Motioner i Andra Kammaren, N:o 198.

1

N:o 198.

Af herr 0. A. Brodin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i sy fte a f
befrielse för svenska fartyg från erläggande af konsulatafgifter
in. mi

>''■ ■ ’,/• ■■''énAi. fn Hl •>.>■ .i; . ,:ui -

Under 1888 års riksdag tog jag mig friheten att i denna kammare
väcka en motion (n:o 42), i hvilken jag på grund af i densamma
anförd motivering, hvartill jag anhåller att få hänvisa, föreslog, »att
Riksdagen behagade besluta, att svenska fartyg från och med år 1889
befrias från att erlägga i § 103 af Kongl. Maj:ts nådiga förordning
angående konsulatväsendet af den 4 november 1886 bestämda afgift af
6,35 öre per registerton, samt att motsvarande belopp må konsulatkassan
tillskjutas af statsverket».

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 3, till livilket denna
motion remitterades, afstyrkte densamma uti sitt utlåtande n:o 11, hufvudsakligen
af det skäl, »att utskottet icke varit i tillfälle att förskaffa
sig upplysning angående storleken af de afgifter, svenska fartygen årligen
utbetala till de aflönade konsulerna och vice konsulerna».

Under 1889 års riksdag väckte jag en motion (n:o 80), till hvilken
jag äfven anhåller få hänvisa, i samma syfte. Denna motion öfverlemnades
till Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 3, som afstyrkte
aflåtande!, af en skrifvelse till Kongl. Maj:t af det skäl, att utskottet
förestälde sig, att de personer, som fått i uppdrag att verkställa den
af Riksdagen begärda undersökningen och utredningen af den svenska
sjöfartsnäringens tillstånd och sättet för dess upphjelpande, jemväl
skulle taga under öfvervägande frågan om konsulatafgifterna.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1892. 1 Sarnl. 2 Afd. 2 Band. 49 Käft. (N:o 198). 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 198.

Sjöfartsnäringskomitén ingick äfven i undersökning om nämnda
afgifter och lemnade en redogörelse öfver desamma i olika länder. På
grund af denna jemförande undersökning yttrar komitén å sid. 56:
»Af nu lemnade öfversigt synes framgå, att den beskattning, som
svenska fartyg i likhet med de norska äro i främmande hamnar underkastade
i form af konsulatafgifter, i många fall utgår med högre belopp
än de afgifter af samma slag, som hvila på andra nationers fartyg,
Iwilket förhållande väl kan tänkas i sin mån verka hindrande under
den ständigt växande täflingen i fraktfarten. Ehuru det under sådana
omständigheter visserligen vore önskligt att i berörda afseende kunna
bereda någon lindring för vår sjöfart, måste dock härvid icke lemnas
ur sigte, att konsulatafgifterna till väsentlig de] utgöra bidrag till upprätthållande
af det för de båda förenade rikena gemensamma konsulatväsendet,
hvarför spörsmålet om förändring uti ifrågavarande afgifter
icke lämpligen synes kunna afgöras i det ena landet, utan att samtidigt
i det andra riket beslut fattas i enahanda syfte. De förenade
rikenas nuvarande konsulatorganisation har ock helt nyligen eller vid
slutet af år 1886 blifvit genomförd, dervid de nu utgående konsulatafgifterna
blifvit till beloppet bestämda.»

»I den mån nedsättning sker i dessa afgifter, som till stor del
ingå till den för konsulernas aflöning upprättade konsulatkassan, måste
naturligtvis, om kassan fortfarande skall kunna tillgodose de anspråk,
som ställas på henne, dess öfriga inkomster ökas. Dessa utgöras af anslagen
från svenska och norska statsverken, af hvilka det förra har att
lemna fyra sjundedelar och det senare tre sjundedelar af hvad som är
erforderligt.»

Sjöfartsnäringskomitén föreslår vidare åtskilliga lindringar i konsulat
afgifternas utgörande, hvilka förslag dock icke ännu ledt till något
resultat.

Af hvad sålunda anförts framgår, att komitén, med hänsyn dels
till frågans unionella beskaffenhet och dels till den större utgift, som
derigenom skulle uppstå för det svenska statsverket, ej ansett sig kunna
föreslå borttagande af konsulatafgiften, utgående med 6,36 öre per registerton.

Då de norska rederierna, lika väl som de svenska, nu emellertid
påyrka borttagandet af denna skatt, S3mes tidpunkten vara lämplig att
helt och hållet afskaffa densamma samt låta de svenska fartygen, i likhet
med de engelska, betala konsulerna endast för de tjenster, som de
göra — allt enligt gällande taxa.

Omförmälda konsulatafgift af 6,36 öre per registerton måste ovil -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 198. 3

korligen betraktas som en skatt på sjöfartsnäringen. Då nu denna skatt
pålagts å administrativ väg utan Riksdagens hörande, bör detta vara
ett ytterligare skäl för dess afskaffande.

Hvad för öfrigt sjelfva konsulatinstitutionen vidkommer, vore det
önskligt, om densamma kunde ombildas. De lönade konsulat, som äro
besatta med svenska eller norska undersåtar, äro i regel till stor nytta,
och många fall torde kunna påvisas, då dessa konsuler gjort rederierna
stora tjenster, derigenom att de medelst sin kännedom af landets lagar
och förhållanden på de olika platserna skött rederiernas affärer så, att
betydliga förluster undvikits. Annorlunda är dock förhållandet, der utländska
undersåtar äro anstälda såsom konsuler eller vice konsuler,
särskilt i aflägsna^ länder och på sådana platser, hvarest ej engelska
är hufvudspråket. På dylika ställen måste nemligen kaptenerna, i anledning
af bristande språkkunskap, alldeles förlita sig på konsulns utsago.
Om nu haverier eller andra svårigheter uppstå, är konsuln den
i allt bestämmande. Intet hindrar, att han då kan begagna sin ställning
för att rikta sig sjelf, eller gynna sina vänner på platsen, allt på
rederiernas bekostnad, och hade det mången gång varit mycket bättre
för rederier, om ej någon konsul i sådana fall funnits att tillgå. Det
vore sålunda önskvärdt, att de lönade konsulaten kunde ökas i antal
och besättas med lämpliga svenska eller norska undersåtar, hvaremot
en del vice konsulat, hvilkas innehafvare hvarken begripa svenska eller
engelska språken, borde indragas och endast sådana tillsättas, då fullt
passande personer finnas villiga att emottaga uppdraget,

På grund af hvad jag här ofvan anfört, tager jag mig friheten
vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade besluta att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t måtte taga
i öfvervägande, om icke de svenska fartygen kunde
befrias från erläggande af den med 6,35 öre per
registerton utgående konsulatafgiften; samt att äfven
taga i beaktande, huru vida icke en ombildning af
konsulatväsendet kunde ske i sådant syfte, att flera
aflönade konsulat upprättades och besattes med lämpliga
personer af svenske eller norske män.

Stockholm den 26 april 1892.

O. A. Brodin.

Motioner i Andra Kammaren N:o 198.

Tillägg till ii:o 19S.

Af herr 0. A. Brodin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i syfte af
befrielse för svenska fartyg från erläggande af konsulatafgifter
m. m.

I motionens kläm, efter orden: »utgående konsulatafgiften» införes
orden: »och derom till Riksdagen göra framställning», så att klämmen erhåller
följande lydelse:

att Riksdagen behagade besluta att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t måtte taga
i öfvervägande, om icke de svenska fartygen kunde
befrias från erläggande af den med 6,3 5 öre per registerton
utgående konsulatafgiften och derom till Riksdagen
göra framställning; samt att äfven taga i beaktande,
huru vida icke en ombildning af konsulatväsendet kunde
ske i sådant syfte, att flera aflönade konsulat upprättades
och besattes med lämpliga personer af svenske eller
norske män.

Bill. till Biksd. Prot. 1892. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band,