Motioner i Andra kammaren, Nr 365.

Nr 365.

Av herr Jacobson, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 102,
angående anslag till örn- och nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna
m. m.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 102 angående anslag till om- och nybyggnadsarbeten
vid nomadskolorna m. m. föreslår departementschefen rörande
omorganisationen av nomadskoleväsendet i Västerbottens nomadskoldistrikt,
att en centralskola för länets renskötande lappar förlägges till Tärna kyrkoby.
Då nomadbarnantalet i hela länet för närvarande är blott 35, så måste det
anses synnerligen välbetänkt att nomadskolundervisningen fortfarande såsom
hittills på folkskolestadiet vid Skarvsjö byskola sker vid blott en enda
skola. Givet är, att undervisningen i en centralskola av B2-formen måste
giva ett bättre arbetsresultat, än om ovannämnda antal barn undervisades i
tre mindre skolor av D-typ i resp. Ammarnäs, Tärna och Saxnäs, såsom föreslagits
av nomadskolinspektören och Kungl. Skolöverstyrelsen.

Därest emellertid den i propositionen föreslagna centralskolan skall kunna
på bästa sätt fylla sin uppgift, så torde valet av skolans förläggningsort vara
synnerligen betydelsefullt, ty i annat fall komma stora olägenheter att yppa
sig och försvåra skolarbetet. För nomadskolans vidkommande måste man
nämligen även räkna med den inställning, som barnens föräldrar komma
att intaga till densamma. Skulle sålunda centralskolan få en placering, som
väsentligen strider mot de flesta föräldrars uppfattning örn den rätta placeringen
av nomadskolan, skulle detta utan tvivel under en lång följd av år
medföra för skolarbetet störande förvecklingar från föräldrarnas sida.

Att Tärna kyrkoby utpekats som en lämplig plats för nomadskolan i Västerbottens
län, har på vissa av frågan berörda håll väckt ett berättigat uppseende,
och detta icke minst hos nomaderna i Sorsele och Vilhelmina socknar
och Risbäcks kapellförsamling, ty med tanke på dessa lappar är Tärna
kyrkoby synnerligen olämplig som förläggningsort för länets nomadskola.
Dessa lappar lia ju aldrig sina stråkvägar i närheten av Tärna kyrkoby utan
Hytta sedan urminnes tider längs efter älvdalarna ned mot stambanan. Det
är nämligen att märka, att Västerbottens fjällappar har sina vinterbetesmarker
inom nedre delen av Sorsele samt inom Lycksele, Degerfors, Åsele
och Stensele socknar.

Till följd härav blev den nuvarande fasta nomadskolan under de första
åren placerad i Östernoret inom Åsele socken men förflyttades snart till
Skarvsjöby inom .Stensele socken, där den varit i verksamhet i cirka 15
års tid.

Motioner i Andra kammaren, Nr 365.

Under den långa tid nomadskolan varit förlagd till Skarvsjö i Stensele
socken har det ej mött några större svårigheter att samla nomadbarnen från
hela länet till denna skola, och detta av den anledningen, att Stensele ligger
synnerligen centralt med hänsyn till de renskötande lapparna i Västerbottens
län. Det enda, som man haft att anmärka mot den nuvarande nomadskolan,
har varit de dåliga lokaler, som stått till buds, både för barnens inkvartering
och för skolundervisningen.

Det är emellertid att befara, att en i viss mån berättigad ovilja mot nomadskolan
skulle uppstå hos de renskötande fjällapparna i Sorsele, Viihelmina
och Risbäcks församlingar, därest denna skola stationerades i Tärna kyrkoby.
Då ingen vägförbindelse finnes i fjälltrakterna mellan dessa socknar, skulle
föräldrarna tvingas att sända sina barn först ned till inlandsbanan för resa till
Stomman och sedan med postbuss upp till Tärna kyrkoby. Härigenom finge
ju nomadbarnen både en mycket besvärlig och lång och onödigt dyrbar resa
till och från nomadskolan. Visserligen förutsätter länsstyrelsen, att bidrag
till barnens resor för inställelse vid skolan samt för hemresa vid läroårets
slut skall utgå av statsmedel av sagda styrelse beräknad till cirka 1,000 kronor
årligen, men då vore väl det lämpligast och för statsverket mest ekonomiskt
att centralskolan förlädes på sådan plats att de ifrågasatta kostnaderna
i stort sett bortföllo.

Men även örn direkt vägförbindelse med Tärna kyrkoby och Ammarnäs
resp. Dikanäs och Risbäck kunde i en snar framtid komma till stånd, så
måste likväl allvarligen ifrågasättas, huruvida Tärna kyrkoby ens kan anses
som en lämplig förläggningsort för länets nomadskola, ty det är att märka,
att ur rent lapsk miljösynpunkt kan Tärna kyrkoby icke alls räkna med
några avgörande fördelar framför vilken annan by som helst längre ned i
lånets fjällbygd. Tvärtom kan i stället framhållas såsom en avgörande nackdel
för Tärna, att denna kyrkoby är en betydande turistort med ett synnerligen
frekventerat turisthotell. En nomadskola i Tärna kyrkoby skulle därför
utan tvivel ofta bli utsatt för nyfikna turisters störande besök även under
pågående skolarbete. Från visteskolan i Atosstugan i Tärna, där under en
följd år sommarskolundervisning av småskolans barn pågått, ha ofta klagomål
över nyfikna turisters påträngande besök varit mycket vanliga. I en
nomadskola, förlagd till Tärna kyrkoby, skulle utan tvivel ett sådant störande
moment i skolarbetet bli rent av pinsamt.

Vidare må påpekas, att under vintermånaderna, då fjällapparna med sina
renhjordar vistas i det nedre skogslandet, skulle de lappbarn, som bevistade
nomadskolan i Tärna, aldrig kunna komma i kontakt med sina föräldrar.
Men skulle däremot nomadskolan förläggas i närheten av inlandsbanan
exempelvis i Stensele kyrkoby, såsom det Sameska landsmötet 1937 enhälligt
uttalat sig för och i skrivelse till Kungl. Maj.t den 24/11 1937 hemställt örn,
så kunde barnens föräldrar någon gång under vintern komma i kontakt

Motioner i Andra kammaren, Nr 365.

med sina barn i nomadskolan. Under jullovet kunde då också barnen resa
till sina föräldrars tillfälliga hem, vilket däremot bleve otänkbart, därest
nomadskolan förlädes till Tärna kyrkoby. ri

Nomadskolan för Västerbottens län bör sålunda icke blott med hänsyn till
undervisningens anordning vara en centralskola utan även lika mycket med
hänsyn till sin förläggning.

Med tanke på fjällapparnas vinterflyttningar torde ingen lämpligare plats
i länet kunna uppletas än Stensele kyrkoby. Såsom med rätta framhållits,
bör Skarvsjö, där nomadskolan nu är placerad, lämnas ur räkningen, och
detta redan av det skälet, att byn ligger avsides från järnvägen, vilket förorsakar
dyrbara bilskjutsar. Ur rent lägesynpunkt kunde ju Storuman
komma i fråga, men då detta är ett typiskt järnvägssamhälle, så torde det ur
den synpunkten vara synnerligen olämpligt att förlägga nomadskolan i en
sådan för nomadbarnen främmande miljö.

Stensele kyrkoby saknar däremot denna avancerade samhällskaraktär.
Utan att lia förlorat sin egenskap av vanlig lappmarksby har Stensele
kyrkoby ett synnerligen centralt läge och har dessutom sjukstuga med läkare,
apotek, kyrka m. m., vilket allt har en avgörande betydelse för nomadskolans
förläggning.

Det förtjänar även att uppmärksammas, att nomadskolinspektören i sitt
alternativa förslag örn en centralskola för lånets lappar icke nämnt Tårna
som en lämplig förläggningsort, helt säkert av den anledningen att Tärna
därvidlag ur lämplig hets synpunkt inte alls kan komma i fråga.

I den kungl, propositionen framhålles visserligen, att en förläggning av
nomadskolan till Tärna vore motiverad av bland annat det förbilligande av
byggnadskostnaderna, som kunde uppnås genom sambruk av gymnastikoch
slöjdlokal med Skytteanska skolan. Men det kan av psykologiska skäl
starkt ifrågasättas, huruvida ett sådant sambruk av lokaler vore lyckligt
i fråga örn svenska och lapska barn. Följden av en sådan anordning bleve
säkerligen ständiga tvister och stridigheter mellan barnen från de motsatta
lägren. Helt visst bleve spänningen mellan de svenska och lapska barnen
så irriterande att sambruket av de påtänkta lokalerna bleve snart omöjligt.
I varje fall skulle genom en sådan anordning både en välbehövlig arbetsro
och en målmedveten fostran av barnen i de olika skolhemmen väsentligen
försvåras. Denna på folkmentaliteten i lappmarken grundade anmärkning
gäller för övrigt icke blott det påtänkta sambruket av lokaler i Tärna utan
även lika mycket i fråga om andra nomadskolor, där sambruk av vissa lokaler
är ifrågasatt. Ur alla synpunkter torde det därför vara lyckligast, att
nomadskolorna förses med egna lokaler utan något som helst samröre med
svenska skolor.

Jag tillåter mig lill sist hänvisa lill närslulna bilaga, varav framgår att
de båda motionärerna till ”Lappriksdagen” 1937, varvid landsmötet cn -

8 Motioner i Andra kammaren. Nr 365.

hälligt uttalade sig för en centralskola förlagd till Stensele kyrkoby, öro
T ärnabor.

På grund av det anförda hemställes,

att riksdagen med godkännande av vad Kungl. Majit i övrigt
föreslagit måtte besluta, att centralskolan för Västerbottens
nomadskoledistrikt förlägges till Stensele kyrkoby eller, därest
detta yrkande icke av riksdagen kan bifallas, det måtte
överlåtas till Kungl. Majit att efter ytterligare utredning bestämma
platsen för sagda skola.

Stockholm den 12 mars 1939.

Uddo R. Jacobson.

Bilaga.

Avskrift av motion till Lapparnas allmänna landsmöte i Arvidsjaur.

Då ett förslag är uppe, att den fasta nomadskolan skulle anordnas så, att
mindre fasta skolor förläggas på det sättet, att en stationeras i Ammarnäs,
den andra i Tärna och den tredje i Saxnäs i Vilhelmina, så hemställes härmed,
att landsmötet måtte ingå till Kungl. Maj.t med den anhållan, att för
Västerbottens län anordnas såsom hittills en centralt belägen fast nomadskola
exempelvis i Stensele kyrkoby*

Anledningen till denna hemställan är den farhågan, att om den nuvarande
fasta nomadskolan sönderfaller i icke mindre än tre skolor, så måste följden
därav bliva en väsentligt försämrad skolform. Dessa mindre skolor måste få
formen av fasta mindre folkskolor, under det att den nuvarande fasta nomadskolan
består av både folkskole- och småskoleavdelning. För bevarande
av denna högre och effektivare skolform är det sålunda av nöden, att för
nomadundervisningen i Västerbottens län i fortsättningen bibehålies en centralt
belägen fast nomadskola med förläggningsort helst i Stensele kyrkoby.

Arvidsjaur den 3 okt. 1937.

A. G. Nilsson-Vinka, Nils Em. Johansson,

Tärnaby. Tärnaby.

Lappombud från Tärna. Lappombud från Tärna.

Kurs. av undertecknad.