Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

N:o 171.

Af herr K. Karlsson i Mo, om anslag för beredande af möjlighet
till skolgång för fattiga, aflägset boende skolpliktiga barn
inom Hotagens socken af Jämtlands län.

Då Hotagens församling i Jämtlands län vid tvenne olika tillfällen
hos Kungl. Maj:t anhållit om hjälp för ordnandet af sitt folkskoleväsen,
ehuru bägge gångerna utan resultat, vågar jag dock nu fästa Riksdagens
uppmärksamhet på de omständigheter, som tvingat församlingen att göra
framställning i detta hänseende.

Samma förhållanden, på grund af hvilka vissa lappmarksförsamlingar
inom rikets två nordligaste län erhålla statsbidrag för skoländamål, råda
äfven här. Hotagens socken är visserligen i fråga om folkmängden liten,
men till sitt omfång stor, och byarna ligga på flera mils afstånd från hvarandra.
Befolkningen, till stor del bofasta bergsarbetare, lefver under
synnerligen tryckta ekonomiska förhållanden. Härtill kommer, att missväxt
rätt ofta inträffar och att de långvariga och dyrbara skiftesförrättningar,
som pågått och ännu pågå, äro till hinder för jordens behöriga
häfdande och dessutom undergräfva folkets ekonomiska ställning samt
sädesskörden därjämte i år slagit fullständigt fel, så att socknen därför är
helt och hållet hänvisad att genom inköp skaffa sig erforderliga lifsmedel,
som på grund af det aflägsna läget från järnväg ställa sig dyrare än å
andra orter, hvilket för den af skatter och andra utgifter hårdt betungade
befolkningen är mycket kännbart.

Då i följd åt nu påpekade missförhållanden kommunens ekonomiska
bärkraft är ytterst ringa och utsikterna att på ett något så när tidsenligt
och tillfredsställande sätt ordna folkskoleväsendet äro små, för att ej säga
Bih. till Riksd. Prot. 1.908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 52 Haft. (N:is 171—115.) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

omöjliga, får jag på grund af ofvan sagda och på skäl, som finnas anförda
i bifogade handlingar, hemställa,

att Riksdagen för beredande af möjlighet till skolgång
för fattiga, på längre afstånd från skolan boende
skolpliktiga barn inom Hotagens församling i Jämtlands
län måtte på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag
af 1,000 kronor, att användas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

Stockholm den 26 januari 1908.

Karl Karlsson.

Bilagor.

TILL KONUNGEN.

Hos Eders Kungl. Maj:t få undertecknade, därtill af Hotagens kyrkostämma
utsedde, i underdånighet göra följande framställning.

Oaktadt församlingen för två år sedan gjorde en liknande framställning,
som då afslogs, nödgas den till följd af de tryckta ekonomiska omständigheter,
som större delen af befolkningen i denna aflägsna lappmarksförsamling
fortfarande befinner sig i, ånyo vända sig till Eders Kungl.
Maj:t med anhållan om hjälp.

Till följd af de stora afstånden mellan socknens flesta och större
byar samt härvarande fasta folkskola måste de flesta af de folkskolepliktiga
barnens målsmän genom inackordering hålla barnen i folkskolan. Då
härtill kommer att inånga föräldrar eller målsmän ej kunna betala inackorderingen
för barnen hela lästiden för året, utan i bästa fall blott en
del däraf, lider folkskoleundervisningen i högsta grad af detta missförhållande.
Dessutom finnas enstaka liggande gårdar och ett par mindre
byar, där de småskolepliktiga barnens antal är så ringa, att det £r föga
lämpligt att hålla särskild småskola därstädes, hvadan flera af dessa gårdars
och byars innevånare behöfva mer eller mindre understöd för inackordering
äfven af småskolepliktiga barn. Antalet barn, hvilkas målsmän äro af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

ekonomiska svårigheter mer elller mindre hindrade att regelbundet och
hela lästiden låta sina barn besöka skrdorna, anses efter beräkning sa godt
sig göra låtit uppgå till nittiofyra. År 1904 blefvo 31 af församlingens
192 och år 1905 23 af 179 skolpliktiga barn helt och hållet utan undervisning.
(Bil. A).

Kommunens ekonomiska ställning belyses däraf att enligt debiteringsoch
uppbördslängderna utdebiterats

För år 1904 å i mantal satt jord 2,221 fyrk å 1 kr. 3G öre, å öfriga
beskattningsföremål 524 fyrk å 1 kr. 36 öre och å 3,568 vägfyrk å 64
öre, däraf för fattigvården 57 öre och för skolorna 39 öre pr fyrk med
en slutsumma af 6,209 kronor 72 öre.

För år 1905 å i mantal satt jord 2,226 fyrk å 1 kr. 67 öre, å öfriga
beskattningsföremål 421 fyrk å 1 kr. 67 öre och å 3,573 vägfyrk å 64
öre, däraf för fattigvården 51 öre och för skolorna 53 öre pr fyrk med
en slutsumma af 6,894 kronor 46 öre.

För år 1906 är debiteringslängd ej ännu upprättad, men torde utskylderna
uppgå till omkring 7,950 kronor (Bil. B). Skuld vid 1905 års slut
för uppförande af sockenstuga och folkskolehus kronor 5,450. (Bil. C.)
Yägbyggnadsskuld........................................................ » 21,014. (Bil. D.)

Summa kronor 26,464.

På grund häraf är det föga möjligt att af kommunen i den utsträckning
som behöfligt är fordra lagstadgadt understöd för fattiga skolbarn,
såvida ej densammas utgifter skola hota med att öfverstiga dess bärkraft.

Med stöd af ofvan anförda skäl få undertecknade hos Eders Kungl.
Maj:t i djupaste underdånighet anhålla: det Eders Kungl. Maj:t täcktes i
nåder framlägga i proposition för Riksdagen, att densamma måtte bevilja
Hotagens lappmarksförsamling en summa ej understigande ett tusen (1,000)
kronor såsom bidrag för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga,
långt från skolorna boende barn.

Underdånigst

Olof Andersson. Aug. E. Schefferstedt.

Hotagen i Jämtlands län den 22 november 1906. ‘

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

Utdrag af protokoll vid årets andra ordinarie kyrkostämma med
Hotagens församling den 30 september 1906.

§ 7.

Folkskolläraren Aug. Schefferstedt och skolkassören Olof Andersson
valdes af stämman till ombud att ingå till Ivungl. Maj:t med underdånig
ansökan om understöd af statsmedel för beredande af möjlighet till skolgång
för fattiga, långt från skolorna boende barn inom Hotagens församling.
Utdrag af protokollet gäller som fullmakt.

§ 8.

Att justera detta protokoll utsågos af stämman folkskolläraren Aug.
Schefferstedt och hemmansägaren Per Andersson, bägge i Hotagen.

Justeradt:
Aug. Schefferstedt.
Per Andersson.

År och dag som ofvan
A. Malmström,

stämmans ordförande.

Uppläst i Hotagens kyrka söndagen den 7 oktober 1906 af

A. Malmström,

Rätt utdraget ur protokollet betygar

A. Malmstöm,

stämmans ordförande.

Bil. A.

Inom Hotagens skoldistrikt ha under år 1904 31 af 192 skolpliktiga
och år 1905 23 af 179 skolpliktiga barn ej erhållit undervisning.

Hotagen den 17 november 1906.

A. Malmström,

skolrådets ordförande.

Bil. B.

Att enligt debiterings- och uppbördslängden för kommunalutskylder
i Hotagens socken, för nedannämnda år, följande belopp utdebiterats:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

För 1904. A i mantal satt jord 2,221 fyrk a 1 krona 36 öre, å
öfriga beskattningsföremål 524 fyrk a 1 krona 36 öre och å 3,568 vägfyrk
a 64 öre, däraf för fattigvården 57 öre pr fyrk, och för skolorna 39
öre pr fyrk, medoen slutsumma af 6,209 kronor 72 öre.

För 1905. A i mantal satt jord 2,226 fyrk k 1 krona 67 öre, å
öfriga beskattningsföremål 421 fyrk a 1 krona 67 öre och å 3,573 vägfyrk
k 64 öre, däraf för fattigvården 51 öre pr fyrk och för skolorna 53
öre, med en slutsumma af 6,894 kronor 46 öre, samt

För 1906, hvarå ännu ingen debiteringslängd upprättats, men torde
utskyldcrna uppgå till cirka 7,950 kronor.

Hvarder härmed på begäran intygadt

Hotagen den 10 november 1906. „ „

rer rersson,

korn.-nämnds ordf.

Bil. C.

Att Hotagens församlings skuld för uppförande af ny sockenstuga
och ny folkskolebyggnad med uthusbyggnad uppgick vid 1905 års slut
till ett sammanlagdt belopp af femtusenfyrahundrafemtio (5,450) kronor,
får jag härmed i egenskap af kassör för nämnda byggnationer på begäran
intyga.

Häggsjön i Hotagen den 10 november 1906.

Isak Isaksson.

Bil. D.

Undertecknad, i egenskap af kassör och räkenskapsförare, lämnar
härmed på begäran ett utdrag ur Hotagens vägbyggnads räkenskaper sådan
ställningen var den 31 december 1905.

Församlingens vägbyggnadsskuld samma dag kronor 21,014

Summa kronor 21,014.

Riktigheten häraf intygas:

Valsjön i Hotagen den 14 november 1906.

Herman Olsson.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

Till KONUNGEN.

Hos Eders Ivungl. Maj:t har Hotagens församling anhållit, att ett anslag
måtte beviljas församlingen för att därmed bereda möjlighet till skolgång
för fattiga, långt från skolorna boende barn.

I underdånigt yttrande har jag under förra delen af år 1905 på anförda
skäl förordat bifall till en liknande anhållan. Jag hade då helt nyligen
tillträdt förordnandet att vara folkskoleinspektör i Jämtlands län
och hade ännu ej haft tillfälle att själf på ort och ställe taga kännedom
om förhållandena inom Hotagens församling. Denna brist förefinnes ej
nu. Jag har haft anledning att trenne gånger besöka Hotagens skolor
och jämväl där hållit sammanträden med befolkningen för att söka få till
stånd ett skolväsen, som i någon mån kan bli till fromma för församlingen.
Lokala förhållanden, församlingens ringa bärkraft i ekonomiskt
afseende samt jämväl till någon del befolkningens liknöjdhet för sina
barns skolgång lägga dock hinder i vägen.

Det är fullkomligt riktigt hvad som anförts i den underdåniga ansökan.
Folkskolan ligger på en plats, som är ganska isolerad; ett fåtal
gårdar finnas i dess närhet. De större byarna, Häggsjön och Rörvattnet,
ligga på ett afstånd af resp. 15 och 10 km. Valsjön, som kommer därnäst
i storlek, har omkr. 10 km. till folkskolan och saknar helt och hållet
väg. Ansett, Bokvattnet och Gunnarvattnet ligga omkring 20 å 25 km.
från folkskolan. Enligt anteckningar, som jag gjorde vid mitt besök i Hotagen
den 29 sistl. november, var de skolpliktiga barnens antal den 1/1 1906
följande: Häggsjön 46, Rörvattnet 47, Valsjön 23, Skogsjö (Rättviken) 12,
Hotagens kyrkoby 16, Ansett 6, Bokvattnet 6, Gunnarvattnet 6, Bågavattnet
och Flinten 2, Högberget 2 samt »I socken» 5. Af dessa besökte 19 folkskolan,
hvaraf från Häggsjön 2, Rörvattnet 5, Valsjön 2, Skogsjö 3, Hotagen
3, Ansett 1, Gunnarvattnet 1, Högberget 1, »I socken» 1. I församlingen
uppehälles visserligen en mindre folkskola. Men denna är ambulerande
och vanligen förlagd i någon af byarna Häggsjön, Rörvattnet
och Valsjön med 1 termin för hvartdera stället. Det är lätt inse huru
resultatet af undervisningen skall blifva under sådana förhållanden, dä
barnen i dessa byar var tredje termin erhålla folkskoleundervisning. För
att söka få till stånd någon förbättring i detta afseende har jag tänkt
mig, att den mindre folkskolan skall förläggas till Valsjön och Gunnarvattnet,
som vissa tider af året äro afstängda från folkskolan, då man
måste begagna sig af vattenvägen för att komma fram. I Häggsjön och

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

Rörvattnet skulle fasta småskolor med 4 årsklasser inrättas. Barnen från
dessa byar samt jämväl från de öfriga (utom Valsjön och Gunnarvattnet)
skulle förpliktas att minst 1 år deltaga i undervisningen i folkskolan, där
en efter förhållandena lämpad kurs skulle genomgås. Folkskolan i Hotagen
måste mottaga barn från Häggsjön och Rörvattnet, annars blir den
tom och alltså till ingen nytta. För att söka genomföra detta mitt förslag
har jag haft sammanträden dels med skolrådet och ombud från Rörvattnet
den 23 sistl. mars och dels med Häggsjöns byamän den 25 i
samma månad. Vid dessa sammanträden tycktes man vara ense om det
otillfredsställande i den nuvarande anordningen, men något synnerligen
stort intresse för att taga folkskolan i anspråk för barnen visade sig icke.
Svårigheterna voro dock många, först och främst kostnaden och bristen
på bostad för barnen i skolans närhet. Dock erkändes att denna brist
skulle snart vara afhjälpt, sedan under denna sommar en ny sockenstuga
uppförts i skolans närhet, och i denna byggnad två rum afsetts till bostad
för barnen från utbyarna.

Någon svårighet att få bostad för barnen finnes alltså ej numera,
hvadan det skälet bortfallit. Det återstår endast kostnaden. Villigt skall
medgifvas, att det är svårt för många att få kännas vid den kostnad, som
måste vara förenad med hållandet af barnen i folkskolan under de förhållanden,
som här måste äga rum. Men å andra sidan har man hittills
ej mycket pröfvat sin förmåga. Och skolrådet i Hotagen har ej vidtagit
de åtgärder, på hvilka folkskolestadgan hänvisar, för att råda bot för
missförhållandena. Få torde ock de fall varit, då församlingens fattigvård
trädt hjälpande emellan, där god vilja funnits, men medel saknats
för barnens hållande i folkskolan.

Emellertid har jag anledning hoppas, att barnantalet i folkskolan numera
skall väsentligen ökas, och alltså en något bättre skolbildning gifvas
barnen än hvad hittills varit fallet. Men jag är jämväl viss om, att en
stor del af de skolpliktiga barnens enda undervisning blir i småskolan,
därest icke församlingen erhölle något bidrag af allmänna medel till deras
underhåll vid folkskolan. Befolkningen är i allmänhet fattig och församlingens
ekonomiska bärkraft ringa. Och det är icke så lätt för en fattig
familj att »matsäckera» ut sina barn för en hel vecka, då man kanske
själf nätt och jämt har bröd för dagen. Jag har ofta mött det ordet:
»så länge barnen kunna gå hem hvarje dag från skolan, blir det alltid
någon råd, men att lägga i matsäck för flera dagar, det är svårare».

Jag håller före, att det icke blott är Hotagen utan jämväl andra församlingar
i länet, t. ex. Frostviken, Kall och Tannäs, som borde erhålla hjälp
af allmänna medel för att en någorlunda tillfredsställande skolgång skall

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

kunna vidmakthållas. De förhållanden, på grund af hvilka en del församlingar
i Väster- och Norrbottens län erhållit bidrag för dylikt ändamål,
finnas jämväl i vissa trakter af Jämtlands län. För öfrigt, när kostnaden
för en församlings skolväsen öfverstiger en viss procent af utdebiteringen,
borde den kunna påräkna bidrag af därför tillgängliga medel, därest icke
det skall inträffa, att på vissa trakter barnens undervisning kommer att
väsentligen försummas.

Frågan gäller dock nu endast Hotagen. Visserligen har jag fått den
uppfattningen, att församlingen ej gjort hvad den dock kunnat för att i
någon mån af hjälpa det missförhållande, som varit rådande. Likväl kan
jag ej — på grund af hvad som anförts — annat än förorda församlingens
underdåniga anhållan; men jag tillåter mig föreslå, att, därest bidrag kommer
att tilldelas Hotagens församling för att därmed bereda möjlighet till
skolgång för fattiga, långt från skolorna boende barn, det utbetalas endast
i den mån församlingen visar sig hafva haft någon kostnad för dessa
barns hållande i folkskolan vid kyrkan.

Underdånigst
E. Erikson,

folkskoleinspektör i Jämtlands län.

Östersund den 20 december 1906.

Till Konungens befallningshafvande i Jämtlands län.

Med återställande af handlingarna rörande en af Hotagens församling
gjord underdånig ansökning om anslag för beredande åt möjlighet till skolgång
för fattiga, långt från skolan boende barn får jag härmed i ärendet
afgifva anbefalla yttrande och i sådant hänseende vördsammast anföra
följande.

I byarna Ansätten, Bokvattnet, Rörvattnet, Gunnarvattnet och Bågavattnet
går säden mycket sällan till mognad och är befolkningen i dessa
byar, hvilket i öfrigt torde vara fallet äfven inom socknens öfriga delar,
hänvisad att genom inköp förskaffa sig erforderliga lifsmedel, hvilka i
anseende till socknens aflägsna läge från järnväg ställa sig dyrare än å
andra orter.

Skogarne ägas till större delen af kronan och trävarubolag och lämna
sålunda ingen annan afkastning åt befolkningen än den, som beredes den -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

summa genom afverkningarna; men som dessa till följd af skyddsskogslagstiftningen
numera bedrifvas i betydligt mindre omfattning än förut
samt konkurrensen å detta arbetsområde är stor, blir förtjänsten ringa
eller ingen.

De större afverkningarna inom socknen ägde rum under åttio- och
nittio-talet och kvarstannade efter dessa en del lösa arbetare, som bildat
familj och befinna sig i fattiga omständigheter.

Under de senare åren hafva i byarna Valsjön, Rörvattnet och Häggsjön
pågått och pågå delvis fortfarande laga skiften, hvilka långvariga och
dyrbara förrättningar varit för jordens behöriga häfdande hinderliga och
för befolkningens ekonomiska ställning undergräfvande.

Vidare har socknen, likaledes under de senare åren, byggt dels allmän
väg från Hotagens kyrka till Häggsjö by, därför socknen ännu står i
afsevärd skuld, dels ock ett jämförelsevis dyrbart skolhus äfvensom
sockenstuga.

Af hvad jag sålunda anfört torde framgå, att kommunens bärkraft i
ekonomiskt afseende är mycket ringa och att den gjorda framställningen
därför är synnerligen behjärtansvärd. Föllinge i kronolänsmanskontoret
den 1 mars 1907.

Eric Nilsson.

Till Domkapitlet i Härnösand.

Med återställande af de vid Eder skrifvelse den 2 sistlidne januari
fogade handlingar rörande en af Hotagens församling gjord underdånig
ansökning om anslag för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga,
långt från skolorna boende barn får Konungens befallningshafvande öfverlämna
från länsmannen i Föllinge distrikt infordradt yttrande beträffande
behöfligheten af ifrågavarande anslag med särskild hänsyn till församlingens
ekonomiska ställning; och får Konungens befallningshafvande
under åberopande af berörda yttrande jämte i ansökningen intagna uppgifter
å inom församlingen under åren 1904—1906 utdebiterade belopp
för kyrkliga och kommunala ändamål såsom eget yttrande tillkännagifva,
att Konungens befallningshafvande finner ansökningen synnerligen förtjänt
att vinna Edert förord. Östersund i landskansliet den 9 mars 1907.

På landshöfdingeämbetets vägnar:

L. Th. Jacobson. Axel Andersson.

Bill. till Riksd. Prot. 1.908. 1 Sami. 2 Åfd. 2 Band. 52 Höft. 2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

TILL KONUNGEN.

Jämlikt remiss på nådigste befallning den 28 sistlidne november har
domkapitlet fått sig ålagd t att efter vederbörande folkskoleinspektörs
hörande afgifva underdånigt utlåtande öfver en af Hotagens lappförsamling
genom utsedda ombud gjord framställning, det täcktes Eders Kungl. Maj:t
för Riksdagen framlägga proposition, att densamma måtte bevilja församlingen
en summa ej understigande ettusen kronor såsom bidrag för beredande
af möjlighet till skolgång för fattiga, långt från skolorna boende
barn. I anledning däraf har domkapitlet infordrat underdånigt yttrande
i ärendet från folkskoleinspektören E. Erikson, hvarjämte landshöfdingeämbetet
i Jämtlands län på domkapitlets anhållan uttalat sig i frågan
och därvid särskild! tagit hänsyn till församlingens ekonomiska ställning.
Och får nu domkapitlet, med återställande af remissakten och med bifogande
af nämnda yttranden, för egen del underdånigst anföra följande.

Behofvet af ifrågavarande anslag finner domkapitlet vara till fullo
styrkt genom de till ärendet hörande handlingar, till hvilkas innehåll
domkapitlet tillåter sig i sådant afseende hänvisa. I likhet med folkskoleinspektören
Erikson anser domkapitlet, att vid anslaget bör fästas
det villkor, att det skall användas till beredande af skolgång vid församlingens
folkskola vid kyrkan åt fattiga, långt från densamma boende barn.
Beträffande den tid, för hvilken det sökta anslaget skulle utgå, vill domkapitlet,
som, ehuru i den underdåniga ansökningen därom icke särskilt
ordats, likväl måste antaga, att därvid afsetts en följd af år, i underdånighet
hemställa, att denna tid måtte bestämmas till exempelvis tre år.

Slutligen finner sig domkapitlet böra uttala önskvärdheten af att,
sedan det begärda anslaget kan hafva beviljats, rörande användningen af
detsamma blefve utfärdade kontrollföreskrifter i öfverensstämmelse med
hvad ägt rum i afseende å af Riksdagen anslagna medel till beredande
af möjlighet till skolgång för fattiga barn inom vissa församlingar af
Luleå stift.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får domkapitlet i underdånighet
hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t med anledning af
förevarande underdåniga framställning dels till Riksdagen aflåta proposition
om anvisande af ettusen kronor årligen under tre år till beredande

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

af möjlighet till skolgång vid Hotagens församlings folkskola åt fattiga,
långt från skolan boende barn, dels ock, efter det anslaget kan hafva
blifvit beviljadt, rörande användningen däraf meddela nödiga föreskrifter.
Ilernösands domkapitel den 27 mars 1(J07.

P. Rödström.

A. M. Magnusson.
Brynolf Holmqvist.

Underdånigst

J. O. Nilsson.
Magnus af Malmborg.

O O

Karl K:son Liljestrand.
E. 0. E. Högström.

Underdånigt utlåtande.

I sitt den 5 december 1905 afgifna underdåniga utlåtande öfver en
då föreliggande likartad framställning yttrade statskontoret, att Hotagens
församling, om den ock onekligen torde vara ganska hårdt. betungad med
kommunalutskylder, dock icke syntes i fråga om möjlighet till ett ordnadt
skolväsende befinna sig i samma ogynnsamma undantagsställning som de
synnerligen vidsträckta lappmarksförsamlingar, hvilka dittills erhållit statsunderstöd
för ändamål af ifrågavarande art, hvadan statskontoret — med
afseende jämväl å innehållet af 1905 års lagtima Riksdags uttalande rörande
begärda anslag för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga,
från skola aflägset boende barn i vissa församlingar inom Västerbottens
och Norrbottens län — ansåge sig icke böra tillstyrka bifall till den då
af Hotagens församling gjorda ansökning.

Visserligen har Riksdagen sedermera åren 1906 och 1907 beviljat
förhöjdt anslag för sådant ändamål, som nu är i fråga; men anslaget afser
dock fortfarande endast vissa större församlingar i rikets två nordligaste
län. Om nu bidrag skulle lämnas äfven åt församling inom annat
län, synes ifrågavarande art af understöd i kommunernas fattigvårdskostnad,
som ju är att betrakta såsom en af särskilda förhållanden påkallad undantagsåtgärd,
komma att erhålla en icke önskvärd utsträckning.

Då härtill kommer, att vederbörande folkskoleinspektör, enligt hvad af
hans i ärendet afgifna yttrande framgår, anser Hotagens församling icke
hafva gjort allt hvad den kunnat för att bereda ökad möjlighet till skolgång
för de fattigaste barnen, hemställer statskontoret, att Eders Kungl.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.

Maj:t måtte finna den gjorda framställningen icke till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 september 1907.

Underdånigst

Hans Wachtmeister.

Per Södermark.

Erik Lindblad.

Rätt afskrifvet betygar: Stockholm af kungl. ecklesiastikdepartementet
den 3 januari 1908

ex officio

Hj. Westerling,

registrator.

Bil. II.

Att enligt 1907 års debiterings- och uppbördslängd för Hotagens
socken följande belopp utdebiterats:

Vägunderhållet å 3,000 vägfyrkar...................................................... å 63,00 öre

Vägskatt å 1891 in natura vägfyrkar ............................................. å 66,67 »

Summa å vägfyrk 1 kr. 29,67 öre

Löner och arfvoden å 2,894 allmän fyrk .......................................... ä 28,9 öre

Fattigvården å 2,894 » » å 84,9 »

För ''kyrkan å 2,894 » » å 19,7 »

» skolan å 2,894 » » ä 71,5 »

Summa å allmän fyrk 2 kr. 5 öre

•/

med en slutsumma af 9,644 kronor 44 öre, betygar
Häggsjön den 8 januari 1908.

Erik Isaksson,

kommunalnämndens ordförande.