Motioner i Andra kammaren,. Nr M.

Nr 44.

Av- herr Westlliail in. fl., om anslag till skyddsåtgärder för Falkenbergs
yttre hamn.

Staden Falkenbergs yttre hamn utgöres av den öppna redd, som utanför
de till reglering av Ätraåns utlopp byggda hamnarmarna avskiljes genom
ett rev, det s. k. Mellanrevet, från det utanför liggande havet, Kattegatt.
Detta rev, som har en längd av cirka 1,000 meter och som med ett
medeldjup av cirka 2,5 meter på sina ställen höjer sig till nästan jämnhöjd
med medelvattenytan, erbjuder endast ett ofullkomligt skydd mot sjögång
å den innanför belägna redden. Särskilt vid nordvästliga stormar är
redden utsatt för så svår sjögång, att infarten mellan hamnarmarna är förenad
med stora svårigheter och faror. Åtskilliga förlisningar och andra
sjöolyckor, som här under årens lopp inträffat, skulle sannolikt hava förebyggts,
om redden varit bättre skyddad mot vågsvall och sjögång.

Emellertid erfordras ej endast bättre skydd i detta hänseende utan
även emot den svåra sanddrift, för vilken redden är utsatt och vilken
årligen förorsakar jämförelsevis stora muddringskostnader för bibehållande
av nuvarande djupet, 4 meter, i inseglingsrännan. Så hava under åren
1899—1910 muddringskostnaderna för Falkenbergs hamn i medeltal uppgått
till cirka 28,500 kronor årligen, varav den största delen måst användas
för muddring i yttre delen av inseglingsrännan. Man har vid
dessa arbeten konstaterat en igensandning på sina ställen av 1 till 1,5
meters mäktighet på så kort tid som ett halvt år. Sedan staden för att
kunna bibehålla djupet i inseglingsrännan år 1898 anskaffat ett större
mudderverk för en kostnad av 164,340 kronor, har man sökt bekämpa
igengrundningen i följd av sanddriften genom eu förlängning år 1905 av
södra hamnarmen för eu kostnad av cirka 57,000 kronor. Då även därdärefter
eu stark uppgrundning fortfarande ägde rum, i synnerhet vid nord -

Motioner i Andra kammaren, Nr 44.

västliga stormar, tiar även den norra hamnarmen under åren 1909—1910
blivit förlängd för en kostnad av cirka 30,000 kronor. Ehuru förhållandena
genom dessa åtgärder något förbättrats, är dock sanddriften fortfarande
ansenlig, och något skydd mot sjögången å redden har icke kunnat
åstadkommas.

Upprepade gånger under årens lopp hava förslag till skyddsåtgärder
för Falkenbergs hamn uppgjorts, men på grund av de därmed förenade
höga kostnaderna har det icke varit staden möjligt att bringa dessa förslag
till utförande. Slutligen har under år 1910 ett förslag till skyddsåtgärder
uppgjorts av professorn vid kung! tekniska högskolan Y. Fellenius,
vilket förslag, ehuru genom vidtagna förenklingar betydligt billigare
än föregående, dock skulle medföra eu beräknad kostnad av 510,000
kronor.

Enligt sistnämnda förslag skulle dels eu yttre vågbrytare byggas, utgående
från land över det s. k. Långarevet i nära sydlig riktning och
fortsättande över Mellanrevet med en höjd av 1 meter över medelvattenytan,
genom vilken vågbrytare redden skulle erhålla behövligt skydd mot
vågsvall och sjögång, och dels den södra hamnarmen förlängas 300 meter
för hindrande av sanddriften, varjämte i samband med dessa skyddsåtgärder
den nuvarande inseglingen till hamnen skulle ändras.

De sålunda föreslagna skyddsarbetena hava blivit av kungl. vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förordade till utförande med några mindre
tillägg, varigenom byggnadskostnaden skulle komma att ökas till 526,000
kronor.

Denna kostnadssumma är emellertid av den storlek, att det icke gärna
är möjligt för staden Falkenberg med dess ekonomiska resurser att ensam
bestrida densamma.

Hamnens inkomster jämte tolagsersättningen, vilken oavkortat går till
hamnkassan, hava under de gångna åren i allmänhet icke förslagit till gäldande
av hamnens utgifter, utan brist uppstått, som måst täckas genom
bidrag ur stadskassan. Enligt verkställd uträkning har sålunda under åren
1863—1910 för hamnens räkning från stadskassan utbetalts ett sammanlagt
belopp av i runt tal 568,000 kronor. Yisserligen har en stor del
av denna brist orsakats genom de dryga kostnaderna för muddring, vilka
efter de nu föreslagna skyddsarbetenas utförande beräknas i väsentlig mån
minskas, men i stället tillkommer kostnaderna för underhåll av den nya
yttre vågbrytaren, vilka på grund av vågbrytarens enklare konstruktion
kung], väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser bliva så betydliga, att

Motioner i Andra kammaren, Nr 44.

densamma drager i betänkande, huruvida ens någon besparing i utgifter
kan komma att uppstå. I varje fall är hamnens ställning sådan, att
något överskott, som skulle kunna användas till ränta och amortering av
ett lån för skyddsåtgärdernas utförande, icke kan påräknas, helst andra
arbeten för hamnen förestå.

Att genom höjning av uttaxeringen å stadens innevånare vinna medel
till förräntning och amortering av ett lån, motsvarande hela kostnaden för
ifrågavarande skyddsarbetens utförande, kan näppeligen anses tillrådligt.
Visserligen utgick kommunalskatten under år 1911 med endast 5,7 kronor
per bevillningskrona, men då hela antalet bevillningskronor uppgår till
19,302: 86, skulle räntan och amorteringen för ett lån å 526,000 kronor
uppgå till 1,8 gånger bevillningen. Staden skulle sålunda komma upp i
en utdebitering, som vore så mycket betänkligare, som eu del nödiga
kommunala byggnadsarbeten, till vilka medel endast kan beredas genom
förhöjd uttaxering, därigenom skulle omöjliggöras.

Under sådana förhållanden har staden sett sig nödsakad att ansöka
om statsbidrag för skyddsarbetenas utförande, och kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har uti avgivet utlåtande över denna ansökan den
20 mars 1912 hemställt, att Ivungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att för
ändamålet på extra stat bevilja ett statsanslag utan återbetalningsskyldighet
av 263,000 kronor.

Beviljandet av ett statsanslag synes i förevarande fall vara väl motiverat.
Oavsett att det här är fråga om att tillgodose ett lokalt samfärdsintresse,
som är i behov av och förtjänar understöd, skulle, såsom ock lotsstyrelsen
uti avgivet yttrande vitsordat, ett iståndsättande av Falkenbergs
hamn medföra nytta för den allmänna sjöfarten. Hamnens läge på den
öppna kusten är sådant, att densamma, om behövligt skydd erhålles, blir
av betydelse såsom nödhamn såväl för kustsjöfarten och den allmänna
genomgående sjötrafiken i Kattegatt som ock för de talrika fiskebåtar, vilka
här hava sina fångstplatser.

Att trots myndigheternas tillstyrkan någon kungl. proposition om
ifrågavarande statsanslag icke blivit för innevarande Riksdag framlagd torde
uteslutande bero därpå, att Kungl. Maj:t icke velat betunga 1914 års
statsreglering med denna utgiftspost; men då enligt vår mening en skyndsam
hjälp här är av nöden, tveka vi icke att på detta sätt bringa ärendet
under Riksdagens prövning och hemställa vördsamt,

att Riksdagen ville för utförande av behövliga skyddsåtgärder
för Falkenbergs yttre hamn på extra stat för år

Motioner i Ändra kammaren, Nr 44.

1914 bevilja ett statsanslag utan återbetalningsskyldighet av
263,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj.t kan
finna skäligt närmare bestämma.

Stockholm den 22 januari 1913.

Axel Westman.

Åug. Ifvarsson.
Karl O. Strid.

A. Henrikson. Anders Olsson.

P. J. Persson.