Motioner i Andra Kammaren, N:o 54.

i

N:o 54.

Af herr OlSSOll i See, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
afkortning i öfningstiden för värnpliktige, som uppnått
visst kunskapsmått och färdighet m. m.

Två gånger förut har i Riksdagen motionerats om afkortning i öfningstiden
för värnpliktige. Dessa motioner ha dock ej vunnit Riksdagens
bifall. Emellertid är detta ett spörsmål, som borde vinna mera beaktande
än hvad hittills varit fallet. För arbetare i allmänhet och landtbrukare
isynnerhet är det särdeles uppoffrande, att de under den tid af året, då arbetskraften
är af allra största betydelse, måste sända i väg sina söner, ehuru
de mycket väl behöfvas hemma. Kunde därför någon afkortning af tiden
åstadkommas, så vore det välbehöfligt.

Det kan emellertid synas underligt att komma med ett sådant förslag,
när det kommer att sättas i fråga — af hvad som förspörjes — att i en framtid
än vidare utsträcka tiden för öfningarna, men detta förhållande gifver
mig så mycket mer anledning till att väcka det förslag jag här åsyftar,
nämligen att när de värnpliktige inhämtat ett visst kunskapsmått under
öfningarne, så skulle de hemförlofvas. Yore det så ordnadt, kunde det
gifva beväringsynglingarne anledning till att med mera ifver, lust och
energi gripa sig an med att inhämta de nödiga kunskaper, som det är afsedt
att meddela dem. Som det nu är ordnadt, torde en del åtminstone, och
i någon mån rätt många, vara mindre energiska att lära, utan ta saken
tämligen likgiltigt, blott tiden går fram. Detta dagsverkssystem borde på
detta område ersättas med något annat, som vore mera egnadt att väcka till
ifver att under kortaste tid uträtta det mesta möjliga. Vid ungdomens utbildning
i allmänhet i skolorna är ju så ordnadt, att ju förr ett visst kunBih.
till Riksd. Prot. 1909. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 23 Höft. (N;o54—58).

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 54.

skapsmått är inhämtadt desto förr äro vederbörande fria, och vore det på
liknande sätt ordnadt beträffande de värnpliktiges utbildning, så torde icke
så litet kunna vinnas både i fråga om att vinna färdighet och tid.

Hvad som vidare vore ägnadt att sporra denna ungdom att göra sig
bästa möjliga nytta af den undervisning de erhålla under öfningstiden,
vore att betyg utfärdades för hvar och en af dem, när de fullgjort sina
åligganden i här berörda afseende.

Som här ofvan blifvit nämndt, har förut motionerats beträffande afkortning
af öfningstiden, nämligen 1904 af Smeds Lars Olsson och J.
Bengtsson samt 1907 af P. Hörnstén; dessa motioner behandlades 1904
af tillfälligt utskott, i utlåtande n:o 37, och 1907 af lagutskottet, i utlåtande
n:o 5. Båda gångerna afslogo utskotten och Riksdagen dem hufvudsakligen
på den grund, att det fordrades skicklighet ej blott i skjutkonsten
utan äfven i många andra kunskaper, som voro nödvändiga för försvaret.
Hvad jag däremot nu begär är afkortning för dem, som kunnat inhämta
hvad som i öfrigt också är af behofvet att kunna; denna sak torde emellertid
behöfva en utredning dels i fråga om hvad som behöfver läras under
öfningstiden samt huru lång afkortning det af flere skäl kan låta sig göra
att bestämma.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt anhålles vördsamt,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda samt utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till sådan
plan för värnpliktiges öfningar, att möjlighet till afkortning
i tiden för dessas fullgörande måtte beredas
dem, som uppnått ett visst kunskapsmått och färdighet
i allt hvad värnpliktsöfningarne afse att meddela,
äfvensom att betyg utfärdas till alla dem som genomgått
öfningarne.

Stockholm den 26 januari 1909.

Öl. Olsson.