Femte huvudtiteln.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal synes denna böra uppskattas till 105,700 kronor.

Slutligen torde posten till rörligt tillägg kunna upptagas till29,000kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till försäkringsrådet för
nästa budgetår blir enligt dessa beräkningar (96,000 + 34,800 + 105,700 +
29,000) 265,500 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................................... kronor 96,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 34,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 105,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 29.000

Summa förslagsanslag kronor 265,500;

dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 265,500

29.] 27. Försäkringsrådet: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 11,900 11,377

1940/41 ............................ 10,000 —

1941/42 (förslag) .................. 11,500 —

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt omkostnadsstat för försäkringsrådet
för budgetåret 1940/41, upptagande en post till reseersättningar
å 400 kronor och en post till expenser å 9,600 kronor. Vid bestämmande
av den senare posten hava utgifterna för lyse uppskattats till 700 kronor
och utgifterna för övriga expenser till 8,900 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har försäkringsrådet framlagt förslag
rörande anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Anslagsposten till reseersättningar upptager rådet till oförändrat belopp.

Beträffande utgifterna för expenser beräknar rådet för lyse oförändrat
medelsbehov eller 700 kronor. I fråga om övriga expenser anför rådet:

För innevarande budgetår hade försäkringsrådet i skrivelse till Kungl.
Majit den 30 augusti 1939 beräknat medelsbehovet för övriga expenser till
12,900 kronor, varav för renhållning och städning 4,200 kronor, för andra
löpande utgifter 6,100 kronor och såsom engångsutgift för möblering av två
rum 2,600 kronor. Kungl. Majit hade emellertid för ändamålet fastställt ett
belopp av endast 8,900 kronor. Det syntes dock knappast vara möjligt att
innevarande budgetår begränsa utgifterna till sistnämnda belopp.

För nästa budgetår beräknade försäkringsrådet utgifterna till övriga
expenser på följande sätt:

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Enligt nu gällande kollektivavtal uppginge kostnaderna för avlöning av
rådets två städerskor till 3.000 kronor för år, vartill komme ersättning åt
vikarie under semester och sjukdom med beräknade 325 kronor. Då utgifterna
för fönsterputsning, handdukstvätt, rengöringsartiklar o. d. med hänsyn till
inträdd prisstegring komme att förete någon ökning mot innevarande budgetår,
syntes kostnaderna för renhållning och städning böra beräknas till 4,300
kronor. För budgetåret 1939/40 hade nämnda kostnader uppgått till 3,604
kronor 47 öre, varvid dock vore att märka, att kostnaderna för städning m. m.
ökats först från och med den 1 februari 1940, då rådets lokaler utvidgats.
För andra löpande utgifter under delposten övriga expenser beräknade rådet
liksom för innevarande budgetår ett medelsbehov av 6,100 kronor.

Till övriga expenser skulle i enlighet härmed erfordras (4,300 + 6,100)

10,400 kronor och omkostnadsanslaget i sin helhet sålunda uppföras med
(400 + 700 + 10,400) 11,500 kronor.

I anslutning till vad jag i motsvarande sammanhang tidigare anfört bör
i omkostnadsstaten för försäkringsrådet upptagas en ny, förslagsvis beräknad
anslagspost, avsedd för sjukvård m. m. Posten synes böra uppföras med
900 kronor.

Vidare biträder jag rådets förslag örn anvisande av oförändrat belopp,
400 kronor, till reseersättningar.

Likaså torde till lyse under anslagsposten till expenser böra beräknas
samma medelsbehov som för löpande budgetår eller 700 kronor. Utgifterna
till övriga expenser synas kunna begränsas till 9,500 kronor och ifrågavarande
anslagspost således upptagas till (9,500 + 700) 10,200 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle därför bliva (900+400+10,200)
11,500 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Försäkringsrådet: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av........................ kronor 11,500

[30.] 28. Yrkesinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ........................ 766,000 634,268

1940/41 ........................ 758,200 —

1941/42 (förslag) .............. 700,000 —

Kungl Majit har den 5 maj 1939 fastställt personalförteckning för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40.
Vidare har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1- Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis____ kronor 534,800

2. Avlöning till en tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .. » 7,700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... kronor 135,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 17,000 » 152,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 63,700

Summa förslagsanslag kronor 758,200

Femte huvudtiteln.

I skrivelse den 26 augusti 1940 har rihsförsäkringsanstälten framlagt förslag
rörande avlöningsanslag till yrkesinspektionen för budgetåret 1941/42.

Anstalten har däri uppskattat anslagsposterna till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat och till avlöning till en tjänsteman å
övergångsstat till oförändrade belopp.

Rörande medelsbehovet för grundavlöningar till icke-ordinarie personal
har anstalten anfört i huvudsak följande.

Anslagsposten till grundavlöningar till icke-ordinarie personal hade för
budgetåret 1939/40 varit upptagen till 142,000 kronor, av vilket belopp
emellertid allenast 121,250 kronor tagits i anspråk. Att sålunda besparing
uppkommit berodde dels därpå att vissa befattningar icke varit tillsatta
under hela budgetåret, dels därpå att åtskilliga befattningshavare varit inkallade
till militärtjänstgöring.

Med hänsyn till den anmodan, som riktats till ämbetsverken, att i görligaste
mån söka begränsa förvaltningsorganisationen hade anstalten tagit
under noggrant övervägande i vad mån inskränkningar kunde vidtagas ifråga
örn yrkesinspektionens personal. Anstalten hade därvid kommit till det
resultatet, att det tills vidare under den tid utpräglade krisförhållanden
rådde skulle vara möjligt att utan allvarligare betänkligheter reducera yrkesinspektionskåren
med 1 e. o. distriktsingenjör i 20 lönegraden, 2 extra befattningshavare
i 18 lönegraden (aspiranter) och 2 e. o. yrkesunderinspektörer.
Anstalten ville emellertid härvid understryka angelägenheten av att en dylik
reduktion av personalbeståndet icke bibehölles längre än de extra ordinära
förhållandena det påkallade.

På grund av det anförda syntes för grundavlöningar till extra ordinarie
och extra personal under nästa budgetår icke behöva beräknas högre belopp
än 107,300 kronor.

För avlöning till å ordinarie befattningar förordnade icke-ordinarie tjänstemän
under deras semester och vissa andra ledigheter kunde beräknas åtgå
500 kronor.

För tillfällig skrivhjälp, vikariats- och övertidsersättningar erfordrades
härutöver 3,000 kronor.

I enlighet med det anförda har anstalten uppskattat ifrågavarande post
till (107,300 + 500 + 3,000) 110,800 kronor.

Beträffande posten till avlöningsförhöjningar till icke-ordinarie
personal anför anstalten, att utgifterna under densamma under sistförfluten
budgetår uppgått till 6,242 kronor samt föreslår, att posten måtte för nästa
budgetår uppskattas till 8,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar anstalten till 95,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår har alltså av anstalten
uppskattats till (534,800 + 7,700+ 110,800 + 8,000 + 95,000) 756,300 kronor.

Mot riksförsäkringsanstaltens förslag har jag i huvudsak icke något att
erinra. Dock föreligga enligt vad jag inhämtat vissa möjligheter att reducera
den icke-ordinarie personalen utöver vad anstalten i sin framställning
ifrågasatt. De ändrade grunderna för avlöningsstaternas uppställning m. m.
nödvändiggöra vidare en genomgående omräkning av ifrågavarande anslag.

I stället för anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat och till avlöning till en tjänsteman å övergångsstat bör upptagas en

Departementschefen
.

48 Femte huvudtiteln.

anslagspost till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilken post kan
beräknas till 496,000 kronor.

För avlöningar till icke-ordinarie personal torde böra upptagas en
post å 113,000 kronor.

Slutligen bör posten till rörligt tillägg uppskattas till 91,000 kronor.

Det totala medelsbehovet för avlöningar till yrkesinspektionens befattningshavare
skulle enligt dessa kalkyler bliva (496,000+113,000 + 91,000) 700,000
kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................................... kronor 496,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... » 113,000

3. Körligt tillägg, förslagsvis.................... » 91,000

Summa förslagsanslag kronor 700,000;

dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 700,000

[31.] 29. Yrkesinspektionen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 230,000 181,348

1940/41 ............................ 200,000 —

1941/42 (,förslag) .................. 182,000 —

Av anslaget för innevarande budgetår hava 165,000 kronor beräknats för
reseersättningar och 35,000 kronor till expenser.

I skrivelse den 26 augusti 1940 har riksförsäkringsanstalten framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1941/42.

Beträffande utgifterna för reseersättningar har anstalten anfört, att
desamma för budgetåret 1939/40 uppgått till omkring 144,700 kronor samt att
de — under förutsättning att någon mera avsevärd förändring i nuvarande förhållanden
icke inträdde — kunde för nästa budgetår begränsas till 150,000
kronor.

Vad angår kostnaderna för expenser anför anstalten följande.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten hade under senaste budgetåret
uppgått till 1,857 kronor. För budgetåret 1941/42 torde för detta ändamål
ett belopp av 3,000 kronor vara tillräckligt.

Vad beträffade övriga expenser, vilka under budgetåret 1939/40 uppgått
till 34,755 kronor, hade anstalten vidtagit alla de besparingsåtgärder, som
varit möjliga. På grund av den starka prisstegringen å skrivmaterialier och

Femte huvudtiteln.

trycksaker m. m. torde kostnaden under nästkommande budgetår för övriga
expenser emellertid icke kunna beräknas till lägre belopp än 32,000 kronor.

Till expenser skulle sålunda sammanlagt erfordras 35,000 kronor.

Anstalten bar alltså uppskattat det föreliggande medelsbebovet till 185,000
kronor.

Under förevarande anslag bör för nästa budgetår upptagas en post till
sjukvård m. m., vilken post torde kunna beräknas till 3,000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar synes mig under nuvarande förhållanden
och i betraktande av den senaste belastningssiffran kunna nedsättas
till 145,000 kronor.

Posten till expenser torde böra upptagas till 34,000 kronor. Jag beräknar
därvid 2,000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 32,000 kronor
för övriga expenser.

Jag uppskattar således yrkesinspektionens omkostnader för nästa budget -

år på följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 3,000

2. Keseersättningar, förslagsvis ................................ » 145,000

3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 34,000

Summa kronor 182,000

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Yrkesinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 182,000

[32.] 30. Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i
arbete m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40.............................. 330,000 502,928

1940/41.............................. 350,000 —

1941/42 (förslag) .................. 500,000 —

[Förordning den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för
försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall
i arbete, ändrad genom förordningar nr 48/1930, 144''1933 och 232/1937;
kungörelse den 31 mars 1922 (nr 132) med närmare bestämmelser örn inbetalning
och redovisning av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete, ändrad genom kungörelser
nr 49/1930 och 233/1937.]

I 19 § i olycksfallsförsäkringslagen stadgas, att avgifter för försäkringar
i riksförsäkringsanstalten, vilka icke på föreskrivet sätt blivit erlagda, skola
förskjutas av statsverket och indrivas i den ordning, som för indrivning av
resterande kronoutskylder är stadgat. I nyss omförmälda författningar meddelas
närmare föreskrifter i ämnet. De icke erlagda avgifterna förskjutas
frän förevarande anslag, varefter länsstyrelserna ombesörja, att de resterande
beloppen indrivas och tillgodoföras anslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

Departements chefen.

1834 40 4

Femte huvudtiteln.

I skrivelse den 28 augusti 1940 bär riksförsäkringsanstaltcn framlagt beräkning
av medelsbeliovet under förevarande anslag för nästkommande budgetår.

I skrivelsen lämnas uppgifter örn bruttoutgifter och inkomster för anslaget
samt skillnaden mellan dessa belopp för de senaste fem budgetåren. Uppgifterna,
som i vad de avse budgetåret 1939/40 äro preliminära, liava sammanfattats
i en tablå av följande utseende.

Utgifter Inkomster Nettoutgifter

Budgetår kr. kr. i % av utgifterna kr.

1935/36.................. 998,969 705,688 71 293,281

1936/37.................. 1,099,429 789,717 72 309,712

1937/38.................. 1,190,556 872,931 73 317,625

1938/39.................. 1,268,345 907,257 72 361.088

1939/40.................. 1,397,402 894,474 64 502,928

I anslutning till de sålunda lämnade uppgifterna har i skrivelsen anförts
följande.

Det under budgetåret 1941/42 inflytande premiebeloppet inklusive tillläggsavgifter
kunde för de s. k. mindre arbetsgivarna beräknas till omkring
5.6 miljoner kronor. För de större arbetsgivarna hade premiebeloppet under
de senaste åren starkt stegrats. Under budgetåret 1934/35 hade sålunda
influtit omkring 9.9 miljoner kronor och under budgetåret 1939/40 omkring
14.9 miljoner kronor, tilläggspremier för krigsolycksfallsförsäkring däri icke
inberäknade. Därvid vöre att märka, att premietariffen under perioden varit
i stort sett oförändrad. Ökningen måste därför hava berott på ökad sysselsättning
och ökade löner. Det syntes sannolikt, att man för de närmaste
åren icke kunde räkna med att denna ökning skulle fortgå utan fastmera
måste taga i betraktande möjligheten av en minskning i premiebeloppet.
En möjlig sänkning av premienivån kunde även komma att bidraga till en
sådan minskning. På grund därav syntes premiebeloppet för budgetåret
1941/42 för större arbetsgivare icke böra beräknas högre än till omkring
12.5 miljoner kronor.

I procent av de inflytande premiebeloppen räknat kunde restantierna
väntas öka. Under budgetåret 1938/39 hade de uppgått för större arbetsgivare
till 3.7 procent av premiebeloppet och för mindre arbetsgivare till 13
procent. Under budgetåret 1939/40 vore motsvarande procenttal 4.6 procent
och 12.8 procent. För budgetåret 1941/42 torde de icke böra uppskattas lägre
än 5 procent för större och 16 % för mindre arbetsgivare.

Bruttoutgifterna för anslaget kunde med ledning av dessa antaganden
för budgetåret 1941/42 beräknas till omkring 1.6 miljoner kronor.

Anslagets inkomster (indrivna försäkringsavgifter) hade under budgetåret
1938/39 uppgått till omkring 72 procent av årets bruttoutgifter och under
budgetåret 1939/40 till omkring 64 procent därav. Det vore givetvis förenat med
betydande vanskligheter att nu beräkna, huru stor del av restantierna, som
kunna väntas inflyta under budgetåret 1941/42. Med ledning av utvecklingen
under föregående krisperioder syntes det indrivna beloppet emellertid icke
kunna uppskattas högre än till 60 procent av bruttoutgifterna eller till omkring

900.000 kronor. Det erforderliga anslagsbeloppet skulle i så fall uppgå till

600.000 kronor.

I överensstämmelse med dessa beräkningar har riksförsäkringsanstalten
hemställt, att anslaget måtte för budgetåret 1941/42 uppskattas till 600,000
kronor.

Femte huvudtiteln.

Med hänsyn till de faktorer, vilka påverka anslagsbehovet för ifrågava- Departements
rande ändamål, är det under nuvarande förhållanden icke möjligt att med chefen,
någon större grad av tillförlitlighet beräkna utgifterna för. nästa budgetår.

Yid sådant förhållande kan jag icke tillstyrka, att anslaget höjes så avsevärt,
som riksförsäkringsanstalten ifrågasatt. Å andra sidan synes det emellertid
sannolikt, att ifrågavarande utgifter skola komma att betydligt överstiga det
nuvarande anslagsbeloppet. För min del får jag förorda, att anslaget för
nästa budgetår upptages till 500,000 kronor, vilket belopp nära överensstämmer
med den senaste belastningssiffran. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 500,000

[33.] 31. Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli
1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39 ........................ 500,000 355,209

1939/40 ........................ 500,000 358,845

1940/41 ........................ 350,000 —

1941/42 Cförslag) .............. 325,000

billigt; förordningen den 3 juni 1938 (nr 216) örn livräntetillägg av statsmedel
åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning
för skada till följd av olycksfall i arbete äger under vissa förutsättningar
den, som är berättigad till livränta enligt nämnda lag, att erhålla ett
årligt livräntetillägg, motsvarande 125 procent av livräntan. Livräntetilläggen
bestridas av statsmedel samt bestämmas och utgivas av riksförsäkringsanstalten.
Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1938.

I skrivelse den 21 augusti 1940 har riksförsäkringsanstalten anfört, att det
vore möjligt att ytterligare några av anstalten ännu icke kända tilläggsberättigade
livräntetagare, vilka ej uppbure livräntor från anstalten, skulle
kunna tillkomma, men att man också hade att räkna med viss minskning
av antalet livräntetagare genom inträffande dödsfall. Anstalten uppskattar
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår till 350,000
kronor.

Mot riksförsäkringsanstaltens anslagsberäkning har jag i huvudsak icke Departomonts
något att erinra. Då det emellertid å ena sidan synes osannolikt, att något chefen,
nämnvärt antal tilläggsberättigade livräntetagare skall tillkomma, och då
man å andra sidan på grund av dödsfall har att räkna med en årlig avgång
av livräntetagare, förordar jag, att anslaget för nästa budgetår nedsättes till

325,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Femte huvudtiteln.

att till Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den
5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall
i arbete för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...................................... kronor 325,000

[34.] 32. Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 90,000 63,496

1940/41 ............................ 110,000 —

1941/42 (förslag).................. 150,000

Hillivi bestämmelserna i förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående
en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall,
sådan denna förordning lyder efter däri vid flera tillfällen vidtagna ändringar,
skall den försäkrade erlägga en viss årlig avgift, under det att staten betalar
det belopp, som ytterligare erfordras för täckande av den risk, försäkringen
avser, ävensom förvaltningskostnaderna. Genom kungörelse den 27 oktober
1939 (nr 755) bar föreskrivits, att till ersättning, som på grund av försäkring
enligt 1918 års förordning utgår såsom sjukpenning, livränta eller begravningshjälp,
skall, där olycksfallet förorsakats av krigsåtgärd, av statsmedel utgivas
ett tillägg motsvarande 50 procent av ersättningen. Statens kostnader för
omförmälda försäkring gäldas från förevarande anslag.

I skrivelse den 24 augusti 1940 har riksförsäkringsanstalten framlagt förslag
rörande behovet av anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.
Anstalten har däri till en början lämnat följande uppgifter örn antalet försäkrade
fiskare samt örn försäkringsavgifter och statsbidrag.

År	Antal försäk-rade fiskare	Försäkrings- avgifter	Erforderligt bi-drag av stats-
	vid årets slut	medel
		kr.	kr.
1935 .............	................ 7,703	76,602	82,075
1936 .............	................ 7,959	79,127	93,460
1937 .............	................ 8,084	80,370	96,230
1938 .............	................ 8,125	80,772	62,286
1939 .............	............... 8,029	79,824	18,044

I anslutning härtill har riksförsäkringsanstalten därefter anfört i huvudsak
följande.

Det under hösten 1939 utbrutna stormaktskriget syntes hava föranlett en
väsentlig inskränkning av det svenska västkust- och storsjöfisket under senare
delen av året. På grund därav hade antalet under 1939 inträffade och ersatta
olycksfall varit avsevärt lägre än under de närmast föregående åren, vilket
i sin tur föranlett en betydande minskning av det för försäkringen erforderliga
statsbidraget. Något olycksfall, som förorsakats av krigsåtgärd och som
drabbat i anstalten försäkrad fiskare, hade, såvitt känt vore, icke inträffat
under år 1939. Under den dittills förflutna delen av år 1940 hade emellertid
vid fyra fiskebåtsförlisningar icke mindre än 17 i anstalten försäkrade fiskare
omkommit. Ersättningarna till deras efterlevande medförde för statsverket
en utgift av omkring 140,000 kronor, varav en tredjedel på grund av kun -

Femte huvudtiteln.

görelsen den 27 oktober 1939 (nr 755). Givetvis kunde flera sådana fall inträffa
under den återstående delen av året. Någon tillförlitlig beräkning av
storleken av det erforderliga statsbidraget kunde på grund därav icke göras.
Med hänsyn till belastningssiffrorna för de senaste åren och ovannämnda,
redan inträffade olycksfall, som förorsakats av krigsåtgärd, syntes emellertid
statens bidrag under nästkommande budgetår för den särskilda för fiskare
avsedda försäkringen icke böra upptagas till lägre belopp än 200,000 kronor.

Under normala förhållanden hava utgifterna för ifrågavarande ändamål
icke plägat förete synnerligen stora växlingar. Anslagsbehovet har därför
kunnat på förhand någorlunda väl beräknas. I nuvarande läge måste en
uppskattning av det erforderliga anslagsbeloppet av naturliga skäl bliva vida
mera osäker. Lika med riksförsäkringsanstalten anser jag det med hänsyn till
av anstalten åberopade omständigheter motiverat att för nästa budgetår
företaga en höjning av anslagsbeloppet. Anslaget synes mig emellertid icke
böra upptagas till högre belopp än 150,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 150,000

[35.] 33. Utbildningskurser för hushållerskor i skogsarbetarförläggningar,

reservationsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 11,000 10,208

1940/41 .............................. 10,000 —

1941/42 (förslag) .................... 5,000 —

Från och med budgetåret 1937/38 har bidrag från statens sida utgått till
förevarande kursverksamhet. En förutsättning för verksamhetens bedrivande
är, att arbetsgivarna kostnadsfritt tillhandahålla erforderliga lokaler för
kursernas hållande och deltagarnas inkvartering. Beträffande det för löpande
budgetår anvisade anslaget har föreskrivits, att detsamma skulle användas
till anordnande av kurser på lämpliga platser i Norrland, Dalarna och Värmland.

I skrivelse den 8 oktober 1940 har riksförsäkringsanstalten hemställt örn
anvisande av medel för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42.

Anstalten har däri hänvisat till en av skogs- och flottledsinspektören i skrivelse
till anstalten gjord framställning, däri denne uttalat sig på följande sätt:

I samma mån som de gemensamma skogsarbetarliushållen på arbetsplatserna
i skogarna blivit allt vanligare — antalet skogsarbetare, som vintertid deltoge
i dylika hushåll, torde numera normalt kunna uppskattas till inemot 50,000
— hade det flerstädes uppgivits vara förenat med svårigheter att för dessa hushåll
erhålla kompetenta oell lämpliga hushållerskor. Detta förhållande hade
även kunnat konstateras vid besök, som befattningshavare vid den skogliga
yrkesinspektionen avlagt å arbetsplatser i skogarna. Det hade sålunda visat sig,
att kostnaden för mathållningen i en del fall uppgått till högre belopp per
man och dag än som varit erforderligt, ett förhållande som ej sällan varit
att tillskriva den omständigheten att hushållerskorna icke varit tillräckligt

Departements chefen.

54 Femte huvudtiteln.

kvalificerade för sina uppgifter. På grund därav vore det synnerligen önskvärt,
att kurser för utbildning av hushållerskor kunde hållas även framdeles. Den
utbildning, som erhållits vid dittills avhållna kurser, hade medfört icke blott
bättre och mera omväxlande kost samt förbättrad hygien i förläggningarna
utan även lägre kostnader. Vidare hade den undervisning i läggande av första
förband samt i elementär sjukvård, som inginge i dessa kurser, visat sig vara
av stor betydelse, enär på detta sätt utbildade hushållerskor kunnat lämna
skadade och sjuka arbetare en värdefull första hjälp.

På grund av tidsläget och därav orsakade svårigheter kunde det antagas,
att under innevarande budgetår kurser icke komme att anordnas i tidigare
beräknad omfattning. Sannolikt komme 9 kurser att hållas. Kostnaderna
därför kunde beräknas till omkring 8,000 kronor. Därest för nästa budgetår
räknades med 10 kurser, kunde med hänsyn till redan inträdd prisstegring å
matvaror, frakter m. m. de därmed förenade utgifterna uppskattas till omkring

9,000 kronor. Med hänsyn till möjlighet av ytterligare prisstegringar syntes
kostnaderna böra uppskattas till 9,500 kronor. Då det vore sannolikt, att
vid ingången av budgetåret 1941/42 skulle föreligga en anslagsreservation
av omkring 4,500 kronor, syntes anslaget för nämnda budgetår böra beräknas
till 5,000 kronor.

Tuleforsäkringsanstalten har i sin skrivelse helt och hållet anslutit sig till
skogs- och flottledsinspektörens förslag.

Lika med skogs- och flottledsinspektören samt riksförsäkringsanstalten
anser jag, att anslag för ifrågavarande utbildningsverksamhet bör anvisas
även för nästa budgetår. Anslaget synes i anslutning till de av skogs- och
flottledsinspektören framlagda kalkylerna kunna bestämmas till 5,000 kronor
och bör användas för anordnande i hittills bedrivna former av utbildningskurser
inom Norrland, Dalarna och Värmland.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning skurser för hushållerskor i skogsarbetarförläggningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 5,000

[36.] 34. Bidrag till föreningen för arbetarskydd. Den av föreningen för
arbetarskydd bedrivna verksamheten är väsentligen inriktad på att väcka
och vidmakthålla intresse för vidtagande av åtgärder till skydd mot olycksfall
och ohälsa i arbete samt att sprida kännedom örn anordningar, som i
sådant syfte kunna vidtagas. För främjande av detta ändamål är av föreningen
i Stockholm anordnad en permanent utställning av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbete. Denna utställning besökes såväl
av enskilda intresserade som av studiegrupper från olika högre och lägre
undervisningsanstalter och kurser, för vilka orienterande föredrag och demonstrationer
hållas av hos yrkesinspektionens chefsmyndighet och yrkesinspektionen
anställda ingenjörer. Föreningen förevisar skioptikonbilder
och skyddsfilmer samt tillhandahåller anslag, skyddsbilder och andra trycksaker,
ombudsmärken, skyddsglasögon m. m. Vidare lämnar föreningen råd,

Femte huvudtiteln. 55

anvisningar och förslag i arbetarskyddsspörsmål. Föreningen utgiver även
tidskriften Arbetarskyddet.

Föreningen har såsom bidrag till sin verksamhet under en längre tid
uppburit ett anslag av 3,000 kronor för år. För att sätta föreningen i tillfälle
att i enlighet med en av föreningen uppgjord plan vid sidan av utställningen
i Stockholm anordna ambulerande utställningar å andra orter
höjdes anslaget för budgetåret 1939/40 till 6,000 kronor, varav 3,000 kronor
voro avsedda att användas för bestridande av kostnader för den ambulatoriska
verksamheten. Anslaget nedsattes för budgetåret 1940/41 till 3,000
kronor, därvid förutsattes, att statsbidrag icke skulle utgå för den ambulatoriska
verksamheten.

I skrivelse den 17 september 1940 har föreningen för arbetarskydd anhållit
att för fullföljande av föreningens verksamhet för budgetåret 1941/42
komma i åtnjutande av ett statsbidrag av 3,000 kronor.

Av framställningen och en därvid fogad redogörelse för föreningens verksamhet
under år 1939 framgår, att denna verksamhet under sagda år fortgått
efter i stort sett samma riktlinjer som tidigare. Föreningen har under året
varit representerad med särskilda avdelningar för arbetarskydd vid utställningar
i Kramfors och Kristianstad.

För år 1939 har föreningen — förutom ett bidrag från Stockholms stad
å 1,000 kronor — av enskilda sammanslutningar och försäkringsbolag erhållit
bidrag å tillhopa 5,500 kronor, varav 2,000 kronor från envar av
svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige samt 1,500
kronor från vissa försäkringsbolag.

I utlåtande den 21 september 1940 har riks för säkrings anstalten tillstyrkt
bifall till framställningen.

Då jag icke har något att invända mot föreningens framställning, hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till föreningen för arbetarskydd för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av........................ kronor 3,000

Folkp ensionering.

[37.] 35. Pensionsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ........................ 2,040,600 1,904,367

1940/41 ........................ 2,014,800 —

1941/42 (förslag) .............. 1,960,800 —

Kungl. Majit har den 5 maj 1939 faststiillt av riksdagen godkänd personalförteckning
för pensionsstyrelsen. Förteckningen finnes intagen i statsliggaren
för budgetåret 1940/41 s. 194—195.

Vidare har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41:

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Avlönings stat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor

2. Avlöning till en tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj: t, förslagsvis.............................................. »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................. kronor 790,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis ................................ » 70,000 »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. »

943,800

12,700

28,800

860,000

169,500

Summa förslagsanslag kronor 2,014,800

Därjämte har Kungl. Majit förklarat, att anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, skulle tills vidare disponeras
på följande sätt.

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare.................. kronor 1,200

Ersättning till de av Kungl. Majit förordnade sakkunniga hos

styrelsen, förslagsvis ............................................ » 1,000

Ersättning till fyra fullmäktige för folkpensioneringsfonden .. » 8,000

Ersättning till suppleanter för nämnda fullmäktige, förslagsvis » 100

Arvode till en överläkare ........................................ » 7,200

Personligt arvodestillägg till överläkaren........................ » 550

Arvoden å 5,250 kronor till två biträdande läkare ............ » 10,500

Ersättning till den expeditionsvakt, som tjänstgör såsom

bankbud.......................................................... » 150

Ersättning till ledamöter i sjukkassenämnden, förslagsvis ____ » 100

Summa kronor 28,800

Närmare bestämmelser rörande ersättning till nyssnämnda sakkunniga,
fullmäktige m. fl. hava meddelats av Kungl. Majit den 5 maj 1939. Bestämmelserna
äro intagna i nyssnämnda statsliggare s. 195.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyreisen gjort framställning
örn anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42.

Styrelsens kanslibyrå utgöres av en kansliavdelning och en registeravdelning.
Beträffande kansliavdelningen räknar styrelsen med oförändrat
personalbehov. Vad angår registeravdelningen meddelar styrelsen, att personalen
å denna avdelning från och med den l oktober 1940 komme att
minskas med 4 icke-ordinarie biträden samt att man kunde utgå från att
dessa biträden icke komme att bliva behövliga under nästa budgetår.

Fond-och kameralbyrån handhar,förutom förvaltningen av folkpensioneringsfonden
och vissa andra fonder, styrelsens ekonomiska förvaltning. Styrelsen
anför, att det vore att förvänta, att upphandlingen för styrelsens behov
komme att avsevärt inskränkas och att vissa lättnader för byrån skulle uppkomma
på grund av företagna rationaliserings- och förenklingsåtgärder.
Styrelsen anser därför, att antalet icke-ordinarie biträden å byrån skall
kunna reduceras med 2.

Ä granskningsbyrån prövas ansökningar örn folkpension, invalidunderstöd,
barnbidrag och blindhetsersättning. Styrelsen, som framhåller, att behovet

Femte huvudtiteln.

av arbetskraft å denna byrå vore i hög grad beroende av antalet inkommande
ansökningar av berörda slag och därför svårberäkneligt, har emellertid ansett
sig kunna antaga, att antalet amanuenser med förordnande såsom biträdande
ledamöter skulle, bland annat genom vissa förenklingsåtgärder, kunna minskas
med 2 ävensom att antalet icke-ordinarie biträden likaledes skulle kunna
minskas med 2.

För sjuk vårdsbyråns del räknar styrelsen med att 1 icke-ordinarie biträde
skall kunna undvaras.

Beträffande förs äkringsbyrån anför styrelsen bland annat följande.

Denna byrå handhade uppbörd och bokföring av pensionsavgifter, uträkning
och bokföring av pensioner och i samband därmed stående uppbörd
av kommunandelar m. m., utfärdande av pensionsbrev, den folkpensioneringen
berörande statistiken samt styrelsens frivilliga försäkring. Personalen å byrån
uppginge för det dåvarande till 196 personer. Enligt tidigare fattat beslut
skulle byråns personal från och med 1 oktober 1940 reduceras med 8 ickeordinarie
befattningshavare i biträdesgrad. Genom viss beskärning av statistikarbetet
kunde ytterligare 1 biträde inbesparas. Vidare torde någon personalbesparing
utöver den sålunda angivna kunna åstadkommas. Denna besparing
ansåge styrelsen kunna uppskattas till 5 icke-ordinarie tjänstemän i biträdesgrad.
Totalt skulle sålunda å byrån inbesparas 14 lägre befattningshavare.
Huruvida någon befattningshavare i högre grad kunde undvaras, kunde ej
ännu slutligt avgöras.

Med avseende å personalbehovet å sjukkassebyrån har styrelsen yttrat
sig sålunda.

Denna byrå åvilade närmast tillsynen över sjukkasseväsendet i riket m. m.
På grund därav handlades å byrån bland annat ärenden rörande statsbidrag
till sjukkassor och sjukkassestatistiken. Handläggningen av statsbidragsärendena
verkställdes genom granskning av från sjukkassorna inkomna uppgifter
rörande sjuklighet m. m. Därjämte granskades alla verifikationer rörande
läkarvårdsersättning. Genom införande av stickprovsgranskning, där så läte
sig göra, beräknade styrelsen att åstadkomma en icke oväsentlig förenkling
i arbetet. De risker ur ekonomisk synpunkt, som toges genom en sådan
anordning, torde icke vara större än att de kunde motiveras av nämnda
arbetsbesparing. Vad sjukkassestatistiken anginge vore densamma till stor
del redan bearbetad för år 1939. Styrelsen utginge ifrån att statistiken för
nämnda år borde i vanlig ordning avslutas och publiceras. Detta beräknades
kunna ske under innevarande budgetår. För tiden efter år 1939 skulle däremot
granskning av det statistiska primärmaterialet tills vidare icke verkställas.
Genom dessa åtgärder torde 4 amanuenser och 6 icke-ordinarie
biträden kunna inbesparas. Då sjukkassestatistiken framdeles kunde komma
att ånyo upptagas, bleve genom denna åtgärd vissa engångsutgifter nödvändiga.
Meddelade besparingsdirektiv syntes dock styrelsen o böra föranleda
till att de föreslagna besparingsåtgärderna genomfördes. A byrån skulle
alltså uppkomma en besparing av 4 amanuenser och 6 biträden från och
med budgetåret 1941/42. Därutöver hade redan beslutats indragning av 1
amanuensbefattning från och med den 1 oktober 1940. Hedan under år 1940
torde viss ytterligare personalbesparing kunna vinnas genom att den förutnämnda
förenklingen av statsbidragsgranskningen omedelbart genomfördes.

På grundval av vad som anförts rörande personalbehovet å de olika
byråerna bär pensionsstyrelsen härefter framlagt beräkningar rörande de
särskilda i styrelsens avlöningsstat upptagna anslagsposterna.

Femte huvudtiteln.

Styrelsen framhåller, att enligt den för styrelsen fastställda personalförteckningen
funnes 3 ordinarie tjänster såsom byrådirektör oell biträdande
ledamot i lönegraden A 28 samt 1 byråchefstjänst å övergångsstat i lönegraden
A 30. Jämlikt en till förteckningen fogad anmärkning skulle en av
förstnämnda tjänster hållas obesatt, så länge byråchefen å övergångsstat
kvarstode i tjänst. Styrelsen erinrar vidare, att i gällande avlöningsstat
under posten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat beräknats
avlöning allenast till 2 ordinarie byrådirektörer och biträdande ledamöter,
medan under posten till avlöning till en tjänsteman å övergångsstat upptagits
ett belopp för avlöning till byråchefen å övergångsstat. Under förklaring
att byråchefen å övergångsstat blivit innehavare av en byråchefstjänst
å ordinarie stat, har styrelsen under posten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat föreslagit en höjning med 11,500 kronor motsvarande
den ungefärliga avlöningen till 1 ordinarie byrådirektör och biträdande
ledamot. Denna post har därför upptagits till 955,300 kronor.

Samtidigt har styrelsen räknat med att posten till avlöning till en
tjänsteman å övergångsstat skulle bliva obehövlig.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, upptages av styrelsen till oförändrat belopp eller alltså till

28,800 kronor.

Beträffande utgifterna för grundavlöningar till övrig icke-ordinarie
personal anför styrelsen följande.

Posten till grundavlöningar hade för budgetåret 1939/40 upptagits till

800.000 kronor, medan de verkliga utgifterna för samma tid utgjort 640,325
kronor.

För budgetåret 1941/42 beräknade styrelsen, att antalet amanuenser å
sjukkassebyrån — som för det dåvarande utgjorde 18 — kunde minskas
med 5 eller till 13, varav 3 för arbete med omorganisationen av understödsföreningsväsendet,
vilket arbete endast vore av tillfällig natur. Antalet
amanuenser i styrelsen utom sjukkassebyrån vore 17, vilket antal för budgetaret
1941/42 beräknades sänkt till 15. Sammanlagda antalet amanuenser för
sistnämnda budgetår uppskattades sålunda till 28. Yad beträffade ickeordinarie
befattningshavare i lägre grader kunde antalet biträden i fjärde
och lägre grader, sedan de tidigare omförmälda personalreduktionerna verkställts,
för budgetåret 1941/42 beräknas till 161. Antalet kontorsgossar torde
kunna beräknas till 9. Kostnaderna för avlöning till nu nämnda befattningshavare
kunde uppskattas till 679,917 kronor.

Från grundavlöningsposten bestredes vidare utgifterna för arvoden åt
tillfälliga ledamöter tillhörande styrelsens personal. Dessa utgifter, som för
löpande budgetår uppskattats till 14,200 kronor, syntes för nästa budgetår
kunna beräknas till 13,500 kronor.

Från förevarande post bestredes även utgifterna för ersättningar åt särskilt
anlitade sakkunniga m. m. För ändamålet borde beräknas ett belopp
av 3,000 kronor.

Ifrågavarande utgifter kunde alltså sammanlagt beräknas till i runt tal

696.000 kronor. Från detta belopp borde emellertid avgå den besparing,
som kunde beräknas uppkomma på grund av förordnanden och vissa ledigheter.
Denna besparing kunde uppskattas till 45,000 kronor. Utgifterna
kunde därför efter avrundning nedåt uppskattas till 650,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

Yad angår posten till avlöningsförhöjningar till övrig icke-ordinarie
personal framhåller styrelsen, att utgifterna under denna post under
budgetåret 1939/40 uppgått till 72,098 kronor samt att man icke syntes liava
att räkna med någon nedgång i sagda utgifter. Styrelsen har därför uppskattat
posten till 72,000 kronor.

I fråga örn posten till rörligt tillägg har styrelsen förutsatt, att detta
skulle utgå med 15 procent. Posten har uppskattats till 250,000 kronor.

Sammanlagt skulle medelsbehovet enligt styrelsens förslag uppgå till
(955,300 + 28,800 + 650,000 + 72,000 + 250,000) 1,956,100 kronor.

Häröver har statskontoret den 23 september 1940 avgivit utlåtande. Ämbetsverket
har därvid anfört i huvudsak följande.

Statskontoret ansåge sig böra giva uttryck åt den uppfattningen, att å
en så omfattande organisation som pensionsstyrelsen större begränsning
av personalbeståndet än den av styrelsen föreslagna skulle kunna åstadkommas.
Den föreslagna personalminskningen omfattade dessutom uteslutande
personal i de lägre lönegraderna. Statskontoret ville med hänsyn till
detta förhållande ifrågasätta, huruvida icke genom ytterligare rationaliseringsocli
besparingsåtgärder en nedskärning skulle kunna åstadkommas även av
antalet befattningar i högre lönegrader, eventuellt ett utbyte av befattningar
i högre lönegrader mot sådana i lägre.

I detta sammanhang ville statskontoret erinra örn den förstärkning av
personalen å sjukkassebyrån med två extra ordinarie aktuarietjänster i 2Ira
lönegraden, som med hänsyn till den nya lagstiftningen rörande understödsföreningar
och aktiebolags stiftelser tillkommit från och med budgetåret
1939/40. Enligt vad statskontoret föreställde sig, torde omorganisationen av
understödsföreningarna vid ingången av budgetåret 1941/42 vara genomförd
i så stor utsträckning, att en indragning av en av dessa å sjukkassebyrån
uppförda extra ordinarie aktuariebefattningar skulle vara möjlig.

Yad anginge anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke ett av
de tvenne arvodena å 5,250 kronor till biträdande läkare skulle kunna inbesparas.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1939/40 å anslagsposten
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal ävensom till de
möjligheter att åstadkomma ytterligare besparingar å sagda anslagspost,
som syntes stå pensionsstyrelsen till buds, funne statskontoret sig böra
föreslå, att anslagsposten i fråga för nästkommande budgetår nedsattes till

600,000 kronor.

Med anledning av vad statskontoret sålunda anfört har pensionsstyrelsen
i skrivelse den 30 oktober 1940 uttalat bland annat följande.

Flertalet av styrelsens högre befattningar vore uppförda å ordinarie stat.
De högre extra ordinarie befattningarna tillhörde dels sjukvårdsbyrån och
dels sjukkassebyrån. Med hänsyn till arbetet å dessa byråer ansåge styrelsen
det icke möjligt att indraga någon av dessa befattningar. Statskontoret
hade särskilt uttalat sig örn aktuariebefattningarna å sjukkassebyrån,
varvid statskontoret syntes utgå från att den ena av de båda extra ordinarie
aktuarietjänsterna å byrån tillkommit uteslutande för arbetet med
understödsföreningsväsendets omorganisation. Så vore emellertid icke förhållandet.
Vad anginge de ordinarie befattningarna ville styrelsen däremot
meddela, att en i ämnet verkställd undersökning syntes giva vid handen, att
en ordinarie aktuarietjänst å försäkringsbyrån torde kunna komma att vakanssättas.

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Styrelsens två biträdande läkare hade att årligen avgiva yttranden i sammanlagt
över 15,000 pensions- och sjukvårdsärenden, varjämte de hade att
besvara muntliga förfrågningar i ett stort antal ärenden. Även örn man
bortsåge från dessa förfrågningar, uppginge de biträdande läkarnas ersättning
icke till 70 öre per ärende. Möjligheten att den ene av av läkarna
skulle helt eller delvis övertaga den andres arbetsbörda syntes utesluten.
Icke heller vore det möjligt att — utöver vad som redan tidigare skett —
begränsa det antal ärenden, som underställdes läkarna.

Yad beträffade beräkningen av kostnaderna för avlöningar till övrig ickeordinarie
personal vore att märka, att man icke kunde utgå från belastningssiffran
för budgetåret 1939/40, enär denna siffra på grund av osedvanligt
långa vikariatsförordnanden å ordinarie tjänster, inkallelser till militärtjänstgöring
ävensom flera andra omständigheter varit jämförelsevis låg. Vid tilllämpningen
av de nya grunder för beräkning av anslagsbehovet till avlöningar,
som föreslagits i propositionen den 20 september 1940 (nr 35),
syntes för övrigt förevarande anslagsfråga i viss mån komma i ett förändrat
läge.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört i sin skrivelse den 30 oktober 1940
synes en ordinarie aktuariebefattning å försäkringsbyrån böra indragas, när
en dylik befattning därstädes blir ledig, vilket kan beräknas bliva fallet
inom en nära framtid. Tills vidare bör med anledning härav en ordinarie
aktuarietjänst uppföras å övergångsstat. Å andra sidan bör den hittills i
pensionsstyrelsens personalförteckning upptagna befattningen såsom byråchef
å övergångsstat utgå ur förteckningen, sedan innehavaren av befattningen
numera överflyttats till byråchefstjänst å ordinarie stat.

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat torde
enligt de nya grunderna för avlöningsanslagens beräknande böra uppskattas
till 920,000 kronor. I beloppet har icke inräknats avlöning till omförmälde
aktuarie å övergångsstat. Någon post till avlöning till en tjänsteman å övergångsstat
bör icke upptagas i avlöningsstaten.

För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, torde liksom för löpande budgetår få beräknas ett belopp av 28,800
kronor. Jag utgår härvid från att någon ändring med avseende å arvodena
till styrelsens läkare icke skall företagas.

Beträffande den icke-ordinarie personalen i övrigt har pensionsstyrelsen
föreslagit en avsevärd reducering. Till styrelsens förslag i berörda hänseende
ansluter jag mig men anser det icke för närvarande tillrådligt att härutöver
förorda ytterligare personalindragningar. För avlöning till övrig ickeordinarie
personal torde med dessa utgångspunkter böra beräknas ett
belopp av 760,000 kronor.

Posten till rörligt tillägg lärer böra uppskattas till 252,000 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna för pensionsstyrelsen skulle enligt
mina beräkningar komma att uppgå till (920,000 + 28,800 + 760,000 + 252,000)

1,960,800 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för pensionsstyrelsen
:

Femte huvudtiteln.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör.......................................... C 12

6 byråchefer .............................................. A 30

3 byrådirektörer och biträdande ledamöter............ A 28

1 byrådirektör ............................................ A 28

9 sekreterare och biträdande ledamöter................ A 26

1 sekreterare och ombudsman .......................... A 26

3 förste aktuarier ........................................ A 26

1 sekreterare och biträdande ledamot.................. A 24

2 sekreterare.............................................. A 24

2 förste aktuarier ........................................ A 24

11 aktuarier................................................ A-21

1 bokhållare .............................................. A 17

1 kassör .................................................. A 14

1 materialförvaltare ...................................... A 13

2 kansliskrivare .......................................... All

7 kontorister.............................................. A 9

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör.............. A 8

1 förste expeditionsvakt.................................. A 7

27 kanslibiträden .......................................... A 7

5 expeditionsvakter ...................................... A 5

93 kontorsbiträden ........................................ A 4

8 skrivbiträden............................................ A 2

Tjänsteman å övergångsstat.

1 aktuarie.................................................. A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 sekreterare och biträdande ledamot.................. Eo 26

3 sekreterare och biträdande ledamöter................ Eo 24

3 aktuarier................................................ Eo21;

dels godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 920,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 28,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................................... * 760,000

4. Rörligt tilliigg, förslagsvis .................. »_252.000

Summa förslagsanslag kronor 1,960,800;

dels och till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 1,960,800

Femte huvudtiteln.

[38.] 36. Pensionsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 307,900 271,556

1940/41 ............................ 285,000 —

1941/42 (förslag).................. 282,900 —

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
har Kungl. Maj:t den 26 april 1940 fastställt följande stat:

Omkostnadsstat.

Uigifter.

1. Reseersättningar, förslagsvis .................................. kronor 5,500

2. Expenser, förslagsvis .......................................... » 22ROOO

3. Publikationstryck, förslagsvis.................................. » 3,600

4. Övriga utgifter: depositions- m. fl. kostnader för folkpen sioneringsfonden,

förslagsvis .................................. » 55,000

Summa kronor 285,100

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning för värme, gas och elektrisk ström för en uthyrd

lägenhet samt försäljning av makulatur m. m............... kronor 100

Nettoutgift kronor 285,000

Av det för expenser upptagna beloppet hava 17,500 kronor beräknats för
bränsle, lyse och vatten samt 203,500 kronor för övriga expenser.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen framlagt förslag rörande
anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Beträffande utgifterna för reseersättningar anför styrelsen, att desamma
under det sistförflutna budgetaret allenast uppgått till 3,554 kronor men att
den låga belastningen delvis berott på den av inkallelserna till militärtjänst
förorsakade personalbristen och den därav föranledda svårigheten för befattningshavarna
att medhinna behövliga tjänsteresor. Styrelsen uppskattar
kostnaderna för reseersättningar under nästa budgetår till 5,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet för expenser anför styrelsen i huvudsak
föjande.

För bränsle, lyse och vatten hade under budgetåret 1939/40 åtgått 18,893
kronor. För nästa budgetår ansåge sig styrelsen böra beräkna ett belopp
av 20,000 kronor.

Utgifterna för övriga expenser kunde uppskattas på följande sätt.
Kostnaderna för renhållning och städning hade under det sistförflutna
budgetåret uppgått till 28,023 kronor. Med hänsyn till stegrade materialkostnader
och till möjligheten av en generell ökning av ersättningen till
städningspersonalen i de statliga verken syntes kostnaderna för nästa budgetår
böra beräknas till 30,000 kronor.

Utgifterna för skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt hade under
budgetåret 1939/40 uppgått till 101,039 kronor. Emellertid torde kostnaden
komma att under budgetåret 1941/42 ställa sig något högre. Av de kontrakt
styrelsen tecknat för tryckning av flertalet av sina blanketter hade endast
ett uppsagts från och med ingången av år 1940. Med säkerhet torde emel -

Femte huvudtiteln.

lertid samtliga kontrakt komma att uppsägas från oell med år 1941 för fastställande
av nya, ej oväsentligt högre priser. Den största regelbundet återkommande
kostnaden under denna post vore ersättning till postverket för
tryckning av kvittenshäften. Under budgetåret 1939/40 hade denna kostnad
uppgått till 40,200 kronor, därav 32,557 kronor för kvittenshäften till nyutfärdade
pensionsbrev samt 7,643 kronor för kvittenshäften, som genom
postverkets försorg lämnats i utbyte mot utlupna kvittenshäften tillhörande
tidigare utfärdade pensionsbrev. Vid 1941 års utgång utlöpte de kvittenshäften,
som avsåge femårsperioden 1937—1941, ävensom de kvittenshäften,
som tillhörde pensionsbrev, vilka nyutfärdats under åren 1937 och 1938 och
som man av arbetstekniska skäl låtit omfatta tiden till och med 1941. Samtliga
dessa häften skulle alltså under budgetåret 1941/42 utbytas mot nya.
Kostnaden för det avsevärda antal kvittenshäften, som på grund därav under
budgetåret 1941/42 skulle lämnas i utbyte mot utlupna häften, uppginge
till ett så stort belopp, att stj^relsen ansett lämpligt att i särskild skrivelse
föreslå, att — i likhet med vad som förut skett då ett större antal häften
måst utbytas — ett särskilt anslag beviljades för bestridandet av postverkets
kostnader för tryckning och distribution av kvittenshäften avsedda att ersätta
vid 1941 års utgång utlöpande kvittenshäften. Kostnaden för kvittenshäften
till nyutfärdade pensionsbrev, som skulle bestridas av anslaget till
pensionsstyrelsens omkostnader, beräknades för budgetåret 1941/42 uppgå till

35.000 kronor. Under denna post hörde vidare kostnaden för sjukkassebyråns
blanketter, som tillhandahölles allmänheten kostnadsfritt. Denna kostnad
hade under budgetåret 1939/40 kunnat begränsas till omkring 9,000 kronor,
bland annat av det skälet, att tryckningen av blanketter för moderskapspenning
avsevärt inskränkts med hänsyn till ifrågasatt ny lagstiftning i
ämnet. För budgetåret 1941/42 beräknade styrelsen kostnaden till 12,000
kronor. Vad kostnaderna för skrivmaterialier, papper ävensom blankettryck
i övrigt beträffade hade dessa kostnader under budgetåret 1939/40 uppgått
till omkring 51,900 kronor. På grund av kostnadsökningen torde utgifterna
icke kunna beräknas lägre än till 58,000 kronor. Hela utgiftsposten, som för
innevarande budgetår av styrelsen beräknats till 117,000 kronor, torde för
budgetåret 1941/42 kunna uppskattas till (35,000 + 12,000 + 58,000) 105,000
kronor.

Kostnaderna för telegram, telefon och annonsering hade under budgetåret
1939/40 uppgått till 19,230 kronor. Samma kostnad hade för innevarande
budgetår av styrelsen beräknats till 23,000 kronor. Även med hänsyn tagen
till ökad abonnemangskostnad och någon prisstegring i övrigt ansåge styrelsen,
att posten för budgetåret 1941/42 icke behövde beräknas högre än till

22.000 kronor.

För inköp och underhåll av möhler, skrin- och räknemaskiner m. fl. inventarier
hade under budgetåret 1939/40 förbrukats 19,356 kronor. Styrelsen, som
förutsatte, att nyanskaffning av inventarier och maskiner i huvudsak skulle
inställas, räknade i fråga örn nyinköp av större inventarier allenast med en
anskaffning av nya registerskåp och en kortkrubba för en kostnad av tillhopa
lägst 3,000 kronor. Med hänsyn därtill kunde kostnaderna under
posten begränsas till 10,000 kronor.

Utgiftsposten för bokinköp, bindning av böcker och. handlingar m. fl. ändamål
hade under budgetåret 1939/40 uppgått till 23,343 kronor, varav 8,000
kronor för prenumeration å 5,000 exemplar av tidskriften »Folkpensioneringen».
För innevarande budgetår hade styrelsen tidigare uppskattat förbrukningen
till 28,000 kronor, varav 8,000 kronor för nämnda prenumeration.
Tidskriftens utgivare, föreningen för främjande av pensionsstyrelsens verksamhet,
hade förklarat sig villig att, med hänsyn till det statsfinansiella

Femte huvudtiteln.

läget, temporärt medgiva nedsättning av prenumerationskostnaden till 6,000
kronor. Därvid hade förutsatts, att åtgärder skulle vidtagas i avsikt att i
möjligaste mån nedbringa kostnaderna för tidskriftens utgivande. Även med
hänsyn tagen till prisstegringar syntes posten på grund därav och under
förutsättning att största sparsamhet jämväl i övrigt iakttoges kunna för budgetåret
1941/42 upptagas till endast 18,000 kronor.

Medelsbehovet för övriga expenser kunde därför beräknas till (30,000 +

105.000 + 22,000 + 10,000 + 18,000) 185,000 kronor.

Pensionsstyrelsen har alltså beräknat de sammanlagda kostnaderna för
expenser till 205,000 kronor, därav 20,000 kronor till bränsle, lyse och vatten
samt 185,000 kronor till övriga expenser.

Utgiftsposten till publikationstryck har för innevarande budgetår upptagits
till 3,600 kronor, varav 800 kronor avsetts för tryckning av styrelsens
årsberättelse och 2,800 kronor för tryckning av en statistisk publikation
rörande de erkända sjukkassorna, som avsetts att utgivas årligen. Styrelsen
anför, att därest nämnda båda publikationer skulle tryckas jämväl under
budgetåret 1941/42, skulle kostnaderna därför med hänsyn till prisstegringar
få beräknas till 950 respektive 3,350 kronor. Styrelsen bär emellertid utgått
från att utarbetande och publicering av publikationerna skola tills vidare
inställas. Utgiftsposten har därför av styrelsen uteslutits.

Den för depositions- m. fl. kostnader för folkpensioneringsfonden avsedda
anslagsposten till övriga utgifter uppskattar styrelsen till samma belopp,
vartill den upptagits i gällande omkostnadsstat, eller alltså till 55,000 kronor.

För särskilda uppbördsmedel upptager styrelsen — liksom förlöpande
budgetår — ett belopp av 100 kronor.

I enlighet med dessa kalkyler har styrelsen uppskattat det totala medelsbeliovet
till (5,000 + 205,000 + 55.000 —-100) 264,900 kronor.

Häröver har statskontoret den 23 september 1940 avgivit utlåtande.

Statskontoret föreslår med hänsyn till den låga utgiftssiffran för budgetåret
1939/40, att posten till reseersättningar nedsättes till 4,000 kronor
eller ännu lägre belopp.

Utgifterna till expenser har statskontoret ansett kunna nedbringas till

195.000 kronor, därvid ämbetsverket i förhållande till pensionsstyrelsens
framställning föreslagit reduceringar beträffande kostnaderna till skrivmateriel,
papper, blankettryck och dylikt, till inköp och underhåll av möbler,
skriv- och räknemaskiner m. fl. inventarier samt till bokinköp, bindning av
böcker och handlingar med respektive 5,000, 2,000 och 3,000 kronor.

Pensionsstyrelsen, som den 30 oktober 1940 yttrat sig i anledning av statskontorets
berörda utlåtande, har därvid anfört bland annat följande.

Omständigheter, varöver styrelsen ej kunnat råda — under åren 1937 och
1938 den stora anhopningen av pensions- och barnbidragsärenden samt sedermera
militärinkallelserna — hade medfört, att styrelsen under de senaste
budgetåren i betydande utsträckning måst åsidosätta sin inspektions- samt
instruktions- och upplysningsverksamhet. Skulle statsmakterna vara av den
uppfattningen, att nämnda verksamhet borde bedrivas i samma ytterst restriktiva
former som under budgetåret 1939/40, syntes det vara till fyllest
att för budgetåret 1941/42 för reseersättningar beräkna ett belopp av

4.000 kronor.

Femte huvudtiteln.

Rörande posten till expenser ville styrelsen framhålla, att de mest betydande
av styrelsens expensutgifter vore av den natur, att det läge utom styrelsens
möjligheter att påverka deras storlek. Då styrelsen föreslagit en
väsentlig minskning av denna post, trots de starkt stegrade priserna å de
flesta förnödenheter, vilkas inköp skulle bestridas från densamma, kunde
styrelsen icke förorda en ytterligare nedsättning av posten.

I omkostnadsstaten för pensionsstyrelsen bör från och med nästa budgetår
upptagas en utgiftspost för sjukvård m. m. Denna post lärer för
budgetåret 1941/42 böra upptagas till 19,000 kronor.

Posten till reseersättningar synes mig kunna nedsättas till 4,000 kronor.
Utgifterna för expenser torde i överensstämmelse med styrelsens förslag
kunna uppskattas till 205,000 kronor, därav 20,000 kronor böra avses
för bränsle, lyse och vatten samt 185,000 kronor för övriga expenser.

Någon anslagspost för publikationstryck torde icke erfordras för nästa
budgetår.

Posterna till övriga utgifter ävensom de särskilda uppbördsmedlen
uppskattar jag i enlighet med styrelsens beräkningar.

Styrelsens omkostnader skulle sålunda för nästa budgetår kunna beräknas
enligt följande sammanställning:

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 19,000

2. Reseersättningar, förslagsvis .................................. » 4,000

3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 205,000

4. Övriga utgifter: depositions- m. fl. kostnader för folkpen sioneringsfonden,

förslagsvis.................................. » 55,000

Summa kronor 283,000

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning för värme, gas och elektrisk ström för en uthyrd

lägenhet samt försäljning av makulatur m. m............. kronor 100

Nettoutgift kronor 282,900

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 282,900

[39.] 37. Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 245,000 248,718

1940/41 .......................... 235,000 —

1941/42 (förslag).................. 235,000 —

Rörande användningen av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t den 26
april 1940 fastställt följande stat, att gälla tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. isai 40 5

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Avlöningar.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................................................ kronor 125,000

Omkostnader.

Reseersättningar, förslagsvis...................................... kronor 110,000

Summa kronor 235,000

Enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter bestämmas ombudsarvodena
av pensionsstyrelsen, dock att därvid skall iakttagas dels att den å staten
upptagna anslagsposten till arvoden icke må utan Kungl. Majits medgivande
överskridas, dels att ombudsarvode icke i något fall må utan Kungl. Majits
medgivande bestämmas till högre belopp än 1,800 kronor för år. Reseersättning
utgår enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbebovet för berörda ändamål för nästa budgetår.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar bar av styrelsen
upptagits till oförändrat belopp.

Beträffande posten till reseersättningar bar styrelsen föreslagit en
böjning till 125,000 kronor. Till stöd för detta förslag har styrelsen anfört
följande.

Utgifterna för reseersättningar bade för budgetåret 1939/40 uppgått till
124,748 kronor. Styrelsen bade i särskilt meddelande till ombuden anmodat
dem att med största omsorg planlägga tjänsteresorna, så att dessa
droge minsta möjliga kostnader för staten, samt att vidtaga alla åtgärder i
övrigt för nedbringande av kostnaderna för resorna. Med hänsyn till inträdd
ökning av kostnaderna för färdbiljetter och automobilresor torde
emellertid det för innevarande budgetår upptagna beloppet, 110,000 kronor,
icke komma att förslå. Genom de nuvarande trafiksvårigheterna å landsbygden
bade därjämte uppstått svårigheter att planera resorna lika rationellt
som tidigare. Skulle dessa omständigheter fortfarande bestå under
budgetåret 1941/42, torde en högst betydande stegring i resekostnaderna
icke kunna undvikas. I brist på närmare hållpunkter för bedömande av
detta spörsmål ansåge styrelsen, att böjningen av posten borde kunna begränsas
till 15,000 kronor.

Det totala anslagsbehovet har alltså av styrelsen uppskattats till (125,000
+ 125,000) 250,000 kronor.

I likhet med pensionsstyrelsen anser jag, att den till arvoden avsedda
anslagsposten bör beräknas till 125,000 kronor.

Däremot kan jag icke biträda styrelsens förslag örn höjning av den för
reseersättningar upptagna posten. Denna post torde liksom för löpande
budgetår böra beräknas till 110,000 kronor.

Jag uppskattar alltså även för nästa budgetår de sammanlagda kostnaderna
för ortsombuden till 235,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 235,000

Femte huvudtiteln.

[40.] 38. Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m., förslagsanslag.

För berörda ändamål har för budgetåret 1940/41 anvisats ett förslagsanslag
av 136,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 bär pensionsstyrelsen hemställt, att förevarande
anslag måtte för budgetåret 1941/42 upptagas till 135,000,000 kronor.

Styrelsen har därvid utgått från att statsbidrag skulle från anslaget utbetalas
enligt dittills gällande grunder.

Sedermera har pensionsstyrelsen i skrivelse den 28 november 1940 avgivit
förslag rörande dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd, att utgå
under år 1941. Styrelsen beräknar däri, att statens kostnader för berörda
dyrtidstillägg skulle komma att uppgå för det första halvåret till 10,300,000
kronor och för det senare halvåret till 10,500,000 kronor.

Pensionsstyrelsens förslag rörande omförmälda dyrtidstillägg är för när- Departementsvarande
föremål för prövning inom socialdepartementet. Jag räknar emeller- chefentid
med att det — i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag —
skall inom den närmaste tiden kunna framläggas proposition till riksdagen
angående dylika tillägg för år 1941. Statens kostnader för dessa tillägg
torde lämpligen böra bestridas från anslaget till bidrag till folkpensioner
och invalidunderstöd m. m.

Med hänsyn till det anförda torde berörda bidragsanslag böra för nästa
budgetår i riksstatsförslaget blott preliminärt beräknas. Medelsbehovet synes
mig därvid lämpligen böra uppskattas till 145,000,000 kronor.

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till folkpensioner och invalidunderstöd m. m. för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av ................ kronor 145,000,000

[41.] 39. Barnbidrag, förslagsanslag. Enligt lagen den 18 juni 1937 (nr
382) om barnbidrag utgår av allmänna medel visst bidrag — barnbidrag —
till uppehälle och uppfostran åt barn, vars föräldrar, adoptivföräldrar, fader,
adoptant eller adoptants make avlidit eller vars fader, styvfader, moder,
adoptant eller adoptants make är arbetsoförmögen. Barnbidragen hava i
likhet med folkpensionerna graderats efter dyrorter. Kostnaderna för bidragen
hava fördelats å stat och kommun enligt samma grunder, som gälla
för de i folkpensionerna ingående tilläggspensionerna.

Statens kostnader för barnbidragen gäldas från nu förevarande anslag,
vilket för budgetåret 1940/41 upptagits till 12,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen föreslagit, att anslaget
till barnbidrag skulle för nästa budgetår upptagas till oförändrat belopp.

Såsom omniimnts under punkten 40 har pensionsstyrelsen i skrivelse den
28 november 1940 framlagt förslag rörande dyrtidstillägg å folkpensioner
och invalidunderstöd, att utgå under år 1941. I nämnda skrivelse har styrelsen
ifrågasatt, huruvida icke dyrtidstillägg borde under sagda år utgå
även å barnbidragen. Styrelsen har beräknat, att statens kostnader för

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

sistnämnda tillägg skulle kunna komma att utgöra 950,000 kronor för första
halvåret 1941 och 1,000,000 kronor för senare halvåret av samma år.

I anslutning till det förslag örn dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd
för kalenderåret 1941, som — enligt vad jag under omförmälda
punkt anfört — torde böra föreläggas årets riksdag, synes jämväl böra
framläggas förslag örn dyrtidstillägg för nämnda år å barnbidragen. Med
hänsyn härtill bör med den definitiva beräkningen av anslaget till barnbidrag
för nästa budgetår något anstå. Preliminärt synes anslaget kunna
uppskattas till 13,000,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Barnbidrag
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av................................................ kronor 13,000,000

[42.] 40. Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40.......................... 3,250,000 2,962,135

1940/41 .......................... 3,200,000

1941/42 (förslag)................ 3,000,000 —

Den 1 juli 1940 förefanns å anslaget, såvitt detsamma avser individuell
verksamhet, en reservation av 311,457 kronor.

Till förebyggande och hävande av invaliditet bedrives av pensionsstyrelsen
sedan många år en betydande sjukvårdande verksamhet, omfattande dels
individuell verksamhet, d. v. s. vård, yrkesutbildning m. m. åt personer, vilka
kunna väntas genom dylika åtgärder återvinna eller bibehålla arbetsförmågan,
dels ock annan verksamhet, som avser att i pensionsförsäkringens intresse
förebygga eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.

Kostnaderna för styrelsens sjukvårdande verksamhet, vilka tidigare gäldats
delvis från under femte huvudtiteln uppförda anslag och delvis från ur pensionsförsäkringsfonden
anvisade medel, bestridas från och med budgetåret
1936/37 helt från reservationsanslaget till åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen gjort framställning
rörande anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42.

Styrelsen har till en början framhållit, att anledningen till att utgifterna
för budgetåret 1939/40 så väsentligt understigit de beräknade vore den, att
vissa av de för den invaliditetsförebyggande verksamheten avsedda kuranstalterna
tagits i anspråk av de militära myndigheterna. Sålunda hade från och
med den 8 december 1939 hela kuranstalten i Boden och från och med den
17 april 1940 två avdelningar av kuranstalten i Malmö tagits i bruk såsom
militärsjukhus, varjämte en paviljong vid kuranstalten i Nynäs från och med
den 12 september 1939 helt eller delvis disponerats för militärt ändamål.

Femte huvudtiteln.

Styrelsen, som utgått från att styrelsen skulle kunna under nästa budgetår
i full utsträckning disponera förefintliga kuranstalter, har härefter
lämnat dels vissa närmare uppgifter örn utgifterna för styrelsens sjukvårdande
verksamhet under budgetåret 1939/40, dels ock uppgifter rörande de
av styrelsen beräknade kostnaderna för verksamheten under nästa budgetår.
Uppgifterna framgå av följande tablå.

	utsi	f t e r
Ändamål	Verkliga 1939/40	Beräknade 1941/42
Individuell verksamhet. Vård å: kuranstalt................................................ lasarett och lupushem.................................... Yrke sutb il dning: i hantverks- eller handelsskola............................ hos enskilda.............................................. Maskiner, igångsättande av självständig verksamhet m. m. . . Kostnader för läkarundersökning och observation............ Resekostnader..............................................	2,171.440 22,834 63,048 242,610 12,631 111,331 130,773	3,100,000 15,000 \| 300,000 15,000 160,000 170,000
Amian verksamhet.	2,754,667	3,760,000
Bidrag till mindre badanläggningar å landsbygden .......... ] Annan verksamhet i övrigt ................................	171,800 36,000	25,000
Summa kronor	2,962,467	3,785,000

Beträffande utgifterna för den individuella verksamheten har styrelsen
i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

För budgetåret 1940/41 hade styrelsen beräknat utgifterna för vård å kuranstalt
till 2,573,000 kronor, därav för vårdavgifter å kuranstalterna 2,372,000
kronor, för bidrag till vård å sommarkurort 50,000 kronor, för bidrag till
tandvård 126,000 kronor och för bidrag till hålfotsinlägg, ortopediska bandage
m. m. 25,000 kronor. I samband med infordrande av uppgifter angående
kostnader för den sjukvårdande verksamheten för budgetåret 1941/42 hade
styrelsen i skrivelser till aktiebolaget kurortsverksamhet, som förvaltade kuranstalterna
i Åre och Nynäshamn, samt till aktiebolaget Tranås kuranstalt
framhållit, att med hänsyn till nu rådande tidsförhållanden den allra största
sparsamhet vore nödvändig inom alla grenar av kuranstalternas förvaltning.
Yad särskilt personalen beträffade hade styrelsen anmodat vederbörande att,
därest vakanser skulle uppstå, taga under noggrant övervägande, huruvida
icke ledigbliven befattning skulle kunna tills vidare hållas obesatt. Styrelsen
hade vidare påpekat möjligheten av att i större utsträckning än dittills anlita
patienterna till sådant arbete, som dessa lämpligen kunde utföra. Enligt
från kuranstalterna inkomna uppgifter syntes emellertid med hänsyn till
ökade löneutgifter och höjda priser å livsmedel och andra förbrukningsartiklar
som regel en höjning av medelkostnaden per vårddag vara att emotse.
Dessa förändringar i dagskostnaden medförde på grund av det stora antalet
vårddagar avsevärda verkningar å totalkostnaden. Enligt vad nu kunde bedömas
torde, därest kuranstalterna komme att beläggas i normal omfattning,
utgifterna för vårdavgifter å kuran stätterna för nästa budgetår komma att
stiga till omkring 2,948,000 kronor. Platsantalet å styrelsens kuranstalter
syntes å andra sidan få anses i stort sett tillräckligt, så att hänvisning till

Femte huvudtiteln.

sommarkurort endast undantagsvis torde behöva ske. För bidrag till vård
å sommarkurort behövde därför allenast beräknas 1,000 kronor. Kostnaderna
för bidrag till tandvård och för bidrag till hålfotsinlägg kunde uppskattas
till samma belopp, vartill de av styrelsen beräknats för löpande budgetår.
Det sammanlagda beloppet för vård å kuranstalt skulle alltså utgöra
(2,948,000 + 1,000 + 126,000 + 25,000) 3,100,000 kronor.

Utgifterna för yrkesutbildning hade av styrelsen för budgetåret 1940/41
uppskattats till 325,000 kronor. Ett mer eller mindre tillfälligt avbrytande
av nu pågående utbildning torde vara synnerligen olämpligt. Aven ett alltför
restriktivt förfarande vid behandling av nya ansökningar örn yrkesutbildning
torde icke vara att förorda, enär i så fall kostnaderna för tilläggspensioner
och invalidunderstöd skulle komma att ökas. Emellertid torde i
de fall, då det kunde anses i viss mån tveksamt, örn ett gott resultat av
yrkesutbildningen kunde uppnås, vara lämpligt att icke bevilja bidrag till
sådan utbildning. I vissa fall torde tiden för irtbildningens början kunna
uppskjutas något år, utan att ett gott resultat av utbildningen äventyrades.
För yrkesutbildning syntes därför icke nu behöva beräknas högre belopp
än 300,000 kronor.

Posten till maskiner, igångsättande av självständig verksamhet m. m., vilken
post av styrelsen för löpande budgetår uppskattats till 25,000 kronor, syntes
för nästa budgetår kunna nedsättas till 15,000 kronor.

Utgifterna för vård å lasarett och lupushem, för läkarundersökning och observation
samt för resor hade för budgetåret 1940/41 av styrelsen uppskattats
till respektive 15,000, 160,000 och 170,000 kronor och syntes för nästa budgetår
kunna beräknas till samma belojDp.

Utgifterna för den individuella vården hava alltså uppskattats till sammanlagt
(3,100,000 + 300,000 + 15,000 + 15,000 + 160,000+170,000) 3,760,000
kronor.

Beträffande kostnaderna för annan verksamhet än den individuella har
styrelsen uttalat sig sålunda.

För budgetåret 1939/40 hade för dylik verksamhet avsetts ett belopp av

250,000 kronor. Därav hade använts till bidrag till 114 mindre badanläggningar
å landsbygden 171,800 kronor. Vidare hade disponerats 25,000 kronor
till understöd i två fall till konvalescent- och vilohem samt 11,000 kronor
såsom bidrag till svenska föreningen för folkbad och föreningen arbete för
sjuka. För budgetåret 1940/41 hade för annan verksamhet allenast beräknats
ett belopp av 100,000 kronor. Styrelsen, som hade för avsikt att i annat
sammanhang begära anvisande av särskilda medel för bidrag till mindre
badanläggningar, ansåge sig för annan verksamhet för nästa budgetår allenast
böra beräkna ett belopp av 25,000 kronor.

Styrelsen har således uppskattat de sammanlagda utgifterna för nästa
budgetår till (3,760,000 + 25,000) 3,785,000 kronor.

Rörande storleken av det anslag, som för budgetåret 1941/42 komme att
bliva behövligt, gör styrelsen till sist följande uttalanden.

Därest styrelsen under budgetåret 1940/41 icke komme att kunna belägga
platserna vid kuranstalterna i Boden och Malmö ävensom de platser å Nynäs
kuranstalt, som disponerades av de militära myndigheterna, skulle en besparing
å anslaget av omkring 470,000 kronor komma att uppstå. Då man
icke kunde förutsäga, huru förhållandena i detta hänseende komme att gestalta
sig, ansåge sig styrelsen endast böra utgå från att platserna i fråga
icke komme att vara belagda under första hälften av innevarande budgetår.

Femte huvudtiteln.

Därigenom skulle en besparing å anslaget av omkring 235,000 kronor erhållas.
Med hänsyn därtill och då den 1 juli 1940 å anslaget förefunnits
en reservation av 311,457 kronor, kunde det antagas, att vid utgången av
löpande budgetår skulle föreligga en reservation av omkring 547,000 kronor.
Anslaget för nästa budgetår syntes vid sådant förhållande icke behöva upptagas
till högre belopp än (3,785,000 — 547,000) 3,238,000 kronor eller i avrundat
tal 3,200,000 kronor.

I enlighet härmed har styrelsen hemställt, att berörda anslag måtte för
budgetåret 1941/42 upptagas till 3,200,000 kronor.

Det här ifrågavarande medelsbehovet blir i hög grad beroende av örn och
i vad män anstalter, som äro avsedda för pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande
verksamhet, komma att under den återstående delen av innevarande
samt under nästa budgetår behöva att tagas i anspråk för militära
ändamål. Huru utvecklingen på detta område kommer att gestalta sig är
för närvarande omöjligt att överblicka. Med hänsyn till att förevarande
anslag icke får överskridas, anser jag det emellertid nödvändigt att beräkna
detsamma till det belopp, som skulle erfordras, för den händelse styrelsens
verksamhet kunde i fortsättningen bedrivas i väsentligt större omfattning
än som senast varit fallet. Med denna utgångspunkt uppskattar jag det för
nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet till 3,000,000 kronor. Givetvis
förutsätter jag, att, därest av militära skäl verksamheten måste mera avsevärt
inskränkas, medelsåtgången kommer att i motsvarande utsträckning
reduceras.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 3,000,000

[43.] 41. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, förslagsanslag.
Förevarande anslag har för budgetåret 1940/41 upptagits till 870,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyr elsen hemställt, att anslagsbehovet
för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1941/42 uppskattas
till 980,000 kronor.

Under en föregående punkt har jag omnämnt, att jag har för avsikt att
inom den närmaste tiden förorda framläggande för riksdagen av ett förslag
rörande dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd för år 1941.
Därest ett sådant förslag framlägges och vinner riksdagens bifall, kommer
detta att medföra extra arbete för postverket och i följd härav även ökade
kostnader för ersättning till postverket för pensionsutbetalningarna. Slutligt
anslagsäskande beträffande här ifrågavarande anslag synes därför först böra
göras i anslutning till blivande förslag till riksdagen rörande sagda dyrtidstillägg.
Preliminärt lärer anslaget kunna för nästa budgetår beräknas till

1,050,000 kronor.

Departements chefen.

72 Femte huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av .................. kronor 1,050,000

[44.] 42. Ersättning till postverket för tryckning och expediering av vissa
pensionskvitton, förslagsanslag.

Budgetår

1933/34 ........

1936/37 .........

1941/42 (förslag)

Anslag Nettoutgifter

110.000 104,269

225.000 220,500

240.000 —

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensions styr elsen gjort framställning
örn anvisande av medel för nästa budgetår för beredande av ersättning till
postverket för tryckning och utbyte av vissa vid 1941 års utgång gällande
pensionskvitton. Härvid har styrelsen till en början anfört:

Utbetalning av pensioner och invalidunderstöd jämlikt lagen örn folkpensionering
vore ordnad på följande sätt. Varje nytillkommen pensionsrespektive
understödstagare ävensom sådan, vars pensionsbelopp jämkats,
erhölle ett häfte med s. k. pensionskvitton, vart och ett upptagande det belopp,
vederbörande för varje utbetalningstermin (år, halvår, kvartal eller månad)
ägde uppbära. Kvittenshäftet omfattade i regel fem år, första utbetalningsåret
inberäknat. När kvittenshäftets giltighetstid utlöpte, erhölle pen sion stagaren
kvittenshäfte för ny period, normalt omfattande fem år. Kvittona inlöstes,
efter hand som de förfölle till betalning, å vederbörande postanstalt.

Kostnaderna för tryckning av kvittenshäften, avseende nya pensioner och
invalidunderstöd (inkl. jämkningar), bestredes från anslaget till pensionsstyrelsens
omkostnader. För tryckning och expediering av nya kvittenshäften
till äldre pensionstagare, s. k. utbyteshäften, hade emellertid särskilda anslag
beviljats för de år, då utbyte måst verkställas av ett större antal dylika
häften. Så hade senast varit fallet i fråga örn budgetåret 1936/37, för vilket
med hänsyn till ikraftträdandet av lagen om folkpensionering ett förslagsanslag
av 225,000 kronor anvisats för ifrågavarande ändamål. Utbyte hade
under nämnda budgetår ägt rum av omkring 410,000 kvittenshäften. De
nya från och med år 1937 gällande kvittenshäftena utlöpte vid 1941 års utgång.
Aven de kvittenshäften, som tillhörde pensionsbrev, vilka nyutfärdats
under åren 1937 och 1938, hade man av arbetstekniska skäl låtit omfatta
tiden till och med år 1941. Utbyte skulle vid sistnämnda års utgång ske av
kvittenshäften till samtliga pensionsbrev, som utfärdats före 1939 års ingång.

Kostnaderna för tryckning och expediering av dessa nya kvittenshäften
har pensionsstyrelsen uppskattat med ledning av beräkningarna i en styrelsens
skrivelse bifogad promemoria, vilken upprättats inom generalpoststyrelsen.
Enligt denna promemoria kunde tillverkningskostnaderna beräknas till 155,000
kronor och distributionskostnaderna till omkring 85,000 kronor. Härom
framhålles i promemorian i huvudsak följande.

Vid uppskattningen av förstnämnda kostnader hade räknats med ett pris
per _ häfte, som tillämpats av generalpoststyrelsen vid år 1940 verkställd
debitering. Att räkna med lägre belopp vore ej tillrådligt. Utby teshäftena

Femte huvudtiteln.

betingade visserligen, på grund av det stora antalet, lägre ä-pris än de
årligen tillverkade häftena, men att nu beräkna lägre a-pris för de häften,
som skulle utbytas i slutet av år 1941, än för dem, för vilka likvid er lagts
år 1940, syntes med hänsyn till ökade arbets- och materialkostnader ej
böra ske.

Distributionskostnaderna för de häften, som utsänts år 1936 — cirka

410,000 stycken — hade uppgått till omkring 105,000 kronor. Motsvarande
kostnader för de häften, som skulle utsändas år 1941, hade med nuvarande
löner och porton uppskattats till omkring 85,000 kronor. Att kostnaderna
beräknats lägre än för utsändningen år 1936, oaktat löne- och andra kostnader
sedan dess avsevärt stigit, berodde på att tryckningen och distributionen
vid nu ifrågavarande utsändning kunde äga rum på grundval av å generalpoststyrelsens
folkpensionsavdelning redan nu befintliga kontokort. Vidare
hade kostnaderna för själva utlämnandet av häftena till pensionstagarna nu
beräknats till lägre belopp än förra gången, enär någon mottagning och
granskning av äldre, endast delvis förbrukade häften denna gång ej behövde
ske. Slutligen komme inga portokostnader att nu uppstå för återsändning
av äldre häften.

Under hänvisning till de sålunda verkställda beräkningarna har pensionsstyrelsen
hemställt, att det för budgetåret 1941/42 erforderliga anslaget måtte
uppföras med ett belopp av (155,000 + 85,000) 240,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skall vid utgången av år
1941 utbyte ske av de s. k. kvittenshäftena till samtliga pensionsbrev, som
utfärdats före 1939 års ingång. De kostnader, som därvid uppstå för tryckning
och expediering genom postverkets försorg av utbytesliäftena, synas — såsom
även vid tidigare utbyten skett — lämpligen böra bestridas från ett särskilt
anslag av förslagsanslags natur, vilket torde kunna benämnas Ersättning till
postverket för tryckning och expediering av vissa pensionskvitton. Mot det
av pensionsstyrelsen för ändamålet beräknade beloppet, 240,000 kronor, har
jag ej någon invändning att göra.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till postverket för tryckning och expediering
av vissa pensionskvitton för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..................................... kronor 240,000

[45.] 43. Ersättning till häradsskrivarna för pensionsavgiftsförteckningar,

förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ............. .....	....... 106,000	108,483
1940/41 ...................	....... 106,000	—
1941/42 (förslag) .........	....... 108,000	—

Jämlikt 1 § kungörelsen den 29 januari 1937 (nr 28) angående påföring,
debitering, uppbörd och redovisning av pensionsavgifter enligt lagen den 28
juni 1935 (nr 434) om folkpensionering åligger det vederbörande mantalsskrivningsförrättare
att årligen uppgöra förteckning (pensionsavgiftsförteckning)
enligt fastställt formulär över de i mantalslängden upptagna personer, som

Departements chefen.

‘4 Femte huvudtiteln.

vid årets början uppnått 17 men icke 65 års ålder. Jämlikt 3 § samma kungörelse
skall enligt de i 1 och 4 §§ lagen örn folkpensionering angivna grunderna
den, som har att debitera kronoutskylder, verkställa påföring av pensionsavgifter
genom anteckning i avgiftsförteckningen. Samtliga nu berörda
anteckningar i avgiftsförteckningen skola sålunda på landet och i de städer,
där magistrat ej finnes, göras av häradsskrivarna.

Ersättning till häradsskrivarna för upprättande av pensionsavgiftsförteckningar
utgår sedan åtskilliga år med 4 öre för varje i sådan förteckning upptagen
person. Förevarande anslag är avsett för gäldande av berörda ersättning.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för omförmälda ändamål under budgetåret 1941/42.
Styrelsen förutsätter därvid, att ersättning skall utgå enligt oförändrade
grunder. Antalet i 1941 års avgiftsförteckningar upptagna personer, för vilka
ersättning bör utbetalas, uppskattar styrelsen till omkring 2,700,000. Det
erforderliga anslaget skulle enligt dessa kalkyler komma att för nästa budgetår
uppgå till 108,000 kronor.

Pensionsstyrelsens förslag föranleder icke någon erinran från min sida.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till häradsslcrivarna för pensionsavgiftsförteckningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.................................................... kronor 108,000

Sjukförsäkring.

[46.] 44. Bidrag till sjukkassor, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nefctoutgifter

1939/40 ........................ 16,500,000 16,567,640

1940/41 ........................ 17,600,000 —

1941/42 (förslag) .............. 18,400,000 —

[Kungörelse den 26 juni 1931 (nr 282) angående statsbidrag åt sjukkassor,
ändrad genom kungörelser nr 333/1935 och 341/1937; kungörelse den 3 december
1937 (nr 935) angående handläggningen av frågor örn statsbidrag åt sjukkassor;
kungörelse den 22 april 1938 (nr 132) angående särskilt statsbidrag
åt sjukkassor i vissa fall.]

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen framlagt förslag
rörande beräkningen för nästa budgetår av medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål. Styrelsen har därvid — efter framhållande av att utgifterna för
löpande budgetår sannolikt komme att uppgå till omkring 18,000,000 kronor
— anfört i huvudsak följande.

Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1941/42 hade man att söka
komma till en uppskattning av dels det sannolika medlemsantalet i sjukkassorna
vid utgången av åren 1940 och 1941, dels sjuktalen under dessa
bägge år och dels omfattningen av på åren belöpande utgifter inom kassorna
för sjukvårdsersättning och moderskapshjälp.

Femte huvudtiteln.

Antalet statsbidragsberättigade medlemmar i sjukkassorna, som vid 1939
års utgång utgjort 1,374,445, uppskattade styrelsen till 1,460,000 vid slutet
av år 1940 oell 1,520,000 vid slutet av år 1941. Därvid hade styrelsen räknat
med att tidsläget skulle medföra en viss nedgång i ökningen av antalet medlemmar.
Yad anginge sjuktalen påverkades dessa under rådande förhållanden
i hög grad av inkallelserna till militärtjänstgöring. Sjukkassemedlem
komme nämligen som regel icke i åtnjutande av sjukpenning för sjukdomsfall,
som inträffade under militärtjänstgöring. Med hänsyn härtill utginge
styrelsen, som vid anslagskalkylerna för budgetåret 1940/41 räknat med ett
sjuktal av 13.oo, nu från ett sjuktal av allenast 12.oo för vart och ett av
åren 1940 och 1941. Uppskattningen av utgifterna för sjukvårdsersättning
hade skett med utgångspunkt från kassornas faktiska utgifter av ifrågavarande
slag under år 1939. Därvid hade antagits, att den stegring av dessa
utgifter, per medlem räknat, som torde vara att förvänta till följd av att
sjukvårdsförsäkringen alltmer utnyttjades av de försäkrade, komme att uppvägas
av den kostnadsminskning, som föranleddes av inkallelserna till militärtjänstgöring.
Beträffande kostnaderna för intagning på sjukvårdsanstalt hade
antagits, att dessa komme att öka i samma grad som medlemsantalet, innebärande
att statsbidraget för sådana kostnader beräknades stiga från 129,000
kronor för år 1939 till 142,500 kronor för år 1940 och 152,000 kronor för år
1941. Vidkommande slutligen moderskapshjälpen, hade utgifterna därför
beräknats på grundval av den under år 1939 konstaterade födelsefrekvensen
inom sjukkassorna. Frekvenssiffran ifråga hade dock först reducerats i den omfattning,
som synts motiverad med hänsyn till den under år 1940 konstaterade
nedgången i födelsefrekvensen bland befolkningen i dess helhet ävensom
den antagna nedgången i anslutningen av nya medlemmar till sjukkassorna.

Vid beräkningarna hade därjämte förutsatts, att utbetalning förskottsvis
av statsbidrag för åren 1940 och 1941 komme att påkallas i samma utsträckning
som för år 1939, eller med 60 procent av statsbidragens sammanlagda
belopp.

För täckande av det medelsbehov, som avsåge särskilt statsbidrag enligt
kungörelsen den 22 april 1938 (nr 132), beräknades ett belopp av 175,000
kronor bliva erforderligt såväl år 1940 som år 1941.

Med de antaganden, för vilka nu redogjorts, har pensionsstyrelsen uppskattat
medelsbehovet till 18,401,155 kronor eller i avrundat tal 18,400,000
kronor.

Det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl föreligga att
räkna med så låg sjuklighet som den, från vilken pensionsstyrelsen i sina
kalkyler utgått. Skulle sjukligheten bliva större än styrelsen antagit, kommer
detta att påverka utgifterna i stigande riktning. Å andra sidan är det möjligt,
att anslutningen till kassorna kommer att bliva mindre än styrelsen
ifrågasatt, vilket skulle medföra, att belastningen i motsvarande mån reducerades.
Vid sådant förhållande anser jag mig kunna i likhet med styrelsen
uppskatta det föreliggande anslagsbehovet till 18,400,000 kronor. Jag får
därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till sjukkassor för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .......................... kronor 18,400,000

Departements chefen.

76 Femte huvudtiteln.

[47.] 45. Moderskapspenning, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ........................ 4,700,000 4,699,845

1940/41 ........................ 4,500,000 —

1941/42 (förslag) .............. 4,150,000 —

[Förordning den 11 juni 1937 (nr 338), ändrad genom förordning nr 552/1940;
kungörelse den 11 juni 1937 (nr 342), ändrad genom kungörelse nr 787/1940.]

Jämlikt förordningen om moderskapspenning skall av statsmedel utgå moderskapspenning
med ett belopp av 75 kronor till kvinna, som till lindrande
av de med barnsbörd förenade kostnaderna är i behov därav. Enligt de
ursprungliga bestämmelserna skulle, där ej särskilda omständigheter till
annat föranledde, sådant behov anses föreligga, om för kvinnan eller, där
hon vore gift och sammanlevde med sin man, för makarna tillsammans vid
senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits
beskattningsbart belopp, uppgående till minst 3,000 kronor. Genom 1940
års förordning, som trädde i kraft den 1 juli 1940, sänktes ifrågavarande
behovsgräns från 3,000 till 2,500 kronor.

Hatten till moderskapspenning prövas och moderskapspenning utbetalas
av centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är bosatt, eller, efter överenskommelse
med centralsjukkassan, av vederbörande lokalsjukkassa. Ersättning
för utgivna moderskapspenningar äger centralsjukkassan att månadsvis utbekomma
av tillsynsmyndigheten för erkända sjukkassor d. v. s. pensionsstyrelsen.
För sitt biträde vid handhavande av ifrågavarande verksamhet erhåller vidare
centralsjukkassan vederlag med 2 kronor för varje av centralsjukkassan eller
för dess räkning av lokalsjukkassan behandlad ansökan örn moderskapspenning.
Aven detta vederlag äger centralsjukkassan att månadsvis utfå aV
tillsynsmyndigheten.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen gjort framställning
beträffande medelsbehovet för berörda ändamål för nästa budgetår. Styrelsen
har därvid anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till nedgången i födelsefrekvensen samt den fortgående
ökningen i antalet till centralsjukkassorna anslutna personer räknade styrelsen
med att antalet till moderskapspenning berättigade personer skulle komma
att nedgå. Styrelsen uppskattade antalet till moderskapspenning berättigade
fall till 58,380 för år 1940, till 54,550 för år 1941 och till 52,690 för år 1942.

Med dessa utgångspunkter uppskattade styrelsen utgifterna för moderskapspenning
till omkring 4,250,000 kronor för budgetåret 1940/41 och omkring

4,150,000 kronor för budgetåret 1941/42. Styrelsen hade därvid förutsatt, att
den år 1940 genomförda författningsändringen, varigenom behovsgränsen
sänkts från 3,000 kronor till 2,500 kronor, i stort sett icke komme att påverka
anslagsbehovet. Detta syntes stå i överensstämmelse med förutsättningarna
för författningsändringen, eftersom denna föranletts av en strävan
att fixera behovsgränsen så, att i huvudsak endast de grupper, som åsyftats
vid förordningens tillkomst, bleve bidragsberättigade.

Pensionsstyrelsens beräkningar synas mig vara av beskaffenhet att kunna
godtagas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Moderskapspenning för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ................................ kronor 4,150,000

Femte huvudtiteln.

Blindvård.

[48.] 46. Ersättning åt blinda m. m., förslagsanslag. Enligt förordningen
den 20 april 1934 (nr 105) om blindhetsersättning äro vissa blinda berättigade
till ersättning av statsmedel. Ersättningen utgår med ett belopp av
500 kronor för år och bestrides från nu ifrågavarande anslag. För budgetåret
1940/41 är anslaget upptaget till 1,650,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har pensionsstyrelsen hemställt, att förevarande
anslag måtte för nästa budgetår beräknas till 1,600,000 kronor. Vid
denna uppskattning har styrelsen utgått från nu gällande ersättningsgrunder.

Inom socialdepartementet föreligger ett av pensionsstyrelsen med skrivelse
den 28 december 1938 överlämnat förslag örn dyrortsgradering av de
enligt omförmälda förordning utgående ersättningarna. Vid ett bifall till
detta förslag, som innehåller flera olika alternativ, skulle för statsverket
uppkomma en årlig merkostnad, vilken beräknats till 175,000 kronor enligt
det minst kostsamma och till 570,000 kronor enligt det dyraste alternativet.

Vidare har pensionsstyrelsen i sitt förut omförmälda, den 28 november
1940 framlagda förslag rörande dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd
ifrågasatt örn icke för år 1941 borde utgå dyrtidstillägg också å
blindhetsersättningarna. Enligt styrelsens kalkyler skulle införandet av dylika
tillägg för tiden 1 juli—31 december 1941 kunna öka statens utgifter
med omkring 135,000 kronor.

En höjning av den ersättning, som för närvarande utgår till de blinda,
synes mig vara av omständigheterna påkallad. Förslag härom torde därför
böra föreläggas årets riksdag. Jag har dock icke varit i tillfälle att taga
närmare ståndpunkt på vad sätt höjningen bör vidtagas. I avbidan på blivande
proposition rörande blindhetsersättningen uppskattar jag tills vidare
utgifterna under förevarande anslag för nästa budgetår till i runt tal

2,000,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
åt blinda m. m. för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av.................................... kronor 2,000,000

[49.] 47. Utrustning av centraldepån för blindas arbeten, reservations anslag.

I skrivelse till Kungl. Majit den 8 juni 1938, nr 440, anmälde riksdagen,
att riksdagen beslutat, att en invid blindinstitutet i Tomteboda förlagd
central depå för blindas arbeten skulle inrättas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som återgivits i Kungl. Majits proposition i
ämnet den 31 mars 1938, nr 276. Riksdagen hade därvid, närmast i anledning
av i ämnet väckta motioner, förutsatt, att en omprövning skulle ske
rörande möjligheterna att nedbringa de relativt betydande kostnader, som
centraldepåns uppförande oell drift beräknats medföra. Såsom ett led där -

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

utinnan borde enligt riksdagens mening bland annat undersökas, huruvida
icke den nuvarande materialdepån vid hantverksskolan i Kristinehamn och
eventuellt även andra detmer läte sig med fördel utnyttjas som filialer till
centraldepån, för vilkas drift i så fall vederbörande länsnämnders intresse
och offervilja skulle tagas i anspråk. Vidare framhöll riksdagen, att vissa
andra motionsvis framförda uppslag i syfte att ytterligare underlätta försäljningen
av de blindas alster lämpligen kunde beaktas i samband med
den definitiva prövning av depåns organisation och verksamhetsformer m. m.,
som föredragande departementschefen i omförmälda proposition förutsatt
skola komma till stånd.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i berörda proposition framställda förslag
upptog samtidigt riksdagen å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 under
femte huvudtiteln ett förskottsanslag av 285,000 kronor för utförande av för
ändamålet erforderliga byggnadsarbeten.

På grund av riksdagens förenämnda erinringar uppdrog Kungl. Maj:t den
30 juni 1938 åt skolöverstyrelsen att med beaktande av vad riksdagen anfört
verkställa utredning i de hänseenden, som i skrivelsen berörts, därvid inspektören
för blindundervisningen i riket, direktionen för institutet för
blinda å Tomteboda, styrelserna för hantverksskolorna för blinda i Kristinehamn
och Växjö ävensom förefintliga centralorganisationer för blindas försörjning
och omvårdnad borde beredas tillfälle att yttra sig. Den 4 oktober
1938 inkom skolöverstyrelsen med utredning i ämnet.

Vid sin anmälan av frågan i statsverkspropositionen till 1939 års riksdag
(V. s. 131) konstaterade departementschefen, att den omprövning av möjligheterna
att nedbringa kostnaderna för centraldepåns uppförande och drift,
som riksdagen påkallat och som skolöverstyrelsen därefter verkställt, icke
lett till sådant resultat, att överstyrelsen funnit sig i något avseende böra
föreslå ändrade kostnadsberäkningar i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
till 1938 års riksdag. I allt väsentligt anslöt sig departementschefen till
denna skolöverstyrelsens, med blindorganisationernas åsikt sammanfallande
uppfattning. Med hänsyn till det angelägna i att depån skulle kunna påbörja
sin verksamhet under budgetåret 1940/41, hemställde departementschefen,
att anslaget till uppförande av depaanläggningen måtte avföras från beredskapsstaten
och i stället anvisas å driftbudgeten för budgetåret 1939/40.

Då verksamheten icke syntes kunna upptagas förrän tidigast med ingången
av budgetaret 1940/41, kunde med beslut rörande depåns organisation och
verksamhetsformer samt med prövningen av andra med verksamheten sammanhängande
anslagsfrågor anstå till 1940 års riksdag.

I skrivelse den 15 april 1939, nr 5, anförde riksdagen, att jämväl riksdagen
funnit den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen giva vid handen, att
någon nämnvärd begränsning av kostnaderna för den planerade centraldepåns
uppförande och drift icke syntes stå att vinna. Kiksdagen godkände
därför Kungl. Maj:ts förslag att till uppförande under budgetåret 1939/40
av byggnader åt centraldepån ett belopp av 285,000 kronor toges i anspråk.

Femte huvudtiteln.

Byggnadsföretaget kom emellertid icke till stånd under nämnda budgetår.
I proposition till 1939 års urtima riksdag, nr 79, angående åtgärder för begränsning
av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m. anfördes, att
med uppförande av centraldepån tills vidare syntes kunna anstå. Frågan örn
uppförandet borde likväl upptagas till förnyad prövning, därest en försämring
skulle inträda i läget å byggnadsmarknaden i Stockholm. Beslut
syntes böra meddelas, att det belopp av anslaget, som ännu icke vore
disponerat eller bundet — 270,000 kronor — skulle tagas i anspråk endast
i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövade sådana förutsättningar vara för
handen, som gällde för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Riksdagen lämnade förslaget utan erinran.

Sedan de starkt försämrade arbetsförhållandena inom byggnadsbranschen
numera aktualiserat igångsättandet av planerade statliga byggnadsföretag,
är det min avsikt att inom den närmaste tiden föreslå, att arbetet med
centraldepåns uppförande påbörjas. Under sådana förhållanden, och då
bygget, därest intet oförutsett inträffar, kommer att kunna avslutas under
innevarande budgetår, skulle verksamheten vid depån kunna igångsättas från
ingången av nästa budgetår. Jag vill därför nu upptaga till behandling de
frågor rörande depåns verksamhetsformer, som hittills lämnats öppna, ävensom
för ändamålet äska vissa anslag.

Inledningsvis vill jag framhålla, att depåverksamheten är avsedd att lösa
två huvuduppgifter, den ena att på ett rationellare sätt än hittills varit
möjligt ordna en materialanskaffning genom större partiinköp och den
andra att skapa en effektiv försäljningsorganisation för de blindalster,
som ej kunna av den blinde hantverkaren själv eller genom lokala sammanslutningar
avyttras till skäliga priser. Vid sidan av dessa omedelbara uppgifter
är vidare avsikten, att depåns ledning skall i samråd med blindinstitutet
och hantverksskolorna taga de initiativ till utvidgning av de blindas
arbetsområden, som erfarenheten kan komma att anvisa.

Vad så angår ledningen för depåns verksamhet samt behovet av
personal voro de för utredning av föreliggande spörsmål tillsatta sakkunniga,
1936 års utredning angående blinda och dövstumma — i det följande
benämnda utredningsmännen — inne på tankegången att åt de blindas
förening anförtro de uppgifter i fråga örn materialanskaffning och försäljning
av blindas arbeten, som nyss antytts. För en sådan anordning talade otvivelaktigt
den erfarenhet rörande ifrågavarande spörsmål, som föreningen måste
hava förvärvat under bedrivande i flera år av en likartad depåverksamhet.
A andra sidan ville emellertid utredningsmäunen framhålla, att föreningen,
som ju utgjorde en speciell sammanslutning av landets blinda, icke syntes
för framtiden böra betungas med de uppgifter av så omfattande och i olika
avseenden krävande art, som utredningsmännen föresloge. I likhet med
vad fallet vore i Danmark talade enligt utredningsmännens förmenande alla

Femte huvudtiteln.

skäl för att den centrala depån ställdes under en fristående ledning, vari
representanter för staten, blindundervisningen, de blindas förening och den
frivilliga hjälpverksamheten bereddes plats.

I spetsen för företaget borde fördenskull stå en styrelse, bestående av
förslagsvis fem ledamöter jämte lika många suppleanter, av vilka Kungl.
Majit borde utse två ledamöter — därav en ordförande — med suppleanter
samt direktionen för blindinstitutet, Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd
och de blindas förening vardera en ledamot jämte suppleant för
denne. Vidare funno utredningsmännen med hänsyn till den ifrågasatta
verksamhetens affärsmässiga karaktär övervägande skäl tala för att företaget
gåves formen av aktiebolag.

T fråga örn personalbehovet framhöllo utredningsmännen följande:

I anslutning till vad tidigare anförts nödvändiggjorde depåns olikartade
uppgifter en uppdelning av arbetet på tre avdelningar, en för materialanskaffningen
åt de manliga hantverkarna, en för avyttring av dessas arbeten
och slutligen en för såväl materialanskaffning som avyttring av arbeten för
de blinda kvinnornas räkning.

För att närmast under styrelsen bära ansvaret för företagets skötsel syntes
böra anställas en föreståndare, väl insatt i den moderna försäljningstekniken
samt i övrigt i besittning av de chefsegenskaper, utan vilka företagets
framgång otvivelaktigt skulle starkt äventyras.

Med hänsyn vidare till den omfattning i olika avseenden, som med säkerhet
komme att känneteckna depåns verksamhet redan under det första arbetsåret,
syntes påkallas anställandet av en ej obetydlig personal, allra helst
som expedieringen av såväl råvaror som färdiga arbeten i regel kunde beräknas
ske i smärre kvantiteter. Utredningsmännen, som ansåge den närmare
prövningen av personalbehov och avlöningsförhållanden självfallet böra
ankomma på styrelsen, hade likväl på grund av den ifrågasatta nybyggnadens
ändamålsenliga planläggning ansett sig kunna förslagsvis räkna med
en till följande omfattning begränsad personal.

Vid vardera av nyss angivna tre avdelningar borde anställas en lagerföreståndare.
Vad särskilt beträffade avdelningen för materialanskaffning
och försäljning för blinda kvinnors räkning funne utredningsmännen angeläget
framhålla, att denna avdelnings föreståndare — som lämpligen borde
vara kvinna — ägde ingående kännedom i försälj ningsfrågor och örn de växlande
krav i fråga örn utförande, färger och mönster, som städse ställdes
på de kvinnliga arbetena.

Vidare syntes för arbetet å de tre avdelningarna erfordras tre lagerarbetare,
varjämte ett kvinnligt biträde borde anställas för sysselsättning å avdelningen
för kvinnliga arbeten.

Vad därefter beträffade kontorsgöromålens skötsel komme att härför erfordras
följande personal, nämligen en bokförare, tillika kassör, tre kontorsbiträden
och ett kontorsbud. Därjämte borde i utgiftsstaten räknas med
arvoden åt en kassakontrollant, en siffergranskare samt revisorer ävensom
avlöning åt en chaufför samt åt tidvis erforderlig extra arbetskraft.

För främjande av avsättningen av de blindas arbeten funne utredningsmännen
påkallat, att en resande knötes till företaget med uppgift att i
möjligaste mån uppehålla ständig förbindelse med återförsäljare och förbrukare
över hela landet. Därest depåns ledning redan från början på allt
sätt på egen hand sökte anknytning för direkt orderupptagning, syntes anställande
av ytterligare resande ej behöva övervägas.

Femte huvudtiteln. Hl

Beträffande depåns ledning har statskontoret ansett, att det icke vore
lämpligt att giva det planerade företaget formen av aktiebolag, bland annat
med hänsyn till att verksamheten beräknades kunna upphållas endast under
förutsättning av ett betydande årligt driftbidrag av statsmedel. I stället
syntes böra övervägas, huruvida icke depåverksamheten skulle kunna — i
likhet med vad som vore fallet med depån för kvinnliga arbeten — anknytas
till blindinstitutet, därvid direktionen för detta institut givetvis kunde i mån
av behov förstärkas med erforderlig kommersiell och annan sakkunskap,
eller ock — om hinder för en sådan anordning skulle anses möta — ställas
under ledning av en av Kungl. Majit utsedd nämnd med i huvudsak den
sammansättning, som föreslagits i fråga örn aktiebolagsstyrelsen.

De blindas förening har reserverat sig mot den föreslagna sammansättningen
av styrelsen och hemställt, att denna skulle bestå av sju ledamöter,
av vilka minst tre utsåges av de blindas förening.

I samband med frågan örn behovet av inventarier och annan utrustning
av engångsnatur föreslogo utredningsmännen, att tillverkning av
borstträn borde anordnas vid depån. Till inköp och inmontering av behövliga
maskiner och annan verktygsutrustning för denna tillverkning räknade
utredningsmännen med en kostnad av omkring 16,000 kronor. Enligt
vad utredningsmännen erfarit skulle kostnaderna för anskaffande av träfack
och hyllor för lagerhållning av varor komma att uppgå till ett belopp
av cirka 8,000 kronor.

Vidare erfordrades för transport av råvaror och färdiga arbeten en lastautomobil,
vars inköpspris beräknats till 6,000 kronor.

För inventarieanskaffning och inredning skulle enligt utredningsmännens
uppskattning ett belopp av tillhopa 3,000 kronor behöva tagas i anspråk.

Vad därefter angår inredningen av de lokaler, som avsetts skola disponeras
för verksamheten till förmån för de blinda kvinnorna, skulle enligt förslaget
anskaffas ett flertal större skåp och hyllor, försedda med lådor och fack, 6
bord, en skrivmaskin, en symaskin, en handmangel, vågar samt ett flertal
mindre inventarier, allt för en sammanlagd kostnad av högst 3,000 kronor.

Vidare uppskattades utgifterna för möblering av föreståndarens rum — tillika
styrelsens sammanträdeslokal — övriga kontorslokaler och frukostrum ävensom
för inredning av arkivet till 3,500 kronor. För arbetet å denna avdelning
erfordrades därjämte inköp av 5 skrivmaskiner, 2 adderingsmaskiner samt
en multipliceringsmaskin, vilket ansåges böra draga en kostnad av tillhopa
4,300 kronor.

För golvbeläggning i våningen en trappa upp, i butikslokalen samt i
en del mindre rum borde linoleummattor liimpligen komma till användning.
Kostnaderna härför hava i förslaget beräknats till 4,000 kronor. Slutligen
ansåges anskaffandet av elektrisk armatur, gardiner och andra erforderliga
inventarier komma att draga en kostnad av 2,200 kronor.

I enlighet med de sålunda gjorda beräkningarna skulle kostnaderna för
inköp av inventarier m. m. uppgå till 50,000 kronor.

Vad härefter angår centraldepåns årliga driftkostnader anförde utredningsmännen
bland annat:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr / Del 8.

isin 4o 6

Femte huvudtiteln.

Sedan åtskillig tid tillbaka hade såsom i annat sammanhang berörts de
blinda hantverkarna genom bidrag av statsmedel tillförsäkrats fria frakter
av sitt arbetsmaterial för transporten från materialdepåerna. Det för sådant
ändamål anvisade anslaget till depån i Kristinehamn å i medeltal 4,000 kronor
för år hade i regel helt blivit taget i anspråk. Vidare hade av det
anslag å 100,000 kronor för år, som numera ställdes till de blindas förenings
disposition, ett belopp av omkring 13,000 kronor årligen utbetalats av föreningen
i fraktkostnader för försålt material. Då alla skäl talade för att
försäljningssumman efter den centrala depåns övertagande av materialanskaffningen
komme att redan från början väsentligt öka, hade utredningsmännen
uppskattat depåns utgifter av detta slag till 20,000 kronor årligen.

Den borstträtillverkning av särskilt slag, som utredningsmännen i det
tidigare föreslagit böra bedrivas av den centrala depån, hade i omkostnadsstaten
beräknats draga en merkostnad av 3.000 kronor årligen. Till grund
för denna uppskattning hade legat det ekonomiska resultatet av motsvarande
tillverkning vid de blindas förenings verkstäder.

I anslutning till vad i förslaget i olika avseenden anförts skulle de årliga
kostnaderna för depåns verksamhet enligt utredningsmännens uppfattning

kunna beräknas på följande sätt:

Avlöningar. Kronor

En föreståndare för samtliga avdelningar........................ 8,400

En resande för försäljningsavdelningen.......................... 6,000

En lagerföreståndare å materialavdelningen .................... 4,800

En lagerföreståndare å avdelningen för färdiga arbeten........ 4,800

En föreståndarinna å avdelningen för kvinnliga arbeten ...... 4,800

Två lagerarbetare å materialavdelningen ä 3,000................ 6,000

En lagerarbetare å försäljningsavdelningen för färdiga arbeten 3,000

Ett lagerbiträde å avdelningen för kvinnliga arbeten .......... 2,400

En kassör tillika bokförare........................................ 5,400

Tre kontorsbiträden ä 2,700 ...................................... 8,100

Kassakontrollant, siffergranskare, revisorer...................... 1,500

En chaufför.......................................................... 3,900

Kontorsbud och erforderlig extra arbetskraft .................. 1,500 60,600

Omkostnader.

Eria frakter till blinda hantverkare .............................. 20,000

Borstträtillverkningen.............................................. 3,000

Bilens konto ........................................................ 2,500

Värme................................................................ 1,500

Belysning............................................................ 1,000

Porton .............................................................. 1,200

Telefoner............................................................ 1,500

Städning och renhållning.......................................... 1,200

Kontorsmateriel .................................................... 1,000

Försäkringar........................................................ 700

Diverse omkostnader .............................................. 800 34,400

Summa utgifter 95,000

Femte huvudtiteln.

Vidkommande depåns årliga inkomster antimes i förslaget:

Enligt utredningsmännens uppskattning skulle den genom depåns förmedling
till enskilda hantverkare levererade mängden arbetsmaterial kunna
beräknas till ett försäljningsvärde av lägst 500,000 kronor för år, i vilket
belopp utredningsmännen inräknat en försäljningsprovision för depåns räkning
av 5 procent jämte ett mindre pristillägg för den viktförlust, som kunde
beräknas uppstå vid utminuteringen samt genom intorkning, ävensom för
emballage. Genom en provision av antydd storlek skulle under givna förutsättningar
depåns inkomststat tillföras ett belopp av 25,000 kronor årligen,
vilken summa med all sannolikhet år från år komme att öka.

Enligt vad utredningsmännen inhämtat, hade kostnaderna för personalens
avlöning m. m. vid depån vid hantverksskolan i Kristinehamn under budgetåret
1936/37 uppgått till omkring 6,500 kronor. Då därtill komme, att rektor
vid skolan från och med 1938 års ingång erhölle ett årligt lönetillägg å 480
kronor i sin egenskap av depåns föreståndare, skulle ett nedläggande av
verksamheten vid depån sålunda innebära en utgiftsbesparing för skolan av
i det närmaste 7,000 kronor för år, varjämte årsanslaget å 4,000 kronor för
möjliggörande av fria materialfrakter kunde indragas. Vid ett överflyttande
av depåns verksamhet till den centrala depån syntes sammanlagda medelsbeloppet
— i det allra närmaste 11,000 kronor för år — böra komma sistnämnda
rörelse till godo.

Slutligen borde ett nedläggande av de blindas förenings materialdepå
medföra en reducering av det till föreningen utgående årsanslaget å 100,000
kronor med det belopp, som av föreningen årligen plägat tagas i anspråk
till uppehållande av depåverksamheten samt till fria frakter av arbetsmaterial.
Detta belopp hade av föreningen uppskattats till 35,000 kronor. Upprättandet
av den ifrågasatta centrala depån syntes motivera, att jämväl
nämnda summa tillgodokomme depåns verksamhet. Mot en sådan anordning
hade föreningen för sin del under hand förklarat sig ej lia något att
erinra.

Såsom nämnts hava de årliga utgifterna för uppehållandet av centraldepåns
verksamhet uppskattats till sammanlagt 95,000 kronor. Med avräknande
av berörda försäljningsprovision örn 25,000 kronor skulle enligt förslaget
för täckande av kostnaderna av statsmedel för år sålunda behöva anvisas
(95,000 — 25,000) 70,000 kronor. Nedläggandet av materialdepåerna i
Kristinehamn oell vid de blindas förening skulle emellertid enligt vad som
nyss antytts samtidigt medföra en besparing av i runt tal 46,000 kronor för
år, varför den faktiska merkostnaden för statsverket vid ett upprättande av
centraldepån enligt dessa beräkningar allenast komme att belöpa till (70,000
— 46,000) 24,000 kronor för år.

Statskontoret framhåller i fråga örn centraldepåns driftkostnadsstat följande.

Vid uppgörandet av förslaget hade emellertid utredningsmännen utgått
ifrån att den närmare prövningen av personalbehov och avlöningsförhållanden
bordo ankomma på företagets ledning. I likhet med utredningsmännen
vore statskontoret av den uppfattningen, att relativt stor frihet i berörda
avseenden borde lämnas det organ, som kunde komma att anförtros handhavandet
av verksamheten. Ledningens befogenheter därutinnan syntes dock
böra begränsas på så sätt, att en i lämplig omfattning specificerad driftkostnadsstat
fastställdes av Kungl. Majit. I händelse aktiebolagsformen
skulle väljas, syntes såsom villkor för anslagets utgående kunna föreskrivas,
att bolaget stäilde sig en sådan stat till efterrättelse.

84 Femte huvudtiteln.

I den mån statskontoret kunnat ingå på en granskning av statförslagets
utgiftsposter, hade ämbetsverket fått det intrycket, att — åtminstone vad
avlöningsbeloppen beträffade — utredningsmännens beräkningar vore hållna
i överkant. Det syntes därför icke böra vara uteslutet, att det behövliga
tillskottet av statsmedel genom reduceringar å utgiftssidan skulle kunna bliva
mindre än kalkylen utvisade.

I detta sammanhang borde påpekas, att, såsom utredningsmännen framhållit,
inrättandet av centraldepån syntes komma att medföra en icke obetydlig
minskning av det å femte huvudtiteln uppförda anslaget till de blindas
förening liksom av vissa under abnormundervisningen anvisade anslag
å åttonde huvudtiteln.

I avseende å företagets inkomster erinrar de blindas förening örn att utredningsmännen
för täckande av utgifterna för depåns verksamhet utöver
anslagen upptagit en vinst å råvaruförsäljningen av 25,000 kronor för år,
vilket innebure, att cirka 5 procent skulle påläggas råvarornas självkostnadspris.
Föreningen framhåller rörande detta förslag bland annat:

Skälet därtill syntes utan tvivel hava varit utredningsmännens lovvärda
önskan att icke genom krav på alltför höga anslag av staten äventyra sitt
förslags genomförande. Gentemot detta ville föreningen emellertid framhålla,
att därmed en del av centralens syfte skulle gå till spillo. Genom
sina stora inköp borde centralen få sina råvaror till samma pris som andra
stora inköpare. Kunde centralen i sin tur sälja råvaran till enahanda pris,
stöde den blinde åtminstone på denna punkt i samma utgångsläge som hans
stora konkurrenter — fabrikerna. Föreningen vågade därför rikta en varm
och enträgen vädjan, att staten måtte ikläda sig den ökade utgift, som ett
avstående av all förtjänst på råvaran skulle medföra.

Såsom tidigare framhållits torde det bliva nödvändigt, att depåns ledning
för ernående av förmånliga materialpriser införskaffar råvaror i större
partier. För sådant ändamål och med hänsyn därjämte till det ofrånkomliga
i att blinda hantverkare vid leverans till depån erhålla omedelbar betalning,
hava utredningsmännen föreslagit, att ett relativt stort förlagskapital
bör ställas till ledningens förfogande. Härom anföra utredningsmännen:

De blindas förenings materialdepå hade under år 1936 levererat råvaror
till ett försäljningsvärde ej avsevärt understigande 400,000 kronor, medan
depån i Kristinehamn för verksamhetsåret 1935/1936 uppgivit försäljningsresultatet
till över 85,000 kronor. Med ledning därav och på grund av de
lägre materialpriser, som den ifrågasatta centraldepån otvivelaktigt skulle
vara i stånd att erbjuda, syntes försiktigt räknat depåns försäljningssumma
— viss provision däri inräknad — kunna antagas under första verksamhetsåret
uppgå till omkring 500,000 kronor för att senare ytterligare öka. Det
av de blindas förening för ändamålet disponerade förlagskapitalet utgjorde

150.000 kronor. Motsvarande belopp syntes jämväl vara tillfyllest för centraldepåns
behov. Därutöver hade utredningsmännen funnit behovet av
rörelsekapital till den med försäljningen av färdiga arbeten avsedda verksamheten
skäligen kunna uppskattas till 100,000 kronor. Det sammanlagda
förlagskapital, varöver depån enligt utredningsmännens uppskattning under
den närmaste framtiden skulle behöva disponera, kunde sålunda beräknas
till 250,000 kronor.

Yid ett nedläggande av depån i Kristinehamn syntes det för dess verksamhet
dittills nyttjade förlagskapitalet till största delen — förslagsvis

55.000 kronor — kunna ställas till centraldepåns förfogande, medan åter -

Femte huvudtiteln.

stöden alltjämt måste finnas tillgänglig för hantverksskolans eget behov.
Vidare komma under samma förutsättning att frigöras det förlagskapital å

10.000 kronor, som för närvarande komme till användning vid materialdepån
för blinda kvinnor. Efter därom av utredningsmännen gjorda hänvändelser
hade direktionen för blindinstitutet, Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd
för dp blinda och de blindas förening förklarat sig villiga att för
ändamålet ställa ett belopp av vardera 20,000 kronor till förfogande. Återstoden
av den erforderliga summan eller 125,000 kronor syntes enligt utredningsmännens
mening lämpligen böra disponeras av statsmedel.

Såsom av min nu lämnade redogörelse framgår har riksdagen i princip
uttalat sin anslutning till tanken att genom en centralisering av både materialanskaffning
och försäljning av blindas arbetsalster ernå en förbättring
av de blinda yrkesutövarnas otillfredsställande förvärvsmöjligheter. Vidare
har förslaget örn den för ändamålet avsedda centraldepåns förläggning till
området invid blindinstitutet i Tomteboda vunnit riksdagens gillande, varjämte
riksdagen anvisat för depåbyggnadernas uppförande erforderliga medel.
Den omständigheten att de beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget —

285.000 kronor — grunda sig på ett av byggnadsstyrelsen i september 1937
uppgjort förslag torde icke, trots de höjda byggnadskostnaderna, behöva
lägga hinder i vägen för arbetenas utförande inom den angivna kostnadsramen
under instundande vår.

Även i fråga örn formerna för depåns verksamhet har riksdagen i viss
utsträckning redan prövat det framlagda utredningsförslaget. Jag vill i detta
avseende erinra örn att 1938 års riksdag vid behandlingen av propositionen
örn depåns inrättande förutsatte en omprövning rörande möjligheterna att
nedbringa de beräknade kostnaderna för depåns uppförande och drift. Den
förnyade granskning, som förslaget i anledning härav underkastades och
som anmäldes för 1939 års riksdag, ledde ej till något positivt resultat. Även
för egen del fann riksdagen utredningen hava givit vid handen, att någon
nämnvärd kostnadsbegränsning icke syntes stå att vinna.

Yad angår ledningen och formerna för depåverksamheten har i det föreliggande
förslaget ansetts lämpligt, framför allt med hänsyn till verksamhetens
affärsmässiga natur, att företaget uppbygges såsom ett aktiebolag.
Styrelsen skulle förslagsvis bestå av fem ledamöter jämte lika många suppleanter,
av vilka Kungl. Majit utsåge två ledamöter — därav en ordförande
— med suppleanter samt direktionen för blindinstitutet, Kronprinsessan
Margaretas arbetsnämnd och de blindas förening vardera en ledamot jämte
suppleant för denne. I avsikt att erhålla större inflytande inom styrelsen
har som nämnts de blindas förening föreslagit, att styrelsemedlemmarnas
antal måtte utökas till sju, av vilka föreningen skulle äga utse minst tre.
Statskontoret har funnit, att det icke vore lämpligt att giva det planerade
företaget formen av aktiebolag, bland annat med hänsyn till det betydande
årliga driftbidrag av statsmedel, varmed man räknat. Enligt statskontorets
mening borde i stället företaget anknytas till blindinstitutet eller ock -— om
hinder skulle anses möta för en sådan anordning — depåverksamheten
ställas under ledning av en av Kungl. Majit utsedd nämnd med i huvudsak
den sammansättning, som föreslagits i fråga örn aktiebolagsstyrelsen.

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Aven för egen del anser jag det vara mindre lämpligt, att företaget uppbygges
som ett aktiebolag. Av de av statskontoret framförda alternativa
förslagen ansluter jag mig närmast till tanken på att ledningen av företaget
anförtros en av Kungl. Majit utsedd nämnd. Härigenom vinnas goda möjligheter
till en effektiv kontroll av verksamheten från statens sida samtidigt
som ledningens initiativ icke otillbörligt hämmas. Jag är emellertid icke
för närvarande beredd att till detta spörsmål taga definitiv ställning utan
har för avsikt att vid en senare tidpunkt underställa frågan Kungl. Maj:ts
prövning, varvid även andra tänkbara utvägar för en ändamålsenlig lösning
böra övervägas. Antalet ledamöter i depåns styrande organ torde lämpligen
böra begränsas till fem, vilka samtliga jämte suppleanter utses av Kungl.
Majit för viss tid, förslagsvis tre år. Bland ledamöterna bör Kungl. Majit
utse ordförande och vice ordförande. Bestämmelse torde böra meddelas
därom, att de blindas förening skall äga föreslå en ledamot jämte suppleant
samt blindinstitutets direktion och Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd
gemensamt en ledamot med suppleant.

De engångskostnader, som man har att räkna med vid företagets start,
skulle enligt förslaget kunna uppskattas till i runt tal 50,000 kronor, varav

16.000 kronor beräknats åtgå till inköp och inmontering av erforderliga
maskiner m. m. för den till depåbyggnadens källarvåning förlagda borstträtillverkningen.
Med hänsyn till inträdda prisstegringar har jag låtit under
hand undersöka det belopp, som för närvarande kan erfordras för dessa
engångsutgifter.. Såvitt jag kunnat finna, kan man för ändamålet ej räkna
med lägre belopp än sammanlagt 60,000 kronor.

Vad härefter angår beräkningen av driftkostnaderna, innebär förslaget
icke någon definitiv prövning av personalbehov och avlöningsförhållanden.
Även enligt min mening, som för övrigt delas av statskontoret, bör en närmare
omprövning i dessa avseenden av naturliga skäl anförtros företagets
ledning och Kungl. Majit inskränka sig till att fastställa huvuddragen av
driftkostnadsstaten. Som ett allmänt omdöme vill jag framhålla, att det av
utredningsmännen framlagda förslaget i fråga örn såväl avlöningar som övriga
driftkostnader synes på det stora hela taget godtagbart. Den i vissa avseenden
inträdda prisförhöjningen torde kunna elimineras genom en besparing å
andra poster. Utgifterna till avlöningar kunna beräknas till 60,000 kronor
och övriga driftkostnader till 35,000 kronor eller tillhopa (60,000 + 35,000)

95.000 kronor.

För att delvis täcka sistnämnda belopp har föreslagits, att depån å det
arbetsmaterial, som rekvirerades av de blinda hantverkarna, skulle lägga en
provision av 5 procent utöver självkostnadspriset. Med en under det första
verksamhetsåret beräknad total försäljningssumma å sådant material av

500.000 kronor komme depån sålunda att tillföras en inkomst av 25,000
kronor. Återstoden av de erforderliga inkomsterna, 70,000 kronor, skulle
enligt förslaget tillskjutas av statsmedel. De blindas förening har framhållit
de ogynnsamma konsekvenser, som för de blindas del skulle uppstå
genom att arbetsmaterialet på föreslaget sätt fördyrades. Samma uppfatt -

Femte huvudtiteln.

ning har även motionsledes framförts i riksdagen. Även för egen del anser
jag, allrahelst under nuvarande, ur förvärvssynpunkt bekymmersamma
förhållanden, att staten bör påtaga sig de ytterligare jämförelsevis begränsade
kostnader, som provisionens bortfallande skulle medföra. Jag föreslår
därför, att driftkostnaderna helt täckas av statsmedel. Skulle framdeles
visa sig att depån genom fördelaktiga partiinköp eller på annat sätt kan
mera avsevärt nedbringa materialets inköpspris, bör emellertid tagas under
omprövning ett införande av en viss provision för depåns del.

Återstår slutligen frågan om anskaffande av det för depåverksamheten
erforderliga förlagskapitalet. Av det för ändamålet beräknade beloppet,

250.000 kronor, hava blindinstitutets direktion, de blindas förening och
Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd ställt 20,000 kronor vardera eller
sammanlagt 60,000 kronor till disposition, direktionen av fondmedel. Återstoden
— (250,000 — 60,000) 190,000 kronor — synes böra anvisas av staten
under fonden för förlag till statsverket.

Vid ett nedläggande av materialdepån vid hantverksskolan i Kristinehamn
i dess nuvarande form samt av depån för blinda kvinnors arbeten
skulle, enligt vad jag inhämtat, frigöras en summa av i runt tal 105,000
kronor, varav 20,000 kronor såsom statens lånemedel tidigare redovisats som
en fordran på hantverksskolan bland tillgångarna å fonden för låneunderstöd
men numera omförts till fonden för förlag till statsverket. Återstoden,

85.000 kronor, utgöres av hopsparade överskott på verksamheten. Med
hänsyn till nödvändigheten av att ett mindre rörelsekapital även i fortsättningen
står till hantverksskolans förfogande för avsättning av den inom
själva skolan bedrivna varutillverkningen, förordar jag, att förenämnda, till
fonden för förlag till statsverket omförda belopp av 20,000 kronor i sin
helhet får utnyttjas som rörelsekapital för skolans del. Det hopsparade
överskottet, 85,000 kronor, bör återlevereras till statsregleringen för budgetåret
1940/41 och tillföras titeln »övriga diverse inkomster».

Såsom jag inledningsvis antytt, förutsatte 1938 års riksdag en omprövning
huruvida icke den nuvarande materialdepån vid hantverksskolan i Kristinehamn
och eventuellt även andra depåer läte sig med fördel utnyttjas som
filialer till centraldepån, för vilkas drift i så fall vederbörande länsnämnders
intresse och offervilja kunde tagas i anspråk. För egen del vill jag understryka
lämpligheten av att ett dylikt system av filialer i olika delar av landet
i erforderlig omfattning utbygges. Emellertid synes initiativet till sådana
filialer böra tagas av ledningen för centraldepån efter samråd med länsnämnderna
och på grundval av vunnen erfarenhet.

Ett inrättande av centraldepån bör, såsom tidigare nämnts, medföra, att
det till de blindas förening hittills utgående statsbidraget av 100,000 kronor
från nästa budgetår reduceras med 35,000 kronor, motsvarande den del av
bidraget, som använts till föreningens materialdepå. Av samma anledning
torde det under åttonde huvudtiteln upptagna avlöningsanslaget till läroanstalter
för blinda böra minskas med belopp, motsvarande avlöning åt tre vid
materialdepån i Kristinehamn anställda personer, vilka vid depåns ned -

Femte huvudtiteln.

läggande icke längre där behövas. Jag förutsätter emellertid, att centraldepåns
ledning vid anställande av personal tager tillbörlig hänsyn till möjligheterna
att använda den sålunda ledigblivna arbetskraften. Vidare bör
det under berörda avlöningsanslag upptagna arvodesbelopp, som bantverksskolans
rektor nu uppbär i egenskap av föreståndare för skolans depå,
bortfalla. Slutligen synas för nästa budgetår under sistnämnda huvudtitel
ej böra beräknas några medel för fria frakter för arbetsmaterial till blinda
hantverkare. Däremot bör omkostnadsanslaget till läroanstalter för blinda
ökas med belopp, motsvarande den beräknade nettoinkomsten för affärsverksamheten
vid hantverksskolan i Kristinehamn, därest materialdepån där
skolat fortbestå under budgetåret 1941/42.

I anslutning till vad jag här anfört skulle under femte huvudtiteln böra
för nästa budgetår anvisas dels ett anslag å 60,000 kronor för bestridande
av kostnaderna för centraldepåns utrustning och dels ett anslag å 95,000
kronor för gäldande av depåns driftkostnader. Förstnämnda anslag kan
lämpligen betecknas Utrustning av centraldepån för blindas arbeten och
uppföras som reservationsanslag. Det andra anslaget bör benämnas Driften
av centraldepån för blindas arbeten och upptagas obetecknat.

Beträffande anslaget till Driften av centraldepån för blindas arbeten gör
jag hemställan under nästföljande punkt. Här hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning av centraldepån för blindas arbeten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 60,000

[50.] 48. Driften av centraldepån för blindas arbeten. Under åberopande
av vad under nästföregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Driften av centraldepån för blindas arbeten för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.............. kronor 95,000

[51.] 49. Bidrag till de blindas förening.

Budgetår Anslag Netto utgifter

1939/40 .......................... 100,000 100,000

1940/41 .......................... 100,000 —

1941/42 (förslag) ................ 65,000 —

Jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade beslut skola för åtnjutande av det
anslag, som anvisats för innevarande budgetår, gälla vissa villkor och bestämmelser.
Sålunda har föreskrivits, att anslaget i första hand skall användas
för upprätthållande av föreningens materialdepå, för understödsverksamheten
till förmån för behövande arbetsföra blinda samt för utgivande på samma
sätt som hittills av De blindas veckoblad.

De blindas förening har, med överlämnande av berättelse för föreningens
verksamhet under år 1939, anhållit örn bidrag med oförändrat belopp —

100,000 kronor — för nästa budgetår samt därvid anfört i huvudsak följande.

Femte huvudtiteln.

Meduu föreningen måste räkna med en betydande nedgång i sina inkomster,
hade den samtidigt att emotse ett ökat hjälpbehov bland de blinda,
föranlett av dyrtiden men jämväl av försvårade arbetsmöjligheter med därav
uppkommen inkomstminskning för dem. Den nu inträdda avspärrningen för
vårt land syntes nämligen medföra, att många blinda, som under normala
förhållanden helt eller till största delen kunde försörja sig själva, komme
att bliva arbetslösa i brist på råvaror. Då sålunda föreningen hade att förvänta
ökade utgifter samtidigt som minskade inkomster måste beräknas,
bleve beviljandet av statsanslaget nu mer än någonsin en nödvändighet för
föreningen. Enär de olika vägar, på vilka föreningen sökte komma landets
blinda till hjälp, vore Kungl. Majit väl bekanta, syntes en mera detaljerad
redogörelse för dem vara obehövlig.

Föreningen har endast, under hänvisning i övrigt till föreningens årsberättelse,
återgivit vissa uppgifter ur berättelsen för belysande av verksamhetens
omfattning och kostnadernas fördelning under år 1939. Härav framgår,
att för upprätthållande av föreningens materialdepå erfordrats ett ekonomiskt
tillskott av 35,730 kronor, medan till understödsverksamlieten åtgått sammanlagt
147,495 kronor. Därjämte hava kostnaderna för utgivande av De blindas
veckoblad utgjort 9,906 kronor.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, efter
hörande av inspektören för blindundervisningen, den 3 september 1940 och
av pensionsstyrelsen den 23 i samma månad.

Inspektören för blindundervisningen har understrukit de förvärrade svårigheterna
för de blinda att finna sin utkomst samt tillstyrkt föreningens framställning.

Även skolöverstyrelsen och pensionsstyrelsen förorda oförändrat anslag för
nästa budgetår.

Under nästföregående båda punkter har jag föreslagit, att den av riksdagen i
princip beslutade centraldepån för blindas arbeten skall påbörja sin verksamhet
från ingången av nästa budgetår ävensom äskat medel för bestridande av vissa
kostnader i anledning härav. Då avsikten är, att den av de blindas förening
hittills anordnade materialdepån samtidigt skall nedläggas, blir den
del av nu ifrågavarande bidrag till föreningen, som de senare åren närmast
avsetts för föreningens depåverksamhet, 35,000 kronor, icke längre erforderlig.
Anslagsbeloppet i övrigt, (100,000 — 35,000) 65,000 kronor, bör däremot
enligt min mening alltjämt utgå för att av föreningen användas för därmed
avsedda ändamål.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till de blindas förening för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av................................ kronor 65,000

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Tvångsarbetsanstalten alkoholistanstalter m. m

[52.] 50. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar, förslagsanslag. I riksstaten för löpande budgetår
äro under femte huvudtiteln anvisade bland andra de anslag, som upptagits
i följande sammanställning:

Anslag Belopp,

® kr.

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Avlöningar, förslagsanslag.............................. 309,000

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Omkostnader, förslagsanslag............................ 184,000

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholist anstalt

därstädes: Avlöningar, förslagsanslag...................... 111,300

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholistanstalt
därstädes: Omkostnader, förslagsanslag.................. 80,000

Statens alkoholistanstalt å Yenngarn: Avlöningar, förslagsanslag 141,000

Statens alkoholistanstalt å Yenngarn: Omkostnader, förslagsanslag 145,000

Genom brev den 3 maj 1940 har Kungl. Maj:t medgivit, att statens tvångsarbetsanstalt
i Landskrona och den i samband därmed anordnade alkoholistanstalten
med tillhörande byggnader och område — dock med undantag av
den därstädes anordnade tvättinrättningen — finge tills vidare i den omfattning,
varom överenskommelse kunde träffas mellan tvångsarbetsanstaltens
styrelse och vederbörande militärområdesbefälhavare, upplåtas för krigsmaktens
behov. I samband härmed meddelade Kungl. Maj:t åtskilliga bestämmelser
att gälla tills vidare under den tid ifrågavarande anstalter kunde
komma att disponeras för krigsmaktens behov och intill dess Kungl. Maj:t
annorlunda beslutade.

Sålunda föreskrevs, att allmän tvångsarbetsanstalt för kvinnor, som
ådömts tvångsarbete, skulle i stället för i den i Landskrona befintliga anstalten
anordnas vid centralfängelset i Växjö ävensom att för mottagande
och vård av sådana åt alkoholmissbruk hemfallna kvinnor, som eljest skolat
intagas å alkoholistanstalten i Landskrona, skulle i samband med statens
alkoholistanstalt å Yenngarn anordnas en för kvinnliga alkoholister avsedd
särskild alkoholistanstalt å egendomen Haknäs i Vassunda socken av Stockholms
län.

Beträffande de kvinnor, som redan vore intagna å tvångsarbetsanstalten
i Landskrona och alkoholistanstalten därstädes, skulle tvångsarbetsanstaltens
styrelse hava att efter samråd med fångvårdsstyrelsen, respektive socialstyrelsen
och styrelsen för alkoholistanstalten å Yenngarn ombesörja, att de
bleve överförda till de anstalter, som skulle anordnas enligt Kungl. Maj:ts
beslut.

I den mån överflyttning av personal från tvångsarbetsanstalten i Landskrona
kunde bliva erforderlig i anledning av Kungl. Maj:ts beslut, ägde
tvångsarbetsanstaltens styrelse att i samråd med fångvårdsstyrelsen, respektive
styrelsen för alkoholistanstalten å Yenngarn meddela beslut.

Femte huvudtiteln.

Styrelsen för tvångsarbetsanstalten i Landskrona skulle fortfarande omliänderhava
förvaltningen av därvarande anstalters byggnader och område, i
den mån desamma ej övertagits av vederbörande militära myndighet, ävensom
driften av tvättinrättningen därstädes.

Styrelsen för alkoliolistanstalten å Veungarn skulle hava att beträffande
alkoholistanstalten å Haknäs fullgöra de åligganden, som eljest ankomme
på styrelsen för tvångsarbetsanstalten i Landskrona, såvitt rörde alkoholistanstalten
därstädes. Vid handläggningen inom styrelsen för alkoholistanstalten
å Venngarn av ärenden, som avsåge alkoliolistanstalten å Haknäs,
skulle, i stället för två av styrelsens ledamöter, två andra av Kungl. Maj:t
särskilt förordnade ledamöter ingå i styrelsen.

I enlighet med bestämmelserna i detta brev hava Landskronaanstalternas
byggnader och område till stor del upplåtits åt militära myndigheter. Hen
enda del av den tidigare verksamheten i Landskrona, som alltjämt fortgår,
är driften av tvättinrättningen, medan tvångsarbeterskorna överflyttats till
centralfängelset i Växjö och alkoholisterna till en nyinrättad alkoholistanstalt
å Haknäs. Av personalen vid anstalterna i Landskrona har en del
överflyttats till Växjö och en del till Haknäs, medan återstoden alltjämt är
kvar i Landskrona.

I särskilda skrivelser hava styrelserna för ifrågavarande anstalter å Svartsjö,
i Landskrona samt å Venngarn gjort framställning örn anvisande av
avlönings- och omkostnadsanslag för respektive anstalter för budgetåret
1941/42. Därjämte har styrelsen för Venngarnsanstalten i sin egenskap av
styrelse för alkoholistanstalten å Haknäs hemställt, att för Haknäsanstaltens del
måtte för nästa budgetår anvisas dels ett avlöningsanslag, rubricerat statens
alkoholistanstalt å Haknäs: avlöningar, dels ock ett omkostnadsanslag under
benämningen statens alkoholistanstalt å Haknäs: omkostnader.

Den 13 december 1940 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för socialdepartementet
att tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag att — i avvaktan
på en slutlig lösning av frågan om ändrad lösdrivarlagstiftning och
av därmed sammanhängande spörsmål — dels inom socialdepartementet
biträda med verkställande av utredning rörande möjligheterna att genom
provisoriska åtgärder åvägabringa en mera rationell och ekonomisk organisation
av anstaltsvården för lösdrivare ävensom för sådana alkoholister,
vilka hittills plägat vårdas å i anslutning till statens tvångsarbetsanstalter
anordnade statliga alkoholistanstalter, dels ock snarast möjligt inkomma
med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Med stöd av
nämnda bemyndigande har jag uppdragit åt tre personer att i egenskap av
sakkunniga fullgöra sagda utredningsarbete. Utredningen beräknas komma
att slutföras i så god tid, att ett därpå grundat förslag skall kunna föreläggas
1941 års riksdag.

I nuvarande läge saknas möjlighet att med säkerhet bedöma vilka anslag,
som för nästa budgetår erfordras för ifrågavarande tvångsarbets- och alkoholistanstalter,
ävensom storleken av de behövliga anslagen. Det synes mig

Departements chefen.

92 Femte huvudtiteln.

vid sådant förhållande lämpligast att preliminärt räkna med oförändrade
anslag till anstalterna å Svartsjö, i Landskrona och å Venngarn. För
Haknäsanstaltens del torde preliminärt böra upptagas de anslag, som förordats
av vederbörande anstaltsstyrelse, nämligen ett avlöningsanslag å 15,400
kronor och ett omkostnadsanslag å 19,500 kronor.

Beträffande beräknande av anslag till omkostnaderna för Svartsjöanstalterna
ävensom till avlöningar och omkostnader för anstalterna i Landskrona,
å Venngarn och å Haknäs gör jag hemställan under nästföljande
punkter.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 309,000

[53.] 51. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande av vad jag under
nästföregående punkt anfört, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 184,000

[54.] 52. Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar, förslagsanslag. Hänvisande till vad jag anfört
under punkten 52, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 111,300

[55.] 53. Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholistanstalt
därstädes: Omkostnader, förslagsanslag. I anslutning till vad jag
förut yttrat under punkten 52, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens alkoholistanstalt därstädes:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av............................................ kronor 80,000

Femte huvudtiteln.

[56.] 54. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar, förslagsanslag.
På grund av vad jag anfört under punkten 52, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
alkoholistanstalt å Venngarn: Avlöningar för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av .................... kronor 141,000

[57.] 55. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Omkostnader, förslagsanslag.
Med åberopande av vad jag under punkten 52 uttalat, får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
alkoholistanstalt å Venngarn: Omkostnader för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av .................... kronor 145,000

[58.] 56. Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar, förslagsanslag. I
det jag hänvisar till mina under punkten 52 gjorda uttalanden, hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
alkoholistanstalt å Haknäs: Avlöningar för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av .................... kronor 15,400

[59.] 57. Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Omkostnader, förslagsanslag.
Med hänvisning till vad jag under punkten 52 anfört, får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
alkoholistanstalt A Haknäs: Omkostnader för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av...................... kronor 19,500

[60.] 58. Bidrag till frälsningsarméns räddningshem. Alltsedan år 1921
har anslag anvisats till frälsningsarméns räddningshem. Anslaget har för
vart och ett av de senaste budgetåren varit upptaget till 6,000 kronor. Av
räddningshemmen, som äro fem till antalet, äro två belägna i Stockholm,
ett i Sundbyberg, ett i Göteborg och ett i Malmö. Hemmen stå under tillsyn
av vederbörande länsstyrelse, och en av chefen för socialdepartementet
för varje hem utsedd revisor deltager i granskningen av hemmets förvaltning
och räkenskaper. Angående de föreskrifter i övrigt, som meddelats
rörande statsbidragets åtnjutande, se statsliggaren för innevarande budgetår
s. 204.

I skrivelse den 31 juli 1940 har frälsningsarméns ledare i Sverige — under
hänvisning till de kostnader, som för frälsningsarmén under år 1940 uppkommit
för inredande av skyddsrum i räddningshemmen, ävensom till de
på grund av inträdda prisstegringar ökade kostnaderna för hemmens drift —

Departements chefen.

**4 Femte huvudtiteln.

hemställt, att statsbidraget för hemmen måtte för budgetåret 1941/42 få utgå
med 10,000 kronor.

Av ingivna redogörelser för de olika hemmen framgår, att den sammanlagda
kassabehållningen vid hemmen den 31 december 1939 utgjorde 20,321
kronor. Vid utgången av åren 1936, 1937 och 1938 uppgick behållningen
till 19,318, 22,712 och 25,380 kronor. Utöver kassabehållningen ägde vissa
av hemmen fonderade medel. Hemmen hava år 1939 åtnjutit kommunala
understöd med tillhopa 9,425 kronor, vartill kommer värdet av vissa förmåner
med 1,200 kronor. Åren 1936—1938 uppburo hemmen dylika understöd
med respektive 10,600, 10,400 och 10,500 kronor. De största posterna
på inkomstsidan hava år 1939 liksom tidigare utgjorts av bruttoinkomster
av arbeten, som utförts vid hemmen. Dessa inkomster uppgingo år 1939
till ett sammanlagt belopp av 197,376 kronor mot 199,779 kronor år 1938,
204,596 kronor år 1937 och 198,644 kronor år 1936.

I utlåtande den 14 augusti 1940 har socialstyrelsen anfört, att under nuvarande
kristid verksamheten vid ifrågavarande räddningshem i högre grad
än eljest vore i behov av bidrag från statens sida. Med hänsyn till det
finansiellt trängda läget har styrelsen dock funnit sig förhindrad att tillstyrka
en höjning av bidraget.

Jämväl för nästa budgetår torde anslag till räddningshemmen böra beviljas
frälsningsarmén, därvid anslaget synes böra bestämmas till samma
belopp, som för närvarande utgår, eller 6,000 kronor. För anslagets åtnjutande
torde böra lända till efterrättelse i huvudsak samma föreskrifter, som
tidigare meddelats.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till frälsningsarméns räddningshem för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.................. kronor 6,000

[61.] 59. Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1937/38 .......................... 670,000 661,932

1938/39 .......................... 725,000 778,661

1939/40 ....... 850,000 929,275

1940/41 .......................... 900,000 —

1941/42 (förslag).................. 900,000 —

[Kungörelse den 27 maj 1932 (nr 218), ändrad genom kungörelse nr
210/39.]

Enligt gällande bestämmelser i ämnet, vilka trädde i kraft den 1 juli
1939, utgår statsbidrag till erkänd alkoholistanstalt med högst 2 kronor för
dag och vårdplats samt därutöver med högst 2 kronor 25 öre för dag och
vårdad person ävensom till enskild alkoholistanstalt med högst 2 kronor

Femte huvudtiteln.

för dag och vårdplats samt därutöver med högst 1 krona 75 öre för dag och
vårdad person. Kungl. Majit fastställer de belopp, med vilka statsbidraget
skall utgå, dels för dag och vårdplats, dels ock för dag och vårdad person.
Statsbidrag utbetalas kvartalsvis i efterskott.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen gjort framställning örn
anslag för berörda ändamål för budgetåret 1941/42, därvid styrelsen anfört
i huvudsak följande.

Under de senaste budgetåren hade utgifterna för bidrag till alkoholistanstalterna
stigit år från år. Stegringen berodde på ökningen av antalet
vårdplatser å anstalterna och av antalet därstädes vårdade personer, medan
de år 1939 vidtagna ändringarna i statsbidragsgrunderna icke torde hava
medfört någon större kostnadsökning. Under senare delen av budgetåret
1939/40 hade emellertid inträtt en viss nedgång i intagningsfrekvensen å
anstalterna, vilken dock först under löpande budgetår komme att påverka
anslagsbelastningen. Att döma av föreliggande uppgifter syntes man kunna
för budgetåret 1940/41 räkna med en minskning i antalet vårddagar av omkring
3.6 procent för de erkända anstalterna och av omkring 5 procent för
de enskilda anstalterna. Därest man utginge från motsvarande beläggning
under budgetåret 1941/42, kunde för sagda budgetår utgifterna för vårddagsbidrag
beräknas till 413,600 kronor, medan utgifterna för platsbidrag kunde
uppskattas till 497,500 kronor. För driftbidrag kunde alltså beräknas tillhopa
(413,600 + 497,500) 911,100 kronor. Styrelsen hade vid dessa kalkyler
utgått från det nuvarande platsantalet och från de bidragsbelopp, som enligt
Kungl. Majits beslut utbetalats för budgetåret 1939/40.

I nyssnämnda belopp av 911,100 kronor hade icke inräknats den ytterligare
ersättning, som statsverket hade att utgiva för vården å sagda anstalter
av de s. k. farliga alkoholisterna, för vilka vårdkostnaderna helt och
hållet bestredes av staten. Kostnaderna för dylik ersättning, vilka sedan
flera år befunne sig i stigande, kunde för nästa budgetår uppskattas till

27,000 kronor.

Under hänvisning till det anförda har socialstyrelsen uppskattat medelsbehovet
till sammanlagt (911,100 + 27,000) 938,100 kronor eller i avrundat
tal 900,000 kronor.

Uppenbarligen blir medelsåtgången för ifrågavarande ändamål under nästa Departement
budgetår i hög grad beroende av den blivande beläggningen å de erkända chefenoch
enskilda alkoholistanstalterna. Huru utvecklingen kommer att gestalta
sig i förevarande hänseende är av flera skäl ganska osäkert. Mot socialstyrelsens
beräkningar i ämnet, vilka bland annat grundats på förefintliga uppgifter
rörande intagningsfrekvensen å anstalterna, har jag emellertid icke något
att erinra. I likhet med styrelsen uppskattar jag därför medelsbehovet för
nästa budgetår till 900,000 kronor eller samma belopp, vartill anslaget upptagits
för löpande budgetår.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 900,000

Departements chefen.

96 Femte huvudtiteln.

[62.] 60. Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m., förslagsanslag.

Budgetåi- Anslag Nettoutgifter

1938/39................................ 35,000 44,792

1939/40 ................................ 35,000 59,760

1940/41 ................................ 50,000 -----

1941/42 (förslag)...................... 60,000 -

[Kungörelse den 27 maj 1932 (nr 221).]

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen — under förmälan att
de bestämmelser i alkoholistlagen rörande vagabonderande alkoholister och
återfallsfyllerister, vilka trätt i kraft den 1 januari 1939, medfört ökade utgifter
för tillfälligt omhändertagande av alkoholister ävensom att man i
följd av nämnda bestämmelser hade att räkna med en fortsatt utgiftsstegring
— för nästa budgetår uppskattat kostnaderna under ifrågavarande anslag
till 65,000 kronor.

I likhet med socialstyrelsen anser jag en höjning av förevarande anslag
påkallad. I avbidan på närmare erfarenhet rörande medelsbehovet synes
mig anslaget dock icke behöva upptagas till högre belopp än 60,000 kronor.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 60,000

[63.] 61. Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39 .............................. 13,000 13,876

1939/40 .............................. 15,000 13,485

1940/41 .............................. 15,000 —

1941/42 (förslag) .................... 13,000 —

[Kungörelse den 27 maj 1932 (nr 220); ändrad genom kungörelse nr 146/1936.]

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen med hänvisning till
nettoutgifterna för de sistförflutna budgetåren föreslagit en nedsättning av
ifrågavarande anslag till 13,000 kronor.

Mot socialstyrelsens förslag har jag icke något att erinra. För den skull
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ........ kronor 13,000

[64.] 62. Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 5,000 6,593

1940/41 .............................. 8,000 —

1941/42 (förslag) .................... 7,000 —

[Kungörelse den 27 maj 1932 (nr 219); ändrad genom kungörelse nr 206/1937.]

Femte huvudtiteln. 97

I skrivelse den 30 augusti 1940 Ilar socialstyrelsen för nästa budgetår beräknat
medelsbeliovet för här berörda ändamål till 7,000 kronor.

Med hänsyn till den senaste belastningssiffran torde förevarande anslag
kunna nedsättas på av socialstyrelsen föreslaget sätt. Jag hemställer därför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ........................ kronor 7,000

[65.] 63. Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag.

Budgetåi- Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 164,000 155,150

1940/41 .......................... 160.000 —

1941/42 (förslag) ................ 152,000 —

Enligt lag den 3 juni 1938 angående ändring i vissa delar av lagen den
12 juni 1931 örn behandling av alkoholister skall i varje län finnas en länsnykterhetsnämnd.
Sådan nämnd skall hava till uppgift att övervaka nykterhetstillståndet
i länet, att hålla sig noggrant underrättad örn de kommunala
nykterhetsnämndernas verksamhet, att öva tillsyn över att dessa fullgöra
dem tillkommande uppgifter samt att lämna dem vägledning och bistånd.
Den 18 november 1938 har Kungl. Majit utfärdat instruktion (nr 666) för
länsnykterhetsnämnderna. Instruktionen innehåller bland annat vissa bestämmelser
om arvode till ordförande och ledamöter i länsnykterhetsnämnd
samt örn ersättning till särskild, av sådan nämnd anlitad personal.

Kostnaderna för länsnykterhetsnämndernas verksamhet bestridas från
ifrågavarande anslag.

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande stat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas under budgetåret 1940/41:

Stat.

A. Avlöningar.

1. Årsarvoden till ordförande och vissa andra

ledamöter, förslagsvis.......................... kronor 24,000

2. Dagarvoden till ordförande och andra ledamöter
samt suppleanter för dem, förslagsvis » 7,000

3. Arvoden till revisorer och suppleanter för dem » 2,400

4. Avlöning till personal, förslagsvis .......... » 69,600 kronor 103,000

B. Omkostnader.

1. Reseersättningar .............................. kronor 27,000

2- Expenser, hyror m. m....................... » 30,000 kronor 57.000

Summa kronor 160,000

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen hemställt, att anslaget
till länsnykterhetsnämnderna måtte jämväl för nästa budgetår upptagas till

160,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

Departements chefen.

1834 40 7

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Yad först angår avlöningarna vill jag framhålla, att årsarvodena till ordförande
och vissa andra ledamöter, vilka arvoden för varje budgetår fastställas
av Kungl. Maj:t, för budgetåret 1939/40 utgått med tillhopa 22,500 kronor.
Med hänsyn härtill synes för sagda arvoden icke nu behöva beräknas högre
belopp än 23,000 kronor. Då övriga avlöning sposter torde kunna upptagas
till oförändrade belopp, uppskattar jag utgifterna för avlöningar till sammanlagt
102,000 kronor.

Från posten till reseersättningar bestrides bland annat reseersättning till
ordförande och ledamöter i länsnykterhetsnämnderna ävensom till nämndernas
revisorer. Ersättningen, som tidigare utgått enligt rese- och traktamentsklassen
II C, har från och med den 1 januari 1941 bestämts att utgå
enligt rese- och traktamentsklassen II D. Vidare är att märka, att resekostnaderna
under budgetåret 1939/40 avsevärt understigit det belopp, som
för ändamålet beräknats för löpande budgetår. På grund av berörda omständigheter
lärer ifrågavarande post kunna nedsättas till 20,000 kronor.
För expenser, hyror m. m. torde alltjämt böra avses 30,000 kronor. Omkostnaderna
kunna alltså uppskattas till 50,000 kronor.

Det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet skulle enligt dessa
beräkningar bliva (102,000 + 50,000) 152,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Länsnykterhetsnämnderna för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ........................ kronor 152,000

66.] 64. Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.

Budgetår Anslag

1939/40.............................. 180,000

1940/41.............................. 150,000

1941/42 (förslag).................... 137,000

[Kungörelse den 27 maj 1932 (nr 216).]

Nettoutgifter

159,844

Jämlikt Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 skulle av anslaget
för budgetåret 1939/40 allenast ett belopp av sammanlagt 160,000 kronor
få tagas i anspråk.

Den 14 juni 1940 har Kungl. Majit meddelat beslut rörande användningen
av det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget. Därvid har ett belopp av
sammanlagt 149,000 kronor ställts till socialstyrelsens förfogande, att av
styrelsen disponeras på sätt framgår av följande tablå:

Ändamål

Understöd åt nykterhetsnämnder, förslagsvis..........................

Konferenser och kurser m. m., högst ..................................

Understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder, högst......

Understöd för utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna»
m. m., högst............................................................

Belopp

kronor

125,000

5.000
17,000

2.000

Summa kronor 149,000

Femte huvudtiteln.

I skrivelse den 30 augusti 1940 Ilar socialstyrelsen gjort framställning om
anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941 42.

Styrelsen behandlar först frågan örn understöd åt nykterlietsnämnder
och anför i detta avseende huvudsakligen följande.

Statsunderstöd till nykterhetsnämnder avsåge kalenderår och utginge i
efterskott. Understöd kunde utgå med högst 1,000 kronor eller, då särskilda
omständigheter därtill föranledde, högst 1,500 kronor. Understödet finge
dock ej överstiga tre fjärdedelar av nämndens utgifter under nästföregående år.

Under budgetåret 1939/40 hade för ändamålet disponerats ett belopp av
131,450 kronor. Ansökningar om understöd hade under våren 1940 inkommit
från 632 nykterhetsnämnder; motsvarande antal hade åren 1938 och 1939
varit respektive 460 och 541. De sökande nykterhetsnämnderna hade, med
hänsyn till sina utgifter för verksamheten under år 1939 och i enlighet med
nyss^ nämnda bestämmelser, kunnat göra anspråk på tillhopa omkring
169,500 kronor. Det sammanlagda ansökningsbeloppet hade emellertid stannat
vid omkring 158,000 kronor.

Antalet kommuner, som under år 1942 komme att söka understöd, syntes
böra uppskattas till minst 700. Därest man utginge från att de 632 ''kommuner,
som sökt understöd år 1940, enligt författningen då kunnat i understöd
erhålla tillhopa 169,500 kronor skulle anslagsbehovet för budgetåret
1941/42 kunna uppskattas till omkring 185,000 kronor. Av statsfinansielia
skäl syntes dock för ändamålet blott böra beräknas oförändrat belopp eller
alltså 125,000 kronor.

Aven posten till konferenser och kurser m. m. Ilar av styrelsen upptagits
till samma belopp, vartill densamma beräknats för innevarande budgetår
eller 5,000 kronor.

Med avseende å posten till sammanslutningar av nykterhetsnämnder
uttalar sig styrelsen sålunda:

Denna post hade tidigare varit upptagen till 27,000 kronor men hade
i samband med inrättandet av länsnykterhetsnämnderna blivit avsevärt nedsatt.
Berörda sammanslutningar hade utfört ett mycket gagnande arbete
för att öka nykterhetsnämndernas intresse för dem åvilande uppgifter och
vöre alltjämt behövliga på grund av den ständiga omsättningen av ledamöter
i nykterhetsnämnderna. Emellertid hade sammanslutningarnas verksamhet
icke numera samma betydelse som förr. Med hänsyn därtill hade styrelsen
för avsikt att av det belopp, som för innevarande budgetår avsetts för understöd
åt dessa sammanslutningar, allenast använda 5,000 kronor. Det för
nästa budgetår erforderliga beloppet för enahanda ändamål syntes jämväl
kunna begränsas till 5,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till understöd för utgivande av tidskrift
för nykterhetsnämnderna och vissa andra publikationer, som utgivas av
föreningen för främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet, framhåller
styrelsen, att denna post, som tidigare varit upptagen till 3,000 kronor, i
staten för löpande budgetår nedsatts till 2,000 kronor samt att sistnämnda
belopp, sedan under den senaste tiden antalet prenumeranter på tidskriften
ökats, numera vore tillfyllest. Styrelsen beräknar därför sagda post för
nästa budgetår till 2,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså enligt
socialstyrelsens beräkningar uppgå till (125,000 + 5,000 + 5,000 + 2,000)

137,000 kronor.

100

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

I skrivelse den 11 september 1940 Ilar nykterhetsnämndernas riksförbund
— under framhållande av den stora betydelsen av det arbete, som utfördes
av nykterhetsnämnderna -— hemställt, att ifrågavarande anslag icke måtte
reduceras mera än som föreslagits av socialstyrelsen.

Till socialstyrelsens kalkyler rörande här ifrågavarande anslag kan jag
till alla delar ansluta mig. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av____ kronor 137,000

Fattigvård och barnavård.

[67.] 65. Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 66,800 62,997

1940/41 .......................... 66,800 —

1941/42 (förslag) ................ 66,800 —

Gällande, av riksdagen godkända och av Kungl. Maj:t fastställda avlöningsstat
för fattigvårds- och barnavårdskonsulenterna finnes återgiven i statsliggaren
för budgetåret 1940/41 s. 207—208.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen erinrat, att de ändringar
i mödrahjälpsförordningen, vilka beslutats vid 1940 års urtima riksdag, bland
annat innebure, att socialstyrelsen skulle hava att med biträde av statens
fattigvårds- och barnavårdskonsulenter utöva tillsynen över tillämpningen av
sagda förordning, samt att i följd härav konsulenterna komme att erhålla
vidgade arbetsuppgifter. Det syntes därför — anför styrelsen vidare —
bliva nödvändigt, att konsulenterna i ökad utsträckning finge tillfällig hjälp
av sådana biträden, som kunde fullgöra en del av de arbetsuppgifter, vilka
åvilade konsulenterna men icke av dem medhunnes. Styrelsen har emellertid
för nästa budgetår beräknat konsulenternas avlöningsanslag till oförändrat
belopp.

För den händelse med hänsyn till vidtagna förändringar i mödrahjälpsförordningen
ökat behov av biträdeshjälp åt ifrågavarande konsulenter skulle
uppkomma, äger Kungl. Maj:t möjlighet att för ändamålet ställa erforderliga
medel till förfogande från den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till
vikariatsersättningar m. m. Då det emellertid icke synes sannolikt, att dylik
biträdeshjälp skall bliva i större utsträckning behövlig, lärer någon höjning
av denna post icke vara påkallad. Yid sådant förhållande torde förevarande
anslag även för nästa budgetår böra upptagas till 66,800 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 66,800

Femte huvudtiteln. 101

[68.] 66. Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader,

förslag sansla g.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 38,500 29,647

1940/41 .......................... 30,000 —

1941/42 (förslag) ................ 29,500 —

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
Kungl. Maj:t genom beslut den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat, upptagande
en post till reseersättningar å 25,000 kronor och en post till expenser
å 5,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande äger konsulenten i åttonde distriktet
erhålla ersättning för kostnader, som han vederbörligen styrkt sig hava haft
för anlitande av biträde vid fullgörande av honom i tjänsten åvilande skrivoch
expeditionsarbete, dock högst 1,800 kronor för år. Denna ersättning
gäldas från posten till expenser.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen hemställt, att medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål måtte jämväl för nästa budgetår uppskattas
till 30,000 kronor, därav 25,000 kronor för reseersättningar och 5,000
kronor för expenser.

I likhet med socialstyrelsen uppskattar jag utgifterna för reseersättningar
under nästa budgetår till 25,000 kronor.

Yad angår expenserna hava dessa under budgetåret 1939/40 allenast
uppgått till något mer än 4,200 kronor. Posten till expenser synes mig
därför kunna nedsättas till 4,500 kronor.

Jag beräknar alltså hela medelsbehovet till 29,500 kronor. På grund av
det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens fattigvårds- och harnavårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av........................................ kronor 29,500

[69.] 67. Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1935/36 ...................	......... 1,550,000	1,573,693
1936/37 ...................	......... 1,550,000	2,404,376
1937/38 ...................	......... 1,500,000	1,308,118
1938/39 ...................	......... 1,800,000	1,882,030
1939/40 ...................	......... 1,750,000	1,136,102
1940/41 ...................	......... 1,750,000	—
1941/42 (förslag) .........	......... 1,650,000	—

Från anslaget bestridas i huvudsak dels statsverkets kostnader enligt
lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården för fattigvård åt icke svenska medborgare,
med undantag av danskar, finnar och norrmän, samt åt personer,
som längre tid vistats utom sin hemortskommun eller vilkas hemortsrätt ej

Departements chefen.

102

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

kunnat utrönas, dels ock ett antal sedan lång tid tillbaka utgående bestämda
belopp till vissa fattigvårdsändamål i Stockholm och några landsortskommuner,
vilka belopp tillhopa utgöra omkring 9,500 kronor för år.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen — med framhållande
av att utgifterna under ifrågavarande anslag för de senaste budgetåren företett
ganska betydande växlingar — uttalat, att detta huvudsakligen syntes
bero på att ersättningar från anslaget till städerna Stockholm och Göteborg
utbetalades på tämligen oregelbundna tider. Styrelsen, som anför, att den
genomsnittliga belastningen under de fem sistförflutna budgetåren uppgått
till omkring 1,660,000 kronor, föreslår, att anslaget för nästa budgetår nedsättes
till 1,700,000 kronor.

Till en början får jag anmäla, att länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
överlämnat en framställning från drätselkammaren i Lysekil, däri drätselkammaren
hemställt örn ersättning med tillhopa 715 kronor 10 öre för utgifter,
vilka nämnda stad fått vidkännas för förläggning, utspisning m. m.
av 34 tyska undersåtar, som i april 1940 under viss kortare tid omhändertagits,
efter det ett tyskt transportfartyg förlist i farvattnen utanför staden.
Länsstyrelsen har tillstyrkt, att ersättning måtte beredas staden för ifrågavarande
utgifter, och socialstyrelsen, som jämväl yttrat sig i ämnet, har intagit
enahanda ståndpunkt. I likhet med sagda myndigheter anser jag, att
staden Lysekil bör erhålla gottgörelse för berörda kostnader. Gottgörelsen
torde böra bestridas av statsmedel och gäldas från anslaget till fattigvård
i allmänhet.

Jag vill vidare erinra, att Kungl. Majit i flera fall, efter riksdagens hörande,
från förevarande anslag tillerkänt kommun ersättning av statsmedel för kostnader
för vård, som jämlikt 2 § fattigvårdslagen lämnats åt utländska flyktingar.
Då det jämväl i fortsättningen stundom kan visa sig nödvändigt att
på angivet sätt bereda kommun ersättning för dylika kostnader, torde —
därest riksdagen ej häremot framställer någon erinran — Kungl. Majit framdeles
böra äga möjlighet att, i fall, där så befinnes vara av särskilda omständigheter
motiverat, tillerkänna kommun gottgörelse från nämnda anslag
för vårdkostnad av här berörda slag.

Yad härefter angår beräkningen av ifrågavarande anslag vill jag framhålla,
att en undersökning i ämnet givit vid handen, att de jämförelsevis låga
nettoutgifterna för sistförflutna budgetår väsentligen sammanhänga därmed,
att under sagda budgetår till städerna Stockholm och Göteborg samt vissa
andra kommuner allenast kommit att utbetalas en mindre del av de ersättningar
från anslaget, vilka dessa kommuner varit berättigade att under
budgetåret uppbära. Belastningssiffran för sagda budgetår kan därför icke
läggas till grund för uppskattningen av medelsbehovet. Med hänsyn till den
av socialstyrelsen angivna genomsnittsbelastningen för de senaste fem budgetåren
synes det mig däremot motiverat att nedsätta anslaget till 1,650,000
kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fattigvård i allmänhet för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ............................ kronor 1,650,000

Femte huvudtiteln.

103

Barnavård i allmänhet, förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1936/37 ............	............ 190,000	305,940
1937/38 ............	............ 190,000	225,006
1938/39 ............	............ 190,000	226.564
1939/40 ............	............ 190,000	163,007
1940/41 ............	............ 190,000	—
1941/42 (förslag) ..	............ 190,000	—

Från detta anslag bestrides sådan ersättning av statsmedel, som enligt
63 § första stycket lagen den 6 juni 1924 örn samhällets barnavård och ungdomsskydd
skall lämnas kommun för utgift för omhändertaget barn i fall
motsvarande dem, då enligt fattigvårdslagen ersättning utgår från statsverket,
dock med undantag av utgift för barn av dansk, finsk eller norsk nationalitet.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen — under hänvisning
till att belastningen å anslaget under de senaste budgetåren i stort sett visat
starkt fallande tendens samt under framhållande av att detta åtminstone
delvis syntes sammanhänga med verkningarna av 1937 års lag örn barnbidrag
— föreslagit en nedsättning av anslaget till 150,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat har den låga belastningssiffran för budgetåret Departements1939/40
framför allt sin orsak däri, att vissa utgifter, som normalt skolat chefon''
belasta anslaget för nämnda budgetår, icke hunnit verkställas under budgetåret
och därmed skjutits över till ett senare budgetår. En viss tendens till
nedgång i utgifterna synes emellertid alltjämt föreligga. Då den genomsnittliga
belastningen för de tre sistförflutna budgetåren icke oväsentligt
överstigit det nuvarande anslagsbeloppet, torde dock tillräckliga skäl knappast
föreligga för en nedsättning av anslaget. Jag förordar därför, att detsamma
även för nästa budgetår upptages till 190,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Barnavård i allmänhet för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .............................. kronor 190,000

[71.] 69. Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårds konventionen

m. m., förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1936/37 ..................	...... 750,000	972,663
1937/38 ..................	....... 750,000	378,884
1938/39 ..................	...... 800,000	828,269
1939/40 ..................	...... 800,000	1,063,068
1940/41 ..................	....... 800,000	—
1941/42 (förslag) ........	....... 800,000	—

[Fattigvårdskonventionen den 25 oktober 1928 med Danmark, Finland
och Norge; kungörelse den 24 november 1928 (nr 447) med bestämmelser i
anledning av nämnda konvention, ändrad genom kungörelse nr 85/1931; förordning
den 14 juni 1918 (nr 456) om vad iakttagas bör med avseende å
nödställda svenska medborgare, vilka från utländsk ort överlämnas till hemlandet,
ändrad genom kungörelse nr 86/1931.]

Departements chefen.

104 Femte huvudtiteln.

Från detta anslag gäldas statsverkets kostnader enligt den nordiska fattigvårdskonventionen
och den i anslutning därtill utfärdade kungörelsen den
24 november 1928 (nr 447), nämligen dels utgifter för fattigvård och samhällsvård
här i riket åt dansk, finsk eller norsk medborgare samt utgifter
för sådan medborgares hemsändande, dels ock ersättning för fattigvård, som
i Danmark, Finland eller Norge lämnats svensk medborgare. Å andra sidan
tillgodoföras anslaget de ersättningar, som enligt fattigvårdskonventionen
inflyta från nämnda länder. Från anslaget bestridas vidare dels kostnader
enligt förordningen den 14 juni 1918 (nr 456), dels kostnader för hemsändande
från Sverige av utländska medborgare, vilka icke äro av dansk,
finsk eller norsk nationalitet och vilka fallit fattigvården till last eller omhändertagits
jämlikt barnavårdslagen, dels ock vissa understöd, som enligt
Kungl. Maj:ts särskilda beslut utgå till nödställda svenskar i utlandet.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen — under hänvisning
till att det nuvarande anslagsbeloppet ungefär motsvarade de genomsnittliga
årsutgifterna för de senaste sju budgetåren — hemställt, att ifrågavarande
anslag måtte jämväl för budgetåret 1941/42 beräknas till 800,000 kronor.

Belastningen å förevarande anslag är mycket växlande, beroende främst
därpå att tillfälliga omständigheter bliva avgörande för huruvida vissa större
utgifter komma att verkställas under det ena eller det andra året. Medelsbehovet
måste därför alltid beräknas med hänsyn till utgifterna under ett flertal
budgetår. Mot socialstyrelsens anslagsberäkning har jag icke något att
invända.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Ma:jt måtte föreslå
riksdagen

att till Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...................................... kronor 800,000

[72.] 70. Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	N ettoutgifter
1937/38 ....................	........ 100,000	89,749
1938/39 ....................	........ 100,000	119,348
1939/40 ....................	........ 90,000	76,222
1910/41 ....................	........ 90,000	—
1941/42 (förslag) ..........	........ 90,000	—

[Kungörelse den 27 juni 1927 (nr 277) med tillägg och ändringar genom
kungörelser nr 133/1928, 238/1933 och 1018/1937.]

Beträffande gällande bestämmelser angående statsbidrag till fattigvård och
barnavård för lappar — vårdbidrag samt byggnadsbolag — får jag hänvisa
till den redogörelse, som lämnats i 1935 års statsverksproposition (Y s. 143
—144).

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen beräknat medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål till 85,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

105

Med något medelsbehov för byggnadsbidrag är icke för närvarande att
räkna. Vidkommande utgifterna för vårdbidrag hava dessa under de senaste
budgetåren i genomsnitt icke understigit 90,000 kronor. Med hänsyn därtill
kan jag icke tillstyrka den av socialstyrelsen föreslagna anslagsreduceringen
utan förordar, att anslaget för nästa budgetår upptages till oförändrat belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fattigvård och barnavård för lappar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 90,000

[73.] 71. Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet. Ifrågavarande
anslag, som under en följd av budgetår utgått med 15,000 kronor,
nedsattes för budgetåret 1940/41 till 12,000 kronor. För åtnjutande av anslaget
hava meddelats vissa bestämmelser, som återfinnas i statsliggaren för
löpande budgetår s. 210—211.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet
anhållit örn anslag för budgetåret 1941/42 med 15,000 kronor. Vid
framställningen hava fogats en redogörelse för förbundets verksamhet och
ekonomiska ställning under år 1939 ävensom ett av förbundets styrelse godkänt
förslag till stat för år 1940. Enligt dessa handlingar utvisade förbundets
räkenskaper vid utgången av åren 1938 och 1939 en brist av 2,624 kronor
respektive 474 kronor, medan förbundet beräknade, att underskottet vid
1940 års slut skulle stiga till 5,492 kronor.

I sin framställning påpekar förbundet, att dess ekonomiska ställning, som
på grund av under 1939 uppkomna tillfälliga inkomster vid nämnda års slut
varit förmånligare än som beräknats, måste antagas bliva betydligt försämrad
under 1940. De utgiftsökningar, som med hänsyn till dyrtiden blivit ofrånkomliga,
hade sålunda icke kunnat motverkas genom utgiftssänkningar, ehuru
förbundet i utgiftsstaten för 1940, i vissa fall på ett radikalt sätt, sökt nedbringa
förbundets utgifter. Då förbundet dessutom troligen hade att räkna
med att inkomsterna från vissa av dess verksamhetsgrenar framdeles komme
att minskas, vore en höjning av anslaget till 15,000 kronor oundgänglig,
därest förbundets verksamhet skulle kunna fortgå någorlunda oförändrad
under år 1941.

Anslag synes böra beviljas förbundet även för nästa budgetår. Ender
rådande förhållanden anser jag mig dock icke kunna tillstyrka någon anslagshöjning
utan förordar, att anslaget även för nästa budgetår upptages
till 12,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att fastställa
de särskilda villkor och bestämmelser i fråga örn statsbidragets åtnjutande,
vilka må anses påkallade. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av — kronor 12,000

Departements chefen.

106

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

[74.] 72. Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1937/38 ............................ 105,000 90,577

1938/39 ............................ 100,000 95,491

1939/40 ............................ 90,000 106,160

1940/41 ............................ 95,000 —

1941/42 (förslag) .................. 100,000 —

[Kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607), ändrad genom kungörelser nr 213/1927
och 1017/1937.]

Statsbidrag utgår halvårsvis med 250 kronor för envar av det antal understödstagare
eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår varit intagna å arbetshemmet.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
anslag måtte för nästa budgetår höjas till 105,000 kronor.

Anslaget, som tidigare på grund av minskad belastning under en följd av
år kunnat nedsättas, har för de senaste budgetåren visat en stegrad utgiftstendens.
En anslagshöjning synes därför nu motiverad, men synes denna
kunna begränsas till 5,000 kronor.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslag sanslag av ...... kronor 100,000

[75.] 73. Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39 ........................ 2,500,000 92,422

1939/40 ........................ 4,800,000 2,490,161

1940/41 ........................ 4,500,000 '' —

1941/42 (förslag) .............. 3,000,000 —

[Lag den 18 juni 1937 (nr 383) örn förskottering av underhållsbidrag
till barn, ändrad genom lag nr 67/1939.]

Jämlikt nämnda lag, som trätt i kraft den 1 januari 1938, äger barn, vars
fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är
pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag
till barnet, att, sedan förfallodag för bidraget förflutit, utan att
bidraget guldits, under vissa villkor av allmänna medel erhålla förskott å
bidraget, s. k. bidragsförskott.

Bidragsförskotten, som äro dyrortsgraderade, beviljas och utbetalas av
barnavårdsnämnden, därvid utbetalning sker månadsvis. Utgift för bidragsförskott
bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige,
till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun,
vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet.

Femte huvudtiteln.

107

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden
lios länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader under
visst kalenderår, skall i regel göras före utgången av kalenderåret näst efter
det, då förskott utgivits.

Länsstyrelsen meddelar efter verkställd prövning beslut i ärendet samt
utanordnar beviljat belopp.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen med avseende å medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål anfört i huvudsak följande.

Bidragsförskottsverksamheten vore ännu för vårt lands vidkommande en
ny hjälpform, varför det vore sannolikt, att lagen i ämnet först så småningom
kommit till allmän kännedom och tillämpning. Det vore vidare att märka,
att utbetalningar av ersättning till barnavårdsnämnderna enligt gällande bestämmelser
skedde tämligen långt i efterhand. På dessa omständigheter
berodde det, att anslagsbelastningen dittills så avsevärt understigit den
beräknade.

Aven om vederbörlig hänsyn därtill toges, vore det dock troligt, att anslaget
kunde för nästa budgetår nedsättas. I betraktande av den risk, som
förefunnes för en omfattande arbetslöshet, medförande oförmåga för många
fäder att fullgöra lagstadgad underhållsskyldighet, syntes emellertid anslaget
icke böra uppskattas till lägre belopp än 3,500,000 kronor.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att man tills vidare har att räkna
med en viss stegring av statens utgifter för här ifrågavarande ändamål. Den
föreliggande belastningssiffran för budgetåret 1939/40 synes dock tyda på
att det årliga medelsbehovet skall komma att avsevärt understiga den årskostnad
av 4,800,000 kronor, varmed man kalkylerade vid genomförande av
lagstiftningen örn bidragsförskott. För nästa budgetår torde utgifterna under
förevarande anslag lämpligen kunna uppskattas till 3,000,000 kronor. Jag
hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................................ kronor 3,000,000

[76.] 74. Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt
barnavårdslagen m. m., förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ....................	........ 170,000	153,852
1939/40 ....................	........ 170,000	146,365
1940/41 ....................	........ 155,000	—
1941/42 (förslag) ..........	......... 145,000	—

[Kungörelse den 24 september 1937 (nr 862) om statsbidrag till vissa kostnader
enligt barnavårdslagen m. m., ändrad genom kungörelse nr 130/1938.]

Från förevarande anslag gäldas framför allt bidrag till barnavårdsnämnderna
för vissa barn, som av nämnderna överlämnats till enskilda hem eller

Departements chefen.

108

Femte huvudtiteln.

Departementschefen.

barnhem. Från anslaget utgår därjämte till barnavårdsnämnderna bidrag för
arvoden, som av nämnderna utbetalats till vissa övervakare, ävensom ersättning
för utgifter för skyddsuppfostran av personer i åldern 18—21 år, i
de fall då dessa personer icke intagits å skyddshem.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har socialstyrelsen under hänvisning till
den senaste belastningssiffran föreslagit en nedsättning av ifrågavarande
anslag till 150,000 kronor.

Då utgifterna för här avsedda ändamål under de sista budgetåren visat
fallande tendens, torde anslaget för nästkommande budgetår icke behöva
uppskattas till högre belopp än 145,000 kronor. På grund härav hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader
enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av .................................. kronor 145,000

[77.] 75. Bidrag till barnhusen. Ifrågavarande anslag har under en följd
av år varit upptaget till 115,900 kronor. Beträffande anslagets användning
får jag hänvisa till statsliggaren för innevarande budgetår s. 212.

För berörda ändamål torde även för nästa budgetår böra upptagas ett
anslag av 115,900 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till barnhusen för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av .......................................... kronor 115,900

[78.] 76. Statens skyddshem: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 690,000 496,317

1940/41 .............................. 723,400 —

1941/42 (förslag) .................. 658,000 —

Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen godkända
personalförteckning för statens skyddshem, att gälla tills vidare från och med

budgetåret 1940/41:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å, ordinarie stat.

1 chef, tillika läkare ............................................................... A 28

1 avdelningsföreståndare, tillika redogörare ................................. A 20

1 avdelningsföreståndare, tillika lärare ....................................... A 20

10 assistenter ........................................................................... A 19

3 folkskollärare ..................................................................... A19

3 föreståndarinnor .................................................................. A19

3 folkskollärarinnor ............................................................... A18

1 avdelningsföreståndarinna ................................................... A17

4 lärarinnor i hushållsgöromål ................................................ A15

5 lärarinnor i kvinnlig slöjd ...................................................... A 15

Femte huvudtiteln.

109

Befattning	Lönegrad
2 lärarinnor i lanthushållsgöromål ............................	................. A15
12 lärare i yrkesämne ..............................................	................. A12
4 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ................	................. All
6 arbetsledare .......................................................	................. A10
1 arbetsledare, tillika vårdare ..................................	................. A10
4 trädgårdsmästare .................................................	................. A10
1 avdelningssköterska ...........................................	................. A 8
4 vårdare .............................................................	................. A 8
6 husmödrar och biträdande lärarinnor ......................	................. A 6
3 husmödrar ..........................................................	................. A 6
3 skötare .............................................................	................. A 6
1 tvättförestånderska ..............................................	................. A 2;

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e 4

föreståndare ........................................................................ Eo 25

8 föreståndare ........................................................................ Eo 23

Samtidigt har Kungl. Maj:t fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat,
att lända till efterrättelse tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ...... kronor 347,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ........................................................................ » 8,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... kronor 278,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 25,000 » 303,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ................................................ » 5,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. » 60 200

Summa förslagsanslag kronor 723,400

Det har beräknats, att under budgetåret 1940/41 skulle vara i verksamhet
inalles 17 statliga skyddshem. Skyddshemmens namn och art framgå av följande
sammanställning:

I. Skyddshem för gossar:

Ljungaskog ............................................

Forsane..................................................

Sundbo ..................................................

Hammargården (å egendomen Troxhammar)

Folåsa ..................................................

östra Spång............................................

Gräskärr ...............................................

Åkerby ..................................................

Engesberg ............................................

Vemyra (i Sollefteå) ................................

Johannisberg .........................................

Långanäs ...............................................

Lövsta ..................................................

vrkeshem

skolhem

skol- och yrkeshem

ungdomshem
anstalt för själsligt
abnorma

110 Femte huvudtiteln.

II. Skyddshem för flickor:

Sonestorp .................................................................. hemskola

Broby ..................................................................... skolhem

Allarp ..................................................................... »

Brättegården (i Vänersborg) ....................................... »

I skrivelse den 14 september 1940 har socialstyrelsen gjort framställning
rörande avlöningsanslag till statens skyddshem för budgetåret 1941/42.

Styrelsen erinrar till en början, att styrelsen i särskild skrivelse hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte meddela beslut rörande nedläggande av Allarps skolhem.
Styrelsen har därefter beträffande personalförhållandena vid skolhemmen
Allarp och Broby anfört i huvudsak följande.

Vid Allarps skolhem funnes för det dåvarande — förutom föreståndarinnetjänsten,
vilken förutsatts skola indragas med utgången av budgetåret 1939/40
men, i avbidan på prövningen av frågan om ersättning till den tjänstgörande
föreståndarinnan efter avgång från tjänsten, alltjämt funnes kvar — två ordinarie
befattningar, nämligen 1 folkskollärarinna (A 18) och 1 lärarinna
i hushållsgöromål (A 15) ävensom 1 manligt biträde i lönegraden Eo 5.
Föreståndarinnetjänsten uppehölles av en extra ordinarie föreståndarinna
med placering i lönegraden Eo 19, löneklassen 22, medan de två lärarinnetjänsterna
vore tillsatta med ordinarie innehavare.

Vid Broby skolhem funnes följande ordinarie tjänster, nämligen 1 föreståndarinna
(A 19), 1 folkskollärarinna (A 18), 2 befattningar såsom lärarinna
i kvinnlig slöjd (A 15), därav 1 vakant, och 2 befattningar såsom lärarinna i
lanthushållsgöromål (A 15), vilka båda vore vakanta. Därutöver funnes 1
manlig befattningshavare med avlöning från jordbrukets stat.

Den genomsnittliga elevåldern vid Broby skolhem hade under de senaste
åren sjunkit, enär eleverna därstädes i regel utskreves efter slutad skolundervisning.
Vid hemmet hade därför uppstått behov av vuxen arbetskraft i stånd
att utföra vissa sysslor inom hushållet, vilka ej kunde medhinnas av eleverna.
De fyra facklärarinnor, som varit anställda vid hemmet, hade ej meddelat
undervisning i avsedd utsträckning utan hade till stor del fått åtaga sig praktiskt
arbete, som lämpligen kunde utföras av personer med mindre dyrbar utbildning.
Å andra sidan hade en oproportionerligt stor arbetsbörda kommit,
att åvila folkskollärarinnan, som haft att meddela så gott som samtliga elever
daglig undervisning. Att folkskollärarinnans uppgifter blivit oskäligt betungande
berodde icke minst därpå, att eleverna före intagningen i stor utsträckning
försummat sin skolgång och att många av dem tillhörde hjälpklassklientelet.
De befunne sig därför på olika stadier och vore i behov av mycket
individuell handledning.

Efter samråd med skyddshemsledningen ansåge sig styrelsen böra föreslå
följande förändringar beträffande personalen vid Broby.

I samband med nedläggandet av verksamheten vid Allarps skolhem borde
folkskollärarinnan därstädes överflyttas till Broby, varest alltså borde finnas
två folkskollärarinnetjänster. Vidare erfordrades för Brobyhemmet blott 1
lärarinna i kvinnlig slöjd samt 1 lärarinna i hushållsgöromål, vilken senare
emellertid borde vara kunnig i alla de sysslor, som hörde till ett lanthushåll.
Därför borde 1 lärarinna i kvinnlig slöjd och 1 lärarinna i lanthushållsgöromål
indragas, varjämte den återstående befattningen såsom lärarinna i lanthushållsgöromål
i fortsättningen lämpligen borde erhålla den ändrade benämningen
lärarinna i hushållsgöromål. För fullgörande av mindre kvalificerat
hushållsarbete borde vidare anställas 1 kokerska i lönegraden Eo 1. Då

Femte huvudtiteln. lil

anordningen med 1 manlig befattningshavare med avlöning från jordbrukets
stat visat sig otillfredsställande, borde denne befattningshavare ersättas med
1 manligt biträde i lönegraden Eo 5.

\ad anginge den extra ordinarie föreståndarinnan vid Allarp, som redan
uppnått en ålder av mer än 57 år och icke lämpligen kunde förflyttas till
annan anstalt, hade styrelsen i särskild framställning hemställt, att hon måtte
vid hemmets nedläggande tillerkännas lön å indragningsstat eller däremot
svarande ersättning för tiden intill dess hon i februari 1943 uppnådde stadgad
pensionsålder. Den ordinarie lärarinnan i hushållsgöromål vid Allarp syntes,
för den händelse hon ej kunde erhålla annan anställning inom skyddshemsorganisationen
eller eljest erhålla annan tjänst, böra genom skolöverstyrelsens
försorg beredas anställning inom allmänna undervisningsväsendet. Den person,
som tjänstgjorde såsom manligt biträde vid Allarp, hade icke innehaft
fastare anställning. Han borde därför entledigas. För nästa budgetår borde
icke beräknas några befattningar vid Allarp.

Socialstyrelsen har vidare föreslagit inrättandet av 4 nya befattningar såsom
lärare i yrkesämne i lönegraden A12, därav 1 vid ungdomshemmet
Långanäs samt 1 vid vart och ett av yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane
och Sundbo. Dessa förslag hava av styrelsen motiverats på följande sätt.

Vid planläggandet av skyddshemsorganisationen hade avsetts, att å ungdomshemmet
Långanäs skulle meddelas undervisning i två hantverksgrenar.
Då någon ovisshet rått angående den framtida beläggningen å hemmet, hade
dock till en början anställts endast en lärare i yrkesämne (snickeri), ehuru
medel redan av 1937 års riksdag beviljats för inrättande av två verkstadslokaler,
en för snickeri och en för mekaniskt verkstadsarbete. Sedan ingången
av år 1939 hade emellertid efter medgivande av Kungl. Majit en avdelning
för verkställande av ungdomsfängelse varit anordnad å Långanäs. För att
göra yrkesutbildningen för ungdomshemmets elever samt för de personer,
som ådömts ungdomsfängelse, mera differentierad hade anställts en icke-ordinarie
yrkeslärare i mekaniskt verkstadsarbete, vilken avlönats av medel från
fångvårdsstaten. Fångvårdsstyrelsen, som numera förfogade över en ny avdelning
vid ungdomsfängelset Skenäs, hade den 1 juli 1940 bortflyttat de unga
fångarna från Långanäs och uppsagt läraren i mekaniskt verkstadsarbete till
avflyttning den 1 oktober 1940. För att hemmet framdeles fortfarande skulle
bliva rationellt utnyttjat, hade socialstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den
24 juli 1940 hemställt, att ungdomshemmet måtte få betraktas jämväl som
yrkeshemsavdelning. Under förutsättning att denna framställning bifölles,
borde från och med nästa budgetår vid Långanäs ånyo anställas en lärare i
mekaniskt verkstadsarbete. Denne befattningshavare borde såsom lärare i
yrkesämne placeras i lönegraden A 12.

I sina år 1935 avgivna betänkanden rörande verksamheten vid skyddshemmen
hade skyddshemssakkunniga föreslagit, att vid varje statligt yrkeshem skulle utöver
utbildning i snickeri och mekaniskt verkstadsarbete även anordnas undervisning
i något hantverksyrke, som icke krävde så stora kroppskrafter av sina
utövare. Såsom lämpliga yrken hade nämnts målar-, skräddar- och skomakaryrkena.
De sakkunnigas riktlinjer för undervisningens bedrivande hade godtagits
av statsmakterna. I proposition nr 151/1938 hade emellertid föredragande
departementschefen uttalat, att det under budgetåret 1938/39 kunde
anstå med anställande av en tredje yrkeslärare vid yrkeshemmen Ljungaskog,
Forsane och Sundbo. Samtliga tre yrkeshem vore nu i det närmaste färdigbyggda,
varför eleverna icke längre i nämnvärd utsträckning kunde sysselsättas
med byggnadsarbeten. På sin höjd 25 elever vid varje hem kunde be -

112

Femte huvudtiteln.

redas plats i snickeri eller mekanisk verkstad. Samtliga övriga måste sysselsättas
i utearbete, vare sig de passade för sådant arbete eller ej. Då de flesta
eleverna komme från städerna och efter utskrivning merendels sökte sig tillbaka
till stadssamhällen, vore det för åstadkommande av ett gott fostringsresultat
oundgängligen nödvändigt att söka bereda flertalet av dem, som ägde
förutsättning därför, en verklig yrkesutbildning. Socialstyrelsen ansåge sig
därför böra föreslå, att från och med nästa budgetår utbildning i ett tredje hantverksyrke
anordnades vid de tre yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane och Sundbo.
För möjliggörande härav borde för vart och ett av dessa hem upptagas
ytterligare 1 befattning såsom lärare i yrkesämne i lönegraden A 12.

Beträffande skolhemmet Hammar gården förordar styrelsen inrättandet
av 1 extra ordinarie folkskollärartjänst. Förslaget motiveras närmare sålunda.

Ifrågavarande skolhem hade från början i personalhänseende utrustats med
1 föreståndare (Eo23), 1 biträdande lärarinna, tillika husmoder (Ali) och 1
arbetsledare (A 10) men däremot icke med någon folkskollärare. Med hänsyn
till ökat elevantal vid hemmet hade emellertid styrelsen under hösten 1939
hemställt örn anvisande av medel för inrättande vid hemmet av en ordinarie
folkskollärartjänst, men denna hemställan hade icke bifallits. Sedan elevbeläggningen
vid hemmet ytterligare stigit och därigenom en onormalt stor
arbetsbörda uppkommit för föreståndaren, hade styrelsen i skrivelse den 20
augusti 1940 hemställt örn inrättande vid hemmet av 1 folkskollärartjänst i
lönegraden Eo 19 från och med hösten 1940. Med anledning härav hade
Kungl. Majit den 6 september 1940 medgivit, att 1 folkskollärare i lönegraden
Ex 19 skulle få vara anställd därstädes under återstoden av budgetåret 1940/41.
Även under nästa budgetår komme behov av 1 folkskollärartjänst att föreligga
vid hemmet. Tjänsten syntes böra upptagas såsom extraordinarie i 19:e lönegraden.

Styrelsen har vidare erinrat, att styrelsen i skrivelse den 6 september 1940
hemställt, att under budgetåret 1939/40 måtte för möjliggörande av ett genomförande
av 48 timmars arbetsvecka för viss lägre personal vid skyddshemmen
få nyanställas 5 kontorsbiträden i lönegraden Ex 4, 8 köksbiträden samt viss
tillfällig personal. Under förklaring att den föreslagna arbetstiden borde gälla
även framdeles, har styrelsen för nästa budgetår räknat med behov av sagda
befattningar, dock att styrelsen föreslagit, att de extra kontorsbiträdestjänsterna
skulle ersättas med extra ordinarie kontorsbiträdestjänster.

Styrelsen har härefter övergått till en beräkning av de särskilda i avlöningsstaten
ingående anslagsposterna.

Därvid har styrelsen beräknat anslagsposten till avlöningar till t jänstemän
å ordinarie stat till 376,000 kronor.

Beträffande utgifterna under posten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, anför styrelsen följande.

För budgetåret 1940/41 hade posten, som vore avsedd för arvoden åt verkställande
ledamöter i skyddshemmens styrelser, upptagits till 8,200 kronor.
Arvode, som i varje särskilt fall bestämdes av socialstyrelsen, finge enligt
meddelade föreskrifter icke överstiga 600 kronor för år, där fråga vore örn
yrkeshem, skol- och yrkeshem, ungdomshem eller hem för själsligt abnorma,
eller 400 kronor för år, där fråga vore örn annat skyddshem. För nästa budgetår
borde vidtagas den ändringen, att arvodet till verkställande ledamot i
styrelsen för hemskolan Sonestorp bestämdes att utgå med högst 600 kronor.
Hemskolan utbyggdes för närvarande med en mödraavdelning, vilken snart

Femte huvudtiteln. 113

komme att kunna tagas i bruk. Genom mödraavdelningens tillkomst och
därmed sammanhängande nya och krävande arbetsuppgifter komme den
verkställande ledamoten i styrelsen för hemskolan att erhålla en så betydande
ökning i sin arbetsbörda, att arvodet borde höjas på föreslaget sätt. Höjningen
medförde en kostnadsökning av 200 kronor. Då å andra sidan för
nästa budgetår icke behövde beräknas något arvode för verkställande ledamot
vid Allarp, kunde den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande arvoden beräknas
till (8,200 + 200 — 400) 8,000 kronor.

Utgifterna för grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal
hava av socialstyrelsen — under förutsättning av bifall till styrelsens
i olika hänseenden framställda förslag rörande nämnda personal — uppskattats
till 273,900 kronor.

För avlöningsförhöjningar till övrig icke-ordinarie personal
har styrelsen räknat med samma belopp, som upptagits i gällande stat, eller
alltså 25,000 kronor.

Från posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän utgå för närvarande de personliga lönefyllnader,
vilka tillerkänts vissa befattningshavare. Under förmälan att några av dessa
befattningshavare kunde beräknas komma att avgå med pension före ingången
av nästkommande budgetår och att därigenom hithörande utgifter
komme att nedgå, har styrelsen föreslagit en nedsättning av förevarande post
från 5,000 kronor till 2,000 kronor.

Slutligen föreslår styrelsen, att posten till rörligt tillägg upptages
till 80,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet har alltså uppskattats till (376,000 +

8,000 + 273,900 + 25,000 +-2,000 + 80,000) 764,900 kronor.

I ärendet har statskontoret den 30 september 1940 avgivit utlåtande.

Statskontoret ansluter sig till styrelsens förslag örn anställande av 1
kokerska vid Broby skolhem. Under hänvisning till att vid skolhemmet
Brättegården hela undervisningen uppehölles av 1 folkskollärarinna, 1 slöjdlärarinna
och 1 lärarinna i hushållsgöromål avstyrker däremot statskontoret
inrättandet vid Broby av ytterligare 1 tjänst såsom folkskollärarinna. Likaså
avstyrker ämbetsverket förslaget örn ersättande av det manliga, av jordbrukets
medel avlönade biträdet vid Broby med 1 befattningshavare i lönegraden Eo 5.

Med anledning av styrelsens förslag örn utökning av antalet tjänster såsom
lärare i yrkesämne vid ungdomshemmet Långanäs och vid de tre yr kesti
enim en erinrar statskontoret, att en av styrelsen hösten 1939 gjord framställning
om inrättande av ytterligare 1 dylik tjänst vid yrkeshemmet Sundbo
i 1940 års statsverksproposition avstyrkts av chefen för socialdepartementet
och icke föranlett någon åtgärd. Med hänsyn därtill och i betraktande av
nuvarande statsekonomiska situation har statskontoret icke ansett sig kunna
för närvarande förorda anställandet av nya lärare i yrkesämne vid något av
nu ifrågavarande hem.

Statskontoret förklarar vidare, att ämbetsverket icke ville motsätta sig,
att den nyligen inrättade folkskollärartjänsten vid skolhemmet Hammargården
finge kvarstå å hemmets stat, men att statskontoret ansåge tillfyllest,

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. i834 40 8

Departements chefen.

114 Femte huvudtiteln.

att tjänsten uppfördes såsom extra befattning i den av styrelsen föreslagna
lönegraden.

Yad angår frågan om arbetstiden för den icke-ordinarie personalen
vid skyddshemmen erinrar statskontoret, att chefen för socialdepartementet
i 1940 års statsverksproposition visserligen i princip anslutit sig till ett av
styrelsen framställt förslag om nedsättning av arbetstiden vid skyddshemmen
till 48 timmar i veckan men å andra sidan förutsatt, att arbetstidsbegränsningen
skulle äga rum successivt. Under framhållande av att vid beräkningen
för budgetåret 1940/41 av anslagsposten till grundavlöningar till övrig ickeordinarie
personal ett belopp av 10,000 kronor avsetts för täckande av de
ökade personalkostnader, som ett påbörjande av arbetstidsbegiänsningen
kunde antagas komma att medföra, har statskontoret förordat, att för motsvarande
ändamål måtte för nästa budgetår beräknas ett ytterligare beloppav
10,000 kronor.

Innan jag ingår på en närmare prövning av socialstyrelsens förevarande
framställning, vill jag erinra, att verksamheten vid Allarps skolhem jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 27 september 1940 blivit nedlagd med utgången av
samma år. Beträffande de återstående statliga skyddshemmen vill jag vidare
framhålla, att medan en del av desamma av staten förvärvats med äganderätt,
andra av dessa hem av staten allenast arrenderats för viss tid. De hem,,
till vilka staten blott förvärvat nyttjanderätten, äro skolhemmen Folåsa,
Östra Spång, Gräskärr, Åkerby, Engesberg och Broby. Gällande arrendekontrakt
för dessa hem avse tiden 1 januari 1938—31 december 1941. Genom
beslut den 1 och 16 augusti 1940 har Kungl. Maj:t uppdragit åt socialstyrelsen
att vidtaga sådana åtgärder, att arrendekontrakten beträffande Folåsa, Östra
Spång, Åkerby, Engesberg och Broby må kunna förlängas för en tid av
två år. Att motsvarande beslut icke meddelats med avseende å Gräskärr
beror därpå, att planer föreligga på att inom en nära framtid för statens
räkning förvärva Gräskärr med äganderätt. Till de åtgärder, som i anledning
härav må föranledas, torde jag framdeles få återkomma.

Vad beträffar Åkerby må här nämnas, att förslag föreligger örn uppförande
av ett helt nytt hem avsett att ersätta Åkerby, vilket senare hern skulle nedläggas,
så snart det nya hemmet kommit till stånd. Även till sagda förslag torde
jag få tillfälle att återkomma i annat sammanhang. Även örn — såsom jag
har anledning antaga — berörda förslag låter sig realiseras, måste verksamheten
vid Åkerby fortgå under nästa budgetår. Också i övrigt lärer man —
frånsett nedläggandet av Allarps skolhem -— hava att räkna med att den
statliga skyddshemsverksamheten under nästa budgetår skall fortgå på samma
sätt, som beräknats för innevarande budgetår.

Socialstyrelsen har i sin framställning örn anslag för nästa budgetår utgått
från att berörda verksamhet skall få den omfattning, med vilken jag här
räknat.

Vidkommande härefter föreliggande personalfrågor vill jag erinra, att
Kungl. Maj:t efter tillstyrkan av skolöverstyrelsen genom beslut den 13

Femte huvudtiteln.

115

december 1940 för tiden från och med den 1 januari 1941 överflyttat tjänsten
såsom folkskollärarinna från Allarp till Broby och att således vid sistnämnda
hem numera finnas 2 ordinarie folkskollärarinnetjänster i lönegraden
A18. Med dessa tjänster lärer man hava att räkna även i fortsättningen.
Vidare har Kungl. Majit — likaledes efter skolöverstyrelsens tillstyrkan —
genom beslut samma dag medgivit, att den ordinarie lärarinnan i hushållsgöromål
vid Allarps skolhem finge från och med den 1 januari 1941 anställas
såsom ordinarie lärarinna i lanthushållsgöromål vid Broby. Sistnämnda
lärarinnetjänst torde lämpligen från och med nästa budgetår böra erhålla den
ändrade benämningen lärarinna i hushållsgöromål.

Mot socialstyrelsens förslag att från och med nästa budgetår vid Broby
indraga 1 ordinarie tjänst såsom lärarinna i kvinnlig slöjd och 1 ordinarie
lärarinna i lanthushållsgöromål har jag icke något att erinra. Samtidigt bör
i överensstämmelse med vad styrelsen förordat vid Broby nyinrättas 1 tjänst
såsom kokerska med placering i lönegraden Eo 1.

Även styrelsens förslag örn ersättande av den från jordbrukets inkomster
avlönade manlige befattningshavaren med 1 manligt biträde i lönegraden Eo 5
anser jag mig böra biträda. Då i samband med nedläggandet av Allarp 1
manligt biträde i sistnämnda lönegrad indragits, behöver det hittillsvarande
antalet dylika biträden vid bifall till detta förslag icke okas.

Några befattningar vid Allarp komma icke i fortsättningen att bliva erforderliga.
Till frågan örn ersättning åt den hittillsvarande föreståndarinnan
därstädes Freja Håvard återkommer jag i det följande.

Med anledning av socialstyrelsens framställning örn inrättande av en befattning
såsom lärare i yrkesämne vid ungdomshemmet Långanäs får jag
först erinra, att Kungl. Majit den 27 september 1940 dels föreskrivit, att
från och med den dag, som socialstyrelsen bestämde, tills vidare skulle vid
Långanäs vara inrättad en yrkeshemsavdelning, avsedd företrädesvis för yrkeshemselever
över 17 år, dels ock bestämt, att hemmet, sedan yrkeshemsavdel
ningen inrättats, skulle benämnas Långanäs yrkes- och ungdomshem. På
grund härav och med hänsyn till den stora betydelsen av att de å Långanäs
intagna erhålla möjligheter till grundlig yrkesutbildning, får jag förorda, att
från och med nästa budgetår därstädes får anställas ytterligare 1 lärare i
yrkesämne. För ändamålet torde dock ej nu böra upptagas någon ordinarie
befattning, utan synes det tills vidare tillfyllest att räkna med 1 tjänst såsom
lärare i yrkesämne i lönegraden Eo 12.

Av vad socialstyrelsen anfört synes mig vidare framgå, att 1 ny tjänst såsom
lärare i yrkesämne måste inrättas vid vart och ett av yrkeshemmen Ljungaskog,
Forsane och Sundbo, därest verksamheten vid dessa hem skall
kunna få avsedd nytta. Då emellertid icke heller dessa tjänster omedelbart
behöva uppföras å ordinarie stat, tillstyrker jag, att för hemmen i fråga från
och med nästa budgetår inrättas sammanlagt 3 lärartjänster i yrkesämne i
lönegraden Eo 12.

Vid skolhemmet Hammargården kommer jämväl för nästa budgetår

116

Femte huvudtiteln.

att behövas 1 folkskollärar^''änst. På sätt statskontoret förordat torde emellertid
tjänsten tills vidare allenast böra uppföras såsom en extra tjänst med
placering i lönegraden Ex 19.

Yad slutligen angår socialstyrelsens förslag örn minskning av arbetstiden
för viss lägre personal vid skyddshemmen och örn utökning i följd härav av
denna personal får jag erinra, att Kungl. Majit genom beslut den 22 november
1940 funnit styrelsens omförmälda framställning i detta ämne, avseende budgetåret
1940/41, icke föranleda någon Kungl. Maj: ts åtgärd. Då i nuvarande läge
någon ytterligare reducering av arbetstiden vid skyddshemmen icke synes
böra ifrågakomma, lärer icke heller den styrelsens framställning i ämnet,
vilken avser nästa budgetår, böra bifallas. Jag nödgas alltså avstyrka densamma.

Yad beträffar den för skyddshemmen gällande personalförteckningen
bör. densamma såsom följd av nedläggandet av Allarps skolhem och vid bifall
till vad jag föreslagit beträffande skolhemmet Broby så till vida ändras, som
antalet lärarinnor i kvinnlig slöjd (A 15) bör minskas från 5 till 4 och de 2
tjänsterna såsom lärarinna i lanthushållsgöromål (A 15) böra bortfalla. I övrigt
skulle förteckningen icke undergå någon ändring.

Jag övergår nu till en uppskattning av de olika i avlöningsstaten ingående
anslagsposterna, vilka — främst till följd av de nya grunderna för dylika posters
beräknande — delvis böra upptagas till belopp, som avsevärt skilja sig
från dem, som föreslagits av socialstyrelsen.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde böra
beräknas till 280,000 kronor.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar tillstyrker
jag socialstyrelsens förslag örn höjning av arvodet till den verkställande
ledamoten i styrelsen för hemskolan Sonestorp. Posten bör, på sätt
styrelsen förordat, upptagas till 8,000 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde
kunna uppskattas till i runt tal 285,000 kronor. I detta belopp ingår den
summa av 2,000 kronor, som enligt socialstyrelsens förslag skulle beräknas
under posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän och som, enligt vad jag inhämtat, i sin helhet skulle avses för
personlig lönefyllnad till vissa icke-ordinarie tjänstemän. Under posten har
jämväl inräknats den ersättning, som vid godkännande av min i det följande
intagna ståndpunkt skulle under nästa budgetår komma att utgå till den
hittillsvarande föreståndarinnan vid Allarps skolhem.

Någon anslagspost till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän kommer icke att erfordras.

Utgifterna för rörligt tillägg torde böra uppskattas till 85,000 kronor.

Det sammanlagda anslagsbehovet har alltså av mig beräknats till (280,000 +

8,000 + 285,000 + 85,000) 658,000 kronor.

I detta sammanhang får jag vidare till behandling upptaga den i samband
med frågan om nedläggande av Allarps skolhem uppkomna frågan örn avlöning
till föreståndarinnan vid hemmet Preja Håvard.

Femte huvudtiteln.

117

I skrivelse den 4 oktober 1939 föreslog socialstyrelsen, att Håvard vid
lämplig tidpunkt under budgetåret 1940/41 måtte beredas lön å indragningsstat
eller ersättning i annan form, intill dess hon i februari 1943 inträdde i
pensionsåldern. Annan anställning inom skyddshemsorganisationen kunde
nämligen — anförde styrelsen — ej beredas henne. Av skrivelsen framgick
bland annat, att Håvard vore född den 23 februari 1883, att hon varit anställd
vid Allarp sedan 1 januari 1918, att hon därstädes uppehållit tjänsten såsom
föreståndarinna sedan den 1 juli 1938 samt att hon sedan den 1 juli 1939 åtnjutit
lön enligt lönegraden Eo 19, löneklassen 22. Allarps skyddshem, som
tidigare tillhörde Malmö stad, har från och med 1938 års ingång övertagits
av staten.

Över socialstyrelsens förslag avgav statskontoret utlåtande den 26 januari
1940. Statskontoret anförde, att ämbetsverket icke blivit av den i ärendet
förebragta utredningen övertygat, att möjlighet saknades att bereda Håvard
fortsatt anställning vid den statliga skyddshemsverksamheten intill uppnådd
pensionsålder. Statskontoret ansåg sig förty i sakens dåvarande läge icke
kunna tillstyrka socialstyrelsens framställning.

Socialstyrelsen bemötte i utlåtande den 29 februari 1940 statskontorets
ståndpunkt och anförde därvid bland annat:

För det dåvarande funnes fyra tjänster för kvinnliga befattningshavare
vakanta inom skyddshemsorganisationen, nämligen en tjänst som avdelningsföreståndarinna,
två befattningar som facklärarinnor samt en tjänst som biträdande
lärarinna. För facklärarinnetjänsterna kunde Håvard icke ifråga^
komma, då hon helt saknade erforderlig kompetens. Avdelningsföreståndarinnetjänsten
vore förlagd till mödraavdelningen vid Sonestorps hemskola.
Där komme att vistas flickor i framskriden graviditet, unga mödrar med spädbarn
samt barn i ett—tvåårsåldern, vilkas mödrar flyttat över till hemskoleavdelningen
för att där erhålla sin utbildning. Det vore enligt socialstyrelsens
mening, uteslutet, att en sådan avdelning skulle kunna förestås annat än av
en person, som erhållit särskild utbildning i sjukvård och spädbarnsskötsel.
Då Håvards utbildning bestode av folkskollärarinneexamen, syntes hon icke
kunna placeras å denna tjänst. Den lediga tjänsten som biträdande lärarinna
vore upptagen å personalstaten för statens anstalt för själsligt abnorma manliga
skyddshemselever å Lövsta. En likadan tjänst vid samma hem uppeliölles
av förra föreståndarinnan vid det numera nedlagda Husby skolhem,
som ägde utbildning i husligt arbete. Den andra befattningen måste därför
beklädas med en lärarinna, som kunde undervisa i teoretiska skolämnen.
Det läte sig alltså tänka att förflytta Håvard till denna tjänst. Håvard
hade dock uppnått 57 års ålder och under de sista 22 åren tjänstgjord
uteslutande vid flickhem, varför socialstyrelsen ej velat ifrågasätta, att
hon skulle inplaceras på ett nytt arbetsområde. Ytterligt olämpligt vore
örn hon skulle tvingas att tjänstgöra på ett hem för manliga psykopater.
I övrigt ville socialstyrelsen framhålla, att antalet statliga skyddshem
för flickor efter nedläggande av Husby vore fyra. Efter avvecklandet av
Allarp skulle endast tre statliga flickhem återstå, nämligen Broby, Sonestorp
och Brättegården. Vid dessa hem hade icke mindre än tre kvinnliga befattningshavare
från Husby beretts anställning motsvarande den förut av dem
innehavda. Det torde finnas föga utsikt, att någon tjänst inom den närmare
framtiden bleve ledig, å vilken Håvard skulle kunna placeras. Skulle statsmakterna
finna, att ersättning motsvarande lön å indragningsstat åt befatt -

118

Femte huvudtiteln.

ningshavare i 19:e lönegraden icke kunde beredas henne, torde enda framkomliga
utvägen vara, att personalorganisationen på Allarp finge vara i huvudsak
oförändrad till dess det kunde avgöras, om hemmet skulle nedläggas.

I proposition den 8 mars 1940, nr 119, anmäldes därefter berörda fråga.
Chefen för finansdepartementet anförde därvid, att, innan ståndpunkt fattades
till socialstyrelsens förslag, ytterligare övervägande borde äga rum rörande
möjligheterna att förflytta Håvard till annan befattning. Därest dylik förflyttning
icke komme till stånd, syntes Kungl. Majit äga att, i den mån så
erfordrades, vidtaga åtgärd för utanordnande av lämpligt månatligt belopp
i avbidan på slutlig prövning av socialstyrelsens ifrågavarande förslag.

Det sålunda gjorda uttalandet föranledde icke någon erinran från riksdagens
sida.

Genom remiss den 29 maj 1940 anbefallde sedermera Kungl. Majit socialstyrelsen
att avgiva förnyat utlåtande rörande frågan om överflyttning till
annan befattning av Håvard.

Socialstyrelsen avgav sådant utlåtande den 29 juni 1940. I utlåtandet
anfördes i huvudsak följande.

Av gjord utredning framginge, att elevantalet vid skolhemmen för flickor
numera vore så lågt, att verksamheten vid Allarp kunde nedläggas. Styrelsen
hade därför i särskild skrivelse till Kungl. Majit hemställt, att Kungl. Majit
måtte fastställa tidpunkten för Allarps nedläggande samt att Håvard måtte
få kvarstå i tjänst under sista halvåret 1940 och under denna tid uppbära lön
i vanlig ordning, utgående av posten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat i den av Kungl. Majit fastställda avlöningsstaten för statens skyddshem.
Anordningen vore så mycket mera lämplig som Håvard under förevarande
omständigheter icke kunnat erhålla besked örn vilken dag hon måste avflytta
från hemmet.

Inom skyddshemsorganisationen funnes icke någon tjänst för kvinnlig befattningshavare,
till vilken Håvard skulle kunna förflyttas. Såsom förutsatts i
socialstyrelsens utlåtande den 29 februari 1940 hade en sjuksköterska med
särskild utbildning i barnavård anställts såsom avdelningsförestånderska å
mödraavdelningen vid Sonestorps hemskola och en folkskollärarinna med utbildning
i abnormpedagogik utsetts till biträdande lärarinna vid Lövstahemmet.
Vid de tre statliga skyddshemmen för flickor, vilka tills vidare vore
avsedda att bibehållas, kunde Håvard ej beredas någon tjänst, icke ens därest
omgruppering av personalen skulle företagas. Håvard saknade kompetens för
facklärarinnetjänsterna, och de två befattningarna för folkskollärarinnor vore
beklädda med befattningshavare, som redan före statens övertagande av verksamheten
under en följd av år varit anställda som ordinarie.

Härefter yttrade sig statskontoret den 30 augusti 1940 på följande sätt:

Såsom socialstyrelsen framhållit hade styrelsen i särskild framställning
till Kungl. Majit hemställt, att Kungl. Majit måtte fastställa tidpunkten för
nedläggande av Allarps skolhem, vilken tidpunkt styrelsen föreslagit böra bestämmas
till den 31 december 1940. Därest denna framställning bifölles, ansåge
sig statskontoret, med hänsyn till vad styrelsen anfört, icke böra göra
erinran mot att Håvard — oaktat hon icke för närvarande syntes kunna beredas
lämplig tjänstgöring — finge bibehållas i innehavande anställning intill
för henne stadgad pensionsålder den 28 februari 1943 och under denna tid
uppbära avlöning av statsmedel.

Femte huvudtiteln. 119

Vidkommande storleken av de avlöningsförmåner, som borde tillkomma
henne under ifrågavarande tid, ville statskontoret framhålla, att, då Håvard
icke innehade anställning såsom ordinarie tjänsteman i statens tjänst, hon
icke kunde tillerkännas lön å indragningsstat. Såsom socialstyrelsen framhållit,
hade emellertid Håvard under en lång följd av år innehaft ordinarie
befattning såsom föreståndarinna vid Allarps skyddshem men ej kunnat efter
statens övertagande av hemmet i avvaktan på stabilisering av skyddshemsverksamheten
göras till ordinarie tjänsteman. Med hänsyn därtill hade det
synts styrelsen skäligt, att den ifrågasatta ersättningen, oaktat Håvard endast
innehade extra ordinarie anställning, avvägdes enligt de regler, som plägade
tillämpas vid fastställande av lön å indragningsstat.

I betraktande bland annat av den jämförelsevis korta tid, under vilken
ifrågavarande ersättning vore avsedd att utgå, ville statskontoret icke motsätta
sig, att här avsedda spörsmål ordnades på det av styrelsen föreslagna
sättet. Statskontoret förordade således, att Håvard — i betraktande av arten
av hennes tidigare anställning i Malmö stads tjänst och jämväl med hänsyn
till angelägenheten av att hon bibehölles vid sin pensionsrätt - medgåves
rätt att även efter skolhemmets nedläggande kvarstå i tjänst såsom extra
ordinarie tjänsteman i 19:e lönegraden intill uppnåendet av den för henne
stagade pensionsåldern samt att hon under denna tid — i den mån hon icke
doges i anspråk för bestridande av annan befattning — tillerkändes ersättning,
motsvarande lön å indragningsstat d. v. s. avlöning motsvarande vad hon i
den löneklass hon tillhörde skulle uppburit å A-ort.

Till bestridande av de därmed förenade kostnaderna torde enligt vad statskontoret
inhämtat intill utgången av budgetåret 1940/41 den i avlöningsstaten
för statens skyddshem intagna posten till avlöningar till övrig lckeordinarje
personal kunna anlitas.

Kungl. Majit syntes därefter i samband med anslagsäskande för budgetåret
1941/42 böra lämna riksdagen meddelande om vad sålunda förekommit
och begära riksdagens medgivande att förfara på samma sätt under den återstående
tiden.

Hedan innan statskontorets sistnämnda utlåtande avgivits hade, med anledning
av socialstyrelsens hemställan i ämnet, Kungl. Majit genom beslut
den 12 juli 1940 medgivit, att till Håvard alltjämt finge, så länge verksamheten
vid Allarps skolhem upprätthölles, utbetalas lön såsom dittills, dock
längst till och med den 31 december 1940.

ilen 27 september 1940 förordnade därefter Kungl. Majit — såsom förut
nämnts — att verksamheten vid Allarp skulle nedläggas vid 1940 års utgång.

Den 25 oktober 1940 har sedermera Kungl. Majit fattat ytterligare ett beslut
rörande Håvards avlöning. Enligt beslutet har Kungl. Majit medgivit, att
Håvard finge under tiden från och med den 1 januari 1941 tills vidare till
och med den 30 juni samma år — i den mån hon icke under denna tid toges i
anspråk för bestridande av annan befattning i statens tjänst — uppbära ersättning
med belopp motsvarande den avlöning, som skulle hava tillkommit
henne, därest hon alltjämt i sin dåvarande befattning kvarstått såsom tjänsteman
i lönegraden Eo 19, löneklassen 22, samt avlöningen därvid utgått enligt
ortsgrupp A. Ersättningen skulle av länsstyrelsen i Kristianstads län månadsvis
i efterskott utbetalas till Håvard från don i gällande avlöningsstat för
statens skyddshem upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal.

120 Femte huvudtiteln.

Därest riksdagen icke däremot framställer någon erinran, har jag för avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t att förlänga sistberörda beslut att gälla, intill dess
Håvard, som får anses hava avgått från den av henne innehavda befattningen
med utgången av år 1940, uppnår för sagda befattning gällande pensionsålder,
60 år. Frågan om pension åt Håvard efter fyllda 60 år torde böra i
annat sammanhang underställas riksdagen.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj:! måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statens skyddshem: -

Personalförteckning.

Befattning . Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat 1

chef, tillika läkare ............................................. A 28

1 avdelningsföreståndare, tillika redogörare ............ A 20

1 avdelningsföreståndare, tillika lärare .................. A 20

10 assistenter ...................................................... A19

3 folkskollärare ................................................... A19

3 föreståndarinnor ................................................ A19

3 folkskollärarinnor ............................................. A18

1 avdelningsföreståndarinna ................................. A17

4 lärarinnor i hushållsgöromål .............................. A15

4 lärarinnor i kvinnlig slöjd ................................. A15

12 lärare i yrkesämne ............................................. A 12

4 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ............... A 11

6 arbetsledare ...................................................... A10

1 arbetsledare, tillika vårdare ................................. A 10''

4 trädgårdsmästare ............................................. A10-

1 avdelningssköterska .......................................... A 8

4 vårdare ............................................................ A 8

6 husmödrar och biträdande lärarinnor .................. A 6

3 husmödrar ...................................................... A 6

3 skötare ............................................................ A 6

1 tvättförestånderska.............................................. A 2"

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

4 föreståndare ...................................................... Eo 25

8 föreståndare ...................................................... Eo 23;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Femte huvudtiteln.

121

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 280,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ....................................... » 8,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 285,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 85,000

Summa förslagsanslag kronor 658,000;

dels ock till Statens skyddshem: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............... kronor 658,000

[79.] 77. Statens skyddshem: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 740,000 610,116

1940/41 .............................. 660,000 —

1941/42 (förslag) .................... 700,000 —

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande

huvudposter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ................................ kronor 17,000

2. Expenser, förslagsvis.......................................... » 113,000

3. Övriga utgifter, förslagsvis .................................. » 530,000

Summa kronor 660,000

För bränsle, lyse och vatten hava beräknats 88,000 kronor och för övriga
expenser 25,000 kronor.

Posten till övriga utgifter har uppdelats på en rad delposter. Beträffande
denna fördelning får jag hänvisa till statsliggaren för budgetåret 1940/41
s. 214.

I skrivelse den 14 september 1940 har socialstyrelsen gjort framställning
örn anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att den låga belastningssiffran för
budgetåret 1939/40 till stor del berodde därpå att Lövstaanstalten icke varit
i bruk under nämnda budgetår samt att denna omständighet måste beaktas
vid uppskattningen av det kommande medelsbehovet.

Beträffande posten till reseersättningar föreslår styrelsen en höjning
från 17,000 kronor till 18,000 kronor. Styrelsen har härvid utgått från att
för Lövstaanstaltens del skulle erfordras omkring 1,500 kronor, medan å
andra sidan på grund av nedläggandet av Allarps skyddshem kunde beräknas
bortfalla ett utgiftsbelopp av 400 kronor. Därjämte har styrelsen erinrat örn
den höjning av biljettpriserna å järnvägarna, som företagits under sommaren
1940.

Departements chefen.

1-2 Femte huvudtiteln.

För bränsle, lyse oell vatten har styrelsen med hänsyn till de stegrade
bränslekostnaderna ansett sig böra beräkna ett belopp av 100,000 kronor,
medan styrelsen för övriga expenser beräknat samma belopp, som avsetts
för löpande budgetår. Sammanlagt har alltså för expenser upptagits en
summa av 125,000 kronor.

Posten till övriga utgifter uppskattar styrelsen till 573,000 kronor.
Härvid hava utgifterna under delposterna till underhåll av byggnader, till
utspisning och till beklädnad, som i gällande stat upptagits till 40,000,

230.000 och 80,000 kronor, uppskattats till respektive 58,000, 250,000 och

90.000 kronor, medan beträffande övriga delposter — till den del de ej upptagits
till oförändrade belopp — allenast ifrågasatts mindre förändringar.
Styrelsen framhåller såsom skäl till de föreslagna höjningarna, att vid ett
flertal skyddshem förelåge ett stort behov av reparationer å förefintliga
byggnader ävensom att priserna på livsmedel och kläder stigit avsevärt.

Styrelsen har hemställt, att ifrågavarande anslag måtte i sin helhet beräknas
till (18,000 + 125,000 + 573,000) 716,000 kronor.

Häröver har statskontoret den 30 september 1940 avgivit utlåtande. Däri
har statskontoret — under förklaring att anslagsposten till reseersättningar
under sistförflutna budgetår varit avsevärt underbelastad — föreslagit en
nedsättning av denna post till 15,000 kronor. Av samma skäl har statskontoret
under posten till expenser för andra expenser än bränsle, lyse
och vatten beräknat allenast 21,000 kronor. Ämbetsverket har därjämte
ifrågasatt nedsättning av åtskilliga delposter under posten till övriga utgifter.
Sammanlagt har ämbetsverket uppskattat utgifterna under sistnämnda
post till 527,000 kronor.

Under förevarande anslag bör i enlighet med de nya principerna för
omkostnadsstafernäs beräknande upptagas en anslagspost för sjukvård m. m.
åt befattningshavare vid skyddshemmen. Posten torde kunna beräknas
till 2,000 kronor.

Utgifterna för reseersättningar, vilka enligt av mig inhämtade uppgifter
för sistförflutna budgetår allenast uppgått till omkring 12,900 kronor,
torde för nästa budgetår icke behöva beräknas till mer än 15,000 kronor.

För bränsle, lyse och vatten bör — på sätt socialstyrelsen föreslagit —
upptagas ett belopp av 100,000 kronor. Kostnaderna för övriga expenser,
vilka för budgetåret 1939/40 uppgått till omkring 20,800 kronor, torde nu
kunna beräknas till 23,000 kronor. Posten till expenser skulle alltså få
upptagas till 123,000 kronor.

Vad beträffar posten till övriga utgifter lärer en avsevärd höjning av
delposterna till utspisning och beklädnad icke kunna undvikas. Delposten
till underhåll av byggnader synes likaledes böra höjas, dock att utgifterna
under denna delpost torde kunna begränsas till 50,000 kronor. Även vissa
andra delposter torde kunna beräknas till lägre belopp än de, som föreslagits
av socialstyrelsen. Jag uppskattar det totala medelsbehovet för övriga
utgifter till omkring 560,000 kronor.

Femte huvudtiteln. 123

Omkostnaderna torde i anslutning till det anförda kunna beräknas på sätt
framgår av följande sammanställning:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis.......... kronor 2,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ................................ » 15,000

3. Expenser, förslagsvis.......................................... » 123,000

4. Övriga utgifter, förslagsvis ......................... » 560,000

Summa kronor 700,000

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens skyddshem: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 700,000

[80.] 78. Bidrag till driften av icke statliga skyddshem, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 860,000 839,539

1940/41 .............................. 740,000 —

1941/42 (förslag) .................... 715,000 —

Icke statlig skyddshem sverksamhet bedrives för närvarande dels av städerna
Stockholm och Göteborg, vilka städer helt och hållet omhänderhava vården
av sina skyddshemselever, dels ock av ett flertal enskilda sammanslutningar
och stiftelser. Verksamheten är närmare reglerad genom en rad under de
senaste åren träffade, av Kungl. Majit fastställda avtal. I dessa avtal hava
vederbörande städer, sammanslutningar och stiftelser tillerkänts statsbidrag
till skyddshemsverksamheten i överenstämmelse med av statsmakterna i
ämnet godtagna grunder. En redogörelse för bidragsgrunderna återfinnes i
propositionen den 24 februari 1939, nr 128, angående anslag till bidrag till
driften av icke statliga skyddshem m. m., till vilken proposition jag tillåter
mig hänvisa.

I skrivelse den 14 september 1940 har socialstyrelsen gjort framställningrörande
medelsbehovet för nästa budgetar för bidrag till driften av icke
statliga skyddshem.

Styrelsen anför, att det genomsnittliga elevantalet vid städerna Stockholms
och Göteborgs skyddshem kunde beräknas till 210. Då driftbidraget
vid dessa skyddshem utgår med 900 kronor för år och elev, har
styrelsen uppskattat driftbidraget för nämnda hem till (210 X 900) 189,000
kronor.

Till skyddshem, tillhörande enskild sammanslutning eller stiftelse,
utgår för närvarande visst bidrag per plats och år. Bidraget är
i allmänhet bestämt till 900 kronor men utgår i några fall med 1,200 eller
1,500 kronor. Utgifterna för ifrågavarande bidrag uppskattar styrelsen enligt
gällande bestämmelser till 393,900 kronor.

Styrelsen har härefter gjort framställning om ett tilläggsbidrag av
15 procent å berörda, per plats och år utgående bidrag. I denna
del bär styrelsen anfört i huvudsak följande.

1^4 Femte huvudtiteln.

Storleken av platsbidragen hade fastställts genom år 1938 träffade avtal,
vilka grundats på beräkningar, som verkställts av skyddshemssakkunniga
år 1935. Från ledningarna för de olika skyddshemmen hade framhållits,
att statens bidrag till driften av hemmen med hänsyn till numera inträdda
prisstegringar icke längre vore tillräckliga att täcka kostnaderna samt att
därför statsbidragen borde höjas. Styrelsen, som delade denna uppfattning,
ansåge sig böra förorda ett tillägg till platsbidragen av 15 procent. Tilläggsbidrag
borde utgå vid alla de skyddshem, för vilka platsbidrag förekomme,
dock med undantag för Fröbergska stiftelsens skyddshem Norrgård, det
Råby räddningsinstitut tillhöriga skyddshemmet Råby samt det stiftelsen
Anna Lisa Lidbeck tillhöriga skyddshemmet Margretelund. Yad anginge
skyddshemmet Norrgård syntes något tilläggsbidrag icke erforderligt av den
anledningen, att skyddshemmets ägare enligt gällande avtal tillförsäkrats
viss ersättning av statsmedel, därest stiftelsens utgifter under avtalsperioden
skulle komma att överstiga ett i avtalet angivet belopp. Beträffande hemmen
Råby och Margretelund vore att märka, att de stiftelser, som ägde dessa
hem, befunne sig i något bättre ekonomisk ställning än huvudmännen för
övriga enskilda skyddshem. För nämnda två hem tillstyrkte styrelsen i
stället förhöjt statsbidrag i annan form. Vid bifall till styrelsens förslag
syntes för tillägg till platsbidragen få beräknas ett belopp av 45,000 kronor.

Utgifterna för det särskilda bidrag av 300 kronor per elev, som utgår
vid skyddshemmet Bistaborg, samt för det beklädnadsbidrag,
som jämväl utgår vid nämnda skyddshem, beräknar styrelsen till sammanlagt
14,400 kronor.

Till underhåll av byggnader utbetalar staten i de flesta fall bidrag
med 2 procent å det fastställda byggnadsvärdet. Sådant bidrag utgår dock
icke för skyddshemmen Norrgård, Råby och Margretelund. Styrelsen anför,
att det med hänsyn till bestämmelserna i det avtal, som gällde för skyddshemmet
Norrgård, saknades anledning att beträffande sistnämnda skyddshem
ifrågasätta något bidrag av här angivet slag. Däremot har styrelsen föreslagit,
att från och med nästa budgetår bidrag för underhåll av byggnader
måtte enligt i allmänhet gällande grunder få utgå för skyddshemmen Råby
och Margretelund. Styrelsen framhåller, att den ekonomiska ställningen
för de stiftelser, vilka ägde dessa hem, under de senaste åren avsevärt försämrats
samt att det därför vore att befara, att byggnaderna icke skulle
kunna hållas i stånd på tillfredsställande sätt, örn icke vederbörande stiftelser
tillerkändes särskilt bidrag för underhållet. Styrelsen beräknar, att ett årligt
underhållsbidrag av 2 procent å byggnadsvärdet skulle komma att innebära
ett ökat statsbidrag av 10,240 kronor för Råby och 5,440 kronor för Margretelund.

De totala kostnaderna för nästa budgetår för bidrag till underhåll av
byggnader har styrelsen uppskattat till 54,100 kronor.

Styrelsen har vidare erinrat, att enligt gällande avtal för driften av det
föreningen Stockholms kyrkliga skyddshemsförening tillhöriga skyddshemmet
Hornö utginge bland annat ett årligt platsbidrag av 900 kronor
för vissa och 1,200 kronor för andra platser samt bidrag till underhåll av
byggnader enligt vanliga regler. Styrelsen hemställer, att dessa bidrag,
som för närvarande utbetalades kvartalsvis i efterskott, måtte från och med

Femte huvudtiteln.

125

nästa budgetår få utbetalas kvartalsvis i förskott. Det beräknas, att övergången
från efterskotts- till förskottsbetalning skulle för övergångsåret medföra
en extra utgift för statsverket av 8,550 kronor.

Ersättning för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt
skolad läkare kan i allmänhet utgå med högst 400 eller högst G00 kronor
för år men utgår vid några skyddshem med högre belopp. Styrelsen uppskattar
kostnaderna för dylik ersättning till sammanlagt 8,300 kronor.

Slutligen har styrelsen för ersättningar för utackorderade eller
villkorligt utskrivna elever upptagit ett belopp av 40,000 kronor.

Medelsbehovet för här angivna ändamål har alltså av socialstyrelsen beräknats
till (189,000 + 393,900 + 45,000 + 14,400 + 54,100 + 8,550 + 8,300 +
40,000) 753,250 kronor eller i avrundat tal 750,000 kronor.

Statskontoret, som avgivit utlåtande i ämnet den 30 september 1940, har
med anledning av socialstyrelsens förslag örn tillägg till platsbidragen för
vissa skyddshem samt örn bidrag till underhåll av byggnader vid skyddshemmen
Kaby och Margretelund uttalat sig på följande sätt.

Enligt skyddshemsstadgan hade jämväl kommunerna att bidraga till driften
av de icke statliga skyddshemmen, i det att barnavårdsnämnd vore pliktig
att erlägga — förutom beklädnadsbidrag och skyddshemsavgift för villkorligt
utskrivna skyddshemselever — ett belopp av 300 kronor per år för
elevs vårdande å annat skyddshem än ungdomshem. Då vid den nuvarande
skyddshemsorganisationens tillkomst kostnaderna för vård å skyddshem i
allmänhet beräknats uppgå till omkring 1,200 kronor per elev och år, hade
alltså enligt nu gällande regler barnavårdsnämnderna i stort sett att svara
för en fjärdedel av vårdkostnaderna beträffande klientelet å andra skyddshem
än ungdomshem. Enligt statskontorets mening borde, i den mån de
icke statliga skyddshemmen på grund av prisstegringen kunde anses vara
i behov av ökat bistånd från det allmännas sida, utgifterna därför delas
mellan stat och kommun i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande
bidragsgrunder.

Statskontoret kunde icke finna, att tillräckliga skäl anförts för den av socialstyrelsen
förordade anordningen, att skyddshemmen Råby och Margretelund
skulle komma i åtnjutande av bidrag till byggnadsunderhåll. Ifrågavarande
anstalter hade vid den nuvarande skyddshemsorganisationens genomförande
ansetts befinna sig i en så god ekonomisk situation, att de icke behövde
understödjas i samma utsträckning som flertalet övriga skyddshem, och de
förfogade alltjämt över betydande kapitaltillgångar. Anledning att, på sätt
styrelsen föreslagit, placera dessa båda hem i en särställning förelåge så
mycket mindre, som de därigenom skulle komma i ett bättre läge än örn
de tillerkändes förhöjning av platsbidraget med 15 procent. Statskontoret
finge fördenskull förorda, att, för den händelse hemmen Råby och Margretelund
skulle anses vara i behov av ökat understöd, detta måtte utgå i form
av tillägg å platsbidraget enligt samma grunder som beträffande övriga
skyddshem.

Statskontoret har vidare erinrat, att Kungl. Maj:t den 12 april 1940 avslagit
en tidigare gjord framställning örn att skyddshemmet Hornö tillkommande
statsbidrag skulle få utbetalas i förskott. Under hänvisning härtill
har statskontoret icke ansett sig kunna förorda socialstyrelsens nu gjorda
framställning i ämnet.

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Med anledning av vad statskontoret yttrat rörande fördelningen av kostnaderna
för skyddsliemsvården mellan staten och kommunerna har slcyddshemsinspektören
i en den 4 november 1940 dagtecknad promemoria anfört
bland annat.

Enligt statsmakternas år 1936 fattade beslut hade staten principiellt övertagit
ansvaret för skyddshemsverksamheten. Barnavårdsnämnderna skulle
dock fortfarande vara skyldiga att för varje skyddshemselev erlägga en
avgift av 300 kronor, som beräknats ungefär motsvara den årliga kostnaden
for inackordering av barn i fosterhem. Nämnderna skulle sålunda bringas
att utan hänsyn till kostnaderna bestämma rörande lämpligaste placeringen
av omhändertaget barn. Därest en generell höjning av skyddshemsavgifterna
foretoges, vore det möjligt, att barnavårdsnämnderna i vissa fall skulle föredraga
att utackordera vederbörande omhändertagen i till buds stående jämförelsevis
billigt fosterhem framför att göra ansökan örn intagning i skyddshem.
En sådan tendens till underlåtande eller uppskjutande av intagning
mäste ur samhällets synpunkt betecknas som föga önskvärd.

Att i enlighet med statskontorets förslag besluta om höjning av skyddshemsavgiften
endast för sådana elever, som intoges i icke statliga skyddshem,
syntes icke^ möjligt.. En sådan anordning skulle medföra uppenbara
orättvisor. Det mäste nämligen till största delen bliva beroende av den tillfälliga
platstillgången, örn en elev hänvisades till statligt eller icke statligt
skyddshem, och det kunde icke vara lämpligt, att kommunerna i ena fallet
finge erlägga en lägre och i andra fallet en högre avgift.

Vad först angår de ifrågasatta ändringarna i gällande statsbidragsgrunder
torde det vara uppenbart, att den ökning i levnadskostnaderna, som inträtt
under de senaste åren, för de enskilda skyddshemmens del medfört betydande
ekonomiska svårigheter och att därför flertalet av skyddshemmen i fortsättningen
äro i behov av ökad ersättning fran det allmännas sida, örn verksamheten
skall kunna handhavas på ett tillfredsställande sätt. I likhet med
socialstyrelsen är jag vidare av den uppfattningen, att den särskilda ersättning011
helt bör utgå i form av ett förhöjt statsbidrag och att alltså någon
höjning av skyddshemsavgifterna icke bör komma till stånd. Liksom styrelsen
finner jag även, att detta bidrag i princip bör tillerkännas de skyddshem,
för vilkas verksamhet platsbidrag för närvarande uppbäras, samt att det
förhöjda bidraget bör bestämmas att utgå såsom ett tillägg av 15 procent
å det nuvarande platsbidraget.

Av det skäl, som anförts av socialstyrelsen, bör något tilläggsbidrag
emellertid icke utgå för driften vid skyddshemmet Norrgård. Vidkommande
skyddshemmen Baby och Margretelund har socialstyrelsen ansett, att de
borde undantagas från rätten till tilläggsbidrag men att för driften av dessa
skyddshem i stället skulle — enligt de regler, som nu gälla för flertalet
icke statliga skyddshem — utgå ett bidrag till underhåll av byggnaderna,
utgörande 2 procent av beräknat byggnadsvärde. Statskontoret, som ställt
sig tveksamt till frågan, huruvida för dessa hem borde utgå högre statsbidrag
än tidigare, har däremot intagit den ståndpunkten, att, därest någon
förhöjning av statsbidraget skulle ifrågakomma, höjningen borde utgå i form
av tillägg till platsbidraget enligt samma grunder, som kunde komma att

Femte huvudtiteln.

127

föreskrivas med avseende å andra skyddshem. För min del har jag kommit
till den uppfattningen, att ett ökat ekonomiskt stöd från statens sida numera
är behövligt även för skyddshemmen Råby och Margretelund. Jag vill i
detta sammanhang nämna, att verksamheten vid Råby under år 1939 lämnade
ett underskott av omkring 12,000 kronor samt att verksamheten vid Margretelund
för tiden 1 januari 1938—30 juni 1939 medfört en driftsförlust av
omkring 10,000 kronor. Beträffande formen för det statliga stödet för sagda
hem ansluter jag mig till statskontorets mening. Jag förordar alltså även
för dessa två hem ett tillägg till platsbidraget av 15 procent men avstyrker
däremot det av socialstyrelsen för hemmen ifrågasatta bidraget till underhåll
av byggnader. Tilläggsbidraget torde böra utgå för verksamheten från och
med den 1 juli 1941 tills vidare under ett budgetår.

Förslaget örn utbetalning av vissa statsbidrag för skyddshemmet Hornö
i förskott i stället för i efterskott har, såsom framhållits av statskontoret,
redan tidigare framställts men icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Tillräckliga skäl att bifalla förslaget torde icke heller nu föreligga.

Till socialstyrelsens uppskattning av medelsbehovet kan jag i stort sett
ansluta mig. De jämkningar i bidragsgrunderna, vilka jag förordat i förhållande
till styrelsens förslag, medföra dock, att anslaget bör beräknas
något lägre än styrelsen ifrågasatt. Då statsbidrag som regel utbetalas halvårsvis
i efterskott, bör vidare den kostnadsökning, som föranledes av tilläggen
till platsbidraget, blott beräknas till hälften av den för helt budgetår uppkommande
kostnaden. Med hänsyn till dessa omständigheter torde anslaget för
nästa budgetår icke behöva upptagas till högre belopp än 715,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de ändrade grunder för bidrag till driften av
vissa icke statliga skyddshem, vilka av mig i det föregående
förordats;

dels och till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 715,000

128

Femte huvudtiteln.

C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen nied dithörande stater.

[81.] 1. Medicinalstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 650,000 646,597

1940/41 .......................... 650,000 —

1941/42 [förslag) ................ 685,000

Gällande personalförteckning för medicinalstyrelsen, som fastställts den
5 maj 1939, återfinnes i statsliggaren för innevarande budgetår, s. 216.

Kungl. Majit bar den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas från och med budgetåret

1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .... kronor 312,700

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis ____ > 30,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit............................................................ » 79,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., .................. kronor 164,700

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 15,800 » 180,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 47,000

Summa förslagsanslag kronor 650,000

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
angående medelsbehovet för styrelsen under nästa budgetår.

Styrelsen har inledningsvis framhållit, att styrelsen under de senaste
åren fått sin arbetsbörda ständigt ökad i samband med att nya arbetsområden
lagts under styrelsens inseende eller vård. Styrelsens arbetskrafter hade
icke samtidigt förstärkts i motsvarande grad. Icke-ordinarie befattningshavare
hade i stor utsträckning måst användas. De framställningar, som styrelsen
gjort hos Kungl. Majit örn förstärkning av arbetskrafterna, hade i viss utsträckning
bifallits; i många fall hade emellertid den behövliga förstärkningen
skjutits på framtiden med hänvisning till en genomgripande omorganisation
av styrelsen. Arbetet på en sådan omorganisation hade under de senaste
åren bedrivits inom styrelsen. Då densamma ledde fram till förslag, som
medförde en avsevärd höjning i jämförelse med nuvarande förhållanden,
hade styrelsen icke ansett sig böra nu framlägga någon omorganisationsplan.
Trots tiderna funne sig styrelsen likväl böra framföra vissa förslag, ägnade
att avhjälpa de största bristerna, och särskilt påkalla vissa förbättringar
för en del av de lägre befattningshavare, som alltför länge fått vänta på
skälig reglering av sina anställningsförhållanden.

Under hänvisning härtill har styrelsen beträffande de ordinarie befattningarna
föreslagit förändring dels av den nuvarande kassörstjänsten å övergångsstat
(A 21) till en revisorsbefattning å ordinarie stat i lönegraden A 23

Femte liuvudtiteiu.

129

dels och av den nuvarande kanslibiträdestjänsten för matrikelföringen (A 7)
till en kansliskrivartjänst (A 11).

Vidare har styrelsen under åberopande av rådande disproportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie kvinnliga befattningshavare — 12 ordinarie
motsvarades av 25 icke-ordinarie — hemställt, att å ordinarie stat måtte
inrättas två kansliskrivare-, tre kanslibiträdes- och tre kontorsbiträdesbefattningar.
Samtidigt skulle motsvarande antal e. o. befattningar indragas.

Härjämte har styrelsen anmält, att arbetet å sjuksköterskeinspektionen
avsevärt ökat och att inspektrisen, örn hon skulle kunna fullgöra någon
inspektionsverksamhet, icke längre kunde undvara ett biträde. Detta biträde
borde vara en utexaminerad och erfaren sjuksköterska. Styrelsen föreslår därför,
att tjänsten i fråga placeras i lönegraden A 17. Skulle denna framställning
icke nu kunna bifallas, hemställer styrelsen örn upptagande, liksom för
innevarande budgetår, å beredskapsavdelningen av ett arvode för en biträdande
sjuksköterska å 5,400 kronor för år, med skyldighet att tjänstgöra dels å
beredskapsavdelningen dels hos inspektrisen.

Merkostnaden för nu föreslagna förändringar har styrelsen beräknat till
omkring 14,000 kronor. Med hänsyn härtill och med ledning av belastningen
å denna post under sistförfluten budgetår har styrelsen uppskattat medelsbehovet
för avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat under nästa
budgetår till 370,000 kronor.

Posten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat har styrelsen
med beaktande av dels sitt förenämnda förslag örn kassörstjänstens omändring
till ordinarie befattning dels ock byråveterinärens beräknade avgång
ur tjänsten den 1 maj 1941 upptagit till förslagsvis (30,300 —19,300)

11,000 kronor, motsvarande lön till den nuvarande sekreteraren å övergångsstat.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, har styrelsen anfört bland annat följande.

Styrelsen hade hittills haft förmånen att kunna anlita sekreteraren hos
svenska nationalföreningen mot tuberkulos för handläggning av ärenden
rörande tuberkulossjukvårdsanstalter och annan tuberkulosvård. Denne befattningshavare
hade för sitt arbete i styrelsen uppburit ett årligt arvode,
senast 2,000 kronor. Hans sekreteraruppdrag i nationalföreningen hade
förlängts till utgången av budgetåret 1940/41, och han kunde sålunda under
detta budgetår fortfarande biträda i styrelsen på sätt nyss nämnts. Det vore
emellertid ovisst, huruvida styrelsen under budgetåret 1941/42 kunde påräkna
biträde av nämnde sekreterare vid handläggningen av ifrågavarande
ärenden. Styrelsen kunde ej för närvarande taga ställning till de olika
möjligheter till frågans lösning, som kunde föreligga den 1 juli 1941. "Utom
tidbesparingssynpunkten, som styrelsen vore ålagd att beakta, måste hänsyn
även tagas till nödvändigheten av att föredraganden i tuberkulosärenden
borde beredas tillfälle att i större utsträckning än dittills inspektera de
talrika tuberkulossjukvårdsanstalterna i landet. Det vore nämligen ogörligt
att lägga denna inspektionsskyldighet på byråchefen å lasarettsbyrån, eftersom
dennes egen inspektionsskyldighet beträffande lasarett och sjukstugor toge
i anspråk hela den tid, han kunde undandraga sin verksamhet i styrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. issi 40 9

130

Femte huvudtiteln.

Med anledning därav ansåge sig styrelsen redan nu böra anmäla, att det
under nästa budgetår kunde bliva erforderligt att vidtaga särskilda åtgärder
för säkerställande av en fortsatt sakkunnig handläggning av tuberkulosärendena.

Med erinran härom har styrelsen upptagit förevarande post med oförändrat
belopp eller 79,500 kronor. Styrelsen har emellertid tillagt, att därest ett
inom styrelsen under beredning varande förslag rörande ändrade grunder
för apotekarbefordringsärendenas handläggning komme att genomföras, ifrågavarande
post kunde nedsättas med 1,500 kronor.

Posten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal har
styrelsen — i anslutning till sitt förslag om överflyttning av visst antal kvinnliga
e. o. befattningar till ordinarie stat — nedsatt till 140,000 kronor. Därvid
har styrelsen räknat med avlöning i lönegrad Eo 17 åt en farmacevtiskt utbildad
amanuens å apoteksbyrån, vilken skulle ersätta en där nu anställd jurist i
lönegrad Ex 15.

Posten till avlöningsförhöjningar m. m. har styrelsen med hänsyn
till belastningen föreslagit sänkt till 10,000 kronor.

Slutligen har posten till rörligt tillägg uppräknats till 65,000 kronor,
motsvarande gällande maximum för detta tillägg.

I enlighet härmed har styrelsen beräknat anslaget i dess helhet till
(370,000 + 11,000 + 79,500 + 140,000 + 10,000 + 65,000) 675,500 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 11 september 1940 avstyrkt medicinalstyrelsens
framställning i vad denna avser förändring av nuvarande befattningar.
Statskontoret har härvid erinrat örn den översyn av personalförteckningarna
inom civilförvaltningen, som uppdragits åt 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga,
ävensom framhållit, att frågan örn styrelsens omorganisation
alltjämt vore aktuell. Statskontoret har tillika betonat, att i
betraktande av det alltmer skärpta statsfinansiella läget framträdde angelägenheten
av e.n sträng återhållsamhet i fråga örn inrättandet av nya tjänster
starkare än tidigare. Då ämbetsverk och myndigheter inom praktiskt taget
alla områden av statsförvaltningen nödgats vidtaga begränsningar i sina
personalutgifter, syntes det statskontoret uppenbart, att någon förstärkning
av medicinalstyrelsens arbetskrafter på sätt och i den utsträckning styrelsen
föreslagit icke för närvarande borde ifrågakomma. Vissa av styrelsens
förslag hade för övrigt varit föremål för riksdagens prövning så sent som
år 1940 utan att vinna tillmötesgående.

Sedermera har medicinalstyrelsen i skrivelse den 10 december 1940 gjort
framställning i syfte att få den å övergångsstat upptagna byråveterinär -tjänsten antingen överförd å ordinarie stat eller ock ersatt med två arvodesbefattningar
såsom medicinalrådsassistenter. Härjämte hemställer styrelsen
om inrättande av en ny ordinarie notarietjänst (A 21) å veterinärbyrån.

Till stöd härför har styrelsen — efter erinran örn att byråveterinärtjänsten
i enlighet med av Kungl. Maj:t i propositionen nr 122/1928 framlagt
förslag överförts å övergångsstat den 1 juli 1928 — anfört i huvudsak
följande.

Femte huvudtiteln.

131

I anledning av två vid 1939 års riksdag väckta motioner hade riksdagen
i skrivelsen nr 5 (punkt 72) anfört, bland annat, att skäl förelåge att nu till
närmare omprövning upptaga frågan örn den lämpligaste arbetsformen för
veterinärväsendets ledning icke blott med hänsyn till den mycket betydelsefulla
uppgiften att förebygga mill- och klövsjukans spridning till och utbredning
_ i landet utan även på grund av att vissa andra viktiga ärendens beredning
efter hand tillagts veterinärväsendets ledning, t. ex. ordnandet av
kampen mot nötkreaturstuberkulosen och mot smittsam kastning bland husdjuren.
Enligt vad riksdagen erfarit hade arbetsuppgifterna å medicinalstyrelsens
veterinärbyrå blivit så omfattande, att där år 1939 sysselsatts sammanlagt
tjugufem befattningshavare, av vilka nio hade veterinär utbildning.
Antalet å byrån under 1938 handlagda ärenden hade uppgivits till i runt
tal 114,000. Riksdagen hade av dessa och vissa andra skäl hemställt örn en
förutsättningslös utredning angående det civila veterinärväsendets ledning
och centrala organisation.

Aven inom medicinalstyrelsen hade förberedande åtgärder vidtagits för
åvägabringande av en bättre organisation inom veterinärbyrån. Förslag hade
sålunda planerats örn denna byrås uppdelning å tre särskilda byråer. Att
arbetsuppgifterna å byrån motiverade en sådan uppdelning, framginge av
en skrivelsen bifogad tabell över inkomna ärenden och utgående skrivelser
åren 1916—1939.

Den stora arbetsbörda, som åvilade byråchefen på grund av det betydande
antalet löpande ärenden och som utökades genom deltagande i handläggningen
av statsinspektörens för köttkontrollen, tuberkulosavdelningens samt kastsjukelaboratoriets
ärenden, hade haft till följd, att byråchefen icke medgivits
erforderlig tid vare sig till att själv utreda större viktiga ärenden av organisatorisk
natur eller att företaga vissa behövliga inspektioner. Vid nu angivna
förhållande vore det klart, att byrån icke kunde avvara den arbetskraft,
som byråveterinärtjänsten innebure. De arbetsuppgifter, som åvilat
byråveterinären, kunde ej heller överflyttas å någon av styrelsens andra
veterinära befattningshavare, vilka hade full sysselsättning inom sina egna
arbetsområden. Det syntes styrelsen därför oundvikligt, att en heltidsarbetskraft
tillfördes byrån, därest byråveterinärtjänsten indroges. Lämpligast
vore emellertid, att tjänsten åter uppfördes å ordinarie stat och att
den nye innehavaren av tjänsten ålades, förutom vad redan åvilade honom
enligt arbetsordningen, handläggning av samtliga personalärenden inom den
veterinära öppna sjukvården. Skulle detta förslag med hänsyn till det
rådande ekonomiska läget anses icke genomförbart, ville styrelsen föreslå,
att i stället för en byråveterinärbefattning provisoriskt inrättades dels en
medicinalrådsassistentbefattning med halvtidstjänstgöring för handläggning
av de för byråveterinären föreslagna åliggandena med undantag av personalärendena,
dels ock en medicinalrådsassistentbefattning med halvtidstjänstgöring
för handläggning av nämnda personalärenden och utförande av nuvarande
veterinäramanuensens matrikelföring och därmed sammanhängande åligganden.
Amanuensbefattningen kunde i sådant fall helt indragas.

Aven byråns kansliavdelning hade under senaste åren varit hårt anstriingd.
Sekreteraren å byrån hade varit mycket upptagen av större och juridiskt
svårare ärenden, såsom förslag till författningsändringar och cirkulär m. m.,
medan sådana ärenden som förordnanden, brådskande telegram och dylikt
åvilade den å byrån anställde juridiskt utbildade amanuensen. Som denne
emellertid av och till måste förordnas å högre tjänst inom styrelsen, hade lian
ersatts av olika yngre krafter, vilka i regel icke hade någon eller blott obetydlig
erfarenhet av byråns arbete. Detta förhållande hade visat sig vara
mycket hederligt för ett ostört byråarbete. Skulle erforderlig kontinuitet

132

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

i arbetet vinnas, måste amanuensens arbete läggas å en ordinarie tjänsteman
oell följaktligen en notarietjänst inrättas å byrån.

Den nuvarande amanuensbefattningen å kansliet kunde dock icke indragas.
Med den utveckling, som ärendena rörande animalfödoämnesliygien tagit,
vilka ärenden handlades och föredroges av statsinspektören över köttkontrollen,
hade det varit förenat med allt större svårigheter för statsinspektören
att på ett tillfredsställande sätt sköta alla till tjänsten hörande åligganden.
Oaktat den hos statsinspektören tjänstgörande veterinäramanuensen — utan
att därför erhålla extra ersättning — frivilligt utsträckt sin arbetstid i styrelsen
till mer än den dubbla för tjänsten föreskrivna tiden och oaktat såväl
statsinspektören som denne amanuens tidvis fullgjort en avsevärd del tjänstearbete
i hemmet på övertid, hade dock de löpande ärendena kommit att
betunga statsinspektören i alltför hög grad, så att inspektioner och större
ärenden i viss mån kommit i efterhand.

Yad nu sagts örn statsinspektören gällde även byrådirektören för tuberkulosavdelningen
å byrån. Avdelningens arbetsbörda hade, allteftersom bekämpandet
av nötkreaturstuberkulosen skridit framåt och allt flera kreatursbesättningar
inlänkats i avdelningens verksamhetsområde, ökat i mycket
hastig takt. Avdelningens skriftväxling hade givetvis därigenom även tilltagit
i omfattning.

Det hade därför länge varit ett önskemål, att statsinspektören över köttkontrollen
i riket samt byrådirektören å veterinärbyråns tuberkulosavdelning
skulle hava tillgång till ett särskilt för deras ärenden avsett juridiskt biträde.
Stv^relsen ville därför föreslå, att förenämnda juridiska amanuensbefattning
finge sitt verksamhetsområde förlagt till avdelningarna för animal födoämnesliygien
(statsinspektören) och nötkreaturstuberkulosens bekämpande.

På av statskontoret anförda skäl anser jag mig för närvarande icke kunna
medverka till vare sig inrättande av nya ordinarie tjänster inom styrelsen
eller uppfattning i högre lönegrad av dylika befattningar. Jag kan alltså
icke biträda medicinalstyrelsens förslag örn inrättande av dels en revisorstjänst
(A 23), dels en befattning som biträdande sjuksköterskeinspektris
(A 17), dels ock vissa andra ordinarie, för kvinnliga befattningshavare avsedda
tjänster. Jag förutsätter härvid, att liksom för innevarande budgetår
under anslaget till medicinalstyrelsens beredskapsorganisation beräknas
medel till en sjuksköterska med uppgift att tjänstgöra jämväl hos sjuksköterskeinspektrisen.

Beträffande den å övergångsstat uppförda befattningen såsom byråveterinär
(A 26), vars innehavare beräknas avgå med pension från och med den
1 maj 1941, har som nämnts medicinalstyrelsen i skrivelse den 10 december
1940 gjort framställning örn att få tjänsten antingen överförd å ordinarie
stat eller ersatt med två arvodesbefattningar som medicinalrådsassistenter.
Yad i denna skrivelse anförts synes mig utvisa att, sedan beslut fattats örn
byråveterinärtjänstens överförande å övergångsstat, en sådan utökning avbyråns
arbetsbörda inträtt, att en heltidsbefattning motsvarande nämnda
tjänst för närvarande icke torde kunna undvaras. Jag är emellertid icke
beredd förorda, att befattningen nu överföres å ordinarie stat, utan föreslår
i stället, att densamma uppföres som extra ordinarie befattning i 26:e
lönegraden. Därmed möjliggöres en fortsatt prövning av tjänstens nödvändighet.

Femte huvudtiteln.

133

På sätt medicinalstyrelsen i samma skrivelse framhållit har den stegrade
arbetsbördan å veterinärbyrån även medfört ökat behov av juridiskt utbildade
arbetskrafter å byrån. Därest en minskning av arbetsbördan ej inträder,
lärer man därför få räkna med att i någon form tillgodose detta behov.
För ändamålet torde dock tills vidare icke behöva avses högre befattning
än en amanuenstjänst i 15:e lönegraden.

Med dessa utgångspunkter och med tillämpning av de nya grunderna för
avlöningsstaternas uppställning och beräkning skulle posten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän kunna uppskattas till 310,000 kronor, däri inbegripet
avlöningar jämväl till de å övergångsstat kvarstående befattningshavarna.
Vid denna uppskattning har jag utgått från att, då överläkare vid
statens sinnessjukhus, förste provinsialläkare och provinsialläkare samt länseller
distriktsveterinärer under semester eller annorledes förordnas att
vikariera å byråchefs- eller annan tjänst inom medicinalstyrelsen, lönen å
egen tjänst skall belasta det anslag, där den enligt stat är beräknad.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, vill jag’ till en början erinra örn att Kungl. Maj:t, i anledning
av en av 1940 års riksdag i ämnet gjord framställning, uppdragit
åt medicinalstyrelsen att taga under övervägande, huruvida och i vad mån
inspektionen över statens anstalter för vuxna sinnesslöa bör överflyttas från
inspektören för sinnessjukvården till inspektören för sinnesslövården. Till
följd härav har medicinalstyrelsen i skrivelse den 14 oktober 1940 framlagt
förslag till sådan ändring av sinnessjuklagen, att inspektionen av nämnda
anstalter överflyttas å inspektören för sinnesslövården. Då vägande skäl
synas mig kunna anföras för ett genomförande av medicinalstyrelsens förslag
i denna del, har jag för avsikt att i annat sammanhang anmäla denna
fråga för Kungl. Majit. Vinner medicinalstyrelsens nu berörda förslag statsmakternas
bifall, torde detta böra medföra en viss höjning av sinnesslövårdsinspektörens
arvode, förslagsvis med 1,000 kronor till 5,000 kronor för
år. En sådan höjning är motiverad även ur andra synpunkter, till vilka
jag torde få återkomma i samband med behandlingen av sinnessjuknämndens
avlöningsanslag för nästa budgetår. Under hänvisning härtill förordar jag,
att arvodet till inspektören för sinnesslövården för nästa budgetår bestämmes
till 5,000 kronor, varå dyrtidstillägg icke må utgå.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
anfört bör vidare en omreglering ske av medicinalrådsassistenternas arvoden,
avseende dyrtidstilläggens inräknande i arvodesbeloppen. Med beaktande
härav torde arvodet till envar av dessa assistenter böra från den 1 juli 1941
fastställas till (4,200 + 1,100) 5,300 kronor, vilket medför en höjning av ifrågavarande
anslagspost med 4,400 kronor. Härjämte torde en viss avrundning
uppåt av arvodesposten påkallas därav, att från denna post framdeles böra
bestridas vikariatsersättningar i de fall, då arvodestagare förordnas att uppehålla
ordinarie eller extra ordinarie tjänst. Beräknas härför 1,100 kronor,
skulle anslagsposten för nästa budgetår uppgå till (79,500 -f 1,000 + 4,400 +
1.100) 86,000 kronor. Med hänsyn såväl till nämnda vikariatsersättningar

134

Femte huvudtiteln.

som till vad medicinalstyrelsen anfört angående handläggningen av tuberkulosärendena
inom medicinalstyrelsen under nästa budgetår, torde anslagsposten
böra upptagas förslagsvis.

Slutligen vill jag i detta sammanhang anmäla, att det av medicinalstyrelsen
bebådade förslaget rörande ändrade grunder för apotekarbefordringsärendena
ännu icke inkommit till Kungl. Maj:t.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde i
enlighet med de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning och beräkning
böra upptagas med 215,000 kronor. Av detta belopp avse 14,500
kronor kostnaderna för den av mig förordade förstärkningen av veterinärbyråns
arbetskrafter.

Posten till rörligt tillägg slutligen torde böra uppräknas med 27,000
kronor till 74,000 kronor.

Medicinalstyrelsens avlöningsanslag skulle enligt dessa beräkningar komma
att uppgå till (310,000 + 86,000 + 215,000 + 74,000) 685,000 kronor.

Vad jag förordat angående byråveterinärtjänsten påkallar jämväl vissa
ändringar i styrelsens personalförteckning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för medicinal
styrelsen:

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ..............................

1 överinspektör för sinnessjukvården i riket

2 byråchefer....................................

5 medicinalråd..................................

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket

3 byrådirektörer................................

1 kamrerare ....................................

I konsulent .....................................

4 sekreterare.....................................

4 notarier .......................................

1 inspektris över sjuksköterskeväsendet ____

1 kansliskrivare .................................

1 kassör .........................................

1 förste expeditionsvakt ......................

4 kanslibiträden.................................

2 expeditionsvakter.............................

5 kontorsbiträdet!...............................

1 skrivbiträde ...................................

C 12
C 6
A 30
A 30
A 29
A 28
A 24
A 24
A 24
A 21
A 20
A 11
A 11
A 7
A 7
A 5
A 4
A 2

Tjänstemän å övergångsstat.

1 sekreterare (å medicinalbyrån)...
1 kassör .............................

A 26
A 21

Femte huvudtiteln.

135

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e1
medicinalråd.............................................. Eo 30

1 byråveterinär ............................................ Eo 26

2 konsulenter .............................................. Eo 24

1 byråassistent ............................................ Eo 24;

Anni. En av de å ordinarie stat upptagna sekreterartjänsterna skall

hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde sekreteraren kvarstår
i tjänst.

dels godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

........................................ kronor 310,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 86,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 215,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 74,000

Summa förslagsanslag kronor 685,000;

dels och till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 685,000

[82.] 2. Medicinalstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 130,000 173,779

1940/41 ............................ 120,000 —

1941/42 (förslag) .................. 128,000 —

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat för
medicinalstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1940/41:

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Reseersättningar, förslagsvis.................................. kronor 30,000

2. Expenser, förslagsvis .......................................... * 80,000

3. Publikationstryck, förslagsvis......................... »_20,000

Summa kronor 130,000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer, förslagsvis.................. kronor 10,000

Nettoutgift kronor 120,000

Departementschefen.

lclb Femte huvudtiteln.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
rörande medelsbeliovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.
Styrelsen har därvid upplyst, att utgifterna under budgetåret 1939/40 utgjort
28,837 kronor för resor, 128,730 kronor för expenser och 31,847 kronor till
publikationstryck. I expenskostnaden ingå utgifter för bränsle, lyse och vatten
med 8,080 kronor, medan övriga expenser belöpa sig till 120,650 kronor.
Inkomsten av under budgetåret försålda publikationer har uppgått till 15,636
kronor.

För nästa budgetår har styrelsen räknat med oförändrat belopp till reseersättningar.
I fråga örn expenserna har styrelsen upptagit oförändrat
belopp eller 10,000 kronor för bränsle, lyse och vatten men höjt posten t ill
övriga expenser med 20,000 till 90,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen
åberopat, att belastningen på denna post under budgetåret 1939/40 väsentligt
överskridit den beräknade, beroende på att vissa kostnader för styrelsens
beredskapsorganisation bestritts från posten. Då inköp av utensilier i viss
utsträckning fortfarande måste ske och priserna å dessa kunde förväntas
stiga rätt väsentligt, syntes styrelsen posten till övriga expenser böra höjas
något, förslagsvis till 90,000 kronor.

Beträffande posten till publikationstryck har styrelsen räknat med en
höjning av anslagsbeloppet till 25,000 kronor.

I enlighet härmed har styrelsen, som uppskattat inkomsten av försålda
publikationer till samma belopp som för innevarande budgetår, beräknat
anslaget för nästa budgetår till (30,000 + 10,000 + 90,000 + 25,000 — 10,000)

145,000 kronor.

Vid bedömandet av medelsbehovet under förevarande anslagspunkt torde
man böra utgå från att styrelsens beredskapsorganisation skall i viss utsträckning
bibehållas jämväl under nästa budgetår. Med hänsyn härtill och
till den prisstegring, som ägt rum, lärer en höjning av ifrågavarande anslag
icke kunna undvikas. Höjningen synes mig dock kunna icke oväsentligt begränsas
i förhållande till vad medicinalstyrelsen förordat.

Posten till reseersättningar bör sålunda enligt mitt förmenande kunna
begränsas till 25,000 kronor och posten till expenser till 90,000 kronor, varav

10,000 kronor avses för bränsle, lyse och vatten samt 80,000 kronor för
övriga expenser.

Mot det för publikationstryck föreslagna beloppet, 25,000 kronor, torde
däremot intet vara att erinra.

I omkostnadsstaten bör vidare upptagas en post, avseende utgifter för
sjukvård m. m. Med ledning av uppgifter, som inhämtats från medicinalstyrelsen,
torde nämnda utgifter kunna uppskattas till 3,000 kronor.

Vad slutligen angår inkomsten av försålda publikationer, synes
denna — i nära anslutning till motsvarande inkomst under de två sistförflutna
budgetåren — kunna beräknas till 15,000 kronor.

Godtagas dessa beräkningar, skulle medicinalstyrelsens omkostnadsstat
komma att te sig sålunda:

Femte huvudtiteln.

137

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............

2. Reseersättningar, förslagsvis .............

3. Expenser, förslagsvis .....................

4. Publikationstryck, förslagsvis ...........

......... kronor 3,000

......... » 25,000

......... . » 90,000

......... » 25,000

Summa kronor 143,000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer, förslagsvis ................ kronor 15.000

Nettoutgift kronor 128,000

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 128,000

[83.] 3. Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation, förslagsanslag. För

innevarande budgetår bar till ifrågavarande ändamål anvisats ett förslagsanslag
av 115,000 kronor.

Anslaget är avsett att täcka personalkostnaderna för dels en inom styrelsen
anordnad särskild avdelning för ärenden, som sammanhänga med krigsberedskapen,
dels en under styrelsen sorterande sakkunnig nämnd med uppgift att
biträda styrelsen vid utredning och handläggning av ärenden rörande rikets
försörjning med läkemedel och sjukvårdsmateriel, den s. k. materielnämnden,
dels viss förstärkning av kameralbyrån, dels ock vissa sakkunniga för beredskapssjukhusens
planläggning, upprättande och drift.

Behov av medel för den verksamhet, som här avses, kommer med all
sannolikhet att föreligga jämväl under nästa budgetår. Hur stort detta behov
kan bliva, är däremot svårt att för närvarande bedöma, särskilt som verksamheten
alltefter beredskapsarbetets fortskridande måste komma att förändras
till sitt innehåll. Längre fram kunna emellertid bättre hållpunkter
väntas föreligga för ett bedömande av medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål.

Jag förordar därför, att anslaget tills vidare upptages med allenast preliminärt
beräknat belopp. Därvid synes ett belopp av i runt tal 100,000 kronor
vara tillfyllest.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan å den proposition, som kan varda riksdagen
förelagd, till Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation för

budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag av kronor 100,000

138

Femte huvudtiteln.

[84.] 4. Sinnessjuknämnden: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 .....................	........... 19,000	18,766
1940/41 .....................	........... 20,100	;-
1941/42 (förslag) ...........	........... 21,300	—

Kungl. Maj:t har den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för sinnessjuknämnden, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis................................................ kronor 15,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m....................... kronor 4,400

b. Avlöningsförhöjningar m. mförslagsvis .. » 300 » 4,700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... » 400

Summa förslagsanslag kronor 20,100

Därjämte har Kungl. Maj:t den 5 maj 1939, för tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1939/40, föreskrivit, bland annat, att ordföranden
och övriga ledamöter skola äga uppbära fasta arvoden, ordföranden med

1,000 kronor och en var av de övriga ledamöterna med 500 kronor för år.
Härförutom skall dagarvode utgå till tjänstförrättande ordföranden med
30 kronor, till en var av de i sinnessjukvård särskilt kunniga ledamöterna
med 25 kronor och till en var av de övriga ledamöterna med 20 kronor för
varje dag han — i eller utom Stockholm — deltager i nämndens sammanträden
eller på uppdrag av nämnden verkställer särskild förrättning. Visst
arvode har även bestämts för suppleant.

Vidare bär föreskrivits, att ledamot eller suppleant, som i anledning av
sammanträde med nämnden nödgas avstå lön å befattning i statens tjänst,
skall äga åtnjuta ersättning för den lön, varom han sålunda går miste.

Sekreteraren åtnjuter ett årligt arvode av 6,000 kronor, å vilket dyrtidstillägg
utgår.

I skrivelse den 9 september 1940 bär sinnessjuknämnden gjort framställning
örn anslag till nämnden för nästa budgetår.

Nämnden har därvid till en början erinrat örn den ständiga stegring
av nämndens arbetsbörda, som pågått alltsedan nämnden år 1931 började
sin verksamhet. Till belysning härav har nämnden upplyst, bland annat,
att medan under 1931 antalet inkomna ärenden utgjorde 460 och antalet
utgående expeditioner 702, motsvarande antal för år 1939 uppgått till 2,217
och 3,982.

I anslutning härtill har nämnden föreslagit, att befattningen såsom nämndens
sekreterare uppföres å ordinarie stat med placering i 24 lönegraden,
innebärande att lönen skulle höjas från 6,000 till 9,030 kronor för år. Till
närmare utveckling härav har nämnden anfört bland annat följande.

Femte huvudtiteln.

139

Ifrågavarande befattning vore ursprungligen (statsverkspropositionen 1930.
punkt 43) avsedd att placeras såsom ordinarie i lönegraden B 28 men föreslogs
av Kungl. Maj:t omändrad till arvodestjänst ä 6,000 kronor, enär befattningen
icke beräknades bliva förenad med full daglig tjänstgöring. Vid
propositionens behandling i riksdagen sänktes detta arvode till 4,200 kronor,
i avbidan på att närmare erfarenhet skulle vinnas rörande sekreterarens
arbetsbörda. Först från och med den 1 juli 1938 höjdes arvodet till sitt
nuvarande belopp eller 6,000 kronor, varå oreglerat dyrtidstillägg utginge.
Det arbete, som numera åvilade sekreteraren, motsvarade enligt nämndens
uppfattning utan tvekan en heltidstjänst. Med hänsyn till önskvärdheten
av att besätta denna tjänst med en inom sinnessjukvården val förfaren läkare
och i betraktande av de avlöningsvillkor, som i övrigt tillkomme läkare inom
sinnessjukvården, borde sekreteraren erhålla minst samma löneförmåner som
en förste läkare vid statens sinnessjukhus, vilken vore placerad i lönegrad
A 28.

För närvarande vore emellertid sekreterartjänsten kombinerad med befattningen
som inspektör för sinnesslövården. Denna förening av de båda
tjänsterna syntes med hänsyn till den heltidstjänst, som sekreteraren i sinnessjuknämnden
realiter hade att fullgöra, icke i längden kunna bibehållas.
Under nuvarande finansiella läge ansåge sig nämnden dock ej böra göra
någon framställning örn ändring därutinnan. Däremot ansåge nämnden det
skäligt och nödvändigt, därest tjänsten skulle kunna besättas med tillräckligt
kvalificerad innehavare, att denna förenade tjänst erhölle avlöningsförmåner
motsvarande minst 28 lönegraden, ej blott i vad som anginge den direkt
utgående lönen utan även i fråga örn sådana förmåner som dyrtids- och
ålderstillägg, semester, ersättning vid sjukdom och pension. Bibehölles
arvodet för inspektören för sinnesslövården oförändrat, borde på nu anförda
skäl sekreteraretjänsten, så länge nämnda kombination bibehölles, placeras
i 24 lönegraden, vilket i Stockholm motsvarade en lön av 9,030 kronor,
rörligt tilllägg oberäknat.

Med beaktande härav borde i avlöningsstaten upptagas en post till avlöning
till ordinarie tjänsteman å nämnda belopp, varjämte nuvarande
anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, borde nedsättas till 8,500 kronor.

Beträffande posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har nämnden — med erinran örn att i denna post för innevarande budgetår
inginge ett extra belopp av 1,000 kronor till biträde för utredning och bearbetning
av nämndens material — förklarat sig vilja av besparingsskäl
avstå från anlitande av dylikt biträde under nästa budgetår, varför nämnden
föreslagit, att ifrågavarande post nedsättes till 3,400 kronor.

På grund av vad sålunda anförts och då nämnden utgått från att avlöningsanslaget
i övrigt skulle förbli oförändrat, har nämnden hemställt, att
ett anslag av (9,030 + 8,500 + 3,400 + 300 + 400) 21,630 kronor måtte anvisas
för hithörande ändamål under nästa budgetår.

I utlåtande den 20 september 1940 har medicinalstyrelsen tillstyrkt, att
sekreteraren hos sinnessjuknämnden erhölle en fastare och förmånligare
tjänsteställning, samt därvid anfört bland annat följande.

Ehuru det ur administrativ synpunkt riktigaste skulle vara att nu inrätta
en ordinarie tjänst i lönegrad A 28, syntes dock under förhandenvarande
förhållanden den av nämnden förordade ordinarie anställningen i A 24 lämp -

Departements chefen.

140 Femte huvudtiteln.

lig, så länge innehavaren av tjänsten samtidigt vore förordnad som inspektör
för sinnesslövården.

Vid beräkning av avlöningsbeloppet till sekreteraren borde avdrag göras
för pensionsavgifterna med i runt tal 480 kronor. Avlöningsbeloppet bleve
då 8,550 kronor. A andra sidan borde posten rörligt tillägg med hänsyn till
nuvarande indextal upptagas till ungefär 1,350 kronor. Slutsumman bleve
då 22,100 kronor.

I likhet med sinnessjuknämnden och medicinalstyrelsen finner jag rimligt,
att den kombinerade tjänsten som nämndens sekreterare och inspektör
för sinnesslövården förenas med sådana löneförmåner, att den i allt väsentligt
blir jämställd med en förste läkarebefattning vid statens sinnessjukhus.
A andra sidan anser jag tidpunkten för närvarande icke lämplig att uppföra
befattningen som sinnessjuknämndens sekreterare å ordinarie stat, helst
som nämnden själv framhållit, att nuvarande förening av ifrågavarande båda
tjänster icke torde kunna i längden bibehållas. Jag utgår därför från att
någon förändring av sekreterartjänstens karaktär icke nu bör vidtagas.

Emellertid har, såsom jag under punkten 81 erinrat, medicinalstyrelsen
i skrivelse den 14 oktober 1940 framlagt förslag örn att överflytta inspektionen
över statens anstalter för vuxna sinnesslöa från inspektören för sinnessjukvården
till inspektören för sinnesslövården. Skulle detta förslag
vinna bifall, synes det naturligt, att arvodet till sinnesslövårdsinspektören
undergår en viss höjning. I enlighet därmed har jag ock i det föregående
förordat, att sistnämnda arvode, som för närvarande utgår med 4,000 kronor
för år, för nästa budgetår bestämmes till 5,000 kronor.

Vidare är att märka, att arvodet till sinnessjuknämndens sekreterare i
anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang anfört
torde böra undergå en omreglering i syfte att möjliggöra en avveckling
av nu utgående dyrtidstillägg. I samband härmed synes det mig lämpligt
att vidtaga en sådan avrundning av arvodesbeloppet, att detsamma jämte
det av mig förordade arvodesbeloppet för sinnesslövårdsinspektören uppgår
till samma belopp, varmed lön i lägsta löneklass till en förste läkare vid
statens sinnessjukhus utgår. Med beaktande härav torde arvodet för sekreteraren
kunna bestämmas till 7,600 kronor. Ersättningen till sekreterarens
vikarie, som hittills utgått med 500 kronor, torde såsom en följd härav böra
höjas till 600 kronor.

Vid bifall härtill torde posten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, böra upptagas med ett belopp av
förslagsvis 16,700 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde i
enlighet med de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning och vad
sinnessjuknämnden anfört böra upptagas till 4,000 kronor.

Slutligen torde posten till rörligt tillägg böra uppräknas till 600 kronor.

Enligt mina beräkningar skulle alltså medelsbehovet för sinnessjuknämndens
avlöningar för nästa budgetår uppgå till (16,700 + 4,000 + 600) 21,300
kronor.

Femte huvudtiteln. 14*

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för sinnessjuknämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................... kronor 16,700

2. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal » 4,000

3. Körligt tillägg, förslagsvis...................... 8_600

Summa förslagsanslag kronor 21,300;

dels oclc till Sinnessjuknämnden: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 21,300

[85.] 5. Sinnessjuknämnden: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 3,000 2,074

1940/41 3,000 —

1941/42 (förslag) .................... 2,500 —

Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat för sinnessjuknämnden,
upptagande en post till resekostnads- och traktamentsersättningar
å förslagsvis 1,800 kronor samt en post till expenser å 1,200 kronor,
eller alltså sammanlagt 3,000 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har sinnessjuknämnden — med förmälan
att posten resekostnads- och traktamentsersättningar torde tillfälligt kunna
nedsättas till 1,200 kronor — hemställt örn ett anslag under nästa budgetår
å 2,400 kronor.

I utlåtande den 20 september 1940 har medicinalstyrelsen tillstyrkt framställningen.

Mot sinnessjuknämndens av medicinalstyrelsen tillstyrkta förslag har
jag icke något att erinra. I omkostnadsstaten bör emellertid ingå en post,
avseende utgifter för sjukvård m. m. för nämndens befattningshavare. Med
ledning av uppgifter, som inhämtats från nämnden, anser jag, att utgifterna
härför kunna skattas till 100 kronor. Anslaget bör alltså för nästa budgetår
uppföras med 2,500 kronor.

.Tåg hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sinnessjuknämnden: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ........................ kronor 2,500

[86.] 6. Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 310,000 351,888

1940/41 .......................... 380,000 —

1941/42 (förslag) ................ 330,000

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Kungl Majit har den 5 maj 1939 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för statens bakteriologiska laboratorium, att gälla tills vidare
frän och med budgetåret 1939.40. Förteckningen återfinnes i statsliggaren
för innevarande budgetår, s. 222.

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för statens bakteriologiska laboratorium, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41 :

Avlönings stat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis____ kronor 108,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

„ Majit ....... » 53,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 196,000

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................................... » 22,900

Summa förslagsanslag kronor 380,000

Samtidigt bemyndigade Kungl. Majit medicinalstyrelsen att under budgetåret
1940/41 av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal använda ett belopp av högst 60,000 kronor för avlöning åt extra
personal för tillverkning av stelkramp- och gasbrandsera.

Sedermera har emellertid Kungl. Majit, med ändring av vad sålunda be
slutats, förklarat, att nämnda belopp av högst 60,000 kronor icke skall
belasta nu ifrågavarande anslag.

\ ad angår posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, föreskrev Kungl. Majit den 5 maj 1939, att densamma, som
jämväl i den för budgetåret 1939/40 gällande avlöningsstaten var upptagen
till 53,100 kronor, skulle fran och med sistnämnda budgetår disponeras på
följande sätt:

Årsarvoden till 2 assistenter å 6,500 kronor, tillhopa ........ kronor 13,000

8 »6 » å 4,500 » » » 27,000

Årsarvode till 1 vetenskapligt biträde för syfilisdiagnostik » ö’o00

» »1 kontrollant .................................... » 4500

» » 1 veterinärbiträde .............................. » 3,000

Summa kronor 53,100

Den 27 september 1940 har Kungl. Majit därefter med anledning av en
av medicinalstyrelsen gjord framställning medgivit, att vid laboratoriet finge
vara anställt 1 vetenskapligt biträde med ett arvode av 3,000 kronor för år
men samtidigt föreskrivit, att antalet assistenter vid laboratoriet med ett
årsarvode av vardera 4,500 kronor skulle tills vidare utgöra 5.

Sistnämnda vetenskapliga biträde ävensom de 7 assistenterna uppbära å
sina arvoden dyrtidstillägg. Vissa av assistenterna äro även berättigade
till barntillägg. Dyrtidstilläggen och barntilläggen gäldas från de allmänna
anslag för sådana tillägg, som upptagits i riksstaten.

Beträffande de övriga bestämmelser, som meddelats rörande användningen
av anslaget, torde jag få hänvisa till statsliggaren för innevarande budgetår.

Femte huvudtiteln.

143

Med skrivelse den 4 november 1940 bär medicinalstyrelsen överlämnat
en av laboratoriets föreståndare, professorn C. Kling, gjord framställning örn
anslag till avlöningar åt laboratoriets personal under nästa budgetår.

Föreståndaren har därvid inledningsvis erinrat örn att personalen vid laboratoriet
under det sistförflutna budgetåret i anledning av laboratoriets i samband
med försvarsberedskapen ökade verksamhet betydligt förstärkts genom
inrättande av ett antal från anslag för militära ändamål avlönade mobiliseringsbefattningar.
I anslutning därtill har föreståndaren anfört följande.

Så snart normala förhållanden åter inträdde, hade man att räkna med att
nyssnämnda befattningar komme att indragas. Då en dylik omedelbar personalminskning
skulle medföra betydande olägenheter för laboratoriets verksamhet,
ansåge sig föreståndaren böra hemställa, att vissa av nämnda befattningar
förändrades till fredsbefattningar med avlöning från laboratoriets
avlöningsanslag. De sålunda erforderliga befattningarna utgjordes av 1 assistentbefattning
med ett arvode av 6,500 kronor örn året samt 9 befattningar
i lönegraden Ex 6, 2 befattningar i Ex 5, 1 befattning i Ex 2 och 10 befattningar
i Ex 1. Tillhopa skulle för avlönandet av dessa befattningar under
nästa budgetår åtgå ett belopp av (6,500 + 70,794) 77,294 kronor, varav assistentarvodet
borde belasta anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, samt återstoden posten till avlöningar åt övrig
icke-ordinarie personal. Föreståndaren förutsatte, att samtliga de befattningar,
som nu avlönades från laboratoriets avlöningsanslag, skulle bibehållas jämväl
under nästa budgetår.

Det till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat erforderliga
beloppet har föreståndaren beräknat till 113,033 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, beräknar föreståndaren med hänsyn till förslaget örn uppförande å
laboratoriets stat av ytterligare 1 assistentbefattning till (53,100 + 6,500)
59,600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har föreståndaren med angivna utgångspunkter uppskattat till 209,273 kronor.

Slutligen har föreståndaren beräknat posten till rörligt tillägg till
45,610 kronor.

I enlighet härmed har föreståndaren hemställt, att ett förslaganslag å
(113,033 + 59,600 + 209,273 + 45,610) 427,516 kronor måtte anvisas för hithörande
ändamål.

I sin förut omförmälda skrivelse har medicinalstyrelsen icke ansett sig
böra tillstyrka föreståndarens förslag örn beräknande under nu ifrågavarande
anslag av medel för avlöning till viss personal, som för närvarande avlönas
av berörda, för militära ändamål avsedda anslag. Som skäl härför har styrelsen
anfört, att det vore sannolikt, att mobiliserad personal komme att vara anställd
vid laboratoriet jämväl under nästa budgetår. Med hänsyn härtill har
styrelsen uppskattat utgifterna under här behandlade anslag till sammanlagt
337,603 kronor, därvid beräknats för avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat 113,033 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, 53,100 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
136,479 kronor och för rörligt tillägg 34,991 kronor.

144

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag mig icke böra förorda, att
under bakteriologiska laboratoriets avlöningsanslag beräknas medel för avlönande
av befattningshavare, som nu avlönas i annan ordning. Jag förutsätter
dock härvid, att, därest anordningen med av militära anslagsmedel
avlönad personal vid laboratoriet skulle upphöra, Kungl Majit skall äga
möjlighet att med anlitande av här förevarande anslag besluta örn den
förstärkning av laboratoriets icke-ordinarie personal, som för upprätthållande
av nödig beredskap på ifrågavarande område kan visa sig vara oundgängligen
erforderlig. Vid uppskattningen av föreliggande anslagsbehov utgår
jag emellertid från nu bestående förhållanden. Även med denna utgångspunkt
måste dock till följd av de ändrade grunderna för avlöningsstaternas
uppställning m. m. en genomgående omräkning av anslaget företagas.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän bör beräknas ett belopp
av 105,000 kronor.

Yad beträffar anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, förordar jag en avveckling av de för närvarande
utgående dyr tid stilläggen genom att dessa tillägg i huvudsak inrymmas
i arvodesbeloppen. I följd därav torde assistentarvodena å 6,500
kronor böra höjas till 8,180 kronor, assistentarvodena å 4,500 kronor till
5,660 kronor samt arvodet till det jämlikt Kungl. Majits beslut den 27 september
1940 anställda vetenskapliga biträdet till 3,500 kronor. Vid bifall
härtill skulle i fasta årsarvoden komma att utgå (2 X 8,180 + 5 X 5,660 +
5,600 + 3,500 + 4,500 + 3,000) 61,260 kronor. Då med dyrtillstilläggen även
barntilläggen böra bortfalla, torde de arvodestagare, som nu åtnjuta barntillägg,
böra enligt särskilda övergångsbestämmelser tillerkännas ersättning
för de bortfallande barn tilläggen. Även dylik ersättning lärer böra utgå från
nu ifrågavarande post. Arvodesposten, från vilken jämväl kunna tänkas
komma att utgå vissa vikariatsersättningar, lärer bland annat med hänsyn
härtill böra beräknas förslagsvis och synes kunna upptagas till 62,300 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde liksom
hittills varit fallet böra i avlöningsstaten upptagas till ett förslagsvis
beräknat belopp och kan efter omräkning uppskattas till 130,000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg synas kunna upptagas till 32,700 kronor.

Enligt mina kalkyler skulle således förevarande anslag få beräknas till
(105,000 + 62,300 + 130,000 + 32,700) 330,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Femte huvudtiteln.

145

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 105,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis.......... » 62,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................................... » 130,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 32,700

Summa förslagsanslag kronor 330,000;

dels ock till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 330,000

[87.] 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 350,000 641,319

1940/41 ............................ 440,000 —

1941/42 (förslag) .................. 385,000 —

Den 26 april 1940 har Kungl. Maj:t fastställt omkostnadsstat för statens
bakteriologiska laboratorium, upptagande följande huvudposter:

1. Expenser, förslagsvis .......................................... kronor 69,000

2. Publikationstryck, förslagsvis ................................ » 1,000

3. Övriga utgifter, förslagsvis.................................... » 370,000

Summa kronor 440,000

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för innevarande budgetår, s. 223.

Med skrivelse den 4 november 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat
ett av föreståndaren för laboratoriet, professorn G. Kling, uppgjort förslag
rörande anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Föreståndaren har till en början erinrat örn att den av laboratoriet under
budgetåret 1939/40 drivna verksamheten för tillverkning av gasbrand- och
tetanussera krävt anvisande av medel utöver vad som ställts till förfogande
genom den för nämnda budgetår fastställda omkostnadsstaten. Under hösten
1939 hade sålunda för ändamålet anvisats ytterligare tillhopa 173,000 kronor.
Vidare hade Kungl. Majit genom beslut den 17 maj 1940 för denna verksamhet
anvisat medel från ett å förskottsstaten för försvarsväsendet upptaget
anslag, varav laboratoriet intill budgetårets utgång disponerat 20,350 kronor.

Föreståndaren har vidare framhållit nödvändigheten av att även i fortsättningen
driva serumtillverkningen i en omfattning, som väsentligt överstege
den normala. Hänsyn måste jämväl tagas till inträdda och väntade
prisstegringar å de för laboratoriets drift nödvändiga förnödenheterna.

Från dessa utgångspunkter har föreståndaren beräknat ett belopp av
förslagsvis 90,000 kronor till expenser, varav 70,000 kronor avsetts till

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Idel 8.

1834 40 10

146

Femte huvudtiteln.

bränsle, lyse, gas och vatten samt 20,000 kronor till övriga expenser. Beträffande
kostnaderna för bränsle, lyse, gas och vatten innebär detta en
höjning med 21,000 kronor. Kettoutgifterna för sistnämnda ändamål uppgingo
för sistförfluten budgetår till 56,800 kronor.

Posten till publikationstrjmk föreslås sänkt till förslagsvis 600 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter har föreståndaren sammanlagt beräknat
till 369,700 kronor, d. v. s. till ett belopp, som med 300 kronor understiger
det för innevarande år anvisade.

Yad föreståndaren härutinnan anfört kan sammanfattas huvudsakligen
sålunda:

Delposten till inköp av bakteriologiska preparat har föreståndaren, under
framhållande av att importen av dylika preparat vore synnerligen försvårad,
ansett sig kunna föreslå sänkt från 125,000 till 100,000 kronor.

Delposten till inköp och underhåll av instrument och inventarier, som för
innevarande budgetår upptagits med 5,000 kronor, har föreslagits höjd till

10,000 kronor. Till stöd härför har föreståndaren åberopat dels inträdda
prisstegringar dels ock det förhållandet, att vissa i laboratoriet använda
instrument och maskiner hade en relativt kortvarig hållbarhet och förty
måste ofta förnyas. De till den normala verksamheten hänförliga utgifterna
för hithörande ändamål under sistförflutna budgetår hade uppgått till 15,700
kronor.

I fråga örn delposten till inköp och underhåll av djur till vaccinberedning
och serumtillverkning m. m. har föreståndaren — under erinran örn att
Kungl. Majit vid flera tillfällen under det sistförflutna budgetåret anvisat
medel för bland annat utökning av hästbeståndet för tillverkning av gasbrand-
och tetanussera — meddelat, att hästantalet under budgetåret mer
än fördubblats, så att detsamma i augusti 1940 utgjorde cirka 100. Belastningen
å delposten hade med anledning härav uppgått till 144,400 kronor.
Därest serumproduktionen fortfarande skulle hållas på en hög nivå, kunde
hästbeståndet icke reduceras, och detta gällde särskilt de för tetanus- och
gasbrandserum avsedda djuren. Laboratoriet måste även hålla sig berett,
för den händelse att diherien ånyo skulle antaga ett epidemiskt uppträdande.
Tendenser i denna riktning hade under sommaren 1940 spårats.
Vidare måste man alltid räkna med en viss omsättning av hästbeståndet.
Djuren stöde i allmänhet endast begränsad tid emot immuniseringen och
måste kasseras, andra insjuknade och doge i interkurrenta sjukdomar och
måste ersättas med nya. Därtill komme, att kostnaderna för utfodring av
djuren mer än fördubblats.

Aven om det vore möjligt att ej obetydligt nedskära utgifterna på ifrågavarande
delpost, ansåge sig föreståndaren dock böra föreslå, att densamma
upptoges till förslagsvis 130,000 kronor.

Med hänsyn till den stora prisökning, som inträtt å för laboratoriet nödvändiga
förbrukningsartiklar, har föreståndaren vidare föreslagit en höjning
av delposten för inköp av dylika artiklar med 30,000 till 90,000 kronor.
I detta sammanhang har föreståndaren upplyst, att belastningen å denna
post under det sistförflutna budgetåret uppgått till cirka 103,000 kronor, i
vilket belopp dock inginge kostnader för inköp av ett beredskapslager av
kemikalier att användas, örn riket skulle bli helt avstängt från import.

Till delposten kostnader för vetenskapliga arbeten har föreslagits oförändrat
belopp, 6,000 kronor. Föreståndaren har därvid meddelat, att han
hade för avsikt att göra särskild framställning angående medel, som erfordrades
för bestridande av kostnaderna för laboratoriets utredningar och
forskning över barnförlamningen och dess orsaker.

Femte huvudtiteln.

147

Posten till tvätt och renhållning har beräknats till oförändrat belopp eller

25.000 kronor. Därvid har föreståndaren påpekat, att han i denna summa
inräknat ett belopp av 3,500 kronor, avseende kostnader för nyanskaffning
och reparation av skyddskläder, vilka kostnader tidigare avförts å delposten
till inköp av förbrukningsartiklar. Föreståndaren ansåge sig emellertid det
oaktat kunna föreslå, att nu ifrågavarande delpost upptoges oförändrad.
Belastningen å denna delpost uppginge för budgetåret 1939/40 till 24,200
kronor.

. Delposten till yttre renhållning, underhåll av vägar och ''planteringar m. m.
har av föreståndaren föreslagits sänkt från 1,500 till 1,200 kronor.

Vidkommande slutligen delposten till diverse utgifter har föreståndaren
föreslagit densamma upptagen till oförändrat belopp, 7,500 kronor. Från
denna post bestridas frakt- och tullkostnader för preparat, drivmedel för
laboratoriets paketbil m. m. Kostnaderna därför uppginge under budgetåret
1939/40 till 5,500 kronor.

I enlighet med det anförda har föreståndaren alltså föreslagit, att till
laboratoriets omkostnader under nästa budgetår måtte anvisas ett förslagsanslag
å (90,000 + 600 + 369,700) 460,300 kronor.

Medicinalstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse förklarat sig icke hava
något att erinra mot föreståndarens förslag.

Vad först angår anslagsposten till expenser synes mig ett belopp av Departcments 85.

000 kronor kunna antagas vara tillräckligt för detta ändamål under nästa chefenbudgetår.
Därvid räknar jag med 65,000 kronor för bränsle, lyse, gas och
vatten samt 20,000 kronor eller oförändrat belopp för övriga expenser.

Posten till publikationstryck torde i enlighet med föreståndarens förslag
böra begränsas till 600 kronor.

Beträffande posten till övriga utgifter finner jag icke skäl till erinran
mot de av föreståndaren föreslagna beloppen till inköp av bakteriologiska
preparat, till kostnader för vetenskapliga arbeten samt till yttre renhållning
m. m. Med hänsyn till vad föreståndaren anfört anser jag mig ock
böra tillstyrka, att posten till inköp och underhåll av inventarier och instrument
för nästa budgetår höjes till 10,000 kronor.

I fråga örn posterna till inköp av förbrukningsartiklar samt till inköp och
underhåll av djur för vaccinberedning och serumtillverkning m. m. vill jag
erinra örn att jämlikt beslut av Kungl. Majit laboratoriets omkostnader, i
vad de hänföra sig till den i anledning av försvarsberedskapen utvidgade
verksamheten vid laboratoriet, tills vidare bestridas från fjärde huvudtitelns
förskottsanslag till försvarsväsendet i allmänhet. Med hänsyn härtill torde
medel till nu ifrågavarande delposter böra beräknas allenast i den omfattning,
som kan anses motsvara laboratoriets normala verksamhet. Med beaktande
härav torde posten till inköp av förbrukningsartiklar i anslutning
till belastningen för budgetåret 1938/39, vilken uppgår till 56,600 kronor,
böra upptagas till förslagsvis 60,000 kronor. Posten till inköp och
underhåll av djur till vaccinberedning och serumtillverkning m. m. synes
efter enahanda grund kunna beräknas till förslagsvis 90,000 kronor.

Kostnaderna för nyanskaffning och reparation av skyddskläder lära i
enlighet med vad i annat sammanhang anförts böra avföras å en särskild

148

Femte huvudtiteln.

delpost benämnd tjänstedräkt m. m. Denna post torde i nära anslutning
till det av föreståndaren uppgivna beloppet böra upptagas till 3,200 kronor.
Samtidigt torde posten för tvätt och renhållning böra nedsättas till förslagsvis
22,000 kronor.

Till diverse utgifter slutligen torde avses ett belopp av högst 6,000 kronor.

I enlighet härmed skulle posten till övriga utgifter uppgå till sammanlagt
298,400 kronor.

I omkostnadsstaten bör härjämte upptagas en särskild anslagspost för
sjukvård m. m. åt laboratoriets befattningshavare. Med stöd av upplysningar,
som jag under hand inhämtat, beräknar jag för detta ändamål ett
belopp av förslagsvis 1,000 kronor.

Vid bifall härtill skulle omkostnadsstaten för laboratoriet komma att för
nästa budgetår upptaga följande huvudposter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 1,000

2. Expenser, förslagsvis.......................................... » 85,000

3. Publikationstryck, förslagsvis ................................ » 600

4. Övriga utgifter, förslagsvis............................ » 298,400

Summa kronor 385,000

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av., kronor 385,000

[88.]

Statens rättskemiska	laboratorium: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ................	.......... 55,200	60,817
1940/41 ................	.......... 58,200	—
1941/42 (förslag) ......	.......... 63,000	—

Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för statens rättskemiska laboratorium, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ____ kronor 15,500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ............................ » 6,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................... kronor 30,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.. » 2,000 » 32,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... »_4,200

Summa förslagsanslag kronor 58,200

Femte huvudtiteln.

149

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen avlämnat en
av laboratoriets föreståndare, professorn E. T Förgjord framställning angående
medelsbehovet för nästa budgetår, däri denne ingått på prövning av föreliggande
besparingsmöjligheter och beträffande resultatet därav anfört i huvudsak
följande.

Ordinarie tjänstemän vore endast laboratoriets föreståndare och vaktmästaren,
varjämte blott en assistent med av Kungl. Majit fastställt arvode
funnes anställd vid laboratoriet. Någon ändring av motsvarande anslagsposter
kunde därför icke ifrågakomma.

Såsom extraordinarie tjänstemän vore anställda: en laborator i 26:e lönegraden,
två laboratoriebiträden i respektive Ilie och 7:e lönegraden samt
ett kontorsbiträde i 4:e lönegraden. Dessutom hade de senaste åren i allmänhet
tre extra assistenter med halvtidstjänstgöring och med ett arvode
av 3,000 kronor örn året, varå rörligt tillägg icke utginge, varit anställda
vid laboratoriet.

Arbetet vid laboratoriet hade under de senare åren visat en betydande
ökning, och denna tendens hade även under 1939 varit synnerligen markerad.

Dock hade i fråga örn en grupp av ärenden, nämligen alkoholbestämniugar
i blodprov från motorfordonsförare (i det följande kallade A-ärenden), en
stark minskning inträffat under sista kvartalet 1939, vilken också fortsatt
under innevarande kalenderår. Denna minskning berodde givetvis på bristen
på motorbränsle och den därav betingade inskränkningen av motorfordonstrafiken.
För tillfället vore i följd därav behovet av arbetskraft för A-ärendena
minskat, men detta kunde ändra sig, om inhemskt bränsle i större utsträckning
kunde utnyttjas för motorfordon strafiken och i varje fall då fredliga
förhållanden åter inträdde. Det vore därför icke möjligt att räkna med att
frekvensen av A-ärenden under budgetåret 1941 /42 skulle bliva lika låg som
för närvarande.

Beträffande blodgruppsbestämningar i mål rörande omtvistat faderskap
(i det följande kallade B-ärenden) hade laboratoriet år 1939 haft det dittills
största antalet dylika ärenden. Under första halvåret 1940 kunde en icke
obetydlig minskning av B-ärendenas antal noteras, men denna vore av allt
att döma tillfällig och sannolikt beroende på de många inkallelserna till
militärtjänstgöring.

Övriga ärenden (i huvudsak undersökning av likdelar på förekomst av
giftiga ämnen samt vissa undersökningar i brottmål) hade såväl under 1939
som under första halvåret 1940 visat en avsevärd ökning.

Under sådana förhållanden vore det icke försvarligt att minska anslaget
till övrig icke-ordinarie personal. Däremot vore det möjligt, att anslaget
icke komme till fullo att utnyttjas, därest omständigheterna medgåve en
inskränkning av den icke ordinarie arbetskraften vid laboratoriet.

Under åberopande härav och med betonande av att det vid stark arbetsbelastning
vore nödvändigt att kunna icke blott anställa vikarier i full utsträckning
utan även erforderlig extra arbetskraft har föreståndaren hemställt om
anvisande av oförändrat anslag för nästa budgetår.

Medicinalstyrelsen har biträtt föreståndarens framställning.

Den första posten i avlöningsstaten bör från och med nästa budgetår Dcpartemcntsupptagas
under benämningen avlöningar till ordinarie tjänstemän. ,:hefenUtgifterna
under denna post böra enligt de nya grunderna uppskattas till
16,900 kronor.

150

Femte huvudtiteln.

Från posten till arvode, bestämt av Kungl. Majit, bestrides för närvarande
arvodet till 1 assistent, vilken å arvodet uppbär dyrtidstillägg från
det under femte huvudtiteln uppförda gemensamma anslaget för sådana tillägg.
Då anordningen med dyrtidstillägg synes böra avvecklas, torde arvodet från
och med nästa budgetår böra bestämmas till 8,180 kronor. För vikariatsersättningar
till assistenten under den tid, han må komma att uppehålla högre
befattning inom laboratoriet, lärer därjämte under posten få beräknas ett
mindre belopp. Posten, som hädanefter bör uppskattas förslagsvis, torde
kunna upptagas till 8,300 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde
enligt de nya beräkningsgrunderna böra uppskattas till 32,100 kronor. Härvid
har jag med hänsyn till vad laboratoriets föreståndare anfört för nästa budgetår
räknat med oförändrad personal. Jag förutsätter dock, att, därest det
skulle visa sig möjligt att företaga en minskning av den extra personalen,
en sådan minskning också kommer till stånd.

För rörligt tillägg beräknar jag ett belopp av 5,700 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt dessa kalkyler erfordras ett anslagsbelopp
av (16,900 + 8,300 + 32,100 + 5,700) 63,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens rättskemiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 16,900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit, förslagsvis » 8,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 32,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................... » 5,700

Summa förslagsanslag kronor 63,000;

dels och till Statens rättsJcemislca laboratorium: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 63,000

[89.] 9. Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ......................	.......... 18,000	24,892
1940/41......................	.......... 21,000	—
1941/42 (förslag)............	.......... 22,500	—

Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat för labora*
toriet, upptagande följande huvudposter:

Femte huvudtiteln.

151

1. Expenser, förslagsvis ........................................... kronor 6,500

2. Övriga utgifter, förslagsvis...................................... » 14,500

Summa kronor 21,000

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för innevarande budgetår, s. 224.

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat en
av laboratoriets föreståndare, professorn Wolff, gjord beräkning angående
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Däri har posten till expenser på grund av belastningen för sistförflutna
budgetår samt de stigande priserna föreslagits höjd med 500 kronor till

7,000 kronor, varav 2,000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 5,000
kronor för övriga expenser. I sistnämnda belopp ingår ett belopp av 2,400
kronor för inköp av böcker och tidskrifter ävensom 600 kronor för bindning
av protokoll, böcker och tidskrifter. Föreståndaren upplyser, att ungefär
hälften av det förra beloppet erfordras för prenumeration å de oumbärligaste
utländska tidskrifterna, av vilka laboratoriet dock blott håller en rättsmedicinsk,
en biokemisk, en serologisk och en fysiologisk-farmakologisk. Bokinköpen
avses begränsade till de nödvändigaste, i huvudsak komplettering
av sådana arbeten, som laboratoriet redan äger och vilkas värde skulle i
hög grad minskas, örn de förbleve ofullständiga. Det för bindning äskade
beloppet har ansetts nödvändigt, enär en del äldre böcker hålla på att falla
sönder och en mängd tidskriftsårgångar äro i starkt behov av bindning.

Beträffande posten till övriga utgifter framhåller föreståndaren, att
kostnaderna för inköp av provtagningsmaterial för alkoholblodprov åt polismyndigheterna
under budgetåret 1939/40 uppgått till 4,100 kronor, men att
anledning förelåge till antagande att hithörande utgifter för nästa budgetår
skulle komma att begränsas till 3,000 kronor eller samma belopp som beräknats
för innevarande budgetår. Yad åter anginge delposten till inköp
och underhåll av apparater, förbrukningsartiklar m. m., vilken för innevarande
budgetår upptagits till 11,500 kronor, måste man enligt föreståndaren
för nästa budgetår sannolikt räkna med en väsentlig prisstegring på flertalet
varor samt ökade arbetslöner för städning och renhållning. Väsentligt
minskade inköp kunde endast ifrågakomma beträffande kemikalier, enär
under sistförflutna och början av innevarande budgetår särskilt stora dylika
inköp gjorts. På grund härav föreslår föreståndaren, att sistnämnda delpost
höjes med minst 1,500 kronor till 13,000 kronor.

Föreståndaren uppskattar alltså medelsbehovet för laboratoriets omkostnader
till (7,000 + 3,000 + 13,000) 23,000 kronor. I anslutning härtill erinrar
föreståndaren om att statens inkomster av laboratoriets verksamhet under
budgetåret 1939/40, efter avdrag av vissa restitutioner, uppgått till 25,570
kronor samt att motsvarande inkomster för nästa budgetår torde kunna beräknas
till minst 30,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har biträtt föreståndarens framställning.

Departements chefen.

152 Femte huvudtiteln.

Med hänsyn till vad föreståndaren för laboratoriet anfört torde en mindre
höjning av förevarande anslag icke kunna undvikas. Därvid lärer posten
för expenser böra i enlighet med föreståndarens förslag beräknas till 7,000
kronor, fördelade med 2,000 kronor å bränsle, lyse, gas och vatten samt

5,000 kronor å övriga expenser. Beträffande posten till övriga utgifter
torde höjningen kunna begränsas till 500 kronor och posten alltså upptagas
med 15,000 kronor, varav 3,000 kronor beräknas åtgå till material för alkoholblodprov
åt polismyndigheterna samt 12,000 kronor för inköp och underhåll
av apparater, förbrukningsartiklar m. m.

Härjämte torde i omkostnadsstaten böra upptagas en särskild post till
sjukvård m. m. åt laboratoriets befattningshavare, vilken post synes kunna
bestämmas till förslagsvis 500 kronor.

I enlighet med dessa beräkningar skulle laboratoriets omkostnadsstat för
nästa budgetår komma att upptaga följande huvudposter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 500

2. Expenser, förslagsvis .......................................... » 7,000

3. Övriga utgifter, förslagsvis.................................... » 15,000

Summa kronor 22,500

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.. kronor 22,500

[90.] 10. Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 .....................	......... 92,800	89,555
1940/41 .....................	......... 94,800	_
1941/42 (förslag)...........	......... 97,800	—

Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ____ kronor 47,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit........ » 25,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................... kronor 14,800

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.. » 1,500 » 16,300

4. Börligt tillägg, förslagsvis ............ » 6,000

Summa förslagsanslag kronor 94,800

Femte huvudtiteln. 153

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat en
av föreståndaren för laboratoriet, H. Nilsson, gjord framställning om anslag
till avlöningar åt laboratoriets personal under budgetåret 1941/42. Föreståndaren
bar däri hemställt, att samtliga avlöningsposter matte för nämnda
budgetår beräknas till samma belopp, vartill de upptagits i gällande stat,
samt att förty anslaget måtte även för nästa budgetår bestämmas till 94,800
kronor. I framställningen bar förutsatts, att några förändringar med avseende
å laboratoriets personal icke skulle äga rum.

Den av föreståndaren gjorda framställningen bar tillstyrkts av medicinalstyrelsen.

I likhet med föreståndaren utgår jag från att personalbeståndet vid laboratoriet
icke under nästa budgetår skall undergå någon förändring. Däremot
får jag föreslå, att ifrågavarande medelsbehov uppskattas något annorlunda
än tidigare dels med hänsyn till de nya grunderna för avlöningsstaternas
uppställning m. m., dels ock därför att en omreglering torde böra äga rum
med avseende å de arvoden, som utgå till de vid laboratoriet anställda
assistenterna.

Avlöningsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde efter
omräkning böra upptagas till 43,000 kronor.

Från posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, avlönas bland annat 4 assistenter, av vilka 3 uppbära årsarvoden
å 6,500 kronor och den fjärde ett årsarvode av 4,500 kronor. A
arvodena utgå dyrtidstillägg, vilka emellertid gäldas från det under femte
huvudtiteln uppförda gemensamma anslaget för dylika tillägg. Då bär —
liksom i ett flertal liknande fall — en avveckling av dyrtidstilläggen synes
böra äga rum, torde ifrågavarande arvoden böra böjas till 8,180 kronor
respektive 5,660 kronor. Vidare är att märka, att under posten torde
böra avses ett mindre belopp för vikariatsersättningar. Posten, som hädanefter
bör beräknas förslagsvis, synes lämpligen kunna upptagas till 31,500
kronor.

Utgifterna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde
enligt de nya grunderna böra uppskattas till 14,700 kronor.

För rörligt tillägg beräknar jag ett belopp av 8,600 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså bliva
(43,000 + 31,500 + 14,700 + 8,600) 97,800 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska
laboratorium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Departements chefen.

154

Femte huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 43,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 31,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. » 14,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 8,600

Summa förslagsanslag kronor 97,800;

dels ock till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 97,800

[91.] 11. Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 30,000 44,327

1940/41 ............................ 30,000 —

1941/42 (förslag) .................. 30,000 —

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt omkostnadsstat för statens
farmacevtiska laboratorium, upptagande följande huvudposter:

1. Expenser, förslagsvis .......................................... kronor 8,000

2. Övriga utgifter, (inköp och underhåll av djur, apparater,

förbrukningsartiklar m. m.) förslagsvis........................ » 22,000

Summa kronor 30,000

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för innevarande budgetår, s. 225.

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat en
av föreståndaren för laboratoriet, Nilsson, gjord beräkning av medelsbehovet
under nästa budgetår. Föreståndaren har därvid anfört följande.

Med anledning av de av chefen för finansdepartementet anbefallda åtgärderna
för nedbringande av kostnaderna för statens civila verksamhet
hade föreståndaren verkställt en grundlig översyn av laboratoriets omkostnadsstat
i syfte att minska denna. Därvid hade framkommit, att ett belopp
av högst 1,000 kronor skulle genom ytterligt hård nedpressning eventuellt
kunna inbesparas. Enär emellertid så gott som samtliga utgiftsposter
(främst inköp och underhåll av djur samt kemikalier, laboratoriematerial,
bibliotek, underhåll av inventarier) under det senaste halvåret visat en icke
oväsentlig stegring, skulle en dylik besparing äventyra laboratoriets budget.
Då nämnda stegring kunde förutsättas komma att fortsätta under budgetåret
1941/42, hade föreståndaren med tanke på laboratoriets behöriga skötsel
icke vågat föreslå en beskärning av den nu gällande omkostnadsstaten.

Föreståndaren har därför hemställt, att anslaget måtte upptagas med
oförändrat belopp eller 30,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i sin skrivelse understrukit, att det rådande krisläget
redan medfört och i än högre grad kunde förväntas medföra förhöjningar
rörande samtliga poster i omkostnadsstaten. På grund härav och

Femte huvudtiteln.

155

med hänsyn till att omkostnadsstatens belastning för budgetåret 1939/40
överstigit det nu föreslagna beloppet med 14,327 kronor, anser medicinalstyrelsen,
att en ytterligare nedpressning av laboratoriets omkostnader icke
nu kunde åstadkommas.

Den för sistförflutna budgetår redovisade överbelastningen beror till icke
ringa del därpå, att laboratoriet under hösten 1939 i anledning av då befarad
prisstegring verkställt relativt stora inköp av kemikalier och andra
förbrukningsartiklar. En viss nedsättning av det för »övriga utgifter» under
nästa budgetår erforderliga beloppet synes därför möjlig, förslagsvis
till 18,500 kronor.

A andra sidan påkalla de verkliga utgifterna för bränsle, lyse och vatten
under sistförflutna budgetår en höjning av posten till expenser, förslagsvis
till 11,000 kronor. Därav torde ett belopp av 2,500 kronor avses för bränsle,
lyse och vatten samt ett belopp av 8,500 kronor för övriga expenser. Vidare
bör en särskild post till sjukvård m. m. för laboratoriets befattningshavare
upptagas, vilken torde kunna beräknas till 500 kronor. Under sådana förhållanden
lärer omkostnadsanslaget för laboratoriet böra för nästa budgetår
beräknas till oförändrat belopp, ehuru med annan fördelning.

Godtages vad sålunda anförts, skulle laboratoriets omkostnadsstat komma
att upptaga följande huvudposter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 500

2. Expenser, förslagsvis .......................................... » 11,000

3. Övriga utgifter, förslagsvis ........................... » 18,500

Summa kronor 30,000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens farmacevtislca laboratorium: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.. kronor 30,000

Provinsialläkarstaten.

[92.] 12. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar,

förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 3,690,000 3,700,507

1940/41 .......................... 3,750,000 —

1941/42 (förslag)................ 4,000,000 —

Gällande personalförteckning, som fastställts den 5 maj 1939, upptager
351 provinsialläkarbefattningar, av vilka 15 ursprungligen avsetts skola besättas
från och med den 1 januari 1940. Genom beslut den 26 april 1940
har sedermera bestämts, att 10 av ifrågavarande befattningar skola tills
vidare hållas obesatta. Genom beslut sistnämnda dag har Kungl. Maj:t
vidare fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat för förste

Departements chefen.

156 Femte huvudtiteln.

provinsialläkare och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat (förste provinsialläkare
och provinsialläkare), Jörslagsvis ............ kronor 3,380,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a. Arvoden till biträdande förste provinsialläkare
.................................. kronor 11,600

b. Avlöning åt civila läkarstipendiater, förslagsvis
.................................... » 8,400 » 20,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfälligt lönetillägg åt en provinsialläkare
...................................... » 600

b. Ersättning till förste provinsialläkare

för vissa expenser........................ » 43,100 » 43,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................... » 306.300

Summa förslagsanslag kronor 3,750,000

Vid fastställande av denna stat har räknats med allenast 341 provinsialläkartjänster.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande
medelsbehovet under budgetåret 1941/42. Därvid har styrelsen utgått
från att 6 vakanta provinsialläkarbefattningar, för vilkas avlönande medel
redan beräknats i gällande stat, skulle vara besatta från och med nämnda
budgetår. I samband härmed har styrelsen föreslagit en höjning av posten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 55,000 kronor. Posten
till rörligt tillägg har av styrelsen uppräknats med 208,700 kronor. Styrelsen,
som uppskattat övriga poster till oförändrade belopp, har alltså beräknat
det totala anslagsbehovet till (3,750,000 + 55,000 + 208,700) 4,013,700
kronor.

Styrelsen har framhållit, att det ej minst med hänsyn till senaste årets
erfarenheter rörande behovet av läkare på landsbygden och den förebyggande
hälsovårdens fortsatta utveckling vore angeläget, att den redan planerade
och i princip godkända utökningen av antalet provinsialläkardistrikt i riket
finge fortgå örn än i begränsad omfattning. Styrelsen hade emellertid, med
hänsyn till att ifrågavarande anslag ändock måste avsevärt höjas, icke velat
framlägga förslag örn nya distrikt under budgetåret 1941/42.

Ehuru det icke kan bestridas, att en fortsatt utökning av antalet provinsialläkardistrikt
framstår som en angelägenhet av vikt för vår landsbygd,
anser jag mig i likhet med medicinalstyrelsen förhindrad att i nuvarande
statsfinansiella läge påkalla medel för nämnda ändamål. Jag räknar alltså
med avlöning åt oförändrat antal provinsialläkare under nästa budgetår.

De nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning m. m. nödvändiggöra
emellertid åtskilliga ändringar med avseende å uppställningen av nu ifrågavarande
avlöningsstat och beräkningen av däri ingående poster.

Femte huvudtiteln.

157

Under posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra från
och med nästa budgetår inräknas de utgifter, vilka för närvarande bestridas
från posten till särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän. Förstnämnda
post lärer efter omräkning kunna upptagas till 3,150,000 kronor.

I fråga örn posten till arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, erfordras icke någon ändring beträffande beräkningen
av utgifterna för arvoden till biträdande förste provinsialläkare.
Däremot måste med hänsyn till utgående vikariatsersättningar till civila läkarstipendiater
för avlöningar åt dylika stipendiater beräknas ett till 13,400
kronor förhöjt belopp. Arvodesposten bör alltså beräknas till sammanlagt
(11,600 + 13,400) 25,000 kronor.

Vidare torde i avlöningsstaten upptagas en särskild post till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, från vilken böra avlönas vikarier
för förste provinsialläkare och provinsialläkare, i den mån dessa vikarier
icke skola avlönas från annan anslagspost. Posten, som allenast kan beräknas
förslagsvis, torde böra upptagas till 325,000 kronor.

Slutligen bör posten till rörligt tillägg höjas till 500,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet kan alltså för nästa budgetår uppskattas
till (3,150,000 + 25,000 + 325.000 + 500,000) 4,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste

provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis
........................................ kronor 3,150,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Arvoden till biträdande

förste provinsialläkare .. kronor 11,600

b. Avlöning åt civila läkar stipendiater,

förslagsvis.. » 13,400 » 25,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis.......................... » 325,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. >_500,000

Summa förslagsanslag kronor 4,000,000;

dels ock till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m.fl.:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ................................ kronor 4,000,000

Departements chefen.

158 Femte huvudtiteln.

[93.] 13. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård

m. m., förslagsanslag. Såsom i annat sammanhang framhållits, skola från
och med nästa budgetår medel till bestridande av ersättningar för sjukvård
m. m. åt befattningshavare inom den allmänna civilförvaltningen beräknas
under en särskild anslagspost i vederbörande verks omkostnadsstat, benämnd
sjukvård m. m. Anslagsposten förutsättes upptagen med förslagsvis angivet
belopp. Då särskilt omkostnadsanslag icke finnes uppfört för nu ifrågavarande
befattningshavare samt en sammanslagning av hithörande sjukvårdskostnader
och det hittills i riksstaten uppförda anslaget till reseersättningar åt
förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl. ej lämpligen synes böra
ske, torde ett särskilt anslag böra uppföras för bär ifrågavarande ändamål,
betecknat Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård m. m.
Enligt uppgifter, som jag under hand inhämtat, torde för ändamålet böra
beräknas ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Sjukvård
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa e it förslagsanslag
av ...................................... kronor 10,000

[94.] 14. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersätt ningar,

förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39....................	........ 165,000	224,987
1939/40....................	........ 200,000	212,873
1940/41....................	........ 150,000	_
1941/42 (förslag) .........	........ 150,000	—

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen under hänvisning
till belastningen för budgetåret 1939/40 ansett sig böra beräkna anslagsbehovet
för nästa budgetår till 200,000 kronor. Styrelsen har därvid framhållit,
att anledning funnes antaga, att under nästa budgetår tjänsteresor
icke komme att företagas i samma utsträckning som under det sistförflutna
budgetåret.

Jämlikt beslut av Kungl. Majit gäller från och med den 1 januari 1940
viss av besparingshänsyn dikterad begränsning av tjänsteläkarnas inspektions-
och visitationsskyldighet. Sålunda skall visitation av apoteksinrättning
genom förste provinsialläkares försorg tills vidare ske endast i den
omfattning medicinalstyrelsen finner erforderligt, varjämte annan förste provinsialläkare
eller provinsialläkare åliggande inspektionsskyldighet skall, där
resor för ändamålet erfordras, tills vidare fullgöras allenast i den mån gällande
statsbidragsbestämmelser eller eljest särskilda skäl därtill föranleda.

Förhållandena torde påkalla, att en viss begränsning äger bestånd även
under nästa budgetår. Några närmare hållpunkter för bedömandet av

Femte huvudtiteln.

159

den besparing, som härigenom kan uppkomma, föreligga ännu icke. Under
sådana förhållanden förordar jag, att anslaget för nästa budgetår upptages
med oförändrat belopp eller 150,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Ees eersättning ar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .............................. kronor 150,000

[95.] 15. Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40.............................. 10,000 19,375

1940/41.............................. 20,000 —

1941/42 (förslag).................... 20,000 —

[Kungörelse den 30 december 1911 (nr 163, s. 35) angående ändrade
bestämmelser i fråga örn statsbidrag till avlönande av extra provinsialläkare;
kungörelse den 29 juni 1917 (nr 465) angående statsbidrag till avlönande av extra
provinsialläkare, i avlägset belägna, särskilt svårbesättliga distrikt; kungörelse
den 8 maj 1925 (nr 206) angående dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare.
]

Av det för innevarande budgetår beviljade anslaget skall enligt Kungl.
Majits beslut den 26 april 1940 ett belopp av förslagsvis 500 kronor avses
för dyrtidstillägg åt extra provinsialläkare.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen erinrat örn att statsbidrag
för närvarande utgår till femton extra provinsialläkartjänster med
ett sammanlagt belopp av högst 21,500 kronor jämte, i förekommande fall,
dyrtidstillägg. Under åberopande härav och då med hänsyn till Kungl.
Majits i det föregående omnämnda beslut örn uppskov med besättande av
vissa nyinrättade ordinarie tjänster någon förändring av extra provinsialläkardistrikt
till ordinarie icke kunde förväntas ske före den 1 juli 1942,
har medicinalstyrelsen beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 till

22,000 kronor, varav 500 kronor för dyrtidstillägg.

På av medicinalstyrelsen anförda skäl lärer man knappast kunna räkna
med att en minskning av antalet extra provinsialläkardistrikt kommer
till stånd under nästa budgetår. A andra sidan torde, med hänsyn till belastningen
för budgetåret 1939/40 och då någon extra provinsialläkartjänst,
till vilken statsbidrag utgår, icke inrättats sedan den 1 juli 1939, anledning
icke föreligga att vidtaga en höjning av anslaget för nästa budgetår. Jag
förordar därför, att anslaget upptages med oförändrat belopp.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.. kronor 20,000

Departements chefen.

160

Femte huvudtiteln.

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalter.

[96.] 16. Statens sinnessjukhus: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .................... 21,600,000 23,084,597

1940/41 ......''.............. 21,700,000 —

1941/42 {förslag) .......... 24,600,000

Kungl. Maj:t har den 21 juni 1940 fastställt en av riksdagen godkänd
personalförteckning för statens sinnessjukhus, vilken finnes intagen i statsliggaren
för innevarande budgetår s. 234.

Kungl. Majit har samma dag fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för statens sinnessjukhus, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 13,155,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................ » 95,000

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal, förslagsvis » 6,650,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...... »_1,800.000

Summa förslagsanslag kronor 21,7o0,000

Därjämte har Kungl. Majit meddelat närmare bestämmelser rörande användningen
av anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, och till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Rörande innehållet i dessa får jag hänvisa till statsliggaren, s. 234—36.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
angående medelsbehovet för nästa budgetår.

Med avseende å de ordinarie tjänstemännen anför styrelsen till en
början:

I skrivelse den 11 juni 1940 angående användningen av det för budgetåret
1940/41 anvisade anslaget till avlöningar till statens sinnessjukhus hade
medicinalstyrelsen framhållit dels att styrelsen i syfte att något minska platsbristen
övervägde, att psykiatriska sjukhuset, därest det bomme att bibehållas
intill tidpunkten för färdigställandet av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall,
skulle drivas såsom sekundärsjukhus för mera lugna och lättskötta patienter
dels att tidpunkten, då överflyttningen av psykiatriska kliniken från psykiatriska
till karolinska sjukhuset kunde äga rum, vore oviss men att det väntades
kunna ske tidigast den 1 januari 1941. Därest en framställning från
styrelsen i nyss nämnt syfte skulle vinna bifall och överflyttningen av berörda
klinik ägde rum å beräknad tid, borde befattningen såsom överläkare
av lia klass vid psykiatriska sjukhuset indragas. Samtidigt därmed borde
den nuvarande förste läkartjänsten vid sjukhuset förändras till en överläkartjänst
av 2:a klass, vilken tjänst dock icke borde besättas med ordinarie
innehavare utan endast uppehållas på förordnande.

Femte huvudtiteln.

161

I särskilda skrivelser den 14 oell 21 november 1939 hade styrelsen vidare
hemställt, att tvenne överskötarbefattningar vid Sundby sjukhus vid Strängnäs
måtte ersättas med skötarbefattningar. Detta innebure icke någon ökning
av antalet sjukvårdspersonal men väl ett successivt genomförande vid
detta sjukhus av den organisation, som tillämpades vid övriga statens sinnessjukhus,
och även någon kostnadsminskning. Styrelsen vidhölle därför
detta förslag.

Från direktionen för Restads sjukhus vid Vänersborg hade inkommit
framställning örn att en överskötarbefattning å en manlig s. k. öppendörravdelning
måtte få förändras till en översköterskebefattning. Med medicinalstyrelsens
medgivande hade de senaste fyra åren å denna avdelning tjänstgjort
en Översköterska i stället för en Överskötare. Styrelsen vitsordade fördelen
av att i ökad utsträckning å härför lämpliga manliga avdelningar använda
kvinnlig personal i ansvarig ställning.

1940 års lagtima riksdag hade medgivit inrättandet av tre nya tjänster,
avsedda för Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, nämligen en överläkare av l:a
klass, en syssloman av 2:a klass och en maskinmästare av l:a klass. För
biträde med iordningställande av detta sjukhus, vilket beräknades kunna
tagas i bruk tidigast under våren 1942, erfordrades ytterligare två befattningshavare,
nämligen en kassör och ett kameralbiträde.

Härefter yttrar styrelsen bland annat följande.

I sina anslagsäskanden till 1940 års riksdag hade styrelsen hemställt örn
utökning av, bland annat, antalet ordinarie sjukvårdsbefattningar med anledning
av vissa planerade nya vårdavdelningar vid Frösö och Furunäsets
sjukhus. Ifrågavarande framställningar hade emellertid icke föranlett någon
åtgärd. Behovet av denna personalökning kvarstode allt fortfarande.

Vidare ville styrelsen erinra örn att vid statens sinnessjukhus vore i enlighet
med Kungl. Majis bemyndigande under uppförande provisoriska paviljonger
med plats för sammanlagt 1,200 patienter, avsedda att tagas i bruk,
därest visst statligt sinnessjukhus skulle behöva utrymmas. Örn detta måste
verkställas, komme självfallet personal vid detta sjukhus att överföras till
de nya paviljongerna. Behövde utrymning ej ske, måste styrelsen räkna med
att, därest normala tider inträdde, taga desamma i bruk genom intagning
av nya patienter. Därigenom skulle den nuvarande besvärande platsbristen
kunna avsevärt minskas, enär i dessa paviljonger under normala förhållanden
beräknades kunna vårdas omkring 900 patienter. För beläggning av dessa
paviljonger krävdes bland annat anställandet av ytterligare personal.

Medicinalstyrelsen hade emellertid under nu rådande förhållanden icke
ansett sig böra göra framställning örn ytterligare personal varken för tillgodoseende
av de redan år 1939 framställda kraven eller för mötande
av det personalbehov, som en fredsmässig beläggning av de provisoriska
paviljongerna komme att skapa. Den för samtliga dessa platser erforderliga
personalen förutsatte styrelsen skulle kunna erhållas genom att, i mån av
behov, tills vidare utöka den ordinarie arbetstiden från 48 till förslagsvis
50 timmar per vecka, därest detta av Kungl. Maji medgåves.

Vid bifall till vad styrelsen i nu angivna hänseenden förordat beräknas
medelsbehovet för avlöningar till ordinarie befattningshavare kunna minskas
med omkring 6,000 kronor. Med beaktande härav skulle, då belastningen
å ifrågavarande post under sistförfluten budgetår uppgått till 13,916,289
kronor, posten kunna för nästa budgetår beräknas till 13,910,000 kronor.
Därvid förutsattes, att den förstärkta försvarsberedskapen upprätthölles i
ungefär samma utsträckning som under budgetåret 1939/40.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

1834 40 1 ]

162

Femte huvudtiteln.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, har styrelsen erinrat om att den vid psykiatriska
sjukhuset anställde amanuensen, som åtnjutit ett arvode av 3,360 kronor
för år, komme att överflyttas till psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset,
då denna klinik komme att tagas i bruk, varför något arvode åt
nämnde amanuens icke erfordrades under nästa budgetår. Vidare har styrelsen
framhållit, att läkaren, sysslomannen och predikanten vid förutvarande
Järvsö sjukhus för spetälska komme att erfordras för sjukhusets skötsel
jämväl sedan detta tagits i bruk såsom sinnessjukhus. Läkaren skulle
i enlighet med träffad överenskommelse uppbära ett årsarvode av 1,100
kronor. Sysslomannen, som benämnes redogörare, borde bibehållas vid sitt
arvode å 900 kronor. Arvodet till predikanten borde med hänsyn till sjukhusets
ökade beläggning höjas till 500 kronor.

För att, i anslutning till vad föregående år ifrågasatts, bereda predikanterna
vid sinnessjukhusen någon förhöjning å arvodena borde delposten till
desamma höjas från 37,400 till 39,600 kronor, vartill borde komma 500 kronor
till predikanten vid Järvsö sjukhus, sammanlagt 40,100 kronor. I samma
syfte borde delposten till arvoden för orgelspelning samt för bestridande
av vaktmästargöromål hos sinnessjukhusens direktioner ökas från 9,240 till

10,400 kronor. Därest övriga arvoden bibehölles oförändrade, skulle anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
för budgetåret 1941/42 uppgå till 96,900 kronor enligt följande fördelning:

Arvoden till predikanter vid statens sinnessjukhus, inklusive

Järvsö sjukhus.................................................. kronor 40,100

Arvoden till sekreterare hos sinnessjukhusens direktioner .. » 25,300

Ai-voden för tjänstgöring å s. k. fast paviljong ................ » 10,100

Arvoden för hjälpverksamlietsläkare ............................ » 9,000

Arvode till läkaren vid Järvsö sjukhus ........................ » 1,100

Arvode till redogöraren vid Järvsö sjukhus .................... » 900

Arvoden för orgelspelning samt för bestridande av vaktmästargöromål
hos sinnessjukhusens direktioner ........ » 10.400

Summa kronor 96,900

Börande posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
föreslår styrelsen, förutsatt att behovet av ytterligare arbetskraft tillgodoses
genom utökning av arbetstiden, icke någon ändring. Styrelsen överväger
emellertid att inom en nära framtid vidtaga åtgärder för dels centralisering
av utspisningen till sjukhusens befattningshavare dels förändring av
städningsarbetet, vilket sannolikt komme att medföra någon minskning av
antalet kvinnliga ekonomister av 4:e klass. Inför ovissheten örn huru detta
på lämpligaste sätt skall kunna ordnas, anser sig styrelsen dock icke böra
göra framställning örn förändring av antalet dylika ekonomister. Skulle det
visa sig att nämnda åtgärder komme att leda till avsett resultat, ämnar styrelsen
successivt låta vakantsätta möjligt antal kvinnliga ekonomistbefattningar.

I fråga örn postens storlek framhåller styrelsen, att posten enligt anslags -

Femte huvudtiteln.

163

redovisningen för budgetåret 1939/40 överskridits med icke mindre än 662,765
kronor. Anledningen härtill vore, liksom beträffande anslagsposten till
ordinarie tjänstemän, framför allt att hänföra till inkallelserna till militärtjänstgöring.
Under förutsättning att nuvarande förhållanden vore rådande
jämväl under budgetåret 1941/42, syntes någon minskning av den hittillsvarande
extra ordinarie personalens avlöningskostnader icke vara att emotse,
varför medicinalstyrelsen hemställer, att anslagsposten till övrig icke-ordinarie
personal måtte beräknas till i runt tal 7,310,000 kronor.

Slutligen har posten till rörligt tillägg uppräknats till gällande maximum,
vilket medför en höjning till 3,180,000 kronor.

I enlighet härmed har styrelsen uppskattat anslagsbehovet för avlöningar
vid statens sinnessjukhus under nästa budgetår till (13,910,000 + 96,900
+ 7,310,000 + 3,180,000) 24,496,900 kronor.

Sedan denna beräkning framlagts, har dels svenska sinnessjukvårdspersonalens
förbund ingivit en skrivelse, vari hemställes, att arbetstiden vid sinnessjukhusen
måtte tills vidare bibehållas oförändrad, dels oclc medicinalstyrelsen
på min anmodan inkommit med en promemoria angående den ytterligare
personal, som skulle under nästa budgetår erfordras vid ett bibehållande
av 48 timmars arbetsvecka. Av sistnämnda promemoria framgår, att
för beläggning av vissa nya avdelningar vid S:ta Maria, Frösö, Furunäsets
och Järvsö sjukhus samt av 13 provisoriska paviljonger erfordras ytterligare
11 e. o. översköterskor, 15 e. o. skötare, 36 e. o. sköterskor, 27 manliga och
46 kvinnliga elever. Kostnaden för denna personal, beräknad efter E-ort,
har av medicinalstyrelsen uppskattats till 319,000 kronor. Vid beräkningen
av detta personalbehov har medicinalstyrelsen utgått från att psykiatriska
sjukhuset i Stockholm efter öppnandet av den psykiatriska kliniken vid
karolinska sjukhuset skulle förändras till sekundärsjukhus, varigenom en
minskning av vårdpersonalen därstädes bleve möjlig. Denna personal kar
företrädesvis avsetts bliva överflyttad till Järvsö och Frösö sjukhus. Beträffande
detaljerna i övrigt härutinnan torde jag få hänvisa till handlingarna.

Härjämte får jag anmäla, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 10 december
1940 hemställt, att en uppsyningsmanstjänst av 2:a klass (A 10) vid
S:t Lars sjukhus måtte omändras till en förestånderskebefattning av 2:a
klass (A 7). Till stöd härför har medicinalstyrelsen anfört, bland annat, att
i den personalorganisation, som numera tillämpades å nyinrättade sinnessjukhus
och i viss mån även successivt införts å äldre sinnessjukhus, endast
funnes en uppsyningsmanstjänst, vars innehavare hade till huvudsaklig
uppgift att leda de manliga patienternas utearbete, medan den direkta tillsynen
av sjukvården i övrigt handhades av förestånderskor. Denna anordning
hade visat sig väl tillgodose sjukvårdens krav, samtidigt som därigenom
en viss besparing kunnat vinnas.

Innan jag ingår på beräkningen av medelsbehovet under förevarande an- Departcmentsslagspunkt
för nästa budgetår vill jag erinra, att Kungl. Majit, på särskild chofon
framställning av medicinalstyrelsen, den 30 december 1940 medgivit, att

164

Femte huvudtiteln.

psykiatriska sjukhuset i Stockholm hnge, efter psykiatriska klinikens överflyttande
till karolinska sjukhuset, bedrivas såsom sekundärsjukhus intill
dess Sidsjöns sjukhus tagits i bruk. Vidare vill jag framhålla, att 1940 års
urtima riksdag i skrivelse den 28 augusti 1940 (nr 14) utgått från att därest
de nyligen uppförda provisoriska paviljongerna icke skulle komma till användning
för evakueringsändamål, de under ett antal år framåt skulle kunna
utnyttjas för att lätta rådande överbeläggning på de statliga sinnessjukhusen.
I anslutning härtill anser jag mig böra räkna med att ifrågavarande paviljonger
åtminstone i viss omfattning kunna komma att tagas i anspråk för
en fredsmässig beläggning i syfte att lätta överbeläggningen å de sinnessjukhus,
där denna är särskilt besvärande.

Vad härefter angår frågan örn arbetstidens utökning från 48 till 50 timmar
per arbetsvecka, vill jag icke bestrida, att staten under exceptionella förhållanden
kan bliva nödsakad vidtaga en sådan åtgärd, som medicinalstyrelsen
föreslagit. Enligt min uppfattning kan emellertid situationen ännu
icke anses vara sådan, att den motiverar ett avsteg från statsmakternas
principbeslut örn 48 timmars arbetsvecka vid sinnessjukhusen. Jag vill i
detta hänseende erinra örn att Kungl. Majit hittills icke funnit sig böra utnyttja
av riksdagen lämnat bemyndigande att generellt dispensera från
tillämpningen av gällande bestämmelser örn arbetstidens begränsning. Under
sådana förhållanden anser jag mig böra räkna med oförändrad arbetstid
vid sinnessjukhusen under nästa budgetår.

Såsom en konsekvens av Kungl. Maj:ts beslut angående psykiatriska sjukhusets
förändring till sekundärsjukhus tillstyrker jag medicinalstyrelsens
förslag örn att dels indraga den nuvarande befattningen som överläkare av
lia klass (A 29) vid psykiatriska sjukhuset, dels ock omändra den nuvarande
förste läkartjänsten (A 28) vid samma sjukhus till en överläkartjänst av 2:a
klass (A 28). Med sistnämnda anordning möjliggöres, att den nuvarande
förste läkaren vid sjukhuset kommer i åtnjutande av den förmån av fri bostad,
som är förenad med överläkartjänsten vid sjukhuset. Likaså anser
jag mig böra godtaga medicinalstyrelsens förslag örn förändring av två överskötarbefattningar
(A 8) vid Sundby sjukhus till två skötarbefattningar (A 6),
en överskötarbefattning (A 8) vid Restads sjukhus till en översköterskebefattning
(A 6) samt en uppsyningsmansbefattning av 2:a klass (A 10) vid
S:t Lars sjukhus till en förestånderskebefattning av 2:a klass (A 7). För
biträde med iordningställande av Sidsjöns sjukhus torde ock i enlighet med
medicinalstyrelsens förslag böra inrättas en befattning som kassör (A 11)
och en befattning som kameralbiträde (A 8). Jag förutsätter härvid, att
sistnämnda tjänster icke komma att besättas förrän oundgängligt behov
därav föreligger.

Från nu angivna utgångspunkter samt med beaktande av de nya grunderna
för avlöningsstateruas uppställning och beräkning har jag uppskattat medelsbehovet
för avlöningar vid sinnessjukhusen på sätt framgår av det följande.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde kunna nedsättas
till i runt tal 13,100,000 kronor.

Femte huvudtiteln. 165

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, synes mig med någon jämkning av medicinalstyrelsens förslag
angående arvodesposterna till predikanterna samt för orgelspelning och
vaktmästargöromål hos sinnessjukhusens direktioner kunna beräknas till

96.000 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde
böra bestämmas med utgångspunkt från belastningen för sistförfluten budgetår,
uppgående till omkring 7,312,000 kronor. Därtill bör läggas kostnaden
för den av mig förordade förstärkningen av personalen, uppskattad
till 319,000 kronor, ävensom visst belopp för vikariatskostnader i de fall,
då icke-ordinarie befattningshavare uppehålla förordnanden å ordinarie
tjänster, förslagsvis 600,000 kronor. Posten, som alltjämt torde böra upptagas
förslagsvis, skulle därmed uppgå till (7,312,000 + 319,000 + 600,000)

8.231.000 kronor, vilket belopp bland annat med hänsyn till vad medicinalstyrelsen
anfört angående centralisering av utspisningen och förändring av
städningsarbetet inom sinnessjukhusen torde kunna avrundas nedåt till

8.200.000 kronor.

Slutligen bör posten till rörligt tillägg uppräknas med 1,404,000 kronor
till 3,204,000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle anslaget i sin helhet komma att för nästa
budgetår uppföras med (13,100,000 + 96,000 + 8,200,000 + 3,204,000) 24,600,000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statens sin -

nessjukhus:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

I. Läkar per sonat.

15 överläkare av lia klass ............................ A 29

17 förste läkare ........................................ A 28

7 överläkare av 2:a klass ............................ A 28

19 överläkare av 3:e klass ............................ A 27

37 andre läkare ........................................ A 26

II. Kontorspersonal.

4 sysslomän av lia klass ............................ A 24

11 sysslomän av 2:a klass ............................ A 22

9 sysslomän av 3:e klass ............................ A21

17 bokhållare .......................................... A 15

24 kassörer ............................................ All

15 kameralbiträden .................................... A 8

15 kanslibiträden ...................................... A 7

6 kontorsbiträden .................................... A 4

166

Femte hnvndtiteln.

Befattning Lönegrad

III. Sjukvårdspersonal.

20 uppsyningsman av lia klass ...................... A 14

32 förestånderskor av l:a klass ...................... A 12

16 uppsyningsman av 2:a klass ...................... A 10

155 Överskötare.......................................... A 8

41 förestånderskor av 2:a klass ...................... A 7

1,070 skötare .............................................. A 6

352 översköterskor...................................... A 6

1,306 sköterskor .......................................... A 3

IV. Ekonomipersonal.

15 maskinmästare av lia klass........................ A 14

8 maskinmästare av 2:a klass........................ A 12

8 befallningsmän...................................... A 10

37 hantverksföreståndare av 1 :a klass................ A 10

19 maskinister av l:a klass .......................... A 10

19 trädgårdsmästare.................................... A 10

116 hantverksföreståndare av 2:a klass .............. A 8

25 maskinister av 2:a klass .......................... A 8

16 köksförestånderskor av l:a klass.................. A 7

12 magasinsföreståndare .............................. A 7

23 arbetsförestånderskor .............................. A 6

13 bageriförestånderskor .............................. A 6

10 chaufförer............................................ A 6

13 eldare av lia klass ................................ A 6

8 förmän i trädgård och jordbruk .................. A 6

101 hantverkare.......................................... A 6

7 köksförestånderskor av 2:a klass.................. A 6

23 post- och stadsbud ................................ A 6

18 tvättförestånderskor av lia klass.................. A 6

96 eldare av 2:a klass ............................ A 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall...... A 5

18 biträdande köksförestånderskor .................. A 5

23 yttre nattvakter .................................... A 5

9 biträdande bageriförestånderskor ................ A 3

4 tvättförestånderskor av 2:a klass.................. A 3

17 biträdande tvättförestånderskor .................. A 3

41 sömmerskor eller väverskor ...................... A 3

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e

14 andre läkare........................................ Bo 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Femte huvudtiteln.

167

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ............................ kronor 13,100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit .................. » 96,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................ » 8,200,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 3.204,000

Summa förslagsanslag kronor 24,600,000;

dels och till Statens sinnessjukhus: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.......... kronor 24,600,000

[97.] 17. Statens sinnessjukhus; Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40...................... 11,500.000 12,428,176

1940/41 ...................... 11,600,000 —

1941/42 (förslag)............ 14,000,000 —

Den 21 juni 1940 har Kungl. Majit fastställt oinkostnadsstat för statens
sinnessjukhus, upptagande följande huvudposter:

1. Reseersättningar, förslagsvis .............................. kronor 70,000

2. Expenser, förslagsvis ...................................... » 2,180,000

3. Övriga utgifter, förslagsvis ................................ » 9,350,000

Summa kronor 11,600,000

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för innevarande budgetår s. 237.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen har till en början framhållit, att beläggningen å sinnessjukhusen
vid utgången av budgetåret 1939/40 uppgått till 20,954 patienter.
Beläggningen hade emellertid tidigare under budgetåret varit högre, varför
styrelsen ansåge, att ett antal av 21,050 borde tagas som utgångspunkt vid
beräknande av beläggningen under nästa budgetår. Under loppet av innevarande
och nästföljande budgetår komme emellertid antalet vårdplatser att
ökas med ett sammanlagt antal av 128, därigenom att ombyggnads- och
ändringsarbeten vid vissa sjukhus då bleve slutförda. Under förutsättning,
att Kungl. Majit gåve sitt samtycke till att psykiatriska sjukhuset i Stockholm
finge i avbidan på färdigställandet av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall
begagnas såsom sekundärsjukhus för mera lugna och lättskötta patienter,
torde ytterligare ett fyrtiotal vårdplatser kunna upplåtas. Då styrelsen utginge
från att samtliga vårdplatser komme att bliva belagda, ansåge sig styrelsen
böra för budgetåret 1941/42 räkna med en beläggning av (21,050 +
128 + 40) 21,218 patienter.

168

Femte huvudtiteln.

Härvid har hänsyn icke tagits till den utökning av antalet vårdplatser,
som skulle kunna åstadkommas, örn de under föregående punkt omförmälda
provisoriska paviljongerna belädes.

Styrelsen har härefter ingått på en beräkning av de särskilda posterna.

Beträffande posten till reseersättningar föreslår styrelsen — under
hänvisning till att inrättandet av de nya avdelningarna torde komma att
förorsaka ökade patienttransporter med ty åtföljande ökade resekostnader
för vårdpersonalen — en höjning av anslaget till förslagsvis 75,000 kronor.

I fråga om posten till expenser anför styrelsen bland annat följande.

Enligt anslagsredovisningen för budgetåret 1939/40 hade nettoutgifterna
under delposten bränsle, lyse och vatten uppgått till 2,121,930 kronor. Den
starka stegring av priserna å bränsle, som förekommit under föregående
budgetår, hade varit mindre kännbar för de vedeldade sjukhusen, enär de
dessförinnan träffat avtal örn leverans av ved. De sjukhus däremot, som
eldade med kol, hade i en del fall nödgats inköpa kol till starkt förhöjda
priser. Bränslekostnaderna för innevarande budgetår beräknades på grund
av ingångna leveranskontrakt uppgå till omkring 2,580,000 kronor. Det
förelåge under nuvarande förhållanden självfallet svårigheter att kunna framlägga
uppgifter, varpå man skulle kunna grunda något så när säkra beräkningar
för bränslekostnaderna under nästa budgetår. Priserna vid upphandlingen
av bränsle för budgetåret 1940/41 finge dock anses bäst ägnade att
tjäna såsom underlag för beräkning av ifrågavarande kostnader. Man torde
därför böra utgå från att kostnaderna för uppvärmning av sjukhusens nuvarande
lokalutry’mmen för nästa budgetår icke kunde beräknas lägre än till

2.600.000 kronor. Härtill komme kostnaden för uppvärmning av de under
byggnad varande provisoriska paviljongerna, vilken kostnad, därest desamma
vore obelagda, torde kunna beräknas till omkring 23,000 kronor. Den sammanlagda
bränslekostnaden skulle sålunda efter dessa beräkningar uppgå
till 2,623,000 kronor. Då utgifterna för lyse, vatten och övriga förnödenheter,
vilka skulle belasta ifrågavarande delpost, beräknades till omkring

660.000 kronor, skulle sammanlagda utgifterna för bränsle, lyse och vatten
uppgå till omkring 3,283,000 kronor.

Under hänvisning till att nettoutgifterna å delposten till övriga expenser
under det sistförfluten budgetåret uppgått till 115,302 kronor samt att
nämnda kostnader, avseende skrivmaterialier, telefon- och telegramavgifter
m. m., knappast kunde nedbringas, har styrelsen räknat med en höjning av
ifrågavarande belopp från 110,000 till 115,000 kronor.

Styrelsen har alltså beräknat anslagsposten till expenser till förslagsvis
(3,283,000 + 115,000) 3,398,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till övriga utgifter yttrar styrelsen i huvudsak
följande:

Styrelsen hade i enlighet med de uttalanden, som gjorts av vederbörande
departementschef i föregående års statsverksproposition, sökt i görligaste
mån begränsa utgifterna under delposten till inventarier. Även om man
kunde tänka sig att samma starka begränsning, som nu rådde i fråga örn
anskaffningen av inventarier, kunde genomföras ännu ett budgetår, så medförde
dock den fortgående ökade beläggningen större behov av sängar och
andra inventarier, för vilkas anskaffande kostnaderna skulle bestridas från
denna delpost. Inköpen av dessa inventarier måste ju också ske till förhöjda
priser på grund av den allmänna prisstegringen. Enligt anslagsredo -

Femte huvudtiteln.

169

visningen för budgetåret 1939/40 hade nettoutgifterna för inventarier belöpt
sig till omkring 276,000 kronor. Med hänsyn härtill och till de beräknade
nya vårdplatserna torde delposten till inventarier icke böra beräknas till
lägre belopp än förslagsvis 265,000 kronor.

Utgifterna för tvätt och renhållning hade för budgetåret 1939/40 uppgått
till 289,590 kronor. Med hänsyn till den emotsedda ökningen av beläggningen
och till prisförhöjningarna å tvättmedel syntes hithörande utgifter
för nästa budgetår icke böra beräknas lägre än till det för innevarande
budgetår fastställda beloppet eller förslagsvis 310,000 kronor.

Belastningen av delposten till utspisning hade under sistförfluten budgetår
uppgått till omkring 6,980,000 kronor. Härav belöpte 5,496,000 kronor på
utspisning av patienter, motsvarande en kostnad av 71.7 öre per dag och
patient. För budgetåret 1941/42 torde en kostnadsökning på grund av höjda
proviantpriser vara att emotse. Denna kostnadsökning kunde beräknas till
ungefär 3/i av den höjning normalportionen undergått sedan juli månad
1939 eller 26.7 procent. Under antagande att samma procentuella förhöjning
bomme att inträffa även å sådana proviantartiklar, som icke inginge i
normalportionen, skulle den gjorda beräkningen innebära, att utspisningskostnaden
per patient och dag ökades från 71.7 till 91 öre. För de 21,218
patienter, som beräknats komma att vårdas under budgetåret 1941/42
(7,744,570 vårddagar), skulle då utspisningskostnaden uppgå till i runt tal

7.048.000 kronor. Härtill borde läggas det för personalens utspisning erforderliga
beloppet, vilket beräknat enligt enahanda grunder skulle komma
att uppgå till omkring 1,880,000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för
utspisningen bleve sålunda (7,048,000 + 1,880,000) 8,928,000 kronor.

Denna kostnad torde emellertid kunna nedbringas något, örn i vissa fall
till utspisningen upphandlades kött och fläskvaror av något lägre kvalitet
än vad som för närvarande i allmänhet utspisades. Den på grund härav
beräknade kostnadsminskningen torde kunna uppgå till omkring 80,000
kronor. Genom beslut av 1937 års riksdag skulle vidare kaffe utspisas till
varje patient en gång örn dagen och beviljades för detta ändamål en anslagsökning
med 200,000 kronor. Enligt de före nämnda år gällande portionsstaterna
utspisades icke dagligen kaffe till salspatienterna vid statens sinnessjukhus.
Kaffe hade dock tilldelats arbetande patienter såsom uppmuntran,
varjämte de intagna kunnat bereda sig denna förmån mot särskild avgift.
Genom cirkulär till direktionerna för statens sinnessjukhus den 12 september
1939 hade medicinalstyrelsen anbefallt minskning i kaffeportionens storlek
samt framhållit, att kaffet skulle utdrygas med kaffetillsättning av inhemsk
tillverkning. Det vore trots dessa föreskrifter betydande kvantiteter kaffe,
som utspisades, och kostnaden härför beräknades även med den gjorda
begränsningen uppgå till omkring 200,000 kronor. Styrelsen ifrågasatte,
huruvida icke det ekonomiska läget och de begränsade tillgångarna av kaffe
inom landet borde föranleda, att utspisningen av kaffe upphörde i den
omfattning, som tillämpades på grund av förenämnda riksdagsbeslut. _ Vid
en återgång tills vidare till det förut tillämpade systemet borde utspisningsanslaget
kunna minskas med omkring 200,000 kronor.

Delposten till utspisning för budgetåret 1941/42 syntes under dessa förutsättningar
böra beräknas till förslagsvis 8,648,000 kronor, avrundat till

8.650.000 kronor.

Nettoutgifterna för linne, gång- och sängkläder hade enligt senaste anslagsredovisning
utgjort omkring 852,500 kronor. 1940 års lagtima riksdag hade
för ändamålet anvisat 750,000 kronor. Don starka prisstegringen å textilier
m. m. och den väntade ökningen av beläggningen syntes motivera ett högre
belo])]). För budgetåret 1941/42 syntes delposten böra beriiknas till förslagsvis
775,000 kronor.

170

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Aven i fråga om delposten till läkemedel gällde, att densamma i hög grad
vore beroende av beläggningens storlek. Den hade dessutom under de
senaste åren starkt påverkats av de moderna terapeutiska metoder, som
tillämpades för behandling av vissa former av sinnessjukdom vid flertalet
av statens sinnessjukhus. Till utgångspunkt för beräkning av ifrågavarande
kostnader för nästkommande budgetår syntes man böra taga belastningen
under det senaste budgetåret, 481,400 kronor. Med hänsyn till den ökade
användningen av sagda behandlingsmetoder och tillkomsten av nya vårdplatser
syntes delposten läkemedel för budgetåret 1941/42 böra beräknas
till förslagsvis 500,000 kronor.

Hörande familjevården hade en del av sjukhuscheferna ansett det lämpligt
att utöka denna vård. Kostnaderna för patienternas inackoidering i vårdhemmen
hade stigit, i en del fall ganska avsevärt. Enligt anslagsredovisningen
hade nettoutgifterna för senaste budgetåret uppgått till omkring

464,700 kronor. Med hänsyn till utökningen av vården och höjda kostnader
för inackordering syntes delposten för budgetåret 1941/42 böra beräknas
till förslagsvis 490,000 kronor.

Delposten till automobiler och transporter, som vore ny i innevarande års
omkostnadsstat för statens sinnessjukhus, borde med hänsyn till ovissheten
på bränslemarknaden och i avvaktan på närmare erfarenhet bibehållas oförändrad,
och alltså upptagas till förslagsvis 120,000 kronor.

Den största utgiftsposten, som bestredes från delposten till patienternas
sysselsättning och förströelse, utgjordes av flitpenningar till arbetande patienter.
För innevarande budgetår hade till denna delpost avsetts 360,000 kronor.
Av den senaste anslagsredovisningen framginge, att nettoutgifterna uppgått
till ungefär 368,700 kronor. Sjukhusen hade anbefallts stark sparsamhet
med dispositionen av medel från denna delpost, och man torde böra utgå
från att ifrågavarande kostnader skulle kunna för budgetåret 1941/42 begränsas
till samma belopp, som fastställts för innevarande budgetår, eller

360,000 kronor.

Delposten till diverse utgifter syntes för budgetåret 1941/42 likaledes böra
upptagas till oförändrat belopp eller 130,000 kronor.

Styrelsen har på grund av vad sålunda anförts föreslagit, att posten till
övriga utgifter upptages till 11,600,000 kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså enligt styrelsens beräkningar uppgå
till (75,000 4- 3,398,000 + 11,600,000) 15,073,000 kronor.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har medicinalstyrelsen
utgått från en beläggning av 21,218 patienter. Därvid har förutsatts,
bland annat, att psykiatriska sjukhuset i Stockholm skulle komma att bibehållas
i drift såsom sekundärsjukhus intill öppnandet av Sidsjöns sjukhus
i Sundsvall. Å andra sidan har hänsyn icke tagits till den utökning av
vårdmöjligheterna, som en fredsmässig beläggning av de nyligen uppförda
provisoriska paviljongerna skulle kunna medföra.

Mot dessa styrelsens utgångspunkter har jag, med hänvisning till vad
som under föregående punkt anförts, icke någon annan erinran än att man
torde böra räkna med att de provisoriska paviljongerna i viss omfattning
kunna komma att tagas i anspråk för en fredsmässig beläggning för att
lätta överbeläggningen å vissa ordinarie avdelningar.

Vad härefter angår de olika anslagsposterna anser jag tillräckliga skäl

Femte huvudtiteln.

171

för en höjning av posten till reseersättningar icke föreligga. Även om
åtskilliga överflyttningar av patienter nödvändiggöras av tillkomsten av nya
vårdplatser, har medicinalstyrelsen, enligt vad som upplysts, utfärdat sådana
föreskrifter om begränsning av eljest förekommande resor, att utgifterna för
dessa resor kunna förväntas nedgå. Jag förordar därför, att posten till
reseersättningar uppföres med oförändrat belopp.

Styrelsens uppskattning av medelsbehovet för expenser synes mig kunna
i huvudsak godtagas, även om man räknar med en viss beläggning av de
provisoriska paviljongerna. Med en mindre jämkning av styrelsens förslag
synes posten till expenser böra upptagas med 3,400,000 kronor, varav 3,285,000
kronor för bränsle, lyse och vatten samt 115,000 kronor för övriga expenser.

I fråga örn posten till övriga utgifter kan jag även i allt väsentligt
ansluta mig till styrelsens beräkning utom vad angår posten till utspisning.
Beträffande denna post har styrelsen räknat med en betydande fortsatt prisstegring,
samtidigt som styrelsen i avsikt att i någon mån motväga härav
föranledda merkostnader förordat en begränsning av utgifterna speciellt för
kaffe samt kött- och fläskvaror. För min del är jag icke benägen att beträffande
utspisningen av kaffe medverka till en återgång till den före den
1 juli 1937 gällande ordningen. Det torde emellertid böra förutsättas, att
en allmän omprövning av utspisningsstaterna vid sinnessjukhusen, liksom
vid andra sjukhus, kommer till stånd i syfte att — utan minskning av
kostens sammanlagda näringshalt — såvitt möjligt motverka de ökade
utgifter, som en eventuellt fortsatt prisstegring kan medföra. Från denna
utgångspunkt synes det mig riktigast att uppskatta utspisningskostnaden
med ledning av nuvarande priser, och jag har då kommit till det resultatet,
att ett belopp av i runt tal 7,500,000 kronor borde vara tillfyllest för nästa
budgetår. Även beträffande vissa andra delposter torde en begränsning av
de av medicinalstyrelsen beräknade utgifterna vara möjlig. Jag anser mig
därför kunna förorda, att posten till övriga utgifter upptages med ett belopp
av förslagsvis 10,430,000 kronor.

Härjämte torde böra upptagas en särskild anslagspost för sjukvård m. m.
åt sinnessjukhusens befattningshavare, vilken post med ledning av inhämtade
uppgifter kan beräknas till förslagsvis 100,000 kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså för nästa budgetår beräknas sålunda:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.

2. Beseersättningar, förslagsvis

3. Expenser, förslagsvis .......

4. Övriga utgifter, förslagsvis .

......... kronor 100,000

......... » 70,000

......... » 3,400,000

......... , » 10,430,000

Summa kronor 14,000,000

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Statens sinnessjukhus: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.......... kronor 14,000,000

172

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

[98.] 18. Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag.

Budgetår Anslag

1938/39 .......................... 175,000

1939/40 .......................... 180,000

1940/41 .......................... 205,000

1941/42 (förslag) ................ 235,000

Enligt ett den 5 september och 24 oktober 1928 mellan Kungl. Maj:t och
kronan å ena sidan samt Malmöhus läns landsting å andra sidan träffat avtal
åligger det staten att till landstinget utbetala driftkostnadsersättning för å
psykiatriska kliniken i Lund vårdade sjuka. Ersättningen skall för varje
underhållsdag utgå med ett belopp motsvarande kostnaden per underhållsdag
vid Lunds lasarett för det år, ersättningen avser, dock ej med högre belopp
än som motsvarar medelkostnaden per dag för samtliga lasarett i riket, förhöjd
med 20 procent. Från det sålunda beräknade ersättningsbeloppet skola
avräknas de vårdavgifter, som skola gäldas för på kliniken vårdade sjuka.

Avtalet gäller tillsvidare med en uppsägningstid av fem år, dock att avtalet
skall äga giltighet under minst tjugu år från avtalstidens början. Önskar
någondera parten ändring i avtalet, skola underhandlingar därom utan dröjsmål
upptagas mellan parterna. Uppnås därvid enighet, skall den ändrade bestämmelsen,
där ej annat överenskommes, omedelbart träda i tillämpning.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen under hänvisning till
belastningen för sistförfluten budgetår hemställt, att anslaget för nästa budgetår
måtte höjas med 30,000 kronor till 235,000 kronor. Styrelsen har tillagt,
att örn en begränsning av utgifterna linder anslaget skall kunna vinnas,
torde de i avtalet intagna bestämmelserna örn ersättning för driftkostnaden
böra ändras förslagsvis så, att den medgivna förhöjningen av medeldagkostnaden
för lasaretten sänkes från 20 till 15 procent.

Enligt vad jag inhämtat uppgick dagkostnaden vid Lunds lasarett för år
1939 till 7 kronor 72 öre och medeldagkostnaden vid samtliga lasarett i
riket för samma år till 8 kronor 60 öre. Anledning att föreslå ändring i
avtalet på sätt medicinalstyrelsen ifrågasatt synes sålunda icke nu föreligga.
Något utrymme för besparing under detta anslag lärer icke heller i övrigt
förefinnas. "Vid sådant förhållande torde anslaget böra i anslutning till belastningen
för sistförfluten budgetår upptagas till 235,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i
Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 235,000

Nettoutgifter

207,133

237,893

Femte huvudtiteln. 173

[99.1 19. Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö,

förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1937/38 .................	......... 3,300,000	3,836,587
1938/39 .................	......... 3,700,000	4,212,475
1939/40 .................	......... 4,200,000	4,729,823
1940/41 .................	......... 4,400,000	—
1941/42 (förslag) .......	......... 5,000,000	—

Enligt medgivande av 1925 års riksdag (rd. skriv, nr 281) har Kungl.
Maj:t den 18 december 1925 ingått avtal med envar av städerna Stockholm
och Göteborg rörande dessa städers övertagande av hela sin sinnessjukvård.
Genom dessa avtal, vilka trädde i kraft den 1 januari 1926, hava städerna
förbundit sig att för all framtid omhänderliava vården av sådana sinnessjuka,
som liava hemortsrätt i nämnda städer, varvid dock vissa mindre
kategorier sinnessjuka undantagits. För den sjukvård, som städerna sålunda
skola ombesörja, erhålla dessa årligt bidrag av statsverket enligt i avtalen
fixerade grunder dels för driftkostnad, dels för s. k. platskostnad. Beträffande
den närmare innebörden av sagda avtal tillåter jag mig att hänvisa
till den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 150/1925.
En kort sammanfattning återfinnes i 1928 års statsverksproposition (V s.
195—196).

Sedan 1927 års riksdag (rd. skriv, nr 267) bemyndigat Kungl. Majit att
å statens vägnar ingå avtal med Malmö stad rörande stadens övertagande
av hela sin sinnessjuk vård, har dylikt avtal träffats den 9 september 1927.
Detta avtal, som trädde i kraft den 1 januari 1928, ansluter sig i allt väsentligt
till de med Stockholm och Göteborg ingångna avtalen.

Genom brev den 30 april 1927 och den 31 maj 1929 har Kungl. Majit
fastställt vissa detaljbestämmelser beträffande statsbidragen i anslutning till
de i avtalen meddelade föreskrifterna.

Förevarande anslag är avsett för bestridande av statens kostnader enligt
avtalen. Under budgetåret 1941/42 skall statsbidrag utgå för kalenderåret
1941.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår
och därvid anfört bland annat:

Belastningen på förevarande anslag hade i allmänhet blivit större än vad
som på förhand beräknats. Orsakerna till överbelastningen vore väsentligen
att finna i dels inträdande ökning av de tre städernas invånarantal dels
oberäknat ökad beläggning av såväl statens som städernas sinnessjukhus
dels ock höjning av nettovårdkostnaden på statens sinnessjukhus.

För att det belopp, vartill anslaget borde upptagas för budgetåret 1941/42,
skulle i möjligaste mån motsvara anslagsbehovet, hade styrelsen i sina kalkyler
förutsatt, att den folkökning i nämnda städer, som kunde hava uppkommit
intill den 1 januari 1941, uppginge till minst 20,000 personer, att
antalet underhållsdagar på statens sinnessjukhus på grund, av överbeläggning
och inrättandet av omkring 120 nya vårdplatser stigit med omkring

174

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

45,000, att även beläggningen av städernas sinnessjukhus något ökat samt
att den på statsverket belöpande kostnaden för underhållsdag på statens
sinnessjukhus -— med hänsyn i främsta rummet till väntade prisstegringar
på olika förnödenheter — komme att stegras från senast beräknade 2.6 7
kronor till 3. o o kronor.

Med utgångspunkt från dessa förutsättningar, varvid även tagits i betraktande
de beräkningar, som gjorts för utbetalningen i juni 1940, har styrelsen
uppskattat sammanlagda statsbidraget till nämnda städers sinnessjukvård
för budgetåret 1941/42 till 5,256,111 kronor. I anslutning härtill har styrelsen
hemställt, att förevarande anslag måtte för nästa budgetår upptagas till ett
avrundat belopp av 5,250,000 kronor.

Utvecklingen å sinnessjukvårdens område ävensom vissa andra faktorer,
som äro ägnade att påverka medelsbehovet under förevarande anslag, hava
under årens lopp medfört en avsevärd stegring av hithörande utgifter, uppgående
enbart för de tre sistförflutna budgetåren tili i runt tal 900,000
kronor. Någon nämnvärd avmattning av denna stegringstendens lärer ej
heller vara att förvänta för den närmaste framtiden, därest de i avtalen fastställda
beräkningsgrunderna bibehållas oförändrade.

Jag vill emellertid erinra örn att Kungl. Majit i annat sammanhang uppdragit
åt medicinalstyrelsen att verkställa utredning rörande en revision av
ifrågavarande avtal ävensom bemyndigat styrelsen att med representanter
för berörda städer upptaga förhandlingar örn en sådan revision. Det är min
förhoppning, att en begränsning av statens utgifter för hithörande ändamål
härigenom skall kunna uppnås. Ovisst är dock, örn denna utredning kan
leda till resultat inom sådan tid, att anslagsbehovet för nästa budgetår
därav påverkas. Anslaget torde därför i huvudsaklig anslutning till medicinalstyrelsens
förslag böra för nästa budgetår höjas till i runt tal 5,000,000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg
och Malmö för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................................ kronor 5,000,000

[100.] 20. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för

lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag. Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ..........................	550,000	218,889
1940/41 ..........................	50,000	—
1941/42 (förslagj ................	260,000	—
[Kungörelse den 4 juni 1937 (nr 296).]

Statsbidrag utgår allenast till landsting eller stad, som ej deltager i landsting
och som ej heller genom särskilt avtal förbundit sig att omhänderhava
sinnessjukvården för i staden hemortsberättigade sinnessjuka.

Femte huvudtiteln.

175

Statsbidrag utgår som regel med följande belopp, nämligen för nybyggnad
med högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst 1,500 kronor per
vårdplats, vid inköp av byggnad högst hälften av köpesumman och av kostnaderna
för erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten, dock högst 1,000
kronor per vårdplats, samt vid användande av i vederbörandes ägo befintlig,
för annat ändamål uppförd eller inköpt byggnad högst hälften av kostnaderna
för erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten, dock högst 750 kronor
per vårdplats. I intet fall må dock statsbidrag beviljas för flera vårdplatser
än 1 per 1,000 invånare.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen upplyst, att vid utgången
av budgetåret 1939/40 fanns en reservation av 670,882 kronor. Under
åberopande härav och med hänsyn till önskvärdheten av att för närvarande
begränsa statens utgifter har styrelsen hemställt om anvisande av oförändrat
anslag eller 50,000 kronor för nästa budgetår.

Hittills har riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat sammanlagt

1.100.000 kronor. Härav har Kungl. Majit för olika ansökningar disponerat
tillhopa 1,047,374 kronor, vadan å anslaget återstår odisponerat i runt tal

50.000 kronor. Hos Kungl. Majit inneligga för närvarande av medicinalstyrelsen
tillstyrkta ansökningar örn statsbidrag till inrättande eller inlösen av nio
olika vårdhem för ett sammanlagt belopp av omkring 445,000 kronor. Härav
torde ett belopp av 135,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Återstoden, som avser redan färdigställda hem, torde,
sedan det redan disponibla beloppet avdragits, böra anvisas å riksstaten för
nästa budgetår. För detta ändamål skulle alltså erfordras ett anslag av
(310,000 — 50,000) 260,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem
för lättskötta sinnessjuka för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .............................. kronor 260,000

[101.] 21. Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka,förslags -

anslag. Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 .................	........ 350,000	426,556
1939/40 .................	....... 450,000	441,397
1940/41 .................	........ 600,000	—
1941/42 (förslag) .........	........ 700,000	—

[Kungörelse den 4 juni 1937 (nr 297).]

Statsbidrag utgår i princip allenast till landsting eller stad, som ej deltager
i landsting och som ej heller genom särskilt avtal förbundit sig att omliänderhava
sinnessjukvården för i staden hemortsberättigade; dock må statsbidrag

Departement

chefen.

176

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

under en övergångstid av fem år från den 1 juli 1937 kunna beviljas jämväl
för vårdhem, som drives av sammanslutning, vari kommun eller landsting
deltager. Bidrag utgår med 1 krona 25 öre för dag och patient, på villkor att
för patient, tillhörande det sjukvårdsområde, för vilket vårdhemmet är avsett,
vårdavgift icke uttages med högre belopp än 50 öre för dag. Statsbidrag må
dock samtidigt icke utgå för flera vårdplatser än en på varje tusental invånare
inom respektive landstings och stads område. Beviljat bidrag utbetalas halvårsvis
i efterskott.

I en den 22 oktober 1940 dagtecknad promemoria har medicinalstyrelsen
framlagt beräkningar rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under
nästa budgetår.

Styrelsen upplyser däri, att enligt från landstingen inhämtade uppgifter
beräknas sammanlagt 1,753 platser å vårdhem vara i bruk den 1 juli 1941.
Med utgångspunkt härifrån och under förmälan, att ytterligare ett mindre
antal vårdplatser kunde väntas tillkomma under tiden intill den 1 januari
1942, har styrelsen beräknat den maximala bidragskostnaden för hithörande
vårdhem till 801,106 kronor. Under erinran örn att utvecklingen på detta
område hitintills icke motsvarat förhandsberäkningarna, har medicinalstyrelsen
ansett, att ifrågavarande anslag kan för nästa budgetår begränsas till
förslagsvis 750,000 kronor.

Såsom medicinalstyrelsen framhållit, har utvecklingen på detta område
icke fortskridit i den takt, som tidigare beräknats. Det torde vara ovisst, örn
härutinnan kan påräknas någon mera markerad förändring under den närmaste
framtiden. Under sådana förhållanden och då belastningen för sistförfluten
budgetår stannat vid omkring 440,000 kronor, förordar jag, att anslaget för
nästa budgetår uppföres med förslagsvis 700,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till driften av vårdhem för lättslcötta sinnessjuka
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 700,000

[102.] 22. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Avlöningar,

förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ....................	........ 65,500	59,549
1940/41 ....................	........ 80,200	—
1941/42 (förslag) ..........	........ 83,000	—

Den 5 maj 1939 har Kungl. Majit fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, att gälla
tills vidare från och med budgetåret 1939/40. Förteckningen finnes återgiven
i statsliggaren för innevarande budgetår å s. 239.

Vidare har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande avlöningsstat
för anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Femte huvudtiteln.

177

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis — kronor 30.500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ............................ » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................... kronor 38,200

b. Avlöningsförliöjningar m. m., förslagsvis » 4,000 » 42,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... » 6,300

Summa förslagsanslag kronor 80,200

Skolöverstyrelsen har med utlåtande den 31 augusti 1940 jämte därvid
fogade yttranden av inspektören för sinnesslövården och pedagogiske inspektören
för sinnesslöundervisningen överlämnat anstaltsstyrelsens förslag
beträffande medelsbehovet för nästa budgetår.

Anstaltsstyrelsen har därvid icke räknat med fortsatt behov av anställning
av en tvätterska vid anstalten, varigenom delposten till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal minskas med 1,740 kronor. Däremot
har anstaltsstyrelsen under delposten till avlöningsförliöjningar m. m. upptagit
ett särskilt belopp av 710 kronor, avsett att utgöra kompensation för
den i anledning av genomförd lönereglering vid anstalten minskade vikariatslön,
som vikarierande föreståndaren uppburit under budgetåret 1939/40.
I övrigt har styrelsen räknat med oförändrat medelsbehov.

Såväl den pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen som inspektören
för sinnesslövården lämnar anstaltsstyrelsens förslag utan erinran.

Skolöverstyrelsen anför, att anslagsposten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat med bibehållande av gällande personalförteckning
bör beräknas till oförändrat belopp, 30,500 kronor.

Vidare har till arvode, bestämt av Kungl. Majit, upptagits samma
belopp som för innevarande budgetår, eller 1,200 kronor.

I anslutning till anstaltsstyrelsens förslag finner överstyrelsen delposten
till grundavlöningar m. m. under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal böra minskas med 1,740 kronor och sålunda
uppföras med (38,200—1,740) 36,460 kronor eller, avrundat, 36,500 kronor.
Under delposten till avlöningsförliöjningar m. m. har —- erinrar skolöverstyrelsen
— i förslaget upptagits ersättning till t. f. föreståndaren vid anstalten
för under budgetåret 1939 M0 liden minskning av vikariatslönen. Skolöverstyrelsen
erinrar härvid om att frågan örn sådan ersättning redan i anledning
av en av ifrågavarande befattningshavare gjord ansökning varit föremål för
Kungl. Majits prövning. Då Kungl. Majit på föredragning av chefen för finansdepartementet
den 2 februari 1940 icke funnit skäl bifalla denna ansökning,
finner sig skolöverstyrelsen förhindrad tillstyrka, att medel för ändamålet upptagas
i avlöningsstaten för budgetåret 1941/42. Delposten föreslås därför
upptagen till oförändrat belopp, 4,000 kronor.

På grund av höjningen av det rörliga tillägget från 9 till 15 procent anser
skolöverstyrelsen anslagsposten till rörligt tillägg böra ökas med däremot
svarande belopp. Posten, nu 6,300 kronor, synes därför böra upptagas
till 10,500 kronor, innebärande en höjning med 4,200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

1834 40 12

Departementschefen.

178 Femte huvudtiteln.

Vid bifall till vad skolöverstyrelsen sålunda förordat, skulle anslaget
till avlöningar vid ifrågavarande anstalt för nästa budgetår upptagas till
(30,500 + 1,200 + 36,500 + 4,000 + 10,500) 82,700 kronor.

Mot vad skolöverstyrelsen föreslagit har jag icke någon erinran att framställa.
Vid sådant förhållande och med hänsyn till de nya grunderna för
uppställningen av avlöningsstaterna har jag funnit anstaltens avlöningar för
nästa budgetår böra uppskattas i enlighet med följande.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknar jag
till 30,000 kronor.

Till arvode, bestämt av Kungl. Majit, bör upptagas oförändrat belopp,

1,200 kronor.

I fråga örn avlöningar till övrig icke-ordinarie personal synes den
för ändamålet avsedda anslagsposten kunna uppskattas till 41,500 kronor.

Slutligen torde till rörligt tillägg få avses ett belopp av 10,300 kronor.

I enlighet härmed skulle till avlöningar vid anstalten få beräknas (30,000
+ 1,200 + 41,500 + 10,300) 83,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 30,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ............ » 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 41,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 10,300

Summa förslagsanslag kronor 83,000;

dels och till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 83,000

[103.] 23. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Omkostnader,

förslagsanslag.

Budgetår

Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 50,000 56,986

1940/41 .............................. 67,000

1941/42 (förslag) .................... 76,600 —

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit för tillämpning under innevarande
budgetår fastställt omkostnadsstat för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar, upptagande följande huvudposter:

1. Reseersättningar, förslagsvis .................................. kronor 1,000

2. Expenser, förslagsvis .......................................... » 12,600

3. Övriga utgifter, förslagsvis ......................... » 53,400

Summa kronor 67,000

Femte huvudtiteln. 179

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för innevarande budgetår s. 239.

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har skolöverstyrelsen överlämnat förslag
av anstaltsstyrelsen rörande beräkningen av anstaltens omkostnader för nästa
budgetår. Anstaltsstyrelsen har därvid hemställt örn en höjning av posten
till reseersättningar med 200 kronor till 1,200 kronor. Delposten till bränsle,
lyse och vatten, nu 11,500 kronor, anser styrelsen på grund av anstaltsverksamhetens
utvidgning böra bestämmas till 15,000 kronor Till övriga expenser
har styrelsen beräknat ett belopp av 1,200 kronor, innebärande en höjning
med 100 kronor. Under anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen föreslagit,
att delposten till renhållning, för innevarande budgetår fastställd till

2,200 kronor, ökas till 2,500 kronor, därav för textiltvätt, utförd vid Salberga
sjukhus, 1,800 kronor samt för renhållning i övrigt 700 kronor. Beträffande
utspisningen för personal har styrelsen med hänsyn till stegrade priser förordat
en höjning av motsvarande delpost med 700 kronor till 3,700 kronor
samt i fråga örn utspisning för elever ansett ett portionspris av en krona
för dag och elev böra gälla. Med en beläggning av 80 elever skulle detta
medföra en total kostnad av 29,200 kronor eller 4,200 kronor mera än vad
som beräknats åtgå för innevarande budgetår. Av samma anledning har
styrelsen funnit delposten till beklädnad och sängkläder böra höjas med

2.000 kronor till 12,000 kronor. För bestridandet av kostnaderna för hälsooch
sjukvård hava de faktiska utgifterna påkallat förslag örn en höjning av
ifrågavarande delpost med 300 kronor till 3,000 kronor. Till elevbelöningar
har styrelsen beräknat ett belopp av 10 kronor åt envar av 40 skolhemselever
och 15 kronor åt en var av lika många arbetshem selever eller tillhopa

1.000 kronor. För innevarande budgetår utgå för ändamålet sammanlagt
800 kronor. Därjämte har medelsbehovet till diverse omkostnader uppskattats
till 5,200 kronor eller 200 kronor mera än innevarande budgetår. Slutligen
har i förslaget upptagits en ny delpost, benämnd »kostnader för öppen vård»
och förslagsvis beräknad till 1,000 kronor. Övriga delposter — till underhåll
av byggnader, inköp oell underhåll av inventarier ävensom undervisning samt
kostnader för idrotts- och lekmateriel — äro upptagna till oförändrade belopp,

2.000 kronor, 1,500 kronor respektive 1,200 kronor.

Enligt anstaltsstyrelsens förslag skulle sålunda anstaltens omkostnader
böra uppskattas till sammanlagt 79,700 kronor.

Såväl den pedagogislce inspektören för sinnesslöun der visning en som inspektören
för sinnesslövården har lämnat anstaltsstyrelsens förslag utan erinran.

Skolöverstyrelsen har i sin berörda skrivelse framhållit i huvudsak följande.

Omkostnadsstaten för innevarande budgetår utvisade i jämförelse med
närmast föregående budgetår en höjning av flertalet poster, huvudsakligen
beroende på anstaltens utvidgning med bland annat en ökning av beräknade
antalet elever från 55 till 80 jämte viss utökning av antalet befattningshavare
vid anstalten. Erfarenhet i vad mån de för budgetåret 1940/41 beräknade
beloppen komme att visa sig tillräckliga saknades därför. Med hänsyn därtill
och till nödvändigheten att i rådande tidsläge iakttaga största möjliga sparsamhet
syntes de för budgetåret 1940/41 beräknade posterna endast i undan -

180

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

tagsfall böra höjas. Den allmänna prisstegringen, sedan statförslaget för
innevarande budgetår uppgjorts, nödvändiggjorde dock höjning av vissa poster.
Mot den föreslagna höjningen av posterna till bränsle, lyse .och vatten samt
till utspisning hade överstyrelsen diirför intet att erinra. Aven en höjning
av posten till beklädnad och sängkläder syntes ofrånkomlig. Överstyrelsen
ville dock ifrågasätta, om icke denna höjning kunde begränsas till 1,000
kronor och posten sålunda upptagas till 11,000 kronor. Enär posten till
reseersättningar visat sig otillräcklig — genom Kungl. Maj:ts beslut den
21 juni 1940 hade medgivits, att det för budgetåret 1939/40 för ändamålet
anvisade beloppet, 1.000 kronor, finge överskridas med 500 kronor — hade
överstyrelsen intet att erinra mot postens höjning med föreslagna 200 kronor.
Av angivna skäl ansåge sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka höjning av
övriga poster. Goda skäl för höjning av vissa av dessa poster syntes visserligen
förefinnas. I den mån det visade sig nödvändigt att överskrida dessa
poster, syntes dock möjligheterna att göra motsvarande besparingar på andra
poster böra undersökas.

Upptagandet av en ny post till kostnader för öppen vård ansåge sig överstyrelsen
böra tillstyrka. Det föreslagna beloppet, 1,000 kronor, syntes dock
vara tilltaget i underkant. Då erfarenhet angående medelsbehovet för detta
ändamål saknades, ansåge sig likväl överstyrelsen icke kunna föreslå högre
belopp. Ifrågavarande kostnader syntes böra täckas genom att å inkomststaten
upptoges avgifter för dessa elever till motsvarande belopp.

I anslutning till vad överstyrelsen sålunda föreslagit skulle anslaget till
omkostnader vid ifrågavarande anstalt böra för nästa budgetår upptagas till
(67,000 + 200 + 3,500 + 700 + 4,200 + 1,000 + 1,000) 77,600 kronor.

Såsom skolöverstyrelsen anfört synes närmare erfarenhet böra avvaktas
rörande det ökade medelsbehov, som i skilda avseenden kan följa av den
nyligen genomförda utvidgningen av anstaltens verksamhet. Beträffande
vissa poster lärer emellertid en höjning icke nu kunna undvikas.

Såsom en följd av de ändrade grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna
bör under anstaltens omkostnadsstat upptagas en ny anslagspost,
benämnd sjukvård m. m. Medelsbehovet för ändamålet uppskattar jag
till 600 kronor.

Till reseersättningar beräknar jag oförändrat belopp, 1,000 kronor.

I fråga om anslagsposten till expenser torde till bränsle, lyse och vatten
böra avses 14,000 kronor eller 2,500 kronor mera än för löpande budgetår.
Då jag till övriga expenser beräknar oförändrat belopp, 1,100 kronor, skulle
anslagsposten uppföras med (14,000+1,100) 15,100 kronor.

Beträffande övriga utgifter torde delposterna till utspisning för personal
och utspisning för elever böra höjas med 500 respektive 4,000 kronor till

3,500 respektive 29,000 kronor. Vidare synes delposten till beklädnad och
sängkläder böra upptagas till 11,000 kronor, innebärande en höjning med

1,000 kronor. Övriga i nu gällande omkostnadsstat under övriga utgifter
upptagna delposter anser jag kunna bibehållas oförändrade. Vad angår
anstaltsstyrelsens framställning örn anvisande av 1,000 kronor för bestridande
av kostnaderna för öppen vård vill jag erinra örn att Kungl. Majit efter
framställning av anstaltsstyrelsen den 1 november 1940 anvisat medel för
anordnande av sådan vård under löpande budgetår. För egen del tillstyrker

Femte huvudtiteln.

181

jag, att en post å 1,000 kronor upptages för ändamålet under anslagsposten
till övriga utgifter i nästkommande budgetårs omkostnadsstat. Yid bifall till
vad jag nu föreslagit skulle sagda anslagspost för nästa budgetår komma
att upptagas till (53,400+500+4,000+1,000+1,000) 59,900 kronor.

På grund av vad jag anfört böra omkostnaderna vid anstalten för nästkommande
budgetår beräknas på följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 600

2. Reseersättningar, förslagsvis .................................. » 1,000

3. Expenser, förslagsvis............................................ » 15,100

4. Övriga utgifter, förslagsvis .................................... » 59,900

Summa kronor 7o,600

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 76,600

[104.] 24. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Avlöningar,

förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ......................	........ 38,000	35,678
1940/41 ......................	........ 45,000	—
1941/42 (förslag) ............	........ 44,400	—

Den 5 maj 1939 har Kungl. Majit fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40. Förteckningen finnes intagen å
sid. 240 i statsliggaren för innevarande budgetår.

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen godkända
avlöningsstat för anstalten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .... kronor 17,000

2. Arvoden och siirskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit » 1,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Gruudavlöningar m. m..................... kronor 22,400

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.. » 900 » 23,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 3,200

Summa förslagsanslag kronor 45,000

Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 31 augusti 1940 jämte yttranden av
den pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen och inspektören för
sinnesslövården överlämnat förslag av anstaltsstyrelsen rörande medelsbehovet
för nästa budgetår.

Anstaltsstyrelsen har därvid hemställt, att den vid anstalten inrättade

befattningen såsom ämneslärarinna i Eo 18 måtte överföras till ordinarie

182

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

stat. Vidare har styrelsen — under erinran om Kungl. Maj:ts beslut den
2 februari 1940, varigenom på framställning av anstalten 800 kronor anvisades
för förstärkning av delposten till grundavlöningar m. m. i avlöningsstaten för
budgetåret 1939/40 — förordat motsvarande uppräkning av grundavlöningsposten
för nästa budgetår.

Såväl den ''pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen som inspektören
för sinnesslövården har lämnat anstaltsstyrelsens förslag utan erinran.

Skolöverstyrelsen anför:

Med hänsyn till rådande tidsläge ansåge sig överstyrelsen förhindrad tillstyrka
ämneslärarinnebefattningens uppförande å ordinarie stat. Anledningen
till höjningen av posten till grundavlöningar till ieke-ordinarie personal syntes
vara, att styrelsen förutsatt, att en brist å detta belopp, som uppkommit
under budgetåret 1939/40 och till vars täckande Kungl. Majit anvisat medel,
skulle uppkomma även under budgetåret 1941/42. Vid beräkningen av ifrågavarande
post för budgetåret 1940/41 hade verkställts en omräkning till bruttolöner
av lönerna för den personal, som tidigare rrppburit nettolöner med
rätt till vissa naturaförmåner. Därvid syntes posten även ha uppräknats med
mot nyssnämnda brist svarande belopp.

Med hänsyn till det anförda har överstyrelsen beräknat posterna till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat och till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal till oförändrade belopp. Ej heller har
någon höjning av posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, ifrågasatts. Däremot har överstyrelsen ansett
posten till rörligt tillägg böra höjas med 2,100 kronor till 5,300 kronor.

I anslutning härtill skulle enligt skolöverstyrelsens förslag till avlöningar
vid anstalten för nästa budgetår böra^anvisas (17,000 + 1,500 + 22,400 + 900 +
5,300) 47,100 kronor.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag med prövningen av frågan örn
uppförandet av befattningen såsom e. o. ämneslärarinna å ordinarie stat vid
anstalten böra tills vidare anstå. Ej heller i övrigt påkallas någon förändring
i gällande personalorganisation. På grund härav bör — med iakttagande
av de nya grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna — anstaltens
avlöningsstat för nästa budgetår beräknas på följande sätt:

Till avlöningar till ordinarie tjänstemän synes böra avses ett belopp
av 16,500 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit bör upptagas till oförändrat belopp, 1,500 kronor.

Vidare synes under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal få beräknas sammanlagt 22,600 kronor.

Slutligen torde till rörligt tillägg böra avses 3,800 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar vid anstalten i Vänersborg
skulle sålunda enligt detta förslag utgöra (16,500 + 1,500 + 22,600 +
3,800) 44,400 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

Femte huvudtiteln.

183

dels godkänna följande avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 16,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ................................ » 1,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 22,600

4. Körligt tillägg, förslagsvis............... » 3,800

Summa förslagsanslag kronor 44,400;

dels och till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flichor:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.................................................... kronor 44,400

[105.j 25. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Omkostnader,

förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 23,700 23,900

1940/41 ............................ 22,300 —

1941/42 (förslag) .................. 30,300 —

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit för tillämpning under budgetåret
1940/41 fastställt omkostnadsstat för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor, upptagande följande huvudposter:

1. Reseersättningar, förslagsvis.................................... kronor 100

2. Expenser, förslagsvis............................................ » 5,100

3. Övriga utgifter, förslagsvis............................. » 17,100

Summa kronor 22,300

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för innevarande budgetår s. 241.

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har skolöverstyrelsen överlämnat
anstaltsstyrelsens beräkningar rörande anstaltens omkostnader för nästa budgetår.

Härvid har anstaltsstyrelsen till reseersättningar beräknat ett belopp
av 300 kronor, innebärande en höjning med 200 kronor i jämförelse med
innevarande budgetår. Höjningen sammanhänger huvudsakligen med ökade
resekostnader i samband med påbörjad försöksutackordering av vissa elever.
Posten till expenser föreslås höjd med 100 kronor till 5,200 kronor, vilken
höjning är avsedd att tillgodokomma delposten bränsle, lyse och vatten, för
innevarande budgetår uppförd med 4,500 kronor. Till övriga utgifter har
styrelsen hemställt örn ett belopp av sammanlagt 22,800 kronor. För möjliggörande
av vissa trängande reparationsarbeten föreslås delposten till
underhåll av byggnader höjd med 6,000 kronor, varigenom för ändamålet
skulle anvisas 7,000 kronor. Till inköp och underhåll av inventarier beräknar
styrelsen en höjning med 500 kronor till 1,000 kronor bliva erfor -

184

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

derlig med hänsyn till de faktiska utgifterna. Kostnaderna för utspisning
av eleverna uppskattar styrelsen till 9,500 kronor eller 1,400 kronor mera
än i innevarande budgetårs stat. Någon delpost till utspisning för personal
anser styrelsen ej längre påkallad, enär samtliga befattningshavare åtnjuta
bruttolön och därför erlägga ersättning för kost. Till beklädnad och sängkläder
räknar styrelsen med ett medelsbehov av 1,500 kronor, vilket belopp
med 200 kronor överstiger vad som för ändamålet anvisats för innevarande
budgetår. Anledningen till den föreslagna ökningen är ett större elevantal
samt behovet av utbyte av förslitna persedlar. Slutligen hava delposterna
till undervisning samt kostnader för idrotts- och lekmateriel ävensom diverse omkostnader
föreslagits höjda med vardera 100 kronor till 400 kronor respektive
600 kronor. Övriga delposter — till renhållning, hälso- och sjukvård samt
elevbelöningar — hava bibehållits oförändrade och böra således enligt förslaget
uppskattas till 1,700 kronor, 700 kronor respektive 400 kronor.

Den pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen och inspektören för
sinnesslövården lämna anstaltsstyrelsens förslag utan erinran.

Skolöverstyrelsen finner sig på av anstaltsstyrelsen anförda skäl böra tillstyrka
den föreslagna höjningen av posten till reseersättningar. Ej heller
har överstyrelsen något att erinra mot anstaltsstyrelsens förslag i fråga örn
delposterna till bränsle, lyse och vatten, utspisning för elever samt beklädnad
och sängkläder. Även en höjning av delposten till inköp och underhåll av
inventarier anser överstyrelsen väl motiverad. Av sparsamhetsskäl ifrågasätter
överstyrelsen likväl, att höjningen begränsas till 300 kronor, varigenom för
ändamålet skulle komma att anvisas 800 kronor. Däremot kan överstyrelsen
ej tillstyrka, att delposterna till underhåll av byggnader, undervisning samt
kostnader för idrotts- och lekmateriel ävensom diverse omkostnader höjas.
Slutligen har överstyrelsen i motsats till anstaltsstyrelsen ansett, att till utspisning
för personal alltjämt bör upptagas en särskild delpost, som överstyrelsen
efter hörande av föreståndarinnan för anstalten uppskattat till

5,100 kronor.

I anslutning till vad överstyrelsen sålunda anfört, skulle ifrågavarande
omkostnader, upptagna i den ordning, vari de förekomma i gällande stat,
för nästa budgetår kunna beräknas till sammanlagt (300 + 5,200 + 1,000 +
+ 800 + 1,700 + 5,100 + 9,500 + 1,500 + 700 + 300 + 400 + 500) 27,000 kronor.

I anslutning till de nya grunderna i ämnet bör i omkostnadsstaten för
anstalten för nästa budgetår intagas en särskild, förslagsvis beräknad anslagspost
för sjukvård m. m. Posten synes kunna uppföras med 300 kronor.

Vad därefter angår anslagsposten till reseersättningar anser jag hithörande
utgifter böra jämväl för nästa budgetår beräknas till 100 kronor.

I fråga om expenser är jag villig förorda, att till bränsle, lyse och vatten
avses det av anstaltsstyrelsen föreslagna beloppet, 4,600 kronor. Då jag å
andra sidan till övriga expenser räknar med ett medelsbehov av 500 kronor
mot för löpande budgetår anvisade 600 kronor, bör anslagsposten i sin helhet
upptagas till oförändrat (4,600 + 500) 5,100 kronor.

Femte huvudtiteln.

185

Beträffande slutligen anslagsposten till övriga utgifter — i gällande stat
beräknad till 17,100 kronor — anser jag mig med hänsyn till vad anstaltsstyrelsen
upplyst böra tillstyrka, att till underhall av byggnader avses 7,000
kronor, innebärande en ökning med 6,000 kronor. Vidare synes en mindre
höjning ej kunna undvikas med hänsyn till inträdda prisstegringar. Sålunda
torde delposten till utspisning för personal, vilken post alltjämt bör bibehållas
i staten, höjas med 400 kronor till 3,000 kronor samt delposten till
utspisning för elever uppföras med 9,500 kronor eller 1,400 kronor mera
än för löpande budgetår. Däremot anser jag delposten till diverse omkostnader
kunna sänkas med 100 kronor till 400 kronor. Vid bifall härtill skulle ifrågavarande
anslagspost upptagas till (17,100 + 6,000 + 400 + 1,400 100)

24,800 kronor.

I enlighet med det nu föreslagna böra anstaltens omkostnader för nästa
budgetår beräknas på följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .

2. Reseersättningar, förslagsvis

3. Expenser, förslagsvis .......

4. Övriga utgifter, förslagsvis .

........ kronor 300

......... » 100

......... » 5,100

......... > 24.800

Summa kronor 30,360

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av........................................ kronor 30,300

[106.] 26. Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 1,125.000 1,239,467

1640/41 .......................... 1,175,000 —

1941/42 förslag) ................ 1,250,000 —

[Kungörelse den 19 maj 1933 (nr 236).]

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen under hänvisning till
belastningen för budgetåret 1939/40 och med förmälan, att antalet platser
vid ifrågavarande anstalter efter den 1 juli 1941 komme att öka med omkring
100, hemställt örn ett till 1,250,000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 1,250,000

Departements chefen.

186

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

[107] 27. Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 1,090,000 1,174,954

1940/41 .......................... 1,150,000 —

1941/42 (förslag) ................ 1,175,000 —

[Kungörelse den 19 maj 1933 (nr 237), ändrad genom kungörelse nr
381/1940.]

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen under hänvisning till
belastningssiffran för budgetåret 1939/40 och med förmälan, att det ökade
anslagsbehovet främst hänförde sig till ökat antal platser vid ifrågavarande
anstalter, gjort framställning örn ett till 1,170,000 kronor förhöjt anslag för
nästa budgetår.

Mot medicinalstyrelsens framställning har jag intet annat att erinra än
att anslaget — i anslutning till belastningen för sistförfluten budgetår —
torde böra upptagas med 1,175,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke
äro fallandcsjuka, för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................................ kronor 1,175,000

[108.] 28. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 335,000 294.191

1940/41 .......................... 352,000 —

1941/42 (förslag) ................ 370,000 —

Den 30 juni 1939 har Kungl. Majit fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för statens anstalt för fallandesjuka, att tillämpas tills
vidare fran och med budgetåret 1939/40. Personalförteckningen finnes intagen
i statsliggaren för löpande budgetår å s. 244.

Vidare har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för anstalten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis____ kronor 196,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit........ ........ » 2,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... kronor 109,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m. förslagsvis » 15,000 » 124,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................... » 29,600

Summa förslagsanslag kronor 352,000

Femte huvudtiteln.

187

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för hithörande ändamål under nästa budgetår. Styrelsen
har därvid icke ifrågasatt annan ä i ng i avlöningsstaten än att
posten till rörligt tillägg borde höjas med 23,000 kronor till 52,600 kronor,
varigenom anslagets slutsumma således skulle komma att uppgå till 375,000
kronor.

Emellertid har medicinalstyrelsen i detta sammanhang erinrat örn en tidigare
gjord hemställan från styrelsens sida örn anvisande av ett särskilt anslag
för meddelande av tandvård vid anstalten. Därest en tandpoliklinik
där komme till stånd, borde enligt styrelsens mening i avlöningsstaten för
nästa budgetår för ändamålet upptagas en post å 1,100 kronor.

Med hänsyn till rådande läge finner jag mig nödsakad avstyrka förslaget Departementsom
att särskilda medel anvisas för nästa budgetår för tandvård vid anstalten.

Frågan synes emellertid böra upptagas till prövning så snart omständigheterna
det medgiva.

Vid ett bibehållande av nuvarande personalorganisation vid anstalten
skulle med tillämpning av de nya grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna
anstaltens avlöningar för nästa budgetår kunna beräknas i enlighet
med följande.

Till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde böra avses ett belopp
av 160,400 kronor.

I likhet med vad fallet är i fråga om den nu gällande avlöningsstaten
synes i staten för nästa budgetår böra upptagas en post å 2,400 kronor till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från en obetecknad anslagspost böra vidare bestridas kostnaderna för
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Posten kan beräknas
till 158,400 kronor.

Slutligen bör till rörligt tillägg avses ett belopp av 48,800 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar vid anstalten skulle således
enligt dessa beräkningar bliva (160,400 + 2,400 + 158,400 + 48,800) 370,000
kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt för
fallandesjuka, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

...................................... kronor 160,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ............................ » 2,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 158,400

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 48.800

Summa förslagsanslag kronor 370,000;

188

Femte huvudtiteln.

Departements

chefen.

dels ock till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 370,000

[109.] 29. Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 155,000 212,777

1940/41 .......................... 145,000 —

1941/42 (förslag)................ 166,000 —

Kungl. Majit bär den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat för statens
anstalt för fallandesjuka, att tillämpas under budgetåret 1940/41. Staten
upptager följande buvudposter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ................................ kronor 800

2. Expenser, förslagsvis ........................................ » 30,200

3. Övriga utgifter, förslagsvis .................................. » 114.000

Summa kronor 145,000

Av posten till expenser äro 27,000 kronor avsedda för bränsle, lyse och
vatten samt 3.200 kronor för övriga expenser. Under posten till övriga utgifter
har räknats med 1,000 kronor till inventarier, 6,000 kronor till tvätt
och renhållning, 81,000 kronor till utspisning, 9,000 kronor till linne samt
gång- och sängkläder, 9,500 kronor till läkemedel m. m., 3,000 kronor till
patienternas sysselsättning och förströelse samt 4,500 kronor till diverse
utgifter.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Styrelsen har därvid till reseersättningar upptagit samma belopp som
för innevarande budgetår eller 800 kronor.

Med hänsyn till de sannolikt stegrade kostnaderna för bränsle och lyse
m. m. föreslår styrelsen, att anslagsposten till expenser höjes med 10,000
kronor till 40,200 kronor. Då jämväl utgifterna för kost beräknas stiga, förordar
medicinalstyrelsen en höjning av delposten till utspisning under anslagsposten
till övriga utgifter med 20,000 kronor till 101,000 kronor,
varigenom sagda anslagspost skulle uppföras med 134,000 kronor.

Omkostnadsanslaget borde alltså enligt medicinalstyrelsens förslag beräknas
till (800 + 40,200 + 134,000) 175,000 kronor.

I anslutning till vad jag vid behandlingen av andra omkostnadsanslag
anfört bör jämväl i nu ifrågavarande omkostnadsstat från och med nästa
budgetår intagas en ny, förslagsvis beräknad anslagspost till sjukvård
m. m., vilken synes kunna uppföras med 1,500 kronor.

Beträffande anslagsposten till reseersättningar finnér jag mig böra
föreslå en sänkning med 200 kronor till 600 kronor.

Däremot vill jag med hänsyn till inträdda prisstegringar icke motsätta mig,
att delposten till bränsle, lyse och vatten under anslagsposten till expenser

Femte huvudtiteln.

189

liöjes med 10,000 kronor till 37,000 kronor. Då å andra sidan delposten till
övriga expenser synes kunna sänkas med 200 kronor till 3,000 kronor, skulle
anslagsposten i sin helhet beräknas till (37,000 + 3,000) 40,000 kronor.

I fråga örn anslagsposten till övriga utgifter — i nu gällande stat upptagen
till 114,000 kronor — anser jag delposten till utspisning böra höjas
med 10,400 kronor till 91,400 kronor, medan delposten till diverse utgifter
synes kunna nedsättas med 500 kronor till 4,000 kronor. Under förutsättning
av oförändrat medelsbehov i övrigt bör anslagsposten upptagas till
(114,000+ 10,400 — 500) 123,900 kronor.

Vid bifall härtill skulle anstaltens omkostnadsanslag komma att för nästa

budgetår beräknas sålunda:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................. kronor 1,500

2. Reseersättningar, förslagsvis ................................ » 600

3. Expenser, förslagsvis.......................................... » 40,000

4. Övriga utgifter, förslagsvis .................................. » 123.900

Summa kronor 166,000

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 166,000

[110.] 30. Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ........................ 250,000 316,842

1940/41 ........................ 250,000 —

1941/42 [förslag) .............. 290,000 —

[Kungörelse den 19 maj 1933 (nr 237), ändrad genom kungörelse nr 381/1940.]

Statsbidrag utgår med 225 kronor för var och en av det antal patienter,
som i medeltal för dag under halvåret varit intaget å uppfostringsanstalt
eller arbetshem för fallandesjuka. Vidare utgår från och med den 1 juli
1940 statsbidrag med Vs av anstalts sammanlagda kostnad för i familjevård
utackorderade patienter, dock högst 150 kronor för envar av medeltalet utackorderade
under halvåret.

Vid sidan härav har på grund av särskilt medgivande av riksdagen för
vart och ett av de tre senaste budgetåren utgått ett extra statsbidrag av

8,000 kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka män anordnad
klinisk undersökningsavdelning.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkning
rörande medelsbehovet till ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid upplyst, att nettoutgifterna för hithörande anstalter
— efter avdrag av 49,207 kronor för till Vilhelmsroanstalten utbetalat statsbidrag
avseende tiden före dess förstatligande ävensom av 8,000 kronor för

190

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

undersökningsavdelningen vid Berga vårdhem — uppgått till 259,635 kronor.
Med hänsyn till nytillkomna vårdplatser borde detta belopp för nästa budgetår
höjas till 262,500 kronor.

Vidare har styrelsen erinrat, att antalet i familjevård utackorderade patienter
för innevarande budgetår beräknats till 50. Under nästa budgetår
kunde antalet utackorderade väntas stiga till ej fullt 100. Då statsbidraget
utbetalades i efterskott, kunde kostnaden för dessa patienter uppskattas till
(15,000 + 5,500) 20,500 kronor.

För undersökningsavdelningen vid Berga vårdhem har styrelsen räknat
med ett extra bidrag av samma storlek som beviljats för innevarande budgetår.

Styrelsen bar alltså uppskattat anslagsbehovet för ifrågavarande anstalter
under nästa budgetår till (262,500 + 20,500 + 8,000) 291,000 kronor, vilket
belopp avrundats nedåt till 290,000 kronor.

Medicinalstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår synes
mig kunna godtagas. Detta innebär bland annat, att för undersökningsavdelningen
vid Berga vårdhem skulle utgå ett extra bidrag med samma belopp
som för innevarande budgetår eller 8,000 kronor. Härför torde särskilt
medgivande böra utverkas av riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels medgiva, att till svenska diakonanstalten må — utan
binder av gällande bestämmelser örn statsbidrag till epileptikeranstalter
— för tiden från och med den 1 juli 1941 till och med
den 30 juni 1942 utgå ett extra statsbidrag med högst 8,000
kronor för en vid Berga vårdhem för fallandesjuka män anordnad
klinisk undersökningsavdelning, på villkor att vid densamma
mottagas patienter även från andra epileptikeranstalter enligt
anvisningar, som inspektören för sinnesslöavården må meddela;

dels och till Bidrag till epileptikeranstalter för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 290,000

[lil.] 31. Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa

barn, förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 .............................	.. 70,000	86,454
1940/41 .............................	.. 85,000
1941/42 [förslag) .................. [Kungörelse den 4 juni 1937 (nr 303).]	85,000

Statsbidrag utgår till av barnavårdsförbund, förening eller stiftelse drivna
anstalter av ifrågavarande slag med 2 kronor för dag och elev, dock att statsbidraget
icke må överstiga hälften av den verkliga driftkostnaden under
året. Statsbidrag utgår icke för elev, som vid intagningen överskridit 17 år,
ej heller för intagen över 21 år.

Femte huvudtiteln.

191

Innevarande budgetårs anslag är närmast avsett för Mellansjö skolhem i
Stockholms län, Skärsbo barnhem i Älvsborgs län, Råbyholmsheinmet i
Malmöhus län samt sällskapet Myrornas barnhem i Göteborg, vilka hem
sammanlagt kunna mottaga omkring 120 elever per år.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen — under förmälan
att någon förändring med avseende å antalet vårdplatser eller statsbidragets
storlek icke förväntades inträda — hemställt örn anvisande av oförändrat anslag
för nästa budgetår.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och
nervösa harn för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 85,000

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.

[112.] 32. Vissa bidrag till lasarett m. m. Från detta anslag, som för
innevarande budgetår är uppfört med 15,800 kronor, bestridas, i enlighet
med särskilda av Kungl. Majit meddelade beslut, statsbidrag till vissa lasarett
och andra anstalter med ett sammanlagt belopp av 15,773 kronor 56 öre
årligen. Beträffande anslagets närmare fördelning tillåter jag mig hänvisa
till statsliggaren för innevarande budgetår s. 246.

Anslaget torde för nästkommande budgetår böra uppföras med oförändrat
belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa bidrag till lasarett m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av................................ kronor 15,800

[113.] 33. Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m., förslagsanslag.

[Kungörelse den 20 juli 1939 (nr 538), ändrad genom kungörelse nr
385/1940.]

Statsbidrag utgår med 2 kronor för dag och barn under 15 år, som vårdas
å allmän sal eller därmed likställt rum; dock att för barn, som tillhöra
Stockholms stad och intagits för vård å motsvarande platser å den vid
Norrtulls sjukhus i Stockholm anordnade pediatriska kliniken, bidraget
utgår med 1 krona för dag. Under vissa förutsättningar kan förhöjt bidrag
med upp till 50 öre för dag och barn utgå. Statsbidrag må allenast utgå
för avdelning, som förestås av läkare med behörighet till lasarettsläkarbefattning
vid medicinsk barnavdelning; dock må under en tid av högst 10 år
från dagen för kungörelsens ikraftträdande den 1 januari 1940, statsbidrag
utgå för sådana vårdplatser för barn, vilka anordnats å eller i anslutning

Departements chefen.

192

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

till medicinsk avdelning vid lasarett eller därmed jämställd sjnkvårdsinrättliing
och stå under ledning av lasarettsläkare vid sistnämnda avdelning.
Bidraget utbetalas halvårsvis i efterskott.

För budgetåret 1940/41 har för ändamålet anvisats ett förslagsanslag av

350,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen utgår därvid från det antal befintliga vårdplatser å barnavdelningar
vid lasarett och barnsjukhus, som redovisats i propositionen nr 84 till
1939 års lagtima riksdag, och uppskattar anslagsbehovet för dessa enligt gällande
grunder till 324,882 kronor för år. Härutöver beräknar styrelsen ett
belopp av 15,840 kronor för 24 vårdplatser, för vilka driftbidrag sedermera beviljats,
samt 8,580 kronor för 13 vårdplatser, för vilka driftbidrag sökts men
ännu icke beviljats. Vidare har styrelsen räknat med statsbidrag under helt
år beträffande 33 nyinrättade vårdplatser, för vilka driftbidrag ännu icke
sökts, samt under halvt år beträffande en avdelning örn 52 vårdplatser, vars
uppförande väntas bliva påbörjat under den närmaste tiden. Kostnaden
för dessa vårdplatser uppskattas till (21,780 + 17,160) 38,940 kronor. Slutligen
har styrelsen upptagit ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor för
ytterligare vårdplatser för sjuka barn, som kunde komma att nyinrättas under
kalenderåret 1941 eller som anordnats å eller i anslutning till medicinsk
avdelning vid lasarett eller därmed jämförlig sjukvårdsinrättning. Det
sammanlagda driftbidraget till barnavdelningar vid lasarett m. m. för budgetåret
1941/42 har styrelsen i enlighet härmed uppskattat till (324,882 +
15,840 + 8,580 + 38,940 + 30,000) 418,242 kronor, vilket avrundats till 415,000
kronor.

Vid denna beräkning har hänsyn icke tagits till de möjligheter att erhålla
förhöjt statsbidrag, som gällande bestämmelser medgiva. Då emellertid
någon framställning om dylik förhöjning icke inkommit till styrelsen,
anser styrelsen, att särskilda medel för detta ändamål icke behöva tills
vidare avses.

Styrelsen hemställer därför örn anvisande av ett förslagsanslag för nästa
budgetår av 415,000 kronor.

Enligt medicinalstyrelsens beräkningar skulle för redan färdiga vårdplatser
å barnavdelningar vid lasarett och barnsjukhus erfordras statsbidrag
till ett belopp av omkring 370,000 kronor för år. Såvitt för närvarande är
för medicinalstyrelsen känt, kan statsbidrag därutöver eventuellt komma att
påkallas för 52 vårdplatser under högst halva kalenderåret 1941, dragande
en kostnad av ungefär 17,000 kronor. Under sådana förhållanden synes mig
anslaget, även örn hänsyn tages till oförutsedda behov, kunna för nästa
budgetår begränsas till 400,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

Femte huvudtiteln. 193

att till Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...................................... kronor 400,000

[114.] 34. Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 4,850,000 4,457,205

1940/41 .......................... 5,000.000 —

1941/42 (förslag)................ 5,000,000 —

[Kungörelse den 22 juni 1939 (nr 480).]

Statsbidrag utgår till sanatorium och tuberkulosavdelning vid lasarett, där
medicinsk avdelning finnes (A-anstalt), med kronor 1: 75 samt till tuberkulossjukstuga
eller tuberkulosavdelning vid annat lasarett eller sjukstuga (B-anstalt)
med kronor 1: 50 för dag och patient, på villkor att för inomlänspatient
icke uttages högre dagavgift än respektive kronor 1:50 och 1:25. Därest
inom landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting, medeltalet
för tuberkulosdödligheten under den senaste femårsperioden med mer än
25 procent överstiger motsvarande medeltal för hela riket, utgår förhöjt
statsbidrag enligt särskild beräkningsgrund. Vidare må, jämlikt riksdagens
särskilda medgivande, för en tid av högst tre år från och med den 1 juli
1939, till Jämtlands läns centralsanatorium Solliden med viss inskränkning
utgå extra bidrag av 25 öre för dag och patient. Bidragen utbetalas som
regel halvårsvis i efterskott.

Föregående års lagtima riksdag har därjämte medgivit landstingen i Jönköpings,
Kalmar, Gotlands, Örebro, Västmanlands och Västernorrlands län
rätt att från förevarande anslag under innevarande budgetår åtnjuta statsbidrag
med kronor 1: 75 per underhållsdag för sammanlagt 205 av dem förhyrda
vårdplatser å de s. k. folksanatorierna på villkor bland annat, att de
för där vårdade patienter icke uttaga högre avgift än 1 krona per dag.
Jämväl dessa bidrag utbetalas halvårsvis i efterskott.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel till hithörande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har till en början åberopat en inom styrelsen upprättad tablå,
angivande det högsta antal vårdplatser, som kan förväntas vara statsbidragsberättigat
under år 1941, ävensom de belopp, vartill driftbidragen enligt gällande
bestämmelser kunna beräknas uppgå. Därvid har styrelsen räknat med
förhöjt bidrag till fem län, nämligen Gotlands, Blekinge, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län, där medeltalet för tuberkulosdödligheten
under femårsperioden 1935—1939 med mer än 25 procent överstigit medeltalet
för riket under samma period, utgörande 0.8 6 på 1,000 invånare. Vidare
har styrelsen förutsatt, att till Jämtlands läns centralsanatorium Solliden
skall utgå förhöjt bidrag i enlighet med riksdagens särskilda medgivande
samt att Västernorrlands läns landsting skall äga åtnjuta förhöjt bidrag i

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. 1834 40 13

194

Femte huvudtiteln.

enlighet med de i kungörelsen gällande föreskrifterna för 50 av detsamma
vid Mörsils sanatorium i Jämtlands län förhyrda tuberkulossjukstuguplatser.

Det i tablån angivna sammanlagda driftbidragsbeloppet uppgår till
5,317,071 kronor. Till detta belopp bör enligt styrelsen läggas en summa
av (205 X 1.7 5 X 365) 130,943 kronor som bidrag till landstingen i Jönköpings,
Gotlands, Orebro, Västmanlands och Västernorrlands län samt Kalmar läns
norra och södra landstingsområden för de av dem disponerade vårdplatserna
å jubileumsfondens sanatorier. Vidare har styrelsen, på grund av särskilda
framställningar i ämnet, räknat med motsvarande bidrag för 35 av Hälsingborgs
stad, 10 av Gävleborgs läns landsting och 30 av Kronobergs läns
landsting vid nämnda sanatorier förhyrda vårdplatser eller således med
(75 X 1.75 x 365) 47,906 kronor. Det för budgetåret 1941/42 erforderliga
medelsbehovet skulle i enlighet med dessa kostnadsberäkningar uppgå till
sammanlagt (5,317,071 + 130,943 + 47,906) 5,495,920 kronor.

Detta belopp utgör emellertid, betonar styrelsen, en maximisumma, i
vilken med hänsyn till vissa av erfarenheten bekräftade omständigheter —
framför allt att det högsta för varje anstalt tillåtna patientantalet med sannolikhet
ej blir under alla dagar av budgetåret fyllt — någon minskning kan
ske. Då skillnaden mellan de beräknade maximibeloppen och de verkliga
utgifterna under de två senast förflutna budgetåren uppgått till omkring
8 procent, syntes styrelsen en lika stor reduktion kunna ske även å det för
nästa budgetår beräknade maximibeloppet, innebärande en minskning till
5,056,248 kronor eller till i runt tal 5,050,000 kronor.

I skrivelse den 3 oktober 1940 har styrelsen sedermera meddelat, att det
statsbidrag, som för nästa budgetår beräknats utgå till konvalescenthemmet
för tuberkulossjuka i Ljunghusen i Malmöhus län, komme att bortfalla, enär
detta hem måst nedläggas i samband med den pågående kanalbyggnaden
över Falsterbonäset. Då statsbidraget för dessa platser efter en reduktion
med 8 procent uppginge till omkring 50,000 kronor, ansåge sig styrelsen böra
begränsa sin tidigare gjorda framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål
under budgetåret 1941/42 till (5,050,000 — 50,000) 5,000,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag anmäla, att överstyrelsen för Konung Oscar
II:s jubileumsfond i skrivelse den 26 september 1940 upprepat sin år 1938
gjorda, av medicinalstyrelsen tillstyrkta framställning örn ändrade grunder
för statsbidrag till de s. k. folksanatorierna, vilken i huvudsak innebar, att
statsbidrag skulle utgå efter samma grunder, som gällde för de av landstingen
drivna sanatorierna, samt att för vårdplatser, som icke voro belagda
med landstingspatienter, skulle från särskilt anslag utgå fyllnadsbidrag i
syfte att möjliggöra en sänkning av patientavgiften å dessa platser till samma
belopp som för övriga platser. Ett genomförande från och med nästa
budgetår av detta förslag har av överstyrelsen beräknats medföra ytterligare
belastning å detta anslag med ungefär 150,000 kronor för år, vartill skulle
komma ett fyllnadsanslag av 190,000 kronor. Härvid vore dock att märka,
att viss del av sist angivna belopp belöpte å statstjänare, för vilka staten
redan bestrede hela vårdkostnaden från vederbörande verks avlöningsanslag.

Femte huvudtiteln.

195

Härjämte får jag anmäla, att från vissa direktioner och förvaltningsutskott
inkommit framställningar örn statsbidrag för förhyrda platser å de s. k. folksanatorierna.

Sålunda har direktionen för Kungshidts sanatorium — under förmälan att
Hälsingborgs stad sedan den 1 mars 1934 jämlikt avtal med överstyrelsen
för jubileumsfonden förfogade över 35 vårdplatser i allmän sal å Spenshults
sanatorium — anhållit örn statsbidrag till driftkostnaderna för nämnda vårdplatser.

Direktionen för Kronobergs läns sanatorium Lugnet har i skrivelse den 25
juni 1940 anfört, bland annat, att sanatoriedirektionen, i enlighet med landstingets
uppdrag, träffat avtal med överstyrelsen för Konung Oscar II:s
jubileumsfond örn att få disponera lägst 20 högst 30 vårdplatser vid Spenshults
sanatorium samt att vårdplatserna tagits i anspråk i januari månad
1940. För dessa platser uttoges en legosängsavgift av endast 1 krona för
dag och patient. I staten för år 1940 hade direktionen räknat med att statsbidrag
enligt kungörelsen den 22 juni 1939 komme att utgå med kronor
1: 75 för dag och patient för dessa platser. Under åberopande härav har
direktionen hemställt örn statsbidrag med kronor 1: 75 för dag och patient
för högst 30 vårdplatser, att utgå från och med den 1 januari 1940.

Landstingets förvaltningsutskott i Gävleborgs län har i skrivelse den 21
februari 1940, med bifogande i avskrift av ett mellan överstyrelsen för
jubileumsfonden och Gävleborgs läns landsting i september 1939 träffat avtal,
varigenom landstinget under vissa villkor tillförsäkrats rätt att från och med
den 1 januari 1940 förfoga över högst 10 vårdplatser å allmän sal vid Hålahults
sanatorium, anhållit örn största möjliga statsbidrag för ifrågavarande
vårdplatser.

Vidare har landstingets förvaltningsutskott i Gotlands län i skrivelse den
13 september 1940 anhållit om statsbidrag för budgetåren 1940/41 och 1941/42
med högsta möjliga belopp för högst 55 förhyrda vårdplatser å Hessleby och
Hålahults sanatorier. Utskottet har därvid — med förmälan att landstinget för
närvarande å skilda tuberkulosinrättningar förfogade över tillhopa 83 vårdplatser,
varav 40 förhyrdes å sanatorier under jubileumsfondens förvaltning —
framhållit, att det sålunda disponerade platsantalet visat sig otillräckligt, sedan
ett betydande antal tuberkulosfall under 1940 upptäckts. På grund härav
hade utskottet, jämlikt bemyndigande av landstinget, underhandlat med överstyrelsen
för nämnda fond örn förhyrande av ytterligare ett antal vårdplatser
å Hessleby och Hålahults sanatorier. Överstyrelsen hade förklarat sig villig
att åt landstinget upplåta ytterligare 15 vårdplatser å nämnda sanatorier.
Med hänsyn till den stora skattebördan i länet, 3 kronor 70 öre per skattekrona,
kunde emellertid landstinget icke ensamt åtaga sig de kostnader utöver
patientavgifterna, som vården å det ökade antalet vårdplatser å sanatorierna
komme att medföra. Statsbidrag för ändamålet vore därför erforderligt,
om avtalet om förhyrande av ytterligare vårdplatser skulle kunna
vidhållas av landstinget.

Slutligen har förvaltningsutskottet i Västmanlands län i skrivelse den 1

196

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

november 1940 hemställt att jämväl för nästa budgetår få komma i åtnjutande
av bidrag med högsta möjliga belopp för av landstinget förhyrda 15 platser
å Hålahults sanatorium.

Medicinalstyrelsen, som i skilda skrivelser avgivit utlåtanden över samtliga
ifrågavarande framställningar utom den sistnämnda, har tillstyrkt, att
statsbidrag må från och med den 1 juli 1940 utgå för de av Hälsingborgs
stad samt Kronobergs och Gävleborgs läns landsting förhyrda vårdplatserna
med 1 krona 75 öre per dag och patient, för vilken icke uttages högre dagavgift
än 1 krona. Kostnaderna härför hava av styrelsen, i vad de belöpa
på kalenderåret 1940, förutsatts utgå från innevarande budgetårs anslag
samt, i vad de avse kalenderåret 1941, medräknats i styrelsens anslagsäskanden
för nästa budgetår. Beträffande den av förvaltningsutskottet i
Gotlands län gjorda framställningen Ilar styrelsen under hand inhämtat, att
en överenskommelse med överstyrelsen örn förhyrande av de angivna 15
vårdplatserna kunde förväntas bliva träffad inom sådan tid, att platserna
kunde tagas i anspråk från och med den 1 januari 1941. På grund härav
och då enligt styrelsens förmenande stort behov förelåge av ytterligare
vårdplatser för tuberkulöst sjuka från Gotlands län, har styrelsen tillstyrkt
statsbidrag till jämväl nu berörda 15 vårdplatser, att från och med den 1
januari 1941 utgå i enlighet med samma grunder, som gälla beträffande de
av landstinget tidigare förhyrda platserna. Det för budgetåret 1941/42 erforderliga
statsbidraget för de nya platserna har av styrelsen beräknats uppgå
till högst 9,581 kronor, vilket belopp efter 8 procents avdrag minskats till
8,814 kronor. Med hänsyn till beloppets ringa storlek har styrelsen icke
ansett sig böra vidtaga någon jämkning i sin förut framlagda anslagsberäkning.

Vad först angår den av överstyrelsen för jubileumsfonden ånyo berörda
frågan örn inordnande av folksanatorierna under de allmänna grunderna för
statsbidrag till lungtuberkulosanstalter, vill jag erinra, att jag vid ärendets
anmälan i förra årets statsverksproposition fann syftet med överstyrelsens
förslag principiellt riktigt men på grund av statsfinansiella skäl icke var
beredd att tillstyrka bifall till detsamma. Då det ekonomiska läget sedan
dess icke förbättrats, ser jag mig nödsakad att alltjämt vidhålla min tidigare
intagna ståndpunkt och räknar alltså även för nästa budgetår med
oförändrade grunder för driftbidrag till folksanatorierna.

Vid nu nämnda förhållande har jag icke något att erinra mot att de landsting,
som hittills åtnjutit statsbidrag till av dem disponerade vårdplatser å
jubileumsfondens sanatorier, jämväl i fortsättningen erhålla samma förmån
på oförändrade villkor. Likaledes anser jag mig i anledning av nu föreliggande
framställningar böra tillstyrka, att driftbidrag må utgå till Hälsingborgs
stad samt landstingen i Kronobergs, Gävleborgs och Gotlands län i
enlighet med vad medicinalstyrelsen härutinnan förordat.

Medicinalstyrelsens uppskattning av det under nästa budgetår för hithörande
ändamål erforderliga an slagsbeloppet, 5,000,000 kronor, synes mig
kunna godtagas.

Femte huvudtiteln.

197

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att till landstingen i Jönköpings, Gotlands,
Örebro, Västmanlands och Västernorrlands län samt Kalmar läns
norra och södra landstingsområden må fortsättningsvis under
tiden den 1 juli 1941—den 30 juni 1942 utgå statsbidrag för
respektive högst 60, 40, 25, 15, 50 och 15 av dem disponerade
vårdplatser å jubileumsfondens sanatorier med 1 krona 75 öre
för dag och patient;

dels medgiva, att till Gotlands läns landsting må för tiden
den 1 januari 1941—den 30 juni 1942 utgå statsbidrag med
samma belopp för ytterligare 15 av landstinget å jubileumsfondens
sanatorier disponerade vårdplatser;

dels medgiva, att till Hälsingborgs stad samt Kronobergs
och Gävleborgs läns landsting må för tiden den 1 juli 1940—
den 30 juni 1942 utgå statsbidrag för respektive högst 35, 30
och 10 av dem disponerade vårdplatser å jubileumsfondens
sanatorier med likaledes 1 krona 75 öre per dag och patient;

dels föreskriva, att för åtnjutande av nu nämnda bidrag
skall gälla, att för å dessa platser intagen patient icke må
uttagas högre dagavgift än 1 krona samt att eljest i tilllämpliga
delar skola gälla de allmänna bestämmelserna beträffande
statsbidrag till driftkostnaderna vid anstalter för lungtuberkulos
ävensom de särskilda föreskrifter, som må av Kungl.
Majit meddelas;

dels ock till Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................................ kronor 5,000,000

[115.] 35. Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 1,250,000 1,229,094

1940/41 .......................... 1,300,000 —

1941/42 (förslag) ................ 1,400,000

[Kungörelse den 23 april 1937 (nr 209), ändrad genom kungörelse nr
404/1938.|

Statsbidrag utgår till av förening eller stiftelse drivna anstalter med
3 kronor 25 öre för A-platser och 2 kronor för B platser samt till landstingsoch
storstadsanstalter med 1 krona 50 öre för A-platser och 1 krona för
B-platser. Bidrag utgår endast för vårdplats, som är öppen under hela året
och för vilken icke uttages högre avgift än 1 krona per dag och patient.
Driftbidraget till enskild anstalt må i intet fall utgå med högre belopp per
år än skillnaden mellan anstaltens verkliga driftkostnader och summan av
patientavgifterna och andra från anstaltens drift härflytande inkomster.

198

Femte huvudtiteln.

Vid sidan liärav må till A-anstalt utgå statsbidrag med två tredjedelar av
kostnaderna för erforderliga stödjebandage av mera permanent karaktär åt
patient, som behandlas vid anstalten, på villkor att patienten beredes motsvarande
förmån.

Jämlikt särskilt medgivande av riksdagen må Kungl. Majit, på framställning
av vederbörande huvudman, bevilja erforderligt fyllnadsbidrag, i den
mån summan av statsbidraget och patientavgifterna icke förslår till bestridande
av de enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga driftkostnaderna
vid hithörande enskilda anstalter samt underskottet icke kan
täckas med andra för ändamålet tillgängliga medel.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar
angående medelsbehovet till ifrågavarande slag av anstalter under nästa
budgetår.

Styrelsen åberopar däri en inom styrelsen uppgjord sammanställning,
upptagande de anstalter, till vilka driftbidrag kunna förväntas utgå av nästa
budgetårs anslag, ävensom de belopp, vartill driftbidragen för varje anstalt
beräknas högst uppgå. Tablån, som upptager samma antal platser som för
löpande budgetår, avser beläggningen å de enskilda anstalterna under tiden
1 april 1941-—31 mars 1942 samt å de övriga anstalterna under kalenderåret
1941. Den enligt tablån beräknade maximisumman uppgår till 1,109,691
kronor. Nämnda summa bör emellertid enligt styrelsens förmenande i viss
mån reduceras. Styrelsen utgår härvid från det förhållandet, att det för
budgetåret 1939/40 beräknade maximibeloppet, 1,112,600 kronor, överstigit
det utbetalade driftbidraget med 85,729 kronor. I sistnämnda summa ingår
emellertid, framhåller styrelsen, ett belopp av 35,685 kronor, motsvarande
det bidrag, vilket jämlikt riksdagens medgivande under 6 månader utgått
till Apelvikens kustsanatorium till täckande av det driftunderskott, som
uppstått till följd av att en till detta sanatorium hörande paviljong på grund
av ombyggnad varit obelagd alltsedan den 1 oktober 1939. Styrelsen anser
därför, att vid en eventuell reduktion hänsyn bör tagas allenast till ett belopp
av (85,729 — 35,685) 50,044 kronor, motsvarande cirka 4.5 procent av det
för budgetåret 1939/40 beräknade maximibeloppet. Med motsvarande reduktion
har styrelsen uppskattat det för nästa budgetår erforderliga driftbidraget
till 1,059,755 eller i runt tal 1,060,000 kronor.

Medelsbehovet till bidrag till stödjebandage uppskattas av styrelsen till
oförändrat belopp, 25,000 kronor. Utgifterna för detta ändamål under
budgetåret 1939/40 angivas till 26,511 kronor. Styrelsen har i detta sammanhang
ansett sig böra framhålla, att därest ett av styrelsen i en till
Kungl. Majit överlämnad utredning rörande kostnaderna för stödjebandage
och proteser vid lasarettens ortopedavdelningar m. m. den 8 maj 1940 alternativt
framlagt förslag örn begränsning av statens bidrag till dylika hjälpmedel
vid bland annat hithörande anstalter skulle bifallas, någon minskning
i medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål borde uppstå.

Till täckande av emotsedda driftunderskott vid hithörande anstalter under
år 1941 har styrelsen räknat med ett belopp av minst 300,000 kronor. Styrelsen
har i samband härmed upplyst, att underskottet för år 1940 av direk -

Femte huvudtiteln.

199

tionerna för ifrågavarande anstalter ursprungligen beräknats till i runt tal

270,000 kronor. Sedermera hade emellertid sanatorieliikaren vid Apelvikens
kustsanatorium i en skrivelse till styrelsen meddelat, att, utöver vad som
tidigare uppgivits, ett ytterligare driftunderskott å 40,000 kronor kunde förväntas
uppstå vid nämnda sanatorium under år 1940.

I enlighet med de sålunda gjorda beräkningarna har styrelsen för budgetåret
1941/42 hemställt, att för hithörande ändamål måtte anvisas ett förslagsanslag
av (1,000,000 + 25,000 + 300,000) 1,385,000 kronor.

Sedermera har medicinalstyrelsen för den åtgärd, som därav kunde föranledas,
i skrivelse den 2 december 1940 meddelat, att samtliga fyra hithörande
enskilda sanatorier överlämnat förslag till inkomst- och utgiftsstat
för kalenderåret 1941, enligt vilka för sagda år beräknas uppstå ett driftunderskott
av sammanlagt 476,444 kronor.

Vidare har styrelsen anmält, att direktionen för Apelvikens kustsanatorium
framhållit, att densamma vid inkomststatens uppgörande utgått från ett
antal vårdplatser, som med 20 understege det av medicinalstyrelsen beräknade.
Minskningen, som sammanhängde med den förut omnämnda ombyggnaden
av en paviljong vid sanatoriet, föranledde en sänkning av det av
medicinalstyrelsen ursprungligen beräknade driftbidragsbeloppet med 23,725
kronor. På grund härav har styrelsen ansett det av styrelsen begärda förslagsanslaget
kunna reduceras med i runt tal 20,000 kronor eller till 1,365,000
kronor.

Medicinalstyrelsens i skrivelsen den 31 augusti 1940 framlagda beräkning
av medelsbehovet för nästa budgetår föranleder icke annan erinran
från min sida än att anslaget, med hänsyn till vad som sedermera upplysts,
torde böra avrundas uppåt till 1,400,000 kronor. Jag har härvid icke ansett
mig kunna biträda medicinalstyrelsens förberörda förslag örn begränsning
av statens bidrag till stödjebandage och proteser vid hithörande anstalter
utan räknat med oförändrade grunder härutinnan. Beträffande skälen till
denna min ståndpunkt torde jag få hänvisa till punkterna 127 och 131, där
jag till behandling upptager motsvarande spörsmål i fråga örn vanföreanstalterna
och de ortopediska lasarettsavdelningarna.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................................ kronor 1,400,000

[116.] 36. Bidrag till resor för förslagsanslag.	vissa patienter vid	kustsanatorierna
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ..............	............ 60,000	60,136
1939/40 ..............	............ 65,000	51,893
1940/41 ..............	............ 65,000	—
1941/42 (förslag) ....	............ 55,000	—

[Kungörelse den 5 maj 1939 (nr 258).]

Departements chefen.

200

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen föreslagit, att anslaget
med hänsyn till belastningen under det senast förflutna budgetåret
måtte nedsättas till 55,000 kronor.

I likhet med medicinalstyrelsen finner jag en nedsättning av förevarande
anslag motiverad. Anslaget synes därvid lämpligen kunna bestämmas till

55,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................................ kronor 55,000

[117.] 37. Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna, reservationsanslag.
Vid 1938 års riksdag äskades anslag för vissa byggnadsarbeten vid
folksanatorierna. De sammanlagda kostnaderna för dessa arbeten uppskattades
för de olika sanatorierna sålunda:

Hålahults sanatorium .......................................... kronor 28,700

Österåsens » » 88,650

Hessleby » » 305,000

Spenshults > » 258.500

Summa kronor 680,850

Riksdagen, som fann de föreslagna arbetena i det stora hela välbetänkta,
har sedermera anvisat sammanlagt 422,400 kronor för utförande av de vid
Hålahults, Österåsens och Hessleby sanatorier planerade arbetena. Däremot
hava medel icke anvisats för Spenshults sanatorium, enär detta enligt ett
inom nationalföreningen mot tuberkulos utarbetat förslag ifrågasatts skola
omändras till yrkesskolesanatorium och de för sanatoriet planerade förbättringsarbetena
lämpligen borde utföras i samband med omändringen.

I skrivelse den 26 september 1940 har överstyrelsen för Konung Oscar II:s
jubileumsfond inledningsvis framhållit, att önskemålen i fråga om Hålahults,
Österåsens och Hessleby sanatoriers iordningställande i överensstämmelse
med nutida anspråk finge anses vara i huvudsak tillgodosedda med anvisandet
av förenämnda medel. Med erinran örn att de byggnadsarbeten, som planerats
för Spenshults sanatorium, uppskjutits, har överstyrelsen vidare anfört
följande.

Emellertid hade den gångna vintern med dess stränga köld påvisat angelägenheten
av att en del av de planerade arbetena vid Spenshults sanatorium
snarast möjligt bleve utförda. Vad nu sagts gällde närmast två bostadshus
vid sanatoriet, sysslomansbostaden och det s. k. gamla bostadshuset för gift
personal, vilkas bristfälliga uppvärmningsanordningar under vintern visat
sig medföra risk för där boende personers hälsa. Införande av värmeledning
m. m. i dessa boställshus hade upptagits bland de planerade byggnadsarbetena
vid sanatoriet och därvid kostnadsberäknats till sammanlagt 21,000
kronor. Under den senaste vintern hade det även visat sig i hög grad

Femte huvudtiteln.

201

behövligt att därutöver vissa värmeisolerande åtgärder vidtoges på dessa
byggnader. Kostnaden därför hade beräknats till 4,350 kronor. De åtgärder,
som sålunda påkallades därstädes, måste anses vara erforderliga vare sig
sanatoriets nuvarande verksamhet fortginge eller detsamma omändrades till
yrkesskolesanatorium.

På grund av vad sålunda anförts har överstyrelsen hemställt örn ett anslag
för nästa budgetår av (21,000 + 4,350) 25,350 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst finner jag mig böra tillstyrka
överstyrelsens framställning. Anslagsbeloppet torde lämpligen böra avrundas
till 25,400 kronor.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 25,400

[118]. 38. Bidrag till driften av folksanatorierna.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 185,000 185,000

1940/41 ............................ 157,000 —

1941/42 (förslag).................. 183,000 —

Till upprätthållande av verksamheten vid folksanatorierna hava anslag beviljats
av riksdagen alltsedan år 1905. Anslagen hava utgått med varierande
belopp, dock högst 200,000 kronor.

För användningen av anslaget gälla föreskrifter i Kungl. Majits brev den
8 juli 1904 med däri genom brev den 9 juli 1920 gjord ändring. Enligt
dessa föreskrifter skall statsanslaget redovisas på samma sätt som avkastningen
av jubileumsfondens räntebärande tillgångar och fondens övriga inkomster,
dock så att, när överskott å fondens årsinkomster uppkommer,
efter det nödiga avskrivningar blivit verkställda, dessa överskott skola redovisas
på särskilt konto såsom reserverade medel. Sålunda reserverade
medel få icke av överstyrelsen för fonden användas, med mindre Kungl.
Majit efter anmälan av överstyrelsen prövat och godkänt de ändamål, för
vilka medlen äro avsedda att tagas i anspråk.

I skrivelse den 26 september 1940 har överstyrelsen för Konung Oscar Ilis
jubileumsfond gjort framställning örn anvisande av medel för hithörande
ändamål under nästa budgetår. Överstyrelsen har till en början erinrat, att
för täckande av folksanatoriernas driftkostnader, i den mån desamma beräknats
överstiga sanatoriernas inkomster av patientavgifter m. m. samt
disponibel avkastning av jubileumsfonden, under de senare åren anvisats ett
anslag, vars belopp bestämts till 100,000 kronor jämte det driftunderskott,
som visats föreligga vid utgången av närmast föregående budgetår. Av det
belopp, vartill anslaget upptagits för innevarande budgetår, 157,000 kronor,
vore således omkring 57,000 kronor avsedda att tagas i anspråk för täckande
av det driftunderskott, som förefunnits vid utgången av budgetåret 1938/39,

Departements chefen.

202

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

medan återstoden, 100,000 kronor, skulle disponeras för driften under budgetåret
1940/41. För budgetåret 1939/40 utvisade fondens bokslut ett driftunderskott
av 83.385 kronor. Därest bidrag till sanatoriernas drift under
budgetåret 1941/42 skulle utgå enligt hittills tillämpade grunder, syntes detsamma
alltså böra bestämmas till i runt tal (100,000 + 83,000) 183,000 kronor.

Om däremot ifrågavarande statsbidrag från och med budgetåret 1941/42
skulle — såsom överstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 15 november
1938 ifrågasatt -— utgå dels enligt de allmänna grunder, som gällde för anstalter
för lungtuberkulos, och dels med ett för driftens säkerställande erforderligt
fyllnadsbidrag, beräknade överstyrelsen, att ett belopp av 190,000
kronor komme att bliva erforderligt under nästa budgetår.

Av vad jag anfört under punkten rörande bidrag till driften av anstalter
för lungtuberkulos framgår, att jag tills vidare ansett mig böra räkna med
oförändrade grunder för driftbidrag till folksanatorierna. Då de av överstyrelsen
från denna utgångspunkt gjorda beräkningarna ej föranleda någon
erinran från min sida, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Sidrag till driften av folksanatorierna för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av .................... kronor 183,000

[119.] 39. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ...................	........ 45,000	42.412
1939/40 ...................	........ 45.000	46,341
1940/41 ...................	........ 45,000	_
1941/42 [förslag) .........	........ 45,000	—

[Kungörelse den 9 juli 1920 (nr 558).]

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen under hänvisning
till belastningen å anslaget under de två senast förflutna budgetåren hemställt,
att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 45,000

[120.] 40. Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus,
reservationsanslag.

[Kungörelse den 7 september 1920 (667), ändrad genom kungörelse nr
257/1927.]

Statsbidrag utgår med högst hälften av de verkliga byggnadskostnaderna
eller, örn vid inlösen lösesumman understiger dessa kostnader, högst hälften

Femte huvudtiteln.

203

av lösesumman, dock i intet fall med högre belopp per vårdplats än 2,500
kronor vid uppförande och 1,000 kronor vid inlösen av sjukhus. Statsbidraget
får uppbäras, först sedan sjukhuset blivit efter avsyning godkänt av medicinalstyrelsen.

För innevarande budgetår har anslag till ifrågavarande ändamål icke
anvisats.

I skrivelser den 31 augusti och 18 oktober 1940 har medicinalstyrelsen
gjort framställning örn anvisande av medel för hithörande ändamål under
nästa budgetår. Styrelsen har däri med ledning av uppgifter, vilka inhämtats
från landstingens epideminämnder samt hälsovårdsnämnderna i de städer,
som utgöra egna epidemidistrikt, uppskattat anslagsbehovet till 203,500
kronor, avseende vissa nybyggnader för epidemiändamål i Västernorrlands
län. Därjämte har styrelsen erinrat örn att Stockholms stad dels tidigare
gjort framställning örn statsbidrag med 500,000 kronor för en nyuppförd
epidemipaviljong, vilken ansökan ännu icke vore slutligen prövad, dels ock
förklarat sig ämna söka statsbidrag med ytterligare 45,000 kronor för en
likaledes nyinrättad observationsavdelning för epidemiskt sjuka.

Enligt vad jag inhämtat har Västernorrlands läns landsting för avsikt att
senast våren 1941 påbörja förenämnda byggnadsarbeten, såvida statsmedel
för ändamålet kunna påräknas. Vid sådant förhållande och med hänsyn till
angelägenheten, icke minst ur arbetslöshetssynpunkt, av att dessa arbeten
snarast igångsättas, torde det vara lämpligt att för dem äska medel å tillläggsstat
för budgetåret 1940/41. För de av Stockholms stad påkallade bidragen,
tillhopa 545,000 kronor, som avse redan färdigställda vårdplatser,
lära medel böra i vanlig ordning äskas å riksstaten för nästa budgetår.
Anslaget torde böra erhålla reservationsanslags karaktär.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 545,000

[121.] 41. Bidrag till driften av epidemisjukhus, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1935/36...................	........ 900,000	989,616
1936/37 ...................	........ 900,000	1,077,276
1937/38 ...................	........ 950,000	1,122,706
1938/39...................	........ 1,300,000	2,175,592
1939/40...................	........ 1,300,000	2,919,116
1940/41 ...................	........ 1,600,000	—
1941/42 (förslag).........	........ 1,600,000	—

[Kungörelse den 5 maj 1939 (nr 261).]

Departements chefen.

204

Femte huvudtiteln.

Departements.

chefen.

Statsbidrag utgår för driften av dels sådana epidemisjukhus, som förvaltas
enligt bestämmelserna i epidemilagen och blivit av medicinalstyrelsen för
ändamålet godkända, dels ock sådana tillfälliga sjukvårdslokaler, som för
ändamålet godkänts av förste provinsialläkaren eller i städer, där tillsynen
över epidemivården författningsenligt tillkommer med förste provinsialläkare
jämställd stadsläkare, av medicinalstyrelsen.

Statsbidrag utgår med två kronor för dag och varje kostnadsfritt vårdad
sjuk. Statsbidrag utgår i regel icke för flera sjukplatser för dag än i första
stycket omnämnd myndighet fastställt såsom motsvarande en normal beläggning
av sjukhuset eller lokalen. Därest vid epidemi av större omfattning
hinder mött för anordnande eller drift av tillfälliga lokaler för epidemisjukvård
i erforderlig utsträckning, må dock statsbidrag med vuss begränsning
utgå för flera platser än dem, som motsvara normal beläggning.

Statsbidrag utbetalas halvårsvis i efterskott.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkning
av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår. Styrelsen
har därvid anfört i huvudsak följande.

För nästkommande budgetår erforderligt statsbidrags storlek vore i
huvudsak beroende på frekvensen under kalenderåret 1941 av de smittsamma
sjukdomar, varå epidemilagen ägde tillämpning, och läte sig därför på förhand
beräknas allenast med en viss grad av sannolikhet. Under senare år
hade frekvensen av hithörande sjukdomar helt dominerats av scharlakansfebern,
som utgjorde omkring 90 procent, under år 1939 ej mindre än
96 procent, av samtliga sjukdomsfall. Det saknades icke anledning antaga,
att frekvensen av scharlakansfebern skulle nedgå, varigenom totala antalet
sjukdomsfall under år 1941 skulle kunna beräknas till omkring 30,000 mot
42,592 under år 1939. Med hänsyn härtill beräknade styrelsen medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42 till i runt tal

2,100,000 kronor under förutsättning, att statsbidragsgrunderna bibehölles
oförändrade.

I anslutning härtill föreslår styrelsen anvisande av ett förslagsanslag av

2,100,000 kronor.

Av det anförda framgår, att belastningen å förevarande anslag under senare
år nästan helt och hållet bestämts av scharlakansfeberns utbredning. Denna
har i sin tur varit osedvanligt stor under samma tid. På sätt medicinalstyrelsen
framhållit saknas det å andra sidan icke anledning antaga, att
frekvensen av scharlakansfebern kommer att nedgå. Under sådana förhållanden
och då alla beräkningar angående scharlakansfeberns omfattning under
kalenderåret 1941 måste bli i hög grad ovissa, förordar jag, att anslaget för
nästa budgetår upptages med oförändrat belopp eller 1,600,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till driften av epidemisjitJchus för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 1,600,000

Femte huvudtiteln. 205

[122.] 42. Bidrag till uppförande m. m. av hem för krcmiskt sjuka, reservationsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ....................	........ 85,000	42,750
1939/40 ....................	........ 100,000	20,000
1940/41 ....................	—	—
1941/42 (förslag) ..........	........ 105,000	—

[Kungörelse den 27 juni 1927 (nr 245), ändrad genom kungörelser nr
83/1929 och 102/1931.]

Jämlikt kungl, brev den 30 december 1939 har av det för budgetåret
1939/40 anvisade anslaget ett belopp av 28,600 kronor i bokslutet för nämnda
budgetår tillförts budgetutjämningsfonden.

I skrivelse den 31 augusti 1940 bär medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid erinrat, att — sedan beviljade men ännu ej utbetalade
bidrag å tillhopa 217,310 kronor ävensom det till budgetutjämningsfonden
överförda beloppet å 28,600 kronor frånräknats — kunde ett belopp
av allenast 1,532 kronor beräknas återstå av anslaget. Antalet ännu icke
avgjorda ansökningar örn statsbidrag utgjorde fyra, varav tre redan överlämnats
till Kungl. Majit. För tillgodoseende av dessa fyra ansökningar
beräknades åtgå ett belopp av 190,500 kronor. Under förutsättning att anslag
för hithörande ändamål ansåges böra utgå under budgetåret 1941/42,
borde enligt styrelsens förmenande ett belopp av i runt tal (190,500—1,500)

189,000 kronor ställas till förfogande. Styrelsen har härutöver anmält, att
styrelsen godkänt ritningar till ytterligare ett hem för kroniskt sjuka, för
vars uppförande statsbidrag med 40,500 kronor kunde beräknas utgå.

I föregående års statsverksproposition framhöll jag, att hinder icke syntes
möta att något uppskjuta bidragsverksamheten på detta område. På min
hemställan äskades icke heller anslag för ändamålet under innevarande
budgetår. I skrivelse den 29 mars 1940 (nr 5, p. 113) anförde riksdagen, att den
på skäl, som jag anfört, icke ansett sig böra anvisa medel till uppförande m. m.
av hem för kroniskt sjuka å riksstaten för budgetåret 1940/41 men att riksdagen
utginge från att Kungl. Majit, så snart omständigheterna det medgåve,
komme att i vanlig ordning äska anslag för ändamålet. Därvid borde
hänsyn tagas till sådana hem, beträffande vilka ansökningar om statsbidrag
då föreläge och till vilkas inrättande bidrag enligt gällande grunder skulle
lia beviljats, därest normala förhållanden varit rådande.

I betraktande av det försämrade läge på arbetsmarknaden, som inträtt
under hösten 1940, anser jag önskvärt, att medel åter äskas för uppförande
av hem för kroniskt sjuka. Härvid torde ett anslag av 12o,000 kronor böra
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår, medan ett belopp av 105,000
kronor, som avser redan uppförda hem, bör upptagas i riksstaten för nästa
budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

Departements chefen.

206

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

att till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...................................... kronor 105,000

[123.] 43. Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39........................ 1,100,000 1,129,218

1939/40........................ 1,100 000 1,123,213

1940/41........................ 1,150,000 —

1941/42 förslag).............. 1,150,000 —

[Kungörelse den 27 juni 1927 (nr 246), ändrad genom kungörelser nr
103/1931 och 406/1938.]

Med vissa inskränkningar utgår statsbidrag med 90 öre för dag och
patient samt utbetalas halvårsvis i efterskott.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid räknat med statsbidrag för samtliga de vårdplatser,
som enligt dittills fattade beslut kunde för år 1941 komma i åtnjutande av
statsbidrag, eller 4,005. Vidare har styrelsen förutsatt, att driftbidrag kunde
komma a,tt under hela nämnda år utgå för 72 nya vårdplatser, till vilkas
inrättande statsbidrag beviljats men ännu ej utbetalats. Därutöver har styrelsen
ansett, att driftbidrag borde, åtminstone för ett halvt år, beräknas
för lil vårdplatser, till vilkas inrättande ansökning örn statsbidrag förelåge
men ej slutligen prövats.

Med ledning av det sålunda erhållna sammanlagda platsantalet har styrelsen
beräknat det totala driftbidraget till 1,357,494 kronor för nästa budgetår.
Bortsett från ett belopp av 18,200 kronor, som belöper på sistnämnda
lil vårdplatser, vore denna summa, framhåller styrelsen, att anse som en
maximisumma, enär samtliga platser icke kunde förväntas bliva belagda
under hela kalenderåret 1941. För budgetåret 1939/40 hade motsvarande
maximisumma beräknats till 1,290,995 kronor, medan belastningen stannat
vid 1,123,213 kronor. Antoges belastningen för budgetåret 1941/42 komma
att stå i motsvarande förhållande till maximisiffran för samma år, skulle
anslagsbehovet inskränka sig till omkring 1,180,000 kronor. Under åberopande
härav har styrelsen hemställt örn ett anslag å sistnämnda belopp.

Medicinalstyrelsens beräkningar torde kunna i huvudsak godtagas. Med
hänsyn till den osäkerhet, som vidlåder beräkningar av ifrågavarande slag,
synes dock tillräcklig anledning att höja anslaget knappast föreligga. Jag
förordar därför, att anslaget uppföres med oförändrat belopp eller 1,150,000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 1,150,000

Femte huvudtiteln.

207

[124] 44. Bidrag till driften av Welanderhem, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgif ter

1939/40 ............................ 70,000 53,636

1940/41 ............................ 70,000 —

1941/42 förslag) .................. 8,000

Enligt gällande grunder utgår statsbidrag till hemmet i Stockholm med
högst 8,000 kronor för år samt till hemmen i Göteborg och Malmö med
högst 3 kronor 50 öre för dag och barn, på villkor att vården vid hemmen
lämnas avgiftsfritt för de där intagna barnen. För sistnämnda båda hem
gäller dessutom, att statsbidraget ej må överstiga den verkliga driftkostnaden
under året. Statsbidragen utbetalas kvartalsvis i efterskott.

Jämlikt särskilt medgivande av riksdagen må Kungl. Maj:t, på framställning
av vederbörande anstaltsledning, bevilja erforderligt fyllnadsbidrag,
örn och i den mån från och med den 1 januari 1939 tills vidare statsbidraget
till Welanderhemmen i Göteborg och Malmö icke förslår till bestridande
av de enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga driftkosb
naderna vid hemmen samt underskottet icke kan täckas med andra för
ändamålet tillgängliga medel.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen — med förmälan
att beläggningen å Welanderhemmen vore i stark nedgång — föreslagit, att
förevarande anslag för nästa budgetår nedsättes till 15,000 kronor.

Sedermera har från styrelsen överlämnats en promemoria, däri upplysts,
att förslag förelåge örn att centralisera vården av de hereditärsyfilitiska
barnen till Welanderhemmet i Stockholm, som förklarat sig villigt att utan
ökat statsbidrag tills vidare emottaga samtliga vårdbehövande barn av denna
kategori under 9 års ålder. Hemmen i Malmö och Göteborg avsåges bliva
avvecklade under loppet av innevarande budgetår, varför något bidrag till
dessa icke behövde beräknas för nästa budgetår.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen sålunda upplyst torde anslaget
för nästa budgetår kunna begränsas till 8,000 kronor. Någon ändring av
gällande statsbidragsbestämmelser i ämnet torde tills vidare icke böra vidtagas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till driften av Welanderhem för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 8,000

[125.] 45. Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag.
Enligt de av Hans Majit Konungen den 30 maj 1929 fastställda
stadgarna för Konung Gustaf V:s jubileumsfond är fondens ändamål bekämpande
av kräftsjukdomarna inom Sverige genom att understödja uppförande
och utrustning av vårdanstalter för kräftsjuka samt befrämjande av det
vetenskapliga studiet av kräftsjukdomar. Förutom de medel, som insamlats
till hugfästande av Konung Gustaf V:s 70-årsdag, utgöras fondens tillgångar

Departements chefen.

208 Femte huvudtiteln.

av bidrag från cancerföreningen i Stockholm samt de bidrag, som i övrigt
inflyta.

Enligt riktlinjerna för fondens användning är fondens uppgift i vad angår
praktiska åtgärder för kräftsjukdomarnas bekämpande i första hand upprättandet
av centralanstalter för radioterapi vid kräfta, förlagda i anslutning
till de radioterapevtiska avdelningarna vid centralt belägna stora sjukhus,
som äga betingelser för upprätthållande av anstalternas verksamhet och
deras vetenskapliga utveckling.

Tre dylika anstalter skola enligt den uppgjorda planen finnas i riket, förlagda
till Stockholm, Göteborg och Lund. Av dessa är Stockholmsanstalten,
som anslutits till karolinska sjukhuset, i bruk sedan mer än tre år tillbaka.
Den omfattar 100 allmänna vårdplatser och drives helt såsom statlig anstalt.
Lundanstalten, som avses skola inrymma 50 allmänna vårdplatser, är
för närvarande under uppförande i anslutning till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
och beräknas bliva färdig inom den närmaste tiden. Beträffande
Göteborgsanstalten slutligen har preliminär överenskommelse träffats mellan
Göteborgs stad, å ena, och landstingen i Värmlands, Skaraborgs, Alvsborgs,
Hallands samt Göteborgs och Bohus län, å andra sidan, rörande anstaltens
upprättande. Enligt överenskommelsen skall anstalten förläggas i anslutning
till Sahlgrenska sjukhuset samt inrymma 50 allmänna vårdplatser.
D enna anstalt väntas icke kunna tagas i bruk förrän under år 1942.

Frågan örn driftkostnadernas fördelning vid Lundanstalten har tidigare
varit föremål för statsmakternas prövning. Vid 1931 års riksdag godkändes
nämligen vissa av Kungl. Majit föreslagna grunder för driftkostnadernas fördelning
vid denna anstalt (prop. nr 196, rd skriv, nr 267). Dessa grunder,
vilka i huvudsak överensstämma med ett av jubileumsfondens styrelse och
delegerade för Malmöhus läns landsting i ämnet framlagt förslag, innebära,
att driftkostnaderna vid anstalten skola fördelas på så sätt, att vederbörande
patienter, oavsett var de äro hemmahörande, erlägga för inomlänspatient
stadgad legosängsavgift, att landsting och icke-landstingsstäder bidraga med
2 kronor 50 öre per underliållsdag för varje landstinget respektive staden
tillhörande patient samt att staten bestrider såväl återstående del av dagkostnaden,
dock högst intill ett belopp av 2 kronor 50 öre per dag och
patient, som ock enligt vissa närmare angivna normer kostnaderna för röntgenbehandling
och radiumapplikation i anstaltens behandlingsinstitut för å anstalten
intagna patienter, s. k. klinikpatienter.

I skrivelser den 31 augusti och den 6 november 1940 har medicinalstyrelsen
gjort framställning örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid meddelat, att centralanstalten i Lund förväntas bliva
öppnad den 1 juli 1941 men att det ej syntes uteslutet, att densamma kunde
tagas i bruk tidigare. Härefter anför styrelsen i huvudsak följande.

I enlighet med av riksdagen fattat beslut hade direktionen för lasarettet
i Lund, efter samråd med anstaltens blivande överläkare, upprättat förslag
till utgifts- och inkomststat för anstalten för senare halvåret 1941. Enligt

Femte huvudtiteln.

209

sagda stat hade antalet underliållsdagar å vårdavdelningarna nied deras 50
sjukplatser beräknats uppgå till 18,000 för helt år. Med ett statsbidrag
av 2 kronor 50 öre för vårddag skulle kostnaderna för samtliga dessa platser
uppgå till 45,000 kronor för år eller 22,500 kronor för halvt år.

De å statsverket belöpande kostnaderna för röntgenbehandling och radiumapplikation
i centralanstaltens behandlingsinstitut, d. v. s. kostnaderna för
dylikt ändamål för å anstalten intagna patienter, hade i berörda stat beräknats
till för helt år 109,350 kronor eller för halvt år 54,675 kronor.

I medicinalstyrelsens den 21 februari 1931 till Kungl. Majit avgivna utlåtande
angående fördelningen av driftkostnaderna för blivande centralanstalter
för radioterapi vid kräfta hade styrelsen uttalat, bland annat, att
statens bidrag för ifrågavarande ändamål lämpligen syntes kunna utbetalas
kvartalsvis i efterskott, för de tre första kvartalen av varje budgetår med
en fjärdedel av det beräknade årsbeloppet och för det fjärde kvartalet med
vad som efter avräkning befunnes återstå av statens andel av årskostnaden.
I samband med upprättande av nyssberörda stat hade emellertid direktionen
hemställt, att landstinget måtte träffa sådant avtal med de statliga myndigheterna
respektive sjukvårdsdistrikten, att de medel, som skulle utgå till
driften av centralanstalten, måtte utan ordnas halvårsvis i efterskott. På
grund därav beräknade styrelsen, att för nästa budgetår endast en utbetalning
skulle ifrågakomma, nämligen för senare halvåret 1941. I enlighet härmed
skulle alltså för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av allenast
(22,500 + 54,675) 77,175 kronor eller i avrundat tal 80,000 kronor. Någon
detaljgranskning av de i nämnda utgifts- och inkomststat ingående posterna
hade dock icke företagits inom styrelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då medel för den planerade
Göteborgsanstalten icke syntes behöva nu beräknas, har styrelsen hemställt,
att för nästa budgetår måtte till driften av centralanstalten för radioterapi
i Lund uppföras ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

I anslutning till medicinalstyrelsens beräkning torde för ifrågavarande
ändamål böra äskas ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Då från anslaget framdeles även skola bestridas statens driftkostnader folden
blivande centralanstalten i Göteborg, torde anslaget böra upptagas under
benämningen »Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi».

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till driften av central anstalter för radioterapi
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.................................................... kronor 80,000

[126.] 46. Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radium -

behandling m. m., förslagsanslag. Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 ..........................	135,000	158,527
1940/41...........................	160,000	—
1941/42 (förslag) ................	165,000	—
[Kungörelse den 5 maj 1939 (nr 259).]

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande
av oförändrat anslag för nästa budgetår.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

Departements chefen.

1834 40 14

210

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Såsom av föregående punkt framgår, väntas den tidigare beslutade centralanstalten
för radioterapi vid kräfta i Lund komma att vara i bruk under
liela nästa budgetår. Med hänsyn härtill torde en höjning av förevarande
anslag icke kunna undvikas. Enligt vad jag från medicinalstyrelsen inhämtat
kunna statens merkostnader för resor till och från den nya centralanstalten
i Lund uppskattas till omkring 8,000 kronor för år. Då statens bidrag utbetalas
kvartalsvis i efterskott, skulle höjningen av anslaget för nästa budgetår
kunna begränsas till i runt tal 5,000 kronor och anslaget alltså uppföras
med 165,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till resor för ''patienter vid vissa anstalter för
radiunibehandling m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 165,000

Van före anst alter m. m.

[127.] 47. Bidrag till vanföreanstalter. förslagsanslag.

Budgetår Anslag

1939/40 .............................. 2,000,000

1940/41 .............................. 2,270,000

1941/42 (förslag) .................. 2,530,000

Anslaget, som avser de fyra vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg,
Hälsingborg och Härnösand, är för innevarande budgetår beräknat sålunda:

Bidrag till kliniker, förslagsvis ....................................... kronor 700,000

» » polikliniker, högst ....................................... » 20,000

» » skolhem, förslagsvis .................................... » 150,000

» » yrkesskolor, förslagsvis ........................... » 700,000

» » bandage och proteser, förslagsvis .................. » 500,000

» » täckande av eventuellt underskott, förslagsvis ... » 200.000

Summa kronor 2,270,000

För anslagets användning gälla följande huvudsakliga grunder.

Till driften av kliniker, skolhem och yrkesskolor utgå bidrag med högst
följande belopp per dag och patient respektive elev, nämligen för klinikerna
med 5 kronor, för skolhemmen med 3 kronor 25 öre, för yrkesskolornas interna
elever med 4 kronor 50 öre och för yrkesskolornas externa elever med 2 kronor,
allt under villkor, att för patienten respektive eleven icke uttages högre avgift
per dag än 1 krona å klinik och 50 öre å skolhem samt att för yrkesskolornas
elever icke uttages någon avgift. Därest i anslutning till vanföreanstalterna
anordnas asylhem, varest undervisning för höjande av de vanföras arbetsförmåga
meddelas, utgår bidrag till dylikt hem med 3 kronor per dag och patient,
för vilken icke uttages högre dagavgift än 50 öre. Något dylikt bidrag har
emellertid hittills icke beviljats.

Nettoutgifter

2,334,421

Femte huvudtiteln. 211

Till poliklinikerna utgår ett bidrag av högst 1,250 kronor per anstalt oell
kvartal. Slutligen utgår bidrag nied 2h av kostnaderna för erforderliga stödjebandage
och proteser åt patient, som behandlas för vanförhet, på villkor att
patienten beredes motsvarande förmån.

Statsbidragen utbetalas av medicinalstyrelsen, som därvid har att iakttaga,
bland annat, att statsbidraget icke må för något år överstiga den enligt vederbörligen
granskade räkenskaper funna skillnaden mellan de sammanlagda
verkliga driftkostnaderna för anstalten, å ena, samt summan av dagavgifterna
och andra från anstaltens drift inflytande inkomster å andra sidan.

Jämlikt särskilt medgivande av riksdagen må Kungl. Maj:t, på framställning
av vederbörande förening, bevilja erforderligt fyllnadsbidrag, om och i
den mån summan av statsbidraget och patientavgifterna icke förslår till bestridande
av de enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga
driftkostnaderna vid dithörande anstalter samt underskottet icke kan täckas
med andra för ändamålet tillgängliga medel.

I skrivelse den 28 juli 1940 har svenska vanföreanstalternas centralkommitté
inledningsvis erinrat om att frågan örn en höjning av statsbidragen till vanföreanstalterna
tidigare varit föremål för behandling. Härom har centralkommittén
anfört bland annat följande:

Redan under hösten 1938 hade centralkommittén, med hänvisning till att
driftunderskott för nämnda år kunde förväntas uppstå vid vissa av vanföreanstalterna,
ifrågasatt en höjning av statsbidraget. I uttalande till statsrådsprotokollet
den 4 januari 1939 hade emellertid föredragande departementschefen
förklarat sig ej då vilja föreslå en höjning av statsbidragen utan i
stället följt ett av medicinalstyrelsen framställt förslag, innebärande fullmakt
för Kungl. Majit att, efter det räkenskaperna för visst år avslutats och vederbörligen
granskats, på framställning av huvudmannen bevilja erforderligt
fyllnadsbidrag. Därvid hade departementschefen förutsatt, att en utredning
och omprövning rörande grunderna för statsbidrag till vanföreanstalterna
snarast skulle komma till stånd. Denna departementschefens ståndpunkt
hade godtagits av 1939 års riksdag, som på förslag av Kungl. Majit upptagit
en post å förslagsvis 130,000 kronor såsom bidrag till täckande av eventuellt
underskott.

Vidare hade centralkommittén med skrivelse den 5 juli 1939 framlagt en
utredning rörande ändrade grunder för statsbidragen, innefattande jämväl en
redogörelse för anstalternas ekonomiska ställning. Däri hade centralkommittén
framhållit, att det med hänsyn till pågående reglering av tjänstgöringstider och
löner för de vid anstalterna anställda befattningshavarna men även av andra
orsaker visat sig omöjligt att med någon större grad av säkerhet för det dåvarande
bedöma storleken av den erforderliga höjningen av statsbidragen.
På grund härav hade centralkommittén föreslagit, att statsbidragen finge
utgå med oförändrade belopp ännu något år framåt och att uppkommande
driftunderskott täcktes genom fyllnadsbidrag.

Detta förslag hade bifallits av statsmakterna, och på hemställan av Kungl.
Majit hade 1940 års lagtima riksdag för innevarande budgetår anvisat ett
belopp av förslagsvis 200,000 kronor att användas såsom bidrag till täckande
av eventuellt driftunderskott. Frågan örn reglering av vanföreföreningarnas
byggnadslån hade samtidigt skjutits på framtiden.

Centralföreningen framhåller härefter, att de alltmera ökade driftunderskotten
medfört betydande olägenheter för vissa av anstalterna samt att

212

Femte huvudtiteln.

åtgärder påkallades för att undanröja dessa. Till utveckling härav anför
centralkommittén väsentligen följande:

Enligt årsberättelserna för år 1939 hade alla fyra vanföreanstalterna att
uppvisa driftunderskott, som utgjorde för Stockholmsanstalten 134,762 kronor,
för Göteborgsanstalten 126,493 kronor, för Hälsingborgsanstalten 25,214 kronor
samt för Härnösandsanstalten 19,988 kronor eller tillhopa 306,457 kronor. Med
hänsyn särskilt till den inträdda dyrtiden komme säkerligen driftunderskotten
för år 1940 att ej obetydligt överstiga dessa belopp.

Ett bibehållande av nuvarande grunder för statsbidragens utgående hade
visat sig medföra betydande olägenheter för de anstalter, som hade stora driftunderskott.
Dessa underskott finge nämligen balanseras över till nästpåföljande
år och bleve ej täckta förrän långt fram på sistnämnda år. Stockholmsanstalten
hade för sin del nödgats upptaga ett lån för att i avvaktan på
fyllnadsbidraget täcka 1939 års driftunderskott.

Med hänsyn härtill vore det angeläget, att åtgärder med det snaraste vidtoges
för att åtminstone i någon mån avhjälpa nämnda missförhållande.
Närmast till hands syntes ligga att söka få till stånd en provisorisk höjning
av de statliga driftbidragen och i samband därmed få staten att åtminstone
tills vidare direkt svara för räntan å de byggnadslån, som Stockholms-,
Göteborgs- och Hälsingborgsanstalterna för närvarande hade att förränta.
Dessa lån uppginge till 1 miljon kronor för vardera av Stockholms- och
Göteborgsanstalterna samt till 641,000 kronor för Hälsingborgsanstalten.
Räntefoten utgjorde från och med den 1 juli 1940 31/2 procent. Då Härnösandsanstalten
icke hade något byggnadslån, skulle, örn staten åtoge sig ansvaret
för räntebetalningen, de fyra anstalterna i ekonomiskt hänseende bliva mera
likställda än nu. Därest anstalterna icke haft byggnadslån att förränta under
år 1939, hade det sammanlagda driftunderskottet uppgått till 228,894 kronor.

Av den av centralkommittén verkställda, i skrivelsen den 5 juli 1939 framlagda
utredningen framginge, att Göteborgs- och Hälsingborgsföreningarna
vid den tiden saknade medel för avbetalning å sina byggnadslån samt att
Stockholmsföreningen visserligen hade tillgängligt ett mindre belopp, som
möjligen skulle kunna användas för sådant ändamål, men att detta belopp
med största sannolikhet efter hand komme att bliva erforderligt för andra
för föreningen viktiga ändamål. Samma förhållanden gällde i huvudsak allt
fortfarande.

Med utgångspunkt härifrån framlägger centralkommittén vissa förslag i
syfte att avhjälpa berörda olägenheter. Såsom grundval för ett bedömande
av härvid uppkommande spörsmål hänvisar kommittén till följande sammanställning
av dagkostnaden under år 1939 vid ifrågavarande anstalter.

Yanföreanstalten i	Dagkostnad i kronor år 1939
Sjukavd.	Yrkesskolor	Skolhem
Intern elev	Extern elev l)
Stockholm ........................	7.798	5.863	2.972	3.878
Göteborg..........................	7.97	5.69	3.08	3.94
Hälsingborg; ......................	6.71	4.G5	2.24	3 51
Härnösand ........................	6.48	4.742	2.258	4.085

*) Vid beräkningen av dagkostnaden för extern elev bär till undervisningskostnaden
lagts ett belopp av 75 öre, som beräknats motsvara värdet av kosten.

Femte huvudtiteln. 213

Härefter yttrar centralkommittén:

Av sammanställningen framginge, att kostnaden per underhållsdag under
ar 1939 överstigit summan av de enligt gällande bestämmelser utgående statsbidragen
jämte patientavgifter, där sådana finge uttagas, med för klinikerna
(sjukavdelningarna) lägst 48 öre och högst 1 krona 97 öre, för yrkesskolornas
interna elever lägst 15 öre och högst 1 krona 35 öre samt för yrkesskolornas
externa elever lägst 24 öre och högst 1 krona 8 öre. 1 fråga om skolhemmen
hade å vanföreanstalten i Hälsingborg kostnaden för dag och intagen elev
understigit summan av statsbidraget och elevavgiften med 24 öre, men vid
skolhemmen å de övriga tre anstalterna hade kostnaden för dag och intagen
elev överstigit nyssnämnda summa, dock högst med 33 öre.

Centralkommittén ansåge, att de anförda siffrorna motiverade en höjning
av statsbidraget till sjukavdelning med åtminstone 50 öre per dag och
patient. Vad yrkesskolorna beträffade skulle Stockholms- och Göteborgsanstalterna
behövt en höjning av statsbidraget med över 1 krona per dag och
intern elev samt med 97 öre respektive 1 krona 8 öre per dag och extern elev
för att få driftkostnaden täckt, medan för Hälsingborgs- och Härnösandsanstalterna
höjningen kunnat för dag begränsas till 15 respektive 24 öre per
intern och till 24 respektive 25 öre per extern elev. Visserligen kunde man
alltså tänka sig en höjning för alla anstalterna med 15 öre för intern elev
och med 25 öre för extern elev, men denna höjning bleve i alla fall ganska
ineffektiv för de två förstnämnda anstalterna och syntes därför tämligen
meningslös.

Ett annat sätt att öka anstalternas inkomster och nedbringa driftunderskotten
än genom en höjning av statsbidragen vore att öka patientavgiften på
sjukavdelningarna, vilken vore fastställd till högst 1 krona per dag och patient.
En verkställd utredning rörande avgiften på allmän sal vid lasaretten vid det
senaste årsskiftet visade, att endast inom fem landstingsområden avgiften varit
lika för hela vårdtiden, medan beträffande övriga landstingsområden avgiften
nedsattes efter visst, för olika landstingsområden varierande antal vårddagar.
För första vårdperioden vore dagavgiften i medeltal 2 kronor 1 öre samt efter
30 dagar 1 krona 31 öre. Så låg avgift som 1 krona utginge under första perioden
endast inom två landstingsområden och under andra perioden inom åtta
landstingsområden. Enligt vad centralkommittén inhämtat, vore på flera håll
en höjning av legosängsavgifterna vid lasaretten ifrågasatt.

Vid jämförelse med dessa avgifter syntes en höjning av patientavgiften
vid vanföreanstalterna vara väl motiverad och på det hela taget ganska naturlig.
Då emellertid många patienter erfordrade ganska lång vårdtid på en
vanföreanstalts klinik, syntes en nedsättning av avgiften efter viss tids vård,
t. ex. efter 30 dagar, vara skälig och lämplig. I anslutning till vad sålunda
framhållits ansåge sig centralkommittén böra föreslå, att avgiften på vanföreanstalternas
sjukavdelningar finge sättas till högst 2 kronor per dag under
de 30 första dagarna av vårdtiden och till högst 1 krona 50 öre per dag för
den återstående tiden.

För att få ett ungefärligt begrepp örn vad en höjning av vårdavgiften
^enligt dessa grunder skulle hava inneburit under de förhållanden, som rådde
år 1939, hade centralkommittén införskaffat vissa upplysningar. Med stöd
av dessa hade centralkommittén beräknat, att ett bifall till förslaget skulle
ha medfört en inkomstökning för anstalterna under år 1939 med sammanlagt
omkring 110,000 kronor, fördelade med ungefär 37,000 kronor på Stockholmsanstalten,
17,000 kronor på Göteborgsanstalten, 22,500 kronor på Hälsingborgsanstalten
och 33,500 kronor på Härnösandsanstalten. Dessa beräkningar,
tillämpade på 1940 års förhållanden, vore naturligtvis synnerligen approxima -

214

Femte huvudtiteln.

tiva, men torde dock kunna tjäna till viss ledning. Särskilt borde framhållas,
att med hänsyn till de väsentliga prisstegringarna under 1940 överskott knappast
kunde förväntas uppstå vid någon av anstalterna.

Skulle det emellertid befinnas olämpligt att på föreslaget sätt höja
patientavgiften, ville centralkommittén i stället föreslå, att statsbidragen till
vanföreanstalternas driftkostnader måtte undergå sådan höjning, att anstalterna
bereddes en inkomstökning, motsvarande den, som kunde beräknas uppstå
genom den ifrågasatta höjningen av patientavgiften.

Under åberopande av det anförda har centralkommittén hemställt,

dels att staten ville ikläda sig betalningsansvar för räntorna å vanföreföreningarnas
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg byggnadslån;

dels att patientavgiften per dag å vanföreanstalternas sjukavdelningar
måtte från och med den 1 juli 1941 få utgå med högst 2 kronor under de 30
första dagarna av liggetiden och med högst 1 krona 50 öre under den återstående
delen av liggetiden;

dels ock att statsbidragen till vanföreanstalterna tills vidare måtte i övrigt
få utgå efter enahanda grunder som för närvarande, dock att, därest den
ifrågasatta höjningen av patientavgiften icke skulle medgivas, statsbidragen
måtte undergå sådan höjning, att anstalterna bereddes en inkomstökning, motsvarande
den, som kunde beräknas uppstå genom höjningen av patientavgiften.

Centralkommittén har tillagt, att även om nu framställda förslag skulle
vinna bifall, vissa av vanföreanstalterna sannolikt likväl komme att uppvisa
betydande driftunderskott. Dessa anstalter måste då under lång tid ligga
ute med avsevärda belopp och stundom vara hänvisade att upptaga lån för
att i avvaktan på fyllnadsbidrag av staten anskaffa medel till bristens täckande.
För att undvika detta vore det önskligt, örn medel för beräknade underskott
kunde förskotteras av staten t. ex. kvartalsvis i likhet med vad som nu skedde
i fråga örn de ordinarie statliga driftbidragen.

Slutligen har centralkommittén erinrat örn att Stockholmsföreningen
gjort framställning örn anvisande av medel för utförande av vissa byggnadsarbeten
vid Stockholmsanstalten, avseende dels en ny permanent sjukavdelning
örn 30 vårdplatser och dels lokaler för en sjunde klass vid anstaltens
folkskola, beräknad för 30 elever. I händelse av bifall till denna framställning
komme de nya platserna att vara färdiga att tagas i bruk under hösten 1941,
vilket sålunda borde beaktas vid beräknande av nu ifrågavarande anslag.

Det för år 1940 uppkommande driftunderskottet vid anstalterna har av
centralkommittén beräknats till 350,000 kronor. I

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen yttrat sig över
centralkommitténs framställning örn höjning av vårdavgiften vid klinikerna
m. m. och därvid anfört bland annat följande:

Enligt styrelsens mening vore det''önskvärt, att statsbidragen till och vårdrespektive
elevavgifterna vid vanföreanstalterna fastställdes till sådana belopp,
att desamma försloge till bestridande av anstalternas verkliga driftkostnader
och att sålunda något bidrag till täckande av eventuellt underskott icke längre
skulle erfordras. Under nuvarande förhållanden torde detta önskemål icke

Femte huvudtiteln.

215

kunna realiseras. Så snart emellertid en stabilisering av löner och varupriser
kommit till stånd, syntes denna fråga böra upptagas till prövning och avgörande.
Att före denna tidpunkt verkställa en reglering av vanföreföreningarnas
byggnadslån syntes styrelsen olämpligt. Någon anledning för
styrelsen att nu ingå på en närmare granskning av centralkommitténs utredning
rörande sistnämnda spörsmål syntes därför icke föreligga.

På grund av det nuvarande statsfinansiella läget ansåge styrelsen sig för
närvarande icke kunna förorda någon höjning av de relativt höga statsbidragsbeloppen.
För att emellertid i avbidan på en slutgiltig reglering av här ifrågavarande
spörsmål dock minska det stora underskottet i driftkostnaderna vid
vanföreanstalterna ansåge styrelsen — särskilt med hänsyn till den utredning
centralkommittén förebragt i fråga örn dagavgifterna å allmän sal vid lasaretten
vid senaste årskifte — sig böra hemställa, att för patient, som vårdades
å allmän sal eller därmed likställt rum å vanföreanstalternas kliniker, vårdavgiften
från och med den 1 juli 1941 måtte under de trettio första vårddagarna
få uttagas med högst 2 kronor för dag. Då emellertid många patienter
vistades lång tid på en dylik klinik, ville styrelsen, för att vistelsen därstädes
för sådan patient i ekonomiskt avseende icke skulle bliva allt för betungande,
föreslå, att för närvarande ingen höjning av vårdavgiften borde medgivas
för tid efter den trettionde dagen, utan att densamma tills vidare skulle uttagas
med oförändrat belopp eller sålunda med högst 1 krona för dag och
patient.

Elevavgifterna vid skolhemmen syntes under budgetåret 1941/42 böra utgå
med oförändrade belopp.

Med stöd av i centralkommitténs skrivelse förekommande uppgifter angående
beläggning och vårdtider vid de olika anstalterna har styrelsen beräknat,
att en höjning av patientavgiften i enlighet med styrelsens förslag
skulle för år 1939 föranlett en inkomstökning för anstalterna av sammanlagt
cirka 87,000 kronor.

Styrelsen har härefter framlagt beräkningar av medelsbehovet för
vanföreanstalterna under nästa budgetår. Styrelsen — som förutsatt
att driftbidragen skola utgå efter samma grunder som hittills — har därvid
räknat med oförändrade belopp till anstalternas polikliniker och skolhem samt
till bandage och proteser, uppgående till respektive 20,000, 150,000 och 500,000
kronor. Beträffande sistnämnda post har dock framhållits, att, därest ett av
styrelsen i en till Kungl. Majit överlämnad utredning rörande kostnaderna
för stödjebandage och proteser vid lasarettens ortopedavdelningar m. m. den
8 maj 1940 framlagt alternativt förslag, i vad det gäller de egentliga vanföreanstalterna,
skulle bifallas, någon minskning av medelsbehovet för hithörande
ändamål bomme att uppstå. -—- De till kliniker och yrkesskolor erforderliga
beloppen hava i anslutning till det sistförflutna budgetårets belastningar,
respektive 674,060 och 661,700 kronor, föreslagits sänkta till
respektive förslagsvis 680,000 och 670,000 kronor.

T fråga om det till täckande av eventuellt underskott erforderliga bidraget
anför styrelsen bland annat:

Under 1939 hade vid vanföreanstalterna uppkommit ett driftunderskott av
tillhopa 296,557 kronor. Med hänsyn till de under 1940 inträffade väsentliga
prisstegringarna och ovissheten rörande den fortsatta utvecklingen på det
ekonomiska området vore det vanskligt att ens tillnärmelsevis angiva,

216

Femte huvudtiteln.

till vilket belopp eventuellt underskott i driften av vanföreanstalterna för
budgetåret 1941/42 kunde komma att uppgå. Centralkommittén hade i sin
skrivelse för detta ändamål beräknat ett belopp av förslagsvis 350,000 kronor,
därvid centralkommittén syntes hava förutsatt, såväl att en höjning av klinikernas
vårdavgifter skulle komma till stånd, som ock att staten komme att
ikläda sig betalningsansvar för räntorna å vanföreföreningarnas byggnadslån.
Då medicinalstyrelsen emellertid funnit sig för närvarande endast delvis
kunna tillstyrka centralkommitténs därutinnan gjorda framställning, syntes
det av kommittén för ändamålet föreslagna anslagsbeloppet böra ökas med
ett belopp, motsvarande räntorna å sagda lån, vilket för budgetåret 1941/42
kunde beräknas till 92,435 kronor. Det av centralkommittén beräknade underskottet
torde därjämte böra höjas med ett belopp, som motsvarade skillnaden
mellan å ena sidan den vid bifall till centralkommitténs förslag om höjning
av dagavgifterna beräknade inkomstökningen — för år 1939 uppskattad till
110,389 kronor — och å andra sidan den enligt medicinalstyrelsens förslag
beräknade inkomstökningen -— för år 1939 uppskattad till 87,014 kronor —
vilket belopp, med hänsyn till att den föreslagna förhöjningen av dagavgifterna
skulle tillämpas först från och med den 1 juli 1941, kunde avrundas till omkring
10,000 kronor. Posten till täckande av underskott å driften av vanföreanstalterna
syntes därför böra upptagas till (350,000 + 92,435 + 10,000)
452,435 kronor eller i avrundat tal 450,000 kronor.

I enlighet härmed har styrelsen uppskattat det sammanlagda anslagsbehovet
till (20,000 + 150,000 + 500,000 + 680,000 + 670,000 + 450,000) 2,470,000
kronor.

Härförutom skulle emellertid, därest den planerade utvidgningen av vanföreanstalten
i Stockholm med en sjukavdelning och en sjimde skolklass
komme till utförande under innevarande budgetår, erfordras ett belopp av
ytterligare (40,000 + 20,000) 60,000 kronor.

Slutligen har styrelsen — i anledning av det utav centralkommittén gjorda
uttalandet örn önskvärdheten av att medel för beräknade underskott kunde
förskotteras av staten kvartalsvis — meddelat, att styrelsen numera plägade,
på rekvisition, i förskott helt eller delvis utbetala det anstalterna årligen tillkommande
statsbidraget till driftkostnaderna. För så vitt ingen erinran komme
att framställas däremot av statsmakterna, hade styrelsen för avsikt att framdeles
på begäran i förskott utbetala även de underskott å driften av anstalterna,
vilka kunde beräknas hava uppkommit. Någon olägenhet för statsverket
av ett dylikt förfaringssätt syntes knappast behöva uppkomma, enär,
för den händelse ett för stort förskott lämnats för något budgetår, detsamma
givetvis kunde regleras i samband med första utbetalningen å anslaget för
nästa budgetår.

Statskontoret har i ett den 14 september 1940 avgivet utlåtande — under
hänvisning till att en reglering av anstalternas byggnadslån under rådande
skärpta statsfinansiella läge icke borde ifrågakomma —- avstyrkt centralkommitténs
förslag att staten skulle ikläda sig betalningsansvaret för räntorna å
vanföreföreningarnas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg lån.

Däremot har statskontoret ansett det försvarligt att genomföra en höjning
av patientavgifterna vid vanföreanstalternas kliniker samt i sådant hänseende

Femte huvudtiteln.

217

icke haft något att erinra mot att vårdavgiften från och med den 1 juli 1941
under de trettio första vårddagarna uttages med högst 2 kronor för dag. Beträffande
återstående delen av vårdtiden har statskontoret för sin del föreslagit
en dagavgift av högst 1 krona 25 öre. Vid bifall till statskontorets förslag
skulle inkomstökningen för vanföreanstalterna, beräknad på grundval av centralkommitténs
uppgifter angående antalet vårddagar, kunna uppskattas till i runt
tal 97,900 kronor per år.

Beträffande posten till stödjebandage och proteser har statskontoret framhållit,
att medicinalstyrelsen — i samband med den av styrelsen omförmälda
utredningen rörande kostnaderna för stödjebandage och proteser vid lasarettens
ortopedavdelningar m. m. — alternativt föreslagit en sådan ändring
av grunderna för statsbidrag till stödjebandage och proteser vid vanföreanstalterna,
att dessa i fortsättningen endast skulle utgå för obemedlade eller
mindre bemedlade patienter. Ehuru statskontoret i utlåtande den 17 juli 1940
över sagda utredning uttalat, att spörsmålet örn en ändring av dessa statsbidragsbestämmelser
i av styrelsen antydd riktning syntes böra upptagas till
omprövning i ett större sammanhang, anser sig statskontoret böra med
hänsyn till den försämring, som det statsfinansiella läget undergått, nu förorda,
att den av medicinalstyrelsen sålunda föreslagna skärpningen av
grunderna för statsbidrag till vanföreanstalterna genomföres från och med
nästkommande budgetår. Statskontoret föreställer sig, att den minskning av
medelsbehovet för sagda ändamål, som härigenom skulle vinnas, skulle kunna
belöpa sig till omkring 100,000 kronor.

Över centralkommitténs framställning örn höjning av vårdavgiften vid vanföreanstalternas
kliniker har vidare svenska landstingsförbundets styrelse den
28 november 1940 avgivit utlåtande, vari förbundet anför i huvudsak följande.

En höjning av vårdavgifterna vid vanföreanstalternas kliniker komme att
ha ekonomiska återverkningar för landstingen, enär dessa enligt 41 § i fattigvårdslagen
vore skyldiga att ersätta primärkommunerna kostnaderna för vård
av fattiga vanföra å ifrågavarande anstalter. En höjning av sjukavdelningarnas
vårdavgifter medförde sålunda en ökning av landstingens fattigvårdskostnader.
Huru stor denna ökning bleve, vore beroende av huru stor del de
fattigvårdsbehövande utgjorde av hela antalet vårdade. Enligt under hand
från vanföreanstalten i Stockholm erhållna uppgifter skulle drygt 2/3 av samtliga
underhållsdagar å sjukavdelningen komma på fattigvårdsbehövande
patienter. Denna proportion torde vara ungefär densamma vid övriga vanföreanstalter.
För den händelse avgifterna höjdes, vore det sannolikt, att antalet
fattigvårdsbehövande patienter bleve än större. Under sådana förhållanden
skulle sålunda över 2/s av den inkomstökning, anstalterna kunde erhålla genom
den planerade avgiftsförhöjningen, i sista hand komma att bestridas av landstingen.

Det kunde enligt styrelsens mening icke anses riktigt, att staten i en
ekonomiskt brydsam situation som den nuvarande för att minska sina kostnader
för vanförevården medgåve en avgiftsförhöjning, som till större delen
finge gäldas av de ekonomiskt mindre bärkraftiga landstingen. Då avgiften
för de fattigvårdsbehövande patienterna under alla förhållanden måste bestridas
med allmänna medel, vore det riktigare, att staten påtoge sig dessa
kostnader. Styrelsen ville sålunda föreslå, att för fattigvårdsbehövande

-218

Femte huvudtiteln.

patienter å sjukavdelningarna någon höjning av vårdavgiften ej företoges,
utan att anstalterna kompenserades för den uteblivna inkomstökningen genom
förhöjda statsbidrag.

Det kunde måhända synas inkonsekvent, att styrelsen, som tidigare under
1940 förordat en höjning av legosängsavgifterna vid lasarett och sjukstugor
för alla patienter, sålunda även de fattigvårdsbehövande, nu motsatte sig
höjning av avgifterna för sistnämnda patienter vid vanföreanstalterna. Framhållas
borde emellertid, att vid lasarett och sjukstugor fattigvårdspatienterna
utgjorde en väsentligt mindre del av hela antalet patienter än vid vanföreanstalterna,
varför en höjning av avgifterna där i realiteten medförde en icke
oväsentlig inkomstökning för landstingen. Vidare måste landstingen under
alla förhållanden bekosta de fattiga patienternas vård å lasarett och sjukstugor,
och ur rent ekonomisk synpunkt vore det skäligen betydelselöst, örn
kostnaden debiterades fattigvårdsanslaget eller sjukhusens driftanslag.

Fråga vore då, huruvida för de till cirka Vs uppgående självbetalande
patienterna en höjning av avgiften kunde vara motiverad. I och för sig vore
vanförhet ett svårt och tyngande lyte, som medförde stora påfrestningar folden
enskilde. Då härtill komme, att medelliggetiden vid vanföreanstalternas
sjukavdelningar vore jämförelsevis lång, i det närmaste dubbelt så lång som
vid lasaretten, ansåge styrelsen skäl tala för att man ginge fram med viss
försiktighet, även när det gällde höjning av dagavgifterna för dessa patienter.

Till sist har jag att anmäla en skrivelse från föreningen för bistånd åt vanföra
i Göteborg, vari föreningen hemställer, att Kungl. Majit måtte från och
med utgången av läsåret 1940/41 tills vidare befria föreningen från skyldigheten
att driva sitt i anslutning till vanföreanstalten i Göteborg anordnade
skolhem ävensom medgiva föreningen rätt att från och med utgången av sagda
läsår disponera skolhemmets lokaler för andra undervisningsändamål.

Till stöd för framställningen anför föreningen väsentligen följande:

Skolhemmet, som inrymde 35 platser, hade tillkommit vid en tid då behovet
av sådana hem varit stort. Detta behov hade nu i avsevärd mån minskats,
dels emedan barnförlamningen mera än förr drabbade personer i ungdomsåren
eller i högre åldrar och dels till följd av att skolskjutssystemet på landsbygden
i hög grad underlättat vanföra barns skolgång i hemorten. Dessa förhållanden
Fade medfört, att av skolhemmets 35 platser endast 28 kunnat under innevarande
läsår beläggas. Skulle ytterligare ansökningar örn inträde icke inflyta,
komme antalet belagda platser vid ingången av läsåret 1941/42 att
nedgå till 17. Av dessa kunde åtta utan svårigheter beredas skolgång i hemorten.
De återstående nio kunde enligt åtagande mottagas vid de till vanföreanstalterna
i Stockholm och Hälsingborg anslutna skolhemmen.

Skolhemsverksamheten vid vanföreanstalten i Göteborg kunde sålunda
utan olägenhet för de vanföra upphöra. Genom ett nedläggande av denna
verksamhet torde avsevärda besparingar kunna göras, både direkt i fråga om
lärarelöner och indirekt vid täckande av underskott i driften. Härtill komme,
att ett trängande behov av utökade undervisningslokaler för vanföreanstaltens
yrkesskolor sedan ett antal år gjort sig gällande. Om skolhemsverksamheten
nedlades, skulle yrkesskolornas lokalbehov någorlunda kunna tillgodoses
genom ianspråktagande av skolhemmets lokaler.

I ett den 29 november 1940 avgivet utlåtande har medicinalstyrelsen tillstyrkt
framställningen.

Medicinalstyrelsen har vidare meddelat, att inhämtade upplysningar givit
vid handen, att den ifrågasatta utökningen av lokalerna för Göteborgs -

Femte huvudtiteln.

219

anstaltens yrkesskola icke körnare att föranleda någon ändrixrg i det av styrelsen
fastställda elevantalet vid skolan, varför någon omräkning av anslagsbehovet
på denna grund ej borde verkställas. Däremot föranledde förslaget örn nedläggandet
av skolhemmet en dylik omräkning. Det på skolhemmet belöpande
statsbidraget uppginge enligt styrelsens beräkningar till 31,053 kronor. Med
hänsyn till att skolverksamheten vore avsedd att nedläggas med utgången av
vårterminen 1941 skulle endast en utbetalning av statsbidrag komma att ske
under nästa budgetår, nämligen för andra kvartalet 1941. Vid omräkning av
anslaget borde detta förty minskas med tre fjärdedelar av 31,053 kronor eller
i runt tal 20,000 kronor. Styrelsen ville fördenskull, med ändring av sitt
tidigare förslag, hemställa, att ett förslagsanslag å (2,470,000 — 20,000)

2,450,000 kronor måtte för budgetåret 1941/42 anvisas till bidrag till vanföreanstalter.

Såsom svenska vanföreanstalternas centralkommitté framhållit, har frågan
örn en höjning av de för vanföreanstalterna fastställda statsbidragen sedan
några år tillbaka varit aktuell, ehuru dess lösning av skilda anledningar
uppskjutits och man i stället valt utvägen att i efterhand täcka uppkommet
underskott med anlitande av för detta ändamål anvisade medel. Driftkostnaderna
vid vissa hithörande anstalter hava emellertid nu stegrats därhän,
att särskilda åtgärder påkallats för att bereda dessa anstalter ökad tillgång
till likvida medel. Såsom en lämplig åtgärd i detta syfte har centralkommittén,
bland annat, förordat en höjning av nuvarande patientavgift vid anstalternas
kliniker med 1 krona för underhållsdag under de trettio första
dagarna och 50 öre örn dagen för återstoden av vårdtiden. Därest icke
detta bifalles, har centralkommittén hemställt örn en motsvarande höjning
av statsbidraget.

Såväl medicinalstyrelsen som statskontoret hava tillstyrkt en höjning av
patientavgiften. Svenska landstingsförbundet däremot har icke ansett sig
kunna biträda denna linje, åtminstone icke vad angår de fattigvårdsbeliövande
patienterna. Då dessa kunde beräknas utgöra omkring två tredjedelar av beläggningen
å klinikerna, skulle nämligen större delen av den inkomstökning,
som tillfördes anstalterna genom en höjning av patientavgiften, i sista hand
komma att bestridas av landstingen jämlikt 41 § fattigvårdslagen. Landstingsförbundet
förordar i stället en kompensation genom höjda statsbidrag.

För egen del finner jag övervägande skäl tala för den uppfattning, som
företrädes av svenska landstingsförbundet. Det kan knappast anses ändamålsenligt,
att staten i nuvarande läge för att minska sina kostnader för
vanförevården medgiver en avgiftsförhöjning, som till större delen får gäldas
av landstingen. Till man undvika detta men likväl åstadkomma en inkomstökning
för vanföreanstalterna, kan det givetvis ifrågasättas att höja dagavgiften
för de självbetalande patienterna. Men med hänsyn till den jämförelsevis
långa vårdtid, som flertalet hithörande fall erfordrar, och i betraktande
av de menliga följder för den enskildes ekonomi, som vanförhet
i regel för med sig, är jag icke heller benägen att förorda en dylik åtgärd.

Departements chefen.

220

Femte huvudtiteln.

Den inkomstökning, som därigenom skulle vinnas, torde för övrigt icke
komma att uppgå till högre belopp än 30,000 ä 40,000 kronor.

Å andra sidan finner jag i likhet med medicinalstyrelsen icke tillrådligt
att i rådande läge med stigande löner och varupriser ingå på en allmän omprövning
av statsbidragsgrunderna för vanföreanstalterna. En sådan omprövning
förutsätter jämväl, att en reglering sker av vanföreföreningarnas byggnadslån,
vilket lämpligen torde böra anstå tills den statsfinansiella situationen
lättat. För att emellertid i någon mån avhjälpa den brist på likvida medel,
som centralkommittén berört, synes mig en mindre höjning av det för
klinikerna fastställda statsbidraget kunna försvaras. Jag förordar i sådant
hänseende en höjning med 50 öre till 5 kronor 50 öre för underhållsdag, vilket
belopp jämte den fastställda dagavgiften av 1 krona motsvarar den lägsta
dagkostnad vid vanföreanstalternas kliniker (Härnösand), som redovisats för
år 1939.

Den ändring av statsbidragsgrunderna, som jag sålunda förordat, kan beräknas
medföra en ökning av anstalternas fasta inkomster med sammanlagt
högst 70,000 kronor. I betraktande av de stora underskott å driften, som
förväntas uppstå under år 1941, är det icke uteslutet, att denna inkomstökning
kan komma att visa sig otillräcklig vid de två största anstalterna.
Enligt min uppfattning torde hinder emellertid icke behöva möta att, i den
mån så oundgängligen erfordras, utbetala viss del av bidraget för det beräknade
underskottet i förskott på sätt centralkommittén hemställt och
medicinalstyrelsen förordat. Däremot anser jag mig icke kunna biträda
centralkommitténs hemställan, att staten skulle direkt ikläda sig betalningsansvaret
för räntorna å vanföreföreningarnas byggnadslån, innan en reglering
av dessa lån kommit till stånd.

Från nu angivna utgångspunkter påkallas vissa jämkningar i medicinalstyrelsens
beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår. Med beaktande
härav och vissa andra omständigheter har jag uppskattat nämnda medelsbehov
på sätt framgår av det följande.

Vad först angår posten till klinikerna, bör den av mig förordade
ändringen av statsbidraget medföra en höjning med omkring 70,000 kronor.
Vidare vill jag anmäla, att jag har för avsikt att å tilläggsstat II för
innevarande budgetår äska medel för vissa inredningsarbeten vid vanföreanstalten
i Stockholm, varigenom utrymme skulle beredas för dels en
ny sjukavdelning örn 30 platser och dels en sjunde årsklass vid anstaltens
folkskola, avsedd för 30 elever. Bifalles detta förslag, erfordras ytterligare
omkring 40,000 kronor under förevarande post. Medelsbehovet för klinikernas
drift skulle då, örn man utgår från belastningen för sistförfluten
budgetår, komma att belöpa sig till (680,000 -f 70,000 + 40,000) 790,000 kronor.

För poliklinikerna räknar jag med oförändrat belopp eller 20,000 kronor.

Beträffande skolhemmen föreligger som nämnts en framställning från
vanföreföreningen i Göteborg örn befrielse från skyldigheten att driva det
där anordnade skolhemmet under nästa budgetår. Medicinalstyrelsen har
för sin del tillstyrkt denna framställning. Då den ifrågasatta åtgärden

Femte huvudtiteln.

221

synes mig ägnad att rationalisera skolverksamheten inom vanförevården
samt jämväl i övrigt väntas medföra besparingar, tillstyrker jag densamma.

Ett nedläggande av detta skolhem har av medicinalstyrelsen beräknats
medföra en minskad utgift för staten med i runt tal 20,000 kronor under
nästa budgetår. Å andra sidan kommer den av mig förordade utvidgningen av
Stockholmsanstalten med en sjunde årsklass att föranleda en merutgift av
ungefär samma belopp. Yid sådant förhållande torde för skolhemmens drift
under nästa budgetår böra beräknas oförändrat belopp eller 150,000 kronor.

Till anstalternas yrkesskolor torde i anslutning till belastningen för
sistförflutna budgetår böra beräknas ett belopp av 670,000 kronor.

Beträffande posten till stödjebandage och proteser, som för innevarande
budgetår upptagits med 500,000 kronor, har statskontoret — i anslutning
till ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag örn statsbidrag till
stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. —
förordat en sådan begränsning av statsbidraget till stödjebandage och proteser
vid vanföreanstalterna, att bidrag skulle utgå till allenast obemedlade och
mindre bemedlade patienter. I betraktande av de relativt betydande kostnader,
som ofta äro förenade med anskaffande av berörda stödjebandage
och proteser, samt med hänsyn till det klientel, varom här är fråga, anser jag
mig icke böra tillstyrka statskontorets förslag i denna del. Jag beräknar
därför statsverkets kostnader för ifrågavarande ändamål till 500,000 kronor
jämväl för nästa budgetår.

Yad slutligen angår posten till täckande av eventuellt underskott
å driften, har denna av medicinalstyrelsen beräknats till 450,000 kronor för
nästa budgetår. Detta belopp torde emellertid få anses ligga väl högt i betraktande
av dels nettoutgifterna för detta ändamål för kalenderåret 1939, uppgående
till omkring 296,500 kronor, dels ock den höjning av statsbidraget till
klinikerna, som jag förordat. Det förefaller mig vara tillfyllest örn för detta
ändamål under nästa budgetår avses ett belopp av i runt tal 400,000 kronor.

Enligt mina kalkyler skulle alltså anslaget i sin helhet komma att för

nästa budgetår beräknas enligt följande sammanställning:

Bidrag till kliniker, förslagsvis ................................ kronor 790,000

» » polikliniker, högst.................................. » 20,000

» » skolhem, förslagsvis................................ 150,000

» » yrkesskolor, förslagsvis............................ » 670,000

» » bandage och proteser, förslagsvis ................ » 500,000

» » täckande av eventuellt underskott, förslagsvis .. »_400,000

Summa kronor 2,530,000

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig förordad ändring i grunderna för statsbidrag
till vanföreanstalternas kliniker, att tillämpas från och
med den 1 juli 1941;

dels och till Bidrag till vanföreanstalter för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .................... kronor 2,530,000

222

Femte huvudtiteln.

Departementschefen.

Departements chefen.

[128.J 48. Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1937/38 ...................	........ 160,000	237,453
1938/39 ...................	........ 190,000	249,542
1939/40 ...................	........ 225,000	231,538
1940/41 ...................	........ 240,000	_
1941/42 (förslag) .........	........ 240,000	—

[Kungörelse den 5 maj 1939 (nr 260).]

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framhållit, att man
icke syntes kunna räkna med en minskning av antalet barnförlamningsfall
under budgetåret 1941/42 och att man därför borde utgå från att antalet
resor för de vanföra komme att ställa sig som hittills. I betraktande av de
ovissa faktorer, som påverkade utgifterna under detta anslag, ansåge styrelsen,
att anslaget borde upptagas med oförändrat belopp.

På grund av vad medicinalstyrelsen anfört och under hänvisning till
nettoutgifterna å anslaget under de tre senast förflutna budgetåren förordar
jag, att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till resor för vanföra m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 240,000

[129.] 49. Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 33,000 33,000

1940/41 ............................ 36,000 —

1941/42 (förslag) .................. 36,000 —

Av anslaget utgår till envar av vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg,
Hälsingborg och Härnösand statsbidrag med 9,000 kronor för avlönande av två
kuratorer vid varje anstalt. Såsom villkor för statsbidraget gäller, att kuratorsverksamheten
skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av
medicinalstyrelsen efter samråd med pensionsstyrelsen i skrivelse till Kungl.
Majit den 9 juni 1932 angivna grunder. Enligt dessa grunder har kurator
i första hand till uppgift att förmedla arbete för yrkesutbildade vanföra och
att även pa annat sätt bistå dem samt att så långt möjligt är söka medverka
vid ordnandet av utbildning utanför vanföreanstalt för personer, för vilka
bidrag till sådan utbildning ifrågasatts från pensionsstyrelsens sida.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen hemställt, att till
bidrag till ifrågavarande kuratorsverksamhet måtte för nästa budgetår anvisas
oförändrat belopp. I

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av .... kronor 36,000

Femte huvudtiteln.

223

[130.] 50. Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 100,000 97,840

1940/41 ............................ 110,000 —

1941/42 (förslag).................. 120,000 —

Till sällskapet Eugeniahemmet, vars ändamål är att bereda bostad, vård
och underhåll åt fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn från hela landet,
utgår statsbidrag dels för hemmets drift med 1 krona 50 öre per dag och
patient, för vilken vårdavgift icke uttages med högre belopp än 1 krona för
dag, dels ock för erforderliga stödj eban dage och proteser åt patient, som vid
hemmet behandlas för vanförhet, med två tredjedelar av kostnaderna, på
villkor att patienten beredes motsvarande förmån. Bidragen utbetalas kvartalsvis
i efterskott.

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat en
av Eugeniahemmets styrelse gjord framställning, vari anstaltsstyrelsen hemställt,
att antingen det till hemmet utgående driftbidraget måtte för varje
barn, som efter framställning av kommun åtnjöte vård å hemmet, höjas
med 50 öre till 2 kronor för underhålls dag, eller ock medgivande måtte
lämnas hemmet att från vederbörande kommuner uppbära den ökade avgift
utöver 1 krona för barn och dag, varom överenskommelse kunde träffas.
Till stöd härför har anstaltsstyrelsen anfört väsentligen följande.

På grund av de ökade utgifterna, för vilka hemmets ränteinkomster visat
sig otillräckliga, hade redan år 1939 från hemmets sida gjorts framställning
örn en höjning av driftbidraget till 2 kronor per dag och barn. Denna ansökning
hade emellertid icke vunnit statsmakternas bifall. Skälet härtill
syntes bland annat hava varit, att de stigande räntesatserna ställde i utsikt
en förment ökad avkastning å stiftelsens kapital. I själva verket förhölle
det sig emellertid så, att detta kapital huvudsakligen vore bundet dels i
obligationer, som icke kunde av styrelsen för stiftelsen ensidigt uppsägas
för att utbytas mot nya värdehandlingar löpande med högre ränta, dels ock
i Stockholmsfastigheter, å vilkas avkastning räntehöjningen verkade till
nackdel för ägaren i samma mån, som fastigheterna graverades av inteckningar.

Av Eugeniahemmets räkenskaper framginge, att, örn dess samtliga utgifter
medräknades med undantag av ränta å anstaltens byggnadsvärden
samt kostnader för reparations-, ändrings- och ombyggnadsarbeten, varje å
hemmet intaget barn år 1939 dragit en kostnad av 5 kronor 73 öre örn dagen.
I jämförelse med motsvarande kostnader under år 1938 hade under år
1939 uppstått en merkostnad för varje barn av 75 öre örn dagen. Den förhöjning
av 50 öre, som begärts för nu löpande budgetår, motsvarade sålunda
blott två tredjedelar av den under år 1939 uppkomna merkostnaden. Det
allmänna prisläget hade sedermera än mer stigit i höjden, och detta kunde
befaras medföra en för Eugeniahemmet oroande inkomstbrist under åtskilliga
år framåt, en brist, som säkerligen med iakttagande av all sparsamhet komme
att ej obetydligt överstiga 50 öre örn dagen för varje barn, motsvarande för
ett beräknat medeltal av 164 barn 29,930 kronor.

I sin förenämnda skrivelse har medicinalstyrelsen till en början erinrat,
att styrelsen i skrivelse den 31 augusti 1939 tillstyrkt hemmets då före -

224

Femte huvudtiteln.

liggande framställning om höjning av driftbidraget. Styrelsen, som ansåge,
att vad styrelsen däri anfört, fortfarande ägde giltighet, har nu tillagt bland
annat följande.

Det torde vara självklart, att en höjning av gällande räntesatser icke
kunde föranleda en stegring av avkastningen av fonder, som vore placerade
i obligationer förr än det däri investerade kapitalet frigjorts därigenom, att
obligationerna inlösts. Varje försäljning till nu rådande kurser av obligationer
torde vara att betrakta såsom kapitalförlust.

Då någon nämnvärd höjning av hyrorna i Stockholmsfastigheterna i allmänhet
icke förekommit under senaste året — man syntes här böra bortse
från de särskilda bränsleavgifterna — torde man böra räkna med att fastigheter,
som graverades av inteckningar, med hänsyn till höjda ränteutgifter
kunnat få sina nettoinkomster minskade.

I följd härav syntes Eugeniahemmet ingalunda kunna påräkna någon
omedelbar eller snar stegring av avkastningen av hemmets fonder. Det
syntes icke vara förenligt med god ekonomi, att detta hem, vars sjukvårdande
verksamhet vore av synnerligen stor betydelse, skulle i allt större
utsträckning behöva anlita sina fonder för att kunna hålla hemmet i drift.
Nödgades hemmet fortsätta på den sålunda inslagna vägen, komme hemmets
existens till sist att äventyras. Enligt medicinalstyrelsens förmenande förelåge
därför ett ofrånkomligt behov av att utan vidare dröjsmål tillföra hemmet
ytterligare inkomster, och detta syntes lämpligen böra ske genom en
ökning av statsbidraget för en var å hemmet intagen patient med 50 öre
för dag. Att såsom i ansökningen föreslagits, begränsa statsbidraget eller
eventuellt höjningen av statsbidraget till barn, som efter framställning av
kommun åtnjöte vård vid hemmet, syntes icke vara lämpligt och torde för
övrigt få endast ringa betydelse ur ekonomisk synpunkt. Skulle av statsfinansiella
skäl en dylik ökning av statsbidraget icke kunna komma till stånd
för budgetåret 1941/42, torde, ehuru en sådan anordning syntes vara mindre
lycklig, medgivande böra lämnas hemmet att uttaga en vårdavgift med 1
krona 50 öre för dag och patient i stället för, som nu vore fallet, 1 krona.

Medicinalstyrelsen har vidare beräknat anslagsbehovet för hemmet under
nästa budgetår. Härom anför styrelsen i huvudsak följande.

Då statsbidraget skulle utbetalas kvartalsvis i efterskott, torde man vid
bifall till den nu tillstyrkta hemställan örn höjning av statsbidraget böra
räkna med att detsamma skulle utgå enligt nu gällande bestämmelser eller
med 1 krona 50 öre för dag och patient vid den första utbetalningen under
budgetåret 1941/42 samt enligt de nya bestämmelserna eller med 2 kronor
för dag och patient vid en var av de tre följande utbetalningarna. Med
hänsyn till den överflyttning till Eugeniahemmet, som numera kunde äga
rum av inträdessökande till vanföreanstalten i Stockholm, syntes man trots
den i ansökningen lämnade uppgiften örn ett beräknat medeltal av 164 å
hemmet vårdade barn böra för nästkommande budgetår räkna med, att
samtliga 175 vårdplatser skulle komma att vara belagda under 360 dagar.
För äudamålet skulle sålunda erfordras ett belopp av (175 X 1.50 X 90 +
175 X 2 x 270) 118,125 kronor.

Kostnaderna för stödjebandage och proteser åt patienter, som under tiden
1 april 1941—31 mars 1942 vid hemmet behandlades för vanförhet, torde
liksom under tidigare år kunna beräknas uppgå till 5,000 kronor. Då statsbidrag
kunde utgå med två tredjedelar av dessa kostnader, torde för ändamålet
böra beräknas ett belopp av 3,333 kronor.

Femte huvudtiteln.

225

Vid bifall till den av medicinalstyrelsen tillstyrkta bidragshöjningen skulle
således för nästa budgetår erfordras ett anslag av (118,125 + 3,333) 121,458
kronor eller i runt tal 120,000 kronor. Därest åter en dylik höjning funnes
icke böra komma till stånd, syntes anslagsbehovet kunna begränsas till
(175 X 1.50 x 360 + 3,333) 97,833 kronor eller i runt tal 95,000 kronor.

I utlåtande den 16 september 1940 har statskontoret, som i likhet med
medicinalstyrelsen funnit det ofrånkomligt att tillföra hemmet ökade inkomster,
ansett en höjning av patientavgiften i nuvarande statsfinansielia
läge vara att föredraga samt förordat, att denna avgift under de 30 första
vårddagarna sättes till 2 kronor örn dagen och därefter till 1 krona 25 öre
för dag. Statskontoret har vidare föreslagit, att statsbidrag till kostnaderna
för stödjebandage och proteser hädanefter måtte få utgå endast för obemedlade
eller mindre bemedlade patienter. Härigenom skulle överensstämmelse
uppnås med vad statskontoret tillstyrkt beträffande vanföreanstalten
i Stockholm, vilket skulle underlätta samarbetet mellan denna anstalt och
Eugeniahemmet.

Av utredningen synes framgå, att behov föreligger att tillföra Eugeniahemmet
ökade inkomster. Beträffande sättet härför vill jag erinra örn att
jag i fråga örn de egentliga vanföreanstalterna ställt mig avvisande till tanken
på en höjning av patientavgiften och i stället förordat en höjning av
statsbidraget till dessa anstalters kliniker med 50 öre för underhållsdag.
Vid sådant förhållande är jag icke heller benägen att i detta fall förorda
en höjning av patientavgiften, särskilt som det nyligen inledda samarbetet
mellan Eugeniahemmet och vanföreanstalten i Stockholm i syfte att bättre
utnyttja tillgängliga vårdplatser därigenom skulle försvåras. Lika med medicinalstyrelsen
tillstyrker jag i stället en höjning av statsbidraget till hemmets
drift med 50 öre för dag och patient, för vilken icke uttages högre
dagavgift än 1 krona. Att härvid införa en skillnad mellan patienter, som
intagits å hemmet efter framställning av kommun, och andra patienter synes
mig icke böra ifrågakomma.

Med den ståndpunkt jag intagit beträffande statsbidrag till stödjebandage
och proteser vid vanföreanstalterna kan jag icke heller biträda statskontorets
förslag att begränsa motsvarande bidrag till Eugeniahemmet att allenast
avse obemedlade och mindre bemedlade patienter.

Från nu angivna utgångspunkter torde anslagsbehovet för nästa budgetår
i enlighet med medicinalstyrelsens förslag böra beräknas till i runt tal

120,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna den ändring i grunderna för statsbidrag till
Eugeniahemmet, som av mig förordats, att tillämpas från oell
med den 1 juli 1941 ;

dels och till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 120,000

Bihang till riksdagens protokoll 1941. I sami. Nr 1 Del 8. i884 40 15

Departements chefen.

226 Femte huvudtiteln.

[131.] 51. Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar
m. m., förslagsanslag. Den 3 november 1939 uppdrog Kungl.
Majit åt medicinalstyrelsen att verkställa utredning rörande lämpligheten
av och kostnaderna "för statsbidrag till erforderliga stödjebandage och proteser
av mera permanent karaktär åt patienter, som behandlades vid ortopedisk
lasarettsavdelning, ävensom att i samband därmed taga under omprövning
gällande bestämmelser i ämnet beträffande personer, som behandlades
å vanföreanstalt eller anstalt för kirurgisk tuberkulos.

Uppdraget var närmast föranlett av en tidigare under året från direktionen
för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund inkommen framställning,
vari anhållits örn statsbidrag till kostnaderna för vid lasarettets ortopediska
bandageverkstad tillverkade stödjebandage och proteser enligt samma grunder
och bestämmelser, som i sådant hänseende gällde vid vanföreanstalterna.

Beträffande de bestämmelser, som för närvarande gälla i fråga örn statsbidrag
till stödjebandage och proteser, torde jag få hänvisa till punkterna
115 och 127. Här må endast erinras örn att statsbidrag utgår med 2/s av
kostnaderna för dessa hjälpmedel på villkor, att patienten beredes motsvarande
förmån.

Med skrivelse den 8 maj 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat den anbefallda
utredningen.

Styrelsen har inledningsvis lämnat en redogörelse för omfattningen av
den under år 1939 vid anstalterna för kirurgisk tuberkulos, vanföreanstalterna
och Eugeniahemmet bedrivna verksamheten för tillverkning och utlämnande
av stödjebandage och proteser ävensom uppgifter angående de till nämnda
anstalter under året utbetalade statsbidragen. Av redogörelsen framgår
bland annat, att under år 1939 för ifrågavarande ändamål utbetalats sammanlagt
547,133 kronor av statsmedel, varav 31,615 kronor utgått som bidrag till
anstalterna för kirurgisk tuberkulos, 507,386 kronor till vanföreanstalterna
och 8,132 kronor till Eugeniahemmet.

Beträffande kostnaderna för den verksamhet av hithörande art, som under
1939 bedrivits vid de ortopediska lasarettsavdelningarna, har styrelsen utarbetat
följande sammanställning. I

Anstalt	Stödjebandage och proteser	Hålfotsinlägg
Summa kostnader	2/s av kost-naderna	Summa kostnader	2/s av kost-naderna
	1,785	1,190	c: a 250	167
	9,907	6,605	27,248	18,165
	4,200	2,800	9,800	6,533
Solhem............................	7,276	4,850	4,054	2,703
Summa kronor	23,168	15,445	41,352	27,568

I anslutning härtill har styrelsen meddelat, att särskilda verkstäder föi
tillverkning av stödjebandage och proteser funnes vid lasarettet i Lund
samt vid Solhems barnsjukhus, vid vars bandageverkstad tillverkningen

Femte huvudtiteln. 227

bedreves jämväl för andra än dem, som lede av kirurgisk tuberkulos. Vid
S:t Görans sjukhus och Malmö allmänna sjukhus funnes däremot inga dylika
verkstäder. För närvarande levererades i allmänhet stödjebandage och proteser
till S:t Görans sjukhus av privata firmor och till Malmö allmänna
sjukhus av en privat person, vilken inom en i sjukhuset förhyrd lokal dreve
en bandageverkstad.

Styrelsen har härefter till behandling upptagit frågan, huruvida bestämmelserna
angående statsbidrag till stödjebandage och proteser åt patienter,
som behandlas å vanföreanstalt eller anstalt för kirurgisk tuberkulos, böra
i något avseende ändras. Styrelsen anför härutinnan:

o Den av styrelsen verkställda utredningen syntes giva vid handen, att
några dylika ändringar för närvarande icke vore påkallade. Styrelsen önskade
särskilt framhålla, att styrelsen under hand till vanföreanstalternas överläkare
meddelat, att statsbidrag till kostnaderna för hålfotsinlägg finge utgå
endast till patienter med sådana svårare förändringar av fotvalvet, vilka,
därest dylika inlägg icke erhölles, kunde förväntas medföra väsentlig nedsättning
i arbetsförmågan. Statsbidrag till kostnaderna för hålfotsinlägg
hade också utgått endast i mycket ringa utsträckning och detta syntes visa,
att anstalterna noga ställt sig till efterrättelse styrelsens anvisningar.

Därest emellertid av statsfinansiella skäl och för att göra det möjligt att
bevilja statsbidrag till kostnaderna för stödjebandage och proteser vid ortopediska
lasarettsavdelningar en sänkning av de till vanföreanstalterna, Eugeniahemmet
och anstalterna för kirurgisk tuberkulos utgående statsbidragen till
dylika kostnader syntes böra komma till stånd, ville styrelsen föreslå sådan
ändring av grunderna för bidragen, att desamma begränsades till obemedlade
eller mindre bemedlade patienter, i stället för att såsom för närvarande utgå
till alla patienter, oavsett deras ekonomiska ställning. Beträffande frågan
angående vilka, som skulle betraktas såsom obemedlade eller mindre bemedlade,
hänvisade styrelsen till de anvisningar, som styrelsen i dylikt avseende
lämnat i skrivelser till vissa anstalter den 23 juni 1932. Enligt vad
styrelsen under hand inhämtat från vanföreanstalten i Stockholm, hade den
tendensen allt mera gjort sig gällande, att patienter, vilka förut anlitat
privata firmor i Stockholm för erhållande av dylika bandage och proteser,
numera hänvände sig till vanföreanstalten och då de därstädes behandlades
för vanförhet bomme de i åtnjutande av statsbidrag. Det vore givet, att,
därest den sålunda föreslagna klassifieringen av klientelet komme till stånd,
man måste kunna räkna med att en sänkning av statsbidragets totalbelopp
skulle komma att åvägabringas. Det hade visserligen visat sig omöjligt att
erhålla någon närmare uppgift angående storleken av den besparing å anslaget,
som de bemedlade patienternas utestängande från rätten att erhålla
dylikt bidrag skulle medföra, men styrelsen vore övertygad örn att denna
besparing, åtminstone i fråga örn de egentliga vanföreanstalterna, skulle
komma att uppgå till ett belopp icke understigande 5—10 procent av statsbidraget.
Då för år 1939 till här ifrågavarande ändamål utbetalats ett statsbidrag
till de egentliga vanföreanstalterna av 507,386 kronor, borde man
sålunda kunna räkna med en reduktion av åtminstone 25,000 kronor.

I fråga örn lämpligheten av och kostnaderna för statsbidrag till erforderliga
stödjebandage och proteser av mera permanent karaktär åt patienter,
som behandlades vid ortopedisk lasarettsavdelning, yttrar styrelsen följande.

Styrelsen ansåge det önskvärt, att statsbidrag för dylikt ändamål finge
utgå efter enahanda grunder, som vore eller kunde bliva gällande i fråga

228

Femte huvudtiteln.

om vanföreanstalter. Styrelsen holle ävenledes före, att, med hänsyn till
vad som anförts rörande den vid Solliems barnsjukhus bedrivna verksamheten,
dylikt bidrag efter nyssnämnda grunder borde få utgå även för patient,
som behandlades för vanförhet vid sagda barnsjukhus eller annan anstalt
för kirurgisk tuberkulos, vid vilken likartad verksamhet kunde komma att
bedrivas.

Kostnaderna för statsverket för ett genomförande av detta förslag skulle
för år 1939 hava uppgått till, örn man medräknade såväl verksamheten vid
den privata bandageverkstaden vid Malmö allmänna sjukhus som ock till
patienter vid S:t Görans sjukhus utlämnade, av enskilda firmor tillverkade
bandage och proteser, ett belopp av högst 15,445 kronor samt, örn även
något mindre belopp beräknades hava utbetalats för hålfotsinlägg, cirka

16,000 kronor. Därest statsbidraget endast utgått för obemedlade eller
mindre bemedlade patienter, skulle en viss sänkning av detta belopp hava
kommit till stånd. Det torde vara självklart, att statsbidrag endast borde
utgå för kostnaderna för erforderliga stödjebandage och proteser av mera
permanent karaktär åt patient, som för vanförhet behandlades vid anstalten.

Med utgångspunkt härifrån har styrelsen beräknat, att ett anslag av 16,000
kronor för år erfordras för införande av statsbidrag till stödjebandage och
proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar i enlighet med samma grunder,
som gälla vid anstalterna för vanföra och tuberkulösa.

Över medicinalstyrelsens förslag hava utlåtanden avgivits av statskontoret,
riksförsäkringsanstalten jämte samtliga av förslaget berörda anstaltsorganisationer.

Statskontoret har i sitt utlåtande avstyrkt förslaget örn statsbidrag till
ortopediska avdelningar. Därvid har statskontoret åberopat ett av statens
sjukvårdskommitté i dess betänkande den 17 maj 1934 angående den slutna
kroppssjukvården i riket avgivet uttalande (statens off. utredn. 1934:22),
vari kommittén främst med hänsyn till sambandet mellan det sjukvårdande
och det sociala momentet inom vanförevården ansett sig böra tillråda stor
försiktighet vid utbyggandet av nya ortopediska lasarettsavdelningar. Statskontoret
har vidare befarat, att ett genomförande av förslaget skulle kunna
medföra konsekvenser i andra avseenden.

Däremot har statskontoret ansett medicinalstyrelsens förslag om begränsning
av nu utgående statsbidrag för stödjebandage och proteser till att avse
allenast obemedlade och mindre bemedlade personer vara värt beaktande.
Statskontoret har dock framhållit, att detta förslag med hänsyn till sin
principiella räckvidd borde upptagas till behandling i ett annat och större
sammanhang.

Svenska kustsanatoriernas samorganisation har tillstyrkt medicinalstyrelsens
förslag örn statsbidrag till de ortopediska avdelningarna samt förklarat sig
icke hava något att erinra mot att statsbidraget samtidigt begränsas till
obemedlade och mindre bemedlade patienter. Samorganisationen har därvid
betonat önskvärdheten av att gränsen mellan bemedlade och mindre bemedlade
klart angåves.

Stockholms stads sjukhusdirektion har anslutit sig till medicinalstyrelsens
förslag örn att i statsbidragsavseende jämställa de ortopediska lasarettsav -

Femte huvudtiteln.

229

delningarna med vanföreanstalterna. Huruvida statsbidraget bör begränsas
till obemedlade och mindre bemedlade patienter, anser direktionen böra
uteslutande bero på statsfinansiella skäl. Direktionen vill endast framhålla,
att besparingen genom en dylik begränsning skulle bliva skäligen obetydlig,
varemot svårigheter skulle uppkomma vid gränsdragningen mellan patienter
av de olika kategorierna.

Malmö stads sjulchusdiréktion har i likhet med medicinalstyrelsen funnit,
att statsbidrag till patienter vid lasarettens ortopedavdelningar bör utgå
efter enahanda grunder, som gälla för vanföreanstalterna. För en sådan
ordning talade enligt direktionens förmenande icke blott den omständigheten,
att den i och för sig måste anses vara rättvis, utan också den, att
gränserna mellan vanföreanstalternas och de ortopediska lasarettsavdelningarnas
klientel vore flytande. Kostnaderna för stödjebandage och proteser
vore rätt betydande. Möjligheten att vid vanföreanstalterna erhålla
ett sådant bandage eller en protes för en tredjedel av kostnaderna uppväckte,
som nogsamt vore bekant, en strävan hos patienten eller den, som hade att
erlägga ersättningen, att, örn inte förr så vid tidpunkten för bandagets eller
protesens anskaffande, få vården förlagd till vanföreanstalt. Att bidraget
begränsades till endast vid vanföreanstalterna vårdade, utgjorde sålunda ett
hinder för en fördelning enligt naturliga grunder av patienterna mellan vanföreanstalter
och ortopediska avdelningar och därmed också för en riktig
utveckling av de båda typerna av anstalter.

Direktionen har jämväl anslutit sig till medicinalstyrelsens förslag angående
begränsning av statsbidraget med hänsyn till patienternas ekonomiska
ställning, ehuru direktionen ansett det mindre tilltalande att låta en
viss inkomstnivå härvidlag vara avgörande. Direktionen framhåller slutligen,
att den vid Malmö allmänna sjukhus befintliga, av en privatperson drivna
bandageverkstaden stöde under överinseende av överläkaren vid den ortopediska
kliniken vad angår såväl arbetets utförande som prissättningen.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har likaledes
tillstyrkt, att statsbidrag till stödjebandage och proteser måtte få utgå jämväl
för patienter vid lasarettens ortopedavdelningar.

Svenska vanföreanstalternas centralkommitté har i sitt yttrande förklarat sig
icke hava något att erinra mot att rätten till statsbidrag utsträcktes till att
avse jämväl patienter vid lasarettens ortopediska avdelningar. Däremot har
centralkommittén funnit det ur vanförevårdssynpunkt mycket beklagligt, örn
den statsbidragsrätt, som sedan den 1 juli 1937 tillkommit jämväl andra än
obemedlade och mindre bemedlade, nu skulle försvinna. Ifrågavarande ortopediska
hjälpmedel vore nämligen ofta ganska kostsamma, ej sällan överstigande
ett pris av flera hundra kronor, och det kunde därför hända, att
en person, som visserligen icke direkt kunde betecknas som mindre bemedlad,
likväl måste av kostnadsskäl avstå från behövliga ortopediska hjälpmedel.
Centralkommittén förordar i stället, att de för olycksfall i arbete
försäkrade undantagas från rätt till statsbidrag till ifrågavarande ändamål
och utvecklar sina synpunkter härutinnan sålunda:

230

Femte huvudtiteln.

Enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete ägde i riksförsäkringsanstalten
och vissa ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag försäkrade personer
rätt att vid olycksfall i arbete genom nämnda försäkringsanstalter
kostnadsfritt erhålla nödiga stödjebandage och proteser. Före den 1 juli
1937 hade dessa anstalter betalat hela proteskostnaden för sådana personer,
då dessa icke kunde anses hänförliga till gruppen obemedlade eller mindre
bemedlade, medan efter nämnda tidpunkt endast Vs av kostnaderna bestritts
av försäkringsanstalterna och återstoden av staten. Av det belopp, utgörande
V3 av bandagekostnaden, som under år 1939 utbetalats av statsmedel för
stödjebandage och proteser, tillverkade enbart vid Stockholms vanföreanstalt,
hade omkring 18,000 kronor utgjort kostnadsbidrag till dylika hjälpmedel
till personer, som varit olycksfallsförsäkrade i omförmälda försäkringsanstalter.
Antalet vid nämnda vanföreanstalt under år 1939 till sådana personer
beställda stödjebandage och proteser hade uppgått till omkring 300
eller ungefär 10 procent av samtliga beställningar. Örn man nu läte riksförsäkringsanstalten
och de ömsesidiga försäkringsbolagen liksom före den
1 juli 1937 svara för hela kostnaden för till deras klientel beställda bandage
och proteser, skulle vinnas en besparing för staten, som sannolikt ej obetydligt
skulle överstiga den besparing å 25,000 kronor, som av medicinalstyrelsen
beräknats uppstå, örn bemedlade personer berövades rätten till
statsbidrag.

Därest åter medicinalstyrelsens förslag örn begränsning av statsbidraget
till vissa patientkategorier skulle vinna statsmakternas bifall, erfordrades enligt
centralkommitténs uppfattning bland annat en höjning av inkomstgränsen
för mindre bemedlade till förslagsvis 6,000 kronor taxerad inkomst
örn året, ävensom en övergångsbestämmelse av innehåll, att begränsningen
icke finge tillämpas beträffande bandage och proteser, som beställts men
icke levererats före ändringens ikraftträdande.

Gentemot centralkommittén framhåller riksförsäkringsanstalten, att lika
litet som det vid olycksfallsförsäkringslagens tillkomst varit meningen, att
denna lag skulle beröva de olycksfallsförsäkrade de förmåner i avseende å
billig läkar-, sjukhus- och annan anstaltsvård av olika slag, som av skattemedel
i allmänhet bereddes alla samhällets medlemmar, lika litet hade avsikten
varit, att de från det allmänna vid lagens tillkomst redan utgående
eller sedermera tillförsäkrade bidrag för dessa ändamål skulle överflyttas å
bärarna av denna försäkring och sålunda, sedan bidragen väl utgivits, av
den sociala olycksfallsförsäkringen ersättas det allmänna. Efter anstaltens
mening vore det ett viktigt önskemål för den sociala olycksfallsförsäkringen
att så långt möjligt bibehållas vid de förmåner av här ifrågavarande slag,
som staten eller det allmänna beredde det stora flertalet medborgare i liknande
ekonomisk ställning. I varje fall syntes det riksförsäkringsanstalten
ganska orimligt, örn, såsom centralkommittén föresloge, alla bemedlade
personer och även den privata försäkringen skulle för ifrågavarande ändamål
komma i åtnjutande av statsanslag, som — till synes ensamt av vissa för
centralkommittén gällande förvaltningsmässiga skäl — skulle fråntagas den
sociala olycksfallsförsäkringen.

Riksförsäkringsanstalten har dessutom erinrat, att i flertalet av de fall, där
vederbörande tillerkänts tillägg till livränta, som motsvarade nuvarande årliga

Femte huvudtiteln. 231

kostnad för förnyelse av extremitetsprotes, det sålunda fastställda tillägget
icke komme att förslå till täckande av de avsevärt högre förnyelsekostnader,
som bleve följden av centralkommitténs förslag. I olycksfallsförsäkringens
kostnader för de skadades förseende med proteser inginge, förutom
den egentliga proteskostnaden vid första anskaffningen och förnyelser, utgifter
för deras erforderliga reparationer, resor till och från bandage- och
protesverkstäderna, läkararvoden, vårdavgifter vid intagning å vanföreanstalterna
m. m. För nämnda livräntetagare utgjorde livräntetilläggens årliga
belopp 11,819 kronor 50 öre, under det att de, örn statsbidrag till
protesanskaffningen icke kunnat beräknas, borde hava fastställts till väsentligt
högre belopp. Skillnaden motsvarade enbart för de redan löpande livräntetilläggen
ett årligt belopp av inemot 15,000 kronor. Till denna kostnad
komme kostnadsökningen för nya fall.

De ömsesidiga socialförsäkringsbolagcns förening har påpekat, att ett antagande
av medicinalstyrelsens förslag, att statsbidrag till stödjebandage och
proteser skulle få utgå allenast för obemedlade och mindre bemedlade patienter,
skulle betyda, att kostnaden härför i övriga fall, då olycksfallsförsäkringslagen
vore tillämplig, skulle falla på riksförsäkringsanstalten och de
sociala försäkringsanstalterna. På grund härav har föreningen funnit sig icke
kunna tillstyrka detta förslag. Föreningen anser, i likhet med centralkommittén,
att i allt fall medellöshet bör anses inträda, först då patientens taxerade
årsinkomst ej uppgår till 6,000 kronor. Ett antagande av förslaget i oförändrat
skick skulle innebära, att de i 4 § olycksfallsförsäkringslagen omförmälda
bolagen skulle nödgas höja det till livräntetagare för bestridande av
kostnader för förnyelse av extremitetsproteser utgående livräntetillägget med
ett sammanlagt årligt belopp av cirka 13,000 kronor.

Gentemot det av centralkommittén framlagda alternativa förslaget örn
undantagande av de mot olycksfall i arbete försäkrade från rätt till statsbidrag
har föreningen riktat samma principiella invändning som riksförsäkringsanstalten.
Härutöver har föreningen förklarat sig anse, att det icke
skulle vara med billigheten överensstämmande, att arbetsgivaren, som genom
olycksfallsförsäkringslagen ålagts att bestrida kostnaderna för försäkringen,
skulle ytterligare belastas med den merkostnad, som komme att uppstå,
därest de försäkrade arbetarna skulle mista den rätt till statsbidrag, som
tillkomme övriga medborgare.

Föreliggande förslag avser att i fråga örn statsbidrag till stödjebandage
och proteser jämställa de ortopediska lasarettsavdelningarna med vanföreanstalterna.
Med gällande bestämmelser har uppkommit en tendens att
örn icke förr så vid tidpunkten för bandage- eller protesanskaffningen överflytta
patienterna från de ortopediska lasarettsavdelningarna till vanföreanstalterna,
oaktat behov ur medicinsk synpunkt av en sådan överflyttning
icke föreligger. Införes statsbidrag till stödjebandage och proteser även vid
lasarettens ortopediska avdelningar, kommer givetvis denna tendens att motverkas,
samtidigt som en fördelning enligt naturliga grunder av patienterna

Departements chefen.

232

Femte huvudtiteln.

mellan nämnda avdelningar och vanföreanstalterna befrämjas. Jag anser
mig vid sådant förhållande böra tillstyrka, att statsbidrag må från och med
nästa budgetår utgå jämväl för här ifrågavarande ändamål. I enlighet med
vad medicinalstyrelsen förordat förutsätter jag härvid, att rent ortopediska
fall, som behandlas polikliniskt vid Solhems barnsjukhus eller annan anstalt
för kirurgisk tuberkulos, där bandageverkstad finnes, ävenledes må komma
i åtnjutande av statsbidrag för erforderliga stödjebandage och proteser av
mera permanent karaktär.

Under ärendets behandling har den frågan väckts, huruvida icke statsbidraget
till stödjebandage och proteser över hela linjen borde begränsas till
obemedlade och mindre bemedlade för att därigenom minska statens utgifter
för ändamålet. Av vad jag anfört under punkten angående bidrag till vanföreanstalter
framgår emellertid, att jag icke ansett mig kunna biträda en
dylik begränsning i vad det gäller vanföreanstalterna. De skäl, som där
framförts, kunna i viss mån sägas gälla även beträffande de ortopediska
lasarettsavdelningarnas klientel. Då det därjämte ur de synpunkter, som
föranlett nu föreliggande förslag, är önskvärt, att beträffande dessa avdelningar
icke föreskrives en strängare begränsning än för vanföreanstalterna.
kan jag icke förorda en dylik begränsning, särskilt som den besparing för
statsverket, som därigenom skulle vinnas, måste bli av relativt ringa omfattning.

Av svenska vanföreanstalternas centralkommitté har alternativt förordats
en sådan generell begränsning av statens bidrag till stödjebandage och proteser,
att de för olycksfall i arbete försäkrade skulle undantagas. Dessa
patienter skulle därigenom i sak icke erhålla en sämre ställning än övriga
patienter, som äro i behov av stödjebandage och proteser, enär det ålåge
riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen att bestrida
kostnaderna för dylika hjälpmedel. Före den 1 juli 1937 hade också
dessa organ bestritt hela kostnaden för detta ändamål. Häremot hava emellertid
riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen
framhållit, att det vid olycksfallsförsäkringslagens tillkomst icke varit meningen,
att de genom lagen försäkrade skulle undantagas från de förmåner
i avseende å billig läkar-, sjukhus- och annan anstaltsvård, som av skattemedel
bereddes samhällets övriga medlemmar. De betona även de olägenheter,
som en begränsning av här ifrågasatt art skulle medföra i de fall,
där tillägg till livränta utgår för förnyelse av extremitetsprotes, vilka tillägg
fastställts på grundval av gällande bestämmelser örn statsbidrag till stödjebandage
och proteser.

För egen del kan jag icke underlåta att fästa avseende vid de erinringar
av principiell innebörd, som framförts mot den sålunda ifrågasatta begränsningen.
Innan en sådan vidtages, torde i vart fall en allmän omprövning
av de olycksfallsförsäkrades ställning i fråga örn rätten till av det allmänna
bekostad läkar-, sjukhus- och anstaltsvård böra äga rum. Då jag icke är
beredd att i rådande läge verkställa en dylik omprövning, anser jag mig
icke heller kunna nu förorda den av centralkommittén alternativt förordade

Femte huvudtiteln.

233

begränsningen. Jag utgår alltså från att statsbidrag till stödjebandage och
proteser skall tills vidare tillkomma samtliga patienter vid ifrågavarande
anstalter, som äro i behov av sådana av mera permanent karaktär.

Beträffande medelsbehovet till ifrågavarande ändamål under nästa budgetår
har jag intet att erinra mot medicinalstyrelsens uppskattning. För ändamålet
torde alltså böra uppföras ett anslag av 16,000 kronor, vilket bör
erhålla förslagsanslags karaktär.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag till
stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar
m. m., att tillämpas från och med den 1 juli 1941;

dels ock till Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska
lasarettsavdelningar m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................................ kronor 16,000

Förlossningsanstalter.

[132.] 52. Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m.,

förslagsanslag. I riksstaten för löpande budgetår har till förevarande ändamål
anvisats ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

De på detta område gällande bestämmelserna synas vara i behov av viss
jämkning i fråga om driftbidragets storlek till sådana förlossningsanstalter,
där vården helt ombesörjes av en eller flera distrikts- eller reservbarnmorskor.
Förslag i sådant syfte har också den 24 oktober 1940 framlagts
av medicinalstyrelsen samt varit föremål för remissbehandling och bearbetning
inom socialdepartementet. Sedermera har emellertid anmälts, att ytterligare
en framställning av beskaffenhet att böra beaktas i detta sammanhang
vore att förvänta. Jag anhåller fördenskull, att längre fram få underställa
nu berörda spörsmål Kungl. Maj:ts prövning.

Med hänsyn härtill torde förevarande anslag böra tills vidare upptagas
med allenast beräknat belopp. Tillräckliga skäl synas därvid icke
föreligga att frångå det för innevarande budgetår uppförda anslagsbeloppet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan å särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till driften av förlossningsanstalter och vänteheni m. m. beräkna
ett förslagsanslag av ............................ kronor 1,300,000

234

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

[133.] 53. Viss ersättning till barnbördshuset i Lund. För innevarande
budgetår har till »Viss ersättning till barnbördshuset i Lund m. m.» anvisats
ett anslag av 1,500 kronor. Av anslaget utgår ett belopp av 1,358
kronor som bidrag till uppehållande av barnbördshuset i Lund enligt
Kungl. Maj:ts brev den 19 maj 1899 och 18 oktober 1907, medan ett belopp
av 90 kronor är avsett att utgå som bidrag till sällskapet Pro Patria för
medikamenter enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 september 1779.

I skrivelse den 8 oktober 1940 har medicinalstyrelsen anmält, att sällskapet
Pro Patria jämlikt medgivande den 30 september 1940 avstått från det understöd,
som tillkomme sällskapet enligt sistnämnda brev. Såsom en följd
härav har styrelsen föreslagit en nedsättning av ifrågavarande anslag till

1,400 kronor.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag torde anslaget för nästa budgetår
böra uppföras med 1,400 kronor. Därjämte torde det i anslagets
rubrik förekommande tillägget »m. m.» böra bortfalla.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Viss ersättning till barnbördshuset i Lund för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.................. kronor 1,400

Hälsovård i allmänhet.

[134.j 54. Statens institut för folkhälsan: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 194,000 147,604

1940/41 200,000 —

1941/42 (förslag) .................. 255,000 —

Kungl. Majit har den 5 maj 1939 fastställt följande av riksdagen godkända
personalförteckning för institutet:

Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

2 professorer ....................................................

1 laborator och Överlärare ........ .........................

2 laboratorer ....................................................

1 förste aktuarie ..............................................

1 förste avdelningsingenjör ...............................

1 förste laboratoriebiträde ..................................

1 kanslibiträde .................................................

Lönegrad

A 30
A 28
A 26
A 26
A 24
All
A 7

Vidare har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Femte huvudtiteln. 235

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... kronor 84,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................................ » 36,300

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga biträden,

förslagsvis ......................... » 35,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................... kronor 30,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 3,500 » 33,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. » 10,700

Summa förslagsanslag kronor 200,000

Beträffande användningen av posterna 2 och 3 har Kungl. Majit därjämte
meddelat särskilda bestämmelser.

I skrivelse den 20 september 1940 har styrelsen för statens institut för
folkhälsan gjort framställning örn anvisande av medel till institutets verksamhet
under nästa budgetår.

Styrelsen har inledningsvis framhållit, att uppförandet och inredningen av
institutets nybyggnad å Norrbacka fortskridit så långt, att inflyttning skett
av administrationsavdelningen och den yrkeshygieniska avdelningen samt att
under hösten 1940 även vitaminlaboratoriet väntades kunna taga sina nya
lokaler i anspråk. I övriga delar beräknades byggnaden bliva färdig för inflyttning
under våren 1941. Uppenbarligen vore denna omständighet i och
för sig ägnad att påverka institutets medelsbehov under nästa budgetår, framför
allt vad angår omkostnaderna. Men även i fråga örn avlöningskostnadernas
beräknande inställde sig vissa spörsmål, som sammanhängde med
nybyggnadens ianspråktagande och föranledde ökade utgifter. Såväl härvid
som i övrigt hade dock styrelsen låtit sig angeläget vara att i anslutning till
de direktiv, som chefen för finansdepartementet meddelat, undersöka de
möjligheter till besparingar, som kunde föreligga inom institutets arbetsfält.

Rörande förefintliga möjligheter till besparingar beträffande institutets
nuvarande undervisningsverksamhet för distriktssköterskor
och tjänsteläkare anför styrelsen följande:

I besparingshänseende hade styrelsens uppmärksamhet i första hand riktats
på den vid institutet bedrivna undervisningsverksamheten. Planenligt skulle
denna årligen omfatta två kurser för tjänsteläkare, två utbildningskurser för
blivande distriktssköterskor, två repetitions- och kompletteringskurser för
äldre distriktssköterskor ävensom, i mån av behov, utbildningskurser för
liälsovårdstillsyningsmän och andra funktionärer å socialhygienens område.
Redan för innevarande budgetår hade emellertid undervisningsverksamheten
av besparingsskäl begränsats såtillvida, att en tjänsteläkarkurs och en repetitionskurs
för distriktssköterskor indragits. Medel hade icke heller beräknats
för anordnande av en hälsovårdstillsyningsmannakurs, ehuru stort behov av
en sådan framträtt. Styrelsens besparingsundersökningar för nästa budgetår
hade lett till resultat, att styrelsen icke ansåge sig kunna förorda någon
ytterligare begränsning av ifrågavarande verksamhet i annan mån, än att
repetitions- och kompletteringskurserna för distriktssköterskorna under nästa

236

Femte huvudtiteln.

budgetår helt inställdes. Av de distriktssköterskor, som tidigare meddelats
dispens från genomgåendet av distriktssköterskeskolan, hade det övervägande
antalet numera erhållit föreskriven efterutbildning, varför någon större olägenhet
av undervisningens inställande i denna del icke torde vara att befara.
Den härigenom vunna besparingen kunde uppskattas till inemot 3,000 kronor.

Att begränsa den ordinarie utbildningen av distriktssköterskor funne
styrelsen däremot icke tillrådligt med hänsyn till pågående utveckling av
distriktsvården. Styrelsen hänvisade i detta avseende till en från medicinalstyrelsen
inkommen skrivelse, som utvisade, att av 1,389 i augusti 1940 befintliga
distriktssköterskebefattningar allenast 781 kunnat besättas samt att
ytterligare omkring 140 nya tjänster beräknades bliva inrättade under år 1941.
Medicinalstyrelsen hade på denna grund hemställt, att styrelsen för institutet
måtte vidtaga åtgärder för anordnande av tre ordinarie utbildningskurser
för distriktssköterskor under nästa budgetår. Styrelsen för institutet hade i
betraktande av det väsentligt ökade behov av utbildade distriktssköterskor,
som sålunda förelåge, icke ansett sig kunna underlåta att påkalla medel för
en utvidgning av undervisningsverksamheten i enlighet med medicinalstyrelsens
förslag. Styrelsen hade emellertid samtidigt undersökt möjligheterna
att begränsa kostnaderna för envar av kurserna. Enligt styrelsens uppfattning
torde därvid närmast kunna ifrågakomma att minska det för stipendier
till kursdeltagarna avsedda beloppet. För innevarande budgetår hade till
dylika stipendier beräknats ett belopp av 9,500 kronor per ordinarie kurs, att
utgå med högst 500 kronor per elev. Sänktes maximibeloppet per elev till
400 kronor, skulle stipendiekostnaden per kurs kunna begränsas till 8,000
kronor eller för tre kurser till 24,000 kronor. I anslutning härtill hade styrelsen
i det följande räknat med tre ordinarie kurser för distriktssköterskor under
nästa budgetår, därvid stipendiebeloppet upptagits till 8,000 kronor per kurs.

I fråga örn tjänsteläkarna hade styrelsen övervägt möjligheten av att helt
inställa hittillsvarande kurser i socialhygien och socialmedicin. Då emellertid
tjänsteläkarna skulle fungera som förmän för distriktsvården och det i
dennas nuvarande utvecklingsskede vore av särskild vikt, att tjänsteläkarnas
socialhygieniska utbildning icke försummades, hade styrelsen icke ansett sig
kunna förorda en dylik åtgärd. Styrelsen räknade därför med att, liksom
för innevarande budgetår, åtminstone en kurs av ifrågavarande slag skulle
anordnas under nästa budgetår. För att i görligaste mån begränsa kostnaderna
för denna kurs syntes det kunna ifrågasättas att icke anvisa medel för
stipendier till kursdeltagarna. I det läge, vari staten nu befunne sig och
vilket på olika områden krävde stora uppoffringar av enskilda för det helas
väl, borde man kunna räkna med tjänsteläkarkårens lojala medverkan för
distriktsvårdens utbyggande, även örn förmånen av stipendier bortfölle. Då
den besparing för staten, som härigenom skulle vinnas, uppginge till 5,000
kronor, skulle kostnaden för ifrågavarande tjänsteläkarkurs inskränka sig till
omkring 4,000 kronor. I betraktande av den betydelse, kursen måste anses
äga för distriktsvårdens ändamålsenliga utveckling, funne styrelsen en utgift
av denna storleksordning väl motiverad.

Vidare har styrelsen anmält, att behov förelåge att anordna såväl en s. k.
ämbetsläkarkurs som en kurs för hälsovårdstillsyningsman. Styrelsen
anför härutinnan:

I skrivelse den 19 september 1940 hade medicinalstyrelsen gjort framställning
om anordnande snarast möjligt genom institutets försorg av en kurs
för vinnande av behörighet såsom förste provinsialläkare, en s. k. ämbetsläkarkurs.
Medicinalstyrelsen hade därvid anfört, att under de tolv år som

Femte huvudtiteln. 237

förflutit, sedan en dylik kurs senast anordnats genom statsverkets försorg,
hade visserligen ett mindre antal läkare genomgått liknande privata kurser,
vilka varit anordnade av respektive lärare. Men då dylika kurser ställde
sig för deltagarna tämligen dyra och då inom de närmaste åren ett relativt stort
antal förste provinsialläkartjänster bleve lediga på grund av innehavarnas
pensionering, hade medicinalstyrelsen ansett tiden vara inne att genom statsmakternas
försorg en dylik kurs ånyo anordnades. I första hand hade medicinalstyrelsen
tänkt sig, att densamma skulle äga rum vid statens institut för folkhälsan.

Styrelsen för institutet, som funne vägande skäl tala för medicinalstyrelsens
förevarande framställning, ville för egen del framhålla, att då anordnandet av
en dylik kurs principiellt folie inom ramen för institutets verksamhet, styrelsen
vore beredd att vidtaga åtgärder för nämnda ändamål, därest erforderliga
medel ställdes till förfogande. Kostnaden för kursen kunde uppskattas
till omkring 3,300 kronor, oberäknat stipendier till deltagarna. Ehuru vid
de tidigare genom statsverkets försorg anordnade kurserna särskilda medel
för dylika stipendier anvisats, funne sig styrelsen under hänvisning till sin
beträffande stipendier vid tjänsteläkarkurserna intagna ståndpunkt icke kunna
förorda, att medel för sådant ändamål nu beräknades. Merkostnaden för denna
kurs skulle vid ett godtagande av styrelsens uppfattning härutinnan alltså
stanna vid omkring 3,300 kronor.

Slutligen ville styrelsen rörande undervisningsverksamheten erinra örn att
hittills vid institutet hållits endast en kurs för utbildning av hälsovårdstillsyningsmän,
omfattande 20 elever. Behov av en ny sådan kurs gjorde sig
emellertid med allt större styrka gällande. I ständig ström inkomme till
institutet förfrågningar och framställningar i denna angelägenhet. För att
tillgodose ifrågavarande behov skulle för den närmaste framtiden minst två
kurser örn året erfordras. Av statsfinansiella skäl hade styrelsen dock ansett
nödvändigt att för nästa budgetår begränsa sig till att påkalla medel för
anordnande av en dylik kurs. Kostnaden härför kunde på grundval av erfarenheterna
från föregående kurs uppskattas till 3,700 kronor. Några medel
för stipendier till deltagarna hade därvid icke beräknats.

Beträffande institutets verksamhet i övrigt, vilken huvudsakligen
omfattar praktiska undersökningar å yrkeshygienens och födoämneshygienens
områden i förebyggande eller kontrollerande syfte, förefinnes enligt styrelsens
uppfattning knappast något utrymme för besparingar. Tvärtom hade det allt
mer stegrade behovet av undersökningar å särskilt det födoämneshygieniska
området aktualiserat frågan om institutets komplettering med ett kemisktbiologiskt
laboratorium m. lii. i enlighet med den i propositionen nr 139/1938
framlagda och av riksdagen i princip godkända planen för institutets verksamhet
och organisation. Härom yttrar styrelsen i fortsättningen:

Såväl militära och civila myndigheter som affärsföretag och enskilda hade
i stor utsträckning vänt sig till institutet med anhållan om kontrollundersökningar
av olika livsmedel. Med nuvarande organisation och medelstillgång
hade institutet endast i begränsad omfattning kunnat tillmötesgå dessa framställningar,
därvid i enlighet med institutets instruktion de statliga myndigheterna
lämnats företräde. I övriga fall hade vederbörande hänvisats till
hälsovårdsnämndens laboratorier i Stockholm eller enskilda handelskemister,
vilket ofta medfört ökade kostnader utan att vederbörande likväl kunnat erhålla
åsyftad offentlig garanti. Nämnda förhållande i förening med den omständigheten,
att institutets nybyggnad beräknades bliva fullt färdig under

238 Femte huvudtiteln.

våren 1941, föranledde styrelsen att ånyo bringa frågan om institutets utvidgning
enligt förenämnda plan under Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen
ville härvid erinra om att ett genomförande av denna utvidgning skulle icke
endast medföra ökade utgifter för statsverket utan även tillföra staten en
garanterad merinkomst av minst 30,000 kronor om året. Nämnas borde tillika,
att föreståndaren för Stockholms stads biologiska laboratorium, vars verksamhet
skulle övertagas av institutet, med utgången av september månad 1940
uppnått pensionsåldern och att återbesättandet av befattningen uppskjutits
i avbidan å organisationsfrågans lösning. Styrelsen hade på nu anförda skäl
ansett sig böra räkna med att institutets undersökningsverksamhet skulle
från och med nästa budgetår utvidgas i huvudsaklig anslutning till berörda
plan.

Såsom antytts innebure denna plan bland annat, att institutets födoämneshygieniska
avdelning skulle kompletteras med ett kemiskt-biologiskt laboratorium,
vilket skulle övertaga de uppgifter, som för närvarande handhades
av hälsovårdsnämndens kemiska och biologiska laboratorier i Stockholm, samt
jämte vitaminlaboratoriet tjänstgöra som centralt undersökningsorgan för
livsmedelskontrollen i riket. Definitivt avtal angående ifrågavarande verksamhets
övertagande hade ännu icke träffats men beräknades kunna avslutas
under år 1940 i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som förordats
i propositionen nr 139/1938. I anslutning härtill och till det i planen upptagna
personalbeståndet hade styrelsen räknat med anställande från och med 1 juli
1941 av 2 laboratorer (A 26), 1 förste kemist (A 21), 3 vetenskapligt utbildade
assistenter med av Kungl. Majit fastställt arvode, 1 ordinarie laboratoriebiträde
(A 7) samt 3 e. o. dylika biträden i 4:e lönegraden. I förhållande
till personalorganisationen vid Stockholms stads ifrågavarande laboratorier
betydde detta en utökning av antalet befattningshavare med en assistent och
ett e. o. laboratoriebiträde, vilket finge anses som ett minimum med
hänsyn till den vidgade verksamhet, som institutets kemiskt-biologiska
laboratorium kuude förväntas erhålla. Av den vid stadens laboratorier anställda
personalen beräknades ett flertal övergå i statens tjänst, varvid de
genom personliga lönetillägg avsetts skola hållas skadeslösa för den minskning
i avlöningen å respektive tjänster, som kunde komma att inträda vid
övergången.

I förenämnda plan inginge jämväl en förstärkning dels av vitaminlaboratoriet
med ett ordinarie och ett e. o. laboratoriebiträde i respektive 7:e
och 6:e lönegraderna, dels ock av den gemensamma personalen med en
ordinarie förste vaktmästare (A 7) och ett ordinarie kontorsbiträde (A 4),
varjämte särskilda medel avsetts för bedrivande av hälsovårdspropaganda.
Förstärkningen av vitaminlaboratoriets personal syntes icke kunna undvaras,
då antalet rekvirerade vitaminundersökningar stigit väsentligt i fråga örn
såväl livsmedel som läkemedel och fodermedel. Den föreslagna förstärkningen
av gemensamma personalen vore betingad av inflyttningen i de nya lokalerna
och det ökade arbetet över huvud. Genom att anlita statens informationsstyrelse
i hälsovårdspropagandans tjänst torde däremot särskilda medel för
bedrivande av dylik propaganda tills vidare icke bliva erforderliga.

Från de allmänna utgångspunkter, som sålunda angivits, har styrelsen
uppskattat medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår på sätt som
följer.

Under posten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
som för innevarande budgetår är uppförd med 84,500 kronor, beräknas avlöningar
under helt år för följande nya befattningar, nämligen 2 laboratorer

Femte huvudtiteln. 239

(A 26), 1 förste kemist (A 21), 1 förste vaktmästare (A 7), 2 laboratoriebiträde!!
(A 7) och 1 kontorsbiträde (A 4). Kostnaden härför uppskattas till omkring

45.500 kronor. Beaktades gällande föreskrifter örn begränsning av vikariatsförordnande
å ordinarie tjänst, beräknades nämnda belopp kunna sänkas till

40.500 kronor och ifrågavarande anslagspost alltså för nästa budgetår upptagas
till (84,500 + 40,500) 125,000 kronor.

I fråga örn posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, erinrar styrelsen, att denna post för löpande
budgetår disponeras till arvoden åt, bland andra, en teknisk assistent å 7,000
kronor, två assistenter å 6,500 kronor vardera, två assistenter å 4,500 kronor
vardera samt en amanuens å 3,000 kronor, vilka arvoden jämväl äro förenade med
dyrtidstillägg. Från och med den 1 juli 1941 skulle, framhåller styrelsen,
enligt förenämnda plan erfordras arvoden till ytterligare tre assistenter å

4.500 kronor jämte dyrtidstillägg. I praktiken hade det emellertid visat sig
medföra stora svårigheter att mot ett dylikt arvode kunna åt institutet förvärva
sådana vetenskapligt utbildade arbetskrafter, som vid verksamhetens
planläggning avsetts. På grund härav hade styrelsen i sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår hemställt, att åtminstone några av assistentbefattningarna
finge förenas med ett arvode av 6,500 kronor jämte dyrtidstillägg,
därvid styrelsen främst haft i åtanke assistentbefattningen å den allmän
hygieniska avdelningen samt en assistentbefattning å vartdera av vitaminlaboratoriet
och det planerade kemiskt-biologiska laboratoriet. 1940 års lagtima
riksdag hade också på förslag av Kungl. Majit medgivit, att arvodet för två
av de hittillsvarande assistentbefattningarna finge utgå med nämnda belopp.
Frågan om höjning av arvodet till en assistentbefattning vid det kemisktbiologiska
laboratoriet hade vid detta tillfälle ej blivit aktuell, enär laboratoriets
inrättande av Kungl. Majit ställts på framtiden. Då emellertid de av
styrelsen anförda skälen fortfarande ägde giltighet, borde enligt styrelsens
uppfattning arvodet till en av assistentbefattningarna vid nämnda laboratorium
bestämmas till 6,500 kronor jämte dyrtidstillägg. Upptoges de två övriga
assistentarvodena vid samma laboratorium till 4,500 kronor (jämte dyrtidstillägg),
skulle posten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda av
Kungl. Majit, komma att uppgå till (36,300 -f 6,500 + 4,500 + 4,500) 51,800
kronor.

Av posten till avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden å 35,000 kronor äro för innevarande budgetår 17,000
kronor avsedda för arvoden åt speciallärare, 8,000 kronor till ersättning för
hospitering av distriktssköterskeskolans elever samt 10,000 kronor för arvoden
åt experter och tillfälliga biträden vid praktiska undersökningar. Vid bifall
till styrelsens förslag om utbytande av två repetitionskurser för äldre distriktssköterskor
mot en tredje ordinarie utbildningskurs för blivande distriktssköterskor
samt örn anordnande av en tjänsteläkarkurs, en ämbetsläkarkurs
och en hälsovårdstillsyningsmannakurs under nästa budgetår, uppskattas med
ledning av erfarenheterna under sistförflutna budgetår medelsbehovet för
arvoden åt speciallärare till omkring (3 X 4,000 + 4,000 -f 3,300 + 3,700)

240

Femte huvudtiteln.

23.000 kronor samt medelsbehovet för hospiteringsersättning till cirka (3 *

3,000) 9,000 kronor. Vid sidan härav beräknas liksom för innevarande
budgetår 10,000 kronor för anlitande av experter och tillfälliga biträden vid
praktiska undersökningar. Anslagsposten i dess helhet upptages i enlighet
härmed till (23,000 + 9,000 + 10,000) 42,000 kronor.

Under posten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie
personal, som för innevarande budgetår är uppförd med 30,000
kronor, beräknas medel för avlönande under helt år av 4 nya laboratoriebiträden,
därav ett i 6:e och tre i 4:e lönegraden. Kostnaden härför uppskattas
till omkring 12,000 kronor På grund härav har ifrågavarande anslagspost
för nästa budgetår höjts till (30,000 + 12,000) 42,000 kronor.

Till avlön ingsf ör höjning ar m. m. åt den icke-ordinarie personalen
upptages ett belopp av 4,500 kronor, medan posten till rörligt tillägg uppräknats
till 15 procent av vederbörande befattningshavares löner, motsvarande
ett belopp av 26,700 kronor.

Slutligen föreslås, att till avlöningsstaten fogas en post till särskilda
löneförmåner åt ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, avseende
de personliga lönetillägg, som kunna komma att utgå till de vid Stockholms
stads laboratorier anställda befattningshavarna efter övergången i
statstjänst. På grundval av uppgifter, som lämnats av Stockholms stads hälsovårdsnämnd,
hava dessa lönetillägg för närvarande uppskattats till omkring

5.000 kronor för år, vadan för ändamålet upptagits ett förslagsvis beräknat
belopp av 5,000 kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså för avlöningar vid institutet
under nästa budgetår erfordras sammanlagt (125,000 + 51,800 + 42,000 +

42.000 + 4,500 + 26,700 + 5,000) 297,000 kronor.

I utlåtande den 21 oktober 1940 har medicinalstyrelsen ansett sig kunna
tillstyrka, att repetitions- och kompletteringskurserna för distriktssköterskorna
tillfälligt inställas under nästa budgetår.

Beträffande den ordinarie utbildningen av distriktssköterskor har medicinalstyrelsen
erinrat örn att uppbyggandet av distriktsvården vore aktuellt i ett
flertal landstingsområden och krävde tillgång till ett avsevärt antal utbildade
distriktssköterskor. Inom de landstingsområden åter, där distriktsvård sedan
flera år varit genomförd, förekomme svårigheter av annan art. Med den konkurrens,
som för närvarande vore rådande örn utbildade distriktssköterskor,
hade det nämligen vid upprepade tillfällen visat sig omöjligt att få ledigblivna
distriktsskötersketjänster återbesatta, vilket förorsakat ej blott olägenheter
genom därav föranlett avbrott i arbetet uan även kostnader på grund
av outnyttjade tjänstebostäder m. m. Medicinalstyrelsen ville därför på det
livligaste förorda anordnandet av tre ordinarie kurser vid statens distriktssköterskeskola
under budgetåret 1941/42.

Vad stipendierna till tjänsteläkarna för genomgående av kurser i socialhygien
och socialmedicin samt ämbetsläkarkurs beträffar, befarar medicinalstyrelsen,
att, därest dylika stipendier ej utdelas, antalet deltagare bliver
alltför ringa.

Femte huvudtiteln. ^41

I övrigt har styrelsen ej haft något att erinra mot den av styrelsen för
institutet för folkhälsan framlagda anslagsberäkningen för nästa budgetår.

Av det anförda framgår, att institutets styrelse och medicinalstyrelsen Departement
ansett sig kunna förorda en begränsning av den vid institutet bedrivna
undervisningsverksamheten så till vida, att repetitions- och kompletteringskurserna
för distriktssköterskorna under nästa budgetår helt inställas,
varigenom skulle uppstå en besparing av omkring 3,000 kronor. A andra
sidan har den pågående utvecklingen inom distriktsvården befunnits nödvändiggöra
en forcerad utbildning av blivande distriktssköterskor, vilken
föreslås skola tillgodoses genom anordnande av ytterligare en ordinarie kurs
vid distriktssköterskeskolan under nästa budgetår. Med hänsyn till vad i
denna del upplysts finner jag mig icke kunna vägra min medverkan till en
dylik utvidgning av undervisningsverksamheten. I likhet med institutets
styrelse utgår jag emellertid därvid från att nuvarande maximibelopp för
elevernas stipendier begränsas till 400 kronor per elev och kurs.

Vidare anser jag mig icke kunna underlåta att även för nästa budgetar
påkalla medel för anordnande av en kurs i socialhygien och socialmedicin
för tjänsteläkare. På sätt styrelsen framhållit måste det nämligen under nuvarande
utvecklingsskede inom distriktsvården anses vara av särskild vikt,
att den socialhygieniska utbildningsverksamheten för tjänsteläkare fortsättes.

För att begränsa kostnaderna för denna kurs torde emellertid medel icke
böra beräknas för stipendier till kursdeltagarna, varigenom en besparing på

5,000 kronor skulle vinnas. Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande visserligen
uttalat farhågor för att antalet deltagare i kursen skulle bliva alltför ringa,
därest dylika stipendier icke utdelades, men i likhet med styrelsen för institutet
finner jag det icke obilligt att i rådande läge påräkna tjänsteläkarkårens
lojala medverkan till distriktsvårdens utbyggande, även örn förmånen
av stipendier bortfaller. Kostnaden för kursen skulle därigenom begränsa
sig till det jämförelsevis ringa beloppet av omkring 4,000 kronor.

Framställning har jämväl gjorts örn anordnande vid institutet av en kurs
för vinnande av behörighet såsom förste provinsialläkare, en s. k. ämbetsläkarkurs.
Enligt vad jag inhämtat hava under de tolv år, som förflutit sedan
en dylik kurs senast anordnats genom statsverkets försorg, förhållandena
utvecklat sig på ett sådant sätt, att allt större svårigheter uppstått att få
kompetenta och lämpliga sökande till lediga förste provinsialläkartjänster.

Under åren 1942 och 1943 väntas sex förste provinsialläkartjänster och två
stadsläkartjänster, av vilkas innehavare kräves förste provinsialläkarkompetens,
bliva lediga. Medicinalstyrelsen finner med hänsyn härtill synnerligen angeläget,
att under nästa budgetår anordnas en ny ämbetsläkarkurs, enär det
eljest icke kan påräknas, att tillräckligt antal lämpliga sökande kommer att
stå till förfogande. Då en kurs av detta slag beräknas draga en kostnad i
lärararvoden av allenast 3,300 kronor, anser jag mig böra förorda, att medel
beräknas även för detta ändamål. Stipendier till kursdeltagare torde, lika

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. 1834 40 16

242 Femte huvudtiteln.

litet som vid tjänsteläkarkurserna i socialhygien och socialmedicin, böra
ifrågakomma.

Härjämte har styrelsen för institutet äskat medel för anordnande av en
kurs för utbildning av hälsovårdstillsyningsman. Enligt vad jag erfarit lärer
emellertid möjlighet föreligga att inom ramen för innevarande budgetårs
anslag bestrida kostnaden för en dylik kurs, som beräknas uppgå till 3,700
kronor. Då behovet av en dylik kurs är synnerligen trängande, synes mig
lämpligt att anlita nyss antydda möjlighet, varigenom kursens anordnande
skulle påskyndas. Yid sådant förhållande behöva medel för detta ändamål
icke beräknas för nästa budgetår.

Beträffande institutets verksamhet i övrigt, vilken huvudsakligen
omfattar praktiska undersökningar å yrkeshygienens och födoämneshygienens
områden, har institutets styrelse utgått från att institutet under nästa budgetår
skulle utvidgas med, bland annat, ett kemiskt-biologiskt laboratorium
i enlighet med den i propositionen nr 139/1938 framlagda och av riksdagen
i princip godkända planen för institutets verksamhet och organisation. När
motsvarande fråga var uppe till behandling i samband med föregående års
statsverksproposition, ansåg jag tillräckliga skäl icke föreligga att i då rådande
situation fullfölja planen i detta hänseende. På sätt framgår av styrelsens
framställning har emellertid behovet av ett dylikt laboratorium gjort
sig alltmera kännbart och förhållandena i övrigt utvecklat sig därhän, att
inrättandet av ifrågavarande laboratorium icke längre bör uppskjutas. Jag
vill särskilt understryka, att förslaget i denna del bygger på en preliminär
överenskommelse med Stockholms stad av innehåll, att staten i samband
med institutets infattning i nybyggnaden å Norrbacka skulle övertaga den
verksamhet, som nu bedrives av stadens kemiska och bakteriologiska laboratorier.
Tilläggas må, att ett förslag till definitivt avtal i ämnet, avsett att
träda i kraft den 1 juli 1941, för närvarande är underställt stadsfullmäktiges
prövning. Jag anser mig under sådana förhållanden böra biträda styrelsens
förslag åtminstone i den omfattning, som erfordras för övertagandet av
Stockholms stads motsvarande verksamhet. Med en dylik begränsning skulle
en assistentbefattning och en laboratoriebiträdesbefattning kunna tills vidare
undvaras. Det torde icke heller vara nödvändigt att under de närmaste åren
räkna med ordinarie anställning för hithörande befattningshavare. De av
styrelsen begiirda ordinarie befattningarna lära därför böra utbytas mot
estra ordinarie, varvid jag dock förutsätter, att de befattningshavare, som nu
innehava ordinarie befattning hos staden, skola bibehållas vid de särskilda
förmåner, vartill de vid tidpunkten för övergång i statstjänst äro berättigade.

För en förstärkning av vitaminlaboratoriet synas mig även vägande skäl
föreligga. Till belysande av behovet av kontroll på ifrågavarande område
har institutets föreståndare under hand meddelat, att av hittills undersökta
81 farmacevtiska specialiteter blott 54 uppfyllt å deklarationen angivna uppgifter
beträffande vitaminer, medan återstående 27 visat avvikelser från deklarationen,
vilka kunna betecknas såsom otillåtlig^ eller anmärkningsvärda.
Det bör jämväl framhållas, att farmacevtiska specialiteter i stor utsträckning
användas vid vård, som bekostas av statsmedel. Jag är med hänsyn här -

Femte huvudtiteln.

243

till benägen tillstyrka styrelsens framställning härutinnan, därvid jag dock
efter samråd med föreståndaren förordar en sådan jämkning av densamma,
att medel allenast beräknas för två e. o. laboratoriebiträden i 4:e lönegraden.
I anslutning härtill vill jag nämna, att vissa besparingar komma att uppstå
därigenom, att medel tills vidare icke behöva avses för två ordinarie befattningar
såsom laborator (A 26) och förste aktuarie (A 26), vilka hittills icke
varit besatta.

Yad åter angår styrelsens framställning örn inrättande av en ordinarie
vaktmästarbefattning och en ordinarie kontorsbiträdesbefattning vill jag erinra
om, att institutet i samband med inflyttningen av karolinska institutets
hygieniska avdelning i institutets nybyggnad kommer att äga tillgång till
ytterligare en e. o. vaktmästare och ett ordinarie tekniskt biträde, som tilllika
är kunnigt i maskinskrivning. Då jag förutsätter, att dessa befattningshavare
i mån av tid och behov få tagas i anspråk för institutets verksamhet
i övrigt, synes det mig motiverat att i avbidan på ytterligare erfarenhet
rörande arbetsbördans omfattning uppskjuta inrättandet av de av styrelsen
begärda befattningarna. Skulle svårigheter härutinnan uppstå, torde Kungl.
Majit äga möjlighet att interimistiskt avhjälpa desamma med anlitande av
posten till avlöningar åt speciallärare, experter och tillfälliga biträden.

Med utgångspunkt från vad jag sålunda förordat samt med beaktande av
de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning och beräkning har
jag uppskattat medelsbehovet under förevarande anslagspost på sätt som
följer. Därvid har jag jämlikt Kungl. Majlis medgivande den 27 september
1940 räknat med avlöning efter ortsgrupp I, oaktat institutets nybyggnad
är belägen i Solna socken, som tillhör ortsgrupp F.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde, bland annat
med hänsyn till de båda nyssnämnda vakanta befattningarna, böra nedsättes
till i runt tal 60,000 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, torde i första hand böra höjas med ett belopp, motsvarande
arvodena till en assistent ä 6,500 kronor och en assistent ä 4,500
kronor eller sammanlagt 11,000 kronor. Vidare torde en uppräkning av
posten böra äga rum i syfte att möjliggöra en avveckling av dyrtidstilläggen
å samtliga assistentarvoden jämte amanuensarvodet. Efter en dylik omreglering
skulle arvodena komma att utgå med följande belopp, nämligen folden
tekniske assistenten med 8,810 kronor, för de assistenter, som nu uppbära
ett arvode av 6,500 kronor, med 8,180 kronor, för de assistenter, som
nu uppbära ett arvode av 4,500 kronor, med 5,660 kronor samt för amanuensen
med 3,780 kronor. Sammanlagda kostnaden härför uppgår till 8,270
kronor. Slutligen torde visst belopp, förslagsvis 430 kronor, avses för de fall,
då assistent uppehåller förordnande å högre ordinarie eller extra ordinarie
befattning. Posten, som med hänsyn till sistnämnda förhållande framdeles
torde böra upptagas förslagsvis, skulle då komma att uppgå till 56,000 kronor.

Under posten till avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden böra i första hand beräknas (12,000 + 4,000 + 3,300) 19,300
kronor för arvoden till speciallärare. Därutöver erfordras 9,000 kronor till

244

Femte huvudtiteln.

ersättning för liospitering av distriktssköterskeskolans elever samt minst

10.000 kronor för avlönande av experter och tillfälliga biträden vid praktiska
undersökningar. Anslagspostens summa skulle alltså bliva (19,300 + 9,000 +

10,000) 38,300 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde
böra upptagas med ett belopp av i runt tal 80,000 kronor. Därav belöper
ett belopp av 47,000 kronor på den av mig förordade personalutökningen,
inberäknat erforderligt personligt lönetillägg till de befattningshavare i
Stockholms stads tjänst, som kunna tänkas övergå i statens tjänst.

Slutligen torde posten till rörligt tillägg böra uppräknas till 20,700
kronor.

Enligt mina beräkningar skulle alltså institutets avlöningsanslag för nästa
budgetår uppgå till sammanlagt (60,000 + 56,000 + 38,300 + 80,000 + 20,700)

255.000 kronor.

Den av mig förordade personalökningen föranleder jämväl viss komplettering
av institutets personalförteckning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statens institut

för folkhälsan:

Personalförteckning.

Befattning Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

2 professorer.............................................. A 30

1 laborator och Överlärare .............................. A 28

2 laboratorer.............................................. A 26

1 förste aktuarie.......................................... A 26

1 förste avdelningsingenjör.............................. A 24

1 första laboratoriebiträde .............................. A 11

1 kanslibiträde............................................ A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

2 laboratorer ............................................ Eo 26

1 förste kemist.......................................... Eo 21;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
folkhälsan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 60,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 56,000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och

tillfälliga biträden, förslagsvis .............. » 38,300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 80,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 20,700

Summa förslagsanslag kronor 255,000;

Femte huvudtiteln.

245

dels och till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 255,000

[135.] 55. Statens institut för folkhälsan: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 90,000 67,990

1940/41 .............................. 80,000 —

1941/42 (förslag) .................... 120,000 —

Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat för institutet,
upptagande följande huvudposter:

Reseersättningar, förslagsvis ...................................... kronor 5,000

Expenser, förslagsvis .............................................. » 20,000

Publikation stryck, förslagsvis...................................... » 1,500

Stipendier, högst.................................................... » 24,500

Övriga utgifter, förslagsvis ............................... » 29,000

Summa kronor 80,000

Av posten till expenser äro 10,000 kronor avsedda för bränsle, lyse och
vatten samt 10,000 kronor för övriga expenser. Beträffande omkostnadsstatens
närmare utseende hänvisas till statsliggaren för innevarande budgetår
s. 255.

I skrivelse den 20 september 1940 har styrelsen för institutet gjort framställning
örn anvisande av medel för hithörande ändamål under nästa budgetår.
Styrelsen har däri framhållit, att stora vanskligheter mötte att under
rådande förhållanden någorlunda exakt beräkna omkostnadernas storlek för
nästa budgetår. Svårigheterna ökades uppenbarligen därigenom, att verksamheten
komme att bedrivas i nya lokaler. Styrelsen hade därför ansett
lämpligast att utgå från de beräkningar i ämnet, som återfunnes i propositionen
nr 139/1938 (sid. 81), och däri föreslå de jämkningar, som kunde
betingas av å ena sidan ökade priser samt å andra sidan den förordade
begränsningen av stipendiers utdelande och i övrigt föreliggande besparingsmöjligheter.

Med beaktande härav har styrelsen uppskattat medelsbehovet för reseersättningar
till 5,000 kronor samt för expenser till 50,000 kronor, därav för
bränsle, lyse och vatten 30,000 kronor och övriga expenser 20,000 kronor.
Vidare har styrelsen upptagit till publikationstryck 3,000 kronor och till stipendier
24,000 kronor. Slutligen har styrelsen till »övriga utgifter» beräknat ett
belopp av 38,000 kronor, därav för inköp och underhåll av inventarier 6,000
kronor, inköp och underhåll av djur 15,000 kronor, förbrukningsartiklar

10.000 kronor, undervisningsmateriel och böcker 3,000 kronor samt diverse

4.000 kronor.

Styrelsen har härtill endast fogat den förklaringen, att anslagsposten till
publikationstryck föreslagits höjd för att möjliggöra publicering i viss omfattning
av resultatet av de av Kungl. Majit anbefallda fortlöpande konsumtionsundersökningarna
samt att posten till diverse utgifter ansetts böra

Departements chefen.

246 Femte huvudtiteln.

höjas med 2,000 kronor för att under första året efter inflyttningen i de nya
lokalerna bereda ökat utrymme för mötande av oförutsedda behov.

Medelsbehovet har alltså av styrelsen uppskattats till (5,000 + 50,000 +

3,000 + 24,000 + 38,000) 120,000 kronor.

Yid bifall till den av mig under föregående punkt förordade utvidgningen
av institutets verksamhet lärer styrelsens uppskattning av medelsbehovet för
nästa budgetår kunna i allt väsentligt godtagas. Jag önskar därvid framhålla,
att utgifterna för bränsle, lyse och vatten, som även inbegripa all
kostnad för gas, beräknats på grundval av utredningar, som tidigare verkställts
genom byggnadsstyrelsens försorg. För egen del har jag allenast ett
par smärre jämkningar att föreslå.

I första hand torde i omkostnadsstaten böra upptagas en ny post för
bestridande av sjukvård m. m. åt institutets befattningshavare. Enligt under
hand inhämtade uppgifter torde denna kunna beräknas till 1,000 kronor.

Vidare synes posten till övriga utgifter kunna jämkas så, att kostnaderna
för inköp och underhåll av djur nedsättas med 1,000 kronor, varigenom
posten skulle begränsas till 37,000 kronor.

Med beaktande härav skulle institutets omkostnadsstat för nästa budgetår
komma att upptaga följande huvudposter:

1.	Sjukvård m. m., förslagsvis.............	..................... kronor	1,000
2.	Reseersättningar, förslagsvis ...........	..................... »	5,000
3.	Expenser, förslagsvis....................	..................... »	50,000
4.	Publikationstryck, förslagsvis...........		3,000
5.	Stipendier, högst.........................		24,000
6.	Övriga utgifter, förslagsvis .............	Summa kronor	37.000 120,000

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens institut för folkhälsan: Omkostnade)'' för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 120,000

[136.] 56. Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ...................... 50,000 51,493

1940/41 ...................... 50,700 —

1941/42 (förslag) ............ 55,800 —

Barnmorskeläroanstalterna äro två till antalet, en i Stockholm och en i
Göteborg. Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för anstalterna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41:

Femte huvudtiteln.

247

Avlöningsstat.

A. Barnmorslceläroanstalten i Stockholm.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ....
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:

a. Grundbelopp.................................. kronor 4,250

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis — » 250

Rörligt tillägg, förslagsvis..............................

kronor 19,800

4.500

1.500

Summa kronor 25,800

B. Barnmorslceläroanstalten i Göteborg.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis — kronor 18,900
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a. Grundbelopp.................................. kronor

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis— » 250 » 4,500

....... » 1,500

4,250

250

Rörligt tillägg, förslagsvis

Summa kronor 24,900

Av de i staten ingående posterna till grundbelopp för arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, disponeras 2,000 kronor till
arvode åt en Överbarnmorska och 1,650 kronor till arvode åt en instruktionsbarnmorska
vid vardera anstalten.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen — under hänvisning
till att elevantalet fortfarande beräknades komma att uppgå till 24 vid
vardera anstalten — hemställt, att medel för nästa budgetår måtte anvisas
i överensstämmelse med nu gällande avlöningsstat med den ändringen, att
för vardera anstalten posten till rörligt tillägg höjdes med 1,000 kronor till

2.500 kronor. Anslaget för nästa budgetår borde alltså uppföras med

52.700 kronor.

I anslutning till de nya grunderna för avlöningsstaternas beräkning torde Departement
posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra upptagas för Stock- c e en''
holmsanstalten med förslagsvis 19,800 kronor och för Göteborgsanstalten
med förslagsvis 19,100 kronor. Posten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, bör uppföras med oförändrat belopp eller

4.500 kronor för vardera anstalten, dock att posten med hänsyn till bortfallandet
av nuvarande delpost till vikariatsersättningar m. m. torde få upptagas
förslagsvis. I avlöningsstaten bör vidare för vardera anstalten upptagas
en ny post med beteckningen avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
varunder medel böra beräknas till arvoden åt tillfälliga befattningshavare,
som vikarier för ordinarie tjänstemän. Till detta ändamål lärer för
vardera anstalten böra avses ett belopp av högst 1,000 kronor. Slutligen
torde posten till rörligt tillägg böra uppräknas för Stockholmsanstalten till
förslagsvis 3,000 kronor och för Göteborgsanstalten till förslagsvis 2,900
kronor.

248

Femte huvudtiteln.

Anslaget skulle alltså för nästa budgetår uppföras nied (19,800 + 19,100 +

4,500 + 4,500 + 1,000 + 1,000 + 3,000 + 2,900) 55,800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42.

Avlöningsstat.

A. B ammor slcelär oanstalten i Stochholm.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.......................................... kronor 19,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... » 4,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 3,000

Summa kronor 28,300

B. Barnmorslcelär oanstalten i Göteborg.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................................... kronor 19,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................... » 4,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 2,900

Summa kronor 27,500;

dels ock till Barnmorskeläroanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 55,800.

[137.] 57. Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 48,000 37,388

1940/41 ............................ 54,000 —

1941/42 (förslag) .................. 54,000 —

Kungl. Maj:t har den 26 april 1940 fastställt följande omkostnadsstat för
barnmorskeläroanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1940/41:

Omkostnadsstat.

A. Barnmorskelär oanstalten i Stockholm.

1. Expenser, förslagsvis .......................................... kronor 2,000

2. Övriga utgifter, förslagsvis .................................... » 22,500

Summa kronor 24,500

B. Barnmorskéläroanstalten i Göteborg.

1. Expenser, förslagsvis .......................................... kronor 2,000

2. övriga utgifter, förslagsvis .................................... » 27,500

Summa kronor 29,500

Femte huvudtiteln.

Av anslagsposterna till övriga utgifter må bland annat bestridas kostnaderna
för fri kost och logi åt samtliga elever under tiden för den teoretiska
undervisningens meddelande, uppdelad a fem manader vid första utbildningsårets
början samt en månad vid andra årets slut. Under den tid eleverna
deltaga i det praktiska arbetet å de till anstalterna anslutna barnbördshusen,
hava respektive städer förutsatts skola bekosta motsvarande förmåner ävensom
tilldela eleverna någon kontant ersättning för deras arbete.

Vidare må från posterna till övriga utgifter utgå understöd med tillhopa
högst 3,200 kronor, avsett som bidrag till kläder, böcker och instrument m. m.
till 16 obemedlade eller mindre bemedlade elever vid vardera anstalten.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen, med förmälan att
någon ändring i fråga örn elevantal eller eljest icke förväntades inträda beträffande
ifrågavarande anstalter, hemställt att omkostnadsanslaget måtte
för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

I förbigående vill jag nämna, att den för budgetåret 1939/40 redovisade
belastningen icke motsvarar samtliga utgifter, som hänföra sig till budgetåret.
Enligt inhämtade upplysningar hava nämligen utgifter till ett belopp
av omkring 11,000 kronor vid budgetårets utgång icke hunnit utbetalas,
vadan de sammanlagda kostnaderna i verkligheten uppgått till något över

48,000 kronor.

Vid bedömande av medelsbehovet för nästa budgetår lärer man i stort
sett böra följa den för innevarande budgetår upprättade omkostnadsstaten,
som avser ett högre antal elever än den för budgetåret 1939/40 fastställda.
Emellertid bör däri för vardera anstalten upptagas en ny post för utgifter
för sjukvård m. m. åt anstaltens befattningshavare. Denna post synes för
envar av anstalterna böra uppföras med förslagsvis 100 kronor. Å andra
sidan torde för båda anstalterna en motsvarande minskning kunna göras
beträffande posten till övriga utgifter.

Vid bifall till detta förslag skulle omkostnadsstaten för anstalterna komma
att beräknas sålunda.

A. Bammorskeläroanstalten i Stockholm.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

2. Expenser, förslagsvis .....

3. Övriga utgifter, förslagsvis

........ kronor 100

........ » 2,000

......... » 22,400

Summa kronor 24,500

B. Barnmor skolår oanstalten i Göteborg.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

2. Expenser, förslagsvis .....

3. Övriga utgifter, förslagsvis

........ kronor 100

......... » 2,000

......... » 27,400

Summa kronor 29,500

Anslaget skulle alltså komma att uppföras med (24,500 + 29,500) 54,000
kronor, d. v. s. med oförändrat belopp.

Departements chefen.

Femte huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Barnmorskeläroanstalterna: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ........ kronor 54,000

[138.] 58. Barnmorskeläroanstalterna: Repetitionskurser för barnmorskor,

förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1939/40 .................	......... 15,000	12,175
1940/41 ............	......... 12,500	_
1941/42 (förslag) ..........	......... 12,500	—

[Stadga för barnmorskeundervisningen den 13 maj 1938 (nr 191), ändrad
genom kungörelse nr 535/1939.]

Enligt 21 § förenämnda stadga skola årligen två repetitionskurser för
barnmorskor anordnas vid en var av de båda barnmorskeläroanstalterna i
Stockholm och Göteborg. Därjämte skola, efter medicinalstyrelsens beprövande,
dylika kurser årligen anordnas jämväl vid andra lämpliga barnbördshus.
För innevarande budgetår hava medel beräknats för högst tre kurser
av sist angivet slag.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen — under förmälan,
att antalet repetitionskurser kan beräknas bliva detsamma som under innevarande
budgetar —- hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barnmorskeläroanstalterna: Repetitionskurser för barnmorskor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 12,500

[139.] 59. Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar, förslagsanslag. I gällande
riksstat har till förevarande ändamål uppförts ett förslagsanslag av

55,000 kronor. Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt följande av
riksdagen godkända avlöningsstat för skolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit.......................... kronor 3,800

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...................... » 17’000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .. » 2,500 » 31,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... » 2,700

Summa förslagsanslag kronor 55,000

Femte huvudtiteln.

251

Kungl. Majit har vidare förklarat, att av den å avlöningsstaten upptagna
anslagsposten till arvoden, bestämda av Kungl. Majit, 2,000 kronor skola
disponeras till arvode till läkare åt skolans elever m. m. samt 1,800 kronor
till arvode åt en kamrer, tillika sekreterare.

Av anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare — vilken icke må utan
Kungl. Majits medgivande överskridas — lia 6,000 kronor beräknats för två
nybörjarkurser, 9,000 kronor för tre andra läskurser samt 2,000 kronor för
extra föreläsningar och lektioner i samband med den praktiska undervisningen.

Skolan började sin verksamhet i oktober 1939 under ledning av en för
ändamålet tillsatt styrelse. Verksamheten bedrives för närvarande i provisoriska
lokaler vid garnisonssjukhuset i Stockholm, i avbidan på färdigställandet
av den för skolan planerade nybyggnaden å Norrbacka.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har styrelsen för statens sjuksköterskeskola
gjort framställning rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen har inledningsvis förklarat sig hava för avsikt att under nästa
budgetår anordna två nybörjarkurser och två fortsättningskurser, därest
medel därtill anvisades.

Från denna utgångspunkt tinner styrelsen icke anledning föreslå någon
ändring beträffande anslagsposten till arvoden, bestämda av Kungl.
Majit.

I fråga örn posten till arvoden åt tillfälliga lärare har styrelsen
däremot ansett en sänkning till 16,000 kronor möjlig, därvid styrelsen beräknat
medelsbehovet sålunda:

2 nybörjarkurser ä förslagsvis 3,000 kronor .................... kronor 6,000

2 andra lärokurser ä förslagsvis 4,000 kronor.................. » 8,000

Extra föreläsningar och lektioner i samband med den praktiska
undervisningen ............................................ » 2,000

Summa kronor 16,000

Beträffande posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har styrelsen anmält, att biträde med de göromål, som skulle åligga
vaktmästare, tills vidare kunde erhållas från garnisonssjukhuset, varför
medel för en dylik befattning icke erfordrades för budgetåret 1941/42. Härigenom
minskades det för grundavlöningar m. m. nu upptagna beloppet
med 3,100 kronor till 25,900 kronor. För avlöningsförhöjningar m. m. räknar
styrelsen med oförändrat belopp. Slutligen har posten till rörligt tillägg
på grund av gällande bestämmelser uppräknats från 2,700 kronor till förslagsvis
3,900 kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså anslaget i dess helhet för nästa
budgetår uppföras med (3,800 + 16,000 + 28,400 + 3,900) 52,100 kronor.

I detta sammanhang har styrelsen — med erinran om att ersättningen
till stiiderskepersonalen under innevarande budgetår funnits böra bestridas
från omkostnadsanslaget — framhållit, att städerskorna vid karolinska
sjukhuset i Stockholm enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag fran och
med den 1 juli 1940 upptagits såsom extra ordinarie befattningshavare i

Departementschefen.

^ Femte huvudtiteln.

lönegrad U 1, varigenom bland annat pensionsrätt enligt bestämmelserna
i civila pensionsreglementet beretts dem. Därest motsvarande åtgärder vidtoges
beträffande de vid skolan behövliga städerskorna, skulle detta medföra
en ökad belastning å avlöningsanslaget med 12,800 kronor. Styrelsen har
emellertid, då nuvarande anordning i ifrågavarande avseende finge med hänsyn
till skolans provisoriska förläggning anses lämplig, allenast velat anmäla
förhållandet utan att avgiva något förslag.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 4 september 1940 tillstyrkt skolstyrelsens
framställning.

Mot den föreslagna omfattningen av kursverksamheten under nästa budgetår
har jag intet att erinra. Detta innebär, att antalet kurser skulle komma
att minskas fran fem till fyra. Medelsbehovet för tillfälliga lärare bör med
hänsyn härtill enligt min mening kunna begränsas till 15,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde från
och med nästa budgetår böra beräknas enligt de nya grunder, som chefen
för finansdepartementet angivit. Med ledning av uppgifter, som skolstyrelsen
under hand lämnat, har jag beräknat medelsbehovet under denna post,
inklusive utgifter för vikariatsersättningar, vissa tillfälliga befattningshavare
samt renskrivning, till 26,800 kronor. Jag utgår då från att någon ändring
beträffande städningskostnadernas bestridande tills vidare icke vidtages.
Frågan örn städerskornas överflyttning å avlöningsstaten torde lämpligen
böra upptagas till prövning i annat sammanhang.

I övrigt föranleder styrelsens förslag icke någon erinran från min sida.

I enlighet härmed skulle för avlöningar vid skolan erfordras ett belopp
av (3,800 + 15,000 + 26,800 + 3,900) 49,500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit.......... kronor 3,800

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis ...... » 15,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 26,800

4. liörligt tillägg, förslagsvis...................... » 3,900

Summa förslagsanslag kronor 49,500

dels och till Statens sjuksköterske skola: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ........ kronor 49,500

[140.] 60. Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader, förslagsanslag. I gällande
riksstat har till förevarande ändamål uppförts ett förslagsanslag av

47,500 kronor. För anslagets användning har Kungl. Majit den 26 april
1940 fastställt omkostnadsstat för skolan, upptagande följande huvudposter:

Femte huvudtiteln.

253

Reseersättningar, förslagsvis ...................................... kronor 300

Expenser, förslagsvis .............................................. » 8,000

Övriga utgifter, förslagsvis ............................... » 39,200

Summa kronor 47,500

Beträffande omkostnadsstatens närmare utseende får jag hänvisa till statsliggaren
för innevarande budgetår, s. 258.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har styrelsen för statens sjuksköterskeskola
gjort framställning örn medel för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid beträffande posterna till reseersättningar och
expenser icke funnit skäl föreslå någon ändring.

I fråga örn posten till övriga utgifter har styrelsen vad angår delposten
till kost åt elever samt för dietmatlagningskurser — under erinran
örn att styrelsen hade för avsikt att under budgetåret 1941/42 anordna två
nybörjarkurser och två andra läskurser —■ räknat med kost åt 32 elever
under fyra tvåmånaderskurser. Styrelsen har härom vidare anfört bland
annat följande.

Kostpriset hade för innevarande budgetår beräknats till 2 kronor för dag
och elev. Detta belopp hade dock visat sig vara för lågt och borde beräknas
till 2 kronor 20 öre, motsvarande den ersättning för kost, som enligt bestämmande
av direktionen för karolinska sjukhuset skulle vid garnisonssjukhuset
och övriga direktionen underställda sjukhus tills vidare erläggas
av befattningshavare vid sjukhusen i fråga. Skolans elever komme nämligen
att från och med mitten av september månad 1940 intaga sina måltider
viel garnisonssjukhuset. Erforderligt belopp bleve sålunda (32 X 60 X
2.20 X 4) 16,896 eller i runt tal 16,900 kronor. I delposten förut beräknat
belopp av 1,000 kronor för dietmatlagningskurser borde på grund av höjda
livsmedelspriser ökas till 1,500 kronor.

I anslutning härtill har styrelsen räknat med ett belopp av (16,900 + 1,500)

18,400 kronor till ifrågavarande ändamål.

Styrelsen erinrar vidare örn att enligt den för skolan fastställda stadgan
den teoretiska undervisningen skall kompletteras genom tjänstgöring å därför
lämpade sjukhus ävensom, »i den mån så kan ske, genom tjänstgöring i
öppen vård». Styrelsen fortsätter härefter:

Med tanke härpå hade i det godkända förslaget till byggnad för skolan
ett antal rum reserverats för elever, som under sin utbildningstid skulle
tjänstgöra i öppen vård. Denna utbildning i öppen vård borde emellertid
meddelas redan från och med sommaren 1941 för att komma de elever till
godo, som påbörjat sin utbildning hösten 1939 och nyåret 1940. Skolan
måste i utbildningssyfte förfoga över minst tio elevplatser i den öppna
vården, därest alla elever under cirka två månader var skulle erhålla den
utbildning, som borde ske genom hospitering hos distriktssköterskor eller
hos sjuksköterskor med liknande arbete. Styrelsen ansåge sig dock på
grund av ekonomiska skäl för närvarande böra begränsa detta antal till fem.
Så länge skolan saknade egen byggnad och bostadsutrymmen för detta
ändamål ej heller funnes i de våningar, som skolan förhyrt, borde dessa
elever beredas bostad och kost i närheten av tjänstgöringsorten, vilket
också inbesparade dagliga resekostnader. Dylik inackordering kunde lämp -

Departementschefen.

Femte huvudtiteln.

ligen ordnas genom respektive distriktssköterskor. Utgifterna för bostad
och kost för en elev kunde beräknas till 125 kronor per månad. För fem
elever under tio månader skulle alltså erfordras 6,250 kronor. Styrelsen
ansåge dock, att anslaget under nästa budgetår borde kunna begränsas till

5.000 kronor.

Styrelsen har därjämte, under framhållande att vårdavgifterna höjts, beräknat
ett belopp av 2,000 kronor till sjukhusvård, medicin och dylikt för
eleverna. Vidare har styrelsen, med hänvisning till att enbart avlöningen
at de fem städerskor, som ansetts erforderliga för skolans räkning, upjjginge
till omkring 10,600 kronor, föreslagit en höjning till 11,600 kronor av del])osten
till städning och renhållning. Då styrelsen för övriga hithörande
delposter räknat med oförändrade belopp eller sammanlagt 9,200 kronor,
har styrelsen upptagit posten till övriga utgifter med (18,400 -f 5,000 + 2,000 +
11,600 + 9,200) 46,200 kronor.

I enlighet härmed har styrelsen hemställt, att till skolans omkostnader
under budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett förslagsanslag av (300 + 8,000 +
46,200) 54,500 kronor.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 4 september 1940 tillstyrkt framställningen.

Skolstyrelsens beräkning av posterna till reseersättningar och expenser
har icke givit mig anledning till erinran.

Under posten till övriga utgifter har av skolstyrelsen beräknats ett
belopp av 5,000 kronor för bestridande av kostnader för elevers inackordering
under tid, som de tjänstgöra i öppen vård. För att vinna erfarenhet
örn betydelsen av en dylik tjänstgöring vill jag icke motsätta mig, att medel
beräknas för bedrivande av viss försöksverksamhet på området. För
ändamålet torde böra avses 5,000 kronor.

Skolstyrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt för nästa budgetår
synes mig jämväl kunna i huvudsak godtagas. Dock torde, enligt vad jag
inhämtat, kostnaderna för städning och renhållning kunna begränsas till

11,400 kronor, varigenom posten till övriga utgifter skulle komma att upptagas
med 46,000 kronor.

Härjämte torde böra upptagas en särskild post till sjukvård m. m. för
skolans befattningshavare. Posten torde kunna beräknas till förslagsvis 200
kronor.

Vid bifall härtill skulle alltså skolans omkostnadsstat för nästa budgetår
komma att upptaga följande huvudposter: 1

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 200

2. Reseersättningar, förslagsvis ................ » 300

3. Expenser, förslagsvis............................................ » 8,000

4. Övriga utgifter, förslagsvis .................................... » 46,000

Summa kronor 54,500

Femte huvudtiteln. 255

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 54,500

[141.] 61. Stipendier till elever vid av staten godkända sjuksköterskeskolor,

reservationsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39.....................	......... 12,500	5,975
1939/40.....................	......... 12,500	12,080
1940/41 .....................	......... 6,000	—
1941/42 (förslag) .........	.......... 12,000	—

[Kungörelse den 26 april 1940 (nr 380).]

Enligt gällande bestämmelser, vilka trätt i kraft den 1 juli 1940, må medellös
eller mindre bemedlad elev vid av staten godkänd sjuksköterskeskola
som regel komma i åtnjutande av stipendium till belopp, motsvarande halva
den till skolan utgående elevavgiften, dock högst 250 kronor, under villkor
att skolans styrelse medgiver eleven nedsättning i nämnda avgift med belopp,
motsvarande det beviljade stipendiet. Från denna regel medgivas
vissa undantag i syfte att underlätta stipendiers utdelande.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
rörande medelsbehovet under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid erinrat örn att anslaget för ifrågavarande ändamål
under innevarande budgetår begränsats till 6,000 kronor med hänsyn till
den reservation å 6,525 kronor, som förelåg vid utgången av budgetåret
1938/39. Under budgetåret 1939/40 hade emellertid belastningen å anslaget
stigit till 12,080 kronor, varför reservationen å anslaget för sistnämnda budgetår
uppginge till allenast 420 kronor. Sammanlagda summan beviljade
stipendier från den 1 juli 1938 uppginge till 24,160 kronor, fördelade på
tillhopa 125 elever vid 9 olika skolor. De utdelade stipendiebeloppen hade
varierat mellan 250 kronor och 50 kronor, beroende på kursavgifternas storlek
vid de olika skolorna.

För nästa budgetår har styrelsen beräknat, att 12,500 kronor komme att
erfordras för ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till den under budgetåret
1939/40 uppkomna reservationen å 420 kronor syntes styrelsen dock anslaget
kunna begränsas till (12,500 — 420) 12,080 kronor eller till i runt tal 12,000
kronor.

Då medicinalstyrelsens beräkning icke givit mig anledning till erinran, Dcpartementsfår
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Stipendier till elever vid av staten godkända sjuksköterskeskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av................................ kronor 12,000

256

Femte huvudtiteln.

Departoments chefon.

[142.] 62. Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor och
husmödrar vid sjukvårdsanstalter.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 5,000 2,500

1940/41 .......................... 5,000 —

1941/42 (förslag) ................ 5,000 —

Ifrågavarande kurser, som anordnas av svensk sjuksköterskeförening, utgöra
en påbyggnad å den utbildning, som meddelas vid de av staten godkända
sjuksköterskeskolorna. Kurserna hava under senare år varit två till antalet
med 20—25 elever i vardera kursen, och utbildningstiden har i allmänhet
utgjort 3Vä månader. Som villkor för statsbidraget gäller, att minst tio
elever i varje kurs, vilka därav äro i behov, skola befrias från erläggande av
kursavgift samt att undervisningen vid kurserna skall stå under medicinalstyrelsens
överinseende och bedrivas enligt en av medicinalstyrelsen godkänd
plan.

I skrivelse den 3 juli 1940 har svensk sjuksköterskeförening gjort framställning
örn oförändrat statsbidrag till ifrågavarande verksamhet under nästa
budgetår. Föreningen har därvid upplyst, att densamma efter samråd med
medicinalstyrelsen av vissa skäl beslutat inhibera hållandet av den ena av
de två kurser, vilka planenligt skolat anordnas under budgetåret 1939/40.
Kostnaderna för kursverksamheten under nämnda budgetår hade därför stannat
vid 7,552 kronor, varav föreningen av egna medel bestritt 4,152 kronor. Det
vore emellertid föreningens avsikt att anordna två kurser under såväl budgetåret
1940/41 som budgetåret 1941/42.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1940 tillstyrkt föreningens
framställning på enahanda villkor som nu gälla. Styrelsen har framhållit,
att efterfrågan på sjuksköterskor, som erhållit ifrågavarande specialutbildning,
för närvarande vore mycket stor, bland annat på grund av att antalet lärarinnetjänster
vid sjuksköterskeskolorna utökats. Styrelsen har vidare utgått från
att, därest allenast en kurs komme att anordnas under nästa budgetår, endast
halva beloppet eller 2,500 kronor av statsbidraget skulle utbetalas.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen framhållit anser jag mig böra
tillstyrka, att statsbidrag till denna verksamhet utgår på oförändrade villkor
jämväl under nästa budgetår. För ändamålet torde böra upptagas ett anslag
med samma belopp som för innevarande budgetår, därvid jag dock i likhet
med medicinalstyrelsen förutsätter, att endast halva beloppet utbetalas, därest
allenast en kurs skulle komma att anordnas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till utbildning skur ses- för instruktionssköterskor
och husmödrar vid sjukvårdsanstalter för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ................................ kronor 5,000

Femte huvudtiteln. 257

[143.] 63. Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor m. m.,

förslagsanslag.

Budgetår _ Anslag Nettoutgifter

1938/39 .......................... 2,500,000 2,499,693

1939/40 .......................... 2.500,000 2,730,626

1940/41 .......................... 2,450,000 —

1941/42 [förslag) ................ 2,500,000 —

[Lag den 4 juni 1937 (nr 298) om anställande av distriktsbarn mor skor
m. m.; kungörelse den 21 juli 1937 (nr 744) angående statsbidrag till avlöning
åt distrikts- och reservbarnmorskor m. m.; kungörelse den 24 september
1937 (nr 800) angående dyrtidshjälp åt vissa av kommun fast anställda
barnmorskor.]

Statsbidrag utgår till distrikts- och reservbarnmorskas avlöning med 1,500
kronor för år jämte ålderstillägg ävensom med det lönetillägg å högst 300
kronor, vartill barnmorska, som biträtt vid mer än tjugufem förlossningar
under året, må vara berättigad. För reservbarnmorska, som antagits före
den 1 januari 1937, skall dock statsbidrag utgå med högst 1,000 kronor för
år jämte den särskilda tjänstgöringsersättning örn högst 600 kronor, vartill
hon må vara berättigad.

Härutöver må för vissa kommunalt anställda barnmorskor utgå statsbidrag
med dels 400 kronor för år jämte ersättning enligt av medicinalstyrelsen
fastställd taxa, dels ock den dyrtidshjälp örn högst 200 kronor för år, vartill
de må vara berättigade. Dyrtidshjälp tillkommer endast barnmorska,
som under nästföregående kalenderår haft lägre inkomst än 1,500 kronor,
dyrtidshjälpen oberäknad. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
har ett belopp av 5,000 kronor avsetts för dyrtidshjälp åt kommunalt
anställda barnmorskor. I

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen meddelat, att den
fortgående minskningen av antalet barnmorskedistrikt under budgetåret
1939/40 resulterat i en minskning med cirka 35 distriktsbarnmorsketjänster.
Då emellertid den senaste belastningssiffran utvisade ett så högt belopp
som 2,730,626 kronor, ansåge sig medicinalstyrelsen icke kunna tillstyrka
upptagande av lägre belopp för nästa budgetår än 2,650,000 kronor.

Vidare får jag anmäla, att svenska landstingsförbundets styrelse i skrivelse
den 28 november 1940 gjort framställning örn förhöjda statsbidrag till distrikts-
och reservbarnmorskornas avlöning. Framställningen avser, att den
av staten garanterade minimilönen till ifrågavarande barnmorskor skulle
höjas till 1,800 kronor för år, varjämte skulle utgå tre ålderstillägg, ett vart
å 180 kronor. Till stöd för framställningen anföres i huvudsak, att gällande
minimilön, som redan vid tillkomsten ansågs vara för låg, i nuvarande situation
måste anses vara otillräcklig. Den låga minimilönen hade menligt inverkat
på nyrekryteringen av barnmorskor och betydande svårigheter hade uppstått
att besätta lediga befattningar såväl inom distrikten som vid de slutna

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. isai 4o 17

258

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

förlossningsanstalterna. Dessa svårigheter kunde icke effektivt övervinnas, förrän
barnmorskorna bereddes skäliga löner. Landstingens möjligheter att påtaga
sig ökade kostnader för ändamålet vore emellertid väsentligen mindre än statens.
Beträffande motiveringen i övrigt torde jag få hänvisa till handlingarna.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits dels den 11 december 1940
av statskontoret och dels den 18 december 1940 av medicinalstyrelsen.

Statskontoret avstyrker framställningen rander hänvisning, bland annat, till
den ståndpunkt, som statsmakterna intagit vid behandlingen av motsvarande
spörsmål år 1937, ävensom till det förhållandet, att ett icke oväsentligt överskott
å distriktsbarnmorskor alltjämt förefunnes.

Medicinalstyrelsen finner den föreslagna löneregleringen, som för staten
beräknas medföra en merutgift av 750,000 kronor för år, i och för sig befogad,
särskilt örn vederbörande barnmorska har något så när full sysselsättning
i sin tjänst. Med det allt mera vanliga anlitandet av förlossningsanstalter
bleve emellertid distriktsbarnmorskornas verksamhet beskuren och
tvingades åtskilliga barnmorskor att tidtals vara utan arbete i sitt yrke.
Alla distriktsbarnmorskor kunde ej heller sysselsättas i den förebyggande
mödravården. Allt detta gjorde att man måste sträva efter en sådan anordning
av den öppna förlossningsvården, att barnmorskearbetet bleve bättre
fördelat mellan distriktsbarnmorskorna respektive reservbarnmorskorna.
Medicinalstyrelsen vore emellertid ej nu beredd att framlägga ett förslag i
dylik riktning. Frågan borde noggrant utredas, bland annat med tillhjälp
av barnmorskestyrelserna, en utredning som givetvis icke kunde fullföljas
på kort tid. Under hänvisning härtill anser sig styrelsen icke för närvarande
kunna tillstyrka bifall till framställningen utan anser lämpligast, att
frågan får vila i avbidan på närmare utredning. Styrelsen hemställer tilllika,
att Kungl. Majit ville förordna örn verkställandet av sådan utredning.

Den av landstingsförbundets styrelse ifrågasatta löneregleringen skulle innebära
en icke oväsentlig merkostnad för det allmänna. En lönereglering försvåras
jämväl därav, att barnmorskornas arbetsförhållanden alltjämt äro synnerligen
olika. På sätt medicinalstyrelsen framhållit torde därför, innan en
lönereglering vidtages, utredning böra verkställas i syfte att få till stånd
en bättre arbetsfördelning mellan distrikts- och reservbarnmorskorna. Under
sådana förhållanden är jag icke beredd att i frågans nuvarande läge upptaga
densamma till prövning. Jag räknar alltså med oförändrade statsbidragsgrunder
för nästa budgetår.

Enligt vad hos riksräkenskapsverket inhämtats beror den ökade belastningen
under det sistförflutna budgetåret därpå, att för ett län (Norrbottens)
utbetalts statsbidrag för båda kalenderåren 1938 och 1939 på en gång.
Rätteligen skulle belastningen å anslaget under de två senast förflutna
budgetåren hava i något avrundade tal utgjort respektive 2,650,000 och

2,580,000 kronor. Från dessa utgångspunkter torde, örn samtidigt hänsyn
tages till den successiva minskningen av antalet distriktsbarnmorskor, anslaget
för nästa budgetår kunna beräknas till i runt tal 2,500,000 kronor.

Femte huvudtiteln. 259

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ............................ kronor 2,500,000

[144.] 64. Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m., förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ...................	....... 450,000	544,370
1939 40 ...................	....... 650,000	631,435
1940/41 ...................	....... 800,000	—
1941/42 (förslag) .........	....... 950,000	—

[Kungörelse den 28 juni 1935 (nr 428) angående statsbidrag till distriktsvård,
ändrad genom kungörelser nr 407/1938 och 263/1939.]

Statsbidrag utgår med 1,000 kronor örn året för varje distriktssköterskebefattning.
Därjämte skola av statsmedel bestridas ålderstillägg åt distriktssköterskorna,
vart och ett med 100 kronor efter tre, sex och nio års tjänstgöring.

Genom ovannämnda kungörelse, som trätt i kraft den 1 januari 1936,
har den tidigare gällande kungörelsen i ämnet (nr 234/1920) upphävts, dock
att för landstingsområde eller del av sådant område, där den äldre ordningen
alltjämt tillämpas, skall utgå statsbidrag enligt sistnämnda kungörelse
med 500 kronor örn året för varje distriktssköterskebefattning.

Enligt kungörelse den 7 maj 1926 (nr 172) kan därjämte utgå dyrtidshjälp
av statsmedel med högst 200 kronor om året till distriktssköterska,
som åtnjuter avlöning enligt de äldre bestämmelserna. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget avse 500 kronor dylik dyrtidshjälp. I

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa
budgetår.

Styrelsen har inledningsvis meddelat, att distriktsvård enligt 1935 års
kungörelse numera anordnats inom samtliga län frånsett Malmöhus län,
där emellertid landstinget förväntades komma att före utgången av år 1940
fatta beslut om anordnande av dylik vård. I följd därav beräknades tolv
inom länet kommunalt anställda distriktssköterskor komma att överflyttas
till landstingets distriktsvårdsorganisation i och med 1941 års ingång.

Under erinran örn att det anslag, som kunde bliva anvisat för hithörande
ändamål under budgetåret 1941/42, avsåge kostnaderna för kalenderåret
1941, har styrelsen vidare bifogat en sammanställning angående det antal
distriktssköterskor, till vilkas avlönande statsbidrag kunde antagas komma
att utgå under detta år. Enligt sammanställningen, för vars upprättande
styrelsen bland annat införskaffat uppgifter från landstingen, skulle vid in -

260

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

gången av nästa budgetår finnas sammanlagt 996 tillsatta tjänster, varav
140 beräknades bliva besatta under första halvåret 1941. Då emellertid tillgången
av utbildade distriktssköterskor icke kunde förväntas täcka denna
efterfrågan, har styrelsen ansett sig böra räkna med att i runt tal 900 distriktssköterskor
komme att vara i tjänstgöring under kalenderåret 1941.
För statsbidrag till dessa distriktssköterskors grundavlöning enligt 1935 års
kungörelse komme att erfordras (900 X 1,000) 900,000 kronor.

Styrelsen har vidare beräknat, att i medeltal två ålderstillägg komme att
utgå till envar av de distriktssköterskor, som innehade sin tjänst vid 1940
års utgång. Då antalet dylika sköterskor av styrelsen uppskattats till 856,
har styrelsen räknat med ett statsbidrag för detta ändamål av (856 X 2 X 100)

171,200 kronor.

I anslutning härtill och då medel för dyrtidshjälp i enlighet med kungörelsen
den 7 maj 1926 icke längre syntes vara erforderliga, har styrelsen
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till (900,000 + 171,200) 1,071,200
kronor, vilket belopp avrundats nedåt till 1,000,000 kronor.

Styrelsen har vidare i skrivelse den 19 juli 1940 gjort framställning örn
förlängning med fem år av den i punkt 4 i övergångsbestämmelserna till
kungörelsen den 28 juni 1935 angående statsbidrag till distriktsvård stadgade
tiden, varunder landsting ägde åtnjuta statsbidrag enligt samma kungörelse
även örn distriktssköterskebefattning till följd av den ordinarie
innehavarens semester uppehölles av sjuksköterska, som icke uppfyllde i
kungörelsen föreskrivna kompetensvillkor.

Till stöd för denna framställning har styrelsen anfört:

I och med utgången av år 1940 upphörde berörda övergångsbestämmelse
att gälla. Därefter måste, örn ej förlängning av bestämmelsens giltighetstid
skedde, semestervikarie för distriktssköterska hava fullständigt genomgått
statens distriktssköterskeskola föratom i de fåtal fall, då punkten
3 i övergångsbestämmelserna till ifrågavarande kungörelse i dess lydelse av
den 5 maj 1939 kunde tillämpas.

Sedan distriktsvården numera övertagits av landstingen, fortginge tillsättandet
av distriktsskötersketjänsterna allt eftersom distriktssköterskor hunne
utbildas. Någon reserv av sjuksköterskor med distriktssköterskekompetens
funnes ännu icke för uppehållandet av vikariat och vakanser inom kåren,
varför semestervikariat endast kunde ordnas genom att sjuksköterska utan
distriktssköterskekompetens anlitades.

Medicinalstyrelsens uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetår
torde i stort sett kunna godtagas. Då det emellertid synes ovisst, huruvida
distriktsvårdens utbyggande kan ske i den takt medicinalstyrelsen beräknat,
förordar jag, att anslaget för nästa budgetår begränsas till förslagsvis

950,000 kronor.

Vad härefter angår frågan om förlängning av den i punkt 4 i övergångsbestämmelserna
till 1935 års kungörelse stadgade tidsfristen, finner jag de
av medicinalstyrelsen anförda skälen motivera en dylik förlängning. Då det
kan antagas, att bristen på sjuksköterskor, som fylla de för distriktssköterska
föreskrivna kompetenskraven, kommer att fortvara under hela utbyggnads -

Femte huvudtiteln.

261

tiden, anser jag det lämpligt, att — på sätt styrelsen föreslagit — giltighetstiden
för ifrågavarande övergångsbestämmelse utsträckes till och med
år 1945. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, har jag för
avsikt att senare föreslå Kungl. Majit utfärdande av en bestämmelse av nu
berörda innehåll, därvid jag förutsätter, att densamma skall lända till efterrättelse
från och med den 1 januari 1941.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till avlöningar åt distriktssliöterslcor m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................................. kronor 950,000

[145.] 65. Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag.
Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ............	.............. 800,000	985,600
1939/40 ............	.............. 900,000	794,329
1940/41 ............	.............. 1,000,000	—
1941/42 (förslag) ..	.............. 1,000,000	—
[Kungörelse den 18 juni 264/1939.]	1937 (nr 400), ändrad	genom kungörelse nr
Inom varje landstingsområde skall finnas minst en	centraldispensär, som

är utrustad för röntgenundersökning och förestås av läkare med viss kompetens.
Vid sidan härav skola finnas distriktsdispensärer, vilka i regel
förestås av vederbörande tjänsteläkare och där antingen vederbörande distriktssköterska
tjänstgör såsom biträde (typ I) eller ock såsom sådant är anställd
en särskild dispensärsköterska (typ II).

Statsbidrag må allenast avse vissa närmare angivna slag av utgifter och
utgår med högst hälften av dessa utgifters sammanlagda belopp, sedan under
året influtna bidrag från primärkommuner och riksorganisationer avdragits.
I län, där tuberkulosdödligheten i medeltal för senast förflutna femårsperiod
med mera än 25 procent överstigit rikets medeltal för samma tid, kan statsbidraget
ökas med halva det procenttal, varmed länets ifrågavarande tuberkulosdödlighet
överstigit rikets medeltal, dock högst med 50 procent.

Utan hinder av dessa bestämmelser må, jämlikt särskilt medgivande av riksdagen,
statsbidrag tills vidare från och med kalenderåret 1939 utgå till av
studentkårerna i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg organiserad dispensärverksamliet
med 3 kronor för varje undersökt medlem, dock högst med

3,000 kronor för år till en var av dispensärerna i Uppsala och Lund, 4,000
kronor för år till dispensären i Stockholm samt 2,000 kronor för år till dispensären
i Göteborg.

Statsbidraget utbetalas av medicinalstyrelsen kalenderårsvis i efterskott.
Anslaget för budgetåret 1941/42 kommer alltså att avse kostnaderna för
kalenderåret 1941.

262

Femte huvudtiteln.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid till en början ifrågasatt viss ändring i gällande
bestämmelser i syfte att möjliggöra statsbidrag till kostnaderna för en
inom Jönköpings län tillämpad organisation av dispensärvården.

Styrelsen anför härutinnan bland annat:

Med skrivelse den 14 maj 1940 hade svenska landstingsförbundet till
medicinalstyrelsen överlämnat av dispensärstyrelsen i Jönköjrings län och
nämnda läns landstings förvaltningsutskott i ämnet gjorda framställningar
med anhållan, att medicinalstyrelsen måtte hos Kungl. Hajd utverka sådan
ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag till dispensärvården,
att dylikt bidrag finge utgå jämväl till kostnaderna för i Jönköpings län
tillämpad organisation med särskilda undersökningsstationer, sorterande under
centraldispensären.

Av dispensärstyrelsens framställning inhämtades bland annat, att en centraldispensär
funnes inom nämnda län, vilken vore förlagd till länets sanatorium
vid Eksjö. Därjämte hade redan från verksamhetens början vid Spenshults
och Sävsjö sanatorier anordnats särskilda undersökningsstationer, vilka sorterade
under centraldispensären och utförde arbete åt densamma. Alla rapporter
sändes till centraldispensären. Denna anordning hade vidtagits Klätt
nedbringa kostnaderna för verksamheten, särskilt med hänsyn till resekostnaderna
för patienterna. Denna verksamhet hade senare utvidgats med
undersökningsställen jämväl vid Romanäs och Hessleby sanatorier samt vid
röntgenavdelningen å lasarettet i Jönköping och vid lasarettet i Värnamo,
då lasarettsläkare!! vid röntgenavdelningen å förstnämnda lasarett hade mottagning
å sistnämnda lasarett. Länets utbredning och kommunikationer
skulle annars hava gjort ytterligare en centraldispensär behövlig, och även
med en sådan skulle kostnaderna för resor och patienternas besvär med
resorna hava blivit avsevärt större än vad nu blivit fallet. Resan ställde
sig ofta dyrare än undersökningen.

Då dispensärstyrelsen den 20 december 1937 avgivit förslag till plan för
dispensärverksamlietens anordnande inom Jönköpings läns landstingsområde,
hade i detta förslag upptagits nu omförmälda undersökningsställen, men i den
av medicinalstyrelsen den 22 februari 1938 tills vidare intill 1940 års utgång
godkända planen inginge icke dessa. En av dispensärstyrelsen i skrivelse
den 2 november 1939 gjord hemställan, att statsbidrag måtte utgå jämväl
för verksamheten vid nämnda undersökningsställen, hade enligt styrelsens
beslut den 23 januari 1940 icke föranlett någon styrelsens åtgärd, enär enligt
gällande bestämmelser statsbidrag till driftkostnaderna icke kunde utgå
till denna form av centraldispensärverksamhet.

Ehuru framställningen sålunda avsåge allenast Jönköpings län, hade det
synts medicinalstyrelsen lämpligast, att ett eventuellt medgivande bomme att
gälla hela riket. Styrelsen ville därför — särskilt med hänsyn till önskvärdheten
av att nedbringa resekostnaderna till och från centraldispensärerna för undersökning,
till vilka kostnader statsbidrag utginge för medellösa och mindre
bemedlade personer — föreslå, att 5 § i den angående statsbidrag till dispensärverksamhet
för tuberkulosens bekämpande gällande kungörelsen försåges
med ett tillägg av följande innehåll:

»I utgifter för centraldispensär skola inräknas kostnader för undersökning,
inklusive röntgenfotografering, som verkställes vid annat inom dispensärvårdsområdet
beläget sanatorium än det, till vilket centraldispensär förlagts,
eller lasarett, vid vilket medicinsk avdelning finnes och vars lasarettsläkare
innehar i 2 § andra stycket föreskriven behörighet, allt under förutsättning

Femte huvudtiteln. 263

att undersökning och övriga åtgärder av förenämnda sanatorie- respektive
lasarettsläkare utföras i enlighet med den av medicinalstyrelsen utfärdade
instruktionen för centraldispensärläkare inom dispensärvårdsområdet.»

Enligt medicinalstyrelsens förmenande skulle vid bifall till ifrågavarande
förslag patienterna fortfarande komma i åtnjutande av en från tuberkulosvårdssynpunkt
fullt sakkunnig undersökning, varjämte en viss minskning av
kostnaderna för dispensärverksamheten borde uppkomma.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 har styrelsen
framhållit, att det för budgetåret 1939/40 utbetalade beloppet, 794,329 kronor,
måste anses vara i viss mån missvisande, enär till styrelsen före budgetårets
utgång ingivits räkningar å tillhopa cirka 280,000 kronor, vilka icke hunnit
granskas och utbetalas före budgetårets slut. Man syntes därför böra räkna
med att nettoutgiften å anslaget för nyssnämnda budgetår hade kunnat
uppgå till (794,329 + 280,000) 1,074,329 kronor. Då det emellertid kunde
antagas, att åtminstone några dispensärvårdsområden skulle söka nedpressa
sina utgifter under nästa budgetår, har styrelsen förordat, att anslaget uppföres
med samma belopp som för budgetåret 1940/41 eller således med

1,000,000 kronor.

I anslutning härtill får jag anmäla, att medicinalstyrelsen med skrivelse
den 1 november 1940 överlämnat från distriktsvårdsstyrelserna i rikets samtliga
län infordrad utredning rörande möjliga förenklingar och besparingar
beträffande dispensärverksamhetens utövande. Därvid hava från ett flertal
håll ifrågasatts åtgärder i syfte att minska antalet remisser till centraldispensärerna
ävensom antalet mottagningar vid distriktsdispensärerna. Aven
andra besparingsförslag hava framkommit, såsom att utbyta röntgen fotografier
mot röntgengenomlysning, där så ske kan, samt att i vissa fall ersätta röntgenfilm
med röntgenpapper.

Medicinalstyrelsen har för sin del framhållit, att de rådande förhållandena
med säkerhet kunde förväntas medföra en nödtvungen sänkning av levnadsstandarden
för stora delar av vårt folk och därigenom bidraga till en ökad
spridning av tuberkulosen. Styrelsen funne det därför vara synnerligen
angeläget, att det förebyggande tuberkulosarbete, som omhänderliades av
dispensärerna, så långt möjligt vore bedreves med oförminskad intensitet.
Från denna utgångspunkt funne styrelsen i likhet med ett flertal distriktsvårds-
och dispensärstyrelser, att några avsevärda besparingar på detta område
knappast kunde göras, därest över huvud taget en dispensärverksamhet av
någon betydelse skulle bedrivas. Under alla förhållanden ansåge styrelsen,
att en minskning av mottagningarnas antal obetingat skulle komma att medföra
en försämring av verksamhetens effekt. Styrelsen förutsatte emellertid,
att såväl central- som distriktsdispensärerna av vederbörande distriktsvårdseller
dispensärstyrelser tillhölies att i sitt arbete iakttaga all sparsamhet,
som icke innebure ett påtagligt försvagande av verksamheten. Styrelsen
hade för sin del för avsikt att vid utövandet av sin lagstadgade inspektionsskyldighet
tillse, att så verkligen ägde rum.

Departements chefen.

-t14 Femte huvudtiteln.

En ändring av gällande bestämmelser i syfte att möjliggöra statsbidrag
till den i Jönköpings län tillämpade organisationsformen för centraldispensär
synes mig ändamålsenlig oell ägnad att medföra besparingar för det allmänna.
Jag tillstyrker därför en dylik ändring under de betingelser, som medicinalstyrelsens
förslag innefattar. Ändringen torde lämpligen böra lända till
efterrättelse från och med kalenderåret 1941.

Vad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår, delar jag medicinalstyrelsens
uppfattning, att det förebyggande tuberkulosarbetet såvitt möjligt
bör bedrivas med oförminskad intensitet och att några mera avsevärda
besparingar icke torde kunna åstadkommas utan att verksamhetens effekt
äventyras. Jag utgår dock från att, i den mån så kan ske utan minskning
av effektiviteten, åtgärder av vederbörande dispensär- eller distriktsvårdsstyrelser
vidtagas för nedbringande av utgifterna för dispensärverksamheten
och att medicinalstyrelsen vid utövandet av sin inspektionsskyldighet särskilt
uppmärksammar härmed sammanhängande spörsmål.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde anslaget böra uppföras med
oförändrat belopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig förordad ändring i grunderna för statsbidrag
till dispensärverksamheten, att tillämpas från och med
den 1 januari 1941;

dels och till Understödjande av dispensärverhsamhet för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 1,000,000

[146.] 66. Bidrag till förebyggande mödra- och barnavård, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40............................ 275,000 117,597

1940/41............................ 300,000 —

1941/42 (,förslag).................. 400,000 —

[Kungörelse den 21 juli 1937 (nr 745), ändrad genom kungörelse 265/1939.]

Hithörande verksamhet bedrives vid dels s. k. mödra- och barnavårdscentraler,
med för ändamålet särskilt anställd personal, samt dels s. k.
mödra- och barnavårdsstationer, i regel förlagda till tjänsteläkarnas mottagningslokaler
och med distriktssköterska eller distriktsbarnmorska som biträde.
Denna verksamhet avses kompletterad med en allmän upplysningsverksamhet
under ledning av medicinalstyrelsen och de lokala huvudmännen.

Statsbidrag utgår dels med ett engångsbelopp till inredning oell utrustning
av lokaler för mödra- och barnavårdscentraler intill hälften av den
verkliga kostnaden, dock högst 1,000 kronor för varje central, dels och med
ett årligt belopp till arvoden åt läkare, sjuksköterskor och barnmorskor,
vilka sysselsättas i verksamheten, ävensom till resekostnader för hembesök
avseende spädbarn å landsbygden. Bidraget till arvoden utgår för läkare
med högst 2,000 kronor, för sjuksköterskor och barnmorskor vid central

Femte huvudtiteln.

265

med högst 1,000 kronor jämte ålderstillägg samt för distriktsbarnmorska,
som med tillstånd av medicinalstyrelsen deltager i förebyggande barnavård,
med 300 kronor. Resebidraget utgår med högst 70 procent av sammanlagda
resekostnaden inom respektive landstingsområde. Några generella
grunder för bidrag till den allmänna upplysningsverksamheten hava icke
fastställts.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget må jämlikt Kungl.
Maj:ts brev den 26 april 1940 till de olika ändamålen användas följande

belopp:

Bidrag till inredning och utrustning av centraler, högst...... kronor 10,000

Bidrag till arvoden åt läkare och sköterskor m. fl., förslagsvis » 235,000

Bidrag till resor för förebyggande barnavård, förslagsvis ____ » 25,000

Bidrag till upplysningsverksamhet, högst .............. » 30,000

Summa kronor 300,000

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
rörande medelsbehovet till här berörda ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har till en början upplyst, att åtskilliga räkningar för år 1939
örn tillhopa minst 200,000 kronor icke hunnit betalas före utgången av budgetåret
1939/40, varför nettoutgifterna i verkligheten icke obetydligt överstigit
det för samma budgetår anvisade anslaget. Styrelsen har tillika meddelat,
att planer för vårdens tillgodoseende numera godkänts för samtliga
landstingsområden utom tre ävensom för fem städer utanför landsting.

Med utgångspunkt härifrån har medicinalstyrelsen ansett sig böra räkna
med oförändrat belopp för bidrag till inredning och utrustning av
centraler.

Vidkommande bidragen till arvoden åt läkare och sköterskor m. fl.
har medicinalstyrelsen med ledning av i augusti 1940 infordrade uppgifter
beräknat, att den förebyggande mödra- och barnavården för närvarande
omfattar 13 mödravårdscentraler av typ I, 21 barnavårdscentraler av
typ I, 34 mödra- och barnavårdscentraler av typ II samt 260 mödra- och
barnavårdsstationer och 36 filialer. Driftkostnaden för centralerna och stationerna
uppskattas för statens vidkommande till approximativt (200,000 +
+ 100,000) 300,000 kronor per år. För budgetåret 1941/42 anser styrelsen
nödvändigt att räkna med ytterligare ungefär 50,000 kronor, då styrelsen
förutsätter, att utbyggandet av denna förebyggande hälsovård fortsätter, så
att den kommer att omfatta även de län, där dylik vård ännu saknas.

För att uppnå större intensitet och effektivitet inom den förebyggande
mödra- och barnavården har styrelsen härjämte föreslagit vissa ändrade beräkningsgrunder
för statsbidraget. Styrelsen anför härutinnan:

I den till grund för kungörelsen den 21 juli 1937 angående statsbidrag till
förebyggande mödra- och barnavård liggande propositionen (nr 39/1937) förutsattes,
att större städer skulle erhålla bidrag till en central per 50,000 invånare.
Vunna erfarenheter visade emellertid, att detta sätt att beräkna statens bidrag
komme att verka i viss grad oriktigt. En kommun med stor nativitet
och med hög besöksfrekvens på sina centraler hnge en proportionsvis större

266

Femte huvudtiteln.

börda att bära än en annan kommun, där nativiteten vore låg och där centralerna
icke anlitades i så stor utsträckning. Enligt styrelsens uppfattning
borde statsbidrag i stället utgå för ett visst antal barn, som kontrollerades
å centralen. Styrelsen ville föreslå, att en central skulle få besörja 300—
350 spädbarn. Denna enhet syntes i allmänhet vara väl avvägd med hänsyn
till såväl läkarens som sköterskans arbete. En tillämpning av dessa
beräkningsgrunder skulle för Stockholms vidkommande betyda, att 15 centraler
i stället för nuvarande 12 behövdes. Ökningen i kostnaderna för
statens vidkommande skulle bliva 3 X 3,000 = 9,000 kronor. För övriga
städer utanför landsting med undantag av Göteborg, som ej anordnat statsunderstödd
förebyggande barnavård, samt för ytterligare ett par av de större
städerna i riket skulle erfordras ett belopp av ungefär 15,000 kronor.

Genom övergång till beräkning av statsbidraget efter centralernas arbetsbelastning
i stället för det antal invånare i ett samhälle, som centralen
tänktes besörja, vunne man också möjligheten att småningom inrymma
även småbarnen inom denna förebyggande hälsovård, vilken för närvarande
omfattade så gott som uteslutande spädbarn. Först och främst
borde man inordna 1—2-åringarna under kontrollen. Under dessa levnadsår
hotades barnen fortfarande av engelska sjukan och krampsjukdomar samt
näringsrubbningar, varför medicinsk övervakning vore av yttersta vikt. Speciellt
bleve detta fallet i svåra tider. Barnen behövde under dessa levnadsår
icke undersökas i samma utsträckning å läkarmottagningen som
spädbarnen. Ej heller behövde de besökas så ofta i hemmen. I jämförelse
med det arbete spädbarnen fordrade av centralen torde arbetet med 1—2-åringarna kunna uppskattas till x/s. Man borde sträva efter att anordna
särskilda mottagningar för 1—2-åringarna, då db eljest på grund av sin rörlighet
utgjorde en farlig infektionskälla för övriga barn.

Örn Stockholm enligt förenämnda beräkning finge 15 centraler för spädbarn,
skulle statsbidraget uppgå till 45,000 kronor. För 1—2-åringarna
skulle då kostnaden belöpa sig till högst (Vs X 45,000) 15,000 kronor. För
övriga större städer i riket — Göteborg undantaget — torde utgifterna
ungefärligen kunna uppskattas till samma summa, alltså högst 15,000 kronor.
I medelstora och mindre städer i riket torde ofta 1—2-åringarna kunna inrymmas
i centralens arbete på speciella mottagningsdagar. För landsbygdens
del skulle frågan kunna lösas genom att anordna flera mottagningar å
barnavårdsstationer och därtill anknutna filialer.

En utomordentligt viktig åtgärd för att ytterligare effektivisera mödraoch
barnavården å rikets landsbygd vore, att medicinalstyrelsen bemyndigades
bevilja statsbidrag för filialer, som anknutits till mödra- och barnavårdsstationen
inom varje provinsialläkardistrikt. Detta önskemål hade flera
gånger framställts från landstingshåll och även från provinsialläkarna själva.
Dessa hade gång på gång påvisat, att det profylaktiska hälsovårdsarbetet
bland mödrar och barn mottoges med stor tillfredsställelse av allmänheten,
men att det vore uppenbart, att mottagningarna mest besöktes av befolkningen
omkring läkarens station sort. I distrikt med stor areal stöde vissa
delar praktiskt taget utanför denna hälsovård på grund av de stora avstånden
till läkaren. Under nu inträdande svåra förhållanden inom kommunikationsväsendet
komme detta missförhållande att ytterligare accentueras.
Flera provinsialläkare hade sålunda redan meddelat, att mödrar och barn
från vissa delar av distrikten upphört att besöka mottagningarna, sedan
busslinjer nedlagts.

Medicinalstyrelsen hade emellertid ansett sig bunden av de i propositionen
nr 39/1937 framlagda beräkningarna för statsbidraget till stationerna,
där man utgått från en station per provinsialläkardistrikt och 2 mottag -

Femte huvudtiteln.

267

ilin gar i månaden (= 24 mottagningar per år och provinsialläkardistrikt).
Vid flera tillfällen hade styrelsen på den grund sett sig nödsakad att göra
inskränkningar i landstingens planer för mödra- och barnavården. Under
sista halvåret hade sålunda inom fyra län statsbidrag vägrats för ett 40 tal
stationer och filialer. Dessutom hade mottagningarnas antal å en del stationer
nedskrivits eller en påyrkad utökning av antalet mottagningar icke
kunnat godkännas. Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då viss
risk för infektionsspridning uppstode, örn mottagningarna hos tjänsteläkarna
bleve för stora, ville medicinalstyrelsen varmt förorda, att statsbidrag finge
utgå jämväl för extra mottagningar å station eller filial, då så vore nödvändigt
på grund av besöksfrekvensen. Härtill komme, att utökning av antalet
mottagningar nödvändiggjordes, örn barn över 1 år skulle kunna mottagas
på sätt medicinalstyrelsen föreslagit.

Medicinalstyrelsen hyste den åsikten, att örn statsbidrag kunde beviljas
intill 200 filialer inom riket och dessutom vid behov för extra mottagningar,
förslagsvis intill högst 1 mottagning i veckan, skulle därmed mycket väsentliga
fördelar stå att vinna i hälsovårdshänseende. Härför skulle, med 1
mottagning i månaden, för filialerna erfordras i medeltal (200 X 15 X 12)

36,000 kronor. För extra mottagningar å större stationer och filialer kunde
i runt tal antagas åtgå 30,000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle för ytterligare utbyggande och intensifiering
av den förebyggande mödra- och barnavården erfordras ett belopp av
omkring 120,000 kronor, vilket av medicinalstyrelsen reducerats till 100,000
kronor.

Som bidrag till resekostnader i förebyggande barnavård föreslår
styrelsen ett belopp av 30,000 kronor.

För upplysningsverksamheten på detta område har medicinalstyrelsen,
i likhet med vad som skett för innevarande budgetår, upptagit ett belopp
av 19,000 kronor som bidrag till den av svenska fattigvårds-och barnavårdsförbundets
socialmedicinska sektion bedrivna kursverksamheten. Beträffande
upplysningsverksamheten i övrigt har styrelsen för utgivande av
skrifter, anvisningar och råd beräknat 8,000 kronor. Däremot anser styrelsen
icke erforderligt att för nästa budgetår påkalla medel för barnavårdsfilm.

Slutligen har styrelsen i detta sammanhang hänvisat till en av överläkaren
vid länslasarettet i Borås, medicine doktorn B. Söderling gjord
framställning om statsbidrag för viss försöksverksamhet å barnavårdens område
inom Älvsborgs län. I denna framhålles, att den nuvarande organisationen
av den förebyggande barnavården icke kunde effektivt utnyttjas, enär
vederbörande tjänsteläkare och sköterskor saknade tillfredsställande pediatrisk
skolning, en brist över vilken vederbörande själva ofta uttalade sitt
missnöje. Genom att låta en erfaren sköterska från barnavårdscentral av
typ I såsom instruktionssköterska, t. ex. 2 gånger årligen, besöka de närliggande
barnavårdsstationerna, respektive central av typ II och under en
kortare tid deltaga i arbetet därstädes kunde de tjänstgörande sköterskorna
erhålla upplysningar och praktisk handledning, som sedan snabbt kunde
meddelas en vidare krets. En försöksorganisation av detta slag kunde lämpligen
anordnas inom Älvsborgs lilli, men för att en sådan skulle komma till

268

Femte huvudtiteln.

stånd krävdes ett ekonomiskt bidrag till sköterskans kostnader för mat, logi
och resor m. m. av cirka 1,200 kronor årligen. Styrelsen, som anser, att
detta uppslag skulle kunna få betydelse för den framtida organisationen av
en effektiv övervakning samt för upjdysnings- och fortbildningsverksamhet
för sköterskorna vid mödra- och barnavårdscentralerna av typ II och mödraoch
barnavårdsstationerna, har för sin del tillstyrkt, att medel för ändamålet
ställas till förfogande.

Styrelsen har sålunda för upplysningsverksamhet räknat med ett belopp
av (19,000 + 8,000 + 1,200) 28,200 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle enligt medicinalstyrelsens
beräkningar belöpa sig till (10,000 + 350,000+100,000 + 30,000+
28,200) 518,200 kronor.

Över medicinalstyrelsens förslag hava statskontoret och svenska landstingsförbundets
styrelse avgivit yttranden.

Statskontoret har som sin uppfattning uttalat, att det visserligen måste
anses vara av vikt, att de sociala välfärdsanordningarna bibehållas vid sin
hittillsvarande standard, men ämbetsverket föreställer sig å andra sidan, att
det allvarliga läge, i vilket statsfinanserna för närvarande befinna sig, ställer
hinder i vägen för åtminstone någon mera avsevärd utbyggnad av dessa anordningar.

I enlighet med denna uppfattning har statskontoret intet att erinra mot
att för nästa budgetår ett belopp av 10,000 kronor beräknas för bidrag till
inredning och utrustning av mödra- och barnavårdscentraler.

Ämbetsverket vill ej heller motsätta sig, att för bidrag till arvoden åt
läkare och sköterskor m. fl. vid centraler och stationer inom landstingsområden
och städer, vilka redan bedriva verksamhet av ifrågavarande slag,
beräknas sammanlagt 300,000 kronor. För återstående sjukvårdsområden
anser styrelsen ett belopp av cirka 30,000 kronor vara tillfyllest, enär ämbetsverket
under hand inhämtat, att ett av dessa områden ännu icke ens
gjort framställning örn fastställande av distriktsvårdsindelning jämlikt gällande
kungörelse i ämnet.

De av medicinalstyrelsen föreslagna ändrade statsbidragsgrunderna har
statskontoret icke ansett sig kunna för närvarande tillstyrka. Statskontoret
har härvid erinrat örn, bland annat, att grunderna för ifrågavarande bidragsverksamhet
fastställts så sent som år 1937 samt att ämbetsverket med hänsyn
till nuvarande statsekonomiska situation icke kunde förorda någon sådan
ändring av gällande bidragsgruDder, att därav skulle följa stegrade utgifter
för statsverket. Statskontoret har vidare erinrat, att spörsmålet örn
småbarnens inbegripande under ifrågavarande hälsokontroll varit föremål
för statsmakternas prövning vid tillkomsten av nu gällande bidragsförfattning,
men att åtgärder i sådan riktning då ansetts böra anstå, icke minst
på grund av bristande tillgång på för verksamheten kvalificerad arbetskraft.
Då tillgången på för ändamålet utbildade sköterskor alltjämt syntes vara
knapp, funne sig ämbetsverket böra bestämt avstyrka förslaget i denna del.

Femte huvudtiteln.

2G9

Till stöd för sitt avvisande av medicinalstyrelsens hemställan om statsbidrag
för filialer oell extra mottagningar har statskontoret betonat den tillfälliga
karaktären av de åberopade trafikinskränkningarna ävensom hänvisat
till den statsfinansiella situationen.

Statskontoret har vidare framhållit, att, därest ämbetsverkets ståndpunkt
i nyss angivna avseenden godkändes, någon höjning av statens bidrag till
resor i förebyggande barnavård samt till utgivande av skrifter och anvisningar
icke torde vara erforderlig.

Yad slutligen angår medicinalstyrelsens hemställan, att ett belopp av

1,200 kronor måtte ställas till förfogande för viss försöksverksamhet inom
Älvsborgs län, anser statskontoret, att tillräckliga skäl för bifall härtill icke
anförts. Ämbetsverket avstyrker förty medelsanvisning för detta ändamål.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har för sin del anfört i huvudsak
följande:

Verksamheten hade vad angår barnen hittills i regel inskränkts till spädbarn.
Önskvärt vore givetvis, därest möjlighet härtill funnes, att utsträcka
den regelbundna kontrollen även till barn i småbarnsåldern, i första hand
till ett- och två-åringar. Såvitt av medicinalstyrelsens skrivelse i ärendet
framginge, skulle detta vara möjligt genom viss ökning av mottagningarnas
antal. Då en dylik ökning icke vore att vänta, därest icke staten lämnade
bidrag därtill, hade en ändring av statsbidragsgrunderna ansetts påkallad.

Medicinalstyrelsens förslag i detta hänseende innebure, dels att statsbidrag
för centralerna skulle beräknas efter det antal spädbarn, 300—350, som
kontrollerades å centralen, dels ock att statsbidrag skulle utgå även för mottagningar
å filialer till mödra- och barnavårdsstationer samt för extra mottagningar
å dessa.

Beträffande den föreslagna ändringen för statsbidragets utgående till barnavårdscentralerna,
som närmast anginge storstäderna, saknade styrelsen anledning
göra något uttalande.

I landstingsområden med vidsträckt ytvidd och dåliga kommunikationer
vore det ett önskemål, att mottagningar anordnades även utanför läkarens
stationsort. Enligt styrelsens mening vore det fullt motiverat, att statsbidrag
i vanlig ordning finge utgå till dessa mottagningar. Emellertid bomme, därest
dylika filialmottagningar anordnades, krav att resas från läkarens sida på
ersättning för resekostnader, såvida icke mottagningen liölles å plats, där
jämlikt allmänna läkarinstruktionens 25 § regelbunden mottagning skulle
hållas, i vilket fall vederbörande kommun hade att bestrida resekostnaden.
I andra fall torde, därest ej annorlunda bestämdes, landstinget bliva nödsakat
att svara för dessa kostnader.

Då det vid den förebyggande mödra- och barnavårdens införande räknades
med att hithörande mottagningar skulle hållas å läkarens stationsort och
sålunda några resekostnader icke komma i fråga, kunde anordnande av filialmottagningar
innebära en ekonomisk belastning av landstingen, vilken icke
förutsetts vid reformens genomförande. Styrelsen funne på den grund lämpligt,
att dylika filialmottagningar i regel förlädes till orter, där regelbunden läkarmottagning
liölles jämlikt nyssnämnda paragraf i allmänna läkarinstruktionen.
Anordnades dylik mottagning å annan ort men läkaren samtidigt holle allmän
mottagning, talade skäl för att kommunen ersatte resekostnaderna. I fråga
örn mödra- och barnavårdsmottagning, som liölles utan samband med annan
mottagning, syntes det motiverat, att staten helt åtoge sig hithörande rese -

270

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

kostnader eller åtminstone lämnade bidrag till desamma efter samma grunder
som till resekostnaderna för hembesök hos spädbarn. De hittillsvarande
erfarenheterna av den förebyggande mödra- och barnavården hade otvivelaktigt
givit vid handen, att antalet mottagningar — två i månaden — vid
mödra- och barnavårdsstationerna på många håll varit otillräckligt. En utökning
i vissa fall av antalet mottagningar vore därför motiverad. Detta
kunde givetvis ske på det av medicinalstyrelsen föreslagna sättet med extra
mottagningar vid vissa stationer. Rationellare vore enligt styrelsens mening,
att respektive distriktsvårdsstyrelser medgåves rätt att bestämma antalet
regelbundna mottagningar vid varje station och att staten i vanlig ordning
lämnade bidrag till dessa mottagningar med viss begränsning, förslagsvis till
högst en mottagning i veckan. Genom en dylik utökning av de regelbundna
mottagningarna skulle förevarande vårdform avsevärt vinna i effektivitet,
samtidigt som de av medicinalstyrelsen berörda smittoriskerna skulle väsentligt
förminskas.

I likhet med medicinalstyrelsen räknar jag med oförändrat belopp för
bidrag till inredning och utrustning av centraler under nästa budgetår.

Under posten till bidrag till arvoden åt läkare och sköterskor m. fl.
har medicinalstyrelsen föreslagit vissa ändrade grunder för statsbidrag i
syfte att uppnå större intensitet och effektivisering inom den förebyggande
barnavården. Jag vill icke bestrida, att behov av en dylik effektivisering
kan föreligga inom vissa delar av riket och att de av medicinalstyrelsen
föreslagna åtgärderna kunna vara ägnade att främja det därmed avsedda
syftet. I det läge, vari vi nu befinna oss, anser jag mig likväl icke kunna
tillstyrka särskilda åtgärder i nämnda syfte. En väsentligt bidragande orsak
härtill är den omständigheten, att brist alltjämt råder på för distriktsvård
utbildade sköterskor. Det kan knappast anses lämpligt, att innan distriktsvården
utbyggts inom samtliga landstingsområden, vidtaga en sådan ändring
av statsbidragsgrunderna för den förebyggande barnavården, att behovet av
sköterskor för denna vård inom vissa delar av landet skulle väsentligt
utökas.

Yad särskilt angår medicinalstyrelsens framställning om statsbidrag till
filialer och extra mottagningar, lägga enligt min uppfattning gällande bestämmelser
intet direkt hinder i vägen för en vidare tilldelning av statsbidrag än
styrelsen ansett kunna ske. De ursprungliga beräkningarna torde nämligen
närmast böra betraktas som genomsnittskalkyler, vilka icke äro i detalj bindande.
Yid sådant förhållande lärer medicinalstyrelsen få anses äga möjlighet
att medgiva statsbidrag för en viss utökning av antalet mottagningar i
de distrikt, där trängande behov därav föreligger, under förutsättning dock,
att utökningen huvudsakligen avser att tillgodose vården av spädbarn. I rådande
läge är jag icke beredd att vid sidan härav påkalla åtgärder i förevarande
hänseende.

Med beaktande härav och av vad statskontoret i sitt yttrande anfört torde
för bidrag till arvoden åt läkare och sköterskor m. fl. icke behöva beräknas
högre belopp för nästa budgetår än 340,000 kronor.

Femte huvudtiteln. 271

Likaså torde det vara tillfyllest att för resekostnader i förebyggande
barnavård räkna med oförändrat belopp eller 25,000 kronor.

För upplysningsverksamheten slutligen torde med någon jämkning
av medicinalstyrelsens förslag böra avses ett belopp av 25,000 kronor. Hinder
synes icke behöva möta att, därest styrelsen så anser lämpligt, av detta
belopp taga i anspråk högst 1,200 kronor för bedrivande under nästa budgetår
av försöksverksamhet inom Älvsborgs län enligt de riktlinjer, som för
densamma angivits.

Godtagas dessa beräkningar, skulle anslaget för nästa budgetår komma

att uppskattas sålunda:

Bidrag till inredning och utrustning av centraler, högst...... kronor 10,000

Bidrag till arvoden åt läkare och sköterskor m. fl., förslagsvis » 340,000

Bidrag till resor för förebyggande barnavård, förslagsvis ____ » 25,000

Bidrag till upplysningsverksamhet, högst ...................... » 25,000

Summa kronor 400,000

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till förebyggande mildra- och barnavård för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 400,000

[147.] 67. Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

19ö9/40 ............................ 150,000 65,355

1940/41 ............................ 300,000 —

1941/42 [förslag) .................. 300,000 —

[Kungörelse den 22 juni 1939 (nr 461).]

Enligt kungörelsen må havande eller ammande kvinnor, spädbarn, barn i
förskolåldern och barn i folk- eller fortsättningsskola kostnadsfritt tillhandahållas
skyddsläkemedel, då ett ur medicinska synpunkter konstaterat behov
därav föreligger. Anvisning å erforderliga skyddsläkemedel skall i regel utfärdas
av läkare.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag
rörande medelsbehovet under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid erinrat örn att de årliga kostnaderna för de fria
skyddsläkemedlen vid fullt utbildad verksamhet uppskattats till sammanlagt

800,000 kronor, fördelade med 200,000 kronor på envar av grupperna mödrar
och spädbarn samt med 400,000 kronor på återstående kategorier. Styrelsen
har vidare framhållit, att i nettoutgifterna för hithörande ändamål under
budgetåret 1939/40 inginge utgifterna för allenast tre kvartal, enär utgifterna
för andra kvartalet 1940 bestredes först efter den 1 juli samma år. Med
hänsyn härtill har styrelsen uppskattat de verkliga kostnaderna under budgetåret
1939/40 till omkring 100,000 kronor. Att utgifterna för nämnda
budgetår underskridit de beräknade, berodde enligt styrelsens förmenande

272

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

väsentligen på den noggranna kontroll över såväl utskrivna läkemedel som
läkarnas ordinationer, som styrelsen utövat. Aven örn en dylik kontrollverksamhet
ägde rum i fortsättningen, ansåge sig styrelsen dock böra räkna
med ett ökat medelsbeliov för ifrågavarande ändamål i anslutning till den
alltjämt fortgående utbyggnaden av mödra- oell barnavården samt av skolläkarorganisationen.
Med hänsyn härtill har styrelsen — under förmälan
att det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 300,000 kronor knappast
torde komma att helt tagas i anspråk — funnit sig böra föreslå, att anslaget
för nästa budgetår upptages till 300,000 kronor.

Mot medicinalstyrelsens förslag har jag intet att erinra. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och karn för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 300,000

[148.] 68. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ....................	.......... 150,000	—
1939/40 ....................	.......... 200,000	63,600
1940/41 ....................	.......... 100.000	—
1941/42 (förslag)..........	.......... 100,000	—

[Kungörelse den 3 juni 1938 (nr 358) angående statsbidrag till folktandvård,
ändrad genom kungörelse nr 351/1940.]

Jämlikt gällande bestämmelser förutsättes varje landstingsområde komma
att indelas i tandvårdsdistrikt i enlighet med en av medicinalstyrelsen godkänd
plan. I varje distrikt skall finnas minst en fast tandpoliklinik, där
som regel behandling meddelas såväl barn som vuxna. Yid varje sådan
poliklinik skola vara anställda minst en tandläkare (distriktstandläkare) och
en tandsköterska (distriktstandsköterska). I distrikt, där med hänsyn till
ytvidd, kommunikationsförhållanden eller andra särskilda omständigheter
så erfordras, må tillika anordnas en eller flera polikliniker för ambulatorisk
tandvård.

Till anskaffande av erforderlig utrustning för tandpoliklinikerna utgår
statsbidrag med högst hälften av den verkliga kostnaden, dock att bidraget
icke må överstiga beträffande fast poliklinik 3,000 kronor och, örn mer än
en tandläkare skall vara där anställd, 1,300 kronor för varje ytterligare sådan
tandläkare samt beträffande ambulatorisk poliklinik 1,000 kronor.

För de tre senaste budgetåren hava för ändamålet anvisats sammanlagt

450,000 kronor, varav till och med den 30 juni 1940 disponerats 63,600 kronor.
Yid ingången av innevarande budgetår var således disponibelt ett belopp
av 386,400 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42.

Femte huvudtiteln.

273

Styrelsen bär till en början erinrat om att statsmakterna på grund av
de rådande ekonomiska förhållandena för innevarande budgetår anvisat ett
väsentligt mindre anslag för ändamålet än styrelsen äskat. Därjämte hade
Kungl. Majit beträffande anslagets användning meddelat den föreskriften,
att, därest anslaget skulle visa sig icke vara tillfyllest för tillgodoseende av
inkomna ansökningar, företräde borde lämnas för anordnande av polikliniker
i distrikt, där särskilda svårigheter mötte för befolkningen att erhålla tandvård.

I skrivelsen har styrelsen vidare anfört bland annat följande.

Sedan landstingen, på anmodan av medicinalstyrelsen, i skrivelser till
styrelsen meddelat, i vad mån folktandvårdsorganisationen komme att utbyggas
och med vilka belopp statsbidrag till utrustning av folktandvårdspolikliniker
komme att begäras under tiden intill utgången av budgetåret
1940/41, hade styrelsen på grund av den omfattning, i vilken landstingen
uppgivit sig planera inrättande av dylika polikliniker, och med hänsyn till
den särskilda föreskrift rörande dispositionen av ifrågavarande medel, som
lämnats av Kungl. Majit, funnit sig böra uppgöra plan för fördelning av
desamma på de nitton landsting, vilka ämnade inrätta folktandvårdspolikliniker
under budgetåret 1940/41. Därvid hade styrelsen som regel begränsat
möjligheten att erhålla statsbidrag till att för varje landsting avse allenast
de fem polikliniker, vilkas inrättande enligt uppgift av landstinget med
hänsyn till tandvårdsbehovet vore mest påkallat. Med ledning av denna
plan hade styrelsen funnit, att ett belopp av 368,100 kronor komme att
erfordras under nu löpande budgetår. Styrelsen beräknade därför, att vid
ingången av budgetåret 1941/42 skulle kvarstå en reservation av allenast
(386,400 — 368,100) 18,300 kronor.

Då det synts styrelsen vara en hälsovårdsangelägenhet av stor vikt, att
det fortsatta utbyggandet av folktandvårdsorganisationen under nästa budgetår
kunde fortskrida i samma omfattning som under budgetåret 1940/41,
hade styrelsen ansett sig böra räkna med ett medelsbehov å lika stort belopp
som det under innevarande budgetår disponibla, varigenom skulle
kunna anordnas ytterligare 80 ä 100 polikliniker, fördelade enligt motsvarande
grunder som för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen till bidrag till
utrustning av polikliniker för folktandvård för budgetåret 1941/42 äskat
ett reservationsanslag av (386,400—18,300) 368,100 kronor eller i runt tal

370,000 kronor.

På grund av förhållandena har folktandvården hittills icke kommit att Departemcntsutbyggas
i den takt, som man ursprungligen tänkt sig. Enligt min uppfatt- chefen,

ning lärer man få räkna med att så blir fallet även under nästa budgetår.

Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att anslaget för nästa budgetår
upptages med oförändrat belopp eller 100,000 kronor. Jag förutsätter därvid,
att beträffande medelsdispositionen skola meddelas samma föreskrifter som
för innevarande budgetår i syfte att i första hand tillgodose behovet av
folktandvårdspolikliniker i distrikt, där siirskilda svårigheter möta att eljest
erhålla erforderlig tandvård.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

1834 40 18

274

Femte huvudtiteln.

att till Bidrag till utrustning av ''polikliniker för folktandvård
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 100,000

[149.] 69. Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare och distriktstandsköterskor
m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ................................. 300,000 89,705

1940/41 450,000 —

1941/42 (förslag) ..................... 550,000 —

[Kungörelse den 3 juni 1938 (nr 358) angående statsbidrag till folktandvård,
ändrad genom kungörelse nr 351/1940.]

Statsbidrag utgår till landsting, som anordnat folktandvård enligt bestämmelserna
i kungörelsen, med dels ett årligt belopp av 3,000 kronor för varje
distriktstandläkare och 1,000 kronor för varje distriktstandsköterska såsom
bidrag till dessas avlöning, dels ett belopp motsvarande ålderstillägg till
distriktstandläkare och distriktstandsköterska, dels ock under en tid av två
år från folktandvårds införande i visst tandvårdsdistrikt ett belopp av högst
800 kronor för distriktstandläkare, som icke hunnit behandla avsett antal barn
på beräknad tid.

Till stad, som ej deltager i landsting, må statsbidrag utgå, därest Kungl.
Maj:t efter prövning av omständigheterna medgiver det. Bidraget utgår därvid
med 4 kronor örn året för varje i viss ålder behandlat barn.

Ifrågakommande statsbidrag utbetalas principiellt kalenderårsvis i efterskott.
Dock skola till vederbörande landsting under juli månad varje år såsom
förskott på det årets statsbidrag utbetalas tio tolftedelar av det belopp, som
på grund av för nästföregående år gjord rekvisition godkänts till utbetalning.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag angående
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1941/42.

Styrelsen har till en början meddelat, att dittills''anställts sammanlagt 44
distriktstandläkare och 44 distriktstandsköterskor.

Beträffande det antal befattningshavare, som därutöver kunde komma att
anställas inom den närmaste tiden, har styrelsen — under hänvisning till den
inom styrelsen uppgjorda planen för fördelning under budgetåret 1940/41 av
de till bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård tillgängliga medlen
—- anfört bland annat följande:

Antalet befattningshavare vid de polikliniker, till vars utrustande statsbidrag
kunde påräknas, utgjorde enligt för respektive landstingsområden god
kända eller eljest för styrelsen tillgängliga planer 125 distriktstandläkare och
125 distriktstandsköterskor. Då å ena sidan alla de befattningshavare, som
kunde förväntas bliva tillsatta under budgetåret 1940/41, icke torde komma att
tjänstgöra redan från början av kalenderåret 1941 men å andra sidan ytter -

Femte huvudtiteln.

275

ligare ett antal befattningshavare kunde beräknas erhålla anställning undersenare
halvåret 1941, syntes man vara berättigad att, under förutsättning att
det fortsatta utbyggandet av folktandvårdsorganisationen under budgetåret
1941/42 kunde fortskrida i samma omfattning som planerats för innevarande
budgetår, räkna med att i genomsnitt (44 + 125) 169 tandläkare och 169 tandsköterskor
komrne att tjänstgöra under hela kalenderåret 1941.

Med utgångspunkt härifrån har styrelsen räknat med ett grundavlöningsbidrag
av [169 (3,000 + 1,000)] 676,000 kronor.

Beträffande de övriga kostnader, som skola bestridas från förevarande
anslag, har styrelsen bland annat anfört följande.

Ålderstilläggen, vart och ett uppgående till för distriktstandläkare 500
kronor och för distriktstandsköterska 100 kronor, utginge efter tre, sex och
nio års väl vitsordad tjänstgöring, varvid tid, under vilken vederbörande
bestritt med distriktstandläkare- eller distriktstandskötersketjänst likvärdig
befattning, finge tillgodoräknas för erhållande av dylikt tillägg. De ålderstillägg,
som enligt dessa grunder kunde komma att utgå under år 1941, torde
bliva få till antalet, varför ett anslag för ändamålet av 20,000 kronor torde
vara tillfyllest.

För eventuella merkostnader för distriktstandläkare, vilka icke på angiven
tid medhunne behandlingen av beräknat antal tandvårdsberättigade barn,
syntes, med hänsyn till det antal distriktstandläkare, som kunde förväntas
tjänstgöra under år 1941, icke behöva beräknas högre belopp än 50,000 kronor.

Av de städer, vilka icke deltoge i landsting, hade dittills endast Gävle anordnat
folktandvård. Plan för folktandvårdens bedrivande inom staden hade
av medicinalstyrelsen godkänts den 8 december 1939. Det antal barn, som
kunde antagas komma under behandling, hade för år 1941 beräknats till 4,143.
Med hänsyn till att prövningen av rätten för städer utanför landsting att erhålla
statsbidrag icke tillkomme medicinalstyrelsen och styrelsen icke heller
hade sig bekant, huruvida någon av de övriga städerna utom landsting komme
att söka statsbidrag till folktandvård under budgetåret 1941/42, hade styrelsen
icke ansett sig böra beräkna medel för bidrag till folktandvård för annan stad
utom landsting än Gävle. För ifrågavarande ändamål syntes böra anslås ett
belopp av (4 X 4,143) 16,572 kronor.

I enlighet med det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att för budgetåret
1941/42 måtte till bidrag till avlönande av distriktstandläkare och distriktstandsköterskor
anvisas ett förslagsanslag av (676,000 + 20,000 + 50,000 +
16,572) 762,572 eller i runt tal 760,000 kronor. I

I anslutning härtill torde jag få anmäla uppkommen fråga angående införande
av obligatorisk röntgen kont roll i samband med rotbehandling
inom folktandvården.

Redan nu förekommer röntgenundersökning i samband med rotbehandling
i stor utsträckning inom den privata tandvården. Även inom folktandvården
tillämpas i viss omfattning dylik undersökning, därvid för varje röntgenundersökning
uttages särskild ersättning enligt 3 § gällande folktandvårdstaxa
med 3 kronor för en tand och 1 krona för varje ytterligare tand. På vissa
håll uttages dock en något lägre ersättning. Taxeavgiften för rotfyllning
utgör 7 kronor per tand.

276

Femte huvudtiteln.

I skrivelse den 8 maj 1939 har medicinalstyrelsen — med bifogande av en
av medlemmen för tandvård i styrelsens vetenskapliga råd utarbetad promemoria
— hemställt, att till 3 § i folktandvårdstaxan måtte fogas en bestämmelse
av innehåll, att röntgenundersökning i samband med å distrikts- eller
centraltandpoliklinik verkställd rotbehandling eller å dylik poliklinik utfört
arbete i tandkrona, varvid förefintlig rotfyllning vore avsedd att bibehållas,
skulle vidtagas utan kostnad för den behandlade. Därest en bestämmelse
av detta innehåll meddelades, hade styrelsen för avsikt föreskriva, att röntgenundersökning
skulle vidtagas före och efter varje rotbehandling samt, där så
kunde ske, ett år därefter ävensom att röntgenkontroll skulle företagas vid
arbete i tandkrona, där rotfyllning vore avsedd att bibehållas. Motsvarande
föreskrifter komme att utfärdas beträffande behandling av barn under 15 år,
som deltoge i folktandvården. Därjämte komme föreskrifter örn röntgenarkiv
vid tandpoliklinikerna att utfärdas, bland annat för att underlätta inspektionsverksamheten.

I den vid skrivelsen fogade promemorian framhålles, att rotbehandling
vore ett kirurgiskt ingrepp, som krävde den mest minutiösa noggrannhet med
avseende å såväl diagnostik som tekniskt utförande. Erfarenheterna från hittills
meddelad tandvård gåve vid handen, att uppkomsten av infektionshärdar
i samband med rotbehandling visat stor frekvens. Det enda till buds stående
hjälpmedlet för att skärpa tandläkarnas uppmärksamhet på hithörande
problem samt åstadkomma en effektiv kontroll beträffande rotbehandlingarna
vore att införa obligatorisk röntgenundersökning. Enligt i promemorian verkställda
beräkningar uppskattas den sammanlagda materialkostnaden för tre
röntgenundersökningar i samband med rotbehandling till 1 krona 60 öre, varvid
räknats med 2 å 3 filmupptagningar varje gång. Däremot har icke
beräknats någon ersättning till distriktstandläkarna eller distriktstandsköterskorna
för deras arbete med röntgenundersökningarna, enär någon
väsentlig tidsutdräkt icke förväntas uppstå genom denna undersökningsdetalj.

över medicinalstyrelsens förslag hava yttranden avgivits av flertalet landsting,
samtliga städer, som icke deltaga i landsting, styrelsen för svenska landstingsförbundet,
tandläkarinstitutets läkarråd, svenska tandläkaresällskapet,
Sveriges tandläkareförbund samt Sveriges skol- och tjänstetandläkareförening.

Det stora flertalet hörda myndigheter och sammanslutningar hava i princip
uttalat sin anslutning till förslaget örn obligatorisk röntgenundersökning inom
folktandvården. Tandläkarinstitutets lärarråd betonar, att röntgenundersökning
är lika nödvändig för nutida rotfyllnadsteknik som aseptiken för varje
kirurgiskt ingrepp. Även tandläkarorganisationema understryka behovet av
röntgenkontroll i samband med rotbehandling. Angående storleken och fördelningen
av de med förslagets genomförande förenade kostnaderna hava
däremot avvikande meningar kommit till uttryck i åtskilliga yttranden.
Landstingets förvaltningsutskott i Södermanlands län uppskattar kostnaderna
till 900 å 1,000 kronor per tandläkare och år eller, vid fullt utbyggd folktandvård,
till 600,000 å 800,000 kronor årligen för landet i dess helhet.

Femte huvudtiteln.

277

Från landstingshåll har i allmänhet uttalats den uppfattningen, att kostnaderna
av medicinalstyrelsen uppskattats för lågt och att huvudmännen
för folktandvården borde beredas ersättning för befarad kostnadsökning i
samband med förslagets genomförande antingen av patienterna själva eller
genom höjning av statens bidrag. Från tandläkarorganisationernas sida framhålles,
att vid beräkningen av kostnaderna alltför liten hänsyn tagits till det
ökade arbete och den tid, som distriktstandläkarna måste ägna åt de föreslagna
röntgenundersökningarna.

I anledning av den kritik, som framkommit i yttrandena, har medicinalstyrelsen
den 5 oktober 1940 avgivit förnyat utlåtande i ärendet. Beträffande
de med röntgenkontrollens införande förbundna kostnaderna har styrelsen
däri vidhållit sin åsikt, att de icke konime att bliva av den storleksordning,
som i allmänhet befarades. Därest man kalkylerade med ett något reducerat
antal röntgenupptagningar, i medeltal fyra stycken, kunde materialkostnaderna
nedbringas till i genomsnitt en krona vid varje rotbehandling. Styrelsen
har vidare bemött det från tandläkarorganisationerna framförda påståendet
örn tidsförlust för tandläkarna och finner, att tidsåtgången för
röntgenundersökningarna är så obetydlig i förhållande till den tid, som hela
rotbehandlingen tager i anspråk, att det synes vara berättigat att helt bortse
därifrån vid beräkningen av kostnadsökningen. För att ytterligare nedbringa
kostnaderna vore det styrelsens mening att utfärda bestämmelser i syfte att
i lämplig omfattning begränsa antalet rotbehandlingar.

Med understrykande av att obligatorisk röntgenkontroll i samband med
rotbehandling ur medicinsk synpunkt är ofrånkomlig hemställer styrelsen
slutligen örn bemyndigande att utfärda föreskrifter om dylik kontroll. Därjämte
föreslås, att därest patienterna själva anses böra betala röntgenkostnaderna,
dessa icke skola uttagas såsom särskild avgift utan att i stället det
i folktandvårdstaxan upptagna ersättningsbeloppet för rotfyllning höjes från
7 till 8 kronor. Styrelsen kan emellertid ej finna, att det skulle utgöra någon
obillighet, därest röntgenkostnaderna i likhet med vissa andra utgifter för
folktandvårdens bedrivande pålades huvudmännen.

Vid sitt bedömande av anslagsbehovet för avlöningar åt distriktstandläkare
och distriktstandsköterskor för nästa budgetår har medicinalstyrelsen utgått
från dels att under löpande budgetår skulle komma att tillsättas 125 nya befattningar
av vartdera slaget, dels ock att antalet befattningshavare jämväl
under senare halvåret 1941 skulle undergå en fortlöpande ökning. Av senare
uppgifter, som jag inhämtat från styrelsen, synes emellertid framgå, att det
antal befattningshavare, som kan antagas vara i tjänstgöring vid utgången av
budgetåret 1940/41, blir såväl beträffande tandläkare som sköterskor ett
femtiotal mindre än vad styrelsen först beräknat. Med hänsyn härtill torde
det av styrelsen angivna beloppet, 076,000 kronor, kunna reduceras med omkring
200,000 kronor. Jag räknar därför med ett belopp av omkring 480,000
kronor för bidrag till grundavlöningar till ifrågavarande befattningshavare,

Departements chefen.

278 Femte huvudtiteln.

vilket innebär att i genomsnitt 120 distriktstandläkare och distriktstandsköterskor
skulle vara i tjänstgöring under hela år 1941.

Med denna utgångspunkt torde det för ålderstillägg erforderliga beloppet
kunna något reduceras, förslagsvis till 15,000 kronor. Vidare torde ett belopp
av 40,000 kronor vara tillfyllest för bestridande av merkostnader för tandläkare,
vilka icke på avsedd tid hinna behandla beräknat antal barn. Det till
städer utom landsting erforderliga statsbidraget torde i anslutning till medicinalstyrelsens
förslag kunna uppskattas till i runt tal 15,000 kronor.

I enlighet härmed skulle anslagsbehovet vid oförändrade statsbidragsgrunder
för nästa budgetår begränsas till sammanlagt (480,000 -f 15,000 -f 40,000
+ 15,000) 550,000 kronor.

Vad härefter angår frågan örn röntgenkontrollen skulle jag med hänsyn
till den stora betydelse, som av sakkunskapen tillmätes röntgenundersökning
i samband med rotbehandling, helst vilja förorda, att denna kontroll
gjordes obligatorisk. Då emellertid delade meningar råda rörande de ekonomiska
konsekvenser, som en dylik kontroll skulle föra med sig, synes mig
förslaget örn skyldighet att företaga undersökning av berörda slag icke böra
genomföras, förrän klarhet vunnits beträffande de med en sådan åtgärd förenade
kostnaderna. Med hänsyn till vad som upplysts i ärendet och i syfte
att uppmuntra den frivilliga röntgenkontrollen har jag emellertid för avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t sådan ändring i folktandvårdstaxan, att kostnaden
för erforderlig röntgenundersökning i samband med rotbehandling begränsas
till 3 kronor per tand. Därigenom skulle patientens kostnad för en röntgenkontrollerad
rotbehandling inom folktandvården stanna vid 10 kronor, medan
motsvarande behandling inom den privata tandvården drager en genomsnittlig
kostnad av cirka 13 kronor. I det fåtal fall, där rotbehandling å barn under
15 år förekommer, torde röntgenundersökning böra företagas utan särskild
kostnad för den behandlade.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare och
distriktstandsköterskor m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av .......................................... kronor 550,000

[150.] 70. Lindring i obemedlades och mindre bemedlades tandvårdskostnader,
förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ................................ 50,000 4,119

1940/41 ................................ 50,000 —

1941/42 [förslag) ........:............. 50,000 —

[Förordning den 3 juni 1938 (nr 360) örn lindring i obemedlades och
mindre bemedlades tandvårdskostnader m. m.]

Kommun, inom vilken landsting med bidrag av statsmedel anordnat folktandvård,
kan från förevarande anslag erhålla ersättning av staten med

Femte huvudtiteln.

279

hälften av de kostnader, vilka kommunen iklätt sig för bestridande av vissa
närmare angivna slag av avgifter för folktandvård åt obemedlade vuxna inom
kommunen. Vad sålunda stadgats äger motsvarande tillämpning beträffande
avgifter för mindre bemedlade vuxna, dock att därvidlag statsbidrag ej utgår
i annat fall, än då behandlingen innefattar fullständig munsanering, samt
icke med högre belopp än 25 procent av den del av kostnaden för i ett
sammanhang utförd behandling, som överstiger 30 kronor.

Motsvarande ersättning utgår jämväl till stad utanför landsting, som med
bidrag av statsmedel anordnat folktandvård.

Bidrag utbetalas av länsstyrelse årsvis i efterskott.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen erinrat örn att i
det år 1937 avgivna sakkunnigförslaget i ämnet statens kostnader för ifrågavarande
ändamål uppskattats till beträffande landstingsområdena 820,000
kronor samt i fråga örn städer, som ej deltaga i landsting, 128,000 kronor
vid full utbyggnad. Då emellertid folktandvårdsverksamheten under år 1941
kunde beräknas vara genomförd allenast i vissa delar av landstingsområdena
och bland städerna utom landsting endast i Gävle samt kommunerna under
rådande ekonomiska förhållanden kunde förväntas begränsa sina anslag för
ifrågavarande ändamål, har styrelsen ansett, att för budgetåret 1941/42 ett
förslagsanslag av samma storlek som innevarande budgetår eller 50,000 kronor
borde vara tillfyllest.

I likhet med medicinalstyrelsen förordar jag, att förevarande anslag för
nästa budgetår upptages med oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lindring i obemedlades och mindre bemedlades tandvårdskostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................................... kronor 50,000

[151.] 71. Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ...................... 550,000 476,615

1940/41 ...................... 400,000 —

1941/42 (förslag) ............ 400,000

[Kungörelse den 30 juni 1922 (nr 412) angående statsbidrag till bestridande
av arvoden åt stadsläkare, vilka tjänstgöra såsom sundhetsinspektörer, ändrad
genom kungörelser nr 118/1931, 240/1933 och 907/1937; kungörelse den 21 maj
1931 (nr 117) angående kostnaderna för könssjuk persons införande till läkare
eller sjukhus; kungörelse den 19 maj 1933 (nr 239) örn ersättning av statsmedel
för läkarundersökning, läkemedel m. m. enligt lagen den 20 juni 1918 (nr 460)
angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, ändrad genom kungörelse
nr 908/1937.]

Från ifrågavarande anslag bestridas huvudsakligen dels arvoden åt läkare
vid de polikliniker för kostnadsfri undersökning och behandling av könssjuka,
vilka enligt gällande lag om åtgärder mot utbredning av könssjukdomar så -

Departements chefen.

280 Femte liuvudtitelu.

som regel skola vara inrättade i städer med ett invånarantal av 20,000 eller
däröver, dels ersättning för sådan kostnadsfri undersökning oell behandling av
könssjuka, som icke äger rum å poliklinik, ävensom för läkemedel och utensilier
för undersökning eller behandling, dels arvoden åt stadsläkare, vilka tjänstgöra
såsom sundhetsinspektörer i städerna, dels ock kostnaderna för könssjuks
införande till läkare eller sjukhus, där detta sker efter förordnande av hälsovårdsmyndighet
eller sundhetsinspektör.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framlagt förslag angående
medelsbehovet under nästa budgetår.

Styrelsen har därvid framhållit, att användningen av vissa nya medel mot
gonorré resulterat i en betydande minskning av belastningen å detta anslag
redan för budgetåret 1939/40. Det syntes styrelsen troligt, att av samma
anledning en ytterligare nedgång av ifrågavarande kostnader vore att förvänta.
Styrelsen har jämväl anmält, att styrelsen planerade en utredning örn möjligheten
av att genom vissa andra åtgärder än mera nedbringa utgifterna under
detta anslag. Styrelsen beräknar därför, att ett anslag av 400,000 kronor
skall vara tillfyllest för hithörande ändamål under nästa budgetår.

På av medicinalstyrelsen anförda skäl förordar jag, att ifrågavarande anslag
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp eller 400,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av............ kronor 400,000

[152.] 72. Skyddskoppympningen, förslagsanslag.

Budgetär Anslag Nettoutgifter

1938/39 ........................ 100,000 91,751

1939/40 ........................ 90,000 108,906

1940/41 ........................ 90,000 -

1941/42 (förslag) .............. 90,000 —

[Kungörelse den 24 november 1916 (nr 533).]

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen framhållit, att, ehuru
den propaganda för en ökning av ympningsfrekvensen, som med hänsyn
till det oroliga tidsläget bedrivits, kunde antagas medföra en väsentlig ökning
av anslagsbelastningen under innevarande budgetår, utgifterna för ifrågavarande
ändamål sannolikt komme att återgå till normal storlek under nästa
budgetår. Styrelsen föreslår därför, att anslaget för budgetåret 1941/42 uppföres
med 90,000 kronor.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skyddskoppympningen för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .............................. kronor 90,000

Femte huvudtiteln. 281

[153.] 73. Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40.............................. 20,000 24,001

1940/41.............................. 25,000 —

1941/42 (förslag) .................. 22,000 —

Från ifrågavarande anslag bestridas dels åtskilliga smärre utgifter till förekommande
av smittsamma sjukdomars utbredning, dels ock kostnader för
kontroll i vissa fall över enskild vård av sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka,
där kontrollen utövas av provinsial-, stads- eller därmed likställd tjänsteläkare.
En redogörelse för hithörande utgiftsändamål återfinnes i 1935 års
statsverksproposition (V s. 253). Till komplettering därav må nämnas, att
från och med budgetåret 1937/38 kostnader för underhåll m. m. av respiratorer
till beredskap vid barnförlamningsepidemier bestritts från ifrågavarande
anslag.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel för hithörande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har till en början erinrat örn det tillägg till 3 § epidemilagen,
som trätt i kraft den 15 juni 1940, samt framhållit, att tillämpningen av
ifrågavarande tillägg, varigenom tvånget till isolering å epidemisjukhus uppmjukats,
kunde föranleda ökade ersättningskrav gentemot det allmänna på
grund av isolering av de sjuka i hemmen och därav förorsakade hinder för
de hemmavarandes förvärvsmöjligheter. A andra sidan kunde en tillämpning
av nämnda lagrum medföra en nedgång i antalet patienter å epidemisjukhusen
och därigenom minska belastningen av anslaget till bidrag till driften
av dylika sjukhus. Styrelsen hade emellertid dittills icke haft anledning att
påkalla en tillämpning av berörda lagrum, och med hänsyn till den avsevärda
nedgången i frekvensen av de sjukdomar, varom nu vore fråga, syntes en
dylik framställning icke heller bliva aktuell inom den närmaste framtiden.

Styrelsen har vidare erinrat örn att i samband med den omorganisation
av den slutna vården av spetälska, varom beslut fattades år 1940, kostnaderna
för vården av de tre å Järvsö sjukhus kvarvarande spetälskepatienterna från
och med innevarande budgetår överflyttats till förevarande anslag. Nämnda
vårdkostnad, som för detta budgetår beräknats uppgå till 5,000 kronor, kunde
för nästa budgetår antagas stanna vid omkring 2,200 kronor, beroende dels
på att en av patienterna komme att erhålla vård såsom sinnessjuk, dels ock
på att kosthållet för de återstående två patienterna kunde förväntas bli
billigare i och med att Järvsö sjukhus toges i bruk såsom sinnessjukavdelning.

Under åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt örn ett
anslag för förevarande ändamål av (20,000 + 2,200) 22,200 kronor eller i runt
tal 22,000 kronor.

Då medicinalstyrelsens beräkningar icke givit mig anledning till erinran,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 22,000

Departements chefen.

282

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

[154.] 74. Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader,
förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ..................	...... 75,000	85,388
1939/40 ..................	...... 130,000	125,169
1940/41 ..................	...... 130,000	—
1941/42 (förslag) ........	...... 130,000	—

[Kungörelse den 5 maj 1939 (nr 257).]

Statsbidrag utgår till bestridande av kostnader för sjukbesök, som av
vederbörande provinsialläkare eller extra provinsialläkare företages hos
mindre bemedlad patient å landsbygden. Bidraget utgår med dels hälften
av den del av läkararvodet, som överstiger sju kronor, dels ock hela den
del av resekostnaden, som överstiger tre kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen — under hänvisning
till den ändring av statsbidragsgrunderna, som beslöts av 1939 års lagtima
riksdag, och med framhållande av att anlitandet av hithörande statsbidragsmöjligheter
under nu rådande förhållanden torde komma att öka —
föreslagit en höjning av ifrågavarande anslag med 10,000 kronor till 140,000
kronor för nästa budgetår.

Tillräckliga hållpunkter för vidtagande av en höjning av förevarande anslag
synas mig knappast ännu föreligga. Jag förordar därför, att anslaget
för nästa budgetår upptages med oförändrat belopp eller 130,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett Jörslagsanslag
av .......................................... kronor 130,000

[155.] 75. Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden, reservationsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 100,000 148,458

1940/41 .......................... 60,000

1941/42 (förslag) ................ 45,000 —

[Kungörelse den 15 juni 1923 (nr 227), ändrad genom kungörelser nr
158/1924, 248/1926, 147/1927, 146/1932 och 266/1939; kungörelse den 14 juni
1928 (nr 208).]

Från anslaget kan statsbidrag beviljas dels till upprättande av sjukstugor
vid läkarstationer, dels ock till vissa andra ändamål, såsom förhyrande av
lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, ödemarkstillägg till distriktssköterskor,

Femte huvudtiteln.

283

anställande av samariter, anskaffande, drift och underhåll av automobiler och
motorbåtar för sjuk vårdsändamål, ödemarkstillägg till distrikts- och reservbarnmorskor
samt flyttningskostnader till distriktsbarnmorskor i ödemarksdistrikt.
Det högsta belopp, som för ett budgetår kan sammanlagt utgå till
till nu angivna ändamål, utgör för närvarande 71,000 kronor.

Vid sidan härav har för de tre senaste budgetåren, jämlikt riksdagens
särskilda medgivande, beräknats ett belopp av 500 kronor för anskaffande av
skidbårar i rikets ödemarksområden, att disponeras i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 208) angående statsbidrag till
sjuktransportautomobiler m. m. Enligt denna kungörelse må statsbidrag utgå
till anskaffande av skidbårar med 2 Is av kostnaden, dock högst 50 kronor för
varje bår.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen anmält, att statsbidrag
numera utbetalts för samtliga sjukstugor, för vilkas upprättande
statsbidrag beviljats. Styrelsen har vidare meddelat, att styrelsen den 15
augusti 1939 under vissa förutsättningar godkänt förslag till örn- och tillbyggnad
av sjukstugan i Jokkmokk, men enligt vad styrelsen under hand
inhämtat torde detta förslag tills vidare icke komma att utföras. Något statsbidrag
för ändamålet behövde därför icke beräknas under nästa budgetår.

Styrelsen hade sig icke heller bekant, att härutöver planerades nybyggnad
eller omändring av ytterligare sjukstugor. Då den 30 juni 1940 förelåge en
reservation av i runt tal 40,000 kronor samt för innevarande budgetår anvisats
ett anslag av 60,000 kronor, syntes det styrelsen kunna beräknas, att
den 30 juni 1941 skulle förefinnas en reservation av (40,000 + 60,000 —

71,000 — 500) 28,500 eller omkring 30,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har därför ansett sig kunna för budgetåret 1941/42
begränsa sitt anslagsäskande till 45,000 kronor.

Medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår synes Departementsmig
icke giva anledning till erinran. I vad densamma avser medel till an- c e 611''
skaffande av skidbårar torde emellertid särskilt medgivande av riksdagen
erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels medgiva, att under budgetåret 1941/42 må för anskaffande
av skidbårar i rikets ödemarksområden utgå statsbidrag jämlikt
bestämmelserna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 208) med
högst 500 kronor;

dels ock till Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................................... kronor 45,000

284

Femte huvudtiteln.

[156.] 76. Sjuktransporter med flygplan, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ...................... 160,000 87,670

1940/41 ...................... 100,000 —

1941/42 (förslag) ............ 100,000 —

Från förevarande anslag gäldas kostnader för underhåll och drift av flygplan
för civila sjuktransporter från Frösön, Boden och Hägernäs. Flygningarna
från Frösön utföras sedan juni 1940 av ett nytt, med statsmedel
inköpt flygplan. I Boden utföras flygningarna med ett för donationsmedel
inköpt flygplan. I reserv finnes därjämte ett röda korset tillhörigt ambulansplan.
Underhålls- och driftkostnaderna för dessa flygplan bestridas i sin
helhet från detta anslag. Det vid Hägernäs stationerade flygplanet har anskaffats
för statens räkning med anlitande av arbetslöshetsmedel och lotterimedel.
Enligt överenskommelse skola driftkostnaderna för detta flygplan
bestridas av vederbörande landsting eller av enskilda i form av avgifter för
planets begagnande. Underhållskostnaderna täckas dels från detta anslag,
dels ock genom bidrag från Stockholms läns landsting.

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande

Stat.

Drift- och underhållskostnader, förslagsvis .................... kronor 97,000

Flygtraktamenten m. m. åt för signaltjänst för sjuktransportverksamheten
i Boden avsedd personal, förslagsvis........ » 3,000

Summa kronor 100,000

Överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har med tillstyrkan överlämnat
en av flygförvaltningm, efter samråd med medicinalstyrelsen och överstyrelsen
för röda korset, den 5 september 1940 gjord framställning örn anvisande
av medel för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Flygförvaltningen har härvid meddelat, att det nya sjuktransportflygplan,
som anskaffats i stället för det vid Frösön stationerade, i oktober 1938 förolyckade
flygplanet, satts i tjänst i juni 1940 samt att den reparation av
det vid Hägernäs stationerade sjuktransportplanet, till vilken riksdagen
tidigare anvisat medel, slutförts under januari 1940, ehuru planet på grund
av ishinder ej kunnat sättas i tjänst förrän i maj samma år. Med hänsyn
till att fullt ändamålsenlig flygmateriel av nu nämnda orsaker ej stått till
buds förrän under slutet av budgetåret 1939/40, hade flygfrekvensen under
nämnda budgetår blivit mindre än vad flygförvaltningen beräknat. De på
budgetåret belöpande drift- och underhållskostnaderna hade sålunda stannat
vid 47,988 kronor, i vilken summa inginge ett belopp av 6,675 kronor för
det antal flygtimmar i sjuktransporttjänst, som utförts av krigsflygplan. Utgifterna
för signaltjänst hade allenast uppgått till 36 kronor. Medräknades
den uppbörd, som erhållits i flygverksamheten, samt av ett från svenska
skärgårdsförbundet erhållet bidrag å 500 kronor, återstode av de under

Femte huvudtiteln.

285

budgetåret 1939/40 för drift- och underhållskostnader samt signaltjänst anvisade
medlen ett odisponerat belopp av 52,135 kronor. I anslutning härtill
har flygförvaltningen även upplyst, att för anskaffande av kompletterande
utrustning till sjuktransportflygplanen förbrukats 41,622 kronor samt
att, då anskaffningen därmed avslutats, ett belopp av 20,378 kronor återginge
såsom odisponerat.

För budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen, under erinran örn att lämpliga
flygplan nu åter funnes i tjänst såväl å Frösön som vid Hägernäs, räknat
med avsevärt ökad flygverksamhet. Därjämte har flygförvaltningen framhållit,
att drivmedelskostnaderna komme att ökas även på den grund, att
det nyanskaffade planet vore tvåmotorigt. Med hänsyn härtill har flygförvaltningen
uppskattat drift- och underhållskostnaderna under nästa budgetår
till 102,800 kronor med ungefär lika fördelning å drift och underhåll.

Till flygtraktamenten m. m. åt för signaltjänst för sjuktransportverksamheten
i Boden avsedd personal har vidare upptagits oförändrat belopp,

3,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande verksamhet skulle alltså
enligt flygförvaltningens beräkningar utgöra (102,800 + 3,000) 105,800 kronor.

Av detta belopp har flygförvaltningen räknat med att erhålla 800 kronor
från Stockholms läns landsting såsom bidrag till bestridande av underhållskostnaderna
för det vid Hägernäs stationerade, ambulansplanet. Statens
utgifter för flygverksamheten har flygförvaltningen i enlighet härmed uppskattat
till (105,800 — 800) 105,000 kronor.

Med hänsyn till de ovissa faktorer, som påverka utgifterna under detta Departements,
anslag — jag hänvisar härutinnan till den av flygförvaltningen lämnade chefen''
redogörelsen för den beräknade och den verkliga kostnaden för verksamheten
under budgetåret 1939/40 — anser jag anledning saknas att föreslå
höjning av ifrågavarande anslag för nästa budgetår. A andra sidan torde
en sänkning av anslaget på grund av vad flygförvaltningen anfört icke böra
ske. Jag förordar därför, att anslaget upptages med oförändrat belopp
eller 100,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Sjuktransporter med flygplan för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av...................... kronor 100,000

[157.J 77. Bidrag till centralt sjukhusarkiv.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 20,000 12,759

1940/41 .......................... 18,000 —

1941/42 (förslag) ................ 18,000

Centrala sjukhusarkivets verksamhet regleras genom ett den 16 december
1938 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt svenska

286

Femte huvudtiteln.

landstingsförbundet och svenska stadsförbundet, å andra sidan. Enligt avtalet
har arkivet till uppgift att samla, registrera och systematiskt bearbeta uppgifter
av olika slag rörande sjukhusväsendet inom och utom landet i avsikt
att ernå standardisering och rationalisering på det sjukhustekniska området.
Vidare skall inom arkivet finnas anordnat bibliotek, innehållande böcker,
tidskrifter och annan litteratur å sjukhusväsendets område. På grundval
av förefintligt material har arkivet att kostnadsfritt tillhandahålla myndigheter,
organisationer och enskilda upplysningar inom området för sin verksamhet.
Arkivet står under medicinalstyrelsens överinseende, men den närmaste
ledningen är anförtrodd en särskild styrelse. Sjukvårdsinrättningarnas
huvudmän förutsättas skola kostnadsfritt ställa ritningar och övriga byggnadshandlingar
i fråga örn dem underställda anstalter till arkivets förfogande.
Staten skall tills vidare ensam svara för arkivets löpande utgifter. Skulle
för något budgetår sjukhusarkivets driftkostnader överstiga för ändamålet
beviljade statsmedel, skall av parterna tagas under omprövning sättet för
merkostnadernas bestridande.

Med skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen överlämnat en
av styrelsen för centrala sjukhusarkivet gjord framställning örn anslag för
verksamheten under nästa budgetår.

Styrelsen för arkivet har till en början lämnat en redogörelse för sin
verksamhet, vilken påbörjades den 1 april 1939. Av redogörelsen framgår,
att de förberedande arbetena för arkivets verksamhet i stort sett hunnit
avslutas vid ingången av budgetåret 1939/40. För verksamheten under
nämnda budgetår hade bestämts, att arkivet skulle upptaga till behandling
olika sjukhusbyggnadsproblem, varvid i första hand distriktstandpolikliniker
samt barnmorskestationer och förlossningsavdelningar vid sjukhus skulle
göras till föremål för undersökning. Under hösten 1939 hade arkivets
första publikation ».Råd och anvisningar rörande planläggning och utrustning
av distriktstandpolikliniker» färdigtryckts och distribuerats. Verksamheten
hade härefter fortgått enligt den uppgjorda planen men ej hunnit avslutas,
då arkivets föreståndare i december 1939 inkallats till militärtjänstgöring.
Då denna tjänstgöring i juni 1940 alltjämt fortfor, beslöt arkivstyrelsen,
som dittills ej funnit lämpligt anskaffa vikarie för föreståndaren,
att uppdraga åt annan person att fortsätta och avsluta de arbetsuppgifter,
som under den ordinarie föreståndarens frånvaro uppskjuta. Av det för
budgetåret 1939/40 anvisade statsbidraget till arkivet, 20,000 kronor, hade
på grund av den genom föreståndarens frånvaro minskade verksamheten
förbrukats endast 12,759 kronor.

Vid uppgörande av förslag till utgiftsstat för nästa budgetår har arkivstyrelsen
räknat med att verksamheten skall kunna fortgå planenligt. Styrelsen
framhåller särskilt, att även örn inskränkningar av sjukhusbyggnadsverksamheten
skulle komma att äga rum, förelåge likväl ett flertal problem
beträffande driften av befintliga sjukhus, som krävde en snabb lösning. Arkivet
kunde därjämte göra en insats, när det gällde att med beaktande av tidslägets
krav på sparsamhet förbereda och planera blivande sjukhusbyggna -

Femte huvudtiteln.

287

der. Med utgångspunkt härifrån har arkivstyrelsen hemställt om ett anslag
för budgetåret 1941/42 av 18,000 kronor i enlighet med följande uppställning:

Föreståndarens lön ................................................ kronor 7,000

Skrivbiträde, lön .................................................. » 2,400

Rörligt lönetillägg.................................................. » 800

Lokalkostnader, lyse, städning .................................. » 2,500

Expenser (böcker, tidskrifter, telefon, kopiering, kontorsmate riel

m. m.) ...................................................... » 2,500

Extra arbetskraft, konsultationer, resor .......... » 2,800

Summa kronor 18,000

I anslutning härtill har arkivstyrelsen anfört bland annat följande.

Lönerna till föreståndaren och skrivbiträdet hade upptagits till oförändrade
belopp. På grund av stegringen i levnadskostnader hade styrelsen
ansett skäligt, att rörligt lönetillägg å dessa löner hnge utgå, och hade därvid
stannat för det system, som tillämpades för landstingens befattningshavare,
innebärande i huvudsak anslutning till de statliga normerna, varvid
till utgångspunkt för indexregleringen valts indextalet 112 (enligt 1935 års
serie). För varje ökning av index med fulla fyra enheter från detta tal utginge
det rörliga tillägget med 2.8 procent av lönen, dock att dylikt tillägg
ej utginge för ökning av levnadskostnaderna utöver indextalet 124.

Utgifterna för lokal hade i anslutning till de verkliga kostnaderna beräknats
till 2,500 kronor.

För expenser och extra arbetskraft m. m. hade beräknats ej oväsentligt
nedsatta belopp, nämligen 2,500 respektive 2,800 kronor eller sammanlagt

5,300 kronor mot 8,100 kronor i staten för budgetåret 1940/41.

Medicinalstyrelsen har i sin skrivelse vitsordat, att sjukhusarkivet, icke
minst i en sådan ekonomisk situation för vårt land som den nuvarande,
har en stor uppgift att fylla. Med hänsyn härtill har medicinalstyrelsen
ansett sig kunna tillstyrka, att anslag för ändamålet beviljas för nästkommande
budgetår i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget.
I fråga örn de i anslaget ingående utgiftsposterna har medicinalstyrelsen
icke gjort annan erinran, än att det synts medicinalstyrelsen riktigare,
att de beträffande föreståndarens och skrivbiträdets löner föreslagna tilläggen
icke bleve rörliga utan i stället utginge med på förhand bestämda belopp,
därvid dessa borde bestämmas för föreståndaren till 500 kronor och för
skrivbiträdet till 200 kronor.

På grund av det anförda har medicinalstyrelsen föreslagit, att nu ifråga,
varande anslag under nästkommande budgetår uppföres med 17,900 kronor. I

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att anslag till förevarande
ändamål bör utgå under nästa budgetår i huvudsaklig överensstämmelse
med det av arkivstyrelsen framlagda förslaget. Beträffande de föreslagna
arvodestilliiggen biträder jag i princip medicinalstyrelsens förslag, att dessa
böra utgå med på förhand bestämda belopp. Tillräcklig anledning att frångå
arkivstyrelsens förslag beträffande tilläggens sammanlagda storlek synes
mig emellertid knappast föreligga. Jag förordar, att arvodeshöjningen be -

Departements chefen.

288 Femte huvudtiteln.

stämmes för föreståndaren till 500 kronor och för skrivbiträdet till 300
kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till centralt sjakhusarhiv för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av................................ kronor 18,000

Femte huvudtiteln.

289

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[158.] 1. Överståthållarämbetet m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. I riks staten

för löpande budgetår finnas upptagna ett förslagsanslag till Överståthållarämbetet:
avlöningar å 141,600 kronor och ett förslagsanslag till Överståthållarämbetet:
omkostnader å 15,700 kronor. Vidare har under rubriken
Överståthållarämbetet: ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader
för avlöning åt exekutionsbetjäningen m. m. anvisats ett obetecknat anslag
å 25,300 kronor.

I skrivelse den 4 april 1940 har stadskollegiet i Stockholm hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för upptagande av förhandlingar
med staden rörande överståthållarämbetets uppförande å kronans stat
och en reglering av de frågor, i vilka staden i jämförelse med andra städer
ännu intoge en särställning i förhållande till staten. Kungl. Maj:t har därefter
den 7 juni 1940 förklarat sig vilja medverka vid tillsättandet av en för
staten och Stockholms stad gemensam kommission med uppgift att utföra
undersökningar och föra förhandlingar i de spörsmål, som avsåges i stadskollegiets
framställning, ävensom utsett ordförande och två representanter för
staten i kommissionen. Från stadens sida hava för ändamålet tillkallats likaledes
två representanter. I ett den 30 oktober 1940 dagtecknat betänkande
(Statens off. utredn. 1940:28) har kommissionen — 1940 års förhandlingskommission
— framlagt förslag angående uppgörelse mellan kronan och staden
rörande överståthållarämbetets och vissa ämbetet underställda myndigheters
uppförande å riksstaten mot ersättning från stadens sida till kronan.
Därjämte har en ekonomisk reglering föreslagits beträffande rannsakningsfängelset.
Villkoren för en uppgörelse har kommissionen sammanfattat i ett
förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad. Av avtalsförslaget
framgår bland annat, att de under Överståthållarämbetet hörande myndigheter,
som avsetts skola jämväl beröras av avtalet, äro åklagarmyndigheten,
exekutionsverket och fastighetsregisterkontoret. Kronan skall bestrida utgifterna
för ämbetet men samtidigt äga uppbära å detta belöpande inkomster,
varjämte staden skall efter visst procenttal deltaga i kronans kostnader.
Polisverket och polisdomstolen omfattas däremot ej av avtalet. Avtalet har
föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1941. Statens andel av berörda
kostnader har för nästa budgetår beräknats till 15 procent.

Efter vederbörlig remissbehandling är betänkandet för närvarande föremål
för övervägande inom departementet. Jag är därför icke nu beredd att till
slutlig prövning upptaga föreliggande fråga. Jag anser mig emellertid böra
räkna med att förslag i ämnet kan komma att framläggas för innevarande års
riksdag med utgångspunkt från önskvärdheten av en reglering av förevarande
angelägenhet från ingången av nästa budgetår. Statens bidrag till avlöningar
till Överståthållarämbetet, åklagarmyndigheten, exekutionsverket och fastig Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. 1834 40 19

290

Femte huvudtiteln.

lietsregisterkontoret torde i avsaknad av närmare hållpunkter kunna för
nästa budgetår preliminärt beräknas till 560,000 kronor och bidraget till omkostnader
till i runt tal 115,000 kronor. De för ändamålet avsedda anslagen,
vilka böra givas förslagsanslags natur, kunna lämpligen betecknas Överståthållarämbetet
m. m.: avlöningar respektive Överståthållarämbetet m. m.: omkostnader.
Under förutsättning av förslagets realiserande bortfalla de nuvarande
anslagen till överståthållarämbetets avlöningar och omkostnader.
Samma skulle förhållandet bliva med anslaget till Överståthållarämbetet:
ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen
m. m.

Beträffande anslaget till Överståthållarämbetet m. m.: omkostnader gör
jag hemställan under nästföljande punkt. Här hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition, som i ämnet kan komma
att föreläggas riksdagen, till Överståthållarämbetet m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av...................................... kronor 560,000

[159.] 2. Överståthållarämbetet m. m.: Omkostnader, förslagsanslag. Under
åberopande av vad under föregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition, som i ämnet kan komma
att föreläggas riksdagen, till Överståthållarämbetet m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av...................................... kronor 115,000

[160.] 3. Länsstyrelserna: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ...................... 6,576,800 7,276,329

1940/41 ...................... 6,791,500 —

1941/42 (,förslag) ............ 7,465,000 —-

Den 2 juni 1939 har Kungl. Majit fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1939/40. Förteckningen finnes intagen å s. 266 och 267 i statsliggaren
för löpande budgetår.

Vidare har Kungl. Majit den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis............ kronor 500,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
...................................................... » 3,564,800

Femte huvudtiteln.

291

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a. Ersättning till sakkunniga för biträde
vid utredningar m. m......... kronor 10,000

b. Ersättning till försvarsassistenter,

förslagsvis ............................ » 87,000 kronor 97,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:

a. Grundavlöningar m. m............. » 1,750,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.
............................... » 125,000 » 1,875,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän:

a. Representationsbidrag till landshövdingarna,
förslagsvis ............ » 75,000

b. Avlöningsförstärkning till landssekreterare
och landskamrerare____ » 124,000 » 199,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 555,700

Summa förslagsanslag kronor 6,791,500

I särskilda framställningar hava länsstyrelserna avgivit förslag till beräknande
av utgifterna under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.

En sammanställning av dessa förslag ger vid handen, att anslagsposten
till avlöningar till landshövdingarna av länsstyrelserna beräknats till
503,698 kronor.

Beträffande posten till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat hava länsstyrelserna uppskattat medelsbehovet till sammanlagt
3,802,965 kronor, varvid allenast den ändringen i gällande personalförteckning
för länsstyrelserna föreslagits, att en befattning såsom icke-ordinarie
kontorsbiträde å landskontoret vid länsstyrelsen i Örebro län måtte utbytas
mot en motsvarande tjänst å ordinarie stat.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit har upptagits till 95,261 kronor, varav beräknats åtgå 8,800
kronor till ersättning åt sakkunniga för biträde vid utredningar m. m. samt
86,461 kronor till ersättning åt försvarsassistenterna. Närmare halva antalet
länsstyrelser har funnit förhållandena påkalla anställande under hela nästa
budgetår av dylika assistenter.

Vidkommande posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
hava länsstyrelserna beräknat utgifterna till grundavlöniDgar m. m.
till 1,922,115 kronor. Till avlöningsförhöjningar m. m. har medelsbehovet
uppskattats till 117,980 kronor.

Vid beräkningen av medelsbehovet under anslagsposten till särskilda
löneförmåner till ordinarie tjänstemän har ett belopp av 86,000 kronor
befunnits erforderligt till representationsbidrag åt landshövdingarna.
Till avlöningsförstärkning åt landssekreterare och landskamrerare har beräknats
oförändrat belopp, 124,000 kronor.

Vad slutligen angår posten till rörligt tillägg, har denna av länsstyrelserna
uppskattats till i runt tal 950,000 kronor.

292

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet
till länsstyrelsernas avlöningar för nästa budgetår utgöra (503,698 + 3,802,965 +
95,261+1,922,115+117,980+86,000+124,000+950,000) 7,602,019 kronor.

I skrivelse den 28 oktober 1940 har länsstyrelsen i Stockholms län — i
anslutning till en av Överståthållarämbetet i ämnet gjord framställning —
framhållit bland annat, att i samma mån som en alltmera befäst erfarenhet
vunnits örn de krav, som numera måste ställas på försvarsassistentens
arbete, länsstyrelsen mer och mer kommit till den uppfattningen, att åtminstone
den till försvarsassistenten i Stockholms län utgående ersättningen
icke — i varje fall icke för närvarande — kunde anses utgöra tillräcklig
gottgörelse. En höjning av denna ersättning syntes länsstyrelsen både
skälig och nödvändig. Vidare har länsstyrelsen hemställt, att försvarsassistentens
anställning finge omfatta helt år, varigenom möjlighet erhölles
att bevilja vederbörande en månads semester. Ett flertal andra länsstyrelser
hava i särskilda framställningar framfört liknande synpunkter.

Statskontoret har i yttrande den 6 november 1940 över länsstyrelsens i
Stockholms län hemställan icke velat bestrida, att vissa skäl måhända kunde
anföras för en ökning av arvodet till försvarsassistenten hos länsstyrelsen
i länet. Ämbetsverket ansåge emellertid, att en reglering av arvodet till
nämnde tjänsteman endast borde ske i samband med en allmän översyn av
arvodena till försvarsassistenterna och under hänsynstagande jämväl till
storleken av de arvoden, som i övrigt utginge å befattningar, avsedda för
pensionerade officerare. En överarbetning av det militära arvodessystemet
syntes i sin tid komma att företagas av de av Kungl. Maj:t den 22 juni
1939 för sådant ändamål tillkallade sakkunniga, ehuruväl arbetet därmed för
närvarande vilade. Vidkommande länsstyrelsens framställning örn utsträckning
av försvarsassistentens tjänstgöring att för möjliggörande av semester
gälla helt budgetår har statskontoret framhållit, att assistenten under innevarande
budgetår hade att tjänstgöra högst 11 månader. Befattningens innehavare
ägde alltså, därest han komme att stå till länsstyrelsens förfogande
under hela budgetåret, att i enlighet med gällande föreskrifter uppbära —
förutom dagarvode å 8 kronor under 11 månader — fast arvode å 800 kronor
för helt budgetår. — Under åberopande av det anförda har statskontoret
i särskilda utlåtanden avstyrkt jämväl de övriga framställningar i ämnet,
som gjorts till föremål för remiss till ämbetsverket.

Vid min anmälan av motsvarande punkt i fjolårets statsverksproposition
framhöll jag önskvärdheten — ej minst på grund av rådande finansiella
förhållanden — av att särskilda åtgärder vidtoges för uppnående av största
möjliga enhetlighet och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt. Riksdagen framhöll i anledning härav, att riksdagen
delade min uppfattning och förväntade, att åtgärder i nämnda syfte snarast
vidtoges. Kungl. Majit har därefter genom beslut den 4 oktober 1940 tillkallat
en sakkunnig för att inom departementet biträda med utredningen
rörande föreliggande spörsmål. Vissa förberedande arbeten för den omfattande
undersökningen hava påbörjats.

Femte huvudtiteln.

293

Vad angår beräkningen av medelsbekovet till länsstyrelsernas avlöningar
för nästa budgetår bär jag ansett mig böra utgå från ett bibehållande i
stort sett av nuvarande personalorganisation. Med tillämpning av de nya
grunderna för avlöningsstaternas uppställning synas de olika posterna i
länsstyrelsernas avlöningsstat kunna bestämmas i enlighet med följande
kalkyler.

Till avlöningar till landshövdingarna bör uppföras oförändrat belopp
eller 500,000 kronor.

Under en post till avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän beräknar
jag sammanlagt 3,777,000 kronor, varav 124,000 kronor utgöra avlöningsförstärkning
till landssekreterare och landskamrerare. Någon utökning
av den ordinarie personalen anser jag icke tillrådlig i nuvarande läge.

Vad härefter angår medelsbehovet till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, torde ersättningen till sakkunniga
för biträde vid utredningar m. m. böra upptagas till oförändrat belopp,

10,000 kronor. Vidkommande försvarsassistenternas tjänstgöring vill jagerinra
örn att den höjning av ifrågavarande post, som beslöts för innevarande
budgetår, avsåg att vid behov möjliggöra en mera kontinuerlig sysselsättning
av assistenterna vid länsstyrelserna. För övrigt förtjänar framhållas,
att Kungl. Majit efter framställning av åtskilliga länsstyrelser redan
under budgetåret 1939/40 medgav en tjänstgöring för vederbörande assistenter
under budgetårets samtliga tolv månader. Delvis på av statskontoret
anförda skäl och med hänsyn till de statsfinansielia förhållandena kan jag
ej för närvarande biträda de från länsstyrelserna framförda önskemålen.
För ändamålet bör därför beräknas oförändrat belopp, 87,000 kronor. Ifrågavarande
post torde sålunda böra upptagas till samma belopp som för innevarande
budgetår eller till (10,000 + 87,000) 97,000 kronor.

Beträffande utgifterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
innebär länsstyrelsernas förslag i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade beloppet en ökning med ej mindre än något över 165,000
kronor eller från 1,875,000 kronor till 2,040,095 kronor. Till en viss del
sammanhänger denna stegring liksom tidigare budgetår med vissa automatiska
utgiftsökningar, beroende på uppflyttningar av tjänstemän i högre
lönegrad eller löneklass samt överflyttning av befattningshavare från extra
till extra ordinarie tjänsteställning. Vidare har en var av fyra länsstyrelser
hemställt örn stadigvarande anställning av en jurist, varjämte gjorts framställning
örn ytterligare tjänster för annan erforderlig icke-ordinarie personal.
Härjämte hava länsstyrelserna i viss mindre utsträckning hemställt
örn ytterligare medel för avlönande av sådan tillfällig personal, vars anställande
visat sig erforderligt för fullgörande av andra uppgifter än de med
den s. k. administrativa försvarsberedskapen direkt sammanhängande. Däremot
hava i de nyss angivna siffrorna icke inräknats några uppskattade
kostnader för sistnämnda ändamål. Såsom fallet var i fråga örn budgetåret
1939/40 torde dessa extraordinära utgifter — liksom även ytterligare kostnader
för tillfälligt biträde med andra krisbetonade uppgifter av oförutsedd
omfattning — lämpligen böra ersättas i särskild ordning.

294

Femte huvudtiteln.

Under förutsättning att särskilda medel icke avses för möjliggörande
annat än i rena undantagsfall av nyanställning, stadigvarande eller mera
tillfällig, torde efter omräkning i enlighet med de nya grunderna medelsbehovet
för nästa budgetår till avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal
vid länsstyrelserna kunna uppskattas till 2,075,000 kronor.

Såsom jag nyss nämnde, bör från och med nästa budgetår den till
landssekreterarna och landskamrerarna utgående avlöningsförstärkningen
inräknas under posten till avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän. Däremot
böra alltjämt under posten till särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän beräknas medel till representationsbidrag till landshövdingarna.
För ändamålet torde böra anvisas 86,000 kronor.

Yad slutligen angår rörligt tillägg synes den härför avsedda posten få
uppföras med 930,000 kronor.

Enligt dessa kalkyler bör länsstyrelsernas avlöningsanslag för nästa budgetår
beräknas till (500,000 + 3,777,000 + 97,000 + 2,075,000 + 86,000 + 930,000)

7,465,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis
............................................ kronor 500,000

Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.............................. » 3,777,000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Ersättning till sakkun niga

för biträde vid utredningar
m. m................. kronor 10,000

b. Ersättning till försvars assistenter,

förslagsvis...... » 87,000 » 97 Q00

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................................ » 2,075,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän
(representationsbidrag till lands -

hövdingarna) förslagsvis .................... » 86,000

Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 930,000

Summa förslagsanslag kronor 7,465,000;

dels ock till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .................... kronor 7,465,000

Femte huvudtiteln.

295

[161.] 4. Länsstyrelserna: Sjukvård m. m., förslagsanslag. Såsom jag tidigare
anfört skola i omkostnadsstaterna under en ny anslagspost, benämnd
sjukvård m. m., från och med nästa budgetår beräknas medel till bestridande
av ersättningar åt verksläkare, kostnad för sjukhusvård och medicin,
annan sjukvårdskostnad samt begravningshjälp.

Med bibehållande av hittillsvarande uppdelning på olika anslag av länsstyrelsernas
utgifter till reseersättningar, expenser och publikationstryck
synas erforderliga medel till sjukvård m. m. vid länsstyrelserna lämpligen
böra jämväl beräknas under ett särskilt anslag av förslagsanslags natur,
betecknat länsstyrelserna: sjukvård m. m. För nästa budgetår bör för
ändamålet anvisas ett anslag av 35,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 35,000

[162.] 5. Länsstyrelserna: Reseersättningar, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ...................	......... 115,000	149,643
1939/40 ...................	......... 125,000	128,361
1940/41 ...................	......... 105,000	—
1941/42 (förslag).........	......... 105,000	—

I särskilda framställningar hava länsstyrelserna avgivit förslag till beräknande
av utgifterna under nästa budgetår till reseersättningar. För ändamålet
skulle i enlighet härmed erfordras tillhopa 137,500 kronor.

I likhet med vad jag förra året anförde vid beräkningen av medelsbehovet Departementsför
innevarande budgetår måste ifrågavarande utgifter liksom statens resekostnader
i övrigt i möjligaste mån begränsas. Det för innevarande budgetår
anvisade beloppet, 105,000 kronor, synes därför böra bibehållas oförändrat.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Länsstyrelserna: Reseersättningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 105,000

[163.] 6. Länsstyrelserna: Expenser, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39 ........................ 1,100,000 1,453,901

1939/40 ........................ 1,100,000 1,829,075

1940/41 ........................ 1,000,000

1941/42 (förslag) .............. 1,100,000

I särskilda framställningar hava länsstyrelserna avgivit förslag till beräknande
av utgifterna under nästa budgetår till expenser. I enlighet med

Departements chefen.

296 Femte huvudtiteln.

dessa förslag skulle medelsbehovet för ändamålet komma att utgöra tillhopa

1,464,100 kronor.

De senaste budgetårens höga belastningssiffror sammanhänga till ej oväsentlig
del med den möbel- och annan inventarieanskaffning, som på olika håll
visat sig nödvändig företaga, ej minst med hänsyn till den starka ansvällningen
av den extra personalen vid länsstyrelserna för handläggning av beredskapsärenden
av skilda slag. Såsom även av länsstyrelsernas förslag framgår torde
man kunna räkna med en minskad belastning av anslaget för nästa budgetår.
Under sådana förhållanden och då man har anledning förvänta, att länsstyrelserna
vid sina dispositioner av anvisade expensmedel ägna uppmärksamhet åt
de möjligheter till besparingar, som uppstå, anser jag mig kunna förorda,
att anslagshöjningen i förhållande till innevarande budgetår begränsas till

100,000 kronor och att anslaget således uppföres med ett belopp av 1,100,000
kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ...................... kronor 1,100,000

[164.] 7. Länsstyrelserna: Publikationstryck, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ...................	......... 85,000	137,217
1939/40 ...................	......... 100,000	144,426
1940/41 ...................	......... 100,000	—
1941/42 (förslag).........	......... 110,000	—

I särskilda framställningar hava länsstyrelserna framlagt förslag till beräknande
av medelsbehovet för nästa budgetår till publikationstryck. Enligt
förslagen skulle för ändamålet erfordras ett sammanlagt belopp av 130,900
kronor.

Både den senaste belastningssiffran och länsstyrelsernas anslagsäskanden
för nästa budgetår tala visserligen i och för sig för behovet av en ej oväsentlig
ökning av ifrågavarande anslag. Enligt vad jag erfarit torde emellertid
en begränsning av hithörande kostnader på sina håll kunna uppnås
genom att i ökad utsträckning sammanföra likartade meddelanden i samma
länskungörelse samt genom att i möjligaste mån reducera kungörelsernas
innehåll. Vidare synes länsstyrelses allmänna meddelande, där sådant närmare
berör allenast ett mindre antal myndigheter och enskilda, lämpligen
kunna utsändas i stencil och tryckning därav sålunda undvikas.

I anslutning till det anförda anser jag anslagshöjningen kunna begränsas
till 10,000 kronor. För ändamålet skulle under sådana förhållanden för
nästa budgetår anvisas 110,000 kronor. Jag får sålunda hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Länsstyrelserna: Publikationstryck för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 110,000

Femte huvudtiteln.

297

[165.j 8. Landsfogdarna m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. I riksstaten
för löpande budgetår finnas upptagna ett förslagsanslag till fögderiförvaltningarna:
avlöningar å 4,199,300 kronor saint ett förslagsanslag till fögderiförvaltningarna:
omkostnader å 800,000 kronor. Från förstnämnda anslag
bestridas avlöningarna till landsfogdar, landsfiskaler och häradsskrivare. Den
28 juni 1940 har Kungl. Maj:t fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat
för fögderiförvaltningarna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

I. Häradsskrivare och landsf simier m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön, tjänstgöringspenningar, ortstillläggochförvaltningsbidragj/örs/a^sw/s
kronor 2,315,000

b. Ålderstillägg, förslagsvis.............. » 315,000

c. Yikariatsersättningar, förslagsvis — » 235,000 kronor 2,865,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal (extra och biträdande
landsfiskaler samt tjänstebiträden åt landsfiskaler),

förslagsvis ..............................................;••••■ * 545,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis .. kronor 460,000

b. Personliga lönetillägg till vissa t. f.

landsfiskaler, förslagsvis................ » 10,000 »_470,000

Summa kronor 3,880,000

II. Landsfogdar och landsfogdeassistenter.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.. kronor
Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... kronor 27,400

b. Avlöningsförliöjningar m. m., förslagsvis » 3,800 »

Börligt tillägg, förslagsvis.................................. »

Summa kronor

261,000

31,200

27,100

319,300

Summa förslagsanslag kronor 4,199,300

Av ifrågavarande grupper av befattningshavare hava endast landsfogdarna
erhållit lönereglering, vilken reglering genomförts jämlikt beslut
vid 1936 års riksdag.

Yad beträffar landsfiskalerna vill jag emellertid erinra örn att Kungl.
Maj:t i proposition till riksdagen den 19 april 1940, nr 219, framlade förslag
till omorganisation av landsfiskalsbefattningarna m. m., innefattande
bland annat även en lönereglering av nämnda befattningar. I mitt anförande
till statsrådsprotokollet sagda dag framhöll jag bland annat, att det av flera
skäl hade varit synnerligen önskvärt att redan då kunna definitivt fastställa
datum för den föreslagna omorganisationens genomförande. Då denna
emellertid måste draga med sig en kostnadsökning, syntes ett bestämmande
av nämnda tidpunkt icke låta sig göra med hänsyn till det statsfinansiella
läget. Biksdagen biföll i allt väsentligt propositionen. Principbeslut rörande

298

Femte huvudtiteln.

ny organisation för landsfiskalerna föreligger alltså numera, varemot beslut
rörande organisationens ikraftträdande ännu icke fattats.

Den senare tidens erfarenheter hava likväl visat, att genomförandet av
den till sina riktlinjer fastslagna omorganisationen av landsfiskalernas befattningar
av skilda skäl icke utan avsevärda olägenheter kan ytterligare uppskjutas.
Jag vill i samband härmed erinra örn att åtskilliga länsstyrelser i
framställningar till Kungl. Majit för egen del betonat de allvarliga konsekvenser,
som under nuvarande tidsförhållanden skulle uppstå genom reformens
fördröjande. Efter samråd med cheferna för justitie- och finansdepartementen
förordar jag därför, att landsfiskalernas lönereglering trots
en rätt betydande kostnadsökning för det allmänna kommer till genomförande
från och med nästa budgetår. Vissa i och för sig betydelsefulla detaljspörsmål,
vilka icke ansågos böra definitivt lösas vid principbehandlingen av föreliggande
fråga, äro för närvarande under ytterligare övervägande inom departementet.
Av denna anledning är jag ej förrän senare under denna riksdag
beredd att framlägga definitivt förslag i ämnet och äska erforderliga medel.
I samband därmed bör jämväl upptagas till slutlig prövning anslagsbehovet
till avlöningar och omkostnader för landsfogdar och häradsskrivare och här
allenast beräknas preliminära belopp för de olika ändamålen.

Ett genomförande nästkommande budgetår av landsfiskalsreformen nödvändiggör
en ändring av gällande avlöningsstat för fögderiförvaltningarna.
Enligt min mening synes man lämpligen böra uppdela det nuvarande avlöningsanslaget
på tre skilda anslag, förslagsvis benämnda landsfogdarna m. m.:
avlöningar, landsfiskalerna m. m.: avlöningar och häradsskrivarna: avlöningar.
I konsekvens härmed bör det nuvarande omkostnadsanslaget ersättas med
tre nya anslag, betecknade landsfogdarna m. m.: omkostnader, landsfiskalerna
m. m.: omkostnader samt häradsskrivarna: omkostnader. Samtliga nu nämnda
anslag böra givas förslagsanslags natur.

I anslutning till vad jag nu anfört bör — med bibehållande av bestående
personalorganisation för landsfogdar och landsfogdeassistenter — anslaget
till landsfogdarna m. m.: avlöningar kunna beräknas till 320,000 kronor.

Beträffande anslaget till landsfogdarna m. rn : omkostnader torde detta förslagsvis
böra beräknas till ett belopp av 50,000 kronor.

Anslagen till landsfiskalerna m. m.: avlöningar och landsfiskalerna m. m.:
omkostnader torde kunna preliminärt uppskattas till respektive 5,950,000
kronor och 1,180,000 kronor. Vidare synes för nästa budgetår ett särskilt
engångsanslag av förslagsanslags natur böra uppföras för bestridande av
kostnaderna för inlösen av kontorsmaskiner och kassaskåp samt för anskaffande
av viss beväpning m. m. till landsfiskaler och landsfiskalsassistenter. Anslaget,
som torde kunna betecknas landsfiskalerna rn. m.: inlösen av vissa inventarier
m. m., bör preliminärt uppföras med 430,000 kronor.

Vad därefter angår anslaget till häradsskrivarna: avlöningar torde detta
med tillämpning av oförändrade grunder här kunna uppskattas till 797,000
kronor.

Anslaget till häradsskrivarna: omkostnader slutligen synes böra preliminärt
upptagas till 20,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

299

Beträffande anslaget till landsfogdarnas avlöningar gör jag hemställan
under denna punkt samt i fråga örn övriga bär nämnda anslag under följande
sex punkter. Här hemställer jag sålunda, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Landsfogdarna
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna ett
förslagsanslag av .................................. kronor 320,000

[166.] 9. Landsfogdarna m. m.: Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande
av vad under föregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Landsfogdarna
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .............................. kronor 50,000

[167.] 10. Landsfiskalerna m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. Hänvisande
till vad under punkten 165 anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Landsfiskalerna
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna ett
förslagsanslag av ................................ kronor 5,950,000

[168.] 11. Landsfiskalerna m. m.i Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande
av vad under punkten 165 anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Landsfiskalerna
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av ............................ kronor 1,180,000

[169.] 12. Landsfiskalerna m. m.: Inlösen av vissa inventarier m. m., förslagsanslag.
Under åberopande av vad under punkten 165 anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Landsfiskalerna
m. m.: Inlösen av vissa inventarier m. m. för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av...... kronor 430,000

[170.] 13. Häradsskrivarna: Avlöningar, förslagsanslag. I det jag hänvisar
till vad under punkten 165 anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Häradsskrivarna:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av...................................... kronor 797,000

[171.] 14. Häradsskrivarna: Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande
av vad under punkten 165 anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Häradsskrivarna:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna eit förslagsanslag
av ...................................... kronor 20,000

300

Femte huvudtiteln.

E. Polisväsendet.

[172.] 1. Statspolisorganisationen: Statspolisintendenten m. m., förslagsanslag.
Från ifrågavarande anslag bestridas dels kostnaderna för avlöning
och pensionering av statspolisintendenten, dels ock arvode till en polisassistent.
Anslaget har för såväl budgetåret 1939/40 som innevarande budgetår
beräknats till 23,300 kronor.

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande stat, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Stat.

Avlöning till statspolisintendenten enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 april

1938 m. m., förslagsvis ........................................ kronor 15,900

Kostnader för statspolisintendentens pensionering, förslagsvis » 1,600

Arvode till en statspolisassistent ................................ » 5,800

Summa kronor 23,300

I skrivelse den 31 augusti 1940 har statspolisintendenten gjort framställning
örn anvisande av medel för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål
samt därvid i fråga örn sina egna avlöningsförmåner anfört:

Statspolisintendentens avlöning utginge enligt det av Kungl. Majit den
29 april 1938 fastställda avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid
vissa av överståthållarämbetets avdelningar och ämbetet underlydande institutioner
m. m. ävensom den av Kungl. Majit samma dag fastställda ordinarie
lönestaten för Överståthållarämbetet samt Stockholms magistrat och rådhusrätt.
Enligt avlöningsreglementet ägde statspolisintendenten uppbära lön
efter lönegrad B 30, varjämte utginge viss avlöningsförstärkning. Med hänsyn
till därutöver utgående rörligt tillägg och provisoriskt dyrortstillägg hade
för nu löpande budgetår lönen beräknats till 15,900 kronor. Statsverkets
kostnad för statspolisintendentens pensionering hade för samma tid uppskattats
till 1,600 kronor.

Avlönings- och pensioneringskostnaderna för statspolisintendenten hade
alltså för innevarande budgetår beräknats till sammanlagt 17,500 kronor. För
budgetåret 1941/42 syntes dessa kostnader komma att med hänsyn till höjningarna
av det rörliga tillägget å lönen ökas med 800 kronor.

På grund härav borde utgifterna för statspolisintendentens avlöning och
pensionering för nästa budgetår uppskattas till (17,500 + 800) 18,300 kronor.

Beträffande statspolisassistentens avlöningsförmåner har statspolisintendenten
framhållit i huvudsak följande.

Till arvode åt statspolisassistenten hade för innevarande i likhet med
föregående budgetår anvisats ett anslag å 5,800 kronor. Enligt uttalande av
departementschefen i bilagan till 1939 års statsverksproposition (sid. 449)
borde statspolisassistenten »till en början erhålla ett arvode ungefär motsvarande
det, vilket för närvarande uppbäres av nyanställd landsfogdeassistent.
Vid bestämmandet av arvodet torde hänsyn böra tagas till det pro -

Femte huvudtiteln.

301

visoriska dyrortstillägg och det dyr tids tillägg, som tillkomma motsvarande
befattningshavare i Stockholms stad». Enligt 6 § 2 stycket kungörelsen den
24 april 1936 (nr 155) örn landsfogdeassistenter finge landsfogdeassistent, efter
att under sammanlagt ett och ett halvt år hava tjänstgjort som landsfogdeassistent,
anställas i extra ordinarie befattning och skulle därvid i avlöningsliänseende
hänföras till 19:e lönegraden för icke-ordinarie befattningshavare.
Då statspolisassistenten vid ingången av budgetåret 1941/42 under mer än
ett och ett halvt år tjänstgjort i denna befattning, syntes han som en konsekvens
av departementschefens ovan angivna uttalande böra tillerkännas samma
anställningsförmåner som en landsfogdeassistent efter motsvarande tjänstetid.
Jämväl de av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga, som den 31 oktober 1936
avgivit promemoria rörande viss förstärkning av statspolisen, hade såsom
sin uppfattning uttalat, att statspolisassistenten med avseende å avlöningsförmåner
borde vara likställd med landsfogdeassistenterna. Härför talade
vidare, att statspolisassistentens nuvarande arvode på grund av konjunkturutvecklingen
undergått en betydande reell försämring, vilken det syntes
angeläget att kompensera, så att statspolisassistenten ej, i jämförelse med
andra motsvarande befattningshavare, bleve försatt i en missgynnad undantagsställning.
Befattningen som statspolisassistent syntes därför böra upptagas
i Stockholms stads lönestat med placering i 19:e lönegraden i det av
Kungl. Majit den 29 april 1938 fastställda avlöningsreglementet för icke ordinarie
tjänstemän vid vissa av överståthållarämbetets avdelningar och ämbetet
underlydande institutioner m. m.

Med utgångspunkt från samma principer, enligt vilka lönen åt statspolisintendenten
beräknats, syntes enligt intendenten lönen åt statspolisassistenten
för budgetåret 1941/42 böra uppskattas till 7,570 kronor, utgörande lön i
19:e lönegraden första löneklassen i nyssnämnda reglemente jämte provisoriskt
dyrortstillägg och rörligt lönetillägg därå. Därjämte tillkomme ett belopp
av 630 kronor, utgörande ersättning till staden för befattningshavarens egenpension,
varför för ändamålet borde upptagas ett sammanlagt belopp av
(7,570 + 630) 8,200 kronor.

Ifrågavarande anslag har av statspolisintendenten sålunda beräknats till
(18,300 + 8,200) 26,500 kronor.

Enligt den för innevarande budgetår gällande staten är såsom nämnts ett
belopp av 15,900 kronor avsett för avlöning till statspolisintendenten, medan
för intendentens pensionering beräknats 1,600 kronor. Med hänsyn till vad
statspolisintendenten anfört, böra avlöningskostnaderna för nästa budgetår
för intendentens del uppskattas till ett till (15,900 + 800) 16,700 kronor förhöjt
belopp. Då, efter vad jag inhämtat, utgifterna för intendentens pensionering
årligen allenast uppgått till i det närmaste 1,000 kronor, skulle för
statspolisintendentens avlöning och pensionering sammanlagt böra för nästa
budgetår anvisas (16,700 + 1,000) 17,700 kronor.

Vad härefter angår statspolisassistentens löneförmåner, finner jag mig i
rådande läge icke kunna biträda förslaget om en reglering av dessa i anslutning
till det för Stockholms stads befattningshavare gällande lönereglementet.
Jag vill i detta sammanhang erinra om den höjning av assistentens
årsarvode med 300 kronor till 6,100 kronor, som riksdagen med retroaktiv
tillämpning från och med den 1 juli 1940 medgav förliden höst, en
höjning som man självfallet bör räkna med även för nästa budgetår.

Departements chefen.

302 Femte huvudtiteln.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, skulle ifrågavarande anslag för
sagda budgetår böra uppföras med (17,700 + 6,100) 23,800 kronor. Jag får
dårför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till S tatsp olisor g a ni sa tion en: Statspolisintendenten m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 23,800

[173.] 2. Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon och ridhästar,

reservationsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 111,000 115,673

1940/41 ............................ 111,000 —

1941/42 (förslag) .................. 111,000 —

För innevarande budgetår hava utgifterna för inköp av motorfordon beräknats
till 101,000 kronor samt utgifterna för inköp av ridhästar och dessas
transport till vederbörande stationsorter ävensom för inköp av munderingar
till ridhästar till 10,000 kronor. Av anslaget skall ett belopp av 101,000
kronor avräknas mot automobilskattemedlen.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har statspolisintendenten framlagt förslag
angående medelsbehovet för nästa budgetår.

Till inköp av motorfordon beräknar statspolisintendenten oförändrat
belopp, 101,000 kronor, samt anför härvid:

Någon utökning av statspolisens motorfordonspark, vare sig beträffande
automobiler eller motorcyklar, ifrågasattes icke för nästkommande budgetår.

Kostnaderna för förnyelse av motorfordonsbeståndet påverkades i nuvarande
läge av en mängd olika, delvis motstridiga och synnerligen svårbedömbara
faktorer. Skulle man följa samma principer för förnyelsen som
under budgetåret 1939/40, syntes en ej oväsentlig höjning av anslaget vara
erforderlig, eftersom inköpspriserna ökats rätt avsevart. En dylik höjning
vore emellertid ej erforderlig, då de eljest beräknade förnyelserna delvis
syntes kunna uppskjutas, enär fordonen på grund av drivmedelsknappheten
givetvis ej blivit utsatta för samma nötning som under vanliga förhållanden
och fordonens beskaffenhet efter genomförandet av det innevarande budgetårets
förnyelser genomgående vore god. Med beaktande av det sagda skulle
det till och med vara möjligt att bestrida kostnaderna för de absolut nödvändiga
förnyelserna med de besparingar, som kunde göras å anslaget för
innevarande budgetår. Att anslag det oaktat måste begäras för budgetåret
1941/42 vöre beroende därpå, att en redan under nu löpande budgetår påbörjad
övergång till gengasdrift måste, därest tidsläget ej förändrades, fullbordas
under det budgetår, varom nu vore fråga. Kostnaden därför beräknades
uppgå till ungefär det belopp, som för innevarande budgetår anslagits
till inköp av motorfordon, nämligen 101,000 kronor.

Då kostnaderna för inköp av ridhästar enligt statspolisintendentens
uppskattning jämväl böra beräknas oförändrade, skulle således ifrågavarande
anslag uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår eller med
(101,000 + 10,000) 111,000 kronor.

På av statspolisintendenten anförda skäl förordar jag, att anslaget för
nästa budgetår beräknas till oförändrat 111,000 kronor. Till inköp av motorfordon
skulle därvid avses 101,000 kronor och till inköp av ridhästar 10,000

Femte huvudtiteln.

303

kronor. Enligt gällande principer bör mot automobilskattemedlen avräknas
ett belopp av 101,000 kronor.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon och
ridhästar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................................. kronor 111,000,

därav 101,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

[174.] 3. Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader,
förslagsanslag.

Budgetår Anslag

1939/40 ............................ 353,000

1940/41 ............................ 346,000

1941/42 (förslag).................. 350,000

Av anslaget för löpande budgetår skola 87,000 kronor avräknas mot automobilskattemedel.
Den 26 april 1940 har Kungl. Majit föreskrivit, att av
nämnda anslag må av statspolisintendenten användas följande belopp, nämligen 1)

till underhåll och vård av vissa av statspolisens hästar samt till de
särskilda utgifter, som kunna bliva erforderliga för hästarnas dressyr och
för utbildning av den ridande personalen ävensom till anskaffande av hästutrustningspersedlar
i stället för förslitna sådana, högst 44,900 kronor,

2) till underhåll och drift av motorfordon, högst 267,000 kronor samt

3) till expeditionskostnader, inköp av diverse materiel och löpande utgifter
i övrigt, högst 34,080 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har statspolisintendenten framlagt förslag
rörande beräkningen för nästa budgetår av medelsbehovet för de ändamål,
som tillgodoses från ifrågavarande anslag.

Det belopp, som statspolisintendenten äger använda till underhåll och
vård av vissa av statspolisens hästar m. m., avser kostnader, som
direkt gäldas av statspolisintendenten. Under nästföljande anslag åter upptagas
de kostnader för samma ändamål, som i första hand bestridas av polisdistrikten
men därefter gottgöras desamma av statsmedel. Statspolisintendenten
uppskattar medelsbehovet till bestridande av ifrågavarande utgifter
under nu förevarande anslag till oförändrat belopp, 44,900 kronor, samt
framhåller härvid i huvudsak följande.

Sammanlagda kostnaden för underhåll och vård av statspolisens hästar hade
för löpande budgetår beräknats till 117,300 kronor, varav 72,400 kronor till
gottgörelse åt vissa polisdistrikt och 44,900 kronor för utlägg genom statspolisintendentens
försorg. För budgetåret 1939/40, för vilket beräknats praktiskt
taget samma anslag, hade dock av polisdistrikten i ersättning (för kostnader
under kalenderåret 1939) begärts 74,533 kronor 86 öre, varemot å det till
statspolisintendentens förfogande ställda anslaget uppkommit ett överskott
av omkring 10,000 kronor. Förklaringen därtill vore att söka, i det förra

Nettoutgifter

342,647

304

Femte huvudtiteln.

fallet i ökade avlöningskostnader för hästskötare oell i det senare fallet i
osedvanligt gynnsamma inköp av fourageartiklar samt minskad anskaffning
av hästutrustningspersedlar.

Under budgetåret 1941/42 syntes ej oväsentliga utgiftsökningar vara ofrånkomliga.
Gottgörelsen till polisdistrikten syntes med tanke på inträdda och
motsedda höjningar av hästskötarelöner och fouragepriser böra uppräknas
med omkring 15 procent av kostnaderna för kalenderåret 1939 eller i runt
tal till 80,000 kronor. De utgifter, som bestredes genom statspolisintendenten,
komme — jämfört med de faktiska utgifterna för samma kalenderår -— ävenledes
att ökas dels med omkring 3,000 kronor, beroende på höjda hästskötarelöner,
dels ock med omkring 7,000 kronor på grund av prisstegringar på
fourage och (i jämförelse med föregående budgetår) ökat behov av hästutrustningspersedlar,
för vilka man dessutom syntes hava att räkna med betydande
prishöjningar.

Beträffande kostnaderna för underhåll och drift av motorfordon anför
statspolisintendenten:

Kostnaden för underhåll och drift av motorfordon hade för nu löpande
liksom föregående budgetår beräknats till 267,000 kronor. Att för nästkommande
budgetår uppskatta denna kostnad vore ytterst vanskligt. På anslaget
för budgetåret 1939/40 hade till följd av inskränkningar i motorfordonens
användning uppkommit ett ej obetydligt överskott. Därest statspolisen
skulle kunna fullgöra densamma åliggande arbetsuppgifter, kunde
man emellertid icke i fortsättningen räkna med så kraftiga inskränkningar
beträffande fordonens användning, som varit fallet under budgetåret 1939/40.
De under budgetåret vidtagna inskränkningarna hade varit beroende av dels
bristen å bensin och andra dylika drivmedel dels ock en fullt förklarlig
obenägenhet att — på grund av de höga kostnaderna för anskaffande av
gengasaggregat — övergå till gengasdrift. Statspolisintendenten ville i detta
sammanhang framhålla, att genom de vidtagna inskränkningarna statspolisens
arbete i hög grad försvårats och minskat i effektivitet. Även örn man allt
framgent räknade med vissa inskränkningar, syntes dock de härigenom uppkommande
besparingarna ej räcka till att uppväga de höjda priserna å drivoch
smörjmedel samt gummiringar. I vilken utsträckning övergång till gengasdrift
kunde inverka å anslaget vore ävenledes svårt att förutse.

Till följd av alla dessa osäkerhetsmoment har statspolisintendenten ansett
sig nödsakad inskränka sig till att för budgetåret 1941/42 för ifrågavarande
kostnader beräkna oförändrat anslagsbelopp eller 267,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet för expeditionskostnader, inköp av diverse
materiel och löpande utgifter i övrigt anför statspolisintendenten
:

Såsom utgångspunkt för beräkning av denna post hade statspolisintendenten
tagit det belopp, som beräknats under innevarande budgetår skola
åtgå till löpande utgifter i egentlig mening eller 22,200 kronor. Flertalet
av de utgifter, som här avsåges, gällde sådan anskaffning och förbrukning,
vilken drabbats av de relativt sett mest betydande prishöjningarna, sedan
nämnda beräkning uppgjorts. Enligt uppgifter från statspolisens leverantörer
syntes det gångna året hava medfört prisstegringar på genomsnittligen
omkring 20 procent för ifrågavarande post. Toge man dessutom någon
hänsyn till ytterligare väntade prisstegringar, skulle erfordras ett med 7,800
kronor till 30,000 kronor förhöjt anslag.

För justerings- och reparationskostnader för statspolisens bilvågar upptoges
samma belopp som för nu löpande budgetår, nämligen 3,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

305

Kostnaden för hållande av polishundar syntes, likaledes oförändrat, kunna
beräknas till sammanlagt 1,200 kronor. Till avlöning åt kvinnligt skrivbiträde
å statspolisintendentens expedition, nu beräknad med 3,000 kronor,
borde under hänsynstagande till levnadskostnadernas ökning utgå ytterligare
300 kronor eller sammanlagt 3,300 kronor.

Innevarande budgetår hade beräknats ett belopp av 1,000 kronor för att
bereda statspolisen möjlighet att pröva nya uppslag och utexperimentera
förbättringar inom polisens verksamhetsområde. Fortsatt behov av anslag
för nämnda ändamål, därvid nu främst intresserade arbets- och materielbesparande
förfaringssätt och tekniska hjälpmedel, funnes givetvis alltjämt
och syntes böra uppskattas till minst oförändrat belopp.

Kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål kunde i enlighet med dessa
beräkningar uppskattas till sammanlagt (22,200 + 7,800 + 3,000 + 1,200 +

3,000 + 300 + 1,000) 38,500 kronor och anslaget i sin helhet därför upptagas
till (44,900 4- 267,000 + 38,500) 350,400 kronor, innebärande en höjning i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget med 4,400
kronor.

I skrivelse den 22 november 1940 har länsstyrelsen i Norrbottens län hemställt
örn en förstärkning av den vid gränsen mot Finland tjänstgörande
ordningsstatspolisen med en överkonstapel och en konstapel, enär det
på grund av omfattningen och vikten av gränsstatspolisens arbete under
år 1940 visat sig, att nuvarande personalstyrka i Haparanda vore otillräcklig
för ett tillfredsställande fullgörande av det arbete, som åvilade
densamma.

Statspolisintendenten, som vid verkställd inspektion funnit det klart framgå,
att den av länsstyrelsen föreslagna utökningen är nödig och befogad, har
i yttrande tillstyrkt framställningen. Ett bifall härtill skulle för nästa budgetår
medföra en merutgift under förevarande anslag av i runt tal 2,000
kronor.

Det av länsstyrelsen i Norrbottens län framförda förslaget örn en för.
stärkning av gränsstatspolisen i Haparanda med en överkonstapel och en
konstapel anser jag mig med hänsyn till rådande förhållanden icke kunna
avstyrka. Kostnaderna härför, i vad rör nu ifrågavarande anslag, kunna i
enlighet med statspolisintendentens förslag uppskattas till omkring 2,000
kronor.

Ej heller i övrigt har jag något att erinra mot föreliggande kostnadsberäkningar.
Det uppskattade totalbeloppet — (350,400 + 2,000) 352,400 kronor
— torde emellertid kunna avrundas till 350,000 kronor, varvid beräknats till
underhåll och vård av vissa av statspolisens hästar m. m. 45,000 kronor,
till underhåll och drift av motorfordon 267,000 kronor samt till expeditionskostnader,
inköp av diverse materiel och löpande utgifter
i övrigt 38,000 kronor. Av anslagsbeloppet böra enligt gällande principer
mot automobilskattemedlen avräknas 130,000 kronor.

Den provisoriska förstärkning av statspolisens kriminalavdelning i Stockholm,
som beslöts för större delen av budgetåret 1939/40, har därefter av
Kungl. Majit förklarats skola fortbestå tills vidare under innevarande bud Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8.

Departements chefen.

läst 40 20

306

Femte huvudtiteln.

getår. Skulle förhållandena påkalla, att provisoriet bibehålles även nästa
budgetår eller del därav, böra kostnaderna för anordningen liksom hittills
bestridas från vederbörande anslag under statspolisorganisationen. Enligt
vad jag under hand erfarit skulle nu ifrågavarande anslag kunna komma att
för ändamålet belastas med en utgift av omkring 8,000 kronor. På grund
av ovissheten rörande det fortsatta behovet av förstärkningen torde emellertid
hänsyn till denna kostnad ej böra tagas vid anslagsberäkningen för
nästa budgetår.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- oell expeditionskostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av.................................................. kronor 350,000,

därav 130,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

[175.] 4. Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ........................ 2,300,000 2,057,638

1940/41 ........................ 2,354,000 —

1941/42 (förslag) .............. 2,900,000 —

[Lag den 6 juni 1925 (nr 170) örn polisväsendet i riket, ändrad genom
lagar nr 87/1929, 274/1932 och 447/1932; kungörelse den 16 september 1932
(nr 448) angående stats- och reservpolisen, ändrad genom kungörelser nr
166/1936 och 532/1936; kungörelse den 24 november 1932 (nr 532) angående
statsbidrag till polisväsendet, ändrad genom kungörelser nr 227/1935 och
904/1937.]

Statspolisavdelningar finnas för närvarande i 20 städer. Dessa städer skola
sammanlagt såsom ordningsstatspolis tillhandahålla 8 kommissarier, 25 överkonstaplar
och 239 konstaplar eller tillhopa 272 man. För tjänstgöring såsom
kriminalstatspolis åter skola städerna tillhandahålla 2 kommissarier, 2 biträdande
kommissarier, 26 överkonstaplar och 71 konstaplar eller sammanlagt
101 man. Av dessa äro 1 kommissarie, 4 överkonstaplar och 25 konstaplar
avsedda att huvudsakligen användas för bekämpande av olovlig rusdryckshantering.
Härvid har icke medräknats personalen vid den kriminalavdelning,
varmed statspolisen i Stockholm under hösten 1939 provisoriskt utökats.

Körande de slag av utgifter, som bestridas från ifrågavarande anslag,
lämnades en utförlig redogörelse i statsverkspropositionen till 1935 års riksdag
(V s. 288), till vilken jag tillåter mig hänvisa. I

I skrivelse den 31 augusti 1940 har statspolisintendenten framlagt beräkningar
rörande medelsbehovet för nästa budgetår. Härvid har statspolisintendenten
i huvudsak utgått från utgifterna under år 1939.

Beträffande avlöningskostnaderna till ordningsstatspolisen hava
dessa för sagda år uppgått till sammanlagt bortåt 1,220,000 kronor. Stats -

Femte huvudtiteln.

307

polisintendenten Ilar emellertid funnit sig nödsakad räkna med genom dyrtiden
stegrade avlöningskostnader samt anför härom:

Beräkningarna påverkades i hög grad av de lönehöjningar, som det rådande
läget medfört och komma att medföra. Att fullt exakt beräkna dessa
vore givetvis icke möjligt, beroende på såväl ovissheten i konjunkturutvecklingen
som svårigheten att kunna förutse de nya och ändrade avlöningsbestämmelser,
som olika polisdistrikt tvivelsutan komme att tillämpa. Av
sistnämnda skäl vore det av mindre värde att, under antagande av en viss
konjunkturutveckling, göra en undersökning, hur denna skulle påverka de i
olika polisdistrikt nu utgående lönerna.

Någon beräkning i egentlig mening av kostnadsökningen kunde sålunda
icke företagas, utan man måste nöja sig med en på vissa allmänna antaganden
grundad uppskattning. Med utgångspunkt härifrån samt med aktgivande
på de i jämförelse med 1939 års medellöner redan nu betydligt
ökade lönerna, syntes man för nästkommande budgetår ej kunna räkna med
mindre kostnadsstegring än omkring 20 procent.

Med hänsyn härtill har statspolisintendenten uppskattat medelsbehovet
för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål till (1,220,000 + 244,000)

1,464,000 kronor.

I fråga örn avlöningskostnaderna för kriminalstatspolisen framlägger
statspolisintendenten följande beräkningar.

De faktiska kostnaderna för år 1939, vikariatsersättning inberäknad, hade
uppgått till sammanlagt 521,858 kronor. I denna summa inginge endast en
del av avlöningskostnaderna för kriminalstatspolisens från och med den 1
juli 1939 beslutade utökning, nämligen hälften av kostnaderna för en kriminalöverkonstapel
och en kriminalkonstapel i Stockholm, en tredjedel av
kostnaden för en kriminalöverkonstapel i Visby, en fjärdedel av kostnaden
för utbyte av en kriminalöverkonstapel i Malmö mot en biträdande kriminalkommissarie
men icke någon del av kostnaden för en kriminalöverkonstapel
i Ostersund. Kontot komme med anledning därav att ytterligare belastas
med (3,700 + 3,100 + 3,100 + 500 + 5,200) 15,600 kronor, varigenom medelsbehovet
för nästa budgetår syntes böra uppskattas till (521,900 + 15,600)

537,500 kronor.

Genom brev den 26 april 1940 hade Kungl. Maj:t förordnat, att från och
med den 1 juli 1940 kriminalstatspolisavdelningen i Karlstad skulle utökas
med en kriminalöverkonstapel och en kriminalkonstapel, vilket enligt 1940
års avlöningsreglemente för polispersonalen i Karlstad syntes komma att
medföra en årlig kostnad av omkring (7,000 + 5,000) 12,000 kronor.

Med uppräknande i samma utsträckning, som ifrågasatts beträffande ordningsstatspolisens
avlöning, av kriminalstatspolisens löneförmåner, eller med
20 procent, skulle för nästa budgetår medelsbehovet för sistnämnda kostnaders
bestridande enligt statspolisintendentens uppskattning kunna beräknas
till (521,900 + 15,600 + 12,000 + 109,900) 659,400 kronor.

Kostnaderna för pensionering av ordningsstatspolisen hade för år
1939 belöpt till i runt tal 194,400 kronor. Av samma skäl, som angivits
beträffande avlöningskostnaderna, böra jämväl pensioneringskostnaderna enligt
statspolisintendentens förmenande uppräknas med minst 20 procent
eller med i runt tal 38,900 kronor, varigenom för nästa budgetår för ändamålet
borde anvisas sammanlagt (194,400 -(- 38,900) 233,300 kronor.

308 Femte huvudtiteln.

I fråga om kostnaderna för pensionering av kriminalstatspolisen
anför statspolisintendenten:

De verkliga kostnaderna för år 1939 kava uppgått till sammanlagt 79,985
kronor. Detta belopp innefattade endast motsvarande del av pensioneringskostnaderna
för den från och med den 1 juli 1939 beslutade utökning av
kriminalstatspolisen, för vilken tidigare redogjorts. För helt år tillkomme
därför (710 + 590 + 400 + 225 + 2,575) 4,500 kronor. Detta belopp borde
läggas till förstnämnda summa för att visa den verkliga kostnaden för helt
kalenderår, vilken alltså skulle bliva (80,000 + 4,500) 84,500 kronor.

Den förut nämnda utökningen av kriminalstatspolisens avdelning i Karlstad
med en kriminalöverkonstapel och en kriminalkonstapel syntes komma
att medföra en årlig pensioneringskostnad av omkring (1,400 + 850) 2,250
kronor.

Samtliga dessa kostnader borde med hänsyn till vad statspolisintendenten
i sin framställning förut framhållit för nästkommande budgetår uppräknas
med minst 20 procent eller med 17,350 kronor.

Sammanlagda pensioneringskostnaden för kriminalstatspolisen för nästa
budgetår har statspolisintendenten därför beräknat till (84,500 + 2,250 +
17,350) 104,100 kronor.

I uniformeringskostnader och beklädnadsersättning m. m. hava
under år 1939 utbetalts i runt tal 89,500 kronor. Rörande utgifterna för
nästa budgetår framhåller statspolisintendenten i huvudsak:

Det under år 1939 utbetalda beloppet innefattade endast en del av kostnaderna
för den från och med den 1 juli 1939 beslutade utökningen av
kriminalstatspolisen. För helt år tillkomme därför omkring 600 kronor. Utökningen
av kriminalstatspolisen från och med den 1 juli 1940 med en kriminalöverkonstapel
och en kriminalkonstapel i Karlstad syntes i förevarande
avseende draga en kostnad av omkring 700 kronor.

I ett flertal städer vore dessa kostnader indexberäknade i likhet med avlöningskostnaderna,
varför en viss uppräkning syntes vara oundgänglig. Det
funnes emellertid anledning antaga, att dessa kostnader ej skulle stiga fullt
så snabbt som avlöningskostnaderna, enär i en del städer beklädnadsersättning
utginge med fixerade penningbelopp och i andra gottgörelsen avsåge
faktiskt beräknade kostnader för uniformering. I dessa fall vore det troligt,
att kostnadsökningarna komme något senare än höjningen av avlöningskostnaderna.
Med hänsyn därtill ansåge statspolisintendenten det försvarligt
att i förevarande hänseende icke beräkna den erforderliga anslagshöjningen
till mer än 15 procent eller omkring 13,600 kronor.

Under sådana förhållanden har statspolisintendenten ansett ifrågavarande
utgifter böra uppskattas till (89,500 + 600 + 700 + 13,600) 104,400 kronor.

Såsom ersättning för andra förmåner åt personalen har under år
1939 åtgått ett belopp av cirka 33,100 kronor. Häri ingår allenast en del av
de kostnader, som föranletts av kriminalstatspolisens utökning från den 1
juli 1939. För helt år tillkomma omkring 500 kronor. Utökningen av kriminalstatspolisens
avdelning i Karlstad beräknas av statspolisintendenten komma
att i förevarande avseende draga en kostnad av omkring 200 kronor.

Även för ifrågavarande utgifter anser statspolisintendenten en anslagshöjning
vara motiverad genom den allmänna konjunkturutvecklingen. Denna
höjning synes emellertid enligt statspolisintendenten kunna begränsas till

Femte huvudtiteln.

309

omkring 10 procent, då ett flertal av utgifterna få antagas äga en mindre
rörlighet än det allmänna levnadskostnadsindexet. Sammanlagda kostnaderna
för ändamålet kunna sålunda beräknas till (33,100 + 500 + 200 + 3,400)

37,200 kronor.

Utgifterna för hyresersättning för rum åt statspolisens hästar
och fordon uppgingo för år 1939 till i runt tal 41,750 kronor. I detta belopp
ingår blott en tredjedel av kostnaden för den bil, som genom beslut den 1
juli 1939 tillförts statspolisens avdelning i Visby från och med den 1 september
samma år. För helt år tillkomma därför 133 kronor.

Den av tidsläget betingade allmänna ökningen av kostnaderna torde —
framhåller statspolisintendenten — blott i ringa utsträckning beröra ifrågavarande
hyresersättning, vilken därför beräknats till samma belopp som
för år 1939 med tillägg av nämnda utgiftsökning eller, avrundat, (41,750 + 150)
41,900 kronor.

Såsom under nästföregående punkt omnämnts, uppskattar statspolisintendenten
utgifterna under nästa budgetår till underhåll och vård av vissa
av statspolisens hästar m. m. till 130,900 kronor, varav 86,000 kronor
skulle komma att utgå såsom gottgörelse till polisdistrikten och följaktligen
gäldas från förevarande anslag.

Beträffande kostnaderna för expeditionslokaler och telefon m. m.
för statspolisavdelningarna anför statspolisintendenten, att för ändamålet
under år 1939 utbetalts något över 125,600 kronor. I detta belopp
ingår endast en fjärdedel av kostnaden för statspolisavdelningens i Stockholm
nya lokaler. Då dessa, för helt år räknat, draga en merkostnad av
omkring 30,000 kronor, tillkomma därför 22,500 kronor. Enligt gjorda beräkningar
komma telefonkostnaderna att öka med omkring 6,000 kronor.
För nu ifrågavarande ändamål torde man — anför statspolisintendenten
vidare — dessutom hava att räkna med utgiftsökningar, betingade av höjda
kostnader för bränsle, elektrisk energi, städning etc. En uppräkning av det
eljest erforderliga beloppet för expeditionslokaler — något över 104,000
kronor — med omkring 10 procent torde bliva nödvändig för att täcka
dessa kostnader. Till möjligen ökade telefonavgifter har statspolisintendenten
däremot ej tagit hänsyn. Utgifterna i förevarande avseende kunna således
beräknas till (125,600 + 22,500 + 6,000 + 10,400) 164,500 kronor.

Enligt statspolisintendentens beräkningar skulle alltså de totala utgifterna
under nu behandlade anslag för nästa budgetår uppgå till (1,464,000 +

659,400 4- 233,300 + 104,100 + 104,400 + 37,200 + 41,900 +86,000 + 164,500)

2,894,800 kronor.

Såsom jag under nästföregående punkt anfört har länsstyrelsen i Norrbottens
län hemställt örn en utökning av gränsstatspolisen i Haparanda
med en överkonstapel och en konstapel, vilken framställning statspolisintendenten
tillstyrkt.

Sedermera har statspolisintendenten i skrivelse den 17 december 1940 anmält,
att den befattning som biträdande kriminalkommissarie vid polisen i
Göteborg, som närmast vore avsedd för statspolisen, i likhet med övriga mot -

310

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

svarande befattningar i staden utbytts mot en befattning såsom kommissarie.
Detta kunde beräknas medföras en årlig kostnadsökning under nu ifrågavarande
anslag av 2,000 kronor.

Bortsett från den mindre förstärkning av gränsstatspolisen i Haparanda,
som föreslagits av länsstyrelsen i Norrbottens län och till vilket förslag
jag anslutit mig, ifrågasattes icke för nästa budgetår någon utökning av
statspolisorganisationen. Den avsevärda anslagsökning, som förslaget i sin
helhet innebär, sammanhänger i allt väsentligt med de förbättrade löne-,
pensions- och övriga förmåner, som polispersonalen i egenskap av kommunanställda
befattningshavare kommit eller beräknas komma i åtnjutande av,
ävensom med andra merkostnader av automatisk natur. Ehuru de beräkningar,
som ligga till grund för statspolisintendentens äskanden, otvivelaktigt
bygga på svårbedömbara förhållanden, har jag ansett mig kunna i stort sett
godtaga de gjorda kalkylerna. Med inräknande av de med förenämnda förstärkning
förbundna kostnaderna under nu ifrågavarande anslag — av statspolisintendenten
uppskattade till något över 13,000 kronor — samt merutgiften,
2,000 kronor, genom den biträdande kommissariebefattningens i
Göteborg utbyte mot en kommissarietjänst, synes anslaget för nästa budgetår
kunna beräknas till, avrundat, 2,900,000 kronor. Enligt de principer, som
godkänts av statsmakterna, skall mot automobilskattemedlen avräknas kostnaden
för den i anledning av automobilbesiktningsväsendets omläggning
från och med den 1 januari 1937 utökade ordningsstatspolisen, i den mån
denna kostnad överstiger nettoinkomsten av besiktningsväsendet. Då kostnaden
för nämnda utökning av ordningsstatspolisen uppgår till omkring

355.000 kronor och nettoinkomsten av besiktningsväsendet för nästa budgetår
beräknats uppgå till 75,000 kronor, böra av anslaget 280,000 kronor avräknas
mot automobilskattemedlen.

Skulle den tillfälliga utökningen av statspolisens kriminalavdelning i
Stockholm med hänsyn till förhållandena anses böra bestå även under nästa
budgetår eller del därav, synas uppkommande kostnader för ifrågavarande
utökning lämpligen böra belasta förevarande anslag. Enligt statspolisintendenten
kunna utgifterna härför för helt budgetår beräknas till omkring

180.000 kronor. Emellertid bör enligt min mening någon uppräkning av
anslaget i anledning härav ej ske.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av ................................................ kronor 2,900,000,

därav 280,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Femte huvudtiteln.

311

[176.] 5. Statspolisorganisationen: Utbildning i motorfordonskunskap.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 4,000 60

1940/41.............................. 3,000 —

1941/42 (förslag) .................. 4,000 —

Det beslut om utökning av statspolisen, som fattades vid 1936 års riksdag
i samband med frågan angående omläggning av automobilbesiktningsväsendet,
innebar bland annat, att statspolisen skulle erhålla utbildning i
motorfordonskunskap. Utbildningen beräknades draga en kostnad av 10,000
kronor under första budgetåret och därefter av 4,000 kronor för varje budgetår.
Anslagen hava avräknats mot automobilskattemedel.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har statspolisintendenten hemställt, att anslaget
måtte för nästa budgetår bestämmas till 5,000 kronor samt till stöd
för sin framställning anfört i huvudsak följande.

Av det för ändamålet för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget å 4,000
kronor hade på grund av tidsförhållandena endast ett belopp av 60 kronor
kommit att tagas i anspråk. För innevarande budgetår hade anslaget sänkts
till 3,000 kronor, trots att statspolisintendenten anhållit örn en höjning av
detsamma till 4,600 kronor. Under budgetåret 1941/42 vöre avsikten att
använda anslaget dels till hittillsvarande ändamål, dels ock till utbildning
i skötsel och besiktning av gengasaggregat. Då sistnämnda utbildning kunde
väntas medföra ett något ökat anslagsbehov, hemställde statspolisintendenten,
att för budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett i jämförelse med innevarande
budgetår med 2,000 kronor förhöjt anslag, eller sålunda 5,000 kronor.

På av statspolisintendenten anförda skäl synes en höjning av anslaget Departements
böra komma till stånd. För egen del anser jag emellertid ett anslagsbelopp chefen''
av 4,000 kronor böra förslå. Liksom hittills torde anslaget böra avräknas
mot automobilskattemedlen. Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statspolisorganisationen: Utbildning i motorfordons Jcunslcap

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av kronor 4,000,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

[177.] 6. Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39 .......................... 200,000 188,520

1939/40 .......................... 200,000 216,848

1940/41 .......................... 190,000 —

1941/42 (förslag) ................ 215,000 —

[Lag den 6 juni 1925 (nr 170) örn polisväsendet i riket, ändrad genom
lagar nr 87/1929, 274/1932 och 447/1932; kungörelse den 24 november 1932
(nr 532) angående statsbidrag till polisväsendet, ändrad genom kungörelser
nr 227/1935 och 904/1937.]

312

Femte hnvadtiteln.

Departementschefen.

Beträffande de utgifter, som gäldas från ifrågavarande anslag, får jag
hänvisa till en i 1935 års statsverksproposition i ämnet lämnad redogörelse
(V s. 297).

Med hänsyn till den senaste belastningssiffran samt arten av de utgifter,
som bestridas från förestående anslag, synes en höjning av nu utgående
anslagsbelopp böra ske. Jag förordar, att för nästa budgetår för ändamålet
beviljas ett anslag å 215,000 kronor, samt hemställer i anslutning härtill,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 215,000

[178.] 7. Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.,

förslagsanslag.

Budgetår Anslag

1938/39 ...................... 1,850,000

1939/40 ...................... 1,750,000

1940/41 ...................... 1,800,000

1941/42 (.förslag) ............ 2,100,000

[Lag den 6 juni 1925 (nr 170) örn polisväsendet i riket, ändrad genom
lagar nr 87/1929, 274/1932 och 447/1932; förordning den 6 juni 1925 (nr 172)
med vissa bestämmelser angående befattningshavares vid polisväsendet rätt
till lön och pension m. m., ändrad genom förordningar nr 243/1932 och
115/1935; kungörelse den 24 november 1932 (nr 532) angående statsbidrag
till polisväsendet, ändrad genom kungörelser nr 227/1935 och 904/1937.]

Från anslaget gäldas statsverkets kostnader för den lokala polisorganisationen
å landsbygden och landstingens polisväsen samt statens andel i kostnaderna
för retroaktiva pensionsavgifter. En närmare redogörelse för berörda
förhållanden återfinnes i 1935 års statsverksproposition (V s. 299).

På i huvudsak samma skäl som anförts under nästföregående punkt beträffande
där avhandlade anslag ser jag mig nödsakad föreslå, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 2,100,000 kronor.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................................ kronor 2,100,000

[178.] 8. Statens polisskola: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 116,900 87,034

1940/41 ............................. 115,600 —

1941/42 (förslag) .................... 118,000 —

[Stadga den 30 juni 1938 (nr 521) för statens polisskola, ändrad genom
kungörelse nr 89/1940.]

Kungl. Majit har den 26 maj 1939 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för polisskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

Nettoutgifter

2,015,788

2,103,767

Femte huvudtiteln. 313

1939/40. Förteckningen upptager såsom ende befattningshavare 1 rektor,
placerad å ordinarie stat i lönegrad A 30.

Vidare har Kungl. Maj:t den 26 april 1940 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för skolan, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis...... kronor 12,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit............................................................ » 87,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...................... kronor 7,900

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 700 » 8,600

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........................................ » 5,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_1,800

Summa förslagsanslag kronor 115,600

Kungl. Majit har vidare förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skall tills vidare från
och med budgetåret 1940/41 disponeras på följande sätt:

Årsarvoden till två heltidsanställda lärare å 9,000 kronor, tillhopa kronor 18,000

Ersättningar till timlärare, högst.................................. » 64,800

Ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans behov » 5,000

Summa kronor 87,800

Å arvodena till heltidslärarna utgår ej dyrtidstillägg.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens polisskola gjort
framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Styrelsen beräknar härvid anslagsposten till avlöning till tjänsteman
å ordinarie stat till oförändrat belopp, 12,100 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit föreslås höjd med 4,600 kronor till 92,400 kronor. Vid beräkningen
av medelsbehovet har styrelsen till en början i fråga örn de till
heltidslärarna utgående arvodena anfört:

Under denna anslagspost hade under innevarande budgetår upptagits
årsarvoden till två heltidsanställda lärare å 9,000 kronor med tillhopa 18,000
kronor. Ett av dessa arvoden disponerades för närvarande för ersättning åt
kriminalöverkonstapeln i Stockholms stads polisdistrikt Sten Dahlqvist,
vilken av Kungl. Majit förordnats vara heltidslärare i kriminalpolistjänst
vid skolan. Den månatliga lön, som Dahlgvist skulle hava åtnjutit, därest
han tjänstgjort som kriminalöverkonstapel i Stockholms stads polisdistrikt,
uppginge för närvarande till 770 kronor 91 öre eller 20 kronor 91 öre mer
än han såsom lärare vid skolan uppbure. Det vore önskvärt, att Dahlqvist
alltjämt anlitades såsom heltidslärare vid skolan, men det syntes knappast
kunna komma i fråga, att hans arvode i skolan skulle understiga den lön,
han varit berättigad åtnjuta, därest han tjänstgjort i Stockholms stads polisdistrikt.
Med hänsyn därtill hemställde styrelsen om nödig reglering av
arvodet å den befattning Dahlqvist bestrede. Frågan syntes lämpligen kunna
lösas med att visst rörligt tillägg finge utgå å arvodet.

314

Femte huvudtiteln.

I enlighet härmed beräknar styrelsen utgifterna under förevarande anslagspost
till de båda heltidslärarnas avlöning till oförändrat 18,000 kronor. Likaså
förordar styrelsen till ersättningar till författare av läroböcker för polisskolans
behov enahanda belopp som för innevarande budgetår eller 5,000 kronor.

I ersättning till timlärare hava i förslaget vidare upptagits 69,400 kronor,
varvid styrelsen utgått från att vid skolan under nästa budgetår skola anordnas
— utöver två konstapelsklasser med sammanlagt 10 avdelningar och
en överkonstapelsklass med 5 avdelningar — en polischefskurs, en kommissarieklass
och en kurs för kvinnliga poliser. Styrelsen har härom yttrat:

Konstapels- och överkonstapelsklasserna hade beräknats omfatta samma
antal avdelningar och elever som under budgetåren 1938/39, 1939/40 och
1940/41; någon anledning till förändring förelåge icke.

Utöver 1936 års landsfogdekurs hade vid skolan endast en polischefskurs
anordnats, nämligen under läsåret 1938/39. Meningen hade varit att under
budgetåret 1939/40 anordna en sådan kurs och Kungl. Maj:t hade också
meddelat föreskrift därom, men på grund av tidsläget hade kursen ej kunnat
komma till stånd. Med hänsyn därtill och då brist förefunnes i fråga örn
utbildade aspiranter till polischefsbefattningar, ansåge styrelsen, att en polischefskurs
borde anordnas under budgetåret 1941/42.

Någon kommissarieklass hade hitintills icke anordnats vid skolan. För
innevarande budgetår hade Kungl. Majit ställt 9,800 kronor till förfogande
för anordnande av undervisning i två sådana klasser. I skrivelse den 19 juni
1940 hade styrelsen anmält, att med hänsyn till det rådande tidsläget möjligen
under vårterminen 1941 undervisning i en sådan klass skulle kunna meddelas.
Styrelsen ansåge, att undervisning i den uppskjutna klassen borde förläggas
till budgetåret 1941/42.

För kvinnliga poliser hade någon undervisning hittills icke meddelats vid
skolan. I samband med framläggande av förslag till anslagsäskanden för
budgetåret 1940/41 hade styrelsen föreslagit jämväl en kurs för kvinnliga
poliser. I statsverkspropositionen till 1940 års riksdag hade emellertid
departementschefen framhållit, att frågan örn en sådan kurs borde anstå till
ett annat budgetår. Styrelsen föresloge, att en dylik kurs anordnades under
budgetåret 1941/42.

Ersättningen till timlärare i konstapels- och överkonstapelsklasserna hade
under budgetåret 1939/40 uppgått till 48,520 kronor. Då till följd av det
rådande tidsläget tiderna för hållandet av båda dessa kurser betydligt avkortats,
hade detta medfört, att en del specialföreläsningar måst inställas,
till följd varav cirka 4,000 kronor av anslaget icke tagits i anspråk. De verkliga
utgifterna skulle sålunda, därest kurserna till alla delar fullföljts, hava
belöpt sig till omkring 52,520 kronor. Med hänsyn till behovet att på grund
av osäkerheten vid beräkningen av förevarande post äga en viss marginal
ansåge sig styrelsen böra upptaga denna post med oförändrat belopp eller

55,000 kronor.

I 1938/39 års polischefskurs hade ersättningen till timlärare utgjort 7,155
kronor. I anslutning härtill och då vissa ytterligare specialföreläsningar
vore avsedda att hållas utöver dem, som anordnades förra gången, hade styrelsen
beräknat ersättningen till timlärare till 7,500 kronor.

I kommissarieklassen hade styrelsen uppskattat ersättningen till timlärare
till 4,900 kronor.

Vad kursen för kvinnliga poliser anginge, syntes kostnaden för timlärare
böra antagas utgöra 2,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

315

Det sammanlagda belopp, som enligt styrelsens beräkningar skulle komma
att utgå till timlärare i nu angivna klasser och kurser, skulle sålunda utgöra
(55,000 + 7,500 + 4,900 + 2,000) 69,400 kronor.

I detta sammanhang har styrelsen upptagit till övervägande frågan örn
anställande av en särskild heltidstjänstgörande lärare för den juridiska undervisningen
i stället för anlitande av timlärare. Styrelsen anser sig i
sakens nuvarande läge icke kunna framkomma med något slutligt förslag i
ämnet men finner det önskvärt, att Kungl. Majit i samband med anslagsäskandena
måtte förbehålla sig möjlighet att — efter prövning av senare
ingiven framställning från styrelsen — meddela förordnande för lärare i
juridiska ämnen vid skolan. Styrelsen förutsätter härvid, att kostnadsramen
icke skall behöva överskridas.

De under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal upptagna delposterna till grundavlöningar m. m. och avlöningsförhöjningar
m. m. föreslås av styrelsen till oförändrade belopp, 7,900 kronor
respektive 700 kronor.

Från anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän skola utgå årlig avlöningsförstärkning å 1,000
kronor åt skolans rektor ävensom personliga lönetillägg åt skolans nuvarande
rektor och en av de nuvarande heltidslärarna å 1,800 kronor respektive
2,000 kronor. I enlighet härmed uppskattar styrelsen medelsbehovet
under denna post till (1,000 + 1,800 + 2,000) 4,800 kronor.

Slutligen har styrelsen till rörligt tillägg beräknat ett belopp av 2,600
kronor.

Sammanlagda kostnaderna för skolans avlöningar under nästa budgetår
skulle enligt styrelsens förslag sålunda uppgå till (12,100 + 92,400 + 8,600 +

4,800 + 2,600) 120,500 kronor.

Statskontoret har i yttrande den 18 september 1940 anfört bland annat:

Vidkommande den å anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit ingående delposten å 64,800 kronor till ersättning
till timlärare hade skolans styrelse uttalat sig för vissa utvidgningar av den
vid skolan bedrivna undervisningen samt fördenskull ifrågasatt en höjning
av posten till 69,400 kronor.

För statskontoret ställde det sig givetvis vanskligt att göra något bestämt
uttalande angående denna undervisnings omfattning. Ämbetsverket
föreställde sig emellertid, att största möjliga återhållsamhet härvidlag måste
iakttagas med hänsyn till den statsfinansiella situationen och att en viss
prövning av angelägenhetsgraden beträffande de olika undervisningskurserna
därför borde äga rum. Med anledning därav funne sig statskontoret icke böra
tillstyrka, att medel avsåges för avlönande av timlärare vid en kommissarieklass
och en kurs för kvinnliga poliser. Vidare syntes det för ersättning
till timlärare i konstapels- och överkonstapelsklasserna beräknade medelsbeloppet,
55,000 kronor, kunna i anseende till utgifterna för berörda ändamål
under budgetåret 1939/40 nedsättas till 53,000 kronor. Delposten till
ersättningar till timlärare syntes fördenskull kunna reduceras från det föreslagna
beloppet, 69,400 kronor med (2,000 + 4,900 + 2,000) 8,900 kronor till

60,500 kronor.

316

Femte huvudtiteln.

Såsom jag nyss anförde har styrelsen för polisskolan övervägt frågan om
anställande av en för den juridiska utbildningen avsedd heltidslärare
vid skolan i stället för anlitande av timlärare. På anförda skäl har
emellertid styrelsen avstått från en framställning härom. Då det likväl ur
olika synpunkter ansetts önskvärt, att den ifrågasatta anordningen toges
under närmare omprövning, har skolans rektor under hand anmodats att
inkomma med erforderlig utredning.

I den av rektor i ämnet upprättade promemorian anföres till en början,
att utöver skolans rektor och de två som arvodister anställda heltidslärarna
funnes icke till skolan knuten någon fast lärarpersonal. I juridiska ämnen
meddelades undervisning — utom av rektor — enbart av timlärare. I promemorian
framhålles därefter bland annat:

Redan år 1938 hade styrelsen för skolan påvisat den allvarliga olägenheten
av att undervisningen i juridiska ämnen i alltför stor utsträckning
upprätthölles av timlärare. Till förebyggande härav hade styrelsen hemställt
örn tillstånd att i viss utsträckning utbyta dessa timlärare mot en heltidslärare
utan ökning av kostnaderna. Sedan Kungl. Majit givit sitt bemyndigande
härtill, hade i början av läsåret 1939/40 anställts en dylik lärare,
vilken därefter varit verksam vid skolan till början av januari 1940, då han
inkallats i militärtjänst. Aven örn systemet med en heltidslärare i juridiska
ämnen sålunda kunnat prövas under endast en relativt kort tidrymd, hade
det emellertid visat sig, att ifrågavarande anordning vore betydligt överlägsen
anordningen med timlärare. Styrelsen för skolan hade också hos
Kungl. Majit anfört, att styrelsen till följd härav bibragts den uppfattningen,
att frågan framdeles bomme att lösas i den riktningen, att en heltidslärare
i juridik på ett mera stadigvarande sätt knötes till skolan.

Därest en dylik heltidslärare skulle förordnas, borde dennes undervisningsskyldigliet
enligt rektors uppfattning förläggas till de varje år pågående kurserna
i överkonstapels- och konstapelsklasserna. Alltsedan skolan förstatligades,
hade överkonstapelsklassen varit uppdelad i 5 olika avdelningar med
20 elever i varje avdelning. Överkonstapelsklassens kurs omfattade tiden
1 september—15 april. I konstapelsklassen gåves årligen 2 kurser, den ena
omfattande tiden 2 januari—1 juni och den andra tiden 25 juli—20 december.
Konstapelsklassen hade ditintills varit uppdelad i 5 avdelningar per kurs
eller sålunda i 10 avdelningar per år. Arvodet för undervisning i juridiska
ämnen utgjorde per undervisningstimme i överkonstapelsklassen 9 kronor
och i konstapelsklassen 7 kronor.

Heltidslärarens undervisning borde enligt rektors förmenande i huvudsak
förläggas till överkonstapelsklassen. Örn man räknade med att denne lärare
skulle meddela undervisning i samma antal timmar som de övriga vid skolan
anställda heltidslärarna, eller 32 timmar per vecka, skulle, då överkonstapelsklassen
omfattade cirka 27 arbetsveckor, det årliga timantalet utgöra 27 X
32 = 864 timmar. Då som förut omnämnts ersättningen för timlärare i
juridiska ämnen utginge med 9 kronor per undervisningstimme i överkonstapelsklassen,
skulle från timläraranslaget frigöras 864 X 9 = 7,776 kronor,
vilket belopp skulle stå disponibelt för avlönandet av heltidsläraren i juridik.

Härutöver skulle emellertid heltidsläraren i juridik kunna användas för
undervisning i konstapelsklassen under tiden den 25 juli—31 augusti och
under tiden från medio av april—1 juni. Denna tid utgjorde i runt tal 11
veckor. Med en undervisningsskyldighet av 32 timmar per vecka skulle heltidslärarens
timantal under denna tid komma att uppgå till 11 x 32 = 352
timmar. Då ersättning i konstapelsklassen vid undervisning i juridiska

Femte huvudtiteln.

317

ämnen utgjorde 7 kronor per undervisningstimme, skulle från timläraranslaget
kunna disponeras 352 X 7 = 2,464 kronor. För avlönande av heltidslärare
i juridik skulle sålunda sammanlagt stå till förfogande (7,776 + 2,464)
10,240 kronor.

Vad först angår styrelsens framställning om viss reglering av arvodet åt
den ene av polisskolans nuvarande lieltidslärare vill jag erinra örn att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 1 november 1940, nr
65, med tillämpning från ingången av innevarande budgetår höjt en var av
de båda lärarnas arvoden med 800 kronor för år till 9,800 kronor. Samtidigt
skall emellertid det till en av lärarna utgående personliga lönetillägget undergå
en motsvarande minskning.

De skäl, som i olika avseenden anförts för förslaget örn anställande av en
heltidslärare för att vid sidan av rektor fortlöpande omhänderliava undervisningen
i juridiska ämnen, äro enligt min uppfattning övertygande. Medgivande
att under mera provisoriska former anordna en dylik heltidstjänstgöring
har också tidigare lämnats av statsmakterna. Jag förordar därför, att
från nästa budgetår inrättas en särskild befattning såsom lärare i juridiska
ämnen vid skolan, med vilken böra vara förenade de huvudsakliga tjänstgöringsuppgifter,
som i förenämnda promemoria av polisskolans rektor angivits. Jag
förutsätter därjämte, att det skall åligga läraren att vid behov biträda rektor
med förekommande uppgifter av expeditionell natur. Beträffande befattningshavarens
tjänsteställning synes det mig välbetänkt, att befattningen upptages
såsom extra ordinarie och ej göres till en arvodestjänst, detta icke
minst med hänsyn till att befattningshavaren därigenom kommer att knytas
fastare till skolan och dess verksamhet. Yad så angår befattningens placering
i lönegrad torde man lämpligen kunna utgå från de löneförmåner, som
de båda arvodesanställda lärarna för närvarande uppbära. Ur denna synpunkt
sett anser jag mig böra föreslå, att befattningen placeras i Eo 27, varigenom
lönen — för närvarande 10,866 kronor inklusive rörligt tillägg — komme att
i storleksordning ligga mellan de till de båda heltidsanställda lärarna utgående
ersättningsbeloppen. Då enligt vad rektor beräknat timlärararvodena
för den juridiska undervisningen skulle komma att reduceras med 10,240
kronor årligen, örn för densamma en heltidslärare anställdes, skulle vid nu
angiven löneställning och med för närvarande utgående rörligt tillägg merkostnaden
i anledning av den nya tjänsten komma att uppgå till något över
600 kronor för år.

Beträffande undervisningsplanens omfattning under nästa budgetår vill
jag förorda bifall till vad styrelsen föreslagit med den inskränkningen, att
kursen för kvinnliga poliser utgår ur planen. Detta skulle innebära, att
vid skolan komme att meddelas undervisning i två konstapelsklasser, en
överkonstapelsklass, en polischefskurs och en kommissarieklass. Yad angår
kommissarieklassen vill jag i anledning av vad styrelsen därom anfört erinra
om att Kungl. Maj:t numera förordnat, att undervisningen i en av de
båda för innevarande budgetår avsedda klasserna skall anordnas under vårterminen
1941. Därav följer, att vid bifall till mitt förslag undervisning i

Departements chefen.

318 Femte huvudtiteln.

en kommissarieklass kommer att meddelas under vart och ett av budgetåren
1940/41 och 1941/42.

I anslutning till de nja grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna
skulle med iakttagande tillika av vad jag nu förordat anslaget till avlöningar
vid statens polisskola för nästa budgetår få upptagas med följande belopp:

Anslagsposten till avlöning till ordinarie tjänsteman torde få uppföras
med 13,100 kronor, varav 1,000 kronor i avlöningsförstärkning åt skolans
rektor.

I fråga örn posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, erfordras ett belopp av (2 X 9,800) 19,600 kronor
för avlönande av de båda arvodesanställda heltidslärarna. Ersättningen till
timlärare i av mig föreslagna kurser och klasser skulle i enlighet med styrelsens
förslag beräknas till (55,000 + 7,500 + 4,900) 67,400 kronor. Härifrån
avgår emellertid det belopp av 10,240 kronor, varmed medelsbehovet till
timlärarlöner skulle minskas genom anställande av en e. o. lärare för den
juridiska undervisningen. För ändamålet bör därför upptagas ett belopp av
(67,400 —10,240) 57,160 kronor eller, avrundat, 57,200 kronor. Vidare böra i
ersättning till författare av läroböcker för skolan avses 5,000 kronor. Posten
skulle sålunda kunna uppskattas till (19,600 + 57,200 + 5,000) 81,800 kronor.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknar jag

17,500 kronor.

Posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän bör upptagas till 3,000 kronor, motsvarande personliga
lönetillägg åt skolans rektor och en av de arvodesanställda heltidslärarna
med respektive 1,800 kronor och 1,200 kronor.

Posten till rörligt tillägg kan uppskattas till 2,600 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle till avlöningarna vid statens polisskola
för nästa budgetår åtgå (13,100 + 81,800 + 17,500 + 3,000 + 2,600) 118,000
kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statens polisskola,
att gälla tills vidare från och med budgetåret 1941/42 :

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 rektor.................................................... A 30

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20:e.

1 lärare i juridiska ämnen.............................. Eo 27;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Femte huvudtiteln.

319

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis kronor 13,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................................ » 81,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 17,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ » 3,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... »_2,600

Summa förslagsanslag kronor 118,000;

dels ock till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 118,000

[179.] 9. Statens polisskola; Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40.............................. 47,500 34,680

1940/41.............................. 42,500 —

1941/42 (förslag).................... 40,000 —

Den 26 april 1940 har Kungl. Maj:t fastställt omkostnadsstat för statens
polisskola för budgetåret 1940/41, upptagande följande huvudposter:

1. Expenser, förslagsvis .......................................... kronor 17,000

2. Övriga utgifter (anskaffande av läroböcker och annan undervisningsmateriel,
studiebesök m. m.), högst.................. » 25,500

Summa kronor 42,500

Av posten till expenser hava till bränsle, lyse och vatten avsetts 2,000
kronor samt till övriga expenser högst 15,000 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens polisskola gjort
framställning örn anvisande av medel för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår. Styrelsen, som därvid räknat med oförändrat anslag, har beträffande
expenserna framhållit:

Under denna anslagspost hade kostnaderna under budgetåret 1939/40
uppgått till 13,063 kronor. Det borde här emellertid anmärkas, att vid
anslagets bestämmande räknats med att utöver undervisning i överkonstapels-
och konstapelsklasserna undervisning skulle meddelas jämväl i
en polischefskurs och en kommissarieklass. Då undervisning i sådan kurs
eller klass under budgetåret 1939/40 icke kommit till stånd, hade detta medfört
en besparing av icke fullt 4,000 kronor. Därest under budgetåret
1941/42 av styrelsen föreslagna specialkurser skulle anordnas vid skolan,
komme detta att medföra, att anslaget i ökad omfattning toges i anspråk.
Denna omständighet, ävensom möjligheten av ökade kostnader till följd av
dyrtiden, hade föranlett styrelsen att upptaga anslagsposten oförändrad till

17,000 kronor.

Till övriga utgifter hade — anför styrelsen vidare — under budgetåret
1939/40 tagits i anspråk 21,660 kronor. Av samma skäl som de i fråga örn
expensberäkningen anförda har styrelsen uppskattat medelsbehovet till övriga
utgifter till oförändrat belopp.

320

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

Statskontoret framhåller i yttrande den 18 september 1940:

Vad anginge polisskolans omkostnadsstat, funne sig statskontoret böra
uttala, att i anseende till utgiftsbelastningen under budgetåret 1939/40 och
med hänsyn till vad ämbetsverket vid behandlingen av skolans avlöningsanslag
anfört rörande vissa begränsningar i fråga örn undervisningens vid
skolan omfattning det ville synas, som örn anslagsposterna till expenser och
till övriga utgifter skulle kunna begränsas till respektive 15,000 kronor, därav

2,000 kronor till bränsle, lyse och vatten, samt 22,000 kronor.

Utgifterna för sjukvård m. m., för vilket ändamål från och med nästa
budgetår skall i omkostnadsstaten upptagas en särskild post, kunna uppskattas
till 100 kronor. Till expenser beräknar jag ett belopp av 16,000
kronor bliva erforderligt, varav oförändrat 2,000 kronor till bränsle, lyse
och vatten samt 14,000 kronor till övriga expenser. Medelsbehovet till
övriga utgifter synes kunna uppskattas till 23,900 kronor, innebärande en
sänkning av nu utgående belopp med 1,600 kronor. Vid sådant förhållande
skulle omkostnaderna vid skolan för nästa budgetår beräknas på följande sätt:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.................................... kronor 100

2. Expenser, förslagsvis............................................ » 16,000

3. Övriga utgifter (anskaffande av läroböcker och annan under visningsmateriel,

studiebesök m. m.), högst................ » 23,900

Summa kronor 40,000

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens polisskola: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av........................ kronor 40,000

[180.] 10. Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar, förslagsanslag.

Ifrågavarande anstalt har påbörjat sitt arbete den 1 oktober 1939. För
anstaltens uppgifter och verksamhet hava föreskrifter lämnats i en den 21
augusti 1939 (nr 631) utfärdad instruktion för anstalten, ändrad genom
kungörelsen nr 472/1940. För anstaltens avlöningar har för budgetåret 1940/41
anvisats ett anslag å 167,800 kronor.

Den 26 april 1940 har Kungl. Maj:t fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning
för anstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41.
Förteckningen finnes intagen å s. 290 i statsliggaren för innevarande budgetår.

Samtidigt har Kungl. Maj:t fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis — kronor 49,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis................... » 84,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................... kronor 24,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.. » 2,500 » 26,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

S"änstemän, förslagsvis.......................................... * 1,000

örligt tillägg, förslagsvis............ » 7,000

Summa förslagsanslag kronor 167,800

Femte huvudtiteln.

321

Slutligen har Kungl. Majit samma dag föreskrivit, att den å avlöningsstaten
upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skall
tills vidare under budgetåret 1940/41 disponeras på följande sätt:

Arvoden till tre förste assistenter ä 8,300 kronor, sju assistenter
ä 7,000 kronor och en laboratorieassistent ä 5,100

kronor, allt för år räknat...................................... kronor 79,000

Vikalia tsersättningar, förslagsvis.................................. » 1,000

Arvoden till av anstalten anlitade experter, högst.............. » 4,000

Summa kronor 84,000

Vidare har Kungl. Majit den 1 augusti 1940 medgivit, att hos anstalten
må, räknat från och med den 1 juli 1940, för förande av ett centralt passregister
samt fullgörande av därmed sammanhängande arbetsuppgifter vara
anställt ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4 med avlöning av medel, som
i gällande avlöningsstat för anstalten avsetts för avlönande av extra ordinarie
och extra tjänstemän.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för statens Jcriminalteknislca
anstalt gjort framställning örn anvisande av medel till anstaltens avlöningar
för budgetåret 1941/42.

Inledningsvis har styrelsen därvid erinrat, att enligt gällande avlöningsstat
för anstalten skulle från posten till avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat bestridas lönen åt anstaltens föreståndare (A 30), 1 laborator
(A 26), 1 kansliskrivare (Ali), 1 kanslibiträde (A 7), 1 expeditionsvakt (A 5)
samt 4 kontorsbiträden (A 4). Enligt numera föreliggande erfarenhet från
anstaltens verksamhet är emellertid enligt styrelsens mening en viss förändring
av denna personals sammansättning erforderlig. Styrelsen, väl medveten
örn att stor återhållsamhet under nuvarande tidsläge bör iakttagas
vid tillskapandet av nya befattningar, anser sig sålunda nödsakad föreslå,
att ytterligare ett kanslibiträde (A 7) och 2 kontorsbiträden (A 4) från och
med ingången av budgetåret 1941/42 anställas vid anstaltens registraturavdelning.
Styrelsen anför härom:

I den utredning av Överståthållarämbetet, som legat till grund för propositionen
örn anstaltens tillkomst, hade betonats, att såsom en synnerligen allvarlig
brist i den dåvarande kriminalpolisorganisationen finge framhållas
frånvaron av en del centrala, för kriminalspaningsarbetet synnerligen viktiga
register. Den för närvarande å registraturavdelningen sysselsatta personalen
hade emellertid nätt och jämnt varit tillräcklig för igångsättande av vissa
av dessa för landets polisväsende nödvändiga, centrala spaningsregister och
hade redan under anstaltens första verksamhetsår visat sig fullständigt otillräcklig.
Registraturerna hade sålunda under försommaren 1940 uppnått en
sådan omfattning, att den nuvarande personalen endast med största svårighet
hunne utskriva kort och bearbeta inkommande uppgifter. En ytterligare
utvidgning vore icke tänkbar med nuvarande personalbestånd, ehuru
sådana viktiga specialregister som ett hela landet omfattande modus operandiregister,
register över stulet gods m. fl. ännu knappast vore påbörjade.
Dessa register måste anses hava stor betydelse för underlättandet av polisens
spaningsarbete och vore särskilt viktiga i nuvarande tidsläge, då tjuvnadsbrott
kunde beräknas starkt tilltaga. Såsom exempel på vad dylika

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. issi 40 21

322

Femte huvudtiteln.

register kunde uträtta finge nämnas, att under de två första veckorna i
augusti 1940 26 stulna cyklar identifierats och kunnat återställas till sina
rätta ägare genom det å anstalten förda centrala cykelregistret. Den förutsatta
nattjänsten å registraturavdelningen, varigenom landets polismyndigheter
skulle vara i tillfälle att dygnet runt erhålla upplysningar örn anhållna
personer, kunde heller icke med nuvarande personalbestånd genomföras.
För detta senare ändamål fordrades, att minst ytterligare två assistenttjänster
inrättades, varom styrelsen senare i skrivelsen komme att göra
framställning, men därjämte även att de nuvarande assistenterna kunde befrias
från enklare skrivarbeten och ägna sig åt bearbetande av registraturerna.
Detta vore icke möjligt utan en utökning av den kvinnliga personalen
å registraturavdelningen med minst 2 kontorsbiträden. Den förenämnda
nya kanslibiträdesbefattningen vore avsedd för omhänderhavandet
av det centrala passregister, som enligt kungörelsen av den 31 maj 1940
efter den 1 juli 1940 ålåge anstalten att föra. För nämnda ändamål hade
tills vidare efter medgivande från socialdepartementet anställts ett extra
skrivbiträde. Styrelsen ansåge emellertid, att till detta arbete fordrades en
kraft med de kvalifikationer, som kunde begäras av ett kanslibiträde. Arbetet
omfattade nämligen även den efterkontroll av passansökningarna, som
avsåges i passkungörelsens 13 §, och ställde alltså relativt höga krav på
befattningshavarens omdöme och observationsförmåga.

Styrelsen har vidare föreslagit, att den i personalförteckningen uppförda
befattningen såsom expeditionsvakt indrages och att styrelsen i stället bemyndigas
att anställa dels en pensionerad polisman för vaktmästargöromål
och dels en yngling såsom vaktmästarbiträde mot ett arvode av omkring
250 kronor respektive 150 kronor för månad räknat. Erfarenheten under
anstaltens första verksamhetsår hade nämligen visat, att 1 expeditionsvakt
icke vore tillfyllest för att fullgöra de i samband med stegringen av upplagan
av tidningen »Polisunderrättelser» allt mer ökade uppgifterna med distributionen
av tidningen och andra med tjänsten förenade åligganden.

Vid ett bibehållande i övrigt av gällande personalförteckning för de
ordinarie tjänstemännen skulle enligt styrelsens beräkningar posten till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat för nästa budgetår uppföras med
(12,669 + 10,848 + 5,127 + 8,478 + 22,266) 59,388 kronor eller, avrundat,

59,400 kronor.

Vad härefter angår posten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj.t, har styrelsen, såsom antytts, föreslagit inrättande
av ytterligare två assistentbefattningar å registraturavdelningen.
Vidare har styrelsen hemställt, att till anstalten måtte knytas ytterligare en
laboratorieassistentbefattning. Slutligen anser styrelsen med hänsyn till
levnadsomkostnadernas stegring ofrånkomligt, att en justering av anstaltsarvodenas
storlek kommer till stånd. Till stöd för dessa skilda yrkanden
har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Tidigare i denna framställning hade styrelsen understrukit nödvändigheten
av att ytterligare två assistenttjänster å registraturavdelningen inrättades,
örn spaningsregistret skulle kunna fylla de funktioner, som vid dess inrättande
avsetts, samt örn avdelningens registratur^ skulle vara tillgängliga hela dygnet
för landets polismyndigheter. A spaningsregistret tjänstgjorde för närvarande
endast tre assistenter och det syntes med så ringa antal personer icke vara

Femte huvudtiteln.

323

möjligt inrätta skifttjänst. Därigenom skulle ju, bland andra lätt insedda
nackdelar, endast en assistent vara tillgänglig under dagen. Om nattjänst
infördes å spaningsregistraturen, syntes minst fem assistenter beliöva vara
tillgängliga.

Beträffande behovet av en ny laboratorieassistent å anstalten ville styrelsen
anföra, att den nuvarande laboratorieassistenten vore fullt sysselsatt med
utförandet av skriftexpertiser och icke kunde bistå laboratorn å det kemiska
laboratoriet. Under nuvarande tidsförhållanden hade arbetet å kemiska laboratoriet
fått ett omfång, som icke kunde förutses vid anstaltens inrättande.
En ny befattning som laboratorieassistent med huvudsaklig sysselsättning
å kemiska laboratoriet måste tillkomma, örn anstaltens laboratorieavdelning
utan alltför stor tidsutdräkt skulle kunna fylla de uppgifter, som för närvarande
ålåge den. Styrelsen ville emellertid föreslå, att befattningen endast
inrättades tills vidare och att medel sålunda endast anvisades å staten för
budgetåret 1941/42. För arvoden åt två laboratorieassistenter under budgetåret
1941/42 beräknades alltså 10,200 kronor.

I framställning av den 23 januari 1940 hade styrelsen föreslagit, att dyrtidstillägg
måtte utgå å assistentarvodena vid anstalten. Sedermera hade de
vid anstalten tjänstgörande assistenterna till styrelsen ingivit en framställning
i berörda hänseende, vilken av styrelsen med eget yttrande överlämnats till
finansdepartementet. Örn assistenterna erhölle den arvodesreglering, som i
den senare framställningen begärdes, syntes arvodet för förste assistent
komma att beräknas till omkring 9,400 kronor och för assistent till omkring

7,800 kronor. Ehuru styrelsen för närvarande icke hade sig bekant, huruvida
Kungl. Majit hade för avsikt att i berörda hänseende framlägga en proposition
till 1940 års urtima riksdag, tilläte sig styrelsen dock att förslagsvis
beräkna förste assistenters och assistenters arvoden för budgetåret 1941/42
till angivna belopp eller sammanlagt 98,400 kronor. Enär systemet med fasta
arvoden särskilt under nuvarande förhållanden hade visat sig vålla svårigheter,
hade styrelsen låtit undersöka förutsättningarna för överförande av
assistenttjänsterna till löneplan A i civila avlöningsreglementet. På grund
av den betydande skillnaden i pensionsförmåner vid samma löneläge mellan
statlig tjänst å ena sidan och kommunal å den andra samt på grund av
Stockholms stads icke maximerade, rörliga tillägg, vilket gjorde varje jämförelse
osäker, ansåge sig styrelsen emellertid för närvarande icke kunna
förorda nämnda förändring av tjänsterna.

Därest styrelsens förslag örn avförande från personalförteckningen av befattningen
såsom ordinarie expeditionsvakt mot anställande av en pensionerad
polisman jämte en yngling vinner gillande, böra enligt styrelsens mening
från arvodesposten bestridas kostnaderna för de senares avlönande med
sammanlagt 4,800 kronor för år. Då såsom nämnts styrelsen till arvoden åt
förste assistenter och assistenter beräknat 98,400 kronor och för avlönande
av två laboratorieassistenter hemställt örn anvisande av tillhopa 10,200 kronor
samt dessutom till eventuella vikariatsersättningar beräknat 1,000 kronor
och till arvoden till av anstalten anlitade experter 4,000 kronor, skulle posten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, enligt styrelsens
förslag böra uppföras med (98,400 + 10,200 + 1,000 + 4,000 + 4,800) 118,400
kronor.

Ifråga örn posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har styrelsen, som icke ifrågasatt nyanställning eller annan ändring av nuvarande
icke-ordinarie tjänster, till grundavlöningar m. m. beräknat

324

Femte huvudtiteln.

oförändrat belopp, 24,000 kronor. Till avlöningsförköjningar m. m. kar
styrelsen ansett 1,500 kronor tillfyllest.

Från posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän bestridas ersättningar till sådan personal, som vid
övergången från kommunal till statlig tjänst erhållit löneminskning. För
ändamålet beräknar styrelsen med hänsyn till senaste belastningssiffror ett
belopp av 1,250 kronor bliva erforderligt för nästa budgetår.

Slutligen bör enligt förslaget till rörligt tillägg disponeras 12,750 kronor.

Sammanlagda kostnaden för avlöningar för nästa budgetår uppskattas
alltså av styrelsen till sammanlagt (59,400 + 118,400 + 24,000 + 1,500 + 1,250 +
+ 12,750) 217,300 kronor.

I yttrande den 11 september 1940 över styrelsens framställning anför
statskontoret inledningsvis att, såsom styrelsen även framhållit, sträng återhållsamhet
i nuvarande tidsläge bör iakttagas vid inrättande av nya befattningar.
Då härtill kommer, att den hittillsvarande erfarenheten av anstaltens
verksamhet ej kan anses tillräcklig för att motivera en så väsentlig förstärkning
av anstaltens personalbestånd, som nu föreslagits, har statskontoret i
allenast mycket ringa utsträckning kunnat understödja styrelsens framställning
på denna punkt. Statskontoret anför härom:

Det måste anses ligga i sakens natur, att någon förstärkning av den ordinarie
biträdespersonalen med ett kanslibiträde och två kontorsbiträden icke
borde ifrågakomma för närvarande och så kort tid efter anstaltens inrättande.
Statskontoret kunde fördenskull icke tillstyrka någon arbetskraftsförstärkning
på annat sätt än att ämbetsverket föresloge, att medel anvisades under anslagsposten
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal för
avlönande jämväl under nästkommande budgetår av det extra skrivbiträde,
som anstaltsstyrelsen efter vederbörligt medgivande anställt tills vidare under
nu löpande budgetår.

Huruvida ett ofrånkomligt behov förelåge för utökande av anstaltens vaktmästarpersonal
undandroge sig visserligen i viss mån statskontorets bedömande.
Men ämbetsverket kunde under alla förhållanden icke tillstyrka,
att någon ändring av den nyligen fastställda personalförteckningen, på sätt
styrelsen föreslagit, komme till stånd.

På angivna skäl kunde statskontoret icke heller förorda förslaget örn inrättande
av ytterligare assistenttjänster. Yad beträffade frågan örn arvodesreglering
för assistenterna, ville ämbetsverket framhålla, att — även örn en
viss höjning av dessa arvoden måhända kunde anses motiverad •— spörsmålet
härom vore av den principiella räckvidd, att det icke borde lösas enbart för
ifrågavarande assistenters vidkommande utan upptagas till prövning i annat
och större sammanhang.

Sedermera har styrelsen för anstalten i skrivelse den 12 oktober 1940 hemställt
örn inrättande vid anstalten från och med den 1 juli 1941 av ytterligare
en kontorsbiträdestjänst med placering i lönegrad A 4. Till stöd för
denna framställning har styrelsen bland annat anfört följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 hade styrelsen hemställt
örn en utökning av den kvinnliga personalen å anstaltens registraturavdelning
med 1 kanslibiträde och 2 kontorsbiträden. Styrelsen ansåge vid tidpunkten
för anslagsäskandenas avgivande det ännu icke vara tillräckligt mo -

Femte huvudtiteln.

325

tiverat att föreslå anställandet av ytterligare skrivbiträde å anstaltens kansli,
ehuru den å kansliet sysselsatta kvinnliga personalen i stor utsträckning
efter frivilligt åtagande arbetat på övertid under föregående budgetår. Sålunda
hade kansliskrivaren haft minst 1,000 timmar, kanslibiträdet minst
450 timmar och kontorsbiträdet minst 250 timmar övertidsarbete. Övertidsersättning
hade alltså icke utgått för denna tid, utan vederbörande befattningshavare
hade i stället, i enlighet med civila avlöningsreglementets föreskrifter,
erhållit kompensation i form av ledighet, ehuru icke tillnärmelsevis
i en utsträckning, motsvarande det faktiska övertidsarbetet. Under hösten
1940 hade e.n stegring av arbetet å kansliet inträtt, vilken med nuvarande
personalbestånd visat sig mycket svår att bemästra. Stegringen av arbetet
berodde huvudsakligen på den alltjämt fortgående ökningen av arbetsuppgifterna
å anstaltens laboratorie- och registraturavdelningar, vilket återverkade
på kansliarbetet. Arbetsbelastningen å kansliet hade nu kommit
till den punkt, att stora olägenheter hotade att uppstå, särskilt vid renskrivning
och kontrolläsning av utlåtanden.

Slutligen får jag anmäla uppkommen fråga örn förändring av föreståndartjänsten
vid anstalten.

Den 23 augusti 1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen för anstalten att
taga under övervägande spörsmålet örn tjänstens förändring till sådan befattning,
som avses i löneplan C i 5 § civila avlöningsreglementet.

I skrivelse den 30 september 1940 har styrelsen för anstalten avgivit förslag
i ämnet samt tillstyrkt, att föreståndarbefattningen från ingången av
nästa budgetår förändras från nuvarande fullmaktstjänst i 30:e lönegraden av
löneplan A i civila avlöningsreglementet till sådan tjänst, som tillsättes
medelst förordnande för viss tid enligt löneplan C i samma avlöningsreglemente,
samt att befattningen placeras i lie lönegraden i den senare löneplanen.
Till stöd för detta förslag har styrelsen anfört bland annat följande.

Erfarenheten av anstaltens första verksamhetsår hade visat, att den uppfattning
om föreståndartjänstens natur, som fått sitt uttryck i att denna befattning
i propositionen örn anstaltens tillkomst jämförts bland annat med
föreståndartjänsten å statens rättskemiska laboratorium, icke syntes motsvara
verkliga förhållandet. Frånsett att anstalten i motsats till den här
såsom exempel nämnda institutionen vore en fristående statsinstitution med
egen medelsförvaltning och därav föranledda krav av administrativ natur å
föreståndaren, medförde anstaltens krävande och mångsidiga arbetsuppgifter,
att föreståndaren icke blott skulle leda arbetet å anstaltens laboratorier
utan att han även hade att å anstaltens registraturavdelning handlägga ett
stort antal ärenden av betydelse för polisens spaningsarbete. Dessa uppgifter
gåve föreståndaren en arbetsbörda och ett tjänsteansvar, som icke
syntes stå i rätt förhållande till de med tjänsten förenade löneförmånerna.
Erinras borde i detta sammanhang om att enligt instruktionen för anstalten
föreståndaren icke ägde att utföra kriminaltekniska uppdrag utom tjänsten.
Den av Kungl. Majit förutsatta förändringen av föreståndartjänsten kunde
sålunda, i den mån den innebure en förbättring av föreståndarens avlöningsförmåner,
enbart från ovan anförda synpunkter livligt tillstyrkas. Föreståndartjänsten
å anstalten syntes emellertid även i flera hänseenden vara
en förtroendetjänst, och det vore en fördel, att befattningen överfördes till
en grupp, som ägde den större rörlighet, vilken avsetts med bestämmelsen
om tillsättning på viss tid. I det styrelsen sålunda tillstyrkte, att föreståndartjänsten
å anstalten förändrades till sådan befattning, som avsåges i

326

Femte huvudtiteln.

löneplan C i civila avlöningsreglementet, ville styrelsen beträffande den lönegradsplacering,
som i så fall borde ifrågakomma, ytterligare anföra följande.

Föreståndarbefattningen vore för närvarande placerad i 30:e lönegraden i
löneplan A civila avlöningsreglementet. Slutlönen i denna lönegrad vore

13,500 kronor (33:e löneklassen). Ehuru styrelsen icke kunnat finna, att några
allmänna principer fastslagits beträffande omvandlingen av fullmaktstjänster
till förordnanden enligt löneplan C, syntes dock, örn föreståndarbefattningen
skulle omvandlas till en förordnandetjänst, icke lägre lön än nu nämnda
kunna ifrågakomma. Den praxis syntes dock råda, att en förordnandetjänst
på grund av den mindre tryggade ställning, som frånvaron av fullmakt samt
anställningen på viss tid medförde, föranledde en högre avlöning än en fullmaktstjänst.
Av exempelvis en förordnad generaldirektörs lön (C 12) syntes
sålunda 2,000 kronor vara ersättning för det mindre tryggade anställningsförhållandet.
Proportionsvis skulle en byråchefstjänst, överförd till löneplan
C, betalas med 1,500 kronor utöver den för motsvarande fullmaktstjänst
avsedda lönen. Enligt denna beräkningsgrund borde en A 30-tjänst,
omvandlad till en tjänst å löneplan C, betalas med 15,000 kronor för år
(C 7) jämte rörligt tillägg.

Av de under senare tid tillkomna institutioner, vilka med hänsyn till
organisation och omfattning ägde viss likhet med statens kriminaltekniska
anstalt och där föreståndarbefattningen vore ett förordnande enligt löneplan
C, kunde nämnas statens hantverksinstitut och statens viiginstitut. I
båda dessa fall vore emellertid föreståndartjänsten placerad i 6:e lönegraden
av löneplan C, motsvarande en årslön av 14,000 kronor jämte rörligt tillägg.
Med hänsyn till den speciella kompetens, som krävdes för föreståndartjänsten
å kriminaltekniska anstalten, samt även med hänsyn till de på
grund av brottmålsutredningarnas natur ofta påfrestande arbetsinsatser, som
måste fordras av föreståndaren, syntes emellertid en direkt jämförelse i löneavseende
med ovan nämnda tjänster icke vara berättigad.

Statskontoret har i yttrande den 12 oktober 1940 ställt sig i hög grad
tveksamt beträffande behövligheten och lämpligheten av att redan nu, så
snart efter anstaltens inrättande, vidtaga någon ändring i fråga örn föreståndarens
löneställning. Statskontoret har därför, innan ytterligare erfarenhet
vunnits, icke kunnat förorda förslaget. För den händelse emellertid
Kungl. Majit skulle finna, att en omvandling av tjänsten till en förordnandebefattning
enligt löneplan C borde äga rum, har statskontoret för sin
del icke kunnat förorda högre placering än i 6:e lönegraden.

I allmänna lönenämndens yttrande i ämnet den 13 november 1940 har
framhållits bland annat:

Allmänna lönenämnden ansåge för sin del, att den ifrågavarande befattningen
hörde till det slag av tjänster, för vilka tillsättning medelst förordnande
ur statens synpunkt måste anses vara att föredraga framför utnämning
genom fullmakt. Då anstaltens skötsel och arbetsresultat i hög grad
komme att bliva beroende på föreståndarens personliga insats samt antalet
personer, som kunde ifrågakomma till befattningen, vore jämförelsevis begränsat,
syntes det nämnden lämpligt, att staten erliölle möjlighet att företaga
utbyte av en föreståndare, som visade sig mindre lämplig för befattningen.
Lönenämnden finge fördenskull tillstyrka förslaget örn befattningens
uppförande å C-löneplanen.

Yad anginge frågan örn lämplig lönegrad för befattningen, ansåge sig
lönenämnden i likhet med statskontoret icke kunna förorda en högre pia -

Femte huvudtiteln.

327

cering än i lönegraden C 6. Lönenämnden tilläte sig framhålla, att till sistnämnda
lönegrad hade hänförts — förutom överingenjören och chefen för
statens väginstitut och föreståndaren för statens liantverksinstitut — jämväl
överdirektören och chefen för sjökarteverket. Det borde erinras, att i den
av anstaltsstyrelsen förordade lönegraden C 7 för närvarande icke funnes
någon motsvarande befattning inom allmänna civilförvaltningen.

Yad först angår förslaget örn en förändring av befattningen såsom föreståndare
vid kriminaltekniska anstalten från en tjänst i 30:e lönegraden i
löneplan A till en förordnandetjänst i löneplan C är jag med styrelsen för
anstalten och allmänna lönenämnden ense därom, att befattningens karaktär
till fullo motiverar den ifrågasatta förändringen. Yad lönenämnden och
statskontoret anfört som motivering för en placering av befattningen i C 6
förefaller bärande. Jag förordar därför, att från nästa budgetår den förändringen
i gällande personalförteckning för anstalten vidtages, att befattningen
som föreståndare placeras i C 6 i stället för i A 30.

Någon ytterligare ändring i förteckningen anser jag mig däremot ej böra
tillstyrka. Jag kan sålunda ej biträda förslaget örn nyinrättande av en befattning
såsom kanslibiträde i A 7 och av tre kontorsbiträdestjänster i A 4.
Likaså avstyrker jag anställandet av en pensionerad polisman och ett vaktmästarbiträde
mot samtidig indragning av den ordinarie befattningen som
expeditionsvakt. En viss nyanställning av e. o. biträdespersonal vill jag
däremot ej motsätta mig. Jag finner mig dock nödsakad föreslå, att utökningen
begränsas till två kontorsbiträdestjänster med placering i Eo 4, av
vilka den ena bör avses för den kvinnliga befattningshavare, som omhänderhar
förandet av det centrala passregistret och därmed sammanhängande
arbetsuppgifter och vars anställande som biträde i Ex 4 Kungl. Majit medgav
den 1 augusti 1940.

Beträffande anstaltsstyrelsens hemställan örn en höjning av utgående
arvoden åt de olika assistenterna vill jag erinra örn att 1940 års urtima
riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition den 1 november 1940,
nr 65, beslutat att, räknat från ingången av innevarande budgetår, öka arvodet
åt förste assistent med 800 kronor till 9,100 kronor, åt assistent med 600
kronor till 7,600 kronor samt åt laboratorieassistenten med 500 kronor till
5,600 kronor.

Yidkommande förslaget örn inrättande av två nya assistentbefattningar
samt ytterligare en tjänst som laboratorieassistent kan jag i nuvarande läge
allenast tillstyrka, att medel för sistnämnda tjänst beräknas för nästa budgetår.
Det med denna tjänst förenade arvodet bör i anslutning till vad jag nyss
anfört utgå med 5,600 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat och i anslutning till de nya grunderna
för uppställningen av avlöningsstaterna beräknar jag anslaget till avlöningar
vid kriminaltekniska anstalten för nästa budgetår på följande sätt.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde böra
uppskattas till 39,200 kronor.

Departements chefen.

328

Femte huvudtiteln.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av KunglMajit,
synes böra avses ett belopp av 96,700 kronor, därav till arvoden åt
förste assistenter, assistenter och laboratorieassistenter 91,700 kronor, till
vikariatsersättningar 1,000 kronor och till arvoden åt av anstalten anlitade
experter 4,000 kronor.

Vad sedan angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal beräknar jag medelsbehovet till 38,500 kronor, varav i ersättning
för löneminskning åt två kvinnliga befattningshavare 1,250 kronor.

Slutligen bör till rörligt tillägg anvisas 11,500 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet till avlöningar vid statens kriminaltekniska
anstalt för nästa budgetår uppskattar jag i anslutning härtill till (39,200 +

96,700 + 38,500 + 11,500) 185,900 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
iksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statens kriminaltekniska
anstalt, att gälla tills vidare från och med budget -

året 1941/42:	Personalförteckning.
Befattning	Ordinarie personal.	Lönegrad
1 föreståndare .....		........ C 6
1 laborator .........		........ A 26
1 kansliskrivare ...		........ All
1 kanslibiträde.....		........ A 7
1 expeditionsvakt . 4 kontorsbiträden .		........ A 5 ........ A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20:e 1

avdelningsföreståndare..................................Eo 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för anstalten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
............................................... kronor 39,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 96,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 38,500

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 11,500

Summa förslagsanslag kronor 185,900;

dels ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 185,900

Femte huvudtiteln.

329

[181.] 11. Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader, förslagsanslag.
För bestridande av ifrågavarande kostnader för tiden från och med den 1
oktober 1939, då anstalten började sin verksamhet, till och med den 30 juni
1940 anvisades ett anslag av 50,000 kronor. För budgetåret 1940/41 hava
för motsvarande ändamål anslagits 75,000 kronor.

Den 26 april 1940 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat för
statens kriminaltekniska anstalt, att tillämpas under budgetåret 1940/41:

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Expenser, förslagsvis .......................................... kronor 10,000

2. Publikationstryck, förslagsvis.................................. ;> 62,000

3. Övriga utgifter (inköp av laboratorie- och fotografisk materiel
samt nyanskaffning av apparatur), förslagsvis........ » 8,000

Summa kronor 80,000

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning för utförda undersökningar m. m., förslagsvis — kronor 5,000

Nettoutgift kronor 75,000
I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för statens kriminaltekniska
anstalt gjort framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår. Styrelsen har därvid till en början anfört, att anstaltens nettoutgifter
för tiden 1 oktober 1939—30 juni 1940 belöpt till i runt tal

59,300 kronor. I detta belopp hava icke medräknats vissa av Kungl. Majit
medgivna överskridanden av omkostnadsstaten för särskilda ändamål av engångsnatur.
Vid bedömandet av omkostnaderna för tiden 1 oktober 1939—
30 juni 1940 bör emellertid — framhåller styrelsen — beaktas att under anstaltens
första verksamhetsår på kort tid förekommit åtskilliga omkostnader,
vilka senare kunna utslås på flera år. A andra sidan befinner sig anstalten
i en hastig utveckling, som är avhängig av åtskilliga oberäkneliga faktorer,
bland annat den grövre brottslighetens frekvens och polismyndigheternas
förmåga att giva polisutredningen tekniska aspekter. Därtill kommer ovissheten
i prisutvecklingen. Under dessa omständigheter anser sig styrelsen
böra i huvudsak återfalla på den erfarenhet, som vunnits under anstaltens
första verksamhetsår, och beräknar anstaltens omkostnader under budgetåret
1941/42 till ett belopp av 92,700 kronor, fördelat på följande sätt:

Utgifter.

1. Reseersättningar, förslagsvis .................................. kronor 3,000

2. Expenser, förslagsvis .......................................... » 12,700

3. Publikationstryck, förslagsvis.................................. » 62,000

4. Övriga utgifter

a. Laboratorie- och fotografisk materiel, för slagsvis

.................................... kronor 10,000

b. Apparatur, förslagsvis...................... » 5,000

c. Bibliotek, förslagsvis........................ » _5,000 » 20,000

Summa kronor 97,700

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning för utförda undersökningar m. m., förslagsvis...... kronor 5,000

Nettoutgift kronor 92,700

330

Femte huvudtiteln.

Rörande beräkningen av de olika posterna framhåller styrelsen i huvudsak:

Till reseersättningar hade under tiden 1 oktober 1939—30 juni 1940 utbetalats
3,746 kronor, vilka med omkostnadsstatens nuvarande anordning
måst gäldas från expensanslaget. Då erfarenheten visade, att anstaltens
tjänstemän i relativt stor utsträckning toges i anspråk för svårare brottsplatsundersökningar
ute i landet, syntes det vara motiverat att uppföra en
särskild post för reseersättningar. Styrelsen föresloge, att delposten reseersättningar
för budgetåret 1941/42 beräknades till förslagsvis 3,000 kronor
samt att i denna post inräknades ett belopp av 300 kronor, avsett att bestrida
kostnaderna för begagnande av taxeautomobil vid sådana inom Stockholms
stad planlagda område av anstaltens befattningshavare företagna resor
för förrättningar i tjänsten, för vilka dylikt fortskaffningsmedel vore oundgängligen
nödvändigt och för vilka ersättning eljest icke utginge. I brev
den 16 augusti 1940 hade Kungl. Majit på styrelsens framställning anvisat
300 kronor av extra utgiftsanslaget, att användas för nämnda ändamål under
budgetåret 1940/41.

Yad expenserna anginge hade utgifterna för elektriskt ljus, gas och vatten
under tiden 1 oktober 1939—30 juni 1940 i stället för beräknade 1,000 kronor
uppgått till 1,112 kronor, motsvarande för helt år i avrundat tal 1,500
kronor. Kontors- och skrivmateriel hade under samma tid inköpts för 5,879
kronor i stället för beräknade 2,100 kronor. Beträffande denna post kunde
emellertid skäligen antagas, att utgifterna för framtiden icke oväsentligt
skulle kunna nedbringas. Styrelsen ville därför föreslå, att, i avvaktan på
vidare erfarenheter, posten för budgetåret 1941/42 beräknades till samma
belopp, som angivits i styrelsens petita för budgetåret 1940/41, eller 2,800
kronor. Utgifterna för telefon hade under tiden 1 oktober 1939—30 juni
1940 uppgått till 2,425 kronor mot beräknade 3,000 kronor. Härvid vore
emellertid att märka, att anstaltens registraturavdelning, där de flesta telefonsamtalen
förekomme, börjat sin verksamhet först den 1 januari 1940
samt att en mera utåtriktad verksamhet från denna avdelnings sida icke
börjat förekomma förrän under våren 1940. Den snabba utveckling, som
kännetecknade avdelningen, gjorde det troligt, att den beräknade kostnaden
av 4,000 kronor för budgetåret 1940/41 komme att överskridas. I avvaktan
på ytterligare erfarenhet ville emellertid styrelsen för budgetåret 1941/42
föreslå samma belopp. Städning av anstaltens lokaler hade under tiden 1
oktober 1939—30 juni 1940 mot beräknade 1,900 kronor betingat en kostnad
av 2,131 kronor, motsvarande för helt år 2,841 kronor. Då städningen
genom utvecklingen av anstaltens verksamhet komme att taga allt mer tid
i anspråk, vore att förutse att sistnämnda belopp icke komme att för framtiden
förslå. Till underlättande av städningen i laboratorierna syntes emellertid
vara nödvändigt att redan nu anställa en särskild kraft, som under
dagen diskade glas och städade ömtåligare instrument. Därtill syntes kunna
användas en person med en ersättning av 125 kronor per månad. Denna
person syntes även i viss utsträckning kunna användas för budsändning
från laboratoriet samt som biträde vid enklare rutinarbete i anstaltens verkstad.
Styrelsen beräknade därför till städning under budgetåret 1941/42
(2,841 + 1,500) 4,341 kronor eller i runt tal 4,400 kronor. Expenserna beräknades
sålunda uppgå till (1,500 + 2,800 + 4,000 + 4,400) 12,700 kronor.

För tryckning av tidningen »Polisunderrättelser» har för budgetåret
1940/41 under posten till publikationstryck anvisats ett belopp av 62,000
kronor, vilket innebär en höjning från föregående budgetår med 10,000 kronor.
Merkostnaden hänför sig till den ökade upplaga, som ansågs erfordras, sedan
samtliga fjärdingsman efter den 1 juli 1940 erhöllo tidningen. Härigenom

Femte huvudtiteln.

331

har emellertid i första hand upplagan under juli månad 1940 stigit nied
blott 800 exemplar mot i propositionen beräknade 1,900 exemplar, i vilket
sammanhang styrelsen anser sig böra anmärka, att anstalten överlåtit åt
vederbörande länspolischefer att bestämma de befattningshavare, vilka skola
erhålla tidningen. Under normala omständigheter skulle alltså — anför
styrelsen — för tryckning av tidningen icke erfordras så stort belopp, som
för budgetåret 1940/41 anvisats. Tidsförhållandena hava emellertid medfört
en ansvällning av tidningens text, varjämte tryckningskostnaderna stegrats.
Under dessa omständigheter föreslår styrelsen, att det för budgetåret 1940/41
anvisade beloppet av 62,000 kronor även får utgå under budgetåret 1941/42.

Styrelsen framhåller härefter i fråga örn beräkningen av medelsbehovet
till övriga utgifter:

Verkliga utgifterna för laboratorie- och fotografisk materiel hade under
tiden 1 oktober 1939—30 juni 1940 utgjort 9,343 kronor i stället för beräknade
6,000 kronor. Den förstnämnda summan, beräknad för helt år, vore i
runt tal 12,460 kronor. För budgetåret 1940/41 hade för ändamålet beräknats
8,000 kronor. Med ledning av numera föreliggande erfarenheter beräknade
styrelsen denna delpost till 10,000 kronor.

I anstaltens omkostnadsstat för budgetåret 1941/42 syntes de i propositionen
örn anstaltens tillkomst förutsedda posterna »nyanskaffning av apparater»
samt »böcker och tidskrifter», vilka styrelsen velat beteckna »apparatur»
respektive »bibliotek», böra upptagas. Posterna hade i enlighet med propositionen
beräknats till vardera 5,000 kronor. Styrelsen ville i detta sammanhang
framhålla, att det måste anses vara synnerligen betydelsefullt för rättsvården,
att en anstalt av denna karaktär kunde hållas utrustad på ett sätt,
som motsvarade den hastiga utvecklingen inom kriminaltekniken. Det vöre
av lika stor betydelse, att för anstaltens tjänstemän liksom för polismän i
allmänhet funnes möjligheter att följa den rika facklitteraturen på det kriminaltekniska
området.

Statskontoret har i yttrande den 11 september 1940 anfört:

Vad anginge anstaltens omkostnadsstat för nästkommande budgetår ansåge
sig statskontoret med hänsyn till angelägenheten av att i mesta möjliga
män begränsa expensutgifterna icke kunna tillstyrka någon mera väsentlig
höjning av det för innevarande budgetår för sagda ändamål anvisade anslaget.
'' Statskontoret ville emellertid icke motsätta sig förslaget örn upptagande
i staten av en särskild anslagspost till reseersättningar. Mot det
begärda beloppet, 3,000 kronor, syntes ej vara något a,tt erinra i betraktande
av anslagsbelastningen för tiden oktober 1939—juni 1940. Statskontoret
tillstyrkte jämväl, att anslagsposten till expenser, i staten för budgetåret
1940/41 upptagen med 10,000 kronor, ökades med 1,200 kronor, fördelade
med 200 kronor på delposten till lyse, gas och vatten och med 1,000 kronor
på delposten till övriga expenser. Under erinran, att anslag å sammanlagt
200,000 kronor anvisats under budgetåren 1939/40 och 1940/41 till
utrustning för anstalten, kunde statskontoret icke tillstyrka någon ökning
av omkostnadsanslaget utöver vad nu sagts.

Jämlikt kungörelsen den 31 maj 1940 (nr 471) örn utfärdande inom riket
av pass åt svensk medborgare för utrikes resa (passkungörelsen) åligger det
kriminaltekniska anstalten att på rekvisition tillhandahålla passmyndighet
erforderliga passformulär ävensom ansökningsformulär för erhållande av
pass. Vidare har anstalten att själv föra ett s. k. centralt passregister. För

332

Femte huvudtiteln.

Departementschefen.

gäldande av de i anledning härav för innevarande budgetår uppkomna kostnaderna
har anstaltens omkostnadsanslag tagits i anspråk och överskridande
av anslaget i samband därmed medgivits av Kungl. Majit.

Enligt vad jag under hand inhämtat kan man — approximativt räknat
— utgå från att för nästa budgetår erfordras tryckning av 40,000 passformulär
och 50,000 formulär för ansökning örn pass. Utgifterna härför torde kunna
uppskattas till sammanlagt i det närmaste 25,400 kronor. Vidare beräknas

80,000 passregisterkort behöva tryckas för en kostnad av i runt tal 400 kronor.

I anslutning till vad jag vid behandlingen av andra omkostnadsanslag
anfört, skall i anstaltens omkostnadsstat för nästa budgetår upptagas en ny
anslagspost, betecknad sjukvård m. m. För ändamålet torde få beräknas
200 kronor.

“V idare biträder jag förslaget örn en särskild anslagspost från nästa budgetår
till reseersättningar. Posten kan bestämmas till 3,000 kronor.

Förutom till bestridande av de kostnader, för vilka anslagsposten till
expenser för närvarande är avsedd, torde från denna för nästa budgetår
lämpligen böra gäldas utgifterna för tryckning av nyss angivna passformulär,
formulär för ansökning örn pass samt passregisterkort. Man kunde därvid
ifrågasätta, att utgifterna för formulärens tryckning slutligt ersattes av de
myndigheter, till vilka formulären efter rekvisition utsändas. För ernående
av en önskvärd förenkling anser jag mig emellertid böra förorda, att allenast
stad, som enligt gällande bestämmelser har att genom sin poliskammare
utfärda pass, till anstalten erlägger ersättning för rekvirerade formulär
efter självkostnadspris. Dessa städer äro Eskilstuna, Norrköping, Hälsingborg
och Borås. Sådan ersättningsskyldighet borde vidare åligga Stockholms
stad; under förutsättning att Överståthållarämbetet i sin helhet uppföres
å kronans stat bortfaller dock skälet för en dylik gottgörelse. Enligt vad
jag inhämtat torde man för förstnämnda fyra städers del för nästa budgetår
hava att räkna med behovet av formulär i den omfattningen, att tryckningskostnaderna
för dessa formulär kunna uppskattas till i runt tal 1,500 kronor.
Motsvarande belopp torde böra upptagas under särskilda uppbördsmedel
i anstaltens omkostnadsstat.

Kostnaderna för tryckning av formulären och passregisterkorten föranleda
en uppdelning av anslagsposten till expenser i två delposter, en delpost för
eget behov och en annan för annat än eget behov. Under förstnämnda
delpost beräknar jag till lyse, gas och vatten 1,500 kronor, innebärande en
höjning med 200 kronor, och till övriga expenser 10,100 kronor, varvid till
tryckning av passregisterkort 400 kronor. I förhållande till gällande omkostnadsstat
innebär förslaget i denna del en höjning av övriga expenser
med 1,400 kronor. Från delposten till expenser för annat än eget behov
böra bestridas kostnaderna för tryckning av pass- och ansökningsformulären.
För ändamålet beräknar jag i anslutning till vad förut anförts ett medelsbehov
av 25,400 kronor. Till expenser skulle således böra avses (1,500 +

10,100 + 25,400) 37,000 kronor.

Till publikationstryck bör upptagas oförändrat belopp, 62,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

333

I fråga’ om anslagsposten till övriga utgifter, i gällande omkostnadsstat
uppförd med 8,000 kronor, finner jag mig böra räkna med ett belopp
av 12,000 kronor. Förutom till inköp av laboratorie- och fotografisk materiel
samt nyanskaffning av apparatur böra medlen användas till inköp av böcker
och tidskrifter.

Såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas dels förenämnda belopp
av 1,500 kronor för försäljning av pass- och passansökningsformulär till
vissa städer, dels ock — liksom innevarande budgetår — 5,000 kronor i
beräknad ersättning för utförda undersökningar m. m.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, skulle omkostnadsanslaget vid
anstalten kunna för nästa budgetår bestämmas sålunda:

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 200

2. Beseersättningar, förslagsvis.................................. » 3,000

3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 37,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ................................ » 62,000

5. Övriga utgifter (inköp av laboratorie- och fotografisk ma teriel

samt av böcker och tidskrifter ävensom nyanskaffning
av apparatur), förslagsvis................................ » 12.000

Summa kronor 114,200

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättning för försålda passformulär m. m., förslagsvis____ kronor 1,500

2. Ersättning för utförda undersökningar m. m., förslagsvis »_5.000

Summa kronor 6,500

Nettoutgift kronor 107,700

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 107,700

[182.] 12. Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda
anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag. Ifrågavarande
anslag har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av

100,000 kronor.

Kungl. Majit har den 26 april 1940 föreskrivit, att från ifrågavarande
anslag skola under budgetåret 1940/41 bestridas utgifterna för följande ändamål: A.

Gottgörelse till Stockholms stad för vissa pensionskostnader
enligt Kungl. Majis beslut den 22 juni 1933, 15 mars
1935, 13 november 1936, 4 juni 1937, 3 september 1937,

21 januari 1938, 13 maj 1938, 10 februari 1939, 17 februari

1939 och 22 september 1939, förslagsvis .................... kronor 18,000

334

Femte huvudtiteln.

B. Gottgörelse till vissa polisdistrikt för deras kostnader för
polispersonal, som finnes anställd för hela rikets behov,
m. m. :

1. Till Eda sockens polisdistrikt, förslagsvis .............. kronor 2,500

2. Till Dals Eds sockens och Eds municipalsamhälles

gemensamma polisdistrikt, förslagsvis .................... » 2,200

3. Till Brunnby polisdistrikt för anordnande av avspärrning
av visst område vid hamnen i Mölle, högst ...... » 200

4. Till Stockholms, Malmö, Trallebergs, Landskrona, Hälsingborgs,
Brunnby och Göteborgs polisdistrikt, högst » 72,765

Summa kronor 77,665

C. Bidrag till polisskolan i Göteborg enligt Kungl. Maj:ts brev

den 26 juni 1936 .............................................. kronor 7,000

I samband därmed har Kungl. Maj:t förordnat, att de i följande tablå
angivna polisdistrikten skola under innevarande budgetår vara berättigade
att för sådana kostnader för gränskontrollens upprätthållande, för vilka
jämlikt Kungl. Maj:ts under B., fjärde punkten, angivna beslut årligt statsbidrag
ansetts böra utgå, åtnjuta dylikt bidrag enligt i tablån fastställda
grunder.

Polisdistrikt

Statsbidrag utgår med

Stockholms distrikt l!i av de verkliga kostnaderna, dock högst kronor 10,625

Malmö
Trälleborgs
Landskrona
Hälsingborgs
Brunnby
Göteborgs

hela den verkliga kostnaden, » »

Vs av de verkliga kostnaderna, dock högst
V 2 » » » » , » »

hela den verkliga kostnaden, » »

Vi av de verkliga kostnaderna, dock högst

22,600

15,100

365

13,800

2,000

8,275

I skrivelse den 17 oktober 1940 har Överståthållarämbetet framlagt förslag
till beräkning av det sammanlagda statsbidraget för nästa budgetår till
Stockholms stad för pensionering av dels befattningshavare, som tjänstgjort
vid vissa särskilda anordningar för polisväsendet, dels ock efterlevande till
dylika befattningshavare. Enligt ett inom ämbetet verkställt sammandrag
utgjorde statsbidraget till pensionerna vid tiden för ämbetets framställning
16,732 kronor, rörligt tillägg häri ej inräknat. Detta borde för nästa budgetår
beräknas till 50 procent för reglerade pensioner och 69 procent för oreglerade
pensioner. Sammanlagt har ämbetet funnit för ändamålet böra beräknas
26,054 kronor. Utöver detta belopp syntes böra avses medel för två under
Kungl. Maj:ts prövning varande ärenden örn pensioneringsbidrag.

Vidare har Stockholms stads polisnämnd i av Överståthållarämbetet med
skrivelse sistnämnda dag överlämnade framställningar hemställt örn statsbidrag
till staden för kalenderåret 1941 för vissa kostnader för gränskontrollens
upprätthållande. Såsom nyss nämnts, har statsbidraget för 1940 bestämts
till en fjärdedel av de verkliga utgifterna, dock högst 10,625 kronor, varför
medel beräknats under innevarande budgetårs anslag. I sin hemställan har
polisnämnden — under framhållande av att gränskontrollen icke, åtminstone

Femte huvudtiteln.

335

när det gällde rikets huvudstad, under nuvarande utrikespolitiska förhållanden
kunde sägas annat än i mycket ringa mån vara av lokal karaktär —
anhållit, att statsbidrag för ifrågavarande kostnader måtte utgå med större
andel än en fjärdedel. Samtidigt har polisnämnden beräknat totalkostnaderna
för staden för år 1941 till 83,930 kronor, därvid nämnden bland annat
räknat med ett rörligt tillägg å lön och beklädnadsbidrag åt den vid kontrollen
anställda personalen av 50 procent ävensom uppskattat kostnaderna för
semestervikarier till 2,850 kronor och för tillfällig hjälp till 1,456 kronor.

Överståthållarämbetet har i och för sig intet att erinra mot polisnämndens
beräkning av stadens bidragsberättigade kostnader under förutsättning att
det rörliga tillägget kommer att öka till angivet procenttal. Däremot anser
ämbetet det kunna ifrågasättas, om spörsmålet rörande bidragsandelens
storlek bör avgöras för sig utan en samtidig prövning beträffande andra
gränskontrollorter.

Socialstyrelsen framhåller, att de invändningar, som av polisnämnden rests
mot beräkningsgrunden för statsbidraget, icke sakna fog. Lika med Överståthållarämbetet
finner sig styrelsen likväl icke i detta sammanhang böra
upptaga frågan örn en höjning av bidragsandelen.

Statskontoret, som även avstyrker, att sistnämnda fråga nu upptages till
avgörande, har i fråga örn polisnämndens uppskattning av kostnaderna för
gränskontrollen under innevarande kalenderår anfört bland annat:

Polisnämnden hade räknat med att rörligt tillägg å lön och beklädnadsbidrag
till den vid kontrollen sysselsatta personalen sktdle komma att utgå
efter 50 procent. Genom överenskommelse den 9 november 1940 hade
emellertid representanter för Stockholms stad, å ena, samt stadens tjänstemäns
organisationer, å andra sidan, enat sig örn nya grunder för det rörliga
tilläggets beräknande under år 1941. Enligt överenskommelsen, vilken sedermera
biträtts av i det närmaste samtliga tjänstemän, skulle det procenttal
för det rörliga tillägget, vilket — på grundval av levnadskostnadsindex 197 —
vore fastställt för fjärde kvartalet 1940 (31 procent), komma att bibehållas
oförändrat, så länge levnadskostnadsindex icke överstege 212. För en ökning
av det rörliga tillägget till 50 procent skulle förutsättas en stegring av
levnadskostnadsindex till 249. Vid nu angivna förhållanden syntes stadens
kostnader för rörligt tillägg under år 1941 böra beräknas efter ett väsentligt
lägre procenttal än 50. Statskontoret föresloge, att beräkningen skedde på
grundval av procenttalet 35. Kostnaden för rörligt tillägg, vilken av polisnämnden
uppskattats till 22,905 kronor, skulle i sådant fall komma att nedgå
till 16,000 kronor.

Vad anginge den i statförslaget uppförda posten till semestervikarier,
2,850 kronor, ville statskontoret erinra, att den personal, som vore avsedd
för gränskontrollens upprätthållande kalenderåret 1941, utgjordes av 6 kriminalkonstaplar
och 1 konstapel samt att — jämlikt gällande tjänstereglemente
för befattningshavare vid polisväsendet inom Stockholms kommunalstyrelse
— nyssnämnda polismän, vilka samtliga enligt under hand lämnad upplysning
uppnått minst 31 levnadsår, vore berättigade till 30 dagars årlig
semester. Statskontoret ville med hänsyn härtill icke motsätta sig, att i
kostnaderna för gränskontrollen inräknades utgifter för avlönande av semestervikarier
under sammanlagt högst 7 månader. Då emellertid utgiftsökningen
för polisdistriktet i anledning av befattningshavarnas semester syntes begränsa
sig till vad som erfordrades för anställande av extra polispersonal,
syntes det tillräckligt att för ifrågavarande ändamål avse ett belopp av

336

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

2,200 kronor, vilket — med de lönesatser, som för närvarande tillämpades
av Stockholms stad — ungefärligen motsvarade kostnaden för avlönande av
en extra polisman under 7 månader.

För tillfällig hjälp hade polisnämnden beräknat ett belopp av 1,456 kronor.
Nämnden hade därvid utgått från att tillfällig personal — med en timpenning
å 3 kronor 50 öre — skulle behöva anlitas rinder sammanlagt 416
timmar. Statskontoret, som ville erinra, att i anslagsframställningen beträffande
kalenderåret 1940 räknats med ett behov av tillfällig hjälp under
allenast 250 timmar, ansåge, att den tillfälliga hjälpen även under år 1941
borde kunna begränsas till sistnämnda timantal, allra helst som polisnämnden
för år 1941 förordat en betydande utökning jämväl ifråga örn den
vid kontrollen regelbundet sysselsatta personalen. Förevarande post skulle
vid bifall härtill kunna nedsättas till 900 kronor.

Yad först angår gottgörelsen till Stockholms stad för pensionering av
sådana polismän, som tjänstgjort vid vissa särskilda anordningar för polisväsendet,
samt av efterlevande till dylika befattningshavare, beräknar jag för
ändamålet för nästa budgetår sammanlagt 31,300 kronor.

I detta sammanhang vill jag erinra örn att Kungl. Majit genom beslut
den 1 november 1940 förordnat örn grunderna för statens bidrag till pensionering
av polisman, som tjänstgjort såsom förste assistent eller assistent
vid statens kriminaltekniska anstalt. Kostnaderna för sådant bidrag synas böra
bestridas från nu ifrågavarande anslag. För nästa budgetår torde emellertid
icke erfordras några medel för ändamålet.

Beträffande gottgörelsen till vissa polisdistrikt för dessas kostnader för
polispersonal, som finnes anställd för hela rikets behov, räknar jag med oförändrat
bidrag från statens sida utom i fråga örn den till Stockholms stad
utgående ersättningen för viss del av utgifterna för gränskontrollens upprätthållande.

Detta innebär bland annat, att jämväl för nästa budgetår skall till Eda
sockens polisdistrikt utgå bidrag å 2,500 kronor till avlönande av en polisman
med placering i Charlottenberg och med huvudsaklig uppgift att biträda
vid gränstrafikens övervakande. Jag vill emellertid erinra örn att fjolårets
riksdag, på förslag av Kungl. Majit, beslöt en mindre utökning av statspolisavdelningen
i Karlstad för förbättrande av passkontrollen å järnvägen
mellan Sverige och Norge över Charlottenberg. Samtidigt förutsattes, att
ifrågavarande polismannabefattning vid uppkommande ledighet icke skulle
återbesättas. I skrivelse den 11 oktober 1940 har länsstyrelsen i Värmlands
län meddelat, att dittillsvarande innehavaren av befattningen förordnats att
från och med den 1 november 1940 tills vidare vara ordinarie kriminalkonstapel
vid statspolisavdelningen i Karlstad med tjänstgöring vid passkontrollen
i fråga. Enligt länsstyrelsens mening vore det likväl nödvändigt,
att befattningen i Charlottenberg finge ånyo tillsättas i vanlig ordning, enär
de för kontrollen avsedda statspolismännen endast hunne utföra själva passoch
resandekontrollen, vilken kontroll företrädesvis utfördes å tågen under
dessas gång. Kungl. Majit har också med hänsyn till vikten av en effektivisering
av berörda gränskontroll, så länge rådande förhållanden bestå, sett
sig nödsakad att i så måtto tillmötesgå länsstyrelsens hemställan, att befatt -

Femte huvudtiteln.

337

ningen genom beslut den 30 december 1940 skall provisoriskt återbesättas.
Avsikten är sålunda allt]’ ämt den, att tjänsten så snart omständigheterna
det medgiva skall i överensstämmelse med statsmakternas beslut definitivt
indragas.

Yad därefter angår statens bidrag till Stockholms stads kostnader för
gränskontrollen är jag lika litet som de i ämnet hörda myndigheterna beredd
att nu upptaga till prövning frågan örn en jämkning av bidragsandelen. För
nästa år har jag därför räknat med gällande kvottal eller en fjärdedel av
kostnaderna. Beträffande åter beräkningen av de utgifter, för vilka staden
kan anses berättigad till bidrag, kan jag i allt väsentligt ansluta mig till
polisnämndens förslag med de av statskontoret framförda modifikationerna.
Beloppet torde därigenom kunna uppskattas till, avrundat, 75,800 kronor,
varför statsbidraget bör utgå med högst 18,950 kronor eller 8,325 kronor
mera än som avsetts för innevarande budgetår. Sammanlagt skulle utgifterna
under avdelning B i den inledningsvis återgivna förteckningen uppgå till
(77,665 + 8,325) 85,990 kronor.

Slutligen beräknar jag oförändrat bidrag — 7,000 kronor — till polisskolan
i Göteborg.

Vid bifall till vad jag under denna punkt föreslagit skulle anslaget för
nästa budgetår få uppföras med (31,300 + 85,990 + 7,000) 124,290 kronor
eller, avrundat, 125,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gottgörelse till vissa polisdistrikt fin• ombesörjande av
särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet rn. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 125,000

[183.] 13. Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m., förslagsanslag.

Från förevarande anslag, vilket för budgetåret 1940/41 uppförts med

100,000 kronor, bestridas de kostnader för polisväsendet, som anses böra
gäldas av statsmedel men icke lämpligen kunna hänföras till annat polisanslag.
En redogörelse för vissa av de mera ordinära ändamål, för vilka
anslaget disponeras, har lämnats i 1935 års statsverksproposition (V s. 303),
till vilken redogörelse jag tillåter mig hänvisa.

Emellertid har det sedan hösten 1938 skärpta tidsläget i alltmera ökad
omfattning påkallat säkerhetsåtgärder av skilda slag inom landet, vilka visat
sig draga avsevärda kostnader för staten av beskaffenhet att böra ersättas
från detta anslag.

Vid min anmälan av motsvarande anslagsfråga i fjolårets statsverksproposition
redogjorde jag för vissa av dessa åtgärder, vilka numera i olika
avseenden ytterligare förstärkts. I likhet med vad fallet var beträffande
budgetåret 1939/40 har man anledning att räkna med att överbelastningen av
anslaget för innevarande budgetår kommer att bliva betydande.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr I Del 8.

1884 40 22

338

Femte huvudtiteln.

Därest rådande krisförhållanden fortfara även under nästa budgetår, komma
vissa av krisen vållade kostnader att alltjämt belasta förevarande anslag.
Liksom hittills torde likväl vid anslagsberäkningen hänsyn icke böra tagas
till dessa extraordinära utgifter. Anslaget anser jag därför böra upptagas
med oförändrat belopp, 100,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 100,000

[184.] 14. Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet, förslagsanslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ..................	........ 580,000	590,178
1939/40 ..................	........ 580,000	574,211
1940/41...................	........ 520,000	—
1941/42 [förslag) ........	........ 520,000	—

[Lag den 6 juni 1925 (nr 179) örn ersättning till polisman för skada å
kläder; kungörelse den 26 juni 1925 (nr 344) med vissa bestämmelser angående
tillämpningen av lagen nr 179/1925, ändrad genom kungörelse nr 230/1935;
kungörelse den 24 november 1932 (nr 533) angående vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet m. m., ändrad genom kungörelser
nr 370/1933, 228/1935, 167/1936, 210/1937, 131/1938 och 211/1939.]

Från ifrågavarande anslag gäldas resekostnads- och traktamentsersättningar
samt vissa andra ersättningar till statspolisen, reservpolismän, fjärdingsmän
och andra polismän. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
avräknas 60,000 kronor mot automobilskattemedlen.

Genom iakttagande av synnerlig sparsamhet torde en ytterligare minskning
av medelsbehovet jämfört med de två senast förflutna budgetåren
bliva möjlig. Anslaget bör därför upptagas till oförändrat belopp, 520,000
kronor. Därav torde såsom för innevarande budgetår 60,000 kronor böra
avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 520,000,

därav 60,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

[185.] 15. Särskild polisverksamhet för uppdagande av lönnbränning m. m.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 ............................ 20,000 5,900

1940/41 ............................ 10,000 —

1941/42 (förslag).................. 8,000 —

Femte huvudtiteln.

339

Ifrågavarande anslag är — på sätt närmare framgår av vad som anförts i
1938 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten 185 — avsett att
användas till ersättning dels åt lokala polismän för utgifter vid tjänsteresor,
dels ock åt enskilda personer för biträde med vakthållning, telefonmeddelanden
m. m.

Kungl. Maj:t har den 1 augusti 1940 bemyndigat vissa länsstyrelser samt
statspolisintendenten att under budgetåret 1940/41 för bekämpande av lönnbränning
och närstående slag av olovlig sprithantering, mot redovisningsskyldighet,
av förevarande anslag använda högst de belopp, som framgå av
följande sammanställning.

Länsstyrelsen i	Belopp Kronor	Länsstyrelsen i	Belopp Kronor
Göteborgs och Bohus län ...	... 500	Jämtlands län ..........	........ 500
Värmlands län ...............	... 1,500	Västerbottens län ......	........ 1,000
Kopparbergs län .............	... 500	Norrbottens län ........	........ 1,000
Gävleborgs län ...............	... 1,000
Västernorrlands län .........	... 1,000	Statspolisintendenten ..	........ 1,500

Summa kronor 8,500

Samtidigt har Kungl. Maj:t föreskrivit, att redogörelser för de anvisade
medlens användning samt för vunna resultat skola av nämnda länsstyrelser
och statspolisintendenten före utgången av augusti månad 1941 ingivas till
socialdepartementet.

Belastningssiffran för sistlidna budgetår medgiver en ytterligare sänkningav
anslaget för nästa budgetår. Med hänsyn till svårigheten att förutse
det kommande medelsbehovet anser jag likväl reduceringen böra stanna
vid 8,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskild ''polisverksamhet för uppdagande av lönnbränning
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av................................................ kronor 8,000

[186.] 16. Poliskollegierna, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .......................... 3,000 1,495

1940/41 .......................... 1,500 —

1941/42 (förslag) ................ 1,500

[Kungörelse den 24 november 1932 (nr 533) angående vissa ersättningar
åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet m. m., ändrad genom kungörelser
nr 370/1933, 228/1935, 167/1936, 210/1937, 131/1938 och 211/1939.]

Från ifrågavarande anslag bestridas dagarvoden oell reseersättningar till
ordförande och ledamöter i poliskollegierna.

Departements chefen.

340

Femte huvudtiteln.

Anslaget synes för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp,

1,500 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Po lis koll eg ie> ''n a för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av .................................... kronor 1,500

[187.] 17. Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten, förslags anslag.

Budgetår	Anslag	Nettoutgifter
1938/39 ..................	........ 1,000	978
1939/40 ...................	........ 1,000	249
1940/41 ...................	........ 1.000	—
1941/42 (förslag) ........	........ 1,000	—

[Förordning den 15 juni 1935 (nr 330) örn ersättning av statsmedel för
skada vid biträde åt ordningsmakten; kungörelse den 15 juni 1935 (nr 331)
med vissa bestämmelser angående tillämpningen av nämnda förordning.]

Ifrågavarande anslag synes för nästa budgetår lämpligen böra upptagas
till oförändrat belopp. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av — kronor 1,000

Femte huvudtiteln.

341

F. Civila luftskyddet.

[188.] 1. Luftskyddsinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag. Av 1940 års
lagtima riksdag hava å riksstaten för budgetåret 1940/41 för det civila luftskyddets
behov anvisats bland andra de anslag, som angivas i följande sammanställning
:

Anslag

Belopp,

kronor

Luftskyddsinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag ................ 201,500

» Omkostnader, förslagsanslag .............. 58,000

Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag.......... 2,000,000

» » Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för för brukningsändamål

m. m, förslagsanslag ........ 500,000

» » Statens luftskyddsskola, förslagsanslag............ 45,500

» » Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning
av luftskyddspersonal m. m................. 240,000

I skrivelse den 28 september 1940 har luftskyddsinspeMimen bland annat
räknat med behov av följande anslag för det civila luftskyddet för budgetåret
1941/42, nämligen 1) till luftskyddsinspektionen: avlöningar ett förslagsanslag
av 400,000 kronor, 2) till luftskyddsinspektionen: omkostnader ett
förslagsanslag av 190,000 kronor, 3) till civilt luftskydd: alarmeringsanordningar
ett reservationsanslag av 420,000 kronor, 4) till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning
ett reservationsanslag av 2,300,000 kronor 5) till civilt luftskydd:
anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål m. m.
ett förslagsanslag av 490,000 kronor, 6) till civilt luftskydd: luftsky ddsövningar
ett förslagsanslag av 50,000 kronor, 7) till civilt luftskydd: försöksverksamhet
ett förslagsanslag av 65,000 kronor, 8) till civilt luftskydd: statens
luftskyddsskola ett förslagsanslag av 40,000 kronor och 9) till civilt
luftskydd: bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av luftskyddspersonal
m. m. ett obetecknat anslag av 477,600 kronor. De under
5), 6) och 7) upptagna anslagen motsvara i stort sett tillsammans det för
närvarande under rubriken civilt luftskydd: anskaffande av viss gasskyddsrfiateriel
för förbrukningsändamål m. m. uppförda anslaget, vilket anslag av
vissa skäl ansetts böra uppdelas på tre olika anslag.

I sin skrivelse har luftskyddsinspektionen anfört, att inspektionens beräkning
av inspektionens avlöningsa.nslag allenast vore att betrakta såsom preliminär,
enär inom inspektionen påginge en utredning rörande revision av
gällande luftskyddslagstiftning och inspektionen hade för avsikt att, sedan
denna utredning avslutats, till förnyad behandling upptaga frågan örn inspektionens
organisation och personalbehov. Av skrivelsen framgår vidare,
att den slutliga beräkningen av flera andra av ifrågavarande anslag kunde
tänkas bliva beroende av det resultat, vartill inspektionen kunde komma
vid berörda utredning.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning har sedermera 1940 års
urtima riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat

342

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

dels till civilt luftskydd: alarmeringsanordningar ett reservationsanslag av

320,000 kronor, dels ock till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning ett reservationsanslag
av 1,700,000 kronor. Dessa anslag hava avsetts för tillgodoseende
av flertalet av de medelsbehov för alarmeringsanordningar och gasskyddsutrustning,
med vilka inspektionen räknade i skrivelsen den 28 september
1940.

Omförmälda inom luftskyddsinspektionen igångsatta utredning pågår alltjämt
men torde snart komma att avslutas. Då de föreliggande anslagsfrågorna
lämpligen böra prövas i ett sammanhang, är det mig i nuvarande läge icke
möjligt att taga definitiv ställning till någon av dessa frågor. Jag anser därför,
att berörda anslag för nästa budgetår nu allenast böra uppskattas preliminärt.
Därvid torde luftskyddsinspektionens avlönings- och omkostnadsanslag få upptagas
till samma belopp, vartill de beräknats för löpande budgetår. Övriga anslag
torde böra uppskattas i enlighet med inspektionens i skrivelsen den
28 september 1940 framlagda kalkyler, dock med de jämkningar, som föranledas
därav, att 1940 års urtima riksdag — såsom nämnts — å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1940/41 beviljat vissa anslag till civilt luftskydd:
alarmeringsanordningar och till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning.
I enlighet härmed räknar jag tills vidare med följande anslag för
nästa budgetår:

Anslag

Belopp,

kronor

Luftskyddsinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag ................ 201,500

» Omkostnader, förslagsanslag.............. 58,000

Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar, reservationsanslag...... 100,000

» Gasskyddsutrustning, reservationsanslag.......... 525,000

p » Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbruk ningsändamål

m. m., förslagsanslag.............. 490,000

> » Luftskyddsövningar, förslagsanslag................ 50,000

» Försöksverksamhet, förslagsanslag ................ 65,000

» » Statens luftskyddsskola, förslagsanslag .......... 40,000

» » Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning
av luftskyddspersonal m. m................. 477,600

Beträffande de åtta sistnämnda av här ifrågavarande anslag gör jag framställning
i det följande.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Luftskyddsinspektionen:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .............................. kronor 201,500

[189.] 2. Luftskyddsinspektionen: Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande
av vad jag under nästföregående punkt anfört, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Luftskyddsinspektionen:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av................................ kronor 58,000

Femte huvudtiteln.

343

[190.] 3. Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar, reservationsanslag. Hänvisande
till vad jag anfört under punkten 188, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Civilt
luftskydd: Alarmeringsanordningar för budgetåret 1941/42 beräkna
ett reservationsanslag av .................. kronor 100,000

[191]. 4. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. I anslutning
till vad jag förut yttrat under punkten 188, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Civilt
luftskydd: Gasskyddsutrustning för budgetåret 1941/42 beräkna
ett reservationsanslag av .......................... kronor 525,000

[192.] 5. Civilt luftskydd: Inköp av brandslang, förslagsanslag. I proposition
den 16 november 1940, nr 67, angående anvisande av vissa anslag
till det civila luftskyddet föreslog Kungl. Majit på min hemställan 1940 års
urtima riksdag att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
bland annat anvisa ett förslagsanslag av 3,500,000 kronor till civilt luftskydd:
inköp av brandslang. I denna proposition räknades med att genom
luftskyddsinspektionens försorg skulle å statens vägnar för en kostnad av
omkring 8,400,000 kronor inköpas sammanlagt 1,200,000 meter brandslang.
Brandslangen skulle av inspektionen successivt till självkostnadspris försäljas
till kommuner, sammanslutningar och företag. Det belopp, som behövde
av statsverket förskotteras, uppskattades till omkring 4,000,000 kronor.
Enligt propositionen borde av sistnämnda belopp 3,500,000 kronor
anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41, medan återstående
500,000 kronor borde anvisas å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Förenämnda proposition har bifallits av riksdagen (se riksdagens skrivelse
den 17 december 1940, nr 84). Härefter har Kungl. Majit den 20 december
1940 uppdragit åt luftskyddsinspektionen att inköpa den i propositionen
avsedda brandslangskvantiteten.

I överensstämmelse med de tidigare uppgjorda beräkningarna bör för
nästa budgetår för ifrågavarande ändamål anvisas ett förslagsanslag av

500,000 kronor.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Civilt luftskydd: Inköp av brandslang för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 500,000

[193], 6. Civilt luftskydd: Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål
m. m., förslagsanslag. På grund av vad jag anfört under
punkten 188 hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Civilt
luftskydd: Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för för brukning
sändarn ål m.m. för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .......................................... kronor 490,000

344

Femte huvudtiteln.

[194]. 7. Civilt luftskydd: Luftskyddsövningar, förslagsanslag. Med åberopande
av vad jag under punkten 188 uttalat, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Civilt
luftsJcydd: Luftskyddsövningar för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av................................ kronor 50,000

[195.] 8. Civilt luftskydd: Försöksverksamhet, förslagsanslag. Idet jag hänvisar
till mina under punkten 188 gjorda uttalanden, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Civilt
luftslcydd: Försöksverksamhet för budgetåret 1941/42 beräkna ett
Jörslagsanslag av.................................... kronor 65,000

[196.] 9. Civilt luftskydd: Statens luftskyddsskola, förslagsanslag. I enlighet
med vad jag under punkten 188 anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Civilt
luftskydd: Statens luftskyddsskola för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av................................ kronor 40,000

[197.] 10. Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning
av luftskyddspersonal m. m. Åberopande vad jag förut anfört
under punkten 188, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Civilt
luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning
av luftskyddspersonal m. m. för budgetåret 1941/42 beräkna ett
anslag av .......................................... kronor 477,600

[198.] 11. Statens utrymningskommission: Avlöningar, förslagsanslag. Statens
utrymningskommission, som provisoriskt inrättades genom Kungl. Maj:ts
beshit den 26 januari 1940, erhöll sin nuvarande gestaltning den 13 april
1940, vilken dag Kungl. Maj:t fastställde instruktion för kommissionen.

Enligt denna instruktion åligger det kommissionen att handhava den
centrala ledningen och övervakningen av de åtgärder, som erfordras för förberedande
och verkställande av luftskyddsorts eller annat områdes utrymning
i anledning av krig eller krigsfara och för inkvartering av dem, som
därvid flytta från sin bostad eller bostadsort. Det åligger vidare kommissionen
bland annat att utöva den centrala ledningen och övervakningen av
frågor örn utrymningshjälp samt örn vidtagande av nödiga förberedande åtgärder
härför, att förbereda de statliga åtgärder, som kunna anses påkallade
för mottagande av en mera omfattande flyktingström från annat land, att
uppgöra evakueringsplan för arkivalier, samlingar m. m., som innehavas av
statliga myndigheter och institutioner, samt att handhava de övriga uppgifter,
som av Kungl. Maj:t till kommissionen överlämnas.

Femte huvudtiteln. 34o

För bestridande av de med kommissionens verksamhet förenade kostnaderna
hava för budgetåret 1940/41 anvisats två förslagsanslag, nämligen
ett anslag till statens utrymningskommission: avlöningar å 150,000 kronor
och ett anslag till statens utrymningskommission: omkostnader å 50,000
kronor. Från anslagen gäldas förutom centrala förvaltningskostnader jämväl
kostnader sammanhängande med de uppgifter, som fullgöras av de jämlikt
2 § i kungörelsen den 13 april 1940 (nr 220) örn inkvarteringsnämnder förordnade
inkvarteringscheferna.

I skrivelse den 1 oktober 1940 har statens utrymningskommission hemställt,
att berörda två anslag måtte för nästa budgetår upptagas till 180,000
respektive 60,000 kronor. .Kommissionen har därvid utgått fran att densamma
skulle framdeles i minst samma omfattning som hittills handhava
med flyktingsväsendet sammanhängande arbetsuppgifter.

Spörsmålet huruvida vissa ändringar böra vidtagas i organisationen av
den statliga flyktingshjälpen i vårt land är för närvarande föremål för övervägande
inom socialdepartementet. Därest en ändring i berörda hänseende
skulle komma till stånd, kan densamma bland annat komma att påverka
organisationen av och kostnaderna för statens utrymningskommission. Innan
slutlig ställning tagits till sagda spörsmål, synes därför en definitiv beräkning
av anslagen till kommissionen icke kunna äga rum. Jag får därför
förorda, att dessa anslag nu allenast upptagas med preliminärt beräknade
belopp. Medelsbehovet torde därvid böra uppskattas i överensstämmelse
med kommissionens förslag.

Beträffande omkostnadsanslaget gör jag hemställan under nästföljande
punkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
utrymningskommission: Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .............................. kronor 180,000

[199.] 12. Statens utrymningskommission: Omkostnader, förslagsanslag. Under
åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört, får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statens
utrymningskommission: Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av ........................ kronor 60,000

Departementschef
en.

346

Femte huvudtiteln.

6. Diverse.

[200.] 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalsty relsens

delfond, för slaf) sanslag. På sätt chefen för finansdepartementet vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande ersättningar
till statens allmänna fastighetsfond böra för nästa budgetår de två
förslagsanslagen till ersättning'' till statens allmänna fastighetsfond: medicinalstyrelsens
delfond och ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
byggnadsstyrelsens delfond tills vidare allenast beräknas preliminärt, därvid
det förra anslaget bör upptagas till 3,026,000 kronor och det senare till
2,189,000 kronor.

Beträffande sistnämnda anslag gör jag hemställan under nästföljande
punkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ........................................ kronor 3,026,000

[201.] 2. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond, förslagsanslag. Hänvisande till vad jag anfört under nästföregående
punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ........................................ kronor 2,189,000

[202.] 3. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, förslagsanslag.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående ersättning
till nämnda fond hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
marle för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................................. kronor 8,000

[203.] 4. Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag.

Under en följd av år har ett förslagsanslag upptagits under rubriken
Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens
konferens m. m. Från anslaget hava gäldats dels kostnaderna för Sveriges
deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens, dels utgif -

Femte huvudtiteln.

347

terna för delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet, dels
ock kostnaderna för beredande av stipendier åt vissa befattningshavare i
statens tjänst, som önska att i studiesyfte deltaga i arbetet inom internationella
arbetsbyrån i Genéve och som kunna anses härför lämpade.

Huruvida några andra utgifter än kostnader för. delegationen för det
internationella socialpolitiska samarbetet skola uppkomma under nästa budgetår
kan i nuvarande läge icke bedömas. Jag föreslår emellertid, att ett
anslag upptages till internationellt socialpolitiskt samarbete och att de
eventuellt uppkommande utgifterna för deltagande i internationella arbetsorganisationens
konferens m. m. få bestridas ur detta anslag. Anslaget,
som bör givas förslagsanslags karaktär, torde kunna upptagas till 1,000 kronor.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Internationellt socialpolitiskt samarbete för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av................ kronor 1,000

[204.] 5. Bidrag till institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Ifrågavarande anslag, som för vart och ett av budgetåren
1938/39 och 1939/40 utgått med 25,000 kronor, har för budgetåret 1940/41 nedsatts
till 20,000 kronor. Såsom villkor för användningen av det för sistnämnda
budgetår anvisade anslaget har Kungl. Majit den 26 april 1940 föreskrivit, att
institutets verksamhet skulle bedrivas i huvudsak efter samma plan som hittills
ävensom att av bidraget ett belopp av minst 5,000 kronor skulle användas
för beredande av friplatser åt elever eller nedsättning av undervisningsavgifter.

I skrivelse den 7 juni 1940 har styrelsen för förenämnda institut anhållit,
att för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag å 20,000 kronor såsom bidrag
till institutets verksamhet, att utgå under oförändrade villköl-. Vid
framställningen hava fogats program för institutets verksamhet för läsåret
1940—1941 ävensom vissa uppgifter rörande institutets ekonomiska förhållanden
utvisande att för räkenskapsåret 1939—1940 institutets utgifter uppgått
till 81,671 kronor och dess inkomster till 84,636 kronor, medan institutet
för räkenskapsåret 1940—1941 räknat med ett underskott av omkring 7,800
kronor.

Socialstyrelsen har i utlåtande den 11 juli 1940 tillstyrkt framställningen.

För verksamheten vid ifrågavarande institut torde jämväl för nästa budgetår
böra utgå ett understöd av statsmedel å 20,000 kronor. Jag förutsätter
därvid, att ett belopp av minst 5,000 kronor skall användas för beredande
av friplatser åt elever eller nedsättning av undervisningsavgifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till institutet för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .............................................. kronor 20,000

Dopaitementa.
chofen.

348

Femte huvudtiteln.

[205.] 6. Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m., reservationsanslag.
På förslag av Kungl. Majit har 1939 års lagtima riksdag å till1
äggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 under angivna rubrik anvisat
ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Under samma rubrik har därefter
1940 års lagtima riksdag med bifall till Kungl. Majits förslag i ämnet å
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av likaledes

500,000 kronor.

Ifrågavarande anslagsmedel fördelas av Kungl. Majit efter förslag av en
särskild nämnd, kallad nämnden för statens flyktingshjälp. Ordförande och
ledamöter i denna nämnd utses jämlikt Kungl. Majits bemyndigande av
chefen för socialdepartementet. För nämnden har Kungl. Majit den 15 juni
1939 fastställt en instruktion. För de viktigaste bestämmelserna i denna
instruktion har i 1940 års statsverksproposition (V. s. 346—347) lämnats en
redogörelse, till vilken jag här tillåter mig hänvisa.

I skrivelse den 6 november 1940 har nämnden för statens flyktingshjälp
hemställt örn anvisande av ytterligare anslag för ifrågavarande hjälpverksamhet.
Nämnden har däri till en början framhållit, att behovet av anslagsmedel
under den senaste tiden avsevärt stigit. Rörande orsakerna därtill
anför nämnden följande.

Det relativt stora antal transmigranter, som funnes bland flyktingarna,
hade på grund av de politiska förhållandena ej kunnat fullfölja sina emigrationsresor
utan tills vidare måst kvarstanna i Sverige. I den mån dessa
transmigranter förbrukat sina tillgångar, hade de i stor utsträckning blivit
hänvisade till understöd från de hjälpkommittéer, vilka genom nämndens
förmedling erhölle bidrag från ifrågavarande anslag. Den utrikespolitiska
situation, som inträtt i april månad 1940, hade vidare medfört, att ett icke
obetydligt antal personer, som tillfälligt uppehållit sig i Sverige eller varit
på genomresa här i landet, tills vidare måst kvarstanna. Synnerligen ofta
hade dessa personer varit medellösa, och då de i likhet med transmigranterna
i regel icke kunnat erhålla kommunalt understöd, hade deras hjälpbehov
måst tillgodoses av kommittéerna.

Det syntes ock böra framhållas, att ett flertal flyktingar till följd av den
kris, som inträtt på arbetsmarknaden, förlorat sina förvärvsmöjligheter och
måst hänvända sig till hjälpkommittéerna med hemställan örn understöd.

I detta sammanhang ville nämnden framhålla, att den i samråd med statens
arbetsmarknadskommission försöksvis anordnat en särskild arbetsförmedling
för flyktingar, med vars hjälp man väntade kunna placera ett antal
av de arbetsföra flyktingar, som erhållit arbetstillstånd, på den öppna arbetsmarknaden.

I de fall, då resor och emigrationsmöjligheter stått till buds, hade de
sedan krigsutbrottet mångdubblade resekostnaderna medfört och måste alltjämt
beräknas medföra väsentliga utgiftsökningar för hjälpkommittéerna.

Rörande det nu föreliggande anslagsbehovet har nämnden härefter lämnat
följande närmare uppgifter.

Nämnden hade under oktober månad 1940 utsänt en skrivelse till samtliga
av nämnden erkända frivilliga hjälpkommittéer för flyktingar med begäran
örn uppgifter, avseende dels storleken av de bidrag, kommittéerna
själva beräknades kunna uppbringa under tiden 1 januari 1941—30 juni 1942,

Femte huvudtiteln. 349

dels de beräknade kostnaderna för kommittéernas understödsverksamhet
under samma tid.

Av de till nämnden inkomna svaren franninge, att hjälpkommittéernas
sammanlagda utgifter för tiden 1 januari—30 juni 1941 beräknades till omkring
650,000 kronor. För tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 uppskattades utgifterna
till omkring 1,300,000 kronor. Kommittéerna räknade med att därav
sjiilva kunna uppbringa, för den förra perioden omkring 260,000 oell för den
senare perioden omkring 520,000 kronor. Enligt dessa beräkningar skulle
sålunda för kommittéerna uppstå en brist för tiden 1 januari—30 juni 1941
å 390,000 kronor oell för tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 å 780,000 kronor.

Med hänvisning härtill Ilar nämnden hemställt, att å riksstaten för budgetaret
1941/42 måtte för ifrågavarande verksamhet anvisas ett anslag av 780,000
kronor. Under förklaring att de anslagsmedel, som dittills anvisats, kunde
beräknas vara förbrukade den 31 mars 1941, har nämnden dessutom anhållit,
att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 måtte för ändamålet anvisas ett
anslag av 190,000 kronor, utgörande omkring en fjärdedel av det för nästa
budgetår äskade beloppet och avsett för verksamheten under tiden 1 april
—30 juni 1941.

Vid nämndens skrivelse hava fogats vissa redogörelser från de två största
av ifrågavarande hjälpkommittéer, nämligen arbetarrörelsens flyktingshjälp
och mosaiska församlingens kjälpkommitté. Av den förra redogörelsen framgår,
att kostnaderna för den verksamhet, som utövas av arbetarrörelsens
flyktingshjälp, uppskattats till 140,000 kronor för tiden 1 januari—30 juni
1941 och till 280,000 kronor för tiden 1 juli 1941—30 juni 1942. Av den
senare redogörelsen inhämtas, att mosaiska församlingens kjälpkommitté
beräknar utgifterna för sin hjälpverksamhet för flyktingar till 420,000 kronor
för första halvåret 1941 och till 840,000 kronor för tiden 1 juli 1941—30
juni 1942.

Över förevarande framställning har socialstyrelsen den 15 november 1940
avgivit utlåtande. Styrelsen har däri till en början gjort vissa allmänna
uttaland en rörande ifrågavarande hjälpverksamhet, därvid styrelsen i huvudsak
anfört följande.

Antalet härvarande utlänningar, vilka vore att betrakta såsom flyktingar
på grund av politiska orsaker, torde kunna uppskattas till omkring 4,000.

Ehuru antalet på senare tid icke ökat — det hade istället måhända
minskat något — hade frågan örn dessa utlänningars försörjning blivit ett
allt större problem. Därtill funnes flera anledningar. Elyktingklientelets
karaktär hade i viss mån förändrats; det innefattade nu i högre grad än
tidigare barn och åldringar. Svårigheterna för flyktingar att erhålla eller
få kvarstanna i arbetsanställning hade ökat genom utvecklingen på arbetsmarknaden.
Antalet flyktingar, som fortfarande kunde uppehålla sig på från
utlandet medförda egna medel, bleve allt färre. I den icke ringa mån flyktingars
uppehälle härstädes varit garanterat av anhöriga eller vänner, hade
garantierna ofta avsett en relativt kort vistelse i vårt land. På grund av
inträffade krigshändelser hade emellertid många så kallade transmigranter
hindrats att vidareresa. I de fall, då garantierna avsett en längre tid, hade
i allt större utsträckning — genom garanters frånfälle, iråkade svårigheter
eller annat — förbindelserna i praktiken förfallit.

Femte huvudtiteln.

350

Av anförda skäl hade de enskilda organisationer, som verkade för ekonomiskt
och annat stöd åt flyktingar, belastats allt hårdare. Det kunde antagas,
att denna utveckling komme att fortsätta en avsevärd tid framåt, och
detta i ökat tempo, därest arbetslösheten inom landet skulle i större grad
gripa omkring sig.

Redan genom den dittillsvarande utvecklingen hade dessa enskilda hjälporganisationer
fått ökade svårigheter att bistå flyktingar, detta så mycket
mera som tidsläget medfört minskade möjligheter för dem att från allmänhetens
sida erhålla ekonomiskt stöd för verksamheten. Tidigare hade det
bidrag av statsmedel, som för ändamålet ställts till förfogande, balanserat
dessa svårigheter, men sedan en tid tillbaka vore detta icke mer förhållandet.
Att hjälpkommittéerna dock icke förtröttades i sin verksamhet gåve anledning
till ett oförbehållsamt erkännande, särskilt som kommittéerna alltmer
intagit platsen av omistliga organ för en rationell flyktingshjälp. Troligen
torde det bliva nödvändigt, att staten i fortsättningen lämnade ett högre
bidrag än dittills till kommittéernas verksamhet.

Det kunde endast vara till fördel för samhället, att den ekonomiska hjälp
till flyktingar, som under alla omständigheter måste givas från det allmännas
sida, i största möjliga utsträckning lämnades genom kommittéerna i form
av efterskottsersättningar till dem. Ur denna synpunkt syntes angeläget,
att staten bidroge till kommittéernas verksamhet med ett belopp, som rättade
sig efter det föreliggande behovet och sålunda icke på förhand fixerades
uppåt.

En sådan anordning förutsatte emellertid vissa ändringar i det nuvarande
systemet. Skulle staten därjämte lämna förhållandevis högre bidrag till
kommittéernas verksamhet, måste den första förutsättningen vara, att de enskilda
hjälporganisationerna rättade sin verksamhet efter den praxis, som
tillämpades i det allmännas hjälpverksamhet för behövande, och även i övrigt
planmässigt sökte hålla sina kostnader nere, särskilt genom överflyttning
av klienter från orter med höga till orter med låga levnadskostnader. Vidare
syntes behov föreligga av vissa organisatoriska förbättringar beträffande kontakten
mellan flyttningskommittéerna och de statliga organ, vilka kunde bereda
flyktingar arbete, inkvartering m. m. Enligt vad socialstyrelsen hade
sig bekant, vore emellertid dithörande frågor föremål för socialdepartementets
uppmärksamhet.

Beträffande de kostnadskalkyler, som förefinnas i den gjorda framställningen,
anför socialstyrelsen, att desamma, enligt vad styrelsen inhämtat,
grundade sig på upplysningar från ett flertal kommittéer förutom dem, för
vilka särskilda redogörelser bifogats, ävensom att det vore uppenbart, att
de angivna utgiftssummorna vore att betrakta såsom osäkra inom en tämligen
vid marginal. Det kunde emellertid — tillfogar styrelsen — antagas,
att det för återstoden av löpande budgetår beräknade beloppet komme att
vara erforderligt samt att den för nästa budgetår avsedda summan vid fortsatt
avspärrning icke kunde underskridas. Innan sistnämnda belopp fixerades,
torde dock erfordras ytterligare undersökningar och överväganden.

I detta sammanhang torde jag Andare få anmäla en av kommittén för insamlingen
för landsflyktiga intellektuella i skrivelse den 18 oktober 1940 gjord
framställning om anvisande för budgetåret 1941/42 av ett anslag å 25,000
kronor för stipendier åt landsflyktiga vetenskapsmän. Kommittén har i
i denna skrivelse uttalat sig på i huvudsak följande sätt.

Femte huvudtiteln.

351

Kommittén, som bildats år 1933, hade till en början bedrivit sin verksamhet
för hjälp av intellektuella flyktingar enbart med insamlade medel.
På senare tid hade kommittén dock av brist på medel måst inskränka sin
verksamhet.

År 1938 hade emellertid kommittén av lotterimedel erhållit ett belopp av

35.000 kronor, avsett för stipendier åt landsflyktiga vetenskapsmän, vilket
möjliggjort för kommittén att beträffande denna grupp av flyktingar fortsätta
verksamheten. Den 12 september 1940 hade kommittén av lotterimedel
erhållit ytterligare 5,000 kronor.

De landsflyktiga vetenskapsmän, som erhölle understöd genom kommitténs
förmedling, utförde arbete vid vetenskapliga institutioner eller i humanistiska
ämnen i samarbete med och under visst överinseende av någon professor.
För erhållande av understöd fordrades intyg av erkänd svensk vetenskapsman,
att de undersökningar, som bedreves av vederbörande, vore av bestämt
värde. De vetenskapliga undersökningar, som komme till utförande,
innebure alltså en kulturell prestation, som kunde anses vara för mänskligheten
och för Sverige av gagnelig karaktär. Därför framstode det som särskilt
motiverat att understödja denna verksamhet. I många fall vore det
fråga örn mycket framstående forskare med internationellt anseende. De
understöd, som utdelades, vore för ogift person 100 kronor till 125 kronor
i månaden och för gift person med barn från 175 till 200 kronor i månaden.
Vid utdelande av understöd toges hänsyn till vederbörandes behov. (I
några fall hade vederbörande fri bostad eller andra förmåner från privat
håll.)

Verksamheten omfattade för det dåvarande 13 personer, till vilka månatligen
utbetalades 1,700 kronor (oktober 1940). Örn verksamheten skulle bedrivas
i samma utsträckning som dittills, behövdes alltså ett belopp av

20,400 kronor för ett år. Möjligheten att emigrera torde i närvarande läge
kunna anses praktiskt taget obefintlig. Man torde ej heller ha att räkna
med att landsflyktiga vetenskapsmän kunde anlända till Sverige. Situationen
kunde alltså nu anses vara stabiliserad. De landsflyktiga vetenskapsmän,
som funnes här, komme att finnas kvar och komme att behöva hjälp. Någon
möjlighet för dessa att erhålla förvärvsarbete torde knappast föreligga. Det
vore fråga örn personer med ytterligt specialiserad utbildning. Dessutom
torde de göra den största nyttan, örn de ägnade sig åt sin vetenskap.

Emellertid måste man säkerligen räkna med, att för några av dem understöden
måste höjas, då den hjälp, som de i vissa fall finge från annat håll,
troligen ej komme att kunna lämnas i fortsättningen. Under sådana omständigheter
kunde understödsbeliovet för budgetåret 1941/42 beräknas till

25.000 kronor.

De belopp, kommittén erhållit av lotterimedel, beräknades räcka för verksamheten
intill den 1 juli 1941, men för tiden därefter stöde kommittén
utan medel. Då möjligheterna att på frivillighetens väg insamla ytterligare
medel för verksamheten vore försvinnande små, nödgades kommittén hemställa,
att det behövliga beloppet anvisades av statsmedel.

Sistnämnda framställning har i ett den 20 november 1940 avgivet utlåtande
tillstyrkts av nämnden för statens flyktingshjälp. Nämnden har däri
vidare framhållit, att kommitténs verksamhet icke vore av den art, att den i
och för sig kunde anses tillhöra nämndens verksamhetsområde samt att

352

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

nämnden därför icke funne det lämpligt, att medlen beräknades utgå av det
belopp, som bomme att tilldelas nämnden för motsvarande tid.

Jag anser det påkallat, att staten jämväl i fortsättningen lämnar bidragtill
verksamheten för understöd åt flyktingar och räknar därvid med att
denna verksamhet skall komma att i huvudsak bedrivas enligt de grunder,
vilka hittills tillämpats. Det nu föreliggande anslagsbehovet uppskattar jagtill
ytterligare 190,000 kronor för budgetåret 1940/41 och till 800,000 kronor
för budgetåret 1941/42.

På sätt jag redan i annat sammanhang antytt och jämväl av socialstyrelsen
framhållits övervägas inom socialdepartementet möjligheterna
till viss omläggning av den statliga flyktinghjälpen i syfte bland annat att
åstadkomma större enhetlighet och en förbättrad kontroll med avseende å
denna hjälp. Då emellertid de åtgärder, vartill den i ämnet igångsatta undersökningen
må föranleda, icke äro av beskaffenhet att i nämnvärd mån
kunna påverka anslagsbehovet samt de av mig angivna beloppen under alla
omständigheter kunna beräknas bliva behövliga, torde definitiva anslagsäskanden
kunna framläggas utan avvaktande av resultaten av berörda undersökning.
Enligt min mening böra alltså för ifrågavarande ändamål äskas
dels å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår ett anslag av 190,000
kronor, dels ock å riksstaten för nästa budgetår ett anslag av 800,000
kronor.

Beträffande anvisande av det förra av dessa anslag har jag för avsikt att
längre fram göra hemställan.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 800,000

[206.] 7. Bidrag till frivillig verksamhet för utnyttjande av kvinnlig arbetskraft
för försvarsberedskapsändamål. Under sagda rubrik har för budgetåret
1940/41 anvisats ett obetecknat anslag av 25,000 kronor. Anslaget har
tilldelats kvinnoföreningarnas beredskapskommitté såsom bidrag för den av
kommittén utövade verksamheten.

I en den 30 september 1940 dagtecknad skrift har kvinnoföreningarnas
beredskapskommitté hemställt örn bidrag av statsmedel för budgetåret 1941/42
till den av kommittén bedrivna verksamheten. Kommittén har därvid dels
överlämnat årsberättelse för verksamheten under år 1939, dels ock anfört
bland annat följande.

De lokala beredskapskommittéerna, vilkas antal uppginge till nära 400,
upprätthölle å respektive orter i intimt samråd med lokala myndigheter och
frivilliga organisationer en samordnande och upplysande verksamhet i civila
beredskapsfrågor.

Femte huvudtiteln.

353

ii Med luftskyddsbyråerna och luftskyddsföreningarna bedreves ett livligt
samarbete. Under luftskyddscliefernas ledning hade sålunda beredskapskommittéerna
aktivt deltagit i det förberedande evakueringsarbetet. Enligt
uppdrag från luftskyddsinspektionen skulle beredskapskommittéerna, om
luftskyddscheferna så önskade, under luftskyddstillstånd svara för utspisning
av det allmänna luftskyddets personal å A- och B-orterna.

Registrering hade verkställts å cirka 400 orter. Kortmaterielet hölies i
samarbete med mantalsmyndigheterna och pastorsämbetena ä jour beträffande
adress- och civilståndsändringar m. m. Sammanlagt torde cirka 800,000
kvinnor beretts tillfälle angiva sina kunskaper och färdigheter inom olika
verksamhetsområden. Ur det stora kortmaterielet hade utskiljts ett s. k.
första uppbåd, d. v. s. kvinnor som varken vore bundna av barn eller ordinarie
yrkesarbete, vilka vidtalats att när förhållandena så påfordrade åtaga
sig ersättningstjänst inom den allmänna arbetsmarknaden eller tjänstgöra
inom den frivilliga försvarsverksamheten.

I samband därmed hade å en del orter den frågan aktualiserats, huru
kvinnlig arbetskraft i önskad utsträckning skulle kunna frigöras under krigstillstånd.
Anordningar hade sålunda vidtagits i syfte att under krigstillstånd
kunna utspisa och i övrigt omhändertaga de barn, vilkas mödrar i landets
intressen åtoge sig beredskapsarbeten av olika slag.

I och för handläggandet av frågan angående utbildning av ersättningspersonal
för jordbruket hade inom varje län tillsatts ett jordbruksombud.
Under kokslovet hade på initiativ av kommittén cirka 3,000 skolungdomar
beretts tillfälle till viss utbildning i mjölkning. Dels hade anordnats kurser
av länens hushållningssällskap och dels hade i samarbete mellan kommittén
och jordbrukets organisationer tillfälle beretts till jiiraktik hos enskilda jordbrukare.
Under vintern hade även i samarbete med hushållningssällskapen
tillfälle beretts till viss teoretisk utbildning. Meningen vore att under instundande
vinter utvidga denna utbildningsgren. Under sommaren hade i
likhet med föregående år beretts tillfälle till praktik i jordbruk. Dels hade
jordbruksförläggningar anordnats å större gårdar och dels hade praktikanter
placerats hos enskilda jordbrukare. Sammanlagt hade å större egendomar
ett femtiotal jordbruksförläggningar med sammanlagt 800 deltagare anordnats.
I samarbete med arbetsförmedlingen hade kommittén placerat omkring ett
tusental praktikanter hos enskilda jordbrukare. För denna verksamhetsgren
hade särskilt statligt anslag beviljats.

Enligt av statens transportkommission meddelade direktiv hade sammanlagt
utbildats över 3,000 kvinnliga lastbilsförare, vilka för det dåvarande
genomginge gengasutbildning. Även för denna verksamhetsgren hade särskilt
statligt anslag beviljats.

Beredskapskommittéerna hade även aktivt deltagit i vissa allmänna aktioner
såsom försvarslånsinsamlingen och skrotinsamlingen.

För att inkallades familjer med mindre bärkraftig ekonomi vid sjukdom,
barnsbörd m. m. snabbt skulle kunna erhålla frivillig hjälp i hemmen, hade
i samråd med statens arbetsmarknadskommission samarbete inletts mellan
beredskapskommittéerna och familjebidragsnämnderna.

Utöver de stora gemensamma arbetsuppgifterna hade verksamheten ute
i landet helt utvecklats och anpassats efter lokala förhållanden. I sin egenskap
av samarbetsorgan hade det därvid varit lätt för kommittéerna att å
respektive orter taga just de initiativ, som kunde anses erforderliga för att
komplettera ortens allmänna, civila beredskap.

Kommittén anför vidare, att av det statsbidrag av 25,000 kronor, som
tilldelats kommittén för budgetåret 1940/41, 15,000 kronor disponerats för

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. 1834 40 23

354

Femte huvudtiteln.

Departements chefen.

upprätthållande av den centrala verksamheten och 10,000 kronor för utdelning
till läns- och lokalkommittéerna. Under förmälan att till följd av organisationens
snabba utveckling sistnämnda belopp visat sig synnerligen otillräckligt,
har kommittén hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte höjas
till 35,000 kronor, varav 15,000 kronor borde användas för den centrala verksamheten
och 20,000 kronor för läns- och lokalkommittéernas verksamhet.

Över förevarande framställning har statens arbetsmarknadskommission, som
i ämnet infordrat yttranden från arbetsnämnden i Stockholm och samtliga
länsarbetsnämnder, avgivit utlåtande den 12 december 1940.

Av arbetsnämnderna hava alla utom fyra yttrat sig. Beträffande innehållet
i nämndernas yttranden lämnar kommissionen följande redogörelse.

Fortsatt anslag till kommittén hade tillstyrkts av 13 nämnder, nämligen
länsarbetsnämnderna i Stockholms län, Linköping, Jönköping, Växjö, Karlskrona,
Kristianstad, Halmstad, Göteborg, Skövde, Gävle, Sundsvall, Östersund
och Umeå. Av dessa hade länsarbetsnämnden i Stockholms län ansett,
att anslag borde beviljas, endast för såvitt detsamma avsåge att täcka
kostnad för registrering och utbildning av kvinnor, som vore villiga att
ställa sig till förfogande vid kriser, medan länsarbetsnämnden i Umeå hade
tillstyrkt anslag endast till det av beredskapskommittéerna bedrivna registreringsarbetet.
Flera nämnder hade framhållit värdet av sistnämnda arbete
och betonat, att registret borde hållas aktuellt. Aven hade framhållits, att
vid en skärpning av rådande kris kommittén komme att fylla en viktig uppgift
inom samhället.

Arbetsnämnden i Stockholm samt länsarbetsnämnderna i Uppsala, Eskilstuna,
Borås, Örebro, Västerås och Falun, sålunda 7 nämnder, hade icke uttalat
sig huruvida anslag borde utgå eller ej. Dessa nämnder hade skiftande
omdömen örn värdet av registreringsarbetet. Arbetsnämnden i Stockholm
hade framhållit, att kommitténs verksamhet som första rekryteringsbyrå
för luftbevakning vore av visst värde. Länsarbetsnämnden i Falun
hade gjort gällande, att de registrerade vid närmare undersökning oftast av
skilda orsaker visat sig vara eller påstått sig vara olämpliga till föreslagna
arbeten eller ock vägrat åtaga sig sådana.

Av de 4 nämnder som avstyrkt, att något anslag beviljades, nämligen
länsarbetsnämnderna i Kalmar, Visby, Malmö och Karlstad, hade den i
Visby ansett, att kommitténs verksamhet ur arbetsförmedlingssjmpunkt endast
hade varit av ringa värde, medan länsarbetsnämnderna i Kalmar och
Karlstad hade förmenat, att det för arbetsförmedlingarna kunde vara av betydelse
att lia tillgång till det material, över vilket kommittén förfogade.
Länsarbetsnämnden i Malmö slutligen hade anfört, att all arbetsförmedlande
verksamhet borde inordnas under länsarbetsnämnderna, i vilket fall
anslaget bleve obehövligt.

För egen del uttalar arbetsmarknadskommissionen, att, i den mån kommitténs
uppgifter kunde anses falla inom kommissionens verksamhetsområde,
det borde tillkomma kommissionen att bevilja kommittén medel ur
anslag, som stöde till kommissionens förfogande. Vidkommande frågan huruvida
anslag bör beviljas kommittén för dess verksamhet i övrigt, förklarar
kommissionen, att denna fråga undandroge sig kommissionens bedömande.

Den av kvinnornas beredskapskommitté utövade verksamheten synes
mig — särskilt under nu rådande förhållanden — vara av betydelse

Femte huvudtiteln.

355

och väl förtjänt av statens ekonomiska bistånd. Emellertid delar jag arbetsmarknadskommissionens
uppfattning att den del av kommitténs verksamhet,
som mera direkt faller inom kommissionens arbetsområde och i följd därav
måste bedrivas i nära samarbete med kommissionen och densamma underställda
organ, bör understödjas av kommissionen med anlitande av till dess
förfogande stående medel. Så bör exempelvis vara fallet, när fråga är örn
utbildning av kvinnlig arbetskraft, avsedd att på arbetsmarknaden ersätta
manlig sådan. Däremot torde ett särskilt anslag böra anvisas för stödjande
av den av kommittén bedrivna verksamheten i övrigt. Jag syftar här bland
annat på kommitténs viktiga och omfattande registreringsarbete, vilket för
att kunna komma till avsedd nytta bör ytterligare fullständigas och ständigt
måste hållas aktuellt, ävensom på kommitténs arbete med avseende å det
civila luftskyddet. Med hänsyn till vad kommittén anfört synes mig anslagsbeloppet
böra för nästa budgetår bestämmas till 35,000 kronor.

Då den länge svävande frågan örn kommitténs slutliga organisation ännu
icke vunnit sin lösning, synes mig anslaget icke i riksstaten böra upptagas
under benämningen bidrag till kommittén utan torde detsamma — liksom
för löpande budgetår — böra upptagas under den vidare rubriken bidrag
till frivillig verksamhet för utnyttjande av kvinnlig arbetskraft för försvarsberedskapsändamål.
Det torde få överlåtas åt Kungl. Majit att meddela
närmare bestämmelser rörande sättet för anslagets användning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till frivillig verksamhet för utnyttjande av
kvinnlig arbetskraft för försvarsbei''edskapsänclamål för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ................ kronor 35,000

[207.] 8. Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag.
Anslaget, som för vart och ett av de senaste budgetåren uppförts
med 9,400 kronor, torde jämväl för nästa budgetår böra beräknas till samma
belopp. På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 9,400

[208.] 9. Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag.
Från förevarande anslag bestridas samtliga de kostnader, vilka åsamkas
statsverket på grund av allmänna val. Med anledning av valen till riksdagens
andra kammare under hösten 1940 upptogs anslaget för budgetåret
1940/41 till 200,000 kronor.

För nästa budgetår har man för statsverkets del i första hand att räkna
med vissa utgifter för resekostnads- och traktamentsersättningar till landstingsmän
och stadsfullmäktige för deltagande i val till riksdagens första
kammare. Med hänsyn till dessa utgifter ävensom till de kostnader för

356

Femte huvudtiteln.

under hösten 1940 förrättade val, vilka möjligen kunna återstå vid utgången
av löpande budgetår, torde anslaget för budgetåret 1941/42 böra uppföras
med ett belopp av 2,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.......... kronor 2,000

[209.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 400,000 375,557

1940/41 .............................. 300,000 —

1941/42 (förslag) .................... 250,000 —

Vid ingången av innevarande budgetår förefanns en reservation av 25,344
kronor.

Då under senare tid flera utredningsarbeten fullbordats eller nedlagts,
torde utgifterna för ifrågavarande ändamål komma att nedgå. Det är emellertid
att märka, att bland de sakkunnigberedningar, vilka kunna antagas
komma att tills vidare fortbestå, befinner sig socialvårdskommittén, vilkens
verksamhet torde medföra betydande kostnader. Vidare måste givetvis
möjlighet finnas att vid behov igångsätta speciellt sådana utredningar, som
kunna bliva nödvändiga i anledning av rådande krisläge. Förevarande anslag
lärer därför icke för nästa budgetår böra upptagas till lägre belopp än

250,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................................. kronor 250,000

[210.] 11. Extra utgifter, reservationsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1939/40 .............................. 110,000 86,113

1940/41 .............................. 110,000 —

1941/42 (förslag) .................... 90,000 —

Med hänsyn till den senaste belastningssiffran torde ifrågavarande anslag
kunna för nästa budgetår nedsättas till 90,000 kronor. Jag får därför hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av................................ kronor 90,000

Femte huvudtiteln.

357

[211.] 12. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
Chefen för finansdepartementet har vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor uppskattat nästkommande budgetårs utgifter under
femte huvudtitelns anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
till 500,000 kronor. Vid uppgörande av denna beräkning har förutsatts, att
landsfiskalernas lönereglering skall träda i tillämpning den 1 juli 1941. Innan
proposition rörande sagda lönereglering förelagts riksdagen, bör slutlig hemställan
rörande dyrtidstilläggsanslaget icke göras. Jag förordar därför, att
detta anslag i riksstatsförslaget blott uppföres med ett beräknat belopp.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Dyrtidstillägg
dt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av.................... kronor 500,000

[212.] 13. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Netto utgifter

1939/40 ............................ 410,000 365,388

1940/41 ............................ 385,000 —

1941/42 (förslag) .................. 300,000 —

Utgifterna under förevarande anslag äro av natur att nedgå år från år.
Anslaget torde för nästa budgetår kunna nedsättas till 300,000 kronor. Jag
hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................................. kronor 300,000

[213.] 14. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning till vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anfört angående dylika tillägg får jag förorda, att under femte huvudtiteln
för nästa budgetår upptages ett förslagsanslag för ifrågavarande ändamål.
Det erforderliga anslagsbeloppet har — under förutsättning att löneregleringen
för landsfiskalerna genomföres från och med ingången av budgetåret
1941/42 — uppskattats till 1,850,000 kronor. Anslaget lärer, i avbidan på
den blivande propositionen rörande nämnda lönereglering, böra beräknas
preliminärt.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kristillägg
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av.................................... kronor 1,850,000

358

Femte huvudtiteln.

Sammanfattning.

För budgetåret 1941/42 skulle, vid bifall till gjorda förslag, under femte

huvudtiteln uppföras ........................................ kronor 358,730,800

Då för budgetåret 1940/41 vid lagtima riksdagen 1940

under huvudtiteln anvisats................................ » 343,713,400

skulle således huvudtitelns slutsumma komma att ökas

med ........................................................ » 15,017,400

För vissa av huvudtitelns avdelningar hava summorna ökats, för andra
minskats. Förändringarna framgå av följande sammanställning:

Minskning

	Avdelning	eller ökning kronor
A.	Socialdepartementet..................................	.......... + 6,300
B.	Sociala verk och inrättningar......................	.......... + 9,796,000
C.	Medicinalstaten ......................................	.......... + 7,612,300
D.	Överståthållarämbetet och landsstaten............	.......... + 4,888,500
E.	Polisväsendet ........................................	.......... + 900,200
F.	Civila luftskyddet....................................	.......... — 2,547,900
G.	Diverse................................................	.......... — 5,638,000

Trots att budgetarbetet präglats av strävan att begränsa utgifterna, har
en betydande ökning av huvudtitelns slutsumma icke kunnat undvikas.
Denna ökning har till icke oväsentlig del framkallats av ökningar å avlönings-
och omkostnadsanslagen. I följande sammanställning återgives, hur
nämnda anslagsökningar te sig fördelade å olika avdelningar.

Avlöningar och omkostnader.

		Avlöningar	Omkostnader
A.	Socialdepartementet ........................	• • +	8,300	—	2,000
B.	Sociala verk och inrättningar ..............	.. +	44,000	+	86,100
C.	Medicinalstaten ..............................	.. +	3,218,800	+	2,449,600
D.	Överståthållarämbetet och landsstaten____	.. +	3,859,500	+	1,054,300
E.	Polisväsendet ................................	.. +	21,000	+	30,200
F.	Civila luftskyddet............................	.. +	30,000	+	10,000
G.	Diverse —.....................................	.. +	825,000
		+	8,006,600	+	3.628,200

11,634,800

Den övervägande delen av den starka stegringen av avlönings- och omkostnadsanslagen
är av automatisk natur eller är framkallad av prisstegringar.
Den ökning av avlöningsanslagen, som orsakats av det rörliga till -

Femte huvudtiteln.

359

läggets stegring, skulle ha framträtt än mera markerad örn icke förefintliga
möjligheter till besparingar och nedskärningar iakttagits. För vissa verk
hava — trots det rörliga tilläggets uppräkning — avlöningsanslagen kunnat
minskas icke oväsentligt. Så är fallet med anslagen till yrkesinspektionen
(— 58,200) och pensionsstyrelsen (— 54,000). Anslagsökningar av icke
automatisk karaktär inom avlönings- och omkostnadsanslagen förorsakas av
följande omständigheter. Den år 1940 beslutade landsfiskalsorganisationen
beräknas träda i kraft den 1 juli 1941. Detta medför en ökning av avlöningsanslagen
med cirka 2,800,000 kronor, medan samtidigt dyrtidstilläggsanslaget
minskas med cirka 1,000,000 kronor. Omkostnadsanslagen växa av
samma anledning med 880,000 kronor, varav dock nära hälften är engångskostnad.
Föreliggande förslag att överföra Överståthållarämbetet å kronans
stat förutsättes likaledes vara genomfört den 1 juli 1941, vilket medför en
höjning av avlöningsanslaget med över 400,000 kronor och omkostnadsanslaget
med närmare 100,000 kronor. Vidare kan nämnas, att den fortsatta
utvidgningen av verksamheten hos statens institut för folkhälsan beräknas
medföra en stegring av avlöningsanslaget för institutet med 50,000 kronor
och omkostnadsanslaget med 40,000 kronor. Jag har slutligen utgått från,
att de provisoriska träpaviljonger, som under 1940 uppförts vid de statliga
sinnessjukhusen, skola, i viss omfattning, tagas i bruk under nästa budgetår,
varigenom sinnessjukhusens avlöningsanslag beräknas öka med omkring

300,000 kronor.

Jag övergår nu att redogöra för mera betydande ökningar å andra anslag
än avlönings- och omkostnadsanslag, varvid jag först behandlar anslag, vilka
återfinnas såväl i riksstaten för innevarande budgetår som i det huvudtitelförslag,
som nu framlägges.

Mera betydande ökningar.

Sociala verk och inrättningar. Kronor Kronor

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor .................. 700,000

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.......................................... 600,000

Kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för olycksfall
i arbete m. m......................................... 150,000

Bidrag till fiskares försäkring.............................. 40,000

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m. .. 9,000,000

Barnbidrag .................................................. 1,000,000

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar — 180,000

Bidrag till sjukkassor ...................................... 800,000

Ersättning åt blinda m. m................................ 350,000 12,820,000

Medicinalstaten.

Driftkostnadsersättning åt psykiatriska kliniken i Lund 30,000
Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och

Malmö...................................................... 600,000

360

Femte huvudtiteln

. Kronor Kronor

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem
för lättskötta sinnessjuka .......................... 210,000

Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka 100,000

Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa............ 75,000

Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke

äro fallandesjuka.......................................... 25,000

Bidrag till epileptikeranstalter ............................ 40,000

Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. 50,000

Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos 100,000

Bidrag till driften av folksanatorierna .................... 26,000

Bidrag till vanföreanstalter ................................ 260,000

Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor
m. m................................................. 50,000

Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m....... 150,000

Bidrag till förebyggande mödra- och barnavård.......... 100,000

Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare och distrikts tandsköterskor

........................................... 100,000 1,916,000

Polisväsendet.

Gottgörelse till polisdistrikten ............................ 546,000

Bidrag till reservpolisorganisationen m. m............... 25,000

Bidrag till den lokala polisorganisationen på landsbygden 300,000

Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av
särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet 25,000 896,000

Civila luftskyddet.

Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbrukningsändamål
m. m. (inkl. luftskyddsövningar och försöksverksamhet)
................................................ 105,000

Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av

luftskyddspersonal ........................................ 237,600 342,600

Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond.............................. 240,000

Byggnadsstyrelsens delfond.............................. 290,000

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. 300,000 830,000

Summa kronor 16,804,600

En betydande del av här ifrågavarande ökningar är av automatisk karaktär
i vidare mening. Ökningar av icke automatisk natur äro förorsakade av de
förebådade anslagen örn dyrtidstillägg å folkpensioner, barnbidrag och blindhetsersättning,
vilka tillsammans svara för en ökning av 10,350,000 kronor.
Övriga ökningar av icke automatisk karaktär uppgå till (210,000 + 105,000 +

237,600 + 300,000) 852,600 kronor. Bundna utgiftsökningar äro alltså cirka

5,600,000 kronor.

Femte huvudtiteln.

361

Då jag nu övergår till anslag till nya ändamål, vill jag framhålla, att även
huvudparten av dessa »nya» anslag är praktiskt taget bunden. Full rörelsefrihet
föreligger egentligen endast beträffande anslagen till blinddepån och
till stödjebandage vid ortopediska lasarettsavdelningar å tillhopa 136,000

kronor.

Nya ändamål.

Sociala verk och inrättningar. Kronor Kronor

Ersättning till postverket för tryckning och expediering

av vissa pensionskvitton ................................ 240,000

Centraldepå för blindas arbeten .......................... 120,000 360,000

Medicinalstaten.

Bidrag till uppförande av epidemisjukhus................ 545,000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka 105,000
Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi .. 80,000
Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska

lasarettsavdelningar m. m................................. 16,000 746,000

Civila luftskyddet.

Civilt luftskydd: alarmeringsanordningar.................. 100,000

Civilt luftskydd: inköp av brandslang.................... 500,000 600,000

Summa kronor 1,706,000

Utgiftsstegringen å avlönings- och omkostnadsanslagen och nyss redovisade
större ökningar jämte anslagen till nya ändamål skulle ha medfört
att huvudtiteln ökats med över 30,000,000 kronor. Emellertid ha betydande
minskningar kunnat uppnås därigenom att vissa anslag nedskurits, medan
andra anslag helt bortfallit. Anslag, vilka väsentligt minskats, äro följande.

Större minskningar.

Sociala verk och inrättningar. Kronor Kronor

Bidrag till inrättande av pensionärshem.................. 400,000

Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den
5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av

olycksfall i arbete ........................................ 25,000

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.. 200,000

Moderskapspenning ........ 350,000

Fattigvård i allmänhet...................................... 100,000

Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott 1,500,000
Bidrag till driften av icke statliga skyddshem .......... 25,000 2,600,000

Medicinalstaten.

Bidrag till driften av Welanderhem.................................. 62,000

Civila luftskyddet.

Civilt luftskydd: gasskyddsutrustning................................ 1,475,000

362

Femte huvudtiteln.

Diverse.

Internationellt socialpolitiskt samarbete...........

Vissa kostnader i anledning av allmänna val.....

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .

Slutligen vill jag anmäla helt uteslutna anslag.

Kronor Kronor

39,000

..... 198,000

..... 50,000 287,000

Summa kronor 4,424,000

I gällande riksstat uppförda anslag, för vilka medel icke äskats
för budgetåret 1941/42.

Sociala verk och inrättningar. Kronor Kronor

Bidrag till den offentliga arbetsförmedlingen ............ 600,000

Statens alkoholistanstalt å Venngarn: vissa byggnadsarbeten
.................................................... 45,000

Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter .. 50,000

Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skoloch
yrkeshem m. fl....................................... 173,000 000

Medicinalstaten.

Svenska farmakopékommittén.............................. 10,000

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden ............................................ 17,000

Utrustning av nya sinnessjukhus.......................... 100,000

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, vissa

ledningsarbeten m. m..................................... 55,000

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar
vid lasarett m. m................................. 250,000

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos sjukvårdsanstalter

........................................ 30,000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossnings anstalter.

................................................... 50,000

Statens institut för folkhälsan: utrustning och inredning 100,000
Bidrag till specialutbildning av barnsjuksköterskor ____ 15,000

627,000

Polisväsendet.

Statens kriminaltekniska anstalt: utrustning........................ 50,000

Civila luftshyddet.

Civilt luftskydd:

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skyddsrum
...................................................... 1,000,000

Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner.
................................................... 1,000,000

Ersättning till riksbanken för dess bestyr med lån för
anordnande av skyddsrum .............................. 50,000 2,050,000

Diverse.

Sommarvistelse på landet för barn från städer och andra tättbebyggda
samhällen m. m............................................. 7,000,000

Summa kronor 10,595,000

Femte huvudtiteln.

363

Vidare är att märka, att avlönings- och omkostnadsanslagen för lappfogdarna
m. fl., vilka anslag i gällande riksstat upptagits till sammanlagt

170,100 kronor, för budgetåret 1941/42 äskats under nionde huvudtiteln.

Ifrågasatta anslag.

Utöver av mig i det föregående avhandlade anslagsfrågor föreligga vissa
framställningar örn anslag, för vilka jag icke ansett mig kunna beräkna
medel för budgetåret 1941/42. Dessa framställningar äro följande:

institutet för svensk utlandstjänst angående anslag till bidrag till upplysningsverksamhet
i emigrationsfrågor med 10,000 kronor,

1936 års utredning angående blinda och dövstumma angående anslag för
underlättande av försäljningen av blindas arbeten med 50,000 kronor,

socialstyrelsen angående bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
med 50,000 kronor,

styrelsen för Göteborgs högskola angående anslag till fortsättnings- och
repetitionskurser för läkare med 9,000 kronor,

landstingens förvaltningsutskott i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och
Skaraborgs län angående statsbidrag till driften av en sjuksköterskeskola
vid centrallasarettet i Borås,

A.-B. Zanders Medico Mekaniska Gymnastik angående statsbidrag till
driften av bolagets institut med 6,500 kronor.

I vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
instämma statsrådets övriga ledamöter.

Vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils-Sture Lindqvist.

>id.

Femte huvudtiteln.

till

Femte huvudtiteln för budgetåret 1941 42.

A. Socialdepartementet.

Kronor

Socialdepartementet:

Avlöningar.................................................. 362,000

Omkostnader................................................ 68,000

Säger för socialdepartementet 430,000

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet 1,050,000

Avlöningar till viss personal för större statistiska specialundersökningar
.......................................... 15,000

Omkostnader................................................ 167,000

Socialstyrelsens ortsombud .............................. 18,000

Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.:

Avlöningar.................................................. 70,000

Omkostnader................................................ 18,000

Arbetsdomstolen:

Avlöningar.................................................. 81,600

Omkostnader................................................ 3,900

Arbetsrådet:

Avlöningar.................................................. 113,400

Omkostnader................................................ 18,700

Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyl dighet

m. m................................................. 6,500,000

Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp............ 100,000

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor.................... 2,500,000

Bekämpande av arbetslösheten:

Statens arbetsmarknadskommission m. m.:

Avlöningar............. 2,800,000

Omkostnader ............................................ 1,350,000

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m......... 18,000,000

Förbättrande av bostadsförhållandena:

Statens byggnadslånebyrå ................................ 53,400

Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.......................................... 3,000,000

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 3,250,000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ................ 100,000

Statens bosättningslån:

Ersättning åt ortsombud .................................. 27,000

Ersättning åt riksbanken.................................. 50,000

Femte hnvudtiteln.

Sid.

Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd:
Eiksförsäkringsanstalten:

36 Avlöningar..................................................

39 Omkostnader ..............................................

41 Eiksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m...............

Försäkringsrådet:

42 Avlöningar..................................................

45 Omkostnader................................................

Yrkesinspektionen:

46 Avlöningar..................................................

48 Omkostnader ..............................................

49 Kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete m. m...............................................

51 Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den

5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av
olycksfall i arbete..........................................

52 Bidrag till fiskares försäkring ..............................

53 Utbildningskurser för hushållerskor i skogsarbetarförlägg ningar

......................................................

54 Bidrag till föreningen för arbetarskydd....................

Folkpensionering:

Pensionsstyrelsen:

55 Avlöningar..................................................

62 Omkostnader................................................

65 Pensionsstyrelsens ortsombud ............................

67 Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m.....

67 Barnbidrag.....................................•...... ........

68 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet ..

71 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar......

72 Ersättning till postverket för tryckning och expediering

av vissa pensionskvitton ..................................

73 Ersättning till häradsskrivarna för pensionsavgiftsförteck ningar

......................................................

Sjukförsäkring:

74 Bidrag till sjukkassor........................................

76 Moderskapspenning ..........................................

Blindvård:

77 Ersättning åt blinda m. m...................................

77 Utrustning av centraldepån för blindas arbeten ..........

88 Driften av centraldepån för blindas arbeten ..............

88 Bidrag till de blindas förening ............................

Tvångsarbetsanstalten alkoholistanstalter m. m.:

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes:

90 Avlöningar..................................................

92 Omkostnader................................................

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och statens
alkoholistanstalt därstädes:

92 Avlöningar..................................................

92 Omkostnader ..............................................

365

Kronor

2,465,000

204.000

325.000

265,500

11,500

700.000

182.000

500,000

325.000

150.000

5.000

3.000

1.960,800

282,900

235.000
145,000,000

13,000,000

3.000. 000

1.050.000

240.000

108.000

18,400,000

4.150.000

2.000. 000
60,000

95.000

65.000

309.000

184.000

111,300

80,000

366 Femte huvudtiteln.

Sid. Kronor

Statens alkoholistanstalt å Yenngarn:

93 Avlöningar.................................................. 141,000

93 Omkostnader .............................................. 145,000

Statens alkoholistanstalt å Haknäs:

93 Avlöningar.................................................. 15,400

93 Omkostnader................................................ 19,500

93 Bidrag till frälsningsarméns räddningshem................ 6,000

94 Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters drift kostnader

m. m............................................. 900,000

96 Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m......... 60,000

96 Resor vid tvångsintornering av alkoholister .............. 13,000

96 Interneringskostnader i vissa fall .......................... 7,000

97 Länsnykterhetsnämnderna .................................. 152,000

98 Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m... 137,000

Fattigvård och barnavård:

Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:

100 Avlöningar.................................................. 66,800

101 Omkostnader................................................ 29,500

101 Fattigvård i allmänhet ...................................... 1,650,000

103 Barnavård i allmänhet ...................................... 190,000

103 Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårds konventionen

m. m......................................... 800,000

104 Fattigvård och barnavård för lappar ...................... 90,000

105 Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet 12,000

106 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem.............. 100,000

106 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott 3,000,000

107 Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader en ligt

barnavårdslagen m. m................................. 145,000

108 Bidrag till barnhusen........................................ 115,900

Statens skyddshem:

108 Avlöningar.................................................. 658,000

121 Omkostnader................................................ 700,000

123 Bidrag till driften av icke statliga skyddshem............ 715,000

Säger för sociala verk och inrättningar 244,621,100

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Medicinalstyrelsen:

128 Avlöningar.................................................. 685,000

135 Omkostnader................................................ 128,000

137 Beredskapsorganisation.................................... 100,000

Sinnessjuknämnden:

138 Avlöningar.................................................. 21,300

141 Omkostnader................................................ 2,500

Statens bakteriologiska laboratorium:

141 Avlöningar.................................................. 330,000

145 Omkostnader.................................. 385,000

Statens rättskemiska laboratorium:

148 Avlöningar.................................................. 63,000

150 Omkostnader .............................................. 22,500

Femte huvudtiteln.

Sid.

Statens farmacevtiska laboratorium:

152 Avlöningar..................................................

154 Omkostnader................................................

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

155 Avlöningar..................................................

158 Sjukvård m. m.............................................

158 Reseersättningar............................................

159 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m.......

Sjukvårdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalter:

Statens sinnessjukhus:

160 Avlöningar..................................................

167 Omkostnader................................................

172 Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund

173 Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och

Malmö ......................................................

174 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vård hem

för lättskötta sinnessjuka............................

175 Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka
Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:

176 Avlöningar..................................................

178 Omkostnader................................................

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor:

181 Avlöningar..................................................

183 Omkostnader................................................

185 Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa..............

186 Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro

fallandesjuka................................................

Statens anstalt för fallandesjuka:

186 Avlöningar..................................................

188 Omkostnader................................................

189 Bidrag till epileptikeranstalter..............................

190 Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och ner vösa

barn ..................................................

Övriga egentliga sjukvårdsanstalt:

191 Vissa bidrag till lasarett m. m.............................

191 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m.

193 Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos ......

197 Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos

199 Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m.m.

200 Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna ........

201 Bidrag till driften av folksanatorierna......................

202 Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten ..

202 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemi sjukhus

......................................................

203 Bidrag till driften av epidemisjukhus......................

205 Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka

206 Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka ............

207 Bidrag till driften av Welanderhem........................

367

Kronor

97,800

30,000

4,000,000

10,000

150,000

20,000

24,600,000

14,000,000

235.000

5,000,000

260.000

700.000

83.000
76,600

44.400
30,300

1.250.000

1.175.000

370.000

166.000

290.000

85.000

15,800

400.000
5,000,000

1.400.000

55.000

25.400

183.000

45.000

545.000

1.600.000

105.000
1,150,000

8,000

368 Femte huvudtiteln.

Sid. Kronor

207 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi____ 80,000

209 Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radium behandling

m. m........................................... 165,000

Yanföreanstalter m. m.:

210 Bidrag till vanföreanstalter.................................. 2,530,000

222 Bidrag till resor för vanföra m. m......................... 240,000

222 Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna____ 36,000

223 Bidrag till Eugeniahemmet.................................. 120,000

226 Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska

lasarettsavdelningar m. m................................. 16,000

F örlossningsanstalter:

233 Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem

m. m......................................................... 1,300,000

234 Viss ersättning till barnbördshuset i Lund .............. 1,400

Hälsovård i allmänhet.

Statens institut för folkhälsan:

234 Avlöningar.................................................. 255,000

245 Omkostnader................................................ 120,000

Barnmorskeläroanstalterna:

246 Avlöningar.................................................. 55,800

248 Omkostnader................................................ 54,000

250 Repetitionskurser för barnmorskor ...................... 12,500

Statens sjuksköterskeskola:

250 Avlöningar.................................................. 49,500

252 Omkostnader .............................................. 54,500

255 Stipendier till elever vid av staten godkända sjukskö terskeskolor

.................................. 12,000

256 Bidrag till utbildningskurser för instruktionssköterskor

och husmödrar vid sjukvårdsanstalter .................. 5,000

257 Bidrag till avlöningar åt distrikts- och reservbarnmorskor

m. m......................................................... 2,500,000

259 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m....... 950,000

261 Understödjande av dispensärverksamhet ........ 1,000,000

264 Bidrag till förebyggande mödra- och barnavård.......... 400,000

271 Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn .............. 300,000

272 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård .. 100,000

274 Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare och distriktstan
dsköterskor m. m....................................... 550,000

278 Lindring i obemedlades och mindre bemedlades tandvårds kostnader.

................................................... 50,000

279 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.............. 400,000

280 Skyddskoppympningen ...................................... 90.000

281 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård............ 22,000

282 Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader ........................................ 130,000

282 Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden ...... 45,000

284 Sjuktransporter med flygplan ................''............... 100,000

285 Bidrag till centralt sjukhusarkiv............................ 18,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården 76,704,300

Femte huvudtiteln. 369

Sid. Kronor

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

Överståthållarämbetet m. m.:

289 Avlöningar.................................................. 560,000

290 Omkostnader .............................................. 115,000

Länsstyrelserna:

290 Avlöningar.................................................. 7,465,000

295 Sjukvård m. m............................................. 35,000

295 Reseersättningar............................................ 105,000

295 Expenser.................................................... 1,100,000

296 Publikationstryck .......................................... 110,000

Landsfogdarna m. m.:

297 Avlöningar.................................................. 320,000

299 Omkostnader................................................ 50,000

Landsfiskalerna m. m.:

299 Avlöningar.................................................. 5,950,000

299 Omkostnader............................. 1,180,000

299 Inlösen av vissa inventarier m. m....................... 430,000

Häradsskrivarna:

299 Avlöningar.................................................. 797,000

299 Omkostnader................................................ 20.000

Säger för Överståthållarämbetet och landsstaten 18,237,000

E. Polisväsendet.

Statspolisorganisationen:

300 Statspolisintendenten m. m...........................•____ 23,800

302 Inköp av motorfordon och ridhästar...................... 111.000

303 Underhålls-, drift- och expeditionskostnader............ 350,000

306 Gottgörelse till polisdistrikten.......................... 2,900,000

311 Utbildning i motorfordonskunskap ...................... 4,000

311 Bidrag till reservpolisorganisationen m. m................. 215,000

312 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden

m. m......................................................... 2,100,000

Statens polisskola:

312 Avlöningar.................................................. 118,000

319 Omkostnader................................................ 40,000

Statens kriminaltekniska anstalt:

320 Avlöningar.................................................. 185,900

329 Omkostnader................................................ 107,700

333 Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av

särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet

m. m......................................................... 125,000

337 Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen

örn polisväsendet i riket stadgade ordning m. m....... 100,000

338 Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet 520,000

339 Särskild polisverksamhet för uppdagande av lönnbränning

m. m......................................................... 8,000

339 Poliskollegierna .............................................. 1,500

340 Ersättning för skada vid biträde åt ordningsmakten —_1.000

Säger för polisväsendet 6,910,900

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 8. 1834 40 24

370

Sid.

341

342

343

344

345

346

347

348

352

355

356

357

Femte huvudtiteln.

Kronor

F. Civila luftskyddet.

Luftskyddsinspektionen:

Avlöningar..................................................

Omkostnader................................................

Civilt luftskydd:

Alarmeringsanordningar ..................................

Gasskyddsutrustning ......................................

Inköp av brandslang ......................................

Anskaffande av viss gasskyddsmateriel för förbruknings ändamål

m. m...........................................

Luftskyddsövningar .........................................

Försöksverksamhet ........................................

Statens luftskyddsskola....................................

Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning

av luftskyddspersonal m. m.............................

Statens utrymningskommission:

Avlöningar..................................................

Omkostnader................................................

Säger för civila luftskyddet

201,500

58.000

100,000

525.000

500.000

490.000

50.000

65.000

40.000

477,600

180.000

60.000

2,747,100

G. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond .............................. 3,026,000

Byggnadsstyrelsens delfond .............................. 2,189,000

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark 8,000

Internationellt socialpolitiskt samarbete .................. 1,000

Bidrag till institutet för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning.................................. 20,000

Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. 800,000
Bidrag till frivillig verksamhet för utnyttjande av kvinnlig

arbetskraft för försvarsberedskapsändamål.............. 35,000

Bidrag till internationella hälsovårdsbyrån i Paris ...... 9,400

Vissa kostnader i anledning av allmänna val.............. 2,000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.......... 250,000

Extra utgifter ................................................ 90,000

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...... 500,000

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst____ 300,000

Kristillägg .................................................... 1,850,000

Säger för diverse 9,080,400

Summa 358,730,800

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander.

Departementschefen, statsrådet Andersson anmäler de frågor, som tillhöra
regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens sjätte
huvudtitel, omfattande anslagen till kommunikationsdepartementet, samt
anför därvid följande:

A. Kommunikationsdepartementet.

[1.] 1. Kommunikationsdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget
är för innevarande budgetår anvisat med 290,000 kronor. I enlighet med
riksdagens beslut i ämnet har Kungl. Majit den 24 maj 1940 med tillämpning
tills vidare fastställt följande avlöningsstat för kommunikationsdeparte -

mentet:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen .................................... 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 152,300

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis............ 17,600

4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................................... 12,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................................... 53,400

b. Avlöningsförliöjningar m. m., förslagsvis.................. 7,600 gj qqq

6. ltörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 23,100

Summa kronor 290,000

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 9.

sils 40

Sjätte huvudtiteln.

För närvarande förskotteras vissa för de i kanslihuset inrymda åtta departementen
gemensamma avlönings- och omkostnadsutgifter av kommunikationsdepartementet,
varefter fördelning å de olika departementen sker
budgetårsvis. De från kommunikationsdepartementets avlöningsanslag förskottsvis
bestridda utgifterna beräknas för innevarande budgetår komma att
uppgå till ej fullt 10,000 kronor. Den i detta belopp ingående största utgiftsposten
utgöres av löner och arvoden till expeditionsvakterna i kanslihusets
huvudentré. Expeditionsvakternas antal, som tidigare varit två, har
på grund av kraven på skärpt bevakning under nu rådande förhållanden
måst ökas till tre. Kostnaden för denna personal uppgår till 8,200 kronor.
Ur synpunkten att förenkla bokföringen och redovisningen vill jag förorda,
att de för departementen i kanslihuset gemensamma avlönings- och omkostnadsutgifterna
från och med nästa budgetår bestridas från kommunikationsdepartementets
avlönings- och omkostnadsanslag. Härför erfordras emellertid,
att departementets anslag ökas med belopp, motsvarande de övriga
departementens andel i dessa utgifter.

Bortsett från den ändring i avlöningsstaten, som föranledes av vad jag
sålunda förordat i fråga örn departementens gemensamma utgifter, föreslår
jag icke andra ändringar i avlöningsstaten än sådana, som sammanhänga
med dels en omräkning av de i staten ingående posterna i enlighet med de
numera beslutade nya principerna för avlöningsstaternas uppställning och
dels den av chefen för finansdepartementet i annat sammanhang förordade
beräkningsgrunden för det rörliga tillägget.

I enlighet härmed skulle avlöningsanslaget till kommunikationsdepartementet
för nästa budgetår behöva anvisas med ett till 306,600 kronor förhöjt
belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen .................... 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, föislagsvis____ 170,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis ............................ 12,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 67,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 33,300

Summa kronor 306,600;

dels oc/c till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 306,600.

[2.] 2. Kommunikationsdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget
har för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats med 43,800
kronor. För innevarande budgetår utgår anslaget med ett till 40,000 kronor

Sjätte huvudtiteln. 3

nedsatt belopp. Den 24 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat
för departementet, att gälla tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Omkostnadsstat. ___

1. Reseersättningar, förslagsvis............................................ 1,000

2. Expenser, förslagsvis .................................................... 33,300

3. Publikationstryck, förslagsvis .......................................... 5,700

Summa kronor 40,000

Med avseende å anslagsposten till expenser har Kungl. Majit den 8 april
1938, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1938/39, föreskrivit,
att av densamma finge för här nämnda ändamål tagas i anspråk

följande belopp, nämligen

Kronor

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis...................................... 4,300

Övriga expenser, högst .................................................... 29,000

I anslutning till vad jag under nästföregående punkt anfört örn de gemensamma
utgifterna för de i kanslihuset inrymda åtta departementen skulle
den i kommunikationsdepartementets omkostnadsstat ingående delposten
till expenser belastas med dessa utgifter. Posten skulle i enlighet härmed
behöva ökas med 55,200 kronor till 88,500 kronor enligt följande beräkning:

1. Expenser för eget behov: Kronor

a. Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis ............................ 5,000

b. Övriga expenser, högst ...................................... 27,000 32,000

2. Expenser för annat än eget behov:

a. Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis ............................ 13,000

b. Övriga expenser, högst ...................................... 43,500 56,500

Kronor 88,500

Beloppet å 43,500 kronor innefattar följande utgifter, nämligen för städning
av gemensamma lokaler 5,000 kronor, för kanslihusets telefonväxel

24,000 kronor, för kanslihusets lunchrestaurang 2,000 kronor och för bevakning
nattetid av kanslihuset 12,500 kronor.

Såsom framgår av den nyss återgivna uppställningen har delposten Övriga
expenser för eget behov upptagits med 27,000 kronor eller endast 2,000
kronor mindre än motsvarande post för innevarande budgetår. Posten, från
vilken kommunikationsdepartementets andel i de gemensamma utgifterna
för närvarande bestrides, har sålunda icke ansetts kunna minskas med
ett belopp, motsvarande en åttondel av det gemensamma utgiftsbeloppet
å 43,500 kronor. Detta sammanhänger därmed, att den verkliga belastningen
å denna post under budgetåren 1938/39 och 1939/40 trots stor sparsamhet
överstigit den beräknade med över 3,000 kronor och att det icke torde vara
möjligt att nämnvärt nedbringa utgifterna under denna post. Vidare ha
under sistnämnda budgetår do gemensamma utgifter, som bestritts av den

Sjätte huvudtiteln.

i vederbörande departements omkostnadsanslag ingående delposten till övriga
expenser, icke uppgått till ett så högt belopp som 43,500 kronor utan endast
till omkring 30,000 kronor, beroende i huvudsak på dels att kostnaden för
bevakningen, nu 12,500 kronor, under budgetåret 1939/40 avförts å respektive
departements anslag till extra utgifter, och dels att kostnaderna för
telefonväxeln under samma budgetår varit något lägre än det för ändamålet
nu beräknade beloppet av 24,000 kronor.

Beträffande omkostnadsstaten i övrigt torde någon annan ändring icke
erfordras än den som följer därav, att i omkostnadsstaterna numera en särskild
post skall upptagas till sjukvård m. m. Då denna i staten för kommunikationsdepartementet
bör anvisas med förslagsvis 1,500 kronor, skulle
alltså omkostnadsstaten vid bifall till vad jag här förordat erhålla följande

utseende:

Omkostnadsstat. Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............................................ 1,500

2. Reseersättningar, förslagsvis............................................ 1,000

3. Expenser, förslagsvis.................................................... 88,500

4. Publikationstryck, förslagsvis ....................... 5,700

Summa kronor 96,700

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 96,700.

Sjätte huvudtiteln.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnacLsstyrelsen m. m.

[3.] 1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget
är för innevarande budgetår anvisat med 683,800 kronor, därav 341,900
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen. Genom beslut den 24 maj
1940 har Kungl. Majit för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänt följande
avlöningsstat, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

Väg- och vatten b yggo. ads s t yreis ens verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 279,500

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ................................ 12,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................................... 125,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 12,200 137 200

4. Körligt tillägg, förslagsvis.............................................,. 38,700

Säger kronor 468,000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtraUkinspektion.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 129,100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 61,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 6,600 33400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 18,300

* Säger kronor 215,800

Summa kronor 683,800

I skrivelse den 30 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjort framställning om anslag till styrelsen för budgetåret 1941/42. Innan
jag ingår på denna framställning, torde jag få erinra om att styrelsen i en
den 2 september 1940 dagtecknad, till chefen för kommunikationsdepartementet
överlämnad promemoria föreslagit vissa besparingsåtgärder, som
bland annat skulle komma att påverka storleken av styrelsens avlöningsanslag.
Enligt promemorian föreslog styrelsen, dels att styrelsens årsberättelse
och den statistiska tabellen rörande allmänna väghållningsbesväret
på landet skulle upphöra att utkomma i tryck, dels ock att styrelsens arbete med
granskning av vägdistriktens byggnadsräkenskaper skulle nedläggas. Härigenom
skulle avlöningsanslaget kunna minskas med ett belopp, motsva -

Sjätte huvudtiteln.

rande lön till två amanuenser å kameralbyrån, en med heltids- och en med
halvtidstjänstgöring. Därest ytterligare arbetskraft å kameralbyrån skulle
kunna frigöras, förutsatte styrelsen, att denna skulle beredas sysselsättning
å styrelsens militäravdelning, där trängande behov av personalförstärkning
förelåge.

Genom beslut den 1 november 1940 har Kungl. Majit meddelat beslut i
enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i promemorian framlagda
förslag.

I sin förenämnda skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en
början anfört, att styrelsen med hänsyn till nu rådande kristid överhuvudtaget
icke ansett sig böra framlägga några förslag örn nyinrättande eller uppflyttning
av ordinarie eller extra ordinarie tjänster, ehuruväl i vissa fall
bärande skäl härför torde kunna anföras. Å andra sidan hade styrelsen
icke funnit sig kunna föreslå några mera avsevärda minskningar å avlöningsanslaget
av följande skäl:

Krisen har medfört, att verksamheten inom åtskilliga delar av styrelsens
ämbetsområde i viss omfattning inskränkts. Detta gäller först och främst
beträffande vägdistriktens vägbyggnader och vägunderhåll, vilka båda verksamhetsgrenar
i hög grad påverkats av den minskade tillgången på medel
och den ständigt ökade bristen på flytande drivmedel. Aven den civila
luftfarten samt byggandet av hamnar med anlitande av de vanliga hamnbyggnad^anslagen
har inskränkts. Detta har medfört en viss minskning av
styrelsens arbetsuppgifter inom nu avsedda områden. Denna minskning av
arbetet uppväges emellertid dels av under senare tid nytillkomna uppgifter
— såsom anläggande av för försvaret viktiga vägar och broar, byggande av
Falsterbokanalen, oljelagringsanläggningar och flygfält, utförande av beredskapsarbeten,
kontroll och rådgivande verksamhet beträffande vägdistriktens
inköp av gengasaggregat — dels därav att en avsevärd del av styrelsens
befattningshavare är inkallad i militärtjänst eller överflyttad till den statliga
krisorganisationen utan att ersättare i någon större omfattning anställts.
Allt oftare under senare tid har styrelsen därjämte nödgats ställa sina
tjänstemän till förfogande såsom vikarier vid den statliga vägorganisationen
i länen. Den relativa arbetsbördan är därför ingalunda minskad, snarare
kan på vissa håll en påtaglig ökning konstateras, vilket delvis sammanhänger
därmed, att det för närvarande är praktiskt taget omöjligt att kunna engagera
kvalificerade ingenjörer i civil tjänst.

Storleken av den personal, som är anställd på stat och alltså avsedd för
styrelsens ordinära uppgifter, har till alldeles övervägande del bestämts
redan vid styrelsens omorganisation 1934. Sedan dess hava ifrågavarande
uppgifter vuxit i en sådan omfattning, att den ovannämnda inskränkningen
av uppgifterna blir utan betydelse i förevarande avseende, särskilt som
krisen även medfört ökat arbete, till exempel den militära beredskapen,
granskningen av entreprenadanbud med rörliga entreprenadsummor, nödvändigheten
av att särskilt aktgiva på ersättningsmateriel av olika slag m. m.
Att tillfälligt nedlägga eller inskränka här avsedda uppgifter — avseende
bland annat kontroll över användningen av mycket stora belopp — synes
icke kunna ifrågakomma. Vid bedömandet av förevarande fråga synes man
också böra beakta, att styrelsen kan komma att ställas inför mycket stora
arbetsuppgifter vid den befarade massarbetslösheten, vilken kan antagas
skola bekämpas bland annat med arbeten inom styrelsens ämbetsområde.

Sjätte huvudtiteln.

I anslutning härtill uttalar styrelsen, att därest det framdeles skulle visa
sig möjligt att företaga vissa personalindragningar, dessa torde komma att
i första hand gå ut över de befattningshavare, som icke vore anställda med
anlitande av avlöningsanslaget.

Möjlighet att åstadkomma några besparingar å avlöningsanslaget utöver
dem, som styrelsen föreslagit i sin besparingspromemoria till chefen för
kommunikationsdepartementet den 2 september 1940, förelåge enligt styrelsens
mening icke, försåvitt styrelsen skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina uppgifter.

Styrelsen framhåller härefter, att styrelsen vid framläggandet av sitt nu
förevarande förslag örn anslag förutsatt, dels att brobyrån och hamnbyrån
även för nästa budgetår skulle, i likhet med vad hittills skett, kunna tillföras
extra personal genom anlitande av från byggnadsanslag anvisade
medel, dels ock att nu gällande bestämmelser angående bestridandet av
avlöningskostnaderna för vikarie å ordinarie tjänst bibehölles.

Styrelsens anslagsäskande slutar å ett belopp av 706,000 kronor. Ökningen
i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår beror helt på
att de i avlöningsstaten upptagna posterna till rörligt tillägg beräknats efter
15 procent.

Statskontoret har i ärendet avgivit utlåtande. Ämbetsverket har däri erinrat
örn att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteförteckning en befattning
funnes upptagen såsom järnvägsinspektor i lönegrad A 28, vars
innehavare ålåge att närmast under vederbörande byråchef handlägga vissa
i instruktionen för styrelsen angivna ärenden angående de enskilda järnvägarna.
Med hänsyn till det pågående förstatligandet av dessa järnvägar
torde det, anför statskontoret, ligga i sakens natur, att omfattningen av de
med befattningen förenade göromålen bomme att efter hand väsentligen
minskas. I betraktande härav och då den nuvarande tjänsteinnehavaren,
enligt vad statskontoret under hand inhämtat, den 1 mars 1941 inträdde i
pensionsåldern, syntes, det kunna ifrågasättas, örn anledning förelåge att
efter nämnda tidpunkt tillsätta tjänsten med ordinarie innehavare. Det torde
vid sådant förhållande vara förtjänt att tagas under övervägande att antingen
i fortsättningen tillsätta tjänsten allenast på förordnande eller ersätta densamma
med en icke-ordinarie befattning.

Beträffande den under rubriken Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal, som styrelsen föreslagit skola minskas med sammanlagt 9,100
kronor, motsvarande lön till en och en halv amanuenstjänst, har statskontoret
anfört:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att verksamheten inom åtskilliga
delar av styrelsens ämbetsområde på grund av rådande förhållanden
måst inskränkas i viss omfattning, men att denna minskning uppvägts av
under senare tid nytillkomna uppgifter närmast föranledda av den allmänna
försvarsberedskapen. Då styrelsen samtidigt framhållit, att en avsevärd
del av styrelsens personal varit utkallad till militärtjänstgöring eller

Sjätte huvudtiteln.

disponerats på annat håll inom statsförvaltningen utan att ersättare i någon
större omfattning anställts, vill det emellertid liärav synas, som om styrelsens
faktiska arbetsbörda reducerats. Ehuru statskontoret icke kan framlägga
något bestämt förslag till begränsning av här berörda anslagspost, vill
ämbetsverket likväl ifrågasätta, huruvida icke med hänsyn till det nu anförda
någon nedsättning av anslagsposten — utöver vad styrelsen föreslagit
— skulle kunna vidtagas. Skulle tilläventyrs behov av tillfällig personal
uppstå i större utsträckning än vad en sådan snävare beräkning kommer att
tillåta, lärer detsamma, i enlighet med vad som hittills skett, kunna tillgodoses
genom anställande av från byggnadsanslag avlönad tillfällig arbetskraft.

I en den 15 november 1940 dagtecknad promemoria har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnat uppgifter rörande de ändringar i styrelsens förslag
till avlöningsstat, som skulle erfordras vid tillämpning av de beslutade nya
grunderna för avlöningsstaternas uppställning.

Enligt promemorian skulle i fråga örn delstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet nettoutgifterna för lön
enligt löneplan till ordinarie tjänstemän ävensom i vissa fall vikariatslön
behöva anvisas med 271,000 kronor. I beloppet ingå 1,500 kronor för
vikariatsersättningar. Någon omräkning av nuvarande posten å 12,600 kronor
för arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, skulle ej erfordras. Beträffande beräkningen
av posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har styrelsen
anfört:

Den synnerligen omfattande och alltmer ökade byggnadsverksamhet, som
bedrives av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inom olika områden, har nödvändiggjort
en avsevärd utökning av styrelsens arbetskrafter. Medelsbehovet
för denna personalförstärkning tillgodoses jämlikt Kungl. Maj:ts i olika
sammanhang lämnade bemyndiganden genom anlitande av vederbörande
byggnadsanslag. De många och omfattande arbetsuppgifter, som byggnadsverksamheten
medfört, lia successivt framtvingat vissa ändringar i arbetsfördelningen
å de av byggnadsarbetena berörda byråerna, innebärande i
huvudsak en viss decentralisering av ledningen av ifrågavarande arbeten.
Sålunda ha inom nämnda byråer och — i ett fall — vid sidan av byråindelningen
inrättats särskilda avdelningar för fullgörande av vissa med byggnadsarbetena
förenade arbetsuppgifter. Några av avdelningsföreståndarna
inträda i vissa fall såsom extra ledamöter av styrelsen för sin grupp av
ärenden. Till föreståndare för här avsedda avdelningar äro i några fall förordnade
tjänstemän, vilka innehava ordinarie befattning hos styrelsen. Dessa
befattningshavare åtnjuta, med ledighet från sin ordinarie tjänst, arvode av
byggnadsmedel. Med hänsyn till det ökade ansvar och arbete, som ställningen
såsom avdelningsföreståndare medför, ha arvodena satts något högre
än den lön, som ifrågavarande tjänstemän åtnjuta å sina ordinarie befattningar.
Vederbörande ordinarie tjänster uppehållas av icke-ordinarie vikarier.
De nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning skulle medföra, att
ifrågavarande vikarier icke skulle kunna avlönas med anlitande av de i avlöningsstaten
uppförda ordinarie-posterna, försåvitt icke vid vikariaten utginge
vikariatslön. Dylik lön utgår emellertid för närvarande icke i här
avsedda fall. Förevarande anslagsberäkning bygger på den förutsättningen,
att efter framställning från styrelsen vikariatslön kommer att beviljas för
här ifrågavarande vikariat. Skulle till äventyrs så icke bliva fallet, blir styrelsen
nödsakad att begära motsvarande ökning av icke-ordinarieposterna.

Sjätte huvudtiteln. 9

De verkliga nettoutgifterna för lön enligt löneplan till här avsedda extra
ordinarie tjänstemän ävensom för arvoden till en amanuens och en skrivare
å styrelsens militäravdelning beräknas till 109,700 kronor. Härtill kommer
det till förstärkning av arbetskrafterna å järnvägs- och luftfartsbyrån avsedda
beloppet å 14,000 kronor. För kostnaderna för vikariatsersättningar, övertidsersättningar,
tillfällig förstärkning av arbetskrafterna, arvode för tillsyn
av städningsarbetet och styrelsens lokaler med mera beräknas ett belopp
av 15,000 kronor bliva erforderligt. Sammanlagt erfordras alltså (109,700 +

14,000 + 15,000) 138,700 kronor.

Posten rörligt tillägg är beräknad till 54,500 kronor.

Delstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
skulle enligt promemorian alltså uppgå till (271,000 + 12,600 + 138,700 +
54,500) 476,800 kronor.

Beträffande delstaten för väg-och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,
bro- och vägtrafikinspektion har styrelsen beräknat de verkliga nettoutgifterna
för lön enligt löneplan till ordinarie tjänstemän ävensom i vissa
fall vikariatslön till 125,800 kronor. Kostnaderna för vikariatsersättningar
äro uppskattade till 2,200 kronor.

Börande beräkningen av posten avlöningar till icke-ordinarie personal
har styrelsen gjort samma reservation som i fråga örn beräkningen av motsvarande
post i delstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet. De verkliga nettoutgifterna för lön enligt löneplan till här avsedda
icke-ordinarie tjänstemän inklusive det belopp å 5,000 kronor, som är
avsett enbart för förstärkning av arbetskrafterna å vägtrafikbyrån, beräknar
styrelsen till 64,400 kronor. För kostnaderna för vikariatsersättningar, tillfällig
förstärkning av arbetskrafterna med mera har angivits ett belopp av

5,500 kronor. Sammanlagt skulle enligt denna beräkning (64,400 + 5,500)
69,900 kronor erfordras.

De verkliga utgifterna för rörligt tillägg uppskattas till 28,000 kronor.

Delstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion
skulle i enlighet med nu gjorda beräkningar komma att uppgå
till (128,000 + 69,900 + 28,000) 225,900 kronor. Hela avlöningsstaten skulle
alltså sluta å ett belopp av 702,700 kronor.

Det nu rådande krisläget har i skilda avseenden inverkat på väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens olika arbetsområden. Sålunda har styrelsens befattning
med vägdistriktens vägbyggnader och vägunderhåll minskat till följd
av lägre anslag för ändamålet ävensom bristen på flytande drivmedel. Den
civila luftfarten är jämväl av mindre omfattning. Vidare har byggandet av
hamnar med anlitande av de vanliga hamnbyggnadsanslagen ävensom utförandet
av statliga stensättningsarbeten inskränkts. Å andra sidan hava
såsom styrelsen framhållit nya uppgifter tillkommit såsom anläggandet av
för försvaret viktiga vägar och broar, byggandet av Falsterbokanalen, oljelagringsanläggningar
och flygfält. Vissa av de nytillkomna arbetsuppgifterna
liro emellertid av relativt begränsad varaktighet och styrelsens behov av
arbetskrafter för större arbetsföretag tillgodoses därjämte ofta genom anställande
av personal utom styrelsen, vilken avlönas med de för arbetena

Departements chefen.

10 Sjätte huvudtiteln.

särskilt anvisade anslagen. En viss begränsning av styrelsens fast anställda
personal skulle därför enligt min mening i och för sig kunna anses motiverad.
A andra sidan vill jag här omnämna, att jag har för avsikt förorda, att betydande
anslag, berörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhetsområde,
upptagas å den av chefen för finansdepartementet i finansplanen
berörda tilläggsstaten, varom förslag avses skola framläggas för riksdagen
och å vilken anslag skola upptagas för arbetslöshetens bekämpande. Skulle
utvecklingen å arbetsmarknaden motivera, att de med anslagen avsedda arbetena
igångsättas, kommer styrelsens arbetsbörda åter att ökas. Med hänsyn
huvudsakligen härtill vill jag icke för närvarande förorda någon minskning
i styrelsens fast anställda personal. Jag förutsätter emellertid, att
styrelsen noga beaktar alla föreliggande möjligheter till ett nedbringande
av kostnaderna för styrelsens verksamhet. Särskilt vill jag framhålla angelägenheten
av att styrelsen vid minskat arbete för styrelsens fast anställda
personal söker inskränka anställandet av tillfällig personal genom
att för viss tid överföra för ändamålet lämpliga befattningshavare inom
styrelsen till arbeten, för vilka eljest särskild arbetskraft utom styrelsen
skulle hava anlitats. Härigenom vinnes bland annat den fördelen, att styrelsen
i minskad utsträckning behöver anlita av styrelsen oprövad personal.
Då andra kostnader för ett visst byggnadsföretag än de, som sammanhänga
med de rent administrativa, principiellt böra bestridas av de för företaget
anvisade medlen, synas avlöningsutgifterna för dem av styrelsens egna befattningshavare,
som anförtros uppgifter vid dylika företag, böra belasta
byggnadsanslagen och motsvarande besparing ske å styrelsens avlöningsanslag.
Jag förutsätter därvid, att de besparingar, som genom dylikt förfarande
uppkomma å sistnämnda anslag, icke komma att av styrelsen tagas
i anspråk.

I likhet med statskontoret är jag av den uppfattningen, att den i vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens personalförteckning upptagna befattningen såsom
järnvägsinspektor i lönegrad A 28 icke bör efter den nuvarande tjänsteinnehavarens
avgång från tjänsten tillsättas med ordinarie innehavare. Då
tjänsten under några år framåt, intill dess förstatligandet av de enskilda
järnvägarna närmar sig sin fullbordan, torde få anses behövlig, synes emellertid
tjänsten tills vidare böra bibehållas i personalförteckningen men vid
den nuvarande innehavarens avgång allenast tillsättas på förordnande.

De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess promemoria framlagda beräkningarna
rörande avlöningsanslaget ha givit mig anledning till erinringar
endast i följande hänseenden.

Styrelsen har föreslagit, att vikarierna för de tjänstemän, som enligt vad
styrelsen upplyst i sin promemoria erhållit uppdrag att förestå särskilda
byggnadsavdelningar, skola avlönas med vikariatslön. I motsats till styrelsen
förutsätter jag, att dessa vikarier, därest särskilda skäl icke kunna åberopas
för ett annat förfaringssätt, erhålla vikariatsersättning, som jämte
lönen bestrides av posten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Vid

Sjätte huvudtiteln. 11

dylikt förhållande bör en jämkning ske av de av styrelsen angivna beloppen
för posterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till avlöningar till
icke-ordinarie personal.

I den i delstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
förekommande posten till avlöningar till icke-ordinarie personal har
styrelsen inräknat ett belopp av 15,000 kronor för vikariatsersättningar och
tillfällig förstärkning av arbetskrafterna m. m. Detta belopp torde utan
olägenheter kunna nedsättas med 5,000 kronor till 10,000 kronor.

I den nuvarande grundavlöningsposten för styrelsens verksamhet i allmänhet
ingår ett belopp av 14,000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna
å järnvägs- och luftfartsbyrån. Jämlikt beslut den 28 juni 1940 har Kungl.
Majit medgivit bland annat, att av beloppet högst 11,880 kronor finge disponeras
för anställande av två biträdande ingenjörer, den ene å järnvägsavdelningen
och den andre å luftfartsavdelningen, med årsarvoden av högst
6,360 kronor respektive 5,520 kronor jämte dyrtidstillägg. Förstnämnda två
arvoden synas i anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang anfört i fråga örn omreglering av arvoden, vilka äro förenade
med dyrtidstillägg, böra omräknas på så sätt, att i arvodena inräknas det nu
utgående dyrtidstillägget. Vid dylikt förhållande bör emellertid nämnda
belopp å 14,000 kronor ökas med 3,100 kronor, motsvarande i avrundat
belopp dyrtidstillägget. Å andra sidan kan sjätte huvudtitelns anslag till
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst minskas med motsvarande
belopp.

Jag övergår härefter till beräkningen av de olika posterna i avlöningsstaten
och börjar därvid med delstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet. Posten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän bör i anslutning till vad jag anfört rörande vikariatslönerna
minskas med 24,000 kronor, motsvarande vikariatslöner till tre tjänstemän,
till 247,000 kronor. Posten till arvoden, bestämda av Kungl. Majit, torde
böra anvisas med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna beloppet

12,600 kronor. I fråga örn posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal bör densamma å ena sidan ökas med dels 21,500 kronor på grund av
att vissa vikariatslöner å ordinarie tjänst förutsättas icke skola utgå, och
dels med förutnämnda belopp å 3,100 kronor till följd av omräkningen av
två arvoden, och å andra sidan minskas med 5,000 kronor, då enligt vad
jag förordat endast ett belopp av 10,000 kronor skulle avses för tillfällig
personal m. m. I enlighet härmed skulle posten beräknas till (138,700 +

21,500 + 3,100 — 5,000) 158,300 kronor. Posten till rörligt tillägg torde behöva
upptagas med 52,000 kronor. Delstatens slutsumma skulle alltså uppgå
till (247,000 + 12,600 + 158,300 + 52,000) 469,900 kronor.

Yad härefter angår delstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
väg-, bro- och vägtrafikinspektion torde andra jämkningar i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag icke behöva ske än som föranledas av att
vissa vikariatslöner förutsättas icke skola utgå. Posten till avlöningar till

Sjätte huvudtiteln.

ordinarie tjänstemän skulle i enlighet härmed behöva anvisas med ett till

113,500 kronor nedsatt belopp, medan posten till avlöningar till icke-ordinarie
personal torde böra ökas till 84,600 kronor. Posten rörligt tillägg
torde kunna upptagas i staten med 25,800 kronor. Sammanlagt skulle alltså
delstaten sluta å ett belopp av 223,900 kronor.

Avlöningsstatens slutsumma skulle alltså vid bifall till vad jag här föreslagit
uppgå till (469,900 + 223,900) 693,800 kronor. Detta belopp bör anvisas
för nästa budgetår. Anslaget bör i enlighet med hittills tillämpad
princip till hälften avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

dels godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet.

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 247,000

Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 12,600

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 158,300

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 52,000

Säger kronor 469,900

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 113,500

Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 84,600

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 25,800

Säger kronor 223,900
Summa kronor 693,800;

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av., kronor 693,800,
därav 346,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

[4.] 2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. För
innevarande budgetår har till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnader
anvisats ett förslagsanslag av 156,000 kronor, därav 82,600 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Sjätte huvudtiteln. 13

Genom brev den 24 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat
för styrelsen, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1940/41:

Omkostnadsstat. Kronor

Keseersättningar, förslagsvis ...................................................... 51,500

Expenser, förslagsvis .................................................................. 98,500

Publikationstryck, förslagsvis ................................ 6,000

Summa kronor 156,000

För tillämpning tills vidare under budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit i
samma brev meddelat bestämmelser av följande innehåll:

1. Den till reseersättningar upptagna anslagsposten må icke utan Kungl.
Maj:ts medgivande överskridas och skall i övrigt disponeras med iakttagande
av att fördelning av tillgängligt belopp på skilda ändamål sker senast vid ingången
av budgetåret 1940/41 samt att för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen
avsedda belopp sammanlagt icke må uppgå till mer än 29,800 kronor.

Kostnader för resor, som av de hos styrelsen kommenderade militärassistenterna
företagas på generaldirektörens uppdrag, skola bestridas från förevarande
anslagspost.

Av samma anslagspost må ett belopp av tillhopa högst tvåtusen kronor
användas för beredande av ersättning enligt grunder, som Kungl. Majit fastställt
eller kan komma att fastställa, till styrelsens chef samt å järnvägs- och
luftfartsbyrån tjänstgörande personal för dels sådana tjänsteresor i luftfartsärenden
utom riket, som befinnas erforderliga för inspektioner, undersökningar
eller förhandlingar, dels ock resor utom riket i syfte att studera med luftfarten
sammanhängande frågor, dock att beträffande tjänsteresor vistelse utomlands
för varje tillfälle icke må omfatta längre tid än sex dygn, därest icke chefen
för kommunikationsdepartementet för särskilt fall annat medgiver, och i fråga
örn studieresor tillstånd till resans företagande i varje fall skall meddelas av
chefen för kommunikationsdepartementet.

2. Av anslagsposten till expenser må för nedan angivna ändamål tagas i

anspråk följande belopp, nämligen

Kronor

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis................................................ 6,500

övriga expenser:

a) För eget behov, högst ......................................................... 91,000

b) För annat än eget behov, förslagsvis .................................... 1,000

Summa kronor 98,500

Av det under rubriken övriga expenser för eget behov upptagna beloppet
må i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
4 januari 1940 angives för nedan upptagna ändamål användas högst följande
belopp:

Kronor

Flygutbildning åt luftfartsinspektören och biträdande luftfartsinspek -

tören ....................................................................................... 2,000

Luftfärdsförsäkring för vissa befattningshavare .............................. 5,000

Anskaffning av vissa instrument till luftfartsinspektören .................. 1,000

Instrument- och laboratorieutrustning åt geoteknikern ........................ 5,000

Av ovannämnda belopp av 5,000 kronor till luftfärdsförsäkring för vissa
befattningshavare må, efter prövning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

14 Sjätte huvudtiteln.

varje särskilt fall, beredas ersättning åt befattningshavare i styrelsen eller vid
Bulltofta statliga flygplatsförvaltning, vilken handlägger ärenden rörande
luftfart, för av honom i anledning av tjänsteresa, som under tiden den 1 juli
1940—den 30 juni 1941 på grund av tjänsteförrättningens art företagits eller
måste företagas med luftfartyg, erlagd avgift för luftfärdsförsäkring, jämväl
omfattande särskild krigsriskersättning vid färd till krigförande land, där
sådan resa undantagsvis anses oundgängligen påkallad.

Inflytande ersättningar, som hänföra sig till geoteknikerns instrument- och
laboratorieutrustning, skola tillföras den å driftbudgetens inkomstsida under
rubriken »Diverse inkomster» uppförda inkomsttiteln »Övriga diverse inkomster».

Anslagsposten till övriga expenser för annat än eget behov skall användas
till bestridande av kostnader för blanketter åt besiktningsmän för motorfordon
i enlighet med vad därom är eller må varda stadgat.

3. Anslagsposten till publikationstryck må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande
överskridas.

I sin skrivelse den 30 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag örn anslag till styrelsens omkostnader för nästa budgetår.

I fråga om delposten till reseersättningar meddelar styrelsen, att de
alltmer skärpta bensinrestriktionerna givetvis inverkade hindrande på styrelsens
inspektionsverksamhet. Framför allt gällde detta inspektionerna inom
vägväsendet, där på grund av förrättningarnas natur resorna i regel måste företagas
med automobil. Yägdistriktens byggnads- och underhållsarbeten hade
måst inskränkas i icke obetydlig grad. Behovet av inspektioner på detta område
förelåge följaktligen icke i fullt samma utsträckning som tidigare. Med
hänsyn bland annat till ökningen av styrelsens egen byggnadsverksamhet,
den militära beredskapen samt den arbetsökning, som väntades på grund av
den befarade massarbetslösheten, hade styrelsen emellertid ansett sig icke
böra nu föreslå någon nedskärning av reseanslaget utan ville förorda, att styrelsen
själv finge söka efter omständigheterna genomföra den besparing, som
kunde bliva möjlig.

Styrelsen föreslår i anslutning härtill, att delposten till reseersättningar
utgår med oförändrat belopp eller 51,500 kronor.

Den i posten till expenser ingående delposten till bränsle, lyse och vatten
bör, meddelar styrelsen, i staten ingå med oförändrat belopp, eller 6,500
kronor.

Beträffande delposten till övriga expenser för eget behov erinrar styrelsen
till en början örn att i densamma inräknats fyra belopp å tillhopa 13,000
kronor, nämligen 2,000 kronor till flygutbildning åt luftfartsinspektören och
biträdande luftfartsinspektören, 5,000 kronor till luftfärdsförsäkring för vissa
befattningshavare, 1,000 kronor till anskaffning av vissa instrument till luftfartsinspektören
och 5,000 kronor till instrument- och laboratorieutrustning
åt geoteknikern. Av dessa belopp vore det å 1,000 kronor av engångsnatur.
De övriga tre beloppen avsåge ändamål, för vilka medel i samma omfattning
som för innevarande budgetår erfordrades även för budgetåret 1941/42.

Örn det för löpande expenser i allmänhet avsedda beloppet å (91,000 —

13,000) 78,000 kronor anför styrelsen:

Sjätte huvudtiteln.

Styrelsens expensanslag har sedan åtskilliga år varit för knappt tillmätt,
vilket medfört, att Kungl. Majit från och med budgetåret 1935/36 årligen måst
tilldela styrelsen förstärkning av det för löpande budgetår för expenser i allmänhet
anvisade beloppet. Först med innevarande budgetår har styrelsens
expensanslag från början erhållit en sådan storlek, som motsvarar behovet.
Någon inknappning av anslaget för nästa budgetår är enligt styrelsens mening
icke möjlig, med hänsyn bland annat till att omfattningen av styrelsens arbetsuppgifter
torde kunna förväntas bliva i stort sett oförändrad. De besparingsåtgärder
i fråga om expenserna, som äro eller kunna komma att bliva genomförda,
torde uppvägas av den allmänna prisstegringen på kontorsförnödenheter,
bindning, kopiering och dylikt. En särskilt stor expenspost utgöres av
telefonkostnaderna, vilka med nuvarande omfattning torde kunna beräknas
konsumera mer än en fjärdedel av det till allmänna expenser avsedda beloppet.
Att dessa kostnader icke nu kunna väsentligen nedbringas, torde till stor del
sammanhänga med försvarsberedskapen, som för styrelsens del nödvändiggör
en forcerad behandling av många slag av ärenden samt därjämte medför avsevärda
kostnader för telefonpassning. Beträffande stora kostnadsgrupper, såsom
avlöning till styrelsens städerskor och kostnader för annonsering samt
för blanketter till länsstyrelser och vägingenjörer med flera, kunna några besparingar
överhuvudtaget knappast ifrågakomma. Vid bedömandet av styrelsens
behov av expensmedel torde slutligen böra tagas i betraktande, att
dessa medel skola räcka till icke blott för den å styrelsens avlöningsstat uppförda
personalen utan även för den personal, som jämlikt Kungl. Majits bemyndigande
avlönas från anslaget till bidrag till byggande av broar. De sammanlagda
avlöningskostnaderna för denna personal beräknas för innevarande
budgetår uppgå till 55,500 kronor.

Delposten för övriga expenser för eget behov skulle alltså enligt styrelsens
sålunda framlagda förslag beräknas till (12,000 + 78,000) 90,000 kronor.

Delposten till övriga expenser för annat än eget behov å 1,000 kronor,
förslagsvis, föreslås skola upptagas med oförändrat belopp.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag skulle alltså posten till
expenser böra bestämmas till (6,500 + 90,000 + 1,000) 97,500 kronor.

Därest styrelsens årsberättelse samt vissa statistiska uppgifter icke behövde
tryckas, skulle, meddelar styrelsen, posten till publikationstryck
kunna minskas från 6,000 kronor till 2,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag skulle vid bifall till
styrelsens förslag alltså anvisas med (51,500 + 97,500 + 2,000) 151,000 kronor.
Styrelsen föreslår, att av detta belopp i enlighet med de för innevarande
budgetår gällande fördelningsprinciperna 80,000 kronor avräknas mot automobilskattemedlen.

Statskontoret har i utlåtande den 21 oktober 1940 anfört:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt förslag upptagit anslagsposten
till reseersättningar med oförändrat belopp, 51,500 kronor. Med hänsyn till
nu rådande svårigheter att anlita motorfordon ävensom det av styrelsen omnämnda
minskade behovet av resor särskilt för väg- och vägtrafikinspektionerna
samt luftfartsavdelningen får statskontoret föreslå, att anslagsposten
sättes något lägre, förslagsvis till 48,000 kronor.

Vidkommande anslagsposten till expenser har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning härutinnan icke givit statskontoret anledning till

Departements chefen.

16 Sjätte huvudtiteln.

erinran annat än med avseende å posten till övriga expenser för eget behov,
för vilket ändamål styrelsen räknat med i huvudsak oförändrat belopp. Det
äskade beloppet, 90,000 kronor, är avsett för bestridande av, bland annat,
utgifter å tillhopa 12,000 kronor, fördelade på tre närmare angivna poster.
Beträffande den första posten å 2,000 kronor till flygutbildning åt luftfartsinspektören
och biträdande luftfartsinspektören får statskontoret uttala, att
— då båda dessa befattningshavare numera hava flygcertifikat och på grund
av tjänstgöringens natur erhålla tillräckliga tillfällen att vidmakthålla sin
flygskicklighet — medel härför icke torde behöva anvisas för nästa budgetår.
Av beloppet å 5,000 kronor för luftfärdsförsäkring för vissa befattningshavare
brukar styrelsen disponera intill 2,500 kronor för helårsförsäkring av styrelsens
luftfartsinspektör och återstående del för tillfälliga försäkringar av
vissa styrelsens tjänstemän. På grund av nuvarande inskränkning i den civila
luftfarten, vilken torde komma att bestå även under nästkommande budgetår,
föreställer sig statskontoret, att beloppet kan beräknas något lägre, exempelvis
till 3,500 å 4,000 kronor.

Förutom nyssnämnda medelsbelopp å 12,000 kronor, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för allmänna expenser begärt 78,000 kronor, vilket belopp
beräknats delvis med ledning av belastningen under budgetåret 1939/40. Statskontoret
har under hand inhämtat, att häri ingå, bland annat, 18,000 kronor
för inköp av papper, 9,500 kronor för bokinköp och bokbindning samt 15,000
kronor för inköp och underhåll av inventarier.

I betraktande av angelägenheten att under rådande förhållanden iakttaga
sträng återhållsamhet ifråga örn löpande omkostnader finner sig statskontoret
nödsakat föreslå viss begränsning av de för sådant ändamål äskade medlen.
De av styrelsen beräknade papperskostnaderna torde genom användning av
billigare papperskvaliteter kunna reduceras till 16,000 kronor. Likaledes torde
utgifterna för bokinköp samt bindning av böcker och handlingar kunna begränsas
till 8,000 kronor. Då vidare — enligt vad statskontoret under hand
inhämtat — av det av styrelsen under budgetåret 1939/40 disponerade beloppet
å 15,000 kronor för inköp och underhåll av inventarier använts mellan

7,000 och 8,000 kronor för viss möbelanskaffning, men någon utgift härför
icke torde bliva behövlig under nästa budgetår, föreslår statskontoret, att det
av styrelsen för omhandlade ändamål beräknade beloppet nedsättes med
hälften till 7,500 kronor.

De av statskontoret föreslagna ytterligare begränsningarna av omkostnadsanslaget
uppgå sålunda till sammanlagt (3,500 + 2,000 + 1,000 + 2,000 +

1,500 + 7,500) 17,500 kronor.

Med hänsyn till att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet inom
åtskilliga delar av styrelsens ämbetsområde till följd av de rådande förhållandena
inskränkts och då en sträng sparsamhet inom statsförvaltningens
olika grenar måste iakttagas, anser jag mig böra förorda, att en viss beskärning
sker av styrelsens omkostnadsanslag för nästa budgetår.

I posten till reseersättningar är för närvarande inräknat ett belopp av

29,800 kronor för väg-, bro- och vägtrafikinspektionens resor. De skärpta
bensinrestriktionerna, vilka inverka hindrande på styrelsens inspektionsverksamhet,
och de minskade arbetena inom vägväsendet synas mig motivera, att
nämnda belopp nedsättes med 4,800 kronor till 25,000 kronor. Därjämte anser
jag, att det i reseersättningsposten inräknade beloppet å 2,000 kronor till
utrikes resor för järnvägs- och luftfartsbyråns personal kan på grund av de

Sjätte huvudtiteln.

utrikespolitiska förhållandena utan olägenheter minskas till 1,000 kronor.
Då i denna post lämpligen böra inräknas kostnaderna för luftfärdsförsäkring
och det härför avsedda beloppet i anslutning till vad statskontoret anfört bör
kunna nedsättas till 3,500 kronor, skulle posten till reseersättningar i omkostnadsstaten
anvisas med ett från 51,500 kronor till 49,200 kronor nedsatt
belopp.

Yad härefter angår delposten till expenser för eget behov anser jag mig
böra förorda de av statskontoret föreslagna begränsningarna. I enlighet härmed
skulle alltså i expensposten för nästa budgetår icke inräknas något belopp
för flygutbildning åt luftfartsinspektörerna. Vidare skulle för de löpande
utgifterna, för vilka i staten för innevarande budgetår beräknats ett belopp av

78,000 kronor, avses ett till 67,000 kronor nedsatt belopp.

Expensposten skulle vid bifall till de av mig förordade begränsningarna anvisas
med 79,500 kronor, i vilket belopp följande utgifter skulle ingå, nämligen
till bränsle, lyse och vatten 6,500 kronor, till instrument- och laboratorieutrustning
åt geoteknikern 5,000 kronor, till löpande expenser 67,000 kronor
och till expenser för annat än eget behov 1,000 kronor.

Vid bifall till vad jag här förordat skulle beträffande omkostnadsanslaget
en minskning i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
kunna ske med (4,800 + 1,000 + 1,500 + 2,000 + 11,000) 20,300 kronor till

130,700 kronor. Med hänsyn till att i omkostnadsstaten numera skall upptagas
en förslagsvis anvisad post för sjukvård m. m. samt utgifterna härför
enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat kunna beräknas till

3,300 kronor, bör emellertid anslaget anvisas med 134,000 kronor enligt

följande uppställning:

Kronor

Sjukvård m. m., förslagsvis ...................................................... 3,300

Resekostnader, förslagsvis ......................................................... 49,200

Expenser, förslagsvis .................................................................. 79,500

Publikationer, förslagsvis ............................................................ 2,000

Summa kronor 134,000

På sätt under senare budgetår skett torde anslaget till viss del böra avräknas
mot automobilskattemedlen. Enligt hittills tillämpade principer böra
sålunda mot dylika medel avräknas 25,000 kronor, motsvarande resekostnader
för styrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion, 1,000 kronor till expenser för
annat än eget behov (bland annat blanketter för automobilbesiktningsväsendet)
samt hälften av följande kostnader, nämligen utgifter för sjukvård m. m., för
expenser för eget behov och för publikationstryck eller (V* X 3,300 + Va x

78,500 + V2 x 2,000) 41,900 kronor. Återstoden av omkostnadsanslaget
(134,000 — 25,000 — 1,000 — 41,900) 66,100 kronor bör däremot utgå av skattemedel
i allmänhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 9.

211340 2

18 Sjätte huvudtiteln.

att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 134,000,
därav 67,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

[5.] 3. Statens väginstitut, förslagsanslag. Anslagen till statens väginstitut
hava för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats nied 198,000 kronor respektive
201,200 kronor. För institutet har med tillämpning från och med
budgetåret 1940/41 följande stat fastställts att gälla tills vidare:

Stat.

Avlöningar.

Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis..............

Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................................... 86,700

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ................ 8,700

Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis......................

Rörligt tillägg, förslagsvis............................................

Säger kronor

Kronor

13,200

95,400

30,000

9,700

148,300

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis...............

2. Expenser, förslagsvis......,..................

3. Publikationstryck, förslagsvis .............

4. Övriga utgifter, förslagsvis.................

Kronor

................. 8,500

................. 21,800

................. 6,000

................. 31,500

Säger kronor 67,800

Summa kronor 216,100

Särskilda uppbördsmedel.

Kronor

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............................. 14,800

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m............................100

Säger kronor 14,900
Nettoutgift kronor 201,200

I skrivelse den 10 oktober 1940 har direktionen för statens väginstitut hemställt
örn anvisande av anslag till institutet för nästa budgetår. Direktionen
meddelar, att direktionen vid uppgörandet av sitt förslag till stat för institutet
för nästa budgetår förutsatt, att institutets verksamhet skulle fortgå
i den omfattning och i de former, som angivits vid planläggningen av institutets
verksamhet.

Direktionen, som vid sina anslagsberäkningar tagit hänsyn till de i Kungl.
Maj:ts proposition den 20 september 1940, nr 35, föreslagna grunderna för
avlöningsstaternas uppställning, har — frånsett de ändringar som föranledas

Sjätte huvudtiteln.

av nämnda proposition — icke föreslagit andra ändringar i fråga om avlöningsstaten
än att dels posten för rörligt tillägg höjes från 9,700 kronor
till 14,800 kronor och dels posten för tillfälliga biträden, nu 30,000 kronor,
ökas till 33,000 kronor. Till stöd för sistnämnda ökning har direktionen
anfört, att en del av den personal, som avlönades från denna post, vore
mera stadigvarande anställd och därför borde tillerkännas viss löneförhöjning
på grund av de ökade levnadskostnaderna. I fråga örn omkostnadsstaten
föreslås endast den ändringen, att i staten en post upptages å 300
kronor för sjukvård. Enligt direktionens beräkningar skulle anslaget till
väginstitutet för nästa budgetår behöva anvisas nied 200,600 kronor.

Yäginstitutets verksamhet, som består i dels praktiska vägstudier och
dels laboratorieforskningar, syftar till att effektivisera och förbilliga olika
åtgärder inom vägväsendets område. Särskilt under nu rådande förhållanden,
då alla ansträngningar måste göras för att i möjligaste mån nedbringa
de avsevärda kostnader, som vägväsendet kräver, är väginstitutets
verksamhet av stor ekonomisk betydelse. Institutets personal, som för närvarande
uppgår till något över 20 personer, torde icke vara större än som
erfordras för att institutet skall kunna motsvara de anspråk, som skäligen
böra ställas å detsamma. En minskning av institutets personal torde därför
enligt min mening icke kunna ske utan allvarlig skada för institutets arbete
och ett eftersättande i större eller mindre omfattning av institutets arbetsuppgifter
och arbetsprogram.

Med hänsyn till här anförda förhållanden anser jag mig icke böra förorda,
att någon annan ändring sker i institutets verksamhet, än att institutet i den
mån så icke redan skett i första hand inriktar sig på sådana undersökningar,
vilka under nuvarande förhållanden äga särskild aktualitet och kunna tänkas
leda till resultat, som snabbt kunna tillgodogöras inom vägväsendet. Jag
förutsätter vidare, att alla föreliggande möjligheter till en minskning av
institutets utgifter av olika slag väl tillvaratagas.

Det av direktionen för statens väginstitut framlagda förslaget till stat
för institutet innebär icke andra ändringar än som föranledas dels av de
nya grunderna för avlönings- och omkostnadsstaternas uppställning och
dels av en höjning av posten till rörligt tillägg och posten till avlöningar till
tillfälliga biträden. Då jag icke vill motsätta mig den senare postens ökning
med 3,000 kronor, skulle alltså anslaget för nästa budgetår behöva anvisas
med 200,600 kronor. För anslagets avrundning till 200,000 kronor torde
emellertid den i staten under Särskilda uppbördsmedel upptagna delposten
Ersättningar för materialkontroll m. m. böra ökas med 600 kronor till

15,400 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Departements chefen.

	Sjätte huvudtiteln.
	Stat.
	Avlöningar.	Kronor
1.	Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis......	13,200
2.	Avlöningar till icke-ordinarie personal..............	86,400
3.	Börligt tillägg, förslagsvis ............................	14,800
4.	Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis......	33,000
	Säger kronor	147,400
	Omkostnader.	Kronor
1.	Sjukvård m. m., förslagsvis............................	300
2.	Reseersättningar, förslagsvis..........................	8,500
3.	Expenser, förslagsvis..................................	21,800
4.	Publikationstryck......................................	6,000
5.	Övriga utgifter, förslagsvis............................	31,500
	Säger kronor	68,100
	Summa kronor 215,500
	Särskilda uppbördsmedel.
	Kronor
1.	Ersättningar för materialkontroll m. m.............	15,400
2.	Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m...........	100

Säger kronor 15,500

Nettoutgift kronor 200,000;

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av.............................. kronor 200,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[6.] 4. Vägorganisationen i länen, förslagsanslag. Till vägorganisationen i
länen Ilar för budgetåret 1940/41 anvisats ett förslagsanslag av 770,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande den nuvarande vägorganisationen torde få erinras örn följande:

Personalen vid organisationen utgöres av vägingenjörer, biträdande vägingenjörer,
vägingenjörsassistenter, rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden.

Vägingenjörsbefattningarna äro sedan den 1 juli 1934 uppförda å ordinarie
stat, 23 befattningar i lönegrad A 28 och den för Gotlands län avsedda befattningen
i lönegrad A 26.

Biträdande vägingenjörerna — vilka genom beslut av 1939 års riksdag
ökades från förutvarande 16 till 23 med placering en i varje län utom i Gotlands
län — äro extra ordinarie i lönegrad Eo 22.

Vägingenjörsassistenterna utgöras jämlikt beslut av 1939 års riksdag dels
av 23 assistenter, av vilka en är gemensam för Gotlands och Blekinge län
och de andra fördelade på övriga län, dels ock av 4 assistenter med sexmånad
erstjänstgöring i två län. Helårsanställd assistent må de två första
åren anställas såsom tillfällig befattningshavare med lön enligt 15 löneklassen
och därefter placeras som extra ordinarie tjänsteman i 17 lönegraden.

Sjätte huvudtiteln.

Assistent nied sexmånaderstjänstgöring i två län må anställas såsom tillfällig
befattningshavare med lön enligt 15 löneklassen.

Medan ingenjörspersonalen tillhör väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, äro
rit- och skrivbiträdena samt de kamerala biträdena anställda av vederbörande
länsstyrelse och äro dess tjänstemän. Jämlikt beslut av 1938 och 1939 års
riksdagar må vid varje länsstyrelse finnas anställt ett extra ordinarie biträde
åt vägingenjören för rit- och skrivgöromål med placering i högst 7 lönegraden.

Genom beslut den 24 maj 1940 har Kungl. Majit för vägorganisationen i

länen fastställt följande avlöningsstat, att tillämpas till vidare från och med
budgetåret 1940/41:
	Stat.
	Avlöningar.		Kronor
1.	Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ........	240,600
2.	Avlöningar till icke-ordinarie personal: a) Grundavlöningar m. m.....................	............ 425,100
	b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis	............ 40,600	465,700
3.	Rörligt tillägg, förslagsvis.....................		65,700
		Säger kronor	772,000
	Omkostnader.
1.	Reseersättningar, förslagsvis .................		175,000
2.	Expenser, förslagsvis...........................		98.600
		Säger kronor	273.600
		Summa kronor	1,045,600
	Särskilda uppbördsmedel.
	Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som verk-
	ställts av vägingenjörer och deras biträden		275,600
		Nettoutgift kronor	770,000

I skrivelse den 10 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande av anslag för nästa budgetår till vägorganisationen
i länen. Yid skrivelsen finnas fogade av styrelsen från länsstyrelserna begärda
uppgifter för beräknandet av kostnaderna för vägorganisationen.

I sin skrivelse berör väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början den
inverkan, som den nu rådande krisen haft med avseende å vägingenjörskontorens
arbetsuppgifter. Härom anför styrelsen:

Den minskade trafiken med därav följande minskat behov av vägunderhåll
samt den inskränkta vägbyggnadsverksamheten har självfallet medfört
en minskning i vägingenjörernas hittills ständigt stegrade och i de flesta
fall mycket stora arbetsbörda. Denna minskning uppväges emellertid delvis
därav, att krisen även medfört nya uppgifter, till exempel den militära
beredskapen, granskningen av entreprenadanbud med rörliga entreprenadsummor,
nödvändigheten av att särskilt aktgiva på ersättningsmateriel av
olika slag m. m. Beträffande vägunderhållet må särskilt framhållas angelägenheten
av att vägingenjörerna bliva i tillfälle att med all kraft verka för att
under nu rådande förhållanden kostnaderna härför nedbringas så långt möj -

22 Sjätte huvudtiteln.

ligt är. Med den kännedom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har om vägingenjörskontorens
nuvarande arbetsbelastning är det styrelsens bestämda
uppfattning — vilken för övrigt delas av samtliga länsstyrelser — att någon
reducering av personalen icke är möjlig. Härvid bör bland annat beaktas,
att kontorens personal är så ringa, att en minskning städse skulle bliva
mycket ingripande samt försvåra eller omöjliggöra kontorens maktpåliggande
och ansvarsfulla uppgifter. Styrelsen vill tillägga, att därest den befarade
massarbetslösheten kommer att bekämpas genom anordnande av vägarbeten,
en förstärkning av vägingenjörskontorens personal och expensanslag torde
bliva erforderlig.

Styrelsen framhåller härefter, att det av länsstyrelsernas uppgifter framginge,
att länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Örebro och
Västernorrlands län hemställt örn anställande av ytterligare assistenter i
dessa län. Ehuruväl styrelsen säger sig finna vad till stöd för framställningarna
anförts vara värt allt beaktande, anser sig styrelsen med hänsyn
till rådande förhållanden icke kunna tillstyrka bifall till förslagen.

Aven länsstyrelsen i Gotlands län har framlagt förslag örn förstärkning
av vägingenjörskontorets ingenjörspersonal. Härom anför styrelsen:

Före den 1 juli 1939 var vägingenjören i länet helt utan ingenjörsbiträde.
Från och med nämnda dag har inrättats en assistenttjänst, gemensam för
Gotlands och Blekinge län. Innehavaren av denna befattning har hitintills
tjänstgjort omkring halva tiden i vartdera länet. Länsstyrelsen i Gotlands
län begär nu, att för detta län måtte beräknas en assistent under hela året.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrker länsstyrelsens framställning och
vill understryka, att vägingenjörens arbetsuppgifter numera fått en omfattning
och betydelse, som icke kunnat förutses. Ett bifall till länsstyrelsens
förslag behöver icke medföra ökade kostnader, då enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
mening i Blekinge län — varest förutom vägingenjören
finnes biträdande vägingenjör — icke vidare erfordras assistent. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen vill därför föreslå, att den för ifrågavarande båda
län nu gemensamme assistenten uteslutande avses för Gotlands län.

Beträffande länsstyrelsernas äskanden i övrigt hänvisar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till en vid styrelsens skrivelse fogad sammanställning
med uppgifter angående anslag till extra rit- och skrivbiträden, kamerala
biträden och expenser. Därjämte anför styrelsen:

Sedan den nuvarande statliga vägorganisationens tillkomst har årligen
beräknats särskilda belopp för rit- och skrivbiträden, å ena, samt kamerala
biträden, å andra sidan. Enligt styrelsens mening är denna uppdelning
obehövlig och då densamma självfallet medför visst extra arbete och besvär,
föreslår styrelsen att för ifrågavarande två ändamål framdeles beräknas ett
gemensamt belopp, förslagsvis under rubriken »extra rit- och skrivbiträden
m. m.».

För innevarande budgetår har för extra rit- och skrivbiträden samt för
kamerala biträden anvisats tillhopa (61,100 + 18,950) 80,050 kronor. Länsstyrelsernas
anslagsäskanden sluta å sammanlagt (69,324 + 20,056) 89,380
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår oförändrat belopp, 80,050
kronor, att anvisas under ovan föreslagna rubrik.

Beträffande expenser får styrelsen anföra följande. De flesta vägingenjörskontoren
äro inrymda i länsstyrelsernas eller andra statliga lokaler, varför
några hyreskostnader för dessa kontor icke påföras anslaget till väg -

Sjätte huvudtiteln.

organisationen i länen. För de övriga kontoren — 11 stycken — förhyras
lokaler i privata fastigheter och kostnaderna för förhyrandet belasta nämnda
anslag. I det ena fallet bestridas således hyreskostnaderna över statens
fastighetsfond och i det andra fallet av anslaget till vägorganisationen i
länen. Enligt styrelsens mening böra samtliga kostnader av förevarande
slag bestridas över fastiglietsfonden och förevarande anslag icke vidare belastas
härmed. I anslutning härtill har styrelsen anmodat länsstyrelserna
att i sina petita angiva förekommande hyresbelopp och framgå dessa av
nyssnämnda sammanställning.

“ För expenser lia för innevarande budgetår anvisats tillhopa 98,600 kronor,
därav för hyror 18,500 kronor och för övriga expenser 80,100 kronor. Länsstyrelsernas
äskanden sluta å sammanlagt 120,150 kronor, därav för hyror med
tillhopa cirka 27,500 kronor, vadan alltså för övriga expenser yrkas 92,650
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrker — med frånräknande
av hyreskostnader — samma belopp som för innevarande budgetår, vilket
belopp lämpligen kan avrundas till 80,000 kronor.

Till reseersättningar har sedan länge upptagits en förslagspost å 175,000
kronor. Posten har emellertid under senare år ständigt överskridits; belastningen
å densamma uppgick under budgetåren 1937/38 och 1938/39 till
i runda tal 261,000 respektive 258,000 kronor. Riksdagens revisorer hava i
sin år 1939 avgivna berättelse under § 22 framställt anmärkning i anledning
av vägingenjörernas reseverksamket under budgetåret 1938 39 samt understrukit
angelägenheten av att vägingenjörerna planlägga sina resor med
största möjliga omsorg, så att utan eftersättande av tillsynens effektivitet
besparingar i tillbörlig utsträckning vinnas. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har genom cirkulärskrivelse bringat revisorernas uttalande till vägingenjörernas
kännedom med anmodan till dem att noggrant beakta vad
som förekommit; därjämte har avskrift av skrivelsen tillställts länsstyrelserna,
vilka disponera och utbetala här ifrågavarande medel. Med hänsyn härtill
och under förutsättning att vägingenjörernas inspektionsverksamhet även
under nästa budgetår kommer att bliva något inskränkt torde man kunna
upptaga posten med oförändrat belopp.

Beträffande inkomstposten under rubriken »Särskilda uppbördsmedel»
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit följande:

Under budgetåren 1931/32—1938/39 indöto dylika medel med i runda tal
respektive 108,000, 248,000, 240,000, 214,000, 194,000, 147,000, 236.000 och

149,000 kronor. Under en följd av år upptogos inkomsterna härav i staten
för vägorganisationen i länen med cirka 240,000 kronor. Beloppet sänktes
för budgetåret 1938/39 till 170,800 kronor men har därefter varit bestämt
till 275,600 kronor. Enligt uppgift från riksräkenskapsverket lia för budgetåret
1939/40 influtit allenast omkring 118,000 kronor. Anledningen till den
starka minskningen under de sistförfluten två budgetåren är självfallet att
tillskriva vägingenjörernas stora arbetsbörda, vilken under budgetåret 1939/40
ytterligare ökats bland annat genom bestyret med vägväsendets militära beredskap
samt därigenom, att vägingenjörskontorens personal i större eller
mindre omfattning varit inkallad till militärtjänstgöring. Det torde få antagas,
att inkomsterna även under nu löpande budgetår komma att stanna
vid ett relativt lågt belopp, detta särskilt om vägbyggnadsverksamheten
kommer att få samma inskränkta omfattning som nu är fallet. Styrelsen
vill därjämte erinra om kommunikationsdepartementets cirkulärskrivelse den
7 maj 1940 till länsstyrelserna i samtliga län angående återhållsamhet beträffande
upprättande av arbetsplaner för väg- och broföretag. Jämväl beträffande
budgetåret 1941/42 nödgas styrelsen utgå från att förevarande in -

Sjätte huvudtiteln.

kemister bliva relativt små; att nu verkställa en uppskattning, som tillnärmelsevis
kan motsvara verkligheten, lärer vara uteslutet. Då emellertid
— därest systemet med en nettostat skall bibehållas — något inkomstbelopp
måste_ upptagas i staten, föreslår styrelsen att detta bestämmes efter
en beräknad inkomst av 125,000 kronor.

I anslutning till vad styrelsen anfört och under förmälan att posten till
rörligt tillägg skulle behöva uppräknas från 65,700 kronor till 109,500 kronor
har styrelsen framlagt förslag till avlöningsstat samt hemställt, att anslaget
till vägorganisationen i länen för nästa budgetår måtte anvisas med 945,000
kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 2 oktober 1940 över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning uttalat, att enligt ämbetsverkets mening
den betydande nedgång i inkomsterna av automobilskattemedlen, som vore
att förvänta under innevarande budgetår och som torde göra sig gällande
även under budgetåret 1941/42, borde föra med sig väsentliga inskränkningar
i vägbyggnadsverksamheten. Den minskning i arbetsbördan för vägingenjörskontorens
personal, som härav måste följa, torde icke kunna helt uppvägas
av de nya arbetsuppgifter, som de rådande krisförhållandena enligt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen pålagt vägingenjörerna.

Med hänsyn till nu angivna förhållande anser sig statskontoret böra ifrågasätta,
huruvida icke en reducering av den till vägorganisationen knutna personalen
skulle vara möjlig framför allt genom en nedsättning av antalet
vägingenjörsassistenter samt extra rit- och skrivbiträden. Särskilt bör enligt
ämbetsverket undersökas, örn behov föreligger att fortfarande anställa vägingenjörsassistenter
med sexmånaderstjänstgöring i två län.

Vidkommande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att kostnaderna
för förhyrande i privata fastigheter av lokaler för vissa vägingenjörskontor
skulle bestridas från statens allmänna fastighetsfond, har statskontoret uttalat,
att ett godtagande av detta förslag skulle innebära ett frångående av
den hittills tillämpade principen, att kostnaderna för vägorganisationen i
länen skulle avräknas mot automobilskattemedlen. Vid sådant förhållande
funne sig statskontoret icke kunna tillstyrka angivna förslag. För bestridande
av sagda hyreskostnader torde alltså alltjämt böra beräknas medel
under anslagsposten till expenser.

Minskningen i arbetet å vägingenjörskontoren anser statskontoret böra
medföra reducerade expensutgifter. Ämbetsverket säger sig emellertid sakna
hållpunkter för att precisera det belopp, med vilket anslagsposten till expenser
skulle kunna nedbringas.

Mot förslaget att anslagsposten till reseersättningar skulle upptagas med
oförändrat belopp eller 175,000 kronor har statskontoret med hänsyn till
belastningen å anslagsposten under nästföregående budgetår icke velat göra
någon erinran.

I en den 15 november 1940 dagtecknad promemoria har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnat uppgifter rörande de ändringar i styrelsens förslag

Sjätte huvudtiteln.

till avlöningsstat, som skulle erfordras vid tillämpning av de beslutade nya
grunderna för avlöningsstaternas uppställning. Den gjorda omräkningen av
de olika posterna i avlöningsstaten Ilar emellertid icke föranlett någon ändring
i det av styrelsen äskade anslagsbeloppet å 945,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Ilar i sin framställning uttalat, att någon Departementsreducering
av vägingenjörskontorens personal icke vore möjlig under nästa
budgetår. Enligt min mening kan det emellertid antagas, att det rådande
krisläget med därav följande begränsningar i de ordinarie anslagsmedlen
för olika vägändamål kommer att medföra en viss minskning i vägingenjörskontorens
arbetsbörda, som icke helt uppväges av nya uppgifter. Vid dylikt
förhållande och då det statsfinansiella läget kräver, att statsutgifterna i möjligaste
mån beskäras, anser jag mig i likhet med statskontoret böra förorda
vissa begränsningar i den nuvarande vägorganisationen. Skulle arbeten å
vägväsendets område behöva igångsättas för att bereda arbetstillfällen åt
arbetslösa i sådan omfattning, att på denna grund en förstärkning av vägingenjörskontorens
personal visar sig nödvändig, förutsätter jag emellertid,
att i likhet med vad som i dylika Eall hittills i viss utsträckning ägt rum,
avlöningskostnaderna för denna personal få bestridas av vederbörande byggnadsanslag.

Den förordade begränsningen av vägorganisationen synes böra ske på så
sätt, att de nuvarande fyra assistenterna med tjänstgöring under året sex
månader i vartdera av två län indragas från och med den 1 juli 1941. Vidare
bör det i avlöningsanslaget nu inräknade beloppet till extra rit- och skrivbiträden
samt till kamerala biträden å tillhopa 80,050 kronor nedsättas med
20,050 kronor till 60,000 kronor.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därom anfört torde
hinder ej böra möta, att den för Blekinge och Gotlands län gemensamme
vägingenjörsassistenten avses, så länge han icke behöves i Blekinge län, helt
för Gotlands län.

Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att särskilda belopp ej
längre skulle beräknas för rit- och skrivbiträden, å ena, samt kamerala biträden,
å andra sidan, utan att ett för ändamålen gemensamt belopp skulle
avses, har jag icke något att erinra.

Vidkommande omkostnadsstaten har styrelsen föreslagit, att kostnaderna
för förhyrande i privata fastigheter av lokaler för vissa vägingenjörskontor
— för innevarande budgetår uppskattade till sammanlagt 18,500 kronor —
skulle bestridas från statens allmänna fastighetsfond. Skulle någon ändring
böra ske i fråga om den hittills tillämpade ordningen för dessa kostnaders
bestridande, synes mig principen, att vägorganisationens kostnader skola
avräknas mot automobilskattemedlen, närmast böra leda till att mot dessa
medel skulle avräknas icke blott de nuvarande hyreskostnaderna utan jämväl
kostnaderna för de vägingenjörskontor, som liro inrymda i statliga byggnader.
Jag finner därför i likhet med statskontoret ej skäl biträda styrelsens
ifrågavarande förslag. Då styrelsen vid omkostnadernas beräknande utgått
från att hyreskostnaderna icke skulle bestridas av den i anslaget ingående

Sjätte huvudtiteln.

posten till expenser, torde till det av styrelsen för expenser beräknade beloppet,
80,100 kronor — mot vilket belopp jag icke har något att erinra —
böra läggas hyreskostnader, beräknade till samma belopp som för löpande
budgetår eller 18,500 kronor, och posten till expenser sålunda upptagas till

98,600 kronor.

Jag övergår härefter till de ändringar i staten för vägorganisationen, som
erfordras i anledning av de nya principerna för avlöningsstaternas uppställning.
På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivit i sin promemoria
bör posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän i staten upptagas med
ett belopp av 248,700 kronor. Posten till avlöningar till icke-ordinarie
tjänstemän har styrelsen beräknat till 470,800 kronor. Beloppet torde böra
minskas med dels 19,350 kronor, motsvarande lön till fyra vägingenjörsassistenter
med sexmånaderstjänstgöring i vartdera av två län, dels i enlighet
med vad jag tidigare anfört 20,050 kronor, dels ock 4,000 kronor genom
att ett i posten ingående, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till 19,025
kronor beräknat belopp till vikariatsersättningar och till förstärkning av arbetskrafterna
vid långvarigare tjänstledigheter m. m. nedsättes till 15,025 kronor.
Posten skulle i enlighet härmed i staten upptagas med (470,800 — 19,350 —
20,050 — 4,000) 427,400 kronor. Pör rörligt tillägg torde böra beräknas ett
belopp av 90,000 kronor. Yad angår omkostnadsstaten skall i densamma
upptagas en post för sjukvård m. m. Denna post bör i enlighet med vad
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit anvisas med 3,300 kronor. Posterna
till reseersättningar och till expenser böra upptagas med oförändrade
belopp eller med 175,000 kronor respektive 98,600 kronor. Utgiftsposterna för
vägorganisationen för nästa budgetår skulle alltså kunna beräknas till sammanlagt
(248,700 + 427,400 4- 90,000 + 3,300 + 175,000 + 98,600) 1,043,000
kronor.

Beträffande den i staten upptagna inkomstposten särskilda uppbördsmedel
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på närmare anförda skäl förklarat
sig icke kunna förorda, att inkomsterna från vägorganisationen beräknas
till högre belopp än 125,000 kronor. Jag anser mig icke böra föreslå
någon ändring i denna beräkning.

Nettoutgifterna för vägorganisationen i länen skulle alltså för nästa budgetår
kunna beräknas till (1,043,000 — 125,000) 918,000 kronor. Detta belopp
torde böra anvisas för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande stat för vägorganisationen i länen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 248,700

2. Avlöningar till icke ordinarie personal.............. 427,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 90,000

Säger kronor 766,100

Sjätte huvudtiteln.

Omkostnader. Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... 3,300

2. Reseersättningar, förslagsvis.......................... 175,000

3. Expenser, förslagsvis.................. 98,600

Säger kronor 270.000
Summa kronor 1,043,000

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och ersättningar för förrättningar, som verkställts
av vägingenjörerna och deras biträden .... 125,000

Nettoutgift kronor 918,000;

dels och till Vägorganisationen i länen för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av...................... kronor 918,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vägbyggnader och vägunderhåll.

År 1938 beslöto statsmakterna nya grunder för automobilskattemedlens
disposition. Beträffande dessa torde jag få hänvisa till den i 1940 års
statsverksproposition lämnade redogörelsen (sjätte huvudtiteln, sid. 37 och
38). Bet må emellertid här erinras, att 1939 års urtima riksdag och 1940
års lagtima riksdag beslutat, att underskott, som kunde uppkomma å automobilskattemedlens
specialbudget, finge avföras å statens automobilskattemedelsfond.
I anslutning härtill har vidare 1940 års lagtima riksdag be^
slutat den ändringen i fråga örn förslagsanslag, som skulle avräknas mot
automobilskattemedlen, att dylik avräkning skulle i motsats till vad tidigare
varit fallet ske även i vad avsåge belopp, varmed anslagen kunde komma
att överskridas. En belastning av automobilskattemedelsfonden motsvarande
överskridandet skulle härigenom komma att ske.

I riksstaten för innevarande budgetår har automobilskattemedelsinkomsten
upptagits med ett belopp av 110 miljoner kronor. Av detta belopp har å
femte och nionde huvudtitlarna disponerats ett sammanlagt belopp av 750,000
kronor. Återstoden av automobilskattemedlen, 109,250,000 kronor, har fördelats
å anslag under sjätte huvudtiteln. Någon annan avsättning till automobilskattemedelsfonden
har icke skett än att för specialbudgetens avgränsning
ett belopp av 19,100 kronor anvisats såsom avsättning till fonden.

I skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbijggnadsstyrelsen
framlagt sina äskanden i vad avser anslag för vägviisendet för nästa budgetår.
Styrelsen har därvid till en början meddelat, att till följd av de
rådande förhållandena på motortrafikens område automobilskattemedelsinkomsten
för löpande budgetår kunde antagas komma att uppgå till endast
omkring 20 miljoner kronor. I fråga örn motsvarande inkomst för nästa
budgetår framhåller styrelsen, att det helt naturligt vore omöjligt att nu
tillförlitligen uppskatta densamma. Med utgångspunkt från att antalet re -

Sjätte huvudtiteln.

gistrerade motorfordon komme att uppgå till omkring 80,000 och att bensintilldelningen
bleve densamma som vid tiden för skrivelsens avgivande, beräknar
emellertid styrelsen inkomsten till omkring 15 miljoner kronor.

Styrelsen har härefter redogjort för sin allmänna inställning till frågan
örn i vilken omfattning under nuvarande förhållanden medel böra anvisas
till vägändamål. Under erinran örn att de anslag, varom här vore fråga,
hittills utgått av eller, som numera vore fallet, avräknats mot automobilskattemedlen,
uttalar styrelsen, att enligt vedertagna principer styrelsen förut
vid anslagsberäkningarna utgått från den för vederbörande budgetår beräknade
inkomsten av dylika medel, och att de olika anslagen — frånsett dem
som varit bundna i ett eller annat avseende — i viss omfattning avpassats
efter den beräknade medelstillgången. Enligt de gjorda beräkningarna skulle,
fortsätter styrelsen, automobilskattemedlen för budgetåret 1941/42 komma
att uppgå till ett belopp, som — med beaktande av att statens automobilskattemedelsfond
torde komma att konsumeras redan innevarande budgetår
— icke tillnärmelsevis kunde täcka de anslag, som här avsåges. Såvitt styrelsen
förmådde bedöma, torde därför anslagen till alldeles övervägande del
få finansieras med andra medel. Vid sådant förhållande hade styrelsen helt
naturligt icke kunnat verkställa anslagsberäkningarna efter en viss antagen
medelstillgång, utan hade beträffande icke bundna anslag helt utgått från
behovsprincipen. Styrelsen komme därför i det följande att endast föreslå
sådana anslag, som styrelsen ansåge erforderliga, örn överhuvudtaget statens
verksamhet på respektive områden skulle fortgå på sätt som hittills.

Beträffande anslagen till bidrag till byggande av broar, bidrag till vägoch
gatuarbeten i städerna, bidrag till nyanläggning av landsvägar, bidrag
till nyanläggning av ödebygdsvägar och bidrag till vägförbättringsarbeten å
landsbygden har styrelsen gjort följande allmänna uttalanden:

Såsom styrelsen redan i sina anslagsäskanden till 1940 års lagtima riksdag
framhållit, lia vid skilda tillfällen inventeringar verkställts inom vägområdet
för utforskande av vägbyggnadsbehoven. Särskilt erinras örn den
undersökning, som år 1938 påbörjades och som alltjämt fortgår, avseende
inventeringen av erforderliga arbeten för huvudvägnätets iordningställande
i samband med uppgörandet av generalplan för dessa arbeten. Kostnaderna
för utförande av synnerligen angelägna arbeten å huvudvägarna, vilka kostnader
redovisades i nämnda riksdagspetita, uppgingo enligt en av styrelsen
med ledning av då tillgängligt materiel verkställd uppskattning till i runt
tal 600 miljoner kronor. Såvitt av det fortsatta arbetet kunnat bedömas
torde nämnda kostnader snarare komma att överskrida än underskrida detta
belopp alldeles oavsett den prisstegring som under senare år ägt rum. Härtill
komma ytterligare arbeten, vilka icke äro belägna på huvudvägarna och
alltså icke ingå i det ovannämnda beloppet. För så vitt nu kan bedömas
torde det sammanlagda årliga behovet av vägförbättringsarbeten på landsbygden
kunna beräknas uppgå till i runt tal 90 miljoner kronor, varvid förutsattes,
att den mest angelägna delen av vägbyggnadsprogrammet skall
genomföras på tio år.

Härtill kommer för brobyggnader å huvudvägar en beräknad årskostnad
av omkring 7 miljoner kronor.

I ovannämnda belopp ingå icke behövliga arbeten inom städernas om -

Sjätte huvudtiteln.

råden. Under år 1939 har inventering även verkställts beträffande dylika
arbeten, utvisande ett ansenligt väg- och gatubyggnadsbehov. Sålunda har
redovisats för vägar och gator, sammanhängande med huvudvägnätet på
landsbygden, cirka 220 miljoner kronor och för andra för automobiltrafiken
viktiga vägar och gator cirka 50 miljoner kronor. Sammanlagda kostnaderna
för dessa arbeten skulle alltså bliva omkring 270 miljoner kronor. Med
hänsyn till prisstegring under senare år bör denna kostnad nu höjas till
300 miljoner kronor. Såsom redan nämnts antogs den sammanlagda kostnaden
för landsbygden uppdelad på tio år. Under samma antagande beträffande
städerna skulle de årliga kostnaderna för städernas del uppgå till
cirka 30 miljoner kronor.

Den på initiativ av 1935 års vägsakkunniga verkställda utredningen, vars
resultat återfinnes i ett av dessa sakkunniga den 11 december 1936 avgivet
utlåtande, omfattar även kostnad för nyanläggning av landsvägar och kostnad
för byggande av ödebygds vägar. Utredningen visar beträffande dessa slag
av vägbyggnader, att kostnaden för erforderliga arbeten under tioårsperioden
1937—1946 sammanlagt uppgår till för nyanläggning av landsvägar 99,343,000
kronor och för byggande av ödebygdsvägar 24,281,000 kronor. Med hänsyn
till sedermera inträffad prisstegring torde dessa belopp nu böra höjas till
cirka 135,000,000 kronor, respektive 35,000.000 kronor.

Det årliga vägbyggnadsbehov, som sålunda förefinnes och som avses skola
tillgodoses under en tioårsperiod, skulle alltså motsvara följande kostnader:

Vägförbättringsarbeten ................................... 90 miljoner kronor

därav för

Omläggning, förbättring och beläggning av huvudvägar 70
» » » »andra lands -

vägar .............................

Nyanläggning av landsvägar .....

Väg och gatuarbeten i städerna .
Nyanläggning av ödebygdsvägar .

Byggande av broar ...............

(Ytterligare tillkommer viss kostnad
å andra vägar än huvudvägar, som
angivas).

................ 20

.................... 13.5 » »

.................... 30 » »

...... 3.5 » »

.................... 7

för brobyggnader
icke nu exakt kan

Summa 144 miljoner kronor

Det torde med all sannolikhet kunna förväntas, att automobilskattemedelsinkomsterna
under nästa budgetår icke komma att ens tillnärmelsevis motsvara
det belopp, vartill de sammanlagda utgifterna för vägväsendet även
med iakttagande av stor återhållsamhet kunna beräknas uppgå. Enligt vad
chefen för finansdepartementet i annat sammanhang anför böra dessa inkomster
i riksstatsförslaget upptagas med ett belopp av endast 25 milj.
kronor. Några medel från automobilskattemedelsfonden, som vid ingången
av detta budgetår uppgick till i runt tal 52.3 miljoner kronor, lära ej heller
stå till förfogande för att täcka bristen. Fonden torde nämligen i sin helhet
komma att tagas i anspråk för att reglera viss del av det underskott för
innevarande budgetår, som kan förväntas uppkomma å automobilskattemedlens
specialbudget. Ett anvisande för nästa budgetår även i en relativt begränsad
omfattning av anslag å specialbudgeten, vilken chefen för finans -

Departements.

chefen.

30 Sjätte huvudtiteln.

departementet förutsätter alltjämt skola bibehållas, torde alltså komma att
medföra en belastning av budgetutjämningsfonden.

Det är givet, att vid prövningen av anslagsfrågorna rörande vägväsendet
det största beaktande bör ägnas åt den statsfinansiella situationens krav.
A andra sidan må emellertid framhållas, att i fråga örn vissa ändamål en
sådan bundenhet vid vissa utgifter föreligger, att en anslagsbegränsning är
möjlig endast i mindre omfattning. Detta gäller särskilt i fråga örn det
största anslaget å specialbudgeten, nämligen anslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet. En nedsättning av detta anslag torde sålunda få
anses försvarlig endast i den mån som en minskad trafik medför lägre
underhållskostnader. Ett verkligt eftersättande av underhållet synes däremot
icke böra ske, enär därigenom mycket allvarliga olägenheter kunna
uppkomma. Befinna sig vägarna i ett mindre gott skick, kan detta komma
att orsaka, att stora svårigheter uppstå att på ett någorlunda tillfredsställande
sätt avveckla såväl den civila nyttotrafiken som de militära
transporterna. En för långt driven sparsamhet kan vidare förväntas medföra
allvarliga ekonomiska konsekvenser i fråga örn kostnaderna för det framtida
vägunderhållet. Någon reell vinst — sett ur allmän synpunkt — uppkommer
ej heller, därest en nedsättning av statsbidraget endast skulle medföra en
överflyttning å vägdistrikten av viss andel i den vägunderhållsbörda, som
hittills burits av staten. Med hänsyn till, bland annat, här anförda förhållanden
och då såsom framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse
mycket stora vägbehov föreligga, torde det icke kunna undgås, att
sammanlagda anslagsbeloppet till vägändamål jämväl för nästa budgetår
måste bliva tämligen stort. I jämförelse med motsvarande anslag för innevarande
budgetår torde dock en sammanlagd minskning med omkring 20
miljoner kronor kunna ske för nästa budgetår.

Jag vill i detta sammanhang förutskicka, att jag har för avsikt att
senare i dag förorda, att betydande anslag anvisas till olika ändamål inom
vägväsendet å den tilläggsstat, som är avsedd att föreläggas riksdagen och
å vilken i första hand sådana anslag avses skola upptagas, vilka äro lämpade
att motverka arbetslöshet. I vad mån dessa anslag komma att
tagas i anspråk sammanhänger emellertid med utvecklingen å arbetsmarknaden.

[7.] 5. Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Enligt förordningen
den 30 juni 1936 angående statsbidrag till den allmänna väghållningen i
riket skola — i mån av tillgång å därtill anslagna medel — till vägdistrikt
årligen lämnas statsbidrag med åttiofem procent av distriktets verkliga kostnad
för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående år, dock
att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning å sådan
väg särskilt tilläggsbidrag med tio procent lämnas av statsmedel utöver
vad nyss sagts. Till grund för fastställande av vägdistriktens verkliga kostnader
skola läggas på föreskrivet sätt förda och granskade räkenskaper.

Sjätte huvudtiteln.

Vid tidpunkten för framläggandet av 1940 års statsverksproposition hade
trafiken med motorfordon till följd av den rådande bristen på flytande
motorbränsle nedgått avsevärt. I fråga örn vägunderhållskostnaderna under
år 1940 räknades därför med att desamma skulle bliva icke obetydligt lägre
än under år 1939. Då en tillämpning av de gällande bidragsreglerna, enligt
vilka vägunderhållsbidraget för år 1940 skulle beräknas på den verkliga
kostnaden under år 1939, kunde förväntas medföra, att bidraget i flertalet fall
skulle komma att överstiga åttiofem procent respektive nittiofem procent av
den verkliga kostnaden under år 1940, förordade jag i 1940 års statsverksproposition,
att statens bidrag till vägunderhållet skulle med bibehållande
av gällande bidragsprocenttal beräknas å ett belopp av 59.6 miljoner kronor,
motsvarande de uppskattade kostnaderna för 1940 års vägunderhåll. Anslaget
till bidrag för vägunderhållet på landet skulle i enlighet härmed anvisas
med 51 miljoner kronor.

Det av Kungl. Maj:t i anslutning härtill framlagda förslaget vann emellertid
ej riksdagens bifall. Riksdagen beslöt i stället, att statsbidraget skulle,
efter i huvudsak oförändrade grunder i övrigt, för år 1940 utgå med sjuttiofem
procent, dock att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning
å sådan väg särskilt tilläggsbidrag med tjugu procent finge
lämnas. Därjämte anvisade riksdagen för ändamålet ett anslag av 51 miljoner
kronor.

I anledning av riksdagens beslut rörande vägunderhållsbidraget har Kungl.
Majit den 24 maj 1940 utfärdat en förordning (nr 386) angående statsbidrag
till vägunderhåll och vinterväghållning på landet under år 1940.

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat, att styrelsen, med stöd av de hos styrelsens väguuderhållsinspektion
tillgängliga uppgifterna angående vägunderhållet ansett sig kunna beräkna
vägunderhållskostnaderna för år 1940 till i runt tal 56,000,000 kronor,
därav för landsvägar 55,300,000 kronor och för ödebygdsvägar 700,000 kronor.
Räknade man, anför styrelsen, för nästa budgetår med ett statsbidrag av
85 respektive 95 procent, skulle för statsbidrag erfordras tillhopa 47,670,000
kronor; utginge man från samma procentsatser som för år 1940, det vill
säga 75 respektive 95, skulle erfordras tillhopa 42,140,000 kronor.

Styrelsen upplyser vidare, att i vägdistriktens stater för år 1941, vilka
för granskning infordrats av vägunderhållsinspektionen, statsbidrag till vägunderhållet
beräknats till sammanlagt 45,422,000 kronor och att utdebitering
av vägskatt bestämts i anslutning härtill. Därvid vore att märka, att endast
13 vägdistrikt räknat med statsbidrag efter 85 procent till underhållet av
landsvägar; alla andra distrikt hade räknat detta bidrag efter 75 procent.

Såsom av det föregående framgår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat
kostnaderna för 1940 års vägunderhåll på landet till omkring 56 miljoner
kronor. Denna beräkning torde kunna antagas komma att visa sig i stort sett

Departements chefen.

Sjätte huvudtiteln.

riktig. Vid tidpunkten för avlåtandet av styrelsens skrivelse i ämnet voro
nämligen de verkliga kostnaderna kända i vad de avsågo tre kvartal. Till
styrelsen inkomma numera kvartalsvis från vägdistrikten rapporter rörande
utgifterna för vägunderhållet, vilka av styrelsens vägunderliållsinspektion
omedelbart bearbetas. I fråga örn vägunderhållskostnaderna för fjärde kvartalet
av år 1940 hava desamma enligt vad jag inhämtat uppskattats till ett
så högt belopp, att det icke torde behöva befaras, att de verkliga kostnaderna
komma att överskrida de beräknade.

Såsom förut nämnts har statens bidrag till vägunderhållet för år 1940
utgått med 75 procent respektive 95 procent å 1939 års verkliga kostnader.
Dessa hava uppgått till 70,227,600 kronor. Med tillämpning av de av riksdagen
beslutade bidragsprocenttalen torde därför till vägdistrikten under
innevarande budgetår komma att utbetalas i statsbidrag ett sammanlagt
belopp av i runt tal 52.9 miljoner kronor. Då såsom nyss anförts vägunderhållskostnaderna
för år 1940 torde komma att uppgå till endast omkring
56 miljoner kronor, innebär detta, att vägdistrikten i medeltal komma
att erhålla bidrag för 1940 års underhållskostnader med inemot 95 procent.
Det synes icke osannolikt, att vissa vägdistrikt, som under år 1939 iakttagit
mindre återhållsamhet i fråga örn utgifterna och sålunda kunnat uppvisa
ett relativt stort belopp, varå statsbidraget skulle beräknas, kommit upp till
en bidragsprocent av 100 eller däröver. Vad jag uttalade i 1940 års statsverksproposition
angående konsekvenserna av en bidragstilldelning i enlighet
med dittills tillämpade regler har sålunda besannats.

En uppskattning av vägunderhållskostnaderna för år 1941 måste bygga på,
bland annat, vissa antaganden rörande trafikutvecklingen under året. Enligt av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under oktober månad 1940 verkställda trafikräkningar,
vilka i allmänhet omfattade två eller tre platser i varje län, utgjorde
trafiken omkring 35 procent av 1936 års trafik under motsvarande tid under året.
Vidare kan erinras, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat antalet
registrerade motorfordon, bortsett från de s. k. lättviktsmotorcyklarna, vid ingången
av detta år till omkring 80,000, motsvarande ungefär en tredjedel av
hela antalet registrerade fordon före krisens inträde. Det föreligger emellertid
anledning antaga, att detta antal kommer att öka under året. I jämförelse
med trafiken under senare hälften av år 1940 torde därför 1941 års
trafik komma att bliva något livligare. Å andra sidan må framhållas, att under
år 1940 fram till mitten av maj månad, då bensinrestriktionerna kraftigt
skärptes, en relativt livlig trafik rådde. Med utgångspunkt från här anförda förhållanden
synes mig trafikomfattningen under år 1941 kunna antagas komma
att i stort sett motsvara den under år 1940. Vid dylikt förhållande och efter
att hava i ämnet samrått med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser
jag, att 1941 års vägunderhållskostnader icke skola behöva beräknas till
högre belopp än 1940 års motsvarande kostnader eller 56 miljoner kronor.
Det torde här böra framhållas, att vissa av de av vägdistrikten vidtagna
besparingsåtgärderna kunna antagas komma att verka i full utsträckning

Sjätte huvudtiteln. 33

först under år 1941 samt att vissa ytterligare åtgärder i besparingssyfte
icke torde vara uteslutna.

Utgående från här gjorda antagande om vägunderhållskostnadernas storlek
under år 1941 synas mig tre alternativ böra övervägas i fråga örn
principerna för statens bidrag till dessa kostnader, nämligen antingen ett
bibehållande av samma regler, som gällde för år 1940, eller en återgång
till de för åren före 1940 gällande bestämmelserna eller slutligen det av
mig nästlidet år förordade förslaget, innebärande att bidraget skulle utgå
med 85 respektive 95 procent å den kostnad, vartill underhållet redan nu
kan beräknas.

Därest 1940 och 1941 års vägunderhållskostnader skulle på sätt förutsatts
bliva i stort sett lika, komme ett bibehållande av 1940 års bidragsregler att
medföra, att vägdistrikten skulle erhålla bidrag med belopp, som i genomsnitt
motsvarade endast 75 procent av de verkliga kostnaderna. I jämförelse
med de bidrag, som tidigare normalt brukat utgå, skulle detta innebära, att
vägdistriktens andel i vägunderliållsbördan skulle ökas med omkring 10
procent. Ehuru en sådan överflyttning å vägdistrikten onekligen skulle
kunna antagas utgöra en sporre till ökad sparsamhet, anser jag mig emellertid
ej böra förorda detta alternativ. Enligt min mening kan det nämligen
— sett ur allmän synpunkt — i och för sig icke anses önskvärt, att å vägdistrikten
lägga en större börda än den som normalt brukat bäras av distrikten.
Då statsbidraget på sin tid höjdes till 85 procent, var ju också motivet
att lätta vägdistriktens börda.

Beträffande de båda andra alternativen äro desamma ur anslagsmässig
synpunkt i stort sett likställda. Mot alternativet att beräkna bidraget på
en uppskattad kostnad för det löpande årets vägunderhåll anfördes från
riksdagens sida nästlidet år (skrivelse nr 6, punkt 9) i huvudsak följande.
Aven under förutsättning av en i möjligaste mån objektiv uppskattning av
vägunderhållskostnaderna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde det
ej kunna undgås orättvisor och ojämnheter vid fördelningen av statsbidragen.
Att exempelvis uppskatta vinterväghållningen — en utgiftspost som under
svåra vintrar stege till över 7 miljoner kronor för samtliga vägdistrikt och
som för enskilda vägdistrikt kunde växla mellan något tusental och ända
uppemot flera hundratusental kronor per år — stötte på de största vanskligheter.
Lika oberäkneliga vore de i vissa trakter ofta kännbara kostnaderna
för skadorna på vägarna under tjällossningen. Stora militärtransporter
påginge inom vissa väghållningsdistrikt, som därigenom fått opåriiknade
men också svårberäkneliga påfrestningar på underhållet. Också arbetslönerna
utgjorde en dylik oviss betydande post. De ojämnt verkande och stigande
kostnaderna för reparationer, förnyelse av maskinparken, bränsle och material
o. s. v. måste ävenledes verka förryckande på möjligheterna att redan
genom förhandsberäkningar under år 1940 fastställa statens bidrag till samma
års vägunderhållskostnader.

För egen del anser jag farhågorna för en orättvis och ojämn fördelning

Bihang till riksdagens ''protokoll 19il. 1 sami. Nr 1 Del 9. 211340 3

Sjätte huvudtiteln.

av vägunderliållsbidraget vara överdrivna. Nästlidet år anförde jag vid anmälan
av Ilar ifrågavarande anslag, att den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bedrivna undersökningen rörande vägunderbållskostnaderna fortskridit
så långt, att av densamma i stort sett framginge storleken av de
underhållskostnader vart och ett vägdistrikt skäligen borde få nedlägga för
att hålla vägarna i ett tillfredsställande skick. Under tiden efter detta uttalande
har vägunderhållsinspektionens utredning kommit att omfatta ytterligare
ett års vägunderhållskostnader, nämligen 1939 års, varjämte inspektionen
numera blivit satt i tillfälle att genom inkommande rapporter rörande
utgifterna för vägunderhållet och genom vägdistriktens till inspektionen
överlämnade stater för det nästkommande året utöva en fortlöpande kontroll
över vägunderhållskostnaderna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens möjligheter
att åstadkomma en i stort sett rättvis uppskattning av vägdistriktens
underhållsiitgifter under det löpande året torde därför numera hava ökats
icke obetydligt. Kvar stå visserligen vanskligheterna att på förhand beräkna
kostnaderna för vinterväghållningen. Dessa kostnaders betydelse synes mig
emellertid hava i viss mån överskattats. Variationerna mellan olika års
kostnader för vinterväghållningen äro nämligen i allmänhet av relativt måttlig
storleksordning. Sålunda må nämnas, att dessa kostnader utgjorde i avrundade
tal för åren 1937—1939 7.8, 7.03 respektive 7.7 miljoner kronor.
Dessutom äro vid fördelningen mellan distrikten det ena halvårets vinterväghållningskostnader
i stort sett kända. Vad angår militärtrafikens inverkan
på vägunderhållskostnaderna torde erfarenheterna från år 1940 hava givit
vid handen, att påfrestningarna på underhållet genom denna trafik icke
varit av alltför allvarlig art. I vissa fall har det därjämte förekommit,
att vägunderhållet i viss utsträckning utförts genom de militära myndigheternas
försorg.

De skäl, som nästlidet år föranledde mig att förorda det tredje alternativet,
anser jag alltjämt bärande. Den väsentliga fördelen med en bidragstilldelning,
enligt vilken varje vägdistrikt tilldelas ett till sin storlek på förhand
bestämt belopp, ligger enligt min mening däri, att man skapar ett
starkare motiv för sparsamhet i vägförvaltningen. De vägdistrikt. som iakttaga
återhållsamhet i fråga örn vägunderliållsutgifterna, komma att gynnas,
medan de mindre sparsamma få bära högre kostnader. Det nu tillämpade
systemet innebär däremot, att vägdistrikten kunna göra avsevärda, ofta i
och för sig mindre nödvändiga utgifter i medvetandet örn att i varje fall
en väsentlig del av utgifterna överflyttas till statsbidraget för nästkommande
år.

Vid övervägande av olika på frågan inverkande förhållanden har jag ansett
mig böra vidhålla min förut intagna ståndpunkt. Jag förordar alltså,
att anslaget till statsbidrag till vägunderhållskostnaderna på landet beräknas
på det belopp, vartill 1941 års underhållskostnader redan nu kunna skäligen
beräknas uppgå, och att bidraget utgår med 85 procent, dock att i fråga
örn ödebygdsvägar bidraget må utgå med 95 procent. Fördelningen av det

Sjätte huvudtiteln. 35

anslag, som i enlighet härmed bör anvisas, bör ske av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Då anslaget förutsattes skola anvisas med ett bestämt belopp,
följer därav, att emot styrelsens beslut örn fördelningen av anslaget besvär
icke må anföras. Ett överklagande från ett vägdistrikts sida skulle nämligen
medföra, att hela fördelningsplanen icke skulle kunna tillämpas förrän
besvären avgjorts, enär en höjning av ett bidrag skulle kunna medföra,
att ett eller flera andra bidrag måste minskas i motsvarande mån.

1941 års kostnader för vägunderhållet torde i enlighet med vad förut anförts
böra beräknas till 56 miljoner kronor. Av detta belopp kunna 55.3
miljoner kronor anses belöpa å vanliga vägar samt återstoden, 0.7 miljoner
kronor, å ödebygdsvägar. Anslaget skulle i anslutning härtill för nästa
budgetår behöva anvisas med (85/100 X 55,300,000 + 95/100 X 700,000) 47,670,000
kronor eller avrundat 47,700,000 kronor.

De av mig här förordade nya grunderna för bidrag till vägunderhållet på
landet, vilka i avvaktan på erfarenheterna från detta kalenderår böra gälla
endast för år 1941, torde lämpligen böra införas i en särskild förordning,
vari bestämmelserna i förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag
till den allmänna väghållningen i riket förklaras i vad avser vägunderhållsbidraget
icke skola tillämpas beträffande år 1941. Genom den sålunda
angivna särskilda förordningen upphävas icke de föreskrifter örn beräkning
av vägdistriktens kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, vilka
äro givna i 1 § 2 mom. kungörelsen den 8 juli 1936 (nr 466) med närmare
bestämmelser rörande tillämpningen av 1936 års bidragsförordning. Ej heller
upphävas de till kungörelsen den 8 juli 1936 fogade anvisningarna rörande
beräkningen av de till vägdistrikten utgående bidragen till vägunderhåll och
vinterväghållning. Dessa bestämmelser och anvisningar skola sålunda i tilllämpliga
delar alltjämt gälla. Härav framgår, bland annat, att vägingenjörerna
skola, liksom hittills, före den 1 juli till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
insända på vederbörande vägdistrikts räkenskaper grundad uppgift
å distriktets kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående
kalenderår. Dessa uppgifter, som komma att ingå i det undersökningsmaterial,
varpå väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar rörande
distriktens behov av medel för vägunderhåll och vinterväghållning
bygga, skola upprättas i enlighet med innehållet i de nyssnämnda anvisningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels till Bidra;) till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av............ kronor 47,700,000,

att avräknas mot auton)obilskattemedlen;
dels ock godkänna följande

Sjätte huvudtiteln.

Förslag

till

Förordning

angående statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning
på landet under år 1941.

Härigenom förordnas, att utan hinder av vad i 2 § 1 mom.
förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag
till den allmänna väghållningen i riket föreskrives, följande
skall äga tillämpning:

Till vägdistrikt skall, i mån av tillgång å därtill anslagna
medel, för år 1941 lämnas statsbidrag med åttiofem procent av
det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar
distriktets kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under
året skäligen böra uppgå. I fråga örn ödebygdsväg skall bidraget
dock, efter i övrigt samma grunder, utgå med nittiofem procent.

För tilldelning till vägdistrikten av ifrågavarande bidrag till
vägunderhållet på landet m. m. skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgöra en fördelningsplan. Över det beslut, varigenom
denna fördelningsplan fastställes, må besvär icke anföras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

[8.] 6. Bidrag till byggande av broar, reservationsanslag. Anslaget till
bidrag till byggande av broar har för vart och ett av budgetåren 1937/38—
1940/41 anvisats med 3.5 miljoner kronor. Såsom närmare framgår av 1935
års sjätte huvudtitel uppfördes anslaget å riksstaten med hänsyn till att
stora medelsbehov för ändamålet alltjämt förelågo och att anslag under
Fonden för förlag till statsverket icke såsom förut skett vidare komme att
beviljas för dylika broarbeten. Därjämte hade svårigheter framträtt att inom
ramen för länsfonderna bereda statsbidrag till dessa ofta jämförelsevis dyrbara
arbeten.

För användningen av ifrågavarande anslag skulle gälla de för bidrag till
förbättringsarbeten å vägar och gator meddelade bestämmelserna. Det förutsattes
emellertid, att bidragssatserna beträffande broarbetena i flera fall
måste sättas högre än eljest vid vägarbeten.

Anslaget var från början avsett till bidrag till ombyggnad eller förstärkning
av broar eller anläggning av broar för ersättande av befintliga färjor.
På väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag har från och med budgetåret
1939/40 en utvidgning av anslagets användning skett till att omfatta även
anläggning av skenfria korsningar mellan järnväg och landsväg.

Sjätte huvudtiteln. 37

I sin skrivelse den 12 november 1940 laar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande av medel för nästa budgetår till bidrag till byggande
av broar. Angående medelsbehovet har styrelsen anfört:

I de av länsstyrelserna till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade
förteckningarna över broföretag, som ansetts böra komma i åtnjutande av
bidrag från anslaget för budgetåret 1940/41, hava upptagits företag med en
beräkuad kostnad för själva brobyggnaderna av sammanlagt i runt tal 28
miljoner kronor. Det förefintliga behovet av medel till broarbeten från detta
anslag är sålunda mycket stort i landets olika delar, särskilt gäller detta de
norrländska länen. I det av styrelsen avgivna och av Kungl. Majit godkända
förslaget till fördelningsplan för städerna avseende kalenderåren 1940
och 1941 har vidare förutsatts, att vissa broföretag inom städerna med en
beräknad kostnad av sammanlagt cirka 2.5 miljoner kronor skulle komma
till utförande med bidrag från broanslaget.

I det förslag till fördelning av anslaget för budgetåret 1940/41, som styrelsen
avgivit den 27 juni 1940, har förutsatts, att med hänsyn till tidsläget
större delen av anslaget skulle disponeras för färdigställande eller fortsättande
av företag, till vilka bidrag utgått från de under de tidigare budgetåren
anvisade medlen. Bidrag till utförande eller påbörjande av nya företag
hava föreslagits endast i ringa utsträckning. För genomförande av sådana
företag, till vilka enligt förslaget fullt statsbidrag ej skulle komma att utgå,
erfordras ytterligare statsbidrag med i runt tal 1,800,000 kronor, vilket belopp
förutsättes utgå av anslag för nästkommande eller därpå följande
budgetår. I förslaget har vidare förutsatts, att en del av det för budgetåret
1940/41 anvisade anslaget reserveras i syfte att kunna tillgodose sådana
behov, som bland annat ur försvarssynpunkt torde komma att göra sig gällande
under budgetåret. Då det kan förväntas, att dessa behov komma att
innefatta företag av sådan storleksordning, att det reserverade beloppet endast
medgiver bidrag till påbörjande av företagen, torde det för kommande
budgetår erforderliga bidragsbehovet för färdigställande av företag komma
att ej oväsentligt överstiga det ovan angivna beloppet 1,800,000 kronor.

Även med den till följd av tidsläget föreslagna begränsade bidragstilldel
ningen till nya företag syntes det, fortsätter styrelsen, därför angeläget, att
broanslaget jämväl för nästkommande budgetår bibeliölles vid sin tidigare
storlek, för att påbörjade företag skulle kunna fortsättas eller färdigställas
och de mest oundgängliga behoven av andra företags igångsättande skulle
kunna tillgodoses.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen, att ett
reservationsanslag av 3.5 miljoner kronor måtte för nästa budgetår anvisas
till bidrag till byggande av broar.

Det må här erinras, att Kungl. Majit den 12 juli 1940 meddelat be slut i
huvudsaklig överensstämmelse med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i den åberopade skrivelsen den 27 juni 1940 framlagda förslaget.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser jag, att broanslaget för
nästa budgetår bör nedsättas. Jag förutsätter därvid, att i likhet med
vad som skett i fråga örn innevarande budgetårs anslag bidrag till nya
företag under nästa budgetår skola i stort sett beviljas, endast därest militära
eller andra angelägna skäl därför kunna åberopas. Anslaget torde så -

.Departements chefen.

Sjätte huvudtiteln.

lunda i huvudsak avses för färdigställande eller fortsättande av broföretag,
till vilka bidrag redan tidigare beviljats. Med nu angivna utgångspunkter
för anslagets beräknande anser jag, att anslaget för nästa budgetår bör
kunna nedsättas till 2,500,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av broar för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av................ kronor 2,500,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[9.] 7. Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund, reservationsanslag.
För utförande av bro mellan Sverige och Norge över Svinesund har för
vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen. Därjämte har
för samma ändamål av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten
anvisats ett sammanlagt belopp av 600,000 kronor. För budgetåret
1940/41 har för brobyggnaden anvisats ett reservationsanslag av 532,700
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, därvid förutsatts, att ett
belopp av samma storlek skulle utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Sammanlagt skulle alltså ett belopp av 2,265,400
kronor stå till förfogande för ändamålet.

Ursprungligen beräknades kostnaden för bron till 2,090,000 kronor. I anledning
av en år 1939 beslutad ändring i arbetsplanen, avseende en ökning
av brons bredd från 7.5 till 9.5 meter, uppräknades emellertid byggnadskostnaderna
med 300,000 kronor till 2,390,000 kronor. I sin skrivelse hösten
1939 med begäran örn slutanslag till broföretaget meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att sistnämnda belopp bomme att överskridas med 192,300
kronor på grund av vissa tidigare icke förutsebara förhållanden. Sammanlagda
kostnaden för bron skulle alltså sluta å ett belopp av 2,582,300 kronor.
Enligt med Norge träffad överenskommelse skall Norge av detta belopp bidraga
med 316,900 kronor. Sveriges andel i kostnaden uppgår alltså till

2,265,400 kronor, d. v. s. det belopp som enligt vad nyss nämnts stöde till
förfogande för ändamålet.

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat, att på grund av de inträdda förhållandena brobyggnaden icke
kunnat bedrivas på sätt som från början förutsatts. Broarbetet hade tidvis
fått ligga nere och tidvis endast kunnat vara i gång på vissa delar. Detta
hade föranlett, att brobyggnaden icke kunde beräknas bliva färdigställd inom
den tid, som tidigare beräknats. Därest arbetena, vilka nu återupptagits i full
utsträckning, kunde bedrivas utan vidare avbrott, torde brobyggnaden kunna
färdigställas under år 1942.

De inträffade avbrotten i arbetet bomme att medföra, upplyser styrelsen
vidare, en ökning av kostnaderna för brobyggnaden. Denna ökning vore i
hög grad beroende av vilka åtgärder, som måste vidtagas för att avhjälpa
sådana skador och bristfälligheter, som till följd av avbrotten uppstått på

Sjätte huvudtiteln.

ej färdigställda byggnadsdelar. Omfattningen av dessa åtgärder kunde
emellertid för närvarande ej överblickas, varför ej heller kostnadsökningen
närmare kunde beräknas. Så vitt nu kunde bedömas syntes det ökade bidragsbehovet
kunna begränsas till 300,000 kronor.

Med åberopande härav hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
till bro mellan Sverige och Norge över Svinesund för budgetåret 1941/42
ett anslag måtte anvisas av 300,000 kronor.

De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade kostnadsökningarna
sammanhänga med de händelser, som under nästlidet år inträffade i Norge
och som medförde, att broarbetet under längre tid fick nedläggas. Då ytterligare
medel torde vara ofrånkomliga för att möjliggöra brons färdigställande,
vill jag tillstyrka, att anslag för ändamålet anvisas jämväl för nästa budgetår.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet till 300,000
kronor. Denna beräkning föranleder icke någon erinran från min sida.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av— kronor 300,000,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

[10.] 8. Stensättning av vägar, reservationsanslag. För stensättning av

vägar anvisade 1934 och 1935 års riksdagar tillhopa 9 miljoner kronor. Med
dessa medel hava stensatts omkring 21.3 mil vägar och härför hava använts
bland annat kvarvarande lager av den gatsten, som för statens räkning tillverkades
under åren 1931—1933. Dessa lager äro helt tömda.

Sedan staten från och med år 1936 ånyo börjat uppköpa gatsten samt
riksdagen härför för budgetåren 1936/37—1940/41 anvisat tillhopa 20 miljoner
kronor, hava till och med september månad 1940 för statens räkning tillverkats
och upplagrats cirka 4,000,000 kvadratmeter smågatsten. Den totala
tillverkningen för statens räkning av dylik sten beräknas den 1 juli 1941
komma att uppgå till cirka 4,600,000 kvadratmeter.

Ifrågavarande smågatsten är i huvudsak avsedd att komma till användning
vid statliga stensättningsarbeten. På grund härav hava för vart och
ett av budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats ett anslag av 3 miljoner kronor
samt för budgetåret 1940/41 ett anslag av 4 miljoner kronor för fortsatta
statliga stensättningsarbeten. Dessa arbeten avse en våglängd av cirka 30
mil, därav cirka 22.6 redan äro färdiga och återstoden beräknas avslutad
under år 1941. Den för arbetena erforderliga mängden smågatsten beräknas
uppgå till cirka 2,000,000 kvadratmeter.

Lagerbehållningen av smågatsten skulle alltså den 1 juli 1941 uppgå till
i runt tal 2,600,000 kvadratmeter.

Genom beslut den 30 augusti 1940 har Kungl. Majit meddelat närmare
bestämmelser rörande dispositionen av de av 1940 års riksdag anvisade medlen.
Kungl. Majit har därvid föreskrivit, att dessa medel, sedan erforderliga överenskommelser
träffats med vederbörande städer och vägdistrikt, skulle av väg -

Dopartements chefen.

Sjätte huvudtiteln.

och vattenbyggnadsstyrelsen tills vidare disponeras dels för stensättning
genom styrelsens försorg oell med användande av sten från statens stenförråd
av vägar inom Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Skaraborgs, Örebro, Västmanlands samt Gävleborgs län, dels ock för beredande
av statsbidrag åt vissa städer och vägdistrikt, då så med hänsyn till
arbetsföretags ringa omfattning eller eljest funnes påkallat, för stensättning
av vägar och gator med användande av sten från statens stenförråd, allt i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen framlagt program, med
den inskränkning eller jämkning, som kunde bliva erforderlig, för att det
för ändamålet till förfogande ställda anslaget icke skulle överskridas, eller
i övrigt kunde visa sig lämplig.

Tillika föreskrev Kungl. Majit beträffande tidpunkten för påbörjande och
bedrivande av stensättningsarbetena ävensom anställande av arbetskraft vid
desamma att samråd skulle äga rum med vederbörande länsarbetsnämnd i
syfte att ifrågavarande arbetens utförande icke skulle hindra anskaffandet
av arbetskraft för skogsbruket och jordbruket.

Slutligen medgav Kungl. Majit genom samma beslut, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
finge av det till förfogande ställda anslaget använda dels
erforderligt belopp för bestridande av kostnaderna för platskontrollanter
för ifrågavarande företag, dels ock ett belopp av högst 60,000 kronor för
bestridande av de kostnader för teknisk och administrativ personal inom
styrelsen ävensom för inspektionsresor och expenser, som föranleddes av de
med nämnda anslag avsedda stensättningsarbetena.

Till för kort tid sedan har den för statens räkning från och med år 1936
inköpta smågatstenen uteslutande använts för statliga stensättningar. Då
medel för stensättningar icke anvisats i förhållandevis samma omfattning
som medel för inköp av sten, hava emellertid stenlagren ständigt ökats och
innehålla nu, såsom av det föregående framgår, mycket stora kvantiteter
sten. För att möjliggöra en något snabbare avsättning av lagren har Kungl.
Majit genom beslut den 28 juni 1940 bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att, i den omfattning så lämpligen kan ske med hänsyn till behovet
av gatsten för stensättningsarbeten genom styrelsens försorg, utan ersättning
tillhandahålla städer, vägdistrikt, köpingar och andra kommuner samt enskilda
järnvägar lämpliga partier sten från statens stenförråd med iakttagande
av följande villkor och bestämmelser. Sten må tillhandahållas för stensättning
av gator och vägar, som äro av större allmän betydelse och så hårt
trafikerade, särskilt av tyngre fordon, att ett dylikt starkare byggnadssätt
synes vara från teknisk och praktisk synpunkt påkallat, samt under förutsättning
att sten eljest icke skulle komma till användning. Vederbörande
kommun, vägdistrikt eller järnväg skall bestrida alla med stenens transport
från upplagsplatsen förenade kostnader och skall tillika förbinda sig att
inom viss tid, som icke innebär onödig tidsutdräkt, låta utföra det stensättningsarbete,
för vilket stenpartiet tillhandahålles. Därjämte har Kungl.
Majit genom samma beslut bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att,

Sjätte huvudtiteln.

under enahanda villkor i fråga om bestridande av transportkostnader, utan
ersättning tillhandahålla sten från statens stenförråd att lämpligen användas
av statliga verk och institutioner.

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenhyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande för nästa budgetår av ytterligare medel till stensättning
av vägar. Styrelsen meddelar, att styrelsen i anslutning till förenämnda,
av Kungl. Majit den 28 juni 1940 meddelade beslut dittills träffat
avtal örn tillhandahållande av, bland annat, omkring 80,000 kvadratmeter
smågatsten. Även örn, anför härefter styrelsen, det skulle lyckas styrelsen
att i enlighet med beslutet den 28 juni 1940 årligen tillhandahålla en något
större kvantitet smågatsten — styrelsen vore av den uppfattningen att detta
icke vore uteslutet — torde det likväl vara tydligt, att för lagrens nedbringande
jämväl statliga stensättningar erfordrades. Styrelsen föreslår därför,
att medel för ändamålet anvisas även för nästa budgetår. Anslaget
synes, uttalar styrelsen, lämpligen kunna anvisas med samma belopp som
för innevarande budgetår eller med 4 miljoner kronor.

För de sålunda ifrågasatta arbetena anser styrelsen de föreskrifter i tilllämpliga
delar böra gälla, som Kungl. Majit genom förenämnda beslut den
30 augusti 1940 meddelat angående anslag till stensättning av vägar*

Styrelsen förutsätter tillika, att styrelsen bemyndigas att av blivande
anslag få använda erforderliga medel för bestridande av de kostnader för
teknisk och administrativ personal samt för inspektionsresor och expenser,
som föranledas av de med anslaget avsedda arbetena.

Styrelsen hemställer, att till stensättning av vägar för budgetåret 1941/42
ett reservationsanslag måtte anvisas å 4 miljoner kronor.

Med hänsyn till de betydande lager av gatsten, som staten redan innehar
och vilka komma att ytterligare ökas under innevarande budgetår och — vid
bifall till vad jag i det följande ämnar föreslå i fråga örn anslag till inköp
av ytterligare gatsten — även under nästa budgetår, torde det vara motiverat,
att ett relativt stort anslag anvisas jämväl för nästa budgetår till stensättning
av vägar. Jag vill därför icke motsätta mig väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, att anslaget bestämmes till 4,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Stensättning av vägar för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av........................ kronor 4,000,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[11.] 9. Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten, reservationsanslag.
Anslaget, som avräknas mot automobilskattemedlen, har för budgetåren
1938/39 och 1939/40 anvisats med 70,000 kronor respektive 104,000
kronor. Anslagsökningen för sistnämnda budgetår berodde på att i anslaget
inräknades, bland annat, dels visst engångsbelopp till laboratorieutrustning
åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker och dels bidrag till samfundet
för hembygdsvård för anställande av en vägvårdskonsulent, för vilka
ändamål medel tidigare icke anvisats.

Departements chefen.

42 Sjätte huvudtiteln.

För innevarande budgetår är anslaget anvisat med 151,000 kronor, vilket
belopp, som avrundats från 151,200 kronor, beräknats sålunda:

Kronor.

för ändamål, för vilka bidrag vanligen utgå från anslaget............ 40,000

för vissa undersökningar rörande vägunderhållskostnaderna ........ 33,200

för anordnande av trafikräkningar under år 1941...................... 63,000

för bidrag till samfundet för hembygdsvård för anställande av en så

kallad vägvårdskonsulent.............................................. 15,000

Summa kronor 151,200

Innan jag ingår på frågan örn anslag för ändamålet för nästa budgetår,
torde jag, i anslutning till uttalande av 1927 års riksdag, få lämna en redogörelse
för användningen av de disponibla anslagsmedlen efter avlåtandet
av 1940 års statsverksproposition. Genom beslut den 24 maj 1940 och
senare hava bidrag beviljats till följande ändamål:

Kronor.

Undersökning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rörande väg -

underhållskostnaderna .................................................. 33,200

Svensk^, vägföreningen för verksamheten under år 1940 .............. 20,000

Samfundet för hembygdsvård för anställande av en vägvårdskonsulent 15,000
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för bidrag till vissa kostnader i
samband med omarbetande av 1931 års normalbestämmelser för

järnkonstruktioner till vissa byggnadsverk m. m..................... 1,000

Betongkommittén för bestridande av vissa kostnader i samband med

omarbetande av gällande statliga cement- och betongbestämmelser 400

Sekreteraren A. D. H. (Lode) Wistrand för viss bearbetning under

tiden 1 juli—30 september 1940 av uppgifter örn vägtrafikolyckor 2,250
Statistiska centralbyrån för arbete under år 1941 med statistik angående
vägtrafikolyckor.................................................... 8,500

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för arbete t. o. m. juni 1941 med

statistik angående vägtrafikolyckor.................................... 4,500

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för bearbetning av uppgifter från

trafikräkningar under år 1941 .......................................... 3,000

Summa kronor 87,850

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenby ggnadssty reisen
hemställt örn anslag för nästa budgetår till bidrag till vissa forsknings- och
undersökningsarbeten.

Med hänsyn dels till de krav på sparsamhet beträffande statsutgifterna,
som i nuvarande tidsläge måste uppställas, dels ock till nedgången av verksamheten
inom vägväsendet anser styrelsen det till svenska vägföreningen
vanligen utgående bidraget å 20,000 kronor böra för nästa budgetår nedsättas
till hälften eller alltså 10,000 kronor.

Till fortsatt bedrivande av undersökningen rörande vägunderhållskostnaderna
föreslår styrelsen, att medel anvisas även för nästa budgetår.

Sjätte huvudtiteln. 43

Det för ändamålet i anslaget för innevarande budgetår inräknade beloppet
å 33,200 kronor är beräknat på följande sätt:

Kronor.

Arvode till vägunderhållsinspektören .................................... 13,200

» » en biträdande ingenjör ...................................... 6,600

» » en vägmästare ................................................ 5,400

resekostnader................................................................ 6,000

expenser .................................................................... 2,000

Summa kronor 33,200

Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, att arvodesbeloppen med
stöd av uttalande i 1940 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt
14, sid. 58) från och med den 1 juli 1940 höjts med belopp, motsvarande
stegringen av det rörliga tillägget från 6 procent till 15 procent.

Beträffande de hittills bedrivna undersökningarna rörande vägunderhållskostnaderna
och de därvid vunna resultaten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört:

Undersökningen, som fortgått sedan den 1 september 1938 och handhaves
av en särskild avdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, benämnd
vägunderhållsinspektionen, tillkom för att undersöka anledningen till vägunderhållskostnadernas
oroväckande ökning och möjligheten av att begränsa
eller stabilisera desamma.

Undersökningen har bedrivits efter i huvudsak tre linjer, nämligen dels
genom granskning och analys av de årliga kostnaderna för vägunderhållet,
dels genom inspektioner inom vägdistrikten samt dels genom behandling av
vissa specialproblem.

Numera hava vägunderhållskostnaderna för åren 1937, 1938 och 1939
genomarbetats. Siffermaterialet har genom lämplig uppställning i tabellform
och genom grafisk framställning gjorts lättillgängligt.

Inspektioner ha företagits inom samtliga län, dock ha icke alla vägdistrikt
kunnat besökas.

Vissa specialproblem ha preliminärt behandlats.

Genom eliminering av olikheterna i fråga örn vägbredd, trafikintensitet,
inverkan av de klimatiska förhållandena, grustillgång, arbetslönernas nivå
m. m. har åstadkommits en i huvudsak rättvis jämförelse mellan de olika
vägdistrikten beträffande vägunderhållskostnaderna. I samband härmed har
grundläggande värden för de viktigaste delkostnaderna för vägunderhållet
beräknats beträffande ett normalår (1938). Dessa grundläggande värden,
vilka för landet i dess helhet innebära en beskärning av 1938 års kostnader
med omkring 7 miljoner kronor, kunna, vederbörligen justerade, tjäna till
viss ledning för statberäkning under kommande år, såväl för vägdistrikten
som vid ett förstatligat vägväsende. Ju flera års kostnader som följas och
bearbetas, desto säkrare blir underlaget för kommande års statberäkning.
Av stort värde är att undersökningen, såsom för närvande är fallet, kommit
att avse även underhåll vid starkt minskad trafik, då man härvid får möjlighet
att bilda sig en säkrare uppfattning örn den verkliga minimikostnaden.

De hittills utvunna resultaten av undersökningen lia sammanfattats i en
promemoria med tillhörande grafisk framställning, vilken tillställts vägdistrikten
och vägingenjörerna att beaktas vid upprättandet av inkomst- och utgiftsstaterna
för år 1941.

Sjätte huvudtiteln.

Undersökningens första skede, nämligen klarläggandet av orsakerna till
underhållskostnadernas onormala stegring samt till kostnadernas variationer
distrikten emellan, torde genom bearbetningen av kostnadsmaterialet för
ovannämnda tre år få anses i huvudsak slutfört. Det andra och viktigaste
skedet, nämligen utredning rörande de medel, varigenom de påvisade bristerna
kunna avhjälpas och underhållskostnadernas utveckling sålunda behärskas,
är däremot endast påbörjat.

Utredningen har nu i ökad utsträckning inriktats på vissa tekniska och
ekonomiska specialproblem. De konton, som visa för höga kostnader, göras
till föremål för speciell undersökning. Visar det sig därvid, att rationaliseringar
kunna göras beträffande de metoder, som tillämpas vid handhavandet
av vägunderhållsarbetet inom ifrågavarande områden, meddelas råd och anvisningar.

Genom bearbetning dels av från distrikten kvartalsvis inkommande rapporter
rörande utgifterna för vägunderhållet, dels ock av distriktens stater för
nästkommande år har insjrektionen jämväl kommit att bliva ett organ för
fortlöpande kontroll övervägunderhållskostnaderna; inspektionen kan således
successivt redan varje kvartal under pågående räkenskapsår avläsa underhållskostnadernas
ställning samt få en överblick över de i staterna för kommande
år beslutade utgifterna. Härigenom blir det möjligt att på ett tidigt
stadium ingripa med råd och anvisningar, där så erfordras. En dylik central
kontroll av utgifter, vilka i statsbidrag hittills krävt ungefär hälften av automobilskattemedlen,
har förut icke stått till buds.

Inspektionen utför vidare i mån av tid viss stickprovsgranskning av de
distrikts räkenskaper, vilka enligt utredningen relativt sett visat speciellt
höga kostnader. Det hittills verkställda granskningsarbetet har till fullo
styrkt de slutsatser, man av utredningens resultat kunnat draga, samt har
visat, att en skärpt kontroll av vägunderhållskostnaderna är oundgängligen
nödvändig.

Inspektionens arbete har efter hand utökats med andra uppgifter.

Sålunda handhar inspektionen numera den omfattande arbetsuppgiften avseende
vägdistriktens försörjning med dammbindningsmedel, avseende dels
statslagring av klorkalcium för vissa vägar, dels ock tillgodoseende av det
ordinarie behovet av dammbindningsmedel. I samband med sistnämnda
uppgift har på styrelsens initiativ genom inspektionen verkställts särskild
utredning angående nyttiggörande av den inom landet förekommande sulfitlutproduktionen
för dammbindningsändamål, och inspektionen har i samarbete
med statens väginstitut genom broschyrer och på annat sätt bedrivit
upplysningsverksamhet i nämnda hänseende. Vidare biträder inspektionen
bland annat vid styrelsens fördelning av flytande bränsle för vägdistriktens
behov.

Styrelsen meddelar härefter, att för fortsättande av vägunderliållsinspektionens
arbete under nästa budgetår i enlighet med de angivna riktlinjerna
samtliga de tre nuvarande befattningshavarna vore oundgängligen erforderliga.
Under förutsättning att det rörliga tillägget under nästa budgetår
komme att bibehållas vid nuvarande storlek, torde lönekostnaderna för de
tre befattningshavarna kunna beräknas till 27,180 kronor. Nämnda belopp
syntes kunna minskas med de vägunderhållsinspektören i egenskap av ordinarie
vägingenjör åvilande pensionsavdragen, 672 kronor, och sålunda bestämmas
till 26,508 kronor. Styrelsen förutsätter, att, därest det rörliga tilllägget
under nästa budgetår skulle komma att ökas, här ifrågavarande arvoden

Sjätte huvudtiteln. 45

må, i den mån anslaget lämnar tillgång, få regleras i enlighet med det nya
läget.

Vidare meddelar styrelsen, att inspektionens behov av skrivhjälp hittills
huvudsakligen tillgodosetts genom så kallad dubblering av en av styrelsens
ordinarie kontorsbiträdestjinster. Denna finansieringsmetod torde, anför
styrelsen, för nästa budgetår vara utesluten på grund av de ändrade grunder
för uppställningen av avlöningsstaterna, som då torde komma att tillämpas.
Med hänsyn härtill såge sig styrelsen nödsakad att i förevarande sammanhang
jämväl äska medel till avlönande av ett extra kontorsbiträde. Härför
erfordrades ett belopp av 2,950 kronor.

Medelsbehovet för resekostnader och expenser beräknar styrelsen för
nästa budgetår till respektive 4,000 kronor och 2,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för här ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp
av (26,508 + 2,950 + 4,000 + 2,000) 35,458 kronor, vilket styrelsen föreslår
skola avrundas till 35,500 kronor.

Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse finnes fogad en av samfundet
för hembygdsvård den 30 oktober 1940 gjord framställning örn
statsbidrag för budgetåret 1941/42 med 15,000 kronor till fortsatt försöksverksamhet
för samfundets vägbyrå och vägvårdskonsulent. I sin skrivelse har
samfundet anfört, bland annat:

De uppgifter, som vägvårdskon sillen ten ställts inför, lia varit av de mest
olikartade slag. Ofta har det gällt själva väglinjens sträckning genom ett
känsligt landskap, t. ex. det säregna dynlandskapet i sydöstra Skåne eller
den brutna terrängen i Småland. I andra fall har det varit fråga örn åtgärder
för att mildra intrycket av de våldsamma ingrepp i naturen, som redan utförts,
eller som av tvingande skäl måste utföras. Bland andra uppgifter
må nämnas det aktuella parkeringsproblemet vid kyrkorna, bevarandet av
vackra äldre broar, förslag till uppsnyggning och plantering kring vägdistriktens
garageanläggningar, lämplig placering av värdefulla milstolpar,
val av lämpliga gräsarter för banketter i olika lägen och av olika jordarter,
val av växter för komplettering av den ursprungliga vegetationen o. s. v.

Under den korta tid vägbyrån verkat har en god grund lagts för ett framtida
arbete. Yägbyrån kan i viss mån betraktas som en statlig försöksverksamhet
på vägvårdens område — en verksamhet som givetvis ej lämnar
omedelbart resultat, men är av påtaglig framtida betydelse för det svenska
vägväsendet, en betydelse som statsmakterna visat sig behjärta genom att
anslå medel till densamma. Det är således ett oavvisligt villkor, att vägbyråns
arbete lägges på lång sikt och icke avbrytes trots det svåra statsfinansiella
läget.

Den arbetslöshet, som hotar landet, torde i hög grad komma att motverkas
genom vägbyggen. Då det givetvis är av vikt, att de vägarbeten, som
då komma att upptagas, förberedas i god tid, så att planerna ej behöva utarbetas
i sista stund, finnas här ärenden i stor utsträckning även för vägvårdskonsulenten.
Allt tyder därför på att vägbyråns arbetsuppgifter alltjämt
komma att bestå och att dess värde kommer att stiga ju mera erfarenheter
den samlat.

Viig- och vattenbyggnadsstyrelsen har för sin del icke funnit anledning
framställa någon erinran mot samfundets hemställan.

Departements chefen.

46 Sjätte huvudtiteln.

För diverse ändamål, såsom bidrag till kostnaderna för upprättande av
statistik över vägtrafikolyckorna oell bidrag till betongkommitténs verksamhet
anser styrelsen ett belopp böra beräknas av 19,500 kronor.

I anslutning till vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att till bidrag
till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för nästa budgetår ett anslag
anvisas å (10,000 + 35,500 + 15,000 + 19,500) 80,000 kronor.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag det till svenska
vägföreningen utgående bidraget böra med hänsyn till kraven på sparsamhet
i fråga örn statsutgifterna nedsättas från 20,000 kronor till 10,000 kronor.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse för det pågående arbetet
med undersökningar rörande vägunderhållskostnaderna framgår, att undersökningens
första skede, nämligen klarläggandet av orsakerna till underhållskostnadernas
onormala stegring och deras variationer de olika vägdistrikten
emellan, genom bearbetningen av materialet i fråga örn vägdistriktens
vägunderhållskostnader under åren 1937—1939 nu är i huvudsak slutfört.
Det andra och viktigaste skedet, nämligen utredning rörande de medel,
varigenom de påvisade bristerna skulle kunna avhjälpas och underhållskostnadernas
utveckling behärskas, är däremot enligt vad styrelsen vidare upplyst
endast påbörjat. Vissa av de hittills utvunna resultaten hava emellertid
delgivits vägdistrikten att tjäna till ledning vid statberäkningen för år 1941.

Särskilt i nuvarande läge, då allvarliga ansträngningar måste göras i syfte
att begränsa såväl de statliga som de kommunala utgifterna, anser jag det
vara av stor vikt, att här berörda undersökningsarbete fortsättes, så att
resultaten av detsamma snarast kunna nyttiggöras. Det kan här framhållas,
att även sådana åtgärder, som endast medföra en procentuellt sett relativt
liten besparing i fråga om viigunderhållsutgifterna, äro betydelsefulla med
hänsyn till de mycket stora belopp, som vägunderhållet varje år kräver.
Jag anser mig av anförda skäl därför icke böra ifrågasätta, att den påbörjade
undersökningen inställes för att därmed spara kostnaderna för densamma,
utan jag anser, att den tills vidare bör bedrivas med all kraft i huvudsaklig
anslutning till de riktlinjer, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt.

För undersökningens fortsatta bedrivande under budgetåret 1941/42 har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat kostnaderna till 35,500 kronor.
Häremot har jag icke något att erinra. Frågan örn och i vad män arvodena
till den personal, som är anknuten till undersökningsarbetet, böra regleras,
därest till statstjänstemännen i allmänhet kristillägg under nästa budgetår
kommer att utgå, torde, då frågan härom aktualiseras, få underställas Kungl.
Maj:ts prövning.

Ehuru den av samfundet för hembygdsvård bedrivna verksamheten i vad
rör vägväsendet ur olika synpunkter torde få anses vara till gagn för det
allmänna, finner jag mig dock nödsakad att på grund av de allmänna sparsamhetskraven
förorda, att bidraget till samfundet för nästa budgetår, i likhet
med vad jag förutsatt i fråga örn bidraget till svenska vägföreningen, nedsättes
till hälften eller till 7,500 kronor. För åtnjutande av de till samfundet

Sjätte huvudtiteln.

hittills beviljade bidragen har Kungl. Majit föreskrivit, bland annat, att av
bidraget finge användas högst 10,000 kronor för arvode till en vägvårdskonsulent
samt högst 5,000 kronor till rese- och traktamentsersättningar åt
denne och i anledning av dennes verksamhet erforderliga expenser. Såsom
villkor för erhållande av det av mig nu förordade bidraget å 7,500 kronor
synes böra föreskrivas, att hos samfundet jämväl under nästa budgetår skall
finnas anställd en vägvårdskonsulent och att samfundet skall bestrida de för
konsulentverksamhetens behöriga utövande erforderliga kostnaderna, som
icke täckas av statsbidraget till samfundet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att för nästa budgetår ett belopp
av 19,500 kronor beräknas för diverse ändamål, vill jag tillstyrka.

För att i här förordad omfattning under nästa budgetår kunna tillgodose
de ändamål, till vilka bidrag skulle utgå från anslaget skulle alltså erfordras
ett sammanlagt belopp av (10,000 + 35,500 + 7,500 + 19,500) 72,500 kronor.

Såsom förut meddelats hava av anslaget för innevarande budgetår hittills
anvisats medel å i runt tal sammanlagt 88,000 kronor. Tillhopa med
disponibla medel å omkring 1,500 kronor av anslaget för budgetåret 1939/40
skulle alltså av anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
stå till förfogande under återstoden av detta budgetår ett belopp av
omkring (151.000 + 1,500 — 88,000) 64,500 kronor. Att behållningen uppgår
till detta relativt stora belopp sammanhänger därmed, att i anslaget för
innevarande budgetår inräknats ett belopp av 63,000 kronor, avsett att
bestrida kostnaderna för en hela landet omfattande trafikräkning under
år 1941. Med hänsyn till de onormala förhållanden å vägtrafikens område,
som nu råda till följd av bristen på drivmedel till motorfordon, kommer
emellertid den ifrågasatta trafikräkningen innevarande år att äga rum endast
i mindre omfattning. Såsom av det föregående framgår har för ändamålet
anvisats ett belopp av endast 3,000 kronor. På grund härav och då det kan
antagas, att anslaget under återstoden av detta budgetår icke kommer att
belastas med ytterligare utgifter till högre belopp än sammanlagt omkring

4,000 kronor skulle vid ingången av nästa budgetår en reservation å anslaget
kunna beräknas föreligga uppgående till omkring 60,500 kronor. Då utgifterna
å anslaget under nästa budgetår i enlighet med vad jag förut anfört
beräknats uppgå till 72,500 kronor skulle anslaget för nästa budgetår kunna
begränsas till 12,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 12,000,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

[12.] 10. Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, reserva tionsanslag.

I syfte att undvika rättegångar mellan vederbörande vägintressenter,
å ena, samt järnvägarna, å andra sidan, rörande frågan om bestridandet
av kostnaderna för uppsättande av säkerhetsanordningar vid jiirn -

Sjätte huvudtiteln.

vägskorsningar hava vid olika tillfällen statsmedel anvisats såsom bidrag
till järnvägarnas kostnader för nämnda anordningar. Såsom förutsättning
för bidrags erhållande har därvid föreskrivits, bland annat, att jiirnvägens
innehavare skulle avgiva förbindelse att avstå från vidare anspråk på bidrag
av staten eller av vägintressenterna. Sålunda medgav 1929 års riksdag
(skrivelse nr 120), att till bestridande av kostnaderna för vissa jämlikt kungörelsen
den 23 maj 1924 (nr 318) angående varningsmärken och säkerhetsanordningar
m. m. vid korsningar i samma plan mellan järnväg och väg
vidtagna anordningar bidrag finge utgå enligt de i propositionen nr 33 förordade
grunderna, beträffande säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
å stads område av utjämningsandelen av städernas automobilskattemedel
och ifråga örn sådana anordningar vid järnvägskorsningar å landsbygden av
de särskilda länens automobilskattefonder. Enligt en i anslutning till detta
beslut utfärdad kungörelse den 4 september 1929 (nr 274) skulle järnväg
äga med vissa undantag åtnjuta bidrag av automobilskattemedel till bestridande
av engångskostnad för sådan på grund av bestämmelserna i 1924 års
säkerhetskungörelse (nr 318) vidtagen anordning, som betingats av förhållandena
vid tiden för sistnämnda kungörelses ikraftträdande den 10 juli 1924.

För budgetåret 1938/39 har till bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
vidare anvisats ett anslag av 600,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel (riksdagens skrivelse nr 6, punkt 22). Enligt en den
3 november 1938 (nr 643) utfärdad kungörelse äger järnväg till bestridande
av engångskostnad för sådan säkerhetsanordning, som vidtagits före den 1
januari 1938 på grund av bestämmelserna i 1924 års säkerhetskungörelse
eller kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 469) angående varningsmärken och
säkerhetsanordningar m. m. vid korsningar i samma plan mellan järnväg och
väg och som betingats av förhållanden, vilka inträtt efter ikraftträdandet av
1924 års kungörelse, åtnjuta bidrag av anslag, som för ändamålet anvisats
eller kunde komma att anvisas å riksstaten.

Slutligen har för innevarande budgetår till bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar anvisats ett anslag av 250,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen. Den 25 oktober 1940 har Kungl. Majit
utfärdat en kungörelse (nr 896) angående bidrag till bestridande av kostnaderna
för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Enligt denna
kungörelse kunna bidrag med högst 90 procent utgå för närmare angivna
säkerhetsanordningar, som under tiden den 1 januari 1938—den 31 december
1939 vidtagits på grund av bestämmelserna i 1933 års säkerhetskungörelse.

Beträffande ytterligare uppgifter i fråga örn här berörda bidragsverksamhet
torde jag få hänvisa till redogörelsen i 1940 års statsverksproposition
(sjätte huvudtiteln, punkt 15).

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört, att det ur trafiksäkerhetssynpunkt syntes angeläget, att anslag till
säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar anvisades jämväl för nästa
budgetår. Styrelsen beräknar anslagsbehovet under budgetåret till 100,000
kronor. Styrelsen anför i ämnet:

Sjätte huvudtiteln. 49

Tidigare har statsbidrag av förevarande anslag endast kunnat utgå till
redan färdigställda anläggningar Närmaste anledningen härtill torde hava
varit, att statsmakterna icke velat binda sig för framtida kostnader av ifrågavarande
art. Vid prövning av ansökningarna har emellertid på grund
härav någon granskning av lämpligheten av de valda säkerhetsanordningarna
icke kunnat ske. Över huvud taget hava de anslagsprövande myndigheterna
hittills endast i ringa utsträckning kunnat öva inflytande på anslagets användning
i avsikt att vinna största möjliga ökning av trafiksäkerheten. Även
för järn vägsförvaltningarna, som icke i förväg kunna förvissa sig örn möjligheten
att erhålla bidrag till en planerad säkerhetsanläggning, har det hittills
använda förfaringssättet visat sig mindre lämpligt. Med anledning härav
anser sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen böra förorda, dels att viss
tidpunkt, före vilken anläggningarna skolat vara färdigställda, icke upptages
i författningen, dels ock att denna avfattas så, att järnväg må kunna beviljas
bidrag till föreslagen säkerhetsanordning enligt en härför uppgjord arbetsplan
med kostnadsberäkning.

I den utredning med förslag till vissa åtgärder för trafiksäkerhetens
höjande vid korsningar i samma plan mellan järnväg och väg med mera, som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avlämnat med underdånig skrivelse den
30 december 1936, har styrelsen föreslagit, att anslag även skulle anvisas
till säkerhetsåtgärder vid icke allmänneligen befarna vägar. Enligt styrelsens
mening synes lämpligt att till prövning återupptaga denna fråga. För vinnande
av viss erfarenhet på området skulle såsom en första åtgärd lämpligen
kunna beslutas, att begränsning av det nu förevarande anslaget till
att avse endast korsningar å allmänna eller allmänneligen befarna vägar
icke skulle göras.

I övrigt synas de villkor, som blivit föreskrivna för erhållande av statsbidrag
av det av 1940 års riksdag beviljade anslaget, böra gälla.

Jämväl för nästa budgetår torde medel för här angivna ändamål böra be- Departement
viljas. Mot storleken av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härför c,iefenföreslagna
beloppet av 100,000 kronor har jag icke något att erinra.

Enligt de hittills utfärdade bidragsbestämmelserna har statsbidrag endast
kunnat utgå till redan färdigställda anläggningar. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit har i anledning härav någon prövning icke
kunnat ske ur synpunkten, huruvida en utförd säkerhetsanordning varit den
i olika hänseenden mest lämpliga. För att de bidragsprövande myndigheterna
skola kunna erhålla en dylik förhandskontroll, synes det därför böra
föreskrivas såsom villkor för att en anordning över huvud skall kunna ifrågakomma
till erhållande av statsbidrag, att innan densamma påbörjas arbetsplaner
och kostnadsberäkningar för anläggningen godkänts av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Ett dylikt godkännande bör emellertid i och för
sig icke berättiga till erhållande av statsbidrag, enär frågan härom i sista
hand måste vara beroende av huruvida medel finnas för ändamålet disponibla.
För att sådana anordningar, som påbörjats efter den 31 december
1939 men innan kungörelse utfärdats örn statsbidrag från det av mig nyss
förordade anslaget, skola kunna bliva berättigade till statsbidrag, bör det
förenämnda villkoret om godkännande anknytas endast till sådana anläggningar,
som påbörjats efter kungörelsens ikraftträdande.

Enligt nu gällande bestämmelser flir statsbidrag kan bidrag utgå endast

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 9. smism 4

Sjätte huvudtiteln.

för kostnader för sådana anordningar vid järnvägskorsningarna, som vidtagits
på grund av 1933 års säkerhetskungörelse. Vissa fall kunna emellertid
tänkas, då samma syfte som avses med en i nämnda kungörelse angiven
säkerhetsanordning kan uppnås genom vidtagande av vissa åtgärder utmed
järnvägen, varigenom sikten så förbättras, att någon särskild anordning över
huvud icke erfordras eller endast en sådan av mindre dyrbar beskaffenhet
kräves, eller i fråga örn vägar, som icke äro allmänna, genom en mindre vägomläggning.
Kostnaderna för dylika åtgärder synas principiellt icke böra vara
undantagna från bidrag. I bär avsedda fall bör dock bidraget i allmänhet icke
få uppgå till högre belopp än som skulle utgått, därest anordningar enligt säkerhetskungörelsen
vidtagits vid järnvägskorsningen. Den bidragskungörelse,
som det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera utfärda, därest
riksdagen beviljar anslag för ifrågavarande ändamål, torde böra utformas i
anslutning till vad jag här anfört.

Med hänsyn till att i nuvarande statsfinansiella läge högre anslag än det
av mig nyss förordade icke synes böra komma ifråga, anser jag, att anslaget
för att komma till största gagn i sin helhet bör disponeras för bidrag till
säkerhetsanordningar endast vid allmänna eller allmänneligen befarna vägar.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av.................................................. kronor 100,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[13.] 11. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond, förslagsanslag.

Någon annan avsättning till automobilskattemedelsfonden kan under nuvarande
förhållanden givetvis icke ifrågakomma än att ett formellt belopp anvisas.
Då detta lämpligen bör bestämmas till 100 kronor, hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av____ kronor 100.

[14.] 12. Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna, reservationsanslag.

Anslaget har för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats med 12,265,000
kronor respektive 11,679,000 kronor. Det torde emellertid här få erinras, att
i anslutning till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition nr 79 till
1939 års urtima riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna
under budgetåret 1939/40 m. m. beslut meddelats, att av nämnda budgetårs
anslag till bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna ett belopp av 2,500,000
kronor icke finge tagas i anspråk under budgetåret och att beloppet skulle
i bokslutet för samma budgetår tillföras statens automobilskattemedelsfond.

Av här ifrågavarande anslag skola 40 procent fördelas mellan de särskilda
städerna i förhållande till de belopp, som från dem influtit i automobilskatt
(ordinarie andelen). Denna del av anslaget får av städerna användas till

Sjätte huvudtiteln.

såväl byggande som underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar och
gator. För tilldelning till städerna av bidrag från övrig del av anslaget
(utjämningsandelen) skall en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättad
och av Kungl. Majit fastställd fördelningsplan för byggande av dylika vägar
och gator ligga till grund. Fördelningsplan för åren 1942 och 1943 skall av
styrelsen upprättas under år 1941.

Med anledning av ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag
har Kungl. Majit rörande det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget
den 19 april 1940 fastställt en plan för tilldelning till städerna för åren
1940 och 1941 av medel från utjämningsandelen av anslaget till bidrag till
väg- och gatuarbeten i städerna samt föreskrivit, att för medlens åtnjutande
skulle gälla — förutom i tillämpliga delar bestämmelserna i förordningen
angående statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket samt kungörelsen
med närmare bestämmelser rörande tillämpningen av nämnda förordning
— jämväl de särskilda villkor, som angåves i fördelningsplanen, samt
följande allmänna villkor:

1. I fördelningsplanen ingående arbete må ej påbörjas innan dels kostnadsförslag
med erforderliga ritningar eller andra för arbetets bedömande
nödiga handlingar blivit av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkända, dels
och, i förekommande fall, vederbörlig prövning jämlikt bestämmelserna i 23 §
väglagen skett.

2. Vederbörande stad är skyldig att underkasta sig den kontroll över
arbetenas utförande, som kan komma att av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreskrivas, ävensom att bestrida kostnaden för nämnda kontroll.

3. I händelse företaget avses att helt eller delvis utföras på entreprenad,
skola entreprenadanbud samt val av entreprenör underställas väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för granskning respektive godkännande.

4. Arbete, som utföres med bidrag av nu ifrågavarande medel, skall färdigställas
före den 1 januari 1942, dock med rätt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att, därest särskilda skäl därtill föranleda, bevilja stad anstånd å
viss tid med fullgörande av sagda åliggande.

5. Där fråga är örn projekteringsarbete, må för dylikt ändamål endast så
stor del av tilldelade medel disponeras, som för varje särskilt fall av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen bestämmes. Samråd vid projekteringen skall
ske med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt i förekommande fall med
vägmyndigheterna i vederbörande län.

Vidare har Kungl. Majit i samma beslut bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att för tilldelning till städerna för år 1940 av medel enligt
nämnda plan disponera ett belopp av 4,370,750 kronor, utgörande utjämningsandelen
av det anslag till bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna,
som finge tagas i anspråk för budgetåret 1939/40.

Genom samma beslut har slutligen Kungl. Majit av det belopp å 5 procent
av anslaget, som reserverats för att stå till Kungl. Majits förfogande för
bidrag i utjämningssyfte eller till brådskande företag, till vissa städer beviljat
ett sammanlagt belojip av 112,000 kronor.

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjort framställning örn anslag för nästa budgetår till bidrag till väg- och

Departementschefen.

52 Sjätte huvudtiteln.

gatuarbeten i städerna. Under hänvisning till vad styrelsen i sin skrivelse
i annat sammanhang anfört erinrar styrelsen örn att behovet av ifrågavarande
arbeten motsvarade en årskostnad av cirka 30 miljoner kronor, vartill komme
visst belopp för den del av underhållsarbetena, som av städerna finge utföras
med dessa medel. Totalkostnaden per år för beräkning av statsbidraget
kunde därför beräknas utgöra 35 miljoner kronor. Häremot svarande
statsbidrag utgjorde cirka 30 miljoner kronor. Den blivande medelstillgången
torde emellertid icke medgiva ett tillnärmelsevis så stort anslag, och
styrelsen ville därför närmare belysa i vad mån en nedskärning av anslaget
vore möjlig för budgetåret 1941/42. I dylikt hänseende anför styrelsen:

Den fördelningsplan som av Kungl. Majit fastställts och som nu ligger
till grund för byggnadsverksamheten i städerna omfattar arbeten för en beräknad
kostnad av sammanlagt omkring 23,000,000 kronor. Erforderligt
statsbidrag för dessa arbetens utförande kan beräknas till omkring 19,500,000
kronor, varav omkring 11,000,000 kronor beräknas bliva täckta med redan
beviljade anslag. Återstående belopp, 8,500,000 kronor, bör lämpligen täckas
under åren 1942 och 1943 med minst två tredjedelar under år 1942. Härför
erfordras inräknat städernas ordinarie andel för bestridande av kostnaderna
för underhåll m. m. ett totalbelopp till städerna för nämnda år av 9,500,000
kronor.

I anslutning härtill hemställer styrelsen, att anslaget för nästa budgetår
måtte anvisas med 9,500,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förutsatt, att de i fördelningsplanen
upptagna städerna under åren 1942 och 1943 skulle erhålla återstoden av
det statsbidrag, som avsetts i den av Kungl. Majit fastställda fördelningsplanen,
därvid minst två tredjedelar skulle utgå under år 1942. Enligt styrelsens
beräkningar skulle härför — inräknat städernas ordinarie andel —
för nästa budgetår erfordras ett anslag av 9,500,000 kronor. Med hänsyn
till angelägenheten av att nedbringa statsutgifterna och då en fördelning av
bidragen med lika belopp under de två åren icke torde komma att medföra
alltför stora olägenheter, anser jag mig böra förorda en nedsättning av det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet till 7,500,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av., kronor 7,500,000,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

[15.] 13. Vägskatteutjämningsbidrag, förslagsanslag. Enligt 4 § förord ningen

den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den allmänna
väghållningen i riket (senaste lydelse se Sv. förf.-saml. 395/38) utgår till utjämning
av vägskatten statsbidrag till vägdistrikt, vars beräkneliga behov
av uttaxering skulle, därest dylikt bidrag icke utginge, överstiga en krona
50 öre per vägskattekrona, med trettiofem procent av den del av vägskatten,
som överstiger nämnda belopp men icke två kronor per vägskattekrona, och
sjuttio procent av den del av vägskatten, som överstiger två kronor per väg -

Sjätte huvudtiteln.

skattekrona. För innevarande budgetår har till vägskatteutjämningsbidrag,
som i nämnda paragraf avses, anvisats ett förslagsanslag av 4,179,000 kronor.

Bidragen för år 1940 hava uppgått till omkring 3,900,000 kronor.

Genom de av statsmakterna år 1938 beslutade nya grunderna för automobilskattemedlens
disposition har utbetalningen av bidraget från och med år
1939 förskjutits till senare hälften av kalenderåret. Då utjämningsbidraget
grundar sig på av vägstämma under hösten fattade beslut om uttaxering,
kan bidraget först längre fram noggrannare beräknas. Med hänsyn härtill
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att senare inkomma med preciserade
uppgifter rörande bidragets storlek. Preliminärt har styrelsen i sin skrivelse
den 12 november 1940 beräknat 1941 års vägskatteutjämningsbidrag till

3,510,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva
riksdagen förelagd, till Vägskatteutjämningsbidrag för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av____ kronor 3,510,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[16.] 14. Bidrag till nyanläggning av landsvägar, reservationsanslag. Till

detta ändamål har för vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisats
ett anslag av 7,000,000 kronor. För budgetåren 1939/40 och 1940/41 har
anslaget utgått med 6,000,000 kronor respektive 5,000,000 kronor.

I sin förevarande skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i fråga örn
behovet av bidrag till nyanläggning av landsvägar erinrat örn den utredning,
som på föranstaltande av 1935 års vägsakkunniga verkställts rörande
behovet av nyanläggning av allmänna vägar å landsbygden. Av densamma
framginge, anför styrelsen, att årliga kostnaden för erforderliga vägbyggnadsföretag
av ifrågavarande slag kunde beräknas uppgå till 13,500,000 kronor,
motsvarande ett erforderligt anslag enligt gällande bidragsregler av omkring

11,000,000 kronor. Den blivande medelstillgången torde emellertid icke, fortsätter
styrelsen, komma att medgiva anvisande av ett anslag, som stöde i
rimlig proportion härtill. Styrelsen framhåller emellertid, att i de flerårsplaner,
som läge till grund för medelstilldelningen, dylika vägarbeten funnes
upptagna till ett sammanlagt belopp av 9,300,000 kronor, som icke blivit
täckt av hittills tillgängliga medel. Då det icke kunde vara ett önskemål,
att detta relativt betydande belopp kvarstode under en lång följd av år,
borde statsanslaget för budgetåret 1941/42 icke bestämmas lägre än 4,000,000
kronor.

I anslutning härtill hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att till
bidrag till nyanläggning av landsvägar för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
måtte anvisas av 4,000,000 kronor.

Av innevarande budgetårs anslag till bidrag till nyanläggning av lands- Departemontsvägar
lia 446,000 kronor ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens för- cheferifogande
för att användas till vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar.

54 Sjätte huvudtiteln.

Det återstående beloppet har fördelats å de olika länen. Av detta belopp
har större delen disponerats för att täcka av vederbörande vägdistrikt förskotterade
statsbidrag för redan utförda arbeten. Till nya vägföretag torde
hava disponerats endast omkring 1,000,000 kronor. Av väg- och vattenhyggnadsstyrelsens
redogörelse framgår emellertid, att avsevärda belopp, å
vilka statsbidrag skola utgå, alltjämt återstå. Jämväl det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för nästa budgetår äskade anslaget å 4,000,000 kronor
torde därför endast till en mindre del kunna avses för nya företag. Med
hänsyn till önskvärdheten av att utbetalandet av statsbidrag för redan utförda
arbeten, till vilka bidrag skola utgå, icke skjutes alltför långt fram
i tiden, vill jag icke ifrågasätta någon nedsättning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskade anslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till nyanläggning av landsvägar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 4,000,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[17.] 15. Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,
Gävleborgs och Värmlands län, reservationsanslag. Till anläggande av ödebygdsvägar
har riksdagen från och med år 1919 anvisat årliga anslag. För budgetåren
1936/37—1940/41 hava anslagen anvisats med 1,600,000 kronor, 1,800,000
kronor, 1,900,000 kronor, 2,100,000 kronor respektive 2,000,000 kronor.

I skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande för nästa budgetår av medel till nyanläggning av
ödebygdsvägar. Styrelsen hänvisar beträffande behovet av dylika vägar till
den utredning, som på föranstaltande av 1935 års vägsakkunniga verkställts
och vars resultat styrelsen omnämnt tidigare i sin nu förevarande skrivelse.
Med ledning av denna utredning hade, anför styrelsen, årliga kostnaderna
för erforderliga vägbyggnadsföretag avseende ödebygdsvägar beräknats uppgå
till 3,500,000 kronor, av vilket belopp erforderligt statsbidrag skulle utgöra
cirka 3,100,000 kronor.

Den blivande medelstillgången torde emellertid, fortsätter styrelsen, icke
medgiva så stort anslag som nämnda utredning utvisade. Huvuddelen av
kvarstående arbeten från tidigare år erfordrade ett anslag på cirka 1,800,000
kronor. Styrelsen hade med hänsyn härtill ansett sig böra föreslå för här
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42 samma belopp, eller 1,800,000
kronor.

Styrelsen anmäler i detta sammanhang, att beträffande det i styrelsens regi
bedrivna arbetet med vägen Kvikkjokk—Årrenjarka, vilken utgör tillfartsväg till
inlandsbanan, uppkommit viss kostnadsökning på grund av de nuvarande tidsförhållandena.
Detta har, meddelar styrelsen, medfört behov av ökat statsbidrag
med 125,000 kronor. Bidrag till nämnda kostnadsökning förutsätter
styrelsen skola bestridas med här ifrågavarande anslag. I enlighet härmed

Sjätte huvudtiteln. 55

torde, uttalar styrelsen, av anslaget ett belopp om 125,000 kronor böra
ställas till styrelsens förfogande.

Vissa av de vägarbeten, som under den senare tiden i stor omfattning
utförts i syfte att stärka riksförsvaret, kunna sägas i viss män tillgodose samma
ändamål som de s. k. ödebygdsvägarna. Vid dylikt förhållande och då jag
har för avsikt att under nästa punkt förorda anvisande av ytterligare medel
till utförande av för riksförsvaret betydelsefulla vägar synes mig i nuvarande
statsfinansiella situation skäligt, att anslaget till ödebygsvägar nedsättes.
Enligt vad jag inhämtat av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle för statsbidrag
till redan utförda vägföretag ett belopp erfordras av omkring 500,000
kronor. Det belopp, som bör avses för påbörjande av nya företag eller
fortsättande av pågående, anser jag böra utan olägenheter kunna begränsas
till 1,000,000 kronor. Anslaget skulle i enlighet härmed böra anvisas med

1,500,000 kronor.

Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit rörande bestridandet av
vissa merkostnader för vägen Kvikkjokk—Årrenjarka har icke givit mig anledning
till erinran.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar
av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 1,500,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[18.] 16. Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar, reservationsanslag. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i proposition nr 1 den 8 september 1939 framlagda förslag (sjätte
huvudtiteln, punkt 1) anvisade 1939 års urtima riksdag å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1939/40 till nyanläggning och förbättring av vissa
vägar och broar å landsbygden ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Arbetena avsågo anläggning och förbättring av vissa närmare angivna, för
riksförsvaret betydelsefulla genomgående vägförbindelser, örn vilkas utförande
chefen för försvarsstaben gjort framställning hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Till samma ändamål har sedermera under anslagsrubrik Bidrag
till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar
och broar anvisats dels av 1940 års lagtima riksdag 2,000,000 kronor (skrivelse
nr 6, punkt 21), dels ock av 1940 års urtima riksdag 1,615,000 kronor
(skrivelse nr 61). Anslaget å 2,000,000 kronor har avräknats mot automobilskattemedlen.
Det må här vidare erinras, att genom särskilda beslut av
Kungl. Majit den 27 oktober 1939 och senare till väg- och broarbeten, som
voro av betydelse främst ur försvarsberedskapssynpunkt, av anslagen till
byggande av broar, till bidrag till nyanläggning av landsvägar, till bidrag
till nyanläggning av ödebygdsvägar och till bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden medel anvisats å tillhopa 3,622,000 kronor. Sammanlagt ha

Departements chefen.

°h Sjätte huvudtiteln.

alltså till vägar oell broar av i huvudsak militär betydelse anvisats 12,237,000
kronor.

I särskild skrivelse den 12 november 1940 Ilar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter hemställt,
att styrelsen måtte äska medel för utförande av .vissa ytterligare för riksförsvaret
betydelsefulla kompletteringsarbeten å vägnätet. De åsyftade arbetena,
som omfatta såväl väg- som broarbeten och som finnas närmare angivna
i styrelsens skrivelse, äro kostnadsberäknade till 3,400,000 kronor.
Styrelsen hemställer örn anvisande av detta belopp för nästa budgetår under
här ifrågavarande anslagsrubrik.

I en särskild skrivelse dagtecknad jämväl den 12 november 1940 har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen — under erinran örn att Kungl. Majit genom
beslut den 19 juli 1940 till utförande av vissa vägföretag, som äro av betydelse
för riksförsvaret, anvisat dels av anslaget till bidrag till nyanläggning
av landsvägar 446,000 kronor och dels av anslaget till bidrag till nyanläggning
av ödebygdsvägar 575,000 kronor — meddelat, att de anvisade
medlen icke varit tillräckliga för utförande av de därmed avsedda arbetena.
Förstnämnda belopp, vari inräknats kostnaden för ett till 325,000 kronor
kostnadsberäknat vägföretag, skulle sålunda behöva ökas med 115,000 kronor,
enär företagets genomförande kommit att draga en kostnad av 440,000 kronor.
Kostnadsökningen beror på de sedan sommaren 1940 stegrade materialpriserna
och arbetslönerna ävensom på en nödvändig ändring i arbetsplanen.
Beloppet 575,000 kronor, som avser en närmare angiven ödebygdsväg, skulle
behöva ökas med 275,000 kronor till 850,000 kronor. Kostnadsökningen är
enligt styrelsen att tillskriva de ogynnsamma förhållanden, varunder planen för
företaget under februari månad 1940 måste upprättas. Vid tidpunkten hade
sålunda snötäcket i hög grad försvårat möjligheten att tillförlitligt bedöma
markens beskaffenhet.

Styrelsen hemställer, att vid bestämmandet av anslagen till bidrag till
nyanläggning av landsvägar och till ödebygdsvägar för budgetåret 1941/42
däri måtte inräknas de ökade kostnaderna å 115,000 kronor respektive

275,000 kronor för de här avsedda två vägföretagen.

Då de till 3,400,000 kronor kostnadsberäknade väg- och broarbetena anses
nödvändiga för att komplettera det för riksförsvaret erforderliga vägnätet,
vill jag icke motsätta mig beloppets anvisande för nästa budgetår. De av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade två beloppen å 115,000 kronor och

275,000 kronor torde jämväl böra anvisas för samma budgetår. Enär sistnämnda
två belopp avse vägföretag av huvudsakligen militär betydelse, synas
desamma i likhet med det nyss angivna beloppet å 3,400,000 kronor lämpligen
böra äskas under den i nu gällande riksstat upptagna rubriken Bidrag
till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar
och broar. Under denna rubrik skulle i enlighet härmed ett anslag äskas
å sammanlagt (3,400,000 + 115,000 + 275,000) 3,790,000 kronor. Anslaget torde

Sjätte huvudtiteln. 57

i likhet med vad som skedde i fråga om motsvarande i 1940 års statsverksproposition
upptagna anslag böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande och förbättring av vissa för ri/csförsvaret
betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av................ kronor 3,790,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[19.j 17. Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag. Med
bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 212, den 3 mars 1939 framlagda
förslag anvisade riksdagen till bidrag till byggande av enskilda vägar ett
reservationsanslag av 1,400,000 kronor. För innevarande budgetår har riksdagen
till samma ändamål anvisat ett till 300,000 kronor minskat anslag.
Nedsättningen av anslaget berodde på att vid ingången av budgetåret en
reservation å anslaget av omkring 700,000 kronor beräknades föreligga. Anslagen
hava avräknats mot automobilskattemedlen.

Bestämmelser örn statsbidrag till byggande av enskilda vägar m. m. hava
meddelats i kungörelse den 15 juni 1939 (nr 359). Denna innehåller jämväl
bestämmelser örn statsbidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., för vilket
ändamål, på sätt framgår av framställningen under nästföljande punkt, särskilt
anslag anvisats.

Under hänvisning i övrigt till nämnda kungörelse torde jag här få erinra
örn att byggnadsbidrag må utgå med högst femtio procent av beräknad
kostnad för anläggning av väg, där sådan anläggning måste anses vara för
väghållarna synnerligen betungande. Dylikt bidrag beviljas av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Byggnadsbidrag må ej utgå till arbete, som påbörjats
innan statsbidrag beviljats, där ej särskilt tillstånd till brådskande
arbetes utförande meddelats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Genom beslut den 8 september 1939 har Kungl. Majit bemyndigat vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att för handhavande av de ärenden rörande
statsbidrag till byggande samt till underhåll av enskild väg, som enligt förenämnda
kungörelse ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens handläggning,
inrätta en särskild avdelning inom styrelsen. Chefen för avdelningen
skall vara föredragande och ingå såsom ledamot av styrelsen för
alla ärenden rörande enskilda vägar. Kungl. Majit har i samband därmed
medgivit, att, i den mån så befunnes erforderligt, för ifrågavarande ändamål
finge anställas närmare angiven personal, bland annat s. k. länsschaktmästare.
Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 28 juni 1940 medgivit, att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen under budgetåret 1940/41 finge, i mån av behov, av
de för budgetåret anvisade reservationsanslagen till bidrag till byggande av
enskilda vägar och till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. disponera
sammanlagt högst 73,800 kronor till resekostnads-och traktamentsersättningar,
till expenser och till viss personalförstärkning av arbetskrafterna i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Genom samma beslut har därjämte förordnats, att

Departements chefen.

58 Sjätte huvudtiteln.

dessa kostnader samt kostnaderna för dels avlönande av personalen vid den i
beslutet den 8 september 1939 omförmälda avdelningen hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för enskilda vägar och dels av länsschaktmästarna skulle
under budgetåret 1940/41 fördelas med en tredjedel på anslaget till bidrag
till byggande av enskilda vägar och med två tredjedelar på anslaget till bidrag
till underhåll av enskilda vägar m. m.

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande av medel för nästa budgetår till bidrag till byggande
av enskilda vägar. Styrelsen meddelar därvid till en början, att av de för
ändamålet beviljade anslagen å tillhopa 1,700,000 kronor dittills omkring

820,000 kronor disponerats och att sålunda ett belopp av cirka 880,000
kronor återstode odisponerat.

Styrelsen anför härefter, att behovet av anslag för här berörda ändamål
syntes vara mycket stort. Sålunda hade intill den 1 juli 1940 till styrelsen
inkommit 586 kompletta ansökningar örn statsbidrag, avseende en väglängd
örn cirka 125 mil med en beräknad byggnadskostnad av cirka 8 miljoner
kronor. Dessutom hade vid nämnda tidpunkt förelegat omkring 50 ansökningar,
vilka emellertid icke vore fullständiga och därför ännu icke kunnat
upptagas till prövning. Slutligen hade efter berörda dag ytterligare inkommit
cirka 40 ansökningar, som ännu icke hunnit närmare granskas. Med hänsyn
härtill vore det uppenbart, att det odisponerade beloppet helt komme att
tagas i anspråk under innevarande budgetår.

Enligt styrelsens mening bör för budgetåret 1941/42 ett anslag anvisas
å samma belopp, som vid tidpunkten för styrelsens anslagsäskande var
tillgängligt för innevarande budgetår, eller, avrundat, 900,000 kronor. Härom
gör styrelsen hemställan.

Styrelsen förutsätter, att anslaget skall — i likhet med vad som hitintills
gällt — få användas jämväl för bestridande av kostnaderna för den personal,
som erfordras för ifrågavarande ändamål, samt för därav föranledda resor
och expenser.

Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar är avsett att fylla i
huvudsak det behov, som tidigare under en lång följd av år tillgodosetts av
anslagen till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Ehuru under nu
rådande statsfinansiella svårigheter det skulle kunna ifrågasättas, att denna
bidragsverksamhet tillsvidare upphörde, vill jag emellertid på grund av det
behjärtansvärda syfte, som anslaget tillgodoser, icke motsätta mig, att bidragsverksamheten
fortsätter även under nästa budgetår. Anslaget synes mig
emellertid böra begränsas till 500,000 kronor.

I likhet med vad hittills skett synes av anslaget erforderligt belopp efter
beslut av Kungl. Maj:t böra få disponeras för bestridande av kostnaderna
för den personal, som erfordras för ifrågavarande verksamhet, samt för därav
föranledda resor och expenser.

Anslaget bör avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjätte huvudtiteln.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 500,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[20.] 18. Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., reservationsanslag.
Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 212, den 3 mars 1939 angående
statsbidrag till enskilda vägar framlagda förslag anvisade riksdagen till underhåll
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor. För innevarande budgetår ha till samma ändamål anvisats
1,500,000 kronor. Anslagen hava avräknats mot automobilskattemedlen.

Bestämmelser angående statsbidrag till underhåll av enskilda vägar hava
meddelats i kungörelse den 15 juni 1939 (nr 359). Denna innehåller jämväl
bestämmelser örn statsbidrag till byggande av enskilda vägar m. m. Under
hänvisning i övrigt till nämnda kungörelse torde jag här endast få erinra
örn följande:

Underhållsbidrag kan avse såväl vägunderhåll som vinterväghållning eller
ock ettdera av dessa slag av underhåll samt utgår:

a) där vägen befares av andra än väghållare i större omfattning eller
eljest på sådant sätt, att underhållet därigenom avsevärt försvåras; samt

b) där vägen är av väsentlig betydelse för en bygds befolkning och det
nödiga underhållet av vägen på grund av vägens längd eller annan omständighet
måste anses vara för väghållarna synnerligen betungande.

Underhållsbidrag beviljas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, tills
vidare och intill dess annorledes i vederbörlig ordning beslutas, årligen utgå
med femtio procent av den kostnad, vartill underhållet av vägen skäligen
må uppskattas. I undantagsfall, där väghållningen kan anses vara i särskilt
hög grad betungande för väghållarna, må det årliga bidraget bestämmas till
sextio procent av den uppskattade kostnaden.

Där det för trafiksäkerheten anses nödigt, äger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
i samband med att årligt underhållsbidrag första gången beviljas
till viss väg, medgiva att för iståndsättning av bro eller färja eller för ombyggnad
av trumma å vägen må utgå ett särskilt bidrag med högst femtio
procent av den beräknade kostnaden för sådant arbete.

I detta sammanhang torde jag slutligen få erinra örn de under näst föregående
punkt omförmälda, av Kungl. Majit meddelade besluten den 8 september
1939 och den 28 juni 1940 angående handhavandet av ärenden rörande
statsbidrag till enskilda vägar och örn bestridandet av vissa därmed
förenade kostnader.

I sin skrivelse den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande för nästa budgetår av medel till bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m.

Styrelsen meddelar till en början, att av de hittills för ändamålet anvisade
medlen å tillhopa 2,500,000 kronor ett belopp av omkring 800,000 kronor
disponerats, avseende 1,700 olika vägar. Av beloppet utgöras cirka 450,000

Departements chefen.

60 Sjätte hurudtiteln.

kronor av underhållsbidrag att enligt med vederbörande intressenter utväxlade
kontrakt utgå under 5 år, medan återstoden utgör iståndsättningsbidrag
och administrationskostnader.

För budgetåret 1940/41 erfordrades, meddelar styrelsen vidare, i första
rummet nämnda belopp å 450,000 kronor. Härtill komme de belopp, som
erfordrades för inneliggande ansökningar. Dessa, som till antalet vore 464
och avsåge 552 olika vägar, hade ännu icke slutbehandlats av styrelsen,
Överslagsvis beräknades ansökningarna kräva 150,000 kronor till underhållsbidrag
och 100,000 kronor till iståndsättningsbidrag. Slutligen tillkomme
på detta anslag belöpande administrationskostnader, cirka 100,000 kronor.
För detta budgetår skulle alltså erfordras totalt 800,000 kronor. Av de hittills
beviljade anslagen skulle alltså till budgetåret 1941/42 återstå en reservation
å cirka 900,000 kronor.

I fråga örn medelsbehovet för nästa budgetår erinrar styrelsen till en
början örn att ansökningar om underhållsbidrag (och iståndsättningsbidrag)
att utgå från och med år 1942 skola vara inkomna till styrelsen först den
1 maj 1941, samt anför, att styrelsen för närvarande icke kunde avgöra,
huru stort behovet av anslagsmedel härför kunde bliva. Det torde emellertid,
anser styrelsen, vara skäl att utgå från att, allt eftersom möjligheten
att erhålla statsbidrag bleve mera känd genom redan bifallna framställningar,
antalet ansökningar komme att under den närmaste tiden ökas. På
grund härav och med beaktande av prisstegringar räknade styrelsen därför
med att för budgetåret 1941/42 300,000 kronor komme att för nya ansökningar
erfordras till underhållsbidrag och 200,000 kronor till iståndsättningsbidrag.
Lades härtill kostnaderna för förut beviljade underhållsbidrag, tillhopa
(450,000 + 150,000) 600,000 kronor, samt administrationsutgifter, 100,000
kronor, skulle alltså för budgetåret 1941/42 erfordras sammanlagt 1,200,000
kronor. Då till budgetåret 1941/42 en reservation av cirka 900,000 kronor
kunde beräknas kvarstå å anslaget, skulle emellertid detta för nästa budgetår
kunna begränsas till 300,000 kronor.

Styrelsen framhåller slutligen, att såsom av det anförda framginge styrelsen
förutsatte, att anslaget skulle — i likhet med vad som hitintills varit
fallet — få användas jämväl för bestridande av kostnaderna för den personal,
som erfordrades för ifrågavarande verksamhet, samt för därav föranledda
resor och expenser.

Styrelsen hemställer, att för budgetåret 1941/42 till bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. ett reservationsanslag av 300,000 kronor måtte
anvisas.

Jämväl detta anslag torde liksom det under föregående punkt förordade
få anses tillgodose ett b ehjär tan svär t syfte. De statliga bidragen
till den enskilda väghållningen innebära nämligen för den enskilde väg:
hällaren — även örn bidragen äro av relativt måttlig storleksordning —- i
allmänhet en synnerligen värdefull lättnad i den ofta tunga vägunderhållsbördan.
Men även ur allmän synpunkt medför denna bidragsverksamhet

Sjätte bnvudtiteln.

fördelar, enar de vägar, som komma i fråga för bidrag, förutsättas vara av
en viss örn ock mindre betydelse jämväl för den allmänna samfärdseln.
På grund av, bland annat, här berörda förhållanden vill jag förorda, att
för nästa budgetår ett lämpligt avvägt belopp beräknas jämväl för bidrag
till sådana enskilda vägar, som ännu ej kommit i åtnjutande av bidrag
från anslaget och som efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning
anses uppfylla fordringarna för att komma i fråga för bidrag. Mot vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag att härför avses ett belopp av 500,000
kronor har jag icke något att erinra.

I enlighet med vad styrelsen anfört torde under nästa budgetår ett belopp
å omkring 600,000 kronor erfordras för att fullgöra ingångna förpliktelser
örn vägunderhållsbidrag. Sammanlagda bidragsbeloppet skulle för nästa
budgetår sålunda kunna beräknas till 1,100,000 kronor. Härtill komma kostnaderna
för bidragsverksamlieten, vilka kunna uppskattas till ungefär 100,000
kronor. Då reservationen å anslaget vid slutet av detta budgetår torde
kunna antagas uppgå till omkring 900,000 kronor, skulle emellertid anslaget
för nästa budgetår på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit kunna
begränsas till 300,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar rn. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av.................................................. kronor 300,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[21.] 19. Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden, reservationsanslag.
För budgetåren 1939/40 och 1940/41 har anslaget till bidrag till
vägförbättringsarbeten å landsbygden anvisats med 21,715,200 kronor respektive
20,057,500 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts den 19 juli 1940 meddelade beslut angående fördelningen
av innevarande budgetårs anslag hava 1,000,000 kronor avsetts
till fortsättande eller färdigställande genom statens arbetsmarknadskommission
av vissa vägföretag, 3,500,000 kronor för beredande av statsbidrag till
vägdistrikt för beläggning av vägar samt 15,050,000 kronor, vilket belopp
tilldelats länen, för beredande av bidrag till omläggning och förbättring av
landsvägar. Det återstående beloppet å 507,500 kronor har reserverats för
brådskande företag.

I skrivelsen den 12 november 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
under hänvisning till den tidigare lämnade redogörelsen i fråga örn behovet
av vägförbättringsarbeten erinrat om att kostnaderna för de mest trängande
arbetena motsvarade en årskostnad under 10 år av omkring 90 miljoner
kronor och att det mot årskostnaden svarande bidraget beräknades till 78
miljoner kronor.

Departements chefen.

Sjätte huvudtiteln.

Den blivande medelstillgången torde, anför härefter styrelsen, icke komma
att medgiva ett anslag av tillnärmelsevis denna storleksordning. Av största
vikt vore emellertid, att redan påbörjade företag inom rimlig tid bleve slutförda.
Härför erforderligt bidragsbelopp utgjorde i runt tal 35,000,000
kronor. Önskvärt vore, att dessa arbeten utfördes under en treårsperiod
och att alltså för detta ändamål disponerades 11,500,000 kronor. Till utförande
av vägbeläggningar samt till brådskande vägföretag erfordrades minst

3,500,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså detta anslag lägst böra utgöra

15.000. 000 kronor. Styrelsen hemställer örn anvisande av detta belopp.

Ehuru onekligen mycket stora behov av medel för vägförbättringsarbeten
föreligga, anser jag dock, att en viss begränsning av anslaget för nästa
budgetår bör ske, därvid i första hand minskningen torde böra avse vägbeläggningsarbetena.
Jag förordar för min del, att anslaget anvisas med

13.000. 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av........................................ kronor 13,000,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vid bifall till vad jag i det föregående anfört rörande anslag, som skulle
helt eller delvis avräknas mot automobilskattemedlen, skulle sammanlagda
beloppet av dylika medel uppgå till 90,244,900 kronor med följande fördel -

ning:

Kronor

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar...................... 346,900

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader .................. 67,900

Statens väginstitut...................................................... 200,000

Vägorganisationen i länen ............................................ 918,000

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m........................... 47,700,000

Bidrag till byggande av broar........................................ 2,500,000

Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund.................... 300,000

Stensättning av vägar.................................................. 4,000,000

Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten............ 12,000

Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar .......... 100,000

Avsättning till statens automobilskattemedelsfond.................. 100

Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna ........................ 7,500,000

Vägskatteutjämningsbidrag............................................ 3,510,000

Bidrag till nyanläggning av landsvägar.............................. 4,000,000

Bidrag till nyanläggning av ödebygds vägar.......................... 1,500,000

Sjätte huvudtiteln.

Kronor

Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar .................................... 3,790,000

Bidrag till byggande av enskilda vägar.............................. 500,000

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m....................... 300,000

Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden .................. 13,000,000

Summa kronor 90,244,900

Vidare har jag för avsikt att senare i dag föreslå, att ytterligare följande
anslag skola avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen anslagen till
statens biltrafiknämnd 89,000 kronor och till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande 50,000 kronor.

Slutligen må erinras, att chefen för socialdepartementet tidigare i dag
föreslagit, att vissa anslag till statspolisorganisationen i enlighet med hittills
tillämpad praxis till viss del, 575,000 kronor, skola avräknas mot automobilskattemedlen.

I enlighet med vad jag här anfört skulle sammanlagda beloppet av medel,
som skola avräknas mot automobilskattemedlen, uppgå till (90,244,900 +

89,000 + 50,000 + 575,000) 90,958,900 kronor. Därest automobilskattemedelsinkomsterna
komma att uppgå till det beräknade beloppet av 25,000,000
kronor, skulle alltså underskottet å automobilskattemedlens specialbudget
uppgå till 65,958,900 kronor, vilket belopp skulle komma att belasta budgetutjämningsfonden
.

Hanmar och farleder.

I skrivelse den 9 oktober 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt
örn anslag till hamnar och farleder. Innan jag ingår på framställningen,
vill jag förutskicka, att jag har för avsikt att senare i dag framlägga förslag om
att jämväl till dessa ändamål betydande medel skola äskas å den av chefen
för finansdepartementet i annat sammanhang omnämnda tilläggsstaten, vilken
avses skola framläggas för riksdagen och å vilken huvudsakligen sådana
anslag skola upptagas, som äro ägnade att motverka arbetslöshet. Beträffande
dessa hamn- och farledsanslag gäller emellertid liksom för motsvarande
anslag för vägändamål, att frågan örn deras ianspråktagande kommer
att bliva beroende av utvecklingen å arbetsmarknaden.

[22.] 20. Bidrag till hamn- och farledsundersökningar, förslagsanslag.

Till hamn- och farledsundersökningar har riksdagen för vart och ett av
budgetåren 1935/36—1940/41 anvisat ett anslag av 8,000 kronor. I ändamål
att för Kungl. Majit bereda tillgång till medel för utförande av undersökningar,
i fall av behov, för hamn- och farledsarbeten, som kunna erfordras
för motverkande av arbetslöshet, har anslaget från och med budgetåret
1938/39 anvisats såsom förslagsanslag.

Departements chefen.

64 Sjätte huvudtiteln.

I sin skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om anslag för
nästa budgetår till här angivna ändamål. Styrelsen har anfört:

Enligt för användningen av anslaget gällande bestämmelser är detsamma
ej begränsat till vissa slag av hamnar och farleder. Hittills har emellertid
anslaget praktiskt taget uteslutande använts för projektering av fiskehamnar
och vissa slag av närmast för fisket avsedda mindre farleder i sådana fall,
där vederbörande intressenter utgjorts av ekonomiskt svaga fiskareföreningar
eller kommuner, som ej själva varit i stånd att bestrida mer än en viss del,
vanligen 10 procent av kostnaden. Därutöver har anslaget i några enstaka
fall även disponerats för projekteringsarbeten, avseende förbättring av kustfarleder
av allmän betydelse, varvid praktiskt taget hela kostnaden utgått av
anslagsmedel. För närvarande föreligger ett stort antal ansökningar om projektering
av fiskehamnar och farleder, varför under normala förhållanden behovet
av anslagsmedel torde bliva i stort sett detsamma för budgetåret
1941/42 som under de närmast föregående åren. På grund av nu rådande
förhållanden har emellertid frågan örn förbättring av ett flertal inomskärsfarleder
aktualiserats, vilket kan komma att medföra, att projekteringar för
sådant ändamål bliva nödvändiga. Till följd härav är det möjligt, att ytterligare
anslagsmedel komma att erfordras.

Med hänsyn till att anslaget numera uppförts såsom förslagsanslag finner
sig styrelsen ej för närvarande böra ifrågasätta någon höjning därav.

Då jag i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser medel böra
finnas tillgängliga jämväl under nästa budgetår för bidrag till hamn- och
farledsundersökningar, vill jag tillstyrka, att anslag för ändamålet anvisas
Anslaget torde böra utgå med samma belopp som för innevarande budgetår
eller med 8,000 kronor. Jag förutsätter, att anslaget — i likhet med vad
som gäller för detta budgetår — icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande
överskridas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.......... kronor 8,000.

[23.] 21. Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag. Till

handelshamnar och farleder har från och med budgetåret 1928/29 årligen
anvisats ett särskilt reservationsanslag. För budgetåren 1937/38—1940/41
har anslaget utgått med 000,000 kronor, 450,000 kronor, 400,000 kronor
respektive 000,000 kronor. Vid sidan av nämnda anslag hava emellertid
därjämte under budgetåren 1928/29—1933/34 anvisats anslag direkt till vissa
företag av samma kategori som anslaget till handelshamnar avser. Slutligen
ha till samma ändamål under budgetåren 1931/32—1939/40 medel å sammanlagt
6,834,100 kronor anvisats från arbetslöshetsanslag.

Bestämmelser örn statsbidrag till handelshamnar och farleder finnas intagna
i kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till
byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder, i vissa
delar ändrad genom kungörelser den 19 maj 1933 (nr 226) och den 17 maj
1935 (nr 188).

Sjätte huvudtiteln.

I sin skrivelse den 9 oktober 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande av medel för nästa budgetår till bidrag till handelshamnar
och farleder. Styrelsen har därvid framhållit, att, därest normala
förhållanden förelegat, vad styrelsen i sina petita för de senaste åren anfört
angående behovet för ett flertal hamnstäder att modernisera och utbygga
sina hamnar allt fortfarande skulle hava gällt. Därjämte hade sedan länge
behov förelegat av fördjupning av vissa farleder.

Så länge nu rådande förhållanden fortfore, anför styrelsen härefter, torde
emellertid statsbidrag till hamn- och farledsarbeten av här förevarande
kategori endast böra beviljas till sådana företag, som med hänsyn till föreliggande
omständigheter vore särskilt av behovet påkallade. Med anledning
härav funne sig styrelsen böra föreslå, att anslaget till ändamålet för budgetåret
1941/42 begränsades till 300,000 kronor.

Vid ingången av detta budgetår fanns disponibelt för bidrag till handels- Departementshamnar
och farleder ett sammanlagt belopp av omkring 707,000 kronor. stefen.
Hittills lia under budgetåret några medel icke anvisats av anslaget. Till
bland annat vissa pågående hamnarbetsföretag, till vilka bidrag tidigare
utgått, torde emellertid bidrag med omkring 330,000 kronor kunna antagas
komma att erfordras inom den närmaste tiden. För bidrag till nya företag
under budgetåret skulle alltså återstå av anslaget ett belopp av i runt tal

375,000 kronor. Såvitt nu kan bedömas torde hela detta belopp icke behöva
tagas i anspråk under tiden fram till den 1 juli 1941, utan en viss reservation
torde kunna antagas föreligga vid budgetårsskiftet.

Statsbidrag till nya arbeten för förbättring eller utvidgning av handelshamnar
och farleder torde i nuvarande statsfinansiella läge icke böra beviljas
i andra fall än då så på grund av särskilda förhållanden kan anses särskilt
angeläget. För att för dylika fall tillräckliga medel skola finnas för
ändamålet disponibla, torde emellertid utöver den reservation, som kan
uppkomma å innevarande budgetårs anslag, ett lämpligt avvägt belopp
böra anvisas för nästa budgetår. Beloppet torde enligt min mening icke
behöva beräknas så högt som det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskade anslaget av 300,000 kronor. Jag föreslår för min del, att anslaget
nedsättes till 100,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 100,000.

[24.] 22. Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder, förslagsanslag.
Till underhåll och drift av statens fiskehamnar samt sådana kanaler
och övriga farleder, som stå under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning,
har från och med budgetåret 1936/37 anvisats ett särskilt reservationsanslag.
Detta har för vart och ett av budgetåren 1936/37 —1939/40 anvisats
med 35,000 kronor. Med hänsyn till storleken av den reservation å

Bihang (ill riksdagens protokoll 1941. 1 saini. Nr 1 Del 9. 211340 5

Departements chefen.

Sjätte huvudtiteln.

anslaget, som under flera budgetår funnits, har anslaget för innevarande
budgetår nedsatts till 27,500 kronor.

I sin förevarande skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början
erinrat om att till här ifrågavarande hamnar och farleder hörde, bland
annat, Sotenkanalen i Bohuslän samt från och med år 1941 den under utförande
varande kanalen genom Falsterbonäset. Beträffande Sotenkanalen
påginge för närvarande, meddelar styrelsen, reparation av vridmaskineriet
till bron över kanalen. Enär reparationsarbetena icke hade kunnat förutses
vid avgivandet av styrelsens anslagsäskande för innevarande budgetår hade,
anför styrelsen, av tillgängliga medel större del än från början beräknats
erfordrats för kanalen ifråga. Detta hade i sin tur medfört, att vissa andra
underhållsarbeten å statens fiskehamnar i viss mån måst eftersättas. Kostnaderna
för underhåll och drift av Sotenkanalen, vari jämte avlöning tilltro
brovakter bland annat inginge erforderlig förstärkning av kanalens slänter,
samt för underhåll av statens 33 fiskehamnar beräknade styrelsen komma
att för nästa budgetår uppgå till 50,000 kronor.

Angående Falsterboleden kunde, anför styrelsen vidare, kostnaden för
drift och underhåll endast mycket approximativt beräknas. Att under nästa
budgetår för ändamålet ett belopp komme att erfordras av cirka 50,000 kronor
torde kunna antagas. Med hänsyn till svårigheten att innan leden blivit
färdig och varit i bruk någon tid kunna beräkna behovet av erforderliga
medel syntes det lämpligt, att anslaget tillsvidare upptoges som förslagsanslag.

Styrelsen hemställer i anslutning härtill, att till underhåll och drift av
statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1941/42 ett förslagsanslag
måtte anvisas av 100,000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1939/40 förefanns å anslaget till underhåll
och drift av statens fiskehamnar och farleder en reservation av i runt tal

25,400 kronor. Denna reservation och det för samma budgetår anvisade
anslaget å 35,000 kronor hava enligt budgetredovisningen för budgetåret
1939/40 tagits i anspråk utom såvitt avser ett belopp av omkring 4,600
kronor. Denna i förhållande till den normala belastningen å anslaget
avsevärda medelsåtgång sammanhänger bland annat med vissa reparationer
av vridmaskineriet till bron över Sotenkanalen. Med hänsyn till omfattningen
av dessa arbeten hava enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat vissa andra underhållsarbeten å fiskehamnarna och de övriga farlederna
på grund av bristande medel måst i viss mån eftersättas. Detta
förhållande skulle i och för sig kunna motivera, att på sätt styrelsen föreslagit
det för de normala utgifterna avsedda beloppet, vilket hittills brukat
beräknas till 35,000 kronor årligen, något ökas. Med hänsyn till att i nuvarande
läge all möjlig återhållsamhet i fråga örn statsutgifterna måste iakttagas,
anser jag mig emellertid icke böra tillstyrka den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärda ökningen av beloppet till 50,000 kronor. För här

Sjätte huvudtiteln. 67

avsedda utgifter torde därför för nästa budgetår icke böra avses högre belopp
än 35,000 kronor.

På grund av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i fråga om kanalen
genom Falsterbonäset vill jag icke motsätta mig, att till underhåll och
drift av densamma avses ett belopp av 50,000 kronor.

Anslaget skulle i enlighet med vad jag sålunda anfört behöva för nästa
budgetår anvisas med (35,000 + 50,000) 85,000 kronor. Då utgifterna för
Falsterbokanalen i avsaknad av erfarenheter svårligen kunna nu med någon
tillförlitlighet beräknas, bör anslaget uppdelas i två poster, därvid den ena
avseende utgifterna för Falsterbokanalen bör givas karaktär av förslagspost
och den andra avseende de övriga utgifterna icke bör utan Kungl. Maj:ts
medgivande få överskridas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 85,000.

[25.] 23. Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar,
reservationsanslag. Statens medverkan till byggande av fiskehamnar
började år 1913. Under de första åren byggdes härvid uteslutande statliga
hamnar. Sedermera överfördes emellertid tyngdpunkten i fråga örn fiskehamnsbyggandet
från de rena statshamnarna till statsunderstödda hamnar,
vilket ansågs påkallat med hänsyn till önskvärdheten av att vederbörande
intressenter i skälig omfattning deltogo i kostnaderna för fiskehamnsanläggningarna.
I enlighet härmed har riksdagen till understödjande av sådana
fiskehamnsbyggnader, vilka ej tillhöra staten, från och med år 1920 varje år,
utom för budgetåret 1924/25, anvisat särskilda anslag, för år 1920 under nionde
huvudtiteln och därefter under sjätte huvudtiteln. Från och med budgetåret
1935/36 är anslaget jämväl avsett att, i vad avser här berörda slag av hamnar,
disponeras för sådana underhållsarbeten (större reparations- och muddringsarbeten),
vilka ej äro att hänföra till det normala underhållet.

Anslaget har för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 utgått med

200,000 kronor och för innevarande budgetår med 100,000 kronor. Det må
emellertid erinras, att i fråga örn anslaget för budgetåret 1939/40 i anslutning
till vad som förutsattes i Kungl. Majits proposition nr 79 till 1939 års
urtima riksdag beslut meddelats, att av anslaget ett belopp av 50,000 kronor
skulle tillföras budgetutjämningsfonden.

Bestämmelser örn statsbidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar finnas intagna i kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328)
angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmänna
hamnar och farleder (ändrad 188/1935).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 9 oktober 1940
rörande detta anslag erinrat örn att styrelsen i sina petita avseende innevarande
budgetår framhållit, att med hänsyn till önskemålet att bereda

68 Sjätte huvudtiteln.

större möjlighet för tillgodoseende av bidragsbeliovet anslaget borde, därest
normala förhållanden varit rådande, höjas från 200,000 kronor till 400,000
kronor.

Under förutsättning att normala förhållanden åter skulle inträda gällde,
anför nu styrelsen, beträffande behovet av anslagsmedel under nästa budgetår
fortfarande vad styrelsen anfört i nämnda petita. Styrelsen fortsätter:

Under nu rådande förhållanden beräknar styrelsen, att beträffande nybyggnader
av hamnar företrädesvis endast sådana, som äro belägna inom
distrikt med större arbetslöshet, komma till utförande, och då med anlitande
av medel som ställts till förfogande för arbetslöshetens avhjälpande. Utom
rena nybyggnader föreligger dock på många platser stort behov av förbättringar
av befintliga hamnar. Där erforderliga underhållsarbeten — här ifrågasättes
endast underhållsarbeten av sådan omfattning, att vederbörande intressenter
ej själva ha resurser att bekosta desamma — och förbättringar
antingen utgöras av huvudsakligen muddringsarbeten eller äro belägna inom
sådana delar av landet där ingen eller ringa arbetslöshet förefinnes, måste
emellertid ifrågavarande arbeten utföras med anlitande av för ändamålet
direkt anvisade anslag. Särskilt under vintern 1940 med dess exceptionellt
svåra väderleksförhållanden blevo många hamnar genom inverkan av is och
överbrytaude sjö utsatta för skadegörelse av större eller mindre omfattning.
För en del av dessa hamnar pågå arbetena med deras iståndsättande med
anlitande av de för innevarande budgetår anvisade anslagen.

Under nuvarande förhållanden beräknar styrelsen, att till här ifrågavarande
slag av hamnarbeten under nästa budgetår ett belopp kommer att
erfordras av 100,000 kronor Härvid förutsättes emellertid, att i föreliggande
petita äskade anslag av 500,000 kronor till bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder kommer att anvisas. I annat fall finner
sig styrelsen nödsakad föreslå, att förevarande anslag höjes till 500,000
kronor.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,
att — dock under nyss angiven förutsättning — till bidrag till byggande
och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1941/42 ett
reservationsanslag måtte anvisas av 100,000 kronor.

Dopartomente- Jag anser, att jämväl under nästa budgetår medel böra stå till förfogande
chcfon. för bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner jag mig ej böra förorda
någon ökning av anslaget. Detsamma torde därför böra för nästa budgetår
anvisas med oförändrat belopp av 100,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förutsatt, att, därest här ifrågavarande
anslag anvisades med oförändrat belopp, anslaget till bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder skulle för nästa
budgetår anvisas med 500,000 kronor. Syftet med sistnämnda anslag, som
funnits upptaget å riksstaten sedan budgetåret 1935/36 och som avräknats
mot automobilskattemedlen, är att såsom en kollektiv restitution för den
bensinskatt, som erlagts vid inköp av bensin för motorbåtar, disponera någon
del av automobilskattemedlen. Under nästa budgetår torde emellertid såvitt

Sjätte huvudtiteln.

nu kan bedömas någon dylik skatt icke komma att erläggas för drivmedel
till motorbåtar. Vid dylikt förhållande synes skäl icke föreligga, att för
nästa budgetår anslag anvisas till ändamålet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................................. kronor 100,000.

Sjätte huvudtiteln.

C. Vägtrafikväsendet.

[26.] 1. Besiktning av motorfordon, förslagsanslag. Den 1 oktober 1937

trädde den nya organisationen för besiktning av motorfordon i funktion.
Organisationen grundar sig på ett efter utredning genom särskilda sakkunniga
framlagt förslag, över vilket Kungl. Maj:t genom proposition, nr 30, inhämtade
yttrande av 1936 års riksdag. Under hänvisning i övrigt till den
sammanfattande redogörelse rörande organisationen, som lämnades i 1937
års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 24), torde jag här endast
behöva erinra om följande:

Besiktningsmännens antal utgör enligt beslut av Kungl. Maj:t den 14
augusti 1936 63. Kungl. Maj:t förordnar besiktningsmännen för en tid av
högst sex år. Nuvarande förordnandeperiod omfattar tiden den 1 oktober
1937—den 1 januari 1943. Den i länets residensstad stationerade besiktningsmannen
är tillika länsbesiktningsman med huvudsaklig uppgift att i
visst avseende samarbeta med statspolisen vid dess fordonstillsyn samt att
tillhandagå vederbörande myndigheter med utredningar och dylikt. Finnas
i residensstaden flera besiktningsmän stationerade, utser Kungl. Majit länsbesiktningsman.
Stockholms stad och län äga gemensam länsbesiktningsman.
Av den sammanlagda uppbörden å tjänsten äger besiktningsmannen
tillgodogöra sig bland annat arvode i enlighet med vissa närmare bestämda
grunder.

Samtidigt med denna nyorganisation, som innebar en viss begränsning
av besiktningsmannainstitutionen, vidtogs en utökning av ordningsstatspolisen
i syfte att genom denna skulle utövas viss besiktning av motorfordonsbeståndet,
s. k. flygande besiktning.

Enligt de från och med den 1 oktober 1937 gällande bestämmelserna är
anslaget till besiktning av motorfordon avsett till bestridande av, förutom
förenämnda arvoden till besiktningsmännen, arvoden för tillfälliga biträden
åt besiktningsmän, arvoden till länsbesiktningsmännen, ersättningar till besiktningsmän,
som innehava egen automobil, samt arvoden och reseersättningar
till besiktningsmän för särskilda uppdrag.

Anslaget har för budgetåren 1937/38—1940/41 anvisats med respektive

1.070.000 kronor, 850,000 kronor, 780,000 kronor och 700,000 kronor. Uppbörden
å den å riksstatens inkomstsida upptagna inkomsttiteln Avgifter för
besiktning av motorfordon har för vart och ett av de tre förstnämnda budgetåren
enligt budgetredovisningen uppgått till i avrundade belopp 1,323,000
kronor, 1,434,000 kronor och 1,504,000 kronor. Belastningen å anslaget har
för motsvarande budgetår uppgått till följande avrundade belopp, nämligen

1.110.000 kronor, 795,000 kronor respektive 844,000 kronor.

Vidare torde få erinras, att kostnaderna för en i samband med omläggningen
av besiktningsorganisationen beslutad utökning av ordningsstatspolisen
förutsatts skola till ett belopp, motsvarande skillnaden mellan de
beräknade inkomsterna å förenämnda inkomsttitel och anslaget till besiktning
av motorfordon, utgå av vanliga skattemedel, medan återstoden skulle utgå
av automobilskattemedel.

Sjätte huvudtiteln.

Anslaget för innevarande budgetår bar beräknats på följande sätt:

Kronor

Besiktningsmännens behållna andelar av de under budgetåret redovi -

sade avgifterna.......................................................... 600,000

Ersättning till besiktningsmän, som innehava egen automobil ...... 55,000

Arvoden till länsbesiktningsmän ........................................ 17,300

Arvoden för tillfälliga biträden åt besiktningsmän .................... 20,000

Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag.................. 7.700

Summa kronor 700,000

Genom beslut den 26 juli 1940 har Kungl. Maj:t bemyndigat väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att av anslaget till besiktning av motorfordon taga
i anspråk högst 3,500 kronor till bestridande av dels rese- och traktamentsersättningar
enligt allmänna resereglementet åt de besiktningsmän för motorfordon,
som komme att deltaga i ett av statens bränslekommission planerat
sammanträde inför kommissionen för dryftande av frågor örn åtgärder för
ett främjande av en övergång till gengasdrift av för sådan drift lämpliga
motorfordon, dels ock arvoden till besiktningsmännen för deltagande i
nämnda sammanträde med högst 18 kronor per sammanträdesdag.

Slutligen kan erinras, att Kungl. Majit genom beslut den 9 augusti 1940
bemyndigat samtliga länsstyrelser att vid handläggningen enligt anvisningar
av statens bränslekommission av frågor rörande övergång till gengasdrift
för motorfordon såsom sakkunnigt biträde under en tid av högst två månader
år 1940 anlita vederbörande länsbesiktningsmän eller vid förfall för
denne annan lämplig besiktningsman för motorfordon ävensom att inom
viss angiven kostnadsram fastställa det arvode, som finge för sådant biträde
utgå till besiktningsmannen. Genom samma beslut har Kungl. Majit anbefallt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter anmälan av respektive
länsstyrelser, till vederbörande besiktningsman utanordna honom av länsstyrelsen
tillerkänt arvode samt att avföra sålunda utanordnade medel,
sammanlagt högst 8,700 kronor, å anslaget till besiktning av motorfordon.

I skrivelse den 30 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anslag för nästa budgetår till besiktning av motorfordon.
Styrelsen har till en början meddelat, att under de första åtta månaderna
av år 1940 i avgifter för av besiktningsmännen utförda förrättningar influtit
ett belopp av omkring 625,000 kronor. I fråga örn beräkningen av anslaget
har styrelsen anfört, att det vore uppenbart, att med hänsyn till rådande
ovisshet örn den framtida tillgången på flytande drivmedel uppskattningen
av besiktningsmännens uppbörd för en så relativt långt fram i tiden liggande
tidsperiod som nästa budgetår måste bliva ytterst osäker. Styrelsen hade
ansett sig böra räkna med fortsatt inskränkning av trafiken med bensindrivna
fordon. Den alltmer ökade användningen av gengasdrivna fordon
syntes emellertid giva anledning till förhoppning, att motortrafiken i sin
helhet icke skulle komma att undergå någon ytterligare, mera katastrofal

Departements chefen.

72 Sjätte huvudtiteln.

minskning. Vid sådant förhållande torde man, i brist på säkrare utgångspunkt,
lämpligen kunna räkna med samma belopp för uppbörden av besiktningsavgifter
under budgetåret 1941/42 som beräknats för innevarande budgetår,
nämligen 700,000 kronor.

Med utgångspunkt från ett inkomstbelopp av 700,000 kronor beräknar
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgifterna för besiktningsväsendet för budgetåret
1941/42 på följande sätt:

Kronor

Besiktningsmännens behållna andelar av de under året redovisade avgifterna
.................................................................. 525,000

Ersättning till besiktningsmän, som innehava egen automobil ...... 55,000

Arvoden till länsbesiktningsmän ........................................ 17,300

Arvoden för tillfälliga biträden åt besiktningsmän (samt utfyllnad av

vikariatsarvoden)........................................................ 20,000

Arvoden och reseersättningar för särskilda uppdrag.................. 7,700

Summa kronor 625,000

Enligt vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang föreslår
skall inkomsttiteln Avgifter för besiktning av motorfordon för nästa budgetår
i riksstaten upptagas med 700,000 kronor eller samma belopp som för innevarande
budgetår. Utgående från detta inkomstbelopp synes mig anslaget
till besiktning av motorfordon för nästa budgetår böra beräknas på sätt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit eller till 625,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ........................ kronor 625,000.

[27.] 2. Registrering av motorfordon, förslagsanslag. Förslagsanslaget till
bestridande av utgifter för registrering av motorfordon har från och med
budgetåret 1936/37 årligen anvisats med 1,000 kronor.

Från anslaget gäldas utgifter för anskaffande av liggare och blad till
automobilregistren hos länsstyrelserna ävensom för tryckning av olika för
automobilväsendet erforderliga blanketter, ersättning till den räkenskapsförare
hos Överståthållarämbetet, som handhar uppbörden av registreringsavgifter
för motorfordon, ävensom kostnaderna för besiktnings- och skatteskyltar
samt för körkort och trafikkort.

På grund av att en avsevärd inkomst beretts anslaget därigenom att
medel, som deponerats vid utbekommande av skyltar av nyssnämnda slag
och som icke erfordrats för återbetalning eller täckande av omkostnader,
jämlikt meddelade bestämmelser tillgodoförts anslaget, har för budgetåren
1936/37—1938/39 uppkommit nettoinkomst å anslaget av omkring 4,700,

1,500 respektive 11,600 kronor. För budgetåret 1939/40 hava däremot utgifterna
å anslaget överstigit inkomsterna å detsamma med omkring 22,800
kronor.

Sjätte huvudtiteln.

I skrivelse den 30 september 1940 bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört, att den osedvanligt stora belastningen å nu förevarande anslag under
budgetåret 1939/40 sammanhängde därmed, att jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse
den 31 oktober 1939 (nr 772) angående förande av automobilregister
och beredskapsförteckning m. m. hos länsstyrelsen särskilda beredskapsförteckningar,
för vilka kostnaderna bestritts av anslaget till registrering av
motorfordon, måst uppläggas för de motor- och släpfordon, som tillfälligt
avregistrerats.

Under framhållande att den ökade anslagsbelastningen torde få anses
vara rent tillfällig hemställer styrelsen, att anslaget för nästa budgetår måtte
anvisas med oförändrat belopp eller 1,000 kronor.

I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Registrering av motorfordon för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ........................ kronor 1,000.

[28.] 3. Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag. Anslaget
har för vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 anvisats med

29,000 kronor. Med hänsyn till uppkomna reservationer å anslaget nedsattes
detta för budgetåren 1939/40 och 1940/41 till 17,500 kronor respektive 15,000
kronor. Å tilläggsstat I till riksstaten för sistnämnda budgetår har emellertid
av särskild anledning ett tilläggsanslag måst anvisas å 10,000 kronor.

De utgifter, som numera bestridas av anslaget, utgöras bland annat av
bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland, av medel
till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder samt
av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för bro eller annan anordning
för vägs framförande över isränna, då vägen icke är att hänföra till allmän
väg. Härjämte hava vissa engångsutgifter bestritts med medel från här
förevarande anslag, exempelvis för iståndsättningsarbeten å fjällstugor å färdleden
mellan Karesuando kyrkoby i Norrbottens län och Skibotten i Norge
samt vid Strimasunds fjällstuga. Vidare skola enligt beslut av 1937 års
riksdag från och med budgetåret 1937/38 från anslaget bestridas även de
statens bidrag till anordningar för beredande av skjuts och härbärge åt
resande, som under tidigare år utgått av anslag för bidrag till skjutsentreprenader
m. m. och varmed avsetts att i fall då så erfordras på grund av
skjutsstadgans upphävande möjliggöra dylika anordningar. Slutligen skola
enligt beslut av statsmakterna från och med budgetåret 1923/24 vissa ersättningar
för jordförluster genom kanal- och väganläggningar avföras å anslaget.

De utgifter, för vilkas bestridande detta anslag avses, torde kunna beräknas
komma att under nästa budgetår uppgå till omkring 25,000 kronor.
Då några odisponerade medel av anslaget icke torde komma att förefinnas vid
ingången av nästa budgetår, torde anslaget böra anvisas med nämnda belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ridväg till vissa kommunikationsändamål för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av____ kronor 25,000.

Departements chefen.

74 Sjätte huvudtiteln.

[29.] 4. Statens biltrafiknämnd: Avlöningar, förslagsanslag. I proposition
nr 115 till 1940 års lagtima riksdag begärde Kungl. Maj:t riksdagens yttrande
över ett vid propositionen fogat förslag till förordning angående yrkesmässig
automobiltrafik. Enligt förslaget skulle det ankomma på en central
myndighet, statens biltrafiknämnd, att verka för ett ändamålsenligt ordnande
av den yrkesmässiga automobiltrafiken. Biltrafiknämnden förutsattes skola
börja sin verksamhet den 1 januari 1941, medan förordningen skulle träda i
kraft den 1 juli 1941. Med anledning av Kungl. Maj:ts i nämnda proposition
framlagda förslag örn anslag till bestridande av kostnaderna för biltrafiknämndens
verksamhet under tiden den 1 januari—den 30 juni 1941 anvisade
riksdagen för ändamålet två förslagsanslag, nämligen ett avlöningsanslag
å 36,000 kronor och ett omkostnadsanslag å 20,000 kronor, vilka anslag
skulle avräknas mot automobilskattemedlen. Anslagen beräknades på
följande sätt:

Avlöningsanslaget. Kronor

1. Arvoden och ersättningar till nämndens ledamöter och suppleanter 11,500

2. Arvoden till kansliets personal........................................ 18,500

3. Ersättningar för tillfällig förstärkning av länsstyrelsernas arbets -

krafter .................................................................. 6,000

Summa kronor 36,000

Omkostnadsanslaget.

1. Reseersättningar ........................................................ 4,000

2. Expenser.................................................................. 16.000

Summa kronor 20,000

Den 25 oktober 1940 har Kungl. Majit utfärdat förordning angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m. (Sv. förf.-sami. nr 910).

Genom beslut den 13 december 1940 har vidare Kungl. Majit förordnat
följande personer till ledamöter i statens biltrafiknämnd, nämligen generallotsdirektören
T. Petersson, ordförande, kommerserådet S. E. Österberg,
ställföreträdare för ordföranden, vice ordföranden i svenska lasttrafikbilägareförbundet,
åkeriägaren C. A. Eriksson, ordföranden i Östergötlands och
Södermanlands handelskammare, direktören E. Fredholm, förtroendemannen
i svenska transportarbetareförbundet B. Helgesson, trafikchefen vid Nora
Bergslags järnväg H. E. Y. Malmquist och omnibusdirektören G. Y. B.
Wahlstedt, samt till suppleanter i nämnden sekreteraren i järnvägsstyrelsen
N. G. Lindskog, ordföranden i Jönköpings läns lasttrafikbilägareförening,
åkeriägaren M. Andersson, direktören P. G. Y. Ternström, ombudsmannen
i svenska transportarbetareförbundet, avd. 175, M. Eriksson, ordföranden i
svenska droskbilägareförbundet E. Rapp och lantbrukaren R. Johansson.

Då erfarenheter ännu saknas rörande kostnaderna för biltrafiknämndens
verksamhet, torde för beräkningen av kostnaderna under nästa budgetår de
för innevarande budgetår anvisade anslagen i huvudsak få läggas till grund.
Yad avlöningsanslaget angår torde sålunda posten till arvoden och ersättningar
till nämndens ledamöter och suppleanter böra beräknas till 23,000

Sjätte huvudtiteln.

kronor. Posten till kansliets personal har för innevarande budgetår beräknats
med hänsyn till att personalen icke skulle behöva i sin helhet tillsättas
redan vid början av nämndens verksamhet. För nästa budgetår torde därför
till personalen erfordras ett belopp, som något överstiger dubbla summan
av motsvarande belopp för innevarande budgetår. Jag föreslår, att för
kansliets personal beräknas ett belopp av 40,000 kronor. Något belopp till
förstärkning av länsstyrelsernas arbetskrafter synes däremot icke, såvitt nu
kan bedömas, vara behövligt. Avlöningsanslaget skulle i enlighet härmed
uppgå till 63.000 kronor.

Omkostnadsanslaget torde böra beräknas till 26,000 kronor med beräknad
fördelning av 7,000 kronor å reseersättningar och 19,000 kronor å expenser.

Båda anslagen torde på grund av de osäkerhetsmoment, som vidlåda anslagsberäkningarna,
böra jämväl för nästa budgetår anvisas förslagsvis. Vidare
böra anslagen alltjämt avräknas mot automobilskattemedlen.

Under åberopande av det anförda får jag under denna punkt hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 63,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[30.] 5. Statens biltrafiknämnd: Omkostnader, förslagsanslag. Under hänvisning
till vad jag under näst föregående punkt anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 26,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjätte huvudtiteln.

D. Byggnadsväsende^

[31.] 1. Byggnadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är för

innevarande budgetår anvisat med 698,500 kronor. Genom beslut den 24
maj 1940 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat. Kronor

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 330,300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................................... 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 165,200

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 17,500 182,700

4. Börligt tillägg, förslagsvis ............................................ 47,700

Säger kronor 561,900

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 69,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 8,300 77^00

2. Börligt tillägg, förslagsvis ............................................ 6,400

Säger kronor 84,200

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 21,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 24,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 2,400 26,400

3. Börligt tillägg, förslagsvis.............................................. 4,500

Säger kronor 52,400
Summa kronor 698,500.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande
för nästa budgetår av anslag till styrelsen.

Styrelsen erinrar till en början örn att styrelsen i sin skrivelse hösten
1939 angående anslagsbehovet för budgetåret 1940/41 framlade förslag till
vissa ändringar i och utvidgningar av styrelsens personalorganisation, men
att departementschefen med hänsyn till, bland annat, det under hösten 1939
inträffade krisläget, som medfört, att statsutgifterna måste inskränkas till vad
som kunde anses oundgängligen nödvändigt, förklarat sig icke för det dåvarande
kunna tillstyrka någon ändring i eller utvidgning av styrelsens perso -

Sjätte huvudtiteln. 77

nalorganisation. Elium de av styrelsen i sagda skrivelse framförda önskemålen,
fortsätter styrelsen, kvarstode i vad det gällde uppflyttning av vissa
tjänster, funne sig styrelsen emellertid med hänsyn till krisläget icke böra
för närvarande framföra förslag därom. Enligt ämbetsverket tillhandakommet
utdrag av statsrådsprotokoll över finansärenden den 21 juni 1940 skulle,
bland annat för att tjäna till grund vid framställning örn anslagsäskanden
till 1941 års riksdag, verksmyndiglieterna i besparingssyfte vidtaga undersökningar
rörande möjligheten av en nedskärning av förvaltningsarbetet inom
vederbörande verk genom nedläggande av arbetsuppgifter, som icke vore
oundgängliga, samt genom förenkling och effektivisering i ärendenas handläggning.
Byggnadsstyrelsen ville i detta avseende för styrelsens del framhålla
följande:

Byggnadsstyrelsens verksamhet består i stort sett i utförande av byggnadsföretag,
som av Kungl. Majit anförtrotts åt styrelsen, underhåll och
tillsyn av fastigheter, som ställts under styrelsens förvaltning, samt granskning
av förslag och ärenden, som för yttrande remitterats till styrelsen eller
underställas styrelsens prövning och avgörande. Då alltså omfattningen av
de uppgifter, som äro föremål för styrelsens verksamhet, icke är beroende
av styrelsens eget bestämmande, kan styrelsen näppeligen för sin del föreslå
nedläggandet av vissa arbetsuppgifter, och det är under nu rådande
förhållanden ej heller möjligt för styrelsen att närmare beräkna den blivande
arbetskvantiteten under den närmaste framtiden och det därav föranledda
personalbehovet. Sådana i nämnda statsrådsprotokoll antydda åtgärder beträffande
arbetets bedrivande inom ämbetsverket, som syfta till förenklingar
och begränsningar, hava av styrelsen redan vidtagits i den omfattning som
synts möjlig. Sålunda har arbetet med styrelsens årliga verksamhetsberättelse
starkt inskränkts och berättelsen befordras ej längre till tryck. Statistiska
arbeten och sammanställningar hava i möjligaste mån nedlagts och
revisionsarbetena förenklats. För ett rationellt tillvaratagande av skrivbiträdeskraften
kommer en för styrelsen gemensam skrivavdelning att inrättas.
Givetvis kommer styrelsen att ägna hithörande besparingsmöjligheter all
fortsatt uppmärksamhet.

I styrelsens arbetstillgång kunde, uttalar härefter styrelsen, såsom av det
följande framginge, i stort sett icke sägas hava inträffat sådan minskning,
som skulle under normala förhållanden föranleda styrelsen till personalindragningar.
Med hänsyn till den i statsrådsprotokollet framhållna tvingande
nödvändigheten av nedskärningar inom förvaltningsorganisationen hade styrelsen
det oaktat undersökt, huruvida möjligen vissa tjänster skulle kunna
undvaras. Styrelsen hade emellertid därvid funnit, att en personalminskning
kunde vidtagas endast under förutsättning, dels att en nämnvärd inskränkning i
styrelsens arbetskvantitet på grund av tidsförhållandena eller eljest inträffade,
och dels att nu till militärtjänst inkallad personal hos styrelsen återinträdde
i tjänst. Skulle åter av arbetslöshets- eller andra skäl den statliga och
kommunala byggnadsverksamheten ånyo igångsättas, komme styrelsens arbetsuppgifter
med säkerhet att ökas så, att personal finge nyanställas i stället
för entledigas.

Förutom de tjiinster, som under angivna förutsättningar skulle kunna
ifrågakomma till tillfällig indragning, kommo, fortsätter styrelsen, givetvis

Sjätte huvudtiteln.

personalminskning att vidtagas beträffande styrelsens byggnadsbyrå, i den
mån sådan betingades av inskränkning i omfattningen av sådana byggnadsföretag,
som anförtroddes byrån. Det vore emellertid att märka, att kostnaderna
för icke-ordinarie befattningshavare och tillfälliga arbetsbiträden på
denna byrå påfördes anslagen för de av styrelsen omhänderhavda byggnadsföretagen,
varför styrelsen i detta sammanhang icke hade att behandla frågan
örn ändringar i denna byrås personal.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört föreslår styrelsen vissa personalindragningar,
vilka huvudsakligen skulle beröra den under delstaten
för byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet upptagna posten till grundavlöningar
m. m. Härom anför styrelsen:

Från grundavlöningsposten bestridas avlöningar till extra ordinarie och
extra tjänstemän samt till tillfälligt anställda biträden. Därest ifrågavarande
personal skulle bibehållas oförändrad under nästa budgetår, skulle posten
upptagas med oförändrat belopp eller 165,200 kronor.

Såsom förut framhållits, har byggnadsstyrelsen icke möjlighet att redan
nu med någon säkerhet beräkna arbetskvantiteten och det därav betingade
personalbehovet för tiden efter den 1 juli 1941. En för budgetåret 1941/42
för snävt tilltagen personalstat skulle omöjliggöra ett fyllande av de arbetsuppgifter,
som komme att påläggas styrelsen, för det fall den statliga och
kommunala byggnadsverksamheten åter komme igång under nämnda tidsperiod
eller dessförinnan. Styrelsen finner sig därför nu kunna föreslå endast
en mindre personalminskning, men styrelsen kommer självfallet att tillse, att
personalstyrkan i verkligheten icke hålles högre, än som vid varje tidpunkt
är strängt erforderligt. Med framhållande härav vill styrelsen anföra följande
beträffande de olika byråernas personalbehov.

Personalen på styrelsens kulturhistoriska byrå utgöres av byråchefen, en
intendent, en assistent och två kanslibiträden, alla ordinarie, samt ett extra
ordinarie kanslibiträde och ett ritbiträde, som avlönas med arvode. Då vid
ett bestående av det nuvarande allmänna läget en viss minskning i arbetsbördan
för denna byrå torde vara att vänta, kan byrån möjligen från och
med nästa budgetår reda sig med endast den ordinarie personalen och det
extra ordinarie kanslibiträdet, varför det extra ritbiträde?; skulle kunna undvaras.
Härigenom skulle uppkomma en besparing av 2,520 kronor.

Stadsplanebyråns personal utgöres av förutom chefen, en byrådirektör,
en intendent, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde, alla ordinarie, tre biträdande
arkitekter, en notarie och två kanslibiträden, alla extra ordinarie,
samt en befattningshavare för handläggning av ärenden rörande gatukostnadsbestämmelser
och två extra ritbiträden, vilka tre sistnämnda avlönas med
arvoden. Under nästa budgetår torde styrelsen kunna tillfälligt avstå från
befattningshavaren för handläggning av ärenden rörande gatukostnadsbestämmelser.

Enligt instruktionen åligger det styrelsen att förvara till styrelsen inkomna
kopior av fastighetsregisterkartor och å dessa införa timade förändringar.
Styrelsen har vid olika tillfällen framhållit, att i detta arbete uppkommit
en icke obetydlig balans, som emellertid för närvarande avarbetas. Vid
detta arbete biträda, bland andra, ovannämnda två extra ritbiträden. Då
detta arbete någon kortare tid skulle kunna bedrivas något långsammare,
skulle ett sådant biträde kunna tills vidare avvaras. För stadsplanebyråns
del skulle genom nu ifrågasatta åtgärder uppkomma en besparing av (7,200
+ 2,220) 9,420 kronor.

Sjätte huvudtiteln.

På utredningsbyrån äro anställda, förutom chefen, två intendenter, en
assistent och ett skrivbiträde, alla ordinarie, en extra tjänsteman (arkitekt),
som förordnats att tills vidare uppehålla en ordinarie assistentbefattning
under den tid den ordinarie innehavaren är förordnad att bestrida en högre
extra ordinarie befattning på styrelsens byggnadsbyrå, en biträdande arkitekt,
som är extra ordinarie tjänsteman, samt en arkitekt med särskilda
uppdrag, vilken ersättes från anslaget till utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag. Därest den statliga byggnadsverksamheten icke åter igångsättes,
torde styrelsen kunna avstå från, förutom sistnämnde arkitekt, en av
de båda icke ordinarie arkitekterna. Härigenom skulle uppstå en besparing
å ifrågavarande anslagspost av 6,831 kronor.

Utöver vad sålunda angivits anser styrelsen någon inskränkning i personalen
icke kunna vidtagas, såvitt avser den personal, som avlönas från
grundavlöningsposten.

Jämväl i fråga örn den för statens bränslekontrollerande verksamhet avsedda
personalen föreslår byggnadsstyrelsen en viss begränsning. Härom
anför styrelsen:

Sedan hösten 1939 tjänstgör inspektören Kinander, lönegrad Eo 26, i
industri- och bränslekommissionerna, varför hans tjänst för närvarande uppehälles
av en av värmetekniska avdelningens byråingenjörer. Däremot har
någon ytterligare arbetskraft under Kinanders frånvaro icke tillförts avdelningen
och torde i nuvarande läge ej vara oundgängligen erforderlig, varför
avdelningen torde kunna tills vidare avstå från en teknisk amanuens i lönegrad
Eo 18.

De göromål, som handhavas av den juridiskt utbildade halvtidsamanuensen,
tidigare notarie och revisor, torde så småningom kunna överflyttas till administrativa
byrån. Vid sådant förhållande synes avdelningen kunna från
och med den 1 juli 1941 avstå från nämnde halvtidsamanuens i lönegrad
Eo 18.

För närvarande tjänstgöra å avdelningen ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde.
I nuvarande läge torde kontorsbiträdet få undvaras och biträdeshjälp
lämnas från administrativa byrån i den mån kanslibiträdet icke medhinner
skrivarbetet inom avdelningen.

På grund av vad sålunda anförts skulle grundavlöningsposten kunna
minskas med (5,664 + 2,832 + 2,802) 11,298 kronor.

Beträffande den i delstaten för byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal
upptagna grundavlöningsposten har styrelsen anfört:

Från denna post avlönas en värmeledningsskötare och två förste eldare
i lönegrad Eo 6, fyra eldare i lönegrad Eo 5 och en eldare med arvode,
som för niirvarande utgår med 2,604 kronor för år räknat. I anslagsäskandena
för innevarande budgetår föreslog styrelsen, att åt den mot arvode
anställde eldaren, som tjänstgör i kanslihuset, skulle beredas extra ordinarie
anställning såsom eldare i lönegrad Eo 5 och att för anställande av en extra
eldare i samma fastighet under månaderna november—mars skulle anvisas
ett belopp av 1,250 kronor. Detta förslag vann emellertid icke Kungl. Maj:ts
bifall. Behovet av den förstnämnde eldaren vid kanslihuset är stadigvarande,
och styrelsen finner det för den skull oriktigt, att denne intager en sämre
stiillning i löne- och pensionshänseende än motsvarande befattningshavare
vid kronans fastigheter i kvarteren Kosenbad, Murmästaren och Grönlandet
Norra samt vid Gamla riksdagshuset. Styrelsen anser sig därför böra ånyo

Departements chefen.

80 Sjätte huvudtiteln.

framföra önskemålet, att även denne eldare beredes extra ordinarie anställning
oell därigenom någon förbättring i sin blygsamma löneställning. Den
härav betingade kostnadsökningen beräknas till i runt tal 400 kronor.

Även behovet av extra eldare under vintermånaderna kvarstår. Sådant
behov har emellertid under den gångna vintern till följd av övergång till
vedbränsle yppats även vid andra kronans fastigheter, och styrelsen har
nödgats tillfälligt anställa extra eldare, som emellertid avlönats av förskottsmedel
för vederbörande fastighets uppvärmning. Under nuvarande förhållanden
torde denna utväg böra anlitas även i fortsättningen så länge den
rådande krissituationen varar.

Med hänsyn till vad sålunda anförts beräknar styrelsen, att ifrågavarande
post för nästa budgetår bör höjas med 400 kronor till 24,400 kronor.

Med utgångspunkt från de av byggnadsstyrelsen sålunda föreslagna ändringarna
i fråga om vissa av avlöningsposterna och med hänsynstagande till
att posterna till rörligt tillägg skola beräknas efter 15 procent skulle avlöningsstaten
enligt styrelsens förslag sluta å ett sammanlagt belopp av

699,400 kronor. Styrelsen hemställer, att detta belopp måtte anvisas för
nästa budgetår.

Statskontoret har i utlåtande den 9 september 1940 förklarat, att ämbetsverket,
med hänsyn till de begränsningar, som byggnadsstyrelsen föreslagit
med avseende å avlöningsanslaget, ej ville framställa någon erinran mot
bifall till styrelsens hemställan.

I en med skrivelse den 26 november 1940 överlämnad promemoria, beträffande
vars närmare innehåll jag torde få hänvisa till handlingarna, har
byggnadsstyrelsen meddelat uppgifter rörande de ändringar i avlöningsstaten
för styrelsen, som erfordras vid en tillämpning av de nya principerna för
avlöningsstaternas uppställning. Enligt promemorian, som icke innefattar
några ändringar i fråga örn styrelsens i skrivelsen den 31 augusti 1940 framlagda
förslag rörande personalen, skulle avlöningsanslaget behöva anvisas
med ett belopp av 709,500 kronor.

Såsom byggnadsstyrelsen anfört är omfattningen av styrelsens arbetsuppgifter
nära beroende av de uppdrag, som av Kungl. Majit anförtros styrelsen,
samt av de ärenden i övrigt, som underställas styrelsens prövning
och avgörande. Vid dylikt förhållande äro givetvis styrelsens möjligheter
att i besparingssyfte beskära sin personalorganisation i viss mån begränsade.
Det av styrelsen nu framlagda förslaget till avlöningsanslag för nästa budgetår
innebär emellertid, att viss personalminskning skulle ske. I sin skrivelse
har styrelsen dock framhållit, att därest av arbetslöshets- eller andra skäl
den statliga och kommunala byggnadsverksamheten ånyo skulle igångsättas,
styrelsens arbetsuppgifter med säkerhet kom me att ökas i sådan omfattning,
att ny personal finge anställas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då jag icke anser mig böra förorda
någon ändrad organisation för styrelsen, vill jag icke ifrågasätta, att
styrelsens personalorganisation begränsas i större omfattning än styrelsen
själv föreslagit. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen tillvaratager alla

Sjätte huvudtiteln. 81

uppkommande möjligheter att ytterligare minska kostnaderna för styrelsens
verksamhet. Särskilt synes därvid böra beaktas, att den tillfälliga personal,
som avlönas av särskilda anslag vid sidan av avlöningsanslaget, icke hålles
större än som förhållandena vid varje tidpunkt oundgängligen kräva.

I den nuvarande grundavlöningsposten ingår ett belopp av 6,000 kronor
till arvode åt en fastighetskamrer å byggnadsstyrelsens intendentsbyrå.
Arvodestjänsten tillkom år 1935 i samband med inrättandet av statens allmänna
fastighetsfond. Å arvodet utgår dyrtidstillägg, för närvarande uppgående
till 1,560 kronor. Under framhållande att de arbetsuppgifter, som
ålåge fastighetskamrern, vore av stadigvarande natur och särdeles omfattande
hemställde byggnadsstyrelsen i sin skrivelse rörande styrelsens
avlöningsanslag för budgetåret 1937/38, att arvodestjänsten måtte ombildas
till en tjänst å extra stat i 22 lönegraden. Framställningen föranledde icke
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Byggnadsstyrelsen upprepade sin framställning
i samband med äskande av anslag till styrelsen för innevarande budgetår.
Tjänsten föreslogs då skola placeras å extra ordinarie stat i 21 lönegraden.
Ej heller denna framställning föranledde någon åtgärd från Kungl. Majis
sida. Med anledning av vad chefen för finansdepartementet tidigare i dag
anfört rörande omräkning av vissa arvodestjänster, som äro förenade med
dyrtidstillägg, torde jag emellertid i detta sammanhang ånyo få upptaga
frågan örn avlöningsförmånerna till fastighetskamrern. Då tjänsten numera
funnits under en relativt lång tid och de därunder vunna erfarenheterna
torde giva vid handen, att ett stadigvarande behov av tjänsten föreligger,
vill jag förorda, att densamma införes i löneplansystemet såsom extra ordinarie.
Tjänsten torde därvid böra erhålla sådan lönegradsplacering, att de
därmed förenade löneförmånerna närmast motsvara det till den nuvarande
tjänsten knutna arvodet jämte nu utgående dyrtidstillägg. I enlighet härmed
bör tjänsten placeras i 20 lönegraden, omfattande löneklasserna 19—22.
Nettolönen utan rörligt tillägg enligt 19 löneklassen utgör 6,438 kronor. Vid
bifall till vad jag här anfört kan anslaget under sjätte huvudtiteln till dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst minskas med ett belopp,
motsvarande det å arvodestjänsten nu utgående dyrtidstillägget.

Styrelsen har föreslagit, att en med arvode nu avlönad eldare med tjänstgöring
i kanslihuset måtte erhålla extra ordinarie ställning i 5 lönegraden
och att i anledning härav vederbörande avlöningspost måtte ökas med ett
belopp av 400 kronor, motsvarande kostnadsökningen. Med hänsyn till vad
styrelsen till stöd härför anfört vill jag icke motsätta mig bifall till framställningen.

Den av styrelsen i dess förenämnda promemoria i enlighet med de nya
principerna för avlöningsstaternas uppställning gjorda omräkningen av de
olika posterna i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen har vid granskning
icke givit mig anledning till erinran. Då byggnadsstyrelsen i posten till
avlöningar till icke-ordinarie personal inräknat tillhopa 5,900 kronor till
vikariatsersättningar och till övertidsersättningar, torde någon höjning av
denna post i förhållande till styrelsens förslag icke erfordras i anledning

Bihang till riksdagen* protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 9. 2113 40 6

Sjätte huvudtiteln.

av vad jag förordat i fråga om fastighetskamrerstj än sten. Jämväl det föreslagna
beloppet till rörligt tillägg, uppgående till 75,700 kronor förslagsvis,
torde bunna i staten upptagas med detta belopp. Jag tillstyrker alltså, att
det i promemorian framlagda förslaget till avlöningsstat fastställes och att
det belopp, 709,500 kronor, varå staten slutar, anvisas för budgetåret 1941/42.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
.................................................. 323,700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 180,900

4. Körligt tillägg, förslagsvis................... 75.700

Säger kronor 581,500

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 61,700

2. Körligt tillägg, förslagsvis ............. 9,300

Säger kronor 71,000

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
...................................................... 21,3

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 28,800

3. Körligt tillägg, förslagsvis.............................. 6,900

Säger kronor 57,000

Summa kronor 709,500;
dels och till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 709,500.

[32.] 2. Byggnadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är för
innevarande budgetår anvisat med 85,000 kronor. För anslagets användning

gäller följande av Kungl. Maj:t fastställda omkostnadsstat:

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Reseersättningar, förslagsvis............................................ 14,000

2. Expenser, förslagsvis......................................... 51,400

3. Publikationstryck, förslagsvis .......................................... 2,500

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Reseersättningar, förslagsvis............................................ 11,100

2. Expenser, förslagsvis.................................................... 5,000

3. Publikationstryck, förslagsvis........................ 1,000

Summa kronor 85,000

Sjätte huvudtiteln.

I sin skrivelse den 31 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt om
anvisande för nästa budgetår av anslag till styrelsens omkostnader. Styrelsen
har anfört:

Under hänvisning till att styrelsens expenskostnader stigit bland annat
på grund av ökade städningskostnader, hemställde styrelsen i skrivelse den
29 augusti 1939 örn ett från 92,900 kronor till 97,300 kronor höjt omkostnadsanslag
för innevarande budgetår. Föredragande departementschefen
förutsatte emellertid, att genom sträng sparsamhet de ofrånkomliga utgiftsökningarna
i vad avsåge expenser skulle kunna rymmas inom samma ram,
som gällde för motsvarande utgifter för budgetåret 1938/39, och anförde härjämte,
att en minskning av anslagsmedlen för reseersättningar syntes utan
större olägenheter kunna ske med 7,900 kronor. I anslutning härtill anvisades
85,000 kronor. Omkostnadsanslaget är alltså för innevarande budgetår
kraftigt beskuret. I betraktande härav är det icke styrelsen möjligt
att nu föreslå ytterligare inskränkning.

Styrelsen hemställer i anslutning härtill, att till styrelsens omkostnader
för nästa budgetår ett förslagsanslag måtte anvisas av 85,000 kronor, fördelade
enligt den för innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten.

Statskontoret har i sitt förenämnda utlåtande den 9 september 1940 framhållit,
att — enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat — den i staten
för budgetåret 1939/40 ingående anslagsposten å 2,500 kronor till publikationstryck
för styrelsens verksamhet i allmänhet icke utvisat någon belastning
utan i stället ett överskott med 1,036 kronor 38 öre. Utgifterna å den
för statens bränslekontrollerande verksamhet avsedda posten å 1,000 kronor
för samma ändamål hade däremot uppgått till 2,941 kronor 20 öre. Vid
sådant förhållande och då — såsom byggnadsstyrelsen framhållit —- styrelsens
verksamhetsberättelse icke längre skulle befordras till trycket, ville statskontoret
ifrågasätta, örn icke en viss begränsning av förstnämnda anslagspost
borde kunna vidtagas för nästa budgetår.

I den under nästföregående punkt omnämnda, av byggnadsstyrelsen uppgjorda
promemorian har styrelsen meddelat, att posterna till sjukvård m. m.,
som enligt de nya grunderna för omkostnadsstaternas uppställning numera
skola ingå i staten, kunde beräknas till för byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet 1,800 kronor och för statens bränslekontrollerande verksamhet

1,000 kronor. Styrelsen har vidare framhållit, att i omkostnadsstaten en ny
rubrik borde upptagas, nämligen byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal,
och därunder såsom enda post införas en post för sjukvård m. m., beräknad
till 200 kronor.

Byggnadsstyrelsens hemställan har icke givit mig anledning till annan Departemontserinran
än att den i omkostnadsstaten ingående posten till publikationstryck chefen,
för styrelsens verksamhet i allmänhet synes kunna utan olägenhet nedsättas
med 1,000 kronor till 1,500 kronor. Då på siitt byggnadsstyrelsen föreslagit
i omkostnadsstaten särskilda poster till sjukvård m. m. böra införas, sammanlagt
uppgående till 3,000 kronor, skulle styrelsens omkostnadsstat sluta

Departements chefen.

84 Sjätte huvudtiteln.

å ett belopp av (85,000 — 1.000 + 3,000) 87,000 kronor. Detta belopp torde
böra anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ...................... kronor 87,000.

[33.] 3. Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning
stående värmeanläggningar, reservationsanslag. Under rubriken Vissa åtgärder
på skogshushållningens område m. m. ha senast för budgetåret
1937/38 under nionde huvudtiteln anvisats medel i form av reservationsanslag.
Anslaget för nämnda budgetår var uppfört med 100,000 kronor och
avsett för pannbyten m. m. I avseende å användningen av de för detta
ändamål anslagna medlen gäller Kungl. Majits cirkulär den 30 juni 1934
(nr 431) till de myndigheter, vilka handhava förvaltningen av statens stationära
värmeanläggningar, angående utbyte av kokspannor mot vedpannor
m. m. Anslagets användning vidgades emellertid något från och med budgetåret
1938/39. Enligt medgivande av 1938 års riksdag (jordbruksutskottets
utlåt, nr 1, punkt 193, riksdagens skriv, nr 9) föreskrev sålunda Kungl. Majit
den 22 september 1938, bland annat, att av behållningen å anslaget efter
den 1 juli 1938 ett belopp av högst 10,000 kronor finge användas av byggnadsstyrelsen
för bestridande av kostnader för anordningar vid eller omändringar
av statliga stationära värmeanläggningar; för användningen av
detta belopp gälla bestämmelserna i Kungl. Majits cirkulär den 30 juni
1934 (nr 412) till de myndigheter, som verkställa upphandling för statens
behov, angående ökat företräde för inhemskt bränsle under budgetåret
1934/35 m. m. Genom beslut den 21 juni 1940 medgav Kungl. Majit, att
ifrågavarande för budgetåret 1937/38 anvisade reservationsanslag finge även
under budgetåret 1940/41 användas för med anslaget avsedda ändamål. Behållningen
å anslaget utgjorde den 1 juli 1940 omkring 170,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen — under framhållande
att vad som den 30 juni 1941 kunde återstå av omförmälda anslag
icke därefter vore tillgängligt — hemställt örn en medelsanvisning av 110,000
kronor för nästa budgetår. Byggnadsstyrelsen har såsom skäl för ytterligare
anslagsanvisning anfört, att inom den närmaste tiden ett flertal kokspannor,
tillhörande under statens förvaltning stående anläggningar, torde komma att
utbytas mot vedpannor samt att flerstädes vid dylika värmeanläggningar
vissa av övergången till vedeldning betingade smärre anordningar eller omändringar
behövde komma till utförande.

Statens bränslekommission har i infordrat utlåtande den 24 oktober 1940
tillstyrkt byggnadsstyrelsens framställning.

I likhet med byggnadsstyrelsen och statens bränslekommission anser jag
medel under nästa budgetår böra stå till byggnadsstyrelsens förfogande för
utbyte, där så befinnes behövligt eller eljest visar sig ekonomiskt fördelaktigt,
av kokspannor mot vedpannor i sådana värmeanläggningar, som stå

Sjätte huvudtiteln. 85

under statens förvaltning, samt till bestridande av kostnaderna för vissa av
övergång till vedeldning betingade smärre anordningar eller omändringar
vid dylika anläggningar. Det kan antagas, att av det för ändamålet under
rubriken Vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m. under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1937/38 anvisade anslaget en relativt stor reservation
kommer att förefinnas vid detta budgetårs utgång och att denna reservation
torde vara tillräcklig för att bestrida här ifrågavarande utgifter
under nästa budgetår. Anslaget kommer emellertid icke att efter ingången
av budgetåret 1941/42 stå till förfogande utan kommer att tillföras budgetutjämningsfonden.
Vid dylikt förhållande torde ett formellt belopp av 100
kronor böra för ändamålet anvisas för nästa budgetår och beslut sedermera
meddelas, att reservationen å anslaget för budgetåret 1937/38 skall överföras
till det nya anslaget. Med hänsyn till det ändamål, som detta anslag skall
tillgodose, torde det lämpligen böra äskas å sjätte huvudtiteln och under
rubrik Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning stående
värmeanläggningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning
stående värmeanläggningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 100.

[34.] 4. Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget
är för innevarande budgetår anvisat med 710,200 kronor. Beträffande den
nu verksamma länsarkitektsorganisationens närmare utformning torde jag få
hänvisa till 1940 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 38).
Genom beslut den 24 maj 1940 har Kungl. Maj:t godkänt följande avlöningsstat
för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a. Arvoden till 21 länsarkitekter .......................... 252,300

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis ................ 17,000 239 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................................... 280,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .............. 32,000 3] 2 600

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...................... 100,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 28,300

Summa kronor 710,200.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag örn
anslag till länsarkitektsorganisationen för budgetåret 1940/41.

Styrelsen erinrar till en början om att i riksstaten för budgetåret 1939/40
inkomsterna vid länsarkitektsinstitutionen upptagits till 570,000 kronor och

Sjätte huvudtiteln.

att detta belopp jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1939 beräknats
fördela sig med 190,000 kronor å granskningsavgifter och 380,000 kronor å
arvoden. Under hänvisning till en vid skrivelsen fogad tablå meddelar
styrelsen härefter, att under nämnda budgetår granskningsavgifter influtit
med 164,652 kronor 29 öre och ersättningar (arvoden) jämlikt kungörelsen
den 20 december 1935, nr 631, med 358,276 kronor 59 öre eller sammanlagt
522,928 kronor 88 öre. De under budgetåret inlevererade medlen hade alltså
understigit det beräknade inkomstbeloppet med 47,071 kronor 12 öre. Styrelsen
framhåller emellertid, att enligt till styrelsen från länsstyrelserna inkomna
uppgifter hade av avlöningsanslaget disponerats 635,984 kronor 96 öre, varför,
då avlöningsstaten för föregående budgetår slutat å 680,800 kronor, en besparing
uppkommit å 44,815 kronor 4 öre. Härigenom hade statens nettoutgifter
för organisationen i stort sett blivit de beräknade.

Styrelsen har i detta sammanhang vidare framhållit, att ett flertal tjänstemän
vid länsarkitektsorganisationen under föregående budgetår varit inkallade
till militärtjänstgöring och att vikarier i erforderlig omfattning icke
kunnat anställas. Vidare hade länsarkitekttjänsten i Västernorrlands län till
följd av den förre innehavarens frånfälle under förra delen av budgetåret
varit vakant. Dessa omständigheter ävensom sådana, av krisen föranledda
nya eller ökade uppgifter för länsarkitektkontoren, för vilka ingen särskild
ersättning utginge, hade givetvis medfört vissa svårigheter att mottaga och
bedriva med inkomst för statsverket förenade uppdrag. I betraktande härav
måste det ekonomiska resultatet av föregående budgetårs verksamhet enligt
styrelsens mening få anses tillfredsställande.

Det må här erinras, att inkomsterna vid länsarkitektsorganisationen för
innevarande budgetår beräknats till 590,000 kronor.

Jämlikt föreskrift i styrelsens instruktion har styrelsen från länsstyrelserna
inhämtat yttranden rörande anslagsbehovet för nästkommande budgetår.
Yttrandena finnas bifogade styrelsens skrivelse. Med anledning av innehållet
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 21 juni 1940 angående åtgärder
i syfte att nedbringa kostnaderna för statens civila verksamhet har styrelsen
därjämte hos länsstyrelserna anhållit örn förslag angående de åtgärder, som
eventuellt kunde vidtagas vid länsarkitektkontoren i syfte att nedbringa
statens nettoutgifter för länsarkitektsorganisationen. Jämväl dessa yttranden
finnas bilagda styrelsens skrivelse.

I anslutning till sistnämnda yttranden anför styrelsen, att utgifterna med
hänsyn till att verksamheten vid organisationen i stor utsträckning borde
vara inkomstbringande, svårligen syntes kunna nedbringas utan att samtidigt
inkomsterna minskades. Örn minskning skulle framträda i länsarkitektkontorens
arbetsuppgifter, vilken främst torde komma att göra sig märkbar
i minskad tillgång på arkitektuppdrag, komme emellertid härav betingade
inskränkningar av personalen givetvis att företagas. En sådan minskning
torde i främsta rummet gå ut över de nu anställda tillfälliga biträdena,
medan någon minskning av övrig personal, såvitt styrelsen nu kunde bedöma,
icke torde kunna komma ifråga.

Sjätte huvudtiteln. 87

Då posten för avlöningar till tillfälliga biträden icke finge disponeras utan
medgivande av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, syntes någon minskning
av denna post i avlöningsstaten icke heller böra föreslås, i synnerhet som
behovet av medel för avlöningar av dylika biträden enligt de från länsstyrelserna
infordrade uppgifterna uppskattades till belopp, som väsentligt
överstege den nuvarande postens summa.

Med hänsyn till här anförda förhållanden anser byggnadsstyrelsen, att
avlöningsstaten för nästa budgetår bör beräknas med utgångspunkt från att
personalen vid organisationen under budgetåret 1941/42 icke skall minskas.
Under rådande förhållanden kunde, anför styrelsen, givetvis icke heller
någon utökning komma ifråga, ehuru i ett par fall förslag härom framlagts
från vederbörande länsstyrelse.

Efter att hava redogjort för vad som vid olika tillfällen tidigare från
byggnadsstyrelsens sida anförts i frågan örn länsarkitekternas avlönings- och
pensionsförhållanden ävensom i anledning därav gjorda uttalanden i statsrådsprotokollen
i samband med anmälan av avlöningsanslagen till organisationen
anför styrelsen rörande detta spörsmål:

Det är givetvis särdeles önskvärt, att frågan örn länsarkitekternas avlönings-
och pensionsförhållanden inom kort vinner sin slutliga lösning.
Denna fråga torde även kunna behandlas skild från frågan örn länsarkitektsorganisationens
vidare utbyggande. Innan pensionssakkunnigas förslag föreligger,
anser sig styrelsen emellertid icke kunna taga definitiv ståndpunkt
härutinnan. Hinder torde dock icke föreligga att upptaga frågan till behandling
även under löpande förordnandeperiod, som utgår den 30 juni 1941,
varför densamma torde kunna väntas bliva föremål för slutligt förslag från
byggnadsstyrelsens sida i samband med behandlingen av frågan örn anslag
för budgetåret 1942/43.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig styrelsen för nästa budgetår
icke böra föreslå någon ändring vare sig av antalet länsarkitekter eller av
deras arvoden.

Styrelsens förslag till avlöningsstat slutar å ett belopp av 709,300 kronor.
Beträffande posterna till grundavlöningar m. m. och till avlöningsförhöjningar
m. m. har styrelsen föreslagit, att desamma minskas med sammanlagt

17,000 kronor. Å andra sidan har posten till rörligt tillägg ökats på grund
av att nämnda tillägg beräknats efter 15 procent.

I fråga örn inkomsterna vid länsarkitektsorganisationen under nästa budgetår
anför styrelsen, att enär någon förändring ifråga örn sammansättningen av
personalen vid länsarkitektsorganisationen icke föreslagits och då kostnaderna
för densamma beräknades till praktiskt taget samma belopp som för budgetåret
1940/41, borde den å riksstaten upptagna inkomsttiteln »Inkomster vid
länsarkitektsinstitutionen» för nästa budgetår beräknas till samma belopp
som för innevarande budgetår eller 590,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 9 september 1940 förklarat, att byggnadsstyrelsens
förslag till avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen endast
föranledde den erinran, att den i staten upptagna anslagsposten till avid -

Departements chefen.

83 Sjätte huvudtiteln.

ningar till tillfälliga biträden — med hänsyn till den på grund av rådande
förhållanden starkt begränsade byggnadsverksamheten —• borde nedsättas
till 80,000 kronor.

I en med skrivelse den 26 november 1940 överlämnad promemoria, beträffande
vars närmare innehåll jag hänvisar till handlingarna, har byggnadsstyrelsen
meddelat uppgifter rörande de ändringar i avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen,
som erfordras vid en tillämpning av de nya principerna
för avlöningsstaternas uppställning. Enligt promemorian skulle avlöningsanslaget
för nästa budgetår behöva anvisas med ett belopp av 724,500
kronor.

I skrivelse den 4 oktober 1940 har länsstyrelsen i Västmanlands län på
närmare angivna skäl hemställt, att Västmanlands län, som nu tillsammans
med Kopparbergs län bildar ett länsarkitektdistrikt, måtte ombildas till ett
självständigt distrikt.

Med hänsyn till vikten av att under nu rådande förhållanden i möjligaste
mån begränsa statsutgifterna anser jag mig icke böra förorda bifall till den
av länsstyrelsen i Västmanlands län gjorda framställningen örn ombildning
av länet till eget länsarkitektdistrikt.

På grund av att såväl den statliga som den kommunala byggnadsverksamheten
till följd av det rådande krisläget är starkt begränsad, skulle det
givetvis kunna ifrågasättas, huruvida icke avlöningsanslaget till länsarkitektsorganisationen
för nästa budgetår borde kunna något minskas. Den post i
avlöningsstaten, som i dylikt fall närmast synes böra nedsättas, är posten
avlöningar till tillfälliga biträden. Häremot kan emellertid anföras, att länsarkitektsorganisationen
till stor del själv bär de med organisationen förenade
kostnaderna genom de inkomster, som organisationen tillför statsverket. En
beskärning av personalen skulle sålunda med sannolikhet komma att medföra
en minskning av inkomsterna med belopp, som i stort sett skulle motsvara
besparingen på avlöningsanslaget. I detta sammanhang må även
erinras, att den förutnämnda posten till avlöningar till tillfälliga biträden
icke får av byggnadsstyrelsen tagas i anspråk utan medgivande av Kungl.
Maj:t och att för postens disponerande förutsättes, att utgiften, såvida icke
särskilda förhållanden till annat föranleda, skall kunna beräknas bliva täckt
av ökade inkomster från vederbörande arkitektkontors verksamhet. Jag vill
slutligen framhålla, att omfattningen av organisationens arbetsuppgifter kan
förväntas öka avsevärt, därest av arbetspolitiska skäl en statlig eller kommunal
byggnadsverksamhet skulle komma att igångsättas. På grund av här
angivna förhållanden anser jag mig därför icke böra förorda någon minskning
av anslaget till länsarkitektsorganisationen.

Den av byggnadsstyrelsen i dess förenämnda promemoria i enlighet med
de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning gjorda omräkningen
av de olika posterna i avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen har
vid granskning icke givit mig anledning till annan erinran än att posten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som i styrelsens förslag be -

Sjätte huvudtiteln.

räknats till 323,500 kronor, nedsättes med 14,500 kronor till 309,000 kronor på
grund av en vid avlöningsstatens omräkning förelupen felräkning i fråga örn
nämnda post. Jag vill därför tillstyrka, att det i promemorian framlagda
förslaget till avlöningsstat för nästa budgetår fastställes med här angiven
ändring och att det belopp, 710,000 kronor, varå staten i enlighet härmed
slutar, anvisas för budgetåret 1941/42.

"Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat. Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:

Arvoden till 21 länsarkitekter........................ 252,400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 309,000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 100,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 48,600

Summa kronor 710,000;

dels och till Länsarhitehtsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 710,000.

[35.] 5. Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget
är för innevarande budgetår anvisat med 85,000 kronor. Beloppet är fördelat
med 34,000 kronor å reseersättningar och med 51,000 kronor å expenser.

I sin skrivelse den 31 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn
anvisande för nästa budgetår av medel till länsarkitektsorganisationens omkostnader.

Styrelsen har under hänvisning till en skrivelsen bifogad tablå meddelat,
att länsarkitektsorganisationens omkostnader för budgetåret 1939/40 uppgått
till 103,445 kronor 37 öre, fördelade med 40,029 kronor 78 öre å reseersättningar,
2,818 kronor 45 öre å bränsle, hyra och vatten samt 60,597 kronor
14 öre å övriga expenser. Av tablån framgår även de anslagsäskanden, som
av länsstyrelserna framförts för budgetåret 1941/42. Enligt länsstyrelsernas
beräkningar skulle för nästa budgetår erfordras 43,500 kronor för reseersättningar.
Byggnadsstyrelsen anser en höjning av denna post vara ofrånkomlig
men föreslår, att den begränsas till 40,000 kronor. Kostnaderna för bränsle,
lyse och vatten hava enligt tablån beräknats till sammanlagt 4,460 kronor.
Med hänsyn till att belastningen på denna delpost under föregående budgetår
icke uppgått till mer än 2,818 kronor 45 öre och då posten är betecknad
förslagsvis, föreslår byggnadsstyrelsen, att densamma för nästa budgetår
beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår eller 2,500 kronor.
Länsstyrelsernas yrkanden beträffande övriga expenser avse ett sammanlagt

Departements chefen.

90 Sjätte huvudtiteln.

belopp av 57,745 kronor. Posten bör enligt byggnadsstyrelsen beräknas till
samma belopp som för innevarande budgetår eller 48,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer alltså, att för nästa budgetår posten till reseersättningar
måtte fastställas till 40,000 kronor och posten till expenser till

51.000 kronor samt att i anslutning härtill anslaget måtte anvisas med 91,000
kronor.

Statslcontoret har i sitt förenämnda utlåtande den 9 september 1940 anfört:

För den händelse ej kostnaderna för resa med automobil eller järnväg
ökat i den utsträckning som skett skulle statskontoret i anledning av byggnadsverksamhetens
nedgång och med hänsyn jämväl till svårigheten att anlita
motorfordon hava ifrågasatt en nedsättning av anslagsposten till reseersättningar
med cirka 10 procent. I betraktande emellertid av berörda
omständigheter vill statskontoret — som självfallet ej kan tillstyrka någon
ökning av anslagsposten — ej motsätta sig, att densamma upptages med
samma belopp, som är fastställt för innevarande budgetår, eller alltså med

34.000 kronor.

I utlåtande den 26 juni 1940 angående dispositionen av den i omkostnadsstaten
för länsarkitektsorganisationen för budgetåret 1940/41 ingående
anslagsposten till expenser föreslog statskontoret på anförda skäl, att av
delposten »övriga expenser» ett belopp av högst 43,500 kronor tillsvidare
fördelades på de olika länsarkitektskontoren. Genom beslut den 19 juli
1940 medgav Kungl. Majit i enlighet med statskontorets förslag, att för
länsarkitektsorganisationens expenser finge för nu löpande budgetår tagas i
anspråk för bränsle och lyse förslagsvis 2.500 kronor och för övriga expenser
högst 43,500 kronor eller sammanlagt 46,000 kronor. Med hänsyn härtill
och till angelägenheten av att utgifterna för omkostnader begränsas i mesta
möjliga mån får statskontoret förorda, att anslagsposten till expenser minskas
från föreslagna 51,000 kronor till 46,000 kronor.

Någon ökning av delposten till reseersättningar anser jag mig i likhet
med statskontoret icke kunna förorda. Med hänsyn till belastningen under
budgetåret 1939/40 å delposten till expenser synes å andra sidan någon nedsättning
av denna post icke böra ske.

I omkostnadsstaten skall upptagas en ny post, nämligen till sjukvård
m. m. Densamma torde i enlighet med vad byggnadsstyrelsen meddelat
böra beräknas till 1,200 kronor. En höjning av anslaget till 86,200 kronor
skulle härigenom erfordras.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till LänsarJciteJctsorganisationen: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 86,200.

[36.] 6. Underhåll av vissa historiska byggnader m. m., reservationsanslag.
Med bifall till Kungl. Majits proposition den 15 februari 1935, nr 121, anvisade
riksdagen för budgetåret 1935/36 till underhåll av vissa historiska
byggnader m. m. ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Såsom av sagda
proposition närmare framgår sammanfördes under nämnda anslagsrubrik
dels vad som beräknades åtgå till underhåll av sådana statliga byggnader
m. m., som på grund av sin karaktär av historiska minnesmärken eller dylikt

Sjätte huvudtiteln. 91

icke skulle redovisas å statens allmänna fastighetsfond, dels ock ett belopp,
motsvarande utgifter som till och med budgetåret 1934/35 täcktes av det å
riksstaten upptagna ordinarie anslaget till lyshållning m. fl. utgifter för
kronans publika lius i Stockholm och som ansågos icke böra bestridas av
medel å fastiglietsfondens utgiftsstat. För angivna ändamål beräknades det
för nämnda budgetår erforderliga beloppet till (70,000 + 30,000) 100,000
kronor.

För budgetåren 1936/37—1939/40 utgick anslaget därefter med respektive

125,000, 150,000, 175,000 och 175,000 kronor. Ökningen av anslaget, bortsett
från 15,000 kronor för vartdera av sistnämnda två budgetår, tillkom
för att möjliggöra vissa underhålls- och restaureringsarbeten å Kalmar och
Läckö slott samt Bohus fästningsruin. För dessa arbeten hava sålunda
för nämnda fyra budgetår anvisats tillhopa 195,000 kronor. För vissa nödvändiga
försvars- och uppsnyggningsarbeten samt för konserveringsarbeten
å Bohus fästningsruin hava därjämte genom beslut av Kungl. Majit den 16
juli 1937 ställts till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av 49,000 kronor
av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Med hänsyn till vikten av att minska statsutgifterna beräknades anslaget
för innevarande budgetår med utgångspunkt från att egentliga restaureringsoch
konserveringsarbeten skulle anstå till tider med bättre medelstillgång.
För underhållet av de historiska minnesmärkena samt för de utgifter till lyshållning
m. m., som skola bestridas från förevarande anslag, beräknades ett
belopp av högst 115,000 kronor. På grund av att under de senare budgetåren
överskott av tillhopa omkring 39,000 kronor uppstått å avgifter, som
upptagits för allmänhetens besök vid vissa historiska byggnader, och då detta
överskott lämpligen borde redovisas såsom uppbörd å anslaget, anvisades
detta för innevarande budgetår med ett till 75,000 kronor nedsatt belopp.

Genom beslut den 24 maj 1940 har Kungl. Majit föreskrivit, att avgifter,
som uttagas av allmänheten för visning av de under byggnadsstyrelsens tillsyn
stående historiska byggnaderna och minnesmärkena, skola, sedan från
avgifterna fråndragits de med visningarna förenade utgifterna ävensom kostnaderna
för sådana anordningar, som skäligen böra vidtagas för allmänhetens
bekvämlighet och trevnad, tills vidare redovisas såsom uppbörd å anslaget
till underhåll av vissa historiska byggnader m. m.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
örn anslag för nästa budgetår till underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. Styrelsen har anfört, att styrelsen vid beräkningen av de för ändamålet
erforderliga medlen utgått ifrån att egentliga restaurerings- och konserveringsarbeten
med hänsyn till nu rådande förhållanden tills vidare borde
anstå, samt att medel endast borde beräknas för sådana löpande underhållsarbeten,
som icke kunde utan betydande olägenheter undanskjutas, ävensom
för de utgifter för lyshållning m. m., som skulle bestridas från förevarande
anslag. Det för sålunda angivna ändamål under budgetåret 1941/42 erforderliga
beloppet har byggnadsstyrelsen ansett böra begränsas till motsvarande
belopp, som av departementschefen beräknades för budgetåret 1940/41

Departements chefen.

92 Sjätte huvudtiteln.

eller 115,000 kronor, ehuru arbets- och materialpriser numera väsentligt stigit.
I beloppet hade därjämte medtagits utgifter för löpande underhåll av Kalmar,
Vadstena och Läckö slott samt Bohus fästningsruin, vilka utgifter tidigare
ingått i de beräknade kostnaderna för restaureringsarbetena vid nämnda
byggnader. Ifrån nämnda belopp å 115,000 kronor borde emellertid dragas
det överskott av inträdesavgifter till vissa historiska byggnader, som kunde
väntas föreligga vid ingången av budgetåret 1941/42 och som torde kunna
beräknas till 5,000 kronor. Härjämte ville byggnadsstyrelsen framhålla, att
å de anslag för ifrågavarande ändamål, som anvisats under de senaste budgetåren,
inberäknat tidigare uppkomna överskott å försålda inträdesbiljetter,
uppstått vissa besparingar, som vid ingången av budgetåret 1941/42 torde
kunna beräknas till omkring 50,000 kronor. Därest de sålunda angivna två
beloppen (5,000 + 50,000) 55,000 kronor droges från det för budgetåret 1941/42
erforderliga beloppet å 115,000 kronor, återstode alltså 60,000 kronor.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen, att till
underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för budgetåret 1941/42 måtte
anvisas ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Jämväl vid bestämmandet för nästa budgetår av anslaget till underhåll
av vissa historiska byggnader m. m. bör man utgå från att egentliga restaurerings-
och konserveringsarbeten böra anstå till tider med bättre medelstillgång.
För de rena underhållsarbeten å de historiska byggnaderna och
minnesmärkena, som icke kunna utan allvarliga olägenheter uppskjutas, samt
för de utgifter för lyshållning m. m., som skola bestridas av detta anslag, bör
i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag ett sammanlagt belopp beräknas
av 115,000 kronor. Med hänsyn till vad styrelsen meddelat angående beräknad
uppbörd å anslaget samt örn storleken av den reservation, som kan
antagas föreligga vid ingången av nästa budgetår, minskas emellertid anslagsbehovet
för budgetåret med sammanlagt 55,000 kronor till 60,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 60,000.

Sjätte huvudtiteln.

E. Diverse.

[37.) 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
förut i dag anfört angående anslag för ersättning till statens
allmänna fastighetsfond hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva
riksdagen förelagd, till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens délfond för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av ...................... kronor 331,000.

[38.] 2. Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor, förslagsanslag. För detta
ändamål har riksdagen beviljat anslag från och med första halvåret 1923.
Anslaget utgick för budgetåret 1936/37 med 5,000 kronor. För budgetåret
1937/38 höjde riksdagen anslaget till 50,000 kronor för att bereda medel till
bestridande av kostnaderna för en sedermera i juli 1937 företagen resa till
Norrland av en del av riksdagens ledamöter. Anslaget utgick för därpå följande
budgetår åter med 5,000 kronor. För beredande av medel till bestridande
av kostnaderna för en sedermera under sommaren 1939 företagen resa
till landets sydligare delar av en del av riksdagens ledamöter anvisade riksdagen
anslaget för budgetåret 1939/40 med 50,000 kronor. För innevarande
budgetår utgår anslaget med 5,000 kronor. Beträffande anslagets ändamål
och grunderna för dess användning hänvisas till den redogörelse, som lämnats
i 1932 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 54).

Utbetalningarna från anslaget hava under budgetåret 1936/37—1939/40
utgjort respektive 1,800 kronor 72 öre, 50,901 kronor 92 öre, 2,982 kronor
1 öre och 69,954 kronor 76 öre, avseende ersättning för vart och ett av åren
1936-1939.

För budgetåret 1941/42 synes anslaget kunna beräknas till 5,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj. t
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av., kronor 5,000.

[39.] 3. Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, förslagsanslag.
I riksstaten finnes sedan åtskilliga år tillbaka uppfört ett förslagsanslag
till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Anslaget har
för budgetåren 1936/37—1940/41 anvisats med följande belopp, nämligen
5,000,000 kronor, 5,300,000 kronor, 5,600,000 kronor, 6,100,000 respektive
6,900,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln.

Beträffande gällande bestämmelser för anslagets användning hänvisas till
1932 och 1933 års sjätte huvudtitlar (punkterna 55 respektive 56).

Nettoutgiften å anslaget har enligt budgetredovisningarna under budgetåren
1935/36—1939/40 utgjort omkring 5,044,000 kronor, 5,278,000 kronor,

5,456,000 kronor, 6,318,000 kronor respektive 9,686,000 kronor.

Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat beräknas den under budgetåret
1940/41 till postverket inflytande ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser
m. m. komma att uppgå till omkring 12.4 miljoner kronor med
följande fördelning å olika inkomstposter:

Kronor

Tjänsteförsändelser i allmänhet ...................................... 5,450,000

Tjänsteförsändelser från ki-istidsorganen ............................ 800,000

Militär brev.............................................................. 4,750,000

Bestyret med krono- och värnskatteuppbörden på landsbygden .. 1,400,000

12,400,000

För år 1941 kalkylerar generalpoststyrelsen med en minskning av inkomsten
av frankoteckensförsäljningen av omkring 5 procent i jämförelse
med år 1940. Då ersättningen för tjänstebrevsbefordringen, vilken för närvarande
utgår med ett belopp motsvarande åtta procent av hela frankoteckensuppbörden,
erlägges under kvartalet näst efter det, som ersättningen
avser, kommer det belopp, som erlägges under budgetåret 1941/42, att till
tre fjärdedelar beräknas på 1941 års uppbördssiffror. Med utgångspunkt
från att frankoteckensförsäljningen blir ungefär lika stor under första kvartalet
av år 1942 som under samma tid år 1941 beräknar generalpoststyrelsen,
att ersättningen för budgetåret 1941/42 för befordran av tjänsteförsändelser
i allmänhet skall komma att uppgå till omkring 5.2 miljoner kronor.
De övriga ersättningsbeloppen uppskattar generalpoststyrelsen till för
tjänstepost från kristidsorganen 800,000 kronor, för militärbrev 3,500,000
kronor och för bestyret med kronoskatteuppbörden 1,000,000 kronor. Sammanlagt
skulle alltså ersättningen enligt dessa preliminära beräkningar uppgå
till 10,500,000 kronor.

Då generalpoststyrelsens beräkningar icke givit mig anledning till erinran,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av........................................ kronor 10,500,000.

[40.] 4. Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag. Med
bifall till Kungl. Maj:ts i 1940 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,
punkt 46) framlagda förslag har riksdagen till bestridande av de årliga
kostnaderna för försvarsberedskapen vid statens järnvägar för innevarande
budgetår anvisat ett reservationsanslag av 325,000 kronor. För samma ändamål
ha för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats 200,000 kronor respektive
250,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln.

Såsom framgår av en av järnvägsstyrelsen utarbetad, den 30 oktober 1937
dagtecknad promemoria, vilken finnes återgiven i Kungl. Maj:ts proposition
nr 54 till 1938 års riksdag, hava ifrågavarande årskostnader vid full utbyggnad
av beredskapsorganisationen under dåvarande förhållanden beräknats till

425,000 kronor. Enligt vad styrelsen i sin skrivelse den 20 januari 1939 med
utredning angående elektrifiering av statsbanelinjen Långsele—Boden meddelat
är härtill att lägga ett belopp av 100,000 kronor som följd av nämnda
elektrifiering, varför ifrågavarande årskostnader numera torde böra beräknas
till 525,000 kronor. Med hänsyn till att beredskapsorganisationen ännu icke
är utbyggd i förutsatt omfattning, hava emellertid anslagen för de löpande
årliga kostnaderna hittills avsevärt understigit de vid full utbyggnad beräknade
beloppen.

I skrivelse den 4 november 1940 har järnvägsstyrelsen hemställt om
medel för budgetåret 1941/42 till här angivna ändamål. Styrelsen har därvid
meddelat, att det vore att förutse, att beredskapsorganisationen vid statens
järnvägar skulle under nästa budgetår bliva fullt genomförd utom beträffande
linjen Långsele—Boden, där beredskapsorganisationen behövde slutföras först
sedan linjen blivit färdigställd för elektrisk drift. 1 enlighet med tidigare
framlagda kostnadsberäkningar kunde kostnaderna för här ifrågavarande ändamål
under nästkommande budgetår sålunda beräknas till 425,000 kronor.

Styrelsen hemställer örn anvisande av detta belopp.

Jag har för avsikt att senare i dag vid anmälan av anslag till statens Dopartementejärnvägar
å kapitalbudgeten för nästa budgetår i enlighet med av järnvägs- chefen,
styrelsen gjord framställning föreslå, att till bestridande av ytterligare engångskostnader
för försvarsberedskapen vid statens järnvägar ett anslag anvisas
å 1,500,000 kronor. Yid bifall härtill skulle beredskapsorganisationen
kunna under nästa budgetår i allt väsentligt genomföras enligt den uppgjorda
planen. Yid dylikt förhållande komma de löpande kostnaderna att stiga i
förhållande till motsvarande kostnader under detta budgetår. Järnvägsstyrelsen
har beräknat det under nästa budgetår erforderliga beloppet till

425,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat av järnvägsstyrelsen torde emellertid
kunna förväntas, att å de tidigare för ändamålet anvisade anslagen vissa
besparingar komma att uppstå och att därför ett anslag för nästa budgetår
av 350,000 kronor skulle förslå för att bestrida de löpande kostnaderna
under budgetåret. Mot anvisande av detta belopp har jag icke något att
erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av____ kronor 350,000.

[41.] 5. Extra besiktningar av luftfartyg m. m., förslagsanslag. Till extra
besiktningar av luftfartyg har riksdagen från och med budgetåret 1930/31
till och med budgetåret 1937/38 årligen anvisat ett anslag av 1,000 kronor.

För budgetåret 1938/39 höjdes anslaget till 2,500 kronor i samband med en

Sjätte huvudtiteln.

utvidgning av området för anslagets användning. För vartdera av budgetåren
1939/40 och 1940/41 har anslaget anvisats med 3,000 kronor.

Genom beslut den 24 maj 1940 har Kungl. Majit meddelat bestämmelser
rörande användningen av förevarande anslag och därvid bemyndigat vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att under budgetåret 1940/41 av anslaget taga
i anspråk dels högst 2,500 kronor för bestridande av kostnader för provflygningar,
som av styrelsen föranstaltas jämlikt § 8 kungörelsen den 20
april 1928 (nr 85) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av förordningen
den 26 maj 1922 (nr 383) om luftfart, dels ock tillhopa högst 500
kronor för bestridande av ersättningar till besiktningsmän för luftfartyg i
anledning av extra besiktningar jämlikt samma paragraf och i samband därmed
stående specialundersökningar samt kostnader för av styrelsen föranstaltade
utredningar rörande inträffade haverier och flygolyckor, därvid
fråga örn särskilt arvode, utöver i förekommande fall resekostnads- och
traktamentsersättning, för haveriutredning skulle underställas Kungl. Maj:ts
prövning.

I skrivelse den 2 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat,
att anslag till extra besiktningar av luftfartyg m. m. vore behövligt
jämväl för nästa budgetår. Enär flygverksamheten minskat i omfattning,
torde emellertid, anför styrelsen, anslaget kunna nedsättas till 2,000 kronor.
Med ledning av senare erfarenheter angående belastningen av de i anslaget
ingående båda delposterna syntes uppdelningen av detsamma böra
ske med 1,000 kronor å vardera posten.

Styrelsen har härefter uttalat, att bestämmelserna rörande användningen
av ifrågavarande medel syntes, i vad desamma avsåge arvoden för haveriutredningar,
böra givas en något friare tillämpningsform än vad för närvarande
vore fallet. Härom anför styrelsen:

Enligt gällande bestämmelser skall fråga örn arvode för haveriutredning
underställas Kungl. Maj:ts prövning oberoende av arvodets storlek. Då
vissa mindre haverier och olyckor icke fordra en mera omfattande undersökning
än vad som utföres i samband med av styrelsen föranstaltade extra
besiktningar av luftfartyg, synas emellertid dessa mindre haveriutredningar
kunna jämställas med extra besiktningar. I § 35 mom. 2 i kungörelsen den
20 april 1928 med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av förordningen
örn luftfart hava meddelats bestämmelser angående de arvoden, som må
åtnjutas vid extra besiktning, varvid högsta arvodesbeloppet fastställts till
60 kronor. För underlättande av handläggningen av hithörande ärenden
synes det därför lämpligt, att arvode för haveriutredning, som enligt styrelsens
beprövande ej bör anses utgå med högre belopp än som motsvarar
arvode för extra besiktning av luftfartyg, får utbetalas av styrelsen utan att
denna fråga behöver underställas Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen får
därför föreslå sådan ändring av nu ifrågavarande bestämmelser, att arvode
till person, vilken icke är tjänsteman vid styrelsen och som anlitas i samband
med haveriutredning må, därest detsamma ej överstiger för extra besiktning
av luftfartyg föreskrivet arvode, utbetalas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
utan särskilt underställande.

Sjätte huvudtiteln.

Jag tillstyrker anvisandet av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för Departementsnästa
budgetår äskade anslaget till extra besiktningar av luftfartyg m. m. chefen.

Med hänsyn till de skäl, som styrelsen anfört till stöd för en utvidgad
rätt för styrelsen att disponera anslaget, vill jag förorda, att arvode till
person, som icke är tjänsteman hos styrelsen och som anlitas i samband
med haveriutredning, må, därest arvodet ej överstiger för extra besiktning
av luftfartyg föreskrivet arvode, utbetalas av styrelsen utan att frågan dessförinnan
underställts Kungl. Maj:ts prövning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra besiktningar av luftfartyg m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 2,000.

[42.] 6. Ersättningar för skador vid eldsläckning, förslagsanslag Med
anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr lil, angående ersättning för
skador vid eldsläckning framställda förslag anvisade 1938 års riksdag (skrivelse
nr 6, punkten 48) till ersättningar för skador vid eldsläckning ett förslagsanslag
å 10,000 kronor, avseende tiden den 1 januari-—den 30 juni 1939.

För budgetåret 1939/40 anvisades anslaget med 20,000 kronor. Anslaget utgår
för innevarande budgetår med ett till 10,000 kronor nedsatt belopp. Beträffande
grunderna för användningen av anslaget, som disponeras av länsstyrelserna,
torde jag få hänvisa till kungörelsen den 16 december 1938 (nr
762) angående ersättning för skada till följd av arbete vid släckning av annan
eldsvåda än skogseld m. m.

Belastningen å anslaget har under budgetåret 1939/40 utgjort 1,552 kronor
29 öre. För nästa budgetår synes anslaget böra anvisas med oförändrat
belopp eller 10,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningar för skador vid eldsläckning för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 10,000.

[43.] 7. Understöd åt privatflyget, reservationsanslag. Till ändamålet har
för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats anslag å 200,000 kronor respektive
193,000 kronor.

I skrivelse den 11 oktober 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn fortsatt anslag till understöd åt privatflyget. Innan jag ingår
på styrelsens framställning torde jag under hänvisning i övrigt till redogörelserna
i proposition nr 80/1939 och 1940 års statsverksproposition (sjätte
huvudtiteln, punkten 49) få erinra örn följande.

Understödet är avsett att främja den motoriserade privatflygningen. Anslaget
för innevarande budgetår, 193,000 kronor, är beräknat på följande sätt:

Kronor

Till premier för förvärvande av A: 2-certifikat.......................... 72,000

Till premier för fortsatt flygträning .................................... 26,000

Till bidrag för inköp av skolflygplan .................................. 95,000

Kronor 193,000

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 9. 2123 40 7

98 Sjätte huvudtiteln.

Genom beslut den 24 maj 1940 Ilar Kungl. Majit medgivit, att väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen finge disponera anslaget i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som angivits i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 4 januari 1940. Dessa grunder innebära i huvudsak, att
premien för A: 2-certifikat utgår med högst 1,200 kronor, därest flygeleven
icke är över 24 år, och med högst 1,000 kronor för det fall att eleven befinner
sig i en ålder av 25—29 år. Vidare kan premie utgå med högst 450
kronor till flygelev, som tidigare innehar A: 1-certifikat, för den kompletterande
utbildningen till A: 2-certifikat. Premie för fortsatt flygträning utgår
med högst 650 kronor, därvid förutsattes, att flygarens ålder icke överstiger
32 år. Anslagsbeloppet har beräknats efter ett antal certifikatpremier av
60 med ett premiebelopp av 1,200 kronor och ett antal premier för fortsatt
flygträning av 40 med ett premiebelopp av 650 kronor. Bidrag till inköp
av skolflygplan kan utgå med 60 procent av inköpskostnaden, dock högst

15,800 kronor per flygplan.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition den 31 augusti 1940, nr 29,
framlagda förslag har därefter riksdagen medgivit, att av de för budgetåren
1939/40 och 1940/41 anvisade anslagen till understöd åt privatflyget ett sammanlagt
belopp av 60,000 kronor finge användas till understöd åt segelflygningen
enligt grunder, som Kungl. Majit bestämde. Denna utvidgning av
tillämpningsområdet för anslagets användning sammanhängde bland annat
med att de rådande krisförhållandena med brist på flytande bränsle ävensom
svårigheterna att nu erhålla fullgoda lärarkrafter medfört, att motorflygningen
icke kunnat organiseras och drivas i avsedd omfattning.

Genom beslut den 6 december 1940 har Kungl. Majit ställt till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande angivna belopp å 60,000 kronor, att av
styrelsen disponeras dels till premier för förvärvande av segelflygdiplom,
dels ock till statsbidrag till inköp av segelflygplan i huvudsaklig överensstämmelse
med grunderna i en av styrelsen överlämnad plan. Enligt denna
plan må personer, som fyllt 15 men icke 30 år och vilka i närmare angiven
omfattning deltagit i byggande eller reparation av segelflygplan, kunna ifrågakomma
till erhållande av premier för förvärvande av segelflygdiplom. Premierna
skulle utgå med 50 kronor för A-diplom, 50 kronor för B-diplom och
100 kronor för D-diplom. För inköp av segelflygplan må statsbidrag utgå
till svenska aeroklubben med högst 80 procent av inköpskostnaden för
planen. Bidraget skall utbetalas, sedan flygplanet registrerats och klubben
visat anskaffningskostnaderna genom företeende av köpehandlingarna samt
förbundit sig, bland annat, att under en tid av fyra år, räknat från statsbidragets
utbetalande, väl vårda planet och ersätta det vid eventuellt haveri,
samt att icke avhända sig planet utan medgivande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse den 11 oktober
1940 har fogats en av svenska aeroklubben till styrelsen ingiven skrivelse,
däri aeroklubben framfört sina önskemål beträffande statens under -

Sjätte huvudtiteln.

stöd åt privatflyget för nästa budgetår. I fråga om hittills tillämpade principer
för statens stöd åt motorflygningen samt omfattningen av detta stöd
har aerokl ubbea icke föreslagit andra ändringar, än att antalet premier för
fortsatt flygträning skulle ökas till minst ett hundratal och att statsanslag
skulle utgå jämväl till anordnande av kurser för utbildning av flyglärare
och flygmekaniker ävensom att de privata flygskolorna skulle erhålla särskilda
skolbidrag för att möjliggöra ett fast anställande av dylik personal.

Aeroklubben har därjämte framlagt förslag örn ett statligt stödjande av
segelflygningen. I sin skrivelse har klubben sålunda framhållit, att erfarenheterna
från ett flertal länder, främst Tyskland och Finland, visade, att tillgång
till en eller flera centrala segelflygskolor vore en nära nog nödvändig
förutsättning för att segelflygverksamheten skulle kunna ledas i banor, som
garanterade en tillförlitlig och snabb utveckling. Aeroklubben anför vidare,
att vid en dylik central segelflygskola bleve den viktigaste uppgiften att utbilda
instruktörer, som sedan kunde leda den lokala segelflygverksamheten,
varjämte elever från de lokala klubbarna skulle kunna beredas tillfälle till
högre segelflygutbildning. Skolan skulle även hava möjlighet att ordna
undervisning i bygge och reparation av glidflygplan. Anläggningskostnaderna
för en central segelflygskola hava av aeroklubben beräknats till 150,000
kronor, vilket belopp skulle fördelas på två år med 53,900 kronor respektive

96,100 kronor. Driftkostnaderna under de två första åren skulle enligt beräkningarna
uppgå till 40,400 kronor respektive 77,200 kronor. Aeroklubben
vore beredd att i viss utsträckning deltaga i dessa kostnader. I anläggningskostnaderna
ingå emellertid ej kostnader för inköp och iordningställande
av lämplig mark för segelflygskolans förläggning. I fråga örn dessa kostnader
anser aeroklubben, att desamma nödvändigt måste bestridas av staten.

Över aeroklubbens skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtat
yttrande av chefen för flygvapnet. Denne har däri anfört:

Med hänsyn till det antal reservförare, som för närvarande undergå utbildning
vid flygvapnet, synes det böra beräknas, att omkring 150 premier
för fortsatt flygträning böra utgå budgetåret 1941/42.

Det är för flygvapnets del av särskilt intresse, att dessa reservförare
underhålla sin flygutbildning även efter tjänstgöringen vid vapnet. För att
detta skall bliva möjligt, är det ett önskemål, att premierna för fortsatt flygträning
göras så stora, att relativt små kostnader åvila respektive förare.

Det är ytterst önskvärt, att den civila flygutbildningen handhaves av kvalificerade
instruktörer, vilka bedriva utbildningen i enlighet med flygvapnets
principer. Dessa befattningar böra emellertid i första hand besättas med
reservofficerare ur flygvapnet; endast i brist härpå bör annan personal tillgripas.

Det är ävenledes ett starkt önskemål, att lärår- och mekanikerpersonal
kan fast anstiillas av de olika skolorna. Förslaget att ett visst skolbidrag
skall utgå synes på grund därav väl befogat.

Beträffande segelflyget ansluter jag mig till de av aeroklubben anförda
synpunkterna. Klubbens förslag, att den centrala segelflygskolan första året
bör givas försökskaraktär, synes jämväl lämpligt. Därest under detta år
goda erfarenheter vinnas, bör skolan utbyggas i full utsträckning.

100

Sjätte huvudtiteln.

Vid uppgörande av anslagsäskanden för ifrågavarande budgetår bör observeras,
att icke motorflyget eftersattes till förmån för segelflyget.

Jag övergår härefter till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning i
ämnet. Vad angår premien för förvärvande av A: 2-certifikat finner styrelsen
ej anledning föreslå någon ändring i de grunder, enligt vilka dessa
premier för närvarande utdelas. Med hänsyn till rådande inskränkningar i
den civila flygutbildningsverksamheten samt en därav påräknad reservation
å innevarande budgetårs anslag, anser styrelsen antalet premier under nästa
budgetår kunna minskas till 50. Beräknat efter ett premiebelopp av 1,200
kronor skulle således för nu ifrågavarande utbildningsbidrag erfordras
(50 X 1,200) 60,000 kronor.

De grunder för utdelning av premierna för fortsatt flygträning, som tilllämpats
för innevarande budgetår, föreslår styrelsen fortfarande böra gälla.
Med hänsyn till vad chefen för flygvapnet anfört angående önskvärdheten
av att de vid flygvapnet utbildade reservförarna beredes tillfälle att underhålla
sin flygutbildning, förordar styrelsen, att premierna ökas till det av
chefen för flygvapnet föreslagna antalet av 150. Kostnaderna för premier
till fortsatt flygträning skulle således uppgå till (150 X 650) 97,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner det erforderligt, att medel för
bidrag till inköp av skolflygplan beräknas jämväl för nästkommande budgetår,
så att den successiva förnyelsen av flygplansmaterielen kan fortsätta.
På grund av statsfinansiella skäl bör emellertid enligt styrelsen en begränsning
ske i fråga örn antalet av de flygplan, till vars anskaffande statsbidrag
beräknas utgå. För nästkommande budgetår bör enligt styrelsens förmenande
beräknas bidrag till inköp av två skolflygplan. Härför erforderligt
belopp uppskattar styrelsen till 32,500 kronor, motsvarande 60 procent av
flygplanens inköpskostnad beräknad till ett sammanlagt belopp av 54,000
kronor.

Beträffande de av aeroklubben föreslagna kurserna för utbildning av flyglärare
och mekaniker finner väg- och vattenbyggnadsstyrelsen det vara otvivelaktigt,
att dessa skulle komma att medverka till att avhjälpa den brist på
sådan personal, som för närvarande finnes. Inom flygvapnet bedreves emellertid,
meddelar styrelsen, en omfattande utbildning av reservpersonal och
med anledning härav torde det kunna räknas med att de civila flygskolorna
skulle kunna erhålla flyglärare och mekaniker från flygvapnet, så snart de
av försvarsberedskapen föranledda inkallelserna upphörde. Med hänsyn härtill
anser sig styrelsen för sin del icke för närvarande kunna föreslå, att
statsbidrag lämnas till anordnandet av nu ifrågavarande kurser.

Frågan örn särskilda skolbidrag till flygskolorna anser väg- och vatten
byggnadsstyrelsen böra anstå i avvaktan på mera stabiliserade och normala
tider.

Yad angår aeroklubbens förslag örn statsbidrag till segelflygningen har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört:

Inrättandet av en central segelflygskola skulle onekligen vara ägnat att
åstadkomma en mera rationell utbildning av segelflygets instruktörer än vad

Sjätte huvudtitel».

101

som hitintills kunnat bliva fallet och skolan skulle över huvud taget verksamt
bidraga till segelflygningens utveckling. Då kostnaderna för en dylik
skola äro betydande, synes det emellertid styrelsen mindre lämpligt, främst
med hänsyn till rådande statsfinansiella läge, att nu framlägga förslag till
inrättandet av en central statsunderstödd segelflygskola. Det synes jämväl
önskvärt, att viss erfarenhet beträffande de förslag till segelflygningens stödjande,
som framlagts i Kungl. Majda proposition nr 29 till 1940 års urtima
riksdag avvaktas, innan staten binder sig för de betydande kostnader, som
skolans inrättande skulle medföra.

Ehuru styrelsen ur nu angivna synpunkter icke anser sig kunna framlägga
förslag till inrättandet av en central segelflygskola, finner styrelsen
det emellertid angeläget, att staten i en mera begränsad omfattning genom
ekonomiskt stöd främjar utvecklingen av segelflygningen. Av de olika åtgärder,
som härvid kunna komma ifråga, får styrelsen förorda, att det genom
förenämnda proposition föreslagna understödet i form av premier för avläggande
av vissa prov samt bidrag till inköp av segelflygplan även för nästkommande
budgetår må komma till användning. Beträffande understödets
omfattning får styrelsen föreslå, att enahanda belopp som för budgetåret
1940/41 anvisas till understöd åt segelflygningen. Styrelsen förutsätter härvid
att de närmare villkoren för statsunderstödet efter framställning av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen fastställas av Kungl. Majit.

I enlighet med vad styrelsen sålunda anfört föreslår styrelsen, att till
understöd åt privatflyget för nästa budgetår ett anslag anvisas av (60,000 +
97,500 + 32,500 + 60,000) 250,000 kronor.

Styrelsen framhåller slutligen, att den snabba tekniska utvecklingen och
de växlande betingelserna för den civila flygningens bedrivande inom landet
kunde medföra att — för uppnåendet av ändamålet med understödet åt
privatflyget — tillämpningen av de förut angivna riktlinjerna borde anpassas
efter nya lägen och krav. Styrelsen förutsatte därvid en viss handlingsfrihet
beträffande anslagets handhavande samt att Kungl. Majit, efter framställning
av styrelsen, skulle kunna medgiva även andra former för understöd.

De skäl, huvudsakligen av militär natur, som tidigare motiverat anvisande
av anslag till ett stödjande av privatflygning med motorplan, torde alltjämt
äga giltighet. Särskilt må framhållas, att de ökade utbildningsmöjligheter,
som vinnas genom att staten ekonomiskt stöder privatflygningen, torde vara
av viss betydelse för rekryteringen till den av flygvapnet numera inrättade
flygreservskolan liksom även för ett bibehållande av flygskickligheten hos
flygskolans elever, sedan dessa lämnat skolan. Ett statligt stöd åt privatflyget
jämväl för nästa budgetår torde därför böra lämnas.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag de nu tillämpade
principerna alltjämt böra vara grundläggande för utdelningen av statliga
bidrag för främjande av den privata motorflygningen. Sålunda böra bidrag
utgå dels i form av certifikatpremier för förvärv av Å: 2-certifikat och för
fortsatt flygträning och dels till inköp av skolflygplan. Beträffande omfattningen
av dylika bidrag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att
antalet premier för A: 2-certifikat minskas från 60 till 50 men att premierna
för fortsatt flygträning ökas från 40 till 150. Bidraget till inköp av skol -

Departeraonts chefen.

102

Sjätte huvudtiteln.

flygplan skulle beräknas efter ett antal av två flygplan i stället för tidigare
sju. Med hänsyn till det relativt stora antal flygare, som utgår från flygvapnets
flygreservskola, och till betydelsen av att dessa flygare i möjligaste
mån bibehålla sin förvärvade flygskicklighet efter genomgång av skolan,
anser jag mig böra tillstyrka, att i anslaget inräknas ett belopp, motsvarande
150 premier för fortsatt flygträning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
i övrigt beträffande motorflygningen har ej heller givit mig anledning
till erinran. I enlighet härmed skulle till premier för A: 2-certifikat och för
fortsatt flygträning samt för bidrag till inköp av skolflygplan anvisas ett
sammanlagt belopp av 190,000 kronor.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag mig ej böra tillstyrka
bidrag till kurser för utbildning av flyglärare och flygmekaniker samt
särskilda bidrag till flygskolorna.

Svenska aeroklubben har framlagt ett förslag, enligt vilket staten i betydande
omfattning skulle ekonomiskt stödja segelflygets utveckling. Såsom
jag tidigare understrukit, är det statliga stödet åt privatflyget grundat i
huvudsak på militära skäl. Avgörande för frågan huruvida staten ekonomiskt
bör stödja segelflygningen torde därför böra r ara, huruvida de medel, som av
statsmakterna anses böra anvisas för privatflyget, bäst gagna de militära
syftena, därest dessa medel i viss utsträckning avses jämväl för segelflygning.
Målet för den flygmilitära utbildningen är att erhålla dugliga motorflygare.
Det torde visserligen kunna antagas, att segelflygningen äger en
viss betydelse såsom en förberedelse för motorflygningen och därmed indirekt
för flygvapnet. Med utgående från att begränsade medel stå till
förfogande, torde emellertid å andra sidan övervägande skäl tala för att de
tillgängliga medlen bäst nyttiggöras, därest de i sin helhet avses för en utbildning,
som sker direkt å motorflygplan. Chefen för flygvapnet Ilar också
i sitt yttrande över aeroklubbens framställning särskilt framhållit, att vid
anslagsäskandena för privatflyget borde observeras, att icke motorflyget eftersattes
till förmån för segelflyget. Med hänsyn till dessa förhållanden och
då jag därjämte anser segelflygningen såväl organisatoriskt som ekonomiskt
principiellt böra omhänderhavas av de privata organisationerna, finner jag
mig ej kunna förorda, att något särskilt belopp anvisas för segelflygningens
utveckling. Skulle under nästa budgetår i likhet med vad nu är fallet den
motoriserade privatflygningen icke kunna ske i förutsatt omfattning på grund
av exempelvis brist på drivmedel, torde emellertid hinder ej böra möta
för Kungl. Majit att i anslutning till vad som skett i fråga örn anslaget för
innevarande budgetår, av förevarande anslag ställa ett lämpligt avvägt belopp
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande att användas till stöd åt
segelflygningen.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit kunna den snabba
tekniska utvecklingen och de växlande betingelserna för den civila flygningens
bedrivande medföra, att vissa avvikelser från de för anslagets användning
uppdragna riktlinjerna bliva motiverade, för att de med anslaget
avsedda syftena skola bliva på mest ändamålsenliga sätt tillgodosedda.

Sjätte huvudtiteln. 103

Därest från riksdagens sida någon erinran däremot ej uttalas, torde det
därför få ankomma på Kungl. Maj:t att inom anslagets ram i förekommande
fall medgiva avvikelse från dessa riktlinjer.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt privatflyget för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av.................... kronor 190,000.

[44.] 8. Statens brandskola. Med stöd av Kungl. Majits den 13 sep tember

1940 givna bemyndigande har jag tillkallat tre sakkunniga för att
inom kommunikationsdepartementet biträda med verkställande av utredning
rörande frågan örn inrättande av en statlig brandskola samt frågan örn fastställande
av kompetensföreskrifter för den heltidsanställda brandpersonalen
i olika befälsställningar. Utredningen, som bedrives med all skyndsamhet,
kan beräknas bliva färdig i sådan tid, att förslag kan föreläggas 1941 års
riksdag. Utan att i detta sammanhang taga slutlig ställning till frågan,
huruvida en dylik skola bör inrättas, anser jag emellertid, att i riksstatsförslaget
för budgetåret 1941/42 ett anslag å förslagsvis 90,000 kronor bör
beräknas för bestridande av kostnaderna för skolans inrättande och blivande
verksamhet under budgetåret.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen
förelagd, till Statens brandskola beräkna
ett anslag av ...................................... kronor 90,000.

[45.] 9. Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Till svenska brandkårernas
riksförbund har till stödjande av den av förbundet bedrivna verksamheten
under senare år beviljats anslag å riksstaten. För vart och ett
av budgetåren 1935/36—1937/38 hava anslagen utgått med 2,000 kronor och
för budgetåren 1938/39—1940/41 med 3,000 kronor.

I en den 4 september 1940 inkommen skrivelse har svenska brandkårernas
riksförbund anhållit örn statsbidrag för budgetåret 1941/42. Förbundet har
till en början meddelat, att de stora brandstodsinrättningarna med riksomslutning
visat stort tillmötesgående, i det att deras anslag efter en betydande
ökning år 1936 nu utginge med sammanlagt 18,000 kronor årligen.
Det vore detta anslag, jämte årsavgiften från anslutna kårer — 10 kronor
per kår — och statsanslaget, som finansierade hela den centrala organisationen
och dess mångomfattande verksamhet. Vidare anför förbundet:

På grund av det statsfinansielia läget har förbundet under en del år ej
begärt höjning av statsanslaget, oaktat förbundet varit i stort behov av ökade
inkomster. Först år 1937 gjorde förbundet en välmotiverad framställning
att statsanslaget måtte ökas från två till fem tusen kronor, men erhöll endast
en ökning av ett tusen kronor.

Med tacksamhet vill förbundet framhålla nyttan och betydelsen av denna
ökning av statsanslaget men vill dock framhålla, att denna ökning icke är
nog för att förbundet på ett verkligt rationellt sätt skall kunna bedriva sin
verksamhet. Det fordras alltjämt ökade medel för konsulentverksamheten,

Departements chefen.

104 Sjätte huvudtiteln.

såväl elen centrala som länsförbundens, för propaganda, för utgivande av
läroböcker, för standardisering av brandmateriel och för tidskriften, som
från och med år 1939 utökats från 10 till 12 nummer.

Bidrag till instruktionskurser har ej kunnat sättas högre än 6,500 kronor,
vilket anslag fördelat på 23 brandkårsförbund icke kommer upp till 300
kronor för varje.

Instruktionskurserna äro ett synnerligen viktigt led i strävandet att utbilda
de mindre kårernas befäl och manskap i eldsläckningskonst och därigenom
nedbringa de nationalekonomiska förluster, som uppstå genom olämpligt
släckningsförfarande. Med de ringa bidrag, som respektive brandkårsförbund
nu erhålla, kunna dessa instruktionskurser icke göras längre än
cirka tre dagar under det att desamma lämpligen borde vara 7 ä 9 dagar.

Konsulentverksamheten kan i en del län icke bedrivas så intensivt som
önskvärt vore, detta på grund av att länsförbundens otillräckliga resurser
lägga hinder i vägen härför. Det är nödvändigt att undanröja sådana hinder,
så att konsulenten rätt kan fylla sitt maktpåliggande värv. Riksförbundet
har som dess stat utvisar icke kunnat anslå mer än 1,000 kronor till stöd
åt de lokala förbundens konsulentverksamhet.

Ett utökat verksamhetsfält har förbundet fått på grund av luftskyddslagen
och den uti samband med densamma utfärdade luftskyddskungörelsen, som
påbjuder organiserandet av bland annat brandtjänst. Omfattningen av de
särskilda åtgärder, som erfordras för beredande av ökad brandberedskap,
varierar betydligt för olika orter, men i regel torde förutom de i hem- och
industriluftskydden ingående husbrandvakterna eller särskilda brandavdelningarna,
erfordras en betydande ökning av antalet släckningsenheter (branclkårsavdelningar)
i fredstid.

För att brandtjänsten redan från början av luftskyddstillstånd skall kunna
fungera tillfredsställande är det nödvändigt att i fredstid utbilda hjälpbrandmän.
Sådana situationer torde med visshet uppkomma, att brandmanskapet
blir nödsakat att medverka på andra områden av luftskyddstjänsten, såsom
räddnings- och röjningstjänst, gasskydds- och sjuktransport, varför kompletterande
utbildning i dessa grenar jämväl erfordras. Det är därför nödvändigt,
att brandchefer och brandkårer erhålla dylik kompletterande utbildning å
särskilda för dem lämpade utbildningskurser, lämpligen i samband med
brandinstruktionskurserna, som då ovillkorligen måste förlängas. Att med
de medel riksförbundet nu har till förfogande torde icke finnas någon möjlighet
att arrangera någon utbildning i dessa för luftskyddet så ytterst viktiga
grenar av dess verksamhet.

Riksförbundets centralstyrelse har hittills nödgats begränsa förbundets
utgifter inom ramen av dess inkomster. En dylik begränsning måste med
hänsyn till den kraftiga utvecklingen av riksförbundet i fortsättningen verka
hämmande på dess verksamhet.

Under hänvisning till det anförda samt under framhållande av det sätt,
på vilket förbundet tjänar statliga intressen genom sin verksamhet i de
många samhällen, där staten har anläggningar av olika slag, har förbundet
anhållit örn höjning av statsbidraget för nästkommande budgetår från 3,000
kronor till 5,000 kronor.

Med hänsyn till riksförbundets gagneliga verksamhet på brandskyddets
område vill jag tillstyrka, att förbundet erhåller statsbidrag jämväl för nästa
budgetår. Bidraget, som torde hava sin huvudsakliga betydelse såsom ett
erkännande åt förbundets verksamhet från statsmakternas sida, torde i miva -

Sjätte huvudtiteln. 105

rande statsfinansiella situation böra anvisas med ett till 2,000 kronor nedsatt
belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av.......... kronor 2,000.

[46.] 10. Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Såsom bidrag till
svenska brandskyddsföreningen Ilar under åtskilliga år anslag anvisats å
riksstaten. För budgetåret 1937/38 utgick anslaget med 2,000 kronor och
för vart och ett av budgetåren 1938/39—1940/41 med 3,000 kronor. Såsom
villkor för erhållande av statsbidraget har föreskrivits, att föreningen skall
dels i förekommande fall utan kostnad för statsverket tillhandagå statens
verk och myndigheter med de råd och upplysningar, vartill eljest medlemskap
i föreningen berättigar, dels ock utan kostnad för statsverket tillställa
statliga verk och myndigheter föreningens tidskrift »Brandskydd» i lämpligt
antal exemplar.

I skrivelse den 21 september 1940 har svenska brandskyddsföreningen anhållit
örn statsbidrag för nästa budgetår med 5,000 kronor. Vid skrivelsen
har föreningen fogat en styrelseberättelse rörande föreningens verksamhet
under år 1939. Under hänvisning till denna berättelse uttalar föreningen,
att den ställts inför nya betydande uppgifter samt anför härom:

Nu pågående stormaktskrig har visat, att brandskyddet måste betraktas
såsom en allt viktigare del av luftskyddet. Föreningens arbete under det
senaste verksamhetsåret har därför i allt större utsträckning måst inriktas
på luftskyddets brandtjänst, och föreningen har för detta luftskyddsarbete
måst nedlägga betydande kostnader samt ställa en av sina civilingenjörer
till luftskyddsinspektionens förfogande.

Enär statlig utbildningsanstalt saknas för brandkårspersonalen, har föreningen
av egna medel måst anordna utbildningskurser för sådan personal.
Intimt samarbete har ägt rum med svenska kommunalarbetarförbundet för
förbättring av brandkårspersonalens utbildning.

Statens myndigheter, som utan kostnad äga infordra föreningens yttranden
i brandskyddsfrågor, hava i allt större omfattning anlitat föreningen härför,
och föreningens tjänstemän hava icke minst på det militära brandskyddets
område fått vidtaga omfattande utredningsarbeten i samband med inspektioner
vid större militära verkstäder.

Statspolisen ävensom de kommunala polismyndigheterna anlita numera
föreningens brandorsakscentral i stor utsträckning, då det gäller eldsvådor
av mera svårutredd art, och detta arbete kräver högt kvalificerad och utbildad
personal.

Föreningens arbetskrafter hava även i år i stor utsträckning tagits i anspråk
för genomförandet av den av Kungl. Maj:t beslutade omorganisationen
och förstärkningen av skogsbrandskyddet.

Enär Sverige saknar ett statligt organ för brandskyddets ordnande och
övervakande, stiillas allt större och större krav på svenska brandskyddsföreningen
från statliga och kommunala myndigheter, industrien och allmänheten.
Särskilt har föreningens arbete under senaste tid måst inriktas på
brandskyddets förbättrande inom sådana storindustriella anläggningar, som
äro av betydelse för försvaret och folkförsörjningen.

106

Departementschefen.

Sjätte huvudtiteln.

Det torde ej heller kunna förnekas, att det omfattande brandskyddsarbete,
som svenska brandskyddsföreningen nu bedriver, har stor betydelse ur
nationalekonomisk och social synpunkt ävensom beträffande försvar och
folkförsörjning.

Svenska brandskyddsföreningens såväl upplysande som rådgivande verksamhet
i brandskyddets tjänst torde vara av den art, att denna verksamhet
alltjämt bör erhålla bidrag från statsmakternas sida. Bidraget torde emellertid
av skäl, som jag anfört under näst föregående punkt, böra nedsättas till
2,000 kronor. För bidragets åtnjutande synas böra stadgas i huvudsak
samma villkor, som föreskrivits med avseende å bidraget för detta budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.................. kronor 2,000.

[47.] 11. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, som på initiativ av dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet bildades den 15 november
1934, har för vartdera av budgetåren 1935/36 och 1936/37 anvisats statsbidrag
av 50,000 kronor. För vart och ett av budgetåren 1937/38—1939/40 har anslaget
utgått med 100,000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget
anvisat med ett till 75,000 kronor nedsatt belopp. Samtliga anslag hava avräknats
mot automobilskattemedlen.

I skrivelse den 30 september 1940 har nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande hemställt örn anslag för nästa budgetår. Föreningen haltin
en början lämnat en redogörelse för sin verksamhet under budgetåret
1939/40 samt för de åtgärder, som för närvarande äro under övervägande.
Beträffande denna redogörelse torde jag få hänvisa till handlingarna.

I fråga örn sina ekonomiska förhållanden har föreningen meddelat, att
vid utgången av arbetsåret 1939/40 ett kapitalkonto på 72,092 kronor 16 öre
funnits till förfogande. Därvid vore emellertid att beakta, framhåller föreningen,
att ett belopp av 59,800 kronor komme att erfordras för genomförandet
av ett antal åtgärder, vilka förberetts och delvis påbörjats under
budgetåret 1939/40 men av olika skäl ännu icke kunnat slutföras. Dessa
medel kunde sålunda icke disponeras för innevarande budgetårs arbetsprogram
utan måste reserveras för ifrågavarande åtgärder. Örn dessa åtgärder
samt kostnaderna därför har föreningen lämnat följande uppgifter:

Kronor

Tryckning och distribution i 35,000 exemplar av Kursplan för trafik -

undervisningen i folkskolan (det sammanställda materialets granskning
av vidtalade pedagoger återstår) ................................ 10,000

Utförande av tre serier ä 10 st. skioptikonbilder för trafikundervisningen
i 5 exemplar för vart och ett av landets 52 folkskoleinspektörsområden
= 260ex. (bildmaterialets granskning av vidtalade pedagoger
återstår) .......................................................... 7,800

Inspelning av en trafikfilm för skolornas trafikundervisning (situationer
på sommarvägar redan upptagna).............................. 3,000

Sjätte huvudtiteln. 107

Kronor

Utförande av 52 kopior av trafikfilmen (en för varje folkskoleinspek törsområde)

ä 375: —.................................................... 19,500

Kurs för utbildning av instruktörer för trafikundervisningen i folkskolorna,
avseende en lärare eller lärarinna från varje folkskoleinspektörsområde
(deltagarna delvis utsedda i samråd med semi narierektorerna).

......................................................... 5,000

Kurs för utbildning av instruktörer för trafikundervisningen inom
truppförbanden (planlagd, men utförandet förhindrat genom tidsförhållandena)
............................................................ 7,500

Trafiksäkerhetskurs för lärare vid bilskolor (förberedande övningar
hållna i Stockholm, men kursens allmänna genomförande förhindrat

genom inkallelser till beredskapstjänst) .............................. 2,500

Tryckning och distribution i 2,000 exemplar av Första Nordiska Trafiksäkerhetskongressens
handlingar (materialet sammanställt och tryckoffert
erhållen)............................................................ 4,500

Summa kronor 59,800

Det saldo å 12,292 kronor 16 öre, som skulle återstå, sedan de angivna
åtgärderna utförts, har, meddelar föreningen, avsetts skola reserveras för utjämnande
av den minskning, som innevarande budgetårs anslag undergått.

För verksamheten under arbetsåret den 1 juli 1940—den 30 juni 1941 beräknar
föreningen följande inkomster bliva tillgängliga:

Kronor

Statsbidrag för budgetåret 1940/41 ...................................... 75,000

Anslag av Stockholms stad för en trafikvecka i Stockholm hösten

1940 ...................................................................... 10,000

Medlemsavgifter för kalenderåret 1941 .................................. 4,000

Summa kronor 89,000

På basis härav har föreningen uppgjort följande utgiftsstat:

Kronor

Löner och arvoden ........................................................ 29,000

Kontorskostnader .......................................................... 4,000

Propaganda.................................................................. 52,000

Skatt och försäkring samt diverse........................................ 4,000

Summa kronor 89,000

I anslutning härtill anför föreningen, att den återhållsamhet, som föreningen
under det senast tilländalupna arbetsåret iakttagit ifråga örn sina
utgifter och även avsåge att tillämpa under löpande år, tillsammans med de
frikostiga gåvor och bidrag, som från andra håll anslagits, gjort det möjligt
för föreningen att, trots det nedsatta statsbidraget, icke endast utveckla en
mångsidig och vidsträckt verksamhet för trafiksäkerhetens höjande, tillrättalagd
efter de rådande tidsförhållandena, utan även vid sidan av den stadgeenliga
verksamheten till utförande upptaga ett antal av de önskemål, som
från lärarhåll framförts med avseende på undervisningsmateriel m. m. för
trafikundervisningen i skolorna.

108

Sjätte huvudtiteln.

Sedan under innevarande budgetår de från förra budgetåret kvarstående
åtgärderna fullbordats och de nja uppgifter, som upptagits på arbetsprogrammet,
i den mån så befunnits möjligt, genomförts, bomme, meddelar föreningen,
verksamheten under budgetåret 1941/42 att omfatta dels ett fullföljande
av de sålunda påbörjade åtgärderna, dels ock upptagandet av andra
arbetsuppgifter. Härom anför föreningen:

Yad den förra kategorien beträffar har det exempelvis vid de trafikdagar,
som föreningen alltsedan år 1936 systematiskt anordnat i rikets städer och
landskommuner, visat sig nödvändigt att rätta tidsprogrammet dels efter de
tillgängliga hjälpmedlen i propagandan, dels ock efter de skilda kommunernas
önskemål i detta hänseende. Detta har medfört, att verksamheten
måst fördelas på ett vår- och ett höstprogram, vilka sålunda hemfallit
under olika budgetår. Så kommer även att bliva fallet med de för år
1941 planerade trafikdagarna för cyklister, vilka delvis komma att ingå i
arbetsprogrammet för budgetåret 1941/42 och endast komma att fullföljas
med tillhjälp av ett för samma år beviljat statsanslag.

Ett liknande förhållande gäller för skolornas trafikundervisning. Sedan
föreningen, med anlitande av det statsbidrag som beviljats för dess stadgeenliga
verksamhet och medel som erhållits från enskilt håll, kunnat genomföra
ett antal av de åtgärder, varom önskemål framställts från lärarnas
sida, kommer detta icke endast att möjliggöra utan även att påfordra en
vidgad instruktions- och undervisningsverksamhet. Därvid måste emellertid
hänsyn tagas till läsårens undervisningsplan, och det är därvid att förutse,
att verksamheten väsentligen skall falla på nästkommande läsår, d. v. s.
budgetåret 1941/42.

Aven ifråga örn trafikundervisningen bland militären kommer en stark
utökning av verksamheten att äga rum under budgetåret 1941/42, d. v. s.
sedan förhållandena, såsom man torde ha anledning att hoppas, medgivit
den planerade instruktionskursens avhållande under det nu löpande arbetsåret
samt undervisningsprogrammets förberedande i samråd med de sålunda
utbildade instruktörerna. Tydligt torde vara, att de erfarenheter, som vunnits
under kursen, snarast möjligt böra tillvaratagas för att undervisningen skall
erhålla det värde, som därmed avses, och det är därför även av vikt, att
erforderlig undervisningsmateriel för detta ändamål finnes till förfogande.
Dylik materiel kan emellertid likaledes bekostas först med ett för nästkommande
budgetår beviljat anslag.

Propagandan bland de affärs- och industrian ställda, vilken efter den omläggning
av kommunikationsmedlen till och från arbetsplatserna, som på
senaste tiden ägt rum, framträtt med allt större anspråk, erfordrar även ett
ökat arbete samt nya hjälpmedel. I viss utsträckning hemfaller härunder
även den ökade användningen av gengasdrivna fordon, vilken, såsom erfarenheten
visat, är ägnad att skapa nya problem och faror i trafiken samt
för personal och passagerare.

Det samarbete med bildningsförbunden, som under det senaste arbetsåret
varit föremål för särskilt intresse och vilket, i betraktande av omfattningen
och skiljaktigheten i de olika förbundens verksamhet, hittills icke
kunnat drivas i önskad utsträckning, skall ytterligare utvecklas samt underlättas
genom ett på grundvalen av de vunna erfarenheterna utarbetat propagandamaterial.

Slutligen kommer föreningens allmänna verksamhet för trafiksäkerhetens
höjande inom landet, utvecklad genom föredrag, tidningsartiklar, en vidsträckt
informationstjänst o. s. v., att bedrivas på oförändrat sätt.

109

Sjätte huvudtiteln.

Föreningen framhåller härefter, att under den tid av nära 6 år, som
föreningen bedrivit sin verksamhet, hade den i enlighet med sitt tilkimnade
syfte alltmer utvecklats till en centralorganisation för trafiksäkerhetsarbetet
inom landet, vilken i ständigt stigande omfattning anlitats av såväl myndigheter
som korporationer, sammanslutningar och enskilda. Föreningens ställning
av en statsunderstödd organisation med ideellt syfte hade därvid
medfört, att anspråk gjorts på dess kostnadsfria medverkan, och den hade
även städse lämnats i den utsträckning, de tillgängliga resurserna så medgivit.
Även undervisning och sociala intressen hade berörts av denna verksamhet.
Den princip, föreningen tillämpat vid uppgörandet av sin årliga
utgiftsstat, hade varit, att de medel, som funnes tillgängliga för propagandaändamål,
skulle till lika delar användas för trafikundervisningen i skolorna
och för den allmänna propagandan. Härtill hade kommit trafiksäkerhetspropagandan
bland de industri- och affärsan ställda, närmast motiverad av
den skedda förändringen i kommunikationerna till och från arbetsplatsen,
och därmed hade föreningens arbete mera direkt förts in på det sociala
området.

I anslutning härtill understryker föreningen, att dessa anspråk och nya
verksamhetsområden nödvändiggjort anskaffandet av ökade och speciella
hjälpmedel i propagandan. Icke minst hade detta varit fallet under de nya
trafikförhållanden, som på senaste tiden varit rådande, och samtidigt hade
dessa nyanskaffningar försvårats genom den inträdda allmänna prisstegringen.
I trots av detta hade, uttalar föreningen slutligen, föreningen dock icke
funnit sig böra hemställa örn en däremot svarande höjning av statsbidraget
för nästkommande budgetår utan ansett, att arbetsprogrammets omfattning
och tillmötesgåendet av allmänhetens krav på föreningens kostnadsfria trafiksäkerhetspropaganda
under nu rådande förhållanden borde anpassas efter
ett i förhållande till föregående år oförändrat statsanslag.

Föreningen hemställer under åberopande av det anförda, att föreningen
för sin stadgeenliga verksamhet måtte för nästa budgetår erhålla ett statsbidrag
av 75,000 kronor.

I utlåtande den 5 december 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört,
att de numera i olika avseenden ändrade kommunikationsförhållandena
medförde åtskilliga viktiga trafiksäkerhetsproblem, som fordrade alldeles
särskild uppmärksamhet från föreningens sida. Det syntes därför angeläget,
att föreningen bleve i tillfälle att även under nästa budgetår bedriva sin
verksamhet i erforderlig omfattning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ville
därför tillstyrka bifall till föreningens framställning.

Genom de nu rådande svårigheterna att erhålla flytande drivmedel har
trafiken i viss mån ändrat karaktär. Sålunda har motortrafiken nedgått icke
oväsentligt, särskilt å landsbygden. Å andra sidan har cykeltrafiken undergått
en mycket stark ökning. Sett ur trafiksäkerhetssynpunkt hava de ändrade
trafikförhållandena medfört gynnsamma verkningar. Antalet svårare trafikolyckor
har under den senare tiden sålunda märkbart minskat. Detta för -

Departementschefen
.

Ilo

Sjätte huvudtiteln.

hållande synes mig emellertid icke böra motivera, att trafiksäkerhetspropagandan
minskas i en däremot svarande omfattning.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande synes mig alltjämt böra
betraktas såsom det centrala organet för den verksamhet, vars syfte är att
genom individernas fostran höja trafiksäkerheten på vägar och gator. För
att föreningen skall kunna bedriva sin verksamhet under nästa budgetår
erfordras emellertid, att staten alltjämt ekonomiskt stöder föreningen. Jag
vill därför tillstyrka, att statsbidrag beviljas föreningen. Med hänsyn till
nödvändigheten att i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa statsutgifterna
anser jag mig emellertid böra förorda en nedsättning av anslaget för
nästa budgetår till 50,000 kronor. De av föreningen framlagda riktlinjerna
för bidragets användning synas mig i stort sett ägnade att läggas till grund
för det fortsatta arbetet för trafiksäkerhetens höjande.

I likhet med de för tidigare budgetår anvisade anslagen till föreningen
torde anslaget för nästa budgetår böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag

av.................................................... kronor 50,000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[48.] 12. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar, förslagsanslag.
Från och med budgetåret 1935/36 har årligen under sjätte huvudtiteln anvisats
ett förslagsanslag av 10,000 kronor, benämnt »Bidrag till vissa internationella
sammanslutningar», för bestridande av utgifterna för Sveriges
bidrag till den ständiga internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet
ävensom till den internationella luftfartskommissionen, vilka bidrag
förut utgått av anslaget för bidrag till vissa kommunikationsändamål.

Ifrågavarande bidrag utbetalas i franska francs. Huruvida dessa med
hänsyn till den internationella situationen komma att utbetalas för nästa
budgetår kan icke nu avgöras. För att medel för ändamålet skola finnas
tillgängliga, bör emellertid ett anslag å 10,000 kronor anvisas jämväl för
nästa budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 10,000.

[49.] 13. Inköp av gatsten, reservationsanslag. Till lindrande av arbetslösheten
bland stenarbetarna, främst inom Bohuslän och Blekinge, anvisade
1931, 1932 och 1933 års riksdagar medel till ett sammanlagt belopp av 8,630,000
kronor till inköp för statens räkning av gatsten. Därjämte medgav 1932 års
riksdag, att de medel, som inflöte vid försäljning av sten från statens med
det för budgetåret 1931/32 anvisade anslaget inköpta förråd av gatsten, finge
under budgetåren 1931/32 och 1932/33 användas för fortsatta beställningar
av gatsten. I anledning av Kungl. Majlis proposition, nr 20, till 1936 års

lil

Sjätte huvudtitelu.

riksdag medgav riksdagen, att för samma ändamål finge användas ett belopp
av 3,000,000 kronor, att utgå med 2,000,000 kronor respektive 1,000,000 kronor
från de under budgetåren 1935/36 och 1936/37 inflytande automobilskattemedlen.
Vidare anvisade 1936 års riksdag under femte huvudtiteln ett anslag
av 2,000,000 kronor till inköp av gatsten för statens räkning. Sedermera anvisades
för vart och ett av budgetåren 1937/38—1939/40 till samma ändamål
4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
För innevarande budgetår har under sjätte huvudtiteln till inköp av gatsten
beviljats ett anslag av 3,000,000 kronor, att utgå av skattemedel i allmänhet.
Sammanlagt har alltså för här ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp av

28,630,000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang vidare erinra örn att riksdagen i sin skrivelse
den 10 maj 1940 nr 6, punkt 56, angående anvisande av nyssnämnda anslag
för budgetåret 1940/41 uttalade, att, i händelse arbetarna inom stenindustrien
icke kunde beredas annat lämpligt arbete, stenindustrien då, efter Kungl.
Maj:ts prövning, kunde beredas möjlighet att uppehålla verksamheten i större
utsträckning än som med hänsyn till anslagets storlek förutsatts. Under sådana
förhållanden förutsatte riksdagen, att eventuellt fyllnadsanslag kunde
överföras från anslaget till statliga beredskapsarbeten för ytterligare tillverkning
av sten för statens räkning. Något fyllnadsanslag har emellertid hittills
icke påkallats.

Inköpen av gatsten handhavas av statens steninköpskommitté.

I skrivelse den 11 november 1940 har statens steninköpskommitté, som i
ärendet samrått med statens arbetsmarknadskommission, hemställt örn anvisande
för nästa budgetår av ytterligare medel till inköp för statens räkning
av gatsten.

Steninköpskommittén har till en början meddelat, att statsbeställningar
av sten sedan mars 1936 lämnats för sysselsättning av stenarbetare från
vissa kommuner inom Göteborgs och Bohus län, Blekinge, Hallands och
Kalmar län samt tidvis även av stenarbetare från vissa kommuner inom
Kristianstads län. Beställningarna hade lämnats successivt för kortare
perioder, högst tre månader, för att kunna avpassas efter försäljningarna
av sten för export och för den inhemska marknaden. Dessa försäljningar
hade under de gångna åren ganska avsevärt varierat och tillverkningen
av sten för statens räkning hade till följd härav ägt rum i växlande omfattning.
Det vore emellertid även att märka, att vissa förskjutningar inträtt beträffande
det sysselsatta arbetareantalet och särskilt att under år 1940 en betydande
begränsning av arbetsstyrkan vidtagits.

Beträffande omfattningen av de statliga stenbeställningarna anför härefter
steninköpskommittén:

Från statsbeställningarnas påbörjande och intill utgången av september
1940 ha för statens räkning tillverkats i avrundade tal 4 miljoner kvadratmeter
smågatsten, 200,000 kvadratmeter storgatsten och 116,000 löpmeter
råkantsten. Därjämte har jämlikt Kungl. Mapts bemyndigande tillverkats
ett antal granitdockor för riksdagshuset, för vilka kostnaderna delvis bestritts

112

Sjätte huvudtiteln.

av anslagen till inköp av gatsten. Omfattningen av statsbeställningarna av
sten under olika tidsperioder framgår av följande sammanställning av kostnaderna
för inköpen av gatsten, fördelade på de olika länen, under vart och
ett av åren 1936—1939 samt under tiden januari—september 1940:

L ä ii

mars—dec.
1936

kr.

1937

kr.

1938

kr.

1939

kr.

jan.—sept.
1910

kr.

Summa

kr.

Göteborgs och Bohus. .

Blekinge ............

Hallands ............

Kalmar ..............

Kristianstads ........

Summa

Kostnader för granitdo

1,792.900

630,900

187,000

76,000

27,200

1.374.400

547,400

182,100

154,300

10,700

3,219.300

645.300

170,200

176,700

2,100

4,154,400

727,200

156,900

144,400

14,000

2,188,900

251,500

81,500

87,100

4,300

12,729,900

2,802,300

777,700

638,500

58,300

2,714,000 1 2,268,900 4,213,600

ekor till riksdagshuset..........

5,196,900 2,613,300

Summa kronor

17,006,700

143,300

17,150,000

Av sammanställningen framgår, att tillverkningen av sten för statens räkning
varit minst omfattande under år 1937, då exporten nådde sitt maximum
för perioden. Exporten av gatsten uppgick nämnda år till i runt tal 276,000
ton. Under år 1938 sjönk exporten till omkring 118,000 ton samtidigt som
kostnaderna för statsbeställningarna i det närmaste fördubblades. År 1939
nedgingo försäljningarna av sten för export ytterligare till omkring 44,000
ton och kostnaderna för statsbeställningarna ökade med omkring 1 miljon
kronor jämfört med år 1938. Under år 1940 har ett betydligt mindre antal
arbetare än tidigare kunnat sysselsättas med tillverkning för andra beställningar
än statsbeställningar. Den totala arbetsstyrkan inom gatstensindustrien
har emellertid under året väsentligt reducerats, varigenom kostnaderna
för tillverkning av sten för statens räkning hittills kunnat hållas vid i genomsnitt
något under 300,000 kronor per månad.

Vid steninköpskommitténs skrivelse finnes fogad en sammanställning
rörande sysselsättningen inom gatstensindustrien med statsbeställningar
respektive andra beställningar dels i genomsnitt under tiden juni—december
1936 och under vart och ett av åren 1937—1939, dels under var och en av
månaderna januari—september 1940. Av sammanställningen framgår bland
annat, att antalet under nämnda tid år 1936 samt under vart och ett av åren
1937—1939 i genomsnitt sysselsatta gatstenarbetare uppgick till respektive
omkring 3,000, 3,400, 3,100 och 2,900, varav med statsbeställningar sysselsatts
i genomsnitt respektive omkring 1,900, 1,200, 1,800 och 2,300 man. I anslutning
till denna sammanställning anför steninköpskommittén:

Under januari och februari 1940 utgjorde den sysselsatta arbetsstyrkan
omkring 2,500 respektive 2,350. Denna nedgång från omkring 2,700 å 2,800
arbetare i slutet av år 1939 torde till väsentlig del ha berott på att väderleksförhållandena
i början av år 1940 på vissa håll helt omöjliggjorde tillverkningen.
Sedan kommittén, efter vissa undersökningar, i enlighet med lämnade
direktiv i samråd med statens arbetsmarknadskommission upprättat en
plan för begränsning av arbetsstyrkan inom industrien, påbörjades i mars 1940
en överflyttning av stenarbetare till andra arbetsområden. Enligt denna plan
var det avsett att nedbringa arbetsstyrkan till omkring 1,800 man. Den på
detta sätt planerade begränsningen har i stort sett genomförts. Yid sidan

113

Sjätte huvudtiteln.

härav har emellertid skett en icke obetydlig reducering av det sysselsatta
arbetareantalet genom att stenarbetare mera tillfälligt tagits i anspråk för
andra arbetsuppgifter. Arbetareantalet var sålunda under sommarmånaderna
nere i omkring 1,600 men har sedermera genom en återgång i viss utsträckning
av stenarbetare, som tillfälligt haft annat arbete eller varit inkallade till
militär beredskapstjänst, stigit till omkring 1,700 i september 1940.

De arbetare, som nu sysselsättas inom gatstensindustrien, äro till största
delen bofasta, äldre familjeförsörjare, ofta egnahemsägare. I den utsträckning
så kan ske torde dessa arbetare böra överföras till andra arbetsområden.
Härvid äro dock möjligheterna i så måtto begränsade som en stor del av dem
på grund av ålder, sjukdom eller andra förhållanden svårligen kunna omplaceras.
Å andra sidan torde det kunna bli påkallat att i vissa fall åter bereda
stenarbetare, som nu tillfälligt ha annat arbete, sysselsättning inom industrien,
särskilt sådana arbetare, som på grund av ålder eller sjuklighet eller
av andra skäl icke lämpligen kunna anställas vid beredskapsarbeten. Under
angivna förhållanden torde arbetsstyrkan inom gatstensindustrien under nästkommande
budgetår kunna beräknas till omkring 1,700 å 1,800 man.

Steninköpskommittén anför härefter, att det vore svårt att för närvarande
bedöma i vilken utsträckning det kunde bliva möjligt att bereda sysselsättning
åt denna arbetsstyrka å 1,700 å 1,800 man med andra stenbeställningar
än statsbeställningar. Av sammanställningen rörande sysselsättningen inom
gatstensindustrien framginge, att under den dittills gångna delen av år 1940 i
genomsnitt närmare 350 man kunnat hållas i arbete med andra beställningar än
statsbeställningar. De ifrågavarande beställningarna hade till väsentlig del
avsett bombsten och gatsten för den inhemska marknaden. Export av gatsten
hade under sista året ägt rum endast i mycket begränsad omfattning.
Någon mera nämnvärd ökning av denna export torde icke heller kunna förväntas
så länge stormaktskriget påginge eller under den närmaste tiden efter
dess slut. Däremot torde möjligen kunna antagas, att efter kriget en ökad
utländsk efterfrågan på byggnadssten kunde komma att inträda. För tillverkning
för dylik export torde i första hand kant- och byggnadsstensarbetarna
böra beredas sysselsättning. En eljest hotande arbetslöshet för denna kategori
av stenarbetare kunde måhända på detta sätt avvärjas. Emellertid torde därutöver
möjligen arbetskraft bliva erforderlig dels för blockuttagning och
dels för finstenshuggning. För det förra ändamålet torde, anför kommittén,
gatstenshuggare utan vidare kunna insättas och för den senare uppgiften
torde därtill lämpliga gatstenshuggare kunna i viss omfattning omskolas.

Ehuru det sålunda icke torde kunna förväntas, fortsätter kommittén, att
gatstenarbetare under den närmaste tiden i någon nämnvärt ökad utsträckning
skulle kunna sysselsättas med exportbeställningar, torde man dock möjligen
kunna räkna med, att under nästkommande budgetår i genomsnitt ett
något större arbetareantal än under år 1940 skulle kunna beredas arbete med
andra stenbeställningar än statsbeställningar. Under förutsättning att ifrågavarande
arbetareantal skulle komma att uppgå till i genomsnitt 500 å 600
arbetare — genomsnittssiffran för år 1939 var omkring 600 — skulle utav
den för budgetåret beräknade arbetsstyrkan av 1,700 å 1,800 man omkring
1,100 ä 1,300 behöva sysselsättas med statsbeställningar. Vid en sysselsätt Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 9. ans 40 8

Departements chefen.

114 Sjätte huvudtiteln.

ning i denna omfattning torde kostnaderna för statsbeställningarna under
budgetåret kunna beräknas till i runt tal 3 miljoner kronor.

Steninköpskommittén lämnar härefter följande uppgifter rörande storleken
av statens stenlager:

Enligt uppgift, som under hand lämnats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
utgjorde de statliga stenlagren vid utgången av september 1940 i
runt tal 2a miljoner kvadratmeter smågatsten, 124,000 kvadratmeter storgatsten
och 15,300 löpmeter råkantsten. För statliga stensättningsarbeten under
återstående del av innevarande budgetår beräknas erfordras omkring 500,000
kvadratmeter smågatsten och för tillhandahållande under samma tid åt städer,
vägdistrikt, köpingar och andra kommuner samt järnvägar torde kunna förväntas,
att omkring 200,000 kvadratmeter smågatsten komma att tagas i
anspråk. Då den fortsatta tillverkningen under innevarande budgetår för hittills
för ändamålet anvisade medel kan beräknas komma att omfatta närmare

600,000 kvadratmeter smågatsten, skulle sålunda vid budgetårets utgång av
det statliga smågatstenslagret återstå i runt tal 2.3 miljoner kvadratmeter.
Räknar man med att för statliga och övriga normalt förekommande stensättningsarbeten
årligen kommer att tagas i anspråk ungefärligen samma kvantitet
som för innevarande budgetår eller omkring 700,000 ä 800,000 kvadratmeter,
skulle det nyssnämnda lagret vara förbrukat inom loppet av omkring
3 år. Inköp under nästkommande budgetår för ovan angivet belopp skulle
tillföra de statliga stenlagren omkring 700,000 kvadratmeter smågatsten.

Under åberopande av vad kommittén sålunda anfört hemställer kommittén
efter samråd med statens arbetsmarknadskommission, att till inköp av gatsten
för budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett reservationsanslag av 3
miljoner kronor. Därest det skulle visa sig, att gatstenarbetare icke
kunde erhålla annan sysselsättning i den utsträckning kommittén beräknat
och statsbeställningar sålunda skulle bliva påkallade i större omfattning
än som förutsatts vid beräkningen av anslagsbehovet, förutsätter emellertid
kommittén, att erforderligt fyllnadsbelopp finge tillföras gatstensanslaget
från anslag till arbetslöshetens bekämpande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har den 15 november 1940 avgivit utlåtande
i ärendet och därvid icke funnit anledning till erinran mot bifall till
steninköpskommitténs framställning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att i jämförelse med förhållandena
motsvarande tid förra året en ganska betydande nedgång av den inom gatstensindustrien
sysselsatta arbetsstyrkan numera ägt rum. Vid slutet av år
1939 uppgick sålunda denna arbetsstyrka till 2,700 å 2,800 man mot omkring
1,700 man i september 1940. Denna nedgång beror i huvudsak därpå, att det
lyckats steninköpskommittén att i samarbete med statens arbetsmarknadskommission
överflytta en del av stenarbetarna till andra arbetsområden.
Ytterligare överföring av stenarbetare, åtminstone i någon nämnvärd utsträckning,
torde emellertid för närvarande icke vara att räkna med. De
arbetare, som nu sysselsättas inom gatstensindustrien, äro nämligen till större
delen bofasta, äldre familjeförsörjare och därjämte ofta egnahemsägare, vilka
till följd av ålder, nedsatt arbetsförmåga eller andra förhållanden icke kunna
beredas något annat för dem lämpligt arbete.

115

Sjätte huvudtiteln.

Därest från statens sida särskilda åtgärder icke vidtagas, komma under
nästa budgetår de gatstenarbetare, vilka icke bliva sysselsatta med stenbeställningar
från andra förbrukare än staten, att sakna arbete. För undvikande
härav torde icke någon annan utväg stå till buds, än att staten jämväl
under nästa budgetår genom stenbeställningar lämnar ökade arbetstillfällen.

Statens steninköpskommitté har beräknat antalet arbetare inom gatstensindustrien,
vilka icke kunna överföras till andra yrken under nästa budgetår,
till 1,700 å 1,800 man.

Ehuru på grund av rådande utrikespolitiska förhållanden någon export av
gatsten — i allt fall av sådan omfattning, att den kan nämnvärt inverka på
bedömandet av nu förevarande spörsmål — icke är att påräkna under nästa
budgetår, förutsätter dock kommittén, att 500 å 600 stenarbetare skola kunna
erhålla arbete med andra stenbeställningar än statliga och att sålunda endast
omkring 1,200 man skola behöva sysselsättas med statliga beställningar.
Steninköpskommitténs antaganden rörande sysselsättningen synas böra läggas
till grund för anslagsberäkningen. Enligt kommittén skulle för att under
nästa budgetår bereda sysselsättning åt omkring 1,200 man erfordras ett
belopp av i runt tal 3 miljoner kronor. Mot anvisande av detta belopp har jag
icke något att erinra. Jag förutsätter emellertid, att kommittén i samarbete
med arbetsmarknadskommissionen undersöker alla föreliggande möjligheter
att överföra ytterligare stenarbetare till nya verksamhetsområden för att
därigenom begränsa antalet stenarbetare, som eljest skulle behöva sysselsättas
med statliga beställningar. Skulle å andra sidan statsbeställningar i
större omfattning än som här förutsatts oundgängligen erfordras för att undvika
arbetslöshet bland stenarbetarna, förutsätter jag, att medel härför må
jämväl under nästa budgetår få disponeras av anslag, som kan komma att
anvisas till arbetslöshetens bekämpande.

I detta sammanhang vill jag meddela, att en mindre jämkning av de nu
tillämpade inköpspriserna torde komma att få företagas på grund av ökade
löner och omkostnader för stenbrytningen.

Steninköpen torde fortfarande böra handhavas av statens steninköpskommitté.
Beträffande användningen av den till inköp nu ifrågasatta gatstenen
torde, i syfte att icke tynga den inhemska marknaden, i likhet med
vad som förutsatts i fråga om de under de senare åren inköpta partierna
böra gälla, att försäljning endast undantagsvis bör ske, och att de inköpta
partierna i stället lagras för att i sinom tid användas för stensättning i statlig
regi eller eljest genom statens försorg. Hinder torde emellertid icke böra
möta att, liksom tidigare skett, sten i vissa fall ställes till förfogande för
städer eller vägdistrikt för utförande av stensättningsarbeten å sådana
gator och vägar, där sten eljest icke skulle komma till användning. Hinder
torde ej heller böra möta att, där så lämpligen kan ske, sten från statens
stenlager tages i anspråk för statliga ändamål, t. ex. för anordnande av skyddsrum
i statliga byggnader.

I fråga örn sättet för täckande av det förordade anslaget å 3 miljoner kronor
bör detsamma i sin helhet utgå av skattemedel i allmänhet.

116 Sjätte huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Inköp av gatsten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 3,000,000.

[50.] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Anslaget har för budgetåren 1936/37—1940/41 anvisats med 80,000
kronor, 80,000 kronor, 115,000 kronor, 126,000 kronor respektive 65,000 kronor.

Jag torde i samband med framläggande av förslag örn anvisande av anslag
för nästa budgetår till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
få upptaga frågan örn sättet för det slutliga bestridandet av kostnaderna för
den av 1939 års markkommission verkställda utredningen i vad dessa kostnader
belöpa å kronan. Kommissionens sammanlagda utgifter hava uppgått
till 79,028 kronor 39 öre. Av detta belopp utgör kronans andel 37,306
kronor 72 öre. Härav hava i avvaktan på slutligt beslut i ämnet järnvägsstyrelsen
förskotterat 36,956 kronor 72 öre och generalpoststyrelsen 350
kronor. Yad angår det av järnvägsstyrelsen utgivna beloppet torde detsamma
icke i sin helhet böra slutligt bestridas av statens järnvägars driftmedel,
enär kommissionens utredning omfattade vid sidan av huvudspörsmålet,
nämligen regleringen av Tegelbacken, jämväl åtskilliga andra mellan
kronan och Stockholms stad föreliggande markfrågor. För min del finner
jag skäligt, att av de av järnvägsstyrelsen förskotterade medlen ett belopp av

20,000 kronor slutligt bestrides av statens järnvägars driftmedel och att återstoden
eller 16,956 kronor 72 öre utgår av sjätte huvudtitelns kommittéanslag.
Det av generalpoststyrelsen utgivna beloppet å 350 kronor synes böra
stanna å postverket.

Därest ej oförutsedda utgifter skulle uppkomma för nu pågående utredningar,
för vilka kostnaderna bestridas av förevarande kommittéanslag, torde
man kunna räkna med att en viss reservation å anslaget kommer att föreligga
vid utgången av detta budgetår. Såvitt nu kan bedömas torde den
emellertid knappast kunna förväntas förslå att bestrida hela förenämnda
utgift å 16,956 kronor 72 öre. Därest anslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för nästa budgetår anvisas med samma belopp
som för innevarande budgetår, eller 65,000 kronor, torde emellertid anslaget
jämte beräknad reservation vara tillräckligt för att bestrida såväl berörda
utgift å 16,956 kronor 72 öre som övriga nu förutsebara utgifter för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 65,000.

[51.] 15. Extra utgifter, reservationsanslag. Keservationsanslaget till extra

utgifter utgick under en följd av år med 20,000 kronor. För vartdera budgetåret
1938/39 och 1939/40 anvisades anslaget med ett till 30,000 kronor förhöjt
belopp. För innevarande budgetår utgår anslaget med 25,000 kronor.

117

Sjätte huvudtiteln.

Då sistnämnda belopp synes böra stå till förfogande jämväl för nästa budgetår,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.................................. kronor 25,000.

[52.] 16. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
Anslaget, som för innevarande budgetår utgår med 53,200 kronor, torde i
anslutning till vad jag tidigare i dag förordat angående vissa arvodestjänster
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt byggnadsstyrelsen minskas med
4,600 kronor, motsvarande i avrundat tal de med dessa tjänster nu förenade
dyrtidstilläggen. Då enligt vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
anfört dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst bör beräknas
på grundval av en från 174 till 188 förhöjd levnadskostnadsindex,
bör det återstående beloppet, 48,600 kronor, ökas till 70,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 70,000.

[53.] 17. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
Anslaget, som för innevarande budgetår utgår med 17,800 kronor,
torde för nästa budgetår böra minskas med 1,200 kronor och alltså anvisas
med 16,600 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 16,600.

[54.] 18. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen för

finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anfört beträffande kristillägg under budgetåret 1941/42 föreslår jag, att till
bestridande av kostnaderna för kristillägg åt de befattningshavare, vilka avlönas
av anslag under sjätte huvudtiteln och som äro berättigade till dylikt
tillägg, ett anslag anvisas av 130,000 kronor. Från anslaget förutsättes alltså
skola utgå kristillägg även till befattningshavare, som avlönas från anslag,
vilka helt eller delvis avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa eii förslagsanslag
av ........................................... kronor 130,000.

118

Sjätte huvudtiteln.

Sjätte huvudtitelns slutsumma, för budgetåret 1940/41.. kronor 129,108,500,

varav 4,695,000 kronor å tilläggsstat I, skulle, under
förutsättning av bifall till vad jag föreslagit, för budgetåret
1941/42 uppgå till.................................... » 108,595,600

Anslagen av skattemedel i allmänhet, vilka för budgetåret

1940/41 utgått med ...................................... » 19,858,500,

varav 4,695,000 kronor å tilläggsstat I, skulle, vid bifall
till vad jag föreslagit, för nästa budgetår utgöra » 18,211,700.

Mot de mot automobilskattemedel under sjätte huvudtiteln
avräknade anslagen för budgetåret 1940/41, sammanlagt
.................................................... » 109,250,000,

skulle för budgetåret 1941/42 svara anslag till ett

sammanlagt belopp av.................................... » 90,383,900.

Yid jämförelse av anslagssummorna för löpande budgetår och för budgetåret
1941/42 framgår, att huvudtitelns slutsumma minskats med 20,512,900
kronor, av vilket belopp 18,866,100 kronor avse belopp, som avräknas mot
automobilskattemedlen, och återstoden, eller 1,646,800 kronor belöpa å skattemedel
i allmänhet. Sistnämnda minskning har uppkommit genom följande
ökning och minskning av anslag:

Ändamål	Ökning kronor	Minskning kronor
Kommunikationsdepartementet: Avlöningar..................	16,600
Kommunikationsdepartementet: Omkostnader................	56,700	—
Väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar ..............	5,000	—
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader ............	—	7,300
Broförbindelse över Lule älv vid Gäddvik m. m.............	—	2,370,000
Beparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. .	—	600,000
Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar ..........................	_	1,615,000
Bidrag till handelshamnar och farleder......................	—	500,000
Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder......	57,500	—
Materielan skaffning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnreparationsavdelningar..............................	_	100,000
Besiktning av motorfordon..................................	—	75,000
Byggnadsstyrelsen: Avlöningar..............................	11,000	—
Byggnadsstyrelsen; Omkostnader ............................	2,000	—
Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens främjande m. m...........................	—	13,000
Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning stående värmeanläggningar.............................	100	_
Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar ...................	—	200
Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader .................	1,200	—
Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.......	—	100,000
Underhåll av vissa historiska byggnader m. m...............	—	15,000

Sjätte huvudtiteln.

119

Ändamål	Ökning kronor	Minskning kronor
Keningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården ..............		42,000
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond ..............	51,000	—
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser..........	3,600,000	—
Försvarsberedskap vid statens järnvägar ....................	25,000	—
Extra besiktningar av luftfartyg m. m.......................	—	1,000
Understöd åt privatflyget ..................................	—	3,000
Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet	—	100,000
Statens brandskola..........................................	90,000	—
Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ..............	—	1,000
Bidrag till svenska brandskyddsföreningen ..................	—	1,000
Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar ............................................	—	10,000
Statens transportkommission: Avlöningar....................	—	125,000
Statens transportkommission: Omkostnader..................	—	30,000
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........	16,800	—
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst ......	—	1,200
	130,000	—
	4,062,900	5,709,700
Nettominskning, kronor ....................................	1,646,800

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

120

Sjätte huvudtiteln.

till

Sjätte huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Kommunikationsdepartementet.

Sid. Kronor

Kommunikationsdepartementet:

1 Avlöningar...................................................... 306,600

2 Omkostnader .................................................. 96,700

Säger för kommunikationsdepartementet 403,300

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.:

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

5 Avlöningar, därav 346,900 kronor att avräknas mot auto mobilskattemedlen.

....................................... 693,800

12 Omkostnader, därav 67,900 kronor att avräknas mot auto mobilskattemedlen.

....................................... 134,000

18 Statens väginstitut, att avräknas mot automobilskattemedlen 200,000

20 Vägorganisationen i länen, att avräknas mot automobilskattemedlen
................................................ 918,000

Vägbyggnader och vägunderhåll:

30 Bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att avräknas

mot automobilskattemedlen ................................ 47,700,000

36 Bidrag till byggande av broar, att avräknas mot automobilskattemedlen
................................................ 2,500,000

38 Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund, att av räknas

mot automobilskattemedlen ...................... 300,000

39 Stensättning av vägar, att avräknas mot automobilskatte medlen.

...................................................... 4,000,000

41 Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten, att

avräknas mot automobilskattemedlen...................... 12,000

47 Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar,

att avräknas mot automobilskattemedlen ................ 100,000

50 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond ........ 100

50 Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna, att avräknas

mot automobilskattemedlen ................................ 7,500,000

52 Vägskatteutjämningsbidrag, att avräknas mot automobil skattemedlen

................................................ *3,510,000

53 Bidrag till nyanläggning av landsvägar, att avräknas mot

automobilskattemedlen...................................... 4,000,000

54 Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län,
att avräknas mot automobilskattemedlen ................ 1,500,000

* Beräknat belopp.

Sjätte hnvudtiteln.

121

Sid. Kronor

55 Bidrag till byggande oell förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar oell broar, att avräknas

mot automobilskattemedlen................................ 3,790,000

57 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas mot

automobilskattemedlen...................................... 500,000

59 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., att avräknas

mot automobilskattemedlen ................................ 300,000

61 Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden, att avräknas
mot automobilskattemedlen........................ 13,000,000

Hamnar och farleder:

63 Bidrag till hamn- och farledsundersökningar .............. 8,000

64 Bidrag till handelshamnar och farleder .................... 100,000

65 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder.. 85,000

67 Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda

fiskehamnar.................................................. 100,000

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet 90,950,900

C. Vägtrafikväsendet.

70 Besiktning av motorfordon...................................... 625,000

72 Registrering av motorfordon.................................... 1,000

73 Bidrag till vissa kommunikationsändamål .................... 25,000

Statens biltrafiknämnd:

74 Avlöningar, att avräknas mot automobilskattemedlen..____ 63,000

75 Omkostnader, att avräknas mot automobilskattemedlen____ 26,000

Säger för vägtrafikväsendet 740,000

D. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen:

76 Avlöningar...................................................... 709,500

82 Omkostnader .................................................. 87,000

84 Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning

stående värmeanläggningar ................................ 100

Länsarkitektsorganisationen:

85 Avlöningar...................................................... 710,000

89 Omkostnader .................................................. 86,200

90 Underhåll av vissa historiska byggnader m. m............... 60,000

Säger för byggnadsväsendet 1,652,800

E. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

93 Byggnadsstyrelsens delfond .................................. * 331,000

* Beräknat belopp.

Billerne/ till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 9.

2123 40 1)

122 Sjätte huvudtiteln.

Sid. Kronor

93 Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor .. 5,000

93 Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser ........ 10,500,000

94 Försvarsberedskap vid statens järnvägar...................... 350,000

95 Extra besiktningar av luftfartyg m. m......................... 2,000

97 Ersättningar för skador vid eldsläckning...................... 10,000

97 Understöd åt privatflyget........................................ 190,000

103 Statens brandskola .............................................. * 90,000

103 Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund................ 2,000

105 Bidrag till svenska brand skyddsföreningen.................... 2,000

106 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främ jande,

att avräknas mot automobilskattemedlen............ 50,000

110 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar .......... 10,000

110 Inköp av gatsten ................................................ 3,000,000

116 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.............. 65,000

116 Extra utgifter .................................................... 25,000

117 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.......... 70,000

117 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst ...... 16,600

117 Kristillägg ........................................................ 130,000

Säger för diverse 14,848,600
Summa för huvudtiteln 108,595,600

* Beräknat belopp.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

1941 års

Bilaga till

statsverksprop o sition.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Cliefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, redogör härefter för
de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under
riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet,
och anför därvid:

A. Finansdepartementet.

[1.] 1. Finansdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrågavaran de

anslag är i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaget med 437,300 kronor.

Personalförteckning för finansdepartementet har av Kungl. Maj:t fastställts
den 12 maj 1939 (statsliggaren sid. 331).

Genom beslut den 24 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat
för departementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................... kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. » 234,800

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del 10.

Sjunde huvudtiteln, [l—2.]

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........... kronor 133,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 10,000 kronor 143,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 35,500

Summa kronor 437,300.

Någon ändring i den för departementet fastställda personalförteckningen
synes icke böra vidtagas.

Med hänsyn till de ändrade grunder för uppställningen av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter, för vilka redogörelse
lämnats vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, bör för
nästa budgetår en omräkning ske av finansdepartementets avlöningsanslag.
Därvid torde anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra
minskas till 230,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal kommer att belastas med vissa vikariatskostnader, som överflyttas
från ordinarieposten. Denna merbelastning uppväges endast till en mindre
del därav, att avlöningarna åt den för departementen i kanslihuset gemensamma
personalen under nästa budgetår helt skola bestridas från kommunikationsdepartementets
avlöningsanslag. Förevarande icke-ordinariepost synes
likväl kunna fastställas till oförändrat belopp, 143,000 kronor. Kostnaderna
för rörligt tillägg torde kunna uppskattas till 50,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för finansdeparte -

mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... » 230,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 143,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 50,000

Summa kronor 447,000:

dels ock till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 447,000.

[2.] 2. Finansdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget

är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 52,000 kronor.

Den 24 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt omkostnadsstat för finansdepartementet,
att tillämpas tills vidare under budgetåret 1940/41. Staten upptager
en anslagspost till reseersättningar å 200 kronor, en anslagspost till

Sjunde huvudtiteln. [2—o.]

expenser å 36,000 kronor och en anslagspost till publikationstryck å 15,800
kronor. Expensposten har fördelats med 8,000 kronor till bränsle, lyse och
vatten samt 28,000 kronor till övriga expenser.

Med hänsyn till de ändrade grunderna för uppställningen av avlöningsstaterna
bör under förevarande anslag uppföras en post till sjukvård m. m.
Denna post torde kunna beräknas till 1,000 kronor. I övrigt ifrågasätter jag
icke annan ändring i omkostnadsstaten än att den under expensposten ingående
delposten till bränsle, lyse och vatten sänlces med 2,000 kronor till

6.000 kronor, medan delposten till övriga expenser höjes med samma belopp
till 30,000 kronor. Höjningen av sistnämnda delpost har blivit nödvändig
trots vidtagna besparings- och rationaliseringsåtgärder och oaktat att
vissa för departementen i kanslihuset gemensamma kostnader skola helt bestridas
av kommunikationsdepartementets omkostnadsanslag. Vid uppskattningen
av anslagsbehovet för innevarande budgetår kunde man räkna med
kostnadsbesparing på grund av förefintligheten av relativt stora förråd av
skrivmaterialier, papper m. m. och därför föreslå nedsättning av expensposten.
För nästa budgetår står motsvarande möjlighet icke till buds.

Omkostnadsanslaget för nästa budgetår bör i enlighet med vad nu anförts
upptagas med ett belopp av (1,000 + 200 + 6,000 + 30,000 + 15,800 =)

53.000 kronor. Jag hemställer alltså att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Finansdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 53,000.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[3.] 1. Kammarkollegiet: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrågavarande an slag

är i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaget med 342,700 kronor.

Kungl. Maj:t har den 12 maj 1939 fastställt personalförteckning för kammarkollegiet
(statsliggaren sid. 332). Vidare har Kungl. Majit den 24 maj
1940 fastställt följande avlöningsstat för kammarkollegiet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 253,600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 55,000

b. Avlöningsförhöjningar m. in., förslagsvis
........................ » 5,000 » 60,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 29,100

Summa kronor 342,700.

Sjunde huvudtiteln. [3.]

Departementschefen.

I skrivelse den 21 september 1940 har kammarkollegiet hemställt örn att
avlöningsanslaget för budgetåret 1941/42 måtte höjas med 17,900 kronor, en
höjning som helt faller på anslagsposten till rörligt tillägg. Förslaget innebär
att även för sagda budgetår medel skulle anvisas till oförändrade belopp,

6,000 kronor och 5,600 kronor, för viss personalförstärkning å kollegiets
fjärde byrå samt till avlönande av en amanuens i lönegraden Eo 18 med uppgift
att biträda å advokatfiskalskontoret. Såsom skäl för fortsatt anvisande
av det förra beloppet åberopas, att personalförstärkningen å fjärde byrån
erfordrades icke blott med hänsyn till arbetet med prästlöneregleringen —
antalet förfallande prästlöneresolutioner kunde under åren 1941 och 1942
beräknas till respektive 141 och 117 — utan även på grund av att kollegiet
genom lagen den 9 december 1938 (nr 732) angående särskilda grunder
för klockar- och organistlöns bestämmande samt om dispositionen av
till klockar- och organisttjänst hörande avlöningstillgångar tillförts ärenden
av ansvarsfull och i många fall invecklad beskaffenhet till ett antal, som under
de närmaste åren kunde beräknas överstiga 800. För fortsatt förstärkning
av personalen på advokatfiskalskontoret talade den omständigheten, att
arbetsbalansen på kontoret alltjämt vore anmärkningsvärt stor samt att de
temporära arbetsuppgifter, för vilka ifrågavarande amanuens ursprungligen
tillsatts, nämligen handläggning av ärenden rörande inlösen av skattefrälseräntor
och landgillen samt avlösning av frälseskatteräntor, ännu kvarstode
i stora delar.

Vid beräkning av medelsbehovet för avlöningar till icke-ordinarie personal
har kollegiet vidare utgått från att fyra amanuenser i lönegraderna Eo
17 och Eo 16 skulle uppflyttas en lönegrad men att å andra sidan viss minskning
skulle genomföras beträffande antalet extra tjänstemän och tillfälligt
anställd personal.

I en sedermera under hand överlämnad promemoria har kammarkollegiet
framlagt förslag till omräkning av förevarande anslag i enlighet med de
grunder, som godkänts av 1940 års urtima riksdag. Därvid har anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppräknats till 262,000 kronor
och posten till avlöningar till icke-ordinarie personal höjts till 91,000 kronor.
Dessa ändringar ha i huvudsak föranletts av att ordinarieposten uppräknats
efter den verkliga belastningen, samtidigt som vissa vikariatskostnader överförts
från denna post till icke-ordinarieposten. Posten till rörligt tillägg har
beräknats till 51,600 kronor och anslagets slutsumma således till 404,600
kronor.

Vad beträffar posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
synes en sänkning i förhållande till kammarkollegiets slutliga förslag
med 4,000 kronor vara motiverad med hänsyn till sannolikheten av inbesparing
av avlöningar genom ledigheter.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal vill jag tillstyrka, att däri inräknas samma belopp (6,000 +
5,600=) 11,600 kronor till personalförstärkningar å kollegiets fjärde byrå

Sjunde huvudtiteln. [3—5.]

och å advokatfiskalskontoret som för innevarande budgetår. Däremot anser
jag mig icke böra beräkna medel för höjda löner till vissa amanuenser. Vidare
torde anslagsposten bland annat med hänsyn till tjänstledighetsavdrag
kunna reduceras i jämförelse med kollegiets förslag. Jag tillstyrker därför,
att posten uppföres med ett belopp av 85,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde kunna beräknas till 50,000
kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår torde alltså kunna uppskattas till (258,000
+ 85,000 + 50,000 =) 393,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 258,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . * 85,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 50,000

Summa kronor 393,000;

dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ......kronor 393,000.

[4.] 2. Kammarkollegiet: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är i

riksstaten för innevaiande budgetår uppfört med 30,000 kronor.

Gällande omkostnadsstat har av Kungl. Majit fastställts den 24 maj 1940
(statsliggaren sid. 332).

I sin förenämnda skrivelse den 21 september 1940 har kammarkollegiet
hemställt örn oförändrat omkostnadsanslag för nästa budgetår. Sedermera
har kammarkollegiet i omförmälda, under hand överlämnade promemoria
föreslagit, att för sjukvård m. m. skulle i omkostnadsstaten uppföras en post
å 1,500 kronor, varför anslaget borde bestämmas till 31,500 kronor.

Mot kammarkollegiets förslag har jag intet att erinra. Jag hemställer Departements (''Jigj

pil

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kammarkollegiet: Omkostnader för budgetåret 1941/

42 anvisa ett förslagsanslag av............ kronor 31,500.

[5.] 3. Statskontoret: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag

är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 508,900 kronor. Personalförteckning
för statskontoret har av Kungl. Majit fastställts den 24 maj
1940 (statsliggaren sid. 333).

Sjunde huvudtiteln. [5.]

Kungl. Majit har vidare samma dag fastställt följande avlöningsstat för
statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 319,700

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . » 21,300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 164,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 15.000 » 179,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 48,900

Summa kronor 568,900.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har statskontoret föreslagit, att ämbetsverkets
avlöningsstat skulle bibehållas oförändrad under budgetåret 1941/42.

Sedermera har chefen för statskontoret inkommit med förslag till beräkning
av ämbetsverkets avlöningsstat enligt de av riksdagen godkända ändrade
grunderna för statuppställningen. Därvid har anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän upptagits till 300,000 kronor, anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal med inbegripande av vissa från
ordinarieposten överflyttade vikariatskoslnader beräknats till 218,000 kronor
och anslagsposten till rörligt tillägg uppförts med 76,500 kronor.

Departements- Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän sychefen.
nes kunna begränsas till 290,000 kronor med hänsyn till den minskning av
belastningen å anslagsposten, som torde bli en följd av den ändrade statuppställningen.

Då man torde kunna räkna med viss minskning av den icke-ordinarie personalen,
synes det för nästa budgetår beräknade beloppet till avlöningar
till icke-ordinarie personal, 218,000 kronor, kunna nedsättas.
Jag föreslår, att anslagsposten bestämmes till 208,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra beräknas till 75,000 kronor.

Statskontorets avlöningsanslag skulle sålunda i riksstaten uppföras med
(290,000 + 208,000 + 75,000=) 573,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Sjunde huvudtiteln. [5—7.J

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 290,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 208,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 75,000

Summa kronor 573,000;

dels ock till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 573,000.

[6.] 4. Statskontoret: Omkostnader, förslagsanslag. Statskontorets an slag

till omkostnader är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört med

82,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1940 fastställt omkostnadsstat för statskontoret,
att tillämpas tills vidare under budgetåret 1940/41 (statsliggaren
sid. 334).

I sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1940 har statskontoret gjort
framställning örn att för nästa budgetår måtte anvisas samma belopp till
ifrågavarande ändamål som för nu löpande budgetår.

Mot statskontorets förslag om anvisande av oförändrade belopp till de i Departementsomkostnadsstaten
nu ingående anslagsposterna har jag intet att erinra. En- diefen.
ligt vad jag under hand inhämtat kunna kostnaderna för sjukvård och begravningshjälp,
vilka kostnader under nästa budgetår skola bestridas från förevarande
anslag, uppskattas till 2,500 kronor. Anslaget bör följaktligen bestämmas
till 84,500 kronor.

Under hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 84,500.

[7.] 5. Kammarrätten: Avlöningar, förslagsanslag. Kammarrättens av löningsanslag

är i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaget med 658,800
kronor.

Kungl. Majit har den 24 maj 1940 fastställt följande avlöningsstat för kammarrätten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 357,800

2. Avlöningar till tjänstemän å överflyttningsstat, förslagsvis » 21,200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................ » 12,900

Sjunde huvudtiteln. [7.1

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 200,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...........................»_12,000 kronor 212,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 54,900

Summa kronor 658,800.

I skrivelse den 13 september 1940 har kammarrätten framlagt sina anslagsäskanden
för budgetåret 1941/42. Därvid har kammarrätten erinrat om vad
kammarrätten i sin skrivelse angående medelsanvisningen under innevarande
budgetår (se 1940 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, punkten 7)
uttalat rörande behovet att bibehålla den förstärkning av ledamotspersonalen
med två assessorer, som genomfördes från och med budgetåret 1936/37 i
syfte att möjliggöra nedbringande av kammarrättens arbetsbalans. I anslutning
härtill anför kammarrätten följande:

Sedan detta uttalande gjorts, har på grund av ny eller ändrad lagstiftning
ävensom andra med nuvarande förhållanden sammanhängande omständigheter
tillströmningen av mål till kammarrätten ökats och kan en ytterligare
ökning av målens antal väntas under den närmaste tiden. Sålunda har på
grund av tillkomsten av förordningen om värnskatt den 15 december 1939
till kammarrätten för tiden intill den 1 september 1940 inkommit 744 mål.
Sammanlagda antalet dylika mål beräknas dock enligt av kammarrätten infordrade
underhandsupplysningar icke komma att överstiga omkring 1,250.
Antalet besvär hos kammarrätten i mål rörande familjeunderstöd åt värnpliktiga
har stegrats betydligt. Under tiden den 1 september 1938—den 31
augusti 1939 inkommo 107 familjeunderstödsmål, under det att för tidsperioden
den 1 september 1939—den 31 augusti 1940 antalet inkomna dylika
mål utgjorde 1,348. En jämförelse mellan antalet till kammarrätten inkomna
mål under nyssnämnda tidsperioder utvisar en stegring av antalet med sammanlagt
2,171 mål. Kammarrättens arbetsbalans bestod den 1 september
1940 av 7,788 mål varav dock 1,816 mål voro fastighets- och virkestaxeringsmål,
i följd varav antalet oavgjorda mål i övrigt uppgick till 5,972. En ytterligare,
säkerligen avsevärd tillströmning av mål torde vara att förvänta
på grund av kommande taxering till krigskonjunkturskatt enligt förordningen
den 19 augusti 1940. Någon minskning av kammarrättens ledamotspersonal
under nu angivna förhållanden synes icke böra ske.

Vad angår medelsbehovet under nästa budgetår har kammarrätten i sin
förenämnda skrivelse icke ifrågasatt någon ändring i de belopp, som för innevarande
budgetår anvisats till avlöningar åt ordinarie tjänstemän.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, från vilken post bestridas vissa arvoden och ersättningar till
ordföranden, de särskilda ledamöterna samt en tjänsteman å avdelningen för
handläggning av mål angående fastighets- och virkestaxering (statsliggaren
sid. 335), meddelar kammarrätten, att man måste utgå från att avdelningens
session kommer att fortsätta till 1941 års utgång. På grund härav har kammarrätten
beräknat medel till ifrågavarande arvoden och ersättningar endast
för halva budgetåret 1941/42, varför anslagsposten ansetts kunna sänkas
till 6,400 kronor.

Sjunde huvudtiteln. [7.]

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
meddelar kammarrätten, att om fastighetstaxeringsavdelningens session hinner
avslutas med utgången av år 1941, personalbehovet under senare hälften av
budgetåret 1941/42 minskas med tre halvtidsamanuenser. Med hänsyn härtill
har kammarrätten nedräknat anslagsposten med 4,000 kronor till 208,000
kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg har föreslagits höjd till 91,500 kronor.

Kammarrättens förslag om bibehållande jämväl under budgetåret 1941/42 Dcpartementsav
förenämnda förstärkning av ledamotspersonalen med två assessorer anser
jag mig böra tillstyrka. Med hänsyn till att man torde hava anledning räkna
med en ökning av kammarrättens arbetsbelastning under sagda budgetår på
grund av nytillkommande arbetsuppgifter, vill jag icke heller i övrigt ifrågasätta
minskning av de anslagsmedel, som kammarrätten ansett erforderliga
för avlöningar till ordinarie och icke-ordinarie personal.

Enligt inom kammarrätten verkställda beräkningar böra de ändrade grunderna
för uppställningen av avlöningsstaterna föranleda den jämkningen i
kammarrättens förslag i förenämnda skrivelse den 13 september 1940, att
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän upptages till 370,000
kronor, vilket innebär en nedsättning med 9,000 kronor i förhållande till gällande
avlöningsstat, samt att till avlöningar till icke-ordinarie personal uppföres
ett belopp av 240,000 kronor, vilket innefattar en ökning med 28,000
kronor i jämförelse med gällande stat. Därjämte har anslagsposten till rörligt
tillägg föreslagits bestämd till 86,800 kronor. Som någon ändring icke ifrågasatts
i det till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
beräknade beloppet, skulle avlöningsstatens slutsumma komma att uppgå till
(370,000 + 6,400 + 240,000 + 86,800 =) 703,200 kronor.

På grund av att utgifterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän samt till
avlöningsförhöjningar till icke-ordinarie personal under det senaste budgetåret
med omkring 10,000 kronor, respektive 19,000 kronor överstigit de
belopp, som för samma ändamål anvisats för innevarande budgetår, samt
med hänsyn till att de ändrade grunderna för statuppställningen beräknas
medföra en kostnadsöverllyttning av cirka 22,500 kronor från ordinarie- till
icke-ordinarieposten, anser jag mig böra biträda de sålunda inom kammarrätten
verkställda beräkningarna. Anslagsposten till rörligt tillägg torde dock
för anslagets avjämning böra upptagas till 86,600 kronor.

Under hänvisning till det anförda får jag hemställa, ali Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...........................kronor 370,000

Sjunde huvudtiteln. [7—10.]

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 6,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................. > 240,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 86,600

Summa kronor 703,000;

dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 703,000.

[8.] 6. Kammarrätten: Omkostnader, förslagsanslag. Kammarrättens

anslag till omkostnader är i gällande riksstat uppfört med 21,000 kronor.

Kungl. Majrt har den 24 maj 1940 fastställt omkostnadsstat för kammarrätten
(statsliggaren sid. 336).

I sin förenämnda skrivelse den 13 september 1940 har kammarrätten framlagt
förslag angående oförändrad medelsanvisning för budgetåret 1941/42.
Sedermera har kammarrätten under hand meddelat, att den nytillkommande
anslagsposten till sjukvård m. m. torde kunna upptagas till 3,000 kronor.
Anslaget skulle sålunda komma att höjas till 24,000 kronor.

Vad kammarrätten sålunda föreslagit föranleder ej erinran från min sida.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kammarrätten: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av................kronor 24,000.

[9.] 7. Kammarrätten: Kammarrättens årsbok, förslagsanslag. Ifråga varande

anslag är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört med 5,000 kronor.
Beträffande de arvoden, som må utgå av anslaget, har Kungl. Maj:t
meddelat beslut den 5 juli 1940 (statsliggaren sid. 336).

I sin förut omförmälda skrivelse den 13 september 1940 har kammarrätten
hemställt att för fortsatt utgivande av kammarrättens årsbok måtte anvisas
ett förslagsanslag till enahanda belopp som för innevarande budgetår. Med
tillstyrkande härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 5,000.

[10.] 8. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksam heten

i allmänhet, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för
budgetåret 1940/41 upptaget med 404,500 kronor.

Personalförteckning för statistiska centralbyrån har av Kungl. Majit fastställts
den 12 maj 1939 (statsliggaren sid. 336).

Sjunde huvudtiteln. [10.]

Kungl. Majit har vidare den 24 maj 1940 fastställt följande avlöningsstat
för statistiska centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 286,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 73,900

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 9,000 » 82,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 35,400

Summa kronor 404,500.

I skrivelse den 4 oktober 1940 har statistiska centralbyrån gjort framställning
om beviljande av anslagsmedel för budgetåret 1941/42. Därvid har ämbetsverket,
under hänvisning till en av t. f. överdirektören Ernst Höijer upprättad
promemoria angående temporära inskränkningar i besparingssyfte av
ämbetsverkets arbetsuppgifter, räknat med en minskning av centralbyråns
biträdespersonal med sammanlagt 18 personer. En dylik minskning har ansetts
möjlig att genomföra genom en avsevärd inskränkning och förenkling
av arbetsuppgifterna. Härom anföres i promemorian bland annat följande.

Vid genomförande av de nödvändiga inskränkningarna i statistiska centralbyråns
arbetsuppgifter synes man i så stor utsträckning som möjligt
böra undvika att helt nedlägga vissa grenar av centralbyråns statistik, för
så vitt de överhuvud taget anses vara av det värde, att de böra bibehållas
under normala förhållanden i framtiden. Man torde med mindre olägenhet
kunna genomföra de erforderliga besparingarna genom en begränsning av
de olika statistikgrenarnas innehåll och en därigenom möjliggjord, avsevärt
förenklad bearbetning av det statistiska materialet. Den grundläggande tanken
i det framlagda förslaget har med hänsyn härtill varit, att de statistiska
primäruppgifterna skulle i oförändrad omfattning insändas till statistiska
centralbyrån utan förändring av de nu använda formulären och av organisationen
för uppgiftsinsamlingen, men att man vid bearbetningen inom ämbetsverket
skulle strängt begränsa sig till att, med bortseende från mindre
nödvändiga detaljer och kombinationer, framlägga de viktigaste huvudresultaten
i varje gren. Bestämmande för vad som därvid ansetts böra framläggas
har varit hänsynen till administrationens och det praktiska livets
behov av statistiska upplysningar samt, särskilt i fråga om befolkningsstatistiken,
till den svenska och internationella statistiska vetenskapens viktigaste
krav.

Ytterligare kostnadsbesparingar torde kunna ernås genom viss inskränkning
i primärmaterialets granskning, genom rationalisering av arbetsmetoderna
och genom begränsning av publikationernas tabellavdelningar och
text.

Under hänvisning härtill hava i promemorian föreslagits i huvudsak följande
förenklingar i centralbyråns hittillsvarande arbetsuppgifter.

Beträffande den årliga befolkningsstatistiken bär ansetts, att en minskning
av granskningsarbetet kunde genomföras samt att yrkesbearbetningen
m. m. i viss utsträckning kunde helt inställas.

Sjunde huvudtiteln. [10.]

Vad angår jordbruksstatistiken ifrågasattes i promemorian, att de definitiva
jordbruksstatistiska berättelserna för åren 1938 och 1939 skulle slopas,
eftersom de preliminära skördeberäkningarna redan förelåge för dessa
år.

Vidare syntes centralbyråns mejeristatistik till större delen kunna nedläggas
med hänsyn till att däri ingående uppgifter hleve tillgängliga på annan
väg. Primäruppgifterna borde dock alltjämt avgivas till centralbyrån och
sammanställas, i den mån så erfordrades för den allmänna industristatistiken.

Sparbanksstatistiken kunde begränsas till att huvudsakligen avse uppgifter
angående insatta och uttagna medel, insättarnas behållning, summa förvaltade
medel samt in- och utlåningsräntans storlek. Den tryckta berättelsen
skulle därigenom i såväl tabellavdelning som text bliva starkt förkortad.
Motsvarande inskränkningar kunde vidtagas jämväl i statistiken över jordbrukskassorna
och centralkassorna för jordbrukskredit.

Betydande inskränkningar kunde vidare genomföras i fråga om statistiken
över kommunernas finanser. Härom anföres i promemorian.

»De i denna statistik framlagda uppgifterna angående tillgångar och skulder
samt inkomster och utgifter äro för närvarande mycket starkt specificerade
icke endast på de olika verksamhetsgrenarna utan även inom varje
sådan gren. Som exempel kunna anföras utgifterna för barnavården, som
vid bearbetningen fördelas på 12 specialrubriker, vilka sammanräknas var
och en för sig. Det torde vara tillräckligt att i detta fall framlägga uppgifter
angående de totala utgifterna för barnavården med särskilt angivande av
huru mycket som belöper på utackorderingskostnader, ersättning till andra
kommuner (för undvikande av dubbelräkningar mellan kommunerna) samt
förskottering av underhållsbidrag till barn (den sistnämnda med hänsyn
till att det är en ny utgiftspost, vars storlek det kan vara önskvärt att känna)
. På liknande sätt torde bearbetning inom övriga underavdelningar kunna
förenklas. Därest bearbetningen på nu antytt sätt begränsas, kan även
den tidsödande granskningen i viss mån inskränkas, varjämte den tryckta
berättelsen kommer att mycket starkt minskas till sin omfattning.»

Vad slutligen beträffar rättsstatistiken uttalas i promemorian, att den s. k.
stämpelstatistiken torde i viss mån kunna rationaliseras och att utredning
borde verkställas angående det praktiska behovet av vissa delar av denna
statistik. Därjämte ifrågasättes indragning av den preliminära redogörelse
för domstolarnas arbetsbörda, som det åligger centralbyrån att årligen överlämna
till chefen för justitiedepartementet. I övrigt syntes inom denna del
av rättsstatistiken huvudsakligen besparingar kunna åstadkommas genom
begränsning av den årliga berättelsen. Liknande inskränkningar kunde genomföras
beträffande årsberättelsen rörande brottsligheten. Även i fråga
om statistiken över vägtrafikolyckor syntes vissa begränsningar kunna vidtagas
såväl i materialets bearbetning som i resultatens offentliggörande.

Med utgångspunkt från att de sålunda föreslagna inskränkningarna i statistiska
centralbyråns arbetsuppgifter skulle komma till stånd har ämbetsverket
i sin förenämnda skrivelse beräknat medelsbehovet för nästa budgetår
sålunda.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
anser centralbyrån böra upptagas till ett belopp av 289,000 kronor, därav

3,000 kronor beräknas åtgå till vikariatsersättningar.

Den för innevarande budgetår uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal föreslås sänkt med 10,700 kronor

Sjunde huvudtiteln. [ 10.]

till 72,200 kronor. I förhållande till de faktiska utgifterna under budgetåret
1939/40 innebär sistnämnda belopp en minskning med omkring 33,000
kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås höjd med 16,600 kronor
till 52,000 kronor.

Anslagets slutsumma skulle alltså enligt centralbyråns förslag uppgå till
(289,000 + 72,200 + 52,000 =) 413,200 kronor.

Sedermera har t. f. överdirektören Ernst Höijer jämlikt uppdrag inkommit
med förslag rörande de föreskrifter, som erfordrades vid genomförande av
de av statistiska centralbyrån ifrågasatta förenklingarna i centralbyråns arbetsuppgifter.

Med anledning härav har Kungl. Maj :t genom beslut den 20 december 1940
ålagt statistiska centralbyrån att vid bearbetning av inkomna statistiska primäruppgifter
och publicering av de därvid erhållna resultaten vidtaga alla
de inskränkningar, som utan större olägenheter kunde genomföras, samt att
tillse att granskningen av materialet såvitt möjligt förenklades och att de
använda arbetsmetoderna, där så kunde ske, rationaliserades. Samtidigt har
Kungl. Maj:t medgivit, att utgivandet av den i serien Sveriges officiella statistik
ingående berättelsen »Jordbruk och boskapsskötsel» inställdes för åren
1938 och 1939 samt att utgivandet av den i samma serie ingående berättelsen
»Mejerihanteringen» likaledes inställdes tillsvidare från och med årgången
1940.

Med hänsyn till de inskränkningar i statistiska centralbyråns arbetsupp- Departement* ■
gifter, som förutsättas bliva en följd av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut, chefen,.

torde medelsbehovet för centralbyrån för nästa budgetår kunna beräknas
med utgångspunkt från ämbetsverkets förslag.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän synes
denna i anseende till påräkneliga tjänstledigheter kunna nedsättas till 280,000
kronor. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal torde kunna
begränsas till 70,000 kronor. Mot det av centralbyrån föreslagna beloppet till
rörligt tillägg bar jag intet att erinra. Anslaget bör följaktligen uppföras med
(280,000 + 70,000 + 52,000 =) 402,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 280,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 70,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 52,000

Summa kronor 402,000;

Sjunde huvudtiteln. [10—11.]

Departements chefen.

dels ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 402,000.

[11.] 9. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1940 års

allmänna folkräkning, reservationsanslag. I skrivelse den 22 november 1939
framlade statistiska centralbyrån plan för anordnande av 1940 års allmänna
folkräkning. Beträffande den närmare innebörden av denna plan torde få
hänvisas till statsverkspropositionen till 1940 års lagtima riksdag (sjunde huvudtiteln,
punkten 11). Såsom av nämnda proposition framgår uppskattade
.statistiska centralbyrån i förenämnda skrivelse personalkostnaderna för
folkräkningen till sammanlagt 393,000 kronor. Det egentliga folkräkningsarbetet
inom ämbetsverket beräknades kunna igångsättas under våren 1941.
Den arbetsstyrka, som då skulle bliva erforderlig för granskning av inkommet
material m. m., uppskattades av centralbyrån till cirka 100 personer.
Med hänsyn till de förmodade personalkostnaderna under budgetåret 1940/41
anvisades i enlighet med centralbyråns förslag för nämnda budgetår ett belopp
av 80,000 kronor såsom reservationsanslag.

1 sin skrivelse den 4 oktober 1940 har statistiska centralbyrån framlagt förslag
rörande anslagsbehovet för 1940 års folkräkning under budgetåret
1941/42. Därvid har ämbetsverket med hänsyn till den i 1940 års statsverksproposition
uttalade önskvärdheten av att resultatet av folkräkningen skulle
bli tillgängligt på så tidigt stadium, som omständigheterna medgåve, utgått
från att folkräkningsarbetet under nästa budgetår borde bedrivas med så stor
personal och maskinutrustning som i anseende till arbetets organisation lämpligen
kunde ske. Med denna utgångspunkt anser centralbyrån, att arbetsstyrkan
under budgetåret 1941/42 bör hållas vid omkring 100 personer. Under
förutsättning att centralbyrån sättes i tillfälle att anskaffa en häremot svarande
maskinutrustning skulle, enligt vad ämbetsverket vidare anför, största
delen av folkräkningens drygaste arbetsuppgift, nämligen framställandet av
råtabellerna, föreligga slutförd före den 1 juli 1942.

I fråga om storleken av personalkostnaderna under nästa budgetår framhåller
statistiska centralbyrån vidare att, sedan den i förra årets statsverksproposition
intagna beräkningen verkställts, en höjning av lönerna ägt rum,
varigenom motsvarande ökning av avlöningskostnaderna icke kunde undvikas.
Med den ifrågasatta arbetsstyrkan på omkring 100 personer skulle
avlöningarna under budgetåret 1941/42 komma att uppgå till 310,000 kronor.
Ämbetsverket hemställer, att nämnda belopp måtte ställas till förfogande för
sagda budgetår.

Enligt vad jag under hand inhämtat beräknar statistiska centralbyrån,
att om det föreslagna anslagsbeloppet, 310,000 kronor, ställes till förfogande,
allt det arbete för folkräkningen, som ankommer på biträdespersonal, skall
vara utfört före utgången av budgetåret 1941/42, med undantag av vad som

Sjunde huvudtiteln. [11—13.]

motsvarar 75 biträdesmånader för tabellarbete i samband med upprättande
av centralbyråns berättelser över folkräkningen.

Med tillstyrkande av bifall till centralbyråns förslag under denna punkt
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1940 års allmänna folkräkning för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 310,000.

[12.] 10. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1940

års valstatistik, reservationsanslag. Såsom av statsverkspropositionen till
1940 års lagtima riksdag (sjunde huvudtiteln, punkten 12) framgår, hade
statistiska centralbyrån beräknat kostnaderna för avlöningar till personal
vid 1940 års valstatistik till sammanlagt 51,700 kronor. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag
av 47,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Återstående belopp,
4,700 kronor, beräknades bliva anvisat för budgetåret 1941/42.

I sin förut omnämnda skrivelse den 4 oktober 1940 har statistiska centralbyrån
föreslagit, att anslaget för nästkommande budgetår med hänsyn
till stegrade avlöningskostnader måtte bestämmas till 4,000 kronor högre
belopp eller alltså till 8,700 kronor.

I överensstämmelse med statistiska centralbyråns förslag hemställer jag, Departementsatt
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1940 års valstatistik för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 8,700.

[13.] 11. Statistiska centralbyrån: Omkostnader, förslagsanslag. Sta tistiska

centralbyråns omkostnadsanslag är i riksstaten för budgetåret 1940/
41 uppfört med 158,700 kronor.

Den 24 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat
tor statistiska centralbyrån, att tillämpas tills vidare under nämnda bud -

«etår: •. , - jf!*j

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 200

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 84,500

3. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 81,000

Summa kronor 165,700.

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för publikationer .................... kronor 7,000

Nettoutgift kronor 158,700.

Sjunde huvudtiteln. [13.]

Departements chefen.

Av posten till expenser må enligt förenämnda beslut tagas i anspråk förslagsvis
6,800 kronor till bränsle, lyse och vatten samt högst 77,700 kronor
till övriga expenser. Sistnämnda belopp har fördelats sålunda, att för verksamheten
i allmänhet må användas högst 30,000 kronor, för särskild folkräkning
högst 700 kronor, för 1940 års allmänna folkräkning högst 44,000
kronor och för 1940 års valstatistik högst 3,000 kronor.

Statistiska centralbyrån har i sin skrivelse den 4 oktober 1940 angående
medelsbehovet för nästa budgetår föreslagit, att för sjukvård m. m.
uppföres en post å 7,300 kronor. Posten till reseersättningar har upptagits
med oförändrat belopp eller 200 kronor.

Under posten till expenser har centralbyrån beräknat medelsbehovet
för verksamheten i allmänhet, för 1940 års allmänna folkräkning och för
1940 års valstatistik beträffande bränsle, lyse och vatten till 9,300 kronor
samt beträffande övriga expenser till 155,500 kronor, eller tillhopa 164,800
kronor. Det till övriga expenser upptagna beloppet fördelar sig med 29,000
kronor å verksamheten i allmänhet, 126,000 kronor å 1940 års allmänna
folkräkning — därav till förhyrande av erforderliga maskiner 110,000 kronor
— och 500 kronor å 1940 års valstatistik. I förhållande till gällande
omkostnadsstat innebär förslaget bland annat en höjning med 82,000 kronor
av det för allmänna folkräkningen avsedda beloppet samt att kostnaderna
för särskild folkräkning bortfalla.

Posten till publikationstryck har centralbyrån föreslagit upptagen
med oförändrat belopp av 81,000 kronor. Därvid har centralbyrån räknat
med att genom de inskränkningar av de årliga statistiska publikationernas
omfattning, som skulle bli en följd av den under punkten 10 berörda begränsningen
av centralbyråns arbetsuppgifter, en minskning av utgifterna
för dessa publikationer med 5,000 kronor till 64,000 kronor skulle inträda.
Vidare bortfaller, jämfört med innevarande budgetår, kostnaden för redogörelse
för 1937 års allmänna jordbruksräkning, 12,000 kronor. I stället tillkomma
de till 12,000 kronor beräknade kostnaderna för en första del av
berättelsen över 1940 års allmänna folkräkning samt 5,000 kronor för tryckning
av berättelsen över 1940 års valstatistik.

Slutligen har ämbetsverket uppskattat försäljningsmedlen för
publikationer under nästa budgetår till 8,000 kronor eller 1,000 kronor
högre belopp än för innevarande budgetår.

Omkostnadsanslagets slutsumma skulle sålunda enligt statistiska centralbyråns
förslag för nästa budgetår bestämmas till (7,300 + 200 + 164,800
+ 81,000 — 8,000 =) 245,300 kronor.

Mot statistiska centralbyråns beräkningar beträffande anslagsposterna till
sjukvård m. m., reseersättningar och publikationstryck
samt beträffande de i expensposten ingående beloppen till bränsle, lyse
och vatten har jag intet att erinra liksom icke heller i fråga om det för
särskilda uppbördsmedel upptagna beloppet.

Vad angår det för 1940 års allmänna folkräkning beräknade beloppet till

Sjunde huvudtiteln. [13—15.]

övriga expenser sammanhänga utgifterna under nästa budgetår med
den takt, i vilken folkräkningsarbetet bedrives. Enligt vad jag inhämtat har
statistiska centralbyrån uppgjort preliminärt avtal angående inköp av maskinkort
samt förhyrning av det antal stansnings- och övriga maskiner, som anses
erforderliga för slutförande i huvudsak av maskinbearbetningen under
nästa budgetår. I enlighet med detta avtal beräknas dessa kostnader belöpa
sig till cirka 97,500 kronor, vartill skulle komma utgifter för frakt, försäkringar,
tull m. m. För bestridande av samtliga ifrågavarande maskinkostnader
anser centralbyrån ett belopp av 128,000 kronor bliva erforderligt,
varav för innevarande budgetår anvisats 18,000 kronor, medan återstående

110,000 kronor skulle ställas till förfogande för nästa budgetår. Mot denna
beräkning har jag intet att erinra. Däremot torde det för övriga expenskostnader
för folkräkningen under nästkommande budgetår avsedda beloppet,
vilket om man bortser från utgifterna för bränsle, lyse och vatten av
centralbyrån beräknats till 16,000 kronor, kunna nedräknas till 11,700 kronor.
Det till övriga expenser för folkräkningen avsedda beloppet synes alltså
böra bestämmas till (110,000 + 11,700=) 121,700 kronor.

Mot centralbyråns beräkningar rörande de belopp, som böra anvisas till
övriga expenser beträffande verksamheten i allmänhet och 1940 års valstatistik,
har jag intet att erinra. Hela anslagsbeloppet till övriga expenser bör
följaktligen uppföras med (29,000 + 121,700 + 500 =) 151,200 kronor. Omkostnadsanslaget
bör vid sådant förhållande bestämmas till (7,300 + 200 +
9,300 + 151,200 + 81,000 — 8,000 =) 241,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 241,000.

[14.] 12. Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhållande, reserva tionsanslag.

I sin förut omförmälda skrivelse den 4 oktober 1940 har statistiska
centralbyrån gjort framställning om att ifrågavarande anslag måtte
i riksstaten för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 3,000 kronor.

Med biträdande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhållande
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 3,000.

[15.] 13. Riksräkcnskapsvcrkct: Avlöningar, förslagsanslag. Riksräken skapsverkets

avlöningsanslag är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört
med 670,000 kronor.

Kungl. Maj:t bär den 24 maj 1940 fastställt personalförteckning för riksräkenskapsverket
(statsliggaren sid. 338—339).

Biliana tilt riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 1. Del 10.

Sjunde huvudtiteln. [15 ]

Kungl. Maj:t har vidare samma dag fastställt följande avlöningsstat för
riksräkenskapsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940

41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . .

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 35,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 4,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

kronor 375,000
» 198,900

39,100

57,000

Summa kronor 670,000.

•

Genom beslut den 6 december 1940 har Kungl. Maj:t, med stöd av 1940
års lagtima riksdags skrivelse nr 24, medgivit, att till förstärkning av den
i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till grundavlöningar m. m. finge
överföras ett belopp av 60,000 kronor från anslaget till oförutsedda utgifter.
Förstärkningen hade nödvändiggjorts av att vidtagen begränsning av vikariatsförordnandena
å ordinarie tjänster medfört ökning av belastningen å
grundavlöningsposten. Till grundavlöningar till riksräkenskapsverkets ickeordinarie
personal har följaktligen för innevarande budgetår anvisats sammanlagt
95,100 kronor.

I skrivelse den 1 oktober 1940 har riksräkenskapsverket framlagt sina anslagsäskanden
för budgetåret 1941/42. Därvid bär ämbetsverket beträffande
verket åvilande arbetsuppgifter och deras handläggning anfört bland annat
följande:

1940 års lagtima riksdag (skr. nr 405) hade godkänt vissa av Kungl. Maj:t
i proposition nr 279 förordade förslag till åtgärder för åvägabringande av effektivare
kronouppbörd och skärpt skattekontroll. I anslutning härtill hade
Kungl. Maj :t enligt beslut den 21 juni 1940 uppdragit åt riksräkenskapsverket
att föranstalta om upprättande av uppbördsstatistik i huvudsaklig överensstämmelse
med en av riksräkenskapsverket upprättad plan. I samband
härmed hade Kungl. Maj:t erinrat riksräkenskapsverket om det av riksdagen
(skr. 1940: 71) uttalade önskemålet örn sådana anordningar, att riksdagen årligen
kunde i riksdagens revisorers berättelse erhålla fortlöpande summariska
uppgifter rörande skatteinbetalningens resultat. Allt detta innebure för
ämbetsverket i huvudsak helt nya arbetsuppgifter, för vilkas fullgörande erfordrades
förstärkning av personalen å fjärde revisionskontoret (skattekontor^)
.

Ämbetsverkets arbetsuppgifter hade även i övrigt å senare tid avsevärt
ökats såväl på grund av räkenskapsmaterialets fortsatta snabba tillväxt som
till följd av att räkenskaperna i samband med nu rådande krisförhållanden
blivit mera svårgranskade. Särskilt påfordrade inkomstkontrollen i nuvarande
läge en skärpt uppmärksamhet. Den inträdda arbetsökningen hänförde sig
främst till granskningen av länsstyrelsernas och de militära huvudförvaltningarnas
räkenskaper men avsåge även riksbokföringen.

Den jämlikt ämbetsverkets instruktion numera föreskrivna skyldigheten
att meddela upplysningar och anvisningar i frågor, som berörde verkets

Sjunde huvudtiteln. [15.]

1!)

granskande och kontrollerande verksamhet, hade jämväl visat sig medföra
ett avsevärt ökat arbete för den ledande revisionspersonalen.

Med hänsyn till svårighelen att ersätta personal, som sedan krigets början
tagits i anspråk av arméförvaltningen och statens krisrevision, med lika kvalificerad
arbetskraft, hade riksräkenskapsverket låtit de äldre och mera erfarna
bland biträdespersonalen, vilka i övrigt visat sig besitta erforderliga
kvalifikationer härför, under vederbörande revisionstjänstemäns ledning
övertaga vissa kamerala granskningsuppgifter. Såsom ersättare för ifrågavarande
biträdespersonal hade, sedan Kungl. Majit den 21 mars 1940 ställt medel
till förfogande härför, anställts ett antal nya biträden, vilka finge övertaga
det förgranskningsarbete, från vilket de äldre biträdena skulle frigöras.

Nämnda överflyttning av arbetsuppgifter hade närmast avsetts att vara av
provisorisk natur men kunde sägas innebära ett fullföljande av den differentiering
av arbetsuppgifterna, som ämbetsverket förutsatt skola komma till
stånd vid genomförandet av den vid 1939 års lagtima riksdag beslutade nya
organisationen av ämbetsverket. På grund av den under sistförflutna och innevarande
budgetår särskilt tidvis mycket starka reduceringen av den personal,
som riksräkenskapsverket hade att tillgå för den ämbetsverket åliggande
räkenskapsgranskningen, hade omläggningen av granskningsarbetet hittills
kommit till stånd allenast i begränsad omfattning. Omläggningen hade
emellertid redan visat sig giva ett relativt gott resultat. Under rådande exceptionella
förhållanden funne riksräkenskapsverket det vara särskilt angeläget,
att den påbörjade omläggningen av granskningsarbetet i görligaste mån
påskyndades.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har riksräkenskapsverket
utgått från att till följd av tjänstledigheter för olika uppdrag icke disponera
över viss i den normala organisationen ingående personal. Enligt uppgift
var detta vid skrivelsens avlåtande fallet med sju befattningshavare i
amanuensgraden och högre grader samt ett konlorsbiträde. Vidare har i skrivelsen
antagits att tre ledigblivande tjänster, därav två revisorstjänster och
en revisionsassistenttjänst, icke komma att återbesättas under budgetåret.

Av den härefter disponibla personalen måste enligt riksräkenskapsverkets
skrivelse en del avses för den förstärkta skatteuppbördskontrollen. Sålunda
har enligt skrivelsen en tjänsteman erhållit förordnande å en förste revisorstjänst,
som vid innehavarens förordnande å högre tjänst förut lämnats utan
vikarie. Vidare tagas från andra arbetsuppgifter en revisor, ett kameralbiträde
— som till ersättare får eli kanslibiträde med uppdrag att förrätta kameralbiträdesgöromål
— en amanuens och ett e. o. kontorsbiträde.

Som ersättare för tjänstledig personal lia enligt vad ämbetsverket upplyser
anställts åtta extra biträden i lönegraden Ex 2. Som ytterligare ersättare
skulle anställas en amanuens i lönegraden Eo 15. Vidare skulle två amanuenser
i samma lönegrad anställas som ersättare för de två avgående revisorer,
vilkas tjänster liro avsedda att lämnas obesatta. Dessutom skulle två extra
biträden i lönegraden Ex 2 anställas för skattekontrollen. Härtill komma
vissa uppflyttningar av förefintlig amanuenspersonal.

Från angivna utgångspunkter har riksräkenskapsverket beräknat anslagsposten
till avlöningar lill ordinarie tjänstemän till 480,000 kronor och anslagsposten
lill avlöningar till icke-ordinarie personal lill 123,000 kronor.

Departements chefen.

20 Sjunde huvudtiteln. [15.]

För rörligt tillägg har beräknats ett belopp av 92,000 kronor. Avlöningsanslaget
skulle sålunda enligt riksräkenskapsverkets förslag i riksstaten för nästa
budgetår uppföras med 695,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets förslag beträffande medelsbehovet för nästa budgetår
innebär, såsom av det anförda framgår, vissa besparingar, betingade
huvudsakligen därav att en del av ämbetsverkets personal i högre grader
förutsatts fortfarande bliva tagen i anspråk för arbetsuppgifter utom verket
och därvid endast delvis bliva ersatt genom vikarier. Samtidigt tillgodoses
enligt förslaget behovet av förstärkt skattekontroll väsentligen genom omdisposition
av tillgänglig personal.

För min del biträder jag i princip vad ämbetsverket härutinnan föreslagit.
De ifrågasatta organisationsändringarna böra såsom provisoriska icke föranleda
förändring i personalförteckningen.

Vad beträffar anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän synes riksräkenskapsverkets beräkning böra godtagas. Posten
bör följaktligen upptagas med 480,000 kronor.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal bygga riksräkenskapsverkets beräkningar i stort sett på bibehållande
av den nuvarande personalen. Dessa beräkningar hava icke givit
mig anledning till erinran.

Nämnas må, att om nuvarande grunder för avlöningsstatemas beräkning
tillämpats redan under budgetåret 1939/40 belastningen å icke-ordinarieposten
enligt uppgift skulle hava utgjort 104,834 kronor. Därvid är emellertid
att märka, att anställningen av ett tiotal extra biträden, vilka hänförts eller
beräknas under nästa budgetår vara hänförda till lönegraden Ex 2, skett
först mot slutet av förra eller under innevarande budgetår och sålunda endast
i ringa mån påverkat anslagsbelastningen under budgetåret 1939/40.

Mot ämbetsverkets beräkning beträffande anslagsposten till rörligt
tillägg har jag intet att invända.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 480,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 123,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 92,000

Summa kronor 695,000;

dels ock till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 695,000.

Sjunde huvudtiteln. [16—17-]

[16.] 14. Riksräkenskapsverket: Omkostnader, förslagsanslag. Riksrä kenskapsverkets

anslag till omkostnader är i riksstaten för budgetåret 1940/
41 upptaget med ett belopp av 87,300 kronor.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1940 fastställt följande omkostnadsstat för
riksräkenskapsverket, att tillämpas tills vidare under nämnda budgetår:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ............... kronor 2,500

2. Expenser, förslagsvis................................ » 81,300

3. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 9,000

Summa kronor 92,800.

Särskilda uppbördsmedel:

Försålda blanketter m. m............................... kronor 5,500

Nettoutgift kronor 87,300.

Av posten till expenser må tagas i anspråk till bränsle, lyse och vatten förslagsvis
6,000 kronor samt till övriga expenser högst 25,300 kronor för eget
behov och förslagsvis 50,000 kronor för annat än eget behov.

Riksräkenskapsverket har i sin förut omförmälda skrivelse den 1 oktober
1940 hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte bestämmas till 94,000
kronor. Därvid har ämbetsverket beräknat för sjukvård m. m. 5,000 kronor,
ungefär motsvarande den faktiska kostnaden under budgetåret 1939/40, till
reseersättningar 2,000 kronor, till expenser 84,000 kronor och till publikationstryck
8,000 kronor, medan de särskilda uppbördsmedlen upptagits till

5,000 kronor, ökningen av expensposten med 2,700 kronor hänför sig till
delposten »övriga expenser: för eget behov», därav 2,000 kronor avses för
anskaffande av den maskinella utrustning, som erfordras för fullgörande av
skattekontorets nya arbetsuppgifter.

Mot riksräkenskapsverkets beräkningar beträffande medelsbehovet under Departemenlsförevarande
anslag för nästa budgetår har jag intet att erinra. Jag hemstäl- che,Kn‘
ler alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Riksräkenskapsverket: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 94,000.

[17.] 15. Statens löncnämmler: Avlöningar, förslagsanslag. För inne varande

budgetår finnas å riksstaten uppförda dels under fjärde huvudtiteln
ett obetecknat anslag å 11,000 kronor till försvarsväsendets lönenämnd och
dels under sjunde huvudtiteln två särskilda förslagsanslag till allmänna lönenämnden,
nämligen ett å 76,000 kronor till avlöningar och ett å 6,000 kronor
till omkostnader.

Sjunde huvudtiteln. [17.]

Kungl. Majit har den 22 juni 1939 fastställt personalförteckning för allmänna
lönenämnden (statsliggaren sid. 340). Därjämte har Kungl. Majit sistnämnda
dag fastställt följande avlöningsstat för nämnden, att likaledes tilllämpas
tills vidare under budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ............................................ kronor 35,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............kronor 35,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.......................... » 2,500 » 37,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 3,500

Summa kronor 76,000.

Vidare har Kungl. Majit för allmänna lönenämnden fastställt följande

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis.......................... kronor 500

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 5,500

Summa kronor 6,000.

Kungl. Majit har tillika föreskrivit, att av anslagsposten till expenser må
tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten förslagsvis 500 kronor och för
övriga expenser högst 5,000 kronor.

Ordföranden i allmänna lönenämnden är sedan ingången av budgetåret
1940/41 ordförande jämväl i försvarsväsendets lönenämnd. Från samma
tidpunkt gäller enligt Kungl. Majits beslut den 28 juni 1940, att sekreterargöromålen
hos försvarsväsendets lönenämnd skola utan särskild ersättning
bestridas av sekretariatet hos allmänna lönenämnden, där ej lönenämnden
för beredningen av visst ärende finner erforderligt anlita särskilt biträde.

Med hänsyn till det organisatoriska sambandet mellan lönenämnderna synes
det lämpligt att medelsanvisningen till dem för nästa budgetår sker från
gemensamma anslag å sjunde huvudtiteln, ett till avlöningar och ett till omkostnader.
Med ledning av inhämtade uppgifter har jag beräknat medelsbehovet
sålunda.

Avlöningsanslaget har ansetts böra upptagas till 81,000 kronor. Därvid har
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, beräknats till 40,000 kronor. I förhållande till de nuvarande anslagsbeloppen
innebär detta, att det för allmänna lönenämnden nu fastställda
beloppet 35,000 kronor nedsättes till 30,000 kronor, under det att anslagsbeloppet
för nu ifrågavarande ändamål för försvarsväsendets lönenämnds
vidkommande beräknas till 10,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till

Sjunde huvudtiteln. [17—19.]

övrig icke-ordinarie personal torde böra upptagas till 35,600 kronor och
posten till rörligt tillägg till förslagsvis 5,400 kronor.

Vad härefter angår omkostnadsanslaget har detta beräknats till 7,000 kronor,
därav för sjukvård m. m. 200 kronor, för reseersättningar 800 kronor
och för expenser 6,000 kronor. Av sistnämnda belopp avses 1,000 kronor till
bränsle, lyse och vatten samt återstående 5,000 kronor för övriga expenser.

Under denna punkt hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens lönenämnder,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/
42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ kronor 40,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal

................................ * 35,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 5,400

Summa kronor 81,000;

dels ock till Statens lönenåmnder: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 81,000.

[18.] 16. Statens lönenämnder: Omkostnader, förslagsanslag. Under

hänvisning till vad jag anfört under nästföregående punkt får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens lönenåmnder: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ........ kronor 7,000.

[19.] 17. Statens bostadsnämnd. Till statens bostadsnämnds verksam het

är i riksstaten för innevarande budgetår liksom för de närmast föregående
budgetåren uppfört ett anslag av 6,000 kronor.

I skrivelse den 2 december 1940 har statens bostadsnämnd framhållit, att
anslaget under senare år visat sig vara för knappt tillmätt, vilket föranlett
Kungl. Majit att under budgetåren 1938/39 och 1939/40 på nämndens begäran
medgiva förstärkning av anslaget med 2,000 kronor respektive 1,000
kronor från sjunde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter för
täckande av underskottet. Då nämnden förutsatt, att behov av dylik förstärkning
skulle komma att föreligga även under innevarande budgetår samt att
medelsåtgången icke kunde förväntas nedgå under nästa budgetår, har nämnden
hemställt om höjning av anslaget till 7,000 kronor. Såsom särskilt skäl

Sjunde huvudtiteln. [19—21.]

Departements chefen.

för höjningen har nämnden framhållit, att det vore för nämndens verksamhet
av betydelse att kunna företaga resor för besiktning av sådana tjänstebostäder,
beträffande vilka bestämmandet av ersättningen för bostadsförmånen
underställts nämndens prövning, samt att medelstillgången icke lämpligen
borde vara så knapp, att dylika resor måste eftersättas.

Som vägande skäl framförts för den begärda höjningen av anslaget får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens bostadsnämnd för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ........................ kronor 7,000.

[20.] 18. Statens krisrevision: Avlöningar, förslagsanslag. Under ru briken

statens krisrevision äro för innevarande budgetår uppförda två förslagsanslag,
ett å 160,000 kronor till avlöningar och ett å 40,000 kronor till
omkostnader.

Beträffande arvoden och ersättningar till krisrevisionens ordförande, ledamöter
och befattningshavare hava bestämmelser av Kungl. Maj:t meddelats
i brev den 23 februari och den 24 maj 1940 (statsliggaren sid. 342).

I skrivelse den 30 september 1940 har statens krisrevision uppskattat medelsbehovet
för avlöningar under budgetåret 1941/42 till 190,000 kronor,
därav 59,600 kronor till arvoden åt ordföranden och ledamöterna, 117,400
kronor till avlöningar åt revisionens tjänstemän samt 13,000 kronor till ersättningar
åt experter och sakkunniga. Omkostnadsanslaget har krisrevisionen
föreslagit höjt med 5,000 kronor till 45,000 kronor. Därvid har krisrevisionen
beräknat kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till 25,000
kronor, för telefon, lyse och städning till 2,500 kronor och för övriga expenser
till 17,500 kronor. Vid sin kostnadsberäkning har krisrevisionen utgått
från att revisionens arbete under nästa budgetår kommer att bedrivas i
nuvarande omfattning.

Mot krisrevisionens beräkningar har jag icke något att erinra. Under denna
punkt hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens krisrevision: Avlöningar för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 190,000.

[21.] 19. Statens krisrevision: Omkostnader, förslagsanslag. Med hän visning

till vad jag anfört under närmast föregående punkt hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens krisrevision: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 45,000.

Sjunde huvudtiteln. [22.]

[22.] 20. Yalutakontoret: Avlöningar, förslagsanslag. I enlighet med

förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 265 har 1940 års lagtima riksdag
för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag å 100 kronor till valutakontoret.

Beträffande gällande föreskrifter angående ersättning lill ledamöter i valutakontorets
styrelse samt till valutakontorets tjänstemän hänvisas till statsliggaren
sid. 343.

Såsom i förenämnda proposition omnämnts, uttagas för valutakontorets
räkning med stöd av kungörelse den 25 februari 1940 (nr 126) avgifter vid
försäljning i vissa fall av utländska betalningsmedel och utländska fordringar.
Dessa avgifter äro så avpassade, att desamma beräknas täcka valutakontorets
utgifter. Med hänsyn härtill har anslaget för löpande budgetår
uppförts med endast ett formellt belopp.

Trots de skäl, som kunna anföras för bibehållande av nuvarande anordning,
anser jag det önskvärt att erhålla den bättre överblick över valutakontorets
utgifter, som vinnes genom en bruttoredovisning. Jag förordar
alltså, att de belopp, som i avgifter inflyta till valutakontoret, redovisas å
riksstatens inkomstsida under rubriken Vissa licensavgifter m. m. Vid sådant
förhållande böra till täckande av valutakontorets utgifter för avlöningar
och omkostnader uppföras särskilda anslag å riksstaten.

I skrivelse den 25 november 1940 har valutakontorets styrelse beräknat
valutakontorets avlöningskostnader under nästa budgetår till 300,000 kronor.
Därvid har styrelsen utgått ifrån att man för närvarande icke hade anledning
räkna med vare sig ökning av personalen eller höjning av dess grundlöner.
Styrelsen har emellertid föreslagit att örn statens tjänstemän skulle
erhålla kristillägg, motsvarande förmån skulle kunna tillerkännas valutakontorets
befattningshavare. De beräknade utgifterna fördela sig enligt upp -

gift sålunda:

1. Arvoden till styrelsens ledamöter samt till revisorer .... kronor 3,400

2. Avlöningar till övrig personal:

a) tjänstemän, som ställts till förfogande av riksbanken
...................................... » 42,000

b) tjänstemän, som ställts till förfogande av affärsbanker
...................................... » 113,000

c) övriga tjänstemän ............................ » 138,000

3. Ersättningar till sakkunniga ........................ » 3,600

Summa kronor 300,000.

För omkostnader har valutakontorets styrelse uppskattat medelsbehovet
under nästkommande budgetår till 75,000 kronor, därav till inköp och underhåll
av inventarier 3,000 kronor, till blankettryck 50,000 kronor, till skrivmaterialier
m. m. 8,000 kronor, till telefon- och telegramavgifter 7,000 kronor
samt till städningskostnader, läkarvård, reseersättningar och övriga omkostnader
7,000 kronor.

Sjunde huvudtiteln. [22—24.]

Departements chefen.

Det torde vara uppenbart, att säker utgångspunkt saknas för beräkningen
av valutakontorets utgifter för avlöningar och omkostnader under nästa budgetår.
Personalbehovet och blankettkostnaderna m. m. bliva nämligen beroende
av utvecklingen av betalningsförhållandena till utlandet. I likhet
med valutakontorets styrelse anser jag, att man vid kostnadsberäkningarna
lämpligen kan utgå från nuvarande läge. Styrelsens förslag har med hänsyn
härtill icke givit mig anledning till annan erinran än att, eftersom den lokala
valutakontrollen numera övertagits av tullverket, avlöningsanslaget
torde kunna bestämmas till 25,000 kronor lägre belopp än vad styrelsen
föreslagit eller alltså till 275,000 kronor. Såväl avlönings- som omkostnadsanslaget
torde böra anvisas såsom förslagsanslag.

Med åberopande av det anförda får jag under denna punkt hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ..............kronor 275,000.

[23.] 21. Valutakontoret: Omkostnader, förslagsanslag. Under hänvis ning

till vad jag under punkten 22 anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Valutakontoret: Omkostnader för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av............ kronor 75,000.

C. Skatte- och kontrollväsen.

[24.] 1. Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltull styrelsen,

förslagsanslag. Under rubriken Tullverket äro å riksstaten för innevarande
budgetår uppförda tre förslagsanslag, nämligen ett å 940,000 kronor
till avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen, ett å

18.230.000 kronor till avlöningar till befattningshavare å tullstaten samt ett
å 2,138,000 kronor till omkostnader.

I skrivelse den 23 oktober 1940 angående tullverkets medelsbehov för budgetåret
1941/42 har generaltullstyrelsen, under hänsynstagande till de ändrade
arbetsförhållanden för tullverket som inträtt till följd av kriget, föreslagit
att för sagda budgetår skulle anvisas under generaltullstyrelsens avlöningsanslag
oförändrat 940,000 kronor, under tullstatens avlöningsanslag

17.950.000 kronor och under omkostnadsanslaget 2,418,000 kronor.

Generaltullstyrelsens förslag innebär bland annat en nedskärning av utgifterna
för icke-ordinarie personal vid tullstaten. En omfattande minskning av
denna personal har redan vidtagits genom att praktiskt taget samtliga extraoch
tillfälliga befattningshavare permitterats. För närvarande pågå järn -

Sjunde huvudtiteln. [24—27.]

väl undersökningar rörande möjligheterna till såväl ytterligare besparingar
som andra åtgärder för anpassning av verkets organisation efter de av krisläget
betingade förhållandena, bland annat genom tillfällig överföring av
viss arbetskraft till annan verksamhet.

Hithörande spörsmål böra bli föremål för fortsatt utredning. Då det därjämte
är önskvärt att för bedömande av anslagsbehovet för nästa budgetår
kunna ännu någon tid följa utvecklingen inom verkets arbetsområde, synas
anslagen till tullverket i riksstatsförslaget böra upptagas med endast beräknade
belopp. Med hänsyn till den ännu rådande ovissheten i beräkningarna
ifrågasätter jag härvid icke någon ändring i de av styrelsen föreslagna
siffrorna.

Under förevarande punkt hemställer jag alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Tullverket:
Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................... kronor 940,000.

[25.] 2. Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, för slagsanslag.

Under hänvisning till vad jag under nästföregående punkt anfört
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Tullverket:
Avlöningar till befattningshavare d tullstaten för
budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av............................ kronor 17,950,000.

[26.] 3. Tullverket: Omkostnader, förslagsanslag. Med åberopande av

vad jag anfört under punkten 24 hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Tullverket:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ........................ kronor 2,418,000.

[27.] 4. Kontrollstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Under rubriken

Kontrollstyrelsen äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda fyra
särskilda förslagsanslag, däribland ett till avlöningar å 430,000 kronor, ett
till omkostnader å 85,300 kronor och ett till kontroll å tillverkningsavgifter
å 245,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har kontrollstyrelsen framlagt förslag angående
medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret 1941/42.
Sedermera har chefen för kontrollstyrelsen inkommit med beräkning av

Sjunde huvudtiteln. [27—30.]

dessa anslag i enlighet med de ändrade grunderna för avlöningsstaternas
uppställning. Därvid har föreslagits, att kontrollstyrelsens avlönings- och
omkostnadsanslag skulle bestämmas till 430,000 kronor, respektive 85,800
kronor samt att anslaget till kontroll å tillverkningsavgifter skulle uppföras
med 223,000 kronor. I skrivelse den 27 november 1940 har kontrollstyrelsen
därefter hemställt örn höjning av förstnämnda anslagsbelopp med 7,200
kronor.

Då kontrollstyrelsens verksamhet under nästa budgetår beröres av vissa
beskattningsspörsmål, som ännu äro beroende på utredning, torde här avsedda
tre anslag böra i riksstatsförslaget upptagas med allenast beräknade
belopp. Någon anledning att därvid avvika från kontrollstyrelsens förslag
synes icke föreligga, dock att anslaget till kontroll å tillverkningsavgifter
på grund av förutsatt arvodesreglering, innefattande avveckling av dyrtidstillägg
för vissa befattningshavare vid den lokala skattekontrollen, bör uppräknas
till i runt tal 325,000 kronor.

Med åberopande av det anförda får jag under denna punkt hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

alt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kontrollstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .................... kronor 437,200.

[28.] 5. Kontrollstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Under hänvis ning

till vad jag under närmast föregående punkt anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kontrollstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .................... kronor 85,800.

[29.] 6. Kontrollstyrelsen: Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsan slag.

Åberopande vad jag anfört under punkten 27 hemställer jag, att Kungl.
Majit ville föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kontrollstyrelsen:
Kontroll å tillverkningsavgifter för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av......kronor 325,000.

[30.] 7. Kontrollstyrelsen: Granskning av systembolagens ekonomiska

förvaltning, förslagsanslag. I riksstaten för budgetåret 1940/41 är för ifrågavarande
ändamål uppfört ett förslagsanslag av 78,000 kronor.

Kungl. Majit har den 24 maj 1940 fastställt stat för anslaget att tillämpas
tills vidare under nämnda budgetår. Staten upptager dels en post på 58,000

Sjunde huvudtiteln. [30—31.]

kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
och dels en post å 20,000 kronor till reseersättningar.

Kungl. Majit har, med tillämpning tills vidare under budgetåret 1940/41,
förordnat bland annat, att kontrollstyrelsen må antaga högst sex revisorer
för granskning av systembolagens ekonomiska förvaltning ävensom bestämma
stationeringsort och tjänstgöringsområde för envar av revisorerna. Vidare
har Kungl. Majit i enlighet med beslut av 1940 års urtima riksdag bestämt
årsarvodet för revisor till 9,800 kronor, med rätt för kontrollstyrelsen
att i särskilda fall fastställa lägre arvodesbelopp.

Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1940 meddelat,
att antalet revisionsdistrikt från och med den 1 augusti 1940 temporärt
reducerats till fem. Till följd härav kunde posten till arvoden och särskilda
ersättningar minskas med arvodet till en revisor. I stället borde posten till
reseersättningar, vilken visat sig vara för knappt tillmätt, höjas med 5,000 kronor
till 25,000 kronor eller till samma belopp, som anvisats för budgetåret
1939/40. Anslaget borde därför bestämmas till 74,000 kronor.

För egen del har jag i princip intet att erinra mot kontrollstyrelsens förslag.
Med hänsyn till den genomförda arvodesregleringen för revisorerna bör
emellertid det av styrelsen föreslagna beloppet höjas med (5 X 800 =) 4,000
kronor till 78,000 kronor eller till samma belopp som anvisats för innevarande
budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtle föreslå riksdagen

att till Kontrollstyrelsen: Granskning av systembolagens
ekonomiska förvaltning för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 78,000.

[31.] 8. Mynt- och justeringsverket: Avlöningar, förslagsanslag. Ifrå gavarande

anslag är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört med 439,900
kronor.

Kungl. Majit har den 12 maj 1939 fastställt personalförteckning för myntoch
justeringsverket (statsliggaren sid. 352).

Vidare har Kungl. Majit den 24 maj 1940 fastställt följande avlöningsstat
för mynt- och justeringsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 97,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................. » 40,600

Departements chefen.

Sjunde huvudtiteln. [31.]

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 52,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ 8 6,000 kronor 58,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 14,500

5. Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, för slagsvis

........................................ » 230,000

Summa kronor 440,400.

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättningar för glödgning av medaljstampar .......... kronor 500

Nettoutgift kronor 439,900.

Vid avlöningsstatens fastställande har Kungl. Majit föreskrivit, att av anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, skall tills vidare från och med budgetåret 1940/41 disponeras till
arvode åt en myntgravör 6,000 kronor, till arvode åt en assistent hos myntgravören
3,600 kronor, till arvoden åt kontrollstämplingsförrättare förslagsvis
19,000 kronor, till arvode åt biträdande justerare 4,800 kronor och till
arvoden å 3,600 kronor åt två biträdande justerare 7,200 kronor.

I skrivelse den 10 oktober 1940 har mynt- och justering sverket framställt
förslag rörande beräkning av medelsbehovet under budgetåret 1941/42 m. m.
Därvid har verket föreslagit, att organisationen inom verket av de kamerala
ärendenas handläggning skulle omläggas. Å den kamerala avdelningen funnes
för närvarande en kamrerareänst i lönegraden A 24 och en kassörstjänst
i lönegraden A 21, varjämte å avdelningen vore placerade en amanuens och
en assistent i lönegraden Eo 18, respektive Eo 11. Verkets förslag innefattar,
att den nu vakanta kamrerartjänsten skulle indragas samt kamrerarens arbetsuppgifter
fördelas mellan kassörstjänsten, som i samband därmed skulle
höjas till lönegraden A 22, samt två nya tjänster, den ena såsom ingenjör
och proberare i lönegraden A 18 och den andra såsom kassakontrollant och
registrator i lönegraden A 14. Därjämte borde verket beredas tillfälle att i
juridiska frågor rådfråga en jurist, vilken borde beredas ersättning i form
av arvode å 2,400 kronor per år. Genom den föreslagna omorganisationen å
kamreraravdelningen skulle en amanuensbefattning i lönegraden Eo 18
bliva obehövlig och en extra tjänsteman med en årlig avlöning å 3,600 kronor
kunna undvaras.

Till stöd för sin framställning har mynt- och justeringsverket anfört i
huvudsak följande:

De arbetsuppgifter, som enligt gällande instruktion ankomma på kamreraren,
omfatta till större delen förvaltningen av och kontrollen över de material,
som utlämnas till verkstäderna, jämte kontrollvägningar mellan de
olika arbetsoperationerna. Därjämte är upprättandet av bokslutet en viktig
uppgift. Bokföringen har däremot till största delen utförts av kassören.

Sjunde huvudtiteln. [31.]

Kamrerarens föredragning har praktiskt taget uteslutande berört tjänstemanna-
och arbetarefrågor, såsom uppfattning i högre löneklass m. lii.

Dessa arbetsuppgifter synas illa stämma överens med fordran på att kamrerarbefattningens
innehavare skall hava avlagt juridisk examen. Det har
också under årens lopp visat sig alltmera olämpligt, att den mera kamerale
tjänstemannen blivit allt för mycket sysselsatt med tekniska uppgifter, vilka
han givetvis ej passat till, till förfång för övriga uppgifter, och det har blivit
allt svårare att med verkets utveckling erhålla en tidsenlig skötsel av de
kamerala göromålen.

Verket har kommit till den uppfattningen, att en vida mera rationell anordning
av tjänsterna på den kamerala och tekniska avdelningen kan genomföras
utan ökade kostnader. Sålunda torde vid verket icke finnas stadigvarande
behov av en juridiskt ulhildad tjänsteman. Visserligen uppstå
givetvis på såväl justeringsområdet som inom kontrollverksamheten ofta
frågor av juridisk innebörd, men mera sällan äro dessa av den karaktär
eller svårighetsgrad, alt de icke kunna lösas även av en icke jurist och i de
relativt få fall, då svårare frågor uppstå, torde för deras lösande erfordras
vida större kompetens och administrativ erfarenhet än som kan ifrågasättas
hos en tjänsteman i relativt låg tjänsteställning. Med anledning härav synas
verkets intressen bättre kunna tillgodoses genom att verket beredes möjlighet
att i förekommande fall rådfråga en mera erfaren jurist, vilken, utan att
hava sin fulla sysselsättning vid verket, åtnjuter ett arvode mot skyldighet
att stå verket till tjänst.

De arbetsuppgifter, som huvudsakligen beröra in- och utvägning av metaller,
kontrollvägningar under tillverkningen ävensom bokföring och redovisning
av metallagret böra enligt verkets mening anförtros åt en tekniskt
utbildad tjänsteman. På denne borde vidare ankomma att utföra under driften
nödvändiga analyser, ävensom alt stå till myntdirektörens disposition
för utövande av allmän teknisk översyn av själva tillverkningsprocesserna,
ombesörja inköp av förbrukningsartiklar för driften m. m. Det erfordras
för denna tjänst en ingenjör med en teoretisk utbildning, motsvarande den,
som meddelas vid rikets tekniska läroverk, jämte framför allt praktisk utbildning.
Hans löneplacering synes lämpligen böra bliva densamma som för
verkets proberare eller A 18.

Sedan dessa arbetsuppgifter anförtrotts åt andra tjänstemän, återstå av
kamrerarens uppgifter huvudsakligen bokföringen och boksluten. Det synes
verket, som örn dessa göromål borde kunna överflyttas på kassören,
därest denne avlastas honom nu åliggande registreringsgöromål samt en del
detaljarbete med siffergranskning av räkningar m. m. Dessa uppgifter böra
i sin tur anförtros en ny tjänsteman, vilken bör fungera som kassakontrollant.
Genom en sådan anordning torde en vida bättre möjlighet kunna erbjuda
sig att rationalisera arbetet och att åstadkomma en fortlöpande kassakontroll,
vilket med den stora mängd av olika uppbördsmedel, som verket
uppbär, måste anses högeligen önskvärt. En dylik tjänsteman bör enligt
verkets åsikt placeras i lönegrad A 14.

Kassörstjänsten blir efter denna anordning givetvis mera kvalificerad och
torde komma alt utgöra ett mellanting mellan kassörs- och kamrerartjänst.
Redan nu kan sägas, att kassörstjänsten är rätt högt kvalificerad, i det att
kassören i verkligheten tjänstgör sorn huvudkassör. Den detaljerade uppbörden
skötes nämligen på de olika avdelningarna genom kassakontrollapparater
av där anställda tjänstemän, vilka kontrolleras av kassören. Därjämte
ankommer på kassören alt handhava hela utväxlingen av skiljemynt
lill landets alla banker o. s. v. med en omsättning senaste år av cirka 20
miljoner kronor.

Sjunde huvudtiteln. [31.]

Under hänvisning till vad sålunda föreslagits har mynt- och justeringsverket
beräknat den för avlöningar till ordinarie tjänstemän
avsedda anslagsposten till 101,900 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, har av verket föreslagits höjd med det för arvode
till juridiskt biträde avsedda beloppet, 2,400 kronor, till 43,000 kronor.

I anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har mynt- och justeringsverket, såsom förut nämnts, icke inräknat
avlöning till en amanuens i lönegraden Eo 18 samt till ett extra biträde. Däremot
har verket ansett, att i stället ett belopp av 3,600 kronor borde anvisas
för ersättning till aspirant, som efter genomgången justeringskurs tjänstgör
å justeringsverkstaden såsom biträdande justerare för erhållande av praktik,
innan han erhåller förordnande såsom justerare. Med dessa utgångspunkter
har verket beräknat anslagsposten till 69,800 kronor.

Till rörligt tillägg har verket föreslagit anvisande av ett belopp å
26,300 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till verkmästare,
förmän och arbetare, vilken post för innevarande budgetår är uppförd
med 230,000 kronor, meddelar verket, att utgifterna från anslagsposten
under budgetåret 1939/40 uppgått till 262,749 kronor. Under framhållande
av att den stora efterfrågan på skiljemynt tidvis även i fortsättningen torde
nödvändiggöra övertidsarbete och arbete på skift samt att avlöningskostnaderna
ytterligare ökats på grund av nytt löneavtal med verkets arbetare,
har verket hemställt om att anslagsposten för nästa budgetår skulle höjas
med 20,000 kronor till förslagsvis 250,000 kronor.

Den för särskilda uppbördsmedel avgående posten har föreslagits
utesluten ur staten, då ersättning för glödgning av medaljstampar numera
icke uppbäres, sedan verket självt övertagit stamptillverkningen.

Enligt verkets beräkningar borde alltså avlöningsanslaget upptagas till
(101,900 + 43,000 + 69,800 +26,300 + 250,000 =) 491,000 kronor.

över mynt- och justeringsverkets framställning, i vad densamma avser
kamerala avdelningens omorganisation, hava yttranden avgivits av riksräkenskapsverket
den 15 november och av allmänna lönenämnden den 2 december
1940.

Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande anfört bland annat följande.

Ämbetsverket har i och för sig icke något att erinra mot att de kamerala
ärendena på föreslaget sätt sammanföras på en befattning. Innehavaren av
denna befattning bör emellertid vara kamrerare. Med hänsyn till den minskade
arbetsbelastningen å denna befattning vill riksräkenskapsverket icke
motsätta sig, att densamma placeras i 22 lönegraden. Innehavaren av den
befattning, som omhänderhar bokföringen, bör enligt riksräkenskapsverkets
bestämda uppfattning icke samtidigt vara kassör. Då emellertid de egentliga
kassörsgöromålen äro relativt enkla och kunna ordnas på samma sätt som
i åtskilliga andra ämbetsverk, torde dessa göromål kunna anförtros den nyinrättade
befattningen i 14 lönegraden, vars innehavare bör benämnas kassör.
Kontrollen över kassören bör åvila kamreraren. Någon särskild kassakontrollant
blir härvid icke erforderlig.

Sjunde huvudtiteln. [31.]

I övrigt har vad mynt- och justeringsverket i detta sammanhang föreslagit
ej föranlett annan erinran från riksräkenskapsverkets sida, än att det
föreslagna arvodet åt juridiskt biträde hos myntverket synes riksräkenskapsverket
väl högt tilltaget.

Allmänna lönenämnden tillstyrker, att de arbetsuppgifter, som huvudsakligen
beröra in- och utvägning av metaller, kontrollvägningar under tillverkningar
ävensom bokföring och redovisning av metallagret, anförtros åt en
tekniskt utbildad tjänsteman samt att verket beredes tillfälle att i juridiska
ärenden rådfråga särskild jurist. Mot förslaget att för nyssnämnda arbetsuppgifter
av teknisk art inrätta en befattning som ingenjör och proberare
i lönegraden A 18 har lönenämnden icke något att erinra. Med hänsyn till
svårigheten att bedöma omfattningen av de juridiska göromålen anser lönenämnden,
att något fast arvode för berörda ändamål icke bör för närvarande
fastställas, utan att i stället ämbetsverket bör medgivas rätt att för
rådfrågning av jurist av vederbörliga anslagsmedel använda högst ett visst
belopp. Lönenämnden biträder vidare riksräkenskapsverkets förslag örn placering
av verkets kamrerarbefattning i lönegraden A 22 och inrättande av
en tjänst som kassör (tillika registrator) i lönegraden A 14. Även i fråga
örn fördelningen av arbetsuppgifterna mellan nämnda befattningshavare ansluter
sig lönenämnden till riksräkenskapsverkets förslag.

I likhet med mynt- och justeringsverket, riksräkenskapsverket och all- Departementsmanna
lönenämnden anser jag vägande skäl tala för att mynt- och juste- chefen.
ringsverkets kamerala avdelning omorganiseras. Det förslag, som härutinnan
framförts av riksräkenskapsverket och biträtts av allmänna lönenämnden,
finner jag ändamålsenligt. Personalförteckningen för verket bör följaktligen
på det sätt ändras, att kamrerarbefattningen sänkes till lönegraden A 22 samt
att å förteckningen uppföras dels en tjänst som ingenjör och proberare i
lönegraden A 18 och dels en tjänst som kassör, tillika registrator, i lönegraden
A 14. Som den nuvarande kassören förutsättes erhålla kamrerart jönsten
ulan ansökningsförfarande, erfordras icke att å övergångsstat uppföra den
å gällande personalförteckning upptagna kassörstjänsten i lönegraden A 21.

Med hänsyn till att mynt- och justeringsverket torde hava behov av att
anlita juridisk sakkunskap, synas medel härför böra ställas till verkets förfogande.
Det härför avsedda beloppet torde emellertid kunna begränsas till
600 kronor. Beloppet torde böra inräknas i anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal.

Vad därefter angår anslagsberäkningen torde posten till avlöningar
tili ordinarie tjänstemän kunna beräknas till 100,000 kronor
eller alltså till 1,900 kronor lägre belopp än i mynt- och justeringsverkets
förslag.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, bör fastställas till oförändrat belopp,

40,600 kronor. Posten har i gällande stat anvisals förslagsvis med hänsyn
till att storleken av arvodesbeloppet till kontrollstämplingsförrättare är be Hihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 10. t!

Sjunde huvudtiteln. [31]

roende av huru mycket som inflyter i avgifter för kontrollstämplingen. Någon
anledning till ändring härutinnan synes icke föreligga.

Verkets förslag om anvisande av 3,600 kronor lill avlöning av en aspirant,
som efter genomgången justerarkurs skulle tjänstgöra inom verket såsom
biträdande justerare för att fullständiga sin utbildning, anser jag mig böra
biträda såtillvida, att i anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal inräknas ett belopp av 2,000 kronor för ändamålet.
Beloppet torde möjliggöra anställning under åtta månader av budgetåret.
Som vidare i anslagsposten bör inräknas förenämnda belopp örn
600 kronor till ersättning åt biträdande jurist men å andra sidan hänsyn bör
tagas till tjänstledighetsavdrag, torde anslagsposten böra bestämmas till
(69,800 — 3,600 + 2,000 + 600 — 700 =) 68,100 kronor. Till jämförelse
må nämnas, att belastningen å motsvarande anslagspost under budgetåret
1939/40 utgjorde i runt tal 70,000 kronor. Beträffande den amanuens i lönegraden
Eo 18, som skulle bliva övertalig i samband med den föreslagna
omorganisationens genomförande och som en längre tid innehaft anställning
i statens tjänst, förutsättes, att han kan placeras å tjänst utom verket.
Skulle denna fråga icke hinna ordnas före ingången av nästa budgetår, bör
han tillsvidare bibehållas vid sin nuvarande anställning. — Förevarande anslagspost
bör liksom den nuvarande grundavlöningsposten upptagas förslagsvis.

Mot verkets beräkningar beträffande anslagsposterna till rörligt tilllägg
och avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare
har jag intet att erinra liksom icke heller mot att posten till särskilda
uppbördsmedel utgår ur staten.

Avlöningsanslaget bör följaktligen upptagas med (100,000 + 40,600 +
68,100 + 26,300 + 250,000 =) 485,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för mynt- och
justeringsverket:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning Lönegrad

1 myntdirektör .................................. B 1

1 förste ingenjör ................................ A 26

1 förste ingenjör ................................ A 24

1 kamrerare .................................... A 22

1 föreståndare för justeringsverkstaden ............ A 21

2 ingenjörer .................................... A 21

1 ingenjör och proberare ........................ A 18

2 proberare .................................... A 18

Sjunde huvudtiteln. [31—32.] 35

Befattning Lönegrad

1 kassör, tillika registrator........................ A 14

1 förste expeditionsvakt .......................... A 7

1 kanslibiträde .................................. A 7;

dels godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med hudgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 40,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis .................. » 68,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 26,300

5. Avlöningar till verkmästare, förmän och

arbetare, förslagsvis ................ » 250,000

Summa kronor 485,000;

dels ock till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 485,000.

[32.] 9. Mynt- och justeringsverket: Omkostnader, förslagsanslag.

Mynt- och justeringsverkets omkostnadsanslag är i riksstaten för budgetåret
1940/41 upptaget med ett belopp av 56,000 kronor. För budgetåret 1939/

40, då anslaget var uppfört med 58,100 kronor, utgjorde nettoutgifterna enligt
budgetredovisningen 78,728 kronor.

Kungl. Maj:t har den 24 maj 1940 fastställt omkostnadsstat för mynt- och
justeringsverket, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1940/41 (statsliggaren
sid. 353). Omkostnadsstaten upptager bland annat dels en utgiftspost
till expenser å 29,700 kronor, varav 20,000 kronor beräknats för bränsle,
elektrisk kraft och belysning samt 9,700 kronor för övriga expenser, och dels
under särskilda uppbördsmedel en inkomstpost för hyror å 4,400 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 10 oktober 1940 har mynt- och justeringsverket
föreslagit, att posten till expenser skulle höjas med 10,300 kronor
till 40,000 kronor på grund av höjda priser å bränsle och elektrisk kraft.

För sjukvård m. m. borde beräknas ett belopp av 1,500 kronor. Därjämte
borde inkomstposten för hyror sänkas till 4,000 kronor. Anslaget skulle
sålunda upptagas till 68,200 kronor.

Som verkets kostnader för bränsle, elektrisk kraft och belysning under Departements.
budgetåret 1939/40 uppgått till 33,435 kronor, tillstyrker jag verkets för- thelen.

Sjunde huvudtiteln. [32—36.]

slag att för nästa budgetår höja det härför avsedda beloppet från 20,000
kronor till 30,300 kronor. Icke heller i övrigt har verkets förslag givit mig
anledning till erinran. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 68,200.

[33.] 10. Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag. Vid

beräkningen av inkomsttiteln »Bidrag till bank- och fondinspektionen» förordar
jag, att de å nämnda titel inflytande intäkterna skola över tre särskilda,
å sjunde huvudtiteln uppförda avsättningsanslag omföras till bankinspektionens
fond, fondinspektionens fond och jordbrukskassetillsynens
fond. I samband härmed föreslår jag vidare, att avsättningsanslagen för nästa
budgetår anvisas med 75,000 kronor till bankinspektionens fond, 15,000
kronor till fondinspektionens fond och 30,000 kronor till jordbrukskassetillsynens
fond.

Beträffande anslagen till avsättning till fondinspektionens fond och till
jordbrukskassetillsynens fond gör jag hemställan under närmast följande
punkter. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till bankinspektionens fond för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av----kronor 75,000.

[34.] 11. Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag. Med

åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till fondinspektionens fond för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 15,000.

[35.] 12. Jordbrukskassetillsynen: Avsättning till jordbrukskassetillsy nens

fond. Med hänvisning till vad under punkten 33 anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Jordbrukskassetillsynen: Avsättning till jordbrukskassetillsynens
fond för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 30,000.

[36.] 13. Jordbrukskassetillsynen: Förstärkning av jordbrukskassetill synens

fond. De på tillsynen över jordbrukskasserörelsen belöpande kostnaderna
för bank- och fondinspektionens organisation och verksamhet ha

Sjunde huvudtiteln. [36—38.]

för budgetåret 1940/41 beräknats till i runt tal 60,000 kronor, varav jordbrukskasserörelsen
bidrager med 25,000 kronor och återstående 35,000 kronor
gäldas från ifrågavarande anslag.

Jämväl för budgetåret 1941/42 uppskattar jag ifrågavarande kostnader
till 60,000 kronor. Då, såsom jag i annat sammanhang förordar, jordbrukskasserörelsens
bidrag för nästa budgetår bör utgöra 30,000 kronor, kan
medelsanvisningen under förevarande anslag begränsas till 30,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till J ordbrukskassetillsynen: Förstärkning av jordbrukskassetillsynens
fond för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 30,000.

[37.] 14. Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag.

Förevarande anslag, avsett för omföring av det å inkomsttiteln »Bidrag till
sparbanksinspektionen» inflytande beloppet till sparbanksinspektionens fond.
är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört med ett belopp av 100,000
kronor.

Då omförmälda inkomsttitel för nästkommande budgetår beräknats till
likaledes 100,000 kronor, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Avsättning till sparbanksinspektionens fond för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 100,000.

[38.] 15. Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag. Från

förevarande anslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 200,000
kronor, avföras utgifterna för den verksamhet, som utövas av de allmänna
ombuden för sparbankerna. Jämlikt stadgande i 63 § lagen örn sparbanker
den 29 juni 1923 erlägga sparbankerna årligen särskilda bidrag till bestridande
av ifrågavarande kostnad. Nämnda bidrag, vilka redovisas under den
å riksstatens inkomstsida upptagna titeln »Bidrag för tillsyn över sparbankerna»,
äro så avvägda, att de täcka hela kostnaden för de allmänna ombuden.

Anslaget torde för nästa budgetår böra bibehållas vid oförändrat belopp.
Under erinran att nämnda inkomsttitel beräknats till 200,000 kronor får jag
alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillsyn över sparbankernas förvaltning för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 200,000.

Sjunde huvudtiteln. [39—41.]

[39.] 16. Stämpelomkostnader, förslagsanslag. För ifrågavarande än damål

har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 270,000
kronor.

Vad angår storleken av medelsbehovet under innevarande budgetår, har
generalpoststyrelsen uppskattat postverkets direkta kostnader under år 1940
till omkring 90,000 kronor och den postverket tillkommande ersättningen
för stämpelväsendets handhavande till 165,000 kronor. Det belopp, som utbetalas
av andra myndigheter än generalpoststyrelsen, beräknas till omkring

15,000 kronor. Sammanlagda utgiftsbeloppet å stämpelomkostnadsanslaget
för innevarande budgetår har sålunda beräknats till omkring 270,000 kronor.
För nästa budgetår uppskattar generalpoststyrelsen medelsbehovet å
anslaget till samma belopp.

Med hänsyn härtill hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Stämpelomkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 270,000,

[40.] 17. Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag. Anslaget är för

innevarande budgetår i riksstaten upptaget med ett belopp av 4,000,000 kronor.
Då frågan örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för Överståthållarämbetet ännu icke blivit föremål för prövning och
denna frågas lösning kan påverka medelsbehovet under taxeringsanslaget
för nästa budgetår, torde anslaget böra i riksstatsförslaget upptagas med
allenast beräknat belopp. Som ytterligare skäl härför må åberopas, att frågan
örn anslagsbehovet för nästa budgetår i en utsträckning, som för närvarande
icke kan närmare bedömas, torde påverkas av vissa taxeringsspörsmål,
avseende krigskonjunkturskatten och omsättningsskatten. Anslaget synes
preliminärt böra upptagas till ett med 500,000 kronor höjt belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kostnader
för årlig taxering för budgetåret 1941/42 beräkna ett
förslagsanslag av...................... kronor 4,500,000.

[41.] 18. Särskild ersättning till indrivningsförrättare, förslagsanslag.

Till ifrågavarande ändamål är å riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett
förslagsanslag av 150,000 kronor. Från anslaget skall bestridas ersättning
jämlikt kungörelsen den 17 november 1939 (nr 821) för indrivning av utskylder
i vissa fall, då indrivningsavgift ej skall utgå.

Jämväl å riksstaten för nästa budgetår bör upptagas ett förslagsanslag för

Sjunde huvudtiteln. [41—43.]

samma ändamål. Som anledning till ändring av anslagsbeloppet icke synes
föreligga, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskild ersättning till indrivningsförråttare för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 150,000.

[42.] 19. Kostnader i anledning av avtal med främmande stat örn

handräckning i beskattningsärcnden, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag,
vilket i riksstaten för budgetåret 1940/41 är uppfört med 1,000 kronor, torde
för nästkommande budgetår böra äskas med oförändrat belopp. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader i anledning av avtal med främmande stat
örn handräckning i beskattningsärenden för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 1,000.

[43.] 20. Observations- och uppbördsprocentcr m. m., förslagsanslag.

Av anslaget till observations- och uppbördsprocenter m. m., vilket för innevarande
budgetår är bestämt till 20,000 kronor, utgå anmärkningsarvoden
till advokatfiskalerna vid hovrätterna, aktoratsarvode åt förste advokatfiskalen
i kammarkollegiet samt upptäckare av falsk myntning tillkommande
belöning. Nettobelastningen å anslaget har utgjort under budgetåret 1938/
39 13,710 kronor och under budgetåret 1939/40 10,526 kronor. Med hänsyn
härtill synes anslaget kunna nedsättas till 12,000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Observations- och uppbördsprocenter m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 12,000.

Sjunde huvudtiteln. [44—47.]

D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter

m. m.

[44.] 1. Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag. För slagsanslaget

till ersättning till städerna för mistad tolag är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 8,500,000 kronor.

Storleken av det för budgetåret 1941/42 erforderliga anslaget beror väsentligen
av tulluppbörden under innevarande budgetår. Enligt inom finansdepartementet
verkställd överslagsberäkning torde anslaget böra bestämmas
till 6,000,000 kronor.

Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till städerna för mistad tolag för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 6,000,000.

[45.] 2. Städers friheter, förslagsanslag. Förslagsanslaget till städers

friheter torde i riksstaten för nästa budgetår böra upptagas med oförändrat
belopp 40,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Städers friheter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 40,000.

[46.] 3. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting,

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Till ifrågavarande
ändamål bör liksom för innevarande budgetår anvisas ett anslag av

3,100,000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brånnvinsförsäljningsmedel
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................. kronor 3,100,000.

[47.] 4. Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag.

Anslaget synes för nästkommande budgetår böra upptagas med oförändrat
belopp, 16,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Sjunde huvudtiteln. [47—49.]

att till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 16,000.

[48.] 5. Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag. Ifrågavarande

anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget till 18,000 kronor.
Utgifterna från anslaget utgjorde under budgetåren 1938/39 och 1939/40 enligt
budgetredovisningarna 21,727 kronor respektive 82,124 kronor. Sistnämnda
belopp innebar en överbelastning å anslaget med 64,124 kronor. Enligt uppgift
berodde emellertid denna överbelastning i huvudsak på att anslaget belastats
med vissa utbetalningar, som rätteligen bort bestridas av ett äldre
reservationsanslag till inlösen av skattefrälseräntor. Med hänsyn härtill synes
anledning saknas att föreslå ändring av förevarande anslag för nästa budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för skattefrälseräntor för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 18,000.

[49.] 6. Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag. Under en

följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket understöd
lämnats åt synnerligt skattetyngda kommuner. Utdelningen av understöden
regleras genom en förordning av den 16 december 1927 (nr 462).

Från och med budgetåret 1940/41 skola utgifterna för skatteutjämningen
bestridas av anslag å driftbudgeten (se 1940 års statsverksproposition, sjunde
huvudtiteln, punkten 47). För sagda budgetår är för ändamålet å riksstaten
uppfört ett förslagsanslag av 15 miljoner kronor.

Från anslaget bestridas jämväl de kostnader för räkenskapsgranskning
och undersökning av kommunernas ekonomiska förvaltning samt för förstärkning
av organisationen för beredning av ärenden angående skatteutjämningsunderstöd,
som tidigare bestritts från skatteutjämningsmedlens fond.

Beträffande medelsbehovet för 1941 års utdelning av bidrag till skattetyngda
kommuner har inom finansdepartementet verkställts särskild utredning
med ledning av uppgifter, som införskaffats från länsstyrelserna. Enligt
den approximativa beräkning, som härvid framkommit, skulle vid en understödstilldefning
under år 1941 efter i huvudsak de grunder, som under senare
år tillämpats, medelsbehovet kunna beräknas komma att uppgå till mellan
16.5 och 17 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till att
staten jämväl under år 1941 bör lämna de hårdast skattetyngda kommunerna
särskilda utjämningsbidrag efter i stort sett samma grunder som föregående
år. Av nämnda belopp torde något över 100,000 kronor täckas av medel,
som inflyta jämlikt 71 g kommunalskattelagen, varför behovet av anslagsmedel
torde kunna uppskattas till 16.5 miljoner kronor.

Sjunde huvudtiteln. [49—50.]

Liksom för år 1940 torde för innevarande år bemyndigande böra inhämtas
av innebörd, att Kungl. Majit må, där så finnes av trängande behov påkallat,
intill ett belopp av 500,000 kronor bevilja understöd med avvikelse från de
i förordningen den 16 december 1927 (nr 462) stadgade grunderna.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Bidrag till skattetyngda kommuner för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 16,500,000;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att under år 1941 av anslaget
använda ett belopp av högst 500,000 kronor för beredande
av understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner
med avvikelse från de i förordningen den 16 december 1927
(nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt understöd.

[50.] 7. Ersättning till kommunerna för mistad kommunal progressiv skatt.

I samband med den av 1938 års riksdag vidtagna omläggningen av
den direkta statsbeskattningen m. m. förutsatte riksdagen, att staten under
fyra år från särskilt anslag å riksstaten skulle till kommunerna utbetala ersättning
för mistad progressivskatt efter vissa i propositionen angivna huvudgrunder.
Ersättningen skulle utbetalas första gången under budgetåret 1939/
40 och för detta budgetår beräknas till medeltalet av den i varje kommun
för åren 1928—1937 utdebiterade progressivskatten. Under budgetåren 1940/
41, 1941/42 och 1942/43 skulle därefter ersättning utgå med respektive 75, 50
och 25 procent av nämnda medeltal.

Under budgetåret 1939/40 hava nettoutgifterna å anslaget uppgått till
15,645,936 kronor.

Enligt de av riksdagen godkända grunderna för successiv avskrivning av
ifrågavarande ersättning till kommunerna bör ersättningen för nästa budgetår
utgå med 50 procent av nämnda belopp eller alltså med i runt tal

7,825,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till kommunerna för mistad kommunal
progressivskatt för budgetåret 1941/42 anvisa jett anslag
av .................................. kronor 7,825,000.

Sjunde huvudtiteln. [51—53.]

E. Diverse.

[51.] 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadssty relsens

delfond, förslagsanslag. Under hänvisning till vad jag vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför angående ersättning
till statens allmänna fastighetsfond hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................... kronor 491,000.

[52.] 2. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullsty relsens

delfond, förslagsanslag. Med åberopande av vad jag vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför angående ersättning till
generaltullstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens
delfond för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ................................ kronor 70,000.

[53.] 3. Statens intressekontor. Jämlikt av Kungl. Majit meddelade

föreskrifter må statens intressekontor, som är anknutet till postgirokontoret,
med medel, vilka inflyta till intressekontoret genom regelbundna avdrag å
löner eller pensioner eller genom inbetalningar, ombesörja betalning av skatl
samt, jämte skatt, andra mera regelbundet förekommande personliga utgifter
såväl åt befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare
i statens tjänst som åt andra personer.

De inkomster, med vilka kostnaderna för inlressekonlorets verksamhet bestridas,
utgöras huvudsakligen av dels ränta å de i rörelsen innestående medlen,
dels bidrag av statsmedel och dels avgifter från kontoinnehavare. I enlighet
med det förslag beträffande intressekontorets verksamhet, som framlades
i 1936 års statsverksproposition (sjunde huvudtiteln sid. 65) och av riksdagen
lämnades utan erinran, bestrider staten nettokostnaden för intressekon(orsrörelsen,
såvitt angår skatteförmedlingen. Intressekontorets utgifter för

Sjunde huvudtiteln. [53.]

Departements chefen.

andra uppdrag täckas genom avgifter, för närvarande utgående med 40 öre
för varje utbetalning. Av befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens
tjänst samt med dem likställda kontoinnehavare har dock sådan avgift
uttagits först från och med den 1 februari 1940.

I skrivelse den 8 oktober 1940 har generalpoststyrelsen avgivit redogörelse
för intressekontorets verksamhet under år 1939. Enligt redogörelsen företer
verksamheten under året en betydande ökning i förhållande till verksamheten
under år 1938. Sålunda har antalet intressekonton ökats med 20 procent
till i runt tal 52,100, antalet inbetalningar med 22 procent till omkring
930,000, antalet utbetalningar med 31 procent till cirka 685,500 och beloppet
av utbetalningarna med 30 procent till i runt tal 37,600,000 kronor.

Av redogörelsen framgår vidare, att nettoutgifterna för rörelsen år 1939,
till den del de icke täckts av influtna räntor, kontoinnehavares avgifter och
andra inkomster, uppgått till 291,736 kronor. Av detta belopp anses emellertid
omkring 50,000 kronor hänföra sig till kontorets medverkan vid uppbörd
av skatterestantier för i Stockholm mantalsskrivna personer. Denna
medverkan är organiserad i enlighet med en år 1937 mellan generalpoststyrelsen
och Överståthållarämbetet träffad överenskommelse och avser att bereda
restskatteförda större möjlighet att avveckla sina skatterestantier.

Generalpoststyrelsen erinrar om att styrelsen i skrivelse den 13 oktober
1939 angående intressekontorets verksamhet under år 1938 beräknat nettokostnaderna
för restskatteförmedlingen till Överståthållarämbetet under åren
1937 och 1938 till sammanlagt 91,000 krono]-. Styrelsen anser, att nämnda
belopp bör ersättas postverket och att samtidigt åtgärder böra vidtagas för
att täcka jämväl intressekontorets motsvarande kostnader för år 1939. Under
hänvisning härtill hemställer styrelsen, att ersättningen måtte utgå med
(291,000 + 91,000=) 382,000 kronor.

Frågan, huruvida intressekontorets kostnader för restskatteförmedlingen
inom Stockholms stad skola till någon del slutligt stanna å statsverket, synes
lämpligen böra upptagas till behandling i samband med att frågan angående
fördelningen mellan staten och staden av kostnaderna för Överståthållarämbetet
företages till avgörande. Jag anser därför, att medel icke böra
beräknas för ifrågavarande ändamål under förevarande anslag. Vid sådant
förhållande bör ersättning nu beredas postverket endast för de kostnader,
som belöpa å verksamheten i övrigt under år 1939. I enlighet med
generalpoststyrelsens beräkning bör denna ersättning utgå med (291,000 —
50,000=) 241,000 kronor, till vilket belopp anslaget till statens intressekontor
bör upptagas i riksstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens intressekontor för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ...................... kronor 241,000.

Sjunde huvudtiteln. [54—56.]

[54.] 4. Staten åliggande kommunala och andra utskylder, förslags anslag.

Till bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder
har riksdagen från och med år 1921 anvisat förslagsanslag å växlande
belopp. För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett belopp av

5,000 kronor.

Enligt kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 189) må anslaget tagas i anspråk,
därest staten påförd allmän kommunalskatt eller övriga på grundval av taxeringen
till sådan skatt utgående utskylder icke kunna bestridas av inkomsterna
från den fasta egendom eller rörelse, utskylderna avse, eller av medel, som
eljest stå till vederbörande myndighets förfogande och må för dylikt ändamål
användas, eller om i varje fall nu nämnda medel icke förslå till utskyldernas
bestridande utan åsidosättande av andra ändamål, för vilka samma medel
äro beräknade.

Då anledning icke torde föreligga att förorda ändring av anslagsbeloppet,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Staten åliggande kommunala och andra utskylder
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 5,000.

[55.] 5. Bidrag till vissa internationella byråer, förslagsanslag. Av fö revarande

anslag bestridas jämlikt kungl, brev den 15 maj 1936 Sveriges
bidrag dels till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag,
dels till upprätthållande av internationella byrån i Paris för mått och vikt,
dels ock till den internationella tulltariffbyrån i Bryssel. Utgifterna från
anslaget uppgingo under budgetåret 1939/40 till 9,605 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1941/42 torde böra uppföras samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, 8,000 kronor. Huruvida och i vilken
omfattning anvisade medel böra tagas i anspråk torde få bli beroende på
Kungl. Majits prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 8,000.

[56.] 6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

Sjunde huvudtitelns kommittéanslag är i gällande riksstat upptaget
med 250,000 kronor. Jag förordar, alt förevarande anslag för nästa budgetår
nedsättes till 200,000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
hudgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av

kronor 200,000.

Sjunde huvudtiteln. [57—60.]

[57.] 7. Fortlöpande konsumtionsundcrsökningar, förslagsanslag. Till

fortlöpande konsulntionsundersökningar har 1940 års lagtima riksdag för
innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 18,000 kronor (prop.
nr 207; riksdagens skr. nr 370). Anslaget är beräknat med utgångspunkt
från att material för de fortlöpande konsumtionsundersökningarna skulle
insamlas en gång i kvartalet. Det har emellertid befunnits önskvärt att under
budgetåret 1940/41 dessutom anordna viss kompletterande undersökning,
avseende förhållandena å landsbygden. Kostnaderna för fortlöpande konsumtionsundersökningar
torde på grund härav under nämnda budgetår komma
att uppgå till 22,000 å 23,000 kronor. För nästa budgetår torde anslaget
böra bestämmas till 22,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Fortlöpande konsumtionsundersökningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 22,000.

[58.] 8. Extra utgifter, reservationsanslag. Ifrågavarande anslag är i

gällande riksstat upptaget med ett belopp av 30,000 kronor. För nästa budgetår
torde anslaget böla fastställas till samma belopp. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 30.000.

[59.] 9. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags anslag.

Såsom jag under punkten 27 omnämnt, torde förslag till arvodesreglering,
som innebär avveckling av utgående dyrtidstillägg till tjänstemännen
vid kontrollstyrelsens lokala skattekontroll, komma att föreläggas årets
riksdag. I avvaktan härpå torde förevarande anslag i riksstatsförslaget böra
uppföras med endast beräknat belopp.

Under hänvisning härtill samt med åberopande av vad jag vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför beträffande behovet av anslag
å riksstaten för budgetåret 1941/42 till täckande av kostnader för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag av...... kronor 11.000.

[60.] 10. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för slagsanslag.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med ett belopp av 320,000 kronor. Utgifterna från anslaget uppgingo

Sjunde huvudtiteln. 160—61.]

under budgetåret 1939/40 till 284,700 kronor. Som anslagsbelastningen kan
väntas komma att nedgå med omkring en sextondel per år, men utgifterna
under sistnämnda budgetår till följd av militära inkallelser torde hava blivit
något lägre än vad normalt skulle blivit fallet, synes anslaget för nästkommande
budgetår böra bestämmas till 260,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Ma.j:t måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................... kronor 260,000.

[61.] 11. Kristillägg, förslagsanslag. Då definitiva äskanden beträffande

vissa av de största avlöningsanslagen under sjunde huvudtiteln icke kunnat
upptagas i riksstatsförslaget, bör även anslaget till kristillägg upptagas med
endast beräknat belopp.

Under hänvisning jämväl till vad jag vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor anför beträffande behovet av anslag å riksstaten för
nästa budgetår till täckande av kostnader för kristillägg hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kristillägg
för budgetåret 1941/42 beräkna ett
förslagsanslag av ...................... kronor 870,000.

Sammanfattning.

Sjunde huvudtitelns slutsumma, för budgetåret 1940/41

utgörande ........................................kronor 72,175,500,

kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen

att för budgetåret 1941/42 uppgå till ................ » 68,624,900,

innebärande en minskning med .................... » 3,550,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman

Sjunde huvudtiteln.

till

Sjunde huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Finansdepartementet.

Sid. Kronor

Finansdepartementet:

1 Avlöningar............................................. 447,000

2 Omkostnader........................................... 53,000

Säger för finansdepartementet 500,000

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Kammarkollegiet:

3 Avlöningar............................................. 393,000

5 Omkostnader........................................... 31,500

Statskontoret:

5 Avlöningar................................... 573,000

7 Omkostnader........................................... 84,500

Kammarrätten:

7 Avlöningar............................................. 703,000

10 Omkostnader........................................... 24,000

10 Kammarrättens årsbok.................................. 5,000

Statistiska centralbyrån:

10 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet...... 402,000

14 Avlöningar till personal vid 1940 års allmänna folkräkning.. 310,000

15 Avlöningar till personal vid 1940 års valstatistik.......... 8,700

15 Omkostnader........................................... 241,000

17 Bibliotekets underhållande............................... 3,000

Riksräkenskapsverket:

17 Avlöningar............................................. 695,000

21 Omkostnader........................................... 94,000

Statens lönenämnder:

21 Avlöningar............................................. 81,000

23 Omkostnader........................................... 7,000

23 Statens bostadsnämnd..................................... 7,000

Statens krisrevision:

24 Avlöningar............................................. 190,000

24 Omkostnader........................................... 45,000

Valutakontoret:

25 Avlöningar............................................. 275,000

26 Omkostnader........................................... 75,000

Säger för allmänna centrala ämbetsverk m. m. 4,247,700

Sjunde huvudtiteln.

C. Skatte- och kontrollväsen.

Sid.

Tullverket:

26 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen...

27 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten..............

27 Omkostnader...........................................

Kontrollstyrelsen:

27 Avlöningar.............................................

28 Omkostnader...........................................

28 Kontroll å tillverkningsavgifter..........................

28 Granskning av systembolagens ekonomiska förvaltning.....

Mynt- och justeringsverket:

29 Avlöningar.............................................

35 Omkostnader...........................................

36 Avsättning till bankinspektionens fond......................

36 Avsättning till fondinspektionens fond......................

Jordbrukskassetillsynen:

36 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond..............

36 Förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond.............

37 Avsättning till sparbanksinspektionens fond.................

37 Tillsyn över sparbankernas förvaltning......................

38 Stämpelomkostnader.......................................

38 Kostnader för årlig taxering...............................

38 Särskild ersättning till indrivningsförrättare.................

39 Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om hand räckning

i beskattningsärenden...........................

39 Observations- och uppbördsprocenter m. m..................

Säger för skatte- och kontrollväsen

D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter

40 Ersättning till städerna för mistad tolag....................

40 Städers friheter...........................................

40 Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i landsting,
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.
.................................................

40 Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter..............

41 Ersättning för skattefrälseräntor............................

41 Bidrag till skattetyngda kommuner........................

42 Ersättning till kommunerna för mistad kommunal progressivskatt

Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m. *

* Beräknat belopp.

Kronor

*940,000

*17,950,000

*2,418,000

*437,200

*85,800

*325,000

78.000

485.000
68,200

75.000

15.000

30.000

100.000
200,000

270.000
*4,500,000

150.000

1,000

12.000

28,170,200

m. m.

6,000,000

40,000

3.100.000
16,000
18,000

16.590.000

7.825.000

33.499.000

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 1. Del. 10.

Sjunde huvudtiteln.

E. Diverse.

Sid. Kronor

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

43 Byggnadsstyrelsens delfond.............................. *491,000

43 Generaltullstyrelsens delfond............................. *70,000

43 Statens intressekontor..................................... 241,000

45 Staten åliggande kommunala och andra utskylder............ 5,000

45 Bidrag till vissa internationella byråer.............. 8,000

45 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.............. 200,000

46 Fortlöpande konsumtionsundersökningar..................... 22,000

46 Extra utgifter............................................ 30,000

46 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........... *11,000

46 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst....... 260,000

47 Kristillägg.................................... *870,000

Säger för diverse 2,208,000

Summa 68,624,900.

* Beräknat belopp.

409030. Stockholm, Isaac Marcus''Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

BIHANG

TILL

RIKSDAGENS PROTOKOLL

VID

LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM

ÅR 1941

FÖRSTA SAMLINGEN

TREDJE BANDET

Bilagor till Kungl. Maj:ts proposition nr 1 angående
statsverkets tillstånd och behov: åttonde och
nionde huvudtitlarna

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge redogör för de
frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under
riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet,
och anför därvid:

För innevarande budgetår ha de under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen
i flertalet fall utsatts för hårda beskärningar. Vid uppskattningen
av medelsbehovet under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1941/42 har
nödvändigheten av fortsatt återhållsamhet vid anslagstilldelningen i allmänhet
beaktats av de anslagsäskande myndigheterna. Efter framställning av
mig ha flertalet myndigheter i sina anslagsäskanden eller under hand framlagt
förslag till beskärningar av de till myndigheternas förfogande eller
eljest under deras kontroll stående anslagen. Dessa förslag ha vid budgetarbetet
beaktats och ytterligare besparingsmöjligheter ha tillvaratagits i den
mån så kunnat ske utan uppoffrande av viktiga intressen.

Medelsanvisning till nya ändamål ifrågasattes i det följande endast i vissa
undantagsfall, då speciella skäl befunnits föreligga. De härigenom uppstående
merkostnaderna bidraga allenast i ringa mån till den höjning med
19,810,900 kronor av huvudtitelns slutsumma, som för nästa budgetår kan
förutses. Denna höjning betingas främst av ökade löneutgifter till följd av
levnadskostnadernas stegring (rörligt tillägg, dyrtidstillägg och kristillägg)
Bihang till riksdagens protokoll 10kl. 1 sami. Nr 1 Del 11. t

2 1941. Åttonde huvudtiteln: Ecklesiastikdepartementet.

och av uppflyttning i högre löneklass enligt gällande lönebestämmelser av
kvinnlig lärarpersonal.

Såsom närmare framgår av vad nedan anföres, har förslag rörande värntjänstutbildning
för elever vid vissa läroanstalter avgivits av särskilda sakkunniga.
Först efter förslagets remissbehandling kan ställning tagas till
frågan om medelsanvisning härför under nästa budgetår. Det är på grund
härav icke möjligt att på detta stadium beräkningsvis upptaga anslag för
ändamålet.

Jag övergår nu till de särskilda, till regleringen av åttonde huvudtiteln
för budgetåret 1941/42 hörande äskanden, som jag ansett mig böra nu
understödja.

A. Ecklesiastikdepartementet.

[1.] 1. Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Detta
anslag, nu uppfört med 385,000 kronor, disponeras jämlikt en på sid. 369 i
statsliggaren införd avlöningsstat.

Genom cirkulär den 4 januari 1940 (nr 37) har Kungl. Maj:t anbefallt
statsmyndigheterna, bland annat, att icke i annat fall än då så prövas oundgängligen
erforderligt meddela förordnande för tjänsteman att såsom vikarie
uppehålla befattning samt att i möjligaste mån begränsa nyanställning
av icke-ordinarie personal och anlitande av tillfällig arbetskraft ävensom
sådan tjänstgöring utöver fastställd arbetstid, för vilken övertidsersättning
må utgå.

Bland annat genom tillämpning av dessa föreskrifter har det för innevarande
budgetår varit möjligt att ej oväsentligt nedbringa belastningen på
ecklesiastikdepartementets avlöningsanslag. Jag räknar med att det genom
liknande åtgärder skall låta sig göra att även för nästa budgetår hålla
medelsåtgången nere och utgår vid anslagsberäkningarna härifrån.

Härutöver har jag ansett ett par andra besparingsåtgärder möjliga att
vidtaga.

Under de senaste åren har inom ecklesiastikdepartementet åt en särskild
tjänsteman, som icke innehar befattning i departementet, uppdragits att
föredraga ärenden rörande lönereglering för prästerskapet samt att därvid
tillika verkställa den på expeditionschefen ankommande slutgranskningen av
koncept rörande dessa ärenden. För detta uppdrag har beviljats ersättning,
vilken jämte rese- och traktamentsersättningar uppgått till omkring 4,000
kronor för år. Ersättningen har gäldats ur kyrkofonden. Såvitt jag nu kan
bedöma, bör det vara möjligt att från och med nästa budgetår låta föredragningen
av dessa löneregleringsärenden ombesörjas i annan ordning.
Härigenom inbesparas nämnda belopp, utan att dock departementets avlö -

1941. Åttonde huvudtiteln: Ecklesiastikdepartementet. 3

ningsanslag behöver höjas. Vidare torde det nu till departementets bibliotekarie
utgående särskilda arvodet av 1,200 kronor kunna indragas.

I annat sammanhang har chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit,
att för de inom kanslihuset inrymda departementen gemensamma
avlönings- och omkostnadsutgifter hädanefter icke skola, såsom för närvarande
sker, fördelas lika mellan departementen utan bestridas från vederbörande
under sjätte huvudtiteln uppförda anslag. Vid bifall till detta förslag
minskas anslagsbehovet under ecklesiastikdepartementets avlöningsanslag
med omkring 1,200 kronor. Jag har vid de efterföljande anslagsberäkningarna
tagit hänsyn till denna utgiftsminskning.

Härutöver ifrågasätter jag för nästa budgetår icke andra ändringar i departementets
avlöningsanslag än som föranledas dels av de ändrade grunder
för avlöningsstaternas uppställning, som godkänts av 1940 års urtima riksdag
och för vilka chefen för finansdepartementet lämnat närmare redogörelse
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, dels ock av
det rörliga tilläggets ökning till 15 procent.

De ändrade grunderna föranleda icke någon jämkning i anslagsposterna
till avlöning åt departementschefen och till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit. Sistnämnda post bör emellertid på
grund av bibliotekariearvodets bortfallande reduceras med 1,200 kronor till

1,000 kronor. Däremot påverka de nya grunderna beräkningen av anslagsposterna
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat (hädanefter benämnd
avlöningar till ordinarie tjänstemän) och till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal (hädanefter uppförd med obetecknat belopp, ej fördelat på
delposter till grundavlöningar m. m. och till avlöningsförhöjningar m. m.)
Med beaktande av de ändrade beräkningsgrunderna och de förut omtalade
besparingsåtgärderna uppskattar jag anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän till i avrundat tal 210,000 kronor, innebärande en
anslagsminskning med 9,600 kronor, samt anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal till 117,000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 8,100 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra höjas
med 17,700 kronor till 48,000 kronor.

Anslaget bör alltså höjas med (— 1,200 — 9,600 + 8,100 + 17,700 —) 15,000
kronor och uppföras med (385,000 + 15,000 =) 400,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.....kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ » 210,000

1941. Åttonde huvudtiteln: Ecklesiastikdepartementet.
3. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.................kronor 1,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sona1

......................... » 117,000

5. Körligt tillägg, förslagsvis.......... » 48,000

Summa förslagsanslag kronor 400,000;

dels ock till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 400,000.

[2 ] 2. Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Detta
anslag, vilket för budgetåret 1939/40 var uppfört med 61,300 kronor, har
för innevarande budgetår av statsfinansiella och andra skäl sänkts till 58,200
kronor. Beträffande anslagets disposition hänvisas till statsliggaren, sid. 370.

Jämlikt de nya grunderna för avlönings- och omkostnadsstaternas uppställning
skall under omkostnadsstaterna uppföras en särskild, förslagsvis
beräknad utgiftspost till sjukvård m. m., från vilken skola bestridas bland
annat utgifter för arvoden till verksläkare, för närvarande utgående från
ett särskilt anslag under sjunde huvudtiteln, ävensom utgifter för sjukhusvård,
medicin m. m., vilka för närvarande gäldas av vederbörande avlöningsanslag.
För ecklesiastikdepartementets vidkommande beräknar jag denna
utgiftspost till 1,000 kronor.

För innevarande budgetår ha utgifterna för bränsle och lyse beräknats
till 8,200 kronor. Jag ifrågasätter icke för nästa budgetår någon ändrad
beräkning av denna utgiftspost, då kostnadsökningen till följd av stegrade
bränslepriser torde komma att kompenseras genom minskat medelsbehov
vid bifall till chefens för kommunikationsdepartementet under punkten 1
omnämnda förslag om bestridande av för vissa departement gemensamma
utgifter. Med hänsyn till detta förslag beräknar jag vidare en minskning
av delposten till övriga expenser med omkring 3,500 kronor.

Utgifterna till reseersättningar äro för innevarande budgetår beräknade
till 3,000 kronor. Då utgifterna under budgetåret 1939/40 utgjort i runt
tal 1,700 kronor och under budgetåret dessförinnan omkring 2,400 kronor,
torde anslagsposten för nästa budgetår kunna sänkas med 1,000 kronor till

2,000 kronor.

Detta anslag bör alltså för nästa budgetår minskas med (1,000 — 3,500 —

1,000=) 3,500 kronor till 54,700 kronor. Jag får sålunda hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 54,700.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[3.] 1. Riksarkivet: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är uppfört
med 261,000 kronor. Beträffande personalförteckning och avlöningsstat hänvisas
till sid. 370 i statsliggaren. Riksarkivet har hemställt, att anslaget
måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

I riksarkivets avlöningsstat torde böra vidtagas endast de ändringar, som
betingas av dels höjningen av det rörliga tillägget till 15 procent, medförande
en merkostnad av omkring 15,400 kronor, dels ock den av 1940
års urtima riksdag beslutade ändrade uppställningen av avlöningsstater.

Med ledning av inhämtade uppgifter beräknar jag de särskilda posterna
i avlöningsstaten på följande sätt (inom parentes angives höjningen respektive
sänkningen i förhållande till motsvarande anslagsposter i nu gällande
avlöningsstat). Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör uppföras
med förslagsvis 163,000 kronor ( —4,400), anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal med ett maximerat belopp av 86,900 kronor
(+ 15,500) samt anslagsposten till rörligt tillägg med 37,600 kronor (+ 15,400).
Avlöningsstatens slutsumma blir 287,500 kronor, vilket innebär en höjning
med 26,500 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

dels godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 163,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 86,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_37,600

Summa förslagsanslag kronor 287,500;

dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av...........kronor 287,500.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Departe mentschefen.

[4.] 2. Riksarkivet: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är nu
uppfört med 47,800 kronor och disponeras enligt en på sid. 371 i statsliggaren
införd omkostnadsstat. Riksarkivet har icke ifrågasatt någon ändring
av anslaget för nästa budgetår. Emellertid har byggnadsstyrelsens värmetekniska
avdelning undersökt möjligheterna att minska koksförbrukningen
genom att sänka rumstemperaturen i de av riksarkivet disponerade utrymmena
för förvaring av arkivalier m. m. Av denna utredning inhämtas, att en
omställning av värmesystemen, så att rumstemperaturen i vissa närmare angivna
lokaler, däribland stora och lilla forskningssalen, ej överstege +8°,
skulle kunna minska den årliga koksförbrukningen — normalt 6,100 hektoliter
— med 2,260 hektoliter.

En sänkning av rumstemperaturen i de avsedda lokalerna kan, enligt vad
jag under hand inhämtat från riksarkivet, icke genomföras utan stora olägenheter
för arbetet i riksarkivet men kan till nöds tillstyrkas som en tillfällig
besparingsåtgärd. Den besparing, som härigenom vinnes, torde dock till stor
del komma att uppvägas av prisstegringen på koks. Kostnaderna för bränsle
kunna med beaktande härav beräknas till omkring 13,000 kronor. Läggas
härtill kostnaderna för lyse, vilka enligt från riksarkivet inhämtade uppgifter
under budgetåret 1939/40 uppgått till 3,400 kronor och för nästa budgetår
med hänsyn till inträffade prisstegringar torde böra uppskattas till 3,700
kronor, erhålles ett belopp av 16,700 kronor för anslagsmedlen till bränsle
och lyse (utgifterna för vatten bestridas av fastighetsfondens medel) mot

17.000 kronor för innevarande budgetår. Anslagsminskningen utgör BOO
kronor.

Jämlikt de av riksdagen godkända ändrade grunderna för avlönings- och
omkostnadsstaternas uppställning bör under omkostnadsstaten för riksarkivet
upptagas en särskild anslagspost till sjukvård m. m., vilken torde böra beräknas
till 1,500 kronor.

Anslagsmedlen till publikationstryck sänktes för budgetåret 1940/41 med

1.000 kronor till 2,350 kronor. Ur denna post bekostas riksarkivets årliga
meddelanden. I det nuvarande läget nödgas jag ifrågasätta en ytterligare
anslagsreduktion med 850 kronor till 1,500 kronor. Besparingen torde kunna
åstadkommas väsentligen genom att starkt beskära riksarkivets tryckta
årsberättelse eller tills vidare uppskjuta utgivandet i tryck av denna
publikation.

I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande omkostnadsanslaget,
som alltså för nästa budgetår bör höjas med (—300+ 1,500 —
:— 850 =) 350 kronor eller i avrundat tal 400 kronor till 48,200 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av............kronor 48,200.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

[5.] 3. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,

reservationsanslag. Detta anslag utgick under budgetåret 1939/40 nied 12,000
kronor men sänktes för innevarande budgetår till 1,500 kronor, vilket belopp
i första hand disponeras för inköp av tryckta arbeten. Till sistnämnda ändamål
disponerades före innevarande budgetår ett belopp av 2,000 kronor.
Riksarkivet har hemställt örn anvisande av oförändrat anslag, 1,500 kronor,
för nästa budgetår.

En ytterligare sänkning av anslaget torde icke böra ifrågasättas, och jag
hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...........................kronor 1,500.

[6 ] 4. Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier,

reservationsanslag. Detta anslag höjdes för budgetåret 1939/40 till följd av
stegring i arbetslöner och materielpriser från 23,300 kronor till 26,000 kronor.
För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 24,500 kronor. Sänkningen
betingades främst av att en av riksarkivets bokbindare beräknades
kunna överflyttas till annan statsinstitution.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juli 1923 äger riksarkivet för renovering
i dess bokbinderi mottaga arkivalier, tillhörande andra statliga eller kommunala
verk och institutioner, ävensom för detta ändamål anställa erforderlig
personal, dock under villkor, att samtliga kostnader för sådant arbete skola
gäldas av den, för vilken arbetet utförts. Inkomsterna av denna verksamhet
tillgodoföras anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Vid avgång av fast anställd personal får enligt Kungl. Maj:ts beslut den
30 december 1939 ny sådan personal icke anställas utan Kungl. Maj:ts
medgivande.

Riksarkivet har nu hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas
med 1,700 kronor. Inom bokbinderifacket hade nytt löneavtal träffats, och
genom dess tillämpning på riksarkivet måste avlöningskostnaderna därstädes
beräknas från och med den 1 juli 1940 växa med omkring 2,700 kronor.
Härav antoges omkring 1,000 kronor falla på beställningsarbeten, vadan för
riksarkivets egna utgifter merbelastningen kunde uppskattas till omkring

1,700 kronor. För innevarande budgetår torde utgifterna kunna täckas med
det nuvarande anslaget. För budgetåret 1941/42 däremot, då på grund av
det ekonomiska läget beställningar icke kunde förutsättas ske i oförminskad
omfattning, måste anslaget av nämnda anledning höjas till 26,200 kronor.

En av riksarkivets angelägnare uppgifter är att få skador på äldre arkivalier
avhjälpta så att arkivalierna kunna bli tillgängliga för studium. En
inskränkning av denna verksamhet, som måste gå ut över den med
detta speciella arbete förtrogna bokbinderipersonalen, bör undvikas. Jag

Departe mentschefen.

8 1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

vill på av riksarkivet anförda skäl förorda en höjning av anslagét. Då
jag icke är övertygad om att inkomsterna av beställningsarbeten komma
att minskas i den omfattning, som riksarkivet räknat med, föreslår jag, att
anslaget höjes med endast 1,000 kronor till 25,500 kronor, och hemställer
alltså — under hänvisning i övrigt till vad i det följande under punkten 10
yttras rörande central upphandling av bokbinderimateriel m. m. — att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av..............................kronor 25,500.

[7.] 5. Landsarkiven m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag
är för innevarande budgetår uppfört med 171,700 kronor. På sätt som
framgår av statsliggaren, sid. 372, belöper av anslaget ett belopp av 167,750
kronor på avlöningsstat för landsarkiven och länsarkivet i Östersund samt
ett belopp av 3,950 kronor på övergångsstat för arkivdepån i Visby. Riksarkivet
ifrågasätter för nästa budgetår icke annan ändring än dels en höjning
av avlöningsstaten med 9,600 kronor på grund av det rörliga tilläggets
stegring till 15 procent, dels ock en höjning med 330 kronor av övergångsstaten
i syfte att bereda arkivföreståndaren i Visby en förstärkning
av löneförmånerna till motverkande av den löneminskning, som förorsakats
av dyrtidstilläggets bortfallande i samband med den från och med den 1
juli 1939 vidtagna omregleringen av de till honom utgående arvodesförmånerna.
Statskontoret har avstyrkt sistnämnda förslag under erinran, bland
annat, att regleringen av arkivföreståndarens i Visby avlöningsförmåner
skett i samband med en allmän omräkning av inom statsförvaltningen förekommande
arvoden, vilka utgjorde ersättning för bisysslor. Under sådana
omständigheter kunde givetvis spörsmålet örn kompensation för löneminskning
icke upptagas separat för ifrågavarande befattningshavare.

Av handlingarna i ärendet framgår, att vid övervägandena rörande arkivinstitutionernas
medelsbehov för nästa budgetår fråga uppkommit om rationalisering
av arkivväsendet genom indragning av det år 1929 upprättade
länsarkivet i Ostersund och överföring av dess arbetsuppgifter till det år
1935 upprättade landsarkivet i Härnösand. Riksarkivet har icke ansett sig
kunna tillstyrka det i ämnet framförda förslaget, vilket ej heller givit
statskontoret anledning till något särskilt uttalande.

Anslaget torde endast böra undergå den omräkning, som föranledes av
de ändrade grunderna för avlöningsstaternas uppställning samt av det rörliga
tilläggets höjning till 15 procent. Med ledning av infordrade uppgifter,
vilka återfinnas bland handlingarna i ärendet, beräknar jag anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän till 105,000 kronor (— 500),
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal till 48,000 kronor ( + 50)

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 9

samt anslagsposten till rörligt tillägg till 23,550 kronor ( + 9,250). Avlöningsstatens
slutsumma bör alltså uppföras med (105,000 + 48,000 + 23,550 =)
176,550 kronor. Övergångsstaten för arkivdepån i Visby torde böra uppföras
med oförändrat belopp, 3,950 kronor. De i övergångsstaten uppförda
avlöningsförmånerna till en vaktmästare torde icke böra beröras av den i
det följande för vissa arvodestjänster föreslagna avvecklingen av dyrtidstillägg
på arvoden. Tjänstinnehavaren torde böra under nästa budgetår åtnjuta
dyrtidstillägg i enlighet med därför bestämda grunder ävensom s. k.
kristillägg.

Anslaget bör sålunda bestämmas till (176,550 + 3,950 =) 180,500 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 8,800 kronor.

På grundval av den nu föreliggande utredningen kan jag icke bedöma
lämpligheten av en rationalisering av arkivorganisationen på sätt enligt det
föregående ifrågasatts, och jag anser mig därför icke böra i detta sammanhang
närmare ingå på denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................

Avlöningar till icke-ordinarie personal .
Rörligt tillägg, förslagsvis ..........

kronor 105,000
» 48,000

» 23,550

Summa kronor 176,550;

dels ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 180,500.

[8.] 6. Landsarkiven m. m.: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag
är nu uppfört med 45,200 kronor och disponeras enligt en på sid. 373
i statsliggaren införd omkostnadsstat. Riksarkivet har icke ifragasatt annan
ändring i anslaget än en höjning med 550 kronor av anslagsmedlen till
bränsle, lyse och vatten, vilken motiveras bland annat med att arkivutrymmena
för arkivdepån i Visby utökats. Statskontoret har föreslagit en
minskning av de för landsarkivet i Härnösand beräknade anslagsmedlen
till reseersättningar med 200 kronor samt av anslagsmedlen till övriga expenser
med likaledes 200 kronor. I

I syfte att nedbringa kostnaderna för arkivverksamheten har från riksarkivet
under hand infordrats utredning rörande möjligheterna att genom

Departe mentschefen.

10 1941- Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

inställande eller inskränkning av arkivalieleveranserna vinna besparingar i
arkivens utgifter. Den i ämnet verkställda utredningen synes ge vid handen,
att en sådan åtgärd icke påverkar lönekostnaderna och endast i relativt
ringa grad utgifterna i övrigt. Ett par av arkivinstitutionernas föreståndare
ha förordat uppskjutande tills vidare av de större s. k. tioårsleveranserna,
som normalt skola äga rum år 1941. Jag förutsätter, att riksarkivet
tager denna fråga under övervägande och till Kungl. Majit inkommer
med det förslag i ämnet, som kan befinnas påkallat. Ett beslut örn
uppskjutande i viss utsträckning av dessa leveranser minskar i någon män
belastningen på förevarande omkostnadsanslag, ur vilket de av arkivalieleveranserna
föranledda transportkostnaderna bestridas.

Från riksarkivet ha även inhämtats uppgifter rörande möjligheterna att
genom begränsning av tiden för låneexpeditionernas och forskningssalarnas
öppethållande eller genom andra åtgärder minska bränslekostnaderna. Utredningen
ådagalägger, att sådana besparingar vid ett par av arkiven äro
möjliga, vid andra åter av tekniska eller andra skäl svåra att åstadkomma.

Genom de nu nämnda åtgärderna kan tydligen belastningen på omkostnadsanslaget
i viss utsträckning nedbringas. I anslutning till statskontorets
förslag torde vidare anslagsposterna till reseersättningar och övriga expenser
kunna ytterligare något sänkas utöver den reduktion av dessa medel med
inalles 3,300 kronor, som redan för innevarande budgetår skett. Å andra
sidan måste anslaget höjas på grund av de stegrade bränslepriserna. Vidare
skola ur anslaget hädanefter i enlighet med de nya principerna för
bestridande av sjukvårdskostnader gäldas vissa utgifter för sjukvård m. m.
Det torde emellertid med hänsyn till de förutnämnda besparingsmöjligheterna
vara tillräckligt, örn anslaget av dessa skäl uppräknas med endast

1,800 kronor till 47,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 47,000.

[9.] 7. Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,
reservationsanslag. Beträffande detta anslag, som för innevarande
budgetår sänktes från 2,200 kronor till 700 kronor, har riksarkivet icke
föreslagit någon ändring.

Jag biträder riksarkivets förslag och hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av................................kronor 700.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

[10.] 8. Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier,
reservationsanslag. Detta anslag minskades för innevarande budgetår
från 38,500 kronor till 36,000 kronor och har fördelats på sätt framgår
av statsliggaren, sid. 374. Enligt Kungl. Majlis beslut den 30 december
1939 får vid avgång av fast anställd bokbinderi- och konserveringspersonal
vid landsarkiven ny sådan personal ej anställas utan Kungl. Maj:ts
medgivande.

Riksarkivet har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte höjas med
1,230 kronor. Härav belöpa 950 kronor på landsarkivet i Uppsala, 180 kronor
på landsarkivet i Vadstena och 400 kronor på landsarkivet i Lund. Beträffande
arkivdepån i Visby ifrågasättes däremot en sänkning med 300 kronor. Anslagshöjningen
motiveras med att det under punkten 6 omnämnda nya löneavtalet
ökat lönekostnaderna. Statskontoret har på grund av vad i ärendet anförts
icke ansett sig böra framställa någon erinran mot de av riksarkivet föreslagna
anslagshöjningarna för landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund.
Med hänsyn till angelägenheten av att örn möjligt undvika ökad medelsanvisning
ifrågasätter emellertid ämbetsverket, om icke mot ökningarna för
nämnda arkiv svarande reduktioner kunde vidtagas beträffande de för de
övriga arkiven beräknade beloppen. Nedsättning syntes i varje fall kunna
ske för arkivet i Härnösand med omkring 800 kronor, som disponerats för
extra ersättning åt bokbindaren.

I sin skrivelse nr 8 förklarade sig 1940 års lagtima riksdag dela departementschefens
uppfattning örn angelägenheten av att en undersökning komme
till stånd i fråga örn centralisering i prisförbilligande syfte av arkivens upphandling
av materiel för bokbindnings- och konserveringsverksamheten.
Riksarkivet har nu inkommit med utredning i ämnet, avseende materielupphandlingen
för riksarkivet, landsarkiven, länsarkivet i Ostersund och
arkivdepån i Visby. Av utredningen framgår, att kostnaderna för materieluppköpen
för budgetåret 1938/39 uppgått till 12,100 kronor samt att gemensam
upphandling redan tillämpas i fråga om vissa slag av materiel, såsom
utlagningspapper och japanskt papper. Enligt riksarkivets mening kunna
kostnaderna för arkivens konserveringsverksamhet icke nedbringas i någon
nämnvärd grad genom central upphandling i annan än den fria form, som
redan tillämpades. Däremot skulle kostnaderna för buntning av arkivalier
kunna nedbringas genom central upphandling av buntningspapper och buntningspapp
för samtliga statens verk. Denna upphandling borde enligt riksarkivets
mening lämpligen förläggas till generalpoststyrelsen. Beträffande
utredningens detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

I infordrat yttrande har generalpoststyrelsen anfört:

Förbrukningen av buntningsmaterial enbart vid riksarkivet och landsarkiven
vore tydligen icke så stor, att en central upphandling kunde medföra någon
större besparing. Det vore också med insikt härom, som riksarkivet ifråga -

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Departe mentschefen.

satt utsträckning av buntningsmaterialets användning till samtliga statsmyndigheter.
Huruvida genomförandet av en sådan ordning skulle medföra
tillräcklig reducering av priset på buntningsmaterialet, vore i första hand
beroende av de statliga myndigheternas samlade behov av dylikt material.
Aven örn denna materialåtgång vore så stor, att en prisreducering på 70
procent eller mera skulle kunna ernås genom den ifrågasatta centralupphandlingen,
kunde det likväl icke utan vidare förutsättas, att en dylik centralupphandling
skulle medföra en verklig besparing för statsverket. Övergång
till det vid riksarkivet och landsarkiven tillämpade förfaringssättet vid
buntning av arkivalier kunde nämligen för andra statsmyndigheter innebära
merkostnader, som uppvägde kostnadsminskningen genom enhetligt
buntningsmaterial. Så vore exempelvis förhållandet beträffande generalpoststyrelsen.
Frågan, huruvida och i vad mån den av riksarkivet ifrågasatta
centralupphandlingen av buntningsmaterialier kunde komma att medföra
besparing för statsverket, vore sålunda beroende av omständigheter, vilkas
verkningar icke kunde bedömas utan en föregående närmare utredning.

Såsom riksarkivet framhållit, har nytt kollektivavtal inom bokbinderifacket
medfört en ökning av belastningen på förevarande anslag med påföljd
att de medel, som stå till landsarkivens förfogande för materielinköp m. m.
minskats i motsvarande grad. Den verkställda utredningen angående möjligheterna
att nedbringa kostnaderna för bokbindning och konservering av
arkivalier genom central upphandling av materiel synes ha ådagalagt, att
någon mer nämnvärd besparing icke står att vinna på denna väg. Central
upphandling av buntningspapper kan däremot möjligen medföra en minskning
av kostnaderna för buntning av arkivalier. Denna fråga, som för närvarande
är föremål för ytterligare överväganden, torde jag framdeles få efter
slutförd utredning ånyo anmäla för Kungl. Maj:t.

Jag ser mig icke i stånd att för nästa budgetår föreslå en anslagshöjning.
I anslutning till statskontorets förslag torde de vid vissa av arkiven uppstående
merkostnaderna få täckas genom en minskning av de till de övriga arkivens
förfogande ställda anslagsmedlen. Jag förordar, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp, och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.........................kronor 36,000.

[11.] 9. Kungl, biblioteket: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är
uppfört med 300,000 kronor samt disponeras enligt personalförteckning och
avlöningsstat, införda på sid. 374 i statsliggaren.

Riksbibliotekarien har förordat en anslagsminskning med 1,350 kronor till
298,650 kronor. Den förste bibliotekarie, som hittills omhänderhaft redogörarbestyren,
uppnådde pensionsåldern under år 1940. Då bibliotekets vidlyftiga
kassaförvaltning borde omhänderhavas av en särskild befattningshavare,
borde för ändamålet en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning (Eo 7)
förändras till extra ordinarie kansliskrivartjänst (Eo 11), vilket innebure en

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

utgiftsökning av omkring 650 kronor för år. Redigeringen av ett tioårsrogister
till accessionskatalogcns 41—50 årgångar hade inställts, då medel
till tryckning ej stöde till förfogande. Det belopp av 2,000 kronor, som för
redigeringen innevarande budgetår anvisats ur anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal, kunde på grund härav inbesparas. Nettominskningen
av anslaget bleve sålunda (2,000 — 650=) 1,350 kronor.

Ur delposten till grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal utgår
för närvarande avlöning till ett biträde för undersökning av i kammararkivet
och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m., som utgöra fragment
av medeltida pergamentshandskrifter. Denna undersökning bedrives
av filosofie doktorn Toni Schmid enligt en plan, som angivits under punkten
13 i 1935 års åttonde huvudtitel. Undersökningen pågår för närvarande
enligt de av Schmid avgivna fortlöpande redogörelserna efter en på grund
av vidtagna evakueringsåtgärder något modifierad plan.

I fjolårets åttonde huvudtitel redogjorde jag (sid. 14) för en då föreliggande
framställning, vari hemställts, att Schmid måtte beredas en fastare
anställning, jämställd med andre arkivarie- eller andre bibliotekariebefattning,
i samband varmed av riksarkivet och riksbibliotekarien tillstyrkts,
att Schmid skulle knytas till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
För egen del förklarade jag mig icke kunna för det dåvarande förorda de
framställda förslagen. Riksdagen uttalade emellertid (skrivelsen nr 8, sid. 3),
att enligt riksdagens mening en anknytning av Schmids verksamhet till
akademien syntes böra bli föremål för ytterligare omprövning. I samband
därmed syntes med hänsyn till hennes kvalifikationer och arten av hennes
arbetsuppgifter frågan om beredande av en fastare anställning åt henne och
hennes löneställning böra tagas under förnyat bedömande. Kungl Majit har
sedermera anbefallt riksbibliotekarien att vid lägligt tillfälle inkomma med
det förslag, som kunde finnas påkallat med hänsyn till riksdagens yttrande.

Riksbibliotekarien har nu ånyo ifrågasatt, att Schmids verksamhet anknytes
till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, i samband varmed
extra ordinarie anställning borde beredas henne.

I ett tidigare avgivet utlåtande hade förutvarande riksbibliotekarien Collijn
i detta ärende uttalat den uppfattningen att doktor Schmids verksamhet
syntes ur administrativ synpunkt icke böra fastlåsas vare sig vid riksarkivet
eller kungl, biblioteket — hon fullgjorde varken arkivaries eller bibliotekaries
i verkens instruktioner föreskrivna arbetsuppgifter — utan densamma
syntes fastmera böra, såsom riksarkivet redan framhållit, anknytas till den
institution, i vars hägn svensk humanistisk forskning numera såge sin
främsta ledare och främjare, nämligen vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Vad riksbibliotekarien Collijn sålunda anfört syntes ur alla syn
punkter utgöra den lyckligaste lösningen av frågan örn doktor Schmida
anställningsförhållanden. Med hänsyn till arten av hennes arbete syntes
lämpligen i samband med hennes överflyttning från kungl, bibliotekets stat
till akademiens hennes anställning böra förändras därhän att hon, som hittills
åtnjutit arvode med belopp, motsvarande avlöningen till en extra ordi -

Departe mentschefen.

14 1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

narie tjänsteman i lönegraden Eo 16 på I-ort, placerades som extra ordinarie
tjänsteman i samma lönegrad. Om detta förslag vunne bifall, följde därav,
att kungl, bibliotekets stat borde minskas med hennes nuvarande avlöning,
i runt tal 6,400 kronor, under det att akademien finge sin stat ökad med
motsvarande belopp.

Vitterhetsakademien har erinrat om sitt föregående år avgivna utlåtande,
vari framhållits, bland annat, att starka skäl syntes tala för, att Schmida
arbete alltjämt förbleve knutet till kungl, biblioteket eller också till riksarkivet,
där det samlade arbetsmaterialet funnes förvarat, samt att akademien
icke kunnat övertygas om att några sakliga fördelar för arbetet skulle
vinnas genom hennes knytande till akademien. Akademiens mening härutinnan
hade icke undergått någon ändring. Härtill komme, att akademien
haft att i besparingssyfte överväga möjligheterna att nedskära sina arbetsuppgifter-
AU under sådana förhållanden föreslå ett utökande av dessa
arbetsuppgifter syntes icke rimligen böra ifrågakomma. Akademien ansåge
sig fördenskull icke kunna tillstyrka förslaget om överflyttning.

Enligt ett vid akademiens utlåtande fogat protokollsutdrag har en minoritet
inom akademien ansett, att akademien icke borde direkt motsätta sig
en sådan överflyttning, om Kungl. Majit skulle finna sakliga skäl tala mot
ett bibehållande av nuvarande anordning.

Vad till en början angår filosofie doktorn Toni Schmids arbetsförhållanden,
anser jag mig med hänsyn till vad vitterhetsakademien anfört icke
böra ifrågasätta, att hennes verksamhet underställes denna akademi. Jag
utgår från att hon även i fortsättningen skall sortera under kungl, biblioteket,
som sedan många år tillbaka är inriktat på den kulturvårdande verksamhet,
varom här är fråga. Då det utan tvivel är ett önskemål, att Schmid
erhåller en något fastare anställning, vill jag, med hänsyn jämväl till riksdagens
yttrande, förorda, att hon från och med budgetåret 1941/42 erhåller
lön som extra ordinarie befattningshavare i den lönegrad — Eo 16 —
efter vilken hennes nuvarande arvode är anpassat.

Nu förevarande anslag bör i enlighet med riksbibliotekariens förslag minskas
med ett belopp av 2,000 kronor, vilket för närvarande utgår till redigering
av tioårsregistret till accessionskatalogen. Vad angår förslaget om
utbyte av en extra ordinarie kanslibiträdestjänst mot en extra ordinarie
kansliskrivarbefattning, kan jag icke tillstyrka en anslagshöjning för ändamålet
men vili framhålla, att riksbibliotekarien bör vara oförhindrad att
inom ramen för tillgängliga medel besluta örn sådant utbyte.

I det följande ämnar jag tillstyrka ett av universitetskanslern framlagt
förslag örn indragning i besparingssyfte vid uppkommande vakans av
en bibliotekarietjänst vid ett vart av universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund. Konsekvensen synes fordra, att motsvarande besparingsåtgärder
för kungl, bibliotekets vidkommande upptagas till övervägande. Därvid

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

mäste dock beaktas, att kungl, biblioteket med hänsyn till sin ställning såsom
fristående nationalbibliotek med därav betingade särpräglade arbetsuppgifter
och arbetsmetoder icke kan utan vidare jämställas med universitetsbiblioteken.
Då emellertid i samband med befordringar inom kungl, biblioteket
en nyrekrytering av biblioteksutbildad personal torde kunna i viss
utsträckning undvikas eller i vart fall uppskjutas och vissa besparingsmöjligheter
i övrigt enligt vad jag inhämtat föreligga, förutsätter jag, att de
vid oförändrade personalförhållanden erforderliga medlen till icke-ordinarie
personal vid biblioteket skola kunna minskas med förslagsvis 9,000 kronor.

Frånsett de anslagsminskningar, jag nyss tillstyrkt, ifrågasätter jag sålunda
för närvarande icke andra ändringar än sådana, som betingas av de
nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag samt av det rörliga tilläggets
stegring. På grundval av från kungl, biblioteket infordrade uppgifter
beräknar jag därför förevarande anslag på följande sätt.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde böra uppföras
med i runt tal 150,000 kronor (nu 140,400 kronor). Anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal synes med hänsyn till vad förut anförts
böra beräknas till i runt tal 148,400 kronor (nu 134,100 kronor) och anslagsposten
till rörligt tillägg till 38,000 kronor (nu 25,500 kronor). Anslaget i
dess helhet bör alltså uppföras med (150,000 + 148,400 + 38,000 =) 336,400
kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 36,400 kronor. I

I detta sammanhang ber jag få upptaga frågan örn anslag för nästa budgetår
till pedagogiska biblioteket, vilken fråga står i visst samband
med spörsmålet om anslag till kungl, biblioteket. Styrelsen för pedagogiska
biblioteket har hemställt om fortsatt anvisande på riksstaten av medel till
bibliotekets verksamhet samt att bibliotekets anslag måtte höjas med 1,200
kronor till 5,700 kronor.

Pedagogiska biblioteket bar sedan år 1900 åtnjutit av riksdagen beviljade
anslag. Från och med hösten 1926 har biblioteket kostnadsfritt erhållit
lokaler i ämbetsbyggnaden vid Hantverkaregatan i Stockholm, samma hus,
i vilket skolöverstyrelsen har sina ämbetslokaler. Anslaget till bibliotekets
verksamhet har sedan budgetåret 1926/27 utgått med belopp, som varierat
mellan 6,000 och 7,000 kronor. För innevarande budgetår sänktes anslaget
av statsfinansiella skäl till 4,500 kronor. Samtidigt minskade Stockholms
stad sitt bidrag till bibliotekets verksamhet från 2,000 kronor till 1,000
kronor. Biblioteket åtnjuter icke några andra anslag av allmänna medel
än de nu nämnda.

Skolöverstyrelsen bar såtillvida tillstyrkt biblioteksstyrelsens framställning,
att överstyrelsen hemställt om en anslagshöjning med 500 kronor till 5,000
kronor. Överstyrelsen har erinrat om de tidigare — senast år 1933 —
verkställda utredningarna rörande möjligheten av en förening i en eller
annan form av pedagogiska biblioteket med annat bibliotek i Stockholm,

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

vilka utredningar emellertid givit negativt resultat. Enligt överstyrelsens
mening hade förhållandena sedan dess icke undergått någon förändring.

Redogörelser för de av överstyrelsen omnämnda utredningarna ha lämnats
i 1930 års åttonde huvudtitel (sid. 52 ff.) och 1934 års åttonde huvudtitel
(sid. 7 ff.]. Vid dessa utredningar framhölls bland annat, att kungl,
biblioteket saknade utrymme för pedagogiska bibliotekets till över 55,000
band uppskattade bokbestånd samt att Stockholms stadsbibliotek avböjt
varje tanke på sammanslagning. Skolöverstyrelsen uttalade år 1933 för
egen del, att överstyrelsen icke reste någon principiell invändning mot att
övertaga bibliotekets skötsel men ansåge sig ur stånd att göra detta utan
särskilda anslag av ungefär samma storleksordning, som kommit pedagogiska
biblioteket till del.

Under nuvarande förhållanden kan jag icke förorda, att pedagogiska
biblioteket utöver det statsunderstöd, som tillkommer detsamma därigenom
att statsverket kostnadsfritt tillhandahåller lokaler, erhåller understöd från
särskilt för biblioteket på riksstaten uppfört anslag. Enligt min mening
bör ånyo sorgfälligt undersökas, huruvida icke kungl, biblioteket eller skolöverstyrelsen
må kunna utan böjning av de till dem utgående anslagen
åtaga sig skötseln av biblioteket. Härvid förutsättes, att biblioteket även i
fortsättningen skall vara förlagt till de nuvarande lokalerna. Skulle en sådan
lösning av frågan icke vara möjlig och kan bibliotekets nuvarande
huvudman — stiftelsen pedagogiska biblioteket — icke fullfölja biblioteksverksamheten,
torde böra övervägas, huruvida icke verksamheten bör anknytas
till Stockholms högskola. Enligt vad jag under band inhämtat, är
det för denna högskola möjligt att utan bidrag av statsmedel övertaga
bibliotekets förvaltning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 150,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 148,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 38,000

Summa förslagsanslag kronor 336,400;
dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.....kronor 336,400.

[12.] 10. Kungl, biblioteket: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag
sänktes år 1940 i besparingssyfte från 62,100 kronor till 54,700 kronor.
Av det nuvarande anslaget belöper ett belopp av förslagsvis 9,400 kronor
på utgifter för bränsle, lyse och vatten. Riksbibliotekarien har hemställt
örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Kostnaderna för sjukvård m. m., vilka hädanefter skola belasta detta
anslag, torde med ledning av utgifterna för ändamålet under det gångna
budgetåret kunna för nästa budgetår beräknas till 3,500 kronor. Med detta
belopp bör alltså anslaget böjas. För bränsle, lyse och vatten torde vidare
med hänsyn till de stegrade bränslepriserna böra beräknas en höjning med

2,600 kronor till 12,000 kronor. Biblioteket har, enligt vad under hand upplysts,
redan vidtagit alla de åtgärder, som ansetts lämpliga och möjliga för
att minska bränsleåtgången. En mindre besparing med 600 kronor kan
ernås, ifall tryckningen av bibliotekets årsberättelse tills vidare uppskjutes.
Då ett sådant uppskov enligt vad jag inhämtat icke vållar större olägenheter,
anser jag mig böra här räkna med denna besparing. Jag föreslår,
att anslaget ökas till (54,700 -f 3,500 + 2,600 — 600=) 60,200 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kungl, biblioteket: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 60,200.

[13 ] 11. Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning, reserva1
tionsanslag. Till detta ändamål ha anvisats för budgetåren 1921/32 115,000
1 kronor, 1932/33 110,000 kronor, 1933/34 105,000 kronor, 1934/40 110,000
kronor (av detta belopp skulle dock 10,000 kronor, enligt Kungl. Majits
beslut den 30 december 1939, icke tagas i anspråk) och 1940/41 93,500
kronor. Riksbibliotekarien har ansett sig kunna med hänsyn till det av kriget
framkallade läget på den internationella bokmarknaden föreslå en tillfällig
nedsättning av anslaget med 10,000 kronor.

Enligt inhämtade uppgifter åtgå regelmässigt av anslaget omkring 43,500
kronor till bokbindning och dylikt samt för närvarande omkring 28,500
kronor till prenumeration på tidskrifter och fortsättningsverk, tillhopa alltså
cirka 72,000 kronor. Då anslaget under nuvarande internationella förhållanden
endast i ringa utsträckning kan disponeras för inköp av utländsk
litteratur, är det — enligt vad riksbibliotekarien under hand meddelat —
möjligt att för nästa budgetår uppföra anslaget med endast 80,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...............................kronor 80,000.

[14.] 12. Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar, förslagsanslag.
Detta anslag är nu uppfört med 39,300 kronor och disponeras på sätt framgår
av statsliggaren, sid. 376. Bihlioteksstyr elser na ha icke ifrågasatt någon
ändring i anslaget för nästa budgetår. I

I avlöningsstaten för ifrågavarande bibliotek torde endast böra vidtagas
de ändringar, som föranledas av de ändrade grunderna för uppställningen

Bihang till riksdagens protokoll lini. 1 sami. Nr 1 Del 11. 2

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Departe mentschefen.

av avlöningsstater. Med ledning av inhämtade uppgifter beräknar jag anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän till förslagsvis 24,200
kronor (+ 400 kronor), anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal till 12,000 kronor (oförändrat belopp) och anslagsposten till rörligt
tillägg till förslagsvis 5,800 kronor (+ 2,300 kronor). Anslaget bör således uppföras
med 42,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 2,700 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 24,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 12,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_5,800

Summa förslagsanslag kronor 42,000;
dels ock till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...............................kronor 42,000.

115 ] 13. Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader, förslagsanslag.
14. Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag.
Dessa anslag, som för innevarande budgetår i besparingssyfte
sänktes med 200 kronor respektive 4,700 kronor, äro nu uppförda med 1,800
kronor respektive 10,800 kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren,
sid. 376.

JBiblioteksstyrelsen i Linköping har — under framhållande att de nu utgående
anslagsbeloppen vore nödvändiga för upprätthållande av biblioteksverksamheten
— hemställt, att anslagen måtte för nästa budgetår upptagas
med oförändrade belopp. JBiblioteksstyrelsen i Skara, som med hänsyn till
tidsläget ej heller ifrågasatt någon ändring beträffande anslagen, har emellertid
hemställt om anvisande av ett anslag av 2,000 kronor för konservering
av äldre handskrifter och tryck (jfr 1937 års åttonde huvudtitel,
sid. 52).

Från omkostnadsanslaget böra hädanefter bestridas kostnaderna för sjukvård
m. m. för den statsanställda personalen vid stifts- och landsbiblioteken.
För ändamålet bör i omkostnadsstaten uppföras en förslagsvis betecknad
post, vilken torde kunna beräknas till 100 kronor, med vilket belopp anslaget
sålunda bör höjas. I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande
detta anslag, vilket alltså bör uppföras med (1,800 + 100=) 1,900 kronor
och betecknas såsom förslagsanslag, varvid dock får förutsättas, att anslagsmedlen
till expenser icke må överstiga 1,800 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Med anledning av framställningen från Skarabiblioteket örn medel till
konserveringsarbeten vill jag erinra, att det anslag, som tidigare utgick till
vissa konserveringsarbeten vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping, i besparingssyfte
indrogs för innevarande budgetår. Ehuru otvivelaktigt stora delar av
de dyrbara handskrifts- och boksamlingarna vid stifts- och landsbiblioteken äro
i behov av konservering, kan jag under nuvarande förhållanden ej förorda
anslag till detta ändamål vid något av biblioteken. Så snart förhållandena göra
det möjligt, böra emellertid medel anvisas till denna konserveringsverksamhet.

I det föregående har jag tillstyrkt en minskning av anslaget till bokinköp
och bokbindning vid kungl, biblioteket. Då motsvarande till stifts- och landsbiblioteken
utgående anslag för budgetåret 1940/41 undergått en förhållandevis
kraftig reduktion och dessa bibliotek dessutom tjänstgöra som centralbibliotek,
vill jag dock icke ifrågasätta någon ytterligare sänkning av anslaget. Jag
hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av..........................kronor 1,900;

dels ock till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
ett reservationsanslag av........kronor 10,800.

[16.] 15. Nationalmuseet: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag,
som är uppfört med 229,000 kronor, disponeras enligt personalförteckning
och avlöningsstat, som återfinnas på sid. 377 i statsliggaren. Nationalmuseets
chef har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår icke föreslagit
annan ändring i anslaget än uppräkning av anslagsposten till rörligt tillägg. I

I enlighet med de nya grunderna för avlöningsstaternas uppställning bör
i avlöningsstaten för museet uppföras en post till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, vilken på grundval av inhämtade uppgifter bör upptagas till

119,000 kronor, innebärande en höjning av den nuvarande anslagsposten
med 3,900 kronor.

Ur anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, utgår, bland annat, gottgörelse till innehavaren av portvaktstjänsten
för honom utöver den vanliga tjänstgöringen åliggande göromål
med belopp, motsvarande vad av honom erlägges till kronan för bostad,
värme och lyse, dock högst med 780 kronor om året. Tillika har föreskrivits,
att frågan örn storleken av denna gottgörelse skall upptagas till förnyad
prövning, sedan statens historiska museum tagit sina nya lokaler i
anspråk. Sedan statens historiska museum numera utrymt sina hittills i
nationalmuseibyggnaden disponerade lokaler, har utredning verkställts rörande
omfattningen av de uppgifter, som därefter åvila portvakten; beträffande
denna utredning torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. I enlighet
med de grunder, som tillämpas av byggnadsstyrelsen i fråga om er -

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

sättning för bevakningsuppdrag av detta slag, torde gottgörelsen böra bestämmas
till 660 kronor örn året, vilket innebär en anslagsminskning med
120 kronor. Ifrågavarande anslagspost bör sålunda minskas med detta
belopp till 8,630 kronor.

Till avlöningar till icke-ordinarie personal erfordras enligt museichefens
beräkning 101,250 kronor. Emellertid har jag inhämtat, att det i besparingssyfte
bör vara möjligt att minska detta belopp med 8,900 kronor dels
genom indragning av en extra ordinarie expeditionsvaktsbefattning oell dels
genom minskning av antalet nattvakter. Expeditionsvaktsbefattningen är
för närvarande vakant och kan enligt museichefens åsikt tillfälligtvis undvaras.
Härigenom inbesparas omkring 3,500 kronor på denna post. Till
avlöning av museets åtta nattvakter åtgår för närvarande ett belopp av omkring
11,400 kronor årligen. Då trakten kring museet för närvarande är
bevakad på ett mera betryggande sätt än eljest och då de dyrbaraste konstföremålen
äro bortförda till annan plats, har museichefen med någon tvekan
funnit sig kunna tillstyrka en reduktion med 5,400 kronor av de till nattlig
bevakning avsedda anslagsmedlen. Mot dessa förslag har jag för egen del intet
att erinra och beräknar därför posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal till (101,250 — 8,900=) 92,350 kronor. Jag har föranstaltat örn en
särskild undersökning angående möjligheten att ernå ytterligare besparingar
genom inskränkning av den tid, varunder museet hålles öppet för allmänheten.
Det har emellertid visat sig, att besparingar på denna väg kunna
vinnas endast genom avskedande av personal. Med hänsyn härtill har jag
icke ansett mig böra nu förorda sådana åtgärder.

Slutligen bör till rörligt tillägg, beräknat efter 15 procent, upptagas ett
belopp av förslagsvis 33,020 kronor, innebärande en höjning med 14,220
kronor.

Anslaget kan således beräknas till (119,000 + 8,630 + 92,350 + 33,020=)

253,000 kronor, innebärande en anslagsökning med 24,000 kronor. Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .....................kronor 119,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 8,630

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............ » 92,350

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 33,020

Summa förslagsanslag kronor 253,000;
dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.....kronor 253,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 21

[17.] 16. Nationalmuseet: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är
nu uppfört nied 40,800 kronor. Omkostnadsstaten är införd på sid. 378 i
statsliggaren. Museichefen har föreslagit en höjning av anslaget med 4,700
kronor. Delposten till tjänstedräkter för expeditionsvakter m. m., nu upptagen
till 1,800 kronor, kunde nedsättas med 300 kronor till 1,500 kronor,
då vakterna numera till viss del själva bekostade anskaffningen av tjänstedräkter.
Å andra sidan borde till följd av stegrade bränslepriser delposten
till bränsle, lyse och vatten höjas med 5,000 kronor till 28,000 kronor.

1 omkostnadsstaten bör på grund av omläggningen av avlönings- och
omkostnadsstaterna uppföras en anslagspost till sjukvård m. m., uppskattad
till förslagsvis 1,500 kronor. Delposten till tjänstedräkter för expeditionsvakter
m. m. torde böra i enlighet med museichefens hemställan minskas med
300 kronor. Vad angår framställningen om ökad medelsanvisning för
bränsle, har jag inhämtat, att museet vidtagit de åtgärder, som kunna
komma i fråga för att minska bränsleförbrukningen och bränslekostnaderna.
Sålunda hållas vissa utrymmen avstängda utan att uppvärmas, och i de
utrymmen, som användas till arbetslokaler, hålles så låg temperatur som
möjligt. Under sådana förhållanden finner jag mig böra tillstyrka den
av museichefen äskade höjningen med 5,000 kronor av medlen till bränsle,
lyse och vatten. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring i omkostnadsstaten,
förordar jag, att anslaget uppföres med (40,800 + 1,500 — 300 + 5,000 =)

47,000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av............kronor 47,000.

[18.] 17. Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna,

reservationsanslag. Under budgetåren 1931/41 ha de statsanslag, som numera
avföras från förevarande anslag, utgått med följande belopp:

Anslagsän damål	1931/32 Kronor	1932/33 Kronor	1933/36 Kronor	1936/37 Kronor	1937/39 Kronor	1939/40 Kronor	1940/41 Kronor
Ökande av vissa samlingar av konstföremål......	44,500	20,500	6,500	15,000	20,000	25,000
Inlösen av svenska konst-närers arbeten.......	25,000	25,000	18,000	21,000	21,000	21,000	21,000
Samlingarnas vård och un-derhåll ...........	11,000	11,000	10,000	10,000	11,000	13,000	6,000
Biblioteket (boksamlingen) .	4,000	3,000	2,000	3,000	4,000	4,000	3,000
Materiel för förvaring av handteckningar och gra-vyrer ............	5,000	1,500		2,000	3,000	3,000	500
Konservering av handteck-nings- och gravyrsamling-arna .............	5,000	5,000	2,200	2,200	3,000	1,500	2,000
Konserveringsarbeten å före-mål, tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl, slotten ...........	12,000	2,000	2,000	2,000	4,000	500	500
Summa kronor	106,500	68,000	40,700	55,200	66,000	68,000	33,000

Departe mentschefen.

22 1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Museichefen har på grund av nu rådande förhållanden sett sig nödsakad
inskränka sig till att hemställa om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Någon ansenligare anslagsminskning utöver den starka reduktionen föregående
år synes icke kunna utan allvarliga olägenheter för museets verksamhet
ifrågakomma. Anslaget utgör nu mindre än en tredjedel av det,
som tidigare kommit museet till del. De i anslaget ingående medlen
till inlösen av svenska konstnärers arbeten utgöra icke minst under nuvarande
förhållanden trots anslagsbeloppets ringhet ett ej betydelselöst stöd
för konstnärerna från statens sida och ha också under de senaste årens
anslagsbeskärningar bibehållits oförändrat. Men ej heller de återstående
i anslaget ingående medlen torde tåla någon starkare beskärning. De förslå
i stort sett endast till det allra nödvändigaste underhållet av museets dyrbara
samlingar. Den ytterligare minskning av detta anslag, jag under nuvarande
förhållanden måste förorda, torde med hänsyn till det anförda böra
begränsas till 3,000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av..............................kronor 30,000.

[19.] 18. Livrustkammaren: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag,
som för innevarande budgetår är uppfört med 73,900 kronor, disponeras
jämlikt personalförteckning och avlöningsstat, vilka intagits i statsliggaren,
sid. 379.

Personalförteckningen för livrustkammaren upptager två expeditionsvakter
i lönegraden A 5. Kungl. Majit har — med hänsyn till att museisamlingarna
för närvarande till största delen äro evakuerade och i övrigt nedpackade
— förordnat, dels den 14 juni 1940, att den ena av expeditionsvaktsbefattningarna,
vilken den 15 juni 1940 blivit ledig, tills vidare icke
skall återbesättas, dels ock den 7 och den 28 juni 1940, att ordinarie expeditionsvakten
A. F. Brunell må från och med den 1 juli 1940 tills vidare,
så länge föreståndaren för livrustkammaren finner så lämpligen kunna ske,
tjänstgöra i socialstyrelsen samt att kostnaderna för Brunella avlönande
under tiden skall bestridas av socialstyrelsen.

Nordiska museets nämnd har på hemställan av livrustkammarens föreståndare
anhållit örn anvisande av oförändrat anslag till avlöningar under nästa
budgetår.

Föreståndaren framhåller, att rätt stora besparingar bland annat på avlöningsanslaget
kunde göras under den tid, samlingarna vore nedpackade
eller bortförda. Förutom den besparing, som gjordes genom de beträffande
expeditions vaktstjänsterna vidtagna anordningarna, ernåddes en minskning
i medelsbehovet genom att söndagsvakter vore överflödiga samt att skriv -

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 23

göromålen kunde handhavas av den museiutbildade personalen; härigenom
inbesparades 1,000 kronor respektive 2,000 kronor för år. När samlingarna
åter skulle uppställas, erfordrades museets hela personal, även den tillfälligt
indragna. Museet hade nämligen så knapp personal, att redan för det normala
arbetets bedrivande två tjänstemän vore anställda, vilka avlönades
med privata medel; då sådana medel under nuvarande förhållanden vore
så gott som omöjliga att uppbringa, torde de dåliga tiderna redan i och
för sig medföra en personalminskning. Att minska de med statsmedel avlönade
amanuensernas antal torde icke vara görligt, helst som ytterligare
ett tidskrävande arbete ålagts museet, i det att statens trofénämnd anbefallt
en principutredning om troféernas fördelning. Icke heller kunde konserveringen
minskas, då därmed icke endast avsåges restaurering i egentlig
mening utan även den årliga vården av föremålen.

Livrustkammarens anslagsbehov torde böra bedömas med utgångspunkt
från att de evakueringsanordningar, som för närvarande äro vidtagna, i
huvudsak bestå även under nästa budgetår. Härigenom möjliggöres en
icke obetydlig minskning av den eljest erforderliga medelsanvisningen. Då
det emellertid är uppenbart, att dessa anordningar så snart förhållandena
det medgiva böra upphöra och samlingarna åter göras tillgängliga för allmänheten,
förutsätter jag, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att
under budgetåret 1941/42 vid förefallande behov medgiva museiledningen
rätt att i erforderlig omfattning överskrida de för museet med maximerade
belopp anvisade anslagsmedlen med högst de belopp, som genom evakueringsanordningarna
kunnat inbesparas.

Beträffande avlöningsanslaget torde medel sålunda icke böra beräknas för
avlöning åt två ordinarie expeditionsvakter, varigenom en besparing av i
runt tal 8,400 kronor ernås. Vidare synas de eljest erforderliga anslagsmedlen
till avlöningar åt icke-ordinarie personal kunna minskas med i runt
tal 4,700 kronor, avseende skrivbiträdeshjälp, extra biträdespersonal o. dyl.
Då befattningen som föreståndare för livrustkammaren blir vakant under
nästa budgetår på grund av den nuvarande innehavarens avgång med pension,
torde kunna räknas med minskad belastning för budgetåret 1941/42
på posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. På grund härav torde
denna post kunna sänkas med ytterligare 6,000 kronor.

Med hänsyn till det anförda samt med beaktande av det rörliga tilläggets
höjning till 15 procent och de beslutade nya grunderna för avlöningskostnadernas
beräkning uppskattar jag livrustkammarens avlönirigsutgifter för
nästa budgetår till förslagsvis 62,700 kronor (—11,200 kronor), varav för
avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 14,700 kronor (—12,000kronor),
för avlöningar till icke-ordinarie personal 39,000 kronor (—1,900 kronor)
samt för rörligt tillägg 9,000 kronor (+ 2,700 kronor). Åberopande det anförda
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Departe mentschefen.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................kronor 14,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 39,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........ . . , » 9,000

Summa förslagsanslag kronor 62,700;
dels och till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 62,700.

[20 ] 19. Livrustkammaren: Omkostnader, förslagsanslag. 20. Livrustkammaren:
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag.
Dessa anslag äro för innevarande budgetår uppförda med 6,600
kronor respektive 500 kronor. I jämförelse med de för budgetåret 1939/40
anvisade anslagen innebär detta en minskning med 1,300 kronor respektive

1,500 kronor. Nordiska museets nämnd ifrågasätter för nästa budgetår icke
någon ändrad medelsanvisning.

För reseersättningar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp av
200 kronor. På grund av verkställd evakuering har viss personal tillerkänts
traktamentsersättningar, vilka böra belasta omkostnadsanslaget. Kostnaderna
härför kunna för helt år uppskattas till i runt tal 5,000 kronor. Till reseoch
traktamentsersättningar beräknar jag till följd härav ett belopp av 5,200
kronor. På grund av de höjda bränslepriserna torde en höjning med 600
kronor till 2,900 kronor av de för bränsle, lyse och vatten avsedda medlen vara
oundviklig. Jag förutsätter likväl, att alla möjligheter att minska bränsleåtgången
tillvaratagas. Med hänsyn till vad jag under nästföregående punkt
anfört i fråga om beräkningen av livrustkammarens medelsbehov för nästa
budgetår föreslår jag å andra sidan, att de för övriga expenser avsedda
medlen minskas med 1,000 kronor till 3,100 kronor. För sjukvård m. m.
torde vidare böra beräknas ett belopp av 200 kronor. Omkostnadsanslaget
torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med (5,200 + 2,900 +
+ 3,100 + 200=) 11,400 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med

4,800 kronor.

I fråga örn anslaget till underhåll och ökande av samlingarna, vilket
lämnar tillgång endast till bestridande av kostnader för samlingarnas underhåll,
torde icke böra ifrågasättas någon ytterligare besparing.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Livrustkammaren: Omkostnader ett förslagsanslag

av.............................. kronor 11,400;

dels ock till Livrustkammaren: Underhåll och ökande av
samlingarna ett reservationsanslag av.......kronor 500.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

[21] 21. Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar, förslagsanslag.
Detta anslag är uppfört med 326,200 kronor. Beträffande dess disposition
hänvisas till statsliggaren, sid. 379 f.

Vetenskapsakademien bär för nästa budgetår icke föreslagit annan ändring
än en höjning med 900 kronor av delposten till grundavlöningar till övrig
icke-ordinarie personal i syfte att bereda medel till dels semestervikarie åt
innehavaren av den av 1940 års riksdag inrättade kamrerartjansten, dels
vissa lönehöjningar åt två icke-ordinarie arbetsbiträden. Statskontoret har
beträffande frågan om arvode till semestervikarie för kamreraren erinrat,
att Kungl. Majit den 21 juni 1940 medgivit, att sådant arvode finge utgå
under högst 20 dagar efter 350 kronor för månad. Det erforderliga beloppet,
i runt tal (20/30 av 350 —) 235 kronor för år, borde uppföras såsom
en delpost till vikariatsersättningar under anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Anslagshöjning för andra
ändamål har av statskontoret avstyrkts.

På given anledning har vidare överlämnats en vid riksmuseet verkställd
utredning angående möjligheterna att för nästa budgetår nedbringa museets
driftkostnader. Utredningen har i huvudsak givit till resultat, att någon
mera väsentlig besparing utöver den, som redan för innevarande år vidtagits
beträffande museets omkostnads- och materielanslag, icke gärna kan
sättas i fråga, såvida verksamheten vid museet alltjämt skall fortgå i den
utsträckning, som den nuvarande personalorganisationen medgiver. I ett
par avseenden har dock en anslagsminskning ansetts möjlig, nämligen i
fråga om de för konservatorselever avsedda anslagsmedlen samt det för extra
bevakningsbiträden beräknade beloppet. Därjämte har ifrågasatts nedskärning
av omkostnadsanslaget (se nedan).

Till konservatorselever utgår för närvarande ur delposten till grundavlöningar
till övrig icke-ordinarie personal ett belopp av 2,550 kronor,
varav 1,750 kronor disponeras av vertebratavdelningen, medan återstoden,
800 kronor, användes för utbildning av preparatorer och museibiträden även
vid övriga avdelningar samt för beredande av möjlighet till provtjänstgöring
för dessa befattningar. Beloppet å 800 kronor anses kunna såsom en
nödfallsutväg temporärt indragas. Däremot säges beloppet å 1,750 kronor
svårligen kunna undvaras. Vertebratavdelningen disponerar två konservatorsbefattningar
å ordinarie stat (lönegraderna A 17 respektive A 15). Under
rådande förhållanden kunde uppstoppningsarbetet inskränkas. Under senare
år hade konstant endera av konservatorerna — och tidvis bägge — åtnjutit
tjänstledighet till följd av sjukdom, som sannolikt ådragits genom arsenikförgiftning
i tjänsten. Fortsatt långvarig tjänstledighet av angivet skäl vöre
att förutse för åtminstone en av befattningshavarna. Genom att under kristiden
indraga hittills permanent förekommande vikariat i dylikt fall kunde
en viss besparing ernås. Denna besparing vore dock möjlig endast under
förutsättning att elevanslaget finge kvarstå, varigenom avdelningen skulle
kunna bibehålla en nödvändig hjälpkraft för sådana museitekniska göromål,
som ej kunde handhavas av den endo tjänstgörande konservatorn.

Departe mentschefen.

26 1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Till extra bevakningsbiträden i skådesamlingarna utgår för
närvarande ett belopp av 6,750 kronor. Sedan hösten 1939 hade besöksfrekvensen
i skådesamlingarna starkt nedgått. En väsentlig inskränkning
i tillträdet till samlingarna och eventuellt vissa tider en fullständig avstängning
av dessa vore en av de få besparingsmöjligheterna vid museet. Under
de kallaste vintermånaderna, då besöksfrekvensen vore minst, skulle även
bränslekostnaderna kunna nedbringas, om skådesamlingarna som en kristidsåtgärd
ansåges då kunna hållas stängda. Under övriga tider skulle bevakningen
till stor del kunna bestridas av vaktmästarna, ehuru detta måste
anses innebära en kännbar inskränkning i de enskilda avdelningarnas arbetsmöjligheter.
Någon hjälp av bevakningsbiträden borde dock bibehållas,
särskilt som dessa även ombesörjde putsning av monterglas och annan rengöring.
Anslagsmedlen syntes under dessa förutsättningar kunna minskas
med 3,750 kronor till 3,000 kronor.

Statskontoret har tillstyrkt de förslag till anslagsminskningar, som framkommit
vid utredningen. I anslutning härtill har ämbetsverket, sedan numera
en kamrerarbefattning inrättats vid riksmuseet, jämväl förordat viss
reduktion av det till intendenten utgående arvodet, vilket från och med
budgetåret 1938/39 höjts från 500 kronor till 1,000 kronor årligen.

Den av museiledningen begärda anslagshöjningen med 900 kronor är jag
beredd att för närvarande förorda endast i så måtto, att jag vid de efterföljande
anslagskalkylerna under vederbörande anslagspost beräknar arvode
åt semestervikarie för kamreraren.

De ifrågasatta besparingsåtgärderna finner jag mig kunna tillstyrka. Anslagsmedlen
till konservatorselever torde kunna på antytt sätt sänkas, utan
att därigenom museets verksamhet nämnvärt försvåras. En skälig avkortning
av visningstiden synes kunna ske, utan att allmänhetens berättigade
intressen trädas för nära. Genom dessa åtgärder möjliggöres dels en reduktion
av avlöningsanslaget med (800 + 3,750 =) i runt tal 4,600 kronor, dels
en minskning av bränslekostnaderna. Jag förutsätter, att vikarier icke förordnas
på konservatorsbefattningarna vid uppkommande ledighet samt att
förslag rörande inskränkning i tiden för museets öppethållande av museiledningen
underställes Kungl. Maj:t i den mån beslutanderätten icke tillkommer
museiledningen.

Den höjning från 500 kronor till 1,000 kronor, som intendentens arvode
undergick från och med den 1 juli 1938 (jfr 1938 års huvudtitel, sid. 34 f.),
motiverades, såsom statskontoret framhållit, bland annat med ökade göromål
av det slag, som numera ankomma på kamreraren. En viss sänkning av
arvodet kunde därför efter kamrerarbefattningens tillkomst synas befogad.
Då emellertid arvodet — även med beaktande av den avlastning av göromål,
som kamrerarbefattningens inrättande i viss mån medfört — får anses relativt
blygsamt i förhållande till intendentsgöromålens krävande beskaffenhet
och det därmed förenade ansvaret, finner jag mig icke kunna nu förorda en
minskning av detta arvode.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

I övrigt ifrågasätter jag icke några andra ändringar i avlöningsstaten än
sådana, som betingas av den beslutade omläggningen av avlöningsstaternas
uppställning samt det rörliga tilläggets stegring till 15 procent. Med ledning
av infordrade uppgifter och med beaktande av vad av mig i det föregående
anförts beräknar jag anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
till 230,000 kronor mot 223,100 kronor för innevarande budgetår. Ur
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, utgår nu bland annat ett arvode av 1,800 kronor till biträde för ordnande
av paleobotaniska avdelningens mossherbarium. Med hänsyn till karaktären
av denna befattning torde arvodet böra flyttas till anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Ur arvodesposten böra bestridas
dels de i övrigt nu utgående arvodena, tillhopa 9,560 kronor, och dels ersättning
åt vikarie för kamreraren under dennes semester. Posten torde fördenskull
böra uppföras med ett maximerat belopp av (9,560 + 240 =) 9,800
kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknar
jag till 67,800 kronor mot 65,040 kronor för innevarande budgetår.
Anslagsposten till rörligt tillägg slutligen bör höjas med 17,700 kronor till

44,400 kronor. Förevarande anslag bör sålunda uppföras med (230,000 +
+ 9,800 + 67,800 + 44,400 =) 352,000 kronor, vilket innebär en höjning
med 25,800 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 230,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 9,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... * 67,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... * 44,400

Summa förslagsanslag kronor 352,000;
dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
................................kronor 352,000.

[22] 22. Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader, förslagsanslag.
Detta anslag är nu uppfört med 49,300 kronor. Omkostnadsstaten upptar
utgifter på tillhopa 57,300 kronor och inkomster på tillhopa 8,000 kronor
(se statsliggaren, sid. 380 f.). Utgifterna belöpa med förslagsvis 23,200

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Departe mentschefen.

kronor på bränsle, lyse och vatten, 33,600 kronor på övriga expenser, varav

3,000 kronor för viss engångsutgift, samt förslagsvis 500 kronor på övriga
utgifter. Ur sistnämnda anslagspost må utgå högst 450 kronor till tjänstedräkter
m. m. åt personalen.

Vetenskapsakademien hemställde ursprungligen om anvisande för budgetåret
1941/42 av ett anslag på 46,300 kronor, d. v. s. samma belopp som
för innevarande budgetår, efter avdrag för engångsutgiften av 3,000 kronor.
Sedermera har museiledningen emellertid funnit sig böra hemställa örn en
höjning med 7,000 kronor av anslagsposten till bränsle, lyse och vatten
med hänsyn till inträffade prisstegringar. Såsom en besparingsåtgärd ifrågasättes
därjämte en minskning med 450 kronor av anslagsposten till övriga
utgifter; minskningen skulle vinnas genom att medelsanvisningen för tjänstedräkter
m. m. slopades.

Beträffande bränslekostnaderna framhålles, att den normala förbrukningen
av kol utgjorde omkring 600 ton. Kostnaderna för uppvärmning hade under
budgetåret 1939/40 utgjort omkring 17,000 kronor och kunde för budgetåret
1941/42 uppskattas till omkring 24,000 kronor; härvid hade räknats
med en fördubbling av förkrigspriserna på kol men samtidigt en till 80
procent minskad kolåtgång i enlighet med nu gällande bestämmelser örn
koltilldelning. För att få den mindre kolkvantiteten att förslå planerades
att hålla skådesamlingarna stängda under de kallaste vintermånaderna (jfr
nästföregående punkt), varigenom en avsevärt lägre temperatur än normalt
kunde hållas. Vidare förutsattes, att lokalerna för huvudsamlingarna liksom
andra magasinslokaler komme att uppvärmas i betydligt mindre utsträckning
än vanligt. Undersökning påginge, i vad mån man genom frånkoppling
av delar av värmesystemet — vilken dock droge betydande kostnader
— kunde nedbringa kolåtgången till mindre än 80 procent av det
normala.

Då jag utgår ifrån att bränsleförbrukningen genom de planerade besparingsåtgärderna
skall kunna icke oväsentligt nedbringas, finner jag det tillfyllest
att räkna med en höjning av utgiftsposten till bränsle, lyse och vatten
med 2,800 kronor till 26,000 kronor. Delposten till övriga expenser
bör minskas med det på förutnämnda engångsutgift belöpande beloppet av

3,000 kronor. Med anledning av museiledningens förslag örn indragning
av ersättningen för tjänstedräkter m. m., vilket förslag jag tillstyrker, synes
posten till övriga utgifter böra minskas med 400 kronor till 100 kronor.

I enlighet med de fastställda nya grunderna för avlönings- och omkostnadsstaternas
uppställning bör vidare under omkostnadsstaten uppföras en
särskild utgiftspost, avseende sjukvård m. m., vilken torde kunna beräknas
till 500 kronor.

Anslaget i sin helhet bör sålunda minskas med (2,800 — 3,000 — 400 +
-f 500 =) 100 kronor till (49,300 — 100 —) 49,200 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 49,200.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 29

[23] 23. Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m., reservationsanslag. För innevarande budgetår är detta
anslag uppfört med 47,000 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen
för närmast föregående budgetår innebär en sänkning med 48,200 kronor.
I anslaget för budgetåret 1939/40 ingingo dock engångsbelopp på tillhopa
19,350 kronor, varför minskningen av de i egentlig mening löpande
anslagsmedlen utgjorde 28,850 kronor eller omkring 38 procent. Vetenskapsafcademien
har hemställt om anvisande för nästa budgetår av oförändrat
anslag. Det framhålles dock härvid, att med så ringa medel verksamheten
måste antingen starkt inskränkas eller omläggas genom inriktning på mindre
kostsamma men också mindre angelägna arbeten. I förutnämnda utredning
angående möjliga besparingar framhåller föreståndarkollegiet, att någon
ytterligare anslagsminskning icke kan tillstyrkas.

Med hänsyn till den starka anslagsbeskärning, som för innevarande budgetår
vidtagits, och då det synes vara av vikt, att museet må kunna i
någorlunda normal omfattning utnyttja personalens arbetskapacitet, finnér
jag mig icke kunna förorda någon ytterligare minskning av detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av....................kronor 47,000.

[24 ] 24. Statens etnografiska museum: Avlöningar, förslagsanslag.
Anslaget är nu uppfört med 54,800 kronor. Beträffande personalförteckning
och avlöningsstat m. m. hänvisas till statsliggaren, sid. 381. Vetenskapsakademien
har hemställt örn ett med 300 kronor minskat anslag för nästa
budgetår. Å ena sidan föreslås en sänkning av delposten till grundavlöningar
till övrig icke-ordinarie personal med 1,000 kronor, belöpande på visningsvakter
i museets lokaler vid Västra Trädgårdsgatan. Dessa lokaler skola
enligt meddelande från byggnadsstyrelsen vara utrymda till den 1 juli 1941
på grund av husets ombyggnad i samband med gatubreddning. A andra
sidan hemställes örn anslagshöjning med 700 kronor för beredande av ökat
arvode åt skådesamlingsvakterna i museets lokaler vid Kavallerivägen, så att
dessa vakter bli i lönehänseende jämställda med naturhistoriska riksmuseets.
Statskontoret har beträffande den ifrågasatta anslagshöjningen erinrat, att
en liknande framställning gjorts i akademiens anslagsäskanden för innevarande
budgetår utan att likväl föranleda äskande av medel hos riksdagen
(jfr 1940 års åttonde huvudtitel, sid. 35 f.). I betraktande härav kunde
statskontoret icke tillstyrka, att medel nu beräknades för åstadkommande
av arvodesökning.

Den av vetenskapsakademien begärda anslagshöjningen, vilken i och för
sig icke synes oberättigad, kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka. Såsom

Departe mentschefen.

30 1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

akademien framhåller, kan i stället en minskning ske med omkring 1,000
kronor, avseende visningsvakter i museilokalerna vid Västra Trädgårdsgatan,
vilka lokaler på grund av med Stockholms stad träffad uppgörelse måste
utrymmas. Framhållas må, att Kungl. Majit i besparingssyfte på framställning
av museiföreståndaren medgivit, att dessa utställningslokaler få hållas
stängda för allmänheten redan från och med den 1 september 1940.

I likhet med vad som planerats beträffande naturhistoriska riksmuseet
torde kunna ifrågasättas en inskränkning av de tider, under vilka museisamlingarna
hållas tillgängliga för allmänheten. Härigenom synes möjligt att
ernå en ytterligare minskning av anslagsmedlen till icke-ordinarie personal.
Efter samråd med museiföreståndaren beräknar jag denna minskning till
omkring 1,600 kronor.

I övrigt ifrågasätter jag endast sådana ändringar i avlöningsstaten, som
föranledas av det rörliga tilläggets stegring samt de nya principerna för
avlöningsstaters uppställning. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän beräknar jag sålunda till 25,900 kronor, anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal till 23,500 kronor, anslagsposten till rörligt
tillägg till 5,600 kronor och avlöningsstatens slutsumma till (25,900 + 23,500 +
+ 5,600 =) 55,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 200
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 25,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 23,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 5,600

Summa förslagsanslag kronor 55,000;

dels ock till Statens etnografiska museum: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................. kronor 55,000.

[25 ] 25. Statens etnografiska museum: Omkostnader, förslagsanslag.
Anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 20,500 kronor, disponeras
med förslagsvis 9,200 kronor till bränsle m. m., 11,000 kronor till
övriga expenser och förslagsvis 300 kronor till övriga utgifter (se statsliggaren,
sid. 382). Sistnämnda anslagspost avser kostnader för tjänstedräkter
m. m.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Vetenskapsakademien har för nästa budgetår hemställt om höjning av de
för bränsle m. m. avsedda anslagsmedlen med 7,300 kronor. Däremot föreslås,
att anslagsposten till övriga utgifter av sparsamhetsskäl indrages.

Beträffande bränsleförbrukningen framhåller museiföreståndaren, att den
under senare år visat sig uppgå till omkring 3,225 hektoliter koks. Efter
i maj 1940 gällande priser — kronor 4: 17 per hektoliter •— kunde utgifterna
för koks förty beräknas till 13,450 kronor. Övriga utgifter under
anslagsposten till bränsle, lyse och vatten kunde beräknas till 3,050 kronor,
varför belastningen å posten kunde väntas stiga till (13,450 + 3,050 =)

16,500 kronor. Härvid hade några utgifter icke beräknats för lokalerna
vid Västra Trädgårdsgatan eller lokalerna vid Wallingatan, vilka senare
redan vore utrymda. Statskontoret säger sig ha under hand inhämtat, att
det angivna kokspriset kunde anses alltför högt. I betraktande härav och
då åtgärder givetvis borde vidtagas för en minskning i största möjliga utsträckning
av bränsleåtgången, syntes höjningen av delposten i fråga kunna
begränsas till förslagsvis 3,500 kronor. Statskontoret tillstyrkte den föreslagna
indragningen av anslagsposten till övriga utgifter.

Belastningen på anslagsposten till bränsle, lyse och vatten har under det
sistförflutna budgetåret utgjort omkring 9,400 kronor. En uppräkning av
denna anslagspost med 1,800 kronor till 11,000 kronor synes tillräcklig. I
likhet med statskontoret tillstyrker jag en indragning av anslagsposten till
övriga utgifter, vilket innebär en anslagsminskning med 300 kronor. Efter
samråd med museiföreståndaren förordar jag härjämte en sänkning av
delposten till övriga expenser med 1,200 kronor, vilken torde vara möjlig
att ernå genom inskränkning av visningstiderna i enlighet med vad jag
under nästföregående punkt förordat. Under anslaget böra härjämte beräknas
medel till sjukvård m. m.; dessa medel torde kunna uppskattas till förslagsvis
100 kronor. Anslaget i dess helhet bör sålunda vid bifall till vad
jag förordat höjas med (1,800 — 300—1,200 + 100 =) 400 kronor till (20,500 +
+ 400=) 20,900 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Statens etnografiska museum: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 20,900.

[26 ] 26. Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m., reservationsanslag. Anslaget har för innevarande budgetår
sänkts från 5,900 kronor till 2,900 kronor. Vetenskapsakademien har
icke ifrågasatt någon förändring av medelsanvisningcn för nästa budgetår.

Detta anslag har för innevarande budgetår undergått en relativt hård
beskärning, och jag ifrågasätter därför för nästa budgetår icke någon ytterligare
sänkning. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande
av samlingarna m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av..................kronor 2,900.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

[27.] 27. Bidrag till nordiska museet. Under en följd av år har riksdagen
anslagit medel till understödjande av nordiska museets verksamhet.
Efter en omreglering av anslagen vid 1929 års riksdag anvisades för budgetåren
1929/38 ett årligt anslag av 190,000 kronor. I samband med att
ett dittills av lotterimedel utgående bidrag till undersökningar av äldre
svensk folkkultur och folktradition överflyttades till riksstaten, höjdes anslaget
för budgetåret 1938/39 till 240,000 kronor. För budgetåret 1939/40
höjdes anslaget till 250,000 kronor för att möjliggöra anställandet av en
andre intendent, tillika föreståndare för museets lappavdelning. För innevarande
budgetår har anslaget av besparingsskäl sänkts med 25,000 kronor
till 225,000 kronor, vilket anslag disponeras med 185,000 kronor till bidrag
till avlöningar åt museets tjänstemän och med 40,000 kronor till bidrag
för nämnda undersökningar. Såsom villkor för åtnjutande av anslaget gäller
bland annat, att såväl de i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhöra
den grupp befattningshavare, som uppehåller museets verksamhet som
museiinstitution, som ock den vaktmästar- och eldarpersonal, vilken tjänstgör
i museibyggnaden, av museet avlönas efter samma grunder, som gälla
för motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna (jfr statsliggaren,
sid. 382).

År 1929 reglerades som nämnts det ekonomiska mellanhavandet mellan
statsverket och museet. I 1929 års åttonde huvudtitel (punkten 41) förordade
departementschefen, efter granskning av ett av nordiska museets nämnd
framlagt statförslag, att med statsmedel skulle bestridas avlöningar till de
tjänstemän vid museet, som funnes uppförda på en i huvudtiteln intagen
tablå. Tablån upptog 34 tjänstemän ävensom en post örn 7,700 kronor
till avlönande av extra arbetskrafter. Slutsumman för lönebeloppen stannade
vid 167,306 kronor. Härtill skulle komma dyrtidstillägg enligt för nyreglerade
verk gällande grunder med ett till 33,000 kronor uppskattat belopp.
Totalkostnaden för budgetåret 1929/30 skulle alltså — efter viss avrundning
— bliva 200,300 kronor. 1929 års riksdag förklarade sig emellertid hysa
betänkligheter mot att staten skulle i förhållande till en institution av nordiska
museets natur förplikta sig att ekonomiskt svara för viss del av dess
organisation. Med hänvisning till det organisatoriska och ekonomiska samband,
som förefunnes mellan museet och verksamheten å Skansen, syntes
det riksdagen lämpligast, att omfattningen av statens ekonomiska understöd
åt museet liksom dittills bestämdes efter en årligen återkommande prövning
av vad som i betraktande av museets allmänna ekonomiska läge och
föreliggande behov kunde anses skäligt och för staten med tanke på övriga
anslagskrav lämpligt eller möjligt att prestera. Denna summa hade riksdagen
efter prövning av museets behov funnit böra för budgetåret 1929/30
bestämmas till 190,000 kronor, vari då inräknats vad som kunde anses
erforderligt för dyrtidstillägg åt museets personal. Riksdagen förutsatte

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

därvid, att denna personal av museet avlönades efter samma grunder, som
gällde för tjänstemän vid motsvarande statliga institutioner.

I samband med att jag för innevarande budgetår förordade en sänkning
av anslaget med 25,000 kronor till 225,000 kronor, erinrade jag, att Skansen
av sina inkomster lämnade bidrag till nordiska museet med belopp, som
enligt inhämtade uppgifter uppskattats till 148,900 kronor för år 1936,

162,300 kronor för år 1937 och 188,000 kronor för år 1938. Jag förutsatte,
att nämnden i syfte att ernå en ytterligare, väsentlig minskning av anslaget
toge under noggrant övervägande möjligheterna att tillföra museet ökade
inkomster från Skansen.

Nordiska museets nämnd har, under åberopande av en i ämnet verkställd
utredning, hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår. Statskontoret
har avgivit utlåtande i ärendet. Av handlingarna inhämtas bland annat:

Enligt vinst- och förlusträkningarna för kalenderåren 1936—39 ha inkomsterna
för nordiska museets och Skansens verksamhet dessa år uppgått
till följande belopp:

År Inkomster överskott

1936 ........... 1,423,929:77 48,026:85

1937 ........... 1,858,894:16 48,472:64

1938 ........... 1,890,247:04 51,700:93

1939 ........... 2,338,452: 13 7,699: 42

155,899: 84

Sedan en till år 1936 balanserad förlust örn 92,833 kronor 73 öre täckts
med överskottsmedel, har sålunda ett återstående överskott om 63,066 kronor
11 öre balanserats till år 1940.

Institutionens ekonomiska ställning den 31 december 1939 framgår av
följande utdrag av balansräkningen:

Tillgångar:

Likvida medel.............................kronor

Förskotterat för vissa ändamål................. »

Utestående fordringar...... »

Serveringens varulager, inventarier m. m.......... »

Materialgårdens varulager..................... »

Guldsmedshu8ets materiallager................. »

För fondförvaltningen avsatta tillgångar.......... »

Kapitaltillgångar:

Museibyggnaden å Lejonslätten kronor 3,000,000: —

Tyresö slott.............. » 175,000: •—

Övriga................. » 3.968:38

121,860: 59
307,855: 28
53,703: 33
172,*48: 39
7,853:67
2,378: 25
2,356,928: 63

3,178,968:38

Summa kronor 6,202,396: 52.

Bihang till riksdagens protokoll 1911. 1 sami. Nr 1 Del 11.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Skulder:

I förskott uppburna inkomster.................kronor 136,013: —

Skulder till diverse personer................... » 282,166:88

Avsatt till olika ändamål..................... » 64,187:59

Fonder................................... » 2,356,928:63

Upptagna lån.............................. » 361,104:20

Eget kapital............................... » 2,938,930:11

Vinst- och förlustkonto....................... » 63,066:11

Summa kronor 6,202,396: 52.

Skansens bidrag till kostnaderna för nordiska museets drift under åren
1936—39 har museinämnden i sin föreliggande utredning sökt beräkna
exaktare än tidigare varit möjligt. Enligt utredningen har bidraget i själva
verket varit större än hittills antagits. Bidragens storlek ha uppgått till i
runt tal följande belopp:

Bidrag enligt tidigare beräknings -

grunder.................. 148,900 162,300

Bidrag enligt nu föreliggande utredning
.................. 250,000 285,000

1938 1939

188,000 218,100

335,000 357,000.

De hittillsvarande uppgifterna rörande Skansens bidrag till nordiska museet
hade, framhåller nämnden, grundats på antagandet, att museiinstitutionens
gemensamma inkomster och utgifter till Vs avsett museet och till 2/s Skansen.
Då denna beräkning givetvis vore alltför schematisk, hade nämnden föranstaltat
om en ny, ingående utredning rörande fördelningen, varvid samtliga
huvudbokskonti gjorts till föremål för bedömning i detalj, i vilken mån
inkomster och utgifter gällt museet eller Skansen. Nämnden ansåge, att
utredningen givit en kostnadsfördelning, som vore så noggrann som det
vore möjligt att åstadkomma med hänsyn till svårigheten att bestämma
värdet av de tjänster, som presterades av den för båda avdelningarna gemensamma
tillgången till arkiv, bibliotek och vetenskaplig expertis.

Nämnden ville vidare framhålla, att den tidsperiod, som gjorts till föremål
för undersökning, bestämt präglats av uppåtgående konjunktur. Redan under
sommaren 1940 hade man kunnat skönja en tendens till sjunkande inkomster
och ökade utgifter till dyrtidstillägg, materiel m. m. Bland annat hade inträdesavgifterna
nedgått från i runt tal 530,000 kronor första halvåret 1939
till i runt tal 396,000 kronor första halvåret 1940. Med hänsyn till att ett
betydligt försämrat driftresultat vore att emotse under kommande år, vilka
dessutom måste bära avskrivningar av från tidigare år balanserade anläggningskostnader,
hade nämnden omedelbart dragit konsekvenserna av de nedåtgående
konjunkturerna och nedlagt all möjlig omsorg på att genom besparingsåtgärder
anpassa institutionens drift därefter. Vidare hade ali nyinvestering
av kapital i planerade byggnader och anläggningar tills vidare inhiberats.
Nämnden ansåge sig i detta sammanhang böra framhålla, att under de
senaste tio åren ingen investering av egna rörelsemedel i byggnader och
anläggningar skett, som icke direkt avsett att tillföra Skansen ökade inkomster
eller varit en följd av det före år 1940 stigande besöksantalet.
Investering av kapital i byggnader och anläggningar av kulturhistorisk art
hade däremot endast skett genom medel, skänkta för ändamålet.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Institutionen kunde särskilt under nuvarande konjunkturer icke bygga
sin ekonomi helt på Skansen. Skansens bidrag till museets drift kunde
svårligen ökas utan att Skansens karaktär av kulturell anstalt löpte fara att
förvanskas. De automatiska löneökningar, som föranletts av likställigheten
i lönehänseende med statsanställda, hade institutionen hittills kunnat hära
utan höjning av statsbidraget. Det vore då självfallet, att en minskning
av statsbidraget under nuvarande konjunkturer icke kunde medföra andra
besparingsåtgärder än sådana, som måste drabba institutionens personalbudget.
Härvid intoge det särskilda bidraget till undersökningar rörande
äldre svensk folkkultur och folktradition ingen särställning, då detta bidrag
väsentligen användes till avlöningar åt den del av institutionens vetenskapliga
stab, som uteslutande ägnade sig åt dessa undersökningar.

Det kunde icke skäligen anses, att omfattningen av museets verksamhet
vore orimligt stor eller att museet skulle vara överorganiserat. Det kunde
snarare hävdas, att den organisation institutionen nu hade, med chef, kansli,
ekonomi- och räkenskapsavdelning m. m. gemensamma för museet och
Skansen, innebure en avsevärd besparing gentemot en ordning, enligt vilken
de bägge avdelningarna förvaltades fullt självständigt. Dessutom borde tagas
med i beräkningen, att museet dels magasinerade statens trofésamling, dels
uppläte lokaler åt livrustkammarens huvudsamling och ombänderhade dess
räkenskapsväsen. De fördelar i form av ökade entréinkomster, vetenskapligt
samarbete m. m., som museet därigenom åtnjöte, uppvägde icke de kostnader,
museet hade att vidkännas för de väldiga lokaler, som kostnadsfritt
ställdes till statens förfogande, samtidigt som museet för egen räkning måste
förhyra stora utrymmen i staden.

Statskontoret har framhållit, att omfattningen av statens ekonomiska understöd
åt museet hittills bestämts och följaktligen alltfort kunde bestämmas
efter en årligen återkommande prövning av vad som i betraktande av museets
allmänna ekonomiska läge och föreliggande behov kunde anses skäligt och
för staten med tanke på övriga anslagskrav möjligt eller lämpligt att prestera.
Det särskilda bidraget till vissa undersökningar hade vid anslagsbeviljandet
(se 1938 års åttonde huvudtitel, punkt 29) betecknats vara av mera tillfällig
natur än bidraget i övrigt.

På det nu föreliggande utredningsmaterialet kunde statskontoret icke tillförlitligt
bedöma institutionens behov av bidrag av staten. Härför erfordrades
en närmare undersökning. Emellertid syntes det statskontoret givet,
att en avvägning mellan institutionens allmänna ekonomiska läge och vad
staten med tanke på övriga anslagskrav i nuvarande situation kunde eller
lämpligen borde lämna i bidrag till museet skulle föranleda en högst väsentlig
begränsning av anslaget. Därvid borde särskilt övervägas, örn staten i nuvarande
läge borde bidraga till de av museet bedrivna undersökningarna
rörande äldre svensk folkkultur och folktradition. Under sådana omständigheter
syntes den ifrågasatta undersökningen kunna tills vidare uppskjutas
i avvaktan på erfarenheter örn de närmast följande årens driftresultat.

Museets nämnd bade i föreliggande framställning ansett, att man vid bedömande
av storleken av statens bidrag till museet bland annat borde taga

31! 1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

i beräkning, att museet dels magasinerade statens trofésamling, dels uppläte
lokaler åt livrustkammarens huvudsamling och omhänderhade dess räkenskapsväsen.
I anledning härav erinrade statskontoret, att avtal förelåge
mellan svenska staten och nordiska museet angående deposition av livrustkammarens
samlingar i nordiska museets byggnad. I detta avtal, som upphörde
att gälla tidigast tre år efter uppsägning från statens sida och fem
år efter uppsägning från museets sida, hade nordiska museet förbundit
sig att utan anspråk på vidare bidrag från statens sida än avtalet innehölle
ansvara för de ifrågavarande samlingarnas behöriga vård och underhåll.
Frågor angående väsentligare ändringar i avseende å de för livrustkammarens
samlingar bestämda lokalernas användning skulle underställas Kungl.
Majda prövning och avgörande. Statskontoret ville även erinra, att nordiska
museet uppbure särskild hyresersättning med 2,200 kronor från statens
allmänna fastighetsfond för upplåtelse av lokaler, vilka icke ansetts inbegripna
under bestämmelserna i avtalet.

En av förändrade förhållanden eventuellt påkallad jämkning i nämnda
avtal i för museet gynnsam riktning borde enligt statskontorets förmenande
närmast föranleda höjning av den från fastighets fonden utgående hyresersättningen.
Frågan härom torde emellertid böra bli föremål för särskild
prövning och syntes för övrigt icke böra upptagas till övervägande i nuvarande
situation.

Museets kostnader bade år 1939 uppgått till omkring 680,200 kronor.
Vid jämförelse med anslagen till närmast jämförliga statsinstitutioner för
budgetåret 1939/40 (nationalmuseet sammanlagt 342,700 kronor och naturhistoriska
riksmuseet sammanlagt 472,600 kronor) funne statskontoret detta
belopp vara anmärkningsvärt högt.

Enligt föreliggande utredning skulle Skansens bidrag till museet år 1939
ha uppgått till cirka 357,000 kronor och således från år 1936 stigit med
(357,000—250,000—) 107,000 kronor. Den häremot svarande höjningen av
museets utgifter berodde, såsom nämnden påpekat, delvis på sådana ökningar
å lönekontot, som läge utanför nämndens kontroll. Statskontoret
hade av staterna för åren 1936 och 1939 funnit, att dylika kostnadshöjningar
dock icke överstigit 18,000 kronor. De anförda siffrorna syntes ge
vid handen, att icke oväsentliga besparingar i museets driftkostnader borde
kunna utan större olägenhet genomföras, i all synnerhet om de begränsades
till att omfatta en övergående krisperiod.

Nämnden hade anfört, att man redan kunde skönja tidslägets ofördelaktiga
inverkan i sjunkande inkomster och ökade utgifter och hade beträffande
utgifterna framhållit, att den nedlagt all möjlig omsorg på att genom
besparingsåtgärder anpassa institutionens drift efter de nedåtgående konjunkturerna.
Besparingarna hade icke beräknats till visst belopp. På begäran
av statskontoret bade museets styresman dock lämnat en förteckning över
de vid nordiska museet och Skansen den 1 november 1939 och samma dag
1940 anställda med uppgift om månatliga lönekostnader. Förteckningen
utvisade en nedgång å lönekontot med cirka 15,000 kronor per månad.

Institutionens inkomster och utgifter för år 1939 visade en avsevärd och
icke ens i staten för nämnda år beräknad stegring. Sålunda hade utgifterna
enligt vinst- och förlusträkningarna — efter avdrag för posten »årets överskott»
— stigit från 1,838,546 kronor 11 öre år 1938 till 2,330,752 kronor
71 öre år 1939. I staten för sistnämnda år hade de beräknats till 1,811,960
kronor. Statsmakterna torde böra förutsätta, att de besparingar, som nu

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 37

vidtoges, syftade längre än till att återföra omkostnaderna till en reguljär
utgiftsnivå. En viss minskning i entréavgifterna från år 1939 till år 1940
syntes därför i och för sig icke ägnad att ingiva farhågor för driftresultatet,
och det torde kunna förmodas, att ökningen i arbets- och materielpriser
skulle kunna neutraliseras genom inskränkningar i sådana företag,
som krävde anskaffande av materiel och anställande av extra arbetskraft.

Med anledning av statskontorets yttrande har nordiska museets nämnd anfört:

Statskontoret ansåge sig av en jämförelse mellan staterna för åren 1936
och 1939 lia funnit att sådana ökningar å lönekontot som läge utanför
nämndens kontroll icke överstigit 18,000 kronor. När statskontoret valt att
jämföra staterna i stället för de verkliga utgifterna, hade följden bland
annat blivit, att de betydande lönehöjningar som ägt rum från och med
den 1 juli 1939, icke kunnat ingå i jämförelsen, då nämnda höjningar icke
kunnat beräknas vid tidpunkten för statens uppgörande. Utom de direkta
lönetillägg som då införts, borde även observeras de kostnader som blivit
en följd av att dels samtliga extra ordinarie tjänstemän uppflyttades en
löneklass, dels de kvinnliga tjänstemännen fått rätt att uppflyttas i den
högsta löneklassen. En jämförelse som i stället toge hänsyn till de avlöningsförhållanden,
som gällde efter den 1 juli 1939, visade, att den i staten
för avlöning av denna grupp av tjänstemän upptagna summan av 217,116
kronor härigenom ytterligare ökades med 6,260 kronor till 223,3 <6 kronor.
Sedermera hade dessutom det rörliga tillägget kontinuerligt stigit, vilken
omständighet kraftigt påverkat nämnda konto.

Statskontoret ansåge, att nordiska museets kostnader för år 1939 vid jämförelse
med anslagen till närmast jämförliga statsinstitutioner för budgetåret
1939/40 varit anmärkningsvärt höga. Statskontorets jämförelse med
nationalmuseet saknade väl i detta sammanhang någon större betydelse, då
denna institutions verksamhet icke i något hänseende kunde sägas vara av
jämförlig omfattning med den av nordiska museet bedrivna. Vid jämförelsen
med naturhistoriska riksmuseet hade statskontoret summerat de enligt
riksstaten utgående anslagen och ansett, att dessa motsvarade nämnda institutions
omkostnader. Härvid vore att märka, att ett flertal olika verksamhetsgrenar
icke bekostades med statsmedel utan med vetenskapsakademiens
enskilda inkomster och att andra för en museal institution nödvändiga
utgifter redovisades i andra sammanhang. Sålunda inginge i staten
för riksmuseet inga utgifter för administration (räkenskapsförvaltning och
kansli), bibliotek (inklusive arkiv), underhåll av museibyggnaden, pensioner,
lika litet som för publikationsverksamheten. Vidare bolde anmärkas, att
i nordiska museets kostnader, som enligt den av museet verkställda utredningen
slutade å cirka 680,200 kronor, inginge även kostnaderna för
Tyresö, medan kostnaderna för en ur denna synpunkt i viss man jämförbar
institution som Bergianska stiftelsen icke inginge i riksmuseets utgiftsstat.
Tillsammans utgjorde nordiska museets utgifter för nu antydda ändamål år
1939 cirka 187,900 kronor. Den summa, som sålunda skulle komma att
motsvara riksmuseets med statsanslag bekostade utgifter å 472,000 kronor,
bleve vid sådant förhållande i verkligheten cirka 492,300 kronor. Anmärkas
kunde att vetenskapsakademiens enskilda stat nämnda år balanserat pa cirka

543,300 kronor, oberäknat kostnaderna för Bergianska stiftelsen. I själva
verket torde kostnaderna för riksmuseet vara ännu större än de ovan angivna,

Departe mentschefen.

38 1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

i det att bland annat lönetillägg till akademiens tjänstemän ävensom vissa
andra omkostnader syntes utgå ur Nobelstiftelsens medel, nämligen för
nämnda år med ett sammanlagt belopp av 16,650 kronor.

Ur vissa synpunker torde en jämförelse för nordiska museets vidkommaude
ligga närmare till hands med den museet närstående institution,
som bestode av riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Enligt
riksstaten för år 1939/40 utgjorde de sammanlagda statsanslagen till nämnda
institution — med frånräknande av anslagen till vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken, för inredning och utrustning
samt för ostasiatiska samlingarna — cirka 522,900 kronor. Även här vore
dock att märka att vitterhetsakademien härutöver kunde tillföra sin institution
icke obetydliga medel, dels ur akademiens egna fonder, dels också
ur den akademien underställda humanistiska fonden. Sålunda finansierades
numera praktiskt taget akademiens hela publikationsverksamhet med sådana
medel.

Den av statskontoret åberopade omslutningssumman beträffande utgifterna
under 1939 å kronor 2,330,752: 71 borde på grund av vissa under året
gjorda omläggningar beträffande bokföring av diversearbetarlönerna minskas
med kronor 192,259: 56 till kronor 2,138,493: 15 för att bli jämförbar med
åberopade siffror i 1938 års vinst- och förlusträkning och 1939 års stat.
Den verkliga skillnaden mellan utgiftssidan i 1939 års stat och enligt bokslutet
för samma år bleve då kronor 326,533: 15. Denna ökning å cirka
kronor 326,000: — representerades av ökningar i förhållande till staten inom
flera kostnadsgrupper (jfr handlingarna i ärendet).

Ovanstående utredning syntes nämnden giva vid handen, att omkostnaderna
för nordiska museet med hänsyn till dess betydande verksamhet i vetenskapligt,
pedagogiskt och kulturminnesvårdande avseende, varken i och för
sig eller vid jämförelse med andra likartade institutioner kunde betecknas
som högre än vad som kunde anses skäligt.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, bör i enlighet med uttalande
av 1929 års riksdag statens ekonomiska stöd åt nordiska museet bestämmas
efter prövning år från år av vad som med hänsyn till museets allmänna
ekonomiska läge och föreliggande behov kan anses skäligt och för staten
med tanke på övriga anslagskrav lämpligt och möjligt att prestera. Vad
beträffar museets ekonomiska läge må till en början framhållas, att museet
för sin verksamhet är beroende av bidrag från Skansen i betydligt större
utsträckning än man hitintills antagit. För år 1939 utgjorde således detta
bidrag mer än hälften av museets driftkostnader eller i runt tal 357,000
kronor. Till övervägande delen bestå driftkostnaderna av avlöningar. På
grund av det vid statsanslaget fogade villkoret, att viss museipersonal skall
avlönas efter samma grunder som gälla för motsvarande tjänstemän vid de
statliga museerna, ha avlöningskostnaderna stigit och komma att ytterligare
stiga, därest personalinskränkningar icke göras. Sådana ha redan skett i
betydande omfattning vid museet och Skansen, i det att, trots höjda löner

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 39

till följd av dyrtiden, lönekostnaderna på ett år, räknat från och med
oktober 1939, nedgått med omkring 15,000 kronor i månaden.

Möjligheten att sänka statsanslaget är beroende av huruvida utan allvarliga
olägenheter ytterligare personalinskränkningar kunna göras och Skansens
bidrag till museet kan ökas.

Vad den senare frågan angår, synes den av nordiska museets nämnd
framlagda utredningen giva vid handen, att en nedgång av Skansens inkomster
och en stegring av dess utgifter är att befara under det kommande
året. Med hänsyn härtill och till storleken av museets nuvarande tillskott
från Skansen synes någon väsentligare höjning av detta tillskott under nuvarande
förhållanden knappast vara att påräkna.

Vad åter den förra frågan angår, har museiledningen av allt att döma
vidtagit energiska åtgärder för att nedbringa avlöningskostnaderna. Det
ligger givetvis i museets eget välförstådda intresse att på detta område
vidtaga alla de besparingsåtgärder, som prövas möjliga och lämpliga att
genomföra och som inom motsvarande statliga institutioner komma i
fråga.

För egen del anser jag mig böra föreslå, att anslaget för budgetåret
1941/42 nedbringas med 17,000 kronor. Med detta belopp kunna enligt
vad jag inhämtat utgifterna för museet minskas genom vakanssättning av
lediga eller ledigblivande tjänster och begränsning av kostnaderna i övrigt
utan att dock entledigande av nu anställd personal behöver ske. Jag
hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av..............kronor 208,000.

[28.] 28. Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Detta anslag
utgick för budgetåren 1928/32 med 30,000 kronor men sänktes av statsfinansiella
skäl av 1932 års riksdag till 25,000 kronor och för budgetåren
1933/35 till 22,000 kronor. Därefter har anslaget utgått under budgetåren
1935/37 med 25,000 kronor och under budgetåren 1937/40 med 27,000
kronor. För innevarande budgetår har anslaget av statsfinansiella skäl sänkts
med 7,000 kronor till 20,000 kronor. Anslaget skall i främsta rummet användas
till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden,
vilkas antal skall utgöra minst tre. Museet åtnjuter därjämte understöd av
lotterimedel, senast med 55,000 kronor. Lotterimedlen användas till amortering
och förräntning enligt särskild plan av museets låneskuld, vilken den
31 augusti 1940 uppgick till omkring 121,000 kronor.

Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige har anhallit, att anslaget
måtte för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp samt att Kungl.
Majit måtte taga i övervägande, huruvida Kungl. Majit därutöver skulle
vilja till täckning av den beräknade budgetbristen tilldela föreningen

30,000 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek ock museer.

Föreningen framhåller, att dess ekonomiska ställning vore svag. Dess stat
hade hittills med mer än halva sin omfattning varit beroende av tillfälliga
inkomster såsom inträdes- och medlemsavgifter, avkastningen av en gästgivaregård
och entréavgifter. Under år 1940 hade den ekonomiska ställningen
visat sig ohållbar. Förutom nedsättning av statsanslaget hade föreningen
fått vidkännas en sänkning av det årliga bidraget från sparbankerna i Lund
från 14,000 kronor till 8,000 kronor. Vidare hade brist uppstått i de beräknade
inkomsterna av inträdesavgifter och medlemsavgifter och dylikt med
sammanlagt 11,500 kronor. Den totala inkomstminskningen för år 1940
överstege 24,500 kronor. Då utgifterna kunnat nedbringas till ett minimum,
hade emellertid 1940 års brist stannat vid omkring 11,000 kronor. I den
för år 1941 uppgjorda staten hade, trots alla tänkbara nedprutningar av
utgifterna, måst räknas med en brist på 30,000 kronor.

Föreningens stat för år 1941 upptager till löner och pensioner ett belopp
av 65,290 kronor mot 59,500 kronor för år 1940; ökningen synes bero därpå,
att flertalet tjänstemän numera beviljats dyrtidstillägg med 10 procent samt
att utgifterna för pensioner höjts med 4,800 kronor. För övriga utgifter
har upptagits ett belopp av 47,060 kronor mot 56,450 kronor för år 1940.
Statliga och andra anslag ha upptagits till 39,500 kronor (54,000 kronor för
år 1940), av vilket belopp belöper på staten 20,000 kronor, staden 8,000
kronor, Malmöhus läns landsting 3,500 kronor och sparbankerna 8,000
kronor. Inträdes- och medlemsavgifterna ha beräknats sjunka från för år
1940 beräknade 39,000 kronor till 29,000 kronor. Även övriga inkomster
ha antagits komma att avsevärt sjunka.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har erinrat, att föreningen
såsom bidrag till sin verksamhet utöver årliga anslag å riksstaten under de
två senaste decennierna erhållit lotterimedel med cirka 1,250,000 kronor.
Därjämte hade föreningen under åren 1934—40 genom sju särskilda nådiga
beslut beviljats bidrag av lotterimedel, vartdera å 55,000 kronor, till amortering
och förräntning av en föreningens skuld å 425,000 kronor. Det statliga
understöd, varav föreningen kommit i åtnjutande, vore sålunda mycket
betydande, och intet annat museum i landet hade under senare tid för sina
ändamål erhållit tillnärmelsevis så stora anslog av lotterimedel som sökanden.
I ett den 6 mars 1934 avgivet utlåtande över en av föreningen gjord
ansökan örn lotterimedel för amortering av nämnda skuld hade akademien
bland annat uttalat en bestämd förhoppning och önskan, att föreningen
skulle mäkta åstadkomma deu ekonomiska konsolidering, som kunde vinnas
icke blott genom en inskränkning i föreningens verksamhetssfär utan också
genom ökade anslag från den egna provinsen. Det framginge av föreningens
stat, att önskemålet om ökade anslag från den egna provinsen icke blivit
infriat i erforderlig grad. Under sådana omständigheter syntes det vara
rimligt, att en ökad tilldelning av statsanslag gjordes beroende av att staden
Lund och landstingen i de båda Skånelänen för ändamålet bidroge med
belopp, tillsammans uppgående till minst hälften av statsbidraget. Under

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer. 41

åberopande av det anförda finge akademien sålunda föreslå, dels att Kungl.
Majit täcktes utverka ett statsanslag till föreningen för budgetåret 1941/42
av 20,000 kronor, dels ock att föreningen måtte tilldelas ett anslag av 20,000
kronor såsom bidrag till täckande av beräknad brist, dock under villkor att
Lunds stad och landstingen i de båda Skånelänen för ändamålet bidroge
med belopp, tillsammans uppgående till minst 20,000 kronor.

Jag kan under nuvarande förhållanden icke tillstyrka en anslagshöjning,
ehuru jag väl inser, med vilka svårigheter i ekonomiskt hänseende museet
har att kämpa. I likhet med akademien finner jag det befogat, att de landsting
och övriga kommuner, vilka ligga inom museets verksamhetsområde,
i ökad utsträckning lämna museet ekonomiskt stöd för att konsolidera dess
ekonomi inom en utgiftsram, som kan befinnas skälig. En ökning av det
kommunala understödet torde dock icke böra nu uppställas såsom villkor
för åtnjutande av statsbidrag. Jag vill vidare framhålla såsom önskvärt, att
museiledningen upptager frågan om en inskränkning av personalorganisationen
till allvarligt övervägande, då detta synes vara den enda framkomliga
vägen att åstadkomma en mera betydande nedskärning av museets budget,
något som i nuvarande läge synes ofrånkomligt. För att möjliggöra en
dylik nedskärning torde det vara erforderligt att vidtaga den uppmjukningen
av gällande villkor för statsbidrag, att kravet på att vid museet
skola finnas anställda minst tre vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden
ändras därhän, att endast två sådana biträden erfordras. Det torde
få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . . kronor 20,000.

[29.] 29. Bidrag till egyptiska museet. Under vart och ett av budgetåren
1938/40 har till museet, som tidigare understöddes med lotterimedel,
utgått anslag med 20,000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget
av statsfinansiella skäl sänkts till 15,500 kronor. Egyptenkommittén har anhållit
örn oförändrat anslag för budgetåret 1941/42. För avlöningar beräknas

12,900 kronor och för omkostnader 2,600 kronor. Vitterhetshistorie- och
antikvitetsakademien förordar bifall till framställningen.

Anslaget synes böra utgå med oförändrat belopp. Någon besparing genom
inskränkning av museets öppethållande för allmänheten är, enligt vad jag
förvissat mig om, icke möjlig att ernå. Jag hemställer därför, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till egyptiska museet för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av .......... kronor 15,500.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Arkiv, bibliotek och museer.

Departe mentschefen.

[30 ] 30. Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.
Anslaget utgick under ettvart av budgetåren 1938/40 med 15,000
kronor. Föregående år sänktes anslaget till 13,200 kronor, huvudsakligen
emedan samlingarna beräknades komma att inrymmas i statens historiska
museums nya lokaler, varigenom vissa utgifter komme att inbesparas. Cypernkommittén
har hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår. Då
de föremål, som komme att överflyttas till de nya lokalerna, tidigare förvarats
i oeldade lokaler, komme någon nämnvärd besparing icke att uppstå
genom överflyttningen. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har
tillstyrkt framställningen.

Av utredningen inhämtas, att endast en del av föremålsbeståndet kunnat
erhålla plats i statens historiska museums nya lokaler; den besparing, varmed
räknades för budgetåret 1940/41, kan alltså endast till en del ernås.
Det oaktat torde anslaget böra i enlighet med den föreliggande framställningen
för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp. Jag hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av..............................kronor 13,200.

[31.] 31. Bidrag till musikhistoriska museet. Till detta ändamål har
anslag beviljats alltsedan år 1907. Av sparsamhetsskäl sänktes anslaget år
1940 från 13,500 kronor till 11,000 kronor. Styrelsen för stiftelsen musikhistoriska
museet har, med framhållande av att för budgetåret 1940/41 beräknas
uppstå en brist i museets stat, som kan täckas i huvudsak endast
genom avdrag på personallönerna, hemställt om en anslagshöjning med

2,500 kronor. Musikaliska akademien har tillstyrkt framställningen.

Under nuvarande förhållanden synes någon höjning av medelsanvisningen
till detta ändamål icke vara möjlig. Jag ifrågasätter icke någon ändring
av anslagsbeloppet och hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att såsom Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.......kronor 11,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.

C. Kyrkliga ändamål.

[32.] 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag.

2. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader, förslagsanslag.
Då remissbehandlingen av dessa anslagsfrågor ännu icke är slutförd, torde
anslagen, som nu äro uppförda med 280,800 kronor respektive 66,000 kronor,
böra i riksstatsförslaget uppföras med beräknade belopp. Jag hemställer
således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar ett

förslagsanslag av...................kronor 297,000;

dels ock till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader
ett förslagsanslag av..................kronor 70,000.

[33.] 3. Kleresistaten, förslagsanslag. Detta anslag, beträffande vars disposition
hänvisas till statsliggaren för budgetåret 1939/40, sid. 387 f., torde
böra för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp. Såsom under
punkten 41 i det följande skall närmare beröras, pågår utredning rörande
anslaget, vilken dock icke kan påverka anslagsberäkningen för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kleresistaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av.....................kronor 8,000.

[34 ] 4. Vissa ersättningar till kyrkofonden. Enligt lagen om kyrkofond
skola från statsverket för varje år till kyrkofonden utgå ersättning
med dels 4,627,887 kronor för prästerskapets till statsverket indragna tionde
m. m., dels tillhopa 301,250 kronor för vissa tidigare av prästerskapet i
territoriella pastorat åtnjutna statsanslag, dels ock 117,200 kronor för dylika
anslag, som tillförne åtnjutits av biskopar eller utgått till biskopslöneregleringsfonden.
Dessa ersättningsbelopp bestridas från detta anslag, som på
grund härav är uppfört med i avrundat tal 5,046,400 kronor.

Under erinran att inkomsten av prästerskapets till statsverket indragna
tionde å riksstatsförslaget inräknats under inkomsttiteln »Övriga diverse
inkomster» med ett belopp av 225,000 kronor hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.........kronor 5,046,400.

44 1941. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.

[35 ] 5. Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet, förslagsanslag. Belastningen
på detta anslag utgjorde under budgetåren 1937/40 respektive omkring 70,000
kronor, 81,000 kronor och 83,000 kronor. Anslaget höjdes år 1940 på grund
av den stegrade belastningen från 65,000 kronor till 75,000 kronor. Av
samma skäl torde anslaget för nästa budgetår böra uppräknas till 80,000
kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring
i främmande trosbekännares skattskyldighet för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av. . . kronor 80,000.

[36 ] 6. Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. mförslagsanslag.
Dessa kurser inrättades i samband med införandet av lägre organistexamen,
avsedd att främja utbildningen av kompetenta kyrkomusiker för mindre
församlingar. Då organist- och kantorsbefattningarna i dylika församlingar
till mycket stor del äro förenade med folkskollärarbefattningar, ansågs det
ligga i det allmännas intresse att möjliggöra en förhållandevis snabb och
billig utbildning av blivande folkskollärare till kyrkomusiker.

Kurserna äro anordnade såsom sommarkurser, baserade på musikstudier
under terminerna vid vederbörande folkskoleseminarium. För specialundervisning
av organisteleverna (s. k. övertimmar) åtnjuter musikläraren vid
seminarium särskild ersättning ur anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna.
Utbildningen sträcker sig över en tid av fyra år och avser att
sätta de i kurserna deltagande seminarieeleverna i stånd att i samband med
eller kort efter folkskollärarexamen avlägga lägre organistexamen. Varje
kurs får omfatta högst 12 elever. Såsom deltagare skola först ifrågakomma
dels sådana elever, som i kunskap och färdighet icke kommit till högre
ståndpunkt än som normalt motsvarar första årets seminarieundervisning,
dels ett antal mera försigkomna, vilka kunna beräknas bli färdiga att kursåret
eller nästpåföljande år avlägga lägre organistexamen. Kurserna, som
bruka förläggas till folkskoleseminarierna i Uppsala, Lund, Göteborg och
Umeå, pågå i fem veckor med en undervisningstid för varje kurs av 44
timmar i veckan.

Musikaliska akademien utövar inseende över kurserna och fastställer timplan.
För varje kurs finnes en av Kungl. Majit förordnad ledare, vilken
uppbär arvode med 150 kronor jämte rese- och traktamentsersättning (högst

1,000 kronor för samtliga ledare). Undervisningen bestrides i regel vid varje
kurs av två lärare (den ene vanligen musikläraren vid vederbörande seminarium),
vilka vardera åtnjuta arvode med 8 kronor 50 öre för undervisningstimme.

Examina Ira under den gångna sommaren förrättats på sju orter, nämligen
de fyra kursorterna samt Falun, Kalmar och Linköping. Musikaliska
akademien förordnar censorer. Enligt beslut av Kungl. Majit den 17 maj
1935 äga censorerna uppbära ej mindre rese- och traktamentsersättning
enligt klass II C i gällande resereglemente än även ett särskilt arvode av
40 kronor för examensdag.

1941. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål. 45

Anslaget har för innevarande budgetår i besparingssyfte sänkts från 17,300
kronor till 12,500 kronor. Minskningen har genomförts genom begränsning
av undervisningstiden, som tidigare utgjorde sex veckor med 50 timmar i
veckan, nedsättning av de förut med 9 kronor utgående lärararvodena samt
minskning av antalet examensorter med en.

Musikaliska akademien har — med överlämnande av kursledarnas redogörelser
för kursverksamheten under sommaren 1940 — hemställt, att, om
förhållandena icke medgåve en återgång till det tidigare anslagsbeloppet,
anslaget måtte få utgå oförändrat för nästa budgetår. Akademien bär framhållit,
att det nuvarande anslagsbeloppet utgjorde ett minimum, som icke
kunde underskridas, örn ändamålet med kurserna överhuvudtaget skulle
kunna ernås. Statskontoret har ifrågasatt, om icke ytterligare begränsning av
kostnaderna kunde vinnas därigenom, att några nya kurselever ej intoges
under år 1941. Skolöverstyrelsen har erinrat, att folkskoleseminariernas verksamhet
sannolikt komme att rätt avsevärt minskas under de närmaste åren,
samt framhållit, att det därför torde bli förenat med vissa svårigheter att
under somrarna 1942 och 1943 rekrytera kurserna med elever. Därest utbildning
av kyrkomusiker vore behövlig under de närmaste åren (vilken
fråga undandroge sig överstyrelsens bedömande), syntes det därför vara
nödvändigt att anordna kurser i full utsträckning under sommaren 1941, då
det torde vara tvivelaktigt, örn kurserna skulle kunna fyllas under de därpå
följande somrarna. I

I redogörelserna för kursverksamheten under sommaren 1940 har framhållits,
att det efter den för innevarande budgetår vidtagna begränsningen
av undervisningstiden är svårt att uppnå ett tillfredsställande resultat av undervisningen.
Ehuru med hänsyn härtill en utsträckning av undervisningstiden
framstår som ett önskemål, finner jag mig icke i stånd att nu föreslå
en sådan åtgärd. Huruvida den minskade elevintagningen vid folkskoleseminarierna
bör föranleda en beskärning av kursverksamheten, torde få prövas
vid behandlingen av anslagsfrågan för budgetåret 1942/43.

Enligt vad jag inhämtat synes det möjligt att ytterligare begränsa antalet
examensorter. Den besparing, som härigenom kan uppkomma, torde kunna
beräknas till 400 kronor. Vidare torde kursledararvodena kunna beskäras,
förslagsvis med 50 kronor, varigenom ernås en anslagssänkning med 200
kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget kunna minskas med
600 kronor till 11,900 kronor. Till frågan örn anslag till s. k. övertimmar
torde jag få återkomma vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid
folkskoleseminarierna. Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

Departe mentschefen.

kronor 11,900.

46 1941. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.

[37.] 7. Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag. 8. Stipendier för
utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska språket.

Ur förstnämnda anslag, som nu är uppfört med 3,300 kronor, utgå stipendier
för utbildande av lapsktalande präster inom Luleå stift, understöd åt
vissa kyrkoherdedöttrar m. m. Anslag till stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, har utgått sedan år
1891. Från och med budgetåret 1923/24 har anslaget, som nu är uppfört
med 3,600 kronor, disponerats till tre stipendier, vart och ett å 1,200 kronor
för år. Stipendierna utdelas för tre år i sänder.

Dessa båda anslag torde böra för nästa budgetår uppföras med oförändrade
belopp. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa
dels till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag

av................................kronor 3,300;

dels ock till Stipendier för utbildande vid universitet av
präster, förtrogna med finska språket, ett anslag
av................................kronor 3,600.

[38 ] 9. Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet,
förslagsanslag. Av detta anslag, nu uppfört med 41,000 kronor, utgå
avlöningar med 6,000 kronor till envar av pastorerna vid de svenska församlingarna
i Köpenhamn, Berlin, Paris, Helsingfors och Oslo. Återstoden
av anslaget, ett förslagsvis betecknat belopp av 11,000 kronor, användes till
dyrtidstillägg åt pastorer och enligt de grunder, som gälla för befattningshavare
vid statens icke nyreglerade verk.

Då kostnaden för dyrtidstillägg för nästa budgetår bör beräknas efter 44
procent, bör anslaget höjas med 2,200 kronor till 43,200 kronor. Någon
annan ändring i anslaget torde icke böra ske, och jag hemställer därför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i
utlandet för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...............................kronor 43,200.

[39.] 10. Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa
utländska hamnstäder, förslagsanslag. Av anslaget, som för budgetåret
1939/40 utgjorde 75,400 kronor och nu är uppfört med 63,000 kronor, disponeras
45,000 kronor till avlöning åt svenska sjömanspräster i utlandet
och förslagsvis 18,000 kronor till dyrtidstillägg åt prästerna enligt de grunder,
som gälla för befattningshavare vid statens icke nyreglerade verk.

Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har hemställt, att anslagsmedlen till
avlöning åt prästerna måtte för budgetåret 1941/42 upptagas med oförändrat
belopp och att dyrtidstillägg till dem måtte för nämnda budgetår utgå
enligt oförändrade grunder.

1941. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.

Detta anslagsändamål är under nuvarande internationella förhållanden
särskilt betydelsefullt. En ytterligare minskning av anslaget kan därför enligt
min mening icke ifrågasättas.

Jag har intet att erinra mot att dyrtidstillägg åt prästerna under nästa
budgetår utgår enligt oförändrade grunder. De härför avsedda medlen beräknar
jag till 20,000 kronor. Anslaget bör alltså uppföras med (45,000 +
+ 20,000=) 65,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa
utländska hamnstäder för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av......................kronor 65,000.

[40.] 11. Kyrkors underhåll, reservationsanslag. Av detta anslag, uppfört
med 1,600 kronor, utgå 28 kronor till underhåll av Varnhems f. d. klosterkyrka
inom Billinge kontrakt av Skara stift och 1,500 kronor till Visby
domkyrkas iståndsättande och framtida bestånd. Det senare bidraget höjdes
år 1927 från 1,000 kronor till 2,000 kronor men sänktes år 1940 till det
nu utgående beloppet. En utredning rörande bidragets tillkomst har lämnats
på sid. 96 ff. i 1927 års åttonde huvudtitel. Bidraget användes bland annat
till gäldande av annuiteterna på ett lån, som domkyrkan jämlikt medgivande
av Kungl. Maj:t upptagit för att bestrida kostnaderna för vissa reparationsarbeten
m. m. Domkapitlet i Visby har hemställt, att anslaget till Visby
domkyrka ånyo måtte uppföras med 2,000 kronor. De för ändamålet under
budgetåret 1940/41 tillgängliga medlen utgjorde omkring 2,900 kronor, varmed
skulle bestridas dels slutbetalning med 1,207 kronor 71 öre av omförmälda
lån, dels brandförsäkringsavgifter, 307 kronor 84 öre, dels vissa vart
tredje år återkommande tjärstrykningsarbeten m. m. på domkyrkans torn,
vilka beräknades kosta 800 kronor, dels ock andra löpande utgifter. Statskontoret
har i betraktande av vad i ärendet upplysts förordat en sänkning
till 500 kronor av anslagsmedlen till Visby domkyrkas iståndsättande och
framtida bestånd.

Då detta anslag från och med nästa budgetår icke belastas med utgifter
för amortering av det av Visby domkyrka upptagna lånet, torde anslaget
kunna i enlighet med statskontorets förslag minskas med omkring 1,000
kronor. Med hänsyn till anslagsändamålets art förordar jag dock, att anslaget
bestämmes till något högre belopp än det av statskontoret ifrågasatta,
förslagsvis till 800 kronor. Under hänvisning i övrigt till vad under
nästföljande punkt yttras rörande viss utredning om det till Varnhems
f. d. klosterkyrka utgående beloppet hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kyrkors underhåll för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av................. kronor 800.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Kyrkliga ändamål.

[41] 12. Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag. Detta anslag, vars
disposition framgår av statsliggaren för budgetåret 1938/39, sid. 394, minskades
år 1940 med hänsyn till belastningen från 183,000 kronor till 180,000
kronor. Då belastningen — för budgetåret 1939/40 omkring 176,000 kronor
— synes sjunka ytterligare, torde anslaget kunna sänkas till 175,000
kronor.

Under punkten 45 i 1940 års åttonde huvudtitel uttalade jag mig för
en undersökning av möjligheterna att indraga eller avlösa dessa ersättningar
samt de bidrag, som utgå ur anslaget till kleresistaten, och det ur anslaget
till kyrkors underhåll utgående beloppet till underhåll av Varnhems f. d.
klosterkyrka. Med anledning härav har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
särskild sakkunnig tillkallats för att biträda med utredning och avgiva förslag
i berörda hänseende. Utredningsuppdraget omfattar även det under allmänna
läroverken uppförda anslaget till ersättning för djäknepenningar.
Utredningen kan möjligen föranleda förslag redan till 1941 års lagtima
riksdag. Då emellertid kyrkomötets medverkan torde erfordras, synes vid
beräkningarna av ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår hänsyn
icke kunna tagas till de förslag, i vilka utredningen kan komma att utmynna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningar till kyrkor för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av............kronor 175,000.

[42.] 13. Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag.
Detta anslag, sora för innevarande budgetår sänkts från 7,000 kronor till

5,300 kronor, torde med hänsyn till att belastningen under senast förflutna
budgetår utgjort endast omkring 2,300 kronor kunna nedsättas till i runt
tal 2,000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord,
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av................................kronor 2,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

D. Akademier m. m.

[48.] 1. Bidrag till svenska akademien. Detta anslag sänktes år 1940
av statsfinansiella skäl från 8,300 kronor till 2,300 kronor. Det kvarstående
beloppet avser att bereda akademien ersättning för vissa tillförne av ensaksböter
uppburna belopp. Då sådan ersättning torde böra utgå även under
budgetåret 1941/42, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att såsom Bidrag till svenska akademien för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av........... kronor 2,300.

[44.] 2. Bidrag till vetenskapsakademien. För innevarande budgetår
är detta anslag uppfört med 50,600 kronor, vilket innebär en minskning
med 3,000 kronor i jämförelse med budgetåret 1939/40. Såsom närmare framgår
av statsliggaren, sid. 393, utgår ur anslaget bland annat ett belopp av

3,000 kronor såsom bidrag till uppehållande av zoologiska stationen vid
Kristineberg (mot 4,000 kronor under budgetåret 1939/40), samt till avlöning
åt professorn i experimentell fysik K. M. G. Siegbahn ett belopp av 13,000
kronor, minskat med tjänstepensionsavdrag, 450 kronor, eller således 12,550
kronor.

Vetenskapsakademien har anhållit om höjning av det till Kristinebergsstationen
utgående beloppet med 1,000 kronor samt om anvisande av oförändrat
anslag i övrigt. I framställningen påpekas, att Kristinebergsstationen
delvis fyller en statsinstitutions funktioner och att akademien icke kan fylla
den brist, som uppstått genom anslagssänkningen.

Ehuru Kristinebergsstationen fyller en viktig uppgift i undervisningens
och forskningens tjänst, kan jag icke på de av akademien anförda skälen
under nuvarande förhållanden tillstyrka en anslagshöjning. Jag vill erinra,
att flertalet vetenskapligt inriktade statsinstitutioner fått vidkännas avsevärda
anslagsminskningar och att Kristinebergsstationen i likhet med dem
måste söka nedbringa utgifterna och hålla kostnaderna inom ramen av de
till förfogande stående medlen.

Det för avlöning åt professorn Siegbahn uppförda beloppet bör •— enligt
numera lämnade uppgifter — minskas även med familjepensionsavdrag,
456 kronor. Siegbahn, vilken alltjämt bör komma i åtnjutande av dyrtids Bihang

till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1 Del 11. 4

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

Departe mentschefen.

tillägg, torde i enlighet med de i propositionen nr 66 till 1940 års urtima
riksdag närmare angivna grunderna även böra åtnjuta kristillägg. I övrigt
ifrågasätter jag icke någon ändring i anslaget, vilket därför torde böra uppföras
med (50,600 — 456=) i runt tal 50,200 kronor. Jag hemställer således,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till vetenskapsakademien för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av...........kronor 50,200.

[45.] 3. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar,

förslagsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört
med 411,500 kronor. Beträffande personalförteckning och avlöningsstat
m. m. hänvisas till statsliggaren, sid. 394. Akademien har för nästa budgetår
hemställt örn anvisande av oförändrat anslag.

Akademien erinrar därvid beträffande riksantikvarieämbetet, att dess verksamhet
i främsta rummet omfattade den yttre kulturminnesvården. Dess
arbetsuppgifter hade rönt inverkan av tidsläget, i det att inom landet pågående
försvarsarbeten påkallade institutionens medverkan, avseende fornminnenas
fredande och bevarande. Ämbetet hade sålunda att ombesörja
omfattande besiktningar, undersökningar och nödvändighetsgrävningar i samband
med dessa arbeten i den mån de berörde fornlämningar. Någon
minskning av denna ämbetets verksamhet syntes för närvarande icke möjlig.

Inom statens historiska museum påginge för närvarande överflyttningen
och monteringen av dess samlingar i den nya museibyggnaden, ett arbete
som med hänsyn till samlingarnas vård samt deras tillgänglighet för forskning
och allmänhet icke kunde helt nedläggas. För detta arbete hade man
tidigare räknat med en avsevärd förstärkning av museets arbetskrafter.
Under sådana omständigheter hade akademien icke ansett sig kunna föreslå
någon minskning av museets nuvarande personalbestånd.

Såvida icke de arbetsuppgifter, som nu ankomma på riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum, starkt begränsas — något som jag för min
del icke för närvarande är beredd att tillstyrka — synes med hänsyn till vad
vitterhetsakademien anfört förevarande anslag icke kunna mer avsevärt
nedbringas. Jag har dock under hand inhämtat, att en viss minskning av
den icke-ordinarie personalen är möjlig att åstadkomma därigenom att
akademien ansett sig kunna tills vidare underlåta att återbesätta två kvinnliga
biträdesbefattningar, vilkas innehavare under hösten 1940 avgått. Vid
de efterföljande anslagsberäkningarna har jag tagit hänsyn härtill.

I enlighet med vad som anförts i propositionen nr 65 till 1940 års urtima
riksdag och den därvid fogade bilagan bör arvodet till fotografen vid akademien
höjas från 5,000 kronor till 5,500 kronor. För nästa budgetår bör
sålunda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, höjas med 500 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

I övrigt ifrågasätter jag icke andra ändringar i anslaget än sådana, som
föranledas av de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag samt av
det rörliga tilläggets ökning.

Med iakttagande härav beräknar jag med ledning av från akademien
inhämtade uppgifter anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
till i runt tal 225,000 kronor (nu 224,500 kronor), anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, till 5,980 kronor (nu
5,480 kronor), anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal till
143,320 kronor (nu 147,020 kronor) samt anslagsposten till rörligt tillägg
till 56,800 kronor (nu 34,500 kronor). Anslaget i dess helhet bör alltså uppföras
med (225,000 + 5,980 + 143,320 + 56,800=) 431,100 kronor, vilket
innebär en anslagshöjning med 19,600 kronor.

I detta sammanhang vill jag erinra örn att statens historiska museum är
i starkt behov av medel till inredning och utrustning av de nya museilokalerna
och i samband därmed stående arbeten. 1939 års lagtima riksdag förutsatte,
att till ändamålet skulle anvisas tillhopa 400,000 kronor, av vilket belopp
dock endast 60,000 kronor hittills ställts till förfogande. Av statsfinansiella
skäl har något anslag icke anvisats för innevarande budgetår. Akademien
har hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas 50,000 kronor, så att
åtminstone en del av inrednings- och monteringsarbetena skulle kunna utföras.
Ehuru jag finner det mindre ändamålsenligt att uppskjuta inredningen av
de nya museilokalerna, vilka med stora kostnader iordningställts, kan jag
icke nu, då även många andra trängande utgiftsändamål icke kunna tillgodoses,
tillstyrka akademiens framställning. Akademien torde få söka fortsätta
inredningsarbetena så långt detta är möjligt med anlitande av de
begränsade medel, som eljest stå till dess förfogande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 225,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 5,980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 143,320

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_56,800

Summa förslagsanslag kronor 431,100;

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

Departe mentschefen.

dels och till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. rn.:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................. kronor 431,100.

[46 ] 4. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader,

förslagsanslag. Detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med

76,400 kronor, disponeras med 19,000 kronor till reseersättningar, 26,000
kronor till bränsle, lyse och vatten samt 31,400 kronor till övriga expenser.
Anslagsposten till reseersättningar är avsedd för sådana resor, som befinnas
oundgängligen nödvändiga för akademiens fornminnesvårdande verksamhet.
Akademien har för nästa budgetår hemställt örn anvisande av oförändrat
anslag men framhåller därvid, att det för reseersättningar avsedda beloppet
i normala fall knappast kunde förslå för att akademien skulle kunna någorlunda
tillfredsställande fullgöra de åligganden, som författningsenligt åvilade
henne.

Anslagsposten till reseersättningar, vilken tidigare utgått med 35,000 kronor,
sänktes för innevarande budgetår från 25,000 kronor till 19,000 kronor.
Någon ytterligare sänkning torde icke kunna försvaras, därest den fornminnesvårdaude
verksamheten skall kunna i någorlunda tillfredsställande omfattning
upprätthållas. Jag vill framhålla, att höjningen av resekostnaderna
i sig själv måste medföra en begränsning av reseverksamheten. Utgiftsposten
för bränsle, lyse och vatten torde med hänsyn till prisstegringen för bränsle
böra höjas med 4,000 kronor till 30,000 kronor. För bestridande av kostnaderna
för sjukvård m. m. torde vidare böra under en särskild anslagspost
beräknas ett belopp av förslagsvis 1,600 kronor. I övrigt ifrågasätter
jag — under erinran att de ur anslaget tidigare utgående anslagsmedlen örn
tillhopa 9,000 kronor till publikationstryck och till underhåll och anskaffande
av instrument för innevarande budgetår av statsfinansiella skäl helt
indragits — icke någon jämkning i anslaget, vilket alltså för nästa budgetår
bör höjas med (4,000 + 1,600=) 5,600 kronor till 82,000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 82,000.

[47.] 5. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna,

reservationsanslag. Detta anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört
med 16,500 kronor, sänktes för innevarande budgetår med 10,000 kronor

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

till 6,500 kronor. Hur anslaget under nämnda två budgetår disponerats
framgår av följande sammanställning:

1939/40 1940/41

kronor kronor

1. Underhåll och ökande av de under akademiens inseende
ställda samlingarna................... 10,000 3,500

2. Underhåll och fortsättning av inredning i statens

historiska museum och myntkabinettet........... 1,000 —

3. Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket
................ 4,000 2,000

4. Vård och underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet 1,500 1,000

Summa kronor 16,500 6,500.

Akademien har hemställt örn en höjning för nästa budgetår av anslaget
med 1,500 kronor till 8,000 kronor. Höjningen skulle belöpa på delposten 1.

Jag kan icke tillstyrka en anslagshöjning utan måste fastmer under
nuvarande förhållanden ifrågasätta en ytterligare anslagsminskning med 1,500
kronor. Jag får fördenskull hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens
historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...............................kronor 5,000.

[48.] 6. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken,
reservationsanslag. Detta anslag har sedan budgetåret 1930/
31 utgått på sätt framgår av nedanstående tablå:

	1930/32	1932/33	1933/37	1937/38	1938/39	1939/40	1940/41
1. Fornlämningars vård och undersökning . .	16,000	13,000	12,000	14,000	22,600	25,600	14,000
2. Vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsmin-nesmärken......	7,000	5,000	4,000	7,000	7,000	7,000	2,000
3. Omedelbara istånd-sättningsåtgärder å vissa byggnadsmin-nosmärken......	20,000	10,000	9,000	9,000	20,000	20,000	10,000
4. Engångsanslag för särskilda ändamål . .	.	_	_	_	11,000	7,000	—
Summa kronor	43,000	28,000	25,000	30,000	60,600	59,600	26,000

Den höjning av posten fornlämningars vård och undersökning, som vidtogs
från och med budgetåret 1938/39, skedde för att tillgodose ett speciellt

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier ni. m.

ändamål, nämligen inventering av fornlämningar i samband med den beslutade
ekonomiska kartläggningen av riket genom fotografering från luften
(jfr 1938 års åttonde huvudtitel, sid. 113). Av det belopp, som för innevarande
budgetår anvisats till fornlämningars vård och undersökning, avser
ett belopp av 9,000 kronor inventering av fornminnen på Gotland. Akademien
har nu hemställt, att för fortsättning av inventeringsarbetet under
nästa budgetår måtte anvisas ett med 9,500 kronor till 18,500 kronor höjt
belopp. Då någon anslagshöjning i övrigt icke ifrågasättes, skulle anslaget
alltså uppföras med (26,000 + 9,500 =) 35,500 kronor.

Kartläggningen av Gotland skulle slutföras under budgetåret 1940/41.
Den av riksantikvarieämbetet påbörjade inventeringen av de fasta fornlämningarna
därstädes komme, örn icke oförutsedda händelser inträffade, också
att fullbordas inom denna tid. Enligt uppgift från rikets allmänna kartverk
komme nästa arbetsuppgift j>å kartverkets program att avse fältarbeten för
den ekonomiska kartan på Oland samt Handbörds och Stranda härader av
Kalmar län. Kostnaderna för fornminnesinventeringen av dessa områden
beräknades till 18,500 kronor. Kartverkets arbetsplan för år 1941 torde
visserligen ännu icke vara fastställd, och den möjligheten förelåge, att kartverket
icke kunde avsluta berörda fältarbeten under år 1941. Det vore
emellertid av stor betydelse för riksantikvarieämbetet, örn ämbetet kunde
sättas i tillfälle att utföra inventering av ifrågavarande områden under nästkommande
år.

Rikets allmänna kartverk har tillstyrkt akademiens framställning om medel
till fornminnesinventeringen.

Det samarbete, som sedan länge ägt rum mellan kartverket och riksantikvarieämbetet,
hade till ändamål att möjliggöra för ämbetet att i samband
med utgivningen av den ekonomiska kartan få fasta fornlämningar oell
kulturminnesmärken inlagda å nämnda karta samt därmed registrerade och
offentliggjorda till sitt läge. För fornminnesvården hade detta ansetts vara
av stort värde och själva publiceringen kunde på detta sätt ske utan särskild
kostnad för statsverket.

För att i samband med utgivningen av den ekonomiska kartan kunna
tillgodose riksantikvarieämbetets önskemål om fornlämningarnas inläggande
på denna karta vore det nödvändigt, att ämbetets inventeringar fortginge
på sådant sätt, att materialet funnes tillgängligt för kartverket i god tid
före påbörjandet av arbetet med själva utgivningen av den ekonomiska
kartan. I annat fall fördröjdes eller hindrades kartverket i sin kartutgivning.
Mest rationellt vore örn inventeringen kunde avslutas före kartverkets
fältarbete, så att kontroll kunde ske under fältarbetet, att inläggningen av
fornlämningarna på den ekonomiska kartan blivit riktigt verkställd. Ur sistnämnda
synpunkt borde alltså riksantikvarieämbetets inventeringar inom ett
område äga rum året före kartverkets fältarbete inom området.

Kartverkets arbetsplan för år 1941 vore ännu icke fastställd, men i densamma
avsåge kartverket att upptaga ekonomisk kartläggning av Öland
samt Handbörds och Stranda härader på fastlandet. Under år 1942 beräknades
Norra och Södra Möre härader samt Tunaläns härad bli kartlagda.
För att riksantikvarieämbetets inventering icke skulle försena kartverkets
arbeten borde sålunda helst även sistnämnda tre härader inventeras under

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

år 1941. Då akademiens anslagsäskanden redan innebure en höjning av
anslaget till fornlämningsinventeringen, torde emellertid i nuvarande statsfinansiella
läge en ytterligare höjning av anslagsposten vara utsiktslös, varför
kartverket icke ville framställa förslag i sådan riktning. Kartverket hade
emellertid ansett sig böra framhålla, att den ekonomiska kartans utnyttjande
för fornlämningarnas offentliggörande måste förutsätta, att inventeringarna
påskyndades. I annat fall äventyrades denna möjlighet till offentliggörande
av fornlämningarnas läge. Om riksantikvarieämbetets inventeringar icke
kunde hålla samma arbetstakt som kartverkets arbeten, torde kartan få utgivas
utan inläggning av fornlämningarna. Den ekonomiska kartan hade
helt andra huvuduppgifter, vilkas tillgodoseende krävde, att kartan utgåves
snabbast möjligt efter avslutandet av kartverkets egna fältarbeten, så att
kartan icke utkomme i redan föråldrat skick.

Beträffande de i akademiens framställning beräknade anslagsbeloppen för
ändamålet i fråga saknade kartverket möjlighet att uttala sig. Då ur kartverkets
synpunkt arbetsprogrammet för budgetåret 1941/42 emellertid borde
omfatta betydligt större område än i framställningen angivits, torde det äskade
beloppet ändock vara lågt beräknat, om arbetsuppgiften skulle kunna tillgodoses
på ett tillfredsställande sätt. Kartverket ville dock i detta sammanhang
uttala förhoppningen, att genom organisatoriska åtgärder möjlighet
skulle åstadkommas för riksantikvarieämbetet att inom ramen av anslagsposten
påskynda arbetena på sätt kartverket framhållit.

Jämväl för nästa budgetår torde böra anvisas medel till inventering av
fornlämningar i samband med den ekonomiska kartläggning, som utföres
av rikets allmänna kartverk. Jag förutsätter dock, att kostnaderna för inventeringen
av de områden, som nu äro i fråga, skola kunna begränsas
till högst 14,000 kronor. Härigenom skulle den erforderliga anslagshöjningen
kunna stanna vid 5,000 kronor. Emellertid finner jag mig nödsakad föreslå
en sänkning med 7,000 kronor av de i övrigt ur anslaget utgående medlen.
Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras med 24,000 kronor. Beträffande
anslagets disposition torde Kungl. Majit framdeles böra utfärda
bestämmelser efter förslag av akademien. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av.................kronor 24,000.

[49] 7. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. 8. Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Omkostnader, förslagsanslag. Dessa anslag äro nu uppförda med
respektive 21,400 kronor och 5,900 kronor och disponeras på sätt framgår
av statsliggaren, sid. 396. Akademien laar gjort framställning om oförändrade
anslag.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huyudtiteln: Akademier m. m.

Departe mentschefen.

Då de civila avlöningsreglementena icke äga tillämpning beträffande personalen
vid dessa samlingar, beröras anslagen icke av de beslutade nya
grunderna för beräkning av avlönings- och omkostnadsanslag. Museichefen,
vilken åtnjuter avlöning såsom tjänsteman på indragningsstat, torde alltjämt
böra komma i åtnjutande av dyrtidstillägg ävensom av kristillägg. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag

av..............................kronor 21,400;

dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av ..................... kronor 5,900.

[50.] 9. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag. För innevarande budgetår fir detta anslag uppfört
med 182,200 kronor. Beträffande personalförteckning och avlöningsstat
m. m. hänvisas till statsliggaren, sid. 396 f.

Akademien har i samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår
undersökt möjligheterna att genom inskränkningar i sin och konsthögskolans
verksamhet minska kraven på anslag av allmänna medel. Redan för innevarande
budgetår hade vidtagits så kraftiga nedskärningar av anslagen, att
det syntes svårt att ytterligare nedpressa dem utan att i väsentliga delar
förringa värdet av den vid konsthögskolan meddelade undervisningen. Akademien
hade ännu icke haft möjlighet att bedöma verkningarna av de redan
vidtagna minskningarna. I fråga om avlöningsanslaget tillstyrkte akademien
en minskning med 500 kronor, avseende de under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal beräknade anslagsmedlen (3,000
kronor) till extra biträden vid konsthögskolan.

Vad beträffade de i avlöningsanslaget ingående posterna, framhåller akademien,
kunde besparingar tänkas i någon mån genomförbara endast i fråga
örn den till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal avsedda posten på
12,100 kronor. Av denna summa vore ett belopp av 8,000 kronor anslaget
till undervisning i vissa specialämnen vid arkitekturskolan. Vid den nyligen
genomförda omorganisationen av denna skola hade den här åsyftade verksamheten
intagit en central ställning i studieplanen. Den skulle giva skolan
den önskade möjligheten att, genom anlitande av högt kvalificerade fackmän,
för eleverna ingående belysa de problem av mångskiftande art, som
mötte inom nutida husbyggnads- och stadsplanekonst. I anslutning därtill
hade också huvudparten av anslaget åtgått till ersättning åt en lärare i
stadsplanekonst och åt specialföreläsare i detta ämne, och liknande arrangemang
vore avsett att göras under nu pågående läroår. Åtgången av anslaget
i övrigt bleve beroende av arten och omfattningen av elevernas prisuppgifter
och det därmed sammanhängande behovet av föreläsningar och demonstrationer
i speciella ämnen. I betraktande av den betydelse, som till -

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

matts denna form för utbildningen, måste en avprutning av det nu i staten
upptagna anslaget å 8,000 kronor minska skolans utsikter att i önskad grad
fullfölja sin uppgift beträffande detta ämnesområde. Under sistförflutna
läroår hade anslagsmedlen visserligen ej i sin helhet behövt tagas i anspråk
av den anledningen att inkallelser till vapentjänst hindrat flera elever att
under året färdigställa sina prisuppgifter, och liknande anledningar kunde
ju även under de närmaste åren minska kraven på här ifrågavarande anslag,
men andra omständigheter — exempelvis reducerade arbetstillfällen inom
byggnadsbranschen — torde å andra sidan medföra en större tillströmning
av elever till arkitekturskolan. Med hänsyn till rådande ovisshet, hur skolans
arbete komme att gestalta sig under de närmaste åren, kunde akademien
alltså icke förorda en minskning av anslaget i fråga, men skolans ledning
komme självfallet — liksom skett under sistförflutna år — att anlita anslagsmedlen
endast i den utsträckning, som ansåges oundgängligen nödvändig
för att hålla undervisningen på önskvärd nivå.

Nyssnämnda anslagspost å 12,100 kronor innefattade även ett belopp av

3,000 kronor till extra biträden vid konsthögskolan. Med detta anslag bestredes
kostnaderna för extra assistans vid olika avdelningar inom högskolan,
såsom arbetshjälp vid ordnandet av elevutställningarna, assistans vid skioptikonvisningar
och gipsgjutningar, materialvård m. m. Måhända kunde en
besparing av 500 kronor uppnås beträffande dessa anslagsmedel, om exempelvis
bidraget till gipsgjutningskostnaderna för skulpturskolans elever finge
avse ett färre antal av de under året utförda modellstudierna.

Vad akademien anfört belyser svårigheterna att uppnå några mera väsentliga
besparingar på akademiens avlöningsanslag. I enlighet med akademiens
förslag förordar jag en sänkning med 500 kronor av anslagsmedlen till
extra biträden vid konsthögskolan. En reduktion med förslagsvis 1,000
kronor av anslagsmedlen till undervisning i vissa specialämnen vid arkitekturskolan
torde emellertid härutöver kunna ske.

Av de tjänstemän, vilka uppbära arvoden eller särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, åtnjutes dyrtidstillägg endast av läraren i arkitektur,
vars arvode för närvarande är bestämt till 8,004 kronor. I enlighet
med vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang anfört, bör
dyrtidstillägg hädanefter icke utgå på arvoden i egentlig mening. De arvoden,
som äro förenade med rätt till dyrtidstillägg, böra i samband med
dyrtidstilläggets bortfallande uppräknas med skäligt belopp. I anslutning
härtill torde arvodet till läraren i arkitektur böra höjas till 10,000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, bör på grund härav höjas med 1,996 kronor.

I övrigt torde böra vidtagas endast de ändringar i anslaget, som föranledas
av de nya grunderna för avlöningsstaternas beräkning samt det rörliga
tilläggets stegring till 15 procent. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän bör sålunda uppföras med 126,000 kronor, vilket innebär en
höjning med 3,300 kronor. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, bör höjas med förutnämnda belopp,
1,996 kronor, till i runt tal 38,000 kronor; då den nuvarande uppdelningen på

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

två delposter, avseende grundbelopp respektive vikariatsersättningar m. m.,
bör upphöra, torde posten böra betecknas förslagsvis, varvid ett överskridande
av posten bör få ske endast för bestridande av arvoden åt vikarier
för de tjänstemän, vilka äga åtnjuta semester. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal bör minskas med ovannämnda belopp av
(500 + 1,000 =) 1,500 kronor och sålunda uppföras med ett maximerat belopp
av (12,100—1,500=) 10,600 kronor. Från denna post böra jämväl i förekommande
fall bestridas ersättning till vikarie på professorsbefattning,
därest denna uppehälles av annan än ordinarie lärare vid akademien.
Något särskilt belopp torde emellertid icke böra beräknas för detta ändamål.
I stället torde det böra ankomma på Kungl. Majit att i varje särskilt
fall medgiva överskridande av anslagsposten med erforderligt belopp. Slutligen
beräknar jag anslagsposten till rörligt tillägg till 19,900 kronor, vilket
innebär en höjning med 8,500 kronor. Avlöningsstatens slutsumma bör sålunda
upptagas med (126,000 + 38,000 + 10,600 + 19,900=) 194,500 kronor
och alltså höjas med (194,500—182,200=) 12,300 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................kronor 126,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis. . . » 38,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... » 10,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_19,900

Summa förslagsanslag kronor 194,500;

dels ock till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.....................kronor 194,500.

[51.] 10. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört
med 28,500 kronor; omkostnadsstatens slutsumma har därmed i förhållande
till budgetåret 1939/40 undergått en sänkning med 3,200 kronor
(se statsliggaren, sid. 397). Konstakademien ifrågasätter för nästa budgetår
icke någon anslagshöjning men har å andra sidan icke heller ansett sig
kunna anvisa någon möjlighet till besparingar.

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten äro för innevarande budgetår beräknade
till 13,500 kronor. Belastningen å delposten har under det senast
förflutna budgetåret uppgått till i runt tal 18,600 kronor. En höjning av
utgiftsposten med 6,500 kronor till 20,000 kronor torde vara erforderlig.
Utgifterna för sjukvård m. m. böra hädanefter bestridas från detta anslag;
för ändamålet torde böra beräknas förslagsvis 100 kronor. Omkostnadsanslaget
bör alltså uppföras med (28,500 + 6,500 + 100=) 35,100 kronor,
vilket motsvarar en höjning med 6,600 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 35,100.

[52] 11. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. Detta anslag har för
innevarande budgetår sänkts från 26,000 kronor till 21,000 kronor. Anslagets
fördelning framgår av statsliggaren, sid. 398. Konstakademien har
funnit sig kunna i besparingssyfte förorda en minskning av de till samlingarnas
ökande och underhåll avsedda anslagsmedlen, 3,000 kronor, med
500 kronor. I övrigt ifrågasätter akademien icke någon ändrad medelsanvisning
för nästa budgetår.

Jag nödgas föreslå, att anslaget för budgetåret 1941/42 sänkes med inalles

3,000 kronor till 18,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit
att efter förslag av akademien meddela bestämmelser om anslagets fördelning.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av..............kronor 18,000.

[53 ] 12. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m. m., reservationsanslag. Anslaget, som för innevarande budgetår
sänkts med 8,500 kronor till 7,000 kronor, har fördelats med 3,400
kronor (förut 5,500 kronor) till elevernas studieresor, 3,000 kronor till två
konstnärsarvoden ä 1,500 kronor samt 600 kronor (förut 1,000 kronor) till
belöningsmedaljer och stipendier. Konstakademien har granskat anslaget i
besparingssyfte och funnit sig kunna tillstyrka en sänkning med 2,100
kronor till 4,900 kronor.

Den i anslaget ingående delposten till elevernas studieresor, yttrar akademien,
skulle måhända utan särskilt avsevärda olägenheter under förhållandenas
tvång kunna ytterligare minskas med 1,500 kronor till 1,900 kronor.
En total indragning av anslaget ansåges cj tillrådlig, då en sådan skulle
menligt inverka på arkitekturskolans arbete i samband med lösningen av

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

Departe mentschefen.

prisämnesuppgifterna. En nedskärning av beloppet måste emellertid föranleda
en interimistisk bestämmelse, som hävde stadgarnas föreskrift örn
arkitekturskolans årliga studieresa (§ 40) med konsekvens att deltagande i
en sådan resa icke bleve en obligatorisk förutsättning för erhållande av
avgångsbetyg från arkitekturskolan.

Det till belöningsmedaljer och stipendier nu anslagna beloppet av 600
kronor, som brukade användas till pris åt elever i konsthögskolan, kunde
naturligtvis ej heller betecknas som absolut nödvändigt. Däremot måste
det under nuvarande för konstnärerna prekära förhållanden sägas vara synnerligen
önskvärt att äga tillgång till de båda konstnärsarvodena ä 1,500
kronor.

I enlighet med akademiens förslag förordar jag, att detta anslag för nästa
budgetår sänkes med 2,100 kronor till 4,900 kronor, och hemställer, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.......................kronor 4,900.

[54.] 13. Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar,

förslagsanslag. För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 240,000
kronor. Beträffande anslagets disposition hänvisas till statsliggaren, sid. 399 f.

Musikaliska akademien har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår icke
ansett sig böra under nuvarande förhållanden förnya vissa tidigare framförda
önskemål örn lönereglering för personalen vid musikhögskolan m. m.
Fastmer har akademien undersökt möjligheterna att i besparingssyfte nedbringa
statsanslagen till akademiens verksamhet. Beträffande avlöningsanslaget
har akademien funnit sig kunna förorda en minskning av det för
innevarande budgetår till 31,600 kronor beräknade anslagsbeloppet till arvoden
åt biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen med 4,565 kronor
till 27,035 kronor. I övrigt har akademien icke ifrågasatt någon ändring i
avlöningsanslaget.

Besparingen skulle åstadkommas dels genom minskning av undervisningen
i ämnet rytmik och solfége från 3 till 2 veckotimmar (examen avlägges icke
i detta ämne), dels genom att placera viss undervisning i solosång och
ensemblespel på ordinarie eller andra lärare samt genom indragande av ett
antal undervisningstimmar i ämnen, i vilka elevantalet sjunkit genom militärinkallelser
o. dyl.; härigenom skulle inbesparas ytterligare 13 veckotimmar
ävensom i samband därmed 3 veckotimmar i ackompanjemang.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot akademiens förslag.

De av akademien ifrågasatta besparingsåtgärderna torde kunna tillstyrkas.
En del av besparingen ernås dock endast om elevantalet även i fortsättningen
understiger det normala; skulle detta ej bli fallet och det bli nödvändigt att
anvisa ytterligare medel utöver det anslagsbelopp, som i det följande beräknas,

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

lärer det ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut om erforderlig förstärkning
av anslagsmedlen till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Besparingen motväges av uppräkning av anslagsposten till rörligt tillägg
med i runt tal 7,600 kronor. Avlöningsanslaget bör vidare omräknas i enlighet
med de fastställda nya grunderna för beräkning av sådana anslag.

Vidare bör anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, höjas i samband med en omreglering av vissa med rätt
till dyrtidstillägg förenade arvoden i anslutning till grunder, som chefen
för finansdepartementet i annat sammanhang angivit. De arvoden, som böra
omregleras, samt de belopp, till vilka de enligt mitt förslag böra bestämmas,

äro följande:	Nuvarande	Föreslaget
	arvode,	arvode,
	kronor	kronor
Direktören för musikhögskolan.....................	8,600	10,700
Ålderstillägg &t denne..........................	480	480
Lärare i metodik och praktisk lärarutbildning...........	6,000	7,500
Ålderstillägg åt denne.......................... Envar av lärarna i respektive musiklära, harmonilära, violin-	600	750
spelning och pianospelning......................	4,500	5,600
Ålderstillägg åt dessa..........................	450	560
Lärare i spelning å blåsinstrument av mässing...........	3,300	4,100
Ålderstillägg åt denne..........................	330	410
Lärare i klarinettspelning........................	3,000	3,700
Ålderstillägg åt denne..........................	300	370.

De tre lärarna å gammal stat torde alltjämt böra åtnjuta dyrtidstillägg
samt tillerkännas kristillägg.

Den sammanlagda anslagshöjningen till följd av arvodesregleringen blir
för nästa budgetår omkring 10,300 kronor.

Med beaktande av vad sålunda anförts uppskattar jag med ledning av från
akademien inhämtade uppgifter anslaget till avlöningar för nästa budgetår
till 255,700 kronor, att fördelas på sätt den nedanstående avlöningsstaten
ger vid handen. Anslagshöjningen utgör 15,700 kronor. I avlöningsstaten synes
icke böra beräknas något särskilt belopp till ersättningar åt vikarier för
ordinarie lärare. I förekommande fall böra dylika ersättningar bestridas från
anslagsposten till avlöningar åt övrig icke-ordinarie personal, varvid det torde
få förutsättas, att Kungl. Majit skall äga medgiva, att anslagsposten i fråga
må överskridas med för detta ändamål erforderligt belopp.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Departe mentschefen.

62 1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..................... kronor 116,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 80,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... > 38,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 19,600

Summa förslagsanslag kronor 255,700;

dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................. . kronor 255,700.

[55.] 14. Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader,
förslagsanslag. Detta anslag är för närvarande uppfört med 14,000
kronor. Utgifterna äro beräknade till 8,000 kronor för bränsle, lyse och
vatten samt 15,000 kronor för övriga expenser. Såsom särskilda uppbördsmedel
har upptagits en till 9,000 kronor beräknad inkomst av lokalhyror m. m.
Akademien har för nästa budgetår i anseende till situationen för konsertgivare
under den nuvarande krissituationen icke funnit sig kunna påräkna
någon som helst inkomst av lokalhyror; anslaget skulle av denna anledning
behöva höjas med 9,000 kronor. A andra sidan syntes möjligt att göra besparingar
i fråga om delposten till övriga expenser med tillhopa 1,700 kronor,
varför anslagshöjningen skulle kunna inskränkas till 7,300 kronor. Statskontoret
har icke framställt någon erinran mot akademiens förslag.

Under det senast förflutna budgetåret har belastningen på delposten till
bränsle, lyse och vatten utgjort i runt tal 8,700 kronor. På grund av stegrade
bränslepriser torde det vara nödvändigt att, även örn bränsleåtgången hålles
nere så långt som möjligt, höja delposten i fråga till 10,000 kronor. Delposten
till övriga expenser bör i enlighet med akademiens förslag i besparingssyfte
minskas med 1,700 kronor till 13,300 kronor. Akademiens
inkomster av lokalhyror m. m. ha under de tre senast förflutna budgetåren
utgjort respektive 12,837 kronor, 8,050 kronor och 2,125 kronor. Under
nuvarande förhållanden torde det icke vara tillrådligt att för budgetåret
1941/42 beräkna större inkomst än förslagsvis 1,000 kronor. För sjukvård m. m.
bör, enligt de nya grunderna för bestridande av utgifter av detta slag,
under omkostnadsstaten beräknas ett särskilt anslagsbelopp, förslagsvis 200
kronor. Akademiens omkostnadsanslag bör sålunda uppföras med (10,000 +
+ 13,300 —1,000 + 200=) 22,500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 8,500 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

1941. Åttonde huvudtiteln: Akademier m. m.

att till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...............................kronor 22,500.

[56.] 15. Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av
instrument, reservationsanslag. Anslaget har för innevarande budgetår sänkts
från 9,100 kronor till 4,300 kronor. Då minskningen med 2,800 kronor belöpte
på utgifter av engångskaraktär, utgjorde den reella sänkningen 2,000
kronor. Akademien har hemställt örn anvisande av oförändrat anslag för
nästa budgetår. Liksom nu avses 3,000 kronor för inköp och bindning av
böcker och musikalier samt 1,300 kronor för vård och underhåll av instrument.
Det förstnämnda beloppet, framhåller akademien, är oundgängligen
nödvändigt för att utöka biblioteksbeståndet med det allra nödvändigaste och
nödtorftigt vårda dess övriga egendom. Av handlingarna inhämtas, att bibliotekets
årliga utgifter till subskriptioner o. dyl. uppgå till omkring 2,000
kronor samt att de subskriberade verken huvudsakligen komma från Tyskland
och Italien. Statskontoret har icke funnit något att erinra mot akademiens
förslag.

Jag måste förorda, att anslaget ytterligare minskas till 3,800 kronor.
Vid den anslagsfördelning, som Kungl. Majit har att efter förslag av akademien
i sinom tid verkställa, bör reduktionen fördelas mellan de i anslaget
ingående posterna så, att akademiens verksamhet lider så litet avbräck som
möjligt. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och
vård av instrument för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.......................kronor 3,800.

[57.] 16. Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. Detta anslag har sedan budgetåret 1930/31 utgått med följande belopp:

Budgetår

Belopp,

kronor

1930/32

1932/33

1933/36

1936/38

1938/39

1939/40

1940/41

25.000

15.000

10.000

15.000

20.000
20,000'')

5,000. l

l) Kungl. Majit föreskrev den 30 december 1939, att av detta belopp endast 15,000 kronor
linge tagas i anspråk.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde hnvndtiteln: Akademier m. m.

Departe mentschefen.

Enligt gällande bestämmelser kan detta anslag användas till stipendier
åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran
av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten
av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående tonsättare för av
dem utförda musikaliska arbeten.

Akademien har — under hänvisning bland annat till att övriga nordiska
länder icke syntes ha för avsikt att indraga eller sänka hittills utgående
stipendier av motsvarande slag — hemställt, att anslaget för nästa budgetår
måtte höjas till åtminstone 10,000 kronor. Statskontoret har ansett sig icke
kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka en höjning av anslaget.

Ehuru detta anslag är av stor betydelse för musiklivets främjande och de
medel, som nu stå till förfogande, kunna fylla endast en ringa del av behovet,
kan jag icke i nuvarande läge förorda en anslagshöjning utan tillstyrker,
att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Sfi
pendier m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av...............................kronor 5,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetskanslersämbetet.

E, Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[58 ] 1. Universitetskanslersämbetet: Avlöningar, förslagsanslag. 2.
Universitetskanslersämbetet: Omkostnader, förslagsanslag. Dessa anslag
äro uppförda med 48,100 kronor, respektive 2,300 kronor och disponeras
på sätt framgår av statsliggaren, sid. 401 f. Kanslern har hemställt,
att anslagen måtte för nästa budgetår upptagas med oförändrade belopp.

Med iakttagande av de ändrade grunderna för beräkning av avlöningsanslag
samt det rörliga tilläggets höjning till 15 procent beräknar jag
anslagsposterna i avlöningsstaten på följande sätt:

Posten till arvode till universitetskanslern uppföres med oförändrat belopp,

17.000 kronor. Belastningen på anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän torde med ledning av infordrade uppgifter kunna beräknas till

21.000 kronor (+ 1,000 kronor). Anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal synes böra upptagas med ett maximerat belopp av 9,300
kronor (+ 2,700 kronor) samt anslagsposten till rörligt tillägg med 4,100
kronor (+ 1,600 kronor). Anslaget skulle sålunda för nästa budgetår uppföras
med (17,000 + 21,000 + 9,300 + 4,100=) 51,400 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 5,300 kronor.

Under omkostnadsanslaget böra beräknas medel till bestridande av
kostnader för sjukvård m. m., vilka kostnader med ledning av införskaffade
uppgifter beräknas till 300 kronor. Anslaget, som i övrigt synes kunna
disponeras enligt oförändrade grunder, bör alltså uppföras med (2,300 + 300=)

2,600 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit mätte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för universitets -

kanslersämbetet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern.......kronor 17,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ * 21,000

3. Avlöningar till icke ordinarie personal . . » 9,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... * 4,100

Summa förslagsanslag kronor 51,400;
Bihang till riksdagens protokoll 191)1. 1 sand. Nr 1 Del 11. 5

Departe mentschefen.

66 1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.

dels till Universitetskanslersämletet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 51,400;

dels ock till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 2,600.

[59.] 3. Uppsala universitet: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag,
nu 1,915,300 kronor, disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 403 ff.

I enlighet med beslut av 1940 års lagtima riksdag (skrivelse nr 143) har
Kungl. Majit den 26 april 1940 föreskrivit, att Uppsala stads pastorat samt
Lunds stads- och landsförsamlingars pastorat skola med utgången av juni
1941 upphöra att vara prebenden vid professurerna i praktisk teologi vid
universiteten i Uppsala och Lund. Innehavaren av nämnda professur vid
Uppsala universitet åtnjuter avlöning lika med övriga professorer men
uppbär enligt en anmärkning i universitetets avlöningsstat, så länge han i
egenskap av domprost såsom prebende innehar Uppsala stads pastorat, av
domprostlönen dels 4,600 kronor, dels ock 500 kronor, sistnämnda belopp
utgörande ersättning för utgifter i tjänsten. På grund härav har i avlöningsstaten
för denna professur upptagits en avlöning av endast 7,400
kronor i stället för normalt 12,000 kronor.

Större akademiska konsistoriet har anmält, att fakulteter, sektioner, drätselnämnden
samt överbibliotekarien framlagt samma önskemål om anslag till
nya ändamål som i fjol. Behovet av dessa anslag vore fortfarande stort,
och endast de nu rådande förhållandena föranledde konsistoriet att nu icke
göra uttrycklig framställning örn deras beviljande. Kanslern för rikets
universitet har, med överlämnande av anslagsäskandena från universitetsmyndigheterna,
för nästa budgetår föreslagit, å ena sidan, en anslagshöjning
med 4,600 kronor på grund av indragningen från och med budgetåret
1941/42 av det med professuren i praktisk teologi förenade prebende!
samt, å andra sidan, följande anslagsminskningar örn tillhopa 5,000 kronor:

Indragning av arvodet för examination i privaträtt för

statsvetenskaplig examen........................... kronor 1 000

Sänkning av det nu utgående arvodet på 1,500 kronor till

ledare för juridiska fakultetens propedeutiska kurs....... » 500

Anslagsminskning på grund av höjning av pensionsav dragen

för professorer och lärare.................... » j 500

Sänkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
tjänstemän vid universitetsbiblioteket.................. » 2,000

Summa anslagsminskning kronor 5,000.

I enlighet med erhållna direktiv hade kanslern noggrant1 undersökt
möjligheterna till ytterligare besparingar i förhållande till nu löpande
budgetår.

Enligt kanslerns mening borde efter den vid 1938 års riksdag beslutade
omregleringen av civilrättsprofessurerna vid universiteten innehavarna av
någon av dessa professurer utan särskilt arvode förrätta examinationen i

1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.

privaträtt för statsvetenskaplig examen, varför de härför avsedda anslagen
syntes kunna indragas.

Under förutsättning, att de ordinarie lärarna i straff- och processrätt
uppehölle de straff- och processrättsliga delarna av den propedeutiska kursen
såsom led i sin ordinarie undervisning, syntes enligt kanslern arvodet för
den civilrättsliga delen av kursen kunna sättas till 1,000 kronor.

Vidare har kanslern, utöver sänkningen med 2,000 kronor av anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän vid universitetsbiblioteket,
ifrågasatt, att en andre-bibliotekariebefattning vid biblioteket vid inträffad
ledighet indrages och sålunda tills vidare sättes på övergångsstat.

Pensionsavdragen för professorer och lärare m. fl. ha av drätselnämnden
för budgetåret 1941/42 beräknats till 52,500 kronor för tjänstemän på
ordinarie stat i stället för nu upptagna 51,000 kronor och till oförändrat
belopp, 2,200 kronor, för tjänstemän på indragningsstat.

Anslaget skulle således enligt kanslerns förslag uppföras med (1,915,300 +
+ 4,600 — 5,000=) 1,914,900 kronor.

De av kanslern ifrågasatta besparingsåtgärderna torde kunna genomföras
utan några olägenheter för den akademiska undervisningen och forskningen.
Jag tillstyrker därför kanslerns förslag. På grund av riksdagens beslut
förra året om indragning av det med professuren i praktisk teologi förenade
prebendet bör avlöningen för denna professur i avlöningsstaten uppföras
med samma belopp som för professurer i allmänhet, och avlöningsstaten
därför höjas med 4,600 kronor. Jag har heller intet att erinra mot den
ändrade beräkningen av pensionsavdragen för ordinarie tjänstemän, varigenom
avlöningsstaten minskas med 1,500 kronor. Jag tillstyrker även,
att en av andre bibliotekariebefattningarna indrages vid första inträdande
vakans på någon av dessa befattningar. Med hänsyn till vad av
statskontoret enligt punkten 63 i det följande yttras bör denna befattning
dock icke uppföras på övergångsstat men väl föreskrift meddelas, att en
av andre bibliotekariebefattningarna icke må vid uppstående ledighet återbesättas
och att vid förfall för andre bibliotekarie förordnande — i den
mån sådant med hänsyn till bestämmelserna i cirkuläret 1940: 37 överhuvudtaget
anses böra förekomma — icke må meddelas på en av befattningarna i
fråga. Först framdeles påverkas avlöningsstaten av denna åtgärd. Det torde
få ankomma på Kungl. Majrt att i sinom tid meddela nämnda föreskrift.

I detta sammanhang vill jag erinra, att något reguljärt samarbete i fråga
om föreläsningar och undervisningen i övrigt icke sker mellan de fem akademiska
lärosätena i vårt land. I ett par enstaka fall bar sådant samarbete
praktiserats, exempelvis vid undervisningen i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning vid universitetet i Lund. Professuren i detta ämne
är sedan länge vakanssatt. Innehavaren av motsvarande professur vid Göteborgs
högskola brukar emellertid årligen bålla en serie föreläsningar i Lund
och i förekommande fall förordnas till examinator. Efter samråd under
hand med kanslern för rikets universitet bar jag kommit till den uppfatt -

Departe mentschefen.

68 1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.

ningen, att sådant samarbete i ökad utsträckning bör försökas. På detta
sätt torde det vara möjligt att rationellt och för minsta kostnad ordna undervisningen
i vissa av de akademiska läroämnena. Kanslern har för avsikt
att närmare undersöka de i detta hänseende föreliggande möjligheterna och
torde komma att i sinom tid framlägga de förslag, vartill undersökningen
ger anledning.

Efter förslag av Kungl. Majit fattade 1939 års lagtima riksdag beslut
örn reglering i viss utsträckning av arvoden, förenade med dyrtidstillägg.
Regleringen, som innebar en avveckling av dyrtidstilläggen, avsåg i stort
sett endast sådana arvoden, som kunde sägas ha karaktär av ersättning för
bisysslor. Undantag gjordes vid detta tillfälle för samtliga med dyrtidstillägg
förenade arvoden vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Vid framläggandet av fjolårets budgetförslag förelåg utredning
från universitetsmyndigheterna örn fullföljande av arvodesregleringen för
universitetens och karolinska institutets del. Vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma anslagsfrågor utgick emellertid chefen för finansdepartementet
från att dyrtidstillägg alltjämt skulle utgå på de av Kungl.
Maj:t fastställda arvoden, som dittills icke reglerats och vilka vore förenade
med dyrtidstillägg.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet denna dag i annat
sammanhang yttrat bör dyrtidstillägg från och med budgetåret 1941/42 icke
utgå vare sig på arvoden, vilka äro att anse som ersättning för bisysslor,
eller på arvoden, vilkas innehavare ha den med arvodet honorerade tjänstgöringen
som sin huvudsakliga sysselsättning. Såsom huvudregel har ansetts
böra iakttagas, att nuvarande arvode och dyrtidstillägg betraktas som
maximum för de nya arvodesbelopp, som kunna komma i fråga. En strikt
tillämpning av denna regel innebär uppräkning av de vid universiteten och
karolinska institutet utgående arvodena med omkring 26 procent mot omkring
13 procent vid den av 1939 års riksdag beslutade regleringen av vissa
bisysslearvoden. Det kan med hänsyn till sistnämnda arvodesreglering
ifrågasättas, om de bisysslearvoden, som nu komma i fråga, böra höjas i
samma proportion som huvudsysslearvodena.

De vid universiteten och karolinska institutet inrättade arvodestjänsterna
kunna i många fall även med användning av de inom den civila statsförvaltningen
tillämpade bedömningsgrunderna karakteriseras såsom huvudsysslor.
Som exempel på arvoden av denna art vill jag under hänvisning
i övrigt till de i statsliggaren intagna arvodesförteckningarna nämna docentstipendierna
och de vid universitetsbiblioteken utgående amanuensarvodena.
Vad de återstående arvodena beträffar, kunna ett flertal av dem trots arvodesbeloppens
jämförelsevis ringa storlek icke rubriceras som bisysslor i
egentlig mening. De utgöra i många fall ersättning för innehavarens
huvudsakliga avlönade sysselsättning. Innehavaren har i allmänhet icke annan
inkomst av tjänst. I åtskilliga fall böra arvodena rätteligen rubriceras

1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. 69

sorn stipendier, med vilka är förbunden en ej obetydlig tjänstgöringsskyldighet.

Med hänsyn härtill torde vid uppräkningen av de vid universiteten och
karolinska institutet utgående arvodena i samband med avvecklingen av
det på arvodena utgående dyrtidstillägget dessa i allmänhet betraktas som
huvudsysslearvoden. Arvodena torde böra uppräknas med högst 26 procent.

I de fall, då arvode utan tvekan är att anse som ersättning för bisyssla
i den inom civila statsförvaltningen hävdvunna meningen, torde dock
arvodeshöjningen böra bestämmas till lägre belopp. Som minimigräns skulle
jag vilja angiva en arvodeshöjning av i runt tal 20 procent. I de fall, då
dyrtidstillägg på grund av nu gällande maximeringsbestämmelser icke alls
utgår på arvode eller utgår endast i begränsad omfattning, torde arvodena
böra bibehållas oförändrade eller uppräknas med de belopp, som kunna befinnas
skäliga med hänsyn till det faktiskt utgående dyrtidstillägget eller
storleken av andra jämförliga arvoden. Uppbär befattningshavare barntillägg
och utgör denna löneförmån en jämförelsevis väsentlig del av de med tjänsten
förenade sammanlagda arvodesförmånerna, torde i de fall då så befinnes
skäligt personligt arvodestillägg böra tillerkännas vederbörande som ersättning
för bortfallande barntillägg. Vid omräkningen av arvodena böra dessa
avrundas nedåt till lämpliga belopp. Det synes böra ankomma på Kungl.
Majit att med tillämpning av de nu angivna grunderna och efter förslag av
vederbörande universitetsmyndigheter meddela bestämmelser rörande de särskilda
arvodena. Härvid torde docentstipendium böra bestämmas till 7,500
kronor mot nu 6,000 kronor.

Från arvodesregleringen torde böra undantagas underläkare och amanuenser
vid universitetens kliniker och polikliniker. Dessa befattningshavare
synas böra i fortsättningen komma i åtnjutande av dyrtidstillägg och även
kristillägg. Jag erinrar, att ett flertal befattningshavare av motsvarande slag
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet inneha ställning såsom extra
tjänstemän och sålunda åtnjuta löneförmåner i enlighet med bestämmelserna
i civila icke-ordinariereglementet.

Vad jag nu anfört avser utom universitetet i Uppsala även universitetet
i Lund samt karolinska institutet. I det följande föreslår jag vid beräkningen
av de anslagsposter, som beröras av arvodesregleringen, en härav
föranledd höjning av dessa poster med belopp, som ansetts erforderliga vid
tillämpning av de i det föregående angivna principerna för arvodesregleringen.
Arvodesregleringen medför givetvis en motsvarande minskning av
vederbörande dyrtidstilläggsanslag. Anmärkas må även, att höjningen av
arvodena torde medföra i någon mån ökade inkomster för universitetens
reservfonder, till vilka besparingar på de under avdelning I i avlöningsstaterna
uppförda arvodesposterna i viss utsträckning ingå.

Med iakttagande av vad nu anförts och de ändrade grunderna för avlöningsstaternas
uppställning samt det rörliga tilläggets höjning till 15 procent
föreslår jag följande ändringar i avlöningsstaten för universitetet i Uppsala:

1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.

Indragningen av prebende! vid professuren i praktisk teologi medför en
ökning med 4,600 kronor till 859,600 kronor av den i avlöningsstaten under
avdelningen I. Professorer och lärare m. fl. uppförda delposten
Avlöningar till ordinarie tjänstemän: Lön och tjänstgöringspenningar. Å
andra sidan bör delposten minskas med summan av vederbörliga pensionsavdrag,
vilka beräknats till 52,500 kronor, och alltså uppföras med 807,100
kronor, innebärande en ökning med 3,100 kronor. Samtidigt bör erforderlig
ändring ske i den särskilda avlöningsstat för professorer m. fl., som är
införd under avdelningen. Det må påpekas, att de nya grunderna för beräkning
av avlöningsstater icke torde böra föranleda någon omräkning av
avdelning I i avlöningsstaten.

Den under samma avdelning ingående anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör vid bifall till förslaget
örn minskning av arvodet till ledare av juridiska fakultetens propedeutiska
kurs med 500 kronor samt indragning av det nu utgående arvodet av

1,000 kronor för examination i privaträtt för statsvetenskaplig examen
minskas med 1,500 kronor till 463,310 kronor. Med hänsyn till den av
mig tillstyrkta arvodesregleringen torde anslagsposten emellertid böra uppföras
med 566,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 101,190 kronor.
I enlighet med de nya grunderna för uppställning av avlöningsstaten bör
posten hädanefter icke fördelas på delposter. Då ersättningar till vikarier
för underläkare och amanuenser vid universitetets kliniker och polikliniker
böra bestridas från denna post, synes densamma böra betecknas förslagsvis.
Besparingar å de för sådana ersättningar beräknade medlen torde icke böra
tillföras reservfonden. Bestämmelse härom torde böra meddelas i den till
denna avdelning av avlöningsstaten fogade anmärkning 2.

Underavdelning II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m. beräknar jag med ledning av infordrade
uppgifter anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
till 397,000 kronor (—6,600), anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, till 21,000 kronor (höjningen, 3,860
kronor, föranledes av arvodesregleringen), anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal till ett maximerat belopp av 127,000 kronor
(+ 20,484 kronor, varav 12,000 kronor på grund av arvodesregleringen)
samt anslagsposten till rörligt tillägg till 68,500 kronor eller, för avrundning
av avlöningsstatens slutsumma, 68,566 kronor (+ 22,666). Vid beräkningen
av posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har hänsyn tagits till
kanslerns förslag örn minskad anvisning av medel till universitetsbiblioteket.

Förevarande anslag bör på grund härav för nästa budgetår bestämmas
till 2,060,000 kronor, innebärande en anslagsökning med 144,700 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1941/42, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.

A v 1 ö n i n g s s t a t.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
kronor 859,600
Avgå pensionsav drag

» 52,500 kronor 807,100

Avlöning sstater.

	Lön	Tjänst- görings- penningar	Summa
A. Avlöningsstat för professorer m. f 1. Teologiska fakulteten. 1 professor................	8,000	4,000	12,000
5 professorer ...............	40,000	20,000	60,000
1 professor, Kalsenianus .......	8,000	4,000	12,000
Alim.:	—	—	—
B. Avlöningsstat för exercitiemästare.
Summa kronor	—	-	859,600

b. Ålderstillägg,yb''rs/a^s vis.

.... ........kronor 48,400

c. Ersättningar till vikarierande
akademiska

lärare, förslagsvis. . . » 10,000 kronor 865,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ... » 566,000

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän..................... » 1,500

Anni.: Från förestående anslagspost skola till
förste underläkaren å medicinska kliniken och förste
underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas. _

Summa kronor 1,473,300

1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: delposten 1. a.
till lön och tjänstgöringspenningar till ordinarie tjänstemän, minskad
med Vederbörliga pensionsavdrag, anslagsposten 2. till arvode till professor
i psykiatri, anslagsposten 4. till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie tjänstemän, skola, med undantag dels av
besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode och ersättning
till universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,
varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels av besparingar
å anslagsmedel, som beräknats till arvode åt assistenten å
den fysikalisk-kemiska institutionen, dels av besparingar å anslagsmedel,
som beräknats till lönetillägg åt professorn N. J. Nordström såsom
innehavare av professuren i idé- och lärdomshistoria, dels ock av besparingar
å anslagsmedel, som beräknats till ersättningar till vikarier
för underläkare och amanuenser vid universitetets kliniker och polikliniker,
ingå till reservfonden, vilken står under kanslerns disposition
för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den ordning
universitetsetatuterna stadga.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis. . ...................kronor 397,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 21,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ » 127,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ >_68,566

Summa kronor 613,566

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,473,300

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m,, , »_613,566

Summa kronor 2,086,866

Särskilda uppbördsmedel:

— *— — — ---------kronor 26,866

Nettoutgift kronor 2,060,000;

dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 2,060,000.

[60] 4. Uppsala universitet: Omkostnader, förslagsanslag. Detta

anslag, som nu är uppfört med 138,500 kronor, disponeras på sätt framgår
av statsliggaren, sid. 417. Kanslern har hemställt, att anslaget måtte upptagas
med oförändrat belopp för nästa budgetår.

1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet. <3

Belastningen utgjorde under budgetåret 1939/40 omkring 206,800 kronor.
Med hänsyn härtill torde anslaget böra höjas till 208,000 kronor, i vilket
belopp inräknats jämväl medel för bestridande av utgifter för sjukvård m. m.,
vilka jag med ledning av tillgängliga uppgifter beräknat till omkring 1,000
kronor. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.....kronor 208,000.

[61.] 5. Uppsala universitet: Materiel m. m., reservationsanslag.

Anslaget sänktes för innevarande budgetår av statsfinansiella skäl med

80.000 kronor till 450,000 kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren,
sid. 417 f. Ur anslaget utgå, bland annat, 12,500 kronor till utgivande
av universitetets årsskrift, 5,000 kronor till resebidrag till obemedlade
och mindre bemedlade studerande, som deltaga i exkursioner i anslutning
till undervisningen i vissa ämnen, samt 2,250 kronor till reseersättning
till ledare av exkursioner. Större akademiska konsistoriet har —- med förmälan
att det för innevarande budgetår anvisade anslaget säkerligen skulle
visa sig otillräckligt, varför medel måste tillskjutas ur universitetets reservfond
—* hemställt, att anslaget måtte för budgetåret 1941/42 höjas till
532,890 kronor. Kanslern, som på grund av nu rådande förhållanden icke
ansett sig kunna föreslå någon anslagsökning, har i besparingssyfte ifrågasatt
dels en sänkning av förstnämnda anslagsbelopp om 12,500 kronor med

2.000 kronor, dels ock en indragning av de båda anslagsbeloppen om 5,000
kronor och 2,250 kronor. Vidare har kanslern förutsatt, att vid fördelningen
av anslaget vissa förskjutningar skulle bli nödvändiga, vilka dock
icke behövde medföra en anslagshöjning.

Resebidragen äro avsedda att för obemedlade och mindre bemedlade studerande
nedbringa kostnaderna för deltagandet i exkursioner, som äro
upptagna i studieplanerna och därför kunna anses vara av mer obligatorisk
karaktär. Ehuru en indragning av dessa resebidrag är ägnad att framkalla
betänkligheter, anser jag mig dock böra i nuvarande läge biträda
kanslerns förslag i denna del. Jag tillstyrker även förslaget örn indragning
av anslagsmedlen till reseersättning till exkursionsledare och minskning av
de till universitetets årsskrift utgående anslagsmedlen. Härutöver nödgas jag
emellertid ifrågasätta en ytterligare anslagsreduktion med 15,000 kronor. Jag
har visserligen beaktat, att de stigande materialpriserna medfört en ökning av
det vid oförändrad materielstandard föreliggande anslagsbehovet och levnadskostnadsstegringen
en höjning av de indexreglerade timlönerna till arbetarpersonalen
vid universitetets botaniska trädgård, vilka bestridas från detta anslag.
Å andra sidan får det förutsättas, att universitetets olika institutioner under
nuvarande förhållanden iakttaga den strängaste sparsamhet men även att
universitetets reservfond, som står till kanslerns disposition för universitetets

Departe mentschefen.

74 1941. Åttonde huvudtiteln: Uppsala universitet.

vetenskapliga och ekonomiska behov, i ökad utsträckning tages i anspråk
för bestridande av materielkostnader. Det bör uppmärksammas, att den
under punkten 59 berörda arvodesregleringen lärer komma att medföra en
mindre ökning av de till reservfonden inflytande inkomsterna.

Materielanslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med i runt tal

425.000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag
av universitetsmyndigheterna besluta örn anslagets fördelning. Vid fördelningen
av anslaget bör bland annat övervägas, om en minskning av de
till vissa av de humanistiska institutionerna utgående anslagsmedlen är motiverad
med hänsyn till medelstilldelningen till motsvarande institutioner
vid universitetet i Lund.

I detta sammanhang må erinras, att kanslern i sina anslagsäskanden
utgått från att de utgifter med tillhopa 6,370 kronor, som nu bestridas
från ett särskilt under åttonde huvudtiteln uppfört anslag till vissa
ersättningar (jfr statsliggaren, sid. 420), skola i fortsättningen bestridas
av universitetets egna tillgångar, varvid eventuellt reservfonden skulle
anlitas. Mot detta förslag har jag intet att erinra och beräknar alltså
icke i det följande något anslag för detta ändamål. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att meddela de bestämmelser, som med anledning härav
må finnas påkallade. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 425,000.

[62 ] 6. Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag. Detta anslag, som alltsedan budgetåret
1935/36 utgått med 148,500 kronor, sänktes budgetåret 1940/41 på
grund av rådande statsfinansiella läge till 126,500 kronor. Större akademiska
konsistoriet har hemställt om anvisande av 148,500 kronor för budgetåret
1941/42. Kanslern har under rådande förhållanden ifrågasatt en
minskning av anslaget med ytterligare 8,000 kronor till 118,500 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att av bibliotekets inköpsmedel

40.000 ä 45,000 kronor tagas i anspråk för tidskriftslitteratur, omkring 25,000
kronor för fortsättningsverk med bindande subskription, 42,000 å 45,000
kronor för bokbindning och omkring 35,000 kronor (för budgetåret 1940/41
omkring 13,000 kronor) för anskaffning av den i bokform nyutkomna litteraturen
och av antikvariska förvärv.

Örn anslaget för nästa budgetår skulle sänkas i samma proportion som
motsvarande till kungl, biblioteket utgående anslag, borde anslaget uppföras
med endast omkring 108,000 kronor. Med hänsyn till bibliotekets speciella
uppgifter och användningen av de nu anvisade anslagsmedlen, vill jag föreslå,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 115,000 kronor, inne -

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

bärande en anslagsminskning med 11,500 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av..................kronor 115,000.

[63.] 7. Lunds universitet: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag
är nu uppfört med 1,669,900 kronor och disponeras på sätt framgår av
statsliggaren, sid. 420 ff. Såsom under punkten 59 här ovan anförts, skall
Lunds stads- och landsförsamlingars pastorat med utgången av juni 1941
upphöra att vara prebende vid professuren i praktisk teologi vid Lunds
universitet. Enligt en i avlöningsstaten för universitetet införd anmärkning
uppbär innehavaren av denna professur avlöning lika med övriga universitetsprofessorer.
Så länge han emellertid i egenskap av domprost såsom
prebende innehar nämnda pastorat, uppbär han av domprostlönen dels 6,000
kronor, dels ock 500 kronor, sistnämnda belopp utgörande ersättning för
utgifter i ämbetet. Med hänsyn härtill har för professuren i avlöningsstaten
upptagits en avlöning av endast 6,000 kronor i stället för normalt 12,000
kronor.

Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av vederbörande
universitetsmyndigheters anslagsäskanden för nästa budgetår — hemställt,
att anslaget måtte å ena sidan höjas med 7,040 kronor samt å andra sidan
minskas med 9,100 kronor. De av kanslern förordade anslagsökningarna

fördela sig på följande sätt:

Till en professur inom teologiska fakulteten (i anledning av
indragningen från och med budgetåret 1941/42 av det med

professuren i praktisk teologi förenade prebendet).......kronor 6,000

Höjning av det nu utgående arvodet å 960 kronor till ledare
för civilrättsliga delen av juridiska fakultetens propedeutiska

kurs........................................ * ^O

Höjning av det nu utgående arvodet å 2,400 kronor till vaktmästaren
vid kemiska institutionen................. * 1.000

Summa anslagsökning kronor 7,040.

Under förutsättning, att de ordinarie lärarna i straff- och processrätt upprätthölle
de straff- och processrättsliga delarna av den propedeutiska kursen
vid de juridiska fakulteterna, syntes enligt kanslern arvodet för den civilrättsliga
delen därav kunna vid vartdera universitetet sättas till 1,000 kronor.
Då kanslern enligt punkten 59 här ovan föreslagit en minskning av det
vid Uppsala universitet för ändamålet utgående anslaget från 1,500 kronor
till 1,000 kronor, föresloge kanslern som en följd härav en ökning av motsvarande
anslag vid Lunds universitet från 960 kronor till 1,000 kronor.

Enligt kanslerns åsikt vore en avsevärd löneförbättring för den arvodesavlönade
vaktmästaren vid kemiska institutionen ett oavvisligt krav. Kanslern
hemställde därför, antingen att arvodet till nämnde vaktmästare höjdes

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

med förslagsvis 1,000 kronor, så att han i avlöningshänseende bleve ungefär
likställd med ordinarie vaktmästare i 7 lönegraden, eller ock att han erhölle
extra ordinarie anställning i sagda lönegrad.

Kanslern har härjämte framhållit, att han med hänsyn till det statsfinansiella
läget ansåge sig icke böra för närvarande vidhålla sin år 1939 gjorda
framställning angående inrättande av en professur i röntgendiagnostik.
Kanslern hemställde emellertid, att lärarbefattningen i medicinsk radiologi
måtte vid nuvarande innehavarens avgång omändras till en lärarbefattning
i röntgendiagnostik. Som en följd härav borde det i avlöningsstaten under
rubriken Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid medicinska fakulteten
upptagna anslaget till undervisning i röntgendiagnostik i stället utgå till
undervisning i radioterapi. Då en professur i röntgendiagnostik vid universitetet
snarast borde inrättas, föresloge kanslern, att lärarbefattningen i
samma ämne tills vidare icke skulle besättas med ordinarie innehavare.

De av kanslern föreslagna minskningarna i avlöningsstaten äro följande:

Indragning av arvodet för examination i privaträtt för statsvetenskaplig
examen............................kronor 1,000

Anslagsminskning på grund av höjning av pensionsavdragen

för professorer och lärare m. fl.................... » 7,100

Minskning av anslagsmedlen till avlöningar till icke-ordinarie

tjänstemän vid universitetsbiblioteket................ » 1,000

Summa anslagsminskning kronor 9,100.

I likhet med vad under punkten 59 i det föregående föreslagits beträffande
Uppsala universitet, borde enligt kanslern efter omregleringen av civilrättsprofessurerna
innehavaren av endera av dessa professurer utan särskild
ersättning förrätta examination i privaträtt för statsvetenskaplig examen.

Pensionsavdragen för professorer och lärare m. fl. hade av drätselnämnden
för budgetåret 1941/42 beräknats till 59,530 kronor för tjänstemän å ordinarie
stat i stället för under innevarande budgetår beräknade 52,000 kronor
och till oförändrat belopp, 900 kronor, för tjänsteman å indragningsstat.

I övrigt har kanslern, som i enlighet med givna direktiv noggrant
undersökt möjligheterna till ytterligare besparingar i förhållande till innevarande
budgetår, ansett sig icke kunna ifrågasätta andra nedskärningar av
förevarande anslag än att en förste bibliotekariebefattning vid universitetsbiblioteket
vid inträffad ledighet måtte indragas och tills vidare sättas å
övergångsstat.

Statskontoret, som erinrat, att arvodet till ifrågavarande vaktmästare vid
kemiska institutionen på kanslerns förslag år 1938 bestämdes till sitt nuvarande
belopp, 2,400 kronor förutom dyrtidstillägg, har i betraktande jämväl
av det ansträngda statsekonomiska läget icke ansett sig kunna tillstyrka
arvodesförhöjning för denne vaktmästare. Med hänsyn till pågående tjänsteförteckningsrevision
kunde statskontoret icke heller förorda inrättandet av
en extra ordinarie vaktmästarbefattning vid institutionen i fråga. Kanslerns
förslag om indragning av det för examination i privaträtt för statsvetenskaplig
examen avsedda beloppet gåve statskontoret anledning ifrågasätta,
huruvida tillräckliga skäl numera förefunnes för bibehållandet av liknande

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

för särskild undervisning av mindre omfattning avsedda belopp. Ämbetsverket
biträdde vidare förslaget, att en av de fyra förste bibliotekariebefattningarna
vid universitetet indroges vid inträffande ledighet. Vid bifall härtill
syntes föreskrift böra meddelas dels att vid först uppkommande ledighet
å dylik befattning densamma skulle indragas, dels ock att vid förfall för
förste bibliotekarie förordnande — i den mån sådant med hänsyn till bestämmelserna
i cirkulär 1940:37 överhuvudtaget ansåges böra förekomma
— icke finge meddelas å en av befattningarna i fråga. Något överförande
å övergångsstat borde däremot icke ske, då här icke vore fråga örn en bestämd
befattning.

Sedermera har kanslern överlämnat en framställning från större akademiska
konsistoriet, vari anhållits örn inrättande vid universitetet av en lärarbefattning
i nationalekonomi inom filosofiska fakulteten med en årlig lön av

8,200 kronor.

I underdånig skrivelse den 26 september 1939 rörande nationalekonomiens
ställning vid universiteten hade kanslern beträffande Lunds universitet gjort
framställning örn ett anslag av 2,200 kronor såsom tilläggsarvode åt läraren
i nationalekonomi inom filosofiska fakulteten, under förutsättning att han
innehade docentstipendium och fullgjorde den undervisning och examination,
som av kanslern fastställdes. Kanslern hade därvid framhållit, att en
sådan anordning redan år 1941 måste ersättas med antingen en professur
eller åtminstone en anslagsökning till den biträdande läraren, svarande mot
docentstipendiet, som då bortfölle. Något anslagsäskande för ändamålet hade
dock ej upptagits i statsverkspropositionen.

Den nuvarande läraren vore förordnad att innehava historiska gruppens
docentstipendium nr 5 för tiden till och med den 16 juli 1941. Han hade
då innehaft stipendiet i sju år, vilket vore maximitiden enligt de av riksdagen
godkända bestämmelserna om docentstipendier. Under hänvisning
till konsistoriets nu ingivna skrivelse hemställde kanslern om avlåtande till
1941 års riksdag av proposition i överensstämmelse med konsistoriets förslag.

Skulle denna hemställan ej vinna bifall, hemställde kanslern i andra
hand örn utverkande hos riksdagen av rätt för Kungl. Majit att, utan hinder
av gällande föreskrifter örn maximitid för innehavare av docentstipendium,
medgiva docenten i nationalekonomi och ekonomisk statistik vid Lunds
universitet J. H. Åkerman att under en ytterligare period av intill tre år
vara innehavare av det docentstipendium som han för närvarande uppbure.

Filosofiska fakultetens humanistiska sektion har enligt handlingarna i ärendet
framhållit, att behovet av en professur i nationalekonomi inom filosofiska
fakulteten blivit alltmer trängande efter inrättandet av statsvetenskaplig
examen, inom vilken ämnet nationalekonomi utgjorde det obligatoriska
huvudämnet. Under hösten 1940 utgjorde antalet studerande, som läste
nationalekonomi för sådan examen, omkring 60 och antalet studerande, som
förberedde sigo för avläggande av filosofie licentiatexamen i ämnet, uppginge
till 8. När Åkerman den 1 juli 1941 frånträdde docentstipendiet, komme
fakulteten att helt sakna medel att upprätthålla denna vidlyftiga undervisning.
Ett minimikrav syntes vara en lärarbefattning i lägst den föreslagna

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

Departe mentschefen.

löneställningen. Statsvetenskapliga intresseföreningen och nationalekonomiska
studentklubben i Lund lia hos universitetets rektor gjort en framställning i
samma syfte.

I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 84 f.) föreslog jag, med hänsyn till
det statsfinansiella läget, att med inrättande av den av 1939 års lagtima
riksdag beslutade professuren i limnologi vid Lunds universitet skulle tills
vidare anstå, trots de särskilt starka skäl, som enligt min mening talade
för att professuren erhölle innehavare. Riksdagen, som biträdde förslaget
om uppskov tills vidare med befattningens inrättande, fann det angeläget,
att frågan ånyo foges under omprövning i samband med anslagsäskandena
till 1941 års riksdag. Kanslern har i likhet med det större akademiska
konsistoriet icke ansett sig för närvarande kunna ifrågasätta inrättandet av
professuren. Ej heller jag finner det möjligt att nu tillstyrka professurens
inrättande. Frågan härom torde böra tills vidare vila för att vid lämplig
tidpunkt återupptagas.

I likhet med statskontoret anser jag mig icke kunna tillstyrka kanslerns
förslag om höjning av arvodet till vaktmästaren vid kemiska institutionen.
Däremot har jag intet att erinra mot att befattningshavaren, om de till
förfogande stående medlen därtill lämna tillgång, beredes extra ordinarie
anställning. Jag vill erinra, att den pågående tjänsteförteckningsrevisionen
enligt vad jag inhämtat icke kommer att upptaga frågor av denna art.

Jag biträder förslaget om indragning vid inträffande ledighet av en förste
bibliotekarietjänst vid universitetsbiblioteket men anser mig på av statskontoret
anförda skäl icke kunna förorda, att befattningen i samband därmed
överföres på övergångsstat. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
meddela bestämmelser i de av statskontoret angivna hänseendena.

Behovet av en särskild lärarbefattning i nationalekonomi inom filosofiska
fakulteten är, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, trängande och
aktualiseras från och med ingången av nästa läsår genom att docenten
Akerman, vilken hittills handhaft undervisningen i ämnet, vid denna tidpunkt
enligt gällande bestämmelser har att frånträda sitt docentstipendium.
Universitetsmyndigheterna lia också tillstyrkt inrättande från och med nästa
läsår av en dylik lärarbefattning. Såsom alternativ utväg har kanslern
anvisat möjligheten att medgiva Akerman rätt att innehava stipendiet under
ytterligare tre år. Jag tillstyrker för egen del sistnämnda förslag. Därest
riksdagen icke framställer erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl.
Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

I övrigt har kanslerns förslag icke givit mig anledning till någon erinran.

Jag biträder sålunda jämväl förslaget rörande omändring av den nuvarande
ordinarie lärarbefattningen i medicinsk radiologi till en lärarbefattning
i röntgendiagnostik och om ändrad disposition av anslaget till
undervisning i röntgendiagnostik. Dessa åtgärder böra emellertid, på sätt
kanslern förutsatt, vidtagas först när den nuvarande innehavaren av den

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

ordinarie tjänsten avgått och böra alltså icke nu föranleda ändring i avlöningsstaten.
För att befattningen skall kunna utan onödigt dröjsmål förändras,
vill jag emellertid föreslå Kungl. Majit att utverka riksdagens medgivande,
att befattningen må vid nuvarande innehavarens avgång förändras
till lärarbefattning i röntgendiagnostik.

I anledning av statskontorets påpekande torde särskild undersökning böra
verkställas rörande möjligheterna att indraga de vid universiteten och karolinska
institutet för särskild undervisning av mindre omfattning anslagna
ersättningsbeloppen. Jag anhåller att framdeles få återkomma till denna fråga.

I universitetets avlöningsstat torde böra vidtagas följande ändringar:

Då såsom ovan anförts Lunds stads- och landsförsamlingars pastorat med
utgången av juni 1941 upphör att vara prebende vid professuren i praktisk
teologi vid universitetet, bör den i avlöningsstaten under avdelning I. Professorer
och lärare m. fl. uppförda delposten till Avlöningar till ordinarie
tjänstemän: Lön och tjänstgöringspenningar ökas med 6,000 kronor.
Då vidare pensionsavdragen för dessa tjänstemän beräknats uppgå till sammanlagt
omkring 59,500 kronor mot nu 52,000 kronor, bör denna delpost
för nästa budgetår uppföras med (792,800 + 6,000 — 59,500=) 739,300
kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor.

Den under samma avdelning uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör i anledning avförslaget
örn ökning av arvodet till ledare av civilrättsliga delen av juridiska fakultetens
propedeutiska kurs samt indragning av arvodet för examination i
privaträtt för statsvetenskaplig examen minskas med (40 — 1,000=) 960
kronor till 462,825 kronor. Å andra sidan bör posten till följd av arvodesregleringen
(jfr punkten 59) höjas till 582,000 kronor, innebärande en höjning
med 118,215 kronor.

Avdelning II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m. måste omräknas på grund av den av riksdagen
beslutade ändrade uppställningen av avlöningsstater och det rörliga tilläggets
höjning till 15 procent ävensom på grund av arvodesregleringen. Med ledning
av från universitetet inhämtade uppgifter beräknar jag anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän till förslagsvis 280,000 kronor
(—11,200 kronor), anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, till 13,600 kronor (höjningen, 2,280 kronor, beror
på arvodesregleringen), anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal — efter minskning med det belopp av 1,000 kronor, som
inbesparas vid bifall till kanslerns förslag — till ett maximerat belopp av

95,900 kronor (+ 25,544 kronor, varav omkring 15,500 kronor till följd av
arvodesregleringen) samt anslagsposten till rörligt tillägg till förslagsvis
45,061 kronor (+ 11,761 kronor).

Förevarande anslag bör på grund härav för nästa budgetår uppföras med

1,815,000 kronor, vilket innebär en höjning med 145,100 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att lärarbefattningen i medicinsk radiologi
vid universitetet i Lund skall vid nuvarande innehavarens
avgång ändras till lärarbefattning i röntgendiagnostik;

dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1941/
42, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
kronor 798,800
Avgå pensionsav drag.

. » 59,500 kronor 739,300

Avlöningssta ter.

		Tjänstgö-
	Lön	ringspen-	Summa
A. Avlöningsstat för pro-		ningar
fessorer m. fl.
Teologiska fakulteten.
1 professor ................	8,000	4,000	12,000
6 professorer ...... . ........	48,000	24,000	72,000
Anm.:
B. Avlöningsstat för ezer-
ei tiemästare.			„
Summa kronor	—	—	798,800

b. Ålderstillägg, förslagsvis
..........kronor 42,800

c. Ersättningar till vikarierande
akademiska

lärare........... » 10,000 kronor 792,100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.......... » 582,000

Summa kronor 1,386,200.
Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 280,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 13,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... s 95,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 45,061

* Summa kronor 434,561.

Sammandrag;

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,386,200

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m, m., . »_434,561

Summa kronor 1,820,761

Särskilda uppbördsmedel:

----— — —--—- — --kronor 5,761

Nettoutgift kronor 1,815,000;

dels och till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av. . . . kronor 1,815,000.

[64.] 8. Lunds universitet: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag,
som nu är uppfört med 87,200 kronor, disponeras enligt en på sid.
428 i statsliggaren införd omkostnadsstat. Kanslern har hemställt, att anslaget
måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 87,200
kronor.

Under omkostnadsstaten bör i enlighet med vad i det föregående yttrats
upptagas en särskild anslagspost till sjukvård m. m., vilken torde böra beräknas
till 1,000 kronor. Då belastningen under det sistförfluten budgetåret
utgjorde omkring 103,000 kronor, torde härutöver anslaget böra höjas
med 15,000 kronor och således uppföras med 103,200 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.....kronor 103,200.

[65.] 9. Lunds universitet: Materiel m. m., reservationsanslag. Detta
anslag sänktes för innevarande budgetår med 47,000 kronor till 278,000
kronor. Anslaget disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 429 f.
Ur anslaget utgå bland annat 17,000 kronor till utgivande av universitetets

Bihang till riksdagens protokoll 19kl. 1 sami. Nr 1 Del 11. 6

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Lunds universitet.

Departe mentschefen.

årsskrift, 5,100 kronor till resebidrag till studerande, som deltaga i exkursioner
i anslutning till undervisningen i vissa ämnen, och 2,550 kronor till
reseersättning till ledare av exkursioner. Kanslern har erinrat, att universitetsmyndigheterna
hemställt om vissa höjningar av anslaget för nästa budgetår,
vilka bland annat föranledas av med städningspersonalen och trädgårdspersonalen
vid botaniska trädgården ingångna kollektivavtal. På grund
av nu rådande förhållanden har kanslern icke ansett sig kunna föreslå någon
anslagsökning men har förutsatt, att vid fördelningen av anslaget vissa förskjutningar
skola ske dels på grund av nämnda kollektivavtal och dels på
den grund, att anslaget till institutionen för ärftlighetsforskning visat sig
alldeles otillräckligt. Vidare har kanslern i besparingssyfte ifrågasatt, att
nämnda anslagsbelopp örn 17,000 kronor minskas med 1,000 kronor samt
att anslagsbeloppen på 5,100 kronor och 2,550 kronor helt indragas.

Under erinran örn vad under punkten 61 anförts, tillstyrker jag kanslerns
förslag men vill därutöver föreslå en anslagsminskning med 5,000 kronor.
Anslaget bör alltså för nästa budgetår minskas med (1,000 + 5,100 + 2,550 +
+ 5,000=) i runt tal 13,700 kronor till 264,300 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser örn anslagets fördelning.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 264,300.

[66 ] 10. Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag. Förevarande anslag sänktes för innevarande
budgetår från 137,000 kronor till 117,000 kronor. Kanslern har för
nästa budgetår ifrågasatt en sänkning av anslaget med ytterligare 7,000
kronor till 110,000 kronor.

Enligt handlingarna i ärendet beräknas innevarande budgetårs anslag
disponeras med — i ungefärliga tal — 43,700 kronor till tidskrifter och
andra löpande publikationer, 19,600 kronor till fortsättningsarbeten, 25,000
kronor till bindning och 28,000 kronor till inköp av enstaka nya böcker
och antikvariska förvärv.

Jag föreslår, att detta anslag minskas i ungefär samma proportion som
motsvarande anslag till universitetsbiblioteket i Uppsala, d. v. s. med omkring
11,000 kronor till 106,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Lokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av....................kronor 106,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Karolinska institutet.

[67 ] 11. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar, förslagsanslag.
Detta anslag är nu uppfört med 715,900 kronor. Enär beräkningen
av anslagets storlek för nästa budgetår står i samband med frågan
om anslag för nämnda budgetår till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,
vilken sistnämnda fråga av skäl, som framgå av punkten 71 i det
följande, icke kan upptagas i årets statsverksproposition utan måste göras
till föremål för särskild proposition, torde nu ifrågavarande anslag böra i
riksstatsförslaget uppföras med beräknat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42 till Karolinska
mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av.........................kronor 780,000.

[68.] 12. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader,

förslagsanslag. Detta anslag, som uteslutande användes till bestridande av
utgifter för bränsle, lyse och vatten, är nu uppfört med 35,000 kronor.
Kanslern för rikets universitet har hemställt örn anvisande av oförändrat
anslag för nästa budgetår.

Anslaget torde med hänsyn till de stegrade bränslepriserna höjas med i
runt tal 8,700 kronor. Under anslaget böra i fortsättningen även upptagas
medel för gäldande av kostnader för sjukvård m. m., vilka enligt infordrade
uppgifter torde kunna beräknas till 500 kronor. Anslagets slutsumma
skulle alltså bliva (35,000 + 8,700 + 500 =) 44,200 kronor. Jag
hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 44,200.

[69.] 13. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.,
reservationsanslag. 14. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp
och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag. Dessa anslag
äro nu uppförda med 99,000 kronor respektive 20,000 kronor. Förstnämnda
anslag disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 437. För budgetåret
1939/40 hade materielanslaget bestämts till 107,000 kronor och sänktes
alltså för innevarande budgetår med 8,000 kronor. Anslaget till bokinköp
och bokbindning för biblioteket, som tidigare utgick med 24,800 kronor,
sänktes för budgetåret 1939/40 av riksdagen — med hänsyn till en vid
utgången av budgetåret 1937/38 föreliggande reservation på omkring 7,600
kronor — till 20,000 kronor. Kanslern har hemställt, att anslagen måtte
för nästa budgetår uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Tanäläkarinstitutet.

Departe mentschefen.

Någon ytterligare sänkning av det redan nu förhållandevis knappt tillmätta
materielanslaget anser jag mig icke kunna föreslå, utan bör detsamma
i enlighet med kanslerns förslag för nästa budgetår uppföras med oförändrat
belopp. Beträffande anslaget till bokinköp och bokbindning för biblioteket
anförde jag i 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 90) i anledning av en av
kanslern gjord framställning örn anvisande av ett till 25,000 kronor förhöjt
anslag för innevarande budgetår, att jag till fullo insåge de svårigheter för
den medicinska undervisningen och forskningen, som måste bli följden av
ett för knappt tillmätt anslag till förevarande ändamål. Någon höjning av
anslaget kunde jag emellertid icke tillstyrka men ville med hänsyn till vad
sålunda anförts icke heller ifrågasätta någon ytterligare minskning av anslaget,
som genom den av 1939 års lagtima riksdag beslutade sänkningen
redan tillfälligtvis minskats med närmare 20 procent. Vad sålunda anförts äger
fortfarande giltighet, och jag biträder därför kanslerns förslag örn anvisande
av oförändrat anslag till bokinköp och bokbindning. Under åberopande av
vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Karolinska mcdiko-kirur giska institutet: Materiel

m. m. ett reservationsanslag av..........kronor 99,000;

dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp
och bokbindning för biblioteket ett reservationsanslag
av.............................. kronor 20,000.

[70 ] 15. Tanäläkarinstitutet: Avlöningar, förslagsanslag. 16. Tandläkarinstitutet:
Omkostnader, förslagsanslag. Dessa anslag äro nu uppförda
med 205,700 kronor, respektive 133,000 kronor och disponeras på sätt
framgår av statsliggaren, sid. 438 f. Kanslern för rikets universitet har, med
överlämnande av tandläkarinstitutets anslagsäskanden för nästa budgetår,
hemställt, att anslagen måtte upptagas med oförändrade belopp.

Beträffande avlöningsanslaget ifrågasätter jag icke andra ändringar
än sådana, som föranledas av dels en arvodesreglering av samma natur som
den jag förordat beträffande universiteten (jfr punkten 59), dels det rörliga
tilläggets höjning till 15 procent, dels ock den av 1940 års urtima riksdag
beslutade ändrade uppställningen av avlöningsstaterna.

Dyrtidstillägg utgår nu på samtliga de arvoden och ersättningar, som
bestridas ur anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, nämligen till inspektor och sekreterare, icke-ordinarie lärare
och icke-ordinarie sköterskor och biträden m. fl. samt på de till de
ordinarie lärarna utgående särskilda lönetilläggen av 1,620 kronor. Lämpligen
böra samtliga dessa arvoden i samband med dyrtidstilläggens avveckling
uppräknas med i runt tal 26 procent med undantag för arvodena till
inspektor och till sekreterare, beträffande vilka höjningen med hänsyn till

1941. Åttonde huvudtiteln: Tandläkarinstitutet.

motsvarande förhållanden på andra områden torde böra stanna vid högst
20 procent, och de till de ordinarie lärarna utgående lönetilläggen, vilka
torde böra bibehållas oförändrade, enär dessa lärare på grund av gällande
maximeringsbestämmelser icke för närvarande komma i åtnjutande av dyrtidstillägg
på denna löneförmån. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att efter förslag av vederbörande bestämma de särskilda arvodenas
storlek. Kostnadsökningen under detta anslag till följd av arvodesregleringen
beräknar jag till omkring 29,500 kronor. Erinras bör att belastningen
på vederbörande dyrtidstilläggsanslag minskas med minst samma
belopp vid bifall till mitt förslag.

De särskilda posterna i avlöningsstaten kunna med ledning av införskaffade
uppgifter uppskattas till följande belopp, nämligen anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän till förslagsvis 50,000 kronor (+1,700
kronor), anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, till 143,700 kronor ( + 30,970 kronor), anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal till 36,900 kronor (+230 kronor) samt
anslagsposten till rörligt tillägg till 11,900 kronor ( + 3,900 kronor). Avlöningsstatens
slutsumma blir alltså (50,000+143,700 + 36,900+ 11,900=)

242,500 kronor, vilket innebär en ökning med 36,800 kronor. Vid dessa
beräkningar har förutsatts, att från arvodesposten skola bestridas — förutom
kostnaderna för nämnda arvodesreglering — vikariatsersättningar till
från denna post avlönade befattningshavare vid vikariat på ordinarie eller
extra ordinarie tjänst samt att Kungl. Majit skall äga att, örn posten icke
lämnar tillgång härtill, medgiva, att den må överskridas med erforderliga
belopp.

Vad beträffar omkostnadsanslaget, torde anslagsposten till bränsle,
lyse och vatten med hänsyn till stegrade kokspriser böra höjas med omkring
25 procent eller med i runt tal 8,200 kronor. I omkostnadsstaten
torde jämväl i enlighet med de nya principerna för bestridande av sjukvårdskostnader
böra upptagas en särskild anslagspost till sjukvård m. m.,
vilken kan beräknas till omkring 500 kronor. I omkostnadsstaten äro nu
beräknade anslagsmedel till publikationstryck (500 kronor), biblioteket (900
kronor), undervisnings- och åskådningsmateriel (8,400 kronor) och institutets
vetenskapliga laboratorium (3,000 kronor). De till dessa ändamål utgående
medlen sänktes för innevarande budgetår med inalles 4,000 kronor till de
nj^ss angivna beloppen om sammanlagt 12,800 kronor. Under nuvarande
förhållanden finner jag mig böra ifrågasätta en ytterligare anslagssänkning
med 1,700 kronor. Omkostnadsanslaget bör alltså för nästa budgetår höjas
med (8,200 + 500-—1,700=) 7,000 kronor till 140,000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 50,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 143,700

Anm.: Ur denna anslagspost skola bestridas
kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor för

vardera tre ordinarie lärare på grund av ökad
undervisningsskyldighet.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................... » 36,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_11,900

Summa förslagsanslag kronor 242,500;

dels till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.....kronor 242,500;

dels ock till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 140,000.

[71.] 17. Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar,
förslagsanslag. 18. Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader,
förslagsanslag. 19. Universitetssjukhus: Serafimerlasa rettet:

Avlöningar, förslagsanslag. 20. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader, förslagsanslag. Förstnämnda två anslag äro
nu uppförda med 3,496,000 kronor respektive 2,300,000 kronor, medan
serafimerlasarettets avlöningsanslag är uppfört med 1,660,000 kronor och
dess omkostnadsanslag med 1,550,000 kronor. Direktionen för karolinska
sjukhuset bar i skrivelse den 10 september 1940 framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår. Då behandlingen av ärendet icke kan avslutas
i så god tid, att definitivt förslag i ämnet kan underställas riksdagen i statsverkspropositionen,
torde förevarande anslag i riksstatsförslaget böra uppföras
med beräknade belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
ett förslagsanslag av..........kronor 4,000,000;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader
ett förslagsanslag av...........kronor 2,700,000;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

ett förslagsanslag av..............kronor 1,670,000;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader
ett förslagsanslag av........kronor 1,430,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

[72 ] 21. Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i
Uppsala, förslagsanslag. Detta anslag är nn uppfört med 330,000 kronor

och disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till driftkostnader, förslagsvis..............kronor 316,900

2. För sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka

från ort utom Uppsala län..................... » 5,000

3. Materiel jämte avlöning åt vaktmästare............ » 7,092

4. Ersättning för indragen ved in natura ...... *_UPPS

Summa kronor 330,000.

Ur posten 1 utgå, därest brist uppstår i kostnaderna för vård vid sjukhuset
av sjuka från Uppsala län, av vilken brist länets landsting enligt ett
mellan Uppsala universitet och landstinget ingånget avtal åtagit sig att ersätta
halva beloppet, erforderliga medel till täckande av den andra hälften
av bristen. Därjämte bidrager landstinget med visst belopp för vårdplats
och dag. Dyrtidstillägg av statsmedel utgår till de i särskild stat för sjukhuset
upptagna befattningshavarna. De under posten 2 upptagna anslagsmedlen,
för budgetåret 1939/40 upptagna med 15,000 kronor, ha till uppgift
närmast att möjliggöra vård vid sjukhuset av patienter, vilkas sjukdomar
äro av betydelse för undervisningen och forskningen. Beträffande de övriga
posterna, som utgått under en lång följd av år, framhöll jag under punkten
81 i 1940 års åttonde huvudtitel, att en utredning angående möjligheterna
att indraga posterna borde förebringas genom universitetsmyndig*
heternas försorg. I anledning härav anbefalldes sedermera kanslern för
rikets universitet att, efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter,
verkställa utredning i ämnet.

Kanslern har hemställt, att anslagsposterna 1 och 2 måtte för nästa budgetår
uppföras med oförändrade belopp, samt föreslagit indragning av posterna
3 och 4. Av kanslerns utredning inhämtas följande:

Medicinska fakulteten hade avstyrkt en indragning av dessa poster under
hänvisning till att det år 1900 mellan universitetet och landstinget upprättade
kontraktet angående akademiska sjukhuset skulle lägga hinder i vägen därför.
Vidare hade framhållits, att det under punkten 3 upptagna anslaget
alltjämt hade samma karaktär som universitetets övriga anslag för bestridande
av de olika institutionernas materielkostnader.

I kontraktet uttalades att, sedan för sjukvården använts bl. a. de inkomster,
som tillkomma sjukhuset för sjukvården på grund av statsanslag
och särskilda kommunala anslag, av bestämmelser i universitetets stat (inkomster
av Mälby frälseränta, dekanatsmedel, studentkårens sjukhusbidrag,
stipendieböter och universitetets egna legosängsmedel) och av donationer,
landstinget och staten skulle till täckande av därutöver gående kostnader
för vården av sjuka från landstingsområdet bidraga med hälften vardera.

De nu ifrågavarande posterna hade till och med budgetåret 1934/35 ingått
i universitetets stat bland anslagen för materiel. Sedan hade de utbrutits
från universitetets materielanslag och uppförts såsom anslag till
akademiska sjukhuset. I den citerade kontraktsbestämmelsen vore de ej
uttryckligen nämnda. Fakulteten hade emellertid ansett, att de ingått bland

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

Departe mentschefen.

de inkomster, som där åsyftades, och att i varje fall deras indragande skulle
rubba förutsättningarna för kontraktet.

Eftersom anslaget å 7,092 kronor med hänsyn till användningen hade
samma karaktär som övriga medicinska institutioners materielanslag, torde
frågan örn universitetets bundenhet vid detsamma böra ses mot bakgrunden
av att materielanslagen till de med sjukhuset förbundna eller samarbetande
medicinska institutionerna överhuvud undergått förhöjningar sedan kontraktets
tillkomst. I och för sig syntes kontraktets lydelse ej innebära annat
än att disponibla stats- och kommunala anslag, ävensom donationsmedel och
de särskilda poster, som uppräknades inom parentes, skulle anlitas, innan
bidragsplikten för landstinget och statsverket ansåges begynna. Kanslern
kunde därför ej finna det nödvändigt att bibehålla de nämnda posterna såsom
särskilda statsanslag. En konsekvens av deras upphörande torde emellertid
bli en ökad belastning dels å anslaget för statens bidrag till driftkostnader,
dels å motsvarande bidrag från landstinget. Då det förstnämnda anslaget
hade förslagsanslags natur och den ökade belastningen skulle bli jämförelsevis
ringa, ansåge kanslern ej nödvändigt, att anslaget höjdes.

Statskontoret har anslutit sig till kanslerns uppfattning, att det mellan
universitetet och landstinget upprättade kontraktet icke kunde anses lägga
hinder i vägen för en indragning av ifrågavarande poster samt att någon höjning
av posten till bidrag till driftkostnader icke påkallades av en dylik åtgärd.

Jag delar kanslerns, av statskontoret biträdda uppfattning, att de under
anslaget upptagna posterna till materiel jämte avlöning åt vaktmästare och
till ersättning för indragen ved in natura om 7,092 kronor respektive 1,008
kronor kunna indragas samt att någon höjning av den förslagsvis betecknade •
anslagsposten bidrag till driftkostnader ej påkallas därav. Beträffande anslagsposten
för sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från ort
utom Uppsala län ifrågasätter jag icke någon ändring. Med hänsyn till
belastningen under budgetåret 1939/40 — omkring 281,600 kronor — torde
anslaget kunna minskas till i avrundat tal 300,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag erinra, att statskontoret i sitt förutnämnda
utlåtande erinrat om att kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid akademiska sjukhuset nu helt stanna på statsverket och i anslutning
till vissa av riksdagens revisorer tidigare gjorda uttalanden ifrågasatt förhandlingar
med landstinget i denna fråga och rörande frågan örn bestridande
av vissa kostnader för pensionering av sjukhusets personal. Jag
anhåller att framdeles, sedan den i ärendet nu pågående utredningen slutförts,
få återkomma till dessa frågor. I avbidan härpå torde dyrtidstillägg
böra fortfarande utgå till de på särskild stat för sjukhuset uppförda befattningshavarna,
dock utan rätt för dem att åtnjuta kristillägg från det
anslag, som för detta ändamål enligt det efterföljande bör uppföras under
åttonde huvudtiteln för budgetåret 1941/42. Åberopande det anförda hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset
i Uppsala för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av........................kronor 300,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

[73.] 22. Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. Alltsedan år 1921 har riksdagen anvisat särskilt
anslag såsom bidrag till täckande av de kostnader, Malmöhus läns
landsting fått vidkännas för driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund.
1925 års riksdag godtog vissa bidragsgrunder, för vilka redogjorts på sid.
274 f. i 1937 års åttonde huvudtitel. Enligt beslut av 1937 års riksdag
skall ifrågavarande statsbidrag från och med den 1 juli 1938 utgå enligt
ändrade grunder, närmare bestämda genom avtal mellan Kungl. Majit och
kronan samt landstinget. Enligt detta avtal, som gäller i fem år, räknat
från och med den 1 juli 1938, och som — om någondera parten önskar
uppsäga detsamma — skall uppsägas före den 1 juli 1941, skall staten
såsom bidrag till de årliga sjukvårdskostnaderna vid lasarettet erlägga 10
procent av vissa driftkostnader, beräknade på i avtalet angivet sätt. Särskilda
föreskrifter ha meddelats i avtalet angående maximering av statsbidraget,
vilket icke får överstiga 190,000 kronor per år.

Anslaget för innevarande budgetår, vilket avser lasarettets verksamhet
under år 1938 och är beräknat delvis enligt 1925 års bidragsgrunder och
delvis enligt 1937 års avtal, utgör 136,000 kronor.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har beräknat
statens bidrag till lasarettets driftkostnader under år 1939 till 190,000 kronor.
Örn statsbidraget icke maximerats, skulle anslaget enligt direktionens beräkningar
utgöra 235,163 kronor 50 öre. Framställningen har tillstyrkts av
de akademiska myndigheterna i Lund, kanslern för rikets universitet och statskontoret.

Mot anslagsberäkningen har jag intet att anmärka. I detta sammanhang
vill jag erinra, att landstingets förvaltningsutskott uppsagt det mellan staten
och landstinget ingångna avtalet, vilket på grund härav upphör att gälla
med utgången av budgetåret 1942/43. Genom beslut den 8 november 1940
har Kungl. Majit uppdragit åt en delegation att upptaga förhandlingar i
ämnet med förvaltningsutskottet. .lag hemställer, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av.........................kronor 190,000.

[74.] 23. Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad
för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, reservationsanslag. Då den nuvarande ögonkliniken vid lasarettet i
Lund länge varit mycket otillfredsställande, bland annat ur läkarutbildningssynpunkt,
beslöt Malmöhus läns landsting år 1937 att för uppförande av
en nybyggnad för kliniken bevilja ett anslag av 364,000 kronor under förutsättning,
att lika stort belopp anvisades av statsmedel. Landstingets för -

Departe mentschefen.

90 1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

valtningsutskott anhöll därefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för nybyggnaden bevilja ett anslag av 364,000 kronor. Med anledning
härav avlät Kungl. Majit proposition (nr 30) till 1939 års lagtima riksdag,
däri föreslogs, att staten skulle bidraga med hälften av de beräknade byggnadskostnaderna,
alltså med 364,000 kronor. Detta förslag bifölls av riksdagen
(skrivelse nr 8, punkt 88). I anslutning härtill har riksdagen såsom
bidrag till uppförande av byggnaden, i huvudsaklig överensstämmelse med
i ärendet företedda ritningar, anvisat dels för budgetåret 1939/40 200,000
kronor, dels för innevarande budgetår 85,000 kronor.

Malmöhus läns landstings förvaltningsutshott har anhållit, att det återstående
anslagsbeloppet, 79,000 kronor, måtte anvisas för nästa budgetår. Utskottet
meddelar, att byggnaden är under uppförande och att byggnadsarbetena
enligt ingånget entreprenadkontrakt skola vara färdiga den 1 oktober 1941.

Jag tillstyrker, att återstoden av statsbidraget anvisas för nästa budgetår.
För ändamålet bör alltså uppföras ett anslag av 79,000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av
nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.....................kronor 79,000.

[75 ] 24. Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur
för röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. Till förnyande av instrumentariet vid röntgendiagnostiska
avdelningen vid Lunds lasarett m. m. ha åren 1936, 1937 och 1939
beviljats statsanslag till ett sammanlagt belopp av 58,900 kronor. En framställning
om anslag till dylikt ändamål för budgetåret 1940/41 blev av statsfinansiella
skäl avslagen.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har ånyo anhållit
örn statsbidrag till anskaffande av apparatur för avdelningen med 23,375
kronor.

Framställningen grundade sig på en skrivelse till direktionen från tjänstgörande
överläkaren vid röntgen diagnostiska avdelningen, docenten H. Hellmer,
enligt vilken skrivelse följande instrumentarium erfordrades: 1

1. En kondensatorapparat..........................kronor 30,020

2. Ett bord, som tilläte undersökning av patient i övergångs läge

mellan stående och liggande ställningar.......... » 5,500

3. Mörkrumsgardiner för samtliga laboratorier, mörkrumsav delning

och korridorer.......................... > 3,760

4. En högtalareanläggning......................... » 970

5. En kymograph................................ » 6,500

Summa kronor 46,750.

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

1939 års landsting hade för sin del på förslag av direktioneu för ovan
angivna ändamål anslagit ett belopp av 23,375 kronor, att utgå under förutsättning
att ett lika stort belopp anvisades av statsmedel. I likhet med
vad direktionen anfört vid tidigare gjorda framställningar om anslag för
motsvarande ändamål tilläte sig direktionen erinra därom, att erforderliga
anslag till röntgendiagnostiken icke blott tillgodosåge sjuk vårdsintresset utan
även statsintresset genom att bereda möjlighet till utbildning för de vid
röntgeninstitutet tjänstgörande läkarna och medicine studerandena. Ett
bifall till direktionens framställning innebure enbart ett fullföljande av hittills
tillämpade principer. Beträffande detalj motiveringen torde få hänvisas
till handlingarna i ärendet.

Medicinska fakulteten och det större akademiska konsistoriet i Lund ha
tillstyrkt direktionens framställning.

Kanslern för rikets universitet har anfört:

De i framställningen upptagna posterna syntes icke samtliga vara av den
art, att de borde bekostas till hälften av statsmedel enligt hittills tillämpade
riktlinjer. Sålunda borde ersättandet av de 20 år gamla mörkrumsgardinerna
i laboratorierna och mörkrumsavdelningen med nya och utbytet av
vanliga rullgardiner i korridoren mot mörkrumsgardiner närmast vara att
hänföra till sådana underhålls- och utrustningskostnader, som borde bestridas
av landstinget ensamt. Detsamma torde gälla örn posten 4. Däremot
tillhörde posterna under 1, 2 och 5 sådana kostnader, som under senare
tid brukat delas mellan staten och landstinget. Ehuru otvivelaktigt
anskaffandet av detta instrumentarium skulle vara önskvärt, syntes i nuvarande
statsfinansiella läge ett uppskov därmed vara försvarligt.

Den nuvarande röntgenapparaturen vid Lunds lasarett synes trots de anslag
till modernisering av denna apparatur, som under de senare åren ställts
till förfogande, delvis icke motsvara nutidens krav på röntgenutrustningen
vid ett stort sjukhus. Då lasarettet tillika är ett undervisningssjukhus, är
det av vikt, att röntgeninstrumentariet hålles på sådan nivå, att de alltmer
utvecklade och nya metoderna inom denna gren av läkarvetenskapen kunna
tillämpas till gagn för sjukvården i hela landet. Förbättringen av instrumentariet
synes vara en fråga av sådan angelägenhet, att den icke gärna
bör ytterligare uppskjutas. Jag vill därför föreslå, att även staten anvisar
medel till modernisering av den röntgendiagnostiska apparatutrustningen.
Ett bidragande skäl till att jag nu anser mig kunna förorda denna medelsanvisning
är att, enligt vad jag inhämtat, avdelningens behov av röntgenutrustning
är tillgodosett i varje fall för de närmaste fyra å fem åren, örn
den nu gjorda framställningen tillmötesgås.

Statsbidraget synes på av kanslern anförda skäl icke böra avse posterna
3 och 4. Då vidare, enligt vad jag inhämtat, kostnaderna för inköp av
den i övrigt erforderliga utrustningen kunna hållas inom ramen av ett
statsbidrag av 17,800 kronor, synes anslaget böra begränsas till detta
belopp.

Departe mentschefen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av
apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av.................kronor 17,800.

[76] 25. Universitetssjukhus: Bidrag till vissa ändringsarbeten
inom kirurgiska polikliniken och röntgendiagnostiska avdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag.
Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har, med överlämnande
av ritningar, arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning, anhållit
örn statsbidrag dels med 18,800 kronor till vissa ändringsarbeten inom kirurgiska
polikliniken vid lasarettet i Lund, dels ock med 26,100 kronor till vissa
ändringsarbeten inom lasarettets röntgendiagnostiska avdelning. Av framställningen
inhämtas bland annat följande:

Beträffande kirurgiska polikliniken hade överläkaren vid kirurgiska
kliniken, professorn J. P. Strömbeck inkommit till direktionen med en framställning,
innehållande bland annat:

Då det funnes berättigad anledning antaga, att polikliniken ännu under
lång tid komme att vara förlagd till de nuvarande lokalerna, borde de olägenheter,
som vidlådde dessa såvitt möjligt avhjälpas redan nu. Frånvaron
av smårum för samtal och undersökning, speciellt för kvinnliga patienter,
vore mycket kännbar. Upptagande av sjukhistorier med ofta grannlaga
frågor i ömtåliga ämnen hade fått försiggå i närvaro av medpatienter. Det
hade visat sig otillräckligt med en operationssal. Stagnation i arbetet hade
ofta uppstått med onödigt lång väntetid för patienterna. De ingrepp, som
utfördes i poliklinikens operationssal, vore i vissa fall rätt långvariga och
ingripande. För närvarande sökte man vid behov operera på två bord, skilda
av en skärm. Denna anordning vore dock otillfredsställande. Särskilt örn
narkos skulle användas utsattes medpatienten för betydande obehag. Särskilt
rum^för mottagning av svårare olycksfallsskador saknades. Sådana fall
måste, då de anlände under pågående mottagning, transporteras genom
väntrum och mottagningsrum. För där befintliga patienter vore dessa transporter
störande och motbjudande. Expeditionens placering i ena ändan av
polikliniklokalen vore opraktisk.

För att på ett tillfredsställande sätt minska olägenheterna borde dels väntrummet,
som visat sig onödigt stort för sitt ursprungliga ändamål, avbalkas,
dels ytterväggarna för nuvarande operationssalen utflyttas, varigenom
nya utrymmen erhölles.

_Tjänsteförrättande överläkaren vid röntgendiagnostiska avdelningen,
docenten H. Hellmer hade anfört bland annat:

_ Avdelningen vore i behov av en snar utvidgning av sina lokaler, försåvitt
arbetet med hänsyn till dess kvantitet och kvalitet skulle kunna bedrivas
som förut. Detta behov, som helt tagit karaktären av ett trängande
sjukvårdsbehov, gällde undersökningslaboratorierna, mörkrumsavdelningen,
demonstrations- och expeditionsavdelningen samt väntrumslokalerna.

Till undersökningsavdelningen hörde sedan år 1932 tre undersökningslaboratorier.
Sedan nämnda tidpunkt hade undersökningarnas antal ökat

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

med 82 procent. Härtill komme, att ett flertal undersökningar för sitt utförande
krävde ett mera komplicerat instrumentarium och ett större utrymme
än fallet varit för cirka tio år sedan. Arbetet i mörkrumsavdelningen
utfördes inom samma utrymmen som år 1918. Sedan nämnda tidpunkt
hade undersökningarnas antal ökat med icke mindre än 745 procent.

Demonstrations- och expeditionsavdelningen hade tillkommit år 1932 och
undergått en mindre utvidgning i början av år 1938. Golvytan i lokalerna
vore nu så starkt utnyttjad, att arbetet därstädes under vissa tider på dagen,
bland annat när läkarronder från lasarettets andra avdelningar inträffade,
endast med stor svårighet kunde genomföras. På väntrumsavdelningen funnes
endast två hytter för sittande patienter samt en alkov för två—tre rullbårar.
I övrigt finge väntetiden tillbringas av patienterna — såväl uppegående
som sängliggande — i korridoren, som samtidigt utgjorde den enda
inomhusförbindelsen mellan norra och södra sjukhuset. På grund av den
därstädes rådande livliga trafiken och på grund av att största delen av
patienterna måste av- och påklädas i korridoren vore det numera omöjligt
att undvika, att en del för patienternas trevnad ohållbara situationer uppkomme,
vartill komme att olyckstillbud på grund av den trånga passagen
inträffat.

Genom avflyttning av röntgenbehandlingsavdelningen, vilken avflyttning
beräknades kunna ske under första delen av år 1941, bleve lokaler tillgängliga,
belägna i omedelbar anslutning till den nuvarande röntgendiagnostiska
avdelningen. Genom att detta utrymme toges i anspråk för röntgendiagnostiska
avdelningens räkning skulle detsamma, under förutsättning att
sjukhuset icke underginge någon större utvidgning med hänsyn till antalet
vårdplatser, kunna tillfredsställa de krav, som under de närmaste tio—
femton åren kunde tänkas ställas på densamma. Det utrymme, som avdelningen
i så fall komme att förfoga över, bleve detsamma som röntgendiagnostiska
avdelningen vid serafimerlasarettet, med ungefär samma antal undersökningar,
haft till sitt förfogande sedan januari 1932.

Direktionen hade låtit upprätta förslag i syfte att avhjälpa de påtalade
olägenheterna. Kostnaderna för realiserandet av dessa förslag hade beräknats
till 37,600 kronor för kirurgiska polikliniken och till 52,200 kronor för
röntgenavdelningen.

1940 års landsting hade^för sin del anvisat hälften av de angivna beloppen
att utgå under förutsättning att häremot svarande anslag anvisades av
statsmedel. Det borde framhållas, att de lokaler och anordningar, varom
här vore fråga, icke blott tillgodosåge sjukhusintresset utan även statsintresset
genom beredande av förbättrade möjligheter för läkarutbildningen.
Ett bifall till direktionens framställning örn statsbidrag innebure enbart ett
fullföljande av hittills tillämpade principer.

Direktionens framställning har tillstyrkts av medicinsica fakulteten och det
större akademiska konsistoriet i Lund.

Kanslern för rikets universitet har även tillstyrkt framställningen samt
yttrat bland annat:

Följande regler hade hittills tillämpats angående statens bidrag till det
såsom undcrvisningssjukhus nyttjade lasarettet i Lund.

Kostnaden för ny- oell ombyggnad hade till hälften burits av staten, medan

Departe mentschefen.

94 1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

landstinget ensamt bestritt kostnaden för byggnadernas underhåll. Den utrustning,
som toges i anspråk enbart för undervisningen, bekostades av staten,
annan utrustning av landstinget. Dock hade staten beträffande den utrustning,
som användes för röntgendiagnostiken, under senare tid vid flera
tillfällen bidragit med halva kostnaden (se kanslerns utlåtande den 15 november
1938, intaget på sid. 179 f. i 1939 års åttonde huvudtitel.) För
lasarettets driftkostnader lämnade staten ett årligt bidrag enligt särskild
överenskommelse.

De föreslagna förbättringarna av den kirurgiska poliklinikens och den
röntgendiagnostiska avdelningens lokaler syntes i varje fall till större delen
böra hänföras till ombyggnad, vartill staten plägat lämna bidrag med halva
kostnaden. Huruvida inredandet av undersökningsrum genom avbalkning
av utrymmen inom väntrummet i den kirurgiska polikliniken skulle betraktas
som en ombyggnad kunde måhända vara tveksamt. Då denna anordning
torde draga relativt ringa kostnad och skäl kunde anföras för dess
karakterisering såsom ombyggnad, ansåge kanslern sig ej böra ifrågasätta,
att skillnad gjordes mellan densamma och övriga föreslagna åtgärder i det
hänseende, varom här vore fråga.

Inredningen och omändringen av de lokaler, som den röntgendiagnostiska
avdelningen erhölle genom förflyttning av röntgeninstitutets avdelning för
terapi till den under byggnad varande jubileumskliniken (enligt beräkning
färdig i april 1941), syntes ofrånkomlig, eftersom det gällde att utnyttjade
ledigblivna rummen och göra dem användbara för den röntgendiagnostiska
avdelningen. Hur starkt påkallad denna ökning av lokalutrymmet för sistnämnda
avdelning vore, fratnginge med all tydlighet av handlingarna.

För att en ändamålsenlig disposition av den röntgendiagnostiska avdelningens
lokaler skulle kunna erhållas, syntes det önskvärt att åt avdelningen
bereddes det ytterligare tillskott i utrymme, som skulle åstadkommas genom
påbyggnaden å den kirurgiska poliklinikens operationssal.

För den kirurgiska poliklinikens del vore åstadkommandet av en andra
operationssal otvivelaktigt från sjukvårdssynpunkt ett starkt motiverat önskemål.
Inredandet av undersökningsrum vore likaså och kanske i ännu högre
grad betingat av hänsyn till sjukvårdens och patienternas intressen.

Såsom universitetskanslern framhållit, få ändringsarbetena anses i huvudsak
vara att hänföra till sådan ombyggnad, vartill staten brukat bidraga
med hälften av kostnaderna. Vid besök på ort och ställe har jag övertygat
mig om att de ifrågasatta förändringarna äro i hög grad av behovet påkallade
och att staten har anledning att, sedan landstinget för sin del anslagit
medel för ändamålet, trots den ekonomiska situationen lämna sin
medverkan till ombyggnadsföretaget. Mot kostnadsberäkningarna har jag
icke funnit anledning till erinran. Jag vill föreslå, att ett reservationsanslag
av (18,800 + 26,100 =) 44,900 kronor uppföres för ändamålet, och hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till vissa ändringsarbeten
inom kirurgiska polikliniken och röntgendiagnostiska avdelningen
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...............................kronor 44,900.

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

[77.] 26. Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm. Anslaget har under de senare budgetåren utgått med
följande belopp:

1936/37 ...................... kronor 185,600

1937/38 ...................... » 197,900

1938/39 ...................... » 306,500

1939/40 ...................... » 355,000

1940/41 ...................... » 355,000.

Barnbördshuset drives i ekonomisk samverkan mellan staten, Stockholms
stad och Stockholms län. Beträffande stadens och länets bidrag till barnbördshuset,
vilka regleras genom särskilda avtal, samt grunderna för statens
tillskott torde få hänvisas till redogörelsen i 1940 års åttonde huvudtitel
(sid. 97 f.).

Direktionen över allmänna barnbördshuset har hemställt om ett till 461,497
kronor förhöjt anslag till uppehållande av driften vid barnbördshuset och
dess kvinnoklinik under nästa budgetår.

I följande tabell ha sammanförts de verkliga utgiftsposterna för budgetåret
1939/40 och de beräknade för budgetåret 1941/42:

Fastighetens underhåll och omkostnader .
Inventariers anskaffning och underhåll . .

Avlöningar......................

Kosthåll........................

Tvätt och renhållning..............

Uppvärmning och belysning..........

Läkemedel .....................

Instrument- och undervisningsmateriel . .
Skrivmateriel, tryckningskostnader o. dyl.
Diverse utgifter...................

Summa kronor

	Beräknade
Utgifter	utgifter
1939/40	1941/42
34,626: 22	76,665	—
26,915:67	27,000	-—
323,729:06	360,216	—
147,621: 92	180,000	—
19,768: 36	20,000	—
72,769:45	82,000	—
86,457: 27	87,000	—
8,453: 08	9,000	—
8,261: 72	8,000	—
13,401:02	14,000	—
742,003: 77	863,881	—

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

Bland utgifterna för fastighetens underhåll hade direktionen för
nästa budgetår beräknat 47,665 kronor för provisoriskt ordnande av drägligare
bostadsförhållanden för barnbördshusets underläkare och amanuenser ävensom
expeditionslokal åt barnbördshusets direktor. Då det nuvarande barnbördshuset
åren 1912—13 uppfördes hade, erinrar direktionen, för de vid anstalten
arbetande amanuenserna och underläkarna inretts tjänstelokaler om två
rum för var och en av dem. Därvid följdes den sed, som dittills varit
rådande vid alla sjukhusbyggen. Ungefär vid denna tid började man emellertid
vid landsortslasaretten, i såväl sjukvårdens som underläkarnas intresse,
för att fastare binda underläkaren vid sjukhuset och för att för honom
underlätta arbetet att inom lasaretten inreda familjebostäder. Erfarenheterna
av denna anordning hade visat sig så goda, att den numera kunde
sägas ha slagit så gott som helt igenom.

96 1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

Något formligt beslut från direktionens sida att tillåta de gifta underläkarna
att använda sina tjänstebostäder på barnbördshuset som familjebostäder
hade aldrig förelegat. Men sedan många år hade underläkarna
på eget bevåg, med direktionens tysta medgivande, med sina familjer bebott
dessa små dubbletter. På begäran hade direktionen även medgivit underläkarnas
hustrur och barn tillstånd att mot skälig avgift erhålla kost på
barnbördshuset.

Denna ordning hade för barnbördshuset varit till mycket stor fördel, i
det sålunda underläkarna även utanför den ordinarie arbetstiden och även
under jourfria dygn varit i största utsträckning tillgängliga för omedelbar
kallelse vid förekommande behov. Sammanträngandet av en familj med
man, hustru och ett, två, i vissa fall tre barn i en lägenhet, som ursprungligen
avsetts endast som tjänstelokal för en person, hade emellertid lett till
missförhållanden i hygieniskt avseende, som icke vore försvarliga.

En utväg stöde givetvis direktionen här öppen, nämligen att förbjuda
tjänstelokalernas användning som familjebostäder. En sådan åtgärd skulle
emellertid dels vara förenad med svåra olägenheter för barnbördshuset, dels
ock medföra avsevärda kostnader. Först och främst skulle åtgärden icke
skäligen kunna vidtagas, med mindre åt underläkarna utverkades hyresbidrag
av tillräcklig storlek, som gjorde det möjligt för dem att hyra familjebostad
i en del av staden, som icke läge alltför långt från barnbördshuset.
Vidare skulle för jourtjänstens vederbörliga uppehållande en nyanställning
av minst två underläkare vara erforderlig. Men även efter en utökning av
läkarpersonalen på detta sätt skulle, på grund av arbetets speciella art vid
en barnbördsanstalt, skötseln av jourtjänsten likväl icke kunna bli lika tillfredsställande
som med nuvarande ordning.

Vid en blivande om- eller nybyggnad av barnbördshuset — en angelägenhet
som förberedelsevis redan bragts under Kungl. Maj:ts övervägande
— skulle det därför enligt direktionens bestämda åsikt visa sig nödvändigt
att i byggnadsprogrammet inrymma familjebostäder av förevarande art. Då
lösningen av denna större fråga emellertid med säkerhet på grund av dess
invecklade och omfattande beskaffenhet bomme att dröja ännu åtskilliga
år, funne direktionen det nödvändigt att söka åstadkomma ett provisorium,
som för måttlig kostnad tillmötesginge det redan nu trängande behovet genom
anordnande av familjebostäder inom anstalten åt amanuenser och underläkare.

Anställda beräkningar på grundvalen av utförda planer och ritningar hade
givit vid handen, att en provisorisk men för närvarande någorlunda tillfredsställande
lösning skulle kunna vinnas för en engångskostnad av 44,665
kronor.

I detta sammanhang hade direktionen ansett sig nödsakad taga upp till
övervägande ännu en fråga av liknande slag men av betydligt ringare omfattning.
För barnbördshusets direktor funnes för närvarande ingen mottagnings-
och expeditionslokal. Det enda utrymme, som stöde honom till buds
och som därför hittills även fått tjäna de ovannämnda syftena, vore ett
omklädningsrum i omedelbar anslutning till den gynekologiska operationsavdelningen
och belägen inom denna. Detta läge, liksom förhållandena i
övrigt, gjorde detta rum i hög grad olämpligt som mottagningsrum för utifrån
kommande personer. Yttermera hade på grund av platsbrist inom
operationsavdelningen direktors rum på sistone måst delvis användas som
förvaringsrum för förbandsartiklar och dylikt.

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

En utförd undersökning hade visat, att en lämpligt belägen och i övrigt
någorlunda tillfredsställande mottagningslokal skulle kunna ordnas för en
kostnad av 3,000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för de ifrågavarande ändringsarbetena skulle
alltså belöpa sig till (44,605 + 3,000 =) 47,665 kronor.

Till denna engångskostnad måste emellertid läggas en årlig ökning av
barnbördshusets avlöningskonto om 9,240 kronor, därigenom att för möjliggörande
av de nämnda ändringsarbetena ett antal sjukvårds- och ekonomibiträden
måste beredas bostad utanför barnbördshuset och därvid tillerkännas
hyresbidrag uppgående till nämnda summa.

I anledning av nuvarande prisförhöjningar hade kostnaden för fastighetens
underhåll i övrigt beräknats ökad i förhållande till det tilländalupna
budgetåret med 3,000 kronor.

Från sammanlagda beloppet av höjningarna i fastighetens underhållskostnader
(47,665 + 3,000 =) 50,665 kronor borde emellertid avdragas en engångskostnad
under det gångna budgetåret å omkring 8,600 kronor. Nettoökningen
i fastighetens underhållskostnad belöpte sig alltså till (50,665 —

8,600 = ) 42,065 kronor.

Avlöningarna bade måst ökas med i runt tal 36,500 kronor. Förutom
av den ovan örn förmälda hyresersättn ingen med 9,240 kronor förorsakades
böjningen av följande omständigheter. Den vid barnbördshuset anställda
lägre personalen bade tidigare icke åtnjutit något dyrtidstillägg å lönen.
Efter framställning av Stockholms kommunalarbetares samorganisation hade
direktionen beviljat sagda personal dyrtidstillägg att utgå från och med den
1 januari 1940. Tillägget, som under första kvartalet utgått med 3 procent
och under andra kvartalet med 6 procent, bade dragit en kostnad av 4,975
kronor 25 öre, vilket belopp sålunda inginge i nu avslutade räkenskaper.
Dä dyrtidstillägget för närvarande utginge med 9 procent erfordrades sålunda
ett ytterligare tillägg av 14,925 kronor 75 öre. Den ordinarie personalens
dyrtidstillägg, sorn utginge efter gällande indextal, hade beräknats
till 6.346 kronor högre än under nu avslutade budgetår. Direktionen hade
haft under prövning, huruvida någon minskning av barnbördshusets personal
med anledning av överflyttningen av vissa patientplatser från barnbördshuset
till karolinska sjukhuset kunde ske, men funnit att så icke vore
förhållandet, enär personalen tidigare varit otillräcklig. Slutligen hade tagits
i beräkning beloppet av den pension å 5,976 kronor åt nuvarande sysslomannen
vid barnbördshuset, varom direktionen i annat sammanhang gjort
hemställan.

Kosthållet företedde en höjning av omkring 32,000 kronor, vilken förorsakats
av följande: De vid barnbördshuset tjänstgörande medicine kandidaterna
åtnjöto kost vid barnbördshuset mot erläggande av viss avgift.
Efter framställning av medicinska föreningens styrelse till karolinska institutets
lärarkollegium att kollegiet måtte utverka beviljande av fri kost för
medicine kandidater under deras tjänstgöring vid allmänna barnbördshuset
och karolinska sjukhuset, bade kollegiet med tillstyrkan överlämnat denna
framställning till barnbördshusets direktion. Direktionen bade, med hänsyn
till de bärande skäl, som kunnat anföras för framställningen, funnit denna
böra vinna bifall. Kostnaden härför uppginge till cirka 17,000 kronor per
år. Med anledning av nu inträffad dyrtid med böjda varupris bade kontot
i övrigt böjts med fö.000 kronor. De verkliga böjningarna av livsmedelspriserna
voro dock betydligt högre men beloppet bade bär begränsats till

Bihang till riksdagens protokoll 19^1. 1 sami. Nr 1 Del 11. 7

1941. Åttonde huvudtiteln: TJniversitetssjalelius.

15,000 kronor, beroende på att genom den verkställda överflyttningen av
20 patientplatser från allmänna barnbördshuset till karolinska sjukhuset en
ytterligare nedgång av antalet underhållsdagar bomme att äga rum. Den
totala minskningen kunde beräknas till 6,000 underhållsdagar per år. Redan
under det nu avslutade budgetåret hade antalet underhållsdagar vid jämförelse
med föregående år minskat med 3,652, beroende dels på att ovannämnda
minskning av sängantalet skedde redan den 1 februari och dels
därpå att intagningen av patienter vid vissa tider på grund av då rådande
politiska förhållanden måst begränsas. Den ytterligare nedgången i antalet
underhållsdagar kunde sålunda beräknas till 2,348.

Kontot uppvärmning och belysning hade höjts med cirka 9,000
kronor, beroende på de stegrade priserna —• främst kolpriserna.

I fjolårets statförslag hade direktionen anmält, att en brist vore att förutse
för budgetåret 1939/40 huvudsakligen beroende på den ovannämnda
engångsutgiften med 8,600 kronor samt den inträffade förhöjningen av kolpriserna.
Under årets lopp hade dessutom en del andra prisförhöjningar
ägt rum, vilket medfört att bristen för budgetåret 1939/40 uppginge till
22,444 kronor 34 öre, vilket belopp anmäldes till täckning. Genom de betydande
prisstegringar som inträffat vore det ofrånkomligt, att brist komme
att uppstå jämväl för innevarande budgetår.

Enligt handlingarna i ärendet har direktionen på grundval härav beräknat
statsbidraget för nästa budgetår på följande sätt:

Från den beräknade totalkostnaden skulle avgå dels underhållskostnaden
för den enskilda avdelningen beräknad till 97,920 kronor, dels vinsten från
polikliniken beräknad till 2,000 kronor, dels anslag motsvarande statsbidrag
till driften av förlossningsanstalter beräknade till 81,000 kronor, dels ock
legosängsavgifterna beräknade till 65,627 kronor 50 öre. Av restkostnaderna,
617,333 kronor 50 öre, skulle staten betala hälften eller 308,666 kronor 75
öre. Den andra hälften skulle uppdelas mellan Stockholms stad, Stockholms
län och staten i förhållande till det antal underhållsdagar som belöpte på
dessa poster. Under budgetåret 1939/40 bade av underhållsdagarna 39 procent
kommit på Stockholms stad, 45 procent på Stockholms län och 16
procent på övriga län, för vilka staten iklätt sig betalningsskyldighet. Fördelades
de beräknade utgifterna för budgetåret 1941/42 efter samma procenttal
komme sistnämnda del att uppgå till 49,386 kronor 68 öre. De från
statsverket erforderliga bidragen skulle alltså utgöras av:

Hälften av restkostnaderna......................kronor 308,666: 75

Återstoden av samma kostnader för patienter från övriga

län ..................................... » 49,386:68

Till täckande av 1939/40 års brist................ » 22,444: 34

Anslag motsvarande statsbidrag till driften av förlossningsanstalter
........................ » 81,000: —

Summa kronor 461,497: 77.

Genom beslut den 15 september 1939 anbefallde Kungl. Maj:t direktionen
över allmänna barnbördshuset att träda i förhandlingar med stadsfullmäktige
i Stockholm och Stockholms läns landsting angående fördelningen
mellan staten, Stockholms stad och Stockholms län av kostnaderna för en
preliminär utredning rörande dels modernisering av barnbördshusets

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

nuvarande byggnad, dels ock uppförande av en ny byggnad för barnbördshuset
å annan plats än den nuvarande och sådana provisoriska förbättringar
inom den nuvarande byggnaden, som ansåges böra vidtagas i avvaktan
på att en nybyggnad kunde tagas i bruk.

Sedan direktionen med anledning härav hos stadsfullmäktige och landstinget
hemställt, att staden respektive länet måtte förklara sig villiga att
bidraga till förenämnda kostnader, uppskattade till omkring 10,000 kronor,
efter de grunder, som gällde enligt avtalet angående barnbördshusets drift,
hade landstingets förvaltningsutskott å landstingets vägnar utläst bidrag till
utredningen enligt den föreslagna beräkningsgrunden, medan däremot stadsfullmäktige
lämnat framställningen utan bifall. Vid sådant förhållande och
då det av landstinget utfästa bidraget enligt den tillämpade grunden utgjorde
20,05 procent av totalkostnaden eller 2,050 kronor, erfordrades enligt
direktionen av statsmedel ett belopp av omkring 8,000 kronor. Direktionen
hemställde om anvisande av sistnämnda belopp. Därest Kungl. Majit skulle
finna sig icke kunna i annan ordning än med riksdagens samtycke bifalla
denna framställning, har direktionen anhållit, att det av direktionen i det
föregående för nästa budgetår äskade bidraget till barnbördshuset måtte
höjas med sagda belopp, 8,000 kronor.

Av de i ärendet avgivna yttrandena inhämtas följande:

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak lämnat ritningarna till familjebostäderna
åt underläkare och amanuenser m. m. samt kostnadsberäkningarna utan
erinran.

LärarTcollegiet vid karolinska mediho-kirurgiska institutet har tillstyrkt framställningen
om anslag till preliminär utredning rörande modernisering av
barnbördshusets nuvarande byggnad m. m.

Vid beräkningen av platsbehovet vid karolinska sjukhusets obstetriskgynekologiska
avdelning hade man utgått från att 16 medicine kandidater
skulle fullgöra sin tjänstgöring vid detta sjukhus. Antalet tjänstgörande
vid allmänna barnbördshuset vore också 16. Vårdplatserna vid det förra
sjukhuset vore 131. Om samma beräkningsgrund tillämpades för barnbördshuset,
såsom naturligt vore, skulle för undervisningens behov krävas ett
15-tal nya vårdplatser vid detta sjukhus. Aven om platsantalet skulle stanna
vid det nuvarande, behövdes en mycket grundlig modernisering och ombyggnad
för att kliniken skulle någorlunda fylla nutida krav på hygien
och bekvämlighet. Skulle en utökning av platsantalet åstadkommas, ansåge
kollegiet den av direktionen föreslagna ombyggnaden oundgängligen nödvändig.

Kanslern för rikets universitet har med hänsyn till det statsfinansiella läget
ansett nybyggnadsfrågan böra skjutas åt sidan och den begärda preliminära
utredningen begränsas till en modernisering av barnbördshusets nuvarande
byggnad. Därvid borde även undersökas, huruvida i samband med en sådan
modernisering möjlighet förelåge till en tillbyggnad, som möjliggjorde en
ökning av vårdplatserna med ett 15-tal sängar. Ifall utredningen sålunda
begränsades, syntes kostnaderna för densamma avsevärt nedgå.

Direktionen för karolinska sjukhuset har icke framställt någon erinran mot
direktionens för barnbördshuset nu nämnda framställning.

Medicinalstyrelsen, som i annat sammanhang tillstyrkt, att medicine kandidater,
tjänstgörande vid karolinska sjukhusets obstetrisk-gynekologiska av -

100 1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

delning, skulle vara befriade från utgift för kost under de tider de fullgjorde
s. k. jourtjänst vid avdelningen, har ansett motsvarande bestämmelser
böra gälla för de medicine kandidater, som fullgjorde jourtjänst vid
allmänna barnbördshuset i Stockholm. I statförslaget vöre kostutgiften för
medicine kandidaternas hela tjänstgöring beräknad till 17,000 kronor. Då
jourtjänsten utgjorde ungefär en fjärdedel av hela tjänstgöringen, kunde

4,000 kronor anses vara kostutgiften under jourtjänsten. De beräknade kostnaderna
för kosten kunde därför minskas med cirka 13,000 kronor. Medicinalstyrelsen
har i övrigt tillstyrkt bifall till direktionens föreliggande framställningar,
varvid styrelsen ansåge sig särskilt böra framhålla önskvärdheten
av att bättre bostadsförhållauden snarast möjligt måtte ordnas för
barnbördshusets underläkare.

Statskontoret har för sin del icke kunnat förorda, att medel för utredning
rörande modernisering av allmänna barnbördshusets nuvarande byggnad
anvisades förrän klarhet vunnits beträffande spörsmålet, vilket antal vårdplatser
å barnbördshuset, som numera efter karolinska sjukhusets öppnande
vore oundgängligen erforderligt ur uudervisningssynpunkt. Först sedan
detta antal fastställts, syntes tidpunkten vara inne att närmare överväga,
huru de behövliga vårdplatserna med minsta möjliga utgift för staten
skulle kunna tillhandahållas. Statskontoret önskade tillfoga, att det finge
anses rimligt, att Stockholms stad bidroge till nyssnämnda kostnaders bestridande,
då under alla förhållanden ett fortsatt upprätthållande av barnbördshusets
sjukvårdande verksamhet syntes vara av den största betydelse
för staden. Det kunde därför ifrågasättas, örn icke anledning förelåge för
en förnyad framställning om ekonomisk samverkan.

På anförda skäl funne statskontoret anledning förefinnas att med Stockholms
stad och län till förnyad prövning upptaga spörsmålet om grunderna
för bestridandet av kostnaderna för driften av barnbördshuset. Det nu gällande
avtalet rörande fördelningen av driftkostnaderna torde fördenskull
böra uppsägas.

Såsom framginge av föreliggande framställning, hade en viss överflyttning
av patientplatser skett från allmänna barnbördshuset till karolinska
sjukhuset. Denna överflyttning borde åtminstone i någon mån påverka
anslagsbehovet i sänkande riktning. Härvid borde beaktas, att legosängsavgiften
per dag utöver de 10 första dagarna vid Stockholms stads barnbördshus
från och med den 1 januari 1940 höjts med en krona till tre
kronor 50 öre. En liknande höjning, som enligt statskontorets mening borde
från sagda tidpunkt räknat ha skett även vid allmänna barnbördshuset,
syntes omedelbart böra genomföras. I detta sammanhang borde även uppmärksammas,
att den för enskilda avdelningen beräknade underhållskostnaden
per dag, 13 kronor 60 öre, med hänsyn till utgifterna för budgetåret
1939/40, vilka tydde på en medelkostnad av över 14 kronor 50 öre,
syntes böra ökas till sistnämnda belopp. Under åberopande av det anförda
och med hänsyn till minskningen av platsantalet måste ämbetsverket i
betraktande jämväl av det hårt ansträngda statsfinansiella läget och därav
föranledda nedskärningar av statsmyndigheternas anslag påyrka, att en
begränsning skedde beträffande anslagsäskandena för allmänna barnbördshuset.
Statskontoret kunde således icke tillstyrka, att å posterna fastighetens
underhåll och omkostnader, inventariers anskaffning och underhåll, instrument
och undervisningsmateriel, skrivmateriel, tryckningskostnader och
dylikt samt diverse utgifter beräknades högre belopp än för löpande bud -

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

101

getår. Någon höjning med hänsyn till de verkliga utgifterna för budgetåret
1939/40 syntes följaktligen icke böra ske.

Vidkommande avlöningsposten torde vissa höjningar å densamma icke
kunna undvikas. Medel finge således beräknas för dyrtidstillägg åt den
lägre personalen, ökat dyrtidstillägg åt personalen i övrigt samt för pension
åt sysslomannen. Däremot torde medel till hyresersättning åt viss personal
icke behöva beräknas, då den ifrågasatta förbättringen av bostadsförhållandena
för underläkare och amanuenser enligt statskontorets mening icke för
närvarande borde komma till stånd.

I nuvarande statsfinansiella läge nödgades statskontoret föreslå, att reduktion
av personalen vid barnbördshuset vidtoges med minst 10 procent. Å
avlöningsposten borde med hänsyn härtill kunna beräknas ett i förhållande
till direktionens förslag med omkring 40,000 kronor reducerat belopp. I
jämförelse med den för innevarande budgetår beräknade medelsåtgången
skulle ändock en höjning med ungefär 14,000 kronor inträda.

Statskontoret avstyrkte vidare, att i nuvarande statsfinansiella läge medel
ställdes till förfogande för beredande åt medicine kandidater av fri kost,
som dessa icke tidigare åtnjutit. Direktionen för karolinska sjukhuset hade
också — enligt vad statskontoret hade sig bekant — avstyrkt en liknande
framställning beträffande fri kost vid sagda sjukhus. Emellertid ville statskontoret
framhålla, att de å allmänna barnbördshuset tjänstgörande kandidaterna
finge vidkännas kostnad för städning av sina rum med 15 kronor
per månad. Någon motsvarighet härtill förekomme icke vid karolinska sjukhuset.
A andra sidan syntes kostersättningen vid sistnämnda sjukhus vara
något högre än vid barnbördshuset. Vid sådant förhållande och då den i ärendet
åberopade framställningen från medicinska föreningen avsåge vinnande
av befrielse från avgifter för — förutom kost — även logi, ville statskontoret
ifrågasätta, om icke vid barnbördshuset den ändringen borde genomföras,
att kandidaterna befriades från städningskostnaden. Givetvis borde
för sådan händelse variationer icke förekomma beträffande kostersättningen
vid de båda sjukhusen.

Den hittills inträffade stegringen i livsmedelspriserna syntes till väsentlig
del komma att motvägas av nedgången i antalet underhållsdagar. Då vidare
kostersättningen från personalen syntes böra höjas i samma mån, som livsmedelspriserna
stego, borde i varje fall någon ökning å posten till kosthåll
i förhållande till de verkliga utgifterna för budgetåret 1939/40 icke behöva
beräknas. I fråga om kostersättningen ville statskontoret ytterligare framhålla,
att, sedan en höjning från 1 krona 90 öre till 2 kronor 20 öre per
dag nyligen företagits vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, motsvarande
höjning omedelbart torde böra genomföras även vid allmänna barnbördshuset.

Med hänsyn till de ökade legosängsavgifterna och kostersättningarna ävensom
till personalbegränsningar och den skärpta sparsamhet i övrigt, som
borde iakttagas, kunde förväntas, att brist icke skulle behöva uppstå för
löpande budgetår.

I övrigt hade framställningen icke föranlett särskilt uttalande från statskontorets
sida.

Med anledning av statskontorets yttrande har direktionen framhållit, att
av den av direktionen beräknade kostnadsökningen över 50,000 kronor vore
en följd av dyrtiden, samt vidare anfört bland annat följande:

102 1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

Stegringen i material- och arbetskostnad hade föranlett en höjning i fastighetens
beräknade normala underhållskostnad med den obetydliga summan
av 3,000 kronor. Totalkostnaden å detta konto torde i betraktande av byggnadernas
ålder, omfattning och användning få erkännas vara synnerligen
låg, och direktionen måste uttala, att statskontorets avstyrkande av höjningen
vore obefogat. Det vore att förutse, att örn den ej godtoges, direktionen i
sinom tid nödgades anmäla ett motsvarande bristbelopp.

Statskontoret hade vidare förklarat sig icke kunna tillstyrka, att inventariers
anskaffning och underhåll, instrument och undervisningsmateriel, skrivmateriel,
tryckningskostnader och dylikt samt diverse utgifter beräknades
högre än för löpande budgetår. Direktionen erinrade härvid, att vid beräkningen
av behovet under de särskilda kontona tagits till utgångspunkt
de kända verkliga utgifterna för senast tilländalupna budgetår och icke de
till sitt verkliga belopp okända utgifterna för det löpande året. Så hade
hittills alltid — och opåtalt — skett, och det syntes ock vara enda sättet
att vinna en fast utgångspunkt. I förhållande till nämnda utgifter visade
intet av alla de ovannämnda kontona någon ökning, endast den sedvanliga
avrundningen uppåt eller nedåt till ett näraliggande tusental. Att så hade
kunnat ske, trots att även inom de områden, som folie under dessa konton,
en ej oväsentlig prisstegring inträtt, berodde på den förutseende omsorg,
med vilken barnbördshuset i tid förskaffat exempelvis förbandsartiklar m. m.

Beträffande den av statskontoret föreslagna personalinskränkningen läge
någon som helst undersökning av förhållandena icke till grund härför. Direktionen
kunde endast upprepa tidigare meddelade upplysningar, att direktionen
såväl från medicinalstyrelsen efter verkställd inspektion som vid upprepade
tillfällen av den organisation som representerade personalen fått mottaga
anmärkningar örn alltför knapp personaltillgång och därav framkallad risk
för överansträngning, att direktionen emellertid låtit anstå med personalutvidgning
i avvaktan på hur situationen skulle te sig efter den planerade
överflyttningen av ett antal patientplatser till karolinska sjukhuset samt att,
sedan denna överflyttning skett, det vid utredning och förnyat övervägande
befunnits, att personalen nu vore tillräcklig, men att någon minskning icke
kunde företagas.

Statskontoret hade vidare föreslagit avlöningskontots bättrande genom höjning
av avdraget å lönerna för kostersättning från 1 krona 90 öre till 2
kronor 20 öre per dag under åberopande att så skett vid serafimerlasarettet
och karolinska sjukhuset. Förhållandet vore emellertid, att å andra sidan
den kontant utgående lönen vore i genomsnitt — även sedan pensionsavdragen
avräknats från nyssnämnda institutioners bruttolöner — i det närmaste
30 öre lägre per dag vid barnbördshuset. Den obetydliga skillnaden
motvägdes av pensionsrätten, som saknades vid barnbördshusét. Rättvisan
fordrade alltså, att nuvarande olikhet i kostersättningsbelopp bibehölles.

Vad de medicine kandidaternas fria kost anginge, vore här fråga örn en
framställning, som direktionen ansett sig av billighetshänsyn böra föra vidare
till Kungl. Maj:ts prövning, i klar insikt om att denna prövning måste
bliva densamma för barnbördshuset och karolinska sjukhuset. Utgiften
kunde väl snarast sägas gälla ett karolinska institutets behov, örn den än
bleve för statsverket billigare genom att belasta barnbördshusets delvis av
kommunala bidrag bekostade stat. Medicinalstyrelsen hade hemställt, att
ersättningen begränsades till att gälla jourtjänsten, vartill beräknats åtgå

4,000 kronor. Statskontoret åter hade ansett någon kostersättning ej böra

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

103

utgå, men att den vid barnbördshuset, i olikhet med karolinska sjukhuset,
uppburna städningsersättningen borde bortfalla. Kostnaden härför ansåge
direktionen, med nuvarande antal kandidater, kunna beräknas till 3,600
kronor. Vunne båda myndigheternas positiva yrkande bifall, vilket direktionen
funne vara stött på mycket goda skäl, skulle utgiften å denna post
i allt fall stanna vid 7,600 kronor.

Beträffande förbättringen av underläkarnas och amanuensernas bostadsförhållanden,
ville direktionen till en början med styrka framhålla, att det
i fråga örn beloppet 47,665 kronor gällde en verklig engångsutgift, som
icke borde tagas i beräkning vid jämförelse med tidigare års budget, dalen
engångsutgift av på något sätt jämförlig storlek icke förelåge. Detta
behov hade med småningom inträdda förhållanden, som uppenbarligen
vore av permanent art, blivit så skriande, att direktionen skulle svika sin
plikt, örn den icke med all kraft framhölle nödvändigheten av att det nu,
utan vidare uppskov, bleve tillgodosett.

Samma vore förhållandet med anslaget å 8,000 kronor till preliminär utredning
örn barnbördshusets modernisering. Enligt statskontorets mening
borde klarhet först vinnas rörande spörsmålet om det framdeles ur undervisningssynpunkt
erforderliga antalet vårdplatser. Utredning härom förelåge
genom lärarkollegiets vid karolinska institutet och universitetskanslerns
utlåtanden. Huru än avgörande träffades om den regim, i vilken
barnbördshuset i framtiden skulle drivas, vore det lika viktigt att i tid,
innan anstalten bleve alltför hopplöst föråldrad, en förberedande utredning
skedde om dess modernisering på befintlig plats.

Statskontoret hade ansett sig ha funnit, att den enskilda avdelningen,
som nu erlade 13 kronor 60 öre per underhållsdag, kostade anstalten 14 kronor
50 öre, till vilket belopp enligt statskontoret höjning alltså borde ske.
Anstaltens räkenskaper utvisade emellertid ett belopp av 13 kronor 88 öre
per underhållsdag, men därvid vore att märka att däri inninge även kostnad
för underläkare och amanuenser, vilkas arbete emellertid icke anlitades
för den enskilda avdelningen i vidare mån än de därför erhölle särskild
ersättning från avdelningens egna medel. Beloppet 13 kronor 88 öre skulle
i följd härav minskas med 20 öre eller till 13 kronor 68 öre. Att vid sådant
förhållande den tidigare gällande siffran 13 kronor 60 öre fått kvarstå
i beräkningen för nästa budgetår syntes icke giva anledning till anmärkning.

Beträffande legosängsavgiften hade statskontoret yrkat, att avgiften för
förlossningspatient efter tionde vårddagen skulle höjas från 2 kronor 50 öre
till 3 kronor 50 öre per dag. Ifrågavarande legosängsavgifter utgjorde
emellertid blott 1 krona, enligt Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den 17
juni 1938. En avsevärd förbättring i anstaltens ekonomi kunde dock av
direktionen redan med gällande bestämmelser genomföras genom höjning
av legosängsavgiften från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre per vårddag,
nämligen i fråga om patienterna på den gynekologiska avdelningen. Direktionen
hade beslutat att från och med den 1 januari 1941 av gynekologpatienter
uttaga en vårdavgift av 3 kronor 50 öre per dag. En sänkning
i statförslagets restkostnader med 15,451 kronor skulle då kunna ske, och
bristen för innevarande budgetår minskas med ungefär halva detta belopp.

Till en början må erinras, att Kungl. Majit den 20 december 1940 uppdragit
åt don under nästföljande punkt omnämnda kommissionen att på
statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad, Stockholms läns

Departe mentschefen.

104 1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

landsting och övriga ifrågakomraande parter rörande allmänna barnbördshusets
och serafimerlasarettets ställning och verksamhet samt att till Kungl.
Majit inkomma med på förhandlingarna grundade förslag. Vid anmälan av
detta ärende framhöll jag, att Stockholms stad — sedan det ekonomiska
ansvaret för driften av dessa båda sjukhus fördelades mellan staten, staden
och länet — förberett och delvis igångsatt en vittutseende omläggning av den
inom staden kommunalt bedrivna sjukvården. En sådan omläggning kunde
även påverka allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning
och verksamhet. Ur både statlig och kommunal synpunkt syntes det vara
av vikt, att frågan om formerna för uppehållandet av den sjukvårdsverksamhet,
som måste utgöra underlaget för den nu till allmänna barnbördshuset
och serafimerlasarettet förlagda läkarutbildningen, upptoges till förnyad
omprövning från de i viss mån ändrade utgångspunkter, som nu vore för
handen. Därvid borde eftersträvas att undvika överorganisation inom här
berörda delar av sjukhusväsendet och att ernå en ur olika synpunkter tillfredsställande
avvägning mellan de skilda intressena. Vid förhandlingarna
borde även vissa av. statskontoret beträffande allmänna barnbördshuset framförda
synpunkter komma under övervägande. Jag ansåg mig vid detta tillfälle
icke böra ingå på frågan om uppsägning av de rörande allmänna barnbördshuset
träffade avtalen men utgick från att kommissionen skulle ha sin
uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

När jag mot bakgrunden härav skall bedöma allmänna barnbördshusets
anslagsäskanden för budgetåret 1941/42, framställer sig först frågan, om
det är lämpligt att, innan förhandlingarnas resultat kan överblickas, verkställa
utredning rörande barnbördshusets lokalförhållanden eller igångsätta
byggnadsarbeten vid anstalten. Emellertid är det givet, att den planerade
översynen av den ifrågavarande sjukhusorganisationen icke bör i och för sig
utesluta vidtagandet av sådana åtgärder, som i barnbördshusets nuvarande
verksamhet framstå som omedelbart angelägna.

Vad beträffar förslaget örn anvisande av medel till bestridande av kostnaderna
för en preliminär utredning rörande barnbördshusets aktuella byggnadsfrågor,
är det uppenbarligen ett önskemål att, därest anstalten under
oförändrade former skall fortsätta sin verksamhet, erhålla en uppfattning
om möjligheterna att anskaffa ändamålsenliga lokaler för barnbördshuset och
örn kostnaderna härför. Under hänvisning i övrigt till vad i denna fråga enligt
det föregående och enligt handlingarna i ärendet yttrats vill jag därför
förorda direktionens framställning om anvisande av medel till en preliminär
utredning av denna art. På av universitetskanslern anförda skäl bör utredningen
i enlighet med direktionens eget förslag avse endast en modernisering
av den nuvarande anstalten, varvid dock torde böra undersökas,
om i samband med en dylik modernisering en tillbyggnad av anstalten
för ökning av antalet vårdplatser lämpligen bör och kan ske. Kostnaderna
torde böra uppskattas till det av direktionen äskade beloppet, 10,000

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

105

kronor, av vilket staten bör bestrida 8,000 kronor och Stockholms läns landsting
enligt åtagande 2,000 kronor. För närvarande torde icke böra påfordras
bidrag för ändamålet jämväl från Stockholms stad.

Direktionens utredning har övertygat mig örn behovet av en förbättring
av bostadsförhållandena för underläkarna. Den alternativa utväg, som står
direktionen öppen, nämligen att icke tillåta de nuvarande lokalernas användning
som familjebostäder, medför en höjning av de årliga kostnaderna för
sjukhusets drift och svårbemästrade olägenheter i övrigt. Med hänsyn härtill
och då kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena äro jämförelsevis
begränsade, synas dessa arbeten böra komma till utförande utan
samband med de mer omfattande byggnadsarbeten vid allmänna barnbördshuset,
vilka enligt direktionens mening erfordras. De uppgjorda kostnadsberäkningarna
och byggnadsritningarna torde i huvudsak kunna godkännas.
Jag har därför icke något att erinra mot direktionens förslag, att bland utgifterna
för fastighetens underhåll för nästa budgetår till detta ändamål
inräknas 47,665 kronor. Byggnadsstyrelsen har, såsom av handlingarna i
ärendet framgår, fäst uppmärksamheten på att kostnadsberäkningen hänför
sig till den i augusti 1939 rådande prisnivån. Då emellertid direktionen i
sina nu föreliggande anslagsäskanden icke ifrågasatt någon omräkning av
kostnadskalkylerna, torde det få förutsättas, att kostnaderna kunna hållas
inom denna ram.

Med hänsyn till de pågående förhandlingarna om allmänna barnbördshusets
framtida ställning torde vid medelsanvisningen till de nu berörda
ändamålen lämpligen böra knytas förbehållet, att utredningen rörande anstaltens
byggnadsfråga samt de provisoriska ändringsarbetena i anstaltens nuvarande
lokaler må igångsättas först sedan Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

Direktionens anslagsäskanden i övrigt ha enligt det föregående framkallat
erinringar från statskontoret, som anser dels att statens nuvarande bidrag
till allmänna barnbördshuset är för högt i förhållande till det med sjukhuset
förbundna statsintresset, dels att sjukhusets driftkostnader för nästa
budgetår böra i vissa närmare angivna avseenden begränsas. På frågan om
kostnadsfördelningen mellan de i sjukhuset intresserade parterna anser jag
mig icke böra i detta sammanhang ingå. Denna fråga blir föremål för
bedömande vid de förhandlingar, som enligt det föregående skola äga rum.
Vad åter angår beräkningen av driftkostnaderna för nästa budgetår, vill jag
anföra följande:

I likhet med medicinalstyrelsen håller jag före, att förmånen av fri kost
åt medicine kandidater vid tjänstgöring på allmänna barnbördshuset bör
begränsas till att avse allenast tid, under vilken medicine kandidater fullgöra
jourtjänst vid anstalten. Kostnaderna härför ha beräknats till 4,000 kronor.
Jag finner mig vidare böra i enlighet med föreliggande förslag tillstyrka,
att de vid barnbördshuset tjänstgörande medicine kandidaterna, i likhet
med vad fallet är vid karolinska sjukhuset, befrias från avgift för städ -

106

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

ning av sina rum på barnbördshuset. Med nuvarande antal medicine
kandidater har direktionen beräknat kostnaden härför till 3,600 kronor.
Driftkostnaderna torde därför böra i förhållande till direktionens anslagskalkyler
sänkas med (17,000 — 4,000 — 3,600 =) 9,400 kronor samt det av
direktionen beräknade statsbidraget på grund härav minskas med omkring

5,000 kronor.

Den av direktionen från och med den 1 januari 1941 beslutade höjningen
av legosängsavgifterna för patienterna på den gynekologiska avdelningen
från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre per vårddag medför enligt direktionens
beräkningar en sänkning av restkostnaderna med 15,541 kronor,
vilket enligt under hand från allmänna barnbördshuset lämnad uppgift innebär
en minskning av statsbidraget för budgetåret 1941/42 med i runt tal

13,500 kronor.

Vid bifall i övrigt till direktionens beräkningar av anslagsbehovet för
nästkommande budgetår skulle statens bidrag till allmänna barnbördshuset
bestämmas till (461,497 + 8,000 — 5,000 — 13,500 =) i runt tal 451,000
kronor.

Emellertid har statskontoret enligt det föregående ifrågasatt dels en höjning
av ersättningen för vård på den enskilda avdelningen, dels beskärning
av de löpande utgifterna för fastighetens underhåll m. m., dels en reduktion
av personalen med minst 10 procent, dels ock en höjning av kostersättningen
från personalen. Såsom framgår av direktionens i anledning
härav avgivna yttrande, har direktionen framställt starka erinringar mot
de av statskontoret i dessa hänseenden ifrågasatta åtgärderna. Såvitt jag
kan finna, är det, även örn hänsyn tages till den begränsning av verksamheten
vid barnbördshuset, som ernåtts genom karolinska sjukhusets öppnande,
icke gärna möjligt att i den utsträckning, som statskontoret ansett
tänkbar, nedskära driftkostnaderna vid barnbördshuset. Med hänsyn till
den reduktion av utgifterna vid andra statliga och statsunderstödda institutioner,
som av mig för nästa budgetår ifrågasättes, vill jag likväl föreslå,
att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 435,000 kronor och anser mig
böra räkna med att det skall vara direktionen möjligt att hålla kostnaderna
nere vid ett belopp, som svarar mot ett statsbidrag av denna storlek. Anslagshöjningen
skulle alltså utgöra (435,000 — 355,000 =) 80,000 kronor,
vilket belopp delvis belöper på utgifter av engångsnatur.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset
i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av..............................kronor 435,000.

[78.] 27. Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och
poliklinik i Sto ekholm, förslagsanslag. Detta anslag, som nu är uppfört med

68,300 kronor, disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 453, till bi -

1941. Åttonde huvudtiteln: Universitetssjukhus.

107

drag till pediatrisk klinik oell poliklinik i enlighet med ett av Kungl. Maj:t
den 29 april 1932 godkänt avtal med Stockholms stad m. m. Kanslern för
rikets universitet har på förslag av karolinska institutets lärarkollegium hemställt,
att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

I detta sammanhang må även nämnas, att lärarkollegiet hos kanslern anhållit
om utverkande av ett anslag på 8,000 kronor till nedsättande av legosängsavgifterna
för sådana hudsjuka landsortspatienter vid S:t Görans sjukhus i
Stockholm, vilka äro av intresse för undervisningen. Kanslern har med
hänsyn till den statsfinansiella situationen icke ansett sig böra göra någon
hemställan i ämnet.

Den 26 maj 1939 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet
att utse en kommission med uppdrag att på statens vägnar upptaga
förhandlingar med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och
styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn rörande
frågor, som ägde samband med karolinska sjukhusets utbyggande. Den med
anledning härav utsedda kommissionen har nu avgivit förslag örn uppförande
vid karolinska sjukhuset av en pediatrisk klinik, som skulle ersätta
den från detta anslag understödda, samt byggas, utrustas och drivas
av staten i ekonomisk medverkan med staden och landstinget. Kommissionen
har meddelat, att såväl från stadens som länets sida uttalats önskemål,
att beslut örn påbörjande av den pediatriska kliniken vid karolinska
sjukhuset skulle fattas först sedan samråd härom ägt rum med stadens och
landstingets vederbörande organ.

Beredningen av detta ärende är ännu ej avslutad. Emellertid torde det
vara sannolikt, att förslaget, vilket medför betydande engångskostnader och
sannolikt också en avsevärd höjning av de löpande årliga kostnaderna för
sjukhusdriften, icke kan under den närmaste tiden realiseras.

Tiden för gällande avtal mellan staten och staden om upprätthållande av
den nuvarande pediatriska kliniken utlöper den 1 juli 1941 men har år
1938 utsträckts till den 1 juli 1942. Då det icke är troligt, att den föreliggande
omorganisationsfrågan redan vid sistnämnda tidpunkt kunnat lösas,
torde åtgärder böra vidtagas för erhållande av förklaring från stadens sida,
huruvida denna är villig att utsträcka tiden för upprätthållandet av barnsjukhuset
förslagsvis till den 1 juli 1944. En sådan utsträckning av avtalstiden
medför förpliktelse från statens sida att även under budgetåren 1942/44
lämna staden enahanda bidrag, som avtalats för tiden intill den 1 juli 1942,
varför jag velat i detta sammanhang beröra frågan örn avtalets förlängning.

Mot kanslerns förslag har jag intet att erinra.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik
och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av....................kronor 68,300.

Departe mentschefen.

108 1941. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamål.

[79 ] 28. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. Ur detta anslag, som är uppfört med

10,500 kronor, bestrides ersättning för ifrågavarande undervisning åt överläkarna
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och
Lund på sätt framgår av statsliggaren, sid. 454. Kanslern för rikets universitet
har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med
oförändrat belopp. Statskontoret har lämnat detta förslag utan erinran.

Departe mentschefen.

De överläkare, vilka meddela undervisningen, åtnjuta för närvarande dyrtidstillägg
på ersättningsbeloppen. I enlighet med vad chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang anfört torde dyrtidstilläggen böra inarbetas
i de nu utgående ersättningarna. Det synes tillräckligt, om den
arvodeshöjning, som på grund härav bör vidtagas, stannar vid 20 procent.
Anslaget bör alltså höjas till i runt tal 12,600 kronor. Jag hemställer följaktligen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi dt medicine kandidater för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av.................kronor 12,600.

[80 ] 29. Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar. Detta anslag, som för budgetåret 1939/40 var
uppfört med 42,000 kronor, sänktes för innevarande budgetår av statsfinansiella
skäl till 22,000 kronor. Bidrag utgår i första hand i form av ersättning
för den merkostnad, som uppstår genom tryckning av sådana
exemplar av doktorsavhandlingen, vilka författningsenligt skola utdelas eller
avlämnas, dock högst 300 kronor. Återstoden av anslagsmedlen utdelas i
form av understöd till de sökande, som med hänsyn till svårigheten att
själva bestrida kostnaden för avhandlingens tryckning ansetts behöriga till
understöd. Förslå ej anslagsmedlen till understöd i den omfattning, bestämmelserna
i ämnet medgiva, skall skälig jämkning av understöden ske med
hänsyn till de sökandes behov av understöd. Kanslern har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetar framhållit, att den del av anslaget, som avser
understöd, nära nog bortfallit genom den för innevarande budgetår beslutade
anslagssänkningen. Med hänsyn härtill syntes det kanslern befogat att begränsa
anslaget till att avse uteslutande ersättningar för de pliktexemplar,
som skulle avlämnas till vederbörande bibliotek (för närvarande 300 exemplar).
Därmed bortfölle också ett tidsödande arbete med fördelningen av den
obetydliga summa, som numera stöde till förfogande för understöd. Ersättningarna
hade vid senaste utdelningen uppgått till sammanlagt cirka 18,100
kronor. Kanslern förordade, att anslaget — på angivet sätt begränsat till
sin användning bestämdes till 18,000 kronor. Statskontoret har lämnat
kanslerns förslag utan erinran.

1941. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamdl.

109

Ehuru jag finner det beklagligt, att statens bidrag till detta ändamål ytterligare
beskäres, måste jag i likhet med kanslern förorda, att bidrag tills
vidare utgår endast i form av ersättning för de exemplar av disputationsavhandlingar,
som skola avlämnas till vederbörande bibliotek. Jag hemställer
således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av......................kronor 18,000.

[81.] 30. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden, förslagsanslag. Detta anslag
är nu uppfört med 25,000 kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren,
sid. 456. Under år 1940 i besparingssyfte vidtagna ändringar av
grunderna för ersättningens bestämmande inneburo i huvudsak, att de belopp,
varmed arvoden åt sakkunniga högst må utgå, sänktes och att den
tid, under vilken ersättning må utgå för mistade löneförmåner under tjänstledighet
för sakkunniguppdrag, minskades. Det högsta arvode, som nu kan
utgå, är 750 kronor, och den längsta tid, under vilken ersättning för mistade
avlöningsförmåner får utgå, är 70 dagar (jfr propositionen nr 156/1940).
Vidare ha i samma syfte utfärdats bestämmelser örn prövning i vissa fall
av befordringsärenden utan anlitande av sakkunniga. Kanslern, som hemställt
örn anvisande av oförändrat anslag för nästa budgetår, har ifrågasatt
sådan jämkning av grunderna för ersättningens bestämmande, att ersättning
för mistade avlöningsförmåner, i likhet med arvodet, maximeras till 750
kronor. Statskontoret har biträtt detta förslag.

Kanslerns förslag innebär, att den längsta tid, under vilken ersättning
för mistade avlöningsförmåner under tjänstledighet för sakkunniguppdrag
må utgå, skulle med nuvarande bestämmelser örn dyrtidstillägg för professor
vid universiteten och karolinska institutet minskas från 70 till omkring 65
dagar. För professor vid Stockholms eller Göteborgs högskola skulle minskningen
bli större, beroende på att från den tjänstledige professorns avlöning
avdrages ett belopp, motsvarande hela det till vikarien utgående arvodet,
medan en tjänstledig professor vid universiteten eller karolinska institutet
endast avstår tjänstgöringspenningarna. Denna olikhet medför alltså, att
en högskoleprofessor enligt kanslerns förslag icke skulle vara berättigad att
under tjänstledighet, som beviljats för fullgörande av sakkunniguppdrag,
åtnjuta ersättning för mistade avlöningsförmåner under lika lång tid som
en universitetsprofessor. Den likställighet, som nu föreligger i detta avseende
mellan de statsanställda professorerna och högskoleprofessorerna, skulle
således upphöra. Med hänsyn härtill är jag tveksam beträffande lämpligheten
av att genomföra kanslerns förslag men vill oj motsätta mig, att
anordningen försöksvis tills vidare tillämpas.

Departe mentschefen.

110 1941. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamål.

Belastningen på anslaget under budgetåret 1939/40 — alltså innan de
förutnämnda besparingsåtgärderna genomfördes — utgjorde omkring 35,200
kronor. Det torde vara tillräckligt, örn anslaget i enlighet med kanslerns
förslag för nästa budgetår bestämmes till 25,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag nämna, att kanslern enligt handlingarna i
ärendet ansett det möjligt att helt indraga det nu på huvudtiteln uppförda
anslaget till ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Ur detta anslag
bestrides sådan ersättning till personer, som opponera vid disputationsakt
vid något av rikets universitet eller karolinska institutet och ej tillhöra läroanstaltens
lärarkår (jfr statsliggaren, sid. 455). Kanslern utgår från att
besparing skall vara möjlig genom att medgiva undervisningspliktiga lärare,
som opponera vid disputationsakt, viss befrielse från undervisning, även
örn de tillhöra annat lärosäte. Statskontoret har intet att erinra mot kanslerns
förslag men har förutsatt, att ersättning för resekostnader i förekommande
fall må kunna beredas opponenterna av universitetens egna fonder.
Aven jag biträder kanslerns förslag och förutsätter därvid, att det genom
överenskommelser med de enskilda högskolorna skall vara möjligt att
på antydda villkor åvägabringa utbyte i förekommande fall av opponenter
mellan dessa högskolor och de statliga lärosätena. Mot statskontorets uttalande
har jag intet att erinra.

Jag beräknar sålunda för nästa budgetår icke något anslag under åttonde
huvudtiteln till ersättning åt vissa opponenter vid disputationer.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
sakkunniga i akademiska befordringsärenden för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 25,000.

[82 ] 31. Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet, reservationsanslag. 32. Gemensamma

universitetsändamål: Stipendier för främjande av högre juridiska
studier vid universiteten i Uppsala och Lund. Förstnämnda anslag
tillkom genom beslut av 1939 års riksdag och disponeras för utdelning
av statsstipendier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet (jfr svensk författningssamling 1939: 148).
Av anslaget, som för innevarande budgetår i besparingssyfte sänktes med
omkring 10 procent eller från 220,700 kronor till 194,700 kronor, utgå

180,000 kronor till statsstipendier i form av fria bostäder och fri kost vid
nämnda läroanstalter, 7,200 kronor till bokstipendier vid universiteten i Uppsala
och Lund samt 7,500 kronor till bestridande av kostnaderna för de nämnder,
som ha att fördela stipendiemedlen och i övrigt handha verksamheten.

Till stipendier för främjande av högre juridiska studier vid universiteten
i Uppsala och Lund anvisades för budgetåret 1939/40 ett anslag av 10,000

1941. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamdl.

lil

kronor att disponeras för utdelning av fyra stipendier, vartdera å 2,500 kronor,
nämligen två vid universitetet i Uppsala och två vid universitetet i
Lund. Stipendierna voro avsedda för studerande, som avlagt juris kandidatexamen,
ådagalagt håg och fallenhet för vetenskapligt juridiskt arbete samt
bedrevo studier för avläggande av juris licentiatexamen eller disputationsprov
inom juridisk fakultet. Av statsfinansiella skäl indrogs anslaget för
innevarande budgetår (jfr 1940 års åttonde huvudtitel, sid. 3).

Kanslern för rikets universitet har icke ifrågasatt annan ändring beträffande
förstnämnda anslag än att detsamma, under förutsättning att anslag
med 10,000 kronor beviljades till stipendier för främjande av högre juridiska
studier vid universiteten i Uppsala och Lund, kunde minskas med
samma belopp. Kanslern har därvid framhållit, att sistnämnda anslag på
sin tid (jfr propositionen 1939: 61, sid. 43 ff.) beviljades med hänsyn till
de svårigheter, som förelåge vid rekryteringen av de juridiska fakulteterna
i riket. Då högre juridisk examen ej krävdes för befattningar inom den
juridiska ämbetsmannabanan, vore det ytterst sällan de unga juristerna fortsatte
sina juridiska studier för licentiatexamen eller doktorsgraden. Ifall de
kunde erbjudas ett stipendium av det belopp som tidigare utgått eller 2,500
kronor årligen under några år, funnes det avsevärt större möjligheter att
kvarhålla vetenskapligt begåvade elever vid universitetet för fortsatta teoretiska
studier.

Statskontoret har, med hänsyn till att anslaget till främjande av högre
juridiska studier indragits genom beslut av 1940 års riksdag, ansett att detsamma
i varje fall icke för närvarande ånyo borde uppföras på riksstaten.
Däremot torde anslaget till stipendier åt studerande vid universiteten och
karolinska institutet kunna minskas med 10,000 kronor. I

I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 107) framhöll jag, att bedömandet av
frågan om reduktion av anslagsmedlen till stipendier åt studerande vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska institutet i viss mån vore
beroende av vilken ståndpunkt som intoges till spörsmålet örn anvisande
av medel till kapitalinvestering i statens lånefond för universitetsstudier.
Med hänsyn till att en beskärning med 50 procent av de för dessa studielån
anslagna medlen vidtagits för budgetåret 1939/40 och en motsvarande
beskärning ifrågasattes för budgetåret 1940/41, ansåg jag det ej tillrådligt
att vidtaga någon kraftigare sänkning av stipendieanslaget. Även de stigande
levnadskostnaderna manade till försiktighet vid genomförandet av
åtgärder av denna art. Sänkningen kom därför att stanna vid omkring 10
procent, varvid förutsattes, att en strängare praxis skulle tillämpas vid bedömningen
av stipendieansökningarna.

Ej heller under nästa budgetår torde låneverksamheten kunna fortgå i
den omfattning, som ursprungligen planerats. Jag återkommer härtill i annat
sammanhang. Under sådana förhållanden synes en inskränkning av sti -

Departe mentschefen.

112

1941. Åttonde huvudtiteln: Gemensamma universitetsändamdl.

Departe mentschefen.

pendieverksamheten utöver den, som betingas av de stigande levnadskostnaderna,
om möjligt böra undvikas. Då emellertid kanslern funnit de skäl,
som tala för återuppförande på riksstaten av anslaget till stipendier för
främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund
så tungt vägande, att detta önskemål enligt kanslerns mening bör tillgodoses
på naturastipendiernas bekostnad, anser jag mig likväl icke böra resa
invändning mot kanslerns förslag. Jag förordar sålunda, att anslaget till
naturastipendier minskas med 10,000 kronor och att i stället anslaget till
stipendier för främjande av högre juridiska studier återuppföres på riksstaten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Gemensamma ani verst t e Isdn dam ä l: Stipendier åt
studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag

av............................kronor 184,700;

dels ock till Gemensamma universitetsändamdl: Stipendier
för främjande av högre juridiska studier vid universiteten i
Uppsala och Lund ett anslag av.........kronor 10,000.

[83.] 33. Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för
docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet. Detta anslag är nu uppfört med 35,000
kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 457.

Kanslern för rikets universitet har hemställt, att anslaget måtte upptagas
med oförändrat belopp under nästkommande budgetår. Statskontoret har
lämnat detta förslag utan erinran.

Forskarstipendium är enligt gällande bestämmelser bestämt till 7,000
kronor. På sådant stipendium utgår s. k. reglerat dyrtidstillägg, för närvarande
utgörande 26 procent av stipendiebeloppet. Då i enlighet med
chefens för finansdepartementet förutberörda uttalande dyrtidstillägg icke
bör efter utgången av innevarande budgetår utgå på stipendierna, vilka i stället
torde böra uppräknas med omkring 26 procent, förordar jag, att stipendiebeloppen
bestämmas till 8,800 kronor och att anslaget — då antalet forskarstipendier
är 5 — uppföres med 44,000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av............../. . . kronor 44,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Basbiologiska institutet.

113

[84.] 34. Basbiologiska institutet: Avlöningar, förslagsanslag. För
innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 41,500 kronor. Avlöningsstaten
är intagen på sid. 460 i statsliggaren. Institutets styrelse har endast
ifrågasatt en uppräkning med 500 kronor av delposten till avlöningsförhöjningar
m. m. till icke-ordinarie personal i syfte att bereda täckning för sjukvårdskostnader.
Kanslern för rikets universitet bar tillstyrkt framställningen.

Den arvodesreglering, som i enlighet med vad jag under punkten 59 yttrat
bör genomföras vid universiteten, torde icke böra utsträckas till institutets
chef. Denne bör sålunda alltjämt åtnjuta dyrtidstillägg och tillerkännas
kristillägg. Däremot torde dyrtidstillägg efter den 1 juli 1941 icke böra
utgå på rasbiologens arvode, 7,700 kronor, vilket till följd därav torde böra
uppräknas till 9,700 kronor.

De nya grunderna för bestridande av avlöningskostnader innebära, att
arvodesposten hädanefter icke bör uppdelas i en post till grundbelopp och
en förslagsvis betecknad post till vikariatsersättningar m. m. Posten synes
böra uppföras med ett förslagsvis beräknat belopp av 10,200 kronor, ur vilket
bör bestridas dels rasbiologens arvode, 9,700 kronor, dels ersättningar åt
vikarier för denne befattningshavare, dels ock ersättning åt rasbiologen vid
eventuellt förekommande vikariat på tjänsten såsom institutets chef.

Vid ett genomförande för rasbiologiska institutets del av de nya principerna
för uppställning av avlönings- och omkostnadsstater tillgodoses också
den av institutets styrelse gjorda framställningen örn anvisande av ytterligare
medel till sjukvårdskostnader (jfr nästföljande anslag). I enlighet
med dessa principer och från institutet inhämtade uppgifter hemställer jag,
under erinran att mitt förslag innebär en anslagshöjning med 3,200 kronor,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Departe mentschefen.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings penningar.

.........kronor 12,000

Anni.: Av detta belopp utgöra
8,000 kronor lön och 4,000 kronor
tjänstgö ringspenningar.

b. Ålderstillägg....... » 1,000

Anni.: Ålderstillitgget utgår
efter 5 års tjänstgöring.

Summa kronor 13,000

Bihang till riksdagens protokoll 10hl. 1 sami. Nr 1 Del 11.

114

1941. Åttonde huvudtiteln: Rasbiologiska institutet.

Departe mentschefen.

Avgår: tjänste- och familje pensionsavdrag,

/o''rs?ö(7s?;ts kronor 800 kronor 12,200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit, förslagsvis ......... » 10,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 19,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 3,000

Summa förslagsanslag kronor 44,700;
dels oclc till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 44,700.

[85.] 35. Rasbiologiska institutet: Omkostnader, förslagsanslag. 36.
Rasbiologiska institutet: Materiel m. m., reservationsanslag. Anslagen
äro nu uppförda, det förra med 6,700 kronor och det senare med 19,700
kronor. Dispositionen av anslagen framgår av statsliggaren, sid. 460 f. Institutets
styrelse har hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas samma
anslagsbelopp som för budgetåret 1939/40, respektive 7,800 kronor och 27,700
kronor. Ehuru väl medveten om det statsfinansiella läget, måste styrelsen
framhålla, att en minskning av dessa belopp skulle skapa en svår situation
för den personal, som visserligen icke vore fast knuten vid institutet men
arbetat där i många år. En väsentlig minskning av institutets anslag medförde
närmast, att det vetenskapliga arbetet bedreves i långsammare takt,
vilket också måste gå ut över den ur materielanslaget bekostade insamlingen
av material. Detta måste i sin tur medföra svårigheter att sysselsätta personalen
vid institutet, vilken vore speciellt tränad för bearbetning av material
men ej kunde besitta den speciella utbildning, som behövdes för materialinsamling.
Kanslern för rikets universitet har ansett sig icke kunna tillstyrka
några anslagshöjningar men väl av statsfinansiella skäl en nedskärning av
den under materielanslaget uppförda posten till tillfälliga vetenskapliga medarbetare
med 1,000 kronor.

För sjukvård m. m. torde ett belopp av 500 kronor böra inräknas i omkostnadsanslaget
(jfr nästföregående punkt). Då någon annan ändring i
detta anslag icke synes böra ske, föreslår jag, att omkostnadsanslaget uppföres
med (6,700 + 500 =) 7,200 kronor.

Materielanslaget, som för innevarande budgetår sänktes med 8,000 kronor,
torde i nuvarande statsfinansiella läge böra ytterligare reduceras. Jag finner
mig böra gå något längre än kanslern och föreslå, att anslaget minskas med

2,700 kronor till 17,000 kronor. Huru besparingen skall fördelas mellan de
olika posterna torde ankomma på Kungl. Majit att framdeles efter förslag
av vederbörande bestämma. Vid anslagsfördelningen bör eftersträvas att
fördela det inbesparade beloppet mellan de särskilda posterna på sådant sätt,
att materialinsamlingen lider så litet avbräck som möjligt.

1941. Åttonde huvudtiteln: Farmacevtiska institutet.

115

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av..........................kronor 7,200;

dels ock till Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av.................kronor 17,000.

[86.] 37. Farmacevtiska institutet: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget
är uppfört med 90,300 kronor och disponeras på sätt framgår av
statsliggaren, sid. 461 f. Styrelsen för farmacevtiska institutet har upprepat
sin föregående år gjorda framställning (se punkten 95 i 1940 års åttonde
huvudtitel) om höjning av arvodet till läraren i teknisk farmaci och farmacevtisk
författningskunskap med 5,900 kronor till 9,000 kronor. I övrigt
har styrelsen icke ifrågasatt någon ändring i anslaget.

Av utredningen i arvodesfrågan framgår, att apotekarsocieteten anslagit

3,000 kronor under år 1939 till ersättning åt ifrågavarande lärare, varigenom
det blivit möjligt att anordna frivilliga laborationsövningar i teknisk
farmaci. Fortsatt anslag är emellertid ej att påräkna för tiden efter den
30 juni 1940, och en höjning av statsanslaget anses därför nödvändig för
att kompensera det uteblivna bidraget från apotekarsocieteten.

I yttrande över styrelsens framställning i fjol framhöll statskontoret, att
laborationsövningarna syntes vara av väsentlig betydelse för undervisningen
i teknisk farmaci och därför borde för framtiden bekostas av statsmedel.
Då emellertid en utredning påginge rörande viss omorganisation av institutet,
syntes i avvaktan på resultatet av denna utredning och med hänsyn
till det statsfinansiella läget försiktigheten bjuda att begränsa arvodeshöjningen
till 2,900 kronor. Som villkor för åtnjutandet av arvodet borde
föreskrivas skyldighet för läraren att utan särskild ersättning leda laborationsövningarna
i teknisk farmaci.

Vid anmälan av ärendet i 1940 års åttonde huvudtitel anförde jag, att
resultatet av nämnda utredning borde avvaktas, innan lärararvodet omreglerades,
och avstyrkte därför styrelsens framställning.

Enligt vad jag inhämtat, är det möjligt att tills vidare bestrida kostnaderna
för de särskilda laborationsövningarna i teknisk farmaci, 2,900 kronor
vid bifall till statskontorets förslag, från de vid institutet inflytande avgifterna,
vilka i så fall — i den mån icke förefintliga avgiftsöverskott
kunna tagas i anspråk — torde behöva något höjas. Då såsom närmare
framgår av statsliggaren dessa avgifter redan nu användas till bestridande
av diverse utgifter för institutets verksamhet, bland annat vissa av undervisningen
föranledda lönekostnader, synes intet vara att erinra mot en sådan
anordning. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag från
institutet meddela de bestämmelser i ämnet, som kunna befinnas påkallade.

I avlöningsstaten för institutet torde böra vidtagas endast de ändringar,
som föranledas av de nya principerna för uppställning av avlöningsstater
och av de ökade kostnaderna för rörligt tillägg. Med ledning av uppgifter,

Departe mentschefen.

116 1941. Åttonde huvudtiteln: Farmacevtiska institutet.

som under hand lämnats av institutet, beräknar jag avlöningsstaten på sätt
av det följande framgår och avlöningsanslaget till ett belopp av 93,600
kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 3,300 kronor. I vissa fall kan
det vara nödvändigt att vid förfall för någon av de ordinarie lärarna till
vikarie förordna befattningshavare, som avlönas från posten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, eller befattningshavare,
som eljest icke är anställd vid institutet. I anslutning till vad chefen
för finansdepartementet tidigare anfört förutsätter jag, att Kungl. Maj:t
skall äga i dessa fall medgiva, att arvodesposten må överskridas med det
belopp, som erfordras för täckande av vikariatskostnaderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .........................kronor 69,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 12,550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................... » 1,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10,850

Summa förslagsanslag kronor 93,600;

dels ock till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 93,600.

[87.] 38. Farmacevtiska institutet: Omkostnader, Jörslagsanslag. 39.
Farmacevtiska institutet: Materiel m. m., reservationsanslag. För innevarande
budgetår sänktes omkostnadsanslaget från 13,600 kronor till 12,900
kronor och materielanslaget från 6,700 kronor till 3,700 kronor. Beträffande
dispositionen av dessa anslag hänvisas till statsliggaren, sid. 462, av vilken
jämväl framgår, att utgifter för materiel m. m. i viss utsträckning bekostas
av inflytande elevavgifter. Institutets styrelse har i besparingssyfte ifrågasatt
indragning tills vidare av de utanför den ordinarie undervisningen fallande
kurserna i ekonomilära med bokföringsteknik samt i biologisk värdebestämning
av läkemedel. Vid bifall härtill inbesparas för nasta budgetår
kostnaderna för den förra kursen, för vilken hittills använts 1,000 kronor
av befintligt överskott på kurs- och terminsavgifter vid institutet. Under
förutsättning att detta belopp finge användas till förstärkning av materielanslaget,
kunde anslaget minskas till 2,700 kronor. Indragningen av kursen
i biologisk värdebestämning av läkemedel påverkar anslagsberäkningarna
först för budgetåret 1942/43.

1941. Åttonde huvudtiteln: Ortnamnskommissionen.

117

Beträffande omkostnadsanslaget ifrågasätter jag icke annan ändring än
en höjning av anslaget med dels förslagsvis 100 kronor för bestridande av
kostnader för sjukvård m. m., dels ock 1,500 kronor för täckande av de
ökade utgifterna för bränsle. Anslaget torde sålunda böra höjas med 1,600
kronor till (12,900 + 1,600=) 14,500 kronor. Jag anser mig under nuvarande
förhållanden icke böra motsätta mig styrelsens förslag om indragning
av utbildningskursen i ekonomilära med bokföringsteknik. Materielanslaget
bör med hänsyn härtill sänkas med 1,000 kronor till 2,700 kronor, därvid
förutsättes, att befintligt överskott å kurs- och terminsavgifter får i ökad
utsträckning användas till inköp av materiel m. m. Frågan om indragning
jämväl av kursen i biologisk värdebestämning av läkemedel torde få övervägas
i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1942/43. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till FarmacevtisJca institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av .........................kronor 14,500;

dels ock till Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. ett
reservationsanslag av..................kronor 2,700.

[88.] 40. Ortnamnskommissionen: Avlöningar, förslagsanslag. Detta
anslag är uppfört med 26,400 kronor. Beträffande anslagets disposition
hänvisas till statsliggaren, sid. 463. I förhållande till budgetåret 1939/40
har anslaget sänkts med 1,500 kronor. Då anslagsposten till rörligt tillägg
höjts med 500 kronor, har besparingen i realiteten utgjort 2,000 kronor,
vilket belopp tagits från de under delposten till grundavlöningar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal ingående anslagsmedlen till arvoden åt tillfälligt
anställda arbetsbiträden. För sistnämnda ändamål är nu beräknat ett
belopp av 3,000 kronor. Ortnamnskommissionen har nu hemställt, att detta
belopp måtte ånyo höjas till 5,000 kronor och i övrigt anhållit om oförändrad
medelsanvisning till avlöningar. Kommissionen framhåller, att den
sett sig nödsakad att på obestämd tid uppskjuta flera för arkivet och dess
rationella skötsel viktiga arbetsuppgifter samt att svårigheterna att inom rimlig
tid expediera större namnärenden och andra tidskrävande utredningar i
hög grad ökat. Universitetskanslern har ansett sig icke kunna förorda den
begärda anslagshöjningen utan i stället ifrågasatt en anslagsminskning av

1,000 kronor, vilken skulle vinnas genom nedsättning av arvodena till de
två av Kungl. Majit utsedda ledamöterna av kommissionen från 1,500 kronor
till 1,000 kronor vardera.

Den av ortnamnskommissionen begärda höjningen av anslagsmedlen till
arvoden åt tillfälliga arbetsbiträden kan jag i likhet med kanslern för närvarande
icke tillstyrka utan ser mig i stället nödsakad att föreslå en ytter -

Departe mentschefen.

118

1941. Åttonde huvudtiteln: Ortnamnskommissionen.

ligare minskning med 1,000 kronor av dessa anslagsmedel. Kanslerns förslag
örn sänkning av arvodena till de av Kungl. Majit utsedda kommissionsledamöterna
finner jag mig böra biträda och tillstyrker sålunda, att anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
sänkes med 1,000 kronor till 2,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal bör jämlikt de nya grunderna för avlöningsstaternas
uppställning icke längre uppdelas i grundavlöningar m. m. och
avlöningsförhöjningar m. m. utan uppföras med ett maximerat belopp, vilket
jag med ledning av inhämtade uppgifter och med hänsyn tagen till
den av mig förordade besparingen med 1,000 kronor beräknar till 20,500
kronor, vilket innebär en minskning med 1,300 kronor. Anslagsposten till
rörligt tillägg, beräknat efter 15 procent, torde böra uppföras med 2,600
kronor, motsvarande en höjning med 1,000 kronor. Avlöningsstatens slutsumma
blir sålunda (2,000 + 20,500+2,600=) 25,100 kronor. Minskningen
i förhållande till årets anslag utgör 1,300 kronor.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ kronor 2,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................... » 20,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 2,600

Summa förslagsanslag kronor 25,100;

dels ock till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 25,100.

[89.] 41. Ortnamnskommissionen: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget
är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 3,300 kronor,
varav till reseersättningar 200 kronor och till expenser 3,100 kronor. I
sistnämnda post ingår bränsle, lyse och vatten med 1,000 kronor och övriga
expenser med 2,100 kronor. Anslaget var för budgetåret 1939/40 uppfört
med 8,100 kronor, varför sänkningen utgör 4,800 kronor, varav 1,800 kronor
för övriga expenser och 3,000 kronor för publikationstryck. Ortnamnskommissionen
har verkställt en undersökning rörande den medelstilldelning,
som med iakttagande av den största återhållsamhet vore nödvändig för
verksamhetens bedrivande och på grundval av denna hemställt örn ökning
av anslaget till 5,700 kronor, innebärande en höjning av delposten till
bränsle m. m. med 400 kronor och höjning av delposten övriga expenser

1941. Åttonde huvudtiteln: Ortnamnskommissionen.

119

med 2,000 kronor. Kanslern har föreslagit, att delposten till bränsle m. m.
höjes till det belopp, vartill kostnaderna uppgått under budgetåret 1939/40,
eller, avrundat nedåt, 1,200 kronor. Någon ökning i övrigt av anslaget
har kanslern icke ifrågasatt. Med hänsyn till den kraftiga reduktion av
anslaget, som verkställts vid 1940 års lagtima riksdag, funne kanslern sig
ej heller kunna ifrågasätta någon ytterligare nedskärning av anslaget.

Jag anser mig böra biträda kanslerns förslag, vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor. Under anslaget böra därjämte beräknas medel
till kostnader för sjukvård m. m.; för detta ändamål torde en ytterligare
höjning med förslagsvis 100 kronor böra ske, varför anslaget för nästa budgetår
bör uppföras med (3,300 + 200 + 100 =) 3,600 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ortnamnskommissionen: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 3,600.

[90] 42. Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material, reservationsanslag. Detta anslag utgick under
budgetåret 1939/40 med 23,000 kronor och sänktes för innevarande budgetår
med 8,000 kronor till 15,000 kronor, vilket belopp fördelats med 10,000
kronor till tillfälliga vetenskapliga medarbetare, 500 kronor till reseersättningar
till kommissionens personal och 4,500 kronor till ersättning för material,
insamlat genom tillfälliga biträden på annan ort. Ortnamnskommissionen
har anhållit om oförändrat anslag för nästa budgetår, medan kanslern
föreslagit en sänkning med 3,000 kronor av de för tillfälliga vetenskapliga
medarbetare avsedda medlen. Av kommissionens framställning inhämtas,
att det nu utgående beloppet till tillfälliga vetenskapliga medarbetare är
endast vad som erfordras för att bålla de mest trängande arbetena i gång
samt att anslagsmedlen till ersättning för material, insamlat genom tillfälliga
biträden på annan ort, användas till uppteckning av ortnamnen i de få återstående
socknar, där kommissionen tidigare ej lyckats förvärva lämpliga
undersökare men där sådana nu torde kunna påräknas, och dessutom till
kompletterande undersökningar av olika områden, där dylika undersökningar
kunna vara befogade.

Den av kanslern föreslagna anslagsminskningen med 3,000 kronor motsvarar
ungefär den vid innevarande budgetårs början förefintliga reservationen
och måste av mig under nuvarande förhållanden tillstyrkas. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser
rörande anslagets disposition. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av.................kronor 12,000.

Departe mentschefen.

120

1941. Åttonde huvudtiteln: Landsmålsarkiven m. m.

Departe mentschefen.

[91] 43. Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
lill detta ändamål, vartill före år 1939 utgått understöd
av lotterimedel, är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 2,000
kronor (föregående budgetår 3,000 kronor), därav 1,400 kronor (föregående
budgetår 2,000 kronor) utgå till sydsvenska ortnamnssällskapet för fortsatt
undersökning av ortnamnen i Skåne samt 600 kronor (förut 1,000 kronor)
till institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola för
fortsatt undersökning av ortnamnen inom Göteborgs och Bohus län. Såsom
bidrag till dialektforskningar åtnjuter institutet dessutom från särskilt anslag
understöd med 5,000 kronor (jfr punkten 95 i det följande). Sydsvenska ortnamnssällskapet
har anhållit om oförändrad medelsanvisning för sällskapets
del. Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola har
anhållit om ett anslag för nästa budgetår till institutet med 11,800 kronor,
varav 5,100 kronor skulle belöpa på ortnamnsundersökningarna och 6,700
kronor på dialektforskningen. Kanslern för rikets universitet bar hemställt
om oförändrad medelsanvisning.

Med hänsyn till den relativt betydande nedskärning av anslaget, som vidtagits
för innevarande budgetår, vill jag icke ifrågasätta någon ytterligare
reduktion utan förordar, att anslaget för nästa budgetår anvisas med oförändrat
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökning
ar, för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslaS
»v...........................kronor 2,000.

[92.] 44. Landsmålsarkiven: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag
är uppfört med 111,100 kronor. Beträffande personalförteckning och avlöningsstat
m. m. hänvisas till statsliggaren, sid. 464 f. Anslaget har för
innevarande budgetår sänkts med 400 kronor; anslagsposten till rörligt tilllägg
höjdes med 2,600 kronor, men samtidigt sänktes delposten till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal med 3,000 kronor genom
reduktion av de under denna post beräknade anslagsmedlen till arvoden åt
tillfälligt anställda arbetsbiträden och för utredigering av ordboken över
Valldamålet. Dessa anslagsmedel äro för innevarande budgetår bestämda
till 6,300 kronor. Styrelserna för landsmålsarkiven ha för nästa budgetår
icke föreslagit andra ändringar i anslaget än minskning av delposten till
avlöningsförhöjningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal samt höjning
av anslagsposten till rörligt tillägg. Kanslern har biträtt styrelsernas förslag. I

I enlighet med vad som anförts i propositionen nr 65 till 1940 års urtima
riksdag samt den därvid fogade bilagan bör arvodet till föreståndaren för
folkminnesavdelningen vid landsmålsarkivet i Uppsala höjas från 9,000 kronor
till t),800 kronor. Arvodesposten i avlöningsstaten bör sålunda uppföras
med sistnämnda belopp.

1941. Åttonde huvudtiteln: Landsmålsarkiven m. m.

121

Med tillämpning av de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag
kan enligt inhämtade uppgifter vid oförändrad personalorganisation anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas till 90,000
kronor mot för närvarande 94,200 kronor. Till följd av Kungl. Maj:ts den
20 december 1940 fattade beslut om vakanssättning av en ledig befattning
som arkivarie och expeditionsföreståndare vid landsmålsarkivet i Uppsala
samt genom minskning av anslagsmedlen till tillfälligt anställda arbetsbiträden
torde emellertid en besparing med åtminstone 8,000 kronor kunna ernås.
Nämnda post bör alltså beräknas till 82,000 kronor. Anslagsposten till rörligt
tillägg bör höjas med 3,400 kronor till 11,300 kronor. Anslaget i dess
helhet bör således uppföras med (9,800 + 82,000+ 11,300 =) 103,100 kronor,
vilket innebär en minskning med (111,100—103,100 —) 8,000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.................kronor 9,800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
....................... * 82,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_11,300

Summa förslagsanslag kronor 103,100;
dels ock till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.....kronor 103,100.

[93.] 45. Landsmålsarkiven: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget
har för innevarande budgetår minskats med 5,800 kronor till 7,500 kronor,
vilket belopp fördelats med 6,200 kronor på landsmålsarkivet i Uppsala och

1,300 kronor på landsmålsarkivet i Lund (se statsliggaren, sid. 465). Styrelserna
för landsmålsarkiven ha hemställt om oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår. Kanslern har tillstyrkt framställningarna.

De kostnader för sjukvård m. m., vilka hädanefter skola bestridas från
vederbörande omkostnadsanslag, ha för budgetåret 1939/40 vid landsmålsarkivet
i Uppsala uppgått till i runt tal 1,050 kronor (varav till begravningshjälp
något över 900 kronor) och vid landsmålsarkivet i Lund till omkring
100 kronor. Det torde få anses tillräckligt, om denna anslagspost
för nästa budgetår beräknas till förslagsvis 200 kronor. De för bränsle,
lyse och vatten avsedda anslagsmedlen, nu förslagsvis 500 kronor, torde
med hänsyn till inträdda prisförhöjningar böra uppräknas med 100 kronor.
Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring, förordar jag alltså en an -

Departe mentschefen.

122

1941. Åttonde huvudtiteln: Landsmålsarkiven m. m.

Departe mentschefen.

slagshöjning med inalles (200 + 100 =) 300 kronor till 7,800 kronor och
hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Landsmålsarkiven: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.......kronor 7,800.

[94 ] 46. Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material, reservationsanslag. Anslaget är nu uppfört med 40,000
kronor, vilket innebär en sänkning med 20,900 kronor i jämförelse med
budgetåret 1939/40. Årets anslag har fördelats med 29,900 kronor på landsmålsarkivet
i Uppsala och 10,100 kronor på landsmålsarkivet i Lund. Av
dessa belopp avse 11,500 kronor respektive 2,500 kronor tillfälliga vetenskapliga
medarbetare och 8,800 kronor respektive 600 kronor reseersättningar
till arkivens personal och tillfälliga vetenskapliga medarbetare. Styrelserna
för landsmålsarkiven lia för nästa budgetår hemställt örn oförändrad
medelsanvisning, men kanslern har, under hänvisning till den statsfinansiella
situationen, funnit sig böra föreslå en ytterligare nedskärning av delposterna
till tillfälliga vetenskapliga medarbetare med tillhopa 8,000 kronor,
varav 6,000 kronor för Uppsalaarkivet och 2,000 kronor för Lundaarkivet.

Trots den starka beskärning av anslaget, som vidtagits för innevarande
budgetår, finner jag mig böra under nuvarande förhållanden tillstyrka kanslerns
förslag om ytterligare sänkning av anslagsposterna till tillfälliga vetenskapliga
medarbetare, vilka alltså böra nedsättas med tillhopa 8,000 kronor.
Såsom en konsekvens härav synas jämväl anslagsmedlen till reseersättningar
till sådana medarbetare och till arkivens personal böra minskas, förslagsvis
med 2,000 kronor. Anslaget i dess helhet bör alltså minskas med inalles

10,000 kronor till 30,000 kronor. Fördelningen av detta belopp torde få
bestämmas av Kungl. Majit efter förslag av kanslern och landsmålsarkiven.
Skulle det vid anslagsfördelningen befinnas lämpligt att uttaga besparingen
på annat sätt än här förutsatts, torde Kungl. Majit få anses oförhindrad
att meddela beslut härom. Under åberopande av vad sålunda anförts och
under erinran, att på anslaget vid innevarande budgetårs ingång förelåg en
reservation av omkring 3,400 kronor, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av
vetenskapligt material för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av.................kronor 30,000.

[95.] 47. Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch
dialektforskning vid Göteborgs högskola. Ifrågavarande bidrag,
som före år 1939 utgått av lotterimedel, är nu bestämt till 5,000 kronor
mot 6,000 kronor för nästföregående budgetår. Institutet bar — såsom
förut nämnts — anhållit örn ett sammanlagt anslag av 11,800 kronor till

1941. Åttonde huvudtiteln: Landsmdlsarkiven m. m.

123

dess båda verksamhetsgrenar. Kanslern, som med hänsyn till de knappa
medel, vilka stå till institutets förfogande, icke funnit sig böra ifrågasätta
någon anslagsreduktion, hemställer om oförändrat anslag.

Jag biträder kanslerns förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till dialektforskningar vid institutet för
ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av......kronor 5,000.

[96] 48. Understödjande av svensk folkminnesforskning. Detta
anslag är uppfört med ett belopp av 28,200 kronor, varav 18,200 kronor
utgå till Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning och 10,000
kronor till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola. Anslaget
var för budgetåret 1939/40 uppfört med 43,400 kronor, fördelade
med 31,400 kronor på stiftelsen och 12,000 kronor på institutet. Anslaget
har sålunda reducerats med 15,200 kronor, nämligen med 8,200 kronor på
grund av 1940 års riksdags beslut om inrättandet av en personlig professur
vid Lunds universitet åt stiftelsens föreståndare C. W. von Sydow och

7,000 kronor i besparingssyfte. Stiftelsens styrelse har, med instämmande
av det större akademiska konsistoriet i Lund, hemställt örn oförändrad medelsanvisning
till stiftelsen för nästa budgetår. Institutet har anhållit, att anslaget
för dess del måtte höjas med 2,000 kronor. Kanslern har hemställt,
att anslaget måtte för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp.

Tre av stiftelsens befattningshavare åtnjuta nu dyrtidstillägg på sina arvoden,
nämligen två amanuenser och ett skrivbiträde. Arvodet utgör för
amanuens 2,000 kronor och för skrivbiträdet 1,500 kronor. I anslutning
till vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anfört torde dyrtidstillägg
icke böra från och med nästföljande budgetår utgå på dessa
arvoden. Ej heller böra befattningshavarna tillerkännas barntillägg från och
med nämnda budgetår. Jag föreslår, att arvodena i samband med dyrtidstilläggens
och barntilläggens avveckling höjas med omkring 1,600 kronor, av
vilket belopp 500 kronor beräknas belöpa på i samband med barntilläggens
bortfallande tillerkända personliga arvodestillägg. Förevarande anslag torde
likväl icke böra höjas med mer än 500 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag av kanslern meddela bestämmelser rörande
anslagets fördelning. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Understödjande av svensk folkminnesforskning för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av. . . kronor 28,700.

Departe mentschefen.

Departe mentschefen -

124

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

F. Tekniska högskolor.

[97.] 1. Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar, förslagsanslag.
Detta anslag är sedan budgetåret 1939/40 uppfört med 1,047,000
kronor. Anslaget disponeras jämlikt personalförteckning och avlöningsstat
med därtill hörande bestämmelser, vilka finnas intagna i statsliggaren, sid.
467 ff.

Högskolans styrelse har med tillstyrkande överlämnat lärarkollegiets äskanden
om anslag till avlöningar för nästa budgetår, vilka medföra följande
anslagsökning respektive anslagsminskning:

a. omorganisation av avdelningen för skeppsbyggnad till

en avdelning för skeppsteknik och flygteknik.......kronor

b. omorganisation av avdelningen för bergsvetenskap ... »

c. speciallärarbefattning i fysikalisk metallografi....... »

d. speciallärarbefattning i bostadsbyggnad............ »

e. höjning av arvodena för professorsvikarier......... »

f. höjning av de för tillfälliga lärarbiträden och assistenter

avsedda medlen............................ »

g. utökning av vaktmästarpersonalen (inkl. rörligt tillägg) »

h. ökade avgifter från studerande.................. »

+ 5,200
+ 1,600
+ 1,100
+ 6,500

+ 35,000
+ 15,400
— 35,000

Summa ökning kronor 29,800.

Härjämte har lärarkollegiet — under förutsättning att 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas
blivande förslag framlades för 1941 års riksdag —
framlagt förslag örn inrättande av en ordinarie registratorsbefattning i lönegraden
A 15. Lärarkollegiet har vidare i en av styrelsen tillstyrkt särskild
framställning hemställt om en höjning av docentstipendierna vid högskolan —
med vilka icke följer rätt till dyrtidstillägg — till samma nivå som motsvarande
docentstipendier vid universiteten och karolinska institutet, på vilka
för närvarande utgår dyrtidstillägg efter 26 procent.

Utlåtanden i ärendet ha avgivits av vederbörande myndigheter.

Omorganisation av avdelningen för skeppsbyggnad. Till
denna avdelning höra de obligatoriska ämnena hydromekanik och skeppsbyggnad
samt de frivilliga ämnena varvsanläggning och flygteknik. Ämnena
skeppsbyggnad och flygteknik äro företrädda av professurer, av vilka den
i skeppsbyggnad för närvarande är vakant. Ämnena hydromekanik och
varvsanläggning åter företrädas av speciallärare med arvoden av respektive

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

125

5,400 kronor och 3,600 kronor. Därjämte finnes inom avdelningen en speciallärare
i elektroteknik med ett arvode av 4,800 kronor, gemensam med vissa
andra avdelningar. Undervisningen i övriga ämnen handhaves av lärare,
tillhörande andra avdelningar.

Ämnet flygteknik förekommer såsom frivilligt ämne jämväl inom avdelningen
för maskinteknik.

De av riksdagen tidigare fattade besluten i fråga om skeppsbyggeri undervisningens
organisation ha syftat till en koncentration till Göteborg av den
egentliga högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen. Däremot har riksdagen
hittills icke tagit ställning till frågan, på vad sätt dessa åtgärder
böra återverka på tekniska högskolans i Stockholm skeppsbyggnadsavdelning.
1934 års Chalmerssakkunniga hade föreslagit en avveckling av denna avdelning,
varvid den flygtekniska undervisningen tänktes förlagd till annan avdelning.
Emellertid ha sedan dess framkommit önskemål om skeppsbyggnadsavdelningens
bibehållande såsom särskild avdelning, ehuru med annan
inriktning än för närvarande.

I 1940 års åttonde huvudtitel redogjorde jag för ett förslag i ämnet av
tekniska högskolans styrelse och dess lärarkollegium. Enligt detta förslag
skulle undervisningen i egentlig skeppsbyggnad inskränkas och erhålla en
iner allmän läggning samtidigt med att huvudvikten skulle läggas vid å
ena sidan frågorna om fartygs allmänna anordning, maskinutrustning, användning
och räntabilitet och å andra sidan flygtekniska studier. Undervisningen
i flygtekniska ämnen skulle helt koncentreras till förevarande
avdelning och undergå en icke oväsentlig förstärkning. Undervisningens
omläggning inom den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen skulle komma
till synes genom en ändring av avdelningens benämning till avdelning för
skeppsteknik och flygteknik. Den skeppsbyggnadstekniska utbildningen i
landet skulle med andra ord differentieras på två linjer, en mera fartygskonstruktiv
i Göteborg och en mera maskin- och driftsteknisk i Stockholm,
och den flygtekniska undervisningen fortfarande, ehuru förstärkt, vara förlagd
till Stockholm.

Förslaget innebar i fråga om detaljerna,

att professuren i skeppsbyggnad skulle indragas och ersättas med en speciallärarbefattning
i skeppsbyggnadsteknik (arvode 6,400 kronor),

att speciallärarbefattningen i hydromekauik (arvode 5,400 kronor) skulle
ersättas av en professur i teknisk hydromekanik,

att en speciallärarbefattning i flygplanbyggnad (arvode 3,000 kronor)
skulle nyinrättas,

samt att speciallärarbefattningen i varvsanläggning (arvode 3,600 kronor)
skulle ersättas med en speciallärarbefattning i maskin- och apparatanläggningar
å fartyg (arvode 2,600 kronor).

Förslaget hade i huvudsak tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna
och sammanslutningarna. Beträffande innehållet i yttrandena torde
få hänvisas till 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 122 ff.).

126

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

För egen del framhöll jag, att den föreliggande frågan inneslöte flera
problem, som måste klarläggas, innan definitivt avgörande kunde träffas.
Frågan borde av de tekniska högskolornas styrelser tagas under förnyad
omprövning. Slutligt förslag i ämnet borde dock underställas 1941 års riksdag.

Jag förklarade mig ha funnit många skäl tala för ett fullföljande av den
organisationsplan, vartill grunden lagts genom högre avdelningens vid
Chalmers tekniska institut ombildning till teknisk högskola och utbyggandet
av skeppsbyggeriinstitutionen därstädes. I ett land med våra begränsade
ekonomiska resurser borde icke utan tvingande anledning anordnas speciella
utbildningslinjer, som delvis dubblerade varandra och som i en framtid
genom utvecklingens gång kunde befaras komma att erhålla samma utbildningsmål
eller arbetsinriktning. Det kunde enligt min mening ifrågasättas,
om i vårt land funnes ett så stort behov av ingenjörer med den drifts- och
maskintekniska specialutbildning, som skulle förmedlas genom avdelningen
för skeppsteknik och flygteknik i Stockholm, att Chalmers tekniska högskola
skulle vara ur stånd att tillgodose detsamma. En viss tvekan syntes vidare
föreligga rörande lämpligheten av en på detta sätt specialiserad utbildning.
Till förmån för ett bibehållande vid tekniska högskolan i Stockholm av
skeppsbyggeriundervisning i den beskurna form, som i det föreliggande förslaget
avsetts, talade å andra sidan den omständigheten, att skeppsbyggeriundervisningen
hade många beröringspunkter med den flygtekniska undervisning,
som under alla omständigheter fortfarande borde vara förlagd till
Stockholm. Det förefölle emellertid, som örn denna synpunkt ej borde tillmätas
avgörande betydelse och i och för sig motivera bibehållandet vid
nämnda högskola av en personalorganisation av föreslagen omfattning. Härtill
komme, att de besparingar, som kunde vinnas genom en avveckling av
skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm, skulle
kunna användas till en välbehövlig förstärkning av den flygtekniska undervisningen.

Riksdagen — som förklarade sig icke vilja föregripa ett slutligt avgörande
av de föreliggande frågorna — uttalade, att den rationellaste lösningen
förefölle att kunna vinnas, om skeppsbyggeriundervisningen i dess helhet
koncentrerades till Chalmers tekniska högskola, medan åter den flygtekniska
undervisningen helt förlädes till tekniska högskolan i Stockholm. Riksdagen
förutsatte, att Kungl. Maj:t ägnade frågan om den flygtekniska undervisningens
vid tekniska högskolan i Stockholm stärkande och lämpliga utbyggande
all möjlig uppmärksamhet och i sinom tid föreläde riksdagen förslag
till åtgärder för vinnande av detta syfte, vilka åtgärder — därest skeppsbyggeriundervisningen
koncentrerades till Chalmers tekniska högskola —
torde kunna stå att ernå utan nämnvärda ökningar av kostnaderna vid
tekniska högskolan i Stockholm.

Kungl. Majit anbefallde sedermera styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm
att i samråd med styrelsen för Chalmers tekniska högskola taga frågan
under förnyad omprövning med beaktande av vad i ärendet förekommit.

Styrelserna för de tekniska högskolorna ha nu med eget yttrande överlämnat
en av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm framlagd

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

127

förnyad utredning i ämnet. Utlåtanden häröver lia avgivits av cheferna
för marinen och flygvapnet, de sakkunniga för utredning rörande den högre
tekniska undervisningen, kommerskollegium och statskontoret.

Lärarkollegiet har framlagt två alternativa förslag. Alternativ I överensstämmer
i huvudsak med det tidigare, för vilket redogörelse ovan lämnats
(enda skillnaden är, att undervisningstiden i flygplanbyggnad utökats
och att på grund härav speciallärararvodet i detta ämne ökats från 3,000
kronor till 4,200 kronor). Alternativ II förutsätter, att skeppsbyggeriundervisningen
successivt nedlägges och att den flygtekniska undervisningen
ytterligare något utvidgas i jämförelse med alternativ I (detta sker dels
genom ytterligare ökning av timantalet för speciallärarbefattningen i flygplanbyggnad,
dels på grund av att den professur i hydra- och aeromekanik,
som anses erforderlig, kan inriktas mera odelat på de för flygtekniken grundläggande
problemen).

Skillnaden i organisatoriskt och ekonomiskt avseende mellan den nuvarande
ordningen och de båda alternativen åskådliggöres av följande sammanställning: -

Nuvarande organisation:	Alternativ I:	Alternativ II:
Professur i flygteknik (13,500)	Professur i flygteknik (13,500)	Professur i flygteknik (13,500)
Speciallärare i hydromekanik (5,400)	Professur i teknisk hydro-mekanik (13,500)	Professur i teknisk hydro-och aeromekanik (13,500)
—	Speciallärare i flygplan-byggnad (4,200)	Speciallärare i flygplan-byggnad (4,800)
Professur i skeppsbyggnad (13,500)	Speciallärare i skeppsbygg-nadsteknik (6,400)	—
Speciallärare i varvsanlägg-ning (3,600)	Speciallärare i maskin- och apparatanläggningar å fartyg (2,600;
Till samlingar och labora-tioner erfordras 16,700 kronor	Till samlingar och labora-tioner erfordras 17,700 kroner	Till samlingar och labora-tioner erfordras 15,500 kronor
(52,700)	(57,900)	(47,300)

Anm : Kostnaderna för professurer ha upptagits till högsta löneklassen utan avdrag
för pensionsavgifter. Börligt tillägg och dyrtidstillägg äro ej inräknade. Ej heller ha medtagits
vissa assistentutgifter m. m.

Alternativ I skulle genomföras under loppet av två år. Under nästa
budgetår skulle, vad avlöningar beträffar, merkostnaden bli 5,200 kronor
men under det därpå följande sjunka till 4,200 kronor, enär utbyte då skulle
ske av speciallärarbefattningen i varvsanläggning mot en specialläraibefattning
i maskin- och apparatanläggningar å fartyg. I övrigt skulle omorganisationen
träda i kraft redan från och med nästa budgetår.

Enligt alternativ II skulle båda de nya lärarbefattningarna inrättas
från och med nästa budgetår men de tre lärarbefattningarna i hydromekanik,

128 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

i skeppsbyggnad och i varvsanläggning bibehållas under fyra övergångsår
och indragas först med utgången av budgetåret 1944/45. Alternativ II skulle
alltså föranleda en merkostnad under fyra år — enligt handlingarna i
ärendet beräknad till 24,420 kronor om året — men därefter en kostnadsminskning.

Antalet studerande, som kunde beredas plats, begränsades tills vidare uppåt
av utrymmet inom för närvarande tillgängliga ritsalar, nu avsedda för avdelningen
för skeppsbyggnad. Detta utrymme medgåve en nyintagning per år
av omkring 20 studerande. Vid alternativ I kunde dessa lämpligen tänkas
fördelade på 10 blivande skeppsbyggare och 10 blivande flygtekniker, medan
vid alternativ II möjlighet förelåge att årligen intaga 20 blivande flygtekniker.
Om behov kunde komma att föreligga speciellt vid alternativ I av
utbildning av ett ökat antal studerande, kunde en ökning av lokalutrymmet
på omkring 50 procent erhållas genom enkla och relativt billiga åtgärder
genom inredning av över nuvarande ritsalar befintligt vindsutrymme. Kostnaderna
härför beräknades belöpa sig till endast omkring 20,000 kronor.
Lokalfrågan torde därför ej behöva influera på valet mellan de två alternativen.

Lärarkollegiet ville av följande skäl förorda alternativ I:

1. För en relativt ringa merkostnad per år, högst 10,600 kronor, kunde
erhållas utbildningsmöjligheter i såväl flygtekniska som skeppstekniska ämnen.
Genom nedläggning av den skeppstekniska undervisningen vid tekniska
högskolan i Stockholm vunnes således inga större ekonomiska fördelar,
och den måttliga besparing, som gjordes, uppträdde först efter tio år.
Däremot vunnes avsevärda andra fördelar genom bibehållande av samma
undervisning.

2. Den utbildning i flygtekniska ämnen, som komme att ske enligt alternativ
I, bleve i det allra närmaste likvärdig med motsvarande utbildning
enligt alternativ II.

3. För den händelse utvecklingen skulle visa önskvärdheten av att driva
specialiseringen av den flygtekniska utbildningen längre, kunde detta ske
likaväl och till samma kostnad vid alternativ I som vid alternativ II. Specialiseringen
borde dock ej drivas så långt, att de utexaminerade ingenjörernas
användbarhet på andra närliggande maskintekniska områden beskures.

4. Utvecklingen av Sveriges skeppsbyggnadsindustri vore stadd i ständig
stegring. Det förefölle sannolikt, att stegringen komme att fortfara. Även
stegrad byggnadsverksamhet av fartyg för försvarets behov kunde förutses.
Med nödvändighet medförde en dylik utveckling ett ökat behov av ingenjörer
med skeppsteknisk utbildning. Därvid avsåges ej endast »rena» skeppsbyggare,
d. v. s. ingenjörer direkt knutna till skeppsvarven, utan i lika hög
grad ingenjörer anställda vid den mångfald institutioner och företag, vilkas
verksamhet betingades av skeppsbj^ggnadsindustrien och sjöfartsnäringen.

Sedan senare hälften av förra seklet hade i Sverige funnits möjligheter
till skeppsteknisk utbildning på två stallen, Stockholm och Göteborg. Det
förefölle lärarkollegiet mindre välbetänkt, att, samtidigt som ett stegrat behov
av ingenjörer med dylik utbildning så tydligt gjorde sig märkbart, försvåra
de möjligheter till utbildning inom skeppsbyggnadsfacket, som sedan

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

129

länge förefunnits i detta land. Det kunde även framhållas, att utbildningen
av ingenjörer till en så viktig industri som skeppsbyggnadsindustrien ur
strategisk synpunkt borde bibehållas på två ställen, i ali synnerhet då det
kunde ske till en ringa merkostnad.

5. Trots det anförda kunde det tänkas att från något håll ifrågasattes,
huruvida ej risk för överproduktion av ingenjörer med skeppsteknisk utbildning
kunde befaras vid bibehållandet av skeppsteknisk undervisning vid
tekniska högskolan i Stockholm, samtidigt med att avdelningen för skeppsbyggnad
vid Chalmers tekniska högskola utvidgades. Lärarkollegiet hyste
den uppfattningen, att någon sådan risk ej behövde befaras. Speciellt torde
den dubbla möjligheten till ifrågavarande utbildning vara av stor betydelse
för att tillfredsställa toppbehoven. Fluktuationerna inom skeppsbyggnadsindustrien
vore mycket stora, kanske större än inom de flesta andra industrier.
Det vore därvid till fördel att vid högkonjunkturer inom skeppsbyggnadsindustrien
äga tillgång till en reserv av ingenjörer med skeppsteknisk
utbildning. Behovet av en dylik reserv illustrerades särskilt tydligt
av bristen på skeppsbyggnadsingenjörer för närvarande. Fara för överproduktion
skulle uppstå, ifall denna reserv erhållit en så specialiserad utbildning,
att den ej kunde komma till användning på andra närliggande tekniska
områden. Med den utformning, undervisningsprogrammet för skeppstekniska
studerande givits i alternativ I, bleve emellertid utbildningen tillräckligt
mångsidig för de blivande ingenjörernas användning även på områden,
som folie utanför skeppsbyggnadsfacket.

En sådan anpassning efter konjunkturerna vid avgången från högskolan
eller senare hade alltid ägt rum inom avdelningen för skeppsbyggnad och
torde visa, att specialiseringen hållits inom lämpliga gränser. Några nackdelar
därav ur ingenjörernas eller ur det allmännas synpunkt hade ej kunnat
förmärkas. Dessa förhållanden vore emellertid ingalunda specifika för
avdelningen för skeppsbyggnad utan gällde i lika hög grad andra avdelningar
och speciellt de olika ämneskombinationerna inom avdelningarna.

6. Lärarkollegiet ville erinra därom, att en teknisk högskola icke kunde
inskränka sig till ingenjörsutbildning och forskning endast inom de olika
avdelningarnas centrala områden. Ofta hade just forskningen på gränsområdena
mellan olika avdelningar visat sig vara av den allra största betydelse
för teknikens utveckling. Genom den växelverkan, som sålunda
ägde rum eller kunde erfordras mellan de olika avdelningarna, vore det av
stor betydelse, att ett land hade åtminstone en högskola, innehållande de
avdelningar, som ansåges mest betydelsefulla för landets teknik.

Det vore av icke ringa betydelse, att i landets huvudstad funnes tillgång
till opartisk sakkunskap inom det skeppstekniska området med den i viss
mån officiella prägel, som lärarbefattning vid teknisk högskola innebure.
Denna tillgång, som hittills under långliga tider förefunnits, skulle försvinna,
om den motsvarande undervisningen nedlades.

7. Vid tekniska högskolan i Stockholm funnes för närvarande ett skeppsbyggnadslaboratorium,
huvudsakligen anpassat för undervisning och forskning.
Som undrrvisnings\a\öOTsXor\wm kunde detta fullt mäta sig med de
laborationsmöjligheter, som funnes vid andra tekniska högskolor. I den
till detta laboratorium hörande utrustningen torde lia nedlagts ett belopp
av omkring 100,000 kronor. Vid en organisation enligt alternativ I komme
laboratoriet fortfarande till full användning. Vid en organisation enligt
alternativ TI, d. v. s. vid den skeppstekniska undervisningens nedläggando

Bihang till riksdagens jnotolcoll 1911. 1 sami. Nr 1 Del 11. 9

130

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

vid tekniska högskolan i Stockholm, torde däremot laboratoriets nuvarande
utrustning endast komma till användning i begränsad omfattning och det
i laboratoriet nedlagda kapitalet att till sin största del få anses förlorat.

Styrelserna för de tekniska högskolorna lia förordat alternativ I, dock med
viss förenkling av programmet för undervisningen i maskin- och apparatanläggningar
å fartyg.

Chefen för marinen åberopar ett av marinförvaltningen avgivet yttrande,
vari lämnas förord åt alternativ I. Då utbildningen enligt detta alternativ
emellertid i fråga örn skeppsbyggnad vore mindre omfattande än den nuvarande,
förutsattes, att erforderligt antal platser reserverades vid Chalmers
tekniska högskola för utbildning av mariningenjörskadetter. I övrigt hänvisas
till det tidigare avgivna utlåtandet i ämnet (se 1940 års åttonde
huvudtitel, sid. 122).

Chefen för flygvapnet har genom chefen för flygstaben förordat en förstärkning
av den flygtekniska utbildningen utöver vad som förutsatts enligt
alternativ I.

Den av lärarkollegiet framförda synpunkten, att de från högskolan utexaminerade
ingenjörernas specialisering ej finge drivas för långt, syntes
i princip vara riktig. Det vore emellertid nödvändigt, att de högskoleingenjörer,
som avsåge att finna sysselsättning inom flygvapnet och flygindustrien,
erhölle god kunskap i de för flygtekniker grundläggande ämnena
aeromekanik (med hydromekanik), flygteknik och flygplanbyggnad. Dessa
ämnen borde därför i läroplanerna givas minst den omfattning, som avsåges
i förslagets alternativ II. Ämnet aeromekanik borde sålunda företrädas
av särskild lärare, och ämnet flygplanbyggnad givas en ytterligare något
vidare omfattning. Det vore dessutom önskvärt, att alla flygtekniker erhölle
någon kännedom om skeppsteori och -teknik, örn så vore möjligt utan
att timplanerna bleve alltför ansträngda. Den slutgiltiga utformningen av
läroplanerna borde, i den mån de berörde flygvapnets intressen, utföras i
samråd med flygförvaltningen.

I detta sammanhang framhölles, att de merkostnader, som, med utgångspunkt
från lärarkollegiets beräkningar, skulle uppstå, örn den flygtekniska
undervisningen ordnades enligt alternativ II, samtidigt med att den skeppstekniska
enligt alternativ I bibehölles, syntes vara försvinnande i jämförelse
med den betydelse den tekniska undervisningen i dessa fack hade,
ej minst för försvaret. Då emellertid tyngdpunkten av den skeppstekniska
undervisningen förlädes till Chalmers tekniska högskola, borde vid tekniska
högskolan i Stockholm huvudvikten läggas vid den flygtekniska undervisningen.

Under förutsättning att anförda synpunkter bleve beaktade, vore intet
att erinra mot alternativ I. Dessutom framhölles betydelsen av, att den
utvidgade flygtekniska undervisningen snarast komme till stånd.

Enligt vad nu kunde förutses, torde behovet av ingenjörer för flygvapnets
och flygindustriens del i framtiden bli tillgodosett med det av lärarkollegiet
beräknade antalet 10 per år. Den förestående ifrågasatta utvidgningen
av flygvapnet och den pågående utvidgningen av den inhemska
flygindustrien, framförallt dess konstruktionsverksamhet, erfordrade emeller -

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

131

tid under de närmaste åren anställning av ett större antal högskoleutbildade
flygtekniker än 10. För att tillgodose detta mera omedelbara engångsbehov
av ingenjörer torde särskilda åtgärder bliva nödvändiga.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha, med instämmande
i vad styrelserna för de tekniska högskolorna i ärendet anfört,
förordat det såsom alternativ I betecknade förslaget med den av styrelserna
föreslagna ändringen, att viss förenkling av programmet för undervisningen
i maskin- och apparatanläggningar å fartyg vidtoges. I detta sammanhang
ha de sakkunniga meddelat, att de jämväl tagit del av de båda tekniska högskolornas
anslagsäskanden i övrigt för budgetåret 1941/42 och därvid kommit
till den uppfattningen, att de av högskolorna nu framställda förslagen icke
vore av den natur, att ett genomförande av desamma kunde behöva skjutas
på framtiden med hänsyn till det av de sakkunniga bedrivna utredningsarbetet.

Svenska teknologföreningen har förklarat sig avgjort förorda alternativ I.

Kommerskollegium har icke kunnat ansluta sig till flera av de enligt lärarkollegiets
uppfattning mera vägande skälen för en fortsatt undervisning i
skeppsteknik men har dock ej ansett sig böra motsätta sig ett genomförande
av alternativ I.

Enligt kollegiets åsikt syntes alternativ II närmast ansluta sig till de synpunkter,
som torde få anses ha varit i övervägande grad bestämmande vid
riksdagens beslut örn den egentliga högre tekniska skeppsbyggnadsutbildningens
koncentrering till Göteborg. I sitt tidigare utlåtande i ärendet (se
1940 års åttonde huvudtitel) hade kollegiet jämväl givit uttryck åt sin uppfattning,
att det torde vara tvivelaktigt, huruvida den begränsade undervisning
i skeppsbyggeri, som enligt det då framlagda och med alternativ I nu
nära överensstämmande förslaget skulle innebära, kunde anses tillräcklig
för sådana skeppsbyggnadsingenjörer eller fartygskonstruktörer, av vilka
enligt författningarna eller eljest krävdes högskolekompetens. De för dylika
fackmän på skeppsbyggeriets område avsedda posterna torde för den skull
och enligt nu gängse regler knappast stå öppna för dem, som skulle komma
att utbildas vid högskolan enligt alternativ I.

Gentemot lärarkollegiets uppfattning att det vore mindre välbetänkt att
försvåra möjligheterna till utbildning inom skeppsbyggnadsfacket genom att
borttaga det ena av de båda förefintliga utbildningsställena kunde erinras
om det kända förhållandet, att ett icke obetydligt antal elever vid tekniska
högskolans i Stockholm avdelning för skeppsbyggnad efter avslutade studier
vid högskolan brukade ägna sig åt annan verksamhet än skeppsbyggnad
eller tjänstgöring vid institutioner och företag, vilkas verksamhet betingades
av skeppsbyggnadsindustrien och sjöfartsnäringen. Eleverna vid Chalmers
tekniska högskolas skeppsbyggnadsavdelning syntes ej vara flera, än att avdelningen
skulle därutöver kunna mottaga icke blott elever till samma antal
som de, vilka utexaminerades från stockholmsavdelningen och verkligen
ägnade sig åt skeppsbyggeri eller närstående verksamhet, utan även ett
väsentligt antal ytterligare elever. Aven örn framdeles en stegring av fartygsbyggandet
skulle åstadkomma ett väsentligt ökat behov av högskoleutbildade
skeppsbyggnadsingenjörer, syntes det kollegiet, som örn det därför
knappast borde möta någon större svårighet för Chalmers tekniska högskola
att kunna tillgodose behovet av utbildningsmöjligheter för dylika ingenjörer.

132

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

Statskontoret har framhållit, att ämbetsverket till fullo delade den av 1940
års riksdag uttalade uppfattningen, att det rationellaste syntes vara att helt
koncentrera skeppsbyggnadsundervisningen till Göteborg och i stället stärka
den flygtekniska undervisningen i Stockholm.

Statskontoret har till en början förutskickat, att ämbetsverket självfallet
icke besutte den sakkunskap, som erfordrades för att ingå på en saklig
prövning av de föreliggande omorganisationsförslagen. Sett ur mera allmänna
synpunkter torde det emellertid få anses gälla att taga ställning till,
huruvida ett kvarhållande vid tekniska högskolan i Stockholm av viss
skeppsbyggnadsteknisk undervisning — med hänsyn till behovet av skeppsbyggnadsingenjörer
eller till sambandet med den flygtekniska undervisningen
eller till äventyrs för tillgodoseende av önskemålet om allsidiga utbildningsmöjligheter
vid nämnda högskola — vore av större vikt än att åstadkomma
en förbättrad flygteknisk undervisning för ett större antal elever. För sin
del kunde statskontoret på grund av det föreliggande materialet icke annat
än finna, att särskilt i nuvarande läge och med tanke jämväl på teknikens
snabba framåtskridande det måste anses ur alla synpunkter lämpligast, att
den flygtekniska undervisningens kvalitet utan dröjsmål gjordes så god som
med hänsyn till det statsfinansiella läget vore möjligt. Detta syntes bäst
kunna vinnas, om det såsom alternativ II betecknade förslaget godtoges.
Härtill komine, att detta alternativ skulle medgiva utbildning av dubbelt
så många flygtekniker som alternativ I, vilket torde vara önskvärt, då behovet
av dylika — såvitt nu kunde bedömas — måste komma att ökas.
Aven ur ekonomiska synpunkter syntes företräde böra givas åt alternativ II.
Visserligen skulle med detta alternativ kostnaderna under en kortare period
för avveckling av den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen bli högre än
enligt alternativ I. Statskontoret holle emellertid icke för otroligt, att, därest
alternativ I skulle godtagas, redan efter ett eller annat år måhända oavvisliga
krav skulle resas på en sådan förstärkning av den flygtekniska
undervisningen, att det nu beräknade anslagsbehovet skulle vida överskridas.

Vad anginge kostnadsberäkningarna erinrade statskontoret, att ämbetsverket
i tidigare utlåtande i ämnet bland annat anfört, alt beräknandet av
arvodena å de ifrågasatta speciallärarbefattningarna — åtminstone vad beträffade
de i maskin- och apparatanläggningar samt i flygplanbyggnad —
skett efter för lärarna förmånligare grunder än dittills. I fråga om sistnämnda
befattning berodde detta — enligt vad ämbetsverket numera inhämtat
— därpå, att för undervisningen i flygplanbyggnad kompetent person
måste hämtas från Malmslätt, varför i arvodet inräknats jämväl ersättning
för resekostnader. Det syntes emellertid kunna ifrågasättas, om icke
ersättning för sistnämnda kostnader lämpligen borde gäldas i annan ordning
och med anlitande av den under omkostnadsstaten upptagna anslagsposten
till reseersättningar åt lärare. Därest så icke skulle anses böra ske,
ville statskontoret icke motsätta sig, att arvodet bestämdes till det av lärarkollegiet
föreslagna beloppet. En oeftergivlig förutsättning härför borde
dock vara, att resekostnader av den omfattning, varom bär vore fråga,
verkligen åsamkades befattningshavaren.

I framställningen hade förutsatts, att vid bifall till alternativ II den
skeppsbyggnadstekniska avdelningen skulle successivt avvecklas under en
period av fyra år, varvid det fjärde året skulle vara att betrakta såsom ett
respitår för studerande, vilka av olika orsaker ej hunnit avsluta sina studier
på minimitiden, fyra år.

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

133

Statskontoret funne icke anledning till annan erinran mot förslaget i
denna del än att ämbetsverket måste starkt ifrågasätta, om icke avvecklingen
borde kunna genomföras på allenast tre år. Skulle en eller annan
av de studerande icke ha hunnit inom denna tid avsluta sina studier, torde
möjligheter härtill kunna beredas dem vid Chalmers tekniska högskola.

Ehuru det i ärendet framhållits, att det knappast vore tänkbart, att innehavaren
av professuren i teknisk hydra- och aeromekanik kunde åtaga sig
att under avvecklingsperioden bestrida undervisningen i hydromekanik för
de studerande på skeppsbyggnadsavdelningen, nödgades statskontoret likväl
i betraktande av det ansträngda statsfinansiella läget framhålla angelägenheten
av att så skedde.

I övrigt förutsatte statskontoret, att vid en avveckling av skeppsbyggnadsavdelningen
arvodena till lärarna vid densamma komme att sänkas i
proportion till den successivt minskade undervisningsskyldigheten.

Omorganisation av avdelningen för bergsvetenskap. Den
föreslagna omorganisationen berör närmast underavdelningen för gruvvetenskap.
Inom denna finnas för närvarande två professurer, den ena i gruvvetenskap,
vilken blir vakant våren 1941, och den andra i allmän bergsmekanik
och gruvmekanik, vilken senare är vakant sedan år 1937. Det föreliggande
förslaget går ut på att dessa professurer från och med den 1 juli
1941 skola utbytas mot en professur i anrikning och en professur i gruvbrytning.
Ur den nuvarande professuren i gruvvetenskap skulle därjämte utbrytas
specialämnet geofysikalisk malmletning, vilket skulle företrädas av en
speciallärare med ett arvode av 1,600 kronor för år.

Förslaget framfördes av tekniska högskolans styrelse och dess lärarkollegium
i samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår men underställdes
icke 1940 års riksdag, då omorganisationsfrågan icke ansågs så
trängande, att den krävde sin lösning redan då. Lärarkollegiet och styrelsen
lia nu ånyo framfört förslaget under framhållande, att det syntes nödvändigt
att i sammanhang med den samtidiga ledigheten å de ifrågavarande
professurerna få den begärda omläggningen av dessa fastlagd.

Av utredningen inhämtas, att undervisningsprogrammet för de gruvvetenskapliga
professurerna i stort sett bibehållits oförändrat från år 1917
intill dessa dagar. Karakteristiskt för underavdelningen vore, att den ena
av dess två fackprofessorer undervisade i de mekaniska hjälpmedlens konstruktion
och nyttjande, under det den andra behandlade de arbeten och
processer vid vilka dessa hjälpmedel funne användning och för vilkas genomförande
de utgjorde en förutsättning.

Inom underavdelningen för järnets metallurgi samt järnets bearbetning
och behandling åter vore undervisningen numera uppdelad så, att vederbörande
professor föreläste om såväl mekaniska hjälpmedel som material och
processer inom sitt speciella ämnesområde. Erfarenheten hade visat, att
detta tillvägagångssätt ur undervisningssynpunkt vore det bästa möjliga,
och det borde därför komma till användning jämväl inom underavdelningen
för gruvvetenskap.

Vid ett uppdelande av undervisningsprogrammet på detta sätt framstodo
det som ett bestämt önskemål, att undervisningen fördelades på två grupper,

134

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

den ena representerande gruvbrytning och omfattande malmens uppsökande,
lösbrytande samt uppfordrande i dagen, och den andra anrilcning och omfattande
den uppfordrade malmens bearbetning och behandling genom
krossning, sovring, målning, siktning och anrikning. Inom varje grupp borde
den huvudsakliga undervisningen handhavas av en professor, men i den
mån det visade sig erforderligt borde speciella delar avskiljas i form av
speciallärarbefattningar.

Vad de gruvvetenskapliga läroämnena beträffade hade någon utökning av
lärarkrafterna ej skett under de sista tjugu åren. Däremot hade vissa ämnesområden
undergått en kraftig utveckling och vunnit i betydelse, framförallt
den geofysikaliska malmletningen, som utom tidigare kända metoder
numera även omfattade elektriska, seismiska och gravimetriska mätningsmetoder,
samt anrikningen, där nya flotationsmetoder framkommit och funnit
användning vid sidan örn äldre förfaringssätt. En utökning av de gruvvetenskapliga
lärarkrafterna vore därför numera icke blott önskvärd utan
även nödvändig, och kommitterade ansåge, att en sådan förbättring lämpligen
skedde genom inrättandet av en speciallär arbefattning i geofysikalisk
malmletning. Genom denna skulle meddelas en undervisning, omfattande
två timmar föreläsningar under höstterminen och två timmar övningar under
vårterminen. Arvodet borde med hänsyn därtill enligt vid högskolan tillämpade
normer uppgå till 1,600 kronor.

Sveriges geologiska undersökning förordade livligt i sitt över fjolårets framställning
avgivna yttrande förslaget örn inrättande av en speciallärarbefattning
i geofysikalisk malmletning.

Såväl uppletning av helt nya malmfyndigheter som närmare utredning
av malmtillgångarna inom redan förut kända malmfält hade särskilt under
de båda sista årtiondena erhållit utomordentligt viktiga hjälpmedel i geofysikaliska
undersökningsmetoder. De sedan gammalt brukade magnetiska
förfaringssätten hade mycket utvecklats till en praktisk brukbarhet, som de
ej tidigare haft. Därtill hade kommit elektriska, seismiska och gravimetriska
metoder, vilka befunnits vara av största vikt för modern malmletning
och gruvfältsundersökningar. Aven geokemiska metoder hade på senare
tid uppkommit såsom hjälp till de geofysikaliska. I själva verket kunde
malmletning i våra dagar inom de flesta delar av jorden icke utföras i
större skala med hopp om framgång utan hjälp av dylika förfaringssätt,
och alldeles särskilt gällde detta i ett land som Sverige.

Det syntes under sådana förhållanden innebära en svår brist, att den från
tekniska högskolan utgående bergsingenjören icke kunnat bli närmare insatt
i bruket av geofysikaliska undersökningsmetoder. Det vore nämligen icke
tänkbart, att de redan befintliga lärarkrafterna vid högskolan skulle kunna
ägna tillräcklig tid åt detta ämne, som dels läge något vid sidan av deras övriga
uppgifter, dels blivit så omfattande, att det krävde sin egen man, som
dels kunde följa med den snabba utvecklingen på området och dels genom
egna arbeten förvärvat praktisk förmåga att bedöma, huru olika metoder eller
förfaringssätt borde tillämpas under de skiftande geologiska förhållanden,
som mötte i naturen.

Statskontoret anser, att i ärendet förebragts bärande skäl för den föreslagna
omgrupperingen av de ämnen, i vilka undervisning omhänderhades
av professorerna i bergsmekanik och gruvmekanik samt i gruvvetenskap.

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

135

Ämbetsverket ville fördenskull icke motsätta sig, att en dylik omgruppering
ägde rum. Däremot måste statskontoret — i betraktande av det hårt ansträngda
statsfinansiella läget — ställa sig betänksamt mot förslaget, att den
till nuvarande professuren i gruvvetenskap hörande undervisningen i geofysikalisk
malmletning skulle utbrytas och framdeles bestridas av en speciallärare.
Även om statskontoret beaktade, att vissa skäl kunde anföras till
stöd för detta förslag, nödgades ämbetsverket således likväl föreslå, att
medel till avlönande av ifrågavarande speciallärare för närvarande icke
äskades av riksdagen.

Speciallärarbefattningar i fysikalisk metallografi och i
bostadsbyggnad. Statskontoret har med hänsyn till nuvarande statsekonomiska
läge ifrågasatt, om icke den genom inrättandet av dessa befattningar
eftersträvade förbättrade undervisningen i vissa ämnesdetaljer borde
åtminstone tills vidare kunna tillgodoses utan anställande av nya lärarkrafter
för ändamålet. Vad särskilt beträffade speciallärarbefattningen i bostadsbyggnad,
borde uppmärksammas, att inrättandet av densamma skulle för
undvikande av alltför stor studiebelastning för de studerande nödvändiggöra
inskränkning i den av professorn i arkitektur II meddelade undervisningen.
Under nuvarande förhållanden, då på andra områden i besparingssyfte en
utvidgad tjänstgöring för vederbörande befattningshavare ansåges påkallad,
kunde statskontoret icke finna en dylik anordning tillfredsställande. Statskontoret
ansåge sig fördenskull icke kunna förorda bifall till framställningen
i dessa delar.

Tillfälliga lärarbiträden och assistenter. Under delposten till
grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal är för innevarande
budgetår beräknat ett belopp av 335,000 kronor till detta ändamål. Såsom
särskilda uppbördsmedel är på avlöningsstaten uppförd en inkomstpost, avgifter
från de studerande, med 290,000 kronor, vilket belopp kommer detta
ändamål till godo. Statens nettoutgift för ändamålet är alltså för innevarande
budgetår beräknad till (335,000 — 290,000 =) 45,000 kronor.

Jämlikt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser skall det belopp, varmed
avgifterna från de studerande eventuellt överstiga nämnda belopp av

290,000 kronor, tillföras en särskild fond för besparade medel till arvoden
åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter. Uppstår behov av arvoden utöver
335,000 kronor, må för ändamålet utgå medel av fonden. Fonden är
även avsedd för täckande av det belopp, varmed summan av influtna terminsavgifter
något år kan komma att understiga det i avlöningsstaten beräknade
beloppet.

Under do sistförflutna budgetåren lia de i avlöningsstaten uppförda beräknade
inkomsterna av terminsavgifter samt de i verkligheten influtna
terminsavgifterna uppgått till följande belopp:

136 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

Budgetår	Beräknade avgifter,	Influtna avgifter,
kronor	kronor
1936/37	230,000	275,302
1937/38	230,000	293,540
1938/39	275,000	300,308
1939/40	275,000	256,696
1940/41	290,000	—
De uppkomna överskotten ha fonderats. Utgifterna för tillfälliga lärar-biträden och assistenter — de i avlöningsstaten upptagna och de verkliga
— ha under samma	budgetår uppgått till:
Budgetår	Beräknade utgifter,	Verkliga utgifter,
kronor	kronor
1936/37	270,000	322,327
1937/38	275,000	337,323
1938/39	320,000	351,871
1939/40	320,000	343,234
1940/41	335,000	—

Under de senast förflutna fyra budgetåren ha utgifterna för ifrågavarande
ändamål sålunda överstigit de beräknade med sammanlagt 169,755 kronor.
Samtidigt lia inkomsterna av terminsavgifter överstigit de i avlöningsstaten
beräknade med tillhopa 115,846 kronor. En brist av (169,755 —115,846=)
53,909 kronor har sålunda uppstått, vilken täckts av fonden för besparade
medel. Denna, vars behållning den 1 juli 1938 uppgick till 32,744 kronor
och den 1 juli 1939 till 26,181 kronor, uppvisade till följd härav den 1
juli 1940 en behållning av allenast 2,947 kronor. Anmärkas må, att den
brist, som under budgetåret 1939/40 -—• till följd av militärinkallelser —
uppstått i fråga örn inkomster av terminsavgifter, icke kunnat täckas av
fonden på sätt som torde ha varit avsett.

För innevarande budgetår hemställde högskolan om höjning av de för
tillfälliga lärarbiträden och assistenter avsedda anslagsmedlen, därvid utgifterna
beräknades till 351,800 kronor i likhet med budgetåret 1938/39,
varjämte högskolan anhöll örn medel till arvodesförstärkning samt till vissa
nya assistenter. Förslagets genomförande skulle ha medfört en betydande
anslagshöjning. För egen del avstyrkte jag (1940 års åttonde huvudtitel,
sid. 131) en anslagshöjning men fann å andra sidan icke tillrådligt att förutsätta
en större utgiftsminskning. Utgifterna syntes mig dock utan svårare
olägenheter kunna hållas inom en ram av 335,000 kronor, vilket innebar
en höjning av de beräknade utgifterna med 15,000 kronor; samtidigt föreslog
jag dock en höjning av inkomstposten avgifter från studerande med
samma belopp till 290,000 kronor, varigenom en uppräkning av avlöningsstatens
slutsumma icke behövde ske.

Kungl. Maj:t beslöt den 9 februari 1940 på hemställan av högskolan att
tills vidare från och med vårterminen 1940 höja terminsavgifterna för ordinarie
studerande från 160 kronor till 200 kronor och för specialstuderande
från högst 210 kronor till högst 250 kronor. Höjningen utgjorde alltså för
ordinarie studerande 25 procent. Summan av de under budgetåret 1939/40
influtna terminsavgifterna uppgick likväl icke till mer än 256,696 kronor
mot beräknade 275,000 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

137

Högskolans lärarkollegium framhåller nu, att de för innevarande budgetår
beräknade utgifterna, 335,000 kronor, förutsatte en nedpressning av assistentarvodena
och utgifterna till tillfälliga lärarbiträden. En detaljerad plan
härför hade uppgjorts, och varje institutionsföreståndare hade meddelats, vad
han kunde beräkna att få disponera. De föreslagna inskränkningarna vore
möjliga endast under förutsättning av ett minskat antal närvarande studerande.
Skulle antalet emellertid ökas, så komme också inkomsterna genom
avgifter att ökas utöver 290,000 kronor, och det kunde då beräknas, att sedvanlig
standard kunde upprätthållas, men det vore icke möjligt att nu bedöma
i vad utsträckning detta kunde ske.

Att beräkna det erforderliga anslaget för budgetåret 1941/42 ställde sig
ännu svårare, men kollegiet hade ansett sig böra utgå därifrån, att besparingsfonden
vid ingången av budgetåret 1941/42 vore helt förbrukad, även
om något mindre belopp därvid skulle förefinnas på papperet. Det vore
av största vikt, att en besparingsfond av ej alltför lågt belopp alltid förefunnes
till mötande av de krav på tillfälliga kurser, som genom teknikens
hastiga utveckling uppträdde och vilka nu tyvärr måst helt skrinläggas och
sådana andra behov, som plötsligt kunde uppstå.

Då det under en följd av år visat sig, att den normala förbrukningen
vore omkring 350,000 kronor, hade detta belopp även antagits komma att
utgå för budgetåret 1941/42. Med hänsyn till höjningen av terminsavgifterna
skulle man som normalt kunna beräkna en inkomst av cirka 375,000
kronor för budgetåret 1941/42. Sannolikt komme det dock att visa sig, att
nedsättningarna i terminsavgifterna bleve större på grund av de studerandes
försämrade ekonomiska omständigheter, och man torde ej böra beräkna mer
än 325,000 kronor i inkomster. Under angivna förutsättningar skulle följande
beräkning kunna uppställas för budgetåret 1941/42:

Inkomster:

Från besparingsfonden .......... —

Avgifter från studerande.........kronor 325,000

Statsanslag................... * 45,000

kronor 370,000

Utgifter.................... » 350,000

Till besparingsfonden...........kronor 20,000.

Härigenom skulle besparingsfonden växa till inemot den storlek den haft
vid ingången av budgetåret 1939/40. Lärarkollegiet hemställde alltså om
anslag av 370,000 kronor till tillfälliga lärarbiträden och assistenter, varvid
beräknades en inkomst av 325,000 kronor genom särskilda uppbördsmedel.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna biträda högskolans förslag i
detta avseende. Sedan terminsavgifterna vid högskolan höjts med 25 procent,
borde nämligen — såvitt ämbetsverket kunde bedöma av tillgängliga
uppgifter — möjligheter förefinnas att balansera utgifterna för lärarbiträden
och assistenter mot inkomsterna av avgifter. Vad utgifterna beträffade,
erinrade statskontoret örn föredragande departementschefens uttalande till
1940 års statsverksproposition, att dessa utan svårare olägenheter borde
kunna hållas inom en anslagsram av 335,000 kronor. I fråga örn inkomsterna
åter torde det av lärarkollegiet angivna beloppet, 325,000 kronor,

Departe mentschefen.

138 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

vara alltför lågt, då — under förutsättning av procentuellt samma nedsättningar
i avgifterna som hittills — i inkomster syntes kunna beräknas inflyta
omkring 375,000 kronor. Statskontoret föresloge alltså, att utgiftsposten
till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter samt inkomstposten
särskilda uppbördsmedel uppfördes med belopp av samma storlek,
förslagsvis 335,000 kronor.

Vaktmästarpersonalen. Liksom föregående år har högskolan begärt
utökning av vaktmästarpersonalen med fyra nya extra ordinarie befattningshavare
i 7 lönegraden, varjämte äskats 1,500 kronor för bestridande av vaktmästargöromål
vid institutionen för hållfasthetslära. Å andra sidan skulle
vid inrättandet av en extra ordinarie tjänst vid institutionen för maskinelement
I ett särskilt arvode av 1,500 kronor kunna indragas. Vidare har i
ärendet hemställts, att styrelsen måtte medgivas rätt att efter förslag av lärarkollegiet
verkställa utbyte av laboratorievaktmästarbefattningar mellan olika
institutioner på sådant sätt, att en vid viss institution placerad ordinarie
dylik befattning vid inträffande vakans överföres till annan institution, för
vilken en extra ordinarie laboratorievaktmästarbefattning inrättats, medan
denna befattning överflyttas till förstnämnda institution. Härigenom skulle
möjliggöras, att extra ordinarie laboratorievaktmästare, vilken eljest — med
hänsyn till de väsentligt olika kraven på kunskaper och färdigheter på de
olika vaktmästarbefattningarna — i regel icke kan vinna befordran till vakant
sådan tjänst vid annan institution än den, å vilken han varit placerad, skulle
kunna erhålla ordinarie anställning vid denna institution.

Statskontoret har förklarat sig i nuvarande statsfinansiella läge icke kunna
tillstyrka framställningen om förstärkning av vaktmästarpersonalen. Däremot
funne ämbetsverket vissa skäl tala för att genom omplacering av ordinarie
och extra ordinarie laboratorievaktmästarbefattningar större möjligheter än
hittills bereddes innehavare av extra ordinarie tjänster att — efter konkurrens
i sedvanlig ordning — vinna befordran till ordinarie befattning. Då emellertid
en av anledningarna till att extra ordinarie tjänst inrättades i stället för
ordinarie torde vara, att en viss rörelsefrihet vore önskvärd, innan närmare
erfarenhet vunnits beträffande behovet av tjänsten, ville statskontoret föreslå,
att fråga om dylik omplacering av befattningar i varje särskilt fall gjordes
beroende av Kungl. Maj:ts prövning.

Genom tidigare riksdagsbeslut och senast det i fjol fattade örn inrättande
av en professur i praktiskt skeppsbyggeri vid Chalmers tekniska högskola
har fastslagits, att undervisningen i skeppsbyggeri i egentlig mening skall
vara koncentrerad till Göteborg. Skeppsbyggnadsavdelningen i dess nuvarande
form vid tekniska högskolan i Stockholm skall sålunda avvecklas. Förra
året förelåg ett förslag om dess omändring till en avdelning för skeppsteknik
och flygteknik, där en förstärkt flygteknisk undervisning skulle meddelas i

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

139

förening med undervisning i skeppstekniska ämnen, dock icke som vid
Chalmers tekniska högskola inriktad på fartygskonstruktion utan på fartygs
maskin- och driftsteknik. Jag ansåg mig emellertid icke kunna på grundval
av den då föreliggande utredningen tillstyrka förslaget utan förordade förnyad
utredning. Riksdagen anslöt sig till denna ståndpunkt.

I det förslag, som med anledning härav framlagts, förordas alltjämt skeppsbyggnadsavdelningens
omändring till en avdelning för skeppsteknik och
flygteknik men med ytterligare förstärkt undervisning i flygteknik (alternativ
I). Därjämte har framlagts en plan för avdelningens omorganisation
till en avdelning för enbart flygteknik (alternativ II), vid vilken av undervisningen
i skeppstekniska ämnen endast skulle bibehållas vad som anses
erforderligt för undervisningen i flygteknik, medan sistnämnda undervisning
i stället skulle erhålla ökat utrymme.

Den utredning, som nu föreligger, har bringat den aktuella organisationsfrågan
i ett något klarare läge. Visserligen synes det alltjämt, särskilt i
betraktande av vad kommerskollegium anfört, vara i viss mån tveksamt, om
under normala förhållanden ett påtagligt behov föreligger av en modifierad
skeppsteknisk undervisning vid sidan av undervisningen i skeppsbyggeri
vid Chalmers tekniska högskola. Då emellertid i flertalet remissvar tillstyrkts
förslaget örn bibehållande i viss utsträckning av skeppsbyggnadsundervisningen
i Stockholm, vill jag icke motsätta mig detta förslag och
förordar alltså alternativ I. Vid mitt ställningstagande har jag särskilt beaktat
den i utredningen vitsordade omständigheten, att det för närvarande råder
brist på skeppsbyggnadsingenjörer och att ett ökat behov av sådana för den
närmaste framtiden är att emotse. Skulle det i framtiden visa sig, att en
skeppsteknisk undervisning i Stockholm icke längre fyller en nödvändig uppgift,
möter givetvis icke hinder att då upptaga frågan till förnyat övervägande.
Den föreliggande utredningen visar även, att de ekonomiska konsekvenserna
av skeppsbyggnadsundervisningens bibehållande i den föreslagna formen
icke äro av avgörande betydelse.

Ett av de skäl, som anförts till stöd för en fullständig avveckling av
skeppsbyggnadsavdelningen, har varit, att man därigenom på ett naturligt
sätt och utan större ekonomiska uppoffringar skulle kunna förstärka den
flygtekniska undervisningen. En sådan förstärkning är med hänsyn till flygvapnets
och flygindustriens utbyggande särdeles angelägen. Båda de föreliggande
alternativa lösningarna förutsätta en förstärkning av denna undervisning;
det såsom alternativ II betecknade förslaget sträcker sig dock
något längre. Chefen för flygvapnet har framhållit vikten av att de flygingenjörer,
som önska sysselsättning inom flygvapnet eller flygindustrien,
erhålla så god underbyggnad som möjligt och med hänsyn härtill förordat,
att även vid en lösning enligt alternativ I undervisningen i de flygtekniska
ämnena erhåller minst den omfattning, som avses i alternativ II. Övriga myndigheter
ha emellertid icke framställt några erinringar mot omfattningen av

140 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

den flygtekniska undervisning, som skulle äga rum enligt alternativ I. När
jag förordat detta alternativ, har jag fäst stort avseende vid att det enligt
lärarkollegiets utredning dels erbjuder en med alternativ II i det allra närmaste
likvärdig utbildning i flygtekniska ämnen, dels ock i lika hög grad
som alternativ II möjliggör en under nuvarande förhållanden önskvärd
specialisering. Jag förutsätter, att den slutgiltiga utformningen av läroplanerna,
i den mån de beröra flygvapnets intressen, utföres i samråd med
flygvapnets myndigheter med aktgivande på angelägenheten av en grundlig
och allsidig utbildning inom detta område liksom även att samråd sker med
marinmyndigheterna, då det gäller fastställandet av läroplaner för den blivande
skeppstekniska utbildningen. Jag vill betona, att spörsmålet om den
flygtekniska undervisningens organisation för framtiden givetvis icke får
anses slutgiltigt löst i och med ett godtagande av den nu ifrågasatta lösningen,
enär spörsmålet faller inom ramen för den utredning, som uppdragits
åt förutnämnda sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.
De sakkunniga ha emellertid, som nämnts, funnit de föreliggande förslagen
icke vara av den natur, att deras genomförande behöver uppskjutas med
hänsyn till den pågående utredningen.

Chefen för flygvapnet har ansett särskilda åtgärder erforderliga för att
möta det för de närmast följande åren särskilt stora behovet av högskoleutbildade
flygtekniker. Jag förutsätter, att tekniska högskolans styrelse har
sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtager de åtgärder, som må
finnas påkallade. Det kan sålunda ifrågasättas, huruvida icke under de närmaste
åren antalet studerande vid den skeppstekniska linjen bör inskränkas
till förmån för den flygtekniska.

På anförda grunder finner jag mig sålunda böra tillstyrka, att avdelningen
för skeppsbyggnad med ingången av läroåret 1941/42 ändras till en avdelning
för skeppsteknik och flygteknik. Från och med den 1 juli 1941 bör
till följd härav speciallärarbefattningen i hydromekanik utbytas mot en professur
i teknisk hydromekanik (+ 11,169 — 5,400 = + 5,769) och professuren
i skeppsbyggnad mot en speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik
(— 12,669 + 6,400 = — 6,269) samt en speciallärarbefattning i flygplanbyggnad
nyinrättas (+ 4,200). Merkostnaderna för nästa budgetår skulle
komma att belöpa sig till (5,769 — 6,269 + 4,200=) 3,700 kronor. Den 1
juli 1942 bör vidare speciallärarbefattningen i varvsanläggning utbytas mot
en sådan befattning i maskin- och apparatanläggningar på fartyg, vilket
från och med budgetåret 1942/43 medför en kostnadsminskning av (2,600 —

3,600=) 1,000 kronor. Statskontoret har framfört vissa erinringar mot
beräkningen av arvodena för de två nya speciallärarna i flygplanbyggnad och
i maskin- och apparatanläggningar på fartyg. Då det föreslagna arvodet till
den förre inkluderar även kostnader för resor och det får anses vara av
största vikt att för uppgiften erhålla en högt kvalificerad lärarkraft, finner
jag arvodet vara skäligt. Frågan örn arvode åt den andre av ifrågavarande

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

141

två speciallärare torde böra upptagas först nästa år. Dyrtidstillägg synes
icke böra utgå på de med ifrågavarande nya speciallärarbefattningar förenade
arvodena.

Den föreslagna omorganisationen av avdelningen för bergsvetenskap innebär
dels en omgruppering av ämnesområdena för de båda professurerna inom
underavdelningen för gruvvetenskap, vilka därvid skulle erhålla ändrade
benämningar, och dels inrättande av en ny speciallärarbefattning i geofysikalisk
malmletning med ett årsarvode av 1,600 kronor. För omorganisationen
synas goda skäl ha anförts, och jag tillstyrker högskolemyndigheternas
förslag om dess genomförande från och med den 1 juli 1941. Jag erinrar,
att de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen funnit en lösning
nu av organisationsfrågan icke innebära ett föregripande av deras utredningsuppdrag.
Vad särskilt angår den ifrågasatta speciallärarbefattningen,
har den förebragta utredningen och icke minst geologiska undersökningens
uttalande i ämnet övertygat mig örn lämpligheten av att även denna detalj
av organisationsfrågan nu löses på det sätt, som av högskolan föreslagits.
Mot det ifrågasatta arvodet, 1,600 kronor, synes icke föreligga anledning
till erinran. På arvodet bör dyrtidstillägg icke utgå.

Förslagen örn inrättande av speciallärarbefattningar i fysikalisk metallograf
och i bostadsbyggnad kan jag på av statskontoret anförda skäl icke nu
tillstyrka. Utgifterna för arvoden åt speciallärare uppgå redan för innevarande
budgetår till icke mindre än 165,600 kronor och komma vid bifall
till vad jag i det föregående förordat att ytterligare stegras för nästa
budgetår. Såsom framgår av statsliggaren (sid. 468), är det emellertid
förutsatt, att behovet av befintliga speciallärarbefattningar tid efter annan
skall kunna upptagas till förnyad omprövning. Det lärer icke vara på
förhand uteslutet, att en översyn med särskilt syfte att söka tillvarataga
alla möjligheter till besparingar utan att likväl eftersätta undervisningens
effektivitet kan leda till en inskränkning av utgifterna för de nu befintliga
speciallärarbefattningarna; härigenom skulle i så fall utan merkostnad
kunna beredas utrymme för speciallärarbefattningar av trängande natur.
En dylik översyn ingår visserligen i de förutnämnda sakkunnigas utredningsuppdrag,
men jag förutsätter dock, att vederbörande högskolemyndigheter
på egen hand undersöka möjligheterna att nedbringa dessa kostnader.
Särskilt böra därvid uppmärksammas möjligheterna att genom
samarbete med andra högre undervisningsanstalter i Stockholm tillgodose
undervisningen i ämnen av allmännare natur.

Vid bifall till vad nu föreslagits skulle för nästa budgetår till speciallärare
erfordras (165,600 — 5,400 + 6,400 + 4,200 + 1,600 =) 172,400 kronor.
Av skäl, som chefen för finansdepartementet i annat sammanhang anfört,
böra emellertid i arvodesbeloppen inarbetas eventuellt utgående dyrtidstilllägg.
I fråga om de grunder, som torde böra tillämpas vid denna arvodesreglering,
hänvisar jag till vad jag anfört beträffande reglering av vissa

142 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

vid universiteten utgående arvoden (punkten 59). Det belopp, vartill arvode
till speciallärare högst må uppgå, är för närvarande 7,200 kronor. Jag förutsätter,
att i samband med arvodesregleringen detta belopp höjes till högst 9,000
kronor. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att framdeles efter förslag
av högskolestyrelsen fastställa de nya arvodesbeloppen i anslutning till nyssnämnda
grunder och med beaktande av att speciallärarbefattningarna i regel
äro att anse som bisysslor. Delposten till speciallärararvoden beräknar jag
för nästa budgetår med hänsyn till det nu anförda till 200,000 kronor,
vilket innebär en ytterligare anslagshöjning med (200,000—-172,400 =)

27,600 kronor. Denna anslagshöjning motsvaras av en minskning av belastningen
på vederbörande dyrtidstilläggsanslag.

I detta sammanhang må erinras, att dyrtidstillägg även tillkommer högskolestyrelsens
sekreterare, vilken åtnjuter arvode med 900 kronor för år.
Då sekreterartjansten för närvarande innehaves av en statstjänsteman i lönegraden
A 30, utgår dock på grund av gällande maximeringsföreskrifter intet
dyrtidstillägg. Någon höjning av sekreterararvodet synes fördenskull icke
böra ifrågasättas i detta sammanhang.

Förslaget om ändrade grunder för arvoden åt professor svikarier, vilket
framförts vid flera tillfällen tidigare, kan jag icke för närvarande biträda.
I samband med arvodesregleringen torde dock vikariatsarvodena, vilka enligt
gällande bestämmelser äro fixerade till 6,600 kronor och i vissa fall

7,200 kronor eller 7,800 kronor jämte dyrtidstillägg, för närvarande 26
procent, böra höjas till respektive 8,300 kronor, 9,000 kronor och 9,800
kronor.

Ur anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, utgå från och med budgetåret 1939/40 fyra docentstipendier
å 6,800 kronor. Då stipendiernas storlek vid 1939 års lagtima riksdag
bestämdes, var utgångspunkten, att stipendieförmånerna i stort sett skulle
överensstämma med universitetens (se 1939 års åttonde huvudtitel, sid. 215,
och riksdagens skrivelse 1939: 8, sid. 33). Docentstipendierna vid universiteten
utgå med 6,000 kronor jämte dyrtidstillägg enligt för s. k. nyreglerade
verk gällande grunder. Då emellertid dyrtidstillägg ansågs icke böra utgå
på docentstipendierna vid de tekniska högskolorna, bestämdes stipendiebeloppen
för de senare till 6,800 kronor utan rätt till dyrtidstillägg. Arvodesförhöjningen
i förhållande till övriga docentstipendier motsvarade i runt tal
13 procent. I propositionen nr 65 till 1940 års urtima riksdag har med
hänsyn till ökningen av levnadskostnaderna föreslagits reglering av vissa
arvoden, med vilka icke äro förenade rätt till dyrtidstillägg. Stipendiearvoden
— alltså även docentstipendierna vid tekniska högskolor — ha dock
undantagits. Chefen för finansdepartementet framhöll emellertid, att därest
fråga uppkomme om höjning av arvode, som icke medtagits vid regleringen,
frågan borde göras till föremål för särskilt bedömande. Jag förordar
i anslutning härtill, att docentstipendierna vid de tekniska högskolorna brin -

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

143

gas till paritet med motsvarande stipendier vid universiteten, vilka enligt
vad jag under punkten 59 förordat för nästa budgetår böra bestämmas till

7,500 kronor utan rätt till dyrtidstillägg. Docentstipendierna vid de tekniska
högskolorna böra alltså höjas med i runt tal 700 kronor. Vad jag nu föreslagit
innebär för tekniska högskolan i Stockholm en anslagshöjning med
(4 X 700 =) 2,800 kronor.

För tillfälliga lär arbiträden och assistenter ha under de senaste budgetåren
anvisats allt högre belopp. Sedan budgetåret 1936/37 ha sålunda
anslagsmedlen för detta ändamål successivt ökats med 65,000 kronor till

335,000 kronor. På grund av stigande antal studerande ha samtidigt inkomsterna
av avgifter från de studerande vuxit i ungefär samma takt, varför
statens nettoutgift för ändamålet hållits nere vid 40,000 kronor för budgetåret
1936/37 och 45,000 kronor för de därpå följande budgetåren. Då
utgifterna för tillfälliga lärarbiträden och assistenter emellertid under senare
år överstigit summan av de influtna elevavgifterna med väsentligt högre
belopp än statens nettobidrag, har följden blivit en fullständig konsumtion
av den förutnämnda besparingsfonden, vilken är avsedd bland annat att uppsamla
uppkommande överskott av terminsavgifter och att täcka eventuella
underskott på det i avlöningsstaten beräknade utgiftsbeloppet. Lärarkollegiet
har nu hemställt örn en uppräkning av det för ändamålet i avlöningsstaten
uppförda utgiftsbeloppet med 35,000 kronor till 370,000 kronor i syfte dels
att bringa det i nivå med det normala utgiftsbehovet, vilket ansetts för närvarande
utgöra 350,000 kronor, och dels att garantera besparingsfonden en
inkomst av omkring 20,000 kronor. Då inkomsterna av avgifter från studerande
samtidigt ansetts kunna uppräknas med 35,000 kronor, skulle statsverket
trots detta icke åsamkas någon merutgift. Statskontoret har motsatt
sig en uppräkning av utgiftsbeloppet och föreslagit, att inkomstposten
med hänsyn till höjningen av terminsavgifterna uppräknas med 45,000 kronor.
Detta förslag innebär, att utgifterna och inkomsterna skulle balanseras
mot varandra, varigenom för statsverket skulle uppstå en utgiftsminskning
med 45,000 kronor. Då erfarenheten emellertid synes utvisa, att utgiftsramen
icke för närvarande kan hållas under 340,000 ä 350,000 kronor, finner
jag mig för egen del böra utgå från att utgifterna för nästa budgetår
vid i övrigt oförändrade förhållanden beräknas till 345,000 kronor. Den
häremot svarande inkomstposten är, med hänsyn särskilt till ovissheten
örn militärinkallelsernas omfattning, vansklig att beräkna och lärer icke
böra upptagas med högre belopp än 315,000 kronor. Statens nettoutgifter
för ifrågavarande biträden — frånsett kostnaderna för dyrtidstillägg — komma
härigenom att uppgå till (345,000 — 315,000 =) 30,000 kronor, vilket innebär
en reell anslagsminskning med 15,000 kronor. Jag vill understryka vikten
av en sparsam hushållning med de till förfogande stående medlen och
riktar uppmärksamheten på att besparingsfonden jämväl skall täcka det

144

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

underskott, som uppstår, om de inflytande avgifterna icke uppgå till det i
staten beräknade inkomstbeloppet.

Vid beräkningen av kostnaderna under nästa budgetår för tillfälliga lärarbiträden
och assistenter har jag hittills bortsett från kostnaderna för dyrtidstillägg.
Dessa kostnader belasta för närvarande förslagsanslaget till dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst. Av skäl som förut berörts
torde dyrtidstilläggen böra från och med nästa budgetår inarbetas i arvodesbeloppen.
Under åberopande av vad jag anfört rörande omräkning av speciallärararvodena
och under erinran, att en del av de ersättningar, som bestridas
ur de för tillfälliga lärarbiträden och assistenter avsedda medlen,
äro att anse såsom ersättningar för bisyssleuppdrag, beräknar jag ifrågavarande
anslagsmedel till i runt tal 415,000 kronor, vilket i förhållande till
det vid oförändrade grunder erforderliga beloppet, enligt det föregående

345.000 kronor, innebär en höjning med 70,000 kronor.

Förslaget örn inrättande av en ordinarie registrator sbefattning kan jag
icke tillstyrka för närvarande och ej heller en ökning av de för icke-ordinarie
vaktmästarpersonal avsedda medlen. Däremot har jag icke funnit
anledning till erinran mot att högskolan erhåller ökad rörelsefrihet vid
fördelningen mellan olika institutioner av laboratorievaktmästartjänsterna.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle — frånsett rörligt
tillägg och förutnämnda arvodesreglering — uppstå en anslagsminskning
med (3,700 + 1,600 + 2,800— 15,000 =) 6,900 kronor. Emellertid måste
anslagsmedlen till rörligt tillägg höjas med 28,000 kronor; arvodesregleringen
medför vidare som nämnts en omflyttning av vissa kostnader till förevarande
anslag från vederbörande'' anslag till dyrtidstillägg, varjämte en
omräkning av avlöningsstaten i enlighet med de nya grunderna för beräkning
av avlöningsanslag föranleder en ytterligare höjning på sätt av det
följande framgår.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknar jag till

650.000 kronor (— 7,000 kronor). Under motsvarande anslagspost i nu gällande
avlöningsstat finnes en anmärkning av innebörd, att från posten skall utgå
jämväl ersättning till den eller de personer, som förordnas att uppehålla en
del av rektors undervisningsskyldighet som professor. Denna anmärkning
bör utgå ur aylöningsstaten, då sådan ersättning bör bestridas från annan
anslagspost i enlighet med vad nedan sägs. Ur anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän torde böra bestridas kostnaderna för vikarier
på professorsbefattning under vakans. Kostnaderna vid vikariat i andra fall
böra bestridas i den ordning Kungl. Majit efter därom gjord framställning
bestämmer för varje särskilt fall i enlighet med de nya grunderna för bestridande
av avlöningskostnader.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

149

Maj:t, bör vid bifall till vad jag ovan förordat uppföras med 234,500 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 37,200 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie "personal bör liksom
nu belastas med utgifterna för tillfälliga lärarbiträden och assistenter, enligt
det föregående beräknade till 415,000 kronor (+ 80,000 kronor) samt utgifterna
för avlöningar åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan, för
vilket ändamål jag beräknar 91,000 kronor (+ 16,000 kronor). Höjningen
för sistnämnda ändamål föranledes av kostnaderna för sjukvikariat på
andra ordinarie och extra ordinarie tjänster än lärartjänster samt av omreglering
med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg av arvoden till fyra portvakter;
dessa arvoden, nu 1,200 kronor vartdera förutom fri bostad med
fri uppvärmning och fri belysning, synas med hänsyn till naturaförmånerna
böra uppräknas med endast 200 kronor till 1,400 kronor vartdera. Därjämte
torde posten böra belastas med kostnaderna för ersättning åt den
eller de personer, som förordnas att uppehålla en del av rektors undervisningsskyldighet
såsom professor, beräknad till omkring 10,000 kronor. Lämpligen
synas dessa kostnader böra belasta utgiftsposten för tillfälliga lärarbiträden
och assistenter, vilken därför torde böra höjas med ytterligare

10.000 kronor. Jag förordar därför, att ifrågavarande anslagspost uppföres
med (415,000 + 91,000 + 10,000 =) 516,000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde som nämnts böra höjas med 28,000
kronor till 94,500 kronor.

Avlöningsanslagets utgiftssumma bör alltså uppföras med (650,000 +
+ 234,500 + 516,000 + 94,500 =) 1,495,000 kronor. De såsom särskilda
uppbördsmedel redovisade inkomsterna av avgifter från studerande böra
såsom förut nämnts uppräknas till 315,000 kronor (+ 25,000 kronor), varför
nettoutgiften under anslaget skulle uppgå till (1,495,000— 315,000 =)

1.180.000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 13-3,000 kronor.
Av anslagshöjningen belöpa omkring 100,000 kronor på förutnämnda arvodesreglering
i samband med bortfallande dj^tidstillägg.

Förändringarna i personalförteckningen vid bifall till mitt förslag framgå
av det föregående.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den vid personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm fogade anmärkningen, som föranledas av vad
i det föregående av mig anförts;

dels godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Bihang till riksdagens protokoll lotti. 1 sami. Nr 1 Del 11.

Departe mentschefen.

146 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

A vlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 650,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 234,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 516,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ »_94,500

Summa kronor 1,495,000
Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.........kronor 315,000

Nettoutgift kronor 1,180,000;

dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 1,180,000.

[98 ] 2. Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader, förslagsanslag.
Detta anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med 240,500
kronor, har för innevarande budgetår sänkts med 17,800 kronor till 222,700
kronor. Minskningen, ernåddes genom sänkning av anslagsposten till reseersättningar
åt lärare med 4,000 kronor till 12,000 kronor, av delposten till
övriga expenser med 10,100 kronor till 100,000 kronor samt av anslagsposten
till publikationstryck med 1,200 kronor till 7,500 kronor ävensom
genom höjning av de särskilda uppbördsmedlen (ersättning för kol, gas,
elektricitet och vatten) med 2,500 kronor till 8,500 kronor. Beträffande gällande
dispositionsföreskrifter hänvisas till statsliggaren, sid. 469. Högskolan

har för nästa budgetår hemställt örn en anslagshöjning med 18,800 kronor;
delposten till övriga expenser föreslås höjd med 20,300 kronor till följd av
ökade kostnader för städning, medan å andra sidan föreslås en uppräkning
av de särskilda uppbördsmedlen med 1,500 kronor, varför nettohöjningen
skulle stanna vid 18,800 kronor. De ökade städningskostnaderna ha föranletts
av ett på grundval av Kungl. Maj:ts cirkulär 1938:760 träffat kollektivavtal
örn reglering av städningspersonalens arbetsvillkor. Beträffande detaljberäkningarna
av de härför erforderliga anslagsmedlen torde få hänvisas
till handlingarna i ärendet.

Delposten till bränsle, lyse och vatten synes böra för nästa budgetår uppräknas
med 28,300 kronor till 140,000 kronor. Med; hänsyn till de ökade
städningskostnaderna bör även delposten till övriga expenser höjas. Genom
iakttagande av sträng återhållsamhet beträffande samtliga de utgifter, som

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

147

skola bestridas från denna delpost, böra dessa utgifter kunna hållas inom
en ram av 117,000 kronor, vilket innebär en höjning med 17,000 kronor.
För sjukvård m. m. beräknar jag vidare ett belopp av förslagsvis 2,000
kronor. Slutligen synas de särskilda uppbördsmedlen med hänsyn till det
under budgetåret 1939/40 influtna beloppet böra uppföras med 12,500 kronor,
vilket innebär en uppräkning med 4,000 kronor och en anslagsminskning
med samma belopp. I övrigt ifrågasätter jag ingen ändring i dispositionen
av omkostnadsanslaget, vilket alltså bör höjas med (28,300 + 17,000 +
+ 2,000 — 4,000 =) 43,300 kronor till 266,000 kronor. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 266,000.

[99.] 3. Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m., reserva-,
tionsanslag. Detta anslag, nu 477,700 kronor, disponeras sålunda:

Kronor

Samlingar och laborationer............. 262,700

Nyanskaffning av apparater m. m......... 200,000

Fotogrammetrisk utrustning ............. 15,000

Summa kronor 477,700.

Under den senaste tioårsperioden ha till samlingar och laborationer respektive
nyanskaffning av apparater anvisats följande belopp:

Budgetår	Samlingar och laborationer,
1931/32.....	kronor . . . . 193,000
1932/33.....	.... 200,000
1933/34.....	.... 200,000
1934/35.....	. . . . 201,500
1935/36.....	. . . . 201,500
1936/37.....	. . . . 206,500
1937/38.....	.... 220,700
1938/39.....	.... 242,700
1939/40.....	.... 262,700
1940/41.....	. . . . 262,700

Nyanskaffning av	F otogrammet risk
apparater m. m.,	utrustning,
kronor	kronor
20,000	—
20,000	—
20,000	—
25,000	—
40,000	—
95,000	—
175,000	—
215,000	25,000
200,000	15,000.

Anslagsposten till fotogrammetrisk utrustning tillkom i samband med omläggningen
av undervisningen i de geodetiska läroämnena (jfr 1939 års åttonde
huvudtitel, sid. 222 ff.) Kostnaderna för nyanskaffning av erforderliga
instrument beräknades till 167,500 kronor. Hittills lia som synes
(25,000 + 15,000=) 40,000 kronor anvisats för ändamålet.

148

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

Departe mentschefen.

Högskolans lärarkollegium har för nästa budgetår hemställt om anvisande
av 296,700 kronor till samlingar och laborationer, 267,990 kronor till nyanskaffning
av apparater m. m. samt 127,500 kronor till fotogrammetrisk ut
rustning, tillhopa 692,190 kronor. Styrelsen har beträffande det till nyanskaffning
av apparater äskade beloppet av 267,990 kronor visserligen funnit
kollegiets hemställan väl grundad men med hänsyn till de besparingsföreskrifter
i fråga om statsverkets utgifter, som styrelsen haft att beakta vid
sin granskning av kollegiets anslagsäskanden, funnit sig böra förorda, att för
ändamålet ställdes till högskolans förfogande samma belopp som för innevarande
budgetår, eller således 215,000 kronor inklusive utgifter för fotogrammetrisk
utrustning.

Vid anmälan av motsvarande anslagsäskanden i 1940 års åttonde huvudtitel
(sid. 134) erinrade jag om de inträffade avsevärda prisstegringarna och
framhöll vikten av att den tekniska undervisningen och forskningen ej
ställdes inför svårigheter, som kunde inverka menligt på landets materiella
beredskap. Emellertid torde de avsevärda medelsanvisningarna under senare
år till nyanskaffning av apparater ha medfört en sådan förbättring av högskolans
utrustning, att en försiktig anslagsminskning i betraktande av den
statsfinansiella situationen torde kunna försvaras. Jag finner mig sålunda
böra förorda en anslagsminskning med 20,000 kronor till 457,700 kronor.
Vid fördelningen av anslaget torde böra undersökas, örn icke inom anslagsramen
ett större belopp än för innevarande budgetår må kunna anslås till
anskaffning av fotogrammetrisk utrustning. Jag hemställer således, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av..............................kronor 457,700.

[100.] 4. Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek, reservationsanslag. Detta anslag har
under de senaste budgetåren utgått med följande belopp:

1935/36.......................kronor 33,000

1936/37....................... » 33,500

1937/41....................... » 35,000.

Av de under anslaget för budgetåret 1939/40 tillgängliga medlen ha enligt
inhämtade uppgifter 21,350 kronor disponerats till tidskriftsprenumeration,
2,750 kronor till s. k. fortsättningsverk, 5,700 kronor till nyanskaffning
av böcker samt till komplettering av tidskriftsbeståndet, 800 kronor till inlösen
av 100 exemplar av ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar samt

5,900 kronor till bokbindning m. m., allt i avrundade tal. Högskolans styrelse
och lärarkollegium ha hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

149

uppföras med oförändrat belopp. Bibliotekarien hade framhållit angelägenheten
av en anslagshöjning med 10,000 kronor, men lärarkollegiet har på
grund av det statsfinansiella läget ansett sig böra inskränka sig till en hemställan
örn samma medelsanvisning som för innevarande budgetår.

Samma skäl, som förra året föranledde mig att icke ifrågasätta en beskärning
av detta anslag, föreligga alltjämt, och jag tillstyrker, under hänvisning
till mitt uttalande i 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 135 f.), att
anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Framhållas
må, att reservationen på anslaget vid ingången av innevarande budgetår
understeg 100 kronor. Jag hemställer således, att Kungl, Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av............kronor 35,000.

[101.] 5. Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. Av detta
anslag, som nu är uppfört med 16,000 kronor, disponeras 11,000 kronor
till stipendier åt studerande vid högskolan och 5,000 kronor till resebidrag
åt studerande, som deltaga i obligatoriska exkursioner och fältövningar i
anslutning till undervisningen i vissa ämnen (väg- och vattenbyggnad, bergsvetenskap
och lantmäteri). Högskolans styrelse och lärarkollegium ha hemställt,
att anslaget måtte för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp.

Under punkterna 61 och 65 i det föregående har jag i enlighet med förslag
av kanslern för rikets universitet av statsfinansiella sköl förordat, att
medel icke anvisas för nästa budgetår till resebidrag till studerande vid
universiteten i Uppsala och Lund, som deltaga i exkursioner i anslutning
till undervisningen i vissa ämnen. I anslutning härtill måste jag förorda motsvarande
besparingsåtgärd vid tekniska högskolan. Jag vill erinra, att anslag
för ändamålet icke utgår till Chalmers tekniska högskola. Beträffande anslagsposten
till stipendier ifrågasätter jag ingen ändring. Åberopande det anförda
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av. . . kronor 11,000.

[102 ] 6. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar, förslagsanslag.
Detta anslag, som nu är uppfört med 336,300 kronor, disponeras på sätt
framgår av statsliggaren, sid. 471 ff.

1940 års riksdag beslutade, att från och med den 1 juli 1941 skulle vid
Chalmers tekniska högskola finnas en professur i praktiskt skeppsbyggeri
samt att den nuvarande professuren i skeppsbyggeri vid högskolan skulle
från och med samma tidpunkt benämnas professur i teoretiskt skeppsbyggeri.

Departe mentschefen.

150

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

Styrelsen för högskolan har nu hemställt om höjning av anslaget för nästa
budgetår med hänsyn till riksdagens nämnda beslut samt framställt förslag
om förbättrad löneställning för högskolans kanslipersonal och bibliotekarie.
A andra sidan har styrelsen föreslagit en minskning av anslagsmedlen till
arvoden åt assistenter och lärarbiträden med 1,300 kronor.

Vidare har styrelsen upprepat sin föregående år gjorda framställning om
professorernas likställande i lönehänseende med professorerna vid tekniska
högskolan i Stockholm, varigenom de skulle uppflyttas från lönegraden A 28
till lönegraden A 30.

I särskild framställning har styrelsen vidare hemställt örn höjning av de
vid högskolan utgående docentstipendierna i syfte att bringa dessa till nivå
med docentstipendierna vid universiteten.

I övrigt har styrelsen icke ifrågasatt någon ändring av förevarande anslag.
Av handlingarna inhämtas följande:

Professorernas löneställning. Icke ens under det nuvarande svåra
ekonomiska läget kunde det, framhåller styrelsen, anses rättvist, att en mindre
grupp statstjänstemän under en följd av år förgäves finge vänta på en lönereglering,
örn vars riktighet och skälighet allmän enighet rådde. Den nuvarande
lönegradsplaceringen bomme i längden att för högskolan medföra
ödesdigra konsekvenser dels därigenom, att högskolans professurer uppfattades
som passageplatser för vetenskapsmän, som hoppades därifrån avancera
till bättre avlönade professurer, dels därigenom att högskolan i övrigt
vid ledigförklarande av professurer finge mindre meriterade sökande att
välja emellan.

Bibliotekariens löneställning, för närvarande Eo 21, innebure en
så oriktig och emot befattningens innehavare orättvis placering, att en rättelse
vore nödvändig. Styrelsen upprepade därför sin tidigare gjorda framställning
örn hans placering i lönegraden A 24. Till jämförelse erinrades,
att bibliotekarien vid lantbrukshögskolan, vars biblioteksrörelse vore av
mindre omfattning än Chalmers tekniska högskolas, numera vore placerad
i lönegraden A 24.

Högskolans kanslipersonal består för närvarande av en kamrerare
(Eo 22), ett kanslibiträde (A 7), ett kontorsbiträde (Eo 4) och ett skrivbiträde
(Ex 5). Kamreraren åligger att jämväl handhava sekreterargöromålen.
Såsom framgår av vad som vid de två senaste lagtima riksdagarna förekommit
vid behandlingen av frågan örn organisationen av högskolans kansli,
är den nuvarande personalorganisationen att anse såsom ett provisorium,
vilket skall bestå tills dess närmare erfarenhet vunnits rörande lämpligheten
att förena kamrerar- och sekreterargöromålen.

Styrelsens förslag innebär, att kamrerartjänsten ersättes med en ordinarie
tjänst (A 24) såsom sekreterare-kamrerare samt att en ordinarie kansliskrivartjänst
(A 11) nyinrättas; i stället skulle kontorsbiträdestjänsten (Eo 4) indragas.
Merkostnaden skulle bli 2,511 kronor jämte därå löpande rörligt tillägg.
Styrelsen erinrar nu, att sekreterargöromålen intill den 1 juli 1940 handhafts
såsom bisyssla av en professor, vilken därför åtnjutit särskilt arvode.
Då kamreraren varit inkallad till militärtjänst, hade någon erfarenhet av
den nya organisationen icke kunnat vinnas. En sammanslagning av kamrerar-
och sekreterare änsterna syntes emellertid genomförbar och ge en till -

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

151

fredsställande lösning av organisationsfrågan, varför styrelsen — som av
Kungl. Majit anbefallts att i samband med anslagsäskanden för budgetåret
1941/42 framlägga förslag till slutlig reglering av frågan örn tjänsternas
förening — nu föresloge uppförandet på ordinarie stat av ifrågavarande
förenade tjänst samt en tjänst såsom kansliskrivare.

I högskolans avlöningsanslag är under delposten till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår beräknat
ett belopp av 64,300 kronor till arvoden åt assistenter och lärarbiträden.
Besparingar å dessa medel skola överföras till en särskild fond
för besparade medel till arvoden åt assistenter och lärarbiträden. I fonden
uppsamlas även eventuellt överskott på den i avlöningsstaten upptagna inkomstposten
»elevavgifter». Örn de inflytande elevavgifterna något år icke
uppgå till det i staten beräknade beloppet, skall bristen täckas av fonden.
Enligt av styrelsen lämnade uppgifter uppgick fonden vid utgången av
nedannämnda budgetår till i runda tal följande belopp:

1937/38...................kronor 15,600

1938/39................... » 41,000

1939/40................... » 63,800.

I sina petita för innevarande budgetår uppgav styrelsen, att orsaken till
uppkomsten av fondens stora behållning den 1 juli 1939 vore att söka i
den ringa tillgången på dugliga ingenjörer, som ville ögna sig åt lärarbanan.
Detta hade medfört, att styrelsen icke kunnat anställa assistenter
i erforderlig omfattning.

Styrelsen har vid beräkningen av medelsbehovet till förevarande ändamål
för nästa budgetår utgått ifrån att ett belopp av 116,500 kronor skulle erfordras.
Då emellertid ett belopp av 53,500 kronor syntes kunna tillskjutas
av fonden, kunde utgiftsposten nedsättas till (116,500 — 53,500 =) 63,000
kronor, vilket innebure en anslagsminskning med 1,300 kronor.

Elevavgifter. Styrelsen bar beräknat avgifterna från de studerande
till oförändrat belopp eller 74,000 kronor. Verkliga beloppet av avgifterna
hade under budgetåret 1939/40 uppgått till 65,560 kronor. Det låga beloppet
beror, enligt vad styrelsen uppgivit, på de många inkallelserna till
militärtjänstgöring bland studenterna och därav följande nedsättningar i
avgifterna.

Statskontoret har i infordrat yttrande anfört följande:

I sitt utlåtande i anledning av styrelsens petita för löpande budgetår hade
statskontoret yttrat bland annat, att spörsmålet om professorernas vid högskolan
löneställuing borde upptagas till övervägande vid den allmänna översyn
beträffande lönegradsplaceringen för befattningshavare vid den civila
statsförvaltningen, som uppdragits åt 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga.
Vid det förhållandet att berörda sakkunniga ännu icke avgivit förslag i ämnet,
kunde statskontoret icke för närvarande förorda ändrad löneställning
för professorerna. Av samma anledning ansåge sig ämbetsverket icke heller
kunna medverka till förslaget örn placering i högre lönegrad av bibliotekarien
och kamreraren, tillika sekreterare, eller örn deras överförande till ordinarie
stat.

Vad anginge styrelsens hemställan örn utbyte av en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning
i 4 lönegraden mot en kassör- och kansliskrivartjänst
i 1 1 lönegraden, tilläte sig statskontoret bringa i erinran, att ämbetsverket

152

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

Departe mentschefen.

redan i utlåtande den 18 oktober 1937 förklarat sig icke kunna tillstyrka
inrättandet vid högskolan av en befattning, sådan som den nu föreslagna.
Enligt statskontorets mening borde för kansligöromålens behöriga skötsel
vara tillfyllest med — förutom kamreraren oell sekreteraren — ett kanslibiträde
i 7 lönegraden, ett extra ordinarie kontorsbiträde i 4 lönegraden
samt därutöver för mötande av tillfällig arbetsanhopning vid terminernas
början och slut extra arbetskraft, vilken — såsom framginge av styrelsens
anslagspetita för löpande budgetår (jfr 1940 års åttonde huvudtitel, sid.
140) — torde kunna erhållas för ett belopp av 500 kronor. Statskontoret
ansåge sig alltså icke böra förorda annan ändring beträffande kanslipersonalen,
än som föranleddes av en minskning av de för ändamålet avsedda
medlen med (2,500 — 500 =) 2,000 kronor.

I övrigt hade framställningen beträffande avlöningsstaten icke föranlett
särskilt uttalande från statskontorets sida.

Ehuru starka skäl tala för en reglering av lönerna för högskolans professorer
och för dess bibliotekarie, anser jag mig på av statskontoret anförda
skäl icke kunna nu ifrågasätta en sådan.

För nästa budgetår böra medel beräknas till den av 1940 års lagtima
riksdag beslutade professuren i praktiskt skeppsbyggeri, vilket föranleder
en anslagshöjning med i runt tal 9,800 kronor jämte därpå belöpande rörligt
tillägg. Personalförteckningen, i vilken denna professur bör upptagas, bör
därjämte undergå den ändringen, att den nuvarande professuren i skeppsbyggeri
ändras till en professur i teoretiskt skeppsbyggeri.

Frågan örn den lämpligaste organisationen av högskolans kansli har varit
aktuell sedan flera år tillbaka, varför det givetvis varit önskvärt, om det
nuvarande provisoriet kunnat under nästa budgetår efterträdas av en mera
fast organisation. Vid anmälan av motsvarande fråga i 1940 års åttonde
huvudtitel förutsatte jag, att under budgetåret 1940/41 borde ytterligare
prövas, huruledes den ifrågasatta föreningen av kamrerar- och sekreterartjänsterna
bäst borde genomföras, och att högskolan i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1941/42 skulle framlägga förslag till slutlig reglering av
denna fråga. I enlighet härmed har högskolans styrelse framlagt sådant
förslag. Emellertid har högskolan enligt det föregående icke haft tillfälle
att mer ingående i praktiken pröva den nuvarande anordningen. Med ställningstagandet
i denna fråga torde därför böra tills vidare anstå. Att på sätt
statskontoret ifrågasatt nedskära de för kansliet avsedda anslagsmedlen med

2,000 kronor kan jag icke tillstyrka, då det skulle innebära ett sönderbrytande
av den nuvarande, ännu icke till fullo prövade försöksorganisationen.

I sina petita för budgetåret 1939/40 hade styrelsen beräknat kostnaderna
för arvoden åt assistenter och lärarbiträden till i runt tal 116,500 kronor,
varav 6,000 kronor skulle täckas ur fonden för besparade medel till arvoden åt
assistenter och lärarbiträden och återstoden skulle utgå av statsmedel. Riksdagen
anvisade emellertid i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag endast

95,300 kronor för ändamålet. Jämväl för innevarande budgetår beräknade

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

153

styrelsen utgifterna för ändamålet till 116,500 kronor men föreslog, att ett
belopp av 31,000 kronor skulle tillskjutas av ifrågavarande fondmedel. För
egen del utgick jag vid anslagsberäkningarna ifrån, att högst 95,300 kronor
borde få disponeras för ifrågavarande arvodestjänster; då jag emellertid i
likhet med styrelsen beräknade, att av fondmedel skulle tagas i anspråk
ett belopp av 31,000 kronor, ha för innevarande budgetår allenast (95,300 —
— 31,000 =) 64,300 kronor beräknats för ändamålet. Besparingsfonden
har trots återhållsamheten vid medelsanvisningen ökats med omkring 25,400
kronor under budgetåret 1938/39 och med omkring 22,800 kronor under
budgetåret 1939/40, ehuru fonden under det sistnämnda budgetåret synes
ha anlitats för täckande av en under budgetåret uppkommen brist i inkomster
av elevavgifter med omkring 8,400 kronor. Då medelsanvisningen
under dessa två budgetår utgjort respektive 85,300 kronor och 95,300
kronor, vill det synas, som örn utgifterna för ifrågavarande ändamål skulle
lia stannat vid omkring 60,000 å 65,000 kronor om året. Det synes sålunda
finnas anledning att vid beräkningen av utgiftsbehovet för nästa budgetår
utgå ifrån ett väsentligt lägre belopp än det, varmed styrelsen räknat. Då
emellertid en närmare utredning i syfte att klargöra orsaken till differensen
mellan de av styrelsen beräknade och de verkliga utgifterna synes erforderlig,
är jag icke nu beredd att föreslå någon väsentligare avvikelse från styrelsens
förslag. Med hänsyn till fondens storlek vid det senaste budgetårsskiftet
synes emellertid, trots att fonden eventuellt kommer att under innevarande
budgetår behöva till en del tagas i anspråk, en anslagsminskning
med 14,300 kronor till 50,000 kronor vara möjlig. Jag förutsätter, att styrelsen
i samband med anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 inkommer
med utredning och förslag i syfte att reglera detta spörsmål. Nämnda belopp
av 50,000 kronor torde, med hänsyn till att dyrtidstillägg hädan efter icke bör
utgå på ifrågavarande arvoden, böra höjas till 65,000 kronor. Beträffande
grunderna för arvodesregleringen hänvisar jag till vad under punkten 97
anförts.

Frånsett den anslagshöjning, som bör vidtagas med anledning av det
rörliga tilläggets stegring och nyssnämnda arvodesreglering, innebär vad
jag ovan förordat en anslagsminskning med (14,300 — 9,800=) 4,500 kronor.
De ökade utgifterna för rörligt tillägg jämte do nya grunderna för beräkning
av avlöuingsanslag samt arvodesregleringen föranleda emellertid en
omräkning av avlöningsanslaget i dess helhet på sätt av det följande framgår.

Anslagsposten till avlöningar lill ordinarie tjänstemän beräknar jag med
ledning av inhämtade upplysningar till i avrundat tal 200,000 kronor, vilket
innebär en anslagsminskning med 3,000 kronor. Härvid har antagits, att
16 av de 17 professurerna komma att under hela budgetåret 1941/42 uppehållas
med ordinarie innehavare, medan däremot professuren i oorganisk
kemi kommer att förbli vakant i avbidan på pågående utredning rörande
frågan om organisationen av avdelningen för kemi och kemisk teknologi.

154

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

I enlighet med vad jag anfört under punkten 97 torde kostnaderna för
vikarie på professorstjänster under vakans böra bestridas från denna anslagspost.
Vid postens beräkning har hänsyn tagits härtill. Kostnader i andra fall
vid vikariat på professurer torde böra bestridas på sätt, som under punkten
97 ifrågasatts för tekniska högskolans i Stockholm vidkommande. Den i
gällande avlöningsstat under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat intagna anmärkningen, att från denna anslagspost skall
utgå jämväl ersättning till den eller de personer, som förordnas att uppehålla
någon del av rektors undervisningsskyldighet som professor, torde
böra utgå ur avlöningsstaten; sådan ersättning torde i stället böra bestridas
från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Lämpligen
synes ersättningen, vilken enligt uppgift för det senast förflutna budgetåret
uppgått till 3,780 kronor förutom därpå belöpande dyrtid stillägg, böra bestridas
från de för tillfälliga lärarbiträden och assistenter avsedda anslagsmedlen.
Dyrtidstillägget bör därvid inarbetas i ersättningsbeloppet, som med
anledning härav torde böra beräknas till närmare 5,000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
nu 79,500 kronor, disponeras med 63,400 kronor till arvoden åt
speciallärare, 13,600 kronor till två docentstipendier ä 6,800 kronor och
tillhopa 2,500 kronor till arvoden åt rektor och högskolestyrelsens sekreterare.
Dyrtidstillägg utgår till speciallärare. Med anledning av den förut
omtalade arvodesregleringen, vilken vid Chalmers tekniska högskola bör
ske efter samma grunder som vid tekniska högskolan i Stockholm, torde
för nästa budgetår till arvoden åt speciallärare böra beräknas ett belopp
av 77,000 kronor. Av skäl, som under punkten 97 anförts, böra vidare
docentstipendierna höjas till 7,500 kronor vartdera och till docentstipendier
alltså anvisas tillhopa 15,000 kronor. Då jag icke ifrågasätter annan förändring
i denna anslagspost, bör posten alltså för nästa budgetår uppföras
med (77,000 + 15,000 + 2,500 =) 94,500 kronor.

För närvarande disponeras den med 98,650 kronor uppförda delposten
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal med 64,300
kronor till arvoden åt assistenter och lärarbiträden, 32,850 kronor till grundavlöningar
till övrig icke-ordinarie personal och 1,500 kronor till undervisning
örn arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska
och arbetspsykologiska problem. Till förstnämnda ändamål beräknar jag
för nästa budgetår i enlighet med vad jag förut anfört ett belopp av 65,000
kronor, vilket belopp emellertid med hänsyn till mitt i det föregående framlagda
förslag örn bestridande från denna delpost av ersättning till den eller
de personer, vilka förordnas att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet
som professor, synes böra höjas med 5,000 kronor till

70,000 kronor. Till avlöningar åt övrig icke-ordinarie personal beräknar
jag ett belopp av 33,300 kronor. Posten om 1,500 kronor torde böra beräknas
till oförändrat belopp. Dessa tre utgiftsposter böra ingå i en maxi -

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

155

merad anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken alltså
bör uppföras med (70,000 + 33,300 + 1,500 =) 104,800 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 4,900 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar jag till 35,700 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel torde i enlighet nied styrelsens förslag böra
uppföras inkomster av elevavgifter med oförändrat belopp, 74,000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör sålunda bestämmas till (206,000 +
4- 94,500 + 104,800 + 35,700 — 74,000 =) 367,000 kronor, vilket innebär en
anslagshöjning med 29,700 kronor. Anmärkas må, att arvodesregleringen
medför en höjning med omkring 30,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola, som
föranledas av vad i det föregående av mig anförts;

dels godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar tili ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
.......................kronor 206,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 94,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
......................... * 104,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 35,700

Summa kronor 441,000

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter............ kronor 74,000

Nettoutgift kronor 367,000;

dels ock till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 367,000.

(103.j 7. Chalmers tekniska högskola: Omkostnader, förslagsanslag.
Detta anslag är nu uppfört med 67,700 kronor och disponeras jämlikt en
på sid. 473 i statsliggaren införd omkostnadsstat, som slutar på 67,600
kronor. För bränsle, lyse och vatten har beräknats ett belopp av 40,000
kronor.

Departe mentschefen.

156 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

Högskolans styrelse har å ena sidan hemställt om en ökning av anslagsmedlen
till bränsle, lyse och vatten med 13,000 kronor men å andra sidan
föreslagit en minskning av anslagsmedlen till publikationstryck med 300
kronor. I övrigt har styrelsen icke ifrågasatt någon ändring beträffande
förevarande anslag. Av handlingarna inhämtas följande:

Bränsle, lyse och vatten. Kostnaderna härför hade, framhåller styrelsen,
under budgetåret 1939/40 uppgått till omkring 59,500 kronor. Härav
torde ett belopp av 6,500 kronor belöpa sig på den nya skeppsprovningsanstaltens
byggnad, vilken hållits uppvärmd av högskolan under eldningssäsongen.
Bränslekostnaden för denna byggnad torde för nästa budgetår
kunna beräknas till 7,000 kronor. Då skeppsprovningsanstalten från och
med nästa budgetår borde redovisa denna kostnad bland sina utgifter, upptoges
detta belopp såsom inkomst för högskolan. Å tekniska gymnasiets
stat fördes som hittills en utgift för bränsle, lyse och vatten av 5,000 kronor,
vilken likaledes bokfördes som inkomst för högskolan. Totalkostnaden
för bränsle, lyse och vatten för högskolans och gymnasiets lokaler samt för
bränsle till skeppsprovningsanstaltens lokaler beräknades till 65,000 kronor.
För högskolans del fordrades alltså ett anslag till bränsle, lyse och vatten
av (65,000 — 7,000 — 5,000 =) 53,000 kronor.

Publikationstryck. En sänkning av denna anslagspost från 600 till
300 kronor vore möjlig därigenom att högskolans program numera utlämnades
till allmänheten mot viss ersättning.

Statskontoret har i infordrat yttrande icke funnit anledning till annan
erinran mot styrelsens förslag än att under delposten till bränsle, lyse och
vatten borde, på sätt som skett vid exempelvis naturhistoriska riksmuseet,
upptagas de beräknade bruttokostnaderna, 65,000 kronor. Å andra sidan
borde den såsom särskilda uppbördsmedel upptagna posten ersättning för
bränsle, lyse och vatten ökas med 12,000 kronor.

Jag biträder styrelsens förslag med den av statskontoret föreslagna jämkningen.
Omkostnadsanslaget bör alltså för nästa budgetår, med inberäknande
av ett belopp av förslagsvis 500 kronor till bestridande av kostnader
för sjukvård m. m., uppföras med (67,600 + 13,000 — 300 + 500 =) 80,800
kronor, vilket innebär en höjning med (80,800 — 67,700 =) 13,100 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 80,800.

m [104

] 8. Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m., reservationsanslag.
Detta anslag är nu uppfört med 105,000 kronor och disponeras
på sätt framgår av statsliggaren, sid. 474. Högskolestyrelsen bar med hänsyn
till det rådande allmänna läget inskränkt sig till att hemställa om en
tillfällig höjning av anslaget för nästa budgetår med 3,000 kronor. Höjningen
har motiverats med att anslagets nuvarande storlek icke möjliggjorde
inköp av vissa för den elektrokemiska undervisningen i hög grad

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

157

önskvärda instrument (en polarograf och två rörpotentiometrar). Vidare
har styrelsen hemställt örn anvisande av 3,000 kronor till inredning av
biblioteket, vilket belopp förskottsvis gäldas av donationsmedel.

I 1940 års åttonde huvudtitel betonade jag som nämnts vikten av att den
tekniska undervisningen och forskningen ej ställdes inför svårigheter, som
menligt kunde inverka på landets materiella beredskap. Främst på grund härav
och de inträffade prisstegringarna ifrågasatte jag icke någon sänkning av de
tekniska högskolornas materielanslag. Beträffande Chalmers tekniska högskola
framhöll jag dessutom, att dess materielanslag vore knappt tillmätt i jämförelse
med motsvarande anslag till tekniska högskolan i Stockholm. Av
dessa skäl synes en sänkning av detta anslag ej heller nu böra ifrågakomma.
A andra sidan kan jag icke heller förorda en anslagshöjning.
Högskolans förslag om anvisande av 3,000 kronor till viss biblioteksinredning
nödgas jag likaledes för närvarande avstyrka. Då anslaget sålunda
torde böra uppföras med oförändrat belopp, hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...........................kronor 105,000.

[105 ] 9. Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek, reservationsanslag. Detta anslag har för budgetåren
1939/40 och 1940/41 uppförts med 25,000 kronor. Högskolans styrelse
har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med
oförändrat belopp.

De skäl, som föranlett mig att i 1940 års åttonde huvudtitel (punkten
114) ej ifrågasätta någon sänkning av detta anslag, äga fortfarande giltighet.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av...............kronor 25,000.

[106.] 10. Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Detta anslag,
som nu är uppfört med 900 kronor, disponeras till stipendier åt mindre
bemedlade eller medellösa studerande vid högskolan. Högskolans styrelse
har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat
belopp.

Jag biträder styrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.........kronor 900.

Departe mentschefen.

158 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

[107.] 11. Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m., reservationsanslag. För
detta ändamål har för budgetåret 1937/38 anvisats 80,000 kronor, för budgetåret
1939/40 200,000 kronor och för innevarande budgetår 80,000 kronor.
Sammanlagt har alltså för ändamålet anvisats ett belopp av 360,000 kronor.
1934 års sakkunniga bade beräknat utrustningskostnaderna till 250,000 kronor,
vilket belopp sedermera på grund av inträffade prisstegringar av styrelsen
beräknats till 360,000 kronor, d. v. s. det för ändamålet hittills anvisade
beloppet. De anvisade medlen avse emellertid endast institutionsbygguadernas
maskinella inredning. Däremot lia medel hittills icke anvisats
till möblering och annan lös inredning.

I styrelsens anslagsäskanden för innevarande budgetår, vari bland annat
begärdes ett slutanslag av 30,000 kronor till själva byggnadsföretaget, vilket
beräknats draga en kostnad av tillhopa 1,600,000 kronor och vartill
sammanlagt 1,570,000 kronor hittills anvisats, framhöll styrelsen, att enligt
meddelande från vederbörande byggnadskommitté det syntes sannolikt, att
byggnadens möblering och lösa inredning skulle kunna bestridas ur byggnadsanslaget
och att särskilt anslag för ändamålet ej erfordrades.

I sina nu föreliggande riksdagspetita framhåller styrelsen, att de inträdda
prisökningarna omöjliggjort den besparing i byggnadskostnad, som byggnadskommittén
föregående år ansett trolig, varför styrelsen måste begära
särskilt anslag för ändamålet. Kostnaderna för möblering och lös inredning
i skeppsprovningsanstaltens och skeppsbyggeriinstitutionens byggnad
beräknades av arkitekten, professorn Wernstedt, till 40,000 kronor. Styrelsen
andolie därför örn anslag med detta belopp. Hittillsvarande kostnader
för möblering, som nödvändiggjorts därav att byggnaderna delvis tagits i
bruk redan hösten 1939, hade förskotterats av byggnadskommittén ur byggnadsanslaget.

Byggnadsstyrelsen, som införskaffat specificerat möbleringsförslag, har lämnat
styrelsens förslag utan erinran.

Då ifrågavarande byggnader numera delvis tagits i bruk och skeppsbyggeriinstitutionens
personalorganisation, såsom av punkten 102 framgår, från
och med nästa budgetår är anpassad efter den nya skeppsbyggeriavdelningens
behov, torde det vara nödvändigt att nu anvisa medel till institutionsbyggnadernas
möblering och övriga lösa inredning. Jag förutsätter emellertid,
att kostnaderna skola med iakttagande av nödig återhållsamhet kunna
hållas inom ett anslag av 35,000 kronor, och hemställer därför, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 35,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

159

[108 ] 12. Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska
högskolorna. I riksstaten fanns tidigare ett anslag till Tekniska
högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. Anslaget, som
för budgetåren 1937/39 var betecknat såsom reservationsanslag och uppfört
med 2,000 kronor, sänktes för budgetåret 1939/40 med hänsyn till förefintlig
reservation till 100 kronor och uppfördes samtidigt såsom obetecknat.
Det förutsattes emellertid, att reservationen finge tagas i anspråk jämväl
under sistnämnda budgetår. För innevarande budgetår har särskilt anslag
för ändamålet icke anvisats. Vad i kungörelsen 1934 : 95 är stadgat angående
statsbidrag till tryckning av akademiska avhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet skall,
med vissa av organisatoriska skäl betingade modifikationer, äga motsvarande
tillämpning i fråga örn bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid tekniska högskolan i Stockholm (jfr statsliggaren). Högskolans styrelse
och lärarkollegium lia, med förmälan att de tidigare för ändamålet anslagna
medlen beräknades vara förbrukade vid utgången av budgetåret 1940/41,
hemställt om anvisande för nästa budgetår av ett anslag på 2,000 kronor.

Under punkten 80 i det föregående har jag föreslagit sådan ändring i
grunderna för statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
och karolinska institutet, att ersättning endast skall utgå för den
merkostnad, som uppstår genom tryckning av sådana exemplar av doktorsavhandling,
vilka författningsenligt skola utdelas eller avlämnas. Jag
förordar en motsvarande begränsning beträffande tryckningsbidrag vid de
tekniska högskolorna. Med hänsyn till att disputationer numera kunna
förekomma jämväl vid Chalmers tekniska högskola (jfr kungörelsen 1940 :
298) bör även denna högskola få disponera erforderligt belopp från förevarande
anslag. Det torde likväl med hänsyn till den ifrågasatta skärpningen
av bidragsgrunderna vara tillräckligt att uppföra anslaget med ett belopp
av 1,500 kronor. Erforderliga bestämmelser i ämnet torde i sinom tid böra
utfärdas av Kungl. Majit efter förslag av högskolemyndigheterna. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
de tekniska högskolorna för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av..........................kronor 1,500.

[109 ] 13. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de
tekniska högskolorna, förslagsanslag. Beträffande dessa ersättningar gälla
i huvudsak samma bestämmelser som tillämpas i fråga örn universiteten.
Anslagsbelastningen i avrundade tal framgår av följande tablå:

_ , Anvisat belopp Nettoutgift

Budgetar kronor kronor

1938/39.................. 3,000 2,000

1939/40.................. 2,000 11,400

Departe mentschefen.

160 1941. Åttonde huvudtiteln: Tekniska högskolor.

För innevarande budgetår har anslaget bestämts till 1,000 kronor. Tekniska
högskolans styrelse och lärarkollegium ha, under framhållande att
antalet vakanta lärarbefattningar vid högskolan under budgetåret 1939/40
varit osedvanligt stort, hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras
med 3,000 kronor.

Grunderna för ersättningens bestämmande torde i besparingssyfte böra
undergå de ändringar, som framgå av vad jag under punkten 81 yttrat.
Anslaget synes dock med hänsyn till belastningen böra i enlighet med det
framlagda förslaget uppföras med 3,000 kronor. I detta sammanhang vill
jag erinra, att för innevarande budgetår är för tekniska högskolan i Stockholm
uppfört ett förslagsanslag av 200 kronor till ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. Detta anslag torde böra i likhet med det för universiteten
och karolinska institutet anvisade från och med nästa budgetår
indragas (jfr punkt 81). Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid
de tekniska högskolorna för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av.....................kronor 3,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Skolöverstyrelsen.

161

G. Skolöverstyrelsen.

[110.] 1. Skolöverstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. 2. Skolöverstyrelsen:
Omkostnader, förslagsanslag. Dessa anslag äro nu uppförda
med 688,900 kronor respektive 114,300 kronor. Såsom framgår av punkten
180 i det följande, har jag för avsikt att föreslå Kungl. Majit att för 1941
års riksdag framlägga förslag rörande de för arbetslös ungdom inrättade
verkstadsskolornas framtida ställning. Då frågan örn skolöverstyrelsens anslagsbehov
för nästa budgetår bör bedömas i nyssnämnda sammanhang,
torde dessa båda anslag böra i riksstatsförslaget upptagas med beräknade
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42
dels till Skolöverstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag
av..............................kronor 780,000;

dels ock till Skolöverstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av. ............................i kronor 120,000.

Bihang till riksdagens protokoll 10\1. 1 sami. Nr 1 Del 11

162

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

H. Allmänna läroverken m. m.

[lil.] 1. Högre lärarinneseminariet: Avlöningar, förslagsanslag. Detta
anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med 433,800 kronor, sänktes
för innevarande budgetår med 29,800 kronor till 404,000 kronor. Anslaget
disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 479.

Vid de allmänna läroverken skola enligt läroverksstadgan vara anställda
ämneslärare (rektorer, lektorer och adjunkter) och, vid samläroverk och läroverk
för flickor, jämväl en eller flera ämneslärarinnor. För behörighet till
ämneslärarinnebefattning fordras bland annat att antingen i fråga örn examina
m. m. ha uppfyllt villkoren för att kunna utnämnas till lektor eller
adjunkt vid allmänt läroverk eller att ha genomgått vederbörlig kurs vid
högre lärarinneseminariet. Ett stort antal av de nuvarande ämneslärarinnorna
äro behöriga jämväl till ämneslärarbefattning. Adjunkterna tillhöra
lönegraden A 23 och ämneslärarinnorna lönegraden A 21.

Högre lärarinneseminariet hade till ursprunglig uppgift huvudsakligen
att utbilda ämneslärarinnor för de egentliga flickskolorna. Verksamheten
utvidgades sedermera till att avse utbildning av ämneslärarinnor även för
statsläroverken samt för kommunala mellanskolor och flickskolor samt högre
folkskolor.

Frågan örn avveckling vid de allmänna läroverken av ämneslärarinneinstitutionen
— som infördes i en tid då erforderligt antal kvinnliga lärare med akademisk
utbildning icke fanns att tillgå — och av högre lärarinneseminariet
har under de senare åren ofta varit på tal. Senast ha 1936 års lärarutlildningssaJclcunniga
i sitt den 26 november 1938 avgivna betänkande angående
utbildningen av lärare vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter (statens offentliga utredningar 1938: 50) föreslagit nedläggande
av ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken och
avveckling av högre lärarinneseminariet.

Seminariets avveckling skall enligt de sakkunnigas förslag ske successivt
på det sätt, att antagandet av nya elever upphör från och med höstterminen
1941. Denna avveckling skulle i så fall vara avslutad med utgången
av läsåret 1943/44. De sakkunniga ha vidare förordat, att seminariets övningsskola
(normalskola för flickor, fyraårig realskola och sexårig folkskola)
från och med den 1 juli 1941 organiseras som en läroanstalt med uppgift
att även vara en försöksskola för ett av de sakkunniga föreslaget psykolo -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

163

gisk-pedagogiskt institut, vilket skulle omhänderhava jämväl praktisk utbildning
av lärare. Samtidigt härmed skulle övningsskolan vid seminariet utvidgas
med ett fyraårigt latingymnasium, som skulle upprättas ring för ring i samband
med seminarieavdelningarnas successiva indragande.

I utlåtande den 18 december 1939 över betänkandet har skolöverstyrelsen
anslutit sig till förslaget örn ämneslärarinneinstitutionens avskaffande och
högre lärarinneseminariets nedläggande.

Det första steget till den nya organisationens genomförande vore enligt
överstyrelsen under alla omständigheter inställandet av elevintagningen vid
högre lärarinneseminariet. Detta steg borde enligt överstyrelsens mening
tagas så snart som möjligt. Överstyrelsen räknade med att avvecklingen
skulle påbörjas höstterminen 1941. Denna sin ståndpunkt motiverade överstyrelsen
bland annat med önskvärdheten att undvika överproduktion av
lärarkrafter, som icke beräknades kunna få sysselsättning. Antalet seminarieutbildade
lärarinnor utan ordinarie tjänst hade av överstyrelsen i december
1939 beräknats till mellan 350 och 400. I samband med seminariets
nedläggande borde en fyraårig latingymnasielinje upprättas. Överstyrelsen
framhölle, att överstyrelsens förslag syftat på tämligen näraliggande
resultat men att perspektiven under arbetets gång av kända skäl snabbt
förskjutits och att överstyrelsen därför icke kunde göra sig någon förhoppning
om att de av överstyrelsen framlagda förslagen omedelbart skulle läggas
till grund för fortsatt behandling av frågorna. Detta gällde i främsta
rummet de nyuppbyggda organisationsformer, för vilka inga kostnadsberäkningar
under förhandenvarande ovissa läge kunde göras.

Centralstyrelsen för Sveriges extralärarförening bar hemställt, att Kungl.
Majit måtte besluta örn definitivt nedläggande av seminariet genom successiv
avveckling från och med höstterminen 1941. Ett yrkande i samma riktning
har framställts av styrelserna för Malmökretsen av extralärarföreningen
och för läraraspirantemas förening i Lund.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 hemställt,
att förevarande anslag måtte för nästa budgetår uppföras med 407,600
kronor.

Då överstyrelsen alltjämt vidhölle sin ståndpunkt, att elevintagningen vid
högre lärarinneseminariet borde inställas höstterminen 1941, men holle före,
att frågan om uppbyggandet av ett latingymnasium borde bli föremål för
ytterligare utredning, bland annat genom undersökning av det totala behovet
av flickgymnasier på Östermalm, föresloge överstyrelsen, att inställandet
av elevintagningen vid högre lärarinneseminariet tills vidare såsom ett provisorium
fastställdes för läsåret 1941/42. Av de av seminariets rektor gjorda
beräkningarna framginge, att detta för anslaget till avlöningar för budgetåret
1941/42 skulle innebära en besparing av 13,883 kronor.

Till rektors förslag till beräkning av ifrågavarande anslag i övrigt syntes
böra läggas den summa, som motsvarade höjningen av det rörliga tillägget
från 9 till 15 procent. Då rörliga tillägget för innevarande budgetår beräknats
till 26,650 kronor, borde motsvarande anslagssumma för budgetåret
1941/42 höjas med 18,065 kronor till 44,715 kronor, vilken summa dock
med hänsyn till att timlärare i stor utsträckning anställts såsom vikarier å

164

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

yakanssatta lektorstjänster torde kunna sänkas till 44,133 kronor. Ökningen
å ifrågavarande anslagspost bleve 17,483 kronor.

Förevarande anslag borde således beräknas till (404,000 —13,883 + 17,483=)

407,600 kronor.

Därest en uppräkning av timlärararvoden skulle komma att beslutas med
exempelvis 9 procent, beräknades en förhöjning av anslaget. Timlärarna
vid seminariet vore av två kategorier: dels sådana, som vore att betrakta
som speciallärare och meddelade särskilt kvalificerad undervisning i seminariets
högre eller lägre kurs eller i skolköksseminariets lärarinnekurs och
övriga kurser (teoretiska ämnen), dels sådana som vore i stort sett jämställda
med timlärare och Övningslärare vid läroverken. De förra (speciallärarna)
åtnjöte särskilda av Kungl. Majit fastställda arvoden, som betydligt
överstege timlärararvodena vid läroverken, de senare hade arvoden, som
i stort vöre identiska med läroverkens. Ifrågasatt tilldelning av rörligt tilllägg
till den första kategorien (speciallärarna) syntes enligt överstyrelsen
icke vara påkallad. För ifrågavarande lärare hade en erforderlig förhöjning
av arvodena nyligen vidtagits. Under förutsättning att endast det
senare slaget av timlärararvoden uppräknades, komme anslagsförhöjningen
att utgöra 825 kronor.

Utan att nu taga ställning till det av lärarutbildningssakkunniga framlagda
förslaget örn avveckling av högre lärarinneseminariet och änmeslärarinneinstitutionen
anser jag mig i likhet med skolöverstyrelsen böra såsom
en provisorisk åtgärd, ägnad att minska det föreliggande överskottet på
seminarieutbildade ämneslärarinnor, föreslå, att elevintagningen vid seminariet
inställes höstterminen 1941. Enligt verkställda beräkningar ernås härigenom
för nästa budgetår en minskning av detta avlöningsanslag med i
runt tal 13,800 kronor. Jag förutsätter, att det skall vara möjligt att inom
den närmaste tiden till slutlig behandling upptaga frågan örn seminariets
framtida ställning.

1940 års urtima riksdag har i anledning av propositionen nr 65 medgivit
en förhöjning med omkring 9 procent av ersättningarna till sådana timlärare
vid de statliga och statsunderstödda läroanstalterna, vilka ha läraranställningen
till huvudsaklig sysselsättning eller förvärvskälla och tillika
äro mera fast knutna till det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet.
Vad högre lärarinneseminariet beträffar, synes en höjning av
arvodena till de s. k. speciallärarna på av skolöverstyrelsen anförda skäl
som regel icke böra ifrågakomma. Merkostnaderna vid en höjning av de
i övrigt vid seminariet utgående timlärararvodena synas bli så jämförelsevis
obetydliga, att de icke torde behöva vid anslagsberäkningarna särskilt uppmärksammas.

I övrigt ifrågasätter jag inga andra ändringar i avlöningsstaten för högre
lärarinneseminariet än sådana, som föranledas av det rörliga tilläggets höjning
till 15 procent samt den av 1940 års urtima riksdag beslutade ändrade
uppställningen av avlöningsstater. Med ledning av från skolöverstyrelsen
inhämtade uppgifter beräknar jag sålunda anslagsposten till avlöningar

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

165

till ordinarie tjänstemän till 188,000 kronor (—115,100 kronor), anslagsposten
till avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal till ett maximerat
belopp av 159,000 kronor (+ 92,000 kronor) samt anslagsposten till rörligt
tillägg till 42,550 kronor (+ 15,900 kronor). Anslaget bör alltså för nästa
budgetår minskas med (—• 115,100 + 92,000 + 15,900 =) 7,200 kronor till

396,800 kronor. Jag hemställer, under hänvisning till vad av mig i det
följande yttras rörande utsträckning av undervisningsskyldigheten för lärare,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,för -

slagsvis........................ kronor 188,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 7,250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
................. » 159,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 42,550

Summa förslagsanslag kronor 396,800;

dels ock till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 396,800.

[112 ] 2. Högre lärarinneseminariet: Omkostnader, förslagsanslag.
Detta anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med 44,300 kronor,
sänktes av statsfinansiella skäl för innevarande budgetår med 4,000 kronor
till 40,300 kronor. Anslaget disponeras enligt en på sid. 480 i statsliggaren
införd omkostnadsstat. Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte
för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

Under omkostnadsstaten bör i anslutning till de av 1940 års urtima riksdag
godkända principerna för bestridande av sjukvårdskostnader upptagas en
särskild anslagspost till sjukvård m. m., vilken i enlighet med av skolöverstyrelsen
under hand lämnad uppgift torde böra beräknas till 2,000 kronor.
Då omkostnaderna torde i någon mån minskas, örn elevintagningen vid
högre lärarinneseminariet inställes på sätt av mig i det föregående förutsatts,
anser jag mig böra räkna med att anslaget skall utan ytterligare höjning
vara tillräckligt för bestridande av de ökade bränslekostnaderna. Jag tillstyrker
i övrigt oförändrad medelsanvisning och beräknar sålunda anslaget
till 42,300 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 42,300.

Departe mentschefen.

166

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

[113 ] 3. Högre lärarinneseminariet: Stipendier. Till detta ändamål
anvisades intill budgetåret 1933/34 årliga anslag med tillhopa 2,500 kronor.
Ar 1933 minskades anslagsmedlen av statsfinansiella skäl till 1,700 kronor,
vilket belopp alltsedan dess årligen anvisats för ändamålet. Från och med
innevarande budgetår kommer anslaget jämväl elever vid skolköksseminariet
och hushållsskolan tillgodo. Skolöverstyrelsen har hemställt örn anvisande
för nästa budgetår av oförändrat anslag.

Departe mentschefen.

Jag biträder förslaget och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Högre lärarinneseminariet: Stipendier för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av........kronor 1,700.

[114] 4. Allmänna läroverken: Avlöningar, förslagsanslag. Detta
anslag är för innevarande budgetår uppfört med 26,280,000 kronor. I jämförelse
med nästföregående budgetår innebär detta en anslagsminskning
med 156,500 kronor. Beträffande anslagets disposition hänvisas till statsliggaren,
sid. 480 ff.

Enligt skolöverstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår föranleder
den beräknade ökningen av läroverkens elevantal m. m. en anslagshöjning
med 94,800 kronor samt de ökade kostnaderna för rörligt tillägg en anslagshöjning
med 1,476,600 kronor. Omräkningen av anslaget i enlighet
med de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag medför enligt överstyrelsens
kalkyler en ytterligare anslagshöjning med 1,092,000 kronor.
Vidare har överstyrelsen föreslagit å ena sidan inrättande av vissa nya
tjänster m. m., å andra sidan vissa besparingsåtgärder, tillhopa medförande
en nettohöjning av anslaget med 9,600 kronor. Anslaget skulle för nästa
budgetår sålunda höjas med tillhopa (94,800 + 1,476,600 + 1,092,000 +
+ 9,600 =) 2,673,000 kronor till 28,953,000 kronor.

Anslagshöjningen med 9,600 kronor uppkommer på följande sätt:

kronor

a) löneökning för rektor vid samrealskolan i Ljusdal enligt

fastställd plan...................................... + 600

b) inrättande av två nya lektorstjänster (en i Stockholm och en

i Göteborg)........................................+ 18,200

c) återbesättande av en vakant adjunktstjänst vid samrealskolan
i Ljusdal...................................... + 6,700

d) tillfällig indragning av treåriga latinlinjen vid högre allmänna
läroverket för gossar å Södermalm i Stockholm....... — 7,000

e) sänkning av vissa arvoden........................ —8,900

Nettoökning kronor + 9,600.

Höjningen med 94,800 kronor uppkommer dels genom beräknad ökning
av antalet icke-ordinarie ämneslärare samt ökning av kostnaderna för undervisning
i övningsämnen till följd av ökat elevantal, dels ock genom den av
1940 års urtima riksdag beslutade regleringen av vissa timlärararvoden
(31,000 kronor).

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

167

Att omräkningen av avlöningsanslaget föranleder en ökad medelsanvisning
med 1,092,000 kronor beror i huvudsak på följande omständigheter.
Vid bestämmandet av anslaget för innevarande budgetår har den beräknade
höjningen av det rörliga tillägget från 6 till 9 procent å ena sidan föranlett
en uppräkning av anslagsposten till rörligt tillägg med 740,000 kronor
men å andra sidan i enlighet med vad chefen för finansdepartementet anförde
i 1940 års statsverksproposition en motsvarande minskning av anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. På samma sätt
förfors med i stort sett samtliga avlöningsanslag i riksstaten i syfte att
anslagsmässigt ge uttryck åt de besparingar, som beräknades bli en följd
av den vidtagna begränsningen av vikariatsförordnandena. För nästa
budgetår skall i enlighet med de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag
en dylik reducering icke ske utan varje anslagspost beräknas
med hänsyn till den väntade verkliga belastningen. Vidare lia vikariatskostnaderna
för nästa budgetår av skolöverstyrelsen beräknats under antagande,
att till militärtjänst under läsåret 1941/42 inkallas ungefär lika
många lärare som under hösten 1940, på grund varav dessa kostnader upptagits
med avsevärt högre belopp än normalt.

Jag återkommer i det följande till detaljerna i skolöverstyrelsens förslag.

a) Särskilda besparingsåtgärder.

Trots beräknad utökning av läroverksorganisationen till följd av tidigare
beslutade organisatoriska förändringar har anslaget för innevarande budgetår
kunnat för första gången på länge bestämmas till ett belopp, som understiger
det för nästföregående budgetår anvisade. Detta har möjliggjorts
genom de besparingsåtgärder, som på Kungl. Maj:ts förslag beslötos av
1940 års lagtima riksdag.

Amneslärarnas undervisningsskyldighet ökades sålunda med V2 veckotimme
till i medeltal 22 veckotimmar på det högre och 27 veckotimmar
på det lägre stadiet.

Elevantalet i realskolans avslutningsklasser höjdes från 30 till 35.

Totala antalet nybörjaravdelningar begränsades till högst samma antal
som läsåret 1939/40.

Intagning av elever inställdes tills vidare i lägsta årsklassen av följande
läroverkslinjer, nämligen

a) lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö,

b) klassiska försökslinjen vid högre allmänna läroverket för gossar å
Norrmalm i Stockholm,

c) den fyraåriga realskollinjen vid samrealskolan i Trelleborg,

d) den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Västerås, samt

e) den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i
Orebro.

Förbud meddelades mot sådan uppdelning av större klasser vid nybörjarundervisning
i modersmålet och främmande levande språk, som föranledde
särskilda kostnader för statsverket.

Rätten att anordna tillvalsundervisning i vissa ämnen på det högre gymnasiestadiet
begränsades.

Dessa besparingsåtgärder beräknades tillsammans med motsvarande åt -

168

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

gärder vid de högre kommunala skolorna medföra följande minskning av
lärår- och anslagsbehovet:

Minskat lärarbehov Minskat anslagsbehov

Allmänna läroverk................ 127 kronor 718,000

Högre kommunala läroanstalter...... 83_»_440,600

Summa 210 kronor 1,158,600.

Elevtillströmningen till läroverken höstterminen 1940 och därmed även
lärarbehovet blev mindre än beräknat; enbart för de allmänna läroverkens
del understeg sålunda behovet av lärarkrafter med full tjänstgöring med icke
mindre än 28 det beräknade.

Antalet tidigare vid undervisningsväsendet sysselsatta lärare, som genom
besparingsåtgärderna blivit utan sysselsättning, är emellertid lägre än dessa
siffror utvisa. Hänsyn måste nämligen tagas till det ökade lärarbehov, som
inom vissa delar av läroverksväsendet uppstått för innevarande läsår på
grund av tidigare beslutad utökning av skolorganisationen. Enligt från skolöverstyrelsens
extralärarbyrå inhämtade uppgifter uppgick nettominskningen
av antalet förut befintliga lärartjänster till omkring 130. Vid denna beräkning
hade, framhålles det, indragna tiinlärartimmar omräknats i fulla lärartjänster.
Det verkliga antalet lärare, som ställts utan arbete, vore avsevärt
större. Indragningarna hade nämligen i första hand drabbat timlärare och
särskilt sådana, som icke haft full tjänstgöring, varför man finge räkna
med att minst 160 lärare därigenom blivit arbetslösa.

Skolöverstyrelsen, som utgått ifrån, att besparingsåtgärderna skola äga
bestånd även under nästa läsår, har diskuterat möjligheterna att vidtaga
än längre gående besparingsåtgärder. Överstyrelsen har emellertid icke ansett
sig kunna tillstyrka några nya generella besparingsåtgärder. Av den i
ämnet föreliggande utredningen inhämtas följande:

1. Ökning av undervisningsskyldigheten. En ytterligare ökning
av undervisningsskyldigheten med V2 upp till 31/s veckotimme skulle enligt
skolöverstyrelsens beräkning (som beträffande de högre kommunala läroanstalterna
icke avser en höjning med mer än 1 V2 timme) medföra följande
minskning av lärår- och anslagsbehovet:

Höjning i veckotimmar	Minskat lärarbehov	Minskat anslagsbehov
Allmänna läroverk	Högre kom-munala läro-anstalter	Summa	Allmänna läroverk	Högre kom-munala läro-anstalter	Summa
v*......	45	5	50	247,000	79,000	326,000
1 ......	88	33	121	482,000	180,000	662,000
i v*......	130	53	183	713,000	277,000	990,000
2 ......	171	—	—	940,000	—	—
2 ''h......	210	—	—	1,150,000	—	—
3 ......	247	—	—	1,350,000	—	—
3 ‘/a......	283	—	—	1,550,000	—	—

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

169

Härvid har icke räknats med någon höjning av rektorernas och övningslärarnas
undervisningsskyldighet. För övningslärarnas del mötte formella
svårigheter, i det en höjning för de flesta lärarna icke skulle medföra en
ökning av den presterade arbetskvantiteten, som bestämdes av läroverkens
behov, utan blott en minskning av den kontanta lönen. Vidare påpekar
överstyrelsen, att vid en del av de minsta läroverken all undervisning redan
nu bestredes av de ordinarie lärarna. Detta vore fallet i 78 klassavdelningar.
I regel överstege visserligen antalet undervisningstimmar även vid
dessa skolor för närvarande något den timsumma, som enligt gällande bestämmelser
skulle bestridas av de anställda lärarna, men skillnaden vore så
obetydlig, att överstyrelsen ansett sig kunna underlåta att tilldela dessa läroverk
timlärartimmar. Besparingsmöjligheterna genom ökning av lärarnas
tjänstgöring vore därigenom för dessa läroverks del redan konsumerade.

En ökning av undervisningsskyldigheten, framhåller överstyrelsen vidare,
kunde näppeligen komma i fråga annat än i samband med en allman höjning
av den dagliga tjänstgöringstiden för tjänstemän inom den civila statsförvaltningen.
En ökning av lärarnas undervisningsskyldighet med 3,5
veckotimmar skulle procentuellt ungefärligen motsvara en ökning av arbetstiden
inom statsförvaltningen i övrigt från 42 till 48 timmar per arbetsvecka.

Frågan om lärarnas undervisningsskyldighet kunde skärskådas även från
andra synpunkter än den statsfinansiella.

Man kunde anlägga synpunkten av en rättvis avvägning av lön och arbete
för olika grupper av tjänstemän och för olika grupper av lärare inbördes.
En noggrann avvägning från sådana utgångspunkter vore en given
förutsättning för varje lönereglering, och det torde icke kunna bestridas,
att dessa synpunkter också vittgående beaktats vid den lönereglering, som
så sent som år 1938 genomförts för lärarna. Enligt överstyrelsens mening
hade den avvägning, som då företagits, i stort sett varit rättvis. En ensidig
ökning av tjänstgöringen för lärarna i gemen eller för någon viss
lärargrupp torde svårligen kunna motiveras från dessa utgångspunkter.

Man kunde ock betrakta frågan med utgångspunkt från de krav på ökad
effektivitet, som ställdes på medborgarna i en svår krissituation. 1 en tid
som den nuvarande måste alla krafter spännas för att lösa de arbetskrävande
anpassnings- och organisationsproblemen inom olika grenar av samhällslivet,
möta krigsberedskapens krav och under allt detta tillika hålla
statens normala funktioner i gång. Det kunde i och för sig mycket väl
tänkas, att en så stor del av de utbildade lärarna foges i anspråk för dylika
extraordinära uppgifter, att personaltillgången vid läroverken bleve
otillräcklig. En tillfällig ökning av de tjänstgörande lärarnas arbete vore
under sådana förhållanden en naturlig sak, som lärarkårerna icke kunde
undandraga sig.

I synnerhet hade denna ståndpunkt hävdats av statskontoret. I dess utlåtande
rörande vissa för innevarande år planerade besparingsåtgärder vid
de allmänna läroverken (propositionen 1940:154, sid. 1(5) hade ämbetsverket
hänvisat till att i riket anbefallts såväl förstärkt försvarsberedskap som
partiell mobilisering. Den akademiska ungdomen finge därigenom sin utbildning
fördröjd, och på samma gång ökades genom inkallelser av lärare
behovet av vikarier. En ökning av undervisningsskyldigheten vore under
sådana förhållanden icke blott möjlig att genomföra utan rent av nödvändig
för ett fortsatt uppehållande av undervisningen. Ämbetsverket hade av
dessa och andra skäl ansett sig böra förorda en ökning av undervisnings -

170

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

skyldigheten för lärarna, tills vidare med en timme per vecka. Riksdagen
beslöt ock en sådan höjning, dock begränsad till en halv timme per vecka.

Argument som dessa vore givetvis värda det största beaktande. Men de
praktiska slutsatserna nr sådana överväganden vore dock alltid i stor utsträckning
beroende av mer eller mindre subjektiva förmodanden rörande
händelseutvecklingen under ett kommande år. Resonemang av detta slag
finge ökad styrka, i den mån försvarsanstalterna under året måste ökas,
liksom de förlorade i betydelse, örn krisens påfrestningar lättade.

För närvarande funnes inga nämnvärda svårigheter att förse läroverken
med skolad arbetskraft. Enligt extralärarbyråns rapport för den 15 september
detta år hade icke mindre än 751 lärare med akademisk examen
varit anmälda som platssökande; 239 av dem hade icke kunnat beredas ens
tillfällig anställning. Därtill hade funnits 138 aspiranter med examen från
högre lärarinneseminariet, av vilka 56 icke kunnat beredas anställning. Fördelningen
på de olika ämnesgrupperna vore dock icke jämn. Inkallelserna
till militär tjänstgöring drabbade i särskilt hög grad de naturvetenskapliga
ämnesgrupperna, som proportionsvis hade det största antalet manliga lärare.
Inom dessa grupper hade läraröverskottet varit tämligen obetydligt, medan
inom de flesta humanistiska grupper en avsevärd arbetslöshet rått.

Under tiden närmast före det nu pågående stormaktskriget hade det årliga
behovet av akademiskt utbildad lärarkraft tenderat mot ett antal av
cirka 200 personer per år, ersättningsbehovet inberäknat. Tillströmningen
till lärarbanan hade i stort sett varit anpassad efter dessa förhållanden.
Under krigets första år hade indragningarna gått vida längre än som svarat
mot den ökade sysselsättningen genom inkallelser till militär tjänstgöring.
För det läsår som komme kunde intet nämnvärt utvidgningsbehov
vid läroverken påräknas och ökad sysselsättning genom militära uppgifter
endast i den mån försvarsanstalterna för nästa år finge större omfattning
än nu. Det vore väl antagligt, att examensfrekvensen vid universiteten
komme att nedgå, men det vore vanskligt att avgöra huru mycket. Huruvida
tillskottet av nya aspiranter bleve större eller mindre än år 1940 kunde
icke med någon säkerhet förutsägas.

Med reservation för det fall, att inträffande händelser komme att avsevärt
öka kraven på landets försvars- och krisberedskap, ansåge sig överstyrelsen
dock ha bestämd anledning att på grund av detta läsårs erfarenheter
antaga, att tillgången på lärarkraft instundande läsår skulle vara långt
mer än tillräcklig. Ingen ökning av tjänstgöringen kunde motiveras med
brist på arbetskraft. Troligen skulle den oplacerade lärarreserven växa avsevärt,
även om undervisningsskyldigheten lämnades orubbad och lärarkraft
anställdes i överensstämmelse med överstyrelsens förslag. Skulle därtill
undervisningsskyldigheten för de redan anställda lärarna ökas, måste arbetslösheten
inom facket oundvikligen på ett oroväckande sätt okas.

Enligt all erfarenhet innebure förhandenvaron av alltför stora kontingenter
oplacerad akademiskt utbildad arbetskraft åtskilliga svårbemästrade frågor.
En omskolning av sådan arbetskraft för andra uppgifter torde i regel
vara svår att genomföra. Det vore därför enligt överstyrelsens mening högst
angeläget, att alltför bryska anpassningsstörningar förhindrades, så långt
detta med till buds stående resurser vore möjligt.

Naturligtvis vore det möjligt, att långt gående besparingsåtgärder under
krisens tryck kunde få den tvingande nödvändighet, att betänkligheter sådana
som de av överstyrelsen anförda måste giva vika. Därom kunde överstyrelsen
icke döma, liksom överstyrelsen icke heller kunde ingå på frågan,

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

171

huruvida i sådant fall ändrade lönesatser eller personalindragningar vore
att föredraga. På nuvarande stadium ansåge sig överstyrelsen dock ha fullgoda
skäl att icke tillstyrka att genom en ny höjning av lärarnas undervisningsskyldighet
åstadkomma ytterligare personalindragningar.

Centralstyrelsen för Sveriges extralärarjörening har hemställt, att någon
ytterligare höjning av undervisningsskyldigheten för lärare vid de allmänna
läroverken och med dem jämställda skolor icke måtte vidtagas.

De för innevarande läsår vidtagna besparingsåtgärderna hade i första
hand drabbat de icke-ordinarie lärarna. Redan höstterminen 1940 hade arbetslösheten
bland obefordrade akademiker varit större än någonsin tidigare.
Enligt extralärarbyråns rapport av den 15 september 1940 hade antalet
anmälda akademiker varit 751, och antalet placerade med full tjänstgöring
för hel termin 341, varför alltså 410 akademiker icke kunnat beredas
den anställning, varmed de räknat. Visserligen hade 171 av dessa erhållit
tillfälliga anställningar som vikarier för inkallade lärare och för lärare, som
åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom; de förra vikariaten, som utgjort
den avgjort större gruppen, hade emellertid genomgående varit av
kort varaktighet. Flertalet inkallade lärare torde ha återinträtt i tjänstgöring
omkring den 1 oktober 1940.

Vidare måste man räkna med att den verkliga arbetslösheten vore betydligt
större än vad extralärarbyråns rapport utvisade. Svårigheten att under
den rådande hårda konkurrensen erhålla lärarförordnande vore allmänt känd,
och många akademiker torde bland annat av denna anledning ha avstått
från att lämna in ansökan. Det funnes därjämte stora möjligheter, att arbetslösheten
komme att ökas högst avsevärt även vid ett bibehållande av
den nuvarande undervisningsskyldigheten. Vid folkskoleseminarierna hade
nyintagning av elever skett endast vid två seminarier, och minst samma
begränsning syntes vara att vänta för nästa läsår. Detta skulle medföra,
att seminarielärarnas undervisningsskyldighet komme att uppgå endast till
ungefär hälften av den normala. Därest till följd härav lektorerna vid folkskoleseminarierna
bleve ålagda att undervisa i läroverken, bleve ett motsvarande
antal icke-ordinarie lärare arbetslösa. En ökning av arbetslösheten
skulle även inträda, örn ordinarie läroverkslärare i ökad utsträckning medgåves
rätt att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder.

Styrelserna för Malmökretsen av Sveriges extralärarförening och för läraraspiranternas
förening i Lund ha anhållit, bland annat, att åtgärder icke
måtte vidtagas, som kunde medföra ytterligare indragningar av lärartjänster.

2. Begränsning av an talet nybörj aravdelningar. För innevarande
budgetår gällde, erinrar skolöverstyrelsen, att nybörjaravdelningarna icke
finge i antal överstiga de under budgetåret 1939/40 förefintliga, d.v.s. 533.
Överstyrelsen föresloge för nästa budgetår samma maximering. Antalet nybörjaravdelningar
innevarande år vore 13 lägre än läsåret 1939/40, icke
blott emedan vissa kategorier inträdessökande på grund av tidsläget avstått
från läroverksutbildning utan sannolikt även emedan avgörandet i många
fall uppskjutits på ett år. Av dem som nu kvardröjde i hemmet komme
troligen en del att nästa år söka inträde, varigenom behovet komme att
åter tendera uppåt. Det syntes därför vara riktigast att begränsa nyintngningcn
genom en föreskrift, att totalantalet nybörjaravdelningar läsaret
1941/42 icke finge överstiga motsvarande antal under budgetåret 1939/40.

172

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. rn.

3. Tillfälligt indragande av vissa läroverkslinjer. Skolöverstyrelsen
ville såsom en besparingsåtgärd föreslå tillfällig indragning av en
treårig latinlinje vid något av de stockholmsläroverk, som vore utrustade
med sådan linje. Treårig latinlinje skulle enligt gällande organisationsplan
förekomma vid de högre allmänna läroverken för gossar å Norrmalm och
å Södermalm. Lärjungeantalet vore på båda linjerna tämligen lågt, vid
norra latin i de tre ringarna respektive 10, 9 och 8 och vid södra latin
respektive 14, 10 och 4. Linjerna skulle tydligen, vad lärjungeantalet beträffade,
kunna sammanslås till en enda. Besparingar skulle därigenom
troligen uppstå i alla tre ringarna, i de båda högsta dock i mindre utsträckning,
enär redan nu samläsning med andra klassavdelningar förekomme i
åtskilliga ämnen. Överstyrelsen ansåge sig icke böra sätta i fråga, att lärjungar,
som redan intagits å någondera linjen, skulle åläggas överflytta till
annat läroverk. Däremot torde det icke vara nödvändigt, att nyintagning
i första ringen höstterminen 1941 ägde rum vid mer än det ena läroverket,
såvida icke mot förmodan lärjungetillströmningen skulle avsevärt överstiga
vad som under senare år varit vanligt. Vissa skäl talade för att linjen vid
norrmalmsläroverket i första hand borde bibehållas. Detta läroverk vore
redan nu mindre, med ett lärjungeantal innevarande termin av 756 mot
921 vid högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm. Gymnasieorganisationen
vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm hade
dessutom redan något reducerats genom den påbörjade indragningen av den
klassiska försökslinjen. Överstyrelsen ville därför föreslå, att instundande
läsår nyintagning i första ringen på det treåriga latingymnasiet vid högre
allmänna läroverket för gossar å Södermalm icke skulle äga rum, såvida icke
antalet till motsvarande ring vid högre allmänna läroverket för gossar å
Norrmalm anmälda inträdessökande överstege 30.

Överstyrelsen har även undersökt, huruvida icke på något annat håll
inom läroverksorganisationen mindre väl utnyttjade bildningslinjer förefunnes,
vilka utan alltför kännbara olägenheter kunde indragas. Att det i
så fall måste vara fråga örn undantagsföreteelser, vore utan vidare klart.
Överstyrelsen hade likväl påträffat följande fall, där lärjungetillströmningen
måste anses påfallande låg.

Latinlinjen vid statens aftonskola hade i envar av sina tre hittills upprättade
ringar lägre lärjungeantal än 10, nämligen i första ringen 9, i andra
ringen 3 och i tredje ringen 7 lärjungar. Linjen läste gemensamt med
reallinjen i de flesta ämnen. Besparingen genom successiv indragning av
linjen skulle för instundande år inskränka sig till 5 veckotimmar. Då statens
aftonskola blott för tre år sedan inrättats som försökslinje och ännu
icke hunnit föra fram någon klass till de avslutande examina, torde det vara
för tidigt att redan nu uttala något bestämt omdöme örn linjens existensberättigande.
Möjligen kunde dessutom just latinlinjen småningom erhålla
en något vidgad uppgift, i den mån plats där kunde beredas för folkskollärare,
vilka vid sidan av annan verksamhet önskade bedriva studier för
den innevarande år införda, till ett fåtal ämnen begränsade studentexamen
för folkskollärare. I nuvarande läge ansåge sig överstyrelsen under alla
omständigheter icke böra ifrågasätta linjens avskaffande.

Latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Haparanda hade i sina fyra
ringar ett lärjungeantal av respektive 7, 5, 5 och 9 lärjungar. Genom indragning
av linjen, varvid början skulle göras nästa år med första ringen,

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

173

skulle avlöningsstaten för instundande budgetår kunna lättas med arvoden
motsvarande 23 veckotimmar i läroämnen samt ett par timmar i övningsämnen.
Läroverket intoge emellertid en särställning, beläget som det vore
i en gränstrakt, där en stor del av befolkningen icke hade svenska till sitt
modersmål och där i övrigt i mångt och mycket säregna förhållanden vore
för handen. Villkoren för tillhandahållandet av läroverksundervisning på
en sådan ort borde icke göras alltför snäva. Överstyrelsen kunde för sin del
icke finna tillräckliga skäl att ens såsom en tillfällig åtgärd föreslå indragning
av ifrågavarande linje.

Vissa handelslinjer vid mindre samrealskolor vore förhållandevis klent
besökta. Nedanstående tablå gåve en översikt över de mera anmärkningsvärda
fallen.

Läroanstalt	Lärjungeantal i årskurs 1 och 2	Besparing i	veckotimmar
teoretiska läroämnen	praktiska läroämnen
Samrealskolan i Oskarshamn .......	9 respektive 5	0,75	8,5
» » Tidaholm.........	8 > 6	5,25	8,5
» » Ulricehamn........	9 > 7	6,5	8,5
> » Vaxholm.........	7 » 5	6,5	8,5

Handelslinjerna syntes ha en särskild uppgift att fylla på en del mindre
orter, där undervisningsanstalterna i övrigt vore relativt odifferentierade och
en avsevärd del av lärjungarna brukade kvarstanna i sin hemort för att
ingå i dess näringsliv. Kostnaderna vore i sådana fall även relativt blygsamma.
I sista kolumnen i tabellen angåves de besparingar, uttryckta i
veckotimmar, som i varje särskilt fall skulle ha gjorts innevarande budgetår,
örn linjens första årskurs indragits. Besparingarna vore som syntes
obetydliga och hänförde sig huvudsakligen till de praktiska läroämnena.
Överstyrelsen funne för sin del icke tillräckliga skäl att föreslå indragning
av någon av dessa linjer.

Den fyraåriga realskolelinjen vid samrealsJcolan i Lidköping hade i sina
fyra klasser respektive 5, 8, 3 och 5 lärjungar. Samläsning med parallella
avdelningar på den femåriga linjen förekomme i viss utsträckning. Med
hänsyn till den fyraåriga linjens starka ställning i vårt skolsystem ansåge
sig överstyrelsen icke heller böra föreslå indragning av denna linje.

I övrigt funnes inom läroverksorganisationen inga bildningslinjer, som
uppvisat lägre lärjungeantal än 10 i första klassen under vart och ett av
de båda senaste läsåren.

Statskontoret har tillstyrkt överstyrelsens förslag örn indragning av den
treåriga latinlinjen vid södra latinläroverket i Stockholm. Härutöver har
statskontoret ifrågasatt vissa besparingsåtgärder, nämligen

a) höjning av minimiantalet lärjungar vid undervisning i grekiska från
fyra till fem; härigenom skulle uppstå en besparing av i runt tal 10,000
kronor;

b) höjning av undervisningsskyldigheten med en veckotimme, varigenom
en besparing av 482,000 kronor skulle uppkomma;

c) inskränkning av den frivilliga undervisningen i musik, manlig slöjd

174 ■ 1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

och hushållsgöromål, vilket skulle medföra en anslagsbegränsning av 50,000
kronor.

Till stöd för dessa besparingsförslag har statskontoret anfört:

Överstyrelsen hade i ärendet förutsatt, att — liksom för löpande budgetår
— minimiantalet deltagare vid undervisning i grekiska
skulle vara 4 lärjungar. Statskontoret ville med anledning härav bringa i
erinran, att ämbetsverket i fjol icke ansett sig kunna tillstyrka, att ämnet
grekiska erhölle en annan ställning än övriga tillvalsämnen, för vilka skulle
gälla ett deltagarminimum av 5 lärjungar. Riksdagen hade emellertid beslutat
i enlighet med överstyrelsens av Kungl. Majit biträdda förslag. Sedan
det statsfinansiella läget numera undergått ytterligare försämring, ansåge sig
statskontoret icke kunna underlåta att ifrågasätta, om icke skärpta besparingsåtgärder
borde vidtagas med avseende å tillvalsundervisningen. I första
hand syntes dylika åtgärder böra gå ut på en höjning av deltagarminimum
i grekiska till 5 lärjungar. Därest överstyrelsen alltjämt erhölle möjlighet
att — där särskilda omständigheter därtill föranledde — medgiva dispens,
borde en sådan höjning utan större olägenheter kunna genomföras.

I fråga om undervisningsskyldigheten för lärarna hade överstyrelsen
— under framhållande av de höjningar, som vidtagits genom beslut
av 1937 och 1940 års riksdagar — uttalat, att ytterligare höjning näppeligen
borde kunna komma i fråga annat än i samband med en allmän höjning
av den dagliga tjänstgöringstiden för tjänstemän inom den civila
statsförvaltningen.

Statskontoret ville i detta avseende bringa i erinran föredragande departementschefens
anförande till proposition 1940:154, att den större arbetsprestation,
som måste utkrävas av i det allmännas tjänst anställda, i regel
kunde ernås därigenom, att — trots en i många fall ökad arbetsbörda —
förstärkningar av avlöningsanslagen endast undantagsvis och då i begränsad
omfattning beviljades. På grund av de inom undervisningsväsendet
rådande särskilda organisatoriska förhållandena, uttalade departementschefen
vidare, vore det vid läroanstalterna icke möjligt att ernå ökad arbetsprestation
på annat sätt än genom att höja medeltjänstgöringstiden för lärarna.
Enligt statskontorets mening borde också en ökad undervisningsskyldighet
kunna påläggas läroverkslärarna, även örn icke någon generell i siffror uttryckt
förlängning skulle ske av arbetstiden för statstjänstemannen i övrigt.
I detta sammanhang ville statskontoret framhålla, att läroverkslärarnas sammanlagda
tjänstgöringstid per år syntes icke obetydligt understiga övriga
statstjänstemäns.

Då den statsfinansiella situationen numera avsevärt försämrats, hade statskontoret
— som i annat sammanhang förordat en höjning med 2 veckotimmar
av folkskollärarnas tjänstgöringsskyldighet — ansett nödvändigt att
— för motverkande i åtminstone någon mån av de stora automatiska höjningarna
å anslaget — ifrågasätta ytterligare ökning av undervisningsskyldigheten
jämväl för här avsedda lärare.

Erinras kunde ock i detta sammanhang, att Kungl. Majit genom kungörelsen
1940:397 förordnat, att under sommarmånaderna 1940 arbetstiden
vid statliga verk och myndigheter finge inskränkas med allenast högst 3
timmar i veckan mot eljest högst 9 timmar. Arbetstiden hade härigenom
utsträckts med (13 X 6 =) 78 timmar, vilket fördelat på ett läsår örn 39
veckor gjorde 2 timmar i veckan.

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

175

I fråga om den omfattning, i vilken höjning av undervisningsskyldigheten
för läroverkslärarna nu borde ske, ville statskontoret begränsa sig till
att föreslå en höjning med 1 veckotimme. Då emellertid vid bifall härtill
medeltjänstgöringen för adjunkter skulle komma att ligga allenast 2 veckotimmar
under maximitjänstgöringen, 30 veckotimmar, men 4 veckotimmar
över minimitjänstgöringen, 24 timmar i veckan, torde maximitjänstgöringen
få ökas med 1 veckotimme. En liknande ökning torde bli nödvändig för
lektorerna.

Yad anginge den ökade undervisningsskyldighetens inverkan på arbetslösheten
inom lärarfacket ville statskontoret erinra, att ämbetsverket redan
i fjol framhållit, att även örn den akademiska ungdomens möjligheter att
vinna inträde å lärarbanan skulle minskas, detta icke kunde få hindra
statsmakterna att i nuvarande krisläge vidtaga erforderliga besparingsåtgärder.
Påpekas borde måhända i detta sammanhang avsaknaden av närmare
uppgifter beträffande de såsom platssökande anmälda.

I fråga om undervisningen i musik, manlig slöjd och hushållsgöromål
hade statskontoret i fjol förordat, att sådana inskränkningar
skulle vidtagas, som voro möjliga utan att de lärare, vilka av denna
undervisning hade sin huvudsakliga sysselsättning, bleve berövade sina
inkomstmöjligbeter. Härigenom hade ämbetsverket ansett, att en besparing
å 100,000 kronor skulle kunna vinnas.

Såsom framginge av propositionen 1940:154 (sid. 32), hade föredragande
departementschefen icke för nu löpande budgetår velat förorda åtgärder i
berörda hänseende.

I utlåtande nr 150 (sid. 16) hade statsutskottet i denna fråga uttalat, att
utskottet med hänsyn till nödvändigheten av sträng sparsamhet ansett sig
böra ifrågasätta, att en viss inskränkning för budgetåret 1940/41 vidtoges
av den frivilliga undervisningen i manlig slöjd och hushållsgöromål. Plndervisningen
i dessa ämnen borde enligt utskottets mening icke anordnas annat
än i de fall, då ett påtagligt intresse för densamma visade sig vara för
handen. Beskärning borde dock icke äga rum så, att lärare, som av denna
undervisning hade sin huvudsakliga sysselsättning, berövades sina utkomstmöjligheter.
En noggrann prövning i varje särskilt fall bleve på grund
härav erforderlig. Därest sådan prövning komme till stånd jämväl beträffande
den frivilliga undervisningen i instrumentalmusik, holle utskottet för
sannolikt, alt även här en viss inskränkning av undervisningen skulle låta sig
göra. Utskottet ansåge sig kunna räkna med en besparing av 50,000 kronor.

Riksdagen (skrivelse nr 264, sid. 6), som biträdde ett inom utskottet reservationsvis
framställt förslag, anförde, att riksdagen med hänsyn till den
pedagogiska och praktiska betydelsen av ifrågavarande undervisning, icke
minst den i manlig slöjd och hushållsgöromål, samt jämväl med tanke på
de lärare, vilka för sin utkomst vore beroende av undervisningen, icke ville
för budgetåret 1940/41 ifrågasätta någon beskärning av densamma.

Ehuru statskontoret till fullo beaktade betydelsen av den frivilliga undervisningen
i musik, manlig slöjd och hushållsgöromål och det ekonomiska
avbräck, som genom inskränkning av undervisningen skulle drabba lärarna
i dessa ämnen, nödgades ämbetsverket likväl — med tanke på det ytterligare
försämrade statsfmansiella läget — ånyo ifrågasätta, örn icke vissa
besparingsåtgärder borde kunna vidtagas jämväl på förevarande område.
Såsom riktlinjer för en besparingsaktion syntes kunna tjäna det av statsutskottet
framlagda förslaget.

176

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

De åtgärder i besparingssyfte, som för innevarande läsår vidtagits inom
den statliga läroverksorganisationen och vid de högre kommunala skolorna,
ha enligt det föregående beräknats medföra en minskning av lärarbehovet
med omkring 210 ämneslärare med full tjänstgöring. På grund av avtagande
tillströmning av elever särskilt till realskolans begynnelseklasser blev
i själva verket minskningen av lärarbehovet icke oväsentligt större och torde
kunna uppskattas till närmare 250 heltidstjänstgörande lärare. Emellertid
har minskningen av lärarbehovet delvis motvägts av en genom utökning
av undervisningsväsendet stegrad efterfrågan på lärare. Enligt nu föreliggande
beräkningar lia, örn hänsyn tages till dessa varandra motverkande
faktorer, minst 160 tidigare vid undervisningsväsendet anställda lärare blivit
utan sysselsättning. Därtill komma de läraraspiranter, som tidigare icke
haft anställning men under normala förhållanden kunnat påräkna sysselsättning
under innevarande läsår. Det minskade lärarbehovet återspeglas
i rapportsiffrorna från lärarnas arbetsförmedlingsorgan, som i mitten av
september 1940 redovisade närmare 300 ämneslärare utan sysselsättning.

Frågan om lämpligheten och möjligheten av ytterligare besparingsåtgärder
av samma natur som de redan vidtagna måste bedömas mot bakgrunden
av det föreliggande läraröverskottet och med beaktande av åtgärdernas inverkan
på undervisningsresultatet. De åtgärder, som närmast kunna ifrågakomma,
äro ytterligare ökning av undervisningsskyldigheten, höjning av
elevantalet i klasserna, begränsning av antalet nybörjaravdelningar samt
indragning av vissa läroverkslinjer.

Spörsmålet örn en höjning av elevantalet i klasserna utöver vad som skett
var förra året föremål för en ingående utredning, som gav till resultat, att
en sådan höjning av praktiska och undervisningstekniska skäl vore svår att
genomföra och för övrigt icke skulle medföra några nämnvärda besparingar.

En begränsning av antalet nybörjaravdelningar vidtogs för läsåret 1940/41
på så sätt, att det förutsattes, att totala antalet nybörjaravdelningar icke
skulle få överstiga motsvarande antal läsåret 1939/40. I själva verket uppnåddes,
såsom av den lämnade redogörelsen framgår, icke detta antal, vilket
i stället underskridits med icke mindre än 13 avdelningar. Skolöverstyrelsen
motser för nästa läsår en viss återhämtning, utan att likväl räkna med att
antalet nybörjaravdelningar under läsåret 1939/40 kommer att uppnås, och
ifrågasätter, att antalet liksom för innevarande läsår begränsas till högst
det antal avdelningar, som fanns läsåret 1939/40. Jag tillstyrker för egen
del detta förslag.

Liksom i fjol har överstyrelsen även i år företagit en inventering av de
minst frekventerade läroverkslinjerna i syfte att undersöka möjligheterna
att tillfälligt indraga vissa linjer. Jag delar den uppfattning, vartill överstyrelsen
kommit, att indragning icke för närvarande bör ifrågasättas
för andra linjer än det treåriga latingymnasiet vid södra latinläroverket i
Stockholm. Jag förordar i likhet med överstyrelsen, att intagning av elever

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

177

i första ringen av denna gymnasielinje icke må äga rum under höstterminen
1941, såvida icke antalet anmälda inträdessökande till motsvarande linje vid
högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm överstiger 30.

En ytterligare höjning av undervisning sskyldigheten försämrar icke undervisningsresultatet
under förutsättning, att gränsen för lärarnas förmåga att prestera
en fullgod undervisning icke därigenom överskrides. Ur denna synpunkt
och under nämnda förutsättning är en höjning av undervisningsskyldigheten
icke ägnad att i samma grad som övriga här diskuterade besparingsåtgärder
ingiva betänkligheter. Vid bedömandet av lämpligheten av en sådan åtgärd
får emellertid även hänsyn tagas till den skärpning av arbetslösheten
bland lärarna — till icke oväsentlig del vållad av de redan vidtagna besparingsåtgärderna
— som skulle bli följden därav. För egen del har jag
kommit till den uppfattningen, att ytterligare åtgärder i denna riktning
med hänsyn härtill icke för närvarande böra tillrådas. Fastmera kunna
åtgärder befinnas påkallade i syfte att bereda sysselsättning åt åtminstone
en del av de lärare, som nu icke kunna få läraranställning. I detta syfte
bör enligt min mening övervägas lämpligheten att beskära möjligheterna
för läroverkslärare att åtaga sig undervisning i annan läroanstalt vid sidan av
sin egentliga lärartjänst. Härigenom torde kunna åstadkommas en viss ökning
av arbetstillfällena för arbetslösa lärare. Tillstånd för lärare att åtaga
sig extra undervisning lämnas för ett år i sänder av vederbörande rektor efter
av skolöverstyrelsen givna riktlinjer. Jag förutsätter, att överstyrelsen tager
under övervägande möjligheterna att skärpa villkoren för dylik förening
av tjänster och efter prövning av på frågan inverkande omständigheter vidtager
de åtgärder, som må finnas påkallade.

Statskontoret har såsom en lämplig besparingsåtgärd angivit inskränkning
av den frivilliga undervisningen i vissa övningsämnen. Med hänsyn till
betydelsen av denna undervisning anser jag mig icke böra förorda en sådan
åtgärd. Jag kan icke heller ansluta mig till statskontorets förslag örn en
ytterligare höjning av det lägsta antal deltagare, som erfordras för att
undervisning i grekiska må anordnas.

I det följande återkommer jag till vissa andra besparingsåtgärder, som
synts mig möjliga att genomföra utöver de ingripande åtgärder, som för
innevarande läsår vidtagits och för nästa läsår böra bestå.

b) Ordinarie och icke-ordinarie personal.

Antal lärjungar, klassavdelningar och ämneslärare. Redan har
påpekats, att antalet lärjungar i de allmänna läroverken under innevarande
läsår icke uppnått det vid fjolårets anslagskalkyler beräknade. Därav
har följt, att icke heller antalet klassavdelningar och ämneslärare uppgått
till de beräknade. Jag hänvisar till efterföljande sammanställning, vari
även upptagits skolöverstyrelsens beräkningar för nästa läsår vid oförändrade
Bihang lill riksdagens protokoll 10^1. 1 sami. Nr 1 Del 11. 12

178

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

organisatoriska förhållanden. Uppgifterna äro hämtade ur överstyrelsens
framställning (antalet ämneslärare avser antalet lärare »över stat», d. v. s.
med bortseende från vikarier):

	Lärjungar	Klassavdelningar	Ämneslärare
	i nybör-jaravdel-ningar1	totalt antal	antal nybör-j aravdel-ningar	totala an-talet klass-avdelningar	ordi- narie	icke- ordi- narie
Höstterminen 1940, beräk-nat antal..........	14,880	52,510	535* 2)	2,082	2,095	433
Höstterminen 1940, verkligt antal............	14,310	51,636	520	2,066	2,095	405
Höstterminen 1941, beräk-nat antal..........	14 400	52,170	528	2,096	2,095	440
Ökning i förhållande till det verkliga antalet......	90	534	8	30	_	35

Utvecklingen av lärjungeantalet under den senaste femårsperioden belyses
av följande, av skolöverstyrelsen lämnade uppgifter:

Nybörjarklasser1)............	1936	1937	1938	1939	1940
13,463 34,373 105	13,598 35,209 101	14,010 36,017 75	14,728 36,435 55	14,310 37,294 32
Övriga klasser..............
Lyceet...................
Totalt antal...............
47,941	48,908	50,102	51,218	51,636

Det pågående stormaktskriget hade, framhåller skolöverstyrelsen, återverkat
på de allmänna läroverken liksom på de flesta av samhällets institutioner.
Det ekonomiska underlaget för barnens studier hade för många enskilda
familjer försämrats. Handelsavspärrningen hade vållat en tillbakagång inom
kommunikationsväsendet, som försvårat för landsbygdens barn att utnyttja
de högre skolornas undervisning. Den allmänna ovissheten örn framtiden
torde i många fall ha föranlett, att avgörandena om barnens fortsatta utbildning
uppskjutits något år. Trots detta hade dock icke någon minskning
av lärjungeantalet inträtt. Men ökningen vore mindre än den beräknade.
Lärjungeantalet innevarande termin läge cirka 1,6 procent lägre än det
skulle ha gjort vid ostörd fredlig utveckling.

I fråga om läroverkens högre klasser -— gymnasiet och de övre realskoleklasserna
— vore inga avvikelser från förkrigsförhållandena statistiskt påvisbara.
En skolutbildning, som redan fortgått några år, representerade ett
så stort ekonomiskt värde, att den i regel icke avbrötes utan tvingande
skäl, även om uppoffringarna för dess fullbordande kunde vara tunga nog
att bära. Tillströmningen till realskolans nybörjarklasser hade däremot nedgått
med inemot 400 lärjungar, mest märkbart på den fyraåriga linjen. En
avsevärd avgång hade även ägt rum bland dem som tillbragt ett år i den

'') l5, l4, I4 och Is.

2) Höstterminen 1939 var antalet klassavdelningar 533.

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

179

fyraåriga realskolan. Av allt att döma hade konjunkturförsämringen satt
starkare spår i lärjungetillströmningen från landsbygden än från städerna.

Endast i den mån de i tiden inneboende utvecklingstendenserna holle
sig konstanta, kunde beräkningarna för nästa läsår göra anspråk på pålitlighet.
Ett återvändande till fredsförhållandena skulle medföra, att kalkylerna
måste utfalla avsevärt för lågt, medan åter en ny stor försämring av
landets _ ekonomiska förhållanden kunde innebära, att prognosen bleve för
hög. Överstyrelsen ville likväl understryka, att det fordrades kraftiga förändringar
i det ekonomiska livet, innan de tydligt återspeglade sig i läroverkens
elevomslutning. Depressionen i början av 1930-talet hade knappast
kunnat påvisas i läroverkens lärjungesiffror. Det nu pågående europeiska
kriget hade med allt vad det innebure för vårt folk dock icke hindrat en
ytterligare tillväxt av lärjungenumerären. Tillströmningen till de högre
skolorna bestämdes tydligen i sista hand av så djupt liggande sociala faktorer,
att de tämligen litet berördes av världshändelsernas spel.

Ökade möjligheter för de unga att vinna anställning inom näringslivet
torde på alla stadier sänka lärjungeantalet, minst dock i gymnasiets högre
klasser. En stegrad ungdomsarbetslöshet under det kommande året med
minskade möjligheter för föräldrarna att bereda barnen sysselsättning skulle
efter all sannolikhet tvärtom öka anslutningen till de högre skolorna. Försämringar
av kommunikationerna torde särskilt återverka på lärjungerekryteringen
å den fyraåriga realskolelinjen; eventuella förbättringar under det
kommande året, t. ex. i samband med utnyttjandet av inhemska motorbränslen,
skulle alltså troligen återgiva linjen något av det, som innevarande
år förlorats. — En allmän ovisshet om framtiden orsakade ofta, att avgörandena
om barnens skolgång uppskötes, medan en återvändande optimism
påskyndade dem.

Erfarenheterna från det förra världskriget gåve närmast vid handen, att
överstyrelsens beräkning av lärjungeantalet för nästa budgetår vore något
för låg. Det vore därför icke uteslutet, att korrektiv bleve erforderliga.
Överstyrelsen förutsatte därför, att anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal även för nästa budgetår betecknades förslagsvis.

Den beräknade automatiska ökningen med 30 klassavdelningar fördelar
sig enligt överstyrelsens framställning sålunda:

Klass avdelningar: -

a. Till följd av beräknad tillströmning till nybörjaravdelningarna (klass 1

och ring II å vissa orter beräknas tillkomma 15 nya avdelningar, medan till
följd av minskad tillströmning å andra orter 7 nu befintliga nybörjaravdelningar
beräknas kunna indragas (15 — 7 =)..................... 8

b. Till följd av tidigare beslutade organisationsändringar beräknas tillhopa

12 klassavdelningar tillkomma............................. 12

c. Till följd av under senare år fattade beslut örn upprättande av nya

parallellavdelningar av klass 1 oell ring I, vilka nu successivt utvecklas till
parallellinjer, beräknas tillkomma 10 klassavdelningar.............. 10

Summa nya klassavdelningar 30.

Vid bifall till överstyrelsens förslag om indragning av den treåriga latinlinjen
vid södra latinläroverket i Stockholm beräknas antalet nya klassavdelningar
komma att minskas till 29, motsvarande 34 ämneslärare med
deltidstjänstgöring. Vid bifall till överstyrelsens förslag örn inrättande av
två nya lektorstjänster och återbesättande av en vakant adjunktstjänst skulle
antalet erforderliga nya icke-ordinarie ämneslärare nedgå till 31, vilket i

180

1941. Åttonde huvndtiteln: Allmänna läroverken m. m.

förhållande till det beräknade antalet för innevarande läsår innebär en ökning
med 3 till 436.

Ordinarie tjänster. Skolöverstyrelsens förslag innebär, vad rektorsbefattningarna
beträffar, allenast en ökning med 600 kronor av statens andel
i kostnaderna för rektorstjansten vid samrealskolan i Ljusdal i enlighet
med planerna för skolans förstatligande. Vad ämneslärartjänsterna beträffar,
bar överstyrelsen föreslagit inrättande av två nya lektorstjänster och
återbesättande av en vakant adjunktstjänst. Några nya övningslärartjänster
har överstyrelsen icke ifrågasatt. Liksom hittills borde det även under
nästa läsår ankomma på Kungl. Maj:t att, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning skulle tillsättas, besluta, huruvida befattningen
skulle kungöras ledig såsom adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst.

Överstyrelsen har visserligen ansett önskvärt att inrätta 5 lektors- och 7
adjunktstjänster vid vissa under utbyggnad varande läroverk men av statsfinansiella
skäl ansett sig icke böra föreslå omedelbart upprättande av mer
än ett absolut minimum av nya tjänster, vilkas avböjande skulle medföra
synnerliga svårigheter för berörda läroverk. Detta vore fallet beträffande
en lektorstjänst vid vart och ett av högre allmänna läroverket för flickor å
Södermalm i Stockholm och högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.
Överstyrelsen föresloge, att dessa två nya tjänster beviljades, vilket
skulle medföra en höjning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän med 18,200 kronor. Vad adjunktstjänsterna beträffade, ansåge
överstyrelsen, att den vakanssatta tjänsten vid samrealskolan i Ljusdal
borde besättas, vilket syntes vara en konsekvens av tidigare beslut örn förstatligandet
av den förutvarande kommunala mellanskolan på orten; kostnaderna
härför uppginge till 6,700 kronor. Övriga adjunktstjänster ansåge
sig överstyrelsen böra föreslå besatta genom överflyttning från andra läroverk.
Denna utväg vore icke god, dels emedan sådana adjunktstjänster
måste disponeras även för att motverka en vid många läroverk förefintlig
disproportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare, dels emedan icke
ett tillräckligt antal sådana tjänster beräknades bli lediga under närmaste
året. Ehuru behovet av nya ordinarie övningslärartjänster vore stort, hade
överstyrelsen avstått från att framlägga förslag i detta hänseende.

Kostnaderna för de nuvarande ordinarie tjänsterna under nästa budgetår
enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder har överstyrelsen beräknat till

21,576,000 kronor, varav 21,411,000 kronor till tjänstemän på ordinarie stat
och 165,000 kronor till tjänstemän på övergångsstat. Därest, såsom för
innevarande budgetår skett, fråndrages ett belopp av 740,000 kronor, skulle
följaktligen kostnaderna för avlöningar till tjänstemän på ordinarie stat
uppgå till (21,411,000 — 740,000=) 20,671,000 kronor, eller 11,000 kronor
mera än för innevarande budgetår. Merkostnaden förklaras av den automatiska
ökningen av på ordinarie Övningslärare belöpande undervisning i
övningsämnen. Med tillämpning av de nya principerna för beräkning av
lönekostnaderna har överstyrelsen uppskattat kostnaderna för de nu befintliga
tjänsterna på ordinarie stat och på övergångsstat till sammanlagt i runt
tal 20,270,000 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

181

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle alltså vid
bifall till överstyrelsens förslag uppföras med (20,270,000 + 600+18,200 +
+ 6,700=) i runt tal 20,295,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att någon begränsning av vikariatsförordnandena
på liknande sätt som vid de centrala ämbetsverken icke vid
läroverken vore möjlig, utan att undervisningen inställdes i viss utsträckning.
Den enda inskränkning i fråga om vikariatsförordnanden, som kunde
göras, gällde lektorsvikariat. Under normala förhållanden förordnades på
ett lektorsvikariat i regel en adjunkt, och dennes tjänst uppehölles av en
icke-ordinarie lärare. Under nu rådande förhållanden kunde en besparing
med i runt tal 33,000 kronor göras genom att en icke-ordinarie lärare förordnades
uppehålla den undervisning, som vore förknippad med lektorstj
ansten.

Icke-ordinarie ämneslärare. Under nuvarande förhållanden har
skolöverstyrelsen icke ansett sig böra ifrågasätta någon ökning av de extra
ordinarie adjunkternas och ämneslärarinnornas antal, för närvarande 205
respektive 35. Såsom av det föregående framgår, har överstyrelsen med
hänsyn till nedgången av elevtillströmningen beräknat det erforderliga antalet
icke-ordinarie ämneslärartjänster till 436, vilket innebär en ökning med
endast tre i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade. Härvid
ha, såsom hittills varit brukligt, icke medräknats vikarier på ordinarie
eller icke-ordinarie lärartjänster. Då kostnaderna för dessa vikarier jämlikt
de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag numera skola särskilt
beräknas, har överstyrelsen verkställt en uppskattning av behovet av vikarier
för nästa läsår.

Under vårterminen 1940 hade 172 lärare tjänstgjort såsom vikarier
för hel termin, varav 44 extra ordinarie adjunkter, 4 extra ordinarie
ämneslärarinnor, 104 extra adjunkter, 15 extra ämneslärarinnor samt 5 timlärare
med full tjänstgöring. Överstyrelsen utginge ifrån, att behovet av
sådana vikarier kom me att vara lika stort nästa läsår. Ett behov förefunnes
även av tillfälliga vikarier, som kunde rycka in vid sjukdomsfall,
militära inkallelser m. m. Vid inventering av den tillfälligt anställda lärarkraften
den 15 september 1940 hade det visat sig, att 108 lärare haft tillfällig
anställning med full tjänstgöring, varav 81 såsom vikarier för till
militärtjänst inkallade lärare. Det vore naturligtvis ytterst vanskligt att för
ett kommande år uppskatta denna löst anställda lärarreserv i absoluta siffror.
Särskilt påverkades behovet i högsta grad av de militära inkallelserna.
Överstyrelsen utginge från ett permanent behov av tillfälliga vikarier av
samma omfattning som det enligt inventeringen den 15 september faktiskt
förefintliga.

Kostnaderna för icke-ordinarie ämneslärare med förordnanden på minst
en termin hade överstyrelsen, med inberäknande av kostnaderna för avlöningsförhöjningar
och kallortstillägg, uppskattat till i runt tal 3,501,000
kronor. Till ersättningar åt förutnämnda 108 vikarier med kortare förordnanden
hade överstyrelsen beräknat ett belopp av 590,000 kronor erforder -

182

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

ligt. Vidare borde liksom för innevarande budgetår beräknas ersättning
med 7,200 kronor åt läraren i ryska vid nya elementarskolan i Stockholm,
500 kronor för arvoden åt extra lärare och timlärare för efter vårterminens
slut förrättade prövningar samt 3,500 kronor i arvoden för föreläsningar i
sexuella frågor. Vidare har överstyrelsen erinrat, att 1940 års lagtima riksdag
förutsatt, att Kungl. Maj:t skulle vidtaga de åtgärder, som kunde befinnas
påkallade för utredning och belysning av frågan örn beredande av
kompensation i en eller annan form åt timlärare för de stegrade levnadskostnaderna.
Överstyrelsen har med anledning härav ifrågasatt en förstärkning
med 9 procent av ersättningarna åt de timlärare, som för närvarande
åtnjuta arvoden utan rörligt tillägg. Kostnaderna härför kunde —
örn arvodesregleringen skulle begränsas till lärare med förordnande minst
för hel termin, vilka därtill hade sin huvudsakliga försörjning av anställningen
— preliminärt uppskattas till i runt tal 18,000 kronor. Tillhopa
erfordrades alltså för avlöning åt icke-ordinarie ämneslärare (3,501,000 +
+ 590,000+7,200 + 500 + 3,500+18,000=) i runt tal 4,120,000 kronor.

Icke-ordinarie teckningslärare. För undervisning i teckning och
välskrivning finge enligt meddelad föreskrift under innevarande läsår ur
delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal utgå
vad som erfordras för högst 4,117 veckotimmars undervisning, varav högst
50 veckotimmars frivillig undervisning vid de allmänna läroverken och 1
veckotimme vid statens aftonskola, i den mån undervisningen icke bestredes
av ordinarie lärare. Av den sålunda medgivna undervisningen.hade endast
4,050 veckotimmar tagits i anspråk, 67 mindre än beräknat. Överstyrelsen
beräknade det för nästa budgetår vid oförändrad organisation erforderliga
timantalet till 4,108 veckotimmar, varav liksom nu 51 veckotimmar för frivillig
undervisning. Skäl kunde visserligen anföras för någon utvidgning
av denna, särskilt för realgymnasiernas räkning, men hänsynen till de rådande
statsfinansiella förhållandena hade avhållit överstyrelsen från att i
detta avseende framställa något förslag. Kostnaderna för icke-ordinarie
teckningslärare med förordnanden på minst en termin beräknade överstyrelsen
till i runt tal 224,000 kronor och ersättningarna till vikarier med
kortare förordnanden till 21,600 kronor. Den förutnämnda arvodesregleringen
beräknades medföra en kostnad av omkring 500 kronor. Den sammanlagda
kostnaden bleve alltså (224,000 + 21,600 + 500=) i runt tal 246,000
kronor.

Icke-ordinarie musiklärare. Antalet för undervisning i musik disponibla
veckotimmar utgjorde innevarande läsår, inklusive den undervisning,
som bestredes av ordinarie musiklärare, 2,029, utgörande i medeltal
omkring en veckotimme per klassavdelning. Rektorernas framställningar
hade innevarande år slutat på 2,169 veckotimmar. En icke oväsentlig beskärning
hade sålunda måst ske. Reduktionen hade huvudsakligen drabbat
de för instrumentalmusik begärda timmarna. För de till instundande läsår
motsedda 29 nya avdelningarna borde vid oförändrade grunder för musikundervisningens
anordning 29 musiktimmar avses. Hela antalet musiktimmar
höstterminen 1941 skulle således vid oförändrad organisation kunna
beräknas till (2,029 + 29=) 2,058 veckotimmar. Det anslag, som för närvarande
stöde till förfogande, räckte på sin höjd till tre fjärdedelar av den
undervisning, som enligt undervisningsplanen skulle meddelas vid de all -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

183

manna läroverken. På grund av de rådande krisförhållandena ansåge sig
överstyrelsen dock icke nu kunna ifrågasätta någon anslagsförhöjning. Musiklärarnas
riksförbund hade framhållit vikten av att det redan knappa
timantalet för musikundervisningen i varje fall icke inskränktes. Enligt
överstyrelsens uppfattning vore detta en välmotiverad och ganska blygsam
begäran. Praktiskt taget alla musiklärare vid de allmänna läroverken hade
reducerad och ofta starkt reducerad tjänstgöring och lön. I den mån de
icke kunde stödja sig på bisysslor, vore de därför i högsta grad beroende
av sina fåtaliga undervisningstimmar. Särskilt ville överstyrelsen framhålla,
att genom fullständig indragning av instrumentalmusiken flertalet
musiklärare skulle gå miste örn mer än fjärdedelen av sin lön. Kostnaderna
för icke-ordinarie musiklärare med minst heltidsförordnande beräknade
överstyrelsen till 106,100 kronor, för ersättningar åt vikarier med kortare
förordnanden till 1,100 kronor samt för arvodesregleringen till 1,900
kronor, tillhopa i runt tal 109,000 kronor.

Icke-ordinarie gymnastiklärare. Antalet tillgängliga undervisningstinimar
i gymnastik vore innevarande läsår 4,047, varav 100 timmar vore
reserverade för undervisning i hållningsrättande gymnastik. 64 veckotimmar
hade till följd av den minskade elevtillströmningen icke behövt disponeras.
För nästa budgetår beräknade överstyrelsen det erforderliga timantalet
till 4,041, varav 100 timmar hållningsrättande gymnastik.

Anledning funnes att antaga, att gymnastiklärarna hädhnefter mer än
hittills bomme att tagas i anspråk för uppgifter, som stöde i samband med
friluftsverksamheten vid läroverken. Genom beslut den 24 maj 1940 hade
Kungl. Maj:t medgivit, att skolornas friluftsdagar finge nyttjas jämväl för
skjututbildning och andra beredskapsövningar. En stor del av det därmed
förenade arbetet torde falla på gymnastiklärarna. Det syntes därför vara
riktigast att förutsätta en förhöjning från och med budgetåret 1941/42 av
utgifterna för friluftsverksamheten. Överstyrelsen ansåge sig därför böra
räkna med ett tillägg för detta ändamål av i genomsnitt 12 procent mot för
närvarande 9 procent å de avlöningar, som eljest erfordrades för extra
ordinarie och extra lärare.

Med beaktande härav beräknade överstyrelsen kostnaderna för avlöning
åt lärare med minst helterminsförordnande till 317,300 kronor och för ersättningar
åt vikarier för till militärtjänst inkallade lärare till 64,200 kronor.
Då den förutnämnda arvodesregleringen beräknades medföra en kostnadsökning
av omkring 1,500 kronor, erfordrades alltså tillhopa 383,000 kronor
till avlöningar åt icke-ordinarie gymnastiklärare.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna biträda överstyrelsens förslag
om beredande åt gymnastiklärarna av ökad ersättning för arbete med friluftsverksamheten.

Icke-ordinarie lärare i manlig slöjd. För innevarande budgetår
stöde ett belopp av 108,000 kronor till skolöverstyrelsens förfogande för
undervisning i frivillig manlig slöjd. Med hänsyn till önskvärdheten att
erhålla medel till avlöning åt vikarier för till militärtjänst inkallade lärare
samt på grund av den beslutade arvodesregleringen ville överstyrelsen hemställa
om en anslagshöjning till 110,000 kronor.

184

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Icke-ordinarie lärare i kvinnlig slöjd. Den automatiska stegringen
av behovet av undervisning i kvinnlig slöjd beräknade överstyrelsen
till 32 veckotimmar. Då 1,222 veckotimmar för närvarande stöde till förfogande
och till fullo utnyttjats, komme det erforderliga timantalet att
uppgå till 1,254 veckotimmar. Därvid hade förutsatts, att frivillig undervisning
icke skulle anordnas. Kostnaderna för denna undervisning i vad
densamma belöpte på icke-ordinarie lärare beräknade överstyrelsen, inberäknat
de till 2,500 kronor uppskattade kostnaderna för arvodesregleringen
och ett belopp av 5,100 kronor till ersättning åt tillfälliga vikarier, till i
runt tal 123,500 kronor.

Icke-ordinarie lärare i hushållsgöromål. För undervisning i hushållsgöromål
stöde innevarande budgetår 53,000 kronor till förfogande, motsvarande
364 veckotimmars undervisning. Överstyrelsen beräknade den
automatiska ökningen till 12 veckotimmar och kostnaderna, inklusive ersättningar
åt vikarier och de till omkring 300 kronor beräknade merkostnaderna
på grund av arvodesregleringen, till inalles omkring 59,000 kronor.

Icke-ordinarie lärare i praktiska läroämnen. Skolöverstyrelsen
har erinrat, att Kungl. Majit den 23 augusti 1940 medgivit, att vid samrealskolan
i Piteå finge från och med innevarande läsår successivt anordnas
en handelslinje såsom i realskolan inbyggd praktisk utbildningslinje, omfattande
realskolans två högsta klasser. Hela antalet i allmänna läroverk inbyggda
praktiska realskollinjer uppginge nu till 21, nämligen 18 handelslinjer,
2 tekniska linjer och 1 huslig linje. Samtliga dessa linjer vore med
budgetåret 1941/42 fullt utbyggda. Sannolikt komme under loppet av nästkommande
år ytterligare en eller annan linje av detta slag att upprättas
med sin första årsklass. Överstyrelsen beräknade, att läroverksorganisationen
under nästa år skulle tillföras 2 nya handelslinjer och beräknade det
behövliga antalet veckotimmar till 513. Överstyrelsen beräknade kostnaderna
för ifrågavarande undervisning till i runt tal 99,000 kronor, merkostnaderna,
omkring 6,100 kronor, på grund av arvodesregleringen inberäknade.

Icke-ordinarie vaktmästare. Den statligt anställda vaktmästarkåren
uppginge till 193 personer, varav 159 ordinarie och 34 icke-ordinarie. Behovet
av vikarier uppskattade överstyrelsen till proportionsvis lika stort
antal som behovet av vikarierande ämneslärare, eller till ungefär 22 personer.
Kostnaderna för icke-ordinarie vaktmästare beräknades med hänsyn
härtill till omkring 145,000 kronor.

Till s är skilda ersättningar för vissa extra arbeten beräknade
överstyrelsen oförändrat belopp, 1,500 kronor.

Sammanfattningsvis innebär överstyrelsens förslag, att till avlöningar
till icke-ordinarie personal följande belopp skulle erfordras för nästa
budgetår, nämligen för

icke-ordinarie ämneslärare................kronor 4,120,000

» » teckningslärare............. » 246,000

» 3 musiklärare................ » 109,000

» » gymnastiklärare............. » 383,000

» » » » manlig slöjd......... » 110,000

» » » » kvinnlig > ......... » 123,500

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

185

icke-ordinarie lärare i hushållsgöromål......kronor 59,000

» » » » praktiska läroämnen ... » 99,000

» » vaktmästare............... » 145,000

särskilda ersättningar för vissa extra arbeten . . » 1,500

Summa kronor 5,396,000.

I likhet med skolöverstyrelsen ifrågasätter jag beträffande rektor stjänsterna
endast den förändringen, att rektor vid samrealskolan i Ljusdal, sedan den
kommunala mellanskolan därstädes från och med läsåret 1941/42 helt förstatligats,
i enlighet med fastställd plan erhåller hela sin lön av statsmedel.
Samtidigt bör i enlighet med överstyrelsens förslag medel under avlöningsanslaget
beräknas för återbesättande av den adjunktstjänst, vilken hållits
vakant i avbidan på skolans förstatligande.

Skolöverstyrelsens utredning ger vid handen, att det vid de allmänna
läroverken i övrigt föreligger ett ganska stort behov av nya ordinarie lärartjänster.
Överstyrelsen har emellertid under nuvarande förhållanden begränsat
sig till att begära nyinrättande av två lektor stjänster. Dessa skulle placeras
vid högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm i Stockholm
respektive högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg. Båda dessa
läroverk äro under utbyggnad. Vid flickläroverket på Södermalm ökas antalet
klassavdelningar på gymnasiestadiet sålunda nästa läsår från fyra till
sex, medan antalet lektorer för närvarande blott är två. Vid läroverket j
Majorna finnas nu endast fem lektorstjänster, medan antalet gymnasieringar för
nästa läsår kommer att uppgå till sju. Då de begärda nya lektorstjänsterna,
såsom överstyrelsen framhållit, icke kunna undvaras utan synnerliga svårigheter
för dessa läroverk, tillstyrker jag bifall till överstyrelsens förslag i denna del.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår torde Kungl. Maj:t
böra bemyndigas att utan hinder av gällande personalförteckning för de
allmänna läroverken tills vidare under nästa budgetår, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärartjänst vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller
ämneslärarinnebefattning.

Vid fjolårets anslagsberäkningar antogs föreligga ett behov av 433 ickeordinarie
ämneslärartjänster under läsåret 1940/41. Endast 405 icke-ordinarie
ämneslärare ha emellertid, förutom vikarier, behövt anställas. För nästa
läsår har överstyrelsen räknat med 436 sådana lärare. Dessa beräkningar
lia icke givit mig anledning till annan erinran än att jag med hänsyn till
det för innevarande läsår konstaterade verkliga lärarbehovet i det följande
vid anslagsberäkningarna anser mig böra räkna med ett något lägre anslagsbehov
än det av överstyrelsen uppskattade. I likhet med överstyrelsen ifrågasätter
jag icke någon förändring beträffande det antal extra ordinarie adjunkter
och ämneslärarinnor, som enligt meddelade bestämmelser må vara anställda
vid dc allmänna läroverken. Överstyrelsens kalkyler rörande behovet av icke -

Departe mentschefen.

186 1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverlcen m. m.

ordinarie lärare för undervisning i övningsämnen torde kunna godtagas. Frågan
om beredande av ökad ersättning åt gymnastiklärare för arbete med friluftsverksamheten
torde böra bedömas i samband med prövningen av det
förslag rörande värn tjänstutbildning vid rikets skolor, som den 24 december
1940 framlagts av de härför tillkallade sakkunniga. Den av skolöverstyrelsen
för ändamålet beräknade kostnadsökningen påverkar icke mer nämnvärt
anslagsberäkningarna.

Vid sina anslagsberäkningar har skolöverstyrelsen medräknat även de utgifter,
som föranledas av inkallelser av lärare till militärtjänst i anledning av den
förstärkta försvarsberedskapen. Överstyrelsen har antagit, att inkallelserna
under nästa läsår komma att få ungefär samma omfattning som i början
av höstterminen 1940. De merkostnader, som kunna komma att föranledas
av militärinkallelser, torde emellertid icke böra tagas i betraktande vid
anslagsberäkningarna. Skulle dylika merkostnader uppstå, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att medgiva överskridande av vederbörande anslagspost,
därest denna eljest icke skulle visa sig förslå. De av överstyrelsen
beräknade utgifterna för avlöningar till icke-ordinarie lärare synas med hänsyn
till det anförda böra minskas med omkring 500,000 kronor.

Vid förordnande av vikarier böra givetvis alla möjligheter till besparingar
tillvaratagas. Jag förutsätter därför i likhet med skolöverstyrelsen, att ickeordinarie
lärare — således ej ordinarie adjunkter — förordnas att uppehålla
lektorstjänster.

I övrigt ha överstyrelsens anslagsberäkningar icke givit mig anledning
till erinran. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän — innefattande
jämväl kostnaderna för avlöningar åt tjänstemän på övergångsstat
— synes sålunda böra beräknas till 20,270,000 kronor, till vilket belopp
dock böra läggas dels kostnaderna, sammanlagt omkring 25,500 kronor, för
de av mig förordade nya ordinarie lärartjänsterna m. m., dels ock de ersättningar
av förslagsvis 300 kronor och den tillfälliga löneförbättring av 600
kronor, som nu bestridas från en särskild anslagspost i avlöningsstaten.
Posten bör sålunda bestämmas till 20,296,400 kronor, vilket belopp synes
böra avrundas till 20,300,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal, av överstyrelsen vid oförändrade organisatoriska förhållanden
beräknad till 5,403,000 kronor, bör minskas dels med ett belopp
av i runt tal 7,000 kronor vid bifall till förslaget örn tillfällig indragning
av den treåriga latingymnasielinjen vid södra latinläroverket i Stockholm
och dels med det förutnämnda beloppet av 500,000 kronor och sålunda
uppföras med i runt tal 4,900,000 kronor. Då emellertid det för innevarande
läsår beräknade lärarbehovet ganska avsevärt överstigit det verkliga
och på grund härav en viss försiktighet vid anslagskalkylerna synes befogad,
föreslår jag, att posten för nästa budgetår bestämmes till 4,800,000
kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet har hänsyn tagits till den arvo -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

187

desförstärkning, som enligt beslut av 1940 års urtima riksdag skall tillkomma
vissa timlärare. I likhet med vad fallet är för närvarande med motsvarande
post i gällande avlöningsstat torde anslagsposten böra betecknas förslagsvis.

I detta sammanhang vill jag erinra, att överstyrelsen i särskild skrivelse
framlagt förslag örn vissa jämkningar i timplanerna för de allmänna läroverken.
Till detta förslag, vars genomförande beräknats medföra en utgiftsminskning
för de allmänna läroverkens del, är jag för närvarande icke beredd
att taga ställning. Jag torde framdeles få anmäla ärendet till avgörande
av Kungl. Maj:t.

Personalförteckningen för de allmänna läroverken bör undergå de ändringar,
som föranledas av vad jag förordat i det föregående. Därutöver ifrågasätter
jag ett par andra ändringar, som sammanhänga med de förflyttningar
från folkskoleseminarierna till de allmänna läroverken, vilka företogos
i samband med seminariernas omorganisation. Lärare i teckning vid folkskoleseminarierna
äro placerade i lönegraden A 21 och lärarinnor i kvinnlig
slöjd i lönegraden A 18, medan motsvarande befattningar vid de allmänna
läroverken äro placerade i lönegraden A 20 respektive A 16. Vid
allmänna läroverk tjänstgöra för närvarande, enligt vad jag inhämtat, en
teckningslärare och en lärarinna i kvinnlig slöjd, vilka förflyttats från folkskoleseminarium
i samband med den senaste seminariereformen och därvid
tillerkänts rätt att i avseende på avlönings- och pensionsförmåner betraktas
såsom örn de fortfarande vore anställda vid folkskoleseminarium. Lämpligen
böra dessa två befattningshavare uppföras på övergångsstat vid de allmänna
läroverken i de lönegrader de tillhöra i egenskap av förutvarande
seminarielärare. Antalet i personalförteckningen upptagna motsvarande tjänster
på ordinarie stat bör i stället minskas. Det må framhållas, att förflyttningar
av liknande slag, som framdeles må komma att äga rum, icke
föranleda dylika övergångsanordningar, enär löneförhållandena efter förflyttning
numera äro reglerade i civila avlöningsreglementet.

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Arvoden åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare.
Personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor. Dessa
poster äro för innevarande budgetår uppförda med respektive 1,260 kronor,

18,000 kronor och 2,400 kronor. Det för arvoden åt tillsynslärare avsedda
beloppet sänktes för innevarande budgetår från 36,000 kronor till sitt nuvarande
belopp, 18,000 kronor.

De kvinnliga sakkunniga, för närvarande 7 till antalet, åtnjuta vardera ett
av Kungl. Majit till 180 kronor fixerat arvode. Enligt av skolöverstyrelsen lärn -

188

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

nåd uppgift finnas nu 112 tillsynslärare, vilka åtnjuta arvoden efter överstyrelsens
bestämmande, dock högst med 360 kronor. Första lärarinna åtnjuter
ett till 600 kronor bestämt tilläggsarvode.

Skolöverstyrelsen har icke ifrågasatt ändring beträffande arvoden åt kvinnliga
sakkunniga och första lärarinnor. I fråga om arvoden åt tillsynslärare
har överstyrelsen föreslagit en sänkning av de därtill avsedda anslagsmedlen
med 6,000 kronor till 12,000 kronor.

Jag föreslår i likhet med skolöverstyrelsen, att till arvoden åt kvinnliga
sakkunniga och tilläggsarvoden åt första lärarinnor anvisas 1,260 kronor
respektive 2,400 kronor. Vad åter angår arvoden åt tillsynslärare, torde det
vara möjligt att gå ett steg längre än överstyrelsen ifrågasatt. Jag förordar
för egen del en anslagsminskning med 10,000 kronor till 8,000 kronor.

Arvoden åt skolläkare. Delposten till arvoden åt skolläkare är för
närvarande uppförd med ett belopp av 130,600 kronor, varav 53,325 kronor
belöpa på fasta arvoden och förslagsvis 77,275 kronor på rörliga. De fasta
arvodena utgå vid högre allmänna läroverk med 500 kronor och vid realskolor
med 300 kronor, dock att vissa lägre belopp utgå vid läroverk, som
ännu icke färdigbildats. Skolöverstyrelsen har med hänsyn till den fortgående
omorganisationen av vissa läroverk hemställt örn höjning av det till
fasta arvoden avsedda beloppet med 125 kronor till 53,450 kronor. Kostnaderna
för rörliga arvoden, vilka utgå med 1 krona 50 öre för lärjunge,
beräknar överstyrelsen till omkring 78,300 kronor. Delposten skulle alltså
uppföras med 131,750 kronor. Överstyrelsen har i anslutning härtill anfört:

Överstyrelsen hade vid skilda tillfällen framhållit, att de nuvarande skolläkararvodena
knappast motsvarade de vidsträckta åligganden, som enligt
läroverksstadgan åvilade skolläkarna. De rörliga arvodena hade år 1922
fastställts till 3 kronor för varje under höstterminen närvarande lärjunge,
men redan år 1923 under åberopande av den dåvarande finansiella ställningen
minskats till 2 kronor, år 1932 ytterligare till 1 krona 50 öre och år
1933, än en gång under åberopande av samma förhållanden, till 1 krona.
De hade därigenom återförts till samma nivå som år 1892, då skolläkarinstitutionen
införts. Först år 1938 hade de höjts till 1 krona 50 öre.

Såväl skolläkarnas arvoden som deras åligganden torde vid lämpligt tillfälle
böra underkastas en revision. Enligt läroverksstadgan hade skolläkare
skyldighet att vid inträffande sjukdomsfall kostnadsfritt vårda de lärjungar,
som helt eller delvis vore befriade från terminsavgift till statsverket, d. v. s.
ungefär hälften av lärjungarna. För några årtionden sedan hade det ännu
för skolläkaren varit relativt lätt att enligt sina instruktioner giva dessa
lärjungar tillsyn och vård. De hade varit lätta att nå, då de antingen haft
sina hem på läroverksorten eller varit inackorderade där. Numera vore vid
många läroverk, särskilt de mindre, en stor del av lärjungarna bosatta utom
staden och reste dagligen fram och åter mellan hemmet och skolan. Huru
det borde ordnas med läkarvård för dessa lärjungar vore icke fullt klart.
Enligt läroverksstadgan hade skolläkaren skyldighet att kostnadsfritt giva

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

189

dem vård vid sjukdomsfall, såvida de åtnjöte nedsättning i terminsavgifterna
till statsverket. På vissa håll anlitade måhända målsmännen likväl
annan läkare eller betalade åtminstone ersättning för skolläkarens resekostnader,
på andra håll ansåge de sig icke ha någon sådan skyldighet. I något
fall hade det inträffat, att ingen av ortens läkare befunnits villig att
under dessa förhållanden åtaga sig att vara skolläkare.

En utredning finge anses påkallad, genom vilken å ena sidan skolläkarnas
åligganden fullt klart fixerades med hänsyn tagen till de ändrade
förhållanden, som småningom uppstått sedan skolläkarinstitutionen för snart
50 år sedan kommit till stånd, och å andra sidan skolläkarnas arvoden avvägdes
med hänsyn till de fastställda åliggandena. Med hänsyn till de
sannolikt ökade kostnaderna torde dock med denna utredning tills vidare
böra anstå.

Jag biträder skolöverstyrelsens beräkning av denna delpost, som alltså
torde böra uppföras med i runt tal 131,700 kronor.

Vad överstyrelsen anfört örn önskvärdheten av en reglering av skolläkar
nas uppgifter synes värt beaktande, men då frågan sammanhänger med
spörsmålet örn arvodenas storlek torde, såsom överstyrelsen framhållit, en
lägligare tidpunkt för en utredning böra avvaktas.

Arvoden åt bibliotekarier. Arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna.
Till bibliotekarier och biträden på rektorsexpeditionerna
utgå arvoden enligt av 1939 års riksdag godkända grunder. Skolöverstyrelsen
äger rätt att vidtaga erforderliga jämkningar i arvodesbeloppen.
Överstyrelsen har hemställt örn anvisande av oförändrat belopp, 87,500 kronor,
till arvoden åt bibliotekarier och — under åberopande av läroverkens
fortsatta tillväxt — förordat höjning med 1,300 kronor till 86,300 kronor
av anslagsmedlen till arvoden åt rektorsbiträden. Överstyrelsen har icke
ansett sig kunna förorda någon nedsättning av arvodesbeloppen, vilka fastställts
så sent som år 1939. Vad bibliotekariearvodena anginge, förefunnes
redan med de nuvarande beloppen i många fall betydande svårigheter att
finna lämpliga krafter.

På av överstyrelsen anförda skäl torde någon beskärning av dessa arvoden
icke för närvarande böra ifrågasättas. Jag förutsätter dock, att det vid
vissa läroverk uppstående ökade behovet av anslagsmedel till arvoden åt
rektorsbiträden skall kunna tillgodoses genom jämkning av vid andra läroverk
utgående arvodesbelopp, och räknar därför icke med någon höjning
av denna post för nästa budgetår. Till arvoden åt bibliotekarier och rektorsbiträden
böra sålunda anvisas oförändrade belopp, 87,500 kronor respektive
85,000 kronor.

Särskilda arvoden vid provårsläroverk. För detta ändamål ha
för innevarande budgetår anvisats 163,200 kronor.

Departe mentschefen.

190

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår beräknat delposten sålunda:

Arvoden å 1,500 kronor åt 8 provårsföreståndare.......kronor 12,000

» å 360 kronor åt 256 ordinarie lärare vid provårs läroverk.

............................ » 92,160

» å 360 kronor åt 45 icke-ordinarie lärare vid prov årsläroverk.

.......................... » 16,200

» åt handledare........................... » 34,300

Ersättning för föreläsningar och övningar............. »_5,500

Summa kronor 160,160.

Förslaget innebär en minskning med 3,040 kronor, dels till följd av nedgång
av antalet ordinarie lärare vid provårsläroverk och dels till följd
av.vissa ändringar i grunderna för beräkning av handledararvodena.

Överstyrelsen har framhållit, att behovet av en utvidgning av provårsinstitutionen
med hänsyn till det stora antalet provårsaspiranter vore synnerligen
stort. Överstyrelsen ansåge sig dock icke kunna ifrågasätta någon
utökning av provårsläroverkens antal under annan förutsättning, än örn det
skulle visa sig nödvändigt att inskränka provårsseminariernas verksamhet.
Därest överstyrelsen vid pågående utredning rörande ändringar i folk- och
småskoleseminariernas organisation skulle finna, att de båda provårsseminarierna
endast delvis eller icke alls kunde uppehålla verksamheten under
budgetåret 1941/42, bomme överstyrelsen att upptaga frågan örn provårsläroverkens
antal till förnyad prövning.

Om genomgång av provår på en termin beviljades i avsevärt större utsträckning
än för närvarande åt läraraspiranter med längre väl vitsordad
tjänstgöring och goda meriter i övrigt, skulle det stora beståndet av provårsaspiranter
kunna minskas något hastigare. Anslag hade under senare år
beräknats för handledning av 10 enterminskandidater per termin. Hela
antalet lärarkandidater per termin vid läroverken brukade i normala fall
utgöra 90 men hade under de senaste terminerna något överskridit detta
antal. Anslag syntes i stället böra beräknas för 20 enterminskandidater per
termin och 70 tvåterminskandidater. Av de 133 sökande, som anmält sig
till provår vid läroverk med början höstterminen 1940, hade mer än 30
procent omkring 10 terminers tjänstgöring och därutöver. Fler än sammanlagt
90 lärarkandidater torde icke kunna mottagas vid provårsläroverken,
örn antalet enterminskandidater bleve så högt som 20. En sådan ändring
medförde kostnadsökning, såvida handledararvodena icke sänktes. Dessa
arvoden utgjorde för närvarande 180 kronor per termin för handledning
av tvåterminskandidat och 300 kronor per termin för handledning av enterminskandidat
och utginge till handledarna efter serier. Sammanlagt hade
för innevarande budgetår beräknats 34,800 kronor i handledararvoden. Överstyrelsen
föresloge en sänkning av arvodena för handledning av tvåterminskandidat
med 15 kronor till 165 kronor per termin och för handledning av
enterminskandidat med 20 kronor till 280 kronor per termin. Härigenom
skulle uppstå en besparing på 500 kronor. I övrigt ansåge sig överstyrelsen
icke kunna föreslå någon beskärning på grund av krisförhållandena av det
förevarande anslaget.

Statskontoret har erinrat örn sitt förra året avgivna utlåtande angående
besparingsåtgärder vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, vari framhållits,
att provårsarvode tillerkänts de extra ordinarie lärarna vid provårsläroverk
först i samband med 1937 års lönereglering. Under rådande stats -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

191

finansiella förhållanden hade statskontoret ansett det kunna ifrågasättas, om
icke en omprövning borde ske av spörsmålet, huruvida särskilt arvode rimligen
borde utgå till de extra ordinarie ämneslärarna och övningsskollärarna
vid provårsläroverken. Departementschefen hade emellertid icke funnit skäl
föreligga att i enlighet med statskontorets förslag helt indraga provårsarvodena
åt extra ordinarie ämneslärare. Ej heller hade departementschefen
ansett sig böra påkalla en sänkning av nämnda arvoden eller av handledararvodena.
Riksdagen hade beslutat i enlighet härmed.

Med hänsyn till den skärpning i det statsfinansiella läget, som numera
inträtt, sedan riksdagens förenämnda beslut fattades, hade statskontoret likväl
funnit sig böra ånyo ifrågasätta, örn tillräckliga skäl förefunnes att
bibehålla provårsarvodena för de extra ordinarie lärarna vid provårsläroverken,
särskilt som arvodena syntes vara av jämförelsevis underordnad
betydelse för rekryteringen av lärarbefattningarna vid dessa läroverk. En
avveckling av arvodena skulle medföra en besparing å 16,200 kronor. Utan
alltför allvarliga olägenheter syntes vidare motsvarande arvoden till de ordinarie
lärarna kunna reduceras, förslagsvis från 360 kronor till 300 kronor,
vilket skulle medföra en minskning av medelsbehovet med 15,360 kronor.
Beträffande handledararvodena ville statskontoret föreslå ytterligare någon
nedsättning utöver vad överstyrelsen angivit, nämligen till 150 kronor,
respektive 250 kronor. Härigenom skulle en besparing vinnas å 3,300
kronor.

Skolöverstyrelsen har med anledning av statskontorets yttrande, att extra
ordinarie lärare tillerkänts provårsarvoden först vid 1937 års lönereglering,
framhållit, att det icke funnits lärare av den kategori, som nu avsåges med
extra ordinarie lärare, före 1937 års lönereglering. Genom extraordinarieinstitutionen
hade då för icke ordinarie lärare med viss kompetens skapats
en tryggare anställningsform än förut. Till extra ordinarie ämneslärare
finge antagas endast den, som med avseende på examina och provårstjänstgöring
hade behörighet att söka och innehava ordinarie tjänst av närmast
motsvarande slag. De extra ordinarie lärarna hade liksom de ordinarie
lärarna rätt till pension. Deras ställning vore alltså i åtskilliga avseenden
jämförlig med ordinarie lärares. De här åsyftade arvodena inginge i de
avlöningsförmåner, som tillerkänts de extra ordinarie lärarna genom avlöningsreglementet
och som tillkommit dem från början. Då lärarna i fråga,
örn arvodena fråntoges dem, skulle komma i en ogynnsam särställning med
avseende på i löneförfattningen fastslagna avlöningsförmåner, kunde överstyrelsen
icke tillstyrka en sådan åtgärd.

Ett bifall till statskontorets förslag till nedprutning av de särskilda arvodena
till de ordinarie lärarna skulle medföra, att arvodenas storlek bleve
desamma som före inarbetandet vid 1939 års lagtima riksdag av dyrtidstillägget
i de då gällande beloppen. Överstyrelsen kunde icke tillstyrka en
sådan försämring i de avlöningsförmåner, som författningsenligt tillkomme
de ordinarie lärarna vid provårsläroverken, särskilt som det vore av central
vikt för arbetet vid dessa läroverk, att lärarrekryteringen bleve den bästa
tänkbara och de ordinarie lärartjänsterna därför kunde verka lockande. Det
arbete,-som åvilade dessa lärare, vore för övrigt i vissa avseenden i sig självt
av så krävande och ibland även så ömtålig natur, att de särskilda arvodena
i själva verket endast vore en mycket blygsam ersättning för deras arbete
och ansvar.

Vad slutligen beträffade ersättningarna för handledning, ville överstyrelsen
icke motsätta sig, att beloppen tills vidare så länge statsekonomiska skäl

192

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

gjorde det önskvärt, bestämdes till de av statskontoret föreslagna, men ville
samtidigt betona, att ersättningen för det merarbete och det ökade ansvar,
som åvilade en bandledande lärare vid provårsläroverk i förhållande till andra
lärare, snarast vore att anse som låg redan med för närvarande utgående
arvodesbelopp.

Centralstyrelsen för Sveriges extr alär ar förening har i en särskild framställning
framhållit såsom önskvärt, att provårets kapacitet tillfälligtvis höjes,
då därigenom ett icke obetydligt antal arbetslösa lärare skulle antingen få
kompensation för tidsförlust eller också erhålla förordnande på tjänster, som
bleve lediga genom att mera meriterade genomginge provår. 1 september
1940 hade funnits anmälda 600 lärare, som varit kompetenta att genomgå
provår. För närvarande funnes i medeltal 11 provårskandidater vid varje
provårsläroverk. Detta antal syntes kunna ökas till 15.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande över centralstyrelsens framställning framlagt
förslag örn inrättande av ännu ett provårsläroverk.

Överstyrelsens tidigare förslag rörande utvidgning av provårskapaciteten
hos de nuvarande provårsläroverken innebure, att i medeltal 14 provårskandidater
årligen skulle utbildas vid dessa läroverk. Av en rundfråga till
rektorerna vid provårsläroverken i november 1940 hade framgått, att en
ökning av det nuvarande antalet provårskandidater per termin icke syntes
kunna ske under rådande förhållanden, såvida utbildningens standard skulle
kunna upprätthållas. Vid de nuvarande åtta provårsläroverken borde alltså
icke utbildas flera än det tidigare föreslagna antalet av 110 lärarkandidater
under läsåret 1941/42. För provårsseminariernas del räknade överstyrelsen
med att vid dessa under samma läsår skulle komma att utbildas tillhopa
14 lärarkandidater. För att nå den årskapacitet, som av centralstyrelsen
föreslagits, erfordrades alltså utökning av antalet provårsläroverk. Huru
behjärtansvärt önskemålet örn en effektiv höjning av provårets kapacitet
än vore, ansåge överstyrelsen det under nuvarande förhållanden utsiktslöst
att ens som provisorium föreslå upprättandet av mer än ytterligare ett provårsläroverk.
Överstyrelsen ville dock * kraftigt betona, att nödvändigheten
av en utvidgning av provårskursernas antal vore ännu mer påfallande,
sedan inskränkning av seminarieorganisationen komme att påverka lärarkandidaternas
utbildningsmöjligheter.

Då tanken på inrättandet av ett provårsläroverk i Norrland på sista tiden
rönt instämmande från flera håll, ville överstyrelsen först i korthet beröra
vissa omständigheter, som vore av betydelse för överstyrelsens inställning
till detta förslag. Bland annat hade framhållits, att förläggningen av ett
provårsläroverk till Norrland skulle kunna få stor betydelse för lärarrekryteriugen
vid norrlandsläroverken. Överstyrelsen ansåge för sin del, att denna
betydelse icke finge överskattas. I utredning och förslag rörande tillsättning
av lärartjänster vid vissa norrländska läroverk av den 11 mars 1940
hade överstyrelsen framhållit, att förläggningen av ett provårsläroverk
till Norrland skulle vara av betydelse för lärarrekryteringen främst på så
sätt, att för varje år ett antal nya lärare genom sin vistelse vid ett norrlandsläroverk
skulle bli förtrogna med norrlandsförhållanden. Detta skulle
vara ett sätt att minska omfattningen av de vanföreställningar, som rådde
om norrlandsförhållanden. Denna synpunkt borde beaktas vid en väsentlig
utvidgning av provårsorganisationen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken nx. m.

193

Ett norrländskt provårsläroverk skulle visserligen i och för sig vara en
värdefull tillgång för Norrland, bortsett från att det därjämte skulle innebära
en rent lokal fördel för den ort, dit det komme att förläggas. Men
ehuru det uppenbarligen måste anses berättigat, att Norrland erhölle ett
provårsläroverk, vore det en självklar förutsättning för en dylik anordning,
att det ifrågavarande läroverket uppfyllde vissa krav, som garanterade
dess effektivitet. Bland annat gällde det härvidlag att övervinna en av
norrlandsläroverkens största svårigheter, nämligen den ständiga växlingen
i lärarkårens sammansättning. Denna växling utgjorde en allvarlig risk för
provårsarbetets jämna fortskridande, för kontinuiteten i fråga om undervisning,
handledning och bedömning. Därest ett läroverk i Norrland skulle
erhålla en läraruppsättning, som icke blott vore av i stort sett permanent
natur utan därjämte i fråga om förmåga att handleda och bedöma blivande
lärare vore någorlunda homogen, vore det högst sannolikt, att tjänstgöringen
vid ett dylikt läroverk måste göras mera lockande än nu, t. ex. genom att
förknippas med icke alltför obetydliga särskilda löneförmåner. Och även örn
ett läroverk i Norrland, sedan provårskurs förlagts dit, skulle enbart genom
sin egenskap av provårsläroverk visa sig äga tillräcklig dragningskraft på
eventuella sökande, så vore det uppenbart, att arbetet med upprättandet
och utbyggandet av provårskursen skulle på grund av de antydda svårigheterna
kräva en viss tid, varför det i alla händelser icke torde böra genomföras
såsom en enbart provisorisk åtgärd under nuvarande krisförhållanden.

Till dessa överstyrelsens betänkligheter av mera principiell art mot upprättandet
av ett provårsläroverk i Norrland komme slutligen en praktiskekonomisk
invändning, nämligen att utbildningskapaciteten hos ett norrländskt
provårsläroverk över huvud och särskilt under de första åren, då
provårsarbetet skulle upporganiseras, måste bli relativt begränsad, varför
utbildningskostnaden per lärarkandidat komme att ställa sig jämförelsevis
hög. Sålunda beräknades, att utbildningskostnaden per lärarkandidat i Umeå,
det av flera skäl närmast ifrågakommande norrlandsläroverket, där 12 lärarkandidater
syntes kunna utbildas årligen (varav 4 enterminskandidater),
skulle komma att uppgå till 1,615 kronor per år mot 1,425 kronor vid de
redan befintliga provårsläroverken, eller sålunda inemot 200 kronor dyrare.
Med hänsyn till de anförda omständigheterna ansåge sig överstyrelsen under
nuvarande förhållanden icke kunna föreslå upprättandet av provårskurs
vare sig vid högre allmänna läroverket i Umeå eller vid något annat läroverk
i Norrland.

Av de läroverk, som överstyrelsen tidigare ifrågasatt såsom provårsläroverk,
nämligen högre allmänna läroverket i Bromma i Stockholm, högre
allmänna läroverket för flickor i Göteborg och högre allmänna läroverket
för gossar i Malmö, torde av flera skäl det stora samläroverket i Bromma
för närvarande närmast böra ifrågakomma: det hade den största kapaciteten,
en för handledaruppgifter väl lämpad lärarkår, utmärkta lokaler etc. Provårsföreläsningarna
kunde vidare anordnas gemensamt med övriga provårsläroverk
i Stockholm, och detsamma gällde i huvudsak även övningarna.
Räknade man med att läroverket i Bromma under budgetåret 1941/42 skulle
kunna mottaga 12 lärarkandidater per termin, varav 3 enterminskandidater,
och alltså utbilda 15 lärarkandidater per år, skulle genomsnittskostnaden
per lärarkandidat i Bromma bli lika med genomsnittskostnaden för redan
befintliga provårsläroverk och alltså understiga den för Umeå med inemot
200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19kl. 1 sami. Nr 1 Del 11.

194

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

Undervisningsrådet Lundblad har till överstyrelsens utlåtande fogat ett
särskilt yttrande, i vilket framhålles, att tiden nu i åtskilliga hänseenden
vore mogen för upprättandet av ett provårsläroverk i Norrland men att en
sådan åtgärd förutsatte en avsevärd ökning av provårsarvoden vid detta
särskilda läroverk. I rådande statsfinansiella läge måste därför saken för
tillfället falla.

Genom beslut av 1937 års riksdag (jfr skrivelsen nr 469) utökades provårskapaciteten
genom upprättande tillfälligtvis av två nya provårsläroverk.
En ytterligare utökning framstår även under normala förhållanden som ett
önskemål men är på av skolöverstyrelsen och extralärarföreningen anförda
skäl under nuvarande förhållanden särskilt av behovet påkallad. Då merkostnaderna
för de åtgärder, som nu kunna komma i fråga, äro jämförelsevis
begränsade, anser jag mig av nämnda skäl böra i likhet med skolöverstyrelsen
framställa förslag i ämnet.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag räknar jag med en ökning av
antalet provårskandidater, som få genomgå provåret på en termin. Jag
vill emellertid ifrågasätta, om det icke under nuvarande exceptionella förhållanden
på lärarbanan bör vara försvarligt att tillfälligtvis mottaga ett
något större antal provårskandidater per anstalt än överstyrelsen räknat med,
även om härigenom vissa olägenheter skulle uppstå. Jag utgår från att
överstyrelsen med beaktande av de nu föreliggande speciella förhållandena
tager denna fråga under förnyad omprövning och anser mig böra vid anslagskalkylerna
i det följande beräkna anslagsmedlen till sådant belopp, att
de lämna utrymme för en utökning av antalet provårskandidater utöver
skolöverstyrelsens kalkyler.

I anslutning till skolöverstyrelsens förslag finner jag mig böra härutöver
föreslå upprättandet av ytterligare ett provårsläroverk. Vid beräkningen
i det följande av de för provårsarvoden m. m. erforderliga anslagsmedlen
utgår jag alltså från att provårsläroverkens antal för nästa budgetår ökas
från åtta till nio. Vad förläggningen av den nya anstalten beträffar, är jag
icke beredd att i detta sammanhang taga slutlig ställning till överstyrelsens
förslag om dess anknytning till högre allmänna läroverket i Bromma. Angelägenheten
av att Norrland, som nu icke äger någon provårsanstalt, erhåller
tillgång till en sådan motiverar enligt min mening en närmare undersökning
av möjligheterna att trots de av överstyrelsen framförda betänkligheterna förlägga
den nya anstalten till något norrlandsläroverk, som befinnes ur olika synpunkter
lämpligt för detta ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
med ledning av resultatet av dessa ytterligare överväganden fatta beslut i ämnet.

I annat sammanhang har jag uttalat betänkligheter mot besparingsåtgärder
vid de allmänna läroverken, vilka skulle få till följd en ökning av den
rådande arbetslösheten bland läraraspiranterna. Samma skäl göra sig icke
gällande i fråga om beskärningar av arvoden sådana som de här ifrågavarande.
Jag delar härutinnan den principiella ståndpunkt, som statskon -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

195

toret intagit. Jag kan dock i motsats till statskontoret icke förorda besparingsåtgärder,
som drabba extra ordinarie lärare hårdare än ordinarie. A
andra sidan är jag beredd att föreslå längre gående beskärningar av arvodena
än vad statskontoret ifrågasatt. Jag förordar för egen del såsom en
tillfällig besparingsåtgärd en sänkning av arvodena till såväl ordinarie som
extra ordinarie lärare vid provårsläroverk med Vs från 360 kronor till 240
kronor om året. Aven de till provårsföreståndare och handledare utgående
arvodena torde böra undergå motsvarande reduktion.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, synes delposten till särskilda
ersättningar åt lärare vid provårsläroverk böra uppföras med 133,300 kronor,
vilket innebär en anslagsminskning med 29,900 kronor. Härvid har jag
beräknat, att den av mig förordade utökningen av antalet provårsläroverk
medför en merkostnad av omkring 15,000 kronor och att en anslagsmarginal
med 3,000 kronor beräknas för utökning av antalet provårskandidater utöver
vad överstyrelsens förslag innebär.

Särskilda arvoden vid statens aftonskola. På grund av denna
läroverkslinjes fortsatta utbyggande torde denna delpost i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag böra höjas med 1,460 kronor till 5,800 kronor.

Sammanfattning. Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, bör vid bifall till vad jag föreslagit uppföras
med (1,260 + 2,400 + 8,000 + 131,700 + 87,500 + 85,000 + 133,300 + 5,800=)
454,960 kronor, vilket innebär en minskning med 37,340 kronor.

d) Rörligt tillägg.

Denna anslagspost, för innevarande budgetår beräknad efter ett rörligt
tillägg av 9 procent, bör för nästa budgetår beräknas efter ett rörligt tillägg
av 15 procent och uppföras med 3,682,000 kronor eller, för avrundning av
avlöningsanslagets slutsumma, med förslagsvis 3,682,640 kronor. Anslagshöjningen
utgör 1,459,240 kronor.

e) Särskilda uppbördsmedel.

I denna inkomstpost, för närvarande 926,600 kronor, ingår ett belopp av

120,000 kronor, belöpande på av läroverksvaktmästare erlagda hyror samt
ersättning för bränsle och lyse. Fråga har uppstått, huruvida icke ersättning,
som av läroverksvaktmästare erlägges för tjänstebostad i vederbörande
kommun tillhörig läroverksbyggnad, borde komma kommunen tillgodo i
stället för att såsom nu inlevereras till statsverket.

Det bör till en början erinras, att 1937 års riksdag (jfr propositionen 1937:
271, sid. 158 ff., och riksdagens skrivelse 1937:469, sid. 26 f.) i princip
beslöt, att de kontanta utgifterna för läroverksvaktmästarnas avlönande,
vilka dittills bestritts av ljus- och vedkassornas medel, skulle övertagaB av

196

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

statsverket i vad avsåg ordinarie och extra ordinarie vaktmästare. 1939 års
lagtima riksdag genomförde sedermera på förslag av Kungl. Majit en lönereglering
för vaktmästarpersonalen, vilken innebar, att denna personal anställdes
i statens tjänst och inordnades i det för den civila statsförvaltningen
gällande lönesystemet (jfr propositionen 1939: 217, sid. 50 ff., och riksdagens
skrivelse 1939: 320, sid. 8 f.). Därav följde bland annat, att vaktmästarna
hade att i vanlig ordning erlägga ersättning för naturaförmåner
genom avdrag på avlöningen.

I fråga örn denna ersättning (propositionen 1939: 217, sid. 59—61) hade
skolöverstyr elsen föreslagit, att ersättning för lyse och värme, som bekostades
av ljus- och vedkassorna, skulle tillföras denna kassa såsom inkomst, medan
ersättning för bostad i läroverksfastigheten, som undantagslöst ägdes och
underhölles av vederbörande kommun, borde inlevereras till läroverkets
byggnadsfond, ur vilken kommunen kunde påräkna bidrag till vissa kostnader
för läroverksfastigheten. Statskontoret hade erinrat, att rektor, som
bebodde av kommun upplåten bostad, hade att erlägga hyra härför till statsverket,
samt hade förordat liknande föreskrift för vaktmästare. Motsvarande
bestämmelse borde enligt statskontorets mening även gälla beträffande ersättning
för värme och lyse. Föredragande departementschefen förordade för
egen del statskontorets förslag, enär anledning saknades, att ljus- och vedkassorna
respektive byggnadsfonderna skulle på grund av löneregleringen
tillföras särskilda inkomster, som tidigare icke tillförts dem. Riksdagen
anslöt sig till departementschefens förslag.

Från ett par läroverkskommuner ha nu inkommit framställningar, i vilka
ifrågasatts, huruvida icke kommunen borde på något sätt gottgöras för tillhandahållandet
av bostäder i läroverksfastigheterna åt vaktmästarpersonalen.

Stockholms folkskoledirektion har sålunda framhållit, att Stockholms stad
utan att äga skyldighet därtill i viss utsträckning i läroverkshusen tillhandahölle
dylika bostäder. Om med hänsyn till praxis någon egentlig tvekan
hittills icke gjort sig gällande rörande dessa åtgärder, hade frågan emellertid
kommit i ett annat läge, sedan anställnings- och avlöningsförhållandena
för ifrågavarande personal numera ordnats i enlighet med för den statliga
civilförvaltningen tillämpade grunder. Befattningshavarna vore nu statligt
anställda och avlönades av statens medel, varvid de med avseende på bostadsförmån
ausåges inneha tjänstebostäder och vore pliktiga att härför
vidkännas avdrag på avlöningen. Statsverket erhölle härigenom en hyresinkomst
utan att ha motsvarande utgifter. Rätteligen borde denna inkomst
tillfalla staden, som uppläte bostäderna. Direktionen hemställde därför, att
sådana åtgärder måtte vidtagas, att byresersättningen tillfölle staden.

Stadsfullmäktige i Karlskrona ha likaledes hävdat, att någon skyldighet
icke funnes för staden att anordna bostäder åt vaktmästarpersonalen. Då
staden nu beslutat verkställa viss örn- och tillbyggnad av en av läroverksfastigheterna
i staden, varigenom bland annat erhölles bostadslägenheter åt
läroverkets vaktmästare och maskinist, vilka för närvarande på ljus- och
vedkassans bekostnad bodde utanför läroverket, hemställde stadsfullmäktige
om medgivande, att ett belopp av 1,500 kronor om året måtte under åren
1940—49 få utgå till staden ur ljus- och vedkassau såsom hyresersättning
för tillhandahållandet av de ifrågavarande bostäderna.

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

197

Skolöverstyrelsen har i avgivet utlåtande vitsordat, att gällande författningar
icke stadgade någon skyldighet för läroverkskommun att tillhandahålla
bostad åt vaktmästarpersonalen. Praxis på området utvisade, att kommunerna
i det stora flertalet fall icke undandragit sig att tillhandahålla sådana
bostäder. Omedelbart före ikraftträdandet den 1 juli 1939 av löneregleringen
för vaktmästarpersonalen hade sålunda vid endast 29 läroverk av 139
(= 21 procent) sådan personal nödgats själva förhyra bostad, medan vid
övriga 110 läroverk (= 79 procent) vaktmästarna hyresfritt disponerat bostad
i läroverksfastigheten (86 läroverk = 62 procent) eller i annan kommun
tillhörig eller förhyrd fastighet (20 läroverk =17 procent) eller ock
av kommunen erhållit kontant hyresersättning (4 läroverk = 3 procent).
Före 1927 års riksdags beslut örn förstatligande av ett stort antal kommunala
mellanskolor hade vid 95 procent av läroverken vederbörande kommun
på det eller andra sättet svarat för bostad åt vaktmästarpersonalen. Skolöverstyrelsen
ansåge, att den oklarhet, som rådde i fråga om bostadsförmånerna
för ifrågavarande personal, borde undanröjas. Därvid syntes en
lösning kunna erhållas antingen genom att bestämmelsen örn hyresmedlens
inlevererande till statsverket upphävdes eller också genom att mellan stat
och kommun nya avtal om vaktmästarbostad åvägabringades.

Statskontoret bär framhållit, att den omständigheten, att läroverkskommunerna,
trots frånvaron av i författning stadgad skyldighet därtill i största
utsträckning ansett sig böra tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen,
syntes ha sin grund i att denna personal fullgjort och alltjämt måste anses
fullgöra vissa arbetsuppgifter i vederbörande kommuns tjänst. Den löpande
tillsynen över de kommunen tillhöriga undervisningslokalerna ankomme
på vaktmästarna, vilka som ersättning härför av kommunerna tillförsäkrats
förmånen av fri bostad eller bostadsersättning. Denna ordning, som av
hävd utbildat sig, kunde icke anses grunda sig på ett åtagande från kommunernas
sida utan fordran på motprestation, utan torde fastmera utgöra
en form för ersättande av dessa befattningshavare för det arbete, de fullgjorde
för kommunernas räkning. Löneregleringen syntes bygga på den
förutsättningen, att kommunerna i samma utsträckning som före densamma
skulle bidraga till vaktmästarnas avlönande genom att tillhandahålla bostad
eller ersättning härför. Det hade givetvis varit i hög grad önskvärt, om
denna förutsättning erhållit klarare uttryck vid löneregleringen, exempelvis
genom att staten åtagit sig att svara för avlöningen endast till sådan vaktmästare,
för vilken vederbörande kommun förpliktat sig att tillhandahålla
lämplig bostad eller ersättning härför. Ett villkor av dylik innebörd borde
enligt statskontorets mening uppställas vid inrättande av nya undervisningsanstalter
eller nya vaktmästartjänster.

Eiksräkenskaps verket, som helt anslutit sig till statskontorets uppfattning,
har för egen del förordat, att även för utökning av antalet parallellavdelningar
och andra förändringar i organisationen vid redan befintliga allmänna
läroverk det av statskontoret ifrågasatta villkoret skulle uppställas.

Skolöverstyrelsen har avstyrkt de av statskontoret och riksräkenskapsverket
framställda förslagen. Vad det senare anginge, hade tillkomsten av en ny
parallellavdelning hittills icke betraktats som en organisationsändring, vilken
fordrat nytt åtagande från kommunens sida. Genom att följa statskontorets
förslag skulle frågan om vaktmästarnas tjänstebostäder icke lösas annat än
i vissa tämligen fåtaliga undantagsfall.

198

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen för innebörden av den nyligen
genomförda löneregleringen för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken
torde framgå, att densamma icke haft till syfte att från läroverkskommunerna
avlasta de kostnader för denna personals avlönande, som kommunerna
i allmänhet påtagit sig genom att på ett eller annat sätt tillhandahålla
fri bostad åt personalen. 1937 års principbeslut i ämnet innebar
sålunda endast, att de kontanta kostnaderna för personalens avlönande skulle
övertagas av statsverket. Löneregleringen, sådan den slutligen utformades
genom 1939 års riksdagsbeslut, innebar icke ens, att ljus- och vedkassorna
befriades från dittillsvarande kostnader för ändamålet, i det att bestämmelser
meddelades av innebörd, att dessa kassor skulle till statsverket inleverera
ett belopp, motsvarande deras dittillsvarande utgifter för kontant avlöning
åt den personal, som kommit i åtnjutande av löneregleringen. Löneregleringen
innebar sålunda, såvitt jag kan finna, i kostnadshänseende endast
att staten åtog sig att svara för de merkostnader, som löneregleringen medförde.
Därest statsmakterna nu medgåve, att vaktmästarpersonalens hyresersättningar
finge uppbäras av vederbörande kommun eller läroverkens
byggnadsfonder, varur kommunerna kunna påräkna bidrag till kostnaderna
för läroverksbyggnaderna, skulle detta i själva verket innebära, att statsverket
påtoge sig att svara jämväl för de kostnader, som kommunerna hittills
i största utsträckning — låt vara utan uttryckligen stadgad skyldighet
— ansett sig böra vidkännas. Genom minskning av de under ifrågavarande
anslag redovisade särskilda uppbördsmedlen med 120,000 kronor skulle
statsverket i så fall åsamkas en årlig merutgift av samma storlek. Till en
sådan lösning av frågan anser jag mig icke böra medverka.

Såsom statskontoret framhållit, hade det givetvis varit önskvärt, att den
nu genom förut refererade framställningar aktualiserade frågan om vaktmästarnas
bostadsförmån bringats till en lösning i samband med löneregleringen
genom formliga åtaganden från kommunernas sida att tillhandahålla
bostad åt vaktmästarpersonalen. I enlighet med statskontorets förslag torde
framdeles vid ändringar i läroverksorganisationen böra uppställas villkor av
sagda innebörd. Beträffande de kommuner, som icke komma att beröras
av sådana förändringar, torde kunna förväntas, att de — oavsett huruvida
rättsligt bindande skyldighet att tillhandahålla bostad åt vaktmästarpersonalen
må åligga dem eller icke — ej i allmänhet skola göra anspråk på att
erhålla gottgörelse för de förmåner, som de hittills tillhandahållit vaktmästarpersonalen
utan att fordra ekonomiskt vederlag av staten. Någon anledning
att till stöd för sådana anspråk åberopa den förutnämnda löneregleringen
föreligger uppenbarligen icke.

Förevarande inkomstpost torde böra uppföras med oförändrat belopp,

926,600 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

199

f) Sammanfattning.

Vid bifall till vad av mig i det föregående förordats bör förevarande anslag
uppföras med (20,300,000 + 4,800,000 + 454,960 + 3,682,640 — 926,600 =)

28,311,000 kronor, vilket innebär en höjning med 2,031,000 kronor.

I detta sammanhang må framhållas, att statskontoret för egen del förordat,
att anslagsbelastningen för budgetåret 1939/40 tagea till utgångspunkt
vid anslagsberäkningarna. Från denna utgångspunkt har statskontoret funnit
anslaget, med beaktande av de av statskontoret föreslagna besparingarna
om tillhopa 542,000 kronor, böra bestämmas till 27,279,000 kronor. Då
denna beräkningsgrund emellertid synes mindre tillförlitlig, bar jag, såsom
av det föregående framgår, icke ansett mig böra tillämpa densamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande ändringar i personalförteckningen
för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

427 lektorer........................... A 27

1,275 adjunkter......................... A 23

Anni.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas
endast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster
å ordinarie stat och å övergångsstat ej
överstiger sammanlagt 1,275.

257 ämneslärarinnor..................... A21

112 lärare i teckning.................... A 20

84 lärare i musik...................... A 20

100 lärare i gymnastik med lek och idrott .... A 20

30 lärarinnor i kvinnlig slöjd............. A 16

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter......................... A 22

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas
endast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster
å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 1,275.

1 lärare i teckning.................... A21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.............. A 18

200

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

dels bemyndiga Kungl. Maj:! att — utan hinder av sagda
personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1941/
42, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till vad av
mig i det föregående anförts meddela ändrade bestämmelser
rörande de vid provårsläroverken utgående särskilda arvodena; dels

godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 20,300,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinn-liga sakkunniga . . kronor	1,260
b. Arvoden åt till- synslärare...... »	8,000
c. Personliga tilläggs-arvoden åt första lärarinnor...... »	2,400
d. Arvoden åt skol-läkare, förslagsvis »	131,700
e. Arvoden åt biblio-tekarier ........ »	87,500
f. Arvoden åt biträ-den på rektorsexpe-
ditionerna...... »	85,000
g. Särskilda arvoden vid provårsläroverk »	133,300
b. Särskilda arvoden
vid statens afton-skola .......... »	5,800 >	454,960
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis.......	»	4,800,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .	.. , , . »	3,682,640
	Summa kronor 29,237,600

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

201

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stock-holms stad.......	kronor	15,000
Av kommuner och lärare erlagda hyres-ersättningar och hyror ...........		274,000
Avkastning av dona-tioner från kronan m. m............	»	37,600
Av vaktmästare er-lagda hyror samt er-sättning för bränsle och lyse.........		120,000
Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor till vaktmästarperso-nalens avlöning ....	»	480,000

kronor

926,600

Nettoutgift kronor 28,311,000;
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...........................kronor 28,311,000.

[115 ] 5. Allmänna läroverken: Omkostnader, förslagsanslag. Jämlikt
de av 1940 års urtima riksdag godkända grunderna för beräkning av avlönings-
och omkostnadsanslag böra, såsom i det föregående erinrats, kostnaderna
för sjukvård m. m. hädanefter belasta vederbörande verks omkostnadsanslag
i stället för verkets avlöningsanslag respektive, såvitt angår
kostnader för anlitande av verksläkare, det under sjunde huvudtiteln för
detta ändamål nu uppförda särskilda anslaget.

Skolöverstyrelsen har från rektorsämbetena vid de allmänna läroverken
införskaffat uppgifter rörande de sammanlagda utgifterna under budgetåret
1939/40 för sjukvård m. m., vilka enligt dessa uppgifter uppgått till omkring
79,400 kronor. Denna summa syntes dock icke utgöra ett riktigt mått
på belastningen, beroende dels på att arvoden till verksläkare icke utbetalats
vid vissa läroverk och dels på att uppgifterna i många fall syntes omfatta
endast tre kvartal. Med hänsyn till dessa förhållanden syntes under rubriken
sjukvård m. m. böra upptagas ett förslagsvis beräknat belopp av 100,000
kronor.

Till rese- och flyttningsersättningar vid de allmänna läroverken
har för innevarande budgetår anvisats ett särskilt förslagsanslag av 10,000
kronor. Beträffande de i ämnet gällande bestämmelserna hänvisas till civila
avlöningsreglementet, § 24, samt till kungörelsen 1939:429.

202

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

Före innevarande budgetår bestredos utgifterna för rese- och flyttningsersättningar
från förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda
behov. Från detta anslag gäldades även kostnaderna för undervisning
i ryska vid nya elementarskolans gymnasielinjer och vissa utgifter för
Stockholms stads undervisningsverk, vilka utgifter emellertid från och med
innevarande budgetår avföras från andra anslag i enlighet med beslut av
1939 års lagtima riksdag. Med hänsyn till att av mera stadigvarande
utgiftsbehov, vilka plägat tillgodoses från förslagsanslaget till diverse oförutsedda
behov, därefter egentligen endast skulle kvarstå ersättningar för reseoch
flyttningskostnader, föreslog jag enligt punkten 127 (sid. 164) i 1940
års åttonde huvudtitel, att anslagets benämning skulle ändras till att avse
allenast dessa ersättningar. De utgifter av mera tillfällig art, vilka dittills
brukat bestridas från anslaget till diverse oförutsedda behov, borde, enligt
vad jag därvid förutsatte, hädanefter gäldas från anslaget till avlöningar
vid de allmänna läroverken respektive åttonde huvudtitelns anslag till extra
utgifter. — Riksdagen gjorde icke någon erinran häremot.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framhållit,
att överstyrelsen under budgetåret 1939/40 beviljat flyttningsersättningar
till ett belopp av omkring 22,000 kronor och reseersättningar till ett
belopp av omkring 4,000 kronor samt med ledning härav äskat ett anslag
av 25,000 kronor för budgetåret 1941/42. Statskontoret har i betraktande
av den försämrade statsfinansiella situationen ansett sig böra ifrågasätta, om
icke genom ändring av kungörelsen 1939: 429 skärpta bestämmelser borde
meddelas beträffande ersättning för flyttningskostnader. I sådant avseende
förtjänade övervägas bland annat borttagande av rätten till ersättning för
flyttsakers in- och uppackning ävensom för tjänstefolks resekostnader. Bland
annat under förutsättning att restriktioner i angivna avseenden komme till
stånd, ville statskontoret föreslå, att anslaget begränsades till förslagsvis

20,000 kronor.

Ett särskilt anslag till omkostnader vid de allmänna läroverken har hittills
icke erfordrats. I samband med förutnämnda ändring av grunderna
för bestridande av utgifter för sjukvård m. m. torde emellertid av praktiska
skäl i riksstaten böra uppföras ett dylikt anslag, varifrån böra bestridas
icke blott sjukvårdsutgifter utan även utgifter för rese- och flyttningsersättningar.

Kostnaderna för sjukvård m. m. synas i enlighet med överstyrelsens förslag
och i avvaktan på närmare erfarenhet rörande medelsåtgången böra
beräknas till förslagsvis 100,000 kronor. Vad kostnaderna för rese- och flyttningsersättningar
beträffar, torde statskontorets förslag om inskränkningar i
rätten till ersättning för flyttningskostnader komma att i ett större sammanhang
upptagas till prövning inom finansdepartementet. Någon minskning av
det av överstyrelsen angivna beloppet, förslagsvis 25,000 kronor, anser jag mig
hvarje fall icke kunna räkna med, särskilt som rese- och transportkostna -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

203

derna ökats. Omkostnadsanslaget bör sålunda uppföras med (100,000 +
+ 25,000 =) 125,000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 125,000.

[116.] 6. Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag.
På grund av det statsfinansiella läget sänktes detta anslag
av 1932 års riksdag från 88,000 kronor till 80,000 kronor och av 1933 års
riksdag till 30,000 kronor. Därefter höjdes anslaget successivt, så att det
under budgetåren 1938/40 utgjorde 100,000 kronor. I besparingssyfte minskades
anslaget år 1940 till 25,000 kronor.

Skolöverstyrelsen anser de rådande förhållandena böra föranleda en nedskärning
av anslaget till 10,000 kronor för budgetåret 1941/42.

Ett alltför ringa anslag för nyanskaffning av böcker under ett flertal år
komme att medföra avsevärda olägenheter, ej minst av den orsaken, att
läroverkens bibliotek måste erbjuda det viktigaste arbetsmaterialet vid det
arbete på egen hand, som intoge en central plats vid undervisningen inom
olika ämnen och på olika åldersstadier. I nuvarande läge borde likväl en
fortsatt tillfällig inskränkning av bokinköpen kunna försvaras. Biblioteken
ägde disponera medel jämväl ur läroverkens biblioteks- och materielkassor,
och dessa medel torde i vissa fall nödtorftigt förslå till bestridande av utgifterna
för de oundgängligaste bokinköpen. Vid andra läroverk vore emellertid
kassorna synnerligen hårt anlitade för inköp av undervisningsmateriel
av olika slag, för bestridande av tryckningskostnader m. m. För att möjliggöra
för dessa bibliotek att tillgodose de allra nödvändigaste behoven
i fråga om tidskriftsprenumeration, bokinköp — i första hand av fortsättningsverk
— och inbindning torde ett mindre anslag böra anvisas. Medelsbehovet
för detta ändamål beräknades till 10,000 kronor.

I nuvarande läge ser jag mig nödsakad tillstyrka en ytterligare anslagsminskning
i enlighet med överstyrelsens förslag. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...............................kronor 10,000.

[117.] 7. Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m., förslagsanslag. Detta anslag är under innevarande budgetår uppfört
med 480,000 kronor. Från anslaget utgår gottgörelse till läroverk för sådan
nedsättning i eller befrielse från föreskriven terminsavgift till ljus- och vedkassan,
som meddelas obemedlade lärjungar med stöd av § 220 läroverksstadgan.
En för varje år särskilt bestämd del av anslaget, för närvarande

20,000 kronor, är avsedd att, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom

Departe mentschefen,

204

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar vid allmänt läroverk av avgifterna
till ljus-och vedkassan, därest dessa kunna anses alltför tyngande.

Sistnämnda del av anslaget var för budgetåret 1938/39 bestämd till 12,000
kronor, men erhöll genom beslut av Kungl. Majit den 2 juni 1939 ett tillskott
av 3,360 kronor, att utgå från åttonde huvudtitelns anslag till extra
utgifter. För budgetåret 1939/40 bestämdes posten till 15,000 kronor men
förstärktes genom Kungl. Majrts beslut den 28 juni 1940 dels med 11,080
kronor från vissa läroverks byggnadsfonder, dels med högst 11,008 kronor
från anslaget till extra utgifter.

Anslagsbelastningen har under budgetåren 1931/39 successivt stigit från
287,632 kronor till 461,259 kronor och har under budgetåret 1939/40 utgjort
460,957 kronor 93 öre.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes till

495,000 kronor, därav 40,000 kronor borde användas för nedbringande för
samtliga lärjungar vid allmänt läroverk av avgifterna till ljus- och vedkassan,
därest dessa kunna anses alltför tyngande.

Vid denna uppskattning av medelsbehovet har överstyrelsen utgått från
medelsåtgången under det sistförflutna budgetåret och beräknat en höjning
med 2,5 procent med hänsyn därtill, att lärjungeantalet väntades komma att
stiga med detta procenttal. Andra faktorers särskilda inverkan har överstyrelsen
ansett sig icke kunna beräkna. Överstyrelsen har erinrat om sitt vid
tidigare tillfällen framförda förslag, att den särskilda delen av anslaget icke
måtte maximeras utan få den karaktär av förslagsanslag, som den förut haft.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande:

Statskontoret kunde icke finna överstyrelsens beräkningsmetod tillförlitlig
under nuvarande förhållanden. Det torde sålunda icke kunna anses uteslutet,
att stegringen av lärjungeantalet på det hela taget numera upphört.
Däremot syntes uppenbart, att bränslekostnaderna genom ökning av koloch
kokspriserna samt övergång till vedeldning torde bli ej obetydligt högre
än under sistförflutet budgetår. Den förordade anslagshöjningen vore därför
_ näppeligen tillfyllest.

Överstyrelsens förslag beträffande bidrag till nedbringande för samtliga
lärjungar av utgifterna till ljus- och vedkassan i fall, då berörda avgifter
kunde anses alltför tyngande, ville statskontoret under nuvarande förhållanden
icke motsätta sig. Det torde med hänsyn härtill icke vara erforderligt,
att särskilt delbelopp ställdes till förfogande för ändamålet. Statskontoret
förutsatte dock, att bidrag det oaktat komme att efter Kungl. Majds beprövande
lämnas i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare tillämpade
principer.

Med anledning av vad statskontoret anfört bar skolöverstyrelsen avgivit
utlåtande, varav inhämtas bland annat följande:

Överstyrelsen såge sig för närvarande icke i stånd att göra beräkningarna
enligt annan mera tillförlitlig metod. Sedan numera lärjungesiffrorna
för höstterminen 1940 förelåge, beräknade överstyrelsen ökningen till endast

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

205

1,9 procent. Om medelsåtgången under budgetåret 1939/40 lades till grund,
skulle under i övrigt oförändrade förhållanden anslagsbehovet för budget,
året 1941/42 bli, i stället för av överstyrelsen beräknade 495,000 kronorendast
492,000 kronor. Överstyrelsen hade icke förbisett, att bränslekostnaderna
genom ökning av kol- och kokspriserna samt övergång till vedeldning
torde bli ej obetydligt högre än under sistförflutet budgetår, men hade tagit
med i beräkningen, att den stränga vinter, som rått under första halvåret
1940, icke hörde till det normala. Överstyrelsen hade emellertid givetvis
ingenting att invända mot att prisnivån tänktes förutsätta större anslagsbehov.

På grund av det anförda ville överstyrelsen meddela, att överstyrelsen
ingenting hade att erinra mot att anslaget höjdes ytterligare. En höjning
med exempelvis 10 procent av det av överstyrelsen föreslagna beloppet
skulle medföra, att anslaget bestämdes till, med avrundning uppåt,

550,000 kronor.

En höjning av anslaget synes erforderlig redan av det skälet, att lärjungeantalet
vid läroverken kan antagas komma att stiga. I vad mån
dessutom en särskild ökning bör beräknas med hänsyn till stegring av
bränslekostnaderna och andra på frågan inverkande faktorer, är svårare att
avgöra. Skolöverstyrelsens kalkyler äro grundade på medelsåtgången under
budgetåret 1939/40, varunder prisförhöjningar till stor del varit rådande.
I överensstämmelse med de principer för beräkning av kostnader av denna
art, som vid budgetbehandlingen i allmänhet följts, uppskattar jag anslaget
för nästa budgetår till i runt tal till 500,000 kronor.

Den särskilda del av anslaget, som avser nedsättning av terminsavgifterna
till ljus- och vedkassan för samtliga lärjungar vid vissa läroverk, tillkom
under tidigare krisår (år 1918), då bränslekostnaderna voro särskilt höga
och avgifterna därför särskilt betungande. Onekligen skulle ett borttagande
i anslutning till vad skolöverstyrelsen tidigare föreslagit av den alltsedan
budgetåret 1924/25 tillämpade maximeringen av denna del av anslaget medföra
fördelar. Men då ett i detta hänseende framlagt förslag av 1938 års
riksdag avvisades såsom stridande mot de principer, som följas vid anvisande
av förslagsanslag, anser jag mig icke böra tillstyrka någon förändring
av maximeringsregeln. Posten torde böra beräknas till 45,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Allmänna läroverlcen: bidrag till ljus- och vedlcassorna
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av..............................kronor 500,000;

därav högst 45,000 kronor må, efter Kungl. Majrts beprövande,
användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga
lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana
fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande.

Departe mentschefen.

206

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

[118.] 8. Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. Detta anslag, vars disposition framgår av sid. 492 f. i statsliggaren,
är uppfört med 8,500 kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt om oförändrat
anslag för nästa budgetår.

Såsom jag i det föregående berört, pågår utredning om möjligheterna
att indraga eller avlösa bland annat detta anslag. I avbidan på utredningens
slutförande torde anslaget böra uppföras med oförändrat belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ...............................kronor 8,500.

[119 ] 9. Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
Direktionen, som fullgör vissa — huvudsakligen kamerala
— uppgifter för högre lärarinneseminariet samt allmänna och enskilda läroverk
i Stockholm, disponerar för sin verksamhet räntemedel från Allmänna
undervisningsverkens fond. Då räntemedlen visat sig otillräckliga, har Kungl.
Maj:t beviljat bidrag av statsmedel till direktionen. Bidragen ha tidigare
utgått ur anslaget till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov, men
för innevarande budgetår har för ändamålet uppförts förevarande särskilda
anslag, nu bestämt till 2,000 kronor.

Direktionen har hemställt om en höjning av anslaget till 2,500 kronor.

Utgifterna för nästa budgetår beräknades till 10,000 kronor, vilket i jämförelse
med staten för innevarande budgetår innebure en höjning av posten
för renskrivning med 450 kronor till 500 kronor. Det under årens lopp
alltmer ökade och forcerade lönearbetet i slutet av varje månad hade nödvändiggjort
anställande av ett extra skrivbiträde, som hittills betalats av
befattningshavarna själva. Då räntemedlen icke kunde beräknas till högre
belopp än 7,500 kronor, uppstode en brist på 2,500 kronor, vilken icke
borde drabba arvodesbeloppen. Direktionen erinrade om att sekreterarens
och kamrerarens arvoden år 1934 på deras eget initiativ sänkts samt att
sedan dess antalet läroverk och läroverksklasser i Stockholm ökats, att
tjänstledighetsärendena till följd av tidsläget mångdubblats och att dyrtidstillägg
ej utginge på arvodena.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen.

Med hänsyn till försämringen av det statsfinansiella läget anser jag mig
icke kunna tillstyrka den begärda anslagshöjningen. Anslaget synes böra
uppföras med oförändrat belopp, och jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ..............................kronor 2,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

207

[120.] 10. Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier. Understöd ha för innevarande budgetår avsetts skola utgå till
de kommunala gymnasierna i Söderhamn och Hässleholm med respektive

6,000 kronor och 8,000 kronor eller sammanlagt 14,000 kronor. Skolöverstyrelsen
har icke för nästa budgetår ifrågasatt någon ändring i anslaget.

I överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av..............................kronor 14,000.

[121.] 11. Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor,

förslagsanslag. Lönesystemet för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor anpassades enligt
beslut vid 1939 års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 provisoriskt efter
civila avlöningsreglementets bestämmelser (jfr kungörelsen 1939: 471). I
samband därmed bestämdes statsbidraget till dylika skolor för samma budgetår
till 78 procent av vederbörande löneförmåner (jfr kungörelsen 1939:
358). Vidare medgav riksdagen (skrivelse nr 443), att provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt dyrortstillägg finge under budgetåret enligt
vissa grunder utgå till sådana lärare vid ifrågavarande skolor, på vilka de
provisoriska avlöningsbestämmelserna icke bleve tillämpliga. De nu berörda
provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna ha enligt beslut av 1940
års lagtima riksdag — med vissa smärre jämkningar — erhållit tillämpning
även för budgetåret 1940/41 (kungörelserna 1940: 702, 703 och 558).

Anslaget till bidrag till kommunala flickskolor är nu uppfört med 4,080,000
kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår beräknat anslaget till 4,519,000
kronor. Överstyrelsen har förutsatt, att de provisoriska avlönings- och statsbidragsbestämmelserna
skola äga tillämpning även under nästa budgetår.
Någon förändring i det nuvarande antalet kommunala flickskolor bar överstyrelsen
icke räknat med. Beträffande detaljerna i överstyrelsens anslagsberäkningar
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Här må endast
nämnas, att avlöningskostnaden för kvinnliga lärare med hänsyn till gällande
övergångsbestämmelser beräknats enligt en högre löneklass än som
skett för innevarande budgetår.

Riksräkenskapsverket har anfort i huvudsak följande:

För budgetåret 1939/40 bade enligt budgetredovisningen på anslaget uppstått
en besparing av omkring 733,900 kronor. Beträffande anledningen
till besparingen ville riksräkenskapsverket framhålla, att enligt vad som
franninge av länsstyrelsernas räkenskaper förskott å statsbidrag för budgetåret
icke utbetalts i den omfattning, som kunnat förväntas med hänsyn till

Departe mentschefen.

2C8

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

lönekostnadernas faktiska storlek enligt den provisoriska löneregleringen.
Härigenom hade en förskjutning till efterföljande budgetår av statens kostnader
inträtt. Någon nämnvärd skillnad mellan beräknade och verkliga
lönekostnader syntes det däremot icke vara fråga om.

I kungörelsen 1940: 558 angående statsbidrag för redovisningsåret 1940/41
bade utfärdats särskilda föreskrifter rörande beräkning av förskotten under
budgetåret i syfte att bättre anpassa förskotten efter statsbidragets storlek.
Liknande bestämmelser syntes vara erforderliga jämväl för budgetåret
1941/42.

Mot överstyrelsens beräkning av anslaget hade riksräkenskapsverket intet
att erinra, men då vid den slutliga utanordningen av statsbidraget för budgetåret
1940/41 en halv procent torde komma att avdragas å förskotten,
förordade riksräkenskapsverket, att ett belopp av i runt tal 4,500,000 kronor
anvisades å riksstaten för budgetåret 1941/42.

Sedermera har skolöverstyrelsen överlämnat beräkningar rörande den besparing,
som skulle uppstå genom utökning av ämneslärarnas tjänstgöringsskyldighet
vid kommunala flickskolor. Vid en utökning av tjänstgöringsskyldigheten
med V2, 1 eller 1 V2 veckotimme skulle besparingen utgöra
respektive omkring 26,100, 57,300 och 93,700 kronor. För de kommunala
flickskolorna i Stockholm hade inga beräkningar gjorts, då en utökning av
tjänstgöringen vid dessa skolor skulle betyda inskränkning i de ordinarie
lärarinnornas antal eller fulla tjänstgöringsskyldighet. En uppräkning av
timlärararvodena med 9 procent skulle, örn besparingsåtgärderna icke genomfördes,
medföra en kostnadsökning för statsverket av omkring 30,200 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att riksdagen i skrivelse den 29 maj
1940, nr 264, framförde önskemål om beredande av fortsatt anställning
inom undervisningsväsendet åt sådana lärarinnor vid flickskolor, som tjänstgjort
längre tid vid ett sedermera kommunaliserat privatläroverk eller vid
kommunal flickskola, som trätt i stället för detta och som genom de för
budgetåret 1940/41 beslutade besparingsåtgärderna kunde löpa fara att förlora
sin anställning. Sedan överstyrelsen på given anledning anmodat vederbörande
skolor att inkomma med framställning örn fortsatt anställning åt
sådana lärarinnor, inkom endast en ansökning. Då liknande förhållanden
emellertid framdeles kunde aktualiseras och dylika frågor borde avgöras
med minsta möjliga tidsutdräkt, erhöll överstyrelsen den 30 augusti 1940
av Kungl. Majit bemyndigande att med iakttagande av vad riksdagen anfört
pröva och avgöra de fall, som kunde tänkas uppkomma vid början av
höstterminen 1940. I

I besparingssyfte lia för innevarande budgetår meddelats bestämmelser
om höjning av elevantalet i vissa klassavdelningar, begränsning av antalet
nybörjaravdelningar, inskränkning av rätten till uppdelning av klassavdelning
vid nybörjarundervisning i vissa ämnen, utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten
för ämneslärare och lärare i yrkesämne samt reduktion av
arvodena till tillsynslärare. Dessa bestämmelser ansluta sig till de för de all -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

209

manna läroverken meddelade (jfr det föregående) och avse icke blott kommunala
flickskolor utan även kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor. Bestämmelserna torde böra äga motsvarande tillämpning
under budgetåret 1941/42. Någon skärpning av besparingsföreskrifterna
anser jag mig av skäl, som i det föregående anförts, icke böra nu föreslå.
Dock förutsätter jag, att arvodena till tillsynslärarna undergå den ytterligare
begränsning, som av mig ifrågasatts för de allmänna läroverkens del. Då
frågan örn lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor icke gärna
kan upptagas till definitiv behandling i nuvarande läge, föreslår jag, efter
samråd med chefen för finansdepartementet, att de provisoriska löne- och
statsbidragsbestämmelserna erhålla tillämpning även för nästa budgetår.

Under erinran att den av 1940 års urtima riksdag beslutade höjningen
av vissa timlärararvoden med 9 procent och den av mig ifrågasatta ytterligare
sänkningen av tillsynslärararvodena icke nämnvärt påverka anslagsbelastningen,
ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets beräkning av anslaget
och föreslår alltså, att detta för nästa budgetår uppföres med 4,500,000
kronor. Ökningen, 420,000 kronor, beror huvudsakligen på de ökade kostnaderna
för rörligt tillägg och höjningen av löneklassmaximum för de kvinnliga
lärarna.

I detta sammanhang vill jag erinra, att de för högre kommunala skolor
gällande stadgebestämmelserna förutsätta, att vid dessa skolor skola, där ej
Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, finnas inrättade visst minimiantal ordinarie
lärartjänster i läroämnen (yrkesämnen). Ej sällan uppkommer fråga örn rätt
för skolas huvudman att inrätta färre antal sådana lärartjänster än i nämnda
bestämmelser förutsättes. I dessa ärenden fattar Kungl. Maj:t beslut efter
förslag av skolöverstyrelsen. I samband med överväganden rörande förenklingar
i den administrativa proceduren har uppkommit tanken på att till
skolöverstyrelsen överflytta beslutanderätten i dessa ärenden. Några starkare
skäl att även i fortsättningen förbehålla Kungl. Majit avgörandet i dessa
frågor synas icke kunna förebringas. Då en sådan överflyttning av beslutanderätten
med hänsyn till vad i frågan tidigare förekommit icke synes böra
ske utan riksdagens medverkan, har jag ansett mig böra här beröra frågan.
Lämnar riksdagen vad nu anförts utan erinran, torde erforderliga bestämmelser
i ämnet få meddelas av Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under hänvisning i övrigt
till vad i det följande under punkten 153 yttras hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder
för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
samt för statsbidrag till sådana skolor skola tiga tilllämpning
jämväl för budgetåret 1941/42;

Bihang till riksdagens protokoll 19 kl. 1 sami. Nr 1 Del 11.

210

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

dels medgiva, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder
för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor
skola äga tillämpning jämväl förbudgetåret 1941/42;

dels och till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 4,500,000.

[122 ] 12. Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor,
förslagsanslag. Detta anslag är uppfört med 3,340,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har efter i huvudsak samma principer, som tillämpats
beträffande de kommunala flickskolorna, beräknat det för nästa budgetår
erforderliga anslaget till 3,714,000 kronor. Vid uppräkning av timlärararvodena
med 9 procent skulle beloppet behöva ökas med omkring 35,000
kronor. Beträffande antalet kommunala mellanskolor under nästa budgetår
har överstyrelsen yttrat:

Den kommunala mellanskolans i Ljusdal successiva ombildande till samrealskola
skulle vara avslutad vid ingången av budgetåret 1941/42. För närvarande
funnes 62 kommunala mellanskolor (inklusive Ljusdal). Till överstyrelsen
hade inkommit ett antal underdåniga ansökningar från högre
folkskolor örn dessas ombildande till kommunala mellanskolor. För budgetåret
1941/42 hade överstyrelsen med hänsyn till de uttalanden angående
nyinrättande av kommunala skolor, som gjorts i propositionen nr
154 till 1940 års lagtima riksdag och i riksdagens skrivelse nr 264, ansett
sig böra räkna endast med fyra nya kommunala mellanskolor. Av dessa
hade redan i anslagsäskandena för 1940/41 den högre folkskolan i Ange
beräknats såsom ombildad till kommunal mellanskola. De övriga tre högre
folkskolorna vore de i Vivsta-Näs, Undersåker och Vilhelmina.

Biksräkenskapsverket har påpekat, att det av överstyrelsen beräknade
anslagsbeloppet rätteligen borde utgöra 3,645,000 kronor. Riksräkenskapsverket,
som icke hade några erinringar i övrigt mot överstyrelsens framställning,
ansåge dock, att anslaget med häns3m till procentavdraget på
statsbidragsförskotten borde beräknas till 3,630,000 kronor.

Sedermera har skolöverstyrelsen angivit de besparingar, som för de kommunala
mellanskolornas del skulle uppstå vid genomförande av de besparingsåtgärder,
varom talats under punkten 120. En utökning av ämneslärarnas
tjänstgöringsskyldighet med V2, 1 eller 1 ''f veckotimme skulle
medföra besparing av respektive 25,200, 66,800 och 95,800 kronor.

Vid behandlingen av frågan om anslag till högre kommunala skolor för
innevarande budgetår (propositionen nr 154 till 1940 års lagtima riksdag)
utgick jag från att tillstånd till upprättande av nya statsunderstödda högre
kommunala skolor tills vidare icke skulle av Kungl. Maj:t lämnas, dock
att ombildning av yrkesbestämd högre folkskola till praktisk mellanskola

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

211

borde kunna medgivas, om förutsättningarna för en dylik ombildning befunnits
särskilt gynnsamma. I anledning härav uttalade riksdagen i skrivelse
nr 264, att ombildning av högre folkskola till kommunal mellanskola
likväl syntes böra kunna ifrågakomma, då en dylik högre folkskola fyllde
förutsättningarna härför och särskilda förhållanden, exempelvis långt avstånd
till närmaste läroverksort, kunde anföras till stöd för ombildningen.

Det synes icke erforderligt att i detta sammanhang avgöra, örn och i vad
mån de av skolöverstyrelsen angivna skolorna böra ombildas till mellanskolor.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i vanlig ordning fatta
beslut härom, varvid bör iakttagas vad av riksdagen anförts. Vid beräkningen
för nästa budgetår av anslagen till bidrag till kommunala mellanskolor
och till högre folkskolor anser jag mig likväl böra utgå från skolöverstyrelsens
kalkyler jämväl i vad avser ombildning av högre folkskolor
till kommunala mellanskolor. Skulle en ombildning av någon eller några
av dessa skolor icke komma till stånd, kommer den sammanlagda belastningen
på nämnda båda anslag att något understiga den av mig med utgångspunkt
från överstyrelsens kalkyler beräknade.

Mot skolöverstyrelsens anslagsberäkningar i övrigt har jag intet annat
att invända än att jag i anslutning till riksräkenskapsverkets yttrande beräknar
det erforderliga anslaget till omkring 3,630,000 kronor. Härtill bör
läggas ett belopp, motsvarande den kostnadsökning, som uppkommer med
anledning av 1940 års urtima riksdags beslut om uppräkning av vissa timlärararvoden
med 9 procent. Enligt av överstyrelsen under hand lämnad
uppgift utgör denna kostnadsökning omkring 25,000 kronor. Anslaget synes
lämpligen böra uppföras med ett till 3,650,000 kronor avrundat belopp,
vilket överstiger det nuvarande med 310,000 kronor. Anslagsökningen vållas
huvudsakligen av merkostnaderna för de fyra nya kommunala mellanskolor,
med vilka jag ansett mig böra vid anslagskalkylerna räkna, samt vidare av
de ökade kostnaderna för rörligt tillägg samt den automatiska höjningen av
de kvinnliga lärarnas löneklassplacering.

Under åberopande av vad sålunda anförts och av vad under närmast
föregående punkt yttrats rörande besparingsåtgärder vid högre kommunala
skolor samt förlängd giltighet av de provisoriska löne- och statsbidragsgrunderna
hemställer jag — under hänvisning jämväl till vad i det följande
under punkten 153 yttras — att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 3,650,000.

[123.] 13. Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor,

förslagsanslag. Till detta ändamål har för innevarande budgetår uppförts
ett anslag av 1,700,000 kronor. Tidigare utgick statsbidrag till praktiska
mellanskolor från anslaget till högre folkskolor.

212

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

Skolöverstyrelsen bär föreslagit, att anslaget till praktiska mellanskolor
för nästa budgetår uppföres noed 2,158,000 kronor. Vid sina kalkyler har
överstyrelsen tillämpat samma beräkningsgrunder, som enligt det föregående
kommit till användning vid beräkningen av anslagen till bidrag till kommunala
flickskolor och kommunala mellanskolor. I Iråga örn skolorganisationens
omfattning har överstyrelsen ej räknat med andra förändringar än
avveckling av vissa linjer av högre folkskolekaraktär vid praktiska mellanskolorna
i Hälsingborg och Uddevalla samt ombildning av högre folkskolan
i Nacka till praktisk mellanskola. Vid höjning av timlärararvodena
med 9 procent skulle enligt överstyrelsens uppskattning en anslagsökning
av omkring 18,300 kronor uppstå. I fråga om anslagsberäkningarna i övrigt
torde få hänvisas till överstyrelsens framställning.

Riksräkenskapsverket har beräknat anslaget till 2,159,000 kronor. Då emellertid
procentavdraget på statsbidragsförskotten medförde minskad anslagsbelastning,
har ämbetsverket förordat, att anslaget uppföres med ett belopp
av 2,150,000 kronor.

I en senare skrivelse har skolöverstyrelsen beräknat, att en utökning av
ämneslärarnas tjänstgöringsskyldighet med 1/i, 1 eller 1 Vs veckotimme
skulle medföra en besparing av respektive omkring 21,900, 43,100 och

67,700 kronor.

Beträffande fortsatt tillämpning av de provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna
för de högre kommunala skolorna har jag gjort hemställan
under punkten 121.

Mot överstyrelsens beräkning av anslaget till praktiska mellanskolor för
nästa budgetår med de av riksräkenskapsverket föreslagna justeringarna
har jag intet att anmärka. Jag vill erinra örn att högre folkskolan i Nacka
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1940 skall ombildas till mellanskola.
Frågan örn ytterligare besparingsåtgärder vid de högre kommunala
skolorna har jag behandlat under punkten 121.

Anslaget torde alltså böra uppföras med 2,150,000 kronor, vartill bör
läggas det belopp av omkring 6,000 kronor, som enligt av skolöverstyrelsen
under hand lämnad uppgift erfordras vid uppräkning av timlärararvodena
jämlikt beslut av 1940 års urtima riksdag. Det synes dock tillräckligt,
om anslaget uppföres med ett till 2,150,000 kronor avrundat belopp. Detta
överstiger det nuvarande med 450,000 kronor. Anslagshöjningen tår främst
tillskrivas de ökade kostnaderna för rörligt tillägg, höjningen av lärarinnornas
löner och tillkomsten av en ny praktisk mellanskola.

Jag hemställer således, under hänvisning jämväl till vad i det följande
under punkten 153 yttras, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

213

att till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskof
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 2,150,000.

[124 ] 14. Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor,
förslagsanslag. 15. Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor, för slagsanslag.

16. Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor,

förslagsanslag. Dessa anslag äro nu uppförda med respektive 554,000 kronor,

516,000 kronor och 75,500 kronor. Jag har för avsikt att föreslå Kungl.
Majit att för riksdagen framlägga förslag rörande provisorisk avlöningsförbättring
för lärarpersonalen vid dessa och vissa likartade skolor. Beredningen
av ärendet torde kunna inom den närmaste tiden slutföras. I avbidan därpå
torde anslagen böra i riksstatsförslaget uppföras med beräknade belopp. Jag
hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
ett förslagsanslag av............ kronor 618,000;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett

förslagsanslag av...................kronor 572,000;

dels ock till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor
ett förslagsanslag av ............ kronor 48,000.

[125 ] 17. Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.

Stiftelsen Höglandsskolan har anhållit örn ett anslag av 18,000 kronor för
budgetåret 1941/42 att utgå under samma friare villkor, som tidigare i vissa
fall gällt för anslag till skolor av liknande typ. I ärendet inhämtas av tillgängliga
handlingar bland annat följande:

Stiftelsen konstituerades år 1931 med ändamål att vidare utveckla en då
befintlig skola av fri studietyp i Bromma församling i Stockholm. Skolans
uppgift angives vara att inom en organisationsform, som i allt väsentligt
ansluter sig till svensk skoltradition, söka tillämpa nyare pedagogiska metoder
och arbetsformer. Därvid eftersträvas förverkligande av ett arbetsskoleprogram
genom att i undervisningen tillvarataga lärjungarnas naturliga
verksamhetslust och leda dem att på egen hand taga itu med skoluppgifterna.
De pedagogiska metoderna avse bl. a. individuell undervisning, samlad
arbetsdag och undervisning, minskning av läxläsningen samt praktiskt
arbete och friluftsliv. Planmässighet och ordning skola dock iakttagas, och
lärokursernas anordning skall möjliggöra för eleverna att övergå till andra
läroanstalter.

Skolan är organiserad såsom samskola. På en förberedande avdelning
med fyra årsklasser, motsvarande folkskolans fyra första klasser, är byggd
en sjuårig, examensfri linje, som skall meddela en god allmän medborgerlig
bildning, lämpad för utträde i praktisk verksamhet eller fortsatta studier
vid specialskolor och gymnasier. I stort sett äro kurserna så lagda, att lär -

214

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

jungarna bibringas ett kunskapsmått, motsvarande det som meddelas i sjuårig
högre flickskola med s. k. normalskolekompetens.

Stiftelsen företrädes av ett förtroenderåd, medan den omedelbara förvaltningen
handhaves av en direktion. Skolan har även en inspektor (rektorn
vid högre allmänna läroverket i Bromma G. Iverus). Genom beslut den 19
augusti 1938 har Kungl. Majit medgivit, att skolan må under läsåren 1938/41
stå under skolöverstyrelsens inseende enligt vissa närmare föreskrifter.

Skolan förfogar över egna lokaler i för ändamålet uppförda byggnader
vid Höglandstorget i Bromma. Anläggningen omfattar bl. a. 11 klassrum,
8 speciallokaler och en samlingssal för 350 personer. Byggnaderna ha till
stor del finansierats genom donationer men belastas också av inteckningar
för deras uppförande. Terminsavgifterna utgöra 125—150 kronor, vartill
komma vissa avgifter för särskild undervisning. Under läsåret 1938/39 lia
enligt skolans redogörelse befrielse från eller nedsättningar i terminsavgifterna
beviljats till ett sammanlagt belopp av 3,000 kronor. Förutom terminsavgifterna,
vilka utgöra den huvudsakliga inkomsten, beräknas väsentligare
inkomster genom gåvor och uthyrning av samlingssalen.

Utgifterna ha för läsåret 1940/41 beräknats bli: för löner 74,000 kronor,
för omkostnader för fastigheten 9.000 kronor, för undervisningsmateriel och
inventarier 2,500 kronor och för övriga utgifter 3,500 kronor eller tillhopa

89,000 kronor. Ett underskott av 18,000 kronor emotses. För att söka bibehålla
ordning och reda i stiftelsens ekonomi har direktionen nödgats hålla
lärarnas löner under den lönenivå, som tillämpas vid de allmänna läroverken.

Då det i längden skulle bli omöjligt att erhålla lärarkrafter av önskvärd
kapacitet, örn lärarna inte kunde åtminstone i stort sett bli likställda med
läroverkslärarna, anhöll direktionen örn statsanslag med 18,000 kronor för
budgetåret 1939/40. Direktionen framhöll därvid, att skolan undervisade
omkring 200 barn, vilka eljest sannolikt måst undervisas i de allmänna
läroanstalterna, och att skolans pedagogiska försöksverksamhet kunde bli
till gagn för undervisningsväsendet i landet. Skolöverstyrelsen uttalade sin
uppskattning av skolans verksamhet men avstyrkte ansökningen, då skolan
ännu icke var fullt utbyggd och överstyrelsen icke hunnit bilda sig en mera
bestämd uppfattning om skolan. Direktionens framställning föranledde ingen
Kungl. Maj:ts åtgärd.

Även för budgetåret 1940/41 begärde direktionen anslag av 18,000 kronor.
Skolan hade ansett det nödvändigt att företaga höjning av lärarlönerna för
att kunna hålla skolans standard uppe och härigenom åsamkat sig en brist
i staten av 18,000 kronor. Skolöverstyrelsen, som upplyste, att skolan från
och med läsåret 1939/40 vore färdigbildad, tillstyrkte ett anslag av 5,000
kronor. Ej heller denna framställning föranledde emellertid någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.

Genom beslut den 12 juli 1940 har Kungl. Majit medgivit, att avgångsbetyg
från Höglandsskolan skall under läsåren 1940/42 medföra normalskolekompetens,
därvid vissa villkor uppställts.

Direktionen har i sin senaste framställning, avseende läsåret 1941/42, hänvisat
till de tidigare ansökningarna och därutöver bl. a. framhållit, att
normalskolekompetensen för gossar vore ett pedagogiskt försök, vars resultat
kunde bli av icke ringa värde för skolväsendets framtida utformning.
Skolans ekonomi vore hårt ansträngd och utsattes för ytterligare påfrest -

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

215

ningar genom den allmänna levnadskostnadsökningen, vartill komme risken
för minskning i inkomsterna av terminsavgifter vid nedgående konjunkturer.

Det ekonomiska stöd från statens sida, som direktionen ifrågasatte, vore
avsevärt mindre än den kostnad, stat och kommun skulle behöva vidkännas,
om skolan på grund av ekonomiska svårigheter skulle tvingas nedlägga
sin verksamhet och dess betydligt mer än 200 elever i stället skulle behöva
anlita de allmänna skolornas undervisning.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 oktober 1940 — under åberopande
av sina tidigare utlåtanden rörande Höglandsskolan — anfört bl. a.,
att skolans rätt att även för gossar utfärda avgångsbetyg, medförande normalskolekompetens,
vore en pedagogisk försöksverksamhet, värd att stödjas
även ekonomiskt från statens sida. Då högre allmänna läroverket i Bromma
vore överbelastat, skulle en avlastning, örn än relativt obetydlig, vara önskvärd.
Då en inom överstyrelsen tidigare verkställd utredning givit vid handen,
att statens kostnad per lärjunge och år vid ett statligt läroverk vore
495 kronor, vid en kommunal mellanskola 295 kronor samt vid en enskild
skola 175 kronor, skulle det ur statsekonomisk synpunkt kunna vara i viss
mån fördelaktigt, örn Höglandsskolan skulle kunna i någon mån avlasta
lärjungar från läroverket i Bromma. Antalet lärjungar i den sjuåriga linjen
under vårterminen 1940 hade vid Höglandsskolan varit 142. Med ett statligt
understöd av 175 kronor per lärjunge skulle skolan kunna påräkna ett
anslag av (142 X 175=) 24,850 kronor. I framställningen hade ansökts örn

18,000 kronor, vilket belopp överstyrelsen med hänsyn till nu rådande statsfi
nanselia förhållanden emellertid icke ansåge sig kunna föreslå såsom understöd
under budgetåret 1941/42. Överstyrelsen ville föreslå, att skolan
erhölle ett anslag av 10,000 kronor för budgetåret 1941/42.

Genom särskilda bidrag till privata skolor har staten vid flera tillfällen
sökt främja pedagogisk försöksverksamhet. De erfarenheter, som genom
dessa försök ernåtts, ha kommit den pedagogiska utvecklingen i vårt land
till godo.

Den skola — Höglandsskolan i Bromma — som enligt det föregående
ansökt om statsbidrag, kan sägas tillhöra den kategori av skolor, som här
är i fråga. Jag har tidigare icke sett mig i stånd att tillstyrka anslag till
denna skola. Emellertid har jag blivit övertygad örn att skolan representerar
ett värdefullt inslag i vårt skolväsen och att den fyller ett verkligt
behov i den trakt, där den är belägen. Det ligger utan tvivel i statens intresse
att stödja denna läroanstalt, som mottager ett relativt stort antal elever,
som eljest skulle söka sig till det högre allmänna läroverket i Bromma.
Under sådana förhållanden och då skolan är i starkt behov av det sökta
statsbidraget, anser jag mig böra för egen del, med beaktande i övrigt av
vad skolöverstyrelsen yttrat, tillmötesgå framställningen. Under nuvarande
brydsamma statsfiuansiella förhållanden kan jag dock icke tillstyrka högre

Departe mentschefen.

216

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

statsbidrag än 5,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
bestämma statsbidragsvillkoren i anslutning till vad tidigare i liknande fall
föreskrivits.

I detta sammanhang vill jag erinra, att för innevarande budgetår utgår
ett särskilt statsanslag av 10,000 kronor till den pedagogiska försöksverksamhet,
som bedrives av Olofskolan i Stockholm. 1940 års lagtima riksdag
uttalade sig för en närmare omprövning genom skolöverstyrelsens försorg
rörande skolans betydelse för vårt skolväsen. Endast för det fall, att undersökningen
gåve till resultat, att skolan hade en verklig uppgift att fylla i
vårt skolväsen, syntes det riksdagen befogat, att anslag av statsmedel i
fortsättningen komme skolan till del. I anledning härav har skolöverstyrelsen
verkställt undersökning i ämnet och kommit till det resultatet, att
överstyrelsen icke kan tillstyrka en av skolans styrelse ingiven ansökning
om statsbidrag för budgetåret 1941/42. Jag vill framhålla, att skolans styrelse
ansett ett statsbidrag av 70,000 kronor erforderligt för budgetåret
1941/42. Med hänsyn till skolöverstyrelsens utredning, beträffande vilken
jag hänvisar till handlingarna i ärendet, anser jag mig för egen del icke
böra tillstyrka fortsatt statsbidrag till denna skola. Jag beräknar sålunda
icke medel för ändamålet för nästa budgetår.

Jag hemställer allenast, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av................................kronor 5,000.

[126 ] 18. Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa, förslagsanslag. Anslaget minskades för
innevarande budgetår från 10,000 kronor till 6,600 kronor. Skolöverstyrelsen
har — under hänvisning till en av kassan verkställd beräkning av medelsbehovet
för nästa budgetår — föreslagit en minskning av anslaget med

1,200 kronor till 5,400 kronor.

Mot anslagsberäkningen har jag intet att erinra. Den successiva minskningen
av anslaget under de senare åren betingas väsentligen av ombildningen
av privatläroverk till kommunala flickskolor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av.............kronor 5,400.

[127.] 19. Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, förslagsanslag. Anslaget upptogs
för budgetåret 1939/40 till 81,000 kronor och är nu uppfört med 84,500

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

217

kronor. Bestämmelser om ifrågavarande ersättningar äro jämlikt av riksdagen
godkända grunder meddelade genom kungörelsen 1931: 344 med däri genom
kungörelserna 1932:384, 1937:689 och 1939: 244 vidtagna ändringar. Ersättningarna
äro avsedda att för lärare vid privatläroverk mildra verkningarna
av det högre flickskoleväsendets förstatligande eller kommunalisering.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår uppskattat anslagsbehovet till

76,200 kronor. Därvid har överstyrelsen räknat med ersättningar till 27
ämneslärarinnor, 8 övningslärarinnor och 1 lärarinna i förberedande klasser
(enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag) samt till förra ämneslärarinnan vid
Grewesinuhlska samskolan i Stockholm Astrid Maria Holm. Beträffande
sistnämnda lärarinna har överstyrelsen, med överlämnande av en från henne
inkommen ansökning om ersättning enligt kungörelsen 1931:344, anfört
bland annat:

Kungl. Maj:t hade den 16 augusti 1940 fattat beslut, innebärande Grewesmiihlska
samskolans uppgående i Stockholms stads handelsmellanskola från
och med den 1 juli 1940. Samtliga vid den enskilda mellanskolan anställda
ämneslärare med fast anställning med undantag för lärarinnan Holm hade
erhållit annan anställning vid någon högre kommunal skola i Stockholm.
Av handlingarna bilagt intyg franninge, att någon överflyttning av Holm
icke torde kunna komma i fråga, då hon lede av nedsatt hörsel.

Jämlikt § 1 mom. 1 kungörelsen kunde ämneslärarinna under vissa
förutsättningar erhålla ersättning, då statsunderstödd enskild mellanskola
upphörde med sin verksamhet »till följd av den år 1927 beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet eller av riksdagen i anslutning härtill
senare fattade beslut angående det högre skolväsendets organisation eller
till följd av inrättande å orten av kommunal flickskola». Det torde kunna
råda viss tveksamhet rörande orsakerna till Grewesmuhlska samskolans nedläggande
eller uppgående i handelsmellanskolan, och överstyrelsen ansåge
sig med hänsyn härtill icke kunna fastslå, att kungörelsen vore helt tilllämplig
på förevarande fall. Då övriga lärarinnor vid skolan beräknats
bli tillförsäkrade fortsatt anställning, syntes det emellertid skäligt, att jämväl
Holm finge sina fortsatta försörjningsmöjligheter ordnade.

Ersättningen till Holm beräknades till 2,922 kronor för år, att utgå under
budgetåren 1940/45.

Enligt ett vid Astrid Holms ansökning fogat intyg från skolans direktion
har skolans nedläggande nödvändiggjorts av den starka utveckling av statens
och kommunens skolväsen i Stockholm, som inträtt efter 1927 års skolreform,
och av inrättandet av kommunala flickskolor i Stockholm år 1939.

Elevantalet vid skolan hade nedgått från 330 år 1934 till 202 år 1940.
Samtidigt hade det blivit omöjligt att erhålla så stort antal betalande lärjungar,
som erfordrades för att skolans drift skulle kunna upprätthållas.
Kapitalmedel måste användas till driftkostnaderna, varigenom skolans ekonomiska
ställning snabbt komme att undergrävas.

Statskontoret — som icke haft något att erinra mot överstyrelsens anslagsberäkningar
i övrigt — har avstyrkt bifall till Astrid Holms ansökning.

218

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Departe mentschefen.

Då skolans nedläggande icke kunde anses ha förorsakats vare sig av det
högre skolväsendets omorganisation eller av inrättande i Stockholm av kommunala
flickskolor, vore Holm uppenbarligen icke författningsenligt berättigad
till understöd. Med hänsyn härtill och då några omständigheter av
beskaffenhet att böra föranleda undantag från tillämpningen av ersättningsbestämmelserna
icke syntes föreligga, kunde ämbetsverket — som tillika
ville erinra, att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 augusti 1940 angående
dispositionen av Grewesmuhlska samskolans i Stockholm donationsfonder
Stockholms stad tillerkänts dispositionsrätten över huvuddelen av samskolans
donationsfonder — icke tillstyrka, att Holm beviljades understöd av statsmedel.

Vad beträffar frågan örn ersättning till förra ämneslärarinnan vid Grewesmuhlska
samskolan i Stockholm Astrid Holm, är det även enligt min mening
påfallande, att sambandet mellan skolans nedläggande samt utökningen av
statens och kommunens skolväsen i Stockholm icke framstår fullt klart. Det
relativt stora antalet skolor i Stockholm och andra omständigheter göra, att
de verkningar, som förändringar i skolorganisationen där få på de befintliga
läroanstalterna, äro svåra att tydligt påvisa. Enligt tillgängliga uppgifter
utgjorde elevantalet vid skolan — som hade realexamen som slutmål —
höstterminen 1928 227 (168 flickor) och höstterminen 1929 200 (137 flickor)
samt steg därefter successivt till 330 (213 flickor) höstterminen 1935 men
visade sedan en jämn tillbakagång och utgjorde höstterminen 1939 214
(140 flickor). Man torde av dessa siffror icke kunna med säkerhet utläsa
något direkt orsakssammanhang mellan skolans lärjungantal å ena sidan
samt 1927 års skolreform och inrättandet år 1939 av kommunala flickskolor
å andra sidan. Häremot står skolstyrelsens uppfattning, att de statliga
och kommunala skolåtgärderna varit orsaken till skolans upphörande. I
ärendet är utrett, att ifrågavarande lärarinna är i mycket starkt behov av det
ekonomiska bistånd, som en ersättning enligt sedvanliga grunder skulle innebära.
I detta läge — och då någon säker bevisning i ena eller andra riktningen
icke synes vara möjlig att prestera — finner jag en rimlig lösning vara,
att skolöverstyrelsens förslag genomföres med den ändringen, att ersättningen
till lärarinnan halveras mellan staten och Stockholms stad. Härigenom
tillgodoses även i viss mån de av statskontoret anförda synpunkterna.
Lämpligen bör ersättningen utgå från och med den 1 juli 1941.

Mot överstyrelsens anslagsberäkningar har jag intet annat att erinra än
att det av överstyrelsen uppgivna anslagsbehovet — 76,200 kronor — bör
minskas med den del av nämnda understöd, som bör betalas av staden,

d. v. s. med 1,461 kronor. Anslaget torde därför böra uppföras med i
avrundat tal 74,700 kronor, d. v. s. med ett 9,800 kronor lägre belopp
än för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

219

dels besluta, att ersättning jämlikt av mig förordade
grunder må utgå till förra ämneslärarinnan vid Grewesmiihlska
samskolan i Stockholm Astrid Maria Holm under
villkor att Stockholms stad bestrider balva kostnaden;

dels ock till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 74,700.

[128.] 20. Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. 21. Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala. 22. Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
Dessa tre anslag, som nu äro uppförda med respektive

17,500 kronor, 65,000 kronor och 10,000 kronor, torde med hänsyn till vad
under punkten 124 yttrats böra i riksstatsförslaget upptagas med beräknade
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd ett anslag av......kronor 20,500;

dels till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

ett anslag av......................kronor 72,000;

dels ock till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor
i hushållsgöromål ett anslag av.........kronor 11,500.

[129.] 23. Läroboksnämnden. Detta anslag sänktes år 1940, delvis av
besparingsskäl, från 15,000 kronor till 10,000 kronor. Beträffande anslagets
disposition torde få hänvisas till statsliggaren, sid. 503 f. Läroboksnämnden
har, för att i sin mån medverka till besparing i statsutgifterna, föreslagit
en sänkning av anslaget för nästa budgetår med 1,000 kronor till 9,000
kronor, vilket tillstyrkts av skolöverstyrelsen. Av nämndens framställning
inhämtas, att anslagsminskningen avses skola ernås företrädesvis genom att
inskränka antalet sammanträden.

Ersättning till nämndens ledamöter och suppleanter utgår i form av dagarvode
enligt för kommittéer gällande bestämmelser. Dessutom åtnjuter
nämndens ordförande särskilt arvode med 800 kronor för år räknat.

I anslutning till vad av chefen för finansdepartementet tidigare denna dag
yttrats vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor torde ersättning
till läroboksnämndens ledamöter böra från och med nästa budgetår
helt utgå enligt kommittégrunder. I fråga om sekreterararvodet — 2,000
kronor — torde icke böra nu ifrågasättas ändring. I det följande ämnar jag
föreslå, att kostnaderna för vissa andra motsvarande institutioner bestridas

Departe mentschefen.

220

1941. Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Jag har övervägt, huruvida liknande
anordning bör träffas i fråga örn läroboksnämnden, men har kommit
till den uppfattningen, att kostnaderna för dess verksamhet tills vidare i avvaktan
på närmare erfarenhet rörande verksamhetens omfattning böra bestridas
från särskilt anslag. Med hänsyn till vad av mig anförts torde anslaget
kunna sänkas ytterligare utöver vad av nämnden föreslagits. Då de till
verksamheten anslagna medlen firo förhållandevis knappt tillmätta, torde
dock anslaget icke böra sänkas med mer än sammanlagt 1,500 kronor
till 8,500 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Läroboksnämnden för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av.......................kronor 8,500.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

221

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

[130 ] 1. Folkskoleseminarier: Avlöningar, förslagsanslag. 2. Folkskoleseminarier:
Omkostnader, förslagsanslag. 3. Folkskoleseminarier:
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag. 4. Småskoleseminarier:
Avlöningar, förslagsanslag. 5. Småskoleseminarier: Omkostnader, förslagsanslag.
6. Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.
7. Småskoleseminarier: Stipendier. För innevarande budgetår
ha anvisats till folkskoleseminariernas verksamhet 2,337,000 kronor
till avlöningar, 238,000 kronor till omkostnader, 50,000 kronor till materiel,
böcker m. m. och 56,000 kronor till stipendier samt till småskoleseminarier nas
verksamhet 534,400 kronor till avlöningar, 66,000 kronor till omkostnader,

10,000 kronor till materiel, böcker m. m. och 33,000 kronor till stipendier.
Genom beslut den 24 maj 1940 bar Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen
att — med beaktande av vad chefen för ecklesiastikdepartementet enligt
propositionen 1940: 155 samt riksdagen i skrivelsen 1940: 216 i ämnet
anfört — verkställa utredning rörande de ändringar i folk- och småskoleseminariernas
nuvarande organisation, som borde föranledas av de besparingsåtgärder
inom folkskoleväsendet, som kunde förutsättas bli successivt
genomförda under de närmaste åren. Vidare har skolöverstyrelsen samma
dag anbefallts att till Kungl. Majit inkomma med det förslag rörande ersättande
av de ur anslagen till stipendier vid folk- och småskoleseminarierna
utgående stipendierna med understöd i form av studielån, som kunde föranledas
av vad i nämnda proposition anförts.

Den ifrågavarande utredningen rörande ändringar i seminarieorganisationen
och beredningen av ett av skolöverstyrelsen avgivet förslag om inrättande
av studielån för vissa seminarieelever torde kunna slutföras inom
sådan tid, att proposition kan föreläggas 1941 års lagtima riksdag. I avbidan
härpå torde anslagen till folkskoleseminariernas verksamhet böra i
riksstatsförslaget upptagas med beräknade belopp. Då jag i annat sammanhang
gör framställning om beräknande av medel till studielån åt elever vid folkskoleseminarier
och vissa elever vid småskoleseminarier, torde i riksstatsförslaget
teko böra beräknas något anslag till stipendier vid folkskoleseminarier.
Av samma skäl bör till stipendier vid småskoleseminarier upptagas endast

13,500 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

222

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Folkslcoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag

av.............................kronor 2,330,000;

dels till Folkslcoleseminarier: Omkostnader Bil förslagsanslag

av............................kronor 235,000;

dels till Folkskolseminar^: Materiel, böcker m. m. ett

reservationsanslag av................ . kronor 40,000;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag

av.............................kronor 500,000;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag

av..............................kronor 55,000;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett

reservationsanslag av..................kronor 5,000;

dels ock till Småskoleseminarier: Stipendier ett anslag

av..............................kronor 13,500.

[131.] 8. Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m., förslagsanslag. Detta anslag, som
disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 513 f., har utgått sedan
budgetåret 1933/34 (jfr propositionen 1933: 163 och riksdagens skrivelse
1933: 139) med nedannämnda belopp:

1933/34..................kronor 189,000

1934/35 .................. » 135,000

1935/36 .................. » 115,000

1936/37 .................. » 110,000

1937/38 .................. » 90,000

1938/39 .................. » 73,000

1939/40.................. » 70,000

1940/41 .................. > 60,000.

Anslagssänkningen har föranletts av att antalet bidragsberättigade lärare
efterhand minskats. Från och med sistnämnda budgetår bestridas från
anslaget jämväl utgifterna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärare.

Genom beslut den 26 april 1940 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen
att verkställa undersökning rörande de omständigheter, som nödgat de
från detta anslag avlönade lärarna att kvarstå å indragningsstat, samt rörande
de åtgärder, som från det allmännas sida borde vidtagas i syfte att
nedbringa belastningen å anslaget.

Med anledning härav har skolöverstyrelsen i skrivelse den 3 december 1940
efter verkställd undersökning hemställt dels att föreskrifter måtte utfärdas
rörande skyldighet för skoldistrikt att, då så erfordras, till ordinarie eller extra
ordinarie folkskollärare mottaga före detta seminarielärare, som är uppförd

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

223

på indragningsstat hos landsting, dels ocTe att förevarande anslag måtte för
budgetåret 1941/42 uppföras med 29,000 kronor. Av skrivelsen inhämtas
följande:

Ar 1934 hade 44 lärare varit uppförda på indragningsstat. Av dessa
hade under varje år någon eller några pensionerats. Därjämte hade flera
erhållit andra ordinarie befattningar och på grund därav avförts från indragningsstaten.
För närvarande kvarstode endast 12 lärare. Av dessa
hade en sedan åtskillig tid tjänstgjort som extra ordinarie övningsskollärare
och hade därför icke åtnjutit avlöning från här ifrågavarande anslag. En
tjänstgjorde som rektor vid yrkesskola, en som resesekreterare i lärarinnornas
missionsförening, en som söndagsskolsekreterare i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
och en vid Stockholms stadsmission, under det att en vid
behov tjänstgjort som vikarie i sin hemstads folkskolor. Övriga sex syntes
huvudsakligen ha ägnat sig åt skötseln av sitt eget eller släktingars hem.
Under höstterminen 1940 syntes emellertid åtskilliga ha tjänstgjort såsom
tillfälliga vikarier i folkskolor.

Samtliga kvarstående lärare utom en vore kvinnor. Den ende manlige
läraren inginge under nuvarande budgetår i pensionsåldern. Av de kvinnliga
lärarna hade fem under år 1941 uppnått en ålder av 55 år eller därutöver.
De övriga sex vore mellan 50 och 44 år. Överstyrelsen funne det
icke lämpligt, att de fem äldsta lärarinnorna erhölle nya stadigvarande befattningar
inom skolväsendet. Däremot syntes det önskvärt, att de i sin
mån bidroge till att nedbringa statens kostnader för skolväsendet därigenom
att de, då tillfälle därtill gåves, åtoge sig lärarvikariat av längre eller kortare
varaktighet. Överstyrelsen hade skriftligen för dem framhållit önskvärdheten
härav.

Aven de yngre lärarna hade uppmanats att åtaga sig lärarvikariat. De
hade därjämte anmodats att till överstyrelsen inkomma med uppgifter rörande
de omständigheter, som nödgat dem att kvarstå å indragningsstat
samt meddela, huruvida de vore villiga att mottaga ordinarie folkskollärarbefattning,
om sådan skulle kunna beredas dem. Av dessa uppgifter (jfr
handlingarna i ärendet) framginge, att de lärare, som velat återinträda i
tjänstgöring, i första hand helt naturligt önskat erhålla tjänst som övningsskollärare
vid folk- och småskoleseminarier. Detta gällde icke blott dem,
som varit övningsskollärare vid nedlagt småskoleseminarium, utan även dem,
som varit ämneslärare men icke innehaft kompetens att söka ämneslärartjänst
vid allmänt läroverk eller annan högre skolform. Antalet lediga
övningsskollärartjänster hade emellertid varit begränsat, isynnerhet som åtskilliga
indragningar under senare år ägt rum även av statliga seminarier,
varvid överflyttning av övertaliga övningsskollärare måst ske till lediga
tjänster vid de kvarvarande seminarierna. Ett flertal gånger hade emellertid
lärarna på indragningsstat erbjudits anmäla sig till lediga övningsskollärartjänster.
Nio av dessa lärare hade därvid blivit placerade på övningsskollärartjänster
vid statliga seminarier. För närvarande funnes mycket
små utsikter för ifrågavarande sex lärares överflyttning till övningsskollärartjänst
vid seminarium. Inga sådana tjänster vore nu lediga. Först den 1
januari 1942 bleve en sådan tjänst ledig på grund av innehavarens pensionering,
och nästa sådan ledighet inträffade först den 1 januari 1944.
De enda tjänster, som stöde till förfogande för deras placering, vore därför
folkskollärartjänster. Givetvis vore det under nuvarande indragningsperiod

224

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

inom folkskoleväsendet icke lätt att finna lämpliga placeringar, men överstyrelsen
hade dock hopp örn att platser skulle kunna ställas till disposition.
Emellertid förelåge ett hinder härför däri att ett skoldistrikt icke hade
skyldighet att mottaga någon av dessa lärare. Överstyrelsen finge därför
föreslå, att förslag måtte föreläggas riksdagen örn att sådan skyldighet skulle
föreligga.

Statsbidraget till avlöning åt här ifrågavarande elva lärare beräknade
överstyrelsen efter ett dyrtidstillägg av 44 procent till i runt tal 53,300
kronor, av vilka 24,720 kronor belöpte på de fem äldsta lärarna och återstoden
på de sex yngre. Förstnämnda summa torde emellertid icke behöva
anlitas, enär vissa av lärarna torde kunna erhålla ordinarie befattning samt
flertalet av dem velat hörsamma överstyrelsens vädjan till dem att åtaga
sig vikariatstjänstgöring. Överstyrelsen hade förhoppning örn att anslagsminskningen
genom dessa åtgärder kunde uppgå till omkring 24,000 kronor,
varför anslaget för budgetåret 1941/42 skulle kunna minskas till 29,000
kronor.

Statskontoret har yttrat:

Mot skolöverstyrelsens förslag till föreskrifter rörande skyldighet för skoldistrikt
att, då så erfordrades, till ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare
mottaga före detta seminarielärare, som vore uppförd på indragningsstat,
hade statskontoret intet annat att erinra än att enligt ämbetsverkets
mening skoldistrikten jämväl borde åläggas skyldighet att som vikarierande
folkskollärare mottaga dylik å indragningsstat uppförd före detta seminarielärare.

I likhet med överstyrelsen förutsatte statskontoret, att ifrågavarande före
detta seminarielärare lojalt skulle mottaga anställning som ordinarie eller extra
ordinarie folkskollärare eller förordnande som vikarierande folkskollärare inom
skoldistrikt å bosättningsorten, så framt icke på grund av sjukdom eller annan
liknande orsak läraren uppenbarligen icke vore lämpad härför. Skulle emellertid
i något undantagsfall sådan lärare vägra mottaga dylikt förordnande,
uppstode frågan, vilka åtgärder borde vidtagas i anledning härav. Statskontoret
ville i sådant hänseende erinra, att nuvarande bestämmelser rörande
statsbidrag till om förmälda å indragningsstat uppförda lärares avlönande
endast vore meddelade att gälla tills vidare, samt att vid den utredning,
som framlades till 1933 års riksdag rörande avlöningsförhållandena för
dessa befattningshavare (propositionen nr 163, sid. 49), det särskilt underströks,
att frågan, huruvida tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av
statsmedel efter omhandlade lärarpersonals överflyttande å indragningsstat
skulle utgå eller icke, vore ett mellanhavande mellan vederbörande lärare
och staten. Skulle en minskning i eller indragning av dessa löneförmåner
beslutas, ansågs en dylik åtgärd icke kunna medföra några rättsligt grundade
anspråk gentemot landstingen på ersättning för de därigenc m förlorade
avlöningsförmånerna. Lika litet kunde sådana anspråk framställas
gentemot statsverket.

Såsom bidrag till avlöning åt ifrågavarande å indragningsstat uppförda
lärare utbetalades för närvarande ett belopp, motsvarande dels giundlön
och ålderstillägg, dels tillfällig löneförbättring med 75 procent av den tillfälliga
löneförbättring, beräknad efter för A-ort gällande belopp, fern för
budgetåret 1937/38 bestämts för ordinarie lärare vid statens småskoleseminariet
dels ock dyrtidstillägg enligt för löpande budgetår gällande grunder,

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

225

beräknat på sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt
fall minskades med hälften. För att statsbidrag enligt sagda grunder jämväl
i fortsättningen skulle utgå syntes det statskontoret icke obefogat att
uppställa det villkoret, att den å indragningsstat uppförde läraren under
det budgetår, statsbidraget avsåge, icke. vägrat att i förekommande fall ställa
sig till förfogande som vikarie å folkskollärartjänst å bosättningsorten eller
att antaga erbjuden befattning som ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare.
Uppgift härom torde lämpligen böra bestyrkas av vederbörande
folkskolinspektör. Enär, såsom tidigare påvisats, meromnämnda å indragningsstat
uppförda lärare icke ägde några rättsligt grundade anspråk att
utbekomma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, syntes i sådant undantagsfall,
då intyg av ovan angiven innebörd icke kunde förebringas, såsom
statsbidrag till den å indragningsstat uppförde lärarens avlönande böra utbetalas
endast ett belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg, medan
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg i dylikt fall icke borde utgå.
Genom en sådan anordning konnne dessa lärare att få ett direkt ekonomiskt
intresse av att ställa sig till förfogande för undervisning i folkskolorna.

Mot skolöverstyrelsens anslagsberäkningar hade statskontoret intet att erinra.

Vid anmälan i 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 177) av frågan om anslag
till detta ändamål framhöll jag såsom anmärkningsvärt, att fortfarande ett
relativt stort antal av ifrågavarande lärare, av vilka flera vore fullt tjänstedugliga,
ännu icke lyckats vinna anställning inom undervisningsväsendet.
På anförda skäl ansåg jag det befogat att ånyo verkställa en undersökning
rörande möjligheterna att bereda de kvarstående lärarna arbete inom undervisningsväsendet.
Härvid borde särskilt utrönas, vilka omständigheter som
nödgat vederbörande befattningshavare att kvarstå å indragningsstat, och,
om förhållandena så påkallade, tagas under omprövning, vilka åtgärder som
borde från det allmännas sida vidtagas i syfte att nedbringa belastningen
å anslaget.

Den av skolöverstyrelsen verkställda undersökningen har ådagalagt, att
vid ingången av nästa budgetår endast kvinnliga lärare komma att kvarstå
på indragningsstat och att det beträffande vissa av dem med fog kan sättas
i fråga, huruvida de icke kunna övergå till med tjänstgöring förenad
befattning. Av lärarna ha fem uppnått en ålder av 55 år eller därutöver.
Jag delar överstyrelsens uppfattning, att särskilda åtgärder ej böra vidtagas
för att skaffa dessa äldre lärare ordinarie tjänster men utgår från att de ej
försitta de tillfällen till vikariatsförordnanden, som kunna erbjuda sig. De
övriga lärarna böra däremot om möjligt beredas stadigvarande anställning
inom undervisningsväsendet. Såsom överstyrelsen framhållit, kunna därvid
praktiskt taget endast lärartjänster inom folkskoleväsendet komma i fråga.
Någon skyldighet för skoldistrikt att anställa ifrågavarande lärare finnes
emellertid icke. Under nuvarande omständigheter synas möjligheter böra
finnas att, då vägande skäl därtill föreligga, bereda dessa lärare anställning
inom skoldistrikt utan iakttagande av folkskolestadgans bestämmelser örn
tillsättning av lärartjänst. Jag vill erinra örn att skoldistrikt enligt kungö Bihang

till riksdagens protokoll laiti. 1 sami. Nr 1 Del 11. 15

Departe mentschefen.

226

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

reisen 1938: 34 är skyldigt mottaga lärare, som innehar övertalig lärartjänst
inom annat skoldistrikt. Motsvarande skyldighet synes böra föreskrivas
beträffande på indragningsstat hos landsting uppförda lärare. Jag förordar
jämväl i likhet med statskontoret, att skoldistrikten åläggas skyldighet att
som vikarierande lärare mottaga på indragningsstat uppförda före detta
seminarielärare. Övervägande skäl synas mig jämväl tala för att i anslutning
till statskontorets förslag bestämmelser meddelas av innebörd, att tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg till ifrågavarande lärare icke må utgå,
ifall de utan tvingande skäl vägrat att ställa sig till förfogande för undervisning
i folkskola. Därest riksdagen lämnar vad nu anförts utan erinran,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen
meddela de bestämmelser rörande förflyttning av dessa lärare, som i de
särskilda fallen kunna finnas påkallade, saint rörande erforderliga ändringar
i de nu gällande föreskrifterna örn statsbidrag till avlöning åt lärarna.

Vid bifall till vad nu föreslagits synes i enlighet med överstyrelsens förslag
förevarande anslag kunna för nästa budgetår uppföras med 29,000
kronor, innebärande en sänkning med 31,000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att såsom JBidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 29,000.

[132.] 9. Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
Hos Kungl. Majit bar styrelsen för August Abrahamsons stiftelse
anhållit örn årligt bidrag med 10,000 kronor till driften av stiftelsens
slöjdlärarseminarium på Nääs.

Stiftelsen är grundad på ett av grosshandlaren August Abrahamson den
7 april 1891 upprättat testamente och har genom Kungl. Majits beslut den
28 april 1899 mottagits av staten på de i donationsurkunden stadgade villkoren
med statskontoret som förvaltare av de för fondbildning avsedda
kontanta donationsmedlen. Stiftelsen har enligt av Kungl. Majit den 31
maj 1901 utfärdat reglemente till ändamål »att genom fortsatt utbildning
av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för
uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska
slöjden». (En historik rörande stiftelsen finnes i riksdagsrevisorernas
berättelse år 1921, sid. 42 ff ).

Den slöjdlärarutbildning, som stiftelsen bedrivit på egendomen Nääs i
Skallsjö socken i Västergötland, har blivit mycket uppskattad. Utbildningen
har avsett icke blott slöjdundervisning utan även annan praktisk
och fysisk fostran. Kurserna ha i regel haft en längd av 5 å 6 veckor
och i allmänhet varit förlagda till sommaren.

Verksamheten avser numera huvudsakligen, förutom fortbildning av folkoch
småskollärare, utbildning av facklörare i slöjd. Genomgång av kurser
vid seminariet medför behörighet till slöjdlärartjänst vid offentliga skolor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisning^*.

227

Det statliga inflytandet på anstaltens undervisning är ringa. Några närmare
bestämmelser rörande läroplan o. dyl. äro ej meddelade. Regelbunden
inspektion genom skolöverstyrelsen utövas ej heller.

Styrelse och föreståndare för stiftelsen tillsättas av Kungl. Majit. Stat
för stiftelsen fastställes varje år av Kungl. Majit. Årligen förrättar styrelsen
viss granskning av förvaltningen.

Vid upprepade tillfällen har stiftelsen gjort framställning örn statsbidrag
till verksamheten. Stiftelsen har dock endast erhållit dels ett anslag av
sammanlagt 38,500 kronor, beviljat av 1912—1914 års riksdagar samt
huvudsakligen avsett för reparationer och förbättringar av byggnaderna, att
av stiftelsen framdeles räntefritt återbetalas i mån av tillgång, dels ock ett
anslag av 50,000 kronor, som anvisades av 1921 års riksdag, ävenledes för
reparationer.

I detta sammanhang må erinras, att 1922 års riksdag (skrivelse nr 185)
på framställning av riksdagens revisorer begärde utredning angående den förändring
av organisationen av stiftelsens ekonomiska förvaltning och ledning,
som kunde anses av förhållandena betingad. Efter det utredning verkställts,
meddelade Kungl. Majit den 13 oktober 1927 vissa föreskrifter rörande omfattningen
av läroanstaltens verksamhet samt räkenskapernas förande m. m.
Bland annat anbefalldes styrelsen för stiftelsen att nogsamt hålla hand däröver,
att läroanstaltens verksamhet icke gjordes mer omfattande än att kostnaderna
för densamma kunde bestridas med — förutom förekommande avgifter
av kursdeltagarna — de medel, som enligt de testamentariska förordnandena
skulle användas till läroanstaltens uppehållande.

Av en utav styrelsen år 1939 gjord framställning om anslag — vilken ej
föranledde någon Kungl. Majits åtgärd — inhämtas bland annat:

Utan skada för stiftelsens ändamål kunde verksamheten icke längre upprätthållas,
om ej statsbidrag erhölles.

Stiftelsens inkomster bestode huvudsakligen av dels räntan på fonderna,
dels avkastningen av stiftelsens lantbruk och skogsdrift samt verktygs- och
möbelfabrik, dels ock elevernas avgifter för kost, logi och undervisning.

Fonderna uppginge till ett belopp av 376,000 kronor, varav 351,000 kronor
tillhörde underhållsfonden och 25,000 kronor utvidgningsfonden. Underhållsfonden
användes till avlöningar. Räntan på denna fond utgjorde från
och med budgetåret 1937/38 blott 12,000 kronor.

Lantbruket och skogsdriften lämnade intet överskott, som kunde komma
läroanstalten till godo. Detsamma gällde fabrikerna.

Inackorderingsavgifterna lämnade numera intet överskott. Däremot gåve
hyresavgifter ett icke oväsentligt tillskott till seminariet.

Medan inkomsterna sjunkit, hade utgifterna stigit på grund av stegrade
priser, oundgängliga löneförhöjningar m. m. På underhåll och reparation
av läroanstaltens byggnader samt underhåll och nyanskaffning av inventarier
måste årligen nedläggas ej obetydliga belopp.

Budgetåret 1937/38 hade stiftelsen haft ett underskott av 9,392 kronor.

Till lärarlöner åtginge 16,000—17,000 kronor, varav omkring 10,200 kronor
belöpte på manliga lärare. Då läroanstalten till främsta uppgift hade
utbildning och fortsatt utbildning av slöjdlärare och fyllde ett direkt statsändamål
genom att tillgodose skolornas — närmast folk och forteättningsekolornas
— behov av dylika lärare, lago det för staten närmast att bidraga till
driftkostnaderna genom att påtaga sig avlönandet av stiftelsens lärare i

Departe mentschefen.

228 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

manlig slöjd. Övriga löpande utgifter torde stiftelsen alltjämt vara i stånd
att bestrida med egna inkomster.

Vidare erfordrades anslag till vissa nybyggnader och anskaffande av vissa
inventarier m. m. med 300,900 kronor.

Skolöverstyrelsen tillstyrkte stiftelsens framställning. För donationsstiftelser
av ifrågavarande typ hade genom lägre ränteavkastningar, högre arbetslöner,
dyrare levnadskostnader m. m. uppstått svårigheter, som stiftaren ej
kunnat taga med i beräkningen. Det rådde ej något tvivel örn att stiftelsen
vore i behov av understöd, om den skulle kunna nöjaktigt tjäna sitt
ursprungliga ändamål.

Utbildning i slöjd för folk- och småskollärare meddelades visserligen numera
vid seminarierna men vore där så knapp, att en fortsatt utbildning
måste anses väl behövlig. I sistnämnda hänseende hade stiftelsen även i
framtiden en viktig mission att fylla. Av 1936 års yrkesskolsakkunniga
hade föreslagits upprättandet av ett statligt slöjdseminarium, men därvid
hade huvudsakligen avsetts utbildning av facklärare för det högre skolväsendets
behov. Fortbildningen av folk- och fortsättningsskollärare torde
allt framgent ankomma på Nääs-seminariet. Att detta anordnade kurser
jämväl i andra ämnen än slöjd överensstämde med stiftelsebrevet och vore
till gagn för folkundervisningen.

En utredning rörande stiftelsens framtida karaktär och verksamhet borde
måhända vid lämplig tidpunkt igångsättas. Då stiftelsen behövde snar
hjälp, borde emellertid medel redan nu anvisas.

Statskontoret erinrade, att 1936 års yrkesskolsakkunniga funnit någon
mera vittgående anordning i avseende å utbildning av lärare i slöjd för
folkskolor i allmänhet icke för närvarande kunna genomföras samt att de
sakkunniga uttalat sig för statsbidrag till stiftelsens verksamhet. Statskontoret
fann för egen del övervägande skäl tala för att denna statsbidragsfråga
upptoges till övervägande i samband med behandlingen av 1936 års
yrkesskolsakkunnigas förslag samt framhöll även lämpligheten av en utredning
av frågan om och i vad mån erforderliga förutsättningar för statsbidrag
till stiftelsens verksamhet kunde anses vara för handen m. m.

I sin nu föreliggande framställning har styrelsen för stiftelsen åberopat
sin tidigare ansökning och anfört bland annat, att ränteavkastningen för
budgetåret 1939/40 nedgått till 10,000 kronor och att en brist på 12,000
kronor uppstått. För fortsatt uppehållande av utbildningsverksamheten
vore stiftelsen i oundgängligt behov av statsbidrag till lärarlönerna. Däremot
kunde i nuvarande statsfinansiella läge med statsbidrag till uppförande
och ändring av bygguaderna tills vidare anstå.

Skolöverstyrelsen har i yttrande över styrelsens föreliggande framställning
föreslagit, att det begärda anslaget av 10,000 kronor för år anvisas i avbidan
på den utredning rörande stiftelsens framtida karaktär och verksamhet,
som vid lämplig tidpunkt borde företagas.

I det nuvarande statsfinansiella läget böra givetvis anslag till nya ändamål
undvikas. I fråga örn August Abrahamsons stiftelse synes emellertid
med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna ett undantag
vara motiverat.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

229

Den utbildning av slöjdlärare, som omhänderhaves av stiftelsen, är praktiskt
taget den enda i sitt slag, som står till buds. Staten har därför intresse
av läroanstaltens bibehållande och har också tidigare lämnat stiftelsen ekonomiskt
bistånd. Att dess verksamhet hittills tack vare enskild donation medfört
förhållandevis ringa utgifter för statsverket gör det så mycket mera
påkallat, att staten i ett för stiftelsen brydsamt läge träder emellan. Såsom
av redogörelsen i det föregående framgår, redovisar stiftelsens årsbudget
ett betydande underskott, som så småningom måste undergräva dess ekonomi.

Jag har beaktat, att Kungl. Majit enligt beslutet den 13 oktober 1927
förutsatte, att läroanstaltens verksamhet skulle uppehållas utan bidrag av
statsmedel. Emellertid synes ränteavkastningen av underhållsfonden vid
denna tidpunkt ha utgjort omkring 18,000 kronor mot endast 10,000 kronor
budgetåret 1939/40, vartill kommer, att driftkostnaderna sedan dess på
grund av prisstegringar m. m. i flera hänseenden fördyrats. Förutsättningarna
för Kungl. Majits ifrågavarande beslut torde därför visserligen knappast
kunna sägas längre föreligga. Å andra sidan framställer sig frågan,
huruvida icke en rationalisering eller omläggning av läroanstaltens verksamhet
skulle kunna ånyo göra stiftelsen självförsörjande. En utredning i
ämnet har tidigare — år 1923 — på riksdagens begäran blivit verkställd
och föranledde de förutnämnda bestämmelserna av den 13 oktober 1927.
Jag ansluter mig till de i ärendet hörda myndigheternas åsikt, att en förnyad
utredning är påkallad, och ämnar vid lägligt tillfälle återkomma till
denna fråga. Däremot kan jag icke finna det behövligt eller lämpligt, att
den föreliggande bidragsfrågan bedömes i samband med det av 1936 års
yrkesskolsakkunniga framlagda förslaget om upprättande av ett statligt
slöjdseminarium. Ett sådant seminarium skulle, såsom skolöverstyrelsen
enligt handlingarna i ärendet framhållit, tjäna delvis andra syften än den
av August Abrahamsons stiftelse bedrivna verksamheten, och ett uppskov
med frågan örn bidrag till denna verksamhet till den ovissa tidpunkt, då
yrkesskolsakkunnigas förslag kan komma att övervägas, synes med hänsyn
till stiftelsens ekonomiska ställning icke vara tillrådligt.

Då stiftelsen lärer komma att under rådande förhållanden söka effektivt nedskära
utgifterna, vill jag föreslå, att statsbidraget begränsas till 5,000 kronor.
Skulle stiftelsen begära fortsatt anslag för kommande budgetår, bör framställningen
åtföljas av uttömmande redogörelse för stiftelsens ekonomiska
ställning och — vad särskilt budgetåret 1942/43 angår — av uppgifter
rörande de besparingsåtgärder, som med anledning av rådande krisläge
genomförts. Såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag bör uppställas
fordran på mer ingående tillsyn från statens sida över verksamheten. Bestämmelser
i angivna hänseenden torde böra meddelas av Kungl. Majit
efter förslag av skolöverstyrelsen.

230

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för
slöjdlärarutbildning för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av...............................kronor 5,000.

Folkskolinspektionen.

[133 ] 10. Folkskolinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag. 11. Folkskolinspektionen:
Omkostnader, förslagsanslag. Till avlöningar vid folkskolinspektionen
har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av

619,400 kronor och till reseersättningar ett förslagsanslag av 175,000 kronor.
Sistnämnda anslag torde böra för nästa budgetår utbytas mot ett förslagsanslag
till omkostnader, varifrån böra bestridas även vissa utgifter, som för
närvarande belasta avlöningsanslaget. Då fråga uppkommit örn förstärkning
av anslagen till folkskolinspektörernas verksamhet i syfte att bereda dem
ytterligare arbetshjälp, vilken fråga ännu icke färdigberetts, torde dessa anslag
böra i riksstatsförslaget uppföras med beräknade belopp. Jag hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder riksdagen
förelagd, för budgetåret 1941/42 beräkna

dels till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag

av.............................. kronor 685,000;

dels ock tili Folkskolinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag
av......................... kronor 200,000.

Folkskoleväsendet.

[134 ] 12. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor,
förslagsanslag. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med

129,000,000 kronor. Folkskolans besparingssakkunniga ha helt nyligen framlagt
förslag till fortsatta besparingsåtgärder inom folkskoleväsendet. Förslaget
undergår för närvarande remissbehandling. Med den slutliga beräkningen av
detta anslag för nästa budgetår bör lämpligen anstå till dess ställning tagits
till de sakkunnigas förslag. Anslagsberäkningen äger även samband med frågan
om meddelande av fortsatta provisoriska lönebestämmelser för lärare, beträffande
vilka avlöningsreglementet 1937:868 äger tillämpning, vilken fråga
ännu icke är färdigberedd. Med hänsyn härtill torde anslaget böra i riksstatsförslaget
upptagas med beräknat belopp. Jag hemställer således, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42 till Folkskolor
m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
ett förslagsanslag av..............kronor 136,000,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

231

[135.] 13. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd
vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor, förslagsanslag.
Anslagets storlek och belastningssiffrorna under de senare budgetåren
framgå av följande sammanställning:

Anslag Belastning

Budgetår kronor kronor

1935/36 ................ 2,665,000 2,586,000

1936/37 ................ 2,665,000 2,697,400

1937/38 ................ 3,565,000 3,514,000

1938/39 ................ 3,650,000 3,617,400

1939/40 ................ 3,650,000 3,593,300.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 3,850,000 kronor, av
vilket belopp 130,000 kronor disponeras för provisorisk avlöningsförbättring.

Genom beslut av 1935 års riksdag övertog staten utgifterna för de delar
av de kontanta minimiarvodena för lärare i slöjd, som förut åvilat skoldistrikten.
Staten svarar på grund härav numera för hela den kontanta minimiavlöningeu.

Vid 1936 års riksdag höjdes minimiarvodena för undervisning i slöjd från
1 krona till 1 krona 20 öre för undervisningstimma eller till samma belopp,
som utgått före en år 1933 av statsfinansiella skäl beslutad reduktion av
dessa arvoden. Samtidigt höjdes det årliga timtal, för vilket statsunderstöd
per slöjdavdelning får utgå, från 124 till 128 timmar och maximiunderstödet
per slöjdavdelning därigenom till högst 153 kronor 60 öre. Det minimiantal
lärjungar, som kräves för att statsbidrag skall utgå och som år 1933 i besparingssyfte
höjts från 3 till 6, bestämdes av samma riksdag ånyo till 3
vad det egentliga folkskolestadiet beträffar.

Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag har i viss mån skett en återgång
till de tidigare gällande besparingsföreskrifterna. Sålunda har det föreskrivna
minimiantalet elever i slöjdavdelning, som består av samtliga i skolan inskrivna,
folkskolestadiet tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas
skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen, ånyo höjts från 3 till 6. Vidare
utgår numera statsbidrag icke för slöjdavdelning, som består av enbart elever
från småskolestadiet, och hänsyn tages ej heller till sådana elever vid bestämmandet
av antalet slöjdavdelningar. Härjämte har en skärpning företagits
av den redan förut gällande regeln, att beträffande lärare, för vilken
avlöningsreglementet för folk- och småskollärare gäller, statsbidrag skulle
utgå endast för de slöjdtimmar, med vilka den för läraren i reglementet
stadgade — eller särskilt bestämda — maximitjänstgöringen överskridits.
Sålunda gäller nu, att statsbidrag för sådan lärare utgår endast om samtliga
lärare vid den skola, där läraren tjänstgjort, uppnått maximitjänstgöringen,
såvida icke folkskolinspektören på grund av särskilda förhållanden
medgivit undantag.

Enligt vid statsbidragskungörelsen (1940:415) fogade anvisningar bör sådant
undantag kunna medgivas, om inom ett skoldistrikt eller vid en skola är och
före den 1 juli 1940 varit anställd facklärare i slöjd, som innehar sin befattning
som huvudsyssla, och örn på grund härav hinder möter att i full
utsträckning av folk- och småskollärare uttaga fyllnadstjänstgöring i form
av undervisning i slöjd. I första hand bör emellertid lärares tjänstgörings -

Departe mentschefen.

232 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

skyldighet utfyllas med timlärartjänstgöring i annat läroämne än slöjd.
Undantag bör även kunna medgivas, om vederbörande folk- eller småskollärare
saknar för undervisning i slöjd erforderlig kompetens eller på grund
av klen hälsa, lyte eller annan liknande omständighet icke lämpligen kan
meddela sådan undervisning. I dylika fall bör dock läraren vara skyldig
meddela undervisning i läroämne i någon klassavdelning, vars lärare i stället
övertager slöjdundervisningen.

Höjningen av minimiantalet elever i slöjdavdelning och indragning av
småskoleslöjden beräknades medföra en besparing av sammanlagt 225,000
kronor. På grund av gällande bestämmelser om rekvisition av statsbidrag påverka
dessa besparingsåtgärder anslagsbehovet först under budgetåret 1941/42.

Skolöverstyrelsen har — med ledning av uppgifter från folkskolinspektörerna
— beräknat den besparing, som vinnes genom de skärpta bestämmelserna
örn skyldighet för folk- och småskollärare att utan särskild ersättning
bestrida slöjdundervisning, till 175,000 kronor. Anslaget borde därför
för nästa budgetår minskas med (225,000 + 175,000=) 400,000 kronor
och således uppföras med (3,850,000 — 400,000=) 3,450,000 kronor. I detta
sammanhang ville överstyrelsen beröra frågan örn arvodet till slöjdlärare med
mindre undervisning än 20 veckotimmar. Från och med budgetåret 1939/40
hade dyrtidstillägget för dessa lärare inräknats i arvodet, vilket skett i syfte
att förenkla handläggningen av statsbidragsärendena. Genom den inträffade
stegringen i levnadskostnaderna hade emellertid lärarna i realiteten fått vidkännas
en lönesänkning. Överstyrelsen ville dock på grund av det statsfinansiella
läget och undervisningens karaktär av bisyssla icke för närvarande
föreslå någon höjning av arvodena.

Genom de från och med innevarande budgetår gällande anslagsrestriktionerna,
vilka såsom nämnts först nästa budgetår inverka på medelsåtgången,
ernås enligt skolöverstyrelsens beräkningar en besparing med inalles

400,000 kronor. Dessa beräkningar synas icke giva anledning till erinran.

Såsom skolöverstyrelsen påpekat, ha de slöjdlärararvoden, i vilka de tidigare
utgående dyrtidstilläggen inarbetades genom beslut av 1939 års riksdag
— d. v. s. de arvoden, som kunna anses utgöra ersättning för bisysslor —
i själva verket numera minskats genom levnadskostnadernas fördyring. I
likhet med överstyrelsen anser jag mig icke böra föreslå en höjning av dessa
arvoden, vilka givetvis icke kunna uppräknas utan att motsvarande åtgärder
vidtagas beträffande de bisysslearvoden i övrigt, vilka år 1939 omräknades
med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg. Å andra sidan vill jag icke heller
nu föreslå en nedsättning av dessa slöjdlärararvoden på sätt skedde år 1933.

1939 års arvodesreglering avsåg som nämnts endast de slöjdlärartjänster,
som hade karaktär av bisysslor. Sådana slöjdlärare, som hade rätt till
provisorisk avlöningsförbättring, d. v. s. lärare med en undervisning överstigande
20 timmar i veckan, undantogos vid arvodesregleringen och ha
därför bibehållits vid sina förutvarande löneförmåner (arvode, oreglerat dyr -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

233

tidstillägg, inklusive barntillägg, samt provisorisk avlöningsförbättring). Med
de sistnämnda lärarna jämställdes vid arvodesregleringen lärare i hushållsgöromål
(jfr nästföljande anslag). Såsom framgår av vad chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang anfört, bör från och med nästa budgetår
på vissa arvoden nu utgående dyrtidstillägg avvecklas även när fråga
är örn arvodestjänster, vilka kunna anses utgöra ersättning för huvudsaklig
sysselsättning. Med hänsyn härtill har jag övervägt, huruvida jämväl de
på de ifrågavarande slöjdlärararvodena och på arvodena till lärare i hushållsgöromål
utgående dyrtidstilläggen böra avvecklas. Efter samråd med chefen
för finansdepartementet har jag emellertid funnit övervägande skäl tala för
att dessa lärare tills vidare bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner och
tillerkännas kristillägg.

Då belastningen på anslaget under de senaste budgetåren något minskats,
torde det vara tillräckligt, om anslaget, vilket vid bifall till skolöverstyrelsens
förslag skulle bestämmas till 3,450,000 kronor, uppföres med ett nedåt till

3.400.000 kronor avrundat belopp. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i
slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 3,400,000.

[136.] 14. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i
hushåilsgöromål vid egentliga folkskolor m. m., förslagsanslag. Detta
anslag är nu uppfört med 400,000 kronor. Anslagsbelastningen under budgetåret
1939/40 utgjorde omkring 417,000 kronor. Skolöverstyrelsen har, under
framhållande att anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 torde bli i stort sett
oförändrat, hemställt, att anslaget för sagda budgetår måtte uppföras med

400.000 kronor, att såsom nu sker fördelas med förslagsvis 350,000 kronor
på statsbidrag till avlöning åt ifrågavarande lärarinnor och med förslagsvis

50.000 kronor till provisorisk avlöningsförbättring.

Jag tillstyrker överstyrelsens förslag och hemställer, under åberopande av
vad under nästföregående punkt yttrats, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor
i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 400,000.

[137 ] 15. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår
uppfört med 265,000 kronor. Av skäl, som framgå av vad jag under

Departe mentschefen.

234 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

punkten 134 anfört, torde anslaget i riksstatsförslaget böra uppföras med
beräknat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42 till
Folkskolor m. m.-. Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern ett förslagsanslag av ... . kronor 280,000.

[138 ] 16. Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i
rikets nordligaste gränsorter, förslagsanslag. Detta anslag är nu uppfört
med 150,000 kronor. Från anslaget bestridas bland annat vissa
stipendier vid folkskoleseminarierna. Då frågan om anslag till stipendieverksamhet
vid folk- och småskoleseminarier under nästa budgetår ännu
icke är färdigberedd, torde förevarande anslag böra i riksstatsförslaget uppföras
med beräknat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42 till Folkskolor
m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter ett förslagsanslag av. . . . kronor 105,000.

[139.] 17. Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn, förslagsanslag. Detta
anslag, som nu är uppfört med 33,000 kronor, disponeras till bestridande
av kostnader för inackordering av skolbarn och ersättning till lärare
för bristande bostads- och bränsleförmåner (kungörelsen 1925:351, ändrad
1938: 755). Enligt budgetredovisningarna har belastningen på anslaget utgjort
för budgetåret 1938/39 i runt tal 32,200 kronor och för budgetåret 1939/40
i runt tal 29,700 kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte
för nästa budgetår uppföras med 30,000 kronor.

Med hänsyn till anslagsbelastningen torde anslaget kunna i enlighet med
skolöverstyrelsens förslag sänkas med 3,000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för
skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 30,000.

[140 ] 18. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor,

förslagsanslag. Detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med

330,000 kronor, torde av skäl, som framgå av vad jag under punkten 134
anfört, böra i riksstatsförslaget uppföras med beräknat belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

235

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42 till Folkskolor
m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor ett
förslagsanslag av................... kronor 350,000.

[141] 19. Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning,

förslagsanslag. Ur detta anslag, som under de senaste budgetåren successivt
minskats och nu är uppfört med 16,300 kronor, gäldas understöd åt ifrågavarande
lärarinnor i enlighet med riktlinjer, som godkänts av 1934 års riksdag
(skrivelse nr 293). Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa
budgetår till 14,700 kronor och hemställt, att anslaget måtte uppföras med
detta belopp. Anslagsminskningen betingas väsentligen därav, att en av de
understödsberättigade lärarinnorna med utgången av innevarande budgetår
uppnår pensionsåldern och därför icke vidare skall erhålla understöd av
detta anslag.

Jag biträder överstyrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning,
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 14,700.

Departe mentschefen.

[142.] 20. Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn
1 skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem, förslagsanslag. Till detta
ändamål ha under nedan angivna budgetår anvisats anslag och enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning bestritts utgifter enligt följande sammanställning: -

Budgetår	Anvisat	Nettoutgilt i
belopp,	avrundat tal,
	kronor	kronor
1936/37.........	....... 900,000	924,300
1937/38.........	....... 880,000	957,000
1938/39.........	....... 950,000	1,149,700
1939/40.........	....... 1,000,000	1,222,075
1940/41 .........	....... 1,175,000	—

Skolöverstyrelsen bar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår ifrågasatt
en anslagshöjning till 1,345,000 kronor.

Ökningen i medelsåtgången torde i högre grad än under de närmast föregående
åren vara att tillskriva höjda levnadskostnader. Överstyrelsen erin -

236

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

rade om att kostnadsökningen föranlett Kungl. Maj:t att medgiva höjning
från och med den 1 januari 1940 av de beräknade totalkostnaderna för
inackordering i skolhem och arbetsstugor med 10 procent till 1 krona 10
öre för dag. För inackordering i enskilda hem torde man dock genomsnittligt
få räkna med en högre dagskostnad än beträffande skolhem och
arbetsstugor. Från denna utgångspunkt vore en höjning av anslaget med
åtminstone 10 procent utöver medelsåtgången för budgetåret 1939/40 den
lägsta, som borde ifrågakomma.

Jämväl efter denna ökning skulle anslaget troligen visa sig otillräckligt.
Överstyrelsen syftade på den nödvändighet att utbyta skolskjutsar mot inackordering,
som föranleddes av bristen på flytande bränsle. Redan nu hade
flera dylika fall varit föremål för överstyrelsens prövning, och sedan tilldelningen
av bensin till skolskjutsar enligt bränslekommissionens beslut helt
upphört, torde framställningar om bidrag till inackordering under 1940/41
vara att förvänta i ett flertal liknande fall. A andra sidan torde en viss
åtstramning av antalet inackorderingsdagar för äldre folkskolebarn med
jämförelsevis korta skolvägar vara att motse. Med hänsyn till svårigheten
att beräkna inverkan av dessa omständigheter på medelsbehovet hade överstyrelsen
ansett sig böra stanna vid att begära den ökning, som för närvarande
syntes ofrånkomlig på grund av den redan inträdda prisstegringen.
I enlighet härmed skulle anslaget för budgetåret 1941/42, då statsbidragen
för 1940/41 skulle slutregleras, bestämmas till (1,222,075 + 122,207 —)
1,344,282 kronor eller i jämnat tal 1,345,000 kronor.

Statskontoret har anfört, att skolöverstyrelsen — enligt vad statskontoret
under hand inhämtat — från och med innevarande budgetår hade för avsikt
att i viss mån skärpa de villkor, som tidigare plägat uppställas för
medgivande av rätt till statsbidrag. Denna skärpning komme emellertid på
grund av gällande statsbidragsbestämmelser att huvudsakligast beröra ansökningar
om rätt till inackorderingsbidrag för nytillkomna skolbarn. I betraktande
härav ifrågasattes, om icke en allmän omprövning av tidigare
medgiven rätt till statsbidrag vore lämplig. I fråga om anslagets storlek
ansåge sig statskontoret böra biträda överstyrelsens förslag.

Beträffande den av statskontoret ifrågasatta omprövningen har skolöverstyrelsen
i avgivet utlåtande yttrat bland annat:

En dylik omprövning hade överstyrelsen ej åsyftat, utan överstyrelsen hade
närmast tänkt sig, att dess beslut för budgetåren 1940/41 och 1941/42 skulle
verka återhållande även vid skoldistriktens planläggning av inackorderingsverksamheten
i de delar, som ej av skoldistrikten underställts överstyrelsens
prövning. Under medverkan av folkskolinspektörerna torde viss begränsning
av inackorderingsverksamheten kunna vinnas utan en generell omprövning,
som helst torde böra undvikas på grund av det arbete, som därigenom
åsamkades såväl distrikten som inspektörerna och överstyrelsen.

Genom en allmän omprövning av tidigare medgiven inackordering skulle
säkerligen ej kunna uppnås en minskning av statens utgift till inackorderingsbidrag
för 1941/42 under det av överstyrelsen föreslagna beloppet. Härtill
bidroge bland annat den omständigheten, att såsom erfarenheten redan nu
visat inackordering i ett stort antal fall måste anordnas i stället för skol -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

237

skjutsar, men i ännu högre grad påverkades anslagsbehovet av stigande
priser för inackorderingsdag. Anslaget borde därför icke upptagas med
lägre belopp än 1,345,000 kronor.

Inackorderingsverksamheten ingår som ett viktigt led i den inom folkskoleväsendet
sedan flera år tillbaka pågående rationaliseringsprocessen,
vilken ju syftar till att minska det allmännas utgifter men även är ägnad
att medföra en förbättring av skolundervisningen. Det är givet, att sådana
åtgärder böra undvikas, som äventyra ett gott resultat av dessa strävanden,
och en omild nedskärning av inackorderingsverksamheten är därför icke
tillrådlig. Däremot får det förutsättas, att vederbörande myndigheter vid
sin granskning av ansökningar om statsbidrag och rekvisitioner av sådana
bidrag tillse, att statsverket icke åsamkas onödiga utgifter och att den återhållsamhet
iakttages, som särskilt under nuvarande förhållanden är nödvändig.

Skolöverstyrelsens anslagsberäkningar anser jag mig kunna biträda. Anslaget
torde dock böra uppfödas med ett till 1,350,000 kronor avrundat tal,
vilket belopp överstiger det nuvarande med 175,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag erinra, att 1940 års lagtima riksdag i skrivelse
nr 216 framhöll önskvärdheten av åtgärder i syfte att åvägabringa
en effektiv kontroll av inackorderingsförhållandena i enskilda hem. Det
borde enligt riksdagens mening ankomma på Kungl. Majit att, sedan utredning
i frågan verkställts, taga ställning i ärendet och för riksdagen framlägga
det förslag, som kunde befinnas påkallat. En utredning i ämnet har
nu verkställts av skolöverstyrelsen, som inhämtat yttranden från samtliga
statens folkskolinspektörer. Överstyrelsen upplyser, att inackorderingshem
anskaffas av folkskolestyrelserna med biträde av lärarpersonalen och att örn
möjligt för inackorderingen anlitas barnens släktingar eller andra för föräldrarna
kända. I många fall anskaffa föräldrarna själva inackorderingshem.
I regel möta icke större hinder att erhålla'' tillräckligt många lämpliga
inackorderingshem. Kontrollen över inackorderingsförhållandena utövas
av skolstyrelseledamöter, skoltillsyningsmän och lärare, varjämte missförhållanden
kunna påpekas av skolläkarna på grundval av vissa inhämtade
uppgifter. Föräldrarna visa, framhåller vidare skolöverstyrelsen, också
stort intresse och försumma icke att framföra klagomål, örn anledning föreligger.
Missförhållanden kunna vidare observeras av provinsialläkare, distrikts-
och dispensärsköterskor samt barnavårdsmyndigheter.

De flesta folkskolinspektörerna ha, enligt vad skolöverstyrelsen vidare anför,
ansett en skärpt kontroll icke behövlig. En del inspektörer ha ifrågasatt
barnavårdsnämndernas medverkan. Själv förklarar överstyrelsen sig
anse förhållandena jämförelsevis tillfredsställande, varför anledning icke
förefinnes att inrätta särskilda statliga eller lokala kontrollorgan. Författningarna
innehålla emellertid inga särskilda föreskrifter örn skolmyndig -

Departe mentschefen.

238

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

heternas plikt att vaka över inackorderingsförhållandena, vilket är en brist,
som bör avhjälpas. Skolöverstyrelsens utredning har utmynnat i förslag
till ändring i § 1 mom. 3 kungörelsen 1935:448 av innehåll, att skoldistrikten
skulle åläggas att ombesörja anskaffande av lämpliga inackorderingshem
samt genom särskilt utsedda personer eller på annat lämpligt sätt
vaka över att barnen erhålla nödig tillsyn och vård.

För egen del ansluter jag mig helt till riksdagens uppfattning örn vikten
av att de barn, som för att kunna fullgöra sin skolplikt måste hållas inackorderade
i enskilda hem, erhålla en i alla hänseenden fullt tillfredsställande
inackordering. Utredningen i ämnet, beträffande vars detaljer jag
hänvisar till handlingarna i ärendet, synes ge vid handen, att inackorderingsförhållandena
i allmänhet icke ge anledning till några allvarligare erinringar.
Det förefaller emellertid lämpligt att utfärda mera preciserade föreskrifter
om anskaffning av inackorderingshem och örn övervakning av inackorderingsförhållanden.
Skolöverstyrelsens förslag till sådana föreskrifter
synes kunna i huvudsak biträdas. Jag betonar särskilt lämpligheten av att
inackorderingsverksamheten bedrives under skoldistriktens ansvar och tillsyn
och vill därför icke förorda, att någon statlig myndighet får till särskild
uppgift att utöva kontroll över denna verksamhet.

Det torde ankomma på Kungl. Majit att besluta i ämnet. Med hänsyn
till riksdagens uttalande har jag emellertid ansett mig böra här lämna en
redogörelse för frågan.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skoldam
i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 1,350,000.

[143 ] 21. Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn, förslagsanslag. Detta anslag är nu uppfört med

1,300,000 kronor. Frågan om nedbringande av kostnaderna för skolskjutsar
genom användning av fordon, som framföras av barnen själva, är under
utredning. Utredningen beräknas vara avslutad inom sådan tid, att förslag
i ämnet kan föreläggas 1941 års lagtima riksdag. I avhidan på sådant
förslag, vilket eventuellt kan påverka beräkningen av detta anslag, torde
anslaget böra i riksstatsförslaget upptagas med beräknat belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42 till Folkskolor
m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn ett förslagsanslag av.....kronor 2,000,000.

[144.] 22. Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning,
reservationsanslag. För detta ändamål anvisade 1937 års riks -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

239

dag av margarinaccismedel 200,000 kronor. Från budgetåret 1938/39 lia
utgifterna bestritts från ett reservationsanslag under åttonde huvudtiteln,
vilket för budgetåret 1938/39 utgick med 300,000 kronor oell för budgetåret
1939/40 med 500,000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget
uppfört med 400,000 kronor.

Anslaget är jämlikt den i ämnet gällande kungörelsen (1940: 185) avsett
för skoldistrikt på landsbygden. Såsom förutsättning för statsbidrag gäller
dels att inom distriktet behov av skolbarusbespisning föreligger med hänsyn
till rådande arbetslöshet, antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst,
antalet barn med långa skolvägar eller annan därmed jämförlig omständighet,
dels ock att distriktet med hänsyn till det kommunala skattetrycket är
i behov av statsbidrag eller på grund av särskilda omständigheter tinnes
böra erhålla sådant bidrag.

De för budgetåren 1937/39 gällande statsbidragsbestämmelserna stipulerade
härjämte som villkor för bidrag, att samtliga barn vid skola, där statsunderstödd
skolbarnsbespisning vore anordnad, skulle bli i tillfälle att, såvitt
särskilt hinder ej mötte, varje läsdag kostnadsfritt erhålla en måltid under
den tid, bespisningen vid skolan påginge. På förslag av min företrädare
i ämbetet uppmjukades detta villkor för läsåret 1939/40 därhän, att Kungl.
Majit på framställning av vederbörande länsstyrelse skulle kunna tilldela
skoldistrikt statsbidrag utan hinder av att bespisningen icke anordnades i
sådan omfattning. Syftet härmed var att åstadkomma en friare behovsprövning
inom ramen av tillgängliga anslagsmedel. I ett fåtal fall lämnades
även dylika medgivanden. I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 187) framhöll
jag vikten av, att anslaget för budgetåret 1940/41 komme till bästa
möjliga användning och att största möjliga antal skoldistrikt linge del därav,
och ifrågasatte fördenskull en vidgad tillämpning för detta budgetår av
dispensföreskriften. Jämväl borde övervägas, örn icke vederbörande länsstyrelser
borde erhålla rätt att, utan föregående medgivande av Kungl. Majit,
meddela beslut om dispens från villkoret. Riksdagen framställde icke någon
erinran mot de av mig ifrågasatta grunderna för anslagets disposition men
ifrågasatte, huruvida den föreslagna decentraliseringen av beslutanderätten
till länsstyrelserna kunde medföra så påtagliga fördelar, att dessa uppvägde
en möjligen uppkommande oenhetlighet i tillämpningen. Enligt de av Kungl.
Majit sedermera utfärdade bestämmelserna i ämnet äger länsstyrelse föreskriva
eller medgiva undantag från ifrågavarande villkor, om så finnes
ändamålsenligt.

Kungörelserna angående statsbidrag till anordnande av skolbarnsbespisning
för budgetåren 1937/40 ägde giltighet endast för ett läsår i sänder.
På grund av ett av 1940 års lagtima riksdag gjort uttalande har den nu
gällande kungörelsen icke till sin giltighet tidsbegränsats. Genom att kungörelsen
kunnat utkomma från trycket omkring två månader tidigare än
motsvarande kungörelser för de sistförflutna budgetåren har även vunnits,
att ansökningsförfarandet kunnat äga rum väsentligt tidigare än hittills.
Sålunda har Kungl. Majit redan den 1 augusti 1940 kunnat fördela statsbidragen
för läsåret 1940/41, medan anslagsmedlen de närmast föregående
läsåren fördelats först efter höstterminens slut.

240

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

Anslaget har under budgetåren 1938/41 fördelats på följande sätt:

	B	u d g e t å	r
Län	1938/39 kronor	1939/40 kronor	1940/41 kronor
Gotlands........................	800	1,000	—
Blekinge........................	7,000	15,000	5,000
Göteborgs och Bohus................	60,000	65,000	57,000
Värmlands......................	8,500	15,000	10,000
Örebro.........................	300	—	—
Gävleborgs......................	1,300	2,700	—
Västernorrlands . ..................	95,000	110,000	70,000
Jämtlands......................	600	700	—
Västerbottens.....................	26,500	55,000	45,000
Norrbottens......................	100,000	240,600	215.000
Summa kronor	300,000	505,000	402,000

Av de för budgetåren 1938/40 av Kungl. Majit anvisade anslagsmedlen
togos i anspråk omkring 245,000 kronor respektive 405,000 kronor. För
läsåret 1938/39 söktes statsbidrag med omkring 535,000 kronor, för läsåret
1939/40 med omkring 700,000 kronor och för innevarande läsår med något
över 1,000,000 kronor.

En sammanställning av ansökningarna för innevarande budgetår visar
följande:

Län	Antal skol-distrikt	Kommunalskatt (medeltal)	Beräknat antal barn	Beräknat antal dagar	Beräknad dags-kostnad per barn (medeltal), öre	Beräknad total-kostnad	Sökt bidrag	Beviljat bidrag
Blekinge *).........	2	26: 15	260	125-150	43	13,235	10,588	5,000
Göteborgs och Bohus . .	13	21:61	3,661	25-214	42	165,006	130,113	57,000
Värmlandss)........	7	15: 66	486	50-214	43	28,885	21,580	10,000
Gävleborgs.........	1	14: 50	181	76	52	7,116	3,500	—
Västernorrlands......	14	23: 65	6,527	100-214	27	228,080	166,928	70,000
Jämtlands.........	2	12: 80	198	60-70	20	2,754	1,827	—
Västerbottens.......	15	18: 57	2,972	40-214	55	199,085	135,862	45,000
Norrbottens........	19	28: 00	17,089	52-214	42	781.663	536,052	215,000
Summa8)	73	—	31,374	25-214	40,5	1,425,824	1,006,430	402,000

’) Ett av de sökande distrikten här uteslutet, då statsbidrag avstyrkts.

s) » » • » * » » , » specificerade uppgifter saknas.

3) Ansökning från Västmanlands län utesluten, då statsbidrag i detta fall ej kunnat

ifrågakomma (den avsåg en stad).

1941. Åttonde liuvudttteln: Folkundervisningen. 241

Skolöverstyrelsen har hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget syntes någon utvidgning av verksamheten
icke kunna komma ifråga. Överstyrelsen ansåge sig emellertid
på grund av riskerna för ökad arbetslöshet och fortsatt stegring av livsmedelspriserna
icke vilja föreslå en anslagssänkning. Skulle Kungl. Majit
emellertid finna en dylik sänkning ofrånkomlig, borde anslaget dock icke
beskäras med mer än högst 100,000 kronor.

Statskontoret har med hänsyn till skolbarnsbespisningens stora betydelse
icke minst under rådande förhållanden ansett sig böra förorda, att för nästa
budgetår ställes till förfogande ett belopp av samma storlek som för innevarande
budgetår, 400,000 kronor. Emellertid syntes på grund av å anslaget
förefintlig reservation, omkring 150,000 kronor, av riksdagen icke
behöva äskas högre anslag än (400,000-—150,000=) 250,000 kronor.

Medicinalstyrelsen bar tillstyrkt anvisande av oförändrat anslag. En
minskning under nuvarande förhållanden av anslaget, vilket redan förut
vore otillräckligt, kunde icke ske utan att därigenom skolbarnens hälsotillstånd
skulle allvarligt äventyras. Styrelsen hade under övervägande, vilka
åtgärder som borde vidtagas för att icke en fortgående sänkning av levnadsstandarden
skulle gå ut över barnens hälsa. Vilka åtgärder här än kunde
komma att föreslås, syntes det vara viktigt, att icke redan förefintliga
möjligheter att neutralisera uppenbara brister i uppfödningen hos vissa
barn eller i vissa trakter minskades vid den tidpunkt, då de utan tvivel
komme att bli än mer behövliga än förut.

Medicinalstyrelsen har inhämtat yttranden rörande skolbarnsbespisningen
från förste provinsialläkarna i de län, där statsunderstödd bespisning förekommer.
Dessa lia i sin tur i flera fall inhämtat uppgifter i ämnet från
vederbörande provinsialläkare och folkskolinspektörer. Av dessa yttranden,
till vilka medicinalstyrelsen hänvisat, inhämtas bland annat:

Blek inge län. Statsunderstödd skolbarnsbespisning förekommer i tre
skoldistrikt, varest samtliga skolbarn erhållit en måltid i skolan. Beträffande
några provinsialläkardistrikt ha vederbörande provinsialläkare på förfrågan
meddelat, att behov av skolbarnsbespisning ej föreligger. En provinsialläkare
har däremot framhållit, att behovet av skolbarnsbespisning måste
betecknas såsom trängande, särskilt beträffande vissa skärgårdsskolor, men
skolmyndigheterna hade icke visat någon förståelse för frågan. Tillgången
på mjölk är på öarna minimal, och fiskarbefolkningens försämrade ekonomiska
förhållanden kommer med all sannolikhet att ytterligare försämra
skolbarnens allmänna hälsotillstånd. — Beträffande ett annat distrikt har
provinsialläkaren förklarat, att stort behov av skolbarnsbespisning förefinnes.
Detta behov har visat sig vid de årliga skolbarnsundersökningarna. Ett
synnerligen stort antal barn — år 1939 omkring 33 procent — äro nämligen
undernärda (med undernäring avses kroppsvikt under minimistandard). Vidare
finnes en kategori barn, som, utan att vara underviktiga, likväl på grund av
sociala skäl såsom fattigdom, lång skolväg etc. äro i behov av ökad näringstillförsel.
Skolmyndigheterna lia dock trots påpekanden icke åtgjort något i saken.

Bihang till riksdagens protokoll 10hl- 1 sami. Nr 1 Del 11. 10

242

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

Förste provinsialläkaren anför för egen del, att dispensärsköterskorna
funnit en mängd barn i högsta grad undernärda. Behov föreligger av propaganda
i en eller annan form för att förmå skolmyndigheterna att begära
statsanslag och ordna med lokaler för bespisningen. Insikten om att måltider
med rätt sammansättning äro nödvändiga saknas. I kungörelsen om
statsbidrag till skolbarnsbespisning bör uttrycket »måltid» förtydligas till
»lagad måltid» eller hellre »varm, lagad måltid, beredd enligt medicinalstyrelsens
anvisningar». Man låter sig eljest nöja med utdelning av mjölk.
Tydligt formulerade minimikrav för att statsanslag över huvud taget skulle
kunna tilldelas böra utsättas i kungörelsen. Kontroll genom en av länsstyrelsen
utsedd person bör även anordnas.

Sammanfattningsvis uttalas, att den nedgång i inkomster, som på grund
av tidsläget snart kommer att inträffa, med säkerhet kommer att menligt
inverka på barnens hälsotillstånd. En utredning bör komma till stånd för
att utröna behovet av utspisning.

Göteborgs och Bohus län. Inom länet har sedan tio år tillbaka
rått arbetslöshet, särskilt inom stenindustrien. Inom de socknar, där stenindustri
förekommer, har fattigdomen varit stor och kommunalskatten hög.
Även siffrorna beträffande tuberkulosens förekomst ha varit påfallande höga,
särskilt inom norra Bohuslän. Under åren 1934—38 har skolbarnsbespisning
anordnats genom Röda korsets försorg, därefter med bidrag av statsmedel,
vilka uppgått till 60,000 kronor för budgetåret 1938/39 och 65,000
kronor för budgetåret 1939/40 men för innevarande budgetår sänkts till

57,000 kronor. Sänkningen måste givetvis medföra inskränkning av verksamheten,
helst som livsmedelspriserna stiga. En ytterligare nedsättning
av anslaget skulle medföra stor svårighet att avhjälpa ens den svåraste
nöden, enär behovet måste betecknas såsom långt större än som med
nuvarande statsbidrag kan tillfredsställas. Bespisningens nuvarande omfattning
är icke tillräcklig och kan än mindre utan men för barnens hälsa
minskas.

Värmlands län. Under budgetåret 1937/38 har bespisning anordnats
i två skoldistrikt, under budgetåret 1938/39 i sju skoldistrikt. För innevarande
budgetår ha åtta skoldistrikt sökt bidrag. Under de gångna åren
har säkerligen förelegat stort behov av bespisning, och detta behov har icke
minskats. Bespisningens nuvarande omfattning är otillräcklig i förhållande
till behovet och med hänsyn till skolbarnens hälsotillstånd. Det är önskvärt,
att den utökas på många ställen i länet. Det ringa antalet ansökningar
hittills beror troligen därpå, att kungörelserna om skolbarnsbespisning utkommit
så sent, att skolmyndigheterna icke medhunnit erforderliga utredningar
och beslut före ansökningstidens utgång.

Gävleborgs län. Skolbarnsbespisning har varit anordnad i såväl länets
städer som i åtskilliga landskommuner sedan flera år tillbaka, dock endast
i ett skoldistrikt med bidrag av statsmedel. Skolbarnsbespisning bör förekomma
i större omfattning än nu, särskilt i trakter, där barnen ha lång
skolväg, och i skogstrakterna, där födan i hemmen ej torde vara den lämpligaste.

Västernorrlands län. Under det senast förflutna läsåret har skol barnsbespisning

med statsbidrag förekommit inom 14 skoldistrikt. Med

hänsyn till risken av ökad arbetslöshet och fortsatt stegring av livsmedels -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen. 243

priserna är det önskvärt, att skolbarnsbespisningen bibehålies i hittillsvarande
omfattning, vilken förefaller motsvara det nuvarande behovet.

Jämtlands län. Endast i ett skoldistrikt har skolbarnsbespisning med
statsbidrag anordnats. I en del kommuner har på privat väg och med
hjälp av vederbörande rödakorskrets skolbarnen beretts en enklare bespisning.
. Upprepade gånger lia skolstyrelserna uppmanats anordna bespisning
men icke hörsammat uppmaningen. Utan tvivel finnas dock kommuner,
som skulle hälsa statsbidrag välkommet, om blott deras ekonomiska ryggrad
är sådan, att det kommunala bidraget kan bli tillräckligt. Vare sig från
tjänsteläkare eller distriktssköterskor har någon rapport ingått om att barnens
hälsotillstånd på grund av undernäring skulle vara mindre gott, varför
skolbarnsbespisningen för närvarande ej synes behöva utökas.

Västerbottens län. Av länets 34 skoldistrikt lia 15 sökt statsbidrag
för läsåret 1940/41. Barnantalet i dessa skoldistrikt har år 1938 varit omkring
14,300; ansökningarna berörde omkring 1/& av skolbarnen i dessa
distrikt (2,972 barn). — Hälsotillståndet bland skolbarnen inom länet är
icke i allo tillfredsställande. Av samtliga undersökta barn ha 12,3 procent
ordinerats vitaminpreparat och 10,8 procent befunnits lida av så höggradig
blodbrist, att järnpreparat ansetts behövliga. Distriktssköterskorna ha vid
3,885 hembesök funnit kosten i hemmen i 190 fall vara kvantitativt undermålig
och i 1,028 fall kvalitativt bristfällig. Dessa stickprov måste sägas
röja allvarliga missförhållanden, och annat är icke heller att vänta bland
länets ekonomiskt betryckta befolkning. 1 synnerhet skogsarbetarna, som
ofta ha stora barnskaror, ha låg årsinkomst och levnadsstandard. Med den
arbetslöshet, som torde bli ofrånkomlig, komma allvarliga faror för folkhälsan
i synnerhet bland skogsbrukets och träförädlingsindustriens arbetare
att uppstå. Under sådana förhållanden är givetvis varje ytterligare beskärning
av skolbarnsbespisningen ägnad att ingiva de allvarligaste farhågor.
Man måste räkna med att verksamheten med nödvändighet kommer att
behöva utvidgas högst väsentligt för att möta de risker för det uppväxande
släktets hälsa, som äro förknippade med en lågkonjunktur.

Norrbottens län. Under läsåret 1939/40 har skolbarnsbespisning varit
anordnad i 17 av länets 29 skoldistrikt för ett sammanlagt barnantal av
omkring 14,700. Bespisningen har i allmänhet varit anordnad under vårterminen
från januari till juni månad. Det har visat sig, att s. k. grötfrukostar,
Oslofrukostar o. dyl. icke varit tillfyllest, särskilt under den kallare årstiden.
Samtliga läkare och folkskolinspektörer synas vara ense om den stora betydelsen
av verksamheten. På många ställen är verksamheten redan förut
otillräcklig och anses böra utökas. Plärtill komma nu de genom kristiden
försämrade näringsmöjligheterna i hemmen, hotande arbetslöshet särskilt
inom skogsindustrien, som försörjer en stor del av befolkningen, vidare den
fortgående koncentrationen av folkskoleväsendet med därav följande långa
avstånd från hemmen, varigenom barnen i allt större utsträckning hänvisas
att leva på medförd matsäck, vilket i längden icke torde kunna tillgodose
deras näringsbehov o. s. v. Redan nu torde väl i stor utsträckning bristsjukdomar
vara att konstatera bland ett avsevärt antal av barnen, och man
måste nog förutsätta, att detta missförhållande kommer att göra sig än mer
gällande under den instundande tiden. 1 stället för att minskas till sin
omfattning synes skolbarnsbespisningen sålunda örn möjligt böra utökas
eller i varje fall bibehållas obeskuren.

244

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

Departe mentschefen.

Beträffande Norrbottens län föreligga redogörelser för skolbarnsbespisning
från flertalet provinsialläkare och folkskolinspektörer.

Av redogörelserna inhämtas bland annat, att den hittills anordnade skolbarnsbespisningen
varit till största nytta. Läkarundersökningarna av skolbarn
ha visat, att ända upp till 60 procent av barnen varit under medelvikt.
Matkulturen står mångenstädes på mycket låg nivå och många harn äro
hänvisade till att leva på matsäck, vilken i allmänhet icke ger tillräcklig
omväxling. Från olika håll rapporteras, att i de skolor, som haft förmånen
av skolbarnsbespisning, en påtaglig viktökning och hälsoförbättring inträtt,
att arbetsresultatet blivit bättre och förmågan att följa med undervisningen
stegrats. Så gott som enstämmigt framhålles, att en inskränkning av verksamheten
skulle vara till största skada, särskilt som befarad tilltagande
arbetslöshet och livsmedelsknapphet inge stora farhågor för barnens hälsa.
I allmänhet förorda provinsialläkarna och folkskolinspektörerna en utsträckning
av verksamheten, så att den omfattar en större del av läsåret än för
närvarande, då endast undantagsvis skolbarnsbespisning är anordnad under
hela läsåret utan på de flesta håll endast under en del av vårterminen. I
flertalet yttranden understrykes med särskild styrka, att en utsträckning av
skolbarnsbespisningen till samtliga läsdagar är ett trängande önskemål för
de barn, vilka nu genom skolskjutsning hänvisas till långt från hemmen
belägna skolor och vilka under sådana förhållanden äro hänvisade till matsäckskost,
vilken icke är kvalitativt tillfyllest. I några yttranden framhålles,
att för sådana skolbarn bör föreskrivas obligatorisk bespisning. Vidare påpekas,
att genom centraliseringssträvandena under den senaste tiden antalet
sådana »matsäcksbarn» avsevärt stigit. Vederbörande kommun har, framhålles
det, i några fall sedan ett antal år ordnat skolbarnsbespisning för
samtliga dylika barn. Då statsbidrag icke kunnat erhållas till kostnaderna
för sådan bespisning, har man numera ordnat det så, att för statsbidrag
utvalts vissa, särskilt behövande skolor, varest samtliga barn bespisas, medan
kommunen med egna medel helt bekostar bespisning för långväga barn vid
andra skolor. I åtskilliga yttranden förordas en friare behovsprövning, som
skulle möjliggöra statsbidrag även örn bespisning ordnas endast för de behövande
barnen vid viss skola.

Då jag i fjol föreslog en sänkning av detta anslag från 500,000 kronor
till 400,000 kronor, var skälet därtill, att vissa reservationer från tidigare
budgetår förväntades kunna stå till förfogande vid utdelningen av statsbidrag
för budgetåret 1940/41. Det snabbare ansökningsförfarande, som
sedermera på riksdagens initiativ kom till stånd och som givetvis innebär
avsevärda fördelar för de bidragssökande skoldistrikten, medförde å
andra sidan, att vid tidpunkten för fördelningen av årets anslag icke
kunde överblickas, i vilken omfattning reservationer från det senast förflutna
budgetåret kunde tagas i anspråk vid fördelningen. Det belopp, som
hittills ställts till skoldistriktens förfogande för nu pågående läsår, är sålunda
icke obetydligt lägre än den för läsåret 1939/40 fördelade anslagssumman.
Då emellertid det under sistnämnda läsår förbrukade statsbidragsbeloppet
icke uppgår till mer än omkring 405,000 kronor, torde det kunna
antagas, att bespisningsverksamheten under innevarande läsår, då ett belopp

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

245

av 402,000 kronor fördelats, det oaktat skall kunna fortgå i ungefär samma
omfattning som hittills. Skulle till följd av ökat bespisningsbehov under
pågående läsår anledning uppkomma att anvisa ytterligare medel för ändamålet,
har jag emellertid för avsikt att underställa Kungl. Majit förslag
i ämnet.

Vad beträffar anslagsbehovet för nästa budgetår, delar jag myndigheternas
uppfattning, att en minskning av statsbidraget icke bör ifrågasättas. Erfarenheterna
av den hittillsvarande utspisningen belysas av den kortfattade redogörelsen
i det föregående, som ådagalägger, att en väsentlig utökning av
den statliga understödsverksamheten mångenstädes är önskvärd. Särskilt
gäller detta i fråga örn västkustlänen och de nordligare länen. Att kommunernas
intresse för skolbarnsbespisningen påtagligt stegrats framgår av
de sökta bidragsbeloppens starka ökning. Utredningsmaterialet synes också
utvisa, att skolbarnsbespisningen, vilken ju för närvarande i viss mån har
karaktären av försök, medfört en glädjande förbättring av skolbarnens allmänna
hälsotillstånd och även av deras förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.
Bespisningen motverkar de särskilt för barnen menliga följderna
av sänkt levnadsstandard och minskad tillgång på livsmedel. Såsom speciellt
från Norrbottens län framhållits, har den fortgående rationaliseringen
inom skolväsendet medfört en stark ökning av antalet barn, som måste
dagligen äta ett mål i skolan. Från läkarhåll vitsordas allmänt såsom ur
näringssynpunkt olämpligt, att barnen äro helt hänvisade till den kost, de
själva medföra.

Starka skäl tala sålunda för en ökad medelsanvisning för nästa budgetår.
Då reservationen på anslaget för närvarande uppgår till icke mindre än
omkring 150,000 kronor och jag förutsätter, att större delen därav skall
komma att kvarstå vid nästa budgetårsskifte, synes understödsverksamheten
kunna i skälig omfattning utvidgas, även örn någon anslagshöjning för
nästa budgetår icke kommer till stånd. Jag förordar därför oförändrad
medelsanvisning.

Så begränsade som de tillgängliga anslagsmedlen dock bliva, är det av den
största vikt, att bespisningen anordnas så rationellt som möjligt och att
endast de barn, som verkligen äro i behov av ifrågavarande skolmåltider,
bli delaktiga i den statsunderstödda skolbarnsbespisningen. Efter de ändringar,
som senast vidtagits i de på området gällande bestämmelserna,
synas dessa möjliggöra behovsprövning i viss utsträckning. Önskemål ha
emellertid från de närmast ansvariga myndigheternas sida framförts örn
ökad tillsyn över verksamheten och örn vissa jämkningar i övrigt i de nuvarande
författningsföreskrifterna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att meddela de föreskrifter i dessa hänseenden, som kunna finnas påkallade,
i samband varmed bör tillses, att ytterligare garantier skapas för att anslagsmedlen
komma just de skolbarn till godo, som bäst behöva utspisning i
skolan.

246 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skollär
nsbespisning för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.....................kronor 400,000.

[145.] 23. Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,
förslagsanslag. 24. Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler, förslagsanslag. 25. Folkskolor
m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler, förslagsanslag. 26. Folkskolor
m. m.: Underhålls- och materielbidrag, förslagsanslag. 27. Folkskolor
m. m.: Tjänstebostadsbidrag,Dessa anslag äro nu
uppförda med 950,000 kronor, 1,690,000 kronor, 180,000 kronor, 900,000
kronor respektive 3,200,000 kronor. Förslag föreligger till ändrade grunder
för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet m. m. Remissbehandlingen
av ärendet pågår och beräknas vara avslutad inom sådan tid, att
förslag i ämnet kan framläggas för 1941 års lagtima riksdag. Då ändringar
i statsbidragsgrunderna kunna inverka på anslagsberäkningen för nästa budgetår,
torde i riksstatsförslaget samtliga under denna punkt angivna anslag
böra upptagas med beräknade belopp. Jag hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler
ett förslagsanslag av.....kronor 1,000,000;

dels till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre
undervisningslokaler ett förslagsanslag av. . kronor 1,690,000;

dels till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler
ett förslagsanslag av...........kronor 180,000;

dels till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag

ett förslagsanslag av................kronor 900,000;

dels ock till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag ett
förslagsanslag av..................kronor 3,100,000.

[146.] 28. Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna,

förslagsanslag. Anslaget var under budgetåren 1937/40 uppfört med 15,000
kronor men sänktes år 1940 till 14,500 kronor. Gällande stat för skolan
med därtill hörande skolhem finnes införd på sid. 521 i statsliggaren. Skolöverstyrelsen
har tillstyrkt en av folkskolestyrelsen i Tärna skoldistrikt gjord
framställning örn oförändrat anslag för nästa budgetår. Enligt vad överstyrelsen
meddelat har skolstyrelsen förbehållit sig att senare, när tidsläget gjorde
det lämpligare, söka retroaktiv rättelse beträffande utgiftsposter för skolan,
vilkas bestridande enligt skolstyrelsens förmenande under de senaste åren
obehörigen överflyttats på distriktet.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

247

Enligt budgetredovisningen har anslaget för budgetåret 1939/40 överskridits
med omkring 13,000 kronor, vilket synes bero på att statsbidraget
för budgetåret 1938/39 ej blivit utbetalt förrän i september 1939 och därför
ej belastat anslaget för budgetåret 1938/39 utan anslaget för påföljande
budgetår. För budgetåret 1941/42 synes anslaget böra uppföras med oförändrat
belopp, 14,500 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i
Tärna för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 14,500.

[147.] 29. Nomadskolor: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag har
sedan budgetåret 1939/40 varit uppfört med 125,300 kronor. Personalförteckning
och avlöningsstat för nomadskolorna med tillhörande bestämmelser
finnas införda på sid. 522 f. i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har på grundval av nomadskolinspektörens beräkningar
hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte höjas med 13,400 kronor
till 138,700 kronor. Belastningen hade för budgetåret 1939/40 utgjort omkring
128,200 kronor. Med hänsyn till den faktiska medelsåtgången borde
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän höjas med 10,100
kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med 3,800 kronor. A andra
sidan kunde de ur anslaget utgående medlen till undervisning i lappslöjd
minskas med 500 kronor. Ett av överstyrelsen framlagt förslag örn indragning
i viss utsträckning av språktilläggen för lärare inom finnbygden borde
ej föranleda ändring i fråga örn lönetilläggen åt nomadlärare, då de senare
tilläggen hade en annan karaktär (jfr propositionen 1938:170, sid. 18).

Vid anslagsberäkningarna anser jag mig böra utgå från att de för innevarande
budgetår gällande provisoriska lönebestämmelserna för nomadskolorna
(jfr kungörelsen 1940: 701) komma att äga tillämpning även under
nästa budgetår.

För genomförande av de ändrade grunderna för avlöningsstaternas uppställning
bör i avlöningsstaten för nomadskolorna uppföras en anslagspost
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilken jag i anslutning till av skolöverstyrelsen
under hand lämnad uppgift uppskattar till förslagsvis 100,000
kronor. I enlighet med nyssnämnda grunder böra de under anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, ingående
delposterna till grundbelopp och vikariatsersättningar sammanslås till en
enda post, vilken bör betecknas förslagsvis och i enlighet med överstyrelsens
förslag örn minskad medelsanvisning till lappslöjd nedräknas med 500
kronor till 12,900 kronor. En indragning eller beskärning av de till vissa
folk- och småskollärare i rikets nordligaste gränsorter utgående språktilläggen
synes icke böra påverka de särskilda lönetillägg, som nomadlärare åt -

Departe mentschefen.

248 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

njuta. I detta hänseende ansluter jag mig alltså till överstyrelsens mening.
Till frågan om språktillägg för nämnda lärare i de nordligaste gränsorterna
anhåller jag att få återkomma vid anmälan av frågan örn anslag för nästa
budgetår till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter
(jfr punkten 138).

Ur anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgår
för innevarande budgetår avlöning åt fyra extra ordinarie lärare vid visteskola
för helt läsår och två sådana lärare för högst 97 dagar av läsåret.
Från skolöverstyrelsen har under hand meddelats, att det ej varit möjligt
att under läsåret 1940/41 i Norge upprätthålla de nomadskolor för svenska
lappars barn, som eljest plägat förläggas dit, och att det är osannolikt, att
de svenska nomadskolorna i Norge skola kunna vara i verksamhet under
nästa läsår. Med hänsyn härtill anses behov föreligga av endast fem extra
ordinarie lärare, för vilka lönekostnaderna beräknas utgöra i runt tal 13,100
kronor. Mot denna beräkning har jag intet att erinra. Ifrågavarande anslagspost
torde i anslutning till vad nu gäller böra betecknas förslagsvis.

För rörligt tillägg synes ett belopp av 15,600 kronor böra upptagas.

Anslaget torde således böra uppföras med (100,000 + 12,900 + 13,100 +
+ 15,600 =) 141,600 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis. . . » 12,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................. » 13,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 15,600

Summa förslagsanslag kronor 141,600;
dels ock till Nomadskolor: Avlöningar förbudgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av...........kronor 141,600.

[148.] 30. Nomadskolor: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är uppfört
med 104,000 kronor och disponeras enligt omkostnadsstat, införd på
sid. 523 f. i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår ökas
med 23,800 kronor till 127,800 kronor.

Utgifterna för expenser under budgetåret 1939/40 kunde beräknas ha uppgått
till omkring 34,000 kronor. I enlighet med nomadskolinspektörens
förslag borde anslagsposten med hänsyn därtill höjas med 5,950 kronor till
32,900 kronor, vilket belopp borde fördelas med 15,400 kronor på bränsle,

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

249

lyse och renhållning (nu 8,800 kronor) och med 17,500 kronor på övriga
expenser (nu 18,150 kronor).

Delposten till kostnader för lärjungars inackordering vid skola m. m. borde
i anslutning till inspektörens förslag och med hänsyn till belastningen under
budgetåret 1939/40 höjas med 17,000 kronor till 72,000 kronor.

För bidrag till lärjungars resekostnad för inställelse i nomadskola borde
anslås det belopp, som åtgått under budgetåret 1939/40, eller 2,800 kronor,
d. v. s. 850 kronor mer än nu vore anvisat.

De stegrade priserna å bränsle, livsmedel m. m. synas böra medföra en
anslagshöjning i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag. Med beaktande
att ur anslaget hädanefter skola bestridas vissa kostnader för sjukvård
m. m., föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

128,000 kronor, vilket belopp överstiger det för innevarande budgetår anvisade
med 24,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av...........kronor 128,000.

[149] , 31. Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå, förslagsanslag. Detta anslag är
nu uppfört med 400 kronor. Stipendierna, vilka utgått under en lång följd
av år och tidigare endast kunnat tilldelas lapsktalande elev, kunna enligt
nya bestämmelser, som meddelats av Kungl. Majit den 26 april 1940, undantagsvis
tilldelas även icke lapsktalande elever, örn de förbundit sig att
före examens avläggande ha inhämtat tillfredsställande kunskaper i lapska
språket. Stipendiat är skyldig att stå till förfogande för tjänstgöring i
främsta rummet vid nomadskolväsendet eller, örn tjänstgöring där ej påkallas,
inom skoldistrikt i lappmarken. Skolöverstyrelsen har — under framhållande
att endast fyra av lärarna vid de åtta byskolorna avlagt folkskollärarexamen
och att ett bestämt behov föreligger av att kunna till byskolorna
förvärva lärare, som genomgått folkskoleseminarium — föreslagit oförändrat
anslag för nästa budgetår.

Jag biträder överstyrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid
folkskoleseminarierna i Lidea och Umeå för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 400.

[150] , 32. Nomadskolor: Gratialer. Skolöverstyrelsen har hemställt, att
detta anslag måtte uppföras med oförändrat belopp, 800 kronor.

Med tillstyrkande av överstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av.....................kronor 800.

Departe mentschefen,

Departe mentschefen.

250 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

[151] 33. Nomadskolor: Om- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag.
Till detta ändamål anvisades för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag
av 400,000 kronor (jfr propositionen 1939: 102). Med hänsyn
till rådande förhållanden förordnade Kungl. Majit genom beslut den 26
januari 1940, att förevarande byggnadsföretag icke finge påbörjas, förrän
Kungl. Majit lämnat tillstånd, samt att, intill dess tillstånd lämnats, anslaget
icke finge utan Kungl. Majits medgivande användas till andra ändamål
än bestridande av kostnader för det utredningsarbete och de förberedande
åtgärder, som erfordrades för att byggnadsföretagen framdeles skulle kunna
utan dröjsmål påbörjas, såsom för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar
(jfr bilaga 6 till propositionen nr 79 till 1939 års urtima
riksdag samt riksdagens skrivelse nr 97).

1940 års lagtima riksdag förklarade (skrivelse nr 395) i anslutning till
vissa i propositionen nr 285 gjorda uttalanden, att det icke vore tänkbart
att under rådande förhållanden genomföra byggnadsplan erna i annan mån
än att de nybyggnader, som befunnes oundgängligen erforderliga, skulle få
komma till utförande för så vitt omständigheterna möjliggjorde medelsanvisning.
Behovet av nya lokaler hade emellertid blivit alltmera trängande.
Riksdagen biföll därför ett i propositionen framlagt förslag örn byggnadsarbetenas
igångsättande medelst anlitande av förutnämnda anslag å 400,000
kronor. Med dessa medel skulle det bli möjligt att bestrida utgifterna för
åtminstone ett av byggnadsföretagen, förutom utredningskostnaderna. En
utförlig redogörelse för denna byggnadsfråga har lämnats i omförmälda
proposition, till vilken jag tillåter mig hänvisa.

Under erinran om de genom omförmälda beslut den 26 januari 1940 meddelade
bestämmelserna förordnade Kungl. Majit sedermera, att nomadskolbyggnaderna
i Tärna kyrkoby (Västerbottens län) samt i Karesuando, Lannavaara,
Jukkasjärvi, Gällivare och Jokkmokk (Norrbottens län) skulle uppföras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i nämnda proposition
tillstyrkts. Vederbörande byggnadskommitté ålades att söka åstadkomma
sådana besparingar och förenklingar, att kostnaderna för byggnadsföretagen
så långt möjligt hölles nere. I detta syfte borde storleken av
byggnadsföretagen — genom provisoriska åtgärder eller eljest — begränsas
i all den utsträckning, som med hänsyn till företagens ändamål befunnes
möjligt och skäligt. Vid den konstruktiva utformningen samt valet av
byggnadsmateriel och utrustning i övrigt borde det största avseende fästas vid
kostnadssynpunkten, utan att likväl skäliga krav på byggnadsföretagens
ändamålsenlighet och beständighet åsidosattes. Vidare anbefalldes byggnadskommittén
för Norrbottens län att, efter bearbetning av föreliggande
ritningar och arbetsbeskrivningar, vidtaga åtgärder för påbörjande av skolbyggnaderna
i Jukkasjärvi. Därvid skulle tillgängliga medel i första hand
användas för uppförande av skolhemsanläggning och i andra hand för uppförande
av lärarbostäder.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

251

Genom beslut samma dag förordnade Kungl. Maj:t beträffande nomadskolorna
i Jämtlands län, att byggnader för sådana skolor skulle uppföras i
Jänsmässholmen och Storvallen. Byggnadsföretagen Ängö emellertid påbörjas
först efter Kungl. Maj:ts tillstånd. Tillika anbefalldes länets nomadskolbyggnadskommitté
att upptaga förhandlingar med svenska missionssällskapet
i egenskap av ägare till de för nomadskolan i Ange inom Undersåkers
socken upplåtna lokalerna i syfte att få till stånd en överenskommelse
om fortsatt utnyttjande av dessa lokaler för nomadskolans räkning.

Av ifrågavarande anslag å 400,000 kronor lia 370,000 kronor beräknats
till skolbyggnaderna i Norrbottens län för uppförande av skolbyggnader i
Jukkasjärvi, inköp av tomtmark för länets övriga nomadskolor m. m., 20,000
kronor för inköp av tomtmark för nomadskolan i Tärna kyrkby m. m.
samt 10,000 kronor till utredningskostnader och förberedande åtgärder beträffande
byggnadsföretagen i Jämtlands län.

Nomadskolbyggnadslcommittén för Norrbottens län har hemställt, att medel
måtte anvisas för uppförande av ytterligare två nomadskolanläggningar i
Norrbottens län, nämligen i Gällivare och i Jokkmokk. Kostnaderna för
dessa anläggningar vore beräknade till 457,000 kronor respektive 258,500
kronor.

Vid Killinge nomadskola, vilken vore avsedd att förflyttas till Gällivare!
funnes omkring 85 barn, varav 45 vore inhysta i mycket bristfälliga hushållskåtor
under det att för de övriga förhyrts förläggning i ett privat bostadshus
och tre s. k. lappstugor. Lappstugorna ägdes av kommunen och vore avsedda
för fattiga, ålderstigna lappar. De finge av nomadskolväsendet användas
endast under förutsättning att de ej behövde tagas i anspråk för
sitt egentliga ändamål. — Vid skolan i Vaikijaur, som skulle förflyttas till
Jokkmokk, vore samtliga de omkring 35 barnen förlagda i synnerligen
bristfälliga hushållskåtor, belägna på sumpartad mark invid en sjö. —
Skulle medel nu icke kunna anvisas till uppförande av båda ifrågavarande
anläggningar, syntes Gällivareskolan äga företräde med hänsyn till det
större antal barn, som vid Killinge nomadskola utsattes för de hälsorisker,
som vore förenade med förläggning i hushållskåtor.

Från byggnadskommittén har under hand inhämtats, att det visat 6ig
möjligt att ej oväsentligt nedbringa kostnaderna för skolanläggningen i
Jukkasjärvi men att — örn denna anläggning i sin helhet kommer till utförande
— ett belopp av ytterligare 24,000 kronor erfordras utöver de till
kommitténs förfogande nu stående medlen av 370,000 kronor. Genom att
tills vidare uppskjuta utförandet av vissa arbeten, kan emellertid, om så påfordras,
den för ändamålet erforderliga ytterligare medelsanvisningen enligt
kommitténs beräkningar begränsas till 6,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har vitsordat, att behovet av nybyggnader för nomadskolorna
inom Norrbottens län vore mest trängande i fråga om skolorna i
Gällivare och Jokkmokk. Med anledning av ärendets angelägna natur tillstyrkte
överstyrelsen livligt kommitténs förslag örn åtgärder för uppförande

Departe mentschefen.

252 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

av ifrågavarande nomadskolbyggnader. I samband härmed ville överstyrelsen
emellertid jämväl framhålla vikten av att de föreslagna nomadskolbyggnaderna
i Jämtlands län snarast bomme till utförande.

Hos Kungl. Maj:t ha vidare lappar, samlade till allmänt möte i Arvidsjaur
år 1940, anhållit, att Kungl. Maj:t ville förelägga 1941 års riksdag förslag
om anslag för förverkligande av föreliggande planer för nya nomadskolebyggen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, skola de hittills anvisade
medlen användas till uppförande av en nomadskolanläggning i Jukkasjärvi.
I övrigt skola anslagsmedlen disponeras för tomtinköp, utredningsarbeten,
uppförande av entreprenadhandlingar m. m. I propositionen 1940: 285 utgick
jag från att de övriga nomadskolanläggningarna skulle påbörjas först
när förhållandena det medgåve och efter prövning genom Kungl. Majrts
försorg från fall till fall. Då nomadskolorna äro i synnerligen stort behov
av förbättrade lokaler, anser jag mig böra förorda fortsatt medelsanvisning
för ändamålet.

Under nuvarande förhållanden är det dock icke möjligt att annat än i
begränsad utsträckning genomföra det föreliggande byggnadsprogrammet.
Såsom av redogörelsen framgår, har nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens
län äskat medel för uppförande av två av de återstående nomadskolanläggningarna
i detta län samt därvid givit företräde åt den skola,
som skall förläggas till Gällivare. Av propositionen 1940: 285 och förarbetena
till denna framgår, att ett mycket starkt behov föreligger jämväl av
de planerade nya skolanläggningarna i Västerbottens och i Jämtlands län.
Jag utgår för min del från att endast ett av de nu aktuella byggnadsföretagen
kommer till utförande och tillstyrker, att för ändamålet för budgetåret
1941/42 anvisas ett anslag av 300,000 kronor. Härutöver för byggnadsföretagets
slutförande eventuellt erforderliga ytterligare anslagsmedel torde
få ställas till förfogande för budgetåret 1942/43. Ur det av mig förordade
anslaget torde få bestridas — förutom kostnaderna för byggnadskommittéernas
verksamhet och dylikt —- jämväl de återstående kostnaderna för skolanläggningen
i Jukkasjärvi.

Liksom hittills skett torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter
närmare omprövning bestämma vilket av byggnadsföretagen som bör utföras.
Vid detaljutformningen av byggnadsföretaget bör tillses, att byggnads''
kostnaderna hållas nere så långt detta utan uppoffrande av andra intressen
är möjligt.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Nomadskolor: Om- och nybyggnadsarbeten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.............................kronor 300,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

253

[152.] 34. Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare, förslagsanslag.
35. Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av
fortsättningsskolväsendet, förslagsanslag. Då beräkningen av dessa båda
anslag, nu uppförda med 4,050,000 kronor respektive 530,000 kronor, står
i samband med de under punkterna 134 och 143 berörda frågorna, hemställer
jag under erinran jämväl, att förslag föreligger om beredande av arvodesförstärkning
åt viss lärarpersonal vid fortsättningsskolorna, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare

ett förslagsanslag av...............kronor 4,100,000;

dels ock till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskolväsendet ett förslagsanslag
av..............................kronor 600,000.

Högre folkskolor och. folkhögskolor.

[153.] 36. Understöd till högre folkskolor, förslagsanslag. Detta anslag
är uppfört med 1,560,000 kronor. För budgetåret 1939/40 var anslaget, som
då även avsåg understöd till praktiska mellanskolor, uppfört med 3,450,000
kronor, av vilket belopp enligt budgetredovisningen dock endast omkring

2,945,000 kronor förbrukades. Såsom i det föregående omnämnts, gälla
provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelser för de högre folkskolorna.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt,
att anslaget måtte uppföras med 1,296,000 kronor. Därvid har överstyrelsen
förutsatt oförändrad tillämpning av gällande löne- och statsbidragsbestämmelser.
Härjämte har överstyrelsen utgått från att fem högre folkskolor
skulle ombildas till kommunala eller praktiska mellanskolor samt att
verksamheten vid vissa andra skolor skulle inställas eller inskränkas.

Beträffande förekomsten av vissa mindre frekventerade högre folkskolor
och möjligheten att åstadkomma en centralisering på detta område har
skolöverstyrelsen i anslutning till vad i ämnet anfördes i propositionen nr
154 till 1940 års lagtima riksdag (sid. 68) och riksdagens skrivelse nr 264
(sid. 10) verkställt anbefalld utredning och avgivit förslag, varöver vederbörande
statliga och kommunala myndigheter avgivit yttranden. Skolöverstyrelsens
förslag innebär, dels att högre folkskolorna i Falsterbo, Raus,
Allerum, Brunnby, Fleninge och Jonstorp Farhult nedläggas år 1942, dels
att de båda klasserna vid Onsala högre folkskola även i fortsättningen
hållas förenade i en avdelning, dels ock att vissa för genomförandet av dessa
rationaliseringsåtgärder erforderliga bestämmelser meddelas rörande skyldighet
för skolor att mottaga lärare, som på grund av rationaliseringen måste
förflyttas, samt rörande lärarnas löneförmåner m. m.

254

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

Av skolöverstyrelsens utredning i ämnet inhämtas bland annat följande:

De skolor, som närmast ifrågakomme, då det gällde indragning eller centralisation,
vore de högre folkskolorna i Allerum, Brunnby, Falsterbo, Fleninge,
Jonstorp-Farhult, Kattarp, Onsala, Raus och Väsby. Samtliga vore
tvåklassiga och hade, som framginge av nedanstående översikt, för närvarande
ett ganska lågt elevantal.

Högre folkskolan i	Elevantalet höstterminen	Beräknat elevantal
1935	1936	1937	1938	1939	höstterminen 1940
Allerum...................	17	18	19	18	16	22
Brunnby ..................	37	32	29	37	21	24
Falsterbo..................	23	20	12	7	9	10
Fleninge...................	31	32	27	32	18	17*
Jonstorp-Farhult..............	31	22	29	30	21	25
Kattarp...................	30	35	24	24	23	20
Onsala....................	17	17	16	21	18	22
Raus.....................	65	62	62	72	42	29
Väsby.................... * Rätteligen 27.	48	39	36	34	28	27

Samtliga dessa skolor med undantag för högre folkskolan i Onsala läge
i Skåne, där högre folkskolan sedan gammalt varit en skolform med stor
utbredning. Vissa av skolorna hörde till landets äldsta högre folkskolor. I
nuvarande ekonomiska situation måste det dock anses motiverat att vidtaga
åtgärder för att minska statens och kommunernas utgifter för dessa svagt
frekventerade skolor. De åtgärder, som därvid kunde komma i fråga, vore, att

1) skolan indroges helt,

2) för närbelägna skolor vidtoges en centralisation till en enda eller åtminstone
ett färre antal skolor eller

3) skolans båda klasser sammansloges till en avdelning, där klasserna
erhölle gemensam undervisning i alla de ämnen, där så vore möjligt.

Alternativ 3) hade i vissa skolor redan genomförts. För genomförande
av detta alternativ vore nu gällande föreskrifter tillräckliga. Visserligen
skulle enligt § 38 mom. 1 i stadgan för de högre folkskolorna antalet ordinarie
lärare vid en skola vara minst lika stort som antalet årsklasser. Men
Kungl. Maj:t ägde enligt samma moment rätt att inskränka detta antal.
Detta hade skett i den formen, att skolan för ett år i sänder medgivits rätt
att slippa inrätta hela det föreskrivna antalet lärartjänster, men borde givetvis
även kunna ske i den formen, att skolan under viss tid eller tills vidare
förbjödes uppehålla vissa tjänster.

För ett effektivt genomförande av alternativen 1) och 2) saknades däremot
tillräckliga föreskrifter. Första förutsättningen för en indragning eller
centralisation vore, att de vid den berörda skolan anställda lärarna kunde
förflyttas till annan skola. Genom bestämmelserna i 10 § avlöningsreglementet
för de högre kommunala skolorna (1938: 660) hade visserligen lärarna
skyldighet att låta sig förflytta, men däremot förelåge ingen skyldighet för
en sådan skola att mottaga en från annan skola förflyttad lärare. Före -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

255

skrifter rörande sådan skyldighet vore nu behövliga. Dessa föreskrifter
borde gälla icke blott för de högre folkskolorna utan även för övriga högre
kommunala skolor samt för folkskolor, enär det i vissa fall torde bliva nödvändigt
att låta någon av dessa skolor mottaga en förflyttad lärare.

Aven i ett annat avseende vore föreskrifter behövliga. Vid förflyttning
av en lärare kunde det i vissa fall hända, att det icke vore möjligt att bereda
läraren ny tjänst inom samma lönegrad som den, vilken han före
förflyttningen tillhört. Därest läraren förflyttades till tjänst inom lägre
lönegrad, skulle han enligt avlöningsreglementet åtnjuta lön enligt den lönegrad
han tidigare tillhört. Det vore då givetvis icke rimligt, att den läroanstalt,
som mottagit läraren, eller den, från vilken han förflyttats, skulle
gälda merkostnaderna härför. Denna merkostnad torde i stället böra i form
av personlig lönefyllnad utgå av statsmedel.

Givetvis borde en lärare, som förflyttats till befattning i lägre lönegrad,
icke heller vidkännas minskning i sina pensionsförmåner. I detta avseende
syntes emellertid tillräckliga föreskrifter finnas i 18 § tjänstepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor (1939:376). Dock torde
dessa föreskrifter måhända behöva kompletteras med en bestämmelse örn
att paragrafen gällde jämväl om lärare eller rektor förflyttats till tjänst
inom folkskola.

De frågor, som överstyrelsen nu senast berört, syntes vara av den art, att
de borde föreläggas riksdagen.

Beträffande skolöverstyrelsens utredning rörande de särskilda skolorna
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Statskontoret har helt anslutit sig till överstyrelsens uppfattning, att det i
nuvarande ekonomiska situation måste anses motiverat att vidtaga åtgärder
för att minska statens och kommunernas utgifter för de svagt frekventerade
högre folkskolorna.

För en rationalisering syntes i första hand åtgärder böra vidtagas för att
möjliggöra förflyttning av ordinarie lärare. Vad skolöverstyrelsen i detta
hänseende anfört hade icke givit statskontoret anledning till annan erinran
än att ämbetsverket ville framhålla, att gällande statsbidragsbestämmelser
såväl för de högre kommunala skolformerna som för folkskolorna innefattade
som villkor för statsbidrags utgående, att skolorna vore anordnade
i enlighet med gällande bestämmelser. I betraktande härav syntes Kungl.
Maj:t kunna meddela föreskrifter om skyldighet för vederbörande skolas
huvudman att anställa från annan skola förflyttad lärare, och detta även
för den händelse, att förflyttningen ägde rum från ett skoldistrikt till ett
annat. Om det också i och för sig skulle vara tillräckligt, att Kungl. Majit
genom beslut i varje särskilt fall förordnade örn förflyttning, syntes det
dock lämpligt att genom en generell föreskrift fastslå den skyldighet, som
förelåge för de olika skolorna att från annan skola emottaga lärare, därest
Kungl. Majit så förordnade.

Statskontoret hade vidare icke något att erinra mot vad överstyrelsen anfört
därom, att det borde ankomma på statsverket att gälda de merkostnader,
som kunde uppstå, i form av personlig lönefyllnad åt lärare, som
förflyttades till tjänst i lägre lönegrad. Beslut härom torde lämpligen böra
meddelas särskilt för varje fall.

En dylik åtgärd skulle vara ägnad att vid rationaliseringens genomförande

256

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

åvägabringa förutsättningar för ett samarbete mellan staten och huvudmännen
för de olika skolorna. I syfte att tillvarataga besparingssynpunkterna
syntes det även vara motiverat att låta en ordinarie lärare vid en högre
kommunal skola bibehålla sin pensionsrätt, även örn han tvångsförflyttades
till tjänst inom folkskolan. Principiellt torde intet vara att erinra häremot.

Vad nu sagts hade närmast avseende på sådana rationaliseringsåtgärder,
som åstadkommes i samförstånd med vederbörande skolas huvudman. I betraktande
av de hårt ansträngda statsfinanserna syntes det emellertid böra
tagas under övervägande, huruvida det icke — t. ex. med avseende på
antalet elever i vederbörande skola och dess olika avdelningar — utan större
olägenhet kunde genomföras vissa skärpningar i statsbidragsvillkoren.

Det torde bli beroende på innebörden av de restriktiva bestämmelserna,
huruvida och i vad mån desamma skulle kunna tillämpas på redan befintliga
skolor. Statskontoret kunde emellertid icke underlåta att i detta sammanhang
giva uttryck för den uppfattningen, att Kungl. Maj:t icke torde
mot huvudmannens önskan kunna meddela föreskrift, att en statsunderstödd
högre folkskola skulle upphöra så länge av riksdagen fastställda statsbidragsvillkor
iakttoges. Likaledes syntes böra erinras, att riksdagens medverkan
vore erforderlig vid jämkningar av nu gällande, av riksdagen bestämda
statsbidragsgrunder.

Allmänna lönenämnden har anfört, att vad överstyrelsen uttalat rörande
behovet av reglerande föreskrifter i samband med den ifrågasatta centralisationen
icke givit nämnden anledning till erinran.

Beträffande ett av statens pensionsanstalt avgivet yttrande torde få hänvisas
till handlingarna i ärendet.

Av de kommunala myndigheterna ha Brunnby församling samt Allerums
och Fleninge kommuner motsatt sig indragning av vederbörande skolor.
I de återstående fallen lia de kommunala myndigheterna ej motsatt sig
skolöverstyrelsens förslag.

Vid anslagsberäkningarna har skolöverstyrelsen utgått från att fyra
högre folkskolor, nämligen skolorna i Undersåker, Vilhelmina, Vivsta-Näs
och Ange, skulle komma att ombildas till kommunala mellanskolor och att
högre folkskolan i Nacka skulle förändras till praktisk mellanskola. Antalet
högre folkskolor under budgetåret 1941/42 beräknades därför till 51. Några
av dessa skolor vore ännu ej färdigorganiserade och bomme därför att automatiskt
erhålla ökat antal klassavdelningar. Vidare hade överstyrelsen utgått
från att de av överstyrelsen enligt det föregående föreslagna rationaliseringsåtgärderna
skulle genomföras. Arvodena till tillsynslärare hade reducerats
på samma sätt som skett i överstyrelsens anslagsäskanden rörande
motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken. Det behövliga statsbidragsbeloppet
beräknade överstyrelsen, såsom ovan nämnts, till 1,296,000
kronor. Därest stegringen i levnadskostnaderna skulle föranleda höjning av
timlärararvodena med 9 procent, erfordrades till timlärararvoden ytterligare

31,000 kronor.

Sedermera har skolöverstyrelsen meddelat, att en utökning av ämneslärarnas
medeltjänstgöring med ytterligare Va, 1 eller 11/a veckotimme skulle

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

257

medföra en besparing av respektive 6,000 kronor, 13,000 kronor och 19,600
kronor. Undervisningen i instrumentalmusik och i hållningsrättande gymnastik
vore av liten omfattning vid de högre folkskolorna. Skulle dessa
undervisningsgrenar borttagas, uppkomme en besparing av omkring 2,600
kronor.

Riksräkenskapsverket har anfört i huvudsak följande:

Beträffande anledningen till besparingen för budgetåret 1939/40 finge
riksräkenskapsverket framhålla, att enligt vad som franninge av länsstyrelsernas
räkenskaper förskott å statsbidrag för budgetåret icke utbetalats i
den omfattning, som kunnat förväntas med hänsyn till lönekostnadernas
faktiska storlek efter den provisoriska löneregleringen. Härigenom hade
en förskjutning till efterföljande budgetår av statens kostnader för de högre
folkskolorna inträtt. Någon nämnvärd skillnad mellan beräknade och verkliga
lönekostnader syntes det däremot i förevarande fall icke vara fråga
örn. I kungörelsen 1940: 558 angående statsbidrag för redovisningsåret
1940/41 hade utfärdats särskilda föreskrifter rörande beräkning av förskotten
under budgetåret 1940/41 i syfte att bättre anpassa förskotten efter
statsbidragets storlek. Liknande bestämmelser syntes vara erforderliga jämväl
för budgetåret 1941/42.

Riksräkenskapsverket ansåge, att medelsbehovet för budgetåret 1941/42
borde uppskattas till det av överstyrelsen angivna beloppet, 1,296,000 kronor,
vilket belopp lämpligen kunde avrundas till 1,300,000 kronor.

Statskontoret har, såsom i det föregående nämnts, ifrågasatt ytterligare
besparingsåtgärder.

Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga förra året uttalade jag
mig i likhet med skolöverstyrelsen för en utredning rörande möjligheterna
att indraga vissa äldre högre folkskolor med lågt elevantal. Den nu föreliggande
utredningen visar, att en sådan utredning varit i hög grad av behovet
påkallad. Enligt skolöverstyrelsens förslag ha sex högre folkskolor så
ringa elevantal, att de icke anses böra fortfarande uppehållas.

Ehuru jag för egen del inser betydelsen av att landsbygden med dess
odifferentierade skolväsende har tillgång till skolor över folkskolans bildningsstadium
och håller före, att även mindre skolor av denna art ha en
uppgift att fylla, anser jag det å andra sidan icke gärna möjligt att bibehålla
skolor med så lågt elevantal som det här är fråga om. Särskilt under
nuvarande statsfinansiellt bekymmersamma förhållanden är det angeläget
att tillvarataga de besparingsmöjligheter, som här äro tillfinnandes. Under
erinran att de i ärendet hörda kommunala myndigheterna visat förståelse
för dessa synpunkter och i vissa fall icke rest erinran mot skolornas
indragning eller de i övrigt ifrågasatta besparingsåtgärderna, vill jag därför
i likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret föreslå, att åtgärder
vidtagas för indragning av svagt frekventerade högre folkskolor i anslutning
till skolöverstyrelsens förslog. Det torde icke vara behövligt att nu
bestämma vilka skolor som böra indragas. I detta hänseende torde det få

Bihang till riksdagens protokoll 19kl. 1 sami. Nr 1 Del 11. 17

Departe mentschefen.

258

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid träffa avgörande. Däremot är
det nödvändigt att i detta sammanhang taga ställning till de ändringar i
gällande statsbidrags- och lönebestämmelser, som erfordras för åtgärdernas
genomförande.

I detta hänseende har skolöverstyrelsen till en början fäst uppmärksamheten
på behovet av en föreskrift rörande skyldighet för högre kommunal
skola samt folkskola att mottaga lärare, som måste förflyttas från nedlagd
högre folkskola. Statskontoret anser för sin del, att de nn gällande bestämmelserna
i princip innefatta rätt för Kungl. Majit att meddela föreskrift
för skolas huvudman att anställa från annan skola förflyttad lärare,
men har dock funnit lämpligt, att denna skyldighet fastslås genom en generell
föreskrift. För egen del ansluter jag mig i huvudsak till statskontorets
uppfattning. I fråga om kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk
mellanskola, högre folkskola och folkskola bör sålunda gälla skyldighet
för skolans huvudman att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande mottaga lärare,
som finnes böra förflyttas från högre kommunal skola. En generell föreskrift
av denna innebörd synes dock icke behövlig. Det torde i stället få ankomma
på Kungl. Majit att i de särskilda fallen meddela beslut.

I likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret tillstyrker jag vidare, att
den lönefyllnad, som enligt det föregående kan komma i fråga för förflyttad
lärare, skall efter beslut i varje särskilt fall helt bestridas av statsmedel.
Lämpligen torde det böra ankomma på Kungl. Majit att fatta sådant beslut.

Vad beträffar de till lärarna utgående pensionsförmånerna, torde frågan
örn i detta hänseende eventuellt erforderliga kompletterande bestämmelser
komma att framdeles anmälas av chefen för finansdepartementet.

Skolöverstyrelsen torde ha byggt sitt förslag på den uppfattningen, att
Kungl. Majit kan meddela föreskrift, att högre folkskola skall nedläggas
eller dess verksamhet begränsas. Såsom statskontoret antytt, kan det emellertid
ifrågasättas, örn Kungl. Majit mot huvudmannens önskan kan, så
länge av riksdagen fastställda statsbidragsvillkor iakttagas, meddela föreskrift,
att statsunderstödd högre folkskola skall upphöra. Det synes därför vara
erforderligt att meddela bestämmelser, som giva Kungl. Majit möjlighet att
även mot huvudmannens bestridande förordna om skolas nedläggande. Olika
möjligheter stå här till buds. Sålunda kan ifrågasättas att som särskilt
villkor för statsbidrag stipulera visst minimiantal elever på sätt för övrigt
ursprungligen gällt för kommunala flickskolor (jfr kungörelsen 1928: 229).
Denna mer mekaniskt verkande metod att utgallra svagt frekventerade skolor
synes emellertid icke tillfredsställande, eftersom den icke möjliggör en enligt
min mening önskvärd prövning av förhållandena i de särskilda fallen. I
stället förordar jag den jämkningen i gällande statsbidragsbestämmelser,
att statsbidrag må utgå tills vidare så länge vederbörande skola enligt Kungl.
Majits beprövande fyller ett behov, som står i skälig relation till de av
skolans verksamhet föranledda kostnaderna. Jag förutsätter, att tillämp -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

259

ningen av en sådan bestämmelse kommer att ske med nödig varsamhet.
Då nu som villkor för statsbidrag gäller, att vederbörande skola är anordnad
i enlighet med gällande bestämmelser, torde det vara möjligt att utan ytterligare
ändring i statsbidragsbestämmelserna även mot skolområdets bestridande
vidtaga sådana jämkningar i skolas organisation, som enligt det föregående
ifrågasatts exempelvis för högre folkskolan i Onsala.

Vad nu föreslagits torde böra gälla jämväl beträffande kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor.

Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen lämnar utan
erinran vad nu anförts, meddela närmare bestämmelser i ämnet i anslutning
till de av mig framställda förslagen.

I anslutning till vad jag anfört beträffande de allmänna läroverken anser
jag, att någon ytterligare utsträckning av ämneslärarnas undervisningsskyldigbet
eller beskärning av den frivilliga undervisningen i övningsämnen vid
högre folkskolorna icke bör komma till stånd. Däremot torde arvodena till
tillsynslärare böra ytterligare sänkas i samma proportion som vid de allmänna
läroverken.

I övrigt har jag intet att erinra mot skolöverstyrelsens beräkning av anslagsbehovet,
enligt vilken erfordras ett anslag av 1,296,000 kronor. Härtill
bör läggas merkostnaden för den av 1940 års urtima riksdag beslutade uppräkningen
av timlärararvoden, enligt från överstyrelsen under hand infordrad
uppgift omkring 7,000 kronor. Anslaget torde alltså böra uppföras med
(1,296,000 + 7,000=) 1,303,000 kronor eller i avrundat tal 1,300,000 kronor.
Anslagsminskningen, 260,000 kronor, torde till största delen få tillskrivas
den ifrågasatta ombildningen av fem högre folkskolor till kommunala eller
praktiska mellanskolor och de föreslagna centraliseringsåtgärderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran om vad av
mig under punkten 122 yttrats rörande ombildning av högre folkskolor till
mellanskolor hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela de ändrade föreskrifter
rörande kommunala skolor, som framgå av vad av
mig i det föregående anförts;

dels och till Understöd till högre folhsholor för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 1,300,000.

[154.] 37. Folkhögskolor: Understöd, förslagsanslag. Anslaget är uppfört
med 1,355,000 kronor, av vilket belopp disponeras för understöd förslagsvis
1,200,000 kronor, för ökat understöd förslagsvis 52,000 kronor och
för provisorisk avlöningsförbättring åt lärare förslagsvis 103,000 kronor.
Belastningen utgjorde under budgetåret 1939/40 omkring 1,350,000 kronor.

Understöd till folkhögskolor utgå med vissa maximibelopp för huvudkurser
och fristående kvinnliga kurser med därtill anslutna andra årskurser
ävensom till parallellundervisning vid de särskilda kurserna. Vidare utgå

260

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

understöd till undervisning i hushållsgöromål samt till ålderstillägg åt lärare
och vikariatsersättningar. Av statslinansiella skäl ha statsbidragen till
parallellundervisning från och med budgetåret 1933/34 utgått med reducerade
belopp. De av 1933 års riksdag i detta hänseende fastställda grunderna
undergingo år 1936 vissa ändringar, vilka bland annat inneburo, att
maximiunderstöden för parallellundervisning fixerades till 4,000 kronor för
huvudkurs och därtill ansluten andra årskurs samt till 2,250 kronor för
fristående kvinnlig kurs och därtill ansluten andra årskurs. Dessa maximiunderstöd
sänktes av 1940 års lagtima riksdag till 3,000 kronor respektive
1,500 kronor.

Aven de till folkhögskolorna utgående ökade understöden ha av statsfinansiella
skäl reducerats. Dessa understöd, som ursprungligen utgingo med
10 procent av de ordinarie anslagen, sänktes av 1933 års riksdag till endast
5 procent av de ordinarie anslagen.

Skolöverstyrelsen har förutsatt, att anslagsrestriktionerna skola tillämpas
även under budgetåret 1941/42, och har hemställt örn oförändrat anslag
för detta budgetår. Av anslagsberäkningarna inhämtas följande:

Understöd. Medelsåtgången under budgetåret 1939/40 hade enligt
gjorda beräkningar uppgått till i runt tal 1,216,000 kronor. För nästa budgetår
räknade överstyrelsen med att de försämrade konjunkturerna skulle
medföra en mindre nedgång i antalet elever från jordbrukarungdomen,
medan däremot tillströmningen av industriens ungdom skulle ökas och mer
än väl kompensera den beräknade minskningen av andra elever. Såsom
en följd härav komme behovet av parallellanslag icke att bli mindre än nu.
Anslagen till parallellundervisning, som vore nödvändig för vinnande av
rimligt resultat av undervisningen vid folkhögskolornas korta kurser, borde
därför icke reduceras ytterligare.

Utredning påginge örn rationalisering av folkhögskolverksamheten i ett
län, där det ringa elevantalet vid vissa folkhögskolor skulle kunna motivera
ett nedläggande av en skola.

Ökat understöd. Oaktat driftkostnaderna för folkhögskolorna ökats
och en höjning av dessa understödsbelopp därför vore väl motiverad, ansåge
överstyrelsen sig av statsfinansi ella skäl icke böra påyrka en sådan höjning.

Provisorisk avlöningsförbättring. Under denna anslagspost ansåge
sig överstyrelsen kunna räkna med oförändrat medelsbehov. Överstyrelsen
erinrade örn sitt i 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 193 ff.) behandlade
förslag om provisorisk förbättring av de extra ordinarie och vikarierande
ämneslärarnas löneställning men ville med hänsyn till tidsläget icke
ånyo påyrka en sådan löneförbättring.

Statskontoret har icke gjort annan erinran mot överstyrelsens förslag än
att ämbetsverket med hänsyn till det hårt trängda statsfinansiella läget
ifrågasatt, om icke statsbidraget till anordnande av parallellundervisning
vid huvudkurs och därtill ansluten andra årskurs borde ytterligare begränsas
genom nedsättning av bidragets maximibelopp till 2,000 kronor. Enligt
vad statskontoret under hand inhämtat tillämpade överstyrelsen numera

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

261

något strängare principer Tid prövning av ärenden angående uppdelning
av klass i parallellavdelningar.

Skolöverstyrelsen har under åberopande av vissa av folkhögskolinspektören
anförda synpunkter bestämt avstyrkt statskontorets förslag. Av inspektörens
yttrande inhämtas, att en ytterligare nedsättning skulle hårt drabba
de större skolorna, då flertalet av dem hade lärare fast anställda för parallellundervisning.
Uppsägning av dessa vore visserligen möjlig vid vissa
skolor men borde givetvis tillgripas endast i yttersta nödfall. Det syntes även
föga välbetänkt att i en tid, då ökad arbetslöshet säkerligen komme att
medföra större tillströmning till folkhögskolorna, omöjliggöra för de stora
skolorna att rationellt utnyttja sina lokaler och sin personal.

Enligt vad erfarenheterna från den senaste krisen giva vid handen utnyttja
många arbetslösa den påtvungna sysslolösheten till studier vid bland
annat folkhögskolor. En för stark minskning av de till folkhögskolorna
utgående anslagen skulle betaga dessa läroanstalter möjligheterna att mottaga
nya elever och bör därför undvikas. Såvitt jag kan finna, skulle ett
genomförande av statskontorets förslag medföra allvarliga olägenheter för
folkhögskolorna under en tid, då deras verksamhet är ur allmänna syn.
punkter särskilt betydelsefull, utan att dock innebära större besparing för
statsverket än — enligt vad under hand från skolöverstyrelsen upplysts —
omkring 18,000 kronor för år räknat.

Jag anser mig med hänsyn härtill icke böra tillstyrka den av statskontoret
ifrågasatta ytterligare skärpningen av statsbidragsvillkoren men förutsätter
i likhet med skolöverstyrelsen, att de nuvarande restriktiva statsbidragsbestämmelserna
under nästa budgetår skola tillämpas. Jag utgår vidare från
att överstyrelsen fortfarande kommer att vid prövning av ärenden örn uppdelning
av klass i parallellavdelningar iakttaga nödig återhållsamhet. Jag
räknar med att resultatet av den inom överstyrelsen pågående utredningen
rörande rationalisering av folkhögskoleverksamheten skall kunna inom den
närmaste tiden framläggas. Det är givetvis angeläget, att endast sådana
folkhögskolor uppehållas och komma i åtnjutande av statsbidrag, som fylla
ett verkligt behov och visat tillräcklig livskraft.

Mot skolöverstyrelsens anslagsberäkningar har jag intet att erinra.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av..........kronor 1,355,000.

[155.] 38. Folkhögskolor: Stipendier åt elever, förslagsanslag. Detta
anslag har under nedannämnda budgetår utgått med följande belopp (belastningen
enligt budgetredovisningen angives jämväl, i avrundade tal):

Departe mentschefen.

262

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

Budgetår tD8lag Belastning

kronor kronor

1929/30 .................. 290,000 380,950

1930/31 .................. 290,000 470,000

1931/32 .................. 410,000 592,270

1932/33 .................. 410,000 521,345

1933/34 .................. 410,000 559,725

1934/35 .................. 550,000 563,175

1935/36 ................. 600,000 596,740

1936/37 .................. 600,000 565,850

1937/38 .................. 600,000 552,350

1938/39 .................. 650,000 689,270

1939/40 .................. 650,000 622,920.

För innevarande budgetår har anslaget sänkts till 600,000 kronor, därvid
beräknats, att en utgiftsminskning skulle uppkomma genom sträng återhållsamhet
vid prövning av elevernas behov av stipendier. Beträffande de
i ämnet nu och tidigare gällande bestämmelserna hänvisas till en redogörelse
i 1940 års åttonde huvudtitel, sid. 196.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 500,000 kronor.

Minskningen av anslagsbelastningen under det gångna budgetåret berodde
på militärinkallelserna, vilka medfört avbrytande av påbörjade huvudkurser.
För sommarkurserna år 1940, vilka i budgethänseende tillhörde budgetåret
1940/41, hade överstyrelsen beviljat stipendier till ett omkring 45,000 kronor
lägre belopp än för motsvarande kurser år 1939. Förutom den skärpta
behovsprövningen inverkade härvid dels att ungdomen i många fall tvingats
uppskjuta skolgången för att i stället hjälpa till vid jordbruket eller i hemmet,
dels ock att ett flertal skolor måst helt inställa sin verksamhet, sedan
lokalerna tagits i bruk för statliga ändamål. Anslaget för innevarande
budgetår skulle med all sannolikhet räcka, om ej en omfattande arbetslöshet
bomme att öka tillströmningen av elever.

Då överstyrelsen nu hade att beräkna stipendiebehovet för budgetåret
1941/42, utginge överstyrelsen från att maximibeloppen per månad bibeliölles
vid den nivå, som de nu hade inom de respektive behovsgraderna
eller 45, 25 och 15 kronor. Såsom statskontoret i sitt yttrande över föregående
års budgetförslag på denna punkt förklarade, skulle en sänkning
av stipendiebeloppen ytterligare stegra de redan av krisläget skärpta ekonomiska
svårigheterna för medellösa och mindre bemedlade personer, som
önskade deltaga i folkhögskolornas kurser. Statskontoret betraktade en återgång
till tidigare lägre stipendiebelopp såsom en nödfallsutväg, som örn
möjligt borde undvikas. Denna statskontorets uppfattning delades också
av departementschefen i hans yttrande till statsverkspropositionen rörande
denna punkt. Överstyrelsen ville understryka, att denna nödfallsutväg icke
borde beträdas. Sedan statskontoret avgav sitt ovan omnämnda utlåtande,
hade en ytterligare beskärning skett av möjligheterna för den medellösa
och mindre bemedlade vuxna ungdomen från både städer och landsbygd
att genomgå en kurs vid folkhögskola, därigenom att den allmänna prisförhöjningen
medfört en avsevärd ökning av avgifterna för såväl kost som
logi vid skolorna, och då vid alla folkhögskolor, vare sig de upptoge kursavgifter
eller icke, statsstipendierna i främsta rummet tjänade till att täcka

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkundervisningen.

263

dessa kost- och logiavgifter, som vore de väsentligaste, så skulle stipendiernas
sänkning utestänga från skolorna just den elevkategori, som staten
med sina understöd åsyftat att hjälpa fram. Till belysande av i hur hög
grad folkhögskolornas elever komme främst från de ekonomiskt svagast
ställda hemmen ville överstyrelsen nämna, att av den samlade elevsiffran
för senaste huvudkurs 1939/40, eller 4,260 elever, överstyrelsen efter en
synnerligen sträng behovsprövning likväl måste hänföra till den högsta
behovsgraden icke mindre än 2,116 stipendiesökande eller i det närmaste
hälften av hela elevantalet.

En ytterligare sänkning av elevstipendierna skulle få till följd, att en
avsevärd procent av elevklientelet bortfölle och att därmed åtskilliga skolors
existens äventyrades. I händelse av ökad arbetslöshet under vintern 1941/42
borde folkhögskolorna liksom under föregående arbetslöshetsperiod stå redo
att mottaga den starka tillströmningen av industriarbetarungdom. Den hittills
tillämpade likställigheten i stipendiehänseende mellan elever vid folkhögskolor
och vid jordbrukets yrkesskolor borde alltjämt äga bestånd.

Med utgångspunkt från att under nu rådande ekonomiska förhållanden
en minskning i elevantalet komme att ske från de yrkeskategoriers sida,
som huvudsakligast rekryterade folkhögskolorna, samt att en än mera skärpt
behovsprövning — vilken i så fall främst borde gå ut över de till lägsta
behovsgraden hörande stipendiesökandena — tillämpades, kunde en minskning
i stipendiebehovet med i runt tal 100,000 kronor beräknas. En delvis
redan inträdd och för följande år befarad arbetslöshet kunde dock komma
att ställa väsentligt större krav på stipendiemedel.

Stipendier borde fortfarande kunna utgå till behövande svenska elever
för studier vid folkhögskolor i Danmark, Finland och Norge, i den mån
motsvarande stipendier ställdes till förfogande av dessa länder.

Till de av skolöverstyrelsen anförda synpunkterna kan jag i stort sett
ansluta mig. Under nu rådande förhållanden, då arbetslös ungdom i ökad
utsträckning söker sig till folkhögskolorna, är det icke rådligt att reducera
de stipendiebelopp, som nu kunna utgå, så mycket mindre som dessa stipendiers
realvärde minskats genom levnadskostnadernas stegring.

Vad skolöverstyrelsen i övrigt anfört synes icke giva anledning till någon
erinran. Av statsfinansiella skäl finner jag mig nödsakad att i likhet med
skolöverstyrelsen förutsätta tillämpning under nästa budgetår av en ytterligare
skärpt prövning av elevernas stipendiebehov. Denna behovsprövning
bör givetvis icke handhavas på sådant sätt, att verkligt behövande elever
utestängas från undervisningen, utan bör i första hand avse sådana elever,
som ha åtminstone någon möjlighet att med egna medel eller annorledes
bekosta vistelsen vid folkhögskola.

Få grund av ovissheten örn i vilken utsträckning arbetslös ungdom kommer
att under nästa budgetår anlita folkhögskolorna är det svårt att med
någon större grad av säkerhet uppskatta anslagsbehovet för nästa budgetår.
Skolöverstyrelsens anslagsberäkningar torde emellertid kunna godtagas, och jag
föreslår därför, att anslaget minskas med 100,000 kronor till 500,000 kronor.

I likhet med vad nu gäller torde det få ankomma på Kungl. Majit att
på framställning av skolöverstyrelsen meddela beslut i varje särskilt fall

Departe mentschefen.

264 1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

om tilldelande av stipendier ur anslaget till svenska elever vid folkhögskolor
i de övriga nordiska länderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.....kronor 500,000.

Abnormundervisningen.

[156.] 39. Läroanstalter för blinda: Avlöningar, förslagsanslag. Detta
anslag är uppfört med 374,800 kronor. Personalförteckning och avlöningsstat
med därtill hörande bestämmelser äro intagna på sid. 528 f. i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår icke ifrågasatt annan förändring
än indragning eller minskning i besparingssyfte av vissa
arvoden med tillhopa 780 kronor ävensom en uppräkning av de för rörligt
tillägg avsedda anslagsmedlen.

Med hänsyn till rådande tidsläge syntes nödvändigt att vidtaga de besparingar,
som befunnes möjliga. Beträffande blindanstalterna förelåge stora
svårigheter i detta hänseende. Då det gällde innevarande budgetår hade
överstyrelsen (se propositionen 1940:154, sid. 81 f.) ansett sig icke kunna
förorda utökning av klassernas elevantal, inskränkning i musikundervisningen
eller höjning av lärarnas tjänstgöringsskyldighet vid dessa anstalter.
Denna uppfattning funne sig överstyrelsen böra vidhålla. Däremot syntes
vissa arvoden kunna beskäras. Då någon lärarutbildning vid blindinstitutet
icke torde böra äga rum under budgetåret 1941/42, syntes för sagda år
något arvode för handhavande av sådan utbildning, för vilket ändamål i
gällande avlöningsstat beräknats 480 kronor, icke böra upptagas. Arvodet
åt rektor vid blindskolan i Kristinehamn såsom föreståndare för materialdepå
å 480 kronor och arvodet å 720 kronor åt den lärarinna vid blindinstitutet,
som förordnades att vara första lärarinna vid skolan, syntes som
en tillfällig besparingsåtgärd för budgetåret 1941/42 kunna sänkas med respektive
180 och 120 kronor till respektive 300 och 600 kronor. Besparingarna
utgjorde tillhopa (480 + 180 + 120 =) 780 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot överstyrelsens
förslag i denna del.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att arvodet till första lärarinna vore
fixerat genom föreskrift i 55 § 9 mom. 17 punkten f) civila avlöningsreglementet.
Tillräckliga skäl för en ändring av denna bestämmelse syntes ej
föreligga. Däremot ville nämnden ej motsätta sig den föreslagna nedsättningen
av arvodet till rektor vid skolan i Kristinehamn, därest liknande
besparingsåtgärder på andra håll vidtoges.

Skolöverstyrelsen har vidare erinrat om löneförhållandena för vårdare
och tjänstepersonal vid läroanstalterna för blinda samt för motsvarande
personal vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.
För denna personal gälla under budgetåret 1940/41 tills vidare av skolöverstyrelsen
den 25 juni 1940 utfärdade provisoriska lönebestämmelser,
vilka finnas bifogade handlingarna i ärendet.

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

265

Såsom av den i propositionen 1940; 154 (sid. 69 ff.) lämnade redogörelsen
framgår, hade fråga uppkommit om reglering av arbets- och lönevillkoren
genom kollektivavtal, därvid gällande kollektivavtal för motsvarande personal
vid dövstumskolorna skulle tjäna som förebild. Enligt avtalsförslaget
skulle lönerna utgå enligt en särskild löneplan med skyldighet för befattningshavare
att bebo anvisad tjänstebostad och vidkännas avdrag för naturaförmåner.
Avdrag för tjänstebostad samt för fri kost och tvätt skulle bestämmas
i enlighet med vissa i särskild bilaga till avtalet fastställda värden.
Mot avtalsförslaget hade av allmänna lönenämuden och statskontoret framställts
åtskilliga erinringar. Frågan huruvida den föreslagna löne- och arbetstidsregleringen
skulle ske i form av kollektivavtal eller på annat sätt blev
icke slutligt avgjord av Kungl. Maj:t och riksdagen utan ansågs böra bli
föremål för utredning i ett vidare sammanhang. I avbidan härpå bemyndigades
skolöverstyrelsen att meddela provisoriska lönebestämmelser med
beaktande av de av statskontoret och lönenämnden framställda erinringarna.

Skolöverstyrelsen framhåller nu, att förslaget till kollektivavtal lagts till
grund för bestämmelserna, därvid likväl de av allmänna lönenämnden och
statskontoret framställda erinringarna beaktats. Vad statskontoret anfört
rörande värdena å naturaförmåner hade dock icke föranlett någon avvikelse
från kollektivavtalsförslaget. Statskontoret hade fäst uppmärksamheten vid
vad i detta hänseende gällde för folk- och småskollärare enligt kungörelsen
1937:868 och uttalat, att en avsevärd ökning av värdet av naturaförmåner
på de dyrare orterna i förhållande till vad som föreslagits syntes nödvändig,
därest den behållna nettolönen skulle bli likvärdig på de olika orterna.
I nämnda kungörelse vore angivna de belopp, lärare hade att lämna i ersättning
för tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyllde fordringarna
i boställsordningen. Några belopp för ensamt rum och för delat rum funnes
icke angivna i kungörelsen. För flertalet av nu ifrågavarande befattningshavare
vid blindanstalterna bestode bostadsförmånen i ensamt eller delat
rum. Dessutom vore att märka, att dessa befattningshavare mäste bo i anstalten.
Förmån av bostad i en anstalt torde knappast kunna anses likvärdig
med bostadsförmån enligt för lärare gällande boställsordning. Av nu
angivna skäl hade överstyrelsen i de provisoriska lönebestämmelserna upptagit
de i kollektivavtalsförslaget angivna värdena å naturaförmåner och
ville för sin del föreslå, att dessa värden även Indes till grund för anslagsberäkningarna
för budgetåret 1941/42.

Statskontoret förklarar sig alltjämt vidhålla sin uppfattning, att spännvidden
mellan de högsta och lägsta värdena å förmånen av tjänstebostad jämte
bränsle och lyse måste anses alltför ringa för att den behållna nettolönen
skulle bli likvärdig på de olika dyrorterna. Vad överstyrelsen i detta sammanhang
anfört syntes icke utgöra skäl att frångå denna uppfattning. Statskontoret
förordade fördenskull en höjning av de för do dyrare ortsgrupperna
fastställda värdena, vilka torde få anses alltför låga. Vidare ville
statskontoret framhålla, att det med hänsyn till vad som förekommit vid
1940 års lagtima riksdag syntes ha legat närmast till hands, att de provisoriska
lönebestämmelserna utformats i överensstämmelse med vad som gällde
för extra — icke för extra ordinarie — tjänstemän i statens tjänst.

266 1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormuniervisningen.

Även statens bostadsnämnd har framställt erinringar mot de grunder, enligt
vilka värdet av bostadsförmåner jämte bränsle och lyse bestämts.

I det allmänt gällande avlöningssystemet för befattningshavare i statens
tjänst hade den principen genomförts, att befattningshavare, som fått tjänstebostad
upplåten åt sig, icke därigenom skulle beredas någon ekonomisk fördel
framför likställd befattningshavare på samma ort, som icke tilldelats
tjänstebostad. Denna regel hade i civila avlöningsreglementet kommit till
uttryck i bestämmelserna, att tjänsteman för tjänstebostads begagnande skulle
månadsvis erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen samt att ersättningen
för tjänstebostaden, däri inbegripen i förekommande fall gottgörelse
för bland annat centraluppvärmning, skulle bestämmas med hänsyn till det
pris, som i orten i allmänhet gällde för lägenhet, vilken beträffande storlek
och bekvämlighet _ samt beskaffenhet i övrigt kunde anses likvärdig med
tjänstebostaden. Överenskommelse rörande ersättningens storlek skulle i
första hand träffas mellan vederbörande myndighet och den tjänsteman,
som skulle bebo lägenheten. Individuell värdering av tjänstebostaden skulle
sålunda ske.

Såvitt nämnden hade sig bekant, hade denna regel i avlöningsreglementet
frångåtts allenast i ett fall, nämligen beträffande lärare vid folk- och småskolor.
För dylika lärare skulle ersättningen för bostad jämte bränsle utgå
med för olika hyresgrupper angivna fasta belopp. Tjänstgöringsorternas fördelning
å hyresgrupper skulle fastställas av Kungl. Majit på grundval av
utredning rörande de för orterna gällande hyreskostnaderna. Ersättningen
beräknades sålunda icke direkt efter »ortens pris» för en liknande bostad
utan till det fasta belopp, varmed ersättningen skulle utgå inom vederbörande
hyresgrupp och vilket kunde antagas utgöra ett medelbelopp för samtliga
orter inom hyresgruppen.

Förslaget till kollektivavtal för blindanstalterna, liksom även kollektivavtalet
vid dövstumskolorna, innebure ytterligare avsteg från de allmänna reglerna
på området.

Enligt bostadsnämndens mening måste det, även örn vissa praktiska fördelar
kunde vara förenade därmed, dock till sina konsekvenser vara och bli
olyckligt att för vissa grupper av befattningshavare tillämpa särskilda grunder
med fasta ersättningsbelopp. Därigenom åsidosattes nämligen syftemålet
om samma nettolön för likställda befattningshavare på samma ort. I all
synnerhet gällde detta, såsom i förevarande fall, då olika regler skulle
gälla för olika grupper av befattningshavare inom samma statliga
organ. För maskinister och vaktmästare vid blindanstalterna skulle sålunda
civila avlöningsreglementets regler med bostadsersättning efter individuell
värdering efter ortens pris tillämpas, under det att för vårdare och tjänstepersonal
bostadsersättningen skulle utgå med fasta belopp, alltså oberoende av
bostadens bekvämlighet och beskaffenhet i övrigt och i viss mån oberoende av
de allmänna hyrespriserna på orten. Bostadsersättningen skulle, i motsats till
vad som gällde enligt civila avlöningsreglementet, inkludera även ersättning
för lyse. Det visade sig också, att beräkningen av de fasta ersättningsbeloppen
för bostadsförmånen icke skett i anslutning till de grunder, som
jämlikt civila avlöningsreglementets bestämmelser skulle tillämpas vid individuell
värdering av bostäderna. Såsom statskontoret framhållit, hade exempelvis
värdet av naturaförmånerna på de dyrare orterna beräknats till avsevärt
lägre belopp än fallet otvivelaktigt skulle lia blivit, örn civila avlöningsreglementets
beräkningsgrunder tillämpats.

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

267

Enligt bostadsnämndens bestämda mening borde för nu ifrågavarande
grupper av statsanställda samma regler tillämpas beträffande ersättningen
för tjänstebostad jämte värme som enligt civila avlöningsreglementet. Jämväl
ersättningen för fritt lyse, beträffande vilken förmåns värdering bostadsnämnden
saknade närmare erfarenhet, borde utgå efter grunder, som eljest
inom statsförvaltningen kunde vara allmänt vedertagna.

Då frågan om en definitiv reglering av vårdar- och tjänstepersonalens
löne- och anställningsförhållanden ännu icke upptagits till närmare övervägande,
torde provisoriska lönebestämmelser även för nästa budgetår böra
fastställas av skolöverstyrelsen. De för innevarande budgetår gällande bestämmelserna
torde därvid i huvudsak kunna följas. Yad statskontoret och
bostadsnämnden anfört ifråga örn fastställande av värdet av tjänstebostad
jämte bränsle och lyse lärer dock böra föranleda en omprövning av de nuvarande
bestämmelserna. I detta hänseende ansluter jag mig till den av
bostadsnämnden hävdade meningen, att systemet med fasta ersättningsbelopp
bör frångås och reglerna anpassas efter vad som tillämpas inom statsförvaltningen
i allmänhet. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning i
fråga om ersättning för kost och tvätt. Då ersättningarna för bostad ingå
till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond samt
ersättningarna för övriga naturaförmåner redovisas såsom uppbördsmedel
på omkostnadsstaten, inverka de av mig förordade ändringarna icke på
beräkningen av detta avlöningsanslag.

I annat sammanhang har chefen för socialdepartementet föreslagit åtgärder
i syfte att från och med den 1 juli 1941 centralisera materialanskaffningen
för de blindas slöjdverksamhet samt distributionen av deras hantverksalster.
Detta förslag innebär bland annat, att motsvarande verksamhet
vid hantverksskolan i Kristinehamn kommer att ersättas med lokal depåverksamhet
under central ledning, därest en sådan lokal verksamhet ur den
centrala ledningens synpunkt anses böra förekomma. Ett bifall till förslaget
medför vissa ändringar i fråga örn anslagen till avlöningar och omkostnader
vid läroanstalterna för blinda. Sålunda minskas behovet av anslagsmedel
till vårdare och tjänstepersonal med i runt tal 8,000 kronor, motsvarande
avlöningen till tre befattningshavare. Vidare bör arvodet åt rektor vid ifrågavarande
hantverksskola såsom föreståndare för materialdepån, 480 kronor,
indragas. Beträffande omkostnadsanslaget uppkommer en merutgift av 6,500
kronor på grund av att den såsom särskilda uppbördsmedel redovisade nettoinkomsten
av affärsverksamheten vid hantverksskolan bortfaller. Slutligen
bortfaller även det särskilda anslaget, för närvarande 3,000 kronor, till fria
frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare. Inalles uppstår sålunda
under åttonde huvudtiteln en nettominskning av (—8,000—480 + 6,500 —
— 3,000=) 4,980 kronor.

I anledning av allmänna lönenämndens yttrande i fråga örn den av skolöverstyrelsen
föreslagna minskningen av arvodet till första lärarinnan vid
institutet och förskolan i Tomteboda vill jag erinra, att avlöningsreglementet

Departe mentschefen.

268

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

på grund av bestämmelserna i 66 § 2 mom. icke utesluter genomförandet
av den av överstyrelsen föreslagna besparingsåtgärden, vilken jag under
nuvarande förhållanden vill förorda. Likaledes biträder jag överstyrelsens
förslag om indragning av arvodet för handhavande av lärarutbildning.

Skolöverstyrelsens förslag i övrigt har icke givit mig anledning till erinran.
De nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag samt stegringen av det
rörliga tillägget föranleda emellertid en omräkning av avlöningsstaten.
Enligt av överstyrelsen utförda beräkningar, av vilka jag fått del och som
i huvudsak kunna godtagas, torde de särskilda anslagsposterna, med beaktande
av det förut anförda, böra beräknas på sätt framgår av efterföljande
avlöningsstat, vilken slutar på ett belopp, som med 8,100 kronor understiger
det nuvarande anslaget.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela de ändrade
bestämmelser rörande arvode till första lärarinnan vid institutet
och förskolan för blinda i Tomteboda, som framgå
av vad av mig i det föregående anförts;

dels godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ kronor 236,000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 2,600

Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal,
förslagsvis.......,......... » 80,700

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 12,400

Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 35,000

Summa förslagsanslag kronor 366,700;
dels och till Läroanstalter för Ilinda: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 366,700.

[157.] 40. Läroanstalter för blinda: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget
är uppfört med 152,600 kronor samt disponeras enligt omkostnadsstat
med tillhörande bestämmelser och specialstat för affärsverksamheten vid
hantverksskolan i Kristinehamn, återgivna på sid. 529 ff. i statsliggaren. I
jämförelse med anslaget för budgetåret 1939/40 innebär medelsanvisningen
för innevarande budgetår en minskning, som huvudsakligen föranletts av
den under närmast föregående punkt berörda provisoriska löneregleringen
för vårdare och tjänstepersonal vid blindskolorna, vilken bland annat inneburit,
att löneutgifterna för denna personal överflyttats från omkostnadstill
avlöningsanslaget.

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

269

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen hemställt
om en anslagshöjning med 22,300 kronor till 174,900 kronor. Överstyrelsen
säger sig med hänsyn till tidsläget ha sökt vidtaga de besparingar, som befunnits
möjliga, men framhåller, att den allmänna prisstegringen medfört
svårigheter i detta avseende och framtvingat höjningar av en del anslagsposter.
Mot överstyrelsens förslag har statskontoret framställt vissa erinringar,
varefter överstyrelsen ånyo yttrat sig i ämnet.

Skolöverstyrelsens och statskontorets förslag framgå av följande sammanställning,
i vilken de av statskontoret icke särskilt berörda posterna uppförts
inom parentes: * 1 2 3 4 5

Utgifter:

1. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis . .

b. Övriga expenser..............

2. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel, för

slagsvis....................

b. Kosthållet, förslagsvis..........

c. Beklädnad för elever vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda, förslagsvis

d. Utrustningsbidrag till avgående elever,förslagsvis
................. .

e. Läkare och sjukvård, förslagsvis ....

f. Utackorderingsbidrag till elever vid hant

verksskolan i Kristinehamn för blinda män,
förslagsvis..................

g. Utgifter för från institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda till bantverksskolan
i Kristinehamn för blinda män dimit
terade elever, förslagsvis . . ........

Summa utgifter kronor

Inkomster:

1. Elevavgifter........ 1 . . ........ . .

2. Ersättning för värme, elektrisk ström, städning,
tvätt m. m..................

3. Försäljning av slöjdalster m. m........

4. Kostersättning m. m...............

5. Nettoinkomst av affärsverksamheten vid liant verksskolan

i Kristinehamn för blinda män

Summa inkomster kronor
Nettoutgift kronor

Budgetåret 1940/41	Budgetåret 1941/42
Skolöversty-relsens för-slag	Statskonto-rets förslag
33,500	45,200	39,700
27,700	27,600	(27,600)
14,600	14,300	13,900
60,700	71,200	(71,200)
16,500	18,000	17,000
8,500	8,500	(8,500)
8,600	8,200	(8,200)
19,500	18,000	16,000
16,000	17,000	(17,000)
205,600	228,000	219,100
6,900	6,670	(6,670)
3,550	3,900	(3,900)
9,500	10,000	(10,000)
26,550	26,530	29,180
6,500	6,000	(6,000)
53,000	53,100	55,750
152,600	174,900	163,350

270 1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Undervisnings- och arbetsmateriel. Skolöverstyrelsen föreslår å
ena sidan en minskning med 700 kronor, motsvarande ett för innevarande
budgetår utgående engångsbelopp, men å andra sidan en höjning av de för
hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor avsedda medlen med 400 kronor
till 2,700 kronor. Höjningen anses ofrånkomlig på grund av de stegrade
garnpriserna. Däremot har överstyrelsen avstyrkt en begärd höjning med

1,400 kronor av de för blindinstitutet för ifrågavarande ändamål avsedda
medlen. Statskontoret har ansett sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta
höjningen med 400 kronor.

Beklädnad för elever. Statskontoret har föreslagit, att den av överstyrelsen
ifrågasatta höjningen med 1,500 kronor, som motiverats med hänvisning
till inträdda prisstegringar, begränsas till 500 kronor. Skolöverstyrelsen
har å sin sida åberopat ett av inspektören för blindundervisningen avgivet
yttrande, däri denne anfört, att medelsåtgången under budgetåret 1939/40
utgjort 17,100 kronor samt att det föreslagna beloppet, 18,000 kronor, säkerligen
skulle till följd av ytterligare prisförhöjningar visa sig otillräckligt,
även örn största möjliga sparsamhet iakttoges.

Läkare och sjukvård. Skolöverstyrelsen har ansett sänkning av läkararvodena
kunna ifrågasättas som en besparingsåtgärd. Sådana arvoden utginge
vid blindinstitutet till en läkare med 2,400 kronor, en ögonläkare med
500 kronor och en tandläkare med 1,050 kronor samt vid Växjöskolan till
en läkare med 400 kronor, medan vid skolan i Kristinehamn ingen särskild
läkare funnes anställd utan betalning erlades för varje besök. Överstyrelsen
ansåge sig böra föreslå, att arvodet till läkaren vid institutet sänktes med 400
kronor. Någon sänkning av övriga arvoden kunde överstyrelsen ej förorda.

Utackorderingsbidrag till elever vid hantverksskolan i Kristinehamn.
Då antalet elever, för vilka sådant bidrag borde beräknas,
innevarande läsår enligt inhämtade uppgifter utgjorde 28, har statskontoret
föreslagit en anslagsminskning med 3,500 kronor till 16,000 kronor. Skolöverstyrelsen
har icke funnit något att invända häremot, örn beräkningen
ansåges böra grundas på nuvarande relativt låga elevantal.

Kostersättning m. m. Statskontoret har erinrat, att vårdar- och tjänstepersonalen
enligt gällande provisoriska lönebestämmelser hade att erlägga
kostersättning. Sedan det till grund för bestämmelserna liggande kollektivavtalet
med motsvarande personal vid dövstumskolorna tillkommit, bade
emellertid livsmedelspriserna stigit ej obetydligt. Enligt vad statskontoret
under hand inhämtat hos socialstyrelsen hade således stegringen enbart
sedan augusti månad år 1939 uppgått till nära 14 procent1). Kostersättningen
för lärarpersonalen, som tidigare utgjort två kronor för person och dag,
hade också från och med år 1940 ökats med 121/* procent till två kronor
25 öre. Ehuru tjänstepersonalen visserligen icke kunde helt jämställas med
nyssnämnda befattningshavare, då de nämligen icke åtnjöte dyrtidstillägg
eller rörligt tillägg, syntes det likväl — med tanke på annan personal inom
statsförvaltningen med icke dyrtidsreglerade löneförmåner -— icke vara
orimligt, att kostersättningen för tjänstepersonalen rönte inverkan av stegringen
i livsmedelskostnaderna. I betraktande av vad sålunda anförts förordade
statskontoret, att kostersättningen för vårdare och tjänstepersonal
ökades med 10 procent.

’) Statskontorets utlåtande är dagtecknat den 23 september 1940.

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 271

Inspektören för blindundervisningen har framhållit, att det ej borde ifrågasättas
att höja kostersättningen för ekonomipersonalen utan att bevilja dyrtidstillägg.
Skulle kostersättningen höjas och befattningshavarnas nettolöner
alltså minskas, skulle blindskolorna få nöja sig med sådan arbetskraft, som
försmåddes på andra håll. Skolöverstyrelsen har anslutit sig till vad inspektören
anfört och uttalat, att spörsmålet borde prövas i samband med utfärdande
av nya lönebestämmelser.

Delposten till bränsle, lyse och vatten torde kunna beräknas till i runt
tal 40,000 kronor. Beträffande beräkningen av övriga utgiftsposter tillstyrker
jag skolöverstyrelsens förslag med de av statskontoret gjorda erinringarna.
Vad särskilt angår utgiftsposten till undervisnings- och arbetsmateriel må
framhållas, att, därest inkomsterna av försålda slöjdalster skulle komma att
överstiga i staten för vederbörande skola beräknat belopp, skolan lärer vara
oförhindrad att disponera överskottet för inköp av sådan materiel. Skolorna
synas härigenom i viss utsträckning vara i stånd att möta prisstegringar
på arbetsmateriel genom en reglering av försäljningspriserna. Med beaktande
av vad jag anfört beräknar jag omkostnadsstatens utgiftssida till

219,400 kronor.

Beträffande omkostnadsstatens inkomstsida inträder, såsom framgår av
vad jag under nästföregående punkt anfört, en minskning med 6,500 kronor
vid bifall till chefens för socialdepartementet i annat sammanhang framlagda
förslag örn centraliserad distribution av de blindas hantverksalster. I
övrigt finner jag mig i fråga örn inkomsternas beräkning böra i huvudsak
tillstyrka statskontorets förslag. Såsom inkomster redovisas bland annat
av vårdare och tjänstepersonal erlagda ersättningar för vissa naturaförmåner,
såsom kost och tvätt. Dessa ersättningar äro för närvarande
fixerade till vissa i samband med förutnämnda provisoriska lönebestämmelser
bestämda värden. Under nästföregående punkt har jag förordat,
att systemet med fasta ersättningar slopas. En följd härav torde vara, att
ersättningarna komma att närmare anpassas efter marknadsvärdena på vederbörande
ort och till följd av inträffade prisstegringar sålunda i allmänhet
undergå viss höjning. Inkomstposten »kostersättning m. m.» torde med anledning
härav kunna beräknas till 29,000 kronor och omkostnadsstatens
inkomstsida följaktligen till 49,570 kronor eller i runt tal 49,600 kronor.

Vid bifall till vad jag förordat bör detta anslag sålunda uppföras med
(219,400—49,600=) 169,800 kronor. Då emellertid under anslaget även
böra beräknas medel till bestridande av kostnader för sjukvård m. m., vilka
enligt av skolöverstyrelsen under hand lämnade uppgifter kunna beräknas
till 400 kronor, uppskattar jag anslaget till i avrundat tal 170,000 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 17,400 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att i huvudsaklig anslutning till vad av mig anförts fastställa
omkostnadsstat. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 170,000.

Departe mentschefen.

272

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

[158] 41. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är nu uppfört med 194,200 kronor.
Personalförteckning och avlöningsstat återfinnas på sid. 531 i statsliggaren.
Såsom i det föregående vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid
läroanstalterna för blinda (punkten 156) erinrats, gälla under innevarande
budgetår provisoriska lönebestämmelser för vårdare och ekonomipersonal vid
vårdanstalten. Skolöverstyrelsen har i fråga om möjligheterna att åstadkomma
besparingar vid vårdanstalten hänvisat till vad överstyrelsen anfört beträffande
läroanstalterna för blinda. Som en tillfällig besparingsåtgärd för budgetåret
1941/42 funne sig överstyrelsen — örn ock med tvekan — böra föreslå, att
arvodet åt biträde på rektorsexpeditionen nedsattes från 1,200 kronor till 800
kronor. I övrigt har överstyrelsen icke ifrågasatt annan anslagsförändring
än en höjning av anslagsposten till rörligt tillägg. Statskontoret har icke
funnit anledning till erinran mot överstyrelsens förslag.

Beträffande provisoriska lönebestämmelser för vårdare och ekonomipersonal
vid vårdanstalten får jag hänvisa till vad jag yttrat under punkten 156 i
det föregående.

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om sänkning av arvodet till biträde
på rektorsexpeditionen med 400 kronor. Avlöningsstaten bör vidare
omräknas i enlighet med de nya grunderna för beräkning av avlöningsanslag
samt med anledning av det rörliga tilläggets stegring till 15 procent.
Enligt av överstyrelsen utförda beräkningar bör anslaget med beaktande
härav uppföras med ett belopp av 198,700 kronor, vilket innebär en höjning
med 4,500 kronor. Beträffande de särskilda anslagsposterna hänvisar jag
till nedanstående avlöningsstat.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 69,700

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit................ » 800

3. Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal,
förslagsvis.............. » 100,400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
........................ * 14,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 13,300

Summa förslagsanslag kronor 198,700;
dels ock till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av....................kronor 198,700.

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

273

[159 ] 42. Vårdanstalten i Lund för blinda nied komplicerat lyte:
Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för närvarande uppfört med

83,200 kronor och disponeras enligt omkostnadsstat, införd på sid. 532 i
statsliggaren. Anslaget har för innevarande budgetår sänkts dels till följd
av ändrad redovisning av kostnaderna för avlöning av vårdare och ekonomipersonal,
dels genom en i besparingssyfte företagen minskning av delposten
till övriga expenser med 1,000 kronor och av delposten till undervisningsoch
arbetsmateriel med 500 kronor.

Skolöverstyrelsen, som under nuvarande förhållanden ansett sig böra avstyrka
vissa av de av vårdanstaltens styrelse föreslagna anslagshöjningarna,
har ifrågasatt följande ändringar i omkostnadsstaten:

	Nuvarande	Beräknade
	belopp	belopp
	kronor	kronor
Utgifter:
1. Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis............	23,000	31,900
b. Övriga expenser........................	17,900	17,900
2. Övriga utgifter:
a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis.....	6,000	7,000
b. Kosthållet, förslagsvis....................	56,200	63,500
c. Beklädnad, förslagsvis....................	8,000	9,000
d. Läkare och sjukvård, förslagsvis..............	7,500	7,500
Summa utgifter kronor	118,600	136,800
Särskilda uppbördsmedel:
1. Ersättning för värme och elektrisk ström jämte återbäring
till vårdanstalten av rabatt å elektrisk ström m. m. ...	3,300	3,300
2. Försäljning av slöjdalster....................	6,000	6,500
3. Kostersättning...........................	24,200	24,200
4. Ersättning för städning och tvätt...............	1,900	1,900
Summa särskilda uppbördsmedel kronor	35,400	35,900
Nettoutgift kronor	83,200	100,900

Över anslagsberäkningarna har statskontoret avgivit utlåtande, varefter skolöverstyrelsen
ånyo yttrat sig. Beträffande de olika posterna i omkostnadsstaten
inhämtas av handlingarna i ärendet bland annat:

Undervisnings- och arbetsmateriel. För ändamålet har rektor
vid anstalten begärt en höjning med 2,000 kronor, under åberopande, att
garnpriserna stigit med omkring 25 procent och att det vore nödvändigt,
att arbetsmateriel anskaffades i tillräcklig mängd. Överstyrelsen har dock av
sparsamhetsskäl föreslagit en höjning med endast 1,000 kronor och samtidigt
beräknat inkomstposten för försäljning av slöjdalster till ett 500 kronor
högre belopp. Statskontoret har med hänsyn till den för innevarande budgetår
vidtagna nedskärningen ansett sig icke kunna tillstyrka någon ökning
av utgiftsposten och i samband därmed förordat en höjning av inkomstDihang
till rilcsdagcns protokoll loll. 1 sami. Nr 1 Del 11. 18

274

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

posten med allenast 300 kronor. Med anledning härav har rektor framhållit,
att endast en ringa del av utgifterna belöpte på undervisningsmateriel.
Under det gångna budgetåret hade för inköp av egentlig arbetsmateriel,
huvudsakligen garn, förbrukats omkring 7,700 kronor. Tillgång till arbetsmateriel
under hela budgetåret vore nödvändig för anstaltens verksamhet,
som till stor del avsåge att bereda sysselsättning åt skyddslingarna.

Beklädnad. Statskontoret har ansett den begärda höjningen (1,000 kronor)
böra begränsas till 300 kronor. Gentemot detta förslag har anförts, att prisförhöjningarna
på beklädnadsartiklar varit mycket kraftiga och att det äskade
beloppet av 9,000 kronor allenast försloge till omkring 50 kronor för varje
skyddsling.

Läkare och sjukvård. Anstaltens styrelse har föreslagit en höjning av
läkararvodet från 2,000 kronor till 2,500 kronor under motivering, att elevantalet
stigit och personalen ökats, sedan det nuvarande beloppet år 1922
bestämts. Överstyrelsen har av sparsamhetsskäl funnit sig icke kunna tillstyrka
framställningen men icke heller velat ifrågasätta någon sänkning av
arvodet. Statskontoret har icke framställt någon erinran häremot.

Kostersättning. Statskontoret har, under hänvisning till vad ämbetsverket
anfört beträffande motsvarande post i omkostnadsstaten för läroanstalterna
för blinda, föreslagit en uppräkning av denna post med 10 procent
till 26,600 kronor.

Med tillämpning av samma beräkningsgrunder, som jag i allmänhet tilllämpat
i fråga örn utgiftsposter för bränsle, lyse och vatten, föreslår jag,
att denna delpost för vårdanstalten beräknas till i runt tal 28,000 kronor.
Den av överstyrelsen föreslagna höjningen av delposten till undervisningsoch
arbetsmateriel synes med hänsyn till vad anstaltens rektor anfört vara
ofrånkomlig. Likaså tillstyrker jag överstyrelsens förslag i fråga om beklädnadsposten.
Omkostnadsstatens utgiftssida beräknar jag sålunda — då överstyrelsens
beräkningar av utgifterna i övrigt icke givit mig anledning till
erinran — till 132,900 kronor. I fråga örn inkomsterna av kostersättning
får jag hänvisa till vad jag under punkten 157 yttrat. Posten i fråga torde
i enlighet med statskontorets förslag kunna beräknas till 26,600 kronor. I
övrigt ansluter jag mig till överstyrelsens beräkningar. Inkomstsidans slutsumma
uppskattar jag sålunda till 38,300 kronor. Anslaget bör alltså upptagas
med (132,900 — 38,300=) 94,600 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 11,400 kronor. Inom denna anslagsram torde kunna bestridas
jämväl de sjukvårdskostnader, som enligt de nya principerna för gäldande
av sådana utgifter må komma att utgå ur detta anslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av........................kronor 94,600.

[160 ] 43. Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reservationsanslag.
Till detta ändamål ha under nedannämnda budgetår utgått följande
belopp:

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

275

1930/33 .......................kronor 3,000

1933/34 .................. » 6,000

1934/36 ....................... » 4,000

1936/37 ....................... » 3,000

1937/38 ....................... » 5,000

1938/39 ....................... » 7,800

1939/41 ....................... »■ 5,800.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår för institutet
och förskolan å Tomteboda till 2,100 kronor, för hantverksskolan i
Kristinehamn till 3,000 kronor samt för hantverksskolan i Växjö till 1,900
kronor. Överstyrelsen ville framhålla, att de begärda beloppen till följd av
prisstegringar kanske skulle komma att visa sig otillräckliga. På grund av
de statsfinansiella svårigheterna har överstyrelsen — om ock med största
tvekan — funnit sig böra undersöka möjligheterna att anlita fondmedel för
inköp av skrivmaskiner. På sätt inspektören för blindundervisningen föreslagit,
syntes kostnaden för Tomtebodainstitutets del såsom en rent tillfällig
anordning kunna täckas med medel ur Hilda Kumlins fond, vilken endast
finge användas till hjälp åt avgående institutselever. Beträffande de andra
skolorna ville överstyrelsen ifrågasätta, örn icke medelsbehovet för dem
kunde tillgodoses genom ianspråktagande av en behållning å medel, som influtit
genom försäljning av blindskrifter. Aven om en del av denna behållning
— såsom överstyrelsen i annat sammanhang föreslagit — disponerades
för tryckning av blindskrifter, skulle ett belopp av 4,397 kronor 26 öre
kunna användas för inköp av skrivmaskiner för hantverksskolornas avgående
elever. Visserligen beräknades för deras del en summa av 4,900 kronor bli
erforderlig, men det belopp, som eventuellt kunde behövas utöver försäljningsmedlen,
kunde utgå ur anslaget för budgetåret 1942/43. Örn hantverksskolornas
medelsbehov icke ansåges böra täckas på det angivna sättet, erfordrades
ett riksstatsanslag av 4,900 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot att kostnaderna
för Tomtebodainstitutets del under budgetåret 1941/42 täcktes genom anlitande
av fondmedel. Vad beträffade hantverksskolorna i Kristinehamn och Växjö,
funne ämbetsverket de genom försäljning av blindskrifter influtna medlen
icke lämpligen böra användas till nu ifrågavarande ändamål. Statskontoret
ville för sin del förorda, att till anskaffande av skrivmaskiner åt från dessa
skolor avgående elever för samma budgetår anvisades ett reservationsanslag
av 4,900 kronor.

Ehuru donationsmedel helst icke böra användas för bestridande av utgifter,
som eljest täckas genom statsanslag, anser jag mig dock kunna
som en tillfällig anordning tillstyrka, att kostnaderna för skrivmaskiner
åt de elever, som under budgetåret 1941/42 avgå från Tomtebodainstitutet,

Departe mentschefen.

276

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

gäldas av den av skolöverstyrelsen angivna fonden. I fråga om hantverksskolorna
ansluter jag mig till statskontorets mening och förordar därför, att för
dessa skolors del ett anslag av 4,900 kronor uppföres på riksstaten. Jag
hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av...............................kronor 4,900.

[161.] 44. Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag.
Från detta anslag, som nu är uppfört med 15,500 kronor, bestridas
kostnader för resor för elever vid statens läroanstalter för blinda
och skyddslingar vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte
samt åtföljande vårdare i enlighet med de bestämmelser, som finnas införda
i statsliggaren, sid. 533. Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte
för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 15,500.

[162.] 45. Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag. Detta anslag
har — frånsett en tillfällig förhöjning år 1939 för inköp av en tryckerimaskin
— alltsedan år 1921 utgått med 7,000 kronor. Från och med budgetåret
1939/40 är anslaget, som dessförinnan var betecknat som reservationsanslag,
uppfört såsom obetecknat.

Direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda har upplyst,
att medel, som under årens lopp influtit genom försäljning av blindskrifter,
ej helt förbrukats, utan att en behållning uppstått, vilken förts på
särskilt konto i institutets räkenskaper och den 30 juni 1939 uppgått till
omkring 11,900 kronor. Ehuru direktionen helst önskat, att anslag anvisades
i vanlig ordning, syntes det med hänsyn till det statsekonomiska läget
möjligt att taga reservationen i anspråk för tryckning av blindskrifter
under nästa budgetår, för vilket till följd av de ökade omkostnaderna ett
belopp av 9,000 kronor vore erforderligt. Skolöverstyrelsen, som inhämtat,
att reservationen den 1 juli 1940 utgjort 11,397 kronor 26 öre, har med
hänsyn till de statsfinansiella svårigheterna ansett sig icke kunna tillstyrka,
att mer än 7,000 kronor beräknades för tryckning av blindskrifter under
nästa budgetår. Örn behållningen icke ansåges böra inlevereras till statsverket,
borde direktionen få disponera 7,000 kronor av de behållna medlen.
Återstoden av behållningen borde i så fall, örn den icke i enlighet med
överstyrelsens förslag (se punkten 160) finge användas till inköp av skriv -

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

277

maskiner för elever vid hantverksskolorna för blinda, reserveras till tryckning
av blindskrifter under budgetåret 1942/43. Statskontoret har anfört,
att behållningen syntes rätteligen ha bort såsom uppbördsmedel tillgodoföras
anslaget. Medlen borde därför otvivelaktigt anlitas för tryckning av
blindskrifter. Något särskilt medgivande härtill från Kungl. Maj:ts eller
riksdagens sida syntes dock icke erfordras. Framställningen torde fördenskull
icke böra till annat föranleda än att något anslag icke äskades av
1941 års riksdag samt att för budgetåret 1942/43 anslag för ändamålet beräknades
till högst (7,000 — 4,397:26=) i runt tal 3,000 kronor. Biksräkenskapsverket
har funnit riktigast, att behållningen tillgodofördes statsverket
genom uppdebitering på inkomsttiteln »Diverse inkomster: Övriga diverse
inkomster». Anslag till tryckning av blindskrifter torde.därför för budgetåret
1941/42 böra anvisas i vanlig ordning. Därjämte borde föreskrift lämnas,
att vid försäljning av blindskrifter influtna belopp skulle för framtiden
såsom särskilda uppbördsmedel tillgodoföras anslaget till tryckning av blindskrifter.
Med hänsyn till svårigheten att i förväg exakt beräkna nettokostnaderna
under varje särskilt budgetår för tryckning av oundgängligen behövliga
blindskrifter — exempelvis böcker för blindskolornas undervisning
— förordade riksräkenskapsverket, att anslaget återigen betecknades som
reservationsanslag.

Enligt vad av handlingarna inhämtas har anslagsbehållningen till följd
av sättet för räkenskapsföringen hittills icke beaktats vid beräkningen av
behovet av anslag till tryckning av blindskrifter. För framtiden torde de
behållna försäljningsmedlen på sätt riksräkenskapsverket föreslagit böra redovisas
såsom särskilda uppbördsmedel under anslaget. Dessa medel böra få
tagas i anspråk för det med anslaget avsedda ändamålet.

Vad beträffar dispositionen av de behållna medlen, vill jag erinra, att jag
i det föregående avstyrkt skolöverstyrelsens förslag om deras användning
till inköp av skrivmaskiner åt elever vid hantverksskolorna för blinda. Då
reservationen, såsom myndigheterna synas anse, rätteligen bort tillgodoföras
anslaget, vilket från och med budgetåret 1939/40 ändrats från reservationsanslag
till obetecknat anslag, anser jag det riktigast, att de behållna medlen
i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag uppdebiteras på
inkomsttiteln för övriga diverse inkomster.

I anslutning härtill föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med det av skolöverstyrelsen förordade beloppet, 7,000 kronor. Då det
särskilt under nuvarande ostadiga prisförhållanden kan vara fördelaktigt,
att anslaget ånyo betecknas såsom reservationsanslag, ansluter jag mig till
riksräkenskapsverkets förslag i detta hänseende och hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tryckning av blindskrifter för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av...........kronor 7,000.

Departe mentschefen.

278

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

[163] 46. Dövstumskolorna: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag
är uppfört med 1,187,000 kronor. Personalförteckning och avlöningsstat
med tillhörande bestämmelser äro införda på sid. 534 f. i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår, sådana
de slutligen utformats enligt en promemoria, som av överstyrelsen upprättats
med anledning av de förändrade grunderna för avlöningsstaternas
uppställning, hemställt örn en höjning av anslaget för nästa budgetår med
53,450 kronor till 1,240,450 kronor.

Skolöverstyrelsen framhåller, att den begränsat sina äskanden av anslagsökningar
till de oundgängligen nödvändiga. Antalet elever, som nu utgjorde
683, beräknades komma att nästa läsår stiga till 797, alltså med omkring
ett hundratal. På grund härav syntes det ofrånkomligt att anställa nya
befattningshavare. Att minska personalbehovet genom tillfällig höjning av
lärarnas undervisningsskyldighet kunde överstyrelsen ej förorda, då deras
undervisningsskyldighet redan uppginge till 30—40 veckotimmar, vartill
komme tillsyn över eleverna och annat arbete. Arbetet med dövstumma
måste anses särskilt krävande. Överstyrelsen har ej heller velat ifrågasätta
ytterligare sammanslagning av klassavdelningar.

I samband med behandlingen av frågan örn anslag för budgetåret 1940/41
(se propositionen 1940: 154, sid. 90) hade skolöverstyrelsen verkställt en
utredning rörande möjligheten att sammanslå klassavdelningar vid dövstumskolorna.
Denna utredning hade resulterat i att två extra ordinarie
lärartjänster i kunskapsämne kunde inbesparas. Enligt gällande bestämmelser
skulle klasserna uppdelas i tre undervisningsgrupper, benämnda
A-, B- och C-grupperna, med de mest begåvade i A-gruppen. Vid teoretisk
undervisning borde antalet lärjungar i varje undervisningsgrupp i regel
icke överstiga: vid upptagningsskolorna i A- och B-grupp 10 och i C grupp 8,
vid specialskolan för oegentligt dövstumma i A- och B-grupp 12 och i C-grupp
10, vid specialskolan och fortsättningsskolan för skrivteckenelever 7 samt
vid övriga skolor 12. Vid undervisning i praktiskt arbete borde antalet
lärjungar i varje undervisningsgrupp i regel icke överstiga vid specialskolan
för skrivteckenelever 8 och vid övriga skolor 12.

Skulle elevantalet icke ökas i beräknad utsträckning, komme överstyrelsen
icke att anställa hela det ifrågasatta antalet nya lärare.

Av skolöverstyrelsens anslagsäskanden inhämtas vidare:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Från en del skolor ha
inkommit framställningar om inrättande av nya ordinarie befattningar samt
örn uppflyttning av en rektorstjänst i högre avlöningsgrupp. Överstyrelsen
har ansett sig icke kunna tillstyrka dessa förslag. I stället borde antalet
tjänster i personalförteckningen kunna minskas genom att vissa vakanta
tjänster icke återbesattes. Sålunda borde antalet lärare i kunskapsämne
minskas med en till 54 genom att en sedan den 1 oktober 1938 vakant
tjänst vid Manillaskolan ersattes med en extra ordinarie tjänst. Då två
ordinarie tjänster såsom arbetslärare vid barndomsskolan i Gävle upprätthölles
av extra ordinarie befattningshavare, kunde antalet ordinarie arbetslärartjänster
minskas med 2 till 12. Likaså kunde en ordinarie slöjdlära -

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

279

rinnetjänst vid Manillaskolan efter befattningshavarens avgång med pension
den 31 december 1940 upprätthållas av extra ordinarie lärare, varigenom antalet
ordinarie dylika tjänster kunde minskas med en till 4. Slutligen borde
antalet sjukskötersketjänster minskas till 4 genom indragning av sjuksköterske^''ansten
vid dövstumskolan i Växjö; den behövliga sjukvården kunde
ombesörjas av ett biträde med någon kännedom örn sjukvård. Medelsbehovet
under denna anslagspost, inklusive avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
uppskattades av överstyrelsen till i avrundat tal 653,600 kronor
(—38,100 kronor).

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit. På grund av det statsfinansiella läget har överstyrelsen ansett sig
böra föreslå, att för arvoden till läkare anvisades i genomsnitt tio procent
lägre belopp än nu eller endast sammanlagt 7,750 kronor (—■ 1,050 kronor).
Liknande reducering borde ske beträffande anslag till tandläkararvoden
(— 550 kronor). Kostnaden för tandvård vid Växjöskolan borde, då särskilda
tandläkare anlitades därför, överföras från omkostnadsanslaget till
avlöningsanslaget (+ 750 kronor). För arvoden till tandläkare vid dövstumskolorna
skulle i så fall erfordras 2,600 kronor (+ 200 kronor). Till arvoden
till skriv- och bokföringshjälp utgår för närvarande ett belopp av.2,500
kronor till envar av skolorna i Gävle, Härnösand, Lund, Manilla och Orebro
men endast 1,000 kronor till skolan i Växjö. Överstyrelsen har hemställt, att
Växjöskolan måtte jämställas med övriga skolor, enär dess elevantal nu vore
lika stort som de andra skolornas. Å andra sidan borde samtliga arvoden
till skriv- och bokföringshjälp m. m. i besparingssyfte minskas med omkring
20 procent. Delposten för detta ändamål torde därför böra bestämmas
till (6 X 2,000 =) 12,000 kronor (—1,500 kronor). Jämväl arvodet för undervisning
i trädgårdsskötsel, arvodet till föreståndaren för dövstumlärarseminariet,
arvodena till tre lärare vid seminariet samt arvodena till två föreståndare
för provårskurs borde reduceras. Dessa poster borde uppföras med
respektive 250 kronor, 800 kronor, 900 kronor och 300 kronor (tillhopa
— 325 kronor).

Arvodesposten i dess helhet borde alltså, med inräknande av det nuvarande
beloppet till vikariatsersättningar, 350 kronor, bestämmas till 30,250
kronor, vilket innebure en anslagsminskning med (33,025 — 30,250 =) 2,775
kronor.

Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal. Vissa skolor hade,
såsom framginge av en av överstyrelsen bifogad tablå, ansett sig kunna
inskränka sin vårdar- och tjänstepersonal. Då därjämte antalet vårdarinnor
vid Manillaskolan syntes kunna minskas med en, erfordrades trots det
ökade elevantalet vid dövstumskolorna icke någon utökning av denna personal.
Kostnaden för avlöningar till vårdar- och tjänstepersonal hade beräknats
till 244,000 kronor (— 23,000 kronor). Till denna personalkategori
hade hänförts även vaktmästaren vid dövstumskolan i Växjö, vilken nu erhölle
avlöning ur anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Denna post
har överstyrelsen beräknat till i avrundat tal 183,500 kronor, varav 21,000
kronor för vikariatsersättningar. Anslagshöjningen uppgår till 62,500 kronor.
Härvid har överstyrelsen förutsatt, att ett av överstyrelsen framställt förslag
örn inrättande av åtta nya icke-ordinarie lärartjänster samt utbyte av vissa
ordinarie lärartjänster mot icke-ordinarie komme att bifallas.

280

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Rörligt tillägg. Denna post beräknar överstyrelsen till 129.000 kronor
(+ 54,725 kronor).

Statskontoret har ifrågasatt, om någon större ökning av elevantalet verkligen
skulle komma att inträda. Under budgetåren 1938/41 hade antalet
understigit det medeltal, 772 elever, som vid utredningen örn dövstumundervisningsväsendets
förstatligande beräknats för de därefter närmaste 25 åren.

I varje fall ansåge sig ämbetsverket icke kunna på grundval av nu tillgängliga
uppgifter förorda, att medel äskades för inrättandet av nya extra
ordinarie eller extra lärarbefattningar. Skulle uppgång i elevantalet inträffa,
torde i första hand böra övervägas att i erforderlig utsträckning jämka på
undervisningsgruppernas storlek och eventuellt även på lärarnas tjänstgöringsskyldighet.
Därest behov av ytterligare arbetskrafter likväl skulle uppstå
vid någon eller några av skolorna, torde Kungl. Majit äga medgiva att —
för anställande av timlärare eller eventuellt någon extra lärare — de av
riksdagen för icke-ordinarie personal anvisade medlen finge överskridas.

Vad anginge de under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, upptagna posterna till arvoden åt läkare,
tandläkare samt skriv- och bokföringshjälp måste statskontoret för sin del
ifrågasätta ytterligare reduktioner utöver de av överstyrelsen förordade. För
bedömande av möjligheterna härav torde böra undersökas, i vilken utsträckning
läkarhjälp anlitats under budgetåren 1938/40 samt vilken omfattning
skriv- och bokföringsarbetet hade vid de olika skolorna. Bokföringsgöromålen
torde av räkenskaperna att döma vara mycket litet tidskrävande. I
detta sammanhang borde hållas i minnet, att rektors undervisningsskyldighet
minskats från 30 till allenast 10 timmar i veckan. Med tanke härpå ävensom
på det begränsade elevantalet föreställde sig statskontoret, att till skrivoch
bokföringshjälp ett belopp av 1,200 å 1,500 kronor för varje skola med
undantag för den i Vänersborg borde vara fullt tillräckligt. En omprövning
borde även komma till stånd beträffande löneställningen för Vänersborgsskolans
skriv- och bokföringsbiträde, som hänförts till 11 lönegraden
i löneplanen för extra ordinarie befattningshavare.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till vårdar- och tjänstepersonal
mötte vissa svårigheter att beräkna medelsbehovet. Ämbetsverket förutsatte
nämligen, att nu gällande kollektivavtal icke komme att förlängas utan
vid avtalstidens utgång den 30 juni 1941 ersättas med ett för statsverket
ur olika synpunkter mera gynnsamt sådant. Så t. ex. ville statskontoret
ifrågasätta, örn icke vårdar- och tjänstepersonalen i likhet med lärarna borde
kunna för undvikande av nyanställning utan särskild ersättning åläggas
mindre jämkning uppåt av arbetstiden.

I övrigt hade överstyrelsens framställning icke föranlett särskilt uttalande
från statskontorets sida.

Med anledning av statskontorets utlåtande har skolöverstyrelsen yttrat i
huvudsak följande:

Vid beräkningarna av elevantalet i dövstumskolorna hade skolöverstyrelsen
utgått från de av rektorerna för skolorna lämnade uppgifterna, den enda
beräkningsgrund som enligt överstyrelsens mening kunde anses tillförlitlig.
Enligt nyinfordrade uppgifter utgjorde det totala elevantalet 642 för läsåret
1940/41 och beräknades under nästa läsår uppgå till 779. De tidigare lämnade
siffrorna kunde således anses i stort sett riktiga. Den obetydliga sänk -

1941. Åttonde hnvudtltcln: Abnormundervisningen.

281

ningen hänförde sig till fortsättningsskolan i Växjö och syntes icke böra
föranleda någon reducering i det beräknade lärarbehovet.

Ej heller ville överstyrelsen förorda höjning av elevantalet i klassavdelningarna
eller av lärarnas undervisningsskyldighet.

Överstyrelsen hade infordrat uppgifter angående omfattningen av läkarhjälpen
under budgetåren 1938/40 samt skriv- och bokföringsarbetet vid
skolorna. Av de tidigare föreslagna läkararvodena syntes endast det för
Växjöskolan beräknade kunna sänkas, under förutsättning att sjukvårdsauslaget
i omkostnadsstaten i enlighet med rektors förslag något höjdes. Beträffande
Manillaskolan måste hänsyn tagas till dyrorts- och avståndsförhållanden.
Vidkommande tandläkararvodena kunde överstyrelsen icke förorda
någon ytterligare nedskärning.

Såsom framginge av de inkomna uppgifterna (jfr handlingarna i ärendet),
vore skriv- och bokföringsgöromålen vid dövstumskolorna synnerligen tidskrävande
och beredde vid de flesta skolorna full sysselsättning åt en person.
Statskontorets uppgift att rektors undervisningsskyldighet minskats från 30
till 10 veckotimmar vore icke med verkliga förhållandet överensstämmande.
Rektors arbetsuppgifter hade snarare ökats än minskats i och med statsövertagandet.
En ytterligare nedskärning utöver den av överstyrelsen föreslagna
kunde överstyrelsen icke förorda. För Växjöskolan, som nu åtnjöte ett
arvode av 1,000 kronor, syntes det av statskontoret föreslagna beloppet tillräckligt,
då detta innebure en höjning.

Med hänsyn till den allmänna prisstegringen torde det vara tvivelaktigt,
huruvida man kunde räkna med ett för staten ekonomiskt fördelaktigare
kollektivavtal vid dövstumskolorna, därest det gällande uppsades. Frågan
huruvida uppsägning borde ske från statsverkets sida syntes böra tagas
under omprövning av allmänna lönenämnden.

Allmänna lönenämnden har i anslutning till tidigare gjorda uttalanden
understrukit vikten av att vid eventuellt upptagande av förhandlingar om
nytt kollektivavtal för ifrågavarande personal för tiden från och med den
1 juli 1941 genom anlitande av sakkunnig person vid dylika förhandlingar
sörjdes för att statens intressen i förevarande hänseenden blev på behörigt
sätt tillgodosedda.

I särskild framställning har styrelsen för västra dövstumskoldistriktets dövstumskolor
anhållit, att metallarbete måtte införas såsom nytt yrke vid fortsättningsskolan
för dövstumma i Vänersborg och att erforderliga medel
måtte anvisas för ändamålet. Vid dövstumskolorna undervisades, framhåller
styrelsen, endast i skrädderi, snickeri och skomakeri samt vissa jordbruksyrken.
Med hänsyn till industrialiseringen av hantverksyrkena och behovet
av vidgat yrkesval för de dövstumma samt vissa andra skäl borde även
undervisning i metallarbete införas. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt den föreslagna
anordningen, därest medel under nuvarande förhållanden kunde disponeras
för ändamålet. Byggnadsstyrelsen, som hört vederbörande länsarkitekt,
har bland annat meddelat, att till styrelsens förfogande stående medel
för underhållsarbeten icke lämnade tillgång till bestridande av kostnaderna
för de byggnadsarbeten, som vid bifall till framställningen erfordrades.

282

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

Kostnaderna för den nya undervisningsgrenen ha i ärendet beräknats till
2,600 kronor för byggnadsarbeten, 10,100 kronor för utrustning saint 4,900
kronor för en extra ordinarie lärare, tillhopa 17,600 kronor, varav 12,700
kronor i engångsutgifter.

Vid dövstumskolorna sker intagning av elever varje år med udda årtal.
Sådan intagning skall alltså äga rum år 1941. Ökningen av elevantalet har
av skolöverstyrelsen enligt dess senaste kalkyler uppskattats till omkring 140
elever och har beräknats medföra behov av nya befattningar vid dövstumskolorna.
Sålunda skulle erfordras ytterligare sex lärare i kunskapsämne
och två arbetslärare i fortsättningsskola. Samtliga dessa befattningshavare
skulle erhålla icke-ordinarie anställning. Skolöverstyrelsen har framhållit, att
överstyrelsen icke ämnar inrätta det ifrågasatta antalet nya tjänster, örn elevantalet
icke uppgår till det emotsedda.

För egen del anser jag i likhet med statskontoret det knappast lämpligt
att på grundval av de nu föreliggande approximativa kalkylerna rörande
elevantalets sannolika storlek räkna med en så väsentlig utökning av personalen
vid dövstumskolorna. Vid bedömningen av personalbehovet måste
hänsyn jämväl tagas till de besparingsmöjligheter, som vid dövstumskolorna
stå till buds. Ehuru individuell handledning av eleverna är en förutsättning
för ett gott resultat av undervisningen vid dövstumskolorna och det därför
ej är tillrådligt att avsevärt öka antalet samtidigt i en klassavdelning undervisade
elever, torde det icke vara uteslutet att ytterligare i någon mån höja
undervisningsavdelningarnas storlek. Jag utgår från att skolöverstyrelsen
tager detta spörsmål under förnyad omprövning och anser mig böra vid
anslagsberäkningen förutsätta, att vissa besparingar skola kunna på denna
väg ernås. Däremot anser jag mig icke böra nu räkna med någon utökning
av tjänstgöringsskyldigheten för dövstumskolornas lärarpersonal.

För nästa budgetår torde med beaktande av vad nu anförts beräknas
medel för endast tre nya icke-ordinarie lärare i kunskapsämne och två
sådana lärare i arbetsänme.

Gällande kollektivavtal för vårdar- och tjänstepersonalen har träffats mellan
styrelserna för vederbörande skolor å ena sidan och civilförvaltningens personalförbund
å den andra. Såsom framgår av propositionen nr 154 till
1940 års lagtima riksdag (sid. 94), underställdes ärendet Kungl. Majit under
sådana former, att en förutsättningslös omprövning icke var möjlig. Avtalet
gäller till och med den 30 juni 1941. Uppsäges avtalet icke senast
tre månader före avtalstidens utgång, förlänges giltighetstiden ytterligare
ett år. Vid uppsägning av avtalet skall den uppsägande parten samtidigt
översända förslag till nytt avtal.

Enligt det föregående har statskontoret förutsatt, att avtalet icke kommer
att förlängas vid avtalstidens utgång.

Vid prövningen av denna fråga har jag beaktat, att lönerna för motsva -

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

283

rande personal vid läroanstalterna för blinda och vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte reglerats icke genom kollektivavtal utan
genom av skolöverstyrelsen utfärdade provisoriska lönebestämmelser. Såsom
av det föregående framgår, förelåg vid behandlingen av frågan om anslag
till sistnämnda anstalter förra året förslag till kollektivavtal jämväl för
dessa anstalters del. Efter samråd med chefen för finansdepartementet kom
jag emellertid till den uppfattningen, att — i avbidan på en allmännare utredning
rörande formerna för reglering av löne- och anställningsförhållandena
för personal av denna art — skolöverstyrelsen borde bemyndigas
meddela nyssnämnda provisoriska lönebestämmelser. Häremot framställdes
från riksdagens sida icke någon erinran.

Enligt min mening tala samma skäl för en övergång jämväl för dövstumskolornas
del till den ordning, som sålunda gäller vid blindskolorna.
På grund härav och med hänsyn till vad av statskontoret yttrats torde
nämnda kollektivavtal, vilket för övrigt ansetts behäftat med tekniska brister,
böra från statens sida uppsägas. Senare denna dag föreslår jag fördenskull
Kungl. Majit att anbefalla skolöverstyrelsen att dels uppsäga nämnda
avtal, dels med anlitande av sakkunnig, som överstyrelsen äger att i samråd
med allmänna lönenämnden utse, och med beaktande av vad av mig i det
föregående anförts ävensom övriga på saken inverkande omständigheter utarbeta
förslag till nya anställnings- och avlöningsbestämmelser för vårdaroch
tjänstepersonalen vid dövstumskolorna, att tillämpas från och med den
1 juli 1941, samt med vederbörande personalförbund upptaga förhandlingar
i ämnet, dels ock till Kungl. Majit inkomma med det förslag, som i anledning
härav må befinnas påkallat. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att på grundval av nämnda förslag meddela erforderliga bestämmelser i
ämnet.

I personalförteckningen bör i överensstämmelse med skolöverstyrelsens
förslag antalet lärare i kunskapsämne minskas med en till 54, antalet
arbetslärare i barndomsskola med 2 till 12, antalet slöjdlärarinnor med en
till 4 och antalet sjuksköterskor likaledes med en till 4. Beträffande lärarna
i kunskapsämne vill jag erinra om den i propositionen nr 154 till 1940 års
lagtima riksdag berörda frågan örn tjänstgöringsförhållandena för två dövstumlärare,
som uppförts på indragningsstat hos Malmöhus läns landsting.
Till följd av ett mellan skolöverstyrelsen och landstinget träffat avtal ha
dessa lärare (jfr punkten 167) inträtt i tjänstgöring vid dövstumskolan i
Lund, där den ene uppehåller en ordinarie och den andra en extra ordinarie
lärartjänst i kunskapsämne. På grund härav synes till personalförteckningen
böra fogas en anmärkning av innebörd, att en av lärartjänsterna
i kunskapsämne tills vidare skall hållas obesatt.

Avlöningsstaten för dövstumskolorna beräknar jag, med iakttagande
av vad sålunda yttrats och av de nya grunderna för uppställning av sådana
stater, på följande sätt:

284 1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän torde i anslutning till skolöverstyrelsens
förslag böra anvisas förslagsvis 654,000 kronor (—37,700 kronor).

Vad beträffar posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, har överstyrelsen i besparingssyfte ifrågasatt en reduktion av
flertalet nu utgående ersättningsbelopp med tio, i vissa fall tjugo procent.
Statskontoret har ansett ytterligare nedskärningar av vissa arvoden möjliga.
För egen del vill jag föreslå, att posten minskas med ytterligare 2,000 kronor
utöver den av överstyrelsen ursprungligen föreslagna anslagsreduktionen.
Posten bör alltså uppföras med (30,250 — 2,000 =) i avrundat tal

28,200 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser
rörande anslagsbeloppets fördelning.

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till vårdare och tjänstepersonal
torde böra uppskattas med ledning av skolöverstyrelsens kalkyler.
Mot dessa anser jag mig icke böra nu framställa annan erinran än att det
av överstyrelsen beräknade beloppet, 244,000 kronor, torde kunna minskas
till 240,000 kronor (— 27,000 kronor).

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle på grund av det ökade elevantalet
erfordras ytterligare tre extra ordinarie lärare i kunskapsämne och en extra
ordinarie arbetslärare i fortsättningsskola samt tre extra lärare i kunskapsämne
och en extra arbetslärare i fortsättningsskola. Dessutom skulle den förutnämnda
indragningen av vissa ordinarie tjänster medföra behov av motsvarande
extra ordinarie befattningar. Jag finner det rimligt, att de tjänster, som
träda i stället för de ordinarie, inrättas som extra ordinarie. Däremot torde
de lärare, som böra anställas till följd av elevantalets ökning — enligt det
föregående endast tre lärare i kunskapsämne och två arbetslärare — lämpligen
böra erhålla extra anställning. De av överstyrelsen beräknade utgifterna
torde härigenom kunna minskas med omkring 15,500 kronor.

Det av vederbörande dövstumskolstyrelse och skolöverstyrelsen framställda
förslaget örn införande av utbildning i metallarbete vid dövstumskolan i
Vänersborg synes välbetänkt såväl med hänsyn till önskvärdheten av att
tillskapa för de dövstumma lämpade försörjningsmöjligheter som på grund
av bristen på inom detta yrkesområde fackutbildad arbetskraft. Jag har
intet att erinra mot att förslaget realiseras under villkor dock att detta kan
ske inom ramen av till dövstumskolorna i övrigt anvisade avlöningsmed el
och att de till byggnadsstyrelsens förfogande stående medlen till underhållsarbeten
lämna tillgång till byggnadskostnadernas bestridande.

I anslutning till det sagda föreslår jag alltså, att anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal upptages till förslagsvis (183,500 —
— 15,500 =) 168,000 kronor (+ 47,000 kronor).

Kostnaden för rörligt tillägg torde i anslutning till överstyrelsens förslag
böra uppskattas till 126,800 kronor (+ 52,525 kronor).

Anslaget bör alltså uppföras med (654,000 + 28,200 + 240,000 + 168,000 +

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 285

+ 126,800 =) 1,217,000 kronor. Ökningen i jämförelse med anslaget för
innevarande budgetår utgör 30,000 kronor.

Under åberopande av vad som anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande ändringar i personalförteckningen
för dövstumskolorna:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

54 lärare i kunskapsämne...................A 20

Anm.: En av dessa befattningar såsom lärare i kunskapsämne
skall tills vidare hållas obesatt.

12 arbetslärare i barndomsskola..............All

4 slöjdlärarinnor.........................All

4 sjuksköterskor.........................A 6

dels godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 654,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis. . » 28,200

3. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal,
förslagsvis................ » 240,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................ » 168,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 126,800

Summa förslagsanslag kronor 1,217,000;
dels och till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av. . . . kronor 1,217,000.

[164 ] 47. Dövstumskolorna: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget
är uppfört med 466,000 kronor och disponeras på sätt framgår av efterföljande
sammanställning och sid. 535 f. i statsliggaren.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 555,000
kronor. Överstyrelsen framhåller, att överstyrelsen endast räknat med oundgängligen
nödvändiga utgifter. Kostnadsökningen föranledes huvudsakligen

286

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

av den beräknade höjningen av elevantalet och prisstegringarna. I ärendet
har statskontoret avgivit utlåtande.

Detaljerna i överstyrelsens anslagsberäkning framgå av följande sammanställning,
i vilken jämväl medtagits de nu för de olika ändamålen beräk -

nade anslagsbehoven: Pör Av skol.

budgetåret överstyrelsen
1940/41 för budget anvisat

året 1941/42

belopp. föreslaget

belopp.

Utgifter. Kronor. Kronor.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis..................... — —

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.............. 90,000 121,928

b. Övriga expenser.......................... 12,000 12,000

3. Övriga utgifter:

a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis........ 50,000 55,250

b. Inventarier och maskiner.................... 10,000 10,000

c. Tvätt och renhållning, förslagsvis............... 18,200 15,700

d. Sjukvård och tandvård samt bad............... 15,900 13,850

e. Kosthåll, förslagsvis ........ 211,700 238,041

f. Utackordering av elever, förslagsvis.............. 99,300 108,414

g. Beklädnad för elever, förslagsvis ............... 55,000 67,770

h. Flitpengar åt fortsättningsskolelever, förslagsvis...... 11,000 15,530

i. Parkers underhåll......................... 1,500 1,500

j. Bibliotek i...................... 1,300 1,300

k. Livränta åt förra ägarinnan av Broby gård......... 2,000 2,000

4. Reseersättningar, förslagsvis .................... 7,000 7.000

Säger 584,900 670,283

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för värme och lyse i tjänstebostäder........ 7,600 7,814

2. Ersättning för tvätt åt personal.................. 3,300 2,460

3. Ersättning för kost åt personal.................. 60,000 50,427

4. Från fortsättningsskolan i Vänersborg försålda arbeten . . . 41,500 45,500

5. Från fortsättningsskolan i Växjö försålda arbeten....... — 3,000

6. Nettoinkomst från lantbruket och trädgården vid dövstumskolan
å Broby gård......................... 6,500 6,500

Summa 118,900 115,701

Nettoutgift kronor 466,000 554,582

eller avrundat........... 555,000.

Beträffande de särskilda posterna i omkostnadsstaten inhämtas av handlingarna
bland annat följande:

Undervisnings- och arbetsmateriel. Den av överstyrelsen föreslagna
ökningen, 5,250 kronor, avser skolorna i Vänersborg och Växjö.
Inkomsterna av försålda arbeten vid dessa skolor ha samtidigt upptagits
med ett 7,000 kronor högre belopp. Statskontoret har liksom beträffande
blindskolorna avstyrkt ökad medelsanvisning. Inkomstposterna borde därför
icke uppräknas med mer än cirka 10 procent eller 4,000 kronor.

Sjukvård och tandvård samt bad. Den av överstyrelsen förordade
minskningen sammanhänger delvis med att kostnaden för tandvård
vid skolan i Växjö överförts till avlöningsanslaget.

Kosthåll. Statskontoret har funnit den av överstyrelsen föreslagna höjningen,
ungefär 12,5 procent, i och för 6ig rimlig i betraktande av att elevantalet
beräknats komma att stiga med 15 procent. Fördelningen mellan
de olika skolorna syntes emellertid vara ojämn. I detta sammanhang ville

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

287

statskontoret, som iakttagit en i viss mån bristande överensstämmelse mellan
de för kosthåll under olika anslag på riksstaten anvisade medlen, ifrågasätta,
om icke en undersökning borde ske beträffande de vid skilda skolor
och anstalter förekommande verkliga dagskostnaderna för elevers kosthåll.
Ersättningen för kost åt personal borde, liksom vid blindskolorna, vid oförändrad
löneställning för vårdar- och ekonomipersonalen höjas med 10 procent.
Statskontoret förutsatte härvid, att det nu gällande kollektivavtalet, vars
löptid utginge den 30 juni 1941, bomme att från statsverkets sida uppsägas.

Utackordering av elever. I likhet med överstyrelsen har statskontoret
ansett en höjning av inackorderingsavgiften ofrånkomlig. Ökningen
för Örebroskolan -— från 65 å 70 kronor till 85 kronor för elev och månad
— syntes dock alltför kraftig. Då inackorderingsavgifterna icke borde beräknas
bli höjda med mer än 10 å 15 procent, kunde delposten upptagas
till i runt tal 100,000 kronor.

Beklädnad för elever. För innevarande år hade överstyrelsen räknat
med en medeltalskostnad per elev av vid barndomsskolorna samt vid fortsättningsskolorna
i Gävle och \7äxjö 80 kronor, vid fortsättningsskolan i
Vänersborg 100 kronor och vid fortsättningsskolan å Broby 125 kronor.
Efter samma beräkningsgrunder skulle delposten för nästa budgetår behöva
höjas med 12,770 kronor till 67,770 kronor. Statskontoret har föreslagit,
att ökningen begränsas till ungefär 15 procent, motsvarande den uppskattade
höjningen av elevantalet. I så fall skulle blott 63,000 kronor erfordras.

Flitpengar åt fortsättningsskolelever. Det av överstyrelsen föreslagna
beloppet har beräknats efter 5 kronor för elev och månad. Statskontoret
har ifrågasatt, om icke delposten borde — med hänsyn till det statsfinansiella
läget — upptagas med oförändrat belopp. I varje fall kunde
ökningen begränsas till 3,000 kronor.

Jag vill erinra, att detta anslag redan för innevarande budgetår i besparingssyfte
kraftigt beskurits och att möjligheterna att ernå ytterligare besparingar
numera äro ganska begränsade. I sina anslagsäskanden synes
skolöverstyrelsen ha sökt hålla utgifterna för nästa budgetår nere vid en
efter de rådande förhållandena anpassad nivå och därför i stor utsträckning
icke upptagit från de olika skolorna framställda krav på anslagshöjningar
utan i stort sett begränsat sig till att föreslå endast sådana anslagshöjningar,
som föranledas av det stigande elevantalet vid dövstumskolorna. I huvudsak
torde anslagsberäkningarna kunna godtagas. I likhet med statskontoret anser
jag mig dock böra under nuvarande förhållanden förorda oförändrad medelsanvisning
till anskaffande av undervisnings- och arbetsmateriel och till flitpengar
åt fortsättningsskolelever. Jag ansluter mig även till de av statskontoret
anförda synpunkterna rörande önskvärdheten av en översyn rörande
de vid skilda skolor och anstalter förekommande verkliga dagskostnaderna
för elevernas kosthåll och ämnar framdeles föreslå Kungl. Majit att åt
lämplig myndighet uppdraga att verkställa en sådan undersökning. Vid
prövningen av frågan om vårdar- och ekonomipersonalens avlöning (jfr nästföregående
punkt) bör övervägas jämväl statskontorets förslag om höjning
av don kostersättning, som betalas av personalen. Jag har heller intet att

Departe mentschefen.

288

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

erinra mot vad av statskontoret yttrats rörande beräkningen av anslagsmedlen
till utackordering av elever och beklädnad för elever.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det vara tillräckligt, om detta
anslag för nästa budgetår höjes med 64,000 kronor till 530,000 kronor.
Då emellertid under anslaget böra jämlikt de nya principerna för bestridande
av sjukvårdskostnader beräknas medel till sjukvård m. m. — enligt
av skolöverstyrelsen under hand lämnade uppgifter erfordras för detta ändamål
omkring 5,000 kronor — föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår
bestämmes till 535,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela föreskrifter rörande anslagsfördelningen
för nästa budgetår.

Under nästföregående punkt har jag tillstyrkt ett framställt förslag örn
införande av utbildning i metallarbete vid dövstumskolan i Vänersborg
under förutsättning att nödiga byggnads- och avlöningskostnader kunna
bestridas inom ramen av de för dessa ändamål i övrigt tillgängliga medlen.
Härjämte erfordras emellertid, därest med hänsyn till nämnda förutsättning
ifrågavarande utbildning finnes kunna anordnas, enligt de föreliggande
beräkningarna omkring 10,000 kronor till utrustning. Då det icke nu kan
bedömas, huruvida med hänsyn till det villkorliga tillstyrkandet medel till
utrustning kan komma att erfordras under nästa budgetår, har jag icke
ansett mig böra beräkna särskilt belopp för ändamålet men förutsätter att,
därest de under omkostnadsanslaget anvisade anslagsmedlen icke skulle förslå
därtill, Kungl. Majit skall äga medgiva, att vederbörande anslagspost må
överskridas med det belopp, som må finnas oundgängligen nödvändigt.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av.........kronor 535,000.

[165.] 48. Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte
åtföljande vårdare, förslagsanslag. Anslaget höjdes år 1940 från 15,000
kronor till 25,000 kronor med hänsyn till den ökade belastning, som väntades
uppstå på grund av att eleverna tillerkänts rätt till fria resor också
vid julferierna. Då belastningen under budgetåret 1939/40, varunder nämnda
förmån även tillkommit eleverna, utgjort omkring 30,400 kronor och elevantalet
väntas stiga under nästa läsår, har skolöverstyrelsen uppskattat medelsbehovet
för budgetåret 1941/42 till 33,000 kronor.

Anslaget synes, särskilt i betraktande av resekostnadernas stegring, böra
sättas något högre än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Ett belopp av 35,000
kronor torde vara erforderligt, och jag hemställer därför, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte
åtföljande vårdare för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.........................kronor 35,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 289

[166.] 49. Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. Dövstumma elever kunna befrias från skyldigheten att
genomgå fortsättningsskoia för att i stället erhålla yrkesutbildning hos enskilda
företagare. Härför åtnjuta de ur detta anslag understöd, som beviljas
av skolöverstyrelsen för ett arbetsår i sänder och är begränsat till högst 500
kronor för arbetsår. Anslaget, varav under budgetåret 1939/40 endast omkring
300 kronor förbrukats, är uppfört med 5,000 kronor. Skolöverstyrelsen
har hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår. Möjlighet till
utbildning i flera yrken än skolundervisningen omfattade borde alltjämt
finnas, och denna yrkesutbildning syntes icke för statsverket bli dyrare än
yrkesutbildningen vid fortsättningsskolorna.

Först under det sistförflutna budgetåret ha fortsättningsskolpliktiga dövstumma
erhållit möjligheter till yrkesutbildning hos enskilda företagare. Då
denna utbildningsform torde få vidgad användning under innevarande och
nästa arbetsår, ansluter jag mig till skolöverstyrelsens förslag. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av...............................kronor 5,000.

[167.] 50. Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos
landsting uppförda dövstumlärare, förslagsanslag. Såsom närmare framgår
av sid. 91 ff. i proposition nr 154 till 1940 års lagtima riksdag, önskade
vid statens övertagande av dövstumundervisningen två av de dåvarande
dövstumlärarna icke övergå i statstjänst. Dessa lärare, ordinarie dövstumlärarna
vid tredje dövstumskoldistriktets skola i Lund Evert Nikodemus
Lundberg och Ebba Borgström, född Sjölin, uppfördes därför på indragningsstat
hos landstinget i Malmöhus län. Landstinget begärde därefter,
i anslutning till vad som förutsatts vid statsövertagandet, statsbidrag för
deras avlönande. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 utgår
under tiden den 1 juli 1938 tills vidare intill utgången av juni 1941 statsbidrag
till landstinget med belopp, motsvarande vad lärarna ägt uppbära
enligt för dem den 30 juni 1938 gällande lönebestämmelser med tillägg av
huvudmannaavgift för deras delaktighet i statens pensionsanstalt.

Då de två lärarna äro tjänstedugliga, har en överenskommelse den 6
augusti 1940 ingåtts mellan skolöverstyrelsen, på statens vägnar, och landstinget,
varigenom lärarna beretts sysselsättning vid dövstumskolan i Lund.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår bestämmes
till 12,700 kronor, därvid överstyrelsen beräknat Lundbergs lön till 7,200
kronor och Ebba Borgströms till 5,500 kronor.

De nu gällande bestämmelserna rörande statsbidrag till avlöning åt ifrågavarande
lärare torde komma att tillämpas även för nästa budgetår. Då

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1 Del 11. 19

Departe mentschefen.

290

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

statsbidraget omfattar även landstingets pensionsavgifter såsom huvudman,
utgörande tillsammans 450 kronor, bör anslaget beräknas till (12,700 +
+ 450 =) i runt tal 13,200 kronor. Beteckningen förslagsanslag torde böra
bibehållas, eftersom lärarnas löner i viss mån äro beroende av levnadskostnadernas
stegring. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda dövstumlärare för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av............kronor 13,200.

[168.] 51. Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn,

förslagsanslag. Förskolorna, vilka motsvara barnkrubbor och barnträdgårdar
för normala barn, utgöras för närvarande av skolan i Stockholm för döva småbarn
och förskolan i Göteborg för dövstumma. Vid sistnämnda skola finnes
också ett skolhem, avsett för barn från annan ort eller utan hem. Dessa
inrättningar åtnjuta sedan länge statsbidrag, senast reglerat genom kungörelsen
1938: 343, samt understödjas därjämte av vederbörande kommuner.
Anslaget är nu uppfört med 16,000 kronor. Skolöverstyrelsen, som funnit
fortsatt statsbidrag i hög grad önskvärt, har med hänsyn till medelsåtgången
under sistförflutna budgetår föreslagit en minskning av anslaget för
budgetåret 1941/42 till 13,000 kronor. Statskontoret har tillstyrkt detta
förslag.

Jag biträder myndigheternas förslag och hemställer således, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma
larn för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................. kronor 13,000.

[169] 52. Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar,

förslagsanslag. Detta anslag är uppfört med 41,900 kronor och disponeras
på sätt framgår av statsliggaren, sid. 537 f. Den totala avlöningskostnaden
för ifrågavarande befattningshavare har beräknats till 85,300 kronor. Kyrkofonden
skall emellertid bestrida hela kostnaden för avlöning av dövstumprästerna,
inklusive personligt lönetillägg, där sådant förekommer, och rörligt
tillägg. På grund härav har såsom särskilda uppbördsmedel under ifrågavarande
anslag uppförts ett belopp av 43,400 kronor såsom bidrag från
kyrkofonden, varför avlöningsstatens nettoutgift utgör 41,900 kronor. Skolöverstyrelsen
har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 43,300
kronor.

De ändrade reglerna för beräkning av avlöningsstater medföra en omräkning
av anslagsmedlen till avlöningar till ordinarie tjänstemän, för vilket

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 291

ändamål erfordras förslagsvis 79,000 kronor (+ 1,000 kronor), varav 42,300
kronor belöpa på dövstumpräster. Kostnader för vikarier i förekommande fall
böra bestridas från en särskild, förslagsvis beräknad anslagspost till avlöningar
till icke-ordinarie tjänstemän, vilken icke bör få användas till annat ändamål.
I avbidan på närmare erfarenhet om medelsbehovet torde för ändamålet
böra beräknas ett belopp av förslagsvis 600 kronor, varav hälften avses
för dövstumpräster och hälften för dövstumkonsulenter. Anslagsposten till
rörligt tillägg bör uppräknas till 12,000 kronor (+4,700 kronor). Avlöningsstatens
utgiftssumma bör sålunda beräknas till (79,000 + 600 + 12,000 =)

91,600 kronor. Bidraget från kyrkofonden bör upptagas till 48,600 kronor
och nettoutgiften till 43,000 kronor. Anslagsökningen, (43,000 — 41,900=)

1,100 kronor, beror väsentligen på det rörliga tilläggets höjning. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna
och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................kronor 79,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis....................... » 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...... » 12,000

Summa kronor 91,600

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden...... kronor 48,600

Nettoutgift kronor 43,000;

dels och till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 43,000.

[170.] 53. Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader,

förslagsanslag. På sätt framgår av statsliggaren, sid. 538, ha för innevarande
budgetår omkostnaderna beräknats för dövstumprästerna till 11,950 kronor
och för dövstumkonsulenterna till 15,300 kronor eller sammanlagt till 27,250
kronor. Av dessa omkostnader belöpa på reseersättningar förslagsvis 10,000
kronor på dövstumprästerna och förslagsvis 14,000 kronor på dövstumkonsulenterna.

De på dövstumprästerna belöpande omkostnaderna betalas av kyrkofonden.
Fondens bidrag redovisas i omkostnadsstaten såsom särskilda upp -

292

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

bördsmedel. Bidraget har för innevarande budgetår bestämts till 15,250
kronor, d. v. s. till ett belopp, som med 3,300 kronor överstiger de för
dövstumprästerna beräknade omkostnaderna. Skillnaden utgör ersättning för
det belopp, varmed de i omkostnadsstaten upptagna anslagsmedlen till reseersättningar
åt dövstumprästerna under budgetåret 1938/39 överskridits.

Förevarande omkostnadsanslag är alltså nu uppfört med (27,250—15,250=)

12.000 kronor.

I besparingssyfte ha meddelats bestämmelser om nedsättning av den till
dessa befattningshavare eljest utgående traktamentsersättningen. Dessa bestämmelser,
som tillämpats från och med den 1 januari 1940, ha beräknats
medföra en besparing av 3,000 kronor för helt budgetår räknat. I avvaktan
på verkningarna av dessa besparingsåtgärder har anslagsposten till reseersättningar
åt dövstumprästerna för innevarande budgetår uppförts med
oförändrat belopp. Motsvarande för dövstumkonsulenterna avsedda anslagsmedel
ha däremot sänkts med 1,000 kronor.

Skolöverstyrelsen beräknar utgifterna för nästa budgetår till oförändrade
belopp. Under budgetåret 1939/40 hade, yttrar överstyrelsen, Kungl. Majit
beviljat tilläggsanslag för reseersättningar till dövstumpräster med sammanlagt
1,500 kronor och till en dövstumkonsulent med omkring 480 kronor.
Det till dövstumpräster anvisade tilläggsbeloppet borde gäldas av kyrkofonden,
vars bidrag för nästa budgetår således skulle uppgå till (15,250 —
— 3,300 + 1,500=) 13,450 kronor.

Såvitt med ledning av den hittillsvarande erfarenheten kan bedömas, äro
de till reseersättningar åt dövstumkonsulenterna anvisade anslagsmedlen —

14.000 kronor — i stort sett tillräckliga. Däremot ha de för samma ändamål
till dövstumprästernas förfogande ställda medlen — 10,000 kronor —
visat sig icke förslå. Efter prövning i varje särskilt fall har därför Kungl.
Majit anvisat ytterligare anslagsmedel till reseersättningar åt dövstumprästerna,
nämligen för budgetåret 1938/39 3,300 kronor och för budgetåret
1939/40 i runt tal 2,450 kronor.

Enligt vad jag inhämtat, ha icke ens de anslagsmedel, som härigenom
ytterligare ställts till förfogande, medgivit ett effektivt utnyttjande av dövstumprästernas
arbetskraft. För att sätta dessa befattningshavare i stånd
att på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift inom de fem stora dövstumprästdistrikt,
i vilka landet är indelat, synes en höjning av anslagsmedlen
till reseersättningar vara ofrånkomlig. Med beaktande jämväl av de
stigande biljettpriserna föreslår jag en uppräkning av dessa anslagsmedel,
vilken dock med hänsyn till de utfärdade bestämmelserna om nedsättning
i traktamentsersättningen torde kunna begränsas till 3,500 kronor. Jag förutsätter
härvid, att det skall visa sig möjligt för dövstumprästerna att begränsa
medelsåtgången inom denna anslagsram och att sålunda i fortsättningen
nya anslagsöverskridanden skola kunna undvikas.

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen. 293

För sjukvård m. m. torde böra beräknas ett belopp av 500 kronor, varav
250 kronor för dövstumpräster och 250 kronor för dövstumkonsulenter.
Den på dövstumprästerna belöpande delen av sjukvårdskostnaderna torde
böra bestridas av kyrkofonden genom motsvarande uppräkning av dess
bidrag.

Då kyrkofonden bör återgälda det för budgetåret 1939/40 beviljade tillläggsanslaget
av 2,450 kronor, bör fondens bidrag i anslutning till det sagda
beräknas till (11,950 + 3,500 + 2,450 + 250 =) 18,150 kronor och förevarande
anslag till (27,250 4- 3,500 + 500 —18,150 =) 13,100 kronor. Anslagsökningen

— 1,100 kronor — föranledes dels av minskningen från 3,300 kronor till
2,450 kronor av kyrkofondens bidrag till bestridande av på tidigare budgetår
belöpande tilläggsanslag till dövstumprästernas reseersättningar, dels
ock av kostnaderna för sjukvård m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................., kronor 13,100.

[171.] 54. Bidrag till tidning för dövstumma. Till detta ändamål
har bidrag utgått alltsedan år 1907. Bidraget höjdes av 1921 års riksdag
till sitt nuvarande belopp, 1,000 kronor. Tidningen har tidigare utgivits
av typografen B. G. Fondelius men utgives från och med år 1940 av
svenska dövstumförbundet. Förbundet har hemställt om fortsatt bidrag till
tidningens utgivande. Skolöverstyrelsen har erinrat, att ur anslaget till understöd
för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker utgår understöd
till en annan dövstumtidning, Ny tidning för Sveriges dövstumma, samt
meddelat, att överstyrelsen vidtagit åtgärder för en undersökning rörande
möjligheterna att sammanslå de båda tidningarna. I avvaktan på resultatet
av undersökningen borde oförändrat bidrag utgå till tidning för dövstumma.

Då staten i fortsättningen enligt min mening icke gärna kan utan tvingande
skäl understödja två publikationer, som båda vända sig till de dövstumma,
förutsätter jag, att statsbidrag skall under budgetåret 1941/42 utgå
endast till den av dövstumtidningarna, som finnes mest förtjänt av statligt
stöd. Detta bidrag bör lämpligen utgå från förevarande anslag, som — därest
det skulle visa sig möjligt att sammanslå de nuvarande dövstumtidningarna

— torde få användas till understöd åt den publikation, som på detta sätt
kommer till stånd. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till tidning för dövstumma för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av........kronor 1,000.

Departe mentschefen.

294

1941. Åttonde huvudtiteln: Abnormundervisningen.

Departe mentschefen.

[172.] 55. Bidrag till svenska föreningen för dövas val. Föreningen,
som har till uppgift att befordra dövas och lomhördas intressen, särskilt i
syfte att hjälpa dem att så långt som möjligt bli oberoende av sin nedsatta
hörsel, har under följande budgetår åtnjutit bidrag med nedan angivna
belopp:

1925/31 1931/36 1936/39 1939/40 1940/41

5,000 6,000 8,000 10,000 8,000

Föreningen har anhållit örn oförändrat bidrag för nästa budgetår. Skolöverstyrelsen,
som framhållit, hurusom de uppgifter, för vilka föreningen
arbetar, måste anses i hög grad behjärtansvärda, har till följd av tidsläget
funnit sig nödsakad föreslå en minskning av anslaget med 1,000 kronor till

7,000 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag anser jag mig böra biträda och hemställer därför,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till svenska föreningen för dövas väl för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . . kronor 7,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

295

J. Yrkesundervisningen.

[173.] 1. Tekniska läroverk: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är
nu uppfört med 1,186,000 kronor. Beträffande personalförteckning och avlöningsstat
hänvisas till statsliggaren, sid. 539 ff. Skolöverstyrelsen har för
nästa budgetår hemställt örn ett anslag av 1,314,720 kronor.

I de i avlöningsstaten ingående olika posterna ha ifrågasatts följande
ändringar:

Överstyrelsen har föreslagit inrättande av två nya lektorstjänster vid tekniska
läroverket i Stockholm, vilket beräknas medföra en höjning av anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 22,600
kronor.

Läroanstaltens styrelse hade framlagt en plan för utvecklingen under läsåren
1940/41 till och med 1944/45, under vilken tid antalet klassavdelningar
skulle stiga från 12 till 39 och antalet elever från 300 till 1,000, samt
hemställt om inrättande av 3 nya lektorstjänster. Styrelsen hade även starkt
framhållit behovet av ordinarie lektorer för planläggning och utrustning av
de fem institutioner, som skulle upprättas, nämligen för byggnadsteknik,
maskinteknik, elektroteknik, fysik och kemi. Överstyrelsen funne det sistnämnda
skälet vara synnerligen tungt vägande och hemställde därför enträget
om utökande av antalet lektorstjänster till fem. Detta innebure en ökning
med två nya tjänster och vore således en avprutning på styrelsens
förslag, föranledd av hänsyn till det statsfinansielia läget. Att gå längre i
besparingssyfte och ställa någon av de fem angivna institutionerna utan
ordinarie företrädare skulle, som styrelsen även framhölle, med all sannolikhet
medföra sådana konsekvenser med avseende på användningen av de
för laboratoriernas utrustning avsedda medlen, att besparingssyftet förfelades.
Överstyrelsen räknade därför med fem lektorstjänster vid tekniska
läroverket i Stockholm. För de övriga läroverken räknade överstyrelsen
med oförändrat antal lektorstjänster, enär en eventuell överflyttning av en
eller annan lektorstjänst till Norrköping (jfr propositionen nr 154 till 1940 års
lagtima riksdag) icke inverkade på totala kostnaden, då Norrköping tillhörde
samma dyrortsgrupp som de städer, vilkas tekniska läroanstalter närmast
skulle komma i fråga att avstå något lektorat. Hela antalet lektorstjänster
skulle för budgetåret 1941/42 sålunda bliva 53.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, nu 17,670 kronor, bör enligt skolöverstyrelsens förslag
höjas med 300 kronor. Anslagsmedlen av 6,400 kronor till arvoden åt
skolläkare skulle sålunda ökas med 100 kronor (30 kronor på grund av till -

296

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

kornsten av en parallellavdelning till andra årsklassen vid tekniska gymnasiet
i Borås och 70 kronor på grund av ökat antal klassavdelningar med
aftonundervisning vid tekniska läroverket i Stockholm) och anslagsmedlen
av 7,700 kronor till arvoden åt bokförings- och skrivbiträden åt rektorer
med 200 kronor (läroverket i Stockholm).

Vid beräkningen av delposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal: Grundavlöningar m. m. har överstyrelsen förutsatt,
att de för läsåret 1940/41 anordnade parallellavdelningarna skola bibehållas
även under läsåret 1941/42, dock med den ändringen, att vid tekniska gymnasiet
i Borås inrättas en parallellavdelning till andra klassen samt att vid tekniska
gymnasiet i Göteborg antalet parallellavdelningar i första och tredje
klasserna ökas med en och i andra klassen minskas med en. Härtill skulle
komma ytterligare en kostnadsökning därigenom, att vid linjeuppdelningen
i tredje årsklassen vid sistnämnda gymnasium antalet elever på maskintekniska
linjen väntades bli så stort, att undervisningen måste dubbleras i de
ämnen, som icke vore gemensamma för denna linje och någon av de andra.
För tekniska läroverket i Stockholm har överstyrelsen beräknat en automatisk
ökning med tre aftonklasser. Slutligen har överstyrelsen vid sina anslagsberäkningar
förutsatt, dels att de nämnda två ordinarie lektorstjänsterna
inrättas, dels att under denna delpost beräknas ett belopp av 300 kronor,
motsvarande av Kungl. Majit den 10 maj 1940 fastställd ersättning till en
gymnastikvaktmästare för arbete med tillsyn m. m. vid tekniska gymnasiets
i Göteborg gymnastiklektioner, dels att de ur delposten utgående anslagsmedlen
av 3,800 kronor till övningar i lantmäteri höjas med 350 kronor
på grund av ökat antal klassavdelningar vid tekniska gymnasierna i Borås
och Göteborg, dels oclc att de ur delposten utgående anslagsmedlen av 2,500
kronor till föredrag om arbetarskydd och hygien i nuvarande ekonomiska
läge minskas med 700 kronor. Bland annat med anledning härav har delposten
uppskattats till förslagsvis 447,000 kronor, vilket innebär en höjning
med 27,000 kronor.

Delposten till rörligt tillägg, som av överstyrelsen uppskattats efter
ett procenttal av 15, har föreslagits höjd med 55,000 kronor till 130,000
kronor.

Den under avlöningsanslaget såsom särskilda uppbördsmedel upptagna
posten till hyror och hyresersättningar m. m., nu 23,570 kronor, har
överstyrelsen för nästa budgetår beräknat till 24,550 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 980 kronor.

Statskontoret har anfört, bland annat, att två nya lektorstjänster vid tekniska
läroverket i Stockholm borde inrättas endast under förutsättning, att
det angivna behovet av ordinarie lektorstjänster för de olika institutionerna
vid nämnda läroverk icke kunde ordnas genom överflyttning av lektorstjänster
från andra tekniska läroverk.

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

297

Med hänsyn till den återhållsamhet, som i nuvarande läge måste iakttagas,
när det gäller nyinrättande av ordinarie tjänster, anser jag mig för
närvarande endast kunna förorda inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska
läroverket i Stockholm. Om — såsom vid anmälan av motsvarande
anslagsfråga förra året av mig förutsattes — det starka behovet av ordinarie
lärare vid tekniska läroverket i Norrköping skall tillgodoses genom förflyttning
av lektorstjänster till detta läroverk från andra, synes det knappast
möjligt att i enlighet med statskontorets påpekande ordna lärarfrågan även
vid tekniska läroverket i Stockholm på detta sätt. I övrigt tillstyrker jag
skolöverstyrelsens förslag med de ändringar, som betingas av den av 1940
års urtima riksdag beslutade ändrade uppställningen av avlöningsstater.

Med ledning av från skolöverstyrelsen infordrade uppgifter beräknar jag,
under hänvisning vad detaljerna beträffar till handlingarna i ärendet, de i
avlöningsstaten upptagna posterna på följande sätt.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilken bör innefatta
även den nuvarande anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
torde böra uppföras med förslagsvis 688,500 kronor (+ 1,600
kronor). Delposterna till arvoden åt skolläkare samt till bokförings- och
skrivbiträden åt rektorer böra i enlighet med överstyrelsens förslag höjas
med 100 kronor, respektive 200 kronor till 6,500 kronor respektive 7,900
kronor. Delposten till arvoden åt bibliotekarier torde böra uppföras med
oförändrat belopp, 3,570 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal skulle vid bifall till skolöverstyrelsens förslag upptagas
med 483,300 kronor. Om emellertid vid bifall till mitt förslag endast
en ordinarie lektorstjänst inrättas, skulle posten höjas med omkring 7,000
kronor för bestridande av de ökade kostnaderna för undervisning genom
icke-ordinarie lärare. Jag utgår emellertid från att ett belopp av 485,000
kronor skall vara tillräckligt. Härtill bör läggas ett belopp av 15,000 kronor
på grund av den av 1940 års urtima riksdag beslutade arvodesregleringen
för vissa timlärare, varför anslagsposten bör uppföras med (485,000 +
+ 15,000 =) 500,000 kronor ( + 70,000 kronor). I likhet med vad för närvarande
är fallet synes anslagsposten böra betecknas förslagsvis. Anslagsposten
till rörligt tillägg torde kunna beräknas till 122,000 kronor ( + 47,000
kronor). Mot det av överstyrelsen såsom särskilda uppbördsmedel beräknade
beloppet av 24,550 kronor, belöpande på hyror och hyresersättningar m. m.,
synes intet annat vara att erinra än att beloppet torde böra för avrundning
av avlöningsanslagets slutsumma uppföras med 24,470 kronor. Avlöningsanslaget
bör alltså för nästa budgetår uppföras med 1,304,000 kronor, innebärande
en anslagsökning med 118,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels på personalförteckningen för de tekniska läroverken
uppföra ytterligare en lektorstjänst;

Departe mentschefen.

298

1941. åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

dels godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 688,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare kronor 6,500

b. Arvoden åt bibliote karier

... » 3,570

c. Arvoden åt bokförings och

skrivbiträden
åt

rektorer. . » 7,900 » 17,970

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................ » 500,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... » 122,000

Summa kronor 1,328,470
Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.. . . . . kronor 24,470

Nettoutgift kronor 1,304,000;

dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av. . . . kronor 1,304,000.

[174.] 2. Tekniska läroverk: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag
är nu uppfört med 102,900 kronor. Beträffande anslagets disposition
hänvisas till statsliggaren, sid. 542. Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår anfört, att de för tekniska läroverket i Stockholm
beräknade anslagsmedlen till bränsle, lyse och vatten enligt uppgift
kunde sänkas med 1,025 kronor till 4,000 kronor. Emellertid hade posten
till övriga expenser vid läroverket visat sig otillräckligt, varför överstyrelsen
föresloge en ökning med 1,025 kronor eller samma belopp, varmed läroverkets
andel av delposten till bränsle, lyse och vatten skulle minskas. De
särskilda uppbördsmedlen hade för budgetåret 1940/41 upptagits till ett belopp
av 8,925 kronor. Häri inginge ersättning för värme och, i vissa fall,
lyse i vaktmästarbostäderna, vilka ersättningar för innevarande budgetår beräknats
uppgå till 1,900 kronor. Sedan byggnadsstyrelsen nu i huvudsak
fastställt ersättningarna till sammanlagt 1,200 kronor, borde posten minskas
med (1,900 —1,200=) 700 kronor och anslaget därför höjas med detta
belopp till 103,600 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

299

I särskild, till ecklesiastikdepartementet den 11 december 1940 inkommen
framställning har skolöverstyrelsen hemställt örn vissa ytterligare anslagshöjningar,
föranledda därav, att tekniska gymnasiet i Örebro beräknas kunna
vid ingången av vårterminen 1942 inflytta i en ny gymnasiebyggnad (innehållande
lokaler för de kemisk-tekniska och elektrotekniska avdelningarna),
vars uppförande av stadens drätselkammare påbörjats i november 1940. Med
anledning härav uppkommer enligt överstyrelsens beräkning en merkostnad
under omkostnadsanslaget för första halvåret 1942 av 7,900 kronor, varav
6,750 kronor — inklusive 550 kronor såsom arvode åt en extra eldare —
belöpa på utgifter för bränsle, lyse och vatten samt 1,150 kronor på övriga
expenser (städning).

På grund av de höjda bränslepriserna torde anslagsmedlen till bränsle,
lyse och vatten böra höjas med i runt tal 15,000 kronor. Å andra sidan
torde emellertid de på tekniska läroverket i Stockholm belöpande anslagsmedlen
kunna på sätt skolöverstyrelsen föreslagit sänkas med 1,025 kronor.
För ändamålet bör alltså beräknas en anslagshöjning med omkring 14,000
kronor. Denna höjning torde även få anses täcka den merkostnad, som
uppkommer, därest tekniska gymnasiet i Örebro under nästa budgetår kan
taga det nya läroverkshuset i besittning. En mindre höjning av anslagsmedlen
till övriga expenser vid Stockholmsläroverket lärer böra vidtagas,
förslagsvis med 600 kronor. Skulle medlen med hänsyn till Örebrogymnasiets
ökade medelsbehov efter inflyttningen i de nya lokalerna visa
sig otillräckliga, torde det få ankomma på Kungl. Majit att anvisa det
ytterligare belopp, som kan befinnas oundgängligen erforderligt, liksom även
medel till bestridande av de under nästföljande punkt omnämnda flyttningskostnaderna.
Under omkostnadsanslaget för de tekniska läroverken
böra vidare, i enlighet med de numera godkända principerna för bestridande
av sådana kostnader, upptagas särskilda medel till sjukvård m. m., vilka
torde böra beräknas till 1,700 kronor. I övrigt har överstyrelsens förslag
icke givit mig någon anledning till erinran. Anslaget bör sålunda — med
beaktande av att anslaget höjes med 700 kronor på grund av de särskilda
uppbördsmedlens minskning — för nästa budgetår ökas med (14,000 +
600 + 1,700 + 700=) 17,000 kronor till 119,900 kronor. Jag hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 119,900.

[175 ] 3. Tekniska läroverk: Materiel, Socker m. m., reservationsanslag.
Beträffande fördelningen av detta anslag, nu 42,500 kronor, hänvisas
till sid. 542 f. i statsliggaren. För innevarande budgetår ha de ur
anslaget utgående löpande anslagsmedlen av statsfinansiella skäl minskats
med 6,000 kronor (jfr 1940 års åttonde huvudtitel, sid. 216). Skolöversty -

Departe mentschefen.

Departementschefen
.

Departe mentschefen.

300 1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

reisen har i sina ursprungliga anslagsäskanden för nästa budgetår ifrågasatt
en ytterligare anslagsminskning med 3,200 kronor till 39,300 kronor. Överstyrelsen
har härvid räknat med att, i den mån anslagsmedlen icke förslå
till nödvändig anskaffning av materiel och böcker m. m., kostnaderna härför
få bestridas av elevavgifter. En mindre jämkning uppåt av de till läroverken
i Göteborg och Stockholm utgående anslagsmedlen till böcker, samlingar
och undervisningsmateriel har av överstyrelsen ansetts motiverad.

Sedermera har överstyrelsen i den under nästföregående punkt omförmälda
särskilda framställningen hemställt, att till laboratorieutrustning och
undervisningsmateriel jämte flyttningskostnad m. m. för tekniska gymnasiet
i Örebro måtte anvisas ett engångsbelopp av 17,800 kronor. Av handlingarna
i ärendet inhämtas, att gymnasiets styrelse hemställt örn anvisande
av tillhopa 47,500 kronor för ändamålet, varav 22,500 kronor till utrustning
för de kemiska laboratorierna, 24,000 kronor till de elektrotekniska
laboratorierna samt 1,000 kronor till överflyttning av materiel.

Då tekniska gymnasiet i Örebro, såsom av nästföregående punkt framgår,
beräknas kunna vid början av vårterminen 1942 taga i besittning nya lokaler,
torde det vara nödvändigt att anvisa medel till laboratorieutrustning
m. m. Jag kan likväl icke tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas högre
belopp än 14,000 kronor frånsett flyttningskostnader, vilka torde böra gäldas
från omkostnadsanslaget. Med detta belopp torde anslaget till materiel,
böcker m. m. alltså böra ökas. Å andra sidan tillstyrker jag i enlighet
med överstyrelsens förslag en minskning av de löpande anslagsmedlen med

3,200 kronor. Anslaget bör alltså uppföras med (42,500 + 14,000 — 3,200=)

53,300 kronor, vilket innebär en höjning med 10,800 kronor. Såsom i 1940
års åttonde huvudtitel framhållits, torde de tekniska läroverken fortfarande
böra i ökad omfattning taga inflytande elevavgifter i anspråk för ifrågavarande
ändamål. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 53,300.

[176.] 4. Tekniska läroverk: Stipendier. Detta anslag sänktes för
innevarande budgetår från 10,500 kronor till 9,000 kronor genom indragning
av de tidigare ur anslaget utgående resestipendierna och disponeras
nu endast till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
de tekniska faekskolorna. Skolöverstyrelsen har hemställt örn oförändrat anslag
för nästa budgetår.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:
måtte föreslå riksdagen

att till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av..................kronor 9,000

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

301

[177.] 5. Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid
tekniska gymnasiet i Norrköping. Detta anslag är nu uppfört med

3,200 kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt örn oförändrat anslag för nästa
budgetår.

Jag biträder detta förslag och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid
tekniska gymnasiet i Norrköping för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av....................kronor 3,200.

[178.] 6. Understöd åt handelsgymnasier. Detta anslag var för budgetåret
1939/40 uppfört med 378,900 kronor men sänktes för budgetåret 1940/41
på grund av de statsfmansiella förhållandena till 349,700 kronor. Beträffande
anslagets fördelning hänvisas till statsliggaren, sid. 543, och beträffande
tidigare utgående anslag m. m. till 1940 års åttonde huvudtitel, sid.
218. Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte
uppföras med oförändrat belopp, 349,700 kronor.

De av gymnasierna ingivna ekonomiska redogörelserna avspeglade i åtskilliga
fall en bekymmersam ställning. Den ökning av olika driftkostnader,
som den pågående stegringen av vissa indexkurvor förebådade, kunde
naturligtvis i någon mån mötas genom inknappning och besparande åtgärder,
men handelsgymnasierna vore dock bundna vid vissa gränser i
fråga om viktiga såväl inkomster som utgifter. Terminsavgiften i de tvååriga
kurserna kunde ej höjas utöver i författningen fastställt maximum,
och å andra sidan vore för de ordinarie lärarna vissa minimilöner bestämda.
Med den stora betydelse inkomsten av elevavgifter hade i dessa skolors
budget — upp till cirka 25 procent av omslutningen — kunde en opåräknad
nedgång i elevantalet skapa stora svårigheter. I regel hade handelsgymnasieruas
ekonomi ännu ej vunnit den trygghet, som önskligt vore, och
de hade inga egna resurser att stödja sig på vid inträffande ekonomiska
påfrestningar.

Vad beträffade anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 kunde förhållandena
ej med visshet överblickas. Stor sannolikhet talade emellertid för att liknande
ekonomiska svårigheter, som ovan berörts i fråga om förhållandena för
närvarande, skulle göra sig gällande. Vid övervägandet av storleken av
det statliga stöd, varom här vore fråga, funne sig överstyrelsen under
sådana förhållanden icke kunna föreslå någon sänkning utöver den, som
redan vidtagits för budgetåret 1940/41.

Såsom skolöverstyrelsen påpekat, ha dessa läroanstalter i allmänhet svag
ekonomi och måste i stor utsträckning lita till stöd från statens och kommunernas
sida för att kunna bestrida de av verksamheten föranledda utgifterna.
De ökade kostnaderna för löner och andra utgifter lia icke medfört
en motsvarande höjning av statsanslaget, vilket fastmer för innevarande
budgetår undergått en kraftig reduktion. Såvitt jag kan bedöma, är det

Departe mentschefen.

302

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

icke gärna möjligt att ytterligare minska detta anslag, och jag anser mig
därför böra i likhet med skolöverstyrelsen föreslå, att det uppföres med
oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Understöd åt handelsgymnasier för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av..........kronor 349,700.

[179.j 7. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag.
Belastningen på detta anslag har enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
utgjort:

Budgetår	Anslag kronor	Nettoutgift kronor
1937/38 ........	........ 1,860,000	2,474,800
1938/39 ........	........ 2,400,000	2,456,300
1939/40 ........	........ 2,600,000	2,299,900
1940/41 ........	........ 2,400,000

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget belöpa förslagsvis

2,120,000 kronor (föregående budgetår 2,200,000 kronor) på understöd till avlöning
åt lärare och förslagsvis 280,000 kronor (föregående budgetår 400,000
kronor) på understöd till undervisningsmateriel. Sedan styrelsen för Göteborgs
stads skolor för yrkesundervisning ansökt örn understöd med 166,820 kronor
för anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel för nyuppförda
yrkesskolebyggnader, tillstyrkte skolöverstyrelsen, att den erforderliga medelsanvisningen
fördelades på ett par budgetår, samt hemställde, att Kungl. Majit
måtte förklara hinder ej möta mot att nämnda anslagsbelopp av 280,000
kronor överskredes med 100,000 kronor. Under erinran örn nödvändigheten
av att under rådande förhållanden den största sparsamhet iakttoges med avseende
på det allmännas utgifter förklarade Kungl. Majit den 30 augusti 1940
hinder icke möta för skolöverstyrelsen att för budgetåret 1940/41 tilldela
styrelsen för Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning statsunderstöd
för ifrågavarande ändamål med högst 100,000 kronor, även om därigenom
anslagsposten till understöd till undervisningsmateriel komme att överskridas.

För innevarande budgetår gälla vissa restriktiva bestämmelser i fråga örn
beviljande av understöd. Sålunda har skolöverstyrelsen att vid prövning
av ansökningar örn statsunderstöd tillämpa strängare bedömningsgrunder
vad beträffar understöd till vissa kortare kurser och till språkundervisning
samt till anskaffande av undervisningsmateriel. Härjämte har en höjning
föreskrivits beträffande det minimiantal elever vid yrkesskolkurs, som erfordras
för att statsunderstöd skall kunna utgå.

Skolöverstyrelsen, som förutsatt, att de nu gällande anslagsrestriktionerna
skola tillämpas jämväl under nästa budgetår, har hemställt om oförändrat anslag
för nästa budgetår. På grund av nu rådande förhållanden räknade över -

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

303

styrelsen icke med någon nämnvärd utvidgning av yrkesundervisningen
genom tillkomsten av nya kurser i andra fall än i fråga om detaljhandelsundervisning
samt i övrigt på platser, där det lokala behovet av yrkesutbildning
bäst kunde tillgodoses genom att nya kurser ordnades i utbyte
mot andra kurser, som redan fyllt sin uppgift att tillgodose det lokala utbildningsbehovet
för en tid framåt. Såvitt överstyrelsen kunde finna, torde
anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 icke behöva beräknas högre än för
innevarande budgetår.

Statskontoret har biträtt överstyrelsens förslag. Ehuru statskontoret med
hänsyn till rådande finansiella läge skulle funnit önskvärt, att en begränsning
av medelsanvisningen kunde ske, hade ämbetsverket, som övervägt
olika åtgärder för att nedbringa anslagsbehovet, likväl icke ansett sig kunna
framlägga något förslag i sådant hänseende.

Statens arbetsmarknadskommission har i avgivet utlåtande, som avser jämväl
de under punkterna 180 och 181 i det följande berörda anslagen, anfört:

Därest en omfattande arbetslöshet, speciellt bland ungdomen, skulle komma
att göra sig gällande under nästa budgetår, syntes det arbetsmarknadskommissionen
angeläget, att yrkesundervisningen i landet icke blott upprätthölles
i normal utsträckning utan även utvidgades i görligaste mån.

Kommissionen, som för närvarande svårligen kunde bedöma anslagsbehovets
storlek för nästa budgetår, ville emellertid såsom sin mening uttala,
att fördelningen av anslagsbeloppen till verkstadsskolorna för arbetslös ungdom
under den tid, varom här vore fråga, borde underkastas de modifikationer,
som kunde betingas av en eventuell förskjutning i fråga om ungdomsarbetslösheten.
På grund härav erforderliga jämkningar torde kunna
åvägabringas av skolöverstyrelsen i samarbete med kommissionen vid avgivande
till Kungl. Maj:t av förslag om fördelning av anslag.

Aven beträffande yrkesskolorna i övrigt torde särskilt under nuvarande
förhållanden läget på arbetsmarknaden böra i tillbörlig grad beaktas, varför
i detta avseende samråd mellan skolöverstyrelsen och kommissionen borde
äga rum jämväl i fråga örn verksamheten vid de kommunala skolorna för
yrkesundervisning.

Kommissionen ville slutligen framhålla, att såväl kommunala som enskilda
undervisningsanstalter borde vara skyldiga att medverka till anordnande av
sådan särskild utbildningsverksamhet — även utom skolornas ordinarie ram
— som kunde bli erforderlig på grund av en under budgetåret inträdande
arbetslöshet eller på grund av andra omständigheter, som kunde påkalla
åtgärder i angivet avseende.

De restriktioner i fråga om understöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning,
som gälla för innevarånde budgetår, torde såsom överstyrelsen
förutsatt böra äga bestånd även under budgetåret 1941/42. Jag förutsätter
dock, att Kungl. Majit skall äga medgiva sådan uppmjukning av bestämmelserna,
som må föranledas av utvecklingen på arbetsmarknaden eller eljest kan
befinnas erforderlig. I likhet med arbetsmarknadskommissionen finnér jag det
önskvärt, att läget på arbetsmarknaden beaktas vid prövning av frågor om

Departe mentschefen.

304

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

understöd till yrkesutbildningsanstalter av ifrågavarande slag. På sätt kommissionen
anfört, torde samråd i detta avseende böra äga rum mellan skolöverstyrelsen
och kommissionen. I annat sammanhang återkommer jag till
den av kommissionen berörda frågan örn understöd till verkstadsskolor för
arbetslös ungdom.

Med hänsyn bland annat till anslagsbelastningen under budgetåret 1939/
40 torde det vara möjligt att för budgetåret 1941/42 minska anslaget med
åtminstone 100,000 kronor till 2,300,000 kronor. Jag hemställer, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 2,300,000.

[180.] 8. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom, förslagsanslag.
Anslaget är nu uppfört med 1,050,000 kronor. Jag ämnar föreslå
Kungl. Majit att för riksdagen framlägga förslag i anledning av verkstadsskoleutreduingens
betänkande angående centrala verkstadsskolor m. m. (statens
offentliga utredningar 1938:26). I avbidan härpå torde förevarande anslag
böra i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföras med beräknat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdom beräkna för budgetåret 1941/42 ett förslagsanslag
av...................kronor 1,040,000.

[181] 9. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag.
Detta anslag, som tidigare utgick såsom reservationsanslag och för budgetåret
1939/40 var uppfört med 495,000 kronor, förändrades vid 1940 års lagtima
riksdag till förslagsanslag och är för budgetåret 1940/41 uppfört med ett
till 415,000 kronor sänkt belopp. I samband härmed har riksdagen medgivit,
att Kungl. Majit må under innevarande budgetår bevilja understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning med tillhopa 415,000 kronor. Av
detta belopp avses 385,000 kronor (föregående budgetår 450,000 kronor) till
understöd till avlöning av lärare och 30,000 kronor (föregående budgetår

45,000 kronor) till understöd till undervisningsmateriel. Skolöverstyrelsen har
hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

305

Understöden för budgetåret 1940/41 till enskilda anstalter för yrkesundervisning
vore ännu icke fördelade, men ansökningar hade inkommit till skolöverstyrelsen
till ett sammanlagt belopp å 690,723 kronor 62 öre. Aven örn
under normala förhållanden understöden väsentligt skulle kommit att understiga
de sökta beloppen, så utgjorde den av tidsförhållandena påkallade
beskärningen av understödsmöjligheterna ett allvarligt hinder för tillgodoseende
av sådana fackliga utbildningsbehov, som icke vore tillräckligt lokalt
betonade för att kunna vinna intresse från det kommunala initiativet och
därför måste tillgodoses genom enskilda anstalter. För budgetåret 1941/42
syntes minskning i understödsbehovet icke kunna påräknas, och för dettas
tillgodoseende skulle en höjning av anslaget kunna anses påkallad. På grund
av nu rådande förhållanden funne sig överstyrelsen emellertid icke böra
göra framställning örn en höjning av hithörande anslag utan endast böra
hemställa om anslagets bibehållande vid oförändrat belopp.

Statskontoret har yttrat:

Ehuru statskontoret till fullo insåge betydelsen av de enskilda skolor och
anstalter av olika slag, som åtnjöle understöd från förevarande anslag, och
beaktade de svårigheter, under vilka de — särskilt i rådande tidsläge —
måste arbeta, hade ämbetsverket likväl ansett sig böra överväga de möjligheter
till ytterligare beskärning av anslaget, som kunde stå till buds. Därvid
hade ämbetsverket utgått från att en med säkerhet till minskade utbildningsmöjligheter
för manliga elever ledande ytterligare indragning eller nedsättning
av understödet utöver vad som kunde bli följden av den redan
förut knappa medelstillgången icke vore ur arbetsmarknadssynpunkter tillrådlig.
Däremot syntes det statskontoret kunna ifrågasättas, om icke åtminstone
vissa av de kvinnliga kurser, vilka för närvarande åtnjöte understöd
från anslaget, vore av den art, att de borde kunna tills vidare inställas
eller i varje fall fortgå utan understöd av statsmedel. En begränsning av
medelsbehovet å anslaget till ett belopp, understigande 400,000 kronor skulle
måhända härigenom visa sig möjlig att åstadkomma.

Såsom av punkten 179 framgår, har statens arbetsmarknadskommission
anfört, att, därest en omfattande arbetslöshet, speciellt bland ungdomen,
skulle komma att göra sig gällande under nästa budgetår, det syntes angeläget,
att yrkesundervisningen i landet icke blott upprätthölles i normal
utsträckning utan även utvidgades i görligaste mån. Med hänsyn härtill
synes det icke välbetänkt att ytterligare minska detta anslag, som för innevarande
budgetår reducerats med icke mindre än 80,000 kronor. Jag tillstyrker
därför i likhet med skolöverstyrelsen, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med oförändrat belopp. Anslaget torde böra disponeras på samma
sätt som under innevarande budgetår. Vad jag under punkten 179 anfört
rörande samråd mellan skolöverstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen
bör i tillämpliga delar gälla även enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1941/
42 bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med tillhopa 415,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll laki. 1 sami. Nr 1 Del 11.

Departe mentschefen.

306

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

dels och till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 415,000.

[182 ] 10. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag.
De för detta ändamål under nedan nämnda budgetår anvisade anslagen
och belastningen å dessa anslag enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
framgå av följande sammanställning:

Budgetår	Anslag kronor	Belastning kronor
1937/38 ..........	......... 430,000	724,117
1938/39 ..........	......... 650,000	883,194
1939/40 ..........	......... 700,000	863,443
1940/41 ..........	......... 730,000

Under innevarande budgetår gäller, att skolöverstyrelsen vid prövning av
ansökningar örn stipendieanslag skall iakttaga skärpt behovsprövning. Beträffande
innebörden härav torde få hänvisas till 1940 års åttonde huvudtitel,
sid. 232 f.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Det belopp, som under hudgetåret 1939j40 kommit till användning för
ifrågavarande ändamål, utgjorde 855,494 kronor 17 öre. Trots den höjning
av anslaget, som beslutades av 1939 års riksdag — från 650,000 kronor
till 700,000 kronor — hade anslaget alltså överskridits. Härav framginge,
att utvecklingen inom yrkesundervisningen alltfort ginge i riktning mot
skolformer med heldagsundervisning, vid vilka elevstipendier kunde ifrågakomma.
En del av överskridandet av anslaget syntes dock böra anses bero
på genom tidsförhållandena förorsakade ekonomiska svårigheter för elevernas
hem, varigenom en del elever måst hänföras till högre behovsgrad än eljest
skulle ha varit behövligt.

För hudgetåret 1940141 torde kunna förutses, att den för de närmast föregående
budgetåren konstaterade utvecklingsgången på grund av rådande
ekonomiska förhållanden kunde komma att i mindre grad märkas, så att en
därav beroende ökning av anslagsbehovet icke nämnvärt skulle giva sig tillkänna.
Däremot syntes en ökning av det individuella stipendiebehovet på
grund av hemmens i många fall försämrade ekonomi komma att märkas.
Denna behovsökning torde i någon mån komma att minska den anslagsbesparing,
som avsetts med den skärpta behovsprövning, vilken skulle tilllämpas
vid beviljande av anslag till elevstipendier under innevarande budgetår.
Överstyrelsen räknade dock icke med att det anvisade anslaget skulle
behöva överskridas.

För hudgetåret 1941142 syntes samma omständigheter, som överstyrelsen
nyss berört beträffande budgetåret 1940/41, komma att göra sig gällande.
Att nu bedöma, i vilken grad de olika omständigheterna kunde komma
att påverka anslagsbehovet, vöre givetvis icke möjligt. En tendens till i

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

307

någon mån ökat stipendiebehov torde dock kunna anses vara sannolik.
Genom strängt bedömande av inkommande ansökningar torde anslagsbehovet
emellertid enligt överstyrelsens förmenande kunna begränsas till samma
belopp, som anvisats för budgetåret 1940/41, alltså till 730,000 kronor.

Jag utgår från att stipendieutdelningen även under nästa budgetår sker
under iakttagande av den skärpta behovsprövning, som enligt vad ovan
anförts tillämpas under innevarande budgetår. Då skolöverstyrelsens beräkning
av anslagsbehovet icke givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Jag hemställer
således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 730,000.

[183.] 11. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört
med 900,000 kronor. I avbidan på den under punkten 180 omförmälda
propositionen torde i riksstatsförslaget för nästa budgetår anslaget böra uppföras
med beräknat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom beräkna för budgetåret 1941/42
ett förslagsanslag av................kronor 856,000.

[184.] 12. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag. Anslaget är uppfört med

168,100 kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid 546 f.

Skolöverstyrelsen har förordat, att anslaget för nästa budgetår sänkes till
164,590 kronor. Följande ändringar i det nuvarande anslaget föreslås:

ökning eller
minskning
kronor

1) Minskning av kostnaderna för lärarlöner på grund av pågående omorgani -

sation av skolan.................................... — 5,300

2) Ökning av ersättningar till vissa lärare för minskad löneinkomst...... + 2,415

3) Uppräkning av posten till dyrtidstillägg...................... -f 2,510

4) Vissa organisatoriska förändringar......................... — 1,500

5) Minskad utgift för provisorisk löneförbättring åt underlärare........ —1,625

Departe mentschefen.

Summa minskning 3,510.

308

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

Av skolöverstyrelsens anslagsäskanden inhämtas bland annat:

Minskad lönekostnad. Skolans styrelse hade meddelat, att genom
den fullständiga avvecklingen av byggnads- och maskinyrkesskolorna samt
indragning av den för dessa skolor avsedda förberedande kursen inom
aftonskolan lärarlönerna, inberäknat arvodena för avdelningsföreståndarbefattningarna
för de båda yrkesskolorna, i jämförelse med budgetåret 1938 39
komme att minskas med tillhopa 29,419 kronor 40 öre. Genom indragningen
uppstode emellertid en nedgång i skolans inkomster av elevavgifter
med sammanlagt 7,980 kronor.

Överstyrelsen erinrade örn att 1936 års yrkesskolsakkunniga beräknat utgiftsminskningen
i lärarlöner under andra övergångsåret till i runt tal 18,800
kronor och under tredje övergångsåret, d. v. s. budgetåret 1941/42, till i
runt tal 28,900 kronor. Då styrelsen uppskattat minskningen för budgetåret
1941/42 till 29,419 kronor 40 öre, kunde alltså, jämfört med innevarande
budgetår, beräknas en ytterligare utgiftsbesparing på i runt tal
(29,400—18,800=) 10,600 kronor, vilken besparing enligt beslutade fördelningsgrunder
borde komma staten och Stockholms stad till godo med hälften,
5,300 kronor, vardera. Posten till bidrag till tekniska skolan, 124,i200
kronor, borde därför minskas med 5,300 kronor till 118,900 kronor, med
rätt för skolan att i mån av behov överskrida posten med högst 3,390 kronor,
motsvarande hälften av den minskning i elevavgifter, som, enligt av
skolans styrelse lämnad uppgift, inträtt på grund av genom skolans omorganisation
minskat antal elever. Stockholms stads nuvarande bidrag till
skolan —- 36,402 kronor förutom halva kostnaden för dyrtidstillägg till
befattningshavare vid skolan — borde minskas med samma belopp, 5,300
kronor, till 31,102 kronor, dock att bidraget borde få överskridas enligt
samma grunder, som föreslagits beträffande statens bidrag.

Ersättningar för minskad löneinkomst. I propositionen 1938:
158 hade tillstyrkts, att ersättning finge utgå till vissa lärare, som genom
skolans omorganisation förlorade sin anställning vid skolan, och att staten
därvid skulle bidraga med s/s och staden med 2/s av kostnaderna. Såväl
Överlärare som underlärare borde erhålla ersättning i den utsträckning, som
1936 års yrkesskolsakkunniga föreslagit. A ersättningsbeloppen skulle utgå
dyrtidstillägg i enlighet med de grunder, som gällde för befattningshavare
vid statens oreglerade verk. I sin skrivelse 1938: 314 hade riksdagen som
sin mening uttalat, att fog syntes föreligga för ersättning i den omfattning,
som i propositionen förordats.

Summan av de ersättningar, som enligt berörda sakkunnigas förslag skulle
utbetalas under budgetåret 1941/42, utgjorde 11,343 kronor, varav 4,890 kronor
såsom årlig ersättning och återstoden, 6,453 kronor, såsom engångsersättning.
Till dessa ersättningar skulle staten bidraga med 3/-p> eller 6,806
kronor, medan staden skulle svara för återstoden, 4,537 kronor. I likhet
med vad som skett under budgetåren 1939/41 torde i ersättningsbeloppen
böra inarbetas dyrtidstillägg med 31 procent och berörda belopp alltså höjas
med 3,516 kronor till 14,859 kronor. Av sistnämnda belopp borde staten
alltså svara för 8,915 kronor och staden för 5,944 kronor. Då för innevarande
budgetår för samma ändamål upptagits anslag från staten med
6.500 kronor och bidrag från staden med 4,332 kronor, borde alltså för
budgetåret 1941/42 anvisas ett med (8,915 — 6,500=) 2,415 kronor ökat
statsanslag och bidraget från staden ökas med (5,944 — 4,332 =) 1,612 kronor.

Dyrtidstillägg. Under budgetåret 1941/42 minskades det belopp, på
vilket dyrtidstillägg skulle utgå, genom den då inträdande nedgången i

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen. 309

skolans utgifter för lärarlöner. Å andra sidan borde på grund av stegrat
levnadskostnadsindex posten till bestridande av kalva kostnaden för dyrtidstillägg
till befattningshavare vid skolan höjas med 2,510 kronor.

Vissa organisatoriska förändringar. Skolans styrelse hade framhållit,
att, då frågan om skolans fortsatta omorganisation på grund av det
stats finansiella läget sannolikt måste ställas på framtiden, möjlighet funnes
att inom ramen för nuvarande anslag vidtaga vissa önskvärda omläggningar
utan att därigenom omorganisationsfrågan behövde föregripas. De av skolstyrelsen
föreslagna förändringarna kunde sammanfattas i följande punkter:

1. Undervisningen i tekniska ämnen i aftonskolan indrages från och med
höstterminen 1941, i den mån respektive ämnen icke äro behövliga för de
konstindustriella linjerna. Härigenom minskades avlöningskostnaderna med
14,517 kronor. Då emellertid samtidigt i elevavgifterna beräknades en minskning
med 7,280 kronor, uppstode en nettobesparing i jämförelse med läsåret
1938/39 med 7,237 kronor.

2. En vaktmästartjänst indrages. Besparing: 1,345 kronor.

3. Indragning av vissa frivilliga ämnen i skolan för kvinnliga lärjungar
(aritmetik, geometri, varukännedom, svenska och bokföring). Eleverna kunna
i aftonskolan få undervisning i dessa ämnen. Besparing: 3,003 kronor.

4. I tekniska skolan för kvinnliga lärjungar införas föreläsningar i yrkesorientering,
yrkesekonoini samt »bostaden» under sammanlagt 3 timmar i
veckan. Merkostnad: 2,160 kronor.

5. Kvinnliga skolan göres tillgänglig för såväl manliga som kvinnliga
elever och ombildas sålunda till en förberedande dagskola.

6. Aftonskolan göres likaledes tillgänglig för såväl manliga som kvinnliga
elever och ordnas sålunda soln en förberedande aftonskola.

7. Läsåret i förberedande dagskolan utökas från 7 till 9 månader. Kostnadsökning:
5,400 kronor.

8. I stället för den för högre konstindustriella skolan för närvarande upptagna
överlärarbefattningen i högre konstindustriell fackteckning inrättas
4 överlärarbefattningar i fackteckning för skilda yrken. Därjämte göres
överläraren i dekorationsmålning till Överlärare i samma ämne och fackteckning
för dekorationsmålare. Kostnadsökning: 1,700 kronor.

9. Rektorsbefattningen sammanslås med föreståndarbefattningen för högre
konstindustriella skolan.

10. En särskild anslagspost å 1,500 kronor beräknas för avlöning av
rektors sekreterare och kanslist.

Överstyrelsen funne det i likhet med skolans styrelse önskvärt, att — i
avvaktan på en verklig omorganisation — sådana förbättringar inom nuvarande
anslagsram vidtoges, som icke föregrepe den kommande omorganisasationen.
Vissa förändringar betingades av den redan vidtagna begränsningen
i skolans verksamhet i och med indragningen av byggnadsfackskolan
och maskinfackskolan samt därmed samhörande delar av tekniska aftonskolan.
En härigenom betingad ändring av skolstyrelsens sammansättning
syntes överstyrelsen ligga nära till hands. Det vore uppenbart, att det hädanefter
icke komme att förefinnas samma motiv som tidigare för att en av
styrelseledamöterna skulle utses av tekniska högskolans lärarkollegium.
Däremot torde styrelsens direkta förbindelser med hantverk och industri
snarast möjligt böra givas önskvärd omfattning. Härvidlag syntes man ej
behöva befara, att en statlig organisation föregrepes på något sätt. 1936
års yrkesskolsakkunniga bade beträffande styrelsens för den omorganiserade

310

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

skolan sammansättning föreslagit tre alternativ. För att icke heller i denna
del föregripa en slutlig utformning av bestämmelserna ville överstyrelsen
emellertid för närvarande stanna vid att föreslå, att den nuvarande styrelsen
från och med den 1 juli 1941 utökades med tre av Kungl. Majit tills
vidare för ett år i taget utsedda ledamöter, närmast representerande företagare-
och arbetareorganisationer inom industri och hantverk.

Ehuru den sålunda förstärkta styrelsen lämpligen torde givas tillfälle att
i första hand bereda de detaljerade förslag beträffande verksamhetens ordnande
under övergångsåren, som kunde befinnas påkallade, syntes dock en
del av skolstyrelsens nu framlagda förslag vara av den art, att de redan från
och med nästkommande budgetår borde genomföras. Detta gällde bland
annat punkterna 1—3, vilka överstyrelsen sålunda tillstyrkte.

Frågan om införandet av föreläsningar, omnämnda under punkt 4, syntes
böra anstå för att av den förstärkta styrelsen eventuellt åter i sinom tid
upptagas.

Överstyrelsen ville på det livligaste tillstyrka, att tekniska skolan för
kvinnliga lärjungar och aftonskolan gjordes tillgängliga för såväl manliga
som kvinnliga elever (punkterna 5 och 6). Härigenom skulle av nuvarande
kvinnliga skolan skapas en förberedande dagskola, från vilken högre konstindustriella
skolan kunde rekryteras på ett mera tillfredsställande sätt än
för närvarande skedde. Beträffande önskvärdheten att få en aftonskola för
manliga och kvinnliga elever ville överstyrelsen erinra om att överstyrelsen
i sitt underdåniga utlåtande den 12 oktober 1938 över 1936 års yrkesskolsakkunnigas
förslag till omorganisation av tekniska skolan utförligt uppehållit
sig vid denna angelägenhet och förordat aftonskolans bibehållande. I
varje fall syntes det icke finnas någon rimlig anledning att utestänga kvinnliga
elever från undervisningen, så länge aftonskolan bibehölles.

Genom att läsåret i förberedande dagskolan utökades från 7 till 9 månader
(punkt 7) skulle det bli enhetligt för såväl den högre konstindustriella
som den förberedande dagskolan. Aven ur andra synpunkter syntes förslaget
skäligt, varför överstyrelsen tillstyrkte detsamma.

Överstyrelsen kunde däremot icke förorda förslaget under punkten 8 rörande
vissa överlärartjänster, enär det icke syntes möjligt att bedöma, i vad
mån sådana åtgärder kunde vidtagas, oberoende av den emotsedda, mera
genomgripande omorganisationen.

Vad beträffade förslaget att sammanslå rektorslönen med arvodet som
föreståndare för högre konstindustriella skolan (punkten 9) ville överstyrelsen
framhålla, att skolstyrelsen enligt § 61 gällande stadga för skolan torde
vara oförhindrad att till avdelningsföreståndare utse skolans rektor, örn
denne ansåges därtill kompetent.

Överstyrelsen hade intet att erinra mot syftet att genom löneförbättring
göra rektor mindre beroende av inkomsten från annan verksamhet (punkten
10). Den föreslagna åtgärden syntes dock knappast kunna anses innebära
en rationell lösning av problemet. Den förstärkta styrelsen borde beredas
tillfälle att taga under övervägande, vilka åtgärder lämpligen borde
vidtagas för ordnande av rektorsfrågan och att därefter inkomma med utredning
och förslag.

Vid bifall till de av överstyrelsen ovan förordade förslagen till förändringar
syntes enligt de av styrelsen anförda beräkningarna en besparing i
utgifterna av 6,185 kronor kunna ernås. Härvid hade emellertid icke beräknats
några merkostnader för den förbättring av undervisningen i den

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

311

nuvarande kvinnliga skolan, d. v. s. den tilltänkta »förberedande dagskolan»,
som torde vara av behovet påkallade. Det syntes angeläget, att den
blivande styrelsen bereddes möjlighet att redan under läsåret 1941/42 vidtaga
antydda förbättringar. För ändamålet torde böra beräknas ett belopp
av omkring 3,185 kronor. Det torde böra ankomma på överstyrelsen att på
förslag av skolstyrelsen besluta angående de smärre förändringar i undervisningsplanen,
som bleve erforderliga.

Den besparing, som uppkom ine, torde sålunda böra beräknas till 3,000
kronor, vilken besparing borde komma staten och staden till godo med
hälften, 1,500 kronor, vardera.

Styrelsen hade hemställt om ersättning jämväl åt vissa lärare, som vid
den föreslagna förändringen av undervisningen i aftonskolan och kvinnliga
skolan skulle vidkännas minskning i eller förlust av sina löneinkomster från
skolan. Överstyrelsen erinrade, att indragningen av byggnadsyrkes- och
maskinyrkesskolorna samt förberedande kursen betingats av den fullständiga
omorganisation av nämnda delar av skolan, som resulterat i upprättandet
av tekniska läroverket i Stockholm. En omändring av kvarvarande aftonskolan
samt kvinnliga skolan skulle endast beröra vissa läroämnen och vore
sålunda icke till sin art jämförlig med nämnda fullständiga omorganisation.
Principiellt torde det icke kunna göras gällande, att de lärare, som i detta
fall ekonomiskt drabbades av vidtagna förändringar i undervisningsplanen,
skulle vara tillförsäkrade gottgörelse härför. Möjligen skulle det kunna befinnas
skäligt, att viss kompensation i vissa enskilda fall utginge, därest
särskilt ömmande omständigheter kunde anses föreligga. Det av styrelsen
förebragta materialet utgjorde ej tillräckligt underlag för ett bedömande,
huruvida sådant fall här förelåge. Det torde icke heller vara uteslutet, att
ifrågavarande lärare i större eller mindre utsträckning kunde beredas kompensation
genom att få övertaga annan undervisning i statens eller stadens
tjänst. Givetvis vore det önskvärt, att tillfälle härtill bereddes dem i den
utsträckning så kunde ske. Överstyrelsen funne sig sålunda icke kunna
tillstyrka styrelsens förslag i denna del, sådant det nu förelåge.

Provisorisk löneförbättring åt underlärare. Örn överstyrelsens
förslag rörande inskränkning av undervisningen i aftonskolan vunne bifall,
torde denna post kunna minskas med 1,625 kronor.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot bifall till skolöverstyrelsens
förslag om indragning av undervisningen i de tekniska ämnena
i aftonskolan.

Vid beräkningen av det anslag, som borde äskas såsom bidrag till skolan,
torde emellertid icke — såsom överstyrelsen föreslagit — avdrag böra ske
med på staten belöpande hälften av skillnaden mellan besparingen å lärarlöner
och den minskade inkomsten av elevavgifter. Avdraget syntes i stället
— i överensstämmelse med de principer, som sedan budgetåret 1939/40
tillämpats i fråga örn förevarande anslag — böra motsvara hela den på statsverket
belöpande besparingen å lärarlöner eller således (V* X 14,517 =)
7,258: 50 kronor. I anslutning härtill torde emellertid medgivande böra lämnas
skolan att i mån av behov överskrida de under posten till bidrag till
skolan anvisade medlen med ett belopp, motsvarande hälften av de mistade
elevavgifterna eller 3,640 kronor. Vid sådant förhållande skulle anslaget
i fråga böra äskas med ett belopp av 160,950 kronor, vilket belopp i mån
av behov skulle få överskridas med högst (3,390 + 3,640 —) 7,030 kronor.

Departe mentschefen.

312 1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

Stockholms stads bidrag till skolan skulle — förutom halva kostnaden för
dyrtidstillägg — bliva 27,574 kronor, vilket belopp skulle kunna överskridas
i samma omfattning som statsanslaget.

Vad skolöverstyrelsen i övrigt anfört och föreslagit, har icke föranlett
erinran från statskontorets sida.

Enligt det förslag till omorganisation av skolan, som framlagts av 1936
års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar 1938: 8, sid. 103 ff.),
skulle tekniska aftonskolan avvecklas och eventuellt ersättas med en kommunal
yrkesskolekurs samt de återstående delarna av skolan, d. v. s. tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar och högre konstindustriella skolan, successivt
ombildas till en statens tekniska fackskola för konstyrkena, omfattande en
lägre och en högre kurs. Vid anmälan i 1940 års åttonde huvudtitel av
frågan örn anslag till tekniska skolan konstaterade jag, att ett fullföljande
av skolans omorganisation skulle medföra betydande merutgifter för statsverket
och att med åtgärder i sådan riktning därför borde under nuvarande
förhållanden tills vidare anstå.

Jag vill vidare erinra, att statsutskottet vid 1940 års lagtima riksdag —
för det fall att skolans fortsatta omorganisation av ekonomiska skäl skulle
mer avsevärt fördröjas — ifrågasatte genomförandet av de provisoriska ändringar
i organisationen, vilka kunde anses vara av behovet påkallade.

I anslutning härtill har skolans ledning framlagt vissa förslag till partiella
reformer inom skolans nuvarande verksamhetsram. De av skolöverstyrelsen
på grundval härav framställda förslagen innebära beträffande aftonskolan,
att den göres tillgänglig icke blott för manliga utan även för kvinnliga
elever och att undervisningen i vissa tekniska ämnen indrages, varigenom
aftonskolan erhåller karaktär av förberedande aftonskola. I den kvinnliga
skolan skulle även manliga elever mottagas och undervisningen i vissa frivilliga
ämnen av teoretisk natur indragas samt läsåret bli lika långt som i
högre konstindustriella skolan; den kvinnliga skolan skulle därigenom få
karaktär av förberedande dagskola. För högre konstindustriella skolans del
föreslås inga särskilda organisationsändringar. Vidare skulle skolans styrelse
erhålla representanter för hantverk och industri.

De sålunda föreslagna jämkningarna i skolans nuvarande organisation
synas mig lämpliga och torde icke lägga hinder i vägen för en blivande
definitiv omorganisation av skolan. Med hänsyn härtill anser jag mig böra
i anslutning till nyssnämnda uttalande av statsutskottet tillstyrka skolöverstyrelsens
förslag i dessa delar. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
i huvudsaklig överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag meddela i
ämnet erforderliga bestämmelser. De i övrigt av skolans styrelse ifrågasatta
ändringarna torde i enlighet med skolöverstyrelsens uppfattning böra bedömas
först sedan den förstärkta styrelsen blivit i tillfälle att taga ställning
till behovet och lämpligheten av sådana åtgärder.

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

313

De av mig tillstyrkta åtgärderna medföra ingen anslagsökning utan tvärtom
en mindre besparing. I fråga om ersättning till de lärare, som genom den
provisoriska omläggningen av skolans verksamhet skulle åsamkas löneminskning,
ansluter jag mig till skolöverstyrelsens ståndpunkt.

Skolöverstyrelsens beräkningar av anslaget för nästa budgetår torde kunna
godtagas med de av statskontoret ifrågasatta ändringarna. Statsanslaget synes
alltså böra uppföras med i avrundat tal 161,000 kronor, varvid förutsättes,
att Stockholms stads bidrag bestämmes till 27,574 kronor förutom halva
kostnaden för dyrtidstillägg och att de av stat och kommun anvisade anslagsmedlen
få överskridas på sätt statskontoret angivit. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm, för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av . ...........kronor 161,000,

därav 27,574 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms
stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande
av vad i det föregående anförts, bidrager med
enahanda belopp, samt med beräknande, att 480 kronor
tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

[185 ] 13. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
bergsskolan i Filipstad m. m. Detta anslag, nu 25,400 kronor, disponeras
på sätt framgår av statsliggaren, sid. 547. Fullmäktige i järnkontoret
ha förnyat sin för innevarande budgetår gjorda, i 1940 års åttonde huvudtitel
(sid. 238) på grund av statsfinansiella skäl avstyrkta framställning om
en höjning av anslaget med 4,980 kronor, av vilket belopp 1,380 kronor
belöpa på ökade utgifter till följd av skolans tillbyggnad, ökat elevantal
m. m. och 3,600 kronor på bidrag till en gruvförmanskurs. Beträffande de
till stöd för anslagshöjningen anförda skälen hänvisas till nämnda huvudtitel.
Skolöverstyrelsen, som med hänsyn till rådande krisläge ansett sig icke
kunna tillstyrka någon höjning av anslaget, har hemställt, att detsamma
för nästa budgetår måtte uppföras med oförändrat belopp.

Någon anslagshöjning finner jag mig, trots de starka skäl som tala för
ökat statligt stöd, icke kunna under rådande krisläge ifrågasätta. A andra
sidan vill jag icke heller föreslå någon anslagsminskning utan hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av..................kronor 25,400.

[186 ] 14. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
textilinstitutet i Borås, förslagsanslag. Anslaget är nu uppfört med 28,800
kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren, sid. 548. Skolöver -

Departe mentschefen.

314 1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

styrelsen har, med överlämnande av anslagsäskandena från styrelsen för institutet,
hemställt, att anslagsmedlen till dyrtidstillägg åt befattningshavarna
vid skolan på grund av höjt levnadskostnadsindex samt med hänsyn till
att medlen redan förut varit väl knappt tillmätta måtte höjas med förslagsvis
1,000 kronor och anslaget för nästa budgetår uppföras med 29,800
kronor.

I 1940 års åttonde huvudtitel (sid. 240) anförde jag, att jag med hänsyn
till institutets betydelse för den industriella verksamheten i vårt land icke
ville ifrågasätta någon anslagsreduktion. Enligt min åsikt är det fortfarande
av stor vikt, att institutet får fortsätta sin verksamhet i samma utsträckning
som hittills. Med hänsyn till höjt levnadskostnadsindex är en ökning
av anslagsmedlen till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid institutet erforderlig.
Denna ökning beräknar jag till 600 kronor. Jag hemställer, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till textilinstitutet i Borås för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av.....................kronor 29,400.

[187.] 15. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
John Lennings vävskola i Norrköping. Till detta ändamål har alltsedan
budgetåret 1937/38 utgått anslag med 18,000 kronor. Vävskolans
styrelse har i skrivelse till skolöverstyrelsen, med bifogande av förslag till
inkomst- och utgiftsstat för skolan, anhållit om anvisande av ett till 26,800
kronor höjt anslag för budgetåret 1941/42. Ökningen betingas dels av tillkomsten
av en kurs för utbildande av trikåtekniker vid skolan, dels ock
av inrättandet av ett luftskyddsrum därstädes, vilket sistnämnda dragit en
kostnad av 4,300 kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte
upptagas med oförändrat belopp. Kostnaderna för skyddsrum syntes icke
böra gäldas av statsmedel. I övrigt ville överstyrelsen endast framhålla,
att, ehuru en förstärkning av anslaget syntes vara i hög grad av behovet
påkallad, överstyrelsen likväl med hänsyn till de rådande statsfinansiella
förhållandena icke ansåge sig böra ifrågasätta någon ökning av anslaget.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag mig böra tillstyrka fortsatt statsbidrag
med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till John Lennings vävskola i Norrköping för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av...........kronor 18,000.

[188 ] 16. Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Till före varande

ändamål ha för ettvart av nedannämnda budgetår utgått följande

anslag:

1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

315

1929/32...............kronor 25,000

1932/33............... » 15,000

1933/36............... » —

1936/37............... » 10,000

1937/38............... » 20,000

1938/40............... » 30,000.

Anslaget utgick till och med budgetåret 1938/39 såsom reservationsanslag
men förändrades vid 1939 års lagtima riksdag till obetecknat anslag.
För innevarande budgetår har av statsfinansiella skäl något anslag för ändamålet
icke anvisats.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen anfört
bland annat, att yrkesundervisningens under senare år kraftigt ökade omfattning
givetvis medfört en stark stegring av behovet av yrkeslärare.

De kurser för utbildning av yrkeslärare, som överstyrelsen under denna
tid haft möjlighet att anordna, hade emellertid kunnat meddela den mest
oundgängliga lärarutbildningen endast till en ringa del av dem, som tagits
i yrkesundervisningens tjänst. Bristen på utbildade yrkeslärare hade därför
blivit mycket kännbar. Sålunda hade statens arbetsmarknadskommission
för att skaffa lärare till en del kortare beredskapskurser för verkstadsindustrien
själv nödgats anordna lärarkurser för ett sextiotal yrkeslärare, enär
det på annat sätt ej funnits möjlighet att få lärare till nämnda kurser.
Överstyrelsen ville framhålla den obestridligt stora betydelse, som dylika
kurser för yrkeslärare inneburit både för att bibringa vederbörande lärarkandidater
förmåga att meddela undervisning och att effektivt utnyttja
undervisningstiden. Överstyrelsen vore därför tveksam, örn det kunde vara
välbetänkt att inhibera alla åtgärder för utbildning av yrkeslärare. Med
hänsyn till rådande förhållanden och då statsmakterna för budgetåret 1940/41
icke ansett sig kunna ställa medel för ifrågavarande ändamål till förfogande,
funne sig överstyrelsen likväl icke böra för budgetåret 1941/42 göra framställning
örn anslag för detta ändamål.

Statens arbetsmarknadskommission har hemställt örn anvisande för nästa
budgetår av anslag för ändamålet.

Kommissionen icke blott delade skolöverstyrelsens tveksamhet beträffande
det välbetänkta i att inhibera alla åtgärder för utbildning av yrkeslärare.
Den ville för sin del livligt tillstyrka, att trots det statsfinansiella läget åtgärder
härför vidtoges. Att kommissionen under innevarande år med Kungl.
Maj.ts medgivande och i samråd med skolöverstyrelsen anordnat kurser för
utbildning av yrkeslärare hade sin grund i att sådan utbildning icke kunnat
tillräckligt snabbt åvägabringas i annan ordning. Utbildningen torde
emellertid lämpligen böra stå under skolöverstyrelsens tillsyn. Speciella
.önskemål måste dock för kommissionens vidkommande uppställas i fråga
örn utbildningen av yrkeslärare vid verkstadsskolor, som vore avsedda att
meddela undervisning åt arbetslösa och åt tilltänkt ersättningspersonal vid
mobilisering och som sålunda måste inriktas på omskolning av arbetskraft.
Kommissionen förutsatte därför, att vid disposition av medel för ändamålet
ett fortlöpande samarbete mellan skolöverstyrelsen och kommissionen skulle
äga rum i fråga örn lärarutbildningens inriktande på skilda yrken, urvalet

Departe mentschefen.

316 1941. Åttonde huvudtiteln: Yrkesundervisningen.

av elever och avgöranden sammanhängande med huruvida grundligare eller
endast förberedande utbildning i yrket åsyftades med den kursverksamhet,
vid vilken de blivande yrkeslärarna skulle meddela undervisning. Kommissionen
ville i anslutning härtill framhålla, att en utbildning av yrkeslärare
i nuvarande läge främst borde taga sikte på en kvantitativ ökning
av lärarbeståndet. Denna ökning torde för närvarande böra åstadkommas
särskilt med tanke på den nyrekrytering inom de verkstadsindustriella yrkena,
som kunde bliva önskvärd eller nödvändig. När det gällde att vidga
kretsen av aspiranter på inträde i utbildningskurser för yrkeslärare funne
kommissionen det angeläget, att kunniga och intresserade arbetare med
längre tids yrkesvana och med fallenhet för att meddela undervisning bereddes
möjlighet att deltaga i sådan utbildning. Kommissionens erfarenhet
hade nämligen visat, att lämpliga elever till sådana lärarkurser i många fall
icke anmälde sig, om ej kursdeltagarna i någon form bereddes ersättning
för mistad arbetsförtjänst. Detta förhållande ägde samband med att det
icke vore möjligt tillförsäkra läraraspiranterna framtida anställning som lärare,
varför de vid en eventuell inskränkning av utbildningsprogrammet
måste vara beredda att återgå till tidigare anställningsförhållanden.

Jag är ense med statens arbetsmarknadskommission därom, att det icke
kan vara välbetänkt att helt inställa utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen.
Trots den nu rådande statsfinansiella situationen finner jag mig
därför böra tillstyrka, att anslag åter upptages i riksstaten för bestridande
av kostnaderna för sådana kurser, som befinnas oundgängligen erforderliga.
Från arbetsmarknadskommissionen har jag inhämtat, att kommissionen icke
anser sig behöva i egen regi anordna kurser av detta slag, därest det av
kommissionen förordade anslaget uppföres på riksstaten.

Anslaget synes böra bestämmas till 30,000 kronor. Liksom hittills varit
fallet bör kursverksamheten stå under skolöverstyrelsens inseende. På sätt
arbetsmarknadskommissionen anfört torde dock fortlöpande samarbete böra
äga rum mellan överstyrelsen och kommissionen i fråga örn lärarutbildningens
inriktande på skilda yrken, urvalet av elever m. m. Det lärer få ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag av dessa båda myndigheter meddela
erforderliga bestämmelser rörande anslagets disposition, varvid — i anslutning
till vad kommissionen yttrat — bör beaktas jämväl frågan om beredande
i trängande fall av ersättning i någon form åt kursdeltagare för mistad
arbetsförtjänst. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av. . . kronor 30,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

317

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

[189.] 1. Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag. Detta
anslag utgår nu med 1,600,000 kronor och disponeras enligt beslut av Kungl.
Majit på sätt framgår av det efterföljande. Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår hemställt om en höjning av anslaget till

1,640,000 kronor, I avgivet yttrande har statskontoret ifrågasatt vissa besparingsåtgärder,
över vilket förslag skolöverstyrelsen avgivit utlåtande.

1. Folk-, studiecirkel-, s kol-, s j ukhus-, t ruppförbands- och
sjömansbibliotek. Denna anslagspost är nu uppförd med förslagsvis
1,450,000 kronor. I besparingssyfte har för innevarande budgetår föreskrivits
(kungörelsen 1940:580), att de enligt gällande bestämmelser utgående
understöden till folk-, studiecirkel-, skol- och sjukhusbibliotek skola
reduceras med 10 procent, dock med undantag för s. k. tilläggsunderstöd
nr II (avsett att stimulera till användning av bibliotekspersonal med
högre kvalifikationer). Tillika gäller, att statsunderstöd må utgå endast örn
bibliotek tidigare åtnjutit understöd. Dock kan understöd enligt Kungl.
Majlis bestämmande utgå även till annat bibliotek, om detta befinnes fylla
ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövas föreligga. Dessa restriktioner
ha beräknats medföra en besparing av 140,000 kronor för kalenderår
(bibliotekens verksamhetsår) och 70,000 kronor för budgetåret 1940/41 (det
för detta budgetår anvisade anslaget belastas med understöd för kalenderåret
1940, vilka vad den förra delen av året beträffar utgå enligt obeskurna
grunder).

Från och med budgetåret 1940/41 kan understöd utgå till truppförbandsbibliotek
(jfr kungörelsen 1940:579). De på detta anslag belöpande kostnaderna
härför ha beräknats till 33,000 kronor. Vid beräkningen av anslaget
för innevarande budgetår ansågs dock icke nödvändigt att av denna anledning
räkna med en höjning av posten (jfr proposition nr 160 till 1940 års
lagtima riksdag).

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet under denna anslagspost för
nästa budgetår till 1,492,500 kronor, vilket belopp överstiger det nu uppförda
med 42,500 kronor. Av överstyrelsens yttrande inhämtas följande:

Med hänsyn till det statsfinansiella läget hade överstyrelsen ansett sig
böra undersöka, i vilken utsträckning ytterligare reduktioner av understöden
kunde anses försvarliga.

318

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt ra. m.

Beträffande fördelningen mellan olika utgiftsändamål av bibliotekens inkomster
bade överstyrelsen gjort en sammanställning, avseende stadsbibliotekens
inkomster enligt statförslagen för år 1940. Av denna framginge bl.
a., att statsunderstödet spelade en jämförelsevis underordnad roll i budgeten
för biblioteken i de större städerna, medan det spelade en procentuellt större
roll för flertalet landsbygdsbibliotek och för studiecirkelbiblioteken. En reduktion
av understöden måste i första hand komma att träffa bokinköpsanslagen,
då bibliotekens utgifter i övrigt till stor del vore bundna. Icke
minst med hänsyn till den inträdda ökningen i biblioteksverksamheten och
stegringen i levnadskostnaderna måste så ingripande åtgärder som en nedpressning
av personalutgifterna genom avskedanden eller lönesänkningar
anses uteslutna.

Med ledning av infordrade uppgifter hade överstyrelsen uppgjort en statistik
rörande bokinköpens fördelning på olika arter av litteratur vid stadsbiblioteken
under senare år. Härav framginge bl. a., att i de mindre och
medelstora städerna drygt hälften av nyinköpen komme på facklitteratur
samt att vid de större biblioteken facklitteraturen ännu mera markerat dominerade
inköpen. Beträffande samtliga bibliotek kunde fastslås, att en större
besparing kunde äga rum endast om inköpen av facklitteratur avsevärt reducerades.
Härvidlag måste hänsyn också tagas till att bokpriserna som
följd av det inträdda läget undergått förhöjning.

Sammanfattningsvis ansåge överstyrelsen sig kunna fastslå, att i fråga
örn de mindre och medelstora stadsbiblioteken en ytterligare reduktion av
statsunderstöden komme att drabba bokinköpsanslagen med i stort sett
samma procenttal som nedsättningen. Inköpen av facklitteratur skulle komma
att kraftigt beskäras, samtidigt som de stegrade bokpriserna hade en ogynnsam
inverkan på inköpen överhuvud. För landsbygdens bibliotek vore visserligen
bokinköpens andel större, men möjligheterna för en nedsättning vore
av andra skäl ej gynnsammare. Vad sålunda sagts om folkbiblioteken gällde
i stort sett också om skol-, sjukhus och studiecirkelbiblioteken. Man finge
också räkna med en viss reduktion av de lokala anslagen till biblioteken.

För besparingsfrågans belysning bade överstyrelsen även gjort en undersökning
rörande omfattningen av stadsbibliotekens utlåning under senare
tid. Lånefrekvensen visade en tydlig stegring från år 1938 till år 1939,
medan den sammanlagda utlåningen för första halvåret 1940 utvisade en
minskning. Nedgången belöpte huvudsakligen på storstäderna och torde där
ha orsakats av militärinkallelserna. Övriga ortsgrupper visade för nämnda
halvår en ökning, som antoges bero på ökad utlåning i militärstäderna
samt inknappningen på nöjena och en begynnande arbetslöshet.

En krissituation ställde alldeles särskilda krav på biblioteken, vilken uppfattning
överstyrelsen vid olika tillfällen uttalat och som bestyrktes av uttalanden
av de olika bibliotekarierna. Överstyrelsen kunde därför icke tillstyrka
en ytterligare nedsättning av statsunderstöden, en nedsättning som
i första band skulle drabba bokinköpen, med andra ord själva livsnerven
i biblioteksarbetet.

Ehuru skolöverstyrelsen alltså principiellt avstyrkt ytterligare anslagsnedsättning,
har överstyrelsen dock ansett sig böra på en punkt föreslå en
besparing.

För studiecirkelbiblioteken gällde alltsedan år 1936, att understöd endast
finge utgå till bibliotek, vars lokala utgifter uppgått till minst 10 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

319

Tidigare, då intet minimibelopp varit föreskrivet, hade vissa bibliotek vid
ansökan om statsunderstöd åberopat mycket låga belopp. Enligt verkställd
undersökning hade av de studiecirkelbibliotek, som för år 1939 ansökt örn
understöd, 1,318 bibliotek med ett sammanlagt belopp för lokala utgifter av
31,205 kronor haft mindre än 40 kronors lokalt tillskott (d. v. s. det för
folkbibliotek gällande minimibeloppet) och 620 bibliotek med ett sammanlagt
belopp för lokala utgifter om 10,157 kronor mindre än 25 kronors
lokalt tillskott. Visserligen kunde även helt små bibliotek fylla en betydelsefull
uppgift och en besparing genom höjning av utgiftsminimum måste bli
helt liten samt ej visa sina verkningar förrän under budgetåret 1942/43.
Men någon besparing stöde dock att vinna, och man kunde motverka en
föga önskvärd splittring av biblioteksverksamheten i en kommun i ett antal
från varandra helt fristående små bibliotek.

Överstyrelsen ville föreslå, att utgiftsminimum för studiecirkelbiblioteken
höjdes till 25 kronor. För att förhindra uppkomsten av verkliga olägenheter
härav, särskilt i kommuner, som ej hade annat statsunderstött bibliotek,
borde enligt Kungl. Maj:ts beprövande undantag kunna medgivas, örn
ett bibliotek fyllde ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövades
föreligga.

B Hess tu dieledn hugen för svenska landsbygdens studieförbund har ifrågasatt
lämpligheten av överstyrelsens förslag angående höjning av minimigränsen
för statsunderstöd till studiecirkelbibliotek.

En sådan höjning skulle huvudsakligen drabba landsbygdens i ekonomiskt
hänseende svagaste studiecirkelbibliotek, d. v. s. närmast de bibliotek, som
icke kommit i åtnjutande av anslag från vederbörande kommun eller landsting.
För år 1940 hade studieförbundet sökt statsunderstöd till 516 studiecirkelbibliotek,
av vilka 101 (= 19,6 procent) haft mindre än 25 kronor i
lokala biblioteksutgifter. Den av överstyrelsen föreslagna möjligheten att
medgiva undantag från huvudregeln syntes vid den praktiska tillämpningen
komma att bli av ganska ringa betydelse, då biblioteken på grund av osäkerheten
endast undantagsvis torde komma att begagna sig av möjligheten.
Förbundet erinrade vidare om att 1940 års lagtima riksdag (skrivelsen nr 8,
punkten 194) med avseende på prövningen av frågan örn understöd åt nya
bibliotek uttalat sig för att all tänkbar hänsyn borde tagas till angelägenheten
av att landsbygdens fria studieverksamhet understöddes. Det kunde
ifrågasättas, huruvida överstyrelsens förslag stöde i överensstämmelse med
detta riksdagsuttalande.

Skolöverstyrelsen, som yttrat sig över förbundets framställning, har förklarat
sig vidhålla sitt förslag.

Överstyrelsen delade den principiella uppfattning, varåt riksdagen i det av
förbundet citerade uttalandet givit uttryck. När det gällde att draga de
praktiska slutsatserna av denna principiella inställning komme överstyrelsen
emellertid till ett annat resultat än förbundet. Detta syntes anse, att det för
studiecirkelverksamheten på en plats under alla omständigheter måste vara
att föredraga, att respektive riksförbund hade ett eget bibliotek. Överstyrelsen
kunde ej dela denna uppfattning. Även örn hela det lokala utgiftsbeloppet
samt det däremot svarande statsunderstödet användes till inköp av böcker
räckte det vid de minsta biblioteken med nuvarande genomsnittspris på bokmarknaden
endast till 6 eller 7 böcker årligen. Enligt överstyrelsens mening

320

1941. Åttonde huvudtiteln: Fulkbildningsdtgärder i övrigt ra. m.

visade erfarenheten, att i kommuner med någorlunda väl ordnat kommunalt
biblioteksväsen — vilket bland annat innebure, att filialer eller utlåningsstationer
med växlande bokbestånd anordnades i behövlig omfattning —
detta erbjöde bättre möjligheter att tillgodose studiecirkelarbetet än fristående
studiecirkelbibliotek med så små resurser, som det här vore fråga om. Särskilt
gällde detta, när det kommunala biblioteket tillika använde sig av de möjligheter,
som erbjöde sig till en rationell komplettering av bokbeståndet
genom lån av vandringsbibliotek samt, i län med central- eller laDdsbibliotek,
dessutom genom lån av mera speciell studielitteratur från dessa bibliotek.
Otillräckligheten av de små studiecirkelbibliotekens resurser framträdde ännu
tydligare, örn man toge i betraktande, att studiecirkelbiblioteken enligt gällande
författning även hade att fylla funktionen som lokalt bibliotek för den i
närheten boende allmänheten.

Med hänsyn till kommuner, som saknade rationell biblioteksorganisation
med tillräckliga resurser och där studiecirklarna ej kunde få sin bokförsörjning
tillfredsställande ordnad genom vandringsbibliotek från central- och
lånebibliotek i länet eller från annan central för vandriugsbiblioteksverksamhet,
hade överstyrelsen med beaktande av samma synpunkter, som läge
till grund för studieförbundets hemställan, föreslagit, att statsunderstöd efter
särskild prövning skulle kunna lämnas även åt studiecirkelbibliotek som
icke kunde åberopa lokala utgifter om 25 kronor.

Överstyrelsen ville slutligen understryka, att dess förslag på ifrågavarande
punkt ej i främsta rummet vore att betrakta som en av tidsläget motiverad
besparingsåtgärd utan tillika och framför allt åsyftade att utgöra ett led i
arbetet på en redan i olika avseenden påbörjad rationalisering på biblioteksområdet.

Medelsbehovet för nästa budgetår, avseende bibliotekens verksamhet under
kalenderåret 1941, har skolöverstyrelsen beräknat på följande sätt:

Vid beräkningen av det anslagsbelopp, som erfordrades, därest i enlighet
med överstyrelsens förslag statsunderstöden komme att utgå enligt samma
grunder som för innevarande budgetår, utginge överstyrelsen från de för
sistförflutna budgetår (1939/40) anvisade statsunderstöden. Dessa uppginge
för samtliga här ifrågavarande bibliotekstyper till 1,589,500 kronor. Härtill
borde läggas ett belopp av 18,000 kronor, därav 15,000 kronor beräknades
motsvara den höjning av statsunderstöden till sjukhusbibliotek, som beslutats
av 1939 års lagtima riksdag, och 3,000 kronor den av samma riksdag
beslutade utsträckningen av rätten att åtnjuta statsunderstöd till att omfatta
jämväl vissa lantbruks- m. fl. skolor. Ytterligare borde beloppet ökas med

33,000 kronor, avseende understöd till truppförbandsbibliotek i enlighet med
av 1940 års lagtima riksdag fastställda grunder. Slutsumman, 1,640,500
kronor, borde å andra sidan minskas med tio procent av samtliga understöd
utom tilläggsunderstöd nr II, beräknat till 120,000 kronor, anslaget till svenska
sjömansbiblioteket, för närvarande 10,000 kronor, samt understödet till bibliotek
vid truppförband, 33,000 kronor. Minskningen uppginge till 147,750
kronor, och hela medelsbehovet skulle alltså uppgå till 1,492,750 kronor. Av
ökningen folie 33,000 kronor på truppförbandsbiblioteken, till vilka hänsyn
icke tagits vid medelsberäkningen för innevarande budgetår. Den egentliga
ökningen skulle således uppgå till 9,750 kronor.

2. Centralbibliotek. För närvarande finnas centralbibliotek i tolv av
länen, vartill komma landsbibliotek med centralbiblioteksuppgifter i ytter -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

321

ligare två län. Om centralbibliotek inrättats i den omfattning, som ursprungligen
avsetts (två centralbibliotek örn året), skulle med ingången av år 1941
den från början planerade organisationen (ett centralbibliotek per län) ha
varit helt genomförd. Skolöverstyrelsen har, under erinran att centralbiblioteken
tillkommit genom beslut av såväl stat som kommun, varvid kommunen
iklätt sig vissa förpliktelser i fråga örn länets biblioteksverksamhet och
därvid förutsatt utgåendet av statsunderstöd av i folkbiblioteksförfattningen
angiven storlek, ansett sig icke böra föreslå någon beskärning av de till
dessa bibliotek utgående understöden av 10,000 kronor per år och bibliotek.
Posten borde upptagas med oförändrat belopp, 120,000 kronor.

3. Vandringsbiblioteksförråd vid stifts- och landsbibliotek.
Skolöverstyrelsen meddelar, att under år 1939 från central- och landsbibliotek
utsänts bortåt 1,100 vandringsbibliotek örn över 35,000 band. För
första halvåret 1940 hade siffrorna ökat med 77 respektive 90 procent jämfört
med första halvåret 1939. Överstyrelsen föreslår anvisande av oförändrat
belopp, 6,000 kronor.

4. Resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion.
Anslagsposten är nu uppförd med 5,000 kronor, vilket
innebär en sänkning med 2,800 kronor i jämförelse med budgetåret 1939/40.
Skolöverstyrelsen har framhållit, att det skulle vara synnerligen olyckligt att
i alltför hög grad inskränka denna rådgivande och inspekterande verksamhet,
men likväl ansett sig nödsakad att föreslå beloppets nedsättning till

4,000 kronor.

5. Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek. Ur denna
post, som är uppförd med 6,000 kronor, utgår numera endast understöd till
Folkbildningsförbundet i Stockholm, vilket bedriver vandringsbiblioteksverksamhet
för den del av landet, som ej har centralbibliotek. Under framhållande
att verksamheten betydligt ökats har skolöverstyrelsen hemställt örn
oförändrat belopp för nästa budgetår.

6. Tillägg till grundkatalog. Ingen ändring har av skolöverstyrelsen
föreslagits beträffande denna post, som är uppförd med 4,000 kronor och
avser tryckningskostnader och honorar åt sakkunniga.

7. Tidskrifter. Denna post, ur vilken utgå understöd till tidskrifterna
Biblioteksbladet, Folklig kultur och Studiekamraten, har för innevarande
budgetår minskats från 12,000 kronor till 9,000 kronor. En längre gående
reduktion vore, yttrar skolöverstyrelsen, visserligen ytterst beklaglig, men överstyrelsen
hade likväl ansett sig böra räkna med en ytterligare nedsättning
av anslagsposten till 7,500 kronor.

Statskontoret har med hänsyn till försämringen i det statsfinansiella läget funnit
en kraftigare anslagsbegränsning än skolöverstyrelsen föreslagit vara påkallad.
Under erinran om den betydande reduktion, som under budgetåren 1932/36
gällde beträffande understöden ur anslagsposten 1., ville statskontoret föreslå,

Bihang till riksdagens protokoll lOlfl. 1 sami. Nr 1 Del 11. 21

322 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

att nedsättningen av understöden ökades från 10 till minst 20 procent. I
samband härmed syntes emellertid böra övervägas att för större städer, förslagsvis
sådana, som hade mer än 20,000 invånare, bestämma nedsättningen
till 50 procent. Vid angivna procentsatser torde en besparing på anslaget
med cirka 240,000 kronor vara möjlig. För budgetåret 1941/42 skulle följaktligen
— med hänsyn till utbetalningsbestämmelserna — anslaget kunna
upptagas med ett i förhållande till överstyrelsens förslag med 120,000 kronor
sänkt belopp. I övrigt hade statskontoret icke något att erinra mot vad
överstyrelsen föreslagit.

Skolöverstyrelsen har i anledning härav yttrat, att krissituationen redan
tagit sig uttryck i en kraftig stegring av utlåningsfrekvensen, vilken å ena
sidan påverkade personalbehovet och å den andra medförde en ökad förslitning
av bokbeståndet med därav följande nödvändiga ersättningsköp. Av
de senast erhållna uppgifterna rörande utlåningen, avseende tredje kvartalet
1940, framginge, att den emotsedda stegringen redan fått en omfattning,
som vore utan motsvarighet i det moderna svenska biblioteksväsendets historia.
Stegringen vore så mycket mera anmärkningsvärd som siffrorna för år
1939 vöre de högsta dittills noterade. Som av en vid överstyrelsens yttrande
fogad tablå framginge, utgjorde den genomsnittliga ökningen från tredje
kvartalet 1939 till motsvarande kvartal 1940 icke mindre än 24,7 procent.
Den nu konstaterade stegringen, som hade sin rot i krisförhållandena och
som därför måste beräknas bli av ganska lång varaktighet, komme redan
med nuvarande anslagsbestämmelser att ställa bibliotekens ekonomi på de
hårdaste prov. Det kunde därför allvarligt ifrågasättas, örn någon reduktion
av understöden överhuvud vore försvarlig, och överstyrelsen avstyrkte bestämt
varje ytterligare anslagsnedsättning.

För bibliotek i städer med 20,000—50,000 invånare hade, framhåller skolöverstyrelsen,
statsunderstödet under år 1939 utgjort 28,3 procent av den
samlade utgiftsbudgeten eller praktiskt taget samma belopp som bibliotekens
utgifter för bokinköp och inbindning. En nedsättning med 50 procent av
understöden skulle få katastrofala följder för dessa biblioteks inköpsmöjligheter
och för övrigt drabba mycket ojämnt. För biblioteken i de fem största
städerna vore en reduktion icke heller tillrådlig, då de redan förut vore
missgynnade genom gällande relativt låga maximum för statsunderstöd
(10,000 kronor) och den möjliga besparingen skulle bli förhållandevis obetydlig
— hela understödsbeloppet för dessa bibliotek bade uppgått till omkring
28,000 kronor. Besparingen för 1941/42 genom den av statskontoret
ifrågasatta minskningen av understöden med 50 procent skulle stanna vid
i runt tal 5,600 kronor.

I detta sammanhang vill jag nämna, att samverkande bildningsorganisationernas
arbetsutskott hos Kungl. Majit anhållit, att de statliga anslagen till
folkbildningsverksamheten måtte utgå med samma belopp som före den av
nuvarande kris betingade minskningen.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. 323

Folkbiblioteksverksamheten utgör utan tvekan ett av det frivilliga folkbildningsarbetets
allra verksammaste och viktigaste medel. Det är av särskild
vikt, att statens och kommunernas bidrag till denna betydelsefulla del
av vårt lands bildningsliv icke inknappas så, att verksamheten lider allvarligt
avbräck. De statistiska uppgifter, som av skolöverstyrelsen lämnats i
dess senaste utlåtande, ge vittnesbörd om folkbiblioteksväsendets utomordentliga
betydelse speciellt under kristider. Ingenting motsäger det antagandet,
att den starka lånefrekvens, som kunnat konstateras under år 1940,
kommer att bestå, så länge de nu rådande krisförhållandena föreligga. Sannolikt
är en ytterligare utökning av folkbibliotekens verksamhet att emotse.

Under sådana förhållanden kan jag icke medverka till en ytterligare procentuell
beskärning i anslutning till statskontorets förslag av de till folkbiblioteken
utgående understöden. Tvärtom kan med fog ifrågasättas lämpligheten
av att för nästa budgetår bibehålla de besparingsföreskrifter, som
för innevarande budgetår meddelats. Det statsfinansiella läget torde dock icke
medgiva en återgång till de tidigare gällande bestämmelserna. Jag förutsätter
därför, att de från och med den 1 juli 1940 gällande besparingsföreskrifterna
tillämpas jämväl för budgetåret 1941/42. Jag vill icke rikta erinran
mot skolöverstyrelsens förslag örn höjning av det minimum av 10
kronor, vartill enligt gällande bestämmelser studiecirkelbibliotekens lokala
utgifter skola uppgå för att statsunderstöd skall kunna erhållas. Likaledes
biträder jag överstyrelsens förslag örn minskning av anslagsmedlen till inspektionsresor
med 1,000 kronor och statsbidragen till tidskrifter med sammanlagt
1,500 kronor.

Mot skolöverstyrelsens anslagsberäkningar har jag intet att erinra och
hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret
1941/42 anvisa eli förslagsanslag av. . . . kronor 1,640,000,
att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
av mig i det föregående angivits, utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

[190 ] 2. Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m. Genom beslut
den 31 maj 1940 bemyndigade Kungl. Majit statens informationsstyrelse
att inom styrelsen upprätta en fristående sektion för kulturell folkberedskap
med huvudsaklig uppgift att under styrelsens ledning vidtaga åtgärder, som
kunde anses erforderliga för att under krigstid bidraga till att stärka svenska
folkets intellektuella och moraliska motståndskraft.

Sektionen, som står under direkt ledning av informationsstyrelsens ordförande,
har organiserats så, att vid sidan av en särskilt förordnad verkställande
ledamot ställts en arbetande nämnd, bestående av ett mindre antal
representanter för olika ledande folkliga rörelser. Därjämte har till sektionen
knutits ett rådgivande organ, benämnt Folkberedskapens råd, vilket är
sammansatt av ett trettiotal företrädare för kulturella institutioner och organisationer.
Denna centrala ledning har till uppgift att giva och förmedla

Departe mentschefen.

324 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

uppslag och impulser samt lämna råd och informationer för verksamheten
ute i landet. Ledningens förbindelse med befolkningen ombesörjes på
olika vägar:

1. genom informationsstyrelsens ombud i de olika kommunerna och av
dem organiserade lokala upplysningsnämnder;

2. genom ett sextiotal länsombud, vilka utgöra en förmedlingslänk mellan
den centrala och den lokala organisationen;

3. genom folkföreningarnas egna centralledningar, vilka i stor utsträckning
till sina lokalavdelningar förmedla råd och anvisningar rörande kulturell
folkberedskap under krig.

Lokalt ledes verksamheten av upplysningsnämnderna, vilka ha karaktären
av för detta ändamål tillfälligt upprättade samarbetskommittéer mellan de
kommunala myndigheterna, folkföreningarna inom respektive kommuner
samt i vissa fall inkvarteringsnämnderna och militärförläggningarnas kulturella
avdelningar.

Informationsstyrelsens kostnader bestridas nu i sin helhet från anslag
under tredje huvudtiteln till avlöningar och omkostnader. För sektionens
verksamhet har från styrelsens omkostnadsanslag under tiden intill utgången
av år 1940 anvisats tillhopa 50,000 kronor. Anmärkas må, att sektionen
har egen räkenskapsföring och själv redovisar för de anslagna medlen.

Med skrivelse den 31 oktober 1940 har sektionen överlämnat en utförlig
rapport över sin verksamhet intill den 1 oktober 1940. Beträffande rapportens
innehåll tillåter jag mig hänvisa till handlingarna och den redogörelse,
som ministern för utrikes ärendena i annat sammanhang lämnat.
Här må endast nämnas, att sektionen enligt rapporten såtillvida fullgjort
sitt uppdrag, att den organiserat en verksamhet för de uppgifter, bemyndigandet
avser.

Såsom framgår av den under tredje huvudtiteln (punkten 20) i årets statsverksproposition
lämnade redogörelsen, har vidare informationsstyrelsen anbefallts
att, med beaktande av vad 1940 års lagtima riksdag i skrivelse nr
443 anfört i anledning av propositionen nr 229 om anslag till informationsstyrelsen
för budgetåret 1940/41, upptaga planläggningen av styrelsens verksamhet
till omprövning, i anledning varav styrelsen avgivit yttrande i ämnet,

I nämnda riksdagsskrivelse hade såsom en utväg att begränsa kostnaderna
för informationsstyrelsen hänvisats till möjligheten att, i den mån
nya arbetsuppgifter krävde tillgodoseende, företaga inskränkningar beträffande
arbetsformerna för andra avsnitt av verksamheten. Den av styrelsen
i anledning härav gjorda undersökningen hade visat, att någon väsentlig
inskränkning beträffande de verksamhetsgrenar, som ankomme på informationsstyrelsens
ordinarie avdelningar, enligt styrelsens mening^ icke vöre tillrådlig,
därest styrelsen skulle fylla den uppgift, som under rådande förhållanden
åvilade ett centralt statligt informationsorgan.

I viss mån annorlunda syntes saken ligga till i fråga om sektionen för
kulturell folkberedskap. Styrelsens uppdrag med avseende å denna sida av
beredskapsarbetet hade, såvitt styrelsen riktigt uppfattat detsamma, i främsta
rummet avsett dels en planläggning av sådana beredskapsåtgärder, som
kunde bidraga till stärkande av den inre fronten, dels åstadkommandet av
en organisation, som under krig eller vid överhängande krigsfara kunde träda

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

325

i funktion för att samordna all försvarsverksamhet av detta slag. Dessa
uppgifter hade numera fullgjorts. Av det anbefallda uppdraget skulle alltså
återstå väsentligen endast att hålla den tillskapade organisationen levande,
så att den vid behov omedelbart kunde träda i funktion. Att i så hög grad
som här antytts inskränka folkberedskapssektionens verksamhet syntes emellertid
styrelsen mindre välbetänkt. Det vore styrelsens uppfattning, att den
organisation som nu förelåge borde i lämplig utsträckning på sätt i skrivelsen
angåves tagas i bruk redan under nuvarande förhållanden, främst
i syfte att vidmakthålla en god samhällsanda och en aktiv folkberedskap
samt att bekämpa de tendenser i motsatt riktning, som kunde befaras
komma att göra sig gällande i samband med ökad arbetslöshet och ett överhuvud
skarpt krisläge.

Då det synts styrelsen tvivelaktigt, huruvida bemyndigandet av den 31
maj 1940 inrymde befogenhet för folkberedskapssektionen att i senast angiven
omfattning för närvarande fortsätta sin verksamhet, hade styrelsen
ansett sig böra bringa denna fråga under Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen
ville i detta sammanhang framhålla, att, enligt preliminär uppskattning,
den årliga kostnaden för en sålunda planlagd verksamhet kunde väntas
komma att med minst en tredjedel understiga den kostnad, som styrelsen
i sina anslagsäskanden tidigare beräknat för folkberedskapssektionens del.

Genom beslut den 25 oktober 1940 har Kungl. Majit därefter, med bifall
till en av styrelsen gjord hemställan, uppdragit åt styrelsen att genom dess
sektion för kulturell folkberedskap vidtaga sådana vid krig eller krigsfara,
vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga av krig föranledda
förhållanden erforderliga åtgärder, som kunna vara ägnade att vidmakthålla
en god samhällsanda.

I anslutning till nyssnämnda yttrande har informationsstyrelsen i sina
anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 hemställt om anvisande av ett särskilt
anslag av 60,000 kronor till åtgärder för kulturell försvarsberedskap.
Beträffande kostnadsberäkningarna torde få hänvisas till handlingarna i
ärendet.

Till en början vill jag understryka, att sektionen för kulturell folkberedskap
principiellt bör vara en för krigstillstånd eller överhängande krigsfara
tillfälligt inrättad organisation med främsta uppgift att verka för den inre
frontens upprätthållande. Det för angivna ändamål nödvändiga organisationsarbetet
är, såsom framgår av det föregående, nu slutfört. Den utbyggda
organisationen synes emellertid böra även under nuvarande förhållanden,
ehuru i mindre utsträckning, kunna tagas i bruk, främst i syfte att inom
landet vidmakthålla en god samhällsanda och en aktiv folkberedskap. Utöver
de skäl, som styrelsen anfört till stöd härför, vill jag framhålla vikten av att
den kulturella beredskapsplanen anpassas efter de förändringar i landets
läge, som kunna inträffa, och att de erfarenheter, som härvid göras, kunna
beaktas, när organisationen i sin helhet träder i funktion.

I enlighet med informationsstyrelsens förslag torde särskilt anslag böra
anvisas för angivna ändamål. Mot det av styrelsen föreslagna anslagsbe -

Departc mentschefen.

326 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

loppet, 60,000 kronor, har jag ej funnit anledning till erinran. Då verksamheten
närmast tillhör ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde och
för övrigt flera av de organ, institutioner och sammanslutningar, som sortera
under detta departement, redan äro inordnade eller måste inordnas i
verksamheten, synes det lämpligt, att anslaget uppföres under åttonde huvudtiteln
med den av styrelsen föreslagna benämningen. Beräkningen för nästa
budgetår av anslagen till statens informationsstyrelse har av ministern
för utrikes ärendena företagits under hänsynstagande till vad av mig nu
förordats.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de ytterligare bestämmelser
rörande denna verksamhet, som kunna visa sig erforderliga, liksom
rörande dispositionen av det av mig förordade anslaget.

De av mig tillstyrkta anslagsberäkningarna grunda sig på de förhållanden,
som nu föreligga. Utvecklingen på området är svår att förutse, och behov
av ökad medelsanvisning kan på grund av händelseutvecklingen uppkomma.
Med hänsyn härtill har jag övervägt lämpligheten av att ifrågasätta, att det
av mig tillstyrkta anslaget erhåller karaktär av förslagsanslag. Då emellertid
en sådan anordning strider mot de anslagsprinciper, som under normala förhållanden
tillämpas, har jag icke ansett mig böra framställa förslag av denna
innebörd. Skulle behov av ökad medelsanvisning uppkomma, torde Kungl.
Maj:t få i särskild proposition äska ytterligare medel för ändamålet.

I detta sammanhang vill jag erinra, att sektionen i sin förutnämnda
rapport framhållit nödvändigheten av att den kulturella beredskapen samordnas
med en social beredskap. Denna fråga är för närvarande föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. För den händelse det skulle visa sig erforderligt
att vidtaga speciella beredskapsåtgärder jämväl på det sociala området i
anslutning till de på det kulturella redan genomförda och dessa åtgärder
skulle medföra behov av ökat anslag, lärer Kungl. Maj:t böra framdeles
förelägga riksdagen det förslag om ökad medelsanvisning, som kan befinnas
påkallat.

Åberopande det anförda hemställer jag, under hänvisning i övrigt till
handlingarna i ärendet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.....kronor 60,000.

[191.] 3. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Detta anslag sänktes för innevarande
budgetår av statsfinansiella skäl från 252,000 kronor till 161,000 kronor.
Såsom framgår av statsliggaren för budgetåret 1940/41, ingår i anslaget
ett belopp av 17,000 kronor till föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet,
att av centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom
försvarsväsendet fördelas mellan de olika truppförbanden. Då anslag till
detta ändamål ej utgick tidigare, utgjorde därför sänkningen av anslags -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m. 327

medlen till föreläsningsverksamheten i övrigt 108,000 kronor. Det till sistnämnda
verksamhet disponibla beloppet, (252,000 — 108,000 =) 144,000
kronor, har av skolöverstyrelsen fördelats på följande sätt (de för budgetåret

1939/40 beräknade beloppen angivas inom parentes):

1. Understöd åt 3 centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga
föreläsningar.........................kronor 15,000 (18,000)

2. Understöd åt 19 föreläsningsförbund............... 8 8,000 (10,000)

3. Understöd åt 58 lokala föreläsningsanstalter för havda resekostnader
för föreläsare....................... 8 2,000 (10,000)

4. Anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar i samband

med studiecirkelverksamhet (Arbetarnas bildningsförbund) . . 8 45,000 (50,000)

5. Understöd åt 517 lokala föreläsningsanstalter och föreläsningsförbund
................................. 8 72,500 (162,500)

6. Understöd till utgivande av tidskrift för föreläsningsverksamheten
............................. 8_1,500 (1,500)

Summa kronor 144,000 (252,000).

I 1940 års åttonde huvudtitel (punkten 196) framhöll jag beträffande beräkningen
av anslagsmedlen under punkten 5, att flera av de statsunderstödda
lokala föreläsningsanstalterna arbetade under sådana förhållanden
och på sådant sätt, att statsunderstöd knappast kunde anses motiverat, och
att med hänsyn härtill enligt min mening understöden icke borde schablonmässigt
nedsättas proportionellt för samtliga föreläsningsanstalter, som åtnjöto
understöd. Det skulle i stället ankomma på skolöverstyrelsen att
bedöma understödsbehovet i varje särskilt fall och därvid mot varandra väga
de omständigheter, som kunde öva inflytande på behovet. Riksdagen (skrivelse
1940: 227) delade denna uppfattning under framhållande, att det reducerade
anslaget syntes lämna betryggande tillgång till understöd åt sådana
föreläsningsanstalter, som visat verklig livskraft och inriktat sin verksamhet
på ett fruktbringande samarbete med övriga på platsen befintliga bildningsanstalter.

Ifrågavarande anslagsbelopp av 144,000 kronor avsåg i huvudsak ej den
verksamhet, som föreläsningsorganisationerna utövade genom att på sina
program upptaga aktuella folkförsörjningsproblem och med krisen sammanhängande
frågor. För detta ändamål har sedermera på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats ett anslag av 50,000 kronor, som
ställts till skolöverstyrelsens förfogande, att av överstyrelsen i samråd med
statens informationsstyrelse fördelas mellan olika statsunderstödda organ
för förmedling av föreläsningar. Anslaget utgår på samma villkor som
gälla för statsunderstödda föreläsningar med allenast den inskränkningen,
att anslagsmedlen endast få användas till föreläsningar i krisfrågor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget till understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, måtte även
för nästa budgetår uppföras med 161,000 kronor. Till stöd härför har
anförts följande:

328 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgäräer i ''övrigt m. m.

Överstyrelsen hade vid fördelningen av anslagsbeloppet å 144,000 kronor
beaktat vad chefen för ecklesiastikdepartementet och riksdagen enligt det
föregående anfört. Sålunda bade blott 517 lokala föreläsningsanstalter mot
646 under föregående budgetår beviljats anslag. Ett stort antal anstalter
bade icke ingivit ansökningar örn statsbidrag utan med utgången av budgetåret
1939/40 nedlagt verksamheten. De bade givetvis ansett det omöjligt
att fortsätta med så ringa statsbidrag, som med det sänkta anslaget
kunde erhållas. Ett antal föreläsningsföreningar, som föregående budgetår
haft så få åhörare i medeltal, att de icke kunde anses fylla sitt ändamål,
hade vidare fått sina ansökningar om statsbidrag avslagna. Nya föreningar
hade icke beviljats bidrag.

Man torde nog kunna utgå från att sålunda numera utsöndrats de föreningar,
som icke arbetat under sådana förhållanden och på sådant sätt,
att de fyllt en verklig uppgift inom orten. De kvarvarande statsunderstödda
föreningarna hade alla en verklig uppgift att fylla inom det fria folkbildningsarbetet.
Det syntes därför överstyrelsen synnerligen angeläget, att
dessa föreningar även i fortsättningen kunde erhålla något understöd av
statsmedel. Redan nu vore de av statsmedel beviljade bidragen synnerligen
små i förhållande till föreningarnas övriga inkomster (cirka 700,000 kronor).
En ytterligare sänkning av statsbidraget skulle medföra en avsevärd fara,
enär de lokala tillskotten oftast gåves under förutsättning av ett visst understöd
även från statens sida.

Föreläsningsförbundens riksorganisation hade anfört, att situationen för
föreläsningsanstalterna för närvarande vore synnerligen brydsam. Man kunde
befara, att kommunerna i likhet med staten minskade sina understöd, samtidigt
som utgifterna genom höjda resekostnader m. m. ökades. Till de
ekonomiska svårigheterna komme sådana, som stöde i samband med inkallelserna
till försvarsberedskap. På en del platser hade de förut anlitade
lokalerna tagits i bruk för militära ändamål, och bensinrestriktionerna försvårade
uppgörandet av lämpliga resplaner för föreläsarna. På många håll,
även där förutsättningar funnes för en framgångsrik verksamhet under normala
förhållanden, hade man inför de hopade svårigheterna sett sig nödsakad
att tills vidare nedlägga verksamheten. Folkbildningsarbetets svårigheter
kunde visserligen synas vara av ringa betydelse i jämförelse med
alla de prövningar, kriget fört med sig, men å andra sidan torde detta arbete
under rådande förhållanden lia större betydelse än annars, och det representerade
ett kulturellt värde, alltför stort för att spolieras. För närvarande
framhölles från olika håll betydelsen av folkberedskap, betydelsen av
allt sådant som kunde stärka vårt folks intellektuella och moraliska motståndskraft.
Föreläsningsverksamheten måste räknas till sådant arbete, och
dess upprätthållande måste helt enkelt räknas som ett andligt beredskapsarbete.
Objektiv upplysning i olika spörsmål, orientering i tidens frågor,
intellektuell stimulans, allt detta, som föreläsningarna sökte skänka, vore i
tider som dessa av större värde än någonsin. Föreläsningsföreningarna
hade varit angelägna om att anpassa verksamheten efter rådande speciella
förhållanden. De hade på sina program upptagit bland annat direkt upplysning
i krisfrågor samt anordnat föreläsningar örn luftskydd och annat,
som krisen gjort aktuellt. Utrikespolitiska frågor och modern historia bade
åtnjutit framträdande plats på många föreningars program. Ämnesvalet
finge dock icke vara för ensidigt, om publiken skulle kunna intresseras.
Därför förekomme även andra ämnen, och det vore av betydelse, att antalet
föreläsningar icke bleve alltför ringa.

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m. 329

Överstyrelsen funne vad riksorganisationen sålunda anfört fullt riktigt
och skulle naturligtvis gärna se, att anslaget åter höjdes. Under nuvarande
förhållanden ansåge sig överstyrelsen emellertid icke kunna framkomma
med dylikt förslag men funne det synnerligen angeläget, att anslaget icke
sänktes utan bibehölles vid nuvarande belopp.

Skulle på grund av den statsfinansiella situationen en sänkning av anslaget
bli oundgängligen nödig, ville överstyrelsen framhålla, att sänkning till
lägre belopp än 100,000 kronor — exklusive bidrag till föreläsningsverksamheten
inom försvarsväsendet — icke borde ifrågakomma, enär det med
mindre anslag torde bli förenat med stora svårigheter att uppehålla verksamheten
i den omfattning, som vore en förutsättning för anslags utgående
överhuvudtaget.

Vidare hade centralrådet för religiös och kulturell verksamhet inom försvarsväsendet
hemställt om anslag för budgetåret 1941/42 för föreläsningsverksamhet
inom försvarsväsendet med 16,900 kronor. Överstyrelsen hade
intet att erinra emot den sålunda gjorda beräkningen men ansåge, att anslaget
borde avrundas till 17,000 kronor.

De av skolöverstyrelsen framlagda skälen mot en ytterligare begränsning
av anslaget synas mig tungt vägande. Jag biträder därför överstyrelsens
förslag örn oförändrat anslag, 161,000 kronor, för nästa budgetår. Det bör
emellertid eftersträvas att inom ramen av detta anslag bekosta jämväl de
föreläsningar i krisfrågor, till vilka medel anvisats på tilläggsstat för innevarande
budgetår. Överhuvudtaget är det enligt min mening ett önskemål,
att denna bildningsverksamhet i så stor utsträckning som möjligt omställes
till att tjäna de behov, som under nuvarande förhållanden träda i
förgrunden. De villkor för understöds åtnjutande, som för närvarande
gälla, synas böra tillämpas även under nästa budgetår med allenast den
ändringen, att någon motsvarighet till det med anslagsmedlen på tillläggsstat
förbundna villkoret, att medlen endast få användas till föreläsningar
i krisfrågor, ej synes erforderligt. Det torde i stället ankomma
på skolöverstyrelsen att tillse, att krisfrågorna erhålla tillbörlig plats på
föreläsningsprogrammen. Verksamheten i dess helhet synes böra planläggas
i samråd med den förutnämnda sektionen för kulturell folkberedskap. Vidare
torde, på sätt hittills skett, Kungl. Majit böra äga rätt bevilja de lättnader
i fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av..................kronor 161,000;

att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret
1940/41 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga
meddela.

Departe mentschefen.

330

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

Departe mentschefen.

[192 ] 4. Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.
Till detta ändamål ha för ettvart av nedan angivna budgetår anvisats
följande belopp:

1928/30 1930/36 1936/37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41

25,000 40,000 45,000 55,000 60,000 70,000 60,000

Skolöverstyrelsen har upplyst, att för innevarande budgetår sökts bidrag
med sammanlagt omkring 74,400 kronor för anordnande av 184 kurser.
Ehuru intresset för kursverksamheten således alltjämt vore synnerligen stort
och den framgångsrika verksamheten väl motiverade en höjning av anslaget,
har överstyrelsen emellertid med hänsyn till det statsfinansiella läget ansett
sig icke böra hemställa om någon anslagsökning.

Under erinran att nettoutgiften under budgetåret 1939/40 enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning utgjort omkring 61,200 kronor, tillstyrker
jag, att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .............................kronor 60,000.

[193 ] 5. Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader. 6. Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
7. Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations-
och administrationskostnader. Anslaget till arbetarnas bildningsförbund
utgjorde under budgetåren 1929/36 30,000 kronor och under
budgetåren 1936/40 35,000 kronor. Bidraget till svenska landsbygdens studieförbund
utgick under budgetåren 1937/40 med 7,000 kronor. Till tjänstemännens
bildningsverksamhet beviljade 1939 års lagtima riksdag ett anslag
av 4,000 kronor. För innevarande budgetår har riksdagen till de ifrågavarande
organisationerna anvisat respektive 32,000 kronor, 6,000 kronor och

3,500 kronor i stället för av Kungl. Majit föreslagna 30,000 kronor, 5,000
kronor och 3,000 kronor. Dessa anslag utgå under villkor bland annat,
att vederbörande förbund visar sig ha från annat håll för sin verksamhet
erhållit medel till minst lika stort belopp som statsbidraget.

Arbetarnas bildningsförbund har anhållit, att dess anslag måtte höjas till

35,000 kronor, därvid förbundet åberopat, att dess verksamhet under de
senare åren väsentligt ökats och att omkostnaderna därför stigit. Det vore
en samhällelig angelägenhet av stor vikt, att bildningsorganisationerna hade
möjlighet att arbeta med full effektivitet även under kristid. Utgifterna
för nästa budgetår beräknade förbundet — efter reduktion av vissa omkostnadsposter
— till 139,000 kronor. Svenska landsbygdens studieförbund

331

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

har, under erinran om lämpligheten av att bildningsorganisationerna utnyttjas
för den andliga försvarsberedskapen, hemställt om höjning av dess anslag
till det tidigare anvisade beloppet, 7,000 kronor. Tjänstemännens bildningsverlcsamhet,
som åberopat, att dess verksamhet ökats i omfattning samt att
särskilt luftskydds- och försvarskurser studerats i stor utsträckning, har gjort
framställning örn höjning av organisationens anslag till 4,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har vitsordat de ifrågavarande organisationernas gagnande
insatser i det fria och frivilliga folkbildningsarbetet men ansett sig i rådande
läge icke kunna förorda höjning av anslagen.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader ett anslag

av..............................kronor 32,000;

dels såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund
för organisations- och administrationskostnader ett anslag

av...............................kronor 6,000;

dels ock såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet
för organisations- och administrationskostnader ett anslag
av............................kronor 3,500.

Departe mentschefen.

[194.] 8. Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande. Till detta ändamål ha för nedannämnda
budgetår utgått anslag med följande belopp:

1931/32 .............. kronor 410,500

1932/33 .............. » 338,000

1933/34 .............. » 281,000

1934/35 .............. » 284,000

1935/36 .............. » 301,200 ''

1936/37 .............. » 319,000

1937/38 .............. » 333,500

1938/39 .............. » 383,500

1939/40 .............. » 378,300

1940/41 .............. » 239,800.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget disponeras på sätt framgår
av sid. 552 ff. i statsliggaren.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår ha vederbörande nykterhetsorgamsätter
— utom centralförbundet för nykterhetsundervisning — hemställt
örn höjning av understöden. I de flesta fall har gjorts framställning om
återgång till de för budgetåret 1939/40 anvisade beloppen.

332

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

Departe mentschefen.

Konsulenten för nyJcterhetsundervisningen hos skolöverstyrelsen har, emedan
det finansiella läget i jämförelse med föregående år ej förbättrats utan
snarare tvärtom, ansett någon anslagsökning icke kunna komma i fråga.
Funnes möjligheter att bibehålla anslagen vid samma höjd som under budgetåret
1940/41 utan att de ytterligare behövde beskäras, borde detta motses
med tillfredsställelse. Något särskilt skäl att för någon viss organisation
tillstyrka högre understöd har konsulenten ej funnit föreligga.

Däremot ville konsulenten framhålla betydelsen av att anslagen ej ytterligare
nedskures. Nykterhetsorganisationernas upplysnings- och bildningsarbete
vore i högsta grad ett kulturellt försvarsarbete och deras kamp mot
alkoholvanorna en viktig uppgift i strävandena att förläna beredskapen
högsta effektivitet. Även borde spritbrukets menliga inverkan i fråga örn
den enskildes ekonomi och den stigande ungdomsbrottsligheten beaktas.

Internationella byrån i Lausanne hade begärt oförändrat bidrag och borde
erhålla sådant, då det vore av särskilt värde, att de ännu existerande internationella
organisationerna finge möjlighet att fortsätta sin verksamhet.

Till de instruktörer för nykterhetsupplysning, som vore anställda av
Sveriges storloge av I. O. G. T., nationaltemplarorden, Sveriges blåbandsförening,
nykterhetsorganisationen Verdandi, nykterhetsföreningen Vita bandet
och de kristna samfundens nykterhetsrörelse, utginge för varje instruktör
ett statsbidrag av 4,500 kronor under villkor, att vederbörande organisation
ansloge minst lika stort belopp till instruktörsverksamheten. Organisationerna
hade anhållit, att villkoret måtte få utgå. Med anledning härav ville
konsulenten föreslå sådan uppmjukning av villkoret, att instruktörens avlöning
fastställdes till 6,000 kronor per år, varje nykterhetssällskap dock
obetaget att av egna medel tillskjuta mera, om så i något fall skulle befinnas
önskvärt, samt att de kostnader, vilka utöver statsbidraget vore förbundna
med instruktörsanställningen, skulle bestridas av respektive organisationer
själva.

Skolöverstyrelsen har anslutit sig till de av konsulenten framförda synpunkterna
och sålunda hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Ehuru detta anslag redan för innevarande budgetår kraftigt beskurits,
ser jag mig nödsakad att för nästa budgetår föreslå en ytterligare anslagsreduktion.
Anslagsminskningen torde dock böra begränsas till 10,000 kronor
och avse de ur anslaget utgående medlen av 60,000 kronor till föreläsnings-
och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m. Det
synes mig vara av värde, att de ur anslaget understödda sammanslutningarna
komma i åtnjutande av obeskurna statsbidrag och därigenom bli i tillfälle
att i oförminskad omfattning fullfölja sin ur beredskapssynpunkt gagneliga
verksamhet. Den uppmjukning av de med instruktörsverksamheten
förbundna statsbidragsvillkoren, som överstyrelsen förordat, synes icke ge
anledning till erinran. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

333

att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av..............kronor 229,800.

[195.] 9. Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Skolan har
under nedannämnda budgetår erhållit följande anslag:

1925/26 1926/29 1929/36 1936/40 1940/41

3,000 5,000 6,000 15,000 13,000.

Beträffande skälen för anslagshöjningen år 1936 hänvisas till samma års
åttonde huvudtitel, sid. 507 ff., samt till riksdagens skrivelse 1936: 8, sid.
78. Sänkningen av anslaget för innevarande budgetår föranleddes av den
statsfinansiella situationen. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1940
utgår anslaget under villkor bland annat, att ett belopp av sammanlagt
minst 6,000 kronor, elevavgifter däri inberäknade, blivit från annat håll
tillskjutet. Av anslaget disponeras högst 200 kronor till rese- och traktamentsersättningar
åt den av musikaliska akademien förordnade inspektorn
för skolan.

Musikskolans styrelse har anhållit om oförändrat anslag för nästa budgetår.
Enligt vad styrelsen uppgivit har skolans verksamhet måst inskränkas,
bland annat genom indragning av en lärarbefattning. I skolans stat ha
utgifterna upptagits till 20,250 kronor, varav 12,300 kronor belöpa på
löner. Såsom inkomster ha beräknats statsunderstödet, oförändrat anslag
av 3,500 kronor från Värmlands läns landsting och kommunala bidrag med
500 kronor ävensom elevavgifter till ett belopp av 1,750 kronor samt hyror
och diverse inkomster med 1,500 kronor. Skolöverstyrelsen, som inhämtat,
att vid skolan under läsåret 1939/40 undervisats 33 elever, har uttalat betänkligheter
mot en anslagssänkning men med hänsyn till önskvärdheten av
besparingar på alla områden föreslagit en minskning av anslaget med

1,000 kronor.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemställer således, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.....kronor 12,000.

[196 ] 10. Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I anledning
av väckt motion anvisade 1939 års lagtima riksdag till detta ändamål ett
anslag av 2,000 kronor, vilket belopp anvisats även för innevarande budgetår.
I fråga om utdelningen av stipendierna gälla i tillämpliga delar samma
föreskrifter som beträffande stipendier åt elever vid folkhögskolor. Skolans
styrelse har hemställt örn oförändrat anslag för budgetåret 1941/42. Skolöverstyrelsen
har framhållit, att musikskolan fyller en viktig kulturell upp -

Departe mentschefen.

334 1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

gift, sorn kan jämställas med folkhögskolornas, och att för elevernas del
föreligger samma behov av stipendier som för folkhögskolornas elever, men
har av besparingsskäl funnit sig böra föreslå en minskning av anslaget
med 500 kronor.

Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens förslag och hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Follcliga musikskolan i Arvika: Stipendier för

budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . . kronor 1,500.

[197 ] 11. Statens studielån: Nämnden för statens studielån. 12.
Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med
statens studielån, förslagsanslag. Förstnämnda anslag utgick under budgetåren
1928/36 med 5,000 kronor samt höjdes av 1936 års riksdag till

5,500 kronor och av 1938 års riksdag till 7,200 kronor. För budgetåret
1940/41 sänktes anslaget av statsfinansiella skäl till 6,500 kronor. Beträffande
anslagets disposition hänvisas till statsliggaren, sid. 555. Förslagsanslaget
till ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån
är för innevarande budgetår uppfört med 3,200 kronor. Anslaget utgick
länge med 1,850 kronor men höjdes av 1937 års riksdag till sitt nuvarande
belopp, emedan ärenden angående uppskov med amortering och räntebetalning
å studielån överflyttades till generalpoststyrelsens handläggning och
postverkets ersättning i samband därmed höjdes till 10 kronor för varje
beviljat lån. Båda anslagen torde böra för nästa budgetår utgå med oförändrade
belopp. Jag vill tillägga, att jag övervägt lämpligheten av att till
dagarvoden enligt gällande kommittégrunder ombilda de årsarvoden, som
nu äro bestämda för nämndens ordförande och övriga ledamöter. Med
hänsyn till de beträffande denna nämnd föreliggande särskilda förhållandena
har jag dock icke ansett mig böra framställa förslag i denna riktning.
Vid sådant förhållande har jag utgått från att kostnaderna för nämnden
även i fortsättningen skola bestridas från särskilt anslag och icke —
såsom i det följande beträffande vissa andra motsvarande organ föreslås —
från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Jag hemställer således, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Statens studielån: Nämnden för statens studielån

ett anslag av.......................kronor 6,500;

dels ock till Statens studielån: Ersättning till postverket för
dess bestyr med statens studielån ett förslagsanslag
av...............................kronor 3,200.

[198.] 13. Statens biografbyrå: Avlöningar, förslagsanslag. 14. Statens
biografbyrå: Omkostnader, förslagsanslag. Dessa båda anslag äro upp -

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

335

förda med 60,800 kronor respektive 7,500 kronor och disponeras på sätt
framgår av statsliggaren, sid. 555 f. Chefen för biografbyrån ifrågasätter för
nästa budgetår i besparingssyfte en sänkning med 500 kronor av de till arvoden
till suppleant för granskningsmännen m. m. avsedda anslagsmedlen (nu

2,500 kronor) och en minskning av omkostnadsanslaget med 3,000 kronor.

Beträffande avlöningsanslaget biträder jag förslaget om sänkning
med 500 kronor av de till arvoden åt suppleanter för granskningsmännen
m. m. avsedda anslagsmedlen. Till två icke-ordinarie granskningsmän utgå
nu arvoden ä 9,000 kronor, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg. I anslutning
till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang yttrat
böra dessa arvoden uppräknas i samband med att rätten till dyrtidstillägg
bortfaller. Jag föreslår med hänsyn härtill, att arvodena från och med
nästa budgetår bestämmas till 11,200 kronor, vilket medför en höjning
med 4,400 kronor av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit. Anslaget torde härjämte böra undergå den
omräkning, som föranledes av de ändrade grunderna för avlöningsstaternas
uppställning samt det rörliga tilläggets höjning till 15 procent. Med ledning
av infordrade uppgifter, beträffande vilka hänvisas till handlingarna
i ärendet, beräknar jag belastningen på anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän till 34,800 kronor ( + 900 kronor). Anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör bestämmas
till (20,500 — 500 + 4,400—) 24,400 kronor. Anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal synes böra uppföras med ett maximerat
belopp av 2,900 kronor (—100 kronor) samt anslagsposten till rörligt
tillägg med 5,600 kronor (+ 2,200 kronor). Avlöningsstatens slutsumma
blir alltså (34,800 + 24,400 + 2,900 + 5,600 =) 67,700 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 6,900 kronor.

I detta sammanhang må framhållas, att, därest icke-ordinarie granskningsman
skulle vikariera för den ordinarie, det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att meddela beslut örn vikariatskostnadernas bestridande, varvid Kungl.
Majit jämväl torde böra äga medgiva överskridande av maximerad post.

Omkostnadsanslaget torde i överensstämmelse med föreliggande
förslag böra tillfälligtvis sänkas med 3,000 kronor. Under anslaget, som
för närvarande omfattar endast en förslagsvis beräknad post till expenser,
böra emellertid i fortsättningen även beräknas medel för bestridande av
kostnader för sjukvård m. m. Med ledning av infordrade uppgifter beräknas
dessa kostnader till 300 kronor, varför anslaget för nästa budgetår bör
uppföras med (7,500 — 3,000 + 300=) 4,800 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
, dels godkänna följande avlöningsstat för statens biograf byrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Departe mentschefen.

336

1941. Åttonde huvudtiteln: Folkbildningsdtgärder i övrigt m. m.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................kronor 34,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 24,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................... » 2,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 5,600

Summa förslagsanslag kronor 67,700;

dels till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 67,700;

dels ock till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 4,800.

1941. Åttonde huvudtiteln: Gymnastiska centralinstitutet.

337

L. Gymnastiska centralinstitutet.

[199.] 1. Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar, förslagsanslag.
Anslaget är uppfört med 164,900 kronor samt disponeras enligt personalförteckning
och avlöningsstat, vilka med tillhörande bestämmelser finnas
införda på sid. 557 f. i statsliggaren.

Direktionen över institutet har anhållit, att anslaget för nästa budgetår
måtte höjas med 7,300 kronor till 172,200 kronor. Av den föreslagna höjningen
belöpa sammanlagt 6,400 kronor på uppräkning av anslagsposterna
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och rörligt tillägg. Beträffande
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, begäres en höjning med 2,400 kronor, medan anslagsposten till avlöning
till övrig icke-ordinarie personal föreslås sänkt med 1,500 kronor. I
fråga om de två sistnämnda ändringarna i avlöningsstaten har direktionen
anfört bland annat:

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit. Ur denna anslagspost utginge bland annat arvoden till två ickeordinarie
kvinnliga lärare i gymnastik samt i lek och idrott med för vardera
6,300 kronor. Vid dessa arvodens bestämmande hade avsikten varit,
att som lärare till institutet under begränsad tid kunna knyta gymnastiklärare
vid läroverken för att därigenom uppnå en samverkan mellan institutet
och läroverken. Arvodenas storlek hade utmätts med hänsyn till de
dåvarande gymnastiklärarlönerna. Sedan genom den senaste löneregleringen
gymnastiklärarnas vid läroverken löner höjts, vore arvodena för nu ifrågavarande
lärare vid institutet omkring 1,000 kronor lägre än vid läroverken. Detta
förhållande komme att göra det omöjligt för institutet att erhålla sådana
kvalificerade lärarkrafter, som erfordrades. Arvodena borde därför höjas
med 1,200 kronor till 7,500 kronor, varigenom de skulle bli lika stora som
arvodena för motsvarande manliga lärare.

Avi ilning till övrig icke-ordinarie personal. Direktionen hade
anbefallts verkställa utredning, örn och i vad mån anvisning av medel under
denna anslagspost i fortsättningen erfordrades. Anslagsposten, som för innevarande
budgetår uppginge till 3,950 kronor, disponerades med 2,700 kronor
till arvoden åt Övningslärare vid läroverk och andra läroanstalter samt med
1,250 kronor till arvoden åt lärare vid medicinska specialkurser. Av den
första posten hade närmare 1,400 kronor utgjort arvode till lärarinnan i
gymnastik vid Ateneum (Norrmalms kommunala flickskola), vilken vägrat
att åtaga sig ifrågavarande undervisning för lägre ersättning. Med hänsyn
härtill hade direktionen för avsikt att överflytta denna undervisning till

Bihang till rilcsdagens protokoll 1''Jltl. 1 sami. Nr 1 Del 11. 22

338

1941. Åttonde huvudtiteln: Gymnastiska centralinstitutet.

Departe mentschefen.

annan läroanstalt. Härigenom torde en minskning av anslagsbehovet med

1,000 kronor vara möjlig. Även i övrigt syntes en minskning kunna ske
med 500 kronor. Någon ytterligare beskärning av denna post, som från

4,200 kronor under budgetåret 1938/39 skulle komma att nedgå till 1,200
kronor, ansåge direktionen icke möjlig. Vad sedan anginge den andra delposten,
syntes någon minskning icke kunna ske, då ur denna delpost ersättning
lämnades för sådan undervisning, som ej kunde meddelas av institutets
egna lärare eller ej inginge i deras undervisningsskyldighet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ville direktionen föreslå, att denna
post bestämdes till 2,450 kronor, att disponeras med 1,200 kronor till arvoden
åt Övningslärare vid läroverk och andra läroanstalter samt med 1,250
kronor till arvoden åt lärare vid medicinska specialkurser.

Beträffande förslaget örn höjning av arvodena åt de två kvinnliga lärarna
i gymnastik m. m. har statskontoret erinrat, att frågan behandlats även i
1938 års åttonde huvudtitel (sid. 537), därvid departementschefen anfört, att
spörsmålet så nära sammanhängde med pågående allmänna översyn av gällande
avlöningsbestämmelser, att han icke ansåge sig kunna till isolerat
övervägande upptaga detsamma. Ämbetsverket ansåge därför, att tjänsteförteckningssakkunnigas
förslag borde avvaktas.

Allmänna lönenämnden, som erinrat, att undervisningsväsendets lönenämnd
i ett utlåtande den 3 december 1937 icke haft något att erinra mot direktionens
förslag om höjning av de två gymnastiklärarinnornas arvoden, har
förklarat sig vara av den uppfattningen, att en höjning vore befogad och
nödvändig med hänsyn till de löner, som numera utginge till gymnastiklärarpersonalen
vid de statliga läroanstalterna. En dylik justering av arvodesbeloppen
borde kunna ske utan hinder av att frågan om uppflyttning tili
högre lönegrad av de ordinarie kvinnliga lärartjänsterna vid institutet ännu
icke vunnit sin lösning. Under åberopande av det anförda tillstyrkte lönenämnden
direktionens förslag.

Utgifterna under detta anslag ha under budgetåret 1939/40 utgjort omkring
142,400 kronor och ha alltså ganska väsentligt understigit det i riksstaten
uppförda anslagsbeloppet, 164,900 kronor. Anledningen härtill synes
vara, att flera av institutets lärare fullgjort officerstjänstgöring, varunder de
uppburit lön huvudsakligen från fjärde huvudtitelns anslag. Även om det
icke är osannolikt, att en motsvarande besparing kan ernås också för nästa
budgetår, anser jag mig dock vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår
böra utgå från normala belastningsförhållanden.

Med hänsyn till de ändrade grunderna för avlöningsstaternas uppställning
bör i avlöningsstaten för institutet uppföras en anslagspost för avlöningar
till ordinarie tjänstemän, vilken med inberäknande av den nuvarande anslagsposten
till avlöning åt tjänsteman å övergångsstat torde böra bestämmas
till förslagsvis 80,800 kronor.

På grund av de senare årens löneregleringar för bland annat gymnastiklärare
vid läroverksväsendet har proportionen mellan arvodena till kvinnliga

1941. Åttonde huvudtiteln: Gymnastiska centralinstitutet. 339

icke-ordinarie lärare vid centralinstitutet och motsvarande löneförmåner till
lärarpersonalen vid läroverksväsendet förskjutits till nackdel för centralinstitutets
lärare, och svårigheter föreligga onekligen med hänsyn härtill
att på ett tillfredsställande sätt rekrytera dessa för gymnastikhögskolan så
viktiga tjänster. I likhet med lönenämnden finner jag skäl föreligga för
en uppräkning av arvodena till de kvinnliga icke-ordinarie lärarna vid centralinstitutet.
Under nuvarande förhållanden kan jag likväl icke framlägga
förslag till en sådan arvodesreglering. A andra sidan böra både de nu ifrågavarande
arvodena av 6,300 kronor samt de till motsvarande manliga lärare
utgående arvodena av 7,500 kronor med hänsyn till vad av chefen för finansdepartementet
i annat sammanhang yttrats omräknas på grund av bortfallande
dyrtidstillägg. Jag föreslår, att dessa arvoden från och med budgetåret
1941/42 bestämmas till 8,000 kronor respektive 9,500 kronor. Föreståndarens
arvode och tilläggsarvode böra av samma skäl uppräknas med 800 kronor
till 3,800 kronor vartdera.

Anslagsposten till arvoden och ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
är nu fördelad på två delposter, en på 69,850 kronor till grundbelopp och
en på förslagsvis 800 kronor till vikariatsersättningar m. m. Enligt de nya
grunderna för avlöningsstaters uppställning böra dessa delposter sammanslås
till en förslagsvis betecknad anslagspost, vilken med hänsyn till mitt
förslag om arvodesreglering för föreståndaren och vissa lärare bör bestämmas
till 79,650 kronor. Jag förutsätter, att från denna post skola, i den mån
så erfordras, bestridas de kostnader, som uppkomma, då från posten avlönad
befattningshavare vikarierar på ordinarie tjänst.

I fråga örn anslagsposten till avlöning till övrig icke-ordinarie personal
ansluter jag mig till direktionens besparingsförslag, enligt vilket posten bör
minskas med 1,500 kronor till 2,450 kronor. Emellertid torde anslagsposten
i samband med avlöningsstatens förändrade uppställning böra uppräknas
med 300 kronor för att möjliggöra anställande av tillfälliga vikarier och
således bestämmas till 2,750 kronor. Slutligen böra för rörligt tillägg beräknas
förslagsvis 11,600 kronor.

Anslaget skulle vid bifall till vad jag föreslagit uppföras med (80,300 +
+ 79,650 + 2,750 + 11,600=) 174,300 kronor. Ökningen i jämförelse med
innevarande budgetårs anslag uppgår till 9,400 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska
centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Departe mentschefen.

340 1941. Åttonde huvudtiteln: Gymnastiska centralinstitutet.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, ,/or slagsvis.

.......................kronor 80,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis... » 79,650

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal
............ 9 2,750

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... *_11,600

Summa förslagsanslag kronor 174,300;

dels ock till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................. kronor 174,300.

[200 ] 2. Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader, förslagsanslag.
3. Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.
I institutets omkostnadsstat, införd på sid. 558 i statsliggaren,
upptagas utgifterna till 17,000 kronor och inkomsterna (lokalhyror m. m.)
till 13,000 kronor, varför anslaget uppförts med 4,000 kronor. Materielanslaget
har för innevarande budgetår sänkts från 7,400 kronor till 5,300
kronor saint disponeras med 4,700 kronor till materiel och 600 kronor till
bokinköp och bokbindning. Direktionen över institutet har hemställt örn
höjning av omkostnadsanslaget med 1,000 kronor med hänsyn till de ökade
utgifterna för bränsle, lyse och vatten, vilka under budgetåret 1939/40 utgjort
omkring 10,400 kronor, samt föreslagit oförändrat anslag till materiel
m. m. Därest Kungl. Majit skulle anse ytterligare indragningar, utöver dem
som av direktionen i andra sammanhang föreslagits, vara av statsfinansiella
skäl nödvändiga, ville direktionen nämna, att den under omkostnadsanslaget
uppförda posten till övriga expenser med minsta olägenhet skulle kunna nedbringas.
Statskontoret har förordat minskning av posten till övriga expenser
med 500 kronor till 6,700 kronor, då medelsåtgången under det sistförflutna
budgetåret endast uppgått till 6,764 kronor.

Den under omkostnadsanslaget uppförda delposten till bränsle, lyse och
vatten torde med hänsyn till bränsleprisernas stegring böra uppräknas med

2,300 kronor, d. v. s. från 9,000 kronor till 11,300 kronor. Jag har intet att
erinra mot den av statskontoret föreslagna minskningen av posten till övriga
expenser, vilken alltså bör nedbringas med 500 kronor. För sjukvård m. m.
torde ett belopp av 300 kronor böra beräknas. I övrigt anser jag mig icke
böra ifrågasätta någon ändring i anslaget, som alltså bör ökas med (2,300 —
— 500 + 300=) 2,100 kronor till 6,100 kronor.

Vad materiel anslaget beträffar, anser jag mig böra föreslå, att detta anslag
med hänsyn till på anslaget föreliggande reservation för nästa budgetår
nedsättes med 1,000 kronor till 4,300 kronor.

1941. Åttonde huvudtiteln: Gymnastiska centralinstitutet.

341

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett för -

slagsanslag av.......................kronor 6,100;

dels ock till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, Meker
m. m. ett reservationsanslag av...........kronor 4,300.

[201.] 4. Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. 5. Gymnastiska
centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik
m. m. Stipendieanslaget är uppfört med 3,000 kronor. Det andra
anslaget, som under budgetåret 1939/40 till största delen använts till vinterutbildning
(resor till fjällen) och simundervisning samt i övrigt till specialundervisning
i idrott m. m., har för innevarande budgetår sänkts från 5,500
kronor till 4,500 kronor. Institutets direktion har hemställt om oförändrade
anslag för nästa budgetår men anfört, att det sistnämnda anslaget eventuellt
skulle, örn så av statsfinansiella skäl påfordrades, kunna sänkas. Statskontoret
har ifrågasatt nedskärning av anslaget till särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. med förslagsvis 1,000 kronor.

Beträffande stipendieanslaget vill jag icke föreslå någon ändring. Däremot
anser jag i likhet med statskontoret, att anslaget till särskild undervisning
bör kunna minskas med ytterligare 1,000 kronor till 3,500 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1941/42 anvisa

dels till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag

av................................kronor 3,000;

dels ock till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av kronor 3,500.

Departe mentschefen.

342

1941. Åttonde huvudtiteln: Understöd dt vetenskap m. m.

Departe mentschefen.

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.

[202.] 1. Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker, reservationsanslag. Till detta ändamål ha under följande budgetår
anvisats nedan angivna belopp:

1923/24 1924/30 1930/37 1937/40 1940/41

175,000 165,000 170,000 190,000 155,000

Anmärkas må, att år 1932 vissa tidigare från särskilda anslag under
huvudtiteln utgående understöd örn tillhopa 30,350 kronor sammanfördes
med detta anslag, vilket medförde, att de för ändamålet tidigare utgående
anslagsmedlen minskades från omkring 200,000 kronor till 170,000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har framhållit anslagets stora värde för den
vetenskapliga verksamheten. En ytterligare reduktion, ehuru endast av tillfällig
art, med 55,000 kronor syntes emellertid möjlig, även om den skulle
leda till att åtskilliga hittills statsunderstödda tidskrifter nödgades utkomma
i avsevärt minskad omfattning och att de enstaka lärda verk, som finansierats
genom detta anslag, icke längre kunde bekostas av detsamma.

De publikationer, som understödjas ur detta anslag, förmedla kontakten
mellan de institutioner och forskare, som på skilda vetenskapliga områden
äro verksamma i vårt land och i utlandet, och mellan dessa och de yrkesutövare
— läkare och andra — vilka för sin yrkesutövning måste äga
kännedom om forskningsarbetets framsteg. Såsom kanslern påpekat, är detta
anslag därför av stort värde för vår tids mångskiftande och rikt förgrenade
vetenskapliga verksamhet. Staten har det allra största intresse av att bereda
dessa publikationer ett icke för snävt tillmätt understöd, så mycket mer som
de flesta av dem äro till väsentlig del beroende av sådant understöd.

Av det för budgetåret 1940/41 under anslaget tillgängliga beloppet ha
hittills disponerats omkring 106,000 kronor till understöd åt tidskrifter mot
omkring 137,000 kronor för budgetåret 1939/40 samt omkring 49,000 kronor
till understöd åt lärda verk och likartade arbeten mot omkring 60,000 kronor
under nästföregående budgetår. Av det för innevarande budgetår till lärda
verk och likartade arbeten fördelade beloppet av 49,000 kronor belöpte omkring
34,000 kronor på fortsättningsarbeten och 15,000 kronor på andra

1941. Åttonde huvudtiteln: Understöd dt vetenskap m. m. 343

arbeten. Medelsbegränsningen har i huvudsak genomförts så, att samtliga
tidskrifter och verk fått vidkännas en procentuellt lika stor minskning av
understöden, i genomsnitt alltså 18 å 20 procent. Bland annat ha understöden
till medicinska publikationer nedskurits från 18,900 kronor med sammanlagt
3,600 kronor.

Det är alltså en högst kännbar reduktion av statsunderstödet, som det
statsfinansiella läget redan för innevarande budgetår framtvingat. Reduktionen
har så mycket hårdare drabbat dessa publikationer som deras utgifter under
de senare åren ökats genom de stegrade tryckningskostnaderna. Vid anslagsfördelningen
för innevarande budgetår har också kunnat konstateras, att
flera av publikationerna endast med stora svårigheter kunna efter beskärningen
av statsanslaget finansiera sin verksamhet.

Å andra sidan är jag med kanslern ense, att det försämrade statsfinansiella
läget bör föranleda en omprövning, huruvida icke detta anslag bör
ytterligare sänkas. Inom ecklesiastikdepartementet utförda beräkningar ge
vid handen, att en reduktion av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
med omkring 30,000 kronor möjliggöres, om tidskriftsunderstöden
ytterligare reduceras med i medeltal 10 procent av de senast beviljade beloppen,
om understöd till särskilda arbeten, som ej äro s. k. fortsättningsarbeten,
i regel icke beviljas och örn understöden till övriga särskilda
arbeten minskas med i medeltal 10 procent. Ehuru jag är medveten örn
att sådana restriktioner komma att ställa många av publikationerna och flera
enskilda forskare inför allvarliga svårigheter, anser jag mig böra under
nuvarande förhållanden tillstyrka en anslagssänkning med nämnda belopp.
Anslaget bör sålunda uppföras med 125,000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att liksom hittills meddela bestämmelser örn anslagets
fördelning. Vid anslagsfördelningen torde de nu utgående understöden
icke böra schablonmässigt sänkas utan understödsbehovet bedömas
från fall till fall och understöden bestämmas till de belopp, som kunna befinnas
skäliga. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verte
och läroböcker för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av........................kronor 125,000.

[203.] 2. Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. Från och med år 1908 ha till detta ändamål utgått särskilda,
av riksdagen beviljade anslagsmedel, vilka av Kungl. Majit fördelats
mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för
viss tid givna understöd. Anslaget, som från och med år 1920 till och med
budgetåret 1936/37 utgått med 20,000 kronor, höjdes år 1937 till 25,000
kronor och år 1938 till 30,000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget
sänkts till 16,000 kronor. Samtidigt indrogs ett under anslaget till svenska

Departe mentschefen.

344 1941. Åttonde huvudtiteln: Understöd dt vetenskap m. m.

akademien uppfört belopp av 6,050 kronor till honorarier och understöd åt
författare m. fl.

Beträffande de under budgetåret 1940/41 från anslaget utgående understöden
torde få hänvisas till handlingarna.

Svenska skriftställareförbundet har hos Kungl. Majit anhållit om ökning
av anslaget och örn utvidgning av de till understöd ifrågakommande författarkategorierna.

Ehuru en höjning av anslaget är önskvärd, kan jag icke under nuvarande
förhållanden ifrågasätta en sådan åtgärd. Med hänsyn till fjolårets
starka anslagsreduktion — de till detta ändamål utgående anslagsmedlen
sänktes enligt det föregående med icke mindre än 20,050 kronor till 16,000
kronor — synes å andra sidan någon ytterligare anslagssänkning icke böra
vidtagas. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Understöd åt inhemska skönlitterära författare av
utmärkt förtjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av...............................kronor 16,000..

[204.] 3. Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt
utgivande av Nusvensk ordbok. Alltsedan år 1920 har anslag av statsmedel
utgått till docenten vid Uppsala universitet, numera professorn Olof
Östergren för fullföljande och avslutande av hans arbete »Nusvensk ordbok».
Det för ändamålet anvisade beloppet har sedan budgetåret 1930/31
utgjort 12,000 kronor, varav 8,000 kronor utgått såsom understöd åt Östergren
och 4,000 kronor till teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m.
Professorerna O. von Friesen och B. Hesselman ha anhållit, att anslaget
måtte för budgetåret 1941/42 utgå med oförändrat belopp. Kanslern för
rikets universitet har gjort enahanda hemställan.

Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga för budgetåret 1940/41
förutsattes, att bidrag även i fortsättningen skulle utgå, dock icke för längre
tid än till och med budgetåret 1945/46 (jfr 1940 års åttonde huvudtitel, sid.
274 f. och riksdagens skrivelse nr 8, sid. 46). I överensstämmelse härmed
torde anslaget böra för budgetåret 1941/42 utgå med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt
utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av.................kronor 12,000.

[205.] 4. Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. Till detta
ändamål har för ettvart av budgetåren 1936/41 anvisats ett anslag av 3,000
kronor (jfr 1936 års åttonde huvudtitel, sid. 525 f.). Anslaget synes böra

1941. Åttonde huvudtiteln: Understöd dt vetenskap m. m.

345

utgå även för nästa budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt skriftställaren E. II. Thörnberg för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av... . kronor 3,000.

[206.] 5. Bidrag till föreningen Pietää. Föreningen, vars ändamål
är att åt framtiden i möjligast oskadade skick genom sakkunnigt utförd
konservering bevara våra äldre textila minnesmärken, har sedan år 1911
åtnjutit anslag under villkor, att föreningen till statens historiska museum
med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg utförda fotografier,
register och beskrivning över behandlade föremål. Anslaget sänktes år 1932
av statsfiuansiella skäl från 2,500 kronor till 1,000 kronor, vilket belopp
sedan dess utgått. Därjämte har föreningen emellertid för åren 1933—39
erhållit ett årligt bidrag av lotterimedel med 2,500 kronor.

Föreningen har förnyat sin i föregående års huvudtitel avstyrkta framställning
örn ett anslag av 4,000 kronor, därvid föreningen anfört bland annat:

Föreningens ateljé hade så småningom utbildats till en centralanstalt för
textilkonservering, där material och metoder utprovats under hänsynstagande
till nyaste praktiska och vetenskapliga rön på området. Därjämte stöde föreningen
ofta församlingar, museer och enskilda till tjänst med råd i fråga
örn textiliers vård m. m. Över samtliga konserveringsarbeten fördes protokoll,
som jämte beskrivningar och fotografier överlämnades till statens historiska
museum. I enlighet med de från början följda principerna hade föreningen
debiterat kyrkor och museala institutioner praktiskt taget självkostnadspris
för utförda arbeten. Vid konservering för enskilda beräknades en
viss vinstprocent, som dock hittills icke givit mycket.

De av föreningens verksamhet föranledda allmänna omkostnaderna hade
uteslutande bestritts med statsanslaget och lotterimedlen. Då det sista understödet
ur lotterimedel beviljades, hade från handelsdepartementet meddelats,
att föreningen i fortsättningen icke kunde påräkna anslag av lotterimedel till
sina löpande utgifter. Föreningen hade i stället hänvisats att begära hela
det erforderliga anslaget från riksstaten. Eftersom föreningen för budgetåret
1940/41 ej erhållit mer än 1,000 kronor från statens sida, beräknades
en brist av omkring 3,000 kronor uppstå i föreningens räkenskaper för år
1940. Att verksamheten ännu kunnat hållas flytande berodde huvudsakligen
på en mindre reserv från tidigare år, härrörande från en privat donation.
Föreningens ekonomiska situation måste emellertid betecknas som i
hög grad allvarlig och föreningen stöde inför det omedelbara botet att nödgas
nedlägga sin för svensk kulturvård gagnerika verksamhet och avskeda
sin speciellt skolade personal, om det absolut nödvändiga minimianslaget
icke kunde beviljas.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har förordat bifall till föreningens
ansökning. Dess verksamhet vore av grundläggande betydelse för
bevarandet av landets äldre textilier och gagnade icke minst statens samlingar,
av vilka statens historiska museum och statens trofésamling vore i
hög grad beroende av föreningens konserveringsarbete. Jämväl för den

Departe mentschefen.

346 1941. Åttonde huvudtiteln: Understöd dt vetenskap m. m.

kyrkliga textilkonserveringen hade den sin stora betydelse. Även med hänsyn
till nuvarande tidsläge vore det ödesdigert, om denna för kulturminnesvården
omistliga institution skulle behöva nedlägga verksamheten.

Inom den gren av kulturminnesvården, som avser bevarandet av våra
äldre textilier, fullgör föreningen Pietas en betydelsefull uppgift. Under normala
förhållanden skulle jag därför icke ha tvekat att med beaktande av
vad i ärendet anförts tillstyrka en anslagshöjning. I nuvarande statsfinansiella
läge anser jag mig dock icke kunna förorda någon ökning av riksstatsanslaget.
Skulle föreningen med hänsyn till sin ekonomiska ställning
se sig ur stånd att i erforderlig omfattning fortsätta sin verksamhet, torde
dock kunna övervägas att bereda den tillfälligt understöd från det under
åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till extra utgifter. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till föreningen Pietas för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av............kronor 1,000.

[207.] 6. Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. Detta anslag
har under nedan angivna budgetår utgått med följande belopp:

1920/23 1923/24 1924/32 1932/38 1938/39 1939/40 1940/41

4,000 3,000 2,500 1,000 1,500 2,000 1,000

Föreningens styrelse har — liksom för innevarande budgetår — anhållit
örn en anslagshöjning till 5,500 kronor. Vetenskapsakademien, som hört sin
naturskyddskommitté, har tillstyrkt anslag till det belopp, som i nuvarande
statsfinansiella läge kunde befinnas skäligt och med hänsyn till andra krav
möjligt att utanordna.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka någon höjning av anslaget men vill
heller icke ifrågasätta någon sänkning av detsamma. Enligt vad som framgår
av handlingarna i ärendet pågå förhandlingar om föreningens sammanslagning
med vissa andra föreningar med likartade uppgifter. Örn en sådan
sammanslagning kommer till stånd och befinnes ändamålsenlig, torde anslaget
få komma den nya organisationen till godo, i den mån dess verksamhet
kan anses utgöra en fortsättning på den nuvarande föreningens.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av. . . . kronor 1,000.

[208.] 7. Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. Detta anslag sänktes år 1940 av
statsfinansiella skäl från 12,000 kronor till 10,000 kronor. För vården av
nationalparker disponeras 2,800 kronor och för vetenskapsakademiens förvaltning
av naturskyddsärenden m. m. 7,200 kronor (jfr statsliggaren, sid.
560). Vetenskapsakademien har — med överlämnande av en från akademi -

1941. Åttonde huvudtiteln: Understöd dt vetenskap m. m.

347

ens naturskyddskommitté inkommen framställning — hemställt om en anslagshöjning
till 11,000 kronor. Anslagsminskningen för innevarande budgetår
hade medfört ökade svårigheter att upprätthålla den statliga naturskyddsverksamheten
och kunde förväntas vålla allvarlig skada, om den finge kvarstå.
Av den begärda anslagsökningen belöpa 800 kronor på förvaltningen
av naturskyddsärenden m. m.

Jag erinrar, att jag i fjol tillstyrkte ett anslag av 11,000 kronor men att
riksdagen sänkte anslaget till dess nuvarande belopp. Med hänsyn härtill anser
jag mig icke kunna tillstyrka akademiens framställning. Då någon ytterligare
nedsättning av anslaget icke torde böra ifrågasättas, hemställer jag
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning
av nationalparker och naturskyddsärenden för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av...........kronor 10,000.

[209 ] 8. Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie
doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34,

reservationsanslag. Enligt vad som framgår av riksdagens skrivelse 1936:
326 har riksdagen ansett, att staten bör bidraga med ungefär hälften av de
till 600,000 kronor beräknade kostnaderna för ifrågavarande arbeten samt
att det beräknade totalbeloppet av statsmedel, 300,000 kronor, bör fördelas
på sex år. I enlighet med denna plan anvisade riksdagen för vart och ett
av budgetåren 1936/40 ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Av statsfinansiella
skäl bestämdes emellertid, att av det för budgetåret 1939/40 anvisade
anslaget ett belopp av 10,000 kronor icke finge tagas i anspråk. För
innevarande budgetår har anslaget undergått en ytterligare beskärning och
är nu uppfört med 36,000 kronor. Hittills lia sålunda sammanlagt 226,000
kronor anvisats för ifrågavarande ändamål, varför ett belopp av 74,000
kronor skulle återstå att anvisa av det av staten i utsikt ställda bidraget.

Såsom framgår av punkten 218 i 1940 års åttonde huvudtitel hade Kungl.
Majit på min hemställan äskat ett anslag för ändamålet av 40,000 kronor.
Riksdagen sänkte emellertid anslaget till 36,000 kronor (se skrivelsen nr 8,
punkten 215). Riksdagen hade under hand inhämtat, att vetenskapsakademien
avsett att av det av Kungl. Majit äskade anslaget disponera omkring
4,000 kronor till tryckning av vissa färdigställda manuskript. Återstående
36,000 kronor vore avsedda för utgifter av organisatorisk art och
för redan kontrakterad tryckning. En begränsning av anslaget till 36,000
kronor syntes alltså kunna ske utan risk för att någon av de nu med ifrågavarande
bearbetning sysselsatta vetenskapsmännen nödgades avbryta sitt
arbete. Vid sådant förhållande och då riksdagen med hänsyn till rådande
läge funne det naturligt, att det av statsmakterna för ändamålet i utsikt
ställda bidraget utskiftades på ett större antal budgetår än tidigare beräknats,
hade riksdagen funnit sig böra sänka anslaget till 36,000 kronor.

Departe mentschefen.

348 1941. Åttonde huvudtiteln: Understöd dt vetenskap m. m.

Hedin har hemställt, att anslaget för nästa budgetår åter måtte upptagas
till 50,000 kronor. Från de sex avdelnings föreståndarna ha äskats tillhopa
i runt tal 66,000 kronor, varav omkring 28,700 kronor till tryckningskostnader.
Hedin framhåller, att egentligen endast sistnämnda kostnader medgåve
möjlighet till väsentlig besparing, ehuru detta innebure, att utgivandet
av redan färdiga manuskript måste uppskjutas, vilket kunde komma att
äventyra resultaten av de senaste årens bearbetning av expeditionsmaterialet.
Hedin har likväl föreslagit en reduktion av dessa kostnader med i
runt tal 16,000 kronor till 12,700 kronor, varigenom statens bidrag för nästa
budgetår skulle kunna hållas inom en ram av 50,000 kronor.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt Hedins framställning under framhållande,
att den tagit frågan örn avkortning av årsbidragen under förnyat övervägande
men funnit, att de skäl däremot, som akademien framlagt i samband
med anslagsäskandena för innevarande budgetår, fortfarande ägde giltighet.
Ett uppskov med bearbetningen medförde nämligen risk för att man för
detta arbete icke längre skulle kunna påräkna expeditionsdeltagarna.

Enligt den ursprungliga planen rörande fördelningen av det av statsmakterna
för ifrågavarande ändamål i utsikt ställda statsbidraget örn 300,000
kronor skulle under vartdera av de sex budgetåren 1936/42 anvisas 50,000
kronor. För nästa budgetår skulle i enlighet härmed ha anvisats ett slutanslag
av 50,000 kronor. Genom de för budgetåren 1939/41 vidtagna anslagsreduktionerna
har emellertid det belopp, som enligt planen ännu återstår
att anvisa, stigit till 74,000 kronor. Lämpligen bör detta belopp fördelas
på två budgetår; att genom en fördelning över flera budgetår framtvinga
än längre uppskov med bearbetningens fullbordande än vad som redan
skett synes av hänsyn till de med arbetet sysselsatta vetenskapsmännen icke
lämpligt och är ej heller av andra skäl tillrådligt. Jag föreslår för egen
del, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 40,000 kronor och att de
återstående anslagsmedlen anvisas för budgetåret 1942/43. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till bearbetning av visst material från
filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien
åren 1927—34 för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av..........................kronor 40,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

349

N. Diverse.

[210 ] 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond, förslagsanslag. 2. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.
3. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lunds universitets
delfond, förslagsanslag. 4. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag. Dessa anslag
äro nu uppförda med respektive 4,456,000 kronor, 684,000 kronor, 300,000
kronor och 850,000 kronor. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, för budgetåret 1941/42 beräkna

dels till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byqanadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag

av............................kronor 4,442,000;

dels till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag

av.............................kronor 718,000;

dels till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag

av.............................kronor 326,000;

dels och till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag
av.............................kronor 870,000.

[211 ] 5. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark,

förslagsanslag. Till kronoegendomen Broby gård i Funbo socken i Uppland
är förlagd en fortsättningsskola för dövstumma för undervisning i lantbruksyrket
och trädgårdsskötsel. Egendomen ingår i statens domäners fond men
är upplåten till skolöverstyrelsen för användning för dövstumundervisniugsändamål.
För upplåtelsen tillföres domänfonden ersättning från detta anslag,
vilket nu är upptaget med 2,500 kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt om
oförändrat anslag för nästa budgetår.

350

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

Departe mentschefen.

Anslaget bör i enlighet med vad chefen för finansdepartementet i annat
sammanhang anfört för nästa budgetår uppföras med 2,200 kronor, vilket
innebär en anslagsminskning med 300 kronor. Jag hemställer därför, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 2,200.

[212.] 6. Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen,

förslagsanslag. Aren 1924 och 1925 ingingo flertalet Ostersjöstater på förslag
av Finlands regering en konvention örn inrättande av en permanent
baltisk-geodetisk kommission, vars uppgift skulle vara dels vetenskaplig,
särskilt studium av landhöjningen, dels praktisk, nämligen att söka åstadkomma
överensstämmelse mellan Ostersjökartorna. Till bestridande av kostnaderna
för kommissionen, vars säte är förlagt till Helsingfors, skall Sverige
lämna årligt bidrag med 500 dollars. Alltsedan år 1926 har riksdagen
för ändamålet anvisat anslag, som för innevarande budgetår är uppfört
med 2,100 kronor. Kommissionens arbete är numera inriktat på bearbetning
och publicering av under tidigare år insamlade uppgifter. Enligt vad
jag inhämtat ha krigshändelserna icke medfört stagnation i kommissionens
verksamhet. På grundval av dollarkursen i mitten av december 1940 synes
anslaget kunna för nästa budgetår bestämmas till 2,100 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...............................kronor 2,100.

[213.] 7. Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar, förslagsanslag. Alltsedan år 1926 har utgått anslag
till bestridande av kostnaderna för detta ändamål. För innevarande
budgetår utgör anslaget 7,300 kronor, varav 6,900 kronor belöpa på årsavgifter
till internationella vetenskapliga sammanslutningar, medan återstående
400 kronor användas till bidrag till bestridande av resekostnader för
svenska vetenskapsmän vid deltagande i sammanslutningarnas sammanträden.
Posten till årsavgifter är beroende av fluktuationer i valutaförhållandena
och har därför betecknats förslagsvis. Den disponeras på sätt framgår
av sid. 563 i statsliggaren. Vetenskapsakademien har föreslagit, att
anslaget för nästa budgetår disponeras enligt oförändrade grunder. Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien har beträffande den i anslaget ingående
årsavgiften till Union académique internationale framhållit, att det
under nuvarande politiska förhållanden icke vore möjligt för akademien
att avgöra, huruvida unionen kunde fortsätta sin verksamhet. Då det å
andra sidan heller icke vore lämpligt, att akademien anmälde sitt utträde,
borde samma anslagsbelopp beräknas för nästa budgetår.

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

351

Anslagsbelastningen bär under budgetåret 1939/40 understigit anslagsbeloppet
— 8,500 kronor — med omkring 2,700 kronor. Minskningen hänför
sig delvis till anslagsposten till bidrag till resekostnader men beror också,
enligt vad jag inhämtat, på att vissa årsavgifter till följd av krigsförhållandena
icke kunnat tillställas vederbörande unioner. Jag anser mig böra
föreslå, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 5,800 kronor, d. v. s.
med ett mot anslagsbelastningen svarande belopp. Av detta belopp torde
300 kronor böra avses för eventuellt ifrågakommande resekostnader. Jag
hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av.....................kronor 5,800.

[214.] 8. Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Till detta institut
utgick under åren 1929/38 statsunderstöd huvudsakligen av lotterimedel.
Ar 1938 uppfördes bidraget såsom anslag under åttonde huvudtiteln
(en utförlig redogörelse för institutet och dess verksamhet återfinnes
i prop. 1938: 112). För innevarande budgetår har anslaget nedsatts från
det på huvudtiteln uppförda beloppet av 55,000 kronor till 40,000 kronor,
vilken åtgärd huvudsakligen föranlett, att föreståndarens ortstillägg borttagits
och hans anslag till resor m. m. beskurits samt att stipendierna till
en arkitekt och för resa till Grekland indragits. Dispositionen av anslaget
framgår av sid. 563 f. i statsliggaren. Institutets styrelse har hemställt om
oförändrat anslag för nästa budgetår, vilken framställning tillstyrkts av
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Kanslern för''rikets universitet,
som upplyst, att institutet nyligen inflyttat i sin med donationsmedel bekostade
nybyggnad, har också föreslagit, att anslaget måtte få utgå med oförändrat
belopp.

Jag anser mig böra vid anslagsberäkningen utgå från att institutet kan
under nästa budgetår vara i verksamhet. En ytterligare begränsning av
anslaget med 3,000 kronor nödgas jag likväl tillstyrka. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till svenska institutet i Bom m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av. . . kronor 37,000.

[215.] 9. Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete. Detta anslag, vilket alltsedan budgetåret 1938/39 varit uppfört
med 5,000 kronor, är avsett att möjliggöra föreläsningar av vetenskapsmän
från övriga nordiska länder vid svenska universitet och högskolor. Verksamheten
är ömsesidig, i det samtliga nordiska länder bruka ställa medel
till förfogande för motsvarande ändamål. Kommittén har hemställt örn oförändrat
anslag för nästa budgetår, vilken framställning tillstyrkts av kanslern
för rikets universitet.

Departe mentschefen.

352

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

Departe mentschefen.

Det är av betydelse, att denna verksamhet under de nuvarande förhållandena
får fortgå i oförändrad omfattning. Någon anslagsbeskärning vill
jag därför ej ifrågasätta. Beträffande dispositionen av anslaget vill jag
erinra örn att det för innevarande budgetår anvisade anslaget avsetts skola
användas även för bidrag till gruppresor av studerande till de övriga nordiska
länderna (jfr punkten 231 i 1940 års åttonde huvudtitel). På grund
av de utrikespolitiska förhållandena ha emellertid bestämmelser örn anslagets
användning för sådant ändamål icke meddelats. Så snart förhållandena det
medgiva, bör emellertid denna form av nordiskt-akademiskt samarbete prövas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av...............................kronor 5,000.

[216 ] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Detta anslag sänktes för innevarande budgetår från 250,000
kronor till 140,000 kronor eller med 44 procent. Nettoutgiften under budgetåret
1939/40 utgjorde enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning 193,400
kronor. I kommittéberättelsen lämnas en redogörelse för de pågående utredningarna,
bland vilka märkas utredningarna rörande skolväsendets organisation
och rörande den högre tekniska undervisningen.

Under åttonde huvudtiteln äro nu uppförda särskilda anslag till statens
konstråd (7,500 kronor) och till teaterrådet (6,000 kronor). Såsom av statsliggaren
närmare framgår, uppbära ledamöterna som regel ersättning i form
av årsarvoden samt teaterrådets ledamöter dessutom i form av arvoden för
sammanträdesdag enligt gällande kommittékungörelse. I anslutning till vad av
chefen för finansdepartementet anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor finner jag mig böra föreslå, att ifrågavarande ersättningar
från och med den 1 juli 1941 lämpas efter de för kommittéledamöter gällande
grunderna, och förutsätter alltså, att årsarvoden i fortsättningen icke
skola utgå. Dock torde till rådens sekreterare ersättning böra utgå i form
av årsarvoden med oförändrade belopp utan rätt för dem att härutöver för
sekreteraruppdraget uppbära dagarvoden. Det lärer få ankomma på Kungl.
Maj:t att i nu angivna hänseenden samt rörande ersättning till suppleanter
meddela erforderliga bestämmelser, varvid med hänsyn till rådens arbetssätt
torde i likhet med vad som gäller i fråga om andra motsvarande organ
och för kommittéer få förutsättas, att arvode må utgå icke enbart för sammanträdesdag
utan jämväl för arbetsdagar i övrigt. Det synes icke behövligt
att i fortsättningen anvisa särskilda anslag för bestridande av de av rådens
verksamhet föranledda utgifterna. Dessa torde kunna hädanefter gäldas från
förevarande anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Det kan nu icke med bestämdhet förutsägas, huruvida anslaget efter
denna ytterligare belastning förslår till bestridande av de på anslaget nor -

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

353

malt fallande kostnaderna. Vid anslagsberäkningarna anser jag mig emellertid
böra räkna med oförändrad medelsanvisning och förutsätter att, därest
anslaget skulle visa sig otillräckligt, särskild framställning i sinom tid får
avlåtas till riksdagen om anvisande av ytterligare anslagsmedel. Jag hemställer
därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av..............................kronor 140,000.

[217.] 11. Extra utgifter, reservationsanslag. Detta anslag sänktes för
innevarande budgetår från 150,000 kronor till 120,000 kronor. Belastningen
har under de båda senast tilländalupna budgetåren utgjort i runt tal 132,000
kronor per år. Någon anslagshöjning vill jag likväl icke tillstyrka, då jag
med hänsyn till den återhållsamhet, varmed anslaget disponeras, räknar
med att de vid oförändrad medelsanvisning tillgängliga medlen skola visa
sig tillräckliga, såvida inga extraordinära utgiftsbehov av mera betydande
storlek till följd av krisen eller eljest anmäla sig. Under åttonde huvudtiteln
äro för innevarande budgetår uppförda anslag till skandinavisk bibliotekarie
vid S:te Geneviévebiblioteket i Paris (1,500 kronor), skandinaviska
konstnärsföreningen i Rom (500 kronor), Institut d etudes scandinaves vid
Paris universitet (1,400 kronor) samt uppehållande vid universitetet i Tartu
av en professur i svenska språket och litteraturen (8,500 kronor). Under nuvarande
osäkra internationella förhållanden har jag icke ansett mig böra
föreslå särskilda anslag till dessa ändamål för budgetåret 1941/42. Skulle
det visa sig möjligt att under sistnämnda budgetår helt eller delvis uppehålla
den verksamhet, som nu understödjes ur de angivna anslagen, torde
de ifrågakommande statsbidragen böra bestridas från förevarande anslag
till extra utgifter. Under åttonde huvudtiteln är nu jämväl uppfört ett anslag
av 1,500 kronor till bestridande av vissa kostnader vid universitet och
högskolor för universitetsstatistik. Jag har i det föregående icke ansett mig
böra föreslå särskilt anslag för ändamålet för nästa budgetår. Skulle fortsatt
medelsanvisning befinnas oundgänglig — jag förutsätter vad särskilt de
statliga läroanstalterna angår, att anstalternas ordinarie anslag skola i första
hand anlitas för detta ändamål — torde medel böra ställas till förfogande
ur anslaget till extra utgifter. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av................kronor 120,000.

[218 ] 12. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst, förslagsanslag. Från detta anslag, som nu är
uppfört med 25,000 kronor, utbetalas provisorisk avlöningsförstärkning åt
innehavare av sådana ordinarie befattningar vid universiteten i Uppsala
Bihang till riksdagens protokoll 191fl. 1 sami. Nr 1 Del 11. 23

354

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

Departe mentschefen.

och Lund saint vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilka civila
avlöningsreglementet icke äger tillämpning. Avlöningsförstärkning utgår
även till professorn i experimentell fysik vid vetenskapsakademien K. M. G.
Siegbahn och chefen för rasbiologiska institutet, professorn i rasbiologi
vid universitetet i Uppsala G. Dahlberg, vilka åtnjuta samma avlöningsförmåner
som universitetsprofessorer. Kanslern för rikets universitet har föreslagit
oförändrat anslag för nästa budgetår.

Provisorisk avlöningsförstärkning enligt nu gällande grunder bör även för
nästa budgetår utgå till ifrågavarande befattningshavare. Då belastningen
på anslaget under budgetåret 1939/40 utgjort omkring 20,800 kronor, torde
anslaget böra för budgetåret 1941/42 minskas till i runt tal 21,000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må
enligt hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret
1941/42 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid
universiteten i Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, på vilken civila avlöningsreglementet
icke äger tillämpning;

dels oclc till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av.................kronor 21,000.

[219 ] 13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 950,000
kronor, varvid anslagsbeloppet beräknats efter indextalet 174, vilket motsvarar
ett dyrtidstillägg av 37 vid oreglerade och 19 vid reglerade verk.
Anslagsbelastningen för budgetåret 1939/40 utgjorde omkring 916,000 kronor.
Den i andra sammanhang omnämnda arvodesregleringen kommer att medföra
en minskning av belastningen på detta anslag, vilken jag med utgångspunkt
från indextalet 174 beräknar till i runt tal 380,000 kronor. Vid i
övrigt oförändrade grunder för anslagsberäkningen skulle anslaget alltså
för nästa budgetår kunna uppskattas till (950,000 — 380,000=) 570,000
kronor. Såsom chefen för finansdepartementet i annat sammanhang anfört,
bör emellertid till grund för anslagsberäkningen för nästa budgetår läggas
indextalet 188, vilket enligt mina beräkningar föranleder en uppräkning av
sistnämnda belopp med i runt tal 210,000 kronor till 780,000 kronor. Med
hänsyn till belastningen för budgetåret 1939/40 synes emellertid ett anslag
av 750,000 kronor tillräckligt. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

kronor 750,000.

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

355

[220 ] 14. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter, förslagsanslag. Detta anslag, som för innevarande
budgetår är uppfört med 1,120,000 kronor, torde med hänsyn till
vad i det föregående yttrats rörande provisorisk avlöningsförbättring för
lärare vid privatläroverk böra i riksstatsförslaget upptagas med beräknat
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter beräkna för budgetåret
1941/42 ett förslagsanslag av . . . kronor 1,400,000.

[221.] 15. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag. För detta ändamål uppfördes för budgetåret 1939/40 ett anslag
av 300,000 kronor, varav enligt budgetredovisningen dock endast omkring
262,600 kronor förbrukades. Då barntilläggen blott utgå övergångsvis
för barn intill uppnådd 16 års ålder och dessa tillägg alltså successivt
upphöra att utgå, har anslaget för innevarande budgetår minskats till 280,000
kronor. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 235,000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..............................kronor 235,000.

[222 ] 16. Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter, förslagsanslag. På grund av gällande rekvisitionsbestämmelser
utbetalas dessa barntillägg av staten i efterskott. Från det för
innevarande budgetår uppförda anslaget, 1,100,000 kronor, skola alltså gäldas
de av vederbörande huvudmän under redovisningsåret 1939/40 utbetalade
barntilläggen. Skolöverstyrelsen har erinrat, att barntilläggen utgå övergångsvis
för barn intill uppnådda 16 års ålder och att anslagsbehovet därför
torde komma att minskas med i genomsnitt 1/16 årligen, samt föreslagit,
att anslaget för nästa budgetår beräknas till 1,030,000 kronor.

Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens förslag och hemställer därför, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av...................kronor 1,030,000.

[223.] 17. Kristillägg, förslagsanslag. Beräkningen av detta anslag står
i visst samband med beräkningen av anslaget till dyrtidstillägg åt lärare
vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter och torde därför
böra i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföras med beräknat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Departe mentschefen.

356

1941. Åttonde huvudtiteln: Diverse.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som varder
riksdagen förelagd, till Kristillägg beräkna för budgetåret
1941/42 ett förslagsanslag av.........kronor 7,400,000.

[224.] 18. Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag. Detta anslag
är uppfört med 12,000 kronor. Anslaget avser reglering av kursförluster
för pastorer vid svenska församlingar och lärarpersonalen vid statsunderstödda
svenska skolor i länder, vilkas valuta bibehållits i guldparitet,
samt för professorn i svenska språket och litteraturen vid universitetet i
Tartu ävensom för vissa sjömanspräster. Enligt vad jag inhämtat, erfordras
under nuvarande valutaförhållanden för nästa budgetår, liksom för det innevarande,
reglering av kursförluster endast för de av ifrågavarande befattningshavare,
vilka äro bosatta i Tyskland. På grund härav torde anslaget
för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa leursförluster för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 12,000.

Huvudtitelns slutsumma, i den av 1940 års lagtima

riksdag godkända riksstaten utgörande............kronor'' 246,810,600,

skulle vid bifall till de av mig framställda förslagen

för budgetåret 1941/42 komma att uppgå till....... » 266,621,500,

innebärande en höjning med................... » 19,810,900.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

1941. Åttonde huvudtiteln.

357

till

Åttonde huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Ecklesiastikdepartementet.

Sid. Kronor

Ecklesiastikdepartementet:

2. Avlöningar...................................... 400,000

4. Omkostnader..................................... 54,700

Säger för ecklesiastikdepartementet 454,700

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Riksarkivet :

5. Avlöningar...................................... 287,500

6. Omkostnader..................................... 48,200

7. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.................... 1,500

7. Bokbindning och konservering av arkivalier.................. 25,500

Landsarkiven m. m.:

8. Avlöningar...................................... 180,500

9. Omkostnader..................................... 47,000

10. Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.................... 700

11. Bokbindning och konservering av arkivalier.................. 36,000

Kungl, biblioteket:

12. Avlöningar...................................... 336,400

16. Omkostnader..................................... 60,200

17. Bokinköp och bokbindning............................ 80,000

Stifts- och landsbiblioteken:

17. Avlöningar...................................... 42,000

18. Omkostnader..................................... 1,900

18. Bokinköp och bokbindning............................ 10,800

Nationalmuseet:

19. Avlöningar...................................... 253,000

21. Omkostnader..................................... 47,000

21. Underhåll och ökande av samlingarna..................... 30,000

Livrustkammaren:

22. Avlöningar...................................... 62,700

24. Omkostnader..................................... 11,400

24. Underhåll och ökande av samlingarna..................... 500

Naturhistoriska riksmuseet:

25. Avlöningar...................................... 352,000

27. Omkostnader..................................... . 49,200

29. Underhåll och ökande av samlingarna m. m.................. 47,000

Statens etnografiska museum:

29. Avlöningar...................................... 55,000

30. Omkostnader..................................... 20,900

31. Underhåll och ökande av samlingarna m. m.................. 2,900

358

1941. Åttonde huvudtiteln.

Sid. Kronor

32. Bidrag till nordiska museet............................. 208,000

39. Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund.................... 20,000

41. Bidrag till egyptiska museet............................ 15,500

42. Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial........ 13,200

42. Bidrag till musikhistoriska museet......................... 11,000

Säger för arkiv, bibliotek och museer 2,357,500

C. Kyrkliga ändamål.

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

43. Avlöningar...................................... *297,000

43. Omkostnader .................................... *70,000

43. Kleresistaten...................................... 8,000

43. Vissa ersättningar till kyrkofonden.............''........... 5,046,400

44. Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande tros bekännares

skattskyldighet............................ 80,000

44. Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.................. 11,900

46. Lappmarks ecklesiastikverk........ 3,300

46. Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska

språket........................................ 3,600

46. Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet........ 43,200

46. Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder 65,000

47. Kyrkors underhåll................................... 800

48. Ersättningar till kyrkor............................... 175,000

48. Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord................... 2,000

Säger för kyrkliga ändamål 5,806,200

D. Akademier m. m.

49. Bidrag till svenska akademien........................... 2,300

49. Bidrag till vetenskapsakademien.......................... 50,200

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:

50. Avlöningar.................................... 431,100

52. Omkostnader................................... 82,000

Statens historiska museum m. m.:

52. Underhåll och ökande av samlingarna ................... 5,000

Riksantikvarieämbetet:

53. Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken . 24,000

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

55. Avlöningar .................................... 21,400

55. Omkostnader................................... 5,900

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

56. Avlöningar...................................... 194,500

58. Omkostnader .................................... 35,100

59. Undervisningsmateriel m. m............................ 18,000

59. Stipendier m. m................................... 4,900

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

60. Avlöningar...................................... 255,700

62. Omkostnader .................................... 22,500

63. Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård

av instrument .................................. 3,800

63. Stipendier m. m.................. 5,000

Säger för akademier m. m. 1,161,400

* Beräknat belopp.

1941. Åttonde huvudtiteln. 359

gja. Kronor

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

Universitetskanslersämbetet:

65. Avlöningar...................................... 51,400

65. Omkostnader..................................... 2,600

Uppsala universitet:

66. Avlöningar...................................... 2,060,000

72. Omkostnader.................................... 208,000

73. Materiel m. ..................................... 425,000

74. Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket........... 115,000

Lunds universitet:

75. Avlöningar...................................... 1,815,000

81. Omkostnader..................................... 103,200

81. Materiel m. ..................................... 264,300

82. Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket............ 106,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: • _

83. Avlöningar...................................... *780,000

83. Omkostnader .................................... 44,200

83. Materiel m. ..................................... 99,000

83. Bokinköp och bokbindning för biblioteket .................. 20,000

Tandläkarinstitutet:

84. Avlöningar...................................... 242,500

84. Omkostnader.................................... 140,000

Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset:

86. Avlöningar....................................*4,000,000

86. Omkostnader...................................*2,700,000

Serafimerlasarettet:

86. Avlöningar....................................*1,670,000

86. .Omkostnader...................................*1,430,000

87. Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala................. 300,000

89. Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund......... 190,000

89. Bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund...................... 79,000

90. Bidrag till anskaffande av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund............. 17,800

92. Bidrag till vissa ändringsarbeten inom kirurgiska polikliniken och röntgendiagnostiska
avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund....................................... 44,900

95. Bidrag till allmänna harnbördshuset i Stockholm.............. 435,000

106. Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm.......... 68,300

Gemensamma universitetsändamål:

108. Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater................ 12,600

108. Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar................. 18,000

109. Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden........ 25,000

110. Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karo linska

mediko-kirurgiska institutet...................... 184,700

110. Stipendier för främjande av högre juridiska studier vid universiteten i

Uppsala och Lund................................ 10,000

112. Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet................ 44,000

Rasbiologiska institutet:

113. Avlöningar...................................... 44,700

114. Omkostnader .................................... 7,200

114. Materiel m. m.................................... 17,000

Beräknat belopp.

360

1941. Åttonde huvudtiteln.

Sid. Kronor

Farmaceutiska institutet:

115. Avlöningar...................................... 93,600

116. Omkostnader .................................... 14,500

116. Materiel m. m..................... 2,700

Ortnamnskommissionen:

117. Avlöningar...................................... 25,100

118. Omkostnader..................................... 3,600

119. Insamling och bearbetning av vetenskapligt material ........... 12,000

120. Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar .... 2,000

Landsmålsarkiven:

120. Avlöningar...................................... 103,100

121. Omkostnader .................................... 7,800

122. Insamling och bearbetning av vetenskapligt material............ 30,000

122. Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och dialekt forskning

vid Göteborgs högskola........................ 5,000

123. Understödjande av svensk folkminnesforskning................. 28,700

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen m. m. 18,102,500

F. Tekniska högskolor.

Tekniska högskolan i Stockholm:

124. Avlöningar...................................... 1,180,000

146. Omkostnader.................................... 266,000

147. Materiel m. m.................................... 457,700

148. Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek............ 35,000

149. Stipendier...................................... 11,000

Chalmers tekniska högskola:

149. Avlöningar...................................... 367,000

155. Omkostnader .................................... 80,800

156. Materiel m. m.................................... 105,000

157. Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek............ 25,000

157. Stipendier...................................... 900

158. Utrustning av nybyggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. 35,000

159. Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska högskolorna 1,500

159. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de tekniska högskolorna
...................... 3,000

Säger för tekniska högskolor 2,567,900

G. Skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen:

161. Avlöningar...................................... *780,000

161. Omkostnader.................................... *120,000

Säger för skolöverstyrelsen 900,000

H. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet:

162. Avlöningar...................................... 396,800

165. Omkostnader.................................... 42,300

166. Stipendier . . . :.................................. 1,700

Allmänna läroverken:

166. Avlöningar...................................... 28,311,000

201. Omkostnader.................................... 125,000

203. Bokinköp och bokbindning............................ 10,000

Beräknat belopp.

1941 Åttonde huvudtiteln. 361

Sid. Kronor

203. Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m..................... 500,000

206. Ersättning för djäknepenningar m. m...................... 8,500

206. Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk..... 2,000

Kommunala läroverk:

207. Understöd åt vissa kommunala gymnasier.................. 14,000

207. Bidrag till kommunala flickskolor........................ 4,500,000

210. Bidrag till kommunala mellanskolor...................... 3,650,000

211. Bidrag till praktiska mellanskolor....................... 2,150,000

Privatläroverk:

213. Bidrag till högre goss- och samskolor..................... *618,000

213. Bidrag till högre flickskolor........................... *572,000

213. Bidrag till enskilda mellanskolor........................ *48,000

213. Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.................... 5,000

216. Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa 5,400

216. Ersättning ät vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter 74,700

219. Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd . *20,500

219. Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala............. *72,000

219. Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål..... *11,500

219. Läroboksnämnden.....t.............................8,500

Säger för allmänna läroverken m. m. 41,146,900

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

Folkskoleseminarier:

221. Avlöningar......................................*2,330,000

221. Omkostnader .................................... *235,000

221. Materiel, böcker m. ................................ *40,000

Småskoleseminarier:

221. Avlöningar......... *500,000

221. Omkostnader..................................... *55,000

221. Materiel, böcker m. m............................... *5,000

221. Stipendier.................... *13,500

222. Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda

seminarielärare m. m................... 29,000

226. Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning..... 5,000

FolksicolinspeMionen.

Folkskolinspektionen:

230. Avlöningar...................................... *685,000

230. Omkostnader.................................... *200,000

Folkskoleväsendet.

Folkskolor m. m.:

231. Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor

eller särskilda slöjdskolor........................... 3,400,000

233. Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor
m. ..................................... 400,000

233. Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstal ter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern.......... *280,000

234. Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter..... * 105,000

234. Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens
barn................................... 30,000

Beräknat belopp.

362

1941. Åttonde huvudtiteln.

Sid.

234. Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor.........................

235. Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets om organisation

förlorat sin anställning.....................

235. Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
hem....................................

238. Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn.......

238. Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning................

246. Byggnadsbolag för nya undervisningslokaler................

246. Byggnad sbidrag för vissa äldre undervisningslokaler............

246. Hyresbidrag för undervisningslokaler.....................

246. Underhålls- och materielbidrag.........................

246. Tjänstebostadsbidrag...............................

246. Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.....................

Nomadskolor:

247. Avlöningar......................................

248. Omkostnader ....................................

249. Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och

Umeå ........................................

249. Gratialer.......................................

250. Örn- och nybyggnadsarbeten...........................

Fortsättningsskolor:

253. Bidrag till avlöning åt lärare ..........................

253. Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet...........

Kronor

*350,000

14,700

1,350,000

*2,000,000

400,000

*1,000,000

*1,690,000

*180,000

*900,000

*3,100,000

14,500

141,600

128,000

400

800

300,000

*4,100,000

*600,000

Högre folkskolor och folkhögskolor.

253. Understöd till högre folkskolor.......................... 1,300,000

Folkhögskolor:

259. Understöd............... 1,355,000

261. Stipendier åt elever................................ 500,000

A bnormundervisning en.

Läroanstalter för blinda:

264. Avlöningar...................................... 366,700

268. Omkostnader.................................... 170,000

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

272. Avlöningar...................................... 198,700

273. Omkostnader.................................... 94 goo

274. Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever................... 4’900

276. Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.............. 15*500

276. Tryckning av blindskrifter ............................. 7*000

Dövstumskolorna:

278. Avlöningar...................................... 1,217,000

285. Omkostnader.................................... 535,000

288. Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande vårdare........... 35^000

289. Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga elever............. 5,000

289. Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda

dövstumlärare.............................“...... 13 200

290. Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn............ 13,000

Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

290. Avlöningar...................................... 43,000

291. Omkostnader.................................... 13*100

293. Bidrag till tidning för dövstumma......................... l''000

294. Bidrag till svenska föreningen för dövas val.................. 7R00

Beräknat belopp.

Säger för folkundervisningen 166,477,200

1941. Åttonde huvudtiteln. 363

Sid. Kronor

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk:

295. Avlöningar...................................... 1,304,000

298. Omkostnader.................. 119,900

299. Materiel, böcker m. m............................... 53,300

300. Stipendier...................................... 9,000

301. Undervisning i färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping . . . 3,200

301. Understöd åt handelsgymnasier.......................... 349,700

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

302. Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning......... 2,300,000

304. Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom..........*1,040,000

304. Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning........... 415,000

306. Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning............... 730,000

307. Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom . . . *856,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

307. Bidrag till tekniska skolan i Stockholm.................... 161,000

313. Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m.................... 25,400

313. Bidrag till textilinstitutet i Borås ....................... 29,400

314. Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping.............. 18,000

314. Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen................. 30,000

Säger för yrkesundervisningen 7,443,900

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

317. Understöd åt folkbiblioteksväsendet........................ 1,640,000

323. Åtgärder för kulturell folkberedskap m. m.................... 60,000

326. Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar..................................... 161,000

330. Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.......... 60,000

330. Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader
.................................... 32,000

330. Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations- och administrationskostnader
............................... 6,000

330. Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations- och ad ministrationskostnader

.............................. 3,500

331. Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykter hetens

främjande.................................. 229,800

Folkliga musikskolan i Arvika:

333. Understöd...................................... 12,000

333. Stipendier........ 1,500

Statens studielån:

334. Nämnden för statens studielån......................... 6,500

334. Ersättning til! postverket för dess bestyr med statens studielån..... 3,200

Statens biografbyrå:

334. Avlöningar...................................... 67,700

334. Omkostnader..................................... 4,800

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt m. m. 2,288,000

L. Gymnastiska centralinstitutet.

Gymnastiska centralinstitutet:

337. Avlöningar...................................... 174,300

340. Omkostnader.................................... 6,100

340. Materiel, böcker m. m............................... 4,300

341. Stipendier...................................... 3,000

341. Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m............. 3,500

Säger för gymnastiska centralinstitutet 191,200

Beräknat belopp.

364 1941. Åttonde huvudtiteln.

Sid. Kronor

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

342. Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker..... 125,000

343. Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst . . . 16,000

344. Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande av Nusvensk

ordbok........... 12,000

344. Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg................... 3,000

345. Bidrag till föreningen Pietää............................ 1,000

346. Bidrag till svenska naturskyddsföreningen.................... 1,000

346. Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker och

naturskyddsärenden................................. 10,000

347. Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn Sven Hedins

expeditioner i det inre Asien åren 1927—1934................ 40,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. 208,000

N. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

349. Byggnadsstyrelsens delfond.......... *4,442,000

349. Uppsala universitets delfond........................... *718,000

349. Lunds universitets delfond............................ *326,000

349. Karolinska sjukhusets delfond.......................... *870,000

349. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.......... 2,200

350. Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen........... 2,100

350. Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslut ningar

........................................ 5,800

351. Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.................... 37,000

351. Bidrag till svenska kommittén för nordiskt akademiskt samarbete..... 5,000

352. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga................ 140,000

353. Extra utgifter..................................... 120,000

353. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens tjänst 21,000

354. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.............. 750,000

355. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter.......................................*1,400,000

355. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst............ 235,000

355. Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala läroanstalter 1,030,000

355. Kristillägg.......................................*7,400,000

356. Reglering av vissa kursförluster...........................12,000

Säger för diverse 17,516,100

Summa 266,621,500

* Beräknat belopp.

Stockholm 1941. Ivar Haeggström^ Boktryckeri A. B.

403472

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet,
samt yttrar därvid följande.

A. Jordbruksdepartementet.

[1.] 1. Jordbruksdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. För inne varande

budgetår är för ändamålet uppfört ett förslagsanslag av 303,000 kronor.
Kungl. Majit har fastställt dels den 24 mars 1939 personalförteckning
för jordbruksdepartementet (statsliggaren sid. 569), dels ock den 30 mars
1940 följande avlöningsstat för departementet:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................... kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . » 167,500

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .... » 3,800

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 75,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.........................J?_8,800 » 83,800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... * 23,900

Summa kronor 303,000.

Någon ändring i den för departementet fastställda personalförteckningen
synes icke böra vidtagas. Jag vill i detta sammanhang erinra örn att Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 12. 1

Nionde huvudtiteln.

Majit genom beslut den 1 november 1940 medgivit, att den nuvarande registratorn
å övergångsstat i lönegrad A 22 må kvarstå i sin tjänst intill utgången
av november månad 1941.

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har chefen för
finansdepartementet lämnat en sammanfattande redogörelse för de riktlinjer
angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter, som förordats i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35. Efter omräkning av ifrågavarande avlöningsanslag
enligt omförmälda grunder skulle jordbruksdepartementets avlöningsstat för
nästa budgetår komma att upptaga följande anslagsposter.

Liksom för innevarande budgetår bör för avlöning till departementschefen
upptagas en särskild anslagspost å 24,000 kronor. För avlöningar till ordinarie
tjänstemän torde böra beräknas 167,800 kronor, därav i runt tal 3,800
kronor avsetts för avlöning till registratorn å övergångsstat under 5 månader
samt förslagsvis 500 kronor till vikariatsersättningar. Under en anslagspost
för avlöningar till icke-ordinarie personal bör uppföras ett belopp av
74,800 kronor. Av sistnämnda belopp beräknas i runda tal 73,400 kronor
för avlöningar åt extra ordinarie tjänstemän, 800 kronor för vikariatsersättningar
åt icke-ordinarie befattningshavare samt 600 kronor för särskild gottgörelse
för tillsyn över ämbetslokaler och städning m. m. Slutligen bör föi
rörligt tillägg upptagas ett belopp av 34,000 kronor. Härvid har dylikt tillägg
förutsatts komma att utgå efter 15 procent.

Sammanlagt skulle följaktligen under förevarande anslag erfordras en medelsanvisning
av (24,000 + 167,800 + 74,800 + 34,000 =) 300,600 kronor,
vilket jämfört med medelsanvisningen för innevarande budgetar innebär en
anslagsminskning med 2,400 kronor. Medan å ena sidan en ökning av 10,100
kronor uppkommit genom det rörliga tilläggets stegring har å andra sidan en
utgiftsminskning av ej mindre än 12,500 kronor föranletts huvudsakligen av
de ändrade grunderna för beräkningen av övriga anslagsposter men i viss
mån även av en begränsning i användandet av extra ai betskraft o. d.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

..........................

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ *

24.000

167,800

74,800

34.000

Summa kronor 300,600;

2) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 300,600.

Nionde huvudtiteln.

[2.] 2. Jordbruksdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 47,000 kronor. Kungl. Majit
har den 30 mars 1940 fastställt omkostnadsstat för departementet (statsliggaren
sid. 570).

Ifrågavarande anslag, som för löpande budgetår av statsfinansiella skäl
nedsattes från 52,000 till 47,000 kronor, torde för budgetåret 1941/42 böra
ytterligare reduceras. Sålunda synas följande poster kunna minskas, nämligen
posten expenser med 5,000 kronor till 31,000 kronor — därav 4,500
kronor böra avses för bränsle, lyse och vatten samt 26,500 kronor för övriga
expenser — och posten publikationstryck med 2,000 kronor till 8,000 kronor.
Posten reseersättningar torde däremot böra uppföras med oförändrat
belopp av 1,000 kronor. I enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års
urtima riksdag behandlade propositionen nr 35 bör emellertid dessutom å
omkostnadsstaten upptagas en förslagsvis betecknad anslagspost för sjukvård
m. m. För sistnämnda ändamål torde böra beräknas 1,000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda anförts skulle departementets omkostnadsanslag
för nästa budgetår behöva upptagas med (31,000 + 8,000 + 1,000 +

1,000 ==) 41,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Jordbruksdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 41,000.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

[3.] 1. Lantbruksstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 456,200 kronor, därav 30,000 kronor
att utgå av totalisatormedel. Sistnämnda belopp motsvarar de för lantbruksstyrelsens
stuteribyrå avsedda avlöningsmedlen. Kungl. Majit har den
26 maj 1939 fastställt personalförteckning för lantbruksstyrelsen (statsliggaren
sid. 570). Förteckningen upptager bland annat 1 byrådirektör i lönegrad
Eo 26. Vidare har Kungl. Majit den 17 maj 1940 fastställt följande
avlöningsstat för lantbruksstyrelsen:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 231,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... »

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis.............. »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 142,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ ■» 16,200 »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »

6. Barntillägg till tjänstemän vid stuteribyrån, förslagsvis »

Summa kronor 456,200

24,600

5,000

159,000

36,000

200

Nionde huvudtiteln.

I samband med avlöningsstatens fastställande har Kungl. Maj:t i fråga om
dispositionen av arvodesposten föreskrivit, bland annat, att fiskeriintendenten,
filosofie doktorn Chr. W. Hessle skall under förordnande att vara extra
föredragande å lantbruksstyrelsens fiskeribyrå äga åtnjuta, förutom ersättning
för avstådda löneförmåner såsom fiskeriintendent, ett arvode av 1.000
kronor för år räknat samt att kostnaderna för sagda ersättning och arvode
ej må sammanlagt överstiga 12,500 kronor.

I skrivelse den 21 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att styrelsens
avlöningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 482,800 kronor,
därav 32,000 kronor att bestridas av totalisatormedel. I fråga om beräkningen
av medelsbehovet, vilken beräkning verkställts i enlighet med de grunder,
som angivas i deli av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen
nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter, må anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 482,800 kronor, avse 238,900 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 23,600 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 3,500 kronor ersättningar till sakkunniga,
157,700 kronor avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, 59,000 kronor
rörligt tillägg och 100 kronor barntillägg till tjänstemän vid stuteribyrån.
Lantbruksstyrelsen har icke ifrågasatt någon ändring i styrelsens personalförteckning
vare sig i fråga örn tjänstemän å ordinarie stat eller beträffande
extra ordinarie tjänstemän.

Under ordinarie posten ha beräknats i runt tal 237,900 kronor för
löner till ordinarie tjänstemän samt 1,000 kronor för vikariatsersättningar.

I arvodesposten, vilken ansetts böra upptagas förslagsvis, föreslås
skola ingå dels arvoden å 1,200 kronor till en var av generaldirektörens ställföreträdare,
chefen för kulturtekniska byrån och inspektrisen för lanthushållningen,
dels arvode å högst 13,000 kronor till en extra föredragande å
fiskeribyrån, dels arvode å 6,700 kronor till en assistent å fiskeribyrån, dels
ock ett belopp av förslagsvis 300 kronor för vikariatsersättningar. Förslaget
avser en sänkning av arvodesposten med 1,000 kronor i förhållande till löpande
budgetår. Styrelsen har sålunda ansett, att arvodena till 2 lantbruksstipendiater
å 900 kronor kunna indragas under nästa budgetår. Å andra sidan
har posten uppräknats med 300 kronor för vikariatsersättningar samt
med 500 kronor för höjning av arvodet till extra föredraganden å fiskeribyrån,
fiskeriintendenten Chr. Hessle, från 12,500 till 13,000 kronor. Såsom
skäl för sistnämnda arvodeshöjning har framhållits, att till följd av det rörliga
tilläggets stegring ett arvode å 12,500 kronor icke fullt täckte ens Hessles
löneförmåner såsom fiskeriintendent.

Posten ersättningar till sakkunniga har ansetts kunna sänkas
med 1,500 kronor till 3,500 kronor.

Under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
lia beräknats dels 149,700 kronor för avlöningar till extra ordinarie
och extra tjänstemän, dels 1,700 kronor för vikariatsersättningar åt ickeordinarie
personal, dels 5,900 kronor för avlöning åt tillfälligt arbetsbiträde,
övertidsersättning m m., dels ock 400 kronor för särskild gottgörelse för tillsyn
över ämbetslokaler och städning. Härvid har styrelsen räknat med att
befattningen såsom byrådirektör i lönegrad Eo 26 liksom för innevarande
budgetår skall uppehållas av vikarie med lön enligt 24 löneklassen.

Nionde huvudtiteln.

Under förutsättning att rörligt tillägg under nästa budgetär kominer
att utgå efter 15 procent har för dylikt tillägg upptagits ett belopp av

59,000 kronor.

Slutligen har posten barntillägg till tjänstemän vid stuter
ib yr ån ansetts kunna nedsättas från 200 till 100 kronor.

Med ledning av de uppgifter, som i samband med höstens budgetarbete
införskaffats rörande möjligheterna att företaga begränsningar av de statliga
myndigheternas organisation, anser jag mig böra förorda, att den i det
föregående omförmälda byrådirektörstjänsten i lönegrad Eo 26 från och med
nästa budgetår icke skall uppehållas av vikarie under ledighet för innehavaren.

Såsom framgår av vad förut anförts har lantbruksstyrelsen föreslagit
höjning med 500 kronor av arvodet till en extra föredragande å fiskeribyrån,
vilket arvode för närvarande är bestämt till högst 12,500 kronor. Medel
för avlönande av en dylik föredragande anvisades första gången av
1938 års riksdag, som jämväl ställde medel till förfogande för utökning
av fiskeribyråns arbetskrafter med en assistent och ett skrivbiträde. Anledningen
till medelsanvisningen var att byråns personal vid sagda tidpunkt
ansågs vara otillräcklig med hänsyn till omfattningen av densamma åvilande
arbetsuppgifter. 1 nuvarande läge synas icke tillräckliga skäl förefinnas
för ett bibehållande av anordningen med en extra föredragande. Jag
förordar därför, att arvodet till denne indrages för nästa budgetår. Däremot
torde medel även i fortsättningen böra avses för en assistent och ett skrivbiträde.
Den förstnämnde bör kunna tjänstgöra såsom biträde vid beredande
av ärenden rörande såväl havsfisket som insjöfisket.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat och med beaktande jämväl
av vissa mindre jämkningar, som torde böra vidtagas i lantbruksstyrelsens
förslag till medelsanvisning, skulle styrelsens avlöningsstat för nästa
budgetår komma att erhålla följande utseende.

Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän synes kunna begränsas
till ett belopp av 235,000 kronor.

Efter avdrag av arvodet till en extra föredragande å fiskeribyrån skulle
posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
uppgå till 10,600 kronor eller ett 13,000 kronor lägre belopp än enligt lantbruksstyrelsens
förslag. Då emellertid 1940 års urtima riksdag godkänt av
Kungl. Majit (prop. nr 65) för innevarande budgetår föreslagen höjning av
arvodet till assistenten å fiskeribyrån från 6,700 till 7,300 kronor, bör arvodesposten
bestämmas till (10,600 + 600=) 11,200 kronor. Posten bör
upptagas förslagsvis.

För ersättningar till sakkunniga torde böra avses 3,500 kronor.

Det av lantbruksstyrelsen för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
beräknade beloppet, 157,700 kronor, bör i anledning av förslaget örn upphörande
av förordnande å en byrådirektörstjänst minskas med 8,900 kronor.
Vidare synes en minskning å 1,000 kronor kunna vidtagas beträffande de
för vikariatsersättningar, tillfälligt arbetsbiträde och övertidsersättning rn. m.

Nionde huvudtiteln.

avsedda medlen. Ifrågavarande post torde följaktligen böra upptagas med
(157,700 — 8,900 — 1,000 =) 147,800 kronor.

För rörligt tillägg synas böra beräknas 57,000 kronor samt för barntillägg
till tjänstemän vid stuteribyrån 100 kronor.

Slutligen bör i anledning av vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört en
särskild anslagspost upptagas för kristillägg till tjänstemän vid stuteribyrån.
För ändamålet bör beräknas ett belopp av 1,000 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda under förevarande anslag erfordras en
medelsanvisning av (235,000 + 11,200 + 3,500 + 147,800 + 57,000 + 100 -f 1,

000 =) 455,600 kronor. Av sistnämnda summa, som understiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår med 600 kronor, beräknas å stuteribyrån
belöpa 33,000 kronor, vilket belopp bör utgå av totalisatormedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 235,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 11,200

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis » 3,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 147,800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 57,000

6. Kristillägg till tjänstemän vid stuteriby rån,

förslagsvis .................... » 1,000

7. Barntillägg till tjänstemän vid stuteriby rån,

förslagsvis .................... » 100

Summa kronor 455,600;

2) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 455,600.

[4.] 2. Lantbruksstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 73,000 kronor, därav 7,000 kronor
— motsvarande på stuteribyrån belöpande kostnader — att utgå av
totalisatormedel. Kungl. Majit har den 17 maj 1940 fastställt omkostnadsstat
för lantbruksstyrelsen (stätsliggaren sid. 571).

I skrivelse den 21 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn anslag
för ändamålet under nästa budgetår med 75,500 kronor, därav 7,000

Nionde huvudtiteln.

kronor att utgå av totalisatormedel. Beträffande styrelsens beräkning av
medelsbehovet må anföras följande.

I enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 har styrelsen å omkostnadsstaten för nästa
budgetår uppfört en ny post å 3,000 kronor för sjukvård m. m.

Medan för reseersättningar beräknats oförändrat belopp, 31,000 kronor,
har posten expenser ansetts böra höjas med 2,000 kronor till 38,150 kronor
(därav 6,300 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 31,850 kronor för
övriga expenser). Höjningen faller helt på delposten bränsle, lyse och vatten
och är föranledd dels av de stegrade bränslepriserna och dels av alt
lantbruksstyrelsen för nästa budgetår även har att bestrida uppvärmningskostnader
för kulturtekniska byrån, som under hösten 1940 inflyttat i nya
lokaler (12 rum) i samma byggnad som styrelsens övriga byråer.

Posten publikationstryck föreslås sänkt med 2,500 kronor eller från

6,200 till 3,700 kronor. Därvid har lantbruksstyrelsen räknat med att utgivandet
av de prisstatistiska utredningar, som sedan några år tillbaka utarbetas
inom styrelsen och publiceras i en serie under benämningen »Marknadsundersökningar»,
tills vidare skall inställas. Styrelsen säger sig i detta
sammanhang även lia varit betänkt på att av besparingsskäl upphöra med utgivandet
av sin årsberättelse. Emellertid hade styrelsen vid närmare eftertanke
kommit till den uppfattningen, att styrelsen icke obetingat ville förorda
ett indragande av sagda berättelse, vilken oavbrutet utkommit under
50 år.

För särskilda uppbördsmedel har upptagits oförändrat belopp av 350
kronor.

Lantbruksstyrelsens förslag innebär alltså en anslagsökning å (3,000 +

2,000 — 2,500 =) 2,500 kronor.

Genom sträng begränsning av utgifterna under anslaget, särskilt i fråga Departements O

. cJbPffsW''

om kostnader för resor och publikationstryck, synes kunna ernas en besparing
av omkring 5,500 kronor. Jag anser mig sålunda böra förorda, att ifrågavarande
omkostnadsanslag för nästa budgetår upptages med allenast (75,500 —

5,500 =) 70,000 kronor, därav 7,000 kronor, belöpande å lantbruksstyrelsens
stuteribyrå, böra utgå av totalisatormedel. Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa stat för
anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 70,000.

[5.] 3. Lantbruksingcnjörcr och deras biträden: Avlöningar, förslags

Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget med 583,000
kronor. Kungl. Majit bär fastställt dels den 9 juni 1939 personalförteckning
för lantbruksingcnjörer (statsliggaren sid. 572), dels ock den 17 maj 1940
följande avlöningsstat för lantbruksingenjörer och deras biträden:

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 148,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .......................................... » 64,680

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 298,350

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................» 40,270 » 338,620

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 31,200

Summa kronor 583,000.

I skrivelse den 29 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
avlöningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 564,200
kronor. Beträffande styrelsens beräkning av medelsbehovet, vilken beräkning
verkställts i enlighet med de grunder, som angivas i den av 1940 års
urtima riksdag behandlade propositionen nr 35, må nämnas följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 564,200 kronor, avse 160,500 kronor
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 55,000 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 298,200 kronor avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal samt 50,500 kronor rörligt tillägg.

Beloppet för avlöningar till ordinarie tjänstemän, i vilket
belopp ingår en summa av 375 kronor för kallortstillägg, har beräknats
med utgångspunkt från att 3 lantbruksingenjörer skola vara underkastade
bestämmelserna i civila avlöningsreglementet samt att de övriga 21 lantbruksingenjörerna
alltjämt skola vara underkastade bestämmelserna i 1921
års avlöningsreglemente. Under arv o desposten, vilken ifrågasättes
skola uppföras förslagsvis, ha upptagits dels 37,800 kronor för arvoden å

5,400 kronor till 7 extra lantbruksingenjörer, dels 16,800 kronor för arvoden
till lantbruksstipendiater med en sammanlagd anställningstid av 60 månader
å 280 kronor för månad, dels ock 400 kronor för vikariatsersättning
åt extra lantbruksingenjörer vid förordnande å ordinarie lantbruksingenjörsbefattning.
Lantbruksstyrelsen har framhållit, att minskningen å (26,880 —
16,800 =) 10,080 kronor i beloppet för stipendiatarvoden beror därpå, atl
stipendiaterna, vilkas antal enligt gällande avlöningsstat kan utgöra högst
8, på grund av för närvarande rådande dåliga befordringsutsikter å lantbruksingenjörsbanan
förutsättas icke komma att överstiga 5 under nästa
budgetår. Denna reduktion av anslagsposten bordLe emellertid enligt styrelsens
mening betraktas såsom rent tillfällig. Det under posten avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal upptagna beloppet 298,200
kronor, vari inräknats 1,590 kronor för kallortstillägg, avser helt avlöningar
till extra ordinarie tjänstemän. Rörligt tillägg har förutsatts komma
att utgå efter 15 procent.

Mot lantbruksstyrelsens i det föregående återgivna beräkning av medelsbehovet
för avlöningar till lantbruksingenjörer och deras biträden har jag
icke något annat att erinra än att anslagsbehovet synes kunna beräknas till
ett 9,500 kronor lägre belopp än det av styrelsen föreslagna eller alltså
554,700 kronor. Enligt vad jag inhämtat torde nämligen för nästa budgetår
icke behöva avses medel för 3 extra ordinarie ritbiträdesbefattningar i lönegrad
Eo 7, vilka befattningar för närvarande äro vakanta.

Nionde huvudtiteln.

Avlöningsstaten för lantbruksingenjörer och deras biträden skulle vid bifall
till vad jag sålunda anfört upptaga posterna avlöningar till ordinarie
tjänstemän å 160,500 kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, å 55,000 kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
å 289,900 kronor samt rörligt tillägg å 49,300 kronor.

Anslagsminskningen å (583,000 — 554,700 =) 28,300 kronor i förhållande
till medelsanvisningen för innevarande budgetår är huvudsakligen föranledd
av ifrågasatt inbesparing av arvoden till 3 lantbruksstipendiater och avlöningar
till 3 extra ordinarie ritbiträden samt av de ändrade grunderna för anslagsposternas
beräkning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksingenjörer
och deras biträden, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1) Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 160,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . » 55,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 289,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 49,300

Summa kronor 554,700;

2) till Lantbruksingenjörer och deras biträden: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 554,700.

[6.1 4. Lantbruksingenjörer och deras biträden: Omkostnader, förslags anslag.

För innevarande budgetår är under rubriken Lantbruksingenjörer
och deras biträden: Reseersättningar uppfört ett förslagsanslag av 230,000
kronor.

I skrivelse den 29 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett förslagsanslag av 251,000 kronor till omkostnader
för lantbruksingenjörer och deras biträden. Rörande styrelsens
beräkning av medelsbehovet må anföras följande.

I enlighet med de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag
behandlade propositionen nr 35, har lantbruksstyrelsen under förenämnda
omkostnadsanslag upptagit ett belopp av förslagsvis 1,000 kronor till bestridande
av kostnader för sjukvård m. m.

Vidare ha under anslaget beräknats förslagsvis 250,000 kronor för reseersättningar.
För detta ändamål lia för budgetåren 1936/37—1939/40 anvi -

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

sats särskilda anslag å respektive 280,000, 250,000, 250,000 och 290,000 kronor.
Medelsåtgången under samma budgetår har uppgått till i runda tal
respektive 260,000, 291,000, 266,000 och 227,000 kronor. Den relativt anmärkningsvärda
minskningen av medelsåtgången för budgetåret 1939/40 i
jämförelse med tidigare budgetår har, enligt vad lantbruksstyrelsen framhåller,
till största delen förorsakats därav, att tjänsteresornas omfattning
minskats till följd av inkallelser i ett flertal fall till militärtjänstgöring för
såväl förrättningsmän som tjänstebiträden. Vad beträffar medelsbehovet
till reseersättningar under nästa budgetår har styrelsen påpekat, att det för
närvarande icke vore möjligt att tillförlitligt bedöma detsamma, då det gigetvis
i hög grad vore beroende av den inverkan, det världspolitiska läget
kunde komma att ha på förhållandena i vårt land.

För budgetåret 1941/42 torde, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, från ett
särskilt förslagsanslag, benämnt Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Omkostnader, böra bestridas — förutom reseersättningar enligt hittills gällande
grunder — jämväl kostnader för sjukvård m. m. Mot att för sistnämnda
ändamål avses ett belopp av förslagsvis 1,000 kronor har jag intet
att erinra. Vad beträffar medelsanvisningen för reseersättningar torde det,
med hänsyn till att medelsåtgången för detta ändamål under budgetåret
1939/40 uppgick till allenast omkring 227,000 kronor och till att det för
närvarande icke är möjligt att avgöra, i vilken omfattning anslaget kan komma
att tagas i anspråk för reseersättningar under nästa budgetår, saknas tillräcklig
anledning för en höjning av nu utgående belopp.

Omkostnadsanslaget skulle vid bifall till vad jag i det föregående förordat
behöva upptagas med (1,000 + 230,000=) 231,000 kronor, vilket belopp
emellertid synes kunna avrundas till 230,000 kronor. Sedan riksdagen
fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att
fastställa stat för anslagets användning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruksingenjörer och deras biträden: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 230,000.

[7.] 5. Statskonsulenter: Avlöningar, förslagsanslag. Under rubriken

Statskonsulenter m. m.i Avlöningar är för innevarande budgetår uppfört ett
förslagsanslag av 44,800 kronor. Kungl. Majit har fastställt dels den 26 maj
1939 personalförteckning för statskonsulenter (statsliggaren sid. 573), dels
ock den 17 maj 1940 följande avlöningsstat för statskonsulenter m. m.i

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 28,700

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .... » 10,000

3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...................... » 2,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »___3,600

Summa kronor 44,800.

Nionde huvudtiteln.

I skrivelse den 24 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om ett
till 48,700 kronor förhöjt avlöningsanslag för nästa budgetår. I fråga om
beräkningen av medelsbehovet, vilken beräkning verkställts i anslutning till
de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen
nr 35, må nämnas följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 48,700 kronor, avse 39,800 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 2,600 kronor arvode och särskild ersättning,
bestämda av Kungl. Maj:t, samt 6,300 kronor rörligt tillägg. Under
ordinarieposten ha inräknats avlöningar till 3 statskonsulenter å ordinarie
stat och 1 statskonsulent å övergångsstat. Arvodesposten föreslås skola uppföras
förslagsvis och upptaga dels — liksom för löpande budgetår -—• 2,500
kronor till arvode åt en stipendiat i boskapsskötsel, dels ock 100 kronor till
ersättning åt vikarie, som kan bli förordnad att under tid lör ordinarie
statskonsulents ledighet uppehålla dennes befattning. Dylikt förordnande
torde dock enligt lantbruksstyrelsens mening knappast bli behövligt. Rörligt
tillägg har förutsatts komma att utgå efter 15 procent.

Lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet under ifrågavarande a\- Departements
löningsanslag för budgetåret 1941/42 har icke givit mig anledning till annan chefenerinran
än att jag i nuvarande statsfinansiella läge anser mig böra föreslå,
att arvodesbefattningen för en stipendiat i boskapsskötsel indrages för nästa
budgetår. Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen härutinnan anfört torde
det icke vara behövligt att under anslaget beräkna medel för vikariatsersättningar.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget, vars benämning
bör ändras till Statskonsulenter: Avlöningar, behöva upptagas med (39,800
+ 6,300=) 46,100 kronor, innebärande en ökning i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår med 1,300 kronor. Anslaget har å
ena sidan uppräknats till följd av det rörliga tilläggets höjning och de ändrade
grunderna för beräkning av ordinarieposten samt å andra sidan minskats
på grund av indragningen av förenämnda stipendiatarvode.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statskonsulenter,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 39,800

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 6,300

Summa kronor 46,100;

2) till Statskonsulenter: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av................kronor 46,100.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[8.] 6. Statskonsulenter: Omkostnader, förslagsanslag. För inneva rande

budgetår är under rubriken Statskonsulenter m. m.: Reseersättningar
anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

I skrivelse den 24 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om anslag
med 7,100 kronor till omkostnader för statskonsulenter m. m.

Under det föreslagna omkostnadsanslaget har styrelsen beräknat dels en
post å förslagsvis 100 kronor för bestridande av utgifter för sjukvård m. m..
dels ock en post å förslagsvis 7,000 kronor för reseersättningar. Förstnämnda
post har upptagits i enlighet med de grunder, som angivas i den av 1940
års urtima riksdag behandlade propositionen nr 35. 1 fråga om posten för
reseersättningar har styrelsen erinrat om att det hittillsvarande reseersättningsanslaget,
vilket för ett vart av budgetåren 1934/35—1939/40 utgått med

7,000 kronor, för innevarande budgetår sänktes till 5,000 kronor. Därest sistnämnda
belopp ej får överskridas, torde det, framhåller styrelsen, icke kunna
undvikas, att statskonsulentinstitutionens effektivitet blir eftersatt. Möjligheterna
för statskonsulenterna att fylla dem tillkommande uppgifter vore
nämligen i hög grad beroende av huruvida medel för resekostnads- och traktamentsersättningar
funnes tillgängliga i erforderlig utsträckning. Om befattningen
såsom statens stipendiat i boskapsskötsel eventuellt skulle indragas
under nästa budgetår, har styrelsen funnit det för reseersättningar avsedda
beloppet kunna nedsättas med högst 500 kronor.

Under nästföregående punkt har jag förordat indragning av arvodet till
stipendiaten i boskapsskötsel. Med hänsyn härtill och då det statsfinansiella
läget torde påkalla fortsatt begränsning av statsutgifterna — särskilt genom
inskränkning i största möjliga utsträckning av befattningshavares resor -—
kan jag icke biträda lantbruksstyrelsen förslag örn ökad medelsanvisning
till reseersättningar åt statskonsulenterna. För dylika ersättningar ävensom
för kostnader för sjukvård m. m. -— vilka sistnämnda kostnader av lantbruksstyrelsen
beräknats till förslagsvis 100 kronor — torde för nästa budgetår
icke böra avses mer än 5,000 kronor eller samma belopp som för innevarande
budgetår anvisats för reseersättningar. Medelsanvisningen bör ske å
ett förslagsanslag, benämnt Statskonsulenter: Omkostnader. Sedan riksdagen
fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att
efter förslag av lantbruksstyrelsen fastställa stat för anslagets användning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statskonsulenter: Omkostnader för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 5,000.

[9.] 7. Fiskeriintendentcr m. mu: Avlöningar, förslagsanslag. Detta an slag

är för innevarande budgetår uppfört med 91,000 kronor. Kungl. Maj:t
har fastställt dels den 26 maj 1939 personalförteckning för fiskeriintendenter
(statsliggaren sid. 574), dels ock den 17 maj 1940 följande avlöningsstat för
fiskeriintendenter m. m.:

Nionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis., kronor 70,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ............................................ * 12,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 1,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... * 6,600

Summa kronor 91,000.

I skrivelse den 29 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att avlöningsanslaget
till fiskeriintendenter m. m. för nästa budgetår måtte upptagas
med 88,500 kronor. Beräkningen av anslagsbehovet har verkställts i enlighet
med de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35. Rörande innehållet i styrelsens skrivelse må nämnas
följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 88,500 kronor, avse 59,200 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 10,500 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, 8,800 kronor avlöningar till övrig ickeordinarie
personal samt 10,000 kronor rörligt tillägg. Under ordinarieposten
har beräknats avlöningar för allenast 6 av de 7 å personalförteckningen
upptagna fiskeriintendentsbefattningarna. En dylik befattning har nämligen
förutsatts komma att under nästa budgetår uppehållas av vikarie. Arvodesposten,
vilken föreslås upptagen förslagsvis, har å ena sidan beräknats
minskad med 2,500 kronor genom indragning av arvodet till en extra
fiskeristipendiat. Å andra sidan har posten ökats med tillhopa i runt tal
500 kronor, nämligen dels med (250 + 167 =) 417 kronor för utbetalande
enligt hittills tillämpade grunder av arvodestillägg (ålderstillägg) åt 2 fiskeristipendiater,
vilka under nästa budgetår uppnå en tjänstgöringstid av 3 år,
dels ock med 100 kronor för vikariatsersättning till fiskeristipendiat, som
vikarierar för fiskeriintendent. Under posten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal har beräknats — förutom oförändrat belopp
av 1,300 kronor till utgifter för skrivhjälp — en summa av 7,500 kronor
för ersättning till sådan vikarie å fiskeriintendentsbefattning, som icke
är fiskeristipendiat. Rörligt tillägg har förutsatts komma att utgå
efter 15 procent.

Under förutsättning att en befattning såsom fiskeriintendent under nästa Departementsbudgetår
uppehälles genom vikarie torde, såsom lantbruksstyrelsen föreslå- <*e/em.
git, anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän kunna nedräknas till

59,200 kronor, medan anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
bör höjas till 8,800 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit
att i sinom tid meddela föreskrift om att av sistnämnda post, vilken bör upptagas
förslagsvis, icke får för bestridande av utgifter för skrivhjälp tagas i
anspråk högre belopp än 1,300 kronor ävensom att posten i övrigt endast
får användas för vikariatskostnader.

Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle under arvodesposten beräknas
dels 4,000 kronor för arvode åt 1 fiskeriingenjör, dels 6,000 kronor för arvoden
å 3,000 kronor till 2 fiskeristipendiater, dels i runt tal 400 kronor för

Nionde huvudtiteln.

ålderstillägg åt stipendiaterna, dels ock 100 kronor för vikariatsersättningar.
Å arvodena till fiskeriingenjören och stipendiaterna utgår för närvarande
dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk gällande grunder. I anslutning till
vad chefen för finansdepartementet förut denna dag vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört anser jag mig böra förorda,
att en avveckling av dyrtidstilläggen å berörda arvoden sker från och med
den 1 juli 1941. I detta syfte torde arvodena böra uppräknas, arvodet till
fiskeriingenjören från 4,000 till 4,800 kronor och arvodena till 2 stipendiater
från 3,000 till 3,600 kronor. Rätt att utöver sagda arvode å 3,600 kronor
uppbära ålderstillägg synes i fortsättningen icke böra tillerkännas stipendiat.
I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle under arvodesposten,
vilken bör angivas förslagsvis, behöva upptagas (4,800 + 3,600 + 3,600 +
100=) 12,100 kronor.

För rörligt tillägg slutligen torde böra beräknas 10,000 kronor.

Sammanlagt skulle följaktligen under förevarande avlöningsanslag för
nästa budgetår tarvas en medelsanvisning av (59,200 + 8,800 + 12,100 +
10,000=) 90,100 kronor, innebärande en minskning i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår med 900 kronor. Anslaget har å ena
sidan kunnat minskas med tillhopa 6,300 kronor till följd av indragningen av
ett stipendiatarvode, uppehållandet genom vikarie av en fiskeriintendentstjänst
samt de ändrade grunderna för ordinariepostens beräknande. Å andra
sidan ha stegringen av det rörliga tillägget samt arvodesuppräkningen i samband
med dyrtidstilläggets avveckling föranlett en ökning med 5,400 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

J. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 59,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 12,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis .................. » 8,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 10,000

Summa kronor 90,100;

2) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 90,100.

Nionde huvudtiteln.

[10.] 8. Fiskcriintendenter in. m.: Omkostnader, förslagsanslag. Detta

anslag, som för budgetåret 1939/40 var upptaget med 36,000 kronor, sänktes
för innevarande budgetår till 30,000 kronor. Av sistnämnda belopp disponeras
26,000 kronor för reseersättningar och 4,000 kronor för expenser.

I skrivelse den 29 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om ett till

30,100 kronor förhöjt omkostnadsanslag. Höjningen är föranledd därav, att
styrelsen i enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års urtima riksdag
behandlade propositionen nr 35 under anslaget upptagit ett belopp av förslagsvis
100 kronor för bestridande av kostnader för sjukvård m. m.

I nuvarande statsfinansiella situation anser jag mig böra förorda en yt- Departementeterligare
nedsättning av ifrågavarande anslag. Detta synes dock icke böra chefenupptagas
med lägre belopp än 29,000 kronor. Inom denna anslagsram
skulle då även rymmas erforderliga medel för gäldande av kostnader för
sjukvård m. m. Sedan riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av lantbruksstyrelsen fastställa
stat för anslagets användning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 29,000.

[11.] 9. Lantbruksattachéer: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 51,200 kronor. Kungl. Majit halden
26 april 1940 för lantbruksattachéerna fastställt personalförteckning,
upptagande 2 lantbruksattachéer i lönegrad Eo 28. Vidare har Kungl. Majit
samma dag för attachéerna fastställt följande

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...................... kronor 7,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............. kronor 19,700

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.............................. 3,000 » 22,700

3. Särskilda löneförmåner .............................. » 19,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 2,000

Summa kronor 51,200.

I samband med avlöningsstatens fastställande har föreskrivits, att anslagsposten
till arvode, bestämt av Kungl. Majit, skall disponeras till arvode å

7,000 kronor åt en stipendiat, avsedd att tjänstgöra hos lantbruksattachén i
London. Vidare har förordnats, att från anslagsposten till särskilda löneförmåner
skola utgå dels ortstillägg åt lantbruksattachén i London med 9,000
kronor och åt lantbruksattachén i Berlin nied 4,500 kronor, dels ock ett extra
ortstillägg åt lantbruksattachén i London å 6,000 kronor.

Genom beslut den 23 augusti 1940 har Kungl. Majit funnit, att med utseende
av innehavare av omförmälda stipendialarvode borde anstå tills vidare.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

I anslutning till Kungl. Maj:ts beslut den 23 augusti 1940 vill jag förorda,
att medel för arvode till en stipendiat i London icke upptagas under avlöningsanslaget
för budgetåret 1941/42. Med tillämpning av de grunder för
beräkningen av olika avlöningsposter, som chefen för finansdepartementet
förut denna dag angivit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, torde för avlöningar till icke-ordinarie personal samt för rörligt tilllägg
böra beräknas 22,600 respektive 3,300 kronor. Posten särskilda löneförmåner
bör liksom för innevarande budgetår uppföras med 19,500 kronor.

För nästa budgetår skulle alltså till lantbruksattachéer behöva anvisas ett
avlöningsanslag av (22,600 + 3,300 + 19,500 =) 45,400 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . kronor 22,600

2. Särskilda löneförmåner .............. » 19,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 3,300

Summa kronor 45,400;

2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret 1941/

42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 45,400.

[12.] 10. Lantbruksattachéer: Omkostnader, förslagsanslag. För detta

ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett obetecknat anslag å 21,500
kronor. Kungl. Majit har den 26 april 1940 förordnat, att från anslaget må
för resekostnader och expenser utgå till lantbruksattachén i London 12,000
kronor och till lantbruksattachén i Berlin 9,500 kronor.

I nuvarande läge torde de för resekostnader och expenser avsedda beloppen
böra nedsättas till högst 10,000 kronor för lantbruksattachén i London
och till högst 9,000 kronor för lantbruksattachén i Berlin. Härjämte bör i
enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 under omkostnadsanslaget inräknas erforderligt belopp
för bestridande av kostnader för sjukvård m. m. Sagda belopp kan beräknas
till förslagsvis 100 kronor. Med hänsyn till att sjukvårdskostnaderna skola
gäldas från anslaget bör detsamma från och med nästa budgetår uppföras såsom
förslagsanslag.

Till omkostnader för lantbruksattachéerna under budgetåret 1941/42 skulle
följaktligen tarvas en medelsanvisning av (10,000 + 9,000+ 100=) 19,100
kronor. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruksattachéer: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ......kronor 19,100.

Nionde huvudtiteln.

C. Lantbruksakademien m. m.

[13.] 1. Lantbruksakademien: Avlöningar, förslagsanslag. Detta an slag

är för innevarande budgetår uppfört med 16,500 kronor. Kungl. Maj:t
har för lantbruksakademien fastställt dels den 26 maj 1939 personalförteckning
(statsliggaren sid. 577), dels ock den 17 maj 1940 följande

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 21,000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................» 2,000

Summa kronor 23,000
Särskilda uppbördsmedel.

Av lantbruksakademiens medel ........................ kronor 6,500

Nettoutgift kronor 16,500.

Lantbruksakademien har gjort framställning rörande anslagsbehovet för
avlöningar till akademien under nästa budgetår dels i skrivelse den 16 september
1940, dels ock i en den 2 oktober 1940 dagtecknad promemoria, vilken
upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag framlagda —
.sedermera av riksdagen behandlade — propositionen nr 35. Det för nästa
budgetår erforderliga avlöningsanslaget har av akademien beräknats till

18,200 kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan beräknade utgifter å
24,700 kronor — därav för avlöningar till ordinarie tjänstemän 21,300 kronor,
för rörligt tillägg 2,900 kronor och för sjukvård m. m. 500 kronor —
samt beräknade uppbördsmedel å 6,500 kronor. Rörligt tillägg har förutsatts
komma att utgå efter 15 procent. Vad beträffar posten för sjukvård m. m.
har akademien framhållit, att, då hittills i riksstaten icke funnits uppfört
något förslagsanslag till omkostnader för akademien, det synts mest praktiskt
att uppföra sagda post i avlöningsstaten.

Lantbruksakademiens beräkning av anslagsbehovet till avlöningar för nästa
budgetår föranleder ingen annan erinran från min sida än att jag förordar,
att kostnaderna för sjukvård m. m., i enlighet med vad som avsetts i den av
1940 års urtima riksdag behandlade propositionen nr 35, bestridas från det
under följande punkt upptagna anslaget till Lantbruksakademien: Bidrag
till museum, bibliotek m. m. Avlöningsanslaget skulle med hänsyn härtill
behöva uppföras med (18,200 — 500=) 17,700 kronor. Anslagsökningen å

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del 12. ~

Departement,

chefen.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

(17,700 —16,500=) 1,200 kronor är föranledd främst av höjningen av det
rörliga tillägget men även av de ändrade grunderna för ordinariepostens beräknande.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksakademien,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

..........................kronor 21,300

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. * 2,900

Summa kronor 24,200

Särskilda uppbördsmedel.

Av lantbruksakademiens medel ..........kronor 6,500

Nettoutgift kronor 17,700;

2) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 17,700.

[14.] 2. Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. För

detta ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 12,000 kronor.
Beträffande anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 577.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksakademien hemställt om
oförändrat anslag för nästa budgetår.

Under nästföregående punkt har jag förordat, att kostnaderna för sjukvård
m. m. för de tjänstemän hos lantbruksakademien, vilkas löner utgå
från akademiens avlöningsanslag, skola bestridas fran här ifrågavarande
bidragsanslag. Detta torde med hänsyn till den statsfinansiella situationen
icke böra upptagas med högre belopp för nästa budgetår än 8,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av ................................ kronor 8,000.

[15.] 3. Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 153,000 kronor. Kungl.
Majit har den 17 maj 1940 fastställt dels personalförteckning för statens
växtskyddsanstalt (statsliggaren sid. 578), dels ock följande avlöningsstat
för anstalten:

Nionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 40,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 34,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 61,700

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ »_______ 6.700 » 68,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 10,000

Summa kronor 153,000.

I detta sammanhang torde jag få erinra därom, att en av mig jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1938 tillkallad utredningsman
för verkställande av utredning rörande frågan om ändrad organisation
av växtskyddsanstalten och statens centrala frökontrollanstalt den 21 december
1939 framlagt förslag i ämnet, över förslaget ha remissyttranden avgivits
av ett flertal myndigheter och institutioner.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har gjort framställning angående
medelsbehovet för avlöningar vid växtskyddsanstalten för nästa budgetår
dels i skrivelse den 30 september 1940, dels ock i en den 3 oktober 1940
dagtecknad promemoria, vilken upprättats i anledning av den för 1940 års
urtima riksdag framlagda propositionen nr 35. Med tillämpning av de grunder,
som angivas i nämnda av riksdagen sedermera behandlade proposition,
har anslagsbehovet beräknats till 156,000 kronor. Rörande innehållet i handlingarna
må i övrigt anföras följande.

Styrelsen, som i yttrande den 14 februari 1940 över förslaget rörande ändring
av växtskyddsanstaltens organisation utvecklat sin uppfattning angående
behövliga organisationsändringar samt därav följande ökade anslagsbehov,
har på grund av rådande statsfinansiella förhållanden sett sig nödsakad
att för närvarande bortse från de i yttrandet påvisade behoven och
har i enlighet härmed icke funnit sig böra föreslå någon ändring av principiell
innebörd. Ej heller i övrigt ha medel ansetts böra äskas för nya
ändamål.

Av det beräknade medelsbehovet, 156,000 kronor, avse 37,900 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 34,600 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 69,300 kronor avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal samt 14,200 kronor rörligt tillägg. I arvodesposten
ingå dels arvoden till 8 extra assistenter å 4,200 kronor, dels ock ett arvode
å 1,000 kronor till den av anstaltens avdelningsföreståndare, som tillika
är chef för anstalten. Under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ha upptagits omkring 56,700 kronor för avlöningar till extra ordinarie
och extra personal, 5,200 kronor för ersättning åt tillfälliga biträden
m. m., 300 kronor för ersättning till vaktmästare för tillsyn av ämbetslokaler
och städning, 6,500 kronor för vikariatsersättningar till här avsedd
personal samt 600 kronor för dylik ersättning till en extra assistent under
vikariat å extra ordinarie befattning. Slutligen har posten rörligt tillägg
beräknats under antagande att dylikt tillägg kommer att utgå efter 15 procent.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Det framlagda förslaget till ny avlöningsstat för växtskyddsanstalten föranleder
erinringar från min sida allenast i följande hänseenden. Sålunda
bör det under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal inräknade
beloppet av 600 kronor för vikariatsersättning till en arvodestagare under
vikariat å extra ordinarie befattning i stället upptagas under posten arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, vilken post i samband
härmed torde böra uppföras förslagsvis. Vidare förordar jag i anslutning till
vad chefen för finansdepartementet förut denna dag anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor, att en avveckling av nu utgående
dyrtidstillägg å arvodena till 8 extra assistenter kommer till stånd från och
med den 1 juli 1941. I sådant syfte torde arvodena böra uppräknas från

4,200 till 5,300 kronor, vilket skulle medföra en kostnadsökning under avlöningsanslaget
av 8,800 kronor. Härjämte synas de assistenter, vilka vid utgången
av innevarande budgetår äro berättigade till barntillägg för före den
1 april 1941 födda barn, böra övergångsvis komma i åtnjutande av särskilda
arvodestillägg, bestämda på sådant sätt, att de vid varje tidpunkt motsvara
vad som enligt nu gällande grunder skulle ha utgått i barntillägg för
samma barn. Närmare bestämmelser härom torde i sinom tid få meddelas av
Kungl. Majit. De barntilläggen motsvarande arvodesbeloppen, vilka kunna
beräknas till i runt tal 600 kronor, böra liksom arvodena bestridas från
arvodesposten. Vid inträffande vakans å någon av ifrågavarande assistenttjänster
torde såväl frågan örn tjänstens återbesättande som i förekommande
fall frågan om arvodets storlek böra av anstaltsstyrelsen underställas
Kungl. Majits prövning.

Under förutsättning av bifall till vad jag sålunda förordat bör anstaltens
avlöningsstat för nästa budgetår upptaga dels för avlöningar till ordinarie
tjänstemän 37,900 kronor, dels för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, (34,600 + 600 + 8,800 T 600 =) 44,600 kronor,
dels för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (69,300 — 600 =) 68,700
kronor, dels ock för rörligt tillägg 14,200 kronor. Till avlöningar vid växtskyddsanstalten
skulle följaktligen behöva anvisas ett anslag av (37,900 +

44,600 + 68,700 + 14,200 =) 165,400 kronor. Höjningen med 12,400 kronor
i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår är huvudsakligen
föranledd av det rörliga tilläggets stegring samt av arvodesuppräkningen
i samband med dyrtidstilläggets avveckling.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Nionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 37,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 44,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

........................... » 68,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 14,200

Summa kronor 165,400;

2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 165,400.

[16.] 4. Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår upptaget med 70,000 kronor. Kungl. Majit
har den 17 maj 1940 fastställt omkostnadsstat för växtskyddsanstalten (statsliggaren
sid. 579).

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har i den under närmast föregående
punkt omförmälda skrivelsen och promemorian beräknat medelsbehovet för
ifrågavarande ändamål under nästa budgetår till 65,400 kronor.

För följande utgiftsändamål ha beräknats samma belopp som enligt gällande
omkostnadsstat, nämligen för reseersättningar 10,100 kronor, bränsle, lyse
och vatten 12,000 kronor, skatter och onera 1,500 kronor, förbrukningsartiklar
o. d. 8,500 kronor, arbetskostnader 9,000 kronor samt ersättning till försöksvärdar
3,000 kronor. Däremot ha utgifterna för övriga från anslaget för
närvarande tillgodosedda ändamål beräknats kunna nedbringas med tillhopa
7,100 kronor, nämligen för övriga expenser med 1,000 kronor till 13,000
kronor, publikationstryck med 800 kronor till 7,200 kronor, frakter och
transporter med 1,000 kronor till 1,500 kronor, instrument, apparatur m. m.
med 4,000 kronor till 2,000 kronor och diverse omkostnader med 300 kronor
till 500 kronor. Å andra sidan ha i enlighet med den av 1940 års urtima
riksdag behandlade propositionen nr 35 under anslaget beräknats medel till
bestridande av kostnader för sjukvård m. m.; med hänsyn till medelsåtgången
under budgetåret 1939/40 har för ändamålet uppförts ett belopp av 500 kronor.
Utgifterna, vilka för innevarande budgetår upptagits till 75,400 kronor,
ha sålunda för nästa budgetår beräknats till (75,400 — 7,100 + 500=)
68,800 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel ha för innevarande budgetår räknats med
inkomster av bekämpningsmedelskontroll å 5,000 kronor samt inkomster av
försålda publikationer, produkter m. m. å 400 kronor. För nästa budgetår
lia motsvarande inkomster beräknats till 3,000 respektive 400 kronor eller
alltså till sammanlagt 3,400 kronor. Inkomstminskningen med 2,000 kronor
å bekämpningsmedelskontrollen hänför sig till en med hänsyn till rådande
situation för den kemiska industrien befarad minskning av antalet begärda
undersökningar av bekämpningsmedel.

Enligt anstaltsstyrelsens förslag skulle sålunda omkostnadsanslaget för
nästa budgetår behöva upptagas med (68,800 — 3,400 =) 65,400 kronor.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Av statsfinansiella skäl anser jag mig böra förorda, att anslagsanvisningen
till omkostnader vid växtskyddsanstalten för nästa budgetår nedsättes till

60,000 kronor. Sedan riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för anslaget. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 60,000.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.

[17.] 1. Lantbrukshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 816,500 kronor. Kungl. Majit har
den 26 april 1940 fastställt personalförteckning för lantbrukshögskolan (statsliggaren
sid. 579). Personalförteckningen upptager bland extra ordinarie
tjänstemän 12 förste assistenter i lönegrad Eo 21. Vidare har Kungl. Majit
förenämnda dag fastställt följande avlöningsstat för högskolan:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 356,200

Anm. Från förestående anslagspost skall utgå jämväl ersättning till
rektors undervisningsvikarie med högst 750 kronor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .......................................... * 93,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 310,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.......*................. » 11,500 » 321,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 42,600

5. Särskilda löneförmåner till vissa tjänstemän.......... »_2,500

Summa kronor 816,500.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för lantbrukshögskolan gjort
framställning angående anslagsbehovet under nästa budgetår. Detta har sedermera
i två inom högskolan upprättade promemorior av den 21 oktober
och den 4 november 1940 beräknats till 844,900 kronor, därvid beräkningen
verkställts med tillämpning av de grunder, som förordats i den av 1940 års
urtima riksdag behandlade propositionen nr 35. Beträffande beräkningen av
de olika anslagsposterna må anföras följande.

Nionde huvudtiteln.

Av det beräknade medelsbehovet, 844,900 kronor, avse 348,600 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 186,700 kronor arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, 243,600 kronor avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal samt 66,000 kronor rörligt tillägg.

Under posten avlöningar till ordinarie tjänstemän lia beräknats
i avrundat tal 345,710 kronor för löner enligt löneplan åt de i gällande
personalförteckning upptagna ordinarie tjänstemännen, 340 kronor
för kallortstillägg, 300 kronor för vikariatsersättningar, 750 kronor för ersättning
åt rektors undervisningsvikarie samt 1,500 kronor för personligt
lönetillägg till två befattningshavare, nämligen lill professor Lundegårdh
med 1,000 kronor och till laborator Egnér med 500 kronor. Nu nämnda
båda lönetillägg ingå för löpande budgetår i anslagsposten särskilda löneförmåner
till vissa tjänstemän å 2,500 kronor. Återstående i sistberörda
post ingående belopp eller 1,000 kronor, avsett för personligt lönetillägg åt
en professor, bortfaller på grund av befattningshavarens avgång ur tjänsten.

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kung 1. Maj : t, vilken post ansetts böra för nästa budgetår upptagas förslagsvis,
har beräknats höjd med (186,700 •— 93,700 =) 93,000 kronor. Följande
arvoden å tillhopa 93,700 kronor föreslås skola liksom hittills upptagas
under posten, nämligen arvode till rektor å 2,000 kronor, arvoden till 3
assistenter å 4,800 kronor, arvoden till 4 assistenter å 4,200 kronor, arvoden
till 10 assistenter å 3,600 kronor, arvode å 500 kronor till ämneslärare vid
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut för husdjursförsök samt 4
docentstipendier å 6,000 kronor. Till ifrågavarande post lia härjämte från
den nuvarande grundavlöningsposten överförts dels 54,000 kronor till arvoden
åt 15 assistenter vid försöksanstalterna, dels ock 36,700 kronor till ersättningar
åt speciallärare. Vidare lia under posten beräknats 1,800 kronor för
tilläggsarvode åt specialläraren i fysik och meteorologi för undervisning i
specialmatematik samt 500 kronor för vikariatsersättningar.

Nyssnämnda 15 assistentarvoden vid försöksanstalterna lia intill den 1 juli
1939 varit förenade med dyrtidstillägg. Till följd av den vid 1939 års lagtima
riksdag beslutade arvodesregleringen bortföll emellertid rätten till dyrtidstillägg
å arvodena, vilka från och med budgetåret 1938/39 fastställas av
högskolestyrelsen. Under grundavlöningsposten äro emellertid för innevarande
budgetår inräknade medel för uppräkning med 16 procent av ifrågavarande
arvoden. Högskolestyrelsen erinrar örn, att det genomsnittliga arvodet
för assistenterna vid försöksanstalterna beräknats till samma belopp
som för flertalet av högskolans assistenter eller till 3,600 kronor för år. Vidare
erinras örn att motivet tor beslutet att låta högskolestyrelsen bestämma
arvodenas storlek var att det ansågs lämpligt att gradera arvodena med hänsyn
till att åtskilliga av anstalternas assistenter hade mycket lång tjänstetid.
(För närvarande kan 1 räkna omkring 20 års, 3 omkring 17 års, 1 omkring
14 års, 1 omkring 12 års, 3 omkring 8 års samt 1 omkring 5 års tjänstetid.)
1 betraktande av befattningshavarnas i allmänhet långa tjänstetid samt de
svåra konsekvenser i ekonomiskt hänseende, som uppkommit för dem genom
nyssnämnda åtgärd, bar styrelsen funnit det vara mest rättvist, om
dyrtidstillägg ånyo kunde utgå å arvodena, i vilket syfte dessa föreslås skola
i fortsättningen fastställas av Kungl. Majit. De grundarvoden, som styrelsen
härvid ansett böra utgå till ifrågavarande assistenter, framgå av följande
uppställning, i vilken för jämförelse angivits under innevarande budgetår
utgående (med 16 procent uppräknade) arvoden till assistenterna:

Nionde huvudtiteln.

		1911/42	1940/41
		å kronor	å kronor
2	assistenter .	........................................ 4,200	5,000
2	»	........................................ 4,200	4,872
1	assistent ...	........................................ 3,600	4,350
4	assistenter .	........................................ 3,600	4,176
1	assistent .. .	........................................ 3,600	4,060
1	» . . .	........................................ 3,600	3,848
3	assistenter .	........................................ 3,000	3,480
1	assistent .. .	........................................ 3,000	3,000
		Summa kronor för samtliga 15 assistenter 54,000	62,146.

I årets avlöningsanslag för högskolan ha under grundavlöningsposten för
ersättningar till speciallärare beräknats 40,130 kronor. Härav utgör ett belopp
av 3,500 kronor beräknad kompensation (med 16 procent) för indraget
dyrtidstillägg till vissa speciallärare. Frånsett sagda kompensation uppgå alltså
ersättningarna åt speciallärare till 36,630 kronor. Högskolestyrelsen föreslår,
såsom förut nämnts, att sistnämnda belopp, avrundat till 36,700 kronor,
överföres till arvodesposten, å vilken därjämte skulle uppföras ett belopp av
1,800 kronor till specialläraren i fysik och meteorologi för undervisning i
specialmatematik, samt att ersättningarna framdeles fastställas av Kungl.
Maj:t och förenas med rätt till dyrtidstillägg. Dispositionen av det för arvoden
till speciallärare äskade beloppet, tillhopa (36,700 + 1,800=) 38,500
kronor, framgår av följande förteckning, i vilken för jämförelse angivits under
innevarande budgetår utgående arvoden till speciallärare:

Specialläraren	i försöksstatistik.........................	1941/42 kronor 1,440	1940/41 kronor 1,586
» »	» fysik, meteorologi och matematik (beträf-fande sistnämnda ämne dock endast för budgetåret 1941/42).............. » växtsjukdomslära......................	4,800 750	3,453 750
»	» lantbrukszoologi.......................	1,050	1,050
»	» husbyggnadslära.......................	2,400	2,624
»	» fältmätningslära.......................	3,870	4,340
»	» mjölkhushållning......................	1,740	1,991
»	» nationalekonomi med statistik..........	3,000	3,384
»	» handelslära ...........................	2,100	2,100
»	» lantbruksbokföring ....................	1,200	1,235
»	» författningskunskap....................	3,450	3,983
»	» pedagogik.............................	540	540
»	» maskin- och redskapslära ..............	8,550	9,334
»	» husdjurens hälso- och sjukvårdslära ....	1,140	1,140
»	» geologi...............................	900	900
Särskilt arvode till specialläraren i fysik, meteorologi och matematik för bedrivandet av vetenskapliga undersök-ningar samt för handhavandet av meteorologiska observa-toriet..............................................	1,500	1,500
	Summa kronor 38,430	39,910.

I förestående förteckning upptagna ersättningar till speciallärarna äro för
löpande budgetår i vissa fall uppräknade med belopp motsvarande det dyrtidstillägg,
som utgått till befattningshavarna före den 1 juli 1939. De ur -

Nionde huvudtiteln.

sprungliga ersättningarna utgjorde för specialläraren i fysik och meteorologi

3,000 kronor samt för övriga speciallärare det belopp som upptagits för
nästa budgetår.

I anslutning till äskandet av ett belopp å 1,800 kronor för undervisning i
specialmatematik har högskolestyrelsen yttrat i huvudsak följande: I anslagsäskandena
för budgetåret 1940/41 (IX H. T. 1940, sid. 23) föreslog styrelsen
inrättandet av en lektorstjänst i fysik och meteorologi i lönegrad A 27.
Detta förslag godtogs emellertid ej av statsmakterna. Högskolans lärarråd
har för sin del ansett förslaget böra förverkligas för nästa budgetår. Enligt
lärarrådets mening bade en ny omständighet tillkommit, som motiverade
inrättandet av en lektorstjänst. För inträde vid högskolan erfordrades, bland
annat, minst betyget godkänt i ämnet matematik efter fordringarna vid specialkursen
i nämnda ämne för studentexamen å realgymnasiet. Då det visat
sig, att flertalet studerande ej uppfyllde ifrågavarande fordran, hade styrelsen
efter framställning 1939 och 1940 erhållit tillstånd till dispens. Alt specialmatematiken
behövdes för studier vid högskolan framginge bäst därav,
att från studentkårens sida gjorts framställning örn att undervisning i ämnet
måtte förläggas till högskolan. Genom en sådan åtgärd skulle enligt lärarrådets
mening även vinnas den fördelen, att undervisningen, vilken borde
omhänderhas av den föreslagne lektorn i fysik och meteorologi, bättre kunde
anpassas efter högskolans behov. Högskolestyrelsen, som delar lärarrådets
uppfattning ali undervisningen i matematik, fysik och meteorologi skulle bli
bäst tillgodosedd genom inrättandet av omförmälda befattning, anser sig
dock med hänsyn lill det statsfinansiella läget nödsakad uppskjuta frågan
om det rationella ordnandet av undervisningen i matematik, fysik och meteorologi.
Undervisningen i matematik, som bör omfatta 50 undervisningstimmar
och 20 övningstimmar eller 60 reducerade timmar, bör tills vidare
som ett provisorium anförtros åt specialläraren i fysik och meteorologi. Kostnaderna
för kursen uppgå till (30 X 60 =) 1,800 kronor.

Under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ha beräknats i runt tal dels 107,950 kronor för avlöningar till extra
ordinarie och extra tjänstemän, dels 4,000 kronor för vikariatsersättningar
åt icke-ordinarie personal, dels ock 131,650 kronor för avlöningar till tillfälliga
befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde. Högskolestyrelsens
äskanden under förevarande post innebära reella ökningar i följande
avseenden. För förstärkning av de till tillfällig arbetskraft vid botaniskgenetiska
trädgården och vid institutionen för lantbrukskemi för närvarande
beräknade beloppen — 3,500 respektive 5,000 kronor — anhålles örn anvisande
av ytterligare belopp å 5,500 respektive 3,000 kronor. Vidare föreslås uppräkning
med hänsyn till de stegrade levnadskostnaderna av arvodena till 1
kusk, 1 förman, 4 trädgårdsarbetare och 5 extra vaktmästare med tillhopa
3,830 kronor. Härigenom skulle arvodena till extra vaktmästarna (fastställda
1938) kunna uppräknas med 11 procent och övriga ifrågavarande arvoden
(fastställda 1937) med 13 procent. Slutligen föreslår högskolestyrelsen, alt
högskolans baljväxtloboratorium, vilket förut ingått i centralanstaltens bakteriologiska
avdelning och vars verksamhet från och med år 1923 enligt särskilt
medgivande av Kungl. Maj:t bekostas av inkomsterna av försålda baljväxtkulturer,
från och med nästa budgetår överflyttas på högskolans stat.
Dotia skulle medföra ökade utgifter under avlöningsanslaget å tillhopa i runi
ial 13,350 kronor, därav under icke-ordinarie posten 7,464 kronor för avlöning
lill I förste assistent i lönegrad Eo 21 (löneklass 23), 2.700 kronor för
arvode åt 1 extra vaktmästare, 1,200 kronor för ersättning åt tillfällig arbetskraft
och 800 kronor för biträden för maskinskrivning m. m. samt under
posten rörligt tillägg omkring 1,200 kronor för dylik! tillägg åt förste assi -

Nionde huvudtiteln.

stenten. Härjämte föranleder överflyttningen en utgiftsökning under högskolans
omkostnadsanslag å 5,000 kronor, därav 3,000 kronor för förbrukningsartiklar,
1,000 kronor för inventarieanskaffning, 600 kronor för tryckningskostnader
och 400 kronor för telegram, telefon och annonsering m. m.
Mot nu nämnda utgiftsökningar å tillhopa (13,350 + 5,000=) 18,350 kronor
svarar en ökning av de särskilda uppbördsmedlen under omkostnadsanslaget
i form av inkomster för försålda baljväxtkulturer, vilka inkomster
beräknats till omkring 18,000 kronor. Försäljningen skulle tills vidare handhas
av mikrobiologiska institutionens baljväxtlaboratorium. Till stöd för
förslaget om laboratoriets överflyttning på högskolans stat har framhållits,
att omsättningen av baljväxtkulturer kunde förväntas komma att avsevärt
stegras i den mån kännedomen örn verkningarna av dessa kulturer vunne
ökad spridning men att laboratoriet med sin nuvarande organisation icke
vore rustat att motsvara de anspråk, som kunde komma att ställas på detsamma.
Vidare förelåge risk, att den nuvarande organisationen helt skulle brista
samman, därest omsättningen av kulturer av en eller annan anledning även
för en kortare period skulle sjunka betydligt. I anledning av att fråga uppkommit
att låta ett enskilt företag ombesörja framställningen av baljväxtkulturer
bär i högskolestyrelsens petita uttalats, att det ur jordbrukets synpunkt
otvivelaktigt vore fördelaktigast, örn framställningen och därmed sammanhängande
kontrollundersökningar, forskningar och försök i fältet förlädes till
en statsinstitution. Ytterligare må nämnas, att styrelsen hemställt, att den
nuvarande assistenten vid laboratoriet, som innehaft sin befattning från år
1923, måtte med stöd av bestämmelserna i 8 § 3 mom. civila icke-ordinarie
reglementet placeras i högsta löneklassen i lönegrad Eo 21.

Posten rörligt tillägg har beräknats under antagande att dylikt
tillägg för nästa budgetår kommer att utgå efter 15 procent samt med beaktande
av förslaget örn inrättande av ytterligare en förste assistentbefattning i
lönegrad Eo 21.

Statskontoret har i remissutlåtande den 12 oktober 1940 anfört väsentligen
följande.

Statskontoret kan icke tillstyrka förslaget, att dyrtidstillägg skall beräknas
å arvodena till försöksanstalternas assistenter samt att en uppräkning skall
vidtagas i fråga om arvodena till 1 kusk, 1 förman, 4 trädgårdsarbetare och
5 extra vaktmästare. Frågan härom och om en arvodesreglering överhuvud
taget beträffande lantbrukshögskolans arvodister bör enligt ämbetsverkets
mening icke upptagas till prövning för sig utan lösas i ett vidare sammanhang.
Praktiska skäl synas däremot tala för att såväl förenämnda assistentarvoden
som ersättningarna till högskolans speciallärare från och med nästa
budgetår fastställas av Kungl. Maj:t och upptagas under arvodesposten.

Statskontoret har icke ansett sig kunna förorda det ifrågasatta tilläggsarvodet
å 1,800 kronor till specialläraren i fysik och meteorologi. För den
händelse en eller annan av de studerande, som önska inträde vid högskolan,
icke uppfyller stadgade betygsfordringar i ämnet matematik, lärer dispens
härifrån liksom tidigare kunna sökas i vederbörlig ordning. För övrigt må
erinras, att ifrågavarande speciallärare — vars arvode reglerades så sent som
från och med den 1 juli 1939 — från och med nämnda dag dessutom fått en
amanuens till sitt förfogande. Det torde vid sådant förhållande kunna ifrågasättas,
om icke handhavandet av det meteorologiska observatoriet skulle i
större eller mindre utsträckning kunna anförtros åt nämnde amanuens, varigenom
möjlighet kunde beredas specialläraren att för den ersättning, som
redan tillkommer honom, meddela undervisning i ämnet specialmatematik,

Nionde huvudtiteln.

Med avseende å förslaget om uppförande å högskolans stat av utgifterna
för och inkomsterna av baljväxtkulturframställningen torde det kunna sättas
i fråga, om tillräcklig anledning för närvarande föreligger ali följa högskolestyrelsens
förslag. För den händelse det emellertid skulle befinnas, att så
bör ske, är ur budgetteknisk synpunkt intet att invända mot förslaget, vilket
för övrigt kommer att medföra en minskning av nettoutgifterna å högskolans
omkostnadsstat. Statskontoret anser dock, att det av högskolestyrelsen upptagna
beloppet lill avlöningar — vilka år 1939 belöpte sig till i runt tal 10,300
kronor — kan nedsättas med omkring 900 kronor. Då statskontoret utgår
från alt baljväxtlahoratoriets omorganisation tills vidare får endast provisorisk
karaktär, synes någon förändring icke böra ifrågakomma beträffande
arvodesbefattningen såsom assistent vid laboratoriet. Härigenom skulle posten
rörligt tillägg kunna nedsättas med i runt tal 1,200 kronor.

I nuvarande statsfinansiella läge kan statskontoret icke heller tillstyrka de
framställda yrkandena om ökade medel för tillfällig arbetskraft för botaniskgenetiska
trädgården och vid institutionen för lantbrukskemi, vilka förslag
prövats så sent som år 1940 utan att vinna bifall.

Sedermera har styrelsen för lantbrukshögskolan i en den 14 november 1940
dagtecknad skrivelse bemött vissa av statskontoret gjorda uttalanden. I skrivelsen
anföres bland annat följande.

För en förbättring av löneförmånerna till försöksanstalternas assistenter
föreligga enligt styrelsens mening så starka skäl, att frågan härom knappast
bör sammankopplas med spörsmålet om en förbättring av löneförhållandena
för de statliga befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning i form av arvode.
Högskolestyrelsen kan med hänsyn till den långa tjänstetid flertalet assistenter
vid försöksanstalterna innehar icke finna det skäligt, att dessa befattningshavare
erhålla lägre kompensation än assistenterna vid högskolan. Båda grupperna
assistentbefattningar äro lika nödvändiga för högskolan och skillnaden
i anställningsförhållanden är endast formell. Ett ytterligare skäl för en löne
förbättring för försöksanstalternas assistenter är det, att vid arvodenas fastställande
en överflyttning av försöksanstalterna till Ultuna (ortsgrupp F) beräknades
ske rätt snart. Då anstalterna fortfarande finnas kvar på Experimentalfältet
(ortsgrupp I), ha anstalternas assistenter redan härigenom fått
vidkännas en löneminskning.

Vad angår statskontorets avstyrkande av tilläggsarvodet till specialläraren
i fysik och meteorologi för viss undervisning i matematik må nämnas följande.
Av de 20 studerande, som antogos 1939, hade 9 icke specialmatematik.
Hösten 1940 ha antagits 26 studerande, av vilka 11 icke kunna uppvisa
betyg i specialmatematik. Då det visat sig, att de studerande — även örn de
baft speicalmatematik i sin examen — ej ägt de matematiska förkunskaper,
sorn fordras för högskolemässiga studier, lia de studerande i första årskursen
höstterminerna 1938 och 1939 meddelats undervisning i matematik vid
särskilda föreläsningar av specialläraren i fysik och meteorologi. Någon ersättning
till specialläraren har icke utgått för dessa föreläsningsserier. Även
innevarande höst ämnar sagde speciallärare hålla dylika föreläsningar. Dessa
avse en aktualisering och fördjupning av de delar av skolmatcmatiken, sorn
kunna vara av särskild betydelse för studierna vid lantbrukshögskolan, mea
den övervägande delen av dem behandlar differential- och integralkalkyl
differentialekvationer, serier m. m., vilka saker icke ingå i specialmatematiken
men äro oundgängligen nödvändiga för högskolestudier i fysik och
meteorologi, agronomisk hydroteknik, elektroteknik, fysikalisk kemi, fysiologi
in. fl. ämnen. All såsom statskontoret ifrågasatt anförtro handhavan -

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

det av det meteorologiska observatoriet åt amanuensen vid institutionen för
fysik och meteorologi är uteslutet, då amanuensen, en agronomie studerande,
saknar förutsättning att utföra annat än de allra enklaste meteorologiska
avläsningar. Därjämte biträder amanuensen, som allenast åtnjuter ett arvode
å 1,200 kronor för år, vid laborationerna i fysik. Skötseln av observatoriets
komplicerade apparater kan endast ombesörjas av specialläraren själv, varför
denne är bunden vid högskolan praktiskt taget hela året.

Vad först angår förslaget om överflyttning å lantbrukshögskolans stat
från och med nästa budgetår av det s. k. baljväxtlaboratoriet, vilket för
närvarande i väsentliga avseenden intager en relativt självständig ställning
i förhållande till högskolan, finner jag i likhet med högskolestyrelsen det
vara ur olika synpunkter önskvärt, att framställningen av här ifrågavarande
för vårt jordbruk — särskilt i nuvarande läge —- värdefulla baljväxtkullurer
är förlagd till en statlig institution. För att laboratoriets organisation
skall erhålla nödig stadga och i möjligaste mån göras oberoende
av tillfälliga fluktuationer i omsättningen av baljväxtkulturer synes det
välbetänkt att på sätt högskolestyrelsen ifrågasatt fastare inlemma laboratoriet
— såväl ekonomiskt som administrativt — i högskolans organisation.
Med hänsyn till vad i ärendet framkommit vill jag förorda, att den
nuvarande assistenten vid laboratoriet, vilken tjänstgjort i sådan egenskap
alltsedan år 1923, från och med 1 juli 1941 gives ställning såsom extra
ordinarie förste assistent i 21 lönegraden. Därvid torde han i enlighet med
högskolestyrelsens förslag böra medgivas inplacering i högsta eller 23 löneklassen
inom sagda lönegrad. Av den ökning med 13,350 kronor av högskolans
avlöningsanslag, som ifrågavarande överflyttning beräknats komma
alt medföra, belöpa i runt tal 12,200 kronor å avlöningar till icke-ordinarie
personal, ersättningar till tillfällig arbetskraft o. d. samt 1.200 kronor
å rörligt tillägg. Jag förutsätter emellertid, att, därest efterfrågan å
baljväxtkulturer skulle väsentligt ökas, större belopp än 12,200 kronor må
kunna tagas i anspråk för ändamålet. Till frågan om utgiftsökningen för omkostnader
samt beräkningen av inkomsterna av försålda kulturer återkommer
jag under nästföljande punkt.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts har högskolestyrelsen
föreslagit, att specialläraren i fysik och meteorologi erhåller ett tilläggsarvode
av 1,800 kronor för undervisning i specialmatematik. Då jag för min
del finner styrelsen lia i sin skrivelse den 14 november 1940 framfört bärande
skäl för en dylik anordning, vilken sålunda synes ägnad att medföra
betydande fördelar för undervisningen vid högskolan, vill jag tillstyrka,
att förenämnde speciallärare tillerkännes ett belopp av 1,800 kronor såsom
ersättning för avsedd undervisning i matematik. Mot att samtliga ersättningar
till speciallärare i fortsättningen fastställas av Kungl. Maj:t har jag
intet att erinra. Härvid torde i ersättningarna, å vilka icke bör utgå dyrtidstillägg,
i förekommande fall få inräknas det belopp, som för löpande
budgetår tillerkänts vederbörande lärare såsom kompensation för indraget
dyrtidstillägg. I enlighet med vad jag nu förordat skulle ersällningen till

Nionde huvudtiteln.

specialläraren i fysik, meteorologi och matematik utgå med (3,000 + 453 +
1,800 —) 5,300 kronor. Då ersättningarna till övriga speciallärare torde
böra bestämmas till i huvudsak samma belopp som för innevarande budgetår,
skulle sammanlagda beloppet för ersättningar åt speciallärare under nästa
budgetår utgöra 41,800 kronor. På lantbrukshögskolans styrelse synes böra
ankomma att årligen i samband med avgivandet av anslagsäskandena för
nästföljande budgetår verkställa en omprövning av storleken av ifrågavarande
ersättningar.

En omreglering på sätt högskolestyrelsen föreslagit av arvodena till försöksanstalternas
assistenter kan jag i likhet med statskontoret icke biträda.
Arvodena torde sålunda icke böra ånyo förenas med rätt till dyrtidstillägg.
I betraktande av de särskilda omständigheter — bland annat den långa
tjänstetiden för flertalet befattningshavare — som föreligga i fråga om
dessa assistenter synes det skäligt, att de få komma i åtnjutande av en
mindre löneförbättring under nästa budgetår, så mycket mera som denna
torde kunna åstadkommas utan någon förhöjning av avlöningsanslaget. Vid
en omprövning av assistentbehovet vid försöksanstalterna har det nämligen
visat sig möjligt att under nästa budgetår indraga ett assistentarvode. Av
de 14 assistenter vid försöksanstalterna, till vilka medel sålunda skulle behöva
anvisas, torde 4 böra tillerkännas arvoden å 5,300 kronor, 5 arvoden
å 4,500 kronor, 2 arvoden å 4,100 kronor, 2 arvoden å 3,600 kronor samt
1 arvode å 3,000 kronor. Sammanlagt erfordras alltså för nu nämnda arvoden,
vilka böra fastställas av Kungl. Maj:t och upptagas under arvodesposten,
ett belopp av 62,100 kronor eller 46 kronor mindre än som för löpande
budgetår avsetts för assistentarvoden vid försöksanstalterna.

Högskolestyrelsen har icke föreslagit någon ändring beträffande de arvoden
under avlöningsanslaget, å vilka för närvarande utgår dyrtidstillägg.
Jag avser härvid såväl de under arvodesposten i gällande avlöningsstat uppförda
4 docentstipendierna och 17 assistentarvodena som de under grundavlöningsposten
i samma stat upptagna arvodena å 2,200 kronor till 4 tekniska
biträden. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört
förordar jag emellertid, att en avveckling av dyrtidstilläggen å nu nämnda
arvoden sker från och med den 1 juli 1941. I detta syfte torde arvodena
böra uppräknas, docentstipendierna från 6,000 till 7,500 kronor, 3 assistentarvoden
från 4,800 till 6,000 kronor, 4 assistentarvoden från 4,200 till 5,300
kronor, 10 assistentarvoden från 3,600 till 4,500 kronor samt 4 arvoden åt
tekniska biträden från 2,200 till 2,770 kronor. Härjämte synas till de assistenter,
vilka vid utgången av innevarande budgetår äro berättigade till barntillägg
för före den 1 april 1941 födda barn, böra övergångsvis utgå belopp
motsvarande vid varje tidpunkt vad de för samma barn skulle ägt uppbära
enligt nu gällande bestämmelser om dylikt tillägg. Närmare föreskrifter härom
torde böra i sinom tid utfärdas av Kungl. Maj:t. De barntilläggcn motsvarande
arvodesbeloppen, vilka kunna beräknas till i runt tal 700 kronor,
böra liksom arvodena bestridas från anslagsposten arvoden och särskilda

Nionde huvudtiteln.

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Kostnadsökningen under avlöningsanslaget
för nu angivna arvodesreglering skulle uppgå till 25,980 kronor,
därav 23,700 kronor böra upptagas under arvodesposten och 2,280 kronor,
avseende de tekniska biträdena, under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal. Vid inträffande vakans å någon av ifrågavarande assistenttjänster
eller befattningar såsom tekniskt biträde torde såväl frågan örn
befattningens återbesättande som i förekommande fall frågan om arvodets
storlek böra av högskolestyrelsen underställas Kungl. Majits prövning.

Vad beträffar högskolestyrelsens förslag om anvisande av ytterligare medel
för tillfällig arbetskraft vid botanisk-genetiska trädgården och vid institutionen
för lantbrukskemi samt för avlönande av viss lägre personal kan
jag icke tillstyrka, att för nu angivna ändamål äskas någon ökad medelsanvisning.
Därest den summa, som kommer att avses för tillfälliga befattningshavare
och annat tillfälligt arbetsbiträde, därtill förslår, torde emellertid
hinder icke böra möta för styrelsen att för berörda ändamål taga i anspråk
erforderliga belopp.

Då högskolestyrelsens beräkning i övrigt av medelsbehovet för avlöningar
under nästa budgetår endast i vissa smärre avseenden synes böra göras till
föremål för jämkningar, skulle avlöningsstaten för lantbrukshögskolan vid
bifall till vad jag i det föregående förordat komma att för nästa budgetår erhålla
följande utseende.

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör uppföras med 347,800 kronor
eller i runt tal 800 kronor mindre än det av styrelsen beräknade beloppet.
Anledningen till sagda jämkning är, att det synts mest lämpligt, att det för
ersättning åt rektors undervisningsvikarie avsedda beloppet, 750 kronor, i
fortsättningen upptages under posten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit.

Under sistnämnda post, vilken bör angivas förslagsvis, torde böra uppföras
ett belopp av 222,500 kronor. Av sagda belopp avses 2,000 kronor till
arvode åt rektor, 750 kronor till ersättning åt rektors undervisningsvikarie,
500 kronor till arvode åt ämneslärare vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut för husdjursförsök, 30,000 kronor till 4 docentstipendier,
(84,200 + 62,100 =) 146,300 kronor till arvoden åt 31 assistenter vid högskolan
och till denna hörande försöksanstalter och försöksgårdar, förslagsvis
700 kronor för arvodestillägg, motsvarande övergångsvis utgående barn tilllägg
åt vissa assistenter, 41,800 kronor till ersättningar åt speciallärare samt
förslagsvis 450 kronor till vikariatsersättningar.

För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde böra beräknas
(243,600 — 5,500 — 3,000 — 3,830 + 2,280 — 1,500 =) i runt tal 232,100
kronor. I enlighet med vad förut sagts bör nämligen det av högskolestyrelsen
upptagna beloppet, 243,600 kronor, å ena sidan minskas med tillhopa

8,500 kronor för tillfällig arbetskraft vid botanisk-genetiska trädgården och
vid institutionen för lantbrukskemi och med 3,830 kronor för avlönande av
viss lägre personal samt å andra sidan ökas med 2,280 kronor för uppräkning
av arvodena till 4 tekniska biträden i samband med dyrtidstilläggets av -

Nionde huvudtiteln.

veckling. Härjämte synes det av styrelsen för vikariatsersättningar beräknade
beloppet kunna nedsättas med 1,500 kronor. Icke-ordinarieposten torde
liksom hittills böra upptagas förslagsvis.

Slutligen bör i enlighet med styrelsens förslag för rörligt tillägg beräknas
ett belopp av 66,000 kronor.

För nästa budgetår skulle sålunda avlöningskostnaderna vid lantbrukshögskolan
uppgå till sammanlagt (347,800 + 222,500 + 232,100 + 66,000 =)

868,400 kronor, vilket jämfört med medelsanvisningen för löpande budgetår
innebär en anslagsökning med 51,900 kronor. Ökningen är huvudsakligen
föranledd av det rörliga tilläggets stegring, uppräkningen av vissa arvoden
i samband med dyrtidstilläggets avveckling samt överflyttningen å
högskolans stat av baljväxtlaboratoriet.

Ny personalförteckning för lantbrukshögskolan torde böra föreläggas riksdagen
för godkännande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) för lantbrukshögskolan fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

14 professorer .................................. A 30

1 laborator .................................... A 26

1 sekreterare .................................. A 26

4 statsagronomer .............................. A 26

1 bibliotekarie.................................. A 24

1 förste kemist ................................ A 24

5 försöksgårdsföreståndare ...................... A 24

1 kamrerare .................................. A 22

1 kansliskrivare ................................ A 11

1 trädgårdsmästare ............................ A 10

1 maskinist .................................... A 8

1 kanslibiträde ................................ A 7

7 vaktmästare.................................. A 7

1 snickare .................................... A 5

5 kontorsbiträden .............................. A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.

1 försöksgårdsföreståndare .................... Eo 24

13 förste assistenter ............................ Eo 21;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Nionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 347,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 222,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis .................. » 232,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 66,000

Summa kronor 868,400;

3) till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 868,400.

[18.] 2. Lantbrukshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta an

slag är för innevarande budgetår uppfört med 275,000 kronor. Kungl. Majit
har den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat för lantbrukshögskolan (statsliggaren
sid. 581). Enligt staten äro nettoutgifterna beräknade för undervisningsinstitutionema
m. m. till (140,200 — 200 =) 140,000 kronor, för försöksanstalterna
till (53,000 — 5,000 =) 48,000 kronor och för försöksgårdarna
till (192,250 — 105,250 =) 87,000 kronor. Kungl. Majit har härjämte
fastställt särskilda stater för försöksanstalterna och försöksgårdarna (statsliggaren
sid. 582).

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse den 31 augusti 1940 samt
i den under nästföregående punkt omförmälda promemorian av den 21 oktober
1940 beräknat anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa
budgetår till 253,500 kronor. Beträffande anslagsberäkningen må anföras
följande.

Undervisningsinstitutionerna m. m. Utgifterna för detta ändamål
ha minskats med 19,300 till 120,700 kronor. Minskningar ha sålunda
beräknats under posterna bränsle, lyse och vatten samt övriga expenser (nu
å 58,000 respektive 47,000 kronor) med 5,000 respektive 600 kronor, varjämte
en minskning i utgiftsbehovet å 18,000 kronor inträtt till följd av förväntad
stegring av inkomsterna. Å andra sidan utvisa posterna publikationstryck
och övriga utgifter (nu å 6,200 respektive 7,000 kronor) ökningar å 600
respektive 3,000 kronor. I enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års
urtima riksdag behandlade propositionen nr 35 förordas vidare, att å omkostnadsstaten
upptages en ny post för sjukvård m. m. å förslagsvis 700
kronor. Posten reseersättningar föreslås uppförd med oförändrat belopp av

22,000 kronor.

Posten bränsle, lyse och vatten har kunnat reduceras med hänsyn till medelsåtgången
för ändamålet under budgetåret 1939/40.

Minskningen under posten övriga expenser har uppkommit genom att
posten å ena sidan ansetts kunna nedsättas med 2,000 kronor men å andra
sidan måst höjas med 1,400 kronor till följd av överflyttning å högskolans
stat av baljväxtlaboratoriet. (Närmare redogörelse för ifrågavarande överflyttning
har lämnats i samband med behandlingen av högskolans avlöningsanslag.
)

Nionde huvudtiteln.

Såväl ökningen av posterna publikationstryck och övriga utgifter som den
beräknade stegringen av högskolans uppbördsmedel är att hänföra till baljväxtlaboratoriets
inordnande i högskolan. Ökningen under utgiftsposterna
avser sålunda helt tryckningskostnader respektive driftkostnader för laboratoriet
och uppbördsmedlens stegring är föranledd av beräknade inkomster av
försäljningen av baljväxtkulturer.

Försöksanstalterna. Beträffande jordbruksförsöksanstalten lia
nettoutgifterna minskats med 1,000 kronor till 25,000 kronor. Av minskningen
belöpa 700 kronor å posten bränsle, lyse oell vatten (nu å 4,400 kronor)
samt 300 kronor å posten övriga expenser (nu å 7,600 kronor). För husdjursförsöksanstalten
lia nettoutgifterna beräknats minskade nied 600 kronor
till 21,400 kronor. Minskningen hänför sig helt till posten övriga expenser
(nu å 4,600 kronor).

Försöksgårdarna. Utgifterna för dessa lia ökats nied 22,450 kronor
till 214,700 kronor och uppbördsmedlen med 23,050 kronor till 128,300 kronor,
vadan nettoutgifterna minskats nied 600 kronor till 86,400 kronor. Beträffande
de olika försöksgårdarna innebär högskolestyrelsens förslag följande
förändringar:

Lanna försöksgård. Utgiftsposterna för avlöningar till jordbrukspersonal,
för inköp av kraftfoder m. m. samt för diverse och oförutsedda utgifter ha
föreslagits höjda nied respektive 1,500, 500 och 400 kronor till respektive
17,500, 4,000 och 1,400 kronor. Då inkomsterna av växtodling och kreatursskötsel
uppräknats med 4,000 kronor till 19,600 kronor, lia nettoutgifterna
minskats med 1,600 kronor till (10,600 — 1,600 =) 9,000 kronor.

Offers försöksgård. Följande utgiftsposter lia beräknats höjda, nämligen
expenser nied 200 kronor till 2,800 kronor, avlöningar till jordbrukspersonal
nied 1,600 kronor till 18,000 kronor, underhåll av byggnader nied 400 kronor
till 1,300 kronor, skatter och onera med 200 kronor till 1,000 kronor,
inköp av kraftfoder m. m. med 400 kronor lill 2,200 kronor samt diverse utgifter
för växtodling nied 600 kronor till 1,000 kronor. Då inkomsterna av
växtodling och kreatursskötsel ansetts kunna ökas med 4,700 kronor till

19,500 kronor, lia nettoutgifterna minskats med 1,300 kronor till (14,800 —

1,300 =) 13,500 kronor.

Flahults försöksgård. Ökningar föreslås beträffande följande utgiftsposter,
nämligen expenser med 200 kronor till 2,200 kronor, avlöningar till jordbrukspersonal
med 5,000 kronor till 22,000 kronor, underhåll av byggnader med

1,000 kronor till 3,000 kronor, skatter och onera med 300 kronor till 2,200
kronor, inköp av konstgödsel, kalk och utsäde med 1,000 kronor till 3,700 kronor,
diverse utgifter för växtodling med 300 kronor till 800 kronor, diverse utgifter
för husdjur med 1,400 kronor till 2,000 kronor samt diverse och oförutsedda
utgifter med 400 kronor till 1,000 kronor. Å andra sidan beräknas
minskningar i fråga örn posten iordningställande av elektriska ledningar och
diken med 800 kronor till 2,500 kronor samt posten inköp av foder- och strömedel
med 1,000 kronor lill 1,500 kronor. Då vidare inkomsterna av växtodling
och kreatursskötsel upptagits ökade med 8,400 kronor till 28,400 kronor,
lia nettoutgifterna nedgått med 600 kronor till (16,600 — 600==) 16,000 kronor.

Gisselås försöksgård. Följande utgiftsposter lia beräknats ökade, nämligen
avlöningar till jordbrukspersonal med 1.000 kronor lill 14,000 kronor, underhåll
av byggnader med 1,000 kronor lill 1,600 kronor samt inköp och underhåll
av inventarier med 1,000 kronor till 1,800 kronor. Till motivering av ökningarna
å posterna underhåll av byggnader samt inköp och underhåll av inventarier
framhålles, alt taken å mangårdsbyggnaderna behöva omläggas och
ena mangårdsbyggnaden rödfärgas m. m. samt att behov föreligger av alt anskaffa
två hästar till gården. Minskningar föreslås å posten skatter och onera

Milling till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr I. Del 12.

Nionde huvudtiteln.

med 500 kronor till 700 kronor, posten inköp av foder- och strömedel med 500
kronor till 1,000 kronor samt posten inköp av konstgödsel m. m. med 200 kronor
till 3,500 kronor. Då vidare inkomsterna av kreatursskötsel m. m. beräknas
ökade med 500 kronor till 11,500 kronor, ha nettoutgifterna stigit med

l, 300 kronor till (13,700 1,300 =) 15,000 kronor.

Försöksgårdsledningen för Brännberg och Sunderbyn. Utgifterna för detta

ändamål ha beräknats till oförändrat belopp av 4,000 kronor.

Brännbergs försöksgärd. Å ena sidan ha följande utgiftsposter föreslagits
ökade, nämligen expenser med 100 kronor till 500 kronor, avlöningar till jordbrukspersonal
m. m. med 2,200 kronor till 11,200 kronor, underhåll av byggnader
med 500 kronor till 1,000 kronor samt diverse utgifter för växtodlingen
med 200 kronor till 400 kronor. Sänkningar ha å andra sidan funnits kunna
företagas beträffande posten skatter och onera med 150 kronor till 600 kronor
och beträffande posten inköp av konstgödsel m. m. med 100 kronor till 2,600
kronor. Då inkomsterna av växtodling m. m. och husdjursskötsel uppräknats
med 1,600 kronor till 6,000 kronor, ha nettoutgifterna ökats med 1,150 kronor
till (11,550 + 1,150 ==) 12,700 kronor.

Sunderbgns försöksgärd. För denna gård ha utgifterna föreslagits ökade
med 2,300 kronor. Sålunda beräknas posten avlöningar till jordbrukspersonal

m. m. höjd med 2,200 kronor till 11,200 kronor, posten inköp av foder- och
strömedel med 400 kronor till 1,000 kronor, posten inköp av konstgödsel m. m.
med 50 kronor till 1,750 kronor och posten diverse utgifter för växtodling med
50 kronor till 300 kronor. Då å andra sidan posterna diverse utgifter för husdjuren
samt laboratorie- och analyskostnader föreslagits minskade med 300
respektive 100 kronor till 600 respektive 400 kronor och då inkomsterna av
växtodling m. m. och husdjursskötsel uppräknats med 1,850 kronor till 6,800
kronor, ha sålunda nettoutgifterna ökats med 450 kronor till (10,750 + 450 =)

11,200 kronor.

Ugerups försöksgärd. Utgiftsposten för avlöningar till personal vid jordbruk
och försök har beräknats höjd med 1,000 kronor till 16,000 kronor. Härjämte
har bland utgifterna tillkommit en ny post å 2,000 kronor för uppförande
av tobakslador. Kostnaden för dessa lador beräknas vara betalda på tre
år och uppgivas vara oundgängligen erforderliga för de igångsatta tobaksförsöken
å ifrågavarande gård. Då emellertid utgiftsposten för inköp av konstgödsel
m. m. sänkts med 1.000 kronor till 12,000 kronor samt inkomsterna av
växtodling ansetts kunna ökas med 2,000 kronor till 22,000 kronor, ha nettoutgifterna
upptagits med oförändrat belopp av (40,000 — 35,000 =) 5,000
kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande den 12 oktober 1940 anfört bland
annat följande.

Statskontoret anser, att en sänkning av posten reseersättningar från 22,000
till 20,000 kronor bör kunna vidtagas utan att därigenom svårighet skulle
behöva uppstå för uppehållande av högskolans verksamhet i ungefär samma
omfattning som för närvarande. Jämväl posten till expenser synes kunna i
viss utsträckning nedsättas utöver vad högskolestyrelsen i sådant avseende
förordat. Sålunda torde, bland annat, därest sträng återhållsamhet iakttages i
fråga örn de utgifter, som skola bestridas från delposten till övriga expenser,
det härför äskade beloppet utan olägenhet kunna begränsas till 46,000 kronor.
Vidkommande styrelsens beräkningar i övrigt föreställer sig statskontoret, att
sådan justering av dessa beräkningar kan göras, att sammanlagda nettoutgiften
å omkostnadsanslaget kan nedbringas till åtminstone 250,000 kronor.

Nionde huvudtiteln.

Under nästföregående punkt har jag tillstyrkt den föreslagna överflyttningen
å lantbrukshögskolans stat av det i Ultuna befintliga baljväxtlaboratoriet.
Ett dylikt ståndpunktstagande föranleder enligt högskolestyrelsens beräkningar
en ökning av utgifterna under omkostnadsanslaget med 5,000 kronor
men medför å andra sidan även en ökning av de särskilda uppbördsmedlen
med ej mindre än 18,000 kronor. Såsom en följd av överflyttningen
kunna alltså nettoutgifterna under anslaget nedbringas med 13,000 kronor.
Högskolestyrelsen har härjämte ansett det vara möjligt att genom olika åtgärder
minska nettoutgifterna med ytterligare 8,500 kronor eller till 253,500
kronor. Då skäl torde föreligga för antagandet att inkomsterna av försålda
baljväxtkulturer komma att överstiga det beräknade beloppet, 18,000 kronor,
samt då en sträng begränsning av utgifterna för olika ändamål i nuvarande
läge är nödvändig, har jag med beaktande jämväl av vad statskontoret anfört
funnit mig böra förorda, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår begränsas
till 245,000 kronor. Härvid har jag beräknat nettoutgifterna för undervisningsinstitutionerna
m. m. till 116,000 kronor, för försöksanstalterna
till 45,000 kronor och för försöksgårdarna till 84,000 kronor. Sedan riksdagen
beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter
förslag av högskolestyrelsen fastställa stat för anslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ......kronor 245,000.

[19.] 3. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. För

detta ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av

140,000 kronor. I fråga om anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 584.

I skrivelse den 31 augusti 1940 bar styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt,
att för nästa budgetår måtte anvisas ett med 4,600 kronor till 135,400
kronor nedsatt materielanslag. Beträffande anslagsberäkningen må anföras
följande.

Utgifterna för institutioner och samlingar, vilka beräknats till
67,800 kronor för budgetåret 1939/40 och 63,100 kronor för innevarande
budgetår, ha med hänsyn till det statsfinansiella läget ansetts böra begränsas
till 62,000 kronor, innebärande en minskning i det för innevarande budgetår
för ändamålet avsedda beloppet med 1.100 kronor.

För exkursioner har räknats med elt från 4,000 till 2,000 kronor
minskat medelsbehov, beroende på att en stor del av högskolans studerande
förutsatts komma att vara inkallad lill militärtjänstgöring.

Kostnaderna för försöksmateriel m. m. (i huvudsak jordbruksinventarier),
avseende anstalten för jordbruksförsök, lia beräknats
kunna nedsättas med 500 kronor till 7,000 kronor.

Flir f ö r s ii k skostnader, avseende anstalten f ö r liusd j u r sförsök,
bar räknats med ett med 1,000 kronor lill 25,000 kronor minskat

Departements chefen.

Nionde huvudtiteln.

Deparfemen sChefen.

medelsbehov. Av högskolestyrelsens skrivelse framgår, att föreståndaren för
husdjursförsöksanstalten beräknat medelsbehovet för tillgodoseende av nuvarande
ändamål till oförändrat belopp samt därjämte beräknat ett belopp
av 2,500 kronor för specialförsök med svin under framhållande att anstalten
knappast kunde få disponera de planerade svinstallarna vid Bäcklösa
under nästa budgetår samt att svinförsök vore förenade med så stora utgifter
och risker, att särskilda medel borde beräknas för dem. Högskolestyrelsen,
som icke i och för sig haft något att erinra mot förslaget, har likväl
ansett utgifterna böra med hänsyn till rådande medelsknapphet begränsas
till 25,000 kronor.

Utgifterna för nu nämnda ändamål ha sålunda beräknals nedsatta med
tillhopa (1,100 + 2,000 + 500 + 1,000 =) 4,600 kronor. För övriga ändamål,
som för närvarande tillgodoses från anslaget, nämligen fortsatta
jordbruksförsök, fria föredrag, ersättningar till försöksvärdar m. m., avseende
anstalten för jordbruksförsök, samt förbrukningsartiklar, avseende anstalten
för husdjursförsök, lia upptagits oförändrade belopp eller respektive
2,400, 600, 34,500 och 1,900 kronor.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan jag icke tillstyrka högre anslagsanvisning
för materiel m. m. vid lantbrukshögskolan än med 125,000
kronor. Härvid har jag bland annat räknat med en nedsättning av det för exkursioner
äskade beloppet. I den mån kostnader för specialförsök med svin
behöva och kunna bestridas inom angivna anslagsram synes intet vara att erinra
häremot. Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter förslag av högskolestyrelsen meddela erforderliga
föreskrifter rörande anslagets användning. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 125,000.

[20.] 4. Lantbrukshögskolan: Undervisningsmateriel, reservationsan slag.

För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för lantbrukshögskolan anmält,
att önskemål om medelsanvisning framställts hos styrelsen dels av
professorn i växtodlingslära för komplettering av utrustningen i övningslaboratorierna
för agronom- och licentiatkurserna samt i fotografiska laboratoriet
(4,150 kronor) ävensom för ordnandet av institutionens samlingar (1,500
kronor), dels av professorn i husdjurens utfodring och skötsel för komplettering
av utrustningen vid institutionens laboratorium (2,400 kronor), dels
ock av professorn i mikrobiologi för komplettering av institutionens apparativa
utrustning (24,960 kronor). Högskolestyrelsen, som ansett att nu angivna
önskemål borde i görligaste mån tillgodoses, har likväl i nuvarande
läge icke funnit sig böra äska någon förhöjning av ifrågavarande anslag
utan hemställt om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Nionde huvudtiteln.

För att de mest trängande behoven av undervisningsmateriel skola kunna Departementetillgodoses
vill jag tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas ett anslag av chefen.

5,000 kronor till undervisningsmateriel vid lantbrukshögskolan. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Undervisningsmateriel för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 5,000.

[21.] 5. Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högsko lans

bibliotek, reservationsanslag. För innevarande budgetår är för ändamålet
uppfört ett reservationsanslag av 14,500 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt
om oförändrad medelsanvisning för budgetåret 1941/42.

Utgifterna för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår synas genom Departement^.
en begränsning av såväl bokinköpen som bindningen av böcker och tid- ^.Avskrifter
kunna nedbringas till 12,000 kronor. En anslagsanvisning till detta
belopp torde följaktligen få anses tillräcklig. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1941/42 anvisa ett r1''

reservationsanslag av .................... kronor 12,000.

[22.] 6. Lantbrukshögskolan: Stipendier. För innevarande budgetår är

detta anslag uppfört med 8,000 kronor. Av anslaget äro 6,000 kronor avsedda
till elevstipendier och 2,000 kronor till licentiatstipendier.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt
om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Med biträdande av högskolestyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. DepartemenuMaj:t
måtte föreslå riskdagen chefen.

att till Lantbrukshögskolan: Stipendier för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av .............. kronor 8,000.

[23.] 7. Lantbrukshögskolan: Underhåll av byggnader m. m., reserva tionsanslag.

För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett reservationsanslag
av 15,000 kronor. Anslagsbeloppet utgör skillnaden mellan
å ena sidan beräknade utgifter å 30,700 kronor för underhåll av byggnader
m. ni. samt å andra sidan beräknade uppbördsmedel å 15,700 kronor för
hyror och försålda trädgårdsprodukter.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

1 skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för lantbrukshögskolan anhållit
om oförändrad medelsanvisning av 15,000 kronor för nästa budgetår.
Härvid har styrelsen beräknat, att till underhåll av byggnader, trädgård och
planteringar erfordras 29,500 kronor. De särskilda uppbördsmedlen ha beräknats
till 14,500 kronor.

I samma skrivelse har högskolestyrelsen jämväl hemställt om ett reservationsanslag
av 75,700 kronor till byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader.
Styrelsen har i fråga om detta anslagsäskande anfört i huvudsak
följande.

Av det begärda beloppet avse 29,200 kronor kostnader för iordningställande
av den vid Flahults försöksgård befintliga föreståndarbostaden, vilken
i nuvarande skick icke kan bebos av föreståndaren. Därest hela beloppet
av statsfinansiella skäl ej kan beviljas för nästa budgetår, torde byggnadsarbetena
kunna planläggas så, att kostnaderna fördelas på två eller tre
år. För reparation av två försökslador vid Brännbergs försöksgård erfordras,
utöver för innevarande budgetår anvisat belopp av 4,000 kronor, ytterligare

1,000 kronor. Mangårdsbyggnaden vid Ugerups försöksgård, vilken byggnad
för närvarande är i sådant skick att den ej kan uppvärmas vintertid, bör
vidare iordningställas för en kostnad av 39,500 kronor. Även i detta fall
torde kostnaderna kunna fördelas på flera år. Vid sistnämnda försöksgård
bör härjämte verkställas reparation av drankbehållaren, uppsättning av
djupkylningsaggregat samt reparation av förmäsken i bränneriet. Kostnaderna
för dessa arbeten, i den mån desamma böra åvila försöksgården, uppgå
till sammanlagt (1,500 + 2,600 + 1,900 =) 6,000 kronor.

Mot det av högskolestyrelsen för underhåll av byggnader m. m. föreslagna
beloppet av 15,000 kronor torde intet vara att erinra. Vad angår den för
byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader ifrågasatta anslagsanvisningen
å tillhopa 75,700 kronor anser jag mig böra förorda, att medel för
närvarande äskas av riksdagen allenast för reparation av två hölador vid
Brännbergs försöksgård med 1,000 kronor samt för reparation m. m. å vissa
anläggningar vid Ugerups försöksgård med 6,000 kronor. I fråga om bostadshuset
vid sistnämnda försöksgård torde icke för närvarande något mera trängande
behov av ombyggnad föreligga. Då angivna utgifter närmast äro att
hänföra till underhållskostnader, synes det erforderliga beloppet, 7,000 kronor,
lämpligen böra anvisas under reservationsanslaget till underhåll av byggnader
m. m. Detta skulle följaktligen för nästa budgetår behöva upptagas med
(15,000 + 7,000 =) 22,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Underhåll av byggnader m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 22,000.

Nionde huvudtiteln.

[24.] 8. Lantbrukshögskoian: Undersökning rörande trippelanalysme todens

användbarhet. För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört
ett anslag av 5,000 kronor.

Styrelsen för lantbrukshögskoian har i skrivelse den 31 augusti 1940 hemställt
örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Till förevarande undersökning, som avser den s. k. trippelanalysmetodens Departement
användbarhet för bedömande av markens gödslingsvärde och gödslingsbehov
samt för erhållande av upplysningar örn samspelet mellan olika gödslingsfaktorer
m. m., har alltsedan budgetåret 1937/38 anvisats anslag. Med hänsyn
till den praktiska betydelse som metodens tillämpande i angivna syfte
skulle erhålla för vår jordbruksnäring vill jag förorda, att även för nästa
budgetår anvisas ett anslag av 5,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskoian: Undersökning rörande trippelanalysmetodens
användbarhet för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ........................ kronor 5,000.

[25.] 9. Lantbrukshögskoian: Avkastningsbedömning rörande avels svin.

För detta ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett anslag
av 30,000 kronor. Beträffande anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 585.

Styrelsen för lantbrukshögskoian har i skrivelse den 31 augusti 1940 hemställt,
att anslaget för nästa budgetår måtte upptagas med oförändrat belopp.

Från ifrågavarande anslag bestridas bland annat följande av Kungl. Maj :t Departement*-

° chstcn

bestämda arvoden, nämligen dels arvode å högst 5,000 kronor åt 1 med avkastningsbedömning
rörande avelssvin sysselsatt assistent vid anstalten för
husdjursförsök, dels ock arvoden å 4,570 kronor åt 2 extra assistenter vid
försöksstationerna vid Åstorp respektive Hallsberg. Å samtliga dessa arvoden
utgår för närvarande dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk gällande
grunder. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört förordar
jag, att en avveckling av dyrtidstilläggen å ifrågavarande arvoden
sker från och med den 1 juli 1941. 1 detta syfte torde arvodena böra uppräknas,
arvodet till assistenten vid anstalten för husdjursförsök från högst

5,000 kronor till högst 6,300 kronor och arvodena till de båda extra assistenterna
från 4,570 till 5,750 kronor. Härjämte synas de assistenter, vilka
vid utgången av innevarande budgetår äro berättigade till barntillägg för
före den 1 april 1941 födda barn, böra övergångsvis komma i åtnjutande
av särskilda arvodestillägg, bestämda på sådant sätt, att de vid varje tidpunkt
motsvara vad som enligt nu gällande grunder skulle lia utgått i barntillägg
för samma barn. Närmare bestämmelser härom torde i sinom tid

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

få meddelas av Kungl. Maj:t. Kostnadsökningen under avlöningsanslaget
för nu angivna arvodesreglering kan beräknas uppgå till i runt tal 3,900
kronor. Vid inträffande vakans å någon av ifrågavarande assistentbefattningar
torde såväl frågan om befattningens återbesättande som i förekommande
fall frågan om arvodets storlek böra av högskolestyrelsen underställas
Kungl. Maj:ts prövning.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle förevarande anslag, som
i övrigt torde böra beräknas i enlighet med högskolestyrelsens förslag, för
nästa budgetår behöva upptagas med (30,000 + 3,900=) 33,900 kronor.
Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl.
Majit att fastställa stat för anslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Avkastningsbedömning rörande
avelssvin för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ............................ kronor 33,900.

[26.] 10. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamhet med matpotatis.

För detta ändamål är för budgetåret 1940/41 uppfört ett anslag av 5,000
kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har stgrelsen för lantbrukshögskolan hemställt
om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge kan jag icke förorda, att
för budgetåret 1941/42 uppföres högre anslag än 3,000 kronor för ifrågavarande
ändamål. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen -

att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamhet med matpotatis
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................. kronor 3,000.

[27.] 11. Lantbrukshögskolan: Bidrag till lokala gödslings-, sort- och

ogräsförsök m. m. För innevarande budgetår är för ändamålet anvisat ett
anslag av 80,000 kronor. Beträffande anslagets användning gjorde jordbruksutskottet
vid 1940 års lagtima riksdag i anledning av inom riksdagen väckta
motioner vissa uttalanden i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1, punkt
29. Efter förslag av styrelsen för lantbrukshögskolan har Kungl. Majit den
22 november 1940 förordnat, att anslaget må disponeras dels intill 43,720
kronor respektive 14,891 kronor 84 öre för utlämnande av statsbidrag till
lokala gödslings- och kalkningsförsök samt till inköp av för gödslingsförsöken
erforderliga konstgödselmedel, dels intill 6,000 kronor för bestridande

Nionde huvudtiteln.

av med den lokala försöksverksamheten förenade kostnader för jordanalyser,
dels ock intill 15,380 kronor till lokala sort- och besprutningsförsök. Närmare
bestämmelser angående statsbidrag till lokala gödslings- och sortförsök
äro meddelade i kungörelsen den 31 mars 1939 (nr 109).

I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt
om oförändrat anslag för nästa budgetår.

I betraktande av det nuvarande budgetära läget anser jag mig böra för- Departementorda,
att ifrågavarande anslag för nästa budgetår begränsas till 72,000 kro- chefennor.
Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på
Kungl. Majit att efter förslag av lantbrukshögskolans styrelse meddela bestämmelser
rörande anslagets användning. Därvid bör bland annat tagas under
övervägande, om och i vad mån ändrade eller nya jordbruksförsök lämpligen
böra prövas i syfte att — särskilt under rådande kristillstånd med avspärrad
tillförsel av förnödenheter — tillvarataga alla möjligheter och utvägar
att öka landets förmåga till självförsörjning. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Bidrag till lokala gödslings-,
sort- och ogräsförsök m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 72,000.

[28.] 12. Lantbrukshögskolan: Bidrag till fast försöksverksamhet vid

statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor. För innevarande budgetår
är för ändamålet anvisat ett anslag av 22,000 kronor. Beträffande
bestämmelserna rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 586.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt
örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

I enlighet med högskolestyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t Departementsmåtte
föreslå riksdagen chefen.

att till Lantbrukshögskolan: Bidrag till fast försöksverksamhet
vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . kronor 22,000.

[29.] 13. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar,

förslagsanslag. Under rubriken Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp: Avlöningar är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag
av 293,000 kronor. Kungl. Majit bar den 12 april 1940 för Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut fastställt dels personalförteckning
(statsliggaren sid. 587), dels ock följande

Nionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 42,900

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:

a) Lön- och och tjänstgöringspenningar kronor 6,400

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Befattning

Antal

Summa

kronor

4,400

2,000

Professor............

6,400

Anm. Professor åtnjuter .ett ålderstillägg av 600 kronor
efter 5 års tjänstgöringstid. För bostad, som upplåtes
åt professor, skall avdrag å lönen ske med 750 kronor
årligen.

b) Ålderstillägg, förslagsvis ........... »___600 » 7,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 54,050

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 156,650

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................» 15,500 » 172,150

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 15,900

6. Särskild löneförmån till tjänsteman å övergångsstat . . . J_ » 1,000

Summa kronor 293,000.

Med utlåtande den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen överlämnat
en av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut gjord,
den 1 juli 1940 dagtecknad framställning örn medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår. Sedan härefter institutets styrelse
i skrivelse den 20 september 1940 gjort framställning angående ändrade
anställnings- och avlöningsförhållanden för föreståndaren vid trädgårdsekonomiska
byrån vid institutets trädgårdsavdelning, har lantbruksstyrelsen
avgivit remissutlåtande i detta ärende den 17 oktober 1940. Vidare
har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 25 november 1940 gjort framställning
i syfte att medel för nästa budgetår måtte beräknas för arvode till ett skrivbiträde
vid statens mejeriförsök. Slutligen lia inom institutet och lantbruksstyrelsen
upprättats promemorior med beräkning av anslagsbehovet vid tilllämpning
av de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter. Medelsbehovet har i den inom
lantbruksstyrelsen upprättade promemorian beräknats till 319,000 kronor.
Angående den närmare innebörden av lantbruksstyrelsens förslag må nämnas
följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 319,000 kronor, avse 48,000 kronor avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat, 2,500 kronor avlöning till tjänsteman
å övergångsstat, 47,700 kronor arvoden och särskilda ersättningar, be -

Nionde huvudtiteln.

stämda av Kungl. Maj:t, 190,400 kronor avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal samt 30,400 kronor rörligt tillägg.

Anslagsposten avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
vilken föreslagits upptagen med ett 5,100 kronor högre belopp än för innevarande
budgetår, har beräknats såsom summan av nettolönerna till de å
personalförteckningen uppförda ordinarie tjänstemännen.

Posten avlöning till tjänsteman å övergångsstat har, med
hänsyn till att professorn i jordbrukslära och lantbruksekonomi vid institutet
L. Forsberg genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 augusti 1939 medgivits
anstånd med avsked intill utgången av oktober månad 1941, upptagits med
i runt tal en tredjedel av de sammanlagda årliga förmånerna av lön och
tjänstgöringspenningar, ålderstillägg samt tillfällig löneförbättring.

Beräkningen av det under posten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj: t, äskade beloppet, 47,700 kronor,
framgår av följande uppställning, i vilken för jämförelse jämväl upptagits
för innevarande budgetår fastställda arvoden:

1941/42 1940/41

kronor kronor

Arvode till rektor..................................... 1,500 1,500

» » kamrerare.................................. 4,000 4,000

» » läkare...................................... 500 500

» » driftsekonom............................... — 7,000

Arvoden till en var av 2 mejeriassistenter å 3,600 kronor 7,200 7,200

Arvode till försöksmejerist............................. 3,600 3,600

» » chefen för försöksverksamheten på trädgårdsodlingens
område................................... — 334

Arvode till assistent vid trädgårdsförsöken............... 3,600 3,600

Arvoden till en var av 2 trädgårdsmästare vid Alnarp å

3,600 kronor........................................ 7,200 7,200

Arvode till försöksledare vid Rånna.................... 6,300 6,300

» » » » Nyckelby.................. 6,800 6,800

» » trädgårdsmästare vid Rånna (jämte bostad) ... 3,000 3,000

» » » » Nyckelby............... 3,600 3,000

» » assistent i kulturteknik...................... 400 —

47,700 54,034.

Beträffande skiljaktigheterna mellan under innevarande budgetår utgående
och för nästa budgetår föreslagna arvoden må nämnas följande. Att medel
icke äskats för arvode till en driftsekonom beror på förslag att ombilda
ifrågavarande befattning till en extra ordinarie befattning i lönegrad Eo 24
med tjänstebenämningen föreståndare för trädgårdsavdelningens driftsekonomiska
byrå. Till stöd för nämnda förslag har institutsstyrelsen framhållit,
bland annat, att det vore att befara att ifrågavarande befattningshavare —
vilken icke åtnjuter dyrtidstillägg — komme att lämna befattningen, därest
han icke bereddes bättre anställningsförhållanden, samt att ett ombyte av
innehavare av befattningen nu skulle menligt inverka på byråns fortsatta
verksamhet. Lantbruksstyrelsen har förklarat sig icke vilja motsätta sig genomförandet
av institutsstyrelsens förslag. Tillika har styrelsen erinrat, att
styrelsen i utlåtande den 22 oktober 1938 över ett av institutsstyrelsen framlagt
förslag örn inrättande av en trädgårdsekonomisk byrå bland annat förordat,
att lärarkrafterna vid institutet från och med den 1 juli 1939 utökades
med Iva ordinarie, i lönegrad A 24 placerade ämneslärare i botanik
respektive trädgårdsekonomi, av vilka den sistnämnde även skulle vara före -

Nionde huvudtiteln.

ståndare för den driftsekonomiska byrån, men att nämnda förslag icke kommit
till genomförande. I stället hade anställts en driftsekonom, vilken jämväl
skulle tjänstgöra såsom lärare i ekonomiska ämnen vid institutets trädgårdsavdelning
(jfr IX H. T. 1939, sid. 70). I anledning av det nu framförda förslaget
har å ena sidan från arvodesposten uteslutits arvodet å 7,000 kronor
till en driftsekonom och å andra sidan för avlöning till en föreståndare
för trädgårdsavdelningens driflsekonomiska byrå beräknats dels under ickeordinarieposten
6,678 kronor (nettolön efter G-ort), dels ock under posten
rörligt tillägg 1,080 kronor (efter 15 procent). Bortfallandet för nästa budgetår
av arvode till chefen för försöksverksamheten på trädgårdsområdet
beror på beslut vid 1940 års lagtima riksdag om inrättande från och med den
1 november 1940 av en särskild befattning i lönegrad Eo 28 såsom föreståndare
för trädgårdsförsöken (se IX H. T. 1940, sid. 50). Arvodet till trädgårdsmästaren
vid Nyckelby har höjts från 3,000 kronor till 3.600 kronor med hänsyn
till att det nuvarande arvodesbeloppet bestämts med utgångspunkt från att med
befattningen skulle vara förenad förmånen av fri bostad, att 1939 års urtima
riksdag^ beslutat att med uppförande av trädgårdsmästarbostad — vartill
samma års lagtima riksdag anvisat medel — skall anstå tills vidare
samt att befattningshavaren genom Kungl. Maj.ts beslut den 19 juli 1940 tillerkänts
bostadsersättning med 50 kronor för månad intill dess bostad för
honom blivit uppförd. Vad angår det föreslagna arvodet av 400 kronor till
en assistent i kulturteknik erinrar lantbruksstyrelsen örn att undervisningen
vid institutets lantbruksavdelning enligt gällande stadgar skall meddelas
av bland andra en ämneslärare i jordbrukslära och kulturteknik, biträdd av
en assistent, samt att ämneslärarbefattningen hittills varit obesatt men
kommer att tillsättas då professorn i jordbrukslära och lantbruksekonomi
den 31 oktober 1941 avgår från sin tjänst. Samtidigt därmed borde enligt
styrelsens mening tillsättas en assistent. Det arvode, som i enlighet härmed
för 8 månader av nästa budgetår behövde upptagas för ändamålet, syntes
böra beräknas i förhållande till ett årligt arvode av 600 kronor, vilket förutsatts
i propositionen nr 143/1931 angående den högre lantbruksundervisningens
ordnande. Slutligen må nämnas, att lantbruksstyrelsen avsett, att
dyrtidstillägg under nästa budgetar skall utgå å arvodena med undantag av
dem som tillkomma rektorn, läkaren och assistenten i kulturteknik.

Av det för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
äskade beloppet, 190,400 kronor, avse i runt tal 142,400 kronor avlöningar
till extra ordinarie tjänstemän, 38,700 kronor ersättningar till speciallärare,

9,100 kronor ersättningar till övrig medelst arvoden avlönad personal samt
200 kronor gottgörelse för tillsyn av ämbetslokaler och städning. I det för
avlöningar till extra ordinarie tjänstemän beräknade beloppet har, såsom
förut nämnts, inräknats ett belopp av 6.678 kronor för avlöning till en föreståndare
för trädgårdsavdelningens driftsekonomiska byrå med placering i
lönegrad Eo 24. I övrigt ha medel beräknats för avlöningar till de å personalförteckningen
upptagna extra ordinarie tjänstemännen ävensom till 3
ämneslärare i lönegrad Eo 20. I jämförelse med beräkningen för innevarande
budgetår ha vidtagits de förändringarna, att avlöning till föreståndaren
för trädgårdsförsöken beräknats för hell budgetår mot 8 månader för löpande
budgetår samt att medel jämväl beräknats för avlöning under tiden
den 1 november 1941—30 juni 1942 för den ämneslärarbefattning, som enligt
meddelad föreskrift skulle hållas obesatt, så länge å övergångsstat för
institutet funnes en professor i jordbrukslära och lantbruksekonomi. Det för
ersättningar till speciallärare äskade beloppet har beräknats såsom summan
av dels följande i förhållande till antalet undervisningstimmar beräknade
ersättningar, nämligen för 110 timmar å 35 kronor, 490 timmar å 25

Nionde huvudtiteln.

kronor, 95 timmar ä 17 kronor 50 öre, 240 timmar å 15 kronor, 391 timmar
å 12 kronor 50 öre, 520 timmar a 10 kronor, 130 timmar å 7 kronor 50
öre samt 700 timmar å 7 kronor ■— dock att sålunda erhållna belopp
minskats med tillhopa 150 kronor — dels ock ersättningsbelopp för undervisning
i hovbeslag, maskinlära, värme- och kylteknik ävensom för skogsexkursioner
å respektive 360, 500, 500 och 150 kronor. Ökningen å 2,885
kronor i jämförelse med det för innevarande budgetår upptagna beloppet
redovisas såluna: Å ena sidan ha höjningar skett med dels belopp av 980 kronor
(140 timmar ä 7 kronor) och 315 kronor (45 timmar å 7 kronor) för
ersättning till speciallärare, vilka skulle handha den undervisning i matematik
i lantbruksskolan respektive trädgårdsskolan som för närvarande ankommer
på ämnesläraren i redskapslära, fysik med meteorologi samt matematik
H. Alson Moberg respektive ämnesläraren i hushyggnadslära och
ritning G. P. G. Beijer, dels 150 kronor för uppräkning av timersättningen
för undervisning i matematik i högre trädgårdskursen (30 timmar) från
10 till 15 kronor, dels 315 kronor för anställande av ett biträde till hjälp
åt Beijer vid undervisningen i ritning i mejeriskolan (45 timmar å 7 kronor),
dels 360 kronor för bestridande från ifrågavarande anslag av ersättning för
undervisning i hovbeslag vid driftsledarkursen, dels ock 3,255 kronor på
grund av ökat medelsbehov i övrigt. Ä andra sidan har ersättningen åt
speciallärare i kulturteknik minskats med 2,490 till 1,500 kronor. Till motivering
av höjningarna har framhållits i huvudsak följande. Moberg borde befrias
från en del av sin omfattande undervisningsskyldighet — 650 å 680
timmar per läsår — för att beredas möjlighet att ägna mera tid åt undervisningen
i maskin- och redskapslära. Genom den innevarande budgetår
genomförda omläggningen av undervisningen vid mejeriskolan och genom
inrättandet av en handelsträdgårdsmästarkurs hade Beijer fått en väsentligt
utökad undervisning, omfattande 715 timmar per är. Ersättning för undervisning
i matematik i högre trädgårdskursen borde utgå efter samma
grund som för annan motsvarande undervisning vid institutet. Vidkommande
ersättningen för den av instruktionssmeden vid hovbeslagskursen meddelade
undervisningen i hovbeslag vid institutet borde denna icke längre bestridas
av hovbeslagskursens avlöningsmedel, särskilt med hänsyn till att
den nuvarande instruktionssmeden avginge från sin tjänst med innevarande
budgetårs utgång och ny smed bomme att anställas från och med
den 1 juli 1941. Den icke närmare specificerade ökningen stöde i samband
med årligen förekommande växlingar i antalet undervisningstimmar.
Omförmälda belopp av 1,500 kronor för ersättning åt speciallärare i kulturteknik
är avsett för tiden 1 juli—31 oktober 1941, efter vilken tid undervisningen
förutsatts komma alt övertagas av en ämneslärare i jordbrukslära
och kulturteknik. Det för arvoden till övrig personal beräknade beloppet
överstiger med 2,800 kronor det i gällande stat för sådant ändamål avsedda
beloppet. Höjningen heror dels på att arvodena till skrivbiträdena vid institutet,
trädgårdsförsöken och driftsekonomiska byrån avsetts skola höjas med
200 kronor vartdera till respektive 1,200, 2,200 och 2,200 kronor, dels ock
på förslag örn anställande av ett med 2,200 kronor avlönat skrivbiträde vid
statens mejeriförsök. 1 sistnämnda hänseende har lantbruksstyrelsen erinrat,
att styrelsen framfört ett liknande förslag i samband med anslagsäskandena
för innevarande budgetår men att förslaget då icke bifölls. Styrelsen har nu
framhållit, att det icke kunde anses lämpligt och ekonomiskt att kontorsgöromålen
vid mejeriförsöken ålades föreståndaren eller förste assistenterna,
vilka borde få helt ägna sin tid åt försöksverksamheten.

Slutligen må nämnas, att posten rörligt tillägg beräknats under antagande
atl dylikt tillägg kommer att utgå efter 15 procent.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Statskontoret har den 4 november 1940 avgivit remissutlåtande rörande
de i lantbruksstyrelsen skrivelser den 16 september och 17 oktober 1940
framställda förslagen samt därvid anfört i huvudsak följande.

Ämbetsverket kan icke biträda förslaget rörande ombildning av arvodesbefattningen
såsom driftsekonom, vilken inrättats så sent som år 1939,
till en extra ordinarie tjänst i 24 lönegraden. I följd härav böra enligt ämbetsverkets
mening vidtagas jämkningar i de föreslagna beloppen för arvodes-
och icke-ordinarieposterna samt posten rörligt tillägg. Beträffande beräkningen
i övrigt av förstnämnda post har statskontoret icke något att
erinra mot att trädgårdsmästaren vid Nyckelby alltjämt får uppbära hyresersättning
med 50 kronor i månaden; nämnda ersättning bör emellertid
i avlöningsstaten uppföras såsom en särskild post med hänsyn lill att å
arvodet i motsats mot hyresersätlningen utgår dyrtidstillägg. Beträffande
beräkningen av icke-ordinarieposten kan ämbetsverket icke tillstyrka, att
medel avses för överflyttande till speciallärare av den undervisningsskyldighet
i räkning, geometri och ritning, som åvilar ämneslärarna i redskapslära
m. m. samt husbyggnadslära med ritning, vilket skulle medföra en
kostnadsökning å sammanlagt (980 + 315 + 315=) 1,610 kronor. Statskontoret
vill framhålla, att lärare vid de allmänna läroverken ha skyldighet
att undervisa, adjunkt och ämneslärarinna 24—30 veckotimmar samt lektor
20—24 veckotimmar eller alltså under ett läsår om 39 veckor 936—1,170,
respektive 780—936 timmar, ävensom att läroverkslärarnas medeltjänstgöring,
vilken tidigare uppgått till 26V2 respektive 2tV2 veckotimmar, enligt
beslut av 1940 års lagtima riksdag skall utsträckas till 27 respektive 22
veckotimmar. Beträffande undervisningen i byggnadslära och ritning kommer
härtill, att chefen för jordbruksdepartementet i propositionen nr 185/
1938 med anledning av ett av 1933 års mjölk- och mejeriutredning framställt
förslag anfört, att av utredningen ifrågasatt utökning av undervisningen
i byggnadslära syntes kunna något begränsas och att av utredningen
föreslaget biträde åt ämnesläraren i byggnadslära och ritning med hänsyn
därtill icke finge anses behövligt. Slutligen anser ämbetsverket önskemålet
örn beredande av arvodesförhöjning med 200 kronor till ett vart av 3 skrivbiträden
icke böra vinna tillmötesgående.

Lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet under nästa budgetår
för avlöningar till ordinarie tjänstemän vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut har icke givit mig anledning till erinran. I enlighet med
styrelsens förslag torde sålunda å ny avlöningsstat för institutet böra uppföras
dels en post för avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat å 48,000
kronor, dels ock en post för avlöning till tjänsteman å övergångsstat å

2,500 kronor. Från sistnämnda post skulle jämväl bestridas tillfällig löneförbättring
enligt hittillsvarande grunder för tjänstemannen å övergångsstat.

Vad härefter gäller de förslag, på vilka beräkningen av posten arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, grundats, finner jag
starka skäl tala för att den nuvarande arvodesbefattningen såsom driftsekonom
ombildas till en i lönegrad Eo 24 placerad extra ordinarie befattning
såsom föreståndare för trädgårdsavdelningens driftsekonomiska byrå. Jag anser
mig alltså böra tillstyrka en dylik ombildning. I detta sammanhang vill
jag erinra om att 1940 års urtima riksdag godkänt av Kungl. Majit i pro -

Nionde huvudtiteln.

positionen nr 65 framlagt förslag om höjning för löpande budgetår av driftsekonomens
arvode från 7,000 till 7,600 kronor. Vidare synes intet vara att
erinra emot att trädgårdsmästaren vid Nyckelby jämväl i fortsättningen må,
intill dess tjänstebostad kan beredas honom, komma i åtnjutande av ett arvodestillägg
av 600 kronor motsvarande beräknad hyresersättning. Vid bifall
till av mig i det följande framställt förslag att dyrtidstillägg icke vidare
skall utgå å arvodet till trädgårdsmästaren vid Nyckelby torde arvodestilllägget
lämpligen böra på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit bestridas från
ifrågavarande post. Slutligen vill jag tillstyrka förslaget om anställande från
och med den 1 november 1941 av en assistent i kulturteknik med ett årligt
arvode av 600 kronor.

Lantbruksstyrelsens förslag innebär vidare, att dyrtidstillägg jämväl under
nästa budgetår skulle utgå å arvodena till 1 kamrerare, 2 mejeriassistenter, 1
försöksmejerist, 1 assistent vid trädgårdsförsöken, 2 trädgårdsmästare vid
Alnarp, 2 försöksledare vid Rånna respektive Nyckelby samt 2 trädgårdsmästare
vid Rånna respektive Nyckelby. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört förordar jag emellertid, att en avveckling av dyrtidstilläggen
å nämnda arvoden sker från och med den 1 juli 1941. I detta
syfte torde arvodena böra uppräknas, arvodet till kamreraren från 4,000 till
5,040 kronor, arvodena till mejeriassistenterna, försöksmejeristen, assistenten
vid trädgårdsförsöken samt trädgårdsmästarna vid Alnarp från 3,600
till 4,500 kronor, arvodet till försöksledaren vid Rånna från 6,300 till 7,900
kronor, arvodet till försöksledaren vid Nyckelby från 6,800 till 8,550 kronor
samt arvodena till trädgårdsmästarna vid Rånna och Nyckelby från 3,000
till 3,770 kronor. Härjämte synas de av nu omförmälda befattningshavare,
vilka vid utgången av innevarande budgetår äga rätt till barntillägg för före
den 1 april 1941 födda barn, böra övergångsvis komma i åtnjutande av särskilda
arvodestillägg, bestämda på sådant sätt, alt de vid varje tidpunkt motsvara
vad som enligt nu gällande grunder skulle lia utgått i barntillägg för
samma barn. Kungl. Majit torde i sinom tid få meddela närmare bestämmelser
i ämnet. De barntilläggen motsvarande arvodestilläggen, vilka kunna beräknas
till i runt tal 600 kronor, böra liksom arvodena bestridas från anslagsposten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Vid
inträffande vakans å någon av ifrågavarande befattningar torde såväl frågan
om befattningens återbesättande som i förekommande fall frågan örn arvodets
storlek böra underställas Kungl. Majlis prövning. Under förutsättning
av bifall till vad jag sålunda förordat skulle för arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, behöva beräknas i runt tal 59,600
kronor eller 11,900 kronor mer än som av lantbruksstyrelsen föreslagits. Arvodesposlen
torde böra upptagas förslagsvis.

Beträffande beräkningen av posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
kunna de av lantbruksstyrelsen framställda förslagen örn befrielse för
vissa ämneslärare all bestrida en del av dem åvilande undervisningsskyldighet,
av vilka förslag skulle föranledas eli med 1,610 kronor ökat medelsbe -

Nionde huvudtiteln.

hov för ersättningar till speciallärare, icke av mig tillstyrkas under nu rådande
förhållanden. Vidare bör enligt min mening den icke närmare specificerade
höjningen med 3,255 kronor för dylika ersättningar reduceras med
1,275 kronor. Slutligen anser jag mig icke kunna tillstyrka den föreslagna
inräkningen av sammanlagt 2,800 kronor under ifrågavarande post för arvodesförhöjningar
till 3 skrivbiträden samt för nyanställande av ett skrivbiträde
vid statens mejeriförsök i vidare mån än att posten i anledning av
sistberörda förslag bör höjas med 1,800 kronor. Posten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal torde i enlighet härmed böra upptagas med (190,400
— 1,610— 1,275 — 1,000=) i runt tal 186,500 kronor.

Posten rörligt tillägg torde i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag böra upptagas med 30,400 kronor.

Anslaget till avlöningar vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
skulle följaktligen för nästa budgetår behöva uppföras med (48,000 +

2,500 + 59,600 + 186,500 + 30,400 =) 327,000 kronor, vilket jämfört med
medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en anslagsökning med

34,000 kronor. Ökningen är huvudsakligen föranledd av det rörliga tilläggets
stegring samt uppräkningen av vissa arvoden i samband med dyrtidstilläggets
avveckling.

Ny personalförteckning för institutet torde böra föreläggas riksdagen för
godkännande.

I rubrikerna å samtliga anslag för verksamheten vid institutet torde detta
böra benämnas Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i stället för,
såsom hittills skett, lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

3 professorer.................................... A 30

1 eldare ........................................ A 5

3 vaktmästare .................................. A 5

1 kontorsbiträde ................................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre löne -

grad än 2 0.

1 föreståndare för lantbruksavdelningen .......... Eo 28

1 föreståndare för trädgårdsavdelningen .......... Eo 28

1 föreståndare för trädgårdsförsöken ............ Eo 28

2 statsagronomer .............................. Eo 26

Nionde huvudtiteln.

Befattning Lönegrad

1 föreståndare för trädgårdsavdelningens driftsekonomiska
byrå ................................ Eo 24

5 ämneslärare vid lantbruksavdelningen .......... Eo 24

2 ämneslärare vid mejeriskolan.................. Eo 24

4 förste assistenter ............................ Eo 21;

Anm. En ämneslärarbefattning vid lantbruksavdelningen skall hållas obesatt,
så länge å övergångsstat för institutet finnes en professor i jordbrukslära
och lantbruksekonomi.

2) godkänna följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 48,000

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis ........................ » 2,500

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Befattning

Antal

Summa

kronor

4,400

2,000

Professor....

6,400

Anm. Professor åtnjuter ett ålderstillägg av 600
kronor efter 5 års tjänstgöringstid. För bostad, som
upplåtes åt professor, skall avdrag å lönen ske med
750 kronor årligen.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 59,600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis .................. » 186,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 30,400

Summa kronor 327,000;

3) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 327,000.

[30.] 14. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkost nader,

förslagsanslag. För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört
ett förslagsanslag av 145,000 kronor. Kungl. Majit har den 12 april
Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del. 12.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

1940 fastställt omkostnadsstat för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
(statsliggaren sid. 588). Staten upptager utgifter å 317,800 kronor
och särskilda uppbördsmedel å 172,800 kronor.

I den under nästföregående punkt omförmälda framställningen från institutsstyrelsen
jämte det av lantbruksstyrelsen däröver avgivna utlåtandet
har äskats anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår. I den
inom lantbruksstyrelsen upprättade promemoria, vilken jämväl omnämnts
under föregående punkt, har anslagsbehovet beräknats till 149,000 kronor.
Beträffande innehållet i berörda handlingar må nämnas följande.

Lantbruksstyrelsen har beräknat utgifterna för nästa budgetår till 334,600
kronor eller ett 16,800 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.
Å andra sidan ha inkomster under budgetåret beräknats inflyta med 185,600
kronor eller ett 12,800 kronor högre belopp än som beräknats för löpande
budgetår.

Utgifter. Ökningar med tillhopa 19,200 kronor ha föreslagits å utgiftsposterna
expenser, kosthåll för elever samt dagsverken
m. m., vilka höjts med respektive 11,000 till 73,000 kronor, 4,200
till 116,800 kronor och 4,000 till 50,000 kronor. Höjningarna ha motiverats
med hänvisning till prisstegringar samt ökade arbetslöner. Vidare har
— i enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 — upptagits en särskild post för sjukvård
m. m. å 1,200 kronor. Å andra sidan ha följande poster beräknats minskade
med tillhopa 3,600 kronor, nämligen publikationstryck med
2,800 till 5,000 kronor, utställningsmateriel, fotografering
m. m. med 500 till 1,000 kronor samt bokinköp och bokbindning
för Rånna och Nyckelby försöksstationer med 300
till 800 kronor. Övriga utgiftsposter ha upptagits med oförändrade belopp.

Särskilda uppbördsmedel. Den beräknade inkomstökningen i
förhållande till innevarande budgetår med 12,800 kronor redovisas sålunda: Å
ena sidan föreslås höjningar med 13,100 kronor, nämligen med 8,800 kronor
å posten undervisning s-ochkostavgifter för elever, som beräknats
till 91,800 kronor, 300 kronor å posten försäljning av köksväxter
m. m., som upptagits med 4,000 kronor, samt med 4,000 kronor å
posten försäljning av jordbruksp ro dukter, som beräknats till

15.000 kronor. Å andra sidan föreslås en minskning med 300 kronor till

30.000 kronor av posten hyres- och arrendeavgifter. För övriga
inkomstposter ha beräknats oförändrade belopp.

Det nu rådande statsfinansiella läget påkallar iakttagande av den största
sparsamhet i de statliga utgifterna. Jag anser mig med hänsyn härtill böra
förorda, att ifrågavarande omkostnadsanslag för nästa budgetår nedsättes
till 135,000 kronor. Den av mig sålunda förordade medelsanvisningen
innebär i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget en
minskning med 10,000 kronor eller, om hänsyn tages till den av myndigheterna
förutsedda ökningen med 12,800 kronor av de särskilda uppbördsmedlen
å anslaget, en ökning med 2,800 kronor. Sedan riksdagen fattat
beslut i anslagsfrågan, torde omkostnadsstat för institutet böra fastställas
av Kungl. Maj:t. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen -

Nionde huvudtiteln.

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 135,000.

[31.] 15. Alnarps lantbruks-, mejeri- oell trädgårdsinstitut: Materiel

m. m., reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål är för innevarande
budgetår uppfört ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

Institutsstyrelsen har hemställt om oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har emellertid lantbruksstyrelsen
i skrivelse den 16 september 1940 föreslagit, att medelsanvisningen
måtte begränsas till 10,000 kronor.

Lika med lantbruksstyrelsen förordar jag, att anslaget för nästa budgetår Departementsuppföres
med ett till 10,000 kronor reducerat belopp. Jag hemställer således,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Materiel m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 10,000.

[32.] 16. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp

och bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag. För ändamålet
är för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Institutsstyrelsen har anhållit om oförändrat anslag för nästa budgetår.

I skrivelse den 16 september 1940 har emellertid lantbruksstyrelsen föreslagit,
att anslaget på grund av rådande förhållanden måtte nedsättas till 4,000
kronor.

Med biträdande av lantbruksstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. DepartementsMajit
måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 4,000.

[33.] 17. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier

m. m. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5,000 kronor.
Anslaget disponeras med 2,400 kronor till stipendier, 2,100 kronor till studieresor
och 500 kronor till resebidrag till elever vid mejeriskolan.

Sedan institutets styrelse hemställt om oförändrad medelsanvisning av

5,000 kronor för nästa budgetår, har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 16
september 1940 förklarat sig icke lia något att erinra mot framställningen.

Nionde huvudtiteln.

Departementschefen.

Departements chefen.

För nästa budgetår torde icke böra avses högre belopp än 1,600 kronor för
studieresor. I övrigt föranleder myndigheternas förslag icke någon erinran
från min sida. Ifrågavarande anslag bör i enlighet härmed upptagas med

4,500 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen -

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Stipendier m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ...................................... kronor 4,500.

[34.] 18. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala

trädgårdsförsök. För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett
anslag av 3,000 kronor.

Institutsstyrelsen har hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.
I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen biträtt denna framställning.

Jag har intet att erinra mot det gjorda anslagsäskandet och hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Lokala trädgårdsförsök för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................. kronor 3,000.

[35.] 19. Specialkurs för Iantbruksstuderandc m. m., förslagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 38,000 kronor. Beträffande
bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 592.

I skrivelse den 16 september 1940 har skolöverstyrelsen efter förslag i
ämnet av styrelsen för specialkursen för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande
— vari hemställts att anslaget för budgetåret 1941/42 måtte höjas med

5,000 kronor, därav 3,900 kronor för beredande av rörligt tillägg åt rektorn
och timlärarna vid specialkursen -— gjort framställning örn oförändrat anslag
för nästa budgetår. Överstyrelsen har därvid anfört bland annat, att
överstyrelsen icke för närvarande kunde tillstyrka den föreslagna formen för
höjning av nu utgående arvoden men att en arvodesförhöjning likväl syntes
böra ske, därest timlärararvodena vid statliga och kommunala läroanstalter
komme att uppräknas med anledning av de stegrade levnadskostnaderna.

Mot den av skolöverstyrelsen förordade medelsanvisningen för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår har jag icke något att erinra. Vad särskilt
angår frågan om förhöjning av de till timlärare vid specialkursen utgående
arvodena må framhållas, att förevarande arvoden utgöras av s. k.
bisysslearvoden och sålunda i enlighet med vedertagna principer icke synas

Nionde huvudtiteln.

böra göras beroende av växlingar i levnadskostnadsnivån. Under åberopande
av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Specialkurs för lantbruksstuderandc m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 38,000.

[36.] 20. Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa, förslags anslag.

För innevarande budgetår är för ändamålet anvisat ett förslagsanslag
av 30,600 kronor, därav 4,200 kronor till ålderstillägg, 2,000 kronor
till provisorisk avlöningsförbättring samt 4,400 kronor till dyrtidstillägg.
Beträffande bestämmelser rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 592.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 16 september 1940 överlämnad
framställning har seminariets styrelse hemställt, att seminariet måtte för
hudgetåret 1941/42 tilldelas dels grundanslag med 22,500 kronor, dels medel
till ålderstillägg åt föreståndarinna och sex lärarinnor med tillhopa 4,500
kronor, dels medel till beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt lärarinnepersonalen
med tillhopa 2,250 kronor, dels ock medel till dyrtidstillägg
åt sagda personal.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att för ändamålet måtte anvisas 31,900
kronor, samt därvid anfört i huvudsak följande.

Den begärda höjningen av grundarvodet med 2,500 kronor avser avlönande
av ännu en fast anställd lärarinna. Lantbruksstyrelsen kan visserligen
vitsorda behovet av en ytterligare lärarkraft men anser likväl någon ökning
av antalet fast anställda lärarinnor icke nu böra ifrågakomma med hänsyn
såväl till det statsfinansiella läget som till pågående utredning om den högre
undervisningen på lanthushållsområdet. Styrelsen förordar därför oförändrat
grundanslag av 20,000 kronor. För ålderstillägg torde böra beräknas ett med
300 kronor förhöjt belopp eller 4,500 kronor. Liksom för innevarande budgetår
bör för provisorisk avlöningsförbättring upptagas 2,000 kronor. Slutligen
bör — vid bifall till angivna förslag beträffande grundbelopp, ålderstillägg
och avlöningsförbättring samt med utgångspunkt från ett tal för levnadskostnadsökningen
i förhållande till 1914 års levnadskostnader av 88 —
för dyrtidstillägg beräknas 5,400 kronor.

Sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda komma
att uppgå till (20,000 + 4,500 + 2,000 + 5,400 =) 31,900 kronor.

Vad först angår framställningen om utökning av seminariets fast anställda Departementslärarinnepersonal
kan jag icke för närvarande tillstyrka densamma. För chefengrundlöner
åt lärarinnepersonalen torde följaktligen såsom lantbruksstyrelsen
föreslagit böra beräknas oförändrat belopp av 20,000 kronor. Mot lantbruksstyrelsens
förslag till beräkning av medelsbehovet i övrigt har jag
icke något att erinra. Ifrågavarande anslag skulle alltså för nästa budgetår
behöva uppföras med 31,900 kronor. I anslutning lill vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört synes under nionde huvudtitelns allmänna anslag till

Nionde huvudtiteln.

kris tillägg böra inräknas erforderligt belopp för dylikt tillägg till ifrågavarande
lärarinnepersonal. Såväl dyrtidstillägg som kristillägg torde böra utgå
i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna grunder, som för sagda
budgetår komma att gälla för motsvarande personal vid statsunderstödd lanthushållsskola.
Därest för tillämpningen av berörda grunder å nu ifrågavarande
lärarinnepersonal skulle tarvas ytterligre föreskrifter, torde utfärdandet
av desamma få ankomma på Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 31,900.

[37.] 21. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ul tuna,

förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med

17,500 kronor. Kungl. Majit har fastställt dels den 26 april 1940 stat för lantbruksskolan
vid Ultuna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41, dels ock den 31 maj 1940 inkomst- och utgiftsstat för Ultuna lantegendom
för budgetåret 1940/41 (statsliggaren sid. 593).

Med skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen överlämnat ett
till styrelsen från lantbruksskolan vid Ultuna inkommet förslag till stat för
skolans verksamhet under budgetåret 1941/42. Förslaget, vilket i skrivelse den
31 augusti 1940 biträtts av styrelsen för lantbrukshögskolan, upptager en nettoutgift
av 19,810 kronor eller alltså ett 2,310 kronor högre belopp än som beräknats
för innevarande budgetår. Angående beräkningen av medelsbehovet
må i övrigt nämnas följande.

Lantbruksskolans förslag avviker från den för innevarande budgetår fastställda
staten i följande hänseenden. Posten övriga utgifter har höjts med

3,000 kronor eller från 24,500 till 27,500 kronor på grund av ökade utgifter
för elevernas kosthåll. Å andra sidan ha elevavgifterna beräknats till 2,700
kronor i stället för 2,300 kronor, varjämte ersättning från Ultuna egendom
för dagsverken höjts med 290 kronor eller från 29,950 till 30,240 kronor. Antalet
dagsverken har beräknats till endast 6,720 mot 7,480 för innevarande
budgetår, men priset för varje dagsverke har höjts från 4 kronor till 4 kronor
50 öre. Orsaken till det lägre antalet dagsverken är att söka däri, att en minskning
av elevantalet vid skolan måste genomföras på grund av att en del elevrum
måste tagas i anspråk för beredande av rymligare bostäder åt den fast
anställda arbetspersonalen. Statförslagets övriga poster överensstämma med
motsvarande för innevarande budgetår bestämda belopp.

Lantbruksstyrelsen har ansett sig icke kunna tillstyrka högre anslagsanvisning
för nästa budgetår än 17,800 kronor. De ökade utgifterna för elevernas
kosthåll borde enligt styrelsens mening i huvudsak kompenseras med högre
ersättning för dagsverken vid Ultuna egendom. Styrelsen har sålunda upptagit
sagda ersättning med 32,250 kronor eller med ett 2,300 kronor högre belopp
än för löpande budgetår.

Nionde huvudtiteln.

Vad lantbruksstyrelsen föreslagit kan jag biträda och hemställer alltså, att Dep^’™nts''
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

1) godkänna följande stat för lantbruksskolan vid Ultuna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit:

a) Grundbelopp ...... kronor 11,500

b) Arvodesförhöjningar,

förslagsvis ........ » 2,500

c) Provisorisk avlönings förbättring

........ » 1,400

d) Vikariatsersättning .. » 800 kronor 16,200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

.............................. » 2,350

Summa kronor 18,550

Omkostnader.

Reseersättningar, förslagsvis

Expenser, förslagsvis .....

övriga utgifter, förslagsvis

kronor 400
» 6,300

» 27,500

Summa kronor 34,200

Särskilda uppbördsmedel.

Elevavgifter, 9 elever å 300 kronor........ kronor 2,700

Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken
.............................. * 32,250

Summa kronor 34,950

Sammandrag.

Utgifter:

Avlöningar .............. kronor 18,550

Omkostnader ............ » 34,200 kronor 52,750

Särskilda uppbördsmedel ................ » 34,950

Nettoutgift kronor 17,800;

2) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan
vid Ultuna för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 17,800.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[38.] 22. Lägre lantbruksundervisning m. in.: Kurs i hovbeslag vid

Alnarp, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört
med 6,200 kronor. Kungl. Majit har den 5 april 1940 för anslagets användning
fastställt dels en stat att tillämpas, därest hovbeslagskurs hålles under
nämnda budgetår, dels ock en stat att tillämpas, därest dylik kurs icke hålles
under budgetåret (statsliggaren sid. 596). Staterna sluta å belopp av respektive
6,200 och 3,500 kronor. I båda beloppen är inräknat ett arvode
å 2,650 kronor till en instruktionssmed.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har för
budgetåret 1941/42 hemställt om oförändrat anslag av 6,200 kronor. I skrivelse
den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen — under framhållande
av att brist förefunnes på dugliga och kunniga hovslagare — förordat medelsanvisning
även för nästa budgetår till en hovbeslagskurs vid Alnarp.
Emellertid har lantbruksstyrelsen ansett, att medelsanvisningen kunde begränsas
till 4,600 kronor. Då den nuvarande instruktionssmeden enligt uppgift
komme att (efter uppnådd ålder av 65 år) avgå från sin tjänst den 30
juni 1941, borde nämligen enligt lantbruksstyrelsens mening arvodet till den
nye instruktionssmeden bestämmas till högst 350 kronor för månad eller för
kurs om 3 månader till 1,050 kronor. Därest på grund av ringa elevanslutning
kurs icke skulle komma att anordnas under nästa budgetår, har lantbruksstyrelsen
beräknat det erforderliga beloppet för omkostnader till 850
kronor eller samma belopp som för dylikt fall avsetts till omkostnader under
löpande budgetår.

Med hänsyn till föreliggande behov av utbildade hovslagare vill jag förorda,
att medel även för nästa budgetår ställas till förfogande för ifrågavarande
kursverksamhet. Beträffande medelsanvisningens storlek biträder
jag lantbruksstyrelsens förslag. Detta innebär, att förevarande anslag kan
sänkas med 1,600 kronor till 4,600 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurs i hovbeslag
vid Alnarp för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av................................ kronor 4,600.

[39.] 23. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre inejeriskolor, re servationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med

20,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 597.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt örn
oförändrat anslag för nästa budgetår.

I överensstämmelse med lantbruksstyrelsens förslag hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 20,000.

Nionde huvudtiteln.

[40.] 24. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantbruks-,

lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar, förslagsanslag. Sedan 1939
års lagtima riksdag (prop. nr 109; r. skr. nr 230) beslutat viss omorganisation
från och med läsåret 1940/41 av den lägre lantbruksundervisningen, har
1940 års lagtima riksdag till avlöningar och driftkostnader vid lantbruks-,
lantmanna- och lanthushållsskolor anvisat förslagsanslag å 911,000 respektive
382,000 kronor. Dessa anslag äro beräknade med hänsyn till att läsåret
vid ifrågavarande skolor tager sin början först i november. Enligt de
tillämpade beräkningsgrunderna skulle medelsbehovet för helt budgetår uppgå
till 1,156,000 kronor för avlöningar och till 511,000 kronor för driftkostnader.
Beträffande bestämmelserna rörande förevarande anslags användning
hänvisas till statsliggaren sid. 597.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag å 1,195,600 kronor till
avlöningar vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor. Rörande anslagsberäkningen
anför styrelsen i huvudsak följande.

Styrelsen har utgått ifrån att under läsåret 1941/42 vid ifrågavarande skolor,
nämligen 7 lantbruksskolor, 46 lantmannaskolor och 39 lanthushållsskolor,
skola finnas anställda lärare till följande antal:

Befattningshavare	Vid lant- bruks- skolor	Vid lantmannaskolor	Vid lanthushållsskolor
Helårs- tjänst	Halvårs- tjänst	Helårs- tjänst	Halvårs- tjänst
j Föreståndare (resp. föreståndarinnor) ____	7	14	32	23	16
\| Ordinarie lärare (resp. lärarinnor)........	7	18	33	33	16
] E. o. lärare (resp. lärarinnor)............	7	7	17	9	4

Vid beräkningen av för ålderstillägg erforderligt belopp har, såvitt kunnat
ske, räknats med det verkliga behovet av sådant tillägg under läsåret. Arvoden
åt speciallärare ha upptagits med samma belopp, som beräknats för
innevarande budgetår. Dyrtidstillägg har beräknats med utgångspunkt från
ett levnadskostnadstal av 188. Behovet av medel till vikariatsersättning har
upptagits till samma belopp, som beräknats för ändamålet under innevarande
budgetår.

Enligt angivna beräkningsgrunder uppgår behovet av lönemedel vid olika
slag av skolor till följande belopp:

	Grund- löner kronor	Ålders- tillägg kronor	Special- lärare kronor	Dyrtids- tillägg kronor	Proviso-risk av-lönings-förbätt-ring kronor	Vi-ka riats-ersätt-ning kronor	Arvoden till semester- vikarier kronor	Summa kronor j
Lantbruksskolor____	81,200	8,000	2,240	20,226	10,325	1,000		123,491
Lantmannaskolor ..	418,900	82,500	19,720	114,646	51,015	3,000	—	689,781
Lanthushållsskolor..	236,600	42,600	7,440	63,060	23,660	3,000	6,000	382,360
Summa kronor	736,700	133,600	29,400	197,932	85,000	7,000	6,000	1,195,632

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Skillnaden mellan förenämnda medelsbehov till samtliga skolor, i runt
tal 1,195,600 kronor, och det under nionde huvudtiteln i 1940 års statsverksproposition
för helt budgetår beräknade beloppet hänför sig huvudsakligen
till de med hänsyn till det höjda levnadskostnadstalet ökade dyrtidstilläggen.

Lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet för avlöningar vid ifrågavarande
skolor under nästa budgetår har, såsom framgår av vad i det
föregående anförts, verkställts enligt samma grunder, som tillämpades vid
bestämmandet av anslagsanvisningen för löpande budgetår med iakttagande
av att dyrtidstillägg beräknats med utgångspunkt från ett levnadskostnadstal
av 188. Mot det föreslagna beloppet, 1,195,600 kronor, synes fördenskull
intet vara att erinra. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anfört torde under nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg böra
inräknas erforderligt belopp för dylikt tillägg åt sådana befattningshavare
vid skolorna, som åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 1,195,600.

[41.] 25. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantbruks-,

lantmanna- och lanthushållsskolor: Driftkostnader, förslagsanslag. Detta
anslag är för närvarande uppfört med 382,000 kronor. Såsom under föregående
punkt anförts upptogs anslaget för löpande budgetår till nämnda belopp
med hänsyn till att läsåret vid ifrågavarande skolor börjar först i november.
För belt läsår beräknades medelsbehovet för ändamålet till 511,000
kronor.

I skrivelse den 16 september har lantbruksstyrelsen hemställt, att förevarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 512,700 kronor. Styrelsen
har härvid anfört väsentligen följande.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för ifrågavarande skolor har lantbruksstyrelsen
utgått ifrån att under läsåret 1941/42 7 lantbruksskolor
skola vara i verksamhet.

Antalet lantmannaskolor har beräknats till 46. I skrivelse den 31
augusti 1939 med förslag till anslagsäskanden hos 1940 års riksdag beräknade
lantbruksstyrelsen nämnda antal till 45. Då den planerade nya lantmannaskolan
inom Östergötlands län, vilken skola var medräknad i sistnämnda
antal, på grund av rådande krisförhållanden icke kan beräknas
träda i verksamhet under budgetåret 1941/42, komma de nuvarande lantmannaskolorna
i Höje och Lunnevad att fortsätta sin verksamhet även under
nämnda budgetår. Antalet lantmannaskolor blir därför (45 — 1 + 2 =) 46.
Den beräknade förflyttningen av lantmannaskolan å Katrineberg i Hallands

Nionde huvudtiteln.

län torde av enahanda skäl icke komma till stånd under berörda budgetår.
Rörande kursernas omfattning vid lantmannaskola har beräknats, att enbart
vinterkurs skall hållas vid 31 skolor, helårskurs eller vinterkurs och fortsättningskurs
vid 11, vinterkurs och längre kurs vid 1 samt vinterkurs, fortsättningskurs
och längre kurs vid 2 skolor. Dessutom anordnas vid en skola,
nämligen Osby lantmannaskola, jämte vinterkurs och fortsättningskurs även
en s. k. andra kurs, d. v. s. ytterligare en huvudkurs förlagd till sommarhalvåret.
För sagda tre kurser har beräknats ett grundbelopp av 7,200
kronor.

Antalet lanthushållsskolor har beräknats till 39 mot 41 för innevarande
läsår. Under läsåret 1939/40 har antalet lanthushållsskolor varit
42. Lanthushållsskoloma i Fridhem, Östra Grevie och Vendelsberg, vid vilka
endast en kortare kurs om 105 dagar anordnats, komma dock troligen att
nedläggas under innevarande budgetår. Nämnda skolors lokaler och avsaknaden
av skoljordbruk möjliggöra icke anordnande av halvårskurser. Rörande
kursernas omfattning vid lanthushållsskolor har beräknats, att under
här ifrågavarande undervisningsår 1 skola kommer att anordna 2 helårskurser,
22 skolor antingen helårskurs eller två halvårskurser samt 16 skolor
endast halvårskurs.

Med ledning av de för olika skolformer bestämda grundanslagen till driftkostnader
synes för ändamålet behövligt belopp böra beräknas för lantbruksskolor
till (7 X 5,400=) 37,800 kronor, för lantmannaskolor till (31
X 3,600 + 11 X 5,400 + 2 X 7,200 + 2 X 9,000 =) 203,400 kronor samt för
lanthushållsskolor till (1 X 9,000 + 22 X 5,400 + 16 X 3,600=) 185,400
kronor eller tillhopa 426,600 kronor.

Enligt gällande bestämmelser skall till skolorna utgå särskilt bidrag med 5
kronor för elev och månad. Lantbruksstyrelsen uppskattar elevantalet vid
lantbruksskolorna till i genomsnitt 30 per skola och år eller tillhopa 2,520 elevmånader.
Elevmånader nas antal beträffande lantmannaskolorna kunna uppskattas
till cirka 8,300 och beträffande lanthushållsskoloma till 6,400. Såsom
särskilda bidrag till skolorna skulle alltså erfordras för de olika skolformerna i
nu nämnd ordning (2,520 X 5 =) 12,600 kronor, (8,300 X 5 =) 41,500
kronor och (6,400 X 5 =) 32,000 kronor eller sammanlagt 86,100 kronor.

Enligt angivna beräkningsgrunder uppgår sålunda anslagsbehovet för bidrag
till driftkostnader vid de olika slagen av skolor till följande belopp:

...	Grundanslag kronor	Särskilt bidrag kronor	Summa kronor
87,800 203.400 185.400	12,600 41,500 32,000	50,400 244,900 217,400

Lanthushållsskolor ..........................
Summa kronor	426,600 86,100	512,700

Lantbruksstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår under DcjMrtementsifrågavarande
anslag i enlighet med beräkningsgrunder, som godkänts av chefen.
1940 års lagtima riksdag. Med hänsyn härtill har jag intet annat att erinra
mot det föreslagna beloppet än att detsamma torde kunna avrundas till

512,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen -

Nionde huvudtiteln.

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor: Driftkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.......................... kronor 512,000.

[42.] 26. Lägre lantbruksundervisning ni. in.: Bidrag till särskilda ut bildningskurser,

reservationsanslag. För innevarande budgetår är detta anslag,
med hänsyn till en beräknad reservation av omkring 80,000 kronor,
uppfört med 54,000 kronor. Beträffande de för ifrågavarande kurser gällande
föreskrifterna hänvisas till statsliggaren sid. 598.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
anslaget för nästa budgetår måtte upptagas med 131,450 kronor. Detta belopp
utgör skillnaden mellan ett beräknat medelsbehov av 146,450 kronor
och en beräknad anslagsrevervation av omkring 15,000 kronor. Av styrelsens
skrivelse inhämtas bland annat följande.

Medelsbehovet för olika hithörande kurser har av lantbrukssstyrelsen beräknats
på följande sätt. (Till jämförelse medtages fördelningen å olika ändamål
av medelsbehovet för löpande budgetår.)

För budget- För budgetåret
1940/41 året 1941/42

kronor kronor

Utbildningskurser för kontrollassistenter (20 kurser) .... 20,000 20,000

» » ladugårdsförman och svinskötare 49,450 49,450

» » ladugårdsskötare (30 kurser)....... 27,000 27,000

» » ladugårdspersonal .............. 10,000 10,000

» i beteskultur och ängsskötsel......... 3,200 3,200

» för vandringsrättare (2 resp. 1 kurs).. 3,400 1,700

» » förrättningsmän vid täckdiknings företag

(1 kurs) .............. 9,000 9,000

» » täckdikningsförman (2 resp. 3 kurser) 9,600 14,400

» » mjölkbedömare (2 kurser)........ 1,700 1,700

Fortbildningskurser för mejeripersonal (för budgetåret
1941/42: 2 längre kurser å 2,500 kr. och 3 kortare
kurser å 1,700 kr.) ................................ _ 10,000

Summa kronor 133,350 146,450.

Beträffande kurs för utbildning av förrättningsmän vid täckdikningsföretag
har lantbruksstyrelsen ansett sig böra räkna med att sådan kurs anordnas
under budgetåret 1941/42.

Vad angår ifrågasatt medelsanvisning till fortbildningskurser för mejeripersonal
har lantbruksstyrelsen erinrat örn att 1940 års lagtima riksdag
(prop. nr 172; r. skr. nr 170) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 122,000 kronor till Beredskapskurser
i mjölkning m. m., av vilket anslag ett belopp av 24,000 kronor avsågs
för anordnande i beredskapssyfte av fortbildningskurser för mejeripersonal.
Styrelsen har till stöd för sitt anslagsäskande för nästa budgetår till
ifrågavarande kurser åberopat, bland annat, dels gällande bestämmelse i

Nionde huvudtiteln.

mejeristadgan om att mejeripersonal skall lia undergått ändamålsenlig utbildning,
dels ock behovet av reservpersonal vid mejerierna under mobilisering.

Mot lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet under ifrågavarande Departementsanslag
för nästa budgetår har jag icke något annat att erinra än att jag chefenanser
några medel icke böra upptagas för utbildningskurser för vandringsrättare
och förrättningsmän vid täckdikningsföretag samt att jag icke kan
tillstyrka att medel beräknas för mer än två kurser för utbildning av täckdikningsförmän.
Jag förutsätter emellertid, att det belopp, som inräknats i
anslaget för löpande budgetår för hållande av en kurs för förrättningsmän
vid täckdikningsföretag, må, därest kursen icke kommer till stånd under
budgetåret, i stället disponeras för avsett ändamål under budgetåret 1941/42.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle medelsbehovet under förevarande
anslag uppgå till (146,450 — 1,700 — 9,000 — 4,800 =) 130,950
kronor. Då den vid innevarande budgetårs utgång uppkommande reservationen
torde böra beräknas till omkring 20,000 kronor, synes anslagsanvisningen
kunna begränsas till (130,950 — 20,000 =) i runt tal 110,900 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda
utbildningskurser för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 110,900.

[43.] 27. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid

lägre lanthruksundervisningsanstalter m. m., förslagsanslag. För ifrågavarande
ändamål har för budgetåret 1940/41 anvisats ett förslagsanslag av

400,000 kronor. Vid anslagsanvisningen förutsattes, att en skärpt behovsprövning
skulle äga rum vid elevstipendiernas fördelande samt att även i
övrigt största möjliga sparsamhet skulle iakttagas vid anslagets begagnande.
I fråga örn bestämmelserna för anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 599.

Enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag skulle från och med budgetåret
1940/41 i samband med omorganisationen av den fasta lägre lantbruksundervisningen
(prop. nr 109; r. skr. nr 230) elevstipendierna utgå med avsevärt
höjda belopp. Av statsfinansiella skäl beslöts emellertid vid 1940 års lagtima
riksdag, att med genomförandet av reformen skulle anstå tills vidare.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag av 400,000 kronor för nästa budgetår. Av styrelsens skrivelse
inhämtas bland annat följande.

Med ledning i förekommande fall av under läsåret 1939/40 utdelade understöd
till elever av olika behovsgrader och under förutsättning av fortsatt
skärpt behovsprövning vid stipendiernas utdelande har lantbruksstyrelsen

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till understöd åt olika elevkate -

gorier på följande sätt:

Elever vid lantbruksskolor \................................ kronor 42,000

» » lantmannaskolor .............................. » 160,000

» » lanthushållsskolor.............................. » 150,000

» » trädgårdsskolor................................ » 11,000

» » träd gårdskur ser vid folkhögskolor och elever vid

handelsträdgårdsmästarkursen i Alnarp......... » 8,000

» » lägre mejeriskolor.............................. » 4,000

» » mejeriskolan i Alnarp.......................... » 5,000

» » driftsledarkursen i Alnarp....................... » 4,000

» » kurser för ladugårdsskötare .................... » 14,000

» » kontrollassistentkurser.......................... » 9,000

» » hovbeslagskursen i Alnarp...................... » 1,000

» » fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever

och elever vid husmoderskurs och specialkurs
med särskilt antagna kvinnliga elever.......... » 2,000

Summa kronor 410,000.

Vad beträffar stipendier till elever vid lägre mejeriskolor har medelsbehovet
härför beräknats under förutsättning av bifall till ett av styrelsen redan
i anslagsäskandena för innevarande budgetår framfört förslag, innebärande
att understöd till ifrågavarande elever skulle utgå enligt samma grunder,
som gälla för elever vid lantbruksskolor. Såsom skäl för detta förslag
har anförts, att utbildningskostnaderna per år vid mejeriskolorna — åtminstone
för manliga elever — torde uppgå till ungefär samma belopp som
vid lantbruksskolorna.

Lantbruksstyrelsen har vidare upprepat för innevarande budgetår framlagda
förslag om att även elever vid statsunderstödda kontrollassistentkurser
och elever vid hovbeslagskursen i Alnarp skulle kunna komma
i åtnjutande av elevunderstöd enligt de grunder, som gälla för understöd
åt elever vid lantmannaskolor. Beträffande frågan om elevstipendier
vid kontrollassistentkurserna har styrelsen bland annat framhållit,
att stor brist för närvarande rådde på dylika assistenter samt att
Kungl. Majit den 17 maj 1940 medgivit, att till elev i statsunderstödd kontrollassistentkurs
finge intill utgången av 1941 antagas person, som utan
att fylla de i § 6 i reglementet den 28 februari 1914 (nr 24) för de med
statsmedel understödda utbildningskurser för kontrollassistenter föreskrivna
inträdesvillkoren ändock kunde anses lämplig att utbildas till extra kontrollassistent
eller mjölkprovare. Styrelsen har ansett, att möjligheten för
elev i kontrollassistentkurs att erhålla understöd av statsmedel för kursens
genomgående i icke oväsentlig grad kunde bidraga till ökat elevantal i berörda
kurser och därmed bidraga till avhjälpande av bristen på fullt kompetenta
kontrollassistenter.

Lantbruksstyrelsen har funnit det sammanlagda medelsbehovet kunna begränsas
till 400,000 kronor.

Det statsfinansiella läget synes mig icke heller för nästa budgetår tillåta,
att någon höjning vidtages av här ifrågavarande stipendier eller att nya kategorier
av elever beredas möjlighet att erhålla understöd av förevarande
slag. Jag kan alltså icke tillstyrka vad lantbruksstyrelsen i sådant hänseende
föreslagit. Med hänsyn härtill och under förutsättning att även för

Nionde huvudtiteln.

nästa budgetår en skärpt behovsprövning äger rum vid stipendiernas fördelande
och att jämväl i övrigt största möjliga sparsamhet iakttages vid anslagets
begagnande, torde medelsanvisningen under anslaget kunna bestämmas
till 375,000 kronor eller ett 25,000 kronor lägre belopp än som av lantbruksstyrelsen
ifrågasatts. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 375,000.

[44.] 28. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag tili byggnadsar beten

vid lantmanna- och lanthushållsskolor, reservationsanslag. Vid 1939
års lagtima riksdag beslöts, i samband med godkännandet av viss omorganisation
av den lägre lantbruksundervisningen, att statsbidrag skulle lämnas
till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor. För bidragsverksamheten
beräknades ett belopp av 600,000 kronor årligen skola bli
behövligt under en tid av 10 år. För budgetåret 1939/40 anvisades ett anslag
av 300,000 kronor för ändamålet. I enlighet med den av 1939 års urtima
riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, har emellertid ett
belopp av 100,000 kronor av detta anslag icke tagits i anspråk utan såsom
besparing tillförts budgetutjämningsfonden. För innevarande budgetår har
anslagsanvisningen för ifrågavarande byggnadsarbeten av statsfinansiella
skäl begränsats till 400,000 kronor. Beträffande bestämmelserna för anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 600.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om
oförändrat anslag av 400,000 kronor för budgetåret 1941/42. Styrelsen har
framhållit, att efterfrågan på bidrag från anslaget vore synnerligen stor
samt att det syntes nödvändigt att ställa medel till förfogande även för nästa
budgetår, om den beslutade omorganisationen av den fasta lägre lantbruksundervisningen
icke skulle äventyras. Även med hänsyn till befarad större
arbetslöshet inom byggnadsbransch^! har styrelsen ansett det vara välbetänkt,
att medel anvisades för ifrågavarande ändamål. Styrelsen, som i betraktande
av det statsfinansiella läget begränsat anslagsäskandet till 400,000
kronor, har med anledning av de stora bidragsbelopp, varom det i ett flertal
fall syntes kunna bli fråga, förklarat sig förutsätta, att byggnadsbidrag
till skola finge fördelas på flera budgetår.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att Uppsala läns landsting i skrivelse
den 20 november 1939 anhållit örn högsta möjliga bidrag till de under
åren 1936—37 uppförda skolbyggnaderna för lantmannaskolan vid Jälla.
Lantbruksstyrelsen har i remissullåtande den 11 mars 1940 tillstyrkt, att ett
belopp av 204.000 kronor äskades av riksdagen för ifrågavarande ändamål.
Statskontoret har sedermera i utlåtande den 15 juli 1940 förklarat sig icke

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Departementschefen.

ha något att i och för sig erinra mot att anslag beviljades för ändamålet. Anslaget
har dock synts statskontoret kunna begränsas till 150,000 kronor. Huruvida
medel med hänsyn till den budgetära situationen borde anvisas har
statskontoret ansett undandraga sig ämbetsverkets bedömande.

Jag anser mig böra biträda lantbruksslyrelsens förslag att för nästa budgetår
till bidrag till ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas samma belopp
som beviljats för innevarande budgetår eller 400,000 kronor. Med hänsyn till
det statsfinansiella läget kan jag icke för närvarande tillstyrka anvisande av
särskilt anslag för bidrag till den redan uppförda lantmannaskolan vid Jälla.

Jag vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att vederbörande
skolstyrelser bemöda sig om att — utan eftersättande av skäliga anspråk
på rymliga och trevliga lokaler — nedbringa kostnaderna i största möjliga utsträckning.
Sålunda bör inredning av lokaler ske på sådant sätt, att lokaler
avsedda för mera tillfälliga sammankomster o. d. kunna disponeras även för
andra ändamål. En gymnastiklokal t. ex. bör även kunna tjäna som lokal vid
större sammankomster. Lyxbetonat utförande med därav ökade kostnader
bör icke ifrågakomma. Det synes önskvärt, att de byggnader, vartill det allmänna
lämnar bidrag, tilltagas med större måttfullhet än i allmänhet hittills
varit fallet, och det skulle utgöra ett gott föredöme, därest vid planerandet av
ifrågavarande för ungdomen avsedda anstalter nu angivna synpunkter kunde
förverkligas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till
byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservatiojisanslag
av ............................ kronor 400,000.

[45.] 29. Trädgårdsundervisningen: Understöd åt lantbruksakademiens

trädgårdsskola. I särskilda skrivelser den 16 september 1940 ha lantbruksstyrelsen
och lantbruksakademien hemställt, att ifrågavarande anslag måtte
för nästa budgetår uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår
eller med 12,000 kronor.

Mot myndigheternas förslag har jag icke någon erinran. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt lantbruksakademiens
trädgårdsskola för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 12,000.

Nionde huvudtiteln.

[46.] 30. Trädgårdsundervisningcn: Understöd åt trädgårdsskolorna i

mellersta och norra Sverige. För ifrågavarande ändamål har för innevarande
budgetår anvisats ett anslag av 32,000 kronor, varav 16,000 kronor
avsetts för trädgårdsskolan vid Adelsnäs i Östergötlands län och likaledes

16,000 kronor för trädgårdsskolan i Söråker i Västernorrlands län.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår.

Då jag icke har något att erinra mot lanthruksstyrelsens förslag, hem- Departementsställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolorna
i mellersta och norra Sverige för budgetåret 1941/

42 anvisa ett anslag av .................. kronor 32,000.

[47.] 31. Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdssköt sel,

reservationsanslag. Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1940/41 med
hänsyn till en beräknad reservation av 2,000 kronor upptaget med 45,000
kronor. I fråga örn anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 601.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till oförändrat belopp av 47,000 kronor — därav

25.000 kronor beräknats för bidrag till utbildningskurser för trädskötare
i södra och mellersta Sverige — samt hemställt, att anslagsanvisningen med
hänsyn till en påräknad reservation av 2,000 kronor måtte bestämmas till

45.000 kronor.

Mot lanthruksstyrelsens förslag har jag icke något annat att erinra än att Departementsstatsbidraget
till kurserna för trädskötare i södra och mellersta Sverige med chefen.
hänsyn till det rådande statsfinansiella läget torde böra nedsättas till 20,000
kronor. Vid bifall härtill skulle anslaget för nästa budgetår behöva upptagas
med 40,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... ..... kronor 40,000.

[48.] 32. Trädgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning i

trädgårdsfacket, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål är för budgetåret
1940/41 anvisat ett belopp av 1,200 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 bar lantbruksstyrelsen hemställt, att
för nästa budgetår måtte under anslaget anvisas oförändrat belopp av 1,200
kronor, avsett att disponeras såsom slipendium lill en begåvad yngling för
bedrivande i utlandet av praktiska studier inom trädgårdsyrket under ett år.

Bihang till riksdagens protokoll 194-1. 1 sami. Nr 1. Del 12.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Med biträdande av lantbruksstyrelsen förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Trådgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning
i trädgårds facket för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av...................... kronor 1,200.

[49.] 33. Undervisning för i det mindre jordbruket deltagande män och

kvinnor. För innevarande budgetår är under rubriken Undervisning och
studieresor för i det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor uppfört
ett anslag av 79,800 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 601.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen — med överlämnande
av en framställning om statsbidrag från byrån för jordbrukets ungdomsutbyte
— hemställt, att för nästa budgetår måtte till ifrågavarande
undervisning och studieresor anvisas oförändrat belopp av 79,800 kronor.
Av styrelsens skrivelse inhämtas bland annat följande.

De med anslaget avsedda ändamålen föreslås av lantbruksstyrelsen skola
tillgodoses på följande sätt:

Beviljat Föreslaget
för 1940/41 för 1941/42

kronor kronor

Hushållningssällskapens undervisningskurser ........... 46,800 59,800

Annan undervisning ................................ 9,750 9,750

Studieresor.......................................... 13,000 —

Bidrag till byrån för jordbrukets ungdomsutbyte....... 8,500 8,500

Instruktionskurser för lokala ledare inom jordbrukarungdomens
förbund............................... 1,750 1,750

Summa kronor 79,800 79,800.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har styrelsen föreslagit, att medel
icke beräknas till studieresor under nästa budgetår. Däremot har styrelsen,
i betraktande av undervisningskursernas stora betydelse och möjligheterna
för hushållningssällskapen att inrikta verksamheten på sådana
kurser, som för tillfället äro mest nödvändiga, funnit det ur beredskapssynpunkt
välbetänkt, att det för ifrågavarande kurser beräknade bidraget
höjes med 13,000 kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår
avsetts för studieresor. Nämnas må vidare, att lantbruksstyrelsen tillstyrkt
framställningen från byrån för jordbrukets ungdomsutbyte, vilken framställning
utmynnar i en anhållan om statsbidrag för nästa budgetår å 8,500 kronor,
därav 3,500 kronor för expeditions- och organisationskostnader samt

5,000 kronor till kostnader för praktikanters resor.

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning, att några medel för studieresor
icke böra upptagas under anslaget för nästa budgetår. Däremot anser jag
mig icke kunna förorda, att för hushållningssällskapens här ifrågavarande
undervisningskurser avses högre belopp än för närvarande eller 46,800 kronor.
För annan undervisning tillstyrker jag en medelsanvisning av 9,700

Nionde huvudtiteln.

kronor. Bidraget till byrån för jordbrukets ungdomsutbyte torde under nuvarande
förhållanden kunna nedsättas till 3,000 kronor. Slutligen synes för
nästa budgetår icke böra beräknas något belopp för instruktionskurser för
lokala ledare inom jordbrukarungdomens förbund.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget — vars benämning
med hänsyn till det anförda bör ändras till Undervisning för i det mindre
jordbruket deltagande män och kvinnor — för nästa budgetår behöva uppföras
med (46,800 + 9,700 + 3,000 =) 59,500 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undervisning för i det mindre jordbruket deltagande
män och kvinnor för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 59,500.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[50.] 1. Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar, förslagsanslag.

Jämlikt gällande grunder för redovisningen å riksstaten av totalisatormedlens
specialbudget redovisas de för statens hingstdepåer och stuteri avsedda
medlen å två särskilda anslag, det ena för avlöningar och det andra för omkostnader,
båda av förslagsanslags natur. I riksstaten för innevarande budgetår
äro anslagen uppförda med 197,100 respektive 170,000 kronor. Kungl.
Majit har för statens hingstdepåer och stuteri fastställt dels den 26 maj 1939
personalförteckning (statsliggaren sid. 603), dels ock den 17 maj 1940 avlöningsstat
och omkostnadsstat (statsliggaren sid. 605). Avlöningsstaten är av
följande utseende:

Avlöningsstat.

kronor 44,600

» 112,000

» 8,700

» 1,000

» 4,200

» 20,000

__»___6,600

Summa kronor 197,100.

Beträffande anslagens användning må i övrigt nämnas följande.

Vid statens hingstdepåer och stuteri utgöres personalen av, förutom å personalförteckningen
uppförda ordinarie tjänstemän samt en medelst arvode

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..........

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän ......

5. Rörligt tillägg till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .. .

6. Dyrtidstillägg till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .

7. Barntillägg till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................

Nionde huvudtiteln.

avlönad veterinär vid Strömsholms hingstdepå, dels s. k. ordinarie stallpersonal,
vars kontanta avlöning bestrides från den i avlöningsstaten upptagna
posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, dels
ock 6 s. k. extra stallbetjänter vid Flyinge hingstdepå och stuteri, till vilka
arvoden utgå från posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Den ordinarie stallpersonalen omfattar dels två hovslagare, en vid Flyinge
hingstdepå och stuteri samt en vid Strömsholms hingstdepå, vilkas kontanta
avlöning utgöres av betalning för utförda arbeten enligt av vederbörande depåchef
godkänd taxa, dels ock följande befattningshavare, till vilka arvoden
utgå med nedan angivna belopp:

Arvode å

Flyinge hingstdepå och stuteri. kronor

1 fodermarsk och 1 fodermarsk-stoöverskötare .................. 2,190

1 körmästare ................................................. 2,040

33 stallbetjänter och 1 nattvakt ................................ 1,530

1 hushållerska .............................................. 1,230

Strömsholms hingstdepå.

1 fodermarsk ................................................ 2,190

1 körmästare ................................................ 2,040

16 stallbetjänter och 1 nattvakt ................................ 1,530.

Beträffande avlöningsförmånerna till den ordinarie stallpersonalen gäller
härutöver följande enligt särskilda beslut av Kungl. Majit:

Alderstillägg kunna efter respektive 3, 6 och 9 år utgå, å 120 kronor till
fodermarsk, fodermarsk-stoöverskötare och körmästare samt å 90 kronor
till stallbetjänt, nattvakt och hushållerska. Till fodermarsken-stoöverskötaren
utgår för skötseln av fölstona och fölen, särskilt under och närmast efter
fölningstiden, 20 kronor för varje levande föl, dock högst 600 kronor för
år. Dyrtidstillägg utgår till samtliga här avsedda befattningshavare med undantag
av hovslagarna. Dylikt tillägg utgår likväl icke å den särskilda ersättningen
till fodermarsken-stoöverskötaren. Befattningshavarna vidkännas
pensionsavdrag enligt tjänste- och familjepensionsreglementena för arbetare
i statens tjänst men erhålla av statsmedel kompensation för familjepensionsavdraget.

Befattningarna äro vidare förenade med vissa naturaförmåner. Sålunda
tilldelas fodermarsk, körmästare, nattvakt, hovslagare samt gift stallbetjänt
i mån av tillgång bostad med planteringsland ävensom bränsle enligt av
Kungl. Majit fastställd bränslestat. Åt ogifta stallbetjänter anvisas gemensamhetsrum,
och hushållerskan erhåller ett rum; uppvärmning av rummen
sker genom vederbörande depås försorg. Till högst 3 gifta stallbetjänter vid
Flyinge hingstdepå och stuteri, vilka ej kunna beredas bostäder vid depån,
må utbetalas ersättning för hyrande av bostad utom depåns område med
högst 360 kronor årligen till vardera. Vidare åtnjuta de manliga befattningshavarna
— frånsett hovslagarna — beklädnad in natura enligt av Kungl.
Maj :t fastställd beklädnadsstat. Härtill kommer förmån av fri läkarvård för
såväl befattningshavarna själva som deras familjemedlemmar. Slutligen gälla
vissa bestämmelser angående rätt till begravningshjälp för dödsbo efter
avliden fodermarsk, fodermarsk-stoöverskötare, körmästare, stallbetjänt,
nattvakt eller hushållerska.

Samtliga kontanta avlöningsförmåner till den ordinarie stallpersonalen bestridas
från arvodesposten, utom dyrtidstillägg och barntillägg, vilka tillägg
utgå från de i avlöningsstaten för detta ändamål upptagna posterna. Kostna -

Nionde huvudtiteln.

derna för personalens bränsle, beklädnad och sjukvård bestridas från särskilda
i omkostnadsstaten upptagna anslagsposter.

Till de extra stallbetjänterna vid Flyinge hingstdepå och stuteri utbetalas
för närvarande en årlig begynnelselön av 1,380 kronor samt ålderstillägg enligt
samma grunder som för ordinarie stallbetjänt. Dyrtidstillägg utgår icke
å arvodena. Denna personal beredes samma naturaförmåner — bostad,
bränsle, beklädnad och sjukvård — som motsvarande s. k. ordinarie befattningshavare.
Slutligen må nämnas, att den vid depån och stuteriet anställda
hushållerskan ombesörjer matlagning och tvätt åt personalen samt rengöring
av dennas bostadsrum.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelser den 16 september och den 28 oktober
1940 gjort framställning angående anslag till avlöningar och omkostnader
vid statens hingstdepåer och stuteri för nästa budgetår. I sistnämnda skrivelse
har styrelsen på grundval av däri framställda förslag angående viss
omändring av stallpersonalens avlöningsförhållanden samt vid tillämpning
av de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35, beräknat medelsbehovet för avlöningar till 256,500 kronor
och för omkostnader till 157,400 kronor. Angående förslaget, som skulle
innebära en höjning av avlöningsanslaget med 59,400 kronor och en minskning
av omkostnadsanslaget med 12,600 kronor, må nämnas följande.

Avlöningar. Av det för avlöningar beräknade medelsbehovet, 256,500
kronor, avse 44,000 kronor avlöningar till ordinarie tjänstemän, 3,700 kronor
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, 173,400
kronor avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, 1,600 kronor särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, 33,000 kronor rörligt
tillägg, 400 kronor dyrtidstillägg till icke-ordinarie tjänstemän samt 400
kronor barntillägg.

Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän har
upptagits med ett 600 kronor lägre belopp än motsvarande post i avlöningsstaten
för innevarande budgetår, beroende på omräkning enligt de i propositionen
nr 35 till 1940 års urtima riksdag angivna grunderna.

Under posten arvoden och särskilda ersättningar, beståmd
a av Kungl. Majit, beträffande vilken post föreslagits en minskning
med 108,300 kronor i förhållande till innevarande budgetår, ha beräknats
dels 2,200 kronor för arvode till veterinären vid Strömsholms hingstdepå,
dels ock 1,500 kronor för arvode till hushållerskan vid Flyinge hingstdepå
och stuteri, motsvarande nu utgående arvode av 1,230 kronor jämte 3 ålderstillägg
å 90 kronor. Minskningen beror på att medel för avlönande av den
egentliga stallpersonalen inräknats under icke-ordinarieposten. Lantbruksstyrelsen
har med anledning av att vederbörande personalorganisation hos
styrelsen hemställt örn lnishållerskebefattningens inplacering i lönegraden
Eo 1 yttrat, dels att det syntes olämpligt att mera fast anställa en befattningshavare,
vars huvudsakliga göromål till omfattningen vore beroende av
en så labil faktor som de övriga befattningshavarnas civilstånd, dels ock
alt något behov av löneförhöjning icke syntes föreligga för hushållerskans
del. Styrelsen har icke föreslagit annan ändring beträffande hushållerskans
avlöningsförmåner än att rätten till fri sjukvård borde utbytas mot särskild
ersättning av 25 kronor för år. Medel härför ha av styrelsen beräknats under
omkostnadsposten sjukvård m. m.

Av det för avlöningar till ii v r i g icke-ordinarie personal
beräknade beloppet, 173,400 kronor, avse 153,420 kronor avlöningar till extra

Nionde huvudtiteln.

ordinarie och 12,816 kronor avlöningar till extra befattningshavare, 3,700
kronor ersättning till 2 hovslagare, 150 kronor ersättning för skrivhjälp åt
bokhållaren vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt 3.300 kronor ersättning
till vikarier och den tillfälliga arbetskraft, varav behov uppkommer på
grund av befattningshavares sjuk- och semesterledighet. Lantbruksstyrelsen
har avsett, att den ordinarie stallpersonalen med undantag av hushållerskan
samt de båda hovslagarna skulle erhålla anställning såsom extra ordinarie
tjänstemän. Styrelsen — som rörande personalens nuvarande anställningsförhållanden
meddelat, att anställandet sker genom personliga tjänsteavtal
med ömsesidig uppsägningstid av 4 månader samt att arbetsförhållandena
men icke de direkta avlöningsförmånerna regleras genom särskilda avtal
mellan styrelsen och vederbörande personalorganisation — har förklarat, att
den närmaste anledningen till styrelsens förslag örn befattningarnas omändring
till extra ordinarie tjänster är att framställning därom gjorts från personalorganisationen
och att gällande arbetsavtal uppsagts av personalen men
att styrelsen sedan lång tid haft sin uppmärksamhet riktad på frågan. Styrelsen
har velat biträda förslaget örn nämnda förändring med hänsyn till
att personalens nuvarande avlöningsförhållanden vore förenade med vissa
olägenheter — bland annat vore gränserna för åtnjutande av vissa naturaförmåner
oklara — och då såväl styrelsen som personalen ansett kollektivavtal
icke böra komma till användning i förevarande fall. Vid de olika befattningarnas
inplacering i lönegrad har lantbruksstyrelsen utgått från att
vederbörande befattningshavare skulle erhålla gottgörelse för såväl nuvarande
naturaförmåner, uppskattade till ett värde av 700 kronor, som för nuvarande
kompensation för familjepensionsavdrag, att värdet av förmånen av
fri sjukvård med tillägg av beräknat beklädnadsbidrag efter befattningarnas
omändring borde anses utgöra 87 kronor samt att vederbörande befattningshavare
borde genom omändringen erhålla någon reell löneökning vid sådan
levnadskostnadsnivå, då dyrtidstillägg utgår med 26 och rörligt tillägg med
15 procent. Från dessa utgångspunkter har styrelsen ansett att fodermarsk
och fodermarsk-stoöverskötare skulle placeras i lönegrad Eo 10, körmästare
i lönegrad Eo 9 samt stallbetjänt och nattvakt i lönegrad Eo 5. Härigenom
skulle enligt styrelsens beräkningar i samtliga fall uppkomma en reell löneökning,
i begynnelselöneklassen växlande mellan 1 och 170 kronor och i slutlönekiassen
växlande mellan 192 och 480 kronor, utom beträffande fodermarsken
och fodermarsken-stoöverskötaren vid Flyinge, för vilka i begynnelselöneklassen
skulle uppkomma en reell löneminskning av 42 kronor.
Härvid vore tillika att märka, att styrelsen utgått från dels att fodermarskenstoöverskötaren
vid Flyinge skulle bibehållas vid det honom tillkommande
särskilda arvodet, vilket skulle utgå från posten särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, dels ock att befattningshavarna
skulle för löneklassplacering och löneklassuppflyttning tillgodoräknas all
föregående tjänstgöring vid statens hingstdepåer och stuteri. Vad härefter beträffar
det för avlöningar till extra befattningshavare beräknade beloppet avser
detta löner till de 6 extra stallbetjänterna vid Flyinge hingstdepå och stuteri,
vilka skulle anställas såsom extra tjänstemän med placering i lönegrad
Ex 5. Under förutsättning att nu utgående naturaförmåner med undantag av
rätten till gemensamhetsrum skulle upphöra alt utgå har lantbruksstyrelsen
beräknat den reella löneökningen för nämnda befattningshavare till 299 kronor
i begynnelse- och 333 kronor i slutlöneklassen. Jämväl ifrågavarande personal
borde i avlöningshänseende tillgodoräknas all tidigare anställning vid
statens hingstdepåer och stuteri. Beträffande hovslagarna har lantbruksstyrelsen
icke ansett annan ändring i avlöningshänseende böra vidtagas, än att
förmånen av fri läkarvård skulle utbytas mot kontant ersättning av 25 kro -

Nionde huvudtiteln.

nor för år; medel härför lia beräknats under omkostnadsposten sjukvård
m. m.

Under posten särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän å 1,600 kronor lia upptagits dels 1,000
kronor för representationspenningar till cheferna vid Flyinge hingstdepå och
stuteri samt Strömsholms hingstdepå med 750 respektive 250 kronor, dels
ock 600 kronor för särskilt arvode till fodermarsken-stoöverskötaren vid
Flyinge.

Av höjningen i förhållande till innevarande budgetår å posten rörligt
tillägg med 28,800 kronor hänföra sig i runt tal 2,800 kronor till beräknad
utgiftsstegring för dylikt tillägg till ordinarie tjänstemän och återstående

26.000 kronor till förslaget angående förändring av stallpersonalens avlöningsförhållanden.
Posten har beräknats under antagande att rörligt tillägg
kommer att utgå efter 15 procent.

Posten dyrtidstillägg, å vilken lantbruksstyrelsen funnit en höjning
till 29,000 kronor erforderlig, i händelse omändring av stallpersonalens
avlöningsförhållanden icke vidtages, har med hänsyn till det därom framlagda
förslaget ansetts i stället kunna minskas med 19,600 kronor till 400
kronor.

Slutligen har anslagsposten barntillägg med föranledande av nämnda
förslag ansetts böra minskas med 6,200 kronor till 400 kronor.

I fråga örn den ekonomiska innebörden för statsverket av förslaget om
ändrade avlöningsförhållanden för stallpersonalen har lantbruksstyrelsen
sammanfattningsvis anfört följande. Därest nämnda förslag icke genomfördes,
borde för avlöningar beräknas ett belopp av 211,500 kronor. Härvid hade
styrelsen räknat med att arvodesposten i dylikt fall borde höjas med 2,000
kronor på grund av att åtskilliga ålderstillägg tillkomme under nästa budgetår
samt att icke-ordinarieposten borde höjas med 900 kronor dels för att
— såsom kompensation för dyrtiden — bereda var och en av de extra stallbetjänterna,
räknat från och med juli 1941, ett särskilt kosthållsbidrag av
12 kronor 50 öre per man och månad, dels ock för att möjliggöra anlitande
av extra skrivhjälp vid Flyinge hingstdepå och stuteri för en kostnad av
150 kronor per år. I förhållande till det under angivna förutsättning beräknade
avlöningsanslaget skulle det nu framlagda förslaget medföra en utgiftsstegring
för avlöningar å (256,500 — 211,500 =) 45,000 kronor. Å andra
sidan skulle emellertid förslagets genomförande medföra, att omkostnadsanslaget
skulle kunna minskas med 37,600 kronor i förhållande till det eljest
erforderliga anslaget. Den verkliga kostnadsökningen i anledning av stallpersonalens
förändrade avlöningsförmåner skulle i enlighet härmed utgöra
(45,000 — 37,600 =) 7,400 kronor.

Omkostnader. Det för omkostnader under nästa budgetår äskade beloppet,
157,400 kronor, utgör skillnaden mellan beräknade utgifter å 287,500
kronor och inkomster å 130,100 kronor.

Följande utgiftsposter lia beräknats ökade med sammanlagt 40,000
kronor, nämligen furage med 29,000 till 115,000 kronor, lantbeskällares underhåll
med 7,000 till 56,500 kronor samt utskylder och utgifter i övrigt med

4.000 lill 21,000 kronor. Höjningen å förstnämnda post beror på den stegrade

upphandlingskostnaden för samtliga furageartiklar. Av höjningen å posten
lantbeskällares underhåll hänföra sig 5,500 kronor till huvudsakligen höjda
utstationeringspriser samt 1,500 kronor till ett av lantbruksstyrelsen framställt
förslag örn höjning av traktamentet till stallbetjänt under vistelse å beskällarstation
från 3 kronor till 3 kronor 50 öre för dygn; styrelsen förklarar
sig lia utgått från att föreskrifterna beträffande tjänstgöringstraktamente i
20 2 mom. civila icke-ordinariereglemcntet samt i tilläggsbestämmelserna

Nionde huvudtiteln.

till civila avlöningsreglementet icke skola äga tillämpning beträffande ifrågavarande
befattningshavare. Vidare har föreslagits upptagande av tre nya utgiftsposter,
nämligen en post för sjukvård m. m. å 1,000 kronor — avsedd
för bestridande av samtliga sjukvårdskostnader för den ordinarie och ickeordinarie
personalen samt därjämte ersättningar till hushållerskan vid Flyinge
hingstdepå ävensom de håda hovslagarna med 25 kronor till vardera
för mistad förmån av fri sjukvård — en post för hästsjukvård å 1,500 kronor
samt en post för hästskötarskola å 4,000 kronor. Beträffande sistnämnda
post har lantbruksstyrelsen — under erinran dels att hästskötarskola tidigare
under en lång följd av år varit anordnad vid Flyinge hingstdepå och stuteri
och pågått under 3 månader från medio av januari men att dylik kurs icke
kommit till stånd år 1940, dels ock att vid Strömsholms hingstdepå årligen
brukade anordnas en kortare kurs i körning och ridning — föreslagit, att
hästskötarskolan vid Flyinge från och med budgetåret 1941/42 återupptoges
för att bedrivas i utvidgad form samt att kursen vid Strömsholm utvidgades
att omfatta en hästskötarskolas alla grenar. Den nuvarande posten sjukvård
å 5,000 kronor skulle ersättas av de föreslagna posterna sjukvård m. m. och
hästsjukvård. Vidare lia följande utgiftsposter beräknats minskade nied sammanlagt
24,000 kronor, nämligen expenser nied 1,700 till 11,800 kronor,
beklädnad nied 8,800 till 4,200 kronor, bränsle nied 7,500 lill 3,500 kronor
samt byggnaders underhåll nied 6,000 till 15,000 kronor. Nedsättningen av
posterna beklädnad och bränsle är föranledd av förslaget om städpersonalens
inordnande under civila icke-ordinariereglementet. Utgiftsposterna reseersättningar
till depåcheferna, inventariers underhåll, jordbruket samt hästoch
fölinköp ha upptagits nied oförändrade belopp av respektive 1,500,

10,000, 10,000 och 32,500 kronor.

Av inkomstposterna ha posterna arrendemedel och försåld grässkörd
m. m. samt språngavgifter upptagits med oförändrade belopp av 9,000
respektive 60,000 kronor, medan däremot posten sålda hästar — på grund
av beräknade högre hästpriser — höjts med 12,500 till 37,500 kronor och
posten inkomster i övrigt — varunder de till ett årligt belopp av 3,264 kronor
uppgående bostadshyrorna för de ordinarie tjänstemännen redovisas —
minskats med 1,000 till 5,000 kronor. Härjämte skulle vid omreglering av
stallpersonalens avlöningsförmåner såsom ny inkomstpost tillkomma hyresintäkt
för de till nämnda personal upplåtna bostadslägenheterna. Denna
post har beräknats till 18.600 kronor med utgångspunkt från en genomsnittlig
hyra av 300 kronor för varje befattningshavare. I vad avser de ogifta
stallbetjäntema vid Flyinge hingstdepå och stuteri skulle mot hyresbeloppet
lämnas fri matlagning, rengöring och tvätt men däremot icke fritt bränsle
vare sig till uppvärmning av gemensamhetsrum eller till matlagning.

Slutligen må nämnas, att enligt lantbruksstyrelsens beräkningar skulle
erfordras elt 37,600 kronor högre omkostnadsanslag, eller å 195,000 kronor,
därest såväl nuvarande löneförmåner som traktamentsersättning till stallpersonal
bibehållas oförändrade.

Remissutlåtanden i ärendet ha avgivits av statskontoret den 16 november
och av allmänna lönenämnden den 19 november 1940.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande.

Ett genomförande av förslaget örn stallpersonalens inordnande under ickeordinariereglementet
skulle medföra en betydande ökning av statsverkets utgifter
för stallpersonalens avlönande. Den årliga merutgiften skulle, bortsett
från stallbetjäningens traktamentsersättning under vistelse å beskällarstation,
enligt ämbetsverkets beräkningar uppgå till cirka 15,000 kronor. Härtill
skulle komma en icke oväsentlig ökning av kostnaderna för befattnings -

Nionde huvudtiteln.

havarnas pensionering. Statskontoret vill vidare erinra, dels att stallpersonalens
löner reglerades så sent som 1938, dels ock att ett i anslutning till lantbruksstyrelsens
anslagsframställning beträffande budgetåret 1938/39 av vederbörande
personalsammanslutning framfört önskemål om vidtagande av
åtgärder för beredande av ändrad anställningsform för stallpersonalen icke
vann departementschefens beaktande. Slutligen anser sig ämbetsverket böra
fästa uppmärksamheten vid att här avsedda befattningshavare otvivelaktigt
äro att betrakta såsom arbetare i statens tjänst och att fördenskull frågan
om deras inordnande under icke-ordinariereglementet torde böra upptagas
till prövning i ett större sammanhang. På grund av vad sålunda anförts får
statskontoret avstyrka bifall till lantbruksstyrelsen framställning i denna

del.

Beträffande det för avlöningar vid statens hingstdepåer och stuteri uppkommande
medelsbehovet, i händelse ändring icke sker av stallpersonalens
anställnings- och avlöningsförhållanden, har en företagen omräkning av arvodesposten
och posten dyrtidstillägg givit vid handen, att dessa poster icke
böra upptagas med högre belopp än 110,000 respektive 27,000 kronor. Det
av lantbruksstyrelsen för detta fall framställda förslaget örn dyrtidskompensation
till de extra stallbetjänterna bör enligt statskontorets mening allenast
upptagas i samband med en utredning omfattande under samtliga departement
hörande arvodestagare. Slutligen anser sig statskontoret icke kunna
tillstyrka, att medel avses för avlönande av extra skrivhjälp vid Flyinge
hingstdepå och stuteri. Ämbetsverket vill erinra, att en för innevarande budgetår
gjord hemställan av liknande innehåll icke vunnit gillande.

I fråga om anslag till omkostnader vid statens hingstdepåer utgår statskontoret
från den beräkning av medelsbehovet lantbruksstyrelsen gjort för
det fall, att omreglering av stallpersonalen icke komme till stånd, innefattande
förslaget örn höjd traktamentsersättning. Med hänsyn till medelsåtgången
under budgetåret 1939/40 bör posten reseersättningar enligt ämbetsverkets
mening nedsättas med 500 kronor till 1,000 kronor. Beträffande de
föreslagna höjningarna å posten lantbeskällares underhåll kan statskontoret
icke bedöma, om och i vad mån den begärda höjningen med 5,500 kronor
på grund av stegrade utstationeringspriser kan vara erforderlig, och anser
ämbetsverket icke tillräckliga skäl vara anförda för föi''slaget att höja traktamentsersättningen
åt stallbetjänt vid vistelse a beskällarstation, vilket beräknats
föranleda en merkostnad av 1,500 kronor. Statskontoret kan ej heller
biträda förslaget om anvisande av medel för anordnande av en hästskötarskola,
då ämbetsverket icke blivit övertygat örn behovet av en sådan skola.
Vad slutligen beträffar medelsbehovet för sjukvård förordar statskontoret
med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1939/40, att för ändamålet
avses 4,500 kronor, varav förslagsvis för den humana sjukvården 3,000
kronor oell för djursjukvård 1,500 kronor. .

I övrigt lia lantbruksstyrelsens framställningar icke föranlett särskilt uttalande
från statskontorets sida.

Lönenämnden har anfört i huvudsak följande.

Lönenämnden vill för sin del tillstyrka, att ifrågavarande stallpersonal
blir underkastad bestämmelserna i civila icke-ordinariereglementet. De föreslagna
lönegraderna lia icke givit nämnden anledning lill erinran i^ vidare
män lin att fodermarsk och körmästare vid Strömsholms hingstdepå enligt
nämndens mening böra inplaceras förslagsvis en lönegrad lägre än motsvarande
befattningar vid Flyinge. En dylik differentiering, som äger motsvarighet
i det förhållande att de ordinarie befattningarna vid Strömsholm genomgående
placerats i lägre lönegrad jin motsvarande tjänster vid Flyinge,

Nionde huvudtiteln.

Departementschefen.

synes lönenämnden befogad med hänsyn till att vid Flyinge finnes såväl
hingstdepå som stuteri, vilket icke är fallet vid Strömsholm, vartill kommer
att den förstnämnda hingstdepån är väsentligt större än Strömsholmsdepån.
Enligt vad nämnden under hand inhämtat, uppgår för närvarande antalet
hästar vid Flyinge till 133 hingstar och 52 ston samt vid Strömsholm allenast
till 58 hingstar.

Beträffande det närmare förfarandet vid befattningarnas inordnande under
icke-ordinariereglementet har lantbruksstyrelsen förutsatt, att de nuvarande
befattningshavarna skola vid placering och uppflyttning i löneklass
tillgodoräkna sig hela sin förutvarande tjänstgöring vid statens hingstdepåer
och stuteri, ävensom att nu utgående barntillägg skola bortfalla. Lönenämnden
vill i anslutning till eljest tillämpad praxis i stället föreslå, dels att löneklassplacering
sker på så sätt, att vederbörande inplaceras i den löneklass,
i vilken lönen närmast överstiger den avlöning han tidigare ägt uppbära,
och att, för den händelse löneminskning skulle komma att inträda även vid
inplacering i den för vederbörande befattning fastställda högsta löneklassen,
riksdagens bemyndigande inhämtas att medgiva personligt lönetillägg,
dels ock att berörda befattningshavare genom särskild övergångsbestämmelse
medgivas rätt att behålla barntilläggen. Slutligen anser sig lönenämnden
böra framhålla, att därest den berörda personalen inordnas under civila
icke-ordinariereglementet, kostnaderna för avlönande av en hushållerska vid
Flyinge i sista hand böra åvila befattningshavarna själva.

Den av lantbruksstyrelsen verkställda beräkningen av medelsbehovet för
avlöningar och omkostnader vid statens hingstdepåer och stuteri under nästa
budgetår har skett från utgångspunkten att den för närvarande medelst arvoden
avlönade stallpersonalen med undantag av två hovslagare och en
hushållerska skulle inordnas under civila icke-ordinariereglementet. I den
män en dylik åtgärd väsentligen skulle innebära ett mera rationellt ordnande
av personalens anställnings- och avlöningsförhållanden synes mig icke vara
något att erinra mot densamma. Särskilt under nuvarande statsfinansiella
läge anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka, att åtgärden genomföres
på ett sådant sätt, att personalen genom befattningarnas omändring erhåller
en mera avsevärd reell löneförbättring. Jag vill därför — i anslutning till
vad lönenämnden anfört i ämnet — föreslå, att avlöningsanslaget beräknas
med utgångspunkt från att befattningarna icke placeras i högre lönegrader
än följande, nämligen fodermarsk och fodermarsk-stoöverskötare vid Flyinge
hingstdepå och stuteri i lönegrad Eo 10, fodermarsk vid Strömsholms
hingstdepå i lönegrad Eo 9, körmästare vid depåerna i lönegrad Eo 9 respektive
Eo 8 samt stallbetjänter och nattvakter i lönegrad Eo 5, respektive, beträffande
de extra stallbetjänterna, i lönegrad Ex 5. Jag anser mig böra förorda,
att löneklassplacering sker i enlighet med de av lönenämnden angivna
grunderna samt med utgångspunkt från den av lantbruksstyrelsen gjorda
uppskattningen av olika förmåner. Ä andra sidan synas befattningshavarna
böra övergångsvis medgivas rätt att bibehålla utgående barntillägg. Närmare
bestämmelser härom torde i sinom tid få meddelas av Kungl. Maj:t.

Vid bifall till vad jag nu anfört bör anslaget till avlöningar vid statens
hingstdepåer och stuteri beräknas på följande sätt. Anslagsposten avlöning -

Nionde huvudtiteln.

ar till ordinarie tjänstemän torde i enlighet med förslaget böra upptagas med

44,000 kronor. Beträffande posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, vill jag föreslå, att det däri ingående arvodet å

1,500 kronor till hushållerskan vid Flyinge hingstdepå och stuteri höjes
till 1,900 kronor i samband med borttagande av rätten att å arvodet åtnjuta
dyrtidstillägg. Vid den nuvarande arvodestagarens avgång torde emellertid
frågan om arvodets bibehållande samt, därest arvode finnes böra utgå även
i fortsättningen, frågan om arvodets storlek böra av lantbruksstyrelsen underställas
Kungl. Majits prövning. Arvodesposten bör i enlighet härmed upptagas
med (2,200 + 1,900 =) 4,100 kronor. Under de av mig i det föregående
angivna förutsättningarna i fråga om lönegrads- och löneklassplacering
av stallpersonalen synes posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
böra upptagas med 162,000 kronor. Detta belopp torde vara tillräckligt
jämväl för bestridande av kostnader för skrivhjälp samt vikariatsersättningar.
Medan posten särskilda löneförmåner torde böra upptagas med 1,600
kronor, synes i anledning av vad jag nu förordat posten rörligt tillägg böra
minskas till 31,200 kronor samt posten barntillägg böra bestämmas till 6,600
kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört bör
härjämte å avlöningsstaten upptagas en särskild förslagsvis betecknad anslagspost
för kristillägg, vilken torde böra beräknas till 8,300 kronor. Avlöningsanslaget
till statens hingstdepåer och stuteri skulle i enlighet härmed
behöva för nästa budgetår uppföras med (44,000 + 4,100 + 162,000 +

1,600 + 31,200 + 6,600 + 8,300 =) 257,800 kronor.

Lantbruksstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår för
omkostnader vid statens hingstdepåer och stuteri har icke givit mig anledning
till erinran i vidare mån än att anslaget synes kunna vid iakttagande
av sträng sparsamhet minskas med 2,400 kronor till 155,000 kronor. Stat
för anslaget torde i sinom tid böra fastställas av Kungl. Majit.

Under förevarande punkt hemställer jag alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepåer
och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 44,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 4,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 162,000

Nionde huvudtiteln.

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän .......... kronor 1,600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 31,200

6. Kristillägg, förslagsvis ............... » 8,300

7. Barntillägg, förslagsvis .............. » 6,600

Summa kronor 257,800;

2) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 257,800.

[51.] 2. Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader, förslagsanslag.

Under åberopande av vad jag under närmast föregående punkt anfört hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 155,000.

[52.] 3. Hästavelns befrämjande, reservationsanslag. För innevarande

budgetår är för ändamålet upptaget ett reservationsanslag av 372,000 kronor,
vilket enligt Kungl. Majlis beslut den 17 maj 1940 må disponeras för

följande ändamål:

Hästpremieringen .................................... kronor 266,000

Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring

m. m............................................. » 100.000

Demonstration i hovvård och hovbeslag ................ » 6,000

Summa kronor 372,000.

Beträffande övriga föreskrifter rörande anslagets användning hänvisas till
statsliggaren sid. 606.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag av 372,000 kronor för nästa budgetår med samma fördelning
å olika poster som för innevarande budgetår. Styrelsen har därvid anfört
bland annat följande.

Av det belopp å 266,000 kronor av anslaget för innevarande budgetår, vilket
avsetts till bestridande av på kalenderåret 1940 belöpande utgifter för
hästpremieringen, må enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1940 223,000
kronor användas till bidrag till penningpris, skådepenningar och inlösen av
frisedlar, att fördelas mellan hushållningssällskapen. Kostnaderna för dessa
belöningar bestridas dels av staten och dels av vederbörande hushållningssällskap.
Statens bidrag är i så måtto beroende på hushållningssällskapens
tillskott, att av statsmedel icke må disponeras mera, än att statens andel förhåller
sig till varje sällskaps andel som 7: 3. Antalet premierade hästar befinner
sig i oavbruten stegring, och om reglementsenliga penningpris kunnat

Nionde huvudtiteln.

utgå för samtliga år 1939 premierade hästar, borde staten med hänsyn till
nämnda proportion ha bidragit med omkring 251,300 kronor. Även om det
i och för sig vore önskvärt, att reglementsenliga belöningar kunde beredas för
alla därtill berättigade hästar, anser sig styrelsen likväl under nuvarande
förhållanden icke böra för sådant ändamål ifrågasätta ökad medelsanvisning
utan beräknar medelsbehovet för prisbelöningar till oförändrat belopp
av 223,000 kronor.

Det till understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring m. m. för
budgetåret 1940/41 upptagna beloppet disponeras jämte 32,000 kronor av
statens hästavelsfonds avkastning för ifrågavarande ändamål. Ehuru det
årliga bidragsbehovet i allmänhet vida överstiger det disponibla beloppet,
ifrågasätter styrelsen med hänsyn till tidsläget icke någon höjning av anslagsposten
utan hemställer, att denna måtte för budgetåret 1941/42 upptagas
till oförändrat belopp, 100,000 kronor, varav förslagsvis 10,000 kronor
beräknas som bidrag till skånska fältrittklubben att användas till höjning av
prissummorna i två kapplöpningar, nämligen svenskt kriterium 1942 och
svenskt derby 1943.

Med hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande statsfinansiella läge iakttaga
största möjliga sparsamhet torde statens utgifter för hästpremieringen böra
något nedbringas. I sådant syfte anser jag mig böra förorda dels en reducering
av nu utgående penningpris och dels ett borttagande av skådepenningarna.
För beskällare vid 4 års ålder eller däröver, vilka utmärkts med värdebokstaven
A, bör penningpriset nedsättas från 250 kronor till 125 kronor, för
dylika beskällare, som utmärkts med värdebokstaven AB, från 150 till 100
kronor och för beskällare, som utmärkts med värdebokstaven B, från 100 till
75 kronor. I fråga om fölston vid 4 års ålder eller däröver torde följande nedsättningar
av penningprisen böra ske, nämligen för fölsto, utmärkt med
värdebokstaven A, från 75 till 50 kronor, för fölsto av gotlandsruss, som utmärkts
med sistnämnda värdebokstav, från 37 kronor 50 öre till 25 kronor,
för fölsto, utmärkt med värdebokstaven AB, från 50 till 40 kronor och för
sådant sto av gotlandsruss från 25 till 20 kronor. Genom nu förordade begränsningar
av penningprisen samt genom borttagandet av skådepenningarna
synes kunna ernås en besparing av statsmedel å tillhopa i runt tal 46,000
kronor.

Då lantbruksstyrelsens förslag örn anvisande av 100,000 kronor till understöd
åt hästavelsföreningar och för stamboksföring m. m. samt 6,000 kronor
till demonstration i hovvård och hovbeslag icke givit mig anledning till
erinran, skulle följaktligen förevarande anslag för nästa budgetår kunna
begränsas till (372,000 — 46,000 =) i runt tal 325,000 kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen tagit ställning till anslagsfrågan,
utfärda erforderliga författningsbestämmelser.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Departements chefen.

att till Ilästavelns befrämjande för budgetåret 1941/42 an visa

ett reservationsanslag av ............kronor 325,000.

Nionde huvudtiteln.

[53.] 4. Avsättning till stuteriväsendets fond, förslagsanslag. I enlighet

med beslut av 1940 års lagtima riksdag är för innevarande budgetår uppfört
ett förslagsanslag till Avsättning till stuteriväsendets fond å 223,900
kronor, till storleken beräknat på så sätt, att för omföring till stuteriväsendets
fond disponeras ett belopp, motsvarande inflytande totalisatormedel, sedan
för särskilda ändamål anvisade, av dylika medel utgående anslagsbelopp
frånräknats.

I skrivelser den 16 september och 28 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen
i fråga om storleken av ifrågavarande anslag för budgetåret 1941/42 anfört
i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen beräknar, att under budgetåret 1941/42 komma att i
totalisatormedel inflyta omkring 1,200,000 kronor. I till Kungl. Majit avlåtna
framställningar angående medelsbehovet under nämnda budgetår å
stuteriväsendet berörande anslag har styrelsen hemställt örn anvisande av
anslag å tillhopa 824,900 kronor för följande ändamål, nämligen

Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen:

Avlöningar ........................................ kronor 32,000

Omkostnader ...................................... * 7,000

Statens hingstdepåer och stuteri:

Avlöningar ........................................ » 256,500

Omkostnader ...................................... » 157,400

Hästavelns befrämjande .............................. » 372,000

Summa kronor 824,900.

Vid bifall till vad lantbruksstyrelsen sålunda föreslagit skulle av den för
budgetåret 1941/42 beräknade inkomsten av totalisatormedel återstå (1,200,000
— 824,900=) 375,100 kronor, till vilket belopp avsättningsanslaget till stuteriväsendets
fond sålunda skulle beräknas.

Av de medel, som tillföras stuteriväsendets fond, torde liksom tidigare visst
belopp böra ^ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för tillgodoseende av diverse
ändamål, ägnade att främja hästaveln. Sagda belopp bar i allmänhet
och även för löpande budgetår fixerats till 60.000 kronor. Denna summa torde
jämväl för nästa budgetar få anses vara tillräcklig för bestridande av utgifter
för vissa sedvanliga hästavelsändamål.

Lantbruksstyrelsen vill emellertid föreslå, att ifrågavarande belopp för nästa
budgetår bestämmes till 75,000 kronor, varav förslagsvis 15,000 kronor
skulle tilldelas inhemska hästuppfödare såsom bidrag vid inköp av en eller
flera fullblodshingstar i utlandet. Det må härvid erinras, att motsvarande belopp
för budgetåret 1938/39 utgjorde 100,000 kronor, varav förslagsvis 40,000
kronor skulle användas till bestridande av kostnaderna för inköp av en fullblodshingst
i England eller Frankrike, samt att även tidigare med vissa
mellanrum ställts medel till förfogande för inköp i utlandet av fullblodshingstar
för statens hingstdepåer och stuteri. Resultatet av dessa inköp för statens
räkning lia visserligen icke alltid motsvarat förväntningarna, och delade
meningar ha i vissa fall kunnat rada örn vilken hingst som bort inköpas.
Det kan emellertid härvid icke bortses från att statens hingsthållningsverksamhet
i första hand varit och är inriktad på produktion av hästar för armén
och gagnhästar för civilt bruk och att staten därför icke kunnat lägga
huvudvikten vid att dess fullblodshingstar även skola producera goda kapplöpningshästar.
Även om de staten tillhöriga fullblodshingstarna varit tillräck -

Nionde huvudtiteln.

liga för produktion av de kapplöpningshästar, som erfordrades under kapplöpningssportens
tidigare skede, då denna sportgren var av relativt ringa
omfattning, torde det vara uppenbart, att kraven på ett fullgott häslmaterial
numera skärpts i sådan grad, att staten ej vidare kan eller bör engagera sig
för inköp av fullblodshingstar med tanke på just behovet av goda tävlingshästar.
Om sålunda denna uppgift synes helt böra övertagas av de privata
uppfödarna, torde likväl ett ekonomiskt stöd från statens sida bli ofrånkomligt
med hänsyn till det riskmoment, som alltid inrymmes i ett inköp av en
fullblodshingst från utlandet. Styrelsen har tänkt sig, alt en köpare av en
utländsk fullblodshingst av statsmedel skulle kunna erhålla ett bidrag med
högst hälften av inköpspriset, dock högst 15,000 kronor. Det torde få antagas,
att denna möjlighet till statsbidrag skulle utgöra en väsentlig stimulans
till ökade inköp. Motsvarande synpunkter göra sig gällande även i fråga
om inköp av travhingstar, vilka äro avsedda att användas uteslutande i aveln.
Den varmblodiga travaraveln har emellertid redan blivit föremål för stöd
från statens sida genom statsbidrag lill svenska travsportens centralförbund
å tillhopa 25,000 kronor att under vissa villkor användas till inköp av en
travarhingst. Av nämnda bidrag ha hittills allenast använts 12,500 kronor
till inköp av en amerikansk travarhingst. Resterande del av anslaget, 12,500
kronor, kvarstår alltjämt odisponerad, varför någon ytterligare medelsanvisning
till nyssberörda ändamål för närvarande icke torde vara erforderlig.

Jag har tidigare tillstyrkt, att av totalisatormedel skulle under budgetåret Departements1941/42
för nedan angivna ändamål utgå följande belopp: chefen.

Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen:

Avlöningar ........................ kronor 33,000

Omkostnader ...................... .» 7,000 kronor 40,000

Statens hingstdepåer och stuteri:

Avlöningar ........................ kronor 257,800

Omkostnader ...................... » 155,000 » 412,800

Hästavelns befrämjande .............................. » 325,000

Summa kronor 777,800.

Då i totalisatormedel under budgetåret 1941/42 kunna beräknas inflyta
endast 1,000,000 kronor, torde i överensstämmelse med vad sålunda föreslagits
anslaget för avsättning till stuteriväsendets fond böra för samma budgetår
upptagas till förslagsvis (1,000,000 — 777,800 =) 222,200 kronor.

Av de medel, som sålunda tillföras stuteriväsendets fond, torde liksom
tidigare visst belopp böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för diverse
ändamål ägnade att främja hästaveln. Jag vill emellertid föreslå, att sagda
belopp för nästa budgetår begränsas lill 50,000 kronor, därav förslagsvis

15,000 kronor böra avses till bidrag i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag
för inköp av en eller flera fullblodshingstar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Avsättning till stuteriväsendets fond för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ......kronor 222,200.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[54.] 5. Nötboskapsavclns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av

nötboskapsaveln. De med ifrågavarande anslag avsedda ändamålen tillgodoses
under innevarande budgetår inom en kostnadsram av 300,000 kronor.
Till täckande av kostnaderna har anvisats ett anslag av 175,000 kronor.
Härjämte har förutsatts, att återstående utgifter eller 125,000 kronor
skulle bestridas från medel, redovisade under fonden för svenska hornboskaps-
och fåravelns förädling (IX H. T. 1940, sid. 85). Beträffande bestämmelserna
rörande ifrågavarande verksamhet hänvisas till statsliggaren sid.
607.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen beräknat medelsbehovet
för ifrågavarande verksamhet under nästa budgetår till oförändrat
belopp av 300,000 kronor, varav 255,000 kronor avses till tjurföreningsverksamhet,
35,000 kronor såsom bidrag till avelsföreningar för nötboskap
för stamboksföring samt 10,000 kronor till bekämpande av ofruktsamhet
hos svensk kullig boskap.

Mot den av lantbruksstyrelsen föreslagna kostnadsramen av 300,000 kronor
för tillgodoseende under nästa budgetår av de med ifrågavarande anslag
avsedda ändamålen har jag icke något att erinra. I betraktande av den
obetydliga omfattning, vari fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns
förädling under en lång följd av år intill innevarande budgetår tagits i anspråk
och med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget vill jag föreslå,
att jämväl under nästa budgetår må för här avsedda ändamål användas

125,000 kronor, att utgå i första hand av fondens avkastning och. i den
mån denna ej därtill förslår, av dess kapitalbehållning. Enligt en inom
departementet verkställd beräkning skulle behållningen därigenom nedbringas
i sådan omfattning, att den vid utgången av budgetåret 1941/42
kommer att uppgå till omkring 90,000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle under anslaget till befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln för nästa budgetår behöva anvisas
(300,000— 125,000=) 175,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet
av nötboskapsaveln för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 175,000.

[55.] 6. Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kontrollförenings verksamhet.

För detta ändamål har för budgetåret 1940/41 uppförts ett reservationsanslag
av 260,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande
anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 608.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940, under framhållande
av att en reservation å 59,000 kronor torde komma att finnas å anslaget
vid utgången av innevarande budgetår, beräknat anslagsbehovet för

Nionde huvudtiteln.

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42 till 201,000 kronor. Lantbruksstyrelsen
har ifrågasatt, att anslaget från och med nästa budgetår omvandlades
till obetecknat anslag. Vidare har styrelsen förordat vissa ändringar
i gällande bestämmelser angående anslagets disposition. Sålunda har
härutinnan föreslagits, dels att bidragen till den fullständiga kontrollverksamheten
skulle utgå med 20 kronor per besättning, därav hälften i statsbidrag,
dels ock att den ofullständiga kontrollverksamheten skulle nedläggas.

I skrivelsen har till utveckling av styrelsens förslag anförts bland annat följande.

Enligt gällande bestämmelser kunna hushållningssällskapen erhålla statsbidrag,
bland annat, för utlämnande till kontrollförening inom sällskapets
område av bidrag för kontrollföreningsverksamhetens upprätthållande (årliga
bidrag). Sådana bidrag kunna, bland annat, utgå dels, där fråga är om
fullständig kontroll, med högst 15 kronor för medlem med besättning om
1—5 kor, högst 10 kronor för medlem med besättning om 6—10 kor och
högst 5 kronor för medlem med besättning om 11—15 kor, dels ock, där
fråga är om ofullständig kontroll, med för motsvarande fall respektive högst
10, 7 och 3 kronor. Lantbruksstyrelsen vill förorda, att bestämmelserna
ändras därhän, att vid fullständig kontroll bidragen i samtliga fall utgå
med 20 kronor per besättning. En dylik bidragsverksamhet sammanfaller
bättre med föreningarnas årliga kostnader i respektive fall. Utjämningen
av de årliga bidragen medför icke i och för sig något ökat anslagsbehov.

Med hänsyn till nedgången i anslutningen till den ofullständiga kontrollen
anser lantbruksstyrelsen att denna kontrollverksamhet bör nedläggas. Under
budgetåret 1935/36 voro till denna kontroll anslutna 3,606 besättningar med
34,989 kor. Under budgetåret 1938/39 voro motsvarande siffror 728 och
4,112.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 framförde lantbruksstyrel- Departementssen
enahanda förslag rörande ändiäng i bestämmelserna för anslagets an- cl''efen vändning

som i förenämnda skrivelse. Styrelsen hemställde emellertid då i
anslutning härtill örn ökat anslag. Lantbruksstyrelsen har nu funnit sig
kunna genomföra de förordade ändringarna i bidragsgrunderna till den fullständiga
kontrollen utan att höjning av anslaget behöver ifrågakomma. Jag
finner vid sådant förhållande icke anledning motsätta mig förslaget i denna
del, då detsamma synes medföra en bättre anpassning efter föreningarnas
kostnader. Däremot ställer jag mig tveksam till styrelsens förslag om nedläggande
redan under nästa budgetår av den ofullständiga kontrollen. Frågan
härom anser jag ännu icke mogen för slutligt avgörande.

Mot storleken av det begärda anslagsbeloppet har jag intet att erinra. Med
hänsyn till en beräknad reservation av 59,000 kronor torde anslaget alltså
böra upptagas lill ett med nämnda summa nedsatt belopp av 201,000 kronor.

I enlighet med styrelsens förslag synes anslaget böra upptagas såsom obetecknat
anslag.

Sedan riksdagen fattat ståndpunkt i anslagsfrågan, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att utfärda de bestämmelser i ämnet, som må finnas erforderliga.

Bihang till riksdagens protokoll Hill. 1 sami. Nr /. Itel 12.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kontrollföreningsverksamhet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 201,000.

[56.] 7. Svinavelns befrämjande. Detta anslag är för innevarande bud getår

uppfört med 35,000 kronor. Beträffande bestämmelserna för ifrågavarande
verksamhet hänvisas till statsliggaren sid. 609.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen förordat, att statsmakternas
åtgärder till svinavelns befrämjande under 1941 måtte vidmakthållas
i enahanda omfattning som under 1940, samt hemställt om en medelsanvisning
av 38,000 kronor för ändamålet.

Med hänsyn till bidragsverksamhetens omfattning under de senaste åren
samt till nuvarande statsfinansiella läge torde anslagsanvisningen för nästa
budgetår böra begränsas till samma belopp som för innevarande budgetår
eller 35,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Svinavelns befrämjande för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ...................... kronor 35,000.

[57.] 8. Fåravelns befrämjande. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 28,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande
anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 609.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen framhållit, att
utvecklingen under den senaste tiden av de internationella handelsförbindelserna
i hög grad aktualiserat behovet av ett kraftigt statligt främjande av
faravon. Med hänsyn härtill har styrelsen ansett, att icke ens budgetära skäl
i nuvarande läge borde föranleda inskränkning av ifrågavarande bidragsverksamhet.
För vidmakthållande av verksamheten i nuvarande omfattning
under nästa budgetår har styrelsen hemställt om oförändrad medelsanvisning.

Lantbruksstyrelsens hemställan örn oförändrat anslag av 28,000 kronor
till fåravelns befrämjande under nästa budgetår föranleder icke någon erinran
från min sida. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Fåravelns befrämjande för budgetåret 1941/42 an visa

ett anslag av ...................... kronor 28,000.

Nionde huvudtiteln.

[58.] Getavelns befrämjande. Anslaget till getavelns befrämjande, vilket
vid 1939 års lagtima riksdag förändrades från reservationsanslag till obetecknat
anslag, upptogs för budgetåret 1939/40 med hänsyn till en beräknad
reservation av 1,000 kronor med 2,700 kronor. Av statsfinansiella skäl har
anslag för ändamålet icke anvisats för innevarande budgetår.

Kungl. Majit har den 23 maj 1930 utfärdat dels reglemente (nr 186) för
med statsmedel understödda åtgärder till getavelns främjande, dels ock kungörelse
(nr 187) angående statsbidrag för ändamålet, ändrad genom kungörelsen
nr 557/1937. Av budgetära skäl har för åren 1933—1939 statens verksamhet
till getavelns främjande begränsats, senast jämlikt kungörelse den
26 maj 1939 (nr 234), varigenom förordnats, dels att bestämmelserna i förberörda
reglemente och kungörelse skulle under nämnda år tillämpas allenast
i viss angiven utsträckning, dels ock att verksamheten under sagda år
skulle omfatta endast bildande och upprätthållande av getavelsstationer,
förande av riksstambok över getter samt utstationerande av avelsbockar.

Lantbruksstyrelsen har i .skrivelse den 16 september 1940 anfört bland
annat följande.

Anvisade medel för getavelns befrämjande ha huvudsakligen tagits i anspråk
till understöd av getavelsstationer i Norrland, där efterfrågan på avelsgetter
är stor; för närvarande finnas 7 sådana avelsstationer. Då goda avkastningsresultat
numera uppnåtts vid avelsstationema, kan efterfrågan på
avelsgetter väntas stiga. Därest emellertid statens stöd skulle helt undandragas
getaveln, kan befaras, att avelsstationernas verksamhet kommer att
gå tillbaka, varigenom de uppnådda resultaten skulle äventyras. För nästa
budgetår bör därför anvisas anslag för ändamålet. Detta torde med hänsyn
till den statsfinansiella situationen icke böra bestämmas till högre belopp
än 3,000 kronor.

I nuvarande läge synas mig tillräckliga skäl icke föreligga för medelsan- Departemmt*-visning till getavelns befrämjande. Anslag för ändamålet torde alltså icke chefen''
böra äskas av 1941 års riksdag.

[59.] 9. Fjäderfäavelns befrämjande. Detta anslag, som under vissa

villkor (statsliggaren sid. 610) tilldelats Sveriges fjäderfäavelsförening, är
för innevarande budgetår uppfört med 36,000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 16 september 1940 överlämnad
framställning har Sveriges fjäderfäavelsförening anhållit om anslag
för nästa budgetår med 37,500 kronor. Den begärda anslagshöjningen fördelar
sig med 1,300 kronor å avlöningskostnader — avseende löneförhöjningar
med tillhopa 1,000 kronor till föreningens sekreterare och två konsulenter
på grund av stegrade levnadskostnader och med 300 kronor lill eli
kontorsbiträde — samt med 200 kronor å kostnader i övrigt. Lantbruksstyrelsen
har tillstyrkt anslagsäskandet under framhållande av föreningens betydelse
för vidmakthållande av ifrågavarande näringsgren under nu rådande
förhållanden.

84:

Nionde huvudtiteln.

Departement schefen.

Departements•
chefen.

Förevarande anslag torde jämväl för nästa budgetår böra begränsas till

36,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Fjäder f dan elus befrämjande för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av ......................kronor 36,000.

[60.] 10. Biskötselns befrämjande. För innevarande budgetår är för

detta ändamål anvisat ett anslag av 5,000 kronor. Beträffande bestämmelserna
angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 610.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att kostnader för statsverket
på grund av förordningen den 15 juni 1934 (nr 277) angående åtgärder mot
smittsamma sjukdomar hos bin bestridas från anslaget till Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter (statsliggaren
sid. 622). I en den 27 oktober 1939 dagtecknad framställning har
Sveriges biodlares riksförbund framlagt förslag till vissa ändringar i förenämnda
förordning nr 277/1934. I anledning av förslaget ha yttranden inhämtats
från vissa myndigheter. Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande
den 11 april 1940 förordat, att åt Sveriges biodlares riksförbund måtte anförtros
såväl vissa uppgifter, vilka enligt nämnda förslag skulle åvila hushållningssällskapen,
som ock handhavandet av beviljade anslag till biskötselns
befrämjande samt av visst bidrag för det praktiska handhavandet av
bisjukdomars bekämpande. Nämnda medel borde av praktiska skäl sammanföras
till ett anslag å belopp, som motsvarade hälften av förbundets
omkostnader för undervisnings- och upplysningsändamål samt för sjukdomars
bekämpande. Riksförbundets och dess lokalavdelningars egna utgifter
hade under år 1937 uppgått till nära 18,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om
bifall till de av styrelsen i omförmälda utlåtande den 11 april 1940 framlagda
förslagen samt anfört, att anslaget med hänsyn till det statsfinansiella
läget syntes böra för nästa budgetår begränsas till 10,000 kronor.

En omläggning på sätt i det föregående ifrågasatts av den med statsmedel
understödda verksamheten bör enligt min mening icke genomföras,
förrän de ekonomiska konsekvenserna för statsverket av omläggningen ytterligare
klarlagts. Av statsfinansiella skäl torde förevarande anslag även för
nästa budgetår böra begränsas till 5,000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Biskötselns befrämjande för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ........................ kronor 5,000.

Nionde huvudtiteln.

F. Veterinärväsendet m. m.

[61.] 1. Veterinärhögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 438,200 kronor. Kungl. Maj:t har
fastställt dels den 13 april 1939 personalförteckning för veterinärhögskolan
(statsliggaren sid. 611), dels ock den 12 april 1940 följande avlöningsstat för
högskolan:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 170,300

Anm. Från förestående anslagspost skall utgå jämväl ersättning för uppehållande
av den del av rektors undervisningsskyldighet, från vilken han
med hänsyn till rektorsgöromålen befrias.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .......................................... »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 169,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 15,025 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »

Summa kronor 438,200.

Styrelsen för veterinärhögskolan har gjort framställning angående medelsbehovet
för avlöningar vid högskolan under nästa budgetår dels i skrivelse
den 25 juli 1940, dels ock i en den 24 oktober 1940 dagtecknad promemoria,
vilken upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag framlagda
propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna
civilförvaltningens myndigheter. I enlighet med grunder, som angivas
i nämnda av riksdagen sedermera behandlade proposition, har anslagsbehovet
beräknats till 478,400 kronor. Angående beräkningen av de särskilda
anslagsposterna må nämnas följande.

Det beräknade medelsbehovet, 478,400 kronor, fördelar sig med 174,600
kronor å posten avlöningar till ordinarie tjänstemän, 51,400 kronor å posten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 197,900 kronor
å posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt 54,500 kronor
å posten rörligt tillägg.

Vid beräkningen av ordinarieposten, varunder jämväl inräknats
ersättning till rektors undervisningsvikarie ävensom i runt tal 660 kronor för
vikariatsersättningar vid militärinkallelser och sjukdom, har i anslutning
till under innevarande budgetår gällande ordning (_se IX H. T. 1940, sid. 108)
förutsatts, att professorn vid högskolan A. Hjärre under tjänstledighet från
professorst jönsten för uppehållande av befattning såsom föreståndare för statens
veterinärbakteriologiska anstalt skall från ifrågavarande anslag äga
uppbära nettolön i lönegrad A 30: 33 minskad med B-avdrag.

49,775

184,825

33,300

Nionde huvudtiteln.

partements

chefen.

Under ar vo despost en har upptagits oförändrat belopp av 49,775
kronor tor tillgodoseende av de ändamål, för vilka motsvarande post i gällande
avlöningsstat är avsedd, nämligen för arvoden till rektor å 1,500 kronor,
sekreterare hos styrelsen å 1,800 kronor, sekreterare hos lärarkollegiet
å 1,200 kronor, syssloman å 5,000 kronor, bibliotekarie å 3,000 kronor, en
var av 7 assistenter å 4,500 kronor, speciallärare i tuberkulosdiagnostik å

3,000 kronor samt lärare i läkemedelsekonomi å 150 kronor ävensom för ersättning
till vikarier för assistenter under semester ett belopp av 2,625 kronor.
Vidare har under posten uppförts ett belopp av 1,625 kronor för ersättning
till vikarier för här avsedda befattningshavare vid militärinkallelser
och sjukdom. Härvid bar å ena sidan icke beräknats ersättning till en assistent,
vilken vikarierar å extra ordinarie befattning, men å andra sidan ifrågavarande
assistentarvode förutsatts skola uppbäras av en tillförordnad assistent.

Under i cke-ordinarieposten lia beräknats i runt tal dels 177,630
kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän, dels 8,960
kronor för vikariatsersättningar under befattningshavares tjänstledighet, dels

3,100 kronor för vikariatsersättningar vid militärinkallelser och sjukdom,
dels 300 kronor för vikariatsersättning motsvarande ersättning vid förordnande
att bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman, tillhörande
högre lönegrad, dels 6,900 kronor för ersättning åt tillfälligt anställd personal,
dels ock 1,000 kronor för särskild gottgörelse för tillsyn av ämbetslokaler
och städning samt förrådsbiträde.

Posten rörligt tillägg har slutligen beräknats under antagande att
dylikt tillägg kommer att utgå efter 15 procent.

Beträffande beräkningen av medelsbebovet under nästa budgetår för avlöningar
vid veterinärhögskolan vill jag till en början framhålla, att de för vikariatsersättningar
beräknade beloppen synas mig kunna avsevärt minskas.
Jag förutsätter nämligen, dels att en av det nuvarande statsfinansiella läget
betingad sträng begränsning iakttages i fråga om meddelandet av vikariatsförordnanden,
dels att vissa belopp bli tillgängliga för ifrågavarande ändamål
genom befattningshavares tjänstledighet med avdrag å lönen, dels ock
att anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, för nästa budgetår bör upptagas förslagsvis. I följd härav torde minskningar
i förhållande till vad som föreslagits höra ske med 300 kronor å posten
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 1,000 kronor å posten arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, samt 2,800 kronor å posten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Vidare vill jag föreslå, att
det särskilda arvodet till rektors undervisningsvikarie, vilket hittills utgått
från posten avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, framdeles bestrides
från arvodesposten. Ifrågavarande arvode, som för närvarande utgör 1,000
kronor, synes för nästa budgetår böra bestämmas till 1,100 kronor. För närvarande
utgår dyrtidstillägg (enligt för nyreglerade verk gällande grunder) å
arvodena till sysslomannen samt 7 assistenter. I anslutning till vad chefen
för finansdepartementet anför vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor förordar jag, att en avveckling av dyrtidstilläggen å nämnda
arvoden sker från och med den 1 juli 1941. I detta syfte torde arvodena böra
uppräknas, sysslomannens arvode från 5,000 till 6,300 kronor samt assistent -

Nionde huvudtiteln.

arvodena från 4,500 till 5,600 kronor. Kostnadsökningen under avlöningsanslaget
för nu angivna arvodesreglering uppgår till 9,000 kronor. Vid inträffande
vakans å någon av ifrågavarande arvodesbefattningar torde såväl frågan
om befattningens återbesättande som i förekommande fall frågan om arvodets
storlek böra av veterinärhögskolans styrelse underställas Kungl. Maj:ts
prövning.

Med beaktande av vad jag i det föregående anfört böra posterna avlöningar
till ordinarie tjänstemän samt arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, upptagas med (174,600 — 300 — 1,000 =) 173,300 kronor
respektive (51,400—-1,000 + 1,100 + 9,000=) 60,500 kronor. Vad angår
posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vill det synas som
om tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser leder till att medelsbehovet
för avlöningar till extra ordinarie och extra personal behöver upptagas
med ett omkring 900 kronor högre belopp än det för ändamålet beräknade.
Denna anslagspost bör sålunda uppföras med (197,900—2,800 + 900=)

196,000 kronor. Slutligen torde posten rörligt tillägg i enlighet med högskolestyrelsens
förslag böra beräknas till 54,500 kronor.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för avlöningar vid veterinärhögskolan
skulle alltså utgöra (173,300 + 60,500 + 196,000 + 54,500 =) 484,300 kronor.
Höjningen med 46,100 kronor i förhållande till medelsanvisningen för
innevarande budgetår är huvudsakligen föranledd av det rörliga tilläggets
stegring, uppräkningen av vissa arvoden i samband med dyrtidstilläggets avveckling
samt den omständigheten att ordinarieposten för närvarande understiger
den verkliga belastningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 173,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 60,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 196,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 54,500

Summa kronor 484,300;

2) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 484,300.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[62.] 2. Veterinärhögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta an slag

är för innevarande budgetår uppfört med 70,000 kronor. Kungl. Maj:t
har den 12 april 1940 fastställt omkostnadsstat för veterinärhögskolan samt
stat för högskolans rörelse (statsliggaren sid. 612).

I den under närmast föregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt örn oförändrat anslag
av 70,000 kronor för nästa budgetår. Å ena sidan räknas med bortfallandet
av en engångsutgift till inköp av laboratorieutrustning å 3,350 kronor. Å
andra sidan ha i det äskade anslagsbeloppet inräknats dels i runt tal 1,850
kronor för sjukvård m. m., dels 405 kronor till inköp av en paraffinugn för
patologisk-anatomiska avdelningen, dels ock 1,095 kronor till inköp av ett
arbetsmikroskop för hygieniska avdelningen.

Jag anser mig med hänsyn till det nuvarande läget böra förorda, att ifrågavarande
omkostnadsanslag för nästa budgetår nedsättes till 68,500 kronor.
Därest så kan ske inom angivna kostnadsram, synes intet vara att erinra mot
att anslaget tages i anspråk för anskaffande av en paraffinugn och ett arbetsmikroskop.
Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att fastställa stat för anslagets användning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Veterinär högskolan: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 68,500.

[63.] 3. Veterinärhögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 40,000 kronor. I fråga örn
anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 613.

I skrivelse den 25 juli 1940 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt,
att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med ett till 40,450 kronor förhöjt
belopp. Beträffande den föreslagna höjningen må anföras följande.

Efter framställning av styrelsen för högskolan beviljade 1925 års riksdag

5,000 kronor till utgivande av meddelanden från högskolans olika institutioner.
Därefter har årligen beviljats medel för ändamålet, för tiden från och
med budgetåret 1937/38 med 5,050 kronor. På framställning av styrelsen medgav
Kungl. Majit den 14 mars 1930, att ifrågavarande anslagspost finge användas
jämväl till understödjande i allmänhet av vetenskapliga forskningsarbeten,
som styrelsen ansåge vara av den betydelse för den veterinära vetenskapens
utveckling, att de vore förtjänta av understöd.

Högskolestyrelsen har nu, med anledning av förslag av lärarkollegiet vid
högskolan, hemställt om höjning av nämnda anslagspost med 450 kronor till

5,500 kronor för beredande av möjlighet att därifrån bestrida vissa resekostnader,
föranledda av vetenskaplig forskning i tjänsten. Styrelsen har därvid
framhållit, att det vid åtskilliga tillfällen visat sig synnerligen önskvärt att ha
tillgång till medel för att tillgodose det trängande behovet av resor för arbete,
sammanhängande med pågående vetenskaplig forskning i tjänsten.

Nionde huvudtiteln.

Högskolestyrelsens förslag om anvisande av ytterligare 450 kronor för ut- Dep^^nts''
givande av meddelanden kan jag icke biträda. Av statsfinansiella hänsyn
torde det i stället vara nödvändigt att för nästa budgetår begränsa medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag till 38,000 kronor. Sedan riksdagen
beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag
av högskolestyrelsen meddela erforderliga föreskrifter örn anslagets disposition.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Veterinärhögskolan: Materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 38,000.

[64.] 4. Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högsko lans

bibliotek, reservationsanslag Detta anslag är för innevarande budgetår
uppfört med 5,000 kronor.

I skrivelse den 25 juli 1940 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt
om oförändrat anslag.

För nästa budgetår synes detta anslag kunna nedsättas till 4,500 kronor. Departement*.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen c ee"''

att till Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 4,500.

[65.] 5. Veterinärhögskolan: Stipendier. Detta anslag är för inneva rande

budgetår uppfört med 5,000 kronor.

I skrivelse den 25 juli 1940 har styrelsen för veterinårhögskolan hemställt,
att anslaget måtte uppföras med oförändrat belopp för nästa budgetår.

Medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål torde för nästa budgetår Departementsböra
begränsas till 4,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte r /en''
föreslå riksdagen

att till Veterinärhögskolan: Stipendier för budgetåret 1941/

42 anvisa ett anslag av .................. kronor 4,000.

[66.] 6. Veterinärinrättningen i Skara. Detta anslag är för inneva rande

budgetår uppfört med 11,500 kronor. Beträffande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 614.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen, med överlämnande
av en framställning i ämnet från styrelsen för veterinärinrättningen, innehållande
bland annat förslag till ny stat för inrättningen, hemställt, att anslaget
måtte för nästa budgetår höjas nied 4,300 kronor lill 15,800 kronor. Rörande
statförslaget samt anslagsberäkningen må nämnas följande.

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Utgifterna lia beräknats till för avlöningar 23,636 kronor och för omkostnader
10,355 kronor, eller tillhopa 33,991 kronor. Efter avdrag av särskilda
uppbördsmedel å 18,105 kronor skulle nettoutgiften sålunda utgöra (33,991 —
18,105 =) i runt tal 15,800 kronor.

Uppställningen av statförslaget överensstämmer med en för innevarande
budgetår föreslagen ny stat, varom hänvisas till IX. H. T. 1940 sid. 102. I förhållande
till de i denna upptagna beloppen innefattar förslaget för nästa budgetår
följande ändringar. Posten dyrtidstillägg har böjts med 732 kronor till

6,000 kronor, medförande höjning med samma belopp av kostnaderna för
avlöningar. Det för omkostnader föreslagna beloppet innebär en höjning med
sammanlagt 1,745 kronor, därav med 200 kronor för skatter och onera samt
försäkringsavgifter, 740 kronor för foder, 320 kronor för skogars och vägars
underhåll samt 485 kronor för diverse omkostnader; för nämnda ändamål lia
sålunda föreslagits poster å respektive 1,900, 1,500, 1,200 och 2,000 kronor.
Uppbördsmedlen, av vilka intressemedlen upptagits med ett 300 kronor högre
belopp än i statförslaget för innevarande budgetår men överskottet av instruktionssmedjans
verksamhet beräknats nedgå med motsvarande belopp,
lia upptagits med samma slutsumma som i statförslaget för innevarande budgetår.
Såsom framgår av IX H. T. 1940 sid. 104 har emellertid vid anvisande
av anslag till inrättningen för innevarande budgetår räknats med uppbördsmedel
till ett 2,000 kronor högre belopp.

Styrelsen för veterinärinrättningen har såsom skäl för anslagshöjningen anfört,
att inrättningen hittills kunnat för täckande av driftsunderskotten anlita
en förefintlig kapitalbehållning utöver donationsfonderna — vilka sistnämnda
inrättningen icke ägde förbruka — men att någon dylik behållning icke numera
funnes att tillgå.

Medicinalstyrelsen har icke haft något att erinra mot statförslaget.

Statskontoret har i remissutlåtande den II september 1940 anfört i huvudsak
följande.

I förslaget har under rubriken särskilda uppbördsmedel posten foderavgifter
uppförts med 4,000 kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår.
Då emellertid samtidigt utgiftsposten för inköp av foder med hänsyn
till de ökade priserna upptagits med ett i förhållande till föregående år fördubblat
belopp och, enligt vad statskontoret under hand inhämtat, inrättningens
styrelse i början av innevarande budgetår ökat avgiften för föda och
foder till sjuka djur, som emottagas till vård vid inrättningen, från tidigare
2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre per dag och djur, synes en höjning avnämnda
uppbördspost vara befogad. Då vidare under nuvarande förhållanden
priset på skogsprodukter med all sannolikhet kan förväntas bli högre än
det, varmed styrelsen räknade i sitt statförslag för innevarande budgetår, synes
en förhöjning böra ske av den till 5,000 kronor upptagna posten diverse inkomster.
Ökningen av dessa båda inkomstposter synes kunna beräknas till
sammanlagt 2,300 kronor. Anslaget till veterinärinrättningen bör till följd
härav för budgetåret 1941/42 kunna upptagas till 13,500 kronor.

Vid anmälan i 1940 års statsverksproposition av frågan örn anslag för budgetåret
1940/41 till veterinärinrättningen yttrade jag i anslutning till ett avstatskontoret
avgivet utlåtande, vari ämbetsverket ifrågasatt det berättigade
i inrättningens bibehållande i dess nuvarande form, att jag i likhet med statskontoret
ansåge, att frågan örn bibehållandet av inrättningen såsom statlig institution
borde göras till föremål för ytterligare överväganden. Sedermera har

Nionde huvudtiteln.

Kungl. Majit genom beslut den 17 maj 1940 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att verkställa utredning och avgiva förslag i frågan. Enligt vad jag inhämtat
kan utredningen icke beräknas vara slutförd vid sådan tid, att proposition
i ämnet kan föreläggas 1941 års riksdag. Anslag till veterinärinrättningen för
nästa budgetår torde i anledning härav böra beräknas med utgångspunkt från
att verksamheten under nämnda budgetår kommer att fortgå på i huvudsak
samma sätt som under innevarande budgetår. I anslutning till vad statskontoret
anfört vill jag förorda, att för ändamålet anvisas 13,500 kronor. Med
hänsyn till ovissheten i fråga om veterinärinrättningens framtida existens och
inriktningen av dess verksamhet torde det icke vara erforderligt, att ny stat
för inrättningen fastställes för nästa budgetår. Jag får alltså hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av......................kronor 13,500.

[67.] 7. Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Avlöningar, förslags anslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 401,000 kronor.
Kungl. Majit bär fastställt dels den 12 maj 1939 personalförteckning för statens
veterinärbakteriologiska anstalt (statsliggaren sid. 615), dels ock den 26
april 1940 följande avlöningsstat för anstalten:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis., kronor 53,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ...----............................... » 57,140

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 243,360

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.........................» 19,300 » 262,660

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ »_28,100

Summa kronor 401,000.

Såsom jag erinrade vid anmälan av frågan om anslag för detta ändamål
under innevarande budgetår (IX H. T. 1940, sid. 104) ha genom Kungl. Majlis
beslut den 11 november 1938 samt den 27 oktober och den 1 december 1939
vidtagits vissa särskilda anordningar beträffande ledningen av statens veterinärbakteriologiska
anstalt under vakans å befattningen såsom föreståndare
för anstalten. De åligganden, som i administrativt hänseende åvila föreståndaren,
lia härvid anförtrotls åt en nämnd å fem av Kungl. Majit utsedda personer,
varjämte åt en av nämndens ledamöter, professorn vid veterinärhögskolan
A. Hjärne, uppdragits att tills vidare fullgöra de arbetsuppgifter, som
enligt av medicinalstyrelsen utfärdad instruktion för nämnden ankomma på
anstaltens föreståndare, ävensom att tjänstgöra såsom sakkunnig vid uppgå -

Nionde huvudtiteln.

rande av ritningar till anstaltens byggnader. Ersättningen i anledning av uppdraget
har bestämts till 500 kronor per år för nämndens ordförande samt till
300 kronor per år för en var av nämndens övriga ledamöter med undantag av
professor Hjärre. Ersättningen till Hjärre utgår dels med belopp, motsvarande
vad han under ledighet från befattningen såsom professor i patologisk anatomi
vid veterinärhögskolan nödgas avstå av sin lön, dels ock med ett så stort belopp,
att honom tillkommande förmåner uppgå till den för tjänsteman i lönegraden
B 1 bestämda avlöningen. Vad härefter angår de åligganden, som åvilat
den förutvarande föreståndaren i fråga om de bakteriologiska och patologiskanatomiska
laboratorierna vid anstalten, har Kungl. Maj:t förordnat laboratorn
vid anstaltens tuberkulosavdelning H. V. Hedström att tills vidare såsom
avdelningsföreståndare leda en vid anstalten nybildad diagnostikavdelning,
omfattande nämnda laboratorier och ett parasitologiskt laboratorium, samt
medgivit, att Hedström må under tiden för ifrågavarande förordnande bibehållas
vid det av honom i egenskap av laborator å tuberkuloslaboratoriet uppburna
arvodet av 480 kronor för år. Slutligen har Kungl. Majit förordnat legitimerade
veterinären K. V. Hillermark att tills vidare såsom avdelningsföreståndare
leda anstaltens tuberkulosavdelning samt medgivit, att under förordnandet
må tills vidare utgå ett arvode av 9,000 kronor för år, å vilket belopp
dyrtidstillägg ej må uppbäras. Med hänsyn till ifrågavarande särskilda anordningar
har för innevarande budgetår under den i anstaltens avlöningsstat
upptagna posten grundavlöningar m. m. inräknats dels för ersättning till
nämndens ordförande och ledamöterna med undantag av Hjärre 1,400 kronor,
dels för ersättning till Hjärre 6,700 kronor — i runt tal motsvarande skillnaden
mellan å ena sidan nettolönen i lönegrad B 1 och å andra sidan nettolönen
i lönegrad A 30, minskad med B-avdrag — dels ock för ersättning till en
avdelningsföreståndare 9,000 kronor.

På sätt jag vidare erinrade i samband med frågan om avlöningsanslag för
innevarande budgetår till statens veterinärbakteriologiska anstalt ha tillkallade
utredningsmän med uppdrag att inom jordbruksdepartementet biträda
med utredning angående organiserandet av verksamheten vid anstalten med
skrivelse den 17 juni 1939 överlämnat betänkande med förslag i ämnet. Betänkandet
har varit föremål för remiss till ett flertal myndigheter och sammanslutningar.
Jag anförde i nämnda sammanhang, att jag fann frågan om
omorganisation av verksamheten vid anstalten vara av den betydelse, att den
borde göras till föremål för ytterligare överväganden, innan förslag i ämnet
förelädes riksdagen.

I skrivelse den 13 september 1940 bär medicinalstyrelsen, med överlämnande
av framställning i ämnet från statens veterinärbakteriologiska anstalts
nämnd, gjort hemställan angående medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår. I en den 5 november 1940 dagtecknad promemoria,
som upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag
framlagda, sedermera av riksdagen behandlade propositionen nr 35, har
medicinalstyrelsen, under åberopande av inom anstalten gjorda beräk -

Nionde huvudtiteln.

ningar, funnit medelsbehovet vid tillämpning av i propositionen angivna grunder
böra beräknas till 421,000 kronor. Beträffande innehållet i berörda handlingar
må i övrigt nämnas följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 421,000 kronor, avse 58,000 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 65,000 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 262,000 kronor avlöningar till övrig ickeordinarie
personal samt 36,000 kronor rörligt tillägg.

Det under ordinarieposten beräknade beloppet avser avlöningar
för de å gällande personalförteckning upptagna ordinarie tjänsterna med undantag
av dels befattningen såsom föreståndare, dels en kontor sbiträdesbef att -ning, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1940 tills vidare skall hållas
obesatt i avvaktan på anstaltens omorganisation, dels ock en kontorsbiträdesbefattning,
vars innehavare uppehåller extra ordinarie befattning i högre lönegrad.

Under arvodesposten ha liksom för innevarande budgetår till arvoden
beräknats tillhopa 57,140 kronor, nämligen arvoden å 480 kronor till en
var av laboratorerna vid diagnostiska, serologiska och kastsjukelaboratorierna,
å 6,500 kronor till en var av 5 assistenter och å 4,500 kronor till en var av
3 assistenter ävensom arvoden å respektive 4,000, 3,000 och 2,700 kronor till
serumkontrollant, kemist och redogörare. Därjämte ha under posten upptagits
7,860 kronor för vikariatsersättningar vid förordnanden å högre befattning
samt till vikarier för här avsedda befattningshavare.

Under icke-ordinarieposten ha beräknats i runt tal dels 160,900
kronor för avlöning till extra ordinarie befattningshavare, dels 19,900 kronor
för avlöning till extra befattningshavare, dels 8,600 kronor för ersättning till
anstaltens nämnd, dels 63,600 kronor för ersättning åt tillfälligt anställd personal,
dels 7,000 kronor för vikariatsersättningar, dels ock 2,000 kronor för
övertidsersättning m. m. Av det för ersättning till anstaltens nämnd upptagna
beloppet avse sammanlagt 1,400 kronor ersättning till nämndens ordförande
och ledamöterna med undantag av den tillförordnade föreståndaren, professorn
Hjärre samt 7,200 kronor ersättning till Hjärre. Sistnämnda belopp
är beräknat att motsvara summan av å ena sidan B-avdrag i lönegrad A 30
jämte därå belöpande rörligt tillägg och å andra sidan skillnaden mellan nettolönerna
i lönegraderna B 1 och A 30.

Slutligen må nämnas, att det för rörligt tillägg äskade beloppet beräknats
under antagande att dylikt tillägg kommer att utgå efter 15 procent.

De ändamål, för vilka medel äskats för nästa budgetår, överensstämma
med dem, för vilka anslaget för innevarande budgetår är avsett, med undantag
av att i det under icke-ordinarieposten upptagna beloppet för ersättning
till tillfälligt anställd personal inräknats 10,800 kronor för arvoden åt 4 hästskötare.
I detta sammanhang må vidare nämnas, att medicinalstyrelsen ansett
att indragning av anstaltens nämnd numera skulle kunna ske utan större
olägenhet samt erinrat, att anslaget under förutsättning härav kunde nedsättas
med 1,400 kronor.

Då en omorganisation av statens veterinärbakteriologiska anstalt icke synes Departementsböra
genomföras i det nuvarande statsfinansiella läget, torde en tillämpning chcfeni
viss omfattning av gällande dispositioner med avseende å anstaltens ledning
vara påkallad jämväl under nästa budgetår. I enlighet med vad medicinalstyrelsen
framhållit synes det emellertid numera möjligt att tillämpa
en enklare form för anstaltens administrativa ledning i avbidan på ställningstagandet
till omorganisationsförslaget genom att den nuvarande anstalts -

Nionde huvudtiteln.

nämnden upphör att fungera och dess åligganden i huvudsak anförtros åt
den tillförordnade anstaltsföreståndaren. Härigenom skulle vinnas en besparing
av 1,400 kronor. Jag torde senare i annat sammanhang få för Kungl.
Maj:t anmäla frågan om de ändringar i anstaltens ledning, som må finnas
erforderliga.

Vad härefter angår det beräknade medelsbehovet för avlöningar vid anstalten
under nästa budgetår bör posten avlöningar till ordinarie tjänstemän i enlighet
med förslaget upptagas med 58,000 kronor. Posten arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken med inräknande av
7,860 kronor för vikariatsersättning föreslagits till 65,000 kronor, synes under
förutsättning att vikariatsförordnanden i görligaste mån begränsas kunna
nedsättas med 3,000 kronor. Jag förutsätter härvid, att posten uppföres förslagsvis.
I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört förordar
jag emellertid vidare, att en avveckling av dyrtidstilläggen å de under arvodesposten
upptagna 8 assistentarvodena sker från och med den 1 juli 1941.
I sådant syfte torde arvodena böra uppräknas, 5 assistentarvoden från 6,500
till 8,100 kronor och 3 assistentarvoden från 4,500 till 5,600 kronor. Uppräkningen
skulle medföra en kostnadsökning under avlöningsanslaget av

11,300 kronor. Härjämte synas de assistenter, vilka vid utgången av innevarande
budgetår äro berättigade till barntillägg för före den 1 april 1941 födda
harn, böra övergångsvis komma i åtnjutande av särskilda arvodestillägg, bestämda
på sådant sätt, att de vid varje tidpunkt motsvara vad som enligt nu
gällande grunder skulle ha utgått i barntillägg för samma barn. Närmare
föreskrifter härom torde i sinom tid få utfärdas av Kungl. Maj:t. De barntilläggen
motsvarande arvodesbeloppen, vilka kunna beräknas till i runt tal
900 kronor, böra liksom arvodena bestridas från arvodesposten. Denna torde
med hänsyn till det anförda böra upptagas med (65,000—3,000 + 11,300

900 =) 74,200 kronor. Vid inträffande vakans å någon av ifrågavarande
assistentbefattningar bör såväl frågan om befattningens återbesättande som i
förekommande fall frågan örn arvodets storlek underställas Kungl. Maj:ts
prövning.

Under den till 262,000 kronor föreslagna posten avlöningar till övrig ickeordinarie
personal har bland annat beräknats ett belopp av 10,800 kronor
för anställande av 4 hästskötare. Utan att i och för sig lia något att erinra
mot nämnda åtgärd, vilken kan vara behövlig under nuvarande förhållanden,
anser jag mig icke kunna tillstyrka, att posten i anledning därav höjes
med mera än 5,400 kronor. Pa grund härav och till följd av indragningen
av anstaltsnämnden skulle minskning å posten ske med (5,400 + 1,400=)
6,800 kronor. Då 1940 års urtima riksdag i anledning av propositionen nr 65
angående reglering av vissa arvoden m. m. medgivit att arvodet till den tillförordnade
föreståndaren för anstaltens tuberkulosavdelning under innevarande
budgetår må utgå med ett från 9,000 till 9,800 kronor förhöjt belopp, torde
emellertid å posten böra tilläggas 800 kronor. För avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal skulle i enlighet härmed för nästa budgetår be -

Nionde huvudtiteln.

hova avses ett belopp av (262,000 — 6,800 + 800 =) 256,000 kronor. Slutligen
torde posten rörligt tillägg i överensstämmelse med anslagsäskandet böra
upptagas med 36,000 kronor.

Anslagsbehovet för nästa budgetår till avlöningar vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt skulle alltså utgöra (58,000 + 74,200 + 256,000 +

36,000 =) 424,200 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår innebär en höjning med 23,200 kronor. Anslagshöjningen
är i huvudsak föranledd — förutom av uppräkningen av 8 assistentarvoden i
samband med dyrtidstilläggets avveckling — av beräknad utgiftsstegring för
rörligt tillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 58,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 74,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis .................. » 256,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 36,000

Summa kronor 424,200;

2) till Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 424,200.

[68.] 8. Statens vctcrinärbakteriologiska anstalt: Omkostnader, för slagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 260,000
kronor. Kungl. Majit bar den 26 april 1940 fastställt omkostnadsstat för
statens veterinärbakteriologiska anstalt (statsliggaren sid. 616).

I den under föregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har medicinalstyrelsen, med överlämnande av framställningar i ämnet från
statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd, hemställt, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 251,000 kronor, vilket
i förhållande till medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en minskning
med 9,000 kronor. Angående beräkningen av medelsbehovet må nämnas
följande.

I förhållande till de för innevarande budgetår upptagna beloppen ha
följande poster beräknats minskade, nämligen reseersättningar med 2,000

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

till 1,000 kronor, övriga expenser med 1,000 till 15,000 kronor, inventarier
och apparatur med 5,000 till 30,000 kronor, inköp och underhåll av laboratoriedjur
med 10,000 till 70,000 kronor, samt diverse utgifter med 4,000
till 24,000 kronor. Minskningarna uppgå till sammanlagt 22,000 kronor. A
andra sidan lia posterna lokalhyra och förbrukningsmaterialier föreslagits
höjda med 2,000 respektive 9,000 kronor till 6,000 och 84,000 kronor. Därjämte
ha upptagits två nya poster, vardera å 1,000 kronor, den ena —
varom förslag framställts i anledning av den för 1940 års urtima riksdag
framlagda, av riksdagen sedermera behandlade propositionen nr 35 — till
bestridande av utgifter för sjukvård m. m. och den andra till bestridande av
kostnader för tjänstedräkter. Utgifterna för omförmälda båda ändamål samt
ökningarna å nu befintliga poster uppgå till sammanlagt (1,000 + 1,000 +

2.000 + 9,000=) 13,000 kronor. Under posterna bränsle, lyse och vatten
samt omkostnader för Sätra lantbruk lia upptagits oförändrade belopp av

16.000 respektive 3,000 kronor. I fråga örn posterna lokalhyra och förbrukningsmaterialier
har framhållits, att den förra vore beroende på antalet
vid anstalten befintliga serumhästar och att den senare vore praktiskt
taget helt avhängig av omfattningen av till anstalten insänt material.

Mot medicinalstyrelsens beräkning av medelsbehovet till omkostnader vid
veterinärbakteriologiska anstalten under nästa budgetår har jag icke något
annat att erinra än att uppkommande utgiftsbehov för sjukvård m. m., för
vilket ändamål bör å omkostnadsstaten upptagas en förslagsvis betecknad
post, synes kunna tillgodoses inom en anslagsram av 250,000 kronor. Vad
beträffar fördelningen av nämnda belopp å de olika anslagsändamålen
torde det få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan,
fastställa omkostnadsstat för anstalten. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 250,000.

[69.] 9. Veterinärstaten: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 1,730,600 kronor. Kungl. Majit har
för veterinärstaten fastställt dels den 9 juni 1939 personalförteckning (statsliggaren
sid. 617), dels ock den 26 april 1940 följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 1,560,100

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis . . » 7,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................ 9 13,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 9_150,000

Summa kronor 1,730,600.

I skrivelse den 7 september 1940 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.
Härefter har styrelsen i en den 5 november 1940 dagtecknad promemoria,

Nionde huvudtiteln.

vilken upprättats i anledning av den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna
civilförvaltningens myndigheter, beräknat medelsbehovet till 2,029,900
kronor. Angående innehållet i nämnda handlingar må i övrigt anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 2,029,900 kronor, avse 1,614,800 kronor
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 18,500 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 150,000 kronor avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal samt 246,600 kronor rörligt tillägg.

Under ordinarieposten lia beräknats 1,603,200 kronor för löner
enligt löneplan, därav i runt tal 185,800 kronor till 24 länsveterinärer å ordinarie
stat, 7,000 kronor till 1 länsveterinär (i Dalarnas övre länsveterinärdistrikt)
å övergångsstat samt 1,410,400 kronor till 255 distriktsveterinärer å
ordinarie stat. Härvid lia medel icke beräknats för dels en av riksdagen beviljad
ny distriktsveterinärtjänst, vilken ännu ej tillsatts, dels distriktsveterinärtjänsterna
i Skara veterinärinrättnings och Mora distrikt, vilka tills vidare
hållas vakanta, dels ock distriktsveterinärtjänsterna i Vadstena och Mariefreds
distrikt, vilka distrikt äro avsedda att indragas under år 1941. Vidare
lia under ordinarieposten beräknats 6,100 kronor för kallortstillägg och

5,500 kronor för vikariatsersättningar. Av det under arvodesposten
upptagna beloppet, 18,500 kronor, avse 13,500 kronor arvoden å 1,350 kronor
till en var av 10 civila veterinärstipendiater samt 5,000 kronor vikariatersättningar.
Den med 150,000 kronor upptagna icke-ordinarieposten
är avsedd uteslutande för vikariatsersättningar till tillfälligt anställd personal.

Slutligen må nämnas, att posten rörligt tillägg beräknats under antagande
att dylikt tillägg kommer att utgå efter 15 procent.

I förut omförmälda promemoria har medicinalstyrelsen anfört, att styrelsen
ansåge det mest praktiskt att all ersättning vid vikariat å ordinarie
tjänster bestredes från en och samma anslagspost, oavsett vilken ställning
vikarien hade. Vikariatsersättning vid förordnande inom veterinärstaten utginge
nämligen, oberoende av vem som förordnades, i form av arvode och
utbetalades alltid mot särskild räkning.

Vad först angår uppställningen av ny avlöningsstat för veterinärstaten sy- Departement*-nas mig icke tillräckliga skäl föreligga för att i detta fall göra någon avvi- 6 /en‘
kelse från de allmänna principer för uppställningen av avlöningsstaterna för
allmänna civilförvaltningens myndigheter, som äro avsedda att komma till
tillämpning från och med nästa budgetår. I enlighet härmed torde förekommande
vikariatsersättningar böra bestridas, i vad de tillkomma ordinarie
tjänstemän samt civila veterinärstipendiater tran posten avlöningar till ordinarie
tjänstemän respektive posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, samt eljest från en förslagsvis beräknad icke-ordinariepost,
förbunden med villkoret att den får användas endast för vikariatskostnader.

I fråga örn medelsbehovet för avlöningar vid veterinärstaten under nästa
budgetår vill jag erinra, att enligt de nya grunderna för beräkning av olika
anslagsposter dessa böra upptagas med belopp som i möjligaste mån ansluta
sig till den beräknade medelsåtgången. Hänsyn bör härvid jämväl tagas till

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. i sami. Nr 1. Del. 12. 1

Nionde huvudtiteln.

sådana besparingar, som kunna väntas uppkomma genom löneavdrag vid
tjänstledigheter av olika slag samt genom att tjänst uppehälles av vikarie
i avvaktan å dess återbesättande. Med beaktande av vad sålunda sagts vill
jag förorda, att posten avlöningar till ordinarie tjänstemän upptages med

1.570.000 kronor. 1 fråga örn posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, anser jag mig böra med hänsyn till den rådande
budgetära situationen föreslå, att antalet arvoden till civila veterinärstipendiater
för nästa budgetår begränsas till 8 samt att posten — som torde böra
angivas förslagsvis — efter någon minskning i övrigt upptages med 15,000
kronor. För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal synes böra beräknas
ett belopp av 125,000 kronor. Slutligen torde posten rörligt tillägg böra uppföras
med 235,500 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle anslaget till avlöningar
vid veterinärstaten behöva för nästa budgetår uppföras med (1,570,000 +

15.000 + 125,000 + 235,500 =) 1,945,500 kronor. Med hänsyn till å ena sidan
indragningen av Mariefreds och Vadstena veterinärdistrikt och å andra sidan
den av riksdagen beviljade nya distriktsveterinärtjänsten torde ny personalförteckning
för veterinärstaten böra fastställas, upptagande 24 länsveterinäroch
258 distriktsveterinärtjänster å ordinarie stat samt 1 länsveterinärtjänst
å övergångsstat. Jag förutsätter emellertid, att, förutom distriktsveterinärtjänsterna
i Skara veterinärinrättnings och Mora distrikt, även den nya
tjänsten hålles vakant tills vidare.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) för veterinärstaten fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

24 länsveterinärer .............................. A 22

258 distriktsveterinärer, lön enligt löneplan F ...... —

Tjänsteman å övergångsstat.

1 länsveterinär (i Dalarnas övre länsveterinärdistrikt)
.....................................A 20;

2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1,570,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . »

15,000

Nionde huvudtiteln.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis ................ kronor 125,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 235,500

Summa kronor 1,945,500;

3) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 1,945,500.

[70.] 10. Veterinärstaten: Omkostnader, förslagsanslag. För innevaran de

budgetår är till Veterinärstaten: Reseersättningar anvisat ett förslagsanslag
av 20,000 kronor. Beträffande bestämmelserna angående anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 619.

I den under föregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag
å 28,650 kronor till omkostnader vid veterinärstaten. Härvid har för reseersättningar
beräknats oförändrat belopp av 20,000 kronor samt för bestridande
i enlighet med grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag
behandlade propositionen nr 35, av kostnader för sjukvård m. m. ett belopp
av 8,650 kronor.

Ifrågavarande anslag, vilket på sätt medicinalstyrelsen föreslagit från och Departtnunt»-med budgetåret 1941/42 bör benämnas Veterinärstaten: Omkostnader, torde
för sagda budgetår böra uppföras med 28,000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Veterinärstaten: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av................kronor 28,000.

[71.] 11. Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjuk domar:

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Detta anslag är för
innevarande budgetår uppfört med 3,100 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen hemställt om oförändrat
anslag för nästa budgetår.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t DeparUmtniemåtte
föreslå riksdagen chejem.

att till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................. kronor 3,100.

100

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[72.] 12. Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjuk domar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslagsanslag. För innevarande
budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört ett förslagsanslag
av 1,700,000 kronor. Beträffande bestämmelser rörande anslagets användning
hänvisas lill statsliggaren sid. 620.

I skrivelse den 31 augusti har medicinalstyrelsen rörande anslagsbehovet
för budgetåret 1941/42 anfört i huvudsak följande.

För budgetåret 1939/40 anvisades för ändamålet ett förslagsanslag av

2,000,000 kronor. Enligt medicinalstyrelsens räkenskaper förbrukades under
sagda år 2,047,430 kronor 49 öre, vadan anslaget överskridits med 47,430
kronor 49 öre. Överskridandet synes bero på den starkt ökade anslutningen
till den statliga kontrollen med tuberkulin. Sålunda undersöktes år 1939 med
tuberkulin 909,835 nötkreatur mot 673,572 år 1938.

Anslutningen till bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig form har däremot
under året icke ökat utan visar en mindre nedgång. Den 31 december
1938 stodo 253,842 djur under klinisk kontroll mot 252,855 den 31 december
1939. Ersättningen för nedslaktade smittfarliga djur utgjorde 488,487
kronor 80 öre år 1938 och 459,002 kronor 60 öre år 1939.

Genom Kungl. Maj:ts förordning av den 10 maj 1940 (nr 373) angående
bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom vissa områden lia förutsättningar
skapats för nedbringandet av kostnaderna för luberkulosbekämpandet,
dock först sedan den på fyra år uppdelade utrensningsaktionen
inom de tuberkulosfria områdena blivit genomförd.

För innevarande budgetår har på grund av den relativa brist på veterinärer,
som till följd av militära inkallelser väntats inträda, beräknats en minskning
av kostnaderna för det kliniska turberkulosbekämpandet med 150,000
kronor. För den händelse sådana inkallelser icke skulle komma att äga rum
under budgetåret 1941/42, bör det nuvarande anslaget ökas med motsvarande
belopp, varför till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen för budgetåret
1941/42 synes böra äskas ett förslagsanslag av 1,850,000 kronor.

Kungl. Majit har den 28 april 1939 uppdragit åt medicinalstyrelsen och
lantbruksstyrelsen att gemensamt verkställa utredning rörande ändring av
bestämmelserna angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos
hos nötkreatur. Enligt vad jag inhämtat torde återstående delar av ifrågavarande
uppdrag vara slutförda inom sådan tid, att förslag i ämnet kunna
föreläggas 1941 års riksdag. Genom dessa förslag lära vissa besparingar å kostnaderna
för bekämpandet kunna ifrågakomma. Förevarande anslag torde därför
för nästa budgetår endast böra upptagas med beräknat belopp. Därest förefintliga
möjligheter till besparingar i olika hänseenden utan att äventyra bekämpandets
effektivitet tillvaratagas, synes mig anslaget böra kunna hållas
inom en ram av 1,700,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................. kronor 1,700,000.

Nionde huvudtiteln.

101

[73.] 13. Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurs sjukdomar:

Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen, förslagsanslag.
För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett förslagsanslag
av 70,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 621.

I skrivelse den 7 september 1940 har medicinalstyrelsen föreslagit, att
medelsanvisningen för budgetåret 1941/42 nedsättes till 50,000 kronor. Härvid
har styrelsen utgått från att de faktorer (framförallt veterinärernas inkallelser
till militärtjänstgöring), som bidragit till att hålla belastningen å
anslaget nere under budgetåret 1939/40 ■—- medelsåtgången uppgick endast
till 23,854 kronor —■ i viss utsträcknig komme att göra sig gällande även
under nästa budgetår.

Medicinalstyrelsen bar sedermera i skrivelse den 2 december 1940 hemställt,
att från det för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget måtte få anvisas
erforderliga medel för verkställande av vissa blodprovsundersökningar
vid en del slakterier för utrönande av förekomsten av smittsam kastning.

Enligt medicinalstyrelsens förslag skulle överenskommelse träffas om dylika
undersökningar med veterinär vid vederbörande slakteri. För varje blodprovtagning
skulle till veterinärerna utgå en ersättning av 25 öre.

Medicinalstyrelsens anslagsäskande för nästa budgetår kan jag biträda. DepartementsDet
av styrelsen framförda förslaget om vissa blodprovsundersökningar vid chefen.
slakterierna för utrönande av förekomsten av smittsam kastning synes böra
försöksvis prövas. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde
av ifrågavarande anslag få disponeras för ändamålet erforderliga medel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte •
föreslå riksdagen

att till Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam kastning hos
nötkreaturen för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 50,000.

[74.] 14. Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjuk domar:

Kontroll å uppvärmning av till krcatursföda avsedd mjölk m. m,

förslagsanslag. För detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats
ett förslagsanslag av 1,000 kronor. Beträffande gällande bestämmelser rörande
anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 621.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1940 hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte upptagas med 1,500 kronor.

Medclsåtgången å anslaget bar under budgetåren 1937/38—1939/40 upp- Depariementegåtl
till respektive 966, 771 och 1,350 kronor. Med hänsyn härtill torde ine- chefen.
delsanvisningen för budgetåret 1941/42 kunna bestämmas till samma belopp

102

Nionde huvudtiteln.

Diparlementa ch«fcn.

sorn för innevarande budgetår eller 1,000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 1,000.

[75.] 15. Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurs sjukdomar:

Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag. Detta anslag, som
för budgetåret 1939/40 anvisades med 10,000 kronor, är för innevarande
budgetår endast uppförl med ett formellt belopp av 100 kronor. Beträffande
bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 622.

I skrivelse den 7 september 1940 har medicinalstyrelsen hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte upptagas med 20,000 kronor. Styrelsen har
därvid meddelat, att från anslaget utbetalats statsbidrag med omkring
258,900 kronor under budgetåret 1939/40 och med omkring 23,500 kronor
under tiden 1 juli—4 september 1940. Även om anslagsbelastningen under
nämnda lid varit beroende på de onormalt talrika epizootifall (mul- och
klövsjuka samt svinpest), som inträffade under åren 1938 och 1939, borde
enligt styrelsens mening förslagsanslaget för nästa budgetår höjas till 20,000
kronor.

Då de på grund av 1938 och 1939 års epizootier föranledda utgifterna för
statsbidrag till försäkring torde få antagas vara i huvudsak reglerade vid utgången
av innevarande budgetår och det icke är möjligt att nu förutse, vilka
anspråk som under budgetåret 1941/42 kunna komma att ställas på ifrågavarande
anslag — under budgetåren 1929/30—1938/39 behövde inga medel
utanordnas från för ändamålet anvisade anslag — finner jag tillräckliga
skäl saknas för att ifrågavarande anslag för nästa budgetår upptages annorlunda
än med ett formellt belopp av 100 kronor. I enlighet härmed hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.......... kronor 100.

[76.] 16. Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurs sjukdomar:

övriga utgifter, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 100,000 kronor.

Utgifterna från anslaget, vilka växlat för olika budgetår, beroende särskilt
på mul- och klövsjukans större eller mindre utbredning, ha under budget -

Nionde huvudtiteln.

103

åren 1936/37—1939/40 uppgått till i runda tusental kronor respektive

91,000, 34,000, 9,720,000 och 1,864,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen anhållit, att anslaget
även för nästa budgetår måtte uppföras med 100,000 kronor.

De avsevärda utbetalningarna från anslaget under budgetåren 1938/39 och Departements1939/40
ha föranletts främst av den senaste svårartade mul- och klövsjuke- c efen''
epizootin men även i viss mån av den svinpestepizooti, som utbröt i början
av år 1940. För närvarande förekommer icke någon mera svårartad epizooti
inom landet.

Den 30 september 1940 ha de jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 3
februari 1939 tillkallade epizootisakkunniga avgivit betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser angående bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar.
Jag hoppas, att beredningen av detta ärende skall hinna avslutas
inom sådan tid, att förslag i ämnet skola kunna föreläggas 1941 års
riksdag. Medelsbehovet under ifrågavarande anslag synes emellertid ej komma
att påverkas härav. Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det för
närvarande icke är möjligt att avgöra, i vilken omfattning anslaget kan
komma att tagas i anspråk under budgetåret 1941/42, torde anslaget för sagda
budgetår endast böra uppföras med ett formellt belopp av 100,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar: övriga utgifter för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 100,000.

[77.] 17. Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård,

förslagsanslag. För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats
ett förslagsanslag av 90,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 623.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen — under förmälan
att medelsåtgången å anslaget, vilken under budgetåret 1939/40 uppgick till
86,123 kronor, kunde förväntas stiga — hemställt, att anslaget för nästa budgetår
måtte uppföras med ett till 95,000 kronor förhöjt belopp.

Jag bär intet att erinra mot medicinalstyrelsens förslag och hemställer Departementsdärför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen c een''

att till Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 95,000.

104

Nionde huvudtiteln.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[78.] 1. Bidrag till hushållningssällskapen, förslagsanslag. För inneva rande

budgetår är till bidrag till hushållningssällskapen uppfört ett förslagsanslag
av 3,657,300 kronor. Från nämnda anslag skola bestridas statsbidrag
till dels hushållningssällskapens allmänna verksamhet med 2,700,000
kronor, dels avlönande av hos hushållningssällskapen anställda sekreterare,
jordbrukskonsulenter, hemkonsulenter, vandringsrättare och täckdikningsförman
med respektive 178,000, 342,000, 92,300, 192,000 och 36,000 kronor,
dels ock förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden
med 87,000 kronor och till förmedling av lån från jordbrukets maskinlånefond
med 30,000 kronor. I fråga om gällande bestämmelser rörande
användningen av de för omförmälda ändamål avsedda anslagsmedlen hänvisas
till statsliggaren sid. 623—625.

För budgetåret 1941/42 lia beträffande angivna ändamål gjorts följande
framställningar.

Hushållningssällskapens allmänna verksamhet.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att för
nästa budgetår måtte till hushållningssällskapens allmänna verksamhet beräknas
oförändrat belopp 2,700,000 kronor. Styrelsen har i skrivelsen tillika
hemställt, att kungörelsen den 14 december 1934 (nr 603) örn resekostnadsoch
traktamentsersättning åt befattningshavare hos hushållningssällskap
måtte ändras så att vissa av styrelsen angivna förbättringar i traktamentsersättningarna
bleve genomförda.

Statskontoret har i remissutlåtande den 9 oktober 1940 avstyrkt bifall till
lantbruksstyrelsens sistberörda förslag under hänvisning till att de den 30
juni 1939 tillsatta utredningsmännen för verkställande av utredning rörande
hushållningssällskapens organisation komme att till behandling upptaga,
bland annat, frågan om de vid sällskapen anställda befattningshavarnas löneförmåner.
En eventuell revision av resekostnads- och traktamentsersättningarna
till sällskapens befattningshavare borde därför enligt ämbetsverkets
mening anstå i avbidan på resultatet av nämnda utredning.

Jag torde vidare få anmäla, att hushållningssällskapens ombud i skrivelse
den 2 oktober 1940 hemställt, att anslaget till sällskapens allmänna verksamhet
måtte i folkförsörjningens intresse höjas till 2,900,000 kronor eller
samma belopp som utgick för budgetåret 1939/40. I skrivelsen bär framhållits,
att därest ej tillräckliga anslag erhölles, oöverkomliga svårigheter komme
att uppstå för hushållningssällskapen att, utan åsidosättande av särskilt
nu för jordbruksproduktionen erforderliga åtgärder, balansera årets budget
med tillgängliga inkomster. Det vöre, anföra ombuden vidare, icke rimligt

Nionde huvudtiteln.

105

att i denna för folkförsörjningen allvarliga tid av sparsamhetsskäl underlåta
åtgärder, vilka hade betydelse för livsmedelsproduktionens upprätthållande
eller stegring.

Statens livsmedelskommission har den 18 oktober 1940 avgivit remissutlåtande
över berörda skrivelse från hushållningssällskapens ombud. Kommissionen
har tillstyrkt den av ombuden gjorda framställningen samt tillika
anfört i huvudsak följande.

Den nedsättning med 200,000 kronor av anslaget till hushållningssällskapens
allmänna verksamhet, vilken beslutades av 1940 års lagtima riksdag,
har redan visat sig bereda sällskapen betydande svårigheter i deras
strävanden att i önskvärd omfattning uppehålla sin verksamhet. Sålunda
har man flerstädes måst i avsevärd mån begränsa även omedelbart produktionsfrämjande
åtgärder av skilda slag. Dessa svårigheter måste befaras bli
allt större, ju mera det gäller att bygga landets livsmedelsförsörjning på
självhushållning med därav följande ökade krav på det svenska jordbruket
och trädgårdsskötseln. Den företagna anslagsbeskärningen lärer i själva verket
allvarligt äventyra den av myndigheterna nyligen igångsatta verksamheten
i sällskapens regi i syfte att intensifiera eller på ändamålsenligt sätt omlägga
jordbruksproduktionen till tryggande av vår folkförsörjning.

Sekreterare, jordbrukskonsulenter, hemkonsulenter,
vandringsrättare och täckdikningsförman.

I skrivelsen den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
till bidrag för avlönande av ifrågavarande befattningshavare hos hushållningssällskapen
måtte beräknas samma belopp som för innevarande budgetår
eller således respektive 178,000, 342,000, 92,300, 192,000 och 36,000 kronor.
En av Jönköpings läns hushållningssällskap i skrivelse den 24 augusti
1940 gjord framställning örn bidrag till ytterligare två vandringsrättare har
lantbruksstyrelsen under hänvisning till det statsfinansiella läget ansett sig
icke böra förorda.

Förn al tningsbi drag till förmedlare av lån från täckdikning
s lånefonden.

För detta ändamål har lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 16 september
1940 föreslagit en medelsanvisning av 73,000 kronor, vilket innebär en nedsättning
med 14,000 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår
beräknade beloppet. Minskningen sammanhänger med att en nedgång inträtt
i låneverksamheten på området.

Förvaltnings bi drag till förmedling av lån från jordbrukets
maskinlånefon d.

I skrivelsen den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat belopp av 30,000 kronor för detta ändamål.

För budgetåret 1941/42 torde statsbidrag böra beviljas för samma ända- Depariementsmål,
till vilka hittills utgått bidrag. Vad först angår hushållningssällskapens chefen.

106

Nionde huvudtiteln.

allmänna verksamhet anser jag mig med hänsyn till det budgetära läget
böra föreslå, att för denna verksamhet beräknas allenast 2,600,000 kronor
eller ett 100,000 kronor lägre belopp än för innevarande budgetår. Såsom
livsmedelskommissionen antytt anlitas emellertid hushållningssällskapen för
närvarande av kommissionen i syfte att intensifiera eller på ändamålsenligt
sätt omlägga jordbruksproduktionen till tryggande av folkförsörjningen. I
främsta rummet har man härvid avsett att intressera vissa av sällskapens
tjänstemän att ägna arbete åt att direkt eller indirekt vara jordbrukarna behjälpliga
i fråga om åtgärder av omedelbar betydelse i nyssberörda avseende.
Uppenbarligen kommer denna för sällskapen i viss mån nya verksamhet
att medföra vissa kostnader, som sällskapen icke utan ytterligare bidrag
av statsmedel kunna bära. För detta ändamål erforderliga medel torde
emellertid icke böra upptagas under förevarande anslag utan lämpligen böra
anvisas å ett särskilt för ändamålet uppfört reservationsanslag. Ett belopp
av 200,000 kronor synes vara tillräckligt för täckande av hushållningssällskapens
ifrågavarande kostnader i samband med kristidsåtgärderna. Sedan
riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela föreskrifter rörande fördelningen mellan de olika sällskapen
av sagda belopp. Förslaget örn ändring i bestämmelserna rörande
rese- och traktamentsersättning åt hushållningssällskapens befattningshavare
kan jag icke för närvarande biträda.

Vidkommande övriga ändamål, vartill medel hittills ställts till förfogande
från ifrågavarande anslag, vill jag tillstyrka, att härför beräknas de av lantbruksstyrelsen
föreslagna beloppen. För bidrag till avlönande av sekreterare,
jordbrukskonsulenter, hemkonsulenter, vandringsrättare och täckdikningsförmän
torde sålunda böra avses respektive 178,000, 342,000, 92,300, 192,000
och 36,000 kronor. Vidare bör för förval tningsbidrag till förmedlare av lån
från täckdikningslånefonden beräknas ett belopp av 73,000 kronor och för
förvaltningsbidrag till förmedling av lån från jordbrukets maskinlånefond
ett belopp av 30,000 kronor.

Sammanlagt torde alltså för budgetåret 1941/42 under förevarande anslagstitel
böra upptagas (2,600,000 + 178,000 + 342,000 + 92,300 + 192,000 +

36.000 + 73,000 + 30,000 =) 3,543,300 kronor, vilket i förhållande till
medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en anslagsminskning med

114.000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till hushållningssällskapen för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 3,543,300.

[79.] 2. Särskilt bidrag till hushållningssällskapen för kostnader i sam band

med vissa kristidsåtgärdcr m. m., reservationsanslag. Under åberopande
av vad jag under nästföregående punkt anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln.

107

att tili Särskilt bidrag till hushållningssällskapen för kostnader
i samband med vissa kristidsåtgärder m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................... kronor 200,000.

[80.] 3. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

reservationsanslag. För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört
ett reservationsanslag av 90,000 kronor. Anslaget avser att möjliggöra för
Kungl. Majit att för olika ändamål, som falla antingen inom befrämjandet
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar eller inom lantbruksundervisningen,
efter uppkommande behov och eget beprövande anvisa medel.

För nästa budgetår torde anslaget av budgetära skäl böra begränsas till Departements

80,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av................................kronor 80,000.

[81.] 4. Befrämjande av mindre jordbruk: Premiering m. m. Detta an slag

är för innevarande budgetår uppfört med 70,000 kronor. Beträffande
bestämmelserna angående ifrågavarande premieringsverksamhet hänvisas till
statsliggaren sid. 625. Den 7 juni 1940 har Kungl. Majit förordnat, att premieringen
av mindre jordbruk jämlikt reglementet nr 462/1938 skulle inställas
för 1940. Med hänsyn till övergångsbestämmelserna till kungörelsen
nr 463/1938 angående statsbidrag till förevarande premiering har Kungl.

Majit emellertid tilldelat Norrbottens läns hushållningssällskap ett belopp för
1940 å 1,750 kronor för utlämnande av bidrag jämlikt 11 § reglementet den
4 oktober 1929 (nr 350) för med statsmedel understödda åtgärder till höjande
av det mindre jordbruket.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
ifrågavarande anslag måtte för nästa budgetår uppföras med allenast 1,125
kronor. Styrelsen har härvid utgått från att jordbrukspremieringen med
hänsyn till det statsfinansiella läget inställes även för 1941. Bidrag för sagda
år borde därför endast utgå till Norrbottens läns hushållningssällskap, som
i enlighet med 11 § i reglementet nr 350/1929 anordnat speciell jordbrukspremiering
för åstadkommande av mönsterjordbruk och till följd därav hade
att fullfölja vissa avtal, som avsåges i nämnda paragraf. Enligt uppgift erfordrades
till denna speciella premiering ett statsbidrag av 1,125 kronor.

Mot vad lantbruksstyrelsen föreslagit har jag icke något annat att erinra Departement*
än att anslaget för nästa budgetår bör uppföras med ett till 1,200 kronor chefen.

Departements chefen.

Nionde huvudtiteln.

avrundat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Befrämjande av mindre jordbruk: Premiering m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . kronor 1,200.

[82.] 5. Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mind re

jordbruk, reservationsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår
upptaget med 49,500 kronor. Beträffande bestämmelser rörande anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 625.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1941/42 anvisas ett belopp
av 24,000 kronor. I skrivelsen har styrelsen rörande medelsbehovet anfört
bland annat följande.

Av det för innevarande år anvisade beloppet 49,500 kronor avsågs 20,500
kronor till täckande av viss brist å anslaget, vilken uppkommit under budgetåret
1939/40. Enligt lantbruksstyrelsens mening synas för nästa budgetår
medel till organisationsbidrag vid inrättande av nya lantbruksbokföringsbyråer
icke vara behövliga. För innevarande budgetår avsågos härför 7,000
kronor. Till bidrag till bokföringskostnader vid 700 till bokföringsverksamheten
anslutna jordbruk beräknar styrelsen oförändrat belopp av 16,000
kronor. Såsom bidrag till kostnader för upprättande av räkenskapsutdrag
(för 800 anslutna jordbruk) synes däremot för 1941 böra beräknas ett med

2,000 kronor förhöjt belopp eller 8,000 kronor. Medelsbehovet för budgetåret
1941/42 uppgår således till (16,000 + 8,000 =) 24,000 kronor.

Mot lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet för nästkommande
budgetår har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring
vid mindre jordbruk för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 24,000.

[83.] 6. Jordbruksekonomisk undersökning, reservationsanslag. Ifråga varande

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 125,700 kronor.
Angående anslagets disposition hänvisas till statsliggaren sid. 626.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att
under förevarande anslag måtte för budgetåret 1941/42 uppföras ett belopp
av 110,700 kronor. Styrelsen har i skrivelsen anfört i huvudsak följande.

Till följd av bland annat inkallelser till militärtjänstgöring, i främsta
rummet av medhjälpare vid bokföringsmaterialets insamling, ha vissa svårigheter
uppstått att upprätthålla verksamheten i full utsträckning. Icke
heller i fortsättningen synas bokslut från det ursprungligen beräknade antalet
jordbruk kunna förväntas.

Såsom ersättning till de i undersökningen deltagande medhjälparna föreslog
lantbrukstyrelsen år 1938 i sitt förslag till undersökningens ordnande

Nionde huvudtiteln.

109

ett belopp av 25 kronor för varje ansluten egendom, vilket belopp emellertid
genom riksdagens beslut nedsattes till 20 kronor. I skrivelse med förslag
till anslagsäskanden hos 1940 års riksdag förnyade styrelsen sitt ursprungliga
förslag. Styrelsen vill nu, sedan ytterligare erfarenhet vunnits, ånyo
framhålla, att de fastställda beloppen mäste anses otillräckliga. En höjning
till 25 kronor är ej endast välbetänkt utan sannolikt oundgänglig, örn icke
undersökningens resultat skall äventyras.

Även de av lantbruksstyrelsen tidigare föreslagna ersättningarna till i undersökningen
deltagande jordbrukare samt till ledare inom de olika områdena
lia avsevärt nedsatts, nämligen i båda fallen från ett sammanlagt belopp
av 15,000 kronor till 10,000 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella
läget anser sig emellertid lantbruksstyrelsen ej böra föreslå en höjning av
nu berörda anslagsposter. Styrelsen förutsätter dock, att en viss inskränkning
beträffande undersökningsmaterialets omfattning medgives. Vidare vill lantbruksstyrelsen
föreslå, att av de medel, som anvisas såsom ersättning till i
undersökningen deltagande jordbrukare, den del, som eventuellt icke behöver
utnyttjas, må tagas i anspråk för annat ändamål i undersökningens syfte,
vartill avsedd del av anvisade medel befinnes otillräcklig. Den av lantbruksstyrelsen
föreslagna höjningen av ersättningen till medhjälpare vid bokföringsmaterialets
insamling torde därigenom kunna möjliggöras utan ökad
medelsanvisning.

För budgetåret 1939/40 anvisades 2,500 kronor till en kurs för ledare och
för budgetåret 1940/41 samma belopp till en kurs för byråföreståndare eller
deras biträden. För nu ifrågavarande budgetår torde medel till oförändrat
belopp böra beräknas till kurser för såväl ledare som medhjälpare och deras
biträden. Även övriga ersättningsbelopp synas kunna uppföras oförändrade.

Av det anslag, som för budgetåret 1939/40 anvisades för ändamålet, beräknar
lantbruksstyrelsen att på grund av förutberörda inskränkning i undersökningens
omfattning en behållning av omkring 15,000 kronor torde
vara att påräkna. Även för innevarande budgetår kan möjligen en behållning
komma att uppstå, men denna låter sig icke för närvarande beräkna. Anslagsbehovet
för budgetåret 1941/42 synes därför böra beräknas till (125,700
— 15,000 =) 110,700 kronor.

Enligt min mening synas för närvarande icke föreligga skäl att vidtaga Departementsändring
i de för anslagets disposition gällande bestämmelserna. Någon erin- chelenrån
torde icke vara att göra mot storleken av de av lantbruksstyrelsen äskade
beloppen. Hinder torde icke böra möta att, på sätt styrelsen ifrågasatt,
av de medel, vilka beräknats såsom ersättning till i undersökningen deltagande
jordbrukare, vid behov använda den del, som icke härför disponeras,
till annat ändamål i undersökningens syfte.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Jordbruksekonomisk undersökning för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 110,700.

[84.] 7. licfrämjandc av fröodlingen in. m.: Statens centrala frökon trollanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 318,500 kronor. Kungl. Majit har fastställt dels den
31 mars 1939 personalförteckning för statens centrala frökontrollanstalt

Ilo

Nionde huvudtiteln.

(statsliggaren sid. 626), dels ock den 5 april 1940 följande avlöningsstat för
frökontrollanstalten:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 67,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis
............................ kronor 220,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...........................»________11,000 , 231,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »_19,800

Summa kronor 318,500.

Med skrivelse den 24 oktober 1940 bär lantbruksstyrelsen överlämnat dels
en av styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt gjord framställning
angående anslagsbehovet under nästa budgetår, dels ock en promemoria,
vilken upprättats inom anstalten i anledning av den för 1940 års urtima riksdag
framlagda propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter. Med tillämpning av
de grunder, som angivas i nämnda — av riksdagen sedermera behandlade —
proposition har anslagsbehovet i promemorian beräknats till 378,700 kronor
Beträffande beräkningen av de särskilda anslagsposterna må nämnas följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 378,700 kronor, avse 74,700 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 269,500 kronor avlöningar till icke-ordinarie
personal samt 34,500 kronor rörligt tillägg. I ordinarieposten ha inräknats
387 kronor för vikariatsersättningar till dylika tjänstemän. Under
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal ha upptagits dels 98,502
kronor för avlöningar till extra ordinarie tjänstemän — därav 13,494 kronor
till dylika befattningshavare med placering vid anstaltens filial i Alnarp
— dels 56,898 kronor för avlöningar till extra tjänstemän — därav 2,238
kronor till 1 extra tjänsteman vid filialen i Alnarp — dels 320 kronor för
vikariatsersättningar till extra ordinarie och extra personal, dels 109.600 kronor
för ersättning åt tillfälliga befattningshavare, dels 4,000 kronor för övertidsersättning,
dels ock 180 kronor till ersättning för tillsyn och vård av ämbetslokaler.
Det för ersättning åt tillfälliga befattningshavare upptagna beloppet
avser två assistentarvoden å 4,800 kronor samt timavlöningar å 100,000
kronor. Posten rörligt tillägg har beräknats under antagande att dylikt tillägg
kommer att utgå efter 15 procent.

De ändamål, som avses med den äskade medelsanvisningen, sammanfalla
väsentligen med dem, för vilkas tillgodoseende anslaget för innevarande
budgetår är avsett. Emellertid har föreslagits, att en extra befattning i 7
lönegraden från och med nästa budgetår omändras till en extra ordinarie
befattning i samma lönegrad; till stöd härför bär framhållits, att ifrågavarande
tjänsteman innehaft mera kvalificerade arbetsuppgifter under nära
9 år. Utgiftsökningen på grund av detta förslag skulle — frånsett statens
kostnader för befattningshavarens pensionering — uppgå till 39 kronor. Vidare
har förutsatts, att vaktmästaren vid anstaltens filial i Alnarp, som under
12 års tjänstgöring åtnjutit ett årligt arvode av 1,200 kronor jämte fri bostad,
från och med nästa budgetår anställes såsom extra tjänsteman i löne -

Nionde huvudtiteln.

Ill

grad Ex 5. Genomförandet av nämnda förslag har beräknats medföra en
höjning av anslagsposten avlöningar lill icke-ordinarie personal med 1,038
kronor. I detta sammanhang må jämväl erinras, att Kungl. Majit den 30
augusti 1940 medgivit, att föreståndaren för anstaltens filial i Alnarp och
assistenten vid samma filial må lills vidare från och med den 1 juli 1940,
så länge de icke kunna erhålla tjänliga bostäder å stationeringsorten och av
sådan anledning nödgas vara bosatta i högre orlsgrupp än B, i avlöningshänseende
hänföras till den för bostadsorten gällande ortsgruppen, dock
högst ortsgrupp C. Härav har föranletts en kostnadsökning med 420 kronor.

Slutligen må angående de för assistentarvoden, timavlöningar och övertidsersättningar
äskade beloppen nämnas följande. Anstaltsstyrelsen bär, med
hänvisning till att medelsåtgången för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1939/40 uppgick till omkring 112,500 kronor, hemställt, att för nästa
budgetår måtte för samma ändamål avses 90,000 kronor mot 85,100 kronor
för innevarande budgetår. I den inom frökontrollanstalten sedermera upprättade
promemorian har medelsbehovet upptagits till 9,600 kronor för assistentarvoden,
100,000 kronor för timavlöningar och 4,000 kronor för övertidsersättning
eller sålunda för samtliga ifrågavarande ändamål sammanlagt

113,600 kronor.

Lantbruksstyrelsen har icke haft något annat att erinra mot den i promemorian
gjorda beräkningen av medelsbehovet än att styrelsen ansett posten
rörligt tillägg böra enligt den angivna beräkningsgrunden upptagas med

35,300 kronor, i följd varav anslaget skulle behöva höjas lill 379,500 kronor.

Vad särskilt angår det för timavlöningar erforderliga beloppet har lantbruksstyrelsen
— under framhållande alt storleken av detta vore nära beroende av
anstaltens verksamhet och att någon avsevärd inskränkning av denna icke
syntes kunna ske utan allvarligt men — med hänsyn till hittillsvarande medelsåtgång
tillstyrkt, att för ändamålet icke beräknades lägre belopp än det
i promemorian föreslagna eller 160,000 kronor.

Mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet för avlöningar till or- Departemenudinarie
tjänstemän under nästa budgetår synes intet vara att erinra. Vid- ^Inkommande
posten avlöningar till icke-ordinarie personal anser jag mig däremot
icke kunna i nuvarande läge biträda de framställda förslagen örn höjning
av posten för att möjliggöra inrättandet av en extra ordinarie befattning
i 7 lönegraden i stället för en extra befattning i samma lönegrad samt av
en extra vaktmästarbefatlning i stället för en nuvarande arvodesbefaltning.

Detta ståndpunktstagande innebär, att sistnämnda post torde kunna minskas
med i runt tal 1,100 kronor. Vidare bör enligt min mening icke beräknas
så högt belopp som 113,600 kronor för assistentarvoden, timavlöningar
och övertidsersättningar. En dylik beräkning skulle innebära en höjning
med 28,500 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår upptagna
beloppet lör sagda ändamål. Då jag förutsätter å ena sidan att alla möjligheter
till besparingar i rådande statsfinansiella läge noga beaktas och å andra
sidan att anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal upplages
förslagsvis i likhet med vad hittills varit fallet i fråga örn anslagsposten grundavlöningar
m. m. till icke-ordinarie personal, anser jag mig böra förorda,
ali för nu ifrågavarande ändamål icke beräknas högre belopp än 100,000

112

Nionde huvudtiteln.

kronor. 1 enlighet härmed skulle förevarande post upptagas med (269,500 -—

1,100 — 13,600=) 254,800 kronor. Posten rörligt tillägg torde böra beräknas
till 35,000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle ifrågavarande anslag
för nästa budgetår behöva uppföras med (74,700 + 254,800 + 35,000 =)

364,500 kronor. Höjningen med 46,000 kronor i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår beror till ett belopp av 14,900 kronor på
ökningen av det för timavlöningar avsedda beloppet och är i övrigt föranledd
av beräknad utgiftsökning för rörligt tillägg och av företagen omräkning
av övriga anslagsposter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 74,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 254,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ s> 35,000

Summa kronor 364,500;

2) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ................ kronor 364,500.

[85.] 8. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökon trollanstalt:

Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 140,000 kronor. Kungl. Maj:t har den 5 april 1940
fastställt omkostnadsstat för frökontrollanstalten (statsliggaren sid. 627).

I den under närmast föregående punkt omförmälda framställningen och
promemorian har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt beräknat
anslagsbehovet för nästa budgetår till 141,900 kronor. Angående innehållet
i nämnda handlingar må i övrigt anföras följande.

I enlighet med grunder, som angivas i den för 1940 års urtima riksdag
framlagda — av riksdagen sedermera behandlade — propositionen nr 35, har
under anslaget beräknats medel till bestridande av kostnader för sjukvård
m. m. För ändamålet bär upptagits ett belopp av 3,500 kronor. Å anslagsposterna
reseersättningar, expenser och publikationstryck, vilka i gällande
omkostnadsstat äro uppförda med respektive 2,300, 25,400 och 1,600 kronor,
lia minskningar föreslagits med respektive 500, 1,000 och 100 kronor.
För nämnda ändamål lia sålunda beräknats respektive 1,800, 24,400 och

1,500 kronor. Minskningen å posten expenser hänför sig helt till övriga ex -

Nionde huvudtiteln.

113

penser. Vad slutligen angår anslagsposten övriga utgifter har denna upptagits
med oförändrat belopp av 110,700 kronor. Härvid har anstaltsstyrelsen
framhållit, att utsädeskontrollen i Svalöv på grund av tidigare träffad
överenskommelse blivit mera kostsam än förut och att kostnaderna för kontrollodlingar
av köksväxter på Alnarp komme att ej oväsentligt stegras till
följd av att lantbruksstyrelsen fastställt högre avgifter för deltagande i stamförsöken,
men att å andra sidan sistnämnda kostnader torde komma att
kompenseras genom högre inkomster av kontrollodlingarna.

Lantbruksstyrelsen har förordat, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår
uppföres med av anstaltens styrelse föreslaget belopp, 141,900 kronor.

A omkostnadsstaten för frökontrollanstalten torde för budgetåret 1941/42 Departements elisf

€.71

i enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 böra upptagas en förslagsvis betecknad anslagspost till
sjukvård m. m. Det synes emellertid icke behövligt att för ifrågavarande
ändamål beräkna mer än 2,000 kronor. Då det nuvarande statsfinansiella
läget nödvändiggör en sträng begränsning av statsutgifterna för olika ändamål
kan jag icke tillstyrka, att för nästa budgetår under ifrågavarande omkostnadsanslag
anvisas högre sammanlagt belopp än 130,000 kronor. Sedan
riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa ny omkostnadsstat för frökontrollanstalten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ................kronor 130,000.

[86.] 9. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frö kontrollanstalter.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår
upptaget ett anslag av 5,000 kronor. Beloppet har fördelats mellan frökontrollanstalterna
i Linköping, Skara, Örebro, Torsta och Luleå att utgå under
de i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 260) stadgade villkoren.

Lantbruksstyrelsen bar i skrivelse den 16 september 1940 gjort framställning
om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Med biträdande av lantbruksstyrelsen förslag hemställer jag, att Kungl. DepartementtMaj:t
måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt
lokala frökontrollanstalt er för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av ................................ kronor 5,000.

Bihang till riksdagens protokoll löht. 1 sami. Nr 1. Del. 12.

114

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[87.] 10. Befrämjande av fröodlingen m. lii.: Befordrande av inhemsk

fröodling. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30,000
kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning hänvisas
till statsliggaren sid. 627.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anhållit, att anslaget
för nästa budgetår måtte uppföras med 32,000 kronor, till vilket belopp
hushållningssällskapens utgifter i anslagets syfte av art att författningsenligt
kunna gäldas av statsmedel uppgått under år 1939.

Ifrågavarande anslag torde i nuvarande budgetsituation böra begränsas
till 25,000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen -

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av
inhemsk fröodling för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 25,000.

[88.] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk

linodling. För detta ändamål är å riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört
ett obetecknat anslag av 10,000 kronor. Beträffande de i ämnet meddelade
bestämmelserna liänvisas till statsliggaren sid. 628.

Genom beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 51; r. skr. nr 67) har
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under förevarande anslagstitel
anvisats ytterligare 12,000 kronor, vilket belopp avsetts till arvode
samt rese- och traktamentsersättning åt en på linberedningens område verksam
tekniskt utbildad konsulent. Samtidigt härmed anvisade riksdagen ett
reservationsanslag av 1,500,000 kronor till förstärkning av hemslöjdslånefonden,
från vilken fond må utlämnas lån för uppförande av linberedningsanstalter.
Härjämte beslötos vissa åtgärder för stödjande av priset å linhalm.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt örn
oförändrat anslag å 10,000 kronor för nästa budgetår till befordrande av
inhemsk linodling.

Även för budgetåret 1941/42 torde medel böra ställas till förfogande för
gäldande av arvode samt rese- och traktamentsersättning åt en tekniskt utbildad
konsulent. Medelsanvisningen härför synes liksom för innevarande
budgetår kunna begränsas till 12,000 kronor. I betraktande av det betydande
stöd som statsmakterna på sätt förut nämnts redan lämnat linodlingen
torde det icke för närvarande vara erforderligt att utöver nyssberörda belopp
å 12,000 kronor för nästa budgetår anvisa medel under förevarande
anslagstitel. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av
inhemsk linodling för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 12,000.

Nionde huvudtiteln.

115

[89.] 12. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges ut sädesförening.

Från och med 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag till
Sveriges utsädesförening. 1938 års riksdag, som vid beräknandet av statsbidrag
till föreningen utgick från viss normalstat för densamma (se statsliggaren
sid. 628), avsedd att tillämpas under budgetåren 1938/39—1940/41,
bestämde anslaget för budgetåret 1938/39 till 274,000 kronor. För ett vart
av budgetåren 1939/40 och 1940/41 upptogs anslaget med 280,600 kronor på
grund av att dyrtidstillägget till föreningens tjänstemän beräknades höjt från
15 till 20 procent.

I en den 30 juli 1940 dagtecknad, av lantbruksstyrelsen med utlåtande
den 4 oktober 1940 överlämnad skrivelse har Sveriges utsädesförening hemställt
om anslag för nästa budgetår med 328,400 kronor. Utsädesföreningen
har vid sin framställning fogat förslag till inkomst- och utgiftsstat för budgetåret
1941/42. I sammanhang härmed har föreningen framhållit, att upprättandet
av normalstat för de tre närmast följande budgetåren icke syntes
böra ifrågakomma på grund av svårigheterna att nu beräkna anslagen. I det
framlagda statförslaget har det för avlöningar upptagna beloppet höjts från

141,300 till 143,175 eller med 1,875 kronor. Denna höjning har huvudsakligen
motiverats med att vissa befattningshavare vore berättigade till ålderstillägg.
Föreningen har vidare föreslagit en höjning av dyrtidstillägget till
befattningshavarna från 20 till 30 procent, vilket skulle innebära en utgiftsökning
av 14,140 kronor, övriga i gällande stat upptagna utgiftsposter, beträffande
vilka poster i statförslaget företagits jämkningar såväl uppåt som
nedåt, utvisa en ökning å sammanlagt 13,785 kronor. Denna är föranledd
av omfattningen av föreningens verksamhet och den stegring av olika slags
omkostnader, som sammanhänger nied krisläget. Bland utgifterna har
emellertid även uppförts en ny post å 18,000 kronor för bestridande
av kostnaderna för nyupptagna eller utvidgade förädlingsarbeten och
försök med lin och hampa, sojabönor, vallmo och majs samt sötlupiner
m. m. Föreningen har erinrat, att 1938 års riksdag för dylika försök beviljat
ett särskilt reservationsanslag av 50,000 kronor. För verksamhetens fortsättande
vore emellertid enligt föreningens mening nyssnämnda belopp å 18,000
erforderligt. Vad angår föreningens inkomster lia dessa i statförslaget upptagits
nied i huvudsak samma belopp som i föregående års statförslag.

Lantbruksstyrelsen har i likhet med utsädesföreningen ansett, att en normalstat,
avsedd att gälla för ytterligare en treårsperiod, icke nu borde uppgöras.
Styl elsen har beträffande utgifterna för avlöningar åt föreningens
tjänstemän anmärkt, att ett ålderstillägg, som föreslagits skola tilläggas en
av avdelningsföreståndarna, icke borde utgå. I fråga örn dyrtidstilläggen har
lantbruksstyrelsen tillstyrkt en höjning av dessa från 20 till 30 procent. Styrelsen
har emellertid ansett, alt dyrtidstillägg icke borde utgå å den del av
avlöningen som överstege ett belopp av 700 kronor för månad. Mot övriga
poster i den föreslagna inkomst- och utgiftsstaten har lantbruksstyrelsen
icke framställt några erinringar. I fråga örn det äskade bidraget å 18,000
kronor till vissa förädlingsarbeten har lantbruksstyrelsen anfört följande.

116

Nionde huvudtiteln.

Förevarande arbeten ha sedan 1938 bedrivits med anlitande av särskilt
för ändamålet anvisade statsmedel, vilka emellertid beräknas vara förbrukade
vid utgången av innevarande budgetår. Ej minst i nuvarande försörjningsläge
torde det få anses angeläget, att ifrågavarande arbeten kunna
fortsättas och att härför erforderliga medel ställas till föreningens förfogande.
Mot storleken av det för ändamålet av föreningen beräknade utgiitsbeloppet
har lantbruksstyrelsen intet att invända. Då förädlingsarbetena torde
komma att bli förhållandevis långvariga, anser lantbruksstyrelsen lämpligt,
att för desamma erforderligt statsunderstöd hädanefter inräknas i det
sedvanliga årsanslaget till föreningen.

Under hänvisning till sina i det föregående återgivna uttalanden har lantbruksstyrelsen
hemställt, att såsom bidrag till utsädesföreningen måtte för
nästa budgetår anvisas ett anslag å 326,600 kronor.

Till följd av remiss har statskontoret den 2 november 1940 avgivit utlåtande
i ärendet. I likhet med lantbruksstyrelsen har statskontoret funnit ett
av de beräknade ålderstilläggen till en avdelningsföreståndare icke böra utgå.
Vad angår dyrtidstillägget har ämbetsverket icke velat motsätta sig en höjning
av detsamma från 20 till 25 procent. Statskontoret har härutinnan hänvisat
dels till det förhållandet att vid anvisande av anslag till utsädesföreningen
plägat tagas hänsyn till sådana fluktuationer i löneförmånerna åt
föreningens tjänstemän, som varit en följd av ändrade grunder för dyrtidstillägg
åt statens befattningshavare, dels ock till den ökning de allmänna
levnadskostnaderna undergått sedan 1939. Liksom lantbruksstyrelsen har
även statskontoret ansett, att dyrtidstillägg icke borde utgå å den del av avlöningen,
som överstege 700 kronor för månad. I fråga om det begärda bidraget
till vissa förädlingsarbeten har statskontoret hållit före, att, därest
ett dylikt bidrag skulle lämnas, detsamma borde anvisas såsom ett särskilt
anslag. Beträffande flertalet av övriga utgiftsposter har statskontoret framhållit,
att ämbetsverket icke ansåge sig kunna bedöma i vad mån de föreslagna
höjningarna vore erforderliga. Vissa beskärningar syntes dock statskontoret
vara möjliga. Vad beträffar beräkningen av föreningens inkomster
har statskontoret uttalat, att de ökade priserna å utsädesvaror borde medföra
viss ökning av inkomsterna. Enligt ämbetsverkets mening syntes den
tilläggsavgift, som utsädesföreningen erhölle från allmänna svenska utsädesaktiebolaget
och som beräknades på grundval av omsättningen av föreningens
originalvaror samt efterodlingar av föreningens sorter och stammar,
kunna beräknas bli icke oväsentligt högre än det av föreningen upptagna
beloppet.

Departements- Såsom utsädesföreningen och lantbruksstyrelsen framhållit torde det icke
chefen. yara lämpligt att i nuvarande läge upprätta en ny normalstat för ytterligare
en treårsperiod. I det framlagda förslaget till inkomst- och utgiftsstat ha
höjningar företagits beträffande ett flertal utgiftsposter. På sätt lantbruksstyrelsen
och statskontoret anfört torde de beräknade utgifterna för avlöningar
böra minskas med 500 kronor. Denna utgiftspost skulle vid sådant

Nionde huvudtiteln.

117

förhållande upptagas med ett 1,375 kronor högre belopp än i löpande budgetårs
stat. I fråga om utgifterna för dyrtidstillägg ansluter jag mig till
statskontorets uppfattning, att en höjning av dyrtidstillägget bör begränsas
till 25 procent. Härjämte torde dyrtidstillägg icke böra få åtnjutas å den
del av månadslönen som överstiger 700 kronor. Merkostnaderna för dyrtidstillägg
i förhållande till löpande budgetår skulle då bli i runt tal 6,300 kronor.

Vad angår det till vissa förädlingsarbeten med lin, hampa m. m. äskade
beloppet av 18,000 kronor finner jag mig icke för närvarande kunna förorda,
att ytterligare medel för ändamålet ställas till utsädesföreningens förfogande.

I likhet med statskontoret anser jag, att de ökade priserna på utsädesvaror
böra medföra en stegring av föreningens inkomster. Med hänsyn härtill
och i betraktande av att det i nuvarande statsfinansiella läge är nödvändigt
att iakttaga den största möjliga sparsamhet finner jag mig icke kunna tillstyrka
annan höjning av ifrågavarande anslag än som föranledes av förberörda
ökning av utgiftsposterna för avlöningar och dyrtidstillägg. För nästa
budgetår torde alltså såsom bidrag till Sveriges utsädesförening böra anvisas
(280,600 + 1,375 + 6,300=) i runt tal 288,300 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges
utsädesförening för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 288,300.

[90.] 13. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveri ges

utsädesförening för kvalitctsundersökning av lin m. m. För detta ändamål
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 15,600
kronor. Anslaget utgår såsom bidrag till täckande av kostnaderna för verksamheten
vid ett av utsädesföreningen nyinrättat laboratorium för undersökning
av lin med hänsyn till kvalitet m. m.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 16 september 1940 överlämnad
framställning har Sveriges utsädesförening anhållit om oförändrat belopp
av 15,600 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande verksamhet.
Lantbruksstyrelsen, som tillstyrkt framställningen, har förordat, att anslaget
omändras från reservationsanslag till obetecknat anslag.

Med hänsyn till det alltjämt rådande krisläget, vilket bland annat påkallar
åtgärder från statsmakternas sida för att göra vårt lands försörjning
med avseende å lin och linprodukter i möjligaste mån oberoende av införsel
från utlandet, torde statsunderstöd böra utgå till ifrågavarande försöksverksamhet
även för budgetåret 1941/42. Såsom lantbruksstyrelsen förordat synes
anslaget för ändamålet laira för sagda budgetår upptagas med oföränd -

Departements chef

en.

118

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

rat belopp av 15,600 kronor samt omvandlas till obetecknat anslag. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag
till Sveriges utsädes förening för kvalitetsundersökning av lin
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 15,600.

[91.] 14. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den

praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Alltsedan budgetåret
1924/25 har för detta ändamål anvisats anslag av riksdagen. För ett
vart av budgetåren 1939/40 och 1940/41 har anslaget uppförts med 97,000
kronor. En dylik medelsanvisning förutsattes av 1939 års lagtima riksdag
kunna ligga till grund för anslagsbeviljandet under de närmast kommande
budgetåren.

I en av lantbruksstyrelsen tillstyrkt, med skrivelse den 16 september 1940
överlämnad framställning ha W. Weibull aktiebolag och Weibullsholms
våxtförädlingsanstalt anhållit om oförändrat anslag av 97,000 kronor för
nästa budgetår.

Växtförädlingens stora betydelse för folkhushållet synes mig böra föranleda
därtill, att ifrågavarande anslag även för nästa budgetår uppföres med

97,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen -

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande
av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 97,000.

[92.] 15. Statens iantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar, för slagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 55,900
kronor. Kungl. Majit har fastställt dels den 26 maj 1939 personalförteckning
för statens Iantbrukskemiska kontrollanstalt (statsliggaren sid. 631),
dels ock den 17 maj 1940 följande avlöningsstat för anstalten:

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .................... kronor 1,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis . . kronor 45,100

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ .» 4,500 » 49,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ »___4,5(W

Summa kronor 55,900.

Nionde huvudtiteln.

119

Styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt har gjort framställning
rörande medelsbehovet för avlöningar vid anstalten under nästa budgetår
dels i skrivelse den 30 augusti 1940, dels ock i en sedermera ingiven
promemoria, vilken upprättats i anledning av den av 1940 års urtima riksdag
behandlade propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter. Anslagsbehovet har av styrelsen
beräknats till 59,100 kronor. Rörande innehållet i nämnda handlingar
må i övrigt anföras följande.

Nyssnämnda belopp, 59,100 kronor, fördelar sig med 1,300 kronor å arvode,
bestämt av Kungl. Majit, 50,900 kronor å avlöningar till icke-ordinarie
personal samt 6,400 kronor å rörligt tillägg. Under posten avlöningar till
icke-ordinarie personal ha upptagits 40,780 kronor för avlöningar till extra
ordinarie personal, 120 kronor för vikariatsersättningar till dylik personal
samt 10,000 kronor för avlöningar till tillfälliga befattningshavare. För sistnämnda
ändamål lia för löpande budgetår avsetts endast 6,000 kronor. Till
motivering av höjningen å 4,000 kronor har anstaltsstyrelsen framhållit, att behovet
av extra arbetskraft vuxit på grund av att anstalten nu i stor utsträckning
börjat anlitas för undersökningar av jordprov samt för utförande av
fodermedelsanalyser. Rörligt tillägg har förutsatts komma att utgå efter 15
procent.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan jag icke tillstyrka någon Departementshöjning
för nästa budgetår av det för tillfälliga befattningshavare avsedda dahn.
beloppet. Liksom för innevarande budgetår lärer emellertid posten avlöningar
till icke-ordinarie personal böra angivas förslagsvis i syfte att möjliggöra
erforderlig anpassning efter det vid anstalten starkt växlande behovet
av extra arbetskraft. Jag förutsätter dock, att anstaltsstyrelsen söker
organisera arbetet vid anstalten på sådant sätt, att ett överskridande av
anslagsposten i fråga undvikes. Därest så icke kan ske, torde för postens
överskridande böra krävas Kungl. Maj :ts medgivande.

Då intet synes vara att erinra mot styrelsens förslag rörande beräkningen
av anstaltens avlöningar i övrigt, torde avlöningsstaten för nästa budgetår
böra upptaga följande poster, nämligen posten arvode, bestämt av Kungl.

Majit, å 1,800 kronor, posten avlöningar til! icke-ordinarie personal å 46,900
kronor samt posten rörligt tillägg å 6,400 kronor. Avlöningsanslaget skulle
följaktligen behöva uppföras med (1,800 + 46,900 + 6,400=) 55,100 kronor.
Denna summa understiger med 800 kronor medelsanvisningen för
löpande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42:

120

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ......kronor 1,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 46,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 6,400

Summa kronor 55,100;

2) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 55,100.

[93.] 16. Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader, för slagsanslag.

Detta anslag är för budgetåret 1940/41 uppfört med 15,000
kronor. Kungl. Majit har den 17 maj 1940 fastställt omkostnadsstat för anstalten
(statsliggaren sid. 631).

I den under nästföregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt beräknat medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår till 15,300 kronor.
Höjningen beror därpå, alt i enlighet med de grunder, som angivas i den
av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen nr 35, under anslaget
upptagits medel för bestridande av kostnader för sjukvård m. m.

På sätt anstaltsstyrelsen föreslagit torde å omkostnadsstaten för budgetåret
1941/42 böra uppföras en särskild post till sjukvård m. m. å förslagsvis
300 kronor. De utgifter som i övrigt skola bestridas från anslaget —
vilket av 1940 års lagtima riksdag nedsattes från 16,500 till 15,000 kronor
—- synas under nästa budgetår kunna begränsas till 13,700 kronor. En anslagsanvisning
av 14,000 kronor skulle alltså vara behövlig. Sedan riksdagen
fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att
efter förslag av kontrollanstaltens styrelse fastställa stat för anslagets användning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 14,000.

[94.] 17. Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. För

innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett anslag av 27,000 kronor.
Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning hänvisas till
statsliggaren sid. 632.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen beräknat anslagsbehovet
under nästa budgetår till oförändrat belopp av 27,000 kronor.

Nionde huvudtiteln.

121

Med biträdande av lantbruksstyrelsens anslagsberäkning hemställer jag, Dep^^nts''
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 27,000.

[95.] 18. Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station, förslags anslag.

Sedan 1938 års riksdag (prop. nr 211; r. skr. nr 278) beslutat viss
omorganisation av den kemiska analys- och kontrollverksamheten för jordbrukets
behov, innebärande bland annat, att statsbidrag efter den 30 juni
1939 ej skulle komma att utgå till de kemiska stationerna i Kalmar, Halmstad,
Örebro, Västerås och Härnösand, uppfördes för budgetåret 1939/40
ett obetecknat anslag av 14,200 kronor till Ersättning till personal vid nedlagd
kemisk station. För innevarande budgetår har för ändamålet upptagits
ett förslagsanslag av 10,000 kronor. Bestämmelser angående anslagets
användning ha av Kungl. Majit meddelats den 14 juli 1939.

Även för nästa budgetår torde böra anvisas ett förslagsanslag, från vilket Departementsifrågavarande
ersättning kan bestridas. Då medelsåtgången under anslaget chefenför
budgetåret 1939/40 endast uppgått till omkring 6,300 kronor, synes det
vara tillräckligt, om anslaget upptages med 8,000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 8,000.

[96.] 19. Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag. Detta an slag

är för innevarande budgetår uppfört med 80,000 kronor. Beträffande bestämmelser
angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid.
632.

I skrivelse den 7 september 1940 har styrelsen för statens växtskyddsanstalt
anhållit om ett anslag å 70,000 kronor för nästa budgetår.

I anslutning härtill hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
dagen

riks- Departementschefen.

att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 70,000.

[97.] 20. Bidrag till svenska vall- oell mosskulturföreningen. Detta

anslag, vilket enligt beslut av 1937 års riksdag (prop. nr 249; r. skr. nr
289) avsågs skola utgå med 189,000 kronor örn året under en period av tre

122

Nionde huvudtiteln.

budgetår, har uppförts med, för budgetåret 1938/39 94,500 kronor — avseende
verksamheten under första halvåret 1939 — för budgetåret 1939/40
198,800 kronor och för budgetåret 1940/41 185,000 kronor. Härjämte har
för sistnämnda budgetår anvisats ett anslag å 25,000 kronor till Särskilt
bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen för anskaffande av konstgödselmedel.
Beträffande användningen av de för innevarande budgetår anvisade
anslagen hänvisas till statsliggaren sid. 633.

I särskilda av lantbruksstyrelsen med utlåtande den 24 oktober 1940 överlämnade
skrivelser har styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen
hemställt örn statsanslag till föreningen för nästa budgetår. I anledning av
förslag av föreningens styrelse örn anvisande av 218,440 kronor till föreningens
ordinarie verksamhet, 9,000 kronor för vissa luftskyddsanordningar
och reparationsarbeten samt 25,000 kronor för anskaffande av konstgödselmedel
har lantbruksstyrelsen hemställt, att förstnämnda anslag, vilket
borde sammanslås med anslaget för anskaffande av konstgödselmedel, för
nästa budgetår måtte uppföras med 238,800 kronor ävensom att för sagda
budgetår måtte anvisas ett .särskilt anslag å 9,000 kronor lill svenska valloch
mosskulturföreningen för vissa reparationsarbeten m. m. Lantbruksstyrelsen
har uttalat, att den anslagsberäkning, som nu framlades, med hänsyn
till rådande statsfinansiella förhållanden icke borde utgöra någon norm för
anslagsbeviljandet för tid efter budgetåret 1941/42.

Rörande föreningens och lantbruksstyrelsens anslagsberäkningar må nämnas
följande.

Föreningens ordinarie verksamhet. Det av föreningens styrelse
äskade bidraget till föreningens ordinarie verksamhet innebär i förhållande
till medelsanvisningen för innevarande budgetår en höjning med
33,440 kronor. Föreningen har till en början anhållit att få komma i åtnjutande
av samma anslag som för budgetåret 1939/10 eller 198,800 kronor.
ökningen i medelsbehovet härutöver, eller med 19,640 kronor, utgör
skillnaden mellan ett flertal höjningar och minskningar i föreningens utgiftsstat.
Höjningar föreslås sålunda dels med 4,700 kronor för uppräkning
av dyrtidstillägget åt tjänstemännen från 15 till 20 procent — vilken
höjning ansetts böra vidtagas redan under innevarande budgetår men på
grund av anslagets nedsättning icke kunnat ske — dels med 8,890 kronor
för uppräkning med hänsyn till de ökade levnadskostnaderna av dyrtidstillägget
från 20 till 30 procent, dels med 4,550 kronor för löneförbättring
åt 7 tjänstemän med 500 kronor för var och en jämte 30 procent dyrtidstillägg
därå, dels med 500 kronor för ett ålderstillägg åt en avdelningsföreståndare,
dels ock med 600 kronor för personligt lönetillägg till 2 korrespondenter.
Lantbruksstyrelsen har motsatt sig höjningarna för ålderstilllägget
åt en avdelningsföreståndare samt för löneförbättringen åt 7 tjänstemän.
Höjningen av dyrtidstillägget har förordats av lantbruksstyrelsen, som
emellertid tillika föreslagit, att, där avlöning överstege 700 kronor för månad,
dyrtidstillägg icke borde utgå å överskjutande del av avlöningen. Enligt
lantbruksstyrelsens mening mötte icke hinder att beräkna dyrtidstillägg
å personliga lönetillägg. Lantbruksstyrelsen har hemställt, att 213,800 kronor
måtte anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Anskaffande av konstgödselmedel. Föreningen har för ändamålet
hemställt om ett belopp av 25,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har

Nionde huvudtiteln.

123

tillstyrkt denna framställning. Styrelsen har emellertid ansett, att beloppet,
vilket i riksstaten för 1939/40 upptagits såsom ett särskilt anslag, för nästa
budgetår borde ingå i anslaget till föreningens ordinarie verksamhet.

Vissa reparationsarbeten m. m. Det av föreningen för ändamålet
begärda bidraget, 9,000 kronor, avser till ett belopp av 2,900 kronor
kostnader för vissa luftskyddsanordningar och till ett belopp av 6,100 kronor
kostnader för vissa nödvändiga reparationsarbeten på föreningens äldre institutionsbyggnad
i Ultuna. Såväl luftskyddsanordningarna som reparationsarbetena
lia redan utförts. Föreningen har för detta ändamål nödgats upptaga
lån. Lantbruksstyrelsen har icke haft något att erinra mot det äskade
beloppet, vilket enligt styrelsens mening borde anvisas såsom ett särskilt anslag.

Statskontoret har i remissutlåtande den 18 november 1940 uttalat, att den
ytterligare förskjutning i ogynnsam riktning av det statsfinansiella läget,
som inträtt under år 1940, nödvändiggjort större begränsningar i statens utgifter
än som hittills ansetts böra ifrågakomma. Med hänsyn härtill vöre det
ofrånkomligt att söka ernå en minskning även i statens bidrag till svenska
vall- och mosskulturföreningen. Statskontoret har påpekat, att för närvarande
en befattning som kulturingenjör hos föreningen vore vakant, och
med anledning därav ifrågasatt, huruvida icke med återbesättandet av befattningen
kunde anstå. Härigenom skulle inbesparas 5,200 kronor jämte
dyrtidstillägg. I likhet med lantbruksstyrelsen har statskontoret ansett, att
utgifterna för ålderstillägg borde beräknas 500 kronor lägre än enligt föreningens
förslag. Statskontoret har icke funnit sig kunna tillstyrka anvisandet
av medel för lönetillägg till 2 korrespondenter. Vad angår frågan
om förhöjt dyrtidstillägg åt föreningens befattningshavare har statskontoret
förklarat sig icke lia något att erinra mot en höjning av dyrtidstillägget från
20 till 25 procent med av lantbruksstyrelsen förordad begränsning. Enligt
statskontorets mening borde dyrtidstillägg icke utgå å befattningshavare tillkommande
lönetillägg. Statskontoret har emellertid icke ansett sig kunna
tillstyrka, att vid bestämmandet av bidraget till föreningen hänsyn toges
till en eventuell böjning av dyrtidstillägget lill föreningens tjänstemän. Vid
bifall till statskontorets förslag kunde de beräknade kostnaderna för dyrtidstillägg
reduceras med tillhopa 12,435 kronor. Liksom lantbruksstyrelsen
har statskontoret avstyrkt föreningens framställning örn löneförbättringar
å sammanlagt 4,550 kronor till 7 tjänstemän. Enligt statskontorets
uppfattning borde de i föreningens statförslag beräknade kostnaderna för
resor och tryckning kunna nedskäras från 36,000 till 25,000 kronor respektive
från 16,000 till 14,000 kronor. Vissa andra utgifter bar statskontoret
funnit kunna nedsättas med tillhopa 11,500 kronor. Statskontoret bar framhållit,
all ett genomförande av de av ämbetsverket nu förordade besparingsåtgärderna
skulle innebära, alt anslaget till föreningens ordinarie verksamhet
för nästa budgetår skulle kunna nedbringas till i runt tal 170,000 kronor.
Vad beträffar framställningen örn bidrag till vissa luftskyddsanordningar
och reparationsarbeten bar statskontoret med hänsyn till det statsfinansiella
läget ansett sig icke kunna tillstyrka densamma, bidraget lill an -

124

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

skaffande av konstgödselmedel borde enligt statskontorets mening alltjämt
upptagas såsom ett särskilt anslag. Bidragsbeloppet syntes dock kunna nedsättas
till 15,000 kronor.

Jag torde få anmäla, att civilförvaltningens personalförbund i skrivelse
den 19 november 1940 -—- med förmälan att en vaktmästare blivit uppsagd
från sin anställning hos föreningen från och med den 1 april 1941 på grund
av att föreningen till följd av statsanslagets nedsättning måst vidtaga vissa
besparingsåtgärder — hemställt, att bidraget till föreningen för nästa budgetår
måtte utmätas på sådant sätt, att vaktmästarbefattingen kunde bibehållas.
Statskontoret har i remissutlåtande den 25 november 1940 framhållit,
att i det av statskontoret i utlåtandet den 18 november 1940 tillstyrkta
anslaget å 170,000 kronor inräknats avlöning för ifrågavarande
vaktmästarbefattning.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en av lantbruksstyrelsen
med utlåtande den 7 november 1940 överlämnad framställning från
svenska vall- och mosskulturföreningen örn anvisande för budgetåret 1941/
42 av 18,000 kronor till utförande av vissa undersökningar rörande förhållanden,
som stå i samband med skogsbetets avveckling. Lantbruksstyrelsen
har uttalat sig för att medel ställdes till förfogande men har förklarat sig
vara tveksam, huruvida särskilt anslag borde äskas för ändamålet. Styrelsen
har sålunda ifrågasatt, om icke erforderliga medel kunde utgå från anslaget
till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. samt från
den del av anslaget till bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m., som användes till betesförbättring.

I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag det icke lämpligt att i rådande
läge låta den anslagsberäkning, som nu verkställes, utgöra norm för anslagsbeviljandet
för tid efter nästa budgetår. Såsom framgår av det förut
anförda har föreningen ifrågasatt en avsevärd höjning av bidraget till föreningens
ordinarie verksamhet. En höjning, på sätt statskontoret förordat,
till 25 procent av dyrtidstillägget åt föreningens befattningshavare torde få
anses skälig. Emellertid bör härjämte en begränsning av dyrtidstillägget ske
på det sätt, att dyrtidstillägg icke må utgå å den del av månadslönen som
överstiger 700 kronor. Då höjningen av dyrtidstillägget för nästa budgetår
torde komma att draga en kostnad av 9,100 kronor, synes den icke kunna genomföras
utan att en ökning av statsbidraget kommer till stånd. Jag vill därför
tillstyrka, att bidraget till föreningens ordinarie verksamhet höjes med
sagda belopp. I övrigt anser jag mig, med hänsyn till det nuvarande statsfinansiella
läget och då vissa av föreningens utgiftsposter torde kunna nedskäras,
icke kunna tillstyrka någon ökning av nämnda bidrag, vilket alltså skulle
uppgå till (185,000 + 9,100=) i runt tal 194,000 kronor. Inom detta belopp
torde kunna inrymmas avlöning för den i civilförvaltningens personalförbunds
skrivelse berörda vaktmästarbefattningen.

Nionde huvudtiteln.

125

Vad angår bidraget för anskaffande av konstgödselmedel biträder jag föreningens
av lantbruksstyrelsen tillstyrkta hemställan om anvisande av ett
belopp av 25,000 kronor för detta ändamål. I likhet med statskontoret anser
jag emellertid, att bidraget bör uppföras å riksstaten såsom ett särskilt anslag.

Vidkommande framställningen om bidrag till bestridande av kostnaderna
för vissa luftskyddsanordningar och reparationsarbeten torde det av föreningen
härför äskade beloppet av 9,000 kronor nu böra ställas till förfogande,
då det icke synes vara möjligt för föreningen att av egna medel
bestrida kostnaderna för ifrågavarande arbeten. Sagda belopp bör i enlighet
med lantbruksstyrelsens förslag anvisas såsom ett särskilt anslag.

I samband med den verksamhet, som genom beslut av 1940 års lagtima
riksdag igångsattes för skogsproduktionens höjande i Norrland och vissa
andra delar av landet, torde undersökningar, vid vilka föreningen lämpligen
kan biträda, komma till stånd rörande möjligheterna att avlysa skogsbetet.
Innan ny utredning igångsättes på ifrågavarande område, böra erfarenheterna
rörande skogsbetet från nämnda verksamhet avvaktas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag under denna punkt
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 194,000.

[98.] 21. Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen

för anskaffande av konstgödselmedel. Under åberopande av vad jag under
nästföregående punkt anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
för anskaffande av konstgödselmedel för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ...... kronor 25,000.

[99.] 22. Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen för

vissa reparationsarbeten m. m. Under åberopande av vad i det föregående
anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
för vissa reparationsarbeten m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av .......... kronor 9,000.

[100.] 23. Utdrag till Sveriges pomologiska förening. För innevarande

budgetår är för ändamålet upptaget ett anslag av 18,000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 10 september 1940 överlämnad
framställning har styrelsen för Sveriges pomologiska förening anhållit

126

Nionde huvudtiteln.

Departementschefen.

Departements chefen.

om anslag med 20,000 kronor för nästa budgetår. Lantbruksstyrelsen har
av statsfinansiella skäl ansett sig icke kunna förorda någon höjning av nu
utgående anslag.

Anslaget torde i nuvarande budgetsituation böra nedsättas till 15,000 kronor.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges pomologiska förening för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ...... kronor 15,000.

[101.] 24. Bestridande med allmänna medel av vissa med betesregle ring

förenade kostnader, förslagsanslag. Detta anslag har uppförts med
1,000 kronor för ett vart av budgetåren 1934/35—1939/40 och med 100 kronor
för budgetåret 1940/41. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 634.

De för budgetåren 1934/35—1939/40 anvisade anslagen lia icke behövt
tagas i anspråk. Emellertid torde medel böra ställas till förfogande för
ändamålet även under nästa budgetår. Därvid synes liksom för innevarande
budgetår under anslaget endast behöva upptagas ett formellt belopp av 100
kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering
förenade kostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................. kronor 100.

[102.] 25. Fraktlindring för kalk, förslagsanslag. För detta ändamål är

för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag å 375,000 kronor (prop.
nr 176; r. skr. nr 238). Bestämmelserna om anslagets användning finnas
upptagna i Kungl. Majits brev till järnvägsstyrelsen den 7 juni 1940 (Sv.
förf.-saml. nr 492). Genom beslut samma dag anbefalldes lantbruksstyrelsen
att vid fortsättandet av den undersökning rörande utformande av ifrågavarande
bidragsverksamhet, som det jämlikt Kungl. Majits beslut den 6 maj
1938 ålåge styrelsen att verkställa, till förnyad prövning upptaga frågan örn
att för verksamhetens bedrivande indela landet i vissa naturliga produktions-
och avsättningsområden, begränsade av järnvägslinjer.

Till fullgörande av detta uppdrag har lantbruksstyrelsen i skrivelse den
12 oktober 1940 framlagt utredning och förslag i ämnet. I skrivelsen har
styrelsen meddelat, att styrelsen infordrat yttranden i ärendet från hushållningssällskapen,
samtliga till svenska lantmännens riksförbund anslutna centralföreningar
samt vissa leverantörer av kalk. Styrelsen hade därvid begärt
yttrande över följande av styrelsen framställda alternativa förslag till
frågans ordnande, nämligen

Nionde huvudtiteln.

127

1) att fraktbidraget i intet fall skulle få uppgå till högre belopp än som
svarade mot det bidrag, som skulle lia utgått, därest kalken hämtats från
närmast belägna leveransort (kalkbruk),

2) att den minimifraktkostnad, som befraktare!! själv skulle ha att betala
vid fraktens debitering utan att erhålla bidrag, skulle höjas från gällande
60 öre till 80 öre per 100 kilogram,

3) att landet skulle indelas i vissa naturliga produktions- och avsättningsområden,
begränsade av järnvägslinjer, varvid bidrag icke skulle utgå för
transporter från det ena till det andra av dessa områden, samt

4) att bidraget skulle maximeras sålunda, att det för transporter på längre
avstånd än ett visst sådant skulle utgå med allenast för nyssnämnda avstånd
gällande belopp, d. v. s. enligt nu gällande grunder.

I skrivelsen med begäran om yttrande hade lantbruksstyrelsen tillika i anslutning
till det tredje alternativet upptagit förslag till landets indelning i
produktions- och avsättningsområden.

I de till lantbruksstyrelsen avgivna yttrandena ha bland annat följande synpunkter
framförts.

De med 1 och 2 betecknade alternativen lia utan undantag avvisats såsom
mindre tillfredsställande.

Beträffande alternativ 3 ha meningarna varit delade. Östgötalantmännens
centralförening u. p. a. och Tomtens kalkbruks aktiebolag ha sålunda funnit
detta alternativ vara det lämpligaste. Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar läns södra, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
läns norra, Västmanlands och Norrbottens läns hushållningssällskap samt
Norrbottens lantmannaförbund ha ansett sig kunna förorda förslaget, huvudsakligen
dock av den anledningen, att det icke syntes innebära några
olägenheter inom det område, varav vederbörande hade intresse. Från andra
håll ha emellertid gjorts flera erinringar mot de av lantbruksstyrelsen ifrågasatta
gränserna för de olika produktions- och avsättningsområdena. Alternativ
3 har mera direkt avstyrkts av Uppsala, Östergötlands, Örebro, Kopparbergs,
Gävleborgs och Västerbottens läns hushållningssällskap, Örebro läns
lantmäns centralförening u. p. a. samt Yxhults stenhuggeriaktiebolag, aktiebolaget
Kumla kalkgruva, Bröderna Jonasson och aktiebolaget Karta &
Oaxens kalkbruk, de fyra kalkbruken bland annat med den motiveringen,
att en indelning i avsättningsområden skulle eliminera konkurrensen kalkbruken
emellan och sålunda knappast tjäna jordbrukarnas intressen.

I de inkomna yttrandena har vidare föreslagits dels av Norrbottens läns
hushållningssällskap, att nuvarande bestämmelser örn särskild fraktlindring
inom Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län måtte
få bestå, dels av Värmlands läns hushållningssällskap och Värmlands lantmannaföreningars
centralförening u. p. a., att fraktbidraget ej måtte maximeras
förrän på avstånd över 300 kilometer i stället för nuvarande 250
kilometer, dels ock av mellersta Sveriges kalkbruks central förening och Jönköpings
läns lantmäns centralförening, att minimifraktkostnaden, som trafikanten
har att betala, måtte sänkas till tidigare fastställt belopp av 50 öre
per 100 kilogram i stället för nuvarande 60 öre.

Lantbruksstyrelsen bar i sin skrivelse föreslagit, att de nuvarande bestämmelserna
bibehållas. I fråga örn medelsbehovet har styrelsen hemställt, att
ett belopp av 275,000 kronor måtte ställas lill förfogande för ifrågavarande

128 Nionde huvudtiteln.

ändamål. Såsom skäl för sin ståndpunkt att nuvarande bestämmelser böra
bibehållas har styrelsen anfört:

De avgivna yttrandena lia givit lantbruksstyrelsen ett starkt stöd för den
meningen, att ett uppdelande av landet i olika produktions- och avsättningsområden
för kalk på sådant sätt, att statsbidrag ej finge utgå vid transporter
från ett område till ett annat, skulle medföra tämligen stora olägenheter.
Styrelsen vill understryka, att varje sådan gränsdragning stöter på stora
svårigheter med hänsyn till dels kalkbrukens belägenhet, mycket olika produktionskapacitet
och konkurrensförmåga i övrigt och dels det mycket varierande
behovet av kalk av olika slag på olika orter.

Styrelsen finner dessutom anledning att ytterligare framhålla den risk för
minskad konkurrens de olika kalkbruken emellan, som skulle följa av att
landet på nämnt sätt bleve uppdelat i skilda avsättningsområden. Fastställas
områdena med hänsyn till brukens nuvarande produktionsförmåga, är
det nämligen antagligt, att en fortsatt utveckling och anpassning av kalkförsörjningen
kommer att försvåras och fördröjas. Detta skulle vara särskilt
betänkligt, därest anledning i framtiden skulle föreligga att rubba de genom
nuvarande fraktbidrag för transport å järnväg uppkomna konkurrensförhållandena
mellan kalkbruk med olika geografisk belägenhet.

Om man å andra sidan vid uppdragandet av gränserna mellan de olika
områdena skulle taga hänsyn jämväl till i vad mån vissa kalkbruk lia möjlighet
att öka sin produktionsförmåga eller i vad mån brytning borde igångsättas
vid nu outnyttjade kalkförekomster, så skulle detta innebära dels ett
föregripande av en alltid oviss ekonomisk utveckling och dels ett temporärt
försämrande av kalkförsörjningen. Liknande synas konsekvenserna bli, därest
gränsen dragés över stationer, där bruttofraktkostnaden från förefintliga
kalkbruk är lika. Produktionen av jordbrukskalk inom på så sätt erhållna
områden kan nämligen ej från början förutsättas motsvara ifrågavarande
behov. Härtill komma dessutom beträffande en dylik lösning av frågan dels
svårigheterna att normera fraktsatserna för respektive grupp av kalkbruk,
dels också det av järnvägsstyrelsen tidigare uttalade önskemålet, att begränsningen
mellan områdena måtte utgöras av järnvägslinjer, därest arbetet med
bidragstilldelningen ej skulle bli alltför betungande.

Beträffande förslaget att nuvarande bestämmelser örn särskild fraktlindring
inom Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län
skulle bibehållas har lantbruksstyrelsen icke anledning att göra någon erinran.

Överväganden angående höjd gräns för bidragens maximering och sänkt
minimifrakt synas däremot icke kunna tillstyrkas, då ifrågavarande bestämmelser
tillkommit i besparingssyfte på grund av det försämrade statsfinansiella
läget. Denna anledning till en begränsning av statsutgifterna för här
ifrågavarande ändamål torde alltjämt bestå.

På grund av vad sålunda anförts finner lantbruksstyrelsen sig icke heller
nu kunna framlägga förslag örn att landet i och för utdelande av statsbidrag
till fraktlindring för kalk skulle indelas i olika produktions-, och avsättningsområden.
Då den fortsatta undersökning, som styrelsen verkställt, dessutom
givit till resultat, att erinringar av betydelse ej kunnat göras mot gällande
bestämmelser för sådana bidrag, och då nuvarande system tvärtom tämligen
allmänt föreslagits till fortsatt tillämpning, får styrelsen föreslå, att för
budgetåret 1941/42 alltjämt måtte tillämpas de grunder som angivits i Kungl.
Maj:ts brev till järnvägsstyrelsen den 7 juni 1940.

Rörande medelsbehovet har lantbruksstyrelsen yttrat:

Enligt inom styrelsen vex-kställd undersökning utgjorde medelsförbrukningen
i förevarande anslags syfte under budgetåret 1939/40 409,572 kronor,

Nionde huvudtiteln.

129

därav i juli och augusti månader 115,779 kronor. Under samma månader
budgetåret 1940/41 sjönk medelsförbrukningen — sannolikt till största delen
på grund av de skärpta bestämmelserna för erhållande av bidrag — till
61,020 kronor eller blott 52.7 procent av förbrukningen föregående år. Om
förhållandena bli likartade under återstoden av budgetåret 1940/41, skulle
det totala medelsbehovet under detta år sålunda kunna beräknas till cirka

216,000 kronor. Då emellertid förbrukningen av jordbrukskalk under de
första månaderna av budgetåret 1940/41 kan ha tillfälligt nedgått, vill styrelsen
föreslå, att medelsbehovet för budgetåret 1941/42 beräknas till 275,000
kronor.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att anslag för ifrågavarande ändamål
alltjämt bör anvisas. Frågan om ändrade bestämmelser för anslagets
användning har sedan länge varit under övervägande. Härvid har i första
hand ifrågasatts den ändringen i gällande bestämmelser, att landet för bidragsverksamhetens
bedrivande skulle indelas i vissa naturliga produktionsoch
avsättningsområden, begränsade av järnvägslinjer. Bidrag skulle då
icke utgå för transporter från det ena till det andra av dessa områden. Såsom
framgår av de till lantbruksstyrelsen ingivna yttrandena från i frågan
intresserade parter ha meningarna varit mycket delade rörande lämpligheten
av en dylik anordning. Att få till stånd en gränsdragning av nu berört slag
möter, på sätt den av styrelsen verkställda utredningen giver vid handen, avsevärda
svårigheter på grund av kalkbrukens belägenhet, olika produktionskapacitet
och konkurrensförmåga samt det inom olika orter varierande behovet
av kalk. Någon mera rättvis bidragsgrund lärer icke på denna väg
kunna uppnås. Man torde icke heller kunna bortse från att en ändring av
bidragsbestämmelserna i överensstämmelse med vad nu ifrågasatts kan medföra
en fara för att den fortsatta utvecklingen och anpassningen av kalkförsörjningen
i landet kommer att försvåras och fördröjas. Med hänsyn till det
nu anförda anser jag mig icke kunna tillstyrka en ändring av bidragsgrunderna
i här antydd riktning. Icke heller de andra två förslagen till ändring
av bestämmelserna synas ändamålsenliga. Under förhandenvarande förhållanden
anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen och ett flertal i saken
hörda sammanslutningar de nuvarande bestämmelserna tills vidare böra bibehållas.
Då en förutsättning för statens medverkan till förbilligande av
fraktkostnaderna för jordbrukskalk bör vara att kalkpriset hålles inom lämpliga
gränser, utgår jag ifrån att kalkbruken tillämpa en så låg prisnivå som
möjligt å jordbrukskalk.

I fråga om anslagsbehovet för nästa budgetår har jag intet att erinra mot
det av lantbruksstyrelsen för ändamålet äskade beloppet 275,000 kronor, vilket
innebär en nedsättning av anslaget med 100,000 kronor i förhållande till
löpande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att lill Fraktlindring för kalk för budgetåret 1941/42 an -

visa ett förslagsanslag av .............. kronor 275,000.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1■ Del. 12. 9

Departements chefen.

130

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Departementschefen.

[103.] 26. Fraktbidrag för konstgödsel, förslagsanslag. För detta ända mål

är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning hänvisas till
statsliggaren sid. 634.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om
ett till 45,000 kronor nedsatt anslag för nästa budgetår.

Med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet under budgetåret 1939/40
torde anslaget icke behöva upptagas med högre belopp än 40,000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fraktbidrag för konstgödsel för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 40,000.

[104.] 27. Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reservationsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200,000 kronor. Beträffande
bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 634.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt om
oförändrat anslag för nästa budgetår. Styrelsen har till motivering av anslagsäskandet
anfört i huvudsak följande.

Hushållningssällskapens ansökningar om bidrag för år 1940 från ifrågavarande
anslag avse ett belopp om ej mindre än cirka 930,000 kronor. Förevarande
statsbidrag torde få anses äga stor betydelse såsom ett led i strävandena
att lära jordbrukarna inse fördelarna av en rationell gödselvård.
Frågan härom har också erhållit särskild aktualitet genom den rådande
krissituationen. Med minskade möjligheter att importera konstgödselmedel
följer ökad betydelse av den naturliga gödseln för upprätthållande av livsmedelsproduktionen.
Lantbruksstyrelsen anser därför, att även under budgetåret
1941/42 medel böra stå till förfogande för ifrågavarande ändamål.
En avsevärd höjning av anslaget synes tvivelsutan vara väl motiverad. Hänsynen
till det statsfinansiella läget lärer emellertid påkalla försiktighet i
fråga om medelsanvisning jämväl till synnerligen behjärtansvärda och aktuella
ändamål. På grund härav anser styrelsen sig icke nu böra ifrågasätta
någon anslagshöjning. I detta sammanhang må framhållas, att förevarande
anslag torde kunna tillmätas en viss betydelse för framskapande av arbetsobjekt
till motverkande av arbetslöshet.

I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag torde för nästa budgetår till
bidrag till gödselvårdsanläggningar böra anvisas ett lika stort anslag som
för innevarande budgetår eller 200,000 kronor. Jag förordar emellertid i
annat sammanhang, att å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 upptages ett
anslag av 1,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 200,000.

Nionde huvudtiteln.

131

[105.] 28. Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlö nande

av mejerikonsulenter m. m., förslagsanslag. För innevarande budgetår
är ifrågavarande anslag uppfört med 100,000 kronor. Angående anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 634.

I en till jordbruksdepartementet den 7 december 1940 inkommen skrivelse
har lantbruksstyrelsen anmält, att svenska mejeriernas riksförening
u. p. a., hos vilken förening mejerikonsulenterna äro anställda, i skrivelser
den 18 juli och den 30 oktober 1940 dels avgivit förslag till omorganisation
av mejerikonsulentverksamheten, dels ock anhållit, att såsom bidrag till
konsulenternas avlönande m. m. måtte för budgetåret 1941/42 anvisas ett
förslagsanslag av 113,000 kronor. Med förmälan att styrelsen ännu icke
hunnit taga ställning till nyssnämnda förslag har styrelsen anhållit, att i
avvaktan härpå ett belopp av 110,000 kronor måtte beräknas för ifrågavarande
ändamål i 1941 års statsverksproposition.

Då frågan om en omorganisation av mejerikonsulentverksamheten torde Departementsböra
upptagas till övervägande, sedan förut omförmälda förslag och lant- CÄe/eMbruksstyrelsens
yttrande däröver inkommit, synes ifrågavarande anslag, på
sätt styrelsen föreslagit, för budgetåret 1941/42 endast böra upptagas med
beräknat belopp. Anslaget torde härvid böra uppföras med samma belopp
som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår eller 100,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Befrämjande
av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av
mejerikonsulenter m. m. för budgetåret 1941/42 beräkna ett
förslagsanslag av ...................... kronor 100,000.

[106.] 29. Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag tili svenska

smörprovningarna. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med

70,000 kronor. .. ;$f Med

skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen överlämnat
en framställning från styrelsen för svenska smörprovningarna, vari denna
i anslutning till upprättat förslag till inkomst- och utgiftsstat för budgetåret
1941/42 anhållit om oförändrat anslag av 70,000 kronor. Detta belopp utgör
skillnaden mellan beräknade utgifter å 248,100 kronor och beräknade inkomster
å 178,100 kronor.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt det framställda anslagsäskandet samt till
närmare motivering av detsamma anfört i huvudsak följande.

Vad beträffar utgifterna för avlöningar lia dessa i den av smörprovningarna
föreslagna staten minskats med avlöningsförmånerna (omkring 2,800
kronor) för ett kontorsbiträde (i Malmö), varjämte endast ifrågasatts sådana
jämkningar, som föranletts av redan beslutad lönereglering. Bland övriga

132

Nionde huvudtiteln.

omkostnader ha sådana ändringar företagits, som föranletts av statsmakternas
beslut om nedsättning av för budgetåret 1940/41 begärt statsanslag
å 88,600 kronor till 70,000 kronor. Sålunda lia följande poster föreslagits
minskade, nämligen posten reseersättningar från 13,000 till 11,500 kronor,
posten bedömningskostnader från 25,600 till 20,300 kronor, posten arbetsoch
transportkostnader från 10,700 till 9,600 kronor, posten tryckningskostnader
från 7,000 till 6,000 kronor, posten porto-, telegram- oell telefonkostnader
från 13,400 till 12,700 kronor, posten inventariekostnader från 1,000
till 400 kronor, posten laboratorieunderhåll från 4,400 till 4,000 kronor samt
posten utgifter till runstäver och smörpapper från 10,700 till 9,900 kronor.

Genom i det föregående angivna minskningar å olika utgiftsposter skulle
en sammanlagd besparing å cirka 14,200 kronor uppstå.

Därutöver ha smörprovningarna på grund av inskränkningar i smörexporten
vidtagit sådan ändring av provningsverksamheten, att antalet drittelprovningar
under innevarande budgetår minskats från 6 till 3 per år, samtidigt
som antalet bytteprovningar ökats från 20 till 23. Härigenom ernås en
ökning av inkomsterna å cirka 10,500 kronor (för försålt byttsmör).

Genom sålunda beräknade utgiftsminskningar och inkomstökning lia smörprovningarnas
anspråk på statsmedel kunnat minskas med i runt tal 24,700
kronor. Dessa besparingsåtgärder lia icke blott medfört, att minskningen i
statsbidraget för budgetåret 1940/41 kan beräknas bli täckt, utan jämväl att
smörprovningarnas ökade utgifter för dyrtidstillägg åt personalen kunna bestridas.

Härtill må anföras, att smörprovningarna under budgetåret 1939/40 erhållit
större inkomster än som beräknats i staten, dels av provningsavgifter
(beräknat 58,000 kronor, verkliga 63,152 kronor) och dels a v^ försäljning av
smör vid bytteprovningar (beräknat 69,000 kronor, verkliga 72,500 kronor).
Däremot ha arbets- och transportkostnaderna under sagda budgetår blivit
icke oväsentligt större än de beräknade (beräknat 10,700 kronor, verkliga
13,738 kronor), beroende på extra utgifter för tillfällig arbetskraft i anledning
av den ordinarie personalens militärtjänstgöring. Pa grund av dessa
förhållanden lia smörprovningarna varit i stånd att under budgetåret 1939/40
dels öka sitt kapital av förlagsmedel från 45,000 till 50,000 kronor, dels ock
redovisa reserverade inkomstmedel med 1,655 kronor.

Lantbruksstyrelsen vill för sin del vitsorda, att den företagna ändringen i
provningsverksamheten under rådande avsättningsförhallanden för smör
kan anses tillfredsställande. Smörprovningarnas i övrigt vidtagna åtgärder
för nedbringande av provningarnas utgifter föranleda ingen annan erinran
än att styrelsen vill ifrågasätta, om minskningen av anslagsposten arbets- och
transportkostnader är möjlig att genomföra, då såväl arbetslöner som kostnader
för transportmedel torde komma alt stiga. Inkomstberäkningen synes
vara uppgjord med hänsyn till att betydande förändringar kunna inträffa,
innan ifrågavarande stat skall börja tillämpas. Provningsavgifterna ha sålunda
med hänsyn till väntad produktionsminskning beräknats till ett cirka

5,000 kronor lägre belopp än som inflöt under budgetåret 1939/40, och den
beräknade inkomsten av försäljningen utav överblivet smör vid bytteprovningar
uppgives vara baserad på ett smörpris av 2 kronor 75 öre per kilogram
— enligt avtal med svenska mejeriernas riksförening övertar riksföreningen
detta smör för ett pris, som med 25 öre understiger noteringen, varför
smörprovningarna för närvarande enligt gällande notering erhålla 3 kronor
per kilogram för byttesmöret. Vid angivna omständigheter torde överskott
kunna väntas uppstå, örn förhållandena bli oförändrade. Då det emellertid
torde vara omöjligt att överblicka utvecklingen på området under bud -

Nionde huvudtiteln.

133

getåret 1941/42, har lantbruksstyrelsen ingen erinran att framföra med avseende
å inkomstberäkningen.

Den av smörprovningarna företagna ökningen av förlagsmedlen synes motiverad
med hänsyn till de större lager av smörpapper, som på grund av
rådande förhållanden och därav följande svårigheter vid import av dylikt
papper synas böra finnas för att provningarna vid varje tillfälle skall kunna
tillfredsställa efterfrågan därav, ävensom med hänsyn till det ökade priset å
smörpapper.

Mot den av styrelsen för smörprovningarna verkställda beräkningen av
utgifter och inkomster utöver vad som ovan berörts har lantbruksstyrelsen
ej något att invända.

Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört synes det vara att förvänta,
att ett visst överskott kommer att uppstå å den för nästa budgetår uppgjorda
inkomst- och utgiftsstaten för svenska smörprovningarna. Med hänsyn
härtill och då det budgetära läget påkallar iakttagande av den största
.sparsamhet, torde skäl föreligga att för sagda budgetår något nedsätta ifrågavarande
anslag. En begränsning av anslaget från 70,000 till 60,000 kronor
synes sålunda böra ske. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag
till svenska smörprovningarna för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av........................ kronor 60,000.

[107.] 30. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservations anslag.

För detta ändamål har för budgetåret 1940/41 anvisats ett reservationsanslag
å 120,000,000 kronor (prop. nr 276; r. skr. nr 427). I en från statens
livsmedelskommission inkommen, den 21 oktober 1940 dagtecknad promemoria
har beräknats, att för upprätthållande under nästa budgetår av mjölk-,
spannmåls-, foder-, ägg- samt slaktdjursregleringarna erfordras ett sammanlagt
belopp av 74,000,000 kronor. I avbidan på de förslag i ämnet, som jag
har för avsikt att senare framlägga för Kungl. Majit, torde ifrågavarande anslag
böra uppföras med nämnda belopp.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att å
riksstaten för budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett särskilt reservationsanslag
av 900,000 kronor till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland och vissa andra delar av landet. Vid 1940 års
lagtima riksdag medgavs, att för detta ändamål finge av nyssnämnda anslag
å 120,000,000 kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område användas
ett belopp av 900,000 kronor. För nästa budgetår synes en liknande
anordning böra vidtagas. Jag torde närmare få ingå på detta spörsmål i samband
med att jag ånyo anmäler frågan örn nyssberörda prisregleringsåtgärder.

Departements chefen.

134

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av ................................ kronor 74,000,000.

[108.] 31. Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörel sen

m. m. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 53,000
kronor. Anslaget, som avses skola lämna bidrag till kostnaderna för revisions-,
instruktions- och organisationsverksamhet inom jordbrukskasserörelsen,
må enligt föreskrift den 9 augusti 1940 utbetalas till svenska jordbrukskreditkassan
först sedan kassan visat sig ha fullgjort den kassan ålagda
skyldigheten att erlägga bidrag med 25,000 kronor till bestridande av på
tillsynen över jordbrukskasserörelsen belöpande kostnader för bank- och
fondinspektionens organisation och verksamhet.

I skrivelse den 18 september 1940 har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan
meddelat, att den kassan åvilande revisions-, instruktions- och
organisationsverksamheten under budgetåret 1939/40 dragit en total kostnad
av 85,000 kronor samt att motsvarande kostnad för innevarande budgetår
— med tillägg av omförmälda bidrag å 25,000 kronor till bank- och fondinspektionens
kostnader för jordbrukskassetillsynen — beräknades till omkring
100,000 kronor. Bidraget till bank- och fondinspektionens verksamhet
hade, framhåller styrelsen vidare, bestämts såsom ett provisorium, enär frågan
om grunderna för bidraget befunnits böra ytterligare prövas före deras
definitiva fastställande. Styrelsen har föreslagit, att ifrågavarande anslag
även för nästa budgetår bestämmes till 53,000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1938 tillkallade jag
den 16 december samma år fem sakkunniga för att verkställa utredning angående
revision av bestämmelserna för jordbrukskasserörelsen. Enligt vad jag
inhämtat förväntas de sakkunnigas utredning bli färdig i början av detta år.
Jag har därefter för avsikt att förelägga riksdagen förslag till nya bestämmelser
i ämnet. I avvaktan härpå synes förevarande anslag böra uppföras
med ett beräknat belopp av 53,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Jordbrukets
kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.
för budgetåret 1941/42 beräkna ett anslag av . . kronor 53,000.

Nionde huvudtiteln.

135

[109.] 32. Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbruks kasserörelsen,

förslagsanslag. För innevarande budgetår är för ifrågavarande
ändamål upptaget ett förslagsanslag av 290,000 kronor. Beträttande
bestämmelser rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid.

637.

I skrivelse den 18 september 1940 har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan
hemställt om ett till 260,000 kronor nedsatt anslag för nästa
budgetår.

Under hänvisning till vad jag under nästföregående punkt anfört före- Depanementsslår
jag, att även förevarande anslag upptages med allenast beräknat belopp. ^
Anslaget torde böra uppföras med det av styrelsen för svenka jordbrukskreditkassan
äskade beloppet, 260,000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Jordbrukets
kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................... kronor 260,000.

[110.] 33. Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekun därlånefond

för jordbrukare m. m., förslagsanslag. För detta ändamål är
för innevarande budgetår upptaget ett förslagsanslag av 60,000 kronor. Närmare
redogörelse för användningen av anslaget har lämnats i 1937 års statsverksproposition
(IX H. T. sid. 246).

I skrivelse den 12 augusti 1940 har lånenämnden för sekundär jordbrukskredit
hemställt om ett till 75,000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår.

Då medelsåtgången för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1939/ Departements •

chef Sfi

40 utgjorde i runt tal 70,400 kronor, synes anslaget för nästa budgetar icke
behöva upptagas med högre belopp än 70,000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens
sekundärlånefond för jordbrukare m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 70,000.

[lil.] 34. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, förslagsanslag.
För innevarande budgetår äro under rubriken Maskin- och rcdskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp upptagna dels ett förslagsanslag
å 56,000 kronor till Verksamheten i allmänhet och dels elt reservationsanslag
å 10,000 kronor till Särskilda undersökningar m. m. Kungl. Majit har den
17 maj 1940 fastställt stat för anstalterna. Beträffande denna samt anslagens
användning i övrigt hänvisas till statsliggaren sid. 639.

136

Nionde huvudtiteln.

Innan jag redogör för anslagsäskandena för ifrågavarande ändamål under
budgetåret 1941/42 torde jag få erinra om att frågan om anstalternas omorganisation
är under övervägande, sedan särskilda jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande
tillkallade utredningsmän för utredning rörande frågan om förläggningsorten
för en omorganiserad maskin- och redskapsprovningsanstalt
den 26 juli 1938 avgivit betänkande med förslag i ämnet (se IX H. T. 1939
sid. 231). Av statsfinansiella skäl har något förslag angående anstalternas
omorganisation icke framlagts.

Med skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen överlämnat
en av styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter gjord
framställning örn anvisande för nästa budgetår av dels 61,100 kronor till
anstalternas allmänna verksamhet, därest något omorganisationsförslag icke
förelägges 1941 års riksdag, dels ock 9,500 kronor för anskaffande av en
oscillograf och för anordnande av uppvärmningsanläggning i anstalternas
provningshall vid Alnarp. Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt, att för verksamheten
i allmänhet vid anstalterna anvisas ett förslagsanslag av 61,000 kronor
samt att — dock endast för såvitt det statsfinansiella läget sådant medgiver
— för särskilda undersökningar m. m. upptages ett reservationsanslag
av 9,500 kronor. Beträffande lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet
må nämnas följande.

Den föreslagna ökningen av anslaget till anstalternas allmänna verksamhet
beror därpå, att å ena sidan posterna på statens utgiftssida höjts med tillhopa
7,000 kronor till 76,000 kronor — därav för avlöningar med 612 kronor
till 26,062 kronor och för omkostnader med 6,388 kronor till 49,938 kronor
-— samt å andra sidan uppbördsmedlen beräknats höjda med 2,000 kronor
till 15,000 kronor. Höjningen av avlöningarna är avsedd att bereda anstalternas
föreståndare, två överassistenter och en montör provisorisk avlöningsförstärkning
med respektive 132, 132, 132 och 216 kronor. Vad betidiffar
omkostnaderna lia följande poster föreslagits höjda, nämligen posten
reseersättningar med 2,000 kronor till 12,000 kronor, posten publikationstryck
med 1,000 kronor till 7,500 kronor, posten ersättning för arbete med 1,950
kronor till 15,000 kronor, posten byggnader, reparationer och hyror med 500
kronor till 1,500 kronor samt posten instrument, övriga inventarier och förbrukningsmateriel
med 938 kronor till 4,938 kronor. Lantbruksstyrelsen har
framhållit, att den sänkning av förevarande anslag — från 60,000 till 56,000
kronor — som företogs vid 1940 års lagtima riksdag otvivelaktigt komme att
inverka i hög grad menligt på provningsanstalternas verksamhet. Anslagssänkningen
i förening med stegrade omkostnader till följd av krisläget torde,
anför styrelsen vidare, få antagas åstadkomma, att de krav, som från jordbrukets
sida ställas på anstalterna, under innevarande budgetår ej kunna helt
tillgodoses. Så mycket sannolikare torde detta enligt styrelsens mening bli
fallet som krisläget på olika sätt, t. ex. genom den uppkomna bristen på flytande
motorbränsle, förorsakade, att ökade anspråk ställdes på anstalterna.

Från det ifrågasalla anslaget till särskilda undersökningar m. m. avses
skola bestridas dels 7,000 kronor för anskaffande av en oscillogi-af, varav anstalterna
uppgivas vara i stort behov för ett effektivt bedrivande av sin
verksamhet, dels ock 2,500 kronor för anordnande av uppvärmningsanläggning
i provningshallen vid Alnarp. Kostnaderna för sistnämnda anläggning,
vilken av lantbruksstyrelsen betecknas såsom synnerligen välbehövlig, ha i
avvaktan på närmare utredning i ämnet endast beräknats approximativt.

Nionde huvudtiteln.

137

Även för nästa budgetår anser jag mig av statsfinansiella skäl förhindrad Departements ,

. » ... enej en.

tillstyrka, att förslag angående anstalternas omorganisation tramlagges tor
riksdagen. Vad beträffar medelsanvisningen för sagda budgetår till anstalternas
allmänna verksamhet kan jag icke förorda den ifrågasatta avlöningsförstärkningen
till vissa befattningshavare. Jag torde härvid få erinra om att
förslag av samma innehåll avstyrkts i 1939 och 1940 års statsverkspropositioner
under hänvisning såväl till storleken av löneförmåner, som tillkomme
ifrågavarande befattningshavare, som till att den förestående omorganisationen
av anstalterna borde avvaktas, innan ändring vidtoges beträffande avlöningarna
(IX H. T. 1939 sid. 233 och IX H. T. 1940 sid. 150). Däremot vill
jag med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört rörande de ökade anspråk,
som på grund av rådande krisläge ställas på anstalterna — nettoutgifterna
under anslaget uppgingo för budgetåret 1939/40 till ej mindre än i runt tal
72,700 kronor — biträda förslaget örn höjning av det för omkostnader avsedda
beloppet. Höjningen bör avvägas på sådant sätt, att nettoutgifterna
stanna vid ett belopp av 60,000 kronor.

Vidkommande frågan örn anvisande av medel för anskaffande av en
oscillograf samt för anordnande av uppvärmningsanläggning i provningshallen
vid Alnarp kan jag i det nuvarande statsfinansiella iäget icke förorda
särskild anslagsanvisning härför. I den mån sagda ändamål kunna tillgodoses
inom den för anstaltens allmänna verksamhet avsedda kostnadsramen,
synes emellertid intet vara att erinra häremot.

Anslaget till anstalternas allmänna verksamhet — vilket hädanefter synes
böra benämnas Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter — bör vid
bifall till vad jag i det föregående anfört uppföras med 60,000 kronor. Sedan
riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att efter förslag av lantbruksstyrelsen fastställa stat för provningsanstalterna.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 60,000.

[112.] 35. Bidrag till jordbrukstekniska föreningen. Under rubriken

Bidrag till jordbrukstekniska föreningen: Verksamheten i allmänhet är för
innevarande budgetår uppfört ett anslag å 17,000 kronor. Vidare är under
rubriken Bidrag till jordbrukstekniska föreningen: Särskild forskningsverksamhet
för samma budgetår upptaget ett anslag å 20,000 kronor. Beträffande
anslagens användning hänvisas till statsliggaren sid. 639.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 16 september 1940 överlämnad
framställning har jordbrukstekniska föreningen anhållit om statsunderstöd
för budgetåret 1941/42 till sin allmänna verksamhet med ett till 24,000
kronor förhöjt belopp. Lantbruksstyrelsen har, under hänvisning till sina
utlåtanden över föreningens anslagsäskanden för budgetåren 1939/40 och

138

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

1940/41 (se IX H. T. 1939 sid. 237), tillstyrkt framställningen samt därvid
framhållit, att föreningens verksamhet, särskilt för närvarande, måste anses
vara synnerligen betydelsefull för rationaliseringssträvandena inom jordbruksnäringen.
Styrelsen har även påpekat, att föreningen genom den föreslagna
anslagshöjningen bereddes möjlighet att utföra vissa utrednings- och
undersökningsuppdrag, för vilka eljest måhända särskilt statsbidrag skulle
behöva utgå.

Sedermera har jordbrukstekniska föreningen i en av lantbruksstyrelsen
med skrivelse den 14 november 1940 överlämnad framställning anhållit om ett
till 30,000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår till den särskilda forskningsverksamheten.
Lantbruksstyrelsen, som erinrat att vid beviljandet för
budgetåret 1936/37 (prop. nr 194; r. skr. nr 153) av anslag till ifrågavarande
forskningsverksamhet förutsattes att densamma till en början skulle få en
varaktighet av fem år, har förordat, att en utredning angående verksamhetens
bedrivande i fortsättningen snarast bomme till stånd. I avbidan härpå
har lantbruksstyrelsen icke velat motsätta sig att för nästa budgetår för ändamålet
anvisades ett anslag av 20,000 kronor.

Av statsfinansiella skäl anser jag mig icke kunna tillstyrka någon förhöjning
av anslaget till föreningens allmänna verksamhet. Anslaget torde
alltså även för nästa budgetår böra upptagas med 17,000 kronor. Därest vissa
av det nuvarande krisläget aktualiserade undersökningar och utredningar av
mera avsevärd omfattning skulle befinnas böra uppdragas åt föreningen,
synes det vara mest lämpligt att medel härför ställas till förfogande på annat
sätt än genom höjning av det årliga anslaget till föreningen.

Vad angår anslaget till särskild forskningsverksamhet upphör, såsom lantbruksstyrelsen
anfört, med utgången av innevarande budgetår den tid, för
vilken den nuvarande anordningen av ifrågavarande verksamhet ursprungligen
avsågs böra gälla. Erinras må, att vissa av de områden, som beröras
av den särskilda jordbrukstekniska forskningsverksamhet, varom här är
fråga, för närvarande bearbetas på annat sätt. Så behandlas exempelvis frågan
om ladugårdsbyggnadernas rationella anordnande av ladugårdsbyggnadssakkunniga.
Ehuru vissa skäl kunna åberopas för att bidrag även i
fortsättningen lämnas till verksamhetens upprätthållande, anser jag mig likväl
i nuvarande läge icke böra förorda, att några medel för detta ändamål
anvisas för nästa budgetår.

Benämningen å anslaget till föreningens allmänna verksamhet torde för
nästa budgetår böra ändras till Bidrag till jordbrukstekniska föreningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till jordbrukstekniska föreningen för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ...... kronor 17,000.

Nionde huvudtiteln.

139

[113.] 36. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsan slag.

För detta ändamål är i riksstaten för budgetåret 1940/41 uppfört ett
reservationsanslag av 10,000 kronor. Beloppet, av vilket länsstyrelserna i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län tilldelats respektive 3,000, 3,000
och 4,000 kronor, är avsett såsom bidrag till upprätthållande av de elektriska
länsföreningarnas verksamhet. Härjämte har för nämnda budgetår till undersökning
rörande landsbygdens elektrifiering m. m. anvisats ett särskilt reservationsanslag
å 50,000 kronor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har med skrivelse den 6 augusti 1940
överlämnat en den 11 juli 1940 dagtecknad framställning från Västerbottens
läns elektriska förening u. p. a. örn bidrag från förstnämnda anslag med
4,250 kronor. Över framställningen, vilken tillstyrkts av länsstyrelsen, ha
kommerskollegium och lantbruksstyrelsen den 16 september 1940 avgivit gemensamt
utlåtande. Därvid lia ämbetsverken överlämnat av vederbörande
länsstyrelser tillstyrkta framställningar från Jämtlands läns elektricitetsförening
u. p. a. och Norrbottens läns elektricitets förening u. p. a. om bidrag
med 4,500 respektive 6,000 kronor.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ha hemställt, att till befrämjandet
av landsbygdens elektrifiering måtte för nästa budgetår anvisas oförändrat
anslag av 10,000 kronor. I sitt utlåtande ha ämbetsverken berört frågan om en
sammanslagning av anslaget till befrämjande av landsbygdens elektrifiering
och anslaget till undersökning rörande landsbygdens elektrifiering m. m. Ämbetsverken
ha emellertid ansett en sådan sammanslagning mindre lämplig
med hänsyn till att enligt ämbetsverkens mening mellan de båda anslagen
funnes vissa principiella olikheter.

Jag torde till en början få erinra därom, att 1940 års urtima riksdag (prop. Departement
nr 43; r. skr. nr 64) till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
å 5,000,000 kronor. Beslutet örn anvisande av detta belopp grundade sig på
statsmakternas önskan att i nuvarande krisläge med dess svårigheter att anskaffa
bensin samt lys- och brännoljor lämna ett kraftigt stöd åt strävandena
för landsbygdens elektrifiering. Det anvisade beloppet avsågs icke skola
täcka hela behovet av medel för detta ändamål. Ytterligare medel torde därför
böra ställas till förfogande för budgetåret 1941/42. Jag förordar, att anslagsanvisningen
även för sistnämnda budgetår bestämmes till 5,000,000
kronor.

Vid beviljandet av förenämnda tilläggsstatsanslag å 5,000,000 kronor förutsattes,
att av anslaget skulle få disponeras behövliga medel även för undersökningar
och planläggningar rörande elektrifieringsföretag. Med hänsyn
härtill torde det vara ändamålsenligt, att anslagen till Befrämjande av landsbygdens
elektrifiering samt till Undersökning rörande landsbygdens elektrifiering
m. m. för nästa budgetår sammanslås till ett anslag med förstnämnda
rubrik. Erforderliga belopp för upprätthållande av de elektriska länsför -

140

Nionde huvudtiteln.

eningarnas i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län verksamhet samt
för undersökning rörande landsbygdens elektrifiering skulle följaktligen utgå
från det nya anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 5,000,000.

[114.] Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten.

Enligt kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 211) angående stadgar för allmänna
lantbruksmöten anordnas lantbruksmötena dels distriktsvis (distriktslantbruksmöten),
för vilket ändamål riket är indelat i 6 distrikt, dels ock för
hela riket (rikslantbruksmöten), sålunda, att under en tidsperiod av 15 år
må hållas ett distriktslantbruksmöte inom varje distrikt samt därefter ett
rikslantbruksmöte. Hittills ha distriktslantbruksmöten hållits år 1935 i Axvall
för västra distriktet, år 1937 i Malmö för södra distriktet och år 1939
i Rommehed för bergslagsdistriktet. Kungl. Majit har den 5 april 1940 godkänt
program för ett fjärde distriktslantbruksmöte, avsett att hållas i Norrköping
år 1941 för östra distriktet. I avseende å kostnaderna för lantbruksmötena
har i princip räknats (se IX H. T. 1931, sid. 267) med ett årligt statsanslag
av 25,000 kronor samt ett årligt anslag från hushållningssällskapen,
motsvarande 1 procent å de sällskapen årligen tilldelade allmänna statsanslagen.
Av de sålunda inflytande medlen skulle årligen *U överlämnas till
bestyrelsen för närmast följande distriktslantbruksmöte och återstoden användas
för anordnande av rikslantbruksmötet. För ändamålet har anvisats
ett reservationsanslag av 25,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1931/
32 och 1934/35—1939/40. För innevarande budgetår har med hänsyn till de
rådande förhållandena icke anvisats något dylikt anslag.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen, med förmälan
att det för år 1941 planerade distriktslantbruksmötet torde komma att uppskjutas
till år 1942, hemställt, att för budgetåret 1941/42 måtte för ändamålet
anvisas ett anslag av 25,000 kronor, vilket lämpligen borde vara obetecknat.
Styrelsen har därvid framhållit, att anslagsanvisningen kunde upphöra
ett eller ett par år, utan att planen för lantbruksmötena behövde rubbas,
under förutsättning dock att ett så mycket större anslag anvisades ett
senare år. Därest rådande budgetära läge icke lade hinder i vägen, borde
emellertid anslag anvisas årligen.

Hushållningssällskapens fullmäktiges förvaltningsutskott har i skrivelse
den 2 oktober 1940 anmält, att distriktslantbruksmötet i östra distriktet enligt
fullmäktiges beslut skall uppskjutas till år 1942, samt ansett medelsanvisning
för ändamålet för nästa budgetår oundgänglig för att nämnda distriktslantbruksmöte
skall kunna komma till stånd.

Nionde huvudtiteln.

141

Då den föreliggande budgetsituationen nödvändiggör den största sparsam- Departementshet
med allmänna medel, anser jag anslagsanvisningen för ifrågavarande än- chefendamål
böra inställas ytterligare ett budgetår. Jag har emellertid velat här
anmäla ärendet för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge.

[115.] 37. Bidrag till jordbrukarungdomens förbund. För detta ända mål

är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av 85,000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 16 september 1940 överlämnad
framställning har styrelsen för jordbrukarungdomens förbund, under
åberopande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för kalenderåret 1941,
anhållit om anslag för nästa budgetår med 134,250 kronor, varav 40,000
kronor till den centrala verksamheten och 94,250 kronor till konsulentverksamheten.
Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till rådande statsfinansiella
förhållanden ansett sig icke kunna förorda någon höjning av nu utgående
anslag till förbundet utan har hemställt om oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår.

Med hänsyn till det budgetära läget torde anslaget för nästa budgetår böra Departementsnedsättas
till 65,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte chefenföreslå
riksdagen

att till Bidrag till jordbrukarungdomens förbund för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ...... kronor 65,000.

[116.] 38. Bidrag till samfundet för hembygdsvård. Detta anslag är för

innevarande budgetår uppfört med 20,000 kronor. Beträffande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 641.

I skrivelse den 11 september 1940 har samfundet för hembygdsvård hemställt
örn anslag för ändamålet med 30,000 kronor. Den begärda anslagshöjningen,
10,000 kronor, faller helt å posten ritningar och instruktioner för
restaurering och sanering av äldre byggnader, för vilket ändamål avsetts 3,000
kronor för budgetåret 1939/40 och 3,500 kronor för innevarande budgetår.
I skrivelsen anföres härom bland annat följande.

Särskild uppmärksamhet har under det senaste året ägnats det s. k. saneringsarbetet,
vilket i första hand är inriktat på att ändamålsenligt tillvarataga
och modernisera det äldre byggnadsbeståndet. Sedan det visat sig, att
stort behov av byggnadsrådgivning finnes över hela landet liksom att de mycket
varierande och starkt sammansatta problem som här framträda icke kunna
tillfredsställande lösas utan eli mera djupgående studium, har samfundet
utfört en saneringsstudie över ett tekniskt och ekonomiskt avgränsat bebyggelseområde
och härtill utvalt Gotland, där saneringsproblemet är särskilt
aktuellt. Dessa saneringsstudier, för vilkas utförande samfundet under året
haft anställd en särskild arkitekt med halvtidstjänstgöring, föreligga färdiga
för publikation. De vid studierna — vilka bedrivits i nära samarbete med
bland annat länets hushållningssällskap — vunna erfarenheterna lia seder -

142

Nionde huvudtiteln.

mera tillgodogjorts vid utarbetandet av förslag till modernisering av enskilda
gårdar. Liknande studier äro under utförande för ett område i Kalmar län
samt planläggas för Kopparbergs och Gävleborgs län. Enligt samfundets
mening är det, med hänsyn till att nybyggnadsverksamheten för närvarande
måste inskränkas och alla tänkbara möjligheter tillgripas för att rationellt
utnyttja det redan befintliga beståndet av äldre byggnader, av synnerlig vikt
att ifrågavarande saneringsverksamhet icke endast kan fortsättas utan under
nästa år ytterligare vidgas för att snabbt få fram ytterligare praktiska resultat.
Med hänsyn såväl härtill som till att för närvarande från privathåll erhållet
understöd för verksamheten icke längre torde vara att påräkna, har
samfundet ansett sig böra för nästa budgetår anhålla om ett till 13,500 kronor
förhöjt anslag för saneringsuppgifter.

Egnahemsstyrelsen har i remissutlåtande den 14 oktober 1940 förklarat sig
icke kunna tillstyrka förhöjd medelsanvisning till samfundet för nästa budgetår.
Styrelsen har anfört bland annat följande.

Den länge förbisedda frågan om byggnadssakkunskapen på landsbygden
har under det senaste året fått stor aktualitet. Man har kommit till insikt om,
att på landsbygden erfordras en konsulterande och kontrollerande verksamhet
av helt annan omfattning än vad som tidigare ansetts erforderligt. Denna
verksamhet har ännu ej fått sin organisation, men på flera håll bedrives
arbete för förbättring av bostads- och byggnadsstandarden. En detalj i detta
arbete är frågan örn lämpliga principritningar för restaurering och sanering
av äldre byggnader. Egnahemsstyrelsen har under innevarande år jämlikt
Kungl. Majds beslut den 27 oktober 1939 företagit undersökningar rörande
bostadsbeståndet inom Västernorrlands län samt utarbetat vissa principritningar
i anslutning härtill. För närvarande pågår hos styrelsen planläggning
av liknande undersökningar inom andra delar av landet. Samfundet för hembygdsvård
har bedrivit försöksstudier på Gotland samt inom visst område i
Kalmar län. Likaså torde lantmännens byggnadsförening lia åstadkommit
vissa typritningar för sydligaste Sverige.

Även om det icke nu är möjligt att fatta ståndpunkt till frågan om den
framtida organisationen av byggnadssakkunskapen på landsbygden, torde
likväl skäl finnas till antagande, att samfundet för hembygdsvård icke kommer
att ligga närmast till. då det gäller att välja den lämpligaste organisationen
för en på ekonomiska grunder fotad byggnadsrådgivning och upplysningsverksamhet.
Att nu understödja en utvidgning av samfundets verksamhet
synes därför icke välbetänkt. Ej heller torde ett beviljande av ökade
anslag till förbundet få någon omedelbart produktionsfrämjande betydelse.
Med hänsyn till det nu sagda och till angelägenheten av att i nuvarande läge
undvika alla icke strängt behövliga statsutgifter kan egnahemsstyrelsen icke
tillstyrka bifall till den del av ansökningen, som avser ökning av anslagsmedlen
till planläggning, ritningar, instruktioner, publicering m. m. rörande
restaurering och sanering av äldre byggnader.

Överdirektören i egnahemsstyrelsen har emellertid uttalat skiljaktig mening
och tillstyrkt bifall till samfundets anslagsäskande. Även örn det kunde
vara tveksamt att nu understödja den ifrågasatta utvidgningen av samfundets
verksamhet, borde det enligt överdirektörens mening beaktas, att samfundet
i viss mån redan hade till förfogande en organisation för arbetets bedrivande
och utarbetat en plan för detsamma, i följd varav samfundets verksamhet
— i den mån ett väsentligt utvidgat byggnadsarbete på landsbygden

Nionde huvudtiteln.

143

kunde vara av betydelse för arbetslöshetens motverkande — skulle bli till
påtaglig nytta för planläggningen av dylika beredskapsarbeten. Såsom förutsättning
för att samfundet skulle få åtnjuta statsanslag för ifrågavarande
uppgifter borde emellertid gälla, att arbetet komme att förläggas, planläggas
och bedrivas i nära samarbete med egnahemsstyrelsen och dess olika organ.
Det vore av vikt att saneringsfrågor bedömdes ur ekonomisk synpunkt lika
väl som under hänsynstagande till konstruktiva, hygieniska, funktionella
och kulturhistoriska förutsättningar.

Ehuru den verksamhet, samfundet för hembygdsvård utövar för byggnadskulturens
höjande, förvisso måste anses såsom synnerligen förtjänstfull,
anser jag mig likväl med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget böra
föreslå, att anslagsanvisningen till samfundet för nästa budgetår begränsas
till 15,000 kronor, vilket innebär en nedsättning av anslaget med 5,000 kronor
i förhållande till det för innevarande budgetår beviljade beloppet. Det
torde få ankomma på Kungl. Majit att på förslag av samfundet och efter
egnahemsstyrelsens hörande meddela närmare föreskrifter rörande anslagets
användning samt att därvid inom anslagets ram anvisa erforderligt belopp
för arbete rörande restaurering och sanering av äldre byggnader. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till samfundet för hembygdsvård för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av.......... kronor 15,000.

[117.] 39. Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250,000 kronor. Genom
särskilda beslut har Kungl. Majit från ifrågavarande anslag tilldelat vissa
hushållningssällskap understöd att av sällskapens förvaltningsutskott användas
till bidrag till ladugårdsförbättringar inom sådana områden, där behovet
av dylika förbättringar är särskilt trängande samt bidrag till deras
utförande finnes påkallat med hänsyn till rådande arbetslöshet eller bristande
tillgång på lämpligt virke, långa avstånd och dåliga kommunikationer. I
samband härmed lia jämväl meddelats särskilda föreskrifter beträffande användningen
av statsbidragen. Kungl. Majit har vidare jämlikt riksdagens beslut
av anslaget dis"ponerat erforderligt belopp för att möjliggöra utarbetandet
av ändamålsenliga förslag lill dylika förbättringsarbeten eller vidtagandet
av andra åtgärder, ägnade att befordra ifrågavarande verksamhet. Anslagsdispositionen
för löpande budgetår sker i överensstämmelse med ett av
jordbruksutskottet vid 1940 års lagtima riksdag i memorial nr 19 gjort, av
riksdagen godkänt (skr. nr 90) uttalande av innebörd, att bidrag, varom här
är fråga, borde utgå i första band inom de norrländska länen och Göteborgs
oell Bohus län samt inom andra län endast i sådana fall, där förhållandena
vore likartade med dem i nämnda län och därjämte särskilda omständigheter
prövades föreligga.

Departements chefen.

144

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att
anslaget även för nästa budgetår måtte uppföras med 250,000 kronor.

1 skrivelse den 7 september 1940 har Norrbottens Mits hushållningssällskap,
med erinran att sällskapet i skrivelse den 4 november 1939 anhållit
om ett anslag för innevarande budgetår av 930,000 kronor till ladugårdsförbättringar
inom länet (se IX H. T. 1940, sid. 158), hemställt, att ifrågavarande
spörsmål ägnas uppmärksamhet vid planeringen av åtgärder till arbetslöshetens
bekämpande.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att ifrågavarande bidragsverksamhet
bör fortsättas jämväl under nästa budgetår. Mot att för ändamålet
anvisas ett oförändrat anslag av 250,000 kronor har jag icke något att erinra.
Det torde vara lämpligt, att Kungl. Majit av denna summa får disponera erforderligt
belopp för att möjliggöra utarbetandet av ändamålsenliga förslag till
förbättringsarbetena eller vidtagandet av andra åtgärder ägnade att främja
ifrågavarande verksamhet. Bidragstilldelningen till de olika jordbrukarna bör
i likhet med vad som gäller beträffande anslaget för detta budgetår handhavas
av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. För bidragens
användning böra föreskrivas i huvudsak samma villkor, som gälla
för åtnjutande av bidrag från det löpande budgetårets anslag. Därest riksdagen
bifaller anslagsäskandet, torde det få ankomma på Kungl. Majits avgörande,
huruvida bestämmelser beträffande användningen av statsbidrag i
anslagets syfte liksom hittills böra meddelas för varje särskilt fall eller i form
av föreskrifter med generell giltighet.

Jag tillåter mig erinra örn att jag i annat sammanhang förordar, att å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisas ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor till bidrag till ladugårdsförbättringar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till ladugårdsförbättringar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 250,000.

[118.] Fraktlindring för frukt. För ändamålet har för budgetåret 1940/
41 anvisats ett förslagsanslag av 5,000 kronor. Beträffande bestämmelserna
angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 641.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag för nästa budgetår.

Någon svårighet att vinna avsättning för svensk frukt i nuvarande krissituation
torde icke föreligga. Vad beträffar priserna på frukten lära de
icke påverkas därigenom att bidrag i viss utsträckning kan erhållas till frakten.
Med hänsyn härtill och då största sparsamhet måste iakttagas i nuvarande
statsfinansiella läge, torde medel för ifrågavarande ändamål icke böra
äskas för nästa budgetår.

Nionde huvudtiteln.

145

[119.] 40. Bidrag för anskaffande av apparatur till musterier. Fördetta

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 15,000 kronor.
Beträffande bestämmelserna angående anslagets användning hänvisas till
statsliggaren sid. 642.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag för nästa budgetår.

Då jag ej har något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen, Departements■
hemställer jag, att Kungl Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag för anskaffande av apparatur till musterier
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av .. kronor 15,000.

[120.] 41. Bidrag till Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund för tek nisk

konsulentverksamhet. Förevarande anslag, som är avsett att disponeras
såsom bidrag till förbundet för avlönande av en huvudsakligen i värmeteknik
utbildad konsulent, är för budgetåret 1940/41 upptaget med 6,500
kronor. Beträffande de närmare bestämmelserna för anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 642.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
för ifrågavarande ändamål måtte även för nästa budgetår anvisas ett anslag
av 6,500 kronor.

Då den med anlitande av anslaget bedrivna konsulentverksamheten otvi- Departementsvelaktigt
är till stort gagn för vårt lands trädgårdsodling icke minst i Huva- chefenrande
läge, vill jag förorda, att anslaget för budgetåret 1941/42 uppföres
med oförändrat belopp av 6,500 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
för teknisk konsulentverksamhet för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av ...................... kronor 6,500.

[121.] 42. Bidrag till lantmännens byggnadsförcning. För ifrågavarande

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 9,600 kronor.
Beträffande bestämmelserna för anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 642.

I skrivelse den 10 oktober 1940 har lantmännens byggnads förening u. p. a.
(LBF) anhållit att under budgetåret 1941/42 komma i åtnjutande av ett
statsbidrag av 9,600 kronor att användas till befrämjande av föreningens
försöksverksamhet. Härvid har föreningen understrukit den stora betydelse
ifrågavarande försöksverksamhet äger för det svenska jordbruket. Föreningen
har vidare upplyst, att verksamheten under 1940 i huvudsak omfattat utrymmesbehovsundersökningar
för olika grödor, maskiner och redskap, arDihang
till riksdagens protokoll 10M. 1 sami. Nr 1. Del. 12.

146

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

betsbehovet i djurstallar med olika planlösningar, kostnaden i förhållande
till redla värdet av olika byggnadstekniska åtgärder, ljusbehovs- och ventilationsundersökningar,
olika uppbindningssätt av djur, utfodrings- och mjölkhygieniska
anordningar m. m.

Med hänsyn till det stora värde, som föreningens försöksverksamhet otvivelaktigt
har för jordbruket, vill jag förorda, att även för nästkommande
budgetår ett belopp av 9,600 kronor anvisas såsom bidrag till sagda verksamhet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till lantmännens byggnads förening för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av ........ kronor 9,600.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar
m. m.

[122.] 1. Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Avlöningar, förslags anslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 202,800 kronor.
Kungl. Majit har fastställt dels den 30 juni 1939 personalförteckning för
egnahemsstyrelsen (statsliggaren sid. 642), dels ock den 7 juni 1940 följande
avlöningsstat för styrelsen:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 118,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Arvode till fyra särskilda styrelseledamöter
å 1,800 kronor .......... kronor 7,200

b) Arvode till en byggnadskontrollant_»_ 4,800 » 12,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 50,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 5,900 > 55,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... »_16,200

Summa kronor 202,800.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelser den 29 augusti och den 30 oktober 1940
gjort framställning rörande medelsbehovet för avlöningar vid styrelsen under
nästa budgetår. I enlighet med de grunder, som angivas i den av 1940
års urtima riksdag behandlade propositionen nr 35 angående uppställningen
av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter, bär medelsbehovet
i sistnämnda skrivelse beräknats till 212,000 kronor. I fråga örn
beräkningen av de olika anslagsposterna må nämnas följande.

Nionde huvudtiteln.

147

Av det beräknade medelsbehovet, 212,000 kronor, avse 104,000 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 12,000 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 70,000 kronor avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal samt 26,000 kronor rörligt tillägg.

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän har beräknats
med utgångspunkt från en ordinarie personal av samma storlek och med
samma lönegradsplacering som under innevarande budgetår. Under arvodesposten
har liksom i gällande stat upptagits en delpost å 7,200 kronor
till arvoden åt 4 styrelseledamöter samt en delpost å 4,800 kronor till arvode
åt en byggnadskontrollant. Vad angår posten avlöningar till övrig
i c k e-o rdinarie personal ha under denna inräknats omkring 67,600
kronor till avlöningar åt extra ordinarie och extra tjänstemän samt 2,400
kronor till vikariatsersättningar åt dylik personal. I icke-ordinarieposten ingå
även avlöningar till sådan personal, som sysselsättes med arbete för den
statsunderstödda bostadsförbättringsverksamheten och för vars avlönande
hittills tagits i anspråk medel från femte huvudtitelns reservationsanslag till
bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Slutligen har posten
rörligt tillägg beräknats under antagande att dylikt tillägg kommer
att utgå efter 15 procent.

Egnahemsstyrelsens förslag till anslagsanvisning för nästa budgetår föranleder
erinran från min sida allenast i följande hänseenden. Arvodesposten
synes sålunda lämpligen böra upptagas å avlöningsstaten utan nuvarande
fördelning å delposter. I fråga om posten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, varunder i enlighet med egnahemsstyrelsens förslag böra beräknas
medel jämväl för viss inom den statsunderstödda bostadsförbättringsverksamheten
sysselsatt personal, torde det vara möjligt att genom olika åtgärder
i besparingssyfte, bland annat genom begränsning av vikariaten, hålla
denna post inom ett beloppp av 68,000 kronor. Härigenom kan i sin tur
posten rörligt tillägg nedsättas från det föreslagna beloppet 26,000 kronor
till 25,700 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle egnahemsstyrelsens
avlöningsstat för nästa budgetår upptaga posterna avlöningar till ordinarie
tjänstemän å 104,000 kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, å 12,000 kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
å 68,000 kronor samt rörligt tillägg å 25,700 kronor. Till avlöningar vid
egnahemsstyrelsen skulle i enlighet härmed behöva anvisas ett anslag av
(104,000 + 12,000 + 68,000 + 25,700=) 209,700 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för egnahemsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 104,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 12,000

Departements chefen.

148

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -

sonal ............................ kronor 68,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 25,700

Summa kronor 209,700;

2) till Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 209,700.

[123.] 2. Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Omkostnader, för slagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 72,000
kronor. Kungl. Majit har den 7 juni 1940 fastställt omkostnadsstat för egnahemsstyrelsen
(statsliggaren sid. 643).

I de under nästföregående punkt omförmälda skrivelserna har egnahemsstyrelsen
beräknat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa
budgetår till 72,500 kronor. Höjningen är föranledd därav, att styrelsen i enlighet
med de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35, under anslaget upptagit ett belopp av förslagsvis
500 kronor för bestridande av sjukvård m. m.

För de ändamål, som under nästa budgetår skola tillgodoses från förevarande
omkostnadsanslag, torde av statsfinansiella skäl icke böra ifrågakomma
högre medelsanvisning än med 70,000 kronor. Sedan riksdagen fattat
beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag
av egnahemsstyrelsen fastställa stat för anslagets användning. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Egnahemsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 70,000.

[124.] 3. Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Avlöningar, för slagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 747,000
kronor. Kungl. Majit har den 7 juni 1940 fastställt dels personalförteckning
för egnahemsnämnderna (statsliggaren sid. 644), dels ock följande avlöningsstat
för nämnderna:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 358,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Årsarvoden till ordförande i egnahemsnämnderna
................ kronor 15,000

b) Dagarvoden till ordförande och ledamöter
i egnahemsnämnderna,

förslagsvis .................... » 40,000 » 55,000

Nionde huvudtiteln.

149

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m........... kronor 255,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., för slagsvis.

....................... 26^000 kronor 281,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 53,000

Summa kronor 747,000.

I skrivelser den 29 augusti och den 30 oktober 1940 har egnahemsstyrelsen
gjort framställning angående medelsbehovet för avlöningar vid egnahemsnämnderna
under nästa budgetår. Med tillämpning av de grunder,
som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen nr
35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter, har anslagsbehovet i sistnämnda skrivelse beräknats till

710,000 kronor. Beträffande sagda belopps fördelning å olika anslagsposter
må anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 710,000 kronor, avse 300,000 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 55,000 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 280,000 kronor avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal samt 75,000 kronor rörligt tillägg.

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän är beräknad
med utgångspunkt från gällande personalförteckning och med beaktande
bland annat av att vissa befattningshavare torde komma att för uppflyttning
i högre löneklass få tillgodoräkna tidigare tjänstgöring hos hushållningssällskap.
Arvodesposten föreslås upptagen med oförändrat belopp och
liksom för löpande budgetår fördelad på en maximerad delpost å 15,000
kronor till årsarvoden åt ordförande i egnahemsnämnderna samt en förslagsvis
betecknad delpost å 40,000 kronor till dagarvoden åt ordförande och
ledamöter i nämnderna. Under posten avlöningar till övrig ickeordinarie
personal ha beräknats dels i runt tal 198,800 kronor till avlöningar
åt extra ordinarie och extra tjänstemän —- därvid hänsyn tagits till
eventuella löneklassuppflyttningar för vissa från hushållningssällskapen överförda
befattningshavare — dels 5,000 kronor till vikariatsersättningar åt ickeordinarie
personal, dels 51,200 kronor till års- eller månadsarvoden åt vissa
befattningshavare, dels ock 25,000 kronor till ersättningar för anlitande av
speciell expertis av olika slag, särskilt sakkunskap på skogsområdet och juridisk
sakkunskap, ävensom till ersättande av expeditionsvaktsgöromål. Egnahemsstyrelsen
har i detta sammanhang förklarat sig utgå ifrån att kostnaderna
för utbetalande av ersättning för byggnadssakkunskap o. d. liksom
hittills skola få i viss utsträckning avföras å femte huvudtitelns anslag till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Slutligen har posten rörligt
tillägg beräknats under antagande att dylikt tillägg kommer att
utgå efter 15 procent.

Mot egnahemsstyrelsens förslag till beräkning av anslagsposterna avlö- Dcpartemenisningar
till ordinarie tjänstemän samt arvoden och särskilda ersättningar, chefen.
bestämda av Kungl. Majit, har jag intet att erinra. Posterna torde alltså
böra upptagas med 300,000 respektive 55,000 kronor. Sistnämnda post bör
emellertid uppföras å avlöningsstaten utan nuvarande fördelning på två särskilda
delposter. I samband härmed bör posten angivas förslagsvis. Vad angår
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde densamma

150

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

kunna bestämmas till 270,000 kronor, därest största möjliga begränsning i
vikariatsförordnanden genomföres samt sträng sparsamhet iakttages i avseende
å personalanställningen hos nämnderna och användningen av extra
arbetskraft o. d. För rörligt tillägg synes med beaktande av vad sist sagts
böra upptagas ett belopp av 74,000 kronor.

För nästa budgetår skulle sålunda avlöningskostnaderna uppgå till sammanlagt
(300,000 + 55,000 + 270,000 + 74,000 =) 699,000 kronor, vilket
jämfört med medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en anslagsminskning
med 48,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för egnahemsnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 300,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 55,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 270,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » '' 74,000

Summa kronor 699,000;

2) till Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.......................... kronor 699,000.

[125.] 4. Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Omkostnader, för slagsanslag.

För detta ändamål är för budgetåret 1940/41 uppfört ett förslagsanslag
av 275,000 kronor. Kungl. Majit har den 7 juni och den 30 augusti
1940 fastställt omkostnadsstat för egnahemsnämnderna (statsliggaren sid.
644).

I de under nästföregående punkt omförmälda skrivelserna har egnahemsstyrelsen
beräknat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa
budgetår till 280,000 kronor. Höjningen med 5,000 kronor är helt förorsakad
av att styrelsen i enlighet med de grunder, som angivas i den av 1940 års
urtima riksdag behandlade propositionen nr 35, under omkostnadsanslaget
inräknat medel för bestridande av sjukvård m. m.

Jag anser mig med hänsyn till det budgetära läget böra ifrågasätta en
sådan begränsning av egnahemsnämndernas omkostnader under nästa budgetår,
att anslagsanvisningen kan hållas inom ett belopp av 270,000 kronor.

Nionde huvudtiteln.

151

Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl.
Majit att efter förslag av egnahemsstyrelsen fastställa stat för anslagets användning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Egnahemsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 270,000.

[126.] 5. Egnahemsbildning: Ersättningar åt egnahcmsombuden, för slagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30,000
kronor. I fråga om anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 645.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen anhållit om oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.

Jag biträder egnahemsstyrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Departements,
. . ... _ o , chefen.

Maj :t måtte foresta riksdagen

att till Egnahemsbildning: Ersättningar åt egnahemsombuden
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av...........................kronor 30,000.

[127.] 6. Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag till egnahemslåneför mediare,

förslagsanslag. För detta ändamål är för innevarande budgetar
uppfört ett förslagsanslag av 675,000 kronor. Av anslaget ha omkring 575,000
kronor beräknats skola åtgå till förvaltningsbidrag till hushållningssällskapen
för handhavandet av egnahemsverksamheten under första halvåret 1940
jämte vissa mindre engångsersättningar i samband med verksamhetens omorganisation.
Omkring 100,000 kronor ha beräknats åtgå till förvaltningsbidrag
till egnahemslåneförmedlande föreningar, bolag och kommuner för
år 1940.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om ett
anslag av 100,000 kronor för nästa budgetår till förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare.
Sedan hushållningssällskapens befattning med egnahemsverksamheten
numera upphört, komma, framhåller styrelsen, från anslaget
endast att bestridas förvaltningsbidrag för år 1941 till egnahemslåneförmedlande
föreningar, bolag och kommuner.

Med biträdande av egnahemsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Departements■

chefen

Maj:! måtte föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 100,000.

152

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[128.] 7. Egnahemsbildning: Avsättning till fonden för premielån till

egnahemslåntagare, m. m. Under rubriken Egnahemsbildning: Premielån
till egnahemslåntagare m. m. är för innevarande budgetår uppfört ett anslag
av 600,000 kronor. Anslaget bestämdes till sagda belopp med hänsyn till
att å den för ifrågavarande ändamål inrättade diversemedelsfonden vid ingången
av budgetåret 1940/41 beräknades vara disponibel en behållning av

100.000 å 200,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1940 skall
anslaget för löpande budgetår disponeras dels för överföring till nyssnämnda
diversemedelsfond av erforderliga medel för tillgodoseende av det med
fonden avsedda ändamålet, dels ock för täckande av underskott å jordanskaffningsföretag,
för vilka disponerats medel från jordfonden. Överskott å
dylika företag skola enligt samma beslut gottskrivas anslaget. Beträffande
de närmare bestämmelserna om premielåneverksamheten hänvisas till statsliggaren
sid. 645.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen med hänvisning till
premielånens stora betydelse såsom led i en rationellt bedriven egnahemslångivning
förklarat sig icke kunna för nästa budgetår föreslå lägre anslagsanvisning
för ifrågavarande ändamål än 1,500,000 kronor. Styrelsen har räknat
med att samtliga för innevarande budgetår disponibla anslagsmedel
komma att åtgå för avsett ändamål. Det hade konstaterats, framhåller styrelsen,
att tillgängliga medel vore synnerligen knappa och att de icke på
långt när möjliggjorde en användning av premielån i alla de fall där det
skulle vara motiverat och önskvärt.

Då premielånen otvivelaktigt äga stor betydelse såsom ägnade att bereda
egnahemslåntagarna ett verksamt ekonomiskt stöd vid genomförandet av
byggnads- och jordförbättringsarbeten, skulle givetvis en medelsanvisning av
den storlek som egnahemsstyrelsen föreslagit vara mycket värdefull. Med
hänsyn till det rådande statsfinansiella läget samt till den försiktighet, som
särskilt vid stigande jordpriser samt höjda arbetskostnader och minskad
tillgång på byggnadsmateriel bör iakttagas av jordbrukarna i avseende å
igångsättande av jordbruksföretag, kan jag emellertid icke förorda högre
medelsanvisning för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42 än

600.000 kronor eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.
Benämningen å anslaget, i vars disposition icke ifrågasättes någon ändring,
torde för nästa budgetår böra ändras till Egnahemsbildning: Avsättning till
fonden för premielån till egnahemslåntagare, m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Avsättning till fonden för premielån
till egnahemslåntagare, m. m. för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av .................... kronor 600,000.

Nionde huvudtiteln.

153

[129.] 8. Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid

utökning av ofullständiga jordbruk, reservationsanslag. För innevarande
budgetår är under denna anslagstitel uppfört ett reservationsanslag av 75,000
kronor. Enligt 43 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga
egnahemsverksamheten kan egnahemsnämnd, om vid förvärv av tillskottsjord
till ofullständigt jordbruk byggnad å tillskottsjorden blir överflödig
för jordbrukets behov och icke kan finna lämplig användning, bevilja
ägaren av det ofullständiga jordbruket, vare sig han för förvärvet av tillskottsjorden
erhåller egnahemslån eller icke, bidrag av statsmedel utan
återbetalningsskyldighet, motsvarande högst skillnaden mellan det värde,
som kan antagas ha av köpeskillingen för tillskottsjorden belöpt å byggnaden,
samt det minskade värde, byggnaden prövas ha erhållit efter tillskottsjordens
sammanläggning med den ursprungliga fastigheten.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om oförändrad
medelsanvisning till förevarande bidragsverksamhet för nästa budgetår.

Anordnandet av bidragsverksamhet på ifrågavarande område, varom Departemenisbeslut
fattades i samband med egnahemsverksamhetens omläggning från chefenoch
med innevarande budgetår, motiverades med att bidragsverksamheten
syntes ägnad att i många fall underlätta genomförandet av erforderlig
komplettering av ofullständiga jordbruk. Med hänsyn till angelägenheten
av att dylik komplettering i största möjliga utsträckning befrämjas är det
önskvärt, att medel komma att stå till förfogande för detta ändamål även
under nästa budgetår. Mot egnahemsstyrelsens förslag om oförändrad anslagsanvisning
av 75,000 kronor har jag icke något att erinra. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa
byggnader vid utökning av ofullständiga jordbruk för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................kronor 75,000.

[130.] 9. Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar, förslagsanslag.

1940 års lagtima riksdag har medgivit, att för budgetåret 1940/41 må beviljas
statsbidrag intill 125,000 kronor för byggande av odlingsvägar (i Norrland
och Dalarna), ävensom för detta ändamål anvisat ett förslagsanslag av

100,000 kronor. Beträffande bestämmelserna örn ifrågavarande bidragsverksamhet
hänvisas till statsliggaren sid. 645.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen anhållit, att bidragstilldelningen
och anslagsanvisningen för budgetåret 1941/42 måtte bestämmas
till oförändrade belopp av 125,000 respektive 100,000 kronor.

154

Nionde huvudtiteln.

Departementschefen.

Departements chefen.

Då jag icke har något att erinra mot egnahemsstyrelsens förslag, hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att för budgetåret 1941/42 må beviljas statsbidrag
intill 125,000 kronor för byggande av odlingsvägar;

2) till Egncthemsbildning: Byggande av odlingsvägar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 100,000.

[131.] 10. Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmå brukslåntagare,

reservationsanslag. Under denna anslagstitel har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Enligt
19 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet
kan sökande av arbetarsmåbrukslån, örn han har
tre eller flera barn under sexton års ålder och om hans bostadsbyggnad med
hänsyn härtill göres större än som eljest skulle ha varit behövligt, till täckande
av den härigenom föranledda kostnadsökningen, i mån av behov,
åtnjuta bidrag av statsmedel intill ett belopp av högst 1,000 kronor. Sådant
bidrag kan också under motsvarande förutsättningar utgå till innehavare av
arbetarsmåbrukslån för att täcka kostnad för tillbyggnad av bostad. Statsbidrag
beviljas av egnahemsstyrelsen.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om oförändrat
anslag av 50,000 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande bidragsverksamhet.

I enlighet med egnahemsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 50,000.

[132.] 11. Kolonisation: Statens koionisationsnämndcr m. m. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 25,500 kronor. Beträffande
bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 646.

I särskilda av egnahemsstyrelsen nied skrivelse den 18 september 1940
överlämnade framställningar ha kolonisationsnämnderna i Västerbottens och
Norrbottens län hemställt om anslag för bestridande av nämndernas administrationskostnader
för budgetåret 1941/42 med respektive 12,400 och 10,600
kronor. Domänstyrelsen har i skrivelse den 26 augusti 1940 hemställt, att
domänverket måtte erhålla ersättning med oförändrat belopp av 2,500 kronor
för sitt handhavande av viss del av kolonisationsverksamheten.

Egnahemsstyrelsen har tillstyrkt framställningarna.

Nionde huvudtiteln.

155

Jag har intet att erinra mot de framlagda anslagsäskandena, vilka inne- Departementsbära
att för ifrågavarande ändamål skulle anvisas samma belopp som under
löpande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Kolonisation: Statens kolonisationsnämnder m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . kronor 25,500.

[133.] 12. Kolonisation: Understödjande av kolonisation å vissa krono parker.

För budgetåret 1940/41 är för ändamålet uppfört ett anslag av

139.000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 646.

I skrivelse den 18 september 1940 har egnahemsstyrelsen, med överlämnande
av framställningar i ämnet från Västerbottens och Norrbottens läns
kolonisationsnämnder samt med utlåtande över en av domänstyrelsen i skrivelse
den 26 augusti 1940 gjord hemställan, anhållit om anslag till kolonisationsverksamheten
för nästa budgetår med 135,000 kronor, vilket skulle innebära
en minskning av anslaget med 4,000 kronor. Beträffande anslagsberäkningen
må nämnas följande.

Västerbottens läns kolonisationsnämnd. Nämnden har
äskat ett belopp av 142,600 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande
till medelstilldelningen för innevarande budgetår med (142,600 — 55,000==)

87,600 kronor. Av ökningen avser ett belopp av 85,300 kronor förbättring
av byggnader å kolonaten samt 1,250 kronor bidrag till brunnsgrävning.
Egnahemsstyrelsen har icke ansett, att nämnda byggnadskostnader böra bestridas
från detta anslag, och icke heller i övrigt tillstyrkt någon höjning av
de medel, som avses för Västerbottens läns kolonisationsnämnd.

Norrbottens läns kolonisationsnämnd. Såväl nämnden
som egnahemsstyrelsen ha beräknat medelsbehovet till 61,000 kronor, vilket
innebär en minskning med 1,000 kronor i förhållande till medelsanvisningen
för budgetåret 1940/41.

Den av domänstyrelsen bedrivna kolonisationsverksamheten.
Domänstyrelsen och egnahemsstyrelsen ha beräknat
kostnaderna för denna verksamhet till 19,000 kronor, vilket innebär en
minskning i förhållande till det för löpande budgetår anvisade beloppet med

3.000 kronor. .....

För nästa budgetår skulle sålunda enligt egnahemsstyrelsens beräkningar

erfordras ett anslag av (55,000 + 61,000 + 19,000=) 135,000 kronor.

Med hänsyn bland annat till medelsåtgången för ifrågavarande ändamål Departement,.
under de senast förflutna budgetåren torde en viss nedsättning av förevarande
anslag utöver den av egnahemsstyrelsen föreslagna kunna ske utan
att kolonisationsverksamheten lider avbräck. Ett belopp av 125,000 kronor
synes sålunda vara tillfyllest. Detta skulle innebära en minskning av anslaget
med 14,000 kronor i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat
beslut rörande anslaget, fastställa nya stater för de olika grenarna av kolonisations
verksamheten.

156

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kolonisation: Understödjande av kolonisation å
vissa kronoparker för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 125,000.

[134.] 13. Kolonisation: Understödjande av kolonisationsvcrksamlieten

å Alträsks kolonisationsoinråde, förslagsanslag. För budgetåret 1940/41 är
för ändamålet uppfört ett förslagsanslag av 4,400 kronor.

Med skrivelse den 14 oktober 1940 har egnahemsstyrelsen överlämnat en
av Alträsks ngbyggesnämnd såsom tillsynsmyndighet över nybyggesverksamheten
å kolonisationsområdet gjord framställning örn statsanslag med
5,896 kronor, utgörande skillnaden mellan beräknade utgifter och inkomster
för nämnden under nästa budgetår, ökningen i förhållande till innevarande
budgetår beror huvudsakligen på att bland utgifterna upptagits ett belopp
av 1,500 kronor för anläggande av kreatursbeten å vissa delar av kolonisationsallmänningen.
Egnahemsstyrelsen har föreslagit anslagets uppförande
med 5,900 kronor.

Jag anser mig icke kunna föreslå någon ökning av ifrågavarande anslag
och hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 4,400.

[135.] 14. Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av

odlingslägenheter m. fl., förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 170,000 kronor. Beträffande bestämmelserna angående
anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 648.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har domänstyrelsen hemställt, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 160,000 kronor. Enligt
vad domänstyrelsen upplyser har medelsåtgången för budgetåret 1939/40 utgjort
157,440 kronor.

Då domänstyrelsens anslagsäskande, vilket innebär en minskning i anslaget
med 10,000 kronor i förhållande till innevarande budgetår, icke föranleder
någon erinran från min sida, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare
av odlingslägenheter m. fl. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................kronor 160,000.

Nionde huvudtiteln.

157

[136.] 15. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2,000,000 kronor.
Från anslaget må under budgetåret 1940/41 beviljas statsbidrag å tillhopa
högst 1,800,000 kronor. Riksdagen har vidare medgivit, att under budgetåret
1940/41 må, under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar,
beviljas statsbidrag från avdikningsanslaget å högst 5,000,000 kronor utöver
nyssnämnda belopp av 1,800,000 kronor. Beträffande de närmare bestämmelserna
angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 649.

Av följande tabell framgå	för ett vart av	budgetåren	1931/32—1939/40
den bestämda bidragssumman,	de anvisade anslagsbeloppen och de från an-
slaget utbetalade medlen:	Av riksdagen bestämd bidragssumma	Anvisat	Utbetalade
Budgetår	anslag	belopp
	kronor	kronor	kronor
1931/32 ...............	. 3,300,000	3,800,000	4,294,070
1932/33 ...............	. 3,000,000	3,000,000	4,156,560
1933/34 ...............	. 2,500,000	2,500,000	3,383,950
1934/35 ...............	. 2,200,000	3,000,000	1,810,600
1935/36 ...............	. 5,400,000	3,700,000	2,126,700
1936/37 ...............	. 3,300,000	3,700,000	3,309,080
1937/38 ...............	. 3,800,000	4,000,000	3,178,160
1938/39 ...............	. 2,400,000	2,700,000	3,601,820
1939/40 ...............	. 3,800,000	3,000,000	2,725,240

För ifrågavarande ändamål ha vidare under budgetåren 1933/34—1939/40
utbetalats följande belopp från reservationsanslaget till torrläggningsföretag,
ägnade att motverka arbetslösheten, nämligen respektive omkring 733,100,

2.560.000, 1,920,400, 914,960, 595,560, 362,690 och 191,250 kronor.

Vad angår den för budgetåret 1939/40 medgivna bidragstilldelningen må
nämnas, att Kungl. Majit den 30 december 1939 föreskrivit, att lantbruksstyrelsen
finge under sagda budgetår bevilja bidrag från anslaget med högst

2.000. 000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
statens avdikningsanslag för nästa budgetår måtte uppföras med 3,800,000
kronor samt att bidragstilldelningen från anslaget för samma budgetår måtte
bestämmas till högst 6,000,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen
följande.

Under budgetåret 1939/40 bär Kungl. Majit beviljat bidrag från ifrågavarande
anslag till 11 företag med tillhopa 669,690 kronor. Lantbruksstyrelsen
har under samma budgetår beviljat bidrag från anslaget till 365 företag
med tillhopa 1,999,900 kronor. Under budgetåret 1939/40 har sålunda
beviljats bidrag från statens avdikningsanslag med sammanlagt 2,669,590
kronor.

Därjämte har lantbruksstyrelsen hos Kungl. Majit tillstyrkt beviljande av
statsbidrag till 10 företag med tillhopa 49,620 kronor. Vid ingången av budgetåret
1940/41 funnos lios lantbruksstyrelsen inneliggande ansökningar om

158

Nionde huvudtiteln.

Dejxirteinents chefen.

statsbidrag till 1,060 torrläggningsföretag, representerande ett bidragsbelopp
av omkring 4,500,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar torde linder budgetåret
nya ansökningar kunna förväntas inkomma i ungefärligen samma
omfattning som under det sist förflutna budgetåret eller till ett sammanlagt
belopp av omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under löpande budgetår
av samtliga såväl föreliggande som under året motsedda ansökningar
skulle sålunda erfordras en bidragstilldelning av (49,620 + 4,500,000 +

3.800.000 —) 8,349,620 kronor eller i runt tal 8,300,000 kronor. För ändamålet
finnes, under förutsättning att det för beredskapsändamål avsedda
beloppet å 5,000,000 kronor icke kommer att tagas i anspråk, tillgängligt
bidrag från statens avdikningsanslag till ett belopp av endast 1,800.000 kronor.
Av för budgetåret 1940/41 föreliggande och påräknade ansökningar örn
statsbidrag beräknas sålunda ansökningar å ett belopp av (8,300,000 —

1.800.000 =) 6,500,000 kronor bli överförda till budgetåret 1941/42.

Jämväl under budgetåret 1941/42 torde nya ansökningar örn statsbidrag

kunna förväntas inkomma till ett belopp av omkring 3,800,000 kronor. För
tillgodoseende under budgetåret 1941/42 av ansökningar om statsbidrag skulle
under nyssnämnda förutsättning erfordras i runt tal (6,500,000 +
3,800,000=) 10,300,000 kronor. Till undvikande av att, såsom tidigare varit
fallet, ansökningarna om statsbidrag på grund av brist på medel hopas i
lantbruksstyrelsen och till kännbar olägenhet för avdikningsverksamheten
bli avgjorda först efter flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra så
avvägas, att nämnda anhopning av torrläggningsärenden hos lantbruksstyrelsen
må kunna successivt minskas. Ur denna synpunkt torde bidragstilldelningen
från anslaget under budgetåret 1941/42 icke böra sättas lägre än
till 6,000,000 kronor. Även med en bidragstilldelning av denna storleksordning
torde det i varje fall icke bli möjligt att tillgodose andra än de med
hänsyn till nyttighetsgraden mest angelägna företagen.

Under budgetåret 1941/42 torde utbetalningarna från anslaget böra beräknas
till i runt tal 3,800,000 kronor.

Balansen av antalet oavgjorda ansökningar örn bidrag från statens avdikningsanslag
har — enligt vad en jämförelse mellan lantbruk sstyrelsens uppgifter
nu och i samband med anslagsäskandet för löpande budgetår utvisar
— stigit från 736, avseende ett sammanlagt belopp av i runt tal 3,460,000
kronor, den 1 juli 1939 till 1,070, representerande ett belopp av omkring

4.550.000 kronor, den 1 juli 1940. Ehuru det givetvis skulle vara i hög grad
önskvärt, att bidragstilldelningen för nästa budgetår avsevärt höjdes i syfte
att successivt minska den sålunda förefintliga stora balansen av oavgjorda
bidragsansökningar, anser jag mig likväl i nuvarande statsfinansiella situation
förhindrad tillstyrka att så sker. Därest bidragstilldelningen bestämmes
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 1,800,000 kronor, synes
medelsanvisningen under avdikningsanslaget även för nästa budgetår
kunna begränsas till 2,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) medgiva, att under budgetåret 1941/42 må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst

1,800,000 kronor;

Nionde huvudtiteln.

159

2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 2,000,000.

[137.] 16. Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m., förslagsanslag. För detta ändamål är för innevarande budgetår
uppfört ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor. Härjämte har Kungl.
Maj:t medgivits att för år 1941 bevilja statsanslag intill 2,200,000 kronor
för utlämnande av statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m. Riksdagen har vidare medgivit, att Kungl. Maj:t må, under för allmän
beredskapsstat gällande förutsättningar, under år 1941 bevilja statsanslag
för ifrågavarande ändamål intill 1,500,000 kronor utöver nyssnämnda
belopp av 2,200,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande användningen
av förevarande anslag hänvisas till statsliggaren sid. 650.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
anslaget för nästa budgetår måtte upptagas med 2,200,000 kronor samt att
bidragstilldelningen från anslaget för år 1942 måtte bestämmas till likaledes

2,200,000 kronor. I skrivelsen har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Från och med 1927 har riksdagen årligen anvisat anslag till nyodling och
betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Anslaget har sedan 1931 fått tagas
i anspråk jämväl för stenröjning och sedan 1935 också för jordkörning å dylika
jordbruk genom påförande av mineraljord på myrjord. Från och med
1940 må från anslaget utgå bidrag jämväl till fördjupning av avloppsdiken
å ofullständiga jordbruk. De för ifrågavarande ändamål anvisade medlen ha
rönt synnerligen stark efterfrågan och inkomna ansökningar om bidrag ha
hittills endast delvis kunnat tillgodoses, såsom närmare belyses av följande
tabell, i vilken angives dels storleken av de belopp, som enligt riksdagens
medgivande för respektive kalenderår fått användas för bidragstilldelning,
och dels de belopp, varmed bidrag sökts.

År	Bidragstilldelning	Specifikation över för olika ändamål sökt bidragstilldelning
med- given kronor	sökt kronor	Ny- odling kronor	Betes- förbättring kronor	Sten- röjning kronor	Jord- körning kronor	Avlopps- förbättring kronor
1928	400,000	1,873,980	1,583,830	290,150
1929	800,000	2,159,510	1,763,240	396,270	—	—	—
1980	1,000,000	1,924,800	1,462,780	462,020	—	—	—
1931	1,100,000	2,168,990	1,439,860	578,810	150,320	—	—
1932	1,200,000	2,538,470	1,486,150	723,930	328,390	—	—
1933	1,200,000	2,785,920	1,583,520	786,320	416,080	—	—
1934	1,200,000	3,441,5'' ''0	1,810,630	1,037,960	592,910	—	—
1935	1,300,000	3,713,980	l,8i 3,960	1,172,290	596,930	140,800	—
1936	1,500,000	3,808,960	1,739,000	1,327,570	628,150	114.240	—
1937	1,500,000	3,600,8o0	1,595,900	1,125,170	700.3*0	179,370	—
1938	1,950,000	3,458,270	1,515,610	1,059,030	719,610	163,990	_
1939	2,000,000	3,229,090	1,354,880	1,077,900	671,920	124.390	—
1940	2,500,000	5,038,610	1,853,530	1,832,760	992,900	175,240	184,180

160

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Anledningen till den betydande ökningen för 1940 av bidragsansökningarna
torde huvudsakligen vara att finna i de gynnsamma villkor för bidragstagarna,
som med ingången av 1940 trätt i kraft. Vad beträffar det belopp
å 2,200,000 kronor, som Kungl. Majit må under 1941 bevilja såsom
statsanslag för utlämnande av bidrag, kan likaledes förväntas, att ansökningar
om bidrag inkomma i sådan omfattning att sagda belopp kommer
att visa sig otillräckligt.

För 1942 lärer någon minskning i ansökningarna om bidrag icke vara att
förutse. Med hänsyn till det statsfinansiella läget finner sig emellertid styrelsen
icke böra föreslå större bidragstilldelning för nämnda år än för 1941,
eller 2,200,000 kronor. Fördelningen av beloppet på de med detsamma avsedda
olika ändamålen torde liksom för 1940 och 1941 böra bestämmas av
Kungl. Majit. Då utbetalningarna av statsbidrag under budgetåret 1941/42
torde kunna beräknas till samma belopp, som under 1942 må kunna beviljas
som bidrag eller 2,200,000 kronor, synes medelsanvisningen för nästa
budgetår böra bestämmas till sagda belopp.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts ha ansökningarna om bidrag
för ifrågavarande ändamål ökats i sådan omfattning, att den för år
1940 medgivna bidragstilldelningen, 2,500,000 kronor, endast utgjorde omkring
50 procent av det totala belopp, varmed bidrag för året söktes. Härtill
kommer, att sagda bidragstilldelning av statsfinansiella skäl icke togs i
anspråk till större belopp än 2,300,000 kronor. Med hänsyn till nu angivna
förhållanden och då ifrågavarande bidragsverksamhet är av stor betydelse
såsom ett led i strävandena att bereda de mindre jordbruken större bärkraft,
anser jag mig böra tillstyrka en höjning av bidragstilldelningen för år 1942
till samma belopp som för år 1940 eller 2,500,000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att bestämma angående medlens fördelning på olika
ändamål. Vad beträffar det anslag, som må erfordras för utbetalningar
av bidrag under nästa budgetår, synes detta i betraktande av medelsåtgången
under de senast förflutna tre budgetåren -—- respektive 783,636, 1,687,032 och
1,106,499 kronor — icke behöva bestämmas till högre belopp än för löpande
budgetår eller 1,600,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) medgiva, att Kungl. Majit må för år 1942 bevilja statsanslag
intill 2,500,000 kronor för utlämnande av statsbidrag
till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.;

2) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofull ständiga

jordbruk m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 1,600,000.

[138.] 17. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservations anslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200,000 kronor.
Med anledning av att, på sätt nedan angives, fråga väckts angående viss
omläggning av ifrågavarande bidragsverksamhet, torde följande redogörelse

Nionde huvudtiteln.

161

få lämnas för denna verksamhets uppkomst och nuvarande utformning ävensom
i samband därmed beröras villkoren för lån från täckdikningslånefonden.

I två vid 1933 års riksdag väckta likalydande motioner (I: 131 och II:
294) föreslogs, bland annat, att av det under femte huvudtiteln uppförda
anslaget till arbetslöshetens bekämpande ett belopp av förslagsvis intill

1,000,000 kronor måtte få disponeras för bidrag till jordbrukare för utförande
av täckdikningar. I motionerna anfördes, att det syntes böra ankomma
på centralorganet för arbetslöshetshjälpen att bestämma storleken av de
allmänna bidrag, som därvid skulle utgå. Att bidragen borde stanna vid en
fjärdedel eller måhända en tredjedel av de sammanlagda kostnaderna ansågs
uppenbart.

Vidare hemställdes i en vid samma riksdag väckt motion (11:35), bland
annat, att riksdagen måtte för budgetåret 1933/34 bevilja ett extra förslagsanslag
å 2,000,000 kronor att utgå som bidrag till täckdikningsföretag med
högst 50 procent av den verkliga kostnaden. Till stöd för sistnämnda motion
anfördes, bland annat, att utökade täckdikningsföretag skulle medföra sysselsättning
för ett mycket stort antal arbetslösa och samtidigt befordra möjligheten
till utökning av sådan växtodling, som kunde bidraga till minskat
behov av kraftfoderimport.

Med anledning av förenämnda motioner föreslog särskilda utskottet i utlåtande
nr 17, att statsbidrag måtte få utgå med högst 25 procent av kostnaderna
för täckdikningsföretag. Utskottet biträdde emellertid icke den i de
förstnämnda motionerna uttalade meningen, att centralorganet för arbetslöshetshjälpen
skulle bestämma bidragen. För den del av kostnaderna, vartill
bidrag icke beviljades, borde täckdikningslån i vanlig ordning kunna erhållas.
Enligt utskottets förslag, framlagt i utlåtande nr 22, skulle anslaget
för bidrag till täckdikningar för budgetåret 1933/34 med beteckning reservationsanslag
uppföras bland anslag, avseende Utgifter för kapitalökning, fonden
för förlag till statsverket, under rubriken Anslag till allmänna arbeten.

I enlighet med vad särskilda utskottet sålunda föreslagit anvisade 1933
års riksdag för nämnda budgetår till Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Kungörelse angående statsbidrag till täckdikning utfärdades av Kungl.
Maj:t den 30 juni 1933 (nr 434), vilken kungörelse sedermera ändrats genom
kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 572).

Enligt för ifrågavarande statsbidrag sålunda gällande bestämmelser kan
bidrag utlämnas åt ägare eller brukare av åker eller annan odlad jord för
verkställande av täckdikning samt utgå med belopp, motsvarande högst 25
procent av den beräknade kostnaden för företaget. Under ett och samma
år må statsbidrag emellertid icke beviljas till så högt belopp, att detta, jämte
bidragstagaren under året beviljat lån från täckdikningslånefonden, överstiger
5,000 kronor. Ej heller må någon inneha statsbidrag och häfta i skuld
för täckdikningslån till högre belopp sammanlagt än 10,000 kronor där ej
Kungl. Maj:t i särskilt fall på framställning av lantbruksstyrelsen medgiver
ökning av beloppet. Sammanlagda beloppet av statsbidrag och täckdikningslån
får högst uppgå till, där fråga är örn täckdikning med rör, hela den
beräknade kostnaden, dock ej mer än 500 kronor för heldar av den jord,
som är avsedd att förbättras genom förelaget, samt, där fråga är örn täckdikning
med annat material, lyra femtedelar av den beräknade kostnaden,
dock högst 350 kronor för hektar av sådan jord, som nyss sagts. Vid beräkning
av kostnaden skola gällande bestämmelser angående täckdikningslån

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 saini. Nr 1- Del- 12.

162

Nionde huvudtiteln.

i tillämpliga delar lända till efterrättelse. I den mån så lämpligen kan ske,
bör hänsyn vid beviljandet tagas till önskvärdheten att genom bidrags beviljande
lindra eller motverka rådande arbetslöshet. Sedan statsbidrag beviljats,
skall arbetet utan uppskov igångsättas.

Såsom nämnts skola vid beräkning av täckdikningskostnad gällande bestämmelser
angående täckdikningslån i tillämpliga delar lända till eftei*rättelse.
Enligt dessa bestämmelser må kostnad för beredande av till täckdikningen
hörande öppet eller täckt avlopp jämte erforderliga rör inräknas i
kostnaden, endast när arbetet är av mindre omfattning. Framhållas må
emellertid, att till arbeten av sistberörda art numera kan beviljas bidrag från
statens avdikningsanslag även för det fall att förslaget till sådant företag
icke upprättats vid syneförrättning enligt 10 kap. vattenlagen. Bidraget kan
därvid utgå med högst hälften av den för företaget godkända kostnaden. Bestämmelser
härom äro intagna i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 431) angående
villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag.

Beträffande villkoren för statsbidrag lill täckdikning må slutligen nämnas,
att hushållningssällskap, som för handhavandet av här ifrågavarande
verksamhet nödgas anlita extra arbetskraft, må på framställning kunna av
Kungl. Majit, i den mån skäl därtill äro, tillerkännas bidrag av statsmedel till
kostnaderna härför.

Vid 1913 års riksdag beslöts inrättandet av täckdikningslånefonden och
antogos allmänna bestämmelser för utlåningen ur fonden. Numera gäller i
detta avseende kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) angående villkoren
för lån från täckdikningslånefonden med däri genom kungörelserna nr
358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939 gjorda ändringar.

Täckdikningslån må icke under något år beviljas låntagare till högre belopp
än 5,000 kronor. Låntagare må icke på grund av särskilda täckdikningslån
samtidigt häfta i skuld till högre belopp än 10,000 kronor, Kungl.
Majit dock obetaget att i särskilda fall på framställning av lantbruksstyrelsen
medgiva ökning av sistnämnda belopp till högst 15,000 kronor. Täckdikningslån,
som lämnas för täckdikning med rör, må kunna uppgå till hela
den beräknade kostnaden, dock ej till mer än 500 kronor för hektar av den
jord, som är avsedd att förbättras genom företaget. För täckdikning med
annat material må täckdikningslån ej lämnas till högre belopp än som
motsvarar tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden och ej heller överstiga
350 kronor för hektar av sådan jord, som nyss sagts. Lån för täckdikning
med annat material än rör må icke lämnas annat än där marken är
synnerligen lämpad härför eller hinder för användande av rör förefinnes.

Statslån från fonden må av hushållningssällskap under tre år från lyftningsdagen
innehas räntefritt och utan amortering. Sedan lånet innehafts
under sagda tre år, skall vid utgången av vart och ett av de därpå följande
tolv åren dels återbetalas en tolftedel av det ursprungliga lånebeloppet dels
ock gäldas ränta efter fyra procent för år å oguldet kapitalbelopp.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag får ur täckdikningslånefonden årligen
beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget
till bidrag till täckdikningar måtte för nästa budgetår uppföras med
oförändrat belopp av 200,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak
följande.

Nionde huvudtiteln.

163

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen
och av hushållningssällskapen sökta bidragsbeloppen framgår av följande
tabell.

Av riksdagen Av hushållnings x

anvisat an- sällskapen sökta

slag bidragsbelopp

kronor kronor

1933 . ..................... 1,000,000 1,500,000

1934 ...................... 1,500,000 1,903,000

1935 ...................... 1,500,000 2,022,000

1936 ...................... 1,000,000 2,557,000

1937 ...................... 500,000 1,827,000

1938 ...................... 600,000 1,569,259

1939 ...................... 500,000 1,496,044

1940 ...................... 200,000 897,459.

Det för 1940 sökta bidragsbeloppet avser icke till någon del bidrag till bestridande
av kostnad, som förorsakats av att hushållningssällskapen nödgats
för ifrågavarande verksamhet anställa extra arbetskraft. Icke heller omfattar
detsamma bidrag till innehavare av fastighet med åkerareal överstigande 75
hektar. Från anslaget för nämnda år har lantbruksstyrelsen hittills hos
Kungl. Maj:t tillstyrkt bidrag åt hushållningssällskapen med sammanlagt

190,000 kronor. Återstoden av anslaget, 10,000 kronor, har ansetts böra reserveras
till bestridande av sällskapens kostnader för anställande under året
av extra arbetskraft.

Med hänsyn till täckdikningens betydelse icke minst för de små och medelstora
jordbruken vill lantbruksstyrelsen framhålla önskvärdheten av att
ifrågavarande grundförbättringsverksamhet allt fortfarande måtte verksamt
stödjas från statens sida. I den mån detta anses böra ske medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet torde jordbruk med åkerareal under viss storlek,
förslagsvis 75 hektar, böra äga företrädesrätt till bidrag.

Med föranledande av en av Norrbottens läns hushållningssällskap den 12
mars 1940 gjord framställning lia hushållningssällskapens ombud i skrivelse
den 2 oktober 1940 hemställt, dels att sådan ändring måtte vidtagas i kungörelsen
den 30 juni 1933 angående statsbidrag till täckdikning, att statsbidrag
kunde utgå med högst 50 procent av den beräknade kostnaden, dels
ock att till bidrag till täckdikningar måtte för budgetåret 1941/42 anvisas
högre anslag än för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande den 28 november 1940 i anledning
av den av hushållningssällskapens ombud väckta frågan hemställt, dels
att sådan ändring måtte vidtagas i villkoren angående statsbidrag till täckdikning,
att inom de norrländska länen samt Kopparbergs län kunde utgå bidrag
med högst en tredjedel av den beräknade kostnaden för täckdikningen,
dels ock att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1941/42 måtte upptagas
ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor till bidrag till täckdikningar. Styrelsen
har därvid lämnat bland annat följande uppgifter angående omfattningen
av ifrågavarande bidragsverksamhet samt angående utlåningen från
läckdikningslånefonden:

Den under åren 1928—1932 — under vilken lid statsbidrag till täckdikning
icke fanns tillgängligt — med hjälp av lån från täckdikningslånefonden

164

Nionde huvudtiteln.

täckdikade arealen uppgår till sammanlagt 16,177 hektar eller i medeltal
3,235 hektar för år och de för arbetenas utförande av hushållningssällskapen
utlämnade lånen till sammanlagt omkring 4,762,000 kronor eller 952,400 kronor
för år. Under nämnda år har sålunda endast omkring hälften av den
medgivna utlåningen från täckdikningslåncfonden av högst 2,000,000 kronor
för år tagits i anspråk. Sedan statsbidrag till täckdikning från och med 1933
ställts till förfogande, har omfattningen av täckdikningsverksamheten blivit
avsevärt större. Den under 7-årsperioden 1933—1939 täckdikade arealen
uppgår sålunda till sammanlagt 91,465 hektar eller i medeltal omkring 13.000
hektar för år och de för arbetenas utförande beviljade statsunderstöden till
i medeltal, lånen omkring 1,648,000 kronor och bidragen omkring 891,000
kronor för år. Verksamhetens omfattning under de ifrågavarande åren har
emellertid varit i hög grad växlande allt efter tillgången på bidragsmedel. Under
åren 1934 och 1935, då anslaget till täckdikningar uppgick till 1,500,000
kronor för år, utgjorde sålunda den täckdikade arealen 17,554 respektive
18,864 hektar, medan arealen under år 1938, då bidragsmedel till ett belopp
av endast 400,000 kronor stodo till förfogande, nedgick till 7,771 hektar. Vid
en anslagstillgång av 1,500,000 kronor för år har den för år medgivna utlåningen
från täckdikningslånefonden, 2,000,000 kronor, nästan helt tagits i
anspråk, medan reduceringen av anslaget till 400,000 kronor medförde en
sänkning av utlåningen till 1,311,292 kronor.

Sammanlagda beloppet av bidragen till de företag, som erhållit enbart
statsbidrag, överstiger väsentligt vad som i form av statsbidrag utgått till
sådana företag, vilka jämväl erhållit lån. Även om vissa företagare, som ursprungligen
kommit i åtnjutande av enbart bidrag, sedermera funnit sig nödsakade
att jämväl använda sig av lån från täckdikningslånefonden för arbetenas
slutförande, har detta icke skett i större omfattning än att omkring
hälften av de förmedlade bidragsbeloppen utgått utan samband med dylikt
lån. Antalet företag, till vilka utgått enbart bidrag, är också väsentligt större
än inom den grupp, som erhållit såväl bidrag som lån, vilket synes tyda på
att de små och medelstora företagen företrädesvis ingå i förstnämnda grupp.

Vad beträffar förhållandet mellan statsbidrag och kostnad har bidraget,
räknat i genomsnitt för samtliga företag under året, icke uppgått till 25 procent
av kostnaden. Bidragsprocenten har varit högst, omkring 23 procent,
under de år, 1934 och 1935, då anslaget uppgick till 1,500,000 kronor för år,
och lägst, 16.5 procent, under år 1938, då det för året anvisade anslaget uppgick
till endast 400,000 kronor.

Slutligen må nämnas, att med hänsyn till anslagets otillräcklighet i förhållande
till efterfrågan på statsbidrag en viss gallring av ansökningarna om
bidrag till täckdikning funnits påkallad. Sålunda har jordbruksutskottet vid
1936 års riksdag i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1, punkt 134,
framhållit såsom eftersträvansvärt, att, för möjliggörande av anslagets fördelning
å så många håll som möjligt, statsbidrag till täckdikning — under
beaktande jämväl av att jordbrukare som främst vore i behov av hjälp i
första hand tillgodosåges — i största utsträckning lämnades till mindre och
medelstora jordbruk. Med anledning av vad utskottet sålunda framhållit har
Kungl. Maj:t i samband med besluten angående tilldelning åt hushållningssällskapen
av dylikt bidrag på förslag av lantbruksstyrelsen föreskrivit, att
bidrag icke må av hushållningssällskap utlämnas till innehavare av fastighet
med åkerareal överstigande 75 hektar. Från och med år 1936 har till följd
härav förmedlingen av enhart lån till täckdikning undergått en kraftig stegring
eller till i medeltal omkring 500,000 kronor för år, efter att under år
1935 ha uppgått till allenast 13,375 kronor.

Nionde huvudtiteln.

165

Beträffande de av hushållningssällskapens ombud framställda förslagen
har lantbruksstyrelsen härefter anfört i huvudsak följande.

Täckdikningens betydelse för en rationell jordbruksdrift och åstadkommandet
av en särskilt under nuvarande förhållanden önskvärd ökning av
jordbruksproduktionen är allmänt erkänd. Härtill kommer, att dessa arbeten
äro synnerligen väl lämpade såsom beredskapsarbeten under tider av
arbetslöshet, då nämligen arbetet så gott som uteslutande sker med användning
av manuell arbetskraft och utgifterna för anskaffande av redskap och
annan för dikesgrävningen erforderlig materiel äro relativt obetydliga. Särskilt
under tider av hotande livsmedelsbrist eller arbetslöshet synas starka skäl
tala för åtgärder från det allmännas sida i syfte att åstadkomma täckdikning
i ökad omfattning. Lantbruksstyrelsen är dock icke beredd att förorda en
allmän höjning av bidragskvoten till täckdikningar, då tillgängliga anslagsmedel
tagas i anspråk även med den nuvarande bidragskvoten, en fjärdedel
av kostnaden. Styrelsen vill emellertid icke underlåta att framhålla, att en
höjning av det ordinarie anslaget till täckdikning är, icke minst ur folkförsörjningens
synpunkt, högeligen önskligt, därest det slatsfinansiella lägel
överhuvud möjliggör en sådan höjning.

De norrländska länen, där jordbruket arbetar under i olika avseenden
ogynnsamma betingelser, intaga emellertid otvivelaktigt en särställning på
ifrågavarande område. Hit bör i detta sammanhang även räknas Kopparbergs
län. I dessa landsdelar är det för jordbrukarna med deras i regel starkt
begränsade resurser förenat med stora svårigheter att uppbringa kontanta
medel för bestridande av den del av täckdikningskostnaderna som icke täckes
av statsbidraget. En förbättring av grunderna för erhållande av statsbidrag
från anslaget till täckdikning för dessa landsdelars vidkommande finner
styrelsen med hänsyn härtill kunna vara motiverad. Enligt styrelsens mening
torde detta böra ske genom lämplig höjning av bidragskvoten, förslagsvis
från en fjärdedel till en tredjedel av kostnaderna. Även örn med
nuvarande relativt obetydliga anslagsanvisning, uppgående för budgetåret
1940/41 till endast 200,000 kronor och för budgetåret 1941/42 av styrelsen
föreslagen till samma belopp, en dylik förbättring av bidragsvillkoren icke
lärer få någon större effekt, torde den likväl kunna för många jordbruk inom
berörda trakter möjliggöra tillkomsten av denna grundförbättring och därmed
en förbättring av deras existensmöjligheter.

Vad beträffar täckdikningens betydelse under kristid för såväl höjning avlivsmedelsproduktionen
som lindrande av arbetslöshet må erinras, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 bade lill Grundförbättringar: Bidrag
till täckdikningar uppförts ett belopp av 1,000,000 kronor, vilket belopp
enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag står lil! förfogande jämväl för innevarande
budgetår. Därest anslag för ifrågavarande ändamål uppföres å
beredskapsstat för budgetåret 1941/42 samt av lantbruksstyrelsen nu ifrågasatt
höjning av bidragskvoten för täckdikningar i Norrland och Dalarna blir
genomförd, torde anslagsbeloppet böra höjas lill 1,200,000 kronor.

För höjandet av jordens produktionsförmåga utgör täckdikningsverksam- Departementsheten
etl viktigt led. Ur folkförsörjningssynpunkl är det fördenskull ("msk- chr!envärt,
alt största möjliga stöd herodes ifrågavarande verksamhet. Å andra sidan
torde icke något grundförbätlringsarbetc inom jordbruket vara så räntabell
som täekdikningsarbetel, varför den enskilde jordbrukaren bör lia ekonomiskt
intresse av all få sin jord täckdikad. Med beaktande jämväl av vad
lantbruksstyrelsen i ärendet anfört anser jag mig böra förorda, ali anslaget

166

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

till bidrag till täckdikningar för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp
av 200,000 kronor. Vad härefter angår den av hushållningssällskapens
ombud föreslagna ändringen av gällande bestämmelser rörande bidragstilldelningen
från anslaget, synas starka skäl onekligen finnas för genomförande
av förslaget med i huvudsak de begränsningar i detsamma, som lantbruksstyrelsen
förordat. Emellertid vill det förefalla, som om ett dylikt förslag, på
grund av den ändrade avvägning av bidragstilldelningen lill olika delar av
landet, som därav skulle följa, icke för närvarande bör komma lill genomförande.
Under sådana förhållanden kan jag icke finna det vara lämpligt att
i förevarande sammanhang taga definitiv ställning till spörsmålet. Jag förutsätter
emellertid, att frågan hlir föremål för tillbörlig uppmärksamhet vid den
inom jordbruksdepartementet pågående, av särskild utredningsman bedrivna
undersökningen angående åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran.

Vid tilldelningen av bidrag torde liksom under innevarande budgetår särskild
hänsyn böra tagas till vederbörandes ekonomiska förhållanden. Sålunda
bör sökande, som beträffande storleken av brukad åkerareal är berättigad
till bidrag men som har en god ekonomisk ställning, antingen icke tilldelas
bidrag eller allenast erhålla ett reducerat bidrag.

I annat sammanhang förordar jag, att å tilläggsstat för budgetåret 1940/
41 anvisas ett belopp av 1,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 200,000.

[139.] 18. Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrlägg ningsföretag,

reservationsanslag. För detta ändamål ha för budgetåren
1939/40 och 1940/41 anvisats anslag å respektive 150,000 och 100,000 kronor.
Bestämmelser rörande ifrågavarande anslags användning ha meddelats
i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 433). Enligt dessa bestämmelser kan bidrag
från anslaget utgå till kostnader för undersökning och utredning rörande
torrläggningsföretag, som är avsett att vid inträffande arbetslöshet
komma till utförande såsom beredskapsarbete.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag för nästa budgetår.

Sedermera har torrläggningskommittén i skrivelse den 23 november 1940
framlagt vissa förslag rörande torrläggningsföretag, som borde komma till
utförande såsom beredskapsarbeten. Kommittén har i skrivelsen bland annat
hemställt, att 250,000 kronor måtte ställas till förfogande för förrättningskostnader
till torrläggningsföretag under budgetåret 1941/42.

Med hänsyn till angelägenheten av att söka åstadkomma en så omfattande
reserv som möjligt av beredskapsarbeten i olika landsdelar torde även för

Nionde huvudtiteln.

167

nästa budgetår medel böra anvisas under förevarande anslag. I fråga om
anslagets storlek ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens förslag om samma
anslagsanvisning som för löpande budgetår. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa
torrläggningsföretag för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 100,000.

[140.] 19. Grundförbättringar: Bidrag till Mälarens reglering, reserva tionsanslag.

På förslag av Kungl. Majit anvisade 1936 års riksdag från statens
avdikningsanslag ett statsbidrag av högst 25,000 kronor till åtgärder
för Mälarens reglering (prop. nr 157; r. skr. nr 132).

Genom beslut den 30 april 1936 har Kungl. Majit för åstadkommande av
preliminära uppgörelser med de av nyssnämnda reglering berörda markägarna,
anskaffande av frivilliga bidrag till företagets genomförande samt
främjande i övrigt av företaget, till Mälareregleringsförcningen anvisat omförmälda
belopp av 25,000 kronor. Såsom villkor för statsanslaget föreskrevs,
bland annat, att föreningen efter förhandlingar med representanter
för Stockholms stad till Kungl. Majit skulle inkomma med det förslag till
avtal med staden angående regleringens genomförande, vartill förhållandena
kunde föranleda.

I skrivelse den 15 oktober 1940 har Mälareregleringsföreningen anfört
bland annat följande.

Efter förhandlingar mellan i förevarande regleringsföretag intresserade
parter har Stockholms stads hamnstyrelse i december 1939 gjort ansökan
hos österbygdens vattendomstol örn tillstånd för staden att reglera avrinningen
av Mälarens vatten i två etapper och utföra vissa därav betingade
arbeten. Kostnaden för den första etappens genomförande har beräknats
till 800,000 kronor. Ett preliminärt förslag till avtal angående fördelningen
av utgifterna mellan kronan och staden liksom angående kronans och stadens
ömsesidiga skyldigheter har upprättats mellan regleringsföreningen och
stadens hamnstyrelse. Anledning finnes att antaga, att vattendomstolens utslag
skall avgivas före 1940 års utgång, varigenom de ekonomiska konsekvenserna
av företaget, närmast i fråga om eventuella skadeersättningar,
skinte kunna bedömas med tillräcklig säkerhet. Spörsmålet om statsanslag
till regleringens genomförande skulle då, efter framställning från regleringsföreningen,
kunna föreläggas 1941 års lagtima riksdag.

Med stöd av vad sålunda anförts anhåller regleringsföreningen, att Kungl.
Majit i statsverkspropositionen till 1941 års lagtima riksdag måtte föreslå
riksdagen att, i avbidan på proposition om statsbidrag till Mälarens reglering,
för ändamålet beräkna ett belopp av 400,000 kronor minskat med redan
anvisade 25,000 kronor.

Då staten synes böra lämna ytterligare bidrag lill genomförandet av Mälarens
reglering, torde ett särskilt anslag för detta ändamål böra upptagas å
riksstaten för budgetåret 1941/42, I avvaktan på att ärendet slutbehandlats,

Departements -

chefen.

168

Nionde huvudtiteln.

Deparlemenls chefen.

Departements chefen.

bör ett belopp av 375,000 kronor beräknas för ändamålet. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Grundförbättringar:
Bidrag till Mälarens reglering för budgetåret
1941/42 beräkna ett reservationsanslag av . . kronor 375,000.

[141.] 20. Jordbrukskommissioner, förslagsanslag. För detta ändamål

är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 20,000 kronor. Beträffande
gällande bestämmelser för jordbrukskommissionernas verksamhet
hänvisas till IX H. T. 1938 sid. 250. Utgifterna från anslaget fia för budgetåren
1937/38—1939/40 utgjort respektive 20,940, 20,337 och 16,140 kronor.

Jämväl för nästa budgetår torde anslaget böra uppföras med 20,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Jordbrukskommissioner för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av.................. kronor 20,000.

[142.] 21. Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag. Till

bestridande av kostnaderna för arrenderådgivning åt arrendatorer under bolag
eller med dem likställda jordägare, för vilka gälla särskilda sociala lagbestämmelser,
är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av
100 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning hänvisas
till statsliggaren sid. 651. Utgifterna från anslaget ha för budgetåren
1937/38—1939/40 uppgått till respektive 65, 61 och 10 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt örn oförändrat
anslag för nästa budgetår.

Med hänsyn till den ringa medelsåtgången för ändamålet under senare budgetår
torde anslaget för nästa budgetår liksom för nu löpande budgetår endast
behöva upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 100.

[143.] 22. Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på

landsbygden, reservationsanslag. Såsom ett led i avsedda åtgärder till lättande
av hemarbetet på landsbygden har för vartdera av budgetåren 1939/40
och 1940/41 anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor lill bidrag för
anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Kungl. Majit
har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående statsbidrag
till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

Nionde huvudtiteln.

169

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om oförändrat
anslag för budgetåret 1941/42.

Då ifrågavarande bidragsverksamhet synes mig mycket värdefull, vill jag Departements.
förorda, att även för nästa budgetår anvisas medel för ändamålet. Anslags- e 6 ''
anvisningen torde böra bestämmas lill oförändrat belopp av 50,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar
pä landsbygden för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 50,000.

I. Fiskeriväsendet.

[144.] 1. Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:

Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört
med 35,000 kronor. Kungl. Maj:t har fastställt dels den 26 maj 1939
personalförteckning för undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket
(statsliggaren sid. 652), dels ock den 17 maj 1940 följande avlöningsstat
för anstalten:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............. kronor 28,900

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ .» 3,100 kronor 32,000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 3,000

Summa kronor 35,000.

Lantbruksstyrelsen har gjort framställning rörande medelsbehovet till avlöningar
vid anstalten under nästa budgetår dels i skrivelse den 16 september
1940, dels ock i en den 31 oktober 1940 dagtecknad promemoria, vilken
upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag framlagda
— sedermera av riksdagen behandlade — propositionen nr 35 angående uppställningen
av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter.
Anslagsbehovet har i enlighet med i nämnda proposition angivna grunder
beräknats till 37,500 kronor. Rörande innehållet i nämnda handlingar må
i övrigt anföras följande.

Nyssnämnda belopp, 37,500 kronor, fördelar sig med 32,800 kronor å
avlöningar till icke-ordinarie personal samt med 4,700 kronor å rörligt tilllägg.
Under posten avlöningar till icke-ordinarie personal lia upptagits i
runt tal 31,600 kronor för avlöningar till extra ordinarie personal, 600 kro -

170

Nionde huvudtiteln.

Departements

chefen.

Departements chefen.

nor för vikariatsersättningar till dylik personal samt likaledes 600 kronor
för avlöningar till extra arbetskraft och för övertidsersättningar. Rörligt
tillägg har förutsatts komma att utgå efter 15 procent.

Lantbruksstyrelsens förslag till beräkning av medelsbehovet under budgetåret
1941/42 till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket
föranleder icke någon erinran från min sida. Ifrågavarande
avlöningsanslag torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med 37,500
kronor eller med ett 2,500 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.
Anslagsökningen är föranledd såväl av det rörliga tilläggets höjning som
av de ändrade grunderna för beräkning av anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för undersökningsoch
försöksanstalten för sötvattensfisket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . kronor 32,800

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4,700

Summa kronor 37,500;

2) till Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 37,500.

[145.] 2. Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:

Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår
uppfört med 16,000 kronor. Kungl. Majit har den 17 maj 1940 fastställt omkostnadsstat
för anstalten (statsliggaren sid. 652).

I den under nästföregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har lantbruksstyrelsen beräknat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår till 16,100 kronor. Höjningen är föranledd därav,
att styrelsen i enlighet med de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima
riksdag behandlade propositionen nr 35, under anslaget upptagit ett belopp
av förslagsvis 100 kronor för bestridande av kostnader för sjukvård
m. m.

Medelsanvisningen för de ändamål, som under budgetåret 1941/42 skola
tillgodoses från ifrågavarande anslag, synes av statsfinansiella skäl böra begränsas
till 15,000 kronor. Sedan riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde
det få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av lantbruksstyrelsen

Nionde huvudtiteln.

171

fastställa stat för omkostnadsanslagets användning. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 15,000.

[146.] 3. Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 85,000 kronor. Kungl. Majit har
den 17 maj 1940 fastställt följande stat för svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen:

Stat.

Avlöning a r.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... kronor 35,700

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 11,860

b) Avlöningsförhöjningar m. m....... »__840 » 12,700

Summa kronor 48,400;

Anm. . Därest vaktmästaren vid havsfiskelaboratoriet anvisas bostadslägenhet, som disponeras
av kommissionen, skall, efter kommissionens bestämmande, för lägenheten erläggas skälig
ersättning i enlighet med vad i sådant avseende gäller för motsvarande befattningshavare i
statens tjänst.

Omkostnader.

1. Gemensamma för samtliga avdelningar .............. kronor 4,300

2. Hydrografiska avdelningen .......................... » 10,000

3. Havsfiskelaboratoriet .............................. 8 19,100

4. Fyrskeppsobservationer ...................... »_3,200

Summa kronor 36,600.

Beträffande bestämmelser i övrigt angående anslagets användning hänvisas
till statsliggaren sid. 653.

I skrivelse den 9 september 1940 har svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen hemställt om anslag för nästa budgetår dels till avlöningar
med 48,600 kronor, dels ock till omkostnader med 36,300 kronor. Beträffande
skrivelsens innehåll må i övrigt nämnas följande.

Avlöningar. Av det för avlöningar beräknade medelsbehovet, 48,600
kronor, avse 36,300 kronor arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, samt 12,300 kronor avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Under arvodesposten lia medel beräknats dels, i likhet med vad som
skett för innevarande budgetår, för arvoden till förste och andre assistenterna
å hydrografiska avdelningen med 4,800 respektive 4,200 kronor, till
förste och andre assistenterna samt laboratoriebiträdet å havsfiskelaboratoriets
biologiska avdelning med respektive 7,700, 6,000 och 1,800 kronor
samt till laboratorn och assistenten å havsfiskelaboratoriets fiskeritekniska
avdelning med 6,000 respektive 4,000 kronor, dels ock för arvode till ett

172

Nionde huvudtiteln.

tekniskt biträde å havsfiskelaboratoriets fiskeritekniska avdelning med ett
från 1,200 till 1,800 kronor förhöjt belopp. Medan dvrtidstillägg enligt för
oreglerade verk gällande grunder under innevarande budgetår må utgå å
omförmälda arvoden med undantag av arvodena till andre assistenten å
hydrografiska avdelningen och det tekniska biträdet å fiskeritekniska avdelningen,
har dylikt tillägg föreslagits skola under nästa budgetår utgå
jämväl till nämnda biträde. Till stöd för förslaget om förbättrade avlöningsförmåner
för sagda biträde, vilket avsetts skola erhålla samma löneställning
som laboratoriebiträdet å biologiska avdelningen, har anförts, att
såsom kompetenskrav för befattningen gällde avlagd realexamen, att till
densamma hörde utförandet av visst analytiskt arbete samt att det med
nuvarande avlöningsförhållanden visat sig omöjligt att behålla duglig arbetskraft
å befattningen. Under icke-ordinarieposten ha beräknats 1,000
kronor till arvoden åt protokolls- och räkenskapsförare samt tillfälliga biträden,
1,800 kronor till arvode åt en vaktmästare vid hydrografiska avdelningen,
200 kronor till ersättning åt sagde befattningshavare för övertidsarbete,
900 kronor till arvode åt en hushållerska vid hydrografiska avdelningen
samt (2,388 + 2,526=) i runt tal 4,950 kronor till ett extra biträde
och en extra vaktmästare vid havsfiskelaboratoriet. Beträffande sistnämnda
båda befattningshavare innebär anslagsäskandet en höjning med 300 kronor
i anledning av förutsatt arvodeshöjning med 138 kronor för vardera
(jfr IX II. T. 1929, sid. 210). Kommissionen har avsett, alt dyrtidstillägg till
dessa befattningshavare ävensom till vaktmästaren vid hydrografiska avdelningen
jämväl under nästa budgetår må utgå enligt de grunder, som gälla
för verk med nyreglerad avlöning. Under ifrågavarande post ha vidare beräknats
1,500 kronor till arvoden och gratifikationer åt fyrskeppspersonal
och 1,800 kronor lill arvoden för analyser, instrumentkontroll och beräkningar
— innebärande minskningar i förhållande till innevarande budgetår
med 500 respektive 200 kronor — ävensom 150 kronor för renskrivningskostnader.

Medel lia icke äskats för nya ändamål i vidare omfattning än vad i det
föregående angivits. Kommissionen har emellertid, under erinran om tidigare
framlagt förslag till lönereglering för kommissionens befattningshavare
(se IX H. T. 1940, sid. 183), hemställt, att nämnda spörsmål måtte
upptagas till behandling så snart förhållandena det medgåve.

Omkostnader. Det för omkostnader äskade beloppet, 36,300 kronor,
fördelar sig med 4,900 kronor å för samtliga avdelningar gemensamma omkostnader,
9,900 kronor å omkostnader för hydrografiska avdelningen,

18,500 kronor å omkostnader för havsfiskelaboratoriet samt 3,000 kronor
å omkostnader för fyrskeppsobservationer. Höjningen med 600 kronor
å de för samtliga avdelningar gemensamma kostnaderna hänför sig hell
till utgifter för publikationstryck, vilka beräknats till 2,200 kronor mot för
innevarande budgetår 1,600 kronor. Den för hydrografiska avdelningen
beräknade minskningen nied 100 kronor beror å ena sidan på att för reseersättningar
upptagits 1,200 mot 1,400 kronor för innevarande budgetår och
å andra sidan på att expenserna beräknats till 2,400 mot 2,300 kronor
för löpande budgetår. Minskningen med 600 kronor för havsfiskelaboratoriet
fördelar sig med lika belopp å posterna reseersättningar och underhåll
av byggnader m. m., vilka poster för nästa budgetår beräknats till
1,800 respektive 2,000 kronor. Slutligen lia omkostnaderna för fyrskeppsobservationer
beräknats kunna minskas med 200 kronor, nämligen nied
100 kronor å vardera av posterna reseersättningar och publikationstryck.
Sammanlagt lia alltså beräknats ökningar å (600 4- 100 =) 700 kronor
och minskningar å (200 + 300 + 300 + 100 + 100=) 1,000 kronor.

Nionde huvudtiteln.

173

I det nuvarande statsfinansiella läget kan jag icke tillstyrka, att någon Departements ensten.

lönereglering för hydrografisk-biologiska kommissionens tjänstemän genomföres
under nästa budgetår. Det belopp, som bör avses för avlöningar
vid kommissionen under nästa budgetår, torde böra beräknas enligt kommissionens
förslag med allenast följande ändringar. Då 1940 års urtima riksdag
godkänt av Kungl. Majit (prop. nr 65) för budgetåret 1940/41 föreslagen höjning
av arvodet till andre assistenten å hydrografiska avdelningen från 4,200
till 4,600 kronor, bör arvodet jämväl för nästa budgetår upptagas med sistnämnda
belopp. Jag kan icke biträda förslaget, att dyrtidstillägg skall utgå
å arvodet till det tekniska biträdet å havsfiskelaboratoriets fislceritekniska
avdelning. Beträffande de övriga 6 under arvodesposten upptagna arvodena,
å vilka för närvarande utgår dyrtidstillägg, vill jag, i anslutning till vad
chefen för finansdepartementet förut denna dag vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor anfört, förorda, att en avveckling av dyrtidstilläggen
sker från och med den 1 juli 1941. I sådant syfte torde arvodena
böra uppräknas, arvodet till förste assistenten å hydrografiska avdelningen
från 4,800 till 6,900 kronor, arvodena till förste och andre assistenterna
samt laboratoriebiträdet å havsfiskelaboratoriets biologiska avdelning
respektive från 7,700 till 10,850 kronor, från 6,000 till 8,600'' kronor och
från 1,800 till 2,600 kronor samt arvodena till laboratorn och assistenten å
havsfiskelaboratoriets fiskeritekniska avdelning från 6,000 till 8,600 kronor
respektive från 4,000 till 5,750 kronor. Uppräkningen skulle medföra en
kostnadsökning under avlöningsanslaget av 13,000 kronor. Härjämte synas
de av nu avsedda 6 befattningshavare, vilka vid utgången av innevarande
budgetår äro berättigade till barntillägg för före den 1 april 1941 födda barn,
böra övergångsvis komma i åtnjutande av särskilda arvodestillägg, bestämda
på sådant sätt, att de vid varje tidpunkt motsvara vad som enligt nu gällande
grunder skulle lia utgått i barntillägg för samma barn. Närmare föreskrifter
härom torde i sinom tid få utfärdas av Kungl. Majit. De barntilläggen motsvarande
arvodesbeloppen, vilka kunna beräknas till i runt tal 800 kronor,
böra liksom arvodena bestridas från arvodesposten. Denna torde med hänsyn
till det anförda böra upptagas med (36,300 i- 400 ~r 13,000 + 800 =)

50,500 kronor. Vad beträffar anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal bestridas för närvarande från denna bland annat arvoden till
vaktmästare vid hydrografiska avdelningen samt extra vaktmästare och extra
biträde vid havsfiskelaboratoriet, å vilka arvoden utgår dyrtidstillägg. I anslutning
till vad i det föregående anförts rörande vissa med dyrtidstillägg
förenade under arvodesposten upptagna arvoden vill jag föreslå, att jämväl
de här ifrågavarande arvodena för dyrtidstilläggets avveckling uppräknas,
arvodet lill vaktmästaren vid hydrografiska avdelningen från 1,800 till 2,270
kronor samt arvodena till extra vaktmästaren och extra biträdet vid havsfiskelaboratoriet
— vilka arvoden nu utgöras av dels grundbelopp å 1,974
respektive 1,836 kronor, dels ock 4 ålderstillägg å 138 kronor — till 3,180
respektive 3,000 kronor. Då denna arvodesreglering skulle medföra en kostnadsökning
av omkring 1,700 kronor under posten avlöningar till övrig icke -

174

Nionde huvudtiteln.

ordinarie personal, torde denna anslagspost böra upptagas med (12,300 +
1,700 ==) 14,000 kronor. För avlöningar vid kommissionen torde alltså böra
beräknas (50,500 + 14,000 =) 64,500 kronor. Slutligen må tilläggas, att
vid inträffande vakans å befattning, för vilken enligt vad jag nu förordat
arvodet bör uppräknas med hänsyn till bortfallande dyrlidstillägg, såväl
frågan örn befattningens återbesättande som i förekommande fall frågan örn
arvodets storlek bör underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Mot kommissionens beräkning av det för omkostnader under nästa budgetår
erforderliga beloppet har jag icke någon annan erinran än att de för särskilda
omkostnader vid hydrografiska avdelningen och havsfiskelaboratoriet
samt för fyrskeppsobservationer äskade beloppen böra minskas med 100
kronor vartdera och sålunda upptagas med respektive 9,800, 18,400 och

2,900 kronor. För omkostnader bör i enlighet härmed avses ett belopp av
(4,900 -f- 9,800 + 18,400 + 2,900=) 36,000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa specificerad omkostnadsstat för
kommissionen.

Vid bifall till vad sålunda förordats skulle under förevarande anslag för
budgetåret 1941/42 tarvas en medelsanvisning av (64,500 + 36,000 =)

100,500 kronor. Höjningen med 15,500 kronor i förhållande till anslagsanvisningen
för innevarande budgetår motsvaras helt av den föreslagna arvodeshöjningen
i samband med dyrtidstilläggets bortfallande. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna följande stat för svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit.............. kronor 50,500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

.............................. » 14,000

Summa kronor 64,500;

Anm. Därest vaktmästaren vid havsfiskelaboratoriet anvisas bostadslägenhet,
som disponeras av kommissionen, skall, efter kommissionens bestämmande,
för lägenheten erläggas skälig ersättning i enlighet med vad i
sådant avseende gäller för motsvarande befattningshavare i statens tjänst.

Omkostnader.

1. Gemensamma för samtliga avdelningar . . kronor 4,900

2. Hydrografiska avdelningen ............ » 9,800

3. Havsfiskelaboratoriet .................. » 18,400

4. Fyrskeppsobservationer ................ » 2,900

Summa kronor 36,000;

2) till Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av .... kronor 100,500.

Nionde huvudtiteln.

175

[147.] 4. Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar, förslags anslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 68,200 kronor.
Kungl. Maj :t har fastställt dels den 26 maj 1939 personalförteckning
för statens fartyg för fiskeundersökningar (statsliggaren sid. 654), dels ock
den 17 maj 1940 följande avlöningsstat för fartygen:

Avlöningsstat.

Statens undersöknings- och b ev åkning sfarty g för havsfiskets behov.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a) Grundbelopp............ kronor 18,350

b) Personligt arvodestillägg . » 1,150 kronor 19,500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis............. kronor 35,500

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 1,400 » 36,900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 650

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis........................._750 kron0r 57,800

Statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Majit............kronor 2,500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. » 6,500

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis........................ »___1,400 kronor 10,400

Summa kronor 68,200.

I skrivelse den 25 september 1940 har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län, efter samråd med svenska hydrografisk-biologiska kommissionen, hemställt
örn anvisande för nästa budgetår av 66,125 kronor till avlöningar vid
statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov. I en
den 22 oktober 1940 dagtecknad promemoria, vilken upprättats i anledning
av den för 1940 års urtima riksdag framlagda, sedermera av riksdagen behandlade
propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för
allmänna civilförvaltningens myndigheter, har länsstyrelsen framhållit, att
vad i propositionen anförts icke borde föranleda ändring i det av länsstyrelsen
tidigare avgivna förslaget. Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16
september 1940 beräknat medelsbehovet under nästa budgetår för avlöningar
vid statens fartyg för fiskeriadministrationen till 9,830 kronor samt hemställt
örn anvisande för nämnda ändamål av ett till 10,000 kronor avrundat
belopp. Enligt myndigheternas beräkning skulle sålunda mcdelsbehovet för
ifrågavarande ändamål under nästa budgetår uppgå till sammanlagt i runt

176

Nionde huvudtiteln.

tal 76,100 kronor, innebärande en ökning i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår med 7,900 kronor, ökningen har uppkommit såsom en
följd av å ena sidan en höjning med 8,300 kronor för undersöknings- och
bevakningsfartyget för havsfiskets behov och å andra sidan en minskning
med 400 kronor för undersökningsfartyget för fiskeriadministrationen. Rörande
myndigheternas anslagsberäkning må i övrigt nämnas följande.

Statens undersöknings- o, c h bevaknings/ arty g för havsfiskets
behov (Skagerak). Länsstyrelsen har utgått från att samtliga
ombord anställda skola lia helårsanställning.

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, har höjts med 2,575 kronor till 22,075 kronor. Höjningen
faller helt å delposten för grundbelopp, vilken upptagits med 20,925
kronor, och beror på alt arvodena till förste styrmannen, förste maskinisten,
trålmästaren och stewarten uppräknats med omkring 15 procent eller med
respektive 675, 900, 500 och 500 kronor till 5,175, 6,900, 3,850 och 3,800
kronor. Såsom motiv härför har anförts, att nämnda befattningshavare borde
genom ett tillfälligt tillägg till avlöningen erhålla samma kompensation
för dyrtiden som komme annan personal till del. Nuvarande belopp för arvode
till radiotelegrafist ävensom för personligt arvodestillägg till trålmästaren
lia upptagits med oförändrade belopp av 1,200 respektive 1,150 kronor.
Länsstyrelsen har i samband härmed framlagt förslag beträffande tjänstledighetsavdrag,
vikariatsersättning och semester för den från grundavlöningsposten
avlönade personalen.

Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie person
a 1 har höjts med 3,600 kronor till 40,500 kronor. Höjningen beror på å
ena sidan en ökning med 3,650 kronor för grundavlöningar lii. lii. och å
andra sidan en minskning med 50 kronor för avlöningsförhöjningar lii. lii.
Vid beräkningen av delposten för grundavlöningar m. m. har avdrag icke
gjorts för befälhavaren åvilande tjänste- och familjepensionsavdrag, tillhopa
447 kronor. I övrigt är höjningen föranledd av att avlöningen till annan
personal än befälhavaren beräknats i enlighet med gällande lönetariffer för
handelsflottan.

Posten rörligt tillägg bär, under antagande att dylikt tillägg kommer
att utgå nied 15 procent, höjts med 650 kronor till 1,300 kronor.

Den för innevarande budgetår uppförda posten särskilda löneförmåner
till icke-ordinarie personal å förslagsvis 750 kronor —
vilken är avsedd att användas för bestridande av dels sjötillägg till befälhavaren
å nämnda belopp, dels ock, i förekommande fall, krigsrisktillägg
— har upptagits med oförändrat belopp. Slutligen har i statförslaget upptagits
en ny post avseende vikariatsersättningar under semester
å 1,500 kronor. Länsstyrelsen har anfört, att de särskilda förhållandena
i förevarande fall syntes påkalla, att vikariatsarvoden upptoges
såsom en för hela personalen gemensam post.

Statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen
(Eystrasalt). Lantbruksstyrelsen har utgått från att ifrågavarande
fartyg skall hållas i gång omkring sex månader under budgetåret 1941/42
samt därunder användas, förutom till fiskeriundersökningar, även till fiskeritillsyn
i Öresund i den utsträckning förhållandena det påkalla. Av det beräknade
anslagsbehovet, 9,830 kronor, hänföra sig 2,500 kronor till posten
arvode, bestämt av Kungl. Majit, i runt tal 6,410 kronor till posten avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal och 920 kronor till posten särskilda
löneförmåner till icke-ordinarie personal. Arvodesposten avser årsarvode till

Nionde huvudtiteln.

177

befälhavaren. Under icke-ordinarieposten ha medel beräknats dels
för avlönande under sex månader av två besättningsmän med månadsarvode
å 250 kronor och av en besättningsman med månadsarvode å 165 kronor,
dels ock för krigsrisktillägg till befälhavaren och besättningsmännen. Nämnda
tillägg har beräknats utgå med 40 procent å månadsarvodet, dock lägst
å 250 kronor för månad. Slutligen har under posten särskilda löneförmåner
beräknats medel för sjötillägg under sex månader till befälhavaren.
I förhållande till anvisningen för innevarande budgetår lia sålunda
minskningar beräknats å icke-ordinarie posten och posten särskilda löneförmåner
med respektive 90 och 480 kronor.

Statskontoret, som den 9 oktober 1940 avgivit infordrat utlåtande beträffande
beräkningen av medelsbehovet för statens undersöknings- och bevakningsfartyg
för havsfiskets behov, har anfört i huvudsak följande.

Ämbetsverket anser sig icke kunna tillstyrka länsstyrelsens förslag om
uppräkning av vissa under arvodesposten upptagna arvoden, då spörsmålet
örn en arvodesreglering allenast torde böra upptagas i ett större sammanhang.
Statskontoret förordar alltså, att nämnda anslagspost fastställes till
oförändrat belopp. Beträffande länsstyrelsens hemställan om anvisande av
medel till arvoden åt vikarier för fartygspersonal, som åtnjuter semester,
erinrar statskontoret, att samma hemställan framförts även i anslagsframställningen
beträffande löpande budgetår (IX H. T. 1940, sid. 187) men icke
vunnit godkännande. Ämbetsverket kan fördenskull icke tillstyrka att medel
avses för ändamålet under nästa budgetår. Länsstyrelsens förslag i övrigt
rörande avlöningsstaten lia icke föranlett erinran från statskontorets sida.
Ämbetsverket, som sålunda bland annat icke har något att erinra mot att
anslagsposten särskilda löneförmåner till icke-ordinarie personal tages i
anspråk för att bestrida eventuellt uppkommande kostnader för krigsrisktillägg,
vill emellertid framhålla, att ämbetsverket anser sig sakna möjlighet
att uttala sig rörande de grunder, efter vilka dylikt tillägg bör utgå. Slutligen
finner sig statskontoret icke kunna tillstyrka genomförandet av det framlagda
förslaget rörande tjänstledighetsavdrag, vikariatsersättning och semester
beträffande de tjänstemän, vilkas arvoden bestämmas av Kungl. Maj:t.

Vad först angår länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län förslag rörande Departementsmedelsbehovet
under nästa budgetår för avlöningar vid undersöknings- och chelenbevakningsfartyget
för havsfiskets behov vill jag erinra, att 1940 års urtima
riksdag godkänt av Kungl. Majit (prop. nr 65) för innevarande budgetår föreslagen
uppräkning med hänsyn till inträdd levnadskostnadsökning av arvodena
till vissa vid ifrågavarande fartyg anställda befattningshavare. Riksdagens
beslut innebär, alt arvodena till förste styrmannen, förste maskinisten
och stewarten höjts med respektive 400, 500 och 300 kronor till 4,900, 6,500
och 3,600 kronor. Då någon ytterligare arvodeshöjning icke torde böra medgivas
för nästa budgetår, skulle sålunda för arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit — innefattande personligt arvodestillägg
å 1,150 kronor till trålmästaren — upptagas ett belopp av 20,700 kronor.

Mot beräkningen av posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har
jag icke någon annan erinran än att det äskade beloppet bör minskas med
belopp motsvarande befälhavarens tjänste- och familjepensionsavdrag omkring
450 kronor. Jag anser mig vidare böra biträda länsstyrelsens förslag
Milling till riksdagens protokoll loit. 1 samt. Nr 1. Del. 1:1. lii

178

Nionde huvudtiteln.

om anvisande av medel till vikariatsersättningar i så måtto, att i de nu angivna
båda posterna inräknas belopp av 400 respektive 300 kronor. Till följd
härav torde posterna arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, samt avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra för nästa budgetår
upptagas med 21,100 respektive 40,350 kronor samt angivas förslagsvis.
I överensstämmelse med länsstyrelsens förslag böra vidare posterna rörligt
tillägg och särskilda löneförmåner till icke-ordinarie personal upptagas
med 1,300 respektive 750 kronor. Från sistnämnda post, vilken i gällande
stat är upptagen förslagsvis, torde även få utgå krigsrisktillägg enligt de grunder
Kungl. Majit kan komma att fastställa. I enlighet med vad jag sålunda
förordat skulle medelsbehovet för avlöningar vid statens undersöknings- och
bevakningsfartyg för havsfiskets behov uppgå till (21,100 + 40,350 + 1,300
+ 750 =) 63,500 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår till personal vid statens
undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen har av lantbruksstyrelsen
beräknats till ett belopp av 9,830 kronor, fördelat på posterna arvode, bestämt
av Kungl. Maj :t, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt särskilda
löneförmåner till icke-ordinarie personal med respektive 2,500, 6,410
och 920 kronor. Ä det under arvodesposten upptagna arvodet å 2,500 kronor
till fartygets befälhavare utgår för närvarande dyrtidstillägg enligt för nyreglerade
verk gällande grunder. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet
anför vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
förordar jag, att dyrtidstillägget å sagda arvode avvecklas från och med den 1
juli 1941. I sådant syfte torde arvodet böra för nästa budgetår uppräknas
med 650 kronor till 3,150 kronor. Vid inträffande vakans å ifrågavarande
arvodesbefattning bör frågan om arvodets storlek av lantbruksstyrelsen underställas
Kungl. Maj :ts prövning. Av det under icke-ordinarieposten äskade
beloppet avse omkring 2,430 kronor krigsrisktillägg. I betraktande av svårigheten
att nu bedöma, efter vilka grunder dylikt tillägg kan komma att
utgå under nästa budgetår, vill jag emellertid föreslå, att den provisoriska
anordning i fråga om bestridande av utgifter för ifrågavarande ändamål,
som kommit till användning för innevarande budgetår, jämväl tillämpas för
nästa budgetår och att sålunda dylikt tillägg må utgå från den förslagsvis
betecknade posten särskilda löneförmåner till icke-ordinarie personal utan
att denna i anledning därav höjes. Vid bifall till vad nu förordats skulle
posterna arvode, bestämt av Kungl. Majit, samt avlöningar till övrig ickeordinarie
personal uppföras med 3,150 kronor respektive (6,410 — 2,430 =)
3,980 kronor. Sistnämnda post torde för utjämning av anslagets slutsumma
böra bestämmas till 4,030 kronor. För avlöningar till personal vid statens
undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen bör alltså beräknas ett belopp
av (3,150 + 4,030 + 920 =) 8,100 kronor.

Anslaget till avlöningar vid statens fartyg för fiskeundersökningar skulle
sålunda för nästa budgetår behöva uppföras med (63,500 4- 8,100 =) 71,600
kronor, innebärande en höjning i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår med 3,400 kronor.

Nionde huvudtiteln.

179

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens fartyg för
fiskeundersökningar, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Statens undersöknings- och b ev åknings fartyg för havsfiskets

behov.

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis
Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, förslagsvis
..............

Rörligt tillägg, förslagsvis..
Särskilda löneförmåner till
icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...........

kronor 21,100

» 40,350
» 1,300

750 kronor 63,500

Statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.

1. Arvode, bestämt av Kungl.

Majit ................ kronor 3,150

2. Avlöningar till övrig icke ordinarie

personal, förslagsvis
.............. » 4,030

3. Särskilda löneförmåner till

icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............ » 920 kronor 8,100

Summa kronor 71,600;

2) till Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 71,600.

[148.] 5. Statens fartyg för fiskeundersökningar: Underhålls- och drift kostnader,

reservationsanslag. Under denna rubrik är för innevarande budgetår
anvisat ett reservationsanslag av 81,300 kronor. Beträffande bestämmelser
angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 656.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån har i den under föregående punkt
omförmälda skrivelsen och promemorian beräknat medclsbehovet under
nästa budgetår till underhålls- och driftkostnader för statens undersökningsoch
bevakningsfartyg för havsfiskets behov till 99,600 kronor, innebärande

180

Nionde huvudtiteln.

en ökning med 28,300 kronor i förhållande till det belopp, vilket avsetts för
nämnda ändamål under innevarande budgetår. I sin likaledes under föregående
punkt berörda skrivelse har lantbruksstyrelsen beräknat motsvarande
kostnader för statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen under
nästa budgetår till oförändrat belopp av 10,000 kronor. Angående myndigheternas
beräkning av medelsbehovet må i övrigt nämnas följande.

Statens undersöknings-och b e v ak ni ng s f ar ty g för havsfiskets
behov (Skagerak). Länsstyrelsen har framhållit, att ifrågavarande
fartyg tagits i anspråk för militära ändamål under såväl större delen
av budgetåret i939/40 som början av innevarande budgetår. Å driftkostnadsanslaget
för förstnämnda budgetår hade i anledning härav uppstått en
besparing av omkring 48,500 kronor. Beräkningarna för nästa budgetår äro
utförda med utgångspunkt från att fartyget hålles i gång under 11 månader
men att personalen sysselsättes ombord under hela budgetåret, dock nied
åtnjutande av vederbörlig semester. Följande poster lia höjts, nämligen proviant
med 2,820 kronor till 19,000 kronor, bränn- och smörjoljor
med 25,050 kronor till 50,000 kronor samt ersättning för försliten
undersöknings materiel nied 4,875 kronor till 10,750 kronor.
Ä andra sidan lia posterna underhåll och utrustning samt diverse
och oförutsedda utgifter minskats med 3,840 respektive
1,455 kronor till 8,300 respektive 10,700 kronor. Länsstyrelsen föreslår dessutom
upptagande för nästa budgetår av 840 kronor till övrig nyanskaffning,
avseende anskaffning av en vindmätare och en paulinbarometer.
Det för proviant beräknade beloppet motsvarar i ruut tal dels utgifterna för
kosthåll under 365 dagar för 17 personer, beräknade efter 3 kronor per
dag och person, dels ock till 450 kronor beräknad portionsersättning under
semestertid, då kosthållet åtnjutes av vikarier. Beträffande posten brännoch
smörjoljor har länsstyrelsen framhållit svårigheten att med större säkerhet
beräkna det för ändamålet erforderliga beloppet. I det för ersättning av
försliten undersökningsmateriel äskade beloppet lia bland annat inräknats
3,770 kronor för ersättande av starkt försliten trålwire. Slutligen må nämnas,
att ett belopp av 600 kronor för läkare och medicin inräknats i posten
diverse och oförutsedda utgifter.

St a t e ns undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen
(Eystrasalt). Lantbruksstyrelsen har, under förutsättning att ifrågavarande
fartyg hålles i gång under sex månader av nästa budgetår, ansett
underhålls- och driftkostnader av olika slag för fartyget böra beräknas till
oförändrade belopp.

Statskontoret har i sitt under föregående punkt omförmälda utlåtande i
fråga örn medelsbehovet för underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak
anfört, att ämbetsverket icke kunde förorda, att medel beviljades för
portionsersättning till personal, som åtnjöte semester, då sådan ersättning
icke utginge till befattningshavare å andra statens tjänstefartyg såsom statens
järnvägars, tullverkets och lotsverkets fartyg. Vidare har ämbetsverket
ifrågasatt, huruvida icke en väsentlig reducering av det föreslagna beloppet
till ersättning av försliten undersökningsmateriel skulle kunna ske, utan att
därigenom uppkomme alltför stora olägenheter.

Departements- Med hänsyn såväl till vad statskontoret anfört rörande beräkningen av
chefen. för nästa budgetår erforderligt belopp till ersättning av försliten undersök -

Nionde huvudtiteln.

181

ningsmateriel som till att en allmän begränsning av utgifterna för olika ändamål
påkallas av den rådande budgetsituationen kan jag icke förorda, att
högre belopp än 90,000 kronor för ''nämnda budgetår avses för drift- och
underhållskostnader vid statens undersöknings- och bevakningsfartyg för
havsfiskets behov. Motsvarande kostnader för statens undersökningsfartyg
för fiskeriadministrationen torde i enlighet med vad som föreslagits böra beräknas
till 10,000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår under ifrågavarande
anslag torde i enlighet härmed böra beräknas uppgå till 100,000
kronor. Vid bedömandet av anslagsanvisningens storlek synes emellertid
böra beaktas, att en reservation av omkring 51,700 kronor uppstått å det för
budgetåret 1939/40 anvisade anslaget till följd av att fartyget Skagerak tagits
i anspråk för försvarsmaktens behov samt att av samma anledning en betydande
besparing kan antagas uppkomma jämväl å det för innevarande budgetår
anvisade anslaget. Därest nu angivna besparingar å anslaget i stället
tagas i anspråk för omkostnaderna under budgetåret 1941/42, torde för sagda
budgetår icke behöva anvisas högre anslag än 30,000 kronor. Sedan riksdagen
beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att
meddela närmare bestämmelser angående anslagets användning. I enlighet
med vad som avsetts i den av 1940 års urtima riksdag godkända propositionen
nr 35 torde i förekommande fall kostnader för sjukvård m. m. få
bestridas med anlitande av ifrågavarande anslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens fartyg för fiskeundersökningar: Underhållsoch
driftkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................kronor 30,000.

[149.] 6. Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 125,000 kronor. I
fråga om anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 656.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anhållit om ett
till 116,700 kronor nedsatt anslag för nästa budgetår. Anslagsminskningen
å 8,300 kronor beror på att styrelsen med hänsyn till nuvarande statsfinansiella
läge föreslagit indragning för budgetåret 1941/42 av den skärpta fiskeritillsynen
vid kusterna av Hallands samt Göteborgs och Bohus län.

En något större nedsättning av detta anslag än lantbruksstyrelsen föreslagit
synes kunna ske utan att något avbräck därigenom vållas ifrågavarande
verksamhet. Anslaget torde sålunda böra upptagas till 110,000 kronor, vilket
innebär en nedsättning med 15,000 kronor i förhållande lill det för innevarande
budgetår anvisade beloppet. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 110,000.

Departements chefen.

182

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[150.] 7. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsan slag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90,000 kronor.
Rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 658.

I skrivelse, som inkommit till jordbruksdepartementet den 29 juli 1940,
bar styrelsen för södra Sveriges fiskeriförening anhållit att för budgetåret
1941/42 komma i åtnjutande av ett statsanslag å 23,925 kronor, därav
15,550 kronor till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-, försöksoch
fiskodlingsverksamhet samt 8,375 kronor till dess upplysningsverksamhet.
I skrivelsen har styrelsen tillika hemställt, att föreningen, därest det
allmänna läget under budgetåret 1941/42 skulle påkalla särskilda åtgärder
för åstadkommande av största möjliga fiskproduktion, måtte efter lantbruksstyrelsen
medgivande få disponera större eller mindre del av de medel, som
ansloges för upplysningsverksamheten, för direkt produktiva ändamål.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att Kungl. Majit den 20 september
1940 medgivit, att det föreningen för innevarande budgetår till upplysningsverksamhet
beviljade bidraget finge efter lantbruksstyrelsen godkännande
disponeras även till åtgärder för igångsättande av ökad produktion
av fisk i dammar i södra Sverige.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att
ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 74,000 kronor.
Därvid har styrelsen, som jämväl haft att yttra sig över södra Sveriges
fiskeriförenings framställning, förklarat sig biträda denna. Beträffande övriga
medelsbehov, som tillgodoses från ifrågavarande anslag, har styrelsen
föreslagit, att oförändrat belopp, 5,000 kronor, beräknas för bestridande av
kostnaderna för kontroll över beredning och inläggning av strömming. Likaledes
föreslås oförändrat belopp av 12,000 kronor såsom statsbidrag till
svenska ostkustfiskarnas centralförbund. Till Kungl. Maj :ts förfogande att
användas efter Kungl. Maj :ts föreskrifter i varje särskilt fall har för innevarande
budgetår upptagits 49,075 kronor. Av dessa medel ha vissa belopp
avsetts för bestridande av kostnader för bogserings- och isbrytarhjälp åt
fiskare samt för undervisningskurser för fiskare. Behovet av medel för bogserings-
och isbrytarhjälp har lantbruksstyrelsen beräknat till 5,000 kronor
eller 10,000 kronor lägre än för innevarande budgetår. För undervisningskurser
har beräknats ett belopp av 6,000 kronor, vilket innebär en minskning
i anslagsbehovet med 6,000 kronor. Till Kungl. Maj:ts disposition
skulle alltså för nästa budgetår behöva ställas (49,075 — 10,000—-6,000=)
33,075 kronor. Hela medelsbehovet under anslaget utgör enligt vad lantbruksstyrelsen
sålunda anfört (23,925 + 5,000 + 12,000 + 33,075 =) 74,000
kronor.

Mot lantbruksstyrelsens anslagsäskande har jag intet annat att erinra än
att anslaget, med hänsyn till att en reservation å 10,000 kronor enligt vad
jäg inhämtat synes vara att påräkna i fråga om de medel som stå till Kungl.
Majits förfogande, torde böra upptagas med allenast (74,000 — 10,000 =)

64,000 kronor. På sätt styrelsen för södra Sveriges fiskeriförening hem -

Nionde huvudtiteln.

183

ställt synes föreningen böra berättigas att efter medgivande av lantbruksstyrelsen
i mån av behov få disponera medel, som anslagits för föreningens
upplysningsverksamhet, för direkt produktiva ändamål. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 64,000.

[151.] Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna
fiskevatten. För befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten anvisades
för budgetåren 1935/36 och 1937/38 reservationsanslag å respektive 29,000
och 25,000 kronor. Anslaget, som vid 1938 års riksdag förändrades till obetecknat
anslag, benämnt »Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på
avlägsna fiskevatten», uppfördes för budgetåret 1938/39 med 8,000 kronor.
Behållningen å reservationsanslaget uppdebiterades på fonden. För budgetåren
1939/40 och 1940/41 har ej anvisats anslag för ändamålet. Bestämmelser
rörande den med anlitande av fonden bedrivna understödsverksamheten
äro meddelade i kungörelsen den 5 juni 1931 (nr 214), ändrad genom
kungörelsen nr 574/1937.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anfört, att något
anslag för ifrågavarande ändamål icke syntes böra anvisas för nästa budgetår
med hänsyn till ovissheten, huruvida svenska fiskare under nämnda
budgetår kunde komma att bedriva fiske å avlägsna fiskevatten.

Ehuru något anslag för ändamålet icke torde böra anvisas för nästa bud- Departements chefen getår,

har jag dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans
läge må bringas till riksdagens kännedom.

[152.] Premier för deltagande i sillfiske vid Island. För utbetalning
av premier till fiskare, som deltagit i sillfiske vid Island, har Kungl. Maj:t
under åren 1933—1936 från arbetslöshetsanslag under femte huvudtiteln
ställt sammanlagt 220,000 kronor till länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus
län förfogande. För vartdera av budgetåren 1937/38—1939/40 har under
nionde huvudtiteln för ändamålet anvisats ett särskilt förslagsanslag av
respektive 75,000, 60,000 och 50,000 kronor. Den 11 juni 1937 har Kungl.

Majit meddelat bestämmelser för premiernas utbetalande (se IX H. T. 1937,
punkt 147).

Lantbruksstyrelsen bar i skrivelse den 16 september 1940 förklarat, att i
betraktande av rådande osäkra förhållanden medel icke syntes styrelsen
böra anvisas till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Jag delar lantbruksstyrclscns uppfattning att medel icke böra äskas av Departements1941
års riksdag till ifrågavarande bidragsverksamhet. Emellertid har jag chefenhär
velat anmäla ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans
läge.

184

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[153.] 8. Bidrag till reglering av handeln med färsk strömming och

sill m. m., förslagsanslag. För budgetåret 1940/41 är för detta ändamål anvisat
ett förslagsanslag av 180,000 kronor. Gällande bestämmelser i ämnet
äro upptagna i dels förordningen den 30 juni 1937 (nr 645) om viss reglering
av handeln med färsk strömming och sill, dels kungörelsen den 10 december
1937 (nr 933) angående tillämpningen av nämnda förordning, vilken kungörelse
ändrats genom kungörelsen nr 729/1940, dels förordningen den 30 juni
1937 (nr 646) om viss reglering av priset å färsk strömming och sill, vilken
förordning ändrats genom kungörelsen nr 55/1939, dels ock instruktionen den
30 juni 1937 (nr 647) för statens fiskenämnd. Nämnda förordningar gälla
till och med den 30 juni 1941.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har statens fiskenämnd hemställt, att
regleringen av handeln med färsk strömming och sill måtte förlängas på
fem år eller till och med den 30 juni 1946. I skrivelsen har tillika föreslagits
vissa ändringar i bestämmelserna rörande regleringen. Fiskenämnden
har vidare i särskild skrivelse den 27 augusti 1940 hemställt, att till bidrag
till reglering av handeln med färsk strömming och sill m. m. måtte för
nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 155,000 kronor. Fiskenämnden
har beträffande regleringen under den nya perioden inhämtat yttranden från
ett flertal producentföreningar, fiskeföreningar och fiskförsäljningsföreningar.
över fiskenämndens förutberörda skrivelse har lantbruksstyrelsen den
12 oktober 1940 avgivit infordrat utlåtande.

Lantbruksstyrelsen har sedermera med eget yttrande den 11 november 1940
överlämnat en den 31 oktober 1940 dagtecknad skrivelse från Svenska ostkustfiskarnes
centralförbund, däri förbundet hemställt, att lantbruksstyrelsen
ville vid avgivande av sitt yttrande över fiskenämndens framställning beakta
vad som anförts vid ett sammanträde med representanter för ostkustens fiskförsäljningsföreningar.
Vid förbundets skrivelse fanns fogat protokoll från
sammanträdet.

Frågan om regleringen av handeln med strömming är för närvarande föremål
för ytterligare beredning. Denna torde vara avslutad i så god tid att
förslag i ämnet kan framläggas för 1941 års riksdag. I avvaktan härpå torde
förevarande anslag böra uppföras med ett beräknat belopp av 155,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till reglering av handeln med färsk strömming och sill m. m.
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av.............................. kronor 155,000.

[154.] 9. Tillsyn till motverkande av skada å fiske genom vattenför orening,

förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört
med 27,900 kronor. Kungl. Majit bär den 17 maj 1940 fastställt stat för den
särskilt förordnade tillsynsmyndighetens verksamhet. Beträffande såväl sag -

Nionde huvudtiteln.

185

da stat som gällande bestämmelser rörande ifrågavarande tillsyn hänvisas till
statsliggaren sid. 659.

I skrivelse den 29 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen erinrat om att de
med anslaget avsedda åtgärderna vore av provisorisk karaktär i avbidan på
slutförandet av den utredning, som genom särskilt tillkallade sakkunniga pågått
angående åtgärder för att förhindra förorening av vatten och luft, samt
genomförandet av därav föranledda förslag. Ehuru sagda utredning numera
vore slutförd och de sakkunniga avgivit betänkande med förslag i ämnet
(stat. off. utr. 1939: 40), hade styrelsen likväl icke ansett sig böra räkna med
att någon omorganisation komme ett beslutas inom sådan tid att den kunde
vinna tillämpning under budgetåret 1941/42. På grund härav borde anslag
för tillsynsmyndigheten med dess nuvarande organisation äskas jämväl för
nämnda budgetår. Anslaget har emellertid av styrelsen föreslagits höjt med
1,200 kronor till 29,100 kronor. Beträffande beräkningen av medelsbehovet
må framhållas följande.

Såsom tillsynsmyndighet har sedan den 1 juli 1937 varit förordnad extra
ordinarie laboratorn vid undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket
S. A. Vallin. Därest Vallin tjänstgjort i sin laboratorsbefattning, skulle
han, från och med den 1 juli 1941 komma att uppbära en nettolön å i runt tal
12,130 kronor för år (lönegrad Eo 26: 28; barntillägg för 1 barn), medan hans
löneförmåner såsom tillsynsmyndighet utgöra 12,000 kronor eller, sedan pensionsavdragen
frånräknats, i runt tal 11,390 kronor för år. Han skulle alltså,
om han återginge till sin laboratorstjänst, från och med den 1 juli 1941 komma
i åtnjutande av en avlöning, som med mer än 700 kronor överstege det
arvode, han för närvarande ägde uppbära såsom tillsynsmyndighet. Lantbruksstyrelsen
har funnit Vallins tjänstgöring såsom tillsynsmyndighet vara
av den betydelse och uppgifterna så maktpåliggande, att det måste anses skäligt,
att Vallin härvid komme i åtnjutande av en avlöning, som avsevärt överstege
vad han skulle ha uppburit vid tjänstgöring såsom laborator. På grund
härav har styrelsen föreslagit, att Vallin måtte komma i åtnjutande av ett arvode
å 13,200 kronor. Arvodet skulle härigenom komma att med omkring
500 kronor överstiga avlöningen såsom laborator.

Anslagsposten arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t — från vilken post bestrides,
förutom arvode till tillsynsmyndigheten, jämväl arvode å 4,800 kronor
till en assistent — har i lantbruksstyrelsen förslag beräknats höjd med 1,200
kronor till (13,200 + 4,800 =) 18,000 kronor.

Övriga anslagsposter ■— avseende avlöning till övrig icke-ordinarie personal,
reseersättningar samt expenser — ha av lantbruksstyrelsen ansetts böra
upptagas med oförändrade belopp av respektive 3,200, 5,700 och 2,200 kronor.

Ifrågavarande tillsynsverksamhet torde under budgetåret 1941/42 böra bc-Departements
drivas i huvudsakligen samma omfattning som hittills. Vad angår de av lant- cAc/e”-bruksstyrelsen framställda anslagsäskandena för verksamheten under sagda
budgetår vill jag — med hänsyn till vad i det föregående framkommit samt
med beaktande jämväl av den förmån i form av kristillägg, som för nästa
budgetår kan komma att utgå å bland annat löner till extra ordinarie tjänstemän
— förorda, att bestämmandet av ersättningen till tillsynsmyndigheten för
nästa budgetår sker efter andra grunder än för närvarande. Det torde sålunda
vara mest lämpligt, att den nuvarande tillsynsmyndigheten beredes dels gott -

186

Nionde huvudtiteln.

görelse för avstådda avlöningsförmåner såsom laborator och dels därutöver ett
särskilt arvode. Gottgörelse för avstådda löneförmåner synes böra beräknas till
förslagsvis 12,600 kronor, medan det särskilda arvodet icke bör bestämmas till
högre belopp än 300 kronor. Vid eventuellt ombyte av innehavare å ifrågavarande
arvodesbefattning torde det få ankomma på Kungl. Majit att fastställa
ersättningens storlek intill budgetårets utgång. Då 1940 års urtima
riksdag godkänt av Kungl. Majit (prop. nr 65) för budgetåret 1940/41 föreslagen
höjning av arvodet till en assistent hos tillsynsmyndigheten från 4,800
till 5,200 kronor, skulle till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, för nästa budgetår behöva beräknas (12,600 + 300 + 5,200 =)
18,100 kronor eller 1,300 kronor mer än för löpande budgetår. Posten bör i
anslutning till vad förut förordats upptagas förslagsvis. Med hänsyn till medelsåtgången
för reseersättningar under de tre sistförflutna budgetåren torde
det för sådant ändamål avsedda beloppet kunna nedräknas från 5,700 till

4,500 kronor eller alltså med 1,200 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle ifrågavarande anslag för budgetåret
1941/42 behöva uppföras med (27,900 + 1,300 — 1,200 =) 28,000
kronor. Stat för tillsynsmyndighetens verksamhet synes böra underställas
riksdagen för godkännande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna följande stat för tillsynsmyndighetens verksamhet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 18,100

2. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal » 3,200

Summa kronor 21,300;

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis............ kronor 4,500

2. Expenser, förslagsvis .................. » 2,200

Summa kronor 6,700;

2) till Tillsyn till motverkande av skada å fiske genom
vattenförorening för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 28,000.

[155.] Omplantering av rödspätta. Till bestridande av kostnader för
omplantering av rödspätta har senast för budgetåret 1938/39 anvisats ett reservationsanslag
av 10,000 kronor. Rörande anslagets tillkomst och ändamål
hänvisas till IX H. T. 1937 sid. 320.

Nionde huvudtiteln.

187

I skrivelser den 26 augusti och 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen
— med förmälan att den 30 juni 1940 funnes en reservation av omkring
14,700 kronor å ifrågavarande anslag, att omplantering av rödspätta icke
kunde äga rum under rådande förhållanden samt att det vore ovisst, om
dylik omplantering kunde verkställas under budgetåret 1941/42 — meddelat,
att styrelsen funnit medelsanvisning i anslagets syfte obehövlig för nästa
budgetår.

På grund av vad lantbruksstyrelsen anfört behöver anslag för ifrågavarande
ändamål icke äskas av 1941 års riksdag. Därest ändrade förhållanden
skulle göra det önskvärt att medel finnas tillgängliga under nästa budgetår,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att på därom gjord framställning
besluta angående disponerande av det för budgetåret 1938/39 anvisade
anslaget jämväl under sagda budgetår. Jag har här velat anmäla ärendet
för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.

[156.] Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare crlagd bensinskatt.
För innevarande budgetår är ifrågavarande anslag uppfört med

150,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen. Beträffande bestämmelser
angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid.
660.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag av 150,000 kronor för nästa budgetår. Härvid har styrelsen
anfört bland annat följande.

Innan nuvarande exceptionella förhållanden beträffande försörjningen
med motorbränsle inträdde, beräknades den årliga bensinförbrukningen vid
yrkesmässigt bedrivet fiske till omkring 2,000,000 liter. Efter den betydande
höjning av skatten å bensin, som fastställts genom förordningen den 21 juni
1940 (nr 561) om tilläggsskatt å bensin, uppgår nu nämnda skatt sammanlagt
till 37 öre per liter för bensin, som till riket införes eller här tillverkas
efter den 1 juli 1940. Vid normal förbrukning av bensin skulle sålunda den
bensinskatt, som fiskarena skulle ha att erlägga, uppgå till omkring 740,000
kronor per år. Den skatt å bensin, som skall restitueras till fiskerinäringen
under budgetåret 1941/42, torde kunna anses lia erlagts av fiskarena under
innevarande budgetår. Genom den statliga ransonering av bensintilldelningen,
som till följd av rådande förhållanden blivit nödvändig, har emellertid
förbrukningen av denna vara vid det yrkesmässiga fisket starkt sjunkit.
Därigenom torde även den sammanlagda bensinskatt fiskarena skola
erlägga under innevarande budgetår komma att utgöra ett mycket mindre
belopp, än örn fisket kunnat bedrivas i normal omfattning. Skäl torde därför
tala för att — trots den starkt höjda bensinskatten — icke föreslå någon
höjning av ifrågavarande anslag för näsla budgetår.

Till följd av nuvarande begränsning i bensintillgången och därmed sammanhängande
nedgång i automobilskatteuppbörden torde för nästa budgetår
icke böra beräknas några medel för här ifrågavarande ändamål.

Departements chefen.

188

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[157.] 10. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., för slagsanslag.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat
ett förslagsanslag av 25,000 kronor. Beträffande anslagets användning
hänvisas till IX H. T. 1939 sid. 302. Utgifterna från anslaget ha under
budgetåren 1936/37—1939/40 utgjort respektive 21,790, 59,435, 33,753 och
17,789 kronor.

Jämväl för nästa budgetår torde erfordras anslag av statsmedel för ifrågavarande
ändamål. Med hänsyn till medelsåtgångens starka variation från
år till år är det svårt att nu bedöma, vilka anspråk som under budgetåret
1941/42 kunna komma att ställas på anslaget. Under dylika omständigheter
vill jag förorda, att anslaget med ledning av medelsåtgången under det sistförflutna
budgetåret uppföres med ett till 20,000 kronor nedsatt belopp.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 20,000.

[158.] 11. Understöd åt fiskare, reservationsanslag. För detta ändamål

är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Beträffande bestämmelser rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid.. 661.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
anslaget för nästa budgetår måtte höjas till 75,000 kronor. Styrelsen har
härvid anfört i huvudsak följande.

Under budgetåret 1939/40 har från anslaget anvisats understöd å tillhopa
72,246 kronor. För innevarande budgetår beräknas för ändamålet stå till
förfogande dels en den 30 juni 1940 odisponerad anslagsbehållning av 90,485
kronor, dels ock anslaget för det löpande budgetåret å 50,000 kronor, eller
alltså sammanlagt 140,485 kronor. Någon reservation å anslaget till nästa
budgetår torde icke kunna beräknas uppstå, då på grund av de svårigheter,
vari fiskarena särskilt på syd- och västkusten råkat genom den ovanligt
stränga vintern och rådande krigsförhållanden, anspråken på anslaget varit
mycket stora. Av de för innevarande budgetår disponibla medlen har sålunda
redan tagits i anspråk ett belopp av 100,156 kronor.

Det torde vara tillfyllest, därest för ifrågavarande ändamål anvisas samma
belopp, 50,000 kronor, som för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av..................kronor 50,000.

[159.] Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Under denna
anslagstitel ha för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats reservationsanslag
av tillhopa 351,000 kronor, därav för sistnämnda budgetår 25,000 kronor.

Nionde huvudtiteln.

189

För användningen av anslaget ävensom av statens fiskredskapslånefond,
från vilken fond kan utgå låneunderstöd till fiskare vid förlust av eller skada
å fiskredskap, gälla i propositionen nr 77/1935 angivna av riksdagen godkända
grunder.

Vid föredragning av frågan om behov av anslagsmedel för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1940/41 (IX H. T. 1940 sid. 201) omnämnde jag,
att en av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1938 tillkallad
särskild utredningsman för utredning rörande frågan örn försäkring
av fiskredskap den 21 december 1938 avgivit ett förslag i ämnet, vari förordats
en på frivillig anslutning grundad fiskredskapsförsäkring med statsbidrag.
Jag meddelade därvid jämväl, att utredningsmannen i anledning av
vad vissa över nämnda förslag hörda myndigheter anfört den 25 oktober 1939
avgivit ett i vissa avseenden omarbetat förslag i ämnet, vari ifrågasatts, förutom
anordnandet av fiskredskapsförsäkring med statsbidrag, fortsatt understödsverksamhet
i vissa fall från statens sida vid förlust av eller skada å
fiskredskap. Över sistnämnda förslag ha numera vissa myndigheter och
sammanslutningar av fiskare yttrat sig. Lantbruksstyrelsen — som i yttrande
den 13 februari 1939 över utredningsmannens först avgivna förslag
ifrågasatt, huruvida det icke vore lämpligare att utvidga den nuvarande understöds
verksamheten på området — har i ett den 30 januari 1940 dagtecknat
remissutlåtande anfört, att det omarbetade förslaget till fiskredskapsförsäkring
visserligen på ett flertal punkter uppvisade förbättringar i jämförelse
med det förra förslaget men att det likväl vore av sådan beskaffenhet, att
det måste anses tvivelaktigt, huruvida en försäkringsverksamhet i enlighet
med förslaget kunde komma att få någon större praktisk betydelse, och att
det i varje fall i rådande ekonomiska läge syntes mindre lämpligt att söka
åstadkomma en mera allmän försäkringsverksamhet på fiskets område.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen beträffande ifrågavarande
anslag anfört i huvudsak följande.

Då vid ingången av budgetåret 1939/40 å ifrågavarande anslag fanns en
odisponerad behållning av omkring 206,000 kronor samt under nämnda
budgetår beviljades 20,363 kronor i direkta understöd utan återbetalningsskyldighet,
uppgick den odisponerade behållningen å anslaget vid början av innevarande
budgetår till omkring 185,500 kronor. Med hänsyn till det genomsnittliga
medelsbehovet under de senare budgetåren för utlämnande av direkta
understöd utan återbetalningsskyldighet torde ifrågavarande behållning
vara så stor, att medelsbehovet därigenom torde kunna beräknas bli fyllt
såväl under innevarande som under nästa budgetår. Detta gäller vare sig
verksamheten under budgetåret 1941/42 kommer att bedrivas på hittillsvarande
sätt eller i den utvidgade form lantbruksstyrelsen ifrågasatt i sitt
yttrande den 13 februari 1939.

Frågan om anordnande av fiskredskapsförsäkring med statsbidrag torde Departementsböra
göras till föremål för ytterligare överväganden. Något förslag i ämnet cMentorde
icke komma att föreläggas 1941 års riksdag. På grund härav vill jag
förorda, att den med anlitande av ifrågavarande anslag samt statens fisk -

190

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

redskapslånefond bedrivna understödsverksamheten får fortgå enligt oförändrade
grunder under nästa budgetår. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen
anfört torde något nytt anslag för bidragsverksamheten icke behöva
äskas av 1941 års riksdag. Jag har emellertid här velat giva riksdagen tillfälle
att taga del av vad i ärendet förekommit.

[160.] 12. Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m., reser vationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 500,000
kronor. Från anslaget utlämnas, i enlighet med bestämmelser Kungl. Majit
utfärdar för varje särskilt fall, bidrag för åstadkommande av prisreglering
av fisk ävensom för andra åtgärder till fiskavsättningens främjande.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen beräknat medelsbehovet
för nästa budgetår till 500,000 kronor samt med hänsyn till en beräknad
reservation å 50,000 kronor hemställt om anvisande av ett reservationsanslag
av 450,000 kronor. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.

Under budgetåret 1939/40 ställde Kungl. Majit för ifrågavarande ändamål
något över 362,000 kronor till förfogande, varjämte Kungl. Majit genom beslut
den 30 december 1939 medgav att återstoden, omkring 100,000 kronor,
av för prisregleringar å vissa fiskslag i Göteborgs och Bohus län ur ifrågavarande
anslag för budgetåret 1938/39 anvisade medel finge tagas i anspråk
för liknande prisregleringar under 1940. För innevarande budgetår har
Kungl. Majit redan disponerat tillsammans 110,000 kronor. Örn än sålunda
behovet av statsbidrag alltjämt är stort, synes detta behov dock lia minskat
något under det senaste halvåret. Enligt från länsstyrelsen i Göteborg inhämtade
upplysningar togs nämligen under kalenderåret 1939 för prisregleringar
å olika fiskslag inom nämnda län i anspråk ett belopp av 406,173
kronor 41 öre, medan för budgetåret 1939/40 åtgången av statsmedel för
samma ändamål stannade vid ett belopp av 217,580 kronor 78 öre. Minskningen
under det sista budgetåret torde sammanhänga med att fiskpriserna
under första halvåret av 1940 hållit sig något högre än förut. Det är givetvis
vanskligt, särskilt under nu rådande förhållanden med minskade fiskemöjligheter
och stora distributionssvårigheter, att på förhand med någon
högre grad av säkerhet beräkna anslagsbehovet för nästa budgetår. Enligt
lantbruksstyrelsens uppskattning synes emellertid medelsbehovet, under förutsättning
att fisket kan bedrivas i icke alltför begränsad omfattning, kunna
väntas uppgå till omkring 500,000 kronor. På grund av minskningen i åtgången
av statsmedel för prisregleringarna i Göteborgs och Bohus län torde
emellertid vid utgången av innevarande budgetår en behållning å anslaget
av 50,000 kronor kunna påräknas, varför anslagsbehovet för nästa budgetår
skulle utgöra 450,000 kronor.

.Jämväl under nästkommande budgetår torde medel böra ställas til} förfogande
för de med ifrågavarande anslag avsedda ändamålen. Med hänsyn
till medelsåtgångens starka variation från år till år är det svårt att nu bedöma,
vilka anspråk som under budgetåret 1941/42 kunna komma att ställas
på anslaget. Då emellertid sammanlagda beloppet av från anslaget anvisade
medel under tiden 1 juli—15 oktober 1940 uppgått till 111,000 kro -

Nionde huvudtiteln.

191

nor, torde man icke behöva beräkna anslaget med utgångspunkt från en
större medelsåtgång under nästa budgetår än 450,000 kronor. I enlighet härmed
torde, nied hänsyn till en vid innevarande budgetårs utgång beräknad
reservation av 50,000 kronor, anslaget för nästa budgetår kunna begränsas
till 400,000 kronor. Av anslaget torde, enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande,
erforderligt belopp få tagas i anspråk jämväl för bestridande av
kostnader för stödjande av organisationsarbetet bland fiskarena. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 400,000.

[161.] 13. Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reserva tionsanslag.

För innevarande budgetår är för detta ändamål anvisat ett reservationsanslag
av 6,200 kronor. Beloppet är helt avsett för underhåll och
drift av fiskefyrar m. m. (se statsliggaren sid. 661).

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 7,375 kronor.

Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Västkustfiskarnas centralförbunds avdelningar i Skärhamn—Nordviksstrand
och i Kyrkosund ha anhållit örn bidrag med 8,500 kronor för uppförande
av 2 fyrar till ledning vid inseglingen från havet över Hjertöfjorden
vid Skärhamn i enlighet med ett av lotskaptenen i västra lotsdistriktet
uppgjort förslag. Lotsstyrelsen har icke haft något att erinra mot denna
framställning. Vidare har Gävleborgs läns fiskareförbund hemställt, att en
agafyr måtte uppföras på skäret Fiske vid kusten av Enångers socken. Efter
att lia verkställt utredning i ärendet har lotsstyrelsen förordat uppförande
av en sjätte ordningens agafyr på ifrågavarande skär. Kostnaden för
fyren Ilar beräknats till 8,000 kronor.

Enligt lantbruksstyrelsens mening äro båda ovannämnda fyranläggningar
synnerligen välbehövliga. De skulle också bli till gagn för ett stort antal
fiskare. Med hänsyn till rådande statsfinansiella situation anser styrelsen
sig dock för närvarande icke böra förorda, att medel anvisas för dessa anläggningar.

Anslag bör utgå till underhåll och drift av samma säkerhetsanordningar
som under löpande budgetår. Emellertid ha på grund av den kraftiga prisstegring,
som under den sista tiden inträtt på fotogen, acetylengas m. fl. förnödenheter,
kostnaderna för underhållet och driften av särskilt fyranordningar
av olika slag i hög grad fördyrats. Det torde därför vara ofrånkomligt,
att ifrågavarande anslag, som redan nu måste anses knappt, höjes, om
skötseln av förevarande säkerhetsanordningar skall kunna handhas på ett
tillfredsställande sätt. Styrelsen förordar, att under innevarande budgetår
utgående medel leir underhåll och drift av fiskefyrar och lysbojar genomgående
höjas med omkring 20 procent.

Av skäl som av lantbruksstyrelsen anförts vill jag tillstyrka, att ifråga-Departementsvarande
anslag för nästa budgetår uppräknas från 6,200 till i avrundat tal chefcn -

192

Nionde huvudtiteln.

7,400 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare besluta
rörande dispositionen av anslaget. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 7,400.

J. Skogsväsendet.

[162.] 1. Skogshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 216,600 kronor. Kungl. Maj:t har
fastställt dels den 13 april 1939 personalförteckning för skogshögskolan (statsliggaren
sid. 662), dels ock den 19 april 1940 följande avlöningsstat för högskolan: -

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... *

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............ kronor 62,600

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... _5.100 ,»

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... *

Summa kronor

96,300

21,700

15,600

67,700

15,300

216,600.

I skrivelse den 19 september 1940 har styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt gjort framställning angående medelsbehovet till
avlöningar vid skogshögskolan under nästa budgetår. Sedermera har skogshögskolans
rektor i en den 23 oktober 1940 dagtecknad promemoria — vilken
promemoria upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag framlagda
propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för
allmänna civilförvaltningens myndigheter — med tillämpning av de grunder,
som angivas i nämnda av riksdagen sedermera behandlade proposition,
och i övrigt på grundval av styrelsens berörda framställning beräknat anslagsbehovet
till 229,500 kronor. Angående innehållet i berörda handlingar
må i övrigt anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 229,500 kronor, avse 120,600 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 15,600 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, 69,300 kronor avlöningar till övrig ickeordinarie
personal samt 24,000 kronor rörligt tillägg. Under posten avlöningar
till ordinarie tjänstemän ha inräknats omkring 21,850

Nionde huvudtiteln.

193

kronor för avlöningar till tjänstemän å övergångsstat saint 100 kronor för
vikariatsersättningar till ordinarie tjänstemän. Den till oförändrat belopp av

15,600 kronor föreslagna posten arvoden och särskilda ersättning
a r, b e s t ä m d a av Kungl. Ma j : t, är i likhet med motsvarande
post i gällande avlöningsstat avsedd för dels arvoden å 1,500 kronor till en
var av högskolans rektor och sekreteraren hos styrelsen samt å 400 kronor
till bibliotekarie, dels en gratifikation av 200 kronor till den nuvarande portock
planteringsvakten, dels ock två docentstipendier å 6,000 kronor. I
posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ingå
i runt tal 46,000 kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän,
170 kronor för vikariatsersättningar till dylika tjänstemän, 12,900 kronor
för arvoden till speciallärare samt 10,230 kronor för ersättning åt tillfälliga
befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde. I sistnämnda
summa ha inräknats 3,850 kronor för avlöning till assistenter vid de praktiska
övningarna, 1,900 kronor för avlöning till amanuenser, 1,920 kronor för
arvode åt telefonist och maskinskriverska, 1,360 kronor för arvode åt biträde
till vaktmästare och maskinist samt 1,200 kronor för övriga kostnader
för tillfälligt arbetsbiträde. Det för arvoden till speciallärare äskade beloppet
har förutsatts skola disponeras i enlighet med vad som framgår av följande
uppställning, i vinden för jämförelse angivits under innevarande budgetår utgående
arvoden till speciallärare:

1941/42

kronor

Till specialläraren i aktuella praktiska skogsförvaltnings -

problem............................................. 400

Till speciallärare!! i arbetarskydd........................ 300

» » » bokföring........................... 700

» » » fiskevård............................ 325

» » » förvaltningslära...................... 2,200

» » » jaktvård............................. 350

» » » jordbruksekonomi med husbyggnadslära 2,400

» » » kemi................................ 1,000

» » » klimatologi.......................... 150

» » » laga syneförrättningar................ 400

» » » naturskydd.......................... 200

» » » rättslära............................. 2,800

» » » skogszoologi......................... 1,650

1940/41

kronor

400

300

620

325

2,200

350

2,100

900

150

400

200

2,800

1,650

Summa kronor 12,875 12,395.

Den föreslagna höjningen med respektive 80, 300 och 100 kronor av arvodena
till lärarna i bokföring, jordbruksekonomi m. m. samt kemi — vilka
arvoden från och med budgetåret 1939/40 höjts med respektive 70, 180 och
100 kronor i samband med borttagandet av rätten att å arvodena åtnjuta dyrtidstillägg
— har motiverats med hänvisning till ökade levnadskostnader.
Posten rörligt tillägg har beräknats under antagande att dylikt tillägg
kommer att utgå efter 15 procent.

Vid beräkningen av anslagsbehovet har förutsatts, att dyrtidstillägg jämväl
under nästa budgetår må utgå å docentstipendierna samt å det under posten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna arvodet till telefonist
och maskinskriverska.

Bortsett från förslaget örn höjning av arvodena till 3 speciallärare äskas
icke medel för tillgodoseende av några nya ändamål eller i ökad omfattning
av äldre ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr ?. Del. 12. 13

194

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Statskontoret har i remissutlåtande den 9 oktober 1940 förklarat sig icke
kunna tillstyrka den föreslagna höjningen av vissa speciallärararvoden, då
spörsmålet örn en ytterligare arvodesreglering enligt ämbetsverkets uppfattning
borde upptagas till prövning i ett större sammanhang och omfatta arvodesreglering
för under samtliga departement hörande arvodestagare. Arvodena
till speciallärare vid skogshögskolan borde i likhet med vad som vore
fallet vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola
hädanefter bestämmas av Kungl. Maj:t samt medel till arvodena anvisas å en
särskild delpost under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit. I övrigt har statskontoret icke haft något att erinra
mot högskolestyrelsens förslag.

Den verkställda beräkningen av medelsbehovet för avlöningar vid skogshögskolan
under nästa budgetår föranleder allenast följande erinringar från
min sida. Jag anser mig sålunda icke kunna tillstyrka förslaget om förhöjning
av ersättningen till vissa speciallärare. Medel för speciallärararvodena
— vilka lämpligen böra fastställas av Kungl. Majit —- torde vidare i enlighet
med statskontorets förslag böra upptagas under posten arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. För närvarande utgår dyrtidstillägg
(enligt för nyreglerade verk gällande grunder) å 2 docentstipendier samt å
arvodet till 1 telefonist och maskinskriverska. I anslutning till vad chefen
för finansdepartementet anför vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor förordar jag, att en avveckling av dyrtidstilläggen å nämnda
stipendier och arvode sker från och med den 1 juli 1941. I detta syfte torde
docentslipendierna böra uppräknas från 6,000 till 7,500 kronor och arvodet
till telefonisten och maskinskriverskan från 1,920 till 2,400 kronor. Kostnadsökningen
för nu angivna arvodesreglering utgör 3,480 kronor, varav 3,000
kronor torde böra upptagas under arvodesposten och 480 kronor under posten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle skogshögskolans avlöningsstat
för nästa budgetår komma att upptaga följande anslagsposter,
nämligen posten avlöningar till ordinarie tjänstemän å 120,600 kronor, posten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, å (15,600
+ 12,395 + 3,000 =) 30,995 kronor, posten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal å (69,300 — 12,900 + 480 =) 56,880 eller, för avrundning av
anslagets slutsumma, 56,905 kronor samt posten rörligt tillägg å 24,000 kronor.

Under ifrågavarande avlöningsanslag skulle följaktligen erfordras en medelsanvisning
av (120,600 + 30,995 + 56,905 + 24,000=) 232,500 kronor.
Höjningen med 15,900 kronor i förhållande till anslagsanvisningen för innevarande
budgetår är huvudsakligen föranledd — förutom av uppräkningen
av vissa arvoden i samband med dyrtidstilläggets avveckling — av det rörliga
tilläggets stegring.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

Nionde huvudtiteln.

195

1) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 120,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 30,995

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

.............. » 56,905

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 24,000

Summa kronor 232,500;

2) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 232,500.

[163.] 2. Skogshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 53,000 kronor. Kungl. Majit har den
19 april 1940 fastställt omkostnadsstat för skogshögskolan (statsliggaren sid.
663). Omkostnadsstaten upptager å ena sidan utgiftsposter å sammanlagt

54.500 kronor, nämligen för reseersättningar 11,000 kronor, expenser 31,400
kronor och övriga utgifter: praktiska övningar för elever 12,100 kronor, samt
å andra sidan särskilda uppbördsmedel i form av avgifter för bränsle och
elektriskt ljus å 1,500 kronor.

I den under närmast föregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har högskolestyrelsen och högskolans rektor beräknat anslagsbehovet
under nästa budgetår till 63,100 kronor. Rörande innehållet i nämnda
handlingar må i övrigt anföras följande.

I enlighet med vad som förutsatts i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 har under anslaget beräknats medel till bestridande
av kostnader för sjukvård m. m. Med hänsyn till medelsåtgången
under budgetåret 1939/40 har för ändamålet upptagits ett belopp av 400 kronor.
Vidare ha de i gällande omkostnadsstat upptagna anslagsposterna reseersättningar,
expenser och övriga utgifter föreslagits höjda med respektive
3,300, 4,000 och 2,200 kronor till 14,300, 35,400 och 14,300 kronor. Såsom
motiv för höjningarna har framhållits att de för innevarande budgetår beräknade
beloppen visat sig otillräckliga. Höjningen av anslagsposten reseersättningar,
vilken höjning fördelar sig med 500 kronor å reseersättningar
lill styrelsen och 2,800 kronor å dylika ersättningar till lärare och assistenter
— för dessa ändamål äro för innevarande budgetår avsedda belopp av 1,000
respektive 10,000 kronor — har ansetts påkallad bland annat på grund av
höjda biljettpriser. Av den föreslagna höjningen av expenspostcn belöpa

2.500 kronor å delposten lill bränsle, lyse och vatten, nu uppförd med 12.400
kronor; till denna del har höjningen motiverats med hänvisning till stegrade
bränslepriser. Återstoden av den ifrågasatta höjningen av anslagsposten till
expenser eller 1,500 kronor har äskats i huvudsak med hänsyn till ökade
kostnader för underhåll av byggnader å skogshögskolans fasta förläggnings -

196

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

platser, vilka byggnader icke äro bokförda a statens allmänna fastighetsfond.
Slutligen har beträffande det för övriga utgifter: praktiska övningar
för elever beräknade beloppet framhållits, att vissa under innevarande budgetår
på grund av militärinkallelser inställda övningar torde fa hållas under
budgetåret 1941/42, sannolikt med viss utvidgning^ av kurserna.

Till omkostnader skulle sålunda under nästa budgetår erfordras tillhopa
(400 + 14,300 + 35,400 + 14,300 =) 64,400 kronor. Särskilda uppbördsmedel
lia beräknats komma att nedgå med 200 kronor till 1,300 kronor. Enligt
den verkställda beräkningen skulle salunda anslagsbehovet föi nästa
budgetår uppgå till (64,400 —- 1,300 =) 63,100 kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande den 9 oktober 1940 beträffande högskolestyrelsens
beräkning av anslagsbehovet anfört i huvudsak följande.

I nuvarande statsfinansiella läge torde det icke böra ifrågakomma att
höja anslagsposten till reseersättningar. Denna torde i stället böra beräknas
så, att reseersättningar till styrelsen upptagas med oförändrat belopp av

1,000 kronor samt dylika ersättningar till lärare och assistenter nedsättas
med 1,000 kronor till 9,000 kronor, i följd varav posten skulle uppföras
med 10,000 kronor. Beträffande anslagsposten till expenser har statskontoret
icke något att erinra mot den föreslagna höjningen av delposten
bränsle, lyse och vatten men kan däremot icke tillstyrka någon höjning
av delposten övriga expenser. Ämbetsverket, som vill erinra, att en riktlinje
med avseende å statsverkets omkostnader varit att möta prisstegringar
å byggnadsmaterial m. m. genom att inskränka reparations- och
underhållsarbetena å statsverkets byggnader till det oundgängligen nödvändiga,
håller före, att någon höjning av utgifterna för övriga expenser icke
är erforderlig, därest underhållet av ifrågavarande av högskolan disponerade
byggnader begränsas att avse ofrånkomliga arbeten. I stället synes skogshögskolan
i likhet med vad som torde bli fallet för andra undervisningsanstalter
böra vidkännas en sänkning av de till övriga expenser anvisade
medlen, förslagsvis med 1,000 leonor till 18,000 kronor. Vad slutligen gäller
utgiftsposten till övriga utgifter: praktiska övningar för elever, från vilken
post bestridas resekostnader för eleverna vid vissa studieresor, vill statskontoret
ifrågasätta, huruvida statsverket under nuvarande förhållanden
bör i samma utsträckning som tidigare lämna bidrag till högskoleelevernas
resekostnader. Ämbetsverket föreslår för sin del, att en nedskärning av ifrågavarande
statsbidrag åstadkommes genom att posten begränsas till 10,000
kronor.

Enligt vad statskontoret inhämtat utgå de avgifter för bränsle, elektriskt
ljus och vatten, vilka upptagits såsom särskilda uppbördsmedel, enligt grunder,
som fastställts för omkring 7 år sedan. Med hänsyn till de betydande
prisstegringar å angivna förnödenheter, som inträtt sedan krigsutbrottet,
lärer redan under innevarande budgetår en väsentlig höjning av sagda avgifter
böra genomföras. För budgetåret 1941/42 synes inkomsten av avgifterna
böra beräknas till 2,000 kronor.

I enlighet med grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35, torde å omkostnadsstaten för skogshögskolan
för nästa budgetår böra upptagas en förslagsvis betecknad anslagspost
för sjukvård m. m. Jag har icke något att erinra mot att för ifrågavarande
ändamål beräknas ett belopp av 400 kronor. Beträffande förslagen
rörande övriga utgiftsändamål kan jag vid den stränga begränsning av stats -

Nionde huvudtiteln.

197

utgifterna för olika ändamål, som av mig förordas för nästa budgetår, icke
tillstyrka att för nämnda ändamål beräknas högre belopp än tillhopa 57,500
kronor. Härigenom skulle då i första hand möjliggöras höjning av delposten
för bränsle, lyse och vatten samt en mindre uppräkning av anslagsposten för
övriga utgifter: praktiska övningar för elever. Då, såsom statskontoret framhållit,
särskilda uppbördsmedel torde kunna beräknas inflyta med ett belopp
av 2,000 kronor, skulle ifrågavarande anslag följaktligen för nästa budgetår
behöva upptagas med (400 + 57,500—-2,000=) 55,900 kronor. Sedan
riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t alt utfärda närmare bestämmelser angående anslagets användning
för olika ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogshögskolan: Omkostnader för budgetåx-et 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 55,900.

[164.] 3. Skogshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. För detta

ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag av 500
kronor.

I skrivelse den 19 september 1940 har styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Jag biträder högskolestyrelsens förslag till medelsanvisning och hemställer,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogshögskolan: Materiel m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 500.

[165.] 4. Skogshögskolan: Dokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek, reservationsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört
med 5,000 kronor.

I skrivelse den 19 september 1940 har styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Statskontoret har i remissutlåtande den 9 oktober 1940 förordat en reducering
av anslagsbeloppet till 3,000 kronor.

Enligt min mening bör ifrågavarande anslag för budgetåret 1941/42 uppföras
med ett till 4,000 kronor nedsatt belopp. Jag hemställer alltså, afl
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 4,000.

Departements chefen.

198

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[166.] 5. Skogshögskolan: Stipendier. Till elevstipendier vid skogshög skolan

är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av 4,000 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt har i skrivelse
den 19 september 1940 hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Statskontoret har i remissutlåtande den 9 oktober 1940 anfört, att en begränsning
av anslaget till 3,000 kronor syntes möjlig att genomföra för nästa
budgetår.

I enlighet med vad statskontoret föreslagit hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av ...................... kronor 3,000.

[167.] 6. Statens skogsförsöksanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 204,700 kronor. Kungl.
Majit har fastställt dels den 13 april 1939 personalförteckning för statens
skogsförsöksanstalt (statsliggaren sid. 664), dels ock den 19 april 1940 följande
avlöningsstat för skogsförsöksanstalten:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 52,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .......................................... » 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 117,100

b) Avlöningsförhöj nili gar m. m., förslagsvis
...................... » 17,000 » 134,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 17,400

Summa kronor 204,700.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att vid 1939 års lagtima riksdag
(prop. nr 222; r. skr. nr 304) beslöts, att skogsförsöksanstalten skulle från
och med budgetåret 1940/41 omorganiseras enligt riktlinjer, som uppdragits
i propositionen nr 222 med förslag i ämnet. Omorganisationens genomförande
bär emellertid av 1940 års lagtima riksdag (IX H. T. 1940, sid. 215; r.
skr. nr 9) med hänsyn till den inträffade krissituationen ansetts böra anstå
tills vidare.

I skrivelse den 19 september 1940 bar styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt gjort framställning angående anslagsbehovet för
nästa budgetår. I en sedermera inkommen promemoria, vilken upprättats i
anledning av den för 1940 års urtima riksdag framlagda propositionen nr 35

Nionde huvudtiteln.

199

angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter, har anstaltens chef i enlighet med grunder, som angivas
i nämnda — av riksdagen sedermera behandlade — proposition, och i
övrigt på grundval av styrelsens framställning beräknat anslagsbehovet till

211,300 kronor. Beträffande innehållet i nämnda handlingar må i övrigt anföras
följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 211,300 kronor, avse 50,400 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 700 kronor arvode, bestämt av Kungl.

Majit, 136,100 kronor avlöningar till icke-ordinarie personal samt 24,100
kronor rörligt tillägg. Från arvodesposten, vilken för innevarande budgetår
upptagits med 900 kronor och avsetts för arvode å 700 kronor åt anstaltens
chef samt gratifikation å 200 kronor åt nuvarande innehavaren av vaktmästarbefattningen
vid anstalten, har föreslagits skola från och med nästa
budgetår bestridas allenast chefsarvodet, under det att nämnda belopp av
200 kronor ansetts rätteligen utgöra gottgörelse för tillsyn av ämbetslokaler
och städning samt med hänsyn därtill inräknats under posten avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Under sistnämnda post ha därjämte upptagits
omkring 108,770 kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra
tjänstemän, 500 kronor för vikariatsersättningar till icke-ordinarie personal
samt 26,630 kronor för ersättning till tillfälliga befattningshavare och annat
tillfälligt arbetsbiträde. Rörligt tillägg har förutsatts komma att utgå efter
15 procent.

Beräkningen av medelsbehovet är verkställd under förutsättning att den
beslutade omorganisationen av skogsförsöksanstalten icke kommer att genomföras
under nästa budgetår. Icke heller i övrigt ha medel äskats för
några nya ändamål. I fråga om möjligheten att tillfälligt begränsa verksamheten
vid anstalten har anstaltsstyrelsen framhållit, att redan ett bibehållande
av verksamheten inom den nuvarande ramen innebure synnerligen
kännbara beskärningar av arbetsuppgifter, som redan planerats och vilkas
snara lösande med otålighet påyrkats från skogsbrukets sida. Vid planerandet
av den omläggning av skogsbruket, varmed man på grund av ändrade
förutsättningar hade att räkna under den närmaste framtiden, vöre det ofrånkomligt,
att den otillräckliga praktiska erfarenheten angående ett skogsbruk
under de ändrade förutsättningarna bleve kompletterad med ett verksamt
stöd från forskningens sida.

Mot nu återgivna förslag till ny avlöningsstat för statens skogsförsöks- Departementsanstalt
har jag icke funnit någon anledning till erinran. I enlighet härmed cMenskulle
till avlöningar vid skogsförsöksanstalten behöva anvisas ett anslag av
(50,400 + 700 + 136,100 + 24,100 =) 211,300 kronor. Höjningen med 6,600
kronor i förhållande till anslagsanvisningen för innevarande budgetår motsvaras
helt av beräknad utgiftsökning för rörligt tillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsförsöksanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

200

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 50,400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 130,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 24,100

Summa kronor 211,300;

2) till Statens skogsförsöksanstalt: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 211,300.

[168.] 7. Statens skogsförsöksanstalt: Omkostnader, förslagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget med 80,000 kronor. Kungl.
Majit har den 19 april 1940 fastställt omkostnadsstat för skogsförsöksanstalten
(statsliggaren sid. 665).

I den under nästföregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har styrelsen för skog skog skolan och statens skogsförsöksanstalt samt anstaltens
chef beräknat anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa
budgetår till 80,400 kronor. Höjningen är föranledd därav, att styrelsen i
enlighet med de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35, under anslaget upptagit en särskild post å
förslagsvis 400 kronor för sjukvård m. m.

Ifrågavarande omkostnadsanslag, vilket för löpande budgetår av statsfinansiella
skäl nedsattes från 88,200 till 80,000 kronor, torde av enahanda
skäl böra ytterligare sänkas för nästa budgetår. En begränsning av medelsanvisningen
till 75,000 kronor synes mig sålunda böra vidtagas. Sedan riksdagen
fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit
att efter förslag av anstaltens styrelse fastställa stat för anslagets användning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens skogsförsöksanstalt: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 75,000.

[169.] 8. Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar, reser vationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 54,200
kronor. Därjämte är under rubriken Statens skogsförsöksanstalt: Revision
av norrlandsavdelningens provytor för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 8,000 kronor, beträffande anslagens användning hänvisas
till IX H. T. 1939 sid. 319—321 samt statsliggaren sid. 665.

I skrivelse den 19 september 1940 har styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt gjort framställning rörande anslag för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1941/42. Styrelsen har därvid i anslutning till

Nionde huvudtiteln.

201

ett av anstaltens chef framställt förslag om sammanförande till ett anslag
av de båda anslagen till särskilda undersökningar och till revision av norrlandsavdelningens
provytor — till stöd för vilket förslag anförts, att revisionen
av norrlandsavdelningens provytor med stor fördel kunnat sammankopplas
med behandlingen av de föryngringsfrågor, som hänförts till särskilda
undersökningar, och att gränsdragningen mellan de båda anslagen
därför ofta blivit godtycklig — anhållit, att för nästa budgetår måtte under
rubriken Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar anvisas ett
reservationsanslag av (54,200 + 8,000 =) 62,200 kronor. Tillika har styrelsen
hemställt, att den 1 juli 1941 möjligen uppkommande reservation å anslaget
till revision av norrlandsavdelningens provytor måtte få överföras till anslaget
för särskilda undersökningar.

Bärande skäl synas mig föreligga för att fortsatt medelsanvisning till re- Departtmeiusvision
av norrlandsavdelningens provytor sker under anslaget till Statens
skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar, från vilket anslag bland
annat bestridas kostnader för övriga specialundersökningar rörande den
norrländska skogsproduktionen. Mot att sistnämnda anslag med hänsyn härtill
för nästa budgetår upptages med ett belopp av 62,200 kronor har jag
intet att erinra. Vid utgången av budgetåret 1940/41 förefintlig behållning å
det nuvarande reservationsanslaget till Statens skogsförsöksanstalt: Revision
av norrlandsavdelningens provytor torde vid bifall härtill böra överföras
till det nya undersökningsanslaget. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter rörande dispositionen
av sistnämnda anslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) till Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersök ningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ..................... .............. kronor 62,200;

2) besluta, att utgående reservation å det för budgetåret

1940/41 anvisade reservationsanslaget till Statens skogsförsöksanstalt:
Revision av norrlandsavdelningens provytor

skall överföras till det under 1) omförmälda anslaget.

[170.] 9. Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens

skogsskolor lii. m., förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår
uppfört med 150,600 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 666.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har domänstyrelsen hemställt örn anslag
för ändamålet för budgetåret 1941/42 med 155,200 kronor. Det beräknade
anslagsbehovets fördelning på olika ändamål framgår av följande uppställning,
i vilken jämväl medtagits motsvarande belopp i Kungl. Maj:ts anslagsberäkning
för innevarande budgetår:

202

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Statens skogsskoler:	1941/42	1940/41
1. Avlöningar och rörligt tillägg kronor 2. Övriga utgifter:	74,200	68,200
Expenser och underhåll.... » Elevstipendier (å högst 250	32,000	32,000
kronor) m. m........... »	17,700	17,700
Domänstyrelsens inspektion » Rese- och traktamentser-	500	500
sättning för Övningslärare » Kostnader för underhåll av	1,500	1,500
byggnader m. m......... »	10,500	10,500
Kostnader för lokalstyrelser . »	1,400 137,800	1,500

K olar skolor................. kronor 17,400 18,700

Summa kronor 155,200 150,600.

Beträffande domänstyrelsens anslagsberäkning för nästa budgetår må
nämnas följande.

Statens skogsskoler. Under 1941 beräknas skolorna vid Hällnäs,
Bispgården, Bjurfors och Kolleberga komma att vara i verksamhet. Höjningen
med 6,000 kronor av posten avlöningar och rörligt tillägg är en följd
av å ena sidan en ökning med 6,200 kronor för avlöningar m. m. till föreståndare
och Övningslärare — orsakad dels av löneklassuppflyttningar, dels
av det rörliga tilläggets beräknande efter 15 mot tidigare 9 procent, dels ock
av att under posten inräknats arvode till en extra Övningslärare vid Kolleberga
skogsskola för den tid, 1 april—30 september 1941, varunder omkring
12 lärjungar, som skola åtnjuta kompletterande undervisning, komma att
vistas vid skolan — och å andra sidan en minskning med 200 kronor av
kostnaderna för arvoden m. m. åt ämneslärare i vissa ämnen. I posten expenser
ingå bland annat sjukvårdskostnader till personal, som är berättigad
till ersättning för dylika kostnader. Utgifterna för lokalstyrelser ha ansetts
kunna minskas med 100 kronor till 1,400 kronor.

Kolarskolor. Domänstyrelsen avser att under år 1941 liksom under
de närmast föregående åren anordna kolarskolor i styrelsens egen regi i Bispgårdens
skolrevir i Jämtlands län och i Skinnskattebergs revir i Västmanlands
län (2 kurser). Utgifterna för detta ändamål ha ansetts kunna nedsättas
med 1,300 kronor till 17,400 kronor.

Domänstyrelsens beräkning av förevarande anslag, vilket avser ersättning
för utgifter under 1941, har icke givit mig anledning till erinran. Anslaget
bör alltså uppföras med 155,200 kronor. .lag hemställer i enlighet härmed,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till statens domäners fond för utgifter
för statens skogsskole m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 155.200.

[171.] 10. Ersättning till statens domäners fond för utgifter för över talig

personal, förslagsanslag. Anslag för ifrågavarande ändamål har anvisats
från och med budgetåret 1934/35 och är i gällande riksstat uppfört med

Nionde huvudtiteln.

203

288,800 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 666.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har domänstyrelsen anmält, att styrelsen
beräknat den sammanlagda ersättningssumman för 1941 till oförändrat belopp
288,800 kronor. Detta belopp fördelade sig med 11,100 kronor å ersättningar,
föranledda av 1934 års riksdags beslut (skr. nr 265) att till indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet från och med den 1 januari 1935 överflytta
en skogsskoleföreståndare och en skogsrättare, 15,900 kronor å ersättningar,
föranledda av 1937 års riksdags beslut (skr. nr 257) att till indragningsstat
utan tjänstgöringsskyldighet från och med den 1 januari 1938
överflytta viss personal vid domänverket, och 261,800 kronor å ersättningar
till övertalig personal i övrigt enligt följande närmare fördelning:

Personal	Antal entledi- gade befatt- nings- havare	Total kostnad för år 1941	Procentuell	fördelning
Häradsallm. lappm.-skogar	Ecklesiastika j skogar
%	kronor	%	kronor
Ordinarie personal.
; Överjägmästare......................	1	8,028	—	—	100	8,C28
Jägmästare..........................	23	199,104	34.6	68,890	65.4	130,214
Skogstaxator........................	2	14,370	50	7,185	50	7,185
Överjägm.-ass.......................	2	13,318	—	—	100	13,338
j Kronojägare ........................	lil	356,-80	37.7	134,544	62.3	222,336
\| Kontorsbiträde......................	2	5,130	—	—	100	5,130
Summa ord. personal	141	596,850		210,619		386,231
Icke-ordinarie personal.
Revir- och skogsindelningsass.:
förtidspension ....................	11	39,488		f 36,842		f
livränta..........................	1	1,474	93.3	{ 1,375	6.7	t 99
engångsersättning..................		—		l -		1 —
Summa	12	40,962		38,217		2,745
Kronojägare:
förtidspension ....................	20	35,340		1 12,228		\| 23,112
livränta ..........................	3	1,990	34.6	( 688	65.4	{ 1,302
engångsersättning..................	—	—		1		!
Summa	23	37,330	12,916		24,414
Summa iclse-ord. personal	35	78,292		51,133		27,159
Summa summarum	176	675,142		261,752		413,390

Ifrågavarande anslag torde för budgetåret 1941/42 böra upptagas till det Departementsav
domänstyrelsen föreslagna beloppet, 288,800 kronor. Jag hemställer där- chefen.
för, att Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen

att tili Ersättniny till statens domäners fond för utgifter
för övertalig personal för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 288,800.

204

Nionde huvudtiteln.

[172.] 11. Skogsvård m. lii.: Skogsvårdens befrämjande. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 750,000 kronor. Beträffande bestämmelser
angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 666.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvärdsstyrelsernas
förbund hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras
med 1,050,000 kronor. Centralrådet har härvid anfört i huvudsak följande.

För att utröna skogsvärdsstyrelsernas medelsbehov för budgetåret 1941/42,
d. v. s. mcdelsåtgången under kalenderåret 1941, har centralrådet från skogsvårdsstyrelserna
infordrat provisoriska inkomst- och utgiftsstater. De av
skogsvårdsstyrelserna beräknade inkomsterna uppgå — exklusive statsanslag
och lån samt hos statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter, de sistnämnda
upptagna med 189,500 kronor — till 2,687,000 kronor. Till jämförelse
må nämnas, att för 1940 hade skogsvårdsstyrelserna beräknat samma
inkomster till 3,896,000 kronor. Den förutsedda inkomstminskningen uppgår
alltså till omkring 1,200,000 kronor. Anledningen till denna högst betydande
inkomstminskning är i främsta rummet att söka i den stora nedgången
i skogsvårdsavgifterna. De direkta skogsvårdsavgifterna ha för 1940
uppförts med 2,772,000 kronor men beräknas komma att för år 1941 belöpa
sig till 1,705,000 kronor. Minskningen utgör alltså i runt tal icke
mindre än 1,000,000 kronor. Vad angår de av skogsvårdsstyrelserna beräknade
utgifterna för 1941 uppgå dessa till sammanlagt 4,657,000 kronor; häri
ingår ett belopp av 51,000 kronor för återbetalning av lån. För 1940 uppskattades
utgifterna till 4,851,000 kronor. En utgiftsminskning har sålunda
genomförts å 194,000 kronor. Enligt vad nu anförts förefinnes en brist
å (4,657,000 — 2,687,000 =) 1,970,000 kronor. Från denna brist skola dock
dragas hos statskontoret innestående skogsvårdsavgifter å 189,500 kronor. Att
täckas av statsanslag återstår då i runt tal 1,780,000 kronor.

Enligt centralrådets uppfattning lia skogsvårdsstyrelserna bemödat sig örn
att iakttaga sträng sparsamhet. Det allmänna ekonomiska läget torde emellertid
kräva att utgifterna beskäras än mera. Med anledning härav föreslår
centralrådet nedsättningar i utgiftsposterna för skogsupplysning, för biträde
med beståndsvård och avverkning, för återväxt och betesfred samt för övriga
verksamhetsgrenar och för nyanskaffning av fastigheter och inventarier med
tillhopa 306,000 kronor. Efter avdrag av detta belopp, motsvarande 16 procent
av nettoutgiftssumman, återstår att täcka (1,780,000—306,000=)

1,474,000 kronor. Med beaktande av det statsfinansiella läget vågar centralrådet
ej räkna med att hela denna brist skall täckas av statsmedel. Till följd
härav bliva de skogsvårdsstyrelser, vilka utöver det löpande behovet av rörelsemedel
förfoga över mera avsevärda tillgångar, nödsakade att för sin
budgets balansering i viss mån taga dessa tillgångar i anspråk. I vilken omfattning
en dylik förbrukning av besparingar blir nödvändig och låter sig
göra kan givetvis icke exakt bedömas. Centralrådet har likväl ansett sig
kunna utgå från att under nästa år 400,000 kronor böra kunna tagas i anspråk
av ifrågavarande behållning. Den brist som härefter skulle behöva
täckas med statsanslag utgör 1,074,000 kronor, vilken summa centralrådet
ansett sig böra avrunda nedåt till 1,050,000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla en framställning från skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län rörande avskrivning av en skuld, som åvilade
skogsvårdskassan för kustlandets skogar. I skrivelsen har anförts bland
annat följande.

Är 1937 var skogsvårdsstyrelsen nödsakad alt från anslaget för kostnader
föranledda av 1932 års lappmarkslag upptaga ett lån å 50,000 kronor att an -

Nionde huvudtiteln.

205

vändas för skogsvårdsstyrelsens utgifter för skogarna i kustlandet. År 1938
återbetalades till lappmarkskassan 25,000 kronor. I sitt anslagsäskande för
1940 hade styrelsen gjort framställning om en tilldelning av 184,000 kronor
från anslaget till skogsvårdens befrämjande, varvid styrelsen förutsatte, atl
den skulle bli i tillfälle att återbetala till lappmarkskassan resterande skuld.

Då centralrådet för år 1940 tillstyrkt, att skogsvårdsstyrelsen skulle tilldelas
ett belopp av 79,583 kronor, finnes ingen möjlighet för styrelsen att under
året återbetala lånet. Styrelsen hemställer därför, att styrelsen medgives
att i räkenskaperna för 1940 verkställa avskrivning av skulden till lappmarkskassan.

Centralrådet har i skrivelse den 20 augusti 1940 förklarat sig icke vilja
motsätta sig bifall till skogsvårdsstyrelsens hemställan.

Av centralrådets utredning framgår, att den huvudsakliga anledningen till Departement*-att högre anslag äskats för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42
än för innevarande budgetår är, att skogsvårdsstyrelsernas inkomster av
skogsvårdsavgifterna beräknas nedgå högst väsentligt. En minskning av
inkomsterna med i runt tal 1,000,000 kronor synes kunna förväntas. Med
hänsyn härtill torde en viss höjning av anslaget vara ofrånkomlig, därest
skogsvårdsstyrelserna skola kunna upprätthålla sin verksamhet i erforderlig
omfattning. På grund av det statsfinansiella läget kan jag dock icke tillstyrka
en så stor höjning av anslaget som centralrådet ifrågasatt. Enligt min
mening torde en höjning av anslaget från 750,000 kronor till 950,000 kronor
få anses tillräcklig.

Vad angår den av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län gjorda framställningen
om medgivande att få avskriva ett lån, som upptagits för tillgodoseende
av skogsvården i kustlandets skogar från medel, vilka anvisats
till ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag, finner jag
skogsvårdsstyrelsens förfarande anmärkningsvärt. Uppenbarligen äger styrelsen
icke disponera medel, som anvisats för visst ändamål, för tillgodoseende
av ett annat behov. Då styrelsen emellertid numera icke synes vara i
stånd att återbetala de från skogsvårdskassan för lappmarksskogarna upplånade
medlen, anser jag mig böra tillstyrka att vid styrelsens medelsdisposition
må bero. Jag förväntar dock, att dylika transaktioner i framtiden icke
vidare förekomma. Därest riksdagen ej framställer erinran mot vad jag nu
förordat, torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:t förslag rörande
i f råga varande utgif tsreglering.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av .... kronor 950,000.

[173.] 12. Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av
1932 års lappmarkslag m. m. Ifrågavarande anslag är för budgetåret
1940/41 uppfört med 800,000 kronor. Beträffande föreskrifter angående anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 667.

206

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Centralrådet för skogsvårdsstijrelsernas förbund har i skrivelse den 20
augusti 1940 hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras
med 870,000 kronor. Centralrådet har anfört i huvudsak följande.

För uppsikten över skogar under lappmarkslagen samt lagen om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna lia skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs,
Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län äskat respektive 26,200, 500,

534,000 och 261,000 kronor eller tillhopa 821,700 kronor.

För uppsikten över skyddsskogar och vissa svårföryngrade skogar ha
skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län anhållit om bidrag
med 6,500 respektive 82,800 kronor.

Tillhopa har för ifrågavarande ändamål således begärts 911,000 kronor.

Centralrådet tillstyrker för sin del medelsanvisning med följande belopp:

Skogsvårdsstyrelsen i	För handhavande skogar under lapp-markslagen samt lagen om all-männingsskogar i Norrland och Dalarna kronor	av uppsikten över skyddsskogar och vissa svårföryngrade skogar kronor	Summa kronor
Kopparbergs län....................	26,200	6,500	32,700
Gävleborgs » ....................	500	—	500
Jämtlands > ....................	—	80,000	80,000
Västerbottens > ....................	500,000	—	500,000
Norrbottens > ....................	261,0(10	—	261,000
Summa kronor	787,700	66,500	874,200

De med anslaget avsedda ändamålen synas mig kunna tillfredsställande
tillgodoses inom en kostnadsram av 750,000 kronor. Jag hemställer därför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda
av 1932 års lappmarkslag m. m. för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av.................. kronor 750,000.

[174.] 13. Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsansiag, förslagsan slag.

Under denna anslagstitel har för budgetåret 1940/41 anvisats ett förslagsanslag
av 200,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t medgivits att under
budgetåret bevilja statsanslag intill 200,000 kronor för utlämnande av statsbidrag
till skogsutdikningsföretag. Riksdagen har vidare medgivit, att Kungl.
Majit må, under för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar, under
budgetåret 1940/41 bevilja statsanslag från skogsutdikningsanslaget intill

300,000 kronor utöver nyssnämnda belopp av 200,000 kronor. Beträffande
bestämmelserna för anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 668.

Nionde huvudtiteln.

207

I skrivelse den 20 augusti 1940 Ilar centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt, att skogsutdikningsanslaget för budgetåret 1941/42
måtte upptagas med 250,000 kronor samt att bidragstilldelningen från anslaget
under sagda budgetår måtte bestämmas till likaledes 250,000 kronor.
I skrivelsen har centralrådet framhållit bland annat följande:

Utdikningen av försumpade skogsmarker är ett effektivt medel för virkesproduktionens
höjande. Erfarenheten har bestyrkt, att skogsdikningsarbeten,
som kunna utföras större delen av året, väl lämpa sig för sysselsättning
av arbetslösa, som äga förutsättningar för grovarbete. Med hänsyn härtill
synes det försvarligt, att en statlig bidragsverksamhet på området åtminstone
i mindre omfattning upprätthålles. Verksamheten bör emellertid
hållas inom mycket snäva gränser och i främsta rummet åsyfta att i beredskapssyfte
möjliggöra vidmakthållandet av den för ifrågavarande specialuppgift
uppbyggda organisationen. Därest omfattande arbetslöshet skulle
inträda, för vars lindrande statsåtgärder krävas, förefinnes då möjlighet att
snabbt få i gång produktiva skogsutdikningsföretag i stor skala. Härutöver
må framhållas, att den föreslagna beredskapsverksamheten bör genom särskilda
anslagsdispositioner kompletteras så att, därest behov uppstår av att
bereda arbetstillfällen i större omfattning vid skogsutdikning, medel kunna
ställas till förfogande.

Uppförandet av skogsutdikningsanslaget såsom förslagsanslag har medfört,
att bidrag till 1940 års besiktningar av underhållet av dikningsföretag
icke, såsom ursprungligen tänkts, kan erhållas från det för budgetåret 1939/
40 anvisade förslagsanslaget, vars behållning icke står till förfogande efter
budgetårets utgång. Centralrådet förutsätter, att hinder ej möter för att de
medel, sorn för ifrågavarande arbete verkligen krävas, må utgå från anslaget
för budgetåret 1940/41. Av orsak, som nyss berörts, torde besiktningskostnaderna
under år 1941 böra täckas genom medelsbeviljning för budgetåret
1941/42. Centralrådet har preliminärt beräknat dessa kostnader till 50,000
kronor.

Under nu rådande förhållanden anser jag, att bidragstilldelningen för Departementsnästa
budgetår för utlämnande av statsbidrag till skogsutdikningsföretag che,en''

bör begränsas till 200,000 kronor. Inom denna bidragstilldelning bör
då rymmas erforderliga förvaltningsbidrag till skogsvårdsstyrelserna och
skogssällskapet samt medel för besiktning av redan utförda dikningsföretag.
Utbetalningarna från anslaget under nästa budgetår torde, om bidragstilldelningen
bestämmes till nyss angivet belopp, kunna beräknas till omkring

200,000 kronor, med vilket belopp skogsutdikningsanslaget alltså bör oförändrat
upptagas. Hinder torde icke möta mot att medel, som anvisats för
budgetåret 1940/41, användas för gäldande av kostnaderna för 1940 års besiktningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) medgiva, alt Kungl. Majit må under budgetåret 1941/

42 bevilja statsanslag intill 200,000 kronor för utlämnande
av statsbidrag till skogsutdikningsföretag;

208

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

2) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 200,000.

[175.] 14. Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag, reservationsan slag.

Detta anslag är för budgetåret 1940/41 uppfört med 100,000 kronor,
varjämte å beredskapsstat för sagda budgetår upptagits ett förskottsanslag
av 100,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 668.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas
förbund hemställt om anvisande för nästa budgetår av oförändrat anslag
å 100,000 kronor för ifrågavarande verksamhet. Centralrådet har i skrivelsen
framhållit betydelsen av att verksamheten i någon mån hålles i gång
så att densamma, därest svårare arbetslöshet uppstode, kunde utvidgas för
arbetslöshetens bekämpande.

I enlighet med centralrådets hemställan torde skogsodlingsanslaget även
för nästa budgetår böra upptagas med 100,000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 100,000.

[176.] Skogsvård ni. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo. För budgetåret 1940/41 har för ifrågavarande ändamål icke anvisats
några medel. Å allmän beredskapsstat för sagda budgetår har emellertid
uppförts ett förskottsanslag av 300,000 kronor. För anslagets användning
gällande bestämmelser finnas upptagna i kungörelsen den 16 september
1933 (nr 549), vilken ändrats genom kungörelsen nr 349/1938, ävensom i
cirkulär samma dag (nr 550).

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt om anvisande av ett anslag å 100,000 kronor för ifrågavarande
verksamhet under budgetåret 1941/42 och därvid anfört bland annat
följande.

Enligt införskaffade uppgifter erfordras för närvarande till väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo omkring 615,000 kronor. Anvisande
av ett anslag av denna storlek är synnerligen önskvärt för tillgodoseende
av skogsbrukets trängande behov av ett förbättrat och utvecklat vägsystem.
I betraktande av de särskilda omständigheter, under vilka statsmakternas
beslut örn anslag för förevarande ändamål fattats för senaste budgetår,
lära emellertid skogsvårdssynpunkterna ej få tillmätas avgörande betydelse
vid bestämmande av anslagets storlek. Mera utslagsgivande härvidlag
torde i stället bli, hur betingelserna på arbetsmarknaden väntas komma
att gestalta sig. Centralrådet har, under beaktande jämväl av nödvändighe -

Nionde huvudtiteln.

209

ten av att iakttaga den största sparsamhet, sökt bedöma till vilket lägsta belopp
anslaget bör upptagas för att kunna upprätthålla en ändamålsenlig
beredskap i händelse av arbetslöshet och därvid kommit lill den uppfattningen,
att anslaget ej bör bestämmas till belopp understigande 100,000
kronor.

Det är givetvis av stort värde såväl ur arbetsberedskapssynpunkt som med Departementshänsyn
till angelägenheten att i nuvarande läge göra även mera avlägset chelenliggande
skogsområden tillgängliga för erforderlig avverkning, att medel stå
till förfogande för upprätthållande av ifrågavarande verksamhet. Då medel
för detta ändamål äro behövliga redan för innevarande budgetår, förordar
jag i annat sammanhang, att å tilläggsstat för sagda budgetår anvisas ett
belopp av 1,000,000 kronor. På grund av svårigheterna att beräkna medelsbehovet
i fortsättningen anser jag mig däremot icke nu böra förorda, att
medel upptagas i riksstatsförslaget för nästkommande budgetår.

[177.] 15. Skogsvård m. m.: Skogsstyrelsen, förslagsanslag. Under ru briken

Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelsemas förbund är för
innevarande budgetår uppfört ett anslag av 39,000 kronor. Beträffande anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 668.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt örn ett till 42,000 kronor förhöjt anslag för nästa budgetår.

I sitt den 26 november 1938 framlagda betänkande rörande åtgärder för
främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion (stat. off. utr. 1938: 58)
har 1936 års skogsutredning upptagit förslag om inrättande av ett centralorgan
för den enskilda skogsvården i riket. Enligt förslaget skulle kostnaderna
för detta nya centralorgan belöpa sig till 124,300 kronor. Därest utredningens
förslag genomfördes, borde emellertid anslaget till skogsvårdsstyrelsernas
förbund kunna indragas. Berörda förslag med däröver avgivna
yttranden äro för närvarande föremål för överarbetning inom jordbruksdepartementet.
Enligt härvid gjorda preliminära beräkningar torde kostnaderna
för en dylik styrelse kunna begränsas till omkring 80,000 kronor. Då
skäl synas tala för att i någon form genomföra utredningens förslag torde,
i avvaktan på att nyssberörda överarbetning slutföres, i riksstatsförslaget för
budgetåret 1941/42 för ändamålet böra beräknas ett förslagsanslag av 80,000
kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skogsvård
m. m.: Skogsstyrelsen för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .................... kronor 80,000.

[178.] 16. Skogsvård lii. m.: Bidrag till vissa föreningar. Från detta an slag,

som för innevarande budgetår är uppfört med 10,000 kronor, avses
skola utgå bidrag med 8,000 kronor till svenska skogsvårdsföreningen och

2,000 kronor till Norrlands skogsvårdsförbund.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 12.

210

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har domänstyrelsen hemställt om anslag

för nästa budgetår med 8,000 kronor.

Jag anser mig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka större bidrag för
ifrågavarande ändamål än 5,000 kronor. Detta innebär en minskning av anslaget
i förhållande till innevarande budgetår med 5,000 kronor. Av anslaget
torde 4,000 kronor böra avses för svenska skogsvårdsföreningen och 1,000
kronor för Norrlands skogsvårdsförbund.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att 1939 års lagtima riksdag
(prop. nr 135; r. skr. nr 185) beslöt, att Kungl. Maj:t skulle äga för år 1939
tilldela föreningen för växtförädling av skogsträd bidrag med ett belopp av

30,000 kronor, samt medgav, att bidraget finge utgå från domänfondens
driftsmedel. Liknande medgivande lämnades av 1940 års riksdag (IX H. T.
p. 186; r. skr. nr 9). Därest hinder från riksdagens sida icke möter, torde
ett lika stort bidrag av nämnda driftsmedel få tilldelas föreningen för år
1941.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av......kronor 5,000.

[179.] 17. Skogsvård m. m.: Släckning av skogseld, förslagsanslag. För

detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av

50,000 kronor. Beträffande bestämmelser rörande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 669. Utgifterna från anslaget ha för budgetåren
1936/37—1939/40 uppgått till respektive 33,657, 73,136, 40,674 och
111,077 kronor.

Då utgifterna under förevarande anslag äro av den art, att de icke låta
sig bedöma på förhand, synes anslaget för nästa budgetår böra beräknas
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 50,000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Släckning av skogseld för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 50,000.

[180.] 18. Skogsvård m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av

skogsbrandskyddet, reservationsanslag. Å tilläggstat II till riksstaten för
budgetåret 1939/40 anvisade 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 218; r. skr. nr
282) för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
1940 års urtima riksdag (prop. nr 1, bil. 7. p. 3; r. skr. nr 15) beviljade för
samma ändamål å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag
av 50,000 kronor. Sedermera har sistnämnda riksdag, med bifall
till Kungl. Maj :ts proposition nr 62, likaledes å tilläggsstat I till riksstaten

Nionde huvudtiteln.

211

för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 785,000 kronor till
Skogsvård m. m.: Ytterligare medel för främjande av skogsbrandskyddet.

I skrivelse den 18 oktober 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt, att statsmedel måtte ställas till förfogande för bestridande
av kostnader för bevakning av skogsbrandtorn ävensom för tornens underhåll.
I remissutlåtande den 5 december 1940 har luftskyddsinspektionen
tillstyrkt framställningen.

Från ifrågavarande anslag ha, bland annat, gäldats kostnaderna för de hos Departement».
länsstyrelserna anställda länsbrandchefernas löner samt för kurser och av- chefenlöningar
för brandbefälet m. m. Enligt vad jag inhämtat från luftskyddsinspektionen
torde ytterligare medel utöver tidigare för detta ändamål anvisade
bli behövliga för nästa budgetår. Därest centralrådets framställning
skulle anses böra vinna bifall, torde härför erforderliga medel böra anvisas
under nu förevarande anslag. I avvaktan på framställning från luftskyddsinspektionen
synes ifrågavarande anslag endast böra upptagas med beräknat
belopp. Anslaget torde böra uppföras med 100,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skogsvård
m. m.: Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet
för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av .............................. kronor 100,000

[181.] 19. Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norr land

m. m., reservationsanslag. Enligt beslut av 1940 års lagtima riksdag
(prop. nr 190; jordbr, utsk. uti. nr 42; R. skr. nr 350) har för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1940/41 anvisats ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. Beträffande bestämmelserna för anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 669.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogvårdsstyrelsernas
förbund hemställt om en medelsanvisning för nästa budgetår av 500,000
kronor. Centralrådet har i skrivelsen anfört i huvudsak följande.

För bedömande av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1941/42 har centralrådet införskaffat uppgifter från vederbörande
skogsvårdsstyrelser. Härav framgår, att skogsvårdsstvrelserna i Kopparbergs,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län beräkna medelsbehovet
till respektive 5,000, 50,000, 1,000,000 och 1,150,000 kronor eller till sammanlagt
2,205,000 kronor. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt
från dels att arbetslöshet befaras inom de områden, där verksamheten må
bedrivas, dels att tillräckligt intresse för de bidragsberättigade åtgärderna
kan väckas hos skogsägarna, dels ock att skogsvårdsstyrelserna äga förfoga
över för verksamhetens fortgång nödig personal och materiel.

Med hänsyn lill att vid utgången av budgetåret 1940/41 beräknas föreligga
en behållning å anslaget av 500,000 kronor, skulle alltså enligt skogsvårdsstyrelsernas
uppgifter och nyssnämnda förutsättningar för budgelåret

212

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Departements

chefen.

1941/42 erfordras en medelsanvisning av ytterligare (2,205,000—500,000 —)
i runt tal 1,700,000 kronor. .

Åtskilligt talar för att arbetslöshet kan komma att förefinnas i den omfattning,
att särskilda åtgärder från det allmännas sida till bekämpande
därav bli påkallade. Det har påpekats, att sedan detta skogsvårdsarbete val
igångsatts, detsamma ej utan stora vådor för hela verksamheten och avsevärda
förluster kan avbrytas. Ur nu anförda synpunkter framstår det därför
såsom önskvärt, att medel för ändamålet ställas till förfogande under, nästkommande
budgetår. Det statsfinansiella läget torde dock nödvändiggöra
en begränsning till en betydligt snävare ram än den, som utgöres av förenämnda
beräkning. En forcering kan för övrigt knappast vara till båtnad
för rörelsen, i vilken ju i viss mån nya och oprövade vägar beträdas. Det
må erinras, att denna verksamhet enligt statsmakternas beslut tills vidare
skall hava karaktären av en försöksverksamhet. Med hänsyn härtill anser
sig centralrådet för sin del böra föreslå, att medel för verksamhetens bedrivande
skola för budgetåret 1941/42 stå till förfogande i samma omfattning
som för innevarande budgetår. Detta innebär, med beaktande av förväntad
reservation å anslaget, att ett belopp av (1,000,000—500,000 =) 500,000
kronor bör anvisas.

Sedan ifrågavarande verksamhet igångsatts, torde det, såsom i centralrådets
skrivelse framhållits, vara nödvändigt, att densamma i varje fall i viss
omfattning upprätthålles, därest icke i verksamheten redan nedlagda medel
skola vara tillspillogivna. Beträffande storleken av det anslag som bör beviljas
anser jag i likhet med centralrådet, att ett belopp av 500,000 kronor är
tillfyllest. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 500,000.

[182.] 20. Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt

å kronoskogar i Västerbottens eller Norrbottens län, förslagsanslag. För
detta ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av

4,000 kronor (se IX H. T. 1939 sid. 344).

Alltsedan detta anslag upptogs å riksstaten, vilket första gången skedde för
budgetåret 1938/39, har anslaget icke tagits i anspråk för därmed avsett ändamål.
Med hänsyn härtill torde anslaget för budgetåret 1941/42 endast behöva
upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt
å kronoskogar i Västerbottens eller Norrbottens
län för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av..................................kronor 100.

Nionde huvudtiteln.

213

[183.] 21. Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsan slag.

För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 200,000 kronor.
Beträffande anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 669.

I skrivelse den 20 september 1940 har 1937 års riksskogstaxering snämnd
framlagt två olika förslag rörande medelsanvisning för budgetåret 1941/42.
Enligt det ena alternativet, som avser att medel skulle anvisas för nästa budgetår
för utförande av taxering av resterande delar av Västerbottens län samt
Norrbottens läns kustland, skulle erfordras ett belopp av 225,000 kronor.
Häri har inräknats ett belopp av 20,000 kronor till vissa förberedande arbeten
för produktionsundersökningar. Enligt det andra alternativet skulle
taxeringsarbetet avse endast återstående delar av Västerbottens län. Medelsbehovet
har därvid beräknats till 180,000 kronor, vilket belopp jämväl inkluderar
nyssnämnda summa å 20,000 kronor för produktionsundersökningar.
Riksskogstaxeringsnämnden har i skrivelsen förordat det förstberörda
alternativet. Nämnden har i skrivelsen därjämte förordat, att ett belopp
av 15,000 kronor anvisas för bestridande av kostnaderna för bearbetning
av visst av domänstyrelsen och vederbörande skogsvårdsstyrelse hopbragt
taxeringsmaterial från Norrbottens läns lappmarker.

Med hänsyn till betydelsen av att arbetet med riksskogstaxeringen snarast
avslutas så att en överblick över landets skogstillgångar kan erhållas
anser jag mig böra förorda, att anslaget för ifrågavarande ändamål upptages
till det högre belopp, 225,000 kronor, som riksskogstaxeringsnämnden föreslagit.
Inom angivna anslagsram torde även, därest så skulle finnas önskvärt,
kunna inrymmas kostnaderna för bearbetningen av det av nämnden
omförmälda taxeringsmaterialet från Norrbottens läns lappmark. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av................................ kronor 225,000.

[184.] 22. Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag. För detta

ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 20,000
kronor. Beträffande bestämmelser rörande anslagets användning hänvisas
till statsliggaren sid. 670. Utgifterna från anslaget lia under budgetåren
1937/38—1939/40 utgjort respektive 21,240, 18,750 och 20,520 kronor.

Med hänsyn till medelsåtgången under de senaste budgetåren torde anslaget
för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat belopp av 20,000 kronor.
Jag hemställer förty, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Departements

chefen.

Departements

chefen.

att till Belöningar för rovdjurs dödande för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 20,000.

214

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

[185.] 23. Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, förslagsanslag.

Jämlikt bestämmelser i lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker
samt i jaktstadgan den 3 juni 1938 (nr 279) ersätter statsverket
i vissa fall skada å tamdjur, förorsakad av björn, lo eller örn. Beslutanderätten
i dylika ersättningsärenden ankommer på Kungl. Maj:t. Beviljade
ersättningar bestridas från ett särskilt förslagsanslag för ändamålet.
Anslaget har för ett vart av budgetåren 1939/40 och 1940/41 varit uppfört
med 10,000 kronor. Utgifterna från anslaget uppgingo under budgetåret
1939/40 till 11,757 kronor.

För bestridande av ifrågavarande ersättningar torde även för budgetåret
1941/42 böra anvisas ett förslagsanslag av 10,000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 10,000.

K. Lantmäteriväsendet.

[186.] 1. Lantmäteristyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag

är för innevarande budgetår uppfört med 332,600 kronor. Kungl. Maj :t har
fastställt dels den 26 maj 1939 personalförteckning för lantmäteristyrelsen
(statsliggaren sid. 670), dels ock den 12 april 1940 följande avlöningsstat
för styrelsen:

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor
Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .. »

Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 76,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ »_4,000 »

Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »

Tillfällig löneförbättring, förslagsvis ................ »

Summa kronor 332,600

214,000

8,600

80,000

25,500

4,500

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristyrelsen gjort framställning
angående anslagsbehovet under nästa budgetår. Detta har sedermera
i en inom styrelsen upprättad promemoria beräknats till 353,400 kronor,
därvid beräkningen verkställts med tillämpning av de grunder, som angivas
i den av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen nr 35 angående
uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter. Beträffande beräkningen av de olika anslagsposterna må nämnas
följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 353,400 kronor, avse 227,900 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 85,100 kronor avlöningar till icke-ordina -

Nionde huvudtiteln.

215

lie personal samt 40,400 kronor rörligt tillägg. Medel lia icke äskats för
några nya ändamål. I posten avlöningar till ordinarie tjänstemän — varunder
jämväl inräknats avlöning till en tjänsteman å övergångsstat — ingå
bland annat 296 kronor för personligt lönetillägg till ett å personalförteckningen
uppfört arkivbiträde i lönegrad A 10 samt 3,000 kronor för vikariatsersättningar
till ifrågavarande tjänstemän. Det för avlöningar till icke-ordinarie
personal äskade beloppet innefattar dels i runt tal 50,700 kronor för
avlöningar till extra ordinarie personal, dels omkring 22,450 kronor lör arvoden
och 5,300 kronor för tillfällig löneförbättring till 7 amanuenser, dels

6,000 kronor för ersättning åt tillfälligt anställd personal och dels 600 kronor
för övertidsersättning. Posten rörligt tillägg har beräknats under antagande
att dylikt tillägg kommer att utgå efter 15 procent.

Mot den företagna beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår Departemenistill
avlöningar vid lantmäteristyrelsen har jag icke funnit anledning att framställa
någon erinran. I enlighet härmed skulle anslaget behöva uppföras
med (227,900 + 85,100 + 40,400=) 353,400 kronor. Höjningen med

20,800 kronor i förhållande till anslagsanvisningen för innevarande budgetår
är i främsta rummet förorsakad av stegringen av det rörliga tillägget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 227,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 85,100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 40,400

Summa kronor 353,400;

2) till Lantmäteristgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ......kronor 353,400.

[187.] 2. Lantmäteristyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Ifrågava rande

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 70,000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 12 april 1940 fastställt omkostnadsstat för lantmäteristyrelsen
(statsliggaren sid. 671).

I den under föregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har lantmäteristyrelsen hemställt, att omkostnadsanslaget för nästa budgetår
måtte upptagas med 66,500 kronor, innebärande en anslagsminskning å

3,500 kronor. Å ena sidan har styrelsen föreslagit minskningar med 1,000
kronor för utgifter för bränsle, lyse och vatten samt med 6,000 kronor
för utgifter för övriga expenser. Ä andra sidan beräknas — i enlighet
med de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade
propositionen nr 35 — kostnaderna för sjukvård m. m. komma att från och
med nästa budgetår bestridas från omkostnadsanslaget. Sagda kostnader ha

Departementschefen.

Nionde huvudtiteln.

med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1939/40 upptagits till

3,500 kronor.

Med biträdande av lantmäteristyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till Lantmäteristyreisen: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 66,500.

[188.] 3. Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar, förslagsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,175,000 kronor. Kungl.
Maj:t har för lantmäterikontoren i länen fastställt dels den 26 maj 1939 personalförteckning
(statsliggaren sid. 672), dels ock den 12 april 1940 följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 452,500

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar och,

i förekommande fall, ortstillägg .. kronor 15,100

Lön

Tjänst-görings-pen-n ingar

Orts-

till-

lägg

Titel

An-

tal

Kro-

nor

2,200

1,500

150

Assistenterna i Västernorrlands och
Jämtlands län ....................

7,700

2,200

1,500

Annan assistent ....................

Summa kronor

7,400

15,100

Anin. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter
resp. 5, 10 och 15 år.

b) Ålderstillägg, förslagsvis ...... kronor 4,500

c) Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
...................... >____400 » 20,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Grundbelopp ................. kronor 57,300

b) Tillfällig löneförbättring till extra

assistenter, förslagsvis ........ »__5,000 » 62,300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m., förslagsvis
......................... kronor 499,300

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... »__ 46,600 »■ 545,900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 90,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a) Avlöpingsförstärkning åt överlantmätaren
i Kopparbergs län.... kronor 900

b) Tillfällig löneförbättring till tjänstemän
å övergångsstat........ »__3,400 » 4,300

Summa kronor 1,175,000.

Nionde huvudtiteln.

217

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristyrclsen gjort framställning
örn anslag till avlöningar vid lantmäterikontoren i länen linder nästa budgetår.
1 en sedermera inom styrelsen upprättad promemoria har anslagsbehovet
med tillämpning av de grunder, som angivas i den av 1940 års urtima
riksdag behandlade propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter, och i övrigt på
grundval av lantmäteristyrelsens omförmälda skrivelse beräknats till i runt
tal 1,248,300 kronor. Rörande innehållet i nämnda handlingar må i övrigt
anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 1,248,300 kronor, avse i runt tal 489,700
kronor avlöningar till ordinarie tjänstemän, 606,100 kronor avlöningar till
icke-ordinarie personal samt 152,500 kronor rörligt tillägg.

Det under ordinarieposten upptagna beloppet fördelar sig med omkring
458,600 kronor å löner till tjänstemän å ordinarie stat, 20,000
kronor å löner till tjänstemän å övergångsstat, 1,300 kronor å kallortstillägg,
5,500 kronor å vikariatsersättningar samt 4,300 kronor å sär
skilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän. Sistnämnda belopp avser dels
avlöningsförstärkning åt överlantmätaren i Kopparbergs län å 900 kronor
och dels tillfällig löneförbättring å 850 kronor till en var av 4 assistenter å
övergångsstat, hilder icke-ordinarieposten lia upptagits i runda tal
dels 533,500 kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän,
dels 2,400 kronor för kallortstillägg, dels 1,200 kronor för vikariatsersättning,
dels ock 14,000 kronor för ersättning åt tillfällig personal. Därjämte har
under sagda post upptagits ett belopp av 55,000 kronor för de ändamål, för
vilkas tillgodoseende medel för innevarande budgetår finnas anvisade under
posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Sålunda
lia under icke-ordinarieposten beräknats dels 9,600 kronor för arvoden
till två biträdande överlantmätare å 4,800 kronor, dels 40,400 kronor för
arvoden till extra assistenter, dels ock 5,000 kronor för tillfällig löneförbättring
till extra assistenter, som äro extra lantmätare. Slutligen må nämnas, att
rörligt tillägg förutsatts komma att utgå efter 15 procent.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt från att någon ändring
beträffande personalorganisationen icke skulle ske under nästa budgetår.
Lantmäteristyrelsen har framhållit, att bland annat den å lantmäterikontoren
förefintliga arbetsanhopningen omöjliggjorde någon mera betydande minskning
beträffande de från anslaget tillgodosedda ändamålen.

Vad först angår uppställningen av ny avlöningsstat för lantmäterikontoren Departementsi
länen har jag icke något annat att erinra mot lantmäteristyrelsens förslag cheleni
ämnet än att enligt min mening jämväl under nästa budgetår böra uppföras
särskilda poster för avlöningar lill tjänstemän å ordinarie stat samt avlöningar
till tjänstemän å övergångsstat. Den förstnämnda posten torde i enlighet
med lantmäteristyrelsens beräkning av medelsbehovet böra upptagas
nied 466,300 kronor. Posten avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
vilken post enligt styrelsens beräkning skulle uppföras med 23,400 kronor,
synes med ledning av medelsåtgången under budgetåret 1939/40 icke beliöva
upptagas nied högre belopp än 22,100 kronor. Jag utgår härvid från att
posten, vilken icke bör uppdelas å delposter, angives förslagsvis. Vad härefter
angår de för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

218

Nionde huvudtiteln.

Maj:l, saint avlöningar till övrig icke-ordinarie personal erforderliga medlen,
torde dessa, i syfte att möjliggöra en bättre anslutning till den verkliga
medelsåtgången, böra på sätt styrelsen ifrågasatt sammanföras under en
anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal, vilken i likhet med
vad som för närvarande är fallet beträffande icke-ordinarieposten bör uppföras
förslagsvis. Då för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, bör användas högst det av lantmäteristyrelsen föreslagna beloppet,
55,000 kronor, och då för avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal
— med hänsyn till medelsåtgången under det sistförflutna budgetåret —
icke torde behöva beräknas högre belopp än 520,000 kronor, skulle posten
avlöningar till icke-ordinarie personal behöva upptagas med 575,000 kronor.
Slutligen bör för rörligt tillägg beräknas ett belopp av 148,000 kronor.

Anslaget till avlöningar vid lantmäterikontoren i länen skulle sålunda för
nästa budgetår behöva uppföras med (466,300 + 22,100 + 575,000 +

148,000 =) 1,211,400 kronor. Höjningen med 36,400 kronor i förhållande
till medelsanvisningen för innevarande budgetår motsvaras helt av beräknad
utgiftsstegring för rörligt tillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för lantmäterikontoren
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 466,300

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs stat,

förslagsvis ................ » 22,100

Lön	Tjänst- görings- pen- ningar	Orts- till- lägg	Titel	An- tal	Kro- nor
2,200	1,500	150	Assistenterna i Väs-
			ternorrlands och
			Jämtlandslän ..	2	7,700
2,200	1,500	—	Annan assistent ..	2	7,400
			Summa kronor		15,100

Anm. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen
å 500 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 575,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 148.000

Summa kronor 1,211,400;

2) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 1,211,400.

Nionde huvudtiteln.

219

[189.] 4. Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader, förslagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 175,000 kronor.
Kungl. Maj:t Ilar den 12 april 1940 fastställt omkostnadsstat för lantmäterikontoren
i länen (statsliggaren sid. 674).

I den under närmast föregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har lantmäteristyrelsen beräknat medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår till 180,800 kronor. Höjningen i förhållande
till anslagsanvisningen för innevarande budgetår med 5,800 kronor är föranledd
av att nämnda belopp ansetts erforderligt för bestridande av kostnader
för sjukvård m. m. Styrelsen har härjämte ansett sig böra föreslå en sådan
förändrad uppdelning av anslagsposten till expenser, att utgifterna för bränsle,
lyse och vatten beräknas höjda med 9,500 kronor till 34,000 kronor samt att
utgifterna för övriga expenser beräknas minskade med likaledes 9,500 kronor
till 125,000 kronor.

Lantmäteristyrelsens beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
föranleder ingen annan erinran från min sida än att jag anser anslagsanvisningen
för nästa budgetår kunna begränsas till 180,000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 180,000.

[190.] 5. Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar,

förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget med

1,415,000 kronor. Kungl. Majit har den 12 april 1940 fastställt följande avlöningsstat
för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. (statsliggaren
sid. 675):

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a) Lön och, i förekommande fall,

ortstillägg .................. kronor 639,200

Lön	O ris-tni-ng	Titel	An- tal	Kronor
3,000	400	Distriktslantmätare, sta-
		tionerad i Stockholm	8	27,200
3,000	—	Annan distriktslantmä-
		tare ................	‘204	612,000
		Summa	212	639,200

Anm. Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstilllägg
till lonell å 500 kronor efter respektive 5, 10
och 15 år.

b) Ålderstillägg, förslagsvis .......> 170,000 kronor 809,200

Departements chefen.

220

Nionde huvudtiteln.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Arvoden till extra lantmätare och

aspiranter .................. kronor 210,500

b) Avlöningsförbättring åt tekniska

biträden, förslagsvis .......... » 85,000 kronor 295,500

3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för slagsvis

.................................... »_310,300

Summa kronor 1,415,000.

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristgrelsen gjort framställning
angående anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. I en
sedermera inom lantmäteristyrelsen upprättad promemoria har anslagsbehovet
beräknats uppgå till 1,469,500 kronor vid tillämpning av de grunder,
som angivas i den av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen nr
35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter. I fråga örn beräkningen av medelsbehovet må i övrigt
nämnas följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 1,469,500 kronor, avse 806,800 kronor
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 298,860 kronor arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, samt 363,840 kronor tillskott till
dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Minskningen å ordinarieposten i
förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår utgör 2,400
kronor. Sagda minskning beror å ena sidan på att tre genom beslut av 1939
års lagtima riksdag nyinrättade distriktslantmätartjänster, därav en i Stockholm,
avses skola hållas vakanta under nästa budgetår, vilket skulle medföra
en besparing å 9,400 kronor, och å andra sidan på att för ålderstillägg
beräknats ett med 6,000 kronor förhöjt belopp, eller alltså 176,000 kronor,
samt på att för vikariatsersättningar äskats ett belopp av 1,000 kronor. Under
arvodesposten ha upptagits 211,500 kronor för arvoden till extra
lantmätare och aspiranter samt 87,360 kronor för avlöningsförbättring åt
tekniska biträden. Dessa belopp överstiga de för innevarande budgetår anvisade
med 1,000 respektive 2,360 kronor. Ökningen å delposten arvoden
till extra lantmätare och aspiranter berpr på att under densamma upptagits

1,000 kronor för vikariatsersättningar. Beträffande antalet arvoden och dessas
belopp hänvisas till statsliggaren sid. 675. Slutligen ha utgifterna för
tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, under antagande
att dyrtidstillägg under nästa budgetår kommer att utgå efter 44 procent,
beräknats till 363,840 kronor eller alltså ett 53,540 kronor högre belopp än
det för innevarande budgetår upptagna.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, alt Sveriges lantmätareförening
i skrivelse den 11 oktober 1940, med erinran att kompensation för levnadskostnadsökningen
för lantmätare utgår i form av dels dyrtidstillägg å lön
eller arvode, dels ock tillskott till dyrtidstillägg å beräknad nettoinkomst enligt
lantmäteritaxan, anhållit att dylik kompensation måtte beredas jämväl
för utgiftsstegring för omkostnader i tjänsten, antingen genom att tillskottet
till dyrtidstillägg bestämdes att utgå å den beräknade bruttoinkomsten eller
genom höjning av lantmäteritaxan. Statskontoret och allmänna lönenämnden
ha i remissutlåtanden den 26 oktober, respektive den 20 november 1940

Nionde huvudtiteln.

221

avstyrkt bifall till framställningen, då spörsmålet örn kompensation för ökning
av utgifter i tjänsten icke allenast hade avseende å lantmätare utan
jämväl hade betydelse för flera andra befattningshavargrupper och därför
borde lösas i ett större sammanhang. Lönenämnden har dessutom framhållit,
att det, även om en viss ökning av lantmätarnas kostnader i tjänsten
inträtt under senare tid, i brist på närmare utredning vore synnerligen vanskligt
att bedöma, i vad mån denna ökning varit av sådan omfattning, att
någon särskild kompensation härför borde lämnas. Härefter har Sveriges
lantmätareförening den 22 november 1940 inkommit med ytterligare en
skrift i ärendet.

Vad först gäller det av Sveriges lantmätareförening väckta spörsmålet rö- Departementsrande
åtgärder i syfte att bereda lantmätare kompensation för ökning av chflenutgifter
i tjänsten, finner jag i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna
nämnda spörsmål icke lämpligen kunna upptagas till prövning i detta sammanhang.

Beträffande uppställningen av avlöningsstaten för distriktslantmätare och
extra lantmätare m. fl. vill jag föreslå, att vissa jämkningar vidtagas i syfte
att möjliggöra en smidigare anpassning av medelsanvisningen efter den
verkliga medelsåtgången. Sålunda synes posten avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat, vilken bör erhålla benämningen avlöningar till ordinarie
tjänstemän, lämpligen böra utan särskild specifikation upptagas med ett
förslagsvis angivet belopp, motsvarande den beräknade medelsåtgången för
löner jämte ålderstillägg och, i förekommande fall, ortstillägg ävensom för
vikariatsersättningar. Härjämte torde den under posten arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagna delposten arvoden
till extra lantmätare och aspiranter böra angivas förslagsvis med hänsyn
till förekomsten av vikariatsersättningar under delposten. Benämningen å
delposten synes böra ändras till arvoden till extra lantmätare och aspiranter
m. m. Vad jag sålunda förordat står i nära överensstämmelse med syftet
med de ändrade grunder för uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna
civilförvaltningens myndigheter, varöver 1940 års urtima riksdag
yttrat sig i samband med behandlingen av den för riksdagen framlagda propositionen
nr 35. Vad härefter gäller de belopp, varmed de särskilda posterna
i avlöningsstaten böra uppföras, torde posten avlöningar till ordinarie
tjänstemän med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1939/40 icke
behöva upptagas med högre belopp än 790,000 kronor. Övriga anslagsposter
böra i anslutning till lantmäteristyrelsens förslag upptagas med, posten
arvoden till extra lantmätare och aspiranter m. m. 211,500 kronor, posten
avlöningsförbättring åt tekniska biträden 87,300 kronor samt posten tillskott
till dyrtidstillägg till vissa lantmätare 363,800 kronor. Ifrågavarande
anslag skulle alltså för nästa budgetår behöva uppföras med (790,000 +

211,500 + 87,300 + 363,800 =) 1,452,600 kronor. Höjningen med 37,600
kronor i förhållande till innevarande budgetår är hell föranledd av beräknad
utgiftsstegring för tillskott till dyrtidstillägg.

222

Nionde huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för distriktslantmätare
och extra lantmätare m. fl., att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................. kronor 790,000

Lön	Orts- tillägg	Titel	Antal	Kronor
3,000	400	Distriktslantmä-tare, stationerad i Stockholm . . .	7	23,800
3,000	—	Annan distrikts-lantmätare .....	202	606,000
		Summa	209	629,800

Anm. Distriktslantmätare åtnjuter tre ålderstilllägg
till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10
och 15 år.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl Majit:

a) Arvoden till extra

lantmätare och aspiranter
m. m., förslagsvis.
......... kronor 211,500

b) Avlöningsförbätt ring

åt tekniska biträden,
förslagsvis » 87,300 » 298,800

3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lant mätare,

förslagsvis.................... » 363,800

Summa kronor 1,452,600;

2) till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 1,452,600.

[191.] 6. Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersätt ningar,

förslagsanslag. För innevarande budgetår är detta anslag uppfört
med 890,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 676.

Lantmäteristyrelsen har i skrivelse den 9 september 1940 — under förmälan
att utgifterna för ifrågavarande ändamål under budgetåren 1937/38

Nionde huvudtiteln.

223

—1939/40 uppgått till respektive 893,282, 927,777 och 856,468 kronor —
hemställt, att anslaget även för nästa budgetår måtte upptagas med 890,000
kronor.

Med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet under budgetåret 1939/40 Departementstorde
det vara tillräckligt, därest ifrågavarande anslag för nästa budgetår chefenuppföres
med 860,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.:
Reseersättningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 860,000.

[192.] 7. Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Ersättning

för publik renovation, förslagsanslag. För detta ändamål är för innevarande
budgetår uppfört ett förslagsanslag av 30,000 kronor. Bestämmelser
rörande anslagets användning äro meddelade i Kungl. Maj:ts brev till lantmäteristyrelsen
den 5 april 1928.

Lantmåteristgrelsen har i skrivelse den 9 september 1940 — under förmälan
att utgifterna för ändamålet under budgetåren 1936/37—1939/40 uppgått
till respektive 30,364, 47,730, 28,615 och 42,926 kronor — gjort framställning
örn oförändrad medelsanvisning av 30,000 kronor för nästa budgetår.

Jag biträder lantmäteristyrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl DepartementsMaj:t
måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Ersättning
för publik renovation för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 30,000.

[193.] 8. Understöd åt jorddelningsväsendct m. m.: Bidrag till jorddcl ningsförrättningar,

förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår
uppfört med 200,000 kronor. Rörande bestämmelserna för anslagets
disposition hänvisas till statsliggaren sid. 677. Utgifterna från anslaget ha
för budgetåren 1936/37—1939/40 uppgått till respektive 360,661, 314,645,

313,763 och 405,311 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristgrclsen hemställt, att
anslaget för nästa budgetår måtte höjas till 300,000 kronor.

Vid 1940 års lagtima riksdag sänktes förevarande anslag från 300,000 Departements.
till 200,000 kronor.^ Minskningen i utgifterna från anslaget förutsattes skola chefen.
ske därigenom att lantmäteristyrelsen vid prövningen av ansökningar om
bidrag iakttoge all möjlig sparsamhet inom den ram, som författningsbe -

224

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

stämmelserna uppdragit för anslagets begagnande. Såsom framgår av lantmäteristyrelsens
anslagsäskande synes man, med den omfattning bidragsverksamheten
tagit under de senaste budgetåren, icke kunna räkna med
mindre anslagsbehov än 300,000 kronor för nästa budgetår, därest de nu
gällande bidragsgrunderna fortfarande skola oförändrade tillämpas. I syfte
att söka hålla de kostnader, som skola bestridas från förevarande anslag,
inom nuvarande anslagsbelopp uppdrogs den 12 november 1940 åt lantmäteristyrelsen
att inkomma med förslag till ändringar i gällande bidragsbestämmelser.
I avbidan på att utredningen i ämnet slutföres torde anslaget
för nästa budgetår endast böra upptagas med beräknat belopp. Anslaget
synes böra uppföras med 200,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Understöd
åt jorddelning sväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförråttningar
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ............................ kronor 200,000.

[194.] 9. Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflytt nings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften,

förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med

200,000 kronor. Beträffande bestämmelserna örn anslagets användning hänvisas
till statsliggaren sid. 677. Utgifterna från anslaget lia för budgetåren
1936/37—1939/40 uppgått till respektive 217,851, 177,092, 243,545 och
267,443 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristyreisen hemställt om
höjning av anslaget för nästa budgetår med 25,000 kronor till 225,000
kronor.

I betraktande av medelsåtgångens storlek under de senaste budgetåren
synes intet vara att erinra mot den av lantmäteristyrelsen föreslagna anslagshöjningen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag
till utflyttnings-, väganläggnings- oell odlingskostnader i
sammanhang med skiften för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av........................kronor 225,000.

[195.] 10. Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bestridande i vissa

fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område, förslagsanslag. För innevarande budgetår
är detta anslag upptaget med 150,000 kronor. Beträffande bestämmelserna
om anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 677. Utgifterna från

Nionde huvudtiteln.

225

anslaget ha för budgetåren 1936/37—1939/40 uppgått till respektive 197,195,

163,179, 153,370 och 149,406 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristyrelsen föreslagit, att
anslaget för nästa budgetår uppföres med ett till 125,000 kronor nedsatt
belopp.

I anslutning till lantmäteristyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Departement*
Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Understöd åt jorddelningsvåsendet m. m.: Bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 125,000.

[196.] 11. Understöd åt jorddelningsvåsendet ni. m.: Bidrag till för rättningar

enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag. För innevarande
budgetår är detta anslag uppfört med 15,000 kronor. Beträffande bestämmelser
rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 678. Utgifterna
från anslaget uppgingo för budgetåren 1936/37—1939/40 till 27,793,

7,992, 34,916 och 31,943 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristyrelsen hemställt, att
anslaget för nästa budgetår måtte upptagas med ett till 25,000 kronor förhöjt
belopp.

Såsom jag förut under punkt 194 anfört pågår för närvarande i syfte att-Departement

chefen

nedbringa statens utgifter utredning rörande ändrade grunder för bidrag
till jorddelningsförrättningar. Denna utredning omfattar även ändring i de
för nu förevarande anslags disposition gällande bestämmelserna. Med hänsyn
härtill torde i avvaktan på utredningens slutförande jämväl ifrågavarande
anslag endast böra upptagas med beräknat belopp. Anslaget synes böra
uppföras med 19,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, lill Understöd
åt jorddelningsvåsendet m. m.: Bidrag till förrättningar
enligt lagen örn enskilda vägar för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .............. kronor 19,000.

[197.] 12. Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande

av fastighetsregister m. m., förslagsanslag. Delta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 10,000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande
anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 678. Utgifterna från anslaget
lia för budgetåren 1937/38—1939/40 utgjort respektive 9,960, 6,431
och 4,762 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sand. Nr 1. Del 1:1. lä

226

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

I skrivelse den 4 september 1940 har lantmäteristyrelsen hemställt, att an slaget

för nästa budgetår måtte uppföras med 5,000 kronor.

I anslutning till lantmäteristyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till städer och vissa andra samhällen för
upprättande av fastighetsregister m. m för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 5,000.

[198.] 13. Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar, för slagsanslag.

Detta anslag är för budgetåret 1940/41 upptaget med 15,000
kronor. Beträffande anslagets användning hänvisas till V H.T. 1932 sid.
408. Utgifterna från anslaget ha för budgetåren 1937/38—1939/40 utgjort
respektive 5,636, 15,219 och 15,824 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristyrelsen hemställt, att anslaget
för nästa budgetår måtte upptagas med oförändrat belopp.

Med biträdande av lantmäteristyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa avstycknings- och mantalssättningsförråttningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ......................... kronor 15,000.

[199.] 14. Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, förslags anslag.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15,000
kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning hänvisas
till statsliggaren sid. 678.

I en av lantmäteristyrelsen med utlåtande den 29 oktober 1940 överlämnad
skrivelse har länsstyrelsen i Västerbottens lån uppskattat kostnaderna
för- tilläggsavvittringen under budgetåret 1941/42 till 14,000 kronor, därav

13,200 kronor till ersättningar i samband med indragning till kronan av
slåtterängar. Lantmäteristyrelsen har med hänsyn härtill föreslagit en anslagsanvisning
för nästa budgetår av 14,000 kronor.

Jag biträder lantmäteristyrelsens förslag och hemställer därför, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 14,000.

Nionde huvudtiteln.

227

[200.] 15. Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag. Detta an slag

är för innevaxande budgetår uppfört med 30,000 kronor. Beträffande
bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid.

679.

I skrivelse den 29 oktober 1940 har lantmäteristyrelsen — med överlämnande
av yttranden från länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens
län, vilka beräknat medelsbehovet för ändamålet under budgetåret 1941/42
till 5,500 respektive 20,000 kronor — hemställt att anslaget för nästa budgetår
måtte upptagas med 25,000 kronor.

'' . • ; i Kv*-'' ,

I anslutning till lantmäteristyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. DspartementsMaj:t
måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Ströängars indragande till kronan för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 25,000.

[201.] 16. Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 125,000 kronor. Beträffande
bestämmelser angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 679. Utgifterna för ändamålet under budgetåren 1936/37—

1939/40 ha uppgått till respektive 142,432, 69,270, 139,110 och 195,179 kronor.

I skrivelse den 9 september 1940 har lantmäteristyrelsen, med överlämnande
av från överlantmätaren i Kopparbergs län infordrade uppgifter rörande
ifrågavarande kostnader, hemställt, att anslaget för nästa budgetär måtte
höjas till 150,000 kronor. Såsom skäl för anslagshöjningen har styrelsen
bland annat framhållit, att en väntad arbetslöshet kunde beräknas komma
att påskynda färdigställandet av beslutade utflyttningar och väganläggningar.

Jag biträder lantmäteristyrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. DepartementsMaj:t
måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Kostnader för provskiften i Kopparbergs län för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 150,000.

228

Nionde huvudtiteln.

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning
och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

[202.] 1. Rikets allmänna kartverk: Avlöningar, förslagsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 820,400 kronor. Kungl. Majit
har för rikets allmänna kartverk fastställt dels den 13 april 1939 personalförteckning
(statsliggaren sid. 682), dels ock den 5 april 1940 följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 543,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................... » 2,400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 200,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 7.800 » 208,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 66,000

Summa kronor 820,400.

Rikets allmänna kartverk har gjort framställning om anslag för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår dels i skrivelse den 29 augusti 1940,
dels ock i en den 4 oktober 1940 dagtecknad promemoria, vilken upprättats
i anledning av den av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen nr
35 angående uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter. Medelsbehovet har i promemorian beräknats till 890,200
kronor. Rörande innehållet i övrigt i nämnda handlingar må anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 890,200 kronor, avse 540,000 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 2,400 kronor arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, 232,800 kronor avlöningar till icke-ordinarie
personal samt 115,000 kronor rörligt tillägg. Kartverket, som erinrat, att
den av 1937 års riksdag (prop. nr 237; r. skr. nr 287) beslutade successiva
utbyggnaden av kartverkets organisation på grund av tidsförhållandena och
det därav betingade budgetära läget icke kommit till genomförande i enlighet
med fastställd plan, har vid beräkningen av anslagsbehovet utgått från att
verkets personalorganisation även under nästa budgetår får förbliva i stort
sett oförändrad. Kartverket har emellertid framhållit, att detta komme att
innebära väsentliga förseningar i landets ekonomiska kartläggning.

Under posten avlöningar till ordinarie tjänstemän lia beräknats
i Tunt tal 537,700 kronor för avlöningar till dels innehavarna av de
å personalförteckningen uppförda ordinarie tjänsterna med undantag av 1

Nionde huvudtiteln.

229

statskartograf befattning, vilken avses skola hållas vakant under nästa budgetår,
samt 2 expeditionsvaktbefattningar, vilkas innehavare äro förordnade
på högre extra ordinarie befattning, dels ock en föreslagen ny ordinarie tjänst
såsom flygfotograf i lönegrad A lä. Kartverket har meddelat, att 3 ordinarie
statskartografbefattningar nu äro vakanta men att 2 extra statskartografer
för närvarande genomgå provtjänstgöring vid verket och att rekryteringspersonal
sålunda finnes att tillgå för 2 av befattningarna. Däremot skulle en
extra ordinarie statskartografbefattning i 21 lönegraden kunna hållas vakant
under nästa budgetår. Till stöd för förslaget örn inrättande av ytterligare
en flygfotografbefattning har kartverket anfort, att det visat sig nödvändigt,
att ledningen över flygdetacliementet vid flygfotograferingarna
tills vidare utövades av en flygfolograf samt att detta ansvarsfulla uppdrag
för närvarande endast kunde tilldelas en extra ordinarie flygfotograf
i lönegrad Eo 15, vilken efter föregående tjänstgöring som tekniskt biträde
vid kartverket år 1937 anställts såöra extra flygfotograf och som
innehaft sin nuvarande befattning sedan den 1 oktober 1938. Kartverket
har därjämte framhållit, att ifrågavarande extra ordinarie flygfotograf enligt
planen för 1937 års omorganisation av verket skulle erhålla ordinarie anställning
från och med den 1 oktober 1941 ävensom att förslagets genomförande
skulle medföra en utgiftsökning motsvarande allenast en löneklassuppflyttning.
Skulle kartverkets förslag likväl icke kunna bifallas, borde ifrågavarande
anslagspost minskas med i runt tal 5,300 kronor samt det för avlöningar
till icke-ordinarie personal äskade beloppet höjas med 5,000 kronor.
Under anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän ha vidare upptagits
2,400 kronor för vikarialsersättningar, därav omkring 1,900 kronor för
dylika ersättningar vid vikariat föranledda av semester och sjukdom samt
cirka 500 kronor för ersättningar vid vikariat föranledda av tjänstemäns
bortovaro för inspektioner av fältarbetena.

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. M a j : t, har avsetts skola disponeras med 1,350 kronor för arvoden
till förmän vid de topografiska och geodetiska arbetena, 550 kronor
för arvode till ordinarie gravör, vilken förordnas att biträda vid gravyrarbetenas
tillsyn och ledning, samt 500 kronor för arvode till ordinarie gravör,
vilken förordnas att jämte sitt ordinarie arbete under den för dylika tjänstemän
fastställda dagliga tjänstgöringstiden biträda vid tillsyn och vård av det
topografiska kartarkivet m. m.

Under posten avlöningar till icke-ordinarie personal lia
beräknats i runt tal dels 191,900 kronor för avlöningar lill extra ordinarie och
extra personal, dels 10,700 kronor för arvoden till vid kartverket anställda
pensionerade officerare och underofficerare, dels 14,200 kronor för särskild
gottgörelse till vid kartverket inkommenderad militär personal, dels 4,000
kronor till ersättning för jordregisteravskrilter, dels 3,000 kronor till ersättningar
åt tillfälligt anställda och utomstående för specialarbeten, dels ock

3,000 kronor för betingsarbeten. Då såsom nämnts en statskartografbefattning
i lönegrad Eo 21 skulle hållas vakant, lia medel icke beräknats för avlöning
å nämnda i personalförteckningen upptagna befattning. Enligt vad
kartverket anfört har posten i övrigt beräknats med hänsyn tagen till vid
verket redan förefintlig icke-ordinarie personal. En minskning av denna personal
har, sedd på längre sikt, funnits vara ur ekonomisk synpunkt oförmånlig
för staten. Vidare har en sådan minskning ansetts knappast vara
möjlig att genomföra, om kartverket skall kunna fullgöra sina instruktionsenliga
skyldigheter mot försvarsväsendet. Medel lia härjämte beräknats för
nyanställande av 4 extra statskartografer i lönegrad Ex 10. Till motivering
härav har kartverket hänvisat lill behovet av rekryteringspersonal för stats -

230

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

kartografbefattningarna vid verket. Utöver den ordinarie statskartograftjänst,
som för nästa budgetår föreslagits skola hållas vakant i brist på kompetent
sökande, kunde ytterligare 6 statskartografbefattningar beräknas bli
lediga under åren 1942—1948. En möjlighet till nyrekrytering syntes finnas
på våren 1941, då vid nämnda tid sannolikt bomme att från tekniska högskolans
fackskola för lantmäteri utexamineras 6 elever utöver det antal, som
erfordrades för lantmäteriets rekrytering. Ehuru det vore önskvärt, att samtliga
dessa elever kunde anställas vid kartverket för att säkerställa nyrekryteringen
av statskartografpersonalen, hade verket funnit sig, ehuru med en
viss tvekan, kunna inskränka nyrekryteringen under år 1941 till 4 extra
statskartografer.

Slutligen må nämnas, att posten rörligt tillägg beräknats under antagande
att dylikt tillägg kommer att utgå efter 15 procent.

Det av kartverket framställda förslaget örn omändring av en extra ordinarie
flygfotografbefattning i 15 lönegraden till en ordinarie tjänst i samma lönegrad
anser jag mig icke kunna tillstyrka. Med hänsyn till vad i ärendet anförts
vill jag emellertid föreslå, att den till erhållande av nämnda ordinarie
tjänst ifrågasatte befattningshavaren med bibehållen placering såsom extra
ordinarie tjänsteman utöver sin lön i nämnda egenskap tilldelas ett särskilt
arvode av 240 kronor för år. Kartverket har vidare avsett, att av 3 lediga
ordinarie statskartografbefattningar en skulle hållas vakant, medan däremot
de båda övriga skulle återbesättas. För min del vill jag förorda, att sådan
avvikelse från vad kartverket ifrågasatt göres, att under någon tid får anstå
med återbesättandet av 2 av de ordinarie tjänsterna, vilka sålunda böra hållas
vakanta under nästa budgetår. Slutligen vill jag i anledning av vad kartverket
anfört rörande behovet av rekryteringspersonal till statskartograftjänsterna
förorda, att för nästa budgetår medel avses för anställande av 2
statskartografer i lönegrad Ex 16. Kartverkets förslag har i (ivrigt icke givit
mig anledning till erinran.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör anslaget till avlöningar vid kartverket
för nästa budgetår beräknas på följande sätt. Posten avlöningar till
ordinarie tjänstemän, som föreslagits till 540,000 kronor, bör minskas med
lönerna till 1 statskartograf och 1 flygfotograf och i anledning härav upptagas
med 527,500 kronor. Då det särskilda arvodet till en extra ordinarie
flygfolograf lämpligen torde böra bestridas från posten arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, bör nämnda post höjas med 240 kronor
till 2,640 kronor. Det för avlöningar till icke-ordinarie personal äskade
beloppet, 232,800 kronor, synes — med inräknande av löner till 1 statskartograf
i lönegrad Eo 21 samt 1 flygfotograf i lönegrad Eo 15 men med avdrag
för lönerna till 2 statskartografer i lönegrad Ex 16 — böra uppräknas till

235,000 kronor. Sistnämnda belopp torde emellertid för avrundning av anslagets
slutsumma böra bestämmas till 235,060 kronor. Slutligen bör posten
rörligt tillägg i anledning av de föreslagna förändringarna upptagas med

113,400 kronor. Kartverkets avlöningsanslag skulle följaktligen för nästa budgetår
behöva uppföras med (527,500 ~r 2,640 + 235,060 + 113,400 =) 878,600
kronor, vilket jämfört med medelsanvisningen för löpande budgetår innebär

Nionde huvudtiteln.

231

en anslagsökning med 58,200 kronor, ökningen är huvudsakligen föranledd
av det rörliga tilläggets stegring.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 527,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 2,640

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 235,060

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 113,400

Summa kronor 878,600;

2) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 878,600.

[203.] 2. Rikets allmänna kartverk: Omkostnader, förslagsanslag. Detta

anslag är för innevarande budgetår uppfört med 115,000 kronor. Kungl.
Majit har den 5 april 1940 fastställt omkostnadsstat för rikets allmänna kartverk
(statsliggaren sid. 683).

I den under närmast föregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har rikets allmänna kartverk beräknat anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår till 118,100 kronor. Angående beräkningen
av medelsbehovet må nämnas följande.

Kartverket har utgått från att det nuvarande statsfinansiella läget förhindrar
att verkets arbeten bedrivas i full produktiv omfattning samt med hänsyn
härtill beräknat medel för de ändamål, som hittills i allmänhet tillgodosetts
från anslaget, till oförändrade belopp. Beträffande den ekonomiska
kartläggningen har förutsatts, att en arbetsprodukt i färdigställda konceptkartor
av omkring 3,000 kvkrn skall kunna uppnås, motsvarande ungefärligen
hälften av vad som avsetts i 1937 års av riksdagen godkända plan för
ifrågavarande arbete. Kartverket har framhållit, att utgivning av samtliga
fotokartor och ekonomiska kartor motsvarande nämnda arbetsprodukt icke
kunde ske, därest posten publikationstryck bibehölles vid 49,000 kronor. De
väsentligaste olägenheterna härav kunde emellertid undgås genom att tryckning
utfördes av i första rummet de ekonomiska kartorna och först i andra
rummet fotokartorna, då nämligen samma fotobild inginge på båda slagen avkartor
och de ekonomiska kartorna kunde tjäna flera ändamål än fotokartoma.

Den ifrågasatta anslagsökningen å 3,100 kronor är föranledd av att för
sjukvård m. m. samt uniformsersällning inräknats belopp av 2,100 respektive
1,000 kronor. Kartverket har meddelat, att sjukvårdskostnaderna under
budgetåret 1939/40 uppgått till ett belopp av 1,789 kronor. Beträffande det

232

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

för uniformsersättning beräknade beloppet har kartverket erinrat att Kungl.
Majit den 12 april 1940 fastställt tjänstedräkt (uniform) för den manliga
personalen vid verket samt föreskrivit, att tjänstedräkt skulle obligatoriskt
bäras under fältarbete ävensom då kartverket i händelse av krig eller krigsfara
vore underställt överbefälhavaren över rikets försvarskrafter. Till de
kartverket åvilande kostnaderna för anskaffande av tjänstedräkter borde
för nästa budgetår beräknas ett belopp av 1,000 kronor. Detta belopp syntes
vara tillräckligt, då större delen av fältarbetspersonalen redan erhållit uniformer
och ny tjänstedräkt i regel icke erfordrades mer än vart tredje eller
fjärde år, med undantag för de relativt billiga bomullsuniformerna, som
torde behöva förnyas vartannat år. Vid uniformsanskaffningen våren 1940
utgjorde den på kartverket belöpande kostnaden, nämligen 40 procent av
anskaffningskostnaden, 2,917 kronor.

Såsom kartverket förutsatt torde det vara erforderligt att vid beräkningen
av det belopp, varmed ifrågavarande anslag bör uppföras för nästa budgetår,
taga hänsyn till uppkommande kostnader för sjukvård m. m. samt till utgående
uniformsersättning. Då den härav följande utgiftsökningen emellertid
icke torde vara större än att densamma bör kunna motvägas genom en av
den nuvarande budgetsituationen betingad sträng sparsamhet beträffande
samtliga omkostnadsändamål, vill jag föreslå, att anslaget uppföres med samma
belopp som för innevarande budgetår eller 115,000 kronor. Sedan riksdagen
beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Majit att
fastställa ny omkostnadsstat för kartverket.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 115,000.

[204.] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. lii., reservations anslag.

För detta ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett reservationsanslag
av 250,000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 683.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har rikets allmänna kartverk hemställt om
ett med 6,000 kronor till 256,000 kronor förhöjt anslag till kartarbeten m. m.
för nästa budgetår, ökningen beror på att för militär ritkurs beräknats

6,000 kronor eller samma belopp, som anvisats för ändamålet för budgetåret
1939/40. För innevarande budgetår upptogs icke något belopp för detta
ändamål.

Kartverket har beträffande den äskade anslagsökningen anfört i huvudsak
följande.

I kartverkets instruktion förutsättes, att en förberedande ritkurs för militär
personal, som avses skola tjänstgöra vid verkets topografiska kartbyrå, i
i allmänhet skall anordnas vartannat år. Sådan ritkurs har emellertid icke
anordnats sedan 1937. Av olika skäl uppsköts 1939 års kurs till 1940, och

Nionde huvudtiteln.

233

sistnämnda år kunde de till densamma beordrade officerarna och underofficerarna
icke avvaras vid armén, utan kommenderingen återkallades. Om
möjligt skall den från 1939 uppskjutna kursen anordnas våren 1941. För att
brist på topografiskt utbildad personal ej skall uppstå bör även våren 1942
anordnas en ritkurs, motsvarande den som normalt skolat förekomma 1941.

Kostnaden för sistnämnda kurs har beräknats till 6,000 kronor.

Med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget anser jag mig icke kunna Departementstillstyrka,
att ifrågavarande anslag anvisas med förhöjt belopp för nästa budgetår.
Jag vill sålunda föreslå, att anslaget även för nästa budgetår uppföres
med 250,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid
efter förslag av kartverket meddela närmare bestämmelser rörande anslagets
användning samt i nämnda sammanhang pröva frågan, huruvida den av
verket förordade ritkursen må kunna komma till stånd inom angivna anslagsanvisning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen -

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 250,000.

[205.] 4. Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m., reservationsan slag.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 25,000 kronor. Av anslaget ha avsetts 10,000 kronor
för bestridande av kostnader för oförutsedda kompletteringar och reparationer
å kartverkets flygplan samt 15,000 kronor för att möjliggöra anskaffandet
av sådan instrument- och maskinutrustning, varav särskilt trängande
behov förefanns.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har rikets allmänna kartverk hemställt,
att ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 27,500 kronor.
Av nämnda belopp ha beräknats dels 10,000 kronor för kompletteringar
och underhåll å kartverkets flygplan, dels 4,500 kronor för inköp av möbler
och kartskåp, dels ock 13,000 kronor för anskaffande av instrument och
räknemaskiner. I skrivelsen anföres bland annat följande.

Med hänsyn till numera genomförd utvidgning av kartverkets militära arbetsavdelning
och för nästa budgetår föreslagen nyrekrytering av statskartografpersonalen
med fyra extra statskartografer, erfordras nyanskaffning av
arbetsbord och stolar. För detta ändamål äskas 2,500 kronor. Vidare måste
årligen anskaffas kartskåp för förvaring av kartverkets konceptkartor (nya
fotokartor och nya ekonomiska kartor), om ej detta dyrbara kartmaterial
skall förstöras. För nästa budgetår erfordras härför 2,000 kronor.

För innevarande budgetår hemställde kartverket örn anvisande av 29,200
kronor för anskaffande av vissa instrument och räknemaskiner, bland annat
för geodetiska byråns behov en helautomatisk räknemaskin, fyra Odhners
räknemaskiner och en fotostatapparat, varför anskaffningskostnaden beräknades
till 11,530 kronor. Då för ändamålet endast anvisats ett belopp av
högst 15,000 kronor, har nämnda utrustning för geodetiska byrån icke kim -

234

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

nät anskaffas. Kartverket hemställer nu, att för nästa budgetår anvisas
medel till inköp av ifrågavarande räknemaskiner och fotostatapparat, vilka
erfordras i ersättning för försliten utrustning. På grund av inträdda prisstegringar
bör för ändamålet upptagas ett belopp av 13,000 kronor.

I enlighet med kartverkets hemställan torde jämväl för nästa budgetår
böra avses 10,000 kronor för bestridande av kostnader för oförutsedda kompletteringar
och reparationer å kartverkets flygplan. Däremot anser jag mig
med hänsyn till den rådande budgetsituationen icke kunna tillstyrka särskild
medelsanvisning för nyanskaffning av möbler och skåpinredning samt
av viss maskinell utrustning för kartverkets geodetiska avdelning. Ifrågavarande
anslag torde i enlighet härmed för nästa budgetår böra uppföras
med 10,000 kronor. Då berörda nyanskaffning emellertid i och för sig synes
behövlig och lämplig, förutsätter jag, att anslaget, i den mån detsamma befinnes
därtill förslå, må kunna anlitas jämväl för nyanskaffningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 10,000.

[206.] 5. Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar, förslagsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 257,500 kronor. Kungl.
Maj:t har fastställt dels den 21 april 1939 personalförteckning för Sveriges
geologiska undersökning (statsliggaren sid. 684), dels ock den 5 april 1940
följande avlöningsstat för undersökningen:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 156,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...........kronor 71,300

b) Avlönmgsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 8,300 » 79,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................*_ 21,900

Summa kronor 257,500.

Sveriges geologiska undersökning har gjort framställning rörande medelsbehovet
för avlöningar vid anstalten under nästa budgetår dels i skrivelse
den 30 augusti 1940, dels ock i en den 12 oktober 1940 dagtecknad promemoria,
vilken upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag
framlagda — sedermera av riksdagen behandlade — propositionen nr 35 angående
uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens
myndigheter. Med utgångspunkt från en personal av samma storlek som
under löpande budgetår har undersökningen beräknat anslagsbehovet till

Nionde huvudtiteln.

235

292,800 kronor. Rörande innehållet i nämnda handlingar må i övrigt anföras
följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 292,800 kronor, avse 162,000 kronor
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 89,000 kronor avlöningar till icke-ordinarie
personal samt 41,800 kronor rörligt tillägg. Under icke-ordinarieposten
ha upptagits omkring 81,700 kronor till avlöningar åt extra ordinarie och
extra tjänstemän, i runt tal 900 kronor till vikariatsersättningar åt dylik
personal samt 6,400 kronor till ersättningar åt tillfälliga befattningshavare
och annat tillfälligt arbetsbiträde. Rörligt tillägg har förutsatts komma att
utgå efter 15 procent.

Mot geologiska undersökningens beräkning av anslagsposterna för avlö- Departementiningar
till ordinarie tjänstemän och till icke-ordinarie personal har jag intet
att erinra. Ifrågavarande poster torde således böra upptagas med 162,000 respektive
89,000 kronor. Med hänsyn till storleken av de lönebelopp under
berörda poster, varå rörligt tillägg enligt gällande bestämmelser skall
utgå, synes däremot posten för dylikt tillägg kunna begränsas till 37,000
kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle alltså medelsbehovet för
nästa budgetår under ifrågavarande anslag komma att uppgå till (162,000 +

89,000 + 37,000 =) 288,000 kronor, vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär en utgiftsökning med 30,500 kronor, ökningen är föranledd
såväl av det rörliga tilläggets höjning som av de ändrade grunderna för
beräkning av övriga anslagsposter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 162,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 89,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 37,000

Summa kronor 288,000;
2) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 288,000.

[207.] 6. Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader, förslagsan slag.

Förevarande anslag är för budgetåret 1940/41 uppfört med 100,000
kronor. Kungl. Majit har den 5 april 1940 fastställt omkostnadsstat för
Sveriges geologiska undersökning (statsliggaren sid. 684).

236

Nionde huvudtiteln.

I den under nästföregående punkt omförmälda skrivelsen och promemorian
har Sveriges geologiska undersökning beräknat anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår till 102,350 kronor. Höjningen är föranledd
därav, att undersökningen i enlighet med de grunder, som angivas i
den av 1940 års urtima riksdag behandlade propositionen nr 35, under anslaget
upptagit ett belopp av förslagsvis 2,350 kronor för bestridande av kostnader
för sjukvård m. m.

Departements- Med hänsyn till nödvändigheten att i rådande statsfinansiella läge inchefen.
skränka statsutgifterna anser jag mig böra förorda, att ifrågavarande omkostnadsanslag,
vilket vid 1940 års lagtima riksdag sänktes från 127,300 till

100,000 kronor, för nästa budgetår uppföres med allenast 80,000 kronor. Av
anslaget bör erforderligt belopp få disponeras för gäldande av kostnader för
sjukvård m. m. Sedan riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av Sveriges geologiska undersökning
fastställa stat för anslagets användning. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 80,000.

[208.] 7. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i

allmänhet: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande budgetår
uppfört med 317,100 kronor. Kungl. Majit har fastställt dels den 21
april 1939 personalförteckning för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
(statsliggaren sid. 685), dels ock den 19 april 1940 följande avlöningsstat
för anstalten:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 189,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............. kronor 89,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................___» 11,000 » 100,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................»_27,000

Summa kronor 317,100.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, med överlämnande av skrivelse från chefen för anstalten,
gjort framställning örn anslag för anstaltens verksamhet under budgetåret
1941/42. Anstaltens chef har sedermera i en den 12 oktober 1940 dagtecknad
promemoria, vilken upprättats i anledning av den för 1940 års urtima
riksdag framlagda propositionen nr 35 angående uppställningen av
avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter, med tillämp -

Nionde huvudtiteln.

237

ning av de grunder, som angivas i nämnda av riksdagen sedermera behandlade
proposition, och i övrigt på grundval av anstaltsstyrelsens berörda
framställning beräknat anslagsbehovet till 345,700 kronor. Beträffande beräkningen
av medelsbehovet må nämnas följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 345,700 kronor, avse 193,400 kronor avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 106,800 kronor avlöningar till icke-ordinarie
personal och 45,500 kronor rörligt tillägg. Medel ha icke äskats för
några nya ändamål. I posten avlöningar till ordinarie tjänstemän lia inräknats
omkring 730 kronor till vikariatsersättningar till ordinarie tjänstemän.

Under posten avlöningar till icke-ordinarie personal ha upptagits omkring

103,600 kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän, 2,500
kronor för ersättning åt tillfällig personal, 520 kronor till ersättning för tillsyn
av lokaler och städning, övertidsersättning m. m. samt 150 kronor för
vikariatsersättningar till icke-ordinarie personal. Slutligen har posten rörligt
tillägg beräknats under antagande att dylikt tillägg kommer att utgå efter
15 procent.

Mot det framlagda förslaget till avlöningsstat för statens meteorologisk- Departement*
hydrografiska anstalt har jag icke något att erinra. Till avlöningar vid an- chelevstaltens
allmänna verksamhet skulle följaktligen för nästa budgetår behöva
anvisas ett anslag av (193,400 + 106,800 + 45,500 =) 345,700 kronor. Anslagsökningen
å 28,600 kronor i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår är föranledd främst av höjningen av det rörliga tillägget
men även av de ändrade grunderna för beräkningen av övriga anslagsposter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 193,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie perso nal

............................... » 106,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 45,500

Summa kronor 345,700;

2) till Statens meteorologisk-hgdrografiska anstalt: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 345,700.

[209.j 8. Statens inetcorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i
allmänhet: Observatörer. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört
med 83,000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 685.

238

Nionde huvudtiteln.

lH.parlcmc.nis chefen.

Departements chefen.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologisk hydrografiska

anstalt hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Ifrågavarande anslag torde med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet
under budgetåret 1939/40 kunna nedsättas till 80,000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten
i allmänhet: Observatörer för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av .................... kronor 80,000.

[210.] 9. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i

allmänhet: Telegramkostnader m. m,, förslagsanslag. Detta anslag är för
innevarande budgetår uppfört med 95,000 kronor. Beträffande bestämmelser
angående anslagets användning hänvisas till IX H. T. 1938 sid. 391 och
statsliggaren sid. 686.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Jag anser mig böra föreslå, att medelsanvisningen under förevarande anslag
sänkes med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet. Då denna för
vart och ett av de senast förflutna fyra budgetåren uppgått till omkring

80,000 kronor, skulle anslaget alltså kunna nedsättas till sagda belopp. Jag
hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten
i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 80,000.

[211.] 10. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag. För detta ändamål
är för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag av 21,000
kronor. Rörande anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 686.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

För ifrågavarande underhållskostnader kan jag icke tillstyrka högre anslagsanvisning
för nästa budgetår än 20,000 kronor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten
i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 20,000.

Nionde huvudtiteln.

239

[212.] 11. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 56,000 kronor. Kungl. Maj:t har den 19 april
1940 fastställt stat för användningen av anslaget (statsliggaren sid. 686).
Staten upptager å ena sidan utgifter å sammanlagt 57,500 kronor, därav

12.000 kronor till reseersättningar, 27,200 kronor till expenser, 17,000 kronor
till publikationstryck och 1,300 kronor till övriga utgifter: biblioteket
samt å andra sidan uppbördsmedel å 1,500 kronor härflytande från försäljning
av publikationer.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras
med ett belopp av 53,700 kronor. Anslagsminskningen, 2,300 kronor,
fördelar sig med 2,000 kronor å posten till publikationstryck och 300 kronor
å posten till övriga utgifter: biblioteket och har ansetts möjlig genom tillfällig
begränsning av å ena sidan tryckningsverksamheten och å andra sidan
inbindningen av böcker o. d.

Anstaltens chef har sedermera i en den 12 oktober 1940 dagtecknad promemoria,
vilken upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag
framlagda propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningssstaterna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter, hemställt, att i enlighet
med de grunder, som angivits i nämnda -—- av riksdagen sedermera behandlade
— proposition, å omkostnadsstaten jämväl måtte upptagas en förslagsvis
betecknad anslagspost för sjukvård m. m. Med hänsyn till medelsåtgången
under budgetåret 1939/40 borde för ändamålet beräknas ett belopp av

1,500 kronor.

De i det föregående återgivna beräkningarna av medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål under nästa budgetår ha icke givit mig anledning till
annan erinran än att anstaltens omkostnader — däri inberäknade kostnaderna
för sjukvård m. m. — synas kunna tillgodoses inom en anslagsram av

54.000 kronor. Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att efter förslag av anstaltsstyrelsen fastställa stat
för omkostnadsanslagets användning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 54,000.

[213.] 12. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda un dersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. Detta anslag är
för innevarande budgetår uppfört med 6,000 kronor. Beträffande anslagets
användning hänvisas till statsliggaren sid. 686.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt hemställt örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Departement,schefen.

240

Nionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Från ifrågavarande anslag bestrides bland annat arvode till en tillsyningsman.
Å arvodet, vilket är fastställt till 3,432 kronor, utgår för närvarande
dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk gällande grunder. I anslutning till
vad chefen för finansdepartementet förut denna dag vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört förordar jag, att sagda arvode
i samband med dyrtidstilläggets avveckling från och med den 1 juli 1941
uppräknas med 868 kronor till 4,300 kronor. Härjämte torde den nuvarande
tillsyningsmannen böra övergångsvis komma i åtnjutande av ett särskilt arvodestillägg,
bestämt på sådant sätt, att det vid varje tidpunkt motsvarar
vad han enligt nu gällande grunder skulle ha ägt uppbära i barntillägg för
före den 1 april 1941 födda barn. Närmare föreskrifter härom torde i sinom
tid få utfärdas av Kungl. Maj:t. Vid inträffande vakans å ifrågavarande arvodesbefattning
bör frågan om arvodets storlek av anstaltsstvrelsen underställas
Kungl. Maj:ts prövning.

Vid bifall till den av mig sålunda förordade arvodesregleringen torde förevarande
anslag böra höjas med 1,300 kronor. Då intet synes vara att erinra
mot anstaltsstyrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt under anslaget,
skulle detta alltså för nästa budgetår behöva uppföras med 7,300
kronor.

Under åberopande av det. anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hgdrografiska anstalt: Särskilda
undersökningar: Geofgsiska undersökningar i Riksgränsen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 7,300.

[214.] 13. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda un dersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag. Detta anslag är
för innevarande budgetår uppfört med 259,200 kronor. Kungl. Majit har den
19 april 1940 fastställt följande stat för anslagets användning (statsliggaren
sid. 687):

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 129,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 12,100 kronor 141,600

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 12,700

3. Ersättning för observationer ........................ »_33,400

Summa kronor 187,700

Nionde huvudtiteln.

241

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 5,000

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 40,000

3. Utrustning m. m.............................. »_26,500

Summa kronor 71,500.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt gjort framställning angående anslagsbehovet för nästa budgetår.
Sedermera har anstaltens chef i en den 12 oktober 1940 dagtecknad
promemoria, vilken upprättats i anledning av den för 1940 års urtima riksdag
framlagda propositionen nr 35 angående uppställningen av avlöningsstalerna
för allmänna civilförvaltningens myndigheter, i enlighet med grunder,
som angivas i nämnda av riksdagen sedermera behandlade proposition,
och i övrigt på grundval av anstaltsstyrelsens framställning beräknat
anslagsbehovet till 266,000 kronor, därav 194,000 kronor för avlöningar och

72.000 kronor för omkostnader. Vad beträffar innehållet i nämnda handlingar
må i övrigt anföras följande.

Avlöningar. Av det för avlöningar beräknade medelsbehovet, 194,000
kronor, avse 139,500 kronor avlöningar till icke-ordinarie personal, 21,100
kronor rörligt tillägg samt 33,400 kronor ersättning för observationer. Under
posten avlöningar till icke-ordinarie personal ha upptagits i runt tal 135,600
kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän, 65 kronor
för vikariatsersättningar till dylik personal samt 3,835 kronor för arvoden
åt semestervikarier och övertidsersättning. Rörligt tillägg har förutsatts komma
att utgå efter 15 procent. Varken under nämnda båda poster eller under
posten ersättning för observationer, vilken upptagits med oförändrat belopp,
ha medel äskats för några nya ändamål.

Omkostnader. För reseersättningar, expenser samt utrustning m. m.
ha beräknats oförändrade belopp av respektive 5,000, 40,000 och 26,500 kronor.
I angivna promemoria har dessutom i enlighet med vad som förutsatts
i den för 1940 års urtima riksdag framlagda propositionen nr 35 hemställts
örn upptagande i omkostnadsstaten av en särskild förslagsvis betecknad post
till sjukvård m. m., vilken post med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet
under budgetåret 1939/40 beräknats till 500 kronor.

Jag bär intet att erinra mot de framlagda beräkningarna rörande anslagsbehovet
för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår. Kostnaderna för
avlöningar till personalen torde i enlighet härmed böra upptagas med (139,500
+ 21,100 + 33,400 =) 194,000 kronor och omkostnaderna med (500 +

5.000 + 40,000 + 26,500=) 72,000 kronor. Under anslaget till väderlekstjänst
för luftfarten skulle sålunda behöva anvisas (194,000 + 72,000=)

266.000 kronor. Anslagshöjningen å 6,800 kronor i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår motsvaras helt av beräknad utgiftsökning
för rörligt tillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, ali Kungl. Maj:t målte
föreslå riksdagen att

Departements chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 10M. 1 sami. Nr 1. Del 12.

242

Nionde huvudtiteln.

Departement

chefen.

1) godkänna följande stat för väderlekstjänst för luftfar -

ten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . kronor 139,500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21,100

3. Ersättning för observationer .......... » 33,400

Summa kronor 194,000

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......... kronor 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .......... » 5,000

3. Expenser, förslagsvis ................ » 40,000

4. Utrustning m. m..................... » 26,500

Summa kronor 72,000;

2) till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda
undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 266,000.

[215.] 14. Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko.

För seismologiska och magnetiska iakttagelser vid naturvetenskapliga stationen
i Abisko är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av 9,200 kronor.
Beträffande anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 687.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt föreslagit, att anslaget för budgetåret 1941/42 måtte
uppföras med 8,000 kronor. Å ena sidan ha utgifterna för handräckning och
tillfälligt biträde åt observatorn, för seismometriska arbeten och för magnetiska
arbeten, nu beräknade till sammanlagt (1,200 + 1,300 + 1,200 =) 3,700
kronor, ansetts kunna tillfälligt minskas med tillhopa 1,700 kronor till 2,000
kronor. Å andra sidan har posten bidrag till bränsle och lyse för observatoriet,
expenser m. m. med hänsyn till medelsåtgången föreslagits höjd med
500 kronor eller från 1,300 till 1,800 kronor.

Anstaltsstyrelsens beräkning av medelsbehovet under nästa budgetår för
ifrågavarande ändamål har icke givit mig anledning till erinran. I enlighet
med styrelsens förslag hemställer jag alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser
i Abisko för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av ................................ kronor 8,000.

Nionde huvudtiteln.

243

M. Lappväsendet.

[216.] 1. Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag. För avlö ningar

till lappfogdarna m. fl. är för innevarande budgetår under femte
huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag av 100,100 kronor. Den 5 maj 1939
har Kungl. Majit fastställt personalförteckning för lappfogdarna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40 (statsliggaren sid. 282). För- -teckningen upptager 4 lappfogdar med placering i lönegrad A 24. Vidare
har Kungl. Majit den 26 april 1940 för lappfogdarna m. fl. fastställt följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 38,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................ » 55,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 2,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 3,600

Summa kronor 100,100.

Medelsbehovet under arvodesposten har för innevarande budgetår beräknats
på följande sätt:

1) Arvode till 1 hos länsstyrelsen i Norrbottens län anställd

person för handhavande av skogsrenskötseln i länet . . kronor 5,500

2) Arvode till 1 hos samma länsstyrelse anställd person för

tjänstgöring enligt av länsstyrelsen meddelade bestämmelser
som biträde vid göromålen rörande lappväsendet
i länet ..... » 4,200

3) Arvode till 1 dylikt biträde hos länsstyrelsen i Jämtlands

Å län ............................................ » 4,200

4) Arvoden till lappiillsyningsmän ...................... » 20,400

5) Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän inom lapp byarna

och åt lappförmän ........................ » 18,000

6) Ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparna

i Norge ........................................ 3,600

Summa kronor 55,900.

Å arvodena under 1) och 2) utgår dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk
gällande grunder. Vad beträffar arvodena under 4) utgör tolala antalet lapptillsyningsmän
13, av vilka 7 tjänstgöra i Norrbottens, 4 i Västerbottens och
2 i Jämtlands län. Enligt skilda beslut av Kungl. Majit utgå till tillsyningsmännen
arvoden för år 1940 med växlande belopp. För Norrbottens läns

Departements chefen.

244 Nionde huvudtiteln.

vidkommande är arvodet för 6 av tillsyningsmännen bestämt till högst 1,800
kronor för år, medan 1 tillsyningsman äger uppbära ett årsarvode av högst

2,400 kronor. I Västerbottens län åtnjuter en var av tillsyningsmännen i arvode
ett belopp av högst 1,500 kronor. Slutligen gäller i fråga om Jämtlands
län, att de 2 tillsyningsmännen där äro anställda för en tid av högst 6 månader
med ett arvode av 4 kronor för tjänstgöringsdag. Förutom nu angivna
förmåner äga tillsyningsmännen rätt till rese- och traktamentsersättning
ävensom gottgörelse för vissa utgifter av expensnatur.

Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må såsom
ersättning för anlitande i tjänsten av skrivhjälp utgå till lappfogden i
Jämtlands län högst 500 kronor och till lappfogden i Västerbottens län högst

2,000 kronor.

Från och med budgetåret 1941/42 torde utgifterna för avlöningar och omkostnader
till lappfogdarna m. fl. böra bestridas från särskilda under nionde
huvudtiteln för ändamålet uppförda anslag. Till frågan om erforderligt
omkostnadsanslag för lappfogdarna m. fl. återkommer jag under nästföljande
punkt.

Vad beträffar medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår tillåter
jag mig erinra om att 1940 års urtima riksdag godkänt i propositionen nr 65
angående reglering av vissa arvoden m. m. framlagt förslag örn uppräkning
med hänsyn till de stegrade levnadskostnaderna av arvoderna till lapptillsyningsmännen
i Norrbottens och Västerbottens län samt till det hos länsstyrelsen
i Jämtlands län för göromålen rörande lappväsendet anställda biträdet.
Arvodet till sistnämnda biträde har sålunda höjts från 4,200 till 4,600
kronor. Vidare ha arvodena till lapptillsyningsmännen i Norrbottens län
höjts för 1 befattningshavare från 2,400 till 2,600 kronor samt för övriga
tillsyningsman från 1,800 till 2,000 kronor. För de 4 lapptillsyningsmännen
i Västerbottens län innebär riksdagens beslut en höjning av arvodena från

1,500 till 1,800 kronor. Med anledning av att 1939 års lagtima riksdag uttalat
sig för att en lönereglering måtte komma till stånd i fråga om lapptillsyningsmanstjänsterna,
vill jag i detta sammanhang framhålla, att jag icke
anser mig böra i nuvarande statsfinansiella läge framlägga förslag om en dylik
åtgärd. I det uppdrag att verkställa en överarbetning av 1930 års lapputrednings
betänkande, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 april
1939 lämnats åt en särskild utredningsman, ingår för övrigt jämväl att företaga
en omprövning av löneställningen för ifrågavarande befattningshavare.

I syfte att ernå en avveckling av dyrtidstilläggen vill jag i anslutning till
vad chefen för finansdepartementet förut denna dag anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor förorda, att arvodena till de hos
länsstyrelsen i Norrbottens län anställda personerna för handhavande av
skogsrenskötseln i länet samt för biträde vid göromålen rörande lappväsendet
från och med nästa budgetår uppräknas från 5,500 till 6,950 kronor respektive
från 4,200 till 5,300 kronor. Uppräkningen skulle medföra en ut -

Nionde huvudtiteln.

245

giftsökning under ifrågavarande avlöningsanslag å 2,550 kronor. Vid inträffande
vakans å någon av angivna två arvodesbefattningar torde frågan örn
befattningens återbesättande och i förekommande fall frågan om arvodets
storlek böra av länsstyrelsen i Norrbottens län underställas Kungl. Maj:ts
prövning.

Med beaktande av vad jag sålunda anfört samt med tillämpning av de
utav chefen för finansdepartementet i förberörda sammanhang angivna grunderna
för avlöningsstaternas uppställning synes anslaget till avlöningar till
lappfogdarna m. fl. för nästa budgetår kunna beräknas i enlighet med följande
kalkyler.

Under posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas ett belopp
av 36,500 kronor, avseende löner och kallortstillägg till de 4 ordinarie lappfogdarna.

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, vilken
liksom hittills bör angivas förslagsvis, torde böra höjas dels med 3,000
kronor i anledning av den vid 1940 års urtima riksdag beslutade uppräkningen
av vissa arvoden, dels med 2,550 kronor för avveckling av dyrtidstillläggen
å två arvoden, dels ock med omkring 250 kronor för sådana vikari
atsersättningar, som skola bestridas från ifrågavarande post. Denna skulle
följaktligen behöva uppföras med (55,900 + 3,000 + 2,550 + 250=) 61,700
kronor.

Under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal synas böra beräknas,
förutom nuvarande belopp å 2,500 kronor för skrivhjälp, i runt tal
800 kronor för vikariatsersättning åt utomstående vikarie å lappfogdetjänst.
Posten, som alltså bör upptagas med 3,300 kronor, synes böra uppföras
förslagsvis. Jag förutsätter härvid, att Kungl. Majit i sinom tid meddelar
föreskrift om att högst 2,500 kronor av posten få tagas i anspråk för
anlitande av skrivhjälp samt att posten i övrigt endast får användas för
vikariatskostnader.

Anslagsposten för rörligt tillägg slutligen bör uppföras med 5,600 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande avlöningar blir enligt
nu angivna beräkningar (36,500 + 61,700 + 3,300 + 5,600 =) 107,100 kronor.
ökningen med 7,000 kronor i förhållande till medelsanvisningen för
löpande budgetår är huvudsakligen föranledd av de i det föregående förordade
arvodesuppräkningarna samt av beräknad utgiftsstegring för rörligt
tillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj: måtte
föreslå riksdagen att

1) godkänna följande avlöningsstat för lappfogdarna m.
fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/
42:

Departements chefen.

246 Nionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 36,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 61,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal,

förslagsvis .................. » 3,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 5,600

Summa kronor 107,100;

2) till Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 107,100.

[217.] 2. Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader, förslagsanslag. För detta

ändamål är för innevarande budgetår under femte huvudtiteln uppfört ett
förslagsanslag av 70,000 kronor. Kungl. Majit har den 26 april 1940 fastställt
omkostnadsstat för lappfogdarna m. fl. Staten upptager två poster, nämligen
en för reseersättningar å 63,000 kronor och en för expenser å 7,000 kronor.
Beträffande den närmare dispositionen av sagda omkostnadsposter hänvisas
till statsliggaren sid. 285.

Såsom jag under föregående punkt anfört bör ifrågavarande omkostnadsanslag
från och med nästa budgetår uppföras under nionde huvudtiteln.
Med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet under det senast förflutna
budgetåret anser jag mig böra förorda, att anslaget även för budgetåret 1941/
42 bestämmes till 70,000 kronor. Detta belopp torde vara tillräckligt för bestridande
jämväl av erforderliga kostnader för sjukvård m. m. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 70,000.

Nionde huvudtiteln.

247

N. Diverse.

[218.] 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadssty relsens

delfond, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört angående ersättning till statens allmänna fastighetsfond
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................. kronor 989,000.

[219.] 2. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, för slagsanslag.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande
ersättning till statens domäners fond för upplåten mark torde för
nästa budgetår under nionde huvudtiteln böra anvisas ett förslagsanslag å

8,000 kronor, avsett för bestridande av dylik, arrende motsvarande ersättning
för upplåtelse till vederbörande myndigheter av i nämnda fond ingående
mark. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 8,000.

[220.] 3. Bidrag till internationella lantbruksinstitutet i Kom, förslags anslag.

För gäldande av Sveriges årsbidrag (= 8,000 guldfrancs) till internationella
lantbruksinstitutet i Rom ävensom av övriga kostnader för Sveriges
deltagande i institutet, beräknade till högst 2,000 kronor, är för innevarande
budgetår anvisat ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksakademien hemställt örn
oförändrat anslag för nästa budgetår.

Med biträdande av lantbruksakademiens förslag hemställer jag, att Kungl. De^£™ent8''
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till internationella lantbruksinstitutet i Rom
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 10,000.

248

Nionde huvudtiteln.

Departementschefen.

Departements chefen.

[221.] 4. Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris, förslagsanslag.

Till gäldande av Sveriges bidrag för år 1941, 1,600 guldfrancs, till internationella
frysinstitutet i Paris är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
av 2,000 kronor.

I skrivelse den 19 augusti 1940 har kommerskollegium hemställt om oförändrat
anslag för nästa budgetår för gäldande av bidraget för år 1942.

Med biträdande av kommerskollegii förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 2,000.

[222.] 5. Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt, för slagsanslag.

Till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt i Köpenhamn är för innevarande
budgetår uppfört ett förslagsanslag av 10,000 kronor. Anvisningen avser
verksamhetsåret 22 juli 1940—21 juli 1941; utbetalningen sker i danskt
mynt.

I skrivelse den 9 september 1940 har svenska hydrografisk-biologiska kommissionen
hemställt, att för möjliggörande av Sveriges deltagande i de internationella
havsundersökningar, som kunde komma till stånd under nästa
verksamhetsår, måtte för budgetåret 1941/42 anvisas oförändrat anslag av

10,000 kronor till bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt.

Då det rådande världspolitiska läget torde nödvändiggöra ett inställande
eller i varje fall en avsevärd begränsning av ifrågavarande undersökningar,
kan det synas tveksamt, huruvida något anslag för ändamålet behöver anvisas
för nästa budgetår. För att emellertid Kungl. Majit skall äga möjlighet
att, därest den fortsatta händelseutvecklingen skulle medgiva ett återupptagande
av ifrågavarande verksamhet, föranstalta om fortsatt deltagande
från Sveriges sida i havsundersökningarna, anser jag lämpligt, att anslag
för ändamålet anvisas jämväl för nästa budgetår men att anslaget — vilket
är av förslagsanslags natur — därvid uppföres allenast med ett formellt beräknat
belopp av 100 kronor. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 100.

[223.] 6. Bidrag till internationella meteorologiska sekretariatet, för slagsanslag.

Till gäldande av Sveriges bidrag till internationella meteorologiska
sekretariatet är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av

Nionde huvudtiteln.

249

2,600 kronor. Beträffande ifrågavarande bidrag — som enligt gällande statuter
skall utgöra 2,000 guldfrancs men enligt företagen omräkning till
engelska pund för budgetåren 1938/39 och 1939/40 betalats med 130 pund
sterling — föreskrev Kungl. Maj:t den 30 mars 1940, att detsamma jämväl
för innevarande budgetår finge utgå högst intill ett belopp, motsvarande 130
pund sterling. Med ändring härav har Kungl. Majit sedermera den 30
augusti 1940 förordnat, att bidraget må utgå högst med ett belopp, motsvarande
2,700 schweiziska francs.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt hemställt om oförändrat anslag för nästa budgetår.

Med biträdande av anstaltsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Departement*-

chefen.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till internationella meteorologiska sekretariatet.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ....................;................ kronor 2,600.

[224.] Bidrag till internationella kommissionens för undersökning av
de. högre luftlagren internationella publikation. För innevarande budgetår
är för detta ändamål anvisat ett anslag av 800 kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1940 har styrelsen för statens meteorologiskhydrografiska
anstalt under framhållande av ovissheten beträffande kommissionens
framtida verksamhet föreslagit, att anslag för ifrågavarande ändamål
icke äskades för budgetåret 1941/42.

I enlighet med vad anstaltsstyrelsen anfört torde något anslag för ifråga -Departementsvarande
ändamål icke böra äskas av 1941 års riksdag. Jag har emellertid chefen
här velat giva riksdagen tillfälle att taga del av vad i ärendet förekommit.

[225.] 7. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar,

förslagsanslag. För ett vart av budgetåren 1937/38—1940/41 har under
nionde huvudtiteln för ändamålet anvisats ett förslagsanslag av 6,000 kronor.

Ifrågavarande anslag disponeras av länsstyrelserna för bestridande av
kostnaderna för dels syner och besiktningar å kronans hus och byggnader,
dels besiktningar enligt 27 kap. 1 § byggningabalken, dels syner och besiktningar
å sådana boställen, hemman och lägenheter, som av ämbets- och
tjänstemän på lön innehavas, dels syneförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen,
dels ock andra syner och liknande förrättningar, vilka enligt tidigare
gällande bestämmelser skolat redovisas å allmänt rese- och traktamentsanslag.

För nästa budgetår torde anslaget böra uppföras med oförändrat belopp Depariemenieav
6,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riks- cAe/««-dagen

250

Nionde huvudtiteln.

att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 6,000.

[226.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

För detta ändamål har för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln
anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

För budgetåret 1941/42 torde ifrågavarande anslag böra nedsättas till

175,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 175,000.

[227.] 9. Extra utgifter, reservationsanslag. För budgetåret 1940/41 är

till extra utgifter under nionde huvudtiteln uppfört ett reservationsanslag av

60,000 kronor.

Anslaget torde för nästa budgetår böra upptagas med ett till 50,000 kronor
nedsatt belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 50,000.

[228.] 10. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags anslag.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande dyrtidstillägg
under budgetåret 1941/42 åt befattningshavare i statens tjänst torde för sådant
ändamål böra för befattningshavare vid de till jordbruksdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer anvisas ett belopp av 750,000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 750,000.

[229.] 11. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för slagsanslag.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår upptaget
med 70,000 kronor. Som utgifterna från anslaget kunna beräknas nedgå
med omkring en sextondel per år, synes anslaget för nästa budgetår böra
bestämmas till 65,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

Nionde huvudtiteln.

251

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 65,000.

[230.] 12. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen

för finansdepartementet förut denna dag vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor anfört beträffande kristillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtle föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 460,000.

[231.] 13. Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag. För beredan de

av ersättning för kursförlust åt lantbruksattachéerna är för innevarande
budgetår uppfört ett förslagsanslag av 18,000 kronor. Ersättningen utgår
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober och den 31 december 1931, varigenom
förordnats, att kursförluster, som, efter det riksbanken genom Kungl.
Maj :ts beslut den 27 september 1931 befriats från skyldigheten att inlösa
sina sedlar med guld, uppstode vid utbetalande av lön och expensmedel till
innehavare av lantbruksattachébefattning, skulle, i den mån sådan förlust
överstege en kursmarginal av 4 procent, tills vidare ersättas vederbörande.

För nästa budgetår torde anslag för ändamålet böra beräknas till samma
belopp som det för innevarande budgetår bestämda. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa kursförluster för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 18,000.

Sammanfattning.

Nionde huvudtitelns slutsumma, för budgetåret 1940/

41 utgörande .................................... kronor 162,507,000,

kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen

att för budgetåret 1941/42 uppgå till .............. » 121,511,100,

innebärande en minskning av ...................... » 40,995,900.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fritz af Petersens.

252

Nionde huvudtiteln.

till

Nionde huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Jordbruksdepartementet.

Sid. Kronor

Jordbruksdepartementet:

1 Avlöningar............................................ 300,600

3 Omkostnader.......................................... 41,000

Säger för jordbruksdepartementet 341,600

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

Lantbruksstyrelsen:

3 Avlöningar.......................................... 455,600

6 Omkostnader............. 70,000

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

7 Avlöningar.......................................... 554,700

9 Omkostnader ......................................... 230,000

Statskonsulenter:

10 Avlöningar.......................... 46.100

12 Omkostnader ......................................... 5,000

Fiskeriintendenter m. m.:

12 Avlöningar............................................ 90,100

15 Omkostnader.......................................... 29,000

Lantbruksattachéer:

15 Avlöningar............ 45.400

16 Omkostnader.......... 19,100

Säger för lantbruksstyrelsen m. m. 1,545,000

C. Lantbruksakademien m. m.

Lantbruksakademien: §_

17 Avlöningar........ 17,700

18 Bidrag till museum, bibliotek m. m..................... * 8,000

Statens växtskyddsanstalt:

18 Avlöningar............................................ 165,400

21 Omkostnader.......................................... 60,000

Säger för lantbruksakademien m. m. 251,100

Sid.

Nionde huvudtiteln.

253

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.

Lantbrukshögskolan:

Avlöningar............................. 868,400

Omkostnader.......................................... 245,000

Materiel m. m......................................... 125,000

Undervisningsmateriel.................................. 5,000

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek....... 12,000

Stipendier............................................. 8,000

Underhåll av byggnader m. m.......................... 22,000

Undersökning rörande trippelanalysmetodens användbarhet 5,000

Avkastningsbedömning rörande avelssvin................. 33,900

Försöksverksamhet med matpotatis..................... 3,000

Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m. . 72,000

Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor....................... 22,000

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Avlöningar............................................ 327,000

Omkostnader.......................................... 135,000

Materiel m. m......................................... 10,000

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek....... 4,000

Stipendier m. m....................................... 4,500

Lokala trädgårdsförsök................................. 3,000

Specialkurs för lantbruksstuderande m. m.................. 38,000

Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa......... 31,900

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lantbruksskolan vid Ultuna............................ 17,800

Kurs i hovbeslag vid Alnarp........................... 4,600

Lägre mejeriskolor..................................... 20,000

Understöd åt lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor:

Avlöningar.......................................... 1,195,600

Driftkostnader....................................... 512,000

Bidrag till särskilda utbildningskurser................... 110,900

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstal ter

m. m............................................ 375,000

Bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor
........................................... 400,000

Trädgårdsundervisningen:

Understöd åt lantbruksakademiens trädgårdsskola......... 12,000

Understöd åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige 32,000

Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel..................... 40,000

Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket......... 1,200

Undervisning för i det mindre jordbruket deltagande män och

kvinnor ........................... 59,500

Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m......................................... 4,755,300

254

Nionde huvudtiteln.

Sid. Kronor

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

Statens hingstdepåer och stuteri:

67 Avlöningar............................................ 257,800

76 Omkostnader.......................................... 155,000

76 Hästavelns befrämjande.......................... 325,000

78 Avsättning till stuteriväsendets fond....................... 222,200

Nötboskapsavelns befrämjande:

80 Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln............. 175,000

80 Understöd åt kontrollföreningsverksamhet................ 201,000

82 Svinavelns befrämjande.................................. 35,000

82 Fåravelns befrämjande................................... 28,000

83 Getavelns befrämjande................................... —

83 Fjäderfäavelns befrämjande............................... 36,000

84 Biskötselns befrämjande.................................. 5,000

Säger för hästavel och boskapsskötsel m. m. 1,440,000

F. Veterinärväsendet m. m.

Veterinärhögskolan:

85 Avlöningar............................................ 484,300

88 Omkostnader.......................................... 68,500

88 Materiel m. m......................................... 38,000

89 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek....... 4,500

89 Stipendier............................................. 4,000

89 Veterinärinrättningen i Skara............................. 13,500

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

91 Avlöningar............................................ 424,200

95 Omkostnader.......................................... 250,000

Veterinärstaten:

96 Avlöningar............................................ 1,945,500

99 Omkostnader.......................................... 28,000

Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar: 99

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur............. 3,100

100 Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen............... *1,700,000

101 Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen....... 50,000

101 Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk

m. m............................................... 1,000

102 Statsbidrag vid försäkring.............................. 100

102 övriga utgifter........................................ 100,000

103 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård ..._95,000

Säger för veterinärväsendet m. m. 5,209,700

Beräknat belopp.

Nionde huvudtiteln.

Sid.

G. Lanthushållning i allmänhet.

104 Bidrag till hushållningssällskapen..........................

106 Särskilt bidrag till hushållningssällskapen för kostnader i sam band

med vissa kristidsåtgärder m. m...................

107 Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
Befrämjande av mindre jordbruk:

107 Premiering m. m......................................

108 Ordnad bokföring vid mindre jordbruk..................

108 Jordbruksekonomisk undersökning.........................

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Statens centrala frökontrollanstalt:

109 Avlöningar..........................................

112 Omkostnader.............,..........................

113 Understöd åt lokala frökon trollanstalter..................

114 Befordrande av inhemsk fröodling.......................

114 Befordrande av inhemsk linodling.......................

115 Bidrag till Sveriges utsädesförening......................

117 Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitets undersökning

av lin m. m............................

118 Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksam heten

å Weibullsholm................................

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

118 Avlöningar............................................

120 Omkostnader..........................................

120 Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer.....

121 Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station.........

121 Bekämpande av växtsjukdomar...........................

121 Bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen..........

125 Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen för

anskaffande av konstgödselmedel........................

125 Särskilt bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
för vissa reparationsarbeten m. m.......................

125 Bidrag till Sveriges pomologiska förening..................

126 Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering

förenade kostnader.....................................

126 Fraktlindring för kalk....................................

130 Fraktbidrag för konstgödsel..............................

130 Bidrag till gödselvårdsanläggningar........................

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:

131 Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m.........

131 Bidrag till svenska smörprovningarna....................

133 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.............

Jordbrukets kreditkassor:

134 Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.................

135 Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.............

135 Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond
för jordbrukare m. m..........................

135 Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.............

137 Bidrag till jordbrukstekniska föreningen....................

139 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.................

255

Kronor

3,543,300

200,000

80,000

1,200

24,000

110,700

364,500

130.000

5.000

25.000

12.000
288,300

15,600

97.000

55,100

14.000

27.000

8.000

70.000

194.000

25.000

9,000

15.000

100

275.000

40.000

200.000

*100,000

60.000
*74,000,000

*53,000

*260,000

70.000

60.000
17,000

5,000,000

Beräknat belopp.

256

Nionde huvudtiteln.

Sid. Kronor

140 Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten . . —

141 Bidrag till jordbrukarungdomens förbund.................. 65.000

141 Bidrag till samfundet för hembygdsvård................... 15,000

143 Bidrag till ladugårdsförbättringar.......................... 250,000

144 Fraktlindring för frukt............. —

145 Bidrag för anskaffande av apparatur till musterier......... 15,000

145 Bidrag till Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund för teknisk
konsulentverksamhet............................... 6,500

145 Bidrag till lantmännens byggnadsförening.................. 9-600

Säger för lanthushållning i allmänhet 85,809,900

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar
m. m.

Egnahemsbildning:

Egnahemsstyrelsen:

146 Avlöningar..........................................

148 Omkostnader........................................

Egnahemsnämnderna:

148 Avlöningar..........................................

150 Omkostnader........................................

151 Ersättningar å egnahemsombuden ......................

151 Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare...........

152 Avsättning till fonden för premielån till egnahemslåntagare,

m. ................................................

153 Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning av ofull ständiga

jordbruk ....................................

153 Byggande av odlingsvägar..............................

154 Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare.......

Kolonisation:

154 Statens kolonisationsnämnder m. m......................

155 Understödjande av kolonisation å vissa kronoparker......

156 Understödjande av kolonisationsverksamheten å Alträsks

kolonisationsområde..................................

156 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägen heter

m. fl..........................................

Grundförbättringar:

157 Statens avdikningsanslag...............................

159 Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. ..

160 Bidrag till täckdikningar...............................

166 Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.......

167 Bidrag till Mälarens reglering...........................

168 Jordbrukskommissioner...................................

168 Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer...................

168 Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på

landsbygden...........................................

Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar
m. ............................................

209,700

70.000

699.000

270.000

30.000

100.000

600,000

75.000
100.000

50.000

25,500

125.000

4,400

160.000

2.000,000

1,600,000

200,000

100,000

*375,000

20.000
100

50,000

6,863,700

Beräknat belopp.

Nionde huvudtiteln. 257

Sid. Kronor

I. Fiskeriväsendet.

Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:

169 Avlöningar............................................ 37,500

170 Omkostnader.......................................... 15,000

171 Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen.............. 100,500

Statens fartyg för fiskeundersökningar:

175 Avlöningar............................................ 71,600

179 Underhålls- och driftkostnader.......................... 30,000

181 Fiskets befrämjande i de särskilda orterna................. 110,000

182 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen................ 64,000

183 Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna

fiskevatten............................................ —

183 Premier för deltagande i sillfiske vid Island................ —

184 Bidrag till reglering av handeln med färsk strömming och sill

m. m................................................. *155,000

184 Tillsyn till motverkande av skada å fiske genom vattenförorening 28,000

186 Omplantering av rödspätta............................... —

187 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensin skatt

................................................. —

188 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m........ 20,000

188 Understöd åt fiskare..................................... 50,000

188 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.......... —

190 Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m....... 400,000

191 Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg............ 7,400

Säger för fiskeriväsendet 1,089,000

J. Skogsväsendet.

Skogshögskolan:

192 Avlöningar............................................ 232,500

195 Omkostnader.......................................... 55,900

197 Materiel m. m......................................... 500

197 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek....... 4,000

198 Stipendier............................................. 3,000

Statens skogsförsöksanstalt:

198 Avlöningar............................................ 211,300

200 Omkostnader.......................................... 75,000

200 Särskilda undersökningar............................... 62,200

201 Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens

skogsskolor m. m...................................... 155,200

202 Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig

personal.............................................. 288,800

Skogsvård m. m.:

204 Skogsvårdens befrämjande.............................. 950,000

205 Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarks lag

m. m.......................... ................ 750,000

206 Statens skogsutdikningsanslag..................... 200,000

208 Statens skogsodlingsanslag.............................. 100,000

208 Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo....... —

209 Skogsstyrelsen......................................... *80,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 12 17

258 Nionde huvudtiteln.

Sid. Kronor

209 Bidrag till vissa föreningar.............................. 5,000

210 Släckning av skogseld.................................. 50,000

210 Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet ... *100,000

211 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m...... 500,000

212 Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt å

kronoskogar i Västerbottens eller Norrbottens län......... 100

213 Riksskogstaxering och avverkningsstatistik................. 225,000

213 Belöningar för rovdjurs dödande.......................... 20,000

214 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur................. 10,000

Säger för skogsväsendet 4,078,500

K. Lantmäteri väsend et.

Lantmäteristyrelsen:

214 Avlöningar............................................ 353,400

215 Omkostnader.......................................... 66,500

Lantmäterikontoren i länen:

216 Avlöningar............................................ 1,211.400

219 Omkostnader...,........... 180,000

Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.:

219 Avlöningar............................................ 1,452,600

222 Reseersättningar ....................................... 860,000

223 Ersättning för publik renovation........................ 30,000

Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:

223 Bidrag till jorddelningsförrättningar..................... *200,000

224 Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskost nader

i sammanhang med skiften..................... 225,000

224 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet

område............................................. 125,000

225 Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar ... *19,000

225 Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande

av fastighetsregister m. m.............................. 5,000

226 Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar....... 15,000

226 Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark............ 14,000

227 Ströängars indragande till kronan......................... 25,000

227 Kostnader för provskiften i Kopparbergs län............... 150,000

Säger för lantmäteriväsendet 4,931,900

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning
och statens meteorologisk-liydrografiska anstalt.

Rikets allmänna kartverk:

228 Avlöningar............................................ 878,600

231 Omkostnader.......................................... 115,000

232 Kartarbeten m. m....................... 250,000

233 Utrustning m. m....................................... 10,000

Sveriges geologiska undersökning:

234 Avlöningar ......,..,...................... 288,000

233 Omkostnader...................... 80,000

* Beräknat belopp.

Nionde huvudtiteln.

259

Sid. Kronor

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Verksamheten i allmänhet:

236 Avlöningar.......................................... 345,700

237 Observatörer........................................ 80,000

238 Telegramkostnader m. m.............................. 80,000

238 Underhåll av stationer m. m.......................... 20,000

239 övriga omkostnader................................. 54,000

Särskilda undersökningar:

239 Geofysiska undersökningar i Riksgränsen............... 7,300

240 Väderlekstjänst för luftfarten......................... 266,000

242 Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko_8,000

Säger för rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning
och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt . .. 2,482,600

M. Lappväsendet.

Lappfogdarna m. fl.:

243 Avlöningar............................................ 107,100

246 Omkostnader.......................................... 70,000

Säger för lappväsendet 177,100

N. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

247 Byggnadsstyrelsens delfond.............................. *989,000

247 Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.... 8,000

247 Bidrag till internationella lantbruksinstitutet i Rom........ 10,000

248 Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris............. 2,000

248 Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt...... 100

248 Bidrag till internationella meteorologiska sekretariatet...... 2,600

249 Bidrag till internationella kommissionens för undersökning av

249 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar .... 6,000

250 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............ 175,000

250 Extra utgifter........................................... 50,000

250 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst......... 750,000

250 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst...... 65,000

251 Kristillägg............................................... 460,000

251 Reglering av vissa kursförluster.................... 18,000

Säger för diverse 2,535,700

Summa 121,511,100

* Beräknat belopp.

BIHANG

TILL

RIKSDAGENS PROTOKOLL

VID

LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM

ÅR 1941

FÖRSTA SAMLINGEN

FJÄRDE BANDET

Bilagor till Kungl. Maj:is proposition nr 1 angående statsverkets
tillstånd och behov: tionde, elfte och tolfte
huvudtitlarna m. m. samt kapitalbudgeten

1941 års

Bilaga till

statsverksprop o sition.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari i9Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, redogör härefter för
de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under
riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet,
och anför därvid:

A. Handelsdepartementet.

[1.] 1. Handelsdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Till ifråga varande

ändamål är för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag å

209,400 kronor. Den av Kungl. Maj:t den 30 mars 1940 fastställda avlöningsstaten
för handelsdepartementet har följande utseende:

1. Avlöning till departementschefen ....................

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis ....

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 39,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 4,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

kronor 24,000
» 117,000

» 9,000

» 43,700

» 15,700

Summa förslagsanslag kronor 209,400.
Bihang till riksdagens protokoll Idit. I sami. Nr 1. Del 13.

Tionde huvudtiteln.

Jämlikt de av urtima riksdagen godkända grunderna för uppställningen
av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter böra i
handelsdepartementets avlöningsstat ingå följande fyra poster, nämligen avlöning
till departementschefen, avlöningar till ordinarie tjänstemän, avlöningar
till icke-ordinarie personal och rörligt tillägg.

Anslagsposten för avlöning till departementschefen bör upptagas till oförändrat
belopp 24,000 kronor.

Vid beräkningen av anslagsbehovet till avlöningar till ordinarie tjänstemän
torde för nästa budgetår medel icke behöva upptagas för en förste
kanslisekreterartjänst i A 26 och en andre kanslisekreterartjänst i A 21, vilka
befattningar för närvarande äro vakanta. Däremot skall enligt de nya
grunderna för anslagsposternas beräkning under förevarande anslagspost
inräknas avlöningskostnaderna för departementets tjänsteman å övergångsstat.
Med beaktande härav och under hänsynstagande i övrigt till nyssnämnda
grunder för medelsberäkningen torde ifrågavarande anslagspost
böra för nästkommande budgetår upptagas till 114,000 kronor.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal torde
medel icke behöva upptagas för avlöning åt den i personalförteckningen uppförde
andre kanslisekreteraren i Eo 21, vilken uppehåller förordnande å en
byråchefstjänst i folkhushållningsdepartementet. Posten synes, med tilllämpning
av de nya grunderna för avlöningsposternas beräkning, böra för
nästa budgetår uppföras med 43,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för rörligt tillägg torde böra upptagas ett
belopp av 21,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... » 114,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 43,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21,000

Summa förslagsanslag kronor 202,000;

dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . .kronor 202,000.

[2.] 2. Handelsdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Till ifrå gavarande

ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag å

27,000 kronor. Den av Kungl. Majit genom beslut den 30 mars 1940 fastställda
omkostnadsstaten för handelsdepartementet har följande utseende:

Tionde huvudtiteln.

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 1,000

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 22,000

3. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 4,000

Summa kronor 27,000.

Under anslaget bör för nästa budgetår upptagas en ny post, avsedd för
bestridande av kostnaderna för sjukvård m. m. För ändamålet torde böra
beräknas ett belopp av 1,800 kronor. Till reseersättningar och publikationstryck
föreslår jag oförändrade belopp. Vad angår expenser har belastningen
å denna anslagspost för budgetåret 1939/40 uppgått till i runt tal 30,000
kronor. Kostnaderna hava emellertid till stor del varit av extra ordinär natur.
Härtill kommer att handelsdepartementets expensmedel avses under
nästa budgetår icke behöva, såsom nu sker, tagas i anspråk för bestridande
av vissa utgifter, gemensamma för de i kanslihuset inrymda departementen.
Med hänsyn till vad sålunda anförts torde ifrågavarande anslagspost böra
för nästa budgetår bestämmas till 21,000 kronor.

Omkostnadsstaten skulle alltså beräknas enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 1,800

2. Reseersättningar, förslagsvis.......................... » 1,000

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 21,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 4,000

Summa kronor 27,800.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Handelsdepartementet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 27,800.

[3.] 3. Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmate rieltillverkningen.

För ifrågavarande ändamål är å riksstaten för löpande
budgetår, liksom för ettvart av budgetåren 1935/36—1939/40, anvisat ett anslag
å 30,000 kronor. De närmare föreskrifterna rörande kontrollen över tillverkningen
av krigsmateriel finnas intagna i förordningen den 20 juni 1935
(nr 395) och i kungörelsen samma dag (nr 396) med vissa föreskrifter i anledning
av nämnda förordning. Enligt föreskrift i kungörelsen skall sagda
kontroll utövas av krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet.

Vidare hava i förordningen den 19 maj 1939 (nr 174), vilken ersätter en
tidigare förordning i ämnet av den 11 juni 1937 (nr 326), meddelats vissa bestämmelser
angående tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.
Enligt kungörelse den 19 maj 1939 (nr 175) med tillämpningsföreskrifter
till förordningen samma dag skall jämväl kontrollen över tillverkningen
av gasskyddsmateriel handhavas av krigsmaterielinspektionen.

Tionde huvudtiteln.

Å riksstatens inkomstsida är för täckande av de med kontrollen över krigsmaterieltillverkningen
förenade utgifterna under titel »Avgifter för statskontroll
å krigsmaterieltillverkningen» uppfört ett belopp av 30,000 kronor. Berörda
avgifter uttagas av tillverkarna av dylik materiel i proportion till storleken
av deras tillverkning enligt av Kungl. Maj :t årligen meddelade bestämmelser.
Kontrollen å gasskyddsmaterielen har ansetts icke föranleda någon
ökning av krigsmaterielinspektionens avlöningskostnader. Av sistnämnda
kontroll eventuellt orsakade ökade utgifter för expenser och resor hava ansetts
kunna bestridas av för Kungl. Majit eljest tillgängliga medel.

Kungl. Majit har den 30 mars 1940 föreskrivit, att av anslaget må under

budgetåret 1940/41 användas:

Till arvode åt en krigsmaterielinspektör .................... kronor 10,500

» » » » assistent.................................. » 7,668

» ersättning åt vikarie för krigsmaterielinspektören ........ » 500

» arvode åt ett kontorsbiträde............................ » 2,364

» reseersättningar ...................................... » 4,000

» expenser.............................................. » 3,000

Summa kronor 28,032.

Vidare har Kungl. Majit föreskrivit, bland annat, att beträffande krigsmaterielinspektionens
befattningshavare bestämmelserna i 10—17 §§, 19 §, 20 §
1 mom. 1 st. samt 23 § civila icke-ordinariereglementet, sistnämnda paragraf
såvitt angår sjukvård, i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse, därvid
de skola anses tillhöra, krigsmaterielinspektören lönegrad Eo 30 (löneklass
29), assistenten lönegrad Eo 24 (löneklass 23) och kontorsbiträdet lönegrad
Eo 4 (löneklass 3). Enligt tillika meddelad föreskrift må å arvodena till assistenten
och kontorsbiträdet dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt dyrortstillägg tillsvidare alltjämt åtnjutas enligt oförändrade
grunder. Även denna kostnad bestrides från förevarande anslag.

Jag förordar, att för utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen
för nästa budgetår beräknas ett anslag av enahanda storlek som det senast
för budgetåret 1940/41 anvisade eller 30,000 kronor.

Beträffande avlöningsförmånerna till krigsmaterielinspektionens befattningshavare
torde arvodet till krigsmaterielinspektören böra för nästa budgetår
utgå med oförändrat belopp. I anslutning till den pågående avvecklingen
av dyrtidstilläggen för befattningshavare i statens tjänst torde arvodena
till assistenten och kontorsbiträdet böra regleras. Jag föreslår, att arvodena
för nästa budgetår bestämmas till för assistenten 10,200 kronor och
för kontorsbiträdet 3,450 kronor. Å dessa belopp, vilka motsvara summan
av nuvarande avlöningsförmåner utom barntillägg, böra dyrtidstillägg eller
andra särskilda tillägg icke beräknas i vidare mån än att för befattningshavare,
som nu åtnjuter barntillägg, sådant torde få utgå även i fortsättningen
enligt samma grunder som för närvarande. Kostnaden för sistnämnda ändamål
kan för nästa budgetår beräknas till i runt tal 200 kronor.

Tionde huvudtiteln.

Beträffande användningen i övrigt av anslaget torde Kungl. Majit framdeles,
sedan riksdagens beslut i ämnet föreligger, få meddela bestämmelser.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med erinran att i riksstatsförslaget
för budgetåret 1941/42 såsom inkomst av »Avgifter för statskontroll
å krigsmaterieltillverkningen» uppförts enahanda belopp som för innevarande
budgetår eller 30,000 kronor hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll d
krigsmaterieltillverkningen för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 30,000.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

[4.] 1. Kommerskollegium: Avlöningar, förslagsanslag Å riksstaten

för budgetåret 1940/41 är kommerskollegii avlöningsanslag upptaget till

744,400 kronor. Den av Kungl. Majit den 30 mars 1940 fastställda avlöningsstaten
för kommerskollegium har följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 465,400

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . » 25,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 7,200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.........kronor 167,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 17,000 » 184,300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 62,500

Summa förslagsanslag kronor 744,400.

Från arvodesposten skall bestridas bland annat ersättning med 2,000 kronor
åt juridiskt biträde vid handläggningen av sjöfartsärenden, särskilt av
social natur.

I särskilda skrivelser den 4 september och den 9 oktober 1940 har kommerskollegium
framlagt förslag till beräkning av kollegii avlöningsanslag för
budgetåret 1941/42. Förslaget slutar å en summa av 848,800 kronor. Därvid
har kollegium beräknat till avlöningar till ordinarie tjänstemän 474,200 kronor,
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit 5,200
kronor, till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 269,400 kronor och
till rörligt tillägg 100,000 kronor

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Kommerskollegii förslag till beräkning av anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän avviker från motsvarande beräkning å riksstaten för
innevarande budgetår därutinnan, att medel icke upptagits för avlöning dels
till en sekreterare i A 24, vilken uppehåller annan statstjänst, dels ock till sex
kontorsbiträden i A 4, vilka innehava förordnanden hos kollegium å kanslibiträdesbefattningar
i Eo 7. I övrigt innebär beräkningen av anslagsposten ej
andra ändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för
avlöningsstaternas uppställning.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
äv Kungl. Maj :t, vilken post såsom nyss nämnts för löpande budgetår är
upptagen till 7,200 kronor, har kollegium ansett något särskilt arvode icke
vara erforderligt under nästa budgetår för juridiskt biträde vid handläggningen
av sjöfartsärenden. Posten har därför nedsatts med 2,000 kronor.

Med avseende å anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal har
kollegium lämnat följande sammanställning, upptagande det för innevarande
budgetår anvisade beloppet till grundavlöningar åt dylik personal jämte
belastningen under budgetåret 1939/40 å anslagsposten till avlöningsförhöjningar
m. m. samt, såvitt angår avlöningar till icke-ordinarie personal, å anslagsposterna
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och å övergångsstat: -

Grundavlöningar m. m............................. kronor 167,300:-—

Avlöningsförhöjningar m. m. (sjukvårdskostnader och

begravningshjälp icke inräknade) ................ » 20,716:23

Belastning å anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat ................................ » 72,635: 18

Belastning å anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å övergångsstat ................................ »___3,461: 20

Summa kronor 264,112:61.

Till följd av under innevarande och nästkommande budgetår emotsedda
nya avlöningsförhöjningar har kollegium ansett förevarande anslagspost
böra för nästa budgetår beräknas till förut angivna belopp, 269,400 kronor.

Med hänsyn till belastningen å förevarande anslag för utgifter till avlöning
av ordinarie tjänstemän under nästförflutna budgetår synes, enligt de nya
grunderna för anslagsposternas beräkning, anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän kunna för budgetåret 1941/42 under förutsättning av
oförändrade förhållanden bestämmas till i runt tal 454,000 kronor.

Vad beträffar avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppgick belastningen
å anslagsposterna för detta ändamål under budgetåret 1939/40
till i runt tal 178,000 kronor i stället för (167,300 + 20,716 =) 188,016 kronor
enligt kommerskollegii beräkningar. Motsvarande anslagspost nästa
budgetår torde alltså kunna upptagas i runt tal 10,000 kronor lägre än kollegium
föreslagit. Å andra sidan torde emellertid en ökning av posten be -

Tionde huvudtiteln.

hova ske med hänsyn till vissa kostnader, vilka icke ingå i kollega beräkningar.
Ifrågavarande kostnader föranledas av kollegium givet uppdrag att
verkställa viss bearbetning av statistiken över utrikeshandeln till ledning för
genomförande och handhavande av erforderliga regleringar av produktion
och utrikeshandel. För detta ändamål hava till tjänstgöring tillsvidäre inom
kollegium överflyttats två vid konjunkturinstitutet anställda befattningshavare.
Kostnaderna för dessa, tillhopa 11,100 kronor för budgetår, bestridas
för närvarande från konjunkturinstitutets anslag. Då för nästa budgetår
något särskilt anslag till konjunkturinstitutet icke kommer att begäras, torde
ifrågavarande kostnader få i stället bestridas från kollegii anslag. Omförmälda
statistiska arbete kräver därjämte utgifter för skrivbiträden och
extra arbetshjälp, beräknade till i runt tal 5,800 kronor för budgetår. Anslagsposten
till icke-ordinarie personal bör således ökas med sammanlagt
(11,100 + 5,800=) 16,900 kronor. Posten torde alltså böra för nästa budgetår
upptagas till (269,400 — 10,000 + 16,900 =) 276,300 kronor.

I övrigt föranleda kommerskollegii beräkningar ej någon erinran från min
sida. Det sammanlagda medelsbehovet under kollegii avlöningsanslag bör
alltså upptagas till (454,000 + 5,200 + 276,300 + 100,000 =) 835,500
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

...... kronor 454,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t ............ » 5,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................. » 276,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 100,000

Summa förslagsanslag kronor 835,500;

dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 835,500.

[5.] 2. Kommerskollegium: Omkostnader, förslagsanslag. Till ifråga varande

ändamål är för löpande budgetår anvisat ett förslagsanslag å 156,500
kronor. Den 30 mars 1940 bar Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstal
för kommerskollegium:

Tionde huvudtiteln.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 10,000

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 84,000

3. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 73,000

Summa kronor 167,000
Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för sjömansrullor och publikationer .... kronor 10,500

Nettoutgift kronor 156,500.

Tillika har Kungl. Maj:t föreskrivit, bland annat, att av anslagsposten
till expenser må tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten förslagsvis

11.000 kronor samt för övriga expenser 73,000 kronor, därav för kollegii
eget behov högst 65,000 kronor och för annat än kollegii eget behov (blankettryck)
förslagsvis 8,000 kronor.

I skrivelser den 4 september och den 9 oktober 1940 har kommerskollegium
gjort framställning om medelsanvisning för bestridande av kollegii
omkostnader under nästkommande budgetår. Därvid har kollegium föreslagit
ökning av anslaget med 6,000 kronor för utgifter för sjukvård m. m.
Anslagsberäkningen i övrigt har skett enligt oförändrade grunder.

Departements- I enlighet med de ändrade grunderna för omkostnadsstatemas uppställchefen.
ning bör på sätt kommerskollegium föreslagit under ifrågavarande stat uppföras
en anslagspost för bestridande av kostnader för sjukvård m. m. Enligt
av kollegium lämnad uppgift hava motsvarande kostnader under budgetåret
1939/40 utgjort i runt tal 5,800 kronor. Jag förordar kollegii förslag,
att för nästkommande budgetår för detta ändamål beräknas ett belopp av

6.000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar torde med hänsyn till belastningen kunna
nedsättas till 8,000 kronor.

Vad angår anslagsposten till expenser har densamma av kollegium föreslagits
till oförändrat belopp eller 84,000 kronor. Härvid har emellertid icke
tagits i betraktande de särskilda kostnader, vilka föranledas av det vid redogörelsen
för avlöningsanslaget omförmälda, kollegium anförtrodda uppdraget
beträffande statistiken över utrikeshandeln. Ifrågavarande kostnader torde
kunna beräknas till i runt tal 1,500 kronor. Expensposten synes till följd
härav böra för nästa budgetår upptagas till 85,500 kronor.

I anslagsposten för publikationstryck hava inräknats kostnader för tryckning
av ny skeppslista med omkring 6,000 kronor. Häremot har jag icke
i och för sig något att invända. En förutsättning för bifall till förslaget i
denna del torde dock böra vara, att försäljningspriset å skeppslistan avpassas
så, att någon nettoutgift för ifrågavarande tryckningskostnader icke or -

Tionde huvudtiteln.

sakas statsverket. Det å omkostnadsstatens inkomstsida upptagna beloppet
torde i anslutning härtill böra höjas med 6,000 kronor till 16,500 kronor.

Omkostnadsstaten för budgetåret 1941/42 skulle alltså beräknas enligt följande
uppställning:

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................kronor 6,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 8,000

3. Expenser, förslagsvis .............................. * 85,500

4. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 73,000

Summa kronor 172.500
Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för sjömansrullor och publikationer .. kronor 16,500

Nettoutgift kronor 156,000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 156,000.

[6.] 3. Bergsstaten: Avlöningar, förslagsanslag. Till ifrågavarande än damål

är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag å 87,900 kronor.
Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat för bergsstaten: 1.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 80,400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................* 7>5°°

Summa förslagsanslag kronor 87,900.

I särskilda skrivelser den 28 augusti och den 9 oktober 1940 har kommerskollegium
gjort framställning beträffande bergsstatens avlöningsanslag för
budgetåret 1941/42. Därvid har kollegium dels beräknat anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän till i avrundat tal 80,200 kronor och anslagsposten
till rörligt tillägg till 15,000 kronor, dels ock föreslagit upptagande
å staten av en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal —
i sin helhet avsedd för beredande av ersättningar åt tillfälliga befattningshavare
vid vikariat —- för vilket ändamål beräknats ett belopp av i runt tal
800 kronor. Sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra 96,000 kronor.

Mot kommerskollegii beräkning av anslagsposten till avlöningar till ordb
narie tjänstemän, vilken verkställts enligt de nya grunderna för förevarande
anslagsposts uppställning och beräkning, har jag icke någon erinran. Jag

Departements chefen.

Tionde huvudtiteln.

tillstyrker vidare kollega förslag om upptagande å staten av en ny anslagspost,
helt avsedd till avlöningar till extra personal vid vikariat å de ordinarie
befattningarna, vilken kostnad tidigare bestritts från anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Den nya posten torde få upptagas
till det av kollegium beräknade beloppet.

Vad angår kollegii beräkning av anslagsposten till rörligt tillägg, torde ett
belopp av 12,000 kronor vara tillräckligt för ändamålet.

Det sammanlagda medelsbehovet under bergsstatens avlöningsanslag bör
alltså upptagas till (80,200 + 800 + 12,000 =) 93,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................ kronor 80,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för slagsvis

.......................... » 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 12,000

Summa förslagsanslag kronor 93,000;

dels oek till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 93,000.

[7.] 4. Bergsstaten: Omkostnader, förslagsanslag. För bestridande av

bergsstatens omkostnader under löpande budgetår har av riksdagen anvisats
ett förslagsanslag å 15,000 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit
fastställt följande omkostnadsstat för bergsstaten:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 10,000

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 5,000

Summa kronor 15,000.

Enligt av Kungl. Majit meddelad föreskrift må av anslagsposten till expenser
under löpande budgetår tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten
förslagsvis 600 kronor och för övriga utgifter högst 4,400 kronor. Vidare har
Kungl. Majit förordnat, att oundgängliga utgifter, såsom skatter och onera,
för förutvarande bergmästarebostället i Filipstad må, till dess frågan om den
framtida dispositionen av bostället blivit avgjord, bestridas från ifrågavarande
anslag.

I sina förenämnda skrivelser den 28 augusti och den 9 oktober 1940 har

Tionde huvudtiteln.

kommerskollegium beräknat medelsbehovet för bestridande av bergsstatens
omkostnader för nästa budgetår till i avrundat tal 15,200 kronor, därav 200
kronor till sjukvård m. m., 10,500 kronor till reseersättningar och 4,500
kronor till expenser.

Till stöd för de föreslagna ändringarna av sistnämnda båda anslagsposter
anför kollegium följande:

Under de fyra senast förflutna budgetåren hade bergsstaten för sina
tjänsteresor förbrukat, 1936/37 över 10,400, 1937/38 över 10,500, 1938/39
inemot 11,500 och 1939/40 inemot 10,600 kronor.

Om den av nu rådande förhållanden betingade starka verksamheten inom
gruvhanteringen fortsatte även under budgetåret 1941/42, bleve det önskvärt,
att inspektionsverksamheten vid gruvorna icke måtte på grund av bristande
medel eftersättas. På grund härav och då resekostnaderna numera
stegrats ansåge sig kollegium böra förorda reseanslagets höjning till 10,500
kronor.

Expensanslaget hade däremot visat sig fullt tillräckligt, och då besparingar
därå uppkommit under de två närmast föregående budgetåren ansåge sig
kollegium kunna föreslå en motsvarande sänkning av detsamma till 4,500
kronor.

I enlighet med de nya grunderna för omkostnadsstaternas uppställning Departementsbör
under nu ifrågavarande anslag upptagas en ny post för bestridande av CÄe/enkostnader
för sjukvård m. m. Mot kommerskollegii beräkning av det för
ändamålet erforderliga beloppet har jag icke någon erinran.

Jag tillstyrker jämväl den föreslagna höjningen av anslagsposten till reseersättningar.
Vad åter expensposten beträffar torde densamma kunna så bestämmas,
att omkostnadsanslaget i dess helhet bibehålies vid oförändrat
belopp.

Ifrågavarande anslag skulle alltså för nästkommande budgetår beräknas
enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ......................... kronor 200

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................... » 10,500

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 4,300

Summa kronor 15,000.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 15,000.

[8.] 5. Sprängämnesinspektioncn: Avlöningar, förslagsanslag. För ifrå gavarande

ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
å 36,900 kronor. Den av Kungl. Majit genom beslut den 30 mars 1940 fastställda
avlöningsstaten för sprängämnesinspektionen har följande utseende:

Tionde huvudtiteln

Departements chefen.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis .... kronor 10,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............. kronor 20,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...........................»__J2.600 » 23,100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 3,100

Summa förslagsanslag kronor 36,900.

I särskilda skrivelser den 28 augusti och den 9 oktober 1940 har kommerskollegium
gjort framställning om beredande av medel till bestridande
av sprängämnesinspektionens avlöningskostnader för budgetåret 1941/42. Av
det av kollegium för ändamålet äskade beloppet, i avrundat tal 40,400 kronor,
beräknar kollegium, likaledes i runda tal, 10,600 kronor till avlöning åt
den ordinarie tjänstemannen, 23,600 kronor till avlöningar till icke-ordinarie
personal samt 6,200 kronor till rörligt tillägg.

Kommerskollegii beräkning av kostnaderna för avlöningar till den ordinarie
tjänstemannen och till icke-ordinarie personal, vilken verkställts enligt
de nya grunderna för ifrågavarande anslagsposters uppställning och beräkning,
har icke givit mig anledning till erinran.

Vad angår den av kollegium föreslagna höjningen av anslagsposten till
rörligt tillägg, lärer ifrågavarande anslagspost kunna begränsas till 5,000
kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under sprängämnesinspektionens avlöningsanslag
bör alltså upptagas till (10,600 + 23,600 + 5,000=) 39,200
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för -

slagsvis ............................ kronor 10,600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 23,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 5,000

Summa förslagsanslag kronor 39,200;

dels ock till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 39,200.

[9.] 6. Sprängämnesinspektionen: Omkostnader, förslagsanslag. För

bestridande av sprängämnesinspektionens omkostnader under löpande budgetår
har av riksdagen anvisats ett förslagsanslag å 5,000 kronor. Följande

Tionde huvudtiteln.

stat för anslagets användning har av Kungl. Maj:t fastställts den 30 mars

1940:

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 3,200

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 1,500

3. Publikationstryck, förslagsvis .......................... » 300

Summa kronor 5,000.

I skrivelser den 28 augusti och den 14 oktober 1940 har kommerskollegium
gjort framställning om anvisande av ett anslag å 5,100 kronor för bestridande
av sprängämnesinspektionens omkostnader under budgetåret 1941/42. Av
detta belopp beräknas 100 kronor för sjukvård m. m., 3,200 kronor för reseersättningar,
1,500 kronor för expenser och 300 kronor för publikationstryck.

Mot kommerskollegii beräkning av kostnaderna under ifrågavarande an -Departements CfiCiflll slag

har jag ej annat att erinra, än att det sammanlagda anslagsbehovet torde,
genom nedsättning av anslagsposten för publikationstryck till 200 kronor,
kunna begränsas till samma belopp som för innevarande budgetår.
Sprängämnesinspektionens omkostnadsstat skulle alltså beräknas enligt föl -

jande uppställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis............................ kronor 100

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... » 3,200

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 1,500

4. Publikationstryck, förslagsvis.......................... » 200

Summa kronor 5,000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Språngämnesinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 5,000.

[10.] 7. Statens elektriska inspektion: Avlöningar, förslagsanslag. För
bestridande av statens elektriska inspektions avlöningskostnader under löpande
budgetår är av riksdagen anvisat ett förslagsanslag å 90,000 kronor.
Den av Kungl. Majit den 30 mars 1940 fastställda avlöningsstaten för inspektionen
har följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 82,500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 7,500

Summa förslagsanslag kronor 90,000.

I särskilda skrivelser den 11 september och den 9 oktober 1940 har kommerskollegium
framlagt förslag till beräkning av inspektionens avlöningskostnader
under nästkommande budgetår. Därvid har kollegium dels beräknat
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän till 76,800 kro -

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

nor och anslagsposten till rörligt tillägg till 12,500 kronor, dels ock föreslagit
uppförande å staten av en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie
personal, för vilket ändamål beräknats ett belopp av 4,000 kronor. Sammanlagda
medelsbehovet skulle alltså utgöra 93,300 kronor.

Vid beräkningen av medelsbehovet till avlöningar till ordinarie tjänstemän
har hänsyn icke tagits till en kontorsbiträdesbefattning i A 4, vars innehavare
är förordnad å en befattning i Eo 7 i kommerskollegium. Av anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal avses ett belopp å

2.500 kronor till vikarie för nyssnämnda kontorsbiträde samt återstoden

1.500 kronor för beredande av ersättningar vid vikariat i övrigt.

Kommerskollegii förslag till beräkning av anslagsposterna till ordinarie
tjänstemän samt till icke-ordinarie personal innebär ej andra ändringar i nu
gällande stat än de, som föranledas av de nya grunderna för avlöningsstaternas
uppställning och beräkning. Jag tillstyrker alltså förslaget i denna
del.

Vad angår anslagsposten till rörligt tillägg, synes densamma kunna bestämmas
till 12,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under inspektionens avlöningsanslag bör
alltså upptagas till (76,800 + 4,000 + 12,000=) 92,800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 76,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 4,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 12,000

Summa förslagsanslag kronor 92,800;

dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 92,800.

[11.] 8. Statens elektriska inspektion: Omkostnader, förslagsanslag.

För bestridande av statens elektriska inspektions omkostnader under löpande
budgetår har av riksdagen anvisats ett förslagsanslag å 17,000 kr. Den 30
mars 1940 har Kungl. Maj:t fastställt följande omkostnadsstat för inspek -

tionen:

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 10,000

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 7,000

Summa kronor 17,000.

Tionde huvudtiteln.

1 sina förenämnda skrivelser den 11 september och den 9 oktober 1940
har kommerskollegium beräknat medelsbehovet för bestridande av inspektionens
omkostnader under nästkommande budgetår till 13,300 kronor, därav
300 kronor till sjukvård m. m., 6,000 kronor till reseersättningar och

7,000 kronor till expenser.

Jag tillstyrker att ifrågavarande anslag beräknas i huvudsaklig överens - Departementsstämmelse
med vad kollegium sålunda föreslagit. Resekostnadsposten torde chefen.
dock med hänsyn till belastningen budgetåret 1939/40 kunna ytterligare något
nedsättas, förslagsvis till 5,000 kronor. Anslaget torde således för nästkommande
budgetår böra beräknas enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 300

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 5,000

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 7,000

Summa kronor 12,300.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens elektriska inspektion: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor . . 12,300.

[12.] 9. Fartygsinspektionen: Avlöningar, förslagsanslag. För ifråga varande

ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag å
254,200 kronor. Den 5 maj 1939 har Kungl. Maj:t fastställt följande per -

sonalförteckning för fartygsinspektionen:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

6 förste fartygsinspektörer .................................... A 27

3 andre fartygsinspektörer (med ingenjörsutbildning) ............ A 20

15 andre fartygsinspektörer (med annan utbildning) .............. A 18

6 kontorsbiträden ........................................... A 4.

Den av Kungl. Maj:t den 21 juni 1940 fastställda avlöningsstaten för fartygsinspektionen
har följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 205,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............. kronor 23,900

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
..........................> 2,600 » 26,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 21,900

Summa förslagsanslag kronor 254,200.

Inberäknad extra ordinarie personal består fartygsinspektionen av följande
mera fäst anställda befattningshavare, nämligen 6 förste och 3 andre

Tionde huvudtiteln.

fartygsinspektörer med ingenjörsutbildning, 17 andre fartygsinspektörer, därav
9 med nautisk och 8 med maskinteknisk utbildning, 6 kontorsbiträden
och 3 skrivbiträden. Denna personal är uppdelad på sex fartygsinspektionsdistrikt,
nämligen Sundsvalls, Stockholms, Oskarshamns, Malmö, Göteborgs
och Karlstads distrikt. Enligt av Kungl. Majit den 21 juni 1940 meddelad
föreskrift skall en ordinarie andre fartygsinspektörsbefattning efter innehavarens
avgång hållas obesatt.

I särskilda skrivelser den 31 augusti och den 9 oktober 1940 har kommerskollegium
återupprepat ett år 1939 av kollegium framfört förslag om uppdelning
av det nordligaste fartygsinspektionsdistriktet med Sundsvall såsom
huvudstation i två distrikt med respektive Skellefteå och Sundsvall såsom
huvudorter. I anslutning härtill har kollegium beräknat medelsbehovet för
bestridande av fartygsinspektionens avlöningskostnader under nästkommande
budgetår till i avrundat tal 271,400 kronor, därav i runda tal 204,100
kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän, 23,500 kronor till avlöningar
till icke-ordinarie personal och 43,800 kronor till rörligt tillägg.

Innan jag ingår på en redogörelse för kollegii motivering till nu ifrågavarande
förslag, vill jag erinra om behandlingen av det år 1939 framlagda
omorganisationsförslaget.

Detta förslag innebar i det väsentliga, att såsom redan nämnts Sundsvalls
distrikt — bestående av Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och
Jämtlands län -— skulle uppdelas i två distrikt, det ena med Skellefteå såsom
huvudort och omfattande Norrbottens och Västerbottens län samt det andra
med Sundsvall såsom huvudort och omfattande Västernorrlands och Jämtlands
län, varjämte till sistnämnda distrikt skulle från Stockholms distrikt
överflyttas ett område, utgörande ungefär landskapet Hälsingland. För denna
uppdelnings genomförande skulle fartygsinspektionens personal ökas
med en förste fartygsinspektör och ett kontorsbiträde. Anledningen till den
av kollegium sålunda föreslagna uppdelningen av Sundsvallsdistriktet var
dels angelägenheten av att åstadkomma bättre rationalisering av fartygsinspektionens
arbete och därmed ökad effektivitet av detsamma genom personalens
koncentrering till huvudstationerna inom inspektionens olika
distrikt, dels ock svårigheten att genomföra en dylik koncentrering i norra
delen av landet utan att uppdela Sundsvallsdistriktet.

Vid anmälan den 4 januari 1940 av berörda förslag (X H. T. punkt 12)
framhöll jag, att kommerskollegii strävan att koncentrera de olika fartygsinspektionsdistriktens
personal till vederbörande distrikts huvudstation förefölle,
med hänsyn till den rationalisering av arbetet som därigenom vunnes,
värd beaktande. Den föreslagna uppdelningen av det nordligaste distriktet
syntes emellertid för det dåvarande, på grund av den personal- och kostnadsökning
som därav skulle föranledas, icke kunna bifallas. I avvaktan på
omorganisationens genomförande borde en andre fartygsinspektörsbefattning
i Sölvesborg, som vid årsskiftet 1940/41 väntades bliva ledig, tillsvidare hållas
obesatt.

Kungl. Maj :ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna förslag i ämnet bifölls
av riksdagen jämlikt skrivelsen nr 393. Riksdagen uttalade tillika beträffande
den av kollegium föreslagna omorganisationen av fartygsinspektionen
att, därest denna omorganisation skulle ske, riksdagen förväntade, att
hänsyn därvid toges dels till att kostnaderna för inspektionen icke ökades,

Tionde huvudtiteln.

dels ock till att distriktens huvudstationer förlädes till orter, som med
hänsyn till sjöfarten och förefintliga kommunikationsmöjligheter inom vederbörligt
distrikt vore de lämpligaste.

Till motivering för sitt nu ånyo framförda förslag till viss omorganisation
av fartygsinspektionen anför kommerskollegium i sin förenämnda skrivelse
den 31 augusti 1940 i huvudsak följande:

Enligt kollegii mening vore Skellefteå och Sundsvall otvivelaktigt de orter,
vilka nied hänsyn till sjöfarten och förefintliga kommunikationsmöjligheter
bäst lämpade sig till huvudorter för de distrikt, i vilka norra delen av landet
skulle enligt kollegii omorganisationsförslag indelas.

Då det syntes hava varit statsfinansiella skäl, som föranlett Kungl. Majit
och riksdagen att tillsvidare ställa sig avvaktande i fråga örn den av kollegium
föreslagna nya distriktsindelningen, hade kollegium funnit sig böra undersöka,
huruvida denna indelning kunde ske på sådant sätt och i förening
med sådana åtgärder, att det hela skulle resultera i att .statsverket icke behövde
vidkännas några ökade kostnader.

Kollegium hade beslutat att från och med den 1 oktober 1940 till Skellefteå
förlägga en ingenjörsutbildad andre fartygsinspektör och ett skrivbiträde,
vilka båda tillhörde det nuvarande Sundsvallsdistriktet. Därjämte ämnade
kollegium, vid den i början av år 1941 inträffade avgången av den nuvarande
innehavaren av en befattning såsom nautiskt utbildad andre fartygsinspektör
i Umeå, förlägga dennes efterträdare till Skellefteå. Lokal i Skellefteå
hade redan förhyrts.

Utbyttes den nu nämnda befattningen såsom ingenjörsutbildad andre fartygsinspektör
mot en förste fartygsinspektörsbefattning, skulle den senare befattningens
innehavare jämte den nautiskt utbildade andre fartygsinspektör
och det skrivbiträde, vilka komme att förläggas till Skellefteå, kunna bilda
den personaluppsättning, som erfordrades för ett nytt distrikt med huvudort
i Skellefteå. Därefter skulle för Sundsvalls distrikt fortfarande finnas att
tillgå en förste fartygsinspektör, två andre fartygsinspektörer med nautisk
respektive maskinteknisk utbildning och ett kontorsbiträde.

Kostnaden för den nya distriktsindelningen skulle, örn det förf ores på sätt
nu sagts, begränsas till skillnaden i avlöningar mellan en förste fartygsinspektör
(lönegrad A 27) och en ingenjörsutbildad andre fartygsinspektör (lönegrad
A 20) med Skellefteå såsom förläggningsort (ortsgrupp F) eller i runt
tal 3,000 kronor.

Komme detta utbyte av en ingenjörsutbildad andre fartygsinspektör mot
en förste fartygsinspektör till stånd och ändrades distriktsindelningen i norra
delen av landet på föreslaget sätt, kunde fartygsinspektionens arbete därstädes
rationaliseras, så att behovet av tillfälliga befattningshavare, vilka till
stor del avsetts för arbete just i denna landsända, minskades. Denna minskning
skulle kunna medgiva en besparing å utgifterna för icke-ordinarie personal
med 5,000 kronor.

På så sätt skulle den ändrade distriktsindelningen icke medföra någon
kostnadsökning för statsverket. I stället torde statsverkets utgifter minskas
med cirka 2,000 kronor. Ändringen, vars lämplighet med hänsyn till rationaliseringen
av fartygsinspektionens arbete ej torde böra vara föremål för
någon tvekan, bleve alltså även av statsfinansiella skäl alt förorda.

För Solvesborgsinspektören torde ej böra beräknas avlöning för någon del
av budgetåret 1941/42, vadan avlöningsanslaget kunde undergå viss ytterligare
minskning.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. I sand. Nr /. Del ld. y

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Kommerskollegii beräkningar av anslagsposterna till avlöningar till ordinarie
tjänstemän samt till icke-ordinarie personal hava verkställts med hänsyn
tagen till vad kollegium sålunda föreslagit samt under iakttagande av
de nya grunderna för avlöningsanslagens uppställning och beräkning. Beträffande
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal har kollegium
lämnat följande sammanställning:

Extra ordinarie tjänstemän.

	Lön.
Befattning	Förläggnings-	Orts-	Löne-	Löne-	Netto-
ort	grupp	grad	klass	lön
Andre inspektör, nautisk ...	.... Skellefteå	F	Eo 18	17	5,133
» » , maskinteknisk. Sundsvall	H	Eo 18	17	5,487
Skrivbiträde...............		F	Eo 2	4	2,706
» ...............		I	Eo 2	5	3,174
» ...............		G	Eo 2	5	2,970
				kronor	19,470
	Kallortstill	ä g g.
Till två befattningshavare i	Skellefteå .....			. kronor	300

Tillfälliga befattningshavare m. m.

För ersättning åt tillfälliga befattningshavare vid vikariat
samt ersättning åt sakkunniga (se tillsynslagen 27 § och
tillsynsförordningen § 61) ............................ kronor 3,700

Summa kronor 23,470.

Kommerskollegii förslag till uppdelning av det nordligaste fartygsinspektionsdistriktet
i två distrikt, varav ett med Sundsvall och ett med Skellefteå
såsom huvudstation, torde vara ur arbetssynpunkt fördelaktigt. Mot valet
av förläggningsorter för huvudstationerna synes intet vara att erinra. Då
förslaget numera kan genomföras med lägre kostnad för statsverket än den,
som påkallas av nuvarande organisation, tillstyrker jag alltså, att detsamma
bifalles. Med anledning härav bör från och med budgetåret 1941/42 inrättas
en ny förste fartygsinspektörsbefattning. Denna synes tillsvidare böra placeras
i lönegraden Eo 27. Antalet andre fartygsinspektörer i lönegrad A 20 torde vid
bifall härtill böra i personalförteckningen bibehållas vid tre, ehuru lön endast
behöver beräknas för två av dem. Den å ordinarie stat upptagna andre fartygsinspektörsbefattningen
i lönegrad A 18 i Sölvesborg torde, med hänsyn till
vad kollegium anfört, kunna utgå ur personalförteckningen.

I anslutning till vad nu anförts, och då jag i övrigt ej har någon erinran
att göra mot kommerskollegii beräkning av anslagsposterna till avlöningar till
ordinarie tjänstemän och till icke-ordinarie personal, torde dessa poster höra
upptagas till 195,000 kronor respektive 32,200 kronor.

Under posten rörligt tillägg torde ett belopp av 34,000 kronor vara tillräckligt -

Tionde huvudtiteln.

Det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande anslag skulle alltså
utgöra (195,000 + 32,200 + 34,000 =) 261,200 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för fartygsinspektionen: Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

6 förste fartygsinspektörer ...................... A 27

3 andre fartygsinspektörer (med ingenjörsutbildning) A 20
14 andre fartygsinspektörer (med annan utbildning) A 18
6 kontorsbiträden .............................. A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20:e.

1 förste fartygsinspektör ........................Eo27;

dels godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/
42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 195,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 32,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 34,000

Summa förslagsanslag kronor 261,200;

dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 261,200.

[13.] 10. Fartygsinspektionen: Omkostnader, förslagsanslag. För ifrå gavarande

ändamål är å löpande budgetårs riksstat upptaget ett förslagsanslag
av 52,000 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit fastställt följande
stat för anslagets användning:

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 40,000

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 12 000

Summa kronor 52,000.

Tillika har Kungl. Majit föreskrivit, bland annat, att av anslagsposten till
expenser må tagas i anspråk för lyse förslagsvis 300 kronor och för övriga
expenser högst 11,700 kronor.

I sina skrivelser den 31 augusti och den 9 oktober 1940 har kommerskollegium
beräknat medelsbehovet för fartygsinspektionens omkostnader under
nästa budgetår till, i avrundat tal, 52,300 kronor, därav 1,300 kronor till

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

sjukvård m. m., 40,000 kronor till reseersättningar och 11,000 kronor till
expenser.

Beträffande anslagsposten till sjukvård m. m. har kollegium meddelat, att
å budgetåret 1939/40 belöpande utgifter av dylikt slag utgjort i runt tal

1,300 kronor, därav omkring 730 kronor utgått såsom begravningshjälp. — I
fråga om anslagsposten till reseersättningar har kollegium anfört, att belastningen
under budgetåret 1939/40 varit allenast omkring 35,300 kronor. Detta
hade berott på en avsevärd nedgång av inspektionsresorna under budgetårets
tredje kvartal. Under fjärde kvartalet hade resefrekvensen emellertid åter väsentligt
stegrats, så att den uppnått ungefär samma nivå som under motsvarande
kvartal närmast föregående budgetår. Den tillfälliga nedgången borde
därför ej giva anledning till någon minskning av resekostnadsposten.

Mot den av kommerskollegium framlagda beräkningen rörande kostnaderna
under ifrågavarande anslag har jag ej annat att erinra, än att det
sammanlagda medelsbehovet torde, genom nedsättning av anslagsposten för
sjukvård m. m. till 1,000 kronor, kunna begränsas till samma belopp som
för innevarande budgetår. Fartygsinspektionens omkostnadsstat skulle alltså
beräknas enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 1,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 40,000

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 11,000

Summa kronor 52,000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 52,000.

[14.] 11. Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar, förslagsanslag. För be stridande

av skeppsmätningsväsendets avlöningskostnader under löpande
budgetår är av riksdagen anvisat ett förslagsanslag å 16,500 kronor. Den
11 juni 1937 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet: Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp........................................ kronor 15,000

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis .............. » ESPÖ

Summa förslagsanslag kronor 16,500.

Tillika har Kungl. Maj:t sagda dag föreskrivit, att det i anslaget ingående
grundbeloppet skall tillsvidare från och med budgetåret 1937/38 disponeras
för beredande av arvode å 5,000 kronor till envar av rikets skeppsmätningskontrollörer.
Å arvodena utgår dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande
grunder.

Tionde huvudtiteln.

I skrivelse den 21 augusti 1940 har kommerskollegium — under erinran
att antalet skeppsmätningskontrollörsbefattningar år 1932 minskats från
fyra till tre samt under framhållande att en ytterligare minskning icke vore
tillrådlig — beräknat medelsbehovet för avlöningar till skeppsmätningsväsendet
under nästkommande budgetår till enahanda belopp som det för löpande
budgetår beviljade anslaget.

I samband med den pågående avvecklingen av dyrtidstilläggen torde arvodena
till skeppsmätningskontrollörema böra regleras. Med hänsyn tagen
till storleken av nuvarande dyrtidstillägg föreslår jag, att arvodet till envar
av ifrågavarande befattningshavare bestämmes till i runt tal 7,200 kronor.
Medelsbehovet för ändamålet skulle alltså utgöra tillhopa 21,600 kronor.

För skeppsmätningskontrollör, som nu åtnjuter barntillägg, torde sådant
även i fortsättningen böra utgå enligt samma grunder som för närvarande.
Kostnaden uppgår till i runt tal 100 kronor. Arvodesposten bör alltså höjas
med detta belopp.

Enär belastningen å anslagsposten till vikariatsersättningar m. m. under
budgetåret 1939/40 utgjorde i runt tal 900 kronor, synes en besparing å medelstilldelningen
för detta ändamål vara möjlig. Jag förordar, att för ändamålet
beräknas ett belopp av 1,000 kronor. Kostnaderna för vikariat torde
framdeles böra belasta anslagsposten till arvoden m. m.; någon särskild
post för vikariatsersättningar torde således icke vidare böra upptagas i avlöningsstaten.

Det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande anslag skulle alltså
beräknas till (21,600 + 100 + 1,000=) 22,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ............ kronor 22,700;

dels ock till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 22,700.

[15.] 12. Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader, förslagsanslag. För

bestridande av skeppsmätningsväsendets omkostnader under löpande budgetår
är av riksdagen anvisat ett förslagsanslag å 10,800 kronor. Stat för
anslagets användning har av Kungl. Maj:t fastställts den 30 mars 1940 enligt
följande:

Departements chefen.

Tionde huvudtiteln.

Departementschefen.

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 1,800

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 1,000

3. Övriga utgifter:

Kostnader för kontrollmätningar m. m., förslagsvis . . » 8,000

Summa förslagsanslag kronor 10,800.

Samma dag Ilar Kungl. Majit föreskrivit, att anslagsposterna till reseersättningar
och expenser icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas
samt att av anslagsposten till expenser må användas ett belopp av högst 300
kronor för anskaffande av skeppsmätningsredskap.

1 sin förenämnda skrivelse den 21 augusti 1940 har kommerskollegium
beräknat ifrågavarande medelsbehov för budgetåret 1941/42 till 9,800 kronor.
Därvid har kollegium på grund av beräknad nedgång i mätningsfrekvensen
under budgetåret föreslagit nedsättning av anslagsposten till kostnader
för kontrollmätningar m. m. med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

Kollegium har undersökt möjligheterna för en tillfällig ytterligare nedsättning
av sistnämnda anslagspost. Enligt dessa undersökningar skulle anslagsposten
kunna minskas till 2,000 kronor under förutsättning att de kontrollmätningar,
som skola företagas jämlikt § 32 första stycket skeppsmätningsförordningen
och § 9 instruktionen för skeppsmätningskontrollörer, i
regel finge anstå tills den nuvarande krisen slutat; mätningar skulle för
närvarande företagas endast undantagsvis, då kollegium eller skeppsmätningskontrollör
ansåge särskilda skäl därtill föreligga. Kollegium framhåller
emellertid, att kostnadsminskningen (7,000—2,000 =) 5,000 kronor icke utgjorde
någon slutlig besparing utan endast ett skjutande på framtiden av
vissa utgifter.

De av kommerskollegium ifrågasatta begränsningarna tillsvidare av vissa
kontrollmätningar synas kunna genomföras utan större olägenhet. Med hänsyn
till nödvändigheten i nuvarande läge av att föreliggande besparingsmöjligheter
tillvaratagas, tillstyrker jag, att omkostnadsanslaget för skeppsmätningsväsendet
under nästa budgetår beräknas enligt det av kollegium angivna
billigare alternativet. Omkostnadsstaten skulle alltså få följande utseende:

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 1,800

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 1,000

3. Övriga utgifter:

Kostnader för kontrollmätningar m. m., förslagsvis .... » 2,000

Summa förslagsanslag kronor 4,800.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 4,800.

Tionde huvudtiteln.

[16.] 13. Torvingenjör: Avlöning. Å riksstaten för budgetåret 1939/40

var till avlöningar åt två torvingenjörer uppfört ett anslag å 6,300 kronor.
Av anslaget avsågs till arvode åt en torvingenjör 4,000 kronor och till personligt
ålderstillägg åt denne 1,000 kronor samt till arvode åt en extra torvingenjör
— med högst tre månaders tjänstgöring under budgetåret — 1,300
kronor. Sedan kommerskollegium i skrivelse den 28 augusti 1939 anmält,
att behov av två befattningshavare ej förefunnes efter nämnda budgetårs
utgång, har riksdagen på hemställan av Kungl. Maj:t för budgetåret 1940/41
till avlöning åt en extra torvingenjör — med en tjähstgöringstid av högst
sex månader under budgetåret — anvisat ett anslag av 2,600 kronor. Å arvodet
utgår icke dyrtidstillägg.

För bestridande av nyssnämnde extra torvingenjörs omkostnader för innevarande
budgetår är anvisat ett anslag av 2,700 kronor. Enligt av Kungl.
Majit den 30 mars 1940 fastställd omkostnadsstat skall beloppet disponeras

sålunda:

1. Reseersättningar, förslagsvis ..........................kronor 2,000

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 700

Summa kronor 2,700.

Jämlikt av Kungl. Majit meddelad föreskrift må anslagsposten till expenser
icke överskridas och skall expensersättning utgå först vid budgetårets utgång
och allenast i den mån medel från anslaget icke erfordras för reseersättningar.

1 skrivelse den 28 augusti 1940 har kommerskollegium gjort framställning
örn beviljande av medel för bestridande av avlöning åt och omkostnader
för en extra torvingenjör under nästkommande budgetår. De för
ändamålen erforderliga medelsbehoven har kollegium beräknat till 3,900
kronor respektive 4,050 kronor.

Till motivering för sina förslag har kollegium anfört i huvudsak följande:

Vid beräknandet av anslagsbehovet under budgetåret 1941/1942 vågade
kollegium ej utgå från att nu rådande svårigheter för landets bränsleförsörjning
då upphört utan förmodade, att den numera stegrade verksamheten inom
torvhanteringen komme att bereda ökat behov av statliga arbetskrafter å
området. Därför måste kollegium föreslå, att möjlighet bereddes kollegium
att under nämnda budgetår förordna extra torvingenjör under längre tid
än nu, förslagsvis nio månader.

För budgetåret 1941/42 borde därför såväl avlönings- som omkostnadsanslaget
höjas med 50 procent.

1 likhet med kommerskollegium anser jag, att under nuvarande förhållanden
möjlighet bör beredas till anställande av torvingenjör under nästa
budgetår något längre tid än som avsetts flir det löpande budgetåret. Kollega
förslag till anslagsberäkningar har icke givit mig anledning till annan erinran
än att omkostnadsanslaget synes lämpligen böra avrundas nedåt till
jämnt tusental kronor. Jag förordar alltså, att avlöningsanslag till en torv -

Departemenls chefen.

Tionde huvudtiteln.

Departementschefen.

ingenjör och omkostnadsanslag för samme befattningshavare för nästkommande
budgetår upptagas till 3,900 kronor respektive 4,000 kronor.

Hemställan om erforderlig medelsanvisning för omkostnadsanslaget torde
få göras under nästföljande punkt.

Under nu förevarande punkt hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för torvingenjör, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/1942:

• Avlöningsstat.

Arvode, bestämt av Kungl. Majit .......... kronor 3,900;

dels ock till Torvingenjör: Avlöning för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av .................. kronor 3,900.

[17.] 14. Torvingenjör: Omkostnader. Under åberopande av vad under

nästföregående punkt anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Torvingenjör: Omkostnader för budgetåret 1941/
42 anvisa ett anslag av .................. kronor 4,000.

[18.] 15. Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Till arvode åt en instruk tör

i hemslöjd är i riksstaten för löpande budgetår upptaget ett anslag å

5,000 kronor.

Å arvodet utgår dyrtidstillägg enligt samma grunder, som förut gällde för
reglerade verk.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har kommerskollegium hemställt örn anvisande
för budgetåret 1941/42 för ifrågavarande ändamål av ett anslag till
enahanda belopp som det för innevarande budgetår beviljade.

Såom ett led i avvecklingen av dyrtidstilläggen torde arvodet till instruktören
i hemslöjd böra regleras. Jag föreslår, att arvodet bestämmes till i
runt tal 6,300 kronor, å vilket belopp dyrtidstillägg alltså icke skall utgå.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Instruktör i hemslöjd: Avlöning för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av .............. kronor 6,300.

[19.] 16. Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar, förslagsanslag. Till

reseersättningar åt instruktören i hemslöjd är å riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett förslagsanslag å 1,000 kronor. Jämlikt meddelad föreskrift
må anslaget ej överskridas utan Kungl. Majits medgivande.

Tionde huvudtiteln.

I sin förenämnda skrivelse den 20 augusti 1940 har kommerskollegium
hemställt om anvisande för budgetåret 1941/42 för ifrågavarande ändamål
av ett anslag till oförändrat belopp.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Departements chefen.

riksdagen

att till Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 1,000.

[20.] 17. Navigationsskolorna: Avlöningar, förslagsanslag. För ifrågava rande

ändamål är å riksstaten för löpande budgetår anvisat ett förslagsanslag
av 421,400 kronor. Den av Kungl. Majit genom beslut den 30 mars 1940 fastställda
avlöningsstaten för navigationsskolorna har följande utseende:

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 323,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .................... » 2,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 78,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 30,000

Summa kronor 433,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar .......................... kronor 11,600

Nettoutgift kronor 421,400.

Tillika har Kungl. Majit sagda dag förklarat, att förenämnda arvode å

2,000 kronor skall tillsvidare från och med budgetåret 1940/41 disponeras för
arvode åt en examensledare i övermaskinist- och andra maskinistklasserna, och
i samband därmed föreskrivit, att arvodet skall utgå med ett belopp av i ett
för allt 2,000 kronor för år, när befattningshavaren icke eljest av statsmedel
uppbär lön eller arvode, och i annat fall med belopp, som Kungl. Majit efter
särskild framställning bestämmer. I brev den 31 maj 1940 har Kungl. Majit
sedermera bestämt, att för budgetåret 1940/41 skall åt berörde examensledare
utgå arvode med ett belopp av i ett för allt 1,500 kronor.

I skrivelser den 30 augusti samt den 9 och den 14 oktober 1940 har kommerskollegium
beräknat medelsbehovet för navigationsskolornas avlöningar
under budgetåret 1941/42 till 459,600 kronor, därav 319,100 kronor till avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 2,000 kronor till arvode, 78,500 kronor till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och 60,000 kronor till rörligt
tillägg. Efter avdrag av särskilda uppbördsmedel, av kollegium beräknade till

14,200 kronor, skulle nettoutgiften utgöra 445,400 kronor.

Beträffande anslagsposten till arvode har kollegium anfört, att enär möjlighet
måste föreligga att — i olikhet med vad som för innevarande budgetår

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

varit fallet — till examensledare å maskintekniska linjen förordna person,
som icke åtnjuter lön eller arvode av statsmedel, kollegium upptagit posten
ifråga till oförändrat belopp, 2,000 kronor.

Av den för löpande budgetår till 78,000 kronor upptagna anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal avses 71,275 kronor till arvoden
åt timlärare, 5,725 kronor till extra lärarkrafter vid behov, ersättning för biträde
vid laborationer, ersättning till sakkunniga för utarbetande av skriftliga
prov m. m. samt 1,000 kronor för beredande av arbetshjälp åt rektorn
vid navigationsskolan i Stockholm. Med anledning av ifrågasatt förhöjning
av arvodena till vissa lärare vid allmänna läroverken m. fl. läroanstalter har
kollegium meddelat, att vid en navigationsskola funnes anställd en timlärare,
vars undervisningsskyldighet — efter ett till 37 veckor beräknat läsår —
uppginge till 24 timmar i veckan och vars huvudsakliga sysselsättning utgjordes
av denna undervisning. Då hans inkomst för nästa budgetår kunde beräknas
till 5,630 kronor och 9 procent förhöjning därå utgjorde i runt tal 500
kronor, borde ifrågavarande anslagspost uppräknas med sistnämnda belopp
till 78,500 kronor.

Mot kommerskollegii beräkning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, vilken verkställts enligt de nya grunderna för dylika anslagsposters
beräkning, har jag icke någon annan erinran, än att beloppet
synes lämpligen kunna avrundas nedåt med 100 kronor till 319,000 kronor.

På de av kollegium anförda skäl tillstyrker jag, att anslagsposten till arvode,
avsett för examensledaren å maskintekniska linjen, upptages till oförändrat
belopp, 2,000 kronor. Jag förutsätter härvid befogenhet för Kungl. Majit att,
i likhet med vad hittills skett, nedsätta beloppet för det fall att arvodestagaren
eljest av statsmedel uppbär lön eller arvode.

Enär det för arvodesförhöjning till en timlärare beräknade beloppet, 500
kronor, vilken förhöjning står i överensstämmelse med de av riksdagen godkända
grunderna för reglering av vissa arvoden, synes kunna rymmas inom
ramen för den summa, vartill anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal för löpande budgetår är upptagen eller 78,000 kronor, kan
jag icke tillstyrka kollegii förslag om ökning av posten ifråga.

Under posten rörligt tillägg synes ett belopp av 48,000 kronor vara tillräckligt.

Mot kommerskollegii beräkning av inkomstposten har jag ej någon erinran.

Det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande avlöningsanslag
skulle alltså utgöra (319,000 + 2,000 + 78,000 + 48,000 — 14,200 =) 432,800
kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Tionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän för slagsvis

.......... kronor 319,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 2,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal

.............................. » 78,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 48,000

Summa kronor 447,000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar ............ kronor 14,200

Nettoutgift kronor 432,800;

dels ock till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 432,800.

[21.] 18. Navigationsskolorna: Omkostnader, förslagsanslag. Å rikssta ten

för budgetåret 1940/41 är navigationsskolornas omkostnadsanslag upptaget
till 11,700 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl. Maj:t fastställt följande
omkostnadsstat för navigationsskolorna:

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter m. m............ — • ...................... . kronor 25,000

Nettoutgift kronor 11,700.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift får anslagsposten till reseersättningar
icke utan Kungl. Majds medgivande överskridas. Vidare har
föreskrivits att av anslagsposten lill expenser under löpande budgetår må
tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten förslagsvis 15,000 kronor och
för övriga expenser högst 17,500 kronor samt att till laborationer i maskinlära
och elektroteknik må användas högst 3,200 kronor.

I skrivelser den 31 augusti och den 12 september 1939 angående anslag till
navigationsskolorna för budgetåret 1940/41 hade kommerskollegium hem -

Utgifter:

Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 1,000

Expenser, förslagsvis ............. » 32,500

Övriga utgifter:

Kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik,
förslagsvis ............................... *_3,200

Summa kronor 36,700

Tionde huvudtiteln.

Deparlements chefen.

ställt om uppförande under navigationskolornas omkostnadsstat av en anslagspost
för bestridande av kostnader för praktiska övningar i navigation,
vilka kostnader av kollegium beräknades till 3,000 kronor. Någon medelsanvisning
för detta ändamål föreslogs emellertid ej av Kungl. Maj:t. I sin skrivelse
nr 10 angående utgifterna för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln
uttalade riksdagen, att riksdagen ansett det böra övervägas, huruvida
icke inom anslagets ram medel kunde beredas för ifrågavarande övningar.

I sina förenämnda skrivelser den 30 augusti och den 9 oktober 1940 har
kommerskollegium beräknat navigationsskolornas omkostnader för nästkommande
budgetår till 37,500 kronor. Kollegium har därvid upptagit en post
till sjukvård m. m. till 800 kronor men i övrigt beräknat utgifterna under
anslaget till oförändrade belopp. Efter avdrag av särskilda uppbördsmedel,
av kollegium beräknade till enahanda belopp som för löpande budgetår eller

25,000 kronor, skulle nettoutgiften utgöra 12,500 kronor. Kollegiet anför,
bland annat, följande:

Utgifterna för sjukvård m. m. hade under budgetåret 1939/40 uppgått till
i runt tal 800 kronor.

Vad anginge anslagsposterna till expenser och till övriga utgifter hade från
navigationsskolorna införskaffats uppgifter avseende beräkningen rörande
vissa skolornas utgifter under budgetåret 1941/42. Beträffande den i anslagsposten
till expenser ingående delposten till bränsle, lyse och vatten slutade
dessa beräkningar å 17,200 kronor. Då emellertid denna del numera
tillfördes de belopp, som rektorer och vaktmästare erlade såsom ersättning
för uppvärmning samt andra ersättningar för värme, tillhopa uppgående till
omkring 2,200 kronor, syntes behovet för nämnda ändamål för budgetåret
1941/42 böra beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår
eller 15,000 kronor.

övriga utgifter av expensnatur voro beräknade till samma belopp som för
löpande budgetår, eller 17,500 kronor. På grund av riksdagens yttrande rörande
önskvärdheten av att medel inom anslagets ram kunde beredas för övningar
i praktisk navigation hade kostnaderna för nu avsedda övningar inrymts
under ifrågavarande post. Detta innebure en avsevärd reduktion av
de medel, som tidigare utgått för andra expenser. Någon ytterligare reducering
av posten ansåge kollegium icke möjlig särskilt med hänsyn till behovet
av underhåll av undervisningsmaterielen.

Anslagsposten övriga utgifter: Kostnader för laborationer i maskinlära
och elektroteknik torde böra beräknas till samma belopp som för budgetåret
1940/41 eller sålunda till förslagsvis 3,200 kronor. Enär dessa kostnader
till stor del bestode av utgifter för bränsle och smörjmedel, vilka stigit i pris,
innebure ett bibehållande av anslagsbeloppet i verkligheten en minskning
av laborationernas omfattning.

Mot utgifterna svarade inflytande elevavgifter till, så vitt nu kunde bedömas,
ett belopp av 25,000 kronor.

Jag tillstyrker att navigationsskolornas omkostnadsanslag för nästa budgetår
beräknas i överensstämmelse med kommerskollegii förslag. Anslaget
skulle alltså beräknas enligt följande uppställning:

Tionde huvudtiteln.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 800

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 1,000

3. Expenser, förslagsvis ................................. » 32,500

4. övriga utgifter:

Kostnader för laborationer i maskinlära och elektroteknik,
förslagsvis .............................. » 3,200

Summa kronor 37,500
Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter m. ...................................... kronor 25,000

Nettoutgift kronor 12,500.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Navigationsskolorna: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 12,500.

[22.] 19. Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt läro verk.

Å riksstaten för löpande budgetår är uppfört ett anslag å 2,400 kronor
lör anordnande av kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.

Med denna kurs, vartill medel första gången beviljades av 1931 års riksdag,
åsyftas att bereda möjlighet för elever vid vissa tekniska läroanstalter
att efter avlagd examen omedelbart fullfölja utbildningen till övermaskinist
vid det eller de tekniska läroverk, som i särskild ordning bestämmas.

Rörande anslagets historik torde få hänvisas till redogörelse i 1932 års statsverksproposition
(X H. T. sid. 25 och 26).

I sin förenämnda skrivelse den 30 augusti 1940 har kommerskollegium
hemställt örn anvisande jämväl för budgetåret 1941/42 av ett anslag å 2,400
kronor för ifrågavarande ändamål.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå Departementsriksdagen
chefen.

att till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt
läroverk för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av ............................ kronor 2,400.

[23.] 20. Navigationslärarkurs, reservationsanslag. I statsverkspropo sitionen

till 1932 års riksdag (X H. T. punkt 13) framlade Kungl. Majit förslag
örn anordnande av navigationslärarkurser enligt vissa riktlinjer. Dylika
kurser, avseende att bereda tillfälle till inhämtande av de kunskaper, som

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

ingå i navigationslärarexamen, hade redan tidigare förekommit. Förslaget
innebar emellertid en viss omläggning av kursverksamheten.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit anförde föredragande departementschefen,
att det borde ankomma på Kungl. Majit att bedöma från fall
till fall när kurs skulle anordnas. Han utgick emellertid från att det i regel
skulle ske vart tredje år, såvida ej antalet deltagare vore otillräckligt. Förslaget
godkändes av riksdagen (skr. nr 10 A, punkt 11). Kungörelse angående
navigationslärarkurs har utfärdats den 13 maj 1932 (nr 148).

Den av 1932 års riksdag godkända staten för navigationslärarkursen, omfattande
en vårtermin och en hösttermin, slutade å 6,500 kronor. Av detta
belopp avsågos 6,000 kronor till arvoden åt lärare och 500 kronor till böcker,
undervisningsmateriel m. m. Senast hölls navigationslärarkurs år 1935.

I sin förenämnda skrivelse den 30 augusti 1940 har kommerskollegium
hemställt, att ett reservationsanslag å 4,000 kronor måtte för budgetåret
1941/42 anvisas för anordnande av navigationslärarkurs. Till stöd härför
anför kollegium följande:

Av nuvarande ordinarie lärarna å nautiska linjen vid navigationsskolorna
komme sex stycken att avgå under åren 1942—1947 (två 1942, två 1944 och
två 1947). Därest 1941 års riksdag beviljade medel till en navigationslärarkurs,
kunde kursen komma till stånd år 1942. Enligt kollegii uppfattning
måste det, särskilt med hänsyn till att två lärare avginge med utgången av
år 1942, anses ofrånkomligt, att navigationslärarkurs anordnades med början
på nyåret 1942.

I likhet med vad fallet varit vid sistförfluten kurs borde denna så ordnas,
att större delen därav förlädes till vårterminen 1942 och en mindre del till
hösten samma år. Den totala kostnaden 6,500 kronor borde då kunna fördelas
med 4,000 kronor på budgetåret 1941/42 och 2,500 kronor på budgetåret
1942/43.

På de av kommerskollegium anförda skäl förordar jag, att en navigationslärarkurs
anordnas under år 1942. Mot kommerskollegii beräkning av medelsbehovet
för kursen har jag icke någon erinran. Den sammanlagda kostnaden
torde alltså böra upptagas till 6,500 kronor. Med hänsyn till kursens
uppdelning å en vårtermin och en hösttermin under samma år lärer emellertid,
på sätt kollegium framhållit, endast ett belopp av 4,000 kronor behöva
anvisas å nästkommande års riksstat.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Navigationslärarkurs för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 4,000.

Tionde huvudtiteln.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[24.] 1. Statens provningsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. Till ifrå gavarande

ändamål är för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av

412,200 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat
för statens provningsanstalt:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 187,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . » 17,200

3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .................... » 1,200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 77,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.........................»_7,100 » 84,200

5. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ........ » 95,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 27,600

Summa förslagsanslag kronor 412,200.

Tillika har Kungl. Majit sagda dag föreskrivit, att den i staten upptagna
anslagsposten å 1,200 kronor skall tillsvidare från och med budgetåret 1940/
41 disponeras såsom arvode åt inspektören.

I skrivelser den 29 augusti och den 30 september 1940 har styrelsen för
statens provningsanstalt framlagt förslag till beräkning av anstaltens avlöningskostnader
för budgetåret 1941/42. Förslaget slutar å 428,100 kronor. Därvid
har styrelsen beräknat till avlöningar till ordinarie tjänstemän 205,000
kronor, till arvode, bestämt av Kungl. Majit, 1,200 kronor, till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal 83,900 kronor, till avlöningar till tillfälliga biträden
95,000 kronor och till rörligt tillägg 43,000 kronor.

Styrelsens förslag, vilket utarbetats enligt de av riksdagen godkända grunderna
för avlöningsanslagens uppställning och beräkning, har ej givit mig anledning
till annan erinran än att posten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal för utjämning av anslagets slutsumma lämpligen torde kunna nedsättas
till 83,800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Departements chefen.

Tionde huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 205,000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ > 1,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 83,800

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för slagsvis

.......................... » 95,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 43,000

Summa förslagsanslag kronor 428,000;

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 428,000.

[25.] 2. Statens provningsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag. Till

ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
å 98,000 kronor. Den av Kungl. Majit den 30 mars 1940 fastställda omkostnadsstaten
för statens provningsanstalt har följande utseende:

1. Reseersättningar, förslagsvis .............

2. Expenser, förslagsvis ...................

3. Publikationstryck, förslagsvis ...........

4. övriga utgifter:

a. Glasvaror, förslagsvis..............

b. Laboratorieutensilier, förbruknings artiklar,

provningsanordningar m. m.,
förslagsvis ......................

c. Underhåll av tomten, förslagsvis ....

d. Tekniska inventarier och maskiner

m. m., förslagsvis ................

e. Bibliotek, förslagsvis ..............

f. Frakt och spedition av provföremål,

förslagsvis ......................

		kronor	13,000
		»	35,000
		»	1,500
kronor	7,000
	30,000
»	1,500
»	5,000
	2,500
»	2,500	»	48,500

Summa kronor 98,000.

Förenämnda dag har Kungl. Majit tillika föreskrivit, dels att anslagsposterna
till reseersättningar och till publikationstryck ej må överskridas utan
Kungl. Maj:ts medgivande, dels att av anslagsposten till expenser må tagas
i anspråk för bränsle, gas, elektrisk ström och vatten förslagsvis 18,000
kronor samt för övriga expenser högst 17,000 kronor, dels ock att till underhåll
av tomten, till tekniska inventarier och maskiner m. m. samt till
bibliotek må användas högst respektive 1,500 kronor, 5,000 kronor och 2,500
kronor.

Tionde huvudtiteln.

1 sina förenämnda skrivelser den 29 augusti och den 30 september 1940 har
styrelsen för statens provningsanstalt gjort framställning om medelsanvisning
för bestridande av anstaltens omkostnader under nästkommande budgetår.

Därvid har styrelsen föreslagit dels upptagande å staten av en ny post för bestridande
av utgifter för sjukvård m. m., beräknad till 2,500 kronor, och av
en ny post till bestridande av överdragskläder och tvätt därav åt viss personal,
beräknad till 1,500 kronor, dels ock nedsättning av anslagsposten till expenser
med 400 kronor till 34,600 kronor och av anslagsposten till laboratorieutensilier
m. m. med 1,500 kronor till 28,500 kronor. Då anslagsberäkningen i
övrigt skett enligt oförändrade grunder, slutar styrelsens förslag å en summa
av 100,100 kronor.

Styrelsens förslag till beräkning av provningsanstaltens omkostnadsanslag Departementshar
icke givit mig anledning till annan erinran än att posten expenser för cMfen.
utjämning av anslagets slutsumma torde böra bestämmas till 34,500 kronor.

Omkostnadsstaten för budgetåret 1941/42 skulle alltså beräknas enligt

följande uppställning: 1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...........			2,500
2. Reseersättningar, förslagsvis ...........			13,000
3. Expenser, förslagsvis .................		...... »	34,500
4. Publikationstryck, förslagsvis...........		...... »	1,500
5. Övriga utgifter: a. Glasvaror, förslagsvis ............	kronor	7,000
b. Laboratorieutensilier, förbruknings-artiklar, provningsanordningar m. m., förslagsvis ......................		28,500
c. Överdragskläder samt tvätt därav, förslagsvis ......................	»	1,500
d. Underhåll av tomten, förslagsvis . .	»	1,500
e. Tekniska inventarier och maskiner m. m., förslagsvis................	»	5,000
f. Bibliotek, förslagsvis..............	):■	2,500
g. Frakt och spedition av provföremål, förslagsvis ......................	»	2,500	48,500

Summa kronor 100,000.

Erinras må att enligt kungörelsen den 28 juni 1940, nr 602, provningsavgifterna
för närvarande utgå med en förhöjning av 10 procent å de i taxan
fastställda beloppen. Anstallens inkomster av provningsavgifter beräknas i
riksstatsförslaget för nästa budgetår till samma belopp som det å löpande
riksstat upptagna eller 400,000 kronor.

•lag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 100,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 13.

Tionde huvudtiteln.

[26.] 3. Statens provningsanstalt: Nyanskaffning av tekniska appara ter

m. m., reservationsanslag. I skrivelse den 25 september 1939 hemställde
styrelsen för statens provningsanstalt, att för nyanskaffning av teknisk utrustning
för anstaltens elektriskt-fysikaliska avdelning måtte anvisas ett reservationsanslag
av 64,000 kronor. Vid ärendets föredragning i samband med
framläggande av förslag till 1940 års statsverksproposition, såvitt angår tionde
huvudtiteln, framhöll jag behovet av modernisering av anstaltens inventariebestånd
på det elektrotekniska området men förordade, med hänsyn
till det äskade beloppets storlek, att medelsanvisningen fördelades över flera
budgetår. I anslutning härtill har på Kungl. Maj:ts hemställan riksdagen
för nyanskaffning av tekniska apparater m. m. åt anstalten för budgetåret
1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Under erinran om vad sålunda förekommit har styrelsen för statens provningsanstalt
i skrivelse den 29 augusti 1940 hemställt, att för ifrågavarande
ändamål måtte för budgetåret 1941/42 anvisas 10,000 kronor. Till stöd härför
anför styrelsen följande:

Verksamheten vid anstaltens elektriska avdelning hade under budgetåret
1939/40 kraftigt stegrats. En betydande ökning av inkomsterna hade blivit
följden. Även örn större delen av denna ökning folie på uppdrag berörande
det civila luftskyddet och sålunda finge anses vara av mera tillfällig natur,
vore det påtagligt, att arbetsmängden inom det elektriskt-fysikaliska området
visat ökning. Denna utveckling syntes bliva beståndande även under innevarande
budgetår. Bristen på tillräcklig instrumentell utrustning hade därför
gjort sig starkt kännbar under det gångna året och anstalten hade måst tillgripa
tillfälliga anordningar av olika slag i förväntan på det för innevarande
år beviljade reservationsanslaget för nyanskaffning.

Trots det rådande allmänna ekonomiska läget såge sig styrelsen nödsakad
göra framställning om att även för nästa budgetår någon del av det ursprungligen
begärda anslaget måtte beviljas. Styrelsen finge därför hemställa,
att för budgetåret 1941/42 måtte för nyanskaffning av tekniska apparater
m. m. anvisas ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Departevients- Vad styrelsen för statens provningsanstalt sålunda anfört finner jag värt
chefen. beaktande. Jag tillstyrker, att medel för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår anvisas till det av styrelsen föreslagna beloppet, 10,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens provningsanstalt: Nyanskaffning av tekniska
apparater m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 10,000.

[27.] 4. Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande av en ingenjörsvetenskapsakademi
beviljade 1919 års riksdag på Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 210 därom gjorda framställning för år 1920 ett anslag av 40,000

Tionde huvudtiteln.

kronor. Anslaget Ilar sedermera till och med budgetåret 1939/40 utgått med,
för år räknat, oförändrat belopp.

För innevarande budgetår är anslaget upptaget till 60,000 kronor.

I skrivelse den 28 september 1940 har ingenjörsvetenskapsakademien hemställt
om anvisande jämväl för budgetåret 1941/42 av ett anslag å 60,000
kronor såsom bidrag till akademiens verksamhet.

Den för innevarande budgetår beviljade ökningen av statens ifrågavaran- Departement*
de bidrag till ingenjörsvetenskapsakademiens centrala administration moti- chefen.
verades av den avsevärda stegring, som akademiens arbetsuppgifter under
årens lopp genomgått, samt av den betydelse, som särskilt i nuvarande läge
måste tillmätas akademiens verksamhet. Jag tillstyrker, att medelsanvisningen
för nästa budgetår bestämmes till enahanda belopp.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 60,000.

[28.] 5. Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-veten skaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet. Under en
följd av år, senast för budgetåret 1940/41, har riksdagen beviljat anslag
för bestridande genom ingenjörsvetenskapsakademien av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet. Anslaget har utgått
med växlande belopp. Under vart och ett av budgetåren 1936/37 —

1939/40 har det varit bestämt till 90,000 kronor. Å riksstaten för innevarande
budgetår är anslaget upptaget till 120,000 kronor. Därav är ett belopp
av 30,000 kronor avsett för särskilt angelägna forskningsuppgifter och för
bestridande av kostnadsökningar, till vilkas gäldande det ordinarie statsbidraget
icke förslår.

I skrivelse den 23 september 1940 har ingenjörsvetenskapsakademien för
fortsättande under budgetåret 1941/1942 av akademiens forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet m. m. hemställt om anvisande jämväl
för nämnda budgetår av ett anslag å 120,000 kronor, därav 30,000 kronor
såsom fyllnadsanslag.

Akademien har härvid anfört bland annat följande:

Av en av akademien samtidigt ingiven berättelse för den forskningsverksamhet
på kraft- och bränsleområdet m. m., som bedrivits under arbetsåret
1939/40, framginge, att under inflytande av tidsläget den kemiska, eller
kanske snarare termokemiska, gruppen av forskningsarbeten, där det gällde
att ur inhemska råmaterial — trä, torv, skiffer — framställa bränslen och
andra värdefulla produkter, bade kommit att mer än förr dominera över de
direkt värmebetonade problemen, vilka i stort sett toge sikte på bränslenas

Tionde huvudtiteln.

ändamålsenliga användning. Samma förskjutning gjorde sig märkbar i akademiens
plan för verksamheten under budgetåret 1940/41. Denna plan innefattade
de arbeten, som just nu vore mest aktuella, och ett program på något
längre sikt måste i stora drag få samma prägel, medan detaljerna i hög grad
rönte inflytande av de undan för undan uppnådda arbetsresultaten; härlin
komme att helt nya problem tid efter annan döke upp och påkallade uppmärksamhet.

Den första gruppen av arbeten avsåge utvinning av bränslen och andra
produkter genom torrdestillation (pyrolys). Träet hade härvid länge stått i
förgrunden — den vanliga träkolningen med därtill hörande detaljproblem
vore här att beakta —, men på senare tid hade de bägge andra stora bränslereserverna,
tolven och skiffern, börjat tagas under behandling i ökad omfattning.
Vissa problemkomplex inom dessa områden bearbetades med stöd
av särskilda anslag, men vissa av de därvid uppkommande problemen folie
''inom ramen av den med kraft- och bränsleanslaget förbundna forskningsverksamheten,
vilken förfogade över för ändamålet erforderliga hjälpmedel.

I åtskilliga fall gåve de inledande laboratoriearbetena sådana resultat, att
försök i halvstor skala påkallades som nästa led i utvecklingen, t. ex. med
ugnar för pyrolys, förädling av tjäror och andra produkter. Sådana anordningar
brukade inrymmas bos intresserade industrier eller i provisoriskt
förhyrda lokaler. Den nya laboratorielokal, som från och med hösten 1940
under några år komme att stå till akademiens förfogande, medgåve dock i
viss omfattning att på ett mera rationellt sätt än förut driva försök av
denna art.

Inom den grupp av undersökningar, som toge sikte på torrdestillationsprodukternas
förädling och användning, finge nämnas pyrolysprodukternas bearbetning
till mera lättflytande och beständiga motorbränslen, brikettering
av träkol — ett förfarande som icke blivit ordentligt genomarbetat ur vetenskaplig
synpunkt — och slutligen försök atl av fast bränsle i finfördelad form
genom suspension i en förhållandevis ringa mängd olja åstadkomma ett
pumpbart och därigenom mera lätthanterligt bränsle.

Övriga kemiska undersökningar byggde för närvarande huvudsakligen på
trä eller träavfallsprodukter såsom utgångsmaterial. Framför allt vore det
härvidlag cellulosaavfallslutarnas tillgodogörande, som tilldroge sig intresse.
Detta gällde särskilt en indunstningsmetod, den s. k. direkta indunstningen,
genom vilken lutarna kunde direkt från indunstningsapparaten erhållas i
myckel koncentrerad form. Med ledning av resultaten från dessa försök väntade
man sig kunna komma fram till sådana förändringar av alkaliåtervinningen
vid sulfatfabrikerna, att värmeekonomien kunde väsentligt förbättras.

Särskilt under nu rådande förhållanden krävde möjligheterna att inom landet
framställa eljest importerade produkter uppmärksamhet. En anläggning
för framställning av lösningsmedel ur terpentinolja vore under uppförande,
och försök komme att bedrivas för framställning av ersättningsmedel för andra
oljor såsom spindelolja, för linolja, för asfalt m. m.

Den nu magasinerade högtrycksutrustningen torde snart åter kunna komma
till användning för studiet av hydrering och liknande processer.

De förbränningstekniska undersökningarna berörde delvis användningen i
oförädlad form av inhemska bränslen (torv, skiffer, sågavfall), varvid undersöktes
huru eldstäder, gasgeneratorer etc. kunde anpassas efter de olika
bränslenas egenskaper. Men även sådana eldstäder, för vilka man fortfarande
kunde erhålla importerade bränslen, fordrade skärpt uppmärksamhet med
hänsyn till driftekonomien. En olämplig kolkvalitet kunde sålunda i de moderna
vattenkylda ångpanneeldstäderna med kort tändvalv medföra stora

Tionde huvudtiteln.

förluster genom dålig utbränning; systematiska undersökningar över värmeekonomien
bleve i sådana fall av värde.

Torvens torkning och möjligheterna att underlätta densamma genom mekanisk
avvattning, termisk eller kemisk förbehandling vore ett annat område,
som alltjämt krävde ingående studium.

Åtskilliga problem inom det ångtekniska området, som under nuvarande
förhållanden måst sättas i andra rummet, borde senare i mån av tid återupptagas
till behandling. Sådana vore olika frågor i samband med matarvattenbehandlingen,
vattencirkulation i ångpannor och därmed sammanhängande
värmeöverföringsfrågor, högtrycksdrift, förbättrat driftsätt vid kondensorer
och andra kondensorproblem, diverse mättekniska frågor m. m.

Möjligheten att enligt en termodgnamisk process, analog med den i ett
kompressorkylskåp, tillgodogöra värmeenergi ur luft och vatten, respektive
avfallsvätskor och -gaser med hjälp av elektrisk kraft hade utnyttjats i vissa
fall. Ett studium hade påbörjats för att klargöra i vad mån dylika »värmepumpar»
kunde få mera utsträckt användning.

Till de egentliga forskningsarbetena anknöte sig en upplysningsverksamhet
med ändamål att bland intresserade sprida kännedom om uppnådda arbetsresultat,
att avgiva yttranden i av myndigheter remitterade ärenden på området
samt att tillhandagå allmänheten med upplysningar i hithörande
frågor.

Anslaget för forskningsverksamheten hade för det nu löpande budgetåret
bestämts till 120,000 kronor, av vilka 30,000 kronor reserverats som ett fyllnadsanslag
att utgå i mån av behov för att möjliggöra att arbetena skulle
kunna bedrivas i sedvanlig omfattning också vid en förhöjd prisnivå ävensom
att angelägna forskningsuppgifter utöver de planerade skulle kunna tagas
under behandling. Behovet av förstärkning på grund av stegrade materialoch
lönekostnader hade redan gjort sig gällande, och akademien ansåge sig
även för det kommande budgetåret böra hemställa om eif på nämnda sätt till
00,000 + 30,000 = 120,000 kronor beräknat anslag.

Kommerskollegium har, efter remiss, tillstyrkt bifall till framställningen.

Även statens bränslekommission, som av kommerskollegium hörts i ärendet,
förordar anvisande av det av akademien äskade anslagsbeloppet. Kommissionen
har därvid anfört följande:

Ingenjörsvetenskapsakademiens verksamhet inom kraft- och bränsleområdet
omfattade ett flertal grenar. De därav vunna resultaten vore till stor
del av den art, att de skapat klarhet rörande en del frågeställningar. I vissa
fall hade akademiens arbete bidragit till utformande av industriellt användbara
metoder. Sitt största värde hade verksamheten kanske haft däri, att den
verkat pådrivande och befruktande på försöken att lösa en del kraft- och
bränsletekniska problem.

Även för egen del tillstyrker jag, att ingenjörsvetenskapsakademien jämväl Departement
för nästkommande budgetår erhåller ett statsanslag å 120,000 kronor till Zeferi.
ifrågavarande forskningsverksamhet.

Det torde, på sätt hittills varit fallet, få ankomma på Kungl. Majit alt bestämma
i vad mån anslaget må av akademien tagas i bruk samt att, sedan
akademien inkommit med förslag i ämnet, meddela närmare föreskrifter rörande
medlens användning. I likhet med vad som förutsatts beträffande motsvarande
anslag för löpande budgetår torde 30,000 kronor av anslaget böra

Tionde huvudtiteln.

reserveras för särskilt angelägna forskningsuppgifter och för bestridande av
kostnadsökningar, till vilkas gäldande statsbidraget i övrigt icke förslår.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Teknisktvetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 120,000.

[29.] 6. Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.

Till ifrågavarande ändamål är för löpande budgetår anvisat ett förslagsanslag
å 135,000 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit fastställt följande

personalförteckning för flygtekniska försöksanstalten:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ................................................ C 10

2 avdelningschefer ............................................ C 5

1 förste avdelningsingenjör..................................... C 3

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20: e.

1 avdelningsingenjör .......................................... Eo 24

1 avdelningsingenjör.......................................... Eo 22.

Den av Kungl. Majit sagda dag fastställda avlöningsstaten för flygtekniska
försöksanstalten har följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 48,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........... kronor 70,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 5,000 , 75,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 12,000

Summa kronor 135,000.

I skrivelse den 30 september 1939 angående anslag till bestridande av flygtekniska
försöksanstaltens avlöningskostnader under innevarande budgetår
hade byggnadskommittén för anstalten beräknat posten till grundavlöningar
m. m. till icke-ordinarie personal till 80,000 kronor, avsedd för avlönande avföljande
befattningshavare, nämligen:

för aer odynamiska avdelningen:

1 avdelningsingenjör .......................................... Eo 24

1 ritare och mättekniker ................... .................. Eo 15

1 verkmästare ................................................ Eo 15

Tionde huvudtiteln.

1 förste laboratoriebiträde .................................... Eo 11

1 ritare och mättekniker ...................................... Eo 11

1 laboratoriebiträde .......................................... Eo 7

1 räknebiträde .............................................. Eo 7

1 laboratoriebiträde .......................................... Ex 7

för hållfasthetsavdelningen:

1 avdelningsingenjör .......................................... Eo 22

1 assistent .................................................. Eo 11

1 förste laboratoriebiträde .................................... Eo 11

föranstalten i dess helhet:

1 kansliskrivare ................................... Eo 11

1 kanslibiträde .............................................. Eo 7

1 expeditionsvakt ............................................ Eo 5

1 kontorsbiträde ............................................. Eo 4.

Till motivering för detta förslag framhöll kommittén, att kommittén vid
uppskattningen av personalbehovet utgått från propositionen nr 56 till 1938
års riksdag angående inrättande av flygteknisk försöksanstalt. I propositionen
hade upptagits vad som uppskattningsvis kunde angivas såsom det normala
behovet vid full drift. Under budgetåret 1940/41 komme emellertid
den planerade flygmekaniska avdelningen icke att tagas i bruk, och ej heller
på de övriga avdelningarna kunde hela den i propositionen beräknade personalstyrkan
anställas redan under första verksamhetsåret. Kommittén hade
därför kunnat räkna med ett något reducerat personalbehov.

Vid föredragning den 4 januari 1940 av frågan örn anstaltens personaluppsättning
samt avlönings- och anställningsförhållanden förordade jag att,
då verksamheten vid anstalten beräknades icke kunna igångsättas förrän
omkring den 1 oktober 1940, medelsanvisningen för grundavlöningar m. m.
till icke-ordinarie personal bestämdes till ett något lägre belopp än det av
kommittén föreslagna. Jag tillstyrkte, att för ändamålet avsåges förut angivna
belopp, 70,000 kronor. Mot de föreslagna lönegradsplaceringarna
framfördes ej någon erinran. Förslaget godkändes av riksdagen.

I särskilda skrivelser den 11 september och den 4 oktober 1940 har styrelsen
för flygtekniska försöksanstalten framlagt förslag till beräkning av
anstaltens avlöningsanslag för budgetåret 1941/42. Förslaget slutar å en
summa av 200,000 kronor. Därvid har styrelsen beräknat till avlöningar till
ordinarie tjänstemän 53,500 kronor, till avlöningar till icke-ordinarie personal
125,000 kronor och till rörligt tillägg 21,500 kronor.

Med avseende å anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
anför styrelsen följande:

Vid anvisandet av medel för innevarande budgetår till grundavlöningar
m. m. till icke-ordinarie personal hade räknats med att flygmekaniska avdelningen
icke skulle tagas i bruk under budgetåret. Någon medelsanvisning
hade därför icke skett för avlönande av den för avdelningen enligt statsmakternas
år 1938 fattade beslut avsedda personalen. Därjämte hade för
aerodynamiska avdelningen och hållfasthetsavdelningen räknats med något
reducerad personaluppsättning i förhållande till 1938 års beslut. Då anstal -

Tionde huvudtiteln.

ten under nästa budgetår kunde förväntas vara helt tagen i bruk, hade styrelsen
vid sina beräkningar rörande ifrågavarande post utgått från fulltalig
personaluppsättning. Medel borde alltså beräknas för avlönande av ytterligare
följande befattningshavare i nedan angivna lönegrader, nämligen:

för aer odyna in iska avdelningen:

1 avdelningsingenjör .......................................... Eo 22

2 ritare och mättekniker ...................................... Eo 11

1 laboratoriebiträde .......................................... Ex 7

för hållfasthetsavdelningen:

1 avdelningsingenjör ..................................... Ex 22

1 försöksledare .............................................. Eo 20

för flyg mekaniska avdelningen:

1 avdelningsingenjör .......................................... Eo 24

1 motormekaniker ........................................... Eo 7.

Enligt vedertagna beräkningsgrunder uppginge kostnaderna för avlönande
av ifrågavarande befattningshavare till i runt tal 45,000 kronor.

Enligt 1938 års beslut skulle avdelningsingenjören å flygmekaniska avdelningen
vara flygutbildad. Utöver lönen skulle han enligt samma beslut äga
uppbära särskilt flygtillägg. I anslutning till de föreskrifter, som rörande
flygtillägg meddelats i militära avlöningsreglementet, beräknade styrelsen
ifrågavarande tillägg till 270 kronor för månad eller 3,240 kronor för år. Medel
härför borde beräknas under förevarande post. Vidare erfordrades för
nästa budgetår medel till övertidsersättningar och till tillfällig personal m. m.
samt till bestridande av den särskilda ersättning av 1,200 kronor, som enligt
1938 års beslut skulle tillkomma expeditionsvakten för fullgörande av
eldar- och portvaktsgöromål. Styrelsen beräknade, att ett belopp av 10,000
kronor skulle vara tillfyllest för här berörda ändamål.

Utöver det i avlöningsstaten upptagna beloppet av 70,000 kronor till
grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal skulle alltså erfordras
ytterligare (45,000 + 10,000 =) 55,000 kronor. Posten borde alltså för nästa
budgetår upptagas med ett belopp av 125,000 kronor.

över anstaltsstyrelsens framställning har statskontoret den 7 oktober 1940
avgivit infordrat utlåtande. Ämbetsverket anför i huvudsak följande:

Vad anginge löneställningen för de befattningshavare, som i enlighet med
1938 års förslag skulle anställas vid anstalten från och med nästkommande
budgetår, funne sig statskontoret böra ifrågasätta, huruvida befattning som
avdelningsingenjör borde placeras i högre lönegrad än Eo 21. Erinras finge
nämligen att avdelningsingenjör vid statens väginstitut erhållit inplacering i
nyssnämnda lönegrad. Vidare torde det föreslagna laboratoriebiträdet — i
likhet med vissa laboratoriebiträden vid statens bakteriologiska anstalt —
böra placeras i lönegrad Eo 6. I övrigt hade statskontoret icke funnit anledning
till erinran mot föreslagna löneställningar.

Tionde huvudtiteln.

I anslutning till riksdagens tidigare efter tillstyrkan av vederbörande myn- Departement/-digheter fattade beslut torde de av styrelsen för flygtekniska föi''söksanstal- Stefen.
ten föreslagna lönegradsplaceringarna för den ytterligare icke-ordinarie personal,
som nu föreslås till antagande, böra godtagas. Mot styrelsens beräkning
av avlöningsanslaget i övrigt synes ej vara något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för flygtekniska
försöksanstalten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör .................................. C 10

2 avdelningschefer .............................. C 5

1 förste avdelningsingenjör ...................... C 3

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20: e.

2 avdelningsingenjörer .......................... Eo 24

2 avdelningsingenjörer ......................... Eo 22;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 53,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 125,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21,500

Summa förslagsanslag kronor 200,000;

dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 200,000.

[30.] 7. Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.

För ifrågavarande ändamål är å löpande budgetårs riksstat upptaget ett förslagsanslag
å 148,000 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl. Maj:t fastställt
följande stat för anslagets användning:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 900

2. Expenser, förslagsvis ............................... » 35,100

3. Publikationstryck, förslagsvis........................ » 1,500

Tionde huvudtiteln.

4. Övriga utgifter:

a. Försöksutrustning, förslagsvis......

b. Arbetarpersonal, förslagsvis........

c. Apparatutrustning, förslagsvis......

d. Underhåll av maskiner och apparater,
förslagsvis ..................

e. Bibliotek, förslagsvis .............

f. Frakter och transporter, förslagsvis . .

g. Underhåll av tomten, förslagsvis . ,

h. Drifts- och underhållskostnader för

personbil, förslagsvis ............

kronor 50,000

» 40,000

» 10,000

» 3,000

» 2,500

* 2,000

» 1,000

2,000 kronor 110,500
Summa kronor 148,000.

Förenämnda dag har Kungl. Maj:t tillika föreskrivit, dels att anslagsposterna
till reseersättningar och till publikationstryck ej må överskridas utan
Kungl. Maj:ts medgivande, dels att av anslagsposten till expenser må tagas
i anspråk för bränsle, elektrisk energi och vatten, förslagsvis 20,100 kronor
samt för övriga expenser högst 15,000 kronor, dels ock att till bibliotek, till
underhåll av tomten samt till drifts- och underhållskostnader för personbil
må användas högst respektive 2,500 kronor, 1,000 kronor och 2,000 kronor.

I sina skrivelser den 11 september och den 4 oktober 1940 har styrelsen för
flygtekniska försöksanstalten beräknat medelsbehovet för bestridande av
anstaltens omkostnader under nästkommande budgetår till 251,000 kronor,
därav 1,000 kronor till sjukvård m. m., 1,600 kronor till reseersättningar,

47,900 kronor till expenser, 3,300 kronor till publikationstryck och 197,200
kronor till övriga utgifter. Av sistnämnda belopp avses 82,000 kronor till försöksutrustning,
60,000 kronor till arbetarpersonal, 15,000 kronor till apparatutrustning,
5,000 kronor till underhåll av maskiner och apparater, 2,500 kronor
till bibliotek, 3,000 kronor till frakter och transporter, 1,000 kronor till
underhåll av tomten, 2,000 kronor till drifts- och underhållskostnader för
personbil, 7,500 kronor till underhåll av flygmateriel, 1,700 kronor till hangarhyra
och flygfältsavgifter, 7,500 kronor till motorbränsle och 10,000 kronor
till materialforskning vid andra laboratorier.

Till motivering av sitt förslag anför styrelsen följande:

Det för innevarande budgetår anvisade omkostnadsanslaget hade, liksom
avlöningsanslaget, beräknats med hänsyn till att flygmekaniska avdelningen
icke komme att tagas i bruk under budgetåret. Vidare hade räknats med i
stort sett tre fjärdedelar av normal årskostnad. För nästa budgetår ansåge
styrelsen, att omkostnaderna borde upptagas med de belopp, som angivits i
propositionen nr 56 till 1938 års riksdag. Endast i vissa hänseenden funne sig
styrelsen böra föreslå avvikelser härutinnan.

För innevarande budgetår hade i enlighet med förslag av byggnadskommittén
för anstalten upptagits 20,000 kronor till material för modeller och

Tionde huvudtiteln.

försöksanordningar mot 12,000 kronor i 1938 års kostnadsberäkningar. Jämväl
för nästa budgetår ansåge styrelsen ett belopp av 20,000 kronor erforderligt.

I 1938 års kostnadsberäkningar hade upptagits 40,000 kronor till materialforskning
vid andra laboratorier. Under nästa budgetår torde ett belopp av

10,000 kronor vara tillräckligt för ändamålet.

Posten till expenser fördelade sig med 24,100 kronor å bränsle, elektrisk
energi och vatten samt med 23,800 kronor å övriga expensutgifter, varav beräknades
7,000 kronor till kostnader för nattvakt. Någon utgift för nattvakt
hade icke medtagits i 1938 års kostnadsberäkningar. Styrelsen ansåge
emellertid oundgängligen erforderligt, att bevakning nattetid ordnades inom
anstalten såväl med hänsyn till förefintliga brandrisker som på grund av
anstaltens speciella karaktär. Enligt vad styrelsen inhämtat torde ett belopp
av 7,000 kronor vara tillfyllest för bevakningens ordnande genom anlitande
av enskild företagare.

I sitt förenämnda utlåtande den 7 oktober 1940 har statskontoret beträffande
anstaltsstyrelsens ifrågavarande förslag yttrat följande:

Statskontoret ansåge sig i nuvarande läge böra ifrågasätta, huruvida icke
de vid 1938 års riksdag beräknade kostnaderna kunde nedbringas. Ämbetsverket
utginge ifrån, att vissa anslagsposter med iakttagande av alla möjligheter
till besparingar kunde upptagas till något lägre belopp än som beräknats
i förevarande framställning.

Styrelsen hade beräknat ett belopp av 7,000 kronor för bevakning nattetid
av anstaltens lokaler, vilket belopp enligt styrelsen borde inräknas i posten
till expenser. Statskontoret hade icke något att i och för sig erinra mot att
en dylik bevakning anordnades. Enligt ämbetsverkets mening torde det emellertid
vara möjligt att anordna bevakningen för betydligt lägre kostnader
än vad styrelsen föreslagit. Ämbetsverket ville för sin del förorda, att för
ändamålet ett belopp av högst 3,000 kronor beräknades å anslagsposten till
grundavlöningar till icke-ordinarie befattningshavare för avlönande av en
särskild nattvakt.

Ämbetsverket finge föreslå, att följande poster upptoges till något reducerade
belopp, nämligen publikationstryck till 2,000 kronor, försöksutrustning
till 65,000 kronor, arbetarpersonal till 50,000 kronor, apparatutrustning till

13,500 kronor, underhåll av maskiner och apparater till 4,000 kronor samt
slutligen frakter och transporter till 2,500 kronor. Med avseende å övriga i
framställningen linder omkostnadsstaten upptagna anslagsposter ansåge sig
ämbetsverket med hänsyn till de osäkra bedömningsgrunderna icke böra förorda
nedsättning av de beräknade beloppen. I förhållande till anstaltsstyrelsens
förslag innebure de förordade reduceringarna en nedsättning av anslaget
med 31,300 kronor. Då därjämte den föreslagna kostnaden för nattvakt 7,000
kronor enligt vad statskontoret förordat icke borde inräknas i anslaget, torde
anslaget ifråga för nästkommande budgetår kunna beräknas till (251,000 —

31.300 — 7,000=) 212,700 kronor.

Flygtekniska försöksanstaltens uppgift är i nuvarande läge särskilt beiydelsefull.
Någon begränsning av medelsanvisningen på bekostnad av
effektiviteten lärer ej kunna ifrågakomma. Vad angår kostnaderna för försöksutrustning
och arbetarpersonal samt frakter och transporter äro dessa
direkt beroende av omfattningen av det arbete, som kommer att åvila anstal -

Departements chefen.

Tionde huvudtiteln.

ten. På grund av svårigheten att utan närmare erfarenhet beräkna dessa
kostnader finner jag ej anledning att härutinnan frångå styrelsens förslag i
vidare mån än att anslagsposten till försöksutrustning föreslås nedsatt till

75,000 kronor. I fråga örn posterna till publikationstryck, apparatutrustning
samt underhåll av maskiner och apparater biträder jag statskontorets förslag
örn begränsning av dessa poster till respektive 2,000, 13,500 och 4,000
kronor.

Med hänsyn till vikten av tillförlitlig bevakning under den tid av dygnet,
då arbete vid anstalten ej pågår eller i regel från klockan 5 e. m. till klockan
7 f. m., tillstyrker jag, att för anordnande under denna tid av bevakning av
anstaltens lokaler må avses det av styrelsen föreslagna beloppet 7,000 kronor.
Beloppet är enligt vad jag inhämtat beräknat med ledning av från vederbörligt
håll införskaffade kostnadsuppgifter. Kostnaderna i fråga torde,
då de närmast synas hänförliga till expenser, på sätt styrelsen föreslagit böra
bestridas från omkostnadsanslagets expenspost.

I övrigt tillstyrker jag anvisande av de av styrelsen föreslagna beloppen.

Omkostnadsanslaget torde i anslutning härtill böra beräknas enligt följande
uppställning:

1.	Sjukvård m. m., förslagsvis.............			1,000
2.	Reseersättningar, förslagsvis ..........			1,600
3.	Expenser, förslagsvis .......			47,900
4.	Publikationstryck, förslagsvis........		*	2,000
5.	övriga utgifter:
	a. Försöksutrustning, förslagsvis......	kronor 75,000
	b. Arbetarpersonal, förslagsvis .......	3>	60,000
	c. Apparatutrustning, förslagsvis ....	»	13,500
	d. Underhåll av maskiner och appa-
	rater, förslagsvis .............	»	4,000
	e. Bibliotek, förslagsvis..............	»	2,500
	f. Frakter och transporter, förslagsvis	7>	3,000
	g. Underhåll av tomten, förslagsvis ..	y>	1,000
	h. Drifts- och underhållskostnader för
	personbil, förslagsvis..............	y>	2,000
	i. Underhåll av flygmateriel, förslagsvis	»	7,500
	j. Hangarhyra och flygfältsavgifter,
	förslagsvis ...................	»	1,700
	k. Motorbränsle, förslagsvis..........	T>	7,500
	1. Materialforskning vid andra labora-
	tonér, förslagsvis ..............	»	10,000 »	187,700
			Summa kronor	240,200.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

Tionde huvudtiteln.

att till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................... kronor 240,200.

[31.] 8. Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning m. m., reservations anslag.

På sätt närmare framgår av det vid propositionen nr 56 till 1938
års riksdag fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden den 21 januari
1938 beräknades kostnaderna för utrustning m. m. av en flygteknisk försöksanstalt
till 903,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar hava av de
sålunda för ifrågavarande ändamål beräknade medlen anvisats dels av 1938
års riksdag ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dels av 1939 års lagtima
riksdag ett dylikt anslag av 575,000 kronor, dels ock av 1939 års urtima
riksdag ytterligare ett dylikt anslag av 146,000 kronor. Till utrustning
m. m. av flygtekniska försöksanstalten har av riksdagen alltså anvisats sammanlagt
871,000 kronor. Sistnämnda belopp har framkommit sålunda, att
den ursprungligen beräknade kostnadssumman 903,500 kronor dels minskats
med 72,500 kronor för en projekterad anläggning för hållfasthetsprovning
av propellrar, vilken anläggning ansetts icke böra för närvarande komma
till utförande, dels ock ökats med 40,000 kronor för oförutsedda utgifter.

I skrivelse den 11 september 1940 har byggnadskommittén för flygtekniska
försöksanstalten anfört, att de av riksdagen anvisade medlen med hänsyn
framförallt till inträffade prisstegringar icke komme att förslå till täckande
av kostnaderna för anstaltens utrustning. I nuvarande läge vore det
emellertid omöjligt att bedöma, i vilken utsträckning ytterligare medelsanvisning
erfordrades. Kommittén räknade dock preliminärt med ett belopp
av 200,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat från byggnadskommittén för den flygtekniska Departement»■
försöksanstalten torde några slutgiltiga beräkningar rörande de ytterligare chefenerforderliga
kostnaderna för anstaltens utrustning m. m. icke kunna föreligga
tidigare än under slutet av januari 1941. Jag tillstyrker att, i avbidan
härå, medel till det av byggnadskommittén preliminärt uppskattade beloppet
för ändamålet beräknas i förslaget till riksstat för budgetåret 1941/42.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygtekniska
försöksanstalten: Utrustning m. m. för budgetåret
1941/42 beräkna ett reservationsanslag av . . kronor 200,000.

Tionde huvudtiteln.

[32.] 9. Statens hantverksinstitut: Avlöningar, förslagsanslag. Till be stridande

av statens hantverksinstituts avlöningskostnader under innevarande
budgetår är anvisat ett förslagsanslag å 110,100 kronor. Den 30 mars 1940
har Kungl. Maj:t fastställt följande personalförteckning för statens hant -

verksinstitut:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare.................................................. C 6

1 kontorist .................................................... A 9

1 portvakt, tillika eldare ........................................ A 5

1 kontorsbiträde................................................ A 4.

Den av Kungl. Majit sagda dag fastställda avlöningsstaten för statens
hantverksinstitut har följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 24,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 36,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............. kronor 45,900

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 1,000 » 46,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 2,500

Summa förslagsanslag kronor 110,100.

Jämlikt meddelad föreskrift skall portvakten och eldaren för bostad jämte
lyse och värme i institutsbyggnaden erlägga ersättning med 600 kronor
för år.

Tillika har Kungl. Majit sagda dag föreskrivit, att den i staten upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skall disponeras på föl -

jande sätt:

Arvode till en verkstadschef ............................ kronor 10,500

Arvode till en elektroingenjör .......................... » 6,600

Arvode till en målerikemist under tre fjärdedelar av budgetåret
................................................ » 4,950

Arvoden å 5,400 kronor till två verkmästare.............. » 10,800

Arvode till en verkmästare under halva budgetåret ........ » 2,700

Arvode till en sekreterare ............................... » 600

Dyrtidstillägg utgår icke å dessa arvoden.

Enligt meddelad föreskrift skola beträffande verkstadschefen, elektroingenjören,
målerikemisten och verkmästarna bestämmelserna i 10—-17 §§, 19 §
samt 20 § 1 mom. 1 st. civila icke-ordinariereglementet i tillämpliga delar

Tionde huvudtiteln.

lända till efterrättelse, därvid de skola anses tillhöra verkstadschefen lönegrad
Eo 26 (löneklass 25), elektroingenjören och målerikemisten lönegrad
Eo 19 (löneklass 18) samt verkmästarna lönegrad Eo 16 (löneklass 15).

Förenämnda dag har Kungl. Majit vidare föreskrivit, att anslagsposten
till avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal må tagas i anspråk dels för
avlöning av ett extra laboratoriebiträde, lönegrad Eo 6, och ett extra kontorsbiträde,
lönegrad Eo 4, dels till ett belopp av 10,000 kronor för avlöningar
åt tillfälliga biträden, dels ock till ett belopp av 30,000 kronor till
ersättning åt speciallärare vid institutets kurs- och föreläsningsverksamhet.

Enligt av 1936 års liantverkssakkunniga och styrelsen för statens hantverksinstitut
upprättade personalstater avsågos ytterligare följande befattningshavare
böra anställas vid institutet, nämligen en laboratorieföreståndare,
en snickeritekniker och en verkmästare. Med hänsyn till att institutet icke
beräknades kunna träda i full verksamhet under budgetåret 1940/41 behövde
medel för dessa befattningar icke anvisas å staten för sagda budgetår.

I skrivelse den 3 oktober 1940 har styrelsen för statens hant v erksinstitut
beräknat medelsbehovet under nästkommande budgetår för bestridande av
institutets avlöningskostnader till 156,900 kronor, därav för avlöningar till
ordinarie tjänstemän 40,000 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar

11,400 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 94,000 kronor
och för rörligt tillägg 11,500 kronor. Till motivering av sitt förslag anför
styrelsen i huvudsak följande:

Vad anginge anslagsposten till avlöningar lill ordinarie tjänstemän finge
styrelsen återupprepa sitt i skrivelse den 5 oktober 1939 angående anslag till
bestridande av institutets avlöningskostnader under innevarande budgetår
framlagda förslag om uppförande å ordinarie stat av verkstadschefen och
en av verkmästarna med placering i lönegrad A 26 respektive i lönegrad A 16.
Avlöningskostnaderna för ifrågavax-ande båda befattningshavare uppginge
till i runt tal 14,700 kronor. Med inräknande av ett belopp av förslagsvis 800
kronor för vikariatsersättningar borde denna post alltså upptagas till (24,500
+ 14,700 + 800 =) 40,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar föresloge
styrelsen, att endast två verkmästare samt sekreteraren skulle avlönas från
denna post. Kostnaderna utgjorde sammanlagt (5,400 + 5,400 + 600 =)

11,400 kronor.

Den i nuvarande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ingående posten till grundavlöningar vore beräknad till 45,900 kronor,
därav avsetts 5,900 kronor för extra ordinarie tjänstemän (ett laboratoriebiträde
i Eo 6 och ett kontorsbiträde i Eo 4), 10,000 kronor för tillfälliga biträden
och 30,000 kronor för speciallärare vid institutets kursverksamhet.
Styrelsen finge nu föreslå, att såsom extra ordinarie tjänstemän måtte anställas
ytterligare följande befattningshavare, nämligen en laboratorieföreståndare
med placering i Eo 26, en elektroingenjör, en målerikemist och en
snickeritekniker, samtliga med placering i Eo 19, och en verkmästare med
placering i Eo 16. För avlöningar lill extra ordinarie tjänstemän borde alltså
beräknas eli belopp av (5,900 + 8,916 + 6,036 + 6,036 +6,036 +5,046 =)

Tionde huvudtiteln.

i runt tal 38,000 kronor. — För tillfälliga biträden ansåge styrelsen erforderligt
ett belopp av 13,000 kronor. — I fråga om ersättningarna till speciallärare
beräknade styrelsen att under nästa budgetår kunna anordna kurser
till ett antal av 60. Varje kurs beräknades i medeltal draga en tid av
11 dagar å 7 timmar per dag, utgörande sammanlagt för varje kurs cirka
77 timmar. Den fast anställda och tillfälliga personalen vid institutet borde
kunna anlitas som lärare vid kurserna till en utsträckning, som motsvarade
35 procent av den för kurserna beräknade tiden. Andra lärarkrafter måste
då anlitas för den övriga kurstiden eller under cirka 50 timmar för varje
kurs med ett arvode av i medeltal 20 kronor per timme. Arvoden av denna
storleksordning vore nödvändiga, då undervisningen bedreves av sådana specialister,
som genom sin dagliga gärning vöre tvingade att följa med teknikens
utveckling. Dessa föreläste ofta endast enstaka timmar och lägre eller
högre arvoden utginge beroende på antalet timmar m. fl. omständigheter.
För det kommande arbetsåret beräknades ett belopp av 42,000 kronor vara
erforderligt för ersättningar åt speciallärare vid kursverksamheten. Därvid
hade på inkomstsidan beräknats kursavgifter med i genomsnitt 30 kronor
per kursdeltagare eller (30 X 900 =) 27,000 kronor. -— Vidare borde beräknas
400 kronor för övertidsersättningar och 600 kronor såsom gottgörelse åt
portvakten för tillsyn över institutets lokaler.

För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal borde alltså upptagas ett
sammanlagt belopp av (38,000 + 13,000 + 42,000 + 400 + 600 =) 94,000
kronor.

Rörligt tillägg vore beräknat efter nu gällande grunder å en sammanlagd
avlöningssumma för ordinarie och extra ordinarie tjänstemän av cirka 76,000
kronor och förslagsvis upptaget med 11,500 kronor.

Över styrelsens för statens hantverksinstitut ifrågavarande förslag har
statskontoret den 12 oktober 1940 avgivit infordrat utlåtande samt därvid
anfört följande:

Såsom framginge av statsverkspropositionen till 1940 års lagtima riksdag
(bil. X ht. sid. 60), hade chefen för handelsdepartementet i fråga om anslag
till statens hantverksinstitut uttalat, att det, då det gällde en verksamhet av
förevarande slag, syntes riktigast, att, innan närmare praktisk erfarenhet vunnits,
befattningshavarna icke bereddes sådan anställning, att genomförandet
av eventuella förändringar i personaluppsättningen sedermera bleve förenat
med svårigheter. 1 den mån fråga icke vore örn lägre befattningar, vilka ägde
direkt motsvarighet inom andra områden av statsförvaltningen, syntes den
lämpliga anställningsformen därför tillsvidare vara förordnande mot årsarvode.
Befattningarna såsom verkstadschef, laboratorieföreståndare, elektroingenjör,
målerikemist, snickeritekniker och verkmästare borde således, yttrade
departementschefen, tillsvidare avlönas medelst arvoden. Beträffande
arvodenas storlek hade departementschefen icke funnit anledning frångå 1936
års hantverkssakkunnigas förslag. Vad departementschefen sålunda anförde
hade icke föranlett någon erinran från Kungl. Maj:ts och riksdagens sida.

Under åberopande härav finge ämbetsverket uttala, att ämbetsverket redan
av denna anledning nödgades avstyrka bifall till nu föreslagen omändring
av arvodestjänster till ordinarie eller extra ordinarie befattningar. 1 detta
sammanhang finge även erinras om den för närvarande pågående tjänsteförteckningsrevisionen.
Däremot ville ämbetsverket icke motsätta sig, att medel
för nästkommande budgetår beräknades för utökning av personalen med en

Tionde huvudtiteln.

Iaboratorieföreståndare, en snickeritekniker och en verkmästare. Icke heller
ansåge sig ämbetsverket med hänsyn till berörda sakkunnigas förslag böra
framställa erinran emot att för tillfälliga biträden äskades ett med 3,000 kronor
till 13,000 kronor förhöjt belopp.

Av de sakkunnigas utredning franninge, att hantverksinstitutet i första
band skulle utgöra en undervisningsanstalt, vid vilken hantverkets utövare
kunde få del av gjorda erfarenheter och rön inom respektive yrken och skaffa
sig ökade yrkeskunskaper. Vid sidan härav skulle emellertid institutet jämväl
vara ett tekniskt rådgivande organ för hantverk och småindustri. Detta
hade ock kommit till uttryck i den för institutet fastställda instruktionen
(S. F. S. nr 378/1940).

Då således, såvitt statskontoret kunde finna, utbildningsverksamheten syntes
hava givits företräde framför institutets övriga uppgifter, torde det få anses
uppenbart, att befattningshavarnas tjänstgöringsskyldighet till större delen
borde fullgöras i form av undervisning vid de av institutet anordnade kurserna.
Det förefölle ämbetsverket, att undervisning under i genomsnitt minst 65
procent av kurstiden borde kunna beräknas bliva fullgjord av den fast anställda
eller tillfälliga personalen. Speciallärare skulle vid sådant förhållande
erfordras under allenast 27 timmar vid varje kurs, och kostnaderna härför
uppgå till (27X20=) 540 kronor per kurs. För 60 kurser skulle således åtgå
sammanlagt högst 32,400 kronor. Med hänsyn härtill kunde ämbetsverket icke
tillstyrka någon ökning i förhållande till löpande budgetår av de för kursverksamheten
beviljade medlen, 30,000 kronor.

Befattningshavarnas vid statens hantverksinstitut avlönings- och tjänste- Departementsställning
var föregående år föremål för ingående prövning från statsmakter- chefen.
nas sida. I likhet med statskontoret kan jag icke tillstyrka, att något avsteg
nu göres från de principer, som därvid godtogos. Å ordinarie stat torde sålunda
jämväl under nästkommande budgetår böra uppföras allenast följande
befattningshavare, nämligen en föreståndare eller direktör i C 6, en kontorist
i A 9, en portvakt, tillika eldare, i A 5 och ett kontorsbiträde i A 4. För avlöning
till ordinarie tjänstemän torde vid bifall härtill enligt de nya grunderna
för avlöningsstaternas beräkning böra avses ett belopp av i runt tal 23,500
kronor.

Styrelsens förslag örn anställande från och med nästa budgetår av ytterligare
följande befattningshavare, nämligen en laboratorieföreståndare, en
snickeritekniker och en verkmästare, ansluter sig till statsmakternas tidigare
beslut rörande antalet befattningshavare vid institutet. Jag tillstyrker förslaget
i denna del liksom även att ersättningen till målerikemisten och en verkmästare,
vilken ersättning för närvarande beräknats för allenast del av budgetåret,
från och med den 1 juli 1941 beräknas för helt budgetår. Till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, torde i överensstämmelse
med vad nu anförts böra för nästa budgetår upptagas följande belopp,
nämligen för en verkstadschef 10,500 kronor, en laboratorieföreståndare 7,500
kronor, en elektroingenjör 6,600 kronor, en målerikemist och en snickeritekniker
vardera likaledes 6,600 kronor, var och en av fyra verkmästare 5,400
kronor saint sekreterare 600 kronor. Nu ifrågavarande anslagspost skulle
alltså sluta å ett belopp av 60,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 1. Del 13.

Tionde huvudtiteln.

Vad angår övrig icke-ordinarie personal torde liksom under innevarande
budgetår medel böra upptagas för avlöning av ett extra ordinarie laboratoriebiträde
i Eo 6 och ett extra ordinarie kontorsbiträde i Eo 4. Härför erfordras
ett belopp av i runt tal 5,900 kronor. Vidare tillstyrker jag, att för tillfälliga
biträden, övertidsersättningar m. m. avses tillhopa 13,000 kronor. Beträffande
frågan om ersättning till speciallärare måste till en början erinras därom, att
hantverksinstitutets kursverksamhet avser att bibringa ökad utbildning åt
redan tidigare utbildade, kunniga yrkesmän. Med hänsyn till det stora antalet
olika slag av kurser, som ifrågakomma vid institutet, samt den speciella
högre fackkunskap, som erfordras för undervisningen vid de särskilda kurserna,
torde det icke kunna undvikas, att speciallärare måste anlitas i tämligen
stor utsträckning. Med anledning härav och i betraktande av kursverksamhetens
betydelse icke minst under nuvarande förhållanden, vilka ställa
hantverket och småindustrien inför nya och svåra yrkesuppgifter, kan jag ej
förorda så stark begränsning av det av styrelsen föreslagna, för speciallärare
avsedda anslagsbeloppet, som statskontoret föreslagit. För egen del vill jag tillstyrka,
att medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår
beräknas till 35,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal skulle alltså beräknas till (5,900 + 13,000 + 35,000 =)

53,900 kronor eller i avrundat tal 54,000 kronor.

För rörligt tillägg torde erfordras ett belopp av 4,500 kronor.

Avlöningsanslaget för statens hantverksinstitut skulle alltså för nästa budgetår
belöpa sig å sammanlagt (23,500 + 60,000 + 54,000 + 4,500 =)

142,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 23,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit ............ » 60,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 54,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4,500

Summa förslagsanslag kronor 142,000;

dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 142.000.

Tionde huvudtiteln.

[33.] 10. Statens hantverksinstitut: Omkostnader, förslagsanslag. För

ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
av 28,000 kronor. Den av Kungl. Majit genom beslut den 30 mars
1940 fastställda omkostnadsstaten för statens hantverksinstitut har följande
utseende:

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ..................

2. Expenser, förslagsvis ........................

3. Publikationstryck, förslagsvis ..................

4. övriga utgifter:

a. Bibliotek, förslagsvis .............. kronor

b. Undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar
m. m., förslagsvis .... »

c. Underhåll av verkstäder m. m., förslagsvis
......................... »

d. Hyra, förslagsvis ................ »

	kronor	3,000
	»	31,000
2,000 10,000	»	1,000
3,000
10,000	»	25,000

Summa kronor 60.000

Särskilda uppbördsmedel:

Kursavgifter ............................ kronor 27,000

Inkomster å informationsverksamhet ...... » 5,000 kronor 32,000

Nettoutgift kronor 28,000.

Förenämnda dag har Kungl. Majit tillika föreskrivit, dels att anslagsposterna
till reseersättningar och till publikationstryck ej må överskridas
utan Kungl. Maj :ts medgivande, dels att av anslagsposten till expenser, må
tagas i anspråk för bränsle, elektrisk ström och vatten förslagsvis 15,000
kronor samt för övriga expenser högst 16,000 kronor, dels ock att till bibliotek,
till undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar m. m. samt till underhåll
av verkstäder m. m. må användas högst respektive 2,000 kronor,

10.000 kronor och 3,000 kronor.

I sin skrivelse den 3 oktober 1940 har styrelsen för statens hantverksinstitut
beräknat institutets omkostnader under budgetåret 1941/42 till 66,500
kronor, därav 500 kronor till sjukvård m. m., 3,000 kronor till reseersättningar,
40,000 kronor till expenser, 3,000 kronor till publikationstryck och

20.000 kronor till övriga utgifter. Av sistnämnda belopp beräknas 3,000 kronor
till bibliotek, 12,000 kronor till undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar
m. m. samt 5,000 kronor till underhåll av verkstäder m. m. Efter
avdrag av särskilda uppbördsmedel, av styrelsen beräknade till enahanda
belopp som i gällande omkostnadsstat eller sammanlagt till 32,000 kronor,
skulle nettoutgiften utgöra 34,500 kronor.

Tionde huvudtiteln.

Till motivering av förslaget anför styrelsen i huvudsak följande:

Sjukvård m. m. Då inga tillgängliga belastningsuppgifter funnes till ledning
vid beräkningen, vore denna anslagspost svår att angiva. Styrelsen beräknade
för dessa omkostnader förslagsvis ett belopp av 500 kronor.

Reseersättningar. Styrelsen finge hemställa, att anslaget till reseersättningar
måtte upptagas till samma belopp som under innevarande budgetår
eller 3,000 kronor.

Expenser. Under nuvarande förhållanden ställde sig beräkningen av
bränslekostnaden mycket vansklig. Styrelsen finge emellertid hemställa, att
kostnaderna för bränsle m. m. måtte beräknas till 20,000 kronor. — Beträffande
övriga expenskostnader finge styrelsen, under hänvisning till sin
skrivelse år 1939 angående förslag till utgiltsstat för institutet under innevarande
budgetår, hemställa att för detta ändamål måtte beräknas förslagsvis

20.000 kronor.

Publikationstryck. Denna post vore i gällande stat upptagen till 1,000
kronor. För publikationstryck erfordrades större anslag för budgetåret
1941/42, då det bleve en viktig uppgift för institutet att sprida kännedom
örn institutets verksamhet genom utgivande av handledningar, handböcker,
meddelanden och cirkulär. I avvaktan på statens övertagande av det gamla
hantverksinstitutets verksamhet hade särskilt utgivandet av yrkestekniska
anvisningar (yrkeshandböcker) vilat. Styrelsen finge därför hemställa, att
för publikationstryck måtte beräknas förslagsvis 3,000 kronor.

Biblioteket måste tillföras ny litteratur inom de olika yrkena, varför kravet
på bibliotekskassan komme att bliva ganska kännbart. Flera tidskrifter,
även utländska, måste hållas. Vissa tekniska uppslagsverk och teknisk
litteratur måste även hållas, och den snabba utvecklingen på teknikens område
medförde krav på nyanskaffningar av nya upplagor. Såsom i 1939
års petita framhållits fordrade ett förstklassigt kvalitetsarbete, att institutet
vaket följde utvecklingen av hantverk och arbetsmetoder. En ökning av
anslagsposten för biblioteket från 2,000 till 3,000 kronor vore därför nödvändig.

Beträffande undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar m. m. måste
utgifterna för dessa poster beräknas något högre än för innevarande budgetår,
då institutets kursverksamhet utvecklades under kommande budgetår.
Styrelsen föresloge därför en förhöjning från 10,000 kronor till 12,000
kronor.

Utgifterna för underhåll av verkstäder och laboratorier torde kunna beräknas
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 3,000 kronor.
Under denna utgiftspost måste emellertid för kommande budgetår även
upptagas ett belopp för underhåll av tomten, skötsel och vattning av gräsmattor
m. m. med förslagsvis 2,000 kronor. För underhåll av verkstäder
m. m. borde därför beräknas 5,000 kronor.

Vad de särskilda uppbördsmedlen anginge torde inkomster av publikationstryck
även under kommande budgetår bliva små, varför något särskilt
belopp icke upptoges för publikationer på omkostnadsstatens inkomstsida.

Vad beträffade inkomster av kursavgifter torde man kunna räkna med
samma belopp som det i innevarande års stat angivna eller 27,000 kronor.
Informationsverksamheten hade under innevarande budgetår beräknats ge
en inkomst av 5,000 kronor. Oaktat det syntes ovisst, huruvida sistnämnda
belopp under nuvarande förhållanden kunde beräknas inflyta, hade styrelsen
för kommande budgetår upptagit samma belopp.

Styrelsen hemställde därför, att inkomsterna upptoges till sammanlagt

32.000 kronor.

Tionde huvudtiteln.

Omfattningen av institutets informations- och försöksverksamhet hade
styrelsen för närvarande svårt att bedöma. Det torde med sannolikhet kunna
förutsägas, att denna verksamhet under innevarande budgetår icke komme
att tillföra institutet några avsevärda inkomster. Denna verksamhets
fortsatta utbyggande vore närmast beroende av institutets blivande utveckling
och i vilken omfattning allmänheten finge kännedom örn denna gren
av institutets verksamhet. Styrelsen räknade emellertid med att i fortsättningen
försöksverksamhet och undersökningar kunde bliva erforderliga i
större omfattning och att institutet framdeles kunde erhålla en större mängd
tillfälliga uppdrag, vilka betalades av uppdragsgivaren. Erfarenheterna från
andra statliga anstalter, som bedreve sådan verksamhet såsom t. ex. statens
provningsanstalt för industriens räkning och statens väginstitut för vägväsendets
räkning, visade att sådana tillfälliga uppdrag medförde tillfälliga
omkostnader utöver de i omkostnadsstaten upptagna beloppen, vilka beräknades
för institutets ordinarie arbeten och icke avsåge sådana större tillfälliga
arbeten. Sålunda kunde beräknas, att ökade utgifter framdeles tarvades
för resekostnader, material m. m., varför institutet borde medgivas
rätt att för sådant ändamål göra utgifter, vilka betalades av uppdragsgivaren.
För sådana större undersökningar kunde även erfordras anställande av
tillfälliga biträden, helt avlönade på uppdragsgivarens bekostnad. Anslag
för dessa ändamål borde vara förslagsanslag.

Institutet borde sålunda medgivas rätt att, när så visade sig oundgängligen
nödvändigt, taga i anspråk erforderliga belopp utöver de i staten anvisade
för sådana särskilda uppdrag, vilka icke vore att hänföra till det löpande
arbetet eller andra ordinarie arbeten. Dessa överskjutande belopp
.skulle därvid givetvis alltid komma att motsvaras av ersättningar inlevererade
från vederbörande uppdragsgivare.

I sitt förenämnda utlåtande den 12 oktober 1940 har statskontoret i nu
omhandlade del anfört följande:

Statskontoret funne icke anledning till erinran mot den å delposten
bränsle, lyse och vatten begärda medelsökningen, 5,000 kronor. Å delposten
till övriga expenser ansåge sig ämbetsverket däremot icke kunna förorda
större höjning än 1,500 kronor till 17,500 kronor. Av detta belopp torde böra
bestridas jämväl kostnader för underhåll av tomten, därest icke ombesörjandet
härav ansåges böra ankomma på byggnadsstyrelsen.

I betraktande av vikten av att resultaten av institutets verksamhet bomme
till allmän kännedom ville ämbetsverket icke motsätta sig en höjning till

2,000 kronor av de för publikationstryck avsedda medlen.

På grund av kursverksamhetens utveckling syntes intet vara att invända
mot att för undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar m. m. ett med

2,000 kronor till 12,000 kronor ökat belopp ställdes till institutets förfogande.
Däremot kunde ämbetsverket i nuvarande läge icke tillstyrka den
begärda ökningen å posten till bibliotek, vilken således torde böra upptagas
med 2,000 kronor.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat hade för hittills vid institutet
anordnade kurser fastställts en avgift av 50 kronor per kursdeltagare.
Med hänsyn härtill torde under rubriken särskilda uppbördsmedel böra uppföras
kursavgifter efter ett kursantal av 60 med 15 deltagare i varje kurs
med ett belopp av (60 X 15 X 50=) 45,000 kronor.

Vad i framställningen anförts i fråga örn riitt för institutet ali för informations-
och försöksverksamheten göra utgifter utöver de i omkostnadsstaten
upptagna beloppen föranledde ämbetsverket att bringa i erinran Kungl.

Tionde huvudtiteln.

Maj:ts beslut den 5 maj 1939 beträffande statens väginstitut, varigenom
sagda institut medgivits rätt att för bestridande av utgifter för tillfälliga
uppdrag, för vilka uppdragsgivare erlade full ersättning, överskrida vissa av
de i omkostnadsstaten ingående posterna. Ämbetsverket funne icke anledning
till erinran mot att liknande beslut meddelades beträffande hantverksinstitutet.
Utgifter av sådant slag borde å varje post bokföras under särskild
rubrik.

Departements■ Mot styrelsens beräkning av kostnaderna för sjukvård m. m., 500 kronor,
chefen, torde ej vara anledning till erinran. För reseersättningar torde vidare, i överensstämmelse
med styrelsens förslag böra upptagas ett oförändrat belopp av

3.000 kronor. Ej heller har jag något att erinra mot det av styrelsen för
bränsle, elektrisk ström och vatten för nästa budgetår beräknade beloppet

20.000 kronor, eller 5,000 kronor mer än för innevarande budgetår. I fråga
om övriga expenser anser jag mig böra följa statskontorets förslag att medelsanvisningen
för ändamålet bestämmes till 17,500 kronor, vilket innebär
en höjning med 1,500 kronor jämfört med innevarande budgetårs anslag.
Liksom statskontoret förutsätter jag härvid, att från denna post skola bestridas
jämväl kostnader för underhåll av tomten i den mån dessa icke
åvila byggnadsstyrelsen och således komma att belasta statens allmänna
fastighetsfonds stat. Anslagsposten till publikationstryck torde på sätt statskontoret
tillstyrkt få höjas från 1,000 till 2,000 kronor.

Beträffande övriga utgifter synes för bibliotek få under nästa budgetår
avses oförändrat anslag eller 2,000 kronor. För undervisningsmateriel och
förbrukningsartiklar m. m. tillstyrker jag i likhet med statskontoret en höjning
från 10,000 till 12,000 kronor. I fråga örn posten underhåll av verkstäder
m. m. förordas oförändrat belopp 3,000 kronor.

Vad angår hantverksinstitutets inkomster av kursverksamheten växla
kursavgifterna från belopp mellan 15 kronor och 50 kronor. I medeltal torde
därför icke böra räknas med högre avgift än styrelsen gjort eller 30 kronor.
För 60 kurser med 15 elever per kurs skulle de sammanlagda kursavgifterna
alltså uppgå till det av styrelsen angivna beloppet 27,000 kronor. Mot
styrelsens beräkning av inkomsterna å informationsverksamheten, 5,000 kronor,
har jag ej någon erinran.

Beträffande slutligen frågan om rätt för hantverksinstitutet att för fullgörande
av särskilda uppdrag i vissa fall ikläda sig utgifter, utöver de i omkostnadsstaten
beräknade, torde, såsom statskontoret anfört, Kungl. Majit
kunna efter framställning medgiva institutet dylik befogenhet under villkor,
att full ersättning för ifrågavarande utgifter betalas av uppdragsgivaren.

Enligt vad jag här anfört skulle hantverksinstitutets omkostnadsstat för
nästa budgetår få följande utseende:

U tgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... » 3,000

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 37,500

4. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 2,000

Tionde huvudtiteln.

5. Övriga utgifter:

a. Bibliotek, förslagsvis ................ kronor 2,000

b. Undervisningsmateriel och förbruknings ningsartiklar

m. m., förslagsvis ...... » 12,000

c. Underhåll av verkstäder m. m., förslagsvis
............................ » 3,000 kronor 17,000

Summa kronor 60,000

Särskilda uppbördsmedel:

Kursavgifter ............................ kronor 27,000

Inkomster å informationsverksamhet ...... » 5,000 kronor 32,000

Nettoutgift kronor 28,000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens hantverksinstitut: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 28,000.

[34.] 11. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom

Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m., reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål
har riksdagen under en följd av år anvisat anslag. Anslaget har utgjort
för vart och ett av budgetåren 1933/34—1938/39 85,000 kronor och för budgetåret
1939/40 90,000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget uppfört
med 100,000 kronor.

Utöver detta anslag har riksdagen till undersöknings- och förberedande
gruvarbeten inom Västerbottens län anvisat för budgetåret 1934/35 485,000
kronor, för budgetåret 1935/36 360,000 kronor, för budgetåret 1936/37

400.000 kronor, för budgetåret 1937/38 310,000 kronor, för budgetåret 1938/39

350.000 kronor, för budgetåret 1939/40 448,000 kronor och för budgetåret
1940/41 534,000 kronor, samtliga belopp såsom reservationsanslag.

Anslaget till undersöknings- och försvarsarbeten åsyftar att genom malmletning
främja upptäckten av nya mineralfyndigheter. Anslaget till undersöknings-
och förberedande gruvarbeten avser att bereda medel för möjliggörande
av närmare undersökning av malmtillgångar m. m. i redan upptäckta
fyndigheter.

I skrivelse den 19 oktober 1940 har Sveriges geologiska undersökning
hemställt, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärd för anvisande för budgetåret
1941/42 av dels ett reservationsanslag å 100,000 kronor för undersökningsoch
försvarsarbeten å områden, som genom ämbetsverkets försorg äro eller
kunna varda för kronans räkning inmutade, in. m., dels ock ett dylikt anslag
å 534,800 kronor för undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom
Västerbottens och Norrbottens län.

Tionde huvudtiteln.

Ämbetsverket tiar därvid anfört följande:

1. Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äto eller kunna varda för kronans räkning
inmutade, m. m.

Dessa arbeten bedreves enligt fastställd arbetsplan dels inom Västerbottens
län och närmast angränsande del av Norrbottens län, dels ock inom
vissa statsgruvefält i Norrbottens län. På grund av ett under nu rådande förhålla.
nden aktuellt uppslag hade även en mindre undersökning påbörjats i
Murjektraken, Jokkmokks socken av sistnämnda län.

Inom Västerbottens län och den närmast angränsande delen av Norrbollens
län hade arbetena huvudsakligen hittills bestått i fortsatta geologiska,
magnetiska och elektriska prospekteringar. En del av dessa arbeten, särskilt
de elektriska, hade försinkats genom inkallelser till militärtjänstgöring, dock
torde det uppgjorda årsprogrammet kunna genomföras till budgetårets slut.

Sommarens geologiska arbeten hade föranlett ett antal nya inmutningar
dels å kopparmalmsanledningar, som tillkommit inom Adak-Kuorbevareområdet,
dels ock å ytterligare zink-bly-malm i fortsättningen av den förra
året upptäckta Rävlidmyrans fyndighet. Dessutom hade inom Norsjö socken
uppdagats en nickelmalmsanledning, vilken nu vore föremål för närmare
utredning.

Inom Norrbottens län hade undersökningarbeten bedrivits inom södra delen
av Liikavaara statsgruvefält genom detaljerad geologisk kartering, efterforskande
efter nmlmblock och geofysiska mätningar. Ett betydande antal
malmblock hade påträffats med delvis goda kopparhalter och även något
guld. Någon fyndighet i fast klyft vöre dock ännu ej här lokaliserad.

Likartade undersökningar inom det förut geologiskt nästan okända Salmivaara
statsgruvefält hade hittills lett till påvisandet, dels inom själva statsgruvefältet
dels något utanför detsamma, av två malminpregnerade områden
med kopparkis, svavelkis, magnetkis och molybdenglans; dessutom hade
geofysiskt påvisats en anmärkningsvärd tredje indikation, som av block att
döma torde vara malmförande. Den närmare utredningen av dessa områden
återstode, men syntes väl motiverad.

I anslutning till arbetena inom Salmivaara-området hade även gjorts en
orienterande undersökning inom Svappavaara-området. Därvid hade påträffats
flera anmärkningsvärda kopparmalmsblock samt utrönts, att mineraliseringen
av kopparkis och molybdenglans över huvud taget vore så anmärkningsvärd,
att området förtjänade detaljerad utredning.

På grund av den aktuella betydelse, som nya fynd av manganmalm inom
landet skulle äga, hade i anslutning till arbetena inom Liikavaara statsgruvefält
företagits en mindre undersökning inom en del av Murj ektrakten. Ett
block av god manganmalm och flera järnmalmblock hade därvid påträffats,
men det hade ännu ej lyckats att lokalisera moderklyftorna till desamma.

Omfattande analysarbeten å malmprov ävensom andra bearbetningar av
fältmaterialet hade utförts.

De framkomna resultaten syntes motivera följande fortsättning av arbetena
under budgetåret 1941/42, nämligen:

Detaljutredning av malmindikationerna inom Rävliden-Hornträsk-Vindelgransele-området
för eftersökande av nya fyndigheter därstädes,

detaljundersökning i samma syfte av områdena öster om Adak-Kuorbevarefältet,

undersökning av nickelmalmsanledningarna, huvudsakligen inom Norsjö
socken, och

detaljutredning av ofullständigt kända malmindikationer inom Malånäsfältet.

Tionde huvudtiteln.

Samtliga dessa arbeten torde få anses behövliga för att statsmakterna
skulle kunna taga definitiv ställning till frågan om statens nyttiggörande av
sin gruvegendom inom Västerbottens län. Dessutom torde den sommaren
1940 påbörjade utredningen från ädelmalmssynpunkt av de norrbottniska
statsgruvefälten Liikavaara, Salmivaara och Svappavaara, vilken —- ehuru
länge insedd nödig — fått anstå i avvaktan på att den allmänna undersökningen
i Västerbotten skulle närma sig sin fullbordan, böra fortsättas.

Det måste framhållas, att den starka ökningen av borrkärnematerialet och
andra malmprov under de senare åren framtvingade en forcering av analysoch
bearbetningsverksamheten mot vad tidigare varit fallet, därest slutsatser
tillräckligt snabbt skulle hunna dragas av resultaten. Av denna anledning
måste posterna för personalstat och allmänna omkostnader beräknas till något
högre sammanlagt belopp än tidigare. Givetvis skulle under sådana förhållanden
det särskilt av 1938 års gruvsakkunniga uttalade önskemålet avett
mera forcerat bedrivande av statens malmletningsverksamhet hava föranlett,
att ännu större belopp än det för innevarande budgetår anvisade begärts
för dessa arbeten. Geologiska undersökningen hyste emellertid den uppfattningen,
att det statsfinansiella läget torde nödvändiggöra anslagets begränsning
för budgetåret 1941/42 till ungefär samma belopp som för innevarande
budgetår.

Då jämväl under kommande budgetår kunde tänkas uppkomma fråga om
förvärv av jordägareandel till någon enligt äldre gruvstadgan inmutad malmfyndighet,
föresloge ämbetsverket, att ett mindre belopp, förslagsvis 2,000 kr.,
reserverades för möjliggörande av sådant inköp.

Ämbetsverket beräknade medelsbehovet under detta anslag på följande sätt:

Personalstat:

Extra ordinarie tjänstemän:

1 assistent (vid bearbetningen) . . Eo 19 kronor 6,237

1 expeditionsvakt.............. Eo 5 » 2,976

Extra tjänstemän:

1 assistent för geofysiska arbeten
..................... Ex 20 » 6,012

1 assistent .................... Ex 15____»__4,590 kronor 19,815

Allmänna omkostnader:

Arvoden till tillfälliga medarbetare och biträden, rese- och
traktamentsersättningar, materialinköp, bergskemiska

analyser m. fl. expenser, förslagsvis ................ » 32,185

Geofysiska fältarbeten, förslagsvis .................... » 26,000

Grävningar, sprängningar och borrningar å nya indikatio tioner,

förslagsvis ................................ » 20,000

Likvider för inköpta jordägareandelar, förslagsvis ......__»__2,000

Summa kronor 100,000.

Liksom tidigare år finge ämbetsverket framhålla, att under arbetenas gång
kunde uppkomma behov av jämkningar i den inbördes storleken av dessa
förslagsvis beräknade poster.

2. Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom Västerbottens och
Norrbottens län.

Vid Adakgruvan i Malå socken hade underjordarbetena i form av ortdrivning
på 160-meters-nivån pågått samt diamantborrningar från denna utförts;
dessa arbeten hade nu avslutats, sedan undersökningarna bragts därhän, att
planerad brytning av gruvan kunde upptagas. Vid undersökningsarbetenas

Tionde huvudtiteln.

avslutande hade ortsystemet fortfarande gått i malm och sådan hade fortsatt
jämväl djupare ned så långt borrningarna nått, d. v. s. till mellan 250—300
meters djup under dagytan. Slutresultatet av dessa arbeten vore alltså gynnsamt.
Åtminstone 750,000 lon god kopparmalm kunde betecknas såsom känd
och ytterligare tillgångar därav kunde påräknas.

Genom omfattande, ännu pågående borrningar inom en vidsträckt rnalnimineraliserad
zon några hundra meter norr om Adakgruvan hade under året
hittills uppborrats minst några hundra tusen ton malm med cirka ett par
procent koppar, utvisande att även inom denna zon brytvärd kopparmalm
förelåge. Det återstode att genom fortsatt undersökning utreda tillgångarnas
.storlek härstädes.

I Rävlidengruvcm inom Lycksele socken påginge ortdrivning på 120 meters
nivå samt diamantborrningar ifrån denna. Hittills framkomna i-esultat visade,
att denna gruva på 120 meters nivån vore ännu bättre än högre upp. Särskilt
gällde detta örn kopparmalmsdelen, som nedåt avsevärt tilltoge i area
och även något i halt. Den silverrika zink-bly-malmen vore efter den hittills
undersökta sträckan av 120 meters nivån åtminstone lika god som högre upp.
De hittills under året medhunna arbetena vid Rävlidengruvan hade sålunda
givit goda resultat.

Detsamma gällde också örn undersökningsarbetena på det förra året upptäckta
Rävlidingrans malmfält, beläget knappt 2 kilometer nordväst örn Rävlidengruvan.
Genom omfattande, ännu pågående, diamantborrningar torde
nu större delen av detta minst 500 meter långa malmfält vara kvalitativt känd
på 20—40 meters djup under bergytan. Fyndigheten innehölle huvudsakligen
en silverrik zink-bly-malm med en mindre halt av koppar. De hittills
påvisade metallmängderna vore av samma storleksordning som Rävlidengruvans
på ungefär motsvarande nivåer.

Djupborrningar vid Bjurforsfältet hade bedrivits och pågingo fortfarande.
Malmmineralisering av samma typ som den högre upp vid Bjurfors kopparmalm
rådande hade påträffats men däremot ännu icke någon brytvärd malm.

Efter avslutandet av pågående arbeten på uppförandet av nödiga byggnader
vid Rävlidmgrans malmfält samt framdragandet av elektrisk kraftledning
dit konime schaktsänkning till 80 meters djup att omedelbart börja.
Detta schakt beräknades vid innevarande budgetårs slut vara färdigt samt
ortdrivningen påbörjad. Då malmen vore minst 500 meter lång och förutom
huvudfältorten även mindre orter måste drivas, torde med säkerhet därefter
minst hela budgetåret 1941/42 komma att krävas för fullbordandet av underjordssystemet
på 80 metersnivån. Liksom vid de tidigare undersökta fälten
behövde omfattande diamantborrningar företagas ifrån ortsystemet.

Omkostnaderna för ifrågavarande arbeten under det nya budgetåret beräknades
på följande sätt:

Arbetslöner .......................................... kronor 86,000

Material ............................................ » 84,000

Summa kronor 170,000.

Med detta arbete beräknades minst 20 man sysselsatta under hela året.

Diamantborrningar föresloges skola utföras inom det ganska vidsträckta
Kuorbevarefåltet. Erfarenheterna från djupundersökningarna inom Adakgruvan
visade dock, att det på grund av malmens förekomstsätt inom detta fält
icke bleve möjligt att enbart genom sådana borrningar ernå den kunskap om
malmfömingen på djupet, som erfordrades för bedömande av fältets utnyttjande
i stort. Då en sådan kännedom likväl torde få sägas vara mycket viktig,
ville ämbetsverket föreslå, att en underjordsundersökning finge utföras

Tionde huvudtiteln.

på ett lämpligt ställe längre bort från Adakgruvan, som beräknades vara fixerat
till nästa budgetårs början. Omkostnaden för detta arbete beräknades på
följande sätt:

Anläggning med väg, byggnader och maskiner, förslagsvis.. kronor 65,000

Arbetslöner för schaktanläggning och ortdrivning, förslagsvis » 75,000

Material, förslagsvis .................................. »_70,000

Summa kronor 210,000.

Med detta arbete beräknades cirka 23 arbetare vara sysselsatta under budgetåret.

Slutligen krävdes, såsom nämnts, under alla omständigheter omfattande
diamantborrningar å de viktigare icke djupundersökta malmanledningarna
inom Kuorbevarefåltet och Råvlidenmyran—Hornträskområdet ävensom inom
de ännu ej slututredda fyndigheterna å Malånåsfältet. Dessa borrningar
inom Västerbottens län föresloges till utförande för en beräknad kostnad
av 115,000 kronor. Dessutom föresloges ett belopp av förslagsvis 15,000 kronor
för utredning av de under sommaren 1940 påvisade kopparmalmsfyndigheterna
inom Salmivaara statsgruvefält. Sistnämnda borrningar vore viktiga
för bedömande av detta fälts praktiska möjligheter. Inalles föresloges
alltså diamantborrningar å kända malmförekomster för en beräknad kostnad
av 130,000 kronor enligt följande beräkning:

Arbetslöner, förslagsvis ................................ kronor 61,000

Material (diamanter m. m.), förslagsvis .................. >_69,000

Summa kronor 130,000.

Omkring 15 yrkeskunniga arbetare beräknades sysselsatta med dessa arbeten
under året.

Avlöningarna till de för utredningarna under detta anslag särskilt anställda
tjänstemännen föresloges fortsättningsvis skola utgå enligt följande stat:

Avlöning till avdelningschefen för gruvarbetena enligt Eo 28.. kronor 11,298

Arvode till en kassör .................................. » 6,900

Arvode till en gruvfogde................................ »_6,600

Summa kronor 24,798.

Ämbetsverket beräknade alltså hela medelsbehovet under ifrågavarande an -

slag sålunda:

Fortsatta underjordsarbeten på Rävlidmyrans malmfält,

förslagsvis ........................................ kronor 170,000

Upptagande av underjordsarbeten vid en ny gruva inom

Kuorbevarefåltet, förslagsvis ........................ » 210,000

Diamantborrningar å kända malmfyndigheter, förslagsvis . . » 130,000

Avlöningar till e. o. och extra tjänstemän, förslagsvis...... »_24,798

Summa kronor 534,798,

eller i avrundat tal 534,800 kronor.

Aven beträffande detta anslag anhölle ämbetsverket att få vidtaga de
jämkningar med avseende på de enskilda posterna, som under arbetets gång
kunde visa sig påkallade.

Kommerskollegium och 1938 års gruvsakkunniga hava i infordrade utlåtanden
den 9 respektive den 26 november 1940 tillstyrkt bifall till framställningen.

Tionde huvudtiteln.

Departementschefen.

Kommerskollegium har därvid anfört följande:

Beträffande det förstnämnda anslaget å 100,000 kronor, som avsåge att
möjliggöra fortsättningen av det sedan åtskilliga år pågående eftersökandet
av malmer inom de båda nordligaste länen i ungefär oförändrad omfattning,
-ville kollegium endast uttala, att kännedomen örn inom dessa trakter
förekommande malmfyndigheter ännu icke vore tillräcklig, varför arbetena
borde fortgå.

I avseende å de undersöknings- och förberedande gruvarbeten, för vilka
beräknats ett anslag å 534,800 kronor, ansåge kollegium sig böra i första
hand förorda djupundersökningen av Rävlidmyrans fyndighet och därjämte
de föreslagna diamantborrningarna såväl inom Västerbottens som
inom Norrbottens län. Då platsen för den ifrågasatta underjordsundersökningen
inom Kuorbevarefältet på längre avstånd från Adakgruvan ännu icke
vore fastställd och alltså förutsättningarna för detta arbete icke vöre kända,
syntes det vara tveksamt, örn detta redan nu borde upptagas i planen. De
arbeten inom området, som skulle utföras under innevarande budgetår, kunde
emellertid komma att lämna sådana upplysningar örn fyndigheterna, att
behovet av och platsen för djupundersökningen ifråga kunde bestämmas vid
ingången av det budgetår, under vilket anslaget skulle komma till användning.
Ett dröjsmål på ett år med undersökningens fortsättande vöre under
sådana omständigheter till allvarligt hinder för den genom 1938 års gruvsakkunniga
bedrivna utredningen. Kollegium ansåge sig därför kunna förorda,
att hela det för undersöknings- och förberedande gruvarbeten föreslagna
beloppet upptoges i anslagsäskandena.

1938 års gruv sakkunniga hava anfört följande:

De sakkunniga ansåge det synnerligen önskvärt, att den av Sveriges geologiska
undersökning bedrivna undersökningsverksamheten finge fortsättas,
och uttalade sin särskilda tillfredsställelse med att undersökningarna utsträckts
till statsgruvefälten inom Norrbottens län, så att visshet kunde vinnas,
huruvida dessa verkligen hyste brytvärda fyndigheter av andra malmer
än järnmalm. Det begärda anslaget å 100,000 kronor tillstyrktes därför.

Beträffande anslaget till förberedande gruvarbeten hade de sakkunniga
erfarit, att detta avsåge dels djupundersökning av en strax norr örn Adakgruvan
befintlig indikation av malm med säkerligen brytvärd halt av koppar,
dels djupundersökning av Rävlidmyrans bly-zink-silvermalm, dels ock
diamantborrningar på kända malmer inom Adak-Kuorbevare- och Rävlidenfälten.
Dessa arbeten kunde sägas utgöra en slutinventering av malmtillgångarna
inom dessa malmfält och vöre givetvis av största betydelse för
den genom de sakkunniga bedrivna utredningen. De sakkunniga ansåge sig
därför böra förorda, att jämväl det för förberedande gruvarbeten upptagna
beloppet ställdes till Sveriges geologiska undersöknings förfogande.

Jag biträder Sveriges geologiska undersöknings förslag angående fortsatt
bedrivande nästkommande budgetår av ifrågavarande arbeten. Med hänsyn
till vad i ärendet anförts torde medel böra ställas till förfogande för
möjliggörande av arbetenas utförande i den omfattning, undersökningen
förordat. Mot de framlagda kostnadsberäkningarna har jag ej funnit anledning
till erinran.

Anslagen torde få efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande ställas till Sveriges
geologiska undersöknings förfogande. I fråga om båda anslagen torde

Tionde huvudtiteln.

efter beslut av Kungl. Majit — i den mån så kan finnas påkallat under arbetenas
gång — förskjutningar i arbetsprogrammen få ske och i samband
därmed jämkningar få vidtagas i kostnadsfördelningen mellan de olika anslagsposterna.

Under nästföljande punkt ämnar jag göra hemställan örn medelsanvisning
till bestridande av kostnaderna för undersöknings- och förberedande gruvarbeten
inom Västerbottens och Norrbottens län. I anslutning till dessa arbetens
utsträckning till sistnämnda län betingas viss ändring av anslagets nuvarande
rubrik. Jag förutsätter, att å det nuvarande anslaget vid innevarande
budgetårs utgång eventuellt förefintlig reservation må tillföras det nya
anslaget.

Vad nu beträffar undersöknings- och försvarsarbetena m. m. hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Undersöknings- och försvarscirbeten d områden,
som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg åro
eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................. kronor 100,000.

[35.] 12. Undersöknings- och förberedande gruvarbeten, reservations anslag.

Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 534,800.

[36.] 13. Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag. För

bestridande av vissa kostnader för statens gruvegendom har för budgetåret
1940/41 av riksdagen anvisats ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Anslaget är avsett dels till arvoden m. fl. kostnader för uppskattning av
arrendeavgift jämlikt kungörelsen den 15 november 1907 (nr 96) med föreskrifter
i fråga örn bestämmandet å kronans sida av beloppet av den arrendeavgift,
som skall erläggas för kronans jordägarandel i gruva m. m„ dels
till bestridande av kostnader för den kronans gruvegendom, som står under
kommerskollegii förvaltning, dels ock till bestridande av Mertainens och
Ruotivare gruvaktiebolags förvaltningskostnader.

I skrivelse den 28 augusti 1940 har kommerskollegium hemställt örn vidtagande
av åtgärd för beredande å 1941/42 års riksstat av ett förslagsanslag
till oförändrat belopp eller 20,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Kostnaderna hava av kollegium beräknats till följande ungefärliga be -

lopp, nämligen

för gruvarrendenämnden .................................. kronor 400

» försvarsavgifter........................................ » 9,000

» gruvföreståndararvoden ................................ » 1,200

» kollegii övriga förvaltningskostnader..................... » 400

» Mertainens och Ruotivare gruvaktiebolag ................ » 9,000

Summa kronor 20,000.

I anslutning till vad kommerskollegium sålunda föreslagit hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för statens gruvegendom för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 20,000.

[37.] 14. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverks mästare,

förslagsanslag. För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare hava alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag.
Dessa anslag hava avsett dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt
hantverksmästare för utbildande av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar
och statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar,
anslutna till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier
till därav förtjänta lärlingar. För budgetåret 1940/41 har för
ändamålet anvisats ett förslagsanslag av 38,000 kronor.

Bestämmelser rörande de olika formerna för statsunderstöden hava av
Kungl. Majit fastställts den 2 november 1917. Ändringar däri hava skett
den 25 oktober 1918, den 9 juli 1920, den 3 maj 1929, den 2 juni 1933 och
den 22 maj 1936.

Statsunderstöden till hantverksmästare -— för närvarande högst 100 för
år — avse en lärotid av tre år och utgå enligt gällande bestämmelser med
400 kronor för varje lärling. Av sagda belopp utbetalas 125 kronor vid
första, 100 kronor vid andra och 75 kronor vid tredje läroårets slut. Återstående
belopp, 100 kronor, utbetalas sedan styrkt blivit, att lärling genom
avlagt prov eller på annat sätt visat sig utlärd i yrket.

Lärling, för vars utbildande mästare erhållit statsunderstöd, är, om han
efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations utlärlingsbevis, berättigad
till en utlärlingspenning av 20 kronor. Han kan dessutom, örn han
i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för skicklighet i yrket, tilldelas
statspremium av högst 100 kronor. Detta plägar förekomma beträffande
högst en femtedel eller alltså högst ett tjugotal av de 100 lärlingar, till vilkas
utbildning understöd årligen må utgå.

I fråga om planen för den praktiska utbildningens anordnande har redogörelse
lämnats å sid. 139 av tionde huvudtiteln i 1932 års statsverksproposition.

Tionde huvudtiteln.

Vad angår statsunderstödet till hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier,
har detta, som för vart och ett av budgetåren 1936/37—1938/39
utgjort 3,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41 utgått
med ett till 1,000 kronor nedsatt belopp.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har kommerskollegium hemställt om anvisande
för befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
under budgetåret 1941/42 av ett anslag till enahanda belopp som det för löpande
budgetåret beviljade. Till stöd härför anför kollegium bland annat
följande:

Antalet inkomna ansökningar och antalet utdelade lärlingsunderstöd under
de tre senast förflutna budgetåren framginge av följande tabell:

1937/38 1938/39 1939/40

Ansökningar ................. 174 170 103

Utdelade understöd........... 100 100 87

Den starka nedgången under budgetåret 1939/40 vore väl att hänföra till
krigsläget. Hur förhållandena skulle kunna gestalta sig framdeles och närmast
vad den nu avsedda budgetperioden 1941/42 beträffade vore självfallet
knappast möjligt att förutsäga.

I betraktande av lärlingsutbildningens grundläggande betydelse för hantverket
torde, såsom kollegium tidigare vid skilda tillfällen närmare utvecklat,
statens utlägg för den praktiska lärlingsutbildningen te sig rätt begränsade.
Behovet av en nyordning av formerna för ett dylikt statens understöd — och
detta gällde såväl de industriellt som de mera hantverksmässigt betonade yrkena
— hade även på senare åren allt starkare framträtt. Såsom kollegium
tidigare (i utlåtande den 28 februari 1939 över betänkande angående lärlingsutbildningen
[stat. off. utr. 1938: 30]) framhållit, syntes dock med hithörande
spörsmåls närmare övervägande böra anstå i avvaktan på tillkomsten av
en gemensam ledning för yrkesutbildningen. Under nu angivna förhållanden
torde understödsgrunderna för lärlingsutbildningen hos hantverksmästarna
för budgetåret 1941/42 böra bibehållas oförändrade.

På grund av sista tidens starkt minskade efterfrågan och med tanke särskilt
på nödvändigheten av att framdeles i möjligaste mån begränsa statsutgifterna
ansåge sig kollegium böra föreslå, att årsantalet nya lärlingsunderstöd
sänktes från 100 till 75. Till understöd borde då i första hand ifrågakomma
sådana yrken, inom vilka lärlingsutbildningen kunde betraktas vara
för mästaren ekonomiskt mera påkostande. Sådana yrken, där mästaren redan
på ett mera tidigt stadium kunde tillgodogöra sig lärlingens arbetskraft,
måste härvid i stället få träda tillbaka. Kollegium räknade jämväl med att
under innevarande budgetår kunna begränsa årsantalet nya lärlingsunderstöd
till omkring 75.

Anslagsberäkningen för nästa budgetår påverkades ej av den förordade
reduktionen i antalet lärlingsunderstöd för samma budgetår. Bestämmande
för anslagsbelastningen bleve nämligen antalet lidigare utdelade lärlingsunderstöd,
från och med budgetåret 1938/39 eller i undantagsfall ännu tidigare.
Vid sådant förhållande och då kollegium ansåge sig böra stanna vid
att föreslå ett belopp av 1,000 kronor jämväl för budgetåret 1941/42 lill understöd
åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier, torde man
lia anledning att för sistnämnda budgetår räkna med en anslagsbelastning
av i runt tal 38,000 kronor.

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

I betänkande den 10 juni 1938 angående lärlingsutbildningen inom hantverket
och den mindre industrien (stat. off. utr. 1938: 30) hava 1936 års hantverkssakkunniga
föreslagit en genomgripande omorganisation på ifrågavarande
område, över betänkandet hava, efter remiss, avgivits yttranden av
därav berörda'' myndigheter och sammanslutningar. Åtskilliga invändningar
mot de sakkunnigas förslag hava därvid framförts. För en tillfredsställande
lösning av frågan blir måhända ytterligare utredning erforderlig. I varje
fall är jag icke beredd att i frågans nuvarande läge föreslå någon nyordning
av formerna för statens hithörande verksamhet.

Med den ståndpunkt, jag sålunda intager, torde, i enlighet med kommerskollegii
hemställan, medel motsvarande understöd enligt nu gällande grunder
för de årsgrupper lärlingar, vilkas utbildning redan pågår, böra beräknas
å riksstaten för budgetåret 1941/42. Däremot torde något belopp icke böra
anvisas till understöd åt hantverksföreningar för utdelning av lärlingspremier.
Med hänsyn till det stora antalet hantverksföreningar och de förhållandevis
ringa belopp, som under senare budgetår kunnat utgå för ändamålet,
synes sistnämnda understöd sakna praktisk betydelse.

Kollega förslag om nedsättning nästa budgetår av antalet statsunderstöd
för nya lärlingar till högst 75, varigenom de framtida kostnaderna för den
ifrågavarande verksamheten skulle nedbringas, anser jag mig böra biträda.
Med beaktande av att antalet nya lärlingsunderstöd jämväl för innevarande
budgetår av kollegium beräknas till allenast 75 och för budgetåret 1939/40
uppgick till allenast 87, torde det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande
anslag för nästa budgetår kunna uppskattas till 37,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att under budgetåret 1941/42 utdela lärlingsunderstöd,
utlärlingspenningar och statspremier med tillämpning
av de för budgetåret 1940/41 i detta avseende fastställda
grunder och med iakttagande att nya statsunderstöd må,
vart och ett å 400 kronor, beviljas för utbildning av högst
75 lärlingar,

dels ock till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 37,000.

[38.] 15. Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag. För ifråga varande

ändamål har under en längre följd av år utgått anslag till växlande
belopp. Anslaget, som senast för budgetåret 1939/40 var uppfört med 51,500
kronor, är för innevarande budgetår upptaget till 40,000 kronor. Sistnämnda
anslag avses skola användas på följande sätt:

Tionde huvudtiteln.

Till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund ........ kronor 10,000

» Föreningen för svensk hemslöjd .................... » 9,000

» understöd åt de provinsiella hemslöjdsföreningarna .... » 17,500

» Kungl. Majlis förfogande för olika hemslöjdsändamål . . » 2,500

» bestridande av statens hemslöjdsråds verksamhet...... » 1,000.

Under rubriken Befrämjande av hemslöjden inom Bohuslän har härutöver
anvisats för ettvart av budgetåren 1936/37—1939/40 ett reservationsanslag
å 30,000 kronor och för budgetåret 1940/41 ett dylikt anslag å 16,000
kronor.

1 skrivelse den 8 november 1940 har kommerskollegium avgivit infordrat
utlåtande över en av Föreningen för svensk hemslöjd hos Kungl. Majit gjord
ansökning om ett bidrag å 9,000 kronor för föreningens verksamhet jämväl
under budgetåret 1941/42. Samtidigt har kollegium utlåtit sig över till kollegium
ingivna framställningar örn understöd för samma budgetår dels av
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund till förbundets allmänna verksamhet
med 10,000 kronor och till de provinsiella hemslöjdsföreningarna
med 17,500 kronor, dels och av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
för befrämjande av hemslöjden inom länet med 16,000 kronor. Därjämte har
kollegium överlämnat två av statens hemslöjdsråd till kollegium avgivna,
den 10 oktober 1940 dagtecknade yttranden i ärendet.

Statens hemslöjdsråd har tillstyrkt bifall till de av Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund, Föreningen för svensk hemslöjd samt Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap gjorda framställningarna. Vidare förordar
hemslöjdsrådet, att ett belopp av 2,500 kronor ställes till Kungl. Majits
förfogande för olika hemslöjdsändamål samt att för hemslöjdsrådets verksamhet
beräknas ett belopp å 1,000 kronor. Förutom de sålunda tillstyrkta
beloppen, tillhopa 56,000 kronor, hemställer hemslöjdsrådet, att ytterligare
ett belopp å 20,000 kronor beräknas för hemslöjdens främjande under nästa
budgetår. Detta belopp skulle användas till utökad konsulentverksamhet i de
län, där en sådan komme att visa sig särskilt behövlig.

Kommerskollegium har framhållit, att de skäl, som kunde anföras för en
ökning av statsbidragen för hemslöjdsändamål, för visso ej borde underskattas.
Emellertid borde i nuvarande läge, enligt kollega mening, ej heller de
på detta område verksamma sammanslutningarna kunna undgå att få vidkännas
en viss reduktion av nu utgående anslag. Kollegium ansåge sig ej
kunna förorda, att man för nästkommande budgetår räknade med större anslagsbelopp
till hemslöjden än 50,000 kronor. Därvid har kollegium —- under
framhållande att tillräckliga skäl i längden knappast förefunnes för
Bohusläns bibehållande vid dess nuvarande säregna undantagsställning —
föreslagit, att anslaget till befrämjande av hemslöjden inom detta län måtte
sammanslås med det äldre allmänna anslaget. Det sammanlagda anslaget
borde fördelas på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nrl. Del 13. 5

Tionde huvudtiteln.

Departements

chefen.

Departements chefen.

Till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund ........ kronor 8,000

» Föreningen för svensk hemslöjd .................... » 7,000

» understöd åt de provinsiella hemslöjdsföreningarna .... » 17,000

» Kungl. Maj:ts förfogande för särskilda hemslöjdsända mål

........................................... » 2,000

» bestridande av kostnaderna för hemslöjdsrådet........ » 1,000

» hemslöjden i Bohuslän ............................ » 15,000

Summa kronor 50,000.

Såsom kommerskollegium framhållit torde under nuvarande förhållanden
en beskärning av medelstilldelningen till hemslöjden vara nödvändig. Del
av kollegium framlagda förslaget till beräkning av anslagsbehovet kan jag
biträda. Jag tillstyrker alltså, att för ändamålet avses ett belopp av tillhopa

50,000 kronor, därvid förutsättes att särskilt anslag för främjande av hemslöjden
i Bohuslän icke upptages å riksstaten.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 50,000.

[39.] Bidrag till svenska slöjdföreningen. Sedan ett flertal år är å
riksstaten såsom bidrag till svenska slöjdföreningen uppfört ett anslag av

10,000 kronor.

Med skrivelse den 30 augusti 1940 har kommerskollegium överlämnat en
till Kungl. Majit ställd skrift, däri svenska slöjdföreningen hemställt örn
statsbidrag jämväl för budgetåret 1941/42 med 10,000 kronor.

För egen del har kommerskollegium med hänsyn till det statsfinansiella
läget ansett en minskning av anslaget böra vidtagas. I anslutning härtill har
kollegium funnit sig icke kunna tillstyrka större anslag åt föreningen för nästkommande
budgetår än 8,000 kronor.

Något anslag av statsmedel till ifrågavarande förening synes i nuvarande
läge icke kunna utgå.

[40.] 16. Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hant verk

och småindustri, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har å
riksstaten anvisats för budgetåret 1937/38 15,000 kronor, för budgetåret
1938/39 30,000 kronor, för budgetåret 1939/40 50,000 kronor och för innevarande
budgetår 60,000 kronor. Medelsanvisningen syftar till att genom en
inom vederbörande län inrättad organisation, som kan taga initiativ till och
leda verksamheten, underlätta för vissa befolkningsgrupper att genom id -

Tionde huvudtiteln.

kande av hantverk och småindustri stärka sina försörjningsmöjligheter särskilt
i förening med mindre jordbruk.

Med särskilda skrivelser den 30 augusti och den 12 november 1940 har
kommerskollegium överlämnat till kollegium inkomna ansökningar från
Bohusläns företagareförening u. p. a„ Jämtlands läns företagareförening u.
p. a. och kommittén för småföretag i Gävleborgs län om statsunderstöd för
budgetåret 1941/42 å respektive 9,000 kronor, 8,000 kronor och 8,000 kronor.

Vidare har kollegium, efter olika remisser, avgivit infordrade utlåtanden
över direkt till Kungl. Maj:t inkomna framställningar från Västerbottens
företagareförening u. p. a., Norrbottens småindustriförening u. p. a. och Västernorrlands
läns företagareförening u. p. a. örn understöd å respektive 12,000
kronor, 9,500 kronor och 9,000 kronor.

Kollegium har förordat, att medelsbehovet för ifrågavarande ändamål beräknades
till enahanda belopp som för innevarande budgetår eller tillhopa

60,000 kronor.

Frågan örn anvisande av fortsatt anslag för ändamålet under nästa bud- Departementsgetar
äger samband med de spörsmål, vilka äro under övervägande av de chefen.
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1940 tillkallade utredningsmännen
för vissa åtgärder till främjande av hantverk och småindustri.
Det är avsett att utredningsmännens uppdrag skall hinna slutföras
inom sådan tid, att frågan skall kunna underställas den nu sammanträdande
riksdagen. I avbidan härå torde i förslaget till riksstat för budgetåret
1941/42 förevarande anslag böra allenast beräknas. Härvid torde böra upptagas
samma belopp som det för innevarande budgetår anvisade eller 60,000
kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Upplysnings-
och organisationsverksamhet i fråga örn hantverk och
småindustri för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av .............................. kronor 60,000.

[41.] Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag. I riksstaten
för budgetåret 1936/37 upptogs under tionde huvudtiteln till resestipendier
för yrkesutbildning ett reservationsanslag å 15,000 kronor. Sedermera
har för ändamålet anvisats för vartdera av budgetåren 1937/38 och
1938/39 ett belopp av 40,000 kronor samt för budgetåret 1939/40 50,000 kronor.
Av de å anslaget för sistnämnda budgetår tillgängliga medlen har emellertid
enligt beslut vid 1939 års urtima riksdag ett belopp av 20,000 kronor
inbesparats. För innevarande budgetår har anvisats 30,000 kronor. Genom
beslut den 30 mars 1940 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att av anslaget må användas
till stipendier för utlandsresor högst 10,000 kronor. Närmare bestämmelser
angående anslagets användning äro meddelade i kungörelsen den 3
oktober 1936 (nr 523).

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har kommerskollegium hemställt, att för
budgetåret 1941/42 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag
av 25,000 kronor. Kollegium anför bland annat följande:

Då det gällde att bedöma anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 vore det
självfallet för närvarande ytterst vanskligt att besvara frågan, huruvida de
utländska studieresorna skulle kunna återupptagas. Ett statsstipendium för
dylik resa utgjorde emellertid oavsett sitt penningvärde en högt skattad förmån,
som underlättade för vederbörande hantverkare, tekniker eller annan
stipendiat att tillgodoräkna sig studiemöjligheterna. Enligt kollegii mening
måste det därför vara välbetänkt att man räknade med ett visst medelsbelopp
för dylika resor.

I fråga örn de inländska reseunderstöden utgjordes den dominerande anparten
av resebidrag för deltagande i kurser, främst sådana, anordnade vid
hantverksinstitutet. I och med att staten från och med den 1 juli 1940 övertagit
detta dittills av Sveriges hantverksorganisation drivna institut, för vilket
uppförts en särskild statlig nybyggnad, torde det vara berättigat räkna
med en betydande ansvällning av kursverksamheten samt därmed också med
ökat behov av medel för resestipendier till mindre bemedlade kursdeltagare.
Att märka vore att dessa stipendier (lil klass biljett jämte kr. 2:50 per
kursdag) vore att betrakta som ett ej oviktigt led i kursverksamheten. Det
torde ej vara överdrivet att framdeles räkna med en årlig stipendiesumma
av 20,000 kronor enbart för institutets kursverksamhet.

Härutöver förelåge inländska stipendiebehov för bevistande av de av samfundet
för hembygdsvård anordnade byggnadskurserna och för bevistande
av olika skolor och kurser för praktisk utbildning. På grund av nu angivna
förhållanden funne kollegium det önskvärt, att anslaget kunde återföras till
det belopp, som ursprungligen var anvisat för budgetåret 1939/40 eller 50,000
kronor. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna syntes
emellertid anslaget vid en skärpt behovsprövning kunna begränsas till

25,000 kronor.

Vid ingången av löpande budgetår fanns å tidigare anslag för ifrågavarande
ändamål en reservation av i runt tal 17,600 kronor. Med hänsyn härtill
och då det kan antagas att, därest stipendier för utlandsresor över huvud
kunna komma att utdelas det närmaste budgetåret, de likväl torde bliva av
ringa omfattning, synes något anslag till resestipendier för yrkesutbildning icke
behöva anvisas å riksstaten för budgetåret 1941/42.

[42.] 17. Bidrag till standardiseringsverksaniheten. Sveriges standar diseringskommission

— vars stadgar fastställts av Kungl. Majit — har till
uppgift, bland annat, att befordra en riktigt avvägd standardisering inom industriell
produktion och teknisk verksamhet samt medverka till att härför
erforderliga undersökningar och arbeten utföras ävensom att utgöra centralorganisation
för standardiseringsarbetena inom landet.

Till kommissionens verksamhet utgick statsbidrag å riksstaten för vart
och ett av budgetåren 1930/31 och 1931/32 med 57,000 kronor, för budgetåret
1932/33 med 47,000 kronor samt för ett vart av budgetåren 1933/34—
1936/37 med 34,000 kronor. Vidare anvisade Kungl. Majit såsom bidrag till

Tionde huvudtiteln.

sjukhusens standardiseringskommittés verksamhet av anslaget till statens
sinnessjukhus för tiden 1 oktober 1933—30 september 1934 ett belopp av

5,000 kronor och för tiden 1 januari—30 juni 1935 ett belopp av 2,500 kronor.
Av 1936 års riksdag tillerkändes kommittén ett statsbidrag under femte
huvudtiteln till belopp av 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
kommitténs verksamhet under budgetåren 1935/36 och 1936/37.

För budgetåret 1937/38 anvisades såsom bidrag till standardiseringsverksamheten
ett anslag av 55,000 kronor. I detta belopp var jämväl inräknat
bidrag till sjukhusens standardiseringskommitté för fullföljande av dess
verksamhet på det sjukhustekniska området. För innevarande budgetår —
liksom för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 — har såsom bidrag
till bedrivande av fortsatta standardiseringsarbeten inom de olika områdena
anvisats ett anslag å 60,500 kronor.

Rörande utbetalningen av anslaget för innevarande budgetår har Kungl.
Maj:t meddelat beslut den 30 mars 1940, varigenom föreskrivits bland annat,
att av anslaget finge användas 5,500 kronor för standardiseringsverksamhet
på trädgårdsnäringens område och 55,000 kronor för standardiseringsverksamhet
i övrigt, samt att Sveriges standardiseringskommission
skulle äga lyfta ena hälften av anslaget efter den 1 juli 1940 och återstoden
sedan kommissionen hos kommerskollegium styrkt, att från enskilt håll till
standardiseringsverksamhetens befrämjande lämnats bidrag i penningar, utfört
arbete eller annan antaglig form eller ock utfästelser örn dylikt bidrag
till belopp eller värde motsvarande sammanlagt under budgetåret 1940/41
beträffande standardiseringsverksamhet å trädgårdsnäringens område minst
lika stort belopp som den härför avsedda delen av statsanslaget samt beträffande
standardiseringsverksamhet å övriga områden minst 150 procent
av statsanslaget i övrigt, minskat med ett belopp av högst 3,500 kronor, motsvarande
avgifter till vissa internationella sammanslutningar.

I en den 31 augusti 1940 dagtecknad skrift har Sveriges standardiseringskommission
anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för anvisande
av ett belopp av 76,500 kronor såsom bidrag till uppehållande av standardiseringsverksamheten
under budgetåret 1941/42.

Av en i kommissionens skrift intagen, här återgiven sammanställning
framgår den av kommissionen verkställda fördelningen av det för innevarande
budgetår för ändamålet beviljade anslaget mellan olika med standardisering
arbetande organisationer samt de belopp, kommissionen vid bifall
till den nu gjorda framställningen har för avsikt att tilldela organisationerna
för deras standardiseringsverksamhet under nästkommande budgetår:

Tionde huvudtiteln.

Organisationer

1940/41

1941/42

Tilldelat

belopp

Tillstyrkt

belopp

Sveriges standardiseringskommission ...........

Sveriges maskinindustriförening ................

Svenska elektriska kommissionen..............

Sjukhusens standardiseringskommitté...............

Trädgårdsnäringens standardiseringskommitté........

Jordbrukstekniska föreningen .....

Svenska teknologföreningen ..................

Jernkontoret ..............

14.500

15.500
10,000
11,000

5.500

2.500
1,000

500

14,500

20,000

10,000

20,000

5,500

3.000

1.000
500

2,000

Kommittén för standardisering av smörjmedel......

Kommittén för standardisering av metallegeringar... .

Summa kronor

60,500

76,500

Kommissionen har till stöd för framställningen om förhöjt statsanslag anfört,
bland annat, att under förhandenvarande omständigheter behovet av en
ökad standardisering framträdde med särskild styrka. Vad angår bidrag till
sjukhusens standardiseringskommitté — vilket bidrag föreslås höjt med nära
100 procent — framhåller kommissionen, att denna kommitté genom sin särställning
såsom mera fritt arbetande utan det direkta stöd, som de flesta
andra standardiseringskommittéer åtnjöte av starka producentgrupper, måste
i högre grad än dessa basera sin verksamhet på bidrag från konsumenterna.
Da landets största sjukhusägare vore staten, måste det anses vara till fördel
för statsverket, att kommitténs verksamhet på allt sätt underlättades.

Över Sveriges standardiseringskommissions framställning hava kommerskollegium
den 14 september samt — såvitt angår frågan om anslag till sjukhusens
standardiseringskommitté — medicinalstyrelsen den 19 oktober 1940
avgivit infordrade utlåtanden. Vid medicinalstyrelsens utlåtande äro fogade
av styrelsen från styrelsens materielnämnd och styrelsen för svenska lasarettsläkareföreningen
inhämtade yttranden.

Kommerskollegium anför, bland annat, att goda skäl enligt kollegii mening
kunde anföras för ett förhöjt statsanslag till standardiseringsarbetet.
Det statsfinansiella läget tvingade emellertid till budgetbegränsningar och
den reduktion av statsbidragen, som andra liknande allmängagnande sammanslutningar
torde bliva utsatta för, syntes ej heller standardiseringskommissionen
kunna undgå att drabbas av. Kollegium ansåge sig därför ej kunna
tillstyrka högre anslag än 45,000 kronor till kommissionen för nästa budgetår.

Medicinalstyrelsens materielnämnd framhåller, bland annat, att, om standardisering
på sjukhusområdet redan under normala förhållanden vore av
stor betydelse, bleve den en angelägenhet av större räckvidd under kristider.
Under nu rådande förhållanden måste detta arbete forceras, örn materialknapphet
eller materialfördyring uppstode måste frågan örn ersättningsmaterial
i god tid upptagas till behandling och provisoriska standardbestämmelser
utarbetas. Knappheten för närvarande på exempelvis bomull och ull

Tionde huvudtiteln.

gjorde provisoriska standardbestämmelser för ett stort antal textilvaror behövliga.
Nämnden finge därför tillstyrka, att ett bidragsbelopp å 20.000 kronor
beräknades för standardiseringsverksamheten å sjukhusområdet under
nästkommande budgetår.

Styrelsen för svenska lasarett slukare föreningen har förklarat sig vara av
den bestämda uppfattningen, att det inom sjukhusens standardiseringskommitté
hittills utförda arbetet varit till sjukhusens fromma ej blott genom att
förenkla inköpen och underlätta den centrala upphandlingen utan lika mycket
genom att bidraga till framställningen av praktiska och varaktiga sjukvårdsutensilier.
Styrelsen ansåge därför, att det skulle vara till skada för
sjukvården, om kommittén på grund av bristande penningmedel skulle vara
nödsakad att inskränka sin verksamhet.

Medicinalstyrelsen anför för egen del, bland annat, att styrelsen beträffande
det ifrågasatta bidraget till sjukhusens standardiseringskommitté för
budgetåret 1941/42 helt anslöte sig till den av styrelsens materielnämnd intagna
ståndpunkten. Styrelsen hade emellertid för avsikt att föreslå en utredning
rörande nämnda kommittés förstatligande och inordnande under
medicinalstyrelsen. Denna utredning komme att föreslås skola omfatta även
vissa närliggande frågor.

Standardiseringsverksamheten torde under nuvarande förhållanden vara Departementsav
särskild betydelse. Jag tillstyrker, att statsbidrag må utgå till verksam- diefen.
heten jämväl under nästkommande budgetår. Vad beträffar det i ärendet
berörda standardiseringsarbetet på sjukhusområdet, lärer det arbete, som
hittills i detta hänseende bedrivits, hava varit av stort gagn. På grund härav
och för möjliggörande av den ökade verksamhet, som på ifrågavarande område
måste anses önskvärd, biträder jag förslaget att under nästa budgetår
för sjukhusens standardiseringskommitté må — i avvaktan på att ställning
kan tagas till den i ärendet berörda omorganisationsfrågan — avses ett
belopp av 20,000 kronor. För åstadkommande av denna ökning av medelstilldelningen
för sjukhusstandardiseringen förordar jag dels en höjning av statsanslaget
till standardiseringsverksamheten överhuvud, dels ock någon minskning
av de för övriga standardiseringsändamål utgående beloppen. I förra
hänseendet tillstyrker jag en anslagsökning från nuvarande belopp 60,500
kronor till 65,000 kronor. Den jämkning av bidragen till andra ändamål
än sjukhusstandardiseringen, som inom denna anslagsram bör vidtagas, torde
det få ankomma på Sveriges standardiseringskommission att avväga, därvid
dock bidraget till standardiseringsverksamheten å trädgårdsnäringens område
icke torde böra nedsättas till lägre belopp än 3,500 kronor.

För åtnjutande av statsanslaget torde motsvarande villkor böra tillämpas
som de, vilka gälla beträffande anslaget för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag lill standardiseringsverksamheten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av .... kronor 65,000.

Tionde huvudtiteln.

Departementschefen.

[43.] 18. Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström, förslagsan slag.

Jämlikt föreskrift i lagen den 30 juni 1938 (nr 458) angående ändrad
lydelse av 2, 3 och 15 §§ lagen den 27 juni 1902 (nr 71), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar, skall innehavare av elektrisk starkströmsanläggning,
till vilken Konungen meddelat tillstånd, vara skyldig att,
på framställning av den som nyttjar elektrisk ström från anläggningen eller
önskar komma i åtnjutande därav, för åstadkommande av skälig prissättning
underkasta sig reglering av priset för strömmens tillhandahållande.
Prisregleringen skall verkställas av en särskild nämnd, bestående av fem av
Konungen för viss tid förordnade ledamöter. Instruktion för nämnden har
utfärdats den 17 november 1939 (nr 807). Kostnaderna för nämndens verksamhet
skola bestridas av allmänna medel. Bestämmelser i ämnet äro utfärdade
i brev till statskontoret den 26 april 1940.

För bestridande av kostnaderna för nämndens verksamhet under budgetåret
1940/41 har anvisats ett förslagsanslag å 1,000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde för nästkommande budgetår böra
upptagas med oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 1,000.

D. Sjöfart och handel.

[44.] 1. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen,

förslagsanslag. Till ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag å 273,600 kronor.

Den 5 maj 1939 har Kungl. Maj:t fastställt följande personalförteckning

för lotsstyrelsen:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generallotsdirektör................................................ B 3

2 byråchefer....................................................... A 30

1 Överfyringenjör.................................................. A 30

2 fyringenjörer.................................................... A 26

1 sekreterare ...................................................... A 26

1 byråingenjör..................................................... A 24

1 kamrerare....................................................... A 22

1 aktuarie......................................................... A 21

1 notarie.......................................................... A 21

Tionde huvudtiteln.

Befattning

1 byggmästare..........................................

1 materialförvaltare.....................................

2 verkmästare..........................................

1 registrator............................................

1 förste expeditions vakt.................................

2 kanslibiträden .......................................

2 expeditionsvakter.....................................

1 kontorsbiträde.......................................

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare.........................................

1 kassör och bokhållare................................

1 verkmästare.........................................

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20: e.
1 byråingenjör................................................... Eo 24.

Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna byggmästartjänsten och en av de å samma stat upptagna
verkmästartjänsterna skola hållas obesatta, så länge å övergångsstat uppförda byggmästaren
och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningarna skall hållas obesatt,
så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren kvarstår i tjänst.

Den av Kungl. Majit den 30 mars 1940 fastställda avlöningsstaten
styrelsen har följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis . . »

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 60,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 6,000 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 8_

Summa förslagsanslag kronor

I skrivelser den 27 augusti och den 5 oktober 1940 har lotsstyrelsen beräknat
medelsbehovet för bestridande av styrelsens avlöningskostnader under
budgetåret 1941/42 till 287,000 kronor, därav 176,600 kronor till avlöningar
till ordinarie tjänstemän, 71,300 kronor till avlöningar till icke-ordinarie
personal och 39,100 kronor till rörligt tillägg.

Lotsstyrelsens förslag till beräkning av anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän avviker från motsvarande beräkning å riksstaten för
innevarande budgetår därutinnan, dels att styrelsen återupptagit sitt i skrivelse
den 29 augusti 1939 angående anslag till lotsverket för innevarande
budgetår framlagda förslag om ändring av den i lönegraden A 20 placerade
byggmästarbefattingen till en fyringenjörstjänst i lönegraden A 26, dels att
medel icke upptagits för avlöning åt innehavaren av kontorsbiträdesbefatt -

för lots 158,

100

25,900

66.300

23.300

273,600.

Lönegrad
. A 20
. A 20
. A 20
. A 11
. A 7
.. A 7
.. A 5
.. A 4

A 21
A 21
A 21

Tionde huvudtiteln.

Departementschefen.

ningen i A 4, vilken bestrider kansliskrivarbefattning i Eo 11, dels ock att
på grund av att den å övergångsstat i lönegraden A 21 placerade byggmästaren
numera utnämnts till fyringenjör ifrågavarande byggmästartjänst å
övergångsstaten bortfallit. I övrigt innebär beräkningen av avlöningsposterna
ej andra ändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för
avlöningsstatens uppställning.

Lotsstyrelsens förslag örn ändring av den i lönegrad A 20 placerade byggmästarbefattningen
till en fyringenjörstjänst i lönegrad A 26, vilket förslag
vai föremål för prövning vid 1940 års lagtima riksdag, torde icke i nuvarande
läge kunna bifallas. Då styrelsens beräkning av anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän i övrigt ej synes giva anledning till erinran,
torde densamma böra upptagas till i runt tal 174,000 kronor.

Mot lotsstyrelsens beräkning av de båda övriga i anslaget ingående posterna
har jag ej något annat att invända än att under posten rörligt tillägg
ett belopp av 36,500 kronor lärer vara tillräckligt.

Det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande anslag skulle alltså
utgöra (174,000 + 71,300 + 36,500=) 281,800 kronor.

Med hänsyn till att den i gällande personalförteckning å övergångsstat upptagne
byggmästaren vunnit befordran till fyringenjör å ordinarie stat, torde
ny personalförteckning böra fastställas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för lotsstyrelsen: -

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ............................ B 3

2 byråchefer .................................. \ 30

1 Överfyringenjör .............................. A 30

2 fyringenjörer ................................ A 26

1 sekreterare .................................. A 26

1 byråingenjör .................................. A 24

1 kamrerare .................................... A 22

1 aktuarie ...................................... A 21

1 notarie ...................................... A 21

1 byggmästare .................................. A 20

1 materialförvaltare ............................ A 20

2 verkmästare .................................. A 20

1 registrator .................................... A 11

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

2 kanslibiträden ............................ A 7

2 expeditionsvakter .............................. A 5

1 kontorsbiträde ................................ A 4

Tionde huvudtiteln.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kassör och bokhållare ........................ A 21

1 verkmästare .......................:.......... A 21

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än den 20: e.

1 byråingenjör ................................ Eo 24

Anm. 1. En av de å ordinarie stat upptagna verkmästartjänsterna skall
hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde verkmästaren kvarstår
i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningarna
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och
bokhållaren kvarstår i tjänst;

dels godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 174,000

2. Avlöningaf till icke-ordinarie personal . . » 71,300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 36,500

Summa förslagsanslag kronor 281,800;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
hos lotsstyrelsen för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................ kronor 281,800.

[45.] 2. Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyr staten,

förslagsanslag. Till ifrågavarande ändamål är för löpande budgetår
anvisat ett förslagsanslag å 5,936,000 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl.
Maj:t fastställt följande personalförteckning för lots- och fyrstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener .................................................. A 27

3 » .................................................. A 26

6 lotslöjtnanter.................................................. A 20

1 distrikts!yrmästare ............................................ A 12

6 expeditionsbiträden ............................................ A 8

6 kontorsbiträden................................................ A 4

Tionde huvudtiteln.

Befattning Lönegrad

Lotspersonal.

15 överlotsar .................................................... A 12

22 lotsförman.................................................... A 11

18 » A 9

29 » A 8

286 lotsar ........................................................ A 8

77 » A 7

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp ................................ A 12

27 » » lia » fyr..................................... A 12

1 » » gasstation ........................................ A 12

6 » » 2:a klass fyrskepp ................................ A 10

28 » » 2:a » fyr...................................... A 10

1 » » 3:e » fyrskepp ................................ A 8

12 » » 3:e » fyr...................................... A 8

24 fyrvaktare » Ira » fyrskepp ................................ A 7

28 » » lia » fyr...................................... A 7

1 » » gasstation ........................................ A 7

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ........................ A 6

29 » » 2:a » 3:e » fyr........t..................... A 6

102 fyrbiträden.................................................... A 5

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare.................................................... A 20

7 maskinister.................................................... A 10

Tjänstemän å övergångsstat.

1 Överlots ...................................................... A 12

2 lotsförman .................................................... A 11

2 » A 9

5 lotsar ........................................................ A 8.

Anm. 1. 1 lotsförmanstjänst i lönegrad A 11 å ordinarie stat må icke tillsättas förrän överlotsen
å övergångsstat avgår från sin befattning.

Anm. 2. 2 lotsförmanstjänster i lönegrad A 9 å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån
2 lotsförman i lönegrad A 11 å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 3. 2 lotsförmanstjänster i lönegrad A 8 å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån

2 lotsförman i lönegrad A 9 å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 4. 5 lotstjänster i lönegrad A 7 å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 5 lotsar
i lönegrad A 8 å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Den av Kungl. Majit ävenledes genom beslut den 30 mars 1940 fastställda
avlöningsstaten för lots- och fyrstaten har följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 2,818,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis .. » 42,000

Tionde huvudtiteln.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 780,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
......................... »__30,000 kronor 810,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Lotspersonalens andel i lotspenningar,
förslagsvis .................. kronor 1,650,000

b. Kost eller kostpenningar till personalen
å fyrskepp m. m., förslagsvis » 160,000

c. Ersättningar för mistsignalering, förslagsvis
........................ » 20,000

d. Fyrskeppstillägg, förslagsvis...... » 100,000

e. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »___336,000 » 2,266,000

Summa förslagsanslag kronor 5,936,000.

I samband med statens fastställande har Kungl. Maj:t föreskrivit, att den
i anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal ingående delposten
till grundavlöningar m. m. icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

1 brev den 5 juli och den 18 oktober 1940 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
angående krigsriskersättning till viss personal vid lotsverket vid
tjänstgöring å fyrskepp och å lotsverkets tjänstefartyg. Utgifterna för dylik
ersättning skola bestridas av de i förevarande avlöningsstat upptagna anslagsposter,
från vilka vederbörandes lön utgår.

I skrivelser den 27 augusti och den 12 oktober 1940 har lotsstyrelsen framlagt
förslag till beräkning av lots- och fyrstatens avlöningsanslag för budgetåret
1941/42. Förslaget slutar å en summa av 6,199,000 kronor. Därvid
har styrelsen beräknat till avlöningar till ordinarie tjänstemän 2,531,000 kronor,
till avlöningar till icke-ordinarie personal 1,062,000 kronor, till rörligt
tillägg 560,000 kronor samt till särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
personal 2,046,000 kronor. Av sistnämnda belopp avses 1,750,000
kronor till lotspersonalens andel i lotspenningar, 160,000 kronor till kost eller
kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m., 20,000 kronor till ersättningar
för mistsignalering, 100,000 kronor till fyrskeppstillägg och 16,000 kronor
till krigsriskersättningar.

Till motivering för berörda förslag har lotsstyrelsen anfört i huvudsak
följande:

Vad anginge anslagsposten lill ordinarie tjänstemän borde en lotsbefattning
å övergångsstat i A 8, förut tilldelad Lysekils lotsplats, på grund av
att befattningens innehavare avgått ur tjänsten avföras ur personalförteckningen.
Kostnadsminskningen, i runt tal 4,000 kronor, uppvägdes genom tillsättandet
av en för närvarande obesatt lotsbefattning i A 7, för vilken befattning
ävenledes räknades med ett belopp av i runt tal 4,000 kronor.

Styrelsen hade redan tidigare vid sina anslagsäskanden beträffande ifrågavarande
anslagspost beräknat medelsbehovet efter belastningen å posten

Tionde huvudtiteln.

och icke, såsom i allmänhet skett, efter lön i högsta löneklassen. Belastningen
under budgetåret 1939/40 — minskad med omkring tre procent eller
beräknad utgiftsminskning tili följd av anbefalld återhållsamhet i fråga om
vikaria Isförordnanden — utgjorde i runt tal 2,818,000 kronor. Vid verkställd
omräkning av anslagsposten enligt de nya grunderna för avlöningsstaternas
beräkning hade från densamma utmönstrats sjukvårdskostnader, med undantag
av ersättningar till verkställare, samt begravningshjälp med eif belopp,
motsvarande ungefärliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål under
budgetåret eller 9,000 kronor. Vidare hade frånräknats kostnader för
avlöning åt icke-ordinarie tjänstemän under vikariat å ordinarie tjänst, för
budgetåret 1939/40 uppgående till, lotslottsersättning häri inräknad, i runt
tal 330,000 kronor. Med tillägg av dels 4,000 kronor till avlöning å förenämnda
lotsbefattning i A 7, dels avlöningar till tjänstemän å övergångsstat
(42,000 4,000—) 38,000 kronor samt avlöningar till tjänstemän å indrag mngsstat

9,366 kronor, uppginge anslagsbehovet under ifrågavarande post
till (2,818,000 — 9,000 — 330,000 + 4,000 + 38,000 + 9,366 =) i avrundat
tal 2,531,000 kronor. Därvid hade emellertid icke någon hänsyn tagits till
kostnaderna för krigsriskersättning, vilket spörsmål styrelsen upptoge till
behandling under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän.

Från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal bestredes avlöning
till, bland andra, tillfälliga biträden vid lots- och fyrplatser samt å
fyrskepp, vilka biträden anställdes mot dagavlöning under semester och
annan ledighet ävensom till förstärkning av personalen vid vissa fyrplatser
under vintermånaderna. Kostnaderna för dessa tillfälliga biträden kunde
uppskattas till omkring 220,000 kronor. 1 betraktande av den inträffade ökningen
i de allmänna levnadskostnaderna hade styrelsen ansett en höjning av
dagavlöningen med 12 procent, motsvarande höjningen av det rörliga tilllägget
enligt gällande civila avlöningsreglementen för tiden efter fastställandet
av dagavlöningens hittillsvarande belopp, vara motiverad. En sådan förhöjning
skulle medföra en utgiftsökning av i runt tal 25,000 kronor. Till
denna post skulle vidare läggas förenämnda belopp å 330,000 kronor, motsvarande
kostnader för avlöningar åt icke-ordinarie tjänstemän under vikariat
å ordinarie tjänst samt lotslottsersättning åt dylik personal. Efter avdrag
av sjukvårdskostnader, med undantag av ersättningar till verksläkare,
samt begravningshjälp motsvarande ungefärliga kostnaderna för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1939/40 eller 3,000 kronor, skulle medelsbehovet,
oavsett kostnaderna för krigsriskersättning, under denna anslagspost
— med utgångspunkt från nuvarande anslag till grundavlöningar och
avlöningsförhöjningar — utgöra (780,000 + 30,000 + 25,000 + 330.000 —

3,000 =) 1,162,000 kronor, vilken summa emellertid av skäl, som styrelsen
vid behandlingen av frågan örn medelsanvisning för särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän komme att närmare utveckla,
borde minskas med 100.000 kronor, motsvarande lotslottsersättningen åt den
icke-ordinarie personalen, till 1,062,000 kronor.

Lotsstyrelsen upptager härefter till behandling frågan örn beräkning av
kostnaderna för krigsriskersättning och lotslottsersättning. I förevarande
ämne anför styrelsen i huvudsak följande:

Från anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och avlöningar
till icke-ordinarie personal skulle även bestridas vissa kostnader, vilka
vore av mycket variabel natur och svåra att på förhand beräkna, nämligen
krigsriskersättning och — från sistnämnda anslagspost — lotsiottser -

Tionde huvudtiteln.

sättning. För att jämlikt de nya anslagsprinciperna kunna upptaga ifrågavarande
anslagspost till belopp, motsvarande den beräknade belastningen,
syntes det därför angeläget att såväl krigsriskersättning och lotslottsersättning
utmönstrades och bestredes från andra anslagsposter — krigsriskersättningen
förslagsvis från en under anslagsposten till särskilda löneförmåner
upptagen ny delpost och lotslottsersättningen från den under samma anslagspost
upptagna delposten till lotspersonalens andel i lotspenningar. Vad
nu sagts gällde i all synnerhet lotslottsersättningen, som till sin storlek vore
beroende av lotsningsfrekvensen, vilken under det gångna budgetåret uppvisat
stora växlingar. Ifrågavarande nya delpost till krigsriskersättningar
beräknades till 16,000 kronor, därav 9,500 kronor till ordinarie tjänstemän
och 6,500 kronor till icke-ordinarie personal. Lotslottsersättningen föresloges
skola upptagas till 100,000 kronor. Under förutsättning att inkomsttiteln
lotspenningar upptoges till samma belopp som i gällande riksstat eller

5,000,000 kronor, kunde delposten till lotspersonalens andel i lotspenningar
alltså beräknas till (1,650,000 + 100,000==) 1,750,000 kronor. Då styrelsen
beräknat övriga i anslagsposten särskilda löneförmåner ingående delposter
— med undantag av delposten till rörligt tillägg, vilken föresloges skola redovisas
såsom särskild anslagspost — till oförändrade belopp, skulle alltså
ifrågavarande anslagspost upptagas till (1,750,000 + 160,000 + 20,000 +

100,000 + 16,000=) 2,046,000 kronor.

Med hänsyn till att rörligt tillägg numera utginge efter 15 procent borde
anslagsposten för detta ändamål uppräknas till 560,000 kronor.

Till belysande av lotspenninginkomsten ■— och därmed även lotsningsfrekvensen
— under tiden juli 1935—november 1940 hänvisas till följande, av
lotsstyrelsen lämnade sammanställning, däri siffrorna avse 1,000-tal kronor
och den för envar månad redovisade inkomsten hänför sig i övervägande
grad till trafiken närmast föregående månad:

	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40	1940/41
Juli........	210	241	276	235	276	411
Augusti ____	222	254	292	268	291	484
September ..	222 654	255 750	277 845	254 757	278 845	5°4 1,399
Oktober ....	253	285	296	264	481	535
November ..	283	319	324	292	943	606
December ..	302 838	333 937	325 945	321 877	1,036 2,460
Januari ....	296	296	331	312	1,330
Februari....	259	240	266	287	884
Mars ......	191 746	207 743	191 788	218 817	2,412
April ......	207	209	220	229	330
Maj........	191	219	205	225	364
Juni........	242 640	264 692	^25 650	262 716	495 1.189
Summa	2,878	3,122	3,228	3,167	6,906

Lotsverkets anslagsbehov är helt naturligt beroende av sjöfartens omfatt- Departementsning.
Visserligen bar lotsningsfrekvensen vid några lotsplatser till följd av chefen.
kriget starkt nedgått eller till följd av mineringar till och med helt upphört.

I stor utsträckning har emellerlid personalen vid sådana lotsplatser bereus
sysselsättning vid andra lotsplatser, där lotsningsfrekvensen varit större än

Tionde huvudtiteln.

normalt. Vad fyrväsendet beträffar hava de av kriget föranledda förhållandena
medfört, att ett flertal fyrskepp numera hållas indragna. Den genom
indragningen ledigblivna personalen har emellertid tagits i anspråk för andra
uppgifter, särskilt för fyllande av luckor efter befattningshavare som
uttagits till tjänstgöring vid kustsignalväsendet eller inkallats till annan militär
tjänstgöring. Den totala arbetsbördan, som åvilar befattningshavarna vid
lots- och fyrstaten, torde för närvarande vara i varje fall icke mindre än
tidigare. Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att lotspenninginkomsten,
som under budgetåret 1938/39 uppgick till 3,167,000 kronor, steg under
budgetåret 1939/40 till i runt tal 6,900,000 kronor. Till ytterligare belysning
av läget kan nämnas, att sammanlagda antalet lotsningar under månaderna
maj—juli åren 1938—1940 utgjorde respektive, under maj 707, 847 och 1,511,
under juni 758, 885 och 1,013 samt under juli 1,011, 934 och 900. Utvecklingen
under nästa budgetår är icke möjlig att förutse. Några större ändringar
i de av lotsstyrelsen verkställda beräkningarna av medelsbehovet torde
emellertid i betraktande av vad här anförts icke finnas anledning vidtaga.

Mot lotsstyrelsens förslag örn avförande ur personalförteckningen av en
å övergångsstat uppförd lotsbefattning i lönegraden A 8 har jag icke något
att erinra. Ej heller torde något vara att invända mot förslaget om tillsättande
i samband därmed av en lotsbefattning å ordinarie stat i lönegraden
A 7. På de av styrelsen anförda skäl tillstyrker jag vidare, att krigsriskersättning
— vilken för närvarande bestrides från avlöningspost — upptages som
ny delpost under anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
torde vid sådant förhållande böra upptagas till det av styrelsen föreslagna
beloppet 2,531,000 kronor.

Vad anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal beträffar,
av lotsstyrelsen beräknad till 1,062,000 kronor, torde den av styrelsen föreslagna
ökningen med 25,000 kronor för beredande av viss höjning av dagavlöningarna
till tillfälliga biträden böra bifallas. I huvudsak kan jag biträda
jämväl styrelsens förslag till beräkning av anslagsposten i övrigt. Enär största
möjliga återhållsamhet bör iakttagas beträffande vikariatsförordnanden, förordar
jag emellertid, att det för detta ändamål av styrelsen beräknade beloppet
(330,000 — 100,000 =) 230,000 kronor minskas till förslagsvis 200,000
kronor. Medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost — jag utgår därvid
liksom styrelsen även i detta fall från att krigsriskersättning skall bestridas
från delpost under anslagsposten till särskilda löneförmåner — bör alltså
upptagas till (1,062,000 -—- 30,000 =) 1,032,000 kronor. Skulle med hänsyn
till arbetsbelastningen beloppet befinnas otillräckligt, torde Kungl. Majit få
medgiva erforderligt överskridande av detsamma.

Jag biträder styrelsens förslag, att medel till lotslottsersättning åt den ickeordinarie
personalen beräknas under anslagsposten till särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän. Det erforderliga beloppet
torde, såsom styrelsen föreslagit, böra upptagas under samma delpost som

Tionde huvudtiteln.

lotspersonalens andel i lotspenningar. Lotspenningandelen jämte lotslottsersättning
kan med tillämpning av gällande grunder beräknas motsvara omkring
35 procent av det belopp, varmed inkomsttiteln »Lotspenningar» upptages
i riksstaten. Då nämnda inkomsttitel i riksstatsförslaget för nästkommande
budgetår är uppförd med 5,000,000 kronor — eller samma belopp
som i löpande riksstat — bör ifrågavarande delpost alltså beräknas till

1,750,000 kronor. I överensstämmelse med vad jag tidigare anfört och med
bifall till styrelsens förslag torde vidare böra upptagas en särskild delpost till
krigsriskersättning å (9,500 + 6,500 —) 16,000 kronor. Beträffande de under
anslagsposten till särskilda löneförmåner uppförda delposterna till kost eller
kostpenningar, ersättningar för mistsignalering och fyrskeppstillägg ifrågasättes
icke någon ändring. Anslagsposten i sin helhet torde alltså böra för
nästa budgetår i överensstämmelse med styrelsens förslag beräknas till
(1,750,000 + 160,000 + 20,000 + 100,000 + 16,000 =) 2,046,000 kronor.

För rörligt tillägg lärer ett belopp av 500,000 kronor vara tillräckligt. Beloppet
torde böra upptagas under en särskild anslagspost.

Avlöningsstatens slutsumma för budgetåret 1941/42 skulle alltså bliva
(2,531,000 + 1,032,000 + 2,046,000 + 500,000 —) 6,109,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för lots- och

fyrstaten:

Personal! örtecknin g.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.
Distriktsbetäl och personal å distriktsexpeditlonerna.

3 lotskaptener..................................... A 27

3 » A 26

6 lotslöjtnanter.................................... A 20

1 distriktsfyrmästare............................... A 12

6 expeditionsbiträden.................... A 8

6 kontor sbiträden.................................. A 4

Lotspersonal.

15 överlotsar....................................... A 12

22 lotsförman...................................... A 11

18 » A 9

29 » A 8

286 lotsar........................................... A 8

77 » A 7

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp................... A 12

27 » »lia » fyr ...................... A 12

1 » » gasstation .......................... A 12

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 13. 6

Tionde huvudtiteln,

Befattning

6 fyrmästare å

Lönegrad

2:a klass fyrskepp .................. A 10

28	»	2:a	»	fyr...................	..... A	10
1 »		3:e	»	fyrskepp .............	..... A	8
12	»	3:e	»	fyr...................	..... A	8
24 fyrvaktare	»	l:a	»	fyrskepp..............	..... A	7
28	»	l:a	»	fyr ..................	..... A	7
1 »	»	gasstation.....................	..... A	7
7 »	»	2:a	och	3:e klass fyrskepp......	..... A	6
29 »	»	2:a	»	3:e » fyr ..........	..... A	6
102 fyrbiträden					..... A	5

Personal å tjänstefartyg.

1 befälhavare..................................... A 20

7 maskinister ..................................... A 10

Tjänstemän å övergångsstat.

1 Överlots......................................... A 12

2 lotsförmän...................................... A 11

2 » ...................................... A 9

4 lotsar........................................... A 8

Anm. 1. 1 lotsförraanstjänst i lönegrad A 11 å ordinarie stat må icke tillsättas
förrän överlotsen å övergångsstat avgår från sin befattning.

Anm. 2. 2 lotsförmanstjänster i lönegrad A 9 å ordinarie stat må tillsättas

endast i den mån 2 lotsförmän i lönegrad A 11 å övergångsstat avgå från
sina befattningar.

Anm. 3. 2 lotsförmanstjänster i lönegrad A 8 å ordinarie stat må tillsättas
endast i den mån 2 lotsförmän i lönegrad A 9 å övergångsstat avgå
från sina befattningar.

Anm. 4. 4 lotstjänster i lönegrad A 7 å ordinarie stat må tillsättas endast
i den mån 4 lotsar i lönegrad A 8 å övergångsstat avgå från sina befattningar;

dels godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/
42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................. kronor 2,531,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.... » 1,032,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie personal:

a. Lotspersonalens andel
i lotspenningar

m. m., förslagsvis.. kronor 1,750,000

b. Kost eller kostpenningar
till personalen
å fyrskepp m. m.,

förslagsvis......... » 160,000

Tionde huvudtiteln.

c. Ersättningar för

mistsignalering, förslagsvis
........... kronor 20,000

d. Fyrskeppstillägg,

förslagsvis .. ..... » 100,000

e. Krigsriskersättning,

förslagsvis........ » 16,000 kronor 2,046,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 500,000

Summa förslagsanslag kronor 6,109,000;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
å lots- och fyrstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................kronor 6,109,000.

[46.] 3. Lotsverket: Omkostnader, förslagsanslag. Till ifrågavarande

ändamål är för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag å 1,421,000 kronor.
Den 30 mars 1940 har Kungl. Maj:t fastställt följande omkostnadsstat
för lotsverket:

1. Reseersättningar, förslagsvis........................ kronor

2. Expenser, förslagsvis.............................. »

3. Publikationstryck, förslagsvis ...................... »

4. Övriga utgifter:

a. Förbrukningsartiklar, förslagsvis kronor 300,000

b. Reparation och underhåll av obevakade
fyrar, fasta sjömärken, apparater,
maskiner och inventarier

inom lotsdistrikten, förslagsvis .. » 75,000

c. Reparation och underhåll av fyrskepp,
tjänstefartyg och lotsverket

tillhöriga tjänstebåtar, förslagsvis » 340,000

d. Legor för lotsbåtar, förslagsvis .. » 150,000

e. Drift av lotsbåtar, förslagsvis .. » 85,000

f. Resor i samband med lotsning, förslagsvis
...................... » 155,000

g. Bojar och prickar, förslagsvis .. » 100,000

h. Kostnader för tjänstedräkt, förslagsvis
...................... » 15,000

i. Diverse och extra utgifter, förslagsvis
.......................... » 17,000 »

80,000

98,000

6,000

1,237,000

Summa kronor 1,421,000.

Tillika har Kungl. Maj: t föreskrivit, att av anslagsposten till expenser må
tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten förslagsvis 5,000 kronor samt för
övriga expenser högst 93,000 kronor, därav till ersättningar till lotsförman

Tionde huvudtiteln.

för hållande av lotskontor högst 4,000 kronor och lill ersättningar för städning
av lotsverkets lokaler å lotsplatserna högst 6,000 kronor, ävensom att
anslagsposterna til! reseersättningar, till publikationstryck, till reparation och
underhåll av obevakade fyrar m. m., till reparation och underhåll av fyrskepp
m. m. samt till diverse och extra utgifter ej må överskridas utan
Kungl. Maj:ts medgivande.

I sina skrivelser den 27 augusti och den 5 oktober 1940 har lotsstyrelsen
beräknat medelsbehovet för bestridande av lotsverkets omkostnader under
budgetåret 1941/42 till 1,576,000 kronor, därav 16,000 kronor till sjukvård
m. m., 75,000 kronor till reseersättningar, 98,000 kronor till expenser, 5,000
kronor till publikationstryck samt 1,382,000 kronor till övriga utgifter. Av
sistnämnda belopp beräknar styrelsen 325,000 kronor för förbrukningsartiklar,
75,000 kronor för reparation och underhåll av obevakade fyrar m. m.,

340.000 kronor för reparation och underhåll av fyrskepp m. m., 170,000
kronor för legor för lotsbåtar, 125,000 kronor för drift av lotsbåtar, 200,000
kronor för resor i samband med lotsning, 115,000 kronor för bojar och prickar,
15,000 kronor för kostnader för tjänstedräkt samt 17,000 kronor för
diverse och extra utgifter.

Som motivering för sina förslag har styrelsen anfört i huvudsak följande:

För personalen i lotsstyrelsen samt vid lots- och fyrstaten ävensom för
lotsverkets arbetare hade kostnaderna för sjukvård m. m. under budgetåret
1939/40 uppgått till 15,593 kronor. Ett motsvarande belopp eller i runt tal

16.000 kronor borde beräknas för ändamålet under budgetåret 1941/42.

Å anslagsposten till reseersättningar, som för budgetåret 1939/40 varit upptagen
till 65,000 kronor, hade belastningen under sagda budgetår utgjort i
runt tal 75,600 kronor. Styrelsen ansåge sig kunna utgå från att det ordinarie
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår skulle
oaktat höjda resekostnader kunna hållas inom en kostnadsram, motsvarande
belastningen å anslagsposten under budgetåret 1939/40. Vissa extra rese- och
traktamentskostnader kunde emellertid tillkomma. Styrelsen syftade härvid
på vissa av styrelsen vidtagna åtgärder i avsikt att utnyttja personalen å fyrskepp,
som under rådande förhållanden hölles indragna, ävensom personalen
vid vissa lotsplatser, där lotsningsfrekvensen starkt nedgått eller till följd
av mineringar till och med upphört. Då det icke vore möjligt att göra något
uttalande, huruvida och i vad mån åtgärderna ifråga komme att fortbestå,
syntes medelsanvisningen böra tillsvidare beräknas utan hänsyn därtill. Från
sålunda angivna utgångspunkter föresloge styrelsen, att anslagsposten upptogcs
till ett belopp, motsvarande belastningen å densamma under senast tiiländalupna
budgetår, eller 75,000 kronor, vilket i förhållande till löpande
budgetår innebure en minskning med 5,000 kronor.

Den i anslagsposten till expenser ingående delposten till bränsle, lyse och
vatten kunde icke beräknas till lägre belopp än 5,000 kronor. Vad anginge
övriga expenser hade det för styrelsen framstått såsom möjligt, att med
iakttagande av sträng sparsamhet behovet av medel för de olika ändamål,
som skulle tillgodoses med denna post, skulle kunna beräknas till 95,000 kronor.
Då utfallet av den verkställda beräkningen, särskilt i vad det gällde
kostnaderna för blankettryck och telefon, vöre starkt beroende av omfattningen
av lotsverkets arbetsuppgifter såsom med lotsning m. m. och förskjutningar
häri kunde inträda, som det vore omöjligt ali nu förutse, ville

Tionde huvudtiteln.

styrelsen göra ett försök att ytterligare driva ned kostnaderna för övriga
expenser under budgetåret 1941/42 till att stanna inom den ram, som gällande
stat upptoge. I anslutning härtill finge styrelsen alltså föreslå, att anslagsposten
till expenser för budgetåret 1941/42 upptoges till oförändrat belopp,

98.000 kronor.

Anslagsposten till publikationstryck vore i gällande stat upptagen till 6,000
kronor. Enligt given föreskrift finge av detta belopp för tryckning av Svensk
Fyrlista, lotsverkets samling av kungörelser, cirkulär m. m. och matrikel över
personalen vid lotsverket användas ett belopp av högst 5,700 kronor. Styrelsen
ansåge, att med iakttagande av sträng sparsamhet ett något mindre belopp
än tidigare skulle kunna för budgetåret 1941/42 förslå till publikationstryck.
Styrelsen upptoge därför i sitt förslag anslagsposten till publikationstryck
till 5,000 kronor, vilket innebure en sänkning av anslagsposten med

1.000 kronor.

Den under anslagsposten övriga utgifter upptagna delposten till förbrukningsartiklar,
för löpande budgetår 300,000 kronor, hade för budgetåret 1939/
40 varit upptagen till 275,000 krono!''. Belastningen hade under sistnämnda budgetår
utgjort i runt tal 324,000 kronor mot 285,000 kronor närmast föregående
budgetår. Stegringen av de utgifter, som skulle bestridas från anslagsposten,
sammanhängde dels med tillväxten av lotsverkets anläggningar i såväl antal
som storlek, dels ock nied inträdda prisförhöjningar å hithörande artiklar,
särskilt å kol för lotsverkets fartyg. Under nu löpande budgetår bomme
ytterligare ett flertal nya anläggningar, till vilkas uppförande lotsverket
erhållit medel, att färdigställas. Vad särskilt beträffade kostnaderna för
stenkol till lotsverkets tjänstefartyg finge nämnas, att dessa kostnader under
de tre senast tilländalupna budgetåren uppgått till i runda tal 47,800,

40.000 och 78,000 kronor samt att kostnadsstegringen under budgetåret
1939/40 varit beroende, förutom av höjda kolpriser, av skärpt beredskap
och ökad gångtid för fartygen. Därest till gagn för sjöfarten lotsverkets
samtliga anläggningar och fartyg skulle hållas i funktion, vilket lotsverket
måste vara berett till så snart det försvarspolitiska läget tilläte, vore en ökning
i konsumtionen av hithörande artiklar ofrånkomlig. Som prisläget för
dessa artiklar under kommande budgetår icke nu kunde ens tillnärmelsevis
beräknas, ansåge sig styrelsen böra föreslå, att denna post för budgetåret
1941/42 upptoges till ett belopp, motsvarande belastningen under senast tilländalupna
budgetår, eller 325,000 kronor, vilket innebure en förhöjning i
förhållande till löpande budgetår med 25,000 kronor.

Delposten till reparation och underhåll av obevakade lurar, fasta sjömärken,
apparater, maskiner och inventarier inom lotsdistrikten vore för löpande
budgetår upptagen lill 75,000 kronor. För budgetåret 1939/40 bade å omkostnadsstaten
funnits en anslagspost nied ett betydligt mera omfattande användningsområde,
nämligen till reparation och underhåll av byggnader å 330,000
kronor. Den vidtagna begränsningen med avseende å anslagspostens ändamål
och storlek sammanhängde med tillkomsten från den 1 juli 1940 av lotsstyrelsen
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Med ledning av de faktiska
utgifterna under budgetåret 1938/39 för de ändamål, som enligt den
nya ordningen skulle tillgodoses från anslag å staten för lotsstyrelsen delfond
av fastighetsfonden, hade nu ifrågavarande anslagspost å 75,000 kronor
beräknats. Styrelsen saknade ännu erfarenhet rörande hållbarheten av denna
beräkning. Ehuru lotsverkets anläggningar såsom förut framhållits vore under
tillväxt i såväl antal som storlek och nu rådande förhöjda prisläge jämväl
borde föranleda ökad medelsanvisning, ansåge sig styrelsen under förhandenvarande
förhållanden icke böra ifrågasätta någon höjning av posten

Tionde huvudtiteln.

utan föresloge, att densamma för budgetåret 1941/42 upptoges till oförändrat
belopp, 75,000 kronor.

Delposten till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och
lotsverket tillhöriga tjänstebåtar vore för löpande budgetår upptagen till

340,000 kronor. Utgifterna hade uppgått till nämnda belopp under budgetåret
1939/40 och styrelsen ansåge samma belopp böra stå till förfogande
under budgetåret 1941/42.

Delposten till legor för lotsbåt ar, för löpande budgetår 150,000 kronor,
hade för budgetåret 1939/40 varit upptagen till 140,000 kronor och hade belastningen
dä utgjort i runt tal 157,000 kronor. För det löpande budgetåret
beräknade styrelsen, alt belastningen bomme att uppgå till omkring 165,000
kronor, ökningen berodde på en fortgående nyanskaffning av större, kraftigare
och därmed också dyrare lotsbåtar. Nyanskaffningen av lotspersonalens
egna tjänstebåtar hade före 1937 års omorganisation under längre tid
fått så långt möjligt anstå i avvaktan å en omläggning av grunderna för
båthållningen och tillkomsten av lotsverkets båtlånefond. Den sålunda uppskjutna
förnyelsen av båtbeståndet hade förorsakat, att under de sista åren
tjänstebåtar nyanskaffats i förhållandevis betydande omfattning. Denna utveckling
måste ytterligare fortgå. Då lotsstyrelsen av nu angiven orsak förutsåge,
att legorna under budgetåret 1941/42 komme att uppgå till ännu
högre belopp än under innevarande budgetår, föresloge styrelsen, att ifrågavarande
post för budgetåret 1941/42 upptoges till 170,000 kronor, vilket innebure
en förhöjning i förhållande till löpande budgetår med 20,000 kronor.

Delposten lill drift av loisbåtar, för löpande budgetår 85,000 kronor,
hade för budgetåret 1939/40 varit upptagen till 80,000 kronor och hade belastningen
under sistnämnda budgetår utgjort i runt tal 123,000 kronor.
Den kraftiga ökningen av utgifterna å denna anslagspost sammanhängde
med höjda priser å drivmedel för tjänstebåtama och en av rådande förhållanden
betingad onormalt hög Iotsningsfrekvens. Vid beräkningen av anslagsbehovet
för budgetåret 1941/42 förelåge särskilda svårigheter till följd
av ovissheten beträffande prisläget å drivmedel och lotsningsfrekvensens omfattning.
En särskild svårighet bestode i osäkerheten beträffande frågan, huruvida
nu använda drivmedel kunde stå till lotsverkets förfogande eller örn
lotsverket för tjänstebåtama måste i större eller mindre omfattning lita till
ersättningsämnen. Då medelsbehovet därför icke läte sig med någon säkerhet
bedöma, funne sig styrelsen, under beaktande av den fortgående anskaffningen
av större och kraftigare tjänstebåtar, böra föreslå, att denna
post upptoges till ett belopp, motsvarande belastningen för budgetåret 1939/
40 eller avrundat till 125,000 kronor, vilket innebure en förhöjning i förhållande
till löpande budgetår med 40,000 kronor.

Delposten till resor i samband med lotsning vore för löpande budgetår
upptagen till 155,000 kronor. Under budgetåret 1939/40, då anslagsposten
hade utgjort 150,000 kronor, hade såsom en följd av den genom krigsförhållandena
starkt ökade lotsningsfrekvensen belastningen å anslagsposten
uppgått till i runt tal 326,000 kronor, vilket innebure en ökning i förhållande
till närmast föregående budgetår av nära 112 procent. Härvid finge framhållas,
att lotspenninginkomsten under samma tid hade ökat med ännu
högre procent. Styrelsen hade ansett sig böra tillsvidare utgå ifrån, att lotsningsfrekvensen
komme att — med av säsongmässiga förhållanden betingade
variationer — bliva av ungefär samma omfattning som under månaderna
maj—juli 1940, då förhållandena på sjöfartens område syntes hava
varit något så när stabiliserade. Med denna utgångspunkt skulle medelsbehovet
för nästa budgetår komma att för ifrågavarande ändamål uppgå till
omkring 245,000 kronor. Styrelsen ansåge sig emellertid för närvarande icke

Tionde huvudtiteln.

böra från en så osäker utgångspunkt förorda en uppräkning av anslagsposten
till detta belopp, utan ansåge sig böra stanna vid att föreslå, att anslagsposten
upptoges till 200,000 kronor, vilket innebure en ökning i förhållande
till löpande budgetår nied 45,000 kronor.

Delposten till bojar och prickar vore för löpande budgetår upptagen till

100,000 kronor. Belastningen å posten hade under budgetåren 1938/39 och
1939/40 uppgått till i runda tal 126,000 kronor respektive 117,000 kronor
och beräknades för innevarande budgetår komma att uppgå tilt ungefärligen
sistnämnda belopp. Den ökade belastningen hade föranletts av kostnader
för anskaffning och underhåll av nytillkomna prickar samt underhåll
av nyanskaffade bojar. Styrelsen finge i anledning härav föreslå, att posten
för budgetåret 1941/42 upptoges till 115,000 kronor, vilket innebure en
ökning i förhållande till löpande budgetår med 15,000 kronor.

Delposten till kostnader för tjänsteclräkt hade i anledning av bestämmelserna
örn tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarereglementet,
vilka bestämmelser trädde i kraft den 1 juli 1939, upptagits å
omkostnadsstaten för löpande budgetår. Beträffande frågan huruvida denna
post, 15,000 kronor, komme att bliva tillräcklig för ändamålet, kunde styrelsen
för närvarande icke göra annat uttalande, än att det syntes antagligt att
beloppet vore väl knappt tillmätt. På grund av omständigheter, som sammanhängde
med svårigheten att under de av kriget föranledda förhållandena
ordna anskaffningen av tjänstedräkt i enlighet med de nya bestämmelserna,
hade styrelsen ännu icke kunnat närmare reglera denna anskaffning. Till
styrelsens prövning hade jämväl hänskjutits frågan örn vissa ändringar beträffande
tjänstedräktens utseende. Elter det att styrelsen under den gångna
sommaren inköpt ett parti tyg för uniformstillverkning, komme styrelsen
alt inom den närmaste tiden upptaga dessa frågor till vidare behandling. Då
styrelsen för närvarande saknade hållbara utgångspunkter för en uppräkning
av posten, ansåge sig styrelsen böra föreslå, att posten för budgetåret
1941/42 upptoges till oförändrat belopp, 15,000 kronor.

Delposten till diverse och extra utejifter, i gällande omkostnadsstat beräknad
till 17,000 kronor, hade för budgetåret 1939/40 varit upptagen till 26,000
kronor och hade belastningen under sistnämnda budgetår utgjort i runt tal

31,500 kronor. Den vidtagna nedskrivningen av posten från 26,000 kronor
tdl 17,000 kronor hade sammanhängt med vissa vid inrättandet av lotsstyrelsen
delfond av statens allmänna fastighetsfond vidtagna överflyttningar
av utgifter och inkomster. Jämväl för nästkommande budgetår beräknade
styrelsen medelsbehovet till 17,000 kronor. Härvid finge emellertid framhållas,
att de utgifter, som skulle bestridas från ifrågavarande post och som
bland annat utgjordes av ersättning för skadade eller förlorade tjänstebåtar
och andra effekter, bortskaffande av vrak samt bärgning av sjömärken, vöre
mycket svåra att på förhand beräkna och ej minst under nu rådande förhållanden
kunde stiga till avsevärda belopp.

Lotsstyrelsen förslag innebär en ökning av omkostnadsanslaget med 155,000 Departement*-kronor. Därav avser ett belopp av 16,000 kronor utgifter för sjukvård m. m. r,t f
Mot beräkningen av sistnämnda belopp synes ej vara något alt erinra. Anslagsökningen
i övrigt föranledes dels av inträdda prisstegringar dels ock
av lotsningsfrekvensen. Till belysning av sistberörda spörsmål hava lämnats
vissa uppgifter under närmast föregående punkt. I betraktande av dessa förhållanden
och med hänsyn tagen till belastningen å ifrågavarande anslag
under budgetåret 1939/40 anser jag mig böra i allt väsentligt tillstyrka,

Tionde huvudtiteln.

att medelsberäkningen sker i enlighet med styrelsens förslag. Beträffande
delposten legor för lotsbåtar torde medelsanvisningen dock, i betraktande av
nämnda belastning, böra begränsas till 160,000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle alltså för budgetåret 1941/42 beräknas enligt
följande uppställning:

1 Sjukvård m. m., förslagsvis........................ kronor 16,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ...................... » 75,000

3. Expenser, förslagsvis.............................. » 98,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 5,000

5. övriga utgifter:

a. Förbrukningsartiklar, förslagsvis
.......................... kronor 325,000

b. Reparation och underhåll av obe vakade

fyrar, fasta sjömärken, apparater,
maskiner och inventarier
inom lotsdistrikten, förslagsvis . . »

c. Reparation och underhåll av fyr skepp,

tjänstefartyg och lotsverket
tillhöriga tjänstebåtar, förslagsvis »

d. Legor för lotsbåtar, förslagsvis . . »

e. Drift av lotsbåtar, förslagsvis . . »

f. Resor i samband med lotsning,

förslagsvis .................... »

g. Bojar och prickar, förslagsvis .. »

h. Kostnader för tjänstedräkt, förslagsvis
...................... »

i) Diverse och extra utgifter, förslagsvis
...................... »

Summa kronor 1,566,000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .............. kronor 1,566,000.

75,000

340.000

160.000

125.000

200.000
115,000

15.000

17.000 » 1,372,000

[47.] 4. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsan slag.

Till ifrågavarande ändamål äro anvisade å riksstaten för budgetåret
1940/41 dels under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 1,258,000 kronor
dels ock under statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av
213,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 27 augusti 1940 har lotsstyrelsen lämnat
en redogörelse för ett antal säkerhetsanstalter för sjöfarten, vilkas tillgodo -

Tionde huvudtiteln.

seende styrelsen ansett angeläget; och har styrelsen beräknat medelsbehovet
för utförandet av samma säkerhetsanstalter till 995,000 kronor.

1 följande sammanställning upptagas de olika åtgärder, varom fråga är,
ävensom den för varje särskild åtgärd av lotsstyrelsen beräknade kostnaden,
varjämte angives hur denna kostnad tänkts skola fördelas dels pa driftbudgeten
och dels på kapitalbudgeten med beräkning tillika i sistnämnda fall
av erforderligt avskrivningsanslag:

- Ändamål	Anslag å drift-budgeten kronor	Anslag å kapital-budgeten kronor	Summa anslag å drift- och kapital-budgeterna kronor	Avskriv- ningsanslag kronor
Tjänslefarlyg m. m. 1. Nytt tjäll st ef arty g för södra lots-distriktet ........................	525,000		525,000
2. Motorlivbåt för Kåreholms livrädd-ningsstation ......................	60,000	—	60,000	'' _ 1
1 Fyrar med och ulan ständig bevakning. \| 3. Införande av aga- eller elektriskt ljus vid mindre fotogenfyrar......	150,000	_	150,000
4. Förbättring av fyrbelysningen över fjärden Galten i Mälarens västligaste del ..............................	81,000		81,000
5. Elektrifiering och halvautomatise-ring av fyren Kapelludden........	10,000		10,000	—
6. Elektrifiering av fyren Sandhamma-ren med mistsignalstation ........	15,000		15,000
7. Förbättring av fyrbelysning för in-segling genom Kråksundsgap på Bo-huskusten........................	19,000	—	19,000
Hamnar och lolsuppassningsslällen. 8. Nytt uppassningshus vid Trelle-borgs lotsplats ....................	2,000	28,000	30,000	28,000 1
9. Ny hamn vid Idö lotsplats........	—	55,000	55,000	55,000 j
10. Förbättring av hamnen vid Furöns lotsuppassningsställe under Oskars-hamns lotsplats ..................	—	20,000	20,000	20,000
Fasta sjömärken. 11. överensmärken i farleden norr örn Junkö i inloppet till Luleå........	10,000		10,000	__ ;
Livräddningsstationer. 12. Båthus och slip för Kåreholms liv-räddningsstation ..................	7,000	13,000	20,000	13,000
Summa kronor	879,000	116,000	995,000	116,000

1. I fråga om förslaget örn anskaffande av nytt t junst e fartyg för södra
lotsdistriktet har lotsstyrelsen erinrat, att i förenäinnda under tionde huvudtiteln
till säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret 1941/42 anvisade
reservationsanslag å 1,258,000 kronor ingår ett belopp av 375,000 kronor,
motsvarande hälften av den vid 1940 års lagtima riksdag beräknade total -

Tionde huvudtiteln.

kostnaden, 750,000 kronor, för anskaffande av ifrågavarande tjänstefartyg.
Lotsstyrelsen anför vidare, att färdigställandet av det under byggnad varande
nya tjänstefartyget för nedre norra lotsdistriktet, för vars anskaffande
anslag beviljats av 1939 och 1940 års lagtima riksdagar, på grund av kriget
blivit lördröjt inen att arbetet därmed beräknades bliva slutfört under
januari 1941. Av denna anledning och med hänsyn till det ovissa läge, vari
frågan örn landets förseende med flytande bränsle kommit, hade styrelsen
ännu icke infordrat anbud å byggande av ett tjänstefartyg för södra lotsdistriktet.
Med hänsyn lill prisstegringen inom varvsindustrin vore det emellertid
ofrånkomligt att för byggandet av detta fartyg räkna med högre kostnad
än den, vartill styrelsen kommit vid sina föregående beräkningar. Enligt
inom styrelsen verkställd förnyad beräkning komrne fartygsbygget att
med nu gällande priser draga en kostnad av omkring 900,000 kronor. Under
framhållande av nödvändigheten av att södra lotsdistriktet snarast möjligt
erhölle ett nytt tjänstefartyg, hemställer styrelsen, alt för fullföljande av
anskaffningen beräknas ett belopp av (900,000 — 375,000 =) 525,000 kronor.

2. Beträffande förslaget om anskaffande av motorlivbåt för Kårebo!ms
livräddningsstation anför lotsstyrelsen:

I skrivelse den 29 augusti 1939 angående anslag till lotsverket för budgetåret
1940/41 hade lotsstyrelsen hemställt örn medel för anskaffning av motorlivbåtar
för Gräsgårds och Kåreholms livräddningsstationer. 1 överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag hade riksdagen anvisat medel allenast
för anskaffning av motorlivbåt för Gräsgårds livräddningsstation. Lotsstyrelsen
Hnge i anledning härav förnya sin hemställan örn medel för en motorlivbåt
för Kåreholms livräddningsstation. Angående angelägenheten av ifrågavarande
anskaffning finge styrelsen ånyo framhålla, att den av styrelsen
och Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutne i utlåtande den 15 juni
1937 förordade planen för livräddningsväsendets reorganisation syntes styrelsen
böra slutföras utan allt för stor tidsutdräkt. Kostnaden för anskaffningen
— förut beräknad till 55,000 kronor —- hade med hänsyn till prisstegringen
inom varvsindustrin med nu gällande priser beräknats till 60,000
kronor.

3. Rörande frågan örn införande av aga- eller elektriskt ljus vid mindre
fotogenfijrar uttalar lotsstyrelsen:

De numera föråldrade fotogenfyrarna utan ständig bevakning hade under
de senare årtiondena minskat i antal på grund av de moderniseringsarbeten
— införande av aga- och elektrisk belysning —- vartill lotsstyrelsen vid
upprepade tillfällen begärt och erhållit medel. Sålunda finge framhållas, att
antalet under lotsverkets förvaltning stående fotogenfyrar utan ständig bevakning
hade varit 85 den 1 januari 1928, 77 den 1 januari 1934 och komme
den 1 januari 1941 att uppgå till 43 stycken. Styrelsen finge nu föreslå,
alt ett belopp av 150,000 kronor beräknades för införande av agabelysning
eller elektrifiering av huvudparten av dessa återstående 43 fotogenfyrar utan
ständig bevakning.

Årsförbrukningen av lysfotogen för var och en av det fyrtiotal fyrar, som
omfattades av föreliggande förslag, utgjorde omkring 300 liter. Kostnaden
härför — med 1939 års priser som grund — vöre ungefär densamma som
motsvarande kostnad för aga-gas respektive elektrisk ström efter genomförd

Tionde huvudtiteln.

modernisering av fyren. Även om någon besparing i de direkta driftkostnaderna
sålunda icke skulle uppstå genom föreslagen modernisering, skulle
emellertid vinnas dels att mineralolja ej erfordrades för fyrarnas drift, dels
ock minskade kostnader för tillsyn av dessa fyrar. En fotogenfyr måste nämligen
hava regelbunden tillsyn en gång varje vecka, medan en aga- elier
elektrisk fyr kunde lämnas utan tillsyn under en tid av mellan en och två
månader, ben sålunda uppkommande årliga besparingen i form av nedsatt
tillsyningsmannaarvode kunde som medeltal sättas till omkring 200 kronor
per fyr eller sammanlagt för 40 fyrar omkring 8,000 kronor.

4. Beträffande förslaget örn förbättring av fgrbehjsningen över fjärden
Galten i Mälarens västligaste del anför lotsstyrelsen:

Sjöfarten på Köping — huvudsakligen inskeppning av kol samt utskeppning
av järnmalm och trävaror — hade under senaste tioårsperioden betydligt
tilltagit i omfattning, vilket bland annat framginge ay lotsningsfrekvensens
ökning. Sålunda hade antalet lotsningar till och från Köping varit år
1930 194 och år 1939 502. Till belysande av stegringen i fartygstrafiken på
Köping finge framhållas, att enligt från publikationen Kommersiella meddelanden
hämtad uppgift summan av in- och utgående tonnage i Köpings
hamnar under ett varl av åren 1937, 1938 och 1939 utgjort respektive 404,
495 och 552 tusen nettoton. En ytterligare ökning av sjöfarten på Köping
kunde förväntas, sedan driften börjat vid den cementfabrik, som för närvarande
vore under byggnad invid staden. Fabriken beräknades bliva färdigställd
under år 1940. I samband med den ökade sjöfarten bade behovet av
förbättrad fyrbelysning gjort sig starkt gällande.

Sjöfarten till Köping passerade över fjärden Galten. Över denna fjärd funnes
två farleder, dels en nordlig för närvarande ej fvrbelyst led dels ock en
sydligare led. För navigeringen i den sydligare leden holle lotsverket sedan
år 1899 en fyr å Torpagrundet. För infarten till Köping funnes två överensfyrar.
Inloppet till Kungsör vid sydvästra delen av Galten utmärktes likaledes
av två överensfyrar. Dessa fyra överensfyrar tillhörde icke lotsverket.

För fartyg med mer än 3.3 meters djupgående vore endast den nordligare
av förenämnda två farleder över Galten tillgänglig. Då denna farled icke
vore fyrbelyst samt dessutom krokig och smal, kunde större fartyg icke passera
över Galten annat än vid dager. Härigenom tvingades fartygen alt kvarligga
i hamn eller alt eljest göra uppehåll på natten, vilket fördröjde resorna
och merendels hade till följd rubbningar i arbetet med lastning och lossning
i hamnarna med ty åtföljande extra kostnader. För alt bereda sjöfarten
någorlunda tryggade framkomstmöjligheter uti ifrågavarande farvatten
vid mörker erfordrades på grund av farledens nämnda beskaffenhet, alt ett
förhållandevis stort antal fyrar anordnades. Ett inom styrelsen uppgjort
fyrförslag uppinge elva nya fyrar, nämligen dels två överensfyrar å respektive
Kvicksundsbron och Småholm, en fyr vid Östra Torpet, två överensfyrar
å Sandholmen, en fyr vid Gliparna, en fyr vid Flinkan, en fyr vid
Botten och två överensfyrar å Sandudden. Slutligen inginge i förslaget att
en ny fyr anordnades å Kattskär öster örn Kvicksund. Kostnaden för samtliga
dessa elva fyrar beräknade styrelsen till sammanlagt 81,000 kronor.

Stockholms rederiförening samt Skärgårds- och Mälarflottornas rederiförening,
vilka båda sammanslutningar bereus tillfälle att yttra sig örn den
nu föreslagna fyrbelysningen, ansåge densamma vara av den betydelse för
sjöfarten, att den utan dröjsmål borde komma lill stånd.

5. I fråga om spörsmålet örn elektrifiering och halvautomatisering av furen
Kapelludden yttrar lotsstyrelsen:

Tionde huvudtiteln.

Elektrifieringen av Öland hade på senare år framskridit så långt, att
elektrisk kraft blivit tillgänglig i närheten av fyren Kapelludden. Kostnaden
för utbyggnad av högspänd anslutningslinje till fyren samt transformatorstation
därstädes utgjorde omkring 6,000 kronor. Kostnaden för elektrifiering
av fyrplatsen beräknades tili omkring 4,000 kronor. Elektrifieringen
skulle omfatta dels fyrens ljuskälla, som nu utgjordes av en fotogenglödljuslampa,
dels den roterande linsens drivverk, vilket nu vore ett loddrivet
urverk, dels ock elektrisk belysningsinstallation inom fyrbyggnaden och bostadshuset
vid fyrplatsen.

Ett genomförande av elektrifiering av fyrljuset skulle innebära, att förbrukningen
av lysfotogen vid fyrplatsen — omkring 4,000 liter årligen —
nästan helt skulle bortfalla; efter elektrifiering erfordrades nämligen fotogen
endast för drift av reservlampa för den elektriska fyrlampan vid strömavbrott
på ledningsnätet. Härjämte finge framhållas, att fyrens ljusstyrka genom
elektrifieringen skulle komma att öka så mycket, alt dess lysvidd även
i disig luft komme att uppgå till den av jordens rundning begränsade (geografiska)
lysvidden, vilket med nuvarande ljuskälla icke vore förhållandet.

Föreliggande förslag innefattade jämväl s. k. halvautomatisering av fyren.
Härmed förstodes, att fyrapparaten försåges med sådana alarmanordningar,
som vid fel på fyrlampan eller linsapparatens rotationssystem ävensom vid
strömavbrott på ledningsnätet varskodde tjänstgörande fyrpersonal om felet.
Vid sådant förhållande vöre det icke nödvändigt, att ständig vakt hölles i
fyren under den mörka delen av dygnet. Anordningarna i fråga skulle sålunda
möjliggöra minskning av antalet befattningshavare vid fyrplatsen från
nuvarande två, fyrmästare och fyrvaktare, till endast en fyrmästare. Härjämte
ansåge lotsstyrelsen, att fyrplatsen vid genomförande av föreliggande
förslag borde nedflyttas från II till lil klass fyrplats. Därest styrelsens förslag
i denna punkt vunne bifall, avsåge styrelsen att vid en senare tidpunkt
framlägga förslag rörande nämnda personalfrågor.

Den årliga besparing för statsverket, som skulle uppkomma på grund avminskade
driftskostnader och reducerad personal vid här föreslagen halvautomatisering
av fyren Kapelludden, hade beräknats till omkring 3.600
kronor. Styrelsen finge slutligen i denna fråga framhålla, att vissa inom en
nära framtid nödvändiga reparationsarbeten på bostadslägenheterna vid fyrplatsen
skulle komma att draga mindre kostnad därest den på grund av
halvautomatiseringen möjliggjorda personalminskningen vid fyrplatsen kunde
komma till stånd.

6. I fråga örn förslaget örn elektrifiering av furen Sandhammaren med
mistsignalstation anför lotsstyrelsen:

I närheten av den på Skånes sydöstra udde belägna fyrplatsen Sandhammaren
funnes sedan några år tillbaka elektrisk kraft tillgänglig. Kostnaden
för utbyggnad av högspänd anslutningslinje till platsen samt transformatorstation
därstädes kunde beräknas uppgå till omkring 7,000 kronor. Kostnaden
för elektrifiering av fyrplatsen beräknades till omkring 8,000 kronor.
Elektrifieringen skulle omfatta fyrens ljuskälla, som nu utgjordes av en
fotogenglödljuslampa, mistsignalmaskineriet, vilket nu dreves av råoljemotorer,
samt elektrisk belysningsinstallation inom fyrbyggnad, maskinhus och
fyrpersonalens bostäder.

Ett genomförande av nyssnämnda förslag skulle innebära, att förbrukningen
av lysfotogen och råolja vid fyrplatsen — för närvarande omkring

2,500 respektive 4,000 liter årligen — nästan helt skulle bortfalla; efter
elektrifiering skulle nämligen dessa slag av bränsle endast erfordras för

Tionde huvudtiteln.

drift av reservapparater för de elektriska apparaterna vid strömavbrott på
ledningsnätet. Härjämte finge framhållas, alt fyrens ljusstyrka genom elektrifieringen
skulle komma att öka så mycket, att dess lysvidd även i disig
luft komme alt uppgå till lyrens geografiska lysvidd, vilket med nuvarande
ljuskälla icke vore förhållandet. „

En sådan halvautomatisering av fyrplatsen, som styrelsen i föregående
punkt föreslagit för Kapelluddens fyrplats, kunde icke komma i fråga vid
Sandhammaren, enär vid sistnämnda fyrplats, som tillika vöre mistsignalstation,
måste hållas vakt dygnet runt för verkställande av iakttagelser rörande
väderleksförhållandena. På grund av fyrplatsens gentemot Kapelludden
något ogynnsammare läge i elektrifieringsliänseende vöre någon besparing
i driftkostnad på grund av övergång till elektrisk drift icke att påräkna.
1 De direkta fördelarna, som skulle följa av ett genomförande av föreliggande
förslag, inskränkte sig därför till de förut omförmälda besparingarna
av mineraloljor samt ökningen av lyrens ljusstyrka.

Emellertid förelåge ytterligare ett skäl lill alt elektrifiering av Sandhammarens
fyrplats framstode såsom särskilt önskvärd. Enligt en mellan norra
Europas stater år 1933 träffad överenskommelse skulle radiofyrar, i den
mån förhållandena medgåve, anordnas vid vissa bestämda fyrplatser vid respektive
länders kuster. Bland de svenska fyrplatser, där radiotyr sålunda
vore förutsedd, befunne sig Sandhammaren. Även om anordnandet av en
radiofyr vid denna fyrplats icke för närvarande vore aktuell, torde sa bliva
fallet efter ett framtida fredsslut.

7. Beträffande frågan örn förbättring av fyrbelgsning för insegling genom
Kråksundsgap på Bohuskusten yttrar lotsstyrelsen:

I skrivelse den 30 augusti 1938 angående anslag till lotsverket för budgetåret
1939/40 hade styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att anvisa erforderliga medel bland annat till förbättring av fyrbelysningen
för inseglingen genom Kråksundsgap på Bohuskusten. För inseglingen
till fjärden Kråksundsgap intill Orust på Bohuskusten funnes ett pär
år 1896 uppförda överensfyrar, vilka år 1911 hade förändrats så, att de i
stället för fotogenbelysning erhöllo agabelysning. Den inre fyren stöde förhållandevis
svårtillgänglig inne på fastlandet på omkring 40 meters höjd över
havsytan, medan den andra vore uppförd på ett skär ute å fjärden. En
mindre del av fyrarnas överenslinje sammanfölle med en kusttrafikled, som
i övrigt hade försetts med fyrbelysning år 1929.

Flera skäl talade för att ersätta nyssnämnda överensfyrar med annnat slag
av fyrbelysning. Enligt ett inom styrelsen utarbetat förslag borde överensfyrarnas
funktion övertagas av två agafyrar, uppförda på var sin udde vid
inloppet till Kråksundsgap. Inseglingen genom det mellan dessa uddar liggande,
omkring 200 meter breda sundet, som under mörker och pålandss
to lin fordrade iakttagande av stor försiktighet, skulle härigenom komma
att avsevärt underlättas. Av de nya fyrarna avsåges den ejra utförd såsom
sektorfyr, och den skulle härigenom lämna vägledning såväl för inseglingen
från öppna sjön till Kråksundsgap som för den fortsatta navigeringen
å fjärden innanför inloppet. Denna sektorfyr skulle komma att ligga närmare
öppna sjön än båda de nuvarande överenslyrarna, vilket innebure, att
fyren lättare än de nuvarande skulle kunna iakttagas från sjön i disigt väder,
i synnerhet sorn lokala dimbälten ofta torde förekomma innanföi det
föreslagna fyrläget. Slutligen skulle ordnandet av fyrbelysningen för inseglingen
till Kråksundsgap enligt föreliggande förslag komma att medföra en
viss minskning i de årliga driftskostnaderna för fyrbelysningen i farvattnet

Tionde huvudtiteln.

på grund av såväl minskad gasåtgång som underlättat arbete med skötsel
och tillsyn av fyrarna.

I detta sammanhang ansåge sig styrelsen böra framhålla, att Göteborgs och
Bohus läns havsfiskeförening i skrivelse den 21 december 1937 hemställt om
utläggande av en lys- och ljudboj vid grundet Alnebådan, som läge i öppen
sjö intill inseglingsleden till Kråksundsgap och omkring tre sjömil utanför
inloppet till denna fjärd. Lantbruksstyrelsen hade, efter att hava inhämtat
yttrande från lotsstyrelsen, avgivit infordrat yttrande i skrivelse den 14 juli
1938. Lotsstyrelsen hade på anförda grunder funnit sig icke böra tillstyrka
framställningen, men hade i stället förordat en förändring av fyrbelysningen
för inseglingen till Kråksundsgap på sätt i det föregående angivits. Till upplysning
örn siktförhållandena i farvattnet ifråga hade lotsstyrelsen meddelat,
att under femårsperioden 1932—1936 vid den närbelägna fyrplatsen Måseskär
mistsignalering i medeltal givits 725 timmar per år, motsvarande allenast
7.8 procent av årets timmar. Lantbruksstyrelsen linde hemställt, att
medel måtte anvisas till anordnandet av den av lotsstyrelsen föreslagna ändringen
av fyrbelysningen vid Kråksundsgap och att ärendet för vidare behandling
måtte överlämnas till lotsstyrelsen.

Kostnaden för här föreslagna ändring av fyrbelysningen vid Kråksundsgap
beräknades till 14,500 kronor. Genom förändringen skulle emellertid
från de nuvarande fyrarna kunna frigöras viss fyrmateriel, vilken betingade
ett dagsvärde av omkring 3,500 kronor. Den reella kostnaden för förändringen
skulle därför komma att utgöra omkring 11,000 kronor. Till jämförelse
härmed finge anföras, att den av förenämnda havsfiskeförening
ifrågasatta bojen vid Alnebådan kostnadsberäknats lill 12,000 kronor. En
boj av detta slag krävde dessutom jämförelsevis stora kostnader för tillsyn
och underhåll. Fyrbelysning vid Kråksundsgap — i nuvarande eller här föreslaget
skick — skulle ej heller kunna undvaras i och med tillkomsten av
en dylik boj.

Förslaget hade icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Styrelsen ansåge
sig nu böra förnya sin framställning örn anvisande av medel för ändamålet.
På grund av inträdd prisstegring beräknade styrelsen kostnaderna nu
till 19,000 kronor.

8. Rörande förslaget örn uppförande av nytt uppassninyshus vid Trelleborgs
lotsplats anför lotsstyrelsen:

Till följd av de tid efter annan företagna hamnulvidgningarna i Trelleborg
hade sikten från lotsuppassningshuset kommit att bliva skymd genom å
kajerna stående järnvägsvagnar och upplagrat gods m. m. Vidare förhindrades
den fria sikten av de båda tågfärjor, som under största delen av året
läge upplagda i hamnen. För att hålla utkik måste vakthavande lotsen därför
ofta avlägsna sig från lotsuppassningshuset och begiva sig långt ut på
kajerna. Det måste därför anses vara ett ofrånkomligt behov, att lotsupppassningen
flyttades och förlädes till en ur utkikssynpunkt lämpligare plats.
Härtill komrne, att det befintliga, år 1893 uppförda uppassningshuset för nuvarande
behov av utrymme vore för litet. Med en förflyttning av uppassningshuset
borde därför enligt styrelsens uppfattning icke längre anstå. Enligt
vad styrelsen inhämtat vöre Trelleborgs stad villig att ställa till styrelsens
förfogande en för ändamålet lämplig tomt jämte i dess närhet för uppassningen
erforderliga båtplatser. Då det icke skulle ställa sig ekonomiskt att
till nämnda tomt flytta det nuvarande huset, vilket såsom redan nämnts vore
för litet för sitt ändamål, finge styrelsen föreslå, alt ett nytt uppassningshus
uppfördes. Enligt styrelsens förslag skulle lotsuppassningshuset inrymma

Tionde huvudtiteln.

ett rum för lotskontor, ett vaktrum med kokvrå, ett sovrum för lotsar och
ett sovrum för båtbiträden jämte källare med pannrum, förrådsrum och
skyddsrum. Kostnaderna för ett nytt uppassningshus enligt detta förslag beräknade
styrelsen till 30,000 kronor, därav till inventarier 2,000 kronor.

9. Beträffande frågan örn ny hamn vid Idö lotsplats yttrar lotsstyrelsen:

Vid Idö lotsplats, belägen i havsbandet utanför Västervik, vore hamnförhållandena
mycket otillfredsställande. För båtarnas förtöjning funnes endast
en mindre båtbrygga av timmerkistor belägen i inre änden av en grund
havsvik, vilken vore öppen mot havet och utan annat skydd än ett mindre
skär och några bränningar. På grund av det ringa vattendjupet vid båtbryggan
kunde endast de mindre, öppna lotsbåtarna ligga förtöjda därstädes,
varemot den till lotsplatsen hörande större lotskuttern måste ligga förtöjd i
boj omkring 200 meter från bryggan. Denna anordning vore förenad med
risk för att kuttern i hårt väder skulle komma på drift och göra haveri och
kunde ej längre anses försvarlig, sedan en nu under byggnad varande kutter
blivit färdigställd. I storm och mörker kunde det ock vara förenat med ej
obetydlig risk för lotspersonalen att med en liten båt från båtbryggan taga
sig ut till lotskuttern. Dessutom medförde avsaknaden av en landfast brygga
för förtöjning av lotskuttern, att klargöring av densamma för utsättning eller
hämtning av lots toge förhållandevis lång tid i anspråk till men för en snabb
betjäning av sjöfarten. På grund av båtplatsernas oskyddade läge i förhållande
till öppna sjön och avsaknaden av fyrbelysning vore det ock förenat
med fara att vid ogynnsam väderlek taga sig ut och in i viken till båtarnas
förtöjningsplatser, särskilt som vattendjupet därstädes genom landhöjning
och fortgående uppgrundning med åren blivit allt mindre. En ur alla synpunkter
utmärkt lotshamn kunde erhållas vid Idösund, där lotsverket redan
disponerade mark alldeles intill den fyrbelysta farleden innanför Idö. Kostnaderna
för anläggning därstädes av en ändamålsenlig hamn med en 50
meter lång vågbrytare, slip och prickupplag m. m. beräknade styrelsen lill

55,000 kronor. Erinras finge i detta sammanhang örn att 1939 års urtima
riksdag anvisat medel till anordnande av en fyrbelyst farled Älandshav—
Kalmarsund, vilken farled passerade Idösund. Denna fyrbelysning bomme
att färdigställas under år 1940. Jämväl i farleden in till Västervik hade innevarande
år anordnats fyrbelysning. Det kunde därför förväntas, att trafik
under mörker uti ifrågavarande farvatten härefter skulle förekomma i ökad
omfattning. Därest så bleve fallet, komme större krav att ställas på lotsuppassningen
vid Idö lotsplats. Styrelsen ansåge därför, att det icke borde
anstå med anordnande av den föreslagna nya hamnen.

10. Rörande förslaget örn förbättring av hamnen vid Furöns lotsuppassningsställe
under Oskarshamns lotsplats uttalar lotsstyrelsen:

Vid Oskarshamns lotsplats vore lotsuppassning ordnad dels vid Ernemara
invid Oskarhamn dels å Furön, belägen ute i öppna sjön omkring 5 distansminuter
öster ut från Oskarshamn. På Furön vore hamnförhållandena icke
tillfredsställande, i det att vattendjupet i hamnen och vindförhållandena ofta
icke tilläte, att lotsplatsen stora kutter läge förtöjd vid båtbryggan därstädes.
Vid bärt väder, då loisuppassningen icke kunde ombesörjas med de
mindre lotsbåtarna, som läge vid Furön, mäste därlör lots sättas ut från
Ernemara med den stora kuttern; detta innebure stora olägenheter och tidsuldräkt
för sjöfarten. Särskilt vid motsjö och motvind kunde utsättandet av
lots från Ernemara draga avsevärd tid.

Tionde huvudtiteln.

På grund av det mot havet oskyddade läget av hamnen på Furön kunde
den stora lotskuttern ej lämpligen förläggas i hoj utanför hamnen. Styrelsen
ansåge det därför nödvändigt, alt en hamnförbättring snarast möjligt
komme till stånd vid Furön, så att den stora kuttern oberoende av vattenstånd
och vindförhållanden kunde vara förlagd därstädes. Företagna undersökningar
hade givit vid handen, alt den ur praktisk och ekonomisk synpunkt
mest tillfredsställande lösningen av hamnfrågan erhölles genom att
förlänga den befintliga hamnpiren omkring 15 meter ut på djupare vatten.
Detta arbete beräknades draga en kostnad av 20,000 kronor.

11. Beträffande spörsmålet örn uppförande av överensmärken i [arleden
norr om Junkö i inloppet till Luleå anför lotsstyrelsen:

Genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg påginge för närvarande
arbeten med fördjupande av farleden genom Tjuvholmssundet i inloppet till
Luleå. Det vore avsett, att farleden skulle erhålla ett minsta djup av 9.1
meter och arbetet beräknades bliva färdigt under år 1941. Söder örn Tjuvholmssundet
begagnade sjöfarten på Luleå för närvarande regelmässigt farleden
förbi Rödkallen och Germandö, vilken farled hade ett minsta djup av
endast 7.4 meter. Det större tonnage, som efter fördjupningen av Tjuvholmssundet
kunde anlöpa Luleå hamn, komme därför alt bliva hänvisat till farleden
norr örn Junkö. För att sistnämnda farled, som vore trång och krokig,
skulle kunna med tillräcklig trygghet trafikeras av större fartyg erfordrades,
att där befintlig utprickning, vilken ofta rubbades av timmersläp, kompletterades
med ett antal fasta överensmärken. Dessa borde anordnas under loppet
av år 1941, enär muddringsarbetena i Tjuvholmssundet då såsom nämnts
beräknades bliva avslutade. Enligt ett inom styrelsen uppgjort förslag hade
kostnaderna för uppförande av åtta sådana märken beräknats till 10,000
kronor.

12. Angående frågan örn båthus och slip för Kåreholms livräddningsstation
yttrar lotsstyrelsen:

I sin skrivelse den 29 augusti 1939 angående anslag till lotsverket för budgetåret
1940/41 hade styrelsen — i anslutning till ett samtidigt av styrelsen
framlagt förslag om anskaffande av en motorlivbåt för en ny livräddningsstation
vid Kåreholm på Öland — hemställt, att ett belopp av 16,000 kronor
måtte anvisas för båthus och slip till nämnda livbåt. Styrelsens framställning
hade icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Styrelsen, som i sin nu
ifrågavarande skrivelse hemställt örn medel för byggande av en motorlivbåt
för den tillämnade livräddningsstationen, finge nu förnya sin framställning
om anvisande av medel till båthus och slip för livbåten. Med hänsyn till
prisstegringen beräknade styrelsen byggnadskostnaderna för båthus och slip
till 20,000 kronor. Av hela kostnaden, 20,000 kronor, avsåge 13,000 kronor
livbåthuset, 5,000 kronor slipanläggningen och 2,000 kronor inventarier.

Lotsstyrelsen framhåller, att kostnaderna för de sålunda föreslagna nyanskaffningarna
och arbetena borde enligt de principer, som blivit följda vid
uppgörandet av staten för budgetåret 1940/41 för lotsstyrelsen delfond av
statens allmänna fastighetsfond (prop. den 8 mars 1940, nr 142), fördelas
dels å driftbudgeten och dels å kapitalbudgeten i enlighet med vad som frarnginge
av den inledningsvis återgivna sammanställningen. I sammanställningen
hade även upptagits anslag å driftbudgeten till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
i anläggningar, för vilka medel föresloges skola anvisas å ka -

Tionde huvudtiteln.

pitalbudgeten. Samtliga dessa investeringar vore av sådan beskaffenhet, att
de borde omedelbart i sin helhet avskrivas.

I anslutning till det anförda hemställer lotsstyrelsen, att Kungl. Maj:t matte
föreslå riksdagen att för budgetåret 1941/42 anvisa dels å driftbudgeten till
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett reservationsanslag av 879,000
kronor, dels å kapitalbudgeten under rubriken Kapitalinvestering, Statens allmänna
fastighetsfond, ett reservationsanslag av 116,000 kronor, dels ock, under
förutsättning att motsvarande anslag anvisades å kapitalbudgeten, å
driftbudgeten under rubriken Utgifter för statens kapitalfonder, Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar, ett reservationsanslag av 116,000 kronor.

Lotsstyrelsens förslag örn anvisande av 525,000 kronor för ett nytt tjänste- Departementsfartyg
för södra lotsdistriktet innebär allenast ett fullföljande av statsmak- chefenternas
beslut föregående år, varigenom såsom ett första anslag för ändamålet
anvisades 375,000 kronor. Jag tillstyrker, att förslaget ifråga bifalles.

Jämväl anslagsäskandena i övrigt synas välgrundade. De av styrelsen verkställda
kostnadsberäkningarna torde ej giva anledning till erinran. Jag förordar
alltså, att styrelsens förslag även i dessa delar vinna beaktande.

Det sammanlagda medelsbehovet för säkerhetsanstalter för sjöfarten under
nästa budgetår skulle således uppgå till 995,000 kronor. Därav torde, i överensstämmelse
med styrelsens förslag, böra anvisas 879,000 kronor å driftbudgeten
och 116,000 kronor å kapitalbudgeten.

Den av styrelsen berörda frågan om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
behandlas i annat sammanhang av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, beträffande tionde
huvudtiteln, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
nv .............................. kronor 879,000.

[48-1 5. Sjöhistoriska museet: Avlöningar, förslagsanslag. För ifråga varande

ändamål är å riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
å 54,800 kronor. Den 5 maj 1939 har Kungl. Majit fastställt följande
personalförteckning för sjöhistoriska museet:

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 föreståndare å örlogsavdelningen ............................ Eo 24

1 föreståndare å sjöfartsavdelningen............................ Eo 24.

Anm. Därest såsom föreståndare å örlogsavdelningen förordnas en pensionerad sjöofficer
eller mariningenjör, utgår till denne endast arvode av 3,600 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 13.

Tionde huvudtiteln.

Den av Kungl. Majit den 30 mars 1940 fastställda avlöningsstaten för sjöhistoriska
museet har följande utseende:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ............................................ kronor 8,400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............. kronor 39,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.............................. .» 3,000 » 42,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 3,800

Summa förslagsanslag kronor 54,800.

I samband med fastställandet av ifrågavarande avlöningsstat har Kungl.
Majit föreskrivit, att av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar
skola utgå 1,200 kronor såsom arvode till en ledamot i sjöhistoriska
museets nämnd, tillika sekreterare, och 7,200 kronor såsom arvoden å 3,600
kronor till två modellsnickare, att anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må tagas i anspråk, förutom för avlöning av de båda
föreståndarna, dels för avlöning av en förste expeditionsvakt, lönegrad Eo 7,
av en värmeledningsskötare och reparatör, lönegrad Eo 7, av ett kanslibiträde,
lönegrad Eo 7, och av en expeditionsvakt, lönegrad Eo 5, dels till
ett belopp av högst 3,000 kronor för beredande av extra arbetshjälp åt
föreståndarna, dels till ett belopp av 2,500 kronor för beredande av extra
skrivhjälp, dels till ett belopp av högst 600 kronor för bestridande av portvaktsgöromål
m. m., dels ock till ett belopp av högst 4,300 kronor till ersättningar
för museets bevakning under öppethållandet och nattetid, saint
att värmeledningsskötaren och reparatören skall för bostad jämte lyse och
värme i museibyggnaden erlägga ersättning med 700 kronor för år.

Dyrtidstillägg utgår dels till föreståndaren för örlogsavdelningen, därest
denne uppbär endast arvode av 3,600 kronor, dels ock å arvodena till de
båda modellsnickarna, allt enligt de för reglerade verk fastställda grunderna.

I skrivelser den 31 augusti och den 30 september 1940 har Sjöhistoriska
museets nämnd beräknat medelsbehovet under nästa budgetår för bestridande
av museets avlöningskostnader till 59,280 kronor, därav 8,550 kronor till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, 44,730 kronor
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och 6,000 kronor till rörligt
tillägg.

Den föreslagna höjningen med 150 kronor av anslagsposten till arvoden
avser ersättning till vikarie för sekreteraren under dennes semester.

I fråga om beräkningen av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal
har nämnden anfört i huvudsak följande:

För kanslibiträdet, värmeledningsskötaren, förste expeditionsvakten och
expeditionsvakten ansåge nämnden nödvändigt att räkna med ersättning till
vikarie under semester m. m. med förslagsvis sammanlagt 600 kronor.

Tionde huvudtiteln.

Jämlikt bestämmelser i kungörelsen den 17 maj 1940, nr 384, finge till
tjänsteman med tjänstebostad i samband med ämbetslokalen, åt vilken uppdragits
att utöva tillsyn av lokalen, under vissa omständigheter utgå ersättning
med högst 200 kronor för år. Då denna bestämmelse vore tillämplig på
museets värmeledningsskötare, som samtidigt vore portvakt, hade nämnden
funnit erforderligt räkna med ifrågavarande utgift.

För museets bevakning under visningstider och vid andra tillfällen, då
behov av museivakter förekomme, hade alltsedan museets invigning varit
anställda med timlön två museivakter med stadigvarande sysselsättning samt
extra museivakter under sön- och helgdagar ävensom vid förfall för någon
av de förra eller expeditionsvakterna. Det för ändamålet samt för bevakning
under nattetid i staten beräknade beloppet 4,300 kronor vore emellertid för
ringa för att medgiva betalning åt ersättare under lagstadgad semester eller
annat förfall, varunder avlöningen icke kunde indragas. För nästa budgetår
syntes nödvändigt att räkna med visst belopp för tillfällig hjälp, förslagsvis
300 kronor.

Vidare borde, såsom för närvarande vore fallet, beräknas 2,500 kronor
för extra skrivhjälp samt 600 kronor för bestridande av portvaktsgöromål.

Med hänsyn till svårigheten att sköta institutionen utan ständig tillgång
på kvalificerade biträden åt och ersättare för föreståndarna ansåge sig nämnden
nödsakad att återupprepa sitt vid två föregående tillfällen framförda
krav om anställande av två amanuenser. I stället för den i anslaget ingående
delposten å 3,000 kronor för beredande av extra arbetshjälp åt föreståndarna
borde beräknas ett belopp av 10,458 kronor till avlöning åt amanuenserna,
därav en i Eo 18 och en i Eo 15.

Nämndens förslag om höjning av anslagsposten till arvoden för beredande Departementsav
ersättning åt vikarie för sekreteraren kan jag icke biträda. — I anslut- cMenning
till den pågående avvecklingen av dyrtidstilläggen för vissa befattningshavare
torde arvodena till de båda modellsnickarna böra regleras. Jag föreslår,
att arvodet till envar av dem för nästa budgetår bestämmes till i runt tal

4,500 kronor, å vilket belopp dyrtidstillägg alltså icke skall utgå. För befattningshavare,
som åtnjuter barntillägg, torde sådant även i fortsättningen böra
beräknas enligt samma grunder som för närvarande. Kostnaden för sistnämnda
ändamål torde under nästa budgetår uppgå till i runt tal 400 kronor.
Arvodesposten bör alltså upptagas till (1,200 + 4,500 + 4,500 + 400=)

10,600 kronor.

Vad angår förslaget örn anvisande av medel för anställande av två amanuenser
var enahanda förslag föremål för prövning senast vid 1940 års lagtima
riksdag. Jag kan i nuvarande läge icke tillstyrka detta förslag. Frånsett
de ändringar, vilka föranledas av de nya grunderna för avlöningsstaternas
beräkning, innebär nämndens förslag i övrigt beträffande anslagsposten till
övrig icke-ordinarie personal ej andra avvikelser från vad som nu gäller än
alt dels ett belopp av sammanlagt (600 + 300 —) 900 kronor upptagits för
möjliggörande av ersättning åt vikarier för vissa befattningshavare vid semester,
dels ock ett belopp av 200 kronor avsetts för beredande av ersättning
för viss tillsyn över museilokalerna. Mot vad sålunda föreslagits torde icke
vara något att erinra. Ifrågavarande anslagspost skulle vid bifall härtill
upptagas till, i avrundat tal, 37,300 kronor. Härvid förutsättes att avlöningen

100

Tionde huvudtiteln.

åt föreståndaren å örlogsavdelningen, vilken för närvarande är pensionerad
sjöofficer, skall utgå i form av arvode å 3,600 kronor. Å sistnämnda belopp
utgår nu dyrtidstillägg. Med hänsyn till vad nyss anförts angående avvecklingen
av dyrtidstiiläggen för vissa befattningshavare torde jämväl detta arvodesbelopp
böra regleras. Jag föreslår, att arvodet till nämnde befattningshavare
för nästa budgetår bestämmes till i runt tal 4,500 kronor, å vilket
belopp dyrtidstillägg alltså icke skall utgå. Anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal torde således för nästa budgetår böra upptagas
till (37,300 — 3,600 + 4,500=) 38,200 kronor. Skulle, med hänsyn till ändrade
förhållanden, avlöning till föreståndaren å örlogsavdelningen under
budgetåret komma att utgå enligt lönegraden Eo 24, torde Kungl. Majit få
lämna medgivande till anslagspostens överskridande med erforderligt belopp.

Under anslagsposten till rörligt tillägg lärer ett belopp av 4,200 kronor vara
tillräckligt.

Det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande anslag skulle alltså
utgöra (10,600 + 38,200 + 4,200=) 53,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för sjöhistoriska museet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit.............. kronor 10,600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal

................................ » 38,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 4,200

Summa förslagsanslag kronor 53,000;

dels ock till Sjöhistoriska museet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 53,000.

[49.] 6. Sjöhistoriska museet: Omkostnader, förslagsanslag. Till ifrå gavarande

ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
å 12,000 kronor. Stat för anslagets användning har av Kungl. Majit fastställts
den 30 mars 1940. I samband därmed har Kungl. Majit föreskrivit,
att av anslaget må användas till bränsle, lyse och vatten förslagsvis 7,000
kronor och till övriga expenser högst 5,000 kronor.

I sina förenämnda skrivelser den 31 augusti och den 30 september 1940
har sjöhistoriska museets nämnd beräknat medelsbehovet för bestridande av
museets omkostnader under nästkommande budgetår till 15,000 kronor, därav
300 kronor för sjukvård m. m., 9,000 kronor till bränsle, lyse och vatten
samt 5,700 kronor till övriga expenser.

Tionde huvudtiteln.

101

Jag förordar, att anslagsbehovet för sjukvård m. m., vilka kostnader under Departementsnästföregående
budgetår — delvis beroende på att personalen i stor utsträck- chefen.
ning varit inkallad till militärtjänstgöring — uppgått till allenast 80 kronor,
för budgetåret 1941/42 beräknas till 200 kronor. Beloppet torde få rymmas
inom det nuvarande anslagets ram. Anslaget skulle alltså beräknas

enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis............................ kronor 200

2. Expenser, förslagsvis ................................ ä 11,800

Summa kronor 12,000.

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagfen

att till Sjöhistoriska museet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 12,000.

[50.] Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning m. m. För

ifrågavarande ändamål hava anvisats för vart och ett av budgetåren
1936/37—1938/39 10,000 kronor, för budgetåret 1939/40 16,000 kronor och
för budgetåret 1940/41 6,000 kronor eller sammanlagt 52,000 kronor, därav

12,000 avsetts för inredning av arkiv. Av det för budgetåret 1939/40 anvisade
anslaget har ett belopp av 10,000 kronor icke tagits i anspråk.

I sin skrivelse den 31 augusti 1940 har sjöhistoriska museets nämnd hemställt,
att för fortsatt monterutrustning m. m. måtte för budgetåret 1941/42
anvisas ett reservationsanslag å 10,000 kronor. Nämnden har därvid anfört
följande:

Så länge försvarsberedskapen med därav följande inkallelser av vissa museets
befattningshavare påginge, torde fullföljandet av örlogsavdelningens
uppordnande icke kunna ske planenligt. Skulle emellertid normala förhållanden
inträda, vore det för museet av synnerligen stor betydelse att hava
tillgång till de medel, varom nu vore fråga. Därest de nuvarande förhållandena
alltjämt bestode vid nästa budgetårs ingång, torde kunna föreskrivas,
att beloppet icke finge tagas i anspråk.

Under förhandenvarande omständigheter anser jag mig ej kunna tillstyrka, Departementsatt
något anslag för ifrågavarande ändamål upptages å riksstaten för nästa chefen.
budgetår.

[51.] 7. Sjöhistoriska museet: Underhåll av samlingarna, reservations anslag.

För ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1940/41 anvisat ett
reservationsanslag å 3,100 kronor. Av anslaget avses ett belopp av 500 kronor
till bestridande av reseersättningar och återstoden 2,600 kronor för det egentliga
underhållsarbetet.

102

Tionde huvudtiteln.

Departementschefen.

Departements chefen.

I sin skrivelse den 31 augusti 1940 har sjöhistoriska museets nämnd gjort
framställning om beviljande av ett reservationsanslag för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår till oförändrat belopp.

Jag tillstyrker, att för ändamålet under nästa budgetår avses ett belopp
av 3,000 kronor, och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Sjöhistoriska museet: Underhåll av samlingarna
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 3,000.

[52.] 8. Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar, förslagsanslag. För

ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
å 110,000 kronor.

Från anslaget utbetalas lönekostnaderna för å statens båda isbrytarfartyg,
»Ymer» och »Atle», kommenderad personal — med undantag av värnpliktiga
— under den tid tjänstgöringen å dessa fartyg varar.

Enligt från marinförvaltningen inhämtad uppgift skulle jämlikt militära
avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet vid en beräknad
gångtid för Ymer av åtta månader och för Atle av tre månader — vilket
kan anses utgöra den normala årliga gångtiden — avlöningskostnaderna
uppgå till i runt tal 130,000 kronor. På grund av att fartygen under budgetåret
1939/40 tillhört flottans mobiliserade förband, därvid avlöningskostnaderna
bestredos från anslag under fjärde huvudtiteln, utgjorde belastningen
å nu ifrågavarande anslag sistnämnda budgetår allenast, i avrundat
tal, 4,900 kronor. Det synes emellertid riktigast att vid anslagsbestämningen
för budgetåret 1941/42 utgå från den belastning, som under normala förutsättningar
kan beräknas.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 130,000.

[53.] 9. Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader, förslagsanslag. För

ifrågavarande ändamål är för löpande budgetår anvisat ett förslagsanslag å

150,000 kronor.

1 brev den 30 mars 1940 till marinförvaltningen har Kungl. Majit förklarat,
att av anslaget skola bestridas driftskostnader, däri inberäknade sjötilllägg
och mässpenningar åt personalen, samt till ett belopp av högst 130,000
kronor underhållskostnader för statens isbrytarfartyg. Vidare har Kungl.
Majit bemyndigat marinförvaltningen att under samma budgetår av anslaget
använda högst 400 kronor till ersättande efter prövning av omständig -

Tionde huvudtiteln.

103

helema i det särskilda fallet av sådana med uppdrag såsom isbrytarombud
iöi enade utgifter, för vilka ersättningsskyldighet ej åvilar annan uppdragsgivare.

Anslag för ifrågavarande ändamål torde för budgetåret 1941/42 böra upptagas
med oförändrat belopp, 150,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 150,000.

[54.] 10. Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. För ifråga varande

ändamål har för ett vart av budgetåren 1938/39, 1939/40 och
1940/41 anvisats ett anslag å 356,000 kronor.

Genom brev den 30 mars 1940 har Kungl. Maj :t ställt det för innevarande
budgetår anvisade anslaget till kommerskollegii förfogande att efter fördelning
av kollegium av sjömanshusen åtnjutas under villkor, att avlönings- och
omkostnadsstater för sjömanshusen fastställas av kollegium, att sjömanshusen
underkasta sig revision från statens — däri inbegripet statsrevisorernas
— sida av samtliga räkenskaper samt att sjömanshusen genom anslutning till
statens pensionsanstalt bereda pensionsrätt åt samtliga befattningshavare, vilka
med tillämpning av bestämmelserna i § 5 i anstaltens reglemente kunna
komma i åtnjutande av dylik rätt.

I skrivelse den 19 augusti 1940 har kommerskollegium hemställt om anvisande
såsom bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader under budgetåret
1941/42 av ett anslag till enahanda belopp som det för löpande budgetår
beviljade. Till stöd härför anför kollegium bland annat följande:

Det nuvarande statsanslaget till sjömanshusen vore beräknat på grundval
av att staten skulle bidraga till sjömanshusens förvaltningskostnader med 75
procent av det belopp, vartill dessa kostnader uppginge. Sedan bidraget fastställts
till nuvarande belopp, hade vissa omkostnadsposter icke oväsentligt stigit.
Sålunda hade, bland annat, medan det s. k. rörliga tillägget under senare
halvåret 1939 utgått med 6 procent, detta tillägg efter hand gått upp, så att
detsamma numera utginge efter 15 procent. Samtidigt härmed hade såsom
en följd av att en stor del, omkring hälften, av den svenska handelsflottan
av kända skäl utestängts från möjligheten att anlöpa svenska hamnar sjömanshusens
inkomster av tonavgifter avsevärt nedgått, varför behovet av
statsbidraget i motsvarande mån skärpts.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden kunde en ökning av statsbidraget
vara befogad. Vid beräkningen av statsanslaget hade man emellertid utgått
från att för framtiden en förnyad omprövning av anslagsbeloppet icke skulle
ifrågakomma varje år utan allenast då särskilda omständigheter av större betydelse
därtill föranledde. Då stegringen av omkostnaderna och inkomstminskningen
åtminstone för närvarande finge anses såsom en tillfällig företeelse
samt framträdande hänsyn måste tagas till det statsfinansiella läget,
ville kollegium icke nu ifrågasätta någon omräkning av anslaget, som därför
syntes kollegium böra få utgå med oförändrat belopp.

Departements chefen.

104

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Jag förordar på av kommerskollegium anförda skäl, att för budgetåret
1941/42 anslag för ändamålet ifråga anvisas att utgå med samma belopp som
för innevarande budgetår.

För statsbidragets åtnjutande torde böra gälla villkor motsvarande dem,
som meddelats beträffande det för löpande budgetår beviljade anslaget.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av kronor 356,000.

[55.] 11. Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag. Under en följd

av år har riksdagen anvisat anslag till läkarundersökning av sjöfolk. Anslaget
är å riksstaten för löpande budgetår upptaget med 65,000 kronor.

För anslagets användning gällande bestämmelser äro intagna i förordningen
den 31 december 1917 (nr 932) med däri genom förordningen den 14
augusti 1918 (nr 680) samt kungörelserna den 30 december 1922 (nr 631) och
den 22 maj 1925 (nr 264) gjorda ändringar.

Även för budgetåret 1941/42 erfordras anslag för ifrågavarande ändamål.
Belastningen å anslaget har utgjort i avrundade tal under budgetåret 1937/38

65,400 kronor, under budgetåret 1938/39 64,400 kronor och under budgetåret
1939/40 65,800 kronor. Jag förordar, att anslaget bibehålies vid samma
belopp som för innevarande budgetår eller 65,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Läkarundersökning av sjöfolk för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 65,000.

[56.] 12. Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor

till och från hemorten i vissa fall, förslagsanslag. För ifrågavarande ändamål
anvisades första gången ett anslag av 1936 års riksdag å 50,000 kronor.
För budgetåren 1937/38, 1938/39 och 1939/40 anvisades anslag för ändamålet
å respektive 50,000 kronor, 100,000 kronor och 145,000 kronor. För
innevarande budgetår har anslaget upptagits med ett till 75,000 kronor nedsatt
belopp. I syfte att avpassa grunderna för bidragstilldelningen så, att
medelsbehovet kunde beräknas icke komma att överstiga det anvisade beloppet,
meddelade Kungl. Majit genom beslut den 7 juni 1940 vissa ändrade
bestämmelser för åtnjutande av bidrag från anslaget att lända till efterrättelse
tillsvidare från och med den 1 juli 1940. Enligt de sålunda fastställda
bestämmelserna gäller i huvudsak följande:

Statens och enskilda järnvägar samt Ångfartygsaktiebolaget Gotland skola
på rekvisition av redaren eller befälhavaren mot avgift, motsvarande 50 procent
av den för person över 12 år gällande befordringsavgiften enligt allmän -

Tionde huvudtiteln.

105

na taxan, tillhandahålla svenskt sjöfolk biljett för resa, som vederbörande
under anställning eller i anslutning till anställning å svenskt handelsfartyg
i utrikes fart företager i tredje klassens vagn å svensk järnväg eller i motsvarande
klass å fartyg mellan svenska fastlandet och Gotland,

dels till hemorten i samband med semester eller eljest beviljad tjänstledighet
efter en anställningstid å samma fartyg eller hos samme redare av minst
5 månader, dock endast en gång under varje 5-månadersperiod av anställningstiden,
eller i fall av hyresavtals upphörande på grund av fartygets uppläggning
därest anställningen ombord varat minst 2 månader, eller vid entledigande
på grund av sjukdom eller vid entledigande i fall, då det visas
vara en välfärdsfråga för vederbörande att bliva fri från anställningen ombord,

dels från hemorten, efter vistelse därstädes i ovan angivna fall, för återinträde
i anställningen eller tillträde av annan anställning hos samma redare,

dels ock till hemorten eller till hamn, där ny hyra må kunna erhållas för
sjöman, som jämlikt § 31 sista stycket befälsfö rojningen anställts såsom
fartygs- eller maskinbefäl utan att vara därtill behörig enligt de i förordningen
eljest föreskrivna villkoren och som frånträder anställningen i hamn,
där behörigt befäl kan anskaffas.

I jämförelse med de förut gällande bestämmelserna innebära de nya föreskrifterna
i huvudsak en skärpning av villkoren för erhållande av nedsättning
av biljettkostnaderna i så måtto, att nedsättning vid resa i samband
med semester eller annan tjänstledighet numera endast får åtnjutas efter en
anställningstid av fem månader hos en och samma redare samt vid fall av
hyresavtalets upphörande på grund av fartygets uppläggning endast efter
två månaders anställning ombord. Enligt de förutvarande bestämmelserna
erfordrades icke någon viss minsta anställningstid för att erhålla rätt till
prisnedsättning.

I skrivelse den 26 augusti 1940 har kommerskollegium hemställt, att anslag
till förevarande ändamål för budgetåret 1941/42 upptages till oförändrat
belopp, 75,000 kronor. Till stöd härför anför kollegium bland annat
följande:

De nya bestämmelserna för åtnjutandet av nedsättning i biljettkostnaderna
hade varit tillämpliga allt för kort tid för att man av belastningen
av anslaget skulle kunna bilda sig någon tillförlitlig uppfattning rörande medelsåtgången
efter bestämmelsernas ikraftträdande. Enligt uppgift från järnvägsstyrelsen
hade rekvisitioner av bidrag från anslaget visat en starkt nedgående
tendens efter den 1 juli 1940. Den starka nedgången i resor av
ifrågavarande slag förmodades emellertid icke så mycket hava sin grund i
den genomförda inskränkningen i rätten att erhålla nedsatt biljettpris som
i den omständigheten, att sjöfarten med utlandet i avsevärd omfattning lamslagits
genom det skärpta sjökriget. .....

Örn en ytterligare besparing å ifrågavarande anslagstitel skulle säkerställas,
torde det vara nödvändigt att än mera skärpa villkoren för erhållande
av den avsedda prisnedsätlningen. En sådan skärpning skulle ytterligare
förringa den redan genom de senast utfärdade direktiven kraftigt nedskurna
förmånen av billigare resor och komma att medföra, att denna lörman bleve
mer eller mindre illusorisk. Med hänsyn härtill ansåge sig kollegium, innan
erfarenhet vunnits rörande verkningarna av de nya bestämmelserna, icke
böra tillstyrka en dylik ytterligare skärpning.

106

Tionde huvudtiteln.

Departements- I avvaktan på att erfarenhet vinnes rörande verkningarna av de nya bechefen.
stämmelserna för åtnjutande av bidrag från anslaget torde samma bestämmelser
böra gälla jämväl under budgetåret 1941/42. Nuvarande förhållanden
torde emellertid medföra, att belastningen å anslaget kommer att avsevärt
minska. Ehuru utvecklingen icke kan förutses, synes det befogat att för nästta
budgetår anslaget uppföres med ett betydligt nedsatt belopp. Jag förordar,
att medelsanvisningen bestämmes till förslagsvis 25,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk
vid resor till och från hemorten i vissa fall för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 25,000.

[57.] Befrämjande av fartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation,
reservationsanslag. Till ifrågavarande ändamål är för innevarande
budgetår liksom förut för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag
å 24,000 kronor.

Anslaget avser att möjliggöra antingen nedsättning i eller återbäring av
avgifterna för radiotelegraf- eller radiotelefonstation, som efter den 31 december
1938 installerats på fartyg, vilket ej enligt gällande författningar är
skyldigt att vara utrustat med sådan anläggning, eller ock tilldelning av bidrag
till inköp av radiotelegraf- eller radiotelefonstation å sådant fartyg.
Nedsättningen eller återbäringen utgår med ett belopp av 300 kronor å dels
engångsavgiften dels ock det första hyresårets abonnemangsavgift för vederbörande
anläggning. Inköpsbidrag utgår med 600 kronor för anläggning.
Kommerskollegium avgör, vilka fartyg som i första hand böra ifrågakomma
till åtnjutande av ifrågavarande förmån.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har kommerskollegium meddelat, att å
anslaget befintlig behållning syntes, såvitt för det dåvarande kunde bedömas,
täcka behovet av medel för ifrågavarande ändamål jämväl under budgetåret
1941/42.

Departements- Med hänsyn till vad kommerskollegium sålunda anmält torde något nytt

C elen. ansiag för ändamålet ifråga icke behöva anvisas för nästa budgetår.

[58 ] Praktisk utbildning av däcksbcfäl för den svenska handelsflottan,

reservationsanslag. Under denna rubrik hava från och med budgetåret 1932/
33 anvisats medel till statsbidrag till skolskeppsverksamhet. Under senare
år har sådant bidrag endast ifrågakommit till Abraham Rydbergs stiftelse
för dess fartyg »Abraham Rydberg». För budgetåret 1940/41 har å riksstaten
för ändamålet upptagits ett reservationsanslag av 32,000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 30 augusti 1940 angående anslag till navigationsskolorna
har kommerskollegium meddelat, att fartyget »Abraham Ryd -

Tionde huvudtiteln.

107

berg» den 1 september 1939 avseglat från Sverige med fullt antal elever ombord.
Fartyget hade alltsedan dess uppehållit sig i utomeuropeiska farvatten,
varför något ombyte av elever under nuvarande förhållanden icke vöre möjligt.
Mycket osäkra grunder för beräkning av det statsbidrag för skolskeppsverksamhet,
som skulle ifrågakomma för stiftelsen för dess verksamhet, förelåge
därför. Kollegium funne sig på grund härav icke böra föreslå anvisande
av något anslag för ändamålet för nästkommande budgetår. Därest fråga
örn statsbidrag till stiftelsen eventuellt uppkomme under budgetåret, syntes
böra beaktas möjligheten att för ändamålet anlita handels- och sjöfartsfonden.

Med hänsyn till vad kommerskollegium anfört torde något anslag till prak- Departementstisk
utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan icke böra upp- chefentagas
i riksstaten för nästa budgetår.

[59.] 13. Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag.

För bestridande av handelsflottans pensionsanstalts avlöningskostnader under
löpande budgetår är av riksdagen anvisat ett förslagsanslag å 11,200 kronor.
Den av Kungl. Maj:t den 30 mars 1940 fastställda avlöningsstaten för
handelsflottans pensionsanstalt har följande utseende:

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis... . kronor 14,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ........................................... » 2,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 2,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ » 1,300

Summa kronor 20,200

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar. .. . kronor 9,000

Nettoutgift kronor 11,200.

I skrivelser den 30 augusti och den 4 oktober 1940 har direktionen över
handelsflottans pensionsanstalt beräknat medelsbehovet för bestridande av
anstaltens avlöningskostnader under budgetåret 1941/42 till 20,600 kronor,
därav 13,600 kronor för avlöningar till ordinarie tjänstemän, 2,400 kronor till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 3,300 kronor
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och 1,300 kronor till rörligt
tillägg. Efter avdrag av särskilda uppbördsmedel, av direktionen beräknade
till enahanda belopp som i gällande stat eller 9,000 kronor, skulle nettoutgiften
utgöra 11,600 kronor.

108

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Direktionens beräkning av anslagsposterna för avlöningar till ordinarie
tjänstemän och till icke-ordinarie personal, vilken verkställts enligt de nya
grunderna för ifrågavarande anslagsposters uppställning och beräkning, har
icke givit mig anledning till erinran.

Vad angår anslagsposten till rörligt tillägg, torde densamma böra höjas
till förslagsvis 2,500 kronor.

Då jag, i likhet med direktionen, icke ifrågasätter någon ändring i beräkningen
av de särskilda uppbördsmedlen, skulle statens slutsumma utgöra
(13,600 + 2,400 + 3,300 + 2,500 — 9,000 =) 12,800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med bud -

get 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

........................... kronor 13,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t.............. » 2,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal

............................... » 3,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 2,500

Summa kronor 21,800

Särskilda uppbördsmedel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt

bötesandelar .......................... kronor 9,000

Nettoutgift kronor 12,800;

dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 12,800.

[60.] 14. Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag.

För bestridande av handelsflottans pensionsanstalts omkostnader under löpande
budgetår är av riksdagen anvisat ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t den 30 mars 1940 fastställda omkostnadsstaten för
handelsflottans pensionsanstalt har följande utseende:

Expenser, förslagsvis .................................. kronor 3,000.

I sina förenämnda skrivelser den 30 augusti och den 4 oktober 1940 har
direktionen över handelsflottans pensionsanstalt beräknat medelsbehovet för

Tionde huvudtiteln.

109

bestridande av anstaltens omkostnader under nästkommande budgetår till
oförändrat belopp, 3,000 kronor, därav 50 kronor till sjukvård m. m. och
2,950 kronor till expenser.

Direktionens ifrågavarande förslag har icke givit mig anledning till er- Departementsinnan.
Omkostnadsanslaget torde sålunda böra beräknas enligt följande chefen -

uppställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 50

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 2,950

Summa kronor 3,000.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 3,000.

[61.] 15. Statens skcppsprovningsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag.

Till statens skeppsprovningsanstalt är för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag
av 10,000 kronor. Genom beslut den 14 juni 1940 har Kungl. Majit fastställt
följande stat för anstalten:

Utgifter:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ............................................ kronor 51,250

2. Omkostnader ...................................... » 13,750

Summa kronor 65,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Provningsavgifter ........................ kronor 25,000

Donationsmedel .......................... » 30,000 kronor 55,000

Nettoutgift kronor 10,000.

Tillika har Kungl. Majit sagda dag föreskrivit, att den i staten upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skall disponeras på föl -

jande sätt:

Arvode till en överingenjör och föreståndare ............ kronor 17,000

Arvode till en driftsingenjör .......................... » 10,000

Arvode till en elektriker och mekaniker ............... . » 3,750

Arvoden å 3,750 kronor till två mekaniker................ » 7,500

Arvoden å 3,750 kronor till två modellsnickare............ » 7,500

Arvode till en ritare .................................. » 3,000

Arvode till ett skrivbiträde.............................. » 2,500

Summa kronor 51,250.

Ilo

Tionde huvudtiteln.

Å arvodena utgår icke dyrtidstillägg.

I skrivelse den 20 september 1940 har styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen för budgetåret
1941/42 såsom bidrag till anstalten äska ett anslag av 17,000 kronor. Sedermera
har styrelsen i skrivelser den 26 september och den 18 oktober 1940
lämnat vissa kompletterande uppgifter.

Till stöd för förslaget örn höjning av anslaget har styrelsen anfört i huvudsak
följande:

På grund av det rådande tidsläget hade anstaltens maskinella och instrumentella
utrustning blivit fördröjd. Utsikter funnes dock, att anstaltens huvudsakliga
utrustning skulle kunna bliva färdig för provinkörning under
senare delen av oktober 1940. Sedan dessa prov blivit slutförda —- i gynnsammaste
fall efter en månad — kunde anstaltens egentliga verksamhet taga
sin början. Emellertid kunde för närvarande ej de i England beställda maskinerna
och anordningarna för tillverkning av fartygsmodeller av paraffin
erhållas. Fartygsmodellerna måste därför tillsvidare tillverkas av trä, vilket
innebure en längre tillverkningstid och högre framställningskostnad.

Ehuru de på grund av tidsläget hämmande förhållandena troligen vore
att räkna med även under budgetgåret 1941/42, ansåge sig styrelsen dock
under ifrågavarande år kunna kalkylera med en inkomst på grund av uppdrag
o. d. av 50,000 kronor. Det folie av sig självt, att denna summa måste
betraktas som mycket approximativ.

I den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anstalten för innevarande budgetår
hade för arvoden upptagits ett belopp av 51,250 kronor. Styrelsen hade
funnit skäl föreligga att föreslå, att detta belopp ökades till 60,550 kronor.
Ökningen berodde bland annat därpå, att ett arvode av 600 kronor upptagits
till kamreraren vid Chalmers tekniska högskola som ersättning för handhavandet
av kassagöromålen och räkenskapsföringen vid anstalten. Ökningen
berodde även dels därpå att personalstaben i övrigt ansetts böra ökas
med två personer, dels ock därpå att arvodena till ritare och skrivbiträde ansetts
böra något ökas. Arvodesbeloppet tänktes disponerat på följande sätt:

Arvode till en chef .................................... kronor 17,000

Arvode till en driftsingeniör ............................ » 10,000

Arvode till kamreraren vid Chalmers tekniska högskola .... » 600

Arvode till en ritare samtidigt mättekniker .............. » 4,000

Arvoden å 3,600 kronor till två ritare .................. » 7,200

Arvode till ett skrivbiträde ............................ » 3,000

Arvode till elektriker samtidigt mekaniker .............. » 3,750

Arvoden å 3,750 kronor till två mekaniker .............. » 7,500

Arvoden å 3,750 kronor till två modellsnickare . ......... » 7,500

Summa kronor 60,550.

Några dyrtidstillägg förutsattes ej skola utgå på dessa arvoden.

Ehuru nödig erfarenhet givetvis ännu ej vunnits beträffande anstaltens
omkostnader, såväl de totala som fördelning mellan de olika posterna, hade
styrelsen dock, efter beräkningar av de sannolika kostnaderna, funnit anledning
att föreslå en höjning av det i innevarande års stat upptagna beloppet
13,750 kronor till 16,500 kronor för budgetåret 1941/42. Härtill komme
vidare ett belopp av 7,000 kronor för anstaltens uppvärmning. Något belopp
för uppvärmning inginge ej i omkostnadsstaten för budgetåret 1940/41, utan
det hade där förutsatts, att kostnaderna för anstaltens uppvärmning skulle

Tionde huvudtiteln.

lil

bestridas av Chalmers tekniska högskola. De olika poster, som styrelsen räknat
med, frånninge av följande tablå:

Reseersättningar ......................................kronor 500

Expenser (därav för elektrisk energi för kraft och belysning,
gas och vatten 4,500 kronor, för uppvärmning 7,000 kronor,
för expenser för kontor och ritkontor 2,000 kronor

samt för utgifter för städning o. d. 2,000 kronor) ...... » 15,500

Publikationstryck ...................................... » 2,500

Övriga utgifter:

Böcker och tidskrifter .................. kronor 1,000

Material (trä, paraffin och övriga förnödenheter
för framställning av modeller av fartyg
och propellrar) .................... » 2,500

Underhåll av maskiner och apparater . .. . » 1,500 » 5,000

Summa kronor 23,500.

Då inkomsterna under budgetåret 1941/42 kunde uppskattas till 50,000
kronor samt utgifterna för arvoden och omkostnader bleve 60,550 kronor respektive
23,500 kronor eller sammanlagt 84,050 kronor, uppstode en brist på
34,050 kronor. Större delen av denna brist torde härleda sig därav, att styrelsen
av försiktighetsskäl ej vågat räkna med alltför högt inkomstbelopp under
de första verksamhetsåren. En del av bristen, eller 17,050 kronor, ansåge
sig styrelsen kunna täcka genom anlitande av de medel, som av industrien
ställts till styrelsens förfogande som startkapital. För täckande av den återstående
bristen, eller 17,000 kronor, finge styrelsen föreslå, att statsmedel anvisades.
Styrelsen ville erinra därom att detta belopp vore ekvivalent med
det belopp, 10,000 kronor, som i staten för innevarande budgetår anvisats
anstalten, i det att, såsom redan framhållits, kostnaden för uppvärmning
(7,000 kronor) ej inginge i denna senare stat.

Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen beaktat de önskemål, som framförts
i propositionen nr 74 till 1940 års lagtima riksdag beträffande uppläggningen
av anstaltens ekonomi efter samma principer, som gälla för statliga
verk och myndigheter i övrigt. Med hänsyn till de ovissa förhållanden, som
vore förbundna med anstaltens verksamhet även under budgetåret 1941/42,
har styrelsen emellertid föreslagit, att den under innevarande budgetår tillämpade
anordningen måtte tillämpas jämväl under budgetåret 1941/42.

Över anstaltsstyrelsens framställning har statskontoret den 2 oktober 1940
avgivit infordrat utlåtande. Ämbetsverket anför i huvudsak följande:

I ett den 20 december 1939 avgivet utlåtande över då föreliggande framställning
om anslag till skeppsprovningsanstalten för budgetåret 1940/41 hade
statskontoret framhållit angelägenheten därav, att erforderlig försiktighet
iaktloges i fråga örn anställandet av personal, så länge anstalten ännu befunne
sig på försöksstadiet. I anslutning till detta uttalande kunde statskontoret
för sin del icke förorda förslaget att redan nu, innan någon erfarenhet kunde
hava vunnits, vidtaga de av styrelsen begärda anslagshöjningarna för utökande
av anstaltens personal. Ännu mindre syntes det böra ifrågakomma att
redan nu skrida till en ökning av de vid 1940 års riksdag fastställda löneförmånerna
för vissa befattningshavare.

112

Tionde huvudtiteln.

Ämbetsverket ansåge sig böra ifrågasätta, huruvida icke ombesörjandet av
kassagöromålen och räkenskapsföringen skulle kunna överlåtas på Chalmers
tekniska högskola. I så fall skulle särskilt arvode till kamreraren vid högskolan
icke behöva ifrågakomma. Även om en dylik omläggning av kassagöromålen
och räkenskapsföringen icke skulle komma till stånd, syntes tillräckliga
skäl emellertid icke föreligga för bifall till framställningen örn särskilt
arvode åt högskolans kamrerare. I betraktande av det nära samband,
som förefunnes mellan provningsanstalten och Chalmers tekniska högskola,
ville det nämligen förefalla ämbetsverket som om här avsedda göromål, åtminstone
tills närmare erfarenhet vunnits angående deras omfattning, skulle
kunna ingå bland de göromål, som ankomme på innehavaren av högskolans
kamrerarbefattning, utan att särskilt arvode därför behövde anvisas.

Ämbetsverket kunde icke finna skäl föreligga för att den under innevarande
budgetår tillämpade anordningen beträffande uppläggningen av anstaltens
ekonomi skulle få tillämpas även under budgetåret 1941/42. Enligt ämbetsverkets
mening borde redan från och med budgetåret 1941/42 anvisas särskilda
anslag till avlöningar och till omkostnader vid skeppsprovningsanstalten
på samma sätt som för andra jämförliga statliga verk och inrättningar
och anstaltens inkomster av verksamheten uppföras under särskild inkomsttitel
å riksstaten. De medel, som från enskilt håll ställdes till anstaltens förfogande,
torde däremot utan olägenhet kunna ingå som uppbörd å omkostnadsanslaget.

Departements- I överensstämmelse med vad statskontoret anfört och i anslutning till vad
chefen. jag uttalade, då frågan örn anslag till skeppsprovningsanstaltens verksamhet
föregående år var föremål för prövning, torde från och med budgetåret
1941/42, liksom beträffande andra likartade institutioner, medelsanvisningen
böra ske över två anslag, ett för avlöningar och ett för omkostnader. I samband
härmed torde anstaltens inkomster av verksamheten böra redovisas under
särskild inkomsttitel å riksstaten samt de inkomster utöver provningsavgifter,
vilka tillföras anstalten i form av donationsmedel m. m., få ingå som
uppbörd å omkostnadsanslaget.

Skeppsprovningsanstaltens personalbehov för innevarande budgetår är beräknat
med utgångspunkt från att anstaltens verksamhet under första arbetsåret,
då utrustnings- och andra förberedelsearbeten ännu icke helt avslutats,
finge antagas erhålla allenast begränsad omfattning. Från och med nästa
budgetår torde verksamheten emellertid hava tagit fastare former. Det måste
anses vara av vikt, att anstalten utrustas med arbetskrafter, tillräckliga att
möta de krav, som därvid komma att ställas på densamma. Den av styrelsen
föreslagna personalökningen innebär anställande av dels ytterligare en ritare
dels ock en ritare, tillika mättekniker. Jag vill för min del tillstyrka, att anstaltens
avlöningsanslag beräknas med hänsynstagande till detta nya medelsbehov.
Emellertid förutsätter jag härvid, att nyanställning icke sker i vidare
mån än som med hänsyn till anstaltens arbetsuppgifter är oundgängligen nödvändigt.

Mot storleken av det för ritaren, tillika mättekniker, föreslagna arvodet,

4,000 kronor, synes ej vara något att erinra. Till ritare är för innevarande
budgetår upptaget ett arvode av 3,000 kronor. Styrelsens förslag, att arvodet

Tionde huvudtiteln.

113

till en var av två ritare skall för nästa budgetår beräknas till 3,600 kronor,
finner jag — i betraktande av de ersättningar som utgå till liknande befattningshavare
på andra håll — befogat. Jag tillstyrker likaledes förslaget, att
ersättningen till skrivbiträde beräknas höjd från 2,500 till 3,000 kronor. Enligt
vad jag inhämtat ombesörjer ifrågavarande befattningshavare förutom
vanligt skrivarbete jämväl olika kansligöromål såsom diarieföring, registrering
och arkivering ävensom kamerala göromål i den mån de ej direkt handhavas
av kamreraren vid Chalmers tekniska högskola. I likhet med statskontoret
anser jag däremot, att särskilt arvode till nyssnämnde kamrerare
för handliavandet av kassagöromål och räkenskapsföring vid anstalten — av
styrelsen beräknat till 600 kronor — tillsvidare icke bör utgå. Skulle ifrågavarande
arbete visa sig bliva av större omfattning, torde arvodesfrågan sedermera
få upptagas till förnyad prövning.

Vid bifall till vad jag här förordat bör avlöningsanslaget för statens skeppsprovningsanstalt
för budgetåret 1941/42 upptagas till (60,550 — 600 =) i runt
tal 60,000 kronor. Anslaget bör erhålla förslagsanslags natur.

A riksstatens inkomstsida har i överensstämmelse med det anförda under
rubriken uppbörd i statens verksamhet såsom inkomster vid anstalten
uppförts ett belopp av 50,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ kronor 60,000;

dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 60,000.

[62.] 16. Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag.

Såsom anförts under närmast föregående punkt torde för nästa budgetår
böra för statens skeppsprovningsanstalt upptagas ett särskilt omkostnadsanslag.
Styrelsens kostnadsberäkning föranleder från min sida icke någon erinran.
Utgifterna torde sålunda böra upptagas lill sammanlagt 23,500 kronor,
därav avses för bränsle, lyse och valten 11,500 kronor. Såsom särskilda uppbördsmedel
torde i anslutning till vad jag förut anfört böra uppföras inkomster
av donationsmedel m. m. till belopp av i runt tal 17,000 kronor.
Omkostnadsanslaget torde från dessa utgångspunkter böra beräknas enligt

följande uppställning:

U t g i f t e r:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 500

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 15,500

3. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 2,500

Bihang lill riksdagens protokoll 1 sami. Nr 1. Del 13. 8

114

Tionde huvudtiteln.

4. övriga utgifter:

a. Bibliotek, förslagsvis................ kronor 1,000

b. Provningsmateriel m. m., förslagsvis . . » 2,500

c. Underhåll av maskiner och apparater,

förslagsvis ........................ » 1,500 kronor 5,000

Summa kronor 23,500
Särskilda uppbördsmedel:

Inkomster av donationsmedel m. m.....................kronor 17,000

Nettoutgift kronor 6,500.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ......................................kronor 6,500.

[63.] 17. Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Såsom bidrag till

verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm har riksdagen alltsedan
högskolans tillkomst beviljat anslag. Dessa anslag hava utgått med växlande
belopp, lägst med 25,000 kronor och högst med 60,000 kronor. För löpande
budgetår liksom för budgetåret 1939/40 har anslaget upptagits till 45,000
kronor.

Genom brev den 30 mars 1940 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium
att, under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan fortsattes
efter i huvudsak den då följda planen, av det för budgetåret 1940/41
anvisade anslaget utbetala 22,500 kronor under senare halvåret 1940 och
återstoden 22,500 kronor under förra halvåret 1941 under villkor, att antingen
minst 30 friplatser för studerande vid högskolan komme att finnas
inrättade under hela läsåret 1940—1941 eller, därest friplatsernas antal under
läsåret begränsades, ett däremot svarande belopp användes till sänkning
av elevavgifterna sålunda att, om en begränsning skedde till 12 friplatser,
av bidraget ett belopp av 11,000 kronor i sin helhet användes för
åstadkommande av sänkning av elevavgifterna.

I skrivelse den 5 september 1940 har styrelsen för handels högskoleföreningen
i Stockholm gjort framställning om statsbidrag till högskolan jämväl
för studieåret 1941—1942 med 45,000 kronor. Därvid har styrelsen med
hänsyn till de ekonomiska svårigheterna för verksamhetens upprätthållande
tillika hemställt, att statsbidraget måtte lämnas utan fastställande av villkor
rörande inrättande av visst antal friplatser. Styrelsen framhåller, att
föreningen givetvis skulle låta sig angeläget vara att, såvida ej omständigheterna
oundgängligen föranledde därtill, icke minska det nuvarande anta -

Tionde huvudtiteln.

115

let friplatser. Ett visst antal friplatser ävensom ett antal halva friplatser
vore under alla förhållanden att påräkna genom särskilda donationsmedel.

Av framställningen framgår bland annat, att handelshögskolans inkomster
av elevavgifter, vilka under läsåret 1938—1939 uppgingo till 121,730 kronor,
under läsåret 1939—1940 nedgått till 78,910 kronor. Nedgången har delvis
föranletts av att en avsevärd del av handelshögskolans elever under det
senaste läsåret varit inkallad till beredskapstjänstgöring men sammanhänger
även med att, i samband med att studietiden ökats från två till tre år, terminsavgifterna
(högskolans läsår indelas i höst-, vinter- och vårtermin) nedsatts
från 200 till 175 kronor.

I avgivet utlåtande den 23 september 1940 har kommerskollegium med
hänsyn till nuvarande statsfinansiella förhållanden ansett sig böra förorda
en nedsättning av statsbidraget till 40,000 kronor. Därvid har kollegium —
i anledning av styrelsens hemställan örn uteslutande av det med statsbidragets
åtnjutande tidigare förenade villkoret om inrättande av visst antal
friplatser — med hänsyn till de ökade utgifterna för högskolans verksamhet
tillstyrkt, att villkoret lindras i förhållande till den föreslagna nedsättningen
av statsbidraget. I enlighet härmed borde föreskrivas, att antingen
minst 20 friplatser komme att finnas inrättade under hela läsåret
1941—1942 eller, därest friplatsernas antal under läsåret begränsades, ett
däremot svarande belopp användes till sänkning av elevavgifterna sålunda
att, örn en begränsning skedde till 10 friplatser, av bidraget ett belopp av
5,250 kronor i sin helhet användes för åstadkommande av sänkning av elevavgifterna.

Även om det ur statsfinansiella synpunkter kunde vara önskvärt med en Departementsnedsättning
av det till handelshögskolan utgående statsbidraget, anser jag chefenmig,
med hänsyn till högskolans ekonomiska ställning och de därav föranledda
svårigheterna att vid sänkt statsbidrag tillfredsställande tillgodose
behovet av friplatser eller lindring i undervisningsavgifterna, böra för närvarande
förorda bibehållande av anslaget vid oförändrat belopp. Högskoleföreningens
hemställan att bliva befriad från skyldighet att hålla friplatser kan
jag, i anslutnig till vad nu sagts, icke biträda. Emellertid vill jag tillstyrka
viss ändring i det i detta hänseende föreskrivna villkoret. När anslaget
första gången bestämdes till dess nuvarande storlek, 45,000 kronor, räknades
med en elevavgift av 600 kronor för läsår. Då med anslagets tillgodonjutande
följde skyldighet att hålla minst 30 friplatser, skulle alltså 18,000
kronor av anslaget åtgå för detta ändamål. Sedan nu elevavgiften sänkts till
525 kronor, skulle motsvarande belopp bliva 15,750 kronor. Jag anser skäligt,
att för statsbidragets åtnjutande nästa budgetår stadgas skyldighet att
använda ett belopp, motsvarande en tredjedel av anslaget, eller alltså 15,000
kronor, för beredande av friplatser eller nedsättning i undervisningsavgifter.

Jag erinrar härvid, att vid handelshögskolan i Göteborg, som för närvarande
åtnjuter ett statsanslag av 30,000 kronor, ett belopp av 9,600 kronor skall
användas för nu nämnda ändamål; det föreligger dock den olikheten mel -

116

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Ian de båda högskolorna i förevarande avseende, att elevavgiften i Göteborg
endast uppgår till 400 kronor för läsår.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till handelshögskolan i Stockholm för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av .... kronor 45,000.

[64.] 18. Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Såsom bidrag lill

understödjande av verksamheten vid handelshögskolan i Göteborg har å
riksstaten för budgetåren 1937/38—1940/41 anvisats anslag å respektive

10,000, 15,000, 30,000 och 30,000 kronor.

Anslaget för innevarande budgetår har förenats med villkor, att verksamheten
vid högskolan fortsättes efter i huvudsak oförändrad plan samt att
för beredande av friplatser åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter
under läsåret användes ett belopp av minst 9,600 kronor.

I en den 12 juli 1940 dagtecknad skrift har styrelsen för handelshögskolan
i Göteborg gjort framställning örn statsbidrag jämväl för budgetåret 1941/42
med 30,000 kronor.

Av framställningen bifogat budgetförslag för år 1940 framgår, att utgifterna
oaktat beräknad ökning av ränteinkomsterna antagas komma att
överstiga inkomsterna — statsbidraget inräknat — med 6,500 kronor.
Stegrade utgifter, jämfört med närmast föregående budget, föranledas av
ökade lönekostnader i anledning av den från och med den 1 juli 1939 inrättade
professuren i ekonomisk geografi med råproduktlära ävensom av
ökade fastighets- och lokalkostnader m. m. Styrelsen framhåller bland annat,
att en ytterligare utgiftsökning emotsåges, då professuren i nationalekonomi
med statistik, som varit vakant sedan den 1 februari 1939, under
vårterminen 1941 väntades bliva återbesatt.

I häröver den 23 september 1940 avgivet utlåtande har kommerskollegium,
med hänsyn till högskolans ekonomiska ställning och under framhållande
av angelägenheten av att högskolan kunde fullfölja sin nuvarande verksamhet,
förordat bibehållande av oförändrat statsbidrag.

Även jag tillstyrker, att för nästkommande budgetår anslag för ifrågavarande
ändamål upptages med oförändrat belopp. För bidragets åtnjutande
torde motsvarande villkor böra stadgas som i ifrågavarande hänseende äro
gällande för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av........kronor 30,000.

Tionde huvudtiteln.

117

[65.] Orienterande marknadsundersökningar, reservationsanslag. För
ifrågavarande ändamål hava av 1939 och 1940 års lagtima riksdagar anvisats
reservationsanslag å 100,000 kronor respektive 60,000 kronor. Anslagen
avses dels för avlöning och övriga kostnader för marknadsundersökare
dels ock för bestridande av de med dessas verksamhet förbundna ökade utgifterna
för Sveriges allmänna exportförenings marknadsundersökningsbyrå.

I skrivelse den 30 september 1940 har kommerskollegium erinrat, att till
bestridande av utgifter för nämnda byrå i samband med upptagande av förevarande
verksamhet hittills utbetalats ett belopp av 20,000 kronor. Planerade
marknadsundersökningar hade emellertid, framhåller kollegium, till
följd av krigsförhållandena icke kommit till utförande. Av de anvisade
medlen funnes sålunda för närvarande disponibelt ett belopp av 140,000
kronor. Anvisande av nya medel för ändamålet för budgetåret 1941/42 vore
därför ej erforderligt.

Med hänsyn till vad sålunda upplysts torde något anslag för ifrågavaran- Departementsde
ändamål icke böra upptagas å riksstaten för nästa budgetår. chefen.

[66.] Exportstipendier och handelsstudiestipendier, reservationsanslag.

För ifrågavarande ändamål hava av 1939 och 1940 års lagtima riksdagar
anvisats reservationsanslag å 55,000 kronor respektive 30,000 kronor.

För anslagens användning gälla föreskrifterna i kungörelsen den 16 september
1932 (nr 441) med allmänna bestämmelser för statens exportstipendier
samt kungörelsen den 26 maj 1939 (nr 216) med allmänna bestämmelser
för statens handelsstudiestipendier.

I skrivelse den 20 september 1940 har kommerskollegium — under förmälan
att å anslaget fanns en behållning vid utgången av budgetåret 1939/40
av i runt tal 55,000 kronor — meddelat sin avsikt att tills vidare med hänsyn
till rådande förhållanden icke utfärda något tillkännagivande örn utdelande
av nya exportstipendier eller av handelsstudiestipendier. För fortsatta
stipendier till nuvarande exportstipendiater under innevarande och
nästkommande budgetår beräknar kollegium komma att erfordras sammanlagt
24,000 kronor. A anslaget därefter kvarstående belopp, i runt tal 31,500
kronor, bör enligt kollega mening vara tillräckligt för utdelande under budgetåret
1941/42 av nya exportstipendier och, örn så skulle befinnas önskvärt,
av handelsstudiestipendier.

I enlighet med vad kommerskollegium anfört torde något anslag för ifrå- Departementsgavarande
stipendieverksamhet icke behöva äskas av 1941 års riksdag. chefen.

[67.] 19. bidrag till upprätthållande av svensk-internationella press byråns

verksamhet. Till ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1940/41
liksom för budgetåret 1939/40 anvisats ett anslag av 15,000 kronor. I brev till

118

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

kommerskollegium den 30 mars 1940 har Kungl. Majit bland annat meddelat
vissa villkor för åtnjutandet av det för innevarande budgetår anvisade

anslaget.

Med skrivelse den 30 september 1940 har kommerskollegium med utlåtande
överlämnat en till Kungl. Majit ställd skrift, däri Sveriges allmänna exportförening
hemställt örn anvisande till ifrågavarande ändamål av oförändrat
belopp för budgetåret 1941/42.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande tillstyrkt exportföreningens framställning
och därvid anfört bland annat följande:

Av framställningen framginge, att byrån under år 1939 kunnat utvidga
sina förbindelser i vissa länder och vunnit ökad publicitet för sitt nyhetsmaterial.
Med hänsyn till den betydelse, som byråns nyhetsförmedlande
verksamhet hade för att i skilda främmande länder sprida kännedom om
våra ekonomiska och kulturella förhållanden, syntes det, icke minst under
nu rådande situation, angeläget att verksamheten kunde upprätthållas och
att byrån bereddes erforderligt stöd härför från det allmännas sida.

Jag biträder kommerskollegii uppfattning. För pressbyråns verksamhet
torde således jämväl under nästkommande budgetår böra anvisas ett anslag
å 15,000 kronor att utgå under oförändrade villkor. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till upprätthållande av svensk-internationella
pressbyråns verksamhet för budgetåret 1941/42 anvisa
ett anslag av .......................... kronor 15,000.

[68.] 20. Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Till ifrågava rande

ändamål är för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag å 101,500 kronor.
Anslag för ändamålet anvisades första gången av 1920 års riksdag och har
sedermera regelbundet utgått, dock med växlande belopp.

Det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget har jämlikt Kungl. Majits
beslut den 30 mars 1940 fördelats å de olika handelskamrarna sålunda, att
de erhållit, handelskammaren i London 32,500 kronor, handelskammaren i
New York 34,000 kronor, handelskammaren i Paris 12,500 kronor, handelskammaren
i Sydney 17,500 kronor och handelskammaren i Riga 5,000 kronor.

Till svenska handelskammaren i Warschau, som under en följd av år åtnjutit
statsunderstöd för sin verksamhet, utgick icke något bidrag från det
å riksstaten uppförda anslaget. Genom beslut den 19 juli 1940 har Kungl.
Majit emellertid ställt ett belopp av 10,000 kronor från handels- och sjöfartsfonden
till sekreterarens i nämnda handelskammare förfogande för bestridande
av vissa med kammarens verksamhet förenade kostnader.

Rörande utbetalningen från riksstatsanslaget av de till handelskamrarna
för budgetåret 1940/41 beviljade understöden har Kungl. Majit föreskrivit, att
det skall åligga dels handelskammaren i London att även i fortsättningen

Tionde huvudtiteln.

119

medverka till upprätthållande av nyhetsförmedling rörande svenska affärsförhållanden
genom Reuters Trade Service, dels ock envar handelskammare
att såväl till chefen för handelsdepartementet som till kommerskollegium
avgiva berättelse om sin verksamhet under år 1940 ävensom redogörelse för
sin ekonomiska ställning vid utgången av samma år.

Kommerskollegium har den 15 oktober 1940 avgivit infordrat utlåtande
över en till Kungl. Maj:t inkommen framställning från handelskammaren
i New York örn statsunderstöd jämväl för år 1941. Med skrivelse den 20 november
1940 har kollegium sedermera till Kungl. Maj:t överlämnat till kollegium
inkomna ansökningar i enahanda syfte från handelskamrarna i London
och Sydney, samtidigt varmed kollegium avgivit infordrat utlåtande
över en till Kungl. Majit inkommen enahanda framställning från handelskammaren
i Paris.

Svenska handelskammaren i London anhåller om statsunderstöd för år
1941 med 32,000 kronor. Å handelskammarens verksamhet beräknas för år
1941 uppkomma en förlust med 2,292 pund. Därvid har statsunderstöd icke
medräknats.

Svenska beskickningen i London har tillstyrkt handelskammarens ansökning
samt därvid framhållit, att av handelskammaren tidigare vidtagna besparingsåtgärder
nu börjat lämna resultat, ehuru de uppvägdes av den sjunkande
inkomsten från annonser och medlemsavgifter.

Svenska handelskammaren i Paris har för år 1941 begärt ett understöd av

14,500 kronor, därav 2,000 kronor som bidrag till av handelskammaren anordnade
kurser. Enligt en vid handelskammarens framställning fogad sammanställning
över kammarens inkomster och utgifter under år 1939 hava
utgifterna överstigit inkomsterna med 7,768 francs. Handelskammaren framhåller,
att det tillsvidare vore omöjligt att överblicka huru kammarens inkomster
och utgifter komme att ställa sig.

Svenska handelskammaren i New York har för år 1941 hemställt om ett
till 39,000 kronor ökat statsbidrag. Enligt i handelskammarens framställning
lämnad uppgift beräknas utgifterna år 1941, inklusive avsättning av ett belopp
av 1,250 dollars till ett pensionskonto, komma att överstiga inkomsterna,
statsunderstöd icke inberäknat, med 9,392 dollars.

Svenska handelskammaren i Sydney har för år 1941 begärt ett bidrag till
enahanda belopp som det för löpande budgetår beviljade eller 17,500 kronor.
Enligt vid handelskammarens framställning fogade inkomst- och
utgiftsberäkningar för åren 1940 och 1941 skulle förlust uppkomma å verksamheten
med 1,515 respektive 1,838 australiska pund. Därvid har statsunderstöd
icke medräknats.

Kommerskollegium har för egen del anfört bland annat följande:

Den organisation för främjande av våra kommersiella förbindelser med
Amerikas Förenta stater, som svenska handelskammaren i New York utgjorde,
vore en icke minst under nuvarande läge värdefull tillgång, vars bestånd
det måste vara angeläget att trygga. Handelskammaren hade sedan

120

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

lång tid tillbaka utövat sin verksamhet med ekonomiskt stöd från statens
sida och torde, om verksamheten skulle kunna fullföljas, vara i behov av
fortsatt statsbidrag.

I det av handelskammaren begärda understödet å 39,000 kronor inginge
ett belopp av 1,250 dollars, motsvarande i runt tal 5,000 kronor, vilket vore
avsett att avsättas till en pensionsfond. Handelskammaren hade även under
närmast föregående år ansökt örn statsbidrag för ifrågavarande ändamål.
Kollegium hade emellertid med hänsyn till frågans större räckvidd icke ansett
sig — i varje fall i det sammanhang frågan framförts — kunna för
handelskammarens del tillstyrka statsanslag för ändamålet, och sådant hade
icke heller beviljats. Av nämnda skäl funne sig kollegium icke heller nu
kunna tillstyrka statsbidrag för avsättningen i fråga. Såvitt kunde bedömas
med ledning av de av handelskammaren lämnade uppgifterna syntes det av
handelskammaren efter avdrag av nyssnämnda belopp begärda understödet
eller 34,000 kronor vara erforderligt för verksamhetens fullföljande under
nästkommande år.

Handelskamrarna i Paris och Sydney hade hemställt örn bidrag för år 1941
med samma belopp, som beviljats respektive handelskamrar för år 1940, under
det att handelskammaren i London hemställt om bidrag med ett belopp, som
med 500 kronor understege det handelskammaren för år 1940 tilldelade understödet.
Härvid bortsåges från av handelskammaren i Paris begärt bidrag
till anordnande av kurser. Det vore givetvis under rådande förhållanden svårt
att bedöma storleken av de bidragsbelopp, som kunde vara erforderliga för
handelskamrarnas verksamhet under nästkommande år. Emellertid torde böra
beaktas, att handelskamrarnas inkomster sannolikt komme att icke obetydligt
minskas samt att det kunde möta svårigheter att i motsvarande grad begränsa
utgifterna, helst som krisförhållandena i åtskilliga avseenden torde hava föranlett
kostnadsökningar. Med hänsyn härtill och till de uppgifter, som lämnats
rörande handelskamrarnas ekonomiska förhållanden, syntes bidragen till
här ifrågavarande handelskamrar, nämligen i London, Paris och Sydney,
böra bestämmas till de av handelskamrarna begärda beloppen eller resp.

32,000, 12,500 och 17,500 kronor. Därvid ansåge sig kollegium, beträffande
det av handelskammaren i Paris begärda bidraget å 2,000 kronor till anordnande
av kurser, icke för närvarande kunna tillstyrka, att anslag för ändamålet
beviljades. Därest förhållandena skulle möjliggöra, att kursverksamheten
upptoges, torde erforderligt bidrag kunna utgå från andra till Kungl.
Maj:ts förfogande stående medel än riksstatsanslag.

Utöver de av kommerskollegium sålunda till de svenska handelskamrarna
i New York, London, Paris och Sydney tillstyrkta bidragen å respektive 34,000
kronor, 32,000 kronor, 12,500 kronor och 17,500 kronor föreslår kollegium,
att ett belopp å 10,000 kronor beräknas för uppkommande ytterligare behov
av bidrag till stödjande och utvecklande av den svenska handelskammarverksamheten
i utlandet.

Kommerskollegium har sålunda föreslagit, att såsom understöd för år 1941
till svenska handelskamrar i utlandet måtte för budgetåret 1941/42 anvisas ett
anslag å 106,000 kronor.

Jag tillstyrker, att statsanslag jämväl under nästkommande budgetår beviljas
för stödjande av de svenska handelskamrarna i London, New York, Paris
och Sydney. I fråga örn understödens storlek biträder jag kommerskollegii
förslag, att bidrag må utgå till handelskammaren i New York med 34,000 kro -

Tionde huvudtiteln.

121

nor, till handelskammaren i London med 32,000 kronor, till handelskammaren
i Paris med 12,500 kronor och till handelskammaren i Sydney med 17,500
kronor. Vad angår förslaget att ett belopp av 10,000 kronor skulle härutöver
anvisas för tillgodoseende av de ytterligare behov, som kunna göra sig gällande,
synes den bidragstilldelning, som sålunda avses, få verkställas med
anlitande av eljest för Kungl. Maj:t tillgängliga medel.

För understödens åtnjutande torde motsvarande villkor böra stadgas som
i ifrågavarande hänseende varit gällande för år 1940.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av......kronor 96,000.

[69.] 21. Förvaltningskostnader för statens lånefond för den mindre

skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen, förslagsanslag.
I riksstaten för budgetåret 1940/41 är för ifrågavarande ändamål anvisat
ett obetecknat anslag å 4,000 kronor.

Med hänsyn till belastningen torde anslaget för nästa budgetår kunna nedsättas
till 3,000 kronor. I samband därmed torde anslaget böra ändras till
förslagsanslag, vid vilket emellertid bör knytas den bestämmelsen, att det ej
får överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvaltningskostnader för statens lånefond för den
mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 3,000.

Departements chefen.

122

Tionde huvudtiteln.

E. Patent- och registreringsväsendet m. m.

[70.] 1. Patent- och registreringsverket: Avlöningar, förslagsanslag. För

bestridande av patent- och registreringsverkets avlöningskostnader under löpande
budgetår är av riksdagen anvisat ett förslagsanslag å 1,345,000 kronor.
Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit fastställt följande personalförteckning
för patent- och registreringsverket:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ............................................ C 12

3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen .............. A 30

5 byråchefer ................................................ A 30

17 byrådirektörer .............................................. A 28

13 förste byråingenjörer........................................ A 26

12 förste byråingenjörer........................................ A 24

1 bibliotekarie................................................ A 24

1 sekreterare ................................................ A 24

1 byråingenjör ........................................... A 21

1 kassör och räkenskapsförare ................................ A 21

3 notarier .................................................. A 21

1 föreståndare för varumärkesgranskningen .................... A 14

1 registrator ................................................ A 14

1 eldare och maskinist........................................ A 7

1 förste expeditionsvakt ...................................... A 7

9 kanslibiträden .............................................. A 7

6 expeditionsvakter .......................................... A 5

18 kontorsbiträden ............................................ A 4

2 skrivbiträden .............................................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den

2 0 :e.

1 byråchef och ledamot av besvärsavdelningen.................. Eo 30

1 sekreterare................................................ Eo 24

18 tekniska ledamöter ........................................ Eo 22

1 notarie .................................................. Eo 21.

Den av Kungl. Majit sagda dag fastställda avlöningsstaten för patent- och
registreringsverket har följande utseende:

Tionde huvudtiteln.

123

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 761,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.........kronor 420,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 50,000 » 470,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................... »_114,000

Summa förslagsanslag kronor 1,345,000.

I skrivelser den 7 september och den 4 oktober 1940 har patent- och registreringsverket
beräknat medelsbehovet under nästkommande budgetår
för ämbetsverkets avlöningskostnader till 1,327,000 kronor, därav för avlöningar
till ordinarie tjänstemän 744,000 kronor, för avlöningar till ickeordinarie
personal 410,000 kronor och för rörligt tillägg 173,000 kronor.

Ämbetsverket har därvid anfört bland annat följande:

Ämbetsverket hade ingående övervägt möjligheten av olika besparingsåtgärder,
delvis av mera tillfällig natur, beträffande såväl personalen som
omkostnaderna. Det förslag beträffande avlöningsstaten, som nu framlades,
innebure en minskning av personalen med omkring tio procent. Denna
minskning nödvändiggjorde bland annat förenkling i kansliarbetet och nedläggande
av viss verksamhet, som vore av mera intern betydelse eller av
natur att kunna uppskjutas.

Å ämbetsverkets bibliotek med tillhörande avdelningar funnes för närvarande
två ordinarie befattningar, en bibliotekarie i lönegrad A 24 och en
byråingenjör i lönegrad A 21. Byråingenjören förestode ämbetsverkets korrekturavdelning
och biträdde i övrigt bibliotekarien. Byråingenjörens nuvarande
åligganden syntes emellertid utan större olägenhet kunna utföras
av en icke-ordinarie tjänsteman i lägre lönegrad. Ämbetsverket ansåge sig
därför kunna föreslå, att byråingenjörsbefattningen överfördes å övergångsstat.

Den biträdande tekniska personalen å patentanmälningsavdelningarna
och biblioteket utgjordes för närvarande — förutom av en å annan tjänst
förordnad befattningshavare —■ av 21 extra ordinarie biträdande ingenjörer,
därav 6 i lönegrad Eo 20 och 15 i lönegrad Eo 18. Ämbetsverket ansåge,
att viss reducering av den biträdande tekniska personalen kunde ske såsom
en tillfällig åtgärd i besparingssyfte. Sålunda avsåges att entlediga en
biträdande ingenjör i grad 20. Vidare beräknades, att minst två av de biträdande
ingenjörerna komme att under budgetåret 1941/42 hava vunnit befordran
till högre befattningar inom ämbetsverket, som torde bliva lediga.
Antalet biträdande ingenjörer skulle sålunda minskas från 21 till 18, av vilka,
med tillämpning av nuvarande bcfordringsgång, 11 beräknades vara
placerade i lönegrad Eo 20 och 7 i grad Eo 18. Denna minskning i antalet
biträdande ingenjörer avsåge ämbetsverket icke att kompensera genom nyanställning
i annan mån än att en extra teknisk tjänsteman med halvtidstjänstgöring
och placering i grad Ex 20 skulle anställas.

Sekreterarbefattningen i Eo 24 vore placerad å administrativa och varumärkesavdelningen.
Innehavaren av denna befattning hade att biträda byrådirektören
å samma avdelning med handläggning av varumärkes- och
mönsterärenden. Antalet av dessa ärenden hade under den senare tiden avsevärt
minskats. Under antagande att denna minskning komme att fortsätta,
syntes det vara genomförbart alt indraga tjänsten såsom en tillfällig

124

Tionde huvudtiteln.

åtgärd i nuvarande krisläge. Dess nuvarande innehavare bomme i sa fall

att övergå till sin ordinarie befattning i lönegrad A 21.

Antalet ordinarie befattningar i ämbetsverket, som närmast vore avsedda
för kvinnlig personal, utgjorde för närvarande 31, därav 2 skrivbiträden i
lönegrad A 2. Den 1 augusti 1940 — denna dag hade valts enär några entlediganden
i besparingssyfte sedermera företagits — bade därjämte funnits
33 icke-ordinarie kvinnliga befattningshavare, nämligen 18 kontorsbiträde!!
i lönegrad Eo 4 (därav en med halvtidstjänstgöring), 7 skrivbiträden i grad
Eo 2 och 8 skrivbiträden i grad Ex 2.

Vad anginge den ordinarie personalen, ansåge ämbetsverket, att de båda
skrivbiträdesbefattningarna i lönegrad A 2 utan större olägenhet kunde undvaras.
Den ena av dessa befattningar vore för närvarande vakant, och ämbetsverket
hade tillsvidare ej vidtagit åtgärder för dess återbesättande. Den
andra befattningen skulle få överföras å övergångsstat. Sannolikt vöre dock,
att även denna befattning bleve vakant före ingången av nästa budgetår.
För övrigt vore den nuvarande innehavaren av denna befattning förordnad
såsom extra ordinarie kontorsbiträde. Vid sådant förhållande torde medel
ej behöva beräknas för någon av dessa befattningar, även örn den ena finge
upptagas å övergångsstat.

I fråga örn den här berörda icke-ordinarie personalen avsåge ämbetsverket
en så avsevärd minskning som från 33 till 24, alltså med 9 befattningshavare.
Åtgärder för entledigande av två extra ordinarie kontorsbiträden
och ett extra skrivbiträde hade redan vidtagits, och entledigande av ytter1
i gare 6 extra skrivbiträden hade planerats. Av de 24 befattningshavarna
beräknades med normal befordringsgång 21 vara placerade såsom extra ordinarie
kontorsbiträden (därav ett med halvtidstjänstgöring) samt 3 såsom
extra ordinarie skrivbiträden.

Den kvinnliga personalen skulle enligt ämbetsverkets förslag minskas från
63 72 till 52 V2, därav 29 ordinarie och 23 V2 icke-ordinarie. Detta skulle
möjliggöras bland annat genom förenkling av arbetet, nedläggande av visst
statistiskt arbete och uppskjutande av viss till biblioteket hörande verksamhet.
Ehuru svårigheter att med en så reducerad personal uppnå ett tillfredsställande
arbetsresultat kunde väntas, hade denna besparing ansetts böra
tillfälligt genomföras i nuvarande krisläge.

Utöver den hittills berörda kvinnliga personalen funnes vid ämbetsverket
ett tillfälligt kvinnligt biträde, som biträdde i telefonväxeln viss tid dagligen.
Det bade ansetts, alt detta biträde skulle kunna undvaras och arbetet
utföras av den övriga kvinnliga personalen, ehuru vissa olägenheter härigenom
uppkomme.

Av vaktpersonal funnes vid ämbetsverket 8 ordinarie befattningar, nämligen
en eldare och maskinist i lönegrad A 7, en förste expeditionsvakt i samma
lönegrad och 6 expeditionsvakter i grad A 5. Vidare hade den 1 augusti
1940 funnits följande icke-ordinarie befattningshavare av denna kategori,
nämligen 3 extra ordinarie expeditionsvakter i lönegrad Eo 5 och 4 extra
expeditionsvakter i grad Ex 1.

Ämbetsverket föresloge, att antalet extra expeditionsvakter i grad Ex 1
minskades från 4 till 1, medan i övrigt någon ändring beträffande vaktpersonalen
ej skulle vidtagas. Denna personal skulle alltså reduceras från
15 till 12 befattningshavare. Detta kunde antagas vålla olägenhet såväl i
ämbetsverkets inre arbete som för den allmänhet, som besökte biblioteket,
nien åtgärden hade dock ansetts böra vidtagas för att i nuvarande krisläge
vinna besparing.

Utöver den hittills berörda vaktpersonalen tjänstgjorde under eldningssäsongen
en biträdande värmeledningsskötare mot månadsarvode; även under
kommande budgetår erfordrades medel för detta ändamål.

Tionde huvudtiteln.

125

De föreslagna besparingsåtgärdernas inverkan på personalbeståndet vid
ämbetsverket franninge av följande tablå, där ämbetsverkets chef dock icke
vore medräknad:

Den 1 augusti 1940 Enligt förslaget

Ingenjörsbefattningar ....................		86		83V2
Därav: ordinarie......................	46		45
övergångsstat..................			1
icke-ordinarie..................	40		37 V.
Juristbefattningar ........................		22	21
Därav: ordinarie......................	11		11
icke-ordinarie..................	11		10
Kvinnliga befattningar....................		63 V2		52 V,
Därav: ordinarie......................	31		29
icke-ordinarie..................	32 V.		231/2
Vaktpersonal............................	15	12
Därav: ordinarie......................	8		8
icke-ordinarie..................	7		4
Tillfällig arbetskraft......................		2		V*
Hela antalet befattningar		oo oo		169 V2

Detta innebure alltså en minskning av antalet befattningar med 19. Anmärkas
finge, att av den nuvarande tillfälliga personalen tjänstgjorde en på
heltid, en under eldningssäsongen och en viss del av dagen. Denna personal
hade därför ansetts sammanlagt motsvara två hela arbetskrafter.

Såsom framgår av det anförda innebär patent- och registreringsverkets Departements
förslag åtskilliga, i besparingssyfte vidtagna, begränsningar i personalbe- chefen.
ståndet. Någon inskränkning av arbetskrafterna utöver vad ämbetsverket
föreslagit torde för närvarande icke kunna ske med hänsyn till angelägenheten
av dels att ämbetsverkets balans av oavgjorda ärenden icke ökar dels
ock att kraven på noggrannhet vid ärendenas behandling ej eftersättas. Jag
tillstyrker, att avlöningsstaten beräknas i överensstämmelse med ämbetsverkets
förslag, vilket är uppgjort i enlighet med de nya grunderna för staternas
uppställning och beräkning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för patentocli
registreringsverket:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. C 12

3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen A 30

5 byråchefer .................................. A 30

17 byrådirektörer .............................. A 28

13 förste byråingenjörer.......................... A 26

12 förste byråingenjörer .......................... A 24

126

Tionde huvudtiteln.

Befattning Lönegrad

1 bibliotekarie ................................ A 24

1 sekreterare .................................. A 24

1 kassör och räkenskapsförare .................. A 21

3 notarier .................................... A 21

1 föreståndare för varumärkesgranskningen ...... A 14

1 registrator .................................. A 14

1 eldare och maskinist .......................... A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

9 kanslibiträden .............................. A 7

6 expeditionsvakter ............................ A 5

18 kontorsbiträden .............................. A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byråingenjör ................................ A 21

1 skrivbiträde .................................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 2 0:e.

1 byråchef och ledamot av besvärsavdelningen .... Eo 30

18 tekniska ledamöter .......................... Eo 22

1 notarie .................................... Eo 21;

dels godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 744,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 410,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 173,000

Summa förslagsanslag kronor 1,327,000;

dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 1,327,000.

[71.] 2. Patent- och registreringsverket: Omkostnader, förslagsanslag.

Till ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag
å 242,000 kronor. Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit fastställt följande
omkostnadsstat för patent- och registreringsverket:

Tionde huvudtiteln.

127

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 1,000

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 100,000

3. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 170,000

4. övriga utgifter:

a. Reproduktionsverksamheten, förslagsvis
.............................. kronor 3,500

b. Postavgifter och transportkostnader,

förslagsvis ....................... » 2,500 » 6,000

Summa kronor 277,000

Särskilda uppbördsmedel:

Prenumerationsavgifter och dylikt......... kronor 20,000

Avgifter för reproduktioner.....•......... » 15,000 kronor 35,000

Nettoutgift kronor 242,000.

Förenämnda dag har Kungl. Maj:t tillika föreskrivit, bland annat, att av
anslagsposten till expenser må tagas i anspråk för bränsle, lyse, elektrisk
ström, gas och hisskötsel förslagsvis 17,500 kronor samt för övriga expenser
högst 82,500 kronor.

I sina skrivelser den 7 september och den 4 oktober 1940 har patent- och
registreringsverket beräknat ämbetsverkets omkostnader under nästa budgetår
till 263,000 kronor, därav 6,500 kronor till sjukvård m. m., 1,000
kronor till reseersättningar, 79,500 kronor till expenser, 170,000 kronor
till publikationstryck, 3,500 kronor till reproduktionsverksamheten och

2,500 kronor till postavgifter och transportkostnader. Efter avdrag av särskilda
uppbördsmedel, av ämbetsverket beräknade för prenumerationsavgifter
och dylikt till 25,000 kronor samt för avgifter för reproduktioner till

15.000 kronor eller sammanlagt till 40,000 kronor, skulle nettoutgiften utgöra

223.000 kronor.

Beträffande anslagsposten till sjukvård m. m. har ämbetsverket meddelat,
att å budgetåret 1939/40 belöpande utgifter av dylikt slag utgjort i runt tal

6,600 kronor.

Till stöd för förslaget örn nedsättning med 20,500 kronor av anslagsposten
till expenser anför ämbetsverket i huvudsak följande:

Bränslekostnaderna m. m. ansåges icke kunna nedsättas under nu förslagsvis
beräknade belopp 17,500 kronor.

I fråga örn den maximerade delen av posten avsåges däremot en mycket
kraftig begränsning av utgifterna kunna äga rum. Följande sammanställning
utvisade belastningen i runda tal under budgetåret 1939/40 och de beräknade
utgifterna under nästa budgetår:

128

Tionde huvudtiteln.

Budgetåret Budgetåret
1939/40 1941/42

Renhållning och städning..................... kronor 23,200 15,500

Skrivmaterialier, papper, blankettryck m. m..... » 17,400 16,000

Telefon, telegram och annonsering............. » 12,300 12,000

Inventarier m. m........................... » 29,000 5,500

Bokinköp, bindning m. m............. » 16,200 13,000

Summa kronor 98,100 62,000.

Utgifterna för renhållning och städning vore till större delen avlöning till
de vid ämbetsverket anställda städerskorna. Här gällde sedan den 1 juli
1939 ett kollektivavtal, vars giltighetstid utginge den 31 december 1941. Om
avtalet uppsades, torde man därefter i rådande krisläge kunna väsentligt inskränka
städningsarbetet, exempelvis genom att tjänsterummen blott städades
varannan dag. Därigenom skulle utgifterna vid ämbetsverket för helt
budgetår kunna nedbringas med cirka 8,000 kronor, alltså för första halvåret
1942 med omkring 4,000 kronor. Vidare hade räknats med en begränsning
av utgifterna till ifrågavarande ändamål med omkring 2,000 kronor
genom andra besparingsåtgärder. Slutligen borde posten minskas med ett
belopp örn sammanlagt 1,800 kronor, utgörande särskild gottgörelse för tillsyn
över ämbetslokalerna och städningen ävensom ersättning till portvakt,
vilket belopp i stället komme att utgå från anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal. Posten hade upptagits till i avrundat tal 15,500
kronor. •

Utgifterna för skrivmaterialier m. m. hade redan under budgetåret 1939/40
nedbringats med över 5,000 kronor i jämförelse med närmast föregående
budgetår. Emellertid hade man ansett, att ännu viss reducering skulle kunna
ske, bland annat genom förenkling av blankettrycket.

Beloppet för inventarier m. m. hade de båda senaste budgetåren varit
ovanligt stort, beroende av att viss nyanskaffning måst ske i samband med
ämbetsverkets utvidgning. Det nu beräknade beloppet vore ej ens Vs av vad
som åtgått under budgetåret 1939/40 och innebure, att praktiskt taget all nyanskaffning
av inventarier finge upphöra.

I beloppet för bokinköp och bindning hade beräknats en minskning med
ungefär V5 av vad som åtgått under budgetåret 1939/40. Redan under detta
budgetår hade dock vidtagits betydande inskränkningar i bokinköp m. m. Nu
förutsåges fortsatt sådan inskränkning samt reduktion även i fråga om bindningen.

Utgifterna för övriga expenser torde emellertid endast med den strängaste
sparsamhet och om intet oförutsett inträffade kunna hållas inom ramen för
det sålunda föreslagna beloppet, 62,000 kronor. Därest den av ämbetsverket
ifrågasatta begränsningen i städningsarbetet icke skulle komma till stånd,
måste ifrågavarande utgifter beräknas till 66,000 kronor.

Ämbetsverket, vilket såsom av det anförda framgår icke föreslagit någon
ändring av övriga i det nuvarande anslaget ingående utgiftsposter, har
emellertid beträffande publikationstrycket ifrågasatt vissa åtgärder, varigenom
en del utgiftsminskningar skulle vinnas. Med hänsyn till att anslagsposten
för publikationstryck för närvarande, enligt vad ämbetsverket framhåller,
icke försloge till bestridande av de å denna post belöpande kostnaderna,
har ämbetsverket dock ej velat förorda någon nedsättning i det för ändamålet
avsedda beloppet. Ämbetsverket anför vidare, att utgiftsminskningen

Tionde huvudtiteln.

129

förutsatte vissa ändringar i lag eller annan författning. De planerade begränsningarna
kunde dessutom beträffande bolagstrycket ej genomföras, om
icke motsvarande åtgärd vidtoges med andra registreringsmeddelanden, som
offentliggjordes i »Samling av anmälningar» men icke tillhörde ämbetsverkets
verksamhetsområde. Ämbetsverket förklarar sig hava för avsikt att i
dessa avseenden göra särskild framställning hos Kungl. Majit.

I fråga örn inkomsterna å förevarande omkostnadsstat anför ämbetsverket: Från

omkostnadsstatens utgifter avginge särskilda uppbördsmedel. För
innevarande budgetår vore inkomsten av prenumerationsavgifter och dylikt
beräknad till 20,000 kronor, medan den faktiska inkomsten under budgetåret
1939/40 varit cirka 22,200 kronor. I fråga örn avgifter för reproduktioner
vore motsvarande belopp 15,000 och 13,000 kronor. I båda fallen syntes en
mindre höjning av de av ämbetsverket fastställda avgifterna i nuvarande
läge motiverad. Prenumerationsmedlen syntes då kunna beräknas höjda till

25,000 kronor och reproduktionsavgifterna oförändrade till 15,000 kronor.

Ämbetsverket framhåller slutligen, att ämbetsverket vid sina beräkningar
beträffande omkostnadsstaten utgått från den förutsättningen, att avsevärda
förändringar i nuvarande prisnivå icke komme att inträda. Skulle sådana
förändringar, innebärande prisstegring, komma till stånd, syntes de beräknade
beloppen bliva otillräckliga.

Kungl. Majit har den 13 december 1940 efter framställning av patent- och Departement*-registreringsverket meddelat vissa bestämmelser i sådant utgiftsbegränsande chefen.
syfte, varom förmälts i det föregående. Omkostnadsanslaget synes med hänsyn
härtill böra för nästa budgetår beräknas i överensstämmelse med ämbetsverkets
förslag, dock att kostnaderna för städningsarbetet torde böra upptagas
enligt nu gällande grunder eller alltså till ett 4,000 kronor högre belopp
än ämbetsverket i första hand förordat. Omkostnadsanslagets beräkning
torde alltså få ske enligt följande uppställning:

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 6,500

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 1,000

3. Expenser förslagsvis .............................. » 83,500

4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 170,000

5. övriga utgifter:

a. Reproduktionsverksamheten, förslagsvis
.............................. kronor 3,500

b. Postavgifter och transportkostnader,

förslagsvis ...................... » 2,500 » 6,000

Summa kronor 267,000

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 13. 9

130

Tionde huvudtiteln.

Särskilda uppbördsmedel:

Prenumerationsavgifter och dylikt ........ kronor 25,000

Avgifter för reproduktioner .............. » 15,000 kronor 40,000

Nettoutgift kronor 227,000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj.t
måtte föreslå riksdagen

att till Patent- och registreringsverket: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 227,000.

[72.] 3. Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader, förslags anslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 228 till 1940 års
lagtima riksdag gjorda förslag har riksdagen för budgetåret 1940/41 under
tionde huvudtiteln anvisat dels till Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader
ett förslagsanslag av 33,000 kronor, dels ock till Statens
uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

Den 14 juni 1940 har Kungl. Maj:t utfärdat instruktion för statens uppfinnarnämnd
(Sv. förf.-saml. nr 476). Enligt instruktionen skall nämnden,
som består av tre av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter, hava till uppgift att
främja och nyttiggöra uppfinningar och tekniska uppslag, vilka med hänsyn
till deras möjlighet att med erforderlig snabbhet och rimliga medel tillgodose
aktuella behov äro av värde för folkförsörjningen eller försvarsberedskap
en.

Till fullgörande av sin uppgift åligger det nämnden, bland annat,
att skyndsamt underkasta inkomna förslag en förberedande granskning
för utrönande av huruvida desamma äro förtjänta av närmare beaktande,
att, örn vid den förberedande granskningen av ett förslag anledning därtill
finnes föreligga, låta ombesörja närmare utredning rörande förslagets
tekniskt-ekonomiska värde och användbarhet,

att, i den mån så finnes lämpligt, föranstalta om att till nämnden inkomna
förslag genom fortsatta experiment, prov och bearbetningar bringas i sådant
skick, att industriellt utnyttjande möjliggöres, samt

att, då av nämnden godkänt förslag finnes färdigt att industriellt utnyttjas,
i den omfattning som med hänsyn till omständigheterna prövas lämpligt
medverka till att förslaget kommer till avseedd användning.

Hos nämnden skall finnas anställd kanslichef, vilken förordnas av Kungl.
Maj:t. Ärenden, i vilka endast skola fattas förberedande beslut eller vilka
kunna företagas till avgörande utan föregående utredning av sakkunniga,
föredragas inför nämnden av kanslichefen.

Genom beslut den 14 juni 1940 har Kungl. Maj:t förordnat, att förenämnda
till administrationskostnader anvisade anslag å 33,000 kronor må
under löpande budgetår användas sålunda:

Tionde huvudtiteln.

131

Arvode till nämndens ordförande........................ kronor 3,600

Arvoden ä 2,400 kronor till två ledamöter i nämnden...... » 4,800

Arvode till en kanslichef .............................. » 12,000

Arvode till ett kanslibiträde ............................ » 3,600

Expenser ............................................ » 4,000

Reseersättningar ...................................... » 2,000

Engångsutgift för inventarieanskaffning, högst............ » 3,000

Summa kronor 33,000.

I skrivelse den 7 oktober 1940 har statens uppfinnar nämnd hemställt, ali
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nästkommande budgetår anvisa,
bland annat, för administrationskostnader ett förslagsanslag av 43,000 kronor
samt för undersöknings- och försökskostnader ett reservationsanslag av

300,000 kronor.

Till motivering härför anför nämnden i huvudsak följande:

Till följd av den korta tid, under vilken nämnden hittills verkat, hade
nämnden ännu ej kunnat bilda sig någon bestämd uppfattning av arbetets
resultat, men det syntes dock, som om verksamheten kunde bliva av icke oväsentlig
betydelse, när det gällde att föra fram vissa tekniska förslag till lösning.
Under den gångna tiden hade icke mindre än cirka 500 olika förslag
framlagts för nämnden. De flesta av dessa hade emellertid varit av sådan
art, att nämnden icke ansett sig kunna bevilja medel för vidare bearbetning.
Men många hade dock inneburit sådana uppslag, att nämnden beslutat understödja
ett ytterligare utarbetande fram till en tekniskt färdig konstruktion
eller en genomarbetad metod. Nämnden ville därför hemställa, att Kungl.
Majit måtte framlägga förslag lill riksdagen om nämndens fortsatta verksamhet
även under budgetåret 1941/42, varefter de resultat, som kunde vinnas
genom nämndens verksamhet, bättre kunde bedömas än nu.

Beträffande förslag till budget för nästkommande budgetår ville nämnden
framhålla följande:

1. Anslag för administrationskostnader.

Beträffande arvodena till nämndens ledamöter ville nämnden icke nu uttala
sig om det belopp, som lämpligen borde tillkomma var och en, utan för
närvarande blott föreslå, att den totala arvodessumman sattes till samma
storlek som för innevarande budgetår, d. v. s. 8,400 kronor.

Avlöningarna till nämndens kanslichef och dennes skrivbiträde borde utgå
med oförändrade belopp, 12,000 respektive 3,600 kronor.

Kanslichefens arbete vore emellertid av sådan omfattning, alt det syntes
nämnden nödvändigt, att lian crhöllc en sakkunnig assistent vid sin sida.
Härför talade i första rummet arbetets betydande kvantitet, men även det
förhållandet, att kanslichefen ofta behövde besöka tekniska experter och
verkstäder både i huvudstaden och annorstädes. Såväl vid sådana tillfällen
som vid semester och eventuell sjukdom måste arbetet å kansliet kunna fortgå.
För en assistent krävdes emellertid något mindre kvalifikationer och erfarenhet
än för kanslichefen, varför nämnden ansåge, att det tills vidare
torde vara tillräckligt med ett belopp å 7,500 kronor för avlöning åt honom.

Arbetet å kansliet hade dessutom redan visat sig kräva anställandet av en
budbärare. Några medel för avlönande av en sådan funnes ej upptagna i
gällande budget. Nämnden funné nu nödvändigt, att visst belopp beräknades
för sagda ändamål, och ville föreslå 1,500 kronor.

132

Tionde huvudtiteln.

I den nuvarande budgeten funnes intet belopp upptaget för vikariatsersättningar
vid personalens semester eller vid eventuell sjukdom. Om nämndens
förslag om tillsättande av en assistent åt kanslichefen skulle vinna slatsmakternas
bifall, syntes det nämnden dock icke nödvändigt, att något belopp
upptoges vare sig beträffande kanslichefen eller assistenten, alldenstund det
finge antagas, att den ene vore tillstädes vid den andres frånvaro och tvärtom.
För skrivbiträdet och budbäraren däremot borde viss vikariatsersättning
beräknas i budgeten, och ville nämnden för detta ändamål föreslå 400
kronor.

För innevarande budgetår funnes intet anslag upptaget för lokalhyra.
Nämnden, som för närvarande disponerade två rum i telegrafverkets fastighet,
Malmskillnadsgatan 30, vöre därför nödsakad betala hyra ur expensanslaget.
På grund av hyrans måttliga storlek —-115 kronor per månad s—
hoppades nämnden, att ifrågavarande anslag därigenom dock ej skulle bliva
allt för mycket överskridet. Emellertid syntes det ej troligt, att nämnden
finge kvarstanna i nuvarande lokal någon längre tid, utan bleve sannolikt
nödsakad att redan under nästa år skaffa lokal på annat håll. Då nämnden
därvid måste räkna med ytterligare ett rum i och med anställandet av en
assistent åt kanslichefen, såge sig nämnden nödsakad hemställa, att särskilt
belopp för lokalhyra upptoges i budgeten, och ville för ändamålet föreslå

2,600 kronor.

De för inventarieanskaffning avsedda medel, som i nu gällande budget
vore upptagna till 3,000 kronor, borde däremot kunna minskas till 1.000 kronor
för nästa budgetår, övriga anslag, för expenser och för resor, borde utgå
med oförändrade belopp, 4,000 respektive 2,000 kronor.

2. Anslag för undersöknings- och försökskostnader.

Beträffande anslag för undersökningar och vidare utarbetande av uppfinningar
ville nämnden framhålla, att den hittills bedrivna verksamheten icke
vore tillräcklig för att man med säkerhet skulle kunna bedöma den erforderliga
storleken av nämnda anslag för kommande budgetår. För att belysa
frågan ville nämnden dock anföra, att nämnden under tiden 1 juli—30 september
1939 beviljat 21 skilda anslag för undersökningar, experiment, ritningar
och modelier å sammanlagt 49,945 kronor 6 öre. Det kunde därav
möjligen synas, som om det i nu gällande budget för detta ändamål upptagna
beloppet — 300,000 kronor — skulle vara onödigt stort. Nämnden ville dock
framhålla, att förenämnda bidrag beslutats huvudsakligen under den senare
hälften av den angivna tiden, beroende därpå att den första tiden av verksamheten
mest hade använts för nödvändiga utredningsarbeten, innan nämnden
kunde ta ställning till inkomna framställningar. Nämnden hade därför
anledning förmoda, att beviljandet av bidrag ur det här berörda anslaget
framdeles kunde komma att äga rum i ökad takt i jämförelse med vad som
hittills skett. Nämnden ville därför föreslå, att anslaget för undersökningsoch
försökskostnader upptoges till samma belopp i kommande budget som
i den nu gällande, d. v. s. 300,000 kronor.

över nämndens förslag har statskontoret den 17 oktober 1940 avgivit infordrat
utlåtande, därvid statskontoret anfört följande:

Vad först anginge den i fråga örn anslaget till administrationskostnader
gjorda framställningen örn anvisande av 7,500 kronor till avlöning åt en
assistent, hade statskontoret av vad nämnden anfört icke blivit övertygat om
det oundgängliga behovet av en dylik befattningshavare. I varje fall syntes
ytterligare erfarenhet av nämndens arbete böra avvaktas, innan en dylik
utökning av personalen vidtoges.

Tionde huvudtiteln.

133

Ej heller kunde statskontoret finna, att tillräckliga skäl blivit anförda för
anvisande av medel för anställande av en särskild »budbärare» hos nämnden.
Då för skrivbiträde hos nämnden anvisats ett belopp av icke mindre
än 3,600 kronor, torde inom ramen av nämnda belopp erforderlig biträdeshjälp
kunna anskaffas. Någon särskild post för vikariatsersättningar torde
icke behöva anvisas.

Enligt statskontorets mening borde alltså lill arvoden och avlöningar för
budgetåret 1941/42 anvisas samma belopp som för innevarande budgetår.

Beträffande nämndens omkostnader hade för budgetåret 1941/42 begärts
ett belopp av 2,600 kronor till lokalhyra. Efter tillkomsten av statens fastighetsfond
syntes det emellertid ankomma på byggnadsstyrelsen att anskaffa
lokal åt nämnden, vadan särskilda hyresmedel icke behövde ställas till
nämndens förfogande. Vidare ville statskontoret i anledning av förslaget
om anvisande för budgetåret 1941/42 av ett belopp av 1,000 kronor för inköp
av inventarier erinra, att för detta ändamål ett belopp av 3,000 kronor
stöde till förfogande för budgetåret 1940/41. De ytterligare inventarier, som
kunde komma att visa sig erforderliga, torde kunna anskaffas med anlitande
av anslagsposten för expenser å 4,000 kronor.

För nämndens omkostnader syntes alltså enligt statskontorets mening för
budgetåret 1941/42 böra anvisas samma belopp som för budgetåret 1940/41
med undantag av anslagsposten å 3,000 kronor till inventarier, som torde
kunna utgå.

Vidkommande anslaget till undersöknings- och försökskostnader hade,
såsom nämnden framhållit, intill idgången av september månad 1940 endast
omkring 50,000 kronor tagits i anspråk av det för budgetåret 1940/41 anvisade
reservationsanslaget å 300,000 kronor. Statskontoret ville för sin del
ifrågasätta, huruvida detta anslag även för nästkommande år kunde behöva
upplagas till ett så högt belopp som 300,000 kronor. Erinras finge i detta
sammanhang, att vid framläggandet för 1940 års riksdag av proposition nr
228 angående anslag till främjande och nyttiggörande av vissa uppfinningar
m. m. föredragande departementschefen beträffande nu förevarande anslag
hade uttalat, att det borde stå nämnden fritt att, om förhållandena därtill
föranledde, förbinda statens medverkan vid undersökning och ^provning
av viss uppfinning med återbetalningsplikt för uppfinnaren, för det
fall att denne genom uppfinningen tillfördes ekonomisk vinst. I den mån
dylik återbetalningsplikt föreskreves, komme belastningen på anslaget att
undergå någon minskning. I varje fall ansåge statskontoret, att det begärda
anslagsbeloppet borde minskas med den reservation, som kunde förväntas
komma att förefinnas å anslaget vid utgången av budgetåret 1940/41.

Statens uppfinnamämnd har ännu arbetat alltför kort tid, för att desst>epverksamhet skall kunna närmare bedömas. Arbetet har emellertid hittills th*fcn varit

synnerligen krävande. Enligt vad jag inhämtat hade intill den 10 december
1940 till nämnden inkommit över 750 olika förslag. Av dessa hade
omkring 500 funnits icke böra föranleda någon vidare åtgärd. Av de övriga
hade 38 föranlett, att medel ställts lill förfogande för fullföljande av förslagen,
och 127 voro föremål för närmare prövning, övriga ärenden hade ännu
icke hunnit granskas. Vid samma tidpunkt hade nämnden av anslaget
till undersöknings- och försökskostnader disponerat sammanlagt i runt tal

120,000 kronor.

Jag tillstyrker, att medel för uppfinnarnämndens fortsatta verksamhet beviljas
å nästa års riksstat. Vad anslaget lill administrationskostnader beträf -

134

Tionde huvudtiteln.

får har erfarenheten under den gångna tiden visat, att kanslichefen icke
förmår hinna med att, såsom varit avsett, verkställa den första granskningen
och föredragningen i nämnden av inkomna ärenden, bland annat på den grund
att hans tid i avsevärd grad lages i anspråk för mottagning av besökande
samt för allehanda rådplägningar. För undvikande av tidsutdräkt hava
nämndens tre ledamöter därför i stor utsträckning måst biträda kanslichefen
med ifrågavarande förberedande föredragning; den mera ingående
granskning, som erfordras därest ett förslag icke redan vid den förberedande
prövningen förkastas, anförtros — i enlighet med vad som förutsattes vid
uppfinnarnämndens tillkomst — i allmänhet särskilda experter och bekostas
av anslaget till undersöknings- och försökskostnader. Nämndens ledamöter
hava på detta sätt ålagts en arbetsbörda, som icke är förenlig med befattningarnas
egenskap av bisyssla. Även örn det kan antagas, att tillströmningen
av ärenden kommer att något minska, synes det, i betraktande avvad
bär anförts, ofrånkomligt, att förstärkning sker av kansliets arbetskrafter.
Jag tillstyrker nämndens förslag, alt för möjliggörande av biträde åt
kanslichefen må avses ett belopp av 7,500 kronor. Med hänsyn till de talrika
budskickningar, som på grund av arbetets art måste förekomma såväl mellan
nämndens ledamöter som från nämnden till utanför densamma stående
personer och institutioner, torde det jämväl få anses befogat, att ett särskilt
belopp beräknas för detta ändamål. Den av nämnden i sådant avseende föreslagna
summan, 1,500 kronor, föranleder ej någon erinran från min sida.
Vidare tillstyrker jag, att för beredande av ersättning åt vikarier vid kanslipersonalens
semester eller annan ledighet beräknas ett belopp av 400 kronor.

1 fråga örn lokalhyra torde, såsom statskontoret erinrat, kostnaderna härför,
av nämnden beräknade till 2,600 kronor, böra åvila statens allmänna
fastighetsfond. Några medel för detta ändamål behöva alltså ej anvisas i
förevarande sammanhang. Däremot torde, nied hänsyn till personalökningen,
nämndens äskande örn 1,000 kronor till viss ytterligare inventarieanskaffning
böra bifallas.

Anslagsbehovet för administrationskostnader — å löpande riksstat beräknat
till 33,000 kronor — skulle alltså för nästa budgetår uppgå till (33,000 -—

3,000 + 7,500 + 1,500 + 400 + 1,000 =) 40,400 kronor. Anslaget torde
alltjämt böra erhålla naturen av förslagsanslag.

Beträffande anslaget till undersöknings- och försökskostnader möter det
stora svårigheter att bedöma medelsbehovet. Arbeten av den art, för vilka
detta anslag är avsett, äro ganska kostnadskrävande. I betraktande av den
hittillsvarande medelsåtgången torde man böra räkna med, att anslaget för
innevarande budgetår blivit praktiskt taget förbrukat vid budgetårets utgång.
Nämndens förslag, att ett anslag av enahanda storlek göres tillgängligt för
nästa budgetår, finner jag därför välgrundat. Jag ämnar under närmast följande
punkt göra hemställan om medelsanvisning för ändamålet. Med anledning
av vad statskontoret framhållit vill jag understryka att nämnden,
vid beviljande av statsbidrag till bestridande av här ifrågavarande kostnader,
bör, där så lämpligen kan ske, förbinda statsbidragets tillgodo -

Tionde huvudtiteln.

135

njutande med skyldighet att helt eller delvis återbetala beloppet, för den
händelse den undersökta uppfinningen skulle för uppfinnaren medföra ekonomisk
vinst. Dylik återbetalning torde dock icke kunna beräknas inflyta
redan nästa budgetår.

Här hemställer jag nu, linder åberopande av det anförda, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens lipp finnarnämnd: Administrationskostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 40,400.

[73.] 4. Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostna der,

reservationsanslag. Under åberopande av vad jag under nästföregående
punkt anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 300,000.

[74.] Exploatering av vissa uppfinningar, reservationsanslag. I samband
nied 1940 års lagtima riksdags beslut (prop. nr 228; r.skr. nr 327) om inrättande
av en statens uppfinnarnämnd anvisade riksdagen ett reservationsanslag
å 3,000,000 kronor för underlättande av exploatering av uppfinningar,
som för landet kunde vara av betydelse, i främsta rummet sådana som
avsåge försvaret eller folkförsörjningen. Anslaget utbetalas och disponeras
av statskontoret enligt de bestämmelser, Kungl. Majit för varje särskilt fall
meddelar. Från anslaget hava hittills anvisats sammanlagt 00,000 kronor.

I sin skrivelse den 7 oktober 1940 har statens uppfinnarnämnd erinrat,
att nämnden dittills hos Kungl. Majit tillstyrkt endast två framställningar
om bidrag från anslaget, vilka — båda i form av lån — beviljats. Som förklaring
till att anslaget så föga anlitats framhåller nämnden, att understöd
ur anslaget i allmänhet ej kunde komma i fråga, förrän en uppfinning eller
en arbetsmetod blivit fullt utarbetad och klarlagd. Det vore därför att antaga,
att anslaget bleve hårdare belastat, då försök och undersökningar,
som nu påginge beträffande vissa uppfinningar, blivit avslutade. Då det vöre
tydligt, att nämnden efter så kort verksamhet som den hittillsvarande saknade
möjlighet att mera ingående bedöma den erforderliga storleken av
anslaget, ville nämnden föreslå, att anslaget i kommande budget upptoges
till samma belopp som i den nu gällande.

Statskontoret har i sitt utlåtande den 17 oktober 1940 anfört, att, därest
det överhuvud taget ansåges nödvändigt att för nästkommande budgetår
anvisa medel för här avsedda ändamål, anslaget syntes icke böra utmätas

136

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

högre än att det jämte den reservation, som vid utgången av löpande budgetår
kunde förefinnas, uppginge till 3,000,000 kronor.

Det är naturligt, att under den korta tid, statens uppfinnarnämnd varit
verksam, ifrågavarande anslag icke behövt anlitas i större utsträckning. Enligt
vad nämnden framhållit, kan det antagas, att anspråken på understöd
från anslaget komma att stiga senare under budgetåret. Med utgångspunkt
från läget i dag förefaller det dock som skulle en icke obetydlig reservation
kunna beräknas kvarstå å anslaget vid budgetårets slut. Vid sådant förhållande
anser jag icke nödvändigt, att något ytterligare anslag för ändamålet
nu anvisas. Skulle omständigheterna längre fram påkalla någon förstärkning
av anslaget, torde erforderlig medelsanvisning då få äskas å tillläggsstat
till riksstaten.

[75.] 5. Bidrag till uppfinnarckontoret. Med bifall till Kungl. Maj:ts

dels under punkt 73 av tionde huvudtiteln i 1940 års statsverksproposition
dels ock i propositionen nr 228 till samma års lagtima riksdag därom gjorda
förslag har riksdagen såsom bidrag till uppfinnarekontoret för budgetåret
1940/41 anvisat två särskilda anslag, därav ett å 8,000 kronor och ett å

12,000 kronor, eller sammanlagt 20,000 kronor.

I brev den 21 juni 1940 till statskontoret har Kungl. Maj:! såsom villkor
för åtnjutande av nämnda bidrag föreskrivit, att uppfinnarekontoret dels
skall stå under ledning av en styrelse, i vilken förordnas ordförande och
suppleant för honom av Kungl. Majit, två ledamöter och två suppleanter
för dem av svenska uppfinnareföreningen samt en ledamot jämte suppleant
av envar av svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges
hantverksorganisation och landsorganisationen i Sverige, dels ock skall
underkastas revision av två revisorer, av vilka en revisor jämte suppleant
förordnas av Kungl. Majit samt en revisor jämte suppleant förordnas av
uppfinnareföreningen, ävensom att stat för uppfinnarekontoret skall fastställas
av Kungl. Majit.

Den 26 juli 1940 har Kungl. Majit fastställt följande inkomst- och utgiftsstat
för uppfinnarekontoret att gälla tills vidare under budgetåret 194Ö/41:

Inkomster:

Statsanslag .......................................... kronor 20,000

Enskilda bidrag ...................................... » 2,000

Konsultationsavgifter .................................. » 8,000

Summa kronor 30,000

Utgifter:

Avlöningar till personalen .............................. kronor 22,400

Hyra................................................. » 3,000

Expenser och övriga omkostnader ...................... » 4,600

Summa kronor 30,000

Tionde huvudtiteln.

137

I skrivelse den 26 september 1940 tiar styrelsen för uppfinnarekontoret
gjort framställning örn beviljande även för budgetåret 1941/42 av ett bidrag
å 20,000 kronor för kontorets verksamhet.

Jag tillstyrker, att för nästkommande budgetår upptages ett anslag för Dep^^^nts''
ifrågavarande ändamål med 20,000 kronor. För bidragets åtnjutande torde
enahanda villkor böra gälla, som föreskrivits beträffande bidraget för löpande
budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till uppfinnarekontoret för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av .............. kronor 20,000.

[76.] 6. Särskilda kostnader för förenings in. fl. register, förslagsan slag.

I riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål
uppfört ett förslagsanslag å 140,000 kronor. Från anslaget bestridas kostnaderna
för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande befattningen
med registreringar och anmälningar till förenings- m. fl. register.

De för dylika registreringar och anmälningar inflytande avgifterna tillfördes
intill den 1 juli 1935 anslaget såsom särskilda uppbördsmedel. Från
och med budgetåret 1935/36 redovisas avgifterna å riksstalens inkomstsida
såsom »Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register». I riksstaten
för löpande budgetår är ifrågavarande inkomstpost uppförd med 110,000
kronor. Den beräknas för nästa budgetår till 70,000 kronor. Frågan om höjning
av ifrågavarande avgifter är emellertid föremål för övervägande.

Nettoutgifterna å förevarande anslag hava för budgetåren 1938/39 och Departements1939/40
uppgått till i runt tal 144,400 kronor respektive 137,000 kronor. chefen.

Anslaget synes böra för nästa budgetår upptagas med oförändxat belopp,

140,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.............................. kronor 140,000.

[77.] 7. Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag.

Å riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens
fond ett förslagsanslag av enahanda storlek som det belopp,
vilket samma år redovisas under inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen».
För löpande budgetår utgör detta belopp 155,000 kronor.
Nämnda bidrag tillgodoföres över utgiftsanslaget försäkringsinspektionens
fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestridas.

Den 30 mars 1940 har Kungl. Majit fastställt följande stat för försäkringsinspektionen: -

138

Tionde huvudtiteln.

Utgifter:

Avlöningar.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor 74,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........................ » 6,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 21,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis..... » 2,500 » 23,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 9,100

5. Barntillägg, förslagsvis.................... » 800

kronor 114,500

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis............ kronor 2,200

2. Expenser, förslagsvis.................. » 13,600

3. Hyror, förslagsvis .................... » 14,000

4. Publikationstryck, förslagsvis .......... » 6,400 » 36,200

Summa kronor 150,700

Särskilda uppbördsmedel:

Registreringsavgifter, förslagsvis ............ kronor 700

Försålda publikationer, förslagsvis.......... » 100

Hyresmedel .............................. » 600 kronor 1,400

Nettoutgift kronor 149,300.

I skrivelse den 30 september 1940 bär försäkringsinspektionen beräknat
medelsbehovet för inspektionens verksamhet under budgetåret 1941/42 till

155,000 kronor, därav 70,600 kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

6,600 kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, 27,400 kronor till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, 13,400
kronor till rörligt tillägg, 600 kronor till barntillägg, 500 kronor till sjukvård
m. m., 2,200 kronor till reseersättningar, 13,300 kronor till expenser, 14,000
kronor till hyror och 6,400 kronor till publikationstryck. Efter avdrag av särskilda
uppbördsmedel, av ämbetsverket beräknade för registreringsavgifter
till 900 kronor, för försålda publikationer till 100 kronor och för hyresmedel
till 600 kronor eller sammanlagt till 1,600 kronor, skulle nettoutgiften utgöra

153,400 kronor.

Försäkringsinspektionens förslag till beräkning av anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän avviker från motsvarande beräkning för
innevarande budgetår därutinnan, att medel icke upptagits för avlöning till
en kansliskrivare i A 11, vilken innehar förordnande hos inspektionen å kontorsskrivarebefattning
i Eo 15.

Tionde huvudtiteln.

139

Jag har icke något annat att erinra mot det framlagda statförslaget, vilket Departementsutarbetats
enligt de av riksdagen godkända grunderna för avlönings- och chefen.
omkostnadsstaternas uppställning och beräkning, än att under rubriken avlöningar
medel böra beräknas för bestridande av kostnader för kristillägg.

För ändamålet torde böra uppföras ett belopp örn 3,900 kronor.

Inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen» har i förslaget till riksstat
för nästkommande budgetår upptagits till 175,000 kronor. I överensstämmelse
med vad inledningsvis framhållits torde alltså för avsättning till försäkringsinspektionens
fond böra anvisas samma belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Stat.

Utgifter:

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ... kronor 70,600

2. Arvoden och särskilda ersätt-
ningar bestämda av Kungl.
Majit....................	» 6,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordi-
narie personal...........	» 27,400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...	» 13,400
5. Barntillägg, förslagsvis.....	» 600
6. Kristillägg, förslagsvis.....	» 3,900
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis	kronor 500
2. Reseersättningar, förslagsvis	» 2,200
3. Expenser, förslagsvis.......	» 13,300
4. Hyror, förslagsvis..........	» 14,000
5. Publikationstryck, förslagsvis	» 6,400

3,900 kronor 122,500

36,400

Summa kronor 158,900

Särskilda uppbördsmedel:

Registreringsavgifter, förslagsvis kronor 900
Försålda publikationer, förslagsvis
........................ » 100

Hyresmedel.................. » 600 » 1,600

Nettoutgift kronor 157,300;

dels ock såsom Avsättning till försäkringsinspektionens
fond för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 175,000.

140

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

F. Diverse.

[78.] 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadssty relsens

delfond, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag under för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört beträffande ersättning till statens allmänna fastighetsfond,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................... kronor 690,000.

[79.] 2. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens

delfond, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anfört beträffande ersättning till statens allmänna fastighetsfond, hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .......................... kronor 278,000.

[80.] 3. Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten,

förslagsanslag. Såsom bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten under år 1940 är för löpande budgetår anvisat ett förslagsanslag å

18,000 kronor. För budgetåret 1939/40 var anslaget upptaget med 13,000
kronor.

Beträffande anslagets historik hänvisas till tionde huvudtiteln, sid. 113
och 114, i 1932 års statsverksproposition.

Sveriges andel i kostnaderna för ifrågavarande patrulleringstjänst, vilka
kostnader bestridas i amerikanska dollars och fördelas å ett flertal stater,
utgjorde åren 1925—1932 2 2/24 procent. I 1929 års internationella sjöfartssäkerhetskonvention,
vilken trädde i kraft den 1 januari 1933, har Sveriges
andel sänkts till 2 procent.

Anslag torde böra anvisas för bestridande av Sveriges andel i kostnaderna
för ifrågavarande patrulleringstjänst, i den mån sådan kommer att äga rum,
jämväl för ar 1941. Nettoutgifterna under anslaget hava utgjort i runda tal
för budgetåret 1938/39 20,100 kronor och för budgetåret 1939/40 19,500

Tionde huvudtiteln.

141

kronor. Med hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna anslagets belastning
synes detsamma böra för nästa budgetår upptagas med oförändrat
belopp, 18,000 kronor

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till internationell patrulleringstjänst i
norra Atlanten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 18,000.

[81.] 4. Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar, för slagsanslag.

Såsom bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar
är i riksstaten för löpande budgetår upptaget ett förslagsanslag å 1,000 kronor.

Rörande anslagets historik hänvisas till tionde huvudtiteln, sid. 122 och
123, i 1932 års statsverksproposition.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget avser Sveriges andel i
byråns kostnader för räkenskapsåret 1 april 1941—31 mars 1942.

I skrivelse den 19 augusti 1939 har kommerskollegium anmält, att bidraget
för räkenskapsåret 1 april 1940—31 mars 1941 utgjort i runt tal 585
kronor. I anledning härav har kollegium hemställt om anvisande av ett anslag
för bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för byråns nästkommande
verksamhetsår, d. v. s. tiden 1 april 1942—31 mars 1943, med ett belopp
av 600 kronor.

Under en följd av år har anslaget varit upptaget med 1,000 kronor. Med Department^-hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna anslagets belastning synes CÄ*^ew''
medelsbehovet böra beräknas till oförändrat belopp. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ...................................... kronor 1,000.

[82.] 5. Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartcl, förslags anslag.

Såsom bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel är för löpande
budgetår anvisat ett förslagsanslag å 3,000 kronor. Nettoutgifterna
under anslaget under budgetåret 1939/40 utgjorde i runt tal 3,300 kronor.

Anslag för bestridande av ifrågavarande bidrag torde böra upptagas järn- Departemental
för budgetåret 1941/42. För ändamålet synes lämpligen böra anvisas rMfmoförändrat
belopp.

142

Tionde huvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Sportel
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 3.000.

[83.] 6. Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, för slagsanslag.

Såsom bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern
är i riksstaten för löpande budgetår upptaget ett förslagsanslag å 3,000 kronor.

Departements chefen.

Belastningen å ifrågavarande anslag har uppgått till i runda tal för budgetåret
1937/38 2,300 kronor, för budgetåret 1938/39 2,600 kronor och för
budgetåret 1939/40 2,500 kronor. För nästa budgetår torde lämpligen böra
anvisas ett oförändrat belopp av 3,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till patentunionens internationella byrå
i Bern för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 3,000.

[84.] 7. Avsättning till fonden för idrottens främjande. För ifrågava rande

ändamål är å riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett anslag
av 2,000,000 kronor.

Närmare redogörelse för tillkomsten av anslaget för avsättning till fonden
för idrottens främjande och dess syfte är intagen i 1939 års statsverksproposition,
X H. T., punkt 77. Här må i korthet allenast erinras därom, att
jämlikt Kungl. Majits resolutioner den 24 september 1934 och den 29 maj
1936 tillstånd meddelats Aktiebolaget tipstjänst att intill den l juli 1941 för
allmänheten anordna vadhållning i samband med idrottstävlingar, dock ej
hästtävlingar. Såsom villkor för att bolaget må åtnjuta detta tillstånd är föreskrivet,
bland annat, att vad som återstår av bolagets årsvinst efter avsättning
till reservfond och utdelning med högst 5 procent å aktiekapitalet till
aktieägarna skall användas till idrottens främjande på sätt Kungl. Majit bestämmer.

Vid 1939 års lagtima riksdag beslöts, att av den för Kungl. Majit enligt vad
nyss sagts tillgängliga behållningen av Aktiebolaget tipstjänsts verksamhet
skulle 50 procent tillföras fonden för idrottens främjande, 20 procent reserveras
för främjande av friluftslivet samt återstoden eller 30 procent användas
för allmänt budgetära ändamål. Då i förslaget till riksstat för innevarande
budgetår inkomsten av vadhållning vid idrottstävlingar beräknats till 10,000,000
kronor, skulle enligt nyss angivna grunder 5,000,000 kronor tillföras fonden
för idrottens främjande. Med hänsyn till det statsfinansiella läget beslöt

Tionde huvudtiteln.

143

emellertid 1940 års lagtima riksdag, att för sistnämnda ändamål skulle användas
allenast 2,000,000 kronor.

Jag förutsätter, att Aktiebolaget tipstjänst efter utgången av den nuvarande
koncessionstiden erhåller förlängt tillstånd av i huvudsak samma innebörd
som det nu gällande. 1 förslaget till riksstat för nästa budgetår är inkomsten
av vadhållning vid idrottstävlingar beräknad till 5,000,000 kronor.
Enligt de av 1939 års lagtima riksdag godkända principerna för fördelning
av dessa inkomster skulle alltså till fonden för idrottens främjande föras

2,500,000 kronor. Liksom under innevarande budgetår torde emellertid under
budgetåret 1941/42 en begränsning av medelsanvisningen för sistnämnda
ändamål böra ske. Vid ingången av nu löpande budgetår utgjorde fondens
disponibla behållning — inberäknat avsättningsanslaget för budgetåret -— i
runt tal 3,000,000. Bidragstilldelningarna ur fonden för budgetåret 1939/40
uppgingo till, likaledes i runt tal, sammanlagt 2,200,000 kronor. Vissa beskärningar
av motsvarande tilldelningar för innevarande och nästkommande budgetår
torde, om de än ur idrottens synpunkt måste mötas med beklagande,
vara möjliga att genomföra. Avsättningsanslaget för nästa budgetår skulle
härigenom kunna nedbringas till 1,000,000 kronor. Jag anser mig böra i förhandenvarande
läge tillstyrka, att medelsanvisningen bestämmes till detta
belopp.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Avsättning till fonden för idrottens främjande för
budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av . . kronor 1.000,000.

[85.] Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. För ifrågavarande
ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 500,000
kronor. Beträffande anslagets tillkomst och syfte hänvisas till 1939 års statsverksproposition,
X H. T., punkt 77, samt riksdagens skrivelse samma år
nr 459.

Enligt 1939 års lagtima riksdags beslut i ämnet skulle till fonden för friluftslivets
främjande föras 20 procent av den behållna inkomsten av vadhållning
vid idrottstävlingar. Då berörda inkomst i riksstaten för innevarande
budgetår upptagits till 10,000,000 kronor skulle alltså, med tillämpning av
denna princip, till sagda fond under innevarande budgetår inflyta 2,000,000
kronor. Till följd av det statsfinansiella läget ansåg emellertid 1940 års lagtima
riksdag — på samma sätt som beträffande avsättningen lill fonden för
idrottens främjande — att en begränsning av medelstilldelningen för ifrågavarande
ändamål borde äga rum. På grund härav och då i fonden för friluftslivets
främjande den 1 januari 1940 fanns tillgängligt ett belopp av i
runi tal 1,900,000 kronor, anvisade riksdagen till avsättning lill fonden för
innevarande budgetår etl anslag av allenast 500,000 kronor.

Departements chefen.

144

Tionde huvudtiteln.

Ansökningar om bidrag eller understöd ur fonden för friluftslivets främjande
mottagas och granskas av statens fritidsnämnd, som därefter jämte
eget utlåtande vidarebefordrar ansökningarna till Kungl. Majit. Instruktion
för nämnden har utfärdats den 19 januari 1940 (Sv. förf.-sami. nr 36).

I skrivelse den 30 augusti 1940 har statens fritidsnämnd hemställt, att till
avsättning till fonden för friluftslivets främjande måtte för budgetåret 1941/
42 anvisas ett anslag å 1,000,000 kronor. Som motivering för sitt förslag har
nämnden anfört följande:

Av de vid 1940 års ingång förefintliga fondtillgångarna hade genom olika
Kungl. Maj:ts beslut för tiden till och med den 30 juni 1940 disponerats ett
sammanlagt belopp av 989,650 kronor. Av detta belopp hade använts till
kursverksamhet samt upplysnings- och propagandaverksamhet 75,000 kronor,
till byggnader och utrustning a.v sådana samt andra anläggningar
647,100 kronor, till förvärv av friluftsreservat och mark för anläggningar
189,050 kronor samt till beredande av semestervistelse åt husmödrar

78,500 kronor. För verksamhetsåret 1940/41 funnes, sedan jämväl kostnaderna
för nämndens verksamhet, vilka utgjort 5,075 kronor 52 öre,
frånräknats, disponibla vid utgången av budgetåret 1939/40 förefintliga fondtillgångar
902,263 kronor 45 öre samt det nya anslaget å 500,000 kronor
eller tillhopa 1,402,263 kronor 45 öre. Vid ingången av löpande budgetår
hade alltså förefunnits en icke obetydlig medelsreserv. Det torde kunna förutses,
att under budgetåret de tillgängliga medlen skulle väsentligen komma
att åtgå för att tillgodose nu inneliggande och lill nämnden inkommande ansökningar.
För budgetåret 1941/42 syntes därför böra stå till förfogande ett
ungefärligen motsvarande belopp. Avsättningen till fonden torde i betraktande
därav icke böra understiga 1,000,000 kronor, därest de mest trängande
stödbehoven skulle kunna i skälig utsträckning vinna beaktande. I sådant
avseende ville nämnden särskilt erinra om vikten av att kraven på markförvärv
för friluftslivets främjande i rimlig omfattning kunde tillmötesgås.
Ytterligare gällde, att i nuvarande situation behovet av billiga rekreationsmöjligheter
inom landet måste anses i hög grad trängande. Slutligen finge
nämnden understryka betydelsen ur allmän beredskapssynpunkt av ett av
de vidaste kretsar utövat friluftsliv.

För anslagets användning syntes böra gälla samma riktlinjer som hittills.

Departements- Med tillämpning av de vid 1939 års lagtima riksdag godkända principerna
chefen. skulle fonden för friluftslivets främjande nästa budgetår tillföras 20 procent
av 5,000,000 kronor eller således 1,000,000 kronor. De anspråk,
som hittills ställts och som i fortsättningen kunna tänkas bliva ställda
på fonden, motivera i och för sig, att medelsanvisningen, på sätt statens
fritidsnämnd föreslagit, bestämmes till sistnämnda belopp. I nuvarande
statsfinansiella läge lärer detta dock icke låta sig göra. Den vid ingången
av löpande budgetår disponibla behållningen i fonden utgjorde, såsom förut
nämnts, örn avsättningsanslaget för samma budgetår medräknas, i runt tal

1,400,000 kronor. Under rådande förhållanden synes ett belopp av denna
storlek få förslå för tillgodoseende av bidragsbehovet icke blott under innevarande
utan jämväl under nästkommande budgetår. Något avsättningsanslag
till fonden för budgetåret 1941/42 skulle med hänsyn härtill icke behöva
anvisas.

Tionde huvudtiteln.

145

[86.] 8. Avsättning till lotterimedclsfonden. För ifrågavarande ända mål

är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 4,000,000 kronor.

Enligt beslut vid 1938 års riksdag (prop. nr 24; r. skr. nr 132) omhänderhaves
penninglotterirörelsen i Sverige av ett särskilt bolag, Svenska penninglotteriet
aktiebolag. Jämlikt de av 1938 års riksdag godkända grunderna för
penninglotteriet skulle behållningen fördelas sålunda, att hälften därav tillfölle
en under statskontorets förvaltning ställd diversemedelsfond, benämnd
lotterimedelsfonden, varifrån enligt Kungl. Maj:ts bestämmande skulle bestridas
bidrag till vissa kulturella ändamål m. m., samt återstående hälften
tilldelades den allmänna budgeten. Härvid skulle likväl iakttagas att, om
den allmänna budgeten tillfallande belopp beräknades understiga 8.2 miljoner
kronor, bristen skulle fördelas lika. Då inkomsten av lotterimedel å riksstaten
för innevarande budgetår upptagits till 16,000,000 kronor, skulle enligt
nämnda grunder 8,100,000 kronor användas för allmänna budgetära ändamål
och 7,900,000 kronor avsättas till lotterimedelsfonden. På grund av
det statsfinansiella läget beslöt emellertid 1940 års lagtima riksdag sådan
jämkning i denna fördelningsgrund, att allenast 4,000,000 kronor tillfördes
lotterimedelsfonden.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1941/42 har inkomsten av lotterime- Departementsdel
beräknats till 15,000,000 kronor. Med tillämpning av nyss omförmälda chefen.
av 1938 års riksdag godkända grunder för medlens fördelning skulle lotterimedelsfonden
härav tillföras 7,150,000 kronor. De skäl, som föranledde en
begränsning av tilldelningen till lotterimedelsfonden vid 1940 års lagtima riksdag,
göra sig emellertid alltjämt och med än större styrka gällande. De ändamål,
vilka tillgodoses av medel ur lotterimedelsfonden, äro dels sådana, som
betinga en årligen återkommande bidragstilldelning, dels ock ändamål av
mera tillfällig art. I förstnämnda hänseende kan medelsbehovet med tillämpning
av nuvarande bidragsgrunder beräknas till i runt tal 3,000,000 kronor.

Fondens disponibla behållning, avsättningsanslaget för innevarande budgetår
inräknat, utgjorde vid ingången av samma budgetår i runt tal 4,500,000 kronor.

För tillfälliga ändamål skulle alltså kunna användas omkring 1,500,000 kronor.

I betraktande av bidragsbehovet kan detta belopp ingalunda anses högt. Såsom
framgår vid jämförelse med tidigare år förutsätter detsamma tvärtom
en stark beskärning av bidragstilldelningen. Ehuru ett avsätlningsanslag till
lotterimedelsfonden för nästa budgetår av minst samma storlek som det för
löpande budgetår anvisade anslaget skulle med hänsyn till det sagda vara i
och för sig motiverat, vill jag emellertid i nuvarande läge icke motsätta mig
ytterligare viss begränsning. Skola möjligheter finnas att på ett någorlunda
tillfredsställande sätt handhava ifrågavarande bidragsverksamhet, torde den
fortsatta avsättningen till fonden dock icke kunna beskäras i någon högre
grad. Jag tillstyrker, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes till

3,500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1- Del 13.

146

Tionde huvudtiteln.

Departements chefen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av............ kronor 3,500,000.

[87.] 9. Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska rå varutillgångar

m. m., reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål hava
anvisats för budgetåret 1938/39 500,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren
1939/40 och 1940/41 300,000 kronor. Med berörda anslag avses att
bidraga till lösning av beredskapsfrågan genom att främja utnyttjandet av
förefintliga råvarutillgångar inom landet för framställning av sådana varor,
vilka vid avspärrning ej kunna erhållas i tillräcklig mängd utifrån. Av
omförmälda anslagsbelopp, tillhopa 1,100,000 kronor, hava hittills tagits i
anspråk sammanlagt närmare 950,000 kronor.

Enligt vad jag omnämnde under motsvarande punkt i 1940 års statsverksproposition
hade medelstilldelningen då avsett bland annat följande ändamål
nämligen forskningsarbeten inom motorbränsleområdet beträffande torv,
alunskiffer och sulfitmassa, undersökningar rörande möjligheterna att ur
svensk apatit utvinna fosforgödningsämnen, förberedande åtgärder för igångsättande
av torvbrikettillverkning i Store Mosse i Kristianstads län, undersökning
rörande metallers korrosion (rostskydd), undersökningar angående
Sveriges tillgångar av nickel-, kobolt- och blymalmer samt anordning av kurser
för utbildande av civil mekanikerpersonal för generatorgasdrivna motorfordon.
Sedermera hava ytterligare bland annat följande ändamål tillgodosetts
med bidrag från ifrågavarande anslag, nämligen undersökningar och
försök avseende framställning av olja ur skiffer, försök enligt elektrolytisk
metod för järnframställning samt fortsatta försök rörande utvinning av gödningsämnen
av apatit och framställning av flytande bränslen ur torv m. m.

Behovet av medel för fullföljande och igångsättande av undersökningar
av det slag, som avses med ifrågavarande anslag, är alltjämt stort. Ehuru
det är omöjligt att med bestämdhet förutse vilka anspråk, som i fortsättningen
komma att behöva tillgodoses, torde det finnas anledning räkna med
ett medelsbehov för ändamålet under nästa budgetår av minst samma storlek
som det för innevarande budgetår anvisade anslaget eller 300,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska
råvarutillgångar m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 300,000.

[88.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations anslag.

I riksstaten för löpande budgetår är reservationsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga upptaget till 80,000 kronor.

Tionde huvudtiteln.

147

Medelsanvisningen för budgetåret 1941/42 torde böra bestämmas till enahanda
belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 80,000.

[89.] 11. Traktatberedningen, förslagsanslag. För beredande av Sveri ges

handelsavtalsförliandlingar med främmande makter ävensom av andra
handelspolitiska spörsmål av större betydelse är inom handelsdepartementet
tillsatt en nämnd av sex personer, den s. k. traktatberedningen. Dennas tillkomst
är att härleda från ett Kungl. Maj:ts beslut den 21 oktober 1932, varigenom
förordnades, att — enär det handelspolitiska läget för Sveriges del
utvecklat sig därhän, att med vissa länder ett upptagande av handelstraktatförhandlingar
vore inom en nära framtid förestående — en särskild traktatberedning
skulle bildas med uppgift att stå till vederbörande departementschefers
omedelbara förfogande såväl för muntliga rådplägningar som för avgivande
av skriftliga utlåtanden och förslag.

För bestridande av kostnaderna för traktatberedningen är för löpande
budgetår anvisat ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

Nu rådande läge har föranlett, att en centralisering till traktatberedningen Departement».
av utredningar och förberedelser på utrikeshandelns område icke kunnat ske. chefen.
Beredningens kansli har under år 1940 huvudsakligen stått till statens handelskommissions
förfogande, därvid detsamma i främsta rummet förberett
sådana ärenden av mera allmän natur rörande den svenska utrikeshandeln,
som behandlats inom kommissionen.

Vilka utgifter, som kunna komma att belasta traktatberedningens anslag
under nästa budgetår, är för närvarande icke möjligt att avgöra. Med utgångspunkt
från nuvarande förhållanden synes det erforderliga medelsbehovet
emellertid kunna beräknas till i runt tal 20,000 kronor. Jag tillstyrker,
att detta belopp anvisas.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Traktatberedningen för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 20,000.

[90.] 12. Extra utgifter, reservationsanslag. I riksstaten för budgetåret

1940/41 är reservationsanslaget till extra utgifter upptaget med 20,000 kronor.
Med hänsyn till de utgifter av extra ordinär natur, som under rådande
förhållanden kunna föranledas, vill jag förorda, att anslaget för nästa budgetår
upptages med ett till 30,000 kronor förhöjt belopp.

148

Tionde huvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 30,000.

[91.] 13. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags anslag.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut
denna dag under för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande
dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ..............................kronor 10,000.

[92.] 14. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för slagsanslag.

Ifrågavarande anslag är å riksstaten för innevarande budgetår
upptaget med 130,000 kronor. Belastningen å anslaget under budgetåret
1939/40, då det första gången upptogs å riksstaten, utgjorde i runt tal 119,000
kronor. Som anslaget beräknas nedgå med en sextondel per år, torde för
nästa budgetår ett belopp för ändamålet av i runt tal 105,000 kronor vara
tillräckligt.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Barntillägg dt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 105,000.

[93.] 15. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen

för finansdepartementet förut denna dag under för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört beträffande kristillägg hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 300,000.

Tionde huvudtiteln.

149

Sammanfattning.

Tionde huvudtitelns slutsumma, å riksstaten för budgetåret
1940/41 utgörande............................ kronor 27,650,400,

kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen

att för budgetåret 1941/42 uppgå till................ » 23,180,700,

innebärande en minskning med .................... » 4,469,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

150

Tionde huvudtiteln.

till

Tionde huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Handelsdepartementet.

Sid. Kronor

Handelsdepartementet:

1 Avlöningar.............................................. 202,000

2 Omkostnader............................................ 27,800

3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen..... 30,000

Säger för handelsdepartementet 259,800

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

Kommerskollegium:

5 Avlöningar.............................................. 835,500

7 Omkostnader............................................ 156,000

Bergsstaten:

9 Avlöningar.............................................. 93,000

10 Omkostnader............................................ 15,000

Sprängämnesinspektionen:

11 Avlöningar.............................................. 39,200

12 Omkostnader............................................ 5,000

Statens elektriska inspektion:

13 Avlöningar.............................................. 92,800

14 Omkostnader............................................ 12,300

Fartygsinspektionen:

15 Avlöningar.............................................. 261,200

19 Omkostnader............................................ 52,000

Skeppsmätningsväsendet:

20 Avlöningar.............................................. 22,700

21 Omkostnader............................................ 4,800

Torvingenjör:

23 Avlöning............................................... 3,900

24 Omkostnader............................................ 4,000

Instruktör i hemslöjd:

24 Avlöning................................................ 6,300

24 Reseersättningar......................................... 1,000

Navigationsskolorna:

25 Avlöningar.............................................. 432,800

27 Omkostnader............................................ 12,500

29 Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.................. 2,400

29 Navigationslärarkurs...................................... 4,000

Säger för kommerskollegium med underlydande

myndigheter och kårer.................. 2,056,400.

Tionde huvudtiteln.

151

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Sid. Kronor

Statens provningsanstalt:

31 Avlöningar.............................................. 428,000

32 Omkostnader............................................ 100,000

34 Nyanskaffning av tekniska apparater m. m................ 10,000

Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:

34 Akademien............................................. 60,000

35 Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet........................................ 120,000

Flygtekniska försöksanstalten:

38 Avlöningar............................................. 200,000

41 Omkostnader........................................... 240,200

45 Utrustning m. m........................................ *200,000

Statens hantverksinstitut:

46 Avlöningar............................................. 142,000

51 Omkostnader........................................... 28,000

55 Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom

Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna

varda för kronans räkning inmutade, m. m................ 100,000

61 Undersöknings- och förberedande gruvarbeten............... 534,800

61 Vissa kostnader för statens gruvegendom.................... 20,000

62 Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare 37,000

64 Befrämjande av hemslöjden................................ 50,000

66 Bidrag till svenska slöjdföreningen.......................... —

66 Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn hantverk

och småindustri ........................................ *60,000

67 Resestipendier för yrkesutbildning.......................... —

68 Bidrag till standardiseringsverksamheten..................... 65,000

72 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström............. 1,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd 2,396,000.

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

72 Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.......... 281,800

75 Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten...... 6,109,000

83 Omkostnader............................................ 1,566,000

88 Säkerhetsanstalter för sjöfarten........................... 879,000

Sjöhistoriska museet:

97 Avlöningar.............................................. 53,000

100 Omkostnader............................................ 12,000

101 Monterutrustning och inredning m. m.................... —

101 Underhåll av samlingarna................................ 3,000

Statens isbrytarverksamhet:

102 Avlöningar............................................. 130,000

102 Omkostnader........................................... 150,000

103 Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader............. 356,000

104 Läkarundersökning av sjöfolk.............................. 65,000

104 Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till

och från hemorten i vissa fall............................ 25,000

106 Befrämjande av fartygs förseende med radiotelegraf- eller

radiotelefonstation......................................

106 Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan

* Beräknat belopp.

152

Tionde huvudtiteln.

Sid. Kronor

Handelsflottans pensionsanstalt:

107 Avlöningar............................................. 12,800

108 Omkostnader........................................... 3,000

Statens skeppsprovningsanstalt:

109 Avlöningar............................................. 60,000

113 Omkostnader........................................... 6,500

114 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm.................... 45,000

116 Bidrag till handelshögskolan i Göteborg..................... 30,000

117 Orienterande marknadsundersökningar................. —

117 Exportstipendier och handelsstudiestipendier................ —

117 Bidrag till upprätthållande av svensk- internationella pressbyråns

verksamhet............................................. 15,000

118 Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet................ 96,000

121 Förvaltningskostnader för statens lånefond för den mindre

skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen 3,000

Säger för sjöfart och handel 9,901,100.

E. Patent- och registreringsväsendet m. m.

Patent- och registreringsverket:

122 Avlöningar.............................................. 1,327,000

126 Omkostnader............................................ 227,000

Statens uppfinnarnämnd:

130 Administrationskostnader................................ 40,400

135 Undersöknings- och försökskostnader..................... 300,000

135 Exploatering av vissa uppfinningar......................... —•

136 Bidrag till uppfinnarekontoret.............................. 20,000

137 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register............. 140,000

137 Avsättning till försäkringsinspektionens fond................. 175,000

Säger för patent- och registreringsväsendet m. m. 2,229,400.

F. Diverse.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

140 Byggnadsstyrelsens delfond.............................. *690,000

140 Lotsstyrelsen delfond................................... *278,000

140 Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten.. 18,000

141 Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar...... 1,000

141 Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel........... 3,000

142 Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern........ 3.000

142 Avsättning till fonden för idrottens främjande............... 1,000,000

143 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande............ —

145 Avsättning till lotterimedelsfonden......................... 3,500,000

146 Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvaru tillgångar

m. m......................................... 300,000

146 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.............. 80,000

147 Traktatberedningen....................................... 20,000

147 Extra utgifter............................................ 30,000

148 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst........... 10,000

148 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst....... 105,000

148 Kristillägg................................................ 300,000

* Beräknat belopp. Säger för diverse 6,338,000.

Summa 23, ISO, <00.

408611. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

1941 års

Bilaga till

statsverks pro po sition.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållning särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhusliållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, redogör för
de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna
under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till folkhushållningsdepartementet,
och anför därvid:

Till 1940 års lagtima riksdag lämnades i statsverkspropositionen, elfte
huvudtiteln, en redogörelse för de särskilda åtgärder och ingripanden, som
befunnits påkallade med hänsyn till den alltsedan hösten 1938 ökade utrikespolitiska
spänningen och det sedan september 1939 rådande krisläget. I anslutning
härtill torde i detta sammanhang böra redogöras för de ändringar
i krisorganisationen och dess verksamhet, som ägt rum sedan föregående
lagtima riksdag.

Genom inrättandet av en rad särskilda kristidsmyndigheter, vilka övertagit
arbetsuppgifter, som tidigare ankommit på rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, har dennas verksamhet successivt inskränkts och
större delen av dess personal har överflyttats till olika organ inom krisförvaltningen.
Till följd av olika Kungl. Maj:ts beslut har rikskommissionen sedan
slutet av december 1939 och fram till mitten av september 1940 huvudsakligen
fungerat såsom ett centralorgan för prövning av uppskovsärenden,
vilka ärenden handlagts å kommissionens uppskovsavdelning. Allmänna
bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 14. 1

Elfte huvudtiteln.

avdelningen inom kommissionen har, förutom utförandet av tillfälliga uppdrag,
sysselsatts med att utarbeta översikter angående åtgärder på folkhushållningsområdet.

Från och med den 15 september 1940 har rikskommissionens arbetsområde
ytterligare beskurits. Sålunda har kommissionens uppskovsbeviljande
verksamhet övertagits av statens arbetsmarknadskommission, samtidigt som
kommissionens uppgifter rörande frågor om undantag från tillämpningen
av häst- och fordonsanskaffningslagen överförts till länsstyrelserna.

Då det efter krigsutbrottet i september 1939 visade sig behövligt att tillskapa
särskilda kristidsorgan för de uppgifter, som i anledning av krissituationen
successivt framträdde, inrättades, såsom framgår av nyssnämnda
redogörelse i statsverkspropositionen till 1940 års lagtima riksdag, för handhavande
av de statliga uppgifterna på bränsleområdet vissa fristående, direkt
under Kungl. Majit lydande myndigheter (nämnder), nämbgen bensinoch
oljenämnden, statens vednämnd med vedkontoren i länen samt statens
kolnämnd. För handhavandet av en närliggande uppgift tillkom statens gengasnämnd.
Sedan statens industrikommission inrättats i oktober 1939 skedde
emellertid en viss koncentration av bränsleärendenas ledning till industrikommissionen.
Men nämnderna kvarstodo alltjämt om ock med i viss mån
begränsad självständighet.

För handläggning av ärenden rörande transportväsendet bildades tvenne
organ, nämligen statens transportkommission under kommunikationsdepartementet
för handläggning av ärenden rörande landets inrikes transportväsen
till lands och vatten och statens sjöfartsnämnd under folkhushållningsdepartementet
för handläggning av ärenden rörande den utrikes sjöfarten.

Genom beslut den 10 maj 1940 uppdrog Kungl. Majit åt ordförandena i
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, statens industrikommission,
statens vednämnd, statens sjöfartsnämnd och statens transportkommission
att enligt av chefen för folkhushållningsdepartementet angivna riktlinjer
skyndsamt undersöka lämpligheten av en omorganisation *av den
centrala krisförvaltningen, såvitt avsåge handläggningen av frågor om landets
kraft- och bränsleförsörjning samt transportväsen och sjöfart, i syfte
att uppnå en enhetligare behandling av berörda frågor.

Efter verkställd undersökning avgåvo de sakkunniga förslag i ämnet den
31 maj 1940. I fråga örn krisorganisationen för bränslefrågor
konstaterade de sakkunniga, bland annat, följande.

Samarbetet mellan industrikommissionen och nämnderna på bränsleområdet,
vilka nämnder i första hand vore anskaffningsorgan, hade utvecklat
sig på det sättet att anskaffningsåtgärdernas planering och allmänna utformning
bereddes gemensamt mellan kommissionen och nämnderna. Därtill
komme, att anskaffning och förbrukningsreglering visat sig så nära

Elfte huvudtiteln.

hänga samman, att nämnderna med kommissionen lätt på samma sätt bereda
även sistnämnda frågor. I fråga örn verkställighetsåtgärderna åvilade
anskaffningen väsentligen nämnderna, medan förbrukningsregleringen efter
lämplighetsgrander hade uppdelats mellan nämnderna och kommissionen, i
vissa fall jämväl andra organ (länsstyrelserna, vedkontoren och kristidsnämnderna).
Den utveckling, som sålunda försiggått, hade lett till en alltmer
intim samverkan i det dagliga arbetet mellan kommissionen och de tre
ifrågavarande nämnderna. Därmed hade också skälen för bibehållande av
dessa nämnders organisatoriskt i viss mån självständiga ställning bortfallit.
Genom att dessas verksamhet övertoges och direkt ombesörjdes av ett centralt
bränsleförsörjningsorgan borde otvivelaktigt i många fall en tyngande omgång
och dubbelarbete kunna undvikas. Samråd och gemensamma beredningar
skulle därigenom kunna ersättas med direkt samverkan mellan ledamöter
och befattningshavare inom en och samma myndighet. Vad som
borde kunna vinnas med en sådan koncentration vore emellertid icke endast
en förenkling i arbetet utan framförallt förbättrade möjligheter att i ett
sammanhang bedöma de föreliggande problemen och genomföra därav påkallade
åtgärder. Detta komme att bliva av betydelse ej minst då det gällde
alt reglera utbyten av bränslen samt åstadkommandet och användningen
av ersättningsbränslen. Utredningsmännen vore ense örn önskvärdheten av
en koncentration av den centrala kristidsförvaltningen på bränsle- och kraftförsörjningens
område. I valet mellan tvenne alternativa organisationsförslag,
som diskuterats, hade utredningsmännens majoritet stannat vid att
förorda upprättandet av en ny självständig kommission (statens bränslekommission)
medan minoriteten givit företräde åt det alternativ, som innebure
alt koncentrationen genomfördes med en utbyggnad av industrikommissionen.

Genom beslut den 14 juni 1940 har Kungl. Majit förordnat, att för handhavande
av de uppgifter, som i särskild instruktion angivas, skall från den
1 juli 1940 finnas en kommission, benämnd statens bränslekommission.

1 samband med inrättandet av bränslekommissionen har Kungl. Majit
förordnat, att vad i allmän författning eller genom särskilda Kungl.
Majits beslut funnes stadgat dels rörande statens industrikommission, i den
mån berörda stadganden avsåge industrikommissionens befattning med
frågor rörande försörjningen med bränsle och kraft, dels rörande bensinoch
oljenämnden, såvitt stadgandena avsåge nämndens befattning med andra
frågor än sådana som rörde försörjningen med smörjmedel, dels ock rörande
statens gengasnämnd, statens kolnämnd och statens vednämnd från
och med den 1 juli 1940 i stället skulle lia avseende å bränslekommissionen.
Frågor rörande försörjningen med smörjmedel skulle från samma tidpunkt
handläggas av industrikommissionen.

Enligt instruktionen (nr 581) har bränslekommissionen till uppgift alt
under Kungl. Majit handhava ledningen av den under rådande utomordentliga
förhållanden erforderliga regleringen av bränsleförsörjningen. Det åligger
därjämte kommissionen att handlägga frågor rörande gasgeneratorer
för motordrift samt ali, efter förordnande av Kungl. Majit, omhänderhava

Elfte huvudtiteln.

den centrala drifttekniska ledningen av den elektriska kraftproduktionen
och distributionen samt av det tekniska samarbetet mellan olika kraftföretag
inom landet ävensom att handhava de övriga uppgifter, som av Kungl.
Maj:t till kommissionen överlämnas.

I kommissionens uppgifter ingår att verkställa utredningar rörande landets
tillgångar och behov av bränslen samt att verka för importens upprätthållande
eller, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, själv föranstalta om behövliga
inköp från utlandet samt de inköpta varornas fraktande till landet.
Därutöver åligger det kommissionen att planlägga och genomföra såväl åtgärder
för den inhemska bränsleproduktionens ordnande och bedrivande
som regleringar rörande den inre handeln med samt dispositionen över
och användningen av olika slag av bränslen. Produktionen och användningen
av ersättningsbränslen skola befrämjas och åtgärder för besparing
och rationalisering av bränsleanvändningen vidtagas. I prisfrågor har kommissionen
att verkställa erforderliga utredningar samt att, i den mån det
ej förbehållits Kungl. Maj:t eller annan myndighet, bestämma eller överenskomma
om priser och övriga försäljningsvillkor beträffande sådant bränsle,
som underkastats statlig reglering. Slutligen skall kommissionen för tillgodoseende
av krigsmaktens behov av bränsle samverka med vederbörande
militära myndigheter.

Bränslekommissionen består av en ordförande och chef samt minst två
och högst sex ledamöter (för närvarande fyra). Inom bränslekommissionen
skola finnas — förutom ett gemensamt kansli, omfattande en kameralbvrå,
ett sekretariat och en juridisk byrå — avdelningar, uppdelade på sektioner
och byråer för olika verksamhetsområden. För närvarande finnas inrättade
en planläggningsavdelning, en vedavdelning, en kolavdelning och en oljeavdelning.
Vid sidan av avdelningarna finnas två fristående byråer, nämligen
gengasbyrån och kraftbyrån. Vid kommissionens sida är såsom rådgivande
organ ställt bränslekommissionens råd.

Beträffande sjöfarten och transportväsendet i övrigt
anförde de tidigare nämnda, den 10 maj 1940 tillkallade utredningsmännen
bland annat följande.

Skiljelinjen mellan transportkommissionens och sjöfartsnämndens verksamhetsområden
hade tidigare varit dragen på ett sådant sätt, att sjöfartsnämndens
verksamhet varit begränsad till den utrikes sjöfarten, medan
transportkommissionens verksamhet i vad den rörde sjöfarten hade angått
endast den inrikes farten. Genom lagen den 21 mars 1940 (nr 176) med vissa
bestämmelser örn fraktfart med svenska fartyg och i samband därmed vidtagen
instruktionsändring hade emellertid sjöfartsnämndens verksamhet utsträckts
till att i viss omfattning gälla regleringen av den inrikes sjöfarten.
På grund härav hade den förut klart uppdragna gränslinjen blivit mindre
skarp och behovet av samverkan eller inbördes arbetsuppdelning fördenskull
mera trängande. Den nära kontakt som måst etableras mellan de två organen
hade aktualiserat frågan örn en sammanslagning av sjöfartsnämnden med

Elfte huvudtiteln.

transportkommissionen. Skäl kunde anföras såväl för som emot en sammanslagning
av de två ifrågavarande kristidsorganen. Bland utredningsmännen
hade olika meningar yppats rörande lämpligheten av en dylik sammanslagning.
En av utredningsmännen hade ansett det mellan de båda kristidsorganen
erforderliga samarbetet kunna säkerställas genom deras sammanförande
i lokalt hänseende. Övriga utredningsmän hade, utan att underskatta
betydelsen av en åtgärd i sistnämnda riktning, ur organisatorisk synpunkt
funnit skäl tala för en sammanslagning.

Genom beslut den 1 augusti 1940 har Kungl. Maj:t förordnat om inrättande
från och med den 15 augusti 1940 av statens trafikkommission, under folkhushållningsdepartementet,
för övertagande av de uppgifter som dessförinnan
tillkommo transportkommissionen och sjöfartsnämnden.

Enligt instruktionen (nr 747) har trafikkommissionen att under Kungl.
Majit handhava ledningen av den under rådande utomordentliga förhållanden
erforderliga regleringen av landets trafikväsen, däri inräknat jämväl
trafiken mellan utrikes orter med svenska fartyg, ävensom att handhava de
övriga uppgifter, som av Kungl. Majit till kommissionen överlämnas. Kommissionen
skall med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen inom
trafikväsendet samt vidtaga eller hos Kungl. Majit föreslå de åtgärder, vilka
kommissionen därutinnan finner påkallade. Till fullgörande av sina skyldigheter
har kommissionen alt utföra planläggning, verkställa utredningar och
giva de direktiv på trafikväsendets område, som av förhållandena befinnas
påkallade. Särskilda regleringsuppgifter ha ålagts kommissionen i fråga örn
försörjningen med driv- och smörjmedel för olika trafikmedel till vinnande
av besparing och rationalisering i fråga om användningen av dylika förnödenheter.
För tillgodoseende av krigsmaktens behov skall kommissionen
samverka med vederbörande militära myndigheter.

Trafikkommissionen skall bestå av en ordförande och chef samt minst två
och högst sex ledamöter (för närvarande fyra). Inom kommissionen
skola finnas, föratom ett gemensamt kansli, sektioner till det antal och med
de huvudsakliga verksamhetsområden, som Kungl. Majit bestämmer. För
närvarande finnas en sektion för ärenden rörande utrikes sjöfarten, en sektion
för ärenden rörande den inrikes sjöfarten och hamnarna, en sektion
för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten samt en sektion
för ärenden rörande motorfordonstrafiken. Vid kommissionens sida är såsom
rådgivande organ ställt trafikkommissionens råd.

Även i fråga om den lokala krisförvaltningen lia under det
gångna året ändringar i organisationen vidtagits.

I anslutning till omorganisationen av den centrala krisförvaltningen på
bränsleområdet ha de lokala organen på området erhållit en annan ställning.
Tidigare lödo under vednämnden lokala organ, ett för varje län (vedkontor),
med undantag för Stockholms stad och län samt Kristianstads och Malmöhus
Ilin, vilka hade gemensamma vedkontor. Genom beslut den 28 juni har

Elfte huvudtiteln.

Kungl. Maj:t förordnat, att kristidsstyrelserna skola, från den 1 augusti
1940. enligt de närmare föreskrifter statens bränslekommission utfärdar,
biträda kommissionen vid genomförandet av erforderliga åtgärder
för reglering av landets bränsleförsörjning. För handliavandet av berörda
uppgift skall ett bränslekontor inrättas vid envar kristidsstyrelse. Vad i
allmän författning eller genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut finnes stadgat
rörande vedkontoren skall i stället från samma tid lia avseende å kristidsstyrelserna.

Inom den lokala krisförvaltningen hade tidigare var och en av
kristidsstyrelserna med undantag av kristidsstyrelsen i Stockholm att
fungera såsom rådgivande och övervakande organ för ett större antal kommunala
kristidsnämnder inom vederbörande kristidsstyrelseområde. Under
kristidsstyrelsen i Stockholm lydde endast Stockholms stads kristidsnämnd.

Genom kungörelse den 31 augusti 1940 (nr 817) har Kungl. Maj:t förordnat,
att från och med den 1 oktober 1940 skall till biträde åt de centrala myndigheter
som tillsättas av Kungl. Majit samt för fullgörande av uppgifter
enligt 2 § lagen om skyldighet för kommuner att fullgöra vissa av krig m. m.
föranledda arbetsuppgifter för Stockholms stad finnas en kristidsnämnd.
Stockholms stads kristidsnämnd har att inom sitt verksamhetsområde fullgöra
de arbetsuppgifter, som enligt allmän författning eller genom särskilda
av Kungl. Majit eller central kristidsmyndighet meddelade beslut ankomma
på kristidsstyrelser och kristidsnämnder. Nämnden skall i den utsträckning,
som finnes behövlig, samverka med kristidsstyrelser i närbelägna kristidsstyrelseområden.
Nämnden skall bestå av en av Kungl. Majit tillsatt ordförande,
som leder nämndens arbete och vid dess förhandlingar för ordet, samt
av ledamöter till det antal, minst sex och högst åtta, som statens livsmedelskommission
bestämmer. Överståthållarämbetet skall utse en ledamot i
nämnden samt livsmedelskommissionen likaledes en ledamot. Övriga ledamöter
utses av stadsfullmäktige. — Med utgången av september 1940 har krislidsstyrelsen
i Stockholm upphört med sin verksamhet.

Efter de här angivna förändringarna inom krisförvaltningen finnas för
närvarande under folkhushållningsdepartementet följande centrala myndigheter
och krisorgan, nämligen rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,
konjunkturinstitutet, statens reservförrådsnämnd, statens
krigsförsäkringsnämnd, statens industrikommission, statens bränslekommission,
statens livsmedelskommission, statens handelskommission, statens
trafikkommission, statens priskontrollnämnd och statens sockernämnd.
Inom dessa organ utser Kungl. Majit alla befattningshavare i ledande ställning
och fastställer för dem jämte vissa andra chefstjänstemän särskilda arvoden
enligt bedömande från fall till fall. För övriga hos vederbörande
centrala krisorgan anställda befattningshavare gäller i flertalet fall av Kungl.
Majit fastställd löneplan, omfattande sju lönegrupper. För varje kris -

Elfte huvudtiteln.

organ med fastställd löneplan har Kungl. Maj:t bestämt största antalet befattningshavare
inom de två högsta lönegrupperna (VI och VII), innefattande
befattningar såsom notarie, aktuarie, revisor och ingenjör respektive sekreterare,
förste aktuarie, förste ingenjör och byrådirektör. Antalet befattningshavare
den 15 december 1940 hos centrala krisorgan med av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan framgår av följande tablå:

Antalet befattningshavare den 15 december 1940 hos de centrala krisorganen
med av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Lönegrupp i av Kungl.
Majit fastställd löneplan

X (175—275 kr./mån.) ..
II (225—325 kr./mån.) ..

III (275—375 kr./mån.) ..

IV (325—500 kr./mån.) ..
V (400—650 kr./mån.) ..

VI (550—800 kr./mån.) ..

VII (700—1 000 kr./mån.)
Befattningshavare med av

Kungl. Majit fastställda
arvoden................

Krisorgan1 2

Industri-

kommis-

sionen

Bränsle-

kommis-

sionen

Livs-

medels-

kommis-

sionen

Handels-

kommis-

sionen

Trafik-

kommis-

sionen

Pris-

kontroll-

nämnden

1 *

Summa befattningshavare3

ICO

134

186

Efter vad nu kan bedömas, torde en organisation för handläggning av de
frågor, som nu ankomma på folkhushållningsdepartementet och därunder
lydande myndigheter, bliva erforderlig även under budgetåret 1941/42. I anledning
härav hemställer jag i det följande, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att anvisa anslag till ifrågavarande organs verksamhet.

Ehuru organisationen av krisförvaltningen numera måste anses ha vunnit
en viss stadga och även synes vara i stort sett väl lämpad för verkställande av
hittills beslutade regleringsåtgärder, innebär detta icke att den nuvarande
organisationen kan anses vara slutgiltigt uppbyggd. I den mån
krisen skärpes eller förhållandena eljest förändras, komma måhända
nya utvidgningar eller omläggningar av organisationen att visa sig
påkallade. På sätt hittills skett torde det böra ankomma på Kungl. Majit att

1 För rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och konjunkturinstitutet gäller
civila avlöningsreglementet. För reservförrådsnämnden, krigsförsäkringsnämnden och sockernämnden
har särskild löneplan ej fastställts.

2 Tjänstgör 2 tim. per dag.

3 Tillfälliga befattningshavare icke inberäknade.

Elfte huvudtiteln.

latta erforderliga beslut härom. Jag förutsätter nu liksom föregående år, att,
därest förändringar av en eller annan art i krisorganisationen bliva genomförda,
de anslag för olika ändamål, rörande vilka jag nu framlägger förslag,
få tagas i anspråk för nära liggande ändamål.

De i det följande gjorda beräkningarna av anslagen till de olika krisorganen
äro uppenbarligen i hög grad osäkra med hänsyn till det ovissa
i den framtida krisutvecklingen. Som följd därav måste även granskningen
av anslagsäskandena nu bliva summarisk. I samband med att Kungl. Majit
ställer erforderliga medel till krisorganens förfogande bör därför en omsorgsfull
prövning av det aktuella medelsbehovet äga rum. Det torde vara lämpligt
att den tidrymd, för vilken medlen ställas till förfogande, icke såsom
hittills varit vanligt bestämmes till budgetåret utan begränsas till en kortare
tid, förslagsvis halvår.

Osäkerheten i bedömandet av för nästkommande budgetår förestående utgifter
vidlåder icke endast anslagsberäkningarna för krisorganen utan även
uppskattningen av de medel, som kunna bliva erforderliga för täckande av
kostnader för olika av krisen betingade åtgärder inom folkhushållningens
område. Avsevärda belopp torde komma att erfordras för sistnämnda ändamål.
Jag erinrar i detta sammanhang örn att för innevarande budgetår anvisats
betydande anslag i nu angivna syfte. Således har för regleringen av försörjningen
med fettämnen avsetts ett belopp av 46 000 000 kronor, vilken
summa ingår i det under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Vidare må påpekas att
1940 års urtima riksdag beviljat 34 000 000 kronor till Förmalningsersättningar
under elfte huvudtiteln. Även för reglering av priserna å vissa jordbruksfömödenheter
och andra varor torde i fortsättningen erfordras särskilda
medel. I nuvarande läge föreligger icke någon som helst möjlighet att
med tillförlitlighet beräkna kostnaderna för nästkommande budgetår för åtgärder
av här antydd art. Det synes därför lämpligt, att dessa kostnader få
bestridas från en särskild förskottsstat för försvarsväsendet m. m., rörande
vilken förslag längre fram torde få föreläggas riksdagen.

Jag övergår härefter till att närmare beröra de aktuella anslagsbehoven.

Elfte huvudtiteln.

A. Folkhushållningsdepartementet.

[1.] 1. Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Till

ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 163 700 kronor. Kungl. Majit har den 14 oktober 1939 fastställt personalförteckning
för folkhushållningsdepartementet (se härom statsliggaren för
budgetåret 1940/41 sid. 725).

Enligt brev den 10 maj 1940 har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat
för folkhushållningsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1940/41:

1. Avlöning till departementschefen.................... kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . »

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis., kronor 71000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ * 2 000 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »_

Summa kronor 163 700.

De erfarenheter som vunnits under den sedan departementets inrättande
förflutna tiden rörande storleken och beskaffenheten av de å departementet
ankommande arbetsuppgifterna ha visat, att de i gällande personalförteckning
upptagna befattningarna äro behövliga. Någon förändring i personalförteckningen
bör således icke vidtagas.

Utöver de i personalförteckningen upptagna befattningshavarna och övrig
personal i lägre löneställning fullgöra jämlikt särskilda beslut av Kungl.
Majit två sakkunniga viss föredragning inom departementet. Dessa båda
sakkunniga bliva erforderliga även i fortsättningen.

Vad angår avlöningsstaten bör densamma nu uppställas enligt de riktlinjer,
som chefen för finansdepartementet angivit under rubriken för flera
huvudtitlar gemensamma frågor.

Avlöningsposten till departementschefen har upptagits till oförändrat belopp,
24 000 kronor. Avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknas med
utgångspunkt från den verkliga belastningen komma att uppgå till 57 700
kronor. Avlöningarna till de förut omnämnda båda sakkunniga lia bestämts
av Kungl. Majit och böra därför upptagas under en särskild anslagspost
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Denna
anslagspost kan med ledning av nu utgående belopp, vari någon ändring
icke ifrågasättes, beräknas till 16 700 kronor. Jag förutsätter därvid, att

24 000
56 650

73 000
10 050

Elfte huvudtiteln.

del rörliga tillägg som utgår å arvodet till en av de sakkunniga avföres å
den i avlöningsstaten för departementet upptagna posten till rörligt tillägg.

Under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal beräknas
kostnaderna för de i personalförteckningen uppförda befattningarna
i lönegraderna Eo 26 och Eo 21 samt därjämte övriga nu befintliga befattningar,
nämligen tre befattningar i lönegrad Eo 15, en i lönegrad Eo 7, två
i lönegrad Eo 5 och en i lönegrad Eo 4, ävensom en i lönegrad Ex 5 och en
i lönegrad Ex 4. Med utgångspunkt från de nuvarande faktiska utgifterna för
dessa befattningar, som för år räknat uppgå till 57 000 kronor, jämte tillägg
för beräknade vikariatsersättningar, 500 kronor, kan för extra ordinarie och
extra tjänstemän uppföras ett sammanlagt belopp av 57 500 kronor. För tillfälliga
befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde beräknas 600 kronor
och för övertidsersättning och särskild gottgörelse för tillsyn över städning
likaledes 600 kronor. Anslagsposten kan alltså uppföras med tillhopa
(57 500 r 600 + 600 =) 58 700 kronor. Med hänsyn till att ökat personalbehov
inom denna grupp av befattningshavare på grund av omständigheterna
kan komma att uppstå, synes här ifrågavarande anslagspost böra liksom hittills
beräknas förslagsvis.

Med utgående från ett procenttal av 15 bör det rörliga tillägget upptagas
till 17 200 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under folkhushållningsdepartementets
avlöningsanslag bör alltså upptagas till (24 000 + 57 700 + 16 700 + 58 700
+ 17 200=) 174 300 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1941/42:

1. Avlöning till departementschefen...... kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ » 57 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.............. » 16 700

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ......................... » 58 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17 200

Summa kronor 174 300;

dels ock till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................. kronor 174 300

Elfte huvudtiteln.

[2.] 2. Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag.

För innevarande budgetår bär 1940 års lagtima riksdag för bestridande av
folkhushållningsdepartementets omkostnader anvisat ett förslagsanslag av
20 000 kronor. Kungl. Maj:t har den 10 maj 1940 fastställt följande omkost -

nadsstat för departementet:

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 500

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 16 500

3. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 3 000

Summa kronor 20 000.

Därjämte har Kungl. Maj:t samma dag föreskrivit, med tillämpning tills
vidare under budgetåret 1940/41, att av anslagsposten till expenser finge
tagas i anspråk följande belopp, nämligen till

bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... kronor 2 000

övriga expenser, högst ................................ » 14 500

Summa kronor 16 500.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid behandlingen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor skall omkostnadsanslaget
belastas även med utgifter för sjukvård m. m. Kostnaderna härför kunna
uppskattas till 600 kronor. Vad övriga delposter av omkostnadsanslaget angår
synas posterna för reseersättningar och publikationstryck kunna upptagas
med oförändrade belopp, 500 kronor respektive 3 000 kronor. Vad beträffar
delposten expenser torde densamma med ledning av de erfarenheter som
gjorts under tiden sedan departementets tillkomst och med hänsyn till att
vässa för kanslihuset gemensamma utgifter skola bestridas från kommunikationsdepartementets
omkostnadsanslag böra beräknas till 12 400 kronor.
Inom posten expenser beräknas för bränsle, lyse och vatten 1 500 kronor samt
för övriga expenser 10 900 kronor, fördelade på följande ändamål, nämligen
renhållning och städning 1 900 kronor, skrivmaterialier m. m. 2 500 kronor,
telefon, telegram m. m. 2 000 kronor, inköp och underhåll av inventarier
2 500 kronor samt inköp och bindning av böcker m. m. 2 000 kronor. Sammanlagt
skulle alltså omkostnadsanslaget kunna bestämmas till 16 500 kronor
enligt följande uppställning:

1. Sjukvård m. m..................................... kronor 600

2. Reseersättningar .................................. » 500

3. Expenser:

Bränsle, lyse och vatten............. kronor 1 500

Övriga expenser.................... » 10 900 » 12 400

4. Publikationstryck .................................. » 3 000

Summa kronor 16 500.

Elfte huvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 16 500.

B. Krisförvaltningen.

[3.] 1. Kikskominissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar,

förslagsanslag. Den gällande personalförteckningen för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap har följande utseende:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning Lönegrad

1 kanslichef .................................................. B 2

1 avdelningschef .............................................. B 1

1 sekreterare ................................................ A 26

1 aktuarie .................................................. A21

1 kanslibiträde .............................................. A 7

1 kontorsbiträde .............................................. A 4.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20:
1 sekreterare ................................................ Eo 26.

För innevarande budgetår är det för rikskommissionen i riksstaten uppförda
anslaget till avlöningar upptaget med ett belopp av 66 900 kronor,
fördelat på följande poster:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 18 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ............................................ » 19 430

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............kronor 16 400

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.............................. » 1 500 » 17 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 3 170

5. Sammanträdesarvoden till kommissionens ledamöter, förslagsvis
.......................................... » 1 000

6. Arvoden till tillfälligt anställd personal m. m., förslagsvis » 7 200

Summa kronor 66 900.

Elfte huvudtiteln.

Genom brev den 10 maj 1940 har Kungl. Maj:t ställt förevarande anslag
till statskontorets förfogande att, på rekvisition i mån av behov, utbetalas
till rikskommissionen, som skulle äga disponera anslaget för därmed avsett
ändamål. Samtidigt har Kungl. Majit föreskrivit, att av den å avlöningsstaten
upptagna anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat finge från och med budgetåret 1940/41 utgå avlöningar endast till en
kanslichef och ett kanslibiträde under den tid, då innehavare av övriga i
personalförteckningen upptagna befattningar tjänstgjorde och avlönades inom
krisförvaltningen i övrigt. Kungl. Maj :t har vidare förklarat, att av den å
avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, finge tills vidare från och med budgetåret
1940/41 disponeras ett belopp av 17 430 kronor på följande sätt:

Arvode till rikskommissionens ordförande................ kronor 3 000

Arvoden till pensionerade officerare, tjänstgörande å kommissionens
uppskovsavdelning:

chefen för avdelningen, högst ........................ » 5 100

två byråföreståndare å 3 600 kronor, tillhopa högst...... » 7 200

Arvode till en expeditionsunderofficer, högst ............ » 2 130

Summa kronor 17 430.

Kungl. Majit har i anslutning härtill föreskrivit, att till officer på aktiv
stat, övergångsstat eller reservstat, som komme att tjänstgöra hos rikskommissionen,
allenast skulle utgå de förmåner, som eljest tillkomme dylik personal
under militär tjänstgöring.

Vissa riktlinjer för rikskommissionens verksamhet och organisation under
kristiden uppdrogos i 1940 års statsverksproposition under elfte huvudtiteln.
Med godkännande av vad däri föreslagits beträffande verksamheten under
budgetåret 1940/41 gjorde riksdagen i skrivelse nr 11 bland annat följande
uttalande.

Enligt den för rikskommissionen gällande instruktionen bestode kommissionen
av en ordförande och tio ordinarie ledamöter samt ett stort antal
extra ledamöter. Med hänsyn till de reducerade arbetsuppgifter, som numera
tillkomme kommissionen och i betraktande av den organisation, som upprättats
för krisförvaltningen i dess helhet, ansåge riksdagen det knappast
motiverat att en dylik omfattande överstyrelse för rikskommissionen upprätthölles.
Riksdagen funne även kommissionens beteckning — rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap -— numera oegentlig och ifrågasatte
huruvida de arbetsuppgifter, som ankomme på kommissionen, icke
lämpligen i stället borde anförtros åt andra organ, förslagsvis åt en fristående
institution för uppskovsärendenas centrala handläggning och åt
konjunkturinstitutet, till vilket kommissionens allmänna avdelning kunde
anknytas. Det finge anses böra ankomma på Kungl. Majit att i samband
med behandlingen av anslagsäskandena till 1941 års riksdag taga ifrågavarande
spörsmål under närmare omprövning.

Elfte huvudtiteln.

Vidkommande kostnadsberäkningarna för rikskommissionen för budgetåret
1940/41 förutsatte riksdagen, att Kungl. Majit hade för avsikt att vidtaga
en av förhållandena påkallad nedsättning av arvodet till kommissionens
ordförande.

Till frågan örn uppskovsärendena har riksdagen jämväl i skrivelse nr
222 i anledning av Kungl. Majits proposition (nr 216) angående anslag till
statens arbetsmarknadskommission m. m. tagit ställning genom att ansluta
sig till vad chefen för socialdepartementet anfört i nämnda proposition. Häri
har denne i huvudsak anfört följande:

Det vore obestridligt att, såsom även framhållits i några avgivna yttranden,
uppskovsärendena ägde nära samband med arbetsmarknadskommissionens
huvuduppgifter. Det syntes därför i och för sig rationellt att överföra
även dem från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap till
arbetsmarknadskommissionen. Emellertid talade vissa praktiska skäl för att
icke vidtaga denna förändring i omedelbar anslutning till ett nyorganisationsarbete
inom arbetsmarknadskommissionen. På grund härav och då,
såsom rikskommissionen i sitt yttrande i ärendet påpekat, några påtagliga
praktiska olägenheter icke behövde befaras av att bibehålla den gällande
ordningen, ville departementschefen ansluta sig till rikskommissionens mening,
att med denna fråga kunde anstå tills vidare. Emellertid finge Kungl.
Majit anses böra förbehålla sig rätt att tillfälligt vidtaga denna omorganisation,
om så befunnes lämpligt. En definitiv lösning av frågan finge övervägas
i samband med den ifrågasatta förnyade omprövningen av organisationen
av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

I anledning av riksdagens nyss anförda uttalanden i skrivelsen nr 11
anbefallde Kungl. Majit i det tidigare nämnda brevet den 10 maj 1940 rikskommissionen
att, i anslutning till vad riksdagen anfört om kommissionens
fortsatta verksamhet, inkomma med utredning och förslag i av riksdagen
berörda hänseenden.

Sedermera uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 21 juni 1940, med ändring
av nyss anförda föreskrift, åt ordföranden i rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, chefen för försvarsstaben eller av honom utsedd
ställföreträdare samt ordförandena i statens industrikommission, statens livsmedelskommission,
statens arbetsmarknadskommission och statens priskontrollnämnd
att under beaktande jämväl av chefens för socialdepartementet
nyss återgivna uttalande angående handläggningen av uppskovsärendena
skyndsamt verkställa den av riksdagen i skrivelse nr 11 begärda
utredningen samt inkomma med förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Det uppdrogs åt ordföranden i rikskommissionen att såsom ordförande
leda utredningen.

I anledning av nämnda uppdrag ha utredningsmännen den 15 juli 1940 inkommit
med redogörelse för verkställd utredning angående rikskommissionens
för ekonomisk försvarsberedskap organisation och fortsatta verksamhet.
Häri har anförts bland annat följande.

Elfte huvudtiteln.

I fråga om uppskovsärendenas förläggning hade utredningsmännen ej
tunnit bärande skäl föreligga för att tillskapa en särskild uppskovsmyndighet
i stället för rikskommissionen. En dylik lösning skulle knappast erbjuda
några verkliga fördelar framför den nuvarande ordningen. Därigenom skulle
ej vinnas vare sig en förenkling och effektivisering av det nu tillämpade
arbetssättet eller den närmare kontakt med administrationen i övrigt på
arbetsmarknadsområdet, vilken i och för sig finge anses eftersträvansvärd
och vilken anförts som det egentliga motivet för en överflyttning av uppskovsfrågorna
till arbetsmarknadskommissionen. Någon förenkling i proceduren
vid ärendenas behandling skulle måhända icke heller uppstå vid en
överflyttning till nämnda kommission, eftersom remisser till sakkunniga
instanser även i fortsättningen skulle bli nödvändiga, men man skulle vinna
den fördelen, att avgörandet förlädes till den myndighet, som genom sin
övriga verksamhet borde förutsättas äga bästa överblicken över arbetsmarknadsläget
i allmänhet, utbytes- och ersättningsmöjligheter m. m. Arbetsmarknadskommissionen
handlade redan i stor utsträckning frågor rörande
inkallade värnpliktigas hempermittering eller hemförlovning. Samma sakliga
synpunkter måste tydligen i många fall göra sig gällande vid bedömningen
såväl av dylika frågor som av uppskovsärenden.

Sambandet mellan arbetsmarknadskommissionens arbetsuppgifter och den
verksamhet som bedreves av rikskommissionens uppskovsavdelning talade
för ett sammanförande av de båda organens verksamhet. Överförandet av
uppskovsarbetet till arbetsmarknadskommissionen borde likväl ej betraktas
som så definitivt, att ej, om lugnare förhållanden skulle inträda, en återgång
till den gamla ordningen, som då måhända bomme att te sig naturlig,
skulle kunna ske. Fördenskull förelåge intet skäl att med hänsyn till överflyttningen
ändra uppskovsförfattningarnas ordalydelse. Det finge anses
tillfyllest med en föreskrift att vad i hithörande författningar stadgades örn
rikskommissionen i stället skulle gälla statens arbetsmarknadskommission.

Genom beslut den 31 augusti 1940 har Kungl. Majit förordnat dels genom
brev, att uppskovsavdelningen inom rikskommissionen skulle från och med
den 15 september 1940 överflyttas till arbetsmarknadskommissionen och, på
sätt Kungl. Majit framdeles efter förslag av denna kommission ville bestämma,
inorganiseras i densamma, dels ock genom kungörelse (nr 799),
att vad i allmän författning eller genom särskilda Kungl. Majits beslut funnes
stadgat rörande rikskommissionen, i den mån dessa stadganden avsåge
frågor angående uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring vid mobilisering
eller förstärkt försvarsberedskap, skulle från och med sistnämnda
dag tills vidare i stället hava avseende å statens arbetsmarknadskommission.

I anledning av utredningsmännens förslag i ämnet bar Kungl. Majit likaledes
den 31 augusti 1940 genom kungörelse (nr 314) förordnat, att vad i
allmän författning eller genom särskilda Kungl. Majits beslut funnes stadgat
rörande rikskommissionens befattning med frågor örn undantag från tilllämpningen
av bäst- och fordonsanskaffningslagen .skulle från och med den
15 september 1940 i stället hava avseende å vederbörande länsstyrelse.

Beträffande del likaledes av riksdagen upptagna spörsmålet örn rikskom -

Elfte huvudtiteln.

missionens fortsatta verksamhet lia utredningsmännen anfört i huvudsak
följande.

De arbetsuppgifter, som efter de genomförda och föreslagna förändringarna
skulle finnas kvar för handläggning inom rikskommissionens kansli,
kunde synas i och för sig ej äga större omfattning än att de kunde anförtros
åt annan myndighet, till vilken de å allmänna avdelningen placerade
befattningshavarna provisoriskt överflyttades.

Frågan om bibehållandet under nuvarande kristid av rikskommissionens
allmänna avdelning kunde dock bedömas ur ett vidare perspektiv med avseende
fästat på möjligheten att utnyttja densamma för uppgifter, vilka
syftade till att, med begagnande av de tillfällen till värdefulla erfarenhetsrön,
som nu i rikt mått erbjöde sig, förbereda en framtida verksamhet på det ekonomiska
försvarsberedskapsområdet.

Den omständigheten, att andra organ i nuvarande läge vore sysselsatta
med dels de utredningar, som det rådande läget gjorde påkallade, och dels
verkställighetsåtgärder på olika områden, innebure givetvis icke, att vårt
land vid fredens återinträde skulle vara befriat från omsorgen om en fortsatt
planering för den ekonomiska försvarsberedskapen. Man måste tvärtom utgå
ifrån att den ekonomiska försvarsberedskapen efter allt att döma vore en
uppgift, som man från det allmännas sida under överskådlig tid måste med
största omsorg vårda sig om. En viktig förutsättning för detta fortsatta
beredskapsarbete vore uppenbarligen, att man under den nu rådande krisen
i möjligaste mån samlade erfarenheterna från samhällslivets olika områden,
i den mån dessa vore av intresse ur angivna synpunkt. Det syntes också
vara väsentligen utifrån en sådan uppfattning som det tidigare fattade beslutet
att rikskommissionen skulle utarbeta fortlöpande redogörelser för
de statliga kristidsåtgärderna på folkhushållningens område hade motiverats.

Vissa översikter angående krisens återverkan på olika sidor av landets
ekonomi hade redan offentliggjorts i de av konjunkturinstitutet utarbetade
rapporterna angående konjunkturläget, vilka från och med hösten 1939 uteslutande
hade ägnats åt analyserande beskrivningar av krisstörningarna
inom den svenska folkhushållningen. Dessa konjunkturrapporter kunde
dock icke anses ersätta de åt rikskommissionen uppdragna redogörelserna
för krisförvaltningen och krispolitiken. Medan i de förra översikterna huvudvikten
vore lagd på analysen av konjunkturförloppet, borde de senare framför
allt inriktas på att meddela sammanställningar av fakta, varigenom
kunde åstadkommas ett uppslagsverk till tjänst för de statliga och kommunala
myndigheter samt organisationer och enskilda, vilka i framtiden kunde
lia anledning att göra sig förtrogna med de under kriget inträffade förändringarna
och av statsmakterna vidtagna åtgärder.

Ifrågasättas kunde, huruvida det vore möjligt att från någon av de successivt
upprättade krisorganisationerna vinna en bättre utsiktspunkt över det
aktuella läget och en intimare kontakt med de i krisförvaltningen verksamma
organen än vad den från det aktuella kristidsarbetet tämligen friställda
rikskommissionen rimligtvis kunde vara i stånd till. Det syntes
dock förhålla sig så, att de olika krisorganen, hur stora arbetsområden som
än vore dem anförtrodda, vore så specialiserade på sina särskilda uppgifter,
att man icke inom något av dem hade en mera fullständig överblick över
hela situationen. Konjunkturinstitutets aktiva krafter vore numera uppdelade
på olika institutioner, de flesta verksamma inom statens priskontrollnämnd.
För åstadkommande av de översikter över läget, som för närvä -

Elfte huvudtiteln.

rande utgjorde institutets enda arbetsuppgift, hade härvid genomförts en
sådan arbetsfördelning, att de olika avsnitten i rapporterna utarbetades
av särskilda författare, var och en verksam inom just den krisorganisation
eller den gren av förvaltningen, där man hade särskilda förutsättningar att
följa de olika företeelserna. Den omständigheten, att statens priskontrollnämnd
övertagit den större delen av konjunkturinstitutets personal, innebure
icke, att priskontrollnämnden skulle i rådande situation intaga en sådan
central ställning, att man därifrån skulle ha bättre utblicksmöjligheter
än inom någon annan gren av kristidsförvaltningen. Den enda under krisen
upprättade organisationen, som kunde anses ha beröring med hela arbetsfältet,
vore statens informationsstyrelse. Huruvida det skulle vara lämpligt
att förlägga arbetet med redogörelsens utarbetande till informationsstyrelsen
syntes emellertid tveksamt. I varje fall vore det svårt att finna några
skäl, som tydde på att arbetsuppgiftens förläggande till informationsstyrelsen
skulle göra det lättare att lösa densamma än örn arbetet alltjämt utfördes
inom rikskommissionens allmänna avdelning.

Det syntes emellertid böra övervägas, huruvida icke det arbete det bär
gällde skulle kunna utvidgas på ett sätt, som gjorde detsamma mera fruktbärande
ur synpunkten att befrämja ett framtida fullföljande av det ekonomiska
försvarsberedskapsarbetet. Uppenbart vore, att de anbefallda redogörelserna
icke kunde innehålla på långt när allt som vore av värde att
få bevarat. Skulle de redovisa alla de erfarenheter, som under denna tid
gjordes, bleve de alltför omfattande, även örn man holle sig blott till de
sidor av krisförvaltningen, som utan olägenhet kunde offentliggöras. Det
vore emellertid tydligt, att det därutöver vore åtskilliga erfarenheter och
iakttagelser från krisförvaltningens olika arbetsområden, som det vore av
stort intresse att nu samla för att ställa till det fortsatta beredskapsarbetets
tjänst. Det nu pågående kriget hade trätt vårt land mycket närmare in på
livet än det föregående och hade på olika sätt skapat ett försörjningsläge,
som läte oss på ett mycket påtagligt sätt göra oss förtrogna med viktigare
sidor av krigsekonomien och dess särskilda krav. Det förefölle då vara en
naturlig och betydelsefull uppgift för rikskommissionen att bidraga till att
de erfarenheter härutinnan, som nu gjordes i vårt land, såvitt möjligt samlades
och bevarades. Därigenom skulle arbetet på den ekonomiska försvarsberedskapens
område erhålla konkreta utgångspunkter för fortsatt planering.

Den mycket omfattande och forcerade anskaffning av olika förnödenheter,
som sedan sistlidna höst gjorts för försvarets olika grenar, hade
aktualiserat en rad ekonomiska beredskapsfrågor, vilka efter krisens slut
förtjänade ett allvarligt studium. För den framtida ekonomiska beredskapspolitiken
bleve vidare frågan örn lagerhållningen av olika varor av central
betydelse. Omfattningen och formerna för lagerhållning och lagerförnyelse
inneslöte viktiga problem, vilkas lösning icke kunde uppskjutas till dess vi
stöde inför en ny krissituation utan som i samarbete med näringslivet måste
ordnas redan under fredstid. Därvid syntes också frågorna örn organisationen
för anskaffningen samt örn prissättningen på de erforderliga varorna
förtjäna att prövas i ljuset av de nu gjorda erfarenheterna. På det industriella
området komme antagligen en rad anpassningsfrågor att framträda,
betingade av exportavstängning och importspärr. Beträffande livsmedelsförsörjningen
vore man i många hänseenden i tillfälle att under krisen göra
iakttagelser, som kunde vara förtjänta att i fortsättningen uppmärksammas,

Milling lill riksdagens protokoll 19A1. 1 sand. Nr 1. lid Ih.

Elfte huvudtiteln.

och detsamma gällde i fråga om den statliga lagerhållningen, bränsleförsörjningen,
transportväsendet, arbetsmarknaden, priskontrollen m. m.

Det vore enligt utredningsmännens uppfattning betydelsefullt, örn rikskommissionen
redan nu inrättade sig för att genom tillvaratagande av aktuellt
material skapa underlaget för den framtida beredskapsplaneringen.

Vad sålunda anförts syntes giva vid handen, att ett överförande av rikskommissionens
allmänna avdelning till annat organ inom krisförvaltningen
för närvarande icke borde komma i fråga. Härför talade även det skälet,
att det med hänsyn till kontinuiteten i det ekonomiska beredskapsarbetet
borde vara ett intresse att för detta ändamål bevara en arbetande enhet.
Allmänna avdelningen borde i främsta rummet fullfölja det uppdrag den
redan erhållit genom utarbetande av de genom beslutet den 17 november
1939 anbefallda översikterna rörande de statliga kristidsåtgärderna m. m.
Arbetet på hithörande område borde därjämte utvidgas och kompletteras
genom inhämtande och sammanställande av erfarenhetsmaterial rörande det
pågående kristidsarbetet, som kunde förutses tjäna till upplysning och vägledning
vid framtida planläggningsarbete på den ekonomiska försvarsberedskapens
område.

I sitt tidigare återgivna uttalande i skrivelsen nr 11 hade riksdagen beträffande
själva kommissionen ifrågasatt en nedskärning av densamma samt
en ändring i dess benämning. Med anledning härav ha utredningsmännen
framhållit följande.

Själva rikskommissionen hade, alltsedan kommissionens verksamhet inskränkts,
ej vidare sammanträtt. Den kvarstode emellertid formellt oförändrad
till sin sammansättning med det undantaget, att för ett antal för viss
tid utsedda extra ledamöter mandattiden utgått den 30 juni 1940 utan att
åtgärder vidtagits för uppdragets förlängning eller för utseende av ny ledamot.

Även om, såsom i det föregående förordats, kommissionens uppskovsavdelning
skulle utbrytas från densamma och av kansliet blott återstode
den allmänna avdelningen med dess begränsade arbetsuppgifter, syntes klokheten
bjuda att icke nu i övrigt rubba den bestående organisationen. Här
finge ock erinras om det förut omförmälda uppdraget, som den 30 juni

1939 givits rikskommissionen att verkställa utredning angående omorganisation
av kommissionen. Denna utredning vore avsedd att fullföljas, när
frågan om återupptagandet av rikskommissionens ordinarie arbetsuppgifter
bleve aktuell.

Med hänsyn till vad här anförts hade utredningsmännen icke ansett sig
böra föreslå vare sig någon rubbning i fråga om rikskommissionens sammansättning
eller någon ändring av dess namn.

Beträffande kommissionens ordförande har Kungl. Maj:t genom beslut
den 13 september 1940 förordnat, att denne från och med den 15 september

1940 skall för fullgörandet av sitt ifrågavarande uppdrag äga åtnjuta ersättning
i form av dagarvode efter de grunder, som enligt kungörelsen den 29
augusti 1921 med vissa bestämmelser angående kommittéer gälla för ordförande
i kommitté.

I skrivelse den 21 september 1940 har rikskommissionen avgivit förslag

Elfte huvudtiteln. 19

rörande anslag för budgetåret 1941/42 och därvid anfört bland annat följande.

Efter de successivt skedda, provisoriskt gällande utbrytningarna av särskilda
uppgifter från rikskommissionens arbetsområde och överflyttandet
tills vidare av kommissionen tillhörande personal till olika krisorgan återstode
för närvarande av de å kommissionens personalförteckning upptagna
ordinarie och extra ordinarie befattningshavarna såsom fortfarande tjänstgörande
hos kommissionen allenast en kanslichef och ett kanslibiträde,
vilka utgjorde den kvarvarande resten av kommissionens allmänna avdelning
och vilkas tjänstgöring huvudsakligen begränsats till arbeten som sammanhängde
med uppdraget att utarbeta översikter rörande vidtagna åtgärder
på folkhushållningsområdet.

Å ena sidan kunde för närvarande icke överblickas när och i vad mån
rikskoinmissionen kunde komma att återupptaga till krisförvaltningen överflyttade
arbetsuppgifter. Å andra sidan syntes av hrevet den 31 augusti
1940 angående uppskovsavdelningens överflyttande till arbetsmarknadskommissionen
framgå, att rikskommissionen vore avsedd att bibehållas vid den
särskilda arbetsuppgift, som tillagts densamma genom Kungl. Majits förut
omnämnda beslut den 17 november 1939. Med hänsyn härtill hade kommissionen
funnit sig böra vid angivande av anslagsbehoven för upprätthållande
av verksamheten under nästkommande budgetår utgå från det nuvarande
läget.

I överensstämmelse härmed funne kommissionen, att dess den 10 maj 1940
fastställda personalförteckning borde kvarstå oförändrad men att, med hänsyn
till den för närvarande genomförda begränsningen av kommissionens
verksamhetsområde, avlöningsstaten för budgetåret 1941/42 borde upptaga
allenast:

avlöning till en kanslichef och ett kanslibiträde jämte rörligt tillägg med
respektive 20 400 och 3 000 kronor,

ersättning till kommissionens ordförande och sammanträdesarvoden till
dess ledamöter med 1 100 kronor, varav 300 kronor beräknades för dagarvoden
till ordföranden och 800 kronor för sammanträdesarvoden å 20
kronor för dag till kommissionens ledamöter, samt

arvoden till tillfälligt anställd personal med 1 500 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Majit uppdragit Departeåt
särskilda sakkunniga att verkställa utredning i de av 1940 års lagtimamenfscAe^cn''
riksdag i dess skrivelse nr 11 berörda hänseendena. Dessa sakkunniga ha i
redogörelsen över den verkställda utredningen föreslagit vissa åtgärder,
vilka av Kungl. Majit vidtagits. Genom dessa har, såsom av det föregående
framgår, handläggningen av ärenden rörande uppskov från militärtjänstgöring
i händelse av mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap anförtrotts
statens arbetsmarknadskommission, varigenom man vunnit den fördelen,
att avgörandet av dessa ärenden förlagts till den myndighet, som har
överblicken över arbetsmarknadsläget i allmänhet.

De sakkunniga lia vidare understrukit vikten av att de erfarenheter, som
nu göras inom krisförvaltningen, tillgodogöras för ett framlida fullföljande
av det ekonomiska försvarsberedskapsarbetet samt lia därvid, efter att lia

Elfte huvudtiteln.

framhållit, att intet av de för särskilda krisuppgifter inrättade krisorganen
syntes lämpat för denna uppgift, förordat, att detta arbete alltjämt bibehölles
inom rikskommissionen, varigenom ett underlag skulle kunna skapas
för en framtida beredskapsplanering. Detta arbete borde ankomma på rikskommissionens
allmänna avdelning, vars överförande till annat krisorgan
således icke borde ifrågakomma. Någon rubbning av rikskommissionens
sammansättning eller ändring av dess namn syntes ej heller böra vidtagas.

I samband med genomförandet av de av de sakkunniga föreslagna, förut
antydda åtgärderna har även utredningens resultat i övrigt varit föremål
för övervägande. De av de sakkunniga anförda synpunkterna ha därvid
ansetts giva vid handen, att det avsedda insamlandet av erfarenhetsrön för
kommande beredskapsplaneringar lämpligen alltjämt bör ankomma på rikskommissionen
och dess allmänna avdelning. På sätt de sakkunniga förordat
torde någon förändring i kommissionens sammansättning eller dess
benämning icke vara påkallad.

Personalbehovet inom kommissionen kan, sedan uppskovsavdelningen från
och med den 15 september 1940 överflyttats till arbetsmarknadskommissionen,
således begränsas till den å allmänna avdelningen tjänstgörande
kanslichefen och kanslibiträdet. För avlöningar åt dessa befattningshavare
beräknas 19 300 kronor, varjämte för tillfällig arbetshjälp bör avses ett belopp
av 1 500 kronor. I enlighet med kommissionens hemställan böra ersättning
till kommissionens ordförande och sammanträdesarvoden till ledamöterna
upptagas med 300 kronor för dagarvoden till ordföranden och 800 kronor
för arvoden åt ledamöterna eller tillhopa 1 100 kronor. För rörligt tilllägg
slutligen kan beräknas ett belopp av 2 300 kronor. Sammanlagt kan
anslaget således uppskattas till (19 300+1 500+1 100+2 300=) 24 200
kronor.

Den nu gällande personalförteckningen för kommissionen synes dock alltjämt
böra vara oförändrad. Avlöningarna till å denna förteckning upptagen
personal, vilken icke för närvarande tjänstgör inom rikskommissionen, utgå
från vederbörandes tjänsteställe och behöva alltså icke belasta kommissionens
avlöningsanslag. Ifrågavarande anslag bör bibehålla förslagsanslags
natur. Därigenom möjliggöres en återgång till kommissionen av nu avsedd
personal, därest förhållandena skulle så påkalla.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1941/42:

Elfte huvudtiteln.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

........................... kronor 19 300

2. Arvoden till kommissionens ordförande

och ledamöter, förslagsvis .......... » 1 100

3. Avlöningar till tillfälligt anställd perso nal

.............................. » 1500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2 300

Summa kronor 24 200;

dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 24 200.

[4.] 2. Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkost nader,

förslagsanslag. Rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap
omkostnadsanslag är för innevarande budgetår i riksstaten upptaget med
ett belopp av 20 300 kronor. Anslaget har av Kungl. Majit genom beslut
den 10 maj 1940 fördelats på följande sätt:

1. Reseersättningar till rikskommissionens ledamöter, för -

slagsvis ........................................ kronor 800

2. Expenser, förslagsvis .............................. » 19 500

Summa kronor 20 300.

Enligt av Kungl. Majit meddelad föreskrift må av anslagsposten till expenser
tagas i anspråk följande belopp, nämligen för

bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... kronor 3 500

övriga expenser, högst ................................ » 16 000

Summa kronor 19 500.

Till bestridande av omkostnader under budgetåret 1941/42 har rikskommissionen
i skrivelse den 21 september 1940 beräknat ett belopp av 2 000
kronor, varav 200 kronor för reseersättningar till kommissionens ledamöter,
400 kronor för bränsle, lyse och vatten och 1 400 kronor för övriga expenser.
Enligt senare gjord anmälan beräknas kostnaderna för bränsle, lyse och
vatten på grund av lokalförändring kunna begränsas med 200 kronor. Denna
minskning torde emellertid belt komma att motsvaras av kostnaderna för
sjukvård m. m., vilka kostnader enligt de nya reglerna för beräkning av omkostnadsanslagen
böra upptagas under denna punkt. Då jag ej har något att
erinra mot kommissionens beräkningar av omkostnadsanslaget, bör detsamma
med inräknande av 200 kronor för sjukvårdskostnader upplagas till
2 000 kronor.

Elfte huvudtiteln.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 2 000.

[5.] 3. Konjunkturinstitutet: Avlöningar, förslagsanslag. För konjunk turinstitutet

äro å gällande riksstat uppförda dels ett förslagsanslag av
39 200 kronor till avlöningar, dels ett förslagsanslag av 6 000 kronor till
omkostnader, dels ock ett reservationsanslag av 100 kronor till särskilda
undersökningar. Från budgetåret 1939/40 har till sistnämnda anslag överförts
en reservation på 49 880 kronor 30 öre.

Genom beslut den 10 maj 1940 har Kungl. Majit ställt förevarande anslag
till statskontorets förfogande, att av statskontoret disponeras för därmed
avsedda ändamål i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Majit framdeles
ville meddela, varjämte Kungl. Majit anbefallt nämnden för konjunkturinstitutet
att inkomma med förslag till bestämmelser rörande dispositionen
av ifrågavarande anslag.

Efter framställning av kommerskollegium, hos vilket ämbetsverk jämlikt
Kungl. Majits beslut den 1 augusti 1940 två befattningshavare från konjunkturinstitutet
tjänstgöra för viss bearbetning av statistiken rörande utrikeshandeln,
har Kungl. Majit den 22 november 1940, sedan nämnden för
konjunkturinstitutet biträtt kommerskollegii framställning, anbefallt statskontoret
att på rekvisition, i mån av behov, till kommerskollegium utbetala
dels från avlöningsanslaget högst 14 650 kronor till avlöningar och övertidsersättningar
åt förut nämnda personal jämte vissa biträden, dels från omkostnadsanslaget
högst 1 000 kronor för expenser, dels ock från anslaget till
särskilda undersökningar 50 kronor för månad, räknat från och med den 1
juli 1940, utgörande tilläggsersättning till viss befattningshavare vid institutet
för deltagande i berörda bearbetning. Tillika har Kungl. Majit efter
hemställan av nämnden för konjunkturinstitutet anbefallt statskontoret att
till konjunkturinstitutet utbetala bland annat från omkostnadsanslaget
2 876 kronor 60 öre för expenser och tryckningskostnader.

Gällande personalförteckning för konjunkturinstitutet, som fastställts av
Kungl. Majit den 22 juni 1939, upptager tre tjänstemän å ordinarie stat,
nämligen en sakkunnig, tillika ledare för institutets undersökningar, och
två andra sakkunniga. Av ifrågavarande tre befattningar ha endast två tillsatts.
I enlighet med Kungl. Majits i 1910 års statsverksproposition under
elfte huvudtiteln, punkten 5, gjorda förslag har riksdagen godkänt avlöningsstat
för konjunkturinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41 (se härom statsliggaren för budgetåret 1940/41 sid. 728).

Avlöningsstaten för konjunkturinstitutet har emellertid icke blivit av
Kungl. Majit fastställd, enär det redan före innevarande budgetårs början

Elfte huvudtiteln.

blivit klart, att institutets personal icke under budgetåret skulle komma att
tjänstgöra därstädes. Av de båda sakkunniga har nämligen den, som tillika
är ledare för undersökningarna, av Kungl. Majit förordnats att vara ledamot
av statens priskontrollnämnd och att såsom sakkunnig inom folkhushållningsdepartementet
föredraga ärenden, som av departementschefen överlämnas
till hans handläggning. Den andre sakkunnige är helt tagen i anspråk
av statens industrikommission. Den övriga personalen vid konjunkturinstitutet
tjänstgör inom krisförvaltningen eller fullgör vissa med krisen
sammanhängande göromål hos kommerskollegium. Det har ansetts lämpligt,
att den personal, som sysselsättes inom krisförvaltningen, skall avlönas
hos de krisorgan, inom vilka tjänstgöringen fullgöres. För avlönande av dem
bland personalen, som tjänstgöra hos kommerskollegium, har avlöningsanslaget
för konjunkturinstitutet måst tagas i anspråk under innevarande budgetår
på sätt framgår av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 22 november 1940,
enär härför erforderliga medel icke stått kommerskollegium till buds.

Under förutsättning att förhållandena bliva oförändrade under nästa budgetår
torde man kunna utgå från att befattningshavarnas vid konjunkturinstitutet
verksamhet fortfarande kommer att vara förlagd utanför institutet.
Därest medel för avlönande av den personal från konjunkturinstitutet, som
tjänstgör inom kommerskollegium, på sätt chefen för handelsdepartementet
föreslår, bliva tillgängliga å kommerskollegii avlöningsanslag samt den övriga
personalen avlönas av vederbörande krisorgan, synes institutet icke behöva
vidkännas några kostnader för personalens avlönande. Ej heller bör
man räkna med några utgifter för dagarvoden till medlemmarna av nämnden
för institutet. På grund härav är det icke i och för sig erforderligt att
för nästa budgetår anvisa medel till gäldande av avlöningar vid institutet.
För den händelse ändrade förhållanden skulle inträda och verksamheten
vid institutet komma att under budgetåret återupptagas, uppstår emellertid
ett behov av medel för avlönande av institutets personal. Å riksstaten för
nästa budgetår synes därför böra upptagas ett förslagsanslag till avlöningar
med ett nominellt belopp av 100 kronor.

I fråga örn omkostnadsanslaget för innevarande budgetår beräknas 3 000
kronor till expenser och 3 000 kronor till publikationstryck. Då verksamheten
vid institutet icke torde komma att självständigt bedrivas under nästa
budgetår, synes behov av medel till expenser för budgetåret icke föreligga.
Däremot torde för publikationstryck fortfarande erfordras ett belopp av
3 000 kronor, enär tryckningen av vissa periodiska rapporter över det ekonomiska
läget alltjämt avses skola ske genom institutets försorg. Omkostnadsanslaget
bör sålunda beräknas till 3 000 kronor samt med hänsyn till ett
eventuellt återupptagande av verksamheten vid institutet betecknas såsom
förslagsanslag.

Reservationsanslaget till särskilda undersökningar får enligt riksdagens
bemyndigande (1939 års urtima riksdags skrivelse nr 70) disponeras för

Elfte huvudtiteln.

bestridande tills vidare av den kostnadsökning, som en av krisen påkallad
omläggning av institutets verksamhet väntades medföra, närmast på grund
av att ett behov av ökat antal sakkunniga kunde motses. Riksdagens bemyndigande
rörande dispositionen av förefintlig reservation å detta anslag
synes böra gälla även för nästkommande budgetår, så att erforderliga personalökningar
skola kunna genomföras, örn en återgång från nu tillämpade
system med personalen tjänstgörande hos krisorgan och andra myndigheter
skulle bliva aktuell. Anslaget synes kunna upptagas till 100 kronor.

Beträffande omkostnadsanslaget och reservationsanslaget till särskilda undersökningar
gör jag hemställan under nästföljande punkter.

Under förevarande punkt får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av.......... kronor 100.

[6.] 4. Konjunkturinstitutet: Omkostnader, förslagsanslag. Åberopande

vad under nästföregående punkt anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Konjunkturinstitutet: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 3 000.

[7.] 5. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar, reservationsan slag.

Under hänvisning till vad under punkten 5 anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ....................................... kronor 100.

[8.] 6. Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar, förslagsanslag. För

budgetåret 1940/41 har till Statlig lagerhållning: Statens reservförrådsnämnd
anvisats ett förslagsanslag av 175 000 kronor. Genom beslut den 21 juni
1940 har Kungl. Majit ställt anslaget till statskontorets förfogande att av
statskontoret disponeras för utbetalning enligt de bestämmelser, Kungl. Majit
framdeles meddelade. Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter anbefallt
statskontoret att, med anlitande av det sålunda anvisade anslaget, å
nämndens checkräkning nr 4 hos riksbanken insätta tillhopa 120 000 kronor,
att av nämnden användas till bestridande av nämndens administrationskostnader.
Angående till nämndens ledamöter och vissa av dess befattningshavare
utgående arvoden och ersättningar hänvisas till statsliggaren
för budgetåret 1940/41 sid. 737.

Elfte huvudtiteln.

Utgifterna för nämnden under de sist förflutna budgetåren framgå av
följande uppställning:

I skrivelse den 11 november 1940 har statens reservförrådsnämnd framlagt
förslag rörande anslag till täckande av kostnaderna för nämndens verksamhet
under budgetåret 1941/42.

I denna skrivelse har nämnden rörande administrationskostnaderna anfört
följande:

Under budgetåret 1939/40 belöpte sig nämndens kostnader av ifrågavarande
slag till i runt tal 200 000 kronor. Nämndens arbete hade efter krigsutbrottet
väsentligt ökats. Importsvårigheterna hade medfört att särskild
arbetskraft måst anställas för handhavande av befraktningsärenden. Vidare
hade försäljning och utlåning av varor från reservlagren nödvändiggjort
ökning av personalen, vilket i sin tur medfört behov av ytterligare lokalutrymmen.
Härtill komme att nämnden, som hittills haft kassakontor, telefonväxel
och vaktrum gemensamma med Svenska spannmålsaktiebolaget,
i början av 1941 nödgades flytta till annan fastighet och därigenom finge
vidkännas ökade kostnader för nämnda detaljer. Administrationskostnaderna
komme under angivna förhållanden att för såväl innevarande som
nästkommande budgetår överstiga kostnaderna under sistförflutna budgetår.
Med utgångspunkt från de nuvarande kostnaderna beräknade nämnden anslagsbehovet
för budgetåret 1941/42 på följande sätt.

Avlöningar:

av Kungl. Maj:t bestämda:

arvoden till ledamöterna ................ kronor 8 400

löner till befattningshavare .............. » 66 500

övriga löner .............................. » 75 000

arvoden till sakkunniga m. m............... > 25 100 175 000

Omkostnader:

traktamenten och resor .................... kronor 10 000

övriga expenser (däri inbegripet hyra) ...... » 45 000 55 000

Anslaget till statens reservförrådsnämnd har för innevarande budgetår Departeuppförts
under den i elfte huvudtiteln förekommande avdelningen Statligmenf,<^ie^en‘
lagerhållning. Anledning synes icke föreligga att i fortsättningen bibehålla
denna placering, enär rescrvförrådsnämnden icke kan anses intaga någon
annan ställning inom krisförvaltningen än de andra myndigheter, vilka vid
folkhushållningsdepartementets tillkomst överfördes till departementets förvaltningsområde.
Med hänsyn härtill bör ifrågavarande anslag överföras till

Budgetår Avlöningar Omkostnader

1937/38 63 973:41 18 835:84

1938/39 96 629: 03 33 061: 72

1939/40 146 305: 26 53 458: 33

Summa

82 809: 25
129 690:75
199 763: 59

Kronor 230 000.

Elfte huvudtiteln.

avdelningen Krisförvaltningen samt därjämte i enlighet med regeln för
andra krisorgan uppdelas i två, nämligen för avlöningar respektive omkostnader.
Inom nyssnämnda avdelning böra anslagen upptagas omedelbart efter
anslagen till konjunkturinstitutet.

Reservförrådsnämndens verksamhet har icke kunnat undgå att påverkas
av det nuvarande läget. En viss inskränkning i inköpsverksamheten har blivit
en följd av de rådande importsvårigheterna, men denna inskränkning
torde icke ha medfört någon minskning av arbetsuppgifterna i detta hänseende,
enär de enskilda affärsavsluten på grund av de nuvarande handelsrestriktionerna
synas vara mera arbetskrävande än förut. En betydlig ansvällning
av nämndens uppgifter har uppstått på grund av arbetet med utlämning
av varor från reservförråden. Några mera betydande förändringar
i dessa förhållanden synas, såvitt nu kan bedömas, icke vara att motse för
nästkommande budgetår. På grund härav torde man i allt väsentligt böra
räkna med en oförändrad organisation av nämnden.

De av nämnden verkställda beräkningarna om medelsbehovet för avlöningar
grunda sig med de av nämnden angivna undantagen å de nuvarande utgifterna
för detta ändamål. I förhållande till kostnaderna för föregående budgetår
innebär den nu begärda summan en viss ökning. Då denna har
nödvändiggjorts av nämndens ökade arbetsuppgifter föranleda beräkningarna
emellertid icke någon erinran från min sida. Jag tillstyrker därför,
att det äskade beloppet, 175 000 kronor, anvisas för ändamålet. Anslaget bör
erhålla förslagsanslags natur.

I den för »övriga expenser» beräknade summan av 45 000 kronor ingår,
enligt vad jag inhämtat, ett belopp av 15 000 kronor, avsett för hyra av de
lokaler som nämnden disponerar från och med den 1 januari 1941. I enlighet
med vad som gäller för övriga centrala krisorgan synas även reservförrådsnämndens
hyreskostnader böra belasta Statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Posten för övriga expenser bör med hänsyn
härtill kunna begränsas till 30 000 kronor. Då jag ej har något att erinra
mot det för reseersättningar äskade beloppet, 10 000 kronor, torde omkostnadsanslaget
kunna bestämmas till (30 000 + 10 000 =) 40 000 kronor. Jämväl
detta anslag bör erhålla karaktären av förslagsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, som under nästföljande
punkt gör hemställan beträffande omkostnadsanslaget, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens reserv/örrådsnämnd: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 175 000.

[9.] 7. Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader, förslagsanslag. Un der

åberopande av vad under nästföregående punkt anförts hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Elfte huvudtiteln.

att till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 40 000.

[10.] 8. Statens industrikommission: Avlöningar, förslagsanslag. Å riks staten

för innevarande budgetår har till Statens industrikommission m. m.:
Avlöningar anvisats ett förslagsanslag av 1 698 000 kronor.

Genom beslut den 10 maj 1940 föreskrev Kungl. Majit, att ifrågavarande
förslagsanslag finge för bestridande av industrikommissionens och här angivna
nämnders utgifter för avlöningar tagas i anspråk med följande belopp: Statens

industrikommission, högst .................... kronor

Statens vednämnd:

Statens vednämnd, högst.......................... 5

Vedkontoren, högst ..............................

Bensin- och oljenämnden, högst...................... *

Statens kolnämnd, högst ............................ *

Statens gengasnämnd, högst ................ *

Summa kronor 1 698 000.

Därjämte ställde Kungl. Maj:t genom samma beslut anslaget till statskontorets
förfogande, att på rekvisition i mån av behov utbetalas till industrikommissionen
och nyss angivna nämnder, vilka skulle äga att enligt av
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter disponera anslaget för därmed avsedda
ändamål.

Sedan Kungl. Maj:t, på sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen
för förändringarna inom krisförvaltningen, genom beslut den 14 juni
1940 förordnat örn inrättande från och med den 1 juli samma år av en
statens bränslekommission samt att bensin- och oljenämnden, statens gengasnämnd,
statens vednämnd och statens kolnämnd fran och med samma
dag skulle upphöra med sin verksamhet, har Kungl. Maj:t genom beslut
den 28 juni 1940 upphävt vad i tidigare omförmälda beslut den 10 maj
1940 föreskrivits angående anvisande av medel för ifrågavarande nämnder.
Genom beslut den 23 augusti 1940 har Kungl. Maj:t slutligen föreskrivit,
att för bestridande av statens industrikommissions utgifter för avlöningar
finge tagas i anspråk högst 863 000 kronor.

I samband med inrättandet av bränslekommissionen har handläggningen
av frågor rörande försörjningen med bränsle och elektrisk kraft överflyttats
från industrikommissionen till bränslekommissionen. Industrikommissionens
bränsle- och kraftavdelning har också överförts till bränslekommissionen.
Sedan textil- och läderavdelningen genom Kungl. Maj:ts beslut den
28 juni 1940 uppdelats på två avdelningar, finnas numera för beredning
och handläggning av inom industrikommissionen förekommande ärenden

933 000

82 000
350 000
138 000
135 000
60 000

Elfte huvudtiteln.

dels ett gemensamt kansli för administrativa och statistiska ärenden, dels
åtta avdelningar, nämligen en järnavdelning, en verkstadsavdelning, en
metallavdelning, en kemisk avdelning, en textilavdelning, en läderavdelning,
en byggnadsavdelning och en krigsindustriavdelning, dels ock tre fristående
byråer, nämligen prisbyrån, undanförselbyrån och juridiska byrån.
Kanslichefen och avdelningscheferna lia förordnats av Kungl. Maj:t, medan
personalen i övrigt antagits av kommissionen. Vissa befattningshavare ha
dock överförts till kommissionen i samband med att industriavdelningen
inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap överflyttats till
industrikommissionen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 december 1939.
Därjämte har industrikommissionen utsett vissa personer med beprövad
erfarenhet inom särskild industrigren (tekniska sakkunniga) att fortlöpande
biträda kommissionen vid utredning och handläggning av vissa ärenden
eller grupper av ärenden. Slutligen har kommissionen i mån av behov plägat
anlita sakkunniga för särskilda uppdrag.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit bestämt ersättning till industrikommissionens
ordförande och ledamöter, till ledamöterna av kommissionens
råd samt till avdelningscheferna, kanslichefen och vissa andra av kommissionens
tjänstemän i ledande ställning. Två av tjänstemännen, vilka
finnas upptagna i personalförteckningen för rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, åtnjuta lön enligt gällande avlöningsreglementen
för civila statsförvaltningen. Ersättning till övrig personal ävensom till anlitade
sakkunniga har bestämts av industrikommissionen enligt av Kungl.
Majit meddelade föreskrifter. (Beträffande den för kommissionen gällande
löneplanen se den å sid. 7 intagna tablån.)

I skrivelse den 28 augusti 1940 har industrikommissionen avgivit förslag
rörande anslag för budgetåret 1941/42. Kommissionen har därvid till en
början erinrat om att kommissionen i sin skrivelse den 28 november 1939
med anslagsäskanden för innevarande budgetår, vilken skrivelse till denna
del återgivits i 1940 års statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkt 8,
starkt betonat svårigheterna att på längre sikt precisera kommissionens anslagsbehov.
Kommissionen har nu framhållit, att giltigheten av vad därom
anförts fortfarande bestode. Beträffande förhållanden, som kunde vara av
betydelse vid bedömandet av det kommande anslagsbehovet, har kommissionen
anfört följande:

Kommissionen kunde numera vid sina anslagsberäkningar finna ett icke
oväsentligt stöd i erfarenheterna från sin hittillsvarande verksamhet. Sålunda
kunde — under förutsättning givetvis av kommissionens fortsatta
bestånd och ett relativt konstant penningvärde — vissa fasta personalkostnader
tämligen exakt fixeras. Under den nu rådande skärpta handelsavspärrningen
hade även viss erfarenhet vunnits rörande de kostnader för
kommissionen, som av densamma handhavda varuregleringar av olika slag
kunde medföra. Omfattningen av dessa kostnader i framtiden måste dock
ytterst bliva beroende av faktorer, som nu icke med säkerhet kunde förut -

Elfte huvudtiteln.

ses. Icke heller kunde nu angivas, om och i vad mån kommissionen under
nästkommande budgetår bleve i behov av medel exempelvis för främjande
av produktionen och användningen av varor, avsedda att ersätta sådana,
på vilka brist uppstått genom handelsavspärrningen. Då således de av
kommissionen uppgjorda kostnadsberäkningarna vore behäftade med åtskilliga
betydande osäkerhetsmoment, ansåge kommissionen, att medel till
oförutsedda utgifter för kommissionen borde anvisas även för budgetåret
1941/42. Härutinnan ville kommissionen erinra, att i 1940 års statsverksproposition
chefen för folkhushållningsdepartementet sagt sig anse, att
dylika medel borde finnas tillgängliga men bestridas från vederbörligt anslag
å förskottsstat.

Rörande beräkningen av anslagsbehovet för bestridande av avlöningskostnader
har industrikommissionen anfört följande:

1. Kommissionens ordförande och ledamöter.

Anslagsbehovet kunde, med ledning av utgående ersättningar, uppskattas
till 112 620 kronor.

2. Kommissionens råd.

De arvoden, örn vilka här vore fråga och vilka skulle beräknas enligt
kommittékungörelsen, kunde med hänsyn till hittills vunna erfarenheter och
därest antalet sammanträden under budgetåret antoges bliva tre, uppskattas
till sammanlagt 750 kronor.

3. Kansliet.

Verksamheten å kansliet, vilket förestodes av kanslichefen, vore uppdelad
å centrala sekretariatet, utredningsbyrån och kontorsdriften. Avlöningskostnaderna
fördelade sig sålunda:

a) Kanslichefen (avlöning bestämd av Kungl. Maj:t) .... kronor 17 944

b) Centrala sekretariatet: en administrativ och en teknisk

sekreterare, en notarie för kamerala ärenden samt en
registrator ......................................

c) Utredningsbyrån: en byråchef (arvode 12 000 kronor,

bestämt av Kungl. Maj:t), två aktuarier, två amanuenser,
två kansliskrivare och fem kontorsbiträden ......

d) Kontorsdriften: en kontorschef (lönegrupp VI), en assi stent,

en kansliskrivare, en registrator, en redogörare
(lönegrupp III), ett kanslibiträde, fem kontorsbiträden
och sju skrivbiträden..............................

Närmast under kontorschefen sorterade även dels
vaktpersonalen, bestående av en förste expeditionsvakt,
en expeditionsvakt, fem kontorsvakter och åtta kontorsbud,
dels telefonpersonalen, bestående av två första telefonister
(lönegrupp II) och tio telefonister (lönegrupp I),
dels ock städningspersonalen.

Årliga avlöningskostnaden utgjorde

för vaktpersonalen ..............................

för telefonpersonalen ............................

för städningspersonalen ..........................

33 900

65 570

68 580

30 060
32 880
12 900

Summa avlöningar för kansliet kronor 261 834.

Elfte huvudtiteln.

Det finge dock anmärkas, att kommissionens telefonpersonal ombesörjde
telefontjänsten jämväl för statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets
verkstadsnämnd, vilka båda nämnder gottgjorde kommissionen härför med
omkring 35 % av kommissionens kostnader. Till följd härav borde kansliets
avlöningssumma minskas med cirka 11 500 kronor och alltså utgöra i runt
tal 250 300 kronor.

Under förutsättning, att en allmän höjning av lönerna till statens tjänstemän
icke genomfördes, borde avlöningskostnaderna för kanslichefen och
centrala sekretariatet under nästa budgetår beräknas bliva desamma som
de, vilka nu utginge. övriga till kansliet hörande avlöningskostnader vore,
mera än de nyss nämnda, beroende på omfattningen av kommissionens
arbetsuppgifter. Då försiktigheten syntes bjuda, att man räknade med en
viss ansvällning av dessa uppgifter, ville kommissionen uppskatta avlöningskostnaderna
för kansliet under nästkommande budgetår till 270 000 kronor,
därav för avlöningar och arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, omkring 30 000
kronor och för avlöningar till övrig personal 240 000 kronor. I sistnämnda
belopp inginge då kostnaderna för personal, som tillfälligtvis anställdes,
exempelvis för uppläggandet av kortregister och dylikt arbete vid genomförandet
av varuregleringar av olika slag eller för tillfälliga utredningar av
större omfattning.

4. Järnavdelningen.

A denna avdelning fördelade sig personalkostnaderna sålunda:
en avdelningschef (avlöning bestämd av Kungl. Majit) .. kronor 16 068:25
en förste ingenjör, en ingenjör, ett kanslibiträde, två kon torsbiträden

.................................... » 26 040: —

Summa kronor 42 108: 25.

Intill den 20 augusti 1940 hade å avdelningen jämväl tjänstgjort en
befattningshavare med en av Kungl. Majit bestämd avlöning av 13 000 kronor
örn året, varjämte å avdelningen för närvarande en ingenjör tjänstgjorde
utan kostnad för statsverket. Då man borde räkna med att under
nästkommande budgetår ytterligare minst två befattningshavare med ingenjörskompetens
kunde bliva erforderliga, upptoges anslagsbehovet för
avlöningar åt personalen å denna avdelning under sagda budgetår till i runt
tal 59 000 kronor, därav omkring 16 000 kronor för avlöning bestämd av
Kungl. Majit och 43 000 kronor för avlöningar lill övrig personal.

5. Verkstadsavdelningen.

Å denna avdelning tjänstgjorde allenast en avdelningschef med en av
Kungl. Majit fastställd årlig ersättning av 19 800 kronor samt en ingenjör
med en årslön av 7 800 kronor. Kommissionen trodde sig ha anledning förvänta,
att under nästkommande budgetår en utökning av personalen icke
skulle bliva erforderlig, samt beräknade för den skull anslagsbehovet helt i
överensstämmelse med de nuvarande, nyss angivna kostnaderna.

6. Metallavdelningen.

Personalen å denna avdelning bestode av en avdelningschef med av Kungl.
Majit bestämda årliga avlöningsförmåner örn tillhopa 13 000 kronor samt

Elfte huvudtiteln.

två assistenter (med ingenjörskompetens) och två kontorsbiträden med årliga
löner om tillhopa 19 980 kronor. Jämväl denna avdelnings avlöningskostnader
kunde beräknas bliva oförändrade under budgetåret 1941/42.

7. Kemiska avdelningen.

Å denna avdelning åtnjöte avdelningschefen ett av Kungl.

Majit bestämt årligt arvode å........................ kronor 6 000

Avdelningens personal i övrigt och personalens avlöningsförhållanden
framginge av följande uppställning:

fyra förste ingenjörer, tillhopa ........................ » 41 700

en ingenjör ........................................ » 9 000

nio amanuenser och assistenter, tillhopa................ » 52 800

fyra kansliskrivare, tillhopa .......................... » 18 000

tre kanslibiträden, tillhopa ............................ » 11208

sex kontorsbiträden, tillhopa .......................... » 18 840

fjorton skrivbiträden, tillhopa ................. »_31 848

Summa kronor 189 396.

Såsom framginge av uppställningen vore personalen å denna avdelning
förhållandevis mycket talrik. Anledningen härtill vore att söka däri att
avdelningens verksamhet omfattade en mångfald för folkförsörjningen betydelsefulla
produkter och råvaror, å vilka genom handelsavspärrningen
tillgången blivit knapp samt beträffande vilka därför importen, produktionen
och konsumtionen borde följas med stor uppmärksamhet och i åtskilliga
fall redan måst bliva föremål för tvångsreglering. Ehuru kommissionen beräknade,
att någon väsentligare ytterligare utökning av personalen å avdelningen
icke skulle behöva ifrågakomma, finge dock med hänsyn till de
hittills vunna erfarenheterna försiktigheten bjuda att uppskatta avlöningskostnaderna
under budgetåret 1941/42 till sammanlagt 206 000 kronor,
därav 6 000 kronor för avlöningar och arvoden, bestämda av Kungl. Majit,
och 200 000 kronor för avlöningar till övrig personal. Visst utrymme å
avlöningsanslaget skulle därigenom även kunna beredas för sådana tillfälliga
personalansvällningar, som visat sig ofrånkomliga vid organiserandet
av varuregleringar och mer omfattande varuinventeringar.

8. Textilavdelningen.

Textilavdelningens chef åtnjöte ett av Kungl. Majit bestämt arvode, för
år räknat uppgående till 3 600 kronor. Å avdelningen tjänstgjorde dessutom
en assistent, ett kontorsbiträde, ett skrivbiträde och två andra befattningshavare
med en sammanlagd årslön av 15 900 kronor.

Genom kungörelser den 23 juli 1940 (nr 752) och den 19 augusti 1940
(nr 779) hade beslag lagts å ull, bomull och hampa. Avdelningens arbetsbörda
hade också hittills utvisat en kontinuerlig stegring, och mycket talade
för att denna kunde komma att fortfara. För avlöningar till avdelningens
personal under budgetåret 1941/42 ville kommissionen därför beräkna ett
anslagsbehov av 30 000 kronor, därav 3 600 kronor för arvode, bestämt av
Kungl. Majit, och 26 400 kronor för avlöningar till övrig personal.

Elfte huvudtiteln.

9. Läderavdelningen.

Personalen å denna avdelning bestode av en avdelningschef med ett av
Kungl. Maj:t bestämt årligt arvode av 3 000 kronor samt en assistent och ett
skrivbiträde med sammanlagt 9 000 kronor i årslön.

För nästkommande budgetår beräknade kommissionen avdelningens personalkostnader
lika med de nuvarande.

10. Krigsindustriavdelningen.

Chefen för denna avdelning åtnjöte enligt av Kungl. Majit

meddelat beslut en årlig ersättning av................ kronor 18 600

Å avdelningen tjänstgjorde två å rikskommissionens för
ekonomisk försvarsberedskap personalförteckning kvar -

stående tjänstemän, nämligen en avdelningschef i lönegrad
B 1 och en sekreterare i lönegrad Eo 26. Från industrikommissionen
utgående lön till dessa båda tjänstemän
kunde för ett år beräknas till.................... » 19 160

Till en å avdelningen tjänstgörande sekreterare hade Kungl.

Majit bestämt ersättning, vilken för ett år kunde beräknas
till .......................................... » 12 600

Övriga befattningshavare å avdelningen och deras årliga
löneförmåner framginge av följande uppställning:

två ingenjörer, tillhopa .............................. » 17 400

fyra assistenter, tillhopa .............................. » 24 000

tre kontorsbiträden, tillhopa .......................... » 9 540

fyra skrivbiträden, tillhopa............................ » 10 884

Summa kronor 112 184.

Kommissionen hyste förhoppning om att personalbehovet å denna avdelning
under nästkommande budgetår skulle vara något mindre än för
närvarande och beräknade därför anslagsbehovet för ändamålet till i runt
tal 100 000 kronor, därav 31 200 kronor för avlöningar och arvoden bestämda
av Kungl. Maj:t och 68 800 kronor för avlöningar till övrig personal.

11. Bgggnadsavdelningen.

Det av Kungl. Majit för chefen å denna avdelning bestämda arvodet belöpte
sig till årligen 3 600 kronor. För övriga sex å avdelningen tjänstgörande
befattningshavare, vilka åtnjöte huvudparten av sin lön från annat
håll, uppginge den från kommissionen utgående ersättningen för närvarande
till årligen 12 600 kronor.

Kommissionen ville föreslå, att anslagsbehovet under nästkommande budgetår
beräknades till 25 000 kronor, därav 3 600 kronor för arvode bestämt
av Kungl. Majit, och 21 400 kronor för avlöningar till övrig personal.

12. Prisbyrån.

Chefen för denna byrå åtnjöte avlöningsförmåner om tillhopa 11 400
kronor örn året. Å byrån tjänstgjorde ytterligare femton befattningshavare
mot löner, som för år räknat uppginge till sammanlagt 78 660 kronor.

Byråns hittillsvarande verksamhet hade i huvudsak bestått i att fastställa
grunder för prissättningen av varor, som tillverkades enligt krigsleveranskontrakt
eller eljest för försvarsmaktens räkning, samt att biträda de mili -

Elfte huvudtiteln.

tära förvaltningsmyndigheterna vid förhandlingar om priser för sådana
leveranser. Då dessa arbetsuppgifter till avsevärd del förväntades vara avslutade
inom en nära framtid, hade kommissionen under övervägande att
i ganska väsentlig mån nedbringa byråns personalbestånd. Uteslutet syntes
icke heller vara, att byråns återstående arbetsuppgifter lämpligen borde
överföras på något annat statligt organ. I avbidan på ett slutligt ståndpunktstagande
till dessa frågor finge kommissionen föreslå, att behovet av medel
för avlöningar åt byråns personal under budgetåret 1941/42 uppskattades
till 30 000 kronor.

13. Undanförselbyrån.

Å denna byrå handlades på kommissionen ankommande ärenden jämlikt
kungörelsen den 23 februari 1940 (nr 113) med vissa bestämmelser
angående undanförsel av varuförråd, m. m., lagen den 21 juni 1940 (nr
645) örn skyldighet att bortföra varuförråd och förordningen samma dag
(nr 648) med närmare bestämmelser angående tillämpning av nämnda lag.

Byråns personal bestode av en byråchef med ett arvode av 3 600 kronor
om året samt två i huvudsak från annat håll avlönade tjänstemän, vilkas
årslön från kommissionen uppginge till sammanlagt 1 200 kronor. För nästkommande
budgetår kunde avlöningskostnaderna beräknas till enahanda
belopp, eller tillhopa 4 800 kronor.

14. Juridiska byrån.

Byråchefen å denna byrå åtnjöte av Kungl. Majit bestämda löneförmåner,
vilka för år räknat uppginge till 15 030 kronor. Därjämte tjänstgjorde å
byrån en sekreterare med en årslön av 10 200 kronor.

Anledning syntes icke föreligga till antagande, att byråns avlöningskostnader
fram till utgången av nästkommande budgetår borde undergå annan
förändring än att löneförmånerna till byråchefen på grund av dennes uppflyttning
i löneklass höjdes till 15 510 kronor.

15. Sakkunniga.

I sin förut omnämnda skrivelse den 28 november 1939 hade kommissionen
sagt sig vara i behov av medel för tekniska utredningar, vilka
avsåges komma att anförtros åt de olika avdelningarnas tekniska sakkunniga
eller åt andra experter. För ändamålet borde uppföras ett särskilt anslag:
Tekniska utredningar. Detta anslag borde bestämmas till 75 000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition, vilken såvitt anginge anslag till kommissionen
godkänts av riksdagen, hade det av kommissionen för tekniska
utredningar äskade beloppet upptagits, men därvid inräknats i kommissionens
avlöningsanslag. Såsom motivering härför hade departementschefen
framhållit, att kostnaderna för dessa utredningar huvudsakligen syntes
komma att utgöras av arvoden och ersättningar till särskilt anlitad personal.

Erfarenheterna från kommissionens hittillsvarande verksamhet syntes utvisa,
att det av kommissionen äskade beloppet vore taget i underkant.
Sålunda uppginge kommissionens utgifter för ändamålet under första halvåret
1940 till 43 361 kronor, därav icke mindre än 36 341 kronor belöpte
å andra kvartalet. I sistnämnda belopp inginge emellcrlid en summa av
omkring 11 000 kronor, som avsåge arvoden till de s. k. truppingenjörerna.

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 14. 3

Elfte huvudtiteln.

Bortsåge man från dessa arvoden, vilka finge anses utgöra en utgift av
engångskaraktär, uppginge dock kvartalskostnaden för nu ifrågavarande
ändamål till omkring 25 000 kronor. Med hänsyn härtill, och då kommissionen
icke vågade räkna med en minskning i sina utgifter av detta slag,
ville kommissionen i sitt anslagsbehov för budgetåret 1941/42 för ändamålet
inräkna ett belopp av 100 000 kronor.

Sammanfattningsvis kunde anslagsbehovet för avlöningar angivas sålunda: a)

avlöningar och arvoden, bestämda av Kungl. Majit . . kronor 255 000

b) avlöningar till övrig personal .................... »_781 000

Summa kronor 1 036 000.

Departe- Industrikommissionens verksamhet har i likhet med övriga krisorgans
mentschefen.stapåverkats av det avbrott i våra förbindelser västerut, som inträffade
i april 1940. Dessförinnan var industrikommissionen mera en utredande
och planerande än en reglerande myndighet. Det utredande arbetet inom
kommissionen gick ut på att genom fortlöpande insamling och bearbetning
av uppgifter om tillgången på och behovet av olika industriella råvaror och
produkter vinna närmare kunskap om industriens produktionsförhållanden
och göra iakttagelser beträffande förändringar i försörjningsläget. Med stöd
av gjorda iakttagelser upprättades tillverkningsplaner och med dessa överensstämmande
planer för försörjningen med råvaror. Den reglerande verksamheten
inskränkte sig vid denna tid till att, särskilt beträffande den tunga industrien
samt textil- och skoindustrierna, vid vilka kapaciteten var hårt ansträngd,
skapa och vidmakthålla en lämplig ordning mellan olika militära
och civila, svenska och utländska order samt att, i samråd med industriens
egna organisationer, på ett ändamålsenligt sätt fördela statliga beställningar.

Med avspärrningens inträde förändrades i hög grad förutsättningarna för
kommissionens verksamhet. Under loppet av april och följande månader
genomfördes enligt Kungl. Maj:ts beslut eller genom frivilliga överenskommelser
ett flertal produktionsregleringar beträffande viktigare varor. Organiserandet
av dessa regleringar har medfört en stark ökning av kommissionens
arbetsbörda och en motsvarande ansvällning av personalen. I samma
riktning ha verkat av avspärrningen påkallade strävanden att finna utvägar
för utnyttjande av ledig industriell kapacitet samt behovet av ersättningsämnen,
vilkas framställning och användning det åligger industrikommissionen
att befrämja. Ä andra sidan har överförandet av industrikommissionens
uppgifter rörande bränsleförsörjningen till ett särskilt organ, statens
bränslekommission, minskat kommissionens behov av arbetskraft. Härtill
har även bidragit inrättandet av två särskilda organ under försvarsdepartementet,
nämligen försvarsväsendets verkstadsnämnd och statens ammunitionsnämnd,
vilka organ i viss utsträckning övertagit uppgifter, som tidigare
avsetts skola tillkomma krigsindustriavdelningen inom industrikommis -

Elfte huvudtiteln.

sionen. Även inom prisbyrån kommer viss personalminskning, i den mån
leveranser för militära ändamål fullgöras, att successivt genomföras.

Kommissionens anslagsäskanden basera sig på den vid tiden för desamma
befintliga personalstyrkan och de utgifter som vörö förenade därmed.
Sedermera ha vissa förändringar inom personalen ägt rum, men dessa torde
icke i mera avsevärd män påverka de av kommissionen gjorda anslagsberäkningarna.
Dessa synas därför böra tagas till utgångspunkt för anslagsäskandena.
Med utgående från dessa beräkningsgrunder avses för avlöningar bestämda
av Kungl. Majit en summa av 255 000 kronor. Mot denna beräkning
har jag icke något att erinra.

Den faktiska belastningen för avlöningar till övrig personal för innevarande
budgetår synes komma att uppgå till 681 080 kronor jämte 100 000
kronor till arvoden åt sakkunniga. Med hänsyn till en beräknad ökning av
arbetsuppgifterna inom kansliet, järnavdelningen, kemiska avdelningen, textilavdelningen
och byggnadsavdelningen äskas höjning av medlen för dessa
avdelningar med tillhopa 72 560 kronor i förhållande till nu utgående belopp.
Det är givetvis ovisst, i vilken utsträckning dessa höjningar komma att visa
sig erforderliga. Emellertid beräknar kommissionen, att minskningar på
grund av tidigare antydda inskränkningar inom krigsindustriavdelningen och
prisbyrån skulle uppstå med sammanlagt 72 260 kronor och att till följd
därav en nettoökning av allenast 300 kronor skulle uppkomma i kostnaderna
för här avsedda befattningshavare. Med hänsyn härtill har jag ej något att
erinra mot att ifrågavarande del av anslaget beräknas enligt industrikommissionens
förslag. Beträffande det föreslagna anslagsbeloppet å 100 000 kronor
till sakkunnigearvoden anser jag mig efter samråd med kommissionens
ordförande kunna föreslå en minskning till 75 000 kronor. Avlöningsanslaget
torde liksom hittills böra erhålla förslagsanslags natur. Kungl. Majit skulle
följaktligen äga meddela beslut örn anslagets överskridande, därest förhållandena
påkalla förstärkning av kommissionens arbetskrafter. Anslagsposten
lill avlöningar till övrig personal kan bestämmas till (681 000 + 75 000—)
756 000 kronor och hela avlöningsanslaget till (255 000 + 756 000—)
1 011 000 kronor.

Jag hemställer således, alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens industrikommission: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 1 011 000.

[11.] 9. Statens industrikommission: Omkostnader, förslagsanslag. Å

riksstaten för innevarande budgetår har lill Statens industrikommission
m. m.: Omkostnader anvisats ett förslagsanslag av 535 000 kronor.

Genom beslut den 10 maj 1940 föreskrev Kungl. Majit, att ifrågavarande
förslagsanslag finge för bestridande av industrikommissionens och
här angivna nämnders omkostnader tagas i anspråk med följande belopp:

Elfte huvudtiteln.

Statens industrikommission, högst...................... kronor 161 000

Statens vednämnd:

Statens vednämnd, högst .......................... » 26 000

Vedkontoren, högst ................................ » 142 000

Bensin- och oljenämnden, högst ...................... » 131 000

Statens kolnämnd, högst.............................. » 60 000

Statens gengasnämnd, högst .......................... » 15 000

Summa kronor 535 000.

Därjämte ställde Kungl. Maj:t genom samma beslut anslaget till statskontorets
förfogande, att på rekvisition i mån av behov utbetalas till industrikommissionen
och nyss angivna nämnder, vilka skulle äga att enligt
av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter disponera anslaget för därmed avsedda
ändamål.

Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Majit upphävt vad i förberörda
beslut den 10 maj 1940 föreskrivits angående anvisande av medel för ifrågavarande
nämnder. Genom beslut den 23 augusti 1940 har Kungl. Majit slutligen
föreskrivit att för bestridande av statens industrikommissions utgifter
för omkostnader finge tagas i anspråk högst 142 000 kronor.

I sin under nästföregående punkt omförmälda skrivelse av den 28 augusti
1940 har industrikommissionen även verkställt beräkningar örn medelsbehovet
för omkostnader samt därvid beträffande reseersättningar anfört följande: Jämlikt

skilda, av Kungl. Majit meddelade beslut hade vissa av kommissionens
ledamöter och tjänstemän, vilka vore bosatta utom Stockholm,
rätt att på statens bekostnad företaga ett begränsat antal resor mellan Stockholm
och hemorten samt åter. Med ledning av hittills vunna erfarenheter
uppskattade kommissionen årliga kostnaden härför ävensom för tjänsteresor,
som kommissionens ordförande, ledamöter och tjänstemän samt ledamöterna
i kommissionens råd företoge, till 30 000 kronor.

Åtskilliga av kommissionens tekniska sakkunniga och övriga av kommissionen
anlitade experter vore bosatta utom Stockholm. Helt naturligt
nådde därför de på dem belöpande reseersättningarna jämförelsevis höga
belopp. Kommissionen uppskattade dessa ersättningar för nästkommande
budgetår till sammanlagt 20 000 kronor.

I kommissionens omkostnadsanslag för budgetåret 1941/42 borde alltså
för reseersättningar inräknas ett belopp av (30 000+20 000 =) 50 000 kronor.

Kommissionen har vidare behandlat de beräknade utgifterna för expenser
samt härom framhållit:

Kommissionen hade icke räknat med någon mer avsevärd ökning av den
fast anställda personalen under budgetåret 1941/42. Då härtill bomme, att
kommissionens nuvarande möbelbestånd befunne sig i utmärkt skick, torde
under nämnda budgetår några mer omfattande möbelinköp icke behöva
ifrågakomma. Smärre sådana erfordrades dock för arbetets behöriga gång

Elfte huvudtiteln.

inom kommissionen. Sålunda måste exempelvis efter hand nyanskaffning
ske av skåp och hyllor för kommissionens växande kartotek o. dyl. Kommissionen
beräknade medelsbehovet för ändamålet under budgetåret 1941/42
till 10 000 kronor.

För kontorsutensilier, papper och kuvert m. m. räknade kommissionen
med ett anslagsbehov av 50 000 kronor. Kommissionen ville i detta sammanhang
omnämna, att enbart de från kommissionen utgående postförsändelserna
för närvarande dagligen uppginge till i medeltal omkring 1 550
stycken.

En betydande del av kommissionens omkostnader belöpte å tryckning
av kort, blanketter, meddelanden till allmänheten, broschyrer m. m. Med
hänsyn till hittills vunnen erfarenhet vågade kommissionen icke för detta
ändamål under nästa budgetår räkna med ett mindre anslagsbehov än
175 000 kronor.

Enligt avtal med kommissionen utförde Stockholms stads statistiska
kontor maskinell bearbetning av större delen av kommissionens statistiska
material, särskilt beträffande lagerhållningen inom landet av olika
varor. Kostnaden för dylik bearbetning beräknade kommissionen under
nästkommande, budgetår uppgå till 15 000 kronor.

På kommissionen belöpande andel av abonnemangsavgifterna för den för
kommissionen, statens ammunitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd
gemensamma automatiska telefonväxeln ävensom övriga avgifter för
telefonabonnemang samt för interurbana telefonsamtal torde, örn nuvarande
utgifter för ändamålet lades till grund för beräkningen, kunna för budgetåret
1941/42 uppskattas till sammanlagt 60 000 kronor.

För övriga expenser, innefattande utgifter för lyse, rengöringsmedel,
fönsterputsning, nattvakt m. m., beräknades ett medelsbehov av 20 000
kronor.

Sammanfattningsvis har kommissionen angivit medelsbehovet för expenser
till (10 000+50 000 + 175 000+15 000+60 000 + 20 000 —) 330 000 kronor.
Tillsammans med det förut för reseersättningar begärda beloppet av
50 000 kronor har omkostnadsanslaget således beräknats till (50 000 +

330 000 =) 380 000 kronor.

Industrikommissionens framställning beträffande anslag till omkostnader Departesynes
endast föranleda erinran i fråga om trycknings- och telefonkostnader. mentschefen.
Vid bedömandet av storleken av tryckningskostnaderna bar, enligt vad jag
inhämtat, inom kommissionen hänsyn tagits till att även för nästkommande
budgetår betydande medel ansetts erforderliga för tryckning av broschyrer.

Då det torde vara ovisst, örn och i vilken utsträckning utgivning av broschyrtryck
kan bliva nödvändig för en kommande tid, lärer särskilt belopp härför
icke böra anvisas. I den mån medel för detta ändamål likväl skulle
bliva erforderliga, torde medelsbehovet, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
få tillgodoses från ifrågavarande expensanslag, även örn anslaget därigenom
skulle komma att överskridas. Med hänsyn till det anförda synes en reducering
av tryckningskostnaderna kunna ske med 50 000 kronor till 125 000
kronor. Telefonkostnaderna synas i likhet med motsvarande kostnader för

Elfte huvudtiteln.

de övriga större krisorganen ej heller för industrikommissionens del böra
beräknas till högre belopp än 50 000 kronor.

Industrikommissionens omkostnadsanslag synes sålunda kunna bestämmas
enligt följande:

1. Reseersättningar ....................... kronor 50 000

2. Expenser ............................. » 270 000

Summa kronor 320 000.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens industrikommission: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 320 000.

[12.] 10. Statens bränslekommission: Avlöningar, förslagsanslag. Såsom

framgår av den tidigare lämnade redogörelsen angående vidtagna förändringar
i krisförvaltningens organisation under 1940 har från och med den
1 juli 1940 inrättats en statens bränslekommission, å vilken överflyttats dels
från statens industrikommission frågor rörande försörjningen med bränsle
och elektrisk kraft, dels å bensin- och oljenämnden ankommande arbetsuppgifter
med undantag av sådana frågor som rörde försörjningen med
smörjmedel, dels ock uppgifter, som dittills åvilat statens gengasnämnd,
statens kolnämnd och statens vednämnd. På sätt av redogörelsen framgår
ha vedkontorens verksamhet upphört från och med den 1 augusti 1940 och
deras uppgifter övertagits av särskilda bränslekontor, som till biträde åt
bränslekommissionen inrättats vid de under statens livsmedelskommission
lydande kristidsstyrelserna.

Genom beslut den 10 maj 1940 föreskrev Kungl. Maj:t, att det för budgetåret
1940/41 under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget av 1 698 000
kronor till Statens industrikommission m. m.: Avlöningar finge, i enlighet
med vad under punkten 10 förut anförts, tagas i anspråk för bestridande av
utgifterna för avlöningar för statens industrikommission, statens vednämnd,
vedkontoren, bensin- och oljenämnden, statens kolnämnd och statens gengasnämnd.

Med anledning av förberörda organisationsförändringar har Kungl. Majit
genom beslut den 28 juni 1940 dels upphävt vad i omförmälda beslut den
10 maj 1940 föreskrivits angående anvisande av medel för statens vednämnd
med vedkontoren, bensin- och oljenämnden, statens kolnämnd och
statens gengasnämnd, dels ock till bestridande av bränslekommissionens
och vedkontorens utgifter för avlöningar under juli månad 1940 från förenämnda
förslagsanslag anvisat sammanlagt 85 000 kronor, varjämte Kungl.
Majit enligt beslut den 23 augusti 1940 föreskrivit, att för bestridande av
bränslekommissionens utgifter för avlöningar finge av samma anslag tagas
i anspråk ytterligare högst 750 000 kronor.

Elfte huvudtiteln.

Därjämte har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut bestämt ersättningar
till bränslekommissionens ordförande, övriga ledamöter i kommissionen,
ledamöterna i kommissionens råd oell till vissa chefstjänstemän
inom kommissionen samt fastställt löneplan för av kommissionen antagna
befattningshavare å dess kansli. (Rörande löneplanen se den å sid. 7 intagna
tablån.)

I skrivelse den 22 oktober 1940 har bränslekommissionen avgivit förslag
rörande anslagsbehovet för kommissionens verksamhet under budgetåret
1941/42. Sedermera har kommissionen till folkhusliållningsdepartementet
inkommit med en specificerad tablå över kommissionens faktiska utgifter
för avlöningar och omkostnader under juli—oktober 1940 samt kommissionens
med ledning därav beräknade årsutgifter.

Kommissionen har i sin förberörda skrivelse till en början framhållit, att
det läge i sakens natur att de anslagsberäkningar, som kommissionen ansåge
sig kunna göra, måste bliva osäkra och att tillägg och justeringar torde
behöva göras vid en senare tidpunkt under budgetåret 1940/41, då förhållandena
inom kommissionens verksamhetsområde kunde bättre överblickas
för det kommande året.

Kommissionen har därefter till behandling upptagit beräkningarna av anslagsbehovet
för bestridande av kommissionens avlöningskostnader. Dessa
kostnader ha av kommissionen i den förut omnämnda tahlan uppdelats i
följande grupper, nämligen: arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, avlöningar
till »övrig personal», kostnader för revision hos lagerhandlare samt för kontroll
av bränsleransoneringen, ävensom arvoden till sakkunniga m. m.

Till gruppen arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t har kommissionen hänfört
arvoden till kommissionens ordförande och övriga ledamöter, ledamöterna
i kommissionens råd samt vissa högre befattningshavare inom kommissionen.
Arvoden till kommissionens ordförande, vice ordförande och
övriga ledamöter ha enligt kommissionens uppgifter för juli—oktober 1940
utgjort 25 268 kronor och kunna för helt år följaktligen beräknas till 75 804
kronor. Någon särskild beräkning av årskostnaderna för arvodena till ledamöterna
i kommissionens råd har kommissionen icke gjort, men det belopp,
sorn slutligen angivits för arvoden till kommissionens ledamöter och ledamöterna
i kommissionens råd eller 80 000 kronor har uppskattats med viss förhöjning
i förhållande till vad avlöningskostnaderna i och för sig betingat
för att lämna visst utrymme för kostnaderna för rådet. Övriga av Kungl.
Majit fastställda arvoden ha under juli—oktober 1940 utgjort 65 120 kronor
och lia sålunda för helt år beräknats utgöra 195 360 kronor. För nästa
budgetår har kommissionen kalkylerat med ett belopp härför av 210 000
kronor.

Under juli—oktober 1940 lia enligt vad kommissionen upplyst de sammanlagda
avlöningskostnaderna för »övrig personal» inom lönegrupperna
VI och VII i den för kommissionen gällande löneplanen utgjort tillhopa

Elfte huvudtiteln.

42 570 kronor och för helt år alltså beräknats utgöra 127 710 kronor. Till
övriga av kommissionen anställda befattningshavare inom denna grupp ha
avlöningarna under juli—oktober utgått med tillhopa 141 361 kronor, motsvarande
en årskostnad av 424 083 kronor. För budgetåret 1941/42 ha avlöningar
till befattningshavare inom gruppen »övrig personal» beräknats
komma att uppgå till 605 000 kronor.

Kostnader för revision hos lagerhandlare samt för kontroll av bränsleransoneringen
ha av kommissionen för budgetåret 1941/42 beräknats till
70 000 kronor.

Arvoden till sakkunniga m. m. ha under juli—oktober 1940 belöpt sig å
3 496 kronor och kommissionen har för helt år räknat med att de skola
utgöra 10 488 kronor. Dessa arvoden jämte beräknade ökningar i personalkostnaderna
ha för budgetåret 1941/42 av kommissionen uppskattats till

35 000 kronor.

Sammanfattningsvis har bränslekommissionen angivit anslagsäskandena
under denna punkt sålunda:

Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .................. kronor 290 000

Avlöningar till övrig personal ...................... » 605 000

Kostnader för revision hos lagerhandlare samt för kontroll

av bränsleransoneringen .......................... » 70 000

Arvoden till sakkunniga m. m....................... » 35 000

Summa kronor 1 000 000.

Departe- Den organisation som bränslekommissionen erhöll vid sin tillkomst var
mentschefen.avvägd med hänsyn till de på bränsleförsörjningens område vid denna tidpunkt
rådande förhållandena. Dessa förhållanden torde, örn man frånser
den senare utvecklingen beträffande försörjningen med flytande bränslen,
i stort sett vara tämligen oförändrade. Huruvida ett sådant läge kan förväntas
bli bestående även under nästkommande budgetår lärer icke med
visshet kunna avgöras. I allt fall torde man icke, under förutsättning av att
stormaktskriget alltjämt pågår, böra räkna med att försörjningsläget inom
bränslekommissionens område kommer att i mera avsevärd mån förbättras
Med hänsyn härtill synes vid bedömandet av medelsbehovet för kommissionen
de nu rådande förhållandena böra tagas till utgångspunkt.

Till grund för anslagsberäkningarna torde kunna läggas den faktiska
belastningen å skilda utgiftsposter. Kommissionen har också med ledning
av genomsnittsutgifterna för de fyra första månaderna under innevarande
budgetår angivit medelsbehovet för olika grupper befattningshavare. Den
av kommissionen uppskattade kostnaden, 290 000 kronor, för arvoden,
som bestämts av Kungl. Majit, innebär i förhållande till nuvarande årskostnad
en obetydlig ökning, mot vilken jag ej har anledning till erinran.
I fråga örn avlöningar åt övrig inom kommissionen anställd personal synes

Elfte huvudtiteln.

enligt kommissionens kalkyler årskostnaden komma att belöpa sig å något
över 550 000 kronor. Kommissionen äskar emellertid för detta ändamål
605 000 kronor. Den av kommissionen beräknade höjningen synes mig väl
stor, varför här avsedda anslagspost synes kunna något reduceras. Jag föreslår,
att densamma bestämmes till 575 000 kronor.

För granskning av kolimportörers och kolhandlares räkenskaper i samband
med den genomförda prisregleringen samt clearingen i avseende å stenkol
och koks lia anlitats auktoriserade revisorer. Från krisrevisionens sida
har av kostnadshänsyn ifrågasatts, att denna revision skulle helt utföras av
personal inom bränslekommissionen. Kommissionen har förklarat sig ha för
avsikt att, då så lämpligen kan ske, övergå till anställande av heltidstjänstgörande
revisorer. På grund av svårigheten att nu omedelbart erhålla för
detta uppdrag lämplig personal har emellertid kommissionen i samband med
hemställan örn godkännande av vissa arvoden åt revisionspersonal anmält,
att kommissionen tills vidare avsåge att anlita särskilda revisorer för denna
granskningsverksamhet med biträde av till kommissionen knuten revisionspersonal.
Efter tillstyrkan av krisrevisionen har Kungl. Maj:t den 30 december
1940 godkänt de föreslagna arvodena.

För täckande av kostnaderna för en revisionsverksamhet enligt sist angiven
ordning ävensom för kontroll av bränsleransoneringen har kommissionen
äskat ett belopp av, för år räknat, 70 000 kronor. Det torde vara otvivelaktigt,
att kostnaderna för här avsedda revision och kontroll skulle kunna
avsevärt nedbringas, därest dessa uppgifter kunde omhänderhavas av personal,
direkt knuten till kommissionen som tjänstemän. Då kommissionen redan
under innevarande budgetår anställt viss arbetskraft för att följa det
nu pågående arbetet i syfte att tränga in i de föreliggande uppgifterna, synes
för dessa uppgifter lämpad personal bliva att tillgå vid ingången av nästkommande
budgetår. Jag utgår därför från alt nu ifrågavarande arbetsuppgifter
från och med nästkommande budgetår skall kunna utföras av personal inom
kommissionen. Kostnaderna för anställandet av erforderlig revisions- och
kontrollpersonal enligt det anförda torde för budgetåret 1941/42 kunna uppskattas
till 45 000 kronor.

Vad slutligen angår medelsbehovet för arvoden till sakkunniga synes härför
erforderligt belopp med ledning av kommissionens beräkningar örn årsbelastningen
kunna uppskattas till 15 000 kronor. Något särskilt tillägg till
denna anslagspost för beräknade ökningar i personalkostnaderna synes icke
erforderligt.

Med ledning av vad i det föregående anförts bör anslaget till avlöningar
för bränslekommissionen för nästkommande budgetår alltså kunna bestämmas
till (290 000+575 000+45 000+15 000=) 925 000 kronor. Anslaget
bör erhålla förslagsanslags karaktär.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

Elfte huvudtiteln.

att till Statens bränslekommission: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 925 000.

[13.] 11. Statens bränslekommission: Omkostnader, förslagsanslag. Ge nom

beslut den 10 maj 1940 föreskrev Kungl. Majit, att det för budgetåret
1940/41 under elfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget av 535 000
kronor till Statens industrikommission m. m.: Omkostnader finge, på sätt
framgår av den under punkten 11 lämnade redogörelsen, tagas i anspråk för
bestridande av omkostnaderna för industrikommissionen, vednämnden, vedkontoren,
bensin- och oljenämnden, kolnämnden och gengasnämnden.

Såsom framgår av vad under nästföregående punkt anförts har Kungl.
Majit genom beslut den 28 juni 1940 upphävt vad i omförmälda beslut den
10 maj 1940 föreskrivits angående anvisande av medel för vednämnden med
vedkontoren, bensin- och oljenämnden, kolnämnden och gengasnämnden.
Därjämte har Kungl. Majit till bestridande av bränslekommissionens och vedkontorens
omkostnader under juli månad 1940 anvisat tillhopa 40 000 kronor
från förenämnda förslagsanslag till Statens industrikommission m. m.: Omkostnader,
varefter Kungl. Majit den 23 augusti 1940 föreskrivit, att till
bestridande av motsvarande utgifter för bränslekommissionen finge tagas
i anspråk ytterligare högst 353 000 kronor.

I sin under nästföregående punkt omförmälda skrivelse den 22 oktober
1940 har bränslekommissionen avgivit förslag jämväl rörande behovet av
medel till täckande av kommissionens omkostnader under budgetåret 1941/42.
Kommissionen har därvid framhållit, att kostnaderna för nästa budgetår beräknats
högre än för innevarande år, varvid den största höjningen komme
på trycknings- och annonskostnader, enär blivande ransoneringsåtgärder
kunde beräknas kräva väsentligt större utgifter för detta ändamål än som
tidigare avsetts därför.

Vissa specificerade uppgifter angående anslagsberäkningarna ha lämnats
av kommissionen i den under föregående punkt omnämnda tablån, av vilken
framgår huvudsakligen följande.

De faktiska utgifterna för rese- och traktamentskostnader ha enligt kommissionens
uppgifter under tiden juli—oktober 1940 utgjort 22 634 kronor,
varför årskostnaderna ha uppskattats till 67 902 kronor. För budgetåret
1941/42 har kommissionen beräknat utgifterna för rese- och traktamentskostnader
till 75 000 kronor. — Under juli—oktober 1940 ha kommissionens
utgifter till täckande av inventariekostnader uppgått till 13 044 kronor.
För nästkommande budgetår har kommissionen uppskattat ifrågavarande
kostnader till 25 000 kronor. — Kostnaderna för tryckning och annonser
ha för juli—oktober 1940 av kommissionen uppgivits till 81 881 kronor.
Kostnaderna för helt år lia med ledning därav uppskattats till 245 643
kronor. För nästkommande budgetår har räknats med 250 000 kronor
till kostnadernas täckande. — Telefon-, telegram- och portokostnader ha
enligt vad kommissionen upplyst uppgått till 15 514 kronor för tiden juli

Elfte huvudtiteln.

—oktober 1940, på grund varav de årliga kostnaderna för ändamålet beräknats
till 46 542 kronor. För budgetåret 1941/42 ha beräknats åtgå
60 000 kronor för ändamålet. — Under juli—oktober 1940 ha kommissionens
utgifter för kontorsmateriel uppgått till 10 505 kronor. Utgifterna för
helt år för ändamålet ha av kommissionen med ledning därav beräknats till
31 515 kronor. För budgetåret 1941/42 ha dessa kostnader emellertid ansetts
kunna inskränkas till 30 000 kronor. — Kostnaderna för belysning och städning
lia av kommissionen med ledning av de faktiska utgifterna under juli
—oktober 1940 för helt år beräknats uppgå till 2 031 kronor, häri icke inräknat
avlöningskostnader. För nästkommande budgetår har kommissionen
dock äskat 5 000 kronor för ändamålet. — För juli—oktober 1940 ha
kostnaderna för expenser och oförutsedda utgifter enligt kommissionens uppgifter
utgjort 11943 kronor, varför årskostnaderna härför beräknats till
35 829 kronor. För budgetåret 1941/42 lia ifrågavarande utgifter uppskattats
till 55 000 kronor. Av sistnämnda belopp avse 20 000 kronor distributionskostnader,
15 000 kronor diverse andra kostnader och 20 000 kronor
kostnader för oförutsedda utgifter.

Sammanfattningsvis har bränslekommissionen angivit anslagsäskandena

under denna punkt sålunda:

Rese- och traktamentskostnader ...................... kronor 75 000

Inventariekostnader .................................. !> 25 000

Trycknings- och annonskostnader .................... s 250 000

Telefon-, telegram- och portokostnader ................ » 60 000

Kostnader för kontorsmateriel ........................ » 30 000

Kostnader för belysning och städning .................. » 5 000

övriga expenser och oförutsedda kostnader ............ » 55 000

Summa kronor 500 000.

I enlighet med vad jag anfört vid behandlingen av bränslekommissionens Departe .

. . mentschefen.

avlöningsanslag synes den av kommissionen angivna taktiska belastningen
å de skilda omkostnadsposterna kunna tagas till utgångspunkt för bedömande
av medelsbehovet för kommissionens omkostnader. Med tillämpning härav
torde de av kommissionen upptagna beloppen för kontorsmateriel, 30 000
kronor, samt för belysning och städning, 5 000 kronor, kunna godtagas, även
örn den sistnämnda posten synes något hög. Den beräknade medelsanvisningen
för reseersättningar, telefon och telegram samt övriga expenser och
oförutsett torde böra nedsättas i närmare anslutning till den uppskattade
genomsnittskostnaden. .Tåg föreslår att dessa anslagsposter bestämmas till
70 000 kronor, 50 000 kronor respektive 35 000 kronor. Det för anskaffning
av inventarier beräknade beloppet av 25 000 kronor synes, då erforderliga
anskaffningar i allt väsentligt böra vara verkställda före ingången av budgetåret
1941/42, kunna minskas till 15 000 kronor.

Uppskattningen av kostnaderna för tryckning och annonser grundar sig

Elfte huvudtiteln.

på ett genomsnitt av 245 600 kronor för helt år. Med hänsyn härtill har kommissionens
äskande på denna punkt fixerats till 250 000 kronor. Det torde
kunna ifrågasättas, huruvida den erhållna genomsnittssiffran för dessa kostnader
utan vidare kan läggas till grund för anslagsberäkningen. Tryckningskostnaderna
ha hittills varit mycket stora på grund av den under 1940 genomförda
kol- och koksransoneringen och de krav denna ställt på olika
slags trycksaker. Man torde icke ha anledning förvänta, att tryckningskostnaderna
för framtiden genomsnittligen skola hålla sig på en så hög nivå.
Med hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå en begränsning av det äskade
beloppet för trycknings- och annonskostnader till 200 000 kronor.

Det för bränslekommissionens omkostnader erforderliga anslagsbeloppet
blir med tillämpning av här anförda beräkningar (30 000 + 5 000 + 70 000 -}-50 000 + 35 000 -f- 15 000 -f- 200 000 =) 405 000 kronor. I likhet med avlöningsanslaget
bör detta anslag vara förslagsanslag.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens bränslekommission: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 405 000.

[14.] 12. Statens livsmedelskommission: Avlöningar, förslagsanslag. Till

Statens livsmedelskommission m. m.: Avlöningar är för innevarande budgetår
anvisat ett förslagsanslag av 1 617 000 kronor, varav enligt Kungl. Majlis beslut
den 10 maj 1940 finge tagas i anspråk högst 1 017 000 kronor av livsmedelskommissionen
och högst 600 000 kronor av krislidsstyrelserna. Anslaget
har enligt nu angivna beslut ställts till statskontorets förfogande, att på
rekvisition i mån av behov utbetalas till livsmedelskommissionen, som skulle
äga att enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter disponera anslaget för
därmed avsett ändamål.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit bestämt ersättningar till livsmedelskommissionens
ordförande samt övriga ledamöter, ledamöterna i
kommissionens råd och till kommissionens chefstjänstemän ävensom fastställt
löneplan att gälla för av kommissionen antagna befattningshavare
med tjänstgöring å dess kansli. (Beträffande löneplanen se den å sid. 7 intagna
tablån.)

I skrivelse den 1 oktober 1940 har statens livsmedelskommission avgivit
förslag rörande anslag för kommissionen å riksstaten för budgetåret 1941/42
samt däri inledningsvis framhållit:

Omfattningen av kommissionens och kristidsstyrelsernas verksamhet under
budgetåret 1941/42 vore givetvis helt beroende av det politiska läget vid denna
tid. Då detta icke gärna med någon grad av tillförlitlighet läte sig för närvarande
bedömas, hade kommissionen ansett sig böra verkställa sina utgiftsberäkningar
med utgångspunkt från att den nu rådande situationen i allt
väsentligt komme att vara oförändrad under nästa budgetår. Kommissionen

Elfte huvudtiteln.

utginge alltså från att landet även detta år komme att vara avspärrat från
handel västerifrån och alt tillförseln av livsmedel och jordbruksförnödenheter
från andra håll komme att vara strängt begränsad.

Rörande sina beräkningar av anslagsbehovet för bestridande av kommissionens
avlöningskostnader har kommissionen anfört i huvudsak följande:

a) Arvoden, bestämda av Kungl. Maj.t.

Hit vore att hänföra arvoden till dels kommissionens ordförande och ledamöter,
dels ledamöterna av kommissionens råd, dels ock avdelnings- och
sektionschefer samt övriga chefstjänstemän med en avlöning av 1 000 kronor
i månaden eller däröver.

För närvarande kunde ersättningarna till kommissionens ordförande och
ledamöter beräknas uppgå lill omkring 77 000 kronor för år räknat. Kostnaderna
för arvoden åt ledamöterna av rådet utgjorde omkring 300 kronor
för varje sammanträde. Utgifterna för arvoden åt angivna grupp av tjänstemän
uppginge under juli månad till 12 350 kronor, motsvarande 148 300
kronor för helt år.

Såvitt kunde bedömas, vore det icke anledning att för nästkommande
budgetår antaga några mera betydelsefulla förändringar beträffande kostnaderna
för arvoden till kommissionens ordförande och ledamöter samt till
avdelnings- och sektionschefer m. fl. Arvoden till ytterligare några tjänstemän
inom sistnämnda grupp torde dock böra beräknas i samband med den
alltjämt fortgående ökningen av kommissionens arbetsuppgifter samt vissa
på grund därav planerade organisatoriska förändringar och utbyggnader.
Därjämte måste man räkna med någon mindre höjning av vissa av de nu
utgående arvodena, bland annat enär dessa i åtskilliga fall vore så bestämda,
att ersättning skulle utgå för mistade löneförmåner, varigenom automatiska
utgiftsökningar på grund av dyrtidskompensation, löneklassuppflyttningar
och dylikt uppkomme.

I fråga örn rådet vore kostnaderna helt beroende av antalet sammanträden.
Kommissionen ansåge sig böra räkna med tio sammanträden in pleno
per år. Under tiden november 1939—juni 1940 hade antalet plenisammanträden
uppgått till sex. Härutöver förekomme emellertid, att de olika avdelningarna
av rådet kallades till särskilda avdelningssammanträden samt att
en eller flera enskilda ledamöter kallades till överläggning med kommissionen
i speciella frågor. Dessa sammanträden kunde beräknas förekomma i
cn utsträckning ungefärligen motsvarande tio plenisammanträden. Sammanlagt
syntes sålunda böra räknas med tjugo sammanträden under året, motsvarande
en kostnad av 6 000 kronor.

I anslutning härtill syntes här ifrågavarande arvoden böra beräknas enligt
följande uppställning:

Kommissionens ordförande och ledamöter .............. kronor 80 000

Ledamöterna av kommissionens råd.................... » 6 000

Avdelnings- och sektionschefer samt övriga förut angivna

chefstjänstemän ............................ » 214 000

Summa kronor 300 000.

b) Avlöningar till övrig personal.

I följande tablå lämnades en översikt av kommissionens kanslipersonal
den 1 oktober 1940 och dess placering i lönegrupp enligt den för kommissionens
befattningshavare gällande löneplanen.

Elfte huvudtiteln.

			Antal befattningshavare
	Extra			i lönegrupp
	personal
		I	II	m	IV	V	VI	VII
Produktionsavdelningen ....................	—	—	3	—	—	1	—	1
Varuomsättningsavdelningen:
Sektionen för spannmål och fodermedel m. m.	—	2	1	i	1	3	—	1
Sektionen för matfett m. m.............	—	—	4	i	—	2	—	—
Sektionen för diverse livsmedel ..........	—	2	—	—	—	2	—	1
Konsumtionsavdelningen....................	2	3	6	—	2	1	2	—
Allmänna avdelningen:
Juridiska sektionen......................	—	—	_	\ j	_	1	_	2
Sektionen för kristidsstyrelserna m. m.....	—	—	—	t n	—	—	—	—
Utredningssektionen:
Planläggningsbyrån....................	—	—	2	—	—	—	1	—
Utredningsbyrån ......................	—	1	2	—	—	—	1	—
Statistiska byrån......................	1	23	3	—	1	1	1	—
Uppbörds- och licensbyrån..................	4	8	8	4	3	—	3	1
Sekretariat och kamrerarekontor
_ (inkl. expeditionsvakter och telefonister)....	3	4	3	4	1	—	1	I
Summa	10	43	32	11	8	11	9	7

Befattningshavarnas genomsnittliga löneförmåner framginge av följande
sammanställning:

Extra personal..................................	Antal	Lön per månad kronor (medeltal)	Summa lön per månad
10 43 32 11 8 11 9 7	216 218 264 320 380 524 651 871	2 160 9 374 8 448 3 520 3 040 5 764 5 859 6 097
Befattningshavare i lönegrupp I ................
~ > “» * ii................
* » » ni................
» » » IV ................
» » » V ................
» » » VI ................
* » » VII................
Summa
131	—	44 262

Till bestridande av avlöningar till den i tablån upptagna personalen erfordrades
årligen omkring 550 000 kronor (12X44 262 = 531 144). Emellertid
bleve redan under innevarande budgetår ökning av personalen å vissa avdelningar
erforderlig. Detta gällde särskilt konsumtionsavdelningen, där
för varje ny ransonering kontroll- och det löpande arbetet oavlåtligt växte.
Med hänsyn härtill ansåge sig kommissionen böra räkna med en kostnad
av omkring 700 000 kronor för ändamålet under nästkommande budgetår.

Utöver kanslipersonalen hade kommissionen för närvarande 14 reseombud
med uppgift ursprungligen att utöva den lokala kontrollen över utgörandet
av mjölk- och veteavgift. Numera hade skyldigheten att utgöra veteavgift
upphört men hade i stället tillkommit regleringen av brödsädsmarknaden,

Elfte huvudtiteln.

innefattande bland annat bestämmelser i olika hänseenden för förmälning av
brödsäd. Denna reglering krävde kontroll över kvarnarna, vilken uppdragits
åt reseombuden. Dessa anlitades för övrigt även för viss tillsyn över handeln
med andra ransonerade varor. Kommissionen avsåge med anledning härav att
inom den närmaste tiden, i varje fall tillfälligt, anställa ytterligare två ombud.

Efter denna utökning komme utgifterna för ombudens arvoden att uppgå till
omkring 118 000 kronor för år.

Huruvida och i vilken omfattning ombudens uppgifter komme att bestå
under nästa budgetår kunde ej för närvarande avgöras. Det syntes dock vara
skäl att räkna med behov av fortsatt och något utökad kontrollverksamhet.
Kommissionen uppskattade därför kostnaderna för ombudens avlöning till
135 000 kronor.

Det sammanlagda anslagsbehovet under b) skulle sålunda uppgå till
(700 000 + 135 000 =) 835 000 kronor.

c) Arvoden till sakkunniga och experter.

Kommissionens utgifter för sakkunniga och experter hade under första
halvåret 1940 uppgått lill 8 800 kronor. Under nästkommande budgetår ansåge
sig kommissionen böra räkna med en kostnad av 40 000 kronor för
ändamålet.

Sammanfattningsvis ha livsmedelskommissionens anslagsäskanden under
denna punkt angivits sålunda:

a) arvoden, bestämda av Kungl. Majit................ kronor

b) avlöningar till övrig personal...................... »

c) arvoden till sakkunniga och experter .............. »

Summa kronor 1 175 000.

Den utveckling som ägt rum under 1940 på livsmedelsförsörjningens om- Deporterade
har främst karakteriserats av de statliga ingripanden i förbruknings- mentschefen
reglerande syfte som av skilda anledningar visat sig nödvändiga. De sålunda
vidtagna åtgärderna ha starkt påverkat livsmedelskommissionens och de
lokala krisorganens arbetsuppgifter, vilket i sin tur medfört ökade krav på
personal och medel. Ett bedömande av anslagsbehovet för nästkommande
budgetår för krisorganen för livsmedelsförsörjningen måste med hänsyn
till ovissheten om den förestående utvecklingen bliva i hög grad
osäkert. I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att nian på
detta liksom på andra områden av vår folkförsörjning vid anslagsberäkningarna
bör utgå från att läget under kommande budgetår
blir i stort sett oförändrat. Även med denna utgångspunkt finner jag det
dock motiverat att räkna med höjt anslag till avlöningar åt kommissionens
personal. Denna synes behöva förstärkas på åtskilliga punkter med hänsyn
till de arbetsuppgifter som redan nu åvila kommissionen. De anslag
som erfordras för bestridande av utgifterna för livsmedelskommissionen
och de därunder lydande lokala krisorganen böra självfallet liksom hittills
erhålla förslagsanslags natur.

300 000
835 000
40 000

Elfte huvudtiteln.

För innevarande budgetår ha gemensamma anslag uppförts för livsmedelskommissionen
och kristidsslyrelsema. För vinnande av större överskådlighet
och för ernående av överensstämmelse med inom förvaltningen eljest gällande
grunder synes lämpligt att utgifterna för kommissionen och kristidsstyrelserna
redovisas under särskilda anslag, avseende för båda såväl avlöningar
som omkostnader. Jag har därför vidtagit en uppdelning i enlighet
härmed. Någon ändring i det hittills tillämpade förfarandet att utbetalning
av medel till krislidsstyrelserna skall ske genom livsmedelskommissionen är
däremot icke åsyftad.

Örn såsom grund för anslagsberäkningarna lages den nuvarande organisationen,
torde den faktiska belastningen inom skilda anslagsposter vara
vägledande för uppskattningen av medelsbehovet. Livsmedelskommissionen
synes också ha utgått från denna beräkningsgrund. Med hänsyn till att förändringar
på grund av omständigheterna kunna komma att visa sig nödvändiga
inom olika personalgrupper vid skilda tidpunkter och att det till
följd därav icke är möjligt att vid varje särskild tidpunkt exakt angiva medelsbehovets
storlek har jag ansett mig böra lägga de av kommissionen angivna
genomsnittssiffrorna för medelsbehovet till grund för anslagsberäkningarna.
Avlöningskostnaderna för livsmedelskommissionen ha, i likhet
med vad gäller för krisorganen i övrigt, beräknats särskilt för befattningshavare,
vilkas arvoden bestämts av Kungl. Majit, för övrig personal samt för
experter och sakkunniga.

Inom gruppen befattningshavare med avlöning, bestämd av Kungl. Majit,
har kommissionen för ordförande och ledamöter beräknat medelsbehovet till
80 000 kronor. Då det vid tiden för anslagsäskandena den 1 oktober 1940
utgående beloppet uppgått till 77 000 kronor, lärer denna avlöningspost
kunna bestämmas till sistnämnda belopp. För andra befattningshavare
inom denna grupp har kommissionen angivit utgående avlöningar till 148 300
kronor för helt år. Med hänsyn till eventuellt förestående organisatoriska
förändringar samt automatiska utgiftsstegringar har kommissionen beräknat,
att denna post skulle behöva höjas med 65 700 kronor till 214 000 kronor.
Såsom kommissionen antytt torde en viss omläggning av kommissionens organisation
visa sig nödvändig, därest det fortsatta arbetet skall kunna fortgå
smidigt och effektivt. Jag är därför beredd att medverka i denna riktning.
Emellertid saknas för närvarande säkra hållpunkter för bedömande av huru
en omorganisation lämpligen bör gestaltas och av de kostnader sorn äro förenade
därmed. Med hänsyn härtill förordar jag, att de av kommissionen angivna
kostnaderna, med avrundning uppåt till 150 000 kronor, få ligga till
grund för beräkningen av anslagsposten till avlöningar åt avdelnings- och
sektionschefer och andra därmed jämförliga befattningshavare. Jag förutsätter
dock därvid, att, sedan en blivande omorganisation genomförts, erforderliga
belopp må tagas i anspråk härför, även om härigenom anslagsposten
kommer att väsentligt överskridas. Jag föreslår sålunda, att denna

Elfte huvudtiteln.

anslagspost beräknas till 150 000 kronor. Mot den angivna beräkningen av
kostnaderna för sammanträden med livsmedelskommissionens råd har jag
intet att erinra. Kostnaden härför kan således uppskattas till 6 000 kronor.
För avlöningar, bestämda av Kungl. Maj:t, böra alltså beräknas (77 000 +
150 000 + 6 000 =) 233 000 kronor.

Med det personalbestånd, som den 1 oktober 1940 fanns inom livsmedelskommissionen,
skulle avlöningslcostnaderna för övrig kanslipersonal
för belt år räknat uppgå till 531 100 kronor, vilken summa av kommissionen
avrundats till 550 000 kronor. Kommissionen förutsåg emellertid redan
vid sistnämnda tidpunkt en ökning av personalen, särskilt å konsumtionsavdelningen,
vars arbete direkt påverkas av vidtagna ransoneringsåtgärder,
samt beräknade i anslutning härtill att för budgetåret 1941/42 kostnaderna
för avlöningar komme att stiga till 700 000 kronor. En viss utökning
av personalstyrkan inom ifrågavarande kategori befattningshavare har också
visat sig ofrånkomlig. Redan nu har personalen inom denna grupp avsevärt
utökats sedan den 1 oktober 1940. Med utgående från den nuvarande personalstyrkan
skulle avlöningskostnaderna för denna personalgrupp kunna beräknas
till inemot 700 000 kronor för år eller sålunda till samma belopp
som kommissionen beräknat för nästa budgetår. Denna siffra torde
böra läggas till grund för anslagsberäkningen. Kommissionens förslag
att för utövande av den lokala kontrollen över kvarnarna i anledning av
regleringen av brödsädsmarknaden anlita vissa reseombud, vilka nu äro
sysselsatta med annan kontrollverksamhet i kommissionens tjänst, kan jag
giva min anslutning. Då jag ej heller har något att erinra mot de härför
beräknade kostnaderna, tillstyrker jag, att för avlöningar åt den med
ifrågavarande kontroll sysselsatta personalen avses ett belopp av 135 000
kronor. Summan av de för bestridande av avlöningar åt övrig personal erforderliga
beloppen blir således (700 000 + 135 000=) 835 000 kronor.

Vad slutligen angår arvoden åt sakkunniga och experter synes härför erforderligt
belopp, med hänsyn till den av kommissionen angivna belastningen,
kunna bestämmas till 25 000 kronor.

Sammanlagt bör alltså livsmedelskommissionens avlöningsanslag upptagas
till (233 000 + 835 000 + 25 000 =) 1 093 000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, alt Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens livsmedelskommission: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 1 093 000.

[15.] 13. Statens livsmedelskommission: Omkostnader, förslagsanslag.

Till Statens livsmedelskommission m. m.: Omkostnader är för innevarande
budgetår anvisat ett förslagsanslag av 474 000 kronor, varav jämlikt Kungl.
Majrts beslut den 10 maj 1940 finge tagas i anspråk högst 254 000 kronor

Hilmur] till riksdagens protokoll 19-il. 1 sand. Nr I. Del 1A. 4

Elfte huvudtiteln.

av livsmedelskommissionen och högst 220 000 kronor av kristidsstyrelserna.
Anslaget har ställts till statskontorets förfogande, att på rekvisition i mån av
behov utbetalas till livsmedelskommissionen, som skulle äga att enligt av
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter disponera anslaget för därmed avsett
ändamål.

Genom beslut den 22 november 1940 har Kungl. Majit medgivit, att av
ifrågavarande anslag finge — utöver det genom förberörda beslut den 10 maj
1940 anvisade beloppet — för livsmedelskommissionens omkostnader tagas
i anspråk högst 990 000 kronor.

I den under föregående punkt omförmälda skrivelsen den 1 oktober 1940
med förslag rörande anslag för kommissionen för budgetåret 1941/42 bar
statens livsmedelskommission, såvitt angår beräkningen av anslagsbehovet
för omkostnader, anfört huvudsakligen följande:

Kommissionens utgifter för reseersättningar kunde för närva -

rande beräknas utgöra i genomsnitt för månad:

Kommissionens ordförande och ledamöter ................ kronor 230

Kommissionens tjänstemän med undantag av reseombuden . . » 1 400

Sakkunniga och experter .............................. » 400.

För ledamöterna av rådet syntes reseersättningarna för ett sammanträde
uppgå till inemot 700 kronor.

För 16 reseombud kunde reseersättningarna för närvarande beräknas utgöra
12 500 kronor för månad.

Med ledning av dessa uppgifter och under hänvisning till vad kommissionen
under föregående punkt anfört beträffande avlöningskostnaderna, syntes
utgifterna för reseersättningar för nästa budgetår kunna uppskattas till:

Kommissionens ordförande och ledamöter .............. kronor 4 000

Reseombuden ........................................ » 170 000

Kommissionens övriga tjänstemän..................... » 22 000

Sakkunniga och experter.............................. » 10 000

Ledamöterna av rådet (20 sammanträden) ....... »_14 000

Summa kronor 220 000.

Under första halvåret 1940 hade kommissionens utgifter för expenser
uppgått till 87 220 kronor, fördelade på sätt framginge av följande tablå:

Skrivmateriel m. m................................... kronor 19 660

Telefon .............................................. » 11530

Städning............................................ » 6 220

Bränsle .......................................... » 6 000

Lyse ................................................ » 2 430

Inventarier, maskiner o. d............................ » 27 960

övriga expenser ...................................... » 13 420.

Härtill erinrades om att kommissionens verksamhet under de första månaderna
av nyssnämnda tidsperiod ännu hade varit av betydligt mera begränsad
omfattning än för närvarande vore fallet samt att kommissionens
lokaler från och med den 1 oktober 1940 utökats med 15 arbetsrum. Dessa

Elfte huvudtiteln.

omständigheter gjorde, att ifrågavarande kostnader framdeles måste komma
att bli proportionsvis högre. Det anförda gällde dock ej posten inventarier,
maskiner o. d., vilken huvudsakligen representerade engångskostnader. Denna
utgiftspost borde därför kunna betydligt nedgå. Emellertid vore det icke
osannolikt, att ytterligare lokalutrymme under nästa budgetår kunde behöva
ställas till förfogande, varmed följde nya kostnader för inventarier samt ökade
utgifter för telefon, städning, bränsle m. m.

Kommissionen beräknade med utgångspunkt från de angivna siffrorna utgifterna
för expenser till följande belopp:

Skrivmateriel m. m................................... kronor 50 000

Telefon ............................................. » 30 000

Städning ............................................ » 18 000

Bränsle ............................................. » 18 000

Lyse ............................................... » 7 000

Inventarier, maskiner o. d............................ » 25 000

Övriga expenser .............................. »_32 000

Summa kronor 180 000.

Till tryckningskostnader hänförde kommissionen dels kostnaderna
för den av kommissionen utgivna cirkulärserien, dels kostnaderna för
tryckning inklusive distribution av inköpskort jämte tillhörande blanketter
av olika slag (ransoneringskostnader), dels ock övrigt förekommande blankettryck.

Cirkulärserien hade på grund av förhållandena kommit att få en rätt stor
omfattning. Under tiden till och med september månad hade utgivits 114
nummer, varav icke mindre än 49 under sista kvartalet. Om man räknade
med 150 nummer för helt år, torde anslagsbehovet för förevarande ändamål
kunna uppskattas till 50 000 kronor.

De löpande tryckningskostnaderna för nu gällande ransoneringar syntes
kunna uppskattas till i runt tal 700 000 kronor för helt år. Varje ransonering
av ytterligare varor kunde beräknas för tryckning m. m. kräva en engångskostnad
vid ransoneringens igångsättande av omkring 50 000 kronor samt
en driftskostnad av omkring 150 000 kronor för år. Det torde vara uppenbart,
att det vore synnerligen vanskligt att göra en beräkning av ransoneringskostnaderna
för så lång tid framåt som det här gällde. Uppskattningsvis
angåve kommissionen anslagsbehovet till 1 200 000 kronor. Härvid hade kommissionen
emellertid ej räknat med några kostnader för ransoneringar av
varor, som folie utom livsmedelskommissionens verksamhetsområde.

Kostnader för övrigt förekommande blankettryck torde kunna uppskattas
till 50 000 kronor.

I anslutning till det anförda skulle tryckningskostnaderna behöva upptagas
till:

Cirkulärserien ..................................... kronor 50 000

Ransoneringskostnader ............................. » 1 200 000

övrigt blankettryck......................... » 50 000

Summa kronor 1 300 000.

Sammanfattningsvis har livsmedelskommissionen beräknat anslagsäskandena
under denna punkt sålunda:

Elfte huvudtiteln.

Reseersättningar .................................... kronor 220 000

Expenser .......................................... » 180 000

Tryckningskostnader................................ » 1 300 000

Summa kronor 1 700 000.

Departe- Jämväl för bedömande av det för livsmedelskommissionens omkostnader
menfsc/l<^en''erforderliga medelsbeloppet lärer man till utgångspunkt kunna taga den nuvarande
verksamheten inom kommissionen. Denna har främst på grund av
beslutade ransoneringsåtgärder medfört avsevärt stegrade omkostnader i förhållande
till vad man vid beräkningen av innevarande budgetårs omkostnadsanslag
kunde förutse. Omkostnadsanslaget har också, såsom av de tidigare
lämnade uppgifterna framgår, överskridits med betydande belopp. Särskilda
svårigheter föreligga då det gäller alt beräkna tryckningskostnaderna, vilkas
storlek är direkt beroende av de ransoneringar som komma till stånd, övriga
omkostnadsposter synas i allt väsentligt kunna uppskattas på grundval av
nuvarande belastning.

Med dessa utgångspunkter synas kostnaderna för reseersättningar, vilka
kommissionen beräknat till 220 000 kronor, kunna minskas till 200 000 kronor.
Den för expenser angivna summan av 180 000 kronor torde däremot
kunna godtagas. Beträffande tryckningskostnaderna synas de för tryckning
av kommissionens cirkulärsamling och blanketter beräknade beloppen å vartdera
50 000 kronor icke giva anledning till erinran. Bedömandet av de för
ransoneringarna erforderliga tryckningskostnaderna är, såsom nyss antytts,
betydligt vanskligare. Kommissionen har beräknat tryckningskostnaderna
för de den 1 oktober 1940 gällande ransoneringarna lill 700 000 kronor för
helt år samt motsvarande kostnad för varje nytillkommande ransonering till
200 000 kronor. Utgående från dessa siffror har kommissionen uppskattat
dessa tryckningskostnader för nästkommande budgetår till 1 200 000 kronor.
1 saknad av säkrare hållpunkter för bedömandet av utsikterna för ytterligare
ransoneringar torde detta belopp kunna accepteras. Jag förordar därför,
att för tryckningskostnaderna beräknas 1 300 000 kronor.

Totalsumman av de medel som erfordras för täckande av livsmedelskommissionens
omkostnader utgör således (200 000 + 180 000 + 1300 000=)
1 680 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Statens livsmedelskommission: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 1 680 000.

[16.] 14. Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. På sätt

framgår av den tidigare lämnade redogörelsen örn förändringarna i krisför valtningens

organisation ha inom kristidsstyrelserna inrättats särskilda av -

Elfte huvudtiteln.

delningar för handhavandet av frågor rörande bränsleförsörjningen, de s. k.
bränslekontoren. I anslutning till denna utvidgning av kristidsstyrelsernas
verksamhetsområde har Kungl. Maj:t den 23 augusti 1940 bemyndigat livsmedelskommissionen
att medgiva anställande hos kristidsstyrelserna av erforderligt
antal befattningshavare med viss högsta avlöning samt medgivit
kommissionen rätt att inom viss gräns bestämma ersättningar åt föreståndarna
för bränslekontoren (se härom statsliggaren för budgetåret 1940/41
sid. 734).

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 oktober 1940, med ändring
av vad genom ett av Kungl. Maj:t den 1 december 1939 meddelat beslut stadgats
angående arvoden till ledamöter i kristidsstyrelserna, förordnat, att arvoden
till ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i kristidsstyrelser
skulle, räknat från och med den 1 augusti 1940, utgå till ordförande med
300 kronor för månad, till vice ordförande med 100 kronor för månad och
därutöver 15 kronor för sammanträdesdag samt till ledamot med 15 kronor
för sammanträdesdag. Kostnaderna för avlöningar lill befattningshavare vid
kristidsstyrelserna skola jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1940 utgå
från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till Stålens livsmedelskommission
m. m.: Avlöningar. För detta ändamål skulle högst 600 000
kronor få tagas i anspråk av anslaget. Sedermera har Kungl. Majd den 22
november 1940 medgivit, att — utöver det genom nyss nämnda beslut av den
10 maj 1940 anvisade beloppet — 1 200 000 kronor finge tågås i anspråk för
avlöningar åt kristidsstyrelserna.

Livsmedelskommissionen har i den förut under punkterna 14 och 15 anmälda
skrivelsen rörande anslagsbehoven för kommissionen under budgetåret
1941/42 framlagt förslag även beträffande medelsbehovet för kristidsstyrelserna
under samma tid. I fråga om avlöningar till befattningshavare
vid dessa styrelser har kommissionen till en början anfört följande:

Vad beträffade lokalorganen hade kommissionen vid sitt kalkylerande
förutsatt, att dessas arbete för olika centrala krismyndigheters räkning förblcvc
av i huvudsak samma allmänna beskaffenhet som för närvarande. Därjämte
hade vid beräkningarna antagits, att även myndighetsorganisation och
verksamhetsformer skulle kunna bibehållas i stort sett oförändrade. I sådant
hänseende vore särskilt att framhålla vikten av alt nuvarande samarbete mellan
kristidsstyrelserna och systembolagen i fråga om försäljningskontroll och
licensgivning alltjämt kunde fortgå. Skulle denna förutsättning brista, komme
detta uppenbarligen att medföra en synnerligen betydande kostnadsökning.

Kommissionen har därefter framlagt sina beräkningar av de under denna
punkt gjorda anslagsäskandena till arvoden åt i det följande omförmälda
befattningshavare hos kristidsstyrelserna:

a) Arvoden lill ordförande och ledamöter.

Med utgångspunkt från bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förberörda beslut
den 4 oktober 1940 och under antagande av att varje kristidsslyrelse genomsnittligen
sammanträdde en gång i månaden i sin helhet och fyra gånger i

Elfte huvudtiteln.

månaden genom delegationer inom styrelsen torde ifrågavarande kostnadspost
böra upptagas med ett sammanlagt belopp av 270 000 kronor. Kommissionen
hade därvid uppskattat de årliga arvodena till ordförandena hos kristidsstyrelserna
till (300X12X32=) 115 200 kronor, till vice ordförandena
till (100X12X32 =) 38 400 kronor samt till åtta ledamöter inom varje kristidsstyrelse
och till tre kristidsstyrelseledamöter inom var och en av nämnda
delegationer till 115 200 kronor. Sammanlagda kostnaderna för arvoden till
ordförande, vice ordförande och ledamöter kunde alltså beräknas till
(115 200 + 38 400 + 115 200=) 268 800 kronor eller avrundat till 270 000
kronor.

b) Arvoden till sekreterare och kansliföreståndare.

Utgifterna härför torde för nästa budgetår skäligen kunna uppskattas till
750 kronor för styrelse och månad, d. v. s. till sammanlagt inemot 290 000
kronor.

c) Arvoden till övriga befattningshavare.

1) Å styrelsernas kanslier.

Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål hade kommissionen på grundval
av hittillsvarande erfarenhet funnit sig böra uppskatta till omkring 700
kronor för styrelse och månad eller sålunda till sammanlagt ungefär 270 000
kronor.

2) Å kontrollbyråerna inom systembolagen.

Till bestridande av ersättningar lill byråernas föreståndare torde komma
att erfordras omkring 250 kronor för styrelse och månad, motsvarande ett
totalt utgiftsbelopp för ändamålet av 96 000 kronor.

Vid uppskattande av kostnaderna för avlöning av byråernas personal, vilka
utgifter nu beräknades uppgå till sammanlagt nära 50 000 kronor för månad,
hade kommissionen utgått från det antagandet, att ransoneringsarbetets volym
under ifrågavarande budgetår komme att bliva inemot 50 procent större
än för närvarande. Utifrån denna utgångspunkt syntes förevarande kostnadspost
icke böra upptagas med belopp, som nämnvärt understege 900 000
kronor.

3) Å bränslekonloren.

Avlöningarna till bränslekontorens föreståndare uppginge för närvarande
till mellan 19 000 och 20 000 kronor för månad. Vissa särskilda förhållanden
torde småningom nödvändiggöra någon jämkning uppåt av detta belopp.
Efter samråd med statens bränslekommission föresloge livsmedelskommissionen,
att för detta ändamål upptoges en summa av 22 000 kronor för månad
eller alltså 264 000 kronor för år.

För beräknande av medelsbehovet för avlöning av bränslekontorens personal
saknades för närvarande fastare hållpunkter. För hithörande — sannolikt
jämväl i fortsättningen förhållandevis fåtaliga — anställdas vidkommande
torde emellertid knappast behöva upptagas högre belopp än förslagsvis
215 000 kronor.

d) Arvoden till sakkunniga.

Utgifterna för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår torde skäligen

kunna uppskattas till 500 kronor för varje styrelse, d. v. s. till sammanlagt

16 000 kronor.

Summan av de föreslagna avlöningskostnaderna för vid kristidsstyrelserna

anställd personal uppginge till (270 000 + 290 000 + 270 000 + 96 000 +

Elfte huvudtiteln.

+ 900 000 + 264 000 + 215 000 + 16 000 =) 2 321 000 kronor. Anslaget syntes
lämpligen böra avrundas uppåt till 2 350 000 kronor.

I en till folkhushållningsdepartementet överlämnad promemoria av den
26 oktober 1940 har från livsmedelskommissionens sida, såvitt angår anslagsbehovet
för avlöningar till kristidsstyrelsernas personal, dels ifrågasatts
en ökning av anslaget med 140 000 kronor till avlönande av särskilda vid
flertalet kristidsstyrelser anställda s. k. spannmålsinspektörer, — senare benämnda
spannmålsombud — dels ock meddelats, att ett mellan kontrollstyrelsen
och kommissionen träffat avtal angående ändrade grunder för beräknande
av ersättningen till systembolagen för deras medverkan vid kontrollen
över regleringen av handeln med vissa ransonerade varor syntes möjliggöra
nedsättning med 100 000 kronor av den i kommissionens skrivelse den 1
oktober 1940 upptagna posten å 900 000 kronor för bestridande av kostnaderna
för avlöning av kontrollbyråernas personal. Vad beträffar anställandet
vid kristidsstyrelserna av särskilda spannmålsinspektörer har i promemorian
hänvisats till en av kommissionen till kristidsstyrelserna i Götaland
och Svealand samt Gävleborgs län den 18 oktober 1940 avlåten cirkulärskrivelse
i ämnet, av huvudsakligen följande innehåll:

Det genom kungörelsen den 11 oktober 1940 (nr 869) å brödsäd och fodersäd
lagda beslaget nödvändiggjorde anordnandet av en särskild kontroll
över efterlevnaden av de i anslutning till beslaget meddelade bestämmelserna.
Denna kontroll borde utövas av särskilt tillsatta befattningshavare,
vilka kunde benämnas spannmålsinspektörer. Hos en var av kristidsstyrelserna
i Götaland och Svealand samt Gävleborgs län, d. v. s. inom 26 kristidsstyrelseområden,
skulle anställas en dylik inspektör med uppgift att
för kontrolländamål beresa kristidsstyrelsens verksamhetsområde. Inspektörerna
skulle hava till främsta uppgift att vägleda jordbrukarna vid tilllämpningen
av meddelade bestämmelser angående deklarationers avlämnande,
angående förfogande i olika hänseenden över beslagtagen spannmål
och dylikt. Inspektörerna skulle emellertid även hava att öva tillsyn över
det sätt, varpå Svenska spannmålsaktiebolagets ombud i orterna m. fl. handhade
vården om förvärvad spannmål och i övrigt uppfyllde sina hithörande
åligganden. Jämsides med fullgörandet av dessa uppgifter skulle inspektörerna
även, i den mån så funnes påkallat, genom en på ändamålsenligt
sätt bedriven upplysningsverksamhet söka bibringa ortsbefolkningen fördjupad
förståelse för spannmålsregleringen.

Spannmålsinspektörerna skulle principiellt närmast vara alt betrakta såsom
medhjälpare åt kristidsnämnderna vid den kontrollutövning, sorn författningsenligt
åvilade dessa. Spannmålsinspektörerna skulle lörordnas av
kristidsstyrelserna efter samråd med livsmedelskommissionen och den närmaste
ledningen av spannmålsinspektörens arbete vore avsedd att anförtros
åt kristidsstyrelsens ordförande.

Inspektörsbefattningarna vore i allmänhet avsedda alt bliva heltidstjänster.
Inom vissa kristidsstyrelscområden kunde dock uppdraget tänkas —
i allt fall lills vidare — bliva blott en bisyssla. Erfarenheten finge utvisa, i
vad mån nu ifrågavarande befattningshavares tillsynsverksamhet lämpligen
småningom borde samordnas med den kontroll av olika krisregleringar —
särskilt sådana, som berörde kvarnar, mjölkproducenter och mejerier — -

56 Elfte huvudtiteln.

vilken för närvarande utövades av direkt under livsmedelskommissionen
sorterande reseombud.

Vad angår grunderna för beräkningen av förenämnda post å 140 000 kronor
till spannmålsinspektörernas avlönande har i promemorian framhållits,
att spannmålsinspektör borde -— förutom resekostnads- och traktamentsersättning
— äga uppbära avlöning i form av arvode av högst 18 kronor
för envar av 25 arbetsdagar i månaden, varför årskostnaderna för samtliga
spannmålsinspektörers avlönande kunde uppskattas till (18 X 25 X 12 X
26 =) 140 400 kronor, avrundat till 140 000 kronor.

Med iakttagande av nu angivna modifikationer i anslagsberäkningen kunna
anslagsbehoven för avlöningar åt kristidsstyrelsernas befattningshavare beräknas
till (2 350 000 + 140 000—100 000 =) 2 390 000 kronor.

I anslutning till här berörda äskanden av medel för avlöningar åt befattningshavare
vid kristidsstyrelserna har livsmedelskommissionen även framlagt
förslag beträffande kristidsnämndens för Stockholms
stad anslagsbehov för budgetåret 1941/42. Beträffande kostnaderna för
avlöningar har kommissionen anfört huvudsakligen följande:

Enligt en mellan Stockholms stad och kommissionen under hand träffad
överenskommelse skulle kommissionens till staden jämlikt 12 § kungörelsen
den 31 augusti 1940 (nr 817) utgående ersättning avse kostnaderna för
dels kontrollbyråns och bränslekontorets verksamhet, dels sådan annonsering,
som enligt livsmedelskommissionens direktiv eljest ankomme på kristidsstyrelse.
I enlighet härmed torde för täckande av kristidsnämndens utgifter
för avlöningar endast behöva upptagas anslag till avlöning av kontrollbyråns
föreståndare och personal samt bränslekontorets föreståndare
och personal. För de fyra nämnda ändamålen föresloge kommissionen —
efter samråd med statens bränslekommission, så vitt anginge bränslekontoret
—- anslag med tillhopa 148 000 kronor. Kommissionen hade beräknat det
sålunda föreslagna anslagsbeloppet på följande sätt. Avlöningen till kontrollbyråns
föreståndare hade beräknats till 3 000 kronor för år. Avlöningarna
till kontrollbyråns övriga personal hade under juli 1940 uppgått till
cirka 4 300 kronor; för närvarande beräknades sistnämnda avlöningar utgå
med 6 500 kronor i månaden och för nästa budgetår beräknades desamma
stiga med cirka 50 procent eller till 9 750 kronor i månaden, d. v. s. 117 000
kronor örn året, vilket sistnämnda belopp avrundats nedåt till 115 000
kronor. För bränslekontorets vidkommande hade de årliga avlöningarna
till kontorets föreståndare och personal uppskattats till respektive 5 000
kronor och 25 000 kronor. Sammanlagda avlöningskostnaderna per år för
Stockholms stads kristidsnämnd kunde alltså uppskattas till (3 000 + 115 000
+ 5 000 + 25 000 =) 148 000 kronor.

Sammanfattningsvis har kommissionen beräknat avlöningskostnaderna
under förevarande anslag till (2 390 000 + 148 000 =) 2 538 000 kronor.

Departe- Såsom jag tidigare vid behandlingen av livsmedelskommissionens avme7ifsr/ie/en.
|önjngSansiag framhållit ha de ransoneringsåtgärder, som hittills genom -

Elfte huvudtiteln.

förts, medfört en utbyggnad även av den lokala krisförvaltningen. Den
organisation som nu finnes synes på sätt livsmedelskommissionen anfört
få förutsättas bliva i huvudsak oförändrad, varför nu utgående kostnader
torde kunna tagas till utgångspunkt för anslagsberäkningarna.

Mot de av kommissionen gjorda uppskattningarna av kostnaderna för
arvoden till kristidsstyrelsernas ordförande och ledamöter, sekreterare och
kansliföreståndare, övriga befattningshavare å styrelsernas kanslier och
bränslekontoren ävensom till sakkunniga synas mig icke kunna göras några
invändningar. Ej heller lärer vara något att erinra mot de beräknade kostnaderna
för föreståndarna å kontrollbyråerna inom systembolagen. Beräkningen
av utgifterna för annan personal å kontrollbyråerna grundar sig
på antagandet att ransoneringsarbetet skulle ökas med omkring 50 procent
i förhållande till göromålen den 1 oktober 1940. På grundval härav antagas
också kostnaderna stiga från, för år räknat, 600 000 kronor till 900 000
kronor, vilket belopp emellertid ansetts kunna begränsas till 800 000 kronor.
Några säkra bedömningsgrunder för dessa utgifter finnas uppenbarligen
icke Med hänsyn till den ovisshet, som råder örn medelsbehovet härför,
anser jag mig icke vilja föreslå någon ändring av det äskade beloppet för
detta ändamål. Anslagsposten till kristidsstyrelserna, enligt kommissionens
förslag ursprungligen å tillhopa 2 350 000 kronor, torde efter avdrag av tidigare
berörda 100 000 kronor å anslagsposten till kontrollbyråerna och med
avrundning nedåt med 50 000 kronor böra upptagas med 2 200 000 kronor.

Vid sidan av den direkt till kristidsstyrelserna knutna personalen ha, såsom
livsmedelskommissionen framhållit, särskilda befattningshavare, s. k.
spannmålsombud, blivit nödvändiga för att övervaka efterlevnaden av de i
anslutning till beslaget å bröd- och fodersäd meddelade bestämmelserna
m. m. Det synes kunna ifrågasättas, örn icke, på sätt livsmedelskommissionen
antytt, efter någon tid en samordning av den kontroll, som utövas genom
kommissionens reseombud, och den här avsedda tillsynsverksamheten
är möjlig. I avvaktan på de erfarenheter som kunna göras härom torde emellertid
den nuvarande ordningen böra bestå. Jag är även beredd att för budgetåret
1941/42 förorda medelsanvisning för upprätthållande av ifrågavarande
verksamhet genom spannmålsombuden. Det härför erforderliga beloppet
för avlöningar torde i enlighet nied livsmedelskommissionens förslag
kunna bestämmas till 140 000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att, därest
den inom livsmedelsförsörjningens område erforderliga kontrollverksamheten
skulle erhålla annan utformning, de medel sorn må komma att beviljas
nied hänsyn till vad nu gäller få användas även för en blivande, ändrad
organisation.

Av vad jag vid anmälan av de under elfte huvudtiteln hörande frigonia
inledningsvis anfört framgår, alt kristidsstyrelsen i Stockholm från och med
utgången av september 1940 upphört nied sin verksamhet och att i dess ställe
trätt kristidsnämnden i Stockholm. A denna ankomma vissa statliga uppgifter,

Elfte huvudtiteln.

för vilka enligt gällande bestämmelser ersättning skall utgå av statsmedel.
Det torde vara lämpligt, att medel för detta ändamål anvisas under anslagen
till kristidsstyrelserna. Stadens ersättningskrav avse kostnaderna för kontrollbyråns
och bränslekontorets verksamhet ävensom för sådan annonsering,
som regelmässigt ankommer på kristidsstyrelse. De för dessa behov
erforderliga medlen lia, i vad angår avlöningar, beräknats till 148 000 kronor.
Mot storleken av detta belopp har jag intet att erinra.

Sammanfattningsvis synes i enlighet med det anförda anslaget till avlöningar
för kristidsstyrelserna m. m. böra upptagas till (2 200 000 + 140 000
+ 148 000=) 2 488 000 kronor. Anslaget bör erhålla förslagsanslags natur.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 2 488 000.

[17.] 15. Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader, förslagsanslag. Såsom

framgår av de under punkten 15 lämnade uppgifterna må enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 10 maj 1940 för omkostnaderna för kristidsstyrelserna
av det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till Statens livsmedelskommission
m. m.: Omkostnader tagas i anspråk högst 220 000 kronor.
Genom beslut den 22 november 1940 har Kungl. Majit medgivit att
— utöver nämnda belopp — finge från berörda anslag tagas i anspråk högst
530 000 kronor för kristidsstyrelsemas omkostnader.

Kungl. Majit har genom beslut den 10 november 1939 och den 2 februari
1940 utfärdat bestämmelser angående resekostnads- och traktamentsersättningar
till kristidsstyrelsemas ledamöter och personal (se härom statsliggaren
för budgetåret 1940/41 sid. 734).

Beträffande anslagsbehovet för kristidsstyrelsemas omkostnader har statens
livsmedelskommission i den förut omnämnda skrivelsen den 1 oktober
1940 anfört huvudsakligen följande:

På grund av att de hittillsvarande utgifterna för resor av
ordförande och ledamöter i samt befattningshavare hos kristidsstyrelserna
varit väsentligt lägre än beräknat ansåge sig livsmedelskommissionen kunna
föreslå ett från nuvarande 130 000 kronor till 75 000 kronor för år nedsatt
resekostnadsanslag. Kommissionen hade uppskattat kostnaderna för reseersättningar
till 150 kronor per kristidsstyrelse och månad, vartill komme
kostnaderna för beräknade två sammanträden i Stockholm per år med
representanter för de olika kristidsstyrelserna med cirka 7 500 kronor för
värjo sammanträde. Sammanlagda resekostnaderna kunde alltså beräknas
till 72 000 kronor, avrundat 75 000 kronor.

Kommissionen beräknade med ledning av under den gångna tiden vunnen
erfarenhet samt med beaktande av här sannolikt förefintliga möjligheter
till kostnadsbegränsningar utgifterna för expenser sålunda:

Kristidsstyrelsemas lokalkostnader, inklusive kostnaderna för bränsle, lyse

Elfte huvudtiteln.

och städning, uppskattades till 2 400 kronor för år och styrelse eller alltså
till 76 800 kronor, vilket belopp, avrundat nedåt, utgjorde 75 000 kronor.
Inventariekostnaderna avsåge endast kostnaderna för smärre kompletteringar
av inventarier och beräknades komma att utgå med 500 kronor per
styrelse och år eller alltså med tillhopa 16 000 kronor. Kostnader för anskaffande
av skrivmaterialier, papper m. m. uppskattades till 1 800 kronor
för styrelse och år eller alltså till sammanlagt 57 600 kronor, vilket belopp
avrundats uppåt till 60 000 kronor. Telefonkostnaderna beräknades till 200
kronor för styrelse och månad eller för helt år till 76 800 kronor, vilket
belopp avrundats nedåt till 75 000 kronor. Transportkostnader beräknades
till 250 kronor per styrelse och år eller tillhopa 8 000 kronor. Slutligen uppskattades
kristidsstyrelsernas annonskostnader till 500 kronor per styrelse
och månad eller årligen till 192 000 kronor, vilket belopp avrundats nedåt
till 190 000 kronor. Sammanlagda expenskostnaderna hade alltså beräknats
till (75 000 + 16 000 + 60 000 + 75 000 + 8 000 + 190 000 =) 424 000 kronor
eller avrundat 425 000 kronor.

I den under nästföregående punkt omförmälda promemorian av den 26
oktober 1940 lia beräkningar verkställts örn anslagsbehovet även för täckande
av de omkostnader, som äro förenade med de i promemorian omförmälda
spannmålsombudens verksamhet. Dessa kalkyler utvisa ett medelsbehov av
210 000 kronor till resekostnads- och traktamentsersättning samt 10 000 kronor
till expenser.

Med tillämpning av nu angivna kalkyler kunna enligt kommissionens
uppfattning anslagsbehoven för reseersättningar och expenser för kristidsstyrelserna
beräknas till

a) för reseersättningar (75 000 + 210 000=) 285 000 kronor samt

b) för expenser (425 000 + 10 000=) 435 000 kronor.

Angående medelsbehovet för täckandet av omkostnaderna för kristidsnämnden
för Stockholms stad har kommissionen anfört följande:

Medelsbehovet till bestridande av expenser hade kommissionen, med tilllämpning
av den under föregående punkt omförmälda överenskommelsen
mellan Stockholms stad och kommissionen, uppskattat till 42 000 kronor på
följande sätt: Kostnader för lokal1, inklusive kostnaderna för bränsle, lyse
och städning, uppskattades till 2 300 kronor. Kostnaderna för inventarier,
närmast för kontrollbyrån, beräknades till 200 kronor i månaden eller alltså
för helt år till 2 400 kronor. l)e årliga kostnaderna för skrivmaterialier och
papper m. m. beräknades för kontrollbyran uppgå till 6 000 kronor och för
bränslekontoret till 2 000 kronor, eller sålunda tillsammans till 8 000 kronor.
Portokostnaderna för år uppskattades för kontrollbyran till 18 000 kronor
och för bränslekontoret till 2 000 kronor, eller tillhopa till 20 000 kronor.
Slutligen beräknades kristidsnämndens årliga annonskostnader uppgå till
9 000 kronor. Sammanlagda årliga expenskostnaderna för kristidsnämnden
kunde alltså beräknas lill (2 300 + 2 400 + 8 000 + 20 000 + 9 000 =)
41 700 kronor, vilket belopp avrundats uppåt till 42 000 kronor.

Sammanfattningsvis har livsmedelskommissionen angivit anslagsäskandena
under denna punkt sålunda:

1 För bränslekontoret.

Elfte huvudtiteln.

I. Kristidsstyleisenia:

a) reseersättningar .............................. kronor 285 000

b) expenser .................................... » 435 000

II. Kristidsnämnden för Stockholms stad .............. » 42 000

Summa kronor 762 000.

Beparte- För bedömande av erforderligt medelsbelopp för kristidsstyrelsernas omnienf»c/ie/en.
kostnader torde hänsyn i första hand böra lagas till att kristidsstyrelseorganisationen
numera nått ett visst mått av stadga. Hittills vunnen erfarenhet
kan således i stor utsträckning läggas till grund för anslagsberäkningarna.
Utgående härifrån synas de av kommissionen gjorda kalkylerna
av reseersättningar och expenser för kristidsstyrelserna vara väl avvägda.
De föranleda icke någon erinran från min sida. Jag ansluter mig även till
kommissionens beräkning av omkostnaderna för kristidsnämnden för Stockholms
stad. I enlighet med kommissionens förslag lära alltså böra beräknas
för reseersättningar åt befattningshavare inom kristidsstyrelserna 285 000
kronor, för kristidsstyrelsernas expensutgifter 435 000 kronor och för kristidsnämnden
för Stockholm 42 000 kronor eller tillhopa 762 000 kronor.
Anslaget bör erhålla förslagsanslags natur.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:! måtte
föreslå riksdagen

att till Kristidsstyrelserna m. m.: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 762 000.

[18.] 16. Statens handelskommission: Avlöningar, förslagsanslag. Hand läggningen

av frågor om undantag från gällande, på grund av krisläget
stadgade import- respektive exportförbud ankommer på statens handelskommission,
dock att vissa frågor rörande undantag från dessa förbud handläggas
av statens livsmedelskommission eller statens trafikkommission.

För innevarande budgetår har till Statens handelskommission: Avlöningar
anvisats ett förslagsanslag av 407 000 kronor, vilket belopp genom Kungl.
Maj:ts beslut den 10 maj 1940 ställts till statskontorets förfogande att på
rekvisition i mån av behov utbetalas till handelskommissionen, som skulle
äga att enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter disponera anslaget
för därmed avsett ändamål.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit bestämt ersättning till kommissionens
ordförande och ledamöter, direktören och ytterligare två tjänstemän
hos kommissionen ävensom fastställt löneplan för av kommissionen antagna
befattningshavare med tjänstgöring å dess kansli. (Se ifråga om löneplanen
den å sid. 7 intagna tablån.)

I skrivelse den 24 september 1940 har statens handelskommission avgivit

Elfte huvudtiteln.

förslag rörande anslag å riksstaten för budgetåret 1941/42 saint därvid inledningsvis
framhållit, att förändringar i det allmänna handelspolitiska läget
kunde komma att utöva inverkan på kommissionens arbetsuppgifter och
dess behov av arbetskraft och att det därför icke vore möjligt att annat
än approximativt beräkna utgifterna för nästkommande budgetar.

För arvoden som bestämts av Kungl. Majit bär kommissionen beräknat
anslagsbehovet till sammanlagt omkring 80 000 kronor.

Beträffande avlöningar för övrig personal har kommissionen anfört:

Därest ytterligare mera omfattande regleringsåtgärder skulle visa sig erforderliga
finge man enligt kommissionens mening räkna med att dessa i
första hand komme att medföra en utökning av personalen inom lönegrupperna
I—V. Man hade vidare att räkna med eventuell tillfällig ansvällning
av personalstyrkan inom sagda grupper under vissa perioder. I fråga örn
grupperna VI och VII syntes personalbehovet, så vitt nu kunde bedömas,
komma att uppgå till 4 personer i grupp VI samt 6 personer i grupp VII.

Kommissionen hade, med reservation för den ytterligare ökning som
kunde bliva erforderlig inom grupperna I—V, beräknat antalet befattningshavare
inom kommissionens kansli för budgetåret 1941/42 på sätt framginge
av följande tablå:

Lönegrupp	Antal befatt-ningshavare
I ........	........ 41
II ........	........ 11
III ........	........ 8
IV ........	........ 3
V ........	........ 11
VI ........	......... 4
VII ........	......... 6

Till bestridande av avlöningar till denna personal — ävensom tilläggsarvoden
till hos kommissionen anställda befattningshavare, som uppbure
lön av annan myndighet — skulle erfordras omkring 360 000 kronor, under
förutsättning att gällande indextal icke komme att föranleda någon löneökning
för befattningshavare inom statsförvaltningen.

Sammanfattningsvis har kommissionen uppskattat utgifterna för avlöningar
till (80 000 + 360 000 =) 440 000 kronor. Avlöningsanslaget bör enligt
kommissionens uppfattning erhålla förslagsanslags natur.

Kommissionen har vidare anfört, att kommissionen för utredningar inom
vissa specialområden torde behöva anlita biträde av särskilda sakkunniga
och experter. Till arvoden åt dylika sakkunniga och experter har kommissionen
föreslagit anvisande av ett särskilt reservationsanslag av 3 000 kronor.

Verksamheten inom handelskommissionen är i mera påtaglig grad än
arbetsuppgifterna inom övriga krisorgan beroende av det handelspolitiska
läget. Mera avsevärda förändringar i våra möjligheter att driva handel med
utlandet måste således påverka kommissionens arbetsbörda och därigenom

Departe mentschefen.

Elfte huvudtiteln.

även behovet av personal. Med utgångspunkt härifrån kunde man vara
benägen antaga att kommissionens verksamhet numera med den rådande
handelsavspärrningen västerut skulle vara betydligt minskad. En viss kvantitativ
minskning av arbetsuppgifterna, i vad angår tillämpningen av exportförbuden,
torde också efter avspärrningens inträde till en början ha gjort
sig gällande. Denna begränsning uppvägdes dock mer än väl av de ökade
arbetsuppgifter, som genom de från ungefär samma tid genomförda importförbuden
tillkommit för kommissionen. Men härtill kommer, att de undan
för undan ingångna handelsavtalen med olika stater, vilkas tillämpning
kommit att åvila kommissionen, tillskapat en mängd nya uppgifter och nödvändiggjort
utökning av personalen. Kommissionens personalbehov torde
därför i själva verket snarast vara större nu än vid tidpunkten för handelsavspärrningen.

Anslagsberäkningen synes dock med hänsyn till ovissheten om utvecklingen
under det kommande året böra i huvudsak grundas på storleken av de
vid tidpunkten för avgivandet av anslagsäskandena utgående avlöningarna.
Dessa uppgingo, enligt vad jag inhämtat, till de av kommissionen äskade
beloppen med den modifikationen, att avlöningar till övrig personal beräknats
till en summa, som med omkring 10 000 kronor översteg den verkliga
belastningen. Detta belopp hade tillagts för att möta eventuellt uppstående,
ökade medelsbehov. Någon dylik uppräkning av anslagsposten synes icke
erforderlig med hänsyn till anslagets karaktär av förslagsanslag. För »övrig
personal» torde således böra avses ett belopp av 350 000 kronor. Även kostnaderna
för anlitade sakkunniga synas kunna utgå från avlöningsanslaget,
varigenom särskilt anslag för sådant ändamål icke, såsom kommissionen
föreslagit, blir erforderligt. Avlöningsanslaget torde således kunna bestämmas
till 430 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Statens handelskommission: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 430 000.

[19.] 17. Statens handelskommission: Omkostnader, förslagsanslag. För

statens handelskommissions omkostnader har för innevarande budgetår å
riksstaten uppförts ett förslagsanslag av 93 000 kronor. Kungl. Majit har
den 10 maj 1940 ställt anslaget till statskontorets förfogande, att på rekvisition
i mån av behov utbetalas till handelskommissionen, som äger att enligt
av Kungl. Majit meddelade föreskrifter disponera anslaget för därmed
avsett ändamål.

I den under föregående punkt omförmälda skrivelsen med förslag rörande
anslag för nästkommande budgetår har handelskommissionen vid beräknandet
av omkostnaderna uppdelat dessa i reseersättningar och expenser.

Kostnaderna för reseersättningar ha beräknats till i runt tal 12 000 kronor.

Elfte huvudtiteln.

Uppskattningen av expenserna Ilar skett enligt följande uppställning:

Kontorsförnödenheter ................................ kronor 20 000

Tryckningskostnader m. m........................... » 30 000

Telefon, telegram .................................... 8 30 000

Städningskostnader .................................. * 7 000

Inventarier.......................................... * 12 000

övriga omkostnader.................................. * 3 000

Summa kronor 105 000.

I detta sammanhang har kommissionen erinrat örn att hyresersättningen
för av kommissionen disponerade lokaler utgår från Statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond.

Beräkningen av omkostnadsanslaget har enligt vad jag inhämtat grundat Departesig
på en genomsnittsuppskattning av de olika utgiftsposterna, med undantag mentscl,ele,h
för inventariekostnaderna, vilka avpassats med hänsyn till den beräknade
inventarieanskaffningen. Mot de gjorda uppskattningarna har jag intet att
invända. Jag förordar därför, att ett belopp av 117 000 kronor, fördelat
med 12 000 kronor på reseersättningar och 105 000 kronor på expenser, blir
tillgängligt genom anvisande av ett förslagsanslag å nämnda belopp.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

alt till Statens handelskommission: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 117 000.

[20.] 18. Statens trafikkommission: Avlöningar, förslagsanslag. För bud getåret

1940/41 har anvisats dels under sjätte huvudtiteln till Statens transportkommission:
Avlöningar ett förslagsanslag av 125 000 kronor, dels ock
under elfte huvudtiteln till Statens sjöfartsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 114 000 kronor.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för de under år
1940 vidtagna förändringarna i krisförvaltningens organisation ha från och
med den 15 augusti 1940 statens transportkommission och statens sjöfartsnämnd
upphört med sin verksamhet och deras arbetsuppgifter överflyttats
till den nybildade statens trafikkommission.

Enligt särskilda beslut den 23 augusti och den 20 september 1940 har
Kungl. Majit till bestridande av trafikkommissionens utgifter för avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisat tillhopa 211 000 kronor från förenämnda
förslagsanslag till statens sjöfartsnämnd. Av det till bestridande av transportkommissionens
avlöningar anvisade anslaget ha medel icke disponerats
för trafikkommissionens behov. Vidare har Kungl. Majit den 30 augusti
och den 20 september 1940 fastställt ersättning till ordföranden för kom -

<>4

Elfte huvudtiteln.

missionen, kommissionens övriga ledamöter samt till kanslichefen och sektionscheferna
hos kommissionen ävensom till ledamöterna i kommissionens
råd. Sistnämnda dag har Kungl. Maj:t därjämte för övrig personal hos
kommissionen fastställt löneplan (se härom den å sid. 7 intagna tablån).

I sammanhang härmed har kommissionen bemyndigats att i enlighet med
den sålunda fastställda löneplanen utbetala arvode till en befattningshavare
inom lönegrupp VI och att i enlighet med löneplanen bestämma ersättning
till erforderligt antal befattningshavare inom lönegrupperna I—V.

I skrivelse den 1 november 1940 har trafikkommissionen avgivit förslag
rörande anslag för kommissionens verksamhet för tiden den 1 juli 1941—30
juni 1942.

Kommissionen har inledningsvis framhållit svårigheten av att i förväg
beräkna omfattningen av kommissionens arbetsuppgifter, helt beroende som
omfattningen vore av en i hög grad oviss framtida utveckling och dennas
återverkningar på landets trafikväsen, på grund varav det icke läte sig
göra att mera tillförlitligt verkställa beräkning av kommissionens utgifter
för nästkommande budgetår.

Kommissionen har därefter gått in på beräkningar av anslagsbehovet för
avlöningar åt kommissionens befattningshavare samt därvid för arvoden,
bestämda av Kungl. Majit, vilka innefattade arvoden till kommissionens ledamöter,
kanslichefen, sektionschefer, ledamöter av kommissionens råd samt
av kommissionen anlitade sakkunniga, räknat med utgifter till ett sammanlagt
belopp av 120 000 kronor.

Beträffande avlöningar till övrig personal har kommissionen anfört huvudsakligen
följande:

Av kommissionen antagen personal uppginge till 19 personer. Av dessa
vore en assistent med sjökaptensexamen, en amanuens med juridisk examen,
en kansliskrivare, två kontorsbiträden och ett skrivbiträde anställda å
sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten samt en assistent med sjökaptensexamen
och två skrivbiträden å sektionen för ärenden rörande inrikes
sjöfarten. Avdelningen för Petsamotrafiken förestodes av sektionschefen
för järnvägstrafiken personligen, som till sitt biträde hade en assistent
och ett skrivbiträde, under det att såsom särskild föredragande för
ärenden rörande järnvägstrafiken tjänstgjorde en befattningshavare, som
uppbure lön såsom notarie. Inom kansliet tjänstgjorde en assistent, en
kansliskrivare, tre skrivbiträden och två expeditionsvakter. Man syntes redan
nu böra räkna med en utökning av personalen å sektionen för motorfordonstrafiken.
Denna ökning torde komma alt avse en assistent och ett skrivbiträde.
Vidare borde man räkna med tillfällig ansvällning vid kortare
perioder av personalstyrkan inom lönegrupperna I—V.

Nuvarande antalet befattningshavare i de olika lönegrupperna av löneplanen
för kommissionen och genomsnittet av deras löneförmåner framginge
av följande tablå:

Elfte huvudtiteln.

	Lönegrupp	Antal be-fattnings-havare	Utbetald lön per månad (medeltal)
I.	Skrivbiträde, kontorsvakt .....	.. . 7	235: —
II.	Kontorsbiträde, expeditionsvakt .	.. . 4	300: —
III.	Kanslibiträde.................		—
IV.	Kansliskrivare ...............	.. . 2	362:50
V.	Amanuens, assistent...........		553: —
VI.	Notarie .....................	.. . 1	755: 85

Kommissionen beräknade, att till bestridande av avlöningar till förut angiven
personal omkring 110 000 kronor årligen skulle erfordras. Särskilda
belopp till semesterersättningar och vikarier hade icke beräknats.

De förhållanden som voro avgörande för trafikkommissionens inrättande Departe °

. mentschefen

och organisation bestå alltjämt. Anslagsberäkningarna synas kunna grundas
på den nuvarande personalstyrkan. Viss utökning av personalen inom sektionen
för motorfordonstrafiken torde dock vara att räkna med.

För närvarande utgå avlöningar till kommissionens ordförande och
ledamöter samt befattningshavare med arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t,
med i det närmaste 103 000 kronor. Då någon ökning av personalbeståndet
inom denna grupp befattningshavare knappast lärer vara att
motse, synes medelsanvisningen för detta ändamål, med viss marginal för
kostnaderna för rådets sammanträden, kunna begränsas till 107 000 kronor
i stället för av kommissionen begärda 120 000 kronor. Avlöningarna
åt annan personal beräknas för budgetåret 1941/42 av kommissionen
till 110 000 kronor, men utgjorde vid tiden för anslagsäskandet omkring
85 000 kronor. Även om, såsom nyss antytts, viss ökning av personalen
kommer att bliva nödvändig för att möta en befarad stegring av antalet
ärenden rörande motorfordonstrafiken, synes dock medelsbehovet för avlöningar
åt här avsedd personal icke behöva överstiga 103 000 kronor.

Jag föreslår därför, att detta belopp blir tillgängligt. Sammanlagt bör alltså
anslaget till avlöningar för trafikkommissionen upptagas till (107 000 +

103 000=) 210 000 kronor. Anslaget bör betecknas såsom förslagsanslag.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Statens trafikkommission: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 210 000.

[21.] 19. Statens trafikkoinmission: Omkostnader, förslagsanslag. För

budgetåret 1940/41 Ilar anvisats dels under sjätte huvudtiteln till Statens
transportkommission: Omkostnader ett förslagsanslag av 30 000 kronor, dels
ock under elfte huvudtiteln till Statens sjöfartsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 36 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del Ii.

Elfte huvudtiteln.

Enligt särskilda beslut den 23 augusti och den 20 september 1940 har
Kungl. Majit anvisat till bestridande av trafikkommissionens utgifter till omkostnader
för budgetåret 1940/41 tillhopa 60 700 kronor från förenämnda
förslagsanslag till statens sjöfartsnämnd. Av det till bestridande av transportkommissionens
omkostnader anvisade anslaget ha medel icke disponerats för
trafikkommissionens behov.

I den under föregående punkt omförmälda skrivelsen av den 1 november
1940 har trafikkommissionen avgivit förslag jämväl rörande omkostnadsanslag
för kommissionen för budgetåret 1941/42.

Kommissionen har beräknat ifrågavarande kostnader på följande sätt:

Reseersättningar ...................................... kronor 22 000

Expenser ............................................ » 50 000

Möbler och andra inventarier ............ » 8 000

Summa kronor 80 000.

Vid beräkningen av reseersättningarna har kommissionen tagit hänsyn till
att en av cheferna för sektionen för ärenden rörande den utrikes sjöfarten
är bosatt i Göteborg.

Expenserna ha beräknats enligt följande:

Lyse ................................................ kronor 3 000

Städning............................................. » 3 000

Telefon och telegram .................................. » 24 000

Blankettryck och skrivmateriel......................... » 20 000

Summa kronor 50 000.

Dejnrte- De av kommissionen framlagda kalkylerna om medelsbehovet för resemrntschefen.
.... . . ,

ersattnmgar och expenser föranleda icke någon erinran från min sida. Jag

tillstyrker därför, att av kommissionen äskat belopp, 80 000 kronor, beviljas
för ändamålet. Anslaget bör anvisas såsom förslagsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens trafikkommission: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 80 000.

[22.] 20. Statens priskontrollnämnd: Avlöningar, förslagsanslag. Till

Statens priskontrollnämnd har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 200 000 kronor. Av anslaget må enligt av Kungl. Majit den
26 juli 1940 meddelad föreskrift tills vidare under budgetåret användas högst
119 900 kronor till bestridande av nämndens utgifter för avlöningar och högst
22 400 kronor till bestridande av nämndens omkostnader.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit bestämt ersättningar till nämndens
ledamöter, ledamöterna i nämndens råd och kanslichefen samt fast -

Elfte huvudtiteln.

ställt löneplan för av nämnden antagna befattningshavare med tjänstgöring
å dess kansli. (Se beträffande löneplanen den å sid. 7 intagna tablån.)

Statens priskontrollnämnd har i skrivelse den 28 oktober 1940 framlagt en
beräkning av sitt anslagsbehov för budgetåret 1941/42 samt därvid inledningsvis
framhållit följande:

Det vore givetvis omöjligt att i rådande läge förutse, huru nämndens verksamhet
kunde komma att te sig under en så relativt avlägsen tidsperiod som
nästa budgetår. För att några anslagsberäkningar överhuvud skulle kunna
göras hade nämnden emellertid utgått från att dess nuvarande arbetsformer
bleve bestående varjämte hänsyn tagits till att verksamheten sannolikt kunde
komma att behöva utvidgas. Skulle nämligen nämndens övervakning av prisförhållandena
i landet behöva ytterligare skärpas, måste detta oundvikligen
medföra ett ökat personalbehov hos nämnden med därav följande högre kostnader
för verksamhetens bedrivande.

De av nämnden uppgjorda utgiftsberäkningarna ha fördelats på avlöningar
och omkostnader. Avlöningarna i sin tur ha av nämnden uppskattats särskilt
för personal med av Kungl. Majit bestämda arvoden, för övriga befattningshavare
och för sakkunniga.

Rörande avlöningskostnaderna har nämnden framhållit bland annat:

a) Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.

Till nämndens ordförande utginge ett arvode av 350 kronor i månaden
eller 4 200 kronor om året. Ersättningen till ledamoten av nämnden, docenten
E. F. Lundberg, kunde med ledning av nu utgående löneförmåner beräknas
till cirka 12 800 kronor per år. Storleken av de arvoden, som kunde komma
att utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen till övriga ledamöter
av nämnden och till ledamöterna av det vid nämndens sida ställda
rådet beräknades för budgetåret 1941/42 till ett ungefärligt belopp av 400
kronor per månad, eller för hela budgetåret 4 800 kronor. Kanslichefen hos
nämnden ägde uppbära ett arvode av 1 500 kronor i månaden eller 18 000
kronor örn året. De sammanlagda kostnaderna för arvoden, bestämda av
Kungl. Majit, beräknades alltså till (4 200+ 12 800 + 4 800 + 18 000=)
39 800 kronor.

b) Avlöningar till övrig personal.

Ifrågavarande befattningshavare utgjordes för närvarande av följande antal
personer, till vilka nedan angivna månatliga lönebelopp utginge:

Lönegrupp

VII .
VI .
V .
IV .
III .
II .
I .

Antal befatt- Månadslön

ningshavare (medeltal)

... 1 750:—

1 (tj.g. 2 t. per dag) 157: 14

.. 7 532:—

1 360:75

. .. 2 295: —

... 1 250:—

2 237:50

Elfte huvudtiteln.

Sammanlagt utgjorde dessa avlöningsbelopp per månad 6 307 kronor 89
öre. Härjämte hade nämnden hos sig anställd en befattningshavare med en
månatlig avlöning av 150 kronor. För befattningshavare inom löneplanen utginge
således avlöningar med [12X(6 308 + 150) =] 77 500 kronor.

Utöver förenämnda personal ansåge sig nämnden beträffande budgetåret
1941/42 böra räkna med att behöva anställa ytterligare 8 å 10 befattningshavare.
Den ökning av lönekontot, som skulle föranledas härav, hade nämnden
uppskattat till ett ungefärligt belopp av 55 000 kronor, varjämte för erforderliga
löneförhöjningar inom de i löneplanen angivna gränserna beräknades
utgå ytterligare ett belopp av 8 000 kronor.

De sammanlagda årskostnaderna för avlöningar till övrig personal kunde
alltså beräknas till i runt tal (77 500 + 55 000 + 8 000—) 140 500 kronor.

c) Arvoden till sakkunniga och experter.

För detta ändamål beräknades ett månatligt belopp av 300 kronor eller
för hela budgetåret 1941/42 3 600 kronor.

Sammanfattningsvis har priskontrollnämnden angivit sina anslagsäskandon

under denna punkt sålunda:

a) arvoden, bestämda av Kungl. Majit ................ kronor 39 800

b) avlöningar till övrig personal ...................... » 140 500

c) arvoden till sakkunniga och experter................ » 3 600

Summa kronor 183 900.

Departe- Bedömandet av priskontrollnämndens verksamhet under nästkommande
!en,scAe^,! budgetår kan i likhet med vad som gäller för övriga krisorgan icke grunda
sig å några säkra hållpunkter. I den mån krisläget förändrar sig, torde även
nämndens verksamhet bliva påverkad. Men även om krisläget ej förändras,
synes man böra räkna med en skärpt prisövervakning. Då nämndens personal
redan nu är i knappaste laget med hänsyn till nämndens arbetsupgifter, *
torde därför en viss utökning av personalen vara att motse.

Nämnden har vid anslagsberäkningen utgått från den nuvarande organisationen
samt har därjämte räknat med visst ökat personalbehov. Utgifterna för
den för närvarande anställda personalen kan, i enlighet med nämndens beräkningar,
uppskattas till 39 800 kronor för arvoden, bestämda av Kungl.
Majit, och 77 500 kronor för avlöningar åt övrig personal eller tillhopa
117 300 kronor. Ehuru jag, såsom förut antytts, är väl medveten om att en
viss utökning av personalen inom nämnden torde bliva ofrånkomlig, vill
jag dock med hänsyn till omöjligheten att tillförlitligt angiva den erforderliga
ökningen av nämndens personalstyrka icke för närvarande
förorda en uppräkning av anslaget. Jag utgår emellertid från att, i den
mån utvecklingen kommer att nödvändiggöra personalökningar, förevarande
anslag får tagas i anspråk för täckande av då uppkommande
merkostnader. Någon särskild summa för mötande av väntade avlöningsförhöjningar
bör icke beräknas. Mot uppskattningen av kostnaden för arvo -

Elfte huvudtiteln.

den till sakkunniga och experter, 3 600 kronor, har jag intet att erinra. Sammanlagt
kan således medelsbehovet för avlöningar åt priskontrollnämndens
befattningshavare för närvarande uppskattas till (117 300 + 3 600 =) 120 900
kronor, avrundat till 121 000 kronor. Anslaget bör betecknas såsom förslagsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . .. kronor 121 000.

[23.] 21. Statens priskontrollnämnd: Omkostnader, förslagsanslag. Så som

av innehållet under nästföregående punkt framgår får av det för innevarande
budgetår anvisade förslagsanslaget till Statens priskontrollnämnd
användas högst 22 400 kronor till bestridande av nämndens omkostnader.

Priskontrollnämnd en har i sin under samma punkt omförmälda skrivelse
av den 28 oktober 1940 beräknat anslagsbehovet för omkostnader till föl -

jande ungefärliga belopp:

Reseersättningar ...................................... kronor 5 000

Lokalhyra ........................................... * 10 000

Värme, lyse m. ...................................... » 3 200

Städning •............................................ * 1800

Telefon och telegram .................................. * 5 000

Skrivmateriel (inkl. tryckningskostnader) ................ » 4 000

Bokinköp ............................................ » 400

Inventarier........................................... * 3 200

Diverse .............................................. * 3 500

Summa kronor 36 100.

Beträffande den till 10 000 kronor beräknade utgiften för lokalhyra har
nämnden anfört, att nämnden för närvarande icke erlade någon hyra för
de lokaler nämnden disponerade i huset Storkyrkobrinken 4, men att ett
belopp för sådant ändamål ansetts böra reserveras, enär en utvidgning av
nämndens verksamhet kunde komma att nödvändiggöra en förflyttning, helt
eller delvis, av nämndens kansli till annan byggnad.

De av priskontrollnämnden gjorda beräkningarna av omkostnaderna synas
mig kunna godtagas utom i vad angår den för lokalhyra beräknade anslagsposten
å 10 000 kronor. Då nu utgående hyra för av nämnden disponerade
lokaler utgår från Statens allmänna fastiglietsfond: Byggnadsstyrelsens delfond
torde även utgifterna för eventuellt tillkommande lokaler böra bestridas
från samma fond. Anslaget för nämndens omkostnader kan därför reduceras
från äskade 36 100 kronor med 10 000 kronor till 26 100 kronor, av -

Deparlr mentschrfen.

70 Elfte huvudtiteln.

rundat till 26 000 kronor. I likhet med avlöningsanslaget bör även detta
anslag erhålla förslagsanslags karaktär.

Hänvisande till det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 26 000.

[24.] 22. Statens soekernämnd, förslagsanslag. Efter förslag av Kungl.

Majit har 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 189; r. skr. 159) bland annat
godkänt ett förslag till kontrakt mellan svenska staten och svenska socker -fabriksaktiebolaget rörande reglering av sockernäringen i riket. Tillsynen
över sockerfabriksaktiebolagets verksamhet, i vad denna beröres av kontraktet,
utövas av statens sockernämnd, som för övrigt har att vaka över
fullgörandet av kontraktets bestämmelser ävensom eljest fullgöra av Kungl.
Majit förelagda uppgifter. Till bestridande av de med nämndens verksamhet
förenade kostnaderna har 1940 års lagtima riksdag (skrivelse nr 177) för
innevarande budgetår lill statens sockernämnd anvisat ett förslagsanslag av
100 000 kronor. Genom beslut den 10 maj 1940 har Kungl. Majit ställt anslaget
till statskontorets förfogande, att disponeras för därmed avsett ändamål
i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Majit framdeles ville meddela.

I skrivelse den 24 september 1940 har statens sockernämnd framlagt förslag
rörande anslag för nämnden å riksstaten för budgetåret 1941/42. Härom
har nämnden anfört:

Det till grund för sockernämndens verksamhet liggande nu gällande avtalet
mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget utlöpte den 31 juli
1941 eller en månad in på nästföljande budgetår. Det torde emellertid kunna
förutsättas, att nämndens granskningsarbete icke kunde avslutas omedelbart
efter avtalets utlöpande utan måste komma att pågå viss tid därefter med
hänsyn bl. a. därtill, att sockerbolagets bokslut per den 31 juli icke torde
kunna föreligga färdigt förrän under september månad samma år. Med hänsyn
till anförda omständigheter och då det kunde tänkas, att ett förnyat avtal
mellan staten och sockerbolaget kunde komma till stånd jämväl för tid
under budgetåret därefter, syntes anslag för statens sockernämnds verksamhet
böra preliminärt beräknas jämväl för nästkommande budgetår. Det för ändamålet
erforderliga beloppet torde böra uppskattas till 75 000 kronor.

Sedermera har sockernämndens ordförande i en den 14 november 1940
dagtecknad promemoria framlagt en detaljerad uppskattning av nämndens
anslagsbehov för nästkommande budgetår under förutsättning att nämndens
verksamhet skall fortgå hela året.

Enligt promemorian har till nämndens ordinarie och extra ledamöter beräknats
arvoden med 6 200 kronor och resekostnads- och traktamentsersättningar
med 5 800 kronor eller tillhopa 12 000 kronor. Till en föredragande i
frågor rörande teknisk-ekonomisk granskning av sockerfabriksaktiebolagets
verksamhet samt en föredragande för tvister angående betarbetarlöner jämte

Elfte huvudtiteln.

biträdande revisor beräknas i promemorian sammanlagt 32 000 kronor,
varav 25 000 kronor för arvoden och 7 000 kronor för resekostnads- och
traktamentsersättningar. Härutöver upptages i promemorian kostnader för
extra biträden, telefon, expenser och dylikt 6 000 kronor och för oförutsedda
utgifter 10 000 kronor. Sammanlagt uppgå de beräknade kostnaderna till
(12 000 + 32 000 + 6 000 -f 10 000 =) 60 000 kronor.

Såsom sockernämnden erinrat utlöper det mellan svenska staten och sven- De part*
ska sockerfabriksaktiebolaget ingångna kontraktet den 31 juli 1941, varför »*«t*cAe/«n
medel för sockernämndens räkning icke skulle behövas för längre tid än till
dess nämndens granskningsarbete av bolagets verksamhet under verksamhetsåret
den 1 augusti 1940—31 juli 1941 avslutats. Då man kan antaga,
att en fortsatt reglering av sockernäringen kommer att bliva erforderlig
även efter utgången av nyss angivna verksamhetsår och jämväl en
blivande reglering skall bliva underkastad kontroll från statens sida, lärer
man emellertid böra utgå från att sockernämndens verksamhet kommer att
i nuvarande omfattning fortgå även efter den 1 augusti 1941. På grund härav
synes anslag böra äskas för hela nästkommande budgetår. Jag har ej annat
att erinra mot den av nämndens ordförande gjorda beräkningen av anslagsbehovet
än att det för oförutsedda utgifter avsedda beloppet torde kunna
utgå. Anslaget kan således bestämmas till 50 000 kronor och bör bibehålla
förslagsanslags karaktär.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Statens sockernämnd för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 50 000.

C. Statlig lagerhållning m. m.

[25.] 1. Omkostnader för statlig lagerhållning, förslagsanslag. Särskild

lagringsverksamhet under statlig medverkan bedrives för närvarande under
ledning av statens reservförrådsnämnd, svenska spannmålsaktiebolaget eller
statens livsmedelskommission.

Statens reservförrådsnämnd utgör enligt för densamma den 14 augusti
1937, nr 754, utfärdad instruktion organ för handläggning av frågor rörande
inköp och lagerhållning för statens räkning av importvaror, vilkas
befintlighet inom landet i händelse av avspärrning i varutillförseln är avvikt
för upprätthållande av landets näringsliv och folkförsörjning samt för
den ekonomiska försvarsbcredskapen i övrigt. Svenska spannmålsaktiebolaget
handhar huvudsakligen den med spannmålsregleringen förenade statliga
uppköps- och lagringsverkamheten, vilken bedrives i enlighet med mellan
staten och bolaget ingångna avtal, som träffas för ett år i sänder; det nu

Elfte huvudtiteln.

gällande avtalet gäller från och med den 1 september 1940 till och med den
31 augusti 1941. Lagring i övrigt av jordbruksprodukter och andra livsförnödenheter
sker huvudsakligen under tillsyn av statens livsmedelskommission.
Denna äger sålunda efter särskilt bemyndigande av Kungl. Majit att.
örn så skulle erfordras, upplagra vissa animaliska produkter såsom smör,
fläsk och kött samt konserver av ifrågavarande varor ävensom frukt m. m.
För att tillgodose behovet av lagerutrymmen för tillvaratagande av animaliska
produkter har Kungl. Majit bemyndigat livsmedelskommissionen att
lörhyra lagerlokaler, däribland kyl- och fryshusutrymmen.

Rörande reservförrådsnämndens inköpsverksamhet må följande framhållas.

Med bifall till Kungl. Majits förslag i proposition nr 318 medgav 1937
års riksdag (skr. nr 328), att riksgäldskontoret finge förskottsvis genom
överlämnande av statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i samråd
med riksbanken ställa medel till förfogande för den myndighet, åt vilken
kunde komma att uppdragas att enligt fastställda direktiv verkställa
inköp för statens räkning från utlandet, att av myndigheten användas för
förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga belopp
i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100 miljoner
kronor. Liknande medgivanden lämnades dels vid 1938 års riksdag (prop.
nr 308; r. skr. nr 309) beträffande ett ytterligare belopp av 100 miljoner
kronor, dels ock vid 1939 och 1940 års lagtima riksdagar (prop. 59/39; r. skr.
123/39 samt prop. 238/40; r. skr. 389/40), varvid medgivandena emellertid
avsågo de medel som intill utgången av budgetåret 1939/40 respektive 1940/41
erfordrades för av riksdagen medgiven upphandling.

I anslutning till nämnda bemyndiganden har riksdagen — med bifall till
Kungl. Majits propositioner år 1937 nr 323, 1938 nr 311, 1939 nr 54 och 288
samt 1940 nr 238 — medgivit, att upphandling och upplagring av varor
finge verkställas för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse med i
statsrådsprotokollen till propositionerna angivna riktlinjer till ett sammanlagt
belopp av 420 miljoner kronor.

För täckning av förskott, som uppkommit genom varuinköp enligt bemyndigande
av näst föregående års riksdag ha 1938, 1939 och 1940 års
lagtima riksdagar (skr. 346/1938, 260/1939 och 152/1940) efter förslag av
Kungl. Majit i statsverkspropositionerna till dessa riksdagar till Upphandling
av varor för statens räkning å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket anvisat reservationsanslag å tillhopa 280 000 000 kronor.

För bestridande av de med reservförrådsnämndens verksamhet förenade
omkostnaderna ha av riksdagen anvisats dels för budgetåren 1937/38,
1938/39 och 1939/40 till Statlig lagerhållning m. m. under tionde huvudtiteln
förslagsanslag av respektive 2 000 000, 1 930 000 och (3 000 000 +
1 200 000 =) 4 200 000 kronor, dels ock för budgetåren 1938/39 och 1939/40

Elfte huvudtiteln.

till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning å kapitalbudgeten under
fonden för förlag till statsverket reservationsanslag av respektive 4 000 000
och (6 000 000 + 3 500 000 =) 9 500 000 kronor. Å tilläggsstat å riksstaten
för budgetåret 1938/39 har under samma rubrik anvisats ytterligare 5 000 000
kronor. Från förstnämnda anslag ha bestritts kostnader, vilka icke beräknas
bliva täckta vid försäljningen av de lagrade varorna. Hit ha hänförts anordnande
av lagerplatser, lagerhyror samt kostnader för vård och omsättning
m. m. De å kapitalbudgeten upptagna anslagen ha använts till sådana
utgifter, som antagas medföra en stegring av de lagrade varornas försäljningsvärde
såsom transportkostnader inom landet, tullar och acciser m. m.

För att möjliggöra beredning inom landet av vissa råvaror till färdigprodukter
för upplagring — vartill de medel, som med stöd av riksdagens förut
berörda bemyndiganden ställts till förfogande av riksgäldskontoret, icke
kunnat användas — har, efter förslag av Kungl. Maj:! i propositionerna nr 54
och 288, 1939 års lagtima riksdag (skr. nr 137 och 380) å kapitalbudgeten
under fonden för förlag till statsverket anvisat anslag av tillhopa (4 000 000
+ 1 650 000 =) 5 650 000 kronor till Beredning av vissa råvaror till färdigprodukter
för upplagring.

Den statliga uppköps- och lagringsverksamhet, som handhaves av svenska
spannmålsaktiebolaget, finansieras genom att bolaget hos riksbanken belånar
av staten till bolagets förfogande ställda 4 % statsobligationer. Sammanlagda
beloppet av dessa obligationer må jämlikt riksdagens medgivande
utgöra 150 000 000 kronor. Med en förutsatt belåningskurs av 85 % kan
bolaget påräkna krediter till ett sammanlagt värde av 127 500 000 kronor.
Kostnaderna för spannmålsaktiebolagets verksamhet ha för tiden till och
med räkenskapsåret 1938/39 efter utgången av varje räkenskapsår efter
Kungl. Maj:ts bestämmande ersatts från fonden för mötande av förluster å
spannmålsregleringcn av medel, som influtit genom upptagande av veteavgift
m. fl. avgifter.

Den lagring som äger rum under livsmedelskommissionens omedelbara
överinseende har för budgetåret 1939/40 finansierats i huvudsak med å tillläggsstat
I och II till riksstaten å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket anvisade anslag till Viss lagring av jordbruksprodukter av
25 000 000 kronor (prop. nr 66 till 1939 års urtima riksdag, r. skr. 109)
respektive 20 000 000 kronor (prop. nr 210 till 1940 års lagtima riksdag,
r. skr. nr 240). Av dessa båda anslag ha tilhopa 44 000 000 kronor ställts till
livsmedelskommissionens förfogande.

För gäldande av lagringskostnader och andra utgifter för de lager, som
handhavas av livsmedelskommissionen, ha under budgetåret 1939/40 anlitats
medel, som ingå i det å tilläggsstat I tdl riksstaten för budgetåret under
nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget av 30 000 000 kronor till
Prisreglcrande åtgärder.

Elfte huvudtiteln.

För undvikande av att olika anslag av ungefär liknande karaktär anvisas
å kapitalbudgeten för täckande av kostnader för lagring och såsom
förlagskapital för anskaffande av varor lia för budgetåret 1940/41
anslagen sammanförts under ett gemensamt kapitalinvesteringsanslag, nämligen
reservationsanslaget av 20 000 000 kronor till Förlagskapital för inköp
av förnödenheter, m. m. Detta anslag är förutom för tidigare angivna
ändamål avsett för inköp och lagring av i första hand inhemska förnödenheter
eller importvaror. För inköp av varor ha avsetts tillhopa 13 000 000
kronor, därav 5 000 000 kronor för varor, fallande inom livsmedelskommissionens
område, och 8 000 000 kronor för inhemska industriprodukter.
För kostnader av förut angivet slag i samband med reservförrådsnämndens
inköpsverksamhet ha beräknats 3 000 000 kronor och för bearbetning
av importvaror 4 000 000 kronor. Härutöver har 1940 års urtima riksdag
(skr. nr 85), med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 69 därom gjorda
förslag, till samma ändamål å till äggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisat
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den
12 juli 1940 lia kvarstående reservationer å de för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten
under fonden för förlag till statsverket anvisade reservationsanslagen
till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning och till Beredning
av vissa råvaror till färdigprodukter för upplagring överförts till nu berörda
kapitalinvesteringsanslag till Förlagskapital för inköp av förnödenheter,
m. m. Med dessa reservationer, vilka enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för budgetåret 1939/40 uppgått till 6 250 000 kronor, ha
således sammanlagt 36 250 000 kronor stått till förfogande för här nämnda
ändamål.

Genom skilda Kungl. Maj:ts beslut ha av ifrågavarande medel för olika
ändamål disponerats tillhopa 23 791 000 kronor. Härav ha 14 250 000 kronor
avsetts för inköp av varor av betydelse för livsmedelsförsörjningen och
241 000 kronor för förvärv av andra varor, 2 500 000 kronor lia ställts
till reservförrådsnämndens förfogande för bestridande av kostnader för varors
lossning, transport inom landet, intagning i magasin och liknande,
samt 1 800 000 kronor för att täcka kostnader för beredning av vissa råvaror
till färdigprodukter för upplagring. Därjämte ha 5 000 000 kronor avsetts
för att bestrida skatt och tull för vissa bensinkvantiteter, vilka för
nämndens räkning skola uppläggas å olika platser inom landet. Med bifall
till en av reservförrådsnämnden gjord framställning har Kungl. Majit medgivit,
att av sistnämnda summa om 5 000 000 kronor ett belopp av omkring
2 400 000 kronor, vilket på grund av erhållet anstånd med bensinskattens
erläggande icke behövt användas för gäldande av sådan skatt, får användas
jämväl för bestridande av kostnader för varors lossning, transport inom
landet samt intagning i magasin och liknande. Till disposition återstå
alltså (36 250 000 — 23 791 000=) 12 459 000 kronor.

Elfte huvudtiteln.

För möjliggörande av en samlad överblick av statens omkostnader för lagringsverksamheten
har för budgetåret 1940/41 å driftbudgeten under elfte
huvudtiteln uppförts ett gemensamt förslagsanslag till Omkostnader för
statlig lagerhållning. Detta anslag innefattar medel till täckande av såväl de
kostnader för reservförrådsnämnden, vilka dittills utgått från anslag å driftbudgeten,
som motsvarande kostnader för den på jordbrukets område bedrivna
lagringsverksamheten. Anslaget har upptagits till 20 500 000 kronor,
varav beräknats 2 500 000 kronor till kostnaderna för reservförrådsnämnden,
12 000 000 kronor för svenska spannmålsaktiebolaget och 6 000 000
kronor för statens livsmedelskommission. De för reservförrådsnämndens
omkostnader beräknade anslagsmedlen, 2 500 000 kronor, äro icke avsedda
att täcka nämndens administrationskostnader, för vilket ändamål särskilt
anslag uppförts å riksstaten.

Av nu nämnda omkostnadsanslag för statlig lagerhållning ha hittills tillhopa
2 750 000 kronor ställts till reservförrådsnämndens disposition att användas
till bestridande av kostnader för varors lagring, vård och omsättning
samt eventuell försäkring m. m.

I en den 21 oktober 1940 dagtecknad promemoria har ordföranden i statens
livsmedelskommission framlagt vissa kalkyler i fråga om medelsbehovet
för budgetåret 1941/42 å vissa anslag till under livsmedelskommissionens
inseende bedriven verksamhet. I denna promemoria har bland annat uttalats,
att anvisning av förlagskapital för inköp av förnödenheter, som falla inom
livsmedelskommissionens område, för budgetåret i fråga icke vore erforderligt,
ävensom att svenska spannmålsaktiebolagets behov av rörelsekapital
vore tillgodosett för budgetåret. Vidare har i promemorian framhållits, att
med hänsyn till de nya uppgifter, som pålagts eller komme att påläggas
spannmålsaktiebolaget genom beslaget å bröd- och fodersäd, bolagets omkostnader
för det nu löpande räkenskapsåret med all sannolikhet komme
att bliva ej oväsentligt högre än under det gångna. Hur stor kostnadsökningen
kunde komma att bli vore svårt att beräkna, men den torde röra
sig omkring 5 000 000 kronor. I promemorian har med anledning härav
beräknats, att kostnaderna för spannmålsaktiebolagets verksamhet skulle
uppgå till omkring 17 000 000 kronor. Vidare har i promemorian påpekats,
att jämväl omkostnaderna för den övriga under livsmedelskommissionen
bedrivna verksamheten torde komina att stiga. Med hänsyn härtill torde
behovet under budgetåret 1941/42 av medel till bestridande av omkostnader
för statlig lagerhållning m. m. under livsmedelskommissionens inseende
kunna uppskattas till i runt tal 25 000 000 kronor eller en ökning av omkring
7 000 000 kronor i förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande
budgetår.

Statens reservförrådsnämnd har i skrivelse den 11 november 1940 framlagt
förslag till anslagsberäkning för budgetåret 1941/42.

Elfte huvudtiteln.

I denna skrivelse och i en i anslutning därtill avgiven promemoria har
anförts huvudsakligen följande:

Verksamheten vid statens reservförrådsnämnd hade i hög grad påverkats
av de genom kriget ändrade förhållandena. Vid ingången av september månad
1939 hade varor inköpts för i runt tal 214 000 000 kronor och varor
hade till landet inkommit för omkring 162 000 000 kronor. Efter krigets utbrott
hade för reservförrådsnämnden uppstått åtskilliga svårigheter för verksamhetens
bedrivande. Genom viss omläggning i importen hade dock verksamheten
i stor utsträckning kunnat fortgå under vintern 1939/40. Efter
handelsavspärrningen i april 1940 hade importen västerifrån till en början
helt stoppats och nämnden hade tvingats att utomlands upplagra eller försälja
en del inköpta varor, som icke hunnit inkomma till landet. Inköpsprogrammet
°hade ånyo fått omläggas och verksamheten hade inriktats på
import från Mellan- och Sydeuropa samt Ryssland och de baltiska staterna.
Sedan Petsamoleden öppnats, hade nämnden i den mån det varit möjligt
ånyo importerat varor västerifrån.

Vid utgången av oktober månad 1940 hade i lagringssyfte inköpts varor
av utländskt ursprung för i runt tal 311 000 000 kronor eller för ungefär
97 000 000 kronor mer än vid början av september 1939. Vid samma tid
hade till landet inkommit varor för cirka 261 000 000 kronor eller för i runt
tal 100 000 000 kronor utöver värdet av de vid krisens början upplagrade
kvantiteterna.

Bränslebristen under vintern 1939/40 och den efter handelsavspärrningen
inträdda knappheten på varor hade medfört, att reservlagren hade måst anlitas,
i första hand för tillgodoseende av behovet av bränsle och vidare för
täckande av behovet av råvaror för statliga leveranser. Sålunda hade vid
utgången av oktober 1940 utlämnats varor med ett sammanlagt inköpsvärde
av i runt tal 50 000 000 kronor, därav komme omkring 17 000 *000 kronor på
stenkol och koks samt 33 000 000 kronor på övriga varor, av vilket sistnämnda
belopp omkring 2 000 000 kronor belöpte sig på varor som anskaffats
på uppdrag av andra myndigheter och sedermera ställts till deras
förfogande.

Av de för lagringen anvisade medlen återstode (420 000 000 — 311 000 000
=) 109 000 000 kronor. Härtill komme likvider för från statens reservlager
försålda varor. Försäljningssumman hade vid utgången av oktober 1940
uPP»ått till i avrundat tal 65 700 000 kronor. Därav beräknades minst
55 000 000 kronor få användas för återköp av varor. Sammanlagt hade sålunda
vid utgången av oktober månad 1940 funnits för inköp av utländska
varor disponibla i runt tal 164 000 000 kronor. Såvitt nu kunde bedömas
torde intill utgången av budgetåret 1941/42 ytterligare medel — utöver sistnämnda
belopp och inflytande försäljningslikvider — icke erfordras för
inköp i lagringssyfte av varor av utländskt ursprung.

Statens industrikommission hade ansett önskvärt, att med hänsyn tagen
till oförutsedda behov för budgetåret 1941/42 ett belopp av förslagsvis
5 000 000 kronor beräknades för inköp i lagringssyfte av inhemska varor.
Enligt vad nämnden under hand erfarit från statens livsmedelskommission
förefunnes från dess sida icke några önskemål om medel för inköp genom
reservförrådsnämndens försorg av inhemska varor. För bearbetning av lagrade
importvaror syntes även för nästkommande budgetår medel böra finnas
tillgängliga. Såvitt nämnden nu kunde förutse, torde ett belopp av

Elfte huvudtiteln.

2 500 000 kronor vara tillräckligt för ändamålet. Sammanlagt skulle sålunda
för inköp av inhemska industriprodukter samt bearbetning av lagrade importvaror
böra för budgetåret 1941/42 beräknas 7 500 000 kronor.

Utgifter till bestridande av kostnader för lossning av varor, transporter
inom landet, intagning i magasin samt skatter och tullar hade under budgetåret
1939/40 uppgått till i runt tal 8 500 000 kronor. Under tiden juli—september
1940 hade utgifterna belöpt sig till omkring 1 700 000 kronor. Med
hänsyn till rådande förhållanden vöre det icke möjligt att nu verkställa
annat än en mycket approximativ beräkning av kostnaderna av ifrågavarande
slag under budgetåret 1941/42. Med utgångspunkt från anslagsbelastningen
under tiden juli—september 1940 syntes medelsbehovet böra beräknas till
7 000 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1939/40 förefintlig reservation
torde komma att förbrukas under budgetåret 1940/41.

Utgifter till bestridande av kostnader för varors lagring, vård och omsättning
samt eventuella försäkringar m. m. hade under budgetåret 1939/40
uppgått till i runt tal 5 250 000 kronor. Häri hade ingått vissa kostnader —
engångsersättningar för lagerlokaler och utgifter för undanförsel av varor —
vilka icke torde återkomma under nästkommande budgetår. Anslagsbehovet
vore svårt att beräkna, men det syntes nämnden, som om kostnaderna för
ifrågavarande ändamål borde kunna begränsas till samma belopp som beräknats
för innevarande budgetår eller 2 500 000 kronor.

I en den 17 december 1940 dagtecknad skrivelse har reservförrådsnämnden
anfört bland annat.

De belopp som disponerades för bestridande av nämndens kostnader för
lossning av varor, transporter inom landet, intagning i magasin samt skatter
och tullar beräknades inflyta till nämnden vid försäljning av varorna. Enligt
en inom nämnden verkställd utredning utgjorde 1 485 073 kronor 99 öre
av summan för under budgetåret 1939/40 försålda varor täckning för dylika
kostnader. Några direktiv rörande dispositionen av sålunda influtna
medel hade icke meddelats. Beloppet syntes böra antingen inlevereras till
riksgäldskontoret eller användas för täckande av utgifter av ifrågavarande
slag vid nämndens framtida inköp av varor. Det senare syntes nämnden
vara mest praktiskt. Reservförrådsnämnden hemställde därför, att omförmälda
belopp finge användas för bestridande av nämndens kostnader av
här angiven art. Vid bifall till denna hemställan kunde för budgetåret
1941/42 behöva äskas allenast ett belopp av 5 500 000 kronor.

Vid behandlingen av frågorna örn anslag till statlig lagerhållning vid 1940 Dcparte
års lagtima riksdag framhöll jag i propositionen nr 238 bland annat, attincnfscåe/en
förutsättningarna för den i beredskapssyfte under de senare åren i vårt Iand
bedrivna lagringsverksamheten i och nied krigsutbrottet ändrats i väsentliga
avseenden. Lagringen skulle ej längre endast taga sikte på utdrygande av inom
landet befintliga varuförråd utan borde även tjäna till att motverka rubbningar
i tillförseln och därigenom bliva en marknadsutjämnande faktor. I sistberörda
syfte borde även lagring av inhemska produkter kunna ifrågakomma.
Möjligheterna alt tillgodose förefintliga inköps- och lagringsbehov
av importvaror vore av skilda orsaker ytterligt begränsade. Uppkommande

Elfte huvudtiteln.

importmöjligheter borde emellertid kunna effektivt tillvaratagas. För detta
ändamål borde erforderliga medel finnas tillgängliga. Med dessa utgångspunkter
fann jag motiverat anmäla frågan om ytterligare anslag till lagringsverksamlieten,
trots ovissheten om den utsträckning, i vilken denna kunde
och lämpligen borde fullföljas.

Utvecklingen av våra handelsförbindelser med utlandet och det förvärrade
försörjningsläget beträffande ett flertal produkter, särskilt inom livsmedelsförsörjningens
område, giva vid handen, att de nyss åberopade synpunkterna
alltjämt äga full giltighet. Ifrågavarande verksamhet bör därför i görligaste
mån fullföljas.

Såsom av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår bedrives den
statliga lagringsverksamheten av här antydd art av tre skilda organ, nämligen
statens reservförrådsnämnd, svenska spannmålsaktiebolaget och statens
livsmedelskommission. Reservförrådsnämnden handhar inköp av importvaror
för såväl industriella som andra behov samt är även verksam med
uppköp av inhemska varor, främst industriprodukter. Spannmålsaktiebolagets
huvuduppgift är att omhänderhava den med brödsädsregleringen förenade
statliga uppköps- och lagringsverksamheten. Därjämte har spannmålsaktiebolaget
åtagit sig att fullgöra den verksamhet beträffande spannmål,
frö och fodermedel samt produkter därav ävensom de särskilda uppgifter
i övrigt som av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av livsmedelskommissionen
uppdragas åt bolaget. Med stöd härav har åt bolaget
uppdragits bland annat att vara det statliga organ, som närmast svarar för
erforderliga inköps- och försäljningsåtgärder i anledning av det genomförda
beslaget å fodersäd. Livsmedelskommissionen slutligen handhar överinseendet
över den inköps- och lagringsverksamhet, som bedrives beträffande
animaliska livsmedel och vissa andra för folkförsörjningen viktiga varuslag.
Någon anledning att företaga ändringar i denna organisation synes ej
föreligga.

Till reservförrådsnämndens förfogande för statliga inköp i utlandet stå,
såsom av det förut anförda framgår, valutamedel, vilka nämnden erhåller
genom att i riksbanken diskontera av riksgäldskontoret jämlikt riksdagens
medgivande utfärdade statsskuldförbindelser. Reservförrådsnämndens uppgifter
örn medelstillgången giva vid handen, att avsevärda belopp av de för
inköp avsedda medlen icke kunnat tagas i anspråk, vartill kommer att för
återköp av varor, som försålts ur reservlagren, betydande summor äro disponibla.
Några ytterligare medel av detta slag synas därför icke bliva erforderliga
under budgetåret 1941/42. Då emellertid det av 1940 års lagtima riksdag
lämnade bemyndigandet för riksgäldskontoret att ställa medel till förfogande
för förvärv från riksbanken av guld eller valutor för finansieringen
av statliga uppköp begränsats till utgången av budgetåret 1940/41, bör bemyndigandet
erhålla förlängd giltighet under budgetåret 1941/42.

Svenska spannmålsaktiebolagets uppköpsverksamhet finansieras genom

Elfte huvudtiteln.

lån som upptagas i riksbanken. Säkerhet för lånen utgöres av statsobligationer,
som av riksgäldskontoret enligt riksdagens bemyndigande ställas till bolagets
disposition för belåning. Sammanlagt finnas för närvarande möjligheter
för bolaget att belåna obligationer till ett nominellt belopp av
150 000 000 kronor, vilket med en belåningskurs av 85% skulle giva
127 500 000 kronor som rörelsemedel. Något ytterligare behov av sådana
medel väntas icke uppkomma under budgetåret 1911/42.

Den under livsmedelskommissionens överinseende bedrivna lagringen av
jordbruksprodukter har, såsom tidigare framhållits, under innevarande budgetår
finansierats genom det å kapitalbudgeten uppförda reservationsanslaget
till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. Några ytterligare
medel, utöver de redan tillgängliga, torde såvitt nu kan bedömas icke komma
att erfordras för fortsatt lagringsverksamhet av här ifrågavarande art under
budgetåret 1941/42.

För erhållande av medel till inköp av inhemska produkter, för vilket ändamål
till reservförrådsnämndens förfogande stående valutamedel icke kunna
användas, har nämnden varit hänvisad till det nyss angivna kapitalinvesteringsanslaget
till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. Efter samråd
med industri- och livsmedelskommissionerna har nämnden räknat med
att för budgetåret 1941/42 för inköp av varor av angivet slag skulle erfordras
5 000 000 kronor. Ifrågavarande belopp synes i och för sig icke motsvaras
av nu aktuella inköpsbehov, utan torde ha beräknats med hänsyn till värdet
av att medel skola finnas tillgängliga, därest inköp skulle bliva behövliga.
Då, såvitt nu kan förutses, någon större reservation å det för innevarande
budgetår uppförda kapitalbudgetanslaget till Förlagskapital för inköp av förnödenheter,
m. m. icke lärer vara att motse, synes med tillämpning av de
allmänna grundsatser, till vilka jag förut hänvisat, det vara tillrådligt att beräkna
ett icke alltför obetydligt belopp för här avsedda ändamål. Jag biträder
därför förslaget om att 5 000 000 kronor beräknas för inköp av inhemska
produkter.

Av det nu nämnda kapitalinvesteringsanslaget till Förlagskapital för inköp
av förnödenheter, m. m. skola, i enlighet med av mig i förberörda proposition
nr 238 till 1940 års lagtima riksdag förordade förslag, bestridas även dels sådana
kostnader i reservförrådsnämndens verksamhet, som beräknas medföra
ökade värden å de skilda varorna å deras lagerplats, d. v. s. kostnader för
lossning, transporter inom landet, intagning i magasin, tullar och skatter
m. m., dels ock kostnader för bearbetning eller förädling av lagrade varor
till halvfabrikat eller färdiga produkter. För ifrågavarande ändamål beräknar
reservförrådsnämnden, att tillhopa 9 500 000 kronor bliva erforderliga
för nästa budgetår, varav 7 000 000 kronor för täckande av de värdestegrande
kostnaderna och 2 500 000 kronor för bearbetningsändamål. Uppskattningen
av de värdestegrande kostnaderna, vilken utgår från genomsnittsbelastningen
under tiden juli—september 1940, synes kunna godtagas. Ej heller bar jag

Elfte huvudtiteln.

något att erinra mot beräkningen av det för bearbetning av lagrade varor
avsedda beloppet.

Av reservförrådsnämndens förut omnämnda skrivelse den 17 december
1940 framgår emellertid, att vid försäljning av varor från de statliga reservlagren
influtit vissa belopp, vilka utgöra täckning för av nämnden
å ifrågavarande varor nedlagda kostnader för lossning, transporter
inom landet, intagning i magasin, tullar och skatter. För budgetåret 1939/40
ha influtit tillhopa 1 485 073 kronor 99 öre. För innevarande och kommande
budgetår kunna avsevärt större belopp väntas inflyta, därest försäljningarna
ur reservförråden komma att fortgå i nuvarande eller ökad omfattning.
Enligt gällande regler böra de influtna medlen av här angivet slag inlevereras
till riksgäldskontoret för att bokföras såsom återbetalade lånemedel.
Reservförrådsnämndens fortsatta verksamhet kräver emellertid, såsom tidigare
framhållits, ytterligare medel för bestridande av kostnader av nu antydd
art. Vid sådant förhållande synas praktiska skäl tala för att de inflytande
försäljningsmedel, vilka utgöra täckning för kostnader av förut nämnd,
värdestegrande natur, få kvarstå hos reservförrådsnämnden för att efter
Kungl. Maj:ts bestämmande användas för det med ifrågavarande anslag till
Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. avsedda ändamålet. Därest
från riksdagens sida erinran icke möter mot här berörda förfaringssätt, lärer
det för nästkommande budgetår för ändamålet begärda beloppet av 7 000 000
kronor kunna minskas med det hos reservförrådsnämnden kvarstående beloppet,
i runt tal 1 500 000 kronor. Medelsanvisningen bör alltså kunna
begränsas till 5 500 000 kronor.

För reservförrådsnämndens verksamhet erforderliga medel av beskaffenhet
att böra anvisas å kapitalbudgeten böra således uppföras med (5 500 000
+ 2 500 000 =) 8 000 000 kronor. Jag tillstyrker, att detta belopp blir tillgängligt.
Inberäknat förut nämnda summa av 5 000 000 kronor för inköp av
inhemska produkter bör alltså å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket anvisas ett reservationsanslag av sammanlagt 13 000 000
kronor.

Av den förut lämnade översikten över de anslag, som anvisats för täckande
av skilda kostnader för den statliga lagringsverksamheten, framgår, att å
driftbudgeten under elfte huvudtiteln upptagits ett förslagsanslag för omkostnader
för statlig lagerhållning. Detta anslag är avsett att täcka sådana kostnader
för lagringen, vilka äro av natur att skola omedelbart avskrivas, såsom
hyresersättningar, kostnader för anordnande av lagerutrymmen m. m.

Vid bedömandet av anslagsbehovet för dessa ändamål bör man taga i betraktande
att den statliga lagringsverksamheten numera på grund av krisförhållandena
i viss mån ändrat karaktär. Den lagring som ägt rum före
stormaktskrigets utbrott var uppenbarligen en ren beredskapsåtgärd, avsedd
att stärka landets näringsliv och försörjningsmöjligheter. Denna avsikt med

Elfte huvudtiteln.

lagringen föreligger alltjämt, men den torde dock på grund av att inköp,
som nu ske, i väsentlig mån avse direkt prisreglerande och marknadsutjämnande
syften ha fått träda i bakgrunden. I stället ha de här berörda regleringsinköpen
kommit att dominera. Denna skillnad framträder särskilt beträffande
svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Denna avser i huvudsak
dels lagring av tidigare upplagda förråd och dels handhavandet av vissa
statliga uppgifter i anledning av vidtagna regleringsanordningar beträffande
spannmålsmarknaden. Enahanda synpunkter kunna, om än i mindre utpräglad
grad, anläggas å de av reservförrådsnämnden gjorda inköpen. Den
under livsmedelskommissionens överinseende skeende lagringen av jordbruksprodukter
och andra för livsmedelsförsörjningen erforderliga varor
måste anses helt ha karaktären av regleringsåtgärder.

Under angivna förhållanden synes det kunna ifrågasättas, huruvida de
kostnader som hänföra sig till inköpsverksamheten i marknadsreglerande
och utjämnande syfte böra avföras å ett anslag för omkostnader för lagerhållning.
Även örn ifrågavarande verksamhet medför lagring av inköpta varor
under viss kortare tid — i undantagsfall måhända även längre — torde
dock kostnaden härför endast ingå som ett led i själva regleringsverksamheten,
varför det synes lämpligt att nu berörda kostnader bestridas från ett
särskilt anslag, förslagsvis benämnt Omkostnader för statlig inköps- och
försäljningsverksamhet. Jag vill därför tillstyrka, att ett dylikt anslag upptages
under elfte huvudtiteln. Vid sidan härav bör självfallet ett anslag för
omkostnader för statlig lagerhållning kvarstå å driftbudgeten.

Den av reservförrådsnämnden bedrivna verksamheten torde i allt väsentligt
fortfarande bli att hänföra till beredskapsåtgärder. Med tillämpning av
det anförda synas därför de kostnader av här ifrågavarande slag, som uppstå
för reservförrådsnämnden, alltjämt böra belasta anslaget till omkostnader
för statlig lagerhållning. Mot den av nämnden gjorda uppskattningen av
medelsbehovet, 2 500 000 kronor, har jag intet att erinra. Detta belopp bör
alltså anvisas å här ifrågavarande anslag till omkostnader för statlig lagerhållning.

Beträffande kostnaderna för den under livsmedelskommissionen bedrivna
inköps- och lagringsverksamheten synas i enlighet med vad förut anförts desamma
böra bestridas från anslaget till omkostnader för statlig inköps- och
försäljningsverksamhet. Dessa kostnader väntas komma att öka utöver de
för innevarande år för detta ändamål beräknade medlen. Enligt den av livsmedelskommissionens
ordförande gjorda kalkylen skulle här ifrågavarande
kostnader kunna beräknas till 8 000 000 kronor mot för innevarande budgetår
upptagna 6 000 000 kronor. Då dessa beräkningar synas vara präglade avett
visst mått av osäkerhet, lärer det vara påkallat att för vinnande av säkrare
bedömningsgrunder låta anstå med det slutliga ställningstagandet till denna
anslagsfråga. 1 enlighet med de gjorda uppskattningarna hör medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål således allenast beräknas.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del 1A. 6

Elfte huvudtiteln.

För spannmålsaktiebolagets del synes det kunna ifrågasättas att uppdela
kostnaderna, så att utgifterna för lagring av brödsäd av äldre skördar jämte
övriga förvaltningsutgifter belasta anslaget till omkostnader för statlig lagerhållning
och kostnaderna för bolagets inköps- och försäljningsverksamhet
utgå från det för omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
avsedda anslaget. Stora svårigheter torde emellertid föreligga för en dylik
uppdelning. Med hänsyn härtill och då det kan förutses, att bolagets utgifter
av förstnämnda slag allt efter som de äldre brödsädslagren försäljas komma
att minskas för att måhända slutligen upphöra, synes det lämpligt, att bolagets
samtliga utgifter bestridas från sistnämnda anslag till omkostnader för
statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Spannmålsaktiebolagets totalkostnader uppgivas i den av livsmedelskommissionens
ordförande avgivna preliminära kalkylen komma att öka väsentligt,
främst på grund av bolagets befattning med regleringsåtgärderna på
spannmålsmarknaden. I förhållande till det för spannmålsaktiebolagets kostnader
för innevarande budgetår avsedda beloppet av 12 000 000 kronor
beräknas en kostnadsökning av 5 000 000 kronor. Medelsbehovet skulle
alltså bliva 17 000 000 kronor. Denna beräkning av spannmålsaktiebolagets
kostnader måste i nuvarande läge av naturliga skäl anses vara mycket
osäker. Det synes därför lämpligt att låta anstå med det slutliga ståndpunktstagandet
även till denna anslagsfråga till dess större möjligheter
längre fram under budgetåret komma att föreligga för ett tillförlitligare
bedömande av frågan. Med hänsyn härtill synes anslagsposten också för
detta ändamål endast böra beräknas.

Inberäknat det förut angivna beloppet av 8 000 000 kronor för den under
livsmedelskommissionen bedrivna inköps- och lagringsverksamheten skulle
alltså anslaget till Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
nu beräknas till (8 000 000 + 17 000 000 =) 25 000 000 kronor.

Hemställan i vad avser reservationsanslaget till Förlagskapital för inköp
av förnödenheter, m. m. torde få göras vid behandlingen av de anslag å kapitalbudgeten
som angå folkhushållningsdepartementet samt, såvitt angår Omkostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet, under nästföljande
punkt. Här hemställer jag nu, under åberopande av det anförda, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att riksgäldskontoret må intill utgången avbudgetåret
1941/42 förskottsvis, genom överlämnande av
statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i samråd
med riksbanken, i av riksdagen tidigare medgiven omfattning
ställa medel till förfogande för statens reservförrådsnämnd,
att användas för förvärv från riksbanken av för
nämndens verksamhet erforderliga belopp i guld och valutor;

Elfte huvudtiteln.

dels ock till Omkostnader för statlig lagerhållning för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av kronor 2 500 000.

[26 ] 2. Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet,

förslagsanslag. Åberopande vad under punkten 25 anförts hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Om kostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet för
budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ................................ kronor 25 000 000.

[27.] 3. Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m.,

förslagsanslag. Sedan 1939 års urtima riksdag (riksdagens skrivelse nr 76) i
syfte att under rådande krisläge främja vedproduktionen i riket anvisat ett
reservationsanslag av 15 000 000 kronor till reglering av vedproduktionen,
har Kungl. Majit utfärdat kungörelse den 8 december 1939 (nr 843) med
vissa bestämmelser till främjande av vedproduklionen. Berörda kungörelse
innehåller bestämmelser om beviljandet av lån för förskottering av avverkningskostnad
för ved och örn meddelandet av garanti åt skogsägare att ved
som av honom för avsalu producerats eller framdeles produceras och som
icke finner köpare, skall av staten inlösas till fastställt pris (garantipris).

Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 248, gjorda förslag har 1940
års lagtima riksdag enligt skrivelse nr 397 anvisat bland annat under elfte
huvudtiteln ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor till Omkostnader i samband
med inköp och inlösen av ved samt såsom kapitalinvestering i fonden
för förlag till statsverket ett reservationsanslag av 47 000 000 kronor till Reglering
av vedproduktionen.

Kungl. Majit har genom beslut den 28 juni 1940 dels ställt förenämnda
förslagsanslag av 2 000 000 kronor till statskontorets förfogande att av statskontoret
disponeras för därmed avsett ändamål enligt de bestämmelser Kungl.
Majit, efter förslag av statens bränslekommission, framdeles ville meddela,
dels ock hemställt till fullmäktige i riksgäldskontoret att av omförmälda
reservationsanslag av 47 000 000 kronor utbetala 10 000 000 kronor efter
rekvisition i mån av behov till statskontoret, som ägde använda anslagsmedlen
till utlämnande av lån i enlighet med vad i sagda kungörelse den 8 december
1939 (nr 843) förcskreves, samt enligt de föreskrifter, som Kungl.
Majit för varje särskilt fall meddelade, 37 000 000 kronor till bränslekommissionen,
som skulle äga att använda anslagsmedlen för därmed avsedda
ändamål. Enligt vad som framgår av förenämnda proposition har av sistnämnda
belopp 30 000 000 kronor beräknats för uppläggande av ett statligt
regleringslager av cirka 3 000 000 kubikmeter ved samt 7 000 000 kronor för
täckande av kostnaderna för eventuell tvångsavverkning. Enligt beslut den 6

Elfte huvudtiteln.

december 1940 har Kungl. Maj:t medgivit, att bränslekommissionen finge använda
högst 6 000 000 kronor av förenämnda reservationsanslag för inköp
av ved för uppläggande av statligt regleringslager.

I skrivelse den 22 oktober 1940 har statens bränslekommission hemställt
örn anvisande för budgetåret 1941/42 av bland annat dels å driftbudgeten ett
förslagsanslag av 2 000 000 kronor till omkostnader i samband med inköp
och inlösen av ved samt ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor lill ersättning
för förluster vid uppköp och distribution av ved, dels ock å kapitalbudgeten
ett reservationsanslag av 57 000 000 kronor till reglering av vedproduktionen.

Departe- Med hänsyn till den nu rådande ovissheten om riktlinjerna för regleringen
aientschefen.av vedproduktionen för budgetåret 1941/42 samt om den omfattning, i vilken
statens medverkan kan bliva erforderlig för tryggande av landets behov av
vedbränsle, finner jag mig för närvarande icke kunna taga slutlig ställning
lill bränslekommissionens anslagsäskanden, utan ett närmare ståndpunktstagande
härtill torde få anstå till dess större möjligheter föreligga för ett fullständigt
bedömande av spörsmålet i hela dess vidd. I avvaktan härpå lära
emellertid för bestridande av förevarande kostnader anslagsmedel för nästa
budgetår böra beräknas både under elfte huvudtiteln och å kapitalbudgeten.
Vad först beträffar de medel som böra beräknas under elfte huvudtiteln synas,
för undvikande av att två anslag av ungefär liknande karaktär upptagas
å budgeten, de av bränslekommissionen ifrågasatta utgifterna för omkostnader
i samband med inköp och inlösen av ved samt för ersättning för förluster
vid uppköp och distribution av ved lämpligen böra bestridas från ett gemensamt
förslagsanslag, förslagsvis benämnt Omkostnader i samband med inköp
och inlösen av ved, m. m. Detta anslag bör beräknas till 3 000 000 kronor.
I enlighet nied bränslekommissionens förslag bör reservationsanslaget å kapitalbudgeten
till reglering av vedproduktionen beräknas till 57 000 000 kronor.
Med hänsyn till den ovisshet, som karakteriserar ifrågavarande beräkning
av anslagen, lärer det dock icke vara otänkbart att vid det slutliga äskandet
av anslag för nästa budgetår det kommer att visa sig att nu beräknade belopp
komma att behöva jämkas.

Då hemställan rörande anslag till reglering av vedproduktionen torde få
ske i samband med anmälan av övriga ärenden avseende kapitalbudgeten,
som angå folkhushållningsdepartementet, hemställer jag nu, under åberopande
av vad sålunda anförts, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Om kostnader
i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. för
budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag

kronor 3 000 000.

Elfte huvudtiteln.

[28.] 4. Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid ved avverkning,

förslagsanslag. Enligt lagen den 12 april 1940 (nr 199) om
skyldighet att avverka ved till avsalu åligger det skogsvårdsstyrelse att biträda
vid tillämpningen av lagen. För att möjliggöra för skogsvårdsstyrelsema
att för detta biträde erhålla ersättning av statsmedel har 1940 års lagtima
riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 248, r.skr. nr 397) för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 150 000 kronor. Enligt Kungl. Majlis
beslut den 28 juni 1940 har anslaget ställts till statskontorets förfogande att
av statskontoret disponeras för därmed avsett ändamål enligt de bestämmelser
Kungl. Maj:t, efter förslag av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund,
framdeles ville meddela. Några medelsanvisningar från ifrågavarande
anslag ha hittills icke skett.

I skrivelse den 18 oktober 1940 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor för enahanda ändamål.
Över framställningen har statens bränslekommission den 1 november
1940 avgivit utlåtande.

Såsom jag under nästföregående punkt anfört föreligger icke för närvä- Deporterande
möjlighet att närmare bedöma den omfattning, i vilken statens med- nu ntschefenverkan
under budgetåret 1941/42 kan bliva nödvändig för säkerställande av
landets behov av vedbränsle. Ej heller föreligger klarhet om sättet för eventuella
statsåtgärders genomförande. Med hänsyn till det nära sambandet
mellan här berörda anslagsäskande och den utformning, blivande statsåtgärder
för tryggande av vedproduktionen kunna få, lärer en slutlig prövning av
förevarande medelsbehov icke nu böra göras. Jag förordar därför, att, i avvaktan
på ett senare ställningstagande från Kungl. Majits sida till frågan örn
statliga åtgärder för tryggande av vedproduktionen, ett anslag av 150 000
kronor beräknas för bestridande av förevarande kostnader.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid vedavverkning
för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ....................................kronor 150 000.

Sfi

Elfte huvudtiteln.

D. Diverse.

[29.] 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrel sens

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................. kronor 431 000.

[30.] 2. Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m., reserva tionsanslag.

Genom beslut den 1 december 1939 har Kungl. Majit bemyndigat
chefen för marinen att dels med aktiebolaget Vin- & spritcentralen
träffa uppgörelse om begagnande på vissa villkor av en bolaget tillhörig
statistikmaskin för statistisk bearbetning av positionsuppgifter m. m. rörande
svenska fartyg, dels ock för arbetet med uppgifternas bearbetning
anlita viss arbetshjälp, varjämte Kungl. Majit meddelat särskilda beslut
om bestridande av kostnaderna för nämnda arbete.

För budgetåret 1940/41 har för ifrågavarande ändamål under elfte huvudtiteln
anvisats ett reservationsanslag av 12 000 kronor, vilket enligt Kungl.
Majits beslut den 10 maj 1940 ställts till marinförvaltningens förfogande
att av ämbetsverket på rekvisition i mån av behov utbetalas till chefen för
marinen, som skulle äga disponera anslaget för därmed avsett ändamål i
enlighet med av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

På framställning av kommerskollegium och chefen för marinen i skrivelse
den 11 mars 1940 — vari anmälts att den ordning, som jämlikt Kungl.
Majits berörda bemyndigande av den 1 december 1939 genomförts för bearbetande
av fartygsuppgifterna, visat sig mindre väl lämpad för ändamålet
samt att den statistiska bearbetningen av nämnda uppgifter från och med
februari månad 1940 efter överenskommelse fullgjorts av Thulebolagens
statistikavdelning, som under sagda månad kostnadsfritt utfört arbetet, -—
har Kungl. Majit genom beslut den 7 juni 1940 funnit gott godkänna den anmälda
åtgärden samt bemyndiga chefen för marinen att med Thulebolagen
träffa uppgörelse, i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid skrivelsen
fogat förslag, örn fortlöpande statistisk bearbetning av ifrågavarande uppgifter.

I skrivelse den 28 september 1940 hava kommerskollegium och chefen för

marinen hemställt, att jämväl för budgetåret 1941/42 medel måtte anvisas

för ifrågavarande ändamål.

Elfte huvudtiteln.

I skrivelsen har anförts bland annat följande:

Den genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1940 godkända anordningen
hade tillämpats intill senaste tid och hade dragit en kostnad av, förutom
avlöning till ett extra biträde i marinstaben och en del materialkostnader,
i medeltal 763 kronor per period av fyra veckor. Med hänsyn till förhanden
varande omständigheter hade emellertid befunnits möjligt och lämpligt att
tills vidare underlåta att föranstalta om listor beträffande fartyg, som befunno
sig utanför den s. k. Nordsjöspärren. Härigenom kunde tills vidare
göras en besparing av i medeltal 167 kronor per fyraveckorsperiod. Däremot
hade icke ansetts tillrådligt att inställa inhämtandet av och bearbetningen
i övrigt av positionsuppgifter för ifrågavarande fartyg.

Av naturliga skäl mötte stora svårigheter att beräkna medelsbehovet för
förevarande ändamål för tiden efter den 1 juli 1941. Det syntes emellertid
icke tillrådligt att för nämnda tid utgå från andra behovsgrunder än dem,
som föranleddes av ett fullständigt inhämtande och utnyttjande av positionsuppgifter
för de fartyg, beträffande vilka dylika uppgifter redan införskaffades.

Med utgångspunkt härifrån beräknades medelsbehovet för ändamålet
sålunda:

Thulebolagens statistikavdelning (13 X 763 kronor) ...... kronor 9 919

Ett kvinnligt biträde i marinstaben .................... * 2 900

Materialkostnader m. m....................... *_500

Summa kronor 13 319.

Därest förenämnda besparing av i medeltal 167 kronor per fyraveckorsperiod
kunde göras under hela återstående delen av innevarande budgetår
kunde å det för nämnda budgetår beräknade reservationsanslaget göras en
besparing å sammanlagt omkring 1 600 kronor. Med hänsyn härtill torde
anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 kunna begränsas till 12 000 kronor.

De skäl som förestavade den av 1940 års lagtima riksdag godkända me- Uepartedelsanvisningen
för här förevarande ändamål äga fortfarande giltighet. Detrm,1,sc^en''
hittills bedrivna arbetet synes därför böra fortgå. Såsom myndigheterna
förordat torde, så länge den nuvarande situationen förblir oförändrad, den
ifrågasatta bearbetningen av det inflytande statistiska materialet beträffande
fartyg utanför den s. k. Nordsjöspärren dock icke behöva omfatta
upprättande av särskilda sammanställningar eller listor. I övrigt lärer någon
ändring i verksamheten icke vara påkallad.

Med tillämpning av den nu omnämnda inskränkningen i bearbetningen
av det inkommande materialet kan man utgå från att medelsbehovet kommer
att nedgå under det av myndigheterna angivna beloppet, 13 319 kronor.
Minskningen synes i enlighet med myndigheternas beräkningar kunna uppskattas
till 167 kronor för varje period om fyra veckor eller för helt år
(167X13=) 2 171 kronor. Då dessutom, såsom myndigheterna påpekat,
en reservation av omkring 1 600 kronor å det för innevarande budgetår anvisade
anslaget torde komma att uppstå, lärer anslaget, med frånräknande

Elfte huvudtiteln.

av berörda reservation, kunna bestämmas till (13 319 — 2 171— 1 600=)
9 748 kronor, avrundat till 10 000 kronor. Jag tillstyrker alltså, att sistberörda
belopp anvisas för ändamålet.

Hänvisande till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 10 000.

[31.] 3. Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat, reserva tionsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom för budgetåret 1940/41
gjorda förslag (statsverkspropositionen, elfte huvudtiteln, punkt 21, och
proposition nr 250) har riksdagen (skrivelse nr 11, punkt 14, och nr 396) anvisat
dels ett reservationsanslag av 30 000 kronor till Kontroll och undersökning
av gasgeneratoraggregat, dels ock ett reservationsanslag av 135 000
kronor till Ytterligare medel för kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat.

Genom särskilda beslut den 10 maj och den 21 juni 1940 har Kungl. Majit
ställt ifrågavarande anslag till statskontorets förfogande att av statskontoret
i mån av behov utbetalas till statens bränslekommission, som skulle äga
disponera anslagen i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Majit framdeles
ville meddela.

Genom beslut den 19 juli 1940 har Kungl. Majit föreskrivit, att ifrågavarande
båda anslag å tillhopa 165 000 kronor skulle i huvudsaklig överensstämmelse
med en av statens gengasnämnd framlagd plan disponeras I

på följande sätt, nämligen för

typprovningar ........................................ kronor 45 000

konsulentverksamhet .................................. » 75 000

teknisk konstruktions- och provningsverksamhet.......... » 15 000

utbildningskurser .................................... » 30 000.

I skrivelse den 22 oktober 1940 har statens bränslekommission bland annat
hemställt örn anslag för budgetåret 1941/42 med 40 000 kronor till bestridande
av kostnader för verkställande av typprovningar beträffande gengasaggregat
samt med 60 000 kronor till omkostnader för utbildnings- och
konsulentverksamhet vid övergång till gengasdrift.

Bränslekommissionen har i skrivelsen inledningsvis erinrat örn att från
de för innevarande budgetår för förenämnda ändamål anvisade anslagen
skola bestridas såväl kostnaderna för provningar av gasgeneratorer som
utgifter för konsulent- och utbildningsverksamhet i samband med övergång
till gengasdrift. Kommissionen har vidare påpekat, att konsulent- och utbildningsverksamheten
syntes vara av den speciella karaktär, att särskilt

Elfte huvudtiteln.

anslag för ändamålet borde anvisas. Rörande typprovningarna har
kommissionen anfört:

Typprovningarna avsåge icke blott nya typer av gengasverk, som ställdes
till förfogande för undersökningar och provningar, utan även varje ändring
av redan befintliga typer. Genom provningarna kontrollerades typens driftsäkerhet
och lämplighet för det fordon, på vilket gengasverket vore monterat,
ävensom monteringen ur eldfare- och giftfaresynpunkt. Den individuella
kontrollen av gengasdrivna fordon, som utfördes av bilbesiktningsmännen,
berördes ej direkt av typprovningen. Denna borde utgöra ett stöd
för tillverkarnas konstruktioner och montering samt även för bilbesiktningsmännens
nämnda kontroll. Anslagsbeloppet vore avsett för såväl kostnaderna
för typprovningarna som hyra för provrum m. m.

Vad därefter angår frågan örn anslag för utbildnings- och konsulentverksamhet
har bränslekommissionen till en början anfört,
att omfattningen av denna verksamhet hittills ständigt ökats men att man
för nästa budgetår torde kunna räkna med en viss utjämning vid tillströmningen
till utbildningskurserna. Beträffande kursverksamhetens organisation
har kommissionen framhållit följande:

Kursverksamheten torde såsom hittills böra bedrivas efter skilda linjer,
nämligen:

1) Dags- eller kvällskurser. Dagskurserna omfattade 3 dagars teori och
3 dagars praktik, kvällskurserna motsvarande längre tid. Eleverna fullgjorde
sin praktik som oavlönade hantlangare till gengasdrivna lastbilar.
Kostnaden per elev beräknades till 2 kronor per dag under praktiktiden
jämte försäkringskostnad, sammanlagt 8 kronor. Dessa kurser anordnades
hos de större automobilfirmorna i Stockholm.

2) Resekurser. Dessa kurser anordnades i samarbete med bilfirmorna och
förlädes till de större städerna. Varje sådan stad besöktes en vecka och
kurserna omfattade teori och praktik.

3) Korrespondenskurser. I samarbete med visst korrespondensinstitut
fortsattes kurser per korrespondens. Praktiken ordnades på samma sätt som
för övriga kurser, vilket, då det gällde landsorten, beredde relativt stora
svårigheter. Genom dylika kurser kunde givetvis så grundlig utbildning
icke vinnas, men tillströmningen till desamma hade visat sig bliva mycket
omfattande, och de torde därför lia en stor uppgift att fylla.

4) Monteringskurser. I samarbete likaledes med visst korrespondensinstitut
anordnades monteringskurser per korrespondens. Praktiken ordnades
genom förmedling av bilverkstädernas riksförbund. Denna gren av
verksamheten organiserades i samverkan med statens arbetsmarknadskommission,
och kostnaderna för monteringskurserna utginge av medel, som
anvisades till arbetsmarknadskommissionen.

Samtliga nämnda kurser vore belagda med en mindre avgift, varför statens
utgifter härför bleve ganska måttliga.

Förutom kursverksamheten förelåge ett visst behov av konsulterande verksamhet.
En eller flera konsulenter med ingenjörsutbildning behövde resa
stora delar av året för att hålla kontakten med bilbesiktningsmän, vägingenjörer,
polismyndigheter nied flera samt bistå olika förare, särskilt av lastbilar,
traktorer, bussar och droskbilar, vid uppkommande driftssvårigheter.

Elfte huvudtiteln.

Kostnaderna för utbildnings- och konsulentverksamheten syntes med ledning
av den gångna tidens erfarenheter icke böra beräknas lägre än sammanlagt
60 000 kronor.

mentschefen ^vciiifctigt har den provningsverksamhet, som utövats av bränslekommissionens
gengasbyrå, varit av stor betydelse. Även om de gengasaggregat
som nu marknadsföras ifråga om såväl driftsäkerhet som tillförlitlighet äro
avsevärt bättre än tidigare tillverkade aggregat, kvarstår dock alltjämt behov
av viss statlig övervakning på området. Man bör icke heller bortse från
de ständiga förändringar, som på grund av pågående forskningar inom detta
område äga rum och vilka ofta resultera i förbättrade eller nya konstruktioner.
Även i sådana fall bör möjlighet föreligga för provning och undersökning
genom sakkunniga. En sådan provning ligger såväl i statens som
tillverkarens och avnämarens intresse. Bränslekommissionen bör därför även
i fortsättningen beredas möjlighet att utföra typprovningar av gengasaggregat.
Jag tillstyrker, att medel bliva tillgängliga för ändamålet för nästkommande
budgetår. Mot storleken av det av kommissionen föreslagna beloppet,
40 000 kronor, har jag intet att erinra.

Den starkt utvecklade gengasdriften kräver emellertid ej endast driftsäkra
aggregat utan även kunniga förare. Till utbildning av förare för gengasdriften
har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, staten verksamt
bidragit genom att ställa medel till förfogande för anordnande av särskilda
utbildningskurser. Dylik verksamhet bör äga rum även under nästkommande
budgetår. De av bränslekommissionen angivna linjerna för sådan
verksamhet synas giva möjligheter för deltagande i kurserna icke allenast
för personer från städer och tättbebyggda samhällen utan även för landsbygdsbefolkningen.
Jag kan därför biträda kommissionens planer för undervisningens
ordnande, varvid jag emellertid förutsätter, att korrespondenskurser
skola kunna anordnas i samråd även med andra företag än det av
kommissionen angivna, därest så skulle befinnas lämpligt.

Den bedrivna konsulentverksamheten torde för ett kommande år i viss
mån kunna begränsas i förhållande till nuvarande omfattning främst med
hänsyn till den större erfarenhet om gengasdrift som torde förefinnas
hos bilbesiktningsmän, verkstäder och förare. Ett fullständigt upphörande
med denna verksamhet synes dock icke tillrådligt. Det av kommissionen
angivna beloppet av 60 000 kronor för utbildnings- och konsulentverksamhet
innebär i förhållande till de poster av årets anslag, som avsetts
för dessa ändamål, en avsevärd reducering. Mot denna anslagsberäkning
har jag ej anledning till erinran.

Då de med ifrågavarande anslag avsedda ändamålen samtliga taga sikte
på att i möjligaste mån göra gengasdriften tillförlitlig och driftsäker, synes
anledning ej föreligga att, såsom bränslekommissionen förordat, uppdela anslaget
i två, varav ett för typprovningar och ett för utbildnings- och kurs -

Elfte huvudtiteln.

verksamheten. Jag föreslår, att för dessa ändamål såsom hittills avses ett
anslag, vilket även i fortsättningen kan benämnas Kontroll och undersökning
av gasgeneratoraggregat. I enlighet med det anförda bör detsamma
upptagas med (40 000 + 60 000 —) 100 000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 100 000.

[32.] 4. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.,

reservationsanslag. Under denna rubrik ha för budgetåret 1939/40 under
nionde huvudtiteln anvisats tillhopa 600 000 kronor, därav 500 000 kronor
å tilläggsstat. För innevarande budgetår är för ändamålet under samma
huvudtitel uppfört ett reservationsanslag av 100 000 kronor. Anslaget är avsett
för understödjande av anläggning av fabriker för brikettering av träkol
samt diverse åtgärder på skogshushållningens område.

I skrivelse den 22 oktober 1940 har statens bränslekommission hemställt,
att medel för nästa budgetår måtte ställas till förfogande för ett flertal åtgärder
avseende att få till stånd ökad användning av inhemskt motorbränsle.
Sålunda har i skrivelsen begärts dels 25 000 kronor för vissa undersökningar
rörande olika ersättningsbränslen för trafikens behov, dels 25 000
kronor för bekostande av konstruktiva och experimentella arbeten beträffande
användningen av gengas för olika ändamål samt i fråga örn kolugnar
och utvinning av biprodukter från dessa, apparater för framställning av
gengaskol och gengasved ävensom för torvupptagning m. m., dels likaledes
25 000 kronor för anordnande av kolningskurser, dels ock 100 000 kronor
för statsbidrag till kolugnsanläggningar.

Till närmare motivering av de begärda anslagsbeloppen har kommissionen
anfört.

Beträffande undersökningar av olika ersättningsbränslen vore det nödvändigt
för kommissionen att bliva i stånd att utföra motorprovningar med
ersättningsbränslen samt analyser av dylika bränslen och att därvid kunna
anlita icke blott befintliga statliga institutioner utan även privata laboratorier
och verkstäder m. m. Speciell arbetskraft kunde även bliva erforderlig.
Jämväl kostnader för inköp av behövliga mängder ersättningsbränslen
borde bestridas av dessa medel.

För innevarande budgetår skulle för bidrag till anordnande av kolningskurser
enligt bränslekommissionens beräkningar finnas en återstod av omkring
14 000 kronor från ett för ändamålet för budgetåret 1939/40 avsett
belopp av 30 000 kronor. Medel för detta ändamål borde finnas tillgängliga
även för nästkommande budgetår och vore avsedda att användas såsom
bidrag till kostnaderna för kolningsinstruktörer, anskaffning av nödiga
kolningsredskap m. m.

Elfte huvudtiteln.

I fråga om bidrag till kolningsanläggningar vore angeläget att från statens
sida medverka till att kolugnarna finge en lokalisering, som med hänsyn
till föreliggande behov bleve den mest ändamålsenliga. Det vore sannolikt,
att därvidlag viss kapitalbrist hos företagarna komme att föreligga.
Understöd kunde förväntas behöva utgå till 70 å 80 kolugnsanläggningar.
Såsom statsbidrag för varje anläggning syntes böra beräknas omkring 1 000
kronor.

Depante- De av bränslekommissionen framställda anslagsäskandena avse samtliga
mentschefen. .. .....

att möjliggöra åtgärder for ett okat utnyttjande av vara egna tillgångar för
framställning av inhemska motorbränslen. Då de föreslagna åtgärderna till
övervägande grad måste betraktas såsom betingade av det rådande krisläget,
har det ansetts lämpligt att från och med nästkommande budgetår upptaga
anslag i här avsedda syfte under elfte huvudtiteln. Eventuellt kvarstående
belopp å innevarande års, under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslag
torde såsom reservation få överföras till här avsedda anslag å elfte
huvudtiteln.

Med hänsyn till vikten av att ett så effektivt stöd som möjligt lämnas
strävandena att få till stånd en ökad användning av inhemskt motorbränsle
anser jag mig böra biträda bränslekommissionens förslag, att ett belopp av
tillhopa 175 000 kronor äskas för de av kommissionen angivna ändamålen.
Härutöver synes ett belopp av 75 000 kronor böra anvisas för stödjande av
andra ändamål av ifrågavarande slag, vilka kunna befinnas förtjänta härav.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 250 000.

[33.] 5. Extra utgifter, reservationsanslag. För budgetåret 1939/40 har till

extra utgifter under huvudtiteln för folkhushållningsdepartementet anvisats
ett anslag av 100 000 kronor. Från detta anslag kvarstod vid ingången av
innevarande budgetår en reservation av i runt tal 60 000 kronor. Jämväl för
budgetåret 1940/41 ha 100 000 kronor anvisats för ifrågavarande ändamål.
Utöver utgifter som regelmässigt bruka hänföras till anslag till extra utgifter
skola även kostnader för kommittéer och sakkunniga avföras å detsamma.

Storleken av de utgifter som kunna väntas komma att belasta detta anslag
låter sig av naturliga skäl icke med säkerhet beräknas. Då det emellertid
är av vikt, att tillräckliga medel finnas tillgängliga, därest oförutsedda
medelsbehov skulle uppstå, förordar jag, att anslaget för budgetåret 1941/42
upptages med oförändrat belopp.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 100 000.

Elfte huvudtiteln.

[34.] 6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags anslag.

För budgetåret 1940/41 är för detta ändamål under elfte huvudtiteln
anvisat ett anslag av 2 400 kronor. Med hänsyn till att en dyrtidstillläggsberättigad
befattningshavare under budgetåret avgått synes anslaget
för budgetåret 1941/42 kunna beräknas till 2 200 kronor. Under åberopande
av vad chefen för finansdepartementet anfört under för flera huvudtitlar
gemensamma frågor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 2 200.

[35.] 7. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslags anslag.

Medelsbehovet för detta ändamål synes med ledning av nu utgående
belopp kunna bestämmas till 1 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 1 000.

[36.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad chefen för
finansdepartementet anfört under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................kronor 6 000.

Sammanfattning.

Elfte huvudtitelns slutsumma, för budgetåret 1940/41 utgörande
........................................kronor 29 629 100

kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen att

för budgetåret 1941/42 uppgå till.................. » 41 703 400

innebärande en ökning med ........................ » 12 074 300

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Curt Nordwall.

Elfte huvudtiteln.

tili

Elfte huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Folkhushållningsdepartementet.

Sid. Kronor

Folkhushållningsdepartementet:

9 Avlöningar............................................ 174 300

11 Omkostnader.......................................... 16 500

Säger för folkhushållningsdepartementet 190 800

B. Krisförvaltningen.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:

12 Avlöningar............................................ 24 200

21 Omkostnader.......................................... 2 000

Konjunkturinstitutet:

22 Avlöningar............................................ 100

24 Omkostnader.......................................... 3 000

24 Särskilda undersökningar .............................. 100

Statens reservförrådsnämnd:

24 Avlöningar............................................ 175 000

26 Omkostnader.......................................... 40 000

Statens industrikommission:

27 Avlöningar............................................ 1 011 000

35 Omkostnader.......................................... 320 000

Statens bränslekommission:

38 Avlöningar............................................ 925 000

42 Omkostnader........................................... 405 000

Statens livsmedelskommission:

44 Avlöningar............................................ 1 093 000

49 Omkostnader.......................................... 1 680 000

Kristidsstyrelserna m. m.:

52 Avlöningar............................................ 2 488 000

58 Omkostnader.......................................... 762 000

Statens handelskommission:

60 Avlöningar............................................ 430 000

62 Omkostnader.......................................... 117 000

Statens trafikkommission:

63 Avlöningar............................................ 210 000

65 Omkostnader.......................................... 80 000

Elfte huvudtiteln.

Sid. Kronor

Statens priskontrollnämnd:

66 Avlöningar............................................ 121 000

69 Omkostnader.......................................... 26 000

70 Statens sockernämnd .................................... 50 000

Säger för krisförvaltningen 9 962 400

C. Statlig lagerhållning m. m.

71 Omkostnader för statlig lagerhållning...................... 2 500 000

83 Omkostnader för statlig inköps- och försälj ningsverksamhet .. *25 000 000
83 Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. *3 000 000
85 Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid vedavverkning.
........................................... * 150 000

Säger för statlig lagerhållning m. m. 30 650 000

D. Diverse.

86 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond........................................

86 Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m.........

88 Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat ..........

91 Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.

92 Extra utgifter ..........................................

93 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........

93 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst........

93 Kristillägg............................................

Säger för diverse

*431 000
10 000
100 000
250 000
100 000
2 200
1 000
6 000

900 200

* Beräknat belopp.

Summa 41 703 400

1941 års

Bilaga till

statsverksprop o sition.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Härefter redogöres för de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret
1941/42 av utgifterna under riksstatens tolfte huvudtitel, innefattande anslagen
till pensionsväsendet, varvid förekommer följande:

A. Civila pensionsväsendet.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler följande under
nr 1—8 upptagna anslag.

[1.] 1. Pensionering av civila tjänstinneliavare, förslagsanslag. Efter

genomförande från och med den 1 juli 1939 av ny lönereglering för statsförvaltningens
flesta grenar är frågan örn en revision av tjänste- och familjepensionslagstiftningen
för statliga tjänstemän aktuell. Detta spörsmål har
för utredning överlämnats till särskilda sakkunniga inom finansdepartementet.
Utredningsarbetet är ännu ej avslutat, men enligt vad jag inhämtat från
de sakkunniga bedrives arbetet — sedan vissa tidskrävande försäkringstekniska
undersökningar numera slutförts — med skyndsamhet i avsikt att för Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 15.

2 Tolfte huvudtiteln. [1—2.]

slag i ämnet såvitt möjligt skall kunna avgivas under någon av de första
månaderna av år 1941.

Ehuru, enligt vad de sakkunniga upplyst, med hänsyn till återstående förhandlingar
och utredningsarbeten tidpunkten för uppdragets slutförande ännu
ej kan tillförlitligt fixeras, synes det ej helt uteslutet, att förslag hinner
avgivas inom sådan tid, att detsamma — därest omständigheterna i övrigt
det medgiva — kan efter remissbehandling läggas till grund för framställning
till 1941 års riksdag. För att hålla möjlighet härtill öppen vill jag förorda,
att de anslag under tolfte huvudtiteln, vilka kunna väntas bliva påverkade
av en tjänste- och familjepensionsreglering, i riksstatsförslaget endast
preliminärt beräknas.

De anslag, örn vilka här är fråga, äro följande (inom parentes angivas anslagens
belopp för nu löpande budgetår):

A. Civila pensionsväsendet.

Pensionering av civila tjänstinnehavare (10,150,000).

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
(6,900,000).

B. Militära pensionsväsendet.

Pensionering av militära befattningshavare (15,500,000).

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl. (3,400,000).

C. Gemensamma anslag.

Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst (7,500,000).

Kristillägg (—).

Beträffande anslagsbeloppen föreligga för närvarande inga hållpunkter för
uppskattning av verkningarna i anslagshänseende av en eventuell pensionsreglering.
Den preliminära anslagsberäkningen måste därför ske med utgångspunkt
från nuvarande bestämmelser. Då kostnadsökningen för en pensionsreglering
under alla förhållanden ej kan bliva särdeles framträdande
under ett första tillämpningsår, torde ett sådant beräkningssätt ej möta betänkligheter.

På grund av vad jag här anfört får jag under denna punkt hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Pensionering
av civila tjånstinnehavare för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av............ kronor 10,600,000.

[2.] 2. Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 4,000,000 kronor. Å
anslaget skola enligt gällande föreskrifter, med vissa i 1940 års statsverksproposition,
tolfte huvudtiteln, punkten 2, närmare angivna undantag, avföras
utgifterna för dels pensionstillägg enligt bestämmelserna i kungörelsen

Tolfte huvudtiteln. [2—4.]

den 15 juni 1922 (nr 360) angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer och kungörelsen samma dag
(nr 361) angående pensionstillägg åt vissa änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst m. fl., dels ock pensionsförhöjning i enlighet med
föreskrifterna i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser
örn ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer.

Belastningen å det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget utgjorde i runt
tal 4,209,000 kronor. Man torde kunna utgå från att en viss nedgång i belastningen
å anslaget kommer att inträda under innevarande och nästkommande
budgetår. Verkställda beräkningar giva vid handen, att medelsbehovet
under nästa budgetår kan uppskattas till omkring 3,900,000 kronor. På
grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av................kronor 3,900,000.

[3.] 3. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer, förslagsanslag. Under åberopande dels av vad som anförts
under punkten 1 i det föregående, dels ock av vad jag under för flera
huvudtitlar gemensamma frågor yttrar rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Dyrtidstillägg
åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst
m. fl. pensionärer för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ........................ kronor 9,600,000.

[4.] 4. Dyrtidstillägg m. m. åt pcnsionsbcrättigade änkor och barn ef ter

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl., förslagsanslag. Av förevarande
anslag bestrides från och med den 1 juli 1939 — förutom dyrtidstillägg
— jämväl procentuellt tillägg enligt 5 § kungörelsen den 22 juni 1939
(nr 508) i de fall, då dylikt tillägg ersatt dyrtidstillägg, som förut gäldats
från anslaget. Procentuellt tillägg utgår med samma procenttal som dyrtidstillägg
å nyreglerad avlöning.

Under åberopande av vad jag under för flera huvudtitlar gemensamma
frågor yttrar rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg m. m. åt pensionsberättigade änkor
och barn efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 2,700,000.

Tolfte huvudtiteln. [5—8.]

[5.] 5. Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa överåriga

extra provinsialläkare, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten
för budgetåret 1940/41 uppfört med 9,500 kronor. Då anledning till ändring
av anslagsbeloppet för nästa budgetår icke synes föreligga, hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga extra provinsialläkare för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av ................ kronor 9,500.

[6.] 6. Understöd till vissa f. d. anställningshavare vid sinnessjukhu sen,

förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret
1940/41 upptaget med ett belopp av 40,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har medicinalstyrelsen uppskattat medelsbehovet
för nästa budgetår till 38,000 kronor.

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd till vissa f. d. anställningshavare vid sinnessjukhusen
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 38,000.

[7.] 7. Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa överåriga

lasarettsläkare, förslagsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret
1940/41 uppfört med 3,000 kronor. För nästa budgetår kunna utgifterna
å anslaget beräknas till samma belopp. Jag hemställer således, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga lasarettsläkare för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 3,000.

[8.] 8. Statens bidrag till pensionering av barnmorskor, förslagsanslag.

I gällande riksstat är uppfört ett förslagsanslag av 300 kronor för bidrag
till pensionering av sjuksköterskor och barnmorskor. Några medel för bidrag
till pensionering av sjuksköterskor erfordras emellertid icke vidare.
Vad beträffar bidrag till barnmorskors pensionering beräknar statens pensionsanstalt
utgifterna under nästkommande budgetår till 100 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens bidrag till pensionering av barnmorskor för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 100.

Tolfte huvudtiteln. [9.]

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler därefter följande
under nr 9 upptagna anslag:

[9.] 9. Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersätt ningar

i anledning av olycksfall i arbete, förslagsanslag. För ifrågavarande
ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 580,000
kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har riksförsäkringsanstalten föreslagit, att
anslaget för nästkommande budgetår höjes till 670,000 kronor.

I skrivelsen har anstalten till en början erinrat om de bestämmelser, som
för närvarande gälla rörande anslagets användning, och i sådant hänseende
anfört följande.

Jämlikt kungörelsen den 30 november 1917 (nr 832) angående särskilda
bestämmelser i fråga örn tillämpning av olycksfallsförsäkringslagen å arbetare,
som användas till arbete för statens räkning, (ändrad genom kungörelser
nr 99/1919, nr 430/1928, nr 47/1934 och nr 424/1935) skulle statsverket
utgiva ersättning för olycksfall, som drabbat arbetare i arbete för statens
räkning i enlighet med bestämmelserna i lagen den 17 juni 1916 om försäkring
för olycksfall i arbete, i den mån ej i anledning av olycksfallet på
grund av eljest gällande bestämmelser sådant understöd utginge, som enligt
11 § i lagen kunde avdragas från ersättningen enligt densamma. Ersättningen
utgåves av riksförsäkringsanstalten och bestredes av förevarande anslag,
dock att ersättning till arbetare vid vissa verk, såsom postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket m. fl. —
efter riksförsäkringsanstaltens bestämmande i vad avsåge rätten till ersättning
samt ersättningens art och storlek — utgåves av respektive myndigheter
och bestredes av de medel, som stöde till myndigheternas förfogande.
Beträffande arbetslöshetskommissionen — numera arbetsmarknadskommissionen
—- gällde på grund av särskild överenskommelse att kommissionen
efter riksförsäkringsanstaltens bestämmande utgåve all ersättning enligt
olycksfallsförsäkringslagen, så länge sjukdomstillstånd varade, under det att
anstalten skulle utbetala eventuell invaliditets- och dödsfallsersättning. Bestämmelserna
i 1917 års kungörelse skulle enligt kungörelse den 1 december
1933, nr 643, även tillämpas å elever vid vissa statliga anstalter för yrkesutbildning
eller avdelningar därav.

Anslaget disponerades enligt kungörelse den 10 juni 1921, nr 410, (ändrad
genom kungörelse nr 172/1930) jämväl till förhöjning av vissa enligt lagen
den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete
till i statens tjänst skadade arbetare m. fl. utgående livräntor.

Vidare hade genom kungörelse den 10 juni 1938, nr 240, föreskrivits, att
olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare och fångar jämlikt
i ämnet den 24 mars 1938 utfärdade förordningar, nr 102 och 103, skulle
utbetalas av riksförsäkringsanstalten från förevarande anslag. Enligt Kungl.
Maj:ts brev den 30 juni 1938 skulle dylik ersättning, som på grund av tidigare
av Kungl. Majit meddelat beslut skulle efter den 1 juli 1938 utgå till
tvångsarbetare eller fånge, från och med sistnämnda dag utbetalas av riksförsäkringsanstalten
och bestridas av anslaget.

I skrivelse den 29 april 1939, nr 204, hade riksdagen medgivit, att ersättning
av statsmedel skulle efter Kungl. Majis bestämmande kunna utgå i
vissa fall, då rätt lill ersättning enligt lagen den 14 juni 1929 örn försäkring
för vissa yrkessjukdomar (nr 131) skulle föreligga enligt gällande bestäm -

Tolfte huvudtiteln. [9.]

melser men gått förlorad på grund av lagens tidigare lydelse. Ersättning enligt
detta medgivande utginge från förevarande anslag.

Enligt förordning den 13 april 1940, nr 213, skulle under vissa förutsättningar
ersättning av statsmedel utgivas till person, som tjänstgjort å svenskt
fartyg, vilket förlist utom riket, om denne under hemresa med fartyg drabbades
av olycksfall till följd av krigsåtgärd. Dylik ersättning skulle bestämmas
av riksförsäkringsanstalten samt utbetalas från här ifrågavarande anslag.
^

Från anslaget skulle likaledes bestridas kostnaderna för ersättning, som
enligt förordning den 17 maj 1940, nr 333, skulle utbetalas av riksförsäkringsanstalten
i vissa fall där person, vilken fullgjorde flygtjänstgöring vid
krigsmakten, skadats till följd av olycksfall vid flygning å tid, då riket icke
befunne sig i krig.

Slutligen disponerades anslaget enligt kungl, brev den 24 maj 1940 av statskontoret
och länsstyrelserna i enlighet med de föreskrifter, som vore eller
kunde varda av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelade.

Härefter har anstalten hänvisat till följande sammanställning av nettoutgifterna
för de från anstalten utgående ersättningar av olika slag, som
bestridas av anslaget jämlikt 1917 års kungörelse:

Budgetår	Läkarbetyg, läkarvård m. m. kronor	Sjukpenning kronor	Livräntor kronor	Begravnings-hjälp och kapitalutbe-talningar kronor	Summa kronor
1935/36 ..................	33.672	53,667	309,972	5,092	402,403
1936/37 ..................	37,696	61,877	331,214	3,563	434,350
1937/38 ..................	41,043	80,593	339,254	9.025	469,915
1938/39 ..................	46,609	101,401	351,296	9,399	508,705
1939/40 ..................	59,460	155,743	352,623	7,215	575,041

Under påpekande av att slutsumman för budgetåret 1939/40 på grund av
under budgetåret influtet skadeståndsbelopp minskats till 566,169 kronor,
har anstalten härefter ytterligare anfört följande.

Till förhöjning av livräntor enligt 1901 års lag hade under budgetåret
1939/40 utgivits 1,888 kronor samt i ersättningar till fångar och tvångsarbetare
m. fl. 6,170 kronor. Såsom ersättning för yrkessjukdom hade i enlighet
med riksdagens nämnda medgivande utgivits 11,644 kronor. Av statskontoret
och länsstyrelserna hade jämlikt Kungl. Majrts särskilda föreskrifter under
samma tid utbetalats livräntor till ett belopp av 18,875 kronor. Sammanlagda
utgifterna från anslaget under budgetåret 1939/40 hade sålunda uppgått
till 604,746 kronor.

Angående anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 har anstalten
uttalat sig på följande sätt.

Med hänsyn till belastningssiffrorna under de senaste åren och då viss

ökning av livränteutgifterna fortfarande måste beräknas, enär nya livräntor

tillkomme varje år, utan att avgången bland de förutvarande ännu uppvägde

de nytillkommande, syntes utgifterna enligt 1917 års kungörelse böra för

budgetåret 1941/42 anslås till omkring 610,000 kronor.

Tolfte huvudtiteln. [9—11.]

Kostnaderna för förhöjning av livräntor enligt 1901 års lag, för ersättningar
till fångar och tvångsarbetare saint för ersättningar i vissa fall for
yrkessjukdom torde för nästkommande budgetar kunna uppskattas till sammanlagt
omkring 20,000 kronor. o ,

Vad anginge de ersättningar, som kunde komma att utgå enligt förordningen
den 13 april 1940 om ersättning av statsmedel i vissa fall till följd
av olycksfall, som förorsakats av krigsåtgärd, samt förordningen den 17
maj 1940 örn ersättning i vissa fall för skada till följd av flygning, vilka
förordningar trätt i kraft den 17 april respektive den 1 juli 1940, kunde
på grund av bristande erfarenhet rörande antalet dylika fall någon tillförlitlig
beräkning av dessa ersättningars storlek för närvarande icke ske. För
budgetåret 1941/42 torde sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande ersättningar
böra uppskattas till förslagsvis 20,000 kronor.

Utgifterna för av statskontoret och länsstyrelserna utgivna livräntor syntes
slutligen kunna beräknas till 20,000 kronor.

Sammanlagda anslagsbehovet skulle sålunda utgöra 670,000 kronor.

Mot riksförsäkringsanstaltens beräkning av medelsbehovet för nästa bud- Departements getår

har jag icke något att invända.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit matte föreslå riksdagen

att till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 670,000.

Chefen för finansdepartementet anmäler nu de under nr 10—16 upptagna
anslagen.

[10.] 10. Pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägs byggnader

samt statens vattcnfallsverks byggnadsavdelning, förslagsanslag.
Ifrågavarande anslag, å vilket belastningen under budgetaren 1935/36 1939/

40 uppgick till 179,500, 170,700, 163,200, 157,700 respektive 150,160 kronor,
torde i riksstaten för budgetåret 1941/42 böra upptagas med ett belopp av

140,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Pensionering av förmän och arbetare vid statens
järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 140,000.

[11.] 11. Bidrag till pensioncringskostnaderna för statens pcnsionsan stalt,

förslagsanslag. Anvisningen av statsmedel till statens pensionsanstalt
har under senare år inskränkts till belopp, som — jämte anstaltens övriga
inkomster — beräknats erforderliga för bestridande av anstaltens löpande

ö Tolfte huvudtiteln. [11.]

utgifter för pensioner och förvaltningsändamål utan anlitande av dess kapitalbehållning.
För innevarande budgetår hava de för ändamålet erforderliga
statsmedlen uppskattats till 2,000,000 kronor, vilket belopp uppförts å riksstaten
såsom förslagsanslag.

Genom beslut den 15 juni 1939 har Kungl. Maj:t fastställt personalförteckning
för statens pensionsanstalt (statsliggaren sid. 745). Sedermera har
Kungl. Majit genom brev den 26 april 1940 fastställt följande stat för pensionsanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Stat.

Avlöningar:

76,300
7,120

51,000
11,780
800

Säger för avlöningar kronor 147,000
Omkostnader:

1. Expenser, förslagsvis .............................. kronor 10,800

2. övriga utgifter:

a. Hyra, förslagsvis ................ kronor 15,000

b. Depositionskostnader m. m., förslagsvis
.........................»_ 4,200 » 19,200

Säger för omkostnader kronor 30,000
Summa kronor 177,000

Särskilda uppbördsmedel:

Förvaltningsbidrag från lärarinnornas pensionsanstalt____kronor 7,800

Hyresmedel .................................. , 300

Säger för särskilda uppbördsmedel kronor 8,100

Nettoutgift kronor 168,900

I skrivelse den 23 augusti 1940 har statens pensionsanstalt framlagt förslag

angående bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt

för budgetåret 1941/42. Av skrivelsen framgår i huvudsak följande.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..........................................

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 46,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ > 5,000 ,

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... »

5. Barntillägg, förslagsvis ............................ »

Tolfte huvudtiteln. [11.]

Anstaltens inkomster under budgetåret 1939/40 hava, om man bortser
från anvisade anslagsmedel, i avjämnade belopp utgjort:

årliga pensionsbidrag .............................. kronor 9,419,000

engångsavgifter .................................... » 994,000

räntor m. m....................................... » 6,185,000

Summa kronor 16,598,000.

Med utgångspunkt från det belopp, 9,419,000 kronor, vartill inkomsterna
av pensionsbidrag sålunda uppgått under sagda budgetår, minskat med omkring
300,000 kronor -— motsvarande under året influtna pensionsbidrag,
vilka normalt bort inlevereras under föregående budgetår — samt under
beaktande av den till omkring 330,000 kronor uppskattade ökning av bidragen,
som är att motse på grund av bland annat de från och med den 1
juli 1939 ikraftträdda pensionsreglementena för lärare vid högre kommunala
skolor, beräknar pensionsanstalten inkomsterna under budgetåret 1941/
42 av de årliga pensionsbidragen från befattningshavare och huvudmän
till omkring 9,500,000 kronor. Inkomsterna av engångsavgifter under samma
budgetår uppskattar pensionsanstalten till ungefärliga medeltalet av
motsvarande inkomster under de fem budgetåren 1935/36—1939/40 eller
till omkring 600,000 kronor. Av pensionsanstaltens räntebärande tillgångar
— omkring 188,000,000 kronor — beräknas omkring 162,000,000 kronor
vara placerade i riksgäldskontoret mot en uppskattad ränta av 3.7 %, omkring
24,000,000 kronor hos kommuner mot en medelränta av 4.5 % samt
omkring 2,000,000 kronor i obligationer mot en medelränta av 3.4%. Ränteinkomsterna
under ifrågavarande budgetår uppskattas därför av pensionsanstalten
till omkring 7,140,000 kronor. Enligt dessa beräkningsgrunder
skulle alltså anstaltens inkomster under nästa budgetår komma att utgöra
sammanlagt omkring (9,500,000 + 600,000 + 7,140,000=) 17,240,000 kronor.

Pensionsanstaltens utgifter under budgetåret 1939/40 hava i avjämnade
belopp utgjort

för pensioner .................................... kronor 17,468,000

» förvaltningskostnader .......................... (» 165,000

Summa kronor 17,633,000.

Enligt vad pensionsanstalten framhåller hava utgifterna för pensioner under
budgetåret 1939/40 ökats, förutom med omkring 900,000 kronor på
grund av de den 1 juli 1939 ikraftträdda bestämmelserna angående s. k. ny
familjepension, med 1,092,000 kronor på grund av automatisk kostnadsstegring.
För innevarande och nästkommande budgetår räknar pensionsanstalten
med fortsatt automatisk kostnadsstegring av 1,000,000 kronor för vartdera
budgetåret och uppskattar sålunda pensionsutgifterna för budgetåret 1941/42
till (17,468,000 + 2,000,000=) 19,468,000 kronor eller i avrundat belopp

19,470,000 kronor.

Tolfte huvudtiteln. [11.]

Departements chefen.

Under antagande, att förvaltningsutgifterna, om rörliga tillägget beräknas
efter 15 procent, komma att uppgå till 177,000 kronor, uppskattar pensionsanstalten
sålunda utgifterna å anslaget för nästa budgetår till
(19,470,000 + 177,000= i avjämnat tal) 19,650,000 kronor.

Med dessa utgångspunkter och under förutsättning att medelsanvisningen
begränsas på sätt som skett under senare år föreslår pensionsanstalten, att
anslaget för budgetåret 1941/42 upptages till ett belopp av (19,650,000 —
17,240,000= i avrundat tal) 2,400,000 kronor.

I en den 4 oktober 1940 dagtecknad, inom pensionsanstalten upprättad
promemoria har avgivits förslag till omräkning av staten för anstalten för
budgetåret 1941/42 i enlighet med de i propositionen nr 35 till 1940 års urtima
riksdag angivna grunderna. Därvid har anstalten med utgångspunkt
från att nuvarande personal erfordrades för fullgörande av anstaltens arbetsuppgifter
beräknat medelsbehovet till 183,700 kronor. Förslaget innebär följande
avvikelser från gällande stat, nämligen att posten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän uppräknas med 700 kronor till 77,000 kronor, att posten
till avlöningar till icke-ordinarie personal ökas med 5,800 kronor till
56,800 kronor, att posterna till rörligt tillägg och barntillägg bestämmas
till 19,480 kronor, respektive till 600 kronor samt att omkostnadsposten
höjes med ett belopp av 800 kronor till bestridande av utgifterna för sjukvård
m. m. Vidare har upplysts, att nettobelastningen å den för budgetåret
1939/40 anvisade posten till avlöningar till icke-ordinarie personal utgjort
i runt tal 43,700 kronor, att till denna personal under samma budgetår från
posten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat utbetalats ett belopp
av cirka 9,700 kronor på grund av vikariatsförordnanden samt att under
sagda budgetår en kostnadsbesparing å nära 4,000 kronor uppkommit genom
tjänstledighetsavdrag i anledning av militärtjänstgöring. I

I likhet med pensionsanstalten anser jag, att medelsanvisningen till statens
pensionsanstalt jämväl för budgetåret 1941/42 bör begränsas på sätt
skett under de senare budgetåren.

Anstaltens beräkningar beträffande dess inkomster och pensionsutgifter
under nästa budgetår hava icke givit mig anledning till erinran.

Vad beträffar staten för pensionsanstalten har det inom anstalten upprättade
förslaget till omräkning icke föranlett andra erinringar än att posterna
till avlöningar till ordinarie och icke-ordinarie personal torde kunna
nedsättas med 900 kronor till 76,100 kronor, respektive med 1,000 kronor
till 55,800 kronor. Man torde nämligen hava att räkna med vissa utgiftsbesparingar
till följd av tjänstledigheter m. m. Därjämte torde i staten böra
införas en post till kristillägg, vilken post synes böra upptagas till förslagsvis
5,200 kronor. Statens slutsumma skulle alltså komma att uppgå till
(76,100 + 7,120 + 55,800 + 19,480 + 600 + 5,200 + 30,800 — 8,100 =)

187,000 kronor.

Som den av mig i förhållande till pensionsanstaltens ursprungliga förslag
tillstyrkta höjningen av statens slutsumma icke är av den storleksordning

Tolfte huvudtiteln. [11—12.]

att den kan påverka beräkningen av ifrågavarande anslag, torde anslaget
böra i riksstaten uppföras med det av pensionsanstalten föreslagna beloppet,

2,400,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna följande stat för statens pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Stat.

Avlöningar:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..........................kronor 76,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t .......... » 7,120

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 55,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 19,480

5. Barntillägg, förslagsvis ................ » 600

6. Kristillägg, förslagsvis ................ » 5,200

Säger för avlöningar kronor 164,300
Omkostnader:

Omkostnader, förslagsvis ................ kronor 30,800

Säger för omkostnader kronor 30,800

Summa kronor 195,100

Särskilda uppbördsmedel:

Förvaltningsbidrag från lärarinnornas pensionsanstalt
.........................kronor 7,800

Hyresmedel .......................... » 300

Säger för särskilda uppbördsmedel kronor 8,100

Nettoutgift kronor 187,000;

dels ock till Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 2,400,000.

[12.] 12. Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid

de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, förslagsanslag. Anslaget är i
gällande riksstat upptaget med 25,000 kronor. Enligt beräkning, som verkställts
inom statens pensionsanstalt, bör anslaget för nästa budgetår upptagas
med oförändrat belopp. I anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

Tolfte huvudtiteln. [12—15.]

att till Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen
vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 25,000.

[13.] 13. Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna, förslagsanslag. För innevarande budgetår är för
beredande av tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna uppfört ett förslagsanslag å 460,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1940 har skolöverstyrelsen gjort framställning
om utverkande av anslag till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1941/42.
Med ledning av föreliggande belastningssiffror har därvid föreslagits, att
anslagsbeloppet måtte upptagas med 475,000 kronor.

I överensstämmelse härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av.............. kronor 475,000.

[14.] 14. Pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket, för slagsanslag.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med ett
belopp av 7,000 kronor. Utgifterna från anslaget hava under budgetåren
1938/39 och 1939/40 uppgått till i runda tal 8,900, respektive 6,900 kronor.
Som man kan räkna med en fortsatt nedgång i utgifterna från anslaget,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................ kronor 5,000.

[15.] 15. Ersättning åt efterlevande till befattningshavare vid lotsver ket,

som avlidit till följd av olycksfall i tjänsten, förslagsanslag. Anslaget,
som för budgetåret 1940/41 är upptaget i riksstaten med ett belopp av 12,000
kronor, bör, enligt av lotsstyrelsen i skrivelse den 20 augusti 1940 framlagt
förslag, för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp. I enlighet härmed
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning åt efterlevande till befattningshavare vid
lotsverket, som avlidit till följd av olycksfall i tjänsten, för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av

kronor 12,000.

Tolfte huvudtiteln. [16—18.]

[16.] 16. Understöd åt vissa förutvarande befattningshavare vid lots verket

eiler deras änkor och barn. För nämnda ändamål är i gällande riksstat
upptaget ett anslag å 15,000 kronor. I enlighet med ett av lotsstyrelsen
i nyssnämnda skrivelse den 20 augusti 1940 framlagt förslag torde anslaget
för nästa budgetår böra upptagas med oförändrat belopp. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt vissa förutvarande befattningshavare
vid lotsverket eller deras änkor och barn för budgetåret
1941/42 anvisa ett anslag av .............. kronor 15,000.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter följande
under nr 17 och 18 upptagna anslag:

[17.] 17. Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pen sionsanstalt.

I riksstaten för löpande budgetår har liksom för budgetåret
1939/40 för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag av 536,000 kronor.

Enligt av 1938 års riksdag godtaget förslag i propositionen nr 210 till samma
års riksdag har från och med den 1 juli 1939 den dessförinnan vid sjömanshusen
bedrivna understödsverksamheten samordnats med verksamheten
vid handelsflottans pensionsanstalt till en på försäkringstekniska grunder
uppbyggd pensionering, som i dess helhet handhaves av anstalten. Vid de
beräkningar av medelsbehovet för pensionsanstalten, som lågo till grund för
riksdagens beslut, förutsattes, att utöver dåvarande anslag till pensionsanstalten,
tillhopa 336,000 kronor, skulle utgå ett ytterligare belopp av statsmedel
å 200,000 kronor för år. Statsanslaget skulle alltså utgöra 536,000
kronor. Däri ha likväl ej inräknats medel till bestridande av anstaltens förvaltningskostnader,
för vilket ändamål anslag anvisas under tionde huvudtiteln.

Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har i skrivelse den 30
augusti 1940 hemställt om anvisande av anslag till pensioneringskostnaderna
med oförändrat belopp för budgetåret 1941/42.

I överensstämmelse härmed hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att såsom Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans
pensionsanstalt för budgetåret 1941/42 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 536,000.

[18.] 18. Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats

av krigsförliållandena under 1914—1919 års världskrig, förslagsanslag. Nu
gällande bestämmelser angående ersättning av här avsett slag innefattas i
förordningen den 1 juni 1923 (nr 138) samt kungörelserna samma dag (nr

Tolfte huvudtiteln. [18—19.]

139) och den 13 juni 1924 (nr 199). Ersättningen utgår huvudsakligen i
form av livräntor dels åt personer, vilka under arbete för statens räkning
eller eljest å svenskt fartyg eller för oskadliggörande inom svenskt område av
mina eller annat krigsredskap skadats till följd av olycksfall, förorsakat av
krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig, dels ock, om olycksfallet
medfört döden, åt de omkomnas efterlevande.

På grund av träffade överenskommelser utgives ersättning i enlighet med
de i nyssnämnda förordning för ersättning till svensk medborgare eller hans
efterlevande stadgade grunder numera jämväl till dansk medborgare eller
hans efterlevande och till efterlevande efter norsk medborgare.

För innevarande budgetår är för beredande av ersättning av nu avsett slag
å riksstaten uppfört ett förslagsanslag å 45,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har riksförsäkringsanstalten hemställt, att
för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1941/42 anvisas ett förslagsanslag
å 40,000 kronor. Anstalten uppgiver, att anstalten under de tre senast
förflutna budgetåren för samma ändamål utbetalat respektive 47,519 kronor,
46,070 kronor och 40,198 kronor.

Mot riksförsäkringsanstaltens ifrågavarande framställning har jag intet
att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för skada till följd av olycksfall, som
förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919 års
världskrig, för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 40,000.

B. Militära pensionsväsendet.

Chefen för finansdepartementet anmäler härefter de under denna avdelning
såsom nr 1—3 upptagna anslagen, de båda senare efter gemensam
beredning med chefen för försvarsdepartementet.

[19.] 1. Pensionering av militära befattningshavare, förslagsanslag.

Med hänvisning till vad jag under punkten 1 i det föregående yttrat hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Pensior
nering av militära befattningshavare för budgetåret 1941/42
beräkna ett förslagsanslag av ........ kronor 15,900,000.

Tolfte huvudtiteln. [20—21.]

[20.] 2. Pensionering av militära beställningshavare å reservstat, för slagsanslag.

Såsom chefen för försvarsdepartementet omnämner vid anmälan
av fjärde huvudtiteln, föreslogs i den utredning rörande uppställningen av
berörda huvudtitel m. m., som den 6 maj 1940 avgavs av särskilda inom försvarsdepartementet
tillkallade sakkunniga, att de kostnader för pensioner till
reservstats- och reservpersonalen vid försvarsväsendet — respektive till reservpersonalen
i stället utgående kapitaliserade värdebelopp — vilka för närvarande
belasta avlöningsanslag under sagda huvudtitel, skulle utbrytas och
överflyttas till tolfte huvudtiteln. I enlighet med vad sålunda föreslagits böra
för ifrågavarande kostnader upptagas två anslag under tolfte huvudtiteln.

Vad beträffar de erforderliga anslagsbeloppen hava uppgifter inhämtats
från arméförvaltningens civila departement, marinförvaltningen och flygförvaltningen.
Enligt dessa uppgifter skulle här avsedda kostnader under
nästa budgetår kunna beräknas sålunda:

A. Arméns reservstater .............................. kronor 501,400

Marinens reservstater ............................ » 40,000

Summa kronor 541,400

B. Arméns reserver:

pensioner jämte pensionstillägg och pensionsförhöj ningar

...................................... kronor 280,000

kapitaliserade värden av vederbörande eljest tillkommande
pensioner ........................ » 320,000

Marinens reserver ................................ »■ 128,000

Flygvapnets reserver ............................. » 5,000

Summa kronor 733,000.

De sålunda verkställda kostnadsberäkningarna hava icke i och för sig
givit mig anledning till erinran. Anslagen synas dock böra uppföras med
avjämnade belopp, förslagsvis 540,000 kronor och 730,000 kronor. Beträffande
anslaget till pensionering av personal i försvarsväsendets reserver gör
jag framställning under nästföljande punkt. Under förevarande punkt hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensionering av militära beställningshavare d reservstat
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 540,000.

[21.] 3. Pensionering av personal i försvarsväsendets reserver, för slagsanslag.

Med åberopande av vad jag under nästföregående punkt anfört
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensionering av personal i försvarsväsendets reserver
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 730,000.

Tolfte huvudtiteln. [22.]

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
härefter chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, det under nr 4
upptagna anslaget:

[22.] 4. Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag. Från detta anslag

bestridas för närvarande samtliga utgifter för de till Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare utgående förmånerna med undantag av dyrtidstiilägg.
I fråga om anslagets historik och användning hänvisas till 1934
års statsverksproposition (elfte huvudtiteln, sid. 19—39). Anslaget är i
riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 1,475,000
kronor. Från och med budgetåret 1934/35 tillgodoföras anslaget dels Vadstena
krigsmanshuskassa tillkommande ränte- och arrendemedel samt skatte-
och åborättsavgifter m. m., dels ock från indelningsverkets besparingsfond
samtliga årligen till fonden inflytande räntemedel. För budgetåret
1940/41 hava vidare jämlikt riksdagens beslut till förevarande anslag överförts
från invalidhusfonden ett belopp av 35,000 kronor och från indelningsverkets
besparingsfond av fondens kapitaltillgångar ett belopp av 55,000
kronor.

Kostnaderna för dyrtidstillägg bestridas av förslagsanslaget till dyrtidstillägg
åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare, vilket anslag för budgetåret 1940/41 är
uppfört med ett belopp av 985,000 kronor. Från indelningsverkets besparingsfond
skall dessutom av fondens kapitaltillgångar till sistnämnda anslag
under budgetåret överföras ett belopp av 40,000 kronor.

I skrivelse den 10 september 1940 har arméförvaltningen beträffande medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål under nästkommande budgetår anfört
bland annat följande.

Enligt ämbetsverkets räkenskaper hade utgifterna för underhåll och dyrtidstillägg
under budgetåren 1937/38, 1938/39 och 1939/40 uppgått till följande
avrundade belopp, nämligen

1937/38 1938/39 1939/40

för underhåll ................ kronor 1,449,410 1,543,590 1,293,750

» dyrtidstillägg.............. >_ 905,110 965,730 786,530

Summa kronor 2,354,520 2,509,320 2,080,280

Det hade befunnits, att en väsentligt bidragande orsak till utgiftsökningen
under budgetåret 1938/39 varit, att vissa regementens kassaförvaltningar i
sina räkenskaper för sagda budgetår redovisat fem kvartalsutbetalningar i
stället för fyra, vilket i sin tur föranletts av då vidtagen omläggning av bokföringen.
Under budgetåret 1939/40 hade samtliga myndigheter, som haft
att verkställa utbetalningar av underhåll och dyrtidstillägg åt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare, redovisat fyra kvartalsutbetalningar.

Med hänsyn till storleken av de redovisade utgifterna under sistnämnda
budgetår och då man nu kunde utgå ifrån, att antalet nytillträdande pensionärer
hädanefter komme att minskas år från år, torde man kunna beräkna
utgifterna för underhåll och dyrtidstillägg för budgetåret 1941/42 lill
respektive omkring 1,230,000 kronor och omkring 750,000 kronor.

Tolfte huvudtiteln. [22—23.]

För täckande av förenämnda underhållskostnader å 1,230,000 kronor borde
i första hand tagas i anspråk de Vadstena krigsmanshuskassa tillkommande
arrendemedel samt skatte- och åborättsavgifter ävensom räntemedel
från indelningsverkets besparingsfond, vilka i enlighet med 1934 års riksdags
beslut årligen skulle tillföras anslaget till Vadstena krigsmanshuskassa.

Dessa ränte- och arrendemedel m. m. beräknades under budgetåret 1941/42
uppgå till sammanlagt omkring 21,000 kronor.

Vidare borde för gäldande av en del av ifrågavarande underhållskostnader
från invalidhusfonden överföras ett belopp av 34,000 kronor i enlighet
med den av 1940 års lagtima riksdag (tolfte huvudtiteln, punkten 20) godkända
planen för disponerande under vart och ett av budgetåren 1940/41—

1944/45 av överskottsmedel å invalidhusfonden.

De belopp, vilka skulle utgå såsom understöd, respektive dyrtidstillägg på
grund av bestämmelserna i kungörelsen den 13 mars 1931 (nr 43) angående
ändrade villkor för underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa m. m., uppskattade
arméförvaltningen för nästkommande budgetår till omkring 55,000
kronor, respektive 35,000 kronor. Som dessa utgifter, vilka inräknats i de
beräknade kostnaderna för underhåll och dyrtidstillägg, enligt beslut av 1931
års riksdag (skrivelse nr 40) skulle gäldas från indelningsverkets besparingsfonds
kapitaltillgångar, borde vederbörande anslag efter ingången av nästa
budgetår gottgöras angivna belopp genom överföring från fondens kapitaltillgångar.

Arméförvaltningen föreslår alltså med nämnda utgångspunkter, att anslaget
till Vadstena krigsmanshuskassa för budgetåret 1941/42 uppföres med
ett belopp av (1,230,000 — 21,000 — 34,000 — 55,000=) 1,120,000 kronor.

Då arméförvaltningens beräkningar icke givit mig anledning till erinran, Departementshemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att chefen.

dels till Vadstena krigsmanshuskassa för budgetåret 1941/

42 anvisa ett förslagsanslag av ........ kronor 1,120,000;

dels ock besluta, att till nämnda anslag skola efter ingången
av budgetåret 1941/42 för samma budgetår överföras
ej mindre från invalidhusfonden ett belopp av 34,000
kronor än även från indelningsverkets besparingsfond av
fondens kapitaltillgångar ett belopp av 55,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet anmäler härefter anslagen nr 5—9:

[23.] 5. Pensionering av f. d. daglönare vid marinen, förslagsanslag.

Av ifrågavarande anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 160,000
kronor, bestridas kostnaderna för de pensionsförmåner — däri inberäknat
pensionstillägg och pensionsförhöjning — som enligt gällande bestämmelser
tillkomma f. d. daglönare vid marinen, vilka avgått ur tjänst före den 1
januari 1935.

Under de tre senaste budgetåren hava kostnaderna å anslaget utgjort i
runda tal respektive 191,000, 175,000 och 161,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll loit. t sami. Nr 1. Del 15.

Tolfte huvudtiteln. [23—26.]

Med framhållande av att jämväl för framtiden en fortgående minskning
av pensionsutgifterna vore att emotse, uppskattar statens pensionsanstalt det
för budgetåret 1941/42 erforderliga anslagsbehovet till 135,000 kronor. I enlighet
härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensionering av f. d. daglönare vid marinen för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 135,000.

[24.] 6. Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag. Av

anslaget, som för innevarande budgetår anvisats med 110,000 kronor, bestridas
kostnaderna för pensionsförmåner — däri inberäknat pensionstillägg och
pensionsförhöjning — vilka utgå till f. d. anställningshavare, tillhörande flottans
gemenskap, med undantag av f. d. daglönare vid marinen.

Med hänsyn till att man har att räkna med en successiv minskning av utgifterna
jämväl å förevarande anslag torde detta i riksstaten för nästa budgetår
kunna nedsättas till 100,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensionering av viss flottans gemenskap för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 100,000.

[25.] 7. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl., för slagsanslag.

Med åberopande dels av vad som anförts under punkten 1 i det
föregående, dels ock av vad jag under för flera huvudtitlar gemensamma
frågor yttrar rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Dyrtidstillägg
åt f. d. militära befattningshavare m. fl. för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .............................. kronor 4,500,000.

[26.] 8. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag. Enligt
vad som framgår av vad som anförts under punkten 22 kunna kostnaderna
för dyrtidstillägg åt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare under
budgetåret 1941/42 uppskattas till omkring 750,000 kronor. Av detta belopp
bör, på sätt arméförvaltningen föreslagit, indelningsverkets besparingsfond
bidraga med 35,000 kronor. Som kostnaderna för dyrtidstillägg åt pensionerade
båtsmän och marinsoldater torde kunna uppskattas till cirka 20,000
kronor, uppgår alltså medelsbehovet å anslaget under nästa budgetår till sammanlagt
(750,000 — 35,000 + 20,000 =) 735,000 kronor.

Tolfte huvudtiteln. [26—28.] 19

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

; ■: . '' l ; • >•::

dels till Dyrtidst(Hagy dt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 735,000;

dels ock besluta, att till nämnda anslag skall under budgetåret
1941/42 från indelningsverkets besparingsfond av fondens
kapitaltillgångar överföras ett belopp av 35,000 kronor.

[27.] 9. Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade änkor och barn ef ter

militära befattningshavare, förslagsanslag. Av anslaget bestridas kostnader
för procentuellt tillägg å ny familjepension enligt kungörelsen den 22
juni 1939 (nr 508) till efterlevande efter delägare i arméns eller flottans
pensionskassa. Såsom jag under punkten 4 omnämnt, utgår procentuellt tilllägg
med samma procenttal som dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anför angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade änkor
och barn efter militära befattningshavare för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 600,000.

Chefen för försvarsdepartementet anmäler härefter det under nr 10 upptagna
anslaget:

[28.] 10. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, förslagsanslag. Kostnaderna för ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, bestridas dels av
beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond, dels ock av ett för ändamålet
i riksstaten uppfört förslagsanslag, å vilket för innevarande budgetår anvisats
ett belopp av 1,350,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Majits proposition nr 179 till 1927 års riksdag
antog riksdagen en ny förordning örn ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring. Denna förordning, som av Kungl. Majit
utfärdats den 18 juni 1927 (nr 234), har trätt i kraft den 1 januari 1928. Genom
ifrågavarande författning har den äldre förordningen den 18 juni 1909
(nr 89) angående dylik ersättning upphävts, dock att ersättningsanspråk, som
grundas på olycksfall som inträffat eller sjukdom som yppats före den 1 januari
1928, skall bedömas enligt äldre bestämmelser.

Tolfte huvudtiteln. [28.]

Departements chefen.

I en till försvarsdepartementet ingiven, den 28 augusti 1940 dagtecknad
skrivelse har riksförsäkringsanstalten beträffande här ifrågavarande medelsbehov
för budgetåret 1941/42 anfört följande:

Kostnaden för ersättningar enligt ifrågavarande bestämmelser hade under
de fem senast förflutna budgetåren uppgått till nedanstående belopp:

Författning, enligt vilken ersättning utgått	Kostnader i kronor för budgetåren
1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	1939/40
1909 års förordning...... 1927 års förordning...... Summa kronor	467,020 882,870	447,381 1,013,953	423,812 1,045,630	405,793 1,112,378	388,424 1,372,760
1,349,890	1,461,334	1,469,442	1,518,171	1,761,184

Med hänsyn till nu rådande osäkra förhållanden erbjöde det för närvarande
avsevärda svårigheter att med någon större grad av säkerhet kunna
överblicka kostnaderna för här ifrågavarande ersättningar under nästkommande
budgetår. Om man utginge från att den militära beredskapen skulle
komma att i stort sett bibehålla sin nuvarande omfattning även under budgetåret
i fråga, syntes kostnaderna icke böra uppskattas till lägre belopp än
förslagsvis 2,250,000 kronor.

Statskontoret har den 20 september 1940 avgivit utlåtande i ärendet och
därvid anfört att, då beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond för
budgetåret 1941/42 syntes för ifrågavarande ändamål kunna bidraga med ett
belopp av 150,000 kronor, förevarande anslag torde för samma budgetår
böra upptagas i riksstaten med 2,100,000 kronor.

Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 2,100,000.

Tolfte huvudtiteln. [29—30.]

C. Gemensamma anslag.

Chefen för finansdepartementet anmäler slutligen de under denna rubrik
upptagna anslagen nr 1—8:

[29.] 1. Allmänna indragningsstaten, förslagsanslag. Till allmänna in dragningsstaten

är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag
å 100,000 kronor.

Jag förordar, att anslagsbeloppet för nästa budgetår bestämmes till samma
belopp, och hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Allmänna indragningsstaten för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av..............kronor 100,000.

[30.] 2. Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare, för slagsanslag.

Till ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1940/41 anvisats
ett förslagsanslag å 725,000 kronor. Utgifterna å anslaget liava under budgetåret
1939/40 utgjort i runt tal 653,000 kronor.

Statens pensionsanstalt har i sin skrivelse den 23 augusti 1940 beräknat
medelsbehovet för nästkommande budgetår till 775,000 kronor och till stöd
härför anfört i huvudsak följande:

En stegring av utgifterna för pensioneringen vöre alltjämt att motse. Till
ledning för beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1941/42 syntes man
kunna taga de utgifter för pensioneringen per kvartal, som redovisats under
budgetåret 1939/40. Dessa utgifter hade i hela hundratal kronor utgjort
respektive 156,700, 159,500, 166,000 och 171,200 kronor. Utgifterna för vartdera
av de tre sista kvartalen utvisade sålunda i jämförelse med utgifterna
för närmast föregående kvartal en ökning av respektive 2,800, 6,500 och 5,200
kronor eller i medeltal omkring 4,800 kronor. Utginge man från en utgiftsstegring
av 4,000 kronor för varje kvartal under löpande budgetår, skulle anslagsbelastningen
för innevarande budgetår komma att bliva omkring 725,000
kronor. Räknade man med en något lägre utgiftsstegring i fortsättningen och
utginge från en ökning av 3,000 kronor för varje kvartal, komme man till ett
anslagsbehov för budgetåret 1941/42 av omkring 778,000 kronor, vilket belopp
syntes böra avrundas till 775,000 kronor.

I enlighet med pensionsanstaltens beräkning hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 775,000.

Tolfte huvudtiteln. (31—34.]

[31.] 3. Pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst, förslags anslag.

Till pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst är för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag å 40,000 kronor. Från anslaget bestridas
kostnaderna för pensioner enligt kungörelsen den 7 december 1934
(nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i
statens tjänst, såvitt angår anställningshavare vid andra förvaltningsgrenar
än de affärsdrivande verken.

Med förmälan att utgifterna å anslaget under budgetåren 1938/39 och 1939/
40 uppgått till 24,890 respektive 29,283 kronor, har statens pensionsanstalt i
sin förutnämnda skrivelse den 23 augusti 1940 framhållit, att den ökning av
belastningen, som sålunda ägt rum under det senaste budgetåret, icke syntes
giva anledning att uppskatta pensionsutgifterna för nästa budgetår till högre
belopp än att desamma kunde rymmas inom den för innevarande budgetår
fastställda anslagsramen.

Med anledning härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 40,000.

[32.] 4. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag. Hänvisande till vad jag anfört under punkten 1 i det föregående
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Pensioner
åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ............................ kronor 7,700,000.

[33.] 5. Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten över tagna

familjepensionskassor, förslagsanslag. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 45,000 kronor. Nettobelastningen
å anslaget under budgetåret 1939/40 utgjorde 36,354 kronor. För nästkommande
budgetår torde anslaget böra uppföras med 40,000 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av
staten övertagna familjepensionskassor för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 40,000.

[34.] 6. Pensioner enligt familjepensionsreglementet för arbetare, för slagsanslag.

Till pensioner enligt familjepensionsreglementet för arbetare är

i gällande riksstat upptaget ett förslagsanslag av 90,000 kronor. Under bud -

Tolfte huvudtiteln. [34—36 ]

getåren 1937/38—1939/40 uppgick belastningen å anslaget till i runda tal
23,400, 54,200 respektive 75,600 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 23 augusti 1940 har statens pensionsanstalt
framhållit, att man fortfarande måste räkna med en ökning av de årliga pensionsutgifterna
från anslaget. Pensionsanstalten uppskattar medelsbehovet
under nästa budgetår till 115,000 kronor.

I överensstämmelse härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Pensioner enligt familiepensionsreglementet för arbetare
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av.......................... kronor 115,000.

[35.] 7. Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag. Till

diverse pensioner och understöd m. m. är å riksstaten för budgetåret 1940/41
uppfört ett förslagsanslag av 1,650,000 kronor. Belastningen å anslaget utgjorde
under budgetåret 1939/40 1,720,935 kronor.

Som tillräcklig anledning icke synes föreligga att ändra anslagsbeloppet
för nästa budgetår, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Diverse pensioner och understöd m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 1,650,000.

[36.] 8. Kristillägg, förslagsanslag. Under hänvisning dels till vad sorn

anförts under punkten 1 i det föregående, dels ock till vad jag under för flera
huvudtitlar gemensamma frågor yttrar rörande kristillägg hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krist
iltåg g för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................. kronor 2,800,000.

Understöd åt efterlevande efter vissa statsanställda. I detta sammanhang
tillåter jag mig erinra örn 1930 års riksdags bemyndigande för Kungl.
Majit (riksdagens skrivelse nr 74) att i huvudsaklig överensstämmelse med
av riksdagens bankoutskott angivna riktlinjer till ett sammanlagt belopp av
förslagsvis 30,000 kronor örn året besluta örn årliga understöd åt änkor och
barn efter anställningshavare i statens tjänst.

Beviljade understöd åt efterlevande efter personer, anställda vid de affärsdrivande
verken, skola gäldas av de medel, av vilka verkets omkostnader bestridas.
övriga understöd skola jämlikt beslut av 1934 års riksdag bestridas
av anslaget till diverse pensioner och understöd lii. m.

Tolfte huvudtiteln.

Genom särskilda beslut deli 31 maj, 12 juli, 4 oktober och 13 december 1940
har Kungl. Maj:t beviljat årliga understöd åt 77 änkor etter i statens tjänst
anställda personer samt uppfostringsbidrag åt 6 barn efter dylika personer
till ett sammanlagt årsbelopp av 28,836 kronor. Av dessa understöd och uppfostringsbidrag
utgå

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.: 1 understöd å 240
kronor, 4 understöd å 300 kronor, 21 understöd å 384 kronor och 1 understöd
å 444 kronor samt 4 uppfostringsbidrag å 60 kronor, 1 uppfostringsbidrag å
96 kronor och 1 uppfostringsbidrag å 120 kronor, tillhopa 10,404 kronor;

av trafikmedel: 1 understöd å 240 kronor, 1 understöd å 264 kronor, 4
understöd å 300 kronor och 36 understöd å 384 kronor, tillhopa 15,528 kronor; av

telegrafverkets medel: 1 understöd å 240 kronor, 1 understöd å 300 kronor,
4 understöd å 384 kronor och 1 understöd å 444 kronor, tillhopa 2,520
kronor; samt

av statens domäners fond: 1 understöd å 384 kronor.

Sammanfattning.

Tolfte huvudtitelns slutsumma, för budgetåret 1940/41

utgörande ........................................ kronor 60,562,800,

kommer vid bifall till de av mig framställda förslagen

att för budgetåret 1941/42 uppgå till ................ » 70,848,600,

innebärande en ökning av ........................ » 10,285,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Tolfte huvudtiteln.

till

Tolfte huvudtiteln för budgetåret 1941/42.

A. Civila pensionsväsendet.

Sid. Kronor

1 Pensionering av civila tjänstinnehavare.....................*10,600,000

2 Pensionsreglering för f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer................................. 3,900,000

3 Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer....................................... *9,600,000

3 Dyrtidstillägg m. m. åt pensionsberättigade änkor och barn efter

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.............. 2,700,000

4 Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa överåriga

extra provinsialläkare.................................... 9,500

4 Understöd till vissa f. d. anställningshavare vid sinnessjukhusen 38,000

4 Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa överåriga

lasarettsläkare.......................................... 3,000

4 Statens bidrag till pensionering av barnmorskor.............. 100

5 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete........................ 670,000

7 Pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader
samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning..... 140,000

7 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsan stalt.

....... 2,400,000

11 Bidrag till pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen vid

de statsunderstödda enskilda läroanstalterna............... 25,000

12 Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna............................. 475,000

12 Pensioner åt vissa f. d. befattningshavare vid lotsverket...... 5,000

12 Ersättning åt efterlevande till befattningshavare vid lotsverket,

som avlidit till följd av olycksfall i tjänsten.............. 12,000

13 Understöd åt vissa förutvarande befattningshavare vid lotsverket

eller deras änkor och barn............................... 15,000

13 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pen sionsanstalt.

............................................ 536,000

13 Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av

krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig......... 40,000

___ Säger för civila pensionsväsendet 31,168,600

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 15. S

Tolfte huvudtiteln.

Sid. Kronor

B. Militära pensionsväsendet.

14 Pensionering av militära befattningshavare..................*15,900,000

15 Pensionering av militära beställningshavare å reservstat...... 540,000

15 Pensionering av personal i försvarsväsendets reserver........ 730,000

16 Vadstena krigsmanshuskassa............................... 1,120,000

17 Pensionering av f. d. daglönare vid marinen................. 135,000

18 Pensionering av viss flottans gemenskap.................... 100,000

18 Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl........ *4,500,000

18 Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt

Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare............. 735,000

19 Procentuellt tillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

militära befattningshavare............................... 600,000

19 Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring............ 2,100,000

Säger för militära pensionsväsendet 26,460,000

C. Gemensamma anslag.

21 Allmänna indragningsstaten................................ 100,000

21 Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare...... 775,000

22 Pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst......... 40,000

22 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst *7,700,000

22 Ersättningar till f. d. befattningshavare vid av staten övertagna
familj epensionskassor.............................. 40,000

22 Pensioner enligt familj epensionsreglementet för arbetare...... 115,000

23 Diverse pensioner och understöd m. m...................... 1,650,000

23 Kristillägg................... *2,800,000

Säger för gemensamma anslag 13,220,000
Summa 70,848,600.

23 Understöd åt efterlevande efter vissa statsanställda.

♦ Beräknat belopp.

408528. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Oförutsedda utgifter.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
19 Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med övriga departementschefer frågan om anvisande av anslag
å riksstaten till oförutsedda utgifter och anför därvid följande:

Oförutsedda utgifter, förslagsanslag. För bestridande av oförutsedda utgifter
bär riksdagen efter av Kungl. Maj:t gjorda framställningar å riksstatema
för budgetåren 1939/40 och 1940/41 uppfört förslagsanslag å för ett
vart av åren 1,000,000 kronor, att stå till Kungl. Maj:ts förfogande

dels för bestridande av utgifter, vilka äro av så brådskande art, att frågan
ej hinner underställas riksdagen, under följande villkor, nämligen:

att utgiften är av den storlek, att vederbörande huvudtitels anslag till extra
utgifter med hänsyn till därå förefintliga behållningar icke lämpligen kan
för ändamålet anlitas,

att utgiften är av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra till Kungl.
Maj:ts förfogande stående medel,

att utgiften icke heller är av den art, som omförmäles i § 63 regeringsformen,

samt att genast vid riksdagens början en särskild specificerad anmälan
göres lill riksdagen örn de utgifter, Kungl. Maj:t under det senaste året beslutat
anvisa till utgående från anslaget;

dels ock för bestridande av utgifter å inkomsttiteln övriga diverse inkomsler,
för vilkas gäldande inkomsterna å samma titel icke förslå.

Bihang till riksdagens protokoll Idit. 1 samt. Nr 1■ Del 16.

Oförutsedda utgifter.

Enligt Kungl. Maj:ts särskilda härefter angivna beslut hava under år 1940
följande utgifter anvisats alt utgå från förevarande anslag, nämligen:

Kronor

å justitiedepartementets föredragning:

Till ersättning av allmänna medel för belopp, som förskingrats av framlidne
landsfiskalen G. de Bronikowsky (26/7 1940).............. 511: 19

> anvisande av medel för täckande av belopp, som förskingrats av

framlidne landsfiskalen C. J. Wallin (26/7 1940)................ 621:85

» anvisande av medel för täckande av belopp, som förskingrats av

förre borgmästaren G. Ekström (26/7 1940).................... 348: 94

» ersättning av allmänna medel för belopp, som förskingrats av förre

fjärdingsmannen K. H. Svensson (28/7 1940)................... 3,495:28

Säger 4,977:26

å utrikesdepartementets föredragning:

Till bestridande av kostnader för förvärv av fastighet för svenska

beskickningen i Berlin (19/7 1940)............................ 125,000: —

å försvarsdepartementets föredragning:

Till gäldande av vissa haverikostnader m. m. (lagtima riksdagens skrivelse
1940 nr 106; kungl, brev 3% 1940) .................... 65,851: 13

» gäldande av vissa haverikostnader (lagtima riksdagens skrivelse

1940 nr 254; kungl, brev 31/s 1940).......................... 248,163:06

Säger 314,014: 19

å socialdepartementets föredragning:

Till förstärkning av viss post i avlöningsstaten för socialstyrelsen
(lagtima riksdagens skrivelse 1940 nr 24; kungl, brev 28/„ 1940),
högst .................................................... 2,500: —

å finansdepartementets föredragning:

Till förstärkning av viss post i avlöningsstaten för riksräkenskapsverket
(lagtima riksdagens skrivelse 1940 nr 24; kungl, brev 21/3 och 6/12

1940), högst . . . ;.......................................... 86,500: —

» förstärkning av viss post i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån
(lagtima riksdagens skrivelse 1940 nr 24; kungl, brev 14/e
1940), högst.............................................. 3,000 —

Säger 89,500: —

å ecklesiastikdepartementets föredragning:

Till förstärkning av viss post i avlöningsstaten för nationalmuseet
(lagtima riksdagens skrivelse 1940 nr 24; kungl, brev 28/„ 1940),

högst .................................................... 1,000: —

» förstärkning av viss post i avlöningsstaten för tekniska högskolan
i Stockholm (lagtima riksdagens skrivelse 1940 nr 24; kungl, brev
“/s 1940) ............... 1,100: —

Säger 2,100: —

Oförutsedda utgifter.

För de omständigheter, som föranlett Kungl. Maj-.t alt disponera medel av
anslaget till oförutsedda utgifter för inköp av fastighet för beskickningen i
Berlin, torde jag i sinom tid få lämna en redogörelse vid anmälan av förslag
till stat för statens allmänna fastighetsfond.

Belastningen å anslaget till oförutsedda utgifter har under år 1940 varit
lägre än vanligt, vilket sammanhänger med att tillkomsten av särskilda tillläggsstater
lett till ändrade former för medelsanvisningen för vissa oförutsedda
utgifter under tid då riksdagen varit samlad. Såsom jag vid anmälan av proposition
nr 293 till 1940 års lagtima riksdag framhöll, har anslaget till oförutsedda
utgifter under sådan tid endast tagits i anspråk för utgifter av den
art, varmed anslaget under normala förhållanden belastats, medan för andra
utgifter, som hade kunnat bestridas från anslaget, i stället äskats särskilda
anslag hos riksdagen. Jag uttalade min anslutning till denna praxis, dock
under den förutsättningen, att anslaget till oförutsedda utgifter finge anlitas i
full utsträckning under tid då riksdag påginge men icke vore samlad. Denna
ståndpunkt godkändes av riksdagen (skr. nr 451).

I anledning av ett av sakkunniga inom finansdepartementet utarbetat förslag
i ämnet framlades med propositionen nr 239 till 1940 års lagtima riksdag
förslag till ändrad lydelse av § 63 regeringsformen och § 39 mom. 1 riksdagsordningen.
Vid behandlingen av detta förslag berördes även den rättsliga
regleringen av medelsanvisningen till oförutsedda utgifter. De sakkunniga
hade föreslagit, att i grundlagen införda bestämmelser om beredskapsstat för
försvarsväsendet och om allmän beredskapsstat skulle kompletteras med en
lag angående bestridande av vissa utgifter till i riksstaten icke förutsedda
ändamål. I § 1 av de sakkunnigas förslag till sådan lag hade intagits föreskrift,
att riksdagen för varje regleringsår skulle till oförutsedda utgifter å
riksstaten anvisa ett förslagsvis beräknat anslag att stå till Konungens förfogande
under vissa i paragrafen angivna villkor, vilka väsentligen anslöto
sig till vad som dittills gällt beträffande dispositionen av anslaget till oförutsedda
utgifter. Utformningen av villkoret att anslaget icke må disponeras för
utgifter av den art som omförmälas i § 63 regeringsformen hade så tillvida
ändrats, att de utgiftsändamål som icke skulle få tillgodoses medelst anslaget
inskränkts till sådana ändamål, för vilka försvarsberedskapsstaten vore avsedd.
Ehuru i lagtexten icke givits något uttryck däråt, borde enligt de sakkunnigas
mening anslaget ej heller få disponeras till sådana investeringsändamål,
för vilkas tillgodoseende allmänna beredskapsstaten huvudsakligen vore
avsedd. Bestämmelsen att av anslaget finge bestridas utgifter å inkomsttiteln
övriga diverse inkomster, för vilkas gäldande inkomsterna å samma titel icke
försloge, hade uteslutits av de sakkunniga, då den enligt deras uppfattning
icke längre vore erforderlig och ej heller stöde i överensstämmelse med nuvarande
riksstatsuppställning, där i förekommande fall nettoutgift i sliillet
kunde redovisas å inkomsttiteln.

Enligt vad föredragande departementschefen anförde vid anmälan av propositionen
nr 239 syntes den särskilda lagen kunna avfattas i huvudsaklig

Oförutsedda utgifter.

överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat, men förslag därom borde
framläggas först för den riksdag, som hade att slutligen antaga grundlagsändringarna.

Den av riksdagen såsom vilande antagna ändringen av § 63 regeringsformen
företedde vissa avvikelser från Kungl. Maj:ts förslag. I paragrafen infördes
bl. a. en del sådana föreskrifter om beredskapsstaterna och deras fastställande
såsom förskottsstater, som enligt propositionens förslag skulle haft
sin plats i den särskilda lagen. Med hänsyn till den sålunda givna utformningen
av grundlagsstadgandet ansåg riksdagen, att en särskild lag med bestämmelser
om beredskapsstaterna skulle få ett alltför begränsat innehåll
för att kunna anses behövlig och lämplig vid sidan av regeringsformen.

Örn i anslutning till riksdagens beslut särskilda lagbestämmelser angående
beredskapsstaterna icke meddelas, kan det enligt min mening nu icke heller
komma ifråga att, såsom av de sakkunniga föreslagits, i lagform reglera frågan
örn anslag till oförutsedda utgifter. Föreskrifter i ämnet torde i sinom
tid kunna erhålla en naturlig plats i den särskilda stadga om budgeten, som
de sakkunniga förordat och vars utarbetande vid lämplig tidpunkt föredragande
departementschefen i propositionen nr 239 uttalat sig för.

Under sådana förhållanden torde anslag till oförutsedda utgifter böra äskas
för budgetåret 1941/42 i vanlig ordning men med iakttagande av den modifikation
i dispositionsvillkoren, som blir erforderlig, örn den vilande grundlagsändringen
slutligt fastställes vid årets lagtima riksdag. I avvaktan på
riksdagens prövning av grundlagsfrågan, som alltså blir avgörande för utformningen
av anslagsvillkoren, torde anslaget nu blott böra beräknas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .............. kronor 1,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

409048. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

1941

Bilaga till

års stat sver k sproposition.

Riksdagen och dess verk m. m.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1947.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstrorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågan örn
anvisande av anslag för budgetåret 1941/42 till bestridande av kostnaderna
för riksdagen och dess verk m. m. samt anför därvid följande:

Riksgäldskontoret har med skrivelse den 14 december 1940 överlämnat beräkningar
rörande de anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m., som böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1941/42.

Enligt vad i skrivelsen framhålles, ha avlöningsanslagen beräknats med
beaktande av de ändrade grunder för uppställningen av avlöningsstaterna
inom den allmänna civilförvaltningen, som 1940 års urtima riksdag i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 35 i princip godkänt. Rörande innebörden
av de sålunda vidtagna ändringarna får jag hänvisa till vad jag anfört
i frågan vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor. Med
hänsyn till den verkställda omräkningen synes det lämpligt att avlöningsstaterna
för riksdagens verk, som såvitt nu är fråga fastställdes av 1939 års
lagtima riksdag (bankoutskottets utlåtande nr 75), ånyo av riksdagen prövas
och fastställas alt tillämpas från och med budgetåret 1941/42. Förslag till
stater framgå av en med riksgäldskontoret* nyssnämnda skrivelse överlämnad
specifikation till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m , vilken torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 17.

1 Riksdagen oell dess verk m. m.

Av skrivelsen framgår bland annat följande rörande beräkningen av de
särskilda anslagen.

Den betydande höjningen av riksgäldskontorets stat sammanhänger väsentligen
med en höjning av anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal
m. m. till 335,000 kronor, därav 180,000 kronor utgör löner till tillfälligt
anställda biträden. Posten till arvoden och särskilda ersättningar
m. lii. har undergått en mindre höjning genom att ytterligare elt arvode å
420 kronor till vaktmästare för postbefordran upptagits under posten. Detta
har ansetts erforderligt nied hänsyn till ökningen av riksgäldskontorets värdepost
i samband nied försvarsupplåningen och anskaffandet av arbetslokaler
utanför kontorets fastighet.

Beträffande avlöningsanslaget till riksdagens luis har — liksom för närvarande
■—- under posten till arvoden och särskilda ersättningar m. m. upptagits
av fullmäktige enligt riksdagens bemyndigande fastställda särskilda
ersättningar för övertidstjänstgöring till nuvarande innehavarna av befattningarna
såsom materialförvaltare och Övervaktmästare samt övermaskinist
nied sammanlagt 800 kronor, medan däremot under denna post
nu upptaget belopp av förslagsvis 100 kronor för annan övertidsersättning
överförts till icke-ordinarieposten.

I fråga örn beräkningen av anslagen till riksdagsbiblioteket har bibliotekets
styrelse i skrivelse till fullmäktige den 3 oktober 1940 anhållit, att
fullmäktige ville för budgetåret 1941/42 dels beräkna den minskning av
förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal vid riksdagsbiblioteket,
som föranledes av indragning av en förste amanuensbefattning med
heltidstjänst i 18:e lönegraden samt av en expedifions-amanuensbefattning
med halvtidstjänst i 16:e lönegraden, dels minska förslagsanslaget biblioteksomkostnader:
delposten expenser med 600 kronor tili 6,000 kronor samt
delposten publikationstryck med 1,000 kronor till 1,800 kronor, dels ock
minska reservationsanslaget till riksdagsbiblioteket: bokinköp och bokbindning
med 7,000 kronor till 23,000 kronor.

Styrelsen har tillika meddelat, att motivering för den ifrågasatta sänkningen
av bibliotekets utgiftsstat komme att av styrelsen lämnas i särskild
framställning till riksdagens bankoutskott.

Ifrågavarande anslag lia beräknats i enlighet med styrelsens hemställan.

Det i nuvarande avlöningsstat för riksdagsbiblioteket under posten arvoden
och särskilda ersättningar m. m. upptagna beloppet å 1,000 kronor —
motsvarande ersättning för tjänstgöring under kamrarnas kvällsplena — har
överförts till icke-ordinarieposten.

Vid beräkningen av avlöningsanslagen till justitie- och militieombudsmännen
samt deras expeditioner har beträffande ombudsmännens avlöning och
arvoden till deras ersättare räknats med de belopp, som föreslagits av sakkunniga
för utredning av ombudsmännens ämbetsställning m. m. Detta förslag,
som innebär att ombudsmännen skulle underkastas avlöningsreglementet
för riksdagens verk och därvid hänföras till lönegraden RC 9 i den vid reglementet
fogade tjänsteförteckningen, vore avsett att av delegerade för riksdagens
verk underställas bankoutskottet vid 1941 års riksdag. Under vardera
ombudsmannens omkostnadsanslag är för närvarande upptagen en post
å 1,500 kronor för flyttningshjälp till ombudsman, som vid ämbetets tillträde
icke är bosatt i huvudstaden. Då ombudsmännen vid bifall till de sakkunnigas
förslag skulle bliva berättigade till ersättning för flyttningskostnad
enligt avlöningsreglementet, erfordras ifrågavarande särskilda anslagsposter
oj längre och de hava därför uteslutits.

Riksdagen och dess verk m. m.

I anledning av framställning till fullmäktige från riksdagens militieombudsman
den 21 november 1940 har anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal vid militieombudsmansexpeditionen ansetts på grund av
den opåräknat stora tillströmningen av ärenden i samband med de militära
inkallelserna böra höjas från nuvarande 3,300 kronor till 6,000 kronor.

I fråga om övriga anslag framhålles följande.

Då allmänt kyrkomöte torde komma att sammankallas till hösten 1941,
har anslaget till allmänt kyrkomöte upptagits med det, belopp — 115,000 kronor
— vartill utgifterna för mötet kunna beräknas uppgå.

Under anslaget till kostnader vid emission av statslån m. m. förekommer
för närvarande en post för inlösningsprovisioner m. m. Denna post har uteslutits
från anslaget och i stället upptagits bland utgifterna under staten för
riksgäldsfonden.

Något anslag till reparationer och ändringsarbeten m. m. beträffande riksdagshuset
har icke upptagits i förevarande förslagsberäkning. De ombyggnadsarbeten,
som ännu återstå att utföra enligt den av 1938 års riksdag godkända
planen, förutsättas skola tillsvidare uppskjuta.

Anslaget till ersättning till statens allmänna fastighetsfond har uppförts
med av byggnadsstyrelsen beräknat belopp.

Rcrligt tillägg har inräknats i avlöningsanslagen efter 15 procent. Anslaget,
lill dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer har beräknats
med utgångspunkt från ett indextal av 188.

Anslaget till kristillägg har beräknats enligt i propositionen nr 66 till 1940
års urtima riksdag angivna grunder, varvid antagits att tillägget kommer
att, utgå med 4 procent.

Mot riksgäldskontorets beräkning av de särskilda anslagen har jag icke
ansett mig böra framställa någon erinran. Jag vill likväl framhålla, att vid
beräkningen av anslaget till justitiekanslersämbetet: avlöningar under andra
huvudtiteln medel i nuvarande läge ej ansetts böra äskas för lönereglering
för justitiekanslern, med vilken justitie- och militieombudsmännen torde
böra i lönehänseende likställas. Med anledning av att anslag ej av riksgäldskontoret
upptagits för fortsatt reparation av riksdagshuset erinrar jag örn att
arbetsmarknadsläget ansetts motivera vidgad anslagsanvisning till statliga
byggnadsarbeten å tilläggsstat till årets riksstat. Slutligen finner jag det tveksamt,
örn tryckningen av vissa äldre riksdagshandlingar bör i nuvarande
läge fullföljas.

Under åberopande av vad sålunda anförts gör jag under följande punkter
hemställan om anslag för budgetåret 1941/42 till riksdagen och dess
verk m. m. Anslagen till avlöningar vid riksdagsbiblioteket, till avlöningar
och omkostnader åt justitie- och militieombudsmännen samt till ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: byggnadsstyrelsens delfond upptagas
därvid allenast med beräknade belopp. Slutliga framställningar örn dessa
anslag komma att göras senare under riksdagen.

[1.] 1. Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majrt, måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsan slag

av ............................ kronor 1,472,000.

Riksdagen och dess verk m. ni.

[2.] 2. Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslags anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ........................ kronor 163,000.

[3.] 3. Riksdagen: Avlöningar till personal, förslagsanslag. Jag hem ställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagen: Avlöningar till personal för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 516,000.

[4.] 4. Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag. Jag

hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 635,000.

[5.] 5. Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 27,000.

[6.] 6. Riksdagen: övriga omkostnader, förslagsanslag. Jag hemstäl ler,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagen: övriga omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ......kronor 154,000.

[7.] 7. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag. Jag hemställer, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1941/42 anvisa
ett förslagsanslag av .................... kronor 115,000.

[8.] 8. Riksdagens revisorer: Arvoden till revisorerna, förslagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagens revisorer: Arvoden till revisorerna för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 33,600.

Riksdagen och dess verk m. m.

[9.] 9. Riksdagens revisorer: Avlöningar till personal, förslagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagens revisorer: Avlöningar till personal för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsansldQ
av ...............................* kronor 47,000.

[10.] 10. Riksdagens revisorer: Omkostnader, förslagsanslag. Jag hem ställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagens revisorer: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 23,000.

[11.] 11. Riksgäldskontoret: Avlöningar, förslagsanslag. Jag hemställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksgäldskontoret: Avlöningar för budgetåret 1941/
42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 865,500.

[12.] 12. Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.,

förslagsanslag. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 1,141,000.

[13.] 13. Riksgäldskontoret: övriga omkostnader, förslagsanslag. Jag

hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader för bud getåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 126,000.

[14.] 14. Riksdagens hus: Avlöningar, förslagsanslag. Jag hemställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagens hus: Avlöningar för budgetåret 1941/42
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 60,900.

[15.] 15. Riksdagens hus: Omkostnader, förslagsanslag. Jag hemstäl ler,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagens hus: Omkostnader för budgetåret 1941/

42 anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 97,000.

Riksdagen och dess verk m. m.

[16.] 16. Riksdagsbiblioteket: Avlöningar, förslagsanslag. Under åbero pande

av vad inledningsvis anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild framställning i ämnet, till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar för budgetåret 1941/42 beräkna
ett förslagsanslag av .................... kronor 65,500.

[17.] 17. Riksdagsbiblioteket: Omkostnader, förslagsanslag. Jag hem ställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av ........ kronor 7,900.

[18.] 18. Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning, reservations anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 23,000.

[19.] 19. Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar, för slagsanslag.

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild framställning i ämnet, till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar för budgetåret
1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .................................... kronor 67,100.

[20.] 20. Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader,

förslagsanslag. Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild framställning i ämnet, till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ................................ kronor 8,000.

[21.] 21. Militicoinbudsmannen och hans expedition: Avlöningar, för slagsanslag.

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Riksdagen och dess verk m. ra.

att, i avbidan på särskild framställning i ämnet, till Militieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar för
budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ................................ kronor 64,800.

[22.] 22. Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader,

förslagsanslag. Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild framställning i ämnet, till Militieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader för
budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av ................................ kronor 11,100.

[23.] 23. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. för budgetåret
1941/42 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 50,300.

[24.] 24. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare, förslagsan slag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 20,400.

[25.] 25. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadssty relsens

delfond, förslagsanslag. Under åberopande av vad jag vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför angående beräkning av
anslagen till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1941/42, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond för budgetåret 1941/42 beräkna ett förslagsanslag
av .............................. kronor 84,000.

[26.] 26. Kommittéer oell utredningar genom sakkunniga, förslagsan slag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga för
budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av

kronor 5,000.

Riksdagen och dess verk m. m.

[27.] 27. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för slagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av............................ kronor 3,600.

[28.] 28. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer,

förslagsanslag. Under åberopande av vad jag vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor anför angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl., hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer
för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 15,200.

[29.] 29. Kristillägg, förslagsanslag. Under åberopande av vad jag vid

anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför angående kristillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 32,000.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer,
vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, att i riksstaten för budgetåret 1941/
42 utgöra 5,933,900 kronor, vilket innefattar en ökning i förhållande till
gällande riksstat med 22,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Riksdagen och dess verk m. m.

Bilaga.

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

för budgetåret 1941/42.

Kronor Kronor

Riksdagen.

1. Arvoden lill riksdagens ledamöter, förslagsanslag.

Första kammaren, förslagsvis......................... 570,000

Andra kammaren, förslagsvis......................... 900,000

Utrikesnämnden, förslagsvis......................... 2,000 1,472,000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag.

Första kammaren, förslagsvis......................... 60,000

Andra kammaren, förslagsvis......................... 100,000

Utrikesnämnden, förslagsvis........................... 3,000 163,000

3. Avlöningar lill personal, förslagsanslag.

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli, förslagsvis
............................................ 500,000

Utrikesnämnden, förslagsvis........................ 1,500

Arvode för utarbetande av årsregister till riksdagens protokoll
med bihang.................................. 5,000

Övriga arvoden, förslagsvis............................ 6,500

Uniformsbeklädnad till vaktpersonal, förslagsvis......... 3,000 516,000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag.

Utgifter:

Tryckpapper, förslagsvis............................ 65,000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis................... 500,000

Häftnings- och bindningskostnader, förslagsvis....... 80.000

Kommibetryck, förslagsvis........................ 5,000

650,000

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljning av riksdagstryck........................ 15,000 635,000

5. Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag.

Uppslagsboken »Lagtima riksdagen», förslagsvis.......... 9,000

Person- och sakregister till riksdagens protokoll för åren

1931—1940, förslagsvis............................ 3,000

Tryckning av prästeståndets protokoll för åren 1660 och
1664, borgarståndets protokoll för åren 1719 och 1720
samt bondeståndets protokoll för år 1731, förslagsvis . . 15,000 27,000

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del 17. 2

Riksdagen och dess verk m. m.

Kronor

6. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar, förslagsvis........................... 15,000

Expenser, förslagsvis................................. 125,000

Riksdagens restaurant, förslagsvis...................... 12,000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 2,000

Allmänt kyrkomöte.

7. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag.............

Riksdagens revisorer.

8. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag.

Dagtraktamenten, förslagsvis.......................... 30,000

Särskilda dagtraktamenten vid resor i landsorten, förslagsvis
.............................................. 3.600

9. Avlöningar till personal, förslagsanslag.

Tjänstemän och vaktmästare, förslagsvis................ 33,000

Dagtraktamenten vid resor i landsorten, förslagsvis...... 1,000

Extra biträden och renskrivning, förslagsvis............. 13,000

10. Omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar till revisorerna vid resa från respektive
hemorter till Stockholm och åter (inklusive fria hemresor
under revisionsförrättningen), förslagsvis......... 4,500

Kostnader för revisorernas resor i landsorten, förslagsvis 17,000
Expenser, förslagsvis................................. 1,500

Riksgäldskontoret.

11. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige,

förslagsvis........................................ 34,800

Avlöning till riksgäldsdirektören samt arvode till hans

ersättare, förslagsvis............................... 25,100

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. . 386,000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 335.000

Arvoden och särskilda ersättningar m. m., förslagsvis .... 3,700

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 80,900

De ovan upptagna anslagsposterna ha beräknats på följande sätt:

1. Arvoden lill fullmäktige och suppleanter för fullmäktige, förslagsvis
34,800 kronor.

I denna post ingå:

arvoden å 4,000 kronor till en var av sju fullmäktige .... 28,000
särskilda arvoden därutöver

till ordföranden ...................................... 3,500

> tredje ledamoten av arbetsutskottet ................ 3,000

arvoden till suppleanter, förslagsvis ...................... 300 34,800

Kronor

154,000

115,000

33,600

47,000

23,000

865,500

Riksdagen och dess verk m. ra.

2. Avlöning till riksgäldsdireklören samt arvode till
hans ersättare, förslagsvis 25,100 kronor.

I denna post ingå:

avlöning till riksgäldsdirektören................ 20,000

avgår: familjepensionsavdrag ................ 606

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören..................

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare, förslagsvis....

Kronor

19,394

4,000

i.706 25,100

3. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
386,000 kronor.

I denna post ingå:

nettolöner, förslagsvis ................................ 379,800

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis.......................... 5,000

felräkningspenningar, förslagsvis ...................... 1,200 386,000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., förslagsvis
335,000 kronor.

I denna post ingå:

nettolöner, förslagsvis ................................ 1 320,000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis.......................... 2,000

felräkningspenningar, förslagsvis ...................... 100

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.................................... 12,900 335,000

5. Arvoden och särskilda ersättningar m. m., förslagsvis
3,700 kronor.

Under denna rubrik hava medel beräknats för följande

utgifter:

arvoden för postbefordran samt för biträde vid mottagande
och utlämnande av riksdagstryck .......... 1,700

gratifikationer eller belöningar, förslagsvis.............. 1,000

gottgörelse enligt 28 § 3 mom. avlöningsreglementet för
riksdagens verk resp. 21 § 2 mom icke-ordinarie reglementet
för samma verk, förslagsvis.................. 1,000 3 700

12. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag.

Obligationspapper, förslagsvis........................ 25,000

Tryckning av obligationer och kuponger m. m., förslagsvis 100,000

Annonsering m. m., förslagsvis...................... 1,000,000

Utlottningar å amorteringslån, förslagsvis............. 6,000

Yinstutlottningar å premieobligationslån, förslagsvis .... 10,000

13. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar, förslagsvis......................... 6,000

Expenser, förslagsvis............................... 100,000

Publikationstryck, förslagsvis........................ 5,000

Övriga utgifter, förslagsvis.......................... 15,000

Riksdagens hus.

14. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . . 37,100

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 15,700

Arvoden och särskilda ersättningar m. m............... 800

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 7,300

1 Därav kr. 180,000 till tillfälligt anställda biträden.

Kronor

1,141,000

126,000

60,000

Riksdagen och dess verk m. m.

Kronor Kronor

15. Omkostnader, förslagsanslag.

Reparationer och underhåll av fastigheten, förslagsvis .... 15,000

Expenser, förslagsvis................................. 80,000

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 2,000 97,000

Riksdagsbiblioteket.

16. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Arvoden till styrelsens ledamöter...................... 1,500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 45,500

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ....... 10,200

Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 8.300 i 65,500

17. Omkostnader, förslagsanslag.

Expenser, förslagsvis................................. 6,000

Publikationstryck, förslagsvis.......................... 1,800

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 7,900

18. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag............ 23,000

Justitieombudsmannen och hans expedition.

19. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöning till justitieombudsmannen samt arvode till hans

ersättare, förslagsvis............................... 23,600

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . . 31,500

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 6.000

Rörligt tillägg, förslagsvis............................. 6,000 i 67,100

20. Omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar, förslagsvis........................... 3,000

Expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitterades

expedition, förslagsvis.................... 4,900

Övriga utgifter, förslagsvis............................ 100 i 8,000

Militieombudsmannen och hans expedition.

21. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat.

Avlöning till militieombudsmannen samt arvode till hans

ersättare, förslagsvis............................... 23,600

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ... 29,300

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 6,000

. . Rörligt tillägg, förslagsvis........................... 5,900 i 64,800

Beräknat belopp.

Riksdagen och dess verk m. m.

Kronor Kronor

22. Omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar, förslagsvis .......................... 7,500

Expenser, förslagsvis................................. 3,500

Övriga utgifter, förslagsvis..........................j_._100 i iitioo

Pensioner m. in.

23. Pensioner dt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag.

F. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
hus, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombuds mansexpeditionerna,

förslagsvis...................... 33,200

F. d. befattningshavare hos riksdagen m. fl., förslagsvis .. 17,040

Understöd jämlikt § 32 avd. 2 mom. k) av riksgäldskon torets

reglemente för år 1929....................... 60 50,300

24. Pensioner dt efterlevande till befattningshavare, förslagsanslag.

Enligt familjepensionsreglementet för riksdagens verk, förslagsvis
.......................................... 18,500

Av riksdagen beviljade pensioner, förslagsvis............ 1,900 20,400

Diverse.

25. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............. 1 84,000

26. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags anslag

........................................... 5,000

27. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för slagsanslag

....................................... 3,600

28. Dyrtidstillägg dt f. d. befattningshavare m. fl. pensionärer,

förslagsanslag..................................... 15,200

29. Kristillägg, förslagsanslag............................. 32,000

Summa 5,933,900

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 11)41. 1 sami. Nr 1. Det 17. 3

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Luftfartsfonden.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
de frågor, som sammanhänga med staten för luftfartsfonden och det underskott
å densamma, som bör upptagas å driftbudgeten, samt anför därvid:

För redovisning av statens med den civila regelbundna lufttrafiken förenade
tillgångar och skulder, inkomster och utgifter, inrättades från och med
den 30 juni 1938 luftfartsfonden. Genom beslut den 17 juni 1938 har Kungl.
Majit meddelat bestämmelser angående fondens inrättande och förvaltning.

Å denna fond redovisas i statens flygfält ingående markområden och byggnader
samt staten tillhöriga, för luftfartslederna avsedda belysnings- och
radiofyranläggningar. Vidare upptagas i fondens räkenskaper de av staten
ägda aktierna i aktiebolaget Aerotransport. De till flygfälten hörande radioanläggningarna,
vilka förvaltas av telegrafverket, redovisas däremot tills
vidare å telegrafverkets fond. Samtliga i luftfartsfonden investerade tillgångar
äro — utom i vad avser mark, som tillförts fonden, samt statens aktieinnehav
i aktiebolaget Aerotransport — å fonden upptagna såsom helt avskrivna.

Å luftfartsfondens stat upptagas kostnader för underhåll och drift av
luftfartslederna, kostnader för förvaltningen av Bulltofta flygplats, kostnader
för upplåtelser av lokaler och områden samt ersättning till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten. Slutligen är å fondens utgiftssida upptaget understöd
åt aktiebolaget Aerotransport. Å statens inkomstsida upptagas hyror
och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler, diverse inkomster, inkomster
av Bulltofta flygplats samt utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport.
Den brist, som uppkommer å staten för luftfartsfonden, avföres som underBihang
till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 18.

Luftfartsfonden.

skott å riksstatens driftbudget under rubrik Utgifter för statens kapitalfonder.
För budgetåren 1938/39—1940/41 upptogs underskottet till respektive

1,288,000 kronor, 1,324,500 kronor och 1,249,900 kronor.

Genom brev den 10 maj 1940 har Kungl. Maj:t fastställt följande av 1940
års lagtima riksdag godkända stat:

Stat

för luftfartsfonden för budgetåret 1940/41.

Inkomster. Kronor.

1. Hyror och arrenden för
till enskilda upplåtna

lokaler och områden .. 2,900

2. Diverse inkomster .... 1,000

3. Inkomster av Bulltofta
flygplats ........ 115,000

4. Utdelning å aktier i aktiebolaget
Aerotransport 114,100

Underskott att avföras å

riksstatens driftbudget 1,249,900

Summa kronor 1,482,900

Utgifter. Kronor.

1. Underhåll och drift av
luftfartsleder, förslagsvis 254,400

2. Förvaltningen av Bull tofta

flygplats, förslagsvis
................. 98,500

3. Hyres- och arrendeav gifter

m. m. för förhyrda
lokaler och områden,
förslagsvis ........... 7,500

4. Ersättning till telegraf verket

för radiotjänst åt
luftfarten ........... 335,000

5. Understöd av regelbunden
luftfart ....... 787,500

Summa kronor 1,482,900

I skrivelse den 2 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till stat för luftfartsfonden för budgetåret 1941/42.

Styrelsen har till en början meddelat, att kapitalbehållningen i luftfartsfonden
vid ingången av budgetåret 1940/41 uppgick till 4,167,134 kronor 66
öre enligt följande sammanställning:

Tillgångar:

Flygfält .............................................

Byggnader å Bulltofta flygplats ..........................

Belysningsanläggningar .................................

Radiofyrar för luftfarten ..............................

Arbeten å flygplatser ...................................

Aktier i aktiebolaget Aerotransport ............. ........

Undersökningar för byggande och förbättring av flygplatser. .
Avräkningar med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Medel avseende byggande och förbättring av

flygplatser .............................. 391,478: 40

Undersökningar för byggande och förbättring av

flygplatser .............................. 1,833: 13

Kronor.

1,349,672: 16
551,200: —
1,394,785: 11
220,554: 22
275,021: 60
2,817,462: 50
48,166: 87

393,311: 53

Summa kronor 7,050,173:99

Luftfartsfonden.

Skulder:

Medel avsatta till avskrivning av med anslaget
till byggande och förbättring av flygplatser

avsedd kapitalinvestering ................ 666,500: —

Avsatt till värdeminskningskonto

för byggnader .............. 551,200: —

» belysningsanläggningar . .. 1,393,304: 13

» radiofyrar ............ 219,662: 93

» undersökningar för byggande
och förbättring av

flygplatser ........... 50,000: — 2,214,167: 06

Avräkningar med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Belysningsanläggningar

för luft fartsleder

.................. 1,480:98

Radiofyrar för luftfarten ...... 891:29 2,372:27 2 883 039:33

Kapitalvärde .......................................... 4,167,134:66

Summa kronor 7,050,173: 99

Då utgiftssidan av staten är bestämmande för dess omfattning har styrel-,
sen till behandling upptagit först utgiftsposterna och därvid börjat med
posten I

1. Underhåll och drift av luftfartsleder.

Beträffande användningen av det under denna post för innevarande budgetår
upptagna beloppet, 254,400 kronor, har Kungl. Maj:t genom förenämnda
brev den 10 maj 1940 fastställt följande stat:

Gemensamma utgifter: Kronor.

Underhåll och drift av automobiler, högst .................... 3,500

Resekostnads- och traktamentsersättning vid tillsyn över luftfarts lederna,

högst ............................................ 5,900

Expenser, högst ............................................ 4,000

Flygledning:

Personal, högst ............................................ 61,000

Flygplatser och flygfyrar:

Personal, högst ............................................ 15,000

Underhåll och komplettering av belysningsanläggningar, byggnader
och flygfält, högst .................................... 110,000

Avgifter för elektrisk ström, förslagsvis ........................ 55,000 I

I samma brev har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser av följande innehåll: Av

anslagsposten till resekostnads- och Iraktamentsersätlning vid tillsyn
över luftfartslederna må dels under villkor, som angivas i Kungl. Maj:ts beslut
den 8 december 1939, ett belopp av högst 1,000 kronor användas till
personal vid den statliga flygledningen och vid Bulltofta flygplats för studie -

Luftfartsfonden.

resor utom riket i syfte att bereda vederbörande praktisk kännedom om
flygsäkerhetstjänsten och därmed sammanhängande förhållanden, dels ock
ett belopp av högst 400 kronor användas för att bereda å Torslanda flygplats
stationerad flygledare, som är bosatt i Göteborg, ersättning för verkliga
kostnader för resor mellan bostadsorten och flygplatsen med omnibus eller i
kostnadshänseende därmed jämförligt trafikmedel.

Kungl. Majit medgiver, att av den under flvgledning upptagna anslagsposten
till personal må i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 .januari 1939 angivna grunder
för arvoden till flygledare vid den statliga flygledningen användas ett
belopp av högst 58,000 kronor, samt förordnar, att å flygledarna skola i avlöningshänseende
i övrigt tillämpas de bestämmelser, som gälla för extra
ordinarie tjänstemän i den löneställning, som närmast motsvarar de till flygledarna
utgående arvodesbeloppen.

Kungl. Majit förordnar, att från den under flygledning upptagna, till personal
avsedda posten må intill ett belopp av högst 3,000 kronor bestridas följande
kostnader, nämligen:.

.1) Jämlikt gällande bestämmelser på statsverket belöpande kostnader för
tjänstedräkt och dylikt i vad avser flygledare.

2) Vikariats- och övertidsersättningar ävensom arvoden under tjänstledighet
och värnpliktstjänstgöring.

Slutligen må erinras, att Kungl. Majit i anslutning till Kungl. Majits i proposition
den 1 november 1940, nr 65, framlagda, av riksdagen utan erinran
lämnade förslag om reglering av vissa arvoden genom beslut den 30
december 1940 medgivit, att arvodena till flygledarna må, räknat från och
med den 1 juli 1940, utgå med ett med nio procent förhöjt belopp och att kostnaderna
härför skola avföras å posten till underhåll och drift av luftfartsleder.

Beträffande delposterna till underhåll och drift av automobiler samt till
resekostnads- och traktamentsersättning vid tillsgn över luftfartslederna har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Posterna
skulle alltså i delstaten upptagas med respektive 3,500 kronor och 5,900
kronor.

I fråga om delposten till expenser, nu uppgående till 4,000 kronor, har
styrelsen anfört:

Från denna post bestridas bland annat kostnaderna för telefoner och samtalsavgifter,
vilka kostnader under budgetåret 1939/40 uppgått till omkring

2,000 kronor. Huvuddelen av dessa kostnader avser telefonavgifter för flygledarorganisationen.
Flygledningens telefonkostnader hava påkallats av det
förhållandet, att flygledningen måste upprätthålla ett intimt samarbete med
iuftbevakningen, vilket föranleder ett stort antal telefonsamtal. Vidare medför
gällande säkerhetsbestämmelser för lufttrafikens framförande inom landet
ett avsevärt antal interurbana samtal. På grund av den rådande beredskapen
måste dessutom erforderlig vakthållning anordnas, vilket föranleder
ökade kostnader för öppethållning av vederbörande flygplatsers telefonväxel.
För att jämväl i övrigt kunna bestrida de kostnader, för vilka expensanslaget
är avsett, torde det därför vara erforderligt, att detsamma höjes
med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Posten till flygledarepersonalen, vilken i innevarande budgetårs stat är
uppförd med 61,000 kronor, föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skola

Luftfartsfonden.

ökas med 15 px-ocent eller 8,700 kronor, för alt bereda flygledarna kompensation
för levnadskostnadernas stegring.

Vad härefter angår den under rubriken »Flygplatser och flygfyrar» upptagna
posten till personal, vilken i staten för delta budgetår upptagits med

15.000 kronor, har styrelsen anfört följande:

Vid ingången av budgetåret 1941/42 kommer flygplatsen vid Visby att vara
färdigställd i sådan utsträckning, att den kan upplåtas för trafik. Då nämnda
flygplats kommer att få betydelse förutom såsom landningsplats för lokaltrafiken
på Gotland jämväl såsom nödlandningsfält för trafiken å linjen
mellan Stockholm—Riga måste en viss tillsyn och marktjänst anordnas vid
flygplatsen. Det synes därför erforderligt, att vid flygplatsen finnes tillgång
till en person, som närmast under styrelsen kan omhänderhava tillsynen av
flygplatsen. I avvaktan på närmare erfarenheter av arbetets omfattning torde
någon heltidstjänst icke behöva inrättas utan tillsyningsmannen bör endast
anställas mot arvode avpassat efter göromålens omfattning. För upprätthållande
av erfordeidig vakttjänst och utförande av mindre underhållsarbeten
vid flygplatsen erfordras dessutom en flygplatsvakt. Kostnaderna
för personalen vid Visby flygplats beräknas komma att uppgå till 4,500
kronor.

För ledningen och kontrollen av reparations- och undeihållsarbetena å
flygplatserna finnes för närvarande anställd en fältmästare. På grund av
det ökade antalet anläggningar, som numera ingå i luft far tsledexma, har
dennes arbetsuppgifter nått en sådan omfattning, att de icke kunna medium
nas av en befattningshavare. I detta sammanhang får styrelsen framhålla,
att det ankommer på fältmästaren icke blott att uppgöra förslag till underhålls-
och reparationsarbeten utan även att organisera och leda utförandet
av beslutade arbeten, vilket medför att befattningshavaren under större delen
av året befinner sig ute på fältarbeten. Enligt styrelsens mening är det
emellertid erforderligt, att, därest icke viktiga och nödvändiga arbeten skola
eftersättas, ytterligare en fältmästare anställes, som kan övertaga en del
av de arbetsuppgifter, som sammanhänga med förvaltningen av flygplatserna
och övriga anläggningar. För ett rationellt utnyttjande av denna arbetskraft
synes han böra placeras i Norrköping. Härigenom skulle ban kunna
omhänderhava skötseln av nämnda stads flygnlats samt sannolikt även de
flygplatser, som äro belägna i Södermanlands, Östergötlands och Jönköpings
län. Befattningen synes i lönehänseende böra jämställas med förste vägmästare
i vägdistrikten. Med utgångspunkt härifrån beräknar styrelsen, att för
avlöning åt fältmästaren ett belopp erfordras av 5,500 kronor

Vid bifall till styrelsens förslag skulle således posten till personal vid
flygplatser och flygfyrar upptagas nied (15,000 + 4,500 + 5,500) 25,000 kronor.

Posten till underhåll och komplettering av belysningsanläggningar, byggnader
och flygfält, i staten för innevarande budgetår uppförd med ett belopp
av 110,000 kronor, föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ökad till

120.000 kronor. Till stöd härför anför styrelsen, att genom utvidgningar av
fem av flygplatserna dessa flygplatsers areal mer än fördubblats, vilket
medfört motsvarande ökade underhållskostnader. Härtill komme även underhållet
av flygplatsen vid Visby. Även örn styrelsen under nu rådande
förhållanden begränsat och avsåge att ytterligare begränsa underhållet av
flygplatserna, måste dessa av militära skäl hållas i fullt diiftsdugligt skick

Luftfartsfonden.

och vara underkastade regelbunden teknisk tillsyn och kontroll, varför en
mindre höjning av nu ifrågavarande delpost icke kunde undvikas. Vid
bedömandet av medelsbehovet torde jämväl böra beaktas den fortgående
allmänna prisstegringen på materiel samt höjningen av arbetslönerna, vilket
medförde en motsvarande kostnadsfördyring.

Vidkommande härefter posten till avgifter för elektrisk ström finner styrelsen,
att densamma, under förutsättning av att regelbundna nattflygningar
icke komma att bedrivas, kan minskas med 30,000 kronor till 25,000
kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle kostnaderna för underhåll och drift
av luftfartsleder uppgå till (3,500 + 5,900 + 5,000 + 69,700 + 25,000 +

120.000 + 25,000) 254,100 kronor.

över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till stat för luftfartsfonden
för budgetåret 1941/42 har statskontoret den 5 oktober 1940 avgivit utlåtande.

Statskontoret har icke uttalat någon erinran mot att expensposten ökas
på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit eller från 4,000 kronor
till 5,000 kronor.

Någon ökning av utgiftsposten för flygledarepersonalen finner sig statskontoret
däremot icke böra tillstyrka, enär statskontoret anser spörsmålet
örn en arvodesreglering böra upptagas till prövning i ett större sammanhang
och omfatta under samtliga departement hörande arvodestagare.

Vad angår den under rubriken Flygplatser och flygfyrar upptagna delposten
till personal meddelar statskontoret, att ämbetsverket under hand inhämtat
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att av det för anställande av
viss personal vid flygplatsen vid Visby begärda beloppet å 4,500 kronor
skulle utgå dels arvode å 1,500 kronor för år till en tillsyningsman, dels ock

3.000 kronor i årsarvode till en flygplatsvakt. Statskontoret har intet att
erinra mot att medel ställas till förfogande för utbetalande av sistnämnda
arvode. Däremot kunde, anföres i utlåtandet, ämbetsverket beträffande arvodet
till en tillsyningsman icke tillstyrka, att detta arvode, då här vore
fråga om en ren bisyssla, bestämdes till ett, relativt sett, så högt belopp
som 1,500 kronor för år, utan holle för sin del före, att ett belopp av 1,000
kronor måste vara fullt tillräckligt, i varje fall till dess erfarenhet vunnits
angående omfattningen av de åligganden, för vilkas fullgörande arvodet
skulle utgöra ersättning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att för ledningen och kontrollen
av reparations- och underhållsarbetena å flygplatserna skulle anställas
ytterligare en fältmästare med årsarvode av 5,500 kronor anser sig statskontoret
icke kunna i nuvarande statsfinansiella läge tillstyrka. Ämbetsverket
uttalar, att med anställandet av denne fältmästare också torde kunna
utan alltför stora olägenheter tills vidare anstå.

I fråga om delposten till underhåll och komplettering av belysningsanläggningar,
byggnader och flygfält, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Luftfartsfonden.

föreslagit skola höjas från 110,000 kronor till 120,000 kronor, finner sig
statskontoret icke kunna förorda någon ökning.

På grund av nu rådande utrikespolitiska förhållanden kan den civila
svenska flygtrafiken upprätthållas blott i relativt begränsad omfattning. För
närvarande äger sålunda regelbunden flygtrafik rum endast å linjerna Stockholm—Helsingfors,
Stockholm—Moskva, Stockholm—Berlin och Malmö—
Köpenhamn—Berlin. Ehuru det givetvis är omöjligt att nu förutsäga, i vilken
omfattning civil flygning kan komma att bedrivas under nästa budgetår, anser
jag emellertid, att man vid beräkningen av utgifterna och inkomsterna å
luftfartsfondens stat för nästa budgetår bör utgå från att flygtrafiken kommer
att bedrivas i ungefär samma utsträckning som för närvarande. Vid
dylikt förhållande skulle det kunna ifrågasättas, huruvida icke den statliga
organisationen för civilflyget skulle kunna i någon man minskas. Å andra
sidan ha emellertid vissa av organisationens arbetsuppgifter ökats i omfattning
till följd av den stegrade flygmilitära beredskapen. Med hänsyn till
bland annat denna ökning anser jag mig icke böra förorda någon ändring
av den nuvarande organisationen.

I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nu framlagda förslag till stat för luftfartsfonden
föreslås vissa ändringar, som föranledas av ökade utgifter för
underhåll och tillsyn av nya eller utvidgade flygfält samt till följd av den
allmänna prisstegringen. Reducering av några utgiftsposter föreslås emellertid
därjämte.

Jag övergår härefter till den första utgiftsposten i luftfartsfondens stat,
nämligen posten till underhåll och drift av luftfartsleder.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört rörande de
till följd av särskilda förhållanden ökade anspråken på delposten till expenser
vill jag icke motsätta mig en mindre ökning av denna post. Då de normala
utgifterna, som bestridas av posten, kunna antagas nedgå något till
följd av den minskade civila flygtrafiken, synes emellertid ökningen av posten
böra begränsas till 500 kronor och posten alltså beräknas till 4,500 kronor.

Posten för arvoden till flygledarna bör i syfte att bereda flygledama en
viss kompensation för levnadskostnadernas stegring och i anslutning till
Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 30 december 1940 ökas med 9 procent
eller avrundat 5,500 kronor. Posten bör i enlighet härmed upptagas till

66.500 kronor.

Vidkommande den under rubriken flygplatser och flygfyrar upptagna delposten
till personal har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — under framhållande
att flygplatsen vid Visby vid ingången av budgetåret 1941/42 komme
att vara färdigställd i sådan utsträckning, att den komme att upplåtas
för trafik — föreslagit anvisande av ett belopp å 4,500 kronor för anställande
av viss personal vid flygplatsen. Beloppet skulle avse dels arvode å

1.500 kronor för år till en tillsyningsman och dels årsarvode å 3,000 kronor

Departe ments chefen.

Luftfartsfondcn.

till en flygplatsvakt, vilken skulle förutom vakttjänst även utföra mindre
underhållsarbeten vid flygplatsen. Då jag anser de uppgifter, som skulle
ankomma på de ifrågasatta två arvodestagarna, böra kunna utan större olägenheter
anförtros en och samma person, vill jag endast så till vida förorda
bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att i förevarande utgiftspost
ett arvode inräknas av 3,000 kronor för en befattningshavare vid
flygfältet. Posten bör alltså ökas till 18,000 kronor.

I likhet med statskontoret anser jag mig icke böra tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, att för ledningen och kontrollen av reparations-
och underhållsarbetena å flygplatserna ytterligare en fältmästare med
arvode av 5,500 kronor skulle anställas.

Ehuru tillkomsten av flygplatsen vid Visby och utvidgning av vissa befintliga
flygplatser möjligen skulle kunna motivera en viss ökning av delposten
till underhåll och komplettering av belysningsanläggningar, byggnader
och tlygfält, anser jag med hänsyn till vikten av att i nuvarande situation
inskränka statsutgifterna i möjligaste mån någon ökning av utgiftsposten
ej böra ske, utan jag förutsätter, alt genom skärpt sparsamhet här
ifrågavarande utgifter skola kunna rymmas inom samma utgiftsram som
för ändamålet avsetts för innevarande budgetår.

I enlighet med vad jag här förordat skulle posten till underhåll och drift
av luftfartsleder ökas med (500 + 5,500 + 3,000) 9,000 kronor. Då delposten
till avgifter för elektrisk ström enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
skulle kunna minskas med 30,000 kronor till 25,000 kronor, skulle emellertid
förstnämnda post upptagas i staten med ett till (254,400 + 9,000 —
30,000) 233,400 kronor nedsatt belopp.

2. Förvaltningen av Bulltofta flygplats.

Beträffande användningen av det under posten förvaltningen av Bulltofta
flygplats för innevarande budgetår upptagna beloppet 98,500 kronor har
Kungl. Majit i brevet den 10 maj 1940 fastställt följande stat:

Kronor.

Personal, högst .............................................. 39,100

Resekostnads- och traktamentsersättningar, högst ................ 1,500

Expenser, förslagsvis .......................................... 26,000

Underhåll och komplettering av belysningsanläggningar, byggnader

och flygfält, högst ........................................31,900

I samma brev har Kungl. Majit meddelat bestämmelser av följande innehåll: Kungl.

Majit medgiver, att av posten till personal må i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollen över kommunikationsärenden för
den 4 januari 1939 och den 4 januari 1940 angivna grunder för arvoden
till personal vid flygplatsförvaltningen användas ett belopp av högst 36,800
kronor, samt förordnar, att å personalen vid flygplatsen skola i avlöningshänseende
i övrigt tillämpas de bestämmelser, som gälla för extra ordinarie
tjänstemän i den löneställning, som närmast motsvarar de till personalen utgående
arvodesbeloppen.

Luftfartsfonden.

Kungl. Majit förordnar, att från den till personal avsedda posten må intill
ett belopp av högst 2,300 kronor bestridas följande kostnader, nämligen:

1) Jämlikt gällande bestämmelser på statsverket belöpande kostnader för
tjänstedräkt och dylikt i vad avser personal å Bulltofta flygplats.

2) Vikariats- och övertidsersättningar ävensom arvoden under tjänstledighet
för värnpliktstjänstgöring.

Kungl. Majit föreskriver, att av anslagsposten till expenser må för nedan
angivna ändamål tagas i anspråk följande belopp, nämligen

Kronor.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ............................ 20,000

Övriga expenser, högst ........................................ 6,000

I anslutning till Kungl. Majits i proposition den 1 november 1940, nr 65,
framlagda, av riksdagen utan erinran lämnade förslag har Kungl. Majit
den 30 december 1940 medgivit, att arvodena till personalen vid Bulltofta
flygplats må, räknat från och med den 1 juli 1940, utgå med ett med nio
procent förhöjt belopp och att kostnaderna härför skola avföras å posten
till förvaltningen av Bulltofta flygplats.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse beträffande posten
till personal icke föreslagit någon annan ändring, än att densamma höjes
med 5,520 kronor, utgörande kompensation åt personalen för de höjda levnadskostnaderna.
Beloppet är beräknat efter 15 procent å arvodesbeloppet,
36,800 kronor. Posten skulle enligt förslaget upptagas med ett till 44,700
kronor avrundat belopp.

I fråga om posten för resekostnads- och traktamentsersättningar erinrar
styrelsen om att från densamma bestredes bland annat kostnader ■—• i den
mån de belöpte på flygplatsförvaltningens personal — för underhåll och drift
av den personautomobil, som funnes stationerad vid flygplatsen. Sedan flygplatsförvaltningen
övertagit tillsynen av ett flertal flygplatser och flygfyrar
i södra Sverige hade, anför styrelsen, antalet resor ökat i avsevärd omfattning.
Med beaktande härav och då driftskostnaderna jämväl i övrigt stegrats,
syntes det erforderligt, att posten höjdes från 1,500 kronor till 2,000 kronor.

Rörande expensposten har styrelsen anfört:

Att exakt beräkna utgifterna för bränsle, lyse och vatten är förenat med
svårigheter, då det är omöjligt att för närvarande överblicka prisutvecklingen
å bränsleområdet. Med hänsyn till redan inträffade prisstegringar synes emellertid
en höjning av delposten i fråga vara påkallad. Då det i staten för budgetåret
1939/40 uppförda beloppet av 20,000 kronor eller samina som för
innevarande budgetår lämnat en besparing å omkring 4,800 kronor, föranledd
i första band av att koksbehovet för flygplatsen inköpts före krigsutbrottet
i september månad 1939, synes emellertid höjningen kunna begränsas
till ett belopp av 2,000 kronor. För bränsle, lyse och vatten skulle
således erfordras ett belopp av 22,000 kronor, förslagsvis.

Vidkommande härefter delposten till övriga expenser torde en mindre höjning
av denna post jämväl vara erforderlig med hänsyn till ökade kostnader
för flygplatsförvaltningens telefonväxel. Kostnaderna för denna hava hitintills
fördelats mellan aktiebolaget Aerotransport och förvaltningen, varvid
antalet abonnemangsavgifter, utväxlade telefonsamtal samt avlöningskostnadcrna
för telefonist lagts till grund för beräkningen. Under senare tid hava

Luftf artsfonden.

emellertid å ena sidan flygplatsförvaltningens telefonsamtal utvisat en väsentlig
stegring samt å andra sidan aktiebolaget Aerotransports abonnemangsavgifter
nedgått på grund av att bolaget förflyttat en del av sin verksamhet
till annan plats. Härigenom kommer en väsentligt mycket större andel av
kostnaderna för telefonväxeln att belöpa sig på flygplatsförvaltningen. De
härmed förenade ökade kostnaderna har styrelsen beräknat till ett belopp
av 500 kronor, varför delposten till övriga expenser bör upptagas till 6,500
kronor.

Vid ett bifall till styrelsens förslag skulle således för expenser erfordras
ett sammanlagt belopp av 28,500 kronor, förslagsvis.

Till underhåll och komplettering av belysningsanläggningar, byggnader och
flygfält har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 31,900 kronor.
I posten har inräknats en engångsavgift av 9,500 kronor, avseende anskaffning
av en räddnings- och eldsläckningsautomobil. Det för löpande
underhållskostnader avsedda beloppet utgör således 22,400 kronor.

I fråga om denna post erinrar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att styrelsen
i sina anslagsäskanden till 1940 års lagtima riksdag meddelat, att underhållskostnaderna
för fältet och flygfältsbelysningen komme att väsentligt
stiga med hänsyn till den utvidgning av fältet, som färdigställts. I anledning
härav hade styrelsen hemställt, att nu ifrågavarande post måtte höjas med

15,000 kronor för bestridande av de ökade underhållskostnaderna och utförande
av vissa reparationsarbeten. Denna framställning hade bifallits allenast
så till vida, att posten höjts med 1,000 kronor.

Då utvidgningen av flygplatsen uppginge till nära en tredjedel av flygfältets
areal, vore, fortsätter styrelsen, sistnämnda belopp icke tillräckligt
för mötande av de ökade underhållskostnaderna. Det syntes därför
nödvändigt, att underhållsanslaget höjdes med ytterligare 3,000 kronor, motsvarande
underhållskostnaderna för den nytillkomna delen av flygfältet. Vidare
erfordrades en höjning av anslagsposten på grund av stegrade priser
å materiel samt höjda arbetslöner. Med hänsyn till sist angivna förhållanden
borde posten ökas med härför erforderligt belopp, vilket styrelsen beräknade
till 4,600 kronor.

Sammanlagt skulle enligt styrelsens förslag för underhåll och komplettering
av belysningsanläggningar, byggnader och flygfält erfordras ett belopp av
(22,400 + 3,000 + 4,600) 30,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag rörande utgifterna för förvaltningen
av Bulltofta flygplats slutar alltså å ett sammanlagt belopp av
(44,700 + 2,000 + 28,500 + 30,000) 105,200 kronor.

Statskontoret har i sitt utlåtande icke uttalat någon erinran mot den föreslagna
ökningen med 500 kronor av posten till resekostnads- och traktamentsersättningar.

Under åberopande av vad statskontoret tidigare anfört rörande ökningen
av arvodena till flygledarna avstyrker ämbetsverket jämväl bifall till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag om en höjning av arvodena till personalen
vid Bulltofta flygplats.

Luftfartsfonden.

Statskontoret har vidare uttalat, att ämbetsverket icke blivit övertygat örn
behövligheten av den föreslagna höjningen från 6,000 kronor till 6,500 kronor
av det i expensposten ingående beloppet till övriga expenser. En ökning av
expensposten med 2,000 kronor på grund av ökade bränslekostnader har däremot
icke föranlett någon erinran från statskontorets sida.

Vidkommande delposten till underhåll och komplettering av belysningsanläggningar,
byggnader och flygfält har statskontoret anfört, att på grund
av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förebragta motiveringen en viss
ökning av sagda post syntes vara av behovet påkallad, men att ämbetsverket
ansåge, att ökningen borde kunna begränsas till 3,000 kronor.

Det i delposten till personal ingående arvodesbeloppet å 36,800 kronor bör,
i syfte att bereda även personalen vid Bulltofta flygplats en viss kompensation
för de stegrade levnadskostnaderna, för nästa budgetår ökas med ett belopp
motsvarande 9 procent eller i avrundat tal 3,400 kronor. Då posten nu är
anvisad med 39,100 kronor bör den alltså för nästa budgetår i delstaten upptagas
med 42,500 kronor.

Med hänsyn till de ökade bränslekostnaderna samt kostnaderna för flygplatsförvaltningens
telefonväxel vill jag icke motsätta mig en ökning av expensposten
på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit eller med

2,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag i fråga om ökning av delposterna
till resekostnads- och traktamentsersättningar samt till underhåll och komplettering
av belysningsanläggningar, byggnader och flygfält anser jag endast
så till vida böra bifallas, att sistnämnda post ökas med 2,600 kronor. Denna
ökning anser jag motiverad med hänsyn till, bland annat, betydelsen av att
Bulltofta flygfält särskilt under nuvarande förhållanden hålles i ett fullt tillfredsställande
skick. Då delposten i nu gällande stat är upptagen med 31,900
kronor, av vilket belopp emellertid 9,500 kronor avse viss engångsanskaffning,
skulle posten för nästa budgetår i staten uppföras med ett belopp av
(31,900 — 9,500 + 2,600) 25,000 kronor.

I enlighet med vad jag här förordat skulle posten till förvaltningen av Bulltofta
flygfält i staten upptagas med 97,500 kronor.

3. Hyres- och arrendeavgifter in. m. för förhyrda lokaler och områden.

Beträffande denna post, som nu är beräknad till 7,500 kronor, har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Posten torde därför
i luftfartsfondens stat för nästa budgetår böra upptagas med samma
belopp.

4. Ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten.

Till radiotjänst åt luftfarten har såsom utgift å luftfartsfondens stat för
budgetåren 1938/39—1940/41 upptagits 267,000 kronor, 335,000 kronor respektive
335,000 kronor.

Departe ments chefen.

Luftf artsfonden.

Departe ments chefen.

Genom beslut den 10 maj 1940 har Kungl. Majit anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att till telegrafstyrelsen, i mån av behov, utanordna medel
till bestridande av telegrafverkets kostnader för radiotjänst åt luftfarten
under budgetåret 1940/41, dock sammanlagt högst 335,000 kronor samt att
avföra sålunda utanordnade medel å förevarande post.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse meddelat, att telegrafstyrelsen
beräknat de på statsverket för budgetåret 1941/42 ankommande
kostnaderna för tillhandahållande av radiotjänst åt luftfarten till 335,000
kronor eller således till samma belopp som för innevarande budgetår.

Med anledning härav hemställer styrelsen, att för ersättning till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten måtte för budgetåret 1941/42 upptagas ett
belopp av 335,000 kronor.

Jag har icke något att erinra mot att förevarande post i luftfartsfondens
stat för nästa budgetår upptages med samma belopp som för innevarande
budgetår. Jag förutsätter emellertid, att från såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
som telegrafstyrelsens sida ett noggrant aktgivande sker på alla
de möjligheter till besparingar å denna post, som med hänsyn till flygtrafikens
omfattning kunna uppkomma.

5. Understöd av regelbunden luftfart.

Med avseende å posten till understöd av regelbunden luftfart torde jag få
erinra örn följande:

Sedan 1935 års riksdag med bifall till Kungl. Majits proposition, nr 162,
bland annat, bemyndigat Kungl. Majit att med aktiebolaget Aerotransport
träffa avtal om regelbunden luftfart efter utgången av år 1936 i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av chefen för kommunikationsdepartementet förordat,
vid sagda proposition såsom bilaga 3 fogat förslag, träffades sådant
avtal den 3 juli 1935. Avtalet gäller till utgången av år 1942. Såsom understöd
åt bolaget skall statsverket enligt § 2 i avtalet, därest bolaget utför trafikprestationer
enligt visst i avtalet angivet minimiprogram, utbetala högst
följande belopp, nämligen år 1937 1,050,000 kronor, år 1938 975,000 kronor,
år 1939 900,000 kronor, år 1940 825,000 kronor, år 1941 750,000 kronor samt
år 1942 675,000 kronor. Om avtalet icke uppsäges senast två kalenderår
före dess utgång, skall detsamma gälla tills vidare och med två kalenderårs
ömsesidig uppsägningstid, och i dylikt fall skall statsunderstödet utgå med ett
för varje år med 75,000 kronor minskat belopp. Inskränkning av förenämnda
trafikprogram må ej ske utan medgivande av Kungl. Majit, som äger bestämma,
om och i vad mån nedsättning i understödet i anledning därav bör ske.
Bolaget för varje kalenderår enligt § 2 tillkommande statsunderstöd, minskat
med ett belopp av 125,000 kronor, skall i avbidan på slutavräkning för året
enligt § 8 utbetalas med en tolftedel av beloppet den sista i varje kalendermånad.
Nämnda belopp av 125,000 kronor utbetalas till bolaget vid utgången
av december månad men får av bolaget icke utan Kungl. Majits i varje särskilt
fall givna tillstånd användas för annat ändamål än till utdelning å aktierna
enligt vad i samma paragraf sägs.

I enlighet med de sålunda i avtalet angivna understödsbeloppen har för
innevarande budgetår till understöd av regelbunden luftfart i staten för luft -

Luftfartsfonden.

fartsfonden upptagits ett belopp av 787,500 kronor, motsvarande summan
av de på andra halvåret 1940 och första halvåret 1941 belöpande understöden
av 475,000 kronor respektive 312,500 kronor.

I förenämnda brev den 10 maj 1940 har Kungl. Maj:t anbefallt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att å posten för understöd av regelbunden luftfart
avföra de medel, som styrelsen jämlikt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 24
april 1936 utanordnar till aktiebolaget Aerotransport enligt gällande avtal
mellan Kungl. Majit och kronan samt bolaget ävensom vad som åtgår för
arvode till den av Kungl. Majit utsedde tekniske rådgivaren och granskningsmannen
hos nämnda bolag i enlighet med Kungl. Majits brev den 2 juli 1937.

I sin nu förevarande skrivelse meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att aktiebolaget Aerotransport för budgetåret 1941/42 enligt avtalet är berättigat
att för utförande av sitt trafikprogram enligt 1935 års avtal för andra
halvåret 1941 erhålla ett belopp av 1/2 (750,000 — 125,000) + 125,000 eller

437,500 kronor och för första halvåret 1942 ett belopp av 1/2 (675,000 —
125,000) eller 275,000 kronor. Sammanlagt erfordras således under budgetåret
1941/42 för nu ifrågavarande ändamål ett belopp av 712,500 kronor.

Under åberopande härav hemställer styrelsen, att till understöd av regelbunden
luftfart för budgetåret 1941/42 ett belopp av 712,500 kronor upptages
i luftfartsfondens stat.

Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit har icke givit mig anledning
till erinran.

Luftfartsfondens inkomstsida.

I sin skrivelse den 2 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknat de poster, som böra upptagas å luftfartsfondens inkomstsida.

Såsom första post är för närvarande upptagen hyror och arrenden för till
enskilda upplåtna lokaler och områden med ett belopp av 2,900 kronor. För
nästa budgetår anser styrelsen posten med hänsyn till en påräknad ökning
av inkomsterna från markupplåtelser böra bestämmas till 8,500 kronor.

Posten diverse inkomster, vilken i innevarande budgetårs stat upptagits
med ett belopp av 1,000 kronor, föreslår styrelsen skola för nästa budgetår
ökas till 1,400 kronor.

I innevarande års stat har posten inkomster av Bulltofta flygplats upptagits
till 115,000 kronor. Under budgetåret 1939/40 hava de verkliga inkomsterna,
meddelar styrelsen, uppgått till omkring 75,000 kronor, innebärande
ett underskott av 21,000 kronor i jämförelse med det i staten beräknade
beloppet av 96,000 kronor. Anledningen till underskottet vore den, att
trafiken vid flygplatsen på grund av utrikespolitiska förhållanden måst inställas
under en lid av fyra månader, vilket medfört, att flygplatsavgifterna
under denna lid nedgått lill ett minimum. Vidare hade upplåtelserna av rätt
till bensinförsäljning ej givit de inkomster, som beräknats, enär bensinförbrukningen
nedgått på grund av restriktioner.

Departe ments chefen.

Luftfartsfonden.

Departe

menta chefen.

En beräkning av inkomsterna för nästa budgetår finner styrelsen under
nuvarande förhållanden synnerligen vansklig, då inkomsterna till väsentlig
del äro beroende av trafikfrekvensen, vilken icke nu kan förutses eller bedömas.

Utgående från det för budgetåret 1939/40 vunna resultatet av trafikinkomsterna
beräknar emellertid styrelsen inkomsterna av flygplats- och
fältbelysningsavgifter till 65,000 kronor. Inkomsterna från upplåtelser av
lokaler och områden torde, anför styrelsen, med stöd av löpande hyreskontrakt
samt tillkomsten av nya upplåtelser av markområden kunna beräknas
till 30,500 kronor. Då det knappast kunde förväntas, att visningsverksamheten
vid flygplatsen kunde komma att utövas, torde övriga inkomster från
flygplatsen böra nedsättas till 1,500 kronor.

Samtliga inkomster från förvaltningen av Bulltofta flygplats skulle således
enligt styrelsens beräkning uppgå till (65,000 + 30,500 + 1,500) 97,000 kronor.

Tillika skall å fondens inkomstsida upptagas en post, avseende utdelning
d aktier i aktiebolaget Aer otransport. Såsom förut erinrats har i subventionen
till bolaget inräknats ett belopp av 125,000 kronor, vilket belopp utanordnas
till bolaget vid utgången av december månad varje år och som icke utan
Kungl. Maj:ts medgivande får användas till annat ändamål än utdelning å
aktierna; utdelning har förutsatts skola ske med högst 4 %. Då statens aktieinnehav
omfattar dels de av staten tecknade aktierna till ett belopp av

2,500,000 kronor, dels ock från bolag och enskilda personer inlösta aktier till
ett sammanlagt belopp av 354,300 kronor, föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att förevarande post upptages med avrundat 114,100 kronor eller
samma belopp som för innevarande budgetår.

Såsom inkomster å luftfartsfonden skulle således enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag upptagas ett sammanlagt belopp av (8,500 +
1,400 + 97,000 + 114,100) 221,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar rörande inkomsterna å
luftfartsfondens stat hava icke givit mig anledning till erinran. Å statens
inkomstsida skulle alltså upptagas ett sammanlagt belopp av 221,000 kronor.
Då statens utgiftssida enligt mina i det föregående förordade förslag slutar å
ett sammanlagt belopp av 1,385,900 kronor, torde slutligen å inkomstsidan få
uppföras ett belopp av (1,385,900 — 221,000) 1,164,900 kronor såsom underskott,
att avföras å riksstatens driftbudget. I jämförelse med det för innevarande
budgetår beräknade underskottet innebär förslaget en minskning
med 85,000 kronor.

Staten för luftfartsfonden skulle för budgetåret 1941/42 i anslutning till
vad jag i det föregående anfört erhålla följande utseende:

Luftfartsfonden.

Stat

för luftfartsfonden för budgetåret 1941/42.

Inkomster. Kronor.

1. Hyror och arrenden för

till enskilda upplåtna lokaler
och områden .... 8,500

2. Diverse inkomster .... 1,400

3. Inkomster av Bulltofta
flygplats ........ 97,000

4. Utdelning å aktier i aktiebolaget
Aerotransport 114,100

Underskott att avföras å

riksstatens driftbudget . . 1,164,900

Summa kronor 1,385,900

Utgifter. Kronor.

1. Underhåll och drift av
luftfartsleder, förslagsvis 233,400

2. Förvaltningen av Bull tofta

flygplats, förslagsvis
.................. 97,500

3. Hyres- och arrendeav gifter

m. m. för förhyrda
lokaler och områden,
förslagsvis ........... 7,500

4. Ersättning till telegraf verket

för radiotjänst åt
luftfarten ............ 335,000

5. Understöd av regelbunden
luftfart .......... 712,500

Summa kronor 1,385,900

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig framlagt förslag till stat för luftfartsfonden
för budgetåret 1941/42;

dels ock för Luftfartsfonden å driftbudgeten för budgetåret
1941/42 upptaga ett underskott av . . kronor 1,164,900.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

1941

Bilaga till

års statsverksproposition.

Riksgäldsfonden.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn
stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1941/42 m. m. samt anför därvid följande: Med

skrivelse den 14 december 1940 har riksgäldskontoret överlämnat förslag
till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1941/42. Å utgiftssidan upptagas
i detta förslag räntor till belopp av 190,560,100 kronor samt kapitalrabatter
m. m. om tillhopa 1,010,100 kronor. Då inkomsterna beräknats till
1,570,200 kronor, har å staten uppkommit ett underskott att avföras å riksstatens
driftbudget å 190,000,000 kronor. Ä driftbudgeten för budgetåret
1940/41 har för fonden upptagits ett underskott av 139,597,000 kronor, vilket
i förhållande till det i riksstaten för löpande budgetår uppförda underskottet
innebär en ökning med 50,403,000 kronor.

Mot riksgäldskontorets beräkningar har jag intet att erinra.

Jag hemställer sålunda, att. Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1941/42 (bilaga);

dels ock för Riksgäldsfonden å driftbudgeten för budgetåret
1941/42 upptaga ett underskott av kronor 190,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 10.

Ur protokollet:
nirger Öhman.

Riksgäld* fonden,

Bilaga.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1941/42.

				Kronor
		Utgifter.
A. Räntor d den fonderade statsskulden:
Av staten upptagna obligationslån m. m.:
1.	Ränta å 1930 års 4V2 % lån...................	12,296,975
2.	> » 1931 »	4 % amorteringslån..........	4,717,356
3.	> » 1932 »	41/2 % lån...................	5,245,484
4.	» » 1932 »	4 % » ...................	1,200,000
5.	» » 1933 »	4 % > av den 15/s.........	3,406,996
6.	» » 1933 >	4 % amorteringslån..........	1,589,098
7.	Vinster» 1933 »	premieobligationslån............	6,020,000
8.	Ränta » 1933 »	4 % lån av den 1/io.........	2,880,000
9.	> » 1933 »	31/» % » ...................	6,054,755
10.	» » 1934 »	31/* % amorteringslån..........	2,450,000
11.	» » 1934 »	3 % lån, förslagsvis..........	4,096,000
12.	» » 1935 »	2V2 % » ...................	1,250,000
13.	Vinster » 1936 »	premieobligationslån...........	3,620,000
14.	Ränta » 1937 »	3 / amorteringslån av den V2	3,695,679
15.	» » 1937 >	3 % » » » V3	3,079,730
16.	> » 1939 >	23/4 % lån ...................	3,249,997
17.	Vinster > 1940 »	premieobligationslån ..........	5,570,000
18.	Ränta » 1940 >	41/a % amorteringslån..........	4,500,000
19.	> > 1940 »	4 % lån, förslagsvis.........	29,150,000
20.	» » 1940 »	3 % » ...................	382,015	104,454,085
Sparobligationer:			600,000
21.	Ränta å sparobligationer, förslagsvis..............
Statsskuldförbindelser:
22.	Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis........		7,650,000
Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.:
23.	Ränta å lån hos	statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis	18,600,000
Av staten övertagna lån	—Borås järnvägsaktiebolags 4x/2 %
24.	Ränta å Göteborg
	obligationslån av år 1934.....................	226,620
25.	Ränta å Hälsingborg —Landskrona—Eslövs järnvägs-
	aktiebolags lån i Hälsingborg .	den 6 juni 1935 hos sparbanken	6,400
26.	Ränta å Kalmar nya järnvägsaktiebolags lån den 24
	november 1934	hos Kalmar stads sparbank ....	18,160	251,180

Riksgäldsfonden,

Övrig fonderad statsskuld:

27. Årsanslaget till Hans Majit Konungen .......... 300,000

28. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvar teret

Lejonet i Stockholm.................... 90,000

29. Ränta å konung Carl XHI:s hemgiftskapital...... 7,500

30. > » Göta kanals reparationsfond............ 7,045

31. » » Bergsjö bredspårsfond.................. 9,581

B. Räntor å den tillfälliga statsskulden:

1. Ränta å skattkammarväxlar, förslagsvis .......... 14,000,000

2. Ränta å vissa till riksgäldskontorets förvaltning

överlämnade medel, förslagsvis ................ 5,000,000

C. Ränta å beräknad ny upplåning:

1. Ränta å beräknad ny upplåning, förslagsvis ..................

D. Kapitalrabatter m. m.:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis ...................... 1,000,000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis............ 10,000

3. Kursförluster, förslagsvis......................... 100

Summa

Inkomster.

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta statsobligationer ................ 320,000

2. » > utlånade medel m. m..................... 400,000

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld ........................................ 100

2. Kursvinster .................................... 320,000

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m....... 515,000

2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen........ 15,000

3. Övriga diverse inkomster ......................... 100

Underskott alt avföras d riksstatens driftbudget........................

Summa | 191,570,200

Kronor

414,126

131,969,391

19,000,000

39,590,709

1,010,100

191,570,200

720,000

320,100

530,100

190,000.000

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson,Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar samt anför därvid följande: Under

huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppföras anslag
för täckning av den investeringsförlust, som uppstår i samband med
genomförandet av helt eller delvis oräntabla nya kapitalinvesteringar. Anslagen
ställas till riksgäldskontorets förfogande för att belastas i den mån
investeringsanslagen uttagas och till den del som motsvarar den beräknade
investeringsförlusten. Samtidigt verkställas motsvarande avskrivningar i
vederbörande kapitalfonders räkenskaper. Huruvida avskrivning skall ske
direkt eller genom det avskrivna beloppets uppförande på ett värdeminskningskonto
bestämmes av investeringens beskaffenhet. Närmare föreskrifter
i angivna hänseende meddelas av Kungl. Maj:t i regleringsbrev för huvudtiteln.

Föreliggande riksstatsförslag innefattar åtskilliga anslag å kapitalbudgeten
beträffande vilka en investeringsförlust måste beräknas. Jag torde nu få
i korthet redogöra för de fall, där så är förhållandet. Hemställan göres i
anslutning till denna översikt örn att erforderliga avskrivningsanslag skola
äskas av riksdagen eller beräknas i riksstatsförslaget.

Bihang lill riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Nr 1. Del 20.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Statens affärsverksfonder: Statens järnvägar. Till fortsatt anläggning

av dubbelspår har å kapitalbudgeten äskats ett anslag av 4.5 miljoner kronor.
För samma ändamål ha tidigare anvisats budgetåret 1937/38 ett anslag å 1.3
miljoner kronor att utgå av skattemedel samt budgetåren 1938/39—1940/41
investeringsanslag å tillhopa 5.75 miljoner kronor, vilka, såsom till en del motiverade
ur sysselsättningssynpunkt, avskrivits med sammanlagt 3 miljoner
kronor. Med hänsyn till den ökade betydelse ur trafiksynpunkt som dubbelspårsanläggningarna
på de starkast trafikerade huvudlinjerna fått under
senare tid, har jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet
funnit mig icke böra för närvarande föreslå avskrivning till någon del av
det nu äskade anslaget; frågan om reglering av nyanläggningarnas bokföringsvärde
får tagas upp till prövning, när det ekonomiska resultatet bättre
än nu kan överblickas.

Till elektrifiering av banan Långsele—Boden har å kapitalbudgeten äskats
ett anslag å 15 miljoner kronor, avsett att bereda medel till slutförande av
den plan för nämnda banas elektrifiering, vartill under föregående och nu
löpande budgetår anvisats sammanlagt 24 miljoner kronor. I anslutning
till vad järnvägsstyrelsen anfört om svårigheten att nu bedöma den framtida
räntabiliteten av anläggningen anser jag att frågan örn avskrivning bör
tillsvidare hållas öppen.

Det till försvarsberedskap vid statens järnvägar äskade anslaget å 1.5
miljoner kronor bör i enlighet med vedertagna principer helt avskrivas.

Luftfartsfonden. I enlighet med för luftfartsfonden gällande avskrivningsregler
böra samtliga under denna fond äskade anslag, sammanlagt
uppgående till 2,090,100 kronor, i sin helhet avskrivas.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt de för fonden antagna avskrivningsprinciperna
bör, när fråga är om nybyggnader för sjukhus och forskningsinstitut,
grundavskrivning ske till 50 procent av anläggningskostnaden.
Anslag för ändrings- och reparationsarbeten, vilka icke öka fastighetsvärdet,
böra helt avskrivas. Beträffande lotsverkets byggnader skall grundavskrivning
likaledes verkställas med 50 procent, dock att hamn- och fyranläggningar
skola omedelbart avskrivas.

Med tillämpning av dessa grunder böra avskrivningsanslag i riksstatsförslaget
uppföras enligt följande sammanställning:

Anslag	Investering kronor	Avskrivning kronor
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus ... Inlösen av vissa byggnader vid statens anstalt för	6,400,000	3,200,000
fallandesjuka............................■......	9,000	9,000
Kommunikationsdepartementet:
Ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i kvarteret Kungl.
Trädgården i Stockholm .......................	135,000	135,000

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Anslag

Ecklesiastikdepartementet:

Uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska
sjukhuset i Uppsala...................

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m.

vid tekniska högskolan i Stockholm .............

Uppförande av byggnad för fackavdelningen för
skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska högskola
Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet........

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan...........

Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt
Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt m. m.

Handelsdepartementet:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...................

Investering kronor	Avskrivning kronor
500,000	250,000
450,000	225,000
30,000 600,000	15,000 300,000
535,000 1,000,000 1,000,000	267,500 500,000 500,000
116,000	95,500

Summa 10,775,000 5,497,000.

Med hänsyn till att anslagen å kapitalbudgeten till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus, till uppförande av byggnad för kvinnokliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala och till nybyggnad för gymnastiska
centralinstitutet i riksstatsförslaget allenast beräknats, torde motsvarande
avskrivningsanslag likaledes böra upptagas med beräknade belopp.

Försvarsväsendets fastighetsfond. I propositionen nr 81 till 1940 års
urtima riksdag ifrågasatte jag, huruvida man icke för investeringar i försvarsväsendets
fastighetsfond borde genomföra kollektiv avskrivning genom
ett gemensamt anslag för var och en av delfonderna. Innan nuvarande
praxis ändrades, syntes dock frågan böra närmare utredas.

Sedan frågan örn den lämpliga formen för ifrågavarande avskrivning numera
varit föremål för ytterligare prövning inom riksräkenskapsverket och
finansdepartementet, vill jag i anslutning till vad i nyssnämnda proposition
anfördes förorda en övergång till kollektiv avskrivning av förvarsväsendets
kapitalinvesteringar. Jag föreslår sålunda anvisande eller beräknande av
endast tre avskrivningsanslag beträffande försvarsväsendets fastighetsfond,
ett för varje delfond. Vid anslagsberäkningen har för vart och ett av de berörda
investeringsanslagen tillämpats de av riksdagen godkända grunderna
för avskrivning av anläggningar bokförda å fonden.

Från dessa utgångspunkter torde avskrivningsanslag böra äskas beträffande
marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond med 3,065,000
kronor, respektive 10,392,500 kronor. För arméförvaltningens delfond uppskattar
jag behovet av avskrivningsmedel till 15,692,500 kronor. Beträffande
denna delfond bör avskrivningsanslaget i riksstatsförslaget upptagas med
allenast beräknat belopp i avbidan på definitiva anslagsäskanden i fråga örn

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

de å kapitalbudgeten uppförda anslagen till ordnande av Svea livgardes förläggning
å Järvafältet och till nytt garnisonssjukhus i Skövde.

Rörande de närmare detaljerna med avseende å dessa beräkningar hänvisas
till en uppställning, som torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.

Statens utlåningsfonder. Med nu tillämpade avskrivningskvoter för de
utlåningsfonder, beträffande vilka investeringsanslag äskats eller beräknats å
kapitalbudgeten, skulle avskrivning böra beräknas på sätt av följande tablå
framgår:

Lånefond	Investering kronor	Av- skrivnings- procent	Av- skrivnings- anslag kronor
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemed-lade, barnrika familjer..........................	5,000,000	21.5	1,075,000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden....................................	3,000,000	21.5	645,000
Statens bosättningslånefond........................	3,000,000	12.5	375,000
Vattenkraftslånefonden............................	2,000,000	—	—
Statens lånefond för universitetsstudier..............	210,000	100	210,000
Studielånefonden..................................	200,000	100	200,000
Lånefonden för inköp av ädla avelsston............	50,000	100	50,000
Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras Statens kaninavelslånefond ........................	100,000	100	10i'',000
5,000	100	5,000
Statens mejerilånefond ............................	2,000,000	—	—
Jordbrukets maskinlånefond........................	l,70O,0o0	20	340,000 I
Statens sekundärlånefond för jordbrukare ..........	5,000,000	12.5	625.000 350.000
Egnahemslånefonden..............................	5,000,000	7
Arbetarsmåbrukslånefonden........................	2,000,000	100	2,00o,o00

Sammanlagda beloppet i avskrivningsmedel för statens utlåningsfonder
skulle alltså enligt dessa beräkningsgrunder utgöra 5,975,000 kronor. De förändringar
i de tillämpade räntesatserna, som i vissa fall kommit till stånd
eller som i anledning av pågående utredningar kunna komma att föreslås,
kunna motivera viss jämkning av denna summa. Samtliga anslag — alltså
även de vilkas motsvarande anslag å kapitalbudgeten äskas med definitiva
belopp — torde därför tillsvidare böra endast beräknas. Samma förfarande
synes böra tillämpas för låneanslag under fonden för låneunderstöd och
arrendeegnahemsfonden.

Fonden för låneunderstöd. Å kapitalbudgeten beräknas under denna
fond 2,000,000 kronor till lån för bostadsförbättringsverksamhet. I likhet
med vad som tillämpas beträffande de å riksstaten och tilläggsstat I för innevarande
budgetår anvisade anslagen för samma ändamål, torde avskrivningen
böra beräknas till 27 procent av investeringens belopp eller alltså

540.000 kronor.

Till lån för anskaffande av grästorkar m. m. äskas å kapitalbudgeten ett
anslag av 2,000,000 kronor. För avskrivning av denna investering torde med
tillämpning av gällande avskrivningsprinciper böra beräknas ett anslag å

200.000 kronor.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. ~J

Diverse kapitalfonder. Å kapitalbudgeten äskas ett anslag av 1,500,000
kronor för investering i arrendeegnahemsfonden. Till avskrivning härav bör
i riksstatsförslaget beräknas ett anslag av 375,000 kronor, motsvarande 25
procent av investeringens belopp.

Sammanfattning och hemställan. I följande tabell angivas de föreslagna
avskrivningarna med fördelning å departement och fondgrupper.

			Statens			Fon-
	Statens	Luft- farts- fonden	all-	Försvars-	Statens	den	Diver-
	affärs-	manna	väsendets	utlå-	för	se ka-	Summa
	verks-	fastig-	fastig-	nings-	låne-	pital-
	fonder	hets-	hetsfond	fonder	under-	fonder
			fond			stöd
IV. Försvarsdeparte-								29,750,000
mentet.....	—	—	—	29,750,000	—	—	—
V. Socialdeparte-						540,000		5,844,000
mentet.....	—	—	3,209,000	—	2,095,000	—
VI. Kommunika-
tionsdeparte-mentet.....	1,500,000	2,090,100	135,000	_	_	—	—	3,725,100
1 VIII. Ecklesiastikde-						1,200,000
partementet.	—	—	790,000	—	410,000	—	—
IX. Jordbruksdepar-							375,000	5,312,500
tementet....	—	—	1,267,500	—	3,470,000	200,000
X. Handelsdeparte-								95,500
mentet.....	—	—	95,500	—	—	—	—
Summa	1,500,000	2,090,100	5,497,000	29,750,000	5,975,000	740,000	375,000	45,927,100

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte, under förutsättning att motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten,
föreslå riksdagen att

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
järnvägars fond för budgetåret 1941/42 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar
.......................... kronor 1,500,000:

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i 1 u f tf
art sfonden för budgetåret 1941/42 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Radiofgrar för luftfarten............ kronor 50,000

Undersökningar för byggande och förbättring
av flygplatser .......... » 40,000

Byggande och förbättring av flygplatser
......................... » 2,000,000

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten
........................ » 100;

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
allmänna fastighetsfond för budgetåret 1941/42 anvisa
följande reservationsanslag, nämligen

Socialdepartementet:

Inlösen av vissa byggnader vid statens

anstalt för fallandesjuka .......... kronor 9.000

Kommunikationsdepartementet:

Ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i
kvarteret Kungl. Trädgården i
Stockholm ................... » 135,000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för laboratorier för gju -

teriteknik m. m. vid tekniska högskolan
i Stockholm .............. » 225.000

Uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid
Chalmers tekniska högskola ...... » 15,000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
............................ » 267,500

Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt .............. » 500,000

Byggnadsarbeten vid statens skogsför söksanstalt

m. m............... » 500,000

Handelsdepartementet:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...... » 95,500;

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i f ö rsvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret
1941/42 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Marinförvaltningens delfond ........ kronor 3,665,000

Flygförvaltningens delfond .......... » 10,392,500.

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit mätte, under förutsättning att
motsvarande anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå riksdagen

dels att, i avbidan på särskild proposition, till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar i statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1941/42 beräkna följande
reservationsanslag, nämligen

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
...................... kronor 3,200,000

Ecklesiastikdepartementet:

Uppförande av byggnad för kvinnokliniken
vid akademiska sjukhuset i
Uppsala ........................ » 250,000

Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet
........................ » 300,000;

dels att, i avbidan på särskild proposition, till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar i försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1941/42 beräkna följande
reservationsanslag, nämligen

Arméförvaltningens delfond ........ kronor 15,692,500;

dels att, i avbidan på särskild proposition, till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar i statens utlåning sfonder
för budgetåret 1941/42 beräkna följande reservationsanslag,
nämligen

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer kronor 1,075,000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ........ » 645,000

Statens bosättningslånefond ........ » 375,000

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier » 210,000

Studielånefonden .................. » 200,000

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden för inköp av ädla avelsston » 50,000

Lånefonden för inköp av avelsston av

nordsvensk ras .................. » 100,000

Statens kaninavelslånefond .......... » 5,000

Jordbrukets maskinlånefond ........ » 340,000

Statens sekundärlånefond för jordbrukare
........................ » 625,000

Egnahemslånefbudén .............. » 350,000

Arbetarsmåbrukslänefonden ........ » 2,000,000;

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

dels att, i avbidan på särskild proposition, till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar i fonden för låneunderstöd
för budgetåret 1941/42 beräkna följande reservationsanslag,
nämligen

Socialdepartementet:

Lån för bostadsförbåttringsverksamhet kronor 540,000

Jordbruksdepartementet:

Lån för anskaffande av gråstorkar

m. m........................... » 200,000;

dels ock att, i avbidan på särskild proposition, till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar i diverse kapitalfonder
för budgetåret 1941/42 beräkna följande reservationsanslag,
nämligen

Jordbruksdepartementet:

Arrendeegnahems}onden ............ kronor 375,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

409129. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
19 Al.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler de frågor
som röra anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt
anför därvid följande:

I anslutning till 1938 års budgetreform upprättades per den 30 juni 1938
en fond för oreglerade kapitalmedelsförluster för redovisning av förluster,
som uppkommit å statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning
Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämt. Å fonden, som står under
riksgäldskontorets förvaltning, skola icke redovisas förluster för riksbanksfonden,
sådana förluster för statens affärsverksfonder, statens pensionsfonder
och riksgäldsfonden, som äro av den mindre omfattning, att de normalt
böra täckas av löpande inkomster, eller förluster, för vilka täckning kan beredas
av inom vederbörande fond verkställda avsättningar lill förnyelsefond
eller värdeminskningskonto. Innan jag ingår på de frågor om avskrivning
av å fonden redovisade förluster, som nu böra anmälas för riksdagen, torde
jag få beröra ett spörsmål av allmännare räckvidd, som i detta sammanhang
aktualiseras.

Ackordsuppgörelscr angående lån från statens utlåningsfonder m. in.

Med bifall till propositionen nr 281 Ilar 1940 års lagtima riksdag (skr. nr
373) bemyndigat Kungl. Maj:t att ifråga örn vissa statliga lån, i den mån

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 1. Del 21.

2 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlustcr.

ej annat föranledes av särskilda föreskrifter för viss låneverksamhet, efter
prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller
utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs, ävensom att eljest, vid gäldenärs
eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, så ock
att, där särskilt vägande skäl därtill föranleda, medge betalningsanstånd
även i fall, då sådant anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns iråkade
obestånd.

Bemyndigandet gäller ifråga om lån från statens utlåningsfonder med undantag
av lånefonden för anskaffning av motorvagnar nr. m. åt enskilda
järnvägar; lånefordringar under fonden för låneunderstöd, vilka hänföra
sig till anslag för viss lånerörelse, med undantag av lån från allmänna järnvägslånefonden,
bibanelånefonden och allmänna byggnadslånefonden; lån
från jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens och Norrbottens lappfonder;
samt lån från folkpensioneringsfonden för ändamål, som avses i
§ 4 mom. 1 punkt 8 i reglementet angående förvaltningen av nämnda fond.

Riksdagen medgav tillika, att befogenheten finge av Kungl. Majit delegeras
åt underordnad myndighet, respektive riksbanken och riksgäldskontoret.

Vid lämnandet av detta bemyndigande uttalade riksdagen emellertid önskemålet,
att redovisning i någon lämplig form årligen skulle lämnas riksdagen
för beslut rörande ackordsuppgörelser och andra efterskänkanden, som fattat,
s på grund av bemyndigandet.

Det synes lämpligt att den äskade redovisningen lämnas riksdagen i den
formen, att under föregående kalenderår fattade beslut angående biträdande
av ackord ävensom andra efterskänkanden av statens rätt, som innefatta
mera än ett medgivande av betalningsanstånd, i avskrift tillställas riksdagens
vederbörande utskott jämte en sammanfattande förteckning. Om ej önskemål
om annat förfaringssätt uttalas av riksdagen, har jag för avsikt att föranstalta
om att så sker.

Avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster. Enligt av 1939
års lagtima riksdag godkända principer skall under denna rubrik årligen
äskas ett anslag till belopp, som kan antagas genomsnittligt bereda täckning
för de förluster som för varje år bruka uppkomma. I riksstatema för
budgetåren 1939/40 och 1940/41 har ifrågavarande anslag upptagits till ett
avrundat belopp av 1.5 miljoner kronor.

Med skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1940 har statskontoret överlämnat
en promemoria angående de kapitalmedelsförluster, som i räkenskaperna
för budgetåret 1939/40 redovisas å av statskontoret förvaltade statliga
kapitalfonder och som äro av natur att böra överföras till fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster. Samtliga dessa förluster avse statens utlåningsfonder
och uppgå tillhopa till 196,674 kronor 97 öre. Vidare ha fullmäktige
i riksgäldskontoret med skrivelse till Kungl. Majit den 29 augusti 1940
överlämnat enahanda redogörelse för förluster å av riksgäldskontoret förval -

Avskrivning av orcglerade kapitaimedelsförluster.

tade kapitalfonder. Enligt skrivelsen ha för riksgäldskontorets fondförvaltning
under budgetåret 1939/40 icke uppkommit några kapitaimedelsförluster
av beskaffenhet att böra överföras till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I anslutning till de för ifrågavarande avskrivningsreglering gällande grunderna
torde för budgetåret 1941/42 böra å riksstaten uppföras ett anslag till
avskrivning av smärre oreglerade kapitaimedelsförluster. Detta bör även denna
gång sättas till 1.5 miljoner kronor. De förluster som nu skola regleras
äro visserligen obetydliga men flera under senare tid beslutade investeringar
äro i ej ringa utsträckning riskbundna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................kronor 1,500,000.

Avskrivning å anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. 1939 och
1940 års urtima riksdagar ha under fonden för förlag till statsverket å tillläggsstater
till riksstaterna för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisat tvenne
reservationsanslag å vartdera 5 miljoner kronor, att användas till anläggningskapital
för nya sulfitspritfabriker eller för utvidgning av äldre företag.
Av skäl, som jag vid äskandet av avskrivningsanslag för ändamålet i fjolårets
statsverksproposition angivit, böra ifrågavarande kapitalinvesteringar
regleras genom anvisande under en 10-årsperiod av årliga avskrivningsanslag.
Till påbörjande av avskrivningen ha å nyssnämnda tilläggsstater under huvudtiteln
för avskrivning av nya kapitalinvesteringar anvisats tvenne reservationsanslag
av vartdera 500,000 kronor. För den fortsatta avskrivningen
skola, i likhet med vad som för första gången skett under budgetåret 1940/41
i avseende å det anslag som anvisats av 1939 års riksdag, upptagas anslag
under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade kapitaimedelsförluster. Tillhopa
erfordras för avskrivningen å de båda investeringsanslagen ett belopp
av 1 miljon kronor.

I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning å anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................kronor 1,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

Bilaga till

1941 års statsverksproposition.

Kapitalbudgeten.

Inkomster.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Med den nu tillämpade uppställningen av riksstaten upptages å kapitalbudgetens
inkomstsida blott en enda post, benämnd Kapitalmedel och beräknad
till belopp, som motsvarar summan av de å kapitalbudgeten uppförda
anslagen. Enligt det sakkunnigförslag, varpå nuvarande riksstatsuppställning
går tillbaka, skulle kapitalmedlen fördelas på tre titlar, avskrivningsmedel,
äldre kapitalmedel och lånemedel. Inkomstsidan å kapitalbudgeten
skulle härigenom erhålla karaktären av en formell specifikation av de finansoperationer,
som måste vidtagas vid de beslutade investeringarnas genomförande.
Som skäl mot en dylik uppdelning anförde jag vid anmälan
av den nya riksstatsuppställningen i 1938 års statsverksproposition bland
annat, att den icke skulle ge de upplysningar som det vore dess enda funktion
att lämna. Den verkliga upplåningen komme sålunda alltid att avvika såväl
från den upplåning, som beräknats å riksstaten, som från den upplåning,
som i anslutning till den ifrågasatta inkomstspecifikationen skulle framgå
av budgetredovisningen. Kapitalbudgeten borde enligt min mening betraktas
såsom en från den egentliga riksstaten helt skild plan för ny kapitalinvestering
och för återinvestering i statens kapitalfonder. Inkomstsidan hade en
Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 22.

Kapitalbudgeten.

rent formell och i princip sekundär karaktär. Med hänsyn härtill kunde
ifrågasättas att begränsa kapitalbudgeten till att avse redovisning endast av
de beviljade anslagen och att alltså icke upptaga något belopp för däremot
svarande täckningsmedel. En så långt gående avvikelse från de sakkunnigas
förslag ansåg jag mig dock icke böra förorda.

1 propositionen nr 199 till 1938 års riksdag anmäldes sedermera ett förslag
till ändrade former för medelsanvisningen å kapitalbudgeten, som framlagts
av riksräkenskapsverket och byggnadsstyrelsen i gemensam skrivelse
med slutlig utredning rörande grunderna för avsättning till fastighetsfondens
förnyelsefond. Enligt förslaget skulle medelsanvisningarna å riksstaten för
investeringsändamål ske över ett anslag för var och en av de berörda fonderna.
Detta anslag skulle utmätas så, att det täckte differensen mellan de
sammanlagda kostnaderna för beslutade investeringar under fonden och de
likvida medel å denna, som funnes disponibla för investeringar. Härigenom
skulle ernås, att all anläggningsverksamhet bleve föremål för enhetlig prövning
från riksdagens sida och full överensstämmelse vunnes mellan riksbokföringen
och den faktiska medelsanvändningen för investeringsändamål. Kapitalbudgetens
slutsumma skulle emellertid vid en dylik anordning icke ge
ett mått på investeringsverksamhetens omfattning. Med hänsyn härtill ifrågasatte
jag vid anmälan av förslaget alternativt en föreskrift, att likvida medel
å olika fonder alltid skulle disponeras för återbetalning, varav skulle
följa att samtliga investeringar skulle komma att redovisas brutto över riksstaten.
Riksdagen uttalade sig för en lösning efter sistnämnda linjer.

Den ifrågasatta omläggningen av anvisningssättet, som enligt min mening
skulle medföra betydande fördelar, hann icke genomföras vid uppläggningen
av statsregleringsförslaget för budgetåret 1939/40. Såsom jag framhöll i förra
årets statsverksproposition, ansåg jag mig i dåvarande läge, med extraordinär
arbetsbelastning för de av omläggningen berörda myndigheterna, icke heller
böra förorda, att den ändrade anvisningsformen lades till grund för riksstatsförslaget
för budgetåret 1940/41. I

I skrivelse den 15 november 1940 har nu riksräkenskapsverket i samband
med överlämnandet av utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1939/40
till behandling upptagit frågan om en enhetlig redovisning av återbetalningar
av kapitalmedel och därvid ifrågasatt, att samtliga dylika återbetalningar
skola uppföras i budgetredovisningen såsom inkomster för vederbörliga anslag
å kapitalbudgeten. Kungl. Majit har den 13 december fattat beslut i
enlighet med riksräkenskapsverkets förslag, vilket tillstyrkts av fullmäktige
i riksgäldskontoret.

I anledning av denna riksräkenskapsverkets framställning har riksdagens
år 1940 församlade revisorer i sin den 15 december 1940 avgivna berättelse
upptagit vissa spörsmål rörande uppställningen av kapitalbudgetens inkomstsida
och dennas redovisning. Revisorerna ha därvid tillstyrkt den av ämbetsverket
föreslagna redovisningen av kapitalåterbetalningar samt vidare
uttalat sig för att en sammanställning, utvisande omfattningen av dessa åter -

Kapitalbudgeten.

betalningar saint av de riksgäldsfonden tillgodoförda avskrivningsmedlen,
skulle lämnas i budgetredovisningen. Detta anses lämpligen kunna ske i
form av en uppdelning av redovisningen för kapitalbudgetens inkomsttitel
på tre undertitlar, nämligen »avskrivningsmedel», »till riksgäldsfonden återbetalade
kapitalmedel» och »övriga kapitalmedel (lånemedel)». För den händelse
en sådan åtgärd skulle anses förutsätta en uppdelning av motsvarande
titel i riksstaten, ha revisorerna velat förorda jämväl en sådan ändring.

Statsrevisorerna ha i ifrågavarande sammanhang även ifrågasatt en ändring
i redovisningen av besparingar å kapitalbudgetens anslag i anslutning
till ett förslag, som framlagts av riksräkenskapsverket i skrivelse den 30
september 1939 i samband med överlämnande av budgetredovisningen för
1938/39. Enligt detta förslag skulle såsom redovisat belopp å kapitalbudgetens
inkomsttitel upptagas skillnaden mellan det i riksstaten uppförda
beloppet och summan av besparingarna å kapitalbudgetens anslag. Dessa
besparingar skulle därvid angivas såsom reglerade över inkomsttitel och icke
såsom för närvarande upptagas såsom balanspost å utgiftssidan. Den minskning
i av riksdagen medgiven kapitalmedelsdisposition, som svarade mot
besparingarna, skulle härigenom komma till uttryck i budgetredovisningen.

De av statsrevisorerna förordade eller ifrågasatta förändringarna med av- Departementa.
seende å kapitalbudgetens uppställning och redovisning torde, i den mån chefen''

de icke redan genomförts, böra tagas under övervägande i samband med
den slutliga prövningen av det vilande förslaget om ändrade former för anvisandet
av medel till kapitalinvestering. Icke heller i år har jag ansett mig
böra tillstyrka en omläggning av kapitalbudgeten i enlighet med detta förslag.
Jag finner i enlighet härmed ej heller anledning att nu gå närmare
in på frågan örn en specifikation av kapitalmedlen på riksstaten. Hinder
torde ej därför möta för riksräkenskapsverket att i anslutning till budgetredovisningen
lämna de av revisorerna önskade uppgifterna angående kapitalinvesteringarnas
formella finansiering.

När kapitalbudgetens inkomstsida alltså förutsättes erhålla oförändrad
utformning i riksstaten för nästa budgetår, bör summan av anslagen till
kapitalinvesteringar på sätt förut angivits täckas genom uppförande å inkomstsidan
av en däremot svarande formell balanspost av kapitalmedel.

Av vad jag tidigare anfört framgår, att denna post icke anger storleken av
den upplåning, som kan föranledas av de föreslagna kapitalinvesteringarna.

På föredragning av vederbörande departementschefer har Kungl. Maj:t
förut i dag, såsom hilagda protokollsutdrag utvisa (bil. 1—7), beslutat avlåtande
till riksdagen av framställningar om anslag till nya kapitalinvesteringar
i statens kapitalfonder till ett sammanlagt belopp av 296,524,700
kronor. Titeln Kapitalmedel bör alltså å riksstaten för budgetåret 1941/42
upptagas med detta belopp.

Med avseende å de under höstens budgetarbete tillämpade riktlinjerna för
hehovsprövningen på kapitalbudgeten får jag hänvisa till vad jag vid an -

Kapitalbudgeten.

målan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anför angående behandlingen
av anslag till anläggningsarbeten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att upptaga inkomsterna å riksstatens kapitalbudget för
budgetåret 1941/42 sålunda:

Kapitalmedel .............................. 296,524,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Birger Öhman.

409084. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Kapitalbudgeten: bil. l.

Bilaga 1.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet ove)'' försvar särenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler de under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärendena angående anslag å
kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42 och yttrar därvid följande:

Inledningsvis torde få framhållas, att jag i vissa fall ansett mig böra beräkna
anslagen under kapitalbudgeten till något högre belopp än som upptagits
i vederbörande myndigheters medelsframställningar. Anledningen härtill
har — såsom ock angivits i varje särskilt fall — varit, att en mera avsevärd
prisstegring ägt rum sedan de kostnadsberäkningar som legat till grund
för medelsframställningen blivit uppgjorda. Emellertid pågår för närvarande
med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 1 augusti 1940 en särskild sakkunnigutredning
angående erforderliga åtgärder för förenkling och standardisering
av nybyggnader för försvarsväsendets räkning (1940 års militära byggnadsordning).
Vissa av de här avsedda kostnadsberäkningarna — avseende nybyggnadsföretag
— avses skola i besparingssyfte granskas av nämnda utredning.
Det är min förhoppning, att det härvid i åtskilliga fall skall visa sig
möjligt att genom förenkling av byggnadsstandarden i icke ringa mån nedbringa
de belopp, varmed jag för närvarande varit nödsakad uppräkna anslagen
i fråga.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar
å Järvafältet. På därom av Kungl. Majit genom proposition nr 140 till
1939 års lagtima riksdag gjord hemställan anvisade nämnda riksdag (skrivelse
nr 157) å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket till ordBihang
till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1 Del 22, bil. 1.

2650 40

2 Kapitalbudgeten: bil. 1.

ilande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar
å Järvafältet ett reservationsanslag för budgetåret 1939/40 å 5,000,000 kronor.
Anslaget utgjorde — frånsett ett anslag till förberedande åtgärder för Stockholms
garnisons utflyttande till Järvafältet — den första medelsanvisningen
för ifrågavarande förläggningars ordnande. Såsom framgår av propositionen
hade anläggningarnas färdigställande preliminärt beräknats draga en sammanlagd
kostnad av inemot 23,000,000 kronor.

Utöver det sålunda anvisade anslaget å 5,000,000 kronor hemställde arméförvaltningen
för budgetåret 1940/41 örn ett anslag å ytterligare 10,000,000
kronor till ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations
förläggningar.

Sistnämnda hemställan föranledde emellertid ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

I propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag angående åtgärder för
begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 upptogs även frågan
om ovannämnda anslag å 5,000,000 kronor. I den vid propositionen såsom
bilaga 10 fogade promemorian förordades sålunda, att av de anvisade medlen
endast 600,000 kronor skulle få tagas i anspråk — till uppförande av nya
förrådsbyggnader för Svea artilleriregemente — medan återstående 4,400,000
kionor skulle få disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövade
sådana förutsättningar vara för handen, som gällde för användning av
anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. — Häremot hade riksdagen ingen
erinran att framställa (skrivelse nr 97).

Vid anmälan i statsrådet den 22 november 1940 av fråga örn anordnande
av vissa byggnadsarbeten för försvarsväsendets räkning (prop. nr 73/1940 U)
har jag uttalat min avsikt att föreslå igångsättandet av, bland annat, arbetena
med Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar å
Järvafältet. Jag har därvid förutsatt, att, innan dispositionsbeslut rörande
anslagna belopp meddelades, kostnadsberäkningarna för förläggningarna
skulle i besparingssyfte granskas av de med stöd av Kungl. Majits beslut
den 1 augusti 1940 tillkallade sakkunniga för utredning angående erforderliga
åtgärder för förenkling och standardisering av nybyggnader för försvarsväsendets
räkning (1940 års militära byggnadsordning).

Såsom framgår av riksdagens skrivelse nr 97 i anledning av sistnämnda
proposition har riksdagen ej funnit något att erinra mot att ifrågavarande
arbeten nu igångsättas.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen hemställt, dels att ovannämnda, av 1939 års lagtima
riksdag anvisade medel å 4,400,000 kronor måtte ställas till arméförvaltningens
disposition att användas för avsett ändamål, dels ock att till ordnande av Svea
artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar å Järvafältet
för budgetåret 1941/42 måtte anvisas 10,000,000 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen höra ifrågavarande byggnadsarbeten
till dem, örn vilkas igångsättande beslut av Kungl. Majit och riksdagen
föreligger. Av mitt anförande i samband med propositionen nr 73 till 1940
års urtima riksdag torde ock framgå, att jag, sedan den militära byggnadsutredningen
yttrat sig i ärendet, ämnar hemställa om Kungl. Majits beslut

Kapital budgeten: bil. 1.

rörande dispositionen av de för ändamålet redan tillgängliga medlen. Vid
sådant förhållande torde något vidare yttrande rörande första delen av arméförvaltningens
förevarande hemställan icke erfordras.

Vad angår det av arméförvaltningen för nästkommande budgetår äskade
beloppet, 10,000,000 kronor, synes det vara uppenbart, att hur än 1940 års
militära byggnadsutrednings granskning av de föreliggande kostnadsberäkningarna
utfaller, nämnda belopp kommer att bliva erforderligt för ändamålet.
Jag finner mig därför böra tillstyrka, att nämnda belopp anvisas för
ändamålet för budgetåret 1941/42.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms
tygstations förläggningar å Järvafältet för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .............. kronor 10,000,000.

[2.j Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet. Genom proposition
nr 180 till 1938 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag örn anslag till
påbörjande av vissa till Stockholms garnison börande truppförbands och
anstalters utflyttande till Järvafältet. Vid framläggandet av propositionen
fann sig föredragande departementschefen böra tillstyrka, bland annat, att
Svea livgarde skulle förläggas till trakten av Sörentorp å Järvafältet. I sin
skrivelse nr 253 i anledning av berörda proposition förklarade riksdagen,
att avgörande skäl funnits tala för ett godtagande av vad sålunda föreslagits.
Genom samma skrivelse anmälde riksdagen, att riksdagen i enlighet med
Kungl. Majits förslag till förberedande åtgärder för Stockholms garnisons
utflyttande till Järvafältet för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
å 1,800,000 kronor.

Genom beslut den 27 maj 1938 anbefallde Kungl. Majit arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse, bland annat, att med beaktande av vad i nämnda proposition
och riksdagsskrivelse anförts uppgöra och till Kungl. Majit inkomma
med förslag angående närmare bestämd förläggningsplats för Svea livgarde
inom det härför angivna området å Järvafältet.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbebov för budgetåret 1940 41
anförde arméförvaltningen rörande denna fråga bland annat böljan de: Inom
fortifikationsstyrelsen påginge utredning angående ordnandet av ifrågavarande
förläggning, omfattande uppgörandet av situationsplan och kostnadsberäkning.
Ehuru utredningen icke hunnit slutföras, kunde det förutses,
att medel för ändamålet komme att bliva erforderliga under budgetåret
1940/41. Det belopp, som sålunda erfordrades, hade av fortifikationsstyrelsen
uppskattats till 5,000,000 kronor. Arméförvaltningen hemställde fördenskull,
att sagda belopp skulle för ändamålet anvisas å riksstaten för
budgetåret 1940/41.

Sistnämnda framställning föranledde ingen Kungl. Majits åtgärd.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen anfört följande: Frågan om ordnande av
förläggning för Svea livgarde vore föremål för utredning genom de enligt

Kapitalbudgeten: bil. 1.

Kungl. Maj:ts beslut den 1 augusti 1940 tillkallade sakkunniga (1940 års
militära byggnadsordning). Då det funnes anledning antaga, att de sakkunniga
avslutat sin utredning senast försommaren 1941 oell det syntes angeläget
att arbetet med förläggningens ordnande kunde igångsättas omedelbart
därefter, finge arméförvaltningen hemställa, att för budgetåret 1941/42 ett
belopp av 5,000,000 kronor anvisades för ändamålet.

Ordnandet av förläggningen för Svea livgarde synes vara en angelägenhet
av den vikt, att arbetet därmed ej utan särskilda skäl bör vidare uppskjutas.
Jag vill i detta sammanhang erinra örn att 1939 års urtima riksdag
(skrivelse nr 43) anvisat 1,300,000 kronor till uppförande av tre manskapsbaracker,
avsedda att ingå i den för Svea livgardes kasernetablissement
planlagda bebyggelsen i trakten av Sörentorp.

Sedan den nu pågående utredningen i ärendet framförts så långt, att
preliminära skissförslag och kostnadsberäkningar föreligga, är det min avsikt
att upptaga frågan örn byggnadsarbetenas påbörjande till förnyat övervägande
och att, därest prövningen därtill föranleder, hemställa örn förslag
i ämnet till riksdagen. I avvaktan därpå torde ett anslagsbelopp böra för
ändamålet beräknas å riksstaten för nästa budgetår. Detta belopp synes i
enlighet med arméförvaltningens förslag böra sättas till 5,000,000 kronor.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som kan varda
riksdagen förelagd, till Ordnande av Svea livgardes förläggning
å Järvafältet för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av ........................................ kronor 5,000,000.

[3.] Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader. Efter därom av Kungl.
Majit i propositionen nr 73 till 1940 års urtima riksdag (punkt 1) framlagt
förslag anvisade nämnda riksdag (skrivelse nr 97) till iståndsättningsarbeten
å lantförsvarets byggnader å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Detta belopp utgjorde, såsom framgår av propositionen, hälften av det
belopp, 2,000,000 kronor, som arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 äskat för ändamålet i fråga.

Återstoden av de begärda medlen synes böra anvisas för nästkommande
budgetår.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 1,000,000.

[4.] Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m. På förslag av statens

ammunitionsnämnd föreslog Kungl. Majit i propositionen nr 38 till 1940

års urtima riksdag (punkt 4), att riksdagen måtte för ifrågavarande ändamål

å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisa ett reserva -

Kapitalbud geten: bil. 1. 5

tion san slag av 15,000,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen
(skrivelse nr 54).

Såsom framgår av propositionen fann jag de sammanlagda kostnaderna
för ifrågavarande anläggningar inklusive markförvärv kunna skattas till

28,500,000 kronor, varav två tredjedelar eller 19,000,000 kronor kunde beräknas
bliva erforderliga under innevarande budgetår, medan återstående
tredjedel skulle falla å budgetåret 1941/42. Då tidigare från vederbörligt
förskottsanslag anvisats 4,000,000 kronor — vilka medel jämlikt Kungl.
Maj:ts medgivande ställts till ammunitionsnämndens förfogande för uppförande
av ammunitionsförråd — utgjorde det belopp, som för ändamålet
borde anvisas för innevarande budgetår (19,000,000 — 4,000,000=) 15,000,000
kronor.

Av vad sålunda förekommit torde framgå, att för budgetåret 1941/42 erfordras
anslag för ändamålet å 9,500,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av centrala ammunitionsförråd rn. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 9,500,000.

[5.] Nytt garnisonssjukhus i Skövde. Under det å fonden för förlag till
statsverket upptagna anslaget till vissa engångskostnader för försvarsväsendets
byggnader m. m. beräknades för budgetåret 1939/40 ett anslagsbelopp
av 1,240,000 kronor för kasernbyggnader vid trängkårerna. Nämnda
belopp utgjorde hälften av ett till 2,480,000 kronor beräknat anslagsbehov
för uppförande vid alla fyra trängkårerna av nybyggnader för utökande av
förläggningsutrymmet för den genom 1936 års försvarsordning väsentligt
förstorade manskapskadern. Nämnda anslag å 1,240,000 kronor avsågs för
uppförande av nya kasernbyggnader vid Norrlands trängkår och Skånska
trängkåren.

1939 års urtima riksdag (skrivelse nr 97) lämnade utan erinran de förslag
till begränsning av kapitalinvesteringar under försvarsdepartementets verksamhetsområde,
som framlagts i en vid propositionen nr 79 till samma
riksdag fogad promemoria nr 10. I enlighet härmed skulle de då ännu icke
disponerade medlen å förevarande anslag — 644,500 kronor, avseende kasernbyggnad
för Skånska trängkåren — tagas i anspråk endast i den mån Kungl.
Majit framdeles prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde
för anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Vid anmälan i statsrådet av den förut omtalade propositionen nr 73 till
1940 års urtima riksdag uttalade jag min avsikt att föreslå igångsättandet
av, bland annat, arbetet med ny kasernbyggnad för Skånska trängkåren.
Jag förutsatte därvid att, innan dispositionsbeslut rörande de anvisade medlen
gavs, kostnadsberäkningarna skulle granskas av 1940 års militära byggnadsutredning.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41
hemställde arméförvaltningen, att återstoden av det för trängens kasernbyggnader
till 2,480,000 kronor beräknade beloppet måtte anvisas tillika med

Kapitalbudgeten: bil. 1.

erforderligt prishöjningstillskott, tillhopa (1,240,000 + 310,000=) 1,550,000
kronor. I sistnämnda belopp ingick en post å 637,500 kronor, avseende
kostnaderna för anordnande av förläggningsutrymme vid Göta trängkår för
345 man.

Vidare anmälde arméförvaltningen i sin nyssnämnda skrivelse ett till

225.000 kronor beräknat medelsbehov för uppförande av garnisonssjukhus i
Skövde och anförde därvid bland annat följande:

På därom av Kungl. Majit i proposition, nr 87, framlagt förslag medgav
1928 års riksdag, att avtal finge på av Kungl. Majit i propositionen förordade
grunder träffas med Skaraborgs läns landsting angående vård av civila sjuka
å garnisonssjukhuset i Skövde. Härvid förutsattes, bland annat, att omoch
tillbyggnad av garnisonssjukhuset för en kostnad av ungefär 255,000
kronor skulle ske, av vilket belopp kronan skulle bestrida 25,000 kronor,
landstinget 150,000 kronor och Skövde stad 80,000 kronor; därjämte skulle
kronan bekosta sjukhusets utrustning utöver redan befintliga anordningar.
Genom avtal den 19 juni 1929 samt genom reglemente för garnisonssjukhuset
i Skövde den 15 december 1929 (nr 394) reglerades förhållandet mellan
kronan och landstinget i enlighet med förestående riktlinjer.

Utvecklingen inom sjukhusvårdens område skedde emellertid så snabbt,
att varje sjukhus ofta redan efter ett tiotal år behövde sättas i tidsenligare
skick. Ehuru garnisonssjukhuset i Skövde vore väl underhållet, utgjorde
detsamma intet undantag från denna regel. Skaraborgs läns landsting hade
fördenskull under hösten 1938 genom sitt förvaltningsutskott inlett förhandlingar
med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse angående modernisering av
garnisonssjukhuset. Kostnaderna härför beräknades till 214,000 kronor.

Efter att hava erinrat örn det i det föregående berörda förläggningsbehovet
för 345 man vid Göta trängkår anförde arméförvaltningen ytterligare:

De militära ortsmyndigheterna hade framlagt förslag, att garnisonssjukhuset
vid Göta trängkår skulle inredas för inkvartering av manskap, och
att ett nytt garnisonssjukhus skulle uppföras på av staden till förfogande
ställd tomt. För denna plans realiserande talade främst det nuvarande
sjukhusets ogynnsamma läge i förhållande såväl till övningsfältet och kringliggande
byggnader (stallbyggnader, hundgård och privatbostäder) som till
garnisonens övriga truppförband, under det att ett nytt sjukhus kunde få
en fri och central belägenhet, men därjämte även svårigheten att inom trängkårens
kasernområde finna för uppförande av kasernbyggnader lämplig byggnadsplats.
Det nuvarande sjukhuset kunde för jämförelsevis ringa kostnader
inredas till kasern, varjämte frågan örn anordnande av bad för trängkårens
manskap, vilken fråga under ett flertal år varit föremål för utredningar och
förslag, genom detta förslag skulle kunna få sin lösning. — I skrivelse till
Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott den 12 november 1938 hade
drätselkammaren i Skövde upptagit detta förslag såsom sitt eget samt kostnadsfritt
ställt till förfogande en lämplig och välbelägen tomt, värderad till

50.000 kronor.

Med anledning av drätselkammarens skrivelse hade förhandlingar upptagits
mellan arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser, landstingets
i Skaraborgs län förvaltningsutskott samt representanter för Skövde
stad.

Sedan nämnda förhandlingar och erforderliga utredningar slutförts, inkom

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse med skrivelse den 27 december 1939,

innefattande förslag till förevarande byggnadsfrågas lösning, därvid styrelsen

i huvudsak anförde följande:

Kapitalbudgeten: bil. 1. 7

På basis av den 1 september 1939 gällande priser kunde kostnaden för
uppförande av ett nytt garnisonssjukhus i Skövde beräknas till 890,000
kronor. Med hänsyn till fortgående stegring av materielpriser m. m. borde
denna summa uppräknas med 15 procent till 1,015,000 kronor.

Täckandet av dessa kostnader hade tänkts ske på följande sätt. Till förlossningsavdelning
samt mödra- och barnavårdscentral, vilka enligt byggnadsförslaget
skulle inbyggas i garnisonssjukhuset, hade Skaraborgs läns
landsting vid lagtima landsting den 6 september 1939 beslutat anvisa 120,000
kronor, varjämte landstinget till uppförande och anordnande genom kronans
försorg av ett nytt garnisonssjukhus i Skövde beslutat bidraga med högst

225,000 kronor. Landstingets sammanlagda bidragsbelopp utgjorde sålunda
tillhopa 345,000 kronor. Sedan ett nytt sjukhus blivit uppfört, kunde det
nuvarande garnisonssjukhuset för en till 112,500 kronor beräknad kostnad
anordnas till förläggningslokaler för 218 av de 345 man vid Göta trängkår,
för vilka förläggningsutrymme enligt den i det föregående lämnade redogörelsen
vore erforderligt. Uppförandet av kasern för återstående (345 —
218=) 127 man kunde beräknas uppgå till 237,500 kronor, vadan de beräknade
kostnaderna för ordnande av trängkårens förläggning — 637,500 kronor
— skulle kunna nedbringas med (637,500 — 112,500 — 237,500=) 287,500
kronor, vilket belopp enligt planerna för uppförandet av nytt garnisonssjukhus
skulle användas för täckande av en del av kostnaderna för detta
byggnadsarbete. Detta belopp vore att betrakta såsom en ersättning för
ianspråktagande såsom förläggningslokal av det nuvarande garnisonssjukhuset,
i vilket landstinget och Skövde stad på sin tid investerat 150,000
respektive 80,000 kronor.

Skövde stad, som åtagit sig att ställa lämplig, till 50,000 kronor värderad
tomt för ett nytt garnisonssjukhus med full äganderätt till kronans förfogande,
hade beslutat att därjämte bevilja ett anslag av 96,600 kronor för
täckande av den del av den genom prisstegringen uppkomna kostnadsökningen
för uppförande av nytt garnisonssjukhus i Skövde, som beräknats
belöpa å landstinget. Sistnämnda belopp utgjorde alltså prisstegringstillägg
å det av landstinget anvisade beloppet 345,0(10 kronor.

Den med landstinget preliminärt beslutade överenskommelsen innebure,
att kronan skulle för uppförande av ett garnisonssjukhus — exklusive förlossningsavdelning
samt mödra- och barnavårdscentral, vilka landstinget såsom
i det föregående nämnts utfå st sig att bekosta — tillskjuta samma belopp
som landstinget eller 225,000 kronor, vartill komme prisstegringstillägg,
beräknat till 60,900 kronor.

I anslutning till det anförda hemställde fortifikationsstvrelsen, nied ändringav
arméförvaltningens i medelsäskandena för budgetåret 1940/41 gjorda framställning
i denna del, att av för ordnande av trängkårernas förläggning beräknade
medel ett belopp av 287,500 kronor finge användas för uppförande
av ett garnisonssjukhus i Skövde, samt att för detta byggnadsföretag måtte
för budgetåret 1940/41 anvisas ett reservationsanslag av 285,900 kronor.

1 sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår har
nu arméförvaltningen för ifrågavarande ändamål upptagit sistnämnda belopp,
285,900 kronor, därvid arméförvaltningen samtidigt till trängens kasernbyggnader
beräknat förut omförmälda belopp å 1,550,000 kronor. Denna summa
omfattar det belopp av 287,500 kronor, som enligt skrivelsen den 27 december
1939 kunde inbesparas genom användandet av det nuvarande garnisonssjukhuset
till förläggningslokal och som i samma skrivelse hänfördes
till kostnaderna för uppförande av nytt garnisonssjukhus.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

Jag finner sist angivna beräkningssätt vara etet riktigare och hänför således
beloppet å 287,500 kronor till kostnad för uppförande av nytt sjukhus,
medan det begärda anslaget till kasernbyggnader i motsvarande mån reduceras.

Den av fortifikationsstyrelsen efter förhandlingar med vederbörande kommunala
myndigheter framlagda planen för lösande av garnisonssjukhusets i
Skövde byggnadsfråga och styrelsens förslag till ordnande av förläggnings -förhållandena vid Göta trängkår genom att, bland annat, för ändamålet taga
i anspråk den nuvarande sjukhusbyggnaden synes innebära en praktisk och
ur ekonomisk synpunkt lämplig lösning av de föreliggande problemen. Mot
de beräknade kostnaderna för kronans deltagande i sjukhusbygget (287,500
+ 285,900 =) 573,400 kronor torde intet i och för sig vara att erinra. Emellertid
torde med hänsyn till den inträdda prisstegringen beloppet numera
böra ökas med 10 procent, varför den erforderliga summan tills vidare
synes böra beräknas till i avrundat tal 630,000 kronor. Härvid utgår jag
från, att jämväl Skaraborgs läns landsting och Skövde stad äro villiga att
i motsvarande mån höja sina andelar i sjukhusbygget. Kungl. Maj:t lärer
böra uppdraga åt arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser
att i samråd inleda förhandlingar med landstinget och staden i nämnda
hänseende samt att inkomma med nytt förslag i ärendet.

Jag har tidigare under denna punkt framhållit, att, innan dispositionsbeslut
meddelades rörande de till Skånska trängkårens kasernbygge anvisade
medlen, yttrande i ärendet av 1940 års militära byggnadsutredning borde
avvaktas. Motsvarande torde böra gälla i fråga örn de medel, som må bliva
anvisade till nytt garnisonssjukhus.

Sedan förnyad utredning i ärendet förebragts samt jämväl yttrande från
militära byggnadsutredningen inkommit, har jag för avsikt att åter till behandling
upptaga frågan örn ordnandet av sjukhusfrågan i Skövde samt att.
därest prövningen därtill giver anledning, hemställa örn förslag i ämnet till
riksdagen. I avvaktan därpå lärer å riksstaten för nästkommande budgetår
böra beräknas ett anslag för ändamålet å 630,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda
riksdagen förelagd, till Nytt garnisonssjukhus i Skövde för budgetåret
1941/42 beräkna ett reservationsanslag av.. kronor 630,000.

[6.] Kasernbyggnader för trängkårerna. I sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen, såsom under
nästföregående punkt anförts, hemställt, att återstående hälft av de för
trängens kasernbyggnader beräknade medlen tillika med erforderligt prisstegringstillägg,
eller tillhopa 1,550,000 kronor, måtte anvisas för nästa
budgetår. I nämnda belopp, mot vars beräknande i och för sig jag ej har
något att erinra, ingick en post å 637,500 kronor för anordnande av förläggningsutrymmen
vid Göta trängkår, vilken summa emellertid enligt det under
föregående punkt omnämnda förslaget genom frågans sammankopplande med

Kapitalbudgeten: bil. l.

byggandet av nytt garnisonssjukhus skulle kunna nedbringas till (112,500 +

237,500 —) 350,000 kronor, innebärande en besparing av 287,500 kronor. Det
återstående medelsbehovet under förevarande punkt skulle i enlighet härmed
bliva (1,550,000 — 287,500 =) 1,262,500 kronor. Emellertid lärer beloppet
med hänsyn till prisstegringen numera böra uppräknas med 10 procent eller
till i runt tal 1,400,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag ånyo beröra frågan örn kasernbyggnad för
Skånska trängkåren. Detta byggnadsföretag inhiberades hösten 1939 i samband
med de då företagna besparingsåtgärderna. Sedermera har jag i samband
med propositionen nr 73 till 1940 års urtima riksdag — vilken proposition
av riksdagen lämnats utan erinran i denna del — förklarat mig
hava för avsikt att hos Kungl. Majit föreslå igångsättandet av Skånska trängkårens
kasernbygge. De härför disponibla medlen utgöra 644,500 kronor.
Då emellertid de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för anslaget, äro
uppgjorda år 1938 samt en väsentlig prisstegring sedan dess ägt rum, torde
för nämnda kasernbygge numera böra beräknas ytterligare 200,000 kronor.
Jämväl dessa medel synas böra upptagas å anslaget under förevarande
punkt.

Det sammanlagda medelsbehovet för kasernbyggnader för trängkårerna
bör i enlighet med det sagda beräknas till (1,400,000 + 200,000=) 1,600,000
kronor, vilket belopp torde böra anvisas å riksstaten för nästkommande
budgetår. Jag förutsätter emellertid, att jämväl dessa byggnadsfrågor skola
bliva föremål för granskning av 1940 års militära byggnadsutredning i och
för kostnadernas nedbringande i möjligaste mån.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kasernbyggnader för trängkårerna för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 1,600,000.

[7.] Uppvärmningsanläggningar vid Wendes artilleriregemente, Gotlands artillerikår,
Svea trängkår, Göta trängkår och Skånska trängkåren samt i Strömsholms slott.

I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41
anmälde arméförvaltningen, att uppvärmningsanordningarna vid Wendes
artilleriregemente (södra etablissementet) vore i behov av omläggning och att
kostnaderna härför kunde skattas till 125,000 kronor. Framställningen föranledde
ingen Kungl. Majits åtgärd.

Arméförvaltningen har i skrivelsen rörande medelsbehovet för nästa budgetår
förnyat framställningen, dock att arméförvaltningen nu beräknat kostnaderna
till 140,000 kronor.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen
vidare hemställt, att till omläggning av uppvärmningsanordningarna
vid Gotlands artillerikår, Svea trängkår, Göta trängkår samt Skånska
trängkåren måtte anvisas följande av fortifikationsstyrelsen beräknade belopp,
nämligen (110,000 + 80,000 + 135,000 + 105,000=) 430,000 kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

Vad slutligen angår anläggningarna i Strömsholms slott anförde arméförvaltningen
härom i sin skrivelse rörande innevarande budgetårs medelsbeliov:

Uppvärmningen av rummen skedde medelst lokala eldstäder, medan
trappor och förstugor saknade anordningar för uppvärmning. Detta förhållande
jämte betydande rumshöjd och stora fönsterytor gjorde det synnerligen
svårt att åstadkomma erforderlig värme i bostäder och expeditionslokaler.
De befintliga anordningarna krävde vidare stor handräckningspersonal,
vartill bomme avsevärda kostnader för eldstadsreparationer till
följd av för hård eldning. En omläggning till centralvärme lomme därför
att bliva ekonomiskt fördelaktig, varjämte förbättrad hygien och minskad
eldfara ernåddes. Kostnaderna för en omläggning hade av fortifikationsstyrelsen
beräknats till 60,000 kronor. Arméförvaltningen hemställde, att
detta belopp måtte anvisas.

Framställningen föranledde emellertid ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Arméförvaltningen har nu i skrivelsen rörande medelsbehovet för nästkommande
budgetår förnyat sin framställning örn medel till uppvärmningsanordningar
i Strömsholms slott.

Då samtliga här nämnda åtgärder för omläggning av uppvärmningsanordningar
torde vara i hög grad av behovet påkallade, finner jag mig nu böra
tillstyrka, att de komma till utförande. Kostnadsberäkningarna hava ej givit
anledning till annan erinran än att omläggningen i Strömsholms slott med
hänsyn till prisstegringen numera torde böra beräknas till 70,000 kronor.
Medelsbehovet kommer därför att uppgå till (140,000 + 430,000 + 70,000=)

640,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppvärmningsanläggningar vid Wendes artilleriregemente,
Gotlands artillerikår, Svea trängkår, Göta trängkår och
Skånska trängkåren samt i Strömsholms slott för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 640,000.

[8.] Nya lokaler för Jämtlands fältjägarregementes intendenturverkstäder. I sin

skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår
hemställde arméförvaltningen örn medel till ordnande av lokalfrågan för
Jämtlands fältjägarregementes intendenturverkstäder, därvid arméförvaltningen
anförde: Regementets intendenturverkstäder — skomakeri och

skrädderi — vore inhysta vardera i ett vindsrum till kasernerna. Härav
följde olägenheter i flera hänseenden. Inom kronan tillhöriga byggnader
funnes andra lokaler för verkstäderna icke att tillgå. Emellertid ägde regementets
enskilda lägerkassa en inom kasernområdet belägen byggnad, kallad
»Lugnet», vilken efter reparation skulle kunna iordningställas till verkstäder.
Utrymmet i Lugnet medgåve anbringande av tidsenliga hygieniska
anordningar för personalen, Anika saknades i de nuvarande lokalerna. Enligt
ingånget erbjudande kunde en överlåtelse av Lugnet komma till stånd mot
en ersättning till enskilda lägerkassan av 15,000 kronor. Inredningen a\’
byggnaden för ATerkstadsdrift kunde beräknas draga en kostnad av 35,000
kronor. Då det syntes lämpligt att verkstädernas lokalfråga ordnades i en -

Kapital bud geten: bil. 1.

lighet med vad här angivits, hemställde arméförvaltningen örn anslag å tillhopa
50,000 kronor för ändamålet.

Skrivelsen föranledde i denna del ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

Arméförvaltningen har vid sin anmälan av medelsbehoven för nästkommande
budgetår förnyat sin nyssberörda framställning.

Jag finner mig nu böra tillstyrka arméförvaltningens förevarande framställning.
Emellertid torde för inredningsarbetena numera böra beräknas ett
till 40,000 kronor förhöjt belopp, vadan medelsbehovet utgör (15,000 -f

40,000 =) 55,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nya lokaler för Jämtlands fältj äg ar regementes intendenturverlcstäder
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av............................................ kronor 55,000.

[9.] Renovering av Garnisonshotellet i Karlsborg m. m. I sin skrivelse rörande
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 anförde arméförvaltningen:
I Garnisonshotellet i Karlsborg vore inrymda såväl officers- och underofficersmässar
som ock garnisonshotell. Beläggningen å hotellet och officersmässen
hade de senaste åren i hög grad stegrats, framför allt på grund av
luftvärnets utvidgning, varigenom olägenheter uppstått på grund av trångboddhet
och oändamålsenliga arbetsförhållanden. Att bereda trevnad under
fritiden åt ifrågavarande personalgrupper vore särskilt påkallat i en ort som
Karlsborg med dess isolerade läge. En utvidgning av lokalerna kunde bäst
vinnas genom att underofficersmässen förlädes till det s. k. Apotekshuset,
vilket tillhörde kronan och i vars våning en trappa upp lämpliga lokaler
funnes. Denna våning inrymde för närvarande tjänstebostäder, vilkas innehavare
dock kunde beredas inkvartering i annan byggnad. De båda ifrågavarande
byggnaderna, vilka uppvärmdes genom lokala eldstäder och saknade
moderna sanitära anordningar, syntes i samband med omflyttningen böra
bli föremål för renovering och modernisering. Kostnaderna härför hade av
fortifikationsstyrelsen beräknats till 130,000 kronor. Arméförvaltningen hemställde,
att detta belopp måtte anvisas för ändamålet.

Framställningen föranledde ej någon Kungl. Majits åtgärd.

Arméförvaltningen har nu i sin skrivelse rörande medelsbehoven för nästkommande
budgetår ånyo anmält nämnda medelsbehov.

Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört finner jag mig nu böra biträda
förevarande framställning. Det erforderliga beloppet synes dock med hänsyn
till prisstegringen böra höjas till 145,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Renovering av Garnisonshotellet i Karlsborg m. m. för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 145,000
kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

[10.] Ordnande av vattenförsörjningen vid Västernorrlands regemente och vid
Norrlands trängkår. I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbeliov för
budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen gjort framställningar örn anvisande
av medel, tillhopa 210,000 kronor, för ordnande av vattenförsörjningen vid
Västernorrlands regemente och vid Norrlands trängkår.

Beträffande arbetena vid Västernorrlands regemente har arméförvaltningen
anfört: Fortifikationsstyrelsens värmeingenjör hade efter undersökning på
platsen anmält, att vattenledningssystemet vid regementet avsevärt igenslammats
till följd av vattnets stora järnhalt. Föroreningarna hade medfört,
att vattnet blivit ohygieniskt samt att frätskador uppstått på vattenledningsnätet.
Arméförvaltningen funne ofrånkomligt, att åtgärder till bristernas
avhjälpande snarast vidtoges. Kostnaderna för en omläggning av nätet hade
av fortifikationsstyrelsen beräknats till 50,000 kronor.

I fråga örn de vid Norrlands trängkår påkallade åtgärderna har arméförvaltningen
yttrat: Trängkåren hade hittills försetts med grundvatten från
tre källor inom det nordost örn förläggningen högt belägna skogsområdet.
Vattentillgången vore emellertid under den torraste delen av året så knapp,
att sjövatten från en tjärn i skogsområdet måst insläppas. Detta vatten
vore av mycket dålig beskaffenhet ock underginge ingen rening, innan det
insläpptes i rörnätet. Under mycket torra år hade vattenbehovet icke alls
kunnat tillgodoses från kårens vattenledning, ratan vatten hade måst köras
från Sollefteå vattenledning. Möjlighet att erhålla erforderligt vatten genom
borrning i berggrunden syntes ej föreligga. Den enda ytvattentäkt, som
av ekonomiska skäl kunde ifrågakomma, vore att taga vatten från Ångermanälven.
För ändamålet erfordrades ett reningsverk vid förläggningen
samt en fjärrmanövrerad råvattenpumpstation vid älvstranden. Vid reningsverket
borde anläggas en lågreservoar, varifrån vattnet med högtryckspumpar
kunde uppfordras till rörnätet. Kostnaderna för anläggningen hade av fortifikationsstyrelsen
beräknats till 160,000 kronor. Omedelbara åtgärder för
vattenförsörjningen vid kåren vore oundgängliga.

De föreslagna åtgärderna synas mig med hänsyn till föreliggande förhållanden
icke tåla ett uppskov. Mot kostnadsberäkningarna finner jag intet
att erinra. Jag får fördenskull hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ordnande av vattenförsörjningen vid Västernorrlands
regemente och vid Norrlands trängkår för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av.................... kronor 210,000.

[11.] Inköp av fältskjutningsterräng och anläggning av kulspruteskjutbana för Kronobergs
regemente. I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen — under hänvisning till tidigare
framställning i samma fråga — hemställt örn medel dels för inköp av mark
för fältskjutning m. m. dels ock för anläggning av kulspruteskjutbana å
nämnda mark. För markinköpet har arméförvaltningen beräknat 125,000
kronor och för anläggningen 97,000 kronor.

Kapitalbudget»»: bil. 1. 13

Arméförvaltningen anförde i sin skrivelse rörande medelsbekovet för budgetåret
1940/41 rörande förevarande fråga följande:

I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 1 februari 1938
bade cliefen för Kronobergs regemente anhållit, att styrelsen måtte vidtaga
åtgärder för förvärv av ett vid Notteryd, cirka åtta kilometer nordost örn
Växjö beläget, å en skrivelsen bifogad karta närmare angivet markområde
för att av regementet disponeras dels för anläggande av kulspruteskjutbana
dels ock för utförande vid regementet av fältmässig skjutning. Såsom skid
härför hade regementschefen i huvudsak anfört att regementet, som saknade
för fältmässig skjutning lämplig övningsterräng, dittills endast med stora
svårigheter och risker kunnat anordna dylika övningar, att den enda, i någorlunda
närhet av regementets kaserner belägna plats, som kunde användas
för ändamålet, vore ett relativt litet, kronan icke tillhörigt område vid Sandvik,
inom vilket område funnes en Växjö skyttegille tillhörig skjutbana, som
av regementet arrenderades mot en årlig avgift av 1,000 kronor, samt att
under de tider, då nyssnämnda skjutbana disponerades av regementet för
kulspruteskjutningar, Sandviksområdet i övrigt icke kunde utnyttjas för fältmässig
skjutning.

Fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer, vilken verkställt undersökning på
platsen, hade i yttrande härom anmält, att någon möjlighet ej funnes för
regementet att utföra skjutning med kulspruta enligt gällande föreskrifter å
regementets övningsfält, att den till buds stående fältskjutningsterrängen å
Sandviksområdet icke erbjöde den omväxling, som borde finnas för att giva
en naturlig prägel å stridslägena, samt att med hänsyn till markens stenbundenhet
därstädes risk förefunnes för rikochetter i riktning mot i liuvudskjutriktningen
belägna samhällen. Med anledning härav syntes det skjutbaneofficeren,
att alla skäl talade för, att ett nytt terrängområde förvärvades
åt regementet. — Beträffande det för ändamålet föreslagna området vid Notteryd
hade skjutbaneofficeren, jämväl efter undersökning å platsen, funnit, att
detta område hade stora förutsättningar att kunna utbyggas till ett övningsoch
skjutfält, att å området funnes lämplig plats för kulspruteskjutbanas
anläggande framför betryggande naturligt kulfång, att därutöver minst tre
å fyra fältskjutningsområden syntes kunna iordningställas å området samt
att regementet genom ett förvärv av området ifråga skulle för sin utbildning
erhålla ett välbehövligt tillskott till sitt nuvarande övningsfält. — Slutligen
anförde skjutbaneofficeren, att enligt verkställda beräkningar kostnaderna
för anläggning av kulspruteskjutbana å området, fältskjutningsterrängens
ordnande, uppförande därå av markörskydd och värmestuga m. m. skulle
komma att uppgå till cirka 97,000 kronor.

Sedermera hade regementschefen till fortifikationsstyrelse» översänt ett
av länsjägmästare» E. Rudbäck och ytterligare en person upprättat, den 29
augusti 1938 dagtecknat värderingsutlåtande angående markområdet jämte
karta m. m. Av dessa handlingar framginge, att det till förvärv föreslagna
området, som vore beläget vid Toftasjön och gränsade till denna i såväl
väster som söder, utgjorde dels delar av fastigheterna Vig mantal Tofta
Munkagård 1®, egendomen Gårdsby säteri 61, Vr mantal Tofta Sjögård 43,
17/« mantal Tofta Norregård 37, :!/n> mantal Tofta Norregård 3r>, 8/ic> mantal
Tofta Norregård 31 och lönehemmanet 5/s mantal Gårdsby Stom l1, vilken
sistnämnda fastighet ägdes av Gårdsby pastorat, dels ock hela fastigheten
Vs mantal Notteryd l2, allt i Gårdsby socken, att hela området befunnits
innnehålla i areal tillhopa 191.6 6 hektar samt att området vid den verkställda
värderingen, därvid till varje fastighet hörande område värderats särskilt,
uppskattats till tillhopa 68,fi87 kronor lii ilie.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

Arméförvaltningen funne av utredningen framgå, att Kronobergs regemente
vore för utbildningen i hög grad i behov av fältskjutningsterräng och
av en kulspruteskjutbana jämte lämplig mark för anläggning av en sådan
samt att det till förvärv föreslagna området vid Notteryd vore synnerligen
lämpligt för ändamålet. — För att bedöma, huru stort anslag som kunde
erfordras för förvärv av området, hade arméförvaltningen med utgångspunkt
från värderingsutlåtandet, enligt vilket området värderats till i runt tal 68,700
kronor, och med tillägg därtill av förslagsvis 30 procent för bestridande av
kostnaderna för den verkställda värderingen och för utbetalande av eventuellt
högre markersättningar, lin värderingen utvisade, m. m. beräknat att
ett anslagsbelopp av 90,000 kronor borde vara tillräckligt. — Mot det för
anläggning av en kulspruteskjutbana m. m. beräknade beloppet, 97,000 kronor,
syntes arméförvaltningen ej något vara att erinra. Sammanlagda medelsbehovet
utgjorde således 187,000 kronor.

Arméförvaltningens nu nämnda hemställan föranledde ingen Kungl. Maj:ts
åtgärd.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår har
arméförvaltningen förklarat sig anse, att det för markförvärvet erforderliga
beloppet på grund av den allmänna prisstegringen numera borde beräknas
till 125,000 kronor. För anläggning av kulspruteskjutbana har arméförvaltningen
beräknat samma belopp som tidigare eller 97,000 kronor.

Av utredningen torde framgå, att Kronobergs regemente är i behov av
mark för utförande av fältmässig skjutning och med plats tillika för anordnande
av kulspruteskjutbana. Det till inköp föreslagna området torde vara
att anse som lämpligt för ändamålet. Yad angår medelsberäkningen har
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse under hand meddelat, att det för
anläggning av kulspruteskjutbana erforderliga beloppet med hänsyn till prisstegringen
och andra omständigheter borde höjas till 120,000 kronor. Denna
uppgift finner jag mig böra godtaga. Däremot finner jag knappast skäl föreligga
att, på sätt arméförvaltningen föreslagit, höja det för markförvärvet beräknade
beloppet från 90,000 till 125,000 kronor; för sistnämnda ändamål
synes ett belopp av 100,000 kronor böra förslå.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Inköp av fältskjutningsterräng och anläggning av kulspruteskjutbana
för Kronobergs regemente för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 220,000.

[12.] Förvärv av mark för kulspruteskjutbana för garnisonen i Skövde samt anläggning
av sådan bana. I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1940/41 anmälde arméförvaltningen behovet av en kulspruteskjutbana
för garnisonen i Skövde, därvid art»§förvaltningen beräknade medelsbehovet
för ändamålet till högst 143,000 kronor.

Sedermera anförde arméförvaltningen i skrivelse den 20 november 1939
i förevarande ärende följande:

Chefen för tredje arméfördelningen hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen
den 10 juli 1937 anfört i huvudsak följande.

Kapitalbudgetcn: bil. 1.

I arméfördelningschefens underdåniga inspektionsrapport för år 1936 hade
framhållits, bland annat, behovet av en kulspruteskjutbana för garnisonen i
Skövde, där samtliga tre förband —- inom kort utökade med en stridsvagnsbataljon
—■ hade behov av en sådan skjutbana. Detta behov vore trängande,
enär av de befintliga båda skjutbanorna endast den, som disponerades av
Skaraborgs regemente, finge användas även för skjutning med kulsprutor.
Verkställda rekognosceringar hade givit vid handen, att tvenne för ändamålet
lämpliga terrängområden funnes i närheten av Skövde. Det ena av
dessa områden vore beläget sydväst örn Våmbs kyrka, det andra sydväst
örn Hene herrgård. Då Hene-alternativet krävde en avsevärd urschaktning
för själva banan jämte en väganläggning, vilket icke vore fallet beträffande
Våmbalternativet, förutsatte arméfördelningschefen, att det sistnämnda ur
ekonomisk synpunkt vore att föredraga. Dessutom tillkomme den fördelen,
att en skjutbana enligt detta alternativ komme att ligga avsevärt närmare
kasernetablissementen än enligt det andra.

Efter på platsen verkställda utredningar hade fortifikationsstyrelsens
skjutbaneofficer i en den 1 juli 1939 avgiven promemoria anfört: Den Skaraborgs
regemente tillhöriga, för gevärs- och kulsprutegevärsskjutning avsedda
skjutbana, som för det dåvarande av hela garnisonen jämväl disponerades
för kulspruteskjutning, syntes icke, örn även skjutning från stridsvagn förlädes
dit, fylla de fordringar, som ur säkerhetssynpunkt måste ställas på
banan ifråga. En förbättring av nämnda bana så att den bleve användbar
för skjutning från stridsvagn, skulle belöpa sig på ungefär samma kostnad,
som anläggandet av en ny kulspruteskjutbana skulle betinga, utan att därigenom
något ökat skjutbaneutrymme skulle beredas. Stridsvagnsbataljonens
skjutning kunde äga rum under i alla avseenden gynnsammare förhållanden
å den föreslagna banan än å den befintliga. Anläggandet av den föreslagna
banan vore av största behov påkallat för att skjututbildningen inom Skövde
garnison skulle kunna såväl medhinnas som ock utföras enligt gällande föreskrifter.
Vad de rekognoscerade terrängområdena anginge syntes Våmbområdet
vara att föredraga, bland annat av skäl som av arméfördelningschefen
anförts. Våmbalternativet syntes även ur säkerhetssynpunkt vara
det fördelaktigaste, som stöde till buds i trakten av Skövde, varjämte förutsättningarna
för anläggande därstädes av en fullt modern kulspruteskjutbana
med vissa utvecklingsmöjligheter vore större än i Henetrakten. Kostnaderna
för den föreslagna kulspruteskjutbanan hade beräknats till 63,000 kronor.

Det av arméfördelningschefen till inköp föreslagna området innehölle
dels cirka 4.2 hektar av den Axel Vilgot Gustavsson tillhöriga fastigheten
7 32 mantal Lars i Våmb 1510, hel örn cirka 7.5 hektar, (nedan benämnd
litt. A) i Våmbs socken, dels cirka 6.5 hektar av den K. B. Wingkvists
stärbhus tillhöriga fastigheten Lss mantal Lars i Våmb 154, hel örn cirka
12 hektar (nedan benämnd litt. B) i samma socken, dels cirka ö.i hektar
av de P. A. Jonssons stärbhus tillhöriga fastigheterna Vas mantal Lillegården
38 och V32 mantal Lillegården 39, hela örn tillhopa cirka 23.6 hektar,
(nedan benämnda litt. C) i samma socken, dels ock hela den Gustaf Albin
Johansson tillhöriga fastigheten Lillestigen l1, örn 2,7 6 hektar, (nedan benämnd
litt. D) i Brunnshems socken.

Värdering av de ifrågavarande områdena hade verkställts av domänintendenten
i Skaraborgs län B. Ekberg, som i ett den 4 oktober 1939 dagtecknat
värderingsinstrument åsatt ovanberörda 4.2 hektar av litt. A ett värde av
14,700 kronor och fastigheten i sin helhet ett värde av cirka 35,000 kronor,
nämnda 6.6 hektar av litt. B ett värde av 13,000 kronor, berörda ö.i hektar
av litt. C ett värde av 10,980 kronor samt litt. D ett värde av 3,000 kronor.

Sedan ägarna av ifrågavarande fastigheter avgivit vissa försäljningsanbud

Kapitalbudgeten: bil. 1.

hade fortifikationsstyrelsens domänofficer i en promemoria av den 26 oktober
1939 i ärendet anfört följande: Förslaget till markförvärv för kulspruteskjutbanan
innebure, att tre egendomar — litt. A, litt. B och litt. C —
skulle bliva berövade ungefär hälften av sin areal. Detta skulle givetvis
innebära så stora olägenheter ur jordbrukssynpunkt, att fastigheterna knappast
skulle kunna bestå som jordbruksenheter. Ägarna till litt. A och litt. C
hade också förklarat sig icke vilja avyttra så stor del, som ifrågasatts, utan
hade fordrat att hela fastigheterna skulle lösas. Det syntes väl med största
sannolikhet kunna förutsättas, att, örn expropriation tillgrepes, kronan bleve
ålagd att lösa hela fastigheterna. Agaren till litt. B hade däremot ej uppställt
en dylik fordran utan ingivit anbud å den del, som vore avsedd att
tagas i anspråk. Vid en av fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer och
fortifikationsofficeren vid tredje arméfördelningen gjord förnyad undersökning
rörande banans placering i terrängen hade en jämkning av banans
sträckning i jämförelse med tidigare uppgjord plan ansetts kunna göras, så
att banan i sin helhet bomme att ligga inom litt. B och sålunda ej beröra
litt. C på annat sätt än att en mindre del därav — omkring 3 hektar —
borde ingå i skjutbaneområdet som säkerhetsområde. Härigenom bleve
gården icke fråntagen någon för jordbrukets bestånd oundgänglig brukningsdel.
Fastigheten litt. A hade ett sådant läge, att ungefär hälften av dess
areal måste ur säkerhetssynpunkt förvärvas, men, som ovan nämnts, syntes
man ej kunna undgå att inköpa hela fastigheten. Agaren hade erbjudit sig
att sälja egendomen för det pris — 35,000 kronor — som värderingsmannen
åsatt densamma, och anbudet syntes därför kunna antagas. Värdet av den
del av litt. B, som föreslagits till inköp hade uppskattats till 13,000 kronor,
medan ägaren begärt 16,000 kronor. Detta anbud kunde han ej förmås att
sänka. Emellertid syntes skillnaden mellan värderings- och anbudssumman
icke vara större än att anbudet kunde antagas. Utsikten att genom expropriation
förvärva området för lägre pris vore enligt domänofficerens förmenande
mycket liten. Med en representant för delägarna i egendomen litt. C
hade förhandlingar förts örn förvärv av allenast omkring 3 hektar av marken.
Han hade emellertid förklarat, att stärbhuset endast ville avyttra fastigheten
i sin helhet, varför expropriationsförfarande alltså i detta fall måste
tillgripas. Litt. D, som läge bakom skottvallen, vore det nödvändigt att
förvärva. Anbudet å försäljning härav motsvarade värderingssumman och
kunde därför antagas. Domänofficeren beräknade fördenskull kostnaderna
för förvärv av erforderlig mark enligt följande uppställning:

Litt. A .................................................................. Kr 35,000

Av litt. B: 6,5 hektar.................................................. » 16,000

» »C: omkring 3 hektar, beräknad löseskilling................ >■ 8,000

Litt. D ............ ..................................................... >- 3,000

Utrednings-, lagfarts- m. fl. kostnader .............................. » 3,000

Summa kronor 65,000

Domänofficeren hade vidare anfört: Tidigare hade beräknats 80,000 kronor
för markförvärvet och 63,000 kronor för anläggning av banan. A den
förstnämnda posten syntes alltså kunna inbesparas 15,000 kronor. Emellertid
syntes förändringen av skottvallens läge och behovet av upphöjda skjutplatser
m. m. medföra ökade anläggningskostnader för banan, varför försiktigheten
bjöde, att dessa senare beräknades komma att stiga med det belopp,
som enligt ovan inbesparades å de tidigare beräknade kostnaderna
för förvärvet av själva marken.

För egen del finge fortifikationsstyrelsen anföra följande: Enligt 1936
års försvarsbeslut skulle till Skövde vara förlagd en stridsvagnsbataljon.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

De därstädes befintliga skjutbanorna vöre icke av sådan beskaffenhet att å
desamma skjutning från stridsvagn borde äga rum. Då emellertid möjligheter
till övning härutinnan erfordrades och då Skaraborgs regementes
skolskjutningsbana, å vilken skjutning med kulsprutor ägde ruin, jämväl
oavsett stridsvagnsbataljonens behov av övningsmöjligheter vore otillräcklig,
syntes anläggandet av en ny kulspruteskjutbana för garnisonen i Skövde
vara ett ofrånkomligt behov. Enligt fortifikationsstyrelsens förmenande
borde för ändamålet mark förvärvas jämlikt domänofficerens ovan relaterade
förslag. Styrelsen anslöte sig jämväl i fråga örn beräkningen av kostnaderna
för markförvärvet och anläggandet av själva banan till domänofficerens
härutinnan uttalade mening. I anledning av vad sålunda anförts finge
fortifikationsstyrelsen hemställa, att till förvärv av mark för kulspruteskjutbana
för garnisonen i Skövde ävensom anläggande av sådan bana beräknades
ett belopp av 143,000 kronor.

Ifrågavarande framställning upptogs emellertid icke bland anslagsäskandena
för innevarande budgetår.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår har
arméförvaltningen ånyo anmält ifrågavarande medelsbehov, därvid till anläggning
av kulspruteskjutbana upptagits 63,000 kronor samt till markförvärv
ett på grund av prisläget till 75,000 kronor höjt belopp.

Sedermera har från arméförvaltningens fortifikationsstyrelse under hand
meddelats, att anläggningskostnaderna för skjutbanan med hänsyn till prisstegringen
och andra omständigheter borde beräknas till 80,000 kronor.

Med hänsyn till vad myndigheterna anfört får behovet av en kulspruteskjutbana
för garnisonen i Skövde anses vara styrkt. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna,
sådana de slutligen preciserats, lärer någon erinran ej
kunna framställas. Medelsbehovet torde sålunda böra beräknas till 75,000
kronor för markförvärvet och 80,000 kronor för anläggningen eller till

155,000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av marle för kulspruteskjutbana för garnisonen
i Skövde samt anläggning av sådan bana för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 155,000.

[13.] Anläggning av kulspruteskjutbana för Jämtlands fältjägarregemente. På därom
av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1940 års riksdag (kapitalbudgeten,
fjärde huvudtiteln, punkt 18) gjord hemställan anvisade riksdagen
till inköp av mark för kulspruteskjutbanor för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag
av 13,500 kronor, därav 5,500 kronor belöpte på inköp av sådan
mark för Jämtlands fältjägarregemente.

Kungl. Majits hemställan grundades å arméförvaltningens skrivelse den 27
september 1939 rörande lantförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår,
i vilken skrivelse äskats, bland annat, 90,000 kronor för inköp av mark för
kulspruteskjutbana för regementet samt för anläggning av sådan bana. Vid
framläggandet av propositionen förklarade jag mig icke kunna biträda förslaget
om att i sammanhanget ifråga beräkna medel jämväl för den planerade
skjutbanans anläggande.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 samt. Nr 1 Del 22, bil. 1. 2566 40 2

Kap itai budgeten: bil. 1.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har nu i skrivelse den 15 november
1940 ånyo anmält behovet av en kulspruteskjutbana för regementet,
därvid styrelsen anfört: Kegementet förfogade för närvarande över endast en
skjutbana örn 24 tavlor för utförande av samtliga skolskjutningar med såväl
gevär som kulspruta. Svårigheten för skjututbildningens medhinnande inom
föreskriven tid hade stegrats dels på grund av värnpliktskontingenternas
ökning och studentkulsprutekompaniets, vinterlinjen, förläggning till regementet
dels ock därigenom, att flera än hittills för annan utbildning än till
tjänst vid kulspruteförband uttagna värnpliktiga skulle utbildas i skjutning
med kulspruta. Trots det att skjutning pågått från tidigt på morgonen till
sent på kvällen och att både Norrlands artilleriregementes och Östersunds
skyttegilles banor, vilka dock icke fått användas för skjutning med kulspruta
och kulsprutegevär, disponerats, hade stora svårigheter att medhinna föreskrivna
övningar uppstått. Därtill komme vintertid, att dagarna vore korta
och väderleken ofta olämplig för skjutövningar. De långt utdragna skjutpassen
hade därjämte befunnits inverka menligt på personalens tjänstbarhet.
Kostnaderna för banans anläggande hade numera beräknats till 105,000
kronor. Styrelsen hemställde alltså, att sistnämnda belopp måtte anvisas
för nästkommande budgetår.

Med hänsyn till vad fortifikationsstyrelsen sålunda anfört finner jag mig
numera böra tillstyrka förslaget örn anläggning av skjutbana. Mot kostnadsberäkningen
finner jag intet att erinra. Jag får således hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggning av kulspruteskjutbana för Jämtlands fältjägarregemente
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 105,000.

[14.] Förvärv av mark för vissa anläggningar i Karlsborg. I skrivelsen rörande
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen
hemställt om medel å 6,200 kronor för förvärv av mark för vissa anläggningar
i Karlsborg.

Till stöd för framställningen har arméförvaltningen åberopat särskild skrivelse
den 25 september 1940.

Ärendet är av den natur, att närmare redogörelse därför icke bör lämnas
till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar i ärendet torde få inhämtas
genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.

Jag finner mig böra tillstyrka framställningen och får således hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av mark för vissa anläggningar i Karlsborg för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 6,200.

[15.] Förvärv av övningsterräng för Östgöta luftvärnsregemente. I sin skrivelse
rörande lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har arméför -

Kapital bud geten: bil. l. 19

valtningen hemställt örn anvisande av medel till förvärv av övningsterräng
för Östgöta luftvärnsregemente, därvid arméförvaltningen anfört:

I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 10 maj 1940
hade chefen för Östgöta luftvärnsregementes depå anfört i huvudsak följande.

På regementschefens initiativ hade undersökning verkställts beträffande
möjligheterna att vid Vimanshäll i Linköping inköpa erforderlig mark för
bedrivande av regementets övningar. Underhandlingarna hade givit vid
handen, att ett därstädes för ändamålet utsett markområde, som funnes
utmärkt å tvenne skrivelsen närslutna kartskisser och utgjordes av delar av
stadsägorna nr 134, 143, 144 och 354 i Linköping med en areal av tillhopa
cirka 0,580 kvadratmeter, kunde enligt av vederbörande fyra markägare avgivna
försäljningsanbud förvärvas av kronan för tillhopa 10,495 kronor. Då
markområdet oundgängligen erfordrades för regementets behov och ett inköp
av detsamma för sålunda erbjudet pris vore för kronan förmånligt, hemställdes,
att fortifikationsstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för områdets förvärvande
för kronans räkning.

Ställföreträdande befälhavaren för Östra militärområdet hade förklarat
sig tillstyrka det ifrågasatta köpet.

I med anledning härav från inspektören för artilleriet inhämtat yttrande
hade även denne tillstyrkt framställningen under anförande, att ifrågavarande
markområde, vilket utgjorde en del av ett villaområde, som kunde
komma att bliva bebyggt, för närvarande användes såsom Eplats för ett
stationärt luftvärnsbatteri samt att området, som även erfordrades för
övningar i fredstid, vore den för luftvärnsbatteriet lämpligaste uppställningsplatsen.
Å såväl Eplats som Bplats vore uppförda befästningsanordningar,
vilka betingat en kostnad av minst 6,000 kronor.

Ägaren av stadsägan nr 144 hade sedermera förklarat, att han icke kunde
stå fast vid sitt förut gjorda erbjudande i det han påkallade förhöjning från
700 kronor till 1,700 kronor för rivning och bortflyttning av en å stadsägan
belägen byggnad; å andra sidan vore han villig att till 3 kronor per kvadratmeter
sänka ett förut begärt pris av 4 kronor för viss till stadsägan hörande
mark.

Då fortifikationsstyrelsen icke ansett i ärendet styrkt, att behovet av
övningsterräng för regementet borde tillgodoses genom äganderättsförvärv,
hade styrelsen anhållit om meddelande, huruvida det icke för ändamålet vore
tillfyllest att med nyttjanderätt kunna disponera området.

Till svar härå hade depåchefen förklarat sig icke anse regementet vara
betjänt av att få disponera området endast med nyttjanderätt och såsom
skäl härför framhållit, att området komme att disponeras i stort sett hela
året, att nyttjanderätt med nödvändighet måste omfatta byggnadsförbud, att
väg under alla förhållanden måste anordnas till området, enär all trafik nu
ginge över gårdsplanen till en av de omgivande gårdarna, att regementet
för närvarande uppförde baracker på området, vilka med hänsjui till kostnaderna
borde kvarstå och kunna disponeras av regementet, samt att kostnaderna
för nyttjanderätt — jämförda med köpekostnaderna — torde bliva
avsevärda, enär planer förelåge att -— därest staten avvisade det gjorda erbjudandet
— å området uppföra friluftsservering.

I till ärendet avgivet yttrande hade fortifikationsstyrelsens domänofficer
anfört, att han vid å platsen verkställd undersökning funnit de för området
avgivna anbuden med den sedermera av ägaren till stadsägan nr 144 gjorda
ändringen vara fördelaktiga för kronan. De erbjudna priserna motsvarade
ungefär värdena på övriga i trakten till läget jämförbara tomter. Genom
berörda tillägg till anbudet skulle kostnaderna för förvärv av övningsplatsen

Kapitalbudgeten: bil. 1.

belöpa sig till 11,945 kronor eller, inberäknat kostnader örn 555 kronor för
lagfart och avstyckning m. m., till sammanlagt 12,500 kronor.

För egen del finge arméförvaltningen anföra följande.

Av utredningen hade ämbetsverket funnit framgå såväl att Östgöta luftvärnsregemente
vore i behov av särskild övningsterräng som ock att depåchefens
förslag till anskaffande av sådan terräng genom inköp för 11,945
kronor av det härför utsedda markområdet vid Yimanshäll i Linköping borde
för kronans räkning godtagas, i synnerhet som området syntes vara det
lämpligaste för uppställande av ett luftvärnsbatteri och kostnader för
anordnande av ett dylikt redan nedlagts. Arméförvaltningen tillstyrkte därför,
att för bestridande av kostnaderna för inköp av markområdet samt för
täckande av lagfarts- och avstycknings- m. fl. kostnader i samband med förvärvet
äskades ett anslag av 12,500 kronor.

Mot denna framställning finner jag intet att erinra. Jag får därför hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av övningsterräng för Östgöta lii f tv är ^regemente
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 12,500.

[16.] Utvidgning av Norrlands artilleriregementes kasernområde. I sin skrivelse
rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 anmälde arméförvaltningen,
att behov förelåge av utvidgning av Norrlands artilleriregementes
kasernområde, att utredningen i ärendet emellertid icke avslutats samt att
arméförvaltningen hade för avsikt att sedermera inkomma med motivering
och kostnadsberäkning rörande markförvärvet.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har därefter i skrivelse den 26
oktober 1940 hemställt, att för ifrågavarande markförvärv måtte anvisas 230,000
kronor. I skrivelsen har fortifikationsstyrelsen till en början redogjort för
ärendets förhistoria och därvid anfört:

Öster örn kasernområdet läge ett Östersunds stad tillhörigt, obebyggt område,
vilket skilde kasernområdet från regementets övningsfält. Under 1940
hade förslag uppkommit, att det obebyggda området skulle intagas i stadsplanen
och utläggas till byggnadskvarter och gator. Då stadsplaneändringen
vore ägnad att i hög grad försvåra en utvidgning av kasernområdet, hade
fortifikationsstyrelsen motsatt sig förslaget och ärendet hade den 13 april
1940 bordlagts i avvaktan på närmare utredning angående utvidgning av
kasernområdet.

Fråga örn inköp av det obebyggda området för kronans räkning hade under
tiden väckts av chefen för andra arméfördelningen i skrivelse till fortifikationsstyrelsen
den 8 april 1940.

Beträffande behovet av kasernområdets utvidgning hade regementschefen
i skrivelse till fortifikationsstyrelsen anfört: Kasernområdet medgåve icke
ytterligare bebyggelse. Ej heller förefunnes å detsamma möjligheter för tillfredsställande
uppställning av regementets förband ens vid fredliga förhållanden,
och med den pågående utvidgningen av regementet bleve behovet av
större kasernområde ytterligare ökat. Härtill komme, att den del av kasernområdet,
som disponerades av tyganstalten — 1,928 kvadratmeter —- även
vore i starkt behov av utökning, då området icke ens tillnärmelsevis fyllde
behovet. Lämplig uppställningsplats för pjäser, fordon och bilar, som krävde

Kapitalbudgeten: bil. 1.

reparation, funnes icke. Redan år 1940 planerades nybyggnad av ett fältförråd
och ett större garage. Om icke mark i kasernens närhet kunde förvärvas, bleve
det nödvändigt att förlägga dessa byggnader till övningsfältet. För en idrottsplats,
vartill medel delvis funnes, saknades helt utrymme i kasernens närhet.
Det område, som föresloges till inköp, vore beläget mellan kasernområdet och
övningsfältet. Genom markens förvärvande skulle icke blott erhållas plats för
nybyggnader och en utmärkt övningsterräng m. m. utan även vinnas den stora
fördelen, att kasernområdet ej kunde kringbyggas, liksom även att kasernområdet,
uthyrningsfastigheterna och del av jordbruks- och skogsfastigheten
bildade ett, visserligen av en gata och en landsväg genomkorsat, sammanhängande
fastighetskomplex.

Beträffande den lämpligaste omfattningen av den ifrågasatta utvidgningen
har fortifikationsstyrelsen anfört följande:

Olika alternativ hade diskuterats, därav några avsett förvärv av jämväl
mark i enskild ägo. Det av fortifikationsstyrelsen förordade alternativet, betecknat
såsom alternativ 3, innebure inköp av förenämnda, staden tillhöriga
område öster örn kasernområdet samt därjämte ett mindre område, beläget
intill regementets tyganstalt. Ett av alternativen, betecknat med 4, avsåge
allenast sistnämnda område. Alternativ 3, vars genomförande beräknats draga
en kostnad av 225,225 kronor —- häri ej inräknat kostnader för lantmäteriförrättning
och lagfart m. m. — vore, bortsett från alternativ 4, det för kronan
billigaste.

För egen del har fortifikationsstyrelsen slutligen anfört följande:

En utvidgning av Norrlands artilleriregementes kasernområde syntes högeligen
av behovet påkallad. Det nuvarande området medgåve icke uppförande
av erforderliga nybyggnader och ej heller tillfredsställande uppställning av
regementets förband ens vid fredliga förhållanden. Det av tyganstalten disponerade
utrymmet syntes även otillräckligt. Ett gynnsamt tillfälle förelåge nu
att utöka kasernområdet med dels viss intill tyganstalten belägen mark (del
av stadsägoområdet nr 1029) dels ock den öster örn kasernområdet belägna
ännu icke stadsplanelagda marken (delar av stadsägan nr 292 B och av stadsägoområdet
nr 302). Sagda mark vore tillhörig Östersunds stad, vars drätselkammare
förklarat sig vilja tillstyrka markens försäljning till ett pris av
1 krona 75 öre per kvadratmeter. Priset hade från olika håll vitsordats såsom
skäligt och styrelsen hade intet att erinra mot denna uppskattning. — Därest
det förut omnämnda förslaget till stadsplan för viss del av Östersund skulle
fastställas och den nu omnämnda, staden tillhöriga marken utläggas till
bostadskvarter och gator, syntes därefter möjligheterna att till rimligt pris
förvärva mark för utvidgning av kasernområdet i högsta grad försämrade. Förslaget
till utvidgning tede visserligen av den svagheten, att en gata skulle
komma att skilja det nuvarande kasernområdet från den i öster nytillköpta
marken. Med hänsyn till vad staden anfört om betydelsen av sagda gata och
där redan nedlagda kostnader syntes det emellertid icke rimligtvis kunna
begäras, att staden skulle överlåta jämväl denna mark. Olägenheten syntes
också vara ringa i jämförelse med fördelen av utvidgningen.

Styrelsen ansåge tillräckliga skäl icke föreligga att för närvarande i utvidgningen
inbegripa jämväl den enskilda personer tillhöriga mark, som upptagits
i vissa av de angivna alternativen, utan funne sig böra förorda det såsom nr 3
betecknade förslaget. Vid genomförande av detta alternativ skulle vinnas icke
blott utrymme för uppförande av nybyggnader, för uppställningsplats, för
placering av luftvärnskanoner m. m. utan även den fördelen, att regementets

22 Kapitalbudgeten: bil. 1.

område icke kunde kringbyggas, enär stadsägoområdet nr 302 sträckte sig ända
ut till regementets övningsfält. För själva markförvärvet syntes böra beräknas
cirka 22o,225 kronor, vartill komme kostnader för avstyckning, lagfart m. m.
Sammanlagt syntes ett belopp av 230,000 kronor erforderligt för utvidgningens
genomförande.

I avgivet yttrande har chefen för armén tillstyrkt markförvärvet enligt
alternativ 3.

Såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå, föreligger ett ofrånkomligt
behov av utvidgning av Norrlands artilleriregementes kasernområde. Det
förslag, som nu framlagts av fortifikationsstyrelsen, synes vara ägnat att på
ett tillfredsställande sätt lösa fragan. Mot den gjorda kostnadsberäkningen
har jag ej funnit något att erinra.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Utvidgning av Norrlands artilleriregementes kasernområde
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 230,000.

Marinförvaltningens delfond.

[17.1 Brännoljecisterner för flottan. Vid skilda tillfällen under de senaste åren
hava medel ställts till förfogande för uppförande av brännoljecisterner för
flottan. Senast har 1940 års lagtima riksdag såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond under rubriken marinförvaltningens delfond
för ändamålet anvisat ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

I skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen framhållit, att för
fortsatt uppförande av brännoljecisterner för flottan behov av ytterligare

1.250.000 kronor förelåge samt att härför erforderlig medelsanvisning med
hänsyn till arbetenas art borde fördelas på två budgetår, varav 500,000 kronor
på innevarande och 750,000 kronor på nästkommande budgetår. I anslutning
härtill har marinförvaltningen sedermera i sin skrivelse den 11 oktober 1940
angående sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 hemställt örn anvisande
för samma budgetår av sistnämnda belopp.

Anslagsfrågan är av sådan natur, att det icke synes mig lämpligt att till
statsrådsprotokollet närmare redogöra för dess innebörd. Riksdagens vederbörande
utskott torde i stället därom böra erhålla ytterligare upplysningar
genom de handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet.

Med hänsyn till vikten av att erforderliga cisternanläggningar för flottans
brännoljebehov snarast möjligt komma till utförande och då jag intet har
att erinra mot den av marinförvaltningen föreslagna ordningen för medelsbehovets
tillgodoseende, får jag föreslå, att, utöver den medelsanvisning å

500.000 kronor, som jag i annat sammanhang denna dag ämnar föreslå Kungl.
Majit att äska å tilläggsstat för innevarande budgetår, för ändamålet erforderligt
återstående belopp, 750,000 kronor, anvisas för nästa budgetår.

Kapitalbudgeten: bil. 1. ”3

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Brännoljecisterner för flottan för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 750,000.

(18.) Vissa omändrings- och inredningsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv. I sin

skrivelse den 11 oktober 1940 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande
av tillhopa 70,000 kronor för vissa omändringsarbeten inom torpedverkstadens
vid Karlskrona örlogsvarv lokaler och därvid anfört i huvudsak följande:

Enligt det förslag till beräknande av utgifterna för budgetåret 1941/42, som
chefen för Karlskrona örlogsvarv ingivit till ämbetsverket, framginge bland
annat att i och med torpedtillverkningens överflyttande till central torpedverkstad
och den nuvarande torpedverkstadens vid örlogsvarvet ianspråktagande
för andra ändamål vissa omändringsarbeten inom verkstadens lokaler
visat sig behövliga. På grund av att visst antal maskiner skulle komma att
bibehållas i Karlskrona för möjliggörande av reparationsarbeten å såväl
torped- som minmateriel måste således till en början, för att därigenom på
ett rationellt sätt utnyttja verkstadslokalerna, kvarvarande maskiner sammanflyttas
och uppställas i den nuvarande monteringshallen. Härmed förenade
kostnader beräknades uppgå till cirka 15,000 kronor. Vidare borde östra delen
av nedre torpedverkstaden anordnas såsom paravanförråd samt övrig minmateriel
förvaras i övre torpedverkstaden, dit även å torpedverkstadens vind
nu förvarad materiel för minskande av brandfara borde nedflyttas. Kostnaderna
för härmed förenade inrednings- och omflyttningsarbeten beräknades
uppgå till cirka 27,000 kronor. I syfte att tillgodose de ökade transportkrav,
som förenämnda anordningar inom torpedverkstaden komme att medföra,
måste därjämte den i verkstaden nu befintliga hissen på grund av bristfällighet
ersättas med en helt ny hiss, dragande en beräknad kostnad av cirka 20,000
kronor. Då de arbeten, som vore erforderliga för omändring av torpedverkstadens
nuvarande lokaler, ej kunde i sin helhet överblickas, borde slutligen
för oförutsedda behov avses ett belopp av cirka 8,000 kronor.

Härjämte har marinförvaltningen i sin berörda skrivelse — med förmälan
att de över maskinverkstaden och stora ritkontoret i örlogsvarvets ingenjördepartements
verkstadsbyggnad befintliga trälanterninerna vore svårt angripna
av röta — hemställt, att medel måtte anvisas till bestridande av de till

46,000 kronor beräknade kostnaderna för de nuvarande lanterninernas
ersättande med nya, av järn konstruerade lanterniner.

Slutligen har marinförvaltningen i meranämnda skrivelse hemställt örn
anvisande av medel för omläggning av värmeledningen i örlogsvarvets torpedreparations-
och minverkstäder samt därvid anfört följande:

Uppvärmning av torpedreparations- och minverkstäderna vid örlogsvarvet
skedde för närvarande genom värmeledning, som försåges med ånga från
en äldre lågtryckspanna, placerad i torpedreparationsverkstadens byggnad.
Pannan vore av omodern konstruktion och fordrade ständig tillsyn. En man
måste sålunda under hela den tid eldning påginge sysselsättas med pannan
och varje morgon under den kalla årstiden infinna sig till tjänstgöring flera
timmar före den ordinarie arbetstidens början. Kostnaden för pannans skötsel
uppginge till cirka 3,500 kronor för år. Emellertid hade värmecentralen för
det närbelägna sjöinstrument- och sjökarteförrådets hus nyligen förlagts till
torpedreparationsverkstadens pannrum, varvid pannanläggningen dimensio -

Kapitalbudgeten: bil. 1.

nerats sa att densamma skulle vara tillräcklig för att uppvärma även torpedreparations-
och minverkstädemas lokaler. Genom att utnyttja den nya pannanläggningen
jämväl för ifrågavarande verkstäder skulle kostnaderna för vård
och skötsel av dessas värmeledning väsentligt reduceras. Kostnaderna för
omändring av torpedreparations- och minverkstädernas värmeledningssystem
så att det kunde anslutas till sjöinstrument- och sjökarteförrådets pannanläggning
beräknades uppgå till cirka 26,000 kronor.

Då samtliga de omändrings- och inredningsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv,
varom nu är fråga, torde få anses vara av behovet påkallade och skäl
till erinran mot kostnadsberäkningarna icke synas föreligga, anser jag mig
böra tillstyrka, att erforderliga medel för arbetenas utförande eller tillhopa
(70,000 + 46,000 + 26,000 =) 142,000 kronor ställas till marinförvaltningens
förfogande.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Vissa omändrings- och inredningsarbeten vid Karlskrona
örlogsvarv för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 142,000.

[19.] Nya doqkportar vid Karlskrona örlogsvarv. I sin berörda skrivelse rörande
sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen
framhållit, att portarna till dockan nr 3 vid Karlskrona örlogsvarv, vilka vore
utförda av trä, på grund av sin ålder befunne sig i så dåligt skick att olycksrisk
förelåge, samt i anslutning härtill hemställt, att medel måtte anvisas för
täckande av de till 200,000 kronor beräknade kostnaderna för anskaffning av
nya dockportar, utförda av stål.

Marinförvaltningens förevarande framställning finner jag mig böra biträda
och hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nya dockportar vid Karlskrona örlogsvarv för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ... kronor 200,000.

[20.] Modernisering av Stockholms örlogsvarv. I skrivelse den 31 augusti 1940
förordade marinförvaltningen, efter samråd med statens industrikommission,
på i skrivelsen närmare anförda skäl, att vissa moderniseringsarbeten vid
Stockholms örlogsvarv, vilka föreslagits i en av chefen för varvets ingen jordepartement
med biträde av särskilda sakkunniga uppgjord rationaliseringsplan
och vilka enligt marinförvaltningens mening vore erforderliga jämväl för
arbetsförhållandena under normala tider, måtte snarast möjligt komma till
utförande.

Beträffande den nämnda planen för varvets modernisering må nämnas,
att densamma i huvudsak innebär: ombyggnad av vissa verkstadslokaler, uppförande
av nybyggnad för vissa andra verkstäder, anskaffande av nya arbetsmaskiner
och annan erforderlig utrustning, uppförande av nya förrådsbyggnader
och av tvenne uppvärmbara förvaringshallar, en för motortorpedbåtar
och en för minsvepare av mindre typ, byggande av kajer och förtöjningspirar,

Kapitalbudgeten: bil. 1.

anordnande av en stapelbädd för fartyg av högst jagares storlek samt därjämte
en viss omgruppering av byggnader och anläggningar för vinnande av
rationellare driftsförhållanden. Kostnaderna för planens genomförande hava
beräknats till omkring 5,850,000 kronor, därav 2,630,000 kronor för budgetåret
1940/41 och återstoden för nästkommande budgetår. I förstnämnda belopp
ingår dock icke kostnaden för förvaringshallen för minsvepare, 400,000 kronor,
vilket belopp redan av årets urtima riksdag beviljats för ändamålet (prop.
nr 38, riksdagens skrivelse nr 54).

I sin berörda skrivelse hemställde marinförvaltningen om medgivande att
omedelbart påbörja arbetet med örlogsstationens moderniserande i huvudsaklig
överensstämmelse med den uppgjorda planen och att för budgetåret
1940/41 2,630,000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

I samband med avlåtande av proposition i ämnet den 1 november 1940,
nr 60, anförde jag till statsrådsprotokollet bland annat följande:

Mot omfattningen av de föreslagna arbetena, vilka av marinmyndigheterna
planlagts i samråd med industrikommissionen, synes mig i det väsentliga icke
något vara att invända. Jag vill dock erinra därom, att årets urtima riksdag i
anledning av proposition nr 38 beviljat 400,000 kronor till en frostfri förvaringshall
vid Stockholms örlogsvarv, till en början avsedd för minsvepare.
Denna hall är identisk med den i varvets byggnadsplan upptagna förvaringshallen
för minsvepare. I anförande till statsrådsprotokollet i samband med
avlåtandet av sistnämnda proposition yttrade jag, att för motortorpedbåtar
borde uppföras frostfria förvaringshallar men att jag ställde mig mycket tveksam
till en så dyrbar vinterförvaring av minsvepare. Vidare framhöll jag, att
även örn vissa utrymmen iordningställdes för minsvepare, utrymmena kunde
efter tillkomsten av ett ökat antal motortorpedbåtar avses för dessa senare och
att under tiden frågan örn minsveparnas vinterförvaring borde ytterligare
prövas. Innan sistnämnda fråga utretts, anser jag mig icke kunna tillstyrka
uppförande av den föreslagna förvaringshallen för motortorpedbåtar jämte
därtill hörande travers- och transportanordningar, motsvarande en byggnadskostnad
av 700,000 kronor.

I anslutning härtill och under framhållande tillika att, enligt vad jag inhämtat,
icke någon del av de på innevarande budgetår belöpande kostnaderna
för rationaliseringsplanens genomförande, 2,630,000 kronor, hänförde sig till
den förut nämnda förvaringshallen för motortorpedbåtar jämte därtill hörande
anordningar samt att jag vid framläggande av statsverkspropositionen till
1941 års riksdag ämnade återkomma till frågan örn anvisande av de för budgetåret
1941/42 erforderliga anslagsmedlen, hemställde jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen dels att till modernisering av Stockholms örlogsvarv
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 430,000 kronor dels ock att bemyndiga Kungl. Majit att för samma
ändamål av Stockholms varvs byggnadsfonds under budgetåret 1940/41 tillgängliga
medel disponera ett belopp av 2,200,000 kronor.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning blev av riksdagen
bifallen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och då de förut anförda skälen
för att från byggnadsförslaget undantaga förvaringshallen för motortorpedbåtar
med därtill hörande anordningar alltjämt föreligga, får jag nu tillstyrka,

Kapitalbudgeten: bil. 1.

att det för ifrågavarande ändamål erforderliga återstående medelsbeloppet
(5,850,000—-700,000—-2,630,000=) 2,520,000 kronor anvisas för nästkommande
budgetår.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av Stockholms örlogsvarv för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ... kronor 2,520,000.

[21.] Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m. Sedan 1940 års urtima

riksdag (skrivelse nr 54) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 38 såsom
kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond under rubrik marinförvaltningens
delfond till slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 2,900,000 kronor, får jag under hänvisning till mitt uttalande till
statsrådsprotokollet vid anmälan den 20 september 1940 av förenämnda proposition
föreslå, att återstoden av det för ifrågavarande ändamål erforderliga
medelsbeloppet, 500,000 kronor, avseende Göteborgs örlogsdepå, måtte anvisas
för nästa budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m.
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 500,000.

[22.] Vissa byggnadsarbeten vid Gustafsviks örlogsdepå. I sin förenämnda skrivelse
rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har marinförvaltningen
hemställt örn anvisande av medel för vissa byggnadsarbeten vid
Gustafsviks örlogsdepå och till stöd härför anfört i huvudsak följande:

I den till Aktiebolaget Mohögs mekaniska verkstad utarrenderade dockanläggningen
vid Gustafsviks örlogsdepå inginge, bland annat, en verkstadsbyggnad
utan nämnvärd inredning. Maskinutrustning och dylikt för denna
byggnad hade därför kontraktsenligt ordnats genom arrendatorns försorg.
Särskilda anordningar för arbetarpersonalens hygien och utspisning funnes
däremot icke, varjämte verkstadsbyggnaden i stort sett saknade vinterboning.
Från yrkesinspektionens sida hade bristen på hygieniska anordningar påtalats
och yrkande örn dess avhjälpande framställts. Med hänsyn till den
korta arrendetiden av endast tre år (1939—1941) hade arrendatorn icke ansetts
kunna åläggas utföra berörda särskilda anordningar för arbetarpersonalen.
Därest å andra sidan anordningarna blivit utförda och bekostade av
arrendatorn, hade marinförvaltningen vid arrendetidens utgång blivit skyldig
inlösa desamma efter värdering. Det syntes under sådana förhållanden
naturligt att kronan bekostade ifrågavarande anordningar, icke minst i betraktande
därav, att de redan från början borde erhålla sådan omfattning,
att de tillgodosåge föreliggande behov jämväl vid mobilisering, då man
måste räkna med driftens och personalens utökning utöver fredsbehovet. I
fråga örn verkstadsbyggnadens vinterboning krävdes åtgärder endast för den
mindre del därav som apterats till maskinverkstad, ävensom av en mindre
snickareverkstad.

Kostnaderna för förenämnda arbeten har av marinförvaltningen beräknats
uppgå till följande belopp, nämligen:

Kapitalbudgeten: bil. 1. 27

Vinterboning av maskinverkstaden med uppvärmningsanord ningar

........................................................................ kronor 27,300

Vinterboning av snickareverkstaden med uppvärmningsanord ningar

........................................................................ » 4,700

Tvätt- och omklädnings- samt matrum för 100 man.................. » 57,200

Avträdesbyggnad ............................................................ » 7,200

Summa kronor 96,400

eller, i avrundat tal, 97,000 kronor.

Mot marinförvaltningens förevarande förslag har jag intet att erinra och
får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid GustafsviJcs örlogsdepå för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................................... kronor 97,000.

[23.] Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom förutvarande Göta livgardes
fästningsbataljons kasernetablissement. I sin skrivelse rörande sjöförvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen anmält, att för
moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom förutvarande Göta livgardes
fästningsbataljons kasernetablissement, som numera stöde under marinens
vård och förvaltning, erfordrades en medelsanvisning av, i runt tal, 440,000
kronor, som syntes lämpligen kunna fördelas med hälften å vartdera av budgetåren
1941/42 och 1942/43, samt i anslutning härtill hemställt, att ett belopp av

220,000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1941/42.

Då emellertid, såsom framgår av mitt uttalande till statsrådsprotokollet den
22 november 1940 vid anmälan av proposition nr 73 angående vissa byggnadsarbeten
vid försvarsväsendet, ifrågavarande moderniserings- och iståndsättningsarbeten
ur de synpunkter jag i berörda proposition framlagt syntes lämpligen
böra igångsättas redan under innevarande budgetår, hemställde jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för arbetena i fråga å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 220,000
kronor.

Kungl. Majits i enlighet härmed gjorda framställning blev av riksdagen
bifallen.

Då jag anser, att nu ifrågavarande byggnadsarbeten jämväl i fortsättningen
böra bedrivas i raskare tempo än marinförvaltningen ursprungligen beräknat,
finner jag mig böra förorda, att återstående hälften, 220,000 kronor, av den
för arbetena erforderliga medelsanvisningen upptages å riksstaten för nästa
budgetår.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom förutvarande
Göta livgardes fästningsbataljons kasernetablissement
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 220,000.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

[24 ] Nytt värmeledningssystem i Västra Hästholmsfortet och i Hästökaponiären vid
Oscarsvärn. I skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen hemställt,
att ett belopp av 130,000 kronor måtte anvisas för införande av modernt värmeledningssystem
i Västra Hästholmsfortet och Hästökaponiären vid Oscarsvärn.

Av marinförvaltningens förenämnda skrivelse inhämtas, att den nuvarande
värmeanläggningen är ålderdomlig och synnerligen otillfredsställande. Förläggningsförhållandena
å sistnämnda plats hava också efter klagomål från
manskapets sida angående, bland annat, bristande värme på sin tid föranlett
skrivelse till marinförvaltningen av riksdagens militieombudsman, däri denne
förordat vidtagande av åtgärder till förläggningsförhållandenas förbättrande.
Vid nu anförda förhållanden anser jag det ofrånkomligt, att något åtgöres för
vinnande av bättring i nuvarande uppvärmningsförhållanden å omförmälda
båda platser. Hå vidare de av marinförvaltningen föreslagna åtgärderna i
dylikt syfte synas ändamålsenliga, får jag tillstyrka, att de av marinförvaltningen
begärda medlen, 130,000 kronor, ställas till förfogande för ändamålet.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Nytt värmeledningssystem i Västra Hästholmsfortet och
i Hästökaponiären vid Oscarsvärn för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .............................. kronor 130,000.

[25.] Elektrisk bakugn för kronobageriet i Karlskrona. I sin skrivelse den 11
oktober 1940 rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har marinförvaltningen
anfört i huvudsak följande:

I marinens bageri i Karlskrona funnes för närvarande sex gamla tegelbakugnar
med fast äril. Dessa ugnar vore specialbyggda för bakning av ankarstocksbröd,
varför de icke vore fullt lämpade för bakning av de lättare brödsorter,
som numera huvudsakligast producerades. Ugnarna, av vilka fem
ständigt vore i bruk, eldades med kol. Försök hade visserligen gjorts med
vedeldning, men hade det visat sig möta stora svårigheter att övergå härtill.
Eldstäderna vore nämligen små och värmeeffekten vid vedeldning bleve därför
ej så kraftig och jämn att den erforderliga ugnsvärmen kunde uppnås och
hållas. Med hänsyn till önskvärdheten att nedbringa kolkonsumtionen hade
undersökts möjligheten att, då vedeldning icke visat sig genomförbar, i stället
anlita elektrisk energi. Det hade därvid befunnits vara mest lämpligt att
anskaffa en elektriskt driven s. k. tunnelugn, vilken skulle utföras värmeaccumulerande
och avses att så gott som uteslutande drivas med s. k. Hättström.
Förutom möjligheten att därigenom utnyttja elektrisk överskottsenergi
komme anskaffningen av en elektrisk tunnelugn att medföra avsevärda
besparingar i uppvärmningskostnad i förhållande till nuvarande kolpris.
Uppvärmningen av ugnarna kostade nämligen för närvarande med nuvarande
kolpriser omkring 1,800 kronor i månaden, under det att tunnelugnens driftskostnader
för samma tid beräknades komma att understiga 1,000 kronor. Kostnaderna
för anskaffande av ifrågavarande tunnelugn beräknades uppgå till

30,000 kronor. För att nu befintliga koleldade bakugnar skulle kunna utnyttjas
borde emellertid den elektriska tunnelugnen placeras i särskild tillbyggnad
utanför och i anslutning till den nuvarande ugnslokalen. Kostnaderna
härför uppskattades till 23,000 kronor.

Kapitalbudget^: bi.l 1.

I anslutning härtill hemställde marinförvaltningen, att erforderliga medel,
tillhopa (30,000 + 23,000 =) 53,000 kronor, måtte ställas till förfogande för
ifrågavarande ändamål.

De skäl, som av marinförvaltningen anförts för anskaffningen av ifrågavarande
elektriska bakugn, synas mig bärande icke minst ur ekonomisk synpunkt.
Med hänsyn härtill får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Elektrisk bakugn för kronobageri i Karlskrona för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................................... kronor 53,000.

[26.] Vissa arbeten i Hemsö fästning. I sin förberörda skrivelse rörande sjöförsvarets
medelsbehov för nästa budgetår har marinförvaltningen — med
förmälan att det för underlättande av sjöförbindelserna inom Hemsö fästning
vore erforderligt att företaga vissa bryggarbeten därstädes — hemställt, att
medel måtte anvisas till bestridande av de till 10,000 kronor beräknade kostnaderna
för arbetenas utförande.

Mot förevarande framställning har jag intet att erinra och får därför hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Vissa arbeten i Hemsö fästning för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 10,000.

[27.] Elektrifiering av gatubelysningen å Skeppsholmen. I sin skrivelse rörande
sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt
om anvisande av 55,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
elektrifiering av gatubelysningen å Skeppsholmen och därvid anfört i huvudsak
följande:

Elektrifieringen av Stockholms gatubelysning hade numera fortskridit så
långt att i stadens norra och centrala delar gasbelysning förekomme allenast
på Skeppsbron och Skeppsholmen. På grund härav och då jämväl gaslyktorna
på Skeppsholmsbron i en nära framtid bomme att utbytas mot elektriska
lyktor hade Stockholms gasverk, med vilket i maj 1935 dåvarande stationsbefälhavaren
tecknat kontrakt med en månads ömsesidig uppsägningstid
angående lyshållning å Skeppsholmen, förklarat sig ej längre kunna åtaga
sig skötseln av gasbelysningen på Skeppsholmen. Därest denna skötsel skulle
övertagas av flottan, beräknades kostnaderna för densamma uppgå till cirka

2,500 kronor per år. Vid sådant förhållande ansåge marinförvaltningen det
lämpligt, att gasbelysningen ersattes med elektrisk belysning med anslutning
till gemensam central med automatisk tändning och släckning. Med en sådan
omläggning av ytterbelysningen skulle även förbättringar i belysningshänseende
kunna ernås.

Ifrågavarande framställning anser jag mig böra tillstyrka och får därför
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Elektrifiering av gatubelysningen å Skeppsholmen för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

kronor 55,000.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

[28.] Konserveringsarbeten å Nya Älvsborgs f. d. fästning. I sin merberörda skrivelse
rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har marinförvaltningen
hemställt örn anvisande av 17,000 kronor för vissa konserveringsarbeten
å Nya Älvsborgs f. d. fästning.

Även örn ifrågavarande byggnad torde komma att i en nära framtid få
värde endast ur kulturhistorisk synpunkt, torde likväl underhållet av byggnaden,
så länge densamma ingår i försvarsorganisationen, böra bekostas av
medel under fjärde huvudtiteln. Med hänsyn härtill och då de ifrågasatta
konserveringsarbetena torde få anses ofrånkomliga får jag tillstyrka, att desamma
komma till utförande och att de begärda medlen för arbetenas bekostande
ställas till förfogande.

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Konserveringsarbeten å Nya Älvsborgs f. d. fästning
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................................................... kronor 17,000.

Flygförvaltningens delfond.

[29 ] Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj. Efter därom av Kungl.
Majit i propositionen nr 73 till 1940 års urtima riksdag (punkten 31) framlagt
förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 97) till nytt kasernetablissement
för fjärrspaningsflottilj såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,
flygförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat I för budgetåret
1940/41 ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Av det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden framgår, att kostnaderna för anordnande av berörda
kasernetablissement beräknats till 9,125,000 kronor, varav ovannämnda
5,000,000 kronor ansetts erforderliga under innevarande budgetår, under det
att återstående 4,125,000 kronor skulle belöpa å budgetåret 1941/42. Beträffande
den sålunda framlagda kostnadsberäkningen uttalade jag, att det syntes
långt ifrån uteslutet, att de beräknade byggnadskostnaderna skulle kunna
nedbringas under vad som av flygförvaltningen beräknats; för sådant ändamål
syntes 1940 års militära byggnadsutredning böra upptaga det föreliggande
förslaget till särskild granskning. Likaså syntes med vissa av de av flygförvaltningen
föreslagna anordningarna tillsvidare kunna anstå. Detta syntes
emellertid icke böra inverka på den summa, som för arbetenas igångsättande
borde anvisas för innevarande budgetår.

Jag anhåller nu att få återkomma till frågan örn anvisande av de medel,
som bliva erforderliga för berörda nya kasernetablissement under nästkommande
budgetår.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har jag förutsatt, att totalkostnaderna
för etablissementet skola kunna nedbringas under vad som i

Kapitalbudgeten: bil. 1.

sådant hänseende angivits av flygförvaltningen genom förenkling och beskärning
av byggnadsprogrammet. I anslutning härtill torde kostnaderna för
etablissementet i dess helhet kunna nedbringas till 8,500,000 kronor. Som för
ändamålet 5,000,000 kronor redan anvisats, skulle med denna beräkning
erfordras ett ytterligare belopp av 3,500,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 3,500,000.

[30.] Nytt kasernetablissement för bombflottilj. Senare i dag vid behandlingen
av kapitalinvesteringar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde å
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår kommer jag att föreslå
äskande hos riksdagen av ett belopp av 980,000 kronor, avseende den första
delen av ett av mig till sammanlagt 9,300,000 kronor beräknat medelsbehov
för uppförande av nytt kasernetablissement för en bombflottilj, förlagd till närheten
av Kalmar. Därvid kommer jag att närmare redogöra för de till grund
för förslaget liggande kostnadsberäkningarna. Yid sådant förhållande torde
i detta sammanhang icke erfordras någon närmare redogörelse för ärendets
innebörd; jag vill dock förutskicka, att jag vid behandlingen av förenämnda
medelsäskande kommer att utgå från att det återstående medelsbehovet
(9,300,000 — 980,000 =) 8,320,000 kronor skall utgå av anslag för nästa
budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Nytt kasernetablissement för bombflottilj för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ... kronor 8,320,000.

[31.] Etablissement för basorganisation. Yid behandlingen senare i dag av kapitalinvesteringar
i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond
därav, å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår är det min
avsikt att föreslå äskande hos riksdagen av ett anslag å 2,000,000 kronor för
etablissement för den planerade basorganisationen i Övre Norrland. Nämnda
belopp avser första delen av ett av mig till sammanlagt 6,200,000 kronor uppskattat
medelsbehov för ifrågavarande ändamål.

Yid behandlingen av frågan örn nyssnämnda anvisning å tilläggsstat kommer
jag att närmare ingå på de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för
flygförvaltningens medelsframställning i denna del. På grund härav finner
jag någon detaljerad redogörelse för ärendets innebörd i detta sammanhang
icke vara påkallad. Dock vill jag nämna, att jag vid anmälan av berörda tillläggsstatsanvisning
förutsätter, att det återstående medelsbehovet, 4,200,000
kronor, skall tillgodoses genom anvisning av riksstatsanslag för nästa budgetår.

32 Kapitalbudgeten: bil. 1.

Jag hemställer i anslutning till det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Etablissement för basorganisation för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 4,200,000.

[32.] Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader. Under denna rubrik
komma att till behandling upptagas av flygförvaltningen i dess skrivelse den
19 oktober 1940 angående medelsbehovet under kapitalbudgeten för nästa
budgetår gjorda framställningar örn anvisande av medel för elektriska och
värmeledningsinstallationer, installation av åskledare samt anordningar för
rökgaskontroll vid vissa förläggningar. Samtliga de under denna rubrik förtecknade
medelsframställningarna har jag funnit mig böra tillstyrka; de avse
samtliga sådana anläggningar, som äro ägnade att inom en relativt begränsad
kostnadsram medföra avsevärda förbättringar å de berörda fastigheterna. De
av flygförvaltningen verkställda kostnadsberäkningarna hava icke givit mig
anledning till erinran.

De under förevarande anslagspunkt sammanförda medelsbehoven äro följande: a)

Elektriska anläggningar för tidigare utförda förrådsbyggnader. I sin skrivelse
rörande medelsbehovet under kapitalbudgeten för innevarande budgetår
anmälde flygförvaltningen, att tidigare anvisade medel för anordnande av förrådsbyggnader
icke medgivit förrådens elektrifiering för belysning och elektrisk
uppvärmning under starka köldperioder, samt hemställde att för elektrifiering
av berörda förrådsbyggnader ett belopp av 36,000 kronor måtte ställas
till förfogande. Denna framställning föranledde ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet under kapitalbudgeten för budgetåret
1941/42 har nu flygförvaltningen gjort förnyad framställning örn anvisande
av medel för ifrågavarande ändamål och därvid —- med hänsyn till inträffade
prisstegringar och nytillkomna förrådsbyggnader — beräknat det erforderliga
anslagsbeloppet till 45,000 kronor.

b) Uppvärmningsanordningar för hangarhallar. Vid anmälan av flygvapnets
medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 hemställde
flygförvaltningen, att ett belopp av 635,000 kronor måtte anvisas för
uppvärmningsanordningar vid Västmanlands, Roslagens, Skaraborgs och Svea
flygflottiljer, flygplatsen i Boden samt centrala flygverkstaden i Västerås.
Tillika anmälde flygförvaltningen behov av motsvarande anordningar jämväl
vid Östgöta och Västgöta flygflottiljer. Till stöd för framställningen åberopade
ämbetsverket kravet på betryggande vård av flygmaterielen under den kalla
årstiden samt behovet av hög startberedskap för flygplanen jämväl under
vinterförhållanden.

Den sålunda gjorda framställningen föranledde ej någon Kungl. Maj:ts
åtgärd. Emellertid har Kungl. Majit efter därom av flygförvaltningen i särskild
skrivelse gjord framställning genom beslut den 19 januari 1940 ställt ett
belopp av 120,000 kronor till ämbetsverkets förfogande från vederbörligt
anslag å förskottsstat för anordnande av uppvärmningsanordningar i tre av

Kapitalbudgeten: bil. 1. 33

Svea flygflottiljs hangarer. Vidare ingår i det anslag å 5,310,000 kronor, som
efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 17 till 1940 års urtima riksdag
(punkten 5) framlagt förslag av riksdagen anvisats för vissa byggnadsarbeten
vid flygvapnet, ett belopp å 98,000 kronor för uppvärmningsanordningar
i land- och sjöbangarerna vid flygstationerna i Boden.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbebov under kapitalbudgeten för
budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen återkommit till frågan örn anord
nande av uppvärmningsanordningar i vissa hangarer och därvid framlagt ett
med hänsyn till tillkomsten av nya hangarbyggnader och de anordningar, för
vilka medel på nyss angivet sätt ställts till förfogande, modifierat förslag
beträffande uppvärmningsanordningar. Detta förslag framgår av nedanstående

sammanställning.

Västmanlands flygflottilj, 3:e divisionshangaren ............... kronor 60,000

Boslagens flygflottilj, en äldre och en nyuppförd hangar ...... » 60,000

Östgöta flygflottilj, en äldre och en nyuppförd hangar ......... » 60,000

Västgöta flygflottilj, två hangarer inklusive utvändig kulvert _

ledning ..................................................................... » 175,000

Skaraborgs flygflottilj (förutvarande Göta), tre nyuppförda

hangarer inklusive utvändiga kulvertledningar ............... » 320,000

Centrala flygverkstaden i Västerås, sjöhangaren .................. » 45,000

Summa kronor 720,000

c) Utökning av centralvärmeanläggningen vid Roslagens flygflottilj. I skrivelse
den 7 maj 1940 anmälde flygförvaltningen bland annat ett till 270,000
kronor beräknat medelsbehov för utökning och modernisering av befintlig
centralvärmeanläggning vid Koslagens flygflottilj. Detta medelsäskande upptogs
emellertid ej i det av mig tillstyrkta byggnad sprogram för flygvapnet,
som avses i propositionen nr 17 till 1940 års urtima riksdag (punkten 5).

I sin förberörda skrivelse angående flygvapnets medelsbehov under kapital
budgeten för nästa budgetår har flygförvaltningen förnyat sin framställning
örn medel för uppvärmningsanordningar vid Roslagens flygflottilj och därvid
anfört i huvudsak följande:

V id Roslagens flygflottilj befintliga värmecentraler vore dels en ångcentral
i härför avsedd byggnad, som levererade värme till den äldre flottiljverkstadens
lokaler samt till torpedförrådet och vapenverkstaden i ångcentralbyggnaden,
dels en värmecentral i kanslihuset, som försåge kanslihuset,
gymnastikbyggnaden och officersmässen med värme och vars kapacitet av
lokala skäl ej ginge att utöka, dels ock en värmecentral i ekonomibyggnaden,
som levererade värme till tre förläggningsbaracker, två mässbyggnader, sjukhusbyggnaden,
ekonomibyggnaden med manskapskök och badinrättning, vakt
byggnaden, garaget samt till tjänsteutrymmen i den nya hangaren. Denna
nya värmecentrals kapacitet vore redan'' fullt utnyttjad. Utöver den värme
leverans, som kunde presteras av befintliga tre värmecentraler erfordrades
snarast möjligt uppvärmning av dels en fjärde inom den närmaste tiden färdig
ställd förläggningsbarack, dels en ny verkstadsbyggnad med monteringshall
samt dessutom en planerad byggnad för motorprovning, varjämte måste
beaktas möjligheten att kunna möta de ytterligare behov som kunde göra sig

Tlihing till riksdagens protokoll W4 /. / sami. Nr l DeI 22, bil. /.

sonö 4o

Kapitalbudgeten: bil. 1.

fällande såsom uppvärmning av hangarhallar, brandbod, eventuellt nytillömmande
förläggnings- och mässlokaler, tjänstebostäder m. m.

Utredning hade verkställts för att undersöka det ändamålsenligaste sättet
att fördela värmebehovet på de befintliga värmecentralerna, varvid hänsyn
även tagits till berörda aktuella behov. Utredningen utvisade, att det föreliggande
omedelbara behovet ej kunde tillgodoses med mindre ångcentralen
helt ombyggdes och moderniserades samt värmecentralen utökades genom
utbyte av en av dess varmvattenpannor mot en större sådan jämte viss omändring
av apparatur m. m.

Efter utredning och bearbetning av tidigare förslag till utökning och
modernisering av ifrågavarande anläggningar — varvid bland annat medel för
uppvärmning av hangarhallar utbrutits och upptagits till behandling i annat
sammanhang (jfr ovan under punkt b) — har flygförvaltningen framlagt
följande förslag och kostnadsberäkning för omförmälda anläggning:

Ångcentralens ombyggnad och modernisering.

Pannor, pumpar, armatur, in- och utvändiga ledningar för

värme, vatten, avlopp m. m. jämte byggnadskostnader...... kronor 188,000

Utökning av värmecentralen i ekonomibyggnaden.

Ny panna med tillbehör, armatur, omkopplingar, byggnadsarbeten,
utvändiga ledningar m. m............................... » 42,000

Summa kronor 230,000

d) Åskledare vid vissa flygvapnets etablissement. Efter därom av Kungl.
Majit i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 3, punkt 35)
framlagt förslag anvisade 1940 års lagtima riksdag till åskledare vid flygvapnets
etablissement ett reservationsanslag av 109,000 kronor. Under erinran
härom och med förmälan att behovet av åskledaranläggningar för flygvapnets
byggnader i Boden, Fårösund, Karlskrona och Säve (Göta flygflottilj) icke
kunnat tillgodoses inom ramen för nyssnämnda anslag har flygförvaltningen
i sin skrivelse rörande medelsbehovet under kapitalbudgeten för budgetåret
1941/42 hemställt, att för sålunda ytterligare erforderliga åskledaranläggningar
ett sammanlagt belopp av 40,000 kronor måtte ställas till förfogande.
Detta belopp fördelar sig med 12,800 kronor på flygplatsen i Boden, 11,200
kronor på flygplatsen i Fårösund, 8,000 kronor på flygstationen i Karlskrona
samt med 8,000 kronor på etablissementen i Säve.

e) Anordnande av rökgaskontroll vid vissa förläggningsplatser. I sin meranämnda
skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för
budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen anmält behov av rökgaskontrollanordningar
för flygvapnets större värmeanläggningar, avsedda att möjliggöra
fortlöpande rökgaskontroll för nedbringande av bränsleförbrukningen vid
nämnda anläggningar. Ämbetsverket har beräknat kostnaden för dylika anläggningar
till 3,000 kronor per värmecentral, medförande ett sammanlagt
medelsbehov i förevarande avseende av 42,000 kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

I enlighet med det anförda uppgår det totala medelsbehovet under förevarande
anslag till (45,000 + 720,000 + 230,000 +'' 40,000 + 42,000 =) 1,077,000
kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Installationsarbeten i vissa flygvapnets byggnader för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 1,077,000.

[33.J Kulspruteinskjutningsbanor. I flygförvaltningens skrivelse rörande medelsbehovet
å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 ingick, bland annat, en framställning
om medel för kulspruteinskjutningsbanor vid Skaraborgs flygflottilj
samt Svea flygflottiljs övningsplats vid Ystad. Denna framställning föranledde
ingen Kungl. Majlis åtgärd.

Flygförvaltningen har nu i sin skrivelse rörande medelsbehovet under
kapitalbudgeten för nästa budgetår gjort förnyad framställning örn anvisande
av medel för kulspruteinskjutningsbanor och därvid anmält, att med anordnande
av dylik bana vid övningsplatsen vid Ystad tillsvidare kunde anstå,
men att numera behov förelåge av inskjutningsbanor för Roslagens och Göta
flygflottiljer. Med förmälan, att inskjutningsbana för kulsprutor måste anordnas
vid varje flottilj och flygfält där skjutning kunde behöva ske för möjliggörande
av utbildning, funktionerings- samt inskjutning, har flygförvaltningen
hemställt, att för anordnande av här avsedda anläggningar vid Roslagens,
Skaraborgs och Göta flygflottiljer ett sammanlagt belopp av 180,000
kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Med hänsyn till vad flygförvaltningen i ärendet anfört finner jag mig böra
biträda ämbetsverkets förslag i förevarande avseende.

Som jag ej har något att erinra mot den i ärendet verkställda kostnadsberäkningen
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kulspruteinskjutningsbanor för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 180,000.

[34.] Hangarer. I särskild skrivelse den 7 maj 1940 framlade flygförvaltningen
vissa förslag i fråga örn anordnande av hangar-, förråds- och verkstadsutrymmen
m. m. för nyanskaffad flygmateriel och anförde därvid, såvitt nu är
i fråga, huvudsakligen följande:

De sedan våren 1939 pågående forcerade anskaffningarna av flygmateriel,
vilka avsåge att fylla flygflottiljernas utrustnings- och första ersättningsbehov
av flygplan, komme att medföra en avsevärd ökning av antalet flygplan
vid flygförbanden. För tillgodoseende av kravet på förrådsbyggnader för
den i första ersättningsbehovet ingående flygmaterielen samt de under året
nyuppsatta jaktflottiljernas utrustningsbehov av flygmateriel avsåge ämbetsverket
att framdeles inkomma med förslag. Yad åter anginge kravet på
hangar-, förråds- och verkstadsutrymmen för i övriga flygflottiljers utrustningsbehov
ingående flygmateriel, så erfordrades för dettas fyllande bland

Kapitalbudgeten: bil. t.

annat nya hangarutrynnnen vid Västmanlands, Roslagens och Östgöta flygflottiljer
samt vid flygkrigsskolan.

I anslutning till det anförda hemställde flygförvaltningen, att för tillgodoseende
av ifrågavarande utrymmesbehov ett sammanlagt belopp av 1,696,000
kronor måtte ställas till förfogande enligt följande uppställning:

Västmanlands flygflottilj, Hässiö:

tillbyggnad av 3:e divisionens halvhangar (exklusive
hangarhallens uppvärmning) .................................... kronor 255,000

Roslagens flygflottilj, Hägernäs:

ny hangarbyggnad för en division spaningsplan med
tjänsteutrymmen ...................................................... » 720,000

Roslagens flygflottilj, Fårösund:

ombyggnad av sjöhangaren för T2-plan ..................... » 59,000

Östgöta flygflottilj, Malmen:

örn- och tillbyggnad av gamla hangaren till divisions hangar

(exklusive uppvärmning) ................................. » 79,000

Ny hangar (litt. M) inklusive uppvärmningsanordningar

m. m...................................................................... » 371,000

Flygkrigsskolan, Ljungbyhed:

hangarbyggnad med tjänsteutrymmen samt uppvärmning

av dessa ..................................................... » 212,000

Summa kronor 1,696,000

Såsom framgår av det vid propositionen nr 17 till 1940 års urtima riksdag
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden (punkten 5)
fann jag mig för det dåvarande på anförda skäl icke kunna i obeskuret skick
godtaga det av flygförvaltningen i förberörda skrivelse den 7 maj 1940 framlagda
byggnadsprogrammet. Jag tillstyrkte i stället ett reducerat byggnadsprogram,
från vilket uteslutits, bland annat, de i det föregående närmare
angivna hangarbyggnaderna. Jag uttalade emellertid i anslutning härtill, att
då jag tillstyrkte det reducerade byggnadsprogrammet jag icke förbisåge, att
åtskilliga av de av flygförvaltningen i nämnda sammanhang förordade byggnaderna
och anläggningarna inom en relativt nära framtid kunde komma att
bliva erforderliga. Jag förutsatte dock att flygförvaltningen komme att göra
dessa frågor till föremål för förnyad prövning i samband med framläggande
av sina medelsäskanden för nästkommande budgetår.

Under erinran örn vad sålunda förekommit har flygförvaltningen i sin förberörda
skrivelse angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten
för budgetåret 1941/42 återkommit till frågan om anvisande av medel för omförmälda
hangarbyggnader. Ämbetsverket har därvid ånyo understrukit behovet
av hangarutrymmen för nyanskaffadé och under anskaffning varande
flygplan samt — efter ytterligare bearbetning av ärendet — funnit sig böra
vidhålla sitt tidigare avgivna förslag och därtill hörande kostnadsberäkningar.

Kapitalbudgeten: bil. 1.

För egen del finner jag mig efter förnyat övervägande av den föreliggande
anslagsfrågan böra tillstyrka, att medel för de i det föregående närmare angivna
hangarerna nu beräknas å riksstaten. Vidkommande den av flygförvaltningen
verkställda kostnadsberäkningen vill jag dock framhålla, att densamma
synes ligga i överkant. Jag förutsätter att — genom vidtagande av vissa förenklingar
och en nedpressning av den byggnadsstandard varmed ämbetsverket
räknat -— vissa reduktioner av de för ifrågavarande byggnader beräknade
kostnaderna skola visa sig möjliga. Jag beräknar på grund härav medelsbehovet
under förevarande anslag till 1,500,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Hangarer för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 1,500,000.

[35.] Vissa förråds- och verkstadsbyggnader. Under denna anslagsrubrik hava
sammanförts vissa sinsemellan relativt likartade utgiftsändamål, vilka avse
utökningar eller nyuppförande av vissa förråd och verkstäder. Samtliga nu
förevarande byggnadsföretag hava tidigare varit föremål för Kungl. Maj :ts
prövning, i det att företagen i fråga voro uppförda i det byggnadsprogram,
som flygförvaltningen framlade i den under nästföregående punkt berörda särskilda
skrivelsen den 7 maj 1940. Av skäl som under samma punkt angivits
föranledde flygförvaltningens framställning i denna del ej någon Kungl.
Maj :ts åtgärd.

I sin förenämnda skrivelse angående flygvapnets medelsbehov för nästa
budgetår å kapitalbudgeten har flygförvaltningen gjort de ifrågavarande byggnadsföretagen
till föremål för förnyad framställning.

Då jag nu anser mig böra tillstyrka, att medel för företagens genomförande
äskas av riksdagen, har jag framförallt beaktat den ökning av flygmaterielens
omfång, som delvis redan skett men som i stegrat tempo kommer att fortfara
under de närmaste åren. Uppenbart är att ökningen av antalet flygplan medför
krav på ökade förråds- och verkstadsutrymmen, vilka i längden icke kunna
utan allvarliga olägenheter eftersättas.

Jag förordar sålunda, att de i det följande förtecknade byggnadsföretagen
nu komma till utförande och att för desamma medel äskas av riksdagen. Vidkommande
de av flygförvaltningen beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena
i fråga synes det ej uteslutet, att vissa nedskärningar kunna äga
rum. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit att i samband med
blivande dispositionsbeslut fatta ståndpunkt härutinnan; till ledning för ett
dylikt ståndspunktstagande torde yttrande över kostnadsberäkningar m. m.
böra inhämtas av 1940 års militära byggnadsordning.

Jag övergår härefter till de byggnadsföretag, örn vilka här är fråga.

a) TJtökning av flottiljverkstaden vid flygkrigsskolan. I förenämnda
skrivelse den 7 maj 1940 upptogs för här ifrågavarande ändamål ett medelsäskande
å 106,000 kronor. Såsom motivering för äskandet har angivits, att
den avsevärda utökningen av flygplanbeståndet och flygverksamheten vid

Kapitalbudgeten: bil. 1.

^^krigsskolan medför motsvarande ökning i omfattningen av reparationer
och översyner å flygmaterielen för flygkrigsskolans flottiljverkstad, varav
blivit en följd att verkstadens utrymmen, särskilt i monteringshallen, blivit
otillräckliga. — I sin skrivelse den 19 oktober 1940 angående medelsbehovet
å kapitalbudgeten har flygförvaltningen upptagit här ifrågavarande äskande
till oförändrat belopp, 106,000 kronor.

b) Utökning av vapenförråd vid Jämtlands, Västgöta och Skaraborgs flygflottiljer.
För anordnande av under denna rubrik uppförda byggnadsarbeten
begärde flygförvaltningen i förenämnda skrivelse den 7 maj 1940 ett belopp
av 280,000 kronor, fördelat med 90,000 kronor för förråd för vapenmateriel
vid Jämtlands flygflottilj, 125,000 kronor för utbyggnad av vapenförråd och
vapenverkstad vid Västgöta flygflottilj samt 65,000 kronor för motsvarande
byggnadsarbeten vid Skaraborgs flygflottilj.

Med understrykande av det stora behovet av här ifrågasatta utrymmen
har flygförvaltningen i sin förberörda skrivelse den 19 oktober 1940 upptagit
det sålunda tidigare anmälda medelsbehovet till oförändrat belopp, 280,000
kronor.

c) Nya lokaler för vapenverkstad m. m. vid Roslagens flygflottilj. I förberörda
skrivelse den 7 maj 1940 hemställde flygförvaltningen, såvitt nu är i
fråga, om anvisande av ett belopp av 75,000 kronor för anordnande av vapenverkstad
och vapenförråd vid Roslagens flygflottilj. Ifrågavarande medelsäskande
avsåg en påbyggnad av den vid flottiljen befintliga ångcentralbyggnaden,
genom vilken påbyggnad komme att erhållas erforderliga lokaler för
vapenverkstad och vapenförråd samt lokal för förstahandsbehovet av gasskyddsmateriel.

I samband med återupptagande av ifrågavarande medelsäskande i förenämnda
skrivelse den 19 oktober 1940 har flygförvaltningen framhållit, att
förråds- och verkstadsförhållandena för vapen samt förrådsförhållandena för
ammunition vid Roslagens flygflottilj alltsedan förbandets uppsättning varit
mindre tillfredsställande och föranlett anmärkningar vid förekommande
vapenvårdsinspektioner. Medelsbehovet har nu av flygförvaltningen angivits
till 75,000 kronor för nyssnämnda påbyggnad å ångcentralen, varjämte tillkommit
ett belopp av 20,000 kronor för nybyggnad för förvaring av ammunition.
Det sammanlagda medelsbehovet i förevarande avseende uppgår sålunda till
(75,000 + 20,000 =) 95,000 kronor.

d) Kompletteringsarbeten m.m. vid centrala flygverkstaden i Västerås. I
omförmälda skrivelse den 7 maj 1940 hemställde flygförvaltningen såvitt avser
centrala flygverkstaden i Västerås om anvisande, bland annat, av 50,000
kronor för planeringsarbeten samt flyttning och komplettering av stängsel
m. m. ävensom 100,000 kronor för komplettering och modernisering av äldre
verkstads- och förrådsutrymmen. I samband härmed hemställde flygförvaltningen
vidare örn anvisande av ett belopp av 105,000 kronor för uppförande
av bostadsbyggnad vid flygverkstaden för portvakt, maskinist, eldare och
chaufför.

Vid återupptagande av nu ifrågavarande medelsäskanden i meranämnda

Kapitalbudgeten: bil. 1.

skrivelse den 19 oktober 1940 har flygförvaltningen vad angår de ifrågasatta
planeringsarbetena saint flyttning av stängsel framhållit i huvudsak, att de
nytillkomna monteringshallar, verkstäder och förråd m. m., för vilkas uppförande
medel anvisats under innevarande år, påkallade en utökning av det
nuvarande inhägnade området kring etablissementet genom flyttning och
komplettering av stängslet. Denna anordning vore påkallad för att av säkerhetsskäl
öka avståndet mellan flygverkstadens byggnader och det utanför
verkstadsområdet belägna för allmänheten tillgängliga området. — Beträffande
den ifrågasatta kompletteringen och moderniseringen av äldre
verkstads- och förrådsutrymmen har flygförvaltningen framhållit, att den betydande
utökningen av verkstadsdriften och verkstadspersonalen ur tidsbesparingssynpunkt
krävde vidtagande av vissa omändrings- och inredningsåtgärder
i verkstäder och förrådslokaler samt utökning av verkstädernas
toalett- och omklädningsrum. Yad slutligen angår bostadsbyggnaden för
portvakt m. fl. har flygförvaltningen erinrat, att medel anvisats för enahanda
ändamål vid centrala flygverkstaden å Malmen, samt framhållit,
att behovet av bostadslägenheter inom Västeråsverkstadens område för personal
i vissa befattningar kvarstode och ytterligare aktualiserats av pågående
utökning av verkstadsdriften och byggnadsverksamheten vid verkstaden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uppgår det sammanlagda
medelsbehovet för här ifrågavarande kompletteringsarbeten m. m. till (50,000 +

100,000 + 105,000 =) 255,000 kronor.

e) För söks central å Malmen. På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1939
års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under rubrik
fonden för förlag till statsverket ett reservationsanslag av 10,467,400 kronor
till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. I nämnda
belopp ingick en post å 336,000 kronor för uppförande av byggnader för
försökscentralen å Malmen. Tillika med i nämnda anslag ingående prisförhöjningstillägg
uppgick den sammanlagda medelsanvisningen för försöks
centralen till 403,200 kronor. I skrivelse den 2 december 1939 med närmare
uppgifter rörande vissa av de i flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret
1940/41 upptagna posterna framlade flygförvaltningen ett utvidgat förslag
rörande anordnande av försökscentralen enligt följande uppställning:

Kontors- och laboratoriebyggnad ....................

Verkstad med förråd och bostad för vaktmästare

Monteringshall jämte uppställningsplan ...........

Värme, vatten och avlopp................................

Elektrifiering ...............................................

Planering och vägar ......................................

Stängsel .....................................................

Administrationskostnader m. m.....................

.......... kronor 170,000

.......... 170,000

.......... >- 330,000

.......... » 85,000

.......... » 50,000

.......... 35,000

.......... » 10,000

........... » 55,000

Summa kronor 905,000

Merkostnaden för försökscentralen i dess sålunda angivna utformning upp
går sålunda till (905,000 —403,200=) 501,800 kronor. Några anslagsmedel

Kapitalbudgeten: bil. 1.

för bestridande av dessa merkostnader upptogos emellertid ej i 1940 års statsverksproposition.
Av flygförvaltningen härefter i förenämnda skrivelse den
7 maj 1940 samt i ytterligare en skrivelse den 26 juli 1940 gjorda framställningai
örn anvisande av berörda merkostnadsbelopp hava ej heller, såsom framgår
av den i propositionen nr 17 till 1940 års urtima riksdag (punkt 5)
lämnade redogörelsen, föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Emellertid förutsatte
jag, att flygförvaltningen skulle göra, bland annat, den föreliggande
frågan till föremål för förnyad prövning i samband med framläggande av
sina medelsäskanden för nästkommande budgetår.

I anslutning härtill har nu flygförvaltningen i förberörda skrivelse den
19 oktober 1940 ånyo underställt föreliggande anslagsfråga Kungl. Majrts
prövning och därvid anfört följande:

Av flygförvaltningen utförd förnyad utredning i frågan utvisar, att någon
reducering i den för försökscentralen uppgjorda byggnadsplan en icke kan företagas
utan att äventyra försökscentralens verksamhet samtidigt som det av
anledningar, som i flygförvaltningens ovannämnda skrivelser angivits, visat
sig vara allt mera av behovet påkallat att försökscentralen snarast kommer till
stånd i föreslagen omfattning.

Särskilt vill flygförvaltningen i detta sammanhang framhålla, att ett åsidosättande
av försökscentralens utbyggnad medför att flygmaterielen icke i
erforderlig grad kan utprovas före serietillverknings igångsättande, varav
orsakas ändringar under pågående serietillverkning till allvarligt men för
flygmaterielens tjänstbarhet och krigsberedskap. En otillräcklig utprovning
skulle nämligen medföra, att dolda fel i konstruktion och utrustning komme
att framträda sedan flygplanen satts i tjänst, nedsättande tjänstbarheten och
nödvändiggörande införande av kostsamma ändringar på flygplan i tjänst.

De kostnader, som nedläggas på försökscentralens utbyggnad, kunna, därför
förutses medföra reducering av kostnader för ändringar å flygplan i tjänst,
med vilka eljest oundvikligen måste räknas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uppgår det av flygförvaltningen
i förevarande sammanhang anmälda medelsbehovet till 501,800
kronor, vilket belopp emellertid torde böra avrundas till 500,000 kronor.

I enlighet med det anförda uppgår det sammanlagda medelsbehovet under
förevarande anslag till (106,000 -1- 280,000 + 95,000 + 255,000 + 500,000=)

1,236,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förråds- och verkstadsbyggnader för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 1,236,000.

[36.] Vissa flygfältsarbeten m. m. I sin förenämnda skrivelse den 19 oktober
1940 har flygförvaltningen anmält, att vissa ytterligare förbättringar å landflygfältet
i Boden vore nödvändiga samt beräknat de härför erforderliga
kostnaderna till 30,000 kronor.

I samma skrivelse har flygförvaltningen vidare hemställt om anvisande av

medel för utförande av vissa väganläggningar vid Västmanlands flygflottilj,

landflygstationen i Boden samt Skaraborgs flygflottilj.

Kapital hudgeten: bil. 1.

Vad först beträffar väganläggningarna vid Västmanlands flygflottilj har
flygförvaltningen anfört följande:

Under de senaste åren hava å Hässiö flygplats utförts förrådsbyggnader
och en lagringsanläggning för bensin belägna norr om och utanför det egentliga
flygfältet. Den förhållandevis livliga trafiken till dessa anläggningar har
hittills måst ske i huvudsak över öppna fältet, enär tillgängliga anslag icke
medgivit utförande av erforderliga vägar. Samma gäller förbindelsen till den
vid södra flygfältsgränsen belägna B-hangaren. Särskilt höst och vår äro
nämnda förbindelser ytterligt försvårade.

Det är icke minst ur beredskapssynpunkt angeläget att berörda missförhållande
blir avhjälpt. Erforderliga våglängder uppgå till 1,500 meter och
beräknas kosta 25,000 kronor.

Under nu rådande beredskapsförhållanden hava flottiljens flygplan måst
parkeras utspridda runt det vidsträckta flygfältet. Den härav nödvändiggjorda
livliga biltrafiken i alla riktningar över flygfältet har orsakat sönderkörning
av flygfältsytan, vilket medför risk för den dyrbara flygmaterielen.

Behovet av en väg runt flygfältet har därför gjort sig starkt gällande
Erforderlig väglängd uppgår till 6 kilometer och beräknas kosta 100,000
kronor.

Beträffande landflyg stationen i Boden har flygförvaltningen framhållit, att
sedan ett flertal nybyggnader numera uppförts därstädes vissa vägförbindelser
till och inom detta område erfordrades liksom även planering inom förläggnings-
och hangarområdena. Kostnaderna: härför hava beräknats till 30,000
kronor.

Yad slutligen angår Skaraborgs flygflottilj har flygförvaltningen erinrat,
att för flottiljens behov anordnats en bombfällningsplats, samt framhållit, att
befintliga vägar och fältvägar till denna plats från förläggningen vid Såtenäs
vore i behov av förbättringar och ombyggnader, för vilka kostnaderna beräknats
till 20,000 kronor.

I detta sammanhang torde vidare till behandling böra upptagas en av flygförvaltningen
i dess förberörda skrivelse den 19 oktober 1940 gjord framställning
om anvisande av medel för slip- och uppmuddringsarbeten vid centrala
flygverkstaden i Västerås. I denna del har flygförvaltningen anfört följande:

Vid centrala flygverkstaden i Västerås är under uppförande en verkstadsbyggnad
med monteringshall, avsedd i första hand för översyn å torpedflygplan.

Dessa förhållandevis djupgående sjöflygplan skola landa å Mälaren utanför
verkstadsområdet och därefter upptagas å transportvagn med användande
av befintlig slip för vidare befordran till monteringshallen.

Befintlig äldre slip, utförd för mindre flygplan än sedermera anskaffade,
påkallar enligt vad undersökning givit vid handen genomgripande iståndsättningsåtgärder
och måste breddas och givas ändrad lutning m. m. för att
torpedflygplanen skola kunna manövreras upp på transportvagn och i land.
Kostnaden för erforderliga åtgärder beräknas överslagsvis till 40,000 kronor.

Vattendjupet inom och strax utanför verkstadens sjöflygstation med slip
har under årens lopp undergått sådan förändring att uppmuddring nu är nödvändig
med hänsyn till de nya torpedplanen och till materieltransporter per
båt till verkstaden. Ett område örn 10,000 å 12,000 kvadratmeter behöver uppmuddras
till 2..ri meters djup. Kostnaden härför beräknas till cirka 30,000
kronor.

Billanij till riksdagens protokoll 1041. / sami. Nr 1 Del 22, bil. 1.

2558 40 4

Kapital budgeten: bil. 1.

Samtidigt härmed är det angeläget, att sjöflygstationens kajer, som på sin
tid utfördes av trä och nu äro i mycket bristfälligt skick, förstärkas med kajband
av betong för en överslagsvis beräknad kostnad av 30,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för ovanstående arbeten utgör sålunda 40,000 +

30,000 + 30,000 = 100,000 kronor.

De olika arbeten, för vilka i det föregående en redogörelse lämnats, finner
jag mig med hänsyn till vad flygförvaltningen i ärendet anfört böra tillstyrka.
Beträffande kostnadsberäkningarna kan jag i allt väsentligt ansluta mig till
ämbetsverkets förslag; dock har jag funnit de beräknade kostnaderna för väganläggningar
vid Västmanlands flygflottilj vara alltför höga. Jag beräknar
det sammanlagda medelsbehovet i denna del till allenast 75,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för de under förevarande anslagspunkt upptagna
arbetena uppgå i enlighet med det anförda till (30,000 -f- 75,000 +

30,000 + 20,000 + 100,000 =) 255,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa flygfältsarbetan m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 255,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Alvar Lindencrona.

u\'',\''s smWA\umWmu-nV-qd*. »I lubon! /i; obuiswi/ni; ino gum
:obrn;jlö''f ihötnis magniaJJfsvröbgyll imf loft suno!) f .-dmUh i $ smil» W,Vion \>>*\\
ebideufioy ilo obxifiiölrjqri robim lii häldina''■/ i uof»BtH:4iovyy It idivchioo bi /
-gvllboqiol « tvfwwrö iöl lunuf lifeiöl i Uhov/r, .IhäiUgurmtrioni boul bnnggyd

.nr.fq

•Willi lior idill/l i; jälund idol* niäkj g/iiöjy. ubnojigqiqb Vi /öbär,Ib,il ml
o bius bn ii vin; bom ugsv hioqaajäit li SBgJäiqqii ''(oitouib ilou :t y biri 111 o bius 1 wira v **öl
. n 911 uriagnrcof lion r (lil nulin olod .obiäiliulmui in ann ebow lili iixjiqgyri oibnim iöl blolin ,qile inbis giJliulofl
USebnålei obflBqngtitonog nabniuf bly hyrg gatadöeishmi lusy teilus ''iBlfr>jli>q
ttn iöl .m .lii glimtrrf bryl ball elsvig ilou msbbuid othilia ilou ''loinäglksgriiii
.briisf i floo ngjsvfioqenml cq qqu mnoTröansa naämi Klod* lumjslqgyilboqioi
.ronold 000.04 [lil eivegeleiovö annili,lod labrägte egilia blohm iöl uobjmteovi
(fila barn notfaiagv flöje nash lii viklöv lölmsJu x.Bife floo moni iyqrqbnijtij; 1
-boil lii un gnhbbnmqqij itc gnhbnfiiöl nébilé
isq igixoqauiäiflaiiatmu bil ilbo rionjsfqboqioi nyu eli flit nfniiiiil boul gibriel
•qqu lövödod lolemlmbiivj 000,SI i; 000,01 uio obåirao iDf .aohnlviisv lili låd

000.08 Ulli io flit efinvlii md Jivi''ljuf fiol))''. flt^o>T qlifb 3‘1‘Oofir Hit »BlbbwiJ

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri. *j *, .q ;J

i •>* addi: A ,\\y\ .W W\ \ \f .> vuyvy. \

Kapitalbudgeten: bil. 2.

Bilaga 2.

Kapi talinv esteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler följande, under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1941/42 och yttrar därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. I skrivelse den
30 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av medel å
riksstaten för nästa budgetår till slutförande av byggnadsarbetena vid Sidsjöns
sjukhus. Kostnaderna härför beräknas till 4,400,000 kronor.

Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 4 september 1940 anmält, att
styrelsen framdeles ämnade göra framställning örn medel för utförande under
nästa budgetår av vissa örn- och tillbyggnadsarheten vid Frösö och S:t
Jörgens sjukhus för en sammanlagd kostnad av 050,000 kronor.

Härjämte väntas inkomma förslag angående renovering av dels Mariebergs
sjukhus dels ock administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus, för vilka
ändamål preliminärt beräknas åtgå 1,200,000 kronor under nästa budgetår.

Slutligen torde ett belopp av 540,000 kronor höra avses för slutförande av
de i andra dappen ingående renoveringsarbetena vid Ulleråkers sjukhus.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet härmed kunna för nästa
budgetår uppskattas till (4,400,000 + 650,000 + 1,200,000 + 540,000)

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. 2. 1

Kapitalbudgeten: bil. 2.

(5,850,000 kronor. Då emellertid medel för de ifrågasatta arbetena vid Frösö
sjukhus, som avse renovering av sjukhusets kök, lämpligen böra anvisas å
tilläggsstat för innevarande budgetår, kan anslagsbehovet under förevarande
anslagspunkt begränsas till 6,400,000 kronor.

Anslaget bör med hänsyn till det anförda upptagas med allenast preliminärt
beräknat belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret
1941/42 beräkna ett reservationsanslag av kronor 6,400,000.

f2.j Inlösen av vissa byggnader vid statens anstalt för fallandesjuka.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 15 januari 1940 har direktionen för
statens anstalt för fallandesjuka hemställt, att styrelsen måtte hos Kungl.
Maj:t utverka ett anslag av 9,000 kronor till inlösen av vissa byggnader och
anläggningar, som tillhöra Jönköpings kristliga ynglingaförening. Till stöd
för framställningen har direktionen anfört väsentligen följande.

Enligt kontrakt den 15 november 1920 med därå tecknade tillägg hade
Jönköpings kristliga ynglingaförening under tiden från och med den 14 mars
1921 till den 1 oktober 1938 arrenderat den föreningen Vilhelmsro anstalt
för fallandesjuka då tillhöriga fastigheten »Fiskartorpet». Arrendekontraktet
hade innehållit bestämmelse om skyldighet för jordägaren att vid arrendetidens
utgång lösa följande arrendatorn tillhöriga byggnader, nämligen 1)

tillbyggnad, innehållande samlingssal, tre enkelrum, genomgångskorridor,
skafferi och förrådsrum samt vind,

2) uthusbyggnad, innehållande vedbod och avträden, ävensom

3) brunnsanordning samt vatten- och avloppsledningar.

Ifrågavarande byggnader och anläggningar skulle enligt kontraktet inlösas
i det skick vari de befunne sig vid arrendetidens upphörande och för det
pris, som, därest icke godvillig uppgörelse träffades, bestämdes av tre ojäviga
skiljemän. I övrigt skulle jordägaren vara fri från lösenskyldighet för
under arrendetiden å området uppförda byggnader och utförda anläggningar.

Sedan styrelsen för Vilhelmsroföreningen efter arrendetidens utgång uppmanat
Jönköpings kristliga ynglingaförening att inkomma med uppgift å
de belopp, som denna förening funne böra utgå såsom lösen för nämnda
byggnader och anläggningar, hade ynglingaföreningen i skrivelse den 12
april 1939 meddelat, att densamma ansåge sig vara berättigad till en lösensumma
av 9,130 kronor. Till grund för denna beräkning läge en av byggmästaren
Henning Engdahl i Jönköping den 8 i samma månad uppgjord
värderingshandling. Härjämte hade ynglingaföreningen meddelat, att föreningen
såsom arrendator å fastigheten utfört vissa anläggningar, för vilka
någon lösenskyldighet icke förelåge men som föreningen hembjöde till inlösen
mot en summa av 4,975 kronor. Ynglingaföreningen hade samtidigt
upplyst, att föreningen för sistnämnda anläggningar åsamkats kostnader av
omkring 20,000 kronor förutom en mängd frivilliga dagsverken.

Kapitalbudgeten: bil. 2.

I anledning av ynglingaföreningens sålunda framställda lösenanspråk
hade Vilhelmsroföreningen låtit byggmästaren R. Palm i Jönköping företaga
värdering såväl av de anläggningar, för vilka lösenplikt förelåge, som övriga
hembjudna anläggningar. Palm hade den 26 maj 1939 värderat de
förra till 7,175 kronor och de senare till 4,350 kronor.

Sedan underhandlingar om lösensumman förts mellan de båda föreningarna
samt styrelsen för Vilhelmsroföreningen överlämnat ärendet till direktionen,
hade direktionen vid sammanträde den 27 oktober 1939 beslutat ingå
till medicinalstyrelsen med förslag, att de byggnader och anläggningar,
för vilka lösenskyldighet förelåge, borde inlösas med 8,000 kronor samt alt
för övriga hembjudna anläggningar borde erläggas lösen med 1,000 kronor.

Vid bestämmande av värdet å de byggnader och anläggningar, för vilka
lösenskyldighet förelåge, hade direktionen funnit sig böra gå en medelväg
mellan de båda av byggmästarna Pahn och Engdahl gjorda uppskattningarna.
Att härvidlag komma fram till ett fullt exakt värde förefölle direktionen
ogörligt. Det förtjänade emellertid nämnas, att huvudbyggnaden befunne sig
i mindre gott skick och måste bliva föremål för omfattande och dyrbara
reparationer för att kunna användas för anstaltens ändamål. Vidkommande
övriga anläggningar, som hembjudits till inlösen, vore flera av dem av synnerligt
värde för områdets begagnande. Genom de utförda planteringarna
och dräneringsarbetena hade Djupadalen blivit en, särskilt sommartid, mycket
behaglig tillflyktsort, som med fördel kunde användas till bad-, idrotts- och
lekplats för anstaltens patienter. Direktionen hade därför icke tvekat att
tillstyrka, att dessa anläggningar och byggnader, vilka icke lämpligen kunde
bortföras från området, löstes med 1,000 kronor.

Ynglingaföreningen hade i en till direktionen inkommen skrivelse förklarat
sig kunna godtaga en uppgörelse i enlighet med det av direktionen sålunda
framlagda förslaget.

Medicinalstyrelsen har med skrivelse den 10 september 1940 överlämnat
direktionens framställning och därvid erinrat, att styrelsen redan i samband
med statens övertagande av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka framhållit
vikten av att området Djupadalen inginge i förvärvet. Detta område vore
nämligen såsom badplats för anstaltens patienter och personal det enda
lämpliga inom anstaltsområdet. De där befintliga byggnaderna befunne sig
visserligen, framhåller styrelsen, i mindre gott skick, men kostnaden för deras
inlösen — i den mån inlösenplikt förelåge -— komme dock att för statsverket
ställa sig långt mindre betungande än om det allmänna måst vidkännas
utgifter för anordnande av bad- och idrottsplats för anstaltens patienter och
personal. Styrelsen tillstyrkte på den grund, att ett belopp av 8,000 kronor
beviljades för inlösen av byggnader, för vilka inlösenplikt kunde föreligga.
Mot att ersättning i enlighet med direktionens förslag utginge för de byggnader
och anläggningar, för vilka lösenskyldighet icke förelåge, hade styrelsen
intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att för ändamålet
måtte anvisas ett anslag av 9,000 kronor såsom kapitalinvestering i
statens allmänna fastighetsfond.

I utlåtande den 7 oktober 1940 har statskontoret framhållit, att statsverket
på grund av det den 5 maj 1939 av Kungl. Maj:t godkända avtalet

Kapitalbudgeten: bil. 2.

Departements chefen.

om statens övertagande av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka finge anses
vara skyldigt att i enlighet med bestämmelserna i förenämnda arrendekontrakt
inlösa de där angivna byggnaderna. Då medel för detta ändamål icke
funnes disponibla, har statskontoret funnit det nödvändigt, att anslag äskas
av riksdagen. Därest Kungl. Maj:t skulle finna sig böra tillmötesgå förslaget
örn förvärv jämväl av de byggnader och anläggningar, beträffande vilka lösningsskyldighet
icke förelåge, borde det därför begärda beloppet, 1,000 kronor
— mot vilket statskontoret ej hade något att erinra — jämväl inräknas
i anslaget.

Då, såsom statskontoret framhållit, laglig skyldighet torde föreligga för
staten att inlösa de i arrendekontraktet särskilt angivna byggnaderna och
anläggningarna samt medel för ändamålet icke finnas tillgängliga, lärer ett
särskilt anslag böra äskas av riksdagen. Det för inlösen av ifrågavarande
byggnader och anläggningar föreslagna beloppet, 8,000 kronor, synes mig
godtagbart.

Vad härefter angår de byggnader och anordningar, beträffande vilka lösningsskyldighet
icke föreligger, finner jag med hänsyn till vad i ärendet upplysts
skäl tala för att jämväl sistnämnda anläggningar lösas av staten. Mot
det för dessa anläggningar begärda priset, 1,000 kronor, torde intet vara att
erinra.

Det för nu nämnda ändamål erforderliga beloppet (8,000 + 1,000 —)

9,000 kronor bör — på sätt medicinalstyrelsen föreslagit — anvisas å kapitalbudgeten
under rubriken statens allmänna fastighetsfond (medicinalstyrelsens
delfond).

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Inlösen av vissa byggnader vid statens anstalt för
fallandesjuka anvisa ett reservationsanslag
av ...................................... kronor 9,000.

Statens utlåningsfonder.

[3.] Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband
med äskande av anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer (V punkt 20) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lönefonden
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av ........................ kronor 5,000,000.

Kapitalbudget!.''!!: bil. 2.

[4 ] Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Under hänvisning till vad jag denna dag under femte huvudtiteln punkt 20
anfört i samband med beräknande av anslag lill främjande av bostadsföisörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer far jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lånefonden
för främjande av bostadsbyggande pä landsbygden
för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag
av ...................... kronor 3,000,000.

[5.] Statens bosättningslånefond. Med bifall till Kungl. Majits i ämnet
framställda förslag beslöt 1937 års riksdag, att en statlig utlåningsfond,
benämnd statens bosättningslånefond, skulle inrättas. Riksdagen medgav, att
lån ur nämnda fond finge utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med av
Kungl. Majit förordade grunder samt anvisade för budgetåret 1937/38 såsom
kapital för fonden under utgifter för kapitalökning, rubriken Statens utlåningsfonder
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. Den 30 september
1937 utfärdade därefter Kungl. Majit kungörelse (nr 809) örn statliga bosättningslån,
vilken kungörelse sedermera undergått vissa smärre jämkningar
genom kungörelser den 27 maj 1938 (nr 204) och den 10 mars 1939 ^nr 94).
Enligt i ämnet gällande bestämmelser hava bosättningslånen till ändamål att
lämna trolovade eller i vissa fall äkta makar tillgång till inköp av möbler
eller andra bosättningsföremål, vilkas anskaffande föranledes av äktenskapet.
Bosättningslån utgår ur statens bosättningslånefond och må icke beviljas
till högre belopp än ettusen kronor. Såsom villkor för erhållande av bosättningslån
gäller bland annat, dels att de lånesökande gjort sig kända för
skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet ävensom, i den mån betingelser
härför förelegat, ådagalagt sparvilja, dels ock att, där de lånesökande äro
äkta makar, särskilda omständigheter föranlett dem att först efter äktenskapets
ingående göra låneansökningen, och densamma avlämnats inom sex
månader från äktenskapets ingående. Bosättningslån skall förräntas efter
fast, vid lånets beviljande bestämd räntefot. Å bosättningslån skall erläggas
amortering i sådan ordning, alt lånet är återbetalt senast fem år efter utlämnandet.
Amortering och ränta skola erläggas var tredje månad, där ej på
grund av särskilda omständigheter annat bestämmes. Ansökan om lån prövas
av riksbanken, som ock utbetalar beviljade lån och uppbär förfallen ränta
och amortering.

För budgetåren 1938/39, 1939/40 och 1940/41 hava å kapitalbudgeten under
statens utlåningsfonder till ifrågavarande ändamål anvisats reservationsanslag
å rbspcktive 6,000,000, 5,000,000 och 4,000,000 kronor. De för laneverksamheten
anvisade anslagen uppgå alltså sammanlagt till 17,000,000
kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 2.

I skrivelse den 10 oktober 1940 hava fullmäktige i riksbanken dels lämnat
vissa uppgifter beträffande berörda låneverksamhet, dels ock uttalat sig rörande
behovet av anslag för verksamheten under nästa budgetår.

I förstnämnda avseende hava fullmäktige bland annat lämnat de uppgifter,
som framgå av följande sammanställning.

Tidsperiod	Utlämnade lån kronor	Influtna amorteringar : kronor
Budgetåret 1937/38................	1,857,258	37,501
» 1938/39................	6,194,082	1,076,628
> 1939/40 ................	6,193,364	2,168,352
V, 1940 — 3% 1940................	2,006,843	584.560
Summa kronor	16,251,547	3,867,041

För låneverksamheten fanns sålunda vid utgången av september månad 1940
disponibelt ett belopp av (17,000,000 + 3,867,041 -— 16,251,547) 4,615,494
kronor.

Av de ingivna uppgifterna rörande verksamheten framgår även att under
budgetåret 1939/40 det genomsnittliga lånebeloppet utgjort omkring 785
kronor.

Rörande föreliggande medelsbehov hava fullmäktige anfört följande.

Den 30 september 1940 hade av bosättningslånefondens medel återstått
outlånat ett belopp av omkring 4,600,000 kronor. Ökningen av de idestående
bosättningslånen hade under det sistförflutna budgetåret uppgått till omkring
4,000,000 kronor. Om man utginge från att med oförändrade grunder
för låneprövningen samma belopp skulle erfordras under innevarande och
nästkommnade budgetår, skulle för tiden 1 oktober 1940—30 juni 1942 behövas
ett lånebelopp av omkring 7,000,000 kronor. Med nämnda utgångspunkter
skulle alltså medelsbehovet för nästa budgetår komma att uppgå
till (7,000,000 — 4,600,00) 2,400,000 kronor.

I nuvarande allvarliga statsfinansiella läge vore det emellertid nödvändigt
att begränsa statens utgifter. Vid övervägande av frågan på vilka områden
besparingar borde vidtagas hade det av statsmakterna bland annat betonats,
att den sociala standarden icke skulle sänkas för dem, som vore sämst ställda.

örn nya medel nu icke anvisades till bosättningslånefonden, innebure
detta icke, att vissa medborgargrupper berövades några inkomster, på vilka
de baserat sitt liv. Det innebure endast, att vissa av dem, som hade för avsikt
att ingå äktenskap, icke lika lätt kunde erhålla lån eller lika stora lån för
sin bosättning, som dittills varit fallet. Fullmäktige vore övertygade om att
detta icke komme att medföra någon minskning i äktenskapsfrekvensen
men möjligen kunde leda till att de nya hemmen från början finge inrättas
enklare än som tidigare varit nödvändigt.

Visserligen uppginge icke alla de lån, som dittills beviljats, till 1,000 kronor.
Om emellertid det nuvarande lånemaximum, 1,000 kronor, sänktes,
eller om en strängare behovsprövning, än som dittills förekommit, infördes,
så komme de nu tillgängliga medlen sannolikt att räcka även under hela
eller i varje fall större delen av nästkommande budgetår.

Under hänvisning till det anförda hava fullmäktige avstyrkt anvisande för
nästa budgetår av ytterligare anslag till bosättningslånefonden.

Kapitalbudgeten: bil. 2.

Fullmäktige hava i detta sammanhang framhållit, att såsom förutsättning
för erhållande av bosättningslån i princip borde uppställas det villkoret, att
låntagarna vore försäkrade i någon form och då i törsta hand sjukförsäkrade.
Detta utgjorde nämligen enligt fullmäktiges mening ett kriterium på
vederbörandes förtänksamhet i ekonomiska frågor. Undantag från en sådan
fordran borde dock kunna medgivas, när särskilda förhållanden därtill
föranledde.

Av ett fullmäktiges skrivelse bifogat protokoll framgår, att den ståndpunkt,
för vilken berörda skrivelse är ett uttryck, intagits av herrar Rooth,

Amnér, Anderson och Örne, medan herrar Björnsson, Gränebo,

Jonsson och Magnusson beträffande förevarande spörsmål i olika hänseenden
varit av skiljaktig mening.

Sålunda hade herr Björnsson ansett, att ett anslag av 3,000,000 kronor
borde anvisas för nästa budgetår, därvid han såsom skäl för sin uppfattning
framhållit, att man syntes böra utgå från att en förhållandevis stor
del av låntagarna till följd av militära inkallelser eller andra orsaker kunde
bliva urståndsatt att verkställa åtagna amorteringar, varför det återflöde
till fonden, som man eljest hade att räkna med, torde komma att väsentligt
nedgå.

Herr Gränebo hade uttalat, att enligt hans mening låneverksamheten
jämväl under nästa budgetår borde bedrivas i huvudsak enligt dittills tilllämpade
grunder. Med hänsyn därtill och av skäl som herr Björnsson anfört,
hade herr Gränebo tillstyrkt ett anslag för nästa budgetår av 3,000,000
kronor.

Även herr Jonsson hade förordat ett anslag å sistnämnda belopp.

Ilan hade — utöver av herr Björnsson åberopade skäl — framhållit, att
man icke nu genom att vägra att ställa }dterligare medel till förfogande
borde inskränka lånemöjligheterna för dem, som önskade ingå äktenskap
och bilda eget hem men som saknade erforderliga medel till bosättningen.

Bland dessa funnes ett relativt stort antal, som fått sina möjligheter att
göra besparingar försämrade genom inkallelser till beredskapstjänst. Även
om det skulle komma att återstå något nämnvärt belopp för utlämnande
av lån under nästkommande budgetår, torde man likväl bliva nödsakad
att redan innan statsmakterna hunnit taga ståndpunkt till frågan skärpa
förutsättningarna för erhållande av lån samt att även sänka lånebeloppens
medeltal under vad som dittills tillämpats.

Slutligen hade herr Magnusson ansett, att fullmäktige nied hänsyn
till bosättningslånefondens speciella karaktär icke borde göra något uttalande
angående behovet av anslag till fonden. Det av herr Rooth med flera
förordade förslaget örn skärpning av villkoren för erhållande av lån ansåge
sig herr Magnusson böra biträda.

Förevarande låneverksamhet synes mig vara av den beskaffenhet, att den- DzparUme»tesamma
bör fullföljas jämväl under nu rådande statsfinansiella läge. Givet- chelenvis
är det emellertid angeläget, alt verksamheten handhaves med stor spar -

Kapitalbudgeten: bil. 2.

samhet. Sålunda bör tillses, att lån. icke utlämnas lill högre belopp än som
i varje fall belinnes verkligen erforderligt. Tillräckliga skäl att nedsätta nuvarande
lånemaximum synas mig däremot icke föreligga. Det i fullmäktiges
skrivelse framlagda förslaget att i regel för erhållande av lån skulle fordras,
att låntagarna äro i någon form försäkrade, i första hand sjukförsäkrade, anser
jag mig böra biträda. Då erfarenheten givit vid handen, att det någon
gång kan möta svårigheter för äkta makar att ingiva låneansökan inom den
föreskrivna tiden av sex månader från äktenskapets ingående, förordar jag
vidare, att riksbanken erhåller bemyndigande att i särskilt ömmande fall
lämna lån, även om ansökan ingivits efter det sagda tid förflutit.

Vad angår frågan, huruvida anslag för nästa budgetår bör anvisas för
förstärkning av bosältningslånefonden, är jag av den uppfattningen, att denna
fråga bör besvaras jakande, främst med hänsyn därtill att man lärer hava
att räkna med en avsevärd nedgång i de belopp, som i form av amorteringar
komma att under innevarande och nästa budgetår inflyta till fonden. Att
närmare uppskatta det föreliggande anslagsbehovet erbjuder uppenbarligen
vissa svårigheter. Det synes mig emellertid lämpligt, att anslaget — på det
sätt en minoritet inom fullmäktige förordat — för budgetåret 1941/42 bestämmes
till 3,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslånejond för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 3,000,000.

Fonden för låneunderstöd.

[6.] Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Hänvisande till vad
jag denna dag under femte huvudtiteln punkt 20 anfört rörande beräknande
av anslag för nästa budgetår för ifrågavarande lån, får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Tertiärlån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet för budgetåret 1941/
42 beräkna ett reservationsanslag av .... kronor 2,000,000.

[7.] Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Åberopande vad jag denna

dag under femte huvudtiteln punkt 20 anfört rörande anslag till lån för

ifrågavarande verksamhet, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

Kapitalbudgeten: bil. 2.

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lån för
bostadsförbättringsverkscimhet för budgetåret 1941/42 beräkna
ett reservationsanslag av ........ kronor 2,000,000.

Fonden för förlag till statsverket.

[8.] Förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten. Åberopande
vad jag denna dag under femte huvudtiteln punkt 49 anfört rörande anslag
av statsmedel till förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 190,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils-Sture Lindqvist.

Hillring till riksdagens protokoll ISAI. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. 2.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Bilaga 3.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Departementschefen, statsrådet Andersson, anmäler frågan om de anslag
å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, som ansetts böra för de under
departementet lydande affärsdrivande verken samt under rubrikerna Luftfartsfonden
och, såvitt departementet angår, Statens allmänna fastighetsfond
och Statens utlåningsfonder äskas av 1941 års riksdag. Departementschefen
anför därvid:

Från vederbörande verksmyndigheter hava i vanlig ordning inkommit
framställningar rörande anvisande av anslag å kapitalbudgeten för nästa
budgetår. Ehuru den ekonomiska situationen ur vissa synpunkter kunde giva
anledning till återhållsamhet i fråga om den statliga investeringsverksamheten,
kommer jag emellertid med hänsyn till de ifrågasatta arbetenas och
anskaffningarnas angelägenhetsgrad att i det följande förorda äskande av
anslag till flertalet av de arbeten och anskaffningar, som framställningarna
avse. På grund av att flera av de ändamål, för vilka anslag komma att äskas,
kräva råvaror, på vilka tillgången till följd av de rådande förhållandena är
knapp, förutsätter jag, att vederbörande myndigheter innan arbetena eller
anskaffningarna verkställas samråda med statens industrikommission.

Flertalet av de av myndigheterna gjorda anslagsäskanden, vilka jag i detta
sammanhang icke kommer att anmäla, avser sådana byggnads- eller andra
arbetsföretag, vilka kunna igångsättas redan under detta budgetår och som
äro av sådan natur, ali de äro lämpliga att utföra i syfte att motverka arbetslöshet.
I ilen mån anslag för dessa ändamål anses höra anvisas, kommer
jag senare i dag att föreslå, att anslagen upptagas på den av chefen för

Bihang till riksdagens protokoll 194-1. 1 sami. Nr 1. Dd 22. Bil. 3.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

finansdepartementet i finansplanen berörda tilläggsstaten till riksstaten för
innevarande budgetår, som avses skola framläggas för riksdagen. Med anledning
härav kommer jag under rubrikerna postverket och telegrafverket
samt statens allmänna fastighetsfond, såvitt angår kommunikationsdepartementet,
att i detta sammanhang endast äska ett fåtal anslag.

Någon jämförelse på sätt tidigare år plägat ske mellan de för det kommande
budgetåret äskade och de för det löpande budgetåret anvisade anslagen
å kapitalbudgeten torde denna gång vara av mindre värde med hänsyn
till, bland annat, dels att ytterligare anslag i stor omfattning anvisats sedan
riksstaten för budgetåret 1940/41 fastställdes och dels att nya anslag komma
att äskas å tilläggsstat. Vidare kan framhållas, att det för närvarande icke
kan avgöras, i vilken omfattning anslag kunna för nästa budgetår behöva
anvisas till förvärv av enskilda järnvägar. Med hänsyn till dessa förhållanden
anser jag mig nu sakna anledning framlägga någon jämförande översikt.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition, nr 77, till 1939 års urtima riksdag
anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
å kapitalbudgeten under rubriken VIII. Oförutsedda utgifter till statens affärsverksfonder,
statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till
statsverket ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. Det torde här böra
anmälas, att av detta anslag, som är avsett för bestridande av utgiftsökningar
i anledning av prisstegringen, medel hittills beviljats med tillhopa 674,400
kronor enligt följande uppställning:

Kungl. Maj:ts
beslut.

30 dec. 1939

» » »

•» » »

1 mars 1940

8 » »

12 april »

» » »

26 ,

» » »

5 juli »

22 nov. »

Om- och tillbyggnad av posthuset i Sandviken......... 22,000

» » » » » » Kristinehamn..... 140,000

Telefonstationsbyggnad i Ängby.......................... 15.000

» > Sävedalen...................... 8,000

Nybyggnad för slöjdundervisningen vid folkskoleseminariet
i Umeå .............................................. 12,100

Telefonstationsbyggnad i Ängby.......................... 20,000

Fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs................... 15,000

Säkerhetsanstalt (å Hall) för förvarade och internerade

samt ny sinnessjukavdelning inom fångvården........ 155,000

Tvättanläggning vid centralfängelset i Norrköping..... 5,000

Tillbyggnad av nya sjukhuset vid Vaxholms kustartilleriregementes
etablissement å Oscar-Fredriksborg ... 25,000

Tillbyggnad av marinens centrala beklädnadsverkstad i

Karlskrona................................................ 65,300

Ändringsarbeten betr. skeppsgossekasernen i Karlskrona 60,000

Norrbottens artillerikårs etablissement i Boden......... 110,000

Nybyggnad för statens väginstitut....................... 22,000

Summa kronor 674,400

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

Innan jag ingår på generalpoststyrelsens framställningar om anslag å kapitalbudgeten,
torde jag i enlighet med uttalande av 1937 års riksdag i skrivelse,
nr 152, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta
åtgärder för främjande av sparverksamhet bland skolungdomen, få erinra om
att Kungl. Maj:t i samband med fastställandet av postverkets driftkostnadsstat
för år 1941 bemyndigat generalpoststyrelsen att under nämnda år av det
i driftkostnadsstaten under titeln Skolsparverksamhet upptagna beloppet å

110,000 kronor använda högst 50,000 kronor för utdelning enligt då gällande
grunder till skolungdom i riket av mindre penningbelopp samt högst 1,000
kronor för åtgärder, som till sitt syfte nära sammanfalla med berörda skolsparverksamhet.

1. Inköp av inventarier för postverkets behov.

[1.] För inköp av inventarier för postverkets behov anvisades för budgetåren
1932/33—1938/39 respektive 800,000, 500,000, 300,000, 300,000,

450.000, 700,000 och 975,000 kronor. Vid bestämmandet av anslagen för
budgetåren 1933/34—1936/37 räknades med förefintligheten av reservationer
å tidigare inventarieanslag till sammanlagt belopp av respektive 200,000,

300.000, 300,000 och 200,000 kronor. För budgetåret 1939/40 anvisades anslaget
med 1,250,000 kronor.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett belopp av 700,000
kronor. Därjämte har Kungl. Majit genom beslut den 15 mars 1940 bemyndigat
generalpoststyrelsen att under budgetåret 1940/41 taga i anspråk ett belopp
av 30,000 kronor av det för budgetåret 1939/40 anvisade inventarieanslaget,
vilket belopp jämlikt av Kungl. Majit tidigare meddelat beslut icke
skulle få disponeras under sistnämnda budgetår.

I skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen hemställt örn ett
anslag för nästa budgetår till inventarieanskaffningar av 500,000 kronor.
Styrelsen har därvid till en början anfört bland annat följande:

Alltifrån tiden för krigsutbrottet har styrelsen oavlåtligt haft sin uppmärksamhet
riktad på angelägenheten av att största möjliga sparsamhet städse
iakttages. Sålunda har i stor utsträckning inköp av inventarier, som i och för
sig varit behövliga för ett normalt bedrivande av posttrafiken örn än icke för
ögonblicket oundgängligen nödvändiga, tills vidare uppskjutits. Efter de be -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

sparingsåtgärder, som vidtagits med utgångspunkt från av generalpoststyrelsen
i överensstämmelse härmed uppdragna riktlinjer för användningen av
tillgängliga anslagsmedel, har styrelsen vid nu verkställd beräkning av utgifterna
för omhandlade ändamål för innevarande budgetår ansett sig kunna
ställa i utsikt en besparing av omkring 100,000 kronor av det för budgetåret
1940/41 disponibla anslagsbeloppet, förutsatt att inga oförutsedda omständigheter
inträffa.

I anslutning härtill meddelar styrelsen, att styrelsen jämväl vid uppgörande
av sitt förslag rörande inventarieanskaffningar för budgetåret 1941/42 räknat
med att begränsa anskaffningen till vad som vore omedelbart och oundgängligen
nödvändigt. Med utgångspunkt från för närvarande kända förhållanden
och med reservation för de kostnadsökningar, som en eventuell förändring av
den allmänna prisnivån kunde medföra, hade styrelsen beräknat utgifterna för
ifrågavarande ändamål till 600,000 kronor. Då såsom förut nämnts en besparing
av cirka 100,000 kronor ansetts kunna överföras till budgetåret 1941/42,
ifrågasatte styrelsen, att för sagda budgetår ett reservationsanslag anvisades
av allenast 500,000 kronor.

Genom den nödvändiggjorda återhållsamheten i fråga om inventarieanskaffningar
komme, anför härefter styrelsen, postverkets inventariebestånd att
förete alltmera betydande brister. Med kännedom om i vilken utsträckning
normal nyanskaffning av inventarier under nuvarande förhållanden uppskjutits,
vore det att förutse, att behovet av att avhjälpa dessa brister inom kort
kunde antagas bliva så stort, att anslaget till inventarieanskaffning under följande
budgetår måste sättas relativt högt, för att styrelsen skulle hava möjlighet
att bedriva poströrelsen på ett tillfredsställande sätt.

Vad angår medelsbehovet för olika inventariegrupper erinrar generalpoststyrelsen
om att den vida övervägande delen av sådana i poströrelsen använda
inventarier, som kunde erhållas i den allmänna marknaden, vore föremål för
en till styrelsen centraliserad upphandling. Vissa specialinventarier åter — såsom
brevlådor, frimärksautomater, postboxanläggningar, stålmöbler, datumstämplar
m. m. — tillverkades vid postverkets verkstad, under det att en del
för inredning av postlokaler behövliga möbler m. m., som icke lämpligen
kunde hållas i lager, inköptes av distrikts- och lokalförvaltningarna.

Det för anskaffning av inventarier under budgetåret 1941/42 erforderliga
beloppet beräknar styrelsen fördela sig på olika inventariegrupper ungefärligen
på följande sätt:

För centralupphandling av inventarier, som tillhandahållas från postverkets
persedelförråd, 160,000 kronor.

För inventarietillverkning vid postverkets verkstad 125,000 kronor.

För maskinuppsättning vid postverkets mekaniska verkstad, garageverkstad,
frimärkstryckeri och blankettryckeri med bokbinderi 33,000 kronor.
Detta belopp är avsett enbart till bestridande av anskaffningskostnaden för
en inom frimärkstryckeriet sedan lång tid tillbaka behövlig arbetsbesparande
kortbrevstryckpress, som styrelsen finner ofrånkomligt att låta beställa och
delvis likvidera redan under budgetåret 1940/41. Sålunda hava inga medel
begärts för täckande av det sedan flera år tillbaka förefintliga behovet av utökad
maskinuppsättning vid mekaniska verkstaden, garageverkstaden och

Kapitalbudgeten: bil. 3.

blankettryckeriet. Fyllandet av detta behov har ansetts böra uppskjutas till
inflyttningen i den verkstads- och förrådsbyggnad, som planeras för postverkets
räkning i Ulvsunda. Då ifrågavarande byggnad knappast kan bliva
färdig för inflyttning före den 1 juli 1942, även örn medel för dess uppförande
komma att anvisas under budgetåret 1940/41, har styrelsen ansett sig
icke böra i detta sammanhang ifrågasätta anvisande av medel för den erforderliga
utökningen av industriernas inventariestock.

För inventarieinköp — kontorsmaskiner och specialutrustning — för postgirokontoret
samt postgiroavdelningarna i Göteborg, Malmö och Boden

125,000 kronor.

För distrikts- och lokalförvaltningarnas anskaffningar 100,000 kronor.

För inköp av andra motorfordon än postdiligenser (elektriska plattformsvagnar)
60,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har icke räknat med någon utökningsanskaffning av
postdiligenser med tillbehör under budgetåret 1941/42.

Generalpoststyrelsen hemställer, att anslaget för nästa budgetår måtte anvisas
med ett belopp av 500,000 kronor.

Vad beträffar den av postverket bedrivna postdiligenstnyfiken har generalpoststyrelsen
i särskild skrivelse den 27 augusti 1940 lämnat föreskriven
redogörelse för den sedan den 1 september 1939 bedrivna trafiken m. m.
Av berörda skrivelse, vid vilken är fogad förteckning å de trafikerade linjerna,
inhämtas i huvudsak följande:

Diligenserna hade under driftåret 1939/40 framförts i trafik sammanlagt
4,943,667 kilometer, därvid släpvagn medförts 2,078,906 kilometer. Härtill
komme 81,013 kilometer extra snöplogningsturer å de linjer, där postverket
ombesörjt vinterväghållning.

Linjernas sammanlagda längd, som vid utgången av augusti månad 1939
utgjorde 4,428 kilometer, uppginge till 4,230 kilometer. Linjenätet hade sålunda
under redogörelseåret minskats med 198 kilometer.

För trafikens uppehållande vore 123 diligenser och 86 släpvagnar i bruk.

Beträffande det ekonomiska resultatet av diligenstrafiken hänvisades till
två vid skrivelsen fogade tabeller. Av desamma framginge, att under driftåret
1939/40 på samtliga linjer utgifterna — däri inberäknat jämväl kostnader
för automobilernas underhåll och reparation samt ränta och amortering
å i fordonen nedlagt kapital -— uppgått till 1,959,980 kronor, medan
inkomsterna uppgått till, passageraravgifter 1,184,365 kronor, godsavgifter
170,488 kronor, ersättning för snöplogning 91,506 kronor samt beräknade
postföringsersättningar 517,542 kronor, eller sammanlagt 1,963,901 kronor.

Inkomsten i medeltal per kilometer hade stigit från 22.86 öre under driftåret
1938/39 till 28.70 öre under ifrågavarande driftår. Omkostnaderna hade
likaledes stigit, nämligen från 34.65 öre per kilometer under driftåret 1938/39
till 39.01 öre under ifrågavarande driftår.

Kostnaden för postföringen med diligenserna hade sjunkit från i medeltal
11.79 tile närmast föregående driftår lill 10.22 öre per kilometer.

Såväl antalet trafikerade kilometer som postdiligenslinjernas sammanlagda
längd hade minskat sedan den 31 augusti 1939. Minskningen hade
föranletts av knappheten på drivmedel och de i anledning därav anbefallda
inskränkningarna i trafiken.

I de trakter, inom vilka ett flertal av diligenslinjerna framginge, hade
militärer varit förlagda alltsedan hösten 1939. Av denna anledning hade avsedd
nedskärning i trafiken å dessa linjer icke kunnat vidtagas, enär postdiligenserna
i avsevärd utsträckning anlitats för mililärtransporter. Dessa

Departe mental chefen.

6 Kapitalbudgeten: bil. 3.

transporter hade i många fall krävt anordnande av extra turer å linjerna i
fråga.

Under sistförflutna vår hade fem till gengasdrift ombyggda diligenser insatts
i trafik. Under månaderna oktober—december 1940 komme ytterligare
trettio gengasdrivna diligenser successivt att tagas i bruk. Ytterligare ett
femtiotal diligenser måste omändras för att trafiken vid uteslutande gengasdrift
skulle kunna ombesörjas i nöjaktig omfattning.

Genom dessa åtgärder beräknades diligenstrafiken under loppet av nästkommande
redogörelseår dels kunna återupptagas på några av de vägsträckor,
som under år 1940 upphört att trafikeras, dels ock å vissa linjer kunna
fullgöras med flera turer än för närvarande. Helt ny diligenstrafik planerades
endast å vägsträckan Rökå—Åmliden—Lillholmsträsk i anslutning till
trafiken å delsträckan Kristineberg—Lövberg av diligenslinjen Bastuträsk—
Malåträsk.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, alt generalpoststyrelsens beräkningar
rörande det för nästa budgetår erforderliga anslaget till inventarieanskaffningar
för postverket äro uppgjorda med tillbörligt beaktande av de
sparsamhetskrav, som tidsläget påkallar. Vid dylikt förhållande vill jag
icke ifrågasätta någon ändring i det av styrelsen för nästa budgetår för ändamålet
beräknade beloppet å 600,000 kronor. Med hänsyn till att vid innevarande
budgetårs utgång en odisponerad behållning å anslaget av omkring

100,000 kronor kan beräknas föreligga, torde anslaget för budgetåret 1941/42
icke behöva anvisas med högre belopp än 500,000 kronor.

Vad generalpoststyrelsen anfört och meddelat beträffande den av styrelsen
bedrivna postdiligenstrafiken har icke givit mig anledning till särskilt uttalande.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................... kronor 500,000.

2. Nytt bangårdspostkontor i Stockholm.

[2.] I skrivelse den 19 november 1940 har generalpoststyrelsen gjort
framställning om anvisande av anslag för uppförande av ett nytt bangårdspostkontor
i Stockholm.

Det nuvarande bangårdspostkontoret i Stockholm är beläget å den intill
Jakobsgatans fortsättning och Vintervägen belägna delen av Stockholms centralbangårdsområde,
som benämnes Vedgården. Innan den nuvarande byggnaden
togs i bruk voro bangårdspostkontorets olika expeditioner inrymda i
centralposthuset. Den ökade posttrafiken och det därav följande behovet av
större utrymmen för centralpostkontorets olika avdelningar nödvändiggjorde
emellertid inrättande av ett bangårdspostkontor i en särskild byggnad. I
propositioner nr 168 till 1924 års riksdag och nr 53 till 1925 års riksdag underställde
Kungl. Majit riksdagens prövning av generalpoststyrelsen framlagda
förslag till uppförande för en sammanlagd kostnad av 674,000 kronor

Kapitalbudgeten: bil. 3.

av ett bangårdspostkontor inom Stockholms centralbangårds område, vilka
förslag vunno riksdagens bifall. Bangårdspostkontoret trädde i verksamhet
den 27 september 1926, då den nya byggnaden togs i bruk.

I sin skrivelse anför generalpoststyrelsen till en början följande angående
de uppgifter, som åvila ett bangårdspostkontor:

Ett bangårdspostkontors uppgift bör vara att från en större stads hela
postområde uppsamla avgående post ävensom transiterande post och förarbeta
den sålunda samlade posten för vidarebefordran med järnvägsposterna,
vidare att tjänstgöra såsom direkt inlämningspostanstalt för massposter samt
slutligen att förarbeta ankommande post och fördela denna på de olika utdelningspostanstalterna
i staden. Under nu angivna förutsättningar och om förhållandena
eljest äro gynnsamma — framför allt på så sätt, att stadens järnvägspostförbindelser
äro i betydande grad centraliserade till den järnvägsstation,
där bangårdspostkontoret är beläget — kommer förefintligheten av
ett bangårdspostkontor att medföra ett minimum av posttransporter inom
staden. Härigenom vinnas såväl direkta besparingar som tid och snabbare
betjänande av allmänheten.

Styrelsen kommer härefter in på frågan i vad mån det nuvarande bangårdspostkontoret
kan anses fylla dessa uppgifter samt anför härom:

I vissa hänseenden fyller bangårdspostkontoret i Stockholm de uppgifter,
som äro utmärkande för ett bangårdspostkontor. Vid dess avdelning för avgående
paket sker nämligen all massinlämning av paketpost från Stockholm
och dit överföras även paket, inlämnade vid övriga postanstalter i staden.
Även transiterande paketpost, som ankommer med tågen till centralstationen
eller med andra postlägenheter till Stockholm, tillföres denna avdelning. Paketposten
sorteras eller omsorteras och förpackas samt överföres till postkupéer
och andra postlägenheter, utgående från Stockholm.

Med postlägenheterna till Stockholm ankommande inrikes paketpost överföres
till bangårdspostkontorets avdelning för ankommande paket och förarbetas
där. Paket till adressater, som avhämta sin post — företrädesvis postboxinnehavare
och fackavhämtare — avskiljas och tillföras de olika utlämningspostanstalterna,
under det att den övriga paketposten, sorterad på olika
distrikt i staden, under iakttagande av vissa kontrollföreskrifter överlämnas
till den entreprenör, som enligt särskilt avtal omhänderhar liemforsling av
postpaket i Stockholm.

Massinlämning av korsbandspost i Stockholm — såväl utgivar- och masskorsband
som vanliga korsband — sker i regel vid bangårdspostkontorets
korsbandsavdelning, som i viss utsträckning även mottager vid andra postanstalter
i Stockholm inlämnad eller med posllägenheterna till Stockholm ankommande,
transiterande korsbandspost. Inom avdelningen förarbetas, sorteras
och förpackas korsbandsposten och transporteras därefter till de avgående
postlägenheterna.

De funktioner, som ankomma på postkontor å utgivningsorten för postabonnerade
tidningar, fullgöras slutligen av bangårdspostkontorets tidningsavdclning
beträffande samtliga i Stockholm utgivna tidningar och tidskrifter.
För närvarande utkomma i Stockholm omkring 700 olika tidningar
och tidskrifter, varav omkring 250 äro föremål för postabonnemang. Samtliga
postabonnerade tidningsexemplar inlämnas lill tidningsavdelningen, fördelas
med ledning av bokföringen av från hela landet inkomna tidningsrckvisitioner,
sorteras på alla postanstalter, förpackas och överföras till post -

° Kapitalbudgeten: bil. 3.

kupéerna. Tidningsavdelningen handhar även uträkningen av likviderna med
tidningsutgivarna.

De arbetsuppgifter, som enligt vad ovan sagts böra förläggas till ett bangårdspostkontor,
fullgöras däremot, vad angår annan ankommande post än
paket och annan avgående brevpost än korsband samt annan transiterande
post än paket och i viss utsträckning korsband, icke av bangårdspostkontoret
i Stockholm utan äro förlagda till andra postanstalter i staden, huvudsakligen
till centralpostkontoret. Detta förorsakar betydande ökning av personal- och
materialkostnader för transporter och annat samt dessutom fördröjd postbehandling.

Generalpoststyrelsen erinrar härefter om att styrelsen i sitt år 1923 framlagda
förslag till byggande av det nuvarande bangårdspostkontoret baserat förslaget
i vad det rörde beräkningarna av byggnadens erforderliga kapacitet på de
senaste i bearbetat skick då föreliggande trafiksiffrorna, vilka avsett kalenderåret
1922. Under tiden därefter och intill dess bangårdspostkontoret trädde
i verksamhet år 1926, hade emellertid den samlade trafiken inom dit förlagda
rörelsegrenar undergått en mycket betydande ökning, som icke kunnat
förutses. Till följd härav hade bangårdspostkontorets olika lokaler samt maskinella
och andra tekniska anordningar redan från början varit otillräckliga.

Ökningen i posttrafiken har emellertid, meddelar styrelsen, sedan dess alltjämt
fortsatt. Till belysande av utvecklingen lämnar styrelsen följande uppgifter: Antalet

vid postanstalter inom Stockholms distrikt inlämnade vanliga paket
år 1927 utgjorde i runt tal 2,880,000 och hade 1939 stigit till 3,490,000
eller med 21.2 °/o. Under samma tidsperiod har antalet till bangårdspostkontoret
ankomna vanliga paket ökat från 444,000 till 615,000, motsvarande
38.6 %>. Antalet avgångna brevförsändelser (till största delen korsband), inlämnade
vid bangårdspostkontoret, har stigit med i det närmaste 325 % från
1927 (21,100,000 st.) till 1939 (89,540,000 st.). Vad angår antalet avgångna
nummerexemplar av postabonnerade tidningar, utgjorde detta 72,789^000 år
1927 och 101,656,000 år 1931, vilket innebär en ökning med 39.7 °/o. Vissa
taxe- och författningsändringar avseende tidningsrörelsen medförde från och
med 1932 en successiv övergång från postabonnemang till utgivarkorsband.
Fran och med ingången av 1932 övergingo sålunda två veckotidningar med
synnerligen stor spridning och med ett sammanlagt antal nummerexemplar
per år av mera än 30,000,000 från postabonnemang till försändning såsom utgivarkorsband.
Till följd av dylik övergång hade antalet avgångna nummerexemplar
av postabonnerade tidningar år 1935 sjunkit till 60^848,000 från
ovan angivna 101,656,000 år 1931. Efter 1935 har antalet nummerexemplar
postabonnerade tidningar åter ökats till 73,172,000 år 1939 eller med 20.3 °/o
från år 1935. Den berörda övergången från postabonnemang till utgivarkorsband,
som sålunda föranlett nedgång under perioden 1932—1935 i antalet
nummerexemplar av postabonnerade tidningar, har givetvis haft en rakt
motsatt inverkan i fråga om trafiken vid postkontorets korsbandsavdelning.
Härtill kommer, att nedgången i antalet nummerexemplar har, vad angår arbetsbelastningen
å tidningsavdelningen, motverkats av andra faktorer. Sålunda
har tidnings- och tidskriftsnumrens storlek och vikt högst väsentligt ökats.
Detta förhållande avspeglas i antalet från bangårdspostkontoret under olika
år expedierade tidningssäckar. Nämnda antal utgjorde 405,021 år 1931,

Kapitalbudgeten: bil. 3.

393,189 år 1935 och 464,034 år 1939. Bortsett därifrån, att antalet expedierade
tidningssäckar är en i och för sig synnerligen betydelsefull faktor i fråga om
arbetsmängden inom tidningsavdelningen, äro de anförda siffrorna, då tidningssäckarnas
storlek och vikt är i stort sett konstant, av särskilt intresse
vid jämförelse med antalet nummerexemplar samma år.

Även inrättandet av nya postanstalter i riket har bidragit till ökningen av
arbetsbelastningen å bangårdspostkontorets tidningsavdelning under här
ifrågavarande tidsperiod, 1927—1939.

Såväl tidningsbokföringen som sorteringen sker nämligen särskilt för varje
postanstalt. Antalet fasta postanstalter i riket utgjorde vid 1927 års ingång
3,760 och vid 1939 års slut 4,141, vilket innebär en ökning med 381 eller
10 %.

Styrelsen framhåller i anslutning härtill, att utrymmesbristen vid bangårdspostkontoret
vore icke blott direkt — och i alltmer betänklig grad —
hindersam för behandlingen av den ständigt ökade postmängden utan även
omöjliggjorde en synnerligen behövlig utbyggnad av transportanläggningarna
och övriga tekniska anordningar. Härom anför styrelsen:

Till viss del kan och måste olägenheterna härav avhjälpas genom att sådana
transporter inom avdelningarna, som kunde och borde ha skett på
mekanisk väg, i stället ske manuellt, vilket kräver större personal och på så
sätt ökar trängseln inom arbetslokalerna. Såsom exempel på sådana bristfälligheter
i de nuvarande transportanordningarna, vilka till följd av utrymmesbrist
icke kunna undanröjas, må nämnas, att transportbanorna till
plattformarna måste användas för framförande av postgods såväl i riktning
från postkontoret till postvagnarna som i motsatt riktning. Till följd härav
kan arbetet å de ankommande avdelningarna icke fortlöpa oberoende av
arbetet inom de avgående avdelningarna, varav följer stagnationer och tidsförlust
för betydande personalstyrkor. Å vissa avdelningar medger icke utrymmet,
att tillräckligt många sorterare kunna arbeta samtidigt, varför de
rembanor, som frammota postgodset till sorteringsplatserna, då och då måste
stoppas. För undvikande av godsanhopning och skadegörelse å försändelser
vid övergången mellan olika rembanor är det därvid ofta nödvändigt att
stoppa även angränsande transportremmar.

Den starka trafikökningen hade, fortsätter styrelsen, medfört, att transportanordningarna
blivit utsatta för en ständig överbelastning, i följd varav
såväl de fasta transportanordningarna som därtill hörande rörliga delar
vore starkt förslitna och till stor del utslitna. Detta medförde i sin tur, att
fel ofta upplcomme, som krävde omedelbara och, emedan de stundom måste
utföras nattetid, kostsamma reparationer, enär arbetet på avdelningarna vore
helt beroende av transportanläggningarnas oklanderliga funktionerande.

Såsom redan framhållits vore det, anför härefter styrelsen, icke möjligt
bereda bangårdspostkontoret tillräckliga och godtagbara lokaler inom den
nuvarande byggnadens ram. En på- och ombyggnad av denna hade styrelsen
ansett icke kunna ifrågakomma med hänsyn til) den nuvarande byggnadens
konstruktion och grundförhållandena å tomten. Detta alternativ samt
uppförandet av en helt ny byggnad på den nuvarandes plats hade av styrelsen
ansetts uteslutna såsom oförsvarligt kostsamma i den situation av ovisshet
rörande centralbangårdens slutliga reglering, som hittills varit rådande.

10 Kapitalbudget^!: bil. 3.

Styrelsen hade därför icke haft någon annan möjlighet än att avvakta denna
frågas utveckling.

Genom framläggandet av 1939 års markkommissions betänkande den 16
mars 1940 angående uppgörelse mellan Kungl. Majit och kronan samt
Stockholms stad rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm hade emellertid,
fortsätter styrelsen, frågan bragts närmare sin lösning. Styrelsen anför
härefter:

Delvis med hänsyn till vad generalpoststyrelsen framhållit för markkommissionen
rörande bangårdspostkontorets på sistone alltmer aktuella behov
av nya lokaler har, såsom framgår av betänkandet, på föranstaltande av
kommissionen frågan om markbehovet för bangårdspostkontor och ilgodsmagasin
för statens järnvägar varit föremål för utredning genom en särskild
delegation, bestående av en representant för vardera av generalpoststyrelsen
och järnvägsstyrelsen samt två representanter för Stockholms stad. I sitt den
13 januari 1940 avgivna yttrande i ämnet har delegationen förordat ett förslag,
enligt vilket bangårdspostkontoret skulle förläggas väster om Centralbangården
omedelbart söder om den projekterade viadukten över järnvägsområdet
i Klarabergsgatans förlängning.

För egen del har markkommissionen i denna fråga uttalat, att kommissionen,
med hänsyn till bangårdspostens till synes oavvisliga och omedelbara
behov av nya och ökade lokaler, utginge ifrån, att nytt bangårdspostkontor
snarast komme till utförande. I sitt förslag till markuppgörelse mellan kronan
och staden har kommissionen även medtagit de områden, som enligt
delegationens förslag äro erforderliga för ordnande av frågorna örn nytt
bangårdspostkontor och nytt ilgodsmagasin.

I betänkandet (sid. 44) har markkommissionen vidare anfört, att fördelar
ur byggnadstekniska och arkitektoniska synpunkter vid ett genomförande
av det av kommissionen förordade förslaget skulle stå att vinna genom att
ett nytt bangårdspostkontor uppfördes å annan plats än den nuvarande,
innan den nya trafikanordningen anlades. Därigenom skulle nämligen
denna kunna i en följd genomföras och anslutning till Kungsholmssidan ske
i enlighet med 1930 års trafikkommittés och arkitekten William-Olssons förslag.
Möjligt vore även, att de tidskrävande förarbetena till trafikanordningen
icke kunde föreligga i färdigt skick, förrän ett nytt bangårdspostkontor
i det närmaste hunnit färdigställas, vilket givetvis ytterligare motiverade
nu nämnda ordning för hela Tegelbacksplanens genomförande.

Styrelsen erinrar härefter örn att styrelsen i sitt utlåtande den 2 april 1940
över markkommissionens betänkande med synnerlig tillfredsställelse konstaterat,
att det av kommissionen förordade förslaget till reglering av Tegelbacken
möjliggjort en tillfredsställande lösning inom en förhållandevis näraliggande
framtid av den alltmer brännande frågan om nya och utvidgade
lokaler för bangårdspostkontoret. I sitt utlåtande hade styrelsen också tillstyrkt
bifall till kommissionens förslag i denna del och förklarat sig biträda
det av den förutnämnda delegationen i dess skrivelse till markkommissionen
den 13 januari 1940 gjorda uttalandet, att det nya banposthusets
läge bleve ur allmän trafiksynpunkt redan i första utbyggnadsskedet fördelaktigt
och i ett senare skede, då Klarabergsgatans viadukt vore utförd, mycket
gott.

Generalpoststyrelsen understryker ytterligare i detta sammanhang angelägenheten
av att den möjlighet till lösning av bangårdspostkontorets lokal -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

fråga, som nu yppats, snarast möjligt utnyttjas samt påpekar, att läget nu
vore sådant, att styrelsen icke kunde taga ansvaret för längre uppskov med
anskaffandet av nya lokaler för bangårdspostkontoret än som vore oundvikligt.

På grund av anförda förhållanden har generalpoststyrelsen låtit arkitekten
L.-E. Lallerstedt utarbeta ritningar för uppförande av ett nytt bangårdspostkontor
på det markområde, som enligt markkommissionens förslag avsetts
för ändamålet. Ritningarna ävensom den i anslutning därtill uppgjorda
kostnadsberäkningen finnas bifogade styrelsens framställning. Beträffande
det upprättade förslaget anför styrelsen:

Byggnaden är avsedd att uppföras med en huvudbyggnad i fem våningar,
parallell med Klarabergsgatans viadukt samt i vinkel däremot två flygelbyggnader
i tre våningar, vartill kommer källarvåning under hela byggnaden.
Spåranläggning för uppställning av postvagnar samt lastningsplattformar
skulle anordnas i vinkeln mellan huvudbyggnaden och den kortare
flygelbyggnaden i Vintervägens plan. Lastkajerna hava en sammanlagd
längd av 530 meter mot 230 meter vid det nuvarande bangårdspostkontoret.
Denna vagngård skulle överbyggas i plan med viadukten och våningen två
trappor upp från Vintervägen, varigenom direkt förbindelse erhålles mellan
viadukten och bangårdspostkontoret. Här skulle anordnas inlämningsexpeditioner
och lastkajer för allmänhetens räkning. I vinkeln mellan huvudbyggnaden
och den längre flygelbyggnaden skulle i Vintervägens plan anordnas
lastkajer för postverkets eget transportbehov utefter båda de nämnda
byggnadsdelarnas hela sträckning.

I färdigt skick kommer den nya banpostbyggnaden att omöjliggöra biltrafik
till statens järnvägars nuvarande ilgodsmagasin. Arbetena med uppförande
av nytt ilgodsmagasin lära av vissa skäl icke kunna påbörjas förrän
i mitten av 1943. Med hänsyn till ovan berörda förhållanden är det en
ofrånkomlig nödvändighet alt utan dröjsmål bereda bangårdspostkontoret
nya lokaler. Ett så långt uppskov därmed, som skulle uppstå, örn man
avvaktade färdigställandet av det nya ilgodsmagasinet, kan omöjligen ifrågakomma.
Det är därför avsett, att arbetena med uppförandet av den nya
banpostbyggnaden skulle utföras i etapper på sätt framgår av ritningarna.
Den första byggnadsetappen omfattar huvudbyggnaden och den kortare flygeln
samt en mindre del av den längre flygeln. Sedan denna etapp fullbordats,
skulle samtliga avdelningar utom tidningsavdelningen, vilken disponerar
en mindre del av våningarna 1 och 2 trappor upp i det nuvarande bangårdsposthuset,
överflyttas från detta till den nya byggnaden. Den sålunda
utrymda delen av nuvarande bangårdspostkontoret, omfattande bl. a. hela
bottenvåningen, skulle tagas i anspråk för ilgodsmagasinets behov. Därigenom
erhåller ilgodsmagasinet inemot dubbelt så stora lokaler i bottenvåningen,
som det för närvarande disponerar, samt lastkajer till en längd av
130—140 längdmeter mot för närvarande 100 längdmeter. På så sätt komma
arbetena med uppförandet av det nya banposthuset icke att inverka störande
för ilgodsmagasinet på annat sätt, än att den längst norrut belägna
luckan under första byggnadsetappens senare skede icke blir tillgänglig för
aulomobiltrafik. Detta måste i förevarande sammanhang emellertid anses
vara en olägenhet av underordnad betydelse, som därtill blir helt kortvarig.

Kostnadsberäkningen slutar på ett belopp av 4,400,000 kronor. Till denna
summa mäste emellertid, framhåller generalpoststyrelsen, läggas den på
tomtmarken belöpande kostnaden, vilken torde böra fixeras först sedan
markavtalet mellan kronan och Stockholms stad blivit för parterna bindan -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departementschefen.

de. För byggnadsarbetenas påbörjande beräknar generalpoststyrelsen ett belopp
av 1,250,000 kronor behöva anvisas för budgetåret 1941/42.

Då den nya byggnaden vöre avsedd att helt och hållet ersätta det nuvarande
bangårdsposthuset och sålunda i denna del att anse som ett ersättningsarbete,
torde, anför generalpoststyrelsen, så stor del av nybyggnadskostnaderna
som svarade mot det beräknade värdet av den byggnad, som
skulle ersättas, böra bestridas av medel ur postverkets förnyelsefond. Det
nuvarande bangårdsposthuset vore åsatt ett bokfört värde av 674,000 kronor,
vilket i sin helhet vore byggnadsvärde. Kostnaderna för det nya banposthuset
borde sålunda bestridas av förnyelsefondsmedel till ett belopp av

674,000 kronor och till återstoden av kapitalökningsmedel. Det för budgetåret
1941/42 erforderliga beloppet, 1,250,000 kronor, torde lämpligen böra
i sin helhet utgå av kapitalökningsmedel, enär det nuvarande bangårdspostkontoret
komme att användas för sitt nuvarande ändamål under hela första
byggnadsskedet.

Under åberopande av vad styrelsen nu anfört, hemställer styrelsen, att
för uppförande av en ny byggnad för bangårdspostkontoret i Stockholm i
huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen framlagda förslaget för
budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag måtte anvisas av 1,250,000 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar slutligen, att styrelsen hos Stockholms stads
stadsplanenämnd anhållit, att nämnden ville vidtaga åtgärder för fastställande
av stadsplan i den utsträckning och på sätt, som erfordrades, för att
den planerade bangårdspostbyggnaden skulle kunna uppföras å den därför
föreslagna platsen i huvudsaklig överensstämmelse med de uppgjorda ritningarna.

Bangårdspostkontoret i Stockholm är inrymt i en intill Jakobsgatans fortsättning
och Vintervägen belägen, för ändamålet uppförd byggnad, som togs
i bruk år 1926. På grund av den kraftiga och oförutsedda ökning, som posttrafiken
undergick under den tid, som förflöt mellan byggnadens planerande
och färdigställande, visade sig lokalerna redan från början för knappt tilltagna.
Trafikökningen har sedan dess fortsatt och därmed har också utrymmesbristen
blivit alltmera besvärande. Bristen på erforderligt lokalutrymme
inverkar hindrande på postens expedierande och medför stora svårigheter
för en tillfredsställande avveckling av posttrafiken. Härtill kommer
emellertid också, att utrymmesbristen omöjliggör en nära nog nödvändig
utbyggnad av bängårdspostkontorets transportanläggningar och övriga tekniska
anordningar, vilka genom ständig överbelastning blivit starkt förslitna
och till stor del utslitna. Generalpoststyrelsen har för sin del uttalat, att
förhållandena inom bangårdspostkontoret numera utvecklats därhän, att styrelsen
icke ansåge sig kunna taga ansvaret för längre uppskov med anskaffandet
av nya lokaler än som vore oundvikligt.

Med hänsyn till här anförda förhållanden ävensom vad generalpoststyrelsen
i övrigt framhållit anser jag, att åtgärder böra vidtagas redan nu i syfte
att bereda bangårdspostkontoret ökade och mera ändamålsenliga lokaler.
Jag vill här framhålla, att den nuvarande krissituationen av skilda orsaker

Kapitalbudgeten: bil. 3.

icke torde kunna förväntas medföra någon sådan minskning av poströrelsen
vid bangårdspostkontoret, att denna skulle kunna motivera ett uppskjutande
av lösningen av förevarande byggnadsfråga.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att nya utrymmen icke kunna
beredas inom den nuvarande byggnaden. En på- eller ombyggnad av denna
kan ej heller av olika skäl ifrågakomma. Genom en dylik åtgärd skulle för
övrigt endast en provisorisk lösning erhållas. Enligt det mellan kronan och
Stockholms stad nyligen träffade markavtalet skall nämligen kronan senast
den 1 januari 1948 till staden överlämna viss del av den mark, varå bangårdspostkontoret
är beläget. Denna bestämmelse sammanhänger med att
den i markavtalet avsedda lösningen av Tegelbackens reglering i sitt slutliga
skede förutsätter, att bangårdspostkontoret förflyttas till annan plats.

Det av generalpoststyrelsen nu framlagda förslaget rörande förläggningen
av det nya postkontoret ansluter sig till ett av 1939 års markkommission förordat
förslag, nämligen att postkontoret skulle uppföras omedelbart söder om
en projekterad gatuviadukt över järnvägsområdet i Klarabergsgatans förlängning.
Platsen är belägen å det betydande område väster om centralbangården,
som sträcker sig från Kungsgatan fram till i stort sett det nuvarande
bangårdspostkontoret och som enligt avtalet tillfaller kronan. Då det föreslagna
området synes vara såväl ur postal som ur allmän trafiksynpunkt
lämpligt för det nya bangårdspostkontoret, tillstyrker jag generalpoststyrelsens
förslag i nu berörda del.

Ritningar och i anslutning därtill kostnadsberäkningar för den föreslagna
byggnaden hava på generalpoststyrelsens uppdrag uppgjorts av arkitekten
L.-E. Lallerstedt. Enligt ritningarna skulle byggnaden utgöras av en i fem
våningar uppförd huvudbyggnad, parallell med Klarabergsgatans viadukt,
samt i vinkel däremot två flygelbyggnader, en längre och en kortare i tre
våningar. Lastkajer skulle utbyggas till en sammanlagd längd av 530 meter
mot 230 meter vid det nuvarande bangårdspostkontoret. Det framlagda förslaget
synes mig erbjuda en i stort sett tillfredsställande lösning för lång tid
framåt av de mångskiftande behov, som ett bangårdspostkontor av här ifrågavarande
slag har att tillgodose. Ehuru ritningarna och de på grundval
därav gjorda kostnadsberäkningarna, som sluta å ett belopp av 4.4 milj. kronor,
i och för sig icke givit mig anledning till erinran, förutsätter jag emellertid,
att ritningarna, innan byggnadsföretaget påbörjas, underställas 1940
års civila byggnadsordning för att denna i anslutning till de av utredningen
vid dess arbete tillämpade besparingsprinciperna må erhålla tillfälle undersöka,
huruvida förenklingar kunna vidtagas, som medföra en minskning av
byggnadskost naderna.

Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle av byggnadskostnadema ett belopp
av 074,000 kronor, motsvarande det bokförda värdet av det nuvarande
bangårdspostkontoret, bestridas av förnyelsefondsmedel, medan det återstående
beloppet skulle anvisas å riksstaten. Med hänsyn till att tidpunkten
för den nya byggnadens färdigställande ännu icke är fastställd och då frågan
örn sättet för dispositionen av den nuvarande postkontorsbyggnaden efter
det postkontoret utflyttat ur densamma icke är avgjord, torde frågan örn

Kapitalbudgeten: bil. 3.

med vilket belopp byggnadskostnaderna böra belasta förnyelsefonden tills
vidare kunna lämnas öppen. Mot anvisande å riksstaten för nästa budgetår
av det äskade beloppet å 1,250,000 kronor för byggnadsföretagets påbörjande
har jag icke något att erinra.

Frågan om med vilket belopp byggnadstomten skall invärderas i postverkets
kapitalfond kan avgöras först sedan markavtalet blivit mellan parterna
slutligt bindande. Detta inträffar först, sedan vissa i avtalet närmare
angivna åtgärder vidtagits från parternas sida. Skulle avtalet av någon nu
icke förutsebar anledning återgå, kommer emellertid på grund av överenskommelse
mellan parterna det förenämnda, utmed bangårdsområdet belägna
området ändock att tillfalla kronan, därvid ersättning för detsamma skall
bestämmas enligt lagen örn expropriation.

De stadsplaneändringar, som erfordras för uppförandet av det nya bangårdspostkontoret
enligt den framlagda planen, förutsätter jag komma att av
Kungl. Majit på framställning av stadens vederbörande myndighet fastställas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 1,250,000.

3. Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad.

[3.] I skrivelse den 17 november 1939 med förslag till arbeten, lämpliga
att upptagas å beredskapsstat för budgetåret 1940/41, har generalpoststyrelsen
hemställt om anvisande av medel för om- och tillbyggnad av posthuset
i Karlstad. Framställningen har hittills icke föranlett någon Kungl. Majits
åtgärd.

I sin skrivelse den 27 augusti 1940 har styrelsen, under hänvisning till att
behovet av ökade lokalutrymmen i posthuset alltjämt kvarstode, hemställt,
ati medel för byggnadsföretaget måtte anvisas å riksstaten för budgetåret
1941/42.

Jag torde till en början få erinra att jämlikt beslut av 1918 års riksdag ett
reservationsanslag å 375,000 kronor anvisades på tilläggsstat för nämnda år
för inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 41, numera nr 1, i kvarteret
Gruvan i Karlstad. Postkontoret har sedan den 1 december 1911 varit
inrymt i denna fastighet.

I skrivelsen den 17 november 1939 har generalpoststyrelsen meddelat, att
till fastigheten vid tidpunkten för överlåtelsen till postverket hörde en huvudbyggnad
av sten i fyra våningar i hörnet av Kungsgatan och östra Kyrkogatan,
en med huvudbyggnaden sammanhängande gårdsflygel i en våning,
ett mindre tvåvånings stenhus samt en uthusbyggnad av trä. Under
den tid postverket ägt fastigheten, hade byggnaderna icke varit föremål för
några egentliga omändrings- eller ombyggnadsarbeten, och de disponerades
fortfarande i huvudsak på samma sätt som vid den tidpunkt, då fastigheten
inköptes av postverket. Sålunda omfattade postkontorslokalen för närvarande
hela bottenvåningen och entresolvåningen i den utmed östra Kyrkogatan

Kapitalbudgeten: bil. 3.

belägna delen av huvudbyggnaden och nyssnämnda gårdsflygel med en nyttig
golvyta örn sammanlagt 785 kvadratmeter samt källarutrymmen. Fastighetens
övriga utrymmen vore liksom vid tillträdet uthyrda till privatpersoner.

Vidare har styrelsen meddelat, att under den tid postkontoret varit inrymt
i lokalen, vilken icke utökats sedan år 1911, postkontorets rörelse stegrats i
mycket hög grad. Sålunda hade postkontorets egen uppbörd —- underlydande
postanstalters ej medräknad — ökat från 166,507 kronor år 1911 till 528,505
kronor år 1938. Härvid vore att märka, att i 1911 års siffra inginge avgifter
för vid postkontoret inlämnade tjänsteförsändelser, vilket icke vöre fallet
med 1938 års siffra. För år 1938 uppskattades nämnda avgifter till 85,000
kronor. Totala antalet vid postkontoret inlämnade försändelser hade under
nu ifrågavarande tid stigit från 2,919,266 till 12,417,789.

Ifråga om de nuvarande lokalernas otillräcklighet har generalpoststyrelsen
framhållit följande:

Den allmänna uppgången i postkontorets rörelse har medfört, att postkontorslokalen
numera är alldeles otillräcklig, vilket även belyses av det
förhållandet, att medelstorleken å lokalerna för samtliga postkontor av den
klass, postkontoret i Karlstad tillhör, är 1,462 kvadratmeter. Utrymmesbristen
gör sig särskilt gällande för den avdelning, som behandlar ankommande
och avgående poster, för brevbärarexpeditionen och för tidningsexpeditionen.

Vad först angår avdelningen för ankommande och avgående poster är
de nuvarande utrymmenas otillräcklighet en direkt följd av den ovan nämnda
ökningen av poströrelsen vid postkontoret. För stegringen i antalet inlämnade
försändelser är i det föregående redogjort. Även antalet till postkontoret
ankomna försändelser har senare år företett en kraftig stegring. År
1932, det första år för vilket uppgifter i sådant hänseende föreligga, uppgick
nämnda antal till 3,852,039 och år 1938 till 5,045,525. Då särskild
lokal för behandlingen av paketposten icke finnes vid postkontoret i Karlstad,
måste även arbetet med denna post till huvudsaklig del utföras inom
nu ifrågavarande avdelning. År 1938 uppgick antalet behandlade paket till
över 100,000 st. Det till buds stående utrymmet inom nu omförmälda avdelning
medgiver icke uppställandet av erforderligt antal sorteringsfack,
ej heller i övrigt utnyttjande av sådana tekniska hjälpmedel, som med rörelsens
nuvarande omfattning äro erforderliga för arbetets bedrivande på
rationellt sätt.

Brevbärarexpeditionen omfattar en golvyta av 97 kvadratmeter. I sagda
expedition tjänstgöra för närvarande vissa tider av dagen samtidigt 36
personer, under det alt motsvarande personal år 1911 uppgick till endast
13 stycken. Personalökningen har föranletts av, förutom postmängdens ökning,
det växande invånarantalet i staden, vilket vid utgången av år 1938
utgjorde 27,948 mot 17,728 år 1911. I samband med ökningen av antalet
med brevbäring sysselsatt personal hava brevbärarexpeditionens utrymmen
lill den grad tagits i anspråk, alt det numera icke låter sig göra att på ett
tillfredsställande sätt ordna arbetsplatser m. m. för brevbärarna. Den rådande
trängseln verkar i hög grad hindrande på arbetet, vilket i sin tur
medför försening i brevbäringsturernas påbörjande.

Även tidningsexpeditionens utrymme för inslagning och expediering av
postabonnerade tidningar är numera alldeles otillräckligt, vilket är helt naturligt
med hänsyn till arbetsökningen på detta område. Antalet i Karlsdal
utgivna, genom postverkets förmedling expedierade exemplar av lid -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

ningar, å vilka postabonnemang medgivits, utgjorde sålunda år 1911
1,811,420 och år 1938 8,308,716.

Beträffande lokalernas otillräcklighet i övrigt må särskilt framhållas att
i de för allmänheten anordnade postboxarna samtliga fackavdelningar sedan
länge äro uthyrda, varför framställningar från korrespondenter om
erhållande av nya fack icke kunna tillmötesgås. Vidare saknas lokal inom
postkontoret för den skatteavdelning, som numera måste finnas vid de i
residensstäderna belägna postkontoren för handläggning av göromål i samband
med uppbörden av kronoutskylder å landsbygden. Kapp- och frukostrum
samt toalettutrymmen äro slutligen i hög grad otillräckliga och
otidsenliga.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, fortsätter styrelsen, att postkontoret
i Karlstad med det snaraste måste beredas större lokaler. Styrelsen
hade funnit detta lämpligast kunna ske genom om- och tillbyggnad
av det nuvarande posthuset och därför låtit länsarkitekten K. C. D. Nyquist
i Karlstad utarbeta ritningar härtill.

Enligt de utarbetade ritningarna, vilka bilagts styrelsens framställning,
innebär förslaget tillbyggnad av gårdsflygeln, entresolering samt omdisponering
av vissa utrymmen inom den nuvarande postkontorslokalen ävensom
anordnande av brevbärarexpedition i en del av den för närvarande
till bostäder inredda våningen en trappa upp.

Beträffande förslaget framhåller styrelsen vidare:

I källarvåningen anordnas i enlighet med av luftskyddsinspektionen meddelade
allmänna anvisningar normalskyddsrum med gassluss för sammanlagt
120 personer. Souterrainvåningen upptager — förutom vissa förrådsutrymmen
— lokal för tillfällig paketexpedition, frukost-, kapp-, toaleltoch
duschrum samt garage. Bottenvåningen utökas med ett nyttigt utrymme
örn cirka 150 kvadratmeter, vilket ger möjlighet att bereda avdelningen
för ankommande och avgående posters expediering och tidningsexpeditionen
bättre och rymligare lokaler samt att anordna särskild lokal för skatteavdelningen.
Omdisponeringen av bottenvåningen innebär, att redogöraren
erhåller ett lämpligare beläget rum och att erforderligt utrymme beredes
för utökning av postboxanläggningen. Genom entresoleringarna erhållas i
södra delen frukost-, kapp- och toalettrum för kassapersonalen samt i den
norra ett arbetsrum och erforderligt arkivutrymme. För anordnande av
brevbärarexpedition i våningen 1 tr. upp tagas i anspråk en bostadslägenhet
om 3 rum och kök och en om 4 rum och kök. Den nya expeditionen
erhåller en golvyta av 278 kvadratmeter, häri inräknat det utrymme, vari
försortering av försändelserna skall verkställas.

Genomförandet av det nu framlagda förslaget skulle, anför styrelsen vidare,
för postkontorets i Karlstad vidkommande innebära, att postkontoret
komme att erhålla — förutom normalskyddsrum och garageutrymme samt
vissa förrådsrum om 110 kvadratmeter i källare —- tjänstelokaler, häri inbegripet
toalett-, kapp- och frukostrum, med en nyttig golvyta örn sammanlagt
1,554 kvadratmeter. Härigenom skulle postkontorets lokalbehov bliva väl
tillgodosett för avsevärd tid framåt.

Länsarkitektkontoret i Karlstad hade, fortsätter styrelsen, i augusti 1939
på grundval av då gällande priser beräknat kostnaderna för den föreslagna

Kapitalbudgeten: bil. o.

olli- och tillbyggnaden till 326,100 kronor, av vilket belopp 89,650 kronor
beräknades för uppförandet av tillbyggnaden och återstoden, 236,450 kronor,
för ombyggnadsarbetena.

Byggnadsnämnden i Karlstad har i yttrande till generalpoststyrelsen meddelat,
att nämnden icke hade något att erinra mot byggnadsföretaget.

Byggnadsstyrelsen har den 15 november 1939 förklarat sig icke hava något
att erinra mot ritningarna. Kostnaderna för byggnadsföretaget ansågos
dock böra höjas från 326,100 kronor till 400,000 kronor även om kostnaderna
i huvudsak grundades på i augusti 1939 gällande material- och arbetspriser.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 11 december 1939 anfört, att styrelsen
icke hade något att erinra mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna
höjningen av kostnadssumman för byggnadsföretaget till 400,000 kronor
samt att nämnda belopp skulle i enlighet med av länsarkitektkontoret till -

lämpad fördelningsgrund fördelas sålunda:

tillbyggnaden ........................................ kronor 110,000

ombyggnad av gårdsflygeln .......................... » 157,600

ombyggnad av huvudbyggnadens bottenvåning .......... » 86,000

ombyggnad av våningen 1 tr. upp .................... » 46,400

Summa kronor 400,000.

Av det för byggnadsföretaget sålunda erforderliga beloppet skulle enligt
generalpoststyrelsen endast kostnaderna för tillbyggnaden, 110,000 kronor,
utgå av kapitalinvesteringsmedel, medan återstoden, 290,000 kronor, borde
bestridas av förnyelsefondsmedel.

Postkontorslokalerna i Karlstad, vilka äro inrymda i en år 1918 för postverkets
räkning inköpt fastighet, hava icke utökats sedan år 1911, då postkontoret
inflyttade i nämnda lokaler.

Poströrelsen vid postkontoret har emellertid såsom framgår av den lämnade
redogörelsen under årens lopp undergått en mycket kraftig ökning, vilket
haft till följd, att postkontorslokalerna numera äro otillräckliga och ur
olika synpunkter otillfredsställande för sitt ändamål. En jämförelse med
andra postkontor giver jämväl vid handen, att postkontoret i Karlstad disponerar
en avsevärt mindre golvyta än medelytan för postkontor av samma
klass. Jag vill på grund av de anförda förhållandena tillstyrka, att åtgärder
redan nu vidtagas för utvidgning av postkontorslokalerna. Generalpoststyrelsens
förslag till sådan utvidgning och de därför upprättade ritningarna
finner jag erbjuda en i stort sett tillfredsställande lösning av lokalfrågorna.
Enligt förslaget skulle posthusets huvudbyggnad och den därmed
sammanhängande gårdsflygeln ombyggas, varjämte flygeln skulle tillbyggas.

Byggnadsstyrelsen har med utgångspunkt från de i augusti 1939 gällande
material- och arbetspriserna beräknat kostnaderna för arbetsföretaget till

400,000 kronor. Av detta belopp avsågo enligt generalpoststyrelsen 110,000

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. 3.

Dejxir Cement#
-chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

kronor arbeten, för vilka kostnaderna borde bestridas av anslagsmedel över
riksstaten. Det återstående beloppet borde belasta förnyelsefonden. Generalpoststyrelsen
har emellertid sedermera under hand meddelat, att de efter
förslagets framläggande inträffade prisstegringarna medfört, att kostnaderna
för byggnadsföretaget måste uppräknas med omkring 20 procent till 480,000
kronor. Ehuru det icke torde vara uteslutet, att vissa besparingar skola kunna
vinnas genom den översyn av de upprättade ritningarna och de i anslutning
därtill gjorda kostnadsberäkningarna, som jag förutsätter skola ske genom
1940 års civila byggnadsutredning, innan dispositionsbeslut meddelas rörande
det anslag, som kan komma att anvisas för ändamålet, vill jag i detta
sammanhang icke förorda någon ändring i den senaste kostnadsberäkningen.
På sätt generalpoststyrelsen föreslagit bör av kostnaden ett belopp av

290,000 kronor bestridas av postverkets förnyelsefondsmedel. Återstoden,
eller 190,000 kronor, bör alltså anvisas å riksstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till örn- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 190,000.

Inköp av tomt för postkontoret i Skellefteå.

[4.] I sin skrivelse den 27 augusti 1940 har generalpoststyrelsen hemställt
om medgivande att förvärva tomten nr 3 i kvarteret Polaris i Skellefteå
för uppförande därå sedermera av en ny posthusbyggnad.

I skrivelsen redogör styrelsen till en början för det allmänna uppsvinget i
Skellefteå och kringliggande bygd och den därmed sammanhängande starka
utvecklingen av posttrafiken. Styrelsen anför:

I samband med det allmänna uppsving, som bland annat exploaterandet
av Bolidengruvorna medfört för skellefteåbygden, har Skellefteå stad undergått
en synnerligen kraftig utveckling. Sålunda har invånarantalet ökats från
3,526 år 1925 till 5,203 år 1930 och 8,294 år 1939.

Ortens allmänna utveckling har på ett markant sätt avspeglats i ökningen
av posttrafiken. Såsom exempel härpå vill styrelsen framhålla, att antalet
från postkontoret avgångna försändelser av alla slag, vilket år 1930 utgjorde
1,989,873 stycken, år 1939 uppgick till 5,012,133 stycken, motsvarande en
ökning av 152 °/o. Behovet av ökat utrymme i kassaexpeditionen för allmänhetens
betjänande torde vidare tydligt framgå därav, att antalet vid postkontoret
inlämnade postanvisningar och inbetalningskort år 1930 utgjorde
59,225 och år 1939 92,657, samt att antalet besökande å postkontoret i postsparbanksärenden
ökats från 4,842 år 1930 till 12,027 år 1939 och för avhämtning
av folkpensioner under samma år från 2,190 till 7,542.

Förutom ökningen av postkontorets lokala rörelse har till utvecklingen av
postkontoret i hög grad bidragit den ökade posttrafiken inom det postkontoret
underlydande förvaltningsområdet, vilket bland annat omfattar 50
postanstalter, 36 postombud och 54 lant- och lådbrevbäringslinjer samt postföringslinjer.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Rörande postverkets lokaler i Skellefteå har styrelsen erinrat om att postkontoret
i staden under åren 1923—1931 varit inrymt i en förhyrd lägenhet,
som emellertid visat sig otillräcklig för den alltmera ökade poströrelsens
snabba avveckling. Sistnämnda år hade därför postkontoret inflyttat i större
lokaler. Dessa, som hade en golvyta av 350 m2, hade anordnats i en nybyggnad
enligt postverkets önskemål och vid tidpunkten för förhyrandet
både varit lämpliga och ansetts bliva tillräckliga för en avsevärd tid framåt
även vid relativt stark trafikstegring. Emellertid hade det redan efter några
få år blivit tydligt, att de nya lokalerna icke erbjöde de utrymmen, som
skulle erfordras för posttrafikens snabba och säkra avveckling, därest rörelsen
skulle fortsätta att öka i omfattning. Från och med den 1 november
1936 hade styrelsen därför nödgats att som en provisorisk åtgärd förhyra
jämväl en ovanför postkontorslokalen i våningen 1 trappa upp belägen bostadslägenhet
örn 4 rum, hall, jungfrukammare och kök med en sammanlagd
golvyta av 170 m2.

Styrelsen meddelar i detta sammanhang, att till följd av poströrelsens ökning
antalet vid postkontoret anställda tjänstemän stigit från 14 år 1930
till 22 år 1939 och att under samma tidrymd postkontoret höjts från klass 2
till klass 1 B.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, fortsätter styrelsen, att nya
lokaler måste anskaffas för postkontoret och styrelsen hade fördenskull undersökt
olika möjligheter för lokalfrågans ordnande. Härom anför styrelsen:

Verkställd undersökning har visat, att det icke låter sig göra att för en
rimlig kostnad anordna en fullgod lokal genom tillbyggnad av den byggnad,
vari postkontoret nu är inrymt. Att anskaffa annan godtagbar lokal genom
förhyrning på privat väg har vid tidigare tillfällen, då fråga om lokalanskaffning
varit före, visat sig ogörligt. Möjlighet att på detta sätt ernå en tillfredsställande
lösning av lokalfrågan föreligger ej heller nu. I ärendet hava även
förhandlingar förts med telegrafverket, som äger en tomt med byggnad i
Skellefteå. Denna tomts storlek medgiver emellertid icke uppförande av en
byggnad med den golvyta i bottenvåningen, som erfordras för postkontoret.

Styrelsen uttalar i anslutning härtill, att enda möjligheten att erhålla en tillfredsställande
lösning av lokalfrågan vore, att postverket förvärvade en tomt
och därå uppförde en byggnad för postkontorets behov.

Av de till salu varande tomterna har styrelsen funnit tomten nr 3 i kvarteret
Polaris, belägen invid det s. k. Busstorget i hörnet av Kanalgatan och
Torggatan, vara den mest lämpliga. Tomten vore, meddelar styrelsen, såväl
ur postal synpunkt som med hänsyn till den starka busstrafiken — under
normala förhållanden befordrades post och tidningar med bland annat ett
40-tal bussar — synnerligen välbelägen. Tomten hade en areal av 1,954 m2
och vore bebyggd med två mindre boningshus av trä samt en bensinstation
och ett uthus. Ägaren hade efter underhandlingar förklarat sig villig att till
postverket försälja densamma till ett pris av 100,000 kronor, vilket, om hänsyn
ej toges till värdet av å tomten befintliga byggnader, motsvarade ett
tomtpris av 51 kronor per m2.

Angående tomtpriserna i staden meddelar styrelsen, att på grund av stadens

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

snabba utveckling priset å centralt belägna tomter under senare åren stigit
högst betydligt. Sålunda hade för en välbelägen tomt om 1,128 m2 av ett bankföretag
erlagts 225,000 kronor eller cirka 200 kronor per m2. Den fordrade
köpeskillingen för den till inköp för postverkets räkning föreslagna fastigheten
torde, anför styrelsen, under dessa förhållanden få anses skälig.

Styrelsen har i november 1938 med ägaren till tomten avslutat ett under
förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 juli 1941 gällande köpekontrakt.
Detta finnes i avskrift fogat vid styrelsens skrivelse.

På grund av att vissa lokaler inom de å tomten befintliga byggnaderna äro
uthyrda till den 1 oktober 1942 har, meddelar styrelsen, tillträdesdagen i
köpekontraktet fastställts till sistnämnda datum, då även köpeskillingen skall
erläggas. Medel för ändamålet skulle alltså behöva anvisas först för budgetåret
1942/43.

Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer generalpoststyrelsen
om medgivande att få förvärva den ifrågavarande tomten.

Det kraftiga allmänna uppsving, som sedan ett tiotal år ägt rum i Skellefteå
och kringliggande bygd, har givetvis även inverkat på posttrafiken i
staden. Sålunda kan framhållas, att antalet från postkontoret avgångna försändelser
av alla slag från 1930 till 1939 ökat med 152 %. En starkt bidragande
orsak till den kraftigt ökade belastningen å postkontoret utgör
även den tilltagande posttrafiken inom det under postkontoret lydande förvaltningsområdet.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen torde framgå, att postkontorslokalerna
i Skellefteå icke längre äro för sitt ändamål tillräckliga och att det
endast med svårighet är möjligt att avveckla den nuvarande posttrafiken.
Generalpoststyrelsen har funnit, att ett anordnande för en rimlig kostnad av
nya lokaler genom en tillbyggnad till det hus, vari postkontoret nu är inrymt,
icke är möjligt. Ej heller har ett förhyrande av andra lokaler befunnits
görligt. Såsom den bästa lösningen föreslår därför styrelsen, alt en tomt
förvärvas och att därå sedermera en byggnad för postverkets räkning uppföres.
Efter förda förhandlingar har styrelsen träffat ett under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande gällande kontrakt om förvärv av tomten
nr 3 i kvarteret Polaris till ett pris av 100,000 kronor. Priset för tomten,
som har en areal av 1,954 m2 och är bebyggd med två mindre bostadshus av
trä, en bensinstation och ett uthus, har styrelsen ansett skäligt med hänsyn
till i staden rådande tomtpriser. Tillträdesdag är den 1 oktober 1942, då
även köpesumman skall erläggas. Medel för köpeskillingens erläggande behöva
alltså anvisas först av 1942 års riksdag. Generalpoststyrelsen har för
avsikt att i samband med äskande av anslag för budgetåret 1942/43 till tomtköpet
jämväl avgiva förslag angående nybyggnaden.

Det avtalade priset för tomten, motsvarande cirka 51 kronor per m2, har
jag med hänsyn till vad generalpoststyrelsen härutinnan anfört ansett godtagbart.
Då styrelsens framställning ej heller i övrigt givit mig anledning till
erinran, vill jag tillstyrka bifall till densamma. Kontraktet om tomtförvär -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

vet är bindande endast under förutsättning, att Kungl. Maj:ts bifall till köpet
erhålles före den 1 juli 1941. Med hänsyn härtill torde inköpsärendet
böra underställas 1941 års riksdag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit godkänna överenskommelse
örn förvärv för postverkets räkning för en köpeskilling av
högst 100,000 kronor av tomten nr 3 i kvarteret Polaris i
Skellefteå.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Telegrafverket.

1. Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands köping.

[5.] I skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel till inköp av en tomt i Morastrands köping
för uppförande därå framdeles av en telefonstationsbyggnad. Beträffande
den nuvarande telefonstationsbyggnaden har styrelsen anfört följande:

År 1907 inköpte telegrafstyrelsen det privata telefonnät, som ägdes av österdalarnes
telefonaktiebolag. I detta köp ingick fastigheten tomten nr 3 i
kvarteret Badstubacken i Morastrands köping med ett belopp av 14,000 kronor.
Vid tillträdet av denna fastighet fanns å tomten en byggnad av trä, innehållande
fyra rum och kök i bottenvåningen samt fyra rum och kök i våningen
1 trappa upp. I denna byggnad är telegrafverkets station i Mora inrymd
och i den mån stationen vuxit hava tillbyggnader till husets båda gavlar
utförts under åren 1917 och 1927.

Telefonstationen i Mora vore alltså gammal och utvidgningsmöjligheterna
begränsade, framhåller styrelsen. En ny station kunde därför förutses bliva
behövlig inom några år. Styrelsen hade därför undersökt, om lokaler för den
blivande nya stationen skulle kunna erhållas genom uppförande av en nybyggnad
å den nuvarande stationshustomten.

Angående utfallet av undersökningen anför styrelsen:

Utredningen har givit vid handen, att lokalfrågan icke lämpligen kan lösas
genom bebyggelse på den nuvarande tomten. Annan tomtmark måste därför
anskaffas, och styrelsen har ansett sig böra upptaga frågan om inköp
av byggnadstomt, medan lämpliga sådana ännu finnas att tillgå. Av de
tomtförslag, som förelegat, har telegrafstyrelsen stannat för tomten nr 9 i
kvarteret Hjälten i Morastrands köping. Denna tomt har ett ur telegrafverkets
synpunkt mycket fördelaktigt läge. Den ligger i samma kvarter som
den nuvarande postkontorslokalen, och generalpoststyrelsen har förklarat,
att läget är fullt godtagbart för postverkets vidkommande. Tomtarealen utgör
cirka 1,570.10 m2, vartill komma cirka 221,62 m2 gatumark. Priset för
tomtmarken är 14 kronor och för gatumarken 7 kronor per m2. Sammanlagt
betingar tomtköpet en kostnad av cirka 23,533 kronor, motsvarande 14
kronor 99 öre per m2 tomtmark. Tomten är mer än 50 % större än telegrafverkets
nuvarande. Den har ett avsevärt bättre läge än den sistnämnda och
kostnaden understiger det pris, som sedermera kan beräknas erhållas för
verkets fastighet.

Tomten äges av Morastrands köping och vid de förhandlingar, som förts
om tomtens försäljning till telegrafverket, har priset nedsatts från 15 kronor
till angivna 14 kronor per m2 för själva tomten och 7 kronor för gatumarken.
Denna nedsättning har, enligt vad kommunalnämnden förklarat, kunnat genomföras
endast för att telegrafverkets station skulle komma att ligga mera
centralt än vad nu är fallet.

Då telegrafstyrelsen ansett sig icke kunna göra någon invändning mot det
slutligen fastställda priset, har styrelsen upprättat kontrakt om tomtens förvär -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

vande för telegrafverkets räkning under förutsättning, att Kungl. Maj :ts
godkännande av tomtköpet erhålles före den 1 juli 1941.

Under hänvisning till det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att för
inköp av den omförmälda tomten ett reservationsanslag av 23,600 kronor
måtte anvisas för budgetåret 1941/42.

Av telegrafstyrelsens redogörelse framgår, att telefonstationsbyggnaden i
Mora är gammal och att utvidgningsmöjligheterna äro begränsade. En ny
byggnad kan därför antagas bliva behövlig inom några år. Erforderliga lokalutrymmen
anses lämpligen kunna beredas genom en nybyggnad på den
till inköp nu föreslagna tomten nr 9 i kvarteret Hjälten i Morastrands köping.
Då varken köpeskillingen för tomten, 23,533 kronor, eller framställningen
i övrigt givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag, att ett anslag,
lämpligen avrundat till 23,600 kronor, anvisas för ändamålet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands
köping för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 23,600.

2. Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö.

[6.] I skrivelse den 17 december 1940 har telegrafstyrelsen hemställt örn
anvisande av medel till inköp av en tomt i Lidingö.

Beträffande den nuvarande telefonstationen i Lidingö har styrelsen meddelat,
att densamma inrättades år 1934. Stationen hade varit den första i
Stockholms förorter, som försetts med helautomatisk utrustning och hade
som sådan utgjort försöksstation för den planerade automatiseringen av förortsstationerna,
vilken automatisering efter Lidingöstationens tillkomst fortgått
utan avbrott. Stationen hade inrymts i en reveterad träbyggnad, som ingått
i köpet vid telegrafverkets övertagande år 1918 av aktiebolaget Stockholmstelefons
anläggningar. I samma byggnad hade den förutvarande manuella
telefonstationen varit installerad. De lokaler, som stöde till förfogande
för den automatiska telefonstationen, gåve endast plats åt stationsanordningar
för högst 3,000 lokalledningar. Antalet dylika ledningar uppginge för
närvarande till 2,083.

Utvecklingen av telefonrörelsen vid Lidingö villastads station under de 10
sista åren framgår av efterföljande tablå:

Antal- Antal Antal

Vid ingången av år lokal huvud- telefonledningar
ledningar apparater

1931 .......................... 1,464 1.444 1,615

1934 1,548 1,518 1,700

1937 .......................... 1,665 1,629 1,884

1938 ........................... 1,763 1.726 1.991

1939 ........................... 1,862 1,823 2,115

1940 ........................... 1,993 1,946 2,240

Departe

ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

I anslutning härtill upplyser styrelsen, att stationen kunde väntas bliva
fullbelagd om 6 å 7 år. En ny måste då stå färdig att ersätta den nuvarande.
Lokaler för denna nya station kunde icke erhållas genom tillbyggnad av det.
nuvarande stationshuset, utan sådana måste anskaffas genom en nybyggnad
å annan tomt. Styrelsen anför härefter:

Tillgången på byggnadstomter, som äro lämpligt belägna för en telefonstation,
är synnerligen ringa. Anstalter ha därför måst utan dröjsmål vidtagas
för säkerställande av byggnadsplats för den blivande nya stationen.

Vid de undersökningar, som telegrafstyrelsen företagit i syfte att uppbringa
lämplig tomtmark, har styrelsen funnit, att de obebyggda tomterna nr 9 och
10 i kvarteret Drott i Lidingö stad ligga mycket väl till för förläggning dit
av den i sinom tid behövliga nya stationsbyggnaden. Tomtarealen är tillräcklig
för den till en början behövliga byggnaden och för framtida utbyggnad.
Tomterna innehålla tillsammans 3,230 kvadratmeter och betinga ett pris av
15,300 kronor, motsvarande cirka 4 kronor 75 öre per kvadratmeter. Generalpoststyrelsen
har meddelat, att tomternas läge väl lämpar sig för postkontorets
förläggande dit, men att den nuvarande postkontorslokalen är ur alla
synpunkter ändamålsenlig och fullt tillräcklig under överskådlig tid.

Då ingen invändning kan göras mot den begärda köpeskillingen, har styrelsen
upprättat kontrakt om tomtmarkens förvärvande för telegrafverkets
räkning.

Med hänvisning till det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att för inköp
för telegrafverkets räkning av byggnadstomt i Lidingö stad för budgetåret
194 i/42 ett reservationsanslag måtte anvisas av 15,300 kronor.

Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen anfört rörande det framtida behovet
av tomtmark för en ny telefonstation i Lidingö och då priset å de till inköp
föreslagna tomterna synes skäligt vill jag tillstyrka styrelsens förslag, att för
nästa budgetår ett anslag å 15,300 kronor anvisas till inköp av de ifrågavarande
tomterna.

Jag hemställer, att Kungl, Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 15,300.

3. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

[7.] Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
har för budgetåret 1934/35—1940/41 anvisats med 12,350,000, 15,000,000,

15,600,000, 30,100,000, 39,200,000, 32,200,000 kronor respektive 15,000,000
kronor.

Jag torde här få erinra om att Kungl. Majit i enlighet med vad som förutsattes
i Kungl. Majits proposition, nr 79, den 10 november 1939 angående
åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m.
genom beslut den 30 december 1939 föreskrev, att av det för budgetåret 1939/
40 anvisade anslaget för här ifrågavarande ändamål ett belopp av 10,000,000
kronor icke finge disponeras. Sedermera har Kungl. Majit emellertid medgivit,
att beloppet finge tagas i anspråk under innevarande budgetår. För

Kapitalbudgeten: bil 3.

detta budgetår står alltså till förfogande för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende ett sammanlagt belopp av 25,000,000 kronor.

I sin skrivelse den 9 november 1940 har telegrafstyrelsen anmält anslagsbehovet
för nästa budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.
Styrelsen meddelar därvid till en början, att vid 1939 års utgång
ett belopp av i runt tal 19,020,000 kronor återstått odisponerat av dittills för
här berörda ändamål anvisade medel. Tillhopa med anslaget för innevarande
budgetår stöde sålunda 34,020,000 kronor till styrelsens förfogande för tiden
intill den 1 juli 1941. Av sistnämnda belopp vore omkring 29,500,000 kronor
använda eller beräknades komma att användas för redan beordrade arbeten,
varför för täckande av nya behov under första halvåret 1941 omkring

4,500,000 kronor återstode.

Styrelsen framhåller härefter, att vid bedömandet av behovet av kapitalökningsmedel
för budgetåret 1941/42 hänsyn måste tagas till de siffror, som
visade de senaste årens utveckling. Härutinnan hänvisar styrelsen till efterföljande
tabeller:

			Ökning under året	Antal telefon-apparater vid årets slut	Under året
Å r ''	Antal riks-samtal mot särskild avgift	Samtals- avgifter	av antal riks- samtal	av samtalsavgifter	trades- och j abonne-mangs- \| avgifter
		Kronor	*	Kronor	%		Kronor j
1935 . . .	49,315,035	37,832,179	4.9	1,845,819	5.1	628,108	58,969,792
1936. . .	52,063,012	40,442,936	5.6	2,610,757	6.9	672,425	62,823,112»
1937 . . .	56,146,094	43,994,223	7.S	3,551,287	8.8	724,595	67,798,961
1938. . .	59,918,951	47,523,278	6.7	3,529,055	8.0	787,411	71,873,589*
1939 . . .	64,176,268	51,*98,510	7.1	4,375,232	9.2	845,206	77,305,740
1940 . . .	65,500,000	53,950,000	2.1	2,051,000	4.0	888,000	81,950,000

	Ökning under året			Ökning under året
Å r	av antal telefon-apparater	av inträdes- och abonnemangs-avgifter	Antal taxerade telegram	Telegram- avgifter	av an-talet tele-gram	av telegram-avgifter
	Antal	%	Kronor	%		Kronor	%	Kronor	*
1935 . .	25,903	4.3	2,448,042	4.3	5,061,537	6,841,082	1.6	100,713	1.5
1936 . .	44,317	7.1	3,853,320»	6.5	5,143,623	7,012,298	1.6	171,216	2.5
1937 . .	52,170	7.8	4,975,849	7.9	5,387,420	7,372,71)6	4.7	360,498	5.1
1938 . .	62,816	8.7	4,074,628*	6.0	5,347,758	7,354,084	- 0.7	- 18,712	-0.3
1939 . .	57,795	7.3	5,432,151	7.6	5,912,695	8,818,871	10.6	1,464,787	19.9
1940 . .	43,000	5.1	4,644,000	6.0	w* 03 O1 O *o c o	9,400,000	- 9.6	581,000	6.8

1 Vissa inträdesavgifter nedsattes från och med den 13 mars 1936.

* Vissa abonnemangsavgifter nedsattes från och med den 1 januari 1938.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

I anslutning till dessa tabeller anför styrelsen, att av desamma franninge,
att abonnentökningen under år 1940 varit rätt mycket mindre än under de
närmast föregående tre åren men likväl fortfarande av betydande storlek.
Med hänsyn till risken för försämrade inhemska konjunkturer under år 1941
hade styrelsen för detta år beräknat motsvarande ökning till 30,000 å 35,000
apparater, alltså en något mindre ökning än under år 1940.

Även rikssamtalstrafiken hade, fortsätter styrelsen, under år 1940 visat
fortsatt, ehuru avsevärt mindre uppgång än under de föregående åren. Till
nedgången i ökningstempot hade bidragit, att telefontrafiken med utlandet
på grund av krigsförhållandena varit betydligt lägre än under normala förhållanden.
Telegramtrafiken hade gått tillbaka, beroende på minskad utländsk
telegramväxling, men till följd av förbudet i olika länder mot användning
av code och chiffer hade ordantalet och därmed också inkomsterna
av denna trafik likväl stigit.

Även örn utvecklingen av telegrafverkets rörelse alltså under år 1940 visat
svagare ökningstakt än tidigare, hade, uttalar styrelsen, densamma dock alltjämt
fortsatt att växa. Nya anslag till kapitalinvestering bleve därför nödvändiga
för att möjliggöra för verket att taga emot nya abonnenter och på ett
tillfredsställande sätt avveckla telefon- och telegraftrafiken. I detta sammanhang
ville styrelsen även framhålla, att utvecklingen av den inländska telefon-
och telegrattrafiken under år 1940 varit i hög grad oenhetlig. Mot en
mycket stor trafikökning vid vissa stationer svarade å andra stationer minskning
i trafiken. Givetvis kunde detta förhållande icke undgå att influera också
på behovet av nya ledningar.

Beträffande anslagsbehovet anför styrelsen:

Enligt tidigare uppgjord plan för rikskabelanläggningar skulle under år
1940 utläggas en riskabel från Kristianstad till Karlskrona, en riskabel
trän Umeå till Skellefteå samt en kabel från Umeå till Vännäs. Med hänsyn
till nödvändigheten att under nuvarande förhållanden inskränka telegrafverkets
anläggningsarbeten samt till svårigheten att anskaffa för kablar erforderliga
metaller inskränktes emellertid rikskabelarbetena för år 1940 till den
förstnämnda rikskabeln mellan Kristianstad och Karlskrona. Av samma skäl
måste rikskabelarbetena även inskränkas under år 1941, under vilket år endast
rikskabeln Umeå—Skellefteå planeras komma till utförande. Kostnaden
för denna kabelanläggning har beräknats till 3,600,000 kronor, varav

2,000,000 kronor kunna anses såsom kapitalökning och det återstående beloppet
bör belasta telegrafverkets förnyelsefond.

För nya blanka riksledningar har beräknats ett belopp av 450,000 kronor
och för utökning av ledningsantalet i befintliga rikskablar genom pupinisering
och bärvågstelefoniutrustningar samt utvidgning av överdragsstationer
ett belopp av 1,050,000 kronor.

För utvidgning av lokalnäten har styrelsen beräknat det behövliga anslagsbeloppet
till 18,500,000 kronor, varav för nya abonnenter 8,000,000 kronor,
för nya blanka landsledningar 500,000 kronor, för landskablar 700,000 kronor,
för nätarbeten och stationsutvidgningar 5,500,000 kronor samt för nya
växelstationer och oförutsedda arbeten 3,800,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt telegrafstyrelsens förslag för nästa budgetår
erfordras (2,000,000 + 450,000 + 1,050,000+ 18,500,000) 22,000,000 kronor.
Styrelsen hemställer örn anvisande av detta belopp.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Vid avvägningen av anslaget för innevarande budgetår till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende utgick man från, bland annat,
att ökningen av antalet nya telefonabonnenter under år 1940 skulle uppgå
till omkring 40,000. Av telegrafstyrelsens nu lämnade redogörelse framgår,
att ökningen med omkring 3,000 överstigit den beräknade. Ehuru stegringen
sålunda varit mindre än under år 1939, då den uppgick till omkring 58,000
abonnenter, måste den emellertid alltjämt anses betydande.

Att under nu rådande förhållanden med någon grad av säkerhet bedöma
utvecklingen för år 1941 i nu berörda hänseende är givetvis omöjligt. Den
ytterligare sänkning av den allmänna levnadsstandarden, som torde bliva
ofrånkomlig under detta år till följd av de alltjämt ökade levnadskostnaderna
och de stegrade skatterna till såväl stat som kommun, torde emellertid enligt
min mening komma att medföra, att den efter år 1938 inträdda avsaktningen
i tillströmningen av nya abonnenter kommer att fortsätta även under år 1941.
Telegrafstyrelsen har beräknat, att antalet nya abonnenter skulle i förhållande
till år 1940 minskas från 43,000 till 30,000 å 35,000. Ehuru jag för min
del närmast hyser den uppfattningen, att denna minskning är beräknad i underkant,
vill jag med hänsyn till de många osäkra faktorer, som inverka på
spörsmålet, dock icke motsätta mig, att telegrafstyrelsens beräkningar godtagas
vid bedömandet av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Jämväl i fråga om telegrafverkets rörelse i övrigt torde en viss fortsatt
utveckling komma att ske, ehuru densamma av skäl, som jag nyss anfört,
torde kunna antagas komma att fortgå i ett något minskat tempo.

Därest telegrafverket skall på ett tillfredsställande sätt kunna avveckla
telefon- och telegraftrafiken under nästa budgetår, torde även med nu angivna
utgångspunkter för anslagets beräkning icke kunna undgås, att avsevärda
belopp måste stå till telegrafstyrelsens förfogande under nämnda budgetår.
Styrelsen har föreslagit, att anslaget anvisas med 22 milj. kronor,
innebärande en minskning med 3 milj. kronor i förhållande till de medel,
sorn under detta budgetår för motsvarande ändamål ställts till styrelsens
förfogande. Ehuru beloppet möjligen kan synas förhållandevis högt, vill
jag med hänsyn till bland annat de under det senaste året inträdda allmänna
prisstegringarna icke motsätta mig beloppets anvisande. Jag förutsätter
emellertid därvid, att telegrafstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen
på nu ifrågavarande område och i möjligaste mån söker anpassa de
olika arbetenas omfattning i enlighet med vad situationen för varje fall
kräver.

I anslutning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Departe ments chefen.

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
.................................... kronor 22,000,000.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Statens järnvägar.

I skrivelse den 2 oktober 1940 har järnvägsstyrelsen gjort framställning
om de anslag för statens järnvägar, som borde äskas å riksstaten för budgetåret
1941/42. Styrelsen meddelar till en början, att styrelsen vid upprättandet
av sitt förslag med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget och i
enlighet med erhållna besparingsdirektiv sökt i görligaste mån begränsa sina
anslagsäskanden och i förslaget medtagit endast sådana arbeten och anskaffningar,
som vöre absolut nödvändiga och icke lämpligen kunde skjutas på
framtiden. Att styrelsen det oaktat i många fall sett sig nödsakad äska avsevärt
högre anslag än tidigare hade sin grund i det förhållandet, att den nuvarande
situationen ur såväl folkförsörjnings- som försvarsberedskapssynpunkt
ställt och ställde betydligt ökade krav på järnvägarnas transportförmaga
och utrustning i olika hänseenden. Av denna anledning hade styrelsen
exempelvis för dubbelspårsanläggningar, rullande materiel samt fortsatt
elektrifiering denna gång nödgats föreslå väsentligt högre anslag än under de
senaste åren.

De av järnvägsstyrelsen äskade anslagen sluta å ett sammanlagt belopp av

59,005,000 kronor.

Med hänsyn till den betydande materialåtgång och de stora beställningar
hos järn- och verkstadsindustrien, som ett bifall till vissa av järnvägsstyrelsens
förslag skulle medföra, har yttrande över järnvägsstyrelsens framställning
infordrats från statens industrikommission, som den 6 november 1940 avgivit
utlåtande. Kommissionen har anfört:

Av undersökning, som genom kommissionens försorg verkställts, framgår
att för ifrågavarande byggnader m. m. åtgå netto cirka 41,000 ton järnmaterial,
varav 12,400 ton räls och 2,000 ton material för tågfärja, samt cirka

2,500 ton koppar.

Vad angår järn- och kopparmaterialet i form av halvfabrikat torde nämnvärda
svårigheter ur försörjningssynpunkt knappast behöva befaras, förutsatt
att beställningar planeras och placeras i god tid, så att onormalt korta
leveranstider icke komma att påfordras.

Vad angår den rullande materielen och tågfärjan, vilka i tillverkningshänseende
skulle komma att främst belasta verkstadsindustrien, synes tillräcklig
kapacitet komma att stå till förfogande efter ingången av budgetåret
1941/42. Dock vill kommissionen icke underlåta att anföra, att vissa
svårigheter i fråga om tillverkningen av hjulgångar till den rullande materielen
kunna väntas uppstå, för den händelse större leveranser av hjulgångar
på export skulle bliva avtalade i enlighet med föreliggande planer. Med
tanke på dessa och andra ifrågasatta leveranser på export vöre det till fördel,
om vederbörande verkstäder på ett relativt tidigt stadium kunde erhålla
kännedom örn nu förevarande nyinvesteringars blivande omfattning.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

I anslutning till föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 21 juni 1922 i anledning
av vad 1922 års riksdag medgivit i fråga om användande av överskott
å anslag under huvudrubriken »Nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar» för täckande av brist å annat anslag under samma
huvudgrupp har järnvägsstyrelsen anmält, att en brist å 26,967 kronor 22
öre uppkommit å det för budgetåret 1936/37 beviljade anslaget för örn- och
tillbyggnad av turiststationen i Riksgränsen, vilket arbete slutförts under år
1939. Å andra sidan hade överskott uppkommit å det för budgetåret 1937/38
beviljade anslaget å 500,000 kronor för utvidgning av spårsystemet vid Göteborgs
centralstation, vilket arbete likaledes avslutats under år 1939. Med
frånräknande av det av anslutande enskilda järnvägar lämnade bidraget till
arbetet uppginge detta överskott till 37,328 kronor.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

1. Fortsatt anläggning av dubbelspår.

[8.] Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1937 års statsverksproposition (utgifter
för kapitalökning, bil. 5, punkt 24) framställda förslag anvisade riksdagen
till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning mellan Järna och
Katrineholm för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor,
att utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Under samma anslagsrubrik
anvisades för budgetåret 1938/39 1,500,000 kronor. Därefter ha
1939 och 1940 års lagtima riksdagar anvisat 2,500,000 kronor respektive

1,750,000 kronor till fortsatt anläggning av dubbelspår. Till dubbelspårsbyggnader
vid statens järnvägar ha sålunda från och med budgetåret 1937/
38 anvisats tillhopa 7,050,000 kronor. Det torde i detta sammanhang få erinras,
att jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade beslut av anslaget för budgetåret
1939/40 ett belopp av 250,000 kronor får disponeras av järnvägsstyrelsen
först under innevarande budgetår.

Såsom närmare framgår av 1937 års statsverksproposition föranleddes däri
framställda förslag om anslag till förberedande arbeten för dubbelspårsanläggning
mellan Järna och Katrineholm av att arbetslöshet i och med inlandsbanans
slutförande hotade ett betydande antal arbetare, av vilka många
under ett flertal år arbetat vid statens järnvägsbyggnader. Till det föreslagna
nya arbetsföretaget förutsattes till en början komma att överflyttas endast
den vid inlandsbaneanläggningen fast knutna, specialiserade järnvägsbyggarkåren.
I syfte att bereda arbete åt sådana vid elcktrifieringsföretaget Långsele
—Boden sysselsatta arbetare, vilka icke kunde utnyttjas under vintertiden vid
elektrifieringsföretaget, hänvisades emellertid sedermera jämväl dessa arbetare
under vintern till dubbelspårsarbetena.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

I sill framställning angående anslagsäskanden för budgetåret 1939/40
framlade järnvägsstyrelsen en på längre sikt lagd plan för bedrivande av
dubbelspårsbyggnader å statens järnvägars huvudlinjer. Under hänvisning
i övrigt till nämnda framställning, vilken finnes återgiven i 1939 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 32), torde jag här endast få
erinra örn att järnvägsstyrelsens plan omfattade dels fortsatt dubbelspårsbyggnad
å linjen Järna—Katrineholm jämte vissa andra arbeten, dels ock
påbörjande av arbeten för ett successivt utbyggande av linjerna Stockholm—
Göteborg och Malmö—Katrineholm till genomgående dubbelspår. De för utbyggnad
avsedda sträckorna omfattade sammanlagt 570 kilometer. Dubbelspårsbyggnaderna
skulle utföras under en tidrymd av omkring 20 år samt
betingade en sammanlagd kostnad av, approximativt beräknat, 125 miljoner
kronor. Den genomsnittliga investeringen per år skulle sålunda bliva 6 å 7
miljoner kronor.

Det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget å 2.5 miljoner kronor avsågs
skola disponeras dels till fortsättning av de redan påbörjade arbetena för
dubbelspårsbyggnaden mellan Järna och Katrineholm, dels till vissa förberedande
arbeten för dubbelspår å linjen Laxå—Gårdsjö, dels ock till vissa
kompletteringsarbeten å sträckan Hallsberg—Östansjö, vilken då redan var
försedd med dubbelspår.

Med undantag för nyssnämnda kompletteringsarbeten å linjen Hallsberg
—Östansjö hade arbetena för dubbelspårsbyggnaderna till en början endast
avsett förberedande arbeten. I sin framställning om anslag för budgetåret
1940/41 till fortsatt anläggning av dubbelspår framhöll emellertid järnvägsstyrelsen,
att terrasseringsarbetena å sträckan Järna—Katrineholm fortskridit
så långt, att det framstode som angeläget att under budgetåret 1940/41
utvidga arbetsprogrammet till att omfatta jämväl andra än förberedande
arbeten, såsom vissa spår- och bangårdsarbeten m. m., i syfte att icke alltför
lång tid måtte förflyta, innan de färdigställda arbetena finge någon nyttoeffekt
genom dubbelspårsdriftens etappvisa genomförande. Vid anmälan av
ärendet uttalade jag, att jag icke hade något att erinra mot att medel av anslaget
toges i anspråk jämväl för utförande av dylika för en framtida dubbelspårsdrift
erforderliga arbeten å de linjedelar, vilkas färdigställande kunde
anses särskilt angeläget, samt för anskaffning av för färdigställandet erforderlig
materiel. Däremot ansåg jag mig icke böra biträda ett av järnvägsstyrelsen
framlagt förslag, att vid dubbelspårsarbetena måtte få anställas
jämväl andra arbetare än de, som enligt vad förut nämnts avsetts skola sysselsättas
vid arbetena. I

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början meddelat,
alt dubbelspårsarbetena för närvarande påginge å linjedelarna Järna—Katrineholm
och Laxå—Gårdsjö. Styrelsen återkommer härefter till sitt tidigare
väckta förslag örn att få utvidga arbetsstyrkan vid dubbelspårsarbetena genom
att anställa nya arbetare. Härom anför styrelsen:

Sedan styrelsen i syfte att åstadkomma en något snabbare arbetstakt i
dubbelspårsbyggandet föreslog en uppmjukning av dittills gällande bestäm -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

melser i fråga om den arbetskraft, som kunde få tagas i anspråk för dessa
arbeten, hava trafikförhållandena än ytterligare framhävt behovet att utöka
arbetsstyrkan. Ett bibehållande av nuvarande bestämmelser i detta avseende
måste emellertid — bl. a. på grund av avgång ur tjänst -— medföra en
successiv minskning av arbetsstyrkan och således en efter hand minskad
arbetstakt. Med stöd av erfarenheterna icke blott från det nu gångna året
utan även för tiden därförut och med betonande av den betydelse, som dubbelspår
vid en stor trafikbelastning hava för en god tågföring, ser sig styrelsen
därför nödsakad att återkomma med sin under hösten 1939 gjorda
framställning, att de hittills för anställning av arbetare vid detta byggnadsföretag
gällande bestämmelserna nu lättas, så att för arbetets rationella bedrivande
erforderlig arbetskraft må kunna anställas i den utsträckning så
befinnes lämpligt.

Styrelsen meddelar härefter, att det för innevarande budgetår anvisade
anslaget icke möjliggjort igångsättande av de i jämförelse med terrasseringsarbetena
kostnadskrävande spår- och bangårdsarbetena, varför styrelsen,
ehuru arbetenas påbörjande varit önskvärt, tvingats uppskjuta dem till ett
kommande budgetår. Styrelsen upplyser vidare, att även å sträckan Laxå—
Gårdsjö de förberedande arbetena nu fortskridit så långt, att vissa spår- och
bangårdsarbeten m. m. även där skulle kunna komma ifråga för utförande
under nästkommande budgetår. Redan av denna anledning framstode det
angeläget, att för nästkommande budgetår till ifrågavarande ändamål ett
väsentligt högre belopp anvisades än de för budgetåren 1939/40 och 1940/41
anvisade anslagen.

Till stöd härför anför styrelsen ytterligare:

Om man undantager den 7 km långa sträckan Östansjö—Vretstorp, som
öppnades för dubbelspårstrafik år 1935, har sedan år 1932, då det 81 km
långa dubbelspåret Tranås—Sävsjö blev färdigt att tagas i bruk, ingen del
av statens järnvägars huvudlinjer iordningställts för dubbelspårsdrift. Denna
återhållsamhet i fråga örn dubbelspårsanläggningar har delvis möjliggjorts
av under tiden företagna elektrifieringar, vilka till en viss grad ökat
berörda huvudlinjers kapacitet och sålunda för viss tid undanskjutit behovet
av dubbelspår, men denna kapacitetsökning har i viss utsträckning tagits i
anspråk för att tillgodose behov av tätare tågförbindelser, varigenom enkelspårets
olägenheter återigen accentuerats. Vad nyss anförts angående den
ökade kapaciteten är emellertid icke hela förklaringen, utan denna torde
även få sökas i det förhållandet, att dubbelspår lill skillnad mot exempelvis
elektrifieringar icke bidraga till att nedbringa utgifterna utan tvärtom öka
dessa, i vad gäller banunderhållet. Det är under sådana förhållanden förklarligt,
att järnvägsstyrelsen i det längsta velat se tiden an och sökt finna
andra utvägar för att avveckla den år från år stigande trafiken än att föreslå
dylika såväl kapital- som driftbudgeten tyngande anläggningar.

Avgörande för de beslut örn fortsatt anläggning av dubbelspår, som fattats
under de senare åren, oell för storleken av de för ändamålet hittills beviljade
anslagen hade, fortsätter styrelsen, i första hand varit angelägenheten
att skapa ett lämpligt arbetsobjekt och att bedriva ifrågavarande arbeten i
en takt, som ansetts förenlig med allmänna konjunktur- och arbetsmarknadssynpunkter.
Härom anför styrelsen vidare:

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Dessa senare förhållanden förtjäna givetvis allt beaktande och torde även
i fortsättningen böra lia ett väsentligt inflytande på de årliga anslagsbeloppens
storlek. Däremot anser Styrelsen otänkbart, att de i längden skola få
vara avgörande härvidlag i sådan grad som hittills varit fallet. Erinras må
i detta sammanhang örn 1939 års lagtima riksdags uttalande, att den takt,
vari ifrågavarande arbeten framdeles böra bedrivas och det omfång, varmed
de överhuvud skola genomföras, självfallet främst måste bestämmas av järnvägstrafikens
utveckling, jämsides varmed dock också böra tagas i betraktande
de sociala synpunkterna. Erinras må vidare, att styrelsen under åberopande
av järnvägstrafikens fortsatta stegring redan år 1939 avsäg att
föreslå ett högre anslag än 3 miljoner kronor och endast på grund av då
nyligen inträffade förhållanden ansåg sig böra inskränka sig till att begära
nämnda belopp.

Att det begärda anslaget av statsmakterna därefter nedsattes till 1,750,000
kronor berodde, erinrar styrelsen, därpå, att det allmänna lägets synnerligen
ovissa utveckling ansåges motivera en viss begränsning i programmet för
dubbelspårsarbetenas fullföljande. Tillika hade anförts, bland annat, att
järnvägsdriften vore i hög grad konjunkturkänslig och att de planerade dubbelspårsarbetena
icke kunde betraktas som räntabla företag.

Härtill anför styrelsen:

Sistnämnda förhållande är, såsom redan framhållits, tyvärr ovedersägligt
liksom ock att järnvägstrafiken är i hög grad beroende av konjunkturförhållandena
och starkt växlar med dessa. Det statsfinansiella läget nödvändiggör
vidare nu än mer än för ett år sedan all möjlig begränsning av statsutgifterna.
Trots detta nödgas järnvägsstyrelsen emellertid föreslå ett ej
oväsentligt högre anslagsbelopp för att på detta sätt söka åstadkomma en
förbättrad tågföring.

Denna har under de senaste åren icke varit tillfredsställande. I den mån
uppkomna tågförseningar äro att tillskriva nu rådande särskilda förhållanden,
kunna desamma givetvis icke få föranleda åtgärder av den omfattande
och kostnadskrävande art, varom fråga nu är. Till viss del — huru stor är
dock omöjligt att bedöma — äro tågrubbningarna emellertid även beroende
på den år från år växande civila trafiken och hava på grund härav gjort sig
gällande långt före stormaktskrigets utbrott. I den mån så är fallet äro de
bl. a. en följd av den stora bristen på dubbelspår, vilket i hög grad försvårar
en smidig avveckling av trafiken. Varje sträcka, som göres dubbelspårig,
medför en lättnad i detta avseende, och dubbelspårsarbetena äro därför icke
att anse som företag på lång sikt, örn de färdigställas etappvis.

Med allt beaktande av det statsfinansiella läget och trots ovissheten beträffande
den framtida trafikutvecklingen måste styrelsen såsom närmast
ansvarig för en tillfredsställande tågföring på grund av nyssnämnda förhållanden
nu begära ett väsentligt högre anslag än de belopp, som hittills anvisats
for ifrågavarande ändamål. Styrelsen syftar därvid till att såvitt möjligt
redan under nästkommande budgetår söka färdigställa sträckorna Flen—
Katrineholm och Laxå—Gårdsjö, å vilka ifrågavarande arbeten för närvarande
bedrivas.

För nämnda arbeten erfordras ett anslag av 7,000,000 kronor, meddelar

styrelsen. Detta belopp, säger styrelsen, syntes visserligen högt i förhållande

till de hittills beslutade medelsanvisningarna. Men det överstege dock icke

nämnvärt det för hela 20-årsperioden beräknade genomsnittsbeloppet per år.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

I händelse läget på arbetsmarknaden skulle mera avsevärt försämras, säger
sig emellertid styrelsen förutsätta, att ytterligare medel ställas till styrelsens
förfogande med anlitande av å den allmänna beredskapsstaten anvisade
förskottsanslag eller på annat sätt, så att det i en sådan situation vore
möjligt att vid dessa arbeten bereda sysselsättning för en större arbetsstyrka
än styrelsen räknat med vid avpassande av det nu begärda anslaget och sålunda
bedriva arbetet i en ökad takt. Styrelsen anför vidare härom:

Allmän enighet lärer råda därom, alt dubbelspårsanläggningar å statens
järnvägars huvudlinjer äro synnerligen lämpliga som beredskapsarbeten vid
en eventuell arbetslöshetsperiod. Samtidigt som de bereda sysselsättning för
ett relativt stort antal arbetare -— varje miljon i anslag för erforderliga terrasseringsarbeten
och dylikt kan beräknas giva sysselsättning för 200—250
man per år — torde de nämligen i fråga om sin samhällsnyttiga effekt vara
av en långt större betydelse än de flesta andra arbeten på samfärdselns område,
som kunna tagas under övervägande i detta sammanhang. Vad angår
de ovan nämnda spår- och bangårdsarbetena, vilka visserligen vid själva
dubbelspårsbygget icke bereda arbetstillfällen i samma utsträckning som terrasseringsarbeten
å samma anslagsbelopp, gäller vidare att även dessa under
tider av mindre god arbetstillgång torde vara synnerligen värdefulla tillskott
på arbetsmarknaden, då fråga här är om inhemskt material, för vilket
tillverkningskostnaderna i huvudsak utgöras av arbetslöner.

Vad slutligen angår frågan om eventuell avskrivning av det sålunda föreslagna
anslagsbeloppet hemställer styrelsen, att största möjliga del av anslaget
måtte avskrivas, då ifrågavarande arbeten alltjämt icke kunna anses räntabla
utan äro betingade enbart av drifttekniska skäl.

Under åberopande av vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att till fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

Jämvägsfullmäktigen Falkman har vid ärendets behandling inom järnvägsstyrelsen
rörande denna punkt gjort följande uttalande:

Det är givetvis önskvärt, att ifrågavarande stambanor bliva inom en rimlig
framtid dubbelspåriga. De korta delsträckor, som under nästkommande budgetår
färdigställas, därest järnvägsstyrelsens anslagsförslag beviljas, kunna
emellertid icke hava någon större betydelse för tågföringen, och i varje fall
ej stor nog för att under just nu rådande förhållanden motivera det begärda
stora anslaget. Under en tid, då statens resurser måste anlitas till det yttersta
för att skapa möjligheter att säkerställa landets oberoende, och skattekraften
därför måste pressas hårdare än någonsin, bör en ökning av ifrågavarande
arbete liksom andra på en senare framtid syftande åtgärder uppskjutas. Det
är för övrigt ingalunda osannolikt att sedan krigsrisken upphört och såsom
följd därav de militära transporterna nedgått samt sjö- och landsvägstrafiken
efterhand återfått sin normala andel av det totala transportarbetet, belastningen
å järnvägarna kommer alt så väsentligt nedgå, att behovet av dubbelspår
icke längre blir lika aktuellt som det för närvarande synes vara, så
mycket mer som man torde böra räkna med en flerårig efterkrigsdepression
med reducerad trafik. På dessa skid föreslås, att anslaget för dubbelspårsbyggnaden
icke sättes högre än det, som beviljades av 1939 års riksdag. Skulle
emellertid förhållandena på arbetsmarknaden bliva sådana, att större beredskapsarbeten
måste igångsättas lill arbetslöshetens bekämpande, äro öka Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 2:1. Bil. 3. IS

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

de dubbelspårsarbeten påtagligen mycket lämpliga som arbetsobjekt. Särskilda
medel härför böra då ställas till förfogande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår skulle enligt planen för anläggande
av dubbelspår vid statens järnvägars huvudlinjer kostnaderna därför
uppgå till omkring 125 miljoner kronor. För planens realiserande inom
en tid av 20 år skulle alltså en genomsnittlig kapitalinvestering erfordras av 6
å 7 miljoner kronor per år. Anslagsbeloppen förutsattes emellertid skola
variera med konjunkturläget på så sätt, att arbetena till en väsentlig del
skulle utföras under tider med arbetslöshet för att bereda sysselsättning åt
eljest ledig arbetskraft. Hittills beviljade anslag ha också anpassats efter det
rådande konjunkturläget. På grund av de relativt goda sysselsättningsmöjligheter,
som marknaden under de senare åren erbjudit, ha därför anslagen
anvisats med betydligt lägre belopp än det nyss nämnda genomsnittet. I medeltal
ha anslagen hittills uppgått till i runt tal 1,760,000 kronor per år.

För nästkommande budgetår har järnvägsstyrelsen hemställt örn ett anslag
å 7 miljoner kronor. Som skäl för den betydande höjningen gentemot
anslagen för tidigare år har styrelsen i huvudsak anfört, att tågföringen under
de senaste åren icke varit tillfredsställande och att den skulle förbättras,
därest vissa linjesträckor kunde färdigställas för dubbelspårstrafik.
Styrelsen åsyftar närmast, att sträckorna Flen—Katrineholm och Laxå—
Gårdsjö skulle färdigställas under nästa budgetår.

Det förutsattes redan vid framläggandet av planen för dubbelspårsbyggnaderna,
att ett färdigställande skulle ske etappvis. Genom att de mest belastade
sträckorna successivt försåges med dubbelspår, skulle trafikens avveckling
underlättas och de investerade medlen efter hand medföra någon
nyttoeffekt. Redan i sin skrivelse hösten 1939 angående anslagsäskanden för
budgetåret 1940/41 anförde järnvägsstyrelsen, att styrelsen funne det angeläget,
att arbetena vid dubbelspårsbyggnaderna utvidgades till att omfatta
jämväl andra arbeten än de rent förberedande. Såsom framgår av det till
1940 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet förklarade jag mig
intet lia att invända häremot. De avsedda spår- och bangårdsarbetena ha
dock, enligt vad styrelsen meddelat, icke kunnat utföras, enär det för innevarande
budgetår anvisade anslaget varit otillräckligt för dessa kostnadskrävande
arbeten. Emellertid måste dessa nu få anses mera angelägna än
för ett år sedan, enär de förberedande arbetena sedan dess ytterligare fortskridit.

Ehuru dubbelspårsarbeten å vissa linjesträckor onekligen kunna anses välmotiverade
med hänsyn till de alltmera framträdande svårigheterna att på
ett tillfredsställande sätt avveckla statens järnvägars sedan flera år starkt
ökade trafik, torde dock frågan örn medelsanvisning till dubbelspårsarbetenas
fortsättande icke böra bedömas helt oberoende av de arbetslöshetspolitiska
synpunkter, som ursprungligen föranledde arbetenas igångsättande.
Jag anser mig därför böra förorda en sådan uppdelning av det av järnvägsstyrelsen
äskade beloppet, att å riksstaten för nästa budgetår anslag anvisas
i huvudsak endast för utförande av spår- och bangårdsarbetena å de linje -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

sträckor, där terrasseringsarbetena äro i stort sett avslutade. Härigenom
skulle de å dessa sträckor utförda arbetena kunna inom en relativt kort tid
nyttiggöras. Anslag till ytterligare terrasseringsarbeten torde däremot böra
anvisas på den av chefen för finansdepartementet i finansplanen beröida
tilläggsstaten för innevarande budgetår, därvid frågan om anslagets ianspråktagande
i enlighet med förutsättningarna för tilläggsstaten bör göras beroende
av läget å arbetsmarknaden. Enligt vad jag inhämtat av järnvägsstyrelsen
skulle av det av styrelsen för dubbelspårsarbetena äskade beloppet å 7 miljoner
kronor för spår- och bangårdsarbeten avses ett belopp av omkring
4.5 miljoner kronor, medan för terrasseringsarbeten skulle disponeras omkring
2.5 miljoner kronor. I anslutning till vad jag nyss anförde skulle alltså
å riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisas 4.5 miljoner kronor.

Läget å arbetsmarknaden synes för närvarande vara sådant, att det kan
anses motiverat att till terrasseringsarbetena beräkna ytterligare medel utöver
nämnda 2.5 miljoner kronor. Med hänsyn till den förhållandevis ringa
materialåtgången äro de förberedande arbetena synnerligen lämpade för
hänvisning av arbetskraft. Det finnes ej heller någon svårighet att, därest
arbetsmarknaden skulle ytterligare försämras, utvidga de förberedande arbetena
till att avse nya bansträckor och därigenom bereda sysselsättning åt
ytterligare ett antal arbetare. Med hänsyn till här anförda förhållanden anser
jag, efter att hava samrått med järnvägsstyrelsen, att anslaget å tilläggsstaten
bör anvisas med ett belopp av 5.5 milj. kronor.

Vid ett anvisande av de här berörda anslagen torde erfordras, att styrelsen
medgives rätt att anställa ny arbetskraft vid dubbelspårsarbetena. Jag
förutsätter dock, att innan så sker järnvägsstyrelsen inleder ett sådant samarbete
med statens arbetsmarknadskommission, att arbetena bli ur arbetslöshetssynpunkt
utnyttjade så rationellt som möjligt. Dylikt samarbete torde
för övrigt icke böra begränsas att gälla endast i fråga om dubbelspårsarbetena
utan även beträffande andra statens järnvägars arbeten, där ny arbetskraft
kan behöva anställas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 4,500,000.

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

2. Räls utby ten ni. m.

[9.] För tillgodoseende av de successivt ökade kraven på statens järnvägar
beträffande driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre
rullande materiel ävensom fordonens jämna gång har, då på grund av förslitning
behov av ersättning samtidigt förelegat, lättare spårmatcriel i betydande
omfattning utbytts mot tyngre.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Kostnaderna för dessa spårutbyten hava finansierats genom anslag å riksstaten
samt genom ianspråktagande av förnvelsefondsmedel. För fördelning
av de erforderliga medlen mellan riksstatsanslag och förnyelsefond hava vid
skilda tillfällen tillämpats något olika principer.

Under budgetåren 1933/34—1936/37 tillämpades sålunda den finansieringsprincipen,
att medel å riksstaten anvisades för täckande av den merkostnad,
som vid rälsutbyten uppkom genom användande av kapaciteten ökande,
tyngre spårmateriel, medan av förnvelsefondsmedel bestredos endast de kostnader,
som voro att hänföra till ersättningsarbeten och ersättningsanskaffningar.
Från och med budgetåret 1937/38 har —■ med hänsyn till att utgifterna
å statens järnvägars förnyelsefond å kontot för Täler och växlar kommit
att med ett belopp av över 7 milj. kronor överstiga avsättningarna och
att detta belopp huvudsakligen hänförde sig till sådana arbeten, som inneburit
en ökning av banans kapacitet — förnyelsefondens andel i nu ifrågavarande
kostnader utgått med ett lägre belopp än som eljest skulle varit fallet,
medan anslaget å riksstaten i motsvarande mån ökats.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har å riksstaten
för vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 upptagits ett anslag
av 4,200,000 kronor till ifrågavarande ändamål, medan av förnyelsefondsmedel
för vart och ett av kalenderåren 1938 och 1939 för samma ändamål
anvisats 1,500,000 kronor. Emellertid meddelade Kungl. Majit — i anslutning
till vad som förutsattes i proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag
angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna — beslut, att 500,000
kronor av det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget icke finge tagas i
anspråk. För innevarande budgetår anvisades för här ifrågavarande ändamål
ett till 3,200,000 kronor nedsatt anslag. Därvid förutsattes emellertid, att
nyssnämnda behållning å 500,000 kronor skulle under budgetåret få disponeras
till rälsutbyten. Av förnyelsefondsmedel anvisades 2,400,000 kronor
för ändamålet. Vidare torde i detta sammanhang få erinras, att 1940 års
lagtima riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 till
vissa banförstärkningsarbeten m. m. anvisade ett anslag av 1,700,000 kronor,
varjämte av förnyelsefondsmedel för samma ändamål anvisades 280,000
kronor.

I sin nu förevarande skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen, att med användande
av de för innevarande budgetår till förfogande stående medlen de
ifrågavarande arbetena under budgetåret kunde bedrivas i normal utsträckning.
Genom den starkt ökade trafiken hade det emellertid visat sig nödvändigt
att för nästkommande år verkställa utbyte av Täler i huvudspår i
större omfattning än tidigare. Av samma orsak måste arbetet med införande
av en effektivare rälsbefästning å huvudlinjerna bedrivas i raskare takt än
hittills. Därjämte borde beaktas, att statens järnvägar under år 1940 erhållit
en väsentligt ökad banlängd, vilket i och för sig nödvändiggjorde en utvidgning
av arbetsprogrammet. Slutligen torde vara att räkna med en viss ökning
av material- och arbetspriser i jämförelse med de priser, som legat till grund
för styrelsens år 1939 gjorda hemställan.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Med anledning härav vore, uttalar styrelsen, en ökning av anslagsbehovet
ofrånkomlig. För nästkommande år beräknade styrelsen för här ifrågavarande
arbeten ett belopp av sammanlagt 7.0 miljoner kronor bliva erforderligt.

Av nyssnämnda totalbelopp borde, fortsätter styrelsen, enligt den ordning,
som tillämpats under de fyra senaste åren, 2.6 miljoner kronor anvisas av
förnyelsefondsmedel och återstoden eller 4.4 miljoner kronor bestridas av å
riksstatens kapitalbudget anvisade medel.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
till rälsutbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

4,400,000 kronor.

Järnvägsstyrelsens hemställan innebär, att anslaget till rälsutbyten m. m.
skulle ökas med 700,000 kronor i jämförelse med de för innevarande budgetår
för ändamålet till förfogande ställda medlen. Med hänsyn till — förutom
den allmänna prisstegringen — den hastigare förslitningen av rälerna,
som den starka trafikökningen medför, samt den ökade bansträcka, som
numera trafikeras av statens järnvägar, torde anslagsökningen vara behövlig.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 4,400,000.

3. Diverse åtgärder för spårförstärkning.

[10.] I sin skrivelse hösten 1938 angående äskande av anslag för budgetåret
1939/40 framlade järnvägsstyrelsen en plan rörande utförande av
spårförstärknings- och kompletteringsarbeten, avseende huvudsakligen inläggning
av makadamballast å vissa huvudlinjer (1939 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten, bil. 4, punkt 34). Programmet åsyftade att möjliggöra
användningen av en avsevärt snabbare loktyp, beträffande vilken
utredningar då pågingo inom järnvägsstyrelsen. Genomförandet av de åsyftade
åtgärderna skulle draga en kostnad av inemot 24,000,000 kronor. I denna
kostnad ingår emellertid ett belopp av 6,000,000 kronor till vissa förstärknings-
och kompletteringsarbeten å huvudlinjernas banvall, ballast, m. m.,
vilket belopp 1938 års riksdag i enlighet nied Kungl. Majits efter järnvägsstyrelsens
hemställan framlagda förslag medgav skulle få avföras som driftsutgifter,
ehuru de avsedda arbetena till större delen representerade en värdeökning.
Kostnaderna i övrigt för programmets realiserande, eller i runt tal

18,000,000 kronor, hava däremot förutsatts skola i vanlig ordning anvisas å
riksstaten såsom räntepliktigt kapital.

Till de här berörda åtgärderna för spårförstärkningen hava hittills anvisats
dels å statens järnvägars driftkostnadsstater för åren 1938—1940

1,200,000 kronor, 1,100,000 kronor respektive 1,100,000 kronor och dels å
kapitalbudgeten för vartdera budgetåret 1939/40 och 1940/41, 500,000 kro -

Departe ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

nor. Av det för genomförandet av planen för spårförstärkningarna beräknade
beloppet av 24,000,000 kronor hava alltså anvisats tillhopa 4,400,000 kronor.

I sin nu föreliggande skrivelse framhåller järnvägsstyrelsen bland annat:

I sin framställning hösten 1938 uttalade styrelsen, att dessa förstärkningsarbeten
skulle komma att medföra en icke obetydlig sänkning av löpande
underhållskostnader samt en väsentlig höjning av banans standard. Erfarenheterna
från de linjesträckor, å vilka här ifrågavarande spårförstärkning genomförts,
visa också, att ett väsentligt bättre och mot en ökad och tyngre
trafik mer motståndskraftigt spårläge erhållits. Styrelsen anser därför, att
det är av synnerligen stor betydelse, att dessa förstärkningsarbeten bedrivas
i så snabb arbetstakt som möjligt.

För att kunna fortsätta ifrågavarande arbeten under nästkommande budgetår
i programenlig omfattning anses därför liksom för innevarande år böra
föreslås en medelsanvisning av 2.1 miljoner kronor, varav 1.1 miljoner kronor
i enlighet med förut tillämpad finansieringsprincip torde böra bestridas
av driftmedel.

Under förmälan att styrelsen avser att jämväl i förslaget till driftkostnadsstat
för år 1941 upptaga ett mot sistnämnda kostnadsdel svarande belopp
hemställer styrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till diverse
åtgärder för spårförstärkning för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

De åtgärder för spårförstärkning, vartill järnvägsstyrelsen nu äskar ytterligare
medel, avse ett fortsättande av det program, som styrelsen framlade år
1938. Även för innevarande budgetår hade styrelsen för detta ändamål hemställt
om samma belopp som styrelsen nu äskar eller 1.000,000 kronor. Anslaget
anvisades emellertid av statsfinansiella skäl endast med hälften av
detta belopp. Då arbetena för spårförstärkningen äro väl lämpade såsom arbetsobjekt
vid arbetslöshet, vill jag icke motsätta mig, att anslaget för nästa
budgetår i enlighet med styrelsens förslag ökas med 500,000 kronor till

1,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Diverse åtgärder för spårförstärkning för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 1,000,000.

Husbyggnader.

4. Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.

[11.] I skrivelse den 30 september 1937 hemställde järnvägsstyrelsen örn

anvisande av ett reservationsanslag å 500,000 kronor för uppförande av en

nybyggnad å den statens järnvägar tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Penn fäktaren

i Stockholm. Framställningen föranledde icke någon annan åtgärd

Kapitalbudgeten: bil. 3.

än att efter förslag av Kungl. Majit (proposition nr 275/1938) riksdagen å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 för ändamålet upptog ett förskottsanslag
av 500,000 kronor. Till samma ändamål upptogs å beredskapsstaten för därpå
följande budgetår samma belopp.

I sin skrivelse den 30 september 1937 anförde järnvägsstyrelsen, att förevarande
fastighet, belägen i hörnet av Mäster Samuelsgatan och Östra Järnvägsgatan,
vöre i så otidsenligt och dåligt skick, att en genomgripande omgestaltning
och modernisering av fastigheten i varje fall måste företagas inom
den närmaste tiden. Då arbetena därmed skulle draga så betydande kostnader,
att desamma icke kunde förräntas med de ökade hyresinkomster, som
fastigheten med sin nuvarande våningsyta efter modernisering kunde påräknas
inbringa, ansåge styrelsen, att i stället en fullständigt ny byggnad borde
uppföras å tomten.

Av det av järnvägsstyrelsen år 1937 framlagda förslaget framgår, att i
byggnaden, uppförd till den enligt stadsplanen medgivna höjden av 7 våningar,
skulle, frånsett källarvåningen, erhållas en nyttig golvyta av 2,775
kvadratmeter mot 1,150 kvadratmeter i den nuvarande 4 våningar höga
byggnaden.

Kostnaderna för byggnaden beräknades av järnvägsstyrelsen vid förslagets
framläggande till 825,000 kronor och hyresavkastningen av densamma till

87.000 kronor per år. Fastigheten är i nuvarande skick taxeringsvärderad till

280.000 kronor och bokförd till ett värde av 225,000 kronor. Det beräknade
hyresvärdet uppgår till endast 16,500 kronor per år. I sin framställning
meddelade järnvägsstyrelsen, att av de beräknade byggnadskostnaderna —

825.000 kronor — 325,000 kronor avsågo kostnader av den art, att de borde
bestridas av förnyelsefondsmedel.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen upplyst beträffande det skick, vari
ifrågavarande fastighet befinner sig, anser jag i likhet med styrelsen skäl
tala för att den nuvarande byggnaden nedrives och att en ny uppföres i dennas
ställe. På grund av utvecklingen å arbetsmarknaden finner jag ej skäl
längre föreligga att ytterligare uppskjuta byggnadsföretaget utan härför erforderliga
medel böra anvisas för nästa budgetår.

Enligt de år 1937 framlagda beräkningarna uppgingo kostnaderna för
byggnaden till 825,000 kronor. Till följd av de sedan dess inträffade prisstegringarna
å material samt de höjda arbetslönerna torde emellertid den angivna
kostnaden numera få uppräknas med omkring 25 procent till avrundat

1.025.000 kronor. Mot järnvägsstyrelsens förslag, att av byggnadskostnaden
ett belopp av 325,000 kronor skulle bestridas av statens järnvägars förnyelsefond,
har jag icke något att erinra. I anslutning härtill bör det återstående
beloppet 700,000 kronor anvisas å riksstaten.

Jag förutsätter, att ritningarna till nybyggnaden skola, innan arbetet igångsättes,
underställas Kungl. Majit för godkännande. Vidare förutsätter jag,
att vid ritningarnas uppgörande alla föreliggande möjligheter till ett förbilligande
av byggnadskostnaderna, i den mån sådana med hänsyn till byggna -

Departe ments chefen.

40 Kapitalbudgeten: bil. 3.

dens framtida användningssätt äro ekonomiskt motiverade, noggrant tillvaratagas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren
i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ..........................kronor 700,000.

5. Telefonledningar och kabelarbeten.

[12.] För fortsatt utveckling av statens järnvägars telefonnät har riksdagen
under en följd av år anvisat anslag. För vart och ett av budgetåren
1938/39 och 1939/40 har anslaget anvisats med ett belopp av 300,000 kronor.
I anslutning till i proposition, nr 79, till 1939 års urtima riksdag framlagt
förslag meddelade emellertid Kungl. Majit sedermera beslut, att av det för
budgetåret 1939/40 anvisade anslaget ett belopp av 80,000 kronor tills vidare
icke skulle få disponeras. För innevarande budgetår anvisades för ändamålet
ett anslag av 220,000 kronor, att jämte nyssnämnda 80,000 kronor användas
för här ifrågavarande ändamål.

Beträffande storleken av det för nästkommande budgetår erforderliga beloppet
har järnvägsstyrelsen anfört i sin skrivelse:

._ För att inpassa de under år 1940 införlivade enskilda järnvägarna i statens
järnvägars distrikts- och sektionsorganisation och å desamma åstadkomma
en med statens järnvägar enhetlig driftledning är det nödvändigt att modernisera
och komplettera järnvägarnas nuvarande telefonutrustning ävensom
att utbygga statens järnvägars redan hårt belastade telefonförbindelser. Vidare
torde ytterligare ett antal stationer böra förses med högtalaranläggningar,
vilka visat sig vara av stor betydelse för tågföringen.

I detta sammanhang är att framhålla, att ifrågavarande arbeten på grund
av knappheten på medel — delvis sammanhängande med nedskärningar av
de av styrelsen för ändamålet begärda anslagen — hittills blivit i viss mån
eftersatta eller måst bedrivas i en mera begränsad omfattning. Statens järnvägars
för trafikens ledning och skötsel så viktiga telefonväsende motsvarar
på grund härav för närvarande icke de krav, som måste ställas på detsamma.

Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att styrelsen för att undersöka, vad
som lämpligen borde göras för att åstadkomma en bland annat på grund av
nu rådande systemblandning påkallad rationalisering ävensom en planmässig
och enhetlig utbyggnad av telefonväsendet, tillkallat särskilda sakkunniga.
De sakkunnigas arbete hade dock ännu icke fortskridit så långt, att definitiva
resultat kunde meddelas.

För nästkommande budgetår har styrelsen i samråd med de sakkunniga
beräknat 600,000 kronor vara erforderliga till arbeten av nyssnämnda slag.

Härtill kommer emellertid, anför styrelsen, kostnad för utbyggnad av .statens
järnvägars telefonväxel vid Stockholms central, vars kapacitet i befintligt
skick vore otillräcklig med hänsyn till nu förutsebar utveckling. Då
växeln icke kunde ombyggas på kortare tid än ett år, vore det nödvändigt att

Kapitalbudgeten: bil. 3.

medel härför redan under instundande budgetår ställdes till förfogande. Arbetet
i sin helhet beräknades draga en kostnad av 300,000 kronor, varav 2/3
borde bestridas med medel ur förnyelsefonden. På kapitalbudgeten ansåges
därför för ändamålet böra anvisas 100,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till telefonledningar och kabelarbeten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

Det av järnvägsstyrelsen begärda anslaget överstiger med mer än dubbla
beloppet vart och ett av de under de senaste åren för telefonledningar och
kabelarbeten anvisade anslagen. Denna ökning sammanhänger delvis med att
statsmakterna vid ett pär tillfällen under denna tid avsevärt nedsatt de av
styrelsen äskade anslagsbeloppen. I längden torde det dock knappast vara
möjligt att utan betydande olägenheter uppskjuta sådana tekniska åtgärder,
som betingas av trafikens utveckling. Under sådana förhållanden finner jag
mig icke böra motsätta mig, att det begärda anslaget anvisas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonledningar och kabelarbeten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 700,000.

6. Elektriska belysningsanläggningar.

[13.] För utförande av elektriska belysningsanläggningar i de fall, där
de lokala förhållandena ansetts betinga dylika anordningar, har riksdagen
alltsedan år 1917 med undantag för ett fåtal år beviljat anslag. Sålunda
har riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat för vart och ett av budgetåren
1934/35, 1937/38 och 1940/41 50,000 kronor. För budgetåren 1938/39
och 1939/40 hava anslag till ändamålet ej behövt anvisas.

Med anslaget avses att möjliggöra, i den mån elektrisk energi kan erhållas
på fördelaktiga villkor, utförandet av elektriska belysningsanläggningar såväl
å bangårdar och i allmänna och tjänstelokaler som, mot ersättning för
brukandet, i personalens bostäder. Det kan här erinras, att i samband med
banelektrifieringarna möjligheterna att under gynnsamma förutsättningar
anordna elektrisk belysning i banvaktsstugor och andra lokaler ökats, i det
att den erforderliga elektriska energien till billigt pris kan erhållas från statens
järnvägars egna ledningar.

I sin nu förevarande skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen, att enligt verkställd
överslagsberäkning ett belopp av 150,000 kronor erfordrades under
nästa budgetår för här berörda ändamål. Bland arbeten, avsedda att bekostas
med angivna anslag, nämner styrelsen nya kraft- och belysningsanläggningar
dels på linjen Långsele—Boden i samband med dess elektrifiering, dels på
införlivade enskilda järnvägar.

Departe ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

Järnvägsstyrelsen anhåller, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
till elektriska kraft- och belysningsanläggningar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att särskilt under nu rådande förhållanden
med brist på olja för belysningsändamål övergå till elektrisk belysning
vill jag icke motsätta mig en ökning av anslaget till elektriska belysningsanläggningar,
i synnerhet som installationerna delvis torde kunna utföras
under gynnsamma betingelser i samband med de nu pågående banelektrifieringarna.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Elektriska belysningsanläggningar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 150,000.

7. Anläggningar för elektrisk tågdrift.

[14.] Under denna rubrik anvisade 1939 års lagtima riksdag ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor, varav 1,000,000 kronor avsågo kostnaderna
för uppförande av en ny omformarstation i Falköping jämte utrustning och

100,000 kronor diverse kompletteringsarbeten. Under samma anslagsrubrik
anvisades därefter för budgetåret 1940/41 ett anslag av 200,000 kronor. Med
anslaget är i huvudsak avsett att bestrida kostnaderna för — förutom vissa
kompletteringsarbeten å den elektriska utrustningen — anordnande av
skyddssektioner för den nya omformarstationen i Falköping.

I sin skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen, att styrelsen för nästkommande
budgetår nödgas hemställa om ett väsentligt högre anslagsbelopp, huvudsakligen
på grund av uppkommet behov att utöka statens järnvägars omformarutrustning.
Härom anför styrelsen:

I samband med elektrifieringen av linjen Stockholm—Malmö infördes
elektrisk drift även på linjen Mjölby—Hallsberg—örebro, varvid sträckan
Hallsberg—örebro matades från den redan befintliga omformarstationen vid
Hallsberg. Då elektrifieringen senare utsträcktes till Krylbo, vilket skedde
i samband med elektrifieringen av linjen Stockholm—Ånge, ansågs på grund
av den jämförelsevis ringa trafiken till en början tillräckligt med ytterligare
en omformarstation, vid Krylbo, trots att avståndet mellan Hallsberg och
Krylbo uppgår till cirka 160 km. Sedan sistnämnda elektrifieringar utfördes,
ha emellertid dels en avsevärd trafikökning inträtt, dels ytterligare elektrifieringar
av bansträckor med matning från Hallsberg kommit till stånd, varigenom
Hallsbergsstationen blivit utsatt för en belastning, som åtminstone tidvis
närmar sig dess maximala kapacitet. För att belysa den år från år ökade
belastningen meddelas nedan uppgifter rörande den i Hallsberg omformade
elektriska energimängden.

År Mili. kWh

1935 31.9

1936 37.0

1937 42.4

1938 44.5

1939 51.1

Kapitalbudgeten: bil. 3.

På grund av nyssnämnda förhållanden ävensom med tanke på den framlida
utvecklingen synes det nödvändigt att anordna ytterligare en omformarstation,
vilken lämpligen bör förläggas till Frövi. Till en början torde det
vara tillfyllest att uppföra omformarstationen med tillhörande fast elektrisk
utrustning samt erforderliga personalbostäder, varemot inköp av omformare
kan något anstå. Omformare för stationen kunna nämligen en tid framåt
erhållas genom användande av disponibla reserver.

I samband med uppförande av den nya omformarstationen bör i kontaktledningsnätet
anordnas skyddssektioner för avgränsning av stationens matningsområde,
varjämte 10-kV-ledningen Örebro—Frövi bör ombyggas från
enfasig till trefasig för att ytterligare kraftreserv skall erhållas för statens
järnvägars huvudverkstad i örebro. Under förutsättning att omflyttning av
nu befintliga omformare sker, samt att någon ytterligare beredskapsreserv av
dylika icke på grund av Frövistationens tillkomst erfordras, kunna kostnaderna
för nämnda arbeten beräknas till inalles cirka 600,000 kronor.

Härutöver måste, framhåller styrelsen, på grund av en avsevärt ökad belastning
såväl beträffande själva tågdriften som beträffande elektrisk vagnuppvärmning
m. m. för linjerna i närheten av Stockholm en utbyggnad av
omformarstationen i Häggvik å linjen Stockholm—Uppsala nu komma till
stånd. Till belysande av hur belastningen i Häggvik ökat under de senare
åren nämner styrelsen, att den där omformade elektriska energimängden för
åren 1937, 1938 och 1939 utgjorde respektive 35.2, 36.5 och 41.6 milj. kWh.
Då de för en sådan utbyggnad erforderliga omformarna ävenledes kunde erhållas
genom omplacering av befintliga reserver, kunde, anför styrelsen vidare,
arbetet emellertid begränsas till erforderlig utvidgning av själva byggnaden
jämte tillhörande fast elektrisk utrustning, varvid kostnaderna beräknades
uppgå till 130,000 kronor.

Slutligen erfordrades, anför styrelsen, även för nästkommande budgetår
visst anslag för fortlöpande kompletteringsarbeten å den elektriska utrustningen.
Bland dylika arbeten kunde nämnas ändrings- och utvidgningsarbeten
på 10- och 20-kV-ledningarna, nya matarledningar för kontaktledningar,
anordningar vid skyddssektioner, parallellkopplings- och nödutlösningsanordningar
m. m. Kostnaderna för under budgetåret 1941/42 planerade dylika
arbeten beräknades till 250,000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen alt till anläggningar för elektrisk tågdrift för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 980,000 kronor.

Av järnvägsstyrelsens redogörelse torde framgå, att till följd av dels längden
av de elektrifierade bansträckor, som matas med elektrisk energi från omformarstationen
i Hallsberg, och dels den ökning av trafiken å dessa linjer
som ägt rum, belastningen å nämnda station numera nått en sådan storlek, att
anläggningen måste kompletteras med en ny omformarstation. Jag vill därför
tillstyrka, att det härför erforderliga beloppet, 600,000 kronor, anvisas
för nästa budgetår.

Belastningsökningen vid omformarstationen i Häggvik torde kunna antagas
i viss mån sammanhänga med de av kriget framkallade särskilda för -

Departe ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

hållandena inom transportväsendet. I vilken takt ökningen kommer att fortsätta
är därför vanskligt att bedöma. Då arbetena emellertid tills vidare
endast avse utvidgning av själva byggnaden och därför äro lämpliga ur
synpunkten att bereda sysselsättning inom ett område, som svårt drabbats
av arbetslöshet, finner jag mig böra tillstyrka anvisande av det för omformarstationens
utbyggnad erforderliga beloppet av 130,000 kronor. Då medel
böra finnas tillgängliga för de av järnvägsstyrelsen avsedda arbetena för
fortlöpande komplettering i övrigt av den elektriska utrustningen förordar
jag jämväl, att de av järnvägsstyrelsen för ändamålet äskade medlen, 250,000
kronor, anvisas för nästa budgetår.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle anslaget till anläggningar
för elektrisk tågdrift för nästa budgetår anvisas med ett sammanlagt belopp
av 980,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för elektrisk tågdrift för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 980,000.

Anläggningar vid huvudverkstäder.

8. Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg.

[15.] I sin framställning den 29 september 1938 angående anslag för nya
byggnader och anläggningar hemställde järnvägsstyrelsen, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att till uppförande av en byggnad, innehållande
smedja, gjuteri och ångcentral vid huvudverkstaden i Göteborg, för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 620,000 kronor. Då framställningen
icke föranledde någon Kungl. Majrts åtgärd återkom styrelsen hösen
1939 med sitt förslag. Ej heller detta föranledde någon åtgärd från
Kungl. Majits sida.

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen ånyo hemställt, att
medel måtte anvisas för utvidgningen av huvudverkstaden i Göteborg. Styrelsen
erinrar därvid till en början om vad styrelsen anförde i sin ursprungliga
skrivelse i ämnet:

Statens järnvägars vagnreparationsverkstad i Göteborg, som uppfördes
under åren 1927—1928 i ersättning för den samtidigt nedlagda äldre verkstaden
invid Göteborgs centralstation, hade vid planläggningen beräknats
för en kapacitet ungefär motsvarande den gamla verkstadens, d. v. s. omkring
2,300 behandlade fordon per år.

Den nya vagnverkstaden, som huvudsakligast hade underhåll av godsvagnar
på sitt arbetsprogram, hade emellertid efter sin tillblivelse år från
år kunnat öka sin kapacitet så, att denna år 1937 uppgått till cirka 5,800
behandlade fordon per år, en ökning således av i det närmaste 150 %.
Nämnda ökning, som skett utan utvidgning av de ursprungliga lokalerna,
hade möjliggjorts genom »flytande arbetssystem», anskaffning av arbetsbesparande
maskiner och verktyg m. m. Även den alltjämt fortgående moderniseringen
av statens järnvägars vagnpark och en i samband därmed
skeende utrangering av gamla vagnar av föråldrad modell samt nyanskaff -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

ning av vagnar, där alla detaljerna vore standardiserade, hade emellertid
bidragit till att höja verkstadens kapacitet. Å andra sidan hade införandet
av tryckluftbroms på allt fler vagnar samt ökningen av vagnarnas storlek
verkat hämmande på produktionen, mätt i antalet behandlade fordon.

Kapacitetsökningen hade dels medfört en betydligt förkortad uppehållstid
per vagn i verkstad, dels möjliggjort en avsevärd minskning av antalet
godsvagnsverkstäder vid statens järnvägar. Sålunda hade före år 1927 sju
av statens järnvägars huvudverkstäder och sex driftverkstäder helt eller
delvis varit sysselsatta med underhåll av godsvagnar, under det att statens
järnvägars godsvagnpark numera endast behandlades vid huvudverkstäderna
i Göteborg och Bollnäs samt malmvagnar vid huvudverkstaden i Notviken.

Godsvagnsverkstaden i Göteborg vore emellertid nu för trång för att i sitt
nuvarande skick — jämte Bollnäs-verkstaden — kunna verkställa allt fortlöpande
underhåll å statens järnvägars godsvagnpark. Framförallt hade
trångboddhet gjort sig kännbar i maskinverkstaden, vars storlek endast tillmätts
för en kapacitet motsvarande den gamla verkstadens. Å denna avdelnings
begränsade utrymmen hade efter hand och i den mån antalet behandlade
fordon ökats en hel del nyinköpta arbetsmaskiner måst placeras,
vilket givetvis förorsakat trängsel och till följd härav tidsförluster och ökade
kostnader vid bearbetning av reparationsdetaljerna. Dessutom hade övertid
och skiftgång i stor utsträckning måst tillgripas inom avdelningen för att
denna skulle kunna hålla jämna steg med arbetena å de övriga avdelningarna.

Redan vid den nuvarande verkstadens planläggning hade förutsatts, att,
därest i en framtid viss utbyggnad av densamma måste företagas för höjande
av verkstadens kapacitet, en sådan åtgärd i första hand måste taga sikte
på att söka åstadkomma en utökning av maskinverkstaden, vilket lämpligast
borde ske genom att utflytta smedja, gjuteri och ångcentral till en härför
uppförd, fristående byggnad. Med tanke på detta förhållande hade dessa
verkstadsavdelningar, som inrymts i den stora vagnhallen invid maskinverkstaden,
redan från början fått en mera provisorisk utformning i syfte att
undvika onödiga kostnader vid en eventuell framtida ändring av utrymmet
till maskinverkstad.

Då — för åstadkommande av normala arbetsförhållanden inom maskinverkstaden
— det visat sig ofrånkomligt att utöka berörda verkstadsavdelning,
vore den ovan angivna planen enligt järnvägsstyrelsens mening utan
tvekan den mest lämpliga. Styrelsen hade därför låtit utarbeta förslag dels
till en ny fristående byggnad, inrymmande såväl smedja som metallgjuteri
och ångcentral, dels till disposition av det härigenom ledigblivna utrymmet
i maskinhallen. Kostnaderna för dessa arbeten hade beräknats till ett
sammanlagt belopp av 700,000 kronor, varav för omändringsarbeten i den
nuvarande verkstaden 80,000 kronor samt för nybyggnaden 620,000 kronor.

Härtill komme emellertid en kostnad av cirka 150,000 kronor för anskaffning
av arbetsmaskiner, vilken kostnad styrelsen avsåge att bestrida med av
Kungl. Maj:t årligen nr statens järnvägars förnyelsefond anvisade medel för
övriga inventarier. Även kostnaderna för förstnämnda arbeten, vilka vore
att anse såsom förändringsarbeten, borde bestridas med förnyelsefondsmedcl.

Styrelsen erinrar vidare örn att styrelsen i sin hösten 1939 ingivna framställning
anfört, bland annat, att under år 1939 behovet av Göteborgsverkstadens
utvidgning gjort sig alltmer gällande. Det hade sålunda visat sig,
att den sammanlagda kapaciteten hos godsvagnsverkstäderna ej vore till -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

räcklig för att tillfredsställande tillgodose det dåvarande behovet av godsvagnsrevisioner.
Sålunda ginge mer än 800 st. godsvagnar med överskriden
revisionsfrist. Genom den fortsatta nyanskaffningen av godsvagnar komme
svårigheterna att tillgodose behovet att i framtiden ytterligare stegras. Sedan
den tidigare i rationaliseringssyfte vidtagna slopningen av överåriga och
i driften oekonomiska vagnar i huvudsak genomförts, komme under de närmaste
åren antalet nylevererade vagnar att i stort sett medföra en motsvarande
ökning av vagnparken.

I sin skrivelse den 2 oktober 1940 meddelar styrelsen, att styrelsens förnyade
framställning i ämnet vore beroende av att godsvagnsparkens ställning
i revisionshänseende under den gångna tiden ytterligare försämrats.
Styrelsen anför härom:

Antalet godsvagnar med överskriden revisionsfrist, som i september månad
1939 utgjorde cirka 800, har sålunda under det sistförflutna året ökat
till cirka 1,750 eller med nära 1,000 vagnar. Genom den ökade takt, i vilken
nyanskaffning av godsvagnar skett under de senaste åren — under år
1940 torde sålunda i verkligheten komma att levereras ej mindre än cirka

1,500 godsvagnar — är vidare att förvänta, att det årliga revisionsunderskottet,
som redan vid sin nuvarande storleksordning måste ingiva de största
betänkligheter, efter hand kommer att öka i stegrat tempo.

Det är därför enligt styrelsens bestämda mening nödvändigt, att åtgärder
snarast vidtagas för höjande av godsvagnsverkstädernas revisionskapacitet,
och att såsom ett led i dessa åtgärder den av styrelsen föreslagna utvidgningen
av huvudverkstaden i Göteborg kommer till utförande.

Slutligen meddelar styrelsen, att med utgångspunkt från nuvarande arbetslöner
och materialpriser kostnaden för den nya verkstadsbyggnaden beräknades
komma att uppgå till 775,000 kronor och kostnaden för de i den
befintliga verkstaden erforderliga ändringsarbetena till 100,000 kronor. Denna
senare kostnad liksom kostnaden för erforderliga arbetsmaskiner anser
emellertid styrelsen böra bestridas av förnyelsefondsmedel.

I anslutning härtill hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till uppförande av en byggnad, innehållande smedja, gjuteri
och ångcentral, vid huvudverkstaden i Göteborg för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

Såsom av järnvägsstyrelsens redogörelse i ämnet framgår har kapaciteten
vid godsvagnsverkstaden i Göteborg undergått en stark ökning efter införandet
av det s. k. flytande arbetssystemet och anskaffningen av arbetsbesparande
maskiner m. m. De sålunda vidtagna åtgärderna hava ock möjliggjort
en koncentrering av godsvagnsrevisionerna, vilka numera äro helt förlagda
till huvudverkstäderna i Göteborg och Bollnäs. Ett fullt utnyttjande
av förstnämnda verkstads kapacitet försvåras emellertid, såsom styrelsen
framhållit, främst av att maskinavdelningen i verkstaden blivit för trång
för att de dit förlagda arbetena skola kunna utan betydande olägenheter utföras
i samma takt som övriga arbeten inom verkstaden. Det förhållandet,
att den sammanlagda kapaciteten hos godsvagnsverkstäderna för närvarande
icke motsvarar behovet, har medfört, att ett icke obetydligt antal godsvagnar

Kapitalbudgeten: bil. 3.

icke kunnat undergå revision inom därför föreskriven tid. Under år 1939
uppgick detta antal till mer än 800 och under år 1940 ökades antalet till omkring
1,750. I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag ett revisionsunderskott
av dylik storleksordning ingiva allvarliga betänkligheter, i all synnerhet som
det är att förvänta, att antalet vagnar med överskriden revisionsfrist kommer
att öka i stegrat tempo bland annat till följd av att statens järnvägars godsvagnpark
kommer att utökas avsevärt genom den omfattande nyanskaffningen
av godsvagnar. Med hänsyn till nu angivna förhållanden anser jag
erforderliga åtgärder i syfte att avhjälpa de berörda olägenheterna icke längre
böra uppskjutas.

Enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle en nybyggnad uppföras för smedja,
gjuteri och ångcentral och de för dessa ändamål nu disponerade utrymmena
i den stora vagnhallen skulle därefter användas för erforderlig utvidgning
av maskinverkstaden. Kostnaden härför beräknas med utgångspunkt från
nu gällande arbetslöner och materialpriser till 775,000 kronor, vartill kommer
kostnaden 100,000 kronor för omändringsarbeten i maskinverkstaden.
I sammanhang med denna omläggning erfordras därjämte ett belopp av

150,000 kronor för anskaffning av arbetsmaskiner, vilken summa, liksom
nyssnämnda 100,000 kronor, järnvägsstyrelsen anser böra utgå av förnyelsefondsmedel.
Förslaget har icke givit mig anledning till erinran lika litet som
den föreslagna fördelningen av kostnaderna å kapitalinvesteringsmedel och
förnyelsefondsmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 775,000.

9. Elektrifiering av banan Långsele—Boden.

[16.] Med bifall till Kungl. Majlis i proposition, nr 73, framlagda förslag
beslöt 1939 års lagtima riksdag, att statsbanelinjen Långsele—Boden skulle
elektrifieras. Enligt den uppgjorda planen skulle arbetet, som i sin helhet
beräknades draga en kostnad av 33,610,000 kronor, därav 1,890,000 kronor
för ändringar av telegrafverkets ledningar, utföras under fyra på varandra
följande budgetår med början under budgetåret 1939/40.

I enlighet med denna plan anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 ett
reservalionsanslag av 8,000,000 kronor.

Sedan järnvägsstyrelsen efter samråd med chefen för försvarsstaben hemställt,
att elektrifieringsarbetet måtte bedrivas i snabbare takt än den tidigare
godkända planen förutsatte och alt för innevarande budgetår ett anslag å

16,000,000 kronor måne anvisas, framlade Kungl. Maj:t i proposition, nr 92,
till 1940 års lagtima riksdag förslag i enlighet med järnvägsstyrelsens framställning,
vilket förslag av riksdagen bifölls.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

Enligt den nya arbetsplanen skulle elektrifieringsarbetena vara slutförda
under budgetåret 1941/42, det vill säga inom en tidrymd av tre i stället för
ursprungligen avsedda fyra år. I samband med framläggandet av den nya
elektrifieringsplanen meddelade styrelsen, att nya beräkningar utvisade, att
kostnaderna för arbetet komme att uppgå till 39 milj. kronor.

Järnvägsstyrelsen meddelar i sin förevarande skrivelse, att, därest ytterligare
kostnadsökningar icke höjde de nu återstående kostnaderna — något
som för närvarande icke kunde bedömas — skulle för arbetets fullbordande
vid den tidigare tidpunkt, som numera avsåges, för budgetåret 1941/42 erfordras
ett anslag av 15,000,000 kronor.

Styrelsen erinrar härefter om den tidigare väckta frågan örn avskrivning
av viss del av de för elektrifieringsföretaget anvisade medlen. Styrelsen uttalar
emellertid, att styrelsen, med hänsyn till att frågan om förräntningsmöjligheterna
under nuvarande förhållanden vore svår att överblicka, i avvaktan
på återinträdandet av mera stabila förhållanden nu icke ansett sig böra
förnya sin tidigare gjorde hemställan örn visst mot här ifrågavarande kapitalinvestering
svarande avskrivningsanslag.

Styrelsen framhåller slutligen i detta sammanhang, att frågan, huruvida
elektrifieringen av statsbanenätet skulle fortsättas, sedan elektrifieringsarbetena
å banan Långsele—Boden avslutats, och vilka bandelar, som i så fall
lämpligen borde i första hand ifrågakomma, måste upptagas till omedelbar
prövning. Till detta spörsmål avsåge emellertid styrelsen att återkomma, sedan
härför erforderliga närmare utredningar hunnit slutföras. Skulle elektrifieringen
fortsättas, vore det nämligen nödvändigt till undvikande av ett
avbrott och därav följande olägenheter, att beslut härom fattades redan vid
1941 års riksdag.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
till elektrifiering av banan Långsele—Boden för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Enligt den plan för elektrifiering av banan Långsele—Boden, som nästlidet
år godkändes av statsmakterna, förutsattes, att arbetena skulle kunna
slutföras under budgetåret 1941/42. Den totala kostnaden för anläggningen
beräknades år 1940 till 39 miljoner kronor. För planens fullföljande erfordras,
under förutsättning att icke ytterligare kostnadsökningar tillkomma
— något som för närvarande icke kan med säkerhet bedömas — ett anslag
för nästkommande budgetår av 15,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Elektrifiering av banan Långsele—Boden för bud>
getåret 1941/42 anvisa ett reservationsan slag

kronor 15,000,000.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

10. Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

[17.] I skrivelse den 29 november 1940 har järnvägsstyrelsen anmält, att
styrelsen hade för avsikt att inom den närmaste tiden till Kungl. Maj:t inkomma
med framställning örn ett anslag för nästa budgetår av 15 milj. kronor
till fortsatt elektrifiering av vissa statsbanor. Då jag utan att därvid taga
ställning till frågan, huruvida en fortsatt elektrifiering för närvarande bör
ske, anser medel för ändamålet böra beräknas i riksstatsförslaget, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan bliva
riksdagen förelagd, till Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet
för budgetåret 1941/42 beräkna ett
reservationsanslag av ................ kronor 15,000,000.

11. Försvarsberedskap vid statens järnvägar.

[18.] I proposition, nr 54, till 1938 års riksdag framlade Kungl. Maj:t
en av riksdagen sedermera utan erinran lämnad plan för försvarsberedskapen
vid statens järnvägar. Planen innebar i huvudsak, att genom vidtagande
av särskilda åtgärder och anskaffning av viss materiel m. m. möjligheterna
skulle säkerställas dels att genom snabb reparation eller genom ersättning
av materiel och maskiner åter sätta skadade anläggningar i funktionsdugligt
skick, dels ock att överflytta transporterna från skadade elektrifierade linjer
till ångdrivna linjer. Enligt i propositionen framlagda beräkningar uppskattades
engångskostnaderna för denna försvarsberedskap till 9,891,000 kronor.
Därtill komme löpande årskostnader, vilka beräknades vid full utbyggnad
av beredskapsorganisationen komma att uppgå till 425,000 kronor.
I samband med framläggande år 1939 av sitt förslag om elektrifiering av banan
Långsele—Boden meddelade emellertid järnvägsstyrelsen, att engångskostnaderna
för försvarsberedskapen vid statens järnvägar komme att i och
med nämnda elektrifiering stiga med 1,300,000 kronor.

Under anslagsrubriken Försvarsberedskap vid statens järnvägar hava hittills
anvisats anslag i enlighet med följande sammanställning:

Kronor.

å riksstaten för budgetåret 1938/39 .......................... 2,000,000

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 .............. 1,700,000

å riksstaten för budgetåret 1939/40 .......................... 1,000,000

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 ............ 5,850,000.

Sammanlagt har för ändamålet hittills alltså anvisats ett belopp av

10,550,000 kronor. I förenämnda anslag å 5,850,000 kronor ingår emellertid
ett belopp av 2,100,000 kronor, avseende vissa ändamål, för vilka kostnaderna
icke inräknats i den ursprungliga planen för försvarsberedskapens
ordnande vid statens järnvägar. Av det i den ursprungliga planen beräknade
beloppet å 9,891,000 kronor ökat med kostnaderna, 1,300,000 kronor, för förBihang
till riksdagens protokoll ISAI. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. 3.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

svarsberedskapsåtgärdema vid banan Långsele—Boden skulle alltså för beredskapsorganisationens
slutförande ytterligare ett belopp erfordras av
(9,891,000 + 1,300,000 — 8,450,000) 2,741,000 kronor.

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att till fortsatta
arbeten och anskaffningar för försvarsberedskapsorganisationen vid
statens järnvägar ett belopp av 1,500,000 kronor måtte anvisas för nästa
budgetår. Styrelsen upplyser därvid till en början, att av de för organisationens
genomförande återstående kostnaderna ett belopp av 581,000 kronor
avsåge vissa åtgärder vid inmatningsstationerna å linjen Långsele—
Boden och 2,160,000 kronor lokreparationer.

Styrelsen erinrar härefter om att till grund för styrelsens hemställan
den 4 september 1939 angående medel å tilläggsstat till försvarsberedskapen
legat styrelsens strävan att med hänsyn till det utrikespolitiska läget genomföra
försvarsberedskapsåtgärderna i snabbast möjliga tempo. I sin framställning
hade styrelsen upplyst, att åtgärderna vid inmatningsstationerna å linjen
Långsele—Boden bleve aktuella först i och med att linjen färdigställts för
elektrisk drift och att lokreparationerna av olika skäl icke kunde lämpligen
forceras, varför med tillgodoseende av viss del av det totala medelsbehovet
ansetts kunna utan olägenhet anstå.

Under erinran om att elektrifieringen av linjen lill Boden beräknades bliva
färdigställd i början av år 1942 meddelar nu styrelsen, att för nästa budgetår
till försvarsberedskapsorganisationen erfordrades dels förenämnda belopp
å 581,000 kronor och dels 900,000 kronor för de planmässiga lokreparationerna,
eller tillhopa ett belopp av 1,481,000 kronor, lämpligen avrundat till

1.500.000 kronor.

Mot anvisande av det av järnvägsstyrelsen äskade anslaget å 1,500,000 kronor
har jag icke något att erinra. Vid bifall till framställningen skulle för ett
slutligt genomförande av beredskapsorganisationen enligt den uppgjorda planen
återstå att framdeles anvisa ett belopp av i runt tal 1,250,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 1,500,000.

12. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten.

[19.] Under en följd av år hava anslag under förevarande rubrik anvisats
till bestridande av utgifter för dels sådana arbeten, vilkas utförande
påkallas av angelägna oförutsedda krav, dels ock sådana mindre arbeten,
vilka beräknas draga en kostnad understigande 50,000 kronor. För ändamålet
har riksdagen anvisat för vart och ett av budgetåren 1935/36—1937/38

500.000 kronor, för budgetåret 1938/39 750,000 kronor samt för vartdera budgetåret
1939/40 och 1940/41 1,000,000 kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

I sin förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen i fråga om behovet av
detta anslag upprepat vad styrelsen i samband med äskande av anslag för
ändamålet tidigare anfört, nämligen att det vore av stor vikt, att erforderliga
medel funnes tillgängliga för utförande av den mängd mindre arbeten
och anordningar av skilda slag, som för trafikens rationella avveckling alltid
påfordrades vid ett så stort trafikföretag som statens järnvägar, eller som
där med teknikens utveckling eljest vore motiverade eller önskvärda ur
driftekonomisk synpunkt.

I fråga om behovet av medel för ändamålet under nästa budgetår uttalar
styrelsen, att på grund av inträdda betydande prisstegringar och det ökade
behovet av arbeten av här ifrågavarande slag i och med linjenätets efter
hand ökade omfång en höjning av anslaget vore önskvärd. Med hänsyn till
tidsförhållandena föreslår emellertid styrelsen, att anslaget bibehålies vid
samma belopp som för de senaste tvenne budgetåren eller alltså vid 1,000,000
kronor.

Styrelsen hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Då erforderliga medel för arbeten av ifrågavarande art böra finnas tillgängliga
även under nästkommande budgetår och jag icke funnit anledning
till erinran mot det av järnvägsstyrelsen äskade anslagsbeloppet, 1,000,000
kronor, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre
arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av....................................kronor 1,000,000.

Rullande materiel.

13. Elektriska lokomotiv.

[20.] Anskaffningen av statens järnvägars elektriska lokomotiv har i
regel skett i samband med företagna elektrifieringar, varvid kostnaderna belastat
de för dessa anvisade anslagen.

I den mån den ökade trafiken och en därav betingad utökning av tågplanen
nödvändiggjort inköp av ytterligare lokomotiv utöver i respektive
elektrifieringsprogram upptagna, hava emellertid även särskilda anslag för
detta ändamål anvisats, nämligen för budgetåret 1936/37 1,650,000 kronor,
för budgetåret 1938/39 1,800,000 kronor och för budgetåret 1940/41 1,500,000
kronor. Därjämte har 1937 års riksdag medgivit, att av å vissa elektrifieringsföretag
uppkomna besparingar ett belopp av 2,800,000 kronor finge tagas
i anspråk för anskaffning av, bland annat, ytterligare lok. I

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande
för nästa budgetår av ytterligare medel för anskaffning av elektriska

Departe ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chefen.

lokomotiv. Efter att hava upplyst om att antalet elektriska lokomotiv inom
statens järnvägar för närvarande uppgår till omkring 460 anför styrelsen,
att trots de under de senare åren erhållna särskilda tillskotten av elektrolok
deras antal vore alltför knappt, vilket i all synnerhet gjort sig märkbart
under det senaste årets påfrestningar och bland annat haft till följd, att
åtskilliga tåg måst indragas samt att behövliga dubbleringståg ej kunnat
anordnas. Detta hade i sin tur vållat överfulla tåg och tågförseningar, för
vilka järnvägsstyrelsen gjorts ansvarig och fått uppbära mycket klander.
Till viss del vore den nuvarande bristen på dragkraft beroende på omfattande
militärtransporter. Även den civila trafiken hade emellertid av kända orsaker
ökat avsevärt. För att kunna någorlunda tillfredsställande avveckla
denna ökade trafik och då i första hand de ur försvars- och folkförsörjningssynpunkt
mest angelägna transporterna vore det nödvändigt att anskaffa
ytterligare ett 20-tal linjelok. Kostnaden härför beräknades till

7,500,000 kronor, varav 2,500,000 kronor borde anvisas för nästkommande
budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att till anskaffning av elektriska lokomotiv för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Det senaste årets starka trafikökning å statens järnvägar torde i huvudsak
bero på de särskilda förhållanden, som det pågående kriget framkallat.
Sannolikt kommer trafiken — om icke förr så efter krigets slut — att åter
nedgå och trafikutvecklingen därefter att försiggå i ungefär samma tempo
som före kriget. Att anpassa lokparken till det senaste årets trafikomfattning
skulle därför innebära en påtaglig risk för överdimensionering av dragkraften.
Å andra sidan synes det vara av den största betydelse, att statens järnvägar
under innevarande kritiska period kunna tillfredsställa de mycket stora
krav, som ställas å desamma. Risken för en överinvestering av kapital i elektriska
lok torde också, under förutsättning att elektrifieringen av järnvägsnätet
kommer att fortsätta, kunna motverkas genom begränsningar i framtida
nyanskaffning av elektrolok i samband med elektrifieringarna. Vanligen
ingå nämligen i anslagen till elektrifiering av en viss linje även medel till elektriska
lokomotiv, som skola ersätta de ånglok, varmed driften å linjen tidigare
upprätthållits. Skulle nyanskaffningen visa sig ha varit för stor, torde
sålunda en utjämning kunna ske genom en reducering av de av den fortsatta
elektrifieringen eljest betingade lokbeställningarna. Jag finner mig därför
böra biträda järnvägsstyrelsens framställning om en nyanskaffning av ett
20-tal elektriska linjelok för den beräknade kostnaden av 7,500,000 kronor,
varav för nästa budgetår ett begynnelseanslag av 2,500,000 kronor erfordras.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .......... kronor 2,500,000.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

14. Rälsbussar.

[21.] Till anskaffande av rälsbussar vid statens järnvägar lia medel hittills
endast i ett fall, nämligen för budgetåret 1938/39, då det gällde anskaffning
av dylika fordon för vissa införlivade enskilda järnvägar, anvisats å
kapitalbudgeten, och då till ett belopp av 700,000 kronor. Eljest lia kostnaderna
för rälsbussanskaffningen belastat statens järnvägars förnyelsefond.

Järnvägsstyrelsen anför i sin skrivelse, att det för möjliggörande av ett
ökat införande av denna rationella och billiga driftform, bland annat å de
den 1 juli 1940 övertagna enskilda järnvägarna, vore angeläget att anskaffa
ytterligare ett 20-tal rälsbussar — vilka vore avsedda att utrustas för gengasdrift
— ävensom ett 10-tal släpvagnar. Kostnaden härför, som beräknades
till 1,400,000 kronor, funne styrelsen böra liksom i nyssnämnda fall bestridas
av å riksstatens kapitalbudget anvisade medel.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anskaffning
av för gengasdrift anordnade rälsbussar för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

Särskilt å relativt svagt trafikerade linjer har rälsbussdriften visat sig ur företagsekonomisk
synpunkt fördelaktig. Med hänvisning i övrigt till vad järnvägsstyrelsen
anfört, finner jag mig därför böra tillstyrka, att det äskade
anslaget för inköp av de ifrågavarande rälsbussarna anvisas.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rälsbussar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 1,400,000.

15. Person- och resgodsvagnar.

[22.] På sätt närmare framgår av 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 5, punkt 34) har från och med budgetåret 1935/36 anskaffning
av person- och resgodsvagnar ägt rum i enlighet med uppgjorda flerårsplaner,
och finansieringen av dessa anskaffningar har skett med lika fördelning
av de erforderliga anslagen å riksstaten och å statens järnvägars
fömyelsefondsstat. Den senast uppgjorda anskaffningsplanen, avseende ett
40-tal vagnar under vart och ett av budgetåren 1937/38—1941/42, omfattade
vagninköp till en sammanlagd kostnad av 12 milj. kronor, varav 2.8 milj.
kronor under det första året och 2.3 milj. kronor under vart och ett av de
följande fyra åren. I enlighet härmed anvisades å riksstaten för budgetåret
1937/38 ett anslag å 1.4 milj. kronor och å förnyelsefondsstaten för år 1937
samma belopp. På grund av prisstegringar hava motsvarande anslag för
budgetåren 1938/39 och 1939/40 måst höjas till 1.6 milj. kronor.

För det senare budgetåret anvisades emellertid därjämte 1,600,000 kronor
till anskaffning av särskilda lokaltågsvagnar. Enligt ett av järnvägsstyrelsen
hösten 1938 framlagt förslag skulle anskaffas ett 40-tal lokaltågs -

Deparle ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

vagnar, avsedda att ersätta en tidigare planerad anskaffning av elektromotorvagnar
för lokaltrafiken vid de stora städerna. För budgetåret 1939/40
anvisades sålunda till person- och resgodsvagnar i allt 3,200,000 kronor å
riksstatens kapitalbudget.

För innevarande budgetår, för vilket järnvägsstyrelsen äskade ett riksstatsanslag
av 3,500,000 kronor, anvisade riksdagen i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag 2,500,000 kronor för anskaffning av person- och resgodsvagnar.
Av förnyelsefondsmedel har Kungl. Majit därjämte anvisat samma
belopp.

Järnvägsstyrelsen meddelar nu att på grund av anslagets nedsättning och
de ytterligare stegrade priserna endast 54 vagnar kunnat beställas under
detta budgetår i stället för behövliga omkring 80. Härefter fortsätter styrelsen
:

Även under år 1939 erhölls på grund av prisstegringen ett något mindre
antal vagnar än som ursprungligen beräknats. Allt som allt har enbart under
de två senaste åren av nyssnämnda anledning antalet nyanskaffade sittplatser
med 2,400 understigit det beräknade behövliga antalet. Då persontrafiken
samtidigt befunnit sig i en oavlåtlig stark stegring, har följden blivit
en synnerligen kännbar brist på personvagnsutrymme. För att ytterligare
belysa detta förhållande kan nämnas, att från år 1930 till år 1937 antalet
resande i 3:e klass steg med 43 °/o, under det att antalet sittplatser
endast ökade med 19 °/o. För år 1939 äro motsvarande tal 63 % resp. 26 %>.
Dessa siffror torde visa, att behov föreligger av en nyanskaffning av personvagnar
i starkare takt än hittills.

Den nuvarande bristen på personvagnar inverkar i hög grad störande på
trafikavvecklingen. De uppmärksammade tågförseningarna under år 1940
äro sålunda till stor del att tillskriva den av denna brist ofta vållade synnerligen
svårartade trängseln i vagnarna, vilken fördröjer av- och påstigandet,
samt omöjligheten att anordna behövliga dubbleringståg. För att möjliggöra
en förbättring i dessa förhållanden och för att åtminstone delvis kompensera
den för låga nyanskaffningen under de senaste åren är det angeläget
att under nästkommande budgetår vidtaga en större anskaffning, nämligen
ett 50-tal 3-klassvagnar för fjärrtrafiken samt 5 st. kombinerade 2- och
3-klassvagnar ävensom 25 st. resgodsvagnar. Dessutom torde anskaffandet
av lokaltågsvagnar av den nyare lätta konstruktionen böra fortsättas med
ett 30-tal vagnar. Den sammanlagda kostnaden härför beräknas till

12,000,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att det med hänsyn till storleken
av nyssnämnda belopp icke torde vara lämpligt att liksom hittills skett låta
hälften därav eller 6,000,000 kronor belasta förnyelsefonden, enär såsom
framginge av det anförda den nu ifrågasatta stora anskaffningen till övervägande
del vore betingad av inträdd trafikökning, vilket förhållande icke
skäligen borde påverka den av förnyelsefondsmedel bestridda mot en normal
ersättningsanskaffning svarande delen.

Som lämplig norm finge styrelsen i stället föreslå, att 75 %> av kostnaderna
bestredes med å riksstatens kapitalbudget anvisade medel och 25 %
av förnyelsefondsmedel.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Med åberopande av det anförda och med förmälan att järnvägsstyrelsen
hade för avsikt att i sitt förslag till förnyelsefondsstat för år 1941 under
förevarande rubrik upptaga ett belopp av 3,000,000 kronor hemställer styrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anskaffning av person-
och resgodsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 9,000,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att den tidigare framlagda planen
för anskaffning av person- och resgodsvagnar vid statens järnvägar icke kunnat
genomföras på grund av att det av järnvägsstyrelsen för ändamålet äskade
anslaget för innevarande budgetår nedsatts ävensom till följd av de
stegrade priserna. Under innevarande budgetår lia sålunda endast 54 vagnar
kunnat beställas i stället för ett såsom behövligt ansett antal av 80. Samtidigt
med att vagnanskaffningen sjunkit under den beräknade, har persontrafiken
undergått en opåräknad stark ökning. Detta förhållande har vallat
betydande svårigheter. Även örn den senare tidens starka trafikökning
i huvudsak torde få tillskrivas de speciella förhållanden, som uppkommit
till följd av kriget, synas skäl tala för att personvagnparken utökas
icke oväsentligt. Det synes mig emellertid såsom statens järnvägars överrevisorer
i sina berättelser för år 1938 och år 1939 framhållit kunna upptagas
till övervägande, huruvida icke en viss besparing skulle kunna vinnas genom
en förenkling av vagnarnas inredning och utstyrsel. Jag förutsätter, att
järnvägsstyrelsen skänker frågan nödigt'' beaktande. Mot den av styrelsen
föreslagna uppdelningen av kostnaden på riksstatsanslag och förnyelsefond
har jag intet att invända.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 9,000,000.

16. Godsvagnar.

[23.] För anskaffning av godsvagnar ha under de senaste åren beviljats
följande belopp, nämligen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39

3,800,000 kronor, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 sammanlagt
11,625,000 kronor samt å riksstaten för budgetåret 1940/41 2,500,000
kronor. I det nämnda å tilläggsstat anvisade beloppet å 11,625,000 kronor
ingå dels 1,375,000 kronor till anskaffande av tankvagnar, dels 2,750,000
kronor för inköp från utlandet av ett antal stora, 4-axliga vagnar. Resten
av anslaget har avselts för anskaffning av inom landet tillverkade godsvagnar
av standardmodell.

I sin nu förevarande skrivelse erinrar järnvägsstyrelsen örn att styrelsen
i sin framställning hösten 1939 angående anslag för detta budgetår framhål -

Deparle mente chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

lit, att den vid detta tillfälle ifrågasatta nyanskaffningen av godsvagnar icke
tdl någon del betingades av den ökning i godstrafiken, som uppkommit eller
kunde bliva en följd av då nyligen inträdda särskilda förhållanden, utan
enbart av den sedan manga ar därförut fortgående trafikstegringen, med
vilken ökningen av vagnparken icke hållit jämna steg. Som ytterligare belägg
för det starka behovet av nämnda nyanskaffning hade styrelsen framhållit
det förhållandet, att statens järnvägar under en stor del av såväl 1938
som 1939 arbetat med brist på särskilt öppna vagnar.

Styrelsen meddelar härefter, alt genom de för budgetåren 1938/39—1940/
41 till godsvagnar anvisade anslagen på tillhopa 17,925,000 kronor godsvagnparken
beräknades komma att ökas med cirka 1,775 vagnar, motsvarande
cirka 10 % av vagnbeståndet den 1 januari 1939, men framhåller, att
trots det salunda erhallna avsevärda tillskottet i godsvagnparken en ytterligare
vagnanskaffning vore nödvändig, därest statens järnvägar skulle kunna
nöjaktigt avveckla trafiken.

Styrelsen anför vidare:

Mätt i antalet av trafikant lastade vagnar uppgick trafiken under första
halvard 1940 till i medeltal 13,114 vagnar per vecka. I jämförelse med
motsvarande antal under år 1939, som var 10,244, utgjorde ökningen sålunda
närmare 30 /o. Då hittills å riksstaten beviljade medel icke möjliggöra större
ökning av vagnparken än cirka 10 %> och då vagnarnas omloppstid på
grund av avsevärt längre medel transportlängd dessutom ökats, har möjligheten
att tillhandahålla trafikanterna vagnar i rätt tid blivit väsentligt försvårad
och tagit sig uttryck i en åtminstone tidvis mycket besvärande vagnbrist.
Denna vagnbrist — d. v. s. skillnaden mellan behov och tillgång på
godsvagnar för olika dagar — har under tiden september 1939—september
1940 utgjort i medeltal per dag:

1939

September ........

Oktober .........

November ........

December .......

Antal

vagnar

........ 2,236

1940

Februari ........

Mars ............

April ............

Maj..............

Juni ............

Antal

vagnar

........ 3,151

........4,389

........ 4,485

..... 55

1940

Januari ..........

Juli ..............

Augusti ..........

September ........

........ 2,516

Siffrorna torde tydligt giva vid handen, att vagnparken, även efter det tilliij^i
S01? ^hålles- genom derunder de senaste åren beviljade anslagen, är
alldeles för liten, för att ett friktionsfritt avvecklande av trafiken skall bliva
möjligt.

Styrelsen uttalar i anslutning härtill, att det vore erforderligt att under
budgetaret 1941/42 anskaffa ytterligare omkring 1,000 vagnar av standardmodell,
för vilka kostnaderna kunde uppskattas till cirka 12,100,000 kronor.

Därutöver tramstode det, fortsätter styrelsen, såsom angeläget att förstärka
kylvagnparken. Denna hade icke erhållit något tillskott sedan år 1936,
da 25 vagnar beställdes, utan uppvisade fastmera en nedgång till följd av

Kapitalbudgeten: bil. 3.

att äldre vagnar efter hand måst slopas. Redan genomförda statsförvärv påkallade
nu ett betydligt ökat antal, särskilt enär de enskilda järnvägarnas
vagnar av denna typ övervägande vore i svagt eller dåligt skick. För denna
nyanskaffning ansågs ett belopp av 1,500,000 kronor böra anvisas.

I anslutning till det anförda och under förmälan att det vore styrelsens
avsikt att för den normala ersättningsanskaffningen av godsvagnar under
år 1941 å förnyelsefondsstaten äska ett belopp av 3,600,000 kronor, hemställer
styrelsen att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anskaffning av
godsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000
kronor.

Under de senare åren hava avsevärda belopp anvisats för anskaffning av
godsvagnar för statens järnvägar. Sammanlagda anslagsbeloppet för budgetåren
1938/39—1940/41 uppgår sålunda till närmare 18 milj. kronor.
Delvis har denna stora anskaffning varit motiverad av den normala trafikens
utveckling, men till större delen har den föranletts av de onormala förhållanden
på transportmarknaden, som uppstått efter krigsutbrottet och
alltjämt råda. Trots den betydande utökningen av godsvagnparken är emellertid
denna alltjämt otillräcklig för att medgiva den stora trafikens avveckling
på ett tillfredsställande sätt. Underskottet å erforderliga godsvagnar
har sålunda enligt de av järnvägsstyrelsen lämnade uppgifterna under tiden
från och med september månad 1939 till och med samma månad 1940 uppgått
till i medeltal över 2,000 vagnar per dag. Bland orsakerna till denna
allvarliga disproportion mellan tillgång och efterfrågan å godsvagnar må
här framhållas de omfattande bränsletransporterna samt transporterna för
militära ändamål, ävensom det förhållandet, att ett antal godsvagnar för
närvarande går i utländsk trafik för att underlätta koltransporterna till
Sverige.

Det är givet, att den senaste tidens starka trafikökning är av övergående
slag. Å andra sidan är det i nuvarande läge omöjligt att förutsäga, huru
länge de onormala förhållandena inom transportväsendet komma att råda.
För min del anser jag försiktigheten böra bjuda, att man vid bedömandet
av frågan om en ytterligare nyanskaffning av godsvagnar utgår från att någon
större förändring i läget icke är att förutse inom en nära framtid. Med
hänsyn till den stora betydelsen av att statens järnvägar kunna på ett i stort
sett tillfredsställande sätt lösa de svåra transportproblem, inför vilka de
ställas under nuvarande krisförhållanden, anser jag mig därför ej böra
motsätta mig bifall till järnvägsstyrelsens förslag örn anskaffning av ytterligare
godsvagnar. Enligt detta skulle anskaffningen omfatta omkring 1,000
vagnar för en beräknad kostnad av något över 12 milj. kronor. Det synes
mig böra här framhållas, att den risk för en överdimensionering av godsvagnparken
i förhållande till anspråken under normala förhållanden, som denna
ytterligare anskaffning onekligen måste anses innebära, kan förväntas bliva
reducerad i den mån som enskilda järnvägar införlivas med statsbanenätet.
Hos åtskilliga enskilda järnvägar torde nämligen för närvarande föreligga

Departementschefen
■

Kapitalbudgeten: bil. 3.

ett avsevärt behov av att ersätta äldre, i det närmaste uttjänta godsvagnar
med nya av modern konstruktion.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande behovet av en förstärkning
av kylvagnparken vill jag ej heller motsätta mig, att det för ändamålet
föreslagna beloppet å 1.5 milj. kronor ställes till styrelsens förfogande.

Järnvägsstyrelsens förslag rörande fördelning å anslagsmedel och förnyelsefondsmedel
av det erforderliga beloppet för den här förordade anskaffningen
föranleder ej någon erinran från min sida. I enlighet härmed
skulle å riksstaten ett anslag anvisas å 10 milj. kronor och återstoden, 3.6
milj. kronor, utgå av förnyelsefonden.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................. kronor 10,000,000.

Sjöfartsmateriel.

17. Ny tågfärja.

[24.] I sin skrivelse den 26 september 1939 angående anslag för budgetåret
1940/41 hemställde järnvägsstyrelsen om ett anslag å 2,000,000 kronor
till ny tågfärja för leden Malmö—Köpenhamn. Till stöd härför anförde styrelsen
bland annat, att tågfärjan Malmö, som trafikerade leden, numera på
grund av sin höga ålder — ungefär 40 år — och sin med hänsyn till nutida
krav relativt klena konstruktion, mindre lämpliga byggnad samt sitt allmänna
tillstånd i övrigt knappast torde bliva godkänd för fortsatt trafik
efter utgången av år 1942. På grund härav hade fråga uppkommit, hur trafiken
mellan Malmö och Köpenhamn i fortsättningen bäst borde ordnas.

Styrelsen fortsatte:

Efter grundligt övervägande av härvid tänkbara olika möjligheter har styrelsen
kommit till det resultatet, att den i driftstekniskt avseende lämpligaste
och även i övrigt fördelaktigaste lösningen av frågan torde vara att anskaffa
en ny tågfärja, liksom den nuvarande avsedd för både passagerare- och godstrafik
men byggd på sådant sätt, att densamma i så hög grad som möjligt
erhåller, förutom goda egenskaper som färja, de för en högklassig och fullt
modern passagerarebåt utmärkande egenskaperna. Den nya färjan är avsedd
att få en längd, som med cirka 11 m. överstiger den nuvarande färjans
längd, 81.25 m., samt att göras något bredare och mera djupgående än denna.
Färjan tänkes vidare utrustad med maskineri av så stor styrka, att maximifarten
kan ökas med cirka 2 knop och gångtiden, som för närvarande är IV2
timme, kan minskas med ungefär 10 minuter. Denna ökade maskinstyrka
gör det dessutom möjligt att bättre bemästra svårigheterna vid isgång samt
att inköra tid vid förseningar.

En enligt nämnda förutsättningar byggd färja torde, enligt vad en preliminär
beräkning givit vid handen, vid för närvarande rådande prisförhållanden
betinga en kostnad av inemot 4 miljoner kronor. En färja av ungefär

Kapitalbudgeten: bil. 3.

samma storlek, kvalitet och egenskaper i övrigt som den nuvarande tågfärjan
Malmö skulle sannolikt ej väsentligt överstiga 2 miljoner kronor. Framhållas
må i detta sammanhang att sistnämnda färja på sin tid — år 1900 —
betingade en anskaffningskostnad av ungefär 1 miljon kronor. Ungefär
hälften av förenämnda till inemot 4 miljoner kronor beräknade kostnad för
den nya färjan torde sålunda hänföra sig till dennas i förhållande till den
nuvarande färjan ökade dimensioner, stabilare utförande, kraftigare maskineri
och modernare anordningar i övrigt.

På grund av att den föreslagna nya färjan sålunda såvitt nu kan bedömas
torde komma att hava ett med cirka 2 miljoner kronor ökat realvärde torde
den mot denna värdeökning svarande delen av anskaffningskostnaden böra
bestridas med å riksstaten anvisade medel. Den återstående delen av kostnaden
torde däremot böra bestridas med fömyelsefondsmedel, och skall styrelsen
återkomma härtill, när det blir möjligt att mera exakt bedöma kostnaden
i dess helhet.

över järnvägsstyrelsens framställning i vad avsåg användning av medel ur
statens järnvägars förnyelsefond avgav riksräkenskapsverket den 9 november
1939 utlåtande. Riksräkenskapsverket anförde:

Bokföringsvärdet för den hittillsvarande tågfärjan Malmö uppgår till

972,000 kronor. Under den tid avsättning till förnyelsefond förekommit, det
vill säga från och med år 1911, kan för nämnda färja till och med år 1939
beräknas en sammanlagd avsättning av 1,390,000 kronor. Sistnämnda summa
motsvarar det högsta belopp, som för nu ifrågavarande ändamål kan
med tillämpande av korrekta bokföringsprinciper disponeras ur förnyelsefonden.

Den ursprungliga anskaffningskostnaden för samtliga tågfärjor uppgick
enligt en nyligen verkställd utredning den 1 januari 1938 lill 8.70 miljoner
kronor. Ä förnyelsefonden kvarstodo för dessa färjor vid samma tidpunkt
netto 2.66 miljoner kronor. Rätteligen borde dessa färjors värde till och med
ingången av år 1938 med nuvarande avskrivningsprocent — avskrivningsprocenten
har tidigare varit avsevärt högre — hava avskrivits med minst 5.73
miljoner kronor. Skillnaden mellan de båda sistnämnda beloppen beror dels
på att ångfärjan Starke anskaffats helt med anlitande av förnyelsefondsmedel
utan att någon av de äldre tågfärjorna slopats, och dels på att förnyelsefonden
använts för ombyggnad och förnyelse av sjöfartsmateriel.

Med hänsyn till att mycket stora belopp redan hava disponerats ur förnyelsefonden
och att denna i vad avser tågfärjorna även utan disposition av
fömyelsefondsmedel för nu ifrågavarande ändamål är otillräcklig, får ämbetsverket
förorda, att det för den nya tågfärjan erforderliga beloppet i sin
helhet anvisas å kapitalbudgeten.

Järnvägsstyrelsens berörda framställning föranledde icke något anslagsäskande
hos 1940 års riksdag. I

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen återupptagit frågan
örn en ny tågfärja och därvid åberopat, vad styrelsen i sin tidigare framställning
anfört. Styrelsen meddelar därjämte, att sedan den förra framställningen
ingavs, en ingående utredning verkställts rörande lämpligaste utförandet
av en ny tågfärja och att ett på denna utredning och på förut angivna
huvuddata grundat, detaljerat förslag till ny tågfärja nu förelåge.
Förslaget vore utformat på sådant sätt, alt färjan även lämpade sig för

Departe ments chefen.

60 Kapitalbudgeten: bil. 3.

tjänstgöring på Trelleborg—Sassnitz-routen, där den sålunda kunde bliva en
värdefull reservtillgång.

Järnvägsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till ny tågfärja för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

Med hänsyn till det mindre goda skick, vari tågfärjan Malmö för närvarande
befinner sig, torde denna troligen icke kunna godkännas för trafik under
någon längre tid framåt. Härtill kommer, att fartyget, som är 40 år gammalt,
till sin konstruktion är omodernt och mindre ändamålsenligt, varjämte
det är för svagt för överförande av nu förekommande tyngre person- och
resgodsvagnar. Byggandet av en ny tågfärja torde därför icke längre böra
uppskjutas.

Det av järnvägsstyrelsen framlagda förslaget till ersättningsbyggnad giver
mig icke anledning till erinran. Enligt detsamma skulle den nya färjan bliva
något större än den gamla och erhålla en något högre fart. Kostnaden är
beräknad till omkring 4 milj. kronor. Järnvägsstyrelsen har förutsatt, att av
detta belopp hälften skulle utgå av å riksstaten i vanlig ordning anvisade
medel och återstoden täckas av förnyelsefondsmedel. Med hänsyn till vad
riksräkenskapsverket anfört rörande förnyelsefondens ställning, såvitt avser
medel för tågfärjorna, kan jag icke biträda järnvägsstyrelsens förslag om
sättet för finansieringen av byggnadskostnaderna utan jag finner mig i likhet
med riksräkenskapsverket böra förorda, att hela det erforderliga beloppet,
4 milj. kronor, täckes av medel, anvisade å kapitalbudgeten.

I anslutning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ny tågfårja för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 4,000,000.

Automobiltrafik.

18. Anläggningar och förlag för automohiltrafik.

[25.] Till anläggningar och förlag för automohiltrafik ha för budgetåren
1935/36—1940/41 anvisats respektive 2,000,000 kronor, 2,000,000 kronor,

2,300,000 kronor, 2,400,000 kronor, 2,900,000 kronor och 800,000 kronor eller
tillhopa 12,400,000 kronor. Rörande det närmare syftet med berörda anslag
torde jag få hänvisa till redogörelsen i 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkten 47). Här torde emellertid få erinras, att av
de för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisade anslagen de belopp, varmed
respektive anslag överstiger 2,000,000 kronor, ställts till järnvägsstyrelsens
förfogande att användas för anskaffning av landsvägsfordon för av statens
järnvägar redan bedrivna billinjer ävensom, i vad angår det för budgetåret
1939/40 anvisade anslaget, för uppförande av garagebyggnader och andra

Kapitalbudgeten: bil. 3.

fasta anläggningar, som erfordras för trafikens rationella skötsel. Beträffande
innevarande budgetårs anslag å 800,000 kronor hade järnvägsstyrelsen
avsett dessa medel endast till garage och andra fasta anläggningar vid redan
förvärvade billinjer. Kungl. Majit fann emellertid, att anslaget borde kunna
användas jämväl till förvärv av billinjer, därest så skulle befinnas särskilt
fördelaktigt, och ställde endast hälften av anslaget till järnvägsstyrelsens
förfogande för det av styrelsen avsedda ändamålet.

I sin nu förevarande skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen, att det belopp
av 400,000 kronor, som ställts till styrelsens disposition, redan vore taget
i anspråk för därmed avsett ändamål. Den ännu innestående hälften av anslaget
beräknades likaledes bliva tagen i anspråk under innevarande budgetår.

Behovet av garage- och verkstadsutrymmen vore emellertid, fortsätter styrelsen,
alltjämt icke på långt när täckt, övergången till gengasdrift hade
även medfört behov av större utrymmen (garage och bränsleskjul). På grund
härav bleve ett minst lika stort belopp som det för innevarande budgetår
beviljade erforderligt.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till anläggningar
och förlag för automobiltrafik för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 800,000 kronor.

Med hänsyn till den omfattning, vari statens järnvägar för närvarande
bedriva landsvägstrafik, föreligger för dem stort behov av nya och förbättrade
garage- och verkstadsbyggnader. Detta behov har till följd av övergången
till gengasdrift numera blivit än mer framträdande. Jag anser därför,
att till järnvägsstyrelsens förfogande för här angivna ändamål bör under
nästa budgetår stå det av styrelsen äskade beloppet å 800,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag emellertid erinra om att järnvägsstyrelsen i
sin skrivelse den 30 oktober 1940 angående hemställan om ytterligare medel
för anskaffning av gengasaggregat för statens järnvägar, vilken skrivelse
refererats i Kungl. Maj :ts proposition nr 47 till 1940 års urtima riksdag,
meddelat, att av det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget till anläggningar
och förlag för automobiltrafik en behållning kvarstode å i runt
tal 600,000 kronor. Detta belopp, som avsetts för förvärv av enskilda biltrafikföretag,
skulle, anförde styrelsen, under nu rådande förhållanden utan
olägenhet kunna tagas i anspråk för bestridande till viss del av kostnaderna
för anskaffningen av gengasaggregaten. I förenämnda proposition förordade
jag emellertid, att de för anskaffningen beräknade kostnaderna till hela sitt
belopp anvisades under samma anslagsrubrik, varunder tidigare för innevarande
budgetår till samma ändamål anvisade medel uppförts. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed. Då å anslaget till anläggningar och förlag för automobiltrafik
alltså kvarstår en behållning av i runt tal 600,000 kronor och
detta belopp icke torde komma att under nu rådande förhållanden tagas i
anspråk för inköp av enskilda biltrafikföretag, synes beloppet lämpligen
böra få disponeras för garage- och verkstadsbyggnader. Av detta belopp tor -

I)e parti
menis -chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

de emellertid med hänsyn till det stora behovet av dylika byggnader omkring
200,000 kronor böra avses för utförande redan under innevarande budgetår
av dylika byggnader, därest utvecklingen å arbetsmarknaden skulle
motivera igångsättande av arbeten inom byggnadsfacket för att motverka
arbetslöshet. Det återstående beloppet, 400,000 kronor, bör få disponeras under
nästa budgetår. Vid dylikt förhållande och då jag icke ifrågasätter någon
nedsättning av det belopp å 800,000 kronor, som järnvägsstyrelsen ansett
böra under budgetåret 1941/42 stå till förfogande för här ifrågavarande ändamål,
bör anslaget anvisas med 400,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar och förlag för automobiltrafik för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 400,000.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Statens vattenfalls ver k.

Kraftverken.

I särskilda skrivelser den 30 september 1940 har vattenfallsstyrelsen framlagt
förslag om beredande av anslag till kraftstationsföretag, vattenregleringar
och distributionsanläggningar m. m. för budgetåret 1941/42. De äskade beloppen
uppgå till sammanlagt 22,500,000 kronor, under det att till motsvarande
ändamål å riksstaten för innevarande budgetår anvisats tillhopa

26,380,000 kronor.

I sin skrivelse rörande anslag till fortsatt utbyggnad av kraftstations- och
vattenregleringsföretag har vattenfallsstyrelsen i enlighet med vad som skett
tidigare år till en början lämnat en redogörelse för utvecklingen av kraftbelastningen
vid statsblocket. Styrelsen anmärker emellertid, att kraftförbrukningen
sedan krigets utbrott icke följt någon regelbunden utvecklingslinje, varför siffrorna
rörande förbrukningen icke längre vore vägledande i samma grad som
tidigare.

Belastningen vid statsblocket har under tiden 1/7 1933—30/a 1940 stigit på
följande sätt:

Miljoner kWh
Total för- ökning från

brukning föregående år

Vt 1933—:	so/6 1934 ............	............ 1.855	—
1934-	1935 ............	............ 2,068	213
1935—	1936 ............	............ 2,268	200
1936—	1937 ............	............ 2,476	208
1937—	1938 ............	............ 2,781	305
1938—	1939 ............	............ 2,838	57
1939—	1940 ............	............ 3,139	301

Exklusive ånggenereringskraften var den totala förbrukningen under budgetåret
1939/40 3,100 MkWh (milj. kWh).

Av tabellen framgår, att konsumtionen under sistnämnda tid varit 301
MkWh högre än föregående år. Konsumtionen exklusive ånggenereringskraft
har, meddelar styrelsen, med 170 MkWh överstigit det före kriget beräknade
normalvärdet.

Styrelsen erinrar vidare om att vattentillgången under hösten 1939 varit
mycket låg; den hade sedan stigit något men dock under hela vintern 1939/40
varit avsevärt lägre än normalt. Såväl till följd av denna knapphet i vattentillgången
— vilken dock för vattenfallsstyrelsens del mildrats genom de väl fyllda
vattenmagasinen i Vänern och Suorvajaure — som framför allt på grund

Kapitalbudgeten: bil. 3.

av den stora kraftförbrukningen, hade det fordrats icke mindre än 128 MkWh
ångkraft från Västeråsverket, varjämte 184 MkWh inköpts från främmande
kraftföretag. Den egna vattenkraften hade alltså långt ifrån varit tillräcklig
trots igångsättningen av det första maskinaggregatet i Stadsforsen mot slutet
av år 1939 och av det andra aggregatet under våren 1940.

Den angivna stegringen i kraftförbrukningen faller i huvudsak, uttalar vattenfallsstyrelsen,
på de två sista kvartalen 1939. Detta framginge klarast av
följande tabell över det årsvärde, som konsumtionen exklusive ånggenereringskraft
kunde beräknas ha motsvarat under de här angivna kvartalen:

	MkWh/ér		MkWh/år
2:a kvartalet 1939 ......	....... 3,030	l:a kvartalet 1940 .....	....... 3,290
3:e » » ......	....... 3,100	2:a » » .....	....... 2,960
4:e > » ......	......3,270

Under 3:e kvartalet 1940 beräknas kraftförbrukningen bli obetydligt mindre
än förbrukningen under samma månader 1939.

För budgetåret 1939/40 ha ändringarna i kraftförbrukningen för olika ändamål
fördelats på följande sätt:

Ökning ( + ) eller

Konsumtionsgrupp minskning (—)

MkWh

Allmän distribution.................................... + 199

Reservkraft........................................... + 18

Andelskraft........................................... + 34

Statens järnvägar exklusive malmbanan................. + 69

Malmbanan och malmfälten............................ + 10

Trä- och pappersindustrien ............................ + 21

Elektrokemisk industri ................................ — 33

Ånggenerering......................................... — 17

Summa + 301

Påfallande vore, anmärker styrelsen i anslutning till tabellen, huru betydligt
den allmänna prima kraftkonsumtionen och järnvägsbelastningen ökats.
Denna ökning fortfore alltjämt. Under våren och sommaren hade kraftuttagningen
från trä- och pappersindustrien sjunkit ned till omkring hälften av den
tidigare uttagningen, medan förbrukningssiffrorna eljest icke ändrats i någon
avsevärd grad.

Under de nu rådande ovissa förhållandena har vattenfallsstyrelsen räknat
nied flera olika belastningsalternativ. Härom anför styrelsen:

Belastningsalternativet 1 ansluter sig till 1938 års fredsprognos. Enligt denna
skulle man under budgetåret 1940/41 ha att räkna med en belastning av
3,040 MkWh, som sedan skulle stiga med 110 MkWh per år. Det högsta belastningsalternativet
3 avser den utveckling, som kunde ha uppkommit vid relativt
ohämmad export och import vid fortsatt krig utanför Sverige. Enligt detta
skulle belastningen ha blivit 3,410 MkWh under året 1940/41 med en ökning
tills vidare med 200 MkWh per år. Mellan dessa har inlagts ett nytt alternativ
2, avseende fortsatt krig utanför Sverige men med hämmad export och import.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Enligt detta skulle belastningen bliva 3,100 MkWh under året 1940/41 med en
ökning tills vidare av 175 MkWh per år. Dessa siffror avse belastningen exklusive
ånggenereringskraft, vars storlek beror av det förefintliga vattenkraftöverskottet.

Vid bedömandet av prognoserna bör beaktas, att en viss extra ökning föranledes
därav, att vattenfallsstyrelsens leveransområde utvidgats, i det att numera
kraft levereras till en del områden i Sydsverige, som tidigare icke fått
nämnvärt med kraft från styrelsen, samt vidare därav, att bristen på fotogen,
olja och kol framtvingar en mera allmän användning av elektrisk kraft för
borgerliga ändamål och för värmeändamål.

Med den nybyggnadsverksamhet, som vattenfallsstyrelsen i det följande förordar,
skulle erhållas följande av styrelsen beräknade kraftbalans:

Överskott av vattenkraft (över bråk -

Kraftförbrukning enligt strecket) resp. behov av ångkraft och
belastningsalternativet främmande kraft (under bråkstrecket)

				vid belastningsalternativ
	l	2	3	1	2	3
				165-0	120—0	Q_Q
1940/41.....	,... 3,040	3,100	3,410	20-115	25—155	140-540 MkWh/år
				315-55	199—0	0—0
1941/42.....	.... 3,150	3,275	3,610	0—35	15—95	105—420
				420—140	240-0	0—0
1942/43.....	.... 3,260	3,450	3,810	0-0	10-70	95—390
				500—210	255—10	0—0
1943/44....	.... 3,370	3,625	4,010	0—0	10-65	100-405

Av de båda över bråkstrecken angivna vattenkraftöverskotten hänför sig
den första siffran till normalt vattenår och den sista till exceptionellt torrår.
De båda siffror, som angivas under bråkstrecket, utvisa det totala behovet av
ångkraft och främmande kraft under normalt vattenår respektive under exceptionellt
torrår.

Sammanställningen utvisade, anför styrelsen, att krafttillgången borde bli
riklig vid utveckling enligt alternativ 1, tillräcklig vid utveckling enligt alternatv
2 med någon knapphet under exceptionellt torrår. Under det nu visserligen
något osannolika alternativet 3 bleve krafttillgången något knapp redan
under normala vattenår.

Det vore ytterst viktigt, fortsätter styrelsen, att styrelsen bleve i stånd att
upprätthålla en god kraftförsörjning. Styrelsen hade därför för avsikt att icke
föreslå annan ändring i de tidigare arbetsplanerna än visst uppskov med
Torpshammarbygget. Sannolikt komme det överskott av vattenkraft, som enligt
tabellen skulle uppkomma under normala vattenår, att kunna till stor
del avsättas för tillfälliga ändamål.

Styrelsen lämnar härefter följande redogörelse för pågående arbeten:

Av de nya kraftstationsutbyggnaderna blir aggregat 8 i Porjus driftfärdigt
vid slutet av år 1940. De tre stora anläggningsarbetena i Porjus, Suorva och
Stadsforsen bli sålunda avslutade under år 1940.

Anläggningsarbetena i Trollhättan och Torpshammar fortgå normalt.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1• Del 22. Bil. 3. 5

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Departe ments chejen.

I början av 1940 ha utbyggnadsarbetena igångsatts vid Kattstrupeforsen
och bedrivas med stark forcering.

Regleringsarbeten bedrivas genom vederbörande regleringsföretag i Indalsälven
och i Dalälven samt i Motala ström.

Prisläget på byggnadsmarknaden har i avseende på såväl materialier som
arbetslöner sedan krigsutbrottet väsentligt förskjutits. Kostnaden för styrelsens
anläggningsarbeten påverkas givetvis därav. Enligt verkställda beräkningar
kan man för närvarande räkna med en fördyring av i medeltal
c:a 25 °/o vad angår kraftstationsanläggningarna gentemot de före september
1939 gällande priserna. De kraftstationer, som närma sig sin fullbordan
och för vilka material och maskiner tidigare upphandlats, hava relativt
litet berörts av prisändringarna. Däremot måste man räkna med en väsentlig
fördyring av de större byggnadsföretag, som i huvudsak bliva utförda
efter krigsutbrottet.

Före krigsutbrottet hösten 1939 räknades med att genom de utbyggnader
av vattenkraftstillgångarna, som bleve färdiga under den därefter närmast
följande tiden, statens vattenkraftsanläggningar vid normal vattenföring
skulle komma att rätt väl motsvara det föreliggande kraftbehovet. Vid fortsatt
fredlig utveckling skulle efter ett genomförande av beslutade vattenkraftsutbyggnader
kraflbalansen, som tidigare varit ansträngd, hava avsevärt
förbättrats. Intill dess Hojumstationen vid Trollhättan färdigställts, antogs
emellertid ett visst ångkrafttillskott vara erforderligt för toppbelastningar och
såsom komplement under lågvattentid. Beträffande en del anläggningsföretag
hade det från början förutsatts, att arbetstakten skulle anpassas efter
förhållandena, så att en forcering borde ske, örn behov därav uppkomme.

Vid den efter krigsutbrottet inträdda situationen beräknades, att skärpta
krav skulle komma att ställas på den elektriska kraftförsörjningen i landet.
I anledning härav anvisades av 1939 års urtima riksdag ett belopp av
något över 5 milj. kronor till forcerad utbyggnad av vissa kraftverksföretag.
Såsom framgår av de i det föregående omnämnda tabellerna rörande kraftbelastningen
vid statsblocket hava de hösten 1939 gjorda antagandena också
visat sig riktiga. Belastningsökningen sedan hösten 1939 har nämligen avsevärt
överstigit den för normala tider beräknade.

De av vattenfallsstyrelsen nu framlagda anslagsäskandena innebära i huvudsak
ett fullföljande av de tidigare framlagda arbetsplanerna, dock att
Torpshammarbygget skulle utföras i något långsammare takt än som förutsattes
på nyåret 1940. Vid den sålunda avsedda nybyggnadsverksamheten
skulle enligt den förut återgivna tabellen rörande kraftbalansen krafttillgången
bliva riklig vid en utveckling, som ansluter sig till den av vattenfallsstyrelsen
år 1938 gjorda fredsprognosen. Under antagande av fortsatt
krig utanför Sverige och en i anledning därav minskad export och import
skulle krafttillgången kunna förväntas bliva tillräcklig, dock att vid exceptionellt
torrår densamma troligen bleve något knapp.

I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag det av synnerlig vikt, att statens
vattenfallsverk är i stånd att upprätthålla en god kx-aftförsörjning inom landet.
Vid bedömandet av frågan örn omfattningen av det arbetsprogram un -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

der nästa budgetår, som härför erfordras, anser jag skäl tala för att man
utgår från, att den allmänna situationen politiskt och ekonomiskt sett då
kommer att i stort sett överensstämma med den nu rådande. Enligt styrelsens
nyss återgivna beräkningar rörande kraftbalansen under olika förutsättningar
skulle ett utbyggnadsprogram av den omfattning styrelsen förordat
kunna antagas bliva tillräckligt för att tillgodose det kraftbehov, som
kan förväntas föreligga under den förut antagna situationen. Jag finner
därför icke anledning att frångå de förslag beträffande kapitalinvesteringar
i statens vattenfallsverk, som vattenfallsstyrelsen nu framlagt. Skulle en
annan situation inträda än den som här förutsättes och skulle detta motivera
en ökning eller minskning av arbetsprogrammet, torde en revidering av detta
få ske.

Trollhätte kraftverk.

1. Ny kraftstation i Trollhättan.

[26.] För byggande av en ny kraftstation vid Hojums varp i Trollhättan
har riksdagen för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisat anslag å respektive

1,000,000 kronor, 4,000,000 kronor och 5,000,000 kronor. Kraftstationen är
avsedd att utnyttja den ökade vattenmängd, som genom Vänerns reglering
kan uttagas vid Trollhättan. Enligt ett av vattenfallsstyrelsen utarbetat förslag,
närmare återgivet i propositionen nr 48 till 1938 års riksdag, till vilken
proposition jag hänvisar, skulle anläggningen utrustas med tre maskinaggregat,
vartdera för en vattenförbrukning av omkring 135 kubikmeter i sekunden.
Det förutsattes emellertid, att till en början endast två maskinaggregat
skulle utbyggas. Enligt de år 1938 framlagda kostnadsberäkningarna skulle
vid en dylik utbyggnad kostnaden uppgå till omkring 14 milj. kronor. I sin
skrivelse hösten 1939 om fortsatt anslag till anläggningen föreslog emellertid
vattenfallsstyrelsen vissa ändringar i det tidigare framlagda arbetsprogrammet.
Sålunda skulle stationen förses med kaplanturbiner i stället för
francisturbiner, varjämte en ökning av aggregatens storlek skulle ske, varigenom
en ökad effekt av 20 procent skulle erhållas. Den sammanlagda
kostnaden för dessa åtgärder beräknades öka anläggningskostnaden med

1,220,000 kronor. Mot vattenfallsstyrelsens förslag hade statsmakterna icke
något att erinra. Bortsett från fördyringar skulle alltså den nya stationen
draga en beräknad kostnad av 15,220,000 kronor.

I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen meddelat, att
schaktningama och bergsprängningarna för den nya kraftstationen vid
Trollhättan slutförts med undantag för kanalintaget och en mindre del undervattenssprängning
i Helvetesfallen vid platsen för avloppskanalens nedströmsfångdamm.
Vid kanalintaget hade fångdammarna utförts och arbetsplatsen
torrlagts. Turbinmontaget samt betonggjutningen i maskinstationen
hade påbörjats.

Kapitalbudgeten: bil. 8.

Departe ments chefen.

Vid nuvarande prisläge beräknar vattenfallsstyrelsen kostnaden för kraftstationen
komma att uppgå till 17.8 milj. kronor exklusive kostnaden för
försvarsanordningar. Fördyringen under tiden till den 1 juli 1941 uppskattar
styrelsen till 1.6 milj. kronor. Styrelsen hemställer, att detta belopp anvisas
av det anslag å 5 milj. kronor, som av 1939 års urtima riksdag anvisats
för täckande av vissa oförutsedda utgifter å kapitalbudgeten.

Styrelsen beräknar, att, därest kraftstationen skall bliva färdigställd med
ett aggregat i slutet av år 1941, anslagsmedel erfordras för budgetåret 1941/
42 med 5,000,000 kronor och för budgetåret 1942/43 med 1,300,000 kronor.
I anslutning härtill hemställer styrelsen, att för nästa budgetår ett anslag
av 5,000,000 kronor måtte anvisas.

Då för ett fortsättande enligt tidigare framlagd plan av arbetena på den
nya kraftstationen vid Trollhättan ett anslag för budgetåret 1941/42 erfordras
å 5,000,000 kronor, tillstyrker jag, att detta belopp anvisas för nämnda
budgetår. För beräknade fördyringar å arbetena intill den 1 juli 1941 krävas
emellertid därutöver enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar 1,500,000
kronor, vilket belopp styrelsen föreslår skola utgå av det för budgetåret
1939/40 å kapitalbudgeten anvisade anslaget å 5,000,000 kronor till oförutsedda
utgifter för, bland annat, statens affärsverksfonder. Då nämnda belopp
å 1,500,000 kronor, mot vars storlek jag icke har något att erinra,
lämpligen synes böra anvisas för det budgetår, som anslaget närmast avser,
har jag för avsikt att senare i dag göra hemställan om beloppets anvisande
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av...... kronor 5,000,000.

Norrländska kraftverken.

2. Kraftstation vid Torpshammar.

[27.] Till byggande av en ny kraftstation vid Torpshammar har riksdagen
för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisat anslag å respektive 300,000
kronor, 1,500,000 kronor och 6,000,000 kronor. Utbyggnaden av kraftstationen
avser att motsvara en uttagning av omkring 90 kubikmeter vatten per
sekund. För att kraftproduktionen skall kunna koncentreras huvudsakligen
till vinterhalvåret och dessutom till sådana tider av dygnet, då effektbehovet
är störst, skall fallet utbyggas med hög verkningsgrad. Den totala effekten
hos anläggningen med två aggregat är beräknad till 85,000 kW. Vid framläggandet
år 1938 av förslaget örn utbyggnad av Torpshammarfallet beräknades
en tid av omkring 6 år komma att åtgå för stationens färdigställande.
Den relativt långa tiden härför berodde bland annat på att avloppstunneln
måste givas en betydande längd och att stationen skulle förläggas djupt ned

Kapitalbudgeten: bil. 3.

i berget. Med hänsyn till önskvärdheten av att, därest så skulle befinnas
erforderligt, kunna taga stationen i bruk vid en tidigare tidpunkt beslöts
emellertid nästlidet år, att arbetena skulle forceras, så att anläggningen om
möjligt kunde bliva färdigställd med ett maskinaggregat redan under budgetåret
1942/43. De år 1938 framlagda preliminära kostnadsberäkningarna
för anläggningen slutade på ett belopp av 20 milj. kronor. Den häremot
svarande årskostnaden, exklusive ränta å fallvärdet, utgjorde omkring 0.5
öre per kWh. Då räntekostnaden för vattenfallet vore cirka 0.05 öre per
kWh, skulle självkostnaden bliva omkring 0.55 öre per kWh. Med hänsyn
till att en avsevärd del av dessa kilowattimmar skulle komma att produceras
under tider nied knapp vattentillgång i andra kraftstationer och under
verkdagarnas högbelastningstid, har detta pris ansetts fullt tillfredsställande.

I sin skrivelse har vattenfallsstyrelsen meddelat, att dämningshöjden på
uppströmssidan från början beräknats till + 183.50 m. ö. h., men senare
kalkyler hade visat, att det vore lämpligt att höja dämningen med ytterligare
2.1 lii. till -f 185.60, varigenom fallhöjden i Torpshammarstationen
skulle ökas till 127.5 m. med därav följande ökning i kraftproduktionen.
Samtidigt underlättades omläggningen av flottningen inom uppdämningsområdet.

Beträffande arbetena i övrigt anför styrelsen:

Spärrdammen över Gimån förlägges vid Grönsta strax nedanför Gimåns
utflöde ur Grönstasillret. Dammen, som får en största höjd från botten i
älvfåran av cirka 20 ro., utföres med en tätande kärna av betong med framförliggande
lager av tät pinnmo; stödjande fyllning, bestående huvudsakligen
av tunnelberg, anbringas dels framför nämnda pinnmofyllning, dels
bakom betongkärnan. I anslutning till dammen utföres ett tubintag, varifrån
vattnet ledes genom två stycken plåttuber med en diameter varierande
mellan 3.95 och 3.3 m. ned till maskinsalen, belägen c:a 120 m. ned i berget.
Maskinsalen är avsedd att utsprängas för två aggregat, vartdera för 43.5
m3/s, vilket vid en bruttofallhöjd av 127.5 m. motsvarar en sammanlagd
generatoreffekt av 90,000 kW.

För kommunikationen mellan markytan och kraftstationen utsprängas
dels ett sänkschakt, som skall utnyttjas för elektriska kablar, hissar och
trappa, och dels ett andra hisschakt för tunga maskindelar, i vilket därjämte
tilloppstuberna skola förläggas. Över dessa schakt samt tubintaget göres
en överbyggnad, i vilken omlastningshall, kontrollrum och lågspänningsställverk
m. m. inrymmas. Högspänningsställverket anlägges utomhus.

Efter verkställda utredningar har det befunnits, att avloppstunneln bör
få en sektionsarea av 60 kvm. Bergets beskaffenhet är sådan, att en tunnel
av denna storlek bör kunna utföras utan förstärkningar. Vid tunnelns övre
del anordnas ett utjämningsgalleri för att förebygga besvärande vattenståndsvariationer
vid stora ändringar i belastningen.

Transporttunneln ned till avloppstunnelns mitt oell sänkscliaktet ned till
maskinsalen äro nu färdiga. I avloppstunneln har tunneldrivningen påbörjats
på dessa plaiser och vid utloppet. Sammanlagt har c:a 400 m. av avloppstunneln
hittills utsprängts. Byggandet av dammen vid Grönsta har påbörjats.

Av de båda aggregaten är det meningen att till en början installera endast
det ena, varvid man får möjlighet att tillgodogöra sig huvuddelen av den i

Kapitalbudgeten: bil. 3.

fallen tillgängliga energimängden, fastän möjligheten att utnyttja anläggningen
som toppstation begränsas. Med nuvarande höga pris på maskineri, järnkonstruktioner
m. m. har det befunnits lämpligt att uppskjuta installationen
av det andra aggregatet till senare tidpunkt. Turbinen för det första aggregatet,
en Francisturbin med spiralskåp och vertikal axel, har beställts hos
Nydqvist & Holm aktiebolag och den tillhörande generatorn hos allmänna
svenska elektriska aktiebolaget. Med denna installation kommer att kunna
produceras 235 milj. kWh per år vid oreglerad vattenframsläppning och
c:a 265 milj. kWh per år efter fullständig reglering av Holmsjön och Leringen.

Kostnaden vid nu rådande prisläge för anläggningen med vattenbyggnader
för två maskinaggregat men med endast ett aggregat installerat och
exklusive försvarsanläggningar beräknar styrelsen till 24.6 milj. kronor med
följande fördelning:

Kronor

Dammbyggnad .......................................... 2,970,000

Maskinstation inkl. intag, omlastningshall och tubschakt samt

traverser, hissar m. m................................... 4,730,000

Avloppstunnel inklusive sänken och utjämningsgalleri samt

rensningar vid utloppet ................................ 7,390,000

Maskinell utrustning:

Turbin med tub och avstängningsorgan.................... 1,400,000

Generator, transformator och ställverksutrustning .......... 2,430,000

Ställverksområde ........................................ 360,000

Vägar, broar och transportanordningar . ................... 340,000

Permanenta och provisoriska husbyggnader ...... 360,000

Kostnader förorsakade av uppdämningen, markskador och diverse
kostnader ...................................... 540,000

Andel i åtgärder för flottningen ..................i....... 600,000

Administration och diverse .................. 3,480,000

Summa kronor 24,600,000.

I anslutning härtill anför styrelsen, att vid en jämförelse mellan det nu
beräknade beloppet, 24.6 milj. kronor, och den förut uppskattade kostnaden
av omkring 20 milj. kronor borde beaktas, att bland annat genom den ökade
dämningen stationseffekten vid utbyggnad med två aggregat höjts från

85,000 till 90,000 kW, vilket vid fredspris motsvarade en ökning av kostnaden
med omkring 550,000 kronor. Emellertid hade nu endast medtagits
ett maskinaggregat, medan den första beräkningen avsåge två, varigenom
fredskostnaden reducerats med 2,900,000 kronor. Genom den allmänna fördyringen
hade slutsumman höjts med omkring 25%, varför den angivna
summan 24,600,000 kronor kunde anses motsvara ett fredspris av 19,700,000
kronor. Enligt den nu genomförda noggranna beräkningen syntes den preliminärt
och med reservation meddelade kostnaden sålunda ha varit omkring
2,000,000 kronor för låg.

Under erinran om att styrelsen i sin skrivelse den 28 september 1939 angivit,
att arbetena vid Torpshammar borde forceras, i syfte att anläggningen
skulle, örn så befunnes erforderligt, kunna tagas i bruk med ett maskinaggregat
under år 1943, möjligen redan under år 1942, uttalar nu styrelsen,

Kapitalbudgeten: bil. 3.

att styrelsen med hänsyn till den inträdda ovissheten rörande kraftavsättningen
ansåge det vara tillfyllest, om anläggningen kunde tagas i bruk med
ett aggregat vid slutet av år 1943.

Med hänsyn till den fördyring, som inträtt, hemställer styrelsen, att av det
av 1939 års urtima riksdag beviljade anslaget för täckande av vissa oförutsedda
utgifter å kapitalbudgeten m. m. få disponera ett belopp av 1,000,000
kronor, motsvarande ökade kostnader för tiden intill den 1 juli 1941.

Det för kraftverksanläggningens färdigställande ytterligare erforderliga beloppet
å 15.8 milj. kronor anser styrelsen böra fördelas å budgetåren 1941/
42—1943/44 med respektive 6 milj., 6 milj. och 3,8 milj. kronor.

I enlighet härmed hemställer styrelsen, att för nästa budgetår måtte till
kraftstationsarbetena vid Torpshammar anvisas ett anslag av 6 milj. kronor.

Vattenfallsstyrelsen har ansett, att arbetena å kraftstationen vid Torpshammar
med hänsyn till den nuvarande ovissheten rörande kraftavsättningen
lämpligen böra bedrivas i sådan takt, att anläggningen kan tagas i bruk
med ett maskinaggregat först i slutet av år 1943 i stället för under år 1942
såsom förutsattes nästlidet år. Såvitt nu kan bedömas torde kraftförsörjningen
från statens kraftverk bliva fullt tillräcklig fram till år 1943 under
förutsättning av normal nederbörd. Jag delar därför styrelsens uppfattning
rörande den takt, vari arbetena på Torpshammarstationen böra bedrivas.

Mot anvisande för nästa budgetår av det av styrelsen äskade anslaget å
6 milj. kronor har jag icke något att erinra. Vad angår det begärda beloppet
å en miljon kronor för täckande av beräknade fördyringar för tiden intill
den 1 juli 1941 bör detta i likhet med medel för motsvarande ändamål i
vad avser den nya kraftstationen vid Trollhättan anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår. Härom kommer jag senare i dag att
göra framställning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 6,000,000.

3. Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem.

[28.] I syfte att utbygga Torpshammarfallet förvärvade kronan genom
kontrakt den 7 april 1937 med Skönviks aktiebolag m. fl. bland annat viss
vattenrätt i Gimån och Ljungan. Kontraktet förelädes genom proposition
nr 289 1937 års riksdag, som bemyndigade Kungl. Majit att godkänna detsamma.
Sedermera har kontraktet av Kungl. Majit godkänts.

I § 10 av berörda kontrakt stadgas, bland annat, att kronan och säljarna
skola samarbeta för genomförande av årsreglering av vattenavrinningen genom
Gimån genom inrättande och utnyttjande av regleringsmagasin i såväl
Holmsjön och Leringen som ovanför liggande sjöar. Vidare stadgas i samma

DeparU

menis chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

paragraf, att undersökningar, ansökningsmål och arbeten för regleringen av
Holmsjön och Leringen skola så bedrivas, att regleringen är fullt genomförd
samtidigt med att Torpshammars kraftverk är färdigställt. Det förberedande
utredningsarbetet skall efter kronans val antingen anförtros åt opartisk sakkunnig
eller utföras av kronan själv, i vilket senare fall säljaren dock skall
hava rätt att låta en kontrollant deltaga i utredningsarbetet. I det förra fallet
skall säljaren bidraga med 15 °/o av utredningskostnaden. I det senare fallet
skall säljaren icke hava annan kostnad för utredningarna än för nämnda
kontrollant. Kostnaderna för regleringens genomförande ävensom årskostnaderna
för drift och underhåll m. m. skola betalas av kronan till 85 °/o och
av säljaren till 15 °/o. Enligt kontraktet förutsättes, att reglering i första
hand skall ske i Holmsjön och Leringen och därnäst i högre upp belägna
sjöar. Såvida icke annat sedermera överenskommes mellan kontrahenterna
skulle regleringshöjden i Holmsjön bliva 3.5 meter och i Leringen 4 meter.

Till reglering av Holmsjön anvisade 1938 års riksdag och 1939 års lagtima
riksdag anslag å respektive 400,000 kronor och 500,000 kronor. I vattenfallsstyrelsens
skrivelse, som låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning
till riksdagen om anvisande av sistnämnda belopp, meddelade styrelsen, att
utförda beräkningar givit vid handen, att det vore ekonomiskt fördelaktigt
att öka magasinshöjden i Holmsjön genom en sänkning av den nedre dämningsgränsen
med en meter i jämförelse med vad som tidigare förutsatts.
Detta skulle medföra en ökad kostnad av 50,000 kronor. Då kostnaden för
regleringen av Holmsjön ursprungligen beräknats till 850,000 kronor skulle
alltså totalkostnaden uppgå till 900,000 kronor.

Till undersökningar och förberedande arbeten för Leringens reglering anvisade
1940 års lagtima riksdag för innevarande budgetår ett anslag av

200,000 kronor. I

I sin nu förevarande skrivelse har vattenfallsstyrelsen äskat fortsatt anslag
till reglering av Holmsjön och Leringen. Under erinran om att en ökning
av regleringshöjden i Holmsjön med en meter genom sänkning av den
undre magasinsgränsen befunnits lämplig anför styrelsen, att ytterligare utredningar
givit vid handen, att det vore ekonomiskt lönande att även öka
regleringshöjden i Leringen sannolikt från 4.0 meter till c:a 9 meter dels
genom övre magasinsgränsens höjning med 4.0 meter och dels genom den nedre
magasinsgränsens sänkning med 1.0 meter. Denna ökning av magasinet i
Leringen bleve billigare, än om magasinsökningen skulle åstadkommas genom
reglering av någon av de ovanför liggande sjöarna. Genom de ökade
regleringshöjdema skulle magasinen i Holmsjön och Leringen ökas från ursprungligen
avsedda 207 milj. m3 till 360 milj. m3.

Enär erforderlig överenskommelse ännu ej hunnit träffas med säljarna
och en del flottningsfrågor ännu återstode att lösa, kunde, meddelar styrelsen,
definitivt förslag till Holmsjöns och Leringens reglering ännu ej
framläggas. Kostnaden kunde därför ännu ej angivas annorlunda än ungefärligt.
Enligt styrelsens preliminära beräkningar kunde kostnaden med de

Kapitalbudgeten: bil. 3.

större regleringshöjderna för styrelsens del antagas uppgå till omkring 5
milj. kronor.

Den ifrågasatta större regleringen komme, anför härefter styrelsen, att
medföra en ökning av kraftproduktionen i Torpshammars kraftstation under
vinterhalvåret — då behovet av krafttillskott vore störst — med 88
MkWh per år, varav 60 MkWh vore kraft, som erhölles genom överförande
från sommar till vinter av vatten, som även utan reglering kunnat utnyttjas,
och 28 MkWh vore kraft, som erhölles genom överföring från sommar
till vinter av vatten, som eljest gått till spillo. Vad salunda anförts gällde
under förutsättning, att Torpshammar vore utbyggt med ett aggregat å 43.5
m3/s. Styrelsens årskostnad för regleringarna uppskattades till 350,000 kronor.
Fördelat på den i Torpshammars kraftstation genom regleringen erhållna
ökningen i vinterkraft motsvarade detta en kostnad av 0.4 öre per
kWh. Kostnaden bleve sålunda låg.

Styrelsen meddelar vidare, att regleringsanläggningarna måste vara färdiga
under våren innan Torpshammars kraftstation komme i gang, sa att
vatten hunne uppsamlas för den första vintersäsongens drift. Enligt nuvarande
planer skulle Torpshammaranläggningen igångköras hösten 1943, och
regleringarna måste därför vara färdiga senast den 1 maj 1943.

Med hänsyn till att en hel del arbeten bliva gemensamma för de båda sjöarnas
reglering, och det därför ej kan avgöras, huru stor del av totalkostnaden
som kommer på den ena eller andra sjöns reglering, anser styrelsen det
lämpligt, att anslagen i fortsättningen beviljas för båda regleringarna tillsammans.

För arbetenas fortsättande under budgetåret 1941/42 hemställer styrelsen
om ett anslag av 2,000,000 kronor.

Då en ökad dämning jämväl av sjön Leringen enligt utförda undersökningar
visat sig bliva ekonomiskt fördelaktig, vill jag biträda vattenfallsstyrelsens
härutinnan framlagda förslag. Enligt preliminära beräkningar skulle
den å kronans del belöpande sammanlagda kostnaden för reglering av
såväl Holmsjön som Leringen kunna antagas uppgå till omkring 5 milj.
kronor. Hittills hava för ändamålet anvisats sammanlagt 1.1 milj. kronor.
Av det återstående beloppet skulle enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar
för nästa budgetår erfordras ett anslag av 2 milj. kronor. Mot anvisande av
detta belopp har jag icke något att erinra. Ehuru anslag hittills anvisats särskilt
för regleringen av Holmsjön och särskilt för regleringen av sjön Leringen,
synes på sätt vattenfallsstyrelsen föreslagit det nu äskade beloppet
böra anvisas under en och samma anslagsrubrik.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 2,000,000.

Departe ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

4. Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar
och mindre regleringsföretag.

[29.] Till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar
ha för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats anslag å 1,000,000 kronor,

1,000,000 kronor respektive 800,000 kronor. Med anslaget, som står till Kungl.
Maj:ts disposition, avses att möjliggöra mindre utvidgningar och nyanläggningar
utan att medel för varje särskilt fall skola behöva äskas av riksdagen.

Det för budgetåret 1939/40 beviljade anslaget å 1,000,000 kronor har disponerats
på följande sätt:

För färdigställande av utvidgning av 50 kV anläggningarna i Troll- Kronor hättans

kraftstation ...................................... 100,000

För färdigställande av ny transformeringsanläggning i Älvkarleby

kraftstation............................................. 190,000

För periodkontrollanläggning och nollpunktsmotstånd m. m. vid

Trollhättans kraftstation.......................... 25,000

För nya linjeutledningar med strömbrytare i Lilla Edets kraftstation
.................................................... 27,000

För utvidgning av 20 kV transformatoranläggningen, ombyggnad
av ställverket för lokaldistributionen samt modernisering av kontrollanläggningen
m. m., allt i Älvkarleby kraftstation........ 150,000

För reservtransformator för 20 kV i Näs kraftstation............ 20,000

För periodkontrollanläggning i Malfors kraftstation............ 3’000

För periodkontrollanläggning i Västerås kraftstation............ 5,000

För ändring av likströmsanläggningen, högspänningsställverket
och manöverledningar samt periodkontrollanläggning, allt i Porjus
kraftstation .......................................... 60,000

För transformator och strömbrytare vid Lilla Edets kraftstation .. 50^000

För utökning av Ljungs pumpstation vid Malfors kraftstation .. 8,000

För utökning av markområdet vid Västerås kraftstation jämte pla nering

m. m............................................. 120,000

För tillbyggnad av kontorsbyggnaden i Umeå.................. 75,000

För överspänningsskydd och reläskydd vid kraftstationerna i

Trollhättan.............................................. 65,000

Lilla Edet .............................................. 36,000

Vargön ................................................ 7,000

Motala.................................................. 5,000

Malfors ................................................ 2,000

Nykvarn ................................................ 2,000

Yasterås ................................................ 10,000

Älvkarleby .............................................. 19,000

Sillre .................................................. 3000

Norrfors ................................................ 7 000

Porjus ..........................................Hillin ll’000

Summa kronor 1,000,000.

Av det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget å 800,000 kronor hava

till reglering av vattenavrinningen från Vättern disponerats 100,000 kronor

och till ny förvaltningshyggnad i Motala 365,000 kronor. Av anslaget åter står

alltså odisponerat ett belopp av 335,000 kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

I skrivelse den 30 september 1940 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att
även under budgetåret 1941/42 kompletteringar och utvidgningar vid kraftstationer
av den art, att de borde bekostas av anslagsmedel, på flera håll
komme att erfordras. Styrelsen beräknar anslagsbehovet härför till 500,000
kronor.

Styrelsen erinrar härefter om att lagen den 20 oktober 1939 med särskilda
bestämmelser angående tillfällig vattenreglering (nr 732) möjliggjorde ett
snabbt genomförande av vissa regleringsföretag, varigenom landets vattenkrafttillgångar
bleve bättre utnyttjade och förbrukningen av importerat
bränsle minskades. För dylika regleringar erfordrades emellertid, anför styrelsen,
vissa byggnadsåtgärder, vilka, i den mån de bleve av permanent karaktär
och kunde användas för en fortsatt reglering, borde täckas med anslagsmedel.
Enligt nämnda lag meddelades tillstånd för reglering för en tid
av i allmänhet tre år. Under denna tid hunne förundersökningar och domstolsförhandlingar
genomföras för ett permanent regleringsföretag, som toge
vid när tillståndet för tillfällig reglering utginge.

Styrelsen framhåller vidare, att regleringar, som komme till stånd enligt
nämnda lag, borde genomföras snabbt, och att det i regel vore omöjligt att
lång tid i förväg förutse medelsbehovet. Det vore därför önskvärt, att erforderliga
anslagsmedel kunde få disponeras relativt snabbt. Styrelsen hade redan
en gång, nämligen för reglering av Vättern, fått disponera medel ur anslaget
för mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och
funne det lämpligt, att sådan användning av nämnda anslag förutsåges även
för framtiden. I samband därmed syntes dels benämningen av anslagets ändamål
böra ändras till »mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar
och mindre regleringsföretag», dels ock det till förfogande
stående beloppet böra ökas. Styrelsen ansåge det med hänsyn därtill önskvärt,
att ytterligare 500,000 kronor bleve disponibla.

Vattenfallsstyrelsen hemställer, att lill mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och till mindre regleringsföretag för budgetåret
1941/42 ett reservationsanslag för kapitalökning av 1,000,000 kronor anvisas.

Jämväl under nästa budgetår böra särskilda medel finnas tillgängliga för
Kungl. Majit för att möjliggöra ett snabbt utförande av sådana angelägna
mindre utvidgningar och nyanläggningar av förefintliga kraftstationsanläggningar,
vilka icke nu kunna förutses. På av vattenfallsstyrelsen anförda skäl
anser jag det ändamålsenligt, att i nu förevarande anslag medel inräknas
jämväl för mindre vattenregleringsföretag. Anslaget torde böra anvisas med
det av vattenfallsstyrelsen äskade beloppet av 1,000,000 kronor. På grund av
det utvidgade användningsområdet för anslaget torde dettas benämning på
sätt vattenfallsstyrelsen föreslagit böra ändras till Mindre utvidgningar av
förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag.

Liksom fallet är beträffande de för här ifrågavarande ändamål hittills anvisade
anslagen torde medel, som kunna komma att beviljas för nästa bud -

Departe ■
mentschefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

getår, böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, att disponeras efter framställningar
från vattenfallsstyrelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanlåggningar
och mindre reglerings företag för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 1,000,000.

5. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk.

[30.] Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåren 1935/36—
1939/40 respektive 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor, 6,775,000 kronor,

9,000,000 kronor och 10,700,000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget
anvisats med 12,500,000 kronor, därav 1,000,000 kronor å tilläggsstat
I. Sistnämnda anvisning avser att bestrida kostnader för framdragande av
kraftledningar till vissa militärförläggningar i Norrland.

I skrivelse den 30 september 1940 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
örn anvisande av medel för ändamålet för nästa budgetår. Styrelsen
erinrar till en början örn att för distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk hade, utöver anslagen till överföringssystemet
Porjus—Västerås, för vilket ändamål särskilda anslag beviljats,
för tiden intill den 1 juli 1940 anvisats ett sammanlagt belopp av

139,029,000 kronor. Därav hade vid samma tidpunkt förbrukats 136,466,000
kronor. Vid slutet av budgetåret 1939/40 hade alltså förelegat en behållning
på anslaget av 2,563,000 kronor. Tillsammans med det för budgetåret 1940/
41 beviljade anslaget av 11,500,000 kronor stöde sålunda 14,063,000 kronor
till förfogande för detta budgetår.

Att behållning uppkommit på anslaget intill 1 juli 1940 berodde, anför styrelsen,
dels på förseningar i apparat- och materialleveranser, förklarliga med
hänsyn till industriens svårigheter under rådande förhållanden, dels på de
uppskov med en hel del av tidigare planerade arbeten och åtgärder, som
gjorts av sparsamhetsskäl. Av samma anledningar kunde de för innevarande
budgetår disponibla medlen komma att något överstiga behovet.

I fråga om överföringssystemet Porjus—Västerås har styrelsen meddelat,
att detsamma nu helt vore färdigställt efter en forcering av slutarbetena, som
föranletts av nödvändigheten att med hänsyn till den ansträngda kraftbalansen
snabbt öka överföringsmöjligheterna mellan Norrland och Mellansverige.
Den 30 juni 1940 hade av de beviljade medlen, tillhopa 21,816,000 kronor,
förbrukats 21,673,000 kronor. Ett överskott av 143,000 kronor förelåge sålunda.
Detta belopp räckte icke fullt för de återstående kostnaderna, vilka
huvudsakligen bestode av ännu icke utbetalade markersättningar. Bristen
berodde på inträdda fördyringar. Vattenfallsstyrelsen ansåge, att det ytter -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

ligare erforderliga beloppet, ungefär 180,000 kronor, borde täckas av det allmänna
distributionsanläggningsanslaget. Anslaget för överföringssystemet
Porjus—Västerås borde framdeles icke vidare redovisas för sig utan sammanföras
med det nämnda allmänna anslaget.

Styrelsen erinrar härefter om att styrelsen i sin skrivelse den 30 september
1939 angående anslag för innevarande budgetår till distributionsanläggningar
— i anslutning till en sammanställning av de före krigsutbrottet beräknade
anslagsbehoven för distributionsanläggningar — angivit, att det vore
svårt att överblicka, i vad mån fredsprogrammet skulle komma att påverkas
av krigsförhållandena. I stort sett, uttalade styrelsen, måste det fullföljas,
och man kunde förutse, att vissa arbeten måste påskyndas. En eller annan
anläggning skulle kanske komma att uppskjutas något, men å andra
sidan finge man räkna med att dittills icke förutsedda anläggningar skulle bli
nödvändiga. Vad styrelsen antagit hade, meddelar nu styrelsen, också inträffat,
ehuru uppskov med arbeten förekommit i något större utsträckning än
väntat. I anslutning härtill anför styrelsen:

Även för innevarande och nästkommande budgetår råder ovisshet med hänsyn
till krigets inverkan på utvecklingen och möjligheten för en återgång till
fredsförhållanden. Styrelsen har i sin skrivelse angående anslag för kraftstations-
och regleringsföretag angivit de antaganden om belastningsutvecklingen,
som för närvarande kunna göras. Planeringen av distributionsnätets
utbyggnad måste baseras på samma förutsättningar. Överföringsmöjligheterna
måste motsvara de tillgängliga kraftbeloppen även med hänsyn tagen
till de nya kraftstationsutbyggnaderna. Utbyggnadsprogrammet kommer dock
att liksom hittills inskränkas så långt ske kan, i den mån behovet av nybyggnader
och förstärkningar blir mindre än beräknat. Att märka är dock, att
under de senaste åren särskilt kompletteringen av stamlinjenätet på grund
av begränsad tillgång på personal icke kunnat hålla takt med belastningsutvecklingen,
varför en del av hithörande arbeten måste utföras även vid
en stagnation i utvecklingen.

För järnvägselektrifiering erfordras det omfattande arbeten även under
budgetåret 1941/42.

Under vintern och våren 1940 visade det sig nödvändigt, att vissa huvudleder
för krafttransporten förstärkas, örn landets vattenkrafttillgångar skola
kunna till fullo utnyttjas och kolförbrukningen för ångkraftalstring nedbringas
till ett rationellt minimum.

För tillgodogörande av kraften från de under utbyggnad varande vattenkraftstationerna
i Norrland, det vill säga Hissmoforsen, Kattstrupeforsen och
Torpshammar, erfordras nya transformeringsanläggningar och kraftledningar.

Man får räkna med, att de av bristen på flytande bränslen framkallade
kraven på ökad elektrifiering komma att nödvändiggöra vissa utbyggnader av
bygde- och ortsnät, varjämte styrelsen torde komma att till stöd åt den under
nuvarande förhållanden aktuella landsbygdselektrifieringen bekosta vissa
ortslinjer inom distributionsföreningarnas områden. Kostnaden härför bör
täckas med medel ur anslaget till distributionsanläggningar, ehuru den sedermera
kommer att återbetalas eller avskrivas.

Slutligen torde vattenfallsstyrelsen behöva på vissa håll utvidga sin detaljdistribution.

Med dessa förutsättningar blir anslagsbehovet för distributionsanläggningar
fortfarande högt, men dock väsentligt mindre än under de närmast föregående
budgetåren.

Kapitalbudget»!: bii. 3.

Vattenfallsstyrelsen har härefter lämnat följande redogörelse för vissa
större redan utförda eller påbörjade arbeten, vilkas kostnader böra anses vara
eller bliva täckta av dels det av 1939 års urtima riksdag på tilläggsstat för
budgetåret 1939/40 beviljade anslaget å 2,000,000 kronor, dels ock det belopp
av 1,000,000 kronor för fördyringar, som ingår i det för innevarande budgetår
beviljade anslaget:

Sammanställning I.

Åtgärder för spänningshöjningen på 132 kV systemet

Porjus—Stadsforsen Kronor. Kronor.

Tillsatstransformator jämte ställverk i Porjus........ 250,000

Synkronaggregat i Vännäs ........................ 125,000

Kondensatorbatteri i Norrfors .................... 110,000

Kondensatorbatteri i Örnsköldsvik .................. 90,000 575 000

Två nya transformatorer i Hissmofors sekundärstation. Totalkostnad
580,000 kronor. Intill den 1 juli 1941 erfordras .......... 225,000

Ny transformator 00,000 k VA 220/132 kV i Stadsforsen. Totalkostnad
1,060,000 kronor. Intill den 1 juli 1941 erfordras .... 300,000

Ny transformator 120,000 kVA, 220/132 kV i Finnslätten, sedermera
Hallsberg. Totalkostnad 1,400,000 kronor. Intill den 1 juli

1941 erfordras .......................................... 400,000

Resterande anslagsbehov för överföringssystemet Porjus—Västerås

enligt vad ovan angivits .................................. 180,000

Förstärkning av 77 kV primärlinjen Uppsala—Norrviken ...... 340,000

Fördyringar av de större pågående och beslutade anläggningar, för
vilka anslag tidigare beviljats .............................. 980,000

Summa kronor 3,000,000.

I anslutning till denna sammanställning har vattenfallsstyrelsen anfört:

Hittills har det för nominellt 132 kV utförda kraftöverföringssystemet
Porjus—Stadsforsen drivits med en högsta spänning (i Porjus) av 135 kV,
vilken på grund av spänningsfall minskats ned till cirka 120 kV vid vissa
mottagningsplatser. Genom insättning av en tillsatstransformator i Porjus
skall spänningen där kunna höjas till 150 kV, och genom anordnande jämväl
av faskompensering i Vännäs, Norrfors och Örnsköldsvik skall den
undre gränsen för spänningen höjas till 132 kV, allt i syfte att åstadkomma
den ökning av kraftöverföringsförmågan, som erfordras för att kraftöverskott
i Porjus skall kunna i större omfattning överföras söderut.

Vattenfallsstyrelsen har träffat avtal med Hissmofors Aktiebolag angående
kraftleverans från ytterligare två generatorer i bolagets kraftstation. För
kraftens upptransformering till 132 kV och inmatning i linjen Hissmofors—
Stadsforsen måste stationen förses med ytterligare två transformatorer.

Med hänsyn till dels tillvaratagandet av tillgängligt kraftöverskott i Norrland,
dels överföringen till Mellansverige av kraften från de blivande kraftstationerna
vid Hissmoforsen och Kattstrupeforsen erfordras ökning av transformatoreffekten
i Stadsforsen och Finnslätten. Det har därvid befunnits
lämpligt att nu anskaffa relativt stora transformatorenheter. Transformatorn
i Finnslätten får således en kapacitet av icke mindre än 120,000 kVA.
Denna transformator skall emellertid användas i Finnslätten endast intill
dess att nuvarande stamlinjesektionen Västerås—Hallsberg omlagts till 220
kV. Därefter placeras transformatorn i Hallsberg och kommer då att utgöra

Kapitalbudgeten: bil. 3.

huvudförbindelsen mellan det 220 kV-system, som nedtransporterar kraft
från Norrland, och Centralblockets distributionssystem för 132 kV.

Primärlinjen Uppsala—Norrviken har förstärkts från 50 mm2 till 120 mm2
koppararea. Åtgärden är betingad av den stora ökningen av kraftbehovet i
Stockholms omgivningar.

Det för budgetåret 1941/42 beräknade anslagsbehovet har vattenfallsstyrelsen
angivit i följande sammanställning. För anläggningar, vilka icke äro
upptagna i styrelsens tidigare skrivelser örn anslag till distributionsanläggningar,
angives anslagsbehovet på grundval av den enligt nuvarande prisnivå
beräknade kostnaden. För de anläggningar åter, för vilka anslag beräknats
enligt sammanställningar i tidigare skrivelser, upptages anslagsbehovet
på grundval av de tidigare uppgivna, enligt fredstidens prisnivå beräknade
kostnaderna, under det att de nu beräknade fördyringarna för dessa
senare anläggningar ingå i det belopp på 980,000 kronor, som upptagits i
sammanställning I.

Sammanställning II.

Transformatorstationer för 132 kV i Bastuträsk och Älvsby för Kronor.

järnvägselektrifiering .................................... 1,390,000

Två nya transformatorer i Hissmofors sekundärstation. Totalkostnad
ovan angiven till 580,000 kronor. Utöver i sammanställning
I upptaget belopp erfordras för budgetåret 1941/42 återstoden . . 355,000

Stakningsarbeten för ny stamlinje för 220 kV Stadsforsen—Torpshammar—Ljusdal.
För budgetåret 1941/42 erfordras ........ 100,000

Ny transformator 60,000 kVA 220/132 kV i Stadsforsen. Totalkostnad
ovan angiven till 1,060,000 kronor. Utöver i sammanställning
I upptaget belopp erfordras för budgetåret 1941/42 återstoden
................................................ 760,000

Ny transformator 120,000 kVA 220/132 kV i Finnslätten, sedermera
Hallsberg. Totalkostnad ovan angiven till 1,400,000 kronor. Utöver
i sammanställning I upptaget belopp erfordras för budgetåret
1941/42 återstoden .................................. 1,000,000

Ny stamlinje för 132 kV Västerås—Köping—Frövi—Hallsberg.
Totalkostnad 2,020,000 kronor, varav för budgetåret 1941/42

erfordras .............................................. 1,900,000

Omläggning av den nuvarande 132 kV stamlinjen Hallsberg—

Västerås till 220 kV. Preliminärt beräknad totalkostnad 1,700,000

kronor, varav för budgetåret 1941/42 erfordras ............ 400,000

Ny sekundärstation för 132 kV i Frövi för järnvägselektrifiering.
Totalkostnad 470,000 kronor, varav för budgetåret 1941/42 er fordras

.............................................. 400,000

Primärlinje för 132 kV Malfors—Eksund jämte utvidgning av statipnerna
i Malfors och Eksund. Totalkostnad enligt fredsprisnivå
680,000 kronor, varav redan beviljats 440,000 kronor. Linjebygget
har uppskjutits ungefär ett år, varför för budgetåret

1941/42 erfordras endast ................................ 120,000

Stamlinje för 132 kV Nässjö—Jönköping. Totalkostnad enligt
fredsprisnivå 470,000 kronor, varav tidigare beviljats 300,000

kronor. För budgetåret 1941/42 erfordras återstoden ........ 170,000

Kopplingsstation i Nässjö och transformatorstation i Jönköping.
Totalkostnaden enligt fredsprisnivå 335,000 kronor, varav tidi -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Kronor.

gare beviljats 300,000 kronor. För budgetåret 1941/42 erfordras

återstoden ............................................ 35,000

Diverse utvidgningar och förstärkningar av stamlinje- och primärsystemen
.............................................. 300,000

Bygde- och ortsanläggningar .............................. 700,000

Diverse och oförutsett .................................... 370,000

Summa kronor 8,000,000.

Styrelsen lämnar härefter följande närmare motivering för vissa av de i
sammanställningen upptagna anslagsposterna:

Såsom redan i styrelsens underdåniga skrivelse den 30 september 1939
angivits erfordras för elektrifieringen av statsbandelen Långsele—Boden
transformatorstationer för matning av omformarestationer i Mellansel, Vännäs,
Bastuträsk och Älvsby. För Mellansel och Vännäs har anslag redan
beviljats. För Bastuträsk och Älvsby, vilka skola vara driftfärdiga omkring
den 15 december 1941, har erforderligt anslag upptagits i sammanställning
II.

För överföring av kraften från den nya kraftstationen vid Torpshammar
erfordras i första hand en kraftledning från Torpshammar till Ljusdal. Det
har befunnits lämpligt att utföra denna kraftledning för 220 kV, så att den
sedermera kan ingå som ett led i en ny stamlinje från Stadsforsen till Mellansverige.
Linjen, som icke erfordras förrän Torpshammars kraftstation
är driftfärdig, torde i huvudsak bli utförd efter budgetåret 1941/42, och i
sammanställning II har upptagits endast ett belopp för stakningsarbeten.

Såväl erfarenheter under den gångna vintern och våren som genomförda
utredningar visa, att förbindelsen mellan Västerås och Hallsberg, som
nu utgöres av endast en enkel 132 kV linje, måste avsevärt förstärkas.
Samtidigt planerar järnvägsstyrelsen att placera en ny omformarestation
i Frövi, vilken kräver krafttillförsel. För tillgodoseende av dessa
behov har det befunnits riktigt, att man mellan Västerås och Hallsberg
har såväl en 220 kV linje som en 132 kV linje, varvid den senare skall mata
den under byggnad varande sekundärstationen vid Köping och den blivande
stationen vid Frövi. Av ekonomiska och drifttekniska skäl böra dessa stationer
icke vara anslutna till 220 kV linjen. En ny 132 kV linje Västerås—
Köping—Frövi—Hallsberg får byggas, under det att den nuvarande linjen
Västerås—Hallsberg, som från början är byggd för 220 kV, sedermera omlägges
till denna spänning. I sammanställning II upptagas de kostnader för
dessa åtgärder, som kunna beräknas komma före utgången av budgetåret
1941/42.

Transformatorstationen i Frövi erfordras för matning av den omformarestation,
som järnvägsstyrelsen enligt vad redan angivits avser att förlägga
därstädes.

För linjerna Malfors—Eksund och Nässjö—Jönköping samt för stationerna
i Malfors, Eksund, Nässjö och Jönköping ha anslag tidigare beviljats. I
sammanställning II upptagas fortsättnings- eller slutanslag utan ändring
av anläggningarnas omfattning samt i enlighet med vad som angivits ovan
före sammanställning II på grundval av fredstidskostnaden.

Det för bygde- och ortsanläggningar upptagna beloppet är mindre än för
de närmast föregående åren trots de redan nämnda utbyggnaderna och stödåtgärderna
för landsbygdselektrifiering. Orsaken är, att tidigare planerade
arbeten på bygdenätet uppskjutits eller förenklats i sådan utsträckning, att
betydande delar av tidigare beviljade anslag komma att kunna disponeras
under budgetåret 1941/42.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Under åberopande av vad vattenfallsstyrelsen anfört hemställer styrelsen,
att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för
budgetåret 1941/42 ett anslag anvisas av 8,000,000 kronor.

Av det av vattenfallsstyrelsen äskade anslaget å 8 milj. kronor till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten avse vissa belopp
fullföljandet av arbeten, vilka påbörjats med anlitande av tidigare anvisade
anslag. I övrigt innefattar det av styrelsen framlagda programmet för distributionsnätets
utbyggnad i huvudsak sådana åtgärder som erfordras för
att Överföringsmöjligheterna skola motsvara de tillgängliga kraftbeloppen
och för att dessa skola på ett i möjligaste mån effektivt sätt bliva nyttiggjorda.
Med hänsyn till dessa förhållanden torde icke något vara att erinra
mot anvisande av det för arbetenas genomförande erforderliga beloppet. Jag
förutsätter emellertid, att under arbetenas gång ett noggrant aktgivande på
rådande konjunkturer sker från vattenfallsstyrelsens sida för bedömande i
vad mån anledning må finnas att vidtaga förskjutningar framåt i tiden av
vissa arbeten i den nu framlagda arbetsplanen.

Vattenfallsstyrelsen har uttalat sin avsikt att av förevarande anslag bestrida
ett belopp av omkring 180,000 kronor för att täcka uppkomna merkostnader
för överföringssystemet Porjus—Västerås, huvudsakligen föranledda
av fördyringar. Ehuru detta belopp principiellt bör bestridas av ett
särskilt tilläggsanslag till de tidigare för överföringssystemet anvisade anslagen,
torde emellertid av praktiska skäl och då nämnda överföringssystem i
sak icke skiljer sig från andra distributionsanläggningar, för vilka kostnaderna
utgå av det allmänna anslaget, hinder ej böra möta att bestrida beloppet
på det av vattenfallsstyrelsen förutsatta sättet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 8,000,000.

Gemensamt anslag.

6. Inköp av vattenfall och fastigheter.

[31.] För inköp av vattenfall och fastigheter samt uförande av nyanläggningar
i den mån sådana åtgärder erfordras för en ändamålsenlig utveckling
av statens kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut har riksdagen sedan lång tid tillbaka
vid olika tillfällen anvisat anslag. För vartdera budgetåret 1937/38 och
1940/41 ha för ändamålet anvisats 500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. 3.

Departa ■
menischefen.

Kapitalbudget^!: bil 3.

Departe ments chefen.

Under tiden efter framläggandet av 1940 års statsverksproposition hava av
anslaget disponerats följande belopp:

För förvärv av vattenrätt i Ångermanälven m. m. jämlikt Kungl. Kronor.

Maj:ts beslut den 21 mars 1940 ............................ 10,485

För förvärv av vattenrätt i Indalsälven m. m. jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 31 maj 1940 .................................... 204,700

För förvärv av vattenrätt i Ångermanälven och Indalsälven m. m.

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 ................ 44,050

För förvärv av vattenrätt i Fjällsjöälven m. m. jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 21 juni 1940 .................................... 39,560

För förvärv av vattenrätt i Vindelälven och Ume älv jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 30 augusti 1940 .......................... 74,035

För förvärv av vattenrätt i Tännforsen i Indalsälven jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 8 november 1940 .......................... 104,000

För förvärv av vattenrätt i Ren- och Degerforsarna i Vindelälven jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 8 november 1940 .............. 10,750

För förvärv av vattenrätt i Åreälven m. m. jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 30 december 1940 .............................. 45,780

För förvärv av vattenrätt i Tännforsen m. m. jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 30 december 1940 .............................. 4,400

Summa kronor 543,760.

Av de för här ifrågavarande ändamål anvisade medlen återstår odisponerat
ett belopp av i runt tal 290,000 kronor.

I skrivelse den 27 september 1940 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att det
för inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar
disponibla beloppet kunde förväntas komma att bliva nästan helt taget i anspråk
under innevarande budgetår. Vattenfallsstyrelsen har i anslutning därtill
uttalat, att styrelsen funne det angeläget, att möjligheter alltjämt funnes
för fortsatta kompletteringar av statens vattenfallsinnehav. Härför borde
emellertid utöver för ändamålet disponibla medel ett belopp av 500,000 kronor
stå till förfogande.

Styrelsen har i detta sammanhang framhållit, att det kapital, som vore
nedlagt i vattenfall, vars exploatering ännu icke påbörjats, vore relativt litet
i förhållande till vattenfallsverkets rörelse. Nämnda kapital vore nämligen
numera endast något över 12 miljoner kronor och räntan på detta kapital
motsvarade endast omkring en procent av kraftinkomsterna.

Styrelsen hemställer, att till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande
av nyanläggningar ett anslag för budgetåret 1941/42 av 500,000 kronor
måtte anvisas.

Såsom tidigare vid äskande av anslag till här ifrågavarande ändamål framhållits,
är det för en affärsmässig skötsel av statens vattenfallsverk av vikt,
att tillräckliga medel stå till förfogande till förvärv för vattenfallsverkets räkning
av vattenfall och fastigheter. Mot det av vattenfallsstyrelsen för nästa
budgetår härför äskade beloppet å 500,000 kronor har jag icke något att erinra.

Kapitalbudgeten: bil 3.

Såsom villkor för Kungl. Maj:ts disposition av anslaget gäller bland annat,
att de åtgärder, för vilka anslaget avses skola disponeras, icke kunna utan
synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut i ämnet.
Erfarenheten har visat, att anslaget ofta tages i anspråk för sådana förvärv,
där inköpsprisen äro relativt små. I ett icke obetydligt antal fall avse förvärven
endast att komplettera vattenfallsinnehav i sådana vattendrag, däri
kronan förut är intresserad. Det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida det
icke kan anses innebära en onödig omgång att oberoende av köpeskillingens
storlek underställa varje förvärv, varom fråga kan uppkomma under tid då
riksdagen är samlad, riksdagens prövning. Enligt min mening tala praktiska
skäl för att anslaget får av Kungl. Maj:t disponeras utan riksdagens medgivande
förutom i fall då synnerlig olägenhet skulle uppstå att avbida riksdagens
beslut även då så ej skulle vara fallet men köpeskillingen för ett ifrågasatt
förvärv icke överstiger förslagsvis 100,000 kronor. Därest riksdagen
icke uttalar erinran däremot torde det därför framdeles få ankomma på
Kungl. Maj :t att ensam fatta beslut i inköpsärenden av här angiven storleksordning.
Jag förutsätter, att redogörelse för anslagets användning liksom
hittills skall lämnas riksdagen i samband med äskande av ytterligare anslag
för här berörda ändamål.

Sedan budgetåret 1938/39 har å riksstaten anvisats ett särskilt anslag till
mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar, vilket anslag
enligt vad jag tidigare förordat skulle framdeles avses jämväl för mindre
vattenregleringsföretag. Med hänsyn härtill torde anslaget till inköp av vattenfall
och fastigheter samt till utförande av nyanläggningar lämpligen böra
avses endast för inköp av vattenfall och fastigheter och dess rubrik ändras
i enlighet härmed.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av vattenfall och fastigheter för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 500,000.

Kapitalbudgeten: bil 3.

Departe ments chefen.

Luftfartsfonden.

1. Radiofyrar för luftfarten.

[32.] Under rubriken radiofyrar för luftfarten ha för budgetåren 1938/39
—1940/41 anvisats anslag å 270,000 kronor, 175,000 kronor respektive 50,000
leonor. Av förstnämnda två anslag avsågos 250,000 kronor respektive 150,000
kronor till inköp av s. k. blindlandningsanläggningar. Med anlitande av därför
avsedda medel hava dylika anläggningar numera anordnats vid Bromma
och Bulltofta flygplatser. Anslagen i övrigt skulle användas till anskaffning
av radiofyrar.

I skrivelse den 2 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande för nästa budgetår av ytterligare 50,000 kronor till
radiofyrar för luftfarten. Till stöd härför har styrelsen anfört:

Anordnandet av dylika radiofyrar Ilar visat sig medföra förbättrade och
tryggare navigationsmöjligheter för lufttrafiken. I ali synnerhet under nuvarande
förhållanden, då trafiken på grund av militära skäl är hänvisad
till vissa föreskrivna flygvägar, från vilka avvikelser kunna medföra risk
för vådabeskjutning, är det av stor vikt, att flygvägarna utmärkas medelst
radiofyrar, så att trafiksäkerheten upprätthålles. Då inflygning till svenskt
område skall ske över vissa angöringspunkter, synes jämväl dessa platser
böra förses med radiofyrar, varigenom riskerna för felnavigering skulle
minska genom flygplanens möjlighet att medelst radiopejling lokalisera dessa
punkter. Med hänsyn härtill synes det styrelsen angeläget, att medel finnas
tillgängliga för ett fortsatt utbyggande av radiofyrarna för luftfarten.
För budgetåret 1941/42 beräknar styrelsen kostnaderna härför till 50,000
kronor.

Med anlitande av för ändamålet anvisade medel hava hittills an^caffats
två radiofyrar, vilka placerats den ena å Gotska Sandön och den andra i
Hällevik i Blekinge län. Därjämte beräknas ytterligare fem radiofyrar komma
att levereras inom den närmaste tiden.

Erfarenheterna hava visat, att radiofyrarna äga stor betydelse ur synpunkten
att höja trafiksäkerheten i luften. Särskilt under nu rådande förhållanden,
då den civila flygtrafiken på grund av militära skäl är hänvisad till
vissa föreskrivna flygvägar, har nyttan av dessa radiofyrar ökat. Jag anser
mig därför böra tillstyrka, att det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
ändamålet äskade anslaget å 50,000 kronor anvisas för nästa budgetår. Med
angivna belopp torde kunna anskaffas två nya radiofyrar.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Radlof yrar för luftfarten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av..............kronor 50,000.

Kapitalbudgeten: bil 3.

2. Undersökningar för byggande och förbättring av flygplatser.

[33.] Till undersökningar för byggande och förbättring av flygplatser har
för vartdera av budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats ett reservationsanslag
å 50,000 kronor. Beträffande dispositionen av det för sistnämnda budgetår
anvisade anslaget har Kungl. Maj:t genom beslut den 12 juli 1940 medgivit,
att av anslaget finge bestridas följande kostnader för den inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå inrättade särskilda
byggnadsavdelningen för handläggning av ärenden rörande nybyggnadsoch
utvidgningsarbeten å flygplatser, nämligen dels kostnaderna för avlönande
av en arbetschef med arvode av högst 11,000 kronor samt tre biträdande
ingenjörer, varav två med arvode av högst 7,500 kronor och en med arvode
av högst 4,500 kronor, dels ock kostnaderna för personal för skrivgöromål
och ritningars upprättande, för handräckning och materiel i samband
med fältarbeten, för expenser samt för resor och traktamenten.

1 skrivelsen den 2 september 1940 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande för nästa budgetår av 50,000 kronor till undersökningar
för byggande och förbättring av flygplatser. Styrelsen har anfört i
ämnet:

Med hänsyn till angelägenheten av att under nu rådande utrikespolitiska
förhållanden flygplatserna inom landet snabbt utbyggas och förbättras, är
det av stor vikt, att härför erforderliga undersökningar kunna verkställas.
Utredningsarbeten rörande utbyggnad och förbättring av sådana flygplatser,
som ansetts vara ur försvarssynpunkt av synnerlig betydelse, måste därför
fortsättas. Planering för vidare arbeten härutinnan förestå. Då denna
utredningsverksamhet kräver ingenjörspersonal i betydande omfattning, synes
det nödvändigt, att särskilda medel finnas tillgängliga för upprätthållandet
av verksamheten även under nästkommande budgetår. I detta sammanhang
får styrelsen jämväl erinra om, att åt styrelsen uppdragits att utföra
ett stort antal arbeten med utbyggnad och förbättring av de civila flygplatserna,
vilka arbeten fordra en omfattande undersökningsverksamhet och en
ingående planläggning. Därest arbetsmarknaden kommer att försämras, synes
det jämväl angeläget, att utredningar rörande erforderliga flygplatsanläggningar
föreligga färdiga, så att ett snabbt igångsättande av desamma kan
möjliggöras.

Beträffande behovet av anslagsmedel för nästa budgetår till nu ifrågavarande
undersökningar beräknar styrelsen erforderligt samma belopp, som
anvisats för innevarande år, eller således 50,000 kronor. I

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag medel för här
ifrågavarande ändamål böra stå till styrelsens förfogande jämväl under nästa
budgetår. Med hänsyn till att omfattande utredningar rörande flygfältsuthyggnader
redan verkställts och då jag har för avsikt att under nästföljande
punkt föreslå en nedsättning av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskade anslaget till byggande och förbättring av flygplatser, anser jag emellertid,
att det fortsatta utredningsarbetet bör kunna något begränsas. Jag förc -

Deparle ments chefen.

86 Kapitalbudgeten: bil 3.

slår i anslutning härtill, att utredningsanslaget anvisas med ett till 40,000
kronor nedsatt belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undersökningar för byggande och förbättring av
flygplatser för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 40,000.

3. Byggande och förbättring av flygplatser.

[34.] Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisade
riksdagen till byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 500,000 kronor och
för budgetåret 1939/40 reservationsanslag av 3,500,000 kronor, därav

3,000,000 kronor å tilläggsstat I. Sistnämnda medelsanvisning ingick som
ett led i olika åtgärder för ett stärkande av landets försvarsberedskap. Med
hänsyn till de relativt stora belopp, som sålunda anvisats, ansåg jag mig
i 1940 års statsverksproposition icke kunna förorda bifall till ett av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag örn anvisande av ytterligare anslag
för ändarpålet för innevarande budgetår. I nämnda proposition uttalade
jag emellertid vid anmälan av styrelsens framställning, att därest redan anvisade
medel icke skulle förslå för tillgodoseende av militära krav å civila
flygfältsarbeten, vilka ansåges icke kunna uppskjutas, medel för ändamålet
syntes böra få tagas i anspråk i den för förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m. gällande ordningen.

Sedan Kungl. Majit den 21 juni 1940 bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 1,900,000 kronor utföra vissa flygfältsarbeten
och föreskrivit, att nämnda utgift skulle bestridas av det under kapitalbudgeten,
fonden för förlag till statsverket, uppförda förskottsanslaget
till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, har riksdagen med bifall
till Kungl. Maj:ts i proposition nr 1 till 1940 års urtima riksdag framlagda
förslag för täckning av nämnda medelsanvisning till byggande och förbättring
av flygplatser anvisat å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.

I sin skrivelse den 2 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt örn anvisande av ytterligare medel till byggande och förbättring
av flygplatser. Styrelsen meddelar därvid till en början, att av de hittills
för ändamålet anvisade medlen å tillhopa 5,900,000 kronor, genom särskilda
beslut av Kungl. Majit sammanlagt 5,494,350 kronor anvisats till olika arbetsföretag.
Det återstående odisponerade beloppet å 405,650 kronor beräknar,
styrelsen skola tagas i anspråk inom den närmaste tiden för bestridande
av kostnader för redan pågående arbetsföretag.

Styrelsen anför härefter, att en fortsalt utbyggnad och förbättring av de
civila flygplatserna torde med hänsyn till det utrikespolitiska läget alltjämt

Kapitalbudgeten: bil 3.

böra bedrivas i oförminskad omfattning. Då hittills anvisade medel icke vore
tillräckliga för tillgodoseendet av de krav på utbyggnad och förbättring av
flygplatserna, vilka den moderna flygmaterielen krävde för erhållande av
tillfredsställande trafiksäkerhet samt för att tillgodose de fordringar, som
uppställts från militärt håll, syntes det erforderligt, att ytterligare medel
ställdes till förfogande för ändamålet.

Beträffande de ur nu ifrågavarande synpunkter erforderliga arbetena samt
medelsbehovet för desamma anför styrelsen följande:

I sina petita för innevarande budgetår framhöll styrelsen beträffande
Bromma flygplats, att det med hänsyn till nämnda flygplats betydelse för
rikets luftfart i allmänhet måste anses påkallat, att staten bidroge till kostnaderna
för flygplatsens förbättring och utvidgning. Från militärt håll har
jämväl framhållits angelägenheten av att flygplatsen förbättrades.

Vid tiden för en av Stockholms stads flyghamnsstyrelse den 23 mars 1939
gjord framställning angående statsbidrag till vissa arbeten vid Bromma flygplats
hava arbetena kostnadsberäknats såsom reservarbeten till 2,700,000
kronor. Med hänsyn till inträffade stegringar av materialpriser och då arbetena
synas böra utföras enligt öppna marknadens priser, torde de beräknade
kostnaderna böra höjas till 3,000,000 kronor.

Beträffande Torslanda flygplats får styrelsen till en början erinra örn, att
Kungl. Majit genom beslut den 13 april 1939 och den 26 januari 1940 uppdragit
åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att såsom statligt beredskapsarbete
utföra vissa utvidgningsarbeten å flygplatsen för en kostnad av sammanlagt
1,955,000 kronor. Till arbetenas utförande skall staden bidraga med
20 procent av den verkliga kostnaden, dock högst 391,000 kronor, samt återstoden
bestridas med statsmedel. Enligt det upprättade förslaget till flygplatsens
iordningställande hava kostnaderna för de arbeten, som krävas utöver
redan beslutade arbeten, beräknats uppgå till 4,000,000 kronor.

Till fullbordande av vissa beslutade och påbörjade anläggningar och utvidgningar
av civila flygplatser erfordras, utöver redan anvisade medel, ett
belopp av 2,000,000 kronor, vilket i sin helhet bör anvisas för nästkommande
budgetår, då arbetsföretagen om möjligt böra färdigställas under nämnda
budgetår.

I anslutning till vad styrelsen anfört hemställer styrelsen, att till byggande
och förbättring av flygplatser ett anslag för nästa budgetår måtte anvisas å

4,000,000 kronor.

Till komplettering av vissa i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse
lämnade uppgifter har styrelsen sedermera upprättat en promemoria i ämnet.
Med hänsyn till innehållet i promemorian torde närmare redogörelse
för detsamma icke böra lämnas till statsrådsprotokollet utan riksdagens vederbörande
utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar genom
handlingarna, som komma att tillhandahållas utskottet.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning, sammanställd med
den i anslutning därtill upprättade promemorian, framgår, att avsevärda medelsbchov
för utbyggnad och förbättring av flygplatser föreligga. Jag anser
därför, att medel jämväl under nästa budgetår böra stå till förfogande för
ändamålet. Med hänsyn till att relativt stora belopp under de senaste bud -

Departe ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil 3.

getåren anvisats för byggande och förbättring av flygplatser och då under nu
rådande statsfinansiella läge byggande och förbättring av sådana flygplatser,
som till övervägande del tillgodose civila behov, synas böra anstå, såvida icke
särskilt vägande skäl kunna till annat föranleda, anser jag mig emellertid
böra förorda, att det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet å
4 milj. kronor nedsättes till 2 milj. kronor. Jag har emellertid för avsikt att
senare i dag föreslå, att å den förut omnämnda tilläggsstaten till riksstaten
för innevarande budgetår till byggande och förbättring av flygplatser ett anslag
upplages av 2 milj. kronor.

I detta sammanhang torde ståndpunkt icke böra tagas till fördelningen å
olika arbetsföretag av det sålunda tillstyrkta anslaget utan det torde få ankomma
på Kungl. Majit att efter framställning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i varje särskilt fall meddela beslut om anvisande av medel från
anslaget. Beträffande projektet om utvidgning av Bromma flygplats, vilket
enligt en tidigare uppgjord kostnadsberäkning skulle draga en kostnad av
mellan 8 och 9 milj. kronor, torde jag få meddela, att — i anslutning till
vad jag under motsvarande punkt i 1940 års statsverksproposition anförde
till statsrådsprotokollet — tidigare gjorda framställningar om anvisande av
medel för utvidgningsarbeten av Bromma flygplats överlämnats till statens
arbetsmarknadskommission.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 2,000,000.

4. Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten.

[35]. I samband med inrättandet av luftfartsfonden från och med den 30
juni 1938 förutsattes, att till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten beträffande
de å fonden redovisade tillgångarna tillsvidare skulle för varje budgetår
anvisas ett anslag av 200,000 kronor. I anslutning därtill har för vartdera
budgetåret 1938/39 och 1939/40 för angivna ändamål anvisats ett reservationsanslag
å nämnda belopp. Med hänsyn till det statsfinansiella läget
har anslaget för innevarande budgetår anvisats med endast ett formellt belopp
av 100 kronor. Det har emellertid förutsatts, att så snart den ekonomiska
situationen det medgiver, anslag för ändamålet ånyo skall anvisas.

Av anslaget har medel hittills anvisats till följande ändamål, nämligen till
ersättningsanskaffning för materiel för belysningsanläggningar å Bulltofta
flygplats 54,000 kronor, till uppförande av en byggnad å Bulltofta flygplats
för ersättande av vissa genom brandskada å hangaren nr 3 förstörda lokaler
m. m. 130,000 kronor samt till ersättningsanskaffningar för belysningsanläggningar
å vissa hjälplandningsfält tillhopa 42,000 kronor. Sammanlagt
har alltså disponerats ett belopp av 226,000 kronor av tillgängliga 400,000
kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

I sin skrivelse den 2 september 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
rörande här ifrågavarande anslag anfört, att även om det måste anses nödvändigt,
att för framtiden tillräckliga medel tillfördes anslaget, så att de funnes
disponibla för ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten å luftfartsfondens
tillgångar, anslaget emellertid med hänsyn till nu rådande statsfinansiella
läge även detta år kunde begränsas till ett formellt belopp av 100
kronor.

Med hänsyn till vikten av att i den nuvarande statsfinansiella situationen
i möjligaste mån nedbringa statsutgifterna och då ett belopp av 174,100 kronor
ännu återstår odisponerat av anslaget, anser jag mig böra förorda, att
jämväl för nästa budgetår endast ett formellt belopp av 100 kronor anvisas
till ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 100.

Departe ments chefen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Statens allmänna fastigiietsfond.

Ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i kvarteret Kungl. Trädgården

i Stockholm.

[36.] Med stöd av Kungl. Maj:ts den 8 november 1940 givna bemyndigande
har jag samma dag godkänt ett vid statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för nämnda dag såsom bilaga fogat förslag till avtal
mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad angående vissa
markfrågor m. m. i Stockholm. Förslaget har från stadens sida godkänts den
31 oktober 1940.

Enligt § 35 i avtalet har kronan med äganderätt till staden överlåtit, bland
annat, ett å en avtalet bilagd karta, märkt Pl. VII, angivet, utmed Hamngatan
beläget markområde, varav omkring 185 kvadratmeter av fastigheten
nr 4 i kvarteret Kungl. Trädgården utgöras av mark, varå norra delen av
den s. k. ateljébyggnaden (Blanchs café) för närvarande är belägen. Det
till staden överlåtna markområdet vid Hamngatan skall enligt § 36 i avtalet
av kronan avträdas till staden den 1 april 1942 vad beträffar den överlåtna
delen av den s. k. ateljébyggnaden i avröjt skick för att utläggas till
gata, i den man området är beläget norr örn den å kartan angivna linjen
a—b—c- För fullgörande av sistnämnda utfästelse erfordras alltså, att medel
finnas tillgängliga under budgetåret 1941/42 för bestridande av kostnaderna
för ateljébyggnadens rivning till viss del samt därmed sammanhängande ombyggnadsarbeten.
I

I skrivelse den 26 augusti 1940 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag
till erforderliga åtgärder i fråga om ateljébyggnaden. Förslaget är framställt
å sex den 26 augusti 1940 dagtecknade, vid styrelsens skrivelse fogade
ritningar. Den närmare innebörden därav framgår vid en jämförelse med
sex skrivelsen jämväl bilagda ritningar över ateljébyggnaden i dess nuvarande
skick. Av ritningarna framgår, att förslaget avser, förutom byggnadens
rivning intill förutnämnda linje a—b—c samt uppförande av ny
fasadmur mot Hamngatan, vissa ombyggnads- och iståndsättningsarbeten
inom den återstående delen av byggnaden. Sålunda omfattar förslaget en
fullständig nyinredning av våningen 1 trappa upp för dess utnyttjande såsom
tjänstelokaler, inredningen inom våningen 2 trappor upp av en bostadslägenhet
för en portvakt ävensom anordnande av värmeledning och
erforderliga toaletter inom såväl våningen 1 som 2 trappor upp.

I anslutning till det sålunda framlagda förslaget har byggnadsstyrelsen
anfört i sin skrivelse:

Vid upprättandet av förslaget har givetvis största hänsyn tagits till den

nuvarande och framtida dispositionen av byggnaden ifråga. För närvarande

är bottenvåningen jämte ett kontor i entresolen i våningen 1 trappa upp ut hyrda

till Blanchs café- och restaurang aktiebolag, under det att våningen

1 trappa upp disponeras av statens etnografiska museum och våningen 2

Kapitalbudgeten: bil. 3.

trappor upp med tillhörande entresolering av militärförvaltningskursen och
inlendenturkårens bibliotek. Vad beträffar restauranglokalerna får byggnadsstyrelsen
framhålla, att desamma jämlikt kontrakt den 20 januari 1935
äro uthyrda till och med den 30 september 1945. I hyreskontraktet föreskrives
emellertid, att hyresgästen skall vara skyldig att, därest byggnaden på
grund av Hamngatans breddning måste delvis nedrivas, senast sex månader
efter tillsägelse ställa till förfogande de lokaler, som erfordras för den nu
avsedda breddningen intill 19.8 meter.

Dispositionen av bottenvåningen och kontorslägenheten i entresolvåningen
i våningen 1 trappa upp är sålunda bunden intill den 1 oktober 1945. Vad
beträffar våningen 1 trappa upp torde det knappast vara lämpligt, att
etnografiska museet, som på grund av ombyggnadsarbetena måste utrymma
våningen, dit återflyttar efter byggnadsarbetenas avslutande, utan denna
våning torde lämpligen böra tagas i anspråk såsom tjänstelokaler. Huruvida
våningen 2 trappor upp jämväl i fortsättningen skall användas för sitt
nuvarande ändamål, finner sig byggnadsstyrelsen för närvarande icke kunna
göra något närmare uttalande om, men styrelsen förutsätter, att jämväl denna
våning för framtiden kommer att utnyttjas såsom tjänstelokaler.

Kostnaderna för genomförandet av det upprättade förslaget komma enligt
en styrelsens skrivelse bilagd, inom styrelsen upprättad kostnadsberäkning
att med för dagen gällande priser uppgå till 135,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att för ombyggnad av den s. k. ateljébyggnaden
inom fastigheten nr 4 inom kvarteret Kungl. Trädgarden för budgetåret
1941/42 ett reservationsanslag anvisas av 135,000 kronor.

För att kunna uppfylla den i § 36 av markavtalet mellan Kungl. Majit
och kronan samt Stockholms stad angivna förpliktelsen att till staden i
avröjt skick den 1 april 1942 avträda viss del av marken för den s. k. ateljébyggnaden
vid Hamngatan erfordras, att under nästa budgetår byggnaden
delvis rives och ombygges. I samband med de reparationer, vilka utfördes efter
den brand, för vilken byggnaden år 1934 var utsatt, uppfördes
genom byggnadens källare och bottenvåning vissa murkonstruktioner i syfte
att utan större svårigheter ur konstruktiv synpunkt möjliggöra den ändring
av byggnaden, som erfordras för Hamngatans breddning.

Byggnadsstyrelsens nu föreliggande förslag innebär förutom åtgärder, som
äga direkt samband med avträdandet av viss del av fastigheten, även vissa
ombyggnads- och iståndsättningsarbeten inom den del av byggnaden, som
kvarblir i kronans ägo. Dessa arbeten synas mig lämpligen böra utföras i
samband med de arbeten, som äro nödvändiga i anslutning till bestämmelserna
i markavtalet. Då det av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget och
de därtill hörande ritningarna ävensom de för arbetena beräknade kostnaderna,
135,000 kronor, icke givit mig anledning till erinran, vill jag förorda,
att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i kvarteret
Kungl. Trädgården i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 135,000.

Departe ments thelen.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Statens utlåningsfonder.

Yattenkraftslånefonden.

[37.] Såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden anvisade riksdagen
för aren 1920 1922 samt för budgetaren 1923/24—1928/29 reservationsanslag

örn tillhopa 10,100,000 kronor. Jämlikt bestämmelserna angående äldre reservationsanslag
(sv. förf.-saml. 1928:209) har av behållningen å det för
budgetaret 1928/29 anvisade anslaget ett belopp av 575,000 kronor vid utgången
av budgetåret 1931/32 tagits i anspråk för statsregleringen. För budgetaren
1932/33 och 1933/34 anvisades därefter såsom kapitalökning för
fonden reservationsanslag av 400,000 kronor respektive 200,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition deri 10 november 1939, nr 79,
framlagda, av 1939 års urtima riksdag utan erinran lämnade förslag har
Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1939 förordnat, att av fonden
tillhörande likvida kapitaltillgångar ett belopp av 4,000,000 kronor skulle
ålerlevereras till riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser för lån från vattenkraftslånefonden hava, i enlighet
med av riksdagen godkända huvudgrunder, meddelats av Kungl. Majit
i kungörelsen den 19 december 1919 (nr 787). Ändringar i kungörelsen hava
sedermera skett genom kungörelser den 1 april 1921 (nr 138), den 9 juni
1922 (nr 259), den 27 april 1923 (nr 92), den 20 juni 1924 (nr 293), den 30
juni 1934 (nr 391) och den 18 juni 1937 (nr 606). I

I gemensam skrivelse den 31 augusti 1940 hava kommerskollegium samt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden
för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag måtte anvisas
av 2,000,000 kronor.

I sin skrivelse hava ämbetsverken till en början upplyst, att enligt meddelande
från statskontorets fondbyrå av vattenkraftslånefondens kapital den
1 juli 1940 funnits tillgängligt för ny lånetilldelning ett belopp av 377,000
kronor. Därtill beräknades, att kapitalåterbetalningar under budgetåret
1940/41 skulle verkställas med omkring 100,000 kronor samt att återbetalningarna
under budgetåret 1941/42 bomme att uppgå till ungefär samma
belopp, varför intill sistnämnda budgetårs utgång lån från fonden kunde
beviljas till ett sammanlagt belopp av 577,000 kronor med de medel, som
funnes disponibla i fonden.

Ämbetsverken hava härefter anfört:

Under de närmaste arén före det nu pågående stormaktskriget var ränte nivån

i den privata lanemarknaden anmärkningsvärt låg, varigenom möj ligheter

att erhålla billigare lån än från fonden stodo vederbörande lånta -

Kapitalbudgeten: bil. 3.

gare till buds. Återbetalning av de från fonden erhållna lånen verkställdes på
grund härav i avsevärd omfattning, så att fondens disponibla medel kommo
att överskrida lånebehovet, vilket samtidigt minskades, på grund av
förenämnda omständighet. De betydande likvida kapitaltillgångar, som fonden
disponerade utöver det behov, som för det dåvarande kunde anses föreligga,
torde ha varit anledning till 1939 års beslut om återleverans till riksgäldskontoret
av 4 miljoner kronor.

Sedan detta beslut fattades har en betydande åtstramning å penningemarknaden
ägt rum. Därjämte har, framför allt på grund av bristen på
brännoljor, behov av en ökad elektrifiering av landsbygden uppstått. Där
detta behov icke kan tillgodoses genom anslutning till befintliga distributionsnät,
torde det i många fall vara motiverat och ur allmän synpunkt önskvärt,
att lokala vattenkraftverk utbyggas. Möjligheter att erhålla lån på
rimliga villkor för finansiering av dylika byggnadsföretag böra givetvis finnas.
Då sådana lån numera icke utan betydande svårigheter lära kunna upptagas
i den privata lånemarknaden, synes det ämbetsverken önskvärt, att utlåning
från vattenkraftslånefonden kan ske i erforderlig omfattning. Några
möjligheter att för närvarande med någon säkerhet bedöma lånebehovets
storlek förefinnas emellertid icke. De nuvarande höga byggnadskostnaderna
dämpa utan tvivel företagarelusten även på detta område, men om importspärren
blir långvarig, lärer väl behovet framtvinga nybyggnader i ganska
stor omfattning av sådana kraftstationer, varom här är fråga. Till täckandet
av det lånebehov, som sålunda eventuellt kan uppstå intill budgetåret 1942/
43, vilja ämbetsverken föreslå, att fonden förstärkes med 2 miljoner kronor.

Till följd av den numera inträdda åtstramningen på penningmarknaden
samt den uppkomna bristen på bränn oljor torde det kunna förväntas, att
anspråken på lån från vattenkraftslånefonden komma att bliva avsevärt
större än vad som under de senare åren varit fallet. Med hänsyn till att
fondens för lån tillgängliga kapitaltillgångar numera nedgått betydligt, synes
—■ även med hänsynstagande till de under nästa budgetår beräknade kapitalåterbäringarna
till fonden — erforderligt, att fonden erhåller ett kapitaltillskott
för att kunna möta sådana lånebehov, som skäligen böra tillgodoses.
Mot det av kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härför
föreslagna beloppet å 2,000,000 kronor har jag icke något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vattenkraftslånefonden för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .......... kronor 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Departe ments chefen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kapitalbudgeten: bil. 3.

till

Kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42

för

till kommunikationsdepartementet hörande affärsdrivande verk m. m.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

Sid. Kronor

3 Inköp av inventarier för postverkets behov................. 500,000

6 Nytt bangårdspostkontor i Stockholm...................... 1,250,000

14 Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad .............. 190,000

18 Inköp av tomt för postkontoret i Skellefteå................ —

Säger för postverket 1,940,000

Telegrafverket.

22 Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands

köping................................................ 23,600

23 Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö....... 15,300

24 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende .. 22,000,000

Säger för telegrafverket 22,038,900

Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

29 Fortsatt anläggning av dubbelspår....................... 4,500,000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:

35 Rälsutbyten m. m....................................... 4,400,000

37 Diverse åtgärder för spårförstärkning..................... 1,000,000

Husbyggnader:

38 Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stock holm

................................................ 700,000

40 Telefonledningar och kabelarbeten.......................... 700,000

41 Elektriska belysningsanläggningar.......................... 150,000

Kapitalbudgeten: bil. 3.

Sid. Kronor

42 Anläggningar för elektrisk tågdrift ........................ 980,000

Anläggningar vid huvudverkstäder:

44 Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg .............. 775,000

47 Elektrifiering av banan Långsele—Boden.................... 15,000,000

49 Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet....................* *15,000,000

49 Försvarsberedskap vid statens järnvägar.................... 1,500,000

50 Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten....... 1,000,000

Bullande materiel.

51 Elektriska lokomotiv...................................... 2.500,000

53 Rälsbussar .............................................. 1,400,000

53 Person- och resgodsvagnar................................ 9,000,000

55 Godsvagnar.............................................. 10,000,000

Sj öfartsmateriel.

58 Ny tågfärja.............................................. 4,000,000

AutomobiltrafLk.

60 Anläggningar och förlag för automobiltrafik................. 400,000

Säger för statens järnvägar 73,005,000

Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

67 Ny kraftstation i Trollhättan ......................... 5,000,000

Norrländska kraftverken:

68 Kraftstation vid Torpshammar........................ 6,000,000

71 Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem
............................................ 2,000,000

74 Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanlägg ningar

och mindre regleringsföretag .................. 1,000,000

76 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk........................... 8,000,000

Gemensamt anslag:

81 Inköp av vattenfall och fastigheter..................... 500,000

Säger för statens vattenfallsverk 22,500,000

Luftfartsfonden.

84 Radiofyrar för luftfarten.................................. 50,000

85 Undersökningar för byggande och förbättring av flygplatser.. 40,000

86 Byggande och förbättring av flygplatser.................... 2,000,000

88 Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten................ 100

Säger för luftfartsfonden 2,090,100

* Beräknat belopp.

Kapitalbudgeten: bil. 3-

Statens allmänna fastighetsfond.

Sid. Kronor

90 Ändringsarbeten i fastigheten nr 4 i kvarteret Kungl. Trädgården
i Stockholm .................................... 135,000

Säger för statens allmänna fastighetsfond 135,000

Statens utlåningsfonder.

92 Vattenkraftslånefonden.................................... 2,000,000

Säger för statens utlåningsfonder 2,000,000

Summa 123,709,000

Stockholm 1941. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

403356

Eapitalbudgeten: bil. 4.

Bilaga 4.

Kapitalinvesteringar.

JEcklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler nedan angivna,
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
anslag å kapitalbudgeten under budgetåret 1941/42 och yttrar därvid
följande:

Statens allmänna fastighetsfond.

1. Uppförande av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset
i Uppsala. År 1934 beviljade riksdagen anslag för uppförande och inredning
av byggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Anslaget avsåg utförandet av en första etapp av nybyggnad för kliniken,
medan den andra etappen ansågs böra komma till stånd senare. Då
ökad patienttillströmning medfört behov av bättre utrymmen inom kliniken,
ha vederbörande akademiska myndigheter gjort framställning om anslag
till fullbordande av det planerade byggnadsföretaget. Remissbehandlingen
av ärendet är ännu icke avslutad. Förslag i ämnet torde dock kunna framdeles
föreläggas 1941 års riksdag. I riksstatsförslaget för nästa budgetår
torde böra beräknas anslag för ändamålet. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda
riksdagen förelagd, till Uppförande av byggnad för kvinnokliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret
1941/42 beräkna ett reservationsanslag av .. kronor 500,000.

Bihani) till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. 4.

Kapitalbudget^!: bil. 4.

2. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska
högskolan i Stockholm. Till detta ändamål anvisades för budgetåret 1937/38
på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag
av 200,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda medel till i första hand
bestridande av kostnaderna för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt och i andra hand till påbörjande av by ggnadsarbetena.
En utförlig redogörelse för denna byggnadsfråga har lämnats i
propositionen 1937:74. Här må endast erinras, att nybyggnaden har till syfte
att åstadkomma större och förbättrade laboratorieutrymmen för vissa av
högskolans institutioner och därjämte att bereda lokaler åt andra, som hittills
saknat sådana.

De egentliga byggnadskostnaderna hade år 1935 beräknats till 840,000
kronor, medan kostnaderna för anskaffande av utrustning och inredning
m. m. uppskattats till 223,200 kronor. Nybyggnaden skulle förläggas till ett
vid Drottning Kristinas väg på norra Djurgården beläget område intill den
mark, som tidigare upplåtits till högskolan.

Såsom närmare framgår av propositionen 1938:275 (sid. 281 ff), hade till
följd av inträffade prisstegringar byggnadskostnaderna år 1937 stigh bil
omkring 1,120,000 kronor. Denna avsevärda förskjutning i byggnadskostnaderna
— mer än 33 procent — ansågs motivera, att frågan om byggnadsarbetenas
igångsättande gjordes beroende av förnyad prövning från riksdagens
sida av kostnadskalkylerna. Sedan riksdagen lämnat de nya kostnadsberäkningarna
utan erinran, upptogs på beredskapsstat för budgetaret 1938/39
ett förskottsanslag av 920,000 kronor. Samma belopp anvisades på den allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1939/10, vilken erhållit förlängd giltighet
för innevarande budgetår.

Genom beslut den 30 juni 1938 medgav Kungl. Majit, att reservationsanslaget
på 200,000 kronor skulle få tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och
dylikt. Tillika föreskrevs, att arbetena med uppförandet av byggnaden icke
finge påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd. Sedermera medgavs
genom beslut den 16 augusti 1940 att anslaget finge med angivna begränsning
under budgetåret 1940/41 användas för därmed avsedda ändamål
(jfr kungörelsen 1928:209). Enligt budgetredovisningen utgjorde reservationen
till sistnämnda budgetår 170,000 kronor.

Tekniska högskolans styrelse och lärarkollegium ha hemställt, att medel
måtte anvisas till uppförande av ifrågavarande byggnad.

Högskolan hade sedan länge haft behov av denna byggnad särskilt för
undervisningen, och med det alltmer ökade kravet pa teknisk forskning, vilket
genom de ifrågavarande byggnadernas tillblivelse skulle i hög grad befrämjas,
torde kunna sägas att behovet av byggnadens snara utförande vore
ännu mera trängande för att öka högskolans möjligheter till fyllande av hennes
uppgift. , , „ , ,

Såväl departementschefen som statsutskottets medlemmar hade pa ort ocn
ställe förvissat sig örn det starka behovet av ifrågavarande byggnader. Som
belysande exempel kunde anföras, att institutionen för järnets bearbetning

Kapitalbudgeten: bil. 4.

och behandling sedan flera år magasinerat av industrien skänkta motorer
och apparater till ett värde av omkring 80,000 kronor utan möjlighet att
montera desamma till fromma för undervisning och forskning.

Först sedan byggnaden, som bland annat innehölle anrikningslaboratorium,
bleve färdig och maskiner och apparater blivit överflyttade dit, bleve
det möjligt för nämnda institution att ombygga det gamla anrikningslaboratoriet
och att där montera de magasinerade maskinerna och apparaterna.
Monteringen hade nu fördröjts i flera år och om dröjsmålet fortfore, bleve
apparaturen ytterligare försämrad och komme att draga ytterligare kostnader.

Det måste av detta skäl och många andra, såsom det allt mer pressande
kravet på ingenjörsutbildningen, framhållas, att förhållandena vid högskolan
bleve synnerligen prekära, örn byggnadsföretaget ej finge omedelbart
igångsättas vid början av budgetåret 1941/42.

Vidare ha statens industrikommission, statens ammunitionsnämnd och
/örsvarsväsendets verkstadsnämnd med överlämnande av en av professorn i
mekanisk teknologi vid högskolan R. Woxén i ämnet gjord framställning —-vari bland annat hemställts, att ifrågavarande byggnadsföretag måtte igångsättas
— anfört följande:

De forskningsarbeten, som bedreves vid institutionen för mekanisk teknologi,
vore av stor betydelse såsom underlag för den industriella produktionen
av olika slags järn- och metallvaror. Icke minst gällde detta under
nuvarande tidsläge, då beredskapen på skilda områden ställde särskilt stora
krav på industrien i fråga om effektivitet och anpassningsförmåga. Med
hänsyn härtill syntes en förbättring böra ske av de hittillsvarande betingelserna
för ifrågavarande forskningsarbetens bedrivande, och detta oavsett
att av statsfinansiella skäl utgifterna för kulturella ändamål för närvarande
borde strängt begränsas.

Jämväl den nu, och säkerligen också framdeles, för vårt ekonomiska liv
så betydelsefulla forskningen och undervisningen i industriell ekonomi och
organisation syntes vid högskolan böra beredas bättre arbetsförhållanden än
vad nu vore fallet. Starka skäl torde även tala för att, därest den planerade
nybyggnaden nu komme till utförande, densamma jämväl borde inrymma
lokaler för ett laboratorium för provning av motorfordon. På grund av vad
sålunda anförts tillstyrktes bifall till den av professorn Woxén gjorda framställningen.

Såsom framgår av vissa av högskolans styrelse överlämnade uppgifter,
beräknas högskolans driftkostnader genom de nya laboratorielokalernas iordningställande
komma att ökas med inalles 29,300 kronor för år (bränsle,
lyse och vatten m. m. 12,000 kronor, övriga expenser 13,000 kronor, avlöningar
4,300 kronor).

Sedermera har styrelsen för tekniska högskolan med tillstyrkande utlåtande
överlämnat en framställning från högskolans lärarkollegium, i vilken
upprepats ett tidigare framfört förslag örn uppförande av ett motorfordonsprovningslaboratorium
i anslutning till den nu ifrågavarande laboratoriebyggnaden.

I likhet med högskolemyndigheterna och nämnda krisinstitutioner anser Departementsjag,
att förevarande byggnadsföretag bör på anförda skäl snarast möjligt cAe/en.

Kapitalbudgeten: bil. 4.

komma till utförande. Enligt vad jag under hand inhämtat, ha förarbetena
till byggnadsföretaget fortskridit så långt, att byggnadsarbetena eventuellt
kunna påbörjas redan innevarande budgetår. Jag ämnar därför inom den
närmaste tiden föreslå, att Kungl. Majit måtte lämna tillstånd till arbetenas
igångsättande. De för ändamålet redan tillgängliga medlen, 170,000 kronor,
beräknas förslå till täckande av utgifterna under detta budgetår. För fullföljande
av byggnadsföretaget, erfordras emellertid ytterligare medel. Av
det härför erforderliga beloppet torde för budgetåret 1941/42 lämpligen
böra anvisas 450,000 kronor. Till konstnärlig utsmyckning, för vilket ändamål
tidigare beräknats 10,000 kronor, torde medel icke böra i detta sammanhang
anvisas. Ej heller torde ställning nu böra tagas till fragan örn
inrymmande i laboratoriet av lokaler för provning av motorfordon, vilken
fråga är föremål för vidare beredning. Jag utgår från att vid arbetenas utförande
all den sparsamhet iakttages, som är möjlig utan eftersättande av
kraven på ändamålsenlighet och hållbarhet. De föreliggande byggnadsritningarna
torde böra granskas av 1940 års civila byggnadsutredning.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m.
vid tekniska högskolan i Stockholm för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ..........kronor 450,000.

3. Uppförande av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m.
vid Chalmers tekniska högskola. Till förevarande ändamål ha för nedannämnda
budgetår anvisats följande reservationsanslag:

1936/37 .................. kronor 370,000

1937/38 .................. » 500,000

1938/39 .................. » 200,000

1939/40 .................. » 500,000.

För ifrågavarande byggnadsföretag ha alltså hittills anvisats sammanlagt

1,570,000 kronor. Totalkostnaderna för byggnaden ha beräknats till 1,600,000
kronor. Beträffande den i ärendet förebragta utredningen hänvisas till 1939
års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, sid. 13 ff).

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har nu hemställt om anvisande av
ytterligare 30,000 kronor för byggnadsföretagets slutförande. Styrelsen har
meddelat, att byggnaden nu är i allt väsentligt färdig och att endast vissa
kompletteringsarbeten återstå. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att vederbörande
byggnadskommitté i fjol ansett ifrågavarande slutanslag obehövligt
för själva byggnadsföretagets slutförande men att de inträdda prisstegringarna
omöjliggjort den beräknade besparingen i byggnadskostnaderna.

Kapitalbudgeten: bil. 4.

Jag biträder styrelsens förslag och hemställer alltså, att
föreslå riksdagen

Kungl. Majit måtte Departementschefen.

att till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för
skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska högskola för
hudgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 30,000.

4. Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet. Enligt beslut av 1938
års riksdag (skrivelse nr 224) anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag
av 35,000 kronor till allmän arkitekttävlan rörande nybyggnad
för gymnastiska centralinstitutet, avsedd att förläggas till höjdplatån nordost
om Stadion i Stockholm. Denna tävlan är numera avgjord. I skrivelse
den 3 januari 1940 har byggnadsstyrelsen inkommit med förslag i ämnet
och därvid tillika hemställt om anvisande av medel till byggnadsföretagets
igångsättande. Sedan statskontoret i yttrande över framställningen förordat,
att byggnadsfrågan i besparingssyfte måtte göras till föremål för förnyade
överväganden, anbefalldes byggnadsstyrelsen att efter samråd med direktionen
över institutet inkomma med förslag till den begränsning i byggnadsprogrammet,
som kunde anses påkallad i anledning av vad statskontoret yttrat.
Byggnadsstyrelsens förslag beräknas föreligga inom sådan tid, att frågan
om anslag till byggnadsföretagets igångsättande kan underställas 1941
års lagtima riksdag. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda
riksdagen förelagd, till Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet
beräkna för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
av ................................ kronor 600,000.

Statens utlåningsfonder.

5. Statens lånefond för universitetsstudier. I syfte att göra urvalet
till de levnadsbanor, som förutsätta akademiska studier, mindre beroende av
studenternas ekonomiska förutsättningar beslöt 1939 års lagtima riksdag utöka
möjligheterna för studerande vid universiteten och karolinska medikokirurgiska
institutet att erhålla räntefria studielån genom inrättandet av en
särskild lånefond för universitetsstudier. Genom beslut den 15 juni 1939
förordnade Kungl. Majit örn inrättande av denna fond. Enligt ett av Kungl.
Majit samma dag fastställt reglemente (nr 290) för utdelning av räntefria
lån för universitetsstudier skola lånen fördelas av särskilda statsstipendienämnder
samt utbetalning m. m. av lånen handhavas av generalpoststyrelsen.
Kostnaderna för nämndernas verksamhet liksom ersättning till postverket
för dess bestyr med nämnda studielån bestridas från vederbörliga anslag under
åttonde huvudtiteln.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. i.

Kapitalbudget»!: bil. 4.

Såsom kapitalinvestering i fonden anvisades för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag
av 140,000 kronor, varav dock av besparingsskäl endast ett
belopp av 70,000 kronor togs i anspråk. För budgetåret 1940/41 har samma
belopp anslagits till fortsatta lån och likaledes 70,000 kronor anvisats till
nya lån, varför kapitalinvesteringen för innevarande budgetår bestämts till

140.000 kronor.

För nästa budgetår synes ett belopp av 140,000 kronor böra anvisas till
fortsatta lån. Med hänsyn till de statsfinansiella svårigheterna synes medelsanvisningen
till nya lån böra begränsas till samma belopp som förut, d. v. s.

70.000 kronor. Anslaget, vilket skall fördelas under våren 1941 och avser
studier under läsåret 1941/42, torde således böra uppföras med 210,000 kronor.
Kungl. Maj:t lärer framdeles få bestämma fördelningen av detta anslag
mellan universiteten och karolinska institutet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 210,000.

6. Studielånefonden. Till kapitalinvestering i denna fond har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 60,000 kronor. Enligt
punkten 130 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition har
skolöverstyrelsen avgivit förslag om inrättande av studielån för vissa elever
vid folk- och småskoleseminarier. Beredningen av detta ärende är ännu
icke slutförd. Då frågan örn anslag till kapitalinvestering för nästa budgetår
i studielånefonden sammanhänger med spörsmålet örn inrättande av studielån
för ifrågavarande seminarieelever, synes detta anslag böra i riksstatsförslaget
uppföras med beräknat belopp. I beloppet torde i avbidan på slutligt
ståndpunktstagande till skolöverstyrelsens omförmälda förslag böra inräknas
medel jämväl för studielån till seminarieelever. Jag hemställer, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda
riksdagen förelagd, till Studielånefonden beräkna för budgetåret
1941/42 ett reservationsanslag av . . kronor 200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

408988. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Bilaga o.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
de ärenden rörande anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42,
som angå jordbruksdepartementet, och yttrar därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Med bifall till Kungl.

Maj:ts i proposition nr 242 därom framställda förslag upptog 1939 års lagtima
riksdag till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 ett förskoltsanslag av 790,000 kronor. Av
anslagsbeloppet avsågos bland annat dels 500,000 kronor för påbörjande av
nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen vid högskolan, innefattande
bombsäkra valv med gasskydd, dels ock 35,000 kronor för utökning av
lokalerna för rektors- och sysslomannaexpeditionerna samt telefonväxeln.
Närmare redogörelse för den i ämnet verkställda utredningen har lämnats i
angivna proposition nr 242./1939 (sid. 211 ff.) ävensom, såvitt angår nybyggnaden,
i propositionen nr 275 till 1938 års riksdag med förslag till beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 (sid. 301 ff.). Ilär må beträffande sagda
utredning nämnas följande.

Efter framställning av styrelsen för veterinärhögskolan anvisade Kungl.
Majit den 15 november 193(5 medel till byggnadsstyrelsens förfogande, att av

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. 1 sami. Nr 1. Del 22. Bil. 5. 1

Kapitalbudgeten: bil. 5.

styrelsen användas för verkställande av utredning av bland annat frågan om
nybyggnad för institutionen för bujatrik ochobstetrik.
Byggnadsstyrelsen framlade förslag i ämnet i skrivelse den 14 september
1937 jämte därvid fogade, enligt påteckning av högskolestyrelsen den 6 september
1937 godkända ritningar. Förslaget innebar, att nybyggnaden skulle
förläggas på den del av lägenheten Kräftriket å Norra Djurgården i Stockholm,
som i sydväst gränsar intill veterinärhögskolans nuvarande område;
ifrågavarande område, som för närvarande disponeras av Djurgårdsförvaltningen,
borde ställas under styrelsens för veterinärhögskolan förvaltning.
Förslaget utvisade en institutionsbyggnad, uppförd i souterrainvåning och
tre våningar, samt en därmed sammanbyggd stall- och ladugårdsbyggnad
ävensom en mindre ladugård för reaktionsfria djur och ett mindre bostadshus
för personal. Institutionsbyggnaden skulle innehålla, dels i souterrainvåningen
lokaler för den ambulatoriska och stationära kliniken och vissa
institutionen tillhöriga förråds- och verkstadslokaler m. m., dels i bottenvåningen
och våningen 1 trappa upp vissa för klinikerna nödvändiga lokaler
och för institutionerna och undervisningen erforderliga utrymmen, dels
ock i våningen 2 trappor upp bostäder för två laboratorer om vardera tre
rum och kök, för en assistent örn två rum och kök samt för en amanuens
örn ett enkelrum. Institutionsbyggnaden skulle förenas med stall- och ladugårdsbyggnaden
genom en övertäckt gång, på vars ena sida vore belägna
tre garage samt ett tvätt- och spolrum, vilket örn så erfordrades även kunde
nyttjas som garage. Ladugårdsbyggnadens mot institutionsbyggnaden vända
del skulle innehålla demonstrations- och betäckningshall, operationssal
samt fantomhall med tillhörande biutrymmen. Från denna länga skulle
utgå två flyglar omkring en mot väster öppen gård; av flyglarna skulle den
ena innehålla försöksladugård och den andra förlossningsavdelning. Sistnämnda
del av anläggningen skulle uppföras i en våning med ovanför liggande
foderskullar m. m. Kostnaderna för nyanläggningen beräknades till
sammanlagt 1,720,000 kronor. I remissutlåtande den 18 januari 1938 i anledning
av ett av styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse den 6 september
1937 framställt förslag tillstyrkte byggnadsstyrelsen sedermera, att i det
undre källarplanet inom institutionsbyggnaden anordnades ett bombsäkert
utrymme, vilket kostnadsberäknades till 14,200 kronor.

Nu omförmälda byggnadsförslag anmäldes i propositionen nr 242/1939
och godkändes därvid i princip. Föredragande departementschefen anförde
vid detta tillfälle, dels att högskolans lokalutrymmen för bujatrisk-obstetriska
institutionen icke syntes vara tillfyllest samt att det vore angeläget att
förefintliga missförhållanden avhjälptes, dels ock att det framlagda förslaget
örn nybyggnad för institutionen jämte inrättande av gas- och bombsäkra
valv syntes innebära en tillfredsställande lösning. Mot den å (1,720,000
+ 14,200 —) 1,734,200 kronor slutande kostnadsberäkningen framställdes
icke någon erinran.

I skrivelse den 18 juni 1938 påvisade styrelsen för veterinärhögskolan
bland annat behovet av utökning av lokalerna för rektors- och
sysslomannaexpeditionerna och för telefonväxeln.
Byggnadsstyrelsen föreslog i remissutlåtande den 6 december 1938, att dylik
utökning skulle åstadkommas medelst tillbyggnad av dessa expeditioner på
södra gaveln å portvaktshuset. Förslaget, som godkänts av högskolestyrelsen,
skulle inrymma nya mottagningsrum för rektor och intendent i bottenvåningen
samt i den för övrigt oinredda vindsvåningen utrymmen för den
automatiska telefonväxeln. Vindsvåningen skulle ha trappförbindelse utifrån.
Tillbyggnaden saknar enligt förslaget källare. Kostnaden för ifrågavarande
byggnadsarbete har beräknats till 35,000 kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Då trängande behov numera föreligger av ifrågavarande lokalutrymmen, Departementsanser
jag mig böra föreslå, att å kapitalbudgeten för nästa budgetår anvisas cAc/«nmedel
för byggnadsarbetenas utförande. Anvisningen synes emellertid för
nämnda budgetår böra begränsas till 500,000 kronor för nybyggnaden för
bujatrisk-obstetriska institutionen samt 35,000 kronor för utökning av lokalerna
för rektors- och sysslomannaexpeditionerna och telefonväxeln, eller
sålunda till sammanlagt 535,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att vidtaga de åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget,
vilka visa sig möjliga och lämpliga. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 535,000.

[2.] Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. För detta

ändamål anvisades för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget, om vilket beslut
fattades av 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; r. skr. nr 345), beräknades
till 3,850,000 kronor. Beträffande ifrågavarande företag anförde jag i
propositionen i huvudsak följande.

De nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska anstalt
kunde icke anses tillfredsställande. Anstaltens olika avdelningar vore
provisoriskt inrymda i delvis förhyrda lokaler på skilda ställen i Stockholm,
vilket föranledde stora svårigheter för anstaltens verksamhet och ledning.
Vissa av lokalerna kunde därjämte icke anses fullt lämpliga för sitt ändamål.
Vidare vore en av anstaltens avdelningar inrymd i en av veterinärhögskolans
byggnader, vilken högskolan numera behövde helt disponera för eget bruk.

I anslutning till ett av särskilda jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
15 oktober 1937 tillkallade sakkunniga för utredning rörande omorganisation
av statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet den 20 februari 1939
framlagt förslag borde ny byggnad för anstalten uppföras å Norra Djurgården
å ett ej långt från veterinärhögskolan beläget område omkring 300 meter
öster om riksmuseet. 1 fråga örn planen för byggnadernas uppförande och
disposition skulle följas ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 februari
1939 framlagt förslag. Byggnadsstyrelsen, som beräknat kostnaderna för
byggnaderna till 3,850,000 kronor exklusive konstnärlig utsmyckning, hade
föreslagit, att arbetena skulle utföras i styrelsens egen regi och bedrivas så
att anstalten kunde tagas i fullt bruk vid ingången av budgetåret 1941/42,
samt med utgångspunkt härifrån ansett, att kostnaderna borde fördelas på
budgetåren 1939/40 och 1940/41 med 1,000,000 respektive 2,850,000 kronor.
Jag hade icke något alt erinra mot kostnadsberäkningen och tillstyrkte, att
på sätt byggnadsstyrelsen anfört ett belopp av 1,000,000 kronor anvisades
för budgetåret 1939/40.

Den 30 juni 1939 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att, efter samråd
med medicinalstyrelsen och styrelsen för veterinärhögskolan, skyndsamt
till Kungl. Majit inkomma med detaljerat förslag rörande uppförande å

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departementschefen.

Norra Djurgården av nybyggnader för statens veterinärbakteriologiska anstalt,
uppgjort i huvudsaklig överensstämmelse med det i propositionen nr
209 förordade förslaget och under beaktande av vad jordbruksutskottet anfört
i sitt utlåtande nr 71.

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,
nr 79, har emellertid förutsatts, att för företaget ännu icke bundna anslagsmedel
eller i runt tal 850,000 kronor — omfattande ritnings- och kontrollarbeten
m. m. hade redan dragit ganska avsevärda kostnader —- skola tagas i
anspråk endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å
allmän beredskapsstat.

I skrivelse den 22 augusti 1939 har byggnadsstyrelsen — under förmälan
att styrelsen uppdragit åt professorn G. Asplund att skyndsamt uppgöra och
till styrelsen avgiva förslag till ifrågavarande nybyggnad samt att styrelsen
sedan förslaget inkommit torde bli i tillfälle att ånyo pröva kostnadsfrågan
— hemställt, att ett anslag av 1,500,000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1940/41. Återstoden av totalkostnadsbeloppet
borde enligt styrelsens mening anvisas för budgetåret 1941/42.

Statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd och medicinalstyrelsen ha
i infordrade yttranden den 22 respektive den 27 september 1939 förklarat
sig icke ha något att erinra mot bifall till vad byggnadsstyrelsen hemställt.

Sedermera har statens veterinärbakteriologiska anstalts nämnd i skrivelse
den 20 november 1940 meddelat, att huvudritningar för nybyggnaderna numera
äro färdigställda och överlämnats till byggnadsstyrelsen för verkställande
av ytterligare kostnadsberäkningar.

Såsom framgår av propositionen nr 209 till 1939 års lagtima riksdag måste
de nuvarande lokalförhållandena vid statens veterinärbakteriologiska anstalt
anses synnerligen otillfredsställande. Sedan numera huvudritningar för den
av riksdagen beslutade nybyggnaden för anstalten äro färdigställda, anser
jag det därför påkallat att åtgärder vidtagas för möjliggörande av byggnadsarbetets
igångsättande snarast möjligt. I detta syfte avser jag att i annat sammanhang
framlägga förslag dels att det belopp av i runt tal 850,000 kronor,
vilket i enlighet med vad som förutsatts i den av 1939 års urtima riksdag
godkända besparingspropositionen nr 79 hittills icke disponerats för därmed
avsett ändamål, numera må kunna tagas i anspråk, dels ock att å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
för ändamålet av 1,000,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av arbetenas
skyndsamma slutförande torde emellertid även för budgetåret 1941/42
böra anvisas medel för ändamålet. Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att medelsanvisning
skulle ske med så stort belopp, som erfordrades för byggnadsarbetets
slutförande under nämnda budgetår. Då jag förutsätter, att Kungl.
Majit kommer att vidtaga de åtgärder, vilka kunna visa sig möjliga och lämpliga
i syfte att nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget, synes emeller -

Kapitalbudgeten: bil. 5.

tid medelsanvisningen för nästa budgetår böra begränsas till 1,000,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 1,000,000.

[3.] Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt m. m. I en den 10

mars 1939 dagtecknad proposition, nr 222, angående omorganisation av statens
skogsförsöksanstalt berördes även anstaltens byggnadsfråga. De särskilda
utredningsmän, vilka framlagt förslag rörande omorganisation av anstalten
(1936 års skogsutredning), hade härom anfört bland annat följande.

I ett av organisationsnämnden den 25 oktober 1932 avgivet betänkande
med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande 10-årsperiod
ifrågasattes anvisandet av 350,000 kronor för utvidgning av skogsförsöksanstaltens
byggnad. Denna utvidgning avsåg emellertid endast att giva
ökat utrymme åt det forskningsarbete, som då pågick vid anstalten och som
sedan länge varit i starkt behov därav. I händelse den av utredningen tillstyrkta
organisationen förverkligas, måste det uppkommande stora lokalbehovet
tillgodoses genom uppförande av en betydligt större nybyggnad än den
av organisationsnämnden planerade. Det synes vara till stor fördel, om samtliga
avdelningar kunna inrymmas under ett tak. Någon möjlighet till framtida
utvidgning inom denna byggnad bör ock finnas. Med ledning av de
utrymmen, som varje avdelning beräknas bli i behov av, har efter samråd
med ingenjören B. Sundblad i byggnadsstyrelsen kostnaden för en ny institutionsbyggnad,
med en kubikmassa av 20,000 m3 och uppförd å försöksanstaltens
och högskolans gemensamma tomtområde, uppskattats till omkring
1.5 miljon kronor, därav en mindre del skulle komma på utvändiga arbeten.
Härvid förutsättes att den nuvarande institutionsbyggnaden användes till annat
nyttigt ändamål. Möjligheter härtill torde icke saknas. Bland annat har
till utredningen framförts tanken att byggnaden skulle disponeras för anordnande
av förbättrade biblioteksutrymmen samt läs- och studielokaler såväl
för anstaltspersonalen samt högskolans lärare, docenter och elever som för
andra, vilka önska taga skogsbibliotekets resurser i anspråk. Utredningen
har icke ansett sig böra taga ställning till detta spörsmål. Ett närmare övervägande
av detsamma synes böra tillkomma försöksanstaltens och högskolans
styrelse.

Vid föredragning av omorganisationsförslaget yttrade jag rörande frågan
om byggnader för anstaltens behov, att denna, därest riksdagen lämnade
sitt bifall till det i propositionen framlagda förslaget till omorganisation
av anstalten, snarast borde upptagas till avgörande. De nuvarande lokalerna
för anstalten syntes nämligen icke bli tillräckliga efter genomförandet av
det förevarande förslaget. Det vore uppenbarligen av vikt, att beslut i princip
fattats av riksdagen rörande organisationen av anstalten innan byggnadsfrågan
vunne sin slutliga lösning, då det först sedan dylikt beslut fattats
torde vara möjligt att taga ståndpunkt till samtliga frågor rörande anstaltens
lokaler.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

I skrivelse den 23 maj 1939, nr 304, anmälde riksdagen, under åberopande
av jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 67, att riksdagen
i enlighet med i propositionen framställda förslag dels godkänt, att statens
skogsförsöksanstalt finge organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som uppdragits i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden, dels ock medgivit, att Kungl. Majit finge
vidtaga för omorganisationen erforderliga åtgärder.

Sedan Kungl. Majit härefter genom beslut den 30 juni 1939 bland annat
uppdragit åt styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
att skyndsamt avgiva förslag till lösning av byggnadsfrågan för en i enlighet
med riksdagens beslut omorganiserad skogsförsöksanstalt, meddelade anstaltsstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit den 26 september 1939, att styrelsen
bland annat dels utarbetat planer över de olika avdelningarnas vid anstalten
lokalbehov, utvisande rummens önskvärda antal, storlek och belägenhet i
förhållande till varandra, dels hos byggnadsstyrelsen begärt förslag å lämplig
arkitekt jämte förslag till uppgörelse med arkitekten, och dels med de av
byggnadsstyrelsen föreslagna arkitekterna G. Forzén och A. von Schmalensee
träffat preliminär överenskommelse om uppdragets fullgörande till mitten
av december 1939. I anledning av en av anstaltsstyrelsen i skrivelsen
gjord hemställan, varöver byggnadsstyrelsen den 10 oktober 1939 avgivit utlåtande,
uppdrog härefter Kungl. Maj:t genom beslut den 20 oktober 1939 åt
byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsförsöksanstalt skyndsamt verkställa utredning rörande förevarande
byggnadsfråga, varjämte byggnadsstyrelsen bemyndigades att för utredningen
taga i anspråk ett belopp av högst 5,000 kronor av reservationsanslaget till
utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Därjämte föreskrev
Kungl. Majit, att det skulle åligga byggnadsstyrelsen att, därest framdeles anslag
för utförande av det arbete, varå utredningen hade avseende, komme
att ställas till styrelsens förfogande, från sådant anslag tillgodoföra berörda
reservationsanslag vad därav för utredningen utgivits. I

I skrivelse den 13 februari 1940 har byggnadsstyrelsen framlagt ett av ritningar
åtföljt förslag till lösning av berörda byggnadsfråga. Förslaget, som
på styrelsens föranstaltande upprättats av arkitekterna Forzén och von
Schmalensee i samråd med skogsförsöksansiallens chef, professorn Henrik
Pettersson, grundar sig på det av anstaltens chef med biträde av vederbörande
avdelningsföreståndare uppgjorda lokalprogrammet. Byggnadsstyrelsen
bär emellertid beträffande i nämnda program framställda krav på rumsstorlekar
vidtagit vissa beskärningar, vilka styrelsen funnit det möjligt att genomföra
utan att lokalernas användbarhet skulle äventyras. Byggnadsstyrelsen
har därjämte förklarat sig ha för avsikt att vid upprättande av slutgiltiga
ritningar i samråd med anstaltsstyrelsen undersöka eventuella möjligheter
för ett ytterligare nedbringande av kostnaderna för byggnadsföretaget.

Enligt förslaget skulle å skogshögskolans tomt uppföras en ny anstaltsbyggnad,
som skulle förläggas mellan skogsförsöksantaltens nuvarande bygg -

Kapitalbudgeten: bil. 5. ''

nåd, vilken är avsedd att även för framtiden nyttjas för anstalten, samt
skogshögskolans byggnad. Med hänsyn såväl till den vackert bevuxna terrängen
som till utsikten från staden över Brunnsviken har det befunnits
lämpligt att uppdela nybyggnaden i mindre byggnadsparti med inbördes
olika höjdmått och förlagda i vinklar mot varandra. För vinnande av större
frihet i fråga om byggnadens utformning, val av byggnadsmaterial m. m.
skall nybyggnaden enligt förslaget icke sammanbyggas med den nuvarande
anstaltsbyggnaden. Därest det emellertid framdeles skulle visa sig erforderligt
att åvägabringa en direkt förbindelse mellan de båda byggnaderna, anser
byggnadsstyrelsen denna lämpligen kunna astadkommas genom alt en
täckt gång anbringas i plan med den nuvarande byggnadens övre våning.
Bottenvåningen i den nu befintliga byggnaden skall enligt förslaget iordningställas
till lunchlokaler för anstaltens personal samt studerande vid skogshögskolan,
under det våningen 1 trappa upp är avsedd att utnyttjas såsom
lokaler för verkställande av riksskogstaxeringen. I byggnadens källarvåning
avses arkivlokaler skola inredas.

Den närmare utformningen av den föreslagna nya anstaltsbyggnaden skulle
enligt vad byggnadsstyrelsen anfört bli följande.

Närmast öster örn anstaltens nuvarande byggnad uppföres ett byggnadsparti
i två våningar, där lokaler i huvudsak beredas för anstaltens skogsavdelning.
Genom bottenvåningen i detta byggnadsparti anordnas en bred
portik, som leder till en gard, där det vackra beiintliga trädbeståndet lämnas
i huvudsak orört, och varifrån huvudentrén till anläggningen är anordnad.
I den öster om denna portik belägna delen av bottenvåningen äro förlagda
lokaler för avdelningen för skogsteknologi, under det att den väster
örn portiken belägna delen av bottenvåningen samt våningen 1 trappa upp
i dess helhet inrymma lokaler för skogsavdelningen samt för avverkningsstatistiken.
Till källarvåningen äro skogsavdelningens förråd och arkiv
ävensom anstaltens verkstäder förlagda.

Från nämnda byggnadsparti sträcker sig mot norr en envåningsbyggnad,
som innehåller lokaler för anstaltens chef och kansli ävensom ett sammanträdesrum.
I källarvåningen inom denna byggnad äro förlagda delar av den
skogsteknologiska avdelningen samt förrådslokaler för de naturvetenskapliga
avdelningarna. Denna lägre byggnad sammanbinder skogsavdelningens
byggnad med ett längre norr ut förlagt, i tre våningar uppfört byggnadsparti,
avsett för de naturvetenskapliga avdelningarna. Till källaren i detta byggnadsparti
har förlagts värmeledningscentralen, vilken är avsedd att jämväl
förslå för uppvärmning av skogshögskolans byggnader. I övrigt inrymmer
källaren förrådslokaler, uppackningsrum samt en del utrymmen, i vilka
jämn temperatur är erforderlig. 1 bottenvåningen äro förlagda lokaler för
geobotanik och markbiologi ävensom för referensbibliotek. I våningen 1
trappa lipp äro förlagda lokaler för det kemisk-!ysikaliska laboratoriet samt
i våningen 2 trappor upp lokaler för skogsgenetik, mykologisk patologi samt
den skogszoologiska avdelningen. På norrsidan av detta byggnadsparti och
sammanbyggt med detsamma skall enligt förslaget uppföras ett växthus, till
vilket entré anordnas från källarvåningen.

Utom det sålunda angivna byggnadskomplexet uppföres en fristående bostadsbyggnad,
inrymmande tre bostadslägenheter örn vardera 2 rum och
kök. Av dessa lägenheter äro två avsedda för anstaltens vaktmästare och
skogshögskolans preparator. Dessa disponera för närvarande bostäder i en

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departements chefen.

mindre träbyggnad inom området, vilken är mycket bristfällig och måste
rivas för att bereda plats för den nya anstaltsbyggnaden. Den tredje bostadslägenheten
är avsedd för den värmeledningsskötare, som måste anställas för
den föreslagna, för anstalten och skogshögskolan gemensamma värmecentralen.

I samband med frågan om nybyggnad för skogsförsöksanstalten har byggnadsstyrelsen
även upptagit till behandling frågan om erforderlig utvidgning
av skogshögskolans bibliotek.

I skrivelse den 9 september 1939 anhöll styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsförsöksanstalt, att byggnadsstyrelsen måtte upprätta förslag till
utvidgning av de i högskolans byggnad inrymda bibliotekslokalerna till ungefär
det dubbla mot nuvarande utrymmen. Byggnadsstyrelsen har med anledning.
härav till en början undersökt, huruvida högskolans bibliotek skulle
kunna inrymmas i försöksanstaltens nuvarande byggnad. Detta har emellertid
ur såväl ekonomiska som praktiska synpunkter befunnits olämpligt. Icke
heller har byggnadsstyrelsen funnit sig kunna förorda en tillbyggnad av den
flygel av skogshögskolans byggnad, där biblioteket nu är inrymt, då en
sådan tillbyggnad, som skulle beröra högskolebyggnadens mest iögonenfallande
del, torde bli mycket vanprydande. Den verkställda utredningen har
givit vid handen, att den bästa lösningen av förevarande fråga är att det
utrymme inom högskolebyggnaden, som för närvarande upptages av den för
högskolans elever avsedda lunchrestaurangen, tages i anspråk för utvidgning
av biblioteket, som därigenom skulle erhålla lämpligt förlagda utrymmen
av erforderlig storlek. Såsom förut framhållits skulle för eleverna vid skogshögskolan
erforderliga lunchlokaler anordnas inom skogsförsöksanstaltens
nuvarande byggnad.

Kostnaderna för genomförande av förslaget, vilket genom påteckning godkänts
av ordföranden i styrelsen för skogshögskolan och skogsförsöksanstalten,
ha av byggnadsstyrelsen beräknats på följande sätt:

Nybyggnad för skogsförsöksanstalten.................. kronor 1,540,000

Ombyggnad av gamla anstaltsbyggnaden .............. » 175,000

Ny bostadsbyggnad.................................. » 50.000

Utvändiga vatten-, avlopps- och gasledningar .......... » 45,000

Utvändiga elektriska huvudledningar jämte ytterbelysning » 5.000

Vägar och dräneringsarbeten ........................ » 40,000

Ombyggnad inom skogshögskolans byggnad............ » 30^000

Anslutning av skogshögskolan till skogsförsöksanstaltens
panncentral jämte å skogshögskolan belöpande del av
kostnaden för denna panncentral............ » 40,000

Summa kronor 1,925,000.

Byggnadsstyrelsen har ansett angivna kostnadssumma lämpligen böra fördelas
på två budgetår med 1,000,000 kronor å det första och 925,000 kronor
å det andra budgetåret.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen lämnat utan

erinran vad i propositionen nr 222 till 1939 års lagtima riksdag anförts där om,

att frågan om byggnader för statens skogsförsöksanstalts behov skulle

snarast upptagas för avgörande efter det riksdagen lämnat sitt bifall tilt det

Kapitalbudgeten: bil. 5.

i propositionen framlagda förslaget till omorganisation av skogsförsöksanstalten.
Enligt det av byggnadsstyrelsen efter erhållet uppdrag utarbetade
förslag till lösande av anstaltens byggnadsfråga, vilket jag anhåller att nu få
underställa Kungl. Maj:ts prövning, skulle, på sätt närmare framgår av den
förut lämnade redogörelsen för förslagets innebörd, å skogshögskolans tomt
uppföras en ny anstaltsbyggnad, som skulle förläggas mellan skogsförsöksanstaltens
nuvarande byggnad och skogshögskolans byggnad. Nybyggnaden
föreslås uppdelad i mindre byggnadsparti. Skogsförsöksanstaltens nuvarande
byggnad skulle emellertid även för framtiden nyttjas för anstalten
samt efter ombyggnad inredas för arkivlokaler, lokaler för riksskogstaxeringsarbetet
och lunchlokaler för skogshögskolans och anstaltens gemensamma
behov. Därjämte skulle uppföras en bostadsbyggnad, inrymmande tre
bostadslägenheter avsedda en för anstaltens vaktmästare, en för skogshögskolans
preparator och en för en värmeledningsskötare, vilken skulle handha
skötseln av en för skogshögskolan och anstalten gemensam värmecentral.
Slutligen skulle i samband med övriga omförmälda byggnadsföretag verkställas
vissa ombyggnadsarbeten inom skogshögskolans byggnad för erhållande
av ökade utrymmen för bibliotek. Kostnaderna för samtliga ifrågasatta
byggnadsarbeten har byggnadsstyrelsen beräknat till 1,925,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anvisningen av det för byggnadsarbetena
erforderliga beloppet fördelas på två budgetår med 1,000,000 kronor
å det första och återstoden eller 925,000 kronor å det andra budgetåret. En
dylik uppdelning synes lämplig. Oavsett att enligt statsmakternas beslut
med genomförandet av skogsförsöksanstaltens omorganisation skall ansta
tills vidare, vill jag föreslå, att för nästa budgetår anvisas ett anslag för
ändamålet av 1,000,000 kronor. Även om förslag icke framlägges om ikraftträdande
under nästa budgetår av omorganisationen av skogsförsöksanstalten,
synes det mig nämligen angeläget att möjlighet finnes att vid den senare tidpunkt,
då omorganisationen genomföres, utan uppskov igångsätta bedrivandet
på ett mera effektivt sätt av ifrågavarande för landets framtida försörjningsmöjligheter
betydelsefulla försöksverksamhet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att vidtaga de åtgärder, som kunna finnas möjliga och lämpliga
i syfte att nedbringa kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 1,000,000.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Statens utlåningsfonder.

[4.] Lånefonden för inköp av ädla avelsston. Bestämmelser angående
villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 4 juli 1913 (nr
226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917, 116/1920 och 630/1937
gjorda ändringar. För innevarande budgetår bär till ifrågavarande fond
anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Högsta årliga utlåningsbeloppet
från fonden utgör för närvarande 200,000 kronor.

Kungl. Majit har från och med 1931 beviljat lån från fonden till följande
belopp:

År

1931 ................

1932 ................

1933 ................

1934 ................

1935 ................

1936 .................

1937 ................

1938 .................

1939 .................

1940 (t. o. m. 15 sept.) I

Lånebelopp

kronor 153,500

» 104,740

» 115,200

» 123,950

» 133,400

» 141,400

» 140,400

» 141,600

» 168,500

» 181,500.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anfört, att enligt
styrelsens mening anledning funnes antaga att lånebehovet under 1941 icke
komme att understiga 170,000 kronor, samt hemställt om anvisande för
nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag av 95,000 kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande den 11 oktober 1940 anfört i huvudsak
följande.

Till mötande av utlåning från och med senare kalenderhalvåret 1940 från
ifrågavarande lånefond kunna beräknas stå till förfogande dels fondens
kontanta kapitalbehållning den 1 juli 1940, uppgående till i runt tal 30,000
kronor, dels en reservation å äldre anslag av 50,000 kronor, dels anslaget för
innevarande budgetår av 50,000 kronor, dels ock under tiden V7—31/i2 1940
inflytande amorteringar, beräknade till 76,000 kronor. Dessa kapitalmedel
voro emellertid den 1 juli 1940 bundna av låneanvisningar å tillhopa

144,500 kronor. För täckande av 1941 års lånebehov, som av lantbruksstyrelsen
beräknas till 170,000 kronor, stå i anledning härav utan särskild medelsanvisning
till förfogande dels ett belopp av (30,000 + 50,000 + 50,000
+ 76,000— 144,500=) 61,500 kronor, dels ock under året inflytande amorteringar,
beräknade till 95,000 kronor, eller tillhopa (61,500 +95,000=)
i runt tal 156,000 kronor. Detta belopp understiger det för utlåning beräknade
erforderliga kapitalbeloppet med (170,000 —156,000=) 14,000 kronor.

Fonden har emellertid därjämte att tillgodose under tiden januari—juni
1942 uppkommande anspråk på låneutbetalningar på grund av de låneanvisningar,
som kunna komma att verkställas för år 1942 och vilka enligt
vad under hand från lantbruksstyrelsen uppgivits kunna beräknas komma
att uppgå till samma belopp som för år 1941 eller till 170,000 kronor. För

Kapitalbudgeten: bil. 5.

mötande av nämnda anspråk stå allenast till förfogande under första kalenderhalvåret
1942 inflytande amorteringar, beräknade till 32,000 kronor.

Av det anförda framgår, att — även om utbetalningarna av de för år 1942
beräknade låneanvisningarna till största delen komma att äga rum först
efter den 30 juni 1942 — anslag för kapitalinvestering i fonden för budgetåret
1941/42 torde vara erforderligt. Även i det fall att det av lantbruksstyrelsen
beräknade utlåningsbehovet i sin helhet anses böra tillgodoses,
torde dock anslaget kunna begränsas till förslagsvis 50,000 kronor.

I överensstämmelse med vad statskontoret anfört torde anslaget för ka-DeparUmenispitalinvestering
i fonden för nästa budgetår kunna begränsas till 50,000
kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för inköp av ädla avelsston för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 50,000.

[5.] Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Gällande
bestämmelser för lån från ifrågavarande fond återfinnas i kungörelsen den
12 juni 1931 (nr 217), ändrad genom kungörelsen nr 631/1937.

De utlåningsbelopp från fonden, vilka bestämts för de budgetår, under
vilka fonden ägt bestånd, ävensom storleken av de anslag, vilka för samma
budgetår anvisats för kapitalökning å fonden, framgå av följande samman -

ställning:

Högsta med- För kapital givna

ut- bildning an låningsbelopp

visat anslag

kronor kronor

1931/32 ........................ 200,000 200,000

1932/33 190,000 150,000

1933/34 ....................... 160,000 100,000

1934/35 ........................ 160,000 85,000

1935/36 175,000 65,000

1936/37 175,000 —

1937/38 ........................ 175,000 16,000

1938/39 275,000 100,000

1939/40 275,000 75,000

1940/41 ........................ 200,000 —

I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,
nr 79, har av det för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget ett
belopp av 50,000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing
å riksgäldsfonden.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
för möjliggörande av en utlåning å förslagsvis 250,000 kronor under budgetåret
1941/42 ett belopp av 35,000 kronor måtte anvisas såsom kapitalökning
till fonden för sagda budgetår.

Statskontoret har i remissutlåtande den 11 oktober 1940 anfört i huvudsak
följande.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departements chefen.

Till mötande av utlåning från och med senare kalenderhalvåret 1940
från ifrågavarande lånefond kunna beräknas stå till förfogande dels fondens
kontanta kapitalbehållning den 1 juli 1940, uppgående till i runt tal 18,500
kronor, dels en reservation å äldre anslag av 56,000 kronor, dels ock under
tiden V7—31/i2 1940 inflytande amorteringar, beräknade till 66,000 kronor.
Dessa kapitalmedel voro emellertid den 1 juli 1940 bundna av låneanvisningar
å tillhopa 36,500 kronor. För beviljande av lån för kalenderåret 1941
skulle i anledning härav stå till förfogande dels ett belopp av (18,500 +

56.000 + 66,000 — 36,500 =) 104,000 kronor, dels ock under året inflytande
amorteringar, beräknade till 176,000 kronor, eller tillhopa 280,000 kronor.
För 1941 års lånebehov komma alltså kapitalmedel att finnas tillgängliga
å fonden utan ny medelsanvisning.

Fonden har därjämte att tillgodose under tiden januari—juni 1942 uppkommande
anspråk på låneutbetalningar på grund av de låneanvisningar,
som kunna komma att verkställas för år 1942 och vilka enligt vad under
hand av lantbruksstyrelsen uppgivits kunna beräknas komma att uppgå till
samma belopp som för år 1941 eller 250,000 kronor. För mötande av nämnda
anspråk stå till förfogande dels beräknade beloppet av den 31 december
1941 odisponerade kapitalmedel (280,000 — 250,000 =) 30,000 kronor,
dels ock under ifrågavarande tid inflytande amorteringar, beräknade till

78.000 kronor, eller tillhopa (30,000 + 78,000 =) 108,000 kronor. Då emellertid,
enligt vad erfarenheten visat, utbetalningarna av de lån, som kunna
komma att beviljas under förra halvåret 1942, till stor del komma att äga
rum först efter den 1 juli 1942, synes något anslag för kapitalinvestering i
fonden för budgetåret 1941/42 knappast vara erforderligt.

Mot det av lantbruksstyrelsen föreslagna utlåningsbeloppet för nästa budgetår
av högst 250,000 kronor har jag icke något att erinra. Emellertid torde,
såsom statskontoret framhållit, en utlåning av denna storlek icke medföra
behov av att tillföra fonden ytterligare kapital.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må under budgetåret 1941/42 från lånefonden
för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån
intill ett belopp av 250,000 kronor.

[6.] Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Till ifrågavarande
fond, som inrättades genom beslut av 1938 års riksdag, ha för
budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats reservationsanslag av respektive

200,000, 130,000 och 95,000 kronor. Närmare bestämmelser rörande ifrågavarande
låneverlcsamhet ha meddelats i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr
440), ändrad genom kungörelsen nr 179/1939.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att

för täckande av det för år 1941 beräknade lånebehovet, 200,000 kronor,

måtte anvisas ett belopp av 40,000 kronor såsom kapitalökning å fonden

för budgetåret 1941/42.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Statskontoret bär i remissutlåtande den 11 oktober 1940 anfört huvudsakligen
följande.

Till mötande av utlåning från och med senare kalenderhalvåret 1940 från
ifrågavarande lånefond kunna beräknas stå till förfogande dels fondens kontanta
kapitalbehållning den 1 juli 1940, uppgående till 9,000 kronor, dels en
reservation å äldre anslag av 130,000 kronor, dels anslaget för innevarande
budgetår av 95,000 kronor, dels ock under tiden 1/i—31/i2 1940 inflytande
amorteringar, beräknade till 24,000 kronor. Dessa kapitalmedel voro emellertid
den 1 juli 1940 bundna av låneanvisningar å tillhopa 110,500 kronor.

För täckande av 1941 års lånebehov, som av lantbruksstyrelsen beräknas
till 200,000 kronor, stå i anledning härav utan särskild medelsanvisning till
förfogande dels ett belopp av (9,000 + 130,000 + 95,000 + 24.000 —
110,500=) 147,500 kronor, dels ock under året inflytande amorteringar,
beräknade till 40,000 kronor, eller sålunda tillhopa (147,500 + 40,000=)
i runt tal 187,000 kronor. För utlåning under år 1941 tillgängliga kapitalmedel
understiga alltså det för utlåning beräknade erforderliga kapitalbeloppet
med (200,000 — 187,000=) 13,000 kronor.

Fonden har emellertid därjämte att tillgodose under tiden januari—-juni
1942 uppkommande anspråk på låneutbetalningar på grund av de låneanvisningar,
som kunna komma att verkställas för år 1942 och vilka, enligt
vad under hand från lantbruksstyrelsen uppgivits, kunna beräknas komma
att uppgå till samma belopp som för år 1941 eller till 200,000 kronor. För
mötande av förenämnda anspråk stå endast till förfogande under första kalenderhalvåret
1942 inflytande amorteringar, beräknade till 7,000 kronor. ^

Av det anförda framgår, att — även om utbetalningarna av de för år
1942 beräknade låneanvisningarna till stor del komma att äga rum först efter
den 30 juni 1942 — anslag för kapitalinvestering i fonden för budgetåret
1941/42 torde vara erforderligt. Därest det av lantbruksstyrelsen beräknade
utlåningsbehovet anses böra tillgodoses, torde anslaget kunna bestämmas
till förslagsvis 100,000 kronor.

För tillgodoseende av det av lantbruksstyrelsen beräknade lånebehovet
torde, såsom statskontoret anfört, erfordras anvisande av ett anslag till ka- c
pitalinvestering i fonden för nästa budgetår av 100,000 kronor. 1 anslutning
härtill hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk
ras för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av........................ kronor 100,000.

[7.] Statens kaninavelslånefond. Vid 1938 års riksdag (kapitalbudgelen:
bil. 8, punkt 7; r. skr. nr 236) beslöts inrättande av en statlig ullåningsfond,
benämnd statens kaninavelslånefond, som skulle förvaltas av statskontoret.
I överensstämmelse med riksdagens beslut meddelade Kungl. Majit i brev
den 30 juni 1938 närmare bestämmelser rörande ifrågavarande lånerörelse
(se kapitalbudgeten 1939: bil. 7, sid. 12). Såsom kapitaltillskott till fonden
lia anvisats reservationsanslag av för budgetåret 1938/39 10,000 kronor och
för innevarande budgetår 5,000 kronor.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departements chefen.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
såsom kapitaltillskott till ifrågavarande fond måtte för nästa budgetår anvisas
5,000 kronor. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.

Att döma av den relativt stora efterfrågan å lån av ifrågavarande slag
torde fondkapitalet vara helt förbrukat vid utgången av innevarande budgetår.
För låneverksamhetens fortsättande under budgetåret 1941/42 erfordras,
med hänsyn tagen till beloppet av de amorteringar, vilka beräknas inflyta
till fonden under nämnda budgetår, eller omkring 1,800 kronor, ett kapitaltillskott
av minst 5,000 kronor.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att ifrågavarande ^overksamhet
bör upprätthållas även under nästkommande budgetår med hänsyn till
kaninuppfödningens värde såväl för landet i dess helhet i nu rådande krisläge
som ock framförallt såsom extra förvärvskälla för mindre jordbrukare,
lägenhetsinnehavare m. fl. i vissa delar av landet. Då jag vidare ej har något
att erinra mot det föreslagna kapitaltillskottet, 5,000 kronor, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens kaninavelslånefond för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 5,000.

[8.] Statens fjäderfälånefond. Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; r.
skr. nr 281) beslöts inrättande av statens fjäderfälånefond, varifrån lån må
beviljas ekonomisk förening med ändamål att främja avsättningen av ägg
eller att idka gödning och slakt av fjäderfä. I kungörelsen den 17 juni 1932
(nr 235), ändrad genom kungörelsen nr 608/1937, lia meddelats närmare
villkor och bestämmelser för lån från ifrågavarande fond. Såsom kapital för
fonden ha anvisats reservationsanslag av, för budgetåret 1931/32 200,000
kronor, för budgetåret 1935/36 150,000 kronor och för budgetåret 1939/40

100.000 kronor. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända
besparingspropositionen, nr 79, har av sistnämnda anslag ett belopp av

50.000 kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anfört, att det
icke syntes erforderligt att anvisa kapitaltillskott till fonden för budgetåret
1941/42. Sålunda beräknades under budgetåret 1940/41 i disponibla kapitalbehållningar
och inflytande amorteringar stå till förfogande tillhopa (89,000
+ 5,700 =) 94,700 kronor. Vidare vore att märka, att lån hittills endast
beviljats 4 sökande med tillhopa 78,200 kronor — därav intet under de 5
sistförflutna budgetåren — och att för närvarande större anspråk på lån
från fonden icke syntes vara att förvänta.

Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört torde något kapitalöknings anslag

till fonden icke böra anvisas för nästa budgetår. Jag har emellertid

här velat anmäla ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslags frågans

läge.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

[9.] Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av
gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna
i kungörelsen den 11 juni 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr
186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. Vidare ha i
kungörelse den 13 december 1918 (nr 972) meddelats bestämmelser angående
tiden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om
statslån ur förevarande fond. Såsom kapital till fonden har riksdagen anvisat
reservationsanslag dels för vartdera av åren 1919 och 1920 till belopp av

1,000,000 kronor, dels för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 till
belopp av 100,000 kronor, dels ock för budgetåren 1935/36—1939/40 till belopp
av respektive 300,000, 350,000, 1,000,000, 500,000 och 150,000 kronor,
eller sålunda tillhopa 4,500,000 kronor. Härjämte har 1933 års riksdag
(särsk. utsk. uti. nr 17 sid. 80; r. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under
utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, såsom särskilt
reservationsanslag anvisat 500,000 kronor (1933/34 Ufk. IV 37), att, i den
mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande
av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas
för lån ur nämnda fond. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända
besparingspropositionen, nr 79, har av de för budgetåret 1939/40 disponibla
anslagsmedlen ett belopp av 500,000 kronor icke tagits i anspråk utan
redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 anfört, att det
icke syntes erforderligt att för budgetåret 1941/42 anvisa något kapitaltillskott
till ifrågavarande fond. Sammanlagda beloppet av den 1 juli 1940 disponibla
kapitaltillgångar å fonden samt de amorteringar, vilka beräknades inflyta
under innevarande och nästa budgetår — tillhopa omkring (950,000 + 188,000
+ 236,000 =) 1,374,000 kronor — syntes nämligen vara tillfyllest för att
tillgodose ansökningar om lån ur fonden under nämnda två budgetår.

Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde något nytt anslag för ifrågavarande Departementsändamål
icke böra äskas för budgetåret 1941/42. För att emellertid bereda cliefenriksdagen
tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge har jag här velat anmäla
ärendet.

[10.] Statens kalkbrukslånefond. Ifrågavarande fond inrättades enligt
beslut av 1932 års riksdag (prop. nr 201; r. skr. nr 381). Bestämmelser för
lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 14 oktober 1932 (nr 461),
däri ändring vidtagits genom kungörelserna nr 410/1934 och 609/1937. Såsom
kapital till fonden lia anvisats reservationsanslag av för budgetåret
1932/33 400,000 kronor, för budgetåret 1936/37 200,000 kronor och för budgetåret
1940/41 likaledes 200,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak
följande.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departements chefen.

För låneverksamheten under innevarande och nästa budgetår torde stå till
förfogande i den 1 juli 1940 disponibla kapitaltillgångar och under nämnda
båda budgetår inflytande amorteringar tillhopa omkring (222,500 + 2,500 +
2,500=) 227,500 kronor. 1 vilken utsträckning anspråk på lån från fonden
kunna komma att ställas under sagda tid lärer icke kunna tillförlitligen beräknas.
Sedan låneverksamheten igångsatts, lia lån sökts och beviljats i endast
3 fall under respektive budgetåren 1933/34, 1934/35 och 1939/40, vilka
lån uppgå till sammanlagt 264,300 kronor. Låneanspråken under budgetåren
1940/41 och 1941/42 torde icke bli större än att nämnda kapitalmedel
å 227,500 kronor komma att vara tillräckliga för deras tillgodoseende.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anvisande av nytt
kapital till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1941/42, har jag
dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans läge må
bringas till riksdagens kännedom.

[11.] Statens mejerilånefond. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266; r.
skr. nr 377) inrättades statens mejerilånefond, i vilken den dåvarande norrländska
andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisades såsom kapital för
fonden för budgetåret 1930/31 2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden
uppgick vid sagda tid till omkring 400,000 kronor. Såsom kapitalökning
för mejerilånefonden ha sedermera för budgetåren 1931/32, 1933/34,
1934/35 och 1938/39 anvisats reservationsanslag å respektive 2,000,000,

2,000,000, 1,000,000 och 370,000 kronor. 1 enlighet med den av 1939 års urtima
riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, har beslut meddelats
om återleverering till riksgäldskontoret av 630,000 kronor av fondens
kapitaltillgångar, varjämte föreskrivits, att 370,000 kronor av anslagsmedlen
icke finge tagas i anspråk utan skulle såsom besparing redovisas å riksgäldsfonden.
Utlåningen från fonden är reglerad genom kungörelsen den 12 september
1930 (nr 339) med däri genom kungörelserna nr 125/1931, 266/1933
och 610/1937 gjorda ändringar.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt örn anvisande
för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande
fond av 2,000,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Byggnadsverksamheten på mejeriområdet är alltjämt relativt livlig, vilket
sammanhänger dels med den alltjämt pågående organisationsverksamheten,
dels ock med fordringarna på mejeriernas inredning och utrustning samt
vattenförsörjning med hänsyn till mejeristadgans bestämmelser. Dessutom
måste mejerierna tid efter annan undergå stundom rätt dyrbara reparationer
och moderniseringar med hänsyn såväl till att mejerilokaler och apparater
äro utsatta för betydande påfrestningar på grund av den fuktiga luften i
samband med temperatux-växlingar m. m. som till de höga krav, som ställas
på produkternas kvalitet. Till följd dels av angivna förhållanden på mejeriområdet,
dels ock av det förändrade ränteläget och svårigheten att upplåna
medel i allmänna marknaden ha låneanspråken på fonden varit stora, särskilt
under budgetåret 1939/40, såsom framgår av storleken av de lån, vilka
beviljats från fonden under nedannämnda år, nämligen

Kapitalbudgeten: bil. 5.

budgetåret 1931/35................... kronor 80,000

» 1935/36................... » 391,000

» 1936/37 ................... » —

» 1937/38 ................... » 23,600

» 1938/39................... » —

» 1939/40................... » 1,435,000.

Hos lantbruksstyrelsen inneligga ansökningar om lån från fonden å tillhopa
200,000 kronor. Dessutom har ett flertal förfrågningar gjorts om möjlighet
at,t erhålla lån nr fonden från mejeriföretagare, som planera nyeller
ombyggnad av mejerier. Lånebehovet är sålunda alltjämt stort, vilket
torde bero på att de förut angivna förhållandena på mejeriområdet synas lia
blivit särskilt markerade under de senaste månaderna.

I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,
nr 79, har beslut meddelats, att 630,000 kronor av fondens
medel skulle återlevereras till riksgäldskontoret samt att 370,000 kronor av
anslagsmedlen icke skulle tagas i anspråk. Med hänsyn härtill uppgingo
de för utlåning disponibla kapitalmedlen å fonden den 1 juli 1940 till i runt
tal 149,000 kronor. Då under budgetåren 1940/41 och 1941/42 inflytande
amorteringar kunna beräknas till 111,000 respektive 114,000 kronor, skulle
för låneverksamheten under nämnda båda budgetår utan särskild medelsanvisning
finnas tillgängligt ett belopp av sammanlagt (149,000 + 111,000 +

114,000 =) 374,000 kronor. Med hänsyn till förut anförda förhållanden på
mejerihanteringens område och den beräknade omfattningen av nybyggnadsoch
renoveringsarbetet i mejerierna samt kostnaderna härför uppskattar
lantbruksstyrelsen lånebehovet från mejerilånefonden under budgetåret
1941/42 till minst 2,000,000 kronor utöver eljest tillgängliga fondmedel.

Styrelsen vill härvid tillika framhålla, att uppmuntran genom ifrågavarande
långivning tillhör de åtgärder, som kunna övervägas för motverkande av
befarad större arbetslöshet samt för vinnande av avsättning — också i syfte
att motverka arbetslösheten — av industriell produktion, då nämligen mejerierna
torde vara stora kunder för såväl byggnadsämnesindustrien som maskinindustrien.
Dessutom torde upprustning av mejerierna på många håll
alltjämt vara en nödvändig förutsättning för ett ändamålsenligt tillvaratagande
av mjölken, både kvantitativt och kvalitativt.

Med hänsyn till den betydelse, särskilt under nu rådande läge, ifråga -Departementsvarande
låneverksamhet otvivelaktigt äger såväl för mejerihanteringens när- CÄe/«nmäste
intressenter och medelbart även för andra näringsgrenar som ock för
folkförsörjningen, anser jag mig böra förorda en kapitalinvestering i mejerilånefonden
i enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning, eller med 2,000,000
kronor. Jag förutsätter härvid, att mejerianläggningar icke tilltagas större
och dyrbarare än som oundgängligen erfordras ävensom att lämplig rationalisering
åstadkommes så att anläggningarnas avverkningskapacitet kan utnyttjas
med hänsyn tagen jämväl till transportkostnadernas avvägning i förhållande
till övriga driftkostnader.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Stålens mejerilånefond för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .......... kronor 2,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll Joil. 1 sami. Nr 1■ Del. 22. Bil. 5.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

[12.] Jordbrukets niaskinlånefond. Vid 1938 års riksdag (prop. nr 217;
r. skr. nr 275) beslöts inrättande av jordbrukets maskinlånefond, varifrån
lån må tilldelas hushållningssällskap för utlämnande till enskild person eller
sammanslutning av lån för anskaffande av jordbruksmaskin, som avses skola
gemensamt användas av flera jordbrukare. Närmare bestämmelser för
lån från fonden återfinnas i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående
lån från jordbrukets maskinlånefond. Lån må beviljas allenast under förutsättning,
bland annat, att av den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare,
vilka äro medlemmar i den lånesökande sammanslutningen eller eljest
avses skola deltaga i maskinanvändningen, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar
med högst 15 hektar åker. Kungl. Majit har i brev den 26 april
1940 erinrat, att jordbruksutskottet i sitt av 1940 års lagtima riksdag godkända
utlåtande nr 15 framhållit önskvärdheten av att tvättmaskiner för
gemensamt bruk i lånehänseende likställdes med jordbruksmaskiner. Såsom
kapital till fonden ha för budgetåren 1938/39—1940/41 anvisats reservationsanslag
av respektive 1,000,000, 1,200,000 och 2,000,000 kronor.

I skrivelser den 24 juli och den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen
gjort framställning om ändrade villkor för lån från jordbrukets
maskinlånefond respektive örn anvisande för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag
till fonden av 1,700,000 kronor.

I skrivelserna anföres i huvudsak följande.

För ifrågavarande verksamhet torde under budgetåret 1940/41 kunna beräknas
stå till förfogande dels en den 1 juli 1940 disponibel kapitaltillgång
av i runt tal 2,215,000 kronor och dels under budgetåret inflytande amorteringar
å 255,000 kronor eller tillhopa 2,470,000 kronor. Då intill den.,15 september
1940 beviljats lån till ett belopp av omkring 738,700 kronor, och återstoden,
1,731,300 kronor, torde komma att i det närmaste helt utnyttjas för
utlåning, kan någon behållning å fonden vid utgången av budgetåret 1940/41
ej påräknas. Med hänsyn till att anspråken på lån ur fonden under budgetåret
1941/42 — under vilket budgetår amorteringar kunna beräknas inflyta
till ett belopp av i runt tal 298,000 kronor — torde kunna uppskattas
till minst 2,000,000 kronor, anhåller lantbruksstyrelsen örn ett kapitaltillskott
för nästa budgetår av 1,700,000 kronor.

Vidare hemställer styrelsen om sådan ändring i de bestämmelser, vilka
reglera utlåningen från fonden, att lån må, om vederbörande hushållningssällskap
finner särskilda skäl därtill, kunna beviljas för anskaffande av linrivningsmaskiner,
utan hinder av att icke 65 procent av den med maskinanvändningen
avsedda åkerarealen tillhöra brukningsdelar med högst 15
hektar åker. I propositionen nr 132 till 1940 års lagtima riksdag angående
stödjande av odlingen av vissa kulturväxter m. m. avstyrktes visserligen bifall
till framkommet förslag om underlättande av inköp av rivningsmaskiner
genom ändrade bestämmelser rörande lån från jordbrukets maskinlånefond,
och riksdagen delade denna mening (jordbr, utsk. uti. nr 23; r. skr. nr 171).
Lantbruksstyrelsen vill emellertid på förekommen anledning föreslå, att omförmälda
för beviljande av lån från jordbrukets maskinlånefond stadgade
förutsättning icke vidare skall undantagslöst gälla för beviljande av lån för
anskaffande av linrivningsmaskin. Då gemensam användning av detta slag
av maskiner i flertalet fall knappast lärer kunna med fördel anordnas, med
mindre det större jordbruket erhåller tillfälle att deltaga i densamma i vi -

Kapitalbudgeten: bil. 5.

dare utsträckning än ifrågavarande villkor medgiver, skulle villkorets bibehållande
i detta fall ofta motverka syftet att fonden skall komma det mindre
jordbruket tillgodo. Det må vidare framhållas, att en skyndsam och avsevärd
ökning av den inhemska linodlingen under nuvarande förhållanden
måste anses vara ur det allmännas synpunkt i hög grad önskvärd och att
möjligheten av en dylik ökning tvivelsutan i stor utsträckning är beroende av
huruvida gemensam användning av linrivningsmaskiner kan komma till
stånd i en någorlunda utbredd omfattning. Det synes önskvärt, att den föreslagna
ändringen må kunna tillämpas räknat från och med den 1 juli 1940.

För tillgodoseende av det behov av lån från jordbrukets maskinlånefond, Dep%j£j™nts
som kan förväntas uppkomma under nästa budgetår, tolide i enlighet med
lantbruksstyrelsens förslag böra anvisas ett reservationsanslag av 1,700,000
kronor.

Vad angår styrelsens förslag örn ändring i de bestämmelser, vilka reglera
utlåningen från fonden, vill jag med hänsyn till nu rådande förhållanden
förorda, att fonden må kunna efter prövning av omständigheterna i det särskilda
fallet anlitas för anskaffande av linrivningsmaskiner jämväl där mer
än 35 procent av den med maskinanvändningen avsedda åkerarealen tillhöra
brukningsdelar nied större areal i dylikt ägoslag än 15 hektar. Såsom av lantbruksstyrelsen
berörts, torde lån under nu angiven förutsättning lämpligen
böra få av hushållningssällskap utlämnas även med anlitande av medel, som
före ändringens vidtagande ställts till sällskapets förfogande från fonden.

De ändringar i nu gällande lånebestämmelser, vilka kunna befinnas erforderliga
vid bifall till vad jag sålunda förordat, torde få vidtagas av Kungl.

Maj:t.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Jordbrukets maskinldnefond för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 1,700,000.

[13.] Spannmålslagcrhusfonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r.
skr. nr 376) beslöts inrättande av spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna
villkor och bestämmelser för lån från fonden äro meddelade i kungörelsen
den 12 september 1930 (nr 342) med däri genom kungörelserna nr 364/1932,
263/1933 och 612/1937 gjorda ändringar. Såsom kapitaltillskott till fonden
ha för budgetåren 1930/31—1935/36 med undantag av budgetåret 1931/32
anvisats anslag av respektive 850,000, 500,000, 1,000,000, 2,000,000 och

1,000,000 kronor. Därjämte lia anvisats 1,000,000 kronor å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1933/34. För budgetåren 1939/40 och 1940/41 ha
anvisats reservationsanslag av 1,000,000 respektive 750,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak
följande.

För att tillgodose lånebehovet från fonden under innevarande och nästa
budgetår kunna beräknas stå till förfogande i den 1 juli 1940 disponibel
kapitalbehållning samt under nämnda båda budgetår inflytande amorteringar

Kapitalbudgeten: bil. 5.

tillhopa omkring (1,593,800 + 14,000 + 20,000=) 1,627,800 kronor. Då efter
ingången av innevarande budgetår från fonden beviljats elt lån å 100,000
kronor, torde sålunda ett belopp av omkring 1,527,800 kronor vara tillgängligt
för utlåning. Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat från jordbrukarnas
sammanslutningar på området torde sistnämnda belopp vara tillräckligt
för att tillgodose lånebehovet under ifrågavarande båda budgetår. Styrelsen
anser sig därför icke böra föreslå anvisande av kapitaltillskott till
fonden för budgetåret 1941/42.

Kungl. Maj:t har under nedannämnda budgetår beviljat lån ur fonden
med följande belopp, nämligen

budgetåret	1935/36..........	......... kronor	264,000
»	1936/37 ..........		626,090
»	1937/38..........	......... »	69,300
»	1938/39..........	......... »	1,591,200
»	1939/40..........		511,600.

Departements- Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anvisande av nytt
chefen. kapital till spannmålslagerhusfonden icke torde vara behövligt för budgetåret
1941/42, har jag dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans
läge må bringas till riksdagens kännedom.

[14.] Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Vid 1935 års riksdag
(prop. nr 187; r. skr. nr 244) beslöts inrättande av ifrågavarande fond. Bestämmelser
rörande utlåningen från fonden återfinnas i kungörelsen den 7
juni 1935 (nr 276) med däri genom kungörelserna nr 391/1938 och 354/1940
gjorda ändringar. Såsom kapital för fonden har för vartdera av budgetåren
1935/36 och 1936/37 anvisats ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor
samt för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

I skrivelse den 12 augusti 1940 har lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit
— under framhållande av att enligt nämndens mening låneverksamheten
borde fortgå jämväl under budgetåret 1941/42 — hemställt, att för
sistnämnda budgetår ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor måtte anvisas
såsom kapital för ifrågavarande lånefond. Nämnden har härvid anfört i
huvudsak följande.

En beräkning av anslagsbehovet under budgetåret 1941/42 kan ej med
säkerhet göras, då efterfrågan å lån röner inflytande av en mångfald olika
faktorer och de omständigheter, som härvidlag komma i betraktande, exempelvis
den kommande utvecklingen på penningmarknaden eller jordbruksnäringens
allmänna förutsättningar i framtiden, icke nu kunna överblickas.
Bedömandet torde därför få ske under beaktande av den omfattning, i vilken
lån hittills utlämnats. Siffrorna under budgetåren 1938/39 och 1939/40 visa
en tämligen konstant efterfrågan; under dessa budgetår utlämnades såsom
lån sammanlagt 3,586,900 respektive 3,760,300 kronor. Under förutsättning
att verksamheten såvitt angår innevarande budgetår tager liknande omfattning
skulle å budgetårets anslag — besparingar å äldre anslag, disponibla
för det löpande budgetårets låneverksamliet, finnas icke — kunna påräknas
en besparing, varmed det beräknade anslaget för budgetåret 1941/42 i mot -

Kapitalbudgeten: bil. 5.

svarande grad kunde minskas. Med hänsyn till de ovissa faktorer, som inverka
på låneefterfrågan, anser dock lånenämnden, att anslaget för sistnämnda
budgetår icke bör bestämmas lägre än 5,000,000 kronor.

I likhet med lånenämnden anser jag, att låneverksamheten bör upprätt- Departements chef hållas

även under nästkommande budgetår. Mot storleken av det utav lånenämnden
föreslagna kapitalinvesteringsanslaget har jag intet att erinra. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens sekundärlånefond för jordbrukare för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 5,000,000.

[15.] Statens slakterilånefond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; r.
skr. nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond. Gällande bestämmelser
för lånerörelsen äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr
386), ändrad genom kungörelserna nr 614/1937 och 428/1940. Genom sistnämnda
kungörelse åstadkoms i anslutning till beslut av 1940 års lagtima
riksdag en utvidgning av möjligheten att erhålla lån från fonden, innefattande
att lån kan lämnas för anläggande eller inrättande av för lagring av
huvudsakligen kött, fläsk, smör eller ägg avsett frys- eller kylhus med tillhörande
inredning och utrustning samt utgå såväl till ekonomisk förening,
som har till ändamål att driva andelsslakteri och vars flesta medlemmar
äro jordbrukare, som till ekonomisk förening, vilken har till ändamål att
främja avsättning av ägg eller att idka gödning och slakt av fjäderfä. Såsom
kapital till fonden har anvisats reservationsanslag av för budgetåret 1933/34

1,000,000 kronor, för budgetåret 1937/38 500,000 kronor och för budgetåret
1940/41 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anfört, att det
under innevarande och nästa budgetår uppkommande lånebehovet syntes
kunna tillgodoses utan ytterligare kapitaltillskott till fonden även örn utvidgningen
av lånemöjligheterna kunde väntas medföra en ökad efterfrågan
på lån under den närmaste framtiden. Den 1 juli 1940 uppgick den disponibla
kapitaltillgången å fonden till omkring 1,500,000 kronor.

I enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört torde det icke vara nödvän- Departementsdigt
att för budgetåret 1941/42 anvisa något kapitaltillskott till ifrågava- cM™-rande fond. Jag har emellertid här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen
tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.

[16.] Egnalicnislånefonden. Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av
egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka
äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga
egnahemsverksamlieten, skola från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån,

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departements chefen.

bostadslån, lån till förstärkning av ofullständigt jordbruk ävensom egnahemsstatslån
till låneförmedlare. 1940 års lagtima riksdag har medgivit, att
för budgetåret 1940/41 må beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett
belopp av 20,000,000 kronor, därav 12,000,000 kronor för jordbruksfastigheter
och 8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl.
Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning
i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Såsom
kapitalökning till egnahemslånefonden anvisades för budgetåret 1938/39 ett
reservationsanslag av 4,600,000 kronor. Något kapitaltillskott till fonden
har icke anvisats för budgetåren 1939/40 och 1940/41.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelser den 29 augusti och den 14 oktober
1940 gjort framställning rörande utlåningens storlek under budgetåret 1941/42
samt rörande behovet av kapitalökning till fonden för nämnda budgetår.
Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen har icke funnit anledning föreslå någon ändring i de maximibelopp
för årsutlåningen, som fastställts för innevarande budgetår.

För utlåning under innevarande budgetår kan beräknas vara disponibelt
ett belopp av 18,000,000 kronor, nämligen dels en disponibel behållning å
fonden den 1 juli 1940 av omkring 13,000,000 kronor, dels ock under budgetåret
påräkneliga amorteringar å omkring 5,000,000 kronor. Utbetalningarna
från fonden under innevarande budgetår kunna beräknas uppgå till
sammanlagt 14,000,000 kronor, i följd varav vid ingången av budgetåret
1941/42 skulle finnas en behållning i fonden av (18,000,000 — 14,000,000 =)

4.000. 000 kronor. Räknas även för sistnämnda budgetår med utbetalningar å

14.000. 000 kronor och kapitalinbetalningar å 5,000,000 kronor, erfordras ett
kapitaltillskott till fonden av [14,000,000 — (4,000,000 + 5,000,000 =)

9.000. 000 =] 5,000,000 kronor. Ett anslag å detta belopp torde därför böra
anvisas för budgetåret 1941/42.

Egnahemsstyrelsens förslag rörande högsta belopp för utlåningen underbudgetåret
1941/42 från egnahemslånefonden samt angående anvisande för
nästa budgetår av kapitalinvesteringsanslag till fonden ha icke givit mig anledning
till erinran. I enlighet med nämnda förslag hemställer jag därför,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att för budgetåret 1941/42 må beviljas lån
från egnahemslånefonden intill ett belopp av 20,000,000 kronor,
därav 12,000,000 kronor för jordbruksfastigheter och

8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för
Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-
och bostadsfastigheter;

2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 5,000,000.

Kapitalbudgeten: bil. 5. iå

[17.] Jordförmedlingsfonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1907
års riksdag. Enligt 62 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående
den statliga egnahemsverksamheten kunna från jordförmedlingsfonden utlämnas
förlagslån till kommuner, aktiebolag och föreningar för användning
såsom rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att
helt eller huvudsakligen användas för bildande av bostadsegnahem. Vidare
kunna enligt 21 § kungörelsen nyssnämnda dag (nr 590) angående statsunderstödd
arbetarsmåbruksverksamhet förlagslån fran jordförmedlingsfonden
tilldelas kommuner för anskaffande och tillhandahållande av jord till
arbetarsmåbruk. Kungl. Majit har den 30 december 1939 — i enlighet med
vad som förutsatts i den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen,
nr 79 — beslutat örn återleverering till riksgäldskontoret av
jordförmedlingsfonden tillhörande likvida kapitaltillgangar till ett belopp av

1,300,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen — med förmälan
att jordförmedlingsfondens kontanta behållning den 1 juli 1940 enligt uppgift
från statskontoret uppginge till omkring 97,000 kronor — anfört, att,
ehuru det vore önskvärt att jordförmedlingsverksamheten för egnahemsändamål
kunde befrämjas i erforderlig utsträckning, styrelsen i nuvarande läge
icke funne sig böra hemställa örn något nytt kapitaltillskott till jordförmedlingsfonden.

I anslutning till egnahemsstyrelsens förslag anser jag, att något anslag för DepaHementoifrågavarande
ändamål icke behöver äskas för budgetåret 1941/42. För att c e"-emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge har
jag här velat anmäla ärendet.

[18.] Arrendelånefonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1934 års
riksdag (prop. nr 268; r. skr. nr 349). Enligt 44 och 49 §§ kungörelsen den
7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten kan i
samband med upplåtelse av arrendeegnahem lån från arrendelånefonden
(arrendelån) utlämnas till arrendatorn för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,
utsäde, gödningsämnen, foder o. d. samt till andra nödvändiga
utgifter för igångsättande av driften å fastigheten. Såsom kapitalökning till
arrendelånefonden lia för budgetåren 1934/35—1938/39 anvisats reservationsanslag
av respektive 300,000, 300,000, 175,000, 300,000 och 200,000 kronor.
För innevarande budgetår har lör ändamalet anvisats ett kapitalökningsanslag
av 150,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen förklarat sig anse,
att fondens kontanta behållning den 1 juli 1940, enligt uppgift från statskontoret
uppgående till omkring 362,000 kronor, med tillägg av anslaget för
innevarande budgetår, vore tillräcklig för utlämnande av arrendelån såväl
under innevarande budgetår som under budgetåret 1941/42. Något nytt kapitalökningsanslag
erfordrades sålunda icke tor sistnämnda budgetår.

Kapifalbudgetcn: bil. 5.

Departements chefen.

Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av kapitaltillskott
till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1941/42, har
jag dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans läge må
bringas till riksdagens kännedom.

[19.] Arbetarsmåbrukslånefonden. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181;
r. skr. nr 280) beslöts inrättande av arbetarsmåbrukslånefonden. Enligt för
användningen av denna fond numera gällande bestämmelser, meddelade i
kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet,
må från fonden utlämnas arbetarsmåbruksstatslån till
landskommuner, vilka med anlitande härav bevilja arbetarsmåbrukslan
till skogsarbetare och därmed likställda arbetare för att giva dem
tillfälle att förvärva mindre lägenheter, ägnade att bereda innehavaren utkomst
genom jordbruk, drivet vid sidan av annan verksamhet. Såsom kapitaltillskott
till fonden ha för budgetåren 1933/34—1940/41 anvisats reservationsanslag
av respektive 7,500,000 (därav 5,000,000 kronor å tilläggsstat),
5,000,000, 5,000,000, 4,400,000, 10,000,000, 3,000,000, 4,000,000 och

1,950,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om ett
kapitalökningsanslag till arbetarsmåbrukslånefonden för nästa budgetår av

2,000,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Enligt uppgift från statskontoret uppgick fondens kontanta behållning den
1 juli 1940 till omkring 2,248,000 kronor, vartill kommer anslaget för innevarande
budgetår.

Vid bedömande av medelsåtgången å förevarande fond måste hänsyn tagas
till^ utbetalningar å såväl nybeviljade som tidigare beviljade lån. Under
budgetåret 1939/40 ha från fonden utbetalats omkring 3,332,000 kronor,
medan å andra sidan till fonden influtit återbetalningar å omkring 274,000
kronor. För att arbetarsmåbruksverksamheten under innevarande och nästkommande
budgetår skall kunna bedrivas i ungefär oförändrad omfattning
beräknas ett kapitaltillskott till fonden å omkring 2,000,000 kronor vara erforderligt
för budgetåret 1941/42.

I likhet med egnahemsstyrelsen anser jag, att arbetarsmåbruksverksamheten
bör upprätthållas under nästkommande budgetår i ungefär samma omfattning
som för närvarande. Styrelsens beräkning av det kapitalinvesteringsanslag,
som för detta ändamål erfordras för nästa budgetår, har icke givit
mig anledning till erinran. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Arbetarsmåbrukslånefonden för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 2,000,000.

Kapitalbudgeten: bil. 5-

[20.] Statens avdikningslånefond. Gällande villkor för lån från statens
avdikningslånefond äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432).
Jämlikt riksdagens beslut har det högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen
fått beviljas, uppgått till för budgetåret 1937/38 2,900,000 kronor samt
för vart och ett av budgetåren 1938/39—1940/41 2,800,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 hemställt, att
beloppet för utlåning från avdikningslånefonden under budgetåret 1941/42
måtte bestämmas till högst 4,000,000 kronor, samt därvid anfört i huvudsak
följande.

Under budgetåret 1939/40 ha lån från fonden beviljats till 189 företag med
sammanlagt 1,215,510 kronor. Av de för nämnda budgetår tillgängliga lånemedlen
togs sålunda ett belopp av (2,800,000—1,215,510=) i runt tal

1,585,000 kronor icke i anspråk.

Vid ingången av budgetåret 1940/41 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande
ansökningar örn lån från fonden till 447 företag, representerande
ett lånebelopp av i runt tal 3,020,000 kronor. Då med ledning av erfarenheterna
från de närmast föregående åren kunna under löpande budgetår beräknas
inkomma ansökningar om lån till ett belopp av omkring 2,300,000
kronor, synes det sammanlagda lånebehovet för budgetåret 1940/41 kunna
beräknas till (3,020,000 + 2,300,000 =) i runt tal 5,300,000 kronor. Till
ifrågavarande företag sökes jämväl bidrag från statens avdikningsanslag.
För innevarande budgetår står av sistnämnda anslag till förfogande ett belopp
av 1,800,000 kronor, och med ledning av förhållandet under de närmast
föregående budgetåren mellan beviljade statsbidrag och lån kan beräknas,
att till de företag, vilka under budgetåret 1940/41 bli delaktiga av sådant
statsbidrag, endast omkring 1,200,000 kronor av det för budgetåret tillgängliga
lånebeloppet, 2,800,000 kronor, kommer att tagas i anspråk, varför
övriga under budgetåret föreliggande ansökningar om lån, representerande
ett lånebelopp av [5,300,000— 1,200,000=) 4,100,000 kronor, komma att balanseras
till budgetåret 1941/42. Därest även under sistnämnda budgetår beräknas
inkomma ansökningar om lån till sammanlagt omkring 2,300,000
kronor, skulle sålunda samtliga under budgetåret 1941/42 föreliggande ansökningar
örn lån komma att motsvara ett lånebelopp av (4,100,000 +
2,300,000=) 6,400,000 kronor.

I syfte att förhindra en alltför stor anhopning hos lantbruksstyrelsen av
arbetsplaner rörande torrläggningsföretag föreslår styrelsen i annat sammanhang
för budgetåret 1941/42 en bidragstilldelning ur avdikningsanslaget av

6,000,000 kronor. För tillgodoseende av ansökningarna om lån till de företag,
vilka kunna erhålla del av sagda statsbidrag, erfordras under samma
budgetår ett lånebelopp av sammanlagt omkring 4,000,000 kronor.

Något kapitaltillskott till fonden synes icke erforderligt för budgetåret
1941/42, då utbetalningarna under nämnda budgetår kunna beräknas till
omkring 3,000,000 kronor och kapitaltillgången å fonden enligt från statskontoret
inhämtade upplysningar kan beräknas uppgå till så stort belopp,
att densamma blir tillräcklig för mötande av utbetalningar till nämnda belopp.

I detta sammanhang må erinras, alt efter beslut av riksdagen under senare
år i vissa fall beviljats anstånd med erläggande av annuitet
er å 1 å n f r å n odlingslånefonden och statens a v d i kningslånefond.
Med bifall till därom av Kungl. Majit i proposition
nr 113 framställt förslag medgav 1933 års riksdag (skr. nr 122), att Kungl.

Kapitalbudgeten: bil. 5-

Departements chefen.

Maj:t finge för beredande av erforderligt rådrum åt intressenterna i ett i
trångmål varande torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande omständigheter
rörande varje särskilt företag, under tiden till och med den 30
juni 1934 medgiva dylikt anstånd. Ett sådant bemyndigande — med i viss
mån jämkad avfattning — har även lämnats av 1940 års lagtima riksdag
och gäller till och med den 30 juni 1941. Kungörelse i ämnet har av Kungl.
Majit utfärdats senast den 26 april 1940 (nr 352).

Med stöd av ifrågavarande bemyndiganden har Kungl. Majit under tiden
till den 1 december 1940 medgivit betalningsanstånd ävensom i vissa fall
räntefrihet under uppskovstiden beträffande 38 företag i deras helhet med
annuiteter å sammanlagt omkring 414,490 kronor. Vidare har Kungl. Majit
medgivit vissa intressenter i 46 företag anstånd med annuiteter å tillhopa
omkring 190,690 kronor. Av 55 företag gjorda ansökningar om lindring i
lånevillkoren ha icke föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 18 november 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning om förlängning av
ifrågavarande bemyndigande för tiden till och med den 30 juni 1942. Till
stöd härför har styrelsen anfört, att det med hänsyn till det nu rådande
tidslägets inverkan på de ekonomiska förhållandena på jordbrukets område
icke syntes vara uteslutet att svårigheter jämväl under nästa budgetår komme
att uppstå vid en del torrläggningsföretag i fråga om återbetalningen av
erhållna lån.

I annat sammanhang har jag i betraktande av det statsfinansiella läget
förordat, att bidragstilldelningen från avdikningsanslaget för nästa budgetår
bestämmes till samma belopp som för innevarande budgetår. Med hänsyn
härtill torde den summa, intill vilken lån under nästa år må beviljas
från avdikningslånefonden, icke behöva bestämmas högre än till det för löpande
budgetår medgivna högsta utlåningsbeloppet eller 2,800,000 kronor.
Såsom framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört torde en utlåning av denna
storlek icke föranleda, att nytt kapital behöver tillföras avdikningslånefonden.

Då jämväl under nästa budgetår svårigheter kunna uppstå för återbetalning
av erhållna lån vid vissa torrläggningsföretag, torde nytt bemyndigande
för Kungl. Majit att medgiva betalningsanstånd böra utverkas för tiden till
och med den 30 juni 1942.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

1) att under budgetåret 1941/42 må beviljas lån från statens
avdikningslånefond å tillhopa högst 2,800,000 kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum
åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,
under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 medgiva anstånd
med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden
och statens avdikningslånefond.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

[21.] Täckdikningslånefonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande
av täckdikningslånefonden. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade
i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna
nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939
gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha meddelats
bestämmelser om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) få ur täckdikningslånefonden
beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor årligen. Riksdagen
har senast för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 500,000
kronor såsom kapitalökning för fonden.

Vidare må nämnas, att riksdagen för ett vart av budgetåren 1933/34—
1940/41 till bidrag till täckdikningar anvisat reservationsanslag å respektive

1,000,000, 1,500,000, 1,500,000, 1,000,000, 500,000, 600,000 — därav 200,000
kronor å tilläggsstat — 500,000 och 200,000 kronor. För samma ändamål
har å allmän beredskapsstat för budgetåret 1940/41 upptagits ett belopp
av 1,000,000 kronor. Bestämmelser angående statsbidrag till täckdikning äro
meddelade i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 434), ändrad genom kungörelsen
nr 572/1937.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 16 september 1940 anfört, att det
icke syntes erforderligt att anvisa något kapitaltillskott till fonden för budgetåret
1941/42. Styrelsen har därvid meddelat följande uppgifter rörande
låneverksamhetens omfattning.

Under åren 1930—1939 ha lån från fonden förmedlats i den omfattning,
som framgår av följande tabell:

Av lantbruks- Av hushåll ,

styrelsen ningssällskapen

Ar beviljade lån utlämnade lån

kronor kronor

1930 1,230,310 906,192

1931 1,335,440 1,066,752

1932 ........................ 1,388,350 908,261

1933 ........................ 1,457,818 1,267,848

1934 1,994,000 1,825,421

1935 2,000,000 1,934,946

1936 ...................... 2,000,000 1,964,253

1937 ..................... 2,000,000 1,880,176

1938 2,000,000 1,416,543

1939 ........................ 1,595,870 1,306,058.

För 1940 har lantbruksstyrelsen intill den 15 september 1940 beviljat hushållningssällskapen
lån från fonden med 1,246,670 kronor. För 1941 torde
av den medgivna utlåningen ett belopp av omkring 1,500,000 kronor kunna
beräknas komma att tagas i anspråk.

Ehuru anvisande av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt för Departement»,
budgetåret 1941/42, bar jag dock här velat redogöra för ärendet, på det att chefenanslagsfrågans
läge må bringas till riksdagens kännedom.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departements chefen.

[22.] Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande
av statens fiskredskapslånefond. Från fonden kunna i huvudsak enligt
de grunder, vilka tidigare tillämpats vid långivning från statens fiskredskapsfond,
utlämnas lån till fiskare som genom förlust av eller skada å
fiskredskap råkat i nödställd belägenhet. Redogörelse för sagda grunder har
lämnats i IX H. T. 1937, sid. 322. Såsom kapitaltillskott till statens fiskredskapslånefond
ha för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats reservationsanslag
av 8,000 respektive 13,000 kronor.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen anfört, att nya
medel för ifrågavarande ändamål icke torde behöva anvisas för nästa budgetår,
då fondens behållning vid utgången av innevarande budgetår syntes
komma att uppgå till omkring 36,000 kronor samt lånebehovet för budgetåret
1941/42 kunde beräknas icke komma att överstiga 30,000 kronor. Härvid
har styrelsen utgått från att någon ändring i gällande grunder för ersättning
från statens sida för förluster å fiskredskap icke kommer till stånd
under budgetåret 1941/42.

På sätt lantbruksstyrelsen anfört torde något nytt anslag för ifrågavarande
ändamål icke behöva äskas för budgetåret 1941/42. För att emellertid
bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge har jag här
velat anmäla ärendet.

[23.] Kommunskogslånefonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 267; r.
skr. nr 325) beslöts inrättande av en statens lånefond för underlättande av
kommuners förvärv av skogsmark i vissa fall (kommunskogslånefonden).
Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 27 juni
1930 (nr 272) med däri genom kungörelsen nr 639/1937 vidtagen ändring. Såsom
kapital till fonden anvisades för budgetåren 1930/31, 1934/35 och 1936/
37 reservationsanslag av respektive 200,000, 50,000 och 25,000 kronor.

I skrivelse den 20 augusti 1940 har centralrådet för skogsvdrdsstyrelsernas
förbund förklarat sig icke vilja föreslå anvisande av kapitalökningsanslag
lill kommunskogslånefonden för nästa budgetår. I skrivelsen anföres
bland annat följande.

o Ehuru någon disponibel kapitalbehållning å fonden icke fanns vid ingången
av budgetaret 1940/41, har någon kapitalinvestering i fonden icke
kommit till stånd för nämnda budgetår. Ur skogsvårdssynpunkt är det visserligen
i princip önskvärt, att kommuner kunna erhålla statslån för förvärv
av mark med otillfredsställande skogstillstånd. Å andra sidan lärer under
rådande statsekonomiska förhållanden icke kunna förväntas, att medel skola
reserveras för ifrågavarande ändamål. Ett tillfälligt avbrytande av verksamheten
torde för övrigt kunna väl utnyttjas genom vidtagandet av förberedelser
för en omläggning av lånerörelsen till större effektivitet än hittills.
Reglerna för erhållande av kommunlån äro otvivelaktigt i många detaljer
onödigt invecklade och omständliga, vilket säkerligen i sin mån bidragit

Kapitalbudgeten: bil. 5.

till att fonden hittills anlitats i ytterst obetydlig utsträckning. Rörelsens återupptagande
bör sålunda föregås av en grundlig omarbetning av lånebestämmelserna.

Ehuru, på sätt centralrådet för slcogsvårdsstyrelsernas förbund anfört, nå- Departementsgot
anslag icke torde böra anvisas för ifrågavarande ändamål under bud- cAe/«»-getåret 1941/42, har jag dock här velat redogöra för ärendet, på det att
frågans läge må bringas till riksdagens kännedom. Det av centralrådet berörda
spörsmålet örn ändrade bestämmelser för utlåningen från förevarande
fond synes vara av beskaffenhet att böra göras till föremål för ytterligare
överväganden.

Fonden för låneunderstöd.

[24.] Ackordslån och hjälplån till jordbrukare. För innevarande budgetår
har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Bestämmelserna rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen
den 7 juni 1940 (nr 592) om ackordslån och hjälplån till jordbrukare.
Ifrågavarande utlåningsverksamhet, vilken från och med den 1 juli
1940 handhas av egnahemsstyrelsen, har till ändamål att hjälpa sådana
jordbrukare, som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter och stå under
hotet att nödgas övergiva sina jordbruk.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt om anslag
för ifrågavarande ändamål med samma belopp, 100,000 kronor, som för
löpande budgetår.

Jag torde få erinra om att jag jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 Departementsnovember
1940 tillkallat tre utredningsmän för att verkställa utredning rö- chef*n.
rande ackords- och stödlån för jordbrukare m. m. Utredningen är avsedd
att omfatta, bland annat, en prövning av spörsmålet om utlämnande av
s. k. stödlån ävensom av ackordslån, som mera lämpa sig för det aktuella
läget än de ackordslån och hjälplån, som utlämnas enligt bestämmelserna i
förenämnda kungörelse nr 592/1940. Oberoende av de förslag utredningen
kan komma att framlägga torde emellertid för nästa budgetår under ifrågavarande
anslagstitel, i enlighet med vad egnahemsstyrelsen förordat, böra
anvisas ett belopp av 100,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t
måtte föreslå riksdagen

att till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 100,000.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

[25.] Lån för anskaffande av grästorkar m. m. 1939 års urtima riksdag
har (prop. nr 65; r. skr. nr 91) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisat
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor under anslagstiteln Lån för anskaffande
av grästorkar. Allmänna villkor och bestämmelser för dylika lån
lia meddelats i kungörelsen den 22 december 1939 (nr 922) om lån för anskaffande
av grästorksanläggningar. Enligt medgivande av 1940 års urtima
riksdag (prop. nr 1; r. skr. nr 15) må av de under nämnda fond till
ifrågavarande ändamål anvisade medlen utlämnas lån jämväl för uppförande
av siloanläggningar för beredande av ensilagefoder. För erhållande och
tillgodonjutande av lån för sistnämnda ändamål gälla i kungörelsen den 31
augusti 1940 (nr 815) angående sådana lån meddelade allmänna villkor och
bestämmelser.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
tillgodoseende av ifrågavarande ändamål måtte för nästa budgetår anvisas
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. Anslaget föreslås skola benämnas
Lån för anskaffande av grästorkar m. m. Med förmälan att lån till grästorksanläggningar
beviljats i två fall till ett belopp av sammanlagt 34,500
kronor samt att lån till siloanläggningar för beredande av ensilagefoder ännu
icke i något fall beviljats har styrelsen anfört, att anspråk på lån till grästorksanläggningar
beräknades komma att i viss omfattning framställas under
den närmaste tiden, då intresset för åvägabringande av dylika anläggningar
syntes vara statt i stegring. Vidare har styrelsen framhållit, att, även om den
omfattning, i vilken lån till uppförande av siloanläggningar för beredande
av ensilagefoder kunde komma att utgå, icke torde kunna tillförlitligen beräknas,
de å förevarande anslag nu tillgängliga medlen snart syntes bli förbrukade,
därest sistberörda låneverksamhet erhölle den omfattning, som
statsmakterna torde ha förutsatt.

Statens livsmedelskommission har i remissutlåtande den 22 oktober 1940
tillstyrkt bifall till lantbruksstyrelsens framställning samt därvid anfört i
huvudsak följande.

Genom att vid konservering av vallskördarna tillämpa artificiell torkning
eller ensilageberedning av fodret kunna konserveringsförlusterna av näringsämnen
i grönmassan, särskilt äggvita, nedbringas i långt större utsträckning
än vad som är möjligt vid hässjning eller volmning av höet. En mera allmän
användning av förstnämnda konserveringsmetoder är därför att rekommendera
även under tider med normala handelsförbindelser. Under nu rådande
avspärrning från tillförsel av bl. a. oljekraftfoder är det av än större betydelse
för landets försörjning med animaliska livsmedel, att vallskördarna tillvaratagas
på sådant sätt, att ersättning för nämnda äggviterika fodermedel
i möjligaste mån erhålles.

För att stimulera intresset för ensilageberedning enligt den s. k. A. I. V.-metoden i större utsträckning än hittills har livsmedelskommissionen i samarbete
med lantbruksstyrelsen under innevarande år igångsatt och bedrivit
en omfattande propaganda- och upplysningsverksamhet för sagda metod.
Enligt av Föreningen Syrafoder lämnade uppgifter ökade försäljningen av
koncentrerad A. I. V.-vätska från 1,050 ton år 1939 till 1,660 ton år 1940,

Kapitalbudgeten: bil. 5.

motsvarande en ökning av den inlagda mängden grönmassa från cirka 70,000
till 120,000 ton eller med cirka 70 procent. Trots att vallarnas avkastning
till följd av den svåra torkan mångenstädes blivit starkt nedsatt, kan sålunda
en betydande utökning av A. I. V.-foderberedningen under innevarande år
konstateras. Då stegrat intresse för ensilageberedning av vallfodret torde
kunna påräknas efter hand som propaganda- och upplysningsverksamheten
hinner att verka, synes grundad anledning finnas att räkna med att anspråk
på lån till siloanläggningar för beredande av ensilagefoder under nästa budgetår
komma att framställas i den omfattning, som statsmakterna torde ha
förutsatt.

I enlighet med lantbruksstyrelsens förmenande synes det vara antagligt, att
jämväl intresset för uppförande av grästorksanläggningar kommer att
stegras.

I detta sammanhang torde jag få omnämna, att ingenjörsfirman J. M. och
R. V. Pehrsson, Stockholm, i en den 16 september 1940 dagtecknad skrift
gjort framställning angående vissa åtgärder för åstadkommande av ökad
konsttorkning av vallskördarna m. m. Framställningen utmynnar i förslag,
att ett tiotal grästorksanläggningar med en avverkningskapacitet på 3,000—

6,000 kg. grönmassa per tork och timme borde uppföras av staten på lämpliga
platser och utarrenderas till torkeriföreningar. För detta ändamål beräknas
åtgå 1,750,000 kronor. Vidare föreslås, att de rörande lån från grästorkslånefonden
gällande bestämmelserna — enligt vilka lån ej må beviljas
till så högt belopp, att låntagarens sammanlagda skuld på grund av dylika
lån överstiger, då låntagaren är enskild person, 60,000 kronor, och, då låntagaren
är ekonomisk förening eller aktiebolag, 120,000 kronor — borde
ändras så, att maximeringen antingen helt borttoges eller höjdes till 150,000
kronor, då låntagaren är enskild person, och till 250,000 kronor, då låntagaren
är ekonomisk förening eller aktiebolag.

I sistnämnda ärende ha remissutlåtanden avgivits av statens livsmedelskommission
den 4 oktober och av lantbruksstyrelsen den 12 oktober 1940.

Statens livsmedelskommission har anfört i huvudsak följande.

Livsmedelskommissionen vitsordar betydelsen av artificiell torkning i stor
omfattning av speciellt vallskördarna men även andra produkter, såsom betblast
och dylikt. Dels kan grönmassan vid artificiell torkning skördas på
ett lidigare stadium än vid lufttorkning, vilket är av betydelse, enär den
späda grönmassan är rikare på näringsämnen, särskilt äggvita, än under
ett senare utvecklingsstadium, dels bli förlusterna av näringsämnen i grönmassan
genom denna torkningsmetod relativt obetydliga och dels äro koncentration
och vitaminlialt betydligt högre i konsttorkat gräs än i lufttorka!
hö. Den redan befintliga möjligheten att för ändamålet erhålla lån från
grästorkslånefonden har emellertid hittills icke utnyttjats i någon större
omfattning, vilket i stor utsträckning torde hero på de höga anläggningskostnaderna
för grästorkar; då större delen av näringsämnena i vallskördarna
med jämförelsevis låga kostnader kunna tillvaratagas genom ensilageberedning
enligt A. I. V.-metoden, torde i allmänhet den vinst av näringsämnen,
som göres vid artificiell torkning, icke motsvara merkostnaderna för
grästorksanläggningar med nuvarande höga priser på desamma. Enligt vad
livsmedelskommissionen har sig bekant, torde försök pågå med grästorkar
av billigare konstruktion, och innan fullständiga resultat härav föreligga,

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departements chefen.

anser sig livsmedelskommissionen icke kunna tillstyrka förslaget att staten
skulle uppföra dylika anläggningar av den storlek och för de kostnader här
ifrågasatts för att sedan utarrendera desamma till torkeriföreningar. Möjligen
skulle en eller två dylika anläggningar kunna uppföras vid staten
tillhöriga större jordbruk.

Under det att livsmedelskommissionen i enlighet härmed avstyrker bifall
till förslaget, i vad detsamma avser uppförande av grästorksanläggningar
av staten, anser sig kommissionen däremot kunna tillstyrka sådan ändring
av bestämmelserna om lån för anskaffande av grästorksanläggningar, att
ifrågavarande föreskrifter om begränsning av lånebeloppen utgå. Genom den
prövning av ansökningarna, som verkställes av lantbruksstyrelsen, och genom
gällande föreskrifter beträffande säkerhet för lån torde tillräcklig garanti
mot förluster likväl erhållas för utlämnade lånebelopp.

Även lantbruksstyrelsen har föreslagit, att nuvarande bestämmelser om
maximering av lån för anskaffande av grästorksanläggningar såsom obehövliga
måtte upphävas. Vidare har styrelsen av i huvudsak samma skäl som
livsmedelskommissionen anfört förklarat sig icke kunna tillstyrka bifall till
förslaget om anläggande och utarrenderande genom statens försorg av grästorksanläggningar.

Även om förslaget att staten skulle anlägga och enligt vissa grunder utarrendera
ett antal grästorksanläggningar synes beaktansvärt både i och för
sig och i så måtto, att genomförandet av ett dylikt förslag givetvis skulle på
ett effektivt sätt bidraga till att öka kännedomen om metoden att konsttorka
fodergrödor av olika slag, anser jag i likhet med de hörda myndigheterna
starka betänkligheter kunna anföras mot förslagets realiserande. Då
det icke torde få anses klarlagt, att konsttorkning under nuvarande förhållanden
ställer sig tillräckligt fördelaktigt för att böra komma till allmännare
användning än andra kända metoder, varigenom fodergrödor tillvaratagas
bättre än genom vanlig höberedning, kan jag icke för närvarande tillstyrka
ett så långtgående främjande av konsttorkningsmetoden, som förslagets genomförande
skulle innebära.

Vad härefter gäller spörsmålet örn undanröjande av gällande maximering
av utlåningen för ifrågavarande ändamål till en och samma låntagare, finner
jag det icke helt uteslutet, att maximeringen, vilken tillkommit efter
förslag av folkförsörjningsnämnden, kan komma att i något fall utgöra
hinder för en ändamålsenlig utveckling av anläggningsverksamheten på ifrågavarande
område och därigenom motverka syftet med låneverksamheten.
Jag vill därför tillstyrka sådan ändring av gällande bestämmelser om lån
för anskaffande av grästorksanläggningar, att föreskriften om begränsning
av lånebeloppen till 60,000 respektive 120,000 kronor utgår. Därest riksdagen
icke har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att i sinom tid vidtaga ei’forderlig författningsändring.

Med hänsyn till låneverksamhetens betydelse för landets fodermedelsförsörjning
under nuvarande krissituation anser jag det angeläget, att medel
för verksamhetens bedrivande under nästa budgetår finnas tillgängliga i så

Kapitalbudgeten: bil. 5.

stor omfattning, att det förutsedda lånebehovet kan helt tillgodoses. I betraktande
av vad i ärendet förekommit vill jag i anslutning till lantbruksstyrelsens
av livsmedelskommissionen tillstyrkta förslag förorda, att för
nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag för ändamålet av 2,000,000
kronor. Anslaget torde böra benämnas Lån för anskaffande av grästorkar
m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån för anskaffande av grästorkar m. m. för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 2,000,000.

[26.] Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 150,000 kronor. Bestämmelser rörande användningen av anslaget
äro meddelade i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån av
statsmedel för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt örn
oförändrat anslag till ifrågavarande ändamål under budgetåret 1941/42. Styrelsen
har härvid anfört i huvudsak följande.

För innevarande budgetår stå för beviljande av lån till förfogande dels det
för budgetåret anvisade anslaget av 150,000 kronor, dels ock vid budgetårets
ingång förefintlig behållning av 29,000 kronor, eller tillhopa 179,000 kronor.

Det är givetvis svårt att avgöra, huru stort lånebehovet kan bli under nästa
budgetår. Man torde emellertid böra räkna med att för fyllande av detta
behov ett lika stort belopp som under innevarande budgetår behöver anvisas.

Det må framhållas, att låneunderstöd för ändamålet under budgetåret 1939/

40 beviljades till ett sammanlagt belopp av 173,000 kronor.

I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t Departementsmåtte
föreslå riksdagen chefen.

att till Lån till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 150,000.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 1. Del. 22. Bil. 5.

Kapitalbudgeten: bil. 5.

Departementschelin.

Diverse kapitalfonder.

[27.] Jordfonden. 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 130; r. skr. nr
2 73) har beslutat inrättande av en kapitalfond, benämnd jordfonden, vilken
skall anlitas för det omedelbara bestridandet av den statliga egnahemsorganisationens
kostnader för anskaffande och iordningställande av arrendeegnahem
och andra egnahemsfastigheter. Riksdagen har samtidigt för budgetåret
1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor till jordfonden.

I skrivelse den 29 augusti 1940 har egnahemsstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor
såsom ytterligare kapitaltillskott till fonden. Styrelsen har därvid anfört i
huvudsak följande.

Med avseende å behovet av kapitalmedel å jordfonden må erinras, att
med anlitande av denna bland annat skola täckas kostnader för förvärv av
fastigheter från domänverket för egnahemsverksamhetens räkning samt att
jordfonden vidare kommer att belastas av kostnader för förvärv och iordningställande
av fastigheter, som äro avsedda till arrendeegnahem, intill
dess fastigheterna upplåtas för sistnämnda ändamål. Ytterligare må erinras
om att vissa jordanskaffningsföretag, som tillhört hushållningssällskapen i
ett par norrländska län — ej att förväxla med företag som från början
igångsatts med statsmedel — kunna komma att övertagas med anlitande av
jordfondens medel.

Med hänsyn till det nu anförda och till önskvärdheten av att tillräckliga
medel stå till förfogande å jordfonden, när tillfällen erbjuda sig till förmånliga
fastighetsförvärv, anser sig egnahemsstyrelsen — som för innevarande
budgetår hemställde om anvisande för ändamålet av ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor — böra förorda, att för budgetåret 1941/42 såsom kapitaltillskott
till jordfonden anvisas 3,000,000 kronor.

Med hänsyn till nuvarande tidsläge torde kapitalökningsanslaget till jordfonden
icke böra upptagas med högre belopp än 2,000,000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Jordfonden för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av .................... kronor 2,000,000.

[28.] Arrendeegnahemsfonden. Vid 1934 års riksdag (prop. nr 268; r.
skr. nr 349) beslöts inrättande av arrendeegnahemsfonden. I fonden ingå
staten tillhöriga fastigheter, som upplåtas till personer, vilkas ekonomiska
ställning är sådan, att bistånd i form av egnahemslån icke är tillfyllest för
att sätta dem i stånd att förvärva egna jordbruk. Fastighet upplåtes på ar -

Kapitalbudgeten: bil. 5.

rende med rätt för arrendatorn att i sinom tid inlösa fastigheten. Egnahemsorganisationens
inköp och försäljning av ifrågavarande fastigheter sker enligt
1940 års lagtima riksdags beslut (prop. nr 130; r. skr. nr 273) över jordfonden.
Såsom kapitaltillskott till arrendeegnahemsfonden har för budgetåren
1934/35—1940/41 anvisats reservationsanslag av respektive 1,200,000,

1,800,000, 2,700,000, 1,800,000, 1,100,000, 500,000 och 1,000,000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse den 29 augusti 1940 meddelat, att tillgångarna
å fonden för innevarande budgetår utgjordes av, förutom omför -mälda anslag å 1,000,000 kronor, en den 1 juli 1940 förefintlig kontant behållning
av omkring 311,000 kronor. Under förutsättning att arrendeegnahemsverksamheten
i fortsättningen bedreves i ungefär samma omfattning
som hittills, har styrelsen beräknat, att för budgetåret 1941/42 erfordrades
ett kapitaltillskott till fonden av 1,500,000 kronor.

Med biträdande av egnahemsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. DepariementsMaj:t
måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Arrendeegnahemsfonden för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av .......... kronor 1,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande från statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fritz af Petersens.

Kapitalbudgeten: bil. (i.

Bilaga 0.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 19bl.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler ärende rörande
kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, som angår handelsdepartementet,
och yttrar därvid följande:

Statens allmänna fastighetsfond.

1. Säkcrhetsanstalter för sjöfarten. På sätt jag förut i dag anfört vid anmälan
av de frågor, sorn röra regleringen av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, punkt 47, torde för nästa budgetår viss del av utgifterna
till säkerhetsanstalter för sjöfarten böra bestridas från anslag å kapitalbudgeten.
Det härutinnan erforderliga anslagsbehovet torde, i överensstämmelse
med vad under sagda punkt föreslagits, utgöra 116,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för hudgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av kronor 116,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. t sami. Nr 1. Del 22. Bil. 6.

Kapitalbudgeten: bil. 6.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

408787 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Bilaga 7.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushållning »departementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den
3 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler
de ärenden rörande kapitalbudgeten för budgetåret 1941/42, som angå folkhushållningsdepartementet,
och yttrar därvid följande:

Fonden för låneunderstöd.

!• Lån till främjande av användningen av inhemskt motorbränsle m. m.

För detta ändamål har 1940 års urtima riksdag (prop. nr 36; r. skr. nr 47)
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten
under fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond, (jordbruksdepartementet)
anvisat ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Lån från detta
anslag beviljas av Kungl. Maj:t, som äger bestämma lånevillkoren från fall
till fall. Räntan bör dock därvid icke understiga 4 procent.

Med hänsyn till den betydelse, som det inhemska motorbränslet äger i Depcirtenuvarande
krissituation, torde även för nästa budgetår medel böra ställasme/,,sc/''e/entill
förfogande för ifrågavarande ändamål. Att med någon större grad av
säkerhet beräkna medelsbehovet låter sig uppenbarligen icke göra. Ett belopp
av 500 000 kronor torde dock vara tillfyllest. Anslaget torde böra redovisas
under folkhushållningsdepartementet av skäl, som jag angivit i .samband
med att jag denna dag i annat sammanhang förordar en anslagsanvisning
för nästa budgetår under elfte huvudtiteln av 250 000 kronor till Åtgärder
för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1041. 1 sami. Ni 1. Del 22. Bil. 7.

2 Kapitalbudgeten: bil. 7.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Lån till främjande av användningen av inhemskt
motorbränsle m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 500 000.

Fondell för förlag till statsverket.

2. Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. Under åberopande
av vad jag beträffande förevarande spörsmål anfört vid redogörelsen för
de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna
under riksstatens elfte huvudtitel, punkt 25, hemställer jag, att Kungl. Maj.t
måtte föreslå riksdagen att

dels till Förlagskapital för inköp av förnödenheter,
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
....................................kronor 13 000 000,

dels ock godkänna det under förenämnda punkt angivna
sättet för redovisning av vissa försäljningsmedel, som influtit
eller inflyta till statens reservförrådsnämnd.

3. Reglering av vedproduktionen. Med hänvisning till vad som anförts
beträffande ifrågavarande spörsmål vid redogörelsen för de frågor, som
tillhöra regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna under riksstatens
elfte huvudtitel, punkt 27, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reglering
av vedproduktionen för budgetåret 1941/42 beräkna ett
reservationsanslag av ................kronor 57 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1941
018853