Motioner i Andra Kammaren, N:o 73.

9

X:o 73.

Af herr A. G. JÖ11SS011 i Mårarp, om upphof rande af gällande
lagstiftning angående morgongåfva.

Giftermålsbalkens 9 kap. från 2 till och med 7 paragraf handlar
om qvinnans rätt att före vigsel till äktenskap få morgongåfva utfäst.

Det medgifves villigt, att då detta stadgande infördes i giftermålsbalken
giltiga skäl funnos för dess tillämpning.

Qvinnans rätt var då i många afseenden långt undanskjuten. Hon var
då i både socialt och borgerligt afseende långt ringare lottad än mannen,
hvilken senare var berättigad att gent emot qvinna erhålla dubbel arfsrätt.
Det omyndighetstillstånd, under hvilket hon var bunden, hindrade
henne i en sjelfständig verksamhet och tvingade henne att framlefva sitt
lif under beroendets rätt ofta stränga välde. Att under sådana förhållanden
en ringa förmån under form af morgongåfva tillerkändes barnlös
enka var ju ett tidsenligt billighetsskäl. En sundare uppfattning af individens
rätt, eu humanare rigtning på det sociala området hafva dock
redan betydligt förbättrat qvinnans ställning, och både opinionen och lagstiftningen
arbeta i syfte att vidare bereda qvinnan utvägar till oberoende
och sjelfständighet. Mig synes alltså tiden vara inne att afskaffa bestämmelsen
om morgongåfva, helst som lagen om äktenskapsförord samt testamente
erbjuder tillräckliga utvägar för alla till myndig ålder komna att
mera klokt och bestämdt ordna om sin förmögenhet eller qvarlåtenskap.
Såsom motiv för motionen vill jag särskilt fästa uppmärksamheten på
svårigheten att skifta ett sterbhus’ egendom, då sådana fall inträffa, om
hvilka stadgas i 5 § af ofvannämnda kap., att, om ej lösören räcka till
Bill. till Bilcsd. Prof. 1SS8. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 14 Raft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 74.

det bestämda gåfvobeloppet, befintlig fastighet då, skall enka tilldelas, hvilken
hon eger så länge hon är ogift till sin förmån bruka, dock med
skyldighet att hålla hus och jord vid magt. Att en mängd oregelbundenheter
samt anledning till missnöje och rättegångar deraf blifva en följd,
är uppenbart,

På grund af hvad jag anfört yrkar jag,

att 2 till och med 7 §§ giftermålsbalken måtte
afskaffas samt ärfdabalkens 12 kap. 3 § och öfriga
lagrum, som med frågan hafva sammanhang, undergå
den förändring, som för syftets vinnande anses nödvändig.

Om remiss till lagutskottet anhålles.

Stockholm den 28 januari 1888.

A. G. Jönsson

från Kronobergs län.

JT:o 74.

Af herr M. AlldGrSSOll i Löfimlt, om ändring i gällande lagstiftning
rörande ränta å försträckningar i penningar.

Det är allmänt bekant att den svenska industrien, såväl jordbruk
som fabriker och handtverkeri er, för närvarande arbetar under ogynsamma
konjunkturer och har svårt för att kunna bestå i den stora konkurrensen
med utlandet, ty utlandet arbetar under gynsammare förhållanden, såsom
blidare klimat, låg ränta på anläggnings-, drift- och förlagskostnader.