Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 11 mars 1902, kl. 3 e. tn.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette kufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

landsstaterna i länen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1902 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i
punkten 1 under sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att anslaget till
landsstaterna i länen måtte med anledning af ändrad beräkning af ett
boställes afkastning höjas med 230 kronor.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 11 sistlidne januari har föredragande departementschefen
anmält, hurusom, enligt hvad statskontoret i sin berättelse om statsverkets
inkomster m. m. meddelat, det länsmanstjensten i Yifolka härad
anslagna bostället, V2 mantal Viby n:o 14, jemlikt kongl. bref den 8
februari 1900, undergått förnyad uppskattning, hvarvid afkomsten af
bostället, som förut beräknats till 900 kronor, faststälts till 670 kronor.

Då detta förhållande påkallade en förhöjning af anslaget till landsstaterna
i länen med 230 kronor, hemstälde departementschefen, att
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att anslaget till landsstaterna i
länen måtte höjas med sistnämnda belopp.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot denna Kongl. Maj:ts
framställning, hemställer alltså,

att anslaget till landsstaterna i länen må, med
anledning af ändrad beräkning af afkastningen från
iänsmansbostället Va mantal Viby n:o 14, höjas med
230 kronor.

Ang. höjning i
anslaget till
följd af ändrad
beräkning af
ett länsmansboställes
afkastning.

[10

Bih, till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Saft. (N:o 1.)

1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning
i anslaget till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

[2-]

I händelse af bifall härtill, kommer anslaget till landsstaterna i
länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag) att höjas från 2,728,045
kronor till 2,728,275 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

2:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, dels att i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat finge i stället för den deri uppförda
aflöningen med 4,500 kronor till en andra gradens tjensteman,
ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda
jernvägar, uppföras aflöning till en tredje gradens tjensteman (byråchef),
ledamot i styrelsen och föredragande för nämnda ärenden, med 6,400
kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med
600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar, dels oclc att,
under vilkor att det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda
anslaget till vikariats ersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän,
rit- och skrifbiträde minskades med 3,000 kronor, eller från 17,000
kronor till 14,000 kronor, i samma stat uppfördes aflöning till ytterligare
en byråingeniör med 3,500 kronor, hvaraf 2,300 kronor i lön,
som efter fem år kunde höjas med 500 kronor och efter tio år med
ytterligare 500 kronor, samt 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar.

Den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande framställning,
återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 2—12.

Sedan Kongl. Maj:t år 1899 af Riksdagen äskat, jemte andra anslag
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, aflöning till samma belopp,
som i Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning begäres till en ledamot
i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda
jernvägar, blef denna framställning, enligt hvad Riksdagen i skrifvelse
till Kong!. Maj:t den 13 maj 1899 anmält, allenast på det sätt bifallen,
att Riksdagen — under vilkor att vid först inträffande ledighet vid
någon af de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat då uppförda byråingeniörsbefattningar
den lediga befattningen indroges — i nämnda
stat uppförde aflöning till ytterligare en ledamot i styrelsen, föredragande
för ärenden angående enskilda jernvägar, med 4,500 kronor,
deraf 3,000 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med 500 kronor
och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt 1,500 kronor i
tj enstgöringsp enningar.

Under år 1899 har i sammanhang med en af de förutvarande byråingeniörernas
afgåug den af Riksdagen begärda indragningen af en
byråingeniörsbefattning egt rum.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

Utskottet, som nu icke velat motsätta sig förhöjningen i aflöningen
för ofvannämnda ledamot i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
emellertid icke af den i statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen för
arbetet inom styrelsen kunnat finna, att efter tiden för omförmälda
riksdagsbeslut sådana förhållanden inträffat, som nödvändiggöra återupptagande
i staten af den byråingeniörsbefattning, som enligt nämnda
Riksdags beslut blifvit ur staten utesluten. Utskottet anser sig följaktligen
böra hemställa,

a) att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat
må, i stället för den deri uppförda aflöningen med
4,500 kronor till en andra gradens tjensteman, ledamot
i styrelsen och föredragande för ärenden angående
enskilda jern vägar, uppföras aflöning till en tredje
gradens tjensteman (byråchef), ledamot i styrelsen
och föredragande för nämnda ärenden, med 6,400
kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år
kan höjas med 600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar;
samt

b) att Kongl. Maj:ts förslag om uppförande i
nämnda stat af aflöning till ytterligare en byråingeniör
icke må vinna Riksdagens bifall.

3:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservationsanslaget
till vägundersökningar måtte från och med år 1903 höjas från 35,000
kronor till 40,000 kronor, eller med 5,000 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 12—15.

Utskottet, som funnit giltiga skäl vara anförda för den begärda
höjningen af ifrågavarande anslag, hemställer alltså,

att reservationsanslaget till vägundersökningar
må från och med år 1903 höjas från 35,000 kronor
till 40,000 kronor eller med 5,000 kronor.

I händelse af bifall härtill samt till hvad i föregående punkt af
utskottet föreslagits, kommer anslagstiteln väg- och vattenbyggnadsstaten
med följande ändrade lydelse: »väg- och vattenbyggnadsstaten
(deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expen -

Ang. höjning
af reservationsanslaget

till vägundersökningar.

[3-J

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 7,

Angående
anslag till
postverket.

[4.]

ser för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)»
att höjas från 154,500 kronor till 161,400 kronor eller med
6,900 kronor.

Postverket.

4:o) Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande
af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari 1902
intagna förslagen till ntgiftsstater för postverket att tillämpas under år
1903 och till afiöningsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket,
för år 1903 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 13,007,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, dels och medgifva,
att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp, som
utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna
postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre stat förse
de under nämnda år å äldre stat qvarstående kontrollörer.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för postverket samt till aflöningsreglemente
för tjenstemän och betjente vid postverket hafva följande
lydelse:

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

5

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1903.

			K r o	n o r.
		Tjenst-
A. Aflöningsstat.	Lön.	görings- pennin-	Summa.
		gar.
Generalpoststyrelsen.
G-eneralpostdirektören.........................	7.000	3,000	10,000
1 byråchef.........................................	4,400	2,000	6,400		[Efter 5 år kan lönen
4 byråchefer.......................................	17,600	8,000	25,600		| höjas med 600 kr.
Kanslibyrån.
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500
1 registrator......................................	1,800	1,200	3,000
1 notarie och ombudsman...................	1,800	1,200	3,000
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
1 d:0 .................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..................................,.v Trafikbyrån.	1,800	1,200	3,000		Efter 5 år kan lönen
				liöjas med 500 kr.
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500		och efter 10 år med
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000		ytterligare 500 kr.
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1.200	3,000
Kameralbyrån.		•
1 kamrerare och sekreterare...............	3,000	1,500	4,500
1 kassör.............................................	3,000	1,500	4,500
Transport	—	—	84,000	—

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

			Krono	r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport	—	—	84,000
1 intendent vid postverkets frimärkes-förråd.............................................	3,000	1,500	4,500
1 intendent vid postverkets persedel-förråd..............;.............................	3,000	1,500	4,500
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o................................................. 1 revisor och bokhållare.....................	1,800 1,800	1,200 1,200	3,000 3,000
5 revisorer och bokhållare..................	9,000	6,000	15,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
Utrikes- och författningsbyrån.	3,000	1.500	4,500		Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 aktuarie..........................................	1,800 3,600	1,200 2,400	3.000 6.000
Revisionsbyrån.
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
1 revisor............................................	1,800	1,200	3,000
9 revisorer.........................................	16,200	10,800	27,000
Till vikariatsersättning samt arfvoden åt extra biträden m. m., förslagsvis......	—	—	85,000
1 förste vaktmästare...........................	CO O O	300	1,100
1 vaktmästare.................................... 8 d:o.................................................	») 500 ») 4,000	300 2,400	800 6,400	265,800	) Efter 5 år kan lönen | höjas med 100 kr.
Transport		—	—	265,800

*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge, denna förmån qvarstår,
lönen minskas med 150 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

			K r o	n o i
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport	—	—	—	265,800
Distrikt»- och lokalförvaltningarna.
2 postdirektörer, en i Stockholm och en i Göteborg, hvardera: lön ............................... 3,500 tjenstgöringspenningar1) .. 2,000 ^ 1 postdirektör i Malmö....................... 5 postinspektörer, hvardera: arfvode .......................... 4,125 tjenstgöringspenningar .... 1,375 ^ Aflfl	7,000 3,200 20,625	4,000 >) 2,000 6,875	11,000 5,200 27,500		Efter 5 år kan lönen > höjas med 500 kr. | och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
öfrige postförvaltare vid fullständiga fasta postanstalter.
l:a klassen: 16 postmästare, af hvilka en vid hvart-dera af postkontoren i Falun, Gefle, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karls-krona, Karlstad, Kristianstad, Linkö-ping, Lund, Norrköping, Sundsvall, Upsala, Vexiö, Örebro och Östersund: lön................................. 3,200 tjenstgöringspenningar1) .. 1,500 ^ ynri 2:a klassen: 44 postmästare, af hvilka en vid hvart-| dera af postkontoren i Arvika, Bollnäs, Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna, Eslöf, Falköping, Filipstad, Hallsberg, Halmstad, Haparanda, Hernösand, Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil, Mariestad, N orrtelge, Nyköping, Nässj ö, Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sol-lefteå, Söderhamn, Södertelge, Trelle-borg, Uddevalla, Umeå, Yarberg,	51,200	24,000	75,200		Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
Transport	—	—	118,900	265,800

1) Garanterad minimiprovision.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

			Krono	r.
		Tjenst-
	Lön.	görings-	Summa.
		pennin-
		gar.
Transport	—	—	118,900	265,800
Venershorg, Vestervik, Vesterås, Visby, Ystad och Örnsköldsvik: lön................................ 2,600 tjenstgöringspenningar1).. 1,000 g gQQ	114,400	44,000	158,400
3:e klassen:
65 postmästare, hvardera:
lön................................ 2,200 tjenstgöringspenningar1).. 800 g qqq	143,000	52,000	195,000
4:e klassen:
75 postmästare, hvardera:					Efter 5 år kan lönen
lön .............. 2.000					höjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
tjenstgöringspenningar1).. 600 2 600	150,000	45,000	195,000
Biträdande tjensteman.
30 kontrollörer, hvardera:
lön................................. 2,200
tjenstgöringspenningar.... 1,000 g 9nfl 320 postexpeditörer af l:a lönegraden,	66,000	30,000	96,000
hvardera: lön................................. 1,725 tjenstgöringspenningar.... 775 c,finn	552,000	248,000	800,000
320 postexpeditörer af 2:a lönegraden, hvardera: lön................................. 1,500 tjenstgöringspenningar .... 700 9 9nn		Efter 5 år kan lönen höjas med 300 kr. och efter 10 år med ytterligare 300 kr.
480,000	224,000	704,000
55 postexpeditörer af 3:e lönegraden,
hvardera:					höjas med 150 kr.
lön................................ 1,250					och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar.... 500 1750	68,750	27,500	96,250		ytterligare 150 kr.
Transport	—	—	2,363,550	265,800

l) Garanterad minimiprovision.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

9

			K r o	- . n o r.
		Tjenst- i
	Lön. |	görings-1	S u in m a.
	pennin- i
		gar.
Transport	1	_	2,363,550	265,800
55 postexpeditörer af 4:e lönegraden,			!		Efter 5 år kan lönen
hvardera:					i liöjas med 150 kr.
lön................................ 1,050					'' och efter 10 år med ytterligare 150 kr.
tjenstgöringspenningar .... 450 jqq Valctbetjente.	57,750	24,750	82,500j		I Efter 5 år kunna
				tjenstgöringspen-
630 af T.a lönegraden, hvardera:					[ ningarna höjas med
lön................................ 600					200 kr. och efter 10 år med ytter-
tjenstgöringspenningar.... 400 ^ non	378,000	252,000	630,000		ligare 200 kr.
280 af 2:a lönegraden, hvardera:
lön................................. 600					Efter 5 år kunna
				tjenstgöringspen-
tjenstgöringspenningar.... 350 ^	168,000	98.000	266,000		ningarna höj as med
340 af 3:e lönegraden, hvardera:				> 150 kr. och efter 10 år med ytter-
lön................................. 600					ligare 150 kr.
tjenstgöringspenningar.... 300	204,000	102,000	306,000	3,648,050 850,000
Anslag till aflönande af poststationsföre-
ståndare, förslagsvis.........	—	—	—
» » aflönande af extra biträden
vid distriktsförvaltningamaj
och postanstalterna, för slagsvis..........................	—	—	—	700,000
» » ålderstillägg, förslagsvis..... » » arfvoden åt extra vaktbetjentc				600,000
och till hnshyresbidrag föi en del betjente, förslagsvis		—	—	400,000
> » arfvoden åt ordinarie vakt
betjente för tjenstgöring så som förmän m. m., förslags				45,000
vis.................................	—		—
» » gratifikationer m. m. åt tjen				12,000
stemän och betjente........	—	—	—	6,520,850
•• B. Öfrergångsstat.
Generalpoststyrelsen.
j 1 kammarskrifvare.............................	900	300	1,20C	—	1,200
Transpor	t —	—	j -	—	6,522,050

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Käft.

2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

■..............•••''	I K r o	] n o r.
I *
Transport		6,522,050
C. Pensionsstat.		1 1
j Tjensteman och betjente, som erhållit afsked, ur postverkets tjenst..	83,375
| Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner förslagsvis.......................	2,000
1 Aflidne tjenstemäns och betjentes enkor och barn.......................... I	1,575	86,950
f D. Omkostnadsstat. (Förslagsanslag.)
Anslag till uppbörds- och frimärkesprovision..................................	220,000
» » felräkningspenningar......................... ..........................	50,000
» 1 förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterna för posthusens under-
håll m. m...................................................	250,000 ;
* expensutgifter........................	550,000	!
> » rese- och traktamentsersättningar: för resor i tjensteärenden i allmänhet.................. 50,000 till traktamenten för tjensteman i jernvägspost- kupé ........................................................... 150,000	1	I
till traktamenten för vaktbetjente....................... 150,000	350,000	i
» » posfcbetjentes beklädnad och beväring............................	175,000
» » inköp och underhåll af inventarier...............................	265,000
Transport	1,860,000 |	6,609,000 |

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

11

Transport

Anslag till postföringskostnad: vid befordran å jernväg..................	2,500,000
» » å landsväg och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring ....	1,000,000	3,500,000
vid befordran sjöledes: mellan fasta landet och Gotland ...	72,000
» öfriga inrikes orter ...........	90,000
. » Sverige och Finland ..........	20,000
» Sverige och Danmark.........	16,000
* Sverige och Tyskland.......:	240,000
» Sverige samt England och Amerika ........................	7,000	445,000
» > godtgörelse till främmande postverk

kortbref.............

diverse utgifter......

E. Oförutsedda utgifter ....

K r o	n o r.
1,860,000	6,609,000
'' *•'' ■ * ■ ''Å ■ - 3,945,000	Hy?\ <
10,000	''-i :
150,000	\
45,000	6,010,000
-:	n, 255,000 | ■
—	133,000
	13,007,000

I

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Aflöniugsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket.

§ 1.

Aflöning, som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller
betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten
finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,
såsom i § 2 förmäles.

§ 2.

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna
postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej
10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,

under iakttagande härvid,

dels att i omförmälda uppbörds- och frimärkesprovision icke ingår
den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande
poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda
frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer
och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall
utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor
af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor
af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under
honom å kontoret anstälde postexpeditör, på det sätt att en fjerdedel
af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör,
men återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs
och Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande
postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller
filialkontorsföreståndare, på det sätt att i Stockholm sju åttondedelar,
i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

13

för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare
att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens
hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma
vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke
provisionsbeloppet för år räknadt understiga:
för postdirektör 2,000 kronor,
för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,

för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,

för postmästare af 3:e klass 800 kronor och

för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,
utgå hvad som till äfventyrs erfordras för att fylla denna minimiprovision
till postförvaltare.

Minimiprovisionen för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller'' betjent skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig; att.

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men
skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till
den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för
handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara
pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstateus trädande i kraft förflutit från hans till -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

15

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;
samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då lian uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller generalpoststyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;
skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman ocli betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast
den utvidgade eller förändrade tjenstgöring utan ock — med undantag
för postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan
varda honom i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjenst å rikets, Pdksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester eller — beträffande vaktbetjent —- sådan kostnadsfri
ledighet, som i § 5 omförmäles, men skola för den tid, tjensteinnehafvaren
eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision
och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än
tredjedelen deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den
tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspen -

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ningar, provision och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,
ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af
Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå
efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distrikts- eller lokalförvaltning, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,
men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast
den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem
grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;
andra gruppen: postmästare af l:a klassen;
tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;
fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;
femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;
att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år sedan lian tillträdt innehafvande
tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda
till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,
derest de tillträdt sina tjenster före 1902 års utgång och i föreskrifven
ordning inträdt å 1903 års stat, ega att, beträffande rätt till förhöjning
af lönen, vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom aflöningsgrupp
utöfver den närmast högre räkna sig tillgodo tjenstgöring efter

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller
såsom kontrollör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöj
ning tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara
postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,
vara i fråga om löneförhöjning och semester likstäld med
man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjensteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,
skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser; att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka
före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda
års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt
för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till
sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den
8 februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision
till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i l:a lönegraden hufvudsakligen skola höra
vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och
Malmö, äfvensom de vid jernvägsposten tjenstgörande betjente, som
stationeras å någon af dessa orter;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,
hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda
omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas;

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 7 Hiift. 3

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden skola höra öfriga vaktbetjente;
att vaktbetjent må tillträda medgifven aflöningsförhöjning respektive
fena och tio år efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbcfattning; att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras
honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i
§ 5 omförmäles; samt att den högre afiöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tillägg
tillträda;

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg
skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda
grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till
l:a graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för l:a
graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den,, somt å befattningen
antages, anses icke böra placeras å. ort eller i syssla, för
hvilken ledig, till l.a eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,
generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom
vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende
af erforderlig andel af den lediga afiöningen, tilldela den till
befattningen antagne'' aflöning i lägre lönegrad; samt

att tjensteman eller betjent vid distrikts- eller lokalförvaltning skall
efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad att
med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå,. Kongl. Maj:t
eller generalpoststyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; skolande dylik pension utgå af postmedlen.

Statsutskottets .Utlåtande N:o 7.

19

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan
Hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,
byråchefen och tjenstemännen af 2:a lönegraden en
hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden
en hvar under en månad.

§«•

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller
lokalförvaltning åtnjutas, i den män sådant pröfvas kunna ske utan
hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Vid distrikts- eller lokalförvaltning anstäld vaktbetjent må kunna,
i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag
förslår, tilldelas ledighet högst femton dagar under ett och samma
kalenderår med bibehållande af sin aflöning.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under
tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 7.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka
giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder
tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,
skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af generalpoststyrelsen
pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

§ 8-

Vid afgång från postverkets tjenst till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut, Enahanda
är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode
och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, i
följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må ett belopp,
motsvarande den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp
tilldelas hans dödsbo.

§ io.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, derest icke
för vissa slag af tjensteresor andra föreskrifter eller bestämmelser om
lägre ersättningsberäkning blifvit, efter af Kongl. Maj:t faststälda grunder,
af generalpoststyrelsen meddelade.

§ 11.

Felräkningspenningar tillkomma:
kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;
den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller
postexpeditör med 300 kronor;

de tjensteman och af styrelsen antagna extra biträden, som å
postkontoren i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt
dervid emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem
hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid
postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid
postkontor af 3:e och 4:e klass;
allt för år räknadt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

21

§ 12-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen
anstälda tjensteman enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t
bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund
af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,
till vederbörande återgäldas.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,
enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare
bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och
lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

§ 15-

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentpersonal
vid Stockholms, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,
eller Indika tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.
postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga
sysslor eller till bestridande af göromål, Indika hittills i regel
utförts af tjenstemän, må, utöfver den fasta aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen
tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad
räknadt.

§ 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket
bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 7..

§ 17.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kong!. Maj:t bestämd, samt den jemkning af grunderna för
uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning
af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Slutsummorna af de för år 1903 föreslagna staterna, jemförda med
de för innevarande år af Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad åberopade
statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år .1902

aflöningsstaten ................................. kr. 4,974,300: —

öfvergångsstaten..................:.............. » 1,200: —

pensionsstaten .................................... » 81,950: —

omkostnadsstaten............................... » 6,070,000: —

oförutsedda utgifter........................... » 769,500: —

afkortningar och restitutioner ...... » 123,050: —

tillsammans kr. 12,020,000

år 1903

kr. 6,520,850: —
» 1,200: —
» 86,950: —

» 6,010,000: —
» 255,000: —

,» 133,000: —

kr. 13,007,000: —

Af den i statsrådsprotokollet lemnade utredning inhemtas, att de
förslagna ändringarne i de särskilda staterna afse:

ökning.

Aflöningsstaten.

genom uppförande i staten af aflöning
för en femte byråchef samt för ytterligare
en sekreterare, tre notarier,
tre revisorer och bokhållare,
tre revisorer, en aktuarie och tre
vaktmästare hos generalpoststyrelsen
med................................................... kr. 43,300: —

i afton inge anslaget till postdirektörer

med......................................................... )> 4,200: —

Transport kr. 47,500: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

2?»

Transport kr. 47,500: —

i anslaget till aflönande af öfriga postförvaltare
vid fullständiga fasta

postanstalter med ............................... » 210,800: —

i dito till aflönande af postexpeditö rer

med ................................................ » 864,750: —

i dito till aflönande af vaktbetjente med » 191,300: —
i dito till aflönande af poststations föreståndare

med................................. » 125,000: —

i dito till ålderstillägg med ............... » 154,000: —

i dito till arfvoden åt extra vaktbetjente
och till hushyresbidrag fölen
del betjente med .......................... » 25,000: —

genom uppförande i staten af ett anslag
till arfvoden åt ordinarie vaktbetjente
för tjenstgöring såsom

förmän m. m. med ........................... )) 45,000: —

i anslaget till gratifikationer m. m. åt

tjensteman och betjente med ......... » 3,000: — pr

1,666,350: —

Pensionsstaten

genom af Kong]. Maj:t beviljade nya pensioner ......... kr. 14,775: 1—

Omkostnadsstaten

genom uppförande i staten af ett anslag
till felräkningspenningar med kr. 50,000: —
i anslaget till förhyrande af de för
postverket erforderliga lägenheter
samt till bestridande af utgifterna
för posthusens underhåll in. m. med » 50,000: —

i dito till postbetjentes beklädnad och

beväring med ...................................... » 15,000: —

i dito till postföringskostnad vid befordran
å jernväg med.................... » 200,000: —______

Transport kr. 315,000: — 1,681,125: —

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr. 315,000: — kr.
i anslaget till postföringskostnad vid
befordran å landsväg och inom postanstalternas
områden samt till landt brefbäring

med.................................... » 85,000: —

i dito till postföringskostnad sjöledes

mellan Sverige och Finland med .. » 10,000: —

i dito till tillverkning af frimärken,
frankokuvert, brefkort och kortbref

med ..................................................... » 30,000: —

i dito till diverse utgifter med ....... » 5,000: —

1,681,125:

445,000:

Afkortning av och restitutioner in. m.

höjning af anslaget med ..................................................... kr. 9,950: —

Summa ökning kr. 2,136,075: —

Minskning''.

Aflöning sstaten

genom indragning af en notarietjenst
hos generalpoststyrelsen i sammanhang
med inrättandet af ytterligare

en sekreteraretjenst derstädes kr.

i anslaget till vikariatsersättning samt
arfvoden åt extra biträden in. m.

med ....................................................... »

genom uteslutande ur staten af anslaget
till ersättning för mistning af
uppbörds- och frimärkesprovision åt
de kontrollörer och postexpeditörer
vid postanstalterna, som beordras

att tjenstgöra vid distriktsförvalt ningarna

med ....................................... »

i anslaget till aflönande af kontrollörer
med.................................................. b

Transport kr.

3,000: —

5,000:

8,200: —

3,600: —
19,800: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

25

Transport kr. 19,800: —

i anslaget till aflönande af extra biträden
vid distriktsförvaltningarna och

postanstalterna med ......................... » 100,000: — pr gQQ. _

Pensionsstaten

besparing med ...................................................................... kr. 9,775: —

Omkostnadsstaten

i anslaget till uppbörds- och frimärkes -

provision med ..................................... kr. 260,000: —

i dito till traktamenten för tjensteman
i jernvägspostkupé med ......... » 195,000: —

i dito till traktamenten för vaktbe tjente

med............................................. x> 50,000: - 505,000: -

Oförutsedda utgifter

minskning af anslaget med ..................................................kr. 514,500: —

Summa minskning kr. 1,149,075: —

Om från summan af ökningen ............................... kr. 2,136,075: —

dragés summan af minskningen ...................................... » 1,149,075: —

erhålles det belopp af kr. 987,000: —

hvarmed enligt Kongl. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater skulle
komma att för år 1903 på det hela ökas.

Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med

12,400,000 kronor, hafva för år 1903 beräknats till 13,340,000 kronor.
Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år
1903 af Kongl. Maj:t beräknats till 13,007,000 kronor, skulle alltså
inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 333,000 kronor. Till
detta öfverskott skulle emellertid kunna komma den ytterligare inkomst
af postverkets tidningsrörelse, som skulle blifva en följd af bifall till
förslag, som afgifvits af de enligt af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande
för revision af gällande stadgande angåenden tillhandahållande af
tidningar genom postverkets försorg utsedde komiterade. Desse komiterade
hafva, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, beräknat
den ökade inkomsten i detta hänseende efter 1898 års förhållanden till

Bih. till Riksd. Prot." 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 4

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

291,547 kronor 25 öre. Härvid må ock anmärkas, att generalpoststyrelsen
i sitt den 23 november 1901 öfver komiterades förslag afgifna
utlåtande framstält ändringsförslag, som skulle medföra en inkomstökning,
jemväl enligt 1898 års förhållanden, af icke mindre än 552,429
kronor 39 öre.

De skäl, som ligga till grund för Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda
framställningar, hafva af departementschefen till statsrådsprotokollet
anförts beträffande:

aflöningsanslagen till

generalpoststyrelsen .......................

distriktsförvaltningarne ...................

postanstalterna .................................

aflöningsreglementet .................................

öfriga anslag under aflöningsstaten ...

pensionsstaten...........................................

omkostnadsstaten m. m...........................

sid. 19—38,

» 38—43,

» 43-87,

» 87—97,

» 97—102,

» 102,
» 103—109.

Utskottet har i detta sammanhang äfven haft att taga under öfvervägande
en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (n:o 129),
uti hvilken herr J. Johansson i Noraskog i sammanhang med af honom
väckt förslag i afseende å af Kongl. Maj:t under åttonde hufvudtiteln
föreslagen lönereglering för de ecklesiastika konsistoriernas tjenstemän,
derom utskottet kommer att i annat sammanhang sig utlåta, tillika hemstält,
att, med anledning af öfriga af Kongl. Maj: t i statsverkspropositionen
föreslagna ändringar i vissa lönestater, statsutskottet måtte,
der så lämpligen ske kunde, formulera förslag till de ifrågasatta aflöningsförmånernas,
särskildt ålderstilläggens, fördelning efter de aflöningsgrunder,
hvilka angifvits i statskommissarien Chr. L. Tenows
särskilda mening i statskontorets protokoll för den 22 oktober 1901,
så att Riksdagen måtte blifva i tillfälle att derom fatta beslut.

Enligt hvad den af motionären framlagda motivering och det åberopade,
vid motionen fogade protokollet i statskontoret utvisa, skulle
grundtanken i det nya förslaget vara, att under alla förhållanden ett
sådant aflöningssystem borde föredragas, »som med en lägre begynnelselön,
genom många, ofta återkommande ålderstillägg småningom stegrat
aflöningen utöfver den gräns, som i allmänhet hittills inom de särskilda
tjenstekategorierna utstakats för det högsta lönebelopp, en tjensteman
inom kategorien kan ernå».

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

27

I fråga om livad i motionen för öfrigt anföres tillåter sig- utskottet
att hänvisa till sj elfva motionen.

Det förslag till omreglering af postverkets stat, som sålunda af
Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen, grundar sig hufvudsakligen på det
betänkande, som afgifvits af den komité, hvilken med anledning af Riksdagens
i skrifvelse den 14 maj 1899 gjorda uttalanden angående aflöningsprinciperna
inom postverket den 2 juni samma år af Kongl. Maj:t
tillsattes med uppdrag att utarbeta förslag till nj stat för postverket
och åt hvilken jemväl anförtroddes att föreslå ny stat för telegrafverket,
deri inbegripet äfven statens telefonväsende.

Till nämnda års Riksdag hade Kongl. Maj:t i sammanhang med
förslag om tillökning af den ordinarie personalen inom åtskilliga grupper
af tjenstemän och betjente vid postverket gjort framställning om
fullständig lönereglering för postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,
hvilken reglering väsentligen var grundad på fixering af den i ett
stort antal posttjenstemäns aflöning ingående s. k. uppbörds- och frimärkesprovisionen
och aflöningarnas bestämmande till fasta belopp. En
sådan principiel förändring af aflöningssystemet inom postverket ansåg
sig emellertid Riksdagen i frågans dåvarande läge icke kunna godkänna,
utan förklarade i nyssberörda skrifvelse, att enligt Riksdagens
åsigt en dylik förändring icke borde beslutas, förrän en grundlig utredning
angående det förutvarande och det föreslagna aflöningssättets särskilda
fördelar och olägenheter blifvit med hänsyn till de inom postverket
rådande särskilda förhållanden åstadkommen. Den sålunda ifrågasatta
utredningen har nu verkstälts af omförmälda komité, hvilken i
förevarande principfråga på anförda grunder stannat vid den åsigt, att
uppbördsprovisionen borde såsom aflöningsform bibehållas, dock endast
i väsentligen minskad omfattning såväl med afseende å antalet af de
tjenstemän, som skulle ega åtnjuta provision, som med afseende å de
belopp, hvarmed provisionen skulle utgå i förhållande till uppbördens
belopp vid de särskilda postanstalterna. Genom de föreslagna inskränkningarna
i provisionens användande har komitén till en början velat
undanrödja det hinder för ett efter tidsförhållandena afpassadt anordnande
af postverkets lokalförvaltningar, som vållats deraf, att enligt nu
gällande aflöningsgrunder de ordinarie tjenstemännens vid ett postkontor
inkomster undergått minskning genom tillkomsten af nya ordinarie
tjenstebefattningar vid kontoret likasom ock genom underlydande poststationers
förändring till sjelfständiga kontor eller förläggande under

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

annat postkontor, och. sålunda bereda möjlighet till återställande och
bibehållande för framtiden af ett skäligt förhållande emellan antalet
ordinarie och extra ordinarie tjenstemän inom postverket. De''förändrade
bestämmelser komitén föreslagit rörande beräkningen af uppbördsprovisionen
afse vidare å ena sidan att förekomma, att provisionen vid
de större kontoren skulle stiga till belopp, som komme att för de provisionsberättigade
tjenstemännen medföra oskäligt stora inkomster och
å andra sidan att betrygga de ifrågavarande tjenstemännen mot alltför
obetydlig inkomst af provisionen. I sistberörda syfte har komitén beträffande
postdirektörerna och postmästarne föreslagit, att en viss minimiprovision,
hvars belopp i händelse af behof borde fyllas af postmedlen,
skulle under alla omständigheter vara dem tillförsäkrad och att
till undvikande jemväl af alltför många aflöningsformer denna minimiprovision
skulle träda i stället för och anses utgöra tjenstgöringspenningar.
Under det uppbörd sprovisionen för närvarande vid de fullständiga
fasta postanstalterna utgår med 10 procent af uppbörd, som för
år ej öfverstiger 3,000 kronor, med 6 procent af den del af uppbörden,
som öfverskjuter 3,000 men ej 15,000 kronor samt med 3 procent åt
den del utaf uppbörden, som öfverstiger 15,000 kronor, skulle enligt
komiténs förslag provisionen vid postkontoren utgå med 10 procent
af uppbörd, som för år ej öfverstiger 6,000 kronor, med 5 procent af
den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000 men ej 10,000 kronor,
och med allenast 1 procent å den del af uppbörden, som öfverstiger

10,000 kronor, äfvensom å de vid underlydande poststationer och ångbåtspostexpeditioner
försålda frankotecken.

Anledningen, hvarför komitén ansett provisionssystemet icke böra
helt och hållet afskaffas, har väsentligen varit den, att detsamma ansetts
egnadt att hos de provisionsberättigade tjenstemännen — till
hvilka enligt komiténs förslag skulle hänföras endast postförvaltarne,
afdelnings- och filialkontorsföreståndarne vid Stockholms, Göteborgs och
Malmö postkontor samt de vid första och andra klassens postkontor
närmast under postmästarne anstälde expeditörer — framkalla ett stegradt
intresse för deras arbete och att genom dettas större intensitet
rörelsen vid postkontoren kunde väntas vinna ökad utveckling. Och
komitén har vidare såsom fördelar af systemets bibehållande i dess förändrade
form framhållit, att härigenom skulle möjliggöras bestämmandet
af ett mindre antal löneklasser för postförvaltarne, då äfven emellan
postförvaltare inom samma klass någon skilnad i aflöning kunde
uppkomma i samma mån som rörelsen vid vissa kontor öfverstege rörelsen
vid andra kontor inom klassen, samt att de ändringar i klass -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

29

indelningen, hvartill poströrelsens olika utveckling vid kontoren tid efter
annan måste gifva anledning, kunde antagas mindre ofta blifva behöfliga.

På sätt redan blifvit antydt, har provisionssystemet i sin förutvarande
form i hög grad försvårat inrättandet af nya ordinarie tjenstemannabefattningar
vid postverkets lokalförvaltningar. Också framgår
det af 1899 års Riksdags ofvan omförmälda skrifvelse till Kungl. Maj:t,
att Riksdagen på grund af det nära sammanhanget emellan Kongl.
Maj:ts af Riksdagen afslagna framställning om provissionssystemets afskaffande
samt förslagen om ökning af vissa grupper af tjenstemannapersonalen
ansett sig äfven böra i hufvudsakliga delar afslå sistnämnda
förslag. Det i samma riksdagsskrifvelse anmälda beslutet om inrättande
af nya expeditörsbefattningar till ett antal af 143 nödvändiggjorde
också ett medgifvande af 1900 års Riksdag af särskild ersättning
enligt angifna grunder åt de före år 1900 anslälda ordinarie tjensteman,
hvilka till följd af de nya expeditörsbefattningarnas inrättande
lidit minskning i sina inkomster. Då på grund af antydda orsaker
postverkets ordinarie tjenstemannapersonal icke kunnat ökas i den utsträckning,
som poströrelsens starka utveckling under de senare åren
betingat, ligger det i sakens natur, att de kraf på ökade tjenstemannakrafter,
som i sammanhang med aflöningssystemets reformerande skulle
komma att framställas, måste erhålla en betydande omfattning. Också
har komitén väckt förslag om ökning af postkontorens antal med 12
äfvensom om inrättande af ej mindre än 250 nya postexpeditörsbefattningar,
hvarigenom antalet ordinarie postexpeditörer skulle ökas från
500 till 750.

Missförhållandet mellan antalet ordinarie och extra ordinarie befattningshafvare
inom generalpoststyrelsen och bland postvaktbetjente
har äfven beaktats af komitén och föranledt densamma att föreslå dels
inrättande inom styrelsen af en ny ordinarie byråchefsbefattning och
10 biträdande tjenstemannabefattningar äfvensom 3 vaktmästarebefattningar
utöfver det nuvarande antalet och dels ökning af antalet vaktbetjentbefattningar
vid distrikts- och lokalförvaltningarna med 200.

Utskottet öfvergår nu till att yttra sig angående de särskilda punkterna
i Kongl. Maj:ts framställning, dervid utskottet kommer att följa
den ordning, hvari desamma i statsrådsprotokollet omförmälas.

Utskottet har icke funnit anledning till någon erinran emot Kongl.
Maj:ts i enlighet med komiténs hemställan gjorda förslag om uteslutande
ur generalpoststyrelsens aflöningsstat af den i nu gällande stat
intagna bestämmelsen, att, derest generalpostdirektören i sådan egenskap

Generalpost styrelsen.

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

åtnjuter fri bostad, lönen skall, så länge denna förmån qvarstår, minskas
med 1,000 kronor.

Förslaget att å ordinarie stat uppföra befattningen såsom chef för
den femte byrå inom generalpoststyrelsen, som från början af år 1896
varit derstädes provisoriskt anordnad, anser utskottet sig böra förorda,
då nödvändigheten af arbetets inom styrelsen definitiva uppdelning på
fem byråer, hvarom styrelsen vid åtskilliga tillfällen gjort framställning
hos Kongl. Maj:t, numera utan meningsskiljaktighet vitsordats af oftanämnda
komité och utskottet äfven för sin del funnit det stadigvarande
behofvet af denna organisation styrkt genom den utredning, som i frågan
blifvit förebragt.

I sammanhang härmed har komitén framlagt förslag till omreglering
af byråerna inom styrelsen samt till inrättande af åtskilliga nya
biträdande tjenstemannabefattningar såväl å den nyinrättade som å de
förutvarande byråerna. Enligt ifrågavarande, af Kongl. Maj:t i oförändrad
form till Riksdagens pröfning framlagda organisationsförslag, skulle
i generalpoststyrelsens stat uppföras anslag till aflönande af följande
nya ordinarie biträdande tjensteman å styrelsens byråer, nemligen: å
trafikbyrån en notarie, å kameralbyrån en notarie, en revisor och bokhållare
vid postverkets hufvudkassa, en revisor och bokhållare vid
postverkets frimärkesförråd samt en revisor och bokhållare vid postverkets
persedelförråd, å utrikes- och författningsbyrån, hvilken skulle
handlägga hufvudsakligen de till den nu i staten uppförda revisionsbyrån
hörande ärenden, som under den provisoriska anordningen
handlagts å den s. k. revisionsbyrån I, en sekreterare och eu aktuarie
å det statistiska kontoret samt å den nya revisionsbyrån, motsvarande
den provisoriskt anordnade s. k. revisionsbyrån IT, en notarie och tre
revisorer. Af de i nuvarande stat under revisionsbyrån uppförda tjenster
skulle två aktuarietjenster hänföras till utrikes- och författningsbyrån
samt en aktuarietjenst och samtliga sju revisorstjenster till den nya
revisionsbyrån, hvarjemte, i sammanhang med inrättandet af den föreslagna
sekreteraretjensten å utrikes- och författningsbyrån, notarietjensten
å den nuvarande revisionsbyrån, hvilkens innehafvare nu tjenstgör
å revisionsbyrån I, skulle bortfalla. Organisationsplanen ställer
vidare i utsigt, att till följd af den föreslagna ökningen af den ordinarie
tjenstemannapersonalen inom poststyrelsen antalet af de derstädes
anstälda amanuenser skulle minskas med sexton, hvarigenom enligt
generalpoststyrelsens beräkning skulle inbesparas amanuensarfvoden till
belopp af 19,480 kronor. Af de föreslagna nya tjenstemännen skulle
sekreteraren å utrikes- och författningsbyrån erhålla aflöning i andra

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

31

lönegraden med 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar
jemte två ålderstillägg å 500 kronor, det första efter fem ock
det andra efter tio års tjenstgöring samt de öfriga i likhet med förut
i motsvarande tjenstegrader anstälde tjensteman aflönas med 3,000
kronor, deraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar,
med enahanda ålderstillägg som sekreteraren. Beträffande de nuvarande
tjenstemännens aflöningsförhållanden föreslås ingen annan förändring
än att kassören vid postverkets hufvudpostkassa skulle genom derom i §
11 af det föreslagna aflöningsreglementet intagen bestämmelse tillerkännas
felräkningspenningar till belopp af 500 kronor årligen. Slutligen
föreslås inrättande af tre nya ordinarie vaktmästarebefattningar
inom generalpoststyrelsen med enahanda aflöning som till styrelsens
förutvarande ordinarie vaktmästare utgår; och skulle härigenom möjliggöras
indragning af tre extra vaktmästarebefattningar, hvilkas innehafvare
äro aflönade med tillhopa 2,160 kronor.

Inrättandet af en ständig femte byrå inom generalpoststyrelsen
nödvändiggör uppförandet å ordinarie stat af erforderlig biträdande
personal för den nya byråns behof, och utskottet har äfven funnit, att
till följd af poströrelsens utveckling och den deraf föranledda ökningen
i generalpoststyrelsens arbetsmaterial en ej oväsentlig ökning af den
ordinarie tjenstemannapersonalen äfven å styrelsens öfriga byråer är af
behofvet påkallad. Att de föreslagna nya tjensternas antal icke är för
högt tilltaget, synes framgå redan deraf, att efter den föreslagna organisationens
genomförande styrelsen ändock beräknats vara i behof af,
förutom extra biträden, ej mindre än 41 amanuenser med fast arfvode,
under det att den biträdande ordinarie tjenstemannapersonalen
å byråerna efter de nya tjensternas besättande skulle komma att uppgå
till ett antal af 40. Äfven de föreslagna tre nya vaktmästarebefattningarna
synas utskottet vara för styrelsen behöfliga.

Då utskottet, som ej heller funnit anledning till erinran beträffande
de nya tjensternas fördelning emellan de särskilda byråerna och
emellan olika slag af tjenstebefattningar eller i fråga om felräkningspenningar
till generalpoststyrelsens kassör, följaktligen anser sig böra
tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag i nu förevarande del, förutsätter
utskottet, att vid meddelandet af de bestämmelser angående
arbetets fördelning emellan styrelseas tjensteman, som kunna föranledas
af de nya tjensternas inrättande, full sysselsättning tilldelas innehafvarne
af de ordinarie befattningarna och den beräknade indragningen
af amanuensbefattningar hos styrelsen till fullo genomföres samt
att för framtiden nya amanuensbefattningar inrättas allenast i den mån

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Distriktsför valtningarna.

Postanstalterna.
Uppbördsprovision.

Sportler.

behofvet sådant oundgängligen krafvel’. Till detta uttalande finner
utskottet en ytterligare anledning i det af Kongl. Maj:t framstälda förslaget
derom, att förslagsanslaget till vikariatsersättning samt arfvoden
åt extra biträden in. m. skulle i 1903 års stat nedsättas med allenast

5,000 kronor eller från 90,000 till 85,000 kronor, en nedsättning, som
i betraktande af den stora ökningen af styrelsens ordinarie tjenstemannapersonal
synes utskottet vara påfallande obetydlig. I hvad härutinnan
blifvit hemstäldt har utskottet emellertid icke ansett sig böra
föreslå någon förändring, då upplyst är, att det ifrågavarande förslagsanslaget
under de senaste åren måst öfverskridas.

Beträffande organisationen af postverkets distriktsförvaltningar,
de fem s. k. postinspektionerna, har af komitén föreslagits, att till
biträde åt postinspektörerna, hvilka för närvarande hvar för sig hafva
en kontrollör hos sig anstäld såsom assistent och dessutom biträdas af
postexpeditörer, extra biträden och vaktbetjente till det antal, som för
hvarje inspektion af generalpoststyrelsen bestämmes, skulle anställas
ytterligare en kontrollör vid hvarje postinspektion; och har detta förslag
nu af Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen.

Då utskottet icke genom hvad i detta afseende anförts blifvit
öfvertygadt om nödvändigheten af att dessa nya kontrollörstjenster inrättas,
anser utskottet det af Kongl. Maj:t till upptagande i staten
föreslagna antalet af 30 kontrollörer böra minskas med 5. Angående
de återstående 25 kontrollörsbefattningarna kommer utskottet att här
nedan afgifva yttrande.

Utskottet har förut i korthet redogjort för den ståndpunkt, komitén
intagit till frågan om uppbördsprovisionens bibehållande eller afskaffande.
De af komitén härutinnan uttalade åsigter, hvilka ligga till
grund för Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, synas äfven
utskottet vara välgrundade. Utan att vilja bestrida önskvärdheten ur
åtskilliga synpunkter deraf, att aflöningarna inom postverket likasom
inom andra områden af statens verksamhet regleras så, att hvarje tjenstemans
inkomster af tjensten blifva till beloppet noggrant bestämda, har
utskottet likväl icke kunnat underkänna de skäl, som föranledt komitén
att föreslå bibehållande i inskränkt omfattning af den ifrågavarande,
inom postverket häfdvunna aflöningsformen, hvars egentliga olägenheter
synas vara genom komiténs förslag väsentligen undanröjda. Berörda
förslag, hvilket icke heller i sina detaljer gifvit anledning till någon
erinran, anser sig utskottet följaktligen böra till bifall förorda.

Beträffande de vissa posttjenstemän tillkommande sportler, hvilka
utgå direkt från allmänheten och utgöras af afgift för s. k. fackaf -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

33

läggning, afgift för postutvexling medelst lösväska samt afgift för postafgifters
bokförande eller s. k. räkningshållning, har komitén föreslagit
vissa ändringar, livilket likväl icke föranledt Kong!. Maj:t att i sammanhang
med statsförslaget göra någon framställning hos Riksdagen.
Vidare har komitén framhållit, att den posttjenstemännen tillkommande
ersättning för bestyret med postsparbanksrörelsen borde vid aflöningarnas
bestämmande lemnas ur räkningen, enär arbetet för postsparbanken
ej godtgöres med postmedel. Hvad i dessa afseenden förekommit
synes icke påkalla något'' yttrande af utskottet.

De allmänna grunder, hvilka enligt komiténs af Kongl. Maj:t upptagna
förslag skulle vara bestämmande för postkontorens indelning i
klasser, synas utskottet vara för ändamålet lämpliga, såsom bildande en
såvidt möjligt tillförlitlig mätare af arbetet vid postkontoren. Enligt
förslaget skulle postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö, som
nu hänföras till första klassen, bilda en grupp för sig utanför den
egentliga klassindelningen och fortfarande förestås af direktörer samt
vara undantagna från den för öfriga postanstalter gällande indelning i
inspektionsdistrikt. Beträffande direktörernas aflöning, som för närvarande
utgår med 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar
jemte provision och öfriga extra inkomster, har föreslagits,
att lönen måtte bestämmas för direktörerna i Stockholm och Göteborg
till 3,500 kronor och för direktören i Malmö till 3,200 kronor med
rätt för en hvar af direktörerna till två ålderstillägg å lönen, hvartdera
å 500 kronor, äfvensom att den tjenstgöringspenningarne motsvarande
minimiprovisionen skulle utgöra 2,000 kronor, samt att postdirektören
i Stockholm skulle åtnjuta en åttondedel af den vid postkontoret i hufvudstaden
utgående provision, postdirektören i Göteborg tre tiondedelar
af uppbördsprovisionen derstädes och postdirektören i Malmö fem tolftedelar
af den vid dervarande postkontor inflytande provision; och har
departementschefen vid ärendets föredragning anmält sin afsigt att hos
Kongl. Magt göra särskild hemställan om utfärdande af bestämmelser
af innehåll, att för postdirektörerna i Stockholm och Göteborg inkomsten
af räkningshållning med enskilda korrespondenter och bolag skulle begränsas
för den förre till eu femtedel och för den senare till hälften
af nettoinkomsten af räkningshållningen vid vederbörande postkontor,
dock att dessa postdirektörer skulle hvar för sig vara tillförsäkrade
en minimiinkomst af ifrågavarande sportel å 2,500 kronor under förutsättning,
att densamma under året lemnade minst detta belopp i
nettoinkomst. Den föreslagna höjningen i direktörernas fasta begynnelseaflöning
och den enligt förslaget dem tillerkända rätten till
Bill. till RiM. Pro!. 1!>Ö2. 4

Postkontorens
klassindelning.
Postdirektörerna.

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Postmästarne.

ålderstillägg, hvaraf de förut ej varit i åtnjutande, motsvaras sålunda af
en väsentlig nedsättning i öfriga inkomsttitlar dels genom tjenstgöringspenningarnes
uppgående i minimiprovisionen, dels beträffande direktörerna
i Göteborg och Malmö genom den förändrade beräkningen såväl
af hela den vid postkontoren utgående provisionen som af vederbörande
direktörers andel deri och dels för direktörerna i Stockholm och Göteborg
genom de tillämnade bestämmelserna angående inskränkningen af
deras inkomst af räkningshållning. Enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle
direktörernas pensionsvilkor, hvilka hittills icke synas hafva stått i
skäligt förhållande till deras inkomster under tjenstetiden, i väsentlig
mån förbättras.

Utskottet anser sig med hänsyn till de inkomster postdirektörerna
hittills åtnjutit icke böra föreslå någon nedsättning i de aflöningsbelopp,
som af Kongl. Maj:t för dem föreslagits.

Öfriga postkontor inom riket skulle enligt komiténs förslag uppdelas
i fyra klasser. Till första klassen har komitén velat hänföra 16
postkontor, af hvilka 14 nu tillhöra andra klassen samt två tillhöra
tredje klassen; till andra klassen skulle hänföras 44 postkontor, af
hvilka 11 tillhöra nuvarande tredje klassen, 25 nuvarande fjerde klassen
och 8 nuvarande femte klassen; till tredje klassen skulle höra 65 postkontor,
af hvilka för närvarande 13 tillhöra fjerde klassen, 8 femte
klassen och 44 sjette klassen; och till fjerde klassen skulle höra 75
postkontor, af hvilka ett tillhör nuvarande fjerde klassen, ett nuvarande
femte klassen och 61 nuvarande sjette klassen samt 12 af komitén upptagits
såsom vakanta och afsetts för orter, der nya postkontor kunde
under de närmaste åren behöfva inrättas.

Postmästarne åtnjuta för närvarande, jemte provision och sportler,
fäst aflöning till följande belopp: inom andra aflöningsklassen 3,600
kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor efter tio år, i tredje klassen
3,000 kronor med enahanda ålderstillägg, i fjerde klassen 2,600
kronor med två ålderstillägg å 300 kronor, i femte klassen 2,000 kronor
med två ålderstillägg å 400 kronor och i sjette klassen 1,800 kronor
med samma ålderstillägg som postmästarne i femte klassen, fre
fjerdedelar af aflöningen anses utgöra lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar.

De fasta aflöningsförmånerna för postmästarne hafva af komitén
föreslagits till följande belopp, nemligen: i första klassen 4,500 kronor,
deraf lön 3,000 kronor och minimiprovision (motsvarande tjenstgöringspenningar)
1,500 kronor, i andra klassen 3,400 kronor, deraf 2,400
kronor lön och 1,000 kronor minimiprovision, i tredje klassen 2,800

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

35

kronor, deraf 2,000 kronor lön och 800 kronor minimiprovision samt
i fjerde klassen 2,400 kronor, deraf 1,800 kronor lön och 600 kronor
minimiprovision.

Dertill skulle för samtliga postmästare komma två ålderstillägg,
hvartdera å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 år, hvilka ålderstilllägg
skulle tillhöra lönen.

Härjemte synes böra anmärkas, att enligt bestämmelserna i §§ 2
och 11 af förslaget till aflöningsreglemente postmästare skulle ega rätt
att åtnjuta dels uppbörds- och frimärkesprovision och dels under vissa
fö rats ättni ngar f elr äkningspenninga r.

I fråga om postkontorens klassindelning öfverensstämmer Kongl.
Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning med komiténs förslag, hvaremot
Kongl. Maj:t i fråga om aflöningen för postmästarne hemstält,
att begynnelselönen måtte för hvarje postmästare sättas 200 kronor
högre än enligt komiténs förslag, och sålunda gjort framställning om
följande begynnelselöner:

för postmästare af l:a klass....................................................... 3,200 kronor

» » » 2:a » 2,600 »

» » » 3:e » 2,200 »

» » » 4:e » 2,000 » I

I fråga om tjenstgöringspenningarna och ålderstilläggen har Kongl.
Maj:t deremot utan ändring förelagt Riksdagen komiténs förslag.

Utskottet, som redan uttalat sin anslutning till de allmänna grunder,
komitén uppstält för postkontorens klassindelning, har emellertid
ansett, att utan någon rubbning af dessa grunder gränsen emellan tredje
och fjerde klassens postkontor skulle kunna flyttas på det sätt, att iö
af de minst betydande bland de kontor, som af komitén hänförts till
tredje klassen, i stället förlädes till fjerde klassen, hvilken sålunda
skulle innehålla 90 postkontor, under det att antalet postkontor i tredje
klassen komme att utgöra 50. Då för närvarande 107 postkontor tillhöra
lägsta eller sjette klassen, har utskottet icke trott någon
olägenhet vara att befara deraf, att ett något större antal än komitén
föreslagit hänfördes till den blifvande lägsta eller fjerde klassen, helst
som dessa kontor i likhet med kontoren i den blifvande tredje klassen
icke äro afsedda att i staten uppräknas, utan endast skulle till antalet
angifvas, till följd hvaraf förflyttningar af kontor från fjerde till tredje
klassen eller omvändt skulle kunna vid förefallande behof företagas
utan Riksdagens medgifvande, allenast antalet kontor i hvardera klassen
bibehålies oförändradt.

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Postkontrollö rerna.

Hvad angår de för postmästarne föreslagna aflöningsförmåner anser
utskottet visserligen, att då till följd af hittills gällande bestämmelser
angående postförvaltares rätt till provision inkomsterna för åtskilliga
postmästare under poströrelsens hastiga utveckling stigit till belopp,
hvilka säkerligen icke varit vid föregående lönereglering förutsedda,
innehafvarne af ifrågavarande postmästarebefattningar icke kunna anses
hafva grundade anspråk på att vid ny lönereglering oafkortade behålla
de sålunda vunna aflöningsförmånerna. Men då utskottet funnit de nedsättningar
i aflöningsbeloppen, hvilka enligt de i statsrådsprotokollet
omförmälda beräkningar skulle för ett flertal postmästare blifva eu följd
af komiténs förslag, vara i många fall väl känbara, har utskottet ansett
billigheten kräfva, att begynnelseaflöningarna för postmästarne bestämmas
till de något högre belopp, som af Ivongl. Maj:t föreslagits.
Ett antagande i oförändrad form af Kongl. Maj:ts förslag angående
postmästarnes aflöningsförmåner skulle emellertid medföra förhöjning
äfven af deras pensioner, hvilka enligt utskottets åsigt äro redan enligt
komiténs förslag tillräckliga; och har i anledning häraf utskottet ansett
sig böra hemställa om den ändring i förslaget angående ålderstillägg
för postmästare, att ålderstilläggen icke skola i sin helhet tillhöra
lönen, utan 1 4 af dem anses såsom tjenstgöringspenningar, dock
utan att någon ökning af den garanterade minimiprovisionens belopp
häraf skulle föranledas. Enligt detta förslag, hvilket innefattar en fortsatt
tillämpning på ålderstilläggen af nu gällande allmänna bestämmelser
angående postmästareaflöningarnas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
skulle pensionerna för de postmästare, som åtnjuta två
ålderstillägg, stanna vid samma belopp, hvartill desamma af komitén
beräknats skola uppgå.

Beträffande kontrollörerna, hvilka för närvarande utgöra ett antal
af 34 och äro fördelade i tre lönegrader med begynnelseaflöning af
3,600, 3,000 och 2,400 kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor
efter tio år, har komitén föreslagit, att de skulle sammanföras till en
enda lönegrad och deras antal bestämmas till 30, af hvilka 20 skulle
tjenstgöra vid direktörskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö
såsom afdelnings- eller filialkontorsföreståndare samt 10 placeras vid
postinspektionerna. Deras aflöning har åt komitén föreslagits till 3,200
kronor, hvaraf 2,200 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar
med rätt för kontrollörerna att efter fem års tjenstgöring erhålla
ett ålderstillägg å 400 kronor och efter 10 års tjenstgöring ytterligare
ett ålderstillägg å enahanda belopp, hvilka ålderstillägg skulle
tilläggas lönen. De vid direktörskontoren tjenstgörande kontrollörerna

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

37

skulle dessutom ega rätt till andel i den vid kontoren inflytande provision
äfvensom under viss förutsättning rätt till felräkningspenningar.
Slutligen liar komitén i öfverensstämmelse med sitt förslag om minskning
af antalet kontrollörstjenster hemstält, att för beredande af aflöning
åt de redan utnämnda kontrollörer, för hvilka vid den nya statens
trädande i tillämpning kontrollörslöner ej funnes att tillgå, postexpeditörsbefattningar,
motsvarande antalet öfvertaliga kontrollörer, skulle tills
vidare lemnas obesatta.

Komiténs sålunda gjorda förslag har af Kongl. Maj:t förelagts
Riksdagen allenast med det tillägg, att Riksdagens medgifvande äskats
dertill, att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp,
som utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna
postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre
stat förse de under nämnda år å sådan stat (kvarstående kontrollörer.

Utskottet, som här ofvan vid behandlingen af frågan om postinspektionerna
uttalat den åsigt, att någon ökning af det derstädes nu
tjenstgörande antalet af fem kontrollörer icke är af behofvet påkallad,
har i öfrigt icke funnit anledning till annan erinran emot hvad i förevarande
afseende af Kongl. Maj:t föreslagits, än att, derest utskottets
hemställan om kontrollörstjenster nas bestämmande till ett antal af 25
skulle vinna Riksdagens bifall. Riksdagen synes böra medgifva användande
af postmedel till beredande af erforderlig lönefyllnad enligt af
Kongl. Maj:t föreslagna grunder åt ett antal af nio öfvertaliga kontrollörer,
för livilkas förseende med löner enligt äldre stat lika många postexpeditörslöner
höra få i mån af behof disponeras.

I nu gällande aflöningsstat för postverket äro upptagna 500 postexpeditörer,
fördelade i fyra lönegrader på följande sätt: i första lönegraden
210, i andra lönegraden 210, i tredje lönegraden 40 och i fjerde
lönegraden likaledes 40, och äro befattningarna i tredje och fjerde
lönegraderna afsedda att hufvudsakligen besättas med qvinlig personal.

Postexpeditörernas aflöningsförmåner i de särskilda lönegraderna
uppgå till följande belopp:

lur lönegraden:

lön ...................................................................... 1,350 kr.

tjenstgöringspenningar.................................... 450 »

uppbördsprovision (medeltal för år 1899) 418 » g 218 kr

2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5 och 10 år ............ 800 » 3 ()kg pr

Postexpedi törerna.

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

2:a lönegraden:

lön ........................................................................	1,200	kr.
tjenstgöringspenningar....................................	400
uppbördsprovision (medeltal för år 1899)	394		1,994 kr.
2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5 och 10	år ......		800 »
3:e lönegraden:
lön .....................................................................	1,050 kr.
tjenstgöringspenningar....................................	350
uppbördsprovision (medeltal för år 1900)	312	))	1,712 kr.
2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10	år ......		300 j>
4:e lönegraden:
lön .......................................................................	900	kr.
tj en stgör in gsp enningar....................................	300	»
uppbördsprovision (medeltal för år 1900)	303	»	1,503 kr.

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 »

2,794 kr.

2,012 kr.

1,803 kr.

I denna af komitén upprättade tablå har hänsyn tagits dertill, att
postexpeditörer, som tjenstgöra å postinspektionskontoren, i stället för
andel i uppbördsprovisionen åtnjuta ersättning med 401) kronor om året
äfvensom att postexpeditörerna vid jern vägsposten och inom vissa sjöpostexpeditioner
anses åtnjuta eu motsvarande ersättning för mistad
uppbördsprovision uti en del af det traktamente, de för närvarande
utöfver den fasta aflöningen åtnjuta.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, har komitén föreslagit inrättande
af ytterligare 250 postexpeditörstjenster, af hvilka 110 skulle hänföras
till hvardera af första och andra lönegraderna samt 15 till hvardera af
tredje och fjerde lönegraderna. I sammanhang med sitt förslag, att af
postexpeditörerna endast de, som antingen tjenstgjorde såsom afdelnings-
eller filialkontorsföreståndare i Stockholm, Göteborg och Malmö
eller å postkontor af första och andra klasserna vore anstälda såsom
postmästarens närmaste man skulle åtnjuta andel i uppbörds- och frimärkesprovisionen,
har komitén uppgjort följande förslag till aflöning
för postexpeditörerna:

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

39

l:a lönegraden:

lön ........................................................

tjenstgoringspenningar.....................

2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5

1,725 kr.

775 » 2,500 kr.

och 10 år 800 » 3,300 kr.

2:a lönegraden:

lön ....................................................................... 1,500 kr.

tjenstgoringspenningar.................................... 700 )) g 200 kr

2 ålderstillägg å 300 kr. efter 5 och 10 år ............ 600 » g 800 kr

3:e lönegraden:

lön ....................................................................... 1,250 kr.

tjenstgoringspenningar.................................... 500 )> ] 750 kr

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 » g 050 kr

4:e lönegraden:

lön ...................................................................... 1,050 kr.

tjenstgoringspenningar.................................... 450 » ] ^qq ja,

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 » ^

Alderstilläggen skulle, likasom för andra posttjenstemän är af
Kongl. Maj:t föreslaget, tillhöra lönen.

Slutligen torde böra erinras om dels den i § 11 af förslaget till
aflöningsreglemente innefattade bestämmelse om felräkningspenningar
till vissa expeditörer och dels den förut omförmälda, i § 2 af samma
regleraentsförslag innefattade bestämmelse om rätt för vissa expeditörer
till andel i uppbörds- och frimärkesprovision.

Kongl. Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning ansluter sig i
allo till hvad komitén i nu förevarande afseenden föreslagit.

Utskottet har funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,
att det betydande antal nya postexpeditörsbefattningar, om hvilkas inrättande
fråga sålunda föreligger, är af behofvet påkalladt såväl med
afseende å önskvärdheten deraf, att det vid postanstalterna förekommande
arbete af mera maktpåliggande beskaffenhet anförtros åt fast

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anstäld personal som från synpunkten af posttjenstemännens billiga anspråk
på mera normala befordringsförhållanden, i bvilket sistberörda
afseende beräknats, att efter de nya befattningarnas tillkomst ett extra
biträde inom postverket skulle kunna påräkna att omkring sju eller
åtta år efter sitt inträde i postverkets tjenst vinna befordran till postexpeditör.

Hvad angår fördelningen af de nya befattningarna emellan de
särskilda lönegraderna bär utskottet ansett, att ett något större antal
af dessa befattningar bör tilläggas tredje och fjerde lönegraderna.
Enligt hvad komitén härutinnan yttrat, borde till sistnämnda båda, hufvudsakligen
för qvinlig personal afsedda lönegrader hänföras så många
tjenstår, att qvinligt extra biträden kunde vinna befordran i tur och
ordning med manliga, hvadan antalet nya tjenster i de två ifrågavarande
lönegraderna borde ställas i proportion till antalet qvinnor bland
de till befordran närmast ifrågakommande 250 extra biträden. Emot
den sålunda angifna beräkningsgrunden anser sig utskottet endast böra
anmärka, att antalet befattningar i tredje och fjerde lönegraderna,
hvilka lönegrader icke äro uteslutande förbehållna den qvinliga personalen,
synes böra bestämmas på sådant sätt, att sannolikhet förefinnes,
att, äfven vid starkare tillströmning af qvinliga extra biträden,
befordran må kunna dessa beredas i tur och ordning med de manliga
extra biträdena. I)å komitén synes i detta sammanhang endast
hafva fäst sin uppmärksamhet vid antalet af de manliga och qvinliga
extra biträden, hvilka närmast kunna ifrågakomma att befordras till
postexpeditörer, men enligt utskottets åsigt hänsyn jemväl bör tagas
till framtida befordringsförhållanden, i den män de kunna på förhand
beräknas, anser sig utskottet böra meddela, att, enligt hvad utskottet,
inhemta!, vid 1901 års utgång funnits i postverket anstälde 700 af
generalpoststyrelsen antagna extra biträden, deraf 511 manliga och 189
qvinliga. Af dessa hade antagits

före år. 1895......	..................... 70	manliga	33	qvinliga
år 1895 ...............	..................... 29	»	4	)>
» 1896...............	..................... 36	»	3	»
« 1897 ...............	..................... 71		10	»
» 1898 ...............	................... 74		13	»
» 1899 ...............	................. 85	)>	41
» 1900 ...............	.................... 84	»	35	»
» 1901 ...............	.................... 62	»	50	»
	Summa 511	manliga	189	qvinliga

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

41

Med hänsyn särskild! till det jemförelsevis betydliga antalet qvinligt
extra biträden, som under de senaste åren antagits, och på de skäl,
som i öfrigt bär ofvan angifvits, bar utskottet trott sig böra hemställa,
att af de nya befattningarna 90 måtte tilldelas en hvar af första och
andra lönegraderna samt 35 hvardera af tredje och fjerde lönegraderna,
hvarigenom antalet postexpeditörer i hvardera af de två högsta lönegraderna
komme att utgöra 300 och i hvardera af de två lägsta 75.

Beträffande de för postexpeditörerna föreslagna aflöningarna anser
sig utskottet böra tillstyrka bifall till det föreliggande förslaget, hvarigenom
aflöningsförmånerna blifvit så bestämda, att lön och tjenstgöringspenningar
inom alla lönegraderna ökats med ungefär de belopp,
hvartill expeditörernas inom hvarje lönegrad inkomst af provision beräknats
hafva i medeltal uppgått under år 1899 eller 1900, samt dessutom
för expeditörerna i första lönegraden aflöningen höjts med 300 kronor och
för andra lönegradens expeditörer begynnelseaflöningen ökats med 200
kronor, men hvardera ålderstillägget minskats med 100 kronor, så att
slutaflöningen beräknats för dessa postexpeditörer blifva ungefär densamma
som hittills.

I sammanhang med frågan om inrättande af nya postexpeditörsbefattningar
har komitén uttalat sig angående frågan om ökadt verksamhetsområde
för postvaktbetjente genom öfverflyttande på dem af en
del göromål, som förut ansetts böra utföras af tjenstemän, dervid komitén
framhållit de stora ekonomiska uppoffringar, som kräfvas för inrättande
af ständigt nya postexpeditörsbefattnmgar, samt den olägenhet
för postexpeditörerna sjelfva, att, då antalet postmästare och kontrollörer
icke kunde i motsvarande mån höjas, det stora flertalet af expeditörerna
icke vidare kunde påräkna att vinna befordran till högre tjenst
med dermed förenade bättre inkomster och pensionsvilkor. Komitén
har ansett det kunna antagas, att flere duglige ordinarie postvaktbetjente
under sin tjenstgöring i postverket komme att i vissa grenar af
det, postala arbetet förvärfva sådan kännedom och erfarenhet, som kunde
gorå dem lämpliga att sköta en del enklare tjenstemannagöromål, hvilkas
öfvertagande kunde för dem medföra någon aflöningsföibättring i
form af arfvode. Vidare har komitén omförmält, hurusom generalpoststyrelsen
under många år egnat denna fråga sin uppmärksamhet och
sökt i allt större utsträckning tillämpa regeln att för arbete af enklare
beskaffenhet hufvudsakligen anlita biträde af vaktbetjente. Sålunda
hade bland annat inrättats så kallade postiljonskupeer, skötta uteslutande
af vaktbetjente, hvilka härför åtnjöte särskildt tilläggstraktamente,
hvarjemte i utfärdadt reglemente af den 10 januari 1900 af general Bih.

till Rikad. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 6

Användning
af betjente.

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Postvaktbe tjente.

poststyrelsen närmare angifvits vissa göromål, som finge åt vaktbetjent
vid postkontor eller i postkupéexpedition anförtros.

För egen del har komitén också uttalat sig för ett fortgående i
denna rigtning så långt som arbetets art och postverkets trygghet ansåges
kunna medgifva.

Utskottet anser den sålunda af komitén berörda frågan vara förtjent
af synnerlig uppmärksamhet. Uppenbart är, att de vid postanstalterna
förekommande göromål af sådan beskaffenhet, att desamma
med fördel kunna anförtros åt erfarna och pålitliga vaktbetjente, också
böla genom sådana utföras, och utskottet är för sin del öfvertygadt,
att genom ett fortsatt sträfvande att genomföra denna grundsats stegringen
i utgifterna å postverkets aflöningsstat skall kunna i afsevärd
män begränsas. Det synes ej heller böra förbises, att, derest möjlighet
beredes postverkets betjente att genom ådagalagd duglighet i tjensten
vinna en något mera framskjuten tjensteställning och förbättrad aflöning,
ett sådant förhållande torde vara egnadt att hos personalen inom
betjeningsklassen framkalla ett ökadt intresse för tjensten och sålunda
äfven härigenom visa sig vara för postverket gagneligt.

Den för innevarande år gällande stat för postverket upptager för
nedannämnda antal vaktbetjente följande löneförmåner:

för 550 vaktbetjente af l:a lönegraden 1,000 kronor, hvaraf 600
kronor lön och 400 kronor tjenstgöringspenningar;

för 200 vaktbetjente af 2:a lönegraden 950 kronor, hvaraf 600
kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar; och

för 300 vaktbetjente af 3:e lönegraden 900 kronor, hvaraf 600
kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar.

Vaktbeijent kan tillerkännas fyra ålderstillägg till tjenstgöringspenningarna,
hvarje ålderstillägg å 100 kronor för vaktbetjent af l:a
lönegraden och 75 kronor för vaktbetjent af 2:a eller 3:e lönegraden,
att _ tillträdas respektive 5, 10, 15 och 20 år efter det han tillträdt
ordinarie postvaktbetjentbefattning.

Någon förändring i vaktbetjentes begynnelseaflöning har icke blifvit
ifrågasatt, hvaremot komitén föreslagit, dels att de nu utgående fyra
alderstilläggen måtte sammanslås till två, att efter respektive 5 och 10
ars väl vitsordad tjenstgöring i ordinarie postvaktbetjentbefattning utgå
hvardera med 200 kronor för vaktbetjent af första lönegraden och med
150 kronor för vaktbetjent af andra och tredje lönegraderna, dels ock
att åt vaktbetjente, som finge sig anförtrodda vissa mera maktpåliggande
göromål, matte beredas ersättning i form af särskilda arfvoden om högst
20 kronor i månaden, att åtnjutas så länge den särskilda tjenstgöringen

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

4?»

fortfore. Vidare har af komitén föreslagits, att ett antal af 200 nya
postvaktbetjentbefattningar måtte inrättas och af dessa 80 uppföras i
första, 80 i andra och 40 i tredje lönegraden. Berörda förslag hafva
utan någon förändring upptagits i Kongl. Maj:ts föreliggande framställning.

Utskottet har funnit den föreslagna tillökningen af antalet vaktbetjentbefattningar,
hvarigenom möjlighet ansetts kunna beredas för
befordran till ordinarie vaktbetjent efter omkring fyra års tjenstgöring
såsom extra vaktbetjent, vara af behofvet påkallad och har icke funnit
anledning till erinran emot förslaget om de nya befattningarnas fördelning
emellan de särskilda lönegraderna. Beträffande aflöningsförmånerna
för vaktbetjente anser utskottet visserligen, att, då reglering
i förevarande afseende verkstäldes af 1899 års Riksdag och derigenom
för postvaktbetjente faststäldes hufvudsakligen de löneförmåner, som då
af generalpoststyrelsen ansetts erforderliga, hemställan om ny reglering
icke bort vara att redan nu förvänta. Emellertid bär utskottet ansett
sig böra tillstyrka den föreslagna sammanslagningen af ålderstilläggen,
hvilka derigenom skulle komma att för postvaktbetjente utgå i samma
antal som för tjenstemännen vid postverkets lokalförvaltningar.

I fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid
postverket har komitén gjort det allmänna uttalande, att vid uppgörande
af förslaget till aflöning för tjensteman och betjente vid postverket
komitén ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar,
som på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna
personal i form af dyrtidstillägg, hvadan komitén afsett, att, om och i
den mån sådant dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare,
äfven postpersonalen, när nu föreslagna aflöningsbelopp tillämpades,
borde komma i åtnjutande af dyrtidstillägg; och har chefen för civildepartementet
till statsrådsprotokollet i förevarande ärende erinrat om
hvad komitén sålunda yttrat.

1 anledning häraf anser sig utskottet böra framhålla, att någon
reglering af lönerna icke blifvit ifrågasatt för tjenstemännen i generalpoststyrelsen,
hvars förutvarande tjenstemän skulle bibehålla sina löneförmåner
oförändrade, under det att innehafvarne af de nyinrättade tjensterna
skulle inträda i samma aflöningsvilkor, som nu gälla för innehafvarne
af motsvarande äldre tjenstebefattningar. Icke heller postinspektörernas
löner skulle enligt de framstälda och af utskottet tillstyrkta
förslagen undergå någon reglering. Deremot har en verklig lönereglering
blifvit föreslagen och af utskottet förordad beträffande samtliga
till postverkets lokalförvaltningar hörande tjenstemän och betjente.

Dyrtids tillägg.

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Aflönings reglemente.

Postdirektörerna och åtskilliga postmästare hafva visserligen enligt detta
förslag fått sina löneförmåner bestämda till något lägre belopp, än som
under de senaste åren till dem utgått, men en afgjord förbättring har
dock vidtagits såväl i fråga om dessa tjenstemäns fasta aflöning som
beträffande deras pensionsförhållanden; och då härtill kommer, att enligt
utskottets förslag samtliga postmästares begynnelselöner skulle
sättas 200 kronor högre, än komitén föreslagit, torde det med fogkunna
påstås, att dessa tjenstemän blifva genom den ifrågasatta löneregleringen
väl tillgodosedda. Och genom denna lönereglering torde
för postkontrollörsgraden aflöningarna och än mera pensionerna i det
hela få anses blifva förbättrade, hvarjemte hvad postexpeditörerna beträffar
aflöningen i första graden, hvilken hvarje manlig postexpeditör,
som förhållit sig väl i tjensten, kan antagas under sin tjenstetid uppnå,
komme att blifva afsevärdt förhöjd, begynnelselönen i andra graden
likaledes höjas och pensionsvilkoren för samtliga pensionsberättigade
expeditörer förbättras. Hvad angår vaktbetjeningen vid postverkets
lokalförvaltningar, skulle enligt det föreliggande förslaget en afsevärd
förbättring för dem vinnas derigenom, att de tidigare, än hittills varit
fallet, skulle komma i åtnjutande af fullständiga ålderstillägg. Slutligen
synes böra framhållas, hurusom genom tillkomsten af de föreslagna nya
tjensterna förbättrade befordringsmöjligheter skulle beredas.

Utskottet, som finner det uppenbart, att, då ny lönereglering företages,
aflöningarna böra så bestämmas, att de utan några ytterligare
tillskott från statsverkets sida blifva med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes
åligganden och tjensteställning som å de vid tiden för löneregleringen
rådande prisförhållanden tillräckliga, har vid uppgörandet
af sina förslag till lönestater utgått från denna uppfattning och har
till följd häraf beträffande personalen vid postverkets lokalförvaltningar,
för hvilken fullständig lönereglering nu är i fråga, icke kunnat dela
den mening, som innefattas i komiténs nu ifrågavarande, af departementschefen
omförmälda uttalande. Hvad angår dels generalpoststyrelsens
personal och dels postinspektörerna, för hvilka tjenstemannagrupper
någon förändring af gällande lönebelopp ej blifvit ifrågasatt, har utskottet,
då det förevarande förslaget till stat är afsedt att tillämpas
först med ingången af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg
för nämnda år ej nu föreligger, ansett sig icke böra i detta
afseende afgifva något yttrande.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente
för postverket har utskottet ansett sig böra erinra följande.

Bland de allmänna bestämmelser för aflönings åtnjutande af tjenste -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7

45

män och betjente dels i generalpoststyrelsen och dels vid postverkets
distrikts- och lokalförvaltningar, hvilka innefattas i § 3 af reglementsförslaget,
har komitén i sammanhang med bestämmelserna derom, att
med omförmälda befattningar icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,, med
mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen eller postverket, tillika hemstält, att »enskildt uppdrag))
endast under nämnda vilkor skulle få innehafvas al tjensteman i
styrelsen eller postverket. De skäl, på grund af hvilka sistberörda
bestämmelse af departementschefen ansetts icke böra upptagas i Kongl.
Maj :ts förslag, synas utskottet visa, att ett stadgande af den ordalydelse,
komiténs förslag innehåller, icke lämpligen bör meddelas. Anledningen
till berörda förslag torde emellertid vara att söka i missförhållanden, dem
komitén iakttagit och funnit ega sådan utbredning, att för deras afhjelpande
strängare bestämmelser i förevarande afseende vore erforderliga. Äfven
utskottet håller före, att sådana missförhållanden förefinnas, och har trott
sig finna, att desamma till stor del sammanhöra dermed, att tjensteman
låta sig användas i stadigvarande eller regelbundet återkommande, aflönade
uppdrag, som af bolag lemnas. Att sådant uppdrag, icke bör få
af tjensteman mottagas, med mindre detsamma vid pröfning i vederbörlig
ordning befinnes icke vara för tjenstgöringen hinderligt, anser
utskottet emellertid framgå äfven af den lydelse, ifrågavarande punkter
i aflöningsreglementet, erhållit i det af Kongl. Maj:t framlagda reglementsförslaget.

Med afseende å bestämmelsen i § 11 om felräkningspenningar för
tjenstemän och extra biträden å postkontoren har utskottet ansett sig
höra uttala, att vid anordnandet af den i paragrafen omtalade tjenstefördelningen
bör tillses, att icke flere tjenstemän vid samma kontor,
än som oundgängligen erfordras, må användas i sådan tjenstgöring, som
enligt samma § medför rätt till felräkningspennigar.

I § 14 af reglementsförslaget föreskrifves, att kostnadsfri läkarevård
jemte medikamenter skall enligt af Kongl. Maj:t meddelade närmare
bestämmelser lemnas åt de vid distrikts- och lokalförvaltningarna
anstälde ordinarie och extra betjente; och har komitén upplyst, att
några bestämmelser i förevarande hänseenden icke finnas med afseende
å postverket meddelade, hvaremot dessa frågor varit föremål för uppmärksamhet
inom telegrafverket och vid statens jernvägar samt. beträffande
dessa verk föranledt utfärdandet af åtskilliga föreskrifter i ämnet,
för hvilkas hufvudsakliga innehåll komitén redogjort.

Utskottet, som delar komiténs uppfattning, att bestämmelser i detta

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ämne icke böra saknas beträffande postverket, anser emellertid särskilda
åtgärder böra vidtagas till förhindrande deraf, att medikamenter på
postverkets bekostnad anskaffas, utan att verkligt behof deraf föreligger.
I likartad!; syfte har beträffande statens jern vägars till fria medikamentei
berättigade personal föreskrift lemnats i § 5 af kongl. kungörelsen
den ol december 1897 af innehåll, att såväl jernvägsstyrelsen som de
under, styrelsen lydande distriktsförvaltningarna hafva att öfvervaka,
att missbruk åt rättigheten att kostnadsfritt bekomma medikament icke
ega ruin. Då utskottet emellertid funnit sig böra tillstvrka godkännande
af § 14 i aflöningsreglementet för postverket, har utskottet dervid
förutsatt, att beträffande postverket komma att meddelas föreskrifter
af sådan art, att missbruk i berörda afseende så vidt möjligt icke måtte
undgå att uppmärksammas och stäfjas.

. Emot. öfriga delar af aflöningsreglementet har utskottet icke ansett
sig böra framställa någon anmärkning.

öfriga anslag. . Hvad af Kongl. Maj:t. föreslagits beträffande de anslag under aflöningsstaten,
som icke blifvit här ofvan särskildt omförmälda, äfvensom i
fråga om anslagen under öfvergångs- och pensionsstaterna har icke
gifvit utskottet anledning till någon erinran.

Det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till traktamenten
för tjenstemän i jernvägspostkupé har i enlighet med komiténs
hemställan af Kongl. Majrt föreslagits till 150,000 kronor. Då, på sätt
utskottet. ofvan uttalat, vaktbetjente torde kunna användas till utförande
af åtskilliga enklare göromål, indika hittills varit anförtrodda åt tjensteman,
läiei den ökning i tjenstemann apersonalen vid jern vägsposten,
som komitén beräknat skola intill utgången af år 1903 ega ruin, kunna
i icke oväsentlig grad inskränkas, och har på grund häraf utskottet
ansett förevarande anslag böra bestämmas till allenast 140,000 kronor,
hvilket belopp med 20o,000 kronor understiger anslagets för innevarande
år faststälda belopp.

I sammanhang härmed torde emellertid för beredande af ökad tillgång
till traktamenten åt vaktbetjente det för sådana traktamenten
under omkostnadsstaten uppförda anslag böra höjas med 5,000 kronor
utöfver det af Kongl. Majrt föreslagna beloppet eller till 55,000 kronor.

Beträffande öfriga anslag under omkostnadsstaten likasom anslagen
till oförutsedda utgifter samt till afkortningar och restitutioner m. m.
hai utskottet icke något att erinra emot hvad Kongl. Majrt härutinnan
föreslagit.

Hvad slutligen angår herr Johanssons ofvannämnda motion, torde
af hvad förut yttrats framgå, att utskottet, som i afgifvet utlåtande

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

47

angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel
från allmännare synpunkt yttrat sig i fråga om de af motionären förordade
aflöningsgrunderna, icke funnit skäl att beträffande de föreslagna
lönestaterna för postverket hemställa om någon förändring i den af
motionären angifna rigtning.

De förslag, utskottet sålunda ansett sig böra till Riksdagen afgifva,
skulle föranleda följande ändringar i det af Kongl. Maj:t framstälda
förslag till utgiftsstater för postverket.

Anteckningen angående postmästarnes rätt till ålderstillägg synes
böra erhålla följande lydelse: »Efter 5 år kan aflöningen höjas med
400 kronor och efter 10 med ytterligare 400 kronor; skolande 3A af
ålderstilläggen räknas till lönen och 14 anses såsom tjenstgöringspenningar.
»

Då antalet postmästare inom de båda lägsta klasserna enligt utskottets
åsigt bör upptagas till 50 i tredje och 90 i fjerde klassen,
skulle aflöningen uppgå för postmästare i tredje klassen till lön 110,000
kronor och tjenstgöringspenningar 40,000 kronor eller sammanlagd! till

150.000 kronor samt för postmästare i fjerde klassen till lön 180,000
kronor och tjenstgöringspenningar 54,000 kronor eller sammanlagdt till

234.000 kronor.

För de biträdande tjenstemännen vid distrikts- och lokalförvaltningarna
böra, enligt de grunder utskottet ofvan angifvit, aflöningsbeloppen
i staten upptagas på följande sätt: för 25 kontrollörer lön 55,000
kronor, tjenstgöringspenningar 25,000 kronor eller sammanlagdt 80,000
kronor, för 300 postexpeditörer af första lönegraden lön 517,500 kronor,
tjenstgöringspenningar 232,500 kronor eller sammanlagdt 750,000 kronor,
för 300 postexpeditörer af andra lönegraden lön 450,000 kronor,
tjenstgöringspenningar 210,000 kronor eller sammanlagdt 660,000 kronor,
för. 75 postexpeditörer af tredje lönegraden lön 93,750 kronor,
tjenstgöringspenningar 37,500 kronor eller sammanlagdt 131,250 kronor
samt för 75 postexpeditörer af fjerde lönegraden lön 78,750 kronor,
tjenstgöringspenningar 33,750 kronor eller sammanlagdt 112,500 kronor.

Summan af generalpoststyrelsens stat äfvensom utaf aflöningarna
till postinspektörer, postdirektörer och öfriga postförvaltare vid fullständiga
fasta postanstalter samt biträdande tjensteman och vaktbetjente
vid distrikts- och lokalförvaltningarna kommer härigenom att från det
i Kongl. Maj:ts förslag angifna beloppet 3,648,050 kronor nedsättas
med 51,000 kronor eller till 3,597,050 kronor och aflöningsstatens slutsumma
att minskas med samma belopp eller till 6,469,850 kronor.

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Vidare skulle genom bestämmande af det under omkostnadsstaten
upptagna anslaget till traktamenten för tjensteman i jernvägspostkupé
till 140,000 och af anslaget till traktamenten för vaktbetjente till 155,000
kronor det för båda dessa anslag äfvensom anslaget för resor i tjensteärenden
i allmänhet gemensamt utförda belopp komma att minskas med

5.000 kronor eller till 345,000 kronor och omkostnadsstatens slutsumma
att minskas likaledes med 5,000 kronor till 6,005,000 kronor.

Postverkets utgiftsstater för år 1903 skulle sålunda enligt utskottets
förslag erhålla en slutsumma af 12,951,000 kronor, hvilket belopp med

56.000 kronor understiger den i Kongl. Maj:ts förslag upptagna slutsumman.

Behållningen å poströrelsen under år 1903, som, på sätt ofvan omförmälts,
af Kongl. Maj:t beräknats skola uppgå till 333,000 kronor,
skulle sålunda, om till grund för beräkningen lägges utskottets förslag,
kunna anslås till 389,000 kronor, hvartill möjligen skulle komma den
ytterligare inkomst af postverkets tidningsrörelse, som kan blifva en
följd af det förslag, hvilket afgifvits af de enligt Kongl. Maj:ts bemyndigande
för revision af gällande stadganden angående tillhandahållande
af tidningar genom postverkets försorg utsedde komiterade, hvilken
inkomstökning enligt 1898 års förhållanden beräknats af nämnde
komiterade till 291,547 kronor 25 öre, men af generalpoststyrelsen, i
enlighet med uppgjordt ändringsförslag, till 552,429 kronor 39 öre.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa, I)

I) att Riksdagen må, i anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställning och utan afseende å herr
Johanssons ofvanberörda motion, godkänna följande,
i den vid detta utlåtande fogade bilaga A upptagna
utgiftsstater för postverket att tillämpas under år 1903,
nemligen:

A) Aflöningsstaten:

l:o) Generalpoststyrelsen............... kr. 265,800: —

2:o) Distrikts- och lokalförvaltnin t

gärna.......................................... » 3,597,050: —

3:o) (Kriga anslag, förslagsvis...... » 2,607,000: —

B) Ofvergångsstaten............................. » 1,200: —

C) Pensionsstaten.................................... » 86,950: —

D) Omkostnadsstaten (förslagsanslag) » 6,005,000: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

49

E) Oförutsedda utgifter........................ kr. 255,000: —

F) Afkortningar och. restitutioner

in. in., förslagsvis ........................... » 133,000: —

samt sålunda för år 1903 bestämma postverkets anslag,
förslagsvis beräknadt, till 12,951,000 kronor, att
utgå direkt af postmedlen;

II) att Riksdagen må godkänna det förslag till
aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid
postverket, hvilket innefattas i den vid detta utlåtande
fogade bilaga B; samt

ni) att Riksdagen må medgifva, att under år 1903
må af postmedlen användas så stort belopp, som utöfver
tillgängliga kontrollörslöner och nio i mån af
behof innehållna postexpeditörslöner erfordras för att
med löner enligt äldre stat förse de under nämnda
år å äldre stat qvarstående kontrollörer.

Telegrafverket.

5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkän- [5.]
nande af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari Ang. anslag
1902 intagna förslagen till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas tlllv))Jcej)''af
under år 1903 och till aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente
vid telegrafverket, för år 1903 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis
beräknadt, till 6,330,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen,
dels ock medgifva, att af telegrafmedlen finge användas så stort
belopp, som utöfver en kommissarielön af 3:e klassen erfordrades för
att åt telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträdde å ny stat,
bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre stat.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för telegrafverket samt till
aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid telegrafverket hafva
följande lydelse:

Bill. till Riksd. Pr oi. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

7

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpas under år 1903.

			K r	n o	,
		Tjenst-
A. Aflöningsstat.	Lön.	görings- pennin-	Summa.
		gar.
Telegrafstyrelsen.
Generaldirektören...............................	7,000	3,000	10,000
1 byråchef.........................................	4,400	2,000	6,400		\Efter 5 år kan lönen
3 byråchefer......................................	13,200	6,000	19,200		/ höjas med 600 kr.
Administrativa byrån.
	3,000 3,000	1,500 1,500	4.500 4.500
1 kamrerare.......................................
	1.800	1,200 1,200	3,000 3,000
1 registrator och aktuarie...................	1,800
1 revisor............................................	1,800	1,200	3,000
3 revisorer.........................................	5,400	3,600	9,000
1 hufvudkassör...................................	1,800	1,200	3,000
1 bokhållare och kassakontrollant........	1,800	1,200	3,000
1 statistiker.......................................	1,800	1,200	3,000		Efter 5 år kan lönen
Liniebyrån.					höjas med 500 kr. och efter 10 år med
1 öfveringeniör...................................	3,000	1,500	4,500		ytterligare 500 kr.
1 byråingeniör och ritare....................	1,800	1,200	3,000
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 förrådsförvaltare..............................	1,800	1,200	3,000
Byrån för telegraftrafiken.
1 elektriker .......................................	3,000	1,500	4,500
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
1 byråingeniör och föreståndare för tele-
grafverkets undervisningsanstalt.......	1,800	1,200	3,000
Transport	—	—	95,600 |

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

51

				Krono	1 r.
			Tjenst-
		Lön.	görings-	Summa.
			pennin-
			gar.
	Transport	—	—	95,600
Byrån för telefontrafiken.
1 notarie..........................		1,800	1,200	3,000
1 aktuarie.........................		1,800	1,200	3,000
Verkstaden:						Efter 5 år karl lönen
		3,000	1,500	4,500		höjas med 500 kr.
1 föreståndare................			och efter 10 år med
		1,800	1,200	3,000		ytterligare 500 kr.
1 kassör och bokhållare..		1,800	1,200	3,000
1 bokhållare och materialförvaltare..	1,800	1,200	3,000
		*) 800	300	1,100
1 förste vaktmästare.......		'') 800	300	1,100
1 vaktmästare................		'') 500	300	800		\ Efter 5 år kan lönen
2 d:o ................		*) 1,000	600	1,600	119,700	1 höjas med 100 kr.
Distriktsförvaltningarna.
4 telegrafinspektörer, hvardera:
arfvode.........................	3,750
tjenstgöringspenningar ...	1.250 5.000	15,000	5,000	20,000
6 liniedirektörer, hvardera:
lön...............................	3,000
tjenstgöringspenningar...	1,500 4.500	18,000	9,000	27,000		Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kr.
8 linieingeniörer, hvardera:						och efter 10 år med
lön................................	2,200					ytterligare 400 kr.
tjenstgöringspenningar ...	1,000 3,200	17,600	8,000	25,600
6 bokhållare, hvardera:			Efter 5 år kan lönen
lön............................... tjenstgöringspenningar ...	1,500					1 höjas med 300 kr. j och efter 10 år med
700 2.200	9,000	4,200	13,200		ytterligare 300 kr.
	Transport	—	—	85,800	119,700

*) Om förråds vaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge
denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

			K r o	n o r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport 6 materialvakter, hvardera: lön................................. 600 tjenstgöringspenningar.... 400 1,000	3,600	- 2,400	85,800 6,000	119,700 91,800	Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarna höjas med 200 kr. och efter 10 år med ytter-
					ligare 200 kr.
Stationerna.
Stationsföreståndare.
2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och en i Göteborg, hvardera:
lön................................. 3,500 tjenstgöringspenningar.... 2,000 5500 1 telefondirektör i Stockholm..............	7,000 3,500	4.000 2.000	11,000 5,500		Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. j och efter 10 år med
2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en i Sundsvall, hvardera:					ytterligare 500 kr.
lön................................. 3,000 tjenstgöringspenningar.... 2,000 50OO	6,000	4,000	10,000
5 kommissarier af l:a klass, af hvilka en vid hvardera af stationerna i Gefle, Helsingborg, Luleå, Norrköping och Örebro:
j lön................................. 3,000 tjenstgöringspenningar.... 1,500 4,500	15,000	7,500	22,500
23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka en vid hvardera af stationerna i Borås, Eskilstuna, Ealun, Halmstad, Hernö-sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn, TJpsala, Vesterås, Vexiö, Ystad och Östersund:					Efter 5 år kan lönen ) höjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
lön................................. 2,500 tjenstgöringspenningar .... 1,100 3,600	57,500	25,300	82,800
24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:
lön................................. 2,200
tjenstgöringspenningar .... 1,000 320O	52,800	24,000	76,800
Transport	—	—	208,600	211,500

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

53

1				K r o	n o r.
			Tjenst-	/
		Lön.	görings-	Summa.
			pennin-
			gar.
	Transport	_	_	208,600	211,500
i 17 kommissarier af 4:e klass, hvardera:					Efter 5 år kan lönen
lön.................................	2,000					höjas med 400 kr. 1 och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ....	800 2.800	34,000	13,600	47,600		| ytterligare 400 kr.
100 telegrafister eller stationsmästare,
hvardera:	900					Efter 5 år kan lönen höjas med 150 kr.
lön................................					och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ....	400 1,300	90,000	40,000	130,000		ytterligare 150 kr.
Ännu Telegrafist, som förestår	station, och
stationsmästare ega åtnjuta bostads-förmån eller hyresbidrag med 200
kronor om året.
Biträdande tjenstemän.
3 kommissarier af 2:a klass	, af hvilka
två i Stockholm och en	Göteborg,
hvardera:
lön................................	2,500
tjenstgöringspenningar ....	1,100 3,600	7,500	3,300	10,800
9 kommissarier af 3:e klass, hvardera:
lön.................................	2,200					Efter 5 år kan lönen
tjenstgöringspenningar ....	1,000 3,200	19,800	9,000	28,800		höjas med 400 kr. och efter 10 år med
i 6 kontrollörer, hvardera:						ytterligare 400 kr.
lön.................................	2,200
tjenstgöringspenningar ....	1-000 3.200	13.200	6.000	19.200
] 2 kassörer, hvardera:
lön.................................	2,000
tjenstgöringspenningar....	800 2,800	4,000	1,600	5,600
110 assistenter, hvardera:						''j Efter 5 år kan lönen
lön ...............................	1,500					1 höjas med 300 kr. [ och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ....	700 2.200	165,000	77,000	242,000		) ytterligare 300 kr.
200 telegrafister, hvardera:						1 Efter 5 år kan lönen
lön.................................	900					[ höjas med 150 kr. | och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ....	400 1,300	180,000	80,000	260,000		J ytterligare 150 kr.
i	Transport		—	952,600	211,500

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

				K r	n 0	r.
		Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
	Transport	. —	—	952,600	211,500
2 qvinliga bokhållare, hvardera:
lön.................................	850
tjenstgöringspenningar ...	350 1.200	1.700	700	2,400
40 qvinliga vaktföreståndare,	hvardera:
lön................................	850
tjenstgöringspenningar ....	350 1.200	34,000	14,000	48,000		Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kr. och efter 10 år med ytterligare 100 kr.
100 interurbantelefonister af graden, hvardera: lön.................................	l:a löne- 700
tjenstgöringspenningar____	300 1.000	70.000	30,000	100,000
50 interurbantelefonister af graden, hvardera:	2:a löne-
lön ................................	550
tjenstgöringspenningar ....	8 CO O kQ G<*	27.500	12,500	40,000
Vaktbetjente. 7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvar-dera : lön................................. 600 tjenstgöringspenningar .... 400 1,000	4,200	2,800	7,000		Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-[ ningarnahöjasmed f 200 kr. och efter 10 år med ytter-1 ligare 200 kr.
18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvar-dera: lön................................. 600 tjenstgöringspenningar.... 350 950	10,800	6,300	17,100	1.167,100	Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarnahöjas med 150 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 150 kr.
Transport	- |	—	—	1,378,600

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

55

	K r o	n o r.
Transport	1,378,600	_
Särskilda anslag. Alderstillägg: för styrelsens personal, förslagsvis................... 8,600 » distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200 » stationspersonalen, förslagsvis ................... 108,900 122.700 Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt-ning m. m.: för styrelsen, förslagsvis................................. 50,000 » distriktsförvaltningarna, förslagsvis............ 59,900 > stationerna, förslagsvis............................. 979,600 p ogg 50Q Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts-förvaltningama och stationerna, förslagsvis.................. 151,000 Gratifikationer åt tjensteman och betjente m. m............... 10,000	1.373,200	2,751,800
B. Pensions- och understödsstater. Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren, enligt kong! brefvet den 17 september 1869 ...............................	240
Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren L■ F. Österberg, enligt kongl. brefvet den 25 november 1870 .........	400
Förre korporalen å Vinga station J. A. Andersson, enligt samma kongl. bref........................................................................................	270
Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten A. Liljander, enligt kongl. brefvet den 2 juni 1876.......................	600
Förre telegrafisten å Lalarö indragna optiska station C. A. Törnros, enligt samma kongl. bref...........................................................	400
Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt samma kongl. bref...................................................................	400
Förre telegrafisten å Nynäs indragna station G. Sjöberg, enligt kongl. brefvet den 23 mars 1877 ..........................................................	400
Förre telegrafisten å Ornö indragna station F. 0. Åkerlind, enligt samma kongl. bref.....................................................................	270
Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz, enligt kongl. brefvet den 13 juli 1887.........................................	300
Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg, enligt kongl. brefvet den 27 maj 1898 .................................	500
Förre arbetsledåren August Andersson, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899 ..................................................................................	600
Transport	4,380	2,751,800

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

	K r o	n o r.
Transport	4,380	2,751,800
Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899	480
Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell.....................................	480
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf-medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,500 kronor, förslagsvis........	192,500
Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................	8,000
Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den 22 juni 1883, förslagsvis...........................................................	48,000	253,840
C. Omkostnadsstat. (Förslagsanslag.) Stationers och liniers underhåll ....................................................	1,200,000
Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................	20,000
Besekostnads- och traktamentsersättning .......................................	45,000
Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning m. m.......................................................................................	147,500
Hyror..........................................................................................	124,000
Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................	158,000
Postporto.....................................................................................	30,000
Beklädnad....................................................................................	75,000
Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........................	70,000
Sjukvård och begrafningshjelp......................................................	15,000
Frakt- och transportkostnader.......................................................	60,000
Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i Bern........................................................................................	1,500
i Telegrafverkets undervisningsanstalt .............................................	15,000
Felräkningspenningar ...................................................................	3,500
! Diverse utgifter...........................................................................	66,120	2,030,620
D. Ränta och amortering		1,293,740
Summa kronor	—	6,330,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

57

Aflöningsreglemente för tjensteman ocli betjente vid telegrafverket.

§ I Aflöning,

som tillkommer vid telegrafverket anstäld tjensteman
eller betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, fördelas i lön!1 och
tjenstgöringspenningar eller i arfvode och tjenstgöringspenningar, såsom
i staten finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla
följande allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i
sådant hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till
befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig; att

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den.
som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas
Bill. till Rihd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 8

5g

Statsutskottets Utlåtande N:o i.

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
var^ skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för
handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara
pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande, löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller
förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af
telefonväsendets tillkomst; samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj: t eller telegrafstyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberät -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

59

tigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande
pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det
för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman och betjente vid distriktsförvaltningarna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade
eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör
och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort
eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda
aflöning å stat, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt
vaktbetjent vara pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring
och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som honom i behörig
ordning ålägges;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annans tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest vant från tjenstgöring befriad, utgå
till den, som uppehållit befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,
äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen
deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhilider den
tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar
och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,
ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens hopropande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af
Kong!. Maj:t, till huru stor del aflöning kan höra till den skadade utgå
efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
de med den tjenstledigés befattning förenade tjenstgöringspenningar,
men då förordnandet erfordras för beredande af semester,
allenast den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra
grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier
af loa klass;

andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linieingeniörer,
kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;
tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;
fjerde gruppen: telegrafister, qvinliga bokhållare och vaktföreståndare
samt interurbantelefonister;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande
tjenst eller tjenst, tillhörande samma grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra
femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

61

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från lians tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets
omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder
särskild! till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas
den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning
af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjensteman vid telegrafverkets distriktsför vattningar eller
stationer, skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser; att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före
den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års
aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser och som icke lagligen
kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu
gällande grunder;

att hvad ofvan är stadgadt i fråga om rätt för tjensteman till
förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst skall
i tillämpliga delar lända till efterrättelse jemväl beträffande stationsmästare;
egande, hvad angår tidpunkten för dylik löneförhöjnings inträdande,
stationsmästare att räkna sig till godo den tid, han innehaft
ordinarie vaktbetjentbefattning vid telegrafverket;

att öfrige vaktbet jemte må tillträda medgifven aflöningsförhöjning
respektive fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vakbetjentbefattning
vid telegrafverket;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, samt att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilllägg
tillträda;

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till
honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,
men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,
aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre
belopp; samt

att tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltning eller station skall
efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad
att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.
Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning
enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels
ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och skall
jemväl iakttagas, att, om betjent enligt reglementet för pensionsinrättningen
är berättigad till högre pension än lönens belopp, den högre
pensionen må till honom utgå.

§ 3-

Tjenstemännen i telegrafstyrelsen ega årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en
hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden
en hvar under en månad.

§ 4.

Semester af eu månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning
eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan
hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 5.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter undertiden
de med densamma förenade aflöningsförmåner.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

63

§ 6.

Afliåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka
giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder
tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,
skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen
pröfvats böra användas till befattningens uppehållande innehållas,
så vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ i■

Vid afgång från telegrafverkets tjenst till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall utgår sj elfva lönen till månadens slut. Enahanda
är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode
och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid telegrafverket anstäld person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller
vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,
timad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp,
motsvarande den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp
tilldelas hans dödsbo.

§ 9.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjensteman enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,
dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,
vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna
dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma
lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,
dock ej till högre belopp, än gällande resereglemente
för närmast motsvarande klass bestämmer.

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

§ 10.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor,
för år räknadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med
300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

tjensteman, som tjenstgör i kassan vid telegraminlemning, der
telegramuppbörden under näst föregående år uppgått till minst 75,000
kronor, med en half procent af derstädes till honom kontant inbetalda
afgifter.

§ 11.

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen
anstälda tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer,
med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af
anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt
debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 12-

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande
bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,
jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt fall bestämma,
huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
årligt belopp må tilldelas vid telegrafverket anstälda ordinarie och extra
betjente samt vid liniebyggnaderna anstälda underbefäl och arbetare,
allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

65

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas åt betjente vid
distriktsförvaltningarna och stationerna samt vid liniebyggnaderna anstälda
underbefäl och arbetare, äfvensom åt annan med desamma jemförlig,
i telegrafverkets tjenst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare
bestämmelser Kongl. Maj:t meddelar.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid
telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig underkasta
sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan varda
af Kongl. Maj:t bestämd.

Slutsummorna af de för år 1903 föreslagna staterna, jemförda med
de för innevarande år af Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad åberopade
statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år 1902. år 1903.

aflöningsstaten ....................................... kr. 1,084,100: — kr. 2,751,800: —

öfvergångsaflöningsstaten .................. » 1,800: — » —

pensions- och un der stödsstaterna . . » 127,530: — » 253,840: —

omkostnadsstaten .............................. » 354,768: — » 2,030,620: —

ränta och amortering.......................... )) --— » 1,293,740: —

tillsammans kr. 1,568,198: — kr. 6,330,000: —

Telegrafverkets inkomster under år 1903 hafva beräknats:

inkomsterna af telegrafmedel till................................. kronor 1,800,000: —

» » telefonmedel » ................................. » 4,700,000: —

eller tillhopa kronor 6,500,000: —.

Då nu utgifterna föreslagits till 6,330,000 kronor, skulle alltså inkomsterna
komma att öfverstiga utgifterna med 170,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sami 1 Afl 7 Käft.

9

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

De skäl, som ligga till grund för Kong’!. Maj:ts här ofvan omförmälda
framställningar, hafva af departementschefen till statsrådsprotokollet
anförts beträffande:

aflöningsanslagen till

telegrafstyrelsen...........................................	...................sidd	. 133-	-147
distriktsförvaltningarna ................................	................... )>	147-	-159
telegrafverkets stationer..............................	.................... »	159-	-187
aflöningsreglementet ..............................................	................... »	187-	-190
öfriga anslag under aflöningsstaten.....................	................... »	190-	-195
öfvergångsafiöningsstaten.......................................	.................... »	196
pensions- och understödsstaterna .......................	..................... »	196-	-200
omkostnadsstaten ....................................................	.................... »	200-	-203
ränta och amortering.............................................	.................... »	204

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 119) har herr
A. F. Liljeholm yrkat, att Riksdagen måtte såsom öfvergångsvilkor till
telegrafverkets utgiftsstater införa den bestämmelsen, att ordinarie
qvinliga stationsföreståndare, hvilka enligt den nya aflöningsstaten för
telegrafverket vore afsedda att utbytas mot manliga föreståndare, måtte
tillåtas att fortfarande qvarstå å deras nuvarande platser, såvida anmärkning
mot deras tjenstgöring icke förekommit, och de sjelfva sådant
önska.

Till stöd för denna framställning yttrar motionären följande:

Genom Riksdagens godkännande af Kongl. Maj:ts förslag till nya
stater för telegrafverket skulle af de nu tjenstgörande qvinliga föreståndarne
för telegrafstationer ett antal af femton komma att utbytas
mot kommissarier och ett antal af högst tjugo att utbytas mot manlige
föreståndare af betjentgrad. Ett flertal af dessa qvinliga stationsföreståndare
hade under lång tid, intill 25 år och derutöfver, tjenstgjort
såsom föreståndare vid sina respektive stationer, utan att anmärkning
förekommit emot deras tjenstgöring, och hade de naturligtvis derunder
blifvit väl förtrogna med ortens alla förhållanden beträffande telefonabonnement,
rikstelefonsamtals dirigering och taxering m. m. Att efter
så lång tjenstgöring degradera dem till biträden vid samma stationer
syntes icke vara lämpligt, synnerligast som de på intet vis gjort sig
förtjenta af en sådan åtgärd; ej heller skulle vid blifvande mästarestationer
sådant enligt post- och telegrafkomiténs förslag låta sig göra.
Genom deras insättande såsom biträden å andra stationer komme de,
i de flesta fall, in uti alldeles nya och ovana förhållanden, med hvilka
det för äldre personer kunde möta svårighet att göra sig förtrogne, och

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

67

på de större stationerna torde expeditionen blifva dera för ansträngande,
då de icke från yngre år invant sig vid sådant arbete. Tillika komme
de, genom mistning af sina nuvarande platser, att i jemförelse med
dem. af deras kamrater, som fortfarande komme att förblifva stationsföreståndare,
förlora de dem nu tillförsäkrade förmånerna af fri bostad,
ljus och ved.

Vidare har herr M. F. Nyström, med hvilken herr Tli. af Callerholm
instämt, uti två särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner
hemstält dels (uti motionen n:o 53) att Riksdagen, med ändring af
Kongl. Maj:ts förslag till ny stat för telegrafverket, i hvad detta förslag
afsåge aflöning för telegrafister och stationsmästare, måtte besluta,
att aflöningen för telegrafister och stationsmästare i staten uppföres
med 1,400 kronor, utom hyresbidrag för stationsmästare och de telegrafister
som förestode station, dels ock (uti motionen n:o 54) att Riksdagen
ville, med ändring af Kongl. Maj:ts förslag till ny stat för telegrafverket,
besluta, att i denna stat måtte uppföras 360 qvinliga telegrafister
i stället för af Kongl. Maj:t föreslagna 280.

Beträffande de skål, som af motionären anförts för det förstnämnda
förslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Till stöd för den senare framställningen har i motionen andragits
följande.

Vid uppgörande af förslag till ny stat för telegrafverket hade postoch
telegrafkomitén för sin del fattat det beslut, att det antal qvinliga
telegrafister, som borde uppföras å den nya staten, borde ökas från nu
upptagna 210 till 280. Grenom denna ökning, sade komitén, komme
väntningstiden på befordran till ordinarie inom denna tjenstemannaklass
att nedsättas från nuvarande 17 år till 13 år. Samtidigt hade komitén
i sitt förslag till ny stat för postverket föreslagit en ökning af postexpeditörernas
antal från 500 till 750, hvarigenom väntningstiden på
befordran inom denna tjenstemannaklass nedbringades från nuvarande
13 år till Vis år. Komitén hade vid uppgörande af dessa förslag sökt
att fastställa en förmånligare proportion mellan befordrade och obefordrade,
än hittills varit fallet, men den hade dervid ej för båda embetsverken
följt samma principer. Under det den nemligen för postverket
stält hela antalet extra postexpeditörer mot de ordinarie och derefter
afvägt proportionen, hade den deremot för telegrafverket mot de ordinarie
telegransterna endast stält så många af de extra, som vid 1900
års slut hade förordnande året rundt, och derefter beräknat behofvet af
nya ordinarie befattningar.

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Att då utgångspunkterna varit så olika, resultatet äfven skulle blifva
olika, vore helt. naturligt. Om nu komiténs ifrågavarande förslag för
båda embetsverken, hvilka Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen upptagit,
af Riksdagen godkändes, skulle de extra postexpeditörernas
antal — beräknadt efter förhållandena vid 1900 års slut — komma att
uppgå till 369 eller 49,2 % af antalet ordinarie (750), under det att antalet
extra telegrafister — likaledes beräknadt efter förhållandena vid
1900 års slut — skulle komma att uppgå till 97,5 % af antalet ordinarie
(280). Dessa proportioner ändrades alltjemt, men alltid till nackdel
för de extra i båda verken, hvarför en fördelning som vore afsedd
att träda i kraft år 1903 och då ansåges mer eller mindre fördelaktig,
redan inom få år icke längre motsvarade behofvet. Att under sådana
förhållanden ställa telegrafistkåren i så ogynsamt läge, som här föreslagits,
syntes motionären vara ur alla synpunkter olämpligt.

Mot komiténs förslag i denna punkt hade reservation anförts af
en dess ledamot, byråchefen i telegrafstyrelsen M. Wennman, som hemstält,
att det nuvarande antalet ordinarie telegrafister måtte ökas med
åtminstone 125, hvarigenom befordringstiden till ordinarie kunde nedbringas
till omkring 10 år. Reservanten beräknade, att vid bifall till
denna hemställan 45 extra telegrafister ändock måste bibehållas vid
förordnande året om, men att erfarenheten gifvit vid handen, att detta
antal årligen ökades med 12, under det att de öfriga extra äfven årligen
ökades i mycket större proportion än den beräknade afgången
bland de ordinarie.

Då motionären ansett det vara eu billig fordran, att telegrafisternas
utsigter till befordran i anseende till väntningstiden likstäldes med
de qvinliga postexpeditörernas, hade motionären i tillgängliga personalförteckningar
sökt vinna upplysning om, huru stort antal nya telegrafistplatser,
som behöfde i staten uppföras utöfver de 70, som af Kongl.
Maj:t föreslagits för att väntningstiden skulle förkortas från 13 till 7 3/3
år, och hade dervid kommit till det resultat, att ytterligare 81 nya
platser måste för ändamålet tillskapas. Den äldsta obefordrade extra
telegrafisten skulle, om så skedde, hafva en pröfvotid bakom sig af nära
8 år, en pröfvotid, som i fråga om postexpeditörerna i statsverkspropositionen
betecknades såsom »uppenbarligen allt för lång».

De dryga pensionsafgifter, som telegraftjenstemän i allmänhet hade
att erlägga, gjorde det särskild! angeläget, att icke denna pröfvotid
blefve allt för lång. Genom tillägg af retroaktivafgifter, som alltid
tillkomme för tjensteman, som efter fylda 25 år vunne befordran, blefve
nemligen pensionsafgifterna mycket höga, och det hade, såsom byrå -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

69

chefen Wennman i sin reservation anmärkt, på senare tiden ofta inträffat,
att en sent befordrad telegrafist fått betala ända till 10 och 14
procent af aflöningen till pensionsinrättningen. Om nu väntningstiden
sattes till 13 år, så komme hvarenda telegrafist, som hädanefter utnämndes
att få erlägga rätt dryga retroaktivafgifter, under det, om
denna tid sattes till 7 f s år, de flesta torde kunna slippa denna extra
tunga.

Den föreslagna stationsmästareinrättningen borde, så vidt motionären
kunde finna, ej utgöra något hinder mot tillsättande af ett större
antal telegrafister än det nu påtänkta. För stationsmästareämnenas
utbildning kräfdes alltid en viss tid, som, om i densamma skulle ingå
lefvande språk, ej kunde blifva alltför kort, och sannolikt vore väl också,
att äfven för dem någon extra ordinarie tid erfordrades, innan de kunde
anses mogna att som ordinarie mästare förestå egen station.

För de ytterligare skäl, som talade för en ökning af det af Kongl.
Maj:t föreslagna antalet qvinligt ordinarie telegrafister, har motionären
hänvisat till byråchefen Wennmans här ofvan omförmälda reservation.

Slutligen har i två särskilda motioner, väckta den ena (n:o 20) i
Första Kammaren af herr F. E. Pettersson och den andra (n:o 141) i Andra
Kammaren af herr Henrik Hedlund, med hvilken herrar Joll. Nydal,
Elof Biesert och K. G. Karlsson instämt, sammanstämmande föreslagits,
att Riksdagen måtte — för åstadkommande af förbättring i aflöningen
åt de lokaltelefonister inom lägsta arfvodesklassen, hvilka hade fullständig
tjenstgöring, samt för beredande i vissa fall af sjukhjelp eller inrättande
af sjukhjelpskassa för statens samtliga lokaltelefonister — höja
det i telegrafverkets utgiftsstat för år 1903 uppförda förslagsanslag för
»arfvoden till extra ordinarie tjenstemän, vikariatsersättning, m. m. för
stationerna», med 21,000 kronor.

Såsom skäl för berörda framställning hafva motionärerna anfört
följande.

I Kongl. Maj:ts proposition till innevarande Riksdag angående ny
stat för telegrafverket hade icke någon som helst aflöningsförbättring
blifvit beredd åt den stora arbetspersonal, som under benämning lokaltelefonister
vore anstäld i verkets tjenst.

Dessa lokaltelefonister uppginge för närvarande till ett antal af
omkring 750 stycken samt intoge, på grund af sjelfva arbetets beskaffenhet
och betingelserna för dess utförande, eu undantagsställning mot
öfrig personal inom verket. De erhölle icke fäst anställning, utan

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

komme endast i åtnjutande af månadsarfvoden, samt afskedades i regel
vid de större stationerna efter 5 års tjenst.

Den begynnelseaflöning, som tilikomme en lokaltelefonist efter slutad
utbildning, utgjordes af i Stockholm och Göteborg 40 kronor i
månaden, samt å öfriga stationer 35 kronor, och visade nedanstående
tabell den arfvodesstat, som för närvarande tillämpades på grund af
telegrafstyrelsens skrifvelse den 30 mars 1900.

Månadsarfyoden.

		För	1 o k a 1 t e	1 e f o n i	s t e r.
		35 kronor.	40 kronor.	45 kronor.	50 kronor.
I.	Stockholm.......................................		6 mån.	6 mån.	derefter
IT.	Göteborg ....................................... Gefle, Helsingborg, Malmö, Norrkö-		6 mån.	12 mån.	derefter
III.	ping, Sundsvall............................ Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö-sand, Jönköping, Luleå, Örebro,	6 mån.	6 mån.	12 mån.	derefter
	Östersund, Örebro. Borås.....	6 mån. 12 mån.	6 mån. 12 mån.	derefter derefter
IV.	Öfriga stationer............................	_ |

Dessutom kunde telefonisterna vid de största stationerna, der det
mest jägtande arbetet förekomme, göra sig berättigade till smärre belöningar
i form af flitpenningar, ersättning för öfvertidsarbete m. m.
Att denna ersättning för öfvertidsarbete vore obetydlig, särskildt för
den lägsta arfvodesklassen, framginge emellertid af telegrafstyrelsens
statsverkspropositionen bifogade utlåtande enär densamma vid Stockholms
station för sistlidne september månad blott utgjorde i medeltal
kronor 1: 68 för denna klass.

Det vore gifvet, att vexlingar i lefnadsomkostnader å de olika
platserna skulle på ett ytterst känsligt sätt göra sig gällande vid så
minimala aflöningsbelopp, och motionärerna ansåge derför det vara
fullt berättigad!, att, såsom nu skedde, hänsyn toges till stationsorten,
liksom äfven att aflöningen efter viss tjenstetid höjdes enligt
bestämda grunder. Men sjelfva begynnelseaflöningen vore alldeles för
låg, särskildt i betraktande af att eleven måste vidkännas uppoffringar
för sin utbildning, samt att hennes sålunda förvärfvade yrkesskicklighet
i allmänhet icke vore grundläggande för stadigvarande framtida utkomst.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

71

Enligt nedanstående uppgift vore för närvarande lokaltelefonisterna
på följande sätt fördelade inom de olika aflöningsgraderna:

235	med månadsarfvode af	50	kronor.
222		)>	»	45	»
155	»	»	)>	40	»
139	»		»	35

Såsom jemförelse torde förtjena omnämnas, att under ett tidigare
skede af rikstelefonens verksamhet, eller år 1889, då delvis telegrafister
användes såsom lokaltelefonister, tillämpades följande arfvodesstat:

1 med månadsarfvode af 70 kronor.

1 » » » 65 »

2 » » 3> 60 »

2 » » » 55 »

41 » t> » 50 »

21 » » » 40 »

6 » » )) 30 »

Sålunda hade, i olikhet mot hvad på andra arbetsfält egt rum,
aflöningsförmånerna ingalunda ökats, oaktadt stegrade lefnadsomstnader
och större kraf på personalens expeditionsförmåga, under det telefonverket
utvecklat sig till en synnerligen vinstgifvande affär. Visserligen
hade telegrafstyrelsen i sitt nu afgifna utlåtande förklarat tjenstgöringstiden
ej vara betungande, men i ett annat sammanhang hade
samma styrelse på det kraftigaste vitsordat, att denna telefontjenst vore
så svår och profvande, att det blefve omöjligt för den dermed sysselsatta
personalen att kunna, i likhet med andra statens tjenare, dermed
fortsätta till uppnådd pensionsålder.

Men om lokaltelefonistens ekonomiska existens vore bekymmersam
redan under helsans dagar, så framträdde dock de svårigheter, som
otryggheten i hennes ställning föranledde, ännu skarpare vid inträffadt
sjukdomsfall. Äfven om hennes sjukdom orsakats af öfveransträngning
under arbetet, vore hon dock i saknad af något som helst understöd från
telegrafverket, och för den ledighet hon åtnjöte, måste hon sjelf ersätta
sin vikarie.

Telegrafstyrelsen hade visserligen beträffande arbetarne vid verkets
luder och förråd erhållit tillstånd att utbetala sjuklijelp, men för den
extra personalen i öfrigt funnes icke någon sådan förmån. De e. o. telegrafisterna
hade derför sjelfva bildat en sjuklijelpskassa, från hvilken
de åtnjöte understöd vid inträffad sjukdom, mot erläggande af en års -

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

afgift af 8 kronor. Gifvet vore, att inrättandet af en sådan sjukhjelpskassa
skulle åt lokaltelefonisterna bereda en önskvärd förmån, men
dessa senares aflöning vore i allmänhet alltför knapp för att kunna
medgifva de härför erforderliga inbetalningarna.

Uti post- och telegrafkomiténs betänkande af den 31 oktober 1901,
hvilket läge till grund för den kongl. propositionen, funnes reservationsvis
uttalad den mening, att grundaflöningen för lokaltelefonister
borde i regel ej utgå med lägre belopp än 50 kronor pr månad. Den
ökning i utgiftsstaten, som under nuvarande förhållanden härför vore
erforderlig, skulle enligt ofvan anförda arfvodesfördelning utgöra:

för 222 lokaltelefonister 5 kronor i månaden.

)) 155 » 10 » » »

» 139 » 15 » » »

eller summa pr år kronor 56,940.

Då antalet telefonapparater för närvarande uppginge till cirka
57,500, skulle alltså telefonverkets driftkostnader ökas med icke fullt
1 krona för hvarje apparat, i händelse personalen erhölle denna aflöning.

Då emellertid en sådan betydlig förbättring i grundaflöningen
skulle kunna väcka berättigade anspråk på förhöjning inom öfriga arfvodesklasser,
ansåge motionärerna försigtigheten bjuda att blott söka
ernå en mindre sådan förbättring i de lägst aflönade telefonisternas
bekymmersamma existensvilkor. Äfven den minsta aflöningsförhöjning
vore gagnelig, särskild! om dermed förenades sjukhjelp.

Beträffande denna senare, kunde densamma enligt motionärernas
mening antingen ordnas så, att telegrafstyrelsen i ömmande fall utbetalade
sådan sjukhjelp, eller ock på det sätt, att staten genom bidrag
intill hälften af de erforderliga årsafgifterna sökte medverka till inrättandet
af en sjukhjelpskassa för lokaltelefonisterna. Enligt ofvan angifna
siffra för e. o. telegrafisternas sjukhjelpskassa, skulle på så sätt
staten för hvarje lokaltelefonist betala till en sådan kassa 4 kronor per
år eller tillsammans för 750 lokaltelefonister 3,000 kronor, under det
att delegarna sjelfva vidkändes den andra hälften af årsafgiften.

Beträffande grundaflöningens höjning för den lägsta arfvodesklassen
med 5 kronor i månaden eller från 40 till 45 kronor i Stockholm
och Göteborg, samt från 35 till 40 kronor å öfriga stationer, så kunde
icke den årliga kostnadsökningen härför med noggrannhet beräknas af
annan än telegrafstyrelsen. Med ledning af ofvanstående tabeller öfver
antal och fördelning af nuvarande personal i arfvodesklasser, torde man

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

73

dock kunna anse, att denna ökning ej skulle öfverstiga 18,000 kronor,
äfven om de minsta stationer medräknades. Då emellertid åtskilliga af
dessa sistnämnda stationer i landsorten ej kräfde så sträng tjenstgöring,
samt lefnadsomkostnaderna å dessa platser ofta vore lägre än i de
större samhällena, så ansåge motionärerna, att telegrafstyrelsen i hvarje
fall borde pröfva, för hvilka bland dessa smärre stationer en sådan förhöjning
skulle utgå.

Utskottet har vidare vid behandlingen af Kong!. Maj:ts förslag i
fråga om telegrafverkets stater haft att taga under öfvervägande en af
herr J. Johansson i Noraskog inom Andra Kammaren väckt motion
(n:o 129), för hvars hufvudsakliga innehåll utskottet redogjort under
nästföregående punkt i detta utlåtande.

Utskottet anser sig jemväl böra omförmäla, att chefen, för civildepartementet
med skrifvelse den 31 januari 1902 till utskottet öfverlemnat
en af åtskilliga telegrafkommissarier till Kongl. Maj:t ingifven
skrift, deruti de gjort framställning derom,

att kommissariernas af de tre högsta klasserna aflöningar måtte
höjas, utöfver hvad komitén föreslagit, med 200 kronor till hvarje,

att antalet kommissarier af den nya l:a klassen måtte fastställas
till 10 stycken,

att kommissarierna af 2:dra klassen måtte utnämnas af Kongl. Maj:t,
att kommissariernas af 2:dra klassen aflöning måtte höjas med ytterligare
200 kronor, utöfver hvad förut vore nämndt,

att, med afseende å rätt till löneförhöjning på grund af ålder inom
stationspersonalen, samma gruppindelning, som nu är gällande, måtte
fortfarande bibehållas, så att alla kommissarier och deras vederlikar
måtte räknas till en grupp, men med tillägg dertill af den förändring,
att direktör finge tillgodoräkna sig den tid, han eventuelt varit kommissarie
af l:a klassen,

att ingen hänsyn måtte tagas till komiténs förslag om inrättande
af en så kallad stationsmästareklass af betjentgrad, samt

att åtgärder måtte vidtagas, för att lokaltelefonister och reparatörer
måtte vinna en mera tryggad ställning.

Kongl. Maj:ts nu förevarande framställningar om anslag till telegrafverket
grunda sig, likasom förslagen om anslag till postverket, på
Bih. till Rilcsd. Prot. 1202. 4 Sami. I Afd. 7 Haft. 10

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

det betänkande, som afgifvits af den år 1899 af Kong’!. Maj:t tillsatta
komité för uppgörande af förslag till nya stater för post- och telegrafverken.

I fråga om telegrafverket karakteriseras komiténs förslag hufvudsakligen
deraf att, under det verkets ordinarie stat hittills varit
uppgjord allenast med hänsyn till telegrafrörelsen, komitén afsett, att
telegrafverkets organisation och antalet af dess fasta personal nu borde
afpassas efter de förändrade förhållanden, som telefonväsendets tillkomst
och hastiga utveckling medfört. De förslag, komitén i detta
syfte framstäf, ansluta sig delvis till de anordningar, som för telefonrörelsens
uppehållande varit provisoriskt vidtagna, men innefatta i andra
afseenden, särskildt i fråga om distriktsförvaltningarnas organisation
väsentliga förändringar i de nu bestående förhållandena.

Beträffande telegrafstyrelsen, hvarest för närvarande endast två
byråer äro å ordinarie stat uppförda, men hvars arbete emellertid genom
provisoriska anordningar faktiskt är uppdeladt på fyra byråer,
nemligen den administrativa byrån, liniebyrån, byrån för telegraftrafiken
och byrån för telefontrafiken, har komitén hemstält om uppförande
å styrelsens stat af dessa fyra byråer med för dem erforderliga tjensteman.
De nya tjenstemännen skulle enligt förslaget blifva till antalet
15, af hvilka de båda byråcheferna skulle erhålla aflöning i tredje
lönegraden, 3 tjenstemän, af hvilka 1 vid telegrafverkets verkstad,
aflöning i andra lönegraden och 10 tjenstemän, bland hvilka 3 vid verkstaden,
aflöning i tredje lönegraden.

Komiténs förslag afser vidare, att såsom mellanmyndigheter mellan
telegrafstyrelsen och lokalförvaltningarna skulle — vid sidan af de sex
cheferna för liniedistrikten, hvilka skulle under ändrad benämning af
liniedirektörer bibehållas såsom arbetsledare och inspektörer med
afseende å telegraf- och telefonledningar samt andra telegrafverkets
byggnader — insättas fyra tjenstemän med benämning telegrafinspektörer,
hvilka skulle hvar inom sitt område öfvervaka telegraf- och telefontrafiken
och vidtaga åtgärder för befrämjande af dess obehindrade
gång och ändamålsenliga skötsel, i sammanhang hvarmed den föreståndarne
för hufvudstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall
enligt gällande instruktion åliggande skyldighet att inspektera stationerna
inom dem tilldelade trafikdistrikt och öfvervaka telegramvexlingen
inom distrikten skulle inskränkas till att endast afse deras egna
stationsområden, hvilka följaktligen skulle undantagas från telegrafinspektörernas
befogenhet i likhet med telefonväsendet i Stockholm, för
hvilket skulle tillsättas en särskild telefondirektör.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

75

Beträffande telegrafstationernas indelning och deras föreståndares
aflöning afser komiténs förslag hufvudsakligen dels att stationernas
nuvarande klassindelning, hvilken särskildt till följd af telefontrafikens
tillkomst icke vidare kan anses motsvara sitt ändamål, skulle omregleras
och 15 telegrafiststationer uppflyttas till kommissarieklass men i
stället anslag beviljas till inrättande af lika många nya stationer af
lägsta klassen, dels att direktörernas och kommissariernas inom de särskilda
klasserna aflöning skulle undergå reglering, dervid hänsyn jemväl
ansetts böra tagas till de för posttjenstemännen föreslagna löner
och dels att en del af de hittillsvarande telegrafiststationerna skulle ererhålla
manliga, från betjeningsklassen hemtade föreståndare med aflöning
lika med de qvinliga stationsföreståndarne samt aflöningen regleras
äfven för telegrafister och nyssnämnde manlige stationsföreståndare.

Slutligen föreslås beträffande den vid stationerna biträdande personalen
dels ökning af antalet tjänster af vissa förut i staten förekommande
slag, dels uppförande i staten af åtskilliga, i allmänhet för tjenstgöring
vid telefonväsendet afsedda nya grupper af befattnings häfvare
och dels fastställande af nya lönebelopp för hela den biträdande personalen.

Utskottet, som i likhet med komitén är öfvertygadt, att tefonväsendets
definitiva ordnande och statens för telegrafverket omreglering
i enlighet med de af statstelefonväsendets utveckling föranledda nya
förhållandena icke vidare bör undanskjutas, öfvergår nu till att afgifva
yttrande angående de särskilda delarna af nu förevarande framställning.

Mot den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen af generaldirektörens
aflöning med 1,000 kronor har utskottet icke funnit anledning till erinran.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, skulle enligt komiténs, af Kongl.
Maj:t upptagna förslag i telegrafstyrelsens stat uppföras ytterligare två
byråchefsbefattningar och derigenom den nuvarande provisoriska fördelningen
af styrelsens arbete på fyra byråer blifva definitivt fastslagen.

Då utskottet funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,
att de fyra byråerna inom styrelsen äro af beliofvet påkallade, och någon
minskning af byråernas antal icke heller, såvidt nu kan bedömas,
lärer kunna framdeles ifrågakomma, anser utskottet Kongl. Maj:ts ifrågavarande
förslag böra af Riksdagen godkännas.

De å telegrafstyrelsens byråer biträdande tjenstemännen äro för
närvarande följande:

å administrativa byrån, på ordinarie stat: 1 kassör och bokhållare,
1 bokhållare, 1 statistiker och 3 revisorer, samt på extra stat: 1 kamrerare
och ytterligare 1 revisor;

Telegraf styrelsen.

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

å liniebyrån, på ordinarie stat: 1 förrådsförvaltare och 1 notarie,
samt på extra stat: 1 byråingeniör;

å byrån för telegraftrafiken, på ordinarie stat: 1 öfveringeniör samt
på extra stat: 1 notarie; samt

å byrån för telefontrafiken: 1 aktuarie och 1 notarie, båda på extra stat.

Dertill kommer det för alla byråerna gemensamma kansliet med 1
sekreterare, hvilken det jemväl åligger att bestrida ombudsmansgöromålen,
samt 1 registrator och aktuarie, sistnämnda båda tjenstemän
på ordinarie stat.

I fråga om den för telegrafstyrelsen erforderliga personal har af
komitén föreslagits

beträffande administrativa byrån: att styrelsens sekreterare samt
registratorn och aktuarien måtte i den nya staten hänföras till denna
byrå, att derstädes å extra stat anstälde en kamrerare och en revisor
måtte uppföras å ordinarie stat, att en ny notarie- och ombudsmanstjenst
måtte inrättas och i sammanhang dermed sekreteraren befrias
från de honom nu åliggande ombudsmansgöromålen samt att benämningarna
för dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare vid
byrån måtte ändras, för den förre till hufvudkassör och för den senare
till bokhållare och kassakontrollant;

beträffande liniebyrån: att den på extra stat anstälde byråingeniören
måtte med ändrad benämning af öfveringeniör uppföras å ordinarie
stat och att en ny tjenst af första lönegraden, hvars innehafvare skulle
benämnas byråingeniör och ritare, måtte inrättas;

beträffande byrån för telegraf trafiken: att å byråns stat måtte uppföras
såväl den under nuvarande trafikbyrån hörande öfveringeniören,
hvilkens benämning borde ändras till elektriker, som ock den å samma
byrå nu anstälde extra notarien samt att föreståndaren för telegrafverkets
undervisningsanstalt måtte under ändrad benämning af byråingeniör
och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt upptagas
å ordinarie stat;

beträffande byrån för telefontrafiken: att å denna byrås stat måtte
uppföras den extra notariebefattning och den extra aktuariebefattning,
hvilkas innehafvare nu tjenstgöra å den för en adjungerad ledamot
från och med år 1898 anordnade byrå, att under byrån måtte sortera
telegrafverkets verkstad och såsom der anstälde tjenstemän å ordinarie
stat upptagas en verkstadsföreståndare, en verkstadsingeniör, eu kassör
och bokhållare samt eu. bokhållare och materialförvaltare.

Angående aflöningarna inom telegrafstyrelsen har komitén hemstält,
att generaldirektörens lön måtte höjas från 9,000 till 10,000 kronor,
att någon ändring i aflöningsförmånerna för öfriga tjenstemän, som

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

77

nu äro upptagna å ordinarie stat, icke måtte vidtagas, att de två nya
byråcheferna måtte i likhet med de båda förutvarande erhålla aflöning
i tredje lönegraden med 4,400 kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar
jemte ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem år, att
kamreraren, öfveringeniören och verkstadsföreståndaren måtte erhålla
aflöning i andra lönegraden med 3,000 kronor lön och 1,500 kronor
tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å lönen efter fem och
tio år, hvartdera å 500 kronor, samt att de öfriga föreslagna nya tjenstemännen
måtte erhålla aflöning i första lönegraden med 1,800 kronor
lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg i likhet
med tjenstemännen i andra lönegraden, äfvensom att hufvudkassören
hos telegrafstyrelsen, till hvilken för närvarande å extra stat utgår felräkningspenningar
med 500 kronor årligen, måtte genom derom i aflöningsreglementet
intagen bestämmelse tillerkännas enahanda förmån.

Slutligen har af komitén föreslagits inrättande af ytterligare en
vaktmästarebefattning hos telegrafstyrelsen med samma aflöning som
för närvarande utgår till styrelsens vaktmästare eller 500 kronor lön
och 300 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg å lönen efter
fem år med 100 kronor, dock med förbehåll att, derest fri bostad åtnjutes,
lönen minskas med 150 kronor årligen.

I sin nu förevarande framställning till Riksdagen har Kongl. Maj:t
utan någon ändring upptagit hvad sålunda af komitén föreslagits beträffande
å telegrafstyrelsens personal och densammas aflöning.

Med afseende å den stora ökning i telegrafstyrelsens arbetsbörda,
som af telefonväsendet förorsakats, och på de skäl, som i öfrigt blifvit
i statsrådsprotokollet anförda, har utskottet funnit sig öfvertygadt derom,
att en väsentlig ökning af telegrafstyrelsens personal är af oafvisligt
och stadigvarande behof påkallad. Endast beträffande två af de föreslagna
tjensterna, nemligen befattningarna såsom kassör och bokhållare
och såsom bokhållare och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad,
har utskottet ansett sig icke böra tillstyrka Kongl. Maj:ts förslag. Utskottet
har nemligen icke funnit det vara ådagalagdt, att dessa befattningar
skulle för verkstadens förvaltning hafva sådan betydelse, att
desamma skulle jemte föreståndare- och ingeniörsbefattningarna derstädes
böra framför andra vid verkstaden behöfliga befattningar upptagas å
ordinarie stat.

Utskottet har här ofvan lemnat en antydan om den uppgift, som
enligt komiténs förslag skulle åligga telegrafinspektörerna. Genom de
ifrågavarande tjensterna, hvilka skulle inom telegrafverket- bilda eu
motsvarighet till de vid postverket inrättade postinspektörstjenst-erna,

Telegraf inspektörer.

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Liniedirektörer
m. m.

Telegrafsta tionerna.

skulle dels telegrafstyrelsen befrias från handläggningen af en del
mindre vigtiga ärenden, dels ökad möjlighet beredas för telegrafverkets
tidsenliga utveckling och för sådana anordningar, hvarigenom telegrafverkets
ledningar så fullständigt som möjligt utnyttjades och rörelsen
i öfrigt ordnades på det i ekonomiskt afseende mest fördelaktiga sätt
och dels förbättrad kontroll å tjenstemännens medelsförvaltning åvägabringas.
Tjensterna skulle enligt förslaget uppföras å ordinarie stat
men deras innehafvare i likhet med postinspektörerna endast erhålla
förordnande på viss tid, nemligen tre år. Aflöningen för inspektörerna
har föreslagits till 5,000 kronor för år, deraf 3,750 kronor arfvode och
1,250 kronor tjenstgöringspenningar.

Då utskottet genom den i förevarande ämne af lcomitén lemnade
utredning funnit sig öfvertygadt om gagnet af de ifrågavarande tjensternas
inrättande, och utskottet icke funnit något att invända vare sig
i fråga om de föreslagna trafikdistriktens antal eller beträffande aflöningarna
till inspektörerna, anser sig utskottet böra förorda bifall till
Kongl. Maj:ts framställning i nu förevarande del.

Komitén har vidare föreslagit, att de sex cheferna för liniedistrikten,
de nu så kallade linieingeniörerna, skulle under namn af liniedirektörer
uppföras å ordinarie stat med 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor
i tjenstgöringspenningar jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å
400 kronor, äfvensom att såsom deras biträden å distriktsbvråerna skulle
i staten upptagas dels 8 biträdande ingeniörer med 2,200 kronor i lön
och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg i likhet
med liniedirektörerna, dels sex bokhållare med 1,500 kronor i lön och
700 kronor i tjenstgöringspenningar med två ålderstillägg, hvartdera å
300 kronor, och dels sex materialvakter med 600 kronor i lön, 400
kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvartdera å 200
kronor, att tilläggas tjenstgöringspenningarne. Hvad komitén sålunda
liemstält har utan någon förändring upptagits i det af Kongl. Maj:t
framlagda förslaget till stat för telegrafverket.

Utskottet anser sig så mycket hellre böra tillstyrka chefernas för
liniedistrikten uppförande å ordinarie stat, som gagnet af dessa tjenstemäns
verksamhet blifvit genom erfarenheten ådagalagdt; och har utskottet
äfven i fråga om den biträdande personalens vid liniebyråerna
upptagande i staten på sätt som föreslagits samt beträffande aflöningarnes
belopp funnit sig böra biträda den gjorda framställningen.

Telegrafverkets för närvarande gällande aflöningsstat upptager för
personalen vid stationerna följande grader och aflöningsbelopp, nämligen:

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

79

4 direktörer:

lön.........................................

tjenstgöringspenningar .....

29 kommissarier af l:a klassen:

lön.............................................

tjenstgöringspenningar .......

24 kommissarier af 2:a klassen:

lön............................................

tjenstgöringspenningar ......

13 kommissarier af 3:e klassen:

lön...........................................

tjenstgöringspenningar .......

“j

102 assistenter:

lön..............................................

tjenstgöringspenningar .......

210 telegrafister:

lön............................................

tjenstgöringspenningar .......

3.000 kr.

1.000 »

2,250 kr.
750 »

2,025 kr.
675 »

1,800 kr.
600 %

1,200 kr.
400 »

675 kr.
225 »

4,000 kr.

3,000 kr.

2,700 kr.

2,400 kr.

1,600 kr.

900 kr.

Förenämnda stationspersonal eger att under stadgade vilkor åtnjuta
två ålderstillägg, utgående det första efter 5 och det andra efter 10
års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp hvardera
gången, nemligen:

för direktör och kommissarie af l:a klassen .. 500 kr.

» kommissarie af 2:a klassen........................... 400 »

» » » 3:e » ........................... 300 »

» assistent.............................................................. 300 »

» telegrafist....................................................... 100 » ;

hvarjemte telegrafister ega att efter 15 års val vitsordad tjenstgöring
ytterligare uppbära ett tredje ålderstillägg till samma belopp
och under enahanda vilkor som hvardera af de två föregående ålderstilläggen.

Af ålderstilläggen anses tre fjerdedelar tillhöra lönen och en fjerdedel
tjenstgöringspenningarna.

80

Statsutskottets , Utlåtande N:o 7.

Förutom de sålunda faststälda aflöningsförmånerna åtnjuter flertalet
stationsföreståndare för bestyret med telefongöromål särskilda
arfvoden, vexlande mellan 100 och 1,000 kronor.

Dessutom utgår hushyresersättning åt föreståndaren för Stockholms
centraltelegrafstation med 1,000 kronor om året samt åt föreståndaren
för Göteborgs telegrafstation med 600 kronor för år.

Af de 210 telegrafisterna äro omkring 100 föreståndare för station.
De öfriga tillhöra, liksom assistenterna, den biträdande personalen.
Telegrafister, som äro stationsföreståndare, åtnjuta, utöfver aflöningen,
fri bostad jemte fri vedbrand och belysning.

De enda sportler af någon betydenhet, som förekomma vid telegrafverket,
utgå till stationsföreståndarne och utgöras af den dem tillkommande
ersättning för telegramafgifters uppförande i räkning.

Af en genom komiténs försorg upprättad tabell öfver telegrafstationsföreståndarnes
inkomster framgår, att stationsföreståndarnes inkomster
af räkningshållningen under år 1899 uppgått i Stockholm till
omkring 5,000 kronor, i Göteborg till 3,000 kronor, i Sundsvall till
inemot 2,000 kronor, i Malmö till omkring 1,100 kronor och i Luleå
till i det närmaste 1,000 kronor och i öfrigt uppgått

vid 2 telegrafstationer till 700—800 kronor,

» 1 )) » 600—700 ))

»2 » » 500—600 »

»6 » » 400—500 b

b 8 b b 300—400 b

» 10 b b 200—300 b

B 21 B B 100-200 B O. S. V.

Beträffande stationsföreståndarnes inkomst af räkningshållning har
komitén föreslagit två ändringar nemligen dels att statens verk och inrättningar
borde, i likhet med hvad för sådana verk och inrättningar
eger rum i afseende å postafgifters förande i räkning, befrias från erläggande
af någon afgift för telegramafgifters förande i räkning, och
dels att telegrafdirektörerna i Stockholm och Göteborg borde underkastas
begränsning i inkomst af ifrågavarande sportler till halfva nettoinkomsten,
dock minst 2,500 kronor om året, medan återstoden skulle
fördelas mellan de stationstjenstemän, som lemnade direktören biträde
vid arbetet med räkningshållningen; hvaremot departementschefen till
statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning till det inom komitén väckta
och af telegrafstyrelsen förordade förslag, att stationsföreståndarne vid

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

81

telegrafverket måtte af ifrågavarande sportler odeladt uppbära en nettoinkomst
af 2,500 kronor för år; men att af hvad derutöfver inflyter
stationsföreståndaren måtte ega rätt att uppbära, sedan uppkomna förluster
afdragits, den ena hälften, och de stationstjenstemän, som biträda
stationsföreståndaren vid arbetet med räkningshållningen, den andra
hälften.

För aflöningsbeloppens afpassande efter stationsföreståndarnes olika
arbete och ansvar har komitén efter frånskiljande af å ena sidan de
stationer, hvilka ansetts fortfarande böra förestås af direktörer, och å
andra sidan de stationer, hvilkas skötsel ansetts kunna anförtros åt telegrafisk
eller åt manlig personal med mindre qvalifikationer än kommissarier,
indelat återstående stationer i fyra klasser, och har komitén
närmare angifvit de allmänna grunder, till hvilka vid uppgörandet af
berörda klassificering tagits hänsyn.

Till direktörsklassen har komitén hänfört, utom de nuvarande direktörerna
vid telegrafstationerna i Stockholm, Göteborg-, Malmö och
Sundsvall, äfven en telefondirektör i Stockholm. Enligt komiténs förslag
skulle aflöningarna utgöra för telegrafdiroktörerna i Stockholm och
Göteborg samt telefondirektören i Stockholm lön 3,500 kronor och
tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte två ålderstillägg å lönen,
hvardera å 500 kronor, samt för telegrafdirektörerna i Malmö och
Sundsvall 3,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar,
likaledes med två ålderstillägg till lönen å 500 kronor hvardera. Vid
tillämpandet af den nya aflöningsstaten skulle ej mindre de telegrafdirektörerna
i. Malmö och Sundsvall i deras egenskap af föreståmlare
för centraltelefonstationerna i vederbörande städer nu tillkommande årliga
arfvoden å 1,000 kronor än äfven de till direktörerna i Stockholm
och Göteborg utgående hyresersättningarna komma att försvinna.

Af de stationer, hvilka ansetts böra förestås af kommissarier, har
komitén hänfört till första klassen 5, hvilka alla redan nu tillhöra första
klassen, till andra klassen 23, af hvilka för närvarande 20 tillhöra första
och 3 andra klassen, till tredje klassen 24, af hvilka nu en tillhör
första klassen, 12 andra klassen och 7 tredje klassen, hvaremot återstående
4. för närvarande förestås af telegrafister, samt till fjerde klassen
17, af hvilka för närvarande 6 tillhöra tredje klassen och'' 11 äro telegrafiststationer.
Då å rikets största telegrafstationer dessutom skulle
placeras biträdande kommissarier till ett sammanlagdt antal af 12, af
hvilka 3 skulle hänföras till andra klassen och 9 till tredje klassen,
skulle enligt komiténs förslag samtliga kommissarietjensternas antal
komma att uppgå till 81.

Bth. till Rilcsd, Prof. 1302. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

11

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

I fråga om aflöningen för kommissarierna har komitén framstäf
följande förslag:

kommissarie af l:a klass: 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenst göringspenningar.

......................................................................... 4,500 kr.,

kommissarie af 2:a klass: 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor
i tjenstgöringspenningar ................................................... 3,600 kr.,

kommissarie af 3:e klass: 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor
i tjenstgöringspenningar.................................................... 3,200 kr.,

kommissarie af 4:e klass: 2,000 kronor i lön och 800 kronor

i tjenstgöringspenningar ............................................................ 2,800 kr.;

hvarjemte för samtliga kommissarier lönen skulle kunna höjas efter 5
år med 400 kronor och efter 10 år med ytterligare 400 kronor.

Beträffande de nuvarande 100 telegrafiststationerna föreslår komitén
dels, på sätt framgår af hvad ofvan yttrats, att 15 af dem skulle
förändras till kommissariestationer men deras antal ändock bibehållas,
så att nya stationer af ifrågavarande klass skulle kunna inrättas på 15
orter, hvilka icke förut varit försedda med telegrafstation, dels att den
regel, att dessa stationers föreståndare borde vara qvinnor, icke vidare
skulle tillämpas beträffande ett antal af högst 20 bland stationerna, för
hvilka föreståndare skulle utses bland manliga betjente, som genomgått
en inom verket anordnad teoretisk och praktisk undervisningskurs samt
nödig proftjenstgöring. Desse manlige föreståndare skulle vara i aflöning
likstälda med telegrafisterna.

De i telegrafverket anstälda telegrafisterna åtnjuta, såsom förut
meddelats, för närvarande 900 kronor i årlig aflöning jemte tre ålderstillägg,
hvartdera å 100 kronor, utgående efter respektive 5, 10 och
15 års väl vitsordad tjenstgöring, hvartill för de telegrafister, som äro
stations föreståndare, kommer förmånen af fri bostad, lyse och vedbrand.
Då denna aflöning befunnits vara efter nuvarande förhållanden för låg,
har komitén med hänsyn jemväl till de aflöningar, som föreslagits för
qvinliga postexpeditörer, hemstält, att aflöningen för de qvinliga stationsföreståndarne,
hvilka borde under denna benämning särskildt upptagas
i staten, måtte blifva densamma, som af komitén föreslagits för
postexpeditörer af fjerde graden eller 1,050 kronor lön och 450 kronor
tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera å
150 kronor, att utgå efter respektive fem och tio år. Efter telegrafstyrelsens
bepröfvande skulle fri bostad jemte vedbrand och belysning
kunna tilldelas qvinliga stationsföreståndare mot årligt afdrag å lönen

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

83

af 250 kronor. Samma aflöningsförmåner skulle äfven gälla för de
manliga stationsmästarne.

Hvad komitén föreslagit beträffande föreståndarne för direktörsoch
kommissariestationerna återfinnes i Kongl. Maj:ts framställning med
det tillägg beträffande kommissariestationen i Umeå, nu tillhörande första
klassen men af komitén föreslagen till placering i tredje klassen, att då
den nuvarande fasta lönen för kommissarien derstädes med 50 kronor
öfverstiger den lön, som enligt den nya staten skulle honom tillkomma,
af Riksdagen äskats särskildt medgifvande dertill, att af telegrafmedlen
finge användas så stort belopp, som utöfver en kommissarielön af tredje
klassen erfordras för att åt ifrågavarande tjensteman, derest han icke
inträdde å ny stat, bereda första klassens kommissarielön enligt äldre
stat. I fråga om föreståndarne för lägsta klassens stationer har deremot
en förändring vidtagits med anledning af en utaf telegrafstyrelsen
framstäf anmärkning af hufvudsakligen följande innehåll. Genom
benämningen »qvinliga stationsföreståndare» i stället för telegrafister
samt genom bostadsförmånens inräknande i lönen för de telegrafister,
som förestode station, syntes vara uttalad den uppfattningen, att dessa
vore af annan tjenstegrad än de öfriga telegrafisterna och att alltså aflöningsreglementets
föreskrift i § 2 om förflyttning till annan tjenstgöringsort
eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med
enahanda aflöning å stat ej vore tillämplig på alla telegrafister sinsemellan.
Det vore emellertid af vigt, att den förmån kunde bibehållas,
hvarigenom en telegrafist, som under sin arbetskraftigaste tid fått nedlägga
ett ofta ansträngande arbete på skötandet af en station, kunde
till fördel för såväl verket som henne sjelf vid högre ålder beredas ett
efter hennes krafter mera lämpadt, arbete såsom biträde å en större
station. För möjliggörande af en sådan förflyttning vore nödvändigt,
att den särskilda benämningen »qvinlig stationsföreståndare» utbyttes
mot telegrafist och att alla telegrafister i staten upptoges med den aflöning,
som komitén föreslagit för biträdande telegrafister, eller 1,300
kronor, dervid för dem, som förestode station, tillägg borde göras om
bostadsförmån eller hyresersättning. Denna ersättning syntes böra bestämmas
till samma belopp, som för närvarande utginge till qvinliga
stationsföreståndare, der ej bostadsförmånen lemnades in natura, eller
200 kronor, helst detta belopp äfven motsvarade skilnaden mellan de
af komitén föreslagna olika telegrafistlönerna. Enligt telegrafstyrelsens
åsigt borde stationsmästarnes aflöningsförmåner bestämmas på enahanda
sätt, som föreslagits för telegrafister som förestå station.

I enlighet med telegrafstyrelsens sålunda uttalade uppfattning hafva

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

i Kongl. Maj:ts statsförslag upptagits aflöningar för »100 telegrafister
eller stationsmästare» med den af telegrafstyrelsen förordade begynnelseaflöning,
som fördelats i lön 900 kronor och tjenstgöringspenningar
400 kronor äfvensom ålderstillägg, på sätt komitén hemstält, och med
det af telegrafstyrelsen föreslagna tillägget rörande bostad eller liyresersättning.

Utskottet har ansett sig böra till bifall förorda hvad af Kongl.
Maj:t föreslagits beträffande telegrafstationernas klassindelning. Hvad
angår telegrafdirektörernas aflöning har departementschefen enligt statsrådsprotokollet
beräknat, att för telegrafdirektören i Stockholm inkomsterna
skulle vid den nya statens tillämpning komma att minskas
med omkring 750 kronor, för telegrafdirektören i Göteborg ökas med
omkring 650 kronor samt för telegrafdirektörerna i Malmö och Sundsvall
bibehållas vid samma belopp som för närvarande. Vid denna beräkning
har emellertid departementschefen utgått från de bestämmelser
angående telegrafdirektörernas och öfriga stationsföreståndares ersättning
för räkningshållningen, hvilka, på sätt ofvan angifvits, af honom
ansetts böra af Kongl. Maj:t utfärdas. För sin del anser utskottet, att, då
telegrafdirektörerna synas hafva blifvit enligt komiténs förslag väl tillgodosedda,
anledning saknas till den af departementschefen förordade
ändring af de bestämmelser angående ersättning för räkningshållningen,
hvilka komitén ansett lämpliga, helst som — enligt hvad som framgår
af de uppgifter angående stationsföreståndarnes inkomster af räkningshållning,
som meddelats i en vid komiténs betänkande fogad tabell —•
denna ändring endast skulle komma direktörerna i Stockholm och Göteborg
till godo. Derest emellertid, på sätt utskottet anser skäligt, ifrågavarande
bestämmelser erhålla den af komitén förordade affattning, synes
tör direktören i Stockholm, hvillcens sammanlagda inkomst af tjensten
under år 1899 i berörda tabell uppgifvits till 10,994 kronor 33 öre,
uppkomma en minskning i inkomst med omkring 1,250 kronor utöfver
det af departementschefen i sådant afseende beräknade beloppet, under
det att den beräknade ökningen i inkomst för direktören i Göteborg
skulle inskränkas till 400 kronor. Då emellertid något beslut af Riksdagen
angående telegrafdirektörernas rätt till inkomst af räkningshållning
ej äskats, har utskottet ansett de i Kongl. Maj:ts statsförslag
upptagna löneförmåner för dessa direktörer böra godkännas endast
under vilkor, att bestämmelserna angående deras inkomst af räkningshålining
erhålla det innehåll komitén föreslagit.

Beträffande kommissarierna torde den föreslagna inkomstökningen ~—
exempelvis uppgående för de fem kommissarierna inom den första

<

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

85

klassen till mellan 700 och 900 kronor och för elfva af andra klassens kommissarier
till belopp, vexlande mellan 200 och 600 kronor, under det för
återstående kommissarier af sistnämnda klass någon ökning icke skulle uppkomma
— icke vara större än som, med hänsyn dels till de särskild! genom
telefonväsendets tillkomst ändrade förhållandena och dels till aflöningarna
inom jemförliga områden, särskild! postverket, kan anses skäligt.

Utskottet har icke något att erinra deremot, att stationerna af lägsta
klassen fortfarande skulle, oaktadt 15 af dem uppflyttas till kommissarieklass,
upptagas till ett antal af 100.

Hvad angår förslaget, att ett mindre antal af dessa stationer skulle
hädanefter erhålla manliga föreståndare med lägre kompetens än för
kommissarierna är föreskrifven, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
hvad härutinnan föreslagits, hvarigenom möjlighet skulle vinnas att förvärfva
erfarenhet angående förutvarande vaktbetjentes lämplighet såsom
stationsföreståndare, helst som vid statens jernvägar, der stationsmästare
af betjentklass numera användas i stort antal, denna anordning lärer
visat sig ändamålsenlig.

Såväl komitén som departementschefen hafva framhållit, att anställandet
af stationsföreståndare af betjentgrad tillsvidare bör betraktas

endast såsom ett försök. Då utskottet äfven delar denna uppfattning,

har emellertid utskottet ansett, att i staten bör uttryckligen angifvas,
att stationsmästarnes antal icke får öfverstiga 20.

Beträffande herr Liljeholms ofvanberörda motion delar utskottet
visserligen den uppfattning, som ligger till grund för motionen, och

anser, att de manliga stationsföreståndarne böra efter hand placeras

hufvudsakligen å vakant» föreståndarebefattningar och deras tillsättande
åtminstone icke gifva anledning till i tjensten oförvitliga qvinliga stationsföreståndares
aflägsnande mot deras vilja. Emellertid synes det
utskottet icke lämpligt att, med bibehållande af den i förslaget till aflöningsreglemente
innefattade grundsats om qvinliga stationsföreståndares
skyldighet att vara underkastade förflyttning till annan tjenstgöringsort,
eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad, besluta en bestämmelse
i syfte att bereda dem skydd mot förflyttning under de särskilda
förutsättningar, som i motionen angifvits. Utskottet anser sig derför böra
i anledning af motionen hemställa, att Riksdagen, i sammanhang med sitt
beslut om införande af manliga föreståndare å ett antal stationer af
nuvarande lägsta klassen, må hos Kongl. Maj:t gorå framställning derom,
att vid deras tillsättande må förfaras i enlighet med nu angifna grunder.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna höjningen i aflöningen för föreståndarne
för lägsta gradens telegrafstationer anser utskottet vara af

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

behofvet synnerligen påkallad. En ytterligare höjning i dessa löner
med 100 kronor föreslås af herr M. F. Nyström i hans ofvan omförmälda
motion, n:o 53, hvilken emellertid afser ej endast de nu ifrågavarande
stationsföreståndarne, utan också de biträdande telegrafisterna.
Vid behandlingen af desses aflöningsförhållanden kommer utskottet att
afgifva yttrande äfven angående berörda motion.

Vid de fyra direktörsstationerna finnas i gällande stat upptagna 12
biträdande kommissarier, hvilka komitén ansett böra bibehållas. Af
dessa skulle enligt komiténs förslag 3, som nu åtnjuta aflöning såsom
kommissarier af första klassen, erhålla samma aflöning som de föreslagna
stationsföreståndarne vid kommissariestationer af andra klassen,
eller 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor i tjenstgöringspenningar, och
de 9 öfriga, som nu tillhöra andra klassens kommissarier, bekomma aflöning
i likhet med de föreslagna stationsföreståndarne vid kommissariestationer
af tredje klassen eller 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor i
tjenstgöringspenningar, hvartill för de biträdande kommissarierna af
begge klasserna skulle komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å
400 kronor.

Vidare har komitén hemstält, att manliga vaktföreståndare vid
Stockholms och Göteborgs telefonstationer skulle under namn af kontrollörer
anställas till ett antal af 4 i Stockholm och 2 i Göteborg med
aflöning i likhet med kommissarier af tredje slassen, att vid hvardera
af centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg måtte å ordinarie
stat uppföras en manlig kassör och en qvinlig bokhållare med aflöning
för kassörerna af 2,000 kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar
jemte två ålderstillägg, hvartdera å 400 kronor, samt för bokhållarne
lön 850 kronor och tjenstgöringspenningar 350 kronor med
två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera.

Komiténs sålunda framstälda förslag om särskildt för direktörsstationerna
afsedd biträdande personal har af Kong! Maj:t förelagts
Riksdagen; och har utskottet icke något att erinra emot hvad i dessa
afseenden föreslagits.

För assistenternas nuvarande antal och aflöningsförhållanden har
förut redogjorts. Komitén har med hänsyn till telefonväsendets tillkomst
hemstält, att assistenternas antal måtte ökas med 8 eller sålunda
till 110. Deras aflöningar hafva föreslagits till samma belopp som för
postexpeditörer af andra lönegraden eller till 1,500 kronor lön och 700
kronor tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å lönen, hvartdera
å 300 kronor. Äfven i afseende å assistenterna återfinnes komiténs

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

87

förslag i Kong!. Maj:ts framställning, hvilken utskottet vill till bifall
förorda.

På sätt i det föregående meddelats, äro i nu gällande stat för telegrafverket
uppförda 210 telegrafisttjenster med lön 675 kronor och
tjenstgöringspenningar 225 kronor jemte tre ålderstillägg å 100 kronor
hvartdera, af hvilka 3 d anses tillhöra lönen och hd tjenstgöringspenningarna.
Af nämnda telegrafister äro 100 stationsföreståndare och 110
biträden å telegrafstationer. Tillika finnas, enligt i statsrådsprotokollet
lemnad. uppgift, omkring 170 extra telegrafister med ständig tjenstgöring.

Komitén, som ansett de qvinligt stationsföreståndarne och de biträdande
telegrafisterna böra i staten upptagas såsom två skilda grupper,
har funnit en ej oväsentlig ökning af antalet biträdande telegrafister
böra ega rum och i sådant afseende föreslagit, att bland den
vid stationerna biträdande personalen måtte i staten upptagas 200 telegrafister.
Då 20 af de hittillsvarande qvinliga stationsföreståndarne
enligt komiténs förslag, hvilket af utskottet i denna del förordats,
skulle under den närmaste framtiden ersättas med män, har beräknats,
att sammanlagda antalet af de för den qvinliga telegrafpersonalen afsedda
ordinarie befattningar skulle ökas med minst 70 stycken, hvarigenom
enligt komiténs åsigt skulle åstadkommas en lämplig proportion
mellan den ordinarie och den extra qvinliga telegrafpersonalen, i
det nemligen antalet af de extra telegrafister, som under hela året
skulle på förordnande tjenstgöra å telegrafstationerna och hvilket antal
torde komma att uppgå till omkring 100, således skulle komma att
motsvara omkring en tredjedel af den ordinarie qvinliga telegrafpersonalen.

Till belysning af hvilken verkan en dylik ökning af antalet ordinarie
befattningar för den qvinliga telegrafpersonalen skulle medföra
för de nu obefordrade telegrafisterna, har komitén meddelat, att samtliga
de telegrafister, hvilka före år 1890 inträdt i telegrafverkets tjenst,
beräknades genom nämnda ökning kunna med ingången af år 1903
befordras till ordinarie.

De ordinarie biträdande telegrafisternas aflöning har af komitén
ansetts böra sättas till 1,300 kronor, deraf 900 kronor i lön och 400
kronor i tjenstgöringspenningar, jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera
å 150 kronor.

Såväl i fråga om de biträdande telegrafisternas antal som beträffande
deras aflöningsvilkor har Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagt
komiténs förslag oförändradt; och skulle sålunda på grund af den förändring
Kongl. Maj:t vidtagit med afseende å komiténs förslag till af -

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

löning för de qvinliga stationsföreståndarne dessas kontanta aflöning
enligt Kongl. Maj:ts förslag blifva densamma som de biträdande telegrafisternas.

I fråga om det behöfliga antalet telegrafister liar herr M. F. Nyström
i sin ofvanberörda motion (n:o 54) hemstält, att i staten måtte
uppföras 360 qvinliga telegrafister i stället för af Kongl. Maj:t föreslagna
280. Då motionären icke väckt något förslag om ändring i
Kongl. Maj:ts framställning om inrättande af 20 stationsmästarebefattningar,
måste motionärens förslag anses innefatta yrkande, att det i
Kongl. Maj:ts förslag bland biträdande tjenstemän vid stationerna upptagna
antalet af 200 telegrafister måtte höjas till 280.

De skäl, som i motionen anförts och för hvilka här ofvan redogjorts,
synas icke kunna frånkännas betydelse. Då utskottet dessutom
inhemtat, att i februari månad 1902 antalet extra ordinarie telegrafister
med ständig tjenstgöring stigit till 206, har utskottet ansett sig böra
hemställa om någon höjning af antalet ordinarie telegrafister utöfver
hvad åt Kongl. Maj:t föreslagits, dervid utskottet likväl icke tilltrott
sig hemställa om större antal biträdande telegrafisttjenster än 55 utöfver
det antal af 70 dylika tjenster, hvarmed enligt i statsrådsprotokollet
anförd beräkning de för den qvinliga telegrafpersonalen afsedda ordinarie
befattningarna enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle ökas. Utskottet
anser följaktligen, att i staten böra upptagas 255 biträdande telegrafister.

Härigenom skulle å anslaget till biträdande ordinarie telegrafister
uppstå en ökning af 71,500 kronor utöfver det af Kongl. Maj:t beräknade
beloppet, hvilken ökning emellertid skulle delvis uppvägas af den
minskning i förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,
vikariatsersättning m. m. för stationerna, hvilken skulle möjliggöras
genom minskadt behof af användning utaf extra ordinarie telegrafister;
och har utskottet ansett sig böra föreslå, att denna minskning
må beräknas till 50,000 kronor.

Äfven i fråga om aflöningsbeloppen för de biträdande telegrafisterna,
likasom ock för föreståndarne för lägsta klassens stationer, har samma
motionär (i motionen N:o 53), på sätt ofvan blifvit omförmäldt, påyrkat
ändring i det af Kongl. Maj:t framstälda förslaget till stat genom
förhöjning med 100 kronor i begynnelseaflöningen för berörda befattningshafvare.

Då emellertid den förbättring i inkomster, som enligt Kongl. Maj:ts
förslag skulle beredas telegrafisterna, måste anses vara synnerligen afsevärd,
då vidare i händelse af bifall till utskottets förslag om höjning af

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 89

antalet biträdande telegratister ytterligare fördel skulle beredas de qvinnor,
som framdeles komma att tillträda telegrafisttjenst, och då slutligen
tel egrafisterna genom den dem tillkommande pensionsrätt eg a ett
företräde framför de qvinliga postexpeditörerna, har utskottet icke ansett
sig kunna förorda motionen, utan trott sig för telegratister och
stationsmästare böra föreslå de i Kongl. Maj:ts statsförslag upptagna
aflöningar, hvilka af komitén likasom ock af telegrafstyrelsen ansetts
vara för desse befattningshafvare tillräckliga.

Vidare har Kongl. Maj:t, enligt hemställan af komitén, föreslagit,
att antalet af de vid större telefonstationer anstälda qvinliga vaktföreståndare
måtte höjas från SO till 40 och sistnämnda antal uppföras å
ordinarie stat äfvensom att deras aflöning, hvilken nu vexlar mellan
600 och 960 kronor för år, måtte bestämmas till 1,200 kronor, deraf
850 kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg
till lönen, hvardera å 100 kronor.

Hvad sålunda föreslagits har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

I Kongl. Maj:ts förslag till stat för telegrafverket äro vidare i öfverensstämmelse
med komiténs derom gjorda hemställan upptagna 150
interurbantelefonister, fördelade i två lönegrader med 100 i den högre
lönegraden med en aflöning af 1,000 kronor, deraf 700 kronor lön och
300 kronor tjenstgöringspenningar, samt 50 i andra lönegraden med
en aflöning af 800 kronor, deraf 550 kronor lön och 250 kronor tjenstgöringspenningar.
I hvardera graden skulle dessutom tillkomma två
ålderstillägg till lönen, hvardera å 100 kronor.

Vid 1901 års början voro vid statstelefonväsendet anstälda ungefär
lika stort antal interurbantelefonister, som nu föreslås till uppförande å
ordinarie stat. Deras arfvoden utgå för närvarande med belopp,
vexlande mellan 600 och 780 kronor årligen. En afsevärd förbättring
skulle sålunda i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts förslag blifva dem
beredd. Då vid jemförelse med de aflöningar, som åtnjutas af i postverket
anstälda qvinnor och som föreslagits för telegrafister, någon
minskning i lönebeloppen icke synes skäligen kunna ifrågasättas och
någon anledning'' till nedsättande af interurbantelefonisteimas antal icke
heller lärer förefinnas, anser utskottet Kongl. Maj:ts förslag i denna
del böra af Riksdagen bifallas.

Antalet inom telegrafverket anstälda lokaltelefonister utgjorde vid
1901 års början omkring 750.

För att antagas till lokaltelefonist erfordras att kunna förete intyg
om genomgången folkskolekurs äfvensom s. k. friskbetyg af läkare.
Anställningen gäller vid de största stationerna vanligen endast fem år.

Bih. till Rikd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 12

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Aflöningen utgår efter olika grunder och vexlar mellan 420 och 660
kronor för år. Derest lokaltelefonist vid någon af de största stationerna
icke ådagalagt sådana egenskaper, att hon anses kunna lämpligen
befordras till interurbantelefonist, varder hon vid berörda tidrymds
slut entledigad ur telegrafverkets tjenst, men erhåller dervid en gratifikation
för en gång af 300 kronor.

Komitén har af anförda skäl ansett sig icke kunna förorda, att
några lokaltelefonister uppfördes å ordinarie stat och derför förklarat
sig sakna anledning att närmare ingå på frågan om deras aflöningsförmåner.
I sistberörda afseende har emellertid afgifvits en reservation
emot komiténs betänkande af innehåll, att komitén bort uttala sig
för en förbättring i denna personals aflöningsvilkor, dervid tillika framhållits,
att lokaltelefonisternas begynnelseaflöning — nu utgörande 35,
högst 40 kronor i månaden — icke borde i regeln utgå med lägre belopp
än 50 kronor i månaden.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande i anledning af reservationen
lemnat utförlig redogörelse för lokaltelefonisternas löneförmåner och
dervid, bland annat, framhållit, att dessa löneförmåner vore högre, än
hvad qvinnor med motsvarande kompetens i allmänhet erhölle i aflöning.
Aflöningen till lokaltelefonisterna började med 35 eller 40 kronor
i månaden och stege till 45 eller 50 kronor i månaden samt till
55 kronor för lokaltelefonister, som i Stockholm betjenade de från underlydande
vexelstationer ingående landsledningarne. Med beräkning
af tjenstgöring i halfva dagsvakter motsvarade dessa aflöningar eu
timpenning af 19,7 eller 22,6 samt 25,4 eller 28,2 och 31 öre. Härtill
komme ersättning för extra tjenstgöring och nattjenst, gratifikation vid
afgång från tjenst vid de största stationerna, gratifikationer för bästa
vexlingstider i Stockholm och Göteborg m. in.

Den för september 1901 till lokaltelefonisterna i Stockholm utbetalda
aflöningen hade för de särskilda aflöningsklasserna i medeltal
uppgått till resp. kronor 41,68, 48,25, 53,75 och 60,oo, dervid högsta aflöningen
uppgått till 65 kronor 30 öre.

I ofvan omförmälda, af herrar F. E. Pettersson och Henrik Hedlund
väckta, sins emellan lika lydande motioner angående höjning af
förslagsanslaget till arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersättning
m. m. för stationerna, från hvithet anslag lokaltelefonisternas
arfvoden skulle utgå, framhålles emellertid, hurusom enligt motionärernas
åsigt en förbättring i de lägst aflönade telefonisternas arfvoden
vore synnerligen behöflig. I sådant afseende anse motionärerna
begynnelsearfvodena böra höjas för lokaltelefonister i Stockholm och
Göteborg från 40 till 45 kronor i månaden och för lokaltelefonister

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

91

vid Övriga stationer från 35 till 40 kronor i månaden, hvarjemte motionärerna
påkalla statens mellankomst för beredande af sjukhjelp åt lokaltelefonister.
I motionen, hvars motivering finnes här ofvan intagen,
beräknas enligt närmare angifna grunder statens kostnader för sjukhjelp
åt lokaltelefonister till 3,000 kronor årligen och för ökningen i
deras minimiarfvoden till högst 18,000 kronor, och föreslås i enlighet
härmed, att omförmälda förslagsanslag måtte höjas med 21,000 kronor.

Då utskottet anser billigheten kräfva, ej mindre att på sätt af
motionärerna föreslagits någon arfvodesförhöjning beviljas de lägst aflönade
lokaltelefonisterna, än äfven att något bidrag från statens sida
lemnas till beredande åt dem af sjukhjelp, har utskottet ansett, att å
omförmälda anslag bör af denna anledning beräknas en höjning med
det belopp motionärerna föreslagit.

I telegrafverkets stat finnas för närvarande icke uppförda några
ordinarie betjente vid stationerna. Enligt komiténs förslag skulle emellertid
i staten uppföras 25 betjente, hvaraf 7 förmän, 14 telegramsorterare
och 4 vaktmästare.

Aflöningen till dessa betjente utgår för närvarande med belopp,
vexlande

för förmännen mellan 720 och 1,095 kr. för år,

» telegramsorterarne » 600 » 840 » » » och

)) vaktmästare )> 800 » 900 )) » ».

Vid uppgörande af förslag till deras aflöning såsom ordinarie betjente,
har komitén förmält sig hafva utgått från de aflöningsbelopp,
som af 1899 års Riksdag bestämdes för vaktbetjente vid postverkets
distrikts- och lokalförvaltningar. Samtliga de betjente vid telegrafverkets
stationer, hvilka af komitén föreslagits till ordinarie, skulle vara
anstälda å orter, å hvilka postvaktbetjente, enligt nu gällande aflöningsgrunder,
borde tillhöra den l:a eller 2:a af de tre lönegraderna för

sistbemälda betjente. Jemfördes de nu till ordinarie föreslagna betjentbefattningarna
vid telegrafverket sins emellan, syntes det komitén, att
förmännen vid budsändningen borde aflönas högre än telegramsorterarne
och vaktmästarne.

På grund deraf har komitén föreslagit, att i telegrafverkets stat
måtte uppföras 7 vaktbetjente af högre lönegrad med 600 kronor i lön,
400 kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvardera å
200 kronor, utgående efter respektive 5 och 10 år, samt 18 vaktbetjente
af andra lönegraden med 600 kronor i lön och 350 kronor i
tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvardera å 150 kronor,
likaledes efter 5 och 10 år. Ålderstilläggen skulle för begge graderna
anses tillhöra tjenstgöringspenningarne.

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Dyrtidstillägg.

Afiönings reglemente.

Detta förslag, h vilket oförändradt återfinnes i Kong]. Maj:ts framställning
till Riksdagen, anser utskottet böra bifallas.

Likasom beträffande aflöningsförslaget för postverket har komitén
äfven i fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid
telegrafverket gjort det allmänna uttalande, att komitén vid uppgörande
af förslaget till aflöning för tjenstemän och betjente vid telegrafverket
ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar, som
på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna personal i form
af dyrtidstillägg, hvadan komitén af sett, att, om och i den man sådant
dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare, äfven telegrafpersonalen,
när de föreslagna aflöningsbeloppen tillämpades, borde komma
i åtnjutande af dyrtidstillägg.

I öfverensstämmelse med hvad utskottet i nästföregående punkt i
förevarande afseende yttrat beträffande postverket anser sig utskottet
böra uttala, att, då fullständig lönereglering nu är i fråga för den ordinarie
personalen vid telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar
och utskottet anser, att de utaf utskottet för nämnda personal förordade
lönebelopp äro med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes åligganden
och tjenste ställning som å de nu rådande prisförhållanden tillräckliga,
några ytterligare tillskott till ifrågavarande aflöningar från statsverkets
sida icke böra ifrågakomma. Hvad angår telegrafstyrelsens personal,
för hvilken någon lönereglering icke blifvit ifrågasatt, har utskottet,
då det nu föreliggande förslaget till stat är afsedt att tillämpas först
med ingången af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg
för nämnda år ej förekommit, ansett sig icke böra i detta sammanhang
afgifva något yttrande i förevarande afseende.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente
för telegrafverket anser sig utskottet, i öfverensstämmelse med hvad
utskottet under nästföregående punkt yttrat beträffande aflöningsreglementet
för postverket, böra äfven med afseende å nu ifrågavarande
reglemente förslag uttala, att, då i förslagets § 2 föreskrifves angående
tjenstemän och betjente såväl i telegrafstyrelsen som vid distrikts förvaltningarna
och stationerna, att med deras befattningar icke må förenas
annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig förtjenst
göringen i styrelsen eller verket, uttrycket »annan tjenstebefattning»
bör anses i detta sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande
eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af
bolag lemnas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

93

I öfrigt har utskottet beträffande reglementsförslaget endast funnit
sig böra erinra följande.

Den i sista stycket af § 2 i förslaget intagna bestämmelse, att
tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltning eller station skall efter
uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad att
med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, synes utskottet
icke vara fullt lämpligt afpassad efter de vid telegrafverket rådande
förhållanden, i det att särskildt inom den manliga tjenstepersonalen
pensionsrätt synes kunna understundom förvärfvas vid alltför tidig lefnadsålder.
Emellertid har frågan om bibehållande af nämnda stadgande,
hvilket redan är inom telegrafverket gällande, varit föremål
för komiténs öfvervägande, dervid komitén förklarat sig anse de nuvarande
bestämmelserna för stationstjenstemännen böra tills vidare
bibehållas för tjenstemannapersonalen vid telegrafverkets distriktsförvaltningar
och stationer, desto mera som komitén antoge, att, efter
det frågan om det civila pensionsväsendet i allmänhet — hvilken
fråga vore föremål för behandling inom annan komité — vunnit sin
lösning, det ej kunde antagas dröja länge, innan frågan om ändrade
bestämmelser i afseende å telegrafpersonalens pensionering blefve
föremål för behandling. På dessa skäl har utskottet icke heller ansett
sig böra föreslå utbytande af berörda stadgande mot annan bestämmelse,
hvaremot utskottet anser, att för underlättande af genomförandet
af de nya bestämmelser i förevarande afseende, om hvilka på
förslag af pensionskomitén kan blifva fråga, i § 16 i aflöningsregleinentet
bör, på sätt af post- och telegraf komitén föreslagits, föreskrifvas,
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som
kunna varda stadgade.

I fråga om de anslag under aflöningsstaten, som icke blifvit af öfriga anslag,
utskottet särskildt omförmälda, har utskottet icke haft något att erinra
emot hvad af Kongl. Maj:t föreslagits, likasom utskottet också anser
sig böra förorda förslagen om öfvergångsaflöningsstatens uteslutande,
om anslag under pensions- och understödsstaterna samt omkostnadsstaten
äfvensom om anslaget till ränta och amortering.

Hvad slutligen angår herr Johanssons ofvanberörda motion, torde
af hvad förut yttrats framgå, att utskottet, som i afgifvet utlåtande
angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel
från allmännare synpunkt yttrat sig angående de af motionären törordade
aflöningsgrunderna, icke funnit skäl att beträffande de föreslagna
staterna för telegrafverket hemställa om någon förändring i den af
motionären angifva rigtning.

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

De förslag, utskottet sålunda ansett sig böra till Riksdagen afgifva,
skulle föranleda följande ändringar i det af Kongl. Maj:t framstälda
förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Ur staten för telegrafstyrelsens byrå för telefontrafiken skulle uteslutas
aflöningarna till dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare
och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad, hvarigenom
den för telegrafstyrelsen utförda slutsumman skulle minskas med 6,000
kronor till 113,700 kronor.

Genom ökning af de vid stationerna biträdande ordinarie telegrafisternas
antal från 200 till 255 skulle aflöningarna för dessa telegrafister
uppgå till 331,500 kronor, deraf 229,500 kronor lön och

102.000 kronor tjenstgöringspenningar och slutsumman för stationerna
utföras med 1,238,600 kronor.

Det under rubriken »särskilda anslag» under aflöningsstaten upptagna
förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,
vikariats ersättning m. m. vid stationerna skulle dels minskas med

50.000 kronor i anledning af öfverflyttningen på ordinarie stat af ökadt
antal telegrafister och dels för beredande af förbättrade arfvoden äfvensom
sjukhjelp åt lokaltelefonister ökas med 21,000 kronor, hvadan
anslaget skulle komma att i staten uppföras med 950,600 kronor. Till
följd häraf skulle det för nämnda anslag äfvensom anslagen till dylika
arfvoden och vikariatsersättning m. in. för styrelsen och för distriktsförvaltningarna
gemensamt utförda belopp minskas med 29,000 kronor
till 1,060,500 kronor samt summan af omförmälda »särskilda anslag»
minskas med samma belopp och sålunda upptagas till 1,344,200 kronor.

I anledning af de sålunda gjorda ändringarna skulle aflöningsstatens
slutsumma belöpa sig till 2,788,300 kronor och telegrafverkets
utgiftsstater för år 1903 erhålla eu slutsumma af 6,366,500 kronor,
hvilket belopp med 36,500 kronor öfverstiger den i Kongl. Maj:ts förslag
upptagna slutsumma.

Behållningen å telegrafrörelsen under år 1903, som, på sätt ofvan
omförmälts, af Kongl. Maj:t beräknats skola uppgå till 170,000 kronor,
skulle sålunda, om till grund för beräkningen lägges utskottets förslag,
kunna anslås till 133,500 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

I) att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställning äfvensom herr Nyströms
ofvanberörda motion n:o 54 samt herrar Petterssons
och Hedlunds omförmälda motioner samt med afslag

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

95

herr Nyströms motion n:o 53 och utan afseende

herr Johanssons berörda motion, må
jande i den vid detta utlåtande fogade
tagna utgiftsstater för telegrafverket,
under år 1903, nemligen:

A)

Aflöningsstaten:
a) Telegrafstyrelsen

b) Distriktsförvaltningarna

kr.

c) Stationerna ..............................

under vilkor beträffande de för telegrafdirektörerna
i Stockholm och
Göteborg föreslagna atlöningar, att
deras inkomst af så kallad räkningshållning
begränsas till halfva nettoinkomsten
af ifrågavarande sportler,
dock ej till mindre belopp än 2,500
kronor om året för dem hvar, samt
att återstoden enligt af Kongl. Maj:t
faststälda regler fördelas mellan de
stationstjenstemän, som lemna direktören
biträde vid arbetet med räkningshållningen.

d) Särskilda anslag, förslagsvis

godkänna fölbilaga
C uppåta
tillämpas

113,700

91,800

1,238,600

1,344,200:

25.3,840:

2,030,620:

1,293,740:

anslag,
att

B) Pensions- och understödsstaterna

Omkostnadsstaten (förslagsanslag)
...................................................

D) Ränta och amortering..................

samt sålunda för år 1903 bestämma telegrafverkets
förslagsvis beräknadt, till 6,366,500 kronor,
utgå direkt af telegrafmedlen.

II) att Riksdagen, i händelse af bifall till hvad i
nästföregående moment I föreslagits rörande beviljande
af anslag till nya telegrafkommissariestationer
och till aflönande af stationsmästare, må i anledning
af herr Liljeholms ofvanberörda motion hos Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes tillse, att inrättandet
af nya kommissariestationer samt anordnandet
på försök af stationsmästarebefattningar ej måtte föranleda,
att ordinarie qvinligt stationsföreståndare mot

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning
al tjenstgöringspenningarne
för tre
förste provinsialläkare.

[6]

Ang. ändringar
i aflöningsstaterna
för rikets
hospital.

[7]

hvilkas tjenstgöring anmärkning icke förekommit och
hvilka önska qvarstå vid sina nuvarande platser, blifva
derifrån förflyttade;

III) att Riksdagen må godkänna det förslag till
aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid
telegrafverket, hvilket innefattas i den vid detta utlåtande
fogade bilaga D; samt

IV) att Riksdagen må medgifva, att af telegrafmedlen
må användas så stort belopp, som utöfver eu
kommissarielön af 3:e klassen erfordras för att åt
telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträder
å ny stat, bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre
stat.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

6:o) Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande af
ökning i tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne i Jemtlands,
Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000 kronor till 1,500
kronor om året för hvar, ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen med
dithörande stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag) måtte höjas
med 1,500 kronor eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Den af departementschefen lemnade utredning i ämnet återfinnes
å sid. 221—225 i statsrådsprotokollet.

Då på grund af de inom de tre ifrågavarande länen numera rådande
förhållanden tjenstgöringspenningarna för förste provinsialläkarne
derstädes skäligen synas böra utgå med samma belopp, som åtnjutas
af förste provinsialläkarne i det stora flertalet af rikets län, hemställer
utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må, för beredande af ökning i
tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne i
jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000
kronor till 1,500 kronor om året för hvar, höja ordinarie
anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande
stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag) med 1,500
kronor, eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Hospitals underhåll.

7:o) Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen medgifva, att i aflöningsstaten
för Kristinehamns hospital finge åt en underläkare upptagas ett
kontant aflöningsbelopp af 2,000 kronor, hvaraf två tredjedelar skulle

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

97

utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar, samt såsom naturaförmåner
bostad med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och
kost lika med allmänna afdelningen äfvensom såsom kostförbättringspenningar
200 kronor; att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna
vid Upsala hospital och asyl förblefve förenade, den i aflöningsstaten
för hospitalet för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor,
Ange höjas med 1,300 kronor till 4,500 kronor, hvaraf två tredjedelar
skulle utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar; att under
den årliga semester af en månad, som de vid hospital och asyler för
sinnessjuke anstälde syssloman egde åtnjuta, arfvode till vikarien finge
utgå till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes tjenstgöringspenningar
under tiden för semestern; att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle
att lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns hospital
och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala hospital och asyl samt bereda
höjning i nu utgående arfvoden åt eu bokhållare vid hvardera af
sinnessjukvårdsanstalterna i Vadstena och Lund äfvensom åt predikanten
och sekreteraren vid anstalten i Upsala, det belopp af högst 21,300
kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka
ej vore i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, finge höjas med

3,000 kronor till högst 24,300 kronor; att naturaförmåner för predikant,
som vore vid hospital eller asyl boende, äfvensom för bokhållarne vid
dessa anstalter, finge utgöras af bostad med möbler och sängkläder,
lyse, bränsle, tvätt och kost efter första klassens utspisning eller, der
sådan kost icke förekomme, kost lika med allmänna afdelningen samt
såsom kostförbättringspenningar 200 kronor; samt att samtliga de sålunda
föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner samt vikariatsersättningar
skulle utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

1 fråga om den af departementschefen framlagda utredning af förevarande
ärende hänvisas till statsrådsprotokollet sid. 225—239.

Af hvad i statsrådsprotokollet blifvit anfördt har utskottet icke
funnit sig öfvertygadt om nödvändigheten af en underläkares anställande
vid Kristinehamns hospital; utan föreställer sig utskottet, att
läkarevården vid detta hospital, äfven om enligt derom af Kongl. Maj:t
framstäldt förslag en öppen afdelning för 29 patienter skulle blifva der
inrättad, bör kunna fortfarande bestridas af öfverläkaren och den biträdande
läkare, som för närvarande är derstädes anstäld.

Beträffande Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i aflöningen
för sysslomannen vid Upsala hospital med anledning af det ökade arbete,
som för honom blifvit eu följd af asylens tillkomst, vill utskottet erinra
derom, att, på sätt det vid 1899 års statsverksproposition fogade protoliih.
till Utfart. Prof. 1902. 4

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

kollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1899 under punkten 29
utvisar, medicinalstyrelsen i skrifvelse den 30 september 1898 förklarat,
att arbetet för den ifrågavarande sysslomannen, innan asylen kommit
i regelbunden verksamhet, måste anses blifva större än sedermera.
I det till nu förevarande ärende hörande statsrådsprotokollet meddelas,
att asylens beläggning nu framskridit så långt, att densamma vid innevarande
års slut kan beräknas vara i det närmaste fullbordad och
organisationen i öfrigt vid samma tidpunkt i väsentliga delar afslutad.
Med afseende härå och då aflöningen till sysslomannen vid den med
Upsala hospital och asyl närmast jemförliga anstalten, nemligen Lunds
hospital och asyl, utgår med 4,200 kronor, och tillräckliga skäl att för
sysslomannen i Upsala fastställa ett högre aflöningsbelopp icke synas
förefinnas, anser utskottet, att den nu för sysslomannen vid Upsala
hospital i stat uppförda aflöning 3,200 kronor bör under den af Kongl.
Maj:t angifna förutsättning, att sysslomansbefattningarna vid Upsala
hospital och asyl förblifva förenade, ökas med allenast 1,000 kronor
eller till 4,200 kronor, hvaraf två tredjedelar böra utgöra lön och eu
tredjedel tjenstgöringspenningar.

Hvad angår Kongl. Maj:ts framställningar om anslag för beredande
af arfvode med 1,000 kronor åt ytterligare en bokhållare vid
Upsala hospital och asyl samt om förhöjning till nämnda belopp af
nu utgående arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af sinnessjukvårdsanstalterna
i Vadstena och Lund, har utskottet icke funnit det vara
utredt, att för desse bokhållare erfordras högre kontant aflöning än
det för innehafvare af dylika tjänster nu faststälda belopp af 600 kronor,
hvartill komma naturaförmåner till af medicinalstyrelsen beräknadt
värde af omkring 600 kronor. .Deremot anser sig utskottet böra
förorda inrättandet vid Upsala hospital och asyl af en bokhållare tjenst
med sist nämnda aflöningsförmåner, likasom utskottet också anser förslaget
om beviljande af medel till arfvode åt en bokhållare vid Kristinehamns
hospital böra af Riksdagen godkännas.

I de delar af Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning, om hvilka
utskottet icke här ofvan särskildt yttrat sig, finner sig utskottet böra
tillstyrka hvad af Kongl. Maj:t föreslagits.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förslag om uppförande i aflöningsstaten
för Kristinehamns hospital af aflöning åt
en underläkare icke må af Riksdagen bifallas;

b) att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna
vid Upsala hospital och asyl förblifva före -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

99

nade, den i aflöningsstaten för hospitalet för sj^sslomannen
upptagna aflöning, 3,200 kronor, må höjas
med 1,000 kronor till 4,200 kronor, hvaraf två tredjedelar
skola utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar; c)

att Riksdagen må medgifva, att under den
årliga semester af en månad, som de vid hospital och
asyler för sinnessjuke anstälde syssloman ega åtnjuta,
arfvode till vikarien må utgå till belopp, motsvarande
tjensteinnehafvarens tjenstgöringspenningar under tiden
för semestern;

d) att, på det Kong! Maj:t må komma i tillfälle
att lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns
hospital och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala
hospital och asyl samt bereda höjning i nu utgående
arfvoden åt predikanten och sekreteraren vid anstalten
i Upsala, det belopp af högst 21,300 kronor, som af
Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka
ej äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna,
må höjas med 1,800 kronor till 23,100 kronor;

e) att Riksdagen må medgifva, att naturaförmåner
för predikant, som är vid hospital eller asyl boende,
äfvensom för bokhållarne vid dessa anstalter må utgöras
af bostad med möbler och sängkläder, lyse,
bränsle, tvätt och kost efter första klassens utspisning
eller, der sådan kost icke förekommer, kost lika med
allmänna afdelningen samt såsom kostförbättringspenningar
200 kronor; samt

f) att Riksdagen må medgifva, att samtliga de
sålunda föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner
samt vikariatsersättningar må utgå af förslagsanslaget
till hospitals underhåll.

Statens jern vägstrafik.

8:o) Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under sjette
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen,
dels i punkten 8:
att Riksdagen måtte medgifva:

att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar
uppfördes arfvoden till följande nya tjenstemän vid distrikten, nemligen
en trafikinspektör, en maskiningeniör och en byråassistent,

Ang. inrättande
af nya
tjenster vid
statens jernvägar.

[8.]

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. personligt
lönetillägg
åt distriktschefen

A. R. Corin
såsom chef
för trafikafdelningen
i jernvägsstyrelsen.

‘ [9-]

Ang. öfriga
ordinarie
anslag.

[10.]

Förvaltningsbidrag
åt sjukkassor
m. m.

[ll.]

samt att bland tilläggsarfvoden till fasta arfvoden, upptoges ett
tillägsarfvode efter 500 kronor för år för ytterligare en maskiningeniör;

dels ock i punkten 9 :

att Riksdagen måtte medgifva:

att, derest t. f. öfverdirektören och chefen för trafikafdelningen
inom jern vägsstyrelsen, distriktschefen Axel Rudolf Corin blefve konstituerad
till öfverdirektör och chef för samma afdelning, till Corin
finge från och med den dag, han blefve konstituerad, af jernvägstrafikmedlen
utanordnas ett personligt lönetillägg af 2,100 kronor för år
räknadt, hvilket belopp dock, i den mån Corin intjenade ålderstillägg
såsom öfverdirektör, eller för den händelse genom reglering af öfverdirektörens
för trafikafdelningen i aflöningsreglementet nu uppförda aflöning
ökning i aflöningsförmånerna för denne kunde komma att inträda,
skulle minskas med belopp, motsvarande ålderstillägget eller ökningen.

Öfver dessa Kongl. Maj:ts framställningar har Riksdagen förut
fattat beslut; hvilket utskottet skolat här
anteckna.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har Kongl. Maj:t icke
föreslagit någon annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
måtte ökas med 85 kronor eller från 185,572 kronor till 185,657 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ifrågavarande anslag, som här ofvan
icke blifvit omförmälda, må för år 1903 fastställas till
samma belopp som i innevarande års riksstat; dock
att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Arbetareförsäkringen.

10:o) Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen medgifva, att Kongl.
Maj:t måtte eg a för år 1903 använda de till underlättande af åtgärder
för arbetares olycksfallsförsäkring'' och sjukkassors bildande afsätta belopp,
i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

101

enahanda vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 29 maj 1901 (n:o 101)
äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens
försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket.

De i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse för utbetalande af förvaltningsbidrag
åt sjukkassor angifna vilkor äro följande:

l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mveket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det
antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående år
städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300,
med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 2,600 samt
med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

Beträffande den i ärendet lemnade utredningen tillåter sig utskottet
att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 250.

I sammanhang med Kong!. Majrts ifrågavarande framställning har
utskottet till behandling förehaft en af herr O. G. Eklund inom
Andra Kammaren väckt motion (n:o 122), deri yrkats, att Riksdagen
ville besluta, att statens förvaltningsbidrag till sjukkassor skulle utgå
under följande vilkor:

l:o) att sjukkassan skulle vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skulle under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skulle för år utgå i förhållande till
det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående
år städse haft,

med 2 kronor för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 300,
med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 2,600, samt
med 50 öre för hvarje medlem derutöfver.

I fråga om de skål, som ligga till grund för berörda yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Af den inom civildepartementet utarbetade redogörelse för registrerade
sjukkassors verksamhet under år 1899 har utskottet inhemtat,
hurusom summan af de under året såsom förvaltningsbidrag till sjukkassor
utbetalda statsmedel upptagits till 182,921 kronor 50 öre och
sålunda öfverstigit det belopp, 175,702 kronor 28 öre, som i redogörelsen
upptagits såsom kassornas förvaltningskostnader. Vid detta förhållande
och då enligt Riksdagens medgifvande förvaltningsbidragen
för de största kassorna från och med år 1900 utgå efter förhöjd beräkning,
anser utskottet, att derest särskild! i anledning af den af 1901
års Riksdag antagna lag angående ersättning för skada till följd af
olycksfall i arbete in. m. sjukkasseväsendet skulle anses böra i ökad
utsträckning af staten uppmuntras, de förökade statsbidragen i allt fall
icke böra, på sätt af motionären blifvit ifrågasatt, erhålla karakter af
förvaltningsbidrag. Och anser utskottet följaktligen motionen icke böra
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande punkt hemstält har utskottet
icke något att erinra.

Öfver Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen utom hufvudtitlarna
gjorda framställning, att till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande måtte afsättas en summa
af 250,000 kronor, kommer utskottet framdeles under Riksdagen att
afgifva yttrande.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, och med afslag å herr Eklunds
omförmälda motion, må medgifva,

att Kongl. Maj:t må ega för år 1903 använda
de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande afsätta belopp,
i män af behof,

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under
vilkor :

l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande
myndighet registrerad i enlighet med lagen om sjukkassor
;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år
haft egna inkomster, uppgående till minst lika mycket
som det begärda förvaltningsbidragets belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

103

förhållande till det antal afgiftspligtiga medlemmar,
sjukkassan under näst föregående år städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och
med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till
och med 300,

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till
och med 2,600, samt

med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,
och dels till utarbetande och offentliggörande genom
försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse
för sjukkasseväsendet i riket.

Extra, anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjette
liufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Majds kansli.

ll:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställer
utskottet,

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll
ä för säkring sanstalterna för år 1903, i likhet med hvad
allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat anvisa till
Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

öfverståthållareembetet.

12:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsatt utgifvande
af »Polisunderrättelser» på extra stat för år 1903 anvisa 17,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som först beviljades af 1877 års Riksdag
med ett belopp af 6,000 kronor och derefter redan af 1878 års Riksdag
höjdes till 10,000 kronor, blef derefter af 1885 års Riksdag, i sam -

Ang. kontroll å
försäkringsanstalterna.

[12-]

Ang. utgifvande
af »Polisunderrättelser».

[13.]

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

manhang med antagandet af lagen angående lösdrifvares behandling,
utfärdad den 12 juni 1885, ökadt till 15,000 kronor, med hvilket belopp
anslaget sedermera oförändradt utgått.

Beträffande de skäl, som af departementschefen anförts för den nu
begärda ökningen af anslaget med 2,000 kronor, tillåter sig utskottet
att hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 252 — 254.

Utskottet, som funnit den föreslagna ökningen af anslaget vara af
behofvet påkallad, får alltså hemställa,

att Riksdagen må för år 1903, till utgifvande
under samma år af » Polis un d er r ättel s e r », på extra stat
anvisa 17,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

Ang. särskild 13:o). Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen, dels i punkten 14
polisstyrka på. uncjer sjette hufvudtiteln att på extra stat för år 1903 ställa till Kongl.
I t ] j Maj:ts förfogande ett anslag af 95,000 kronor att användas till aflöning
och underhåll af särskild polisstyrka pa landet, der sådan kunde af förhållandena
påkallas, under medgifvande tillika att reservationer å detta
anslag jemväl finge användas för det i punkten 15 under samma hufvudtitel
omförmälda ändamål, när sådant funnes behöfligt; dels ock i
sistnämnda punkt, att på extra stat för år 1903 ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande ett anslag afl 25,000 kronor att användas till åtgärder för
gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande.

Med anledning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner anvisade
Riksdagen år 1875 för hvartdera af åren 1875 och 1876 till
Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor, att i mån
af behof användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka
på landet äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande. Redan sistnämnda år höjde
Riksdagen, på derom af Kongl. Maj:t gjord framställning, nämnda anslag
för år 1877 till 40,000 kronor, med hvilket belopp anslaget utgick
till och med år 1882. Under åren 1883—1892 utgjorde anslaget

50,000 kronor, under åren 1893—1899 65,000 kronor samt från och
med år 1900 95,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

105

De skäl, som af departementschefen anförts för det nu väckta förslaget,
återfinnas i statsrådsprotokollet sid. 255—260.

Då utskottet anser Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställningar
böra af Riksdagen bifallas, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 ställa
till Kongl. Maj:ts förfogande

a) ett anslag af 95,000 kronor att användas till
aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,
der sådan kan af förhållandena påkallas, under medgifvande
tillika, att reservationer å detta anslag jemväl
må användas för det i nästföljande moment omförmälda
ändamål, när sådant finnes behöfligt; samt

b) ett anslag af 25,000 kronor att användas till
åtgärder för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande och gripande.

14:o). På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag och Ans- arfvoden
med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet ;it l!^jpi^edal
(sid. 261) anfördt, hemställer utskottet, [16.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, till ersättning för juridiskt biträde
åt de svenska lapparne i Norge samt till lappfogdar
och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne,
på extra stat för år 1903 anvisa 17,500 kronor.

15:o). Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ- Ang. uppeldning
och med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsråds- land? abtre

o o landsstats protokollet

(sid. 261) anfördt, hemställer utskottet, tjänster.

[17.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, för uppehållande under år 1903
af en kronofogdetjenst och en häradsskrifvaretjenst i
Vesternorrlands län samt en länsmanstjenst i Norrbottens
län, på extra stat för samma år anvisa ett anslag af
8,400 kronor, att utgå i den mån sådant kan varda
erforderligt.

Bill. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sam!. I Afä. 7 Iläft.

14

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. undersökningar
af
mindre hamnar
m. m.
[18]

Ang. anläggning
af telefonledningar.

[19]

Ang. biträde
vid revisionen
af hospitalens
räkenskaper.

[20]

Väg- och yattenbyggnadsstaten.

16:o). Kongl. Maja har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1903 anvisa ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar af
mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af planer till anläggning
eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke äro förenade
med vägföretag.

För nämnda ändamål bär Riksdagen på extra stat beviljat för
hvart af åren 1894—1898 ett anslag af 5,000 kronor och för hvart af
åren 1899—1902 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1903
anvisa ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar
af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad
af broar, då dylika arbeten icke äro förenade med
vägföretag.

inläggning af telefonledningar.

17:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet
(sid. 262—263) anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1899 års Riksdag,
för anläggning af vissa telefonledningar beviljade anslag
å 2,994,000 kronor på extra stat för år 1903 anvisa
återstående 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

18:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat jemväl för år
1903 anvisa till arfvode för granskning af hospitalens
räkenskaper ett belopp af 1,200 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

107

Hospitalsvården.

19:o) På grund af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning får
utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år egt rum, på extra stat för år 1903 anvisa
ett anslag af 18,000 kronor till underhåll af Jerf so
sjukhus för spetelske.

20:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag,
hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det till uppförande ä Restad
i Elfsborgs län af en asyl för sinnessjuke m. m. beviljade
anslag å 2,585,000 kronor på extra stat för år
1903 anvisa ett belopp af 675,000 kronor.

21:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande pa
Kristinehamns hospitals område af en så kallad kolonibyggnad, på extra
stat för år 1903 anvisa ett belopp af 38,500 kronor.

Beträffande den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande
förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa till det i ärendet förda statsrådsprotokollet
(sid. 264—268).

Utskottet, som icke har något att emot Kongl. Maj:ts förevarande
framställning erinra, hemställer alltså,

att Riksdagen må för uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, på Kristinehamns
hospitals område af eu så kallad kolonibyggnad,
afsedd för fri vård af 29 manliga patienter,
på extra stat för år 1903 anvisa ett belepp af 38,500
kronor.

22:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för byggnadsarbeten
vid Hernösands hospital på extra stat för år 1903 anvisa

288,000 kronor.

Ang. Jerfsö
sjukhus för
spetelske.

[21]

Ang. asylen å
Restad.
[22]

Ang. uppförande
af en s. k.
kolonibyggnad
vid Kristinehamns
hospital.

[23]

Ang. byggnadsarbeten

vid Hernösands
hospital.

[24]

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. utvidgning
af Vexiö
hospital.

Den utredning, som i denna fråga blifvit förebragt, innefattas å
sid. 268—271 i statsrådsprotokollet.

Genom de byggnadsarbeten, hvartill anslag i denna punkt begäres,
skulle icke vinnas någon tillökning af antalet platser vid Hernösands
hospital. Vid sådant förhållande och då behofvet af ökadt utrymme å
vårdanstalterna för sinnessjuke alltjemt är synnerligen känbart, har
utskottet hyst tvekan, huruvida så stort belopp, som nu ifrågasattes,
skäligen kan böra uppoffras för en modernisering'' af Hernösands hospital,
hvilket visserligen, efter hvad som framgår af statsrådsprotokollet,
icke är tidsenligt inredt och utrustadt, men emellertid lärer vara för
sitt ändamål användbart. Vid jemförelse med den framställning om
anslag för byggnadsarbeten vid Vexiö hospital, som i nästföljande punkt
omförmäles, har utskottet funnit, att då genom det anslag, som för
sistnämnda hospital blifvit begärdt, ett afsevärdt antal nya platser, afsedda
för kriminalpatienter, skulle vinnas och dessutom behofvet af
ombyggnad af cellpaviljongen vid Vexiö hospital lärer vara högeligen
trängande, sistberörda framställning bör anses vara framför förslaget
om byggnadsarbeten vid Hernösands hospital förtjent af Riksdagens bifall.

På grund häraf och med hänsyn särskild! dertill att, intilldess behofvet
af utrymme å rikets hospital varder nödtorfteligen tillgodosedt,
utgifterna för hospitalsväsendet böra jemte nödigt underhåll af de förutvarande
hospitalen åsyfta hufvudsakligen beredande af möjlighet till
intagande å hospitalen af ökadt antal patienter, anser sig utskottet icke
kunna för närvarande och samtidigt dermed, att ett betydande anslagtill
Vexiö hospital förordas, äfven tillstyrka det begärda anslaget till
byggnadsarbeten vid Hernösands hospital.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.

28:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utvidgning af
Vexiö hospital på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 463,500
kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredning tillåter sig utskottet
att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 271—286.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att nödigt anslag beviljas
för uppförande af en nybyggnad vid Vexiö hospital för inrymmande af

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

109

kriminalpatienter, hvarigenom ett steg'' skulle tagas i den riktning,
som angifvits i Riksdagens i statsrådsprotokollet omförmälda skrifvelse
den 9 maj 1900. Då de beräknade kostnaderna för denna byggnad,
392,049 kronor 25 öre, emellertid synas utskottet vara alltför högt
upptagna, särskildt som i byggnaderna ej skulle inrymmas bostad för
läkare eller syssloman, och betydlig besparing torde kunna vinnas derigenom
att byggnaden uppföres i större böjd och dess utsträckning i
stället minskas, bar utskottet ansett sig böra hemställa, att anslaget
måtte så bestämmas, att för den ifrågavarande byggnaden blefve tillgängligt
ett belopp af omkring 300,000 kronor.

Då utskottet icke käft något att erinra emot beräkningen af kostnaden
för nytt ångpanne- och maskinhus, sammanbindningsgångar, utvidgning
af tvättafdelningen in. m., ny torkinrättning samt spårväg,
hviika byggnader äfven synas vara behöfliga och lämpligen torde böra
utföras samtidigt med byggandet af den för kriminalpatienter afsedda
paviljongen, skulle genom den af utskottet förordade nedsättning i det
för sistnämnda byggnad afsedda beloppet det erforderliga anslaget
kunna minskas till 371,263 kronor, h vilket belopp emellertid synes
lämpligen kunna afrundas till 37 5,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen, för utvidgning af
Vexiö hospital, på extra stat för år 1903 anvisar ett
belopp af 375,000 kronor.

Karantänsinrättningen på Känsö.

24:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ombyggnader A«g- ombyggm.
in. vid karantänsinrättningen på Känsel å extra stat för år 1903 anvisa ntara^änsinett.
anslag af 50,570 kronor. rättningen på

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig ut- rgg80-;
skottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 287—295.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kongl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, och hemställer alltså,

att Riksdagen må, för ombyggnader m. m. vid
karantänsinrättningen på Känsö i hufvudsaklig öfver -

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. ny byggnåd
för karantänsdrängarne.

[27]

Ang. ersättning
för af
statskontoret
gjorda
förskott.
[28]

Bestämmelse med uppgj orda ritningar och kostnadsförslag,
å extra stat för år 1903 anvisa ett anslag af
50,570 kronor.

25:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för uppförande
af ny bostad för karantänsdrängarne vid karantänsinrättningen på
Känsö på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 20,000 kronor.

Den i ärendet lemnade utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet
sid. 295—297.

Den kostnad, som för uppförande af ifrågavarande byggnad beräknats,
har synts utskottet vara alltför högt tilltagen och skäligen
kunna nedsättas till 15,000 kronor; hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, må för uppförande af ny bostad
för karantänsdrängarne vid karantänsinrättningen på
Känsö, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjord
ritning jemte arbetsbeskrifning, på extra stat för år
1903 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

26:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att, enligt hvad statskontoret
anmält, nämnda embetsverk förskjutit följande belopp, hvilka borde
anmälas till ersättande af Riksdagen under sjette hufvudtiteln, nemligen:

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt kongl. brefvet
den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster, hvarmed boställen
varit förenade, egt undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit

fardagsår..................................................................................... kr. 1,424: 93

aflöningsfyllnad, enligt kongl. brefvet den 31 augusti

1900, till en länsman ............ » 320: —

ersättning, enligt kongl. brefven den 18 oktober
1899, den 31 Maj 1895 och den 7 februari 1896, till innehafvarne
af tre särskilda boställen för saknad afkomst

af exproprierad jord............................................ »__333: 19

Transport kr. 2,078: 12

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr.

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län, enligt kong], brefvet den 17 oktober
1900, utanordnade medel till komplettering af persedelförrådet
vid karaktänsinrättningen på Känsö ................... ))

till medicinalstyrelsen, enligt kongl. brefven den
30 mars 1894, den 9 juni 1899 och den 4 oktober 1901,
utanordnade medel för bestridande af vissa kostnader för
den svenska farmakopéns omarbetning samt till arfvoden
åt vissa ledamöter i en af medicinalstyrelsen för utgifvande
af en ny upplaga af farmakopén tillsatt komité... »
till aktuarien hos kommerskollegium I. Flodström,
enligt kongl. brefvet den 13 september 1901, utbetaldt
arfvode för utarbetande af en sammanfattning af de på
grund af Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1900 infordrade
uppgifter om statens embets- och tjenstemäns dagliga
tjenstgöringstid in. m.......................................................... »

enligt kongl. brefvet den 27 september 1901 för
tryckning af medicinalstyrelsens utlåtande öfver särskilde

komiterades förslag till lasarettsstadga in. in..................... »

enligt kongl. brefven den 21 september 1900 och
den 19 januari 1901 utanordnade kostnader för utredning
och förslag rörande inrättandet af en riksförsäkringsanstalt
för försäkring af arbetare för olycksfall i arbete,
nemligen resekostnadsersättning och traktamente samt
arfvoden åt komiterade m. fl., ersättning till en komiterad
för mistade tjenstgöringspenningar samt sekreterare arfvode

............................................................................................ »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden
till de, på grund af Riksdagens skrifvelse den 29 april
1899, tillkallade komiterade för utarbetande af förslag
till ändring i gällande stadganden angående tillhandahållande
af tidningar genom postverkets försorg, ersättning
till en komiterad för mistade aflöningsförmåner,
åtskilliga kostnader för ifrågavarande ändamål, sekreterarearfvode
samt kostnad för tryckning af det utarbetade
förslaget .................................................................... »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden
till ordförande och ledamöter i den af Kongl. Maj:t

Transport kr.

111

2,078: 12

5,469: 05

11,489: 87

1,100: —
676: 05

813: 58

20,948: 92
42,575: 59

112

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

Transport kr. 42,575: 59

på grund af Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1899 tillsatta
komité för behandling af frågan om inrättande af
förliknings- och- skiljenämnder i tvister mellan arbetsgivare
och arbetare, arfvoden till komiténs sekreterare
och notarie samt tryckningskostnader med flere utgifter

för komitén .................................................................................. » 10,506: —

arfvoden till ledamöterna i den, enligt kongl. brefvet
den 20 maj 1898, tillkallade kommissionen för utarbetande
af förslag till bestämmelser rörande vilkoren för
anläggning och begagnande af elektriska ljus- och kraftledningar,
resekostnadsersättning och traktamente till en
ledamot, sekreterarearfvode samt tryckningskostnader med

flere utgifter för kommissionen................................................ » 9,653: 10

för gäldande, enligt kongl. brefven den 22 september
1899, den 29 mars 1900 och den 11 oktober 1901,
af vissa kostnader för militärhandräckning från Bohusläns
och Vestgöta-Dals regementen för släckning af en
skogsbrand i augusti 1899 inom Krokstads m fl. socknar
vid gränsen mellan Göteborgs och Bolms samt Elfsborgs
län......................................................................................... » 2,578: 95

för gäldande, enligt kongl. brefven den 28 juni och
den 13 september 1901, af vissa kostnader för militärhandräckning
från Uplands regemente samt af andra utgifter
för släckning af eu skogsbrand i maj 1901 å Danmarks
sockens allmänning i Upsala län .............................. » 1,599: 54

Summa kr. 66,913: 18.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt
tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma hemstälde
departementschefen, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, till
betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, anvisa ett anslag af 66,915 kronor; och bär sådan framställning
blifvit af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj :ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

113

Dyrtidstillägg.

Kongl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 37 föreslagit
Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 4 januari 1902 angifna grunder, af dyrtidstilllägg
för innevarande år åt en del tjensteman och betjente i civildepartementets
afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet
hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp af 1,200,000 kronor.

Öfver berörda framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
särskild! utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Öfver Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag om
anvisande af medel till utförande af nya byggnader och anläggningar vid
statens jernväg stråfik, till utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan
Eslöfs och Hessleholms jernväg sstationer, till förstärkning genom rälsutbyte
af öfverbyggnaden å bandelen Svartön—Malmberget, till anskaffande
af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernväg ar, till fortsättning
af statsbanan från Göteborg till Skee, till anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar samt
till understödjande af brobyggnader och företrädesvis mindre hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder har utskottet i särskilda utlåtanden
afgifvit yttranden.

Stockholm den 11 mars 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Ang. dyrtidstillägg.

[37]

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

15

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Reservationer:

vid punkten 5:o) mom. I. A. 3:o) (angående aflöningsstat för stationerna): af

herrar I. Wijk, H. P. P. Tamm, A. G. L. Billing, J. T. Gripenstedt,
I. Månsson och S. O. Nyländer, som ansett utskottet böra tillstyrka,
att i förevarande stat måtte, i stället för »100 telegrafister eller
stationsmästare, de senare högst 20, hvardera», upptagas »100 telegrafister,
hvardera»;

af herrar F. E. Pettersson, E. Fränekel, P. Pehrson, C. Persson,
J. A. Sjö och G. Odqvist, hvilka ansett, att i staten under rubriken
»biträdande tjensteman» bort, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag,
upptagas 200 telegrafister;

vid punkten 5:o) inom. II (angående aflöningsreglemente för tjenstemän
och betjente vid telegrafverket)

af herr C. Persson.

Herr H. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

115

Bilaga A.

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1903.

			K r	n o	r.
A. Aflöningsstat.	Lön.	Tjenst- görings- pennin-	Summa.
Generalpoststyrelsen.		gar.
Generalpostdirektören.........................	7,000	3,000	10,000
1 byråchef.........................................	4,400	2,000	6,400		\Efter
4 byråchefer......................................	17,600	8,000	25,600		/ höjas med 600 kr.
Kanslibyrån.
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500		•
1 registrator.......................................	1,800	1,200	3,000
1 notarie och ombudsman...................	1,800	1,200	3,000
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o.................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
Trafikbyrån.					Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr.
1 sekreterare...................................... 1 notarie............................................	3,000 1,800	1,500 1,200	4,500 3,000		> och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 d:o................................................	1,800	1,200	3,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
Kameralbyrån.
1 kamrerare och sekreterare................	3,000	1,500	4,500
1 kassör............................................	3,000	1,500	4,500
Transport	_ | _	84,000	—

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

			K r o	n o r.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport	_	_	84,000
1 intendent vid postverkets frimärkes-	3,000	1,500	4,500
l intendent vid postverkets persedel-förråd............................................	3,000	1,500	4,500
1 notarie......................................... 1 d:o................................................	1,800 1,800	1,200 1,200	3,000 3,000
1 revisor och bokhållare.................. ..	1,800	1,200	3,000
5 revisorer och bokhållare .................	9,000	6,000	15,000
1 aktuarie..........................................	1,800	1,200	3,000
1 d:o...............................................	1,800	1,200	3,000
Utrikes- och författning sbyrån. 1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500		Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. '' och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
1 aktuarie................................ ........ 2 aktuarier.......................................	1,800 3,600	1,200 2,400	3.000 6.000
Revisionsbyrån.
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
	1.800	1.200	3.000
1 revisor........................................ 9 revisorer........................................	1,800 16,200	1,200 10,800	3,000 27,000		. i •
Till vikariatsersättning samt arfvoden åi extra biträden m. m., förslagsvis......		—	85,000		1
1 förste vaktmästare...........................	>) 800	300	1,100
1 vaktmästare.................................... 8 d:o.................................................	‘) 500 >) 4,000	300 2,400	800 6,400	265,800	lEfter 5 år kan lönen j höjas med 100 kr.
Transport	—	—	—	265,800

1) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstar,
lönen minskas med 150 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7,

117

, Transport

Distrikts- och lokalförvaltningarna

2 postdirektörer, en i Stockholm och en
i Göteborg, hvardera:

lön..................................3,500

tjenstgöringspenningar *)... 2,000 g

1 postdirektör i Malmö....................

I 5 postinspektörer, hvardera:

arfvode ........................4,125

tjenstgöringspenningar.... .H-,375 g gQ0

öfrige postförvaltare vid fullständiga
fasta postanstalter.

l:a klassen:

16 postmästare, af hvilka en vid hvartdera
af postkontoren i Falun, Gefle.
Helsingb or g, J önköping, Kalmar,Karls
krona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Lund, Norrköping, Sundsvall,

Upsala, Vexiö, Örebro och Östersund:

lön ................................3,200

tjenstgöringspenningar J) . .^500 ^ ^qq
2:a klassen:

| 44 postmästare, af hvilka en vid hvartdera
af postkontoren i Arvika, Bollnäs,
j Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna.
Eslöf, Falköping, Filipstad, Hallsberg,
Halmstad, Haparanda, Hernösand
Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn,
Katrineholm, Kristinehamn, Köping,
Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil
Mariestad, N orrtelge,N yköping,N ässj ö
Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sollefteå,
Söderhamn, Södertelge, Trelleborg,
Uddevalla, Umeå, Yarberg,

Transport

Kronor.

Lön.

Tjenst görings pennin gar.

00

20, 25

Summa.

265,800

4,000

») 2,000

11,000

5,200

6,875 27,500

51, 00 I 24,000

75,200

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr.
'' och efter 10 år med
ytterligare 500 kr.

118,900 | 265,800

Efter 5 år kan allo
ningen höj as med
400 kr. och efter
10 år med ytterligare
400 kr.; skolande
3/4 af ålderstilläggen
räknas till
lönen och V4 an
ses såsom tjensfcgöringspenningar.

*) Garanterad minimiprovision,

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 7,

			K r	o n o	r.
		Tjenst-
	Lön.	görings pennin-	Summa.
		gar.
Transport		_	118,90C	265,800
Venersborg,_Vestervik, Vesterås, Visby Ystad och Örnsköldsvik:					''
lön .................................2,600
tjenstgöringspenningar J)... 1,000 ^ ^	114,400	44,000	158,400		Efter 5 år kan af-
	löningen höjas med
3:e klassen:					400 kr. och efter
50 postmästare, hvardera:					10 år med ytter-ligare 400 kr.; sko-
lön..................................2,200					lande 3/4 af ålders-
tjenstgöringspenningarl)... 800 g qqq	110,000	40,000	150,000		tilläggen räknas till lönen och V4 an’
4:e klassen:					ses såsom tjenst-
90 postmästare, hvardera:					göringspenningar.
lön .................................2,000
tjenstgöringspenningar '')... 600 0 ^	180,000	54,000	234,000
Biträdande tjensteman.
25 kontrollörer, hvardera:
lön .................................2,200 tjenstgöringspenningar...... 1,000 g ^qq	55,000	25,000	80,000		Efter 5 år kan lönen
300 postexpeditörer af l:a lönegraden, hvardera:			höjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
lön ..............................1,725 tjenstgöringspenningar...... 775 0 ,-qq	517,500	232,500	750,000
300 postexpeditörer af 2:a lönegraden,
hvardera:					Efter 5 år kan lönen
lön .................................1.500					höjas med 300 kr. och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar...... 700 „ ^ 75 postexpeditörer af 3:e lönegraden,	450,000 i	210,000	660,000		ytterligare S00 kr.
hvardera:					Efter 5 år kan lönen
lön .................................1,250					höjas med 150 kr. och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar...... 500 ^ 75Q	93,750	37,500 1	131,250	i	ytterligare 150 kr.
Transport	— |	— |s	!,282,55o|	265,80o|

L) Garanterad minimiprovision.

Statsutskottets flätande N:o 7.

119

1,500

Transport

75 postexpeditörer af 4:e lönegraden,
hvardera:

lön................................ 1,050

tjenstgöringspenningar.... 450

Vakth etj ente:

630 af l:a lönegraden, hvardera:

lön........................ 600

tjenstgöringspenningar..... 400 ^ qqq

280 af 2:a lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 350

340 af 3:e lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar 300

950

900

Anslag till aflönande af poststationsföreståndare,
förslagsvis.........

» » aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna, förslagsvis
.....................

» » ålderstillägg, förslagsvis.

» » arfvoden åt extra vaktbetjente

och till hnshyresbidrag för
en del betjente, förslagsvis

» » arfvoden åt ordinarie vakt betjente

för tjenstgöring
såsom förmän m. m., förslagsvis
..........................

» » gratifikationer m. m. åt tjen

stemän och betjente........

B. Öfvcrgångsstat.

Generalpoststyrelsen.

1 kammarskrifvare,............................

Transport

		K r c	n o	r.
Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa,
—	—	2,282,550	265,800
78,750	33,750	112,500		I Efter 5 år kan lönen l höjas med 150 kr. och efter 10 år med ytterligare 150 kr.
378,000	252,000	630,000		Efter 5 år kunna tj enstgöringspen-^ ningarna höj as med 200 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 200 kr.
168,000 204,000	98,000 102,000	266,000 306,000	3,597,050	Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-• ningarnahöjasmed 150 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 150 kr.
—		850,000
_	_	700,000
—	—	600,000	—
—	—	400,000	—
—	—	45,000	—
—	—	12,000	2,607,000	6,469,850 1,200
900	300	1,200	—
		—	—	6,471,050

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

	K r o	n o r.
Transport .	—	6,471,050
C. Pension sstat . Tjensteman och. betjente, som erhållit afsked ur postverkets tjenst..	83,375
Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis.....................	2,000
Aflidne tjenstemäns och betjentes enkor och barn..........................	1,575	86,950
D. Omkostnadsstat. (Förslagsanslag.) Anslag till uppbörds- och frimärkesprovision..................................	220,000
» » felräkningspenningar....................................................	50,000
» » förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter samt till bestridande af utgifterna för posthusens under-håll m. m.................................................................	250,000
» » expensutgifter..............................................................	550,000
5 » rese- och traktamentsersättningar: för resor i tjensteärenden i allmänhet................ 50,000 till traktamenten för tjensteman i jemvägspost- kupé............................................................. 140,000 till traktamenten för vaktbetjente...................... 155,000	345,000
» > postbetjentes beklädnad och beväring............................	175,000
» » inköp och underhåll af inventarier................................	265,000
Transport	1,855,000	6,558,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

121

			K r o	n o r.
		Transport	1,855,000	6,558,000
Anslag till postföringskostnad:
	vid befordran å jernväg..................	2,500,000
	» » å landsväg ock. inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring .... vid befordran sjöledes.:	1,000,000 3ig00i000
	mellan fasta landet oeb Gotland...	72,000
	» öfriga inrikes orter............	90,000
	» Sverige och. Finland .........	20,000
	» Sverige och Danmark.........	16,000
	s Sverige och Tyskland......... » Sverige samt England och	240,000
	Amerika ........................	7’000 445,000	3,945,000
	» godtgörelse till främmande postverk.		10,000
»	» tillverkning af frimärken, frankokuvert, brefkort och
»	kortbref...................................... » diverse utgifter.. ............................		150,000 45,000	6,005,000
E.	Oförutsedda utgifter		~T-	255,000
P.	Afkortningar och restitutioner in	. in., förslagsvis		133,000
		Summa kronor	-- 12,951,000

Bih. till Rifad. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

122

Bilaga B.

Aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket.

§ I Aflöning,

som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller
betjent enligt stat, som af'' Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten
finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,
såsom i § 2 förmäles.

§ 2.

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna
postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den de! af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej

10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,
under iakttagande härvid,

dels att i- omförmälda uppbörds- och frimärkesprovision icke ingår
den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande
poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda
frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer
och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall
utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor
af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor
af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under
honom å kontoret anstälde postexpeditör på det sätt, att en fjerdedel
af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör, men
återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs och
Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande
postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller
filialkontorsföreståndare på det sätt, att i Stockholm sju åttondedelar,

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

123

i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen
för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare
att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens
hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma
vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke provisionsbeloppet
för år räknadt understiga:
för postdirektör 2,000 kronor,
för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,
för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,
för postmästare af 3:e klass 800 kronor och
för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,
utgå hvad som till äfventyrs erfordras för att fylla denna minimiprovision
till postförvaltare.

Minimipro vision en för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3-

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig; att''

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men
skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till
den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor
eller. för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för
handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara
pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande löpande göromål;

atti derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första höjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,
och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans till -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

125

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;
samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller generalpoststyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;
skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman och betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast
den utvidgade eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag
för postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan
varda honom i behörig ordning ålagd;

,att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester eller — beträffande vaktbetjent — sådan kostnadsfri
ledighet, som i § 5 omförmäles, men skola för den tid, tjensteinnehafvaren
eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit
befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision
och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än
tredjedelen deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den
tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspen -

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ningar, provision och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,
ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å staf kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af
Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå
efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distrikts- eller lokalförvaltning, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett, och samma kalenderår; egande lian, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,
men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast
den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning i aflöningen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem
grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;
andra gruppen: postmästare af l:a klassen;
tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;
fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;
femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;
att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande
tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning i aflöningen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda
till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,
derest de tillträdt sina tjenster före 1902 års utgång och i föreskrifven
ordning inträdt å 1903 års stat, ega att, beträffande rätt till förhöjning i
aflöningen vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom afiöningsgrupp
utöfver den närmast högre räkna sig till godo tjenstgöring efter

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

127

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller
såsom kontrollör;

att för öfrig!, hvad hvar och en af de omförmälda aflöningsförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara
postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,
vara i fråga om aflöningsförhöjning och semester likstäld
med man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjensteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,
skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser
;

att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka
före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda
års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt
för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till
sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den
8 februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision
till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i l:a lönegraden hufvudsakligen skola höra
vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och
Malmö, äfvensom de vid jern vägsposten tjenstgörande betjente, som
stationeras å någon af dessa orter;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,
hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda
omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas;

128

Statsutskottets Utlåtande N.-o 7.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden, skola höra öfriga vaktbetjente;
att vaktbetjent må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive
fem och tio år, efter det lian tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning; att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras
honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i
§ 5 omförmäles; samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då lian intjenat stadgad tid för erhållande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tillägg
tillträda;

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg
skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda
grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till
l:a graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för l:a
graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den, som å befattningen
antages, anses icke böra placeras å ort eller i syssla, för
hvilken ledig, till l:a eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,
generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom
vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende
af erforderlig andel af den lediga aflöningen, tilldela den till
befattningen antagne aflöning i lägre lönegrad; samt

att tjensteman eller betjent vid distrikts- eller lokalförvaltning skall
efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad att
med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t
eller generalpoststyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; skolande dylik pension utgå af postmedlen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

129

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,
byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en
hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden
en hvar under en månad.

ö

§ 5.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller
lokalförvaltning åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan hinder
för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Vid distrikts- eller lokalförvaltning anstäld vaktbetjent må kunna,
i den män i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag
förslår, tilldelas ledighet högst femton dagar under ett och samma
kalenderår med bibehållande af sin aflöning.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under
tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ i■

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka
giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder
tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,
skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af generalpoststyrelsen
pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,
såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ 8-

Vid afgång från postverkets tjenst till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. EnaBih.
till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afl. 7 Häft. 17

130

Statsutskottets Utlåtande N.-o 7.

hända är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode
och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den män den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, i
följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må ett belopp,
motsvarande den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp
tilldelas hans dödsbo.

§ 10-

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, derest icke
för vissa slag af tjensteresor andra föreskrifter eller bestämmelser om
lägre ersättningsberäkning blifvit, efter af Kongl. Maj:t faststälda grunder,
af generalpoststyrelsen meddelade.

§ 11-

Felräkningspenningar tillkomma:
kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;
den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller
postexpeditör med 300 kronor;

de tjenstemän och af styrelsen antagna extra biträden, som å postkontoren
i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt dervid
emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem
hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid
postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid
postkontor af 3:e och 4:e klass;
allt för år räknadt.

§ 12.

Anmärkningspr o vision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen
anstälda tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t

Statsutskottets Utlåtande N:o

131

bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund
af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,
till vederbörande återgäldas.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,
enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14.

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare
bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och
lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

*" § 15.

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentspersonal
vid Stockholm, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,
eller hvilka tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.
postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga
sysslor eller till bestridande af göromål, hvilka hittills i regel
utförts af tjenstemän, må, utöfver den fästa aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen
tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad
räknadt.

* § 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket
bestämmes af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

§ 17.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

varda af Kongl Maj:t bestämd, samt deri jemkning af grunderna för
uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning
af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

133

Bil. C.

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpas under år 1903.

			K r o	n o r.
		Tjenst-
A. Aflöningsstat.	Lön.	görings- pennin-	S n m m a.
		gar.
Telegrafstyrelsen
Generaldirektören................ ..............	7,000	3,000	10,000
1 byråchef........................................	4,400	2,000	6,400		[Efter 5 år kan lönen
3 byråchefer.......................................	13,200	6,000	19,200		höjas med 600 kr.
Administrativa byrån-
1 sekreterare......................................	3,000	1,500	4,500
1 kamrerare.......................................	3,000	1,500	4,500
1 notarie och ombudsman...................	1,800	1,200	3,000
|,1 registrator och aktuarie...................	1,800	1,200	3,000
| 1 revisor............................................	1,800	1,200	3,000
3 revisorer.........................................	5,400	3,600	9,000
1 hufvudkassör..................................	1,800	1,200	3,000
1 bokhållare och kassakontrollant........	1,800	1,200	3,000
	1,800	1,200	3,000
					Efter 5 år kan lönen
					höjas med 500 kr.
Liniebyrån.					och efter 10 år med
1 öfveringeniör.. ..............................	3,000	1,500	4,500		ytterligare 500j.kr.
1 byråingeniör och ritare....................	1,800	1,200	3,000
1 notarie............................................	1,800	1,200	3,000
| 1 förrådsförvaltare..............................	1,800	1,200	3,000 j 1
Byrån för telegraftrafiken-
''■ 1 elektriker........................................	3,000	1,500	4,500 j
1 notarie...........................................	1,800	1,200	3,000
1 byråingeniör och föreståndare för tele-
grafverkets undervisningsanstalt.......	1,800	1,200	3,000
Transport	—		95,600	- !

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

				K r	o n o	1*.
			Tjenst-
		Lön.	görings-	S u in m a.
			pennin-
			gar.
	Transport	—	—	95.600
1 Byrån för telefontrafiken.					i
1 notarie.........................		1.800	1,200 1.200	3.000
. 1 aktuarie.........................................	1,800	3,000		Efter 5 år kan lönen
i
Yerkstaden:						ocli efter 10 år med
1 föreståndare..............		3,000 1,800 l) 800 >>800 >) 500	1,500 1,200 300	4,500 3,000 1,100 1,100		ytterligare 500 kr.
! 1 ingeniör....................................
1 förrådsvaktare..............................
1 förste vaktmästare........................	300
1 vaktmästare ... ............................	300	800
" (ko ...................	113,700	\Efter f höjas med 100 kr.i
>)1,000	600	1,600
Bistriktsföryaltningarna. :
; 4 telegrafinspektörer, hvardera:
arfvode.........................	. 3,750
i tjenstgöringspenningar ..	-''-A''250 5,000	15,000	5,000	20,000
! 6 liniedirektörer, hvardera:
lön..............................	. 3,000
tjenstgöringspenningar...	-A500 4,500	18,000	9,000	27,000		Efter 5 år kan lönen''
i 8 linieingeniörer, hvardera			höjas med 400 kr. f och efter 10 armed!
lön ..............................	. 2,200					ytterligare 400 kr.
tjenstgöringspenningar .	-iPPP 3,200	17,600	8,000	25,000		i
! 8 bokhållare, hvardera:						I Efter 5 år kan löneni
lön .............................. tjenstgöringspenningar ..	. 1,500					( höjas med 300 kr. och efter 10 år med
- — 2,200	9,000	4,200	13,200		| ytterligare 300 kr.
	Transport		—	85,800	113,700

1) Om förrådsvaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge
denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

135

			: Kronor.
	Lön.	Tjenst- görings- pennin- gar.	Summa.
Transport 6 materialvakter, hvardera: lön................................. 600 tjenstgöringspenningar..... 400 qqq	3,600	2,400	85,800 6,000	113,700 91,800	Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarna höjas med 200 kr. och efter
Stationerna.				10 år med ytter-ligare 200 kr.
Stationsföreståndare.
2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och en i Göteborg, hvardera:
lön................................. 3,500
tjenstgöringspenningar ... 2,000	7,000 3,500	4.000 2.000	11,000 5,500		Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr.
2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en i Sundsvall, hvardera:
lön................................. 3,000
tjenstgöringspenningar.... 2,000	6,000	4,000	10,000
5 kommissarier af l:a klass, af hvilka en vid hvardera af stationerna i Gefle, Helsingborg, Luleå, Norrköping och Örebro:
lön................................. 3,000
tjenstgöringspenningar .... 1,500 ^	15,000	7,500	22,500
23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka en vid hvardera af stationerna i Borås, Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö-sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn, Upsala, Vesterås, Yexiö, Ystad och Östersund:					Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kr. och efter 10 år med ytterligare 400 kr.
lön................................. 2.500
tjenstgöringspenningar.... 1,100 g qqq	57,500	25,300	82,800
24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:
lön................................. 2,200
tjenstgöringspenningar .... 1,000 0Aq	52,800	24,000	76,800
''S Transport	—	—	208,600	205,500

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

				K r c	11 O	r.
			Tjenst-
		Lön.	görings-	Summa.
			pennin-
			gar.
	Transport			208,600	205,500
17 kommissarier af 4:e klass, hvardera:					I Efter 5 år kan lönen
lön.................................	2,000					| höjas med 400 kr. [ och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar ....	__800 2 80()	34,000	13,600	47,600		ytterligare 400 kr.
100 telegrafister eller stationsmästare,
de senare högst 20, hvardera:					1 Efter 5 år kan lönen
lön.................................	900					( höjas med 150 kr. j och efter 10 år med
tjenstgöringspenningar....	-40? 1,300	90,000	40,000	130,000		ytterligare 150 kr.
Anm. Telegrafist, som förestår	station, och
stationsmästare ega åtnjuta bostads-
förmån eller hyresbidra kronor om året.	? med 200
Biträdande tjensteman.
3 kommissarier af 2:a klass,	af hvilka
två i Stockholm och en hvardera:	Göteborg,
lön.................................	2,500
tj enstgöringspenningar....	IjQg 3,600	7,500	3,300	10,800
9 kommissarier af 3:e klass	hvardera:
lön................................	2,200					Efter 5 år kan lönen
tjenstgöringspenningar....	19,800	9,000	28,800		höjas med 400 kr. och efter 10 år med
........ 3,200
6 kontrollörer, hvardera:		ytterligare 400 kr.
lön.................................	2,200
tjenstgöringspenningar ....	-1— 3,200	13,200	6,000	19,200
2 kassörer, hvardera:
lön.................................	2,000
tjenstgöringspenningar.... 110 assistenter, hvardera:	800 2,800	4,000	1,600	5,600		\ Efter 5 år kan lönen
lön.................................	1,500					\ höjas med 300 kr.
tjenstgöringspenningar.... 2B5 telegrafister, hvardera:	700 2,200	165,000	77.000	242,000		och efter 10 år med ) ytterligare 300 kr.
					''i Efter 5 år kan lönen
lön.................................	900					höjas med 150 kr.
tjenstgöringspenningar____	400 1,300	229,500	102,000	331,500		j och efter 10 år med j ytterligare 150 kr.
	Transport	—	—	1,024,100	205,500

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

137

				K r o	n o i
		Lön.	Tjenst-görings-pe imin-gar.	Summa.
	Transport	—	—	1,024,100	205,500
2 qvinliga bokhållare, hvardera:
lön .............................	... 850
tjenstgöringspenningar..	3501,200	1,700	700	2,400
40 qvinliga vaktföreståndare, hvardera:
lön .............................	... 850
tjenstgöringspenningar..	... 350 p 200	34,000	14,000	48,000
100 interurbantelefonister graden, hvardera: lön ............................	af l:a löne- ... 700				Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kr. och efter 10 armed ytterligare 100 kr.
tjenstgöringspenningar..	■•■—.^1,000	70,000	30,000	100,000
50 interurbantelefonister	af 2:a löne-
graden, hvardera: lön .............................	... 550
tjenstgöringspenningar..	J250 800	27,500	12,500	40,000
Vaktbetjente.
7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvar-dera: lön ................................. 600 tjenstgöringspenningar...... 400 ^ qqq	! 4,200	2,800	7,000		Efter 5 år kunna tjenstgöringspen-ningarna höjas med 200 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 200 kr.
18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvar-dera: lön ................................. 600 tjenstgöringspenningar...... 350 ggj	10,800	6,300	17,100	1,238,600	Efter 5 år kunna .tjenstgöringspen-ningarna höj as med 150 kr. och efter 10 år med ytter-ligare 150 kr.
1	Transpor	—	1 —	-	1,444,100

[5.]

Bill. till Rikså. Prol 1902. 4 Sami. 1 A/d. 7 Haft.

18

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

	K r o	n o r.
Transport	1,444,100
Särskilda anslag-. Ålders tillägg: för styrelsens personal, förslagsvis ................. 8,600 » distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200 » stationspersonalen, förslagsvis..................... 108,900 I Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt-ning m. m.: för styrelsen, förslagsvis .................................. 50,000 » distriktsförvaltningarna, förslagsvis............. 59,900 » stationerna, förslagsvis .............................. 950,600 ( Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts-förvaltningarna och stationerna, förslagsvis .................. 151,000 Gratifikationer åt tjensteman ock betjente m. m................ 10,000	1,344,200	2,788,300
B. Pensions- och understödsstater. Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren, enligt kong! brefvet den 17 september 1869................................	240
Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren L. F. Österberg, enligt kongl. brefvet den 25 november 1870..........	400
Förre korporalen å Vinga station J. A. Andersson, enligt samma kongl. bref..........................................................................................	270	|
| Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten A. Liljander, enligt kongl. brefvet den 2 juni 1876 .....................	600
Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station O. A. Törnros, enligt samma kongl. bref............................................................	400
Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt samma kongl. bref.............................................................. ......	400
Förre telegrafisten å Nynäs indragna station C. Sjöberg, enligt kongl. brefvet den 23 mars 1877...........................................................	400
Förre telegrafisten å Ornö indragna station F■ 0. Åkerlind, enligt	270
samma kongl. bref.......................................... ..........................
Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz, enligt kongl. brefvet den 13 juli 1887..........................................	300
Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg, enligt kongl. brefvet den 27 maj 1898............ ...........................	500
Förre arbetsledaren Augtist Andersson, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899.................................................................................	600
Transport	4,380	2,788,300

Statsutskottets Utlåtande ‘JV;o 7.

139

	K r o	n o r.
Transport	rf*» CO ce o	2,788,300
Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899	480
Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell ....................................	480
Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf-medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,500 kronor, förslagsvis........	192,500
Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................	8.000
Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den 22 juni 1883, förslagsvis ...................................................•.........	48,000	253,840
C. Omkostnadsstat. (Förslagsanslag.) Stationers och liniers underhåll ....................................................	1,200,000
Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................	20,000
Resekostnads- och traktamentsersättning ......................................	45,000
Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning m. m.....................................................................................	147,500
Hyror..........................................................................................	124,000
Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................	158,000
Postporto ....................................................................................	30,000
Beklädnad.................................................................................	75,000
Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........................	70,000
Sjukvård och begrafningshjelp......................................................	15,000
Frakt- och transportkostnader......................................................	60,000
Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i Bern........................................................................................	1,500
Telegrafverkets undervisningsanstalt..............................................	15,000
Felräkningspenningar...................................................................	3,500
Diverse utgifter...........................................................................	66,120	2,030,620
D. Ränta och amortering................................................		1,293,740
Summa kronor	—	6,366,500

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil D.

Aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid

telegrafverket.

§ I Aflöning,

som tillkommer vid telegrafverket anstäld tjensteman
eller betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, fördelas i lön och
tjenstgöringspenningar eller i arfvode och tjenstgöringspenningar, såsom
i staten finnes för hvarje deri npptagen befattning angifvet.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i
sådant hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de
med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,
Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med
mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen
i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till
befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig; -

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

141

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,
som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver
sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp
i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för
handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara
pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande löpande göromål;

atf, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord
bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem
år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde
till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af
telefonväsendets tillkomst; samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön
såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller telegrafstyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättig-ade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande
pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det
för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbolopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman och betjente vid distriktsförvaltningarna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade
eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör
och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort
eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda
aflöning å stat, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt
vaktbetjent vara pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring
och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som honom i behörig
ordning ålägges;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå
till den, som uppehållit befattningen;

att derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära
hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och
tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,
äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen
deraf, bör af den tjenstledige afstås;

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

143

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,
eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den
tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar
och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvode!, som för befattningens
uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,
ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad
under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af
Kong!. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå
efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distrikts förvaltning eller station, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagd! tre månader under
ett och samma kalenderår; egande lian, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,
de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,
men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast
den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra
grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier
af l:a klass;

andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linieingeniörer,
kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;
tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;
fjerde gruppen: telegrafister, q vinliga bokhållare och vaktföreståndare
samt interurbantelefonister;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande
tjenst eller tjenst, tillhörande samma grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att för öfrigt, livad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra
femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
med godt vitsord bestridt, sin egen eller på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid
tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af
fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets
omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder
särskild! till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas
den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning
af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förböjning
tillträda;

att enhvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjensteman vid telegrafverkets distriktsförvaltningar eller
stationer, skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser; att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före
den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års
aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser och som icke lagligen
kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu
gällande grunder;

att hvad ofvan är stadgadt i fråga om rätt för tjensteman till
förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst skall
i tillämpliga delar lända till efterrättelse jemväl beträffande stationsmästare;
egande, hvad angår tidpunkten för dylik löneförhöjnings inträdande,
stationsmästare att räkna sig till godo den tid, lian innehaft
ordinarie vaktbetjentbefattning vid telegrafverket;

att öfrige vaktbetjente må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive
fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vaktbetjentbefattning
vid telegrafverket;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar
af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

145

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, samt att den högre aflöningen
ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarnnder
den stadgade tjensteåldern blifvit iqopnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid. för erhållande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma till lägg

tillträda; _ . . ,

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller bada
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till
honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,
men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2.a graden,
aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre

belopp; samt ... . . , ,,

att tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltnmg eller station skall

efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjenstår vara förpligta^
att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.
Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning
enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels
ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och skall
jemväl iakttagas, att, om betjent enligt reglementet för pensionsmrättningen
är berättigad till högre pension än lönens belopp, den högre
pensionen må till honom utgå.

§ 3.

Tjenstemännen i telegrafstyrelsen ega årligen, när sadant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en
hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden
en hvar under en månad.

§ 4''

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning
eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan
hinder för göromålens gång.

Bih. till Riksd. Prat. W02. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Iläft. 19

146

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
. år pligtig att å tid åt året, som åt’ vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 5.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under
tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 6.

Af håller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka
giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder
tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,
skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen
pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas, så
vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ 7.

Vid afgång från telegrafverkets tjenst till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall utgår sj elfva lönen till månadens slut. Enahanda
är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode
och tjenstgöringspenningar,

Äflider vid telegrafverket anstäld person, som innehar befattning,
hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den
myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda
aflöningen utgå till månadens slut.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller
vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,
tim ad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande
den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp
tilldelas hans dödsbo.

§ 9.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning
för tjensteman enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

147

dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,
vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna
dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma
lägre resekostnads- och traktan!entsersättning.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,
dock ej till högre belopp än gällande resereglemente
för närmast motsvarande klass bestämmer.

§ 10.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor
för år räknadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med
300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

tjensteman, som tjenstgör i kassan vid telegraminlemning, der
telegramuppbörden under näst föregående år uppgått till minst 75,000
kronor, med en half procent af derstädes till honom kontant inbetalda
afgifter.

§ 11-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen
anstälda tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer,
med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af
anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen
uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande
ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt
debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 12-

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande
bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,
jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt fall bestämma,
huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

§ 13-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst
årligt belopp må tilldelas vid telegrafverket anstälda ordinarie och extra
betjente samt vid liniebyggnaderna anstälda underbefäl och arbetare,
allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas åt betjente vid
distriktsförvaltningarna och stationerna samt vid liniebyggnaderna. anstälda
underbefäl och arbetare, äfvensom åt annan med desamma jemförlig,
i telegrafverkets tjenst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare
bestämmelser Kongl. Maj:t meddelar.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid
telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan
varda af Kongl. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

/, ; \v*

1 V >

/ IS .• B : 5 bil f. '' » it

■»t a

;

v* \ .5: i . :u ns

.p-v-.-rå -

* , . ; '' • ft ■ I T ;! ;« . j-4 ? ;!

'' •

''

-\vc.v.

Mnft. f

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1902 års riksstat anslår:
Anvisning kontant.		Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag. Ersättningar.	Summa.		Civil-
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.
6,500			_	6,500		Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst.................... Statsråden utan departement 3 å 12,000 kronor.....
36,000			—	36,000	—
17,000	—	—	—	17,000	—	Departementschefen ..................................................................
78,700	—	—	—	78,700	—	Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli .
87,422	—	—	—	87,422	—	Öfverståthållareembetet ....................................
2,728,045	—	—	—	2,728,045	—	Landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag). Okas i anledning af ändrad beräkning af ett boställes
154,500				154,500		Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reserva-undersökningar, hvartdera å 35,000 kronor). Nuvarande Tillkommer: höjning i anslagen till väg- och vattenbygg-höjning i anslaget till vägundersökningar hvarjemte rubriken ändras till Väg- och vattenbyggnadsstaten expenser för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor
12,000	—	—	—	12,000	—	Vägar och kommunikationer .............................
2,700	—	4,567	—	7,267	—	Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag
12,020,000	—		—	12,020,000		Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmed-Ökas med .............................................................................
1,610,000	"			1,610,000		Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkt Ökas med .............................................................................. hvarjemte rubriken ändras till Selegrafverket, förslagsvis
499,100				499,100		Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500 kronor Höjes för ökning i tjenstgöringspenningarnaför förste provin-bottens län med.................................................................
17,251,967	—	4,567	—	17,256,534	-

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

151

Lift. A.

riksstat ens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Indelning och
dermed jemförlig
anvisning
på förslag.

Summa.

departementet.

Nuvarande belopp ................................................ 2,728,045: —

afkastning med........................................................ 230: —

tionsanslag till expenser för allmänna arbeten och till väg belopp

.................................................................... 154,500: —

nadsstyrelsen .......................................... 1,900: —

............................................................... 5,000: — 6,900: -

deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till
till vägundersökningar).

len.	Nuvarande belopp.....................	................. 12,020,000: - ............... 931,000: —
utgå.	Nuvarande belopp ..................	.................. 1,610,000: — .............. 4,756,500: —

beräknadt att utgå direkt af telegrafmedlen.

reservationsanslag). Nuvarande belopp ............ 499,100: —

sialläkarne i Jemtlands, Vesterbottens och Norr.
........................................................................ _ 1,500: -

Tr:pt

		Ersättningar.
Kronor.	Ö.	Kronor.	Ö.	Kronor.	ö.
6,500	_	__	_	6,500	_
36,000	—	—	—	36,000	—
17,000	—	—	—	17,000	—
78,700 87,422	—		=	78,700 87,422
2,728,275	—		—	2,728,275	—
161,400	—		—	161,400	—
12.000		__		12,000
2,700	—	4,567	—	7,267	—
12,951,000	—	—	—	12,951,000	—
6,366,500	—	—	—	6,366,500	—
500,600	—			500,600
22,948,097	—	4,567	-	22,952,664	—

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1902 års riksstat anslår:

Indelning och
dermed jemAiivisning
i förlig anvisning,
på förkontant.
slag.

Summa.

Tr:pt

Kronor.

17,251,967
104,250
12,000
3,500
8,250
10,500

145.000
3,000

15,774

900.000
15,850]—

233,576 —
13,294 —

400.000 —
185,572

12,000]—

Ersättningar.

Kronor. | öt \

4,567!

Kronor. I <>.

17,256,534!—

104,250]—
12,000]—
3,500 —
8,250 —
10,500 —

145.000 —

3.000 —
15,774]—

900,000!—
15,850
233,576
13,294

400.000
185,572

12.000

S:ma 19,314,533 - 4,567]-] 19,319,100]—.

Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst .....

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag .

Besestipendier åt civile läkare .................................................

Ortopediska institutet .................................................................

Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag .......................

Till bestridande af kostnader för allmän helso- och sjukvård

Svenska läkaresällskapet ..........................................................

Lasaretts underhåll ..................................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag............................................

Karantänsinrättningen å Känsö, förslagsanslag, högst ...........

Ålder stillägg, förslagsanslag.......................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslags
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag. Nu
Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med .....

Extra utgifter, reservationsanslag ............................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

153

förslagsanslag

anslag ..........

varande belopp

Tr:pt;

185,572:

85:

.Förslag till blifvande riksstat:
1 j Anvisning i kontant. I	Indelning och dermed jem-förlig anvis-ning, på för-slag.	Summa.
Ersättningar.

Kronor.

22,948,097
104,250
12,000
3,500
8,250
10,500
145,000
3,0001-15,774 -900,000|
15,8501-233,5761-13,294|-400,000|

185,657!-

12,000!-

Kronor. ö.

4,567

Summa1 25,010,748!

4,567

Kronor.

22,952,664

104.250

12,000

3,500

8,250

10,500

145.000
3,000

15,774

900.000
15,850

233,576

13,294

400.000

185,657

12,000

25,015,315!

Bih. till Riksd. Prot. 1902. i Sami. 1 Afd, 1 Häft.

20

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Lift. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet. j Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:	Kronor.	Ö.
\ För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna .................. Öfver ståthållareembetet:	4,500	—
1 Till utgifvande af »Polisunderrättelser»............................................. Landsstaterna i länen: Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet 95,000: — » gröfre brotts upptäckande ro. m........................... 25,000: —	17,000
| » ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till lappfogdar och lapp-förmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne 17,500: — » uppehållande under år 1903 af en kronofogde-tjenst och en häradsskrifvaretjenst i Vester-norrlands län samt en länsmanstjenst i Norr-
bottens län ....................................................... 8,400: — Väg- och vattenbyggnadsstaten: Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af	145,900
broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag Telegrafverket:	10,000
För anläggning af vissa telefonledningar .......................................... Medicinalstyrelsen med dithörande stater:	200,000	—
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper..................	1,200	—
Tr:pt	378,600	—

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

155

			Kronor.	Ö.
		Tr:pt	378,600	—
	Hospitalsvården:
Till	underhåll af Jerfsö sjukhus för spetelske .........	18,000: —
»	uppförande å Restad i Elfsborgs län af en asyl
	för sinnessjuke .................................................	675,000: —
»	uppförande på Kristinehamns hospitals område
	af en s. k. kolonibyggnad.................................	38,500: —
»	utvidgning af Yexiö hospital ..............................	375,000: —	1,106,500	—
	Diverse anslag:
Till	ombyggnader m. m. vid karantänsinrättningen på
	K ii it so ................................................ .................	50,570: —
»	uppförande af ny bostad för karantänsdrängarne
	vid karantänsinrättningen på Känsö ...............	15,000: —
»	ersättning för af statskontoret förskottsvis be-
	stridda utgifter ...................................................	66,915: —	132,485	—
		Summa	1,617,585	—