Motioner i Andra Kammaren, N:o 91,

N:0 91.

Af herr E. F. W. Meyer, angående inlösen till statsverket
af jernvägen Karlskrona— Vexiö m. m.

Sedan Riksdagen år 1886, med anledning af väckta motioner, beslutit
medgifva, att de enskilda jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit lån ur de af
1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag till låneunderstöd för enskilda
jernvägar, fipge, om de sådant önskade och före utgången af år 1886
derom hos fullmägtige i riksgäldskontoret gjorde anmälan, återbetala sin
skuld till riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten, utan rubbning af
öfriga för lånet gällande bestämmelser, för tiden från och med år 1887
beräknade till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken
annuitet först skulle godtgöras ränta efter Vf för 100 å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgöra afbetalning derå; dock under vilkor, att de
jernvägsaktiebolag, hvilka häraf sig begagnade, skulle vara underkastade de
jemkningar i erhållna koncessionsvilkor eller andra af Kongl. Maj:t för dem
gifna bestämmelser, hvilka Kongl. Maj:t ur statens och det allmännas synpunkt
samt för åstadkommande af närmare öfverensstämmelse med de under
senare tid gifna koncessioner kunde finna skäl att föreskrifva och före den
1 december 1886 delgåfve bolagens styrelser,

förklarade Kongl. Maj:t i nådigt bref den 1 oktober 1886, att Karlskrona—Vexiö
jernvägsaktiebolag, som erhållit låneunderstöd ur det af 1871
års Riksdag för sådant ändamål anvisade anslag, skulle, der det önskade att
komma i åtnjutande af den utaf Riksdagen medgifna nedsättning i annuiteten
å beviljadt försträckningsbelopp, vara underkastadt bland andra följande
bestämmelse:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91. 13

»att svenska statsverket är berättigadt att inlösa jern vägen med tillbehör
och trafikmaterial mot ett penningebelopp, som antingen beräknas så,
att detsamma — —• — — motsvarar tjugu gånger det belopp, hvartill
medeltalet uppgår af de nettobehållningar, som uppkommit af trafiken under
de tio år, hvilka förflutit närmast före det år, hvarunder lösningsanspråket
är väckt, deruti inbegripna alla under samma tio år gjorda utdelningar till
jernvägens egare jemte ränta och kapitalafbetalningar å upptagna lån. samt
afsättning af kontanta medel eller öfverförande af säkra fordringar till befintlig
reserv- eller förnyelsefond, — — — —

eller ock bestämmes af fem gode män, utaf hvilka Vi (Kongl. Maj:t)
utser två och jernvägen eger välja tva, hvarefter de fyra sålunda välde tdl
kalla den femte,

kommande lösesumman för jernvägen att af svenska statsverket erläggas
vid tillträdet af den inlösta egendomen och anses utgöra inlösningsvärdet
af hela jernvägsbyggnaden med alla dess fasta och lösa tillhörigheter
af hvad slag de vara må, äfvensom af hela den i behåll varande reserveller
förnyelsefonden, utan annat undantag, än af de för trafikens behof i
förråd befintliga förlags- ocli konsumtionsartiklar, såsom obegagnade s^yllai
och skenor med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt; Och skall egendomen
till statsverket afträdas skuldfri eller ock behörigt afdrag å löseskillingen
vid afträdandet göras för beloppet af den i jernvägen intecknade skuld;

före utgången af år 1886 anmälde Karlskrona Vexiö jeinvägsaktiebolag
hos riksgäldskontoret, att bolaget, som önskade begagna sig af den
genom samma års riksdagsbeslut medgifna nedsättning af annuiteten för bolagets
statslån, underkastade sig de för åtnjutande häraf stadgade jemkmngar
i erhållna koncessionsvilkor och öfriga af Kongl. Maj:t för bolaget gifna
bestämmelser. Statsverket har sålunda rätt att till det pris, som i enlighet
med ofvan anförda grunder må kunna varda bestämdt, inlösa Karlskrona—
Vexiö jern vägsaktiebolags jernväg från Karlskrona till Vexiö.

Derest statsverket under innevarande år begagnar sig af denna rätt,
skulle priset för jernvägen, om det bestämdes pa det sätt, som ofvan föist
blifvit nämndt, blifva, enligt hvad jag af bolagets revisionsberättelser och
öfriga mig tillgängliga handlingar kunnat inhemta, omkring 4,300,000 kionor.
Om härtill lägges ett belopp af 1,500,000 kronor för jernvägens
försättande i sådant skick, som för en statsbana till flottans station i Karlskrona
torde erfordras, blefve kostnaden för jernvägens inköp och förbättring
omkring 5,800,000 kronor. Då medelräntan å de af staten upptagna

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.

lån icke lärer uppgå till 4,5 %, blir en nettoinkomst å jernvägens drift af
261,000 kronor tillräcklig för att förränta denna kostnad. År 1897 utgjorde
Karlskrona—Yexiö jern vägsaktiebolags nettovinet af trafiken å bolagets
jernväg 297,190 kronor 76 öre (motsvarande 4,5 % å 6.604,239 kronor);
år 1898 steg den till 305.898 kronor 40 öre (4,5 % å 6,797,742
kronor) och under år 1899, hvilket år enligt hittills tillgängliga trafikraporter
medfört större bruttoinkomst än ar 1898, torde den säkerligen icke
understiga 300,000 kronor. Utsigt torde sålunda förefinnas, att ett inköp
af ifrågavarande bana skulle för staten blifva en inkomstgifvande affär. Och
ju förr detta inköp sker, desto mer blir detta fallet. Åren 1890 — 92
voro, till följd af högst betydliga arbeten med utbyte å bolagets bana af
jernräler mot stålräler, jernvägens nettoinkomster af trafiken betydligt mindre,
än de sedermera blefvo, eller i medeltal för år endast 139.286 kronor
40 öre, d. v. s. mindre än hälften af medeltalet under de sista tre åren.
Skulle inkomsterna åren 1890—92 icke medräknas vid bestämmande af
jernvägens pris, utan -— i stället för dessa — härvid komma i betraktande
åren 1900—02, blefve efter all sannolikhet inlösningssumman bctydligt
ökad — att döma efter erfarenheten från åren 1897—99 med
omkring en million kronor.

Det är likväl icke den omständigheten, att statsverket genom inlösen
af Karlskrona Yexiö jernväg skulle göra en fördelaktig affär, som enligt
mitt förmenande i främsta rummet manar till en dylik åtgärds företagande.
De förnämsta skälen härtill synas mig vara: för det första, att den enda
normalspåriga jernväg, som med rikets jernvägsnät förbinder Karlskrona
flottstation med varf, förråd och befästningar, ovilkorligen bör vara i statens
ego, och för det andra, att staten ensam kan i verksam mån bidraga
till lindring af det i vårt land rådande penningbetryck, hvilket ej torde
kunna ske på bättre sätt än genom inköp af sådana jernvägar, som för
uPPfy^anc^e statens ändamål anses böra vara densamma tillhöriga.

Om uppfattningen att Karlskrona-—Yexiö jernväg ovilkorligen bör tillhöra
staten lärer jag icke vara ensam. En af Kongl. Maj:t tillsatt komité,
som utlät sig bland annat rörande förvärfvande åt staten af åtskilliga enskilda
jernvägar, ansåg, att bland dem, som dertill främst borde ifrågakomma,
vore Karlskrona—Yexiö jernväg. Sedermera har jernvägarnes vigt för en
snabb och kraftig mobilisering vid krigstillfällen blifvit allt mera insedd,
och i sammanhang dermed har påvisats vigten af en tyngre öfverbyggnad
i Karlskrona—Vexiö jernväg, hvarå för närvarande de tunga, för militärtåg
å statsbanorna använda lokomotiv ej kunna framföras. Erforderlig ändring

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.

af denna öfverbyggnad torde emellertid icke, så länge jernvägen är i enskild
ego, komma att verkställas.

Att denna jernvägs vigt såväl i strategiskt hänseende som för den
allmänna samfärdseln icke kommer att minskas, utan i ganska väsentlig giad
ökas, derest och i den mån Borås—Alfvestajernvägen och de projekterade
jernvägarne Dalby—Sölvesborg (med ombyggnad till normalspårig af banorna
Sölvesborg—Karlskrona) samt Emmaboda—Linköping komma till stånd,
torde icke vara något tvifvel underkastad!

Ehuru jag sålunda betraktar Karlskrona—V exiö jernvägs inlösen för
statens räkning såsom högeligen önskvärd, anser jag dock, att denna inlösen
bör ega rum endast i sammanhang med förvärfvande af Yexiö Alfvestabanan,
om hvars betydelse i trafikhänseende gäller detsamma, som jag yttrat
rörande Karlskrona—Yexiöbanan, men till hvilken staten icke har någon
inlösningsrätt. Derest staten förvärfvar sistnämnda bana, torde emellertid
Vexiö—Alfvesta jern vägsaktiebolag icke vägra att sälja sin jernväg till det
pris, som med hänsyn till bolagets inkomster under de senaste 10 åren må
bestämmas eller till omkring 3,000,000 kronor; om ett anbud i denna
rigtning från statens sida blefve förkastadt, lärer staten icke underlåta att
bygga ny jernväg från Vexiö till stambanan, hvarigenom värdet af Vexiö

_Alfvesta jernväg skulle nedbringas till en obetydlighet. Svårighet för

uppgörelse med Vexiö—Alfvesta jernvägsaktiebolag torde derför icke behöfva
möta.

Ehuru den nu befintliga bristen på rörelsemedel, hvilken hotar att taga
högst betänkliga dimensioner, icke torde häfvas genom inköp af ifrågavarande
2:ne jern vägar till ett pris af omkring 7 millioner kronor, derifrån
bör dragas den oguldna återstoden af Karlskrona—Vexiö jern vägsaktiebolags
statslån omkring 1,850,000 kronor, bör en sådan åtgärd samtidigt hvalmed
andra åtgärder i samma syftning förmodligen komma att vidtagas
likväl i sin mån bidraga till afhjelpande af denna brist. Riksdagen har
förut låtit sig angeläget vara att icke låna till andra än produktiva behof,
för att icke bryta mot denna tradition, böra äfven de medel, som till följd
af den brydsamma finansiella ställningen blifvit eller komma att blifva upplånade,
nedläggas uti förvärf af nyttiga kommunikationsleder eller annat
dermed jemförligt.

Rå grund af hvad jag sålunda anfört, har jag härmed äran hemställa:

1 :o) att Riksdagen måtte besluta, att, med åberopande
af den statsverket enligt hvad ofvan blifvit nämndttill -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.

kommande rätt, under innevarande år väcka lösningsanspråk
beträffande Karlskrona—Vexiö jernväg emot
Karlskrona—Vexiö jern vägsaktiebolag och ställa till
Kongl. Maj:ts förfogande det belopp, som till en sådan
inlösen må vara erforderligt; och

2:o) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj.t anhålla,
det Kongl. Maj:t ville, efter underhandling med styrelsen
för Vexiö—Alfvesta jern vägsaktiebolag om förvärfvande
åt staten af nämnda bolags jernväg, till nästa
års Riksdag inkomma dels med den framställning, som
af en dylik underhandling må föranledes, och dels med
den framställning rörande anslag till förbättringsarbeten
å Karlskrona—Vexiö jernväg och eventuelt Vexiö—
Alfvesta jernväg, hvartill anledning må förefinnas.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 27 januari 1900.

Ernst Meyer.

Stockholm 1900. Iduns Kung]. Hofboktryckeri.