Motioner i Andra Kammaren, N:o 71.
1
N:o 71.
Af herr E. Nilssoil i Kattleberg, om skrifvelse till Köngl. Maj it
med begäran om utredning, huruvida båtmans- och
soldattorpen ursprungligen varit förlagda ä kronoallmänning,
m. m.
Såsom kändt är, finnas på flere orter inom vårt land s. k. båtsmansrotar,
hvilka i allmänhet inom det län jag bor bestå af 4 Va mantal
och endast i några enstaka fall omfatta 43A mantal. Likaså torde det vara
ett kändt sakförhållande, att en del af egarne till de hemman, som bilda
hel båtsmansrote, hafva sina egor liggande i närheten af eller alldeles gränsande
intill båtsmanstorpet, då deremot öfriga i roten ingående hemman
äro belägna på längre eller kortare afstånd från detsamma. Allt eftersom
båtsmännen få afsked och båtsmanshåll blifva satta på vakans uppstå
tvistigheter emellan roteintressenterna om eganderätten till båtmanstorpet,
hvilka ledt dertill, att icke så få rättegångar under de senare åren anhängiggjorts
i fråga härom. Dessa rättegångar hafva varit en följd deraf,
att såsom oftast är fallet egarne till ett mantal, som ligger närmast intill
torpet, utan vidare satt sig i besittning af detsamma, utarrenderat det
såsom sin tillhörighet och behållit hela arrendet, hvadan egarne till de
öfriga i roten ingående 31 2 å 3:! 4 mantal icke fått någon del deraf. Sina
anspråk på att ensamme hafva eganderätten till torpet grunda de förra
derpå, att blott de och ej de öfriga mera aflägset boende roteintressenterna
tillsläppt jord till samma torp. För dessa senare torde också inom
det län jag tillhör svårigheter uppstå att kunna med laga handlingar
styrka motsatsen, enär alla å landtmäterikontoret i Venersborg förvarade
handlingar för tiden före 1834 blifvit genom eldsvåda förstörda samt man
dessutom torde få svårt att genom å annan ort möjligen befintliga lmnd
Bih.
till Rikad. Prof. 11W1. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 24 Höft. (Nätt 71—75.) I
2
Motioner i Andra Kammaren, N-.o 71.
lingar utröna, om den jord, på hvilken båtsmanstorpen ursprungligen blifvit
förlagda, varit kronoallmänning eller häradsallmänning eller utgjort
afrösningsjord, tillhörande något större skiftesområde. En i generallandtmäterikontoret
i Stockholm befintlig karta af år 1726 upptager visserligen
ett dylikt större skiftesområde, omfattande uteslutande afrösningsjord,
som tillhörde tvenne socknar och skiftats mellan 23 mantal, och å
samma afrösningsjord vore redan då förlagda flere båtsmanstorp, hvilka
på kartan upptagits med oformliga figurer, och i de till kartan hörande
handlingar stod angifvet, att den, å hvilkens teg ett båtmanstorp blifvit
förlagdt, fått fullt vederlag derför. Men härmed torde icke i allmänhet
vara ådagalagdt, dels af hvad natur den jord varit, å hvilken båtmanstorpen
ursprungligen blifvit förlagda, dels icke heller, om intressenterna i
en båtsmansrote gemensamt ega det till samma rote hörande båtmanstorpet
eller icke.
En utredning häraf synes mig behöflig, och då förhållandet beträffande
soldattorpen är, efter hvad jag tror mig veta, på många håll likartadt
med det här berörda, torde en blifvande utredning äfven böra omfatta
dessa. På grund af hvad jag här anfört, hemställer jag,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida
båtsmans- och soldattorpen ursprungligen varit förlagda
å kronoallmänning och om intressenterna i båtsmans- och
- soldatrote gemensamt ega det till sådan rote hörande
torpet eller icke.
Stockholm den 26 januari 1901.
Elof Nilsson.