Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

N:o 221.

Af herr C. F. Vahlquist, i anledning af Kung!. Maj ds proposition
angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk
och lönereglering för de vid dem anställda lärare.

Då i Kungl. Maj:ts nådiga proposition detta år n:o 50 föreslås
ombildning af Vadstena 5-klassiga allmänna läroverk till 6-klassig samskola,
får jag mot detta förslag anföra:

att Vadstena läroverk, för så vidt gränssiffran mellan realskola
och samskola, såsom den kungl. propositionen i läroverksfrågan gör,
sättes till 75 lärjungar, står på gränsen eller åtminstone densamma
mycket nära. Detta framgår bland annat däraf, att läroverket, som af
Riksdagen år 1875, då det hade 41 lärjungar, utvidgades till 5-klassigf,
har, såsom sådant, haft ett medeltal lärjungar af 71,8, att det ännu
höstterminen 1895 hade 83 och förliden höst 74 lärjungar. Och att en
6-klassig realskola här skulle, innan den reformen blefve fullt genomförd,
nå 100 lärjungar, torde ej vara ett alltför djärft antagande.

Att Vadstena stad ensam skulle lämna ett så stort antal, förutsätter
väl ingen. Men dess läroverk är det enda allmänna läroverket
i hela västra Östergötland, som bekant en af Sveriges bördigaste, mest
välbärgade och mera tätt befolkade trakter.

För detta läroverks ändrande till realskola kunna anföras de skäl,
som af reservanterna inom senaste läroverkskommittén, herrar Th. M. Fries
och F. W. Åmark, andragits till förmån för åtskilliga andra läroverks
gestaltande som realskolor, Indika återfinnas i kungl. propositionens
bilaga sid. 136 och 137 och hvilka skäl af herr ecklesiastikministern
tagits för goda.

Reservanterna anmärka till en början, att siffrorna 100 eller 75
såsom lägsta gräns för läroverk, som skola bli realskolor, äro godtyck -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221. 5

liga, grundade på subjektiv uppfattning, för hvilken ej fullt bindande
skäl kunna gifvas. Huru godtyckligt siffror kunna i detta fall verka,
framgår däraf, att då Eksjö för 5-årsperioden 1899—1903 har ett medeltal
lärjungar af 97,8, men Vadstena 63,2, visar 5-års-perioden näst förut
respektive 67,o och 66,8 (en skillnad af 1 lärjunge under 5 år), medan
5-års-perioden 1891—95 för Vadstena har ett medeltal 77,4.

Till hvad de ofta nämnda reservanterna i allmänhet anfört, vill
jag för särskild! Vadstenas vidkommande tillägga ett par saker.

Ö Staden har för en rätt betydlig kostnad byggt ett synnerligen
bra och prydligt, år 1877 invigdt skolhus. Detta hus Kan utan alltför
stora kostnader apleras till en sexklassig realskolas behof. Men för en
samskola, med dess oeftergifliga anspråk på flera för en sådan oundgängligen
nödiga lokaler, skulle kräfvas ej obetydliga kostnader, till
hvilka läroverkets byggnadsfond ej skulle förslå. Kanske skall en e]
aflägsen framtid, då läroverket — om samma principer, som nu vilja
göra sig gällande, stå fast — åter öfvergår till ren gosskola, finna
dessa kostnader bortkastade.

Hvad kommitterade på anförda stället yttrat om den häfdens rätt,
som ligger däri, att ett samhälle under mansaldrar ägt en anstalt för
högre och allmän medborgerlig bildning, bör kanske i främsta rummet
gälla Vadstena, som i kanske 500 år ägt eu sådan anstalt, hvilken hittills
fått vara den i senare tider blygsamma representanten för boklig
bildning på en plats, som en gång var medelpunkten för vårt lands

andliga odling. . _ ,

Jag vill tro, att, om denna min motion skulle bil afslagen, Vadstena
stad, som håller på häfden, skall finna sig i att bidraga till
bekostande af en samskola. Men det synes mig vara betänkligt att, då
ej mycket starka skäl föreligga, lägga ytterligare en extraordinär skattebörda
på ett litet samhälle, som redan af alla stadssamhällen tryckes
af de största utskylderna eller för närvarande 7 kronor 55 öre pr bevillningskrona.
Den ökning i kommunala utskylder, som genom den föreslagna
samskolans upprättande skulle uppstå, blefve rätt betungande
och skulle uppgå till minst 70 öre pr bevillningskrona förutom den
ytterligare ökning, nuvarande skolhusets omändring skulle komma att

kräfva. _ # „

Ty hvad som af kommittén ställes i utsikt af bidrag från sparbank
och landsting gäller nog ej här. Sparbanken disponerar, med en
redan hotad rätt, endast öfver reservfonden och blott så vidt denna
öfverstiger 10 procent af insättarnes tillgodohafvande. Men tack vare
ortens burgenhet och sparbankens sträfvan att ge så hög ränta som

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

möjligt, växer tillgodohafvandet jämförelsevis raskare än reservfonden.
Och från Östergötlands läns landsting torde ett anslag för ifrågavarande
ändamål väl knappast vara att vänta.

Redan så, som det nu är föreslaget, liar västra Östergötland, vill
det synas mig, och Östergötlands län i dess helhet blifvit i afseende på
allmänna läroverk jämförelsevis illa lottadt. Jämför man detta län
med de båda grannlänen, Södermanlands och Kalmar län, ställer sig
saken sålunda: Östergötlands län 283,023 innevånare, 443,584 kronor
bevillning, 2 fullständiga läroverk och 1 samskola; Södermanlands län
168,311 innevånare, 245,848 kronor bevillning, 2 fullständiga läroverk
och 1 realskola; Kalmar län 227,887 innevånare, 217,817 kronor bevillning,
2 fullständiga läroverk och 1 realskola. Dessa siffror tagna från
statistiska centralbyråns senaste uppgifter. Alltså de bägge sistnämnda
länen, oaktadt mindre folkmängd och mindre bevillningssumma, bättre
lottade i afseende på statsläroverk än Östergötlands län.

Om Kungl. Majrts förslag vinner Riksdagens bifall, då skulle alltså,
i värsta fall, hela Östergötland komma att få summa 2 allmänna läroverk,
de i Linköping och Norrköping, Indika redan nu äro öfverfyllda af
lärjungar och svällt ut mera, än kanske hälsosamt är. Ett sådant tillstånd
skulle uppenbarligen vara i flera hänseenden betänkligt.

A andra sidan är det ej mer än billigt och skäligt, om Östergötland
får två fullständiga läroverk, Linköping och Norrköping, en
realskola i
ändock jämförelsevis få i läroverksafseende mindre förmåner än de nyss
nämnda grannlänen.

Man har goda grunder att antaga, att realskoleexamen, med dess
afslutade kurser och dess ganska vidsträckta kompetens, skall ge realskolan
en betydlig styrka; kommittén anför, såsom mig synes, goda skäl
för detta antagande. Det kan alltså, utan stortå äfventyr, ställas i utsikt,
att Vadstena allmänna läroverk, som nu räknar 73 elever, skall vid den
tiden, då realskolereformen är eventuellt fullständigt genomförd, ha
hunnit det antal af 90, som herrar Fries och Amark (anf. st. sid. 136)
ansett »vara ett tillräckligt antal för en realskola för gossar», och väl
äfven att läroverket hunnit ett godt stycke utöfver detta antal.

Jag har därför ej tvekat att, åt de skäl och på de grunder, som
jag här haft äran andraga, göra den vördsamma hemställan,

att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts framställning
om ombildandet af Vadstena 5-klassiga allmänna
läroverk till 6-klassig samskola, ville besluta,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

att samma läroverk, i likhet med flere andra föreslagna,
måtte ombildas till 6-klassig realskola, och att i öfrigt
i Kungl. Ma:jts proposition göras de ändringar och
tillägg, som af ett dylikt beslut kunna föranledas.

Stockholm den 1 mars 1904.

Conrad Vahlquist.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 221.

De närvarande lärjungarnes antal höstterminen 1903 vid Vadstena
femklassiga allmänna läroverk.

Klass.	Gemensam linje.	Reallinjen.	Latinlinj''en.	Summa.
I	18			18 \
II	22		_	22
III	11	—	—	11
IV	—	8	8	16
V	—	3	4	7
Summa	Öl	11	12	74

De närvarande lärjungarnes antal vårterminen 1904 vid Vadstena
femklassiga allmänna läroverk.

Klass.	Gemensam linje.	Reallinj''en.	Latinlinj''en.	Summa.
I	18			18
II	23	—	—	23
III	10	_	—	10
IV	—	8	8	16
V	—	3	3	6
Summa	Öl	11	11	73

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1904.