Motioner i Andra Kammaren, N:o 148.

N:o 148.

Af herr 0. OIssOIl i Stockholm, om upphäfvande af frälsemäns
rätt till särskilt forum.

Sedan Riksdagen, på sätt dess underdåniga skrifvelse den 8 april
1868 utvisar, för sin del beslutat en författning angående upphäfvande af
frälsemäns rätt till särskild! forum, lät Kongl. Maj:t genom nådig skrifvelse
till adelsmötet den 5 februari 1869 infordra ridderskapets och adelns yttrande,
huruvida ridderskapet och adeln för sin del godkände det i Riksdagens
omförmälda skrifvelse intagna förslag till författning i ämnet. Enligt
ridderskapets och adelns den 19 påföljande mars aflåtna underdåniga skrifvelse
till Konungen förklarade ridderskapet och adeln sig väl medgifva upphörande
af dess särskilda forum i vissa brottmål, men deremot icke kunna
samtycka till förändring af den frälsemän enligt kap. 8 § 2 mom. 8 rättegångsbalken
tillkommande rätt att få vissa andra dem rörande mål (tvister
om arf och testamenten samt förmynderskapsärenden) handlagda omedelbart,
af hofrätt.

Under det nära ett fjerdedels sekel, som förflutit sedan adelsmötet
fattade detta beslut, torde emellertid tänkesätten hos ridderskapet och adeln
hafva förändrats och insigt vunnits derom, att frälsemännens rätt till särskild!
forum är dem mera till olägenhet än fördel. Och då ett borttagande
af ifrågavarande privilegium skulle i sin mån bidraga till svenska medborgares
likställighet inför lagen, får jag under åberopande af innehållet i Riksdagens
ofvan omförmälda skrifvelse härmed vördsammast föreslå,

det Riksdagen för sin del måtte besluta en författning
angående upphäfvande af frälsemäns rätt till särskild!
forum, så lydande:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 148.

Med ändring af livad § 6 af ridderskapets och adelns
privilegier den 16 oktober 1723 samt inom. 8 § 2 i 8:e
kapitlet rättegångsbalken innehålla derom, att vissa mål
och angelägenheter rörande frälsemän skola omedelbart af
hofrätt bedömas och handläggas, samt med upphäfvande af
Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 10 januari 1755
angående afskrifters ingifvande i Kongl Maj:ts och riksens
hofrätter af bouppteckningar efter frälsemän, förordnas,
att dessa mål och ärender hädanefter skola tillhöra vederbörande
underdomstolar och efter allmänna rättegångsordningen
behandlas,

dock att derigenom icke någon inskränkning sker i
den rätt, som jemlikt kongl. resolutionen den 3 oktober
1675 § 35 jemförd med kongl. förordningen den 1 mars
1749 tillkommer arfvingar i adliga sterbhus att till förrättande
af bouppteckningar och arfskiften i samma sterbhus
kalla dem, de helst dertill vilja bruka; kommande i
följd häraf kongl. brefven den 26 oktober 1748 och den
7 april 1805, hvarigenom utländske adelsmän, som hit
till riket inkommit samt svenska akademiens ledamöter
blifvft förunnade enahanda förmåner i rättegångsmål som
ridderskapet och adeln, att till all verkan upphöra.

1 ''in * >;iu; >.! h• -.6 ■'' i, .i;..- :•> ; J- • -ni i

Stockholm den 26 januari 1893.

Olof Olsson.