Motioner i Första kammaren, Nr 154.
9
Nr 154.
Av herr Thelin, orri utredning angående sjukhjälp åt vissa
extralärare.
Då, på grund av den rådande ekonomiska depressionen, proposition angående
lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet icke framlagts
till 1932 års riksdag, har detta för Sveriges extralärarekår, förutom de
ofrånkomliga ekonomiska konsekvenserna, medfört även andra synnerligen beklagliga
följder av snarast social innebörd. Allmänt känt är, att extralärarnas
anställningsförhållanden äro synnerligen egendomliga och föråldrade. Sedan
många år tillbaka har denna kategori lärare försökt få till stånd en ändring i
berörda avseende, och vid alla hänvändelser till statliga myndigheter ha vederbörande
erkänt det berättigade i de framställda kraven, men alltid ställt frågan
på framtiden med motivering, att en slutgiltig lösning borde anstå till en motsedd
lönereglering. 1928 års lönekommitté har också i sitt ”Betänkande med
förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet” gått
in för att ”tillförsäkra huvudgrupperna av icke ordinarie befattningshavare
inom undervisningsväsendet mera betryggande anställningsförhållanden”. .Dessa
för extralärarekåren livsviktiga frågor hava nu i likhet med lönefrågan ställts
på framtiden, måhända för åtskilliga år. Att under sådana förhållanden en
märkbar oro gjort sig kännbar inom kåren, som räknar ett stort antal medlemmar
med lång tjänstgöringstid och därtill i många fall med skyldigheter
som familjeförsörjare, är icke ägnat att förvåna. Av de moment, som bidraga
att skapa otrygga förhållanden, är särskilt frånvaron av sjukhjälp det, som
med nu rådande befordringsutsikter mer än annat försätter dessa statstjänare
i en ogynnsam undantagsställning. För en extralärare föreligger nämligen
den risken att redan efter en ganska kort tids sjukdom ställas på bar backe.
Hittills har den e. o. läraren vid sjukdom kunnat utfå understöd blott för återstoden
av den tid (läsår eller termin), som hans förordnande omfattar. Blir
han sjuk t. ex. under sommarferierna och ej kan återinträda i tjänst vid höstterminens
början, får han intet understöd, han må ha tjänstgjort hur länge
som helst. Denna olägenhet bör, i väntan på en slutlig lönereglering, genom
en provisorisk anordning avhjälpas, och det synes mig, att detta skulle kunna
ske utan ändring av nu tillämpade avlöningssystem och utan några större kostnader
för statsverket.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 3 sami. 37 käft. (Nr 152—155.)
2
10
Motioner i Första kammaren, Nr 154.
Med hänsyn till vad ovan anförts hemställer jag,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
utredning angående sjukhjälp enligt samma grunder, som
gälla för e. o. befattningshavare vid kommunikationsverken och
övriga statens nyreglerade verk, åt extralärare, som är berättigad
till förhöjt arvode enligt kungl, kungörelsen nr 112 år 1931.
Stockholm den 20 januari 1932.
Arvid, Thelin.