Motioner i Andra Kammaren, N:o 63.
17
RSso S3.
Af herr J. AnderSSOIl i Baggböle, i anledning af Kungi. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning angående
norrländska afdikning sanslag et.
I statsverkspropositionen till innevarande Riksdag har Kung!. Maj:t
i punkt 57 å nionde hufvudtiteln äskat ett anslag å 500,000 kronor för
år 1907 att, under benämning norrländska afdikningsanslaget, användas
till understödjande, medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af
myrutdikningar och vattenaftappningar inom de fyra nordligaste länen,
vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller
äng lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd.
Men med de välbetänkta villkor, som af Kungl. Maj:t föreslagits
och hvarigenom anslaget utan tvifvel får en större användning, torde
beloppet komma att visa sig otillräckligt. Med fästadt afseende på de
stora och trängande behofven, som förefinnas, anse undertecknade därför
nödvändigheten kräfva, att berörda anslag för år 1907 höjes med ytterligare
300,000 kronor eller till 800,000 kronor.
De fördelar, som staten indirekt vinner genom att understödja företag
i ändamål att minska frostländigheten och befrämja odling, äro onekligen
icke ringa. Odlingsbara myrmarker blifva uppsökta och föremål
för odling. Däraf blifver en gifven följd, att välståndet inom orten ökas
och taxeringsvärdet å de jordbruksfastigheter, där markerna äro belägna,
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 22 Höft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 63.
betydligt stiga, hvarigenom staten direkt tillföres ökade inkomster. Genom
en utvidgad utkomst kan också en ökad befolkning få sin existens
inom landet, och detta är af den allra största vikt, ty därigenom motverkas
utvandringen, hvilken fråga för närvarande icke så litet intresserar
vårt land.
Såsom framgår af det vid förra årets kungl. proposition bifogade
statsrådsprotokoll, hade såväl landtbruksstyrelsen som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt ock föredragande departementschefen kraftigt
betonadt nödvändigheten af att öka anslaget till de frostförande sumpmarkernas
utdikning.
Departementschefen yttrade härom till statsrådsprotokollet:
»Behofvet att öka anslaget till de frostförande sumpmarkernas utdikning
har tydligen framträdt kraftigare år efter år och torde icke böra
lämnas obeaktadt, i synnerhet som de utgifter, hvilka staten för det afsedda
ändamålet ikläder sig, i en framtid säkerligen komma att rikligen
återgäldas genom klimatets förbättring, utvidgad odling och ökad befolkning.
Inom flera delar af landet, men synnerligast i Norrland, förefinnas
i stor mängd frostförande sankmarker, hvilkas afdikning öfverstiger den
enskilda ägarens förmåga att utföra. Därtill kommer, att kommunikationernas
storartade utveckling inom landets nordligaste delar har beredt
ökade tillfällen till kolonisation därstädes, för hvilken kolonisation emellertid
torrläggning af lämpligt belägna myrmarker utgör en nödvändig förutsättning.
Jag är därför lifligt öfvertygad om den nytta, som beredes landet
genom statsunderstöd för ifrågavarande ändamål.»
Att behofvet af fondens ökning är trängande, framgår bäst däraf,
att för närvarande finnes hos kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt kungl. landtbruksstyrelsen till gemensam behandling inneliggande
förslag till frostminskningsföretag för en beräknad kostnad af omkring
3,700,000 kronor, sålunda motsvarande ett anslag ur fonden af 1,850,000
kronor.
På grund af det anförda hemställes,
att Riksdagen må, med godkännande af de utaf
Kungl. Maj:t föreslagna villkor, på extra stat för år
1907 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp
af 800,000 kronor under benämning norrländska afdikningsanslaget
till understödjande, medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet, af myrutdikningar
19
Motioner i Andra Kammaren, N:o 63.
och vattenaftappningar, inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vare sig
ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till
åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet
för närliggande bygd.
Stockholm den 25 januari 1906.
J. Andersson.
I förestående motion instämma:
C. G. Scedén.
P. Hörnstén.
Linus Lundström.
Joll. Er. Nordin.
P. Zimddhl.
A. A. Eriksson.
L. J. Carlsson.
S. II. Kvarmclius.
Arvid Ahlstrand.
Alfr. Jonsson.
Robert Karlsson.
Fr. Berglund.
E. Sundin.
* '' C ‘
-! k/i -
* ''« j « r:: i .
■it-*
1 * ri * i j (