Motioner i Andra Kammaren, K:o 53.

i

N:o 53.

Af herr A. E. Petersson i Hamra, om skärpta bestämmelser för
försäljning af margarin.

Margarinen är, som bekant, i stort sedt, en blandning af vissa
fettsorter med salt och vatten.

De vanligaste fettarterna äro oleomargarin, stundom försatt med
så kallade »neutral lärd» samt sesam-, arachide- eller bomullsfröolja;
oljorna vanligen i blandning med hvarandra.

Man söker genom att blanda oleomargarinen med oljor så mjcket
som möjligt ernå samma konsistens af fettet som i natursmör. För
att äfven i andra afseenden erhålla natursmörets fysiska beskaffenhet
samt smak, kernas nyssnämda med smörfärg försatta fettblandning med
mjölk till en intim emulsion, hvarur sedan kernmjölken borttvättas.
Det sålunda erhållna margarinsmöret eller »margarinen» ältas, saltas
och nedpackas i drittlar eller lådor för försäljning.

För att den margarinkonsumerande allmänheten skulle ega garanti
att margarinen beredes af goda råämnen och att snygghet eger rum
vid fabrikationen, har i vårt land de välbetänkta bestämmelserna utfärdats,
dels att hvarje margarinfabrik måste hafva sin af landshöfdingeembetet
i länet utsedde, af fabriken med minst 100 kronor per månad
aflönade kontrollant, hvars lön äfven af nämnda myndighet, fabrikanten
oåtspord, bestämmes; dels att oleomargarinen åsatts en tull af 20 öre
per kilogram, hvilket i hög grad försvårar införsel häraf, hvarför fabrikerna
sjelfva måste tillverka sitt behof af oleomargarin, Bom sålunda hos
oss blir kontrollerad i likhet med margarinen.

Bih. till Itiksd. Prot. 1833. 1 Sami. 2 A/d. 2 Band. 10 Haft. fN:is 53—51).

1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.

En så sträng och för fabrikanten ganska betungande förordning
om en kontrollant för hvarje fabrik finnes icke i något annat land
än Sverige.

Förordningen om kontrollant har också haft det goda med sig, att
margarinfabrikationen i vårt land icke lemnar något öfrigt att önska.
Den höga tullen å margarin, 20 öre per kilogram, försvårar införsel
deraf, men den lifliga konkurrensen mellan de 6 fabrikerna håller ändå
priset lika lågt som exempelvis i Danmark, der ej tull finnes, vare sig
å oleomargarin eller margarin.

Gent emot Norge är deremot den svenska margarinfabrikationen
särdeles illa stäld.

Margarin beredes i Norge af utländska, delvis med tull belagda
råvaror, enär såväl allra största mängden af den i de norska margarinfabrikerna
använda oleomargarinen importeras som sådan från Amerika,
England, Frankrike, Danmark m. fl. länder; oljorna, hvarmed oleomargarinen
blandas, importeras från Amerika, Frankrike, Tyskland m.
fl. länder, »neutral lärd» från Amerika, saltet som nyttjas hufvudsakligen
från Tyskland, smörfärgen från Holland och Danmark o. s. v.

Till den norska margarinens beredning användes således af norska
råvaror endast mjölken, hvarmed fettet kernas, och i den norska margarinen
ingår af norska råvaror endast vatten. Icke desto mindre får
margarinen införas tullfritt från Norge till Sverige, emedan kerningen
af fettblandningen med mjölken anses vara fabriksverksamhet, hvilken
enligt mellanrikslagen betingar tullfrihet för produkten.

Om det befogade häraf vill jag här icke göra någon erinran, utan
blott påpeka att, då margarin-importen från andra länder till Sverige,
sedan tull åsatts margarin, är högst obetydlig — år 1891 var den,
inclusive oleomargarin, som utgjorde större delen af importen, 91,428
kilogram — så var den från Norge (land- och sjövägen)

år 1887 ............................................ 253,542 kilogram®)

» 1888 ................................................ 349,970 » °)

» 1889 .............................................. 558,154 »

» 1890 ............................................... 509,885 »

» 1891 ................................................ 631,890 »

hvilket per år torde utgöra ungefär en fjerdedel af vårt lands margarinkonsumtion.

*) Införseln landvägen betecknas med endast »smör», men då Norge ej har någon export till
Sverige af natursmör, så måste härmed afses konstsmör.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.

3

I Norge är »neutral lärd», som der i stor mängd användes vid
beredandet af finare margarinsorter, tullfritt. Hos oss kan deremot ej
»neutral lärd» användas, enär det här förtullas som ister med 20 öre
per kilogram.

I Norge existerar icke, i olikhet mot i andra länder, någon förordning
om kontroll af margarintillverkningen, och de norske margarinfabrikanterna
besparas derför också utgiften för kontrollant. De blifva
härigenom mycket gynsammare stälda än de svenske, hvilket bäst
synes af, att medan margarinimporten från Norge till Sverige var den
nyss angifna, så var den från Sverige till Norge år 1891 endast 912
kilogram —- för föregående åren finnes ingen uppgift, sannolikt var
exporten till Norge ingen — och detta oaktadt de svenska fabrikerna
i tekniskt hänseende stå minst lika högt som de norska.

Detta förhållande, att den norska margarinfabrikanten får införa
och i vårt land sälja huru stora qvantiteter som helst af okontrollerad
margarin, utgör eu orättvisa mot de svenske margarinfabrikanterna, h vil ka
utom det att de få underkasta sig de påpekade ogynsammare ekonomiska
förhållandena, derjemte hvarken få tillverka eller försälja okontrollerad
margarin; och den margarinförbrukande allmänheten förlorar härigenom
den garanti för god och sund vara, som afsågs med den svenska
margarinkontrollen. Förhållandet, att en utländsk okontrollerad vara
får obehindradt säljas i vårt land, medan svensk vara af samma beskaffenhet
icke får vare sig tillverkas eller säljas utan att dess tillverkning
underkastas kontroll, innebär en så påtaglig oegentlighet, att den endast
torde behöfva påpekas för att blifva rättad.

En rättelse af detta förhållande, som ställer den svenske fabrikanten
ogynsammare emot den svenske konsumenten än den norske fabrikanten,
kan ske på två sätt; antingen genom att borttaga förordningen
om kontroll öfver margarin tillverkningen i Sverige; eller genom förbud
för försäljning i vårt land af all margarin, som icke är kontrollerad i
enlighet med den svenska förordningen. Det förra vill jag icke påyrka,
enär jag tror, att allmänheten är bäst betjenad genom förordningens om
margarinkontroll upprätthållande, för så vidt icke okontrollerad margarin
af utländsk tillverkning samtidigt får obehindradt säljas i Sverige. Detta
så mycket mer som jag har mig bekant, att i utlandet margarin för
export förfalskas med ett värdelöst ämne, som i stor skala tillverkas
för specielt detta ändamål. Jag har mig vidare bekant, att ett sådant
ämne, hvars pris är en ringa bråkdel af margarinens, förgäfves utbjudits
till margarinfabriker i vårt land i angifvet syfte att dermed förfalska
exportmargarin. Då margarin fabrikationen är så strängt kontrollerad

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.

som i Sverige, kan ett dylikt missbruk icke ske; der ingen kontroll
finnes, kunna dylika oegentligheter eg a rum.

Import från Norge af okontrollerad margarin finner jag dessutom
vara stridande mot mellanrikslagen, hvars § 1 stadgar att: »Får i det
ena riket vara frambringas eller tillverkas endast af en viss beskaffenhet
eller är varas tillverkning derstädes underkastad särskild offentlig
kontroll, må införsel af sådan vara från det andra riket eg a rum endast
så vidt varan uppfyller de i det förra riket för densamma stadgade
betingelser och han vid införseln underkastas sådan undersökning,
som anses nödig för att kontrollera att så är förhållandet». Redan
häraf borde norsk margarin vara förbjuden till införsel till Sverige, för
så vidt den ej vid gränsen underkastas nödig undersökning, eftersom i
Norge icke någon kontroll öfver tillverkningen finnes.

Men att vid införseln underkasta margarinen undersökning, kan ej
ske, då man af den färdiga varans beskaffenhet omöjligen kan se, att
de svenska bestämmelserna iakttagits vid tillverkningen.

I Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 11 oktober 1889 angående
kontroll å tillverkningen af margarin och handeln dermed borde
derför äfven bestämmas, att okontrollerad margarin ej får hållas till salu
i Sverige enär i annat fall margarinförordningen blott blir en börda för
den svenske fabrikanten utan att uppfylla sitt ändamål gent emot allmänheten
samt att emballaget för all margarin, som hålles till salu i
Sverige, skall förses med kontrollants stämpel att varan är kontrollerad:
t. ex. »Kontrollerad». »Kontrollantens namn». Och detta vid vite
enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 11 oktober 1889.

Jag hemställer derför, att Riksdagen för sin del måtte besluta,

att margarin, hvars tillverkning icke är kontrollerad
i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förordning
af den 11 oktober 1889 samt kongl. medicinalstyrelsens
kungörelse af den 29 november 1889, angående
de närmare bestämmelserna för kontrollen, vid stadgadt
vite ej må få hållas till salu i Sverige.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 26 januari 1893.

Axel Edv. Petersson

från Östergötlands län.