Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

1

N:o 222.

Af herr K. E. H. Hildebrand, om ändring af 3 § 11 :o tryckfrihetsförordningen.

En af de främsta uppgifterna för den moderna staten är rättsordningens
upprätthållande inom statsområdet. En och hvar, som vistas
därinom, har berättigade kraf att stå under lagens hägn, liksom det å

andra sidan är bjudande plikt för en och hvar att iakttaga lagens bud

och ej kränka annans rätt.

Underlaget för all rättsbildning utgöres af folkets historiskt gifna
sociala och ekonomiska samt etiska uppfattning. I och med förändringar
i denna förskjutes underlaget och förberedes ny rättsbildning.
Rätten är ingen sjelfständig organism, som utvecklas oberoende af yttre
inflytelser, utan dess uppgift är på det närmaste förbunden med det

sjudande folklifvet: ej så att den bör taga ny gestalt efter dagens till fälliga

stämningar, utan på det sätt att dess uppgift är att städse ingripa
reglerande, skyddande och afvärjande. Rättens uppgift är icke
att skapa nya förhållanden utan att, allteftersom förhållandena ändra
sig, anpassas efter desamma för att kunna fylla sitt ändamål.

Rättsbildningen upphör därför aldrig, så länge ett folk lefver.
Allteftersom förhållandena ändras, bildas ny rättsuppfattning, hvilken
förr eller senare, försåvidt uppfattningen står sig och folket är sundt,
tager sig uttryck i ny skrifven rätt. Det blifver då alltid en bjudande
plikt för statsmakterna att tillse, i hvad mån den skrifna rätten är anpassad
efter eller skiljer sig från för rättsbildningen och verklig rätts
upprätthållande i viktiga förhållanden inom folket. Om därvid befinnes,
att rättsordningen kränkes på grund däraf att den skrifna rätten stannat
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 70 Häft. (N:is 222, 223.) 1

Obehörigt ingripande
i
annans fria
utöfning af
näring eller
yrke.

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

i utveckling efter folkkulturens fortskridande omdaning, måste lagändringen
ske i de stycken, där öfverensstämmelse i utveckling ej förefinnes.

I en tid af så påskyndad social utveckling som 1800-talets senare
decennier och 1900-talets början är det ofantligt svårt att låta lagstiftningsarbetet
följa den oaflåtliga förskjutningen i tänkesätt och rättsuppfattning.
Allteftersom de nya sociala motsättningarna taga fastare
former, blir det emellertid både viktigare och lättare att skrifva ny
lag eller ändra gammal. Skulle man underlåta att i tid taga itu härmed,
kan bristen på öfverensstämmelse mellan lag och rättsuppfattning
verka mycket ondt genom att gifva lifskraft åt samhällsupplösande tendenser
eller mot rättens väsen stridande åskådningar och handlingar.

I det följande tillåter jag mig påpeka en mängd fall, där utvecklingen
i dylik riktning redan gått så långt, att statsmakternas ingripande
medelst ny lagstiftning synes vara oafvisligen påkräfdt. Jag
menar de fall, där i föreningar sammanslutna medborgare obehörigen
ingripa i annans fria utöfning af yrke eller näring. Här står i förgrunden
offentliggörande af arbetares namn på sådant sätt, att de öfverlämnas
till kamraters eller andras trakasserier, försåvidt de ej uppfylla
vissa kraf, som ställas på dem.

Så vidt jag kan finna, föreligger här en mångfald verkliga Övergrepp
mot enskilda personers frihet, utan att med nuvarande lagstiftning
något kan göras däremot.

I våra dagar talas mycket om »föreningsfrihet)), men på många
håll tolkas begreppet på sådant sätt, att man närmast kan tala om föreningstvång.
Följande tillkännagifvande i tidningen Arbetet för den 10
september 1906 torde vara belysande nog:

Då nedannämnda personer trots ifrig agitation ej kunna förmås
att ingå i organisationen, så vilja vi för alla organiserade arbetare
offentliggöra deras namn:

Jöns Andersson, Spolegatan 9; August Larsson, husägare, Vallkärratorn,
hvilka arbeta hos N. P. Lennartsson A-B., och Jöns Olsson,
Möllevången 3, hvilken arbetar hos O. Olsson.

Lund den 4 september 1906.

Sv. Grof- och fabriksarbetareförb:s afd.
n:r 22, sektion n:r 4.

Styrelsen.

Hvar och en, som tagit närmare kännedom om den moderna
arbetarerörelsen, vet att »ifrig agitation» ej blott föregått detta med -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

3

delande, utan att namnen offentliggöras just för att personernas organiserade
kamrater och äfven andra skola medelst allehanda trakasserier
söka förmå dem att ingå i organisationen. Emellanåt taga trakasserierna
sådana former, att åtal kan följa enligt allmän lag, men oftast
torde de undandraga sig sådan påföljd, närmast bestående i stickord
och hånande tillmälen, fullständig brist på kamratligt umgänge och
allsköns oginhet. Den utpekade går ensam och isolerad ibland sina
kamrater, utsatt för deras tydliga förakt. Hvarje elakt ord eller ogin
handling är i och för sig kanske ej så farlig, men då elakheterna hagla
tätt och aldrig sluta och då oginheten varar i dagar och veckor och
månader, kan ställningen för den utpekade blifva alldeles olidlig. För
honom återstår i många fall ej annat än att söka annan plats — han
har då direkt skadats i utöfningen af sitt yrke — eller att underkasta
sig och mot sin egen vilja ingå i organisationen, i hvilket fall ett
upprörande våldförande på enskild mans fria yrkesutöfning föreligger.

Underkastelsen får ofta former, som tydligen äro afsedda att
verka förnedrande och därigenom skrämmande på andra. Den »brottslige»
skall göra offentlig afbön. Här ett typiskt exempel, hämtadt ur tidningen
Arbetet för den 20 september 1906.

Afbön.

Undertecknad, som under verkstadskonflikten 1905 uppträdde som
strejkbrytare vid Kockums verkstad och därmed som förrädare mot
den klass jag själf tillhör, inser nu det orätta i detta mitt handlingssätt
och beder samtliga organiserade arbetare om förlåtelse för detta
mitt uppträdande, på samma gång lofvande bli en organiserad arbetare.

Malmö den 18 sept. 1906.

O. Hellgren.

Med anledning af ofvanstående har nämnda Hellgren biff vit upptagen
som medlem i nedanstående förening, och uppmanas en hvar att
i honom se en god organiserad arbetare.

Malmö den 18 sept. 1906.

För Sv. järn- och metallarb.-förbundet;
afdelning n:o 4 i Malmö:

Styrelsen.

Mannen i fråga får med eget namn underteckna ett skarpt fördömande
af sitt tidigare uppträdande och en ödmjuk anhållan om för -

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

låtelse. Skrifvelse införes så i tidningen och beledsagas af organisationens
skriftligen affattade tillgift.

Ibland kunna flera år förflyta, innan »afbönen» slutligen pressas
fram. Följande meddelande är dateradt i juli 1906, ehuru afbönen
gäller år 1899.

Afbön.

Undertecknad som arbetat vid hattfabriken i Halmstad år 1899,
under tiden som konflikten pågick, inser det orätta i detta mitt uppförande
och vill jag härmed bedja samtliga kamrater och organiserade
arbetare om förlåtelse för detta mitt handlingssätt, samt lofvar jag att
hädanefter bli en god kamrat.

Karl E. Franzén.

Då Karl E. Franzén vid extra möte med Sv. grof- och fabriksarb.-förb:s afd. n:r 185 i Oskarström måndagen den 16 juli 1906 offentligt
för afdelningen erkänt sitt brott mot arbetareklassen och gjort vederbörlig
afbön samt i öfrigt lofvat uppfylla de fordringar afdelningen
uppställt, uppmanas samtliga kamrater och organiserade arbetare att
hädanefter betrakta honom som kamrat.

Oskarström den 16 juli 1906.

För Sv. grof- och fabriksarb.-förb.rs afd. n:r 185 i Oskarström:

Styrelsen.

Sju år ha förflutit mellan »brottet» och afbönen! Det är möjligt,
att mannen någon del af mellantiden varit fredad, men dock hvilken
väl organiserad förföljelse, hvilken verksam frihetsförtrvckande makt,
som slutligen frampressat afbönen!

Någon gång säges uttryckligen ifrån, att det är fråga om direkta
trakasserier. Följande »afbön» är hämtad ur Arbetet för 6 mars 1906.

Afbön.

Jag får härmed anhålla om ursäkt för det handlingssätt jag begått
emot organisationen, och lofvar jag att hädanefter fullgöra mina skyldigheter
och plikter till fackföreningen, och önskar jag att bli ansedd som
fullgod medlem.

Helsingborg i mars 1906.

Chr. Sjöberg.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222. 5

T anledning- af att ofvanbemälde Sjöberg fullgjort, sitt mellanhafvande
till organisationen och i öfrigt lofvat fullgöra de förpliktelser
som organisationen påbjuder, vilja vi på detta sätt meddela det till alla
organiserade arbetare, på det ingen må trakassera^) honom, och komma
vi att anse honom som fullgod medlem.

Helsingborg den 5 mars 1906.

Å fosfatfackföreningens vägnar:

Styrelsen.

Den som fått strejkbrytarenamnet, liknar en pestsmittad: ingen får
eller bör hjälpa honom. Här ett upplysande exempel ur Arbetet för
19 maj 1906.

Afbön.

Undertecknad, som utfört ett reparationsarbete i strejkbrytare
Carl Lindqvists fastighet, Prestgatan 24 (strejkbrytare vid H.-H. järnväg),
trots en påminnelse från härvarande förbundsafdelning att ej
befatta mig därmed, och inseende det orätta i mitt handlingssätt samt
med löfte att framdeles ej befatta mig med arbeten af liknande art,
ber härmed såväl härvarande förbundsafdelning som öfriga organisationer
om tillgift och öfverseende för mitt inkorrekta handlingssätt.

Ramlösa den 15 maj 1906.

J. L. Nygren,
målaremästare.

Som ofvanstående J. L. Nygren fullgjort den fordran, som härvarande
afdelning begärt, och lofvat att ej åtaga sig arbete af ofvannämnda
beskaffenhet, upphäfves härmed blockaden och får han för
ofvannämnda förseelse ej af kolleger eller föreningar härför på något
sätt trakasseras. Och står det hvarje kollega fritt att därstädes taga
kondition.

Helsingborg den 15 maj 1906.

För Sv. måleriarb.-förbundets afdelning n:r 4 i Helsingborg:

Styrelsen.

Hvad skall man säga därom att midt i ett s. k. rättssamhälle
anordnas blockad af en målaremästares verkstad, d. v. s. hindras arbetare

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

att där taga arbete, endast och allenast därför att han utfört ett reparationsarbete
i en »strejkbrytares» fastighet? Mig synes att ett enda dylikt
öfvergrepp kunde vara motivering nog för ändring af gällande lag.

Härmed har jag kommit öfver till fackföreningars obehöriga ingrepp
i arbetsgifvares, fabrikanters och handlandes fria utöfning af sin
näring. Man får skilja mellan blockad, d. v. s. afstångande af den för
näringens bedrifvande nödiga arbetskraften, och bojkott, eller förbud att
köpa vissa varor eller dylikt. Jag skall här nedan lämna exempel på
bådadera formerna.

I Arbetet för 22 jan. 1900 läses under rubriken »Skoarbetarekonflikten
i Vänersborg och Lundby v:

På grund af att herrarne Carlsson ställt sig absolut oförstående
mot att på rimliga villkor träffa öfverenskommelse om afveckling af
dessa strider, meddelas härmed, att dessa strider föras och komma att
föras tills antaglig uppgörelse kan träffas. Samtidigt meddelas att bojkotten
mot dessa fabrikers skor står kvar och kommer att för framtiden
betydligt skärpas.

För Sv. Skoarbetareförbundet:

Styrelsen.

Två dagar senare (23 jan.) läses i samma tidning:

Svedala.

Till Svedala, Holmeja, Börringe, Mariebergs och Skabersjö organiserade
arbetare!

Enär handlanden H. Nilsson inte vill upphöra med försäljandet af
de bojkottade Vänersborgs- och Lundbyskorna, så har Svedala arbetarekommun
beslutat att iscensätta en effektiv bojkottning af all hr Nilssons
handel, och uppmanas alla arbetare att upphöra med handel hos Nilsson,
tills han inser det orätta uti försäljandet af strejkbrytarealster och
lofvar att upphöra därmed.

Svedala den 17 dec. 1905.

Kommunstyrelsen.

I Ny tid för 14 dec. 1906 läses följande:

Blockad.

Som ägaren af nybyggnaden å Erikshill i Borås A. Eriksson, Örelid,
ej velat godkänna och underteckna träarbetarnes prislista, utan endast

7

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

använder oorganiserade arbetare (landtbor), så varder härmed ofvannämnda
byggnad blockerad från all arbetskraft och varnas alla byggnadsarbetare
att ej där antaga något arbete förrän annorlunda meddelats.

För Sv. Träarb.-förb. afd. 71 i Borås:

Styrelsen.

Denna form för meddelande af blockadbeslut är mycket vanlig.
Jag tillfogar ett exempel ur Ny tid för 19 okt. 1906, som visar att
förföljelsen mot viss tillverkning kan fortsätta, ehuru arbetarna tro att
fabriken i fråga skall nedläggas:

Blockad.

Någon uppgörelse vid tändsticksfabriken Vax vesta har ännu ej
kommit till stånd. Enligt förut nämnda uppgifter skall fabriken nedläggas.
Det i fabriken varande lagret af aspvirke har på denna grund
blifvit såldt till tändstickstrusten. Enligt förljudande skall en del af
detta lastas på järnvägsvagnar natten till nästkommande lördag. Ingen
rättänkande arbetare kan åtaga sig nämnda arbete. Då det antages
att försök skola blifva gjorda för anskaffande af arbetsvilliga från
Vänersborg och Uddevalla, anmodas arbetarne på dessa platser att icke
nedsmutsa sitt goda namn och rykte.

För Göteborgs tändsticksarbetares fackförening:

Styrelsen.

Man torde kunna säga, att reflexionerna göra sig själfva.

Ett öfvermodigare och hänsynslösare beteende mot enskild man
än hvad i dessa exempel kommer till synes får man leta efter, och
hvarje industriman torde kunna intyga att slika öfvergrepp från arbetareorganisationernas
sida visst icke innebära något tomt hot. Det sociala
kriget är förfärande dyrbart, och hvad det kostat landet under de senaste
åren kan näppeligen beräknas.

För att ej utsätta mig för misstanken att här ofvan omsorgsfullt
ha hopletat hela det antal dylika meddelanden, som under någon längre
tid förekommit, vill jag nämna, att så godt som hvarje nummer af tidningen
Arbetet i Malmö innehåller flera sådana. Där synas de frodas mest,
antagligen på den grund att den socialdemokratiska rörelsen i Skåne
blifvit oerhördt mäktig, ej minst genom en obegriplig flathet hos öfriga
folkgrupper. Socialdemokraten är försiktigare. Där förekomma blockadnotiser
i mängd och äfven en del afböner, men sällan strejkbrytare -

Belysande

exempel’.

1. Intvingande
i fackförening
m, 77i.

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

utpekanden. Af öfriga socialisttidningar har jag endast fäst afseende
vid Ny Tid i Göteborg. Jag tillåter mig härför bifoga ett på måfå
hopplockadt belysande urval, hämtadt ur dessa tre tidningar för år
1906 och fördeladt under lämpliga hufvudrubriker. Någon tidsföljd
mellan meddelandena inbördes är ej åsyftad.

I. Intvingande i fackförening, in. m.

1. Se ofvan.

2. Meddelande.

Då järnsvarfvaren R. Wulff arbetande på Munktells filial i Åstorp
trots upprepade påstötningar ej vill ingå i organisationen, få vi härmed
enligt mötesbeslut offentliggöra honom för allmänheten.

För Sv. Järn- och Metallarbetareförb. afd. 142 i Åstorp:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 18 jan. 1906.)

3. Meddelande.

Enligt afdelningens beslut vilja vi ännu en gång påminna Helsingborgs
tunnbindare som ej tillhöra sin organisation att snarast möjligt
ingå i densamma såvida de vilja undvika att bli presenterade på annat sätt.

Helsingborg den 26 jan. 1906.

För Sv. tunnbinderiarbetareförb.:s afd., Helsingborg:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 29 jan. 1906.)

4. Meddelande.

Eftersom nedannämnda bageriarbeterskor trots upprepade uppmaningar
att ingå i organisationen detta icke ha efterkommit, har Sv.
Bageriarb.-förb. afd. i Lund beslutat att offentliggöra deras namn i tidningen:

Å Malmströms bageri och konditori arbetar Emma Nilsson, Lina
Mårtensson, Klara Borglin, Maria Larsson och Augusta Gunnarsson.

. Agitationskommittén.

(Ur Arbetet 5 febr. 1906.)

9

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

5. Marieholm.

Alla de, som arbeta på härvarande yllefabrik, men ej tillhöra sin
organisation, bedjas snarast möjligt ingå i densamma, eljest bli namnen
bekantgjorda i tidningspressen.

Sv. Textilarbetareförbundets afd. 84 Marieholm.

(Ur Arbetet 16 febr. 1906.)

6. Meddelande från Kristianstad.

Härmed tillkännagifves, att Nils Jönsson å Ljunggrens verkstad
ingått i organisationen och bör betraktas som god kamrat.

Däremot meddelas att Jöns Olsson, Per Svensson, Johan Jönsson,
Jöns Jönsson, Sven Jönsson fortfarande stå bakom och hålla igen.

Kristianstad den 19 febr. 1906.

För Sv. grof- och fabr.-arb. förb:s afd. n:r 59, Kristianstad.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 21 febr. 1906.)

7. Se upp för blockadbrytare från Kolgårdsberget!

Då nu hedersmännens förrädaretjänst vid Uddevalla är slut, uppmanas
kamraterna landet rundt att se upp för de omnämnda Johanssons
och Dahllöfs trotjänare.

För Sv. järnvägsb.-arb.-fackforenrs sektion vid Bohusbanan, styrelsen.

(Ur Ny Tid 4 sept. 1906.)

8. Hedersmån vid Vax Vesta!

De, hvilka under strejken uppträdde som arbetsvilliga äro (namn).

Att ofvannämnda personer sedan strejkens utbrott tjänat sitt bröd
i sitt anletes svett intygas härmed.

För Göteborgs tändsticksarbetarefackf.:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 13 sept. 1906.)

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 70 Höft.

2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

9. Meddelande från Billesholm.

På grund af den pågående konflikten i grufdistriktet har afdelningen
beslutat att presentera följande personer till allmänhetens kännedom,
hvilka ha uppträdt som förrädare gent emot organisationen här i
Billesholm.

Som strejkbrytare uppträder vid tegelbruket med lastning:

Tegelbruksförmannen n:r 500 Olof Jönsson, 598 Jöns Lundblad,
178 Lars Rassmusson och Ehvar Lundvall (döfstum) har själf tecknat,
att han mot sin vilja blifver uppmanad af sin svåger gruffogden Martin
Berg att ändå gå i arbete.

Härmed ställer afdelningen en uppmaning till alla de arbetare
som stå utom organisationen men likväl arbeta : att dessa arbetare måtte
ofördröjligen ingå i afdelningen på platsen, i annat fall blir deras namn
kungjorda omedelbart i pressen.

För Sv. Grof- och Fabriksarb.-förb:s afd. n:r 47 Billesholm:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 11 juli 1906.)

10. Meddelande.

Nedanstående personer kunna ej förmås ingå i organisationen:

August Larsson, husägare, Vallkärra Torn; Jöns Andersson, Spolegatan
9 och Jöns Olsson, Möllevången.

Hvarje organiserad arbetare bör bemöta dem efter förtjänst.

För Sv. Grof- och Fabriksarb.-förb:s afd. n:r 22, sekt. n:r 4, Lund:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 19 juli 1906.)

11. Landtarbetare!

Som nedannämnda personer ej kunna förmås att göra sina skyldigheter
till afdelningen, vilja vi härmed offentliggöra dem för allmänheten:
Nils Frid och Pär Andersson, emottagare af understöd i 9 månader,
ha därefter aldrig fullgjort några skyldigheter gent emot afdelningen,
påfösaresonen Karl Göransson, strejkbrytare under konflikten. Senare
ankomna A. Rosander, huggedräng och blockadbrytare från Skabersjö,
Jeppa, svinskötare, Anders Olsson, trädgårdsfjäskare, samt den ärevördige
kuskdrängen Hilding, påfösare från Kristineberg.

11

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Kamrater, kom ihåg dessa personer, och behandla dem efter
förtjänst!

För Sk. Landtarbetareförb:s afd. n:r 12 Lindholmen:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 10 okt. 1906.)

12. Som blockadbrytare

vid Larssons trädgård har nppträdt. Carl Ottosson, förut strejkbrytare
i Landskrona, och Helge Karlsson, f. d. järnvägstjänsteman.

För. Sv. Grof- och Fabriksarbetareförbundets afd. i Malmö:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 3 sept. 1906.)

13. Meddelande.

Sv. Grof- och Fabriksarbetareförb. afd. 133 Jordberga har på
ordinarie möte den 24 aug. 1906 beslutat att offentliggöra nedannämnda
personer, hvilka icke kunna förmå sig att ingå i vår förening: Hans
Brönn, Sörby, och Edvin Svärd, L:a Beddinge. Den sistnämnda har
ingått i Sv. Arbetareförbundet.

För Sv. Grof- och Fabriksarbetareförb. afd. n:r 133, Jordberga:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 29 aug. 1906.)

14- Meddelande.

Enligt härvarande afd:s beslut få vi härmed presentera för kolleger
och öfriga organiserade arbetare 2 st. måleriarbetare på Ernst O. Jönssons
cykelverkstad, Norra Storgatan härstädes. Den ene medlemmen
n:r 5,258 Albert Broddesson, som under detta års konflikt uppträdt på
ett mindre hedrande sätt mot afd. och förbundet. Han har trots upprepade
påminnelser ej förmåtts fullgöra sina skyldigheter till afdelningen
under sist förflutna år. Den andre Hugo Holmgren (skollärare från
Perstorp) anser sig för högt uppsatt för att tillhöra organisationen.
Båda dessa arbeta i strid mot kontrakterade bestämmelser som äro
träffade mellan afdelningen och Ernst O. Jönsson. Som ofvannämnde
tvenne arbetare tillika med Ernst O. Jönsson brutit kontraktet (Ernst
O. Jönsson har underskrifvit det nu gällande kontraktet) ställes härmed

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

en vördsam vädjan till såväl organiserade som öfriga rättänkande personer
att behandla såväl cykelfirman (Kärnan) som dessa måleriarbetare
efter förtjänst till förhållandena blifvit ordnade.

Helsingborg den 15 maj 1906.

Å Måleriarbetareförb.:s afd. vägnar:

Styrelsen.

I enlighet med arbetarekommunens vid möte fattade beslut, får
undertecknad styrelse härmed till beaktande anbefalla ofvanstående
meddelande till noggrant iakttagande.

Kommunstyrelsen.

(Partitidningar uppmanas intaga ofvanstående.)

(Ur Arbetet 30 aug. 1906.)

15. Meddelande från Kristianstad.

Som förre förbundsmedlemmen n:r 506 O. Hansson (Kind), ej
kan förmås att göra sina skyldigheter till vår afdelning, trots många
påminnelser, få vi härmed offentliggöra hans namn i tidningen och
torde Kristianstads organiserade arbetare bemöta honom efter förtjänst.

Han har uppträdt som förrädare under sista strejken bland bageriarbetarna
på platsen.

För Sv. Bageriarbetareförb. afd. n:r 8 i Kristianstad:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 13 febr. 1906.)

16. Limhamn.

Från föreningen saligen afsomnade äro nedanstående personer och
kunna ej förmås att fullgöra sina skyldigheter till afd., hvarför vi
härmed vilja fästa allmänhetens uppmärksamhet på dem att behandla
dem efter förtjänst.

Lars Olsson, Aug. Bergqvist, Magn. Persson, Jöns Olsson, Lorens
Friis, Magn. Fredriksson, Julius Åkesson, Lars Olin, Axel Selander,
anställda i Kalkbrottet, Anders Mårtensson, Jöns Jönsson, B. E. Carlsson,
G. Blom, Oskar Silof, anställda vid Glasbruket, Mårten Andersson,
Karl A. J. Frank och Nils Hansson.

För Sv. Grof- och Fabriksarbetareförb. afd. i Limhamn:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 10 febr. 1906.)

13

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

17. Skofabriksarbetare!

Då det är omöjligt för oss att få veta namnen på alla de hedersman
som sysselsättas i Lundby skofabrik, ombedes våra kolleger i
Göteborg att om något nytt namn blir kändt som icke stått i rapporten
i Ny Tid att rapportera detta till hr Albert Thorsson, Carl Gustafsgatan
46.

Lundby skofabriksarbetare.

(Ur Ny Tid 7 mars 1906.)

18. Skrädderiarbetare!

Som medlemmen 4,604 Johan Hasselgren och 6,083 Gustaf S.
Olsson brutit mot kamratskapet, ombedjas kollegerna landet rundt se
upp med nämnda skrädderiarbetare och meddela sig med Boråsafdelningen
om de skulle dyka upp någonstädes.

Borås i mars 1906.

För Sv. skrädderiarbetareförbundets afdelning:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 22 mars 1906.)

19. Hedersman!

Vid pågående konflikt inom reseffekt- och sadelmakeribranschen
härstädes utmärka sig följande kolleger med sin brist på solidaritet:
(11 namn och adresser).

Göteborg i aug. 1906.

För reseffekt och sadelmakeriarbetarnes fackförening:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 8 aug. 1906.)

20. Heder sfolk i Hinna!

Under pågående konflikt å Häggådalens linneväfveri i Rinna utmärka
sig följande kolleger med brist på solidaritet: (28 namn och adresser).

Sv. Textilarb.-f. afd. n:r 65 i Rinna.

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 15 aug. 1906.)

Belysande
exempel:
AfbSner.

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

IT. Afböner.

1—4. Se ofvan.

5. Afbön.

Undertecknade, som under järnarbetarekonflikten vid gummifabriken
»Velox» i Trelleborg uppträdt som strejkbrytare och uppsåtligen upptagit
de strejkandes plats, erkänna härmed vårt dåliga handlingssätt,
och bedja samtidigt som vi hemställa om inträde i organisationen, alla
organiserade arbetare om tillgift samt lofva att för framtiden blifva
hederliga medlemmar af organisationen.

Trelleborg den 3 jan. 1906.

Joll. Lindsjö, Gustaf Andersson,

Konrad Engström, Sven Fagerlund,

Th. Olsson, Nils Nilsson, Olof Nilsson.

Att ofvanstående personer sökt och erhållit inträde i vår organisation,
intygas

Trelleborg den 3 jan. 1906.

För Sv. Järn- och Metallarb.-förb:s afd. n:r 55 i Trelleborg:

Styrelsen.

»

(Ur Arbetet 5 jan. 1906.)

6. Afbön.

Då undertecknad insett sitt begångna fel i att hafva arbetat hos
Karl Malmberg då denna fabrik varit blockerad, beder jag härmed förbundets
medlemmar om tillgift härför.

Lund den 8 jan. 1906.

Julius Jacobsson.

Då ofvannämnda Julius Jacobsson nu erkänner sitt begångna fel
i att hafva uppträdt förrädiskt mot förbundet, så kunna vi härmed meddela
till förbundets medlemmar, att det står hvar och en fritt att taga
arbete hos honom.

Styrelsen för Sv. Handskarbetareförb.

(Ur Arbetet 13 jan. 1906.)

15

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

7. Afbön.

Som undertecknad vid spritfabriken under pågående föreningsrättsstrid
uppträdt ohederligt mot organisationen samt mina kamrater, vill
jag nu sedan jag insett mitt dåliga handlingssätt anhålla om eftergift
samt lofvar för framtiden vara en god och hederlig medlem.

Karl Jönsson, Dalby.

Sedan nämnda person har klarat sina mellanhafvanden med afdelningen,
så få vi hädanefter anse honom för fullgod medlem och kamrat.

För Sv. Grof- och Fabriksarbetareförbundets afd. n:r 127 i Dalby:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 6 mars 11)06.)

8. Afbön.

Undertecknade, som under spårvägsstrejken i oktober månad 1904
uppträdde som strejkbrytare, anhålla härmed att till medlemmarna af
spårvägsförbundets afdelning i Norrköping få betyga vår allvarligt kända
ånger öfver detta vårt felsteg och bedja om tillgift för detsamma, samt
afgifva offentligt det löftet att framdeles, om medlemsskap beviljas oss,
blifva fasta och ärliga fackföreningsmedlemmar.

Karl Åman, Ernst Vinkvist, Karl Karlsson.

Att, sedan förenämnda anhållan varit förelagd Sv. spårvägsförbundets
styrelse och af densamma blifvit tillstyrkt, förenämnda personer äro
såsom medlemmar af nämnda förbunds härvarande afdelning intagna och
erkiinda, betygas

För Norrköpings spårvägspersonals tf.:

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 13 jan. 1906.)

9. Afbön.

Undertecknad, som våren 1902 uppträdde som blockadbrytare vid
stallbyggnaden 108 Sveavägen, får härmed bedja kamraterna om öfverseende
för detta mitt osolidariska beteende, och lofvar att hädanefter
ställa mig organisationens stadgar och beslut till efterrättelse.

Stockholm 17 jan. 1906.

J. A. Höjer.

(Tillgift ungefär som ofvan.)

(Ur Socialdemokraten 23 jan. 1900.)

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

10. Afbön.

Undertecknade, som under den under föregående år rådande konflikten
inom asfalt- och cementgjuterifabriken i Stockholm uppträdt
osolidariskt gent emot våra organiserade kamrater, i det vi under konflikten
utfört asfalt- och cementarbete, få härmed bedja dessa kamrater
om ursäkt för detta vårt handlingssätt och lofva vi att blifva medlemmar
af organisationen samt hädanefter ställa oss dess bestämmelser till
efterrättelse.

Stockholm den 26 jan. 1906.

J. Horney, K. J. E. Karlsson, J. Lundborg, Frans Johansson,

A. G. Jönsson (Hjorthagen 6.)

(Tillgift ungefär som ofvan.)

(Ur Socialdemokraten 2 febr. 1906.)

11. Murare Obs!

På ordinarie möte 22 mars var medlemmen n:o 1,342 J. E. Gleisner
uppe och bad om förlåtelse för sitt okamratliga uppträdande under
konflikten härstädes 1905 och lofvade att hädanefter ställa sig förbundsoch
afdelningsbeslut till efterrättelse, samt fullgöra sina skyldigheter
såsom medlem. Afdelningen beslöt att bevilja Gleisners anhållan och
skall han därför hädanefter bemötas såsom kamrat och hans felsteg vara
glömdt.

Svenska Murareförbundets Stockholmsafdelring.

(Ur Socialdemokraten 26 mars 1906.)

12. Afbön.

Undertecknad, som under en tid af 4 månader har gjort tjänst
hos blockadbrytarefirman Johansson & Dahllöf i Kolgård stunneln vid
Uddevalla, anhåller härmed om förlåtelse för detta mitt handlingssätt
samt om att få ingå som medlem i svenska järn vägsby ggnadsarbetarefackföreningen
mot ett inträde af 25 kr.

Då jag nu till fullo inser och förstår det orätta uti att förråda
och rycka brödet från mina klassbröder, som endast ha sträfvat efter
att icke allenast förbättra sina egna utan äfven mina lefnadsomständigheter
har en uppriktig ånger gripit mig.

Uddevalla den 1 sept. 1906.

A. J. Glans, f. d. blockadbrytare.

17

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Ofvanstående afbön hafva vi i dag under extra möte behandlat
och godkänt.

Uddevalla den 1 sept. 1906.

För Sekt n:o 9 af Sv. Järnv.-byggn.-arb. fackföreningen:

Styrelsen.

(Partitidningar ombedjas intaga ofvanstående.)

(Ur Ny Tid 4 juli 1906.)

13. Afbön.

Undertecknad, som under en tid af 14 månader gjort strejkbrytaretjänst
på A. F. Carlssons skofabrik i Vänersborg, anhåller härmed
om förlåtelse för detta mitt handlingssätt samt om att få ingå som
medlem i Svenska Skoarbetareförbundet för ett inträde af 15 kr.

Då jag nu till fullo inser och förstår det orätta uti att förråda
och rycka brödet från mina klassbröder, som endast ha sträfvat efter
att icke allenast förbättra sina egna men äfven mina lefnadsomständigheter
har en uppriktig ånger gripit mig.

Vänersborg den 24 sept. 1906.

Gustaf Adolf Andersson, Lindehof, f. d. strejkbrytare.

(Tillgift på extra möte, se ofvan.)

(Ur Ny Tid 29 sept.)

14. Afbön.

Samma formulär som ofvan.

Ett 60-tal underskrifter.

(Ur Ny Tid 2 okt. 1906.)

15. Meddelande.

F. d. medlemmen 904 Frans Magnusson, som varit blockadbrytare
i Kålgårdsberget vid Uddevalla, har begärt afbön på sektionen n:r 65
af Sv. järnvägsbyggnadsarb. fackföreningens senaste möte, som beslutade
att ej bevilja honom afbön. Samtidigt beslutades att rikta en uppmaning
till alla sektioner af vår afdelning att ej bevilja någon af
Johansson <§: Dahllöfs blockadbrytare afbön.

För Sv. järnvägsbyggnadsarb. fackf. sektion 65.
e. u. Karl Rossén.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 70 Höft.

3

Belysande
exempel:
ITJ. Bojkott.

Belysande
exempel :
IV. Blockad.

18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Öfriga parti- och arbetarevänliga tidningar torde intaga ofvanstående.

(Ur Ny Tid 12 okt. 1906.)

III. Bojkott.

1—2. Se ofvan.

3. Blockad.

Förre textilarbetaren i Oskarsström Johan Östergren uppträdde
som strejkbrytare här 1899, och nu när fackföreningen bildades kunde
han ej förmås att göra afbön och ingå i föreningen, utan slutade hellre
sitt arbete vid jutefabriken och etablerade egen affär, dels som toffelmakare,
dels som trikåstickare. Med stöd af ofvanstående ha samtliga
undertecknade föreningar beslutat blockera dessa hans alster. Och
uppmanas alla organiserade arbetare att icke köpa af hans alster.
Diversehandeln och fru Mimmi Pettersson äro de som för närvarande
föra hans tofflor i handeln. Trikå varorna försäljas uteslutande i
diversehandeln.

Oskarsström i aug. 1906.

För Sv. Grof- och fabriksarb.-förb:s afd. n:o 185 i Oskarsström.

För Sv. Textilarb.-förb:s afd. n:o 48 i Oskarsström.

För Sv. Järn- och Metallarb.-förb:s afdelning n:o 146.

Resp. Styrelser.

(Ur Arbetet 17 aug. 1906.)

4. Till Borås arbetare och bagare landet rundt!

Då vår förening ej kunnat få någon öfverenskommelse till stånd
med nedannämnda firmor, få vi ånyo meddela det dessa äro blockerade
för arbetskraft och det bröd som dessa tillverka bojkottadt och att
Borås arbetare ihågkomma dessa vid sina inköp af bröd.

(Namn och adresser.)

För Sv. bageriarb.-förb. afdelning i Borås:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 31 maj 1906.)

IV. Blockad.

1—2. Se ofvan.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

19

3. Blockad.

Allt byggnadsarbete vid Svalöf såväl de under uppförande varande
nya villorna, som allt reparationsarbete tillhörigt Svalöfs utsädesbolag
och utsädesförening är fortfarande i blockad och kommer en hvar, som
där tager arbete, att stämplas som blokadbrytare.

För Skånska Landtarbetareförbundet:

Albin Hansson.

(Ur Arbetet 3 jan. 1906.)

4. Skrädderiarbetare!

Som strejk utbrutit bland Malmö lagerskräddare, så frånbedes all
arbetskraft tills annorlunda meddelas.

För Sv. Skrädderiarbetareförb:s lagerafd., Malmö.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 20 jan. 1906.)

5. Järnarbetare!

På grund af lönetvist har strejk utbrutit vid N. D. Vestmans
mek. verkstad i Hudiksvall, hvadan någon där ej må söka eller taga
anställning förrän konflikten blifvit bilagd, ty den som det gör anses
som strejkbrytare.

Stockholm i jan. 1906.

Sv. järn- och metallarbetareförbundets styrelse.

(Ur Socialdemokraten 24 jan. 1906.)

6. Träarbetare!

På förekommen anledning meddelas, att snickerifirman Bröderna
Jansson i Örebro fortfarande är blockerad, och varnas hvar och en
träarbetare från att söka eller taga anställning å dess verkstäder.
Firman söker i dagarna inreda ny verkstad vid Jäders bruk invid
Arboga, men vi tro att denna verkstad får stå tom till dess firman
gjort upp sitt mellanhafvande med förbundet.

Stockholm den 1 febr.

För Sv. Träarbetareförbundet:

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 2 febr. 1906.)

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

7. Blockad.

Undertecknade föreningar förklara härmed grosshandlare Wallins
nybyggnad Torkel Knutsonsgatan n:o 31 afstängd för all arbetskraft,
tills grosshandlare Wallin gjort Tipp sitt mellanhafvande med arbetslagen
på platsen.

Blockaden kvarstår äfven om huset öfvergår till annan ägare.

Sv. Murarförb:ts Stockholmsafd. Stockholms byggnadstimmermansf.-f.

Stockholms Murarbetsmänsf.-f. Stockholms Byggnadstegelbärarf.-f.

(Ur Socialdemokraten 24 febr. 1906.''

8. Blockad.

Från och med innevarande månad och intill dess de underskrift
den prislista, som gäller mellan öfriga skrädderiaffärer härstädes och
afdelningen, blockeras J. F. Janssons skrädderi- och diversehandel, Igel
& C:o skrädderi- och kappaffär samt A. Holms skrädderi- och möbelaffär.
. Skrädderiarbetare som till nämnda affärer utföra arbeten, förrän
afdelningens prislista underskrifts, betraktas som strejkbrytare.

Seffle i mars 1906.

Svenska skrädderiarbetareförbundets afdelning;.

(Ur Socialdemokraten 17 mars 1906.

9. Varning.

Som strejk utbrutit vid J. Johanssons träförädlingsfabrik i Åstorp,
varnas arbetare att där söka eller taga anställning.

Som förrädare uppträda en vid namn Janne Jönsson och bokhållaren
Karl Svensson.

Åstorp den 20 mars 1906.

För Sv. grof- och fabr.-arb.-f.-f. afd. n:o 114 Åstorp.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 21 mars 1906.)

10. Upprop.

Enär underhandling pågår hos samtliga stensättareentreprenörer
i Stockholm varnas härmed hvar och en att taga anställning som sten -

21

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

sättare förrän uppgörelse skett, och betraktas livar och eu som tager
anställning som förrädare och behandlas som sådan.

Stockholm den 21 mars 1906.

Gatustensättareförbundet.

(Ur Socialdemokraten 23 mars 1906.)

11. Upprop till Sveriges repslageriarbetare:

Enär strejk utbrutit vid firman A. F. Valbecks repslageri Linköping,
varnas kollegerna landet rundt att där söka eller taga anställning
förrän annorlunda meddelas. Den som oaktadt detta bryter mot
nämnda varning anses som strejk- eller blockadbrytare och kommer att
behandlas som sådan.

För Sv. repslageriarb.-förb.

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 28 mars 1906.)

12. Med anledning af att firman Paul U. Bergström här i staden
godtyckligt afskedat en af våra medlemmar och firman ej genom underhandling
kunnat förmås att återtaga honom, är allt arbete såväl inom
»den beställda» som »obeställda» branschen nedlagdt från och med den
6 april, och kommer hvar och en som därstädes tager anställning innan
förhållandena blifvit ordnade, att behandlas som strejkbrytare.

Stockholm den 6 april 1906.

Styrelsen för Sv. skrädderiarb.-förbundets Stockholmsafdelning.

(Ur Socialdemokraten 7 april 1906.)

13. Blockad.

I byggnaderna Sveavägen 88 och Artillerigatan 10 härstädes utför
tyska firman Gerh. Körning, hvilken är indragen i konflikt i Tyskland,
centralvärmeledningsanläggningar. Tyska metallarbetareförbundet har
anmodat oss meddela, att nämnda firmas ofvan angifna arbete i Sverige
i följd af konflikten är blockeradt, hvadan hvar och en som där söker
eller tager arbete anses som blockadbrytare.

Stockholm den 5 maj 1906.

Sv. järn- och metallarbetareförbundet.

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 7 maj 1906.)

22

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

14. Blockad.

Till följd af att de pråmskeppare som ej ville skrifva under kontrakt
blifvit afskedade oeh arbetsgifvarna ej vilja underhandla med
fackföreningen om ett kollektivt aftal för dessa arbetare, har fackföreningen
beslutat att blockera följande påmar. (Här numren å dessa.)
Ofvanstående nummer förklaras blockerade och hvar och en som tager
anställning å dessa pråmar betraktas som strej kbrytare och behandlas
därefter. Transportarbetare! Observera märke och nummer å alla pråmar.

Pråmskepparnas fackförening.

(Ur Socialdemokraten 8 maj 1906.)

15. Blockad.

Sedan det visat sig omöjligt att med A.-B. Svenska korkfabriken
(Norelius) härstädes få ordnadt arbetsaftal till stånd har afdelningen af
Korkarbetareförbundet beslutat blockera nämnda fabrik. Som »snälla
vänner» uppträda ynglingen Edvard Andersson, Klamparegatan 24,
Natalia Jonsson, Folkskolegatan 9 B samt Anna Carlsson, Södra Liden 24.

Göteborg i juli 1906.

För Sv. Korkarbetareförbundets Göteborgsafdelning.

e. u. Styrelsen.

«/

(Ur Arbetet 27 juli 1906.)

16. Blockad.

På grund af att byggmästare Jörgensson från Hörby vägrat att
underteckna aftalet med grofarbetareafdelningen i Eslöf förklaras härmed
hans byggnad i blockad och kommer hvar och eu grofarbetare,
som där söker eller tager arbete, att betraktas som blockadbrytare och
behandlas därefter.

För Sv. grof- och fabriksarb.-förb. afdelning n:o 14 i Eslöf.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 11 aug. 1906.)

17. Blockerad sylta.

Då afdelningen 185 af Sv. grof- och fabriksarbetareförbundet i
Oskarsström hos förbundsstyrelsen anhållit om förbundsstyrelsens till -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222. 23

låtelse att blockera hotellet i Oskarsström och förbundsstyrelsen öfverlåtit
åt afdelningen att själf besluta i den saken, har afdelningen på
sitt ordinarie möte lördagen den 29 juli förklarat hotellet i Oskarsström
blockeradt på grund af det dåliga bemötande, såväl källarmästaren som
betjäningen lagt i dagen mot grofarbetare, äfven för det högre pris
dessa arbetare mast betala. Den som hädanefter bryter mot blockaden
kommer att behandlas efter förtjänst.

För Sv. Grof- och fabriksarbetareförbrs afd. n:r 185 Oskarsström.

Styrelsen.

Hallandsposten ombedes intaga ofvanstående.

(Ur Arbetet 1 aug. 1906.)

18. Grofarbetare!

På grund af att byggmästare Lars Olsson i Staffanstorp, Nevitshögs
socken, ännu icke gjort upp sitt mellanliafvande med sina grofarbetare
om den begärda timpenningen af 30 öre, så kommer hvar och
en grofarbetare, som där söker eller tager arbete hos nämnde byggmästare
att betraktas som förrädare och behandlas därefter.

För Sv. Grof- och fabriksarb.-förb:s afdelning n:r 72 i Staffanstorp.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 18 aug. 1906.)

19. Blockad.

På grund af att Engelska svinslakteriet i Malmö icke velat gå
med på den rimliga fordran Sv. Maskinst- och eldareförbundet framställt
för maskinisten på platsen, har nämnda förbund blockerat ofvan nämnda
arbetsplats, och varnas härmed hvarje maskinist att där söka arbete.

Malmö den 1 sept. 1906.

För Sv. Maskinist- och Eldareförbundet.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 5 sept. 1906.)

20. Blockad.

Enär målerifirman Bylander & Johansson i Borås, Indika båda
förut tillhört vår afdelning, till denna står i afsevärd skuld från detta
sitt medlemskap och ej i godo kunnat förmås att uppgöra sitt mellanhafvande
med afdelningen, få vi härmed blockera ofvannämnda firma

24

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

från arbetskraft tills detta ordnats, och uppmanas alla kolleger att ej
där taga arbete innan annorlunda meddelas.

Borås i sept. 1906.

För Sv. Måleriarb.-förb:s afdelning n:o 18 i Borås.

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 10 okt. 1906.)

21 Upphäfd blockad.

Sedan nu skräddarmästare hr N. Lindström, Södra Förstaden 42
förhyrt verkstad åt sina arbetare och lofvat ej sända arbete ut i staden
för förfärdigande förklaras härmed blockaden mot firman upphäfd, och
är sålunda äfven arbetstillgången fri.

Malmö den 10 okt. 1906.

För Sv. Skrädderiarb.-förbrs afdelning i Malmö.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 12 okt. 1906.)

22. Blockad.

På grund af att maskinisten på Södra bad- och ångtvättinrättningen
blifvit afskedad samt dessutom ej utfått sitt tillgodohafvande
och för öfrigt blifvit orättvist behandlad och enär direktören endast
slingrar sig undan utan. att vilja ingå på någon underhandling, få vi
härmed förklara Malmö södra bad- och ångtvättinrättning blockerad
för arbetskraft af såväl maskinist som eldare, och blifver en hvar som
fortsätter eller antager arbete där stämplad som strejkbrytare.

För Sv. maskinist- och eldareförbundet.

Styrelsen.

Danska Socialdemokraten ombedes intaga ofvanstående.

(Ur Arbetet 27 jan. 1906.)

23. Blockad.

På förekommen anledning meddelas härmed att på grund af generalentreprenadens
tillämpning för bedrifvande af tunnelsprängningsarbetena
genom Kolgårdsberget, Uddevalla, för bohuslänska längdbanans räkning,
iiro nämnda arbeten fortfarande förklarade i blockad som ock entreprenörfirman
Johansson & Dahllöf, hvilken utför nämnda arbeten.

25

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Den eller de arbetare, som där taga anställning, betraktas som
klassförrädare.

Krylbo den 19 jan. 1906.

För Sv. Grof- och fabriksarb.-förb:s afd. n:r 92,
Järnvägsbyggnadsarbetaref.-f.:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 29 jan. 1906.

24. Kakelugnsmakare!

Som det ännu ej lyckats få en antaglig uppgörelse med firmorna
C. F. Zelander och G. Nilsson i Skene, kvarstår den mot dessa firmor
träffade blockaden. Hos G. Nilsson arbeta som blockadbrytare 2 hans
söner, dessa tillhöra ej förbundet. Kolleger varnas för att taga kondition
i Skene, förrän annorlunda meddelas.

Stockholm den 30 maj 1906.

Förbundsstyrelsen.

(Ur Ny Tid 1 juni 1906.)

25. Blockad.

Någon uppgörelse vid Salt- och sodafabriken å Färjenäs invid
Göteborg har icke kommit till stånd. Fabriken hålles i gång med strejkbrytare.
Fabriken såväl som dess alster och materiel äro fortfarande
blockerade. Ingen rättänkande arbetare bör å nämnda plats antaga
eller utföra något slags arbete, och alldenstund före stridens utbrott
icke andra än våra förbundsmedlemmar voro anställda med ifrågavarande
arbete, kommer en hvar, som är sysselsatt inom fabriken, att betraktas
som strejkbrytare.

Salt- och sodaarbetarnes fackförening.

(Ur Ny Tid 27 mars 1906.)

26. Skräddare!

På grund af hr A. Wallentinssons, innehafvare af Nya möbleringsaffären,
uppträdande mot sina arbetare på senare tiden, varnas härmed
kolleger från att hos honom taga anställning.

För Skand. Sadelmakare- och Tapetserareförb:s afd. i Helsingborg:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 5 april 1906.)

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 70 Höft.

4

Närmare
belysning
af exemplen.

26 Motioner i Andra Kammaren, 2i:o 222.

27. Då det försports att herrar entreprenörer Johansson & Dahllöf
skall ha rälsläggning och grusningsarbetena å Bohusbanan, från Uddevalla,
varnas härmed organiserade arbetare och andra för att hos denna
firma taga anställning, på grund af att firman utför blockadbrytarearbetare
i Kålgårdsberget vid Uddevalla.

Sv. Järnvägsbyggnadsarbetare-fackf.:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 17 april 1906.)

28. Gråstensarbetare!

Som strejk den 8 maj utbrutit bland gråstensarbetare i Göteborg,
varnas en hvar gråstensarbetare och grundläggare att hitresa och söka
arbete, förrän annorlunda meddelas.

Göteborg den 8 maj 1906.

Sv. Grof- och fabriksarb.-förb. afd. n:r 49 i Göteborg.

(Ur Ny Tid 29 maj 1906.)

o o

Ofvan anförda exempel kunde ha mångfaldigats i antal, och möjligt
är, att mycket värre uttryck af socialdemokratisk våldstaktik kunde
åberopas från år 1906, för att ej tala om det upprörda året 1905. Det
kunde också haft sitt intresse att sammanräkna, huru många personer
eller affärer som drabbats af fackföreningarnas onåd och förföljelse;
ett sådant arbete hade emellertid tagit mera tid i anspråk än jag kunnat
prestera, och hvad som redan meddelats torde vara till fyllest för att
gifva hvarje läsare en klar uppfattning af hvad det här är fråga om.

Jag trotsar hvem som helst att kunna bestrida, att den socialdemokratiska
makten inom vårt samhälle i ofantligt hög grad är grundad
på våld eller hot, d. v. s. på ett tvång, som söker upphäfva och verkligen
i många fall upphäfver individernas fria bestämmanderätt i viktiga
stycken. I vissa meddelanden låter det mäkta oskyldigt, detta
tal om organisationens betydelse, men där bakom ligger det faktum,
att en hvar som ansluter sig till eu af landsorganisationens fackföreningar,
som genom majoritetsbeslut anslutit sig till en arbetarekommun,
i och med detsamma inträder i det politiska socialdemokratiska partiet.
Ett sådant tvång, som det här är fråga om, vore alldeles förkastligt,
äfven om det blott gällde inträde i yrkesorganisationerna, men dubbelt

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222. 27

fördömligt blir det, då personer tillika tvingas tillhöra ett visst politiskt
parti. Detta blir ännu mer upprörande därigenom, att — trots alla bedyranden
i motsatt riktning — den socialdemokratiska arbetarrörelsen
i allmänhet uppträder religionslientligt eller öppet tolererar den religiösa
känslans och trons förhånande, något som måste göra medlemskap
ytterligt svårt för en religiös arbetare.

Vid närmare granskning af ofvan anförda meddelanden finner man
tillräckligt med intyg på ifriga bearbetningar på icke-organiserade att
ingå i organisationerna. »Trots föregående agitation» heter det, »upprepade
påstötningar» omtalas etc. Då personerna i fråga vilja följa
sin fria vilja, offentliggöras deras namn. Ibland hotas i allmänhet med
att »presentera», att »kungöra i pressen» vissa namn, och intet tvifvel
torde kunna råda därom, att en dylik presentation innebär något ofantligt
bekymmersamt för dem det drabbar. Sedan är det ej blott de
närmaste arbetskamraterna, som pressa och trakassera dem, utan äfven
andra. Komma de in på ett kafé eller ett matställe, kunna de mötas
af hån och begabberi och nekas ibland — af hänsyn till den allt bestämmande
delen af publiken — att få mat eller dryck. Följden blir
svår, äfven om enbart namnen utsättas. Men därtill fogas ibland förtäckta
eller tydliga förnärmelse!’, såsom epiteten »förrädare», »hedersmän»,
»trotjänare» eller ordvändningarna »brott mot arbetarklassen» o. d.
Mest talande äro afbönerna, där den ångrande tvingas att underteckna
tillvitelser mot sig själf, som han i annat sammanhang kunde åtala; i
de ofta tillfogade förlåtelserna från respektive styrelser heter det, att
mannen nu bör betraktas som »kamrat» eller »god kamrat», eller förklaras,
att han numera »ej får trakasseras». Man förstår då, hur det
varit ställdt före afbönen. Det har inträffat, att en arbetare tvungits
till afbön, men ej alls eller ej genast fått förlåtelse; afbönen har dock
offentliggjorts, så att han fått schavottera utan att få lugn. Belysande
är för öfrigt den ofta förekommande uppmaningen, att »hvarje organiserad
arbetare bör bemöta dem (de förut nämnda) efter förtjänst».
Tydligen som ett försvårande moment nämnes här ofvan i ett fall, att
eu arbetare ingått i »Svenska arbetareförbundet».

Eu ofta förekommande benämning är »strejkbrytare», hvarmed
menas ej blott den som frångått strejkbeslut, hvari lian själf deltagit,
utan en hvar som vågar taga erbjudet arbete under pågående strejk,
hur okunnig han än kan ha varit om strejkens förefintlighet, eller hur
mycket han än kan ogilla densamma. Uppfattningen är på socialdemokratiskt
arbetarehåll, att en fackförenings eller ett fackförbunds strejkbeslut
bör vara gällande lag öfver hela landet, hvarefter en och hvar

Verkningar
af bojkott
och blockad.

28 Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

äger att rätta sig. — Till maktlystnaden och frilietsförtrycket kommer
ohöljd råhet, då här ofvan i ett meddelande en man hånande beskylles
för att »ha tjänat sitt bröd i sitt anletes svett». Då en fackförening
så beslutar, är det ett brott att arbeta för sin och sin eljest nödlidande
familjs utkomst. Denna uppfattning skall bibringas vår arbetareklass
medelst hånande ord och rena förföljelser från en väl organiserad och
därför mäktig minoritet bland arbetarna själfva! Här kräfves sannerligen
en reaktion i uppfattning och ett ingripande, där sådant är möjligt och
praktiskt lämpligt.

Hvad här sagts om försök att ej ingå i fackförening gäller äfven
om försök att utträda. Föreningsfrihet i detta ords verkliga betydelse
är något på detta håll okändt.

De socialdemokratiska fackföreningarne vilja ej blott bestämma
öfver landets alla arbetare, utan äfven i stor utsträckning öfver arbetsgivare
och handlande. Medlen äro bojkott och blockad.

Om tvist mellan arbetsgivare och arbetare uppstår å arbetsplats,
förklaras denna blockerad, hvari ligger ett förbud för hvarje arbetare
att där taga arbete. Våld staktiken vänder sig här åt två håll: indirekt
mot arbetsgivaren, som skall tvingas till någon eftergift, direkt emot
arbetsvilliga arbetare, som det är meningen trakassera, tills de om möjligt
tröttna och lämna arbetet. Skulle arbetsgivaren dock erhålla nödig
arbetskraft, bojkottas hans varor, hvari ligger, att hvarje handlande,
som man anser sig kunna komma åt, hotas af förlust af all arbetarnes
handel, så länge han för bojkottade varor. Allmänt bekanta exempel
gälla Rettigs cigarrer och cigarretter från Galle och skodon från
Vänersborg.

Bojkotten är ett otäckt vapen, som hårdt kan drabba vissa affärer
och som helt och hållet öfverlämnar småhandlare å arbetarecentra i
arbetarnes våld. Båda medlen äro så mycket mer förkastliga, som
tvisteanledningen från början kan vara obetydlig eller innebära ett
Övergrepp från arbetarnes sida (kraf på afskedande af en förman eller
dylikt). Arbetarne uppträda på eu gång som part i målet, domare och
exekutorer.

Arbetarnes uppträdande kan få de mest vidtgående följder. Eu
fabrikant kan nödgas upphöra med sin tillverkning, en handlande med

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222. 29

sin affär. Äfven om striden ej resulterar diiri, åsamkas fabrikanter
eller handlande naturligtvis betydande, ibland ofantliga förluster, för
så vidt ej någon organisation af arbetsgivare eller handlande kan ingripa
och hastigt få uppgörelse till stånd. Hvad den osäkerhet, som
vållas af arbetareorganisationernas ständiga stridslystnad, har kostat
landet i minskad produktion och i svårighet för arbetsledare att kunna
kalkylera ens för den närmaste framtiden, är omöjligt att säga, men att
det här rör sig om ofantliga belopp, är säkert. Och verkningarna däraf
drabba bland annat arbetarna själfva genom minskadt antal arbetstillfällen
och stigande priser.

Blockadsystemet kan för öfrigt ha mycket egendomliga rättsverkningar.
En byggmästare sättes i konkurs och en annan köper af konkursmassan
en tomt med halffärdig byggnad. Köparen har grundat
sina beräkningar på priset och kostnaderna för husets fullbordande,
men mötes genast, då han vill taga itu med arbetet, af meddelandet
att platsen är blockerad; de förutvarande arbetarne ha en fordran, som
ej bevakats i konkursen och som de fordra få ut helt och hållet,
innan blockaden upphäfves. Den nye ägaren kan i ett sådant fall
finna, att hans nyköpta egendom graveras af en skuld, som inteckningsprotokollet
ej känner till och som ej beräknats vid det fullt lagenliga
konkursförfarandet, men som utkräfves på ett sådant sätt, att egendomen
kan blifva värdelös, om ej skulden betalas. Fackföreningarna
söka i dylika fall skapa ny rätt, som bryter sig igenom den gällande
rättsordningen.

Den utveckling, hvarom jag här talar, är så mycket farligare,
som vålds- och hottaktik, använd på ett håll i de sociala eller politiska
striderna, slutligen framtvingar en motsvarande taktik från motsidan.
Sättes ingen damm för socialdemokraternas inpisknings-, bojkott- och
blockadsträfvanden, komma vi helt visst att få bevittna ännu svårare
sociala stridsformer. Vissa ansatser därtill ha redan försports.

Bojkott och blockad, hvarmed jag då menar ett på offentliga
meddelanden stödt försök att ekonomiskt skada en affär, tills en viss
eftergift eller dylikt medgifvits, synes mig afgjordt innebära ett samhällsvådligt
stridssätt. Jag finner det dock förklarligt, ehuru på samma
gång beklagligt, om man slutligen på andra håll än det socialdemokratiska
tager upp sagda stridsmedel. Så skedde år 1905 emot Karlstadstidningen
och 1907 emot Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning,
ehuru visserligen med vida mindre effekt än motsvarande åtgöranden
från välorganiseradt socialdemokratiskt håll.

Fara för
allmännare
användning.

30

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Hvad Tean
görasf

Råbelöfskonflikten under år 1907 är ganska belysande för de
närmaste utvecklingsmöjligheterna. På grund af blockad kunde reparationer
ej företagas vid Råbelöf. Gårdens folk fick ej handla i ett nära
liggande bageri, och till gården kunde ej svagdricka för arbetsfolket
inköpas. Då arbetarekommunen i Kristianstad slutligen i öfvermod
ville bojkotta alla affärsmän, som trädde i förbindelse med Råbelöf,
lär skånska landtmännens arbetsgifvareförening ha hotat med stark förhöjning
af priset för all den mjölk, som infördes till staden från egendomar,
tillhörande föreningens medlemmar. Af något missförstånd lär
Hvilans mekaniska verkstad till en början ha afvisat uppdrag att reparera
maskiner från Råbelöf, men då nämnda arbetsgifvareförening äfven här
ingrep och sedan Sveriges verkstadsförening blifvit underrättad, ordnades
saken.

Åtgärder emot åtgärder, hot emot hot, tvångspolitik emot tvångspolitik
— se där ett närliggande framtidsperspektiv, om utvecklingen
ohindradt får ha sin gång.

Hvad kan då göras?

Att något kan och måste kunna göras för att om möjligt föra in
utvecklingen på annan väg, bör stå klart för hvar och en, som ser
den nuvarande situationens allvarliga faror och hoppas på en bättre
framtid.

Det gemensamma för alla ofvan anförda exempel är en medveten
sträfvan från vissa sammanslutningars sida att tvinga fram någon eftergift
— medelst obehörigt ingripande i annans fria utöfning af yrke eller
näring. I hvarje meddelande ligger ett tydligt hot af ett eller annat slag.
Slutligen märkes, att öfverallt offentligt meddelande kommer till användning
för att göra hotet fullt effektivt.

Här föreligger dels ett beslut och dels offentligt meddelande af
viss innebörd.

Beslutet är gifvetvis grundläggande för de följande åtgärderna,
men enligt min mening skulle resultatet af ett direkt beifrande af en
sluten förenings beslut i hithörande fall erbjuda stora svårigheter och
knappast blifva effektivt, i det att åt det offentliga meddelandet kunde
gifvas en form, som visserligen vore genomskinlig nog, men däri intet
namn å den beslutade organisationen vore utsatt. Jag tror därför, att
det allmänt hållna tillägg till 15 kap. 22 § strafflagen, som påyrkas i

31

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

deri nyss väckta motionen n:o 156 i Andra Kammaren, icke gärna kan
innebära den lösning, som synes önskvärd. Det förefaller mig också
finnas så stora brister i den nämnda paragrafens nuvarande formulering,
att man gör klokast i att ej söka draga in däri nya bestämmelser.

Hvad som i hvarje fall gör ett fackföreningsbeslut af här ifrågavarande
slag effektivt är det offentliga meddelandet, och det är emot detta,
som statsmakterna både kunna och enligt min mening böra inskrida
medelst ny lagstiftning.

Till ytterligare stöd för min uppfattning, att hvad som i hithörande
tall bör kunna beifras är det offentliga meddelandet, vill jag påpeka, att
en förening naturligtvis har viss bestämmelserätt öfver sina frivilligt
anslutna medlemmar. Om det därför i den sociala striden gått till strejk
eller lockout, är det lika naturligt, att den fackförening eller det fackförbund,
som fattat beslut om strejk, inskärper hos sina egna medlemmar
att ej taga arbete å ifrågavarande arbetsplats, som att en arbetsgifvareförening
i händelse af lockout uppmanar sina ledamöter att ej
gifva arbete åt de lockoutade. Rättsuppfattningen har ännu ej stadgat
sig därutinnan att obligatorisk fredlig uppgörelse kan påbjudas, utan
man nödgas tills vidare finna sig vid förekomsten af sådana öppna
strider. Man får taga de nödvändiga konsekvenserna men bör noga
tillse, att ej en strid mellan två bestämda parter urartar till ett allmänt
tillstånd af rättslöshet.

'' Så sker dock, då en sammanslutning ej nöjer sig med förfoganderätt
öfver egna medlemmar, utan söker tillvälla sig makt att bestämma
öfver alldeles utomstående personer och med hot eller våld söker göra
sin vilja gällande. I sådant fall trädes samhällets rätt för nära, och
statsmakterna ha i och med detsamma en gifven skyldighet att ingripa.
Medlet för här ifrågavarande maktöfvergrepp är närmast det offentliga
meddelande, som till utomstående sprider kunskapen om en förenings
vilja att bestämma för hela landet, för utomstående likaväl som för
medlemmar. Ett dylikt meddelande innebär alltid ett hot, ty i annat
fall vore det alldeles meningslöst.

När offentligt meddelande sker i tryck, blir tryckfrihetsförordningen
normerande. Vid granskning af dess § 3, som redogör för de olika
slagen af missbruk af tryckfriheten, finner man endast en bestämmelse,
som kan tillämpas på en mindre del af här ifrågavarande meddelanden,
och som är så formulerad (mom. 11):

Det offentliga
meddelandet
bör om möjligt
förhindras.

Ändring nödvändig
i
tryckfrihetsförordningen.

32

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Angripelser emot enskild man, hvilka å ära gå, eller för
dess borgerliga namn och rykte förklenliga äro; brottet straffas
enligt allmän lag, och varde dessutom skriften konfiskerad.

Endast i ett mindre antal fall är meddelandenas formulering sådan,
att åtal enligt detta moment kan ifrågakomma. Det finnes emellertid
prejudikat på, att åtal i särskild! svåra fall ledt till fällande utslag af
jury. Såsom här ofvan synes, är formuleringen i regeln sådan, att
''man ej direkt kan tala om angripelser, hvilka å ära gå.

jag har redan tillåtit mig påpeka, att det gemensamma för samtliga
fall — det må nu vara fråga om inpiskning i föreningar, angrepp
på s. k. strejkbrytare, bojkott eller blockad — är förefintligheten af
ett hot, hvars verkställande innebär ett ingripande i annans fria utöfning
af näring eller yrke och som tydligen utsätter honom för skada
eller förlust. En arbetare, som tvingas in i en förening, som han ej
önskar tillhöra, och som sedan blir bunden af föreningens beslut rörande
arbete eller icke-arbete, kan ej längre fritt utöfva sitt yrke — detta
borde stå klart äfven för de ifrigaste förkämpar för fackföreningstaktiken.
Och att bojkott af en fabrikants varor och blockad af arbetsplats inne*
bära intrång i fabrikantens eller arbetsgifvarens fria yrkesutöfning torde
ligga i öppen dag.

De svåra Övergrepp, som ligga i här citerade offentliga meddelanden,
synas bäst kunna afstyras, för så vidt de komma till synes i
tryck, genom ett tillägg till tryckfrihetsförordningen § 3, mom. 11 af
följande lydelse:

Lag samma vare, därest någon, i uppenbar afsikt att
obehörigen ingripa i annans fria utöfning af yrke eller näring,
genom offentligt meddelande eller på annat dylikt sätt utsätter
honom för skada eller förföljelse.

Om man tager i betraktande orden »i uppenbar afsikt att obehörigen»
etc. och tillika besinnar, att målsäganden ensam kan väcka
åtal samt att jury äger att afgöra, om åtalet är befogadt eller icke,
torde man snart komma till den uppfattningen, att detta tillägg icke
kan förhindra en nyttig och i många fall nödvändig offentlig kritik,
och att det således är ägnadt att förhindra ett ur samhällets synpunkt
tydligt missbruk af tryckfriheten, icke att lägga band på pressens samhällsgagnande
verksamhet.

33

Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Som tryckfrihetsförordningen i 3 kapitlet, hvari redogöres för de Ändring
olika slagen af missbruk af tryckfriheten, öfverallt hänvisar till bestämmelserna
i allmänna strafflagen och sålunda alltid förutsätter att gärningen,
därest den ej skett i tryck, varit straffbar enligt allmän lag,
har jag att tillse om den nu ifrågavarande handlingen, därest den ej
skett i tryck, är belagd med straff. Af min framställning här ofvan
framgår, att det kännetecknande för här ifrågavarande handling är att
någon utsätter annan för skada eller förlust genom offentligt meddelande
och gör det i uppenbar afsikt att obehörigen ingripa i den andras fria
utöfning af yrke eller näring. Sådan handling bör tydligen hänföras
till frihetsbrotten, hvarom talas i 15 kapitlet strafflagen.

Den 23 paragrafen handlar om hot och lyder så:

Hotar man annan, muntligen eller skriftligen, med misshandel
eller brottslig gärning, och sker det på sådant sätt
eller under sådana omständigheter, att anledning är att befara,
det hotet verkställas skall; dömes, där ej det hot med särskilt
straff belagdt är, till böter eller fängelse i högst sex
månader.

Hvarken denna paragraf eller någon annan nu gällande synes
innehålla sådana stadganden, som här påkräfvas. I samband med ändring
i tryckfrihetsförordningen blir således ändring af strafflagen nödvändig,
och detta desto mera, som det naturligtvis finnes andra former
för offentligt meddelande än offentliggörande i tryck: t. ex. kungörande
å offentligt möte, uppsättande å husknutarna af skrifna anslag o. d.

Bäst synes den här förefintliga luckan fyllas genom ett tillägg till 15
kapitlet 23 § strafflagen af följande lydelse:

Hvar som, i uppenbar afsikt att obehörigen ingripa i
annans fria utöfning af yrke eller näring, genom offentligt
meddelande eller på annat dylikt sätt utsätter honom för skada
eller förlust, straffas, där gärningen ej med svårare straff belagd
är, med böter högst ettusen riksdaler.

I ofvan anförda nu gällande moment af 15 kap. 23 § stadgas
såsom straff böter eller fängelse i högst sex månader; i 15 kap. 22 §
(»Tvingar någon utan laga rätt — — — genom våld eller hot annan
att något göra, tåla eller underlåta» etc.) högst två års straffarbete. Då
i här föreliggande fall af skäl, som ofvan anförts, ej en förenings beslut
om ingrepp i annans fria utöfning af yrke eller näring synes kunna
direkt beifras, utan endast det offentliga meddelandet, bör enligt min
mening annat straff än böter icke ifrågasättas.

Bih. till Kiksd. Prot. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 70 Höft.

5

34 Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.

Korah lagstift. Den farliga utveckling, mot hvilken jag här påkallat statsmak nmg-

temas ingripande, har redan uppmärksammats i Norge. I den nya
norska strafflagens § 247 heter det:

»Med boder eller med faengsel indtil 6 maaneder straffes den,
som soger åt bevirke eller åt medvirke til åt skade en andens gode
navn og rygte eller åt udsette ham for had, ringeagt eller tab af den
for hans stilling eller naering fornödne tillid.

Er beskylningen fremsat i trykt skrift eller paa anden maade
gjort almindelig bekjendt eller er den fremsat enten mod offentlig
tjenstemand i tjenesten eller paa grund af offentlig tjenestehandling eller
som hevn for nogen saaden kan faengsel indtil 1 aar idommes.»

o o

Då en sådan ändring af 15 kap. 23 § strafflagen, som jag här
tillåtit mig angifva såsom enligt min mening oundgängligen påkräfd,
icke synes böra träda i kraft förrän samtidigt med eventuell ändring
af tryckfrihetsförordningen § 3, mom. 11, är den närmaste uppgiften
att framlägga förslag till denna senare grundlagsändring.

Under åberopande af hvad jag här ofvan anfört, får jag således
vördsamt hemställa

att Riksdagen behagade antaga såsom hvilande
för vidare grundlagsenlig behandling följande förslag
till ändrad lydelse af § 3, mom. 11 tryckfrihetsförordningen.

§ 3.

11:°) Angripelser emot enskild man---skriften konfiskerad.

Lag samma vare, därest någon, i uppenbar afsikt att obehörigen
ingripa i annans fria utöfning af yrke eller näring, genom offentligt
meddelande eller på annat dylikt sätt utsätter honom för skada eller
förlust.

Stockholm den 11 februari 1908.

Karl Hildebrancl.