Motioner i Andra hammaren, Nr 580.

Nr 580.

Av herr Pehrsson i Göteborg, i anledning av Kungl. Majis proposition,
nr 154, med förslag till lag örn tillsättning av
prästerliga tjänster.

I Kungl. Majlis proposition nr 154 med förslag till lag om tillsättning av
prästerliga tjänster har herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
uttalat sig dela den av ett flertal myndigheter omfattade meningen, att
de territoriella församlingar, som äro i åtnjutande av särskild rätt eller förmån
vid tillsättning av prästerlig tjänst, böra vid denna rätt bibehållas
(§ 46), men att kungl, kungörelsen av 10 december 1920, som stadgar den
ordning, i vilken tillsättning av prästerliga tjänster i dessa församlingar
skall ske, är i behov av ändring i vissa hänseenden.

De nuvarande bestämmelserna örn tillsättning av kyrkoherdetjänst i nämnda
pastorat lia visat sig fungera ytterligt ojämnt och giva ett vidsträckt utrymme
åt godtycket och slumpen samt öppna möjlighet till uppenbart kringgående
av lagens egna intentioner genom undertryckande av högst betydande
minoriteters möjlighet att få sina kandidater till tjänsten under omprövning.
Som talande exempel därpå bifogas Göteborgs domkapitels
underdåniga skrivelse den 30 november 1932.

Vid ett innevarande år hållet kyrkoherdeval i samma stad ha ej mindre
än omkring 1,500 röstägande hos Kungl. Maj:t med liknande motivering
petitionerat örn upphävandet av kallelsestämmans beslut.

Den av nämnda domkapitel föreslagna ordningen synes oss på ett tillfredsställande
sätt lösa frågan örn tillsättning av kyrkoherde i de s. k. privilegierade
pastoraten.

Med hänvisning till ovanstående och till Göteborgs domkapitels yttrande
i ärendet tillåter jag mig hemställa,

att riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla, att vid utfärdande
av kungl, kungörelse angående särskild ordning
vid tillsättande av vissa prästerliga tjänster följande synpunkter
måtte komma till beaktande:

1) rätt till ansökan må stå öppen för hela rikets prästerskap; 2)

förslag upprättas i vanlig ordning av domkapitlet enligt
gällande grunder, varvid särskild hänsyn tages till tjänstens
speciella behov av väl kvalificerade krafter;

3) församling äge att vid frågodagsförrättning till prov
kalla en eller flera extra provpredikanter, som fylla lagstadgade
betingelser för kallelse till fjärde provpredikant
och som vid kallelsen erhållit minst 100 röster;

Motioner i Andra hammaren, Nr 580.

4) uppnår någon av de tre på förslaget uppförda, där
icke kallelse av provpredikant skett, vid valet absolut majoritet,
utfärdas av domkapitlet fullmakt för denne. I annat
fall utnämner Konungen inom förslaget den för ämbetet
lämpligaste;

5) har en eller flera provpredikanter kallats utnämner
Konungen en av de tre, som vid valet erhållit de flesta
rösterna;

6) där Konungen utnämner, må biskop i domkapitel avgiva
officiellt förord.

Stockholm den 19 mars 1934.

Per Pehrsson.

I motionen instämma:

C. J. Ekman. Evert Frankenberg. Edvard Lithander.

Bilaga.

Till Konungen.

I 46 § av lagen den 9 december 1910 angående tillsättning av prästerliga
tjänster föreskrives, att där särskild rätt eller förmån i frågor örn tillsättning
av prästerlig tjänst vore församling försäkrad eller där i avseende
på domkapitlets förfarande vid tillsättning av vissa kyrkoherde-, komministers-
eller kapellpredikants-befattningar särskilda bestämmelser vore av Eders
Kungl. Maj:t meddelade, skall gälla vad därom är eller bliver av Eders
Kungl. Maj:t stadgat. Med stöd av denna bestämmelse samt övergångsbestämmelse
till samma lag utfärdade Eders Kungl. Maj:t den 10 december
1920 nådig kungörelse angående särskild ordning vid tillsättning av vissa
prästerliga tjänster.

Ingen av rikets städer är i den utsträckning som Göteborg beroende av
den sålunda fastställda ordningen. Erfarenheter av såväl dess fördelar som
dess brister borde därför bär mera än annorstädes föreligga. Då domkapitlet
av tidningspressen inhämtat, att Eders Kungl. Maj:t åt de sakkunniga, som
fått i uppdrag att verkställa utredning örn ändringar i lagen om prästerliga
tjänsters tillsättning, givit anvisning att före årets slut inkomma med betänkande,
har domkapitlet funnit sig föranlåtet att inför Eders Kungl. Maj:t
påpeka de brister i den nuvarande ordningen, som under dess hittillsvarande
tillämpning gjort sig särskilt kända. Dessa brister hänföra sig enligt domkapitlets
mening framför allt till de för kyrkoherdetillsättning gällande bestämmelserna,
medan ordningen vid återbesättande av komministertjänsterna
i allt väsentligt synes vara tillfredsställande.

Motioner i Andra hammaren, Nr 580.

Särskilt knyta sig domkapitlets betänkligheter till det för kyrkoherdetillsättningarna
stadgade kallelseförfarandet. Gent emot detta kan främst invändas,
att det visat sig i praktiken fungera ytterligt ojämnt samt giva ett
vidsträckt utrymme åt godtycket och slumpen.

Under den tid, ifrågavarande ordning gällt, har härstädes fyra kyrkoherdeval
ägt rum. Huru förhållandena vid kallelsestämmorna härvid gestaltat
sig, framgår åtminstone i någon mån av nedanstående översikt:

Församling	Antal före- slagna präst- män	Antal kal- lade präst- män	Antal förkla-rade icke kallade	Antal	Antal, som se-nare av Kungl. Majit förklarats kallade	Antal, som av-böjt kal-lelse efter Kungl. Majits utslag
som emot- taga kallelse	som av-slagit kallelse
genom ackla- mation	genom vote- ring
Johannesberg......	7	4	3	—	4	—	—	—
Domkyrkoförsamlingen	4	1	2	1	1	—	4	2
Kristine.........	13	10	2	1	7	3	—	—
Haga...........	13	3	6	4	1	2	10	7

Såsom denna tablå utvisar, har i ett fall endast en prästman kallats,
medan övriga föreslagna utvoterats. I ett annat fall ha visserligen tre
präster blivit kallade, men av dessa har endast en förklarat sig villig mottaga
kallelse. Icke mindre än 19 föreslagna personer ha vid företagen omröstning
stannat i minoritet. Den godtycklighet, som vid denna utvotering kommit
till synes, har också medfört, att vederbörande prästmän genom skenet att
ha drabbats av ett misstroendevotum försatts i en föga tilltalande situation,
vilken ofta varit så mycket mer oförtjänt, som de själva i regel icke torde
lia tillfrågats om sin önskan att mottaga kallelse. Bland de sålunda utvoterade
ha befunnit sig synnerligen högt förtjänta prästmän, som vid en bättre
fungerande tillsättningsprocedur borde haft goda förutsättningar att samla
röster och komma ifråga till utnämning.

Det är framför allt den omständigheten, att vid kallelsestämma enkel
majoritet är avgörande, som bragt kallelseförfarandet in i en återvändsgränd.
Därigenom är möjlighet öppnad för en tillfällig majoritet vid kallelsestämman
att genom uteslutning av icke önskade kandidater redan från början
dirigera tillsättningen i åstundad riktning. Tendenser till att i överensstämmelse
härmed icke blott förhindra allsidig prövning från församlingens sida
av möjliga kandidater utan även att begränsa den frihet, lagen velat tillerkänna
Eders Kungl. Majit såsom kompensation för församlingens utsträckta
rättigheter, ha också tvenne gånger föranlett Eders Kungl. Majit att korrigera
kallelsestämmans beslut genom att förklara samtliga de å kallelsestämman
föreslagna berättigade att avlägga prov. Att märka är dock, att en
majoritet vid kallelsestämman utan större svårighet kan sätta sin avsikt i
verket, örn den, sedan ett flertal kandidater föreslagits, inskränker sig till
att utvotera blott en eller ett par och därvid eliminerar den eller dem, som
i första hand anses äventyra den önskade kandidatens placering. Därest
man nämligen är i stånd att efter företaget val presentera frenne namn på
förslaget, är Eders Kungl. Majit enligt förordningens avfattning icke i tillfälle
vidtaga någon sådan extra åtgärd, som samma förordning vid ofullständigt
förslag förutsätter såsom möjlig. Det torde vara ostridigt, att en

Motioner i Andra kammaren, Nr 580.

ordning, som öppnar möjlighet för så mycket godtycke och så uppenbart
kringgående av lagens egna intentioner, icke kan vara ägnad att befordra
en sund utveckling av de kyrkliga förhållandena.

Vid övervägande av de möjligheter, som kunna tänkas för åstadkommande
av en bättre ordning för kyrkoherdeval i Göteborg, anser sig domkapitlet
böra bestämt förorda övergivande av kallelseförfarandet och en återgång
till principen örn ansökan, i enlighet med vad fallet är vid återbesättande
av komministerbefattningarna härstädes. Framför allt med hänsyn
till den starka befolkningscirkulation, som är förhanden i en stad av Göteborgs
storlek, anser domkapitlet det vara av stort värde, att den prästerliga
rekryteringen sker så allsidigt som möjligt. Därför bör rätt till ansökan stå
öppen för hela rikets prästerskap. Sådan fri ansökningsrätt skulle givetvis
i fortsättningen såsom hittills gälla även komministerbefattningarna. Sedan
befattningen sökts, upprättas av domkapitlet förslag enligt de grunder, som
gälla för tillsättning av prästerliga tjänster i övrigt, varvid naturligen särskild
hänsyn bör tagas till tjänstens speciella behov av väl kvalificerade
krafter. Har ingen extra provpredikant, på sätt nedan förutsattes såsom
möjligt, blivit av församlingen kallad, skall prov och val äga rum i vanlig
ordning. Uppnår någon av de tre på förslaget uppförda vid valet absolut
majoritet, utfärdas av domkapitlet fullmakt för denne. I annat fall skall
Eders Kungl. Majit inom förslaget utnämna den för ämbetet lämpligaste.

Såsom ett komplement till detta förfarande måste emellertid enligt domkapitlets
mening möjlighet beredas församlingarna att genom kallelse utöka
det uppgjorda förslaget. Sådan rätt föreligger enligt nu gällande ordning
beträffande komministerstjänsterna. Domkapitlet sympatiserar med tanken
att vid återbesättande av kyrkoherdebeställningarna en något utvidgad kallelserätt
kunde medgivas församlingarna, i likhet med vad fallet var före
nuvarande stadgars ikraftträdande. Sålunda skulle församling vid frågodagsförrättning
kunna till prov kalla en eller flera extra provpredikanter,
allenast med den begränsning att vederbörande uppnått den för kyrkoherdetjänst
stadgade ålder. Kallelse skulle anses hava kommit till stånd, så snart
därtill föreslagen prästman erhållit minst 100 röster. Sedan val hållits,
skulle Eders Kungl. Majit utnämna en av de tre, som erhållit de flesta
rösterna.

I anledning av vad sålunda anförts får domkapitlet i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Majit vid det förslag till ändrade bestämmelser angående
prästval, som på Eders Kungl. Majits föranstaltning är under utarbetande,
ville i nåder taga de ovan framförda synpunkterna under övervägande.

I domkapitlets beslut hava deltagit, förutom undertecknad, biskop, domprosten
Ljunggren, prosten Tiedje, kyrkoherden Béen, lektorerna Lönborg
och Ohlon samt rektor Mellén.

Föredragande domprosten Ljunggren.

Underdånigst
A domkapitlets vägnar:

C. E. D. BLOCK.

Fridolf Wildte.

Stockholm 1934, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

340883