Motioner i Andra, Kammaren, N:o 211.

N:o 211.

Af herr J. E. IMcsért. om ändring, af 37 och 75 §§ riksdagsordningen.

I motion n:o 29 i Första Kammaren har herr Enhörning föreslagit,
»att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det Kungl. Maj:t måtte utarbeta
och snarast för densamma framlägga sådant förslag till ändrad
lydelse af 75 § riksdagsordningen, hvarigenom det proportionella valsättet
fastställdes till användning vid val till Riksdagens utskott och öfriga
delegationer.»

Jag delar till fullo herr Enhörnings åsikt, att proportionella val till
Riksdagens utskott skulle vara till fördel för ärendenas allsidiga utredning,
därigenom att hvarje afsevärd grupp inom någondera kammaren genom
sådana val finge fritt tillfälle att göra sig gällande vid utskottens sammansättning.

Jag hyser äfven den åsikten, att proportionella val skulle vara fördelaktiga,
då Riksdagen har att utse, enligt § 50 riksdagsordningen, af
Konungen äskade särskilda deputerade.

Men jag är däremot inte lika öfvertygad om lämpligheten af proportionella
val vid tillsättandet af Riksdagens öfriga delegationer, åtminstone
hvad vissa af dem beträffar.

På grund af den nuvarande partigrupperingen har det i Andra Kammaren
under de senare åren frivilligt utbildat sig den praxis, att till ledamöter
i utskotten valts personer från de olika partierna något så när i
förhållande till partiernas styrka enligt på förhand gjord öfverenskommelse.
Men andra synpunkter hafva tydligen gjort sig gällande vid val af vissa
Bill. till Riksd. Prof. 1005. 1 Sand. 2 Afd, 2 Band, 61 Raft. (N:is 211, 212.) 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 211.

andra delegationer, exempelvis vid val af de valmän, som hafva att utse
revisorer af riksbankens afdelningskontors räkenskaper och förvaltning.
Yid dessa val har önskan att låta kännedomen om de olika orterna inom
landet komma till sin rätt uppenbarligen varit starkare än önskan om en
proportionell partirepresentation.

Jag menar således, att erfarenheten visar, att det måhända inte är
lämpligt att vid val af Riksdagens alla delegationer använda det proportionella
valsättet. Däremot borde numera ingen tvekan råda om lämpligheten
af proportionella val till utskotten och därmed jämförliga delegationer.

Bifall till herr Enhörnings motion skulle emellertid hafva till följd,
att vi finge vänta på de fördelar proportionella val till utskotten erbjuda
ända till år 1909 — i bästa fall. Jag för min del tror, att det finnes
ett sätt att komma i åtnjutande af dessa fördelar redan under nästa riksdagsperiod,
äfven om man är enig med herr Enhornig däruti, att utarbetandet
af en lämplig proportionell valmetod för nu ifrågavarande ändamål
bör öfverlämnas åt regeringen, >som bättre än enskilde förslagsställare är i
tillfälle att grundligt skärskåda saken från olika synpunkter och lämna
företräde åt eu sådan valmetod, som på enklaste sätt kan leda till det
mest exakta resultat.»

Enligt min mening är det inte önskligt, att bestämmelserna rörande
valsättets detaljer införas i grundlagen. Dessa bestämmelser böra utan
tvifvel äga större rörlighet, än ett grundlagsstadgande medgifver. De kunna
därför utan olägenhet införas till exempel i de reglementariska föreskrifterna
för Riksdagen, under det att i grundlagen — lämpligast måhända i § 75
af riksdagsordningen — införes endast ett stadgande, att de i § 37 och
§ 50 omförmälda val skola vara proportionella.

Då det emellertid kan inträffa, att fyllnadsval måste äga rum efter
afgången utskottsledamot, och sådant val naturligtvis ej kan ske efter
någon som helst proportionell princip, torde det vara nödvändigt att i
grundlagen införa stadgande om undantag för dylikt val, h vilket själffallet
fortfarande bör ske enligt majoritetsprincipen.

Om Riksdagen beslutar en sådan grundlagsändring, att det fastslås,
att valen till utskotten skola vara proportionella, utan angifvande af valsättets
detaljer, så bör den ju samtidigt i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla om förslag till sådant proportionellt valsätt, som kan finnas vara
lämpligt att använda vid här ifrågavarande val. På det att önskan om
en snar lösning af denna fråga måtte tillfredsställas, bör dessutom Riksdagen
anhålla, att Kungl. Maj:ts förslag måtte föreläggas redan nästa

Motioner i Andra Kammaren, N:o 211.

Riksdag. Jag har i detta syfte samtidigt med denna motion i särskild
motion hemställt, att Riksdagen ville besluta en sådan skrifvelse.

På grund af hvad jag här anfört, får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte såsom hvilande för vidare behandling
i grundlagsenlig ordning antaga följande förslag
till ändrad lydelse af 37 § mom. 1 och 75 §
riksdagsordningen:

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex
dagar efter dess öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett bankoutskott
samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu,
statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet af tjugu,
bankoutskottet af sexton och lagutskottet af sexton ledamöter,
hvilka hvardera kammaren till halfva antalet
inom sig väljer; ankommande på kamrarnes sammanstämmande
beslut att, när sådant befinnes vara af nöden,
tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som
tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, därest
utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.

§ 75.

1. Yid alla val iakttages, att namnsedlarne, såframt
de skola blifva gällande, böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas namn som från oriktighet
i anseende till deras antal. Mellan personer, som vid
val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning,
när så erfordras.

2. De i 37 § och 50 § omförmälda val skola
vara proportionella, där ej fråga är om val efter afgången
ut skottsledamot eller deputerad.

Närmare föreskrifter meddelas i de reglementariska
föreskrifterna för Riksdagen.

I ''Motioner i Andra Kammaren, N:o 211.

i Jag anhåller slutligen vördsamt, att konstitutionsutskottet, om , det
finner mitt nu framställda förslag böra bifallas, ville göra de ändringar
och tillägg det finner önskvärda.

Stockholm den 22 februari 1905.

Elof Biesért.

X:o 212.

Af herr J. E. Biesért, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
förslag till proportionellt valsätt vid val af Riksdagens
Utskott m. rn.

Under hänvisning till min denna dag väckta motion med förslag till
sådan grundlagsändring, att valen till Riksdagens utskott m. m. skola vara
proportionella, får jag härmed vördsamt hemställa,

att Riksdagen — under förutsättning, att Riksdagen
såsom hvilande för vidare behandling i grundlagsenlig
ordning antager förslag till sådan grundlagsändring,
att de i 37 § och 50 § riksdagsordningen
omförm älda val skola vara proportionella ville i
skrifvelse anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta
och för nästa Riksdag framlägga förslag till
sådant proportionellt valsätt, som kan finnas lämpligt
att använda vid här om handlade val.

Stockholm den 22 februari 1905.

Elof Biesért.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. Boktr., 1905.