Motioner i Andra Kammaren, N:« 34.

1

N:o 3é.

Af herrar Uj. Sjövall och J. G. Hazéll m. fl., om skrifvelse
till Kongl. Maj:t i f råga om beredande af sabbatshvila åt
tjenstemän och betjente vid postverket m. fl.

Vid sistlidet års riksdag förekom fråga om utsträckt sabbatshvila
åt vissa klasser af statsttjensteman och betjente m. m. Omförmälda
ärende var föranledt af trenne i Andra Kammaren väckta motioner:

l:o) af undertecknad, J. G. Hazén, hvilken i motion n:o 11 anhöll,
att Riksdagen behagade besluta skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om utredning, i hvad mån godstrafiken under sön- och högtidsdagar
må kunna inskränkas å alla jernvägar inom landet, så ock med begäran,
att i anledning häraf åtgärder må vidtagas och förslag till nödiga lagbestämmelser
må afgifvas, hvilka äro till fromma såväl för hvilodagens
helgd som ock för helgdagsfrihet åt jernvägsbetjeningen;

2:o) af herr C. G. Grundell, hvilken i motion n:o 150 hemstäldo,
att Riksdagen behagade besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t låta verkställa utredning, om, huru och i hvad
mån åt de tjenstemän och betjente vid postverket, statens jernvägar,
statens telegraf- och telefonväsen, som hittills icke åtnjutit ledighet
under sön- och helgdagar, sådan måtte kunna beredas, äfvensom huru
ökad sabbatshvila måtte kunna tillfalla dem af nämnde tjenstemän och
betjente, hvilka redan i större eller mindre mån åtnjuta tjonstebefrielse
under ifrågavarande dagar;

3:o) af undertecknad, Plj. Sjövall, hvilken i motion n:o 157 föreslog,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kong]. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t låta verkställa utredning om, huruvida icke all postBih.
till Biksd. Prof. 1901. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 14 Käft. (N:is 34 - 36.J 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.

sparbanks- och postanvisningsrörelse, med undantag endast för telegrampostanvisningar
från utlandet, måtte kunna under sön- och helgdagar
varda instäld.

Ifrågavarande motioner hänvisades af Andra Kammaren till förberedande
behandling af dess andra tillfälliga utskott, hvilket ock afgaf
sitt utlåtande (n:o 5) den 25 april 1900. Efter redogörelse för motionerna
och efter anförande af inkomna upplysningar från telegrafstyrelsen,
jernvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen, anför utskottet:

»Utskottet, som tagit i öfvervägande såväl de för motionerna anförda
grunder som ock embetsverkens ofvan återgifna utlåtanden, kan
ej undgå att finna motionernas syfte synnerligen behjertansvärdt.

Det torde ej kunna förnekas,, att staten såsom den största arbetsgifvaren
bör föregå enskilda arbetsgivare med efterföljansvärda föredömen.
. Och det torde äfven vara obestridligt, att den, som arbetar,
periodvis är i behof af någon ledighet för andra ändamål än de .rent
materiella behofvens tillfredsställande. Annars löper han fara att alldeles
nedtryckas och blifva likgiltig för högre intressen af religiös, kulturel
och samhällelig natur, som äro lika nödvändiga som den materiella.
Säkerligen är det ej heller förenligt med eu kristen stats pligter att
icke lemna sina tjenare tillfälle att något oftare, än som nu synes vara
fallet, deltaga i den allmänna gudstjensten. Och att denna förmån i ej
ringa. grad beröfvas en ej obetydlig del af de i motionerna afsedda
statstjenarne, torde redan på grund af embetsverkens yttranden få anses
otvifvelaktigt. — Utskottet, som ej anser någon egentlig utredning lemnad
i telegrafstyrelsens utlåtande och ej heller deri kan spåra någon
önskan att gå till mötes i nu berörda fall, erkänner deremot villigt, att
såväl jernvägsstyrelsen som generalpoststyrelsen egnat frågan om sabbatshvila
för sina underlydande ej ringa uppmärksamhet. Dock finner utskottet,
på grund af inhemtade upplysningar, ytterligare åtgärder önskvärda
för undanrödjande af flera missförhållanden i nu berörda hänseende.
Så t. ex. torde det vara ostridigt, att postpersonalen vid jultiden,
från medlet af december till långt in i januari, ej åtnjuter någon egentlig
ledighet. Vid mindre postkontor och vid den s. k. ambulanta posten
torde, som generalpoststyrelsen sjelf antyder, söndagsledighet stundom
vara rätt svår att i någon afsevärd mån erhålla. Hvad statens jernvägar
beträffar, bär utskottet sig bekant, att, åtminstone i ett af trafik -

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.

distrikten, äfven en så billig begäran som den, hvilken framställa af
vissa konduktörer och packmästare att få hvar femte eller hvar sjette
söndag ledig, måst alslås. Ja, för utskottet har uppgifvits, att det inträffat,
att jernvägsbetjente fått tjenstgöra ända till elfva helgdagar å
rad. Det torde ej heller kunna förnekas, att vid ändra klassens telegrafstationer
med blott två telegraf- och ett eller två telefonbiträden ytterst
sällan en hel söndag kan erhållas ledig. Vid tredje klassens dylika
stationer med blott en (qvinlig) tjenstgörande kan det, såvida kyrkan
är något aflägsnare belägen, inträffa, att den tjenstgörande aldrig får
tillfälle att bevista en gudstjenst. — På grund af den uppfattning af statens
pligt mot sina tjenare, som utskottet ofvan angifvit som sin, synes det
utskottet önskligt, att utsträckt söndagshvila kunde beredas statens meranämnde
tjenstemän och betjente. Huruvida och på hvad sätt sådant
låter sig göra, anser sig utskottet ej kunna bedöma. Att eu förbättring
i berörda hänseende ej kan ske utan rätt betydliga kostnader, är dock
uppenbart. Men äfven om så är, bör det enligt utskottets mening
åligga staten att, så långt ske kan^ vidtaga åtgärder i angifvet syfte,
och anser utskottet en utredning af denna fråga i den omfattning herr
Grundell föreslagit, vara särdeles önskvärd. Vid en dylik utredningkommer
säkerligen bänsj-n att tagas jemväl till de synpunkter, de båda
andra motionärerna framhållit. Utskottet anser sig derför böra med
anledning af de väckta motionerna hemställa, att Andra Kammaren
måtte för sin del besluta, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida,
på hvad sätt och i hvad mån nödig sabbatshvila, der sådan ej
redan medgifvits, må kunna beredas åt tjenstemän och betjente vid
postverket, statens jernvägar samt statens telegraf- och telefonväsen.»

Förestående utlåtande, enhälligt afgifvet, förekom till behandling
i Andra Kammaren den 8 maj 1900 och blef der utan gensägelse antaget.
Beslutet delgafs oförtöfvadt Första Kammaren, hvilken hänvisade
det till behandling af sitt andra tillfälliga utskott, som den 10 maj
samma år deröfver afgaf efterskrifna utlåtande:

»Sedan detta beslut jemlik! 63 § i riksdagsordningen den 8 dennes
delgifvits Första Kammaren, har denna hänvisat det till behandling
af sitt andra tillfälliga utskott, Vid ärendets föredragning i utskottet
har det emellertid synts utskottet ogörligt att under de få dagar, som

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.

ännu må af riksdagstiden återstå, medhinna sådan granskning af denna
vigtiga och omfattande fråga, som med dess remiss till utskottet måste
vara afsedd. Och då utöfver sjelfva granskningen jemväl skulle tillkomma
uppsättande, justering och tryckning af ett utskottets betänkande,
för hvars öfvervägande kammaren ock torde kräfva någon tid,
har utskottet funnit rigtigast att under dessa omständigheter icke ingå
i någon pröfning af den alldeles för sent Första Kammaren delgifna
frågan, hvars återupptagande någon följande riksdag väl med visshet
torde vara att förvänta; i följd hvaraf utskottet anser sig böra hemställa,
att ifrågavarande Andra Kammarens beslut icke nu må till någon
Första Kammarens åtgärd föranleda,» — Detta utlåtande föredrogs inför
Första Kammaren redan två dagar derefter, och visade det sig under
diskussionen, att afhandlade sabbatsfråga jemväl derstädes hade de
varmaste sympatier. Såsom man torde få antaga, var det förnämligast
af formella skäl, som vid begärd votering 35 röster afgåfvos för Första
Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande, under det endast 25 röster
tillföllo Andra Kammarens i ämnet fattade beslut.

Förbemälda vigtiga sabbatsfråga föll alltså i sista instansen under
1900 års riksdag; men, glädjande nog, föll den framåt, och detta under
omständigheter, hvilka kraftigt inbjuda till att''låta den snart komma
tillbaka. — Med auslutning till såväl förut åberopade trenne motioner
som ock till motiveringen i omnämnda Andra Kammarens andra tillfälliga
utskotts utlåtande få undertecknade för den skull vördsamt
anhålla,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta verkställa utredning,
huruvida, på hvad sätt och i hvad mån nödig
sabbatshvila, der sådan ej redan medgifvits, må kunna
beredas åt tjenstemän och betjente vid postverket,
statens jernvägar samt statens telegraf- och telefonväsen.

Stockholm den 22 januari 1901.
Hj. Sjövall.

J. G. Hasén.