Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

N:o 138

Af herr K. F. Gr. Almqvist, i anledning af väckt förslag angående
uppförande af en bro öfver stora Norrström i Stockholm.

Vid 1900 års riksdag väcktes af undertecknad motion, hvari föreslogs,
att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kung!. Maj:t anhålla,
’ det täcktes Kungl. Maj:t i sammanhang med den föreslagna undersökningen
angående ombyggnad af segelleden genom Mälaren låta verkställa
undersökning samt upprätta plan och kostnadsförslag för en reglering
af Mälarens vattenstånd i syfte att hålla vattnet i nämnda sjö såvidt
möjligt i en konstant nivå, närmast öfverensstämmande med nuvarande
medelvattenstånd, samt att Riksdagen ville för nämnda ändamål

bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

I motiveringen för denna hemställan erinrades, hurusom fragan om
reglerandet af Mälarens vattenstånd såväl förekommit vid 1878 och 1882
års riksdagar som ock gjorts till föremål för domstols pröfning, då genom
högsta domstolens dom den 81 december 1896 Mälarens strandägare måst
afstå från vidare tanke på att genom en omreglering af Helgeandsholmens

stränder erhålla ett större utlopp för nämnda sjö. .

I berörda motion omnämndes äfven, att landshöfdingarne i btockholme
Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län på grund af talrika
framställningar från deras respektive läns invånare i oktober 1898
ingått till Stockholms stadsfullmäktige med hemställan, huruvida icke stadsfullmäktige
kunde befinnas villige att å hufudstadens vägnar vidtaga åtgärder
för en reglering af Mälarens vattenstånd i syfte att, såvidt mojBih.
till Biksd. Prof. 1906. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 48 Käft. (N:o 138.) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

ligt, städse hålla vattnet vid en konstant nivå, närmast öfverensstämmande
med nuvarande medelvattenstånd, men att stadsfullmäktige beslutat, att
denna framställning ej skulle för det dåvarande föranleda någon åtgärd.

Slutligen påpekades också i motionen, att viktiga intressen skulle för
staten vara att tillvarataga genom reglering af Mälarens vattenstånd,
dels på grund däraf att staten själf vore den största strandägaren vid
Mälaren, dels ock emedan det måste vara af största vikt för det allmänna
att vid den tilltänkta om- och nybyggnaden af farleden genom
Mälaren och den blifvande Sveakanalen erhålla en såvidt möjligt någorlunda
konstant medelvattennivå.

Statsutskottet, som visserligen välvilligt yttrade sig öfver motionen,
kunde dock på anförda skäl ej förorda bifall vare sig till Kungl. Maj:ts
ofvannämnda förslag eller till min motion, och i enlighet härmed utföll
Riksdagens beslut.

Med anledning af hvad som förekommit inom Riksdagen vid behandlingen
af denna motion anbefallde emellertid Kungl. Maj:t väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen den 8 juni 1900 att inkomma med yttrande,
huruvida undersökning, afseende reglering af vattenståndet i Mälaren,
borde genom det allmännas försorg vidtagas, och i sådant fall på hvad sätt
denna undersökning lämpligen borde utföras.

. På grund häraf hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin
skrifvelse den 14 januari 1901 om ett anslag å 36,000 kronor för bekostande
af undersökningar ej mindre angående reglering af Mälarens
vattenstånd i syfte att hålla dess vattenvariation inom möjligast trånga
gränser och med nuvarande medelvattenstånd såsom normalt vattenstånd
än ock angående kostnaden för ordnande af förenämnda farleder med
alternativt 4,5 och 6 meters djup. I öfverensstämmelse med denna hemställan
har Kungl. Maj:t samma år för ifrågavarande ändamål ställt en
summa af 36,000 kronor till styrelsens förfogande att utgå från. handelsoch
sjöfartsfonden.

Denna undersöknings utförande har varit anförtrodd åt majoren
L. Broomé, hvilken den 13 oktober 1903 inlämnat sitt förslag till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen. Nämnda styrelse har ännu ej inkommit
till Kungl. Maj:t med yttrande och förslag i ärendet, men lärer detsamma,
enligt hvad som upplysts, kunna vara att emotse inom närmaste framtiden.

Man saknar sålunda ännu kännedom om hvad som af styrelsen kan
komma att föreslås för åstadkommande af Mälarens reglering, men an -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

gående undersökningsförrättarens, major Broomé, nyssnämnda förslag
yttras följande i Stockholms stads byggnadschefs tjänstememorial den 12
januari 1906.

»Förslaget är alternativt, och ett af dess alternativ innebär, att uti
Norrströms båda grenar anläggas regleringsdammar såsom sektorluckor,
förlagda uti den föreslagna bron i Drottninggatans förlängning. Genom
att anlägga dammen i en bro i tre spann därstädes skulle, utom billigare
anläggningskostnad, äfven vinnas den fördelen, att Norrströms utseende
ej i nämnvärd mån förändras.

Förlägges däremot dammen väster om den föreslagna bron, kan ej
undvikas, att densamma blifver, då sektorluckorna äro uppställda, i hög
grad vanprydande, och det vore att beklaga, om en sådan skulle få
anläggas. Eu reglering af Mälarens vattenstånd måste förr eller senare
ske, och skulle bron nu komma att byggas utan hänsyn till regleringen
och regleringsdammen sedan skulle uppföras väster om bron, både man
skapat ett i estetiskt hänseende obotligt ondt i bufvudstadens mest i
ögonen fallande plats. Det vill alltså synas byggnadskontoret, som om
byggandet af bron i tre spann sammanhänger med Mälarens reglering och
att en sådan bro ej bör byggas förr, än frågan om Mälarens reglering blifva
läst,*) och i alla händelser ej förr, än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
afgifvit yttrande i frågan.»

Äfven en annan af stadens myndigheter anser, att den dammbyggnad
i Norrström, som kan erfordras för åstadkommande afen reglering
af Mälarens vattenstånd, bör komma till utförande samtidigt med
den ifrågasatta brobyggnaden. Stadsfullmäktiges beredningsutskott yttrar
nämligen i sitt utlåtande den 18 januari detta år angående brobyggnadsfrågan
följande:

»Det med brobyggnaden följande ansvaret gentemot strandägare
i Mälaren har man velat utsträcka ända därhän, att byggnadsföretaget
skulle stå i nära samband med den vidtutseende frågan om reglering af
vattenståndet i denna sjö. Såvidt utskottet kan finna, är dock sammanhanget
mellan de båda frågorna inskränkt därtill, att anledning finnes
till antagande, att den damm i Norrström, som till äfventyrs kan påkallas
af en sådan sjöreglering, lämpligen kan anläggas under eller invid den
nya bron.»

Det torde sålunda vara ganska visst, att den af Kungl. Maj:t
anbefallda undersökningen för åstadkommande af en reglering af Mälarens

*) Kursiveradt af motionären.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

vattenstånd och farleder gifvit vid handen, att regleringsdammars byggande
är ett nödvändigt villkor för nämnda måls vinnande och att denna
uppfattning jämväl delas af Stockholms stads byggnadschef och beredningsutskott.

I det förslag till aftal med Stockholms stad om utförande genom
stadens försorg af en bro i tre spann öfver stora Norrström m. m., som
genom skrifvelse den 1 mars detta år från fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret underställts Riksdagens pröfning, är emellertid endast den
bestämmelsen gjord, att »staden åtager sig att, sedan vederbörligt tillstånd
därtill erhållits, öfver stora Norrström mellan Strömgatan och Helgeandsholmen
i Drottninggatans förlängning bygga och underhålla en bro i tre
spann af sten eventuellt med inre hvalf af betonkonstruktion»---—

Inga föreskrifter finnas sålunda intagna i detta förslag därom, att
vid denna brobyggnads utförande sådana byggnads anordningar skola
vidtagas, som möjliggöra, att under bron dammluckor för mälarvattnets
reglering kunna byggas, så snart frågan om denna sjös reglering kan
komma att blifva beslutad, antingen nu densamma kommer till utförande
genom statens försorg eller med bidrag från de i sådant företag intresserade
parter.

Man behöfver dock ej vara fackman för att inse, att sådana dammbyggnaders
anordnande under bron skall blifva omöjliggjordt eller åtminstone
i högsta grad försvåradt, om inga som helst hänsyn tagits härtill
vid brons byggande.

Det torde ej heller behöfva befaras, att, om föreskrifter af här antydd
art nu göras af Riksdagen, dessa skulle kunna föranleda, att hela
aftalsförslaget går om intet, ty kostnaden för dessa anordningars vidtagande
samtidigt med brons byggande kan väl knappast i någon afsevärd
grad fördyra brobyggnadsföretaget.

Då det lärer vara meningen, att det processuella förfaringssättet
skall komma till användning, då tillstånd till byggande af ifrågavarande
bro kommer att sökas, torde det äfven ur denna synpunkt få anses ömkligt,
att redan vid frågans första behandling vid domstol detta tillstånd
kommer att innefatta brons byggande med anordningar för uppsättande
af dammluckor i bron.

Mälarens strandägare, för hvilka en reglering af nämnda sjös medelvattenstånd
är långt viktigare än en sänkning, skola helt visst icke sätta
sig emot dessa anordningars genomförande, då de härvidlag kunna och
böra förbehålla sig lämpligt vederlag till undvikande af den förminskning

Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.

af utloppsarean i Norrström, som kan blifva en följd af den nya brons
anläggning, och därvid fordra borttagandet af Helgeandsholmens i Norrström
utskjutande hörn till fulla djupet.

Ty alla äro väl ense därom, att nämnda utskjutande hörn — den
så kallade »puckeln» — som upptager en tredjedel af strömmens bredd
och därtill gör vattenloppet krokigt, utgör en skamfläck för den nu snart
färdigbyggda Helgeandsholmen och därmed för hela hufvudstaden och att,
så snart man genom dammluckors anbringande under den nya bron kan
förebygga ett alltför stort vattenflöde från Mälaren, dess bibehållande
icke ur någon synpunkt kan försvaras, utan att dess borttagande i sammanhang
med byggandet af den nya bron bör af alla parter eftersträfvas.

På grund af hvad som sålunda anförts, får jag härmed vördsamt
föreslå,

att Riksdagen, med godkännande i öfrigt af det
förslag till aftal, som upprättats mellan fullmäktige i
riksbanken och riksgäldskontoret samt Stockholms
stad om utförande genom stadens försorg af en bro
öfver stora Norrström, ville besluta, att nämnda aftals
2 § skall erhålla följande förändrade lydelse:

§ 2.

Staden åtager sig att, sedan vederbörligt tillstånd
Härtill erhållits, öfver stora Norrström mellan Strömgatan
och Helgeandsholmen i Drottninggatans förlängning
bygga och underhålla en bro i tre spann af
sten eventuellt med inre hvalf af betonkonstruktion
med anordning för dammluckors anbringande under densamma
äfvensom verkställa de anordningar med afseende
på Strömgatan och dess kaj, som häraf föranledas.

Det sammansatta stats- och bankoutskottet, till hvilket denna motion
torde remitteras, behagade företaga eventuell omredigering af ordalydelsen
i förslaget.

Stockholm den 9 mars 1906.

Knut Almqvist.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 48 Käft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13S.

I förestående motions syfte instämma:

C. J. Hammarström.

Axel Lundblad.

R. A. Wawrinsky.

O. Alfr. Berg.

Viktor Larsson
E. C. Kropp.
W. Lundin.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget. 1906.