Motioner i Andra hammaren, Nr 820.

Nr 320.

Av herrar Johansson i Edsbyn och Mosesson, om vissa anslag till
understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning.

För de enskilda anstalterna för yrkesundervisning har Kungl. Majit i proposition
äskat ett belopp av 675,000:-— kronor för budgetåret 1930—1931.
Detta belopp understiger med 195,000:— kronor det belopp, som överstyrelsen
beräknat som behövligt för att kunna genomföra sina avsikter å berörda område.
Det synes oss vara synnerligen viktigt att tillse, att en för långt driven
begränsning av anslaget icke får ett hämmande inflytande på yrkesundervisningens
fortsatta ordnande, för vilket de enskilda anstalterna för undervisning
otvivelaktigt ha stor betydelse.

Det är ofrånkomligt, att dessa anstalter, som till år 1919 arbetade utan understöd
av staten, betytt mycket som pedagogiska initiativ på yrkesundervisningens
område. Alltfort tillföra de vårt undervisningsväsen stora värden i
fråga om pedagogisk erfarenhet och vårt näringsliv intresserad och kvalificerad
arbetskraft.

Genom anslagsbegränsning har det under de senare åren varit omöjligt för
skolöverstyrelsen att genom ökat understöd förhjälpa de skolor, som redan äro
i arbete, att utvidga sin verksamhet. Överstyrelsen har ej heller kunnat fullgöra
bestämmelse i instruktioner, att den skall verka för upprättande av nya skolor
samt därvid träda i förhandling med representanter för skilda yrken. Endast
genom att träda i förbindelse med kommuner, i vilka ett utpräglat lokalt utbildningsbehov
gjort sig gällande, har överstyrelsen kunnat medverka till en
utvidgning av yrkesundervisningen. Då flera yrkesgrenar icke kunna få sin
utbildningsfråga ordnad på detta sätt, har överstyrelsen genom anslagsbegränsningen
avstängts från en väsentlig uppgift på ett för vårt näringsliv viktigt
område. En stagnation har därför inträtt, som kan få allvarliga konsekvenser.
Något, som inte heller får förbises, är de enskilda undervisningsanstalternas
för yrkesundervisning ställning som folkbildningsanstalter av ungefär samma
art som folkhögskolan. Folkhögskolorna och lantmannaskolorna lia ju vänt sig
huvudsakligast till landsbygdens, enkannerligen jordbrukets ungdom. De praktiska
ungdomsskolorna ha däremot mottagit huvudparten av sina lärjungar
från brukssamhällen och städer, från hantverkarhem i landsbygden samt från
de lägre tjänstemännens barn. Många gånger är det förenat med stora upp
Bihang till riksdagens protokoll 1980. k sami. 58 käft. (Nr 820—828.) 1

Motioner i Andra kammaren, Nr 320.

offringar från dessa befolkningslagers sida att skaffa ungdomen den utbildning,
de anse vara lämplig. Folkhögskolorna ha på grund av statlig hjälp
och understöd från landstingen kunnat bereda obemedlade och mindre bemedlade
lärjungar en skolvistelse för en jämförelsevis billig penning. Dessutom kun
na obemedlade lärjungar erhålla stipendier upp till 45 kronor per månad. De
praktiska ungdomsskolorna ha däremot varit nödsakade att hålla undervisningsavgiftema
relativt höga. Dessa skolor ha icke heller -— med undantag av de
enskilda skolorna för husmodersutbildning — kunnat giva sina lärjungar stipendier
av statsmedel. Trots de relativt stora kostnaderna, som en kurs vid
dessa skolor betingar, ha dock stora lager av vårt folk sökt sig till dessa enskilda
praktiska skolor.

Barn från hantverkarhem liksom de lägre tjänstemännens barn ha icke samma
lätthet att finna levnadsbana, som lantbrukets ungdom, vilken söker sig till
folkhögskolorna. Lantbrukets ungdom har i flesta fall sina uppgifter givna
inom modernäringen. Så enkelt ligger det inte till för övriga nämnda grupper.
En kurs vid en enskild skola för yrkesundervisning blir ofta för dessa
utgångspunkten för deras framtida gärning. En stark förbindelse råder också
mellan dessa skolor och näringslivet, vilket ofta gör, att man söker sig till
dessa skolor, även örn man utnyttjar sina ekonomiska resurser till det yttersta.

De kommunala anstalterna för yrkesundervisning kunna ej helt övertaga
dessa uppgifter. Det är ju endast i större städer och samhällen, som sådana
äro upprättade. De äro på grund av sin aftonundervisning lämpade endast
för ungdom på platsen. De som söka sig till de enskilda anstalterna för yrkesundervisning
ha behov av en skola med dagskurser eller av en skola, som
lämnar undervisning i speciell yrkesgren, som denna skola företräder. De kunna
ej använda sig av de kommunala anstalterna. Det är en rättvisa mot denna
ungdom att genom understöd av dessa enskilda anstalter för yrkesundervisning
göra dessa anstalter lika tillgängliga för nämnda befolkningslager, som
folkhögskolorna äro för landsbygdens, enkannerligen jordbrukets, ungdom.

Kisk föreligger också, att undervisningsanstalter uppkomma, som i saknad
av erforderliga ekonomiska resurser och offentlig kontroll icke kunna på ett
för yrkena tillfredsställande sätt fylla den uppgift, de själva påtagit sig att
fylla. Det torde vara riskfyllt, att statens ledning och kontroll på detta sätt
undandrages den enskilda yrkesutbildningen.

Budgetåret 1926—1927 utdelades i understöd till enskilda anstalter för yrkesundervisning
kronor 650,000:—. Hos Kungl. Maj:t hade begärts understöd
till ett belopp av 728,442:43. Motsvarande siffror voro

1927— 1928 Kr. 675,000:— Kr. 776,814: 05

1928— 1929 Kr. 675,000:— Kr. 855,512:36

1929— 1930 Kr. 675,000:— Kr. 867,047: 36

Skolöverstyrelsen har till årets riksdag för dessa anstalter begärt ett ordi narie

reservationsanslag till läraravlöningar av 780,000:— kronor, till nyanskaffning
och underhåll av undervisningsmateriell 70,000:— kronor, till föreståndare
20,000: — kronor.

Motioner i Andra kammaren, Nr 820.

För att denna gren av vårt undervisningsväsen icke må hämmas i sin utveckling,
kräves tydligt ett större understöd än det Kungl. Maj:ts proposition
upptagit. Det är väl ock naturligt, att en så ny gren av vårt undervisningsväsen
skulle kräva ökat understöd, allt eftersom nya krav gjorde sig gällande.
Att förbise detta vore att kväva yrkesundervisningen i sin linda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställa undertecknade,

att riksdagen måtte bevilja

ett ordinarie reservationsanslag till understöd åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning till läraravlöningar med
750,000:— kronor,

ett ordinarie reservationsanslag åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
till anskaffning och underhåll av undervisningsmateriell
med 50,000: — kronor samt

ett ordinarie reservationsanslag till understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning till arvode åt föreståndare med
15,000: — kronor.

Stockholm den 21 januari 1930.

O. Jokansson Gust. Mosesson.

i Edsbyn.