Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

1

N:o 101.

Åt herr A. E. Petersson i Hamra, om ändringar i gällande
tulltaxa.

Den industri, som i större eller mindre mån är för sin utveckling beroende
af den tekniska kemiens bistånd, fördelar sig i flerfaldiga grenar,
alla af särdeles stor betydelse i våra dagar för landets hela ekonomi. Idkare
af jordbruk, bergshandtering eller fabriksslöjd äro, hvar på sitt sätt, numera
ej blott angelägna att stödja sin verksamhet på vetenskapliga grunder, utan
derjemte hänvisade till kemiskt-tekniska erfarenhetsrön för betryggande af bättre
resultat för sin yrkesdrift. Det kan således ej här behöfva utförligare framhållas,
 af huru stor vigt det är i våra dagar, att äfven tekniskt-kemisk industri
i och för sig, såvidt sådant är på tullagsstiftningens beskaffenhet beroende, får
ett väl behöflig! stöd gent emot den främmande konkurrens, hvilken på detta
såsom så många andra arbetsfält hittills allt för mycket undertrycker inhemsk
företagsamhet.

För åstadkommande af ändamålsenliga ändringar i gällande tullagstiftning,
 med det nyss angifna syftet, har ett flertal af framstående vetenskapsidkare
och praktiskt förfarne män gemensamt utarbetat omfattande förslag,
hvilka, om än icke till alla delar för närvarande möjliga att genomföra —
enär traktatsband torde derför lägga hinder i vägen — likväl ur många
synpunkter äro förtjenta att tagas under ompröfning i samband med öfrige
vid denna riksdag väckta förslag till behöfliga ändringar i den ekonomiska
lagstiftningen.

Utbedjande mig att få aflemna erforderliga motiveringar och utredningar
till bevillningsutskottet, tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta, med anledning af här framlagda
förslag, deraf framgående ändringar i gällande tulltaxa.

Stockholm den 28 januari 1887.

A. E. Petersson

från Östergötlands län.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1887. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Käft.

1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Förslag till tullsatser å nedanstående produkter af den kemiskt-tekniska

industrien.

I.

Jern och Stål.

Tackjern, barlastjern och skrot...............

Jern- och stålgöt samt smältstycken ....
Jernväg sskenor, mer eller mindre bearbetade,
jemte tillhörande syllar, hottenplåtar,
skärjern, skarfbultar, muttrar och spik
T-, balk-, vinkel- och annat s. k. fagon-jern

men ej dragen tråd.................................

Till näst föregående ej hänförliga och ej
särskild! specificerade muttrar, skrufvar
och naglar med 12 mm. eller deröfver i

diameter............................................

Valsade eller smidda plåtar utan öfverdrag''
af annan metall eller fernissa samt utan
vidare bearbetning än att de äro klippta,
böjda eller med hål försedda:

med 3 mm. tjocklek och derutöfver

med mindre tjocklek än 3 mm.........

Valsade eller smidda plåtar, slipade, fernissade
eller öfverdragna med annan

oädel metall än nickel ......................

Axlar, hjul och hjulband för jern vägs
materiel.....................................................

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

0,001

—

—

—

0,02

—

—

—

0,04

F. H.*)

0,04

—

—

—

0,06

—

0,04

—

—

0,05

—

—

—

0,06

—-

—

—

0,05

®) Beröres af Franska Handelstraktaten.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

3

Tullsatser:

Franska

traktaten

medgifver

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

Fjedrar för jernvägsmateriel ....................

0,06

0,05

0,05

0,05

0,05

0,08

0,10

0,10

Valsade eller dragna rör...........................

Ankare, draggar, kettingar och kedjor med
länkjernets diameter 6 mm. och derut-öfver, kettingstoppare, kettingkrokar,
roderi ern och skeppsknän .......................

Smidda eller valsade äfvensom af smid-bart jern eller stål gjutna, ej bearbetade
delar till broar, fartyg, fartygsinven-tarier, åkdon, lokomotiv, lokomobil, ång-sprutor, symaskiner och andra maskiner,
jern vägs- och spår vägsvagnar, samt åker-bruks- och annan redskap ...................

F. H.

Plogar, harfvar och dylik gröfre, ej spe-cificerad åkerbruksredskap, skrufstycken
och bräckjern .............................

F. H.

Hammare, släggor, pickor, bilor, yxor, liar,
högafflar, gödsel- och dynggrepar, hac-kor, lutor, spadar, skyfflar, räfsor, skruf-nycklar, filar, tänger, samt med dessa
j emförliga redskap och gröfre verktyg
med eller utan slipning, men ej polerade,
lackerade eller med någon metall öfver-dragna .............................................

F. 11.

Emaljerade eller med annan oädel metall
än nickel öfverdragna plåtkärl eller

annan redskap ......................................

Kedjor med länkjernets diameter under 6
mm...........................................

-

F. H.

Spik med 45 mm. längd och derutöfver
Spik med mindre längd än 45 mm. samt
nubb, trådstift, skostift och knappar

0,05

0,20

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Träskrufvar, såsom s. k. trä- ock lås skrufvar

med 75 mm. längd och derutöfver
..........................................................

Träskrufvar, såsom s. k. trä- och lås skrufvar

med mindre än 75 mm. längd
Tråd, dragen, till och med frihetsgraden

n:r 20 B. W. Gr......................................

Tråd, dragen, finare än n:o 20 B. W. G.

Trådlinor........................................................

Trådduk ..........................................................

Anm. När jern- och ståltråd eller deraf
framstälda artiklar äro öfverdragna
med någon annan oädel
metall än nickel, ökas de anförda
tullsatserna ytterligare med
4 öre per kilo.

Af tackjern gjutna rör, halkar, kolonner,
lyktstolpar, staket, eldstadsroster, hällar,
lod och vigter, samt annat efter gjutningen
ej bearbetadt och ej specificeradt
tackjernsgjutgods, som per stycke väger

minst 20 kilo................................... ...

Af tackjern gjutna spislag ugnar, kaminer
och grafvårdar samt ej ens delvis hvar
ken blankpolerade, emaljerade, glaserade
eller med någon metall öfverdragna
grytor, pannor, mortlar och krubbor
Bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,
port- och dörrfyllnader, lyktarmar, pressoch
strykjern, äfvensom mer eller mindre
blankslipade, emaljerade, glaserade eller
med annan oädel metall än nickel öfverdragna,
 gjutna grytor, pannor, mortlar
och krubbor samt andra af tackjern
gjutna, ej specificerade artiklar...............

Tullsatser:

Franska

itraktaten

medgifver

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

—■

—

—

0,20

—

_

—

—

0,30

—

—

—

—

0,08

—

—

—

—-

0,12

—

—

-—

—

0,15

—

0,20

—

—

0,02

—

—

—

0,05

—

0,10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

5

Tullsatser:

gällande

i j? i a, Häfta,

föreslagna traktaten

raedgifver

Pr°c'' kronor
värdef Per ki!"

proc. ! , kronor

af ! kronor , per kilo

värdet; Per kll° j

Kopie-pressar, eldredskaps-, paraply- och
kappställningar, trädgårdsurnor, kaffeoch
köttqvarnar, fruktskalnings- och
andra dylika för hushållsbehof afsedda
maskiner äfven i förbindelse med något

trä ..........................

Finare, ej specifieradt tackjernsgjutgods, såsom
blomstervaser, byster, fruktskålar,
korgar, lampor, ljuskronor, ljusstakar,
medaljonger, pappershållare, presenterbrickor,
 skrifdon, tändsticksställ och urställ
in. fl. likartade ej till bijouterivaror
hänförliga artiklar..........................

Kassakistor, kassaskåp och sängar ............

Ej specificerade jern- och stålvaror äfven
i förbindelse med något trä:

Förgylla eller försilfrade.....................

Förnicklade, polerade, lackerade eller
emalj erade
Andra slag

en till »ej specificerade
och stålvaror» hänförlig
vara per stycke, i den form
den inkommer, väger mer än
10 kilo, så belägges den för
den Överskjutande vigten med
en tull af endast 4 öre per
kilo.

Vid förtullning af jern- och
stålvaror, som äro inlagda i
askar, papper eller annat
dylikt omslag, medgifves ej
afdrag derför i vigten.

Anm. 1.

Om

jern -

Anm. 2.

15

0,20

0,30

0,70

0,35

0,20

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Maskiner och ej specificerade delar deraf
Lokomotiv, lokomobiler, flyttbara ångmaskiner,
 ångsprutor och gasmaskiner

Ångmaskiner för fartyg och båtar ...........

Ångmaskiner af andra ej specificerade slag

Ångpannor ...............................................

Maskiner af andra, ej specificerade slag,
hufvudsakligen bestående af:

a) Trä....................................................

b) Gjutjern................................................

c) Smidesjern eller stål ..........................

d) Andra oädla metaller.........................

Redskap och verktyg, ej specificerade, för

tullas såsom det ämne bearbetadt, hvaraf
de hufvudsakligast bestå.

II.

Andra metaller.

Aluminium

a) oarbetad ............................................

b) arbetad: bleck eller tråd...................

nipp er och lyxartiklar..........................

Bly

a) oarbetadt: i tackor.............................

b) arbetadt: plåt, rör eller tråd ...........

kulor eller hagel ...................................

andra varor, äfven om de äro målade

eller lackerade....................................

Guld

a) oarbetadt: i plantsar, stänger eller
bleck...................................................

Tullsatser

Franska

traktaten

medgifver

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

0,15

F. H.

—

—

—

0,15

F. H.

—

—

—

0,10

F. H.

—

—

—

0,10

F. H.

0,04

F. H.

—

—

—.

0,06

F. H.

—

—

—

0,08

F. H.

0,25

F. H.
F. H.

30

—

_

35

—

—

—

—

—

2,00

—

—

—

—

0,04

—

—

—

—

0,06

—

—

—

—

0,12

—

—

-—■

—

0,30

—

—

—

—

fritt.

—

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

7

Guld:

b) arbetad^ bok-, äkta musiv- eller

puder- ........................................

tråd, äfvensom gulddragararbeten, alla

slag................................................

nipper och andra arbeten..............

Koppar samt dess legeringar (dock ej med
nickel) såsom messing, Irons, tombak
etc.

a) oarbetade: i tackor eller stänger

b) arbetade: valsade till plåt ...........

rör, tuber, tråd..........................

varor, smidda, gjutna eller förfärdigade
af plåt, såsom hushållskärl,
kärl och apparater för fabriker,
fartyg och maskiner, såsom sid
och däcksventiler, ång- och afloppsrör,
 ledstänger, trappbeslag, äfvensom
ringklockor, kranar, nitnaglar,
spik etc. äfven om dessa föremål
till någon del äro i förbindelse med
något af andra vanliga ämnen såsom
jern eller trä..........................

Siktduk af koppar, messing etc.........

Finare arbeten, polerade, målade elle]
fernissade, såsom ljusstakar, lampor,
lyktor, beslag för sadelmakeri- och
vagnsarbeten, gardinhållare, fönster
och dörrbeslag, muttrar, skrufvar,

skyltar, kammar in. m....................

Ciselerade, förgylda, försilfrade, för

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

P™0'' kronor
värdet| Per kil°

10,oo

2,35

—

—

--

10,oo

2,35

50, oo

11,70

0,15

—

—

—

0,20

—-

i

1

1

0,22

0,30

0,35

—

—

1,00

—

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Tullsatser

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

2,00

—

—

—

1,00

—

0,50

0,70

—

—

—

2,00

—

—

—

fritt.

—

—

—

—

fri.

—

fria.

—

—

—

50,oo

—

—

—

—

fritt.

—

—

—

—

10,oo

—

_

__

_

10,oo

_

—

—

—

50,oo

—

—

—

—

fritt.

—

Koppar:

eller konstsaker, såsom ljuskronor,
kandelabrar, skrifställgarnityrer,
statyetter, fantasiföremål och ar
beten af s. k. cuivre poli .............

Nickel och Nysilfver:

Nickel, oarbetad, ren ................................

Nysilfver, äfvensom pulvernickel oarbetad
Arbeten af nysilfver såsom skedar, gafflar,
skålar, brickor, kaffe- och téserviser
ej förgylda, försilfrade eller förnick

lade ........................................................

Nipper och lyxartiklar af nysilfver ...
Qvicksilfver.......................................................

Platina:

a) oarbetad .................................................

b) arbetad: Varor helt och hållet af

platina (med undantag af smycken)
såsom tråd, deglar, skålar, rör,

destillationsapparter etc. ............

Nipper ...............................................

Silfver:

a) oarbetadt i plantsar, stänger eller bleck

b) arbetadt: bladsilfver, tråd, äfvensom

gulddragararbeten alla slag............

Varor af silfver såsom skedar, gafflar,
skålar, brickor, ljusstakar, bordsprydnader
etc...................................

Nipper af silfver, äfvensom förgylda
Tenn:

a) oarbetad''t:

i tackor och stänger ........................

Motioner i Andra Kammaren, N:o 10l.

9

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdetj

kronor
per kilo

proc.

af

värdet!

kronor
per kilo

—

—

—

0,50

0,35

_

_

_

1,00

0,35

—

—

—

2,00

0,70

_

_

0,04

0,06

—

1,00

i

■

•

2,00

0,025

I

|

—

—

—

! 0,02

_

Tenn:

b) oarbetad: Tennfolium, kapsyler för

buteljer .............................................

Andra arbeten af tenn, britanniametall
och dylika legeringar, såsom
kaffe- och téserviser, skedar, brickor,
leksaker etc., äfven om dessa varor
äro målade eller lackerade, ej försilfrade
eller förnicklade...........

eller bronserade arbeten af tenn ..

Zink:

a) oarbetad, rå eller i form af tackor

eller stänger...........................................

b) arbetad, plåt, tråd eller rör ...............

Andra arbeten, såsom byggnadsorna -

sade

Arbeten, förnicklade eller galvaniserade
...................................................

in—v.

metaller.

metaller.

V. Metalloider, syror och salter.

Alun ..........................................................

Aluminiumsulfat .....................................

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Käft.

2

io

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1ÖI

Tullsatser

Franska

gällande

föreslagna

traktaten

medgifver

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

Ammoniak, kaustik (inklusive kärlets vigt)

0,06

Ammonium-carbonat.........................................

—

—

—

0,07

—

» chlor- (salmiak)...........................

—

—

—

0,07

—

» nitrat..........................................

—

—

—

0,12

—

» sulfat............................................

—

—

—

fritt.

—

» salter, öfriga ej specificerade

—

—

20

—

—

Antimon och dess naturliga råämnen........

—

—

—

fria.

—

» salter.............................................

—

—

20

—

—

Arseniksyrlighet, röd och gul arsenik (auri-

pigment).......................................................

—

—

20

•—

—

Barium-carbonat, nativt (Witherit), omalen

—

—

—

fritt.

—

» » » » malen

» » fäldt (Blanc Axe, perma-

—

*-

—

0,oi

—

nent hvitt) ................

—

—

—

0,05

—

» salter, öfriga ej specificerade ........

—

—

20

—

—

Bly-oxid (glete, silfverglitt)...........................

—

—

—•

0,05

—

» oxidsuperoxid (mönja)............................

—

—

—

0,08

—

» acetat (blysocker) ...................................

—

—

—

0,15

-—

Anm. Under förutsättning af denatu-

reling af alkohol.

Bly-carbonat (blyhvitt, kremzerhvitt) .......

—

—

—

0,10

—

Anm. Under förutsättning af denatu-

reling af alkohol.

» chromat (kromgult, kromrödt)..............

—

—

20

—

—

» salter, öfriga ej specificerade...............

—

—

20

—

■—

Bor syra...........................................................

—

—

—

fri.

—

Borax............................................................

—

—

—

fri.

—

Brom..................................................................

—

■—

—

fri.

—

» salter alla slag ..................................

—

—

20

—

—

Citronsyra och dess salter ...........................

—

—

20

-—

—

Chromsyra och dess salter.........................

Fosfor, under förutsättning af restitution

—

—

20

—

—

för tändstickor..........................................

—

—

—

1,00

—

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

11

Jod .............................................................

» salter ..............................................

Fosforsyra i löst form...........................

» dess salter, alla slag..........

Jern-sulfat (jernvitriol) ......................

» salter, öfriga ej specificerade......

Kadmium..............................................

» salter alla slag...................

Kalihydrat, kaustik^..............................

Kalium-carbonat (pottaska) .................

» chlor .............................................

» chlorat (chlorsyradt).................

Anm. Under förutsättning af
tution för tändstickor.

Kalium, cyan-..........................................

» jerncyanur (gult blodlutsalt)

» jerncyanid (rödt » )

» nitrat (salpeter) ..................

» sulfat ......................................

» tartrat (vinsyradt) rå vinsten

» salter, öfriga ej specificerade

Kalksalter:

Chlorkalk.....................................................

Calcium-carhonat, fäldt ..........................

» chlor- ...........................................

» sulfat (gipssten), obränd..........

> » » bränd ...........

» fluor- (flusspat), omald..............

» » » mald .............

» salter, Öfriga ej specificerade.

Koboltoxid ...............................................

» salter alla slag...... ..............

Tullsatser

Franska

gällande

föreslagna

traktaten

medgifver

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor i
per kilo

kronor
per kilo

i

fri.

—

—

20

—

—

—

—

—

0,15

—

-—•

—

20

—

—

—

—

20

0,01

—

_

__

fri.

—

—

—

20

—

—

—

—

—

0,06

—

—

—

0,04

—

—

—

■—-

fritt.

—

0,15

0,20

—•

—

—

0,15

—

—

—

—-

0,35

—

—

—

0,05

—

—

—

fritt.

—

—

—

—

fritt.

—

—

—

20

—

—

—

—

_

0,04

—

—

—

—

0,05

—

—

—

—

fritt.

—

. •—

—

—

fritt.

—

—

—

—-

0,004

—

—

—

—

fritt.

—

■—

—

—

0,oi

—

—

—

20

—

—■

_

—

•—

2,oo

—■

i —

—

20

■—•

—

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Tullsatser:

Franska

gällande

föreslagna

traktaten

medgifver

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

Koppar-oxid...............................................

0,20

»

acetat (förutsatt denaturering af

alkohol) ..........................

.

0,35

0,08

sulfat (kopparvitriol) ......................

—

—

—

—

»

salter, öfriga ej specificerade

—

—

20

—

Magnesium, chlor- ...................

—

—

—

fritt.

—

sulfat ...........

—

—

—

fritt.

—

Magnesiumsalter, öfriga ej specificerade

—

—

20

—

—

Mangansuper oxid, nativ (brunsten) rå

—

—

—

fri.

—

» » » pulveriserad

—

—

—

0,02

—

»

-syrade och öfvermangansyrade salter

—

—

20

—

—

»

-salter, öfriga, ej specificerade

—

—

20

—

—

Mineralier, ej specificerade...............

Natronhydrat, kaustik^ ...............................

Natrium-carbonat, rå soda, högst 45 procent-

—

—

—

fria.

0,06

—

bältig .........................

—

—

—

0,02

—

»

» calsinerad soda (sodaaska,

refined alkali, Solway
soda) ......

0,04

»

» -kristalliserad....

—

—

—

0,02

—

-bicarbonat, ...................

—

—

—

0,04

—

»

chlor- (koksalt, stensalt) rått........

—

—

—

fritt.

—

»

» raffineradt (bords- och smör-

—

salt) ..

—

—

—

0,02

—

»

-chlorat (chlorsyradt)

—

—

—

0,15

—

»

-nitrat (chilisalpeter)

—

—

—

fritt.

—

»

-sulfat (Glaubersalt)

—

—

—

0,oi

—

»

-bisulfat ...................................

—

—

—

fritt.

—

»

bisulfit (surt svafvelsyrligt) ..........

—

—

—

0,04

—

»

-hyposulfit (undersvafvelsyrligt).....

—

—

—

0,04

—

-salter, öfriga ej specificerade........

—

—

20

—

—

Nickelsalter..........

—

—

20

—

—

Oxalsyra och dess salter

—

—

_

0,10

-—

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

13

Tullsatser:

gällande

Qvicksilfversalter ..........................................

Silfvernitrat .....................................................

» salter, öfriga ej specificerade............

Strontianhydra t ..............................................

Sirontium-carbonat, nativt (Strontianit)

omalen

» » » » malen

» » fäldt ..........................

» -sulfat, nativt (Celestin) omalen
» » » » malen

» » fäldt...............................

» -salter, öfriga ej specificerade .

Syror: chlorvätesyra (saltsyra) j kärlets

salpetersyra........................! vigt in svafvelsyra.

.....................j beräknad.

Tennoxid............................. .......................

» -salter....................................................

Vismut och dess naturliga råämnen .........

» -salter................................................

Zinkoxid (Zinkhvitt) ..................................

» -salter ...................................................

Öfriga kemiskt-tekniska preparater, ej

specificerade..............................................

Apoteksvaror:

Atropin och dess salter........................

Coejfein » » » ........................

Chinin » » » ...................

Chinoiden » » » ........................

Chinolin » » » .......................

Chloralhydrat................................................

Chloroform....................................................

Chrysophansyra..........................................

Cinchonidin och dess salter....................

I kronor

af
värdet]

per kilo

föreslagfia

Pra°,c- kronor
värdet Per kil°

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

20

20

20

20

20

20

20

20

20

10,oo

fritt.

0,oi

0,05

fritt.

0,oi

0,05

0,01

0,05

0,01

fritt.

0,io

fri.

14

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

.....

Tullsatsei

-

Franska

gällande

föreslagna

traktaten

medgifver

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

Apoteksvaror:

Cinchonin och dess salter

fri

Cocain » » »

_

_

__

»

Codein » » »

Coniin » »

—

—

—

»

—

Curarin » » »

Digitalin » » »

»

Duboisin » » »

»

Elaterin » » »

»

Eserin » » »

Jodoform

—

—

—

—

Morfin och dess salter

Opiater, alla slag .......

Peperin ......................................

—

—

_

»

_

Pilocarpin och dess salter ...

—

—

—

»

_

Salicin » » »

_

_

_

»

_

Strychnin » » »

-_r-

—

—

»

_

Thymol,.

Ötriga apoteksvaror, hvilka kunna hänföras

—

—

—

»

—

till kemiskt-tekniska preparater, förtullas
såsom sådana, d. v. s. med 20 procent

af värdet .......

_

20

VI.

Gödningsämnen:

Superfosfat, hvarmed förstås artificiella

gödningsämnen, som innehålla fosforsyra
läslig i vatten och till en qvantitet af
minst 2 procent .......

0,005

fritt.

Öfriga slag .........

—

—

—

—

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

15

Klass 1

Klass 2

| Klass 3
Klass 4

Klass 5

VII.

Glasvaror.

Glaskärl, helt och hållet oraffineradt
s. k. råglas:
» A) af mörk, brun ell

grön färg .....

» B) » half hvit färg

» G) » helhvit färg

matta ränder eller

glas alla slag
slipade, så väl
och hållet son

försilfrade och förgylla
.......................

Glas i skifvor, fönster- ocl
spegelglas:

A) fönsterglas, matt ocl

oslipadt i alla stor
lekar..........................

B) fönsterglas, gjutet, rå

glas, glastakpannoi

och däckglas .........

O) spegelglas, slipadt mindre
än 1L
qv.-m.

Tullsatser:

Franska
traktate n
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

0,02

—

—

-—

0,06

—

0,10

—

—

0,20

—

—

—

0,40

—

—

—

1,00

—

—

—

0,08

—

0,10

—

—

—

0,20

—

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

—

—

—

0,30

—

-—

-—

—

0,30

—

_

0,50

fritt.

fritt.

_

—

—

fritt.

—

—

—

—

0,005

—

—

—

—

0,005

—

—

—

0,005

0,005

Glasvaror:
Klass 5. (

E)

P)

Klass 6. Glaspulver

än 73 qv.-m.
folieradt

Va qv.-m...
folieradt
större är
Va qv.-m..,

Vill.

Lervaror.

Klass 1. Tegel, mur-, vanligt (klinker) ej

glaserad! ............................

Bör, dränerings-, utan fläns
Klass 2. Tegel, eldfast-, ej glaseradt

» facad- eller beklädnads-,

ej glaseradt ......

» list-, ej glaseradt ...........

» tak-, glaseradt eller ej

glaseradt ............

Anm. 1. Fagadtegel är ett murtegel,
som genom pressning eller
annan behandling erhållit en
finare yta och en mera korrekt
form än vanligt murtegel.
Anm. 2. Listtegel är så formadt, att
det kan användas till inkantning
af fönster, dörrar, por
taler eller till arkitektoniska
lister å byggnader; det saknar
inpressade eller upphöjda ornament.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1Ö1.

17

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

0,01

_

—

—

—

0,01

—

—

—

0,01

—

—

—

—

0,01

—

0,02

0,07

0,07

—

—

—

0,07

-x

■—

—

—

0,07

—

—

0,05

—

0,07

—

0,07

—

0,07

''

—

—

0,07

-

0,07

:

0,07

Afd.

2 Band.

15 Höft.

3

Klass 3. Tegel, fagad-, glaseradt.............

» list-, glaseradt ............

Bör, vattenlednings- eller för
tekniska behof, glaserade eller

oglaserade

Trottoarsten och golfplattor, en
färgade, oglaserade, mer än
50 mm. tjocka.....................

Klass 4. Deglar, retorter, mufflar, vattenkar,
 badkar och liknande
varor, glaserade eller oglaserade
......................................

Klass 5.

Vaser, pelare, m. fl. arbeten
s. k. terra cotta, enfärgade,
ej glaserade, ej målade, tryckta

eller färgstämplade............

jFajans, oglaserad ..............

Byggnadsornament, enfärgade, ej

glaserade.............................

Kakel, kakelugnsornament,
färgade, ej glaserade........

eller

ladt,

ladt

tryckt eller färgstämp -

ladt (t. ex. selzer-krus) .
Krukor, krus och dylikt af
fast lera, saltglaserade (1
Höganäs’ saltglaserade ’
Bill. till Riksd. Prot. 1887. 1 Samt.

18

Motioner i Andra Kammaren, Ko 101.

Tullsatser:

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

P™5- | kronor
värdet! Per kil°

Lervaror:

Klass 5. Flisor, plattor (tiles), till golfeller
väggbeklädnad, enfärgade,
 oglaserade af mindre

tjocklek än 50 mm..........

Anm. 1. Krukmakaregocls utgöres af
föremål arbetade af vanliga
(simplare) leror och som äro
färdiggjorda på drejskifva
samt, utan att svarfvas, torkade
och brända, till följd
hvaraf ytan är gröfre och
föremålen ej så korrekta som
fajans och andra högre slag
af lervaror. Godset är till
färgen brunrödt, gult eller
rödgult och poröst.

Anm. 2. St entyg (Steinzeug, grés cérarn.,
stone ware) är vanligen grått
eller gulgrått, i brottet tätt,
mer eller mindre cintradt, ej
poröst.

Klass 6. Flisor, plattor (tiles), enfärgade,
glaserade, ej målade, tryckta

eller färgstämplade.................

Flisor, plattor (tiles), ej glaserade,
 med mönster i en eller
flera färger (t. ex. encaustic

tiles)..........................................

Krukmakar egods, glaseradt, måladt,
 tryckt eller färgstämp ladt

i en färg ..........................

Stenig g, såsom krukor, krus,

0,03

0,07

0,03

0,03

0,07

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

0,10 —

0,10

0,10 —

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101,

19

Lervaror:
Klass 6.

Klass 6.

Anm. j

Anm.

Stentyg:

muggar, saltglaserad^, målade,
tryckta eller färgstämplade i
en färg (t. ex. Cölnische Potten,
 Rheingut och liknande
varor).........................................

Kakel, enfärgad!, glaseradt, ej
måladt, tryckt eller färgstämpladt
.............................................

Kakelugnsornament, enfärgad!,
glaseradt, ej måladt, tryckt
eller färgstämpladt................

Fajans, vanlig och fin (oäkta
porslin), enfärgad, glaserad,
men ej målad, tryckt eller

färgstämplad.........................

Fajans kallas gods af färgad
eller ofärgad ogenomskinlig
(ej genomlysande), niet eller
mindre porös massa, öfverdragen
med färgad eller ofärgad
glasyr, skiljande sig från
vanligt krukmakargods genom
en omsorgsfullare behandling
vid formningen, så att
dess yta är jemnare och slätare.

1. Till fajans hänföras således
de i handeln förekommande
kokkärlen af gul massa med
brun eller svart glasyr, bruna
eller svarta kaffe- och tékannor
samt formar m. fl.
husgerådsartiklar.

T ullsatser

:

Franska

traktaten

medgifver

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

0,10

—

0,05

—

0,10

—

—

0,05

—

0,10

—

0,10

0,10

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101

Lervaror
Klass 7.

Klass 8.

Klass 9.

Anm.

Kakel

..........> eller färg -

•ULMfi/OP ...................../ ciici

Kakelugnsornament ) *

eller färgstämplad i en färg
Terra-cotta (t. ex. från Ipsen
Enke), glaserad, målad, tryck
i en färg.....

Fluor, plattor (tiles)|-”‘

och förgyllning
eller målade,

1 tryckta eller
färgstämplade
i en eller flera

Kakel........................

Kakelugnsornament

Stentyg....................

Fajans.....................

Maj olikaartiklar alla slag
Lervaror, dekorerade med ej in

utan guld.

lith).......................................

Terra-cotta (t. ex. från Ipse
Enke), målad, tryckt el]
färgstämplad i flera färger
Lervaror, monterade med metall,
med undantag af sådan!

äkta porslin .......................

Äkta porslin, kvitt eller er
gadt, ej måladt, tryckt <

färgstämpladt ...................

?. Äkta porslin är i brottet
eller mindre cintradt, ej poröst
och vid en tjocklel
2 m.m. genomskinligt (ger
lysande). Obs.! Stentyg

Tullsatser:

Franska

traktaten

medgifver

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

0,03

0,16

—

0,05

—

0,16

—

0,05

0,16

—

0,16

0,16

__

—

0,07

—

0,16

—

0,03

—

0,22

-—

—

0,05

—

0,22

—

—.

0,05

-—

0,22

—

0,16

—

0,22

—

—

0,16

—

0,22

—

0,07

—

0,22

—

0,07

0,22

0,22

0,24

0,24

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

21

Tullsatser:

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

P™?'' kronor
värdet| Perkil°

Lervaror:

äfven fajans, som är tunnare
än 2 in.in., äro vid full belysning
genomskinliga (genomlysande)
liksom äkta porslin,
som är tjockare än 3 m.m.,
ofta är ogenomskinligt (ej genomlysande).

Anm. 2. Hit räknas isolatorer, kemiskt
porslin, såsom mortlar, deglar,
skålar och rör äfvensom gods
af engelskt genomskinligt (genomlysande)
benäkta porslin,
hvilket ej är fullt så cintradt
(förglasadt), som det hårdare
porslinet (fältspatporslinet).
Klass 10. Äkta porslin, måladt, tryckt eller

färgstämpladt i en färg ......

Klass 11. Äkta porslin, dekoreradt med guld
eller med flera färger med

eller utan förgyllning ...........

Äkta porslin med metallmonte

ring ........................................

Parian- och tecw^-artiklar.

Anm. Alla lervaror förtullas efter deras
netto-v igt.

IX.

| Alabaster, Gips, Kalksten, Krita, Marmor
och Cement.

Alabaster, a) oarbetad....................................

» b) -arbeten, alla slag..................

0,47

0,47

0,47

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

fri.

0,50

0,47

0,70

0,70

0,70

fri.

0,50

22

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Tullsatser:

Franska

traktaten

medgifver

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

Gips, kalksten, krita och cement:

Gips (gipssten), rå.....................................

» brand, preparerad .............................

» -arbeten, ej specificerade...................

Kalksten, rå....................................................

» bränd, släckt eller osläckt .........

Krita, omalen...................................................

» malen eller slammad.........................

-—■

fri.

fri.

0,io

fri.

fri.

fri.

0,005

—

fri.

0,004

0,10

fri.

fri.

fri.

0,005

—

Marmor, a) oarbetad, i block ....................

—

fri.

—

fri.

—

» b) arbetad .............................

—

fri.

—

0,50

—

Cement.......................................................

*—

fritt.

—

0,004

—

X.

Stärkelse, dextrin, druf- ock maltsocker
äfvensom potatismjöl.

Dextrin...............................

0,io

0,10

0,io

0,14

0,14

0,14

Potatismjöl.................................................

Socker, a) druf- 1 båda tullbehandlas i likhet
7/1 me|i nu gällande bestämmel-DJ matt- 1 Ser för rörsocker.

Stärkelse af hvete, potatis, eller andra
vegetabiliska ämnen.........

—

—

—

XI.

Jäst.

Jäst, alla slag.................................................

—

fri.

—

0,14

—

Motionér i Andra Kammaren, K:o 101.

23

Tallsatser;

Franska

traktaten

medgifver

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

kronor
per kilo

XII.

Bröd och choklad, cacao.

Bröd, finare småbröd, bakelse, cakes, peppar-kakor m. fl. dylika slag, hvari
finnes socker, mandel, nötter, fina
kryddor, men som ej kunna hän-föras till konfityrer, närmaste

emballagets vigt inberäknad.......

» andra slag...........................................

Cacao ..

Chocolad ..... .....................

—

0,15

fria.

0,30

0,50

—

0,40

fria.

fri.

0,30

—

Anm. Afdrag i vigten medgifves ej
för askar, papper eller dylikt
omslag.

XIII.

Tobak.

Tobak a) oarbetad: blad och stjelk...........

b) arbetad: cigarrer och cigaretter
andra slag...........................................

—

1,00

3,00

1,20

—

1,00

5.00

2.00

—

XIV.

Läder, gelatin, husbiås, lim,

Läder: a) Sidläder, bind sulläder samt hvit-garfvade (alunerade) och säm-skade hudar och skinn .........

0,24

0,55

24

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Läder: b) Pergament, färgade, pressade
och tryckta skinn, saffian
alla slag äfvensom finare
skinn för tillverkning af handskar
och etuiarbeten........

c) Andra slag, derunder inbegripna

lackerade hudar och skinn,
vaxläder skinn, chagrin, hästläder
och smorläder .............

d) Af läder nåtlade arbeten samt

krökta och okrökta resefter

e) Maskinremmar af läder samt

syremmar ..........................

f) Skodon 1) af siden och halfsiden

2) » yllefilt eller segel duk

med eller
utan lädersulor

3) » annan väfnad samt

af saffians-, carduans-,
 färgade
eller pressade
skinn .................

4) becksöms- och s. k.

sjöstöflar .............

5) d:o d:o med träbott nar.

..........................

6) andra slag ...............

g) Sadelmakeriarbeten .................

h) Läderarbeten, ej specificerade .
Gelatin och husbiås. Se Lim.

Lim a) Gelatin och husbiås, pappersomslagets
vigt inberäknad ......

b) andra slag...................................

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

—

0,47

_

1,65

—

0,47

—

0,90

•—

—

0,47

—

1,80

—

—

fria.

—

1,10

—

—

2,35

—

9,00

—

—

0,80

—

2,40

—

—

1,40

—

9

_

—

fria.

—

0,90

—

—

fria.

—

0,50

—

—•

—

—

4,00

—

—

0,50

30

—

—

—

—

30

—

—

_

1,70

_

1,70

_

—

0,10

—

0,25

—

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101..

25

XY.

Explosiyänmen.

j Nitroglycerinhaltiga
\ Bomullskrut

Bergskrut......

Gevär skr ut...
Knallhattar..
Stubintråd ...

XYI.

Stearinljusindustrien.

Olein ...............

Stearin ............

» -ljus......

Glycerin, rå ...
» ren

XVII.

Tvål- och såpindustrien.

Tvål: parfymerad......................................

andra slag .....................................

Anm. Afdrag i vigten göres ej för
askar, burkar, flaskor, papper och
annat dylikt omslag.

Såpa...................................:...........................

0,05 — | 0,05

Bill. till Biksd. Prot. 1887. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 15 Häft,

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver!
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
''per kilo

proc.

af i
värdet

kronor
per kilo

0,12

_

0,13

—

0,12

0,60

—

-—

0,12

0,18

—

—

0,12

-—

0,50

—

—

0,12

—

1,20

—

0,15

fri.

fri.

—

0,09

—

0,09

—

—

0,12

—

0,12

—

5

•—

—

fri.

—

5

|

0,io

i 0,28

A

_

i 0,28

i A -./v

_

2G

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Tullsatser:

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor

proc.

af

värdet

kronor

per kilo

per kilo

XVIII.

Fett, oljor, fernissor och kitt.

Palmolja

fri.

XIX.

Benkol, bensvärta och blanksmörja.

Benkol och bensvärta ....................

Benkolsaffall (råämne för tillverkning af

—

0,02

0,02

superfosfat ......

Blanksmörja, närmaste emballagets vigt

—

0,02

fritt.

inberäknad ...................

—

0,05

-

0,15

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

1

Motiv

till herr A. E. Peterssons i Hamra motion (n:r 101) om ändringar i

gällande tulltaxa.

Bih. till Rihd. Prat. 1887. 1 Sami.

‘2 Afd. 2 Band. 15 Käft.

1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Innehållsförteckning

tillhörande motionen n:r 101 i Andra Kammaren.

Föreslagna tullsatser:

N:o

1 & 2,

klass

I.

Förslag till ändringar i gällande tulltaxa för olika

slag af jern och stål samt en del deraf fram-stälda produkter.

»

3,

»

II,

bil.

A.

Aluminium, nickel, nysilfver och qvicksilfver.

»

4,

»

»

»

B.

Bly, zink, tenn.

»

5,

»

»

»

c.

Guld, silfver, platina.

6,

»

»

d.

Koppar samt dess legeringar, messing, brons,

tombak, etc.

»

7,

»

III—V

»

A.

Alun och svafvelsyrad lerjord.

»

8,

»

»

»

B.

Soda-industrien.

»

9,

»

»

»

c.

Ammoniaksalter.

»

10,

»

»

»

D.

Barium- och Strontium-föreningar.

«

11,

»

»

»

E.

Klorsyrade salter.

»

12,

»

»

»

F.

Citronsyra och dess saker.

»

13,

»

»

»

G.

Fosfor.

»

14,

»

»

»

H.

Fosforsyra.

»

15,

»

»

»

I.

Kalisalter.

»

16,

»

»

»

K.

Salpeter.

17,

»

»

»

L.

Kalksalter.

7>

18,

»

»

»

M.

Magnesia-salter.

»

19,

»

»

»

N.

Koksalt.

20,

»

»

»

0.

Vattenglas.

21,

»

y>

»

P.

Oxalsyra och oxalsyrade saker.

»

22,

»

»

»

Q.

Saltsyra.

y>

23,

»

y>

B.

Salpetersyra.

»

24,

7>

»

y>

S.

Svafvelsyra.

7>

25,

y>

T.

Vinsyra och vinsyrade saker.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

3

N:o 26, klass III—Y, bil. U. Föreningar af tunga metaller samt brom och jod

och deras salter.

»

27,

»

»

»

V.

Kemiskt-tekniska preparat ej specificerade.

»

28,

»

»

»

X.

Apoteksvaror.

»

29,

»

VI

Artificiella gödningsämnen.

»

30,

»

VII

Glasvaror.

»

31,

»

VIII

Lervaror.

»

32,

»

IX

Alabaster, gips, kalksten, krita, marmor och cement.

»

33,

X

»

A.

Draf- och maltsocker.

»

34,

»

»

»

B.

Stärkelse.

»

35,

»

XI

Jäst.

»

36,

»

XII

»

A.

Bröd.

»

37,

»

»

»

B.

Cacao och chocolad.

»

38,

»

XIII

Tobak.

»

39,

»

XIV

»

A.

Läder-industrien.

»

40,

»

»

»

B.

Lim, husbiås, gelatin.

»

41,

»

XV

Spräng-ämnen.

»

42,

»

XVI

Stearin-ljus-industrien.

»

43,

»

XVII

Tvål- och såp-industrien.

»

44,

»

XVIII

Feta och flygtiga oljor.

)>

45,

»

XIX

»

A.

Benkol.

»

46,

»

»

»

B.

Blanksmörja.

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klass I. Jern och stål. N:o 1 och 2.

Förslag till ändringar i gällande tulltaxa för olika slag af jern och
stål samt en del deraf framstälda produkter.

Af åtföljande statistiska tablå öfver Sveriges jernhandtering allt
sedan 1860 framgår visserligen att vår jern- och ståltillverkning för
hvarje femårs-period i allmänhet gått väsentligt framåt, men då utvecklingen
af flera andra länders jernhandtering fortgått vida hastigare,
har dock Sveriges ställning bland de jern tillverkande länderna efter
hand relativt försämrats. Hufvudskälen härtill äro l:o) att Sveriges malmförande
trakter sakna tillgång på billigt bränsle, 2:o) att andra länder genom
tullar väsentligt försvårat det svenska jernets afsättande hos dem och
3:o) att man genom nya arbetsmetoder och processer allt mera lyckats tillverka
goda jernfdbrikat jemväl af underhaltiga råämnen. Produkter, som
tillförene endast kunde beredas af sådana malmer och bränslen, hvilka
voro fria från så kallade oarter, och de egenskaper, som just utgjorde
de svenska råämnenas väsentliga företräden, kunna numera vinnas ur
betydligt underhaltiga material. I följd af dessa förhållanden har det
svenska jernets användning i andra länder allt mera inskränkts till sådana
tillverkningar, hvilka nödvändigt kräfva ett material af allra yppersta
art, och den omständigheten att vår export ändock kunnat tilltaga,
beror dels på de med civilisationens framsteg så ofantligt ökade behofven
äfven af dylika jemförelsevis små jernqvantiteter kräfvande
finare manufakturarbeten, för hvilkas framställande det bästa svenska
jernet fortfarande eger ett afgjordt företräde, samt dels på de låga
pris, med hvilka tillverkarne på senare tiden måst nöjas, men hvilka
också vållat mången förut välburgen bruksegares ruin.

Ett skärskådande af den statistiska tabellen visar för öfrigt att
det icke endast är tillverknings- och utförselsbelopp, som ökats, utan
att så äfven är händelsen med införseln, som för alla och i synnerhet

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

5

för de mera förädlade varorna vuxit i ännu långt högre grad än utförseln.
 Så utgjorde införseln af plåt under förra hälften af 1860-talet
blott hälften af utförseln, men var deremot under förra hälften af 1880-talet mer än dubbelt större än utförseln, hvilken dock under tiden nära
nog fyrfaldigats, och medan Sverige under förra hälften af 1860-talet
nästan icke hade någon import af spik, var införseln deraf under 1880-talets förra hälft större än den temligen oförändrade exporten. På ett
liknande sätt hafva också in- och utförsels-siffrorna för gjutgods af
tackjern bytt om plats, i det att, medan utförseln efter gammalt var
flere gånger större än införseln, förhållandet nu är alldeles motsatt.
Af förtennt jernbleck, som i Sverige icke framställes, fastän det för
oss vore en högst naturlig tillverkning, som dock under närvarande
tullfrihet antagligen genast skulle af de utländska tillverkarne förqväfvas,
 har införseln under de ifrågavarande 20 åren femfaldigats
o. s. v.

De stora mängder af jernvaror, som nu från andra länder hit införas,
 skulle emellertid kunna inom landet tillverkas, om blott lämplig
tull blefve dem åsatt och i samma mån som svårigheterna ökas att i
utlandet afsätta Sveriges öfverskott på jern, blir det tydligen allt mera
nödvändigt att tillse, det åtminstone den inhemska marknaden bevaras
åt våra egna jerntillverkare, derest ej dessa skola duka under i den
ojemna täflan och på samma gång de af dem använda talrika arbetarne
beröfvas sin arbetsförtjenst. Men skola tullar medföra åsyftad verkan
och ej endast vålla ett på samma gång gagnlöst och förargelseväckande
fördyrande af varan, så måste de vara nog höga att verka skyddande
äfven under de mest tryckta tiderna, då de just bäst behöfvas, och till
följd deraf ej blott föranleda till den ifrågavarande industriens uppkomst,
 utan äfven framkalla en sådan täflan inom landet, att prisen
trots än så hög tull icke blifva högre, än som af landets naturförhållanden
betingas. Vi tänka härvid särskildt på de föreslagna tullsatserna
för gjut-tackjern, jernvägsräls och balkar. I fråga om de i
öfrigt föreslagna tullsatserna å jern och stål torde böra beaktas, att
några af dem väl må kunna förefalla en och annan onödigt höga, men
då somliga till samma rubrik hörande saker kräfva en så hög tull, om
deras tillverkning äfven under tryckta tider skall kunna åt landet bevaras,
 så har det ansetts onödigt att genom alltför stor sönderstyckning
af rubrikerna försvåra tulltaxans tillämpning.

De statistiska tabellerna visa, att jern tillverkningen inom landet
flerfaldt öfverstiger landets behof, till följd hvaraf priset på de hufvudsakliga
jerneffekterna, såsom stångjern och dylikt, naturligtvis icke korn -

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

mer att ökas med den derå åsätta tullen, utan allt fortfarande kommer
att regleras af priset på v.erldsmarknaden. Deremot skulle onekligen
den föreslagna tullen komma att medföra det goda, att det inhemska
behofvet i väsentlig mån kommer att fyllas af landets egna tillverkningar,
 hvarigenom också utbuden på verldsmarknaden till en del torde
minskas, hvilket i sin ordning torde kunna bidraga till höjandet af
svenska jernets pris i utlandet.

Särskildt bör påpekas att hvilken tull som helst på spik blir illusorisk,
 så länge den så kallade mellanrikslagen har gällande kraft, ty
nästan hela spikimporten sker från Norge. Af 1884 års spikimport,
som utgjorde 2,006 tonn, kommo t. ex. 1,918 tonn från Norge, hvilket
förhållande åter beror derpå, att spiken i Norge beredes af så billigt
engelskt jern, att af svenskt jern framstäld spik icke dermed kan täfla
i pris.

Den nu gällande tulltaxans högsta tullsats för jern är i förslaget
höjdt från 15 öre till 20 öre pr kilo, eller med 5 öre pr kilo, och
blott i ett enda fall, nemligen för träskrufvar med mindre än 75 m.m.
längd med 15 öre pr kilogram, men sistnämnda höjning har visat sig
nödvändig, om en här i landet nyuppstånden tillverkning af träskrufvar
skall kunna fortlefva; och då en redogörelse för de svårigheter, hvarmed
denna industri här har att kämpa, i mer än ett hänseende kan
vara upplysande, må i korthet något derom meddelas.

När Uddeholms aktiebolag 1882 uppgjorde planen för sitt nya
verk för träskrufvars framställande, var priset för medeldimensionen
af de utländska träskrufvar, som då uteslutande användes här i landet,
60 öre pr gross; men när Uddeholmsfabriken 1885 utsände sin vara
i marknaden, sänkte det engelska hus, som inom denna branche dittills
beherskat den svenska marknaden, priset till 30 öre, hvilket för Uddeholms
årstillverkiling af 150,000 gross gör en minskad inkomst af
45,000 kronor. Till följd häraf har också den nya fabriken, som i
anläggning kostat vid pass 100,000 kronor, trots de i tekniskt hänseende
tillfredsställande resultaten, hittills gått med högst betydlig förlust,
 i det att den ej ens på långt när fått sjelfva arbetskostnaderna
betäckta. Skulle nu någon tro att den nämnda prisnedsättningen är
en följd af de dåliga tiderna i allmänhet, så är detta ett fullkomligt
misstag; skälet är det i dylika fall vanliga, eller att de stora utländska
fabrikerna, när det gäller att i andra länder bibehålla en gammal marknad,
 utbjuda sina varor till pris, som långt understiga deras tillverkningsvärden.
 Så säljer t. ex. för närvarande ifrågavarande engelska
fabrik sina träskrufvar med l''/j tums längd och derunder i Göteborg

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1Ö1.

7

till pris, som trots frakten dit och en tull af 15 öre pr kilogram, dock
understiger dem, till hvilka samma skrufvar säljas i England. Meningen
härmed är naturligtvis att på detta sätt i sin linda qväfva den
svenska tillverkningen af träskrufvar, för att sedan återgå till de gamla
prisen.

Den nu gällande tullen å träskrufvar (15 öre pr kilogram) verkar
visserligen skyddande för den gröfre skrufven, men är redan otillräcklig
för de ordinära groflekarne och än mer för de fina. För att inse
detta torde endast behöfva omnämnas att en gross 4-tums skrufvar
väger 4,2 kilogram och således drager en tull af 63 öre, under det att
en gross ‘/,-tums skrufvar blott väger 0,i kilogram och således drager
en tull af endast 1,5 öre. Det är också derför, som här pr kilogram
för träskrufvar med större längd än 75 m.m. föreslås en tull af 20 öre
och för mindre träskrufvar 30 öre.

För femårs-perioder sedan 1860 beräknade årliga medeltal i meter-tonn
af Sveriges tillverkningsbelopp, in- och utförsel, samt förbrukning af jern
och stål samt deraf framstälda varor för såvidt desamma af kommerskollegii
berättelser låta sig bestämma.

Femårs-

period.

Tillverkning.

Införsel,

Utförsel.

Förbrukning.

Jernmalm.............................

1860—64

445,271 tonn

_

1,548 tonn

443,723 tonn

D-.o .............................

1865—69

530,954 »

—

12,587 »

518,367 »

D:o .............................

1870-74

756,867 »

—

18,563 »

738,304 »»

D:o ...........................

1875-79

736,132 »

—

16,142 »

719,990 »

I):o ..............................

1880-84

857,804 »

—

29,214 »

828,590 »

Jernskrot .............................

1860—64

26 tonn

1,292 tonn

D:o ...........,..................

1865-69

240 »

1,956 »

I ko ............................

D:o .............................

1870—74

1875—79

695 »

511 »

4,909 »
5,814 »

D:0 .............................

1880-84

1,622 »

5,558 »

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Femårs-

period.

Tillverkning.

Införsel.

Utförsel.

Förbrukning.

Tackjern

1860-

-64

196,513

torn

4,975

lönn

13,489

tonn

187,999

tonn

D-.o

1865-

-69

253,111

.»

4,465

»

19,471

»

238,105

>)

D:o

1870-

-74

322,416

»

10,891

»

52,648

))

280,659

»

D:0

1875-

-79

346,189

»

16,291

»

33,404

))

329,076

))

D:o

1880-

-84

418,649

»

18,848

»

55,905

“

381,592

»

Gjutgods

af tackjern

*)..........

1860-

-64

?

339

torn

1,119

tonn

?

D:o

» d:o

1865-

-69

?

119

»

371

..

9

D:o

» (1:0

1870-

-74

?

223

»

625

»

9

D:o

>» (1:0

1875-

-79

?

275

»

447

»

9

D:o

» d:o

1880-

-84

?

440

>>

205

»

?

Smältstycken och råskenor ......

1800-

-64

?

—

2,080

tonn

9

D:o

»

d:o ......

1865-

69

?

6,248

»

?

D:o

M

d:o ......

1870 -

-74

?

209

tonn

10,239

»

?

D:o

»

d:o ......

1875-

-79

?

184

»

12,029

»

9

D:0

»

d:o ......

1880-

-84

9

70

»

8,912

»

9

Stång och finjern **)

1860-

-64

134,513

torn)

1,018

tonn

90,881

tonn

44,650

tonn

D:o ..

d:o

1865-

-69

167,469

»

1,535

))

127,569

..

38,365

))

D:o »

d:o

1870-

-74

179,452

»

3,677

»

138,105

»

45,024

»

D:o »

d:o

1875-

-79

206,732

»

5,334

»

139,005

))

73,061

”

D:o »

d:o

1880-

-84

249,440

)>

7,419

))

193,671

63,188

» 1

Götjern och stål.....

1860-

-64

6,367

torn

98

tonn

5,676

tonn

789

tonni

D:o

» d:o .....

1865-

-69

7,268

»

133

»

4,395

n

3,006

»

D:o

» clio .....

1870-

-74

15,304

»

228

»

5,122

«

10,410

»

D:o

» d:o ... .

1875-

-79

24,441

»

314

1)

6,339

»

18,416

»

D:o

» d:o .....

1880-

-84

59,489

»

815

»

9,163

»

51,141

»

Jernvägsskenor........

1860-

-64

?

10,601

tonn

5

tonn

?

D:o

1865-

-69

?

7,237

»

89

»

?

*) Häri äro tackjernsrör säkerligen ej inbegripna, ty annars skulle införselsiffroma nog vara mångfald!
större; men någon särskild rubrik för tackjernsrör finnes dock ej i kommerskollegii berättelser.

**) In- och utförsel af det under den tvetydiga rubriken jern- och ståltråd inbegripna äro här ej
medräknade.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

9

Femårs-

Tillverkning.

Införsel.

|

Utförsel. 1

Förbrukning.

.

period.

Jernvägsskenor........................

1870—74

?

27,993 tonn

548 tonn

?

D:o ......................

1875-79

?

35,367 ..

271 »

?

D:o ........................

1880—84

?

20,444 ■>

26 »

?

Plåt ....................................

1860-64

4,398 tonn

306 tonn

611 tonn

4,093 tonn

D.o ....................................

1865-69

5,267 »

701 »

646 »

5,322 »

D:0 ...................................

1870-74

7,118 »

2,373 »

797 »

8,694 »

D:o .............................

1875—79

10,446 »

2,439 »

1,197 -

11,688 ..

I):0 ....................................

1880—84

15,164

5,004 »

2,342 »

17,826 .■

Förtennadt jernbleck................

1860—64

—

308 tonn

—

308 tonn

D:0

1865—69

-—-

315 »

—

315 »

D:o d:o ..............

1870—74

—

733 »

—

733 »

O

ré

O

1875-79

—

1,076 »

—

1,076 »

O

O

P

1880-84

—

1,545 ..

—

1,545 ..

Spik af 45 mm. längd och deröfver

1860 - 64

5,699 tonn

30 tonn

1,085 tonn

4,644 tonn

D:o d:o d:o

1865-69

5,914 ..

17 »

1,042 »

4,889 »

C

rS

©

1870-74

6,732 »

267 »

1,489 »

5,510 »

D:0 d:o <1:0

1875-79

8,421 »

843 >.

1,016 »

8,248 »

B:o d:o d:o

1880—84

8,127 »

1,316*) »

1,177 .»

8,266 »

Maskinerier, redskap och verktyg

1860-64

9

2,417,596 kr

49,353 kr

?

D:o d:o d:o

1865—69

9

2,326,666 »

156,381 »

9

O

O

O

P

1870-74

?

8,724,991 »

989,390 »

9

O

O

O

A-!

1875-79

?

8,972,055 »

1,057,301 »

?

D;o d:o d:o

1880—84

! ?

7,590,615 »

1 2,451,014 ■.

?

*) Spikinförseln under 1884 var 2,006 tonn, hvaraf ej mindre än 1,918 tonn kommo frän Norge.

Med stöd af hvad här ofvan blifvit anfördt föreslås derför följande
i omstående tabell närmare specificerade tullsatser å jern och stål samt
å af dessa ämnen tillverkade varor:

Bill. Ull Riksd. Prat. 1887. 1 Samt. 2 Afl. 2 Band. 15 Häft.

2

Bilagans nummer

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

P p
p

I A

231

232

233

fe;

231

232

233

234 234

235

236

235

j 236

| 237
. I 238

| 239
1131240

Jern och Stål.

Tackjern, barlasta em och skrot.........

Jern- och stålgöt samt smältstycken
Jernvägsskenor, mer eller mindre
bearbetade, jemte tillhörande syltar,
 hottenplåtar, skarf jern, skarf bultar,

muttrar och spik...............

T-, balk-, vinkel- och annat s. k.
fapon-jern utan afseende på genomskärningens
form, samt andra
valsade eller smidda, gröfre eller
finare stänger, äfvensom valsad

men ej dragen tråd........................

Till rubriken N:o 233 ej hänförliga
och ej särskild! specificerade muttrar,
 skruf var och naglar med 12
man. eller derutöfver i diameter...
Valsacle eller smidda plåtar utan
öfverdrag af annan metall eller
fernissa samt utan vidare bearbetning
än att de äro klippta,
böjda eller med hål försedda:
med 3 m.m. tjocklek och derutöfver.
......................................

med mindre tjocklek än 3 m.m.
Valsade eller smidda plåtar, slipade,
fernissade eller öfverdragna med

annan oädel metall än nickel ......

Axlar, hjul och hjulband för jern ■

vägsmateriel.......................................

Fjedrar för jernvägsmateriel ..........

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifrer
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

fria.

0,01

■ 1 1

fria.

0,02

—

—

fria.

1

—

0,04

F. M.*)

—

fria.

0,04

—

—

fria.

—

0,06

—

fria.

0,04

—

—

—

0,05

—

— 1

fria.

—

0,06

—

_

fria.

_

0,05

—

fria.

—

0,06

—

7 Beröres af Franska Handelstraktaten.

Bilagans nummer.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

11

a

ö

pT B

0

s

gö

B

CD

so

p-

CD

I A.

237

241

242

243

244

245

Valsade eller dragna rör

238

246

247

239 248

jor med länkjernets diameter 6
m.m. och derutöfver, kettingstoppare,
 kettingkrokar, raderjern och

skeppsknän .................................

Smidda eller valsade äfvensom
smidbart jern eller stål gjutna,
ej bearbetade delar till broar, fartyg,
 far tygsinventarier, åkdon, lo
komotiv, lokomobil, ångsprutor, symaskiner
och andra maskiner, jern
vägs- och spår vägsvagnar, samt
åkerbruks- och annan redskap
Plogar, harfva?'' och dylik gröfre,
ej specificerad åkerbruksredskap,

skrufstycken och bräckjern............

Hammare, släggor, pickor, bilor, yxor,
liar, högafflar, gödsel- och dynggrepar,
 hackor, lutor, spadar, skyfflar,
 räfsor, skruf nycklar, filar,
tänger, samt med dessa jemförliga
redskap och gröfre verktyg med
eller utan slipning, men ej polerade,
 lackerade eller med någon

metall öfverdragna...........................

Emaljerade eller med annan oädel
metall än nickel öfverdragna plåtkärl
eller annan redskap...............

Kedjor med länkjernets diameter

under 6 m.m............................

Spik med 45 m.m. längd och derutöfver
.....................................

Tullsatser:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo.

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

—

fria.

—

0,05

—

fria.

—

0,05

—

_

fria.

_____

0,05

F. H.

—

fria.

—

0,05

F. H.

fria.

0,08

F. H.

—

0,08

—

0.10

F. FL

■—

0,io

—

0,10

1

—

0,03

—

0,05

—

Bilagans nummer.

12

Motioner i Andra, Kammaren, N:o 101.

Tullsats er:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo.

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

—

0,15

—

0,20

—

—

—

—

0,20

—

—

—

—

0,30

—

—

fri.

—

0,08

—

_

fri.

_

0,12

_

—

0,02 ä 0,15

—

0,15

—

0,15

0,20

—

0,01

—

0,02

—

0,02

0.05

IA.

&B

i;

3

240

243

249

250

251

252

253

254

255

256

244

257

Spik med mindre längd än 45 m. m
samt nubb, trådstift, skostift och

knappar.......................................

Träskrufvar, såsom s. k. trä- och låsskrufvar
med 75 m.m. längd och

derutöfver .......................................

Träskrufvar, såsom s. k. trä- och låsskrufvar
med mindre än 75 m.m.

längd .........................................

Tråd, dragen, till och med frihetsgraden
n:r 20 B. W. G..........

Tråd, dragen, finare än n:r 20

B. AV. G.....................................

Trådlinor .......................................

Trådduk .........................................

Anm. När jern- och ståltråd eller c

framstälda artiklar äro öfverdragna
med någon annan oädel metall än
nickel, ökas de anförda tullsatsern
ytterligare med 4 öre per kilo.

annat efter gjutningen ej bearbeta
dt och ej specificera^ tackjernsgjutgods,
 som per stycke väger
minst 20 kilogram ...............

Af tackjern gjutna spislar, ugnar,
kaminer och grafvårdar samt ej
ens delvis hvarken blankpolera de,
emaljerade, glaserade eller med
någon metall öfverdragna grytor,
pannor, mortlar och krubbor ......

Bilagans nummer

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

13

I A.

ep

£

te;

•

B

B

B

E

245

246

247

258

259

260

248

261

249

262

250

263

251

264

T ul ls a t s e r:

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

Bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,
 port- och dörrfyllnader,
lyktarmar, press- och strykjern,
äfvensom mer eller mindre blankslipade,
 emaljerade, glaserade eller
med annan oädel metall än nickel
öfverdragna gjutna grytor, pannor,
mortlar och krubbor samt andra
af tackjern gjutna, ej specificerade
artiklar....................................

Kopiepressar, eldredskaps-, paraplyoch
kapp ställningar, trädgårdsurnor,
 kaffe- och köttqvarnar, fruktskalnings-
och andra dylika för
hushållsbehof afsedda maskiner äfven
i förbindelse med något trä
Finare, ej specificerad.t tackjernsgjutgods,
 såsom blom ster vaser, byster,
 fruktslcålar, korgar, lampor,
ljuskronor, ljusstakar, medaljonger,
pappersMllare, presen tei ''brickor,

skrifdon, tändsticksställ och urställ
m. fl. likartade, ej till bijouteri varor

hänförliga artiklar ...............

Kassakistor, kassaskåp och sängar
Ej specificerade jern- och stålvaror
äfven i förbindelse med något trä:

Förgylda eller för silf rade.........

Förnicklade, polerade, lackerade
eller emaljerade............

Andra slag .................................

Anm. 1. om en till t>ej specificerade
jern- och stålvaror» hänförlig

10

0,08

O.io

0,15

0,25

0,70

0,35

0,15

15

0.20

0.30

0,70

0,35

0,2(1

Bilagans nummer.

14

Motioner i Andra Kammaren, 2V:o 101.

¥

2

Tullsatser

£

c+-

£ p

e

1

3

CD

gällande

föreslagna

traktaten

medgifver

k°b.

p n
so-

proc.

kronor

proc.

kronor

kronor
per kilo.

O

värdet

pr kilo.

värdet

pr kilo.

vara per stycke i den form
den inkommer, väger mer än
10 kilo, så belägges den för
den öfverskj utande vigten med

en tull af endast 4 öre pr
kilo.

Anm. 2. Yid förtullning af jern och

stålvaror, som äro inlagda i
askar, papper eller annat dy-likt omslag, medgifves ej af-drag derför i vigten.

Maskiner och ej specificerade delar

deraf:

Lokomotiv, lokomobiler, flyttbara äng-

maskiner, ångsprutor och gasma-skiner ................................................

fria.

0,15

F. 11.

Ångmaskiner för fartyg och båtar ...
Ångmaskiner af andra ej speoifioe-

—

fria.

—

0,15

F. H.

rade slag.........................................

—

fria.

—

0,10

F. H.

Ångpannor.............................................

Maskiner af andra, ej specificerade

—

fria.

—

0,10

F. H.

slag, hufvudsakligen bestående af:
a) Trä ............................................

fria.

0,04

F. H.

b) Gjutjern.......................................

—

fria.

—

0,06

F. H.

c) Smidesjern eller stål........

—

fria.

—

0,08

F. H.

d) Ändra oädla metaller...............

Redskap och verktyg, ej specifik-

—

fria.

—

0,25

F. H.

rade, förtullas såsom det ämne
bearbetadt, hvaraf de hufvudsak-ligast bestå.

F. H.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

15

Klass II. Bil. A.

N:o 3.

Aluminium, nickel, nysilfver och qvicksilfver.

Aluminium och nickel samt legeringar af dessa metaller användas
numera i betydliga qvantiteter inom industrien.

Hvad aluminium beträffar, har denna metall ännu icke varit föremål
för tillverkning inom Sverige. Tillverkningen är ock förknippad
med åtskilliga svårigheter, men då aluminium är den allmännast i naturen
förekommande metall — den förekommer som aluminiumoxid uti
alla leror — och den tyckes vara ämnad att spela en vigtig rol uti
närmaste framtid, bör införandet af denna tillverkning på allt sätt uppmuntras.

På grund häraf föreslås, att aluminium åsättes en tull af 30 proc.
af värdet.

På nickelmalmer, s. k. nickelhaltiga kiser, är vårt land ganska
rikt och otvifvelaktigt skulle landets behof af nickel med lätthet kunna
fyllas genom inhemsk tillverkning. Men alla landets nickelverk, såsom
Klefva, Sågmyra m. fl., som fordom kunde med vinst drifvas, äro
dock nu nästan helt och hållet nedlagda och tillverkningen af nickelkoppar
har nedgått från i medeltal 21,420 kilo (1874—79) till 18,785 kilo
(1880—84); framställande af nickelsten och speis har nästan alldeles upphört
och storartade tillgångar på nickelförande kiser, exempelvis i Södermanland
och Herjeådalen in. fl. ställen, ligga såsom dödt kapital,
utan föremål för någon spekulation eller industri, och detta allt, oaktadt
metallen nickel och dess legeringar med koppar (nysilfver) ständigt
tyckes få ökad användning. Orsaken till detta sorgliga förhållande
är den vanliga, nemligen att nickeln erhålles billigare från andra länder
såsom Nya Caledonien och Amerika, der man upptäckt rikare nickelmalmer
än våra inhemska och, åtminstone hittills, utkastat dem på
marknaden utan att bekymra sig om förrådens hastigare eller långsammare
tömmande. Då våra nickelmalmer äro betydligt fattigare än
de senast nämnda och fördenskull landets egen tillverkning ej kan med
framgång täfla med det utländska fabrikatet, synes nickelindustrien vara
i största behof af tullskydd.

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Qvicksilfver kan ej blifva föremål för tillverkning inom landet, hvarföre
vi föreslå den tullfri.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt föreslås följande tullsatser:

Aluminium, nickel och nysilfver:

1) Aluminium, oarbetad..................................

öre pr

kilogram.

30 % af värdet.

2) » i form af bleck eller tråd...

—

35 » » »

3) Nipper och lyxartiklar af aluminium......

200

—

4) Nickel (ren) oarbetad ................................

100

—

5) Nysilfver äfvensom pulvernickel oarbetad

50

—

6) Arbeten af nysilfver, såsom skedar, gaff-lar, skålar,- brickor, kaffe- och té-serviser etc. ej förgylda, försilfrade
eller förnicklade .................................

70

7) Förnicklade, försilfrade eller förgylda ny-silfver arbeten, äfvensom nipper och
lyxartiklar af nysilfver.....................

200

Qvicksilfver.....................................................

fritt.

—

Klass II. Bil. B. N:o 4.

Bly, zink och tenn.

Importen af bly, oarbetadt och arbetadt, utgjorde i medeltal under
femårsperioden 1875—1879 årligen 632,963 kilogram och under femårsperioden
1880—1884 årligen 590,172 kilogram. Exporten, som endast
gälde oarbetadt bly, var under förra perioden i årligt medeltal
101,508 och under den senare 224,206; hvadan ett öfverskott af import
öfver export årligen af respektive 531,455 och 365,966 förefans.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

it

Tillverkningen af bly utgjorde i medeltal under femårsperioden
1875—1879 årligen 47,515 kilogram, under femårsperioden 1880—1884
årligen 255,298 kilogram och för år 1885 ensamt 267,155 kilogram.
Häraf kan man beräkna, att landets konsumtion af bly under femårsperioden
1875—1879 uti årligt medeltal utgjorde 578,970 kilogram och
under femårsperioden 1880—1884 uti årligt medeltal 621,264 kilogram.
Tager man dessutom i betraktande, att de betydliga mängder blyhvitt,
blysocker, blyglete och öfriga blypreparat, som årligen importeras,
innehålla lika mycket bly som landet konsumerar i form af metalliskt
bly, så finner man att det inom landet tillverkade blyet under femårsperioden
1875—1879 ej ens utgjorde 2''(1 af landets konsumtion och
under femårsperioden 1880—1884, då likvisst blytillverkningen mera
än femdubblades, endast till i fylde landets behof.

Då vidare, enligt lemnade meddelanden af en firma uti Stockholm,
bly under 1875—1879 uti medeltal gälde 34 öre per kilogram men
endast omkring 26 öre per kilogram under åren 1880—1884 och det
oaktadt blytillverkningen under senare perioden mer än femdubblades,
inses lätt, att blytillverkningen hos oss bedrifvits som en biproduktion
till den af silfver och andra dyrbarare metaller. Som emellertid landet
eger betydliga tillgångar på blymalm, komma dessa säkerligen att
bearbetas, om en lämplig tullsats åsättes bly, hvarigenom landets egna
behof af denna värdefulla metall bör kunna fyllas. På den grund föreslås
en tullsats af 4 öre per kilogram för bly i tackor motsvarande omkring
16 proc. af blyets värde.

Rörande bly i plåt och rör bör det beaktas, att tillverkningen medför
ringa kostnad, enär prisskilnaden mellan dessa produkter och blyet
i tackor belöper sig till omkring 1 öre per kilo för plåt, omkring 2
öre per kilo för rör af vanliga dimensioner och högre l ör rör af mindre
dimensioner. För att icke behöfva skilja mellan tullsatserna å plåt
och rör och olika slags rör, föreslås emellertid en gemensam tullsats
å dessa af 6 öre per kilogram.

Metallisk zink har ej i Sverige kunnat med ekonomisk fördel framställas
enligt nu brukliga metoder; men landet eger högst betydande,
delvis ej arbetade tillgångar på zinkmalm, hvilken borde kunna med
fördel bearbetas hos oss under användning af den billiga drifkraft, som
våra vattenfall erbjuda. Enligt erfarenheten från andra områden måste
man dock befara, att en möjligen här påbörjad tillverkning kan förqväfvas
af de stora utländska bolag, som hafva denna produktion nästan;

Bih. till Riktå. Prof. 1887. 1 Sami. 2 Afä. 2 Band. 15 Häff. 3

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o loi.

monopoliserad på verldsmarknaden; i syfte att motverka eu dylik möjlighet
föreslås en tullsats å zink, i tackor af 4 öre pr kilo motsvarande
ungefär 14 proc. af värdet.

Tenn produceras ej inom landet och torde ej heller här kunna
blifva föremål för inhemsk industri, hvarföre detsamma bör vara tullfritt.

På grund häraf föreslås följande tullsatser för dessa metaller och
arbeten af desamma:

1

|

Ore per j

Bly. a) oarbetad i tackor .................................................................

kilo.

4

i b) arbetadt: 1) I form af plåt, rör eller tråd......................

6

2) Kulor eller hagel...........................................

12

3) Andra varor af bly äfven om de äro må-lade eller lackerade.......................................

30 ;

Zink: a) oarbetad, rå eller i form af tackor eller stänger ........,

b) arbetad: 1) Zinkplåt, tråd eller rör ................................

4 j

6 !

2) Andra arbeten af zink, såsom byggnads-ornament, ljusstakar, skrifställ, brickor,
äfven om dessa arbeten äro bronse-rade, lackerade eller fernissade............

100 i

3) Förnicklade eller qalvaniserade arbeten af
zink ..........................................................

200

Tenn:

1) i form af tackor eller stänger ..........................................

fritt

2) Tennfolium och kapsyler för buteljer ............

50

3) Andra arbeten af tenn, britanniametall och dylika
legeringar, såsom kaffe- och teserviser, skedar,
brickor, leksaker etc., äfven om dessa varor äro
målade eller lackerade ej försilfrade eller förnick-lade .........................

100

4) Förnicklade, försilfrade, galvaniserade eller bronserade
arbeten af tenn .............................................................

200

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

19

Klass IT. Bil. C. N:o 5.

Guld, silfver och platina.

Mera än månget annat yrke har guldsmedsindustrien råkat i förfall
under den nu rådande frihandelsperioden. Detta yrke, som fordom
var lönande och bedrefs af skicklige handtverkare, existerar knappast
nu mera, ty nästan endast enklare arbeten såsom skedar, gafflar etc. förfärdigas
af våra guldsmeder, som för öfrigt endast idka handel med
utländska till deras fack hörande artiklar, för hvilkas tillverkning erfordras
mera arbetsskicklighet. Det har nemligen kommit derhän, att,
sedan den äldre generationen af guldsmedsarbetare utdött, finnes inom
landet i detta yrke sällan sådan arbetsskicklighet, som kan bestå i
täflan med utländske yrkesidkare. Då emellertid årligen införas guldoch
silfverarbeten, en del nipper och dylikt oberäknad!, för öfver en
half million kronor, synes oss, som om någonting borde göras för att
om möjligt åter inom landet väcka till lif denna industri, och få vi
derföre''å ofvannämnde metaller och af dem förfärdigade arbeten föreslå
följande tullsatser:

Vigt.

Kronor.

Guld, silfver och platina.

pr 1 kg.

1) Oarbetaclt: i plantsar, stänger eller bleck ...................

)>

fria

2) Arbetad: bok-, äkta musiv eller puder-gulä, guld-träd,
blad-silfver, silfver- tråd äfvensom gulddrag ar-

arbeten alla slag ......................................................

)''

10

3) Nipper af guld, platina, silfver eller förgyldt silfver

50

4) Varor helt och hållet af platina (med undantag af

smycken) såsom träd, deglar, skålar, rör, de-

fria

stillationsapparater etc..............................................

5) Varor af silfver, såsom skedar, gafflar, skålar, brickor,

10

ljusstakar, bordprydnader etc..................................

))

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klass II. Bil. D. >$ jf:o 6.

Koppar samt dess legeringar messing, brons, tomback etc.

1 mer än 600 år liar koppar tillverkats i Sverige och här utgjort
en vigtig förvärfskälla, af hvilka tusentals familjer haft sin bergning
och utkomst, i det att ensamt några af landets mera betydande kopparverk,
 såsom Falun, Åtvidaberg, Nya Kopparbergs-, Gustafs och Carlbergs
Kopparverk under seklernas lopp framstält koppar för ett
sammanlagdt värde af öfver sex hundra millioner kronor. Men äfven
denna industri dukar snart under, om den ej understödjes med lämpliga
skyddstullar, prisgifven som den är till den ojemna täflan med
andra länders, hvilka hafva till sitt förfogande rikare malmer och billigare
brännmaterial, och de talrika arbetare, som vid grufvor och bergverk
haft stadig sysselsättning, nödgas utvandra till främmande länder för
att der söka en oviss bergning:.

Då sålunda icke ens koppartillverkningen vid de gamla bergverken
lönar sig, vågar än mindre någon nedlägga kapital och arbete
på bearbetningen af nya fyndigheter, vore ock dessa än så hoppgifvande,
 och detta ehuru hvarken kunskaper eller förmåga saknas hos
landets ingeniörer.

Tillverkningen af koppar utgjorde i årligt medeltal under qvinqvenniet
1875—79 923,185 kilogram, och 1880—84 863;642 samt för
år 1885 endast 626,705. Samtidigt med att tillverkningen sålunda
minskats, har importen ökats under de respektive perioderna i årligt
medeltal från 371,075 kilogram till 470,034. Exporten nedgick uti
årligt medeltal från 515,005 till 436,524 årligen, var år 1883 endast
293,039 och sjönk år 1884 ända ned till 100,534 kilogram. Förhållandet
mellan import och export har således ändrat sig derhän, att då under
qvinqvenniet 1875—1879 utförseln i årligt medeltal öfversteg införseln
med 143,930 kilogram, öfversteg införseln deremot utförseln under
1880—1884 med 33,508 kilogram årligen.

Konsumtionen inom landet har under nämnda femårsperioder ökats
från årsmedeltalet 779,255 kilogram''.till 897,150, samtidigt med att tillverkningen
nedgått, och man kan med stöd af ofvanstående siffror beräkna,
att år 1885 infördes omkring 300,000 kilogram koppar utöfver ex -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

21

porten. Icke nog härmed. De statistiska uppgifterna gifva vid handen,
att den väsentliga utförseln utgjorts af gar ad koppar, hvaremot införseln
hufvudsakligen utgjorts af den 25 proc. dyrare kopparplåten.
Så till exempel in- och utfördes enligt kommerskollegii berättelse år
1884 af rå koppar respektive 41,918 och 114 kilogram, af garad 172,000
och 85,616 samt af till plåt, tråd etc. bearbetad 485,297 och 14,804
kilogram.

I likhet med hvad ofvan blifvit nämndt om koppar har äfven importöfverskottet
af så kallade sammansatta metaller, såsom messing,
brons och tomback, årligen stigit.

Orsaken till att kopparindustrien inom landet gått tillbaka är att
söka delvis i andra länders jemförelsevis billiga bränsle, dels ock
hufvudsakligen uti de i främmande länder upptäckta rika och stora
kopparmalmfyndigheterna och den deraf alstrade större produktionen
af koppar, hvarigenom priset högst väsentligen sjunkit. Koppar noterades
nemligen uti London år 1877 till omkring 133 öre per kilogram,
 men noteringen uti London för Chili bars, hvilken notering som
bekant bestämmer koppams pris på verldsmarknaden, var under år
1886 endast omkring 71 öre per kilogram.

För att möjliggöra kopparverkens fortvaro och bereda möjlighet
för nya fyndigheters bearbetande erfordras en så pass hög tullsats,
att åtminstone med dennas tillhjelp det pris, som kopparverken kunna
erhålla för sin produkt, motsvarar tillverkningskostnaden. Då enligt
uppgift från landets största kopparverk tillverkningspriset på koppar
utgör cirka 82 öre per kilo, så föreslås en tull a 15 öre per kilogram,
hvilket motsvarar ungefär 20 proc. af kopparns nuvarande låga värde.

Ehuru värdeskilnaden mellan råkoppar och kopparplåt utgör omkring
25 proc. af den förras nuvarande värde, så har det ej ansetts
skäligt höja den föreslagna tullsatsen å koppar uti plåt med mera än
5 öre per kilogram utöfver den för koppar, rå eller garad, föreslagna,
då denna skilnad uti tullsats torde vara tillräcklig för att åstadkomma
inhemsk tillverkning af kopparplåt.

Å finare polerade arbeten, äfvensom å ciselerade, förgylda, förnicklade,
 försilfrade eller på annat sätt prydda arbeten har föreslagits
en högre tullsats, än som gällande franska handelstraktat medgifver;
men de nu föreslagna tullsatserna synas vara de minsta möjliga, genom
hvilka man kan hoppas att större delen af de derunder innefattade
arbeten skall inom landet kunna under framgångsrik täflan med utlandet
tillverkas.

22

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

På grund häraf föreslås följande tullsatser för koppar samt dess
legeringar, nickellegeringar dock undantagna. (Se angående dessa
nysilfver):

1) Koppar, rå eller g ar ad, messing och brons etc. oarbetade i

Öre per
kilogram.

form af tackor eller stänger..................................................

15

2) Valsad till plåt ...................................................................................

20

3) Rör, tuber och träd..........................................................................

4) Varor, smidda, gjutna eller förfärdigade af plåt, såsom hus-

hållskärl, kärl och apparater för fabriker, fartyg och
maskinerier, såsom sid- och däcksventiler, ång- och
afloppsrör, ledstänger, trappbeslag, äfvensom ring-

22

klockor, kranar, nitnaglar, spik etc., äfven om dessa
föremål till någon del äro i förbindelse med något af

andra vanliga ämnen såsom jern eller trä........................

30

5) Siktduk af koppar eller koppar-legeringar ....................................

6) Finare arbeten, polerade, målade eller fernissade, såsom ljus-

stakar, lampor, lyktor, beslag för sadelmakeri- och
vagnsarbeten, gardinhållare, fönster- och dörrbeslag,

35

muttrar, skrufvar, skyltar, kammar in. in.........................

7) Ciselerade förgylda, förnicklade, försilfrade, eller på annat
sätt prydda arbeten, hufvudsakligen lyxartiklar eller
konstsaker, såsom ljuskronor, kandelabrar, skrifställs-garnityr, statyetter, fantasiföremål och arbeten af cui-

100

vre poli........................................................................................

200 |

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

2 3

Klass III—Y. Bilaga A.

N:o 7.

Alun och svafvelsyrad lerjord.

Till följd af förbättrade arbetsmetoder har priset i utlandet på
alun under de senaste 15 åren kunnat nedsättas från 28 kronor per
100 kilogram till 11 kronor 75 öre. Större delen af de gamla svenska
alunverken, hvilka af bituminös skiffer tillverkade ^lun såväl för landets
behof som ock för export, hafva äfven till följd af detta prisfall måst
nedläggas, och numera återstå endast ett mindre alunbruk på Öland
och ett vid Andrarum uti Skåne, hvilket senare uteslutande bedrifves
för bibehållande af afverkningsrätten till dertill hörande kronoskogar.

Båda dessa bruk lära emellertid endast tillverka tillsammans 200,000
å 250,000 kilogram årligen.

Under femårsperioden 1875—1879 infördes årligen i medeltal 574,957
kilogram och under femårsperioden 1880—1884 årligen i medeltal 568,159
kilogram och år 1885 584,663 kilogram. Under dessa förhållanden anlade
skånska superfosfatbolaget år 1885 en fabrik för tillverkning af
alun och af svafvelsyrad lerjord, hvilken senare ej förut tillverkats i
Sverige. Då superfosfat-tillverkningen gått med förlust och användning
ej fans för den svafvelsyra, som af bolaget kunde tillverkas, beslöt
bolaget sig för denna anläggning, hvaraf ett godt resultat kunde väntas,
då rik tillgång på råmaterial fans i Skånes goda leror och nya förbättrade
arbetsmetoder genast vid tillverkningens början kunde tilllämpas.

Fabriken kan ock tillverka tillräckligt af lerj ordspreparat för
landets behof. Knappast hade emellertid den nya fabriken utbjudit
sina fabrikat, förrän engelsmännen nedsatte priset på alun från 11
kronor 75 öre till 9 kronor 20 öre per 100 kilogram och från 9 kronor
30 öre till 6 kronor per 100 kilogram svafvelsyrad lerjord.

I trots af att den nya fabriken hållit samma ruinerande pris och
oaktadt dess produkter äro af en qvalitet, som är öfverlägsen de engelska,
importeras dock ansenliga mängder alun och svafvelsyrad lerjord.

Prisnedsättningen gäller endast det svenska handelsområdet, d. v. s.
Skandinavien — i verldsmarknaden gäller fortfarande det gamla priset.

24

Motioner i Andra Kammaren, K:o 101.

Råvarorna hafva nemligen under denna tid ej sjunkit i pris och
billigare tillverkningsmetoder hafva ej sedan fabrikens anläggning uppfunnits.
 I Tyskland med dess öfver 20 fabriker för tillverkning af
alun och svafvelsyrad lerjord följde England före 1879 samma taktik
som nu hos oss. Derföre måste, oaktadt Tyskland sjelf producerar
det för alunfabrikationen nödvändiga kalisaltet, som Sverige måste köpa,
påläggas en tull för dessa varor af 3 mark per 100 kilogram, på det
att icke denna fabrikation skulle duka under. Då det industrielt mäktiga
Tyskland behöfver denna tull, är det påtagligt att vi i Sverige ej kunna
undvara skydd af samma natur. Att ett sådant skydd, som skulle tillförsäkra
de svenska fabrikerna den svenska marknaden, icke torde
komma att höja priset öfver det, som gälde under loppet af förra hälften
af 1880-talet eller det ännu i verldsmarknaden, utom Skandinavien,
gällande, torde kunna antagas deraf, att priset i Tyskland, der tullen
är 2 kronor 70 öre per 100 kilogram, ej undergått någon höjning
sedan tullen tillkom. Den inhemska konkurrensen skulle nog i Sverige
såväl som i Tyskland och annorstädes hålla priset inom den rimliga
förtjenstens område.

Svafvelsyrad lerjord, som enligt numera använda metoder delvis
är råmaterial för alun, förtullas enligt generaltullstyrelsens resolution
såsom »kemiskt-tekniskt preparat» med 5 procent af värdet, d. v. s.
med 30—35 öre per 100 kilogram0), under det alun är tullfri.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tillåta vi oss föreslå en
tullsats för svafvelsyrad lerjord af 2 öre per kilogram och för alun af
2''it öre per kilogram, och torde vi ännu en gång få framhålla vår åsigt,
att denna tullsats ej kan blifva särdeles betungande för de fabrikationer,
 hvaruti dessa lerjordspreparat användas, då priset nog, såsom
ofvan nämnts, genom inhemsk konkurrens kommer att hållas nere till
skäligt belopp och i alla händelser ej gerna kan blifva högre än det
som gälde före den ofvannämnda svenska fabrikens inrättande, eller
11 kronor 75 öre, som ungefärligen motsvarar det nu gällande 9 kronor
20 öre med tillägg af föreslagen tullsats 2 kronor 50 öre. *)

*) Oaktadt denna resolution har svafvelsyrad lerjord uti Norrköping intagits tullfritt, under det
att den uti Göteborg dragit tull.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

25

Klass III—V. Bil. B.

N:o 8.

Soda-industrien

är den största och vigtigaste af alla de industrigrenar, som höra till
den rent oorganiska kemien. Uti densamma erhållas följande produkter,
nemligen: glaubersalt (äfven sulfat), bikarbonat, soda, kaustikt natron,
pottaska och kaustikt kali, saltsyra, klorkalk, klorsyradt kali, surt svafvelsyrligt
natron och undersnäf''velsyrligt natron.

Alla ofvan angifna ämnen tillverkas uti samband med hvarandra
och är i utlandet föremål för eu storartad industriel verksamhet.
De utgöra liksom grundvalen, hvarpå nästan all annan kemisk industri
hvilar, och användas äfven inom många andra industrigrenar.

Äfven uti vårt land förbrukas dessa ämnen uti en allt större skala;
men oaktadt förbrukningen hos oss är så stor, att flere större industriella
etablissement skulle hafva full sysselsättning för fyllandet af
landets behof, finnes ingen inhemsk fabrik härför.

Väl har tid efter annan någon mindre fabrik uppstått för tillverkning
af saltsyra, sulfat och soda; men dels hafva dessa fabriker arbetat
i för liten skala och under dålig teknisk ledning, dels synes öfver
hufvud denna för landet vigtiga industri ej kunna uppblomstra, om
den ej af statsmagterna hägnas genom lämpliga skyddstullar.

För att erhålla en bild af denna industris betydelse för vårt land
anföra vi qvantiteterna och värdet0) af ofvannämnda ämnen införda
till Sverige 1885, allt i runda tal, nemligen:

Glaubersalt och

sulfat 1,126,000

kilogram

å 5

öre.

Kaustikt natron och soda 9,676,000

»

5) 11

Klorkalk ............

........... 1,273,000

»

j> 14

»

Klorsyradt kali

............ 608,000

»

» 104

))

Pottaska...............

............ 1,308,000

»

» 32

» samt

Saltsyra..............

............ 637,000

»

» 6

Qvantiteten af

kaustikt kali, surt

: svafvelsyrligt natron, undersvafvel-

syrligt natron, och bikarbonat kan ej uppgifvas, då dessa ämnen införas
under rubriken kemiskt-tekniska preparat.

'') Anm. Kommerskollegii uppgifter öfver prisen å dessa artiklar äro väsentligen felaktiga.
Bih. till llilcsd. Prof. 1887. 1 Smil. 2 Åfd. 2 Band. 15 Ilä/t. 4

26

Motioner i Andra Kammaren, N:o 1Ö1.

Frånsedt dessa senare representerar gruppen enligt nuvarande
tryckta pris tillsammans kronor 2,387,980 eller tillsammans med de
som kemiskt-tekniska preparat tullbehandlade uti rundt tal omkring
2X!2 millioner kronor.

Enligt statistiska uppgifter importerades af sulfat och glaubersalt
i medeltal under femårsperioden 1875—1879 årligen 24,224 kilogram
och under femårsperioden 1880—1884 årligen 139,392 kilogram, år
1884 ensamt 343,609 kilogram och år 1885 ensamt 1,125,757 kilogram.

Af kaustikt natron och soda, alla slag, infördes under femårsperioden
1875—1879 årligen 5,710,743 kilogram och under samma tid 1880—
1884 årligen 8,122,439 kilogram samt ensamt 1885 9,676,016 kilogram.

Klorkalk infördes under femårsperioden 1875—1879 årligen 580,333
kilogram och under femårsperioden 1880—1884 årligen 1,002,710 kilogram
samt ensamt 1885 1,272,786 kilogram.

Klorsyradt kali infördes under femårsperioden 1875—1879 i medeltal
årligen 258,030 kilogram samt under femårsperioden 1880—1884 i
medeltal årligen 509,948 kilogram samt år 1885 608,343 kilogram.

Pottaska infördes under femårsperioden 1875—-1879 årligen 1,090,626
kilogram och under femårsperioden 1880—1884 i medeltal årligen
1,448,949 samt år 1885 1,307,854 kilogram.

Saltsyra infördes under femårsperioden 1875—1879 årligen 297,227
kilogram och under femårsperioden 1880—1884 årligen 408,052 kilogram
och år 1885 ensamt 636,654 kilogram.

Såsom af ofvanstående statistiska uppgifter synes, stiger importen
och konsumtionen af dessa artiklar i betydlig grad. Då förhållandet
är sådant nu, innan någon soda-industri hos oss förefinnes, kommer
konsumtionen säkerligen att stiga i ännu högre grad, så snart landet
erhåller en sjelfständig soda-industri, helst som denna senare möjliggör
uppkomsten af flera mindre fabrikationer inom olika grenar af den
kemiska industrien, hvilka uti större eller mindre grad använda ofvannämnda
ämnen för vidare bearbetning. I synnerhet gäller detta för
alla industrigrenar, som använda större qvantiteter saltsyra. Våra
grannländer Tyskland, Frankrike och Ryssland hafva haft ett vaket
öga härför och genom tullsatser understödt soda-fabrikationen, som nu
också blomstrar såväl inom Frankrike som Tyskland och möjliggjort
stora soda-fabrikers anläggande i Ryssland.

Af ålder tillverkades såväl soda som pottaska af växternas aska,
men blef den på detta sätt framstäld dyr samt erhölls ej ren och uti
många länder i otillräcklig mängd.

Så var förhållandet mot slutet af 1700-talet i Frankrike, der år -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

27

ligen stora summor utgåfvos till Spanien för derifrån importerad, af
liafsväxter framstäld soda. Vetenskapsakademien i Paris utlofvade då
stora belöningar åt den, som kunde uppgifva en praktisk metod att
af koksalt framställa soda, men länge förgäfves. Emellertid blef tillförseln
från Spanien hämmad, och behofvet af soda kunde ej tillfredsställas
i Frankrike, hvarför välfärdsutskottet 1793 dekreterade att hvarje
sodafabrik inom landet skulle lemna de noggrannaste, upplysningar om
sin tillverkningsmetod. Le Blanc, som just då var i begrepp att anlägga
en soda-fabrik, meddelade utskottet det förfarande, han ämnade
följa, och har detta sedan nästan uteslutande användts för framställande
af soda och äfven delvis för pottaska, ända tills belgiern Solvay lyckades
inarbeta en praktisk metod, den så kallade solvay- eller ammoniaksodametoden,
 att genom kolsyrad ammoniaks inverkan på koksalt framställa
soda. Denna metod vann sitt första offentliga erkännande på Wienerexpositionen
1873 och har sedan vunnit en sådan utbredning, att den
med fördel täflar med den Le Blanc-ska och äfven skulle hafva utträngt
densamma, om den lyckats lösa problemet, att af den vid solvaymetoden
erhållna nästan värdelösa biprodukten klorkalcium framställa
saltsyra till billigt pris, men som detta hittills ej skett, komma båda
metoderna att fortfarande begagnas.

Solvay-metoden lemnar nemligen både billigare och renare soda,
men saltsyran, som erhålles vid Le Blancs metod, har stor användning
för många tekniska behof och är nödvändig bland annat för framställning
af klorkalk och klorsyradt kali, till hvilkas beredning äfven största
mängden deraf konsumeras. Särskildt för svenska förhållanden bör
detta beaktas, då Sverige konsumerar jemförelsevis stora qvantiteter
klorsyradt kali och för framställning af 1 del klorsyradt kali fordras
20 å 27 delar saltsyra. Emellertid pågår mellan solvay-sodan och Le
Blanc-ska sodan en våldsam konkurrens, som på några få år nedtryckt
priset till ungefär hälften af hvad det varit i början af 1880-talet.
Solvay begärde och erhöll för sin soda de första åren af 1880-talet
omkring 220 francs per 1,000 kilogram i Antwerpen; 1884 ännu 175
francs, men har i år sålt den till 110 francs per 1,000 kilogram. I
samband här med betalades år 1880 för kristalliserad soda fritt ombord
i Newcastle P 3 15 0 per ton, då deremot samma vara i år sålts
för P 2 10 per ton. Denna konkurrens har kunnat drifvas så mycket
kraftigare från Solvay & Cds sida som denna firma dels egen, dels
är delegare i de flesta ammoniak-fabriker såväl på kontinenten som
ock uti England.

För att Sverige skall förblifva främmande för denna onaturliga

28 Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

och ruinerande strid mellan tvenne skiljaktiga fabriksintressen och få
en soda-industri afpassad för landets behof, som må lugnt kunna fortgå,
år det ovilkorligen nödigt att genom passande tullsatser hindra att
denna strid ej må behöfva utkämpas äfven inom den svenska marknaden.
 Härigenom skulle ock de industrigrenar, som begagna sig af
soda-preparat, blifva tillförsäkrade jemnare pris. Som ofvan nämndt
är, infördes först tillverkningen af soda efter Le Blancs metod i uppfinnarens
hemland Frankrike, men spred sig derifrån till såväl Tyskland
som England. I detta senare land nådde metoden en hög grad
af utveckling. Storartade fabriker anlades omedelbart vid de engelska
koldistrikten och nära de engelska saltgrufvorna, och då, utom svafvelkis
och kalksten, stenkol och koksalt äro de egentliga råämnena för
framställande af hithörande produkter, fick England slutligen ett sådant
öfvertag på detta område, att det hotade förqväfva dessa industrigrenar
både i Frankrike och Tyskland.

Dessa länder hafva dock vetat att skydda sig häremot genom
lämpliga tullsatser. Så draga följande artiklar i Frankrike följande
tullsatser per kilogram0):

Glaubersalt 0,86 intill 6,48 öre, beroende på olika beskaffenhet.

Räsoda 1,65 å 5,25 öre.

Kristalliserad soda 1,65 öre.

Kalcinerad soda 3,6 till 12,68 öre.

Bikarbonat 3,75 öre.

Kaustikt natron och kali 5,76 öre.

Klorkalk 3,24 öre.

Klorsyradt kali ej mindre än 23,04 öre.

Svafvelsyrligt natron 1,58 öre och

Undersvafvelsyrligt natron 3,42 öre.

I Tyskland utgår tullen per kilogram för:

Räsoda med 1,33 öre.

Kalcinerad soda 2,23 öre.

Bicarbonat 2,23 öre.

Kristalliserad soda 1,33 öre.

Pottaska 1,33 öre.

Kaustikt kali och natron 3,56 öre.

Klorkalk 2,70 öre,

hvaremot man tyckes hafva öfverhoppat klorsyradt kali såsom möjligen
varande en på den tid, då tullen bestämdes, obetydlig artikel. *)

*) Se äie Zolltariffe im In- lind Anstånd. (Mittler & Sohn, Berlin).

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

29

Då Frankrike och Tyskland sakna en detaljerad officiel statistik,
har man endast nämnda länders import- och exportsiffror att tillgå, för
att bilda sig ett omdöme om, huru dessa tullar verkat.

Hvad Frankrike beträffar exporterades under år 1884 utöfver importen
(i runda tal)

22.950.000 kilogram kalcinerad soda,

1.658.000 b kristalliserad soda,

12.927.000 b i^ottaska och

325,000 b klorsyradt kali, hvaremot importen samma år

öfversteg exporten med

4.322.000 kilogram kaustikt natron,

153.000 » råsoda och

2.234.000 » klorkalk.

Häraf framgår att Frankrike sjelft mer än fyller sitt behof af rent
kolsyrad! natron, kristalliserad soda, pottaska och klorsyradt kali, hvaremot
tullsatsen ej hindrat mindre mängder kaustikt natron, råsoda och
klorkalk att införas, samt att sodaindustrien med hithörande bifabrikationer
öfverhufvud tyckes trifvas och blomstra derstädes.

Vända vi oss nu till Tyskland, så finna vi att derstädes 1885 exporterades
utöfver importen (i runda tal)

10.027.000 kilogram kalcinerad soda och

7.022.000 b pottaska, hvaremot importerades utöfver exporten
(i runda tal)

533.000 kilogram råsoda,

637.000 b klorsyradt kali och

2.963.000 b klorkalk.

Här liksom i Frankrike visar sig exporten vara betydligt större

än importen, ehuru importen af klorsyradt kali, denna den dyrbaraste
af här ifrågavarande ämnen, är betydlig, beroende på saknaden af tullskydd
för denna artikel i Tyskland.

Den tyska sodaindustrien har betydligt gått framåt sedan skyddstullarne
infördes, så att denna förut tynande industri, som led hårdt
af trycket från den öfvermägtiga engelska konkurrensen och år 1877
endast representerade, en tillverkning af omkring 42,000,000 kilogram
råsoda, kalcinerad och kristalliserad soda, bikarbonat och kaustik soda
(eller scfda-preparat i inskränkt mening), redan 1883 hade utvecklat sig
till en årlig produktion af omkring 115,000,000 kilogram, hvaraf
56,000,000 kilogram tillverkades efter Le Blancs metod och återstoden
omkring 59,000,000 kilogram efter solvay-metoden °). *)

*) So Wagner : Handbuch der chem. Technologip 1886.

30

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Huru dominerande dock England är inom denna industrigren framgår
deraf, att år 1878 tillverkades i England omkring 326,000,000 kilogram
och 1883 ej mindre än 429,000,000 kilogram, hvaraf omkring
52,000,000 kilogram efter Solvays system, och representerar denna
qvantitet endast soda-preparat i inskränkt mening, hvarförutom tillkomma
de stora qvantiteter klorkalk, klorsyradt kali, svafvelsyrligt och
undersvafvelsyrligt natron, som England årligen producerar.

Som ofvan nämndt är, har genom konkurrensen från solvay-sodan
priset på soda-preparat i inskränkt mening fallit omkring 50 proc.
på några få år.

Så har ej varit förhållandet med klorkalk och klorsyradt kali. Då
ammoniaksoda-fabrikerna öfvertagit tillverkningen af en stor del soda,
hafva de efter Le Blancs metod arbetande fabrikerna blifvit relativt
mindre, och den vid sistnämnda metoden såsom biprodukt erhållna
saltsyran knappare samt derföre ock värdefullare. I följd deraf hafva
ock de preparat, som fordra saltsyra för sin tillverkning, ej endast
hållit sig uti pris utan till och med blifvit dyrare, och hafva fabrikanterna
af soda efter Le Blancs metod genom höjda pris å saltsyra
och klorkalk kunnat skaffa sig ersättning för det stora prisfallet på de
egentliga soda-preparaten.

Såsom ett exempel härpå meddelas de pris, som en och samma
firma i Stockholm betalt för klorkalk under de senare åren. År 1881
betalades 9 V4 öre per kilogram, 1882 9 Ds öre, 1883 11 1/3 öre, 1884
15 9/10 öre, 1885 14 Vid öre och 1886 14 2/10 öre, hvarjemte samma
vara för 1887 offereras till 14 öre per kilogram.

På klorsyradt kali hafva prisen varierat emellan 104 öre och 108
öre per kilogram, men stego på hösten 1885 ända till 128 öre per
kilogram, beroende detta på stor extra efterfrågan i samband med
sprängningar vid inloppet i Newyorks hamn. Nuvarande noteringen är
104 öre per kilogram för leverans under detta års lopp.

Det är redan förut nämndt, att tillverkningen af saltsyra inom vårt
land är af vigt för att bereda möjlighet för uppkomsten af en del andra
mindre fabrikationer, till hvilka saltsyra behöfves. Till förklaring häraf
behöfver man allenast påpeka, att hvarje del klorkalk fordrar för sin
framställning 3 å 4 gånger sin egen vigt saltsyra, och hvarje del klorsyradt
kali 20 å 27 gånger sin egen vigt saltsyra; och då nu denna
syra, hvilken vid fabrikerna eger ett värde af 1 å 2 öre per kilogram —
utom emballage — kostar med transport från utlandet hit — inklusive
emballage — omkring 5 å 6 öre per kilogram, och då emballaget ej
kan återsändas utan måste köpas med syran, så blir saltsyran för den

Motioner i Andra Kammaren N:o 101.

31

svenska konsumenten mångdubbelt dyrare, än om den kunde hemtas
från en närbelägen svensk fabrik. Före framställandet af ett positivt
förslag till tullsatser för nyssnämnda preparat, torde böra förutskickas
den anmärkningen, att specielt i Sverige för framställning af soda
ammoniaksoda-förfarandet bör användas, då detta fordrar endast omkring
hälften så mycket brännmaterial, eller 2 delar stenkol på 1 del
soda, då deremot Le Blancska förfarandet fordrar 4 delar stenkol och
dessutom tager större anläggningskapital i anspråk.

Vid sådant förhållande torde Le Blancs metod endast böra användas
i den utsträckning, som kräfves af behofvet af saltsyra för tekniken i
allmänhet och särskildt för tillverkningen af klorlcalk och klorsyradt
kali. Le Blancs metod bör således hufvudsakligen få användning vid
framställning af pottaska, kaustik! kali och natron, sulfat, råsoda, kristalliserad
soda och undersvafvelsyrligt natron, men deremot ammoniaksoda-metoden
vid framställning af rent kolsyrad! natron.

De råämnen, som erfordras för framställandet af ofvannämnda preparat,
 äro svafvelkis, stenkol, koksalt, kalksten, chilisalpeter, svafvelsyrad
ammoniak och understundom äfven brunsten.

Alla dessa råämnen böra allt fortfarande vara tullfria, förutom
brunsten, som, importerad i rå form, oarbetad och i stycken, fortfarande
bör förblifva tullfri, hvaremot brunsten, preparerad, slammad eller malen
bör beläggas med en tull af 2 öre per kilogram för att skydda det på
densamma nedlagda arbete.

Surt svafvelsyradt natron, som vid fabrikationen erhålles i mindre
qvantiteter såsom biprodukt, bör vara tullfritt, helst import af detta
salt eger rum i och för alun-fabrikation.

Då utlandet dels har billigare stenkol, dels äfven billigare koksalt,
så är det naturligt att Sverige behöfver högre skydd för denna industri
än andra länder; vi tillåta oss dock här nedan föreslå de minsta
tullsatser, som kunna tänkas möjliggöra en inhemsk och sjelfständig
soda-fabrikation, nemligen:

för saltsyra 1 öre per kilogram,

» svafvelsyradt natron (glaubersalt och sulfat) 1 öre per kilogram,
» råsoda (innehållande högst 45 proc. kolsyrad!, natron) 2 öre
per kilogram,

» kalcinerad soda (soda-aska, »refined alkali», solvay-soda etc.) 4
öre per kilogram,

» bikarbonat (surt kolsyradt natron) 4 öre per kilogram,

)) kristalliserad soda 2 öre per kilogram,

» kaustikt natron 6 öre per kilogram,

32

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

för pottaska 4 öre per kilogram,

» kaustikt kali 6 öre per kilogram,

» klorsyradt kali 15 öre per kilogram,

» klorkalk 4 öre per kilogram,

» undersvafvelsyrligt natron 4 öre per kilogram,

)) surt svafvelsyrligt natron 4 öre per kilogram,

» surt svafvelsyradt natron fritt.

Uti särskilda betänkande angående svafvelsyra, saltsyra och salpetersyra
finnes angifvet, hvarföre saltsyran bör beläggas med tull af
1 öre per kilogram, och för de öfriga preparaten må hvad här ofvan
anförts tjena som motivering för tullsatsens åsättande.

Då man emellertid måste antaga att tullen, innan inhemska fabriker
hinna uppstå, skall fördyra preparaten med tullsatsens belopp, så vilja
vi framhålla, att de preparat, å hvilka tullen vid första påseendet skulle
synas blifva mest tryckande, nemligen kristalliserad soda och kalcinerad
soda, genom tullsatsen dock ej höjas ens till de noteringar, som gälde
i början af 1880-talet.

Hvad klorsyradt kali beträffar, är tullsatsen ej mer än 2/3 af den
uti Frankrike gällande, och kan en sådan tillfällighet som en enda
större undervattensprängning på ett enda ställe på jorden höja denna
varas marknadspris med 1 V2 gång den ifrågasatta tullsatsens belopp.
Af detta preparat användes en relativt stor qvantitet i Sverige, hufvudsakligen
af tändsticksfabrikerna. Att förlusten af den svenska afsättningen
(omkring 600,000 kilogram årligen) skulle kännas på den engelska
marknaden, framgår deraf, att år 1879 fabricerades i England
endast omkring 1,300,000 kilogram. Man kan väl antaga att denna
fabrikation derstädes sedermera förökats; men torde dock den svenska
konsumtionen representera V* å ‘/3 af hela tillverkningen i England.

Att de engelska fabrikanterna ej godvilligt skola uppgifva eu så
stor afsättningsort för denna vara, faller i öppen dag; och en begynnande
fabrikation häraf i Sverige skulle man derföre säkerligen önska
att fullständigt qväfva i dess linda samt jemväl lyckas deri, derest ej
utländskt fabrikat genom lämpligt tullskydd kunde hållas i det närmaste
utestängdt från den svenska marknaden. Den uti Frankrike gällande
tullsatsen af omkring 23 öre har verkat såsom importförbud. Ingenting
af denna vara införes till Frankrike, hvaremot Frankrike exporterar
en ej obetydlig qvantitet.

Den för Sverige ifrågasatta mindre tullsatsen kan visserligen ej
verka som ett importförbud, men torde kunna tillförsäkra den svenska
industrien fyllandet af största delen af den svenska konsumtionen, utan

Motioner i Andra Kammaren N:o 101.

33

att derför konsumenterna af klorsyradt kali skulle behöfva betala högre
pris än det nu gällande.

De industrigrenar, som använda största qvantiteterna af ofvan
nämnda preparat, äro bomulls-industrien, klädes-fabrikationen, glas-industrien,
 såp- och tvålfabrikerna, papper s-fabrikerna, pappersmasse-fabrikationen
och tändsticks-fabrikerna.

Yi skola nu tillse hvilken inverkan dessa tullsatser sludle komma
att utöfva på dessa industrigrenar under förutsättning, att prisen höjdes
med tullsatsens hela belopp.

Enligt meddelande af chefen för Norrköpings bomullsväf v er i-aktiebolag,
 skulle här ifrågavarande tullsatser hafva så ringa inverkan på
tillverkningspriset af bomullsvaror, att dervid ej behöfver fästas något
afseende.

Vid klädes-industrien användas soda-preparat till något större qvantitet,
 men tullsatsen inverkar äfven här så obetydligt på fabrikatens
tillverkningspris, att det ej heller behöfver tagas i betraktande.

Glas-industrien är allvarsamt berörd af dessa tullar endast i fråga
om. artikeln fönsterglas, hvilken skulle fördyras med omkring 1 öre
per kilogram, hvarföre i samband härmed föreslås, att tullen å fönsterglas
må höjas till 8 Öre per kilogram i stället för nu gällande tullsats
af 7 öre per kilogram.

Tvål- och såp-industrien. Uti denna industri förekomma en hel del
fabrikat af vidt olika beskaffenhet och i samband härmed mycket olika
pris. Naturligtvis drabbas endast de billigaste sorterna tvål och såpa
i någon nämnvärd mån af de föreslagna tullarne. Så höjes tillverkningspriset
af den billigaste tvålen, som dock antages innehålla omkring
75 proc. fettsyradt natron och således är en redbar och god produkt,
genom de föreslagna tullarne med omkring 0,6 öre per kilogram. Den
billigare, redbara såpan, hållande omkring 50 proc. fettsyradt kali, höjes
i tillverkningskostnad med Va öre per kilogram. Då emellertid denna
billiga tvål åtnjuter ett tullskydd af 10 öre per kilogram och såpan
5 öre per kilogram, kan ej fästas något afseende vid den här ifrågasatta
ringa förhöjning af tillverkningskostnaden på tvål och såpa.

På pappers-fabrikationen utöfva dessa tullsatser endast en ringa inverkan.
 Enligt benäget meddelade detaljuppgifter från chefen för
Holmens pappersbruk i Norrköping är hela årliga pappers-tillverkningen
i landet omkring 23,000,000 kilogram. Af denna qvantitet skulle
endast 7,750,000 kilogram röna något inflytande af en soda-tull, då den
öfriga delen tillverkas utan användande af här ifrågavarande preparat.
För nyssnämnda V3 af pappers-tillverkningen skulle genom de föreslagna

Bill. till Itiksd. Prot. 1 Sami. 2 Afl. 2 Band. 15 Käft. 5

34

Motioner i Andra Kammuren, N:o 101-

tullsatserna tillverkningskostnaden fördyras med ''A öre per kilogram,
motsvarande Va proc. af papperets värde. Allt detta papper tillhör tulltaxerubriken:
»Andra slag, linieradt derunder inbegripet, 10 öre per

kilogram» och är sålunda skyddadt.

Pappersmasse-fabrikationen skulle deremot drabbas något hårdare af
tullsatserna, men härvid är att taga i betraktande, afl det är endast en
mindre del af denna fabrikation, som beröres af desamma.

All på mekanisk väg beredd pappersmassa är häraf oberoende,
likaså all den kemiska pappersmassa, som tillverkas med användande
af svafvelsyrlighet, så kallade sulfit-massa. Hvad den återstående så
kallade natron-massan beträffar, så har man frångått eller frångår alltmer
den dyrbara metoden att använda hufvudsakligen kalcinerad soda
och kaustikt natron, utan använder nästan uteslutande natron-sulfat och
en mindre del kaustikt natron.

Enligt föreliggande praktiska försök, meddelade af herr Gustaf
Ringborg, som är chef för en af de största fabriker, som tillverka
natron-massa, skulle sålunda tullsatserna komma att fördyra tillverkningen
af denna pappersmassa med 0,27 öre per kilogram eller omkring
1 Vin proc. af värdet, men han anser, att vid fortsatt arbete härmed
man säkerligen skall lyckas väsentligen nedsätta den nödiga
qvantiteten sulfat, så att tullsatsernas inverkan ej ens är afsevärd.

T''ändsticks-fabrikerna

beröras endast af den föreslagna tullen å klorsyrad kali. Men äfven
om man antager att klorsyradt kali stege i pris med hela tullsatsens
belopp, skulle dock förhöjningen i tillverkningskostnaden blifva helt
obetydligt, 0,78 öre per 100 askar.

På grund af ökad konkurrens vid upprättandet af en svensk fabrikation
af klorsyradt kali har man dock, såsom ofvan nämndes, all anledning
att vänta ett prisfall på denna vara, oaktadt den föreslagna tullsatsen.
 I öfrigt kommer under rubriken fosfor att föreslås en restitution
för exporterade säkerhets-tändstickor, motsvarande den beräknade
höjningen i tillverkningskostnad.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

35

Klass III—V. Bil. C.

N:o 9.

Ammoniak-salter.

Nästan alla qväfvehaltiga organiska ämnen lemna vid torr destination
ammoniak och ammoniak-föreningar; men den enda väsentliga
källan, hvarifrån ammoniak erhålles uti stort och till billigt pris, är vid
torr destination af stenkol, vare sig denna sker för gastillverkning,
vid framställning af kokes ur stenkol, eller vid masugnsdrift, då stenkol
användes till bränsle. Vid alla större gasverk tillvaratagas de
ammoniak-haltiga gaserna uti gasvattnet, och synes detta nu äfven kunna
ske vid mindre gasverk, då man lyckats konstruera praktiska apparater
för tillverkning af svafvelsyrad ammoniak ur gasvatten af så små dimensioner,
 att endast 1 kubikmeter gasvatten användes för den dagliga
tillverkningen, och det nödiga bränslet utgöres endast af 50 kilogram
kokesaffall.

Äfven i vårt land tillvaratages gasvattnet vid de större gasverken
och bindes ammoniaken vid svafvelsyra!! i form af svafvelsyrad ammoniak,
 och torde så småningom äfven de mindre gasverken uppställa
härför nödiga apparater. Emellertid, då vårt land eger eu ringa industri
och vi till följd deraf ega endast få, något betydligare städer, är
tillgången på ammoniak-vatten och möjligheten att deraf bereda svafvelsyrad
ammoniak så ringa, att landets behof deraf ej på långt när kan
tillfredsställas. Uti England deremot erhålles ammoniak-gasen som biprodukt
uti riklig mängd, ej allenast vid gasverken utan äfven vid de
masugnar, som använda stenkol, och då engelsmännen uti stor skala
börjat tillvarataga de ammoniak-haltiga gaserna äfven från masugnarne,
bör tillgången på den deraf beredda svafvelsyrade ammoniaken blifva
riklig, hvifket jemte andra orsaker bidragit att nedsätta priset på
svafvelsyrad ammoniak under några få år till endast hälften af dess
förra notering. Svafvelsyrad ammoniak noterades nemligen för några
år sedan £ 22 och deröfver, men kan nu köpas till £ 10—10,io pr
ton. Genom tvättning af den ammoniakhaltiga gasen, innan densamma
införes uti svafvelsyra, kan en nästan ren svafvelsyrad ammoniak
framställas till ungefärligen samma pris som en orenare.

36

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Af ofvan stående framgår, att svafvelsyrad ammoniak utgör den
form, under hvilken ammoniak billigast och i största mängd bringas
uti marknaden. Den utgör ock det råämne, hvaraf såväl kaustik ammoniak
som öfriga ammoniak-preparat beredas. Då vidare svafvelsyrad
ammoniak ej kan tillverkas inom landet uti erforderlig mängd, enär
den äfven direkt användes uti stora qvantiteter såsom artificielt gödningsämne
och dessutom är behöflig vid tillverkning af soda efter
ammoniak-soda-metoden, bör svafvelsyrad ammoniak vara tullfri.

Af svafvelsyrad ammoniak såsom råämne framställas uti större
mängder salmiak, kolsy?''ad ammoniak (hjorthorn-salt), salpetersyrad ammoniak
och kaustik ammoniak. Dessa användas uti ej obetydlig mängd
inom landet. Yi kunna dock endast uppgifva import-qvantiteten för
salmiak, då de öfriga tullbehandlas som kemiskt-tekniska preparat.
Af salmiak infördes år 1884 45,313 kilogram och år 1885 38,481 kilogram.

Då dessa ammoniak-salter kunna tillverkas inom landet, men för
deras framställning i allmänhet fordras temligen dyrbara apparater,
föreslås en tullsats, motsvarande omkring 10 procent af de olika salternas
värde, eller 7 öre per kilogram för salmiak, 7 öre per kilogram
för kolsyrad ammoniak, 12 öre per kilogram för salpetersyrad ammoniak
och 6 öre per kilogram för kaustik ammoniak och, då denna senare införes
på damejeaner eller fat, att tullsatsen beräknas inklusive emballaget.

Intet af dessa preparat användes uti så stor mängd uti någon af
våra tillämpnings-industrier, att dessa kunna känbart påverkas af tullsatserna,
 och torde dessutom tillkomsten af en inhemsk fabrikation nog
nedbringa prisen på dessa varor under nu gällande, oaktadt tullsatserna,
som sålunda endast skola tjena att tillförsäkra den svenska fabrikationen
den inhemska marknaden.

Öfriga ammoniak-salter, som användas uti mindre mängd, böra förtullas
till 20 procent af värdet.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

37

Klass JU—V. Bil. D.

N:o 10.

Barium- och strontium-föreningar.

Råvarorna för dessa föreningar äro mineralierna tungspat och
witherit för barium-föreningarne samt coelestin och strontianit för strontium-föreningarne.
 Ingendera af dessa finnes i sådana mängder i vårt
land, att det kan löna sig att bearbeta fyndigheterna, hvarför de böra
vara tullfria, då de ej införas i malet tillstånd.

Enligt vår nuvarande tulltaxa äro dessa råämnen tullfria med
undantag af malen tungspat, hvilken tullbehandla» såsom blyhvitt, d. v. s.
med 5 öre per kilogram, af det skälet att, enligt hvad i 1882 års tullkomités
betänkande II sid. 93 delgifves, malen tungspat »mycket begagnas
till förfalskning af eller uppblandning med blyhvitt och zinkhvitt)).
 Detta är dock icke med verkliga förhållandet öfverensstämmande,
 utan är det fald tungspat (svafvelsyrad baryt) eller fäld kolsyrad
baryt, som dertill användes. Fäld svafvelsyrad baryt, s. k. »permanenthvitt»
eller »blanc fixe», som är en stor handelsvara, användes
äfven i pappers-industrien för att öka papperets vigt och hvithet och
är jemte klorbarium den förnämsta af alla baryt-föreningar.

Fäld kolsyrad och svafvelsyrad baryt anse vi böra hafva samma
tull, som nu förefinnes å malen tungspat, d. v. s. 5 öre pr kilogram.
Samma tullsats bör äfven gälla för fäld svafvelsyrad och kolsyrad
strontian, hvilka kunna användas för samma ändamål som motsvarande
baryt-föreningar. Å de malda barium- och strontium-malmerna torde en
tull af 1 öre per kilogram kunna anses tillräcklig. Blotta utseendet,
hvitheten och finheten visa genast, om man har för sig en mald eller
fäld produkt af dessa baryt- eller strontian-föreningar, hvarföre någon
svårighet vid förtullningar ej kan uppstå.

Enär för framställning af alla barium- och strontium-föreningar
erfordras både syror och alkalier, å hvilka tull nu blifvit föreslagen,
samt mycket arbete på deras framställning måste nedläggas, föreslås
följande tullsatser, på det att tillverkningen af dessa preparat måtte
ske inom landet, hvarvid må anmärkas, att ingen tillämpnings-industri
kommer att lida af de föreslagna tullsatserna, nemligen:

38

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Svafvelsyrad eller kolsyrad baryt och strontian, naturlig (tungspat, witherit,
coelestin, strontianit) omald: tullfri,

mald: 1 öre per kilogram.

Svafvelsyrad eller kolsyrad baryt eller strontian, fäld: 5 öre per kilogram.
Klorbarium 3 öre per kilogram.

Öfriga baryt-förening ar, ej specificerade, 20 procent af värdet.

Strontian-hydrat och strontian-oxid 30 öre per kilogram.

öfriga strontium-föreningar, ej specificerade, 20 procent af värdet.

Klass III—V. Bil. E. N:o 11.

Klorsyrade salter.

Å klorsyradt kali har under rubrik soda-industrien föreslagits en
tullsats af 15 öre per kilogram. Af samma skäl föreslås å klorsyradt
natron samma tullsats, 15 öre per kilogram, samt å öfriga ej specificerade
klorsyrade salter en tull af 20 procent af värdet.

Klass in—Y. Bil. E.

N:o 12.

Citronsyra och citronsyrade salter.

Citronsyra framställes af citronsaft genom pressning af citroner,
men då dessa äro belagda med en temligen hög tull, hvaremot citron -

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 101.

39

syran endast är belagd med 5 procent tull, har någon tillverkning af
citronsyra inom landet ej kunnat uppstå. För att möjliggöra en sådan
tillverkning föreslå vi en tull af 20 procent af värdet.

Klass III—V. Bil. G.

N:o 13.

Fosfor.

Under femårsperioden 1875—1879 infördes uti medeltal årligen
27,552 kilogram fosfor och under femårsperioden 1880 —1884 årligen
60,269 kilogram samt år 1884 ensamt 65,623 kilogram.

Enligt priskurant af herrar Grischotti & C:o Glasgow, af den 29
oktober 1886, noterades fosfor uti bitar eller stänger i medeltal till 4
kronor 12 öre per kilogram och den amorfa fosforn till 6 kronor 22
öre per kilogram.

Antaga vi att importen af fosfor 1884 utgjordes till hälften af
vanlig fosfor och till hälften af amorf fosfor, erhålles ett importvärde
för sagda år af 339,271 kronor eller i det närmaste lika med det uti
kommerskollegii berättelse uppgifna värdet.

Superfosfat är det mest passande råämne för framställning af
fosfor och då enligt nu gällande pris å detta råämne den fosfor, som
genom destination derur erhålles, om råämnets pris endast tages i betraktande,
 kostar 2 kronor per kilogram och som ofvan nämndt den
färdiga fosforns pris är 4 å 6 kronor per kilogram, så inses lätt att
uti Sverige en lönande fabrikation af fosfor kan åstadkommas.

Att en sådan tillverkning derjemte ingalunda blefve obetydlig
framgår deraf att för framställning af 65,000 kilogram fosfor åtgår
1,100,000 kilogram 21 procent superfosfat eller nära 2,000,000 kilogram
12-procents superfosfat.

Det oaktadt blefve fabrikationen, i förhållande till de stora fabrikerna
uti England (Albright & Wilson) med en tillverkning 1880 af
omkring 1,750,000 kilogram och uti Frankrike (Coignet fröres) med en
tillverkning 1880 af omkring 1,500,000 kilogram fosfor, obetydlig och

40 Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

skulle säkerligen redan uti sin uppkomst förqväfvas af dessa fabriker,
som anse sig hafva monopol på att förse hela verlden med dess behof
af fosfor.

Så måste den vid Kasman i Böhmen år 1847 anlagda fosfor-fabriken
(den enda uti Österrike) upphöra 1868, då fosfor endast drager en införselstull
till Österrike af 15 öre per kilogram.

Samma öde drabbade de ryska fabrikerna, ända tills ryska regeringen
åsatte en tullsats af 1 krona 88 öre per kilogram, hvilken verkade
nästan som införselsförbud. Under sådana omständigheter kan
ingen med förhållandena förtrogen våga nedlägga penningar uti ett
sådant företag, då detta kan ruineras hvilken dag som helst af de
stora utländska fabrikerna, om ej en kraftig skyddstull träder emellan.

Såsom en passande tullsats föreslås 1 krona per kilogram, motsvarande
omkring 25 procent af den hvita fosforens värde och 20 procent af
den amorfa fosforns gällande marknadspris.

Då åtskillige finnas, som anse att åsätta tullar alltid fördyra ett
fabrikat med tullsatsens hela belopp, och då tillverkningen af säkerhets-tändstickor
utgör en för landet vigtig exportartikel, så torde här
böra lemnas en utredning, huru mycket säkerhets-tändstickorna under
denna förutsättning skulle fördyras. Förhöjningen skulle utgöra genom
den nu föreslagna tullen å amorf fosfor 47i00 öre per 100 askar säkerhets-tändstickor
samt genom den under gruppen soda-industrien för klorsyrad
kali föreslagna tullsatsen 78/ioo öre per 100 askar. Ett motsvarande
belopp borde då vid export af tänd sticks-fabrikernas tillverkningar
lemnas i form af restitution.

Men på grund af den erfarenhet fabrikanterna af säkerhets-tändstickor
vunnit i fråga om artikeln fosforsyra, hvilken nyligen blifvit
föremål för inhemsk tillverkning och genom täflan mellan inhemska
och utländska fabriker nedgått i pris från 75 öre per kilogram ända till
35 öre per kilogram, kan det antagas att samma erfarenhet kommer
att upprepas med fosfor och klorsyradt kali, och att äfven de, sedan
svenska fabriker hunnit utbjuda sina varor i marknaden, komma att
tillhandahållas tändsticks-fabrikerna till billigare pris än de nu gällande.

Hvad de s. k. svafvel-tändstickorna beträffar, torde de ej utgöra
föremål för export i någon större skala, och äro till följd af det nu
gällande skyddet för tändstickor (5 öre per kilogram) tillförsäkrade
den inhemska marknaden.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

41

Klass III—V. Bil. H.

N:o 14.

Fosforsyra.

Denna syra uti flytande form, vanligen med en halt af 40 procent
vattenfri fosforsyra, har på senare tiden, utom till en del andra kemiska
behof, hufvudsakligen vunnit användning för impregnering af säkerliets-tändstickor,
 hvilka härigenom hindras att glöda vid slocknandet.
Värdet af hela den qvantitet, som uti landet konsumeras, torde ej uppgå
till högre belopp än cirka 10,000 kronor årligen. I och för sig spelar
således denna artikel ingen betydande rol, men hvad här nedan
säges kan gälla såsom motivering för skyddstulls åsättande å kemiskttekniska
preparat i allmänhet, ty det som nu kommer att anföras om
fosforsyran eger sin fulla tillämplighet på alla dessa till många tusental
uppgående olika ämnen.

År 1885 utsände Helsingborgs superfosfat-fabrik, sedan förut genom
talrika försök erfarenhet vunnits om tillverkning af ren flytande
fosforsyra, denna artikel uti den svenska marknaden. Denna vara
hade förut härstädes betalats med 75 öre per kilogram; för vinnandet
af en marknad måste priset nedsättas till 60 öre per kilogram då konsumenterna
ej kunde förmås köpa det svenska fabrikatet, om ej priset
betydligen nedsattes under hvad samtidigt till utlandet betalades. Fabrikatet
blef spridt; men då de tyska leverantörerna märkte, att de
svenska kunderna gingo ifrån dem, sökte de återfå dem genom ytterligare
sänkning uti priset. På detta sätt har priset nedtryckts till 35
öre per kilogram under det samma tyska fabrikanter uti sitt hemland
för samma varor erhålla 55 öre per kilogram.

Då detta således nödvändigt vållar en ganska stor ekonomisk uppoffring
för den tyske producenten, är meningen klar och tydlig, nemligen
att strypa den misshagliga svenska konkurrensen, för att sedan
taga skadan igen genom att ensam på marknaden ånyo utkräfva det
ursprungliga, allt för höga priset; den temporära prisbilligheten skulle
endast blifva eu öfvergångsperiod för vårt fortsatta beroende och uppskörtande
af utländingen, hvars handelsområde eu tid genom den nya
svenska tillverkningen hotats.

Nämnda förlopp är typiskt; det är blott ett exempel af många på
de utländske försäljarnes tillvägagående mot oss under vår frihandels Bih.

till Rilcsd. Prat. 1881. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Käft. 6

42

Motioner i Ändra Kammaren, N:o löl.

regim inom industrien i allmänhet och den kemiskt-tekniska i synnerhet,
 och det förtjenar derföre att af lagstiftaren och fosterlandsvännen
allvarligen beaktas. Utländingen tager det ej så noga, om han
i början förlorar, blott han sedermera får vara ensam om att diktera
priset för oss, och öfvermakten af hans konkurrens inom ett land, för
hvars invånare och välstånd han icke kan ega någon patriotisk hänsyn,
blir desto säkrare dödande i ju mindre omfattning rörelsegrenen kunnat
drifvas.

Så kan till exempel Helsingborgs-fabrikens tillverkning af ren fosforsj^ra
i och för tändsticks-fabrikationen, hvilken tillverkning endast
representerar ett värde af cirka 10,000 kronor, ganska väl fortgå utan
egentlig vinst, ja äfvqn med förlust, såsom en bifabrikation till den stora
industriella verksamhet bolaget i öfrigt drifver, men för den i mindre
skala och uteslutande i en branche arbetande fabrikanten ställer sig
saken helt annorlunda. Derföre vågar den med förhållandena bekante
teknikern icke ens påbörja en fabrikation, från hvilken han vet, att
den starkare kan och vill drifva honom bort.

Af det ofvan sagda följer alltså — och detta exempel, vi upprepa
det, gäller om vida vigtigare inhemska, industriella intressen än
det här i fråga varande — dels att en tillfällig prisbillighet under frihandelsregim
ofta är en förklädnad för fortfarande beroende och uppskörtning,
 dels att åsät.tandet af en skyddstull förmår uppamma en inhemsk
industri och dymedelst göra oss sjelfständiga gent emot utlandet
på samma gång som den genom väckandet af konkurrensen kan
verka derhän att konsumenten erhåller varan billigare efter, än före
skyddstullens åsättande.

Härtill kan läggas den allmänna regeln, att prisbilligheten befordras
genom att producent och konsument komma hvarandra närmare,
så att dyrbara mellanhänder vid inköpen kunna undvikas.

På grund af det ofvan sagda föreslås, att flytande fosforsyra äsättes
en tull af 15 öre per kilogram, samt fosforsyra i fast form en tull af 20
procent af värdet. Äfven antaget, att ofvan nämnda tullsats komme
att höja priset på ren fosforsyra från 35 öre per kilogram till 50 öre
per kilogram, så erhölle dock den svenske konsumenten varan V3
billigare än före den inhemska fabrikationens uppkomst.

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 101.

43

Klass III—V. Bil. I.

N;o 15,

Kali-salter.

De enda större afsevärda fyndorter för kali-salter äro de stora
kali-grufvorna uti Tyskland, som nära nog förse hela verlden med dess
behof af kali.

Häraf framställas de så kallade råa stassfurter kali-salterna, såsom
svafvelsyrad kali-magnesia, kainit, renad svafvelsyrad kali-magnesia,
»fertilizer» m. fl. Alla dessa användas till gödningsämnen och äro
föreslagna tullfria under rubriken: »Artificiella gödningsämnen.»

Vidare framställes mer eller mindre rent klorkalium genom upplösning
och kristallisation ur de råa salterna. På samma sätt förhåller
det sig med mer eller mindre rent svafvelsyradt kali, som ej med
fördel kan tillverkas på annan plats än der råämnena förefinnas.

Vi föreslå derföre att råa stassfurter kali-salter, klorkalium och svafvelsyradt
kali förhäfva tullfria.

Å öfriga ej specificerade kali-salter föreslås eu tull af 20 procent af
värdet.

Klass III—Y. Bil. K.

N:o 16.

Salpeter.

Under denna gemensamma benämning införas årligen ej obetydliga
mängder salpetersyrad! natron, salpetersyrad! kali och möjligen äfven
salpetersyrad ammoniak (ammoniak-salpeter). Så infördes under femårsperioden
1875—1879 i medeltal hvarje år 635,841 kilogram, under
femårsperioden 1880—1884 årligen uti medeltal 775,650 kilogram, förutom
en ej obetydlig qvantitet chili-salpeter, som införts under rubriken
»gödningsämnen».

44

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Hvad chili-salpetern beträffar, så finnes den färdigbildad uti stora
qvantiteter i jordlagren i södra delen af Peru och Bolivia och norra
delen af Chile uti Sydamerika och raffineras derstädes, hvarefter densamma
utsändes och förser hela verlden med dess behof af salpetersyra.

Chili-salpetern tjenar derföre som råämne såväl för framställning
af salpetersyra, som salpetersyrade salter, bland hvilka senare det
ämne, som af ålder benämnts salpeter eller salpetersyrad! kali, är det
vigtigaste. Det ingår nemligen uti krutets sammansättning til] ungefär
75 procent af krutets vigt.

Alla länders regeringar hafva af ålder låtit sig angeläget vara, ätt
på konstgjord väg framställa för krut-tillverkningen nödig mängd kalisalpeter
och hafva så kallade »salpetersjuderier» äfven i Sverige under
kontroll af regeringens embetsmän anlagts. Den på detta sätt erhållna
kali-salpetern har emellertid redan länge varit för dyrbar, enär kalisalpeter
kunde väsentligen billigare tillverkas af chili-salpeter och klorkalium
redan vid den tidpunkt, då chili-salpetern betalades med 32 öre
per kilogram. Detta måste ännu mer vara förhållandet, nu .då chilisalpeterns
pris sjunkit ända till 16 öre per kilogram. Sälpeter-sjuderierna
hafva nedlagts, men någon inhemsk tillverkning af kali-salpeter
har i deras ställe ej uppstått.

Detta är så mycket betänkligare, som Sverige vid ett plötsligen
utbrytande eller långvarigare krig kan komma i förlägenhet på grund
af bristande tillgång på kali-salpeter för krut-tillverkningen. Några större
lagrade qvantiteter kali-salpeter torde nemligen vid dylikt tillfälle ej
vara att uti utlandet tillgå, hvaremot de råämnen, som fordras för
kali-salpeterns beredning, det vill säga chili-salpeter och klorkalium, ständigt
finnas disponibla.

Huru stort det årliga behofvet af kali-salpeter är i Sverige låter
ej beräkna sig, då ej i den officiella statistiken finnes uppgifvet, vare
sig det qvantum, som årligen införes från utlandet, ej heller huru stor
krut-tillverkningen är. Men behofvet kan ej vara obetydligt och borde
vara tillräckligt att sysselsätta en eller flera fabriker. Fabrikationen
fordrar emellertid ej obetydlig erfarenhet, då man numera ställer synnerligen
stora fordringar på kali-salpeterns renhet.

För några år sedan uppstod en fabrik i Stockholm för tillverkning
af kali-salpeter, men måste snart upphöra. Ej heller synes en
sådan fabrikation ånyo kunna uppstå inom landet med hopp om framgång,
 om den ej omhuldas med eu lämplig skyddstull. De tyska
fabrikanterna hafva nemligen, utom en stor erfarenhet, äfven fördelen
att erhålla klorkalium inom landet och möjligen äfven chili-salpetern

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

45

till något billigare pris, sedan Hamburg numera blifvit en af de europeiska
hufvud-depöterna för denna vara. Dessutom medgifva de utländska
fabrikernas stora tillverkningar möjligheten att genom i och för
sig ruinerande pris undertrycka en ny svensk fabriksanläggning.

Angående salpetersyrad ammoniak, är denna artikel behandlad i
samband med öfriga ammoniak-salter.

På grund häraf föreslås: att chili-salpeter förblifver tullfri;

att kali-salpeter belägges med en tull af 5 öre per kilogram.

Verkningarna af denna tullsats hafva endast betydelse för krutfabrikationen,
 som i den händelse kali-salpetern skulle höjas uti pris
med tullsatsens belopp skulle drabbas af ett förhöj dt tillverkningspris
på krut med 3 kronor 75 öre per kilogram. Här torde dock samma
erfarenhet upprepa sig, som vid fosforsyran, att nemligen uppkomsten
af en eller flera fabriker för tillverkning af kali-salpeter skulle nedsätta
priset på denna artikel oberoende af tullsatsen, och således krut-tillverkarne
tillskyndas ett billigare i stället för ett förhöjdt pris på kalisalpeter
genom de svenska fabrikernas tillkomst.

Enligt det rådande förhållandet får man betala det pris, som de
utländska fabrikerna bestämma, och att åtminstone fabrikerna i Hamburg
— der finnas ej mindre än tre större fabriker för tillverkning af
kali-salpeter — hålla ihop och äro eniga i sina fordringar, kan man
sluta deraf, att deras noteringar äro på den sista pfennigen alldeles lika.

Klass in—Y. Bil. L.

N:o 17.

Kalk-salter.

Gips, klorcalcium och fluorcalcium äro råämnen för framställande af
andra kemiska produkter och användas uti många olika industrigrenar,
hvadan de böra förblifva tullfria, så framt de icke äro mulna, i hvilket
fall föreslås å dem en tull af 1 öre per kilogram; å alla andra kalksalter,
 ej specificerade, föreslås en tull af 20 procent af värdet.

46

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klass III—V. Bil. M.

N:o 18.

Magnesia-salter.

Svafvelsyrad kali-magnesia och renad svafvelsyrad kali-magnesia
innehålla ej obetydliga mängder svafvelsyrad magnesia, och kainit ej
obetydliga mängder klormagnesium. Enär dessa råa salter såsom gödningsämnen
äro tullfria, böra efter vår mening äfven svafvelsyrad magnesia
och klormagnesium vara tullfria, helst dessa salter erhållas såsom
nästan värdelösa biprodukter vid framställning af klorkalium och
svafvelsyrad! kali.

Vi föreslå derföre, att svafvelsyrad magnesia och klormagnesium
blifva tullfria, men att öfriga ej specificerade magnesia-salter beläggas med
en tull, motsvarande 20 procent af värdet.

Klass III—V. Bil. N.

N:o 19.

Koksalt.

Koksalt (klornatrium) införes till Sverige i stora qvantiteter, hufvudsakligen
hafssalt från Portugal, Spanien och Italien. Då det ej
kan tillverkas inom Sverige till billigt pris, bör det förblifva tullfritt.

Deremot bör koksalt inom landet kunna med fördel raffineras, så
att det tillfredsställer behofvet såväl för smör-beredning som ock i form
af bordsalt, helst härtill ej fordras annat än godt och rent vatten för
koksaltets upplösning och omkristallisering.

Af raffineradt koksalt infördes under femårsperioden 1875—1879 uti
medeltal årligen 26,280 kilogram och under femårsperioden 1880—1884
i medeltal årligen 312,979 kilogram samt år 1885 ensamt 705,155 kilo -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

47

gram. Som likväl den behöfliga qvantiteten ännu ej är synnerligen
betydlig och anläggningarne ej torde blifva lönande, om de göras uti
allt för liten skala, böra de skyddas genom en lindrig tullsats. På
grund häraf föreslås att rått koksalt förblifver tullfritt, men att raffineradi
koksalt (smörsalt och bordsalt) belägges med en tull af 2 öre per
kilogram. Den enda produkt, som uti någon märkbar grad skulle häraf
beröras, vore smöret, då vid dess beredning användes salt till omkring
5 proc. af smörets vigt. Antages tullsatsen fördyra smörsaltet
med hela sitt belopp, så skulle härigenom smöret fördyras med A öre
per kilogram.

Om vidare smörets medelpris antages till 190 öre per kilogram,
skulle detsamma således fördyras med TV procent, hvilket saknar all
betydelse.

Antagligen skall dock konkurrensen mellan inhemska salt-raffinadörer
snart nedbringa priset på smörsalt derhän, att det ej kommer
att blifva dyrare för landtmannen efter åsättandet af en sådan tullsats.

Ett ytterligare skäl för att så skall blifva förhållandet ligger deruti,
 att genom de svenska fabrikernas uppkomst försvinner till en del
behofvet af mellanhänder, då landtmännen kunna köpa sitt behof direkt
från fabrikanterna och den derigenom insparade kostnaden mer än
väl motväger tullbeloppets tendens att höja priset.

Klass in—V. Bil. O.

N:o 20.

Vattenglas.

Vattenglas (lösligt kiselsyradt kali och kiselsyradt natron) införes
uti ej obetydliga mängder till Sverige, men bör kunna blifva föremål
för en lönande fabrikation inom landet, helst om en soda-industri kommer
till stånd. Som vattenglaset dels förekommer vattenfritt, dels i
lösning af mer eller mindre koncentrerad form, hvarför svårighet
möter att bestämma lämpliga vigtstullar för de olika qvaliteterna, föreslås
en tull af 20 proc. af värdet.

48

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klass III—Y. Bil. P.

N:o 21.

Oxalsyra och oxalsyrade salter.

Oxalsyra framställes i stort genom att blanda kali- och natronhydrat
med sågspån, hvarefter blandningen upphettas. Massan urlakas
med vatten, oxalsyran fälles med kalk och den oxalsyrade kalken sönderdelas
med svafvelsyra. Äfven framställas mindre mängder oxalsyra
genom salpeltersyras inverkan på kolrika organiska ämnen, såsom
cellulosa, socker och kolväten, hvarefter den utfälles med kalk och
behandlas såsom förut nämnts.

Enär å såväl de kaustika alkalierna som ock å salpetersyra och
svafvelsyra blifvit föreslagna ej obetydliga tullsatser, och dessa ämnen,
med undantag af alkalierna, hvilka delvis återvinnas, gå förlorade vid
beredningen af oxalsyra, bör denna senare beläggas med en ej obetydlig
tull för att möjliggöra en tillverkning inom landet.

Derför föreslås en tull för såväl oxalsyra som dess salter af 10
öre per kilogram.

Klass III—Y. Bil. Q.

K:o 22.

Saltsyra.

Denna syra, som erhålles i samband med en hel mängd andra för
tekniken vigtiga produkter vid tillverkning af soda efter Le Blancs
metod, har varit föremål för inhemsk tillverkning, men dels har den
anlagda fabriks-inrättningen drifvits uti för liten skala för att vara lönande,
 dels synes en soda-industri med åtföljande saltsyre-tillverkning
ej kunna löna sig utan tullskydd. Under femårsperioden 1875—1879
infördes årligen uti medeltal cirka 297,000 kilogram och under femårsperioden
1880—1884 408,052 kilogram samt år 1885 ensamt ej min -

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 101.

49

dre än 636,654 kilogram, hvilket visar att behofvet af saltsyra uti
Sverige årligen stiger.

En tillverkning af saltsyra inom landet är en nödig förutsättning
för möjligheten att härstädes kunna tillverka bland annat de numera
betydande import-artiklarne klorkalk och klorsyradt kali och precipitat
(gödningsämne). Samma fraktförhållanden, som äro åberopade för
svafvelsyra, gälla äfven denna syra. För att möjliggöra uppkomsten
af en saltsyre-fabrikation inom landet föreslås en tull af 1 öre per kilogram
med beräkning af denna tullsats äfven å tarans vigt.

Klass III—Y. Bil. R.

N:o 23.

Salpetersyra.

Salpetersyra tillverkas inom landet vid alla sprängämne-fabriker,
som på basis af nitroglycerin framställa sprängämnen, liksom den vid
alla svafvelsyre-fabriker framställes för svafvel syrlighetens oxidation till
svafvelsyra. Dock tillverka i allmänhet dessa fabriker endast salpetersyra
för eget behof.

Af salpetersyra infördes under femårsperioden 1875—1879 uti
medeltal årligen 41,017 kilogram och under femårsperioden 1880-—1884
årligen 32,323 kilogram samt år 1885 47,678 kilogram. Då behofvet af
salpetersyra lätt kan fyllas inom landet, och åtgången vid en emotsedd
uppblomstring af den inhemska industrien säkerligen blir många gånger
större än den närvarande, så torde man med skäl kunna antaga,
att en tillverkning, grundad på afsalu, af denna artikel bör kunna
komma till stånd, samt föreslå, då salpetersyrans värde är omkring 5
gånger högre än svafvelsyrans och saltsyrans, en tull, som står i förhållande
till hvad som föreslagits för dessa artiklar, eller 5 öre per
kilogram med beräkning af denna tullsats äfven ä tarans vigt.

Bih. till Rihd. Prot. 1887. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 15 Käft.

50

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 101.

Klass III—Y. llil. S.

Nio 24.

Svafvelsyra.

Denna för den kemiska industrien vigtigaste syra har redan i
början af 1800-talet varit föremål för fabrikation, då nemligen en svafvelsyre-fabrik
vid Gripsholm med användande af svafvelkis från Falun
framstälde svafvelsyra.

Den äldsta nu i gång varande fabrik för svafvelsyra är anlagd af
herr L. J. Hierta vid Tegelviken uti Stockholm. Sedermera anlades
en dylik fabrik uti Falun för metallurgiska behof, hvilken under de
senaste åren efterträdts af en större anläggning på samma plats.

Båda dessa fabriker tillverka svafvelsyra koncentrerad i platinapannor.
 Vid alla landets superfosfat-fabriker tillverkas dessutom för
deras eget behof svafvelsyra af lägre koncentrations-grad. Endast, vid
eu af dem, nemligen »Ceres» vid Göteborg, tillverkas liksom vid Liljeholmen
och Falun svafvelsyra koncentrerad i platina-pannor. Det har
dock visat sig, att vid ingen af dessa fabriker koncentrationen kunnat
hållas i gång mer än under någon del (4 å 6 månader) af året, hvadan
tillverknings-kostnaden af den under denna tid framstälda syran drabbats
af en särdeles hög rånte- och amorterings-kostnad på de till koncentrationen
använda platina-pannor och fabriks-inrättningar, hvilkas värde,
då en platina-panna, allt efter storleken, kostar 15,000 till 45,000 kronor,
ej torde kunna sättas lägre än till 45,000 kronor i medeltal för hvarje
fabrik. Denna omständighet är så mycket mer betungande, som ingen
af fabrikerna, enär landets behof till stor del fylles af importerad syra,
kan hafva någon betydande tillverkning, och varan stundom ej betingar
högre pris än 3 kronor 50 öre per centner.

Så märkvärdigt det än kan synas, ställer sig dessutom frakten från
England och Tyskland billigare till många vigtiga afsättningsplatsér
inom landet än från de svenska produktionsorterna till samma platser.

Under femårsperioden 1875—1879 infördes uti medeltal årligen
omkring 576,000 kilogram och under femårsperioden 1880—1884 i medeltal
årligen 375,000 kilogram, men uppgick 1885 till ej mindre än
cirka 614,000 kilogram. Den importerade syran är hufvudsakligen 66°
koncentrerad syra.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

51

Ehuru det ur fabrikernas synpunkt vore önskvärdt att en högre
tull åsattes denna artikel, hafva vi dock, med anledning af dess vidsträckta
användning i flere industrier, endast velat föreslå en tullsats af
1 öre per kilogram med beräkning af denna tullsats äfven d tarans vigt.

Klass III—V. Bil. T.

N:o 25.

Vinsyra och vinsyrad^ salter.

Ed vinsten är råämnet för ofvanstående salter, men kan ej erhållas
uti tillräcklig mängd inom landet, hvarför den bör vara tullfri.

Deremot föreslås för vinsyra, och öfriga vinsyrade salter en tull af
20 proc. af värdet.

Klass III—V. Bil. IT. N:o 26.

Föreningar af tunga metaller samt brom, jod och deras salter.

Till denna grupp höra en hel mängd föreningar, som hafva användning
inom industriens olika grenar. Flere af dem äro af stor betydelse,
 såsom blyhvitt, blysocker, blyoxid, mönja, hvilka i Sverige användas
uti den utsträckning, att ensamt det deri ingående blyet representerar
omkring 200,000 kronors värde. De utgöra dock för
närvarande ej föremål för inhemsk tillverkning.

Liknande är förhållandet med cyankalium samt rödt och gult
blodlutsalt.

Brom och jod äro föreslagna att tullfritt införas, enär de knappast
kunna blifva föremål för tillverkning inom landet.

52

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Å de öfriga ämnena hafva olika tullsatser blifvit föreslagna.

Då nemligen de här nedan upptagna preparaten äro så mångfaldiga,
 har man ej kunnat föreslå vigt-tullar annat än för de största
artiklarne, och har, efter undersökning af de med tillverkning af hvarje
sådan artikel förknippade svårigheter, den föreslagna tullsatsen satts
så lag som möjligt, på det. att artiklarne å ena sidan ej skola otillbörligen
fördyras, men å andra sidan deras tillverkning inom landet
möjliggöras.

För deras tillverkning uti så stor utsträckning, att landets behof
deraf skulle tillfredsställas, komma flere fabriker att få full sysselsättning.
 Grundad anledning förefinnes, att det stora flertalet af dessa
preparat efter de inhemska fabrikernas tillkomst skola, oaktadt tullsatsen,
 snarare blifva billigare än dyrare för de svenska konsumenterna,
 då i synnerhet vid de smärre artiklarne inhemsk och utländsk
konkurrens skall bidraga att nedtrycka dem till så låga pris som tillverkningskostnaden
medgifver. Ett bevisande exempel härå lemnas
under artikeln »Fosforsyra».

För att uppamma svenska fabriker och möjliggöra deras fortfarande
bestånd, bör å de mindre artiklarne tullsatsen ej sättas lägre
än till 20 % af värdet.

I syfte att erhålla de olika preparaten särskildt bokförda uti tulljournalen,
 har föreslagits, att de olika salterna skulle erhålla särskilda
rubriker uti tulltaxan. Afsigten med denna anordning har varit att
fabrikanterna, som vid en och samma fabrik komma att tillverka
många olika slag af preparat, må blifva satta uti tillfälle att iakttaga
den vexlande importen af de särskilda ämnena.

För några af de vigtigare artiklarne meddelas här nedan uppgift
om importens och exportens storlek, och anmärkes att tullen å bly-,
zink- och koppar-preparat måst väsentligen höjas på grund af föreslagna
tullar å bly, zink och koppar samt att en tillverkning af ättiksyrad
blyoxid (blysocker), ättiksyrad kopparoxid och knallqvicksilfver,
oaktadt de påförda tullsatserna, ej kunna blifva föremål för svensk
tillverkning, förrän eu denatureringslag för sprit kommer till stånd.

Å jernvitriol är föreslagen en vigtstull af l öre per kilogram, på
grund af det stora importöfverskott, som under de senare åren i
samband med de gamla alunverkens nedläggande egt rum.

Motioner i Andra Kammaren, N;o 101.

53

Statistik.

Årsmedeltal

af

Til Iverkning

Utförsol

Införsel

1875—79

1880—84

1875—79

1880—84

1875—79

1880—84

kilo

kilo

kilo

kilo

kilo

kilo

Glete ............

__

11,227°

37,739

1,651

48,703

42,853

Blysocker ...
Blyhvitt........

I

—

—

—

27,813

44,391

Zinkhvitt......

Kremzerhvitt

\

1 ~

—

2,108

20,766

786,558

1,073,893

Vitriol, jern-d:o koppar-

266,220

187,297

399,500

28,458

j 167,587

139,580

529,026

619,266

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, föreslås följande tullsatser,
 nemligen:

Arseniksyrlighet, röd och gul arsenik (auripigment)

Blyoxid (glete, silfverglitt)

Mönja..................:..............................

Blysocker...........................................

Blyhvitt .........................................

Kromgul t. krom röd t...........................

Andra blysalter, ej specificerade

Brom......................................................

Bromsalter ..........................................

Jernvitriol .........................:...............

Öfriga jernsaker, ej specificerade

Jod........................................................

Jodsalter .............................................

Kadmiumsalter....................................

5 öre per kilogram.

8

15*

10

1 öre per kilo.

fri.

fri.

20 % af värdet.

20 » »
20 % »

20 % » )>

20 % » »

20 % v x

20 % » »

* Afser tillverkningen af silfverglitt vid Sala i medeltal åreji 1881—85.
** Under förutsättning af denaturering af sprit.

54

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Koboltoxid............................................... 2

kronor

per

kilo.

Öfriga koboltsalter .................................

......... 20%

af värdet,

Kopparoxid....................................................

20 öre

per

kilo.

Kopparvitriol .............................................

8 »

»

Ättiksyrad kopparoxid ..........................

*35 »

»

Öfriga kopparsaker ................................

........ 20%

»

Kromsyra och kromsyrade saker...........

......... 20%

»

Qvicksilfversaker.........................................

.........°*20 %

))

»

Mangansyrade och öfvermangansyrade saker ...

......... 20 %

»

Nickelsalter...................................................

......... 20 %

)>

»

Salpetersyrad silf ver oxid ................ 10

kronor

per

kilo.

Öfriga silfversalter..................................

......... 20 %

)>

5>

Tennsalter.....................................................

........ 20%

)>

))

Vismutsalter ................................................

......... 20 %

»

))

Zinkoxid (Zinkhvitt) .................................

10 öre

per

kilo.

Zinksaker .................................................

......... 20 %

»

»

Cyankalium ..............................................

20 öre

per

kilo.

Gult blodlutsalt......................................

15 »

»

»

Rödt blodlutsalt .......................................

35 »

)>

»

Berlinerblått och Turnbullsblätt...........

....... 20%

»

)>

Cy anför aning ar, ej specificerade.............

......... 20 %

X»

»

Antimonför aning ar ....................................

......... 20 %

»

))

Borsyra.........................................................

......... fri.

Borax ..........................................................

......... fri.

* Under förutsättning af denaturering af sprit.

** Tullsatsen möjliggör tillverkning af knall-qvicksilfver inom landet endast under förutsättning af

en denatureringslag af sprit.

Klass III—V. Bil. V. N:o 27.

Kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade.

Under denna rubrik sammanföras här stora mängder organiska
ämnen, saker, innehållande dels organiska syror och dels organiska

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

baser, samt slutligen oorganiska föreningar, som användas uti mindre
mängd och fördenskull ej på annat ställe blifvit specificerade. Många
af dessa spela dock en vigtig roll inom industrien och kunna i allmänhet
inom landet tillverkas lika billigt som i utlandet.

På de grunder, som under gruppen »föreningar af tunga metaller»
för derstädes förekommande talrika ämnen utvecklats, föreslås å

kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade, eu tullsats al 20 proc. af
värdet.

Klaas III—Y. till. X.

N:o 28.

Apoteks-varor.

Enligt nu gällande tulltaxa är det tillåtet införa kemiskt-tekniska
preparat för apotekare i och för helsovården, för vetenskapsmän i och
för vetenskapliga ändamål samt för andre, som dertill sökt och erhållit
kommerskollegii tillstånd. Det har emellertid inträffat, att i strid
mot tulltaxans mening kemiskt-tekniska preparat i och för rent tekniska
ändamål införts, utan att den föreskrift^ bestämmelsen om ansökan
med åtföljande vederbörligt tillstånd dertill blifvit iakttagen, i
det att omförmälda slag af kemikalier såsom apoteksvaror cl. v. s.
tullfritt, inkommit.

Man anser derför att detta undantagsförhållande rörande apoteksvaror
måtte upphöra, då det dels lätteligen kan gifva anledning till
eluderande af tulltaxans bestämmelser och sålunda till en förlust för
statsverket, dels strider mot den konseqvens man vid behandlingen
af de kemiskt-tekniska preparaten sökt fullfölja, den nemligen att
genom lämpligt tullskydd uppamma en svensk industri för kemiskttekniska
preparat. Ifrågavarande artiklar sakna nemligen ingalunda
finansiel betydelse och kunde blifva föremål för en mytket lönande
fabrikation hos oss, hvilken nu omöjliggöres, då den utländska varan
kan på — så att säga — eu smygväg införas tullfritt. Den grundsatsen
har härvid blifvit följd, nemligen att sådana apoteksvaror, hvilka uteslu -

Motioner i Andra Kammaren, N:o iOi.

56

tande afse medicinskt bruk och icke kunna blifva föremål för inhemsk
tillverkning, må gå tullfria, men att alla andra, som derjemte äro nödvändiga
för tekniska ändamål, må draga en tullsats af 20 proc. af
värdet (den i allmänhet för kemiska preparat föreslagna värdetullen).
Att de senare varorna äfven då de användas för helsovård blifvit tullbelagda,
 spelar ej den minsta roll i medicinens ekonomi, men är af
helt annan och god betydelse för det inhemska arbetet. Till yttermera
säkerhet vid tullbehandlingen hafva blifvit specificerade de'' apoteksvaror,
 som böra vara tullfria.

Alla andra apoteksvaror, hvilka icke kunna hänföras till kemiskttekniska
preparat, föreslås att förblifva tullfria.

Med stöd af hvad här ofvan blifvit anfördt föreslås följande tullsatser,
 nemligen:

Apoteksvaror:

Atropin och dess salter

Caffein » » »

Chinin » » »

Chinoidin )) » »

Chinolin » » »

Chloralhydrat
Chloroform
Chrysophansyra
Cinchonidin och dess saker
Cinconin
Co ca m
Codein
Coniin
Curarin
\ '' Digitalin

Duboisin
Elaterin
Eserin
Todoform
Morfin

Opiater alla slag
Piperin

Pilocarpin och dess salter
Salicin
Strychnin
Thymol

» » »

» » )>

» » »

)> » »

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

57

Apoteksvar or, hvilka kunna hänföras till kemiskt-tekniska preparat,
förtullas såsom sådana, d. v. s. med 20 proc. af värdet.

Apoteksvaror, öfriga slag, ej specificerade, fria.

Klass Yl.

N:o 29.

Artificiella gödnings-ämnen.

Bland den mängd olika preparat, som förekomma inom denna
grupp, kunna särskild! åtskiljas:

1) Råämnen till superfosfats-fabrikationen, så kallade råa fosfater,
som innehålla uti vatten olöslig fosforsyra.

2) Superfosfater ej, som innehålla uti vatten läslig fosforsyra.

3) Precipitater eller sådana fosforsyre-haltiga gödnings-ämnen, der
fosforsyran förekommer i form af utfäld 2-basisk fosforsyrad kalk.

4) Stassfurter kali-salter.

5) Gödnings-ämnen, hvilkas värde endast beror af dess qväfvehalt,
såsom svafvelsyrad ammoniak, chili-salpeter, liorn-mjöl m. fl. sorter.

6) Ben-mjöl och fisk-guano.

7) Rå peru-guano och andra slag fågel-guano.

Enligt kommerskollegii berättelse hafva uti medeltal årligen införts
af samtliga gödnings-ämnen, inklusive ben-mjöl, under femårsperioden
1870 —1879 omkring 27,000,000 kilogram och under femårsperioden
1880—1884 omkring 41,000,000 kilogram.

Först med början af år 1885 har importen af de olika slagen gödnings-ämnen
bokförts särskildt uti tullverket, så att grupperna 1) 2) 4)
och 6) förts hvar för sig, hvaremot grupperna 3) 5) och 7) sammanförts
till en grupp under namn af gödnings-ämnen, ej specificerade.

Införseln 1885 utgjorde tillsammans omkring 39,500,000 kilogram,
hvaraf rå-fosfater omkring 6,800,000 kilogram, superfosfater 11,300,000
kilogram, stassfurter kali-salter 13,400,000 kilogram, ben-mjöl 5,900,000
kilogram samt öfriga gödnings-ämnen, ej specificerade, omkring 2,100,000
kilogram. *)

*) Med superfosfater forstås sådana artificiella gödningsämnen, som innehålla fosforsyra i vattenlÖslig
form och till en,mängd af minst 2 proc.

Bil. till Rilcsd. Prof. 1887. 1 Sami. 2 A/d. 2 Band. 15 Haft.

8

58

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Af ofvanstående gödnings-ämnen utgöra endast superfosfater, benmjöl,
 fisk-guano och svafvelsyrad ammoniak föremål för inhemsk fabrikation.

Hvad först benmjöls-fabrikerna beträffar, så funnos enligt kommerskollegii
berättelse år 1884 16 stycken i gång med ett gemensamt tillverkningsvärde
af 193,145 kronor. Af dessa äro fem af någorlunda
betydenhet, nemligen en uti Stockholm, en vid Sörqvarn uti Vestmanland,
 en vid Ulfsnäs i Jönköpings län, en vid Bastasjö i Blekinge län
och en vid »Ceres» invid Göteborg.

De tillverka tillsammans årligen omkring 1,500,000 kilogram ångprepareradt
ben-mjöl till ett värde af omkring 175,000 kronor utom
ben-fett och lim.

Tillverkningen inom landet är emellertid otillräcklig för behofvet,
och torde svårligen ben i tillräcklig mängd kunna erhållas från utlandet
till så billigt pris, att deraf ben-mjöl till skäligt pris skulle kunna
inom landet tillverkas, helst Ryssland satt en ej obetydlig exporttull
på råa ben. Också importerades årligen till Sverige, hufvudsakligen från
Ryssland, i medeltal åren 1875—1879 omkring 1,600,000 kilogram och
åren 1880—1884 omkring 4,500,000 kilogram samt år 1885 omkring
5,950,000 kilogram ben-mjöl. Samtliga benmjöls-fabriker, som besvarat
tullkomiténs af år 1882’ frågor, förklarade sig ej behöfva något tullskydd,
 och då fabrikerna, som nästan uteslutande måste inskränka sig
till förarbetandet af inhemska ben, hafva uti sin hand att bestämma
inköpspriset på råämnet, så att detta står i förhållande till fabrikatets
gängse pris, finnes ej anledning att under nuvarande omständigheter
föreslå tull på ben-mjöl.

Snarlikt är förhållandet med fisk-guano.

Svafvelsyrad ammoniak tillverkas af gas-vatten vid de större gasverken,
 och har denna tillverkning hittills lemnat en god afkastning.
Då svafvelsyrad ammoniak är ett vigtigt råämne ej allenast för jordbruket
utan äfven för betydande industrigrenar och ej inom landet kan
tillverkas i behöflig mängd till skäligt pris, bör denna vara, enligt hvad
oss synes, tills vidare förblifva tullfri.

Hvad slutligen sup er fosfater na beträffar, så äro dessa föremål för
en storartad fabriks-industri inom landet. Först anlades ett par mindre
superfosfat-fabriker i Göteborg, som köpte sin svafvelsyra från en derstädes
befintlig svafvelsyre-fabrik. Dessa upphörde dock snart under
det den första större anläggningen uti denna rigtning gjordes vid
Gäddviken nära Stockholm i början af 1870-talet; några år senare
följde en större fabrik i Helsingborg, och ännu senare anlades en fabrik

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

59

i Landskrona, hvarjemte svafvelsyre-fabriken i Göteborg, som ombytt
egare, blifvit så väsentligen förstorad och inrättad äfven för superfosfat-tillverkning,
 att den numera utgör den största fabriken inom denna
branche uti landet.

De uti dessa fabriker nedlagda kapital representera en summa af
nära 2,000,000 kronor, och kan årliga tillverkningen uppskattas till
25,000,000 kilogram superfosfater med ett värde af omkring 2,500,000
kronor.

Kommerskollegium har upptagit tillverknings-qvantiteten och tillverkningsvärdet
högre, beroende på lätt genomskinliga fel uti primäruppgifterna.

Någon öfverproduktion af superfosfater inom landet förefinnes således
icke, och dock har denna fabrikation lidit svårt, ej derigenom
att svenska landtmännens köpkraft för dessa varor synts synnerligen
aftaga, utan derföre att öfverproduktionen inom andra länder så nedtryckt
försäljningsprisen, att produktionskostnaden ej betäckts. Alla
svenska fabriker uti denna branche drifva vid sidan af sin fabrikation
en betydlig handel med sådana gödnings-ämnen, som antingen ej utgöra
föremål för inhemsk produktion eller ock tillverkas i otillräcklig mängd.
Handelsvinsten på dessa varor har i allmänhet varit tillräcklig att betäcka
förlusten på fabrikationen samt lemna öfverskott, men förra året
var den till och med otillräcklig att betäcka fabrikationsförlusten.

Samtliga fabrikerna förlorade år 1885 58,000 kronor, oberäknad!
ränta å nedlagdt kapital 120,000 kronor, och detta hufvudsakligast derigenom,
 att engelsmännen hitförsålt sina varor till pris, som ej obetydligt
understigit tillverkningspriset uti England. Under den tid de svenska
superfosfat-fabrikerna voro obetydliga och endast kunde förse landet
med en bråkdel af dess behof, lemnades de temligen oantastade
från engelskt håll, och var då fabrikationen lönande. Den framgång
dessa fabriker rönte hade naturligtvis till följd, att de så småningom
utvidgades till en sådan storlek, att de kunde göra de utländska fabrikerna
marknaden stridig inom Sverige. Nu börjades dock det vanliga
engelska tillvägagåendet att genom prisnedsättning döda konkurrenten,
och vid första stöten stupade en fabrik i Sverige, en i Danmark och
en i Finland, och mot de fabriker, som nu finnas, ej allenast i Sverige
utan äfven i Danmark och i Tyskland, fortsättes utrotningskriget
med den största kraft och ihärdighet. De engelska fabrikerna äro
mycket stora och kapitalstarka och behöfva endast sälja en liten del
af sin tillverkning till underpris uti Sverige för att döda de svenska
fabrikerna, som ock skola gå under, om de nuvarande förhållandena få

60

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

fortfara. De svenska fabrikerna arbeta nu med delvis endast 1 af den
vanliga arbetsstyrkan. De äro rigtigt planlagda och baserade på en
befintlig stadig konsumtion, men få lida genom onaturlig konkurrens.
Detta sakernas tillstånd bör undanrödjas, och se vi ej något annat sätt
att råda bot för det onda än genom en lämplig, billig tullsats. A andra
sidan få dock superfosfaterna, såsom varande en vigtig häfstång för
jordbruket, ej genom tullar oskäligen fördyras. Vi tillåta oss derföre
föreslå en tullsats af endast ''/2 öre per kilogram-saperfosfat.

Som ofvan blifvit anfördt, infördes till Sverige år 1885 omkring
11,000,000 kilogram superfosfater. Om produktionen inom landet kunde
ökas med dessa elfva millioner kilogram, skulle de svenska fabrikerna
blifva i stånd att genom de allmänna omkostnadernas fördelning på en
större produktion framställa sina tillverkningar billigare, och den stora
konkurrensen emellan de inhemska fabrikerna skulle, att döma af all
erfarenhet, nog reglera prisen så, att afnämarne ej behöfde betala
hela tullsatsen. För dem emellertid, som anse att priset kommer att
stiga med samma belopp som den föreslagna tullsatsen, eller VA öre
per kilogram, vilja vi, under antagande att så någon gång skulle kunna
blifva förhållandet, genom exempel visa huru detta komme att verka
på produktionskostnaden af ett lispund hvete, ett lispund råg, en tunna
potatis och en tunna rofvor. Enligt af en framstående landtman uti
mellersta Sverige lemnade meddelanden kan man som medelskörd beräkna
per tunland 120 lispund hvete, 108 lispund råg, 60 tunnor potatis
eller 250 tunnor rofvor. Då man vidare antager en gödning af
högst 150 kilogram 20 proc. superfosfat per tunnland för hvete, 100
kilogram för råg, 200 kilogram för potatis och 300 kilogram för rofvor,
 så skulle genom tullsatsen produktionskostnaden för 1 lispund
hvete under ogynsammaste förhållanden ökas med s/s öre, 1 lispund
råg med vid pass 0,5 öre, eller per tunna räknadt: för hvete med cirka
9 öre, för råg med 5 å 6 öre — en tunna potatis 1 % öre och 1
tunna rofvor med 0,6 öre.

Häraf framgår, huru ringa denna lilla tullsats inverkar på produktionskostnaden
af spanmål och rotfrukter, i synnerhet som landtrnännen
i allmänhet använda långt mindre qvantiteter superfosfater än
ofvan angifvits, då vanligen ladugårds-gödsel samtidigt användes, och
tullen således ej kan öka produktionskostnaden så mycket, som ofvan
beräknats. Om den vid förra riksdagen föreslagna tullen af ungefär
2 kronor per tunna spanmål kommer att antagas, och priset på spanmål
höjes med motsvarande belopp, kommer således den föreslagna
tullsatsen å superfosfater, äfven under antagande att dessa skulle för -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

61

dyras med tullsatsens hela belopp, att ej nämnvärdt inverka på spanmålens
produktionskostnad.

Deremot ligger det i jordbrukarens eget intresse, att de svenska
gödningsämnes-fabrikerna icke skola komma att stupa i kampen med den
engelska konkurrensen. Skulle detta en gång ske och England blifva
ensamt på marknaden, finge jordbrukaren nog med dryg ränta sedan
betala igen de summor, som England uppoffrat på de svenska fabrikernas
dödande. Landtmannen blefve då tvungen att betala det pris,
som bestämdes i England.

Hvilken stor trygghet landtmannen bar uti att köpa sitt behof
från svenska superfosfat-fabriker inses lätt. En vara, hvars balt af värdefulla
ämnen är så vexlande som ifrågavarande och hvars fysikaliska
beskaffenhet spelar en så stor roll, kan lätt blifva föremål för svindel,
om den köpes i utlandet och ingen svensk konkurrens finnes. Konsumenten
är alltför nära de inhemska fabrikerna, för att ej, i händelse
af fel på varan, kunna göra sin rätt gällande, hvilket torde blifva svårt
nog mot en utländsk fabrik. De svenska fabrikerna arbeta dessutom
alla under kontroll af ansedda vetenskapsmän, hvilket icke är fallet i
England, der dessutom massproduktionen åstadkommer mindre noggrannhet
i arbetet för varans framställning.

På grund af hvad ofvan är anfördt föreslås en tullsats för superfosfater
af 1/2 öre per kilogram. Då varan införes i emballage, förtullas
den brutto med samma tullsats, hvaremot alla öfriga artificiella gödningsämnen
böra blifva tullfria.

62

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101,

Klass VII.

N:o 30.

Glasvaror.

Såsom motiv för bifogade förslag till tulltaxa för glas torde få
anföras följande.

Om tullen på glas skall kunna skydda den inhemska fabrikationen,
 bör den uppgå till 15 procent å tyngre och 25 procent å lättare
artiklar. För att kunna komma till en normal tullsats på en sådan
vara som glaskärl, hvilka genom olika raffineringar betinga pris, som
för samma vigt å massan variera flera hundra procent, vore det
nödigt att tullen utginge efter bestämd procent af varans fakturavärde,
på sätt som sker i Amerika, men då ett sådant tullsystem innebär att
tjenstemännen skola besitta förmåga att bedöma en varas värde, torde
något förslag i denna rigtning för närvarande icke hafva utsigt till framgång.
 Derföre har den princip blifvit följd att indela de olika slagen
af glasvaror i klasser efter deras värde i förhållande till deras vigt,
och tullen föreslagits att utgå efter varans nettovigt. Vid denna indelning
i klasser har det ej varit möjligt att så noga särskilja de olika
slagen af glas, att en fullt likformig och lika drabbande tullsats kunnat
erhållas; men den ojemnhet, som det föreliggande förslaget utvisar, är
icke nämnvärd i förhållande till den, som nu gällande tullsatser medföra.

För att visa några exempel för de beräkningar, som följts vid
uppgörandet af förslaget, upptages här:

Klass 1. a. mörkt butelj-glas. Hvad som hufvudsakligast införes
af till denng klass hörande varor är vin-buteljer. 100 stycken vinbuteljer
väga 50 kilogram och kosta 8 kronor; tull efter 2 kronor per
100 kilogram 1 krona eller 121 procent. För större artiklar, såsom
damejeaner och dylikt, blir tullsatsen i procent betydligt lägre, men
frakten för sådana billiga varor utgör här en vigtig faktor.

Klass 1. b. För denna klass kan tagas till norm medicinal-flaskor,
som utgöra största delen af det half-hvita glas, som importeras, och
ställer sig beräkningen sålunda:

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 101.

63

Tull efter 6 kronor per 100 kilogram.

för 100 stycken medicinalflaskor å 15 gräma rymd vägande 2 kilo försäljningspris kr. 2 “12 öre = 6;

» 100 »

»

» 40 » » »

4 »

» » 2,50 = 24 » =10 »

.. 100

»

»100 ..

8 »

ii » 3,50 =48 » =14 »

» 100 »

»150 » » »

10 »

ii ii 4 = 60 » = 15 »>

.. 100

»

250 » » »

15 »

ii o 5 = 90 » = 18 »

» 100 »

->

» 500 »

30 »

» i> 7,50 =l,80kr. = 25 »

Medeltullen för dessa glas utgör

således

14§ procent.

Klass

1. c.

Af hithörande glas

kan som norm anföras följande:

Hvitt

råglas. Tull 10 kronor per

100 kilogram.

100 punschkupor

vigt 8 kilogram försäljningspris

kr. 6 tull 80 öre = 14 %

100 dricksglas 8" ” 13

100 karafiner 50 t:na « 47
100 bränvinsglas ■> » 9

100 » » » 7

7

32

IG

10

1,30 kr. = 18
4,7 0 kr. = 15
90 öre = 6
70 » —7

I medeltal uppgår tullen således till 12 procent för dessa glassorter.

Klass 2. Glas med slipade bottnar och kanter, med inslipade
proppar, med matta ränder eller helt och hållet matta, samt alla slags
pressade glas (hit hänföres äfven kemiskt glas, som varande dels försedda
med proppar, dels slipade kanter och bottnar).

Tull 20 kronor per 100 kilogram.

100 lampglas 10"

vigt

5 kilo försäljningspris

kr.

6

tull

1

kr. = IG

%

100 punschglas, släta, tunna

»

4 »

n

))

12

»

80

öre = 7

»

100 dricksglas >'' »

»

8 »

»

»

15

n

1,60

kr. = 11

»

100 vinglas » »

»

G »

»

))

20

“

1,20

» = G

»

100 karafiner med propp

»

42 »

n

“

60

»

8,40

» =14

”

100 flaskor med propp

150 gram

17 »

»

K

20

»

3,40

» =17

»

>-*■

O

o

1.500 »

-i

63 »

»

»

50

»

12,60

» =25

»

100 burkar » »

800 »

»

51 »

n

»

40

»

10,20

» =25

»

100 pressade tallrikar

» »

»

IG »

n

»

20

»

3,20

» =16

»

100 » »

» »

..

21 »

»

»

25

»

4,20

» =16

»

64

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

100 pressade sockerskålar 800 gram vigt 25 kilo försäljningspris kr. 25 tull 5,00 kr. = 20 %

100

»

-

■>

» 42 »

»

» 40

» 8,20

B

II

to

O

100

»

smöraskar »

»

» 30 »

i>

» 30

» 6,oo

» — 20 »

100

»

geléskålar »

»

o

CO

--

» 100

» 17,oo

» —17 »

I medeltal utgör tullen för denna klassens glas 16f procent.

Klass 3. Glaskärl helt och hållet eller till någon del slipade,
såsom facetter, oliver, skär och dylikt. Till denna klass höra alla
slipade servisglas och andra dermed jemförliga artiklar.

Tull 40 kronor per 100 kilogram.

100 dricksglas 8" helslipade

vigt 19 kilo

försäljningspris

40 kr. tull

kr.

7,60 = 18 %

100 » 6" olivslipade

»

17 »

»

30

»

,,

6,80 = 23

»

100 » 6" facettslipade

»

12 »

»

26

)) »

a

OO

o

II

k—1
-4

»

100 »tina 10"

»

6 »

»

36

U »

)>

2,40= 7

))

100 » 8" med djupa oliver och skår

»

21 »

»

60

» 1)

,,

8,40 = 14

))

100 punschglas 3" slipade

»

4 »

»

25

» ))

M

1,60= 7

„

100 vinglas 4" »

n

4 »

..

25

» »

»

1,60= 7

»

100 » 2" » Derby

»

8 »

»

55

» 1/

,,

05

Td

o

il

Gi

„

100 » Victoria fina

»

6 »

..

90

»

»

ce

II

o

cvT

»

100 karafiner slipade ordinära

»

CO

OS

»

200

» »

„

37,20 = 19

»

100 » helslipade ordinära

»

93 »

))

180

M »

M

37,20 = 21

„

100 » fint slipade

»

29 »

»

300

n »

1)

11,60= 4

„

100 »> (V atten)

»

106 »

»

250

» »

»

42,40 = 17

))

I medeltal belöper sig således tullen för denna klass till endast
124 procent af värdet å ofvanstående glasartiklar.

Klass 4. Glaskärl målade, graverade, etsade, försilfrade eller
förgylda. Till denna klass hänföras alla lyxglas.

Tull 100 kronor per 100 kilogram.

100 vinglas 3" graverade
100 » 3" etsade

1 punschservis målad
1 » finare målad

100 blomvaser målade ordinära
100 » » bättre

100 » » fina

vigt

5

kilogram försäljningspris

80 kr.

tull

kr. 5 =6

%

»

5

))

»

92 »

)>

»5=6

»

»

1,70

»

n

16 »

»

» 1,70 = 10

»

»

1,70

»

»

20 »

»

» 1,70= 9

)>

»

50

»

»

250 »

))

» 50,0 o = 20

»

»

50

»

»

300 »

))

» 50,oo= 16

»

»

50

n

»>

500 »

»

» 50,o o = 10

»

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

65

Medeltullen för artiklar inom denna klass belöper sig således till
endast 10 procent. Jemföras här ofvan föreslagna tullsatser för klasserna
1 c, 2, 3 och 4 med den i nu gällande tulltaxa, der alla dessa
artiklar hänföras till rubriken »glas af andra slag» och draga en tull af
35 kronor per 100 kilogram, så synes att en rättvisare fördelning
skulle uppnås efter detta förslag, ty då de föreslagna tullsatserna inom
dessa klasser uppgå till respektive 12, 16, 12 och 10 procent af
varans värde, utgöra de enligt nu gällande tullbestämmelse respektive
42, 28, 10 och 3 procent. Att tullsatserna inom klass 3 och 4, eller
å de artiklar, hvarå blifvit nedlagda de största arbetskostnaderna, fortfarande
skulle blifva otillräckliga, är tydligt, men dessa oegentligheter
kunde möjligen i framtiden blifva reglerade.

Klass 5. Glas i skifvor, fönster- och spegelglas.

Af bär uppräknade varor tillverkas inom landet endast fönsterglas,
 glas-takpannor och däcks-glas.

Fönsterglas. Tull 7 kronor per 100 kilogram.

1 låda fönsterglas (circa 120 qv.fot), vigt 50 kilo, försäljningspris för n:o 2: 14 kr., tull 3,5 kr. = 25 %

1 » .. v 120 » » 50 » » » 3: 12 » » 3,5 » =29 »

1 » » » 120 » » 50 » » .. ..4: 10 » » 3,5 » =35 »

I medeltal utgör således tullen inom denna klass omkring 29
procent.

Ehuru denna tullsats synes hög, bör den icke sänkas, om det
skall vara någon möjlighet för de inhemska fabrikerna att uthärda
konkurrensen med de belgiska, i alla afseenden lyckligare lottade fabrikerna,
 En stor faktor vid denna fabrikation spela rudimaterier
och bränsle, och dessa kosta ungefär hälften i de belgiska glasdistrikten
emot hvad härvarande fabriker kunna skaffa dem för. Spegel-glas,
som icke tillverkas inom landet, inverkar likväl konkurrerande med
fönsterglas-fabrikerna, synnerligast å större fönsterrutor, och bör derföre
draga den föreslagna tullen.

Glastillverkningen uppgick år 1884 till ett värde af 3,147,407*
emot 3,396,614 år 1874, men representerar det för 1878 uppgifna
högre tillverkningsbeloppet till följd af då gällande högre pris en
mindre mängd vara. Af det vigtiga fönster-glaset är tillverkningen
högst obetydlig i förhållande till landets behof, och af spegel-glas eger
ingen tillverkning rum. På grund af hvad ofvan anförts föreslås de i
nedanstående tabell angifna tullsatser, af hvilka dock i samband med

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 15 Häft. 9

66

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

föreslagen tull på soda tullsatsen å fönsterglas är höjd till 8 öre per
kilogram. Det föreslås äfven att varorna förtullas efter netto-vigt och
ej med beräknande af viss tara-procent.

Förslag till tullsatser å glasvaror:

Tullsatser

Franska
traktaten
medgifver
kronor
per kilo

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

proc.

af

värdet

kronor
per kilo

Klass 1.

Glashäri helt och hållet oraffineradt s. k.

» råglas:

» J.) af mörk brun eller grön färg...

—

0,02

—

0,02

—

» B) af halflivit färg.....................

0,02

—

0,06

—

» C) helhvit färg ........................

—

0,02

—

0,10

—

Klass 2.

n med slipade kanter eller bottnar,

inslipade proppar, med matta
ränder eller helt matta, pressadt
glas alla slag ........................

0,10

0,20

Klass 3.

» slipade, så väl helt och hållet som

till någon del å sidorna .........

—

0,3 5

—

0,40

—

Klass 4.

» målade, ritade, etsade, försilfrade

och förgylda .......................

—

0,35

—

1,00

—

Klass 5.

Glas i skifvor, fönster- och spegelglas:

A) Fönsterglas, matt och oslipadt i

alla storlekar ........................

—

0,07

—

0,08

0,07

B) Fönsterglas, gjutet, råglas, glastak-

pannor och däckglas ...............

—

fria.

—

0,10

—

C) Slipadt spegelglas mindre änVsqv.-m.

—

0,15

—

0,20

0,35

I)) a i> större » » »

E) a » folieradt mindre än

0,25

0,30

0,35

Va qv.-m..........

—

0,25

—

0,30

0,36

F) n » folieradt större än

Va qv.-m..........

—

0,40

—

0,50

0,35

Klass 6.

Glaspulver.............................................

—

fritt.

—

fritt.

—

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101,

67

Klass Vill.

N:o 31.

Lervaror.

Under denna rubrik bär ansetts lämpligt att, i likhet med hvad
i Tyskland och annorstädes är brukligt, sammanföra de olika slag af
lervaror, som i vår nu gällande tulltaxa måste uppletas på skilda
platser.

I stället för de i sagda tulltaxa upptagna 11 olika rubriker med
9 olika tullsatser0) har det befunnits nödvändigt att med hänseende,
dels till de olika varornas beskaffenhet, värde och tyngd, dels äfven
med hänseende till det arbete, som å dem blifvit nedlagdt, fördela dem
i 11 olika klasser med lika många tullsatser och har på de inom
hvarje klass inrymda olika slag af varor, lemnats tydliga och som
man vågar hoppas äfven för den ej tekniskt bildade tjenstemannen
fullt begripliga kännetecken.

Under de senaste decennierna har lervaru-tillverkningen i de flesta
länder varit stadd i en mycket stark utveckling, många nya slag af
lervaror hafva tillkommit och förut kända, men föga använda, så vuxit
i betydenhet, att en fördelning i flere klasser måste anses befogad.

Om ock fullt proportionerliga tullsatser på de olika lervaru-slagen
ej erhållas genom den här föreslagna fördelningen (de torde uppnås
endast genom att belägga varorna med värdetullar), kommer man
dock genom densamma vida närmare de rätta förhållandena än nu
är fallet och bör genom de föreslagna tullsatserna i synnerhet af de
lägre slagen af lervaror en för landet vigtig fabrikation af sådana
kunna grundläggas. *)

*) Biscuit, fajans, kakel, krukmakararbeten, parian, porslin oäkta, hvitt, dekoreradt, porslin äkta,
livitt, dekoreradt, terracotta, tegel. Förutom dessa förekomma i tulltaxan följande artiklar, i hvilka
lergods, kan ingå: piphufvuden, rör, skriftaflor, lampor, knifskaft, arkitektoniska arbeten och knappar,
hvilken sednare artikel är af rätt stor betydenhet.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

1

1874.

1875-1879.

1880-1884.

1884.

Tillverkning:

Tegel, eldfast..........................1

» mur-..............................>

1,370,901

1,730,234

2,431,671

3,650,893

» tak-.................................|

Kakel- och krukmakare-g o ds..
Porslin: fajans oäkta hvit ...]

517,004

708,549

814,618

803,417

» » » dekor er ad\

)) äkta hvitt..................1

)) b dekor er adt......j

2,578,867

1,884,307

2,323,928

2,544,668

Import:

Tegel, eldfast...........................

139,886

61,795

38,714

73,057

» mur-.............................

188,217

110,500

207,568

215,066

» tak- ..............................

30,477

17,865

26,943

26,699

Golf- och vägg-plattor (tiles)

—

—

32,231

41,580

Kakel.........................................

598

1,919

8,841

5,946

Krukmakare-gods....................

20,146

108,848

119,033

123,069

Porslin, fajans hvit .............

24,794

23,215

60,540

100,795

» » dekorerad ...

69,580

77,795

137,967

174,755

b äkta hvitt..................

21,929

22,581

35,631

38,157

b » dekoreradt .....

221,152

193,501

236,464

250,795

Exports-

Tegel, eldfast.......................

34,762

94,810

414,611

417,084

» mur-..............................

59,463

66,452

269,652

486,242

» tak- ..............................

351

759

297

420

Golf- och vägg-plattor (tiles)

—

—

■

--

Kakel.........................................

5,147

1,947

2,712

1,065

17,328

Krukmakare-gods.....................

1,697

13,251

16,256

Porslin, fajans hvit ..............

31,529

280,000

70,020

125,804

128,328

» » dekorerad ...

21,345

27,483

67,428

» äkta hvitt..................

746

1,960

1,205

1,740

b *B dekoreradt ......

3,011

4,729

13,221

19,650

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

69

Af dessa uppgifter framgår att artikeln tegel, i hvilken i statistiken
innefattas eldfast tegel, vanligt byggnads-tegel och tak-tegel,
under det sista decenniet varit föremål för en alltjemt stigande tillverkning
af rätt högt värde, samt att importen, jemförd med tillverkningen,
 under de sista åren varit af ringa betydenhet. Den torde hufvudsakligen
hafva inskränkt sig till införsel af tak-tegel och fagad-tegel;
blott till några få platser på landets vestkust torde vanligt byggnadstegel
hafva införts.

Då vanligt byggnads-tegel betingar ett i förhållande till varans vigt
och omfång billigt pris och till följd häraf ej kan bära dryga transportkostnader,
 torde detsamma liksom äfven dränerings-rör ej böra beläggas
med tull. Annorlunda ställer sig förhållandet med tak-tegel samt listoch
fagad-tegel, hvilka båda, i synnerhet det sistnämnda, är föremål
för en mera invecklad tillverkning än byggnads-teglet.

Fa§ad-tegel, hvaraf rätt betydliga qvantiteter i synnerhet under den
sista tiden införts, börjar nu blifva föremål för inhemsk tillverkning,
som kommer att fylla ett känbart och växande behof, men som till
en början blir förenad med de för hvarje ny fabrikation vanliga svårigheterna
och som under denna tid väl behöfver det skydd mot utländsk
konkurrens, som kan lemnas densamma. En gång kommen till stånd,
torde nog den inhemska konkurrensen reglera prisen så, att artikeln
ej fördyras genom tullskyddet. Det föreslås derföre en tullsats af 0,5
öre pr kilogram på tak-tegel och faqad-tegel. Samma tullskydd föreslås äfven
på eldfast tegel af alla slag. De ofvan lemnade statistiska siffrorna
tyckas visserligen visa, att tillverkningen af denna artikel betydligt stigit
i värde och nu är föremål för en betydande fabrikation och export,
men af samma uppgifter framgår att import fortfarande eger rum. Då
det i Sverige tillverkade eldfasta teglet i godhet torde täfla med, om ej
rent af öfverträffa alla andra liknande fabrikat, kan det ej vara landet
till gagn att spekulationen inkastar en vara af sämre beskaffenhet, som
trycker på de redan mycket låga prisen och som, oaktadt det billigare
inköpspriset, vid användande ställer sig vida dyrare.

Till en något högre tullsats eller i öre pr kilogram föreslås glaseradt
faqad-tegel, list-tegel, trottoar-sten och gröfre golf-plattor samt de i den nu
gällande tulltaxan ej särskildt upptagna, men, efter hvad uppgifvet blifva,
 märkvärdigt nog såsom »maskiner och redskap» hittills förtullade
rör af lergods för vattenledningar eller tekniska behof.

Tillverkningen af alla till denna tullsats föreslagna artiklar är underkastad
flera och mera invecklade procedurer än de under klass 1 och
2 upptagna. Af rör införas ännu rätt betydliga qvantiteter, hvilka

70

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

dock borde här tillverkas, om fabrikationen genom en lämplig tullsats
skyddas mot allt för stark utländsk konkurrens.

Af de under klass 4 upptagne, till en tullsats af 2 öre pr kilogram
föreslagne artiklar, degbär, muff lar, retorter m. in., införes för närvarande
hela eller allra största delen af landets behof.

Vid förtullningen lära samma märkvärdiga förhållanden, som vid
artikeln »rön i föregående klass blifvit omnämnda, ega rum, i det de
hänföras till »maskiner och redskap» och således äro tullfria.

Inom klass 5 med en tullsats af 7 öre pr kilogram äro inrymda arbeten
af terra-cotta, kruhnakare-gods och så kalladt stentyg, som redan nu
draga denna tullsats. Krukmakare-gods med färg-dekoration har dock
blifvit upptaget i högre klasser. Inom denna klass har vidare blifvit
inrymda enfärgade, oglaserade kakel och kakelugns-ornament, som nu
draga en tull af 5 öre, byggnads-ornament, hvilka, såvidt tulltaxan blifvit
rätt förstådd, nu draga en tull af 60 öre, samt oglaserade, enfärgade
plattor (tiles) af mindre än 5 centimeters tjocklek. Af krukmakaregods
införas visserligen allt för stora qvantiteter, men härvid är att
bemärka, att större delen deraf (år 1884 155,111 kilogram af importerade
246,138 kilogram) kommer från Norge och således är tullfri; af återstoden
torde största delen vara fajans, som blifvit förtullad såsom krukmakaregods.
 Den nu gällande tullsatsen är tillräcklig för de simplare varorna;
de bättre hafva, såsom nämndt är, föreslagits att uppföras i högre
klasser. Omålad terra-cotta, oglaserade, enfärgade kakel och o glaser åde, enfärgade
byggnads-ornament äro vid tillverkningen underkastade samma
tekniska behandling och böra draga samma tullsats. Då kakel är föremål
för en stor och utvecklad inhemsk tillverkning, kan den obetydliga
importen deraf endast omfatta de finaste och dyraste slagen af kakelugnar,
 för hvilka de i denna och följande klasser föreslagna tullsatser
snarare äro låga än höga.

Flisor, plattor (tiles) af mindre tjocklek än 5 centimeter hafva
blifvit föreslagna att höjas från 3 till 7 öre, sedan de gröfre och tjockare
slagen deraf blifvit afskrida och föreslagna att förtullas med endast
1 öre. De finare slagen, de som egentligen äro föremål för den numera
ganska betydliga införsel, som framkallats af de senare årens
byggnadsverksamhet, äro att betrakta såsom fajans-artiklar, de äro till
och med vid tillverkningen underkastade något svårare tekniska procedurer
och en strängare sortering''än de flesta andra artiklar inom
denna klass, inom hvilken do föreslås att tullbehandlas.

Under klass 6 hafva upptagits färg-dekoreradt krukmakare-gods, glaserade,
 enfärgade tiles, oglaserade, fler-färgade tiles, färg-dekoreradt stentyg,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

71

glaserade, enfärgade kakel, samt slutligen enfärgade, glaserade fajans och
så kalladt oäkta porslin.

Då alla dessa artiklar äro föremål för eu i det närmaste lika kostsam
teknisk behandling, hafva tullsatserna blifvit föreslagna att utgå
med samma belopp som nu gäller för hvitt, oäkta porslin, eller 10 öre
per kilogram och hafva äfven vid förslagen till tullsatser inom klasserna
7 och 8 samma slag af artiklar ehuru i dekoreradt skick blifvit
sammanförda.

Fin fajans, så kalladt oäkta porslin, är föremål för en rätt betydande
tillverkning, som i qvantitet, om ock ej i värde, varit i stigande
under de sista årtiondena. Till följd af prisfall representera de för
1874 och 1875 uppgifna tillverkningsbelopp en vida mindre mängd
varor än det för 1884 angifna belopp, som är något lägre och af hvilka
varor äfven ej obetydliga qvantiteter utföras, under det på samma gång
en import, som öfverstiger exporten, eger rum. Den allra största delen
af hvad som utföres går till Norge, hvarifrån å andra sidan eu stor
de! af det som importeras förskrifver sig. Den mellan de båda länderna
i praktiken gällande tullfriheten är den naturliga orsaken härtill.
Förutom de norska tillverkningar, som leta sig hit, införas äfven rätt
betydliga mängder från i synnerhet Tyskland och England.

Detta gäller dock icke i nämnvärd grad den hvita, ej med färg
dekorerade varan, som ej mera de färg-dekorerade artiklarne, af hvilka
importen under det sista decenniet ej obetydligt stigit.

Af dessa senare är det egentligen de med fler-färgade mönster
försedda varorna, som utgöra den drygaste delen af importen, och sammalunda
är förhållandet med det äkta porslinet.

Under det för ett och annat årtionde sedan större delen af hvad
som infördes af äkta och oäkta porslin var af engelskt ursprung, är
det numera och i synnerhet allt sedan början af 1880-talet, sedan hvilken
tid den tyska industrien under gynsammare tullförhållanden än förut
kraftigt utvecklat sig, som Tyskland fått öfvertaget i importen, i det
1884 ej mindre än omkring 7b af hvad som införts till Sverige skeppats
från tyska och hanseatiska hamnar.

Den svenska porslins- och fajans-tillverkningen drabbas ej blott i
högre grad än exempelvis de tyska, engelska, franska och holländska
tillverkningarne af de utaf klimatet betingade större anläggningskostnaderna,
 af dyrare penningar, af räntor på ett större förlag och af högre
pris på en del rudimaterier, i synnerhet på bränsle, som i denna fabrikation
spelar en särdeles vigtig roll; de äro äfven nödsakade, till följd af
en jemförelsevis begränsad marknad, som tvingar fabrikanten att för upp -

72

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

nående af ett så stort tillverkningsbelopp, att affären blir lönande, och
för mötandet af den utländska konkurrensen dels att upplägga ett
jemförelsevis större urval af mönfiter och modeller, dels att tillverka
flera i tekniskt hänseende olika fabrikat, än fallet är i de utländska fabrikerna
af samma storlek, för hvilka en vida större marknad står till
buds och hvilka således med fördel kunna af samma artikel afsätta
större mängder.

Exempelvis kan nämnas, att för närvarande tillverkas vid endast
den ena af de båda svenska fabrikerna mer än 22,000 olika nummer
af fajans- och porslins-artiklar, af hvilka de olika numren af koppar
och fat uppgå till mer än 4,000.

Det torde i mindre grad vara konsumenternas behof af omvexling
än den af de i legio i alla landsändar, äfven de allra obetydligaste,
kringresande utländske agenterna utvecklade skickligheten att uppmuntra
detalj-handlarnes köplust och begär att bjuda på nytt, som framtvingar
denna för fabrikanterna dyrbara och besvärliga varu-mångfald,
hvilken erfarenheten år från år visar att det ej är dem möjligt att inskränka.

I förhållande såväl till det arbete och den uppfinningsförmåga, som
å de rikare dekorerade artiklarne äro nedlagda, som ock till det relativa
värde dessa eg a, äro dessa artiklar vida mindre tullskyddade än
de simplare varorna, och detta gäller synnerligen de allra finaste, å
hvilka tullen är i förhållande till varornas värde nästan nominel.

Då erfarenheten visat att de svenska fabrikerna, om ock med svårighet
och endast genom noggrant aktgifvande på och införande af
nya uppfinningar och förbättringar, kunnat med nu gällande tullsatser
uthärda den utländska konkurrensen å hvitt och med en färg dekoreradt.
 äkta och oäkta porslin, föreslås ej någon förändring i sagda tullsatser,
 hvaremot å de med flere färger eller med guld eller med färg och
guld dekorerade varorna af oäkta porslin föreslås eu höjning af tullen
från 10 till 22 öre pr kilogram och å med flere färger eller med guld
eller med färg och guld dekoreradt äkta porslin eu höjning från 47 till
70 öre pr kilogram.

Såsom ytterligare skäl för höjningen af tullsatserna på dessa artiklar
torde få framhållas, att till dessa höra de i stor mängd införda
vaser, prydnadsartiklar och korta varor, hvilka i egentligaste mening
falla inom lyxartiklarnes område och derför torde böra drabbas af
högre tullsatser än de för den större förbrukningen afsedda varorna.
Af samma skäl hafva ock artiklar af parian och biscuit blifvit förda till
denna klass.

Motioner i Ändra Kammaren, N:o 101. 73

I sammanhang med förslag till tullsatser torde det ock här vara
på sin plats omförmäla., att för lättnad vid tullbehandlingen af lervaror
en viss tara-procent beräknas å de införda varornas brutto-vigt. Ett
sådant system gör onekligen tullbehandlingen enklare, men då det är
omöjligt att bestämma tara-procenter, som passa för alla varor, och då
dessutom ett sådant system innebär den konseqvensen att de införda
varorna icke fullständigt undersökas, och då det äfven med nu gällande
tulltaxa i många fall ej kan undvikas att varor, som draga olika tullsatser,
 anlända inpackade i samma emballage, torde ock tara-beräkningen
böra bortfalla och varorna tullbehandlas endast efter deras netto-vigt.

Af de nya tullsatser, som blifvit föreslagna, faller en del på artiklar,
 hvilka så länge den franska handelstraktaten eger bestånd ej kunna
förändras utan särskild öfverenskommelse staterna emellan, eller för
det fall att tull lägges på de råämnen, som användas vid deras tillverkning.
 Denna omständighet har icke blifvit förglömd, men vid affattande!
af ett förslag till ny klassifieriug af lervaror har det ansetts
lämpligt att i förslaget upptaga äfven dessa artiklar till de tullsatser,
som motiveras af de skäl, som legat till grund för artiklarnes indelning
i olika klasser.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, föreslås de i nedanstående
tabell angifne tullsatser.

Förslag till tullsatser å lervaror:

Tullsatser:

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet.

kronor

proc.

af

värdet.

kronor 1

per kilo.

per kilo. j

fritt

fritt

—

fria

fria

—

fritt

“

0,0 05

fritt

0.005

—

fritt

—

0,005

fritt

_

0.OO5

''

s.

Klass 1. Tegel, mur-, vanligt och klinker, oj glaseradt ...

Bör, dränerings-, utan Hans...........................

Klass 2. Tegel, eldfast-, ej glaseradt .........................

» fogad- eller beklädnads-, oj glaseradt.....

» list-, ej glaseradt...............................

» tak-, glaseradt eller ej glaseradt............

Anm. 1. Fagad-tegel är ett murtegel, som genom press
ning eller annan behandling erhållit en finare yta
och en mera korrekt form än vanligt murtegel
Bih. till Rihd. Frot. 1887. 1 Sami 2 Afd.

Franska
traktaten
meilgifver
i kronor
per kilo.

2 Band. 15 Höft.

10

74

Motioner i Andra Kammaren, N:ö löl.

Lervaror:

Klass

inpressade eller upphöjda ornament.

Tegel, fagad-, glaseradt...........................

» list-, glaseradt..............................

Rör, vattenlednings- eller för tekniska behof,

glaserade eller oj glaserade ..................

Trottoar-sten och golf-plattor, enfärgade, mer än!
5 millimeter tjocka, ej glaserade............

Klass

liknande varor,
Vaser, pelare, m.

färgstämplade ..................................

Fajans, oglaserad....................................

Byggnads-ornament, enfärgade, ej glaserade
Kakel, kakelugns-ornament, enfärgade, ej glaserade
Krukmakare-gods, enfärgad!, ej glaseradt eller oek
helt och hållet eller delvis glaseradt, ej må

tryckt eller färgstämpladt...... ...........

Stentyg, enfärgad!, glaseradt, ej måladt, tryckt!

eller färgstämpladt (t. ex. selzer-krus) ...
Krukor, krus och dylikt af eldfast lera, salt-;

glaserade (t. ex. Höganäs’ salt-glaserade kärl)
Flisor, plattor (tilesj, till golf- eller vägg-beklädnad,
 enfärgade, ej glaserade, af mindre tjocklek

än 50 millimeter...................................

Anm. 1. Krukmakare-gods utgöres af föremål, tillverkade
af vanliga leror. De färdiggöras på drejskifvan
samt torkas och brännas utan att
undergå svarfning, till följd hvaraf ytan är
gröfre och föremålen ej så korrekta som dylika
af fajans:

glaserade eller ej glaserade ... —

Tullsatser:

•

Franska

gällande

föreslagna

traktaten
medgifver
i kronor
per kilo.

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

fritt

__

0,oi

_

—

fritt

—

0,oi

—

_

fria

—

0,oi

-

—

fria

—

0,oi

_

fria

—

0,02

—

0,07

_

0,07

0,io

—

—

—

0,07

0,io

—

0,60

—

0,07

—

_

0,05

—

0,07

0,io

—

0,0 7

—

0,0 7

—

—

—

0,07

—

—

0,07

—

0,07

—

0,os

0,07

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

75

Tullsatser:

Franska

traktaten

gällande

föreslagna

raedgifver
i kronor

proc.

af

värdet.

kronor

proc.

af

värdet.

kronor

per kilo.

Lervaror:

per kilo.

per kilo.

och andra högre slag af lervaror. Godset är
till färgen brunrödt, gult eller rödgult och
poröst.

■

Anm. ti. Stentyg (Steinzeug, gris cerat»., stone ware),

är vanligen grått eller gulgrått, i brottet tätt
eller mindre cintradt, ej porÖ3t.

Klass 6. Flisor, plattor (tiles), enfärgade, glaserade, ej

målade, tryckta eller färgstämplade ........

0,03

0,io

0,io

Flisor, plattor (tiles), ej glacerade, med mönster

i en eller flera färger (t. ex. encanstic tiles)...
Krukmakare-gods, glaseradt, måladt, tryckt, eller

—

0,03

—

0,io

0,io

färgstämpladt i en färg........................

0,07

0,io

Stentyg, såsom krukor, krus, muggar, saltglaserade,

’

målade, tryckta eller färgstämplade i en färg
(t. ex. Cölnische Potten, Kheingut och lik-nande varor)...................................

.

0,io

Kakel, enfärgadt, glaseradt, ej måladt, tryckt eller

färgstämpladt ...................................

0,05

0,io

0,10

Kakelugns-ornament, enfärgadt, glaseradt, ej må-

ladt, tryckt eller färgstämpladt i...........

0,0 5

0,io

0,io |

Fajans, vanlig och fin (oäkta porslin), enfärgad,

glaserad, men ej målad, tryckt eller färgstämplad

—

0,10

0,io

0,io j

Anm, 1. Fajans kallas gods af färgad eller ofärgad,

ogenomskinlig (ej genomlysande) mer eller
mindre porös massa, öfverdragen med färgad
eller ofärgad glasyr, skojande sig från vanligt
krukmakare-gods genom en omsorgsfullare be-handling vid formningen, så att dess yta är
jemnare och slätare.

;

Anm. 2. Till fajans hänföras således de i handeln före-

kommande kokkärlen af gul massa med brun
eller svart glasyr, bruna eller svarta kaffe- och
thekannor samt formar m. fl. husgerädsartiklar.

76

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Tullsatser;

Franska
traktaten
medgifvor
i kronor
por kilo.

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

0,03

0,16

0,16

~

0,05

0,16

0,16

0,16

0,16

0,16

0,07

—

0,16

0,16

—

0,08

—

0,22

0,16

—

0,05

_

0,22

0,16

—

0,05

—

0,22

0,16

—

—

0,22

0,16

—

0,16

—

0,22

0,16

—

0,16

—

0,22

0,16

0,07

0,2 2

0,16

0,07

0,22

0,16

—

—

0,22

0,16

—

0,24

0,24

0,24

glacerade, målade,
 tryckta
eller färgstämp -

enbart förgylda, eller
med färg och förgyllning
> eller målade, tryckta eller
färgstämplade i flere färger
med eller utan guld.

Lervaron

Klass 7. Flisor, plattor (tiles) ............

Kakel och kdkélwgns-ornament

Fajans ..............................

Terra cotta (t. ex. från Ipsens

enke) .............................

Klass 8. Flisor, plattor (tiles)

Kakel....................

Kakelugns-ornament.

Stentyg.................

Fajans .................

Majolika artiklar alla slag ...........................

Lervaror, dekorerade med ej inbrända färger

(siderolith, terralitii) .................................

Terra cotta (t. ex. från Ipsens enke), målad,

tryckt eller färgstämplad i flera färger.........

Med metall monterade lervaror med undantag af

sådana af äkta porslin ..............................

Klass 9. Äkta porslin, hvitt eller enfärgad!, ej måladt,
tryckt eller färgstämpladt...........................

Anm. 1. Äkta porslin är i brottet tätt, mer eller mindre
cintradt, ej poröst och vid en tjocklek afl
1,75—3 millimeter genomskinligt. Obs.! Sten-\
tyg och äfven fajans, som är tunnare än
1,7 6 millimeter, äro vid full belysning genomskinliga
liksom äkta porslin, som är tjockare
än 3 millimeter, ofta är ogenomskinligt.

Anm. H. Hit räknas isolatorer, kemiskt porslin såsom
mortlar, deglar, skålar och rör som ock gods
af engelskt genomskinligt benälcta porslin,
livilket ej är fullt så cintradt (förglasadt) som
det hårdare porslinet (fältspat-porslinet).

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

77

Tullsatser:

Franska

gällande

föreslagna

traktaton

medgifver

proc.

af

värdet.

kronor
por kilo.

proc.

af

värdet.

kronor
per kilo.

per kilo.

Lervaror:

Klass 10. Äkta porslin, makett, tryckt eller fårgstämpladt

i en färg.........................................

_

0,47

_

0,47

0,47

Klass 11. Äkta porslin, dekoreradt mod guld eller med

flera färger med eller utan förgyllning.........

__

0,4 7

_

0,70

0,47 !

Äkta porslin med metall-montering ...............

0,70

0,7 0

0,47 i

| Parian- och biscuit-artiklar........................

0,47

—

0,24 i

] Anm. Förtullningen af alla lervaror sker efter netto-| vigt.

Klass IX. N:o 32.

Alabaster, Gips, Kalksten, Krita, Marmor och Cement.

Alabaster och Gips samt arbeten deraf.

Alabaster, oarbetad i block, bör vara tullfri, hvaremot den nu gällande
tullsatsen på alabaster-arbeten, ej specificerade, 50 öre per kilogram,
 bör bibehållas.

Gips och gips-arbeten.

Vår nu gällande tulltaxa upptager under samma rubrik »Gips» såväl
råmaterialet, gipssten, som den genom målning och bränning förädlade
varan. Till följd häraf kan ej uppgifvas det belopp, hvartill
importen af den senare varan kan belöpa sig, men antagligt är, att
större delen af hvad som deraf förbrukas tillverkas inom landet. Då
likväl derjemte en anmärkningsvärd införsel eger rum, föreslås å preparerad
(bränd och malen gips), en tull af 40 öre per 100 kilogram, och

78

Motioner i Andra Kammaren N:o 101.

torde denna tullsats vara så mycket mera motiverad, som denna artikel,
för att till fullo uppfylla de anspråk, som ställas på densamma, bör
vara nyberedd och ej under längre tid i lager upplagd, hvilket är
fallet med den utländska varan, som under den tid sjöfarten är
stängd, här försäljes.

Råmaterialet gipssten föreslås att fortfarande vara tullfritt.

På arbeten af gips föreslås ej förändring i tullsatsen.

Kalksten, marmor samt arbeten deraf.

Kalksten, kalk, släckt och osläckt, marmor, oarbetad eller i block,
föreslås att fortfarande vara tullfria. I nu gällande tulltaxa finnes ej
artikeln marmor omnämnd; möjligen förtullas densamma, äfvensom arbeten
deraf, såsom »sten». Arbeten af sten draga en tull af 3 öre per
kilogram, om de äro polerade; öfriga slag äro tullfria.

Då inom vårt eget land finnas tillgångar på marmor och kalksten,
hvilka förtjena en vidsträcktare bearbetning än som nu eger rum, då
det utländska råmaterialet numera väl bör kunna här i landet bearbetas
till de föremål, som deraf kunna afsättas, och då slutligen artiklar af
dessa material väl torde få hänföras till dem, som ligga utom den vanliga
förbrukningens behof och till stor del kunna anses såsom lyxföremål,
föreslås en tull af 50 öre per kilogram på arbeten af marmor och kalksten,
 polerade eller opolerade, ej specificerade.

Cement

är numera föremål för en rätt betydande inhemsk tillverkning, hvilken
under år 1879—1883 hade att uppvisa ett anmärkningsvärdt exportöfverskott,
 det högsta 1882 till 134,350 kronors värde; 1883 nedgick
dock detsamma till 21,430 kronor och 1884 importerades för 105,280
kronor mera än hvad som utfördes.

Då landet eger rika tillgångar på råmaterial för tillverkning af
denna vigtiga artikel och onödig införsel af utländska varor ej torde
böra uppmuntras genom tullfrihet på de varor, som här i landet tillverkas
af lika godhet och till samma pris som den utländska varan,
föreslå vi en tullsats af omkring 10 proc. af varans värde eller 0.4
öre per kilogram.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

79

Klasa X. Bil. A.

N:o 33.

Druf-socker och malt-socker.

Dessa båda sockerärter tillverkas af potatis-stärkelse: drufsocker
(dextrose), potatis-socker, stärkelse-socker (glykose) genom svafvelsyras
inverkan på stärkelse och maltsocker genom diastas’ inverkan på stärkelse.

Det förra har en mångsidig användning för vinberedning, uti
sockerbageriet, samt till beredande af socker-couleur, och då för Sverige
saknas alla statistiska uppgifter, vare sig om tillverkning eller import,
så anföres som bevis för artikelns betydelse tillverknings-qvantiteten i
tyska riket 1882 och 1883, som utgjordes af 19,107,000 kilogram drufsirup,
 9,290,000 kilogram druf-socker och 1,279,000 kilogram sockercouleur.

Malt-sockret användes dels omvexlande med druf-sockret, dels synes
det få en storartad användning specielt inom ölbryggerierna.

Då alla skäl synas tala för att dessa sockerarter tillverkas inom
landet, böra de beläggas med en skyddstull, motsvarande tullen å vanligt
socker. ,

På grund deraf föreslås, att drufsocker och malt-socker uti fast form
åsättes eu tull lika med den å rå-socker eller för hvitt raffinöradt 33
öre per kilogram, för drufsocker och maltsocker med mörkare färg än
n:o 18 efter Hollands standart 23,5 öre per kilo.

För sirap af druf-socker och malt-socker 10 öre per kilogram.

För socker-couleur 20 öre per kilogram.

80

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klasa X. Bil. B.

N:o 34.

Stärkelse.

Stärkelse framställes inom landet af potatis, hvete och ris. Enligt
kommerskollegii berättelse voro hos oss år 1880 i gång 8
fabriker med ett tillverkningsvärde af 304,215 kronor, 1881 11 fabriker
med ett tillverkningsvärde af 328,013 kronor, 1882 16 fabriker med
ett tillverkningsvärde af 267,940 kronor, år 1883 15 fabriker med

ett tillverkningsvärde af 162,944 kronor och 1884 17 fabriker med ett
tillverkningsvärde af 245,646 kronor. Hvarje uppgift på tillverkningsqvantiteten
saknas. Under femårsperioden 1875—1879 infördes i medeltal
årligen 644,544 kilogram och åren 1880—1884 årligen i medeltal
586,277 kilogram och år 1884 ensamt 684,822 kilogram.

Under antagande att den importerade stärkelsen utgöres till hälften
af potatis-stärkelse och till hälften af ris-stärkelse, kan importen lägst
beräknas till 34 öre per kilogram eller till ett värde år 1884 af

232,839 kronor, eller ungefär lika stort som alla de inhemska fabrikernas
tillverkningsvärde.

Detta förhållande förefaller egendomligt, då stärkelse är skyddad

med en tullsats af tio öre per kilogram eller ungefärligen 30 proc. af

värdet. Orsaken ligger dels deruti, att utländska fabrikat, såsom Colmans
ris-stärkelse, lyckats så inarbetas uti den svenska marknaden, att
konsumenterna fortfarande köpa denna vara och betala det derför fordrade
priset, dels ock hufvudsakligen deruti att de utländska fabrikanterna
oberoende af den höga tullsatsen dock fortfara att konkurrera
på den svenska marknaden och här uti Sverige tillhandahålla stärkelsen
inklusive tull- och fraktkostnader till billigare pris än den säljes i
Tyskland och England.

Enligt af herr Harald von Gegerfelt uti Göteborg, som sjelf eger
en stärkelse-fabrik, lemnade upplysningar har på grund af den sista
tullnedsättningen behofvet af potatis-stärkelse till stor del fylts från
Tyskland och har den hufvudsakliga importen skett af pressjäst-fabriker
och appretur-verk. Herr Gegerfelt förmäler att tysk potatis-stärkelse
stått importörerna, inklusive tull och omkostnader, i svensk hamn till
33 öre per kilogram men att den gick ned på våren 1886 till omkring

81

Motioner i Andra Kammaren, K:o 101.

26 öre per kilogram under det samtidigt l:ma potatis-stärkelse noterades
i Berlin 35 öre per kilogram och sekunda 29 öre per kilogram.

Om ifrån de pris, som de tyska fabrikanterna erhöllo för stärkelsen
i svensk hamn våren 1886, afdrages tull och -omkostnader med
12 öre per kilogram, qvarsiår ett pris af endast 14 öre per kilogram,
för den tyska fabrikanten vid hans fabrik. Detta bevisar att han med
en prisreduktion af mera än 50 proc. af försäljningspriset inom eget
land i Sverige afbördat sig eu del afsitt produktions-öfverskott.

Med ris-stärkelse råder samma förhållande. Colmans ris-stärkelse
noteras i England till 56 öre per kilogram, men säljes i Sverige, inklusive
tull och omkostnader, till 52 öre per kilogram. Afdragas dessa, så
visar sig att Colmans ris-stärkelse säljes till Sverige af den engelska
fabrikanten omkring 25 proc. billigare än i England gällande pris. På
samma sätt förhåller det sig med den tyska ris-stärkelsen. Då, som
ofvan nämnts, stärkelse infördes till belopp af öfver 200,000 kronor,
har den nyligen gjorda nedsättningen af tullen på stärkelse från 14
till 10 öre per kilogram visat sig ej vara af omständigheterna betingad,
 hvarför föreslås att stärkelse och potatismjöl äfvensom det af
stärkelse beredda dextrinet åsättes en tull af 14 öre per kilo.

Skulle emellertid den i senaste tullmotionen föreslagna tullen å
risgryn och hvete vinna Riksdagens bifall, föreslås, enligt grundsatsen,
att fabrikatet drager högre tull än materialet, att tullsatsen å stärkelse
ytterligare ökas med ett belopp en och en half gång högre än den tullsats
Riksdagen kan komma att pålägga nämnda tvä artiklar. Skulle olika
tullsatser åsättas dessa artiklar, beräknas ifrågavarande förhöjning efter
den högre tullsatsen.

Klass XI.

N:o 35.

Jäst.

Pressjäst-tillverkningen, som inom landet 1875 uppgick till ett värde
af 42,000 kronor, hade 187,9 stigit till 559,540 kronor, 1880 till 923,485
kronor, men nedgick 1884 till 534,194 kronor. Importen, som 1880 belöpte
Bih. till Riksd. Prat. 1887. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Haft. It

82

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

sig till 55,232 kilogram, uppgick 1881 till 191,468 kilogram, men kade 1884
nedgått till i det närmaste samma siffra, som 1880 eller 55,124 kilogram.
Det framgår häraf att pressjäst-tillverkningen under de tio sista åren
stigit rätt betydligt, men att den dock icke fyller landets behof, i det betydliga
mängder deraf införas i synnerhet från Danmark (1884 53,108 kilogram
af importerade 55,124 kilogram), der denna fabrikation är skyddad
med en tull af 4 skilling per danskt skålpund. Jäst kan i Sverige tillverkas
till ungefär samma pris som i Danmark, der den betingar samma pris,
som här af de svenska fabrikanterna fordras, men hvilket pris till följd
af den danska konkurrensen ofta måste så mycket nedsättas, att tillverkningen
ej lemnar någon behållning. Det är lätt begripligt att den
danska fabrikanten skall finna det fördelaktigt såväl att inrätta sig så,
att han utöfver den för hemlandet beräknade tillverkningen kan producera
ett större eller mindre qvantum för att till något lägre pris
och med något mindre vinst säljas i Sverige, som står honom alldeles
öppet, som ock att han vid minskad afsättning inom eget land skall
finna det fördelaktigare att äfven med någon förlust på den svenska
marknaden kasta den vara, lian ej kan afyttra hemma, Han riskerar
vid sådant förhållande ej att förstöra prisen på sin egen hufvudmarknad.
 Genom den tull Danmark lägger på denna artikel är den
svenska fabrikanten förhindrad att sköta sig på samma sätt, och det
synes derföre vara endast den allra billigaste gärd af rättvisa åt denna
handtering att den här skyddas med samma tullsats som i Danmark.

Skulle tullar på spannmål af Riksdagen beslutas, ligger häruti ett
ytterligare skäl till åsättande af tull på denna artikel, för hvars framställning
spanmål är råmaterial.

På grund af hvad här ofvan anförts föreslås en tull på jäst alla
slag af 14 öre per kilogram.

Klass XII. Bil. A. N:o 36.

Bröd.

Vår nu gällande tulltaxa stadgar för bröd en tull af 15 öre per kilogram,
under det att å konfektyrer en tullsats af 47 öre per kilogram är be -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

stämd. Då således för finare bakverk tvenne olika tullsatser, blifvit
bestämda har meningen dermed tydligen varit att den lägre tullsatsen,
15 öre per kilogram, endast skulle hänföra sig till finare bakverk, som
likväl bibehållit karakteren af bröd, d. v. s. till de vanliga, billigaste slagen
af »cakes», i hvilka mjöl ingår såsom hufvudsakligaste beståndsdel,
och att den högre tullsatsen skulle tillämpas på bakverk, livilka ej
längre kunde anses såsom bröd och hvilka, äfven om benämningen
»cakes» å dem af tillverkarne blifvit bibehållen, genom större tillsatser
af socker, mandel m. in. mer eller mindre närmat sig konfektyrer.
I praktiken har vid tullbehandling af dessa artiklar en sådan princip
icke blifvit tillämpad, i det alla finare »cakes» och bakverk äfven om
de varit vida mer af konfektyr- än bröd-natur blifvit förtullade efter den
lägre tullsatsen. Medgifvas måste visserligen att det för tulltjenstemännen
skall vara ganska svårt att afgöra när en sådan artikel skall
anses för bröd eller konfektyr, men deremot kan man fråga sig om
under dylikt förhållande ej den högre tullsatsen borde tillämpas i stället
för den lägre. Det är ock möjligen till följd af svårigheten att skilja
de olika slagen bakverk, som de framställningar, hvilka sockerbagare
i Stockholm tvenne gånger inlemnat till generaltullstyrelsen i syfte att
erhålla förändring i förtullningssättet å ifrågavarande artiklar, blifvit
lemnade utan afseende, oaktadt af de i dessa framställningar lemnade
beskrifuingar (recepter) på många slag cakes tydligen blifvit ådagalagdt
att i flere af dem ingå socker, mandel in. in. till qvantiteter, som
i och för sig draga högre tull än den färdiga varan. Så visar t. ex.
denna utredning att, medan en kilogram cakes, såsom nämndt blifvit,
drager en tull af 15 öre, utgör tullen på socker, mandel m. in. som åtgår till
en kilogram färdig vara från 9,53 öre ända till 54 öre. Det framgår häraf
att äfven i de simplaste slagen finare bakverk den nu tillämpade tullen
lemnar föga skydd för en inhemsk fabrikant, som vill egna sig åt
denna handtering, under det den utländska fabrikanten å medelvaran
och de finare slagen genom densamma åtnjuter rent af en införselpremie.
 De försök, som gjorts att här införa denna industri, hafva ock
strandat på dessa förhållanden.

Importen år 1878 uppgick till ett värde af 219,149 kronor men
hade stigit till 358,629 kronor år 1884. Det är således rätt betydliga
mängder, som införes i landet af en vara, af hvilken en stor del här
borde kunna tillverkas till lika billigt eller obetydligt högre pris än i
utlandet och hvilken äfven till sina simplaste slag måste anses såsom
en lyxvara. Det torde derföre få anses motiveradt att tullen på densamma
sättes så högt, att icke de på råmaterialen gällande tullsatserna

84

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

omöjliggöra en inhemsk tillverkning och att det för hvarje inhemsk
industri behöfliga tullskydd äfven må komma denna handtering till del,
och föreslås derföre samma tullsats, som i Norge är åsatt denna vara
eller för finare småbröd, bakelser, cakes, pepparkakor med flera dylika
slag, hvilka ej kunna till konfektyrer hänföras, 40 öre per kilogram närmaste
emballagets vigt inberäknad, genom hvilken tullsats äfven skulle
förekommas de missgrepp, till hvilka nu gällande mellan rikslag skulle
kunna gifva anledning. Andra slag af bröd föreslås tullfria såsom
hittills.

Klass XII. Bil. B.

•N:o 37.

Kakao och choklad.

För kakao bestämmes i nu gällande tulltaxa en tull af 30 öre
per kilogram, under det tullen för chokolad är 50 öre per kilogram.

Under år 1884 infördes af kakao 69,826 kilogram och af chokolad
49,560, för hvilka båda artiklar erlades eu tull af tillsammans 45,702
kronor.

Vid kakaos beredning till chokolad uppstår enligt från yrkesidkare
erhållna uppgifter genom rostning, rensning in. m, en vigtförlust af i
medeltal 25 %, hvadan den effektiva tull, som den inhemska fabrikanten
måste erlägga, uppgår till 40 öre per kilogram. Tages vidare i beräkning
tullen på materialer, (stanniol, omslag, etiketter m. m.), hvilka behöfvas
vid den färdiga varans emballering, framgår att det tullskydd, den inhemska
tillverkaren åtnjuter, ej uppgår till 10 öre per kilo och således
är nästan nominelt.

Följden häraf har ock varit att, under det förbrukningen af chokolad
betydligt tilltagit, blott eu ringa del af den ökade förbrukningen
kommit de inhemska fabrikanterna till godo och att dessa blott med
svårighet kunna i täflan med den utländska varan uppehålla sin tillverkning.

Under det nemligen importen af kakao år 1875 uppgick till 45,186
kilogram och år 1884 hade stigit till 69,826 kilogram, utgjorde importen af
chokolad år 1875 6,726 kilogram, men år 1884 49,560 kilogram; af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101

85

råmaterialen hade således importen ökats med omkring’ 54 % och af
det färdiga fabrikatet med omkring 640 %.

Om en inhemsk tillverkning af chokolad, hvaraf förbrukningen alltjemt
ökas och hvilken artikel med skäl torde få anses mera såsom ett
helsosamt näringsmedel än som en njutningsartikel och hvilken inom
landet kaj) tillverkas af fullt samma godhet som den utländska varan
och under vida större kontroll på renhet och halt af kakao-ämnet än
denna, skall kunna ega bestånd, är det nödvändigt att ett i förhållande
till varans värde mera lämpadt tullskydd än det nuvarande kommer
den till del. Ett sådant ökadt skydd skulle enklast erhållas genom
att belägga den färdiga varan med högre tull, men då kakao är ett
råämne, som ej kan frambringas inom landet och då de deraf tillverkade
fabrikat, såsom redan nämndt är, torde få anses snarare såsom
närings- än njutningsmedel samt den jemförelsevis obetydliga inkomst
staten hemtar af kakao-tullen (år 1884 20,948 kronor) ej gerna kan föranleda
dess hänförande till finanstullarne, föreslås att kakao må blifva
tullfritt och att tullen -på chokolad sättes till 30 öre per hilograrn.

Klass XIII.

N:o 38.

Tobak.

Intill år 1859 utgjorde tullen å tobaks stjelk

...........................................................

å tobaks-blad............................................

» cigarrer ..................................................

År 1859 sattes tullen å stjelk och blad till

å cigarrer .................................................

» karfvad tobak.........................................

)) malen tobak och snus ........................

)> hopvriden, pressad och spunnen......

» stänger och karotter

4 skid. per skålp.

7 »

riksdaler 6 »

29 öre

1 krona

30

45

50

35

55

Dessa tullsatser gälde till år 1879, då de höjdes på stjelk och blad
till 42,5 öre per skålpund eller 1 krona per kilogram, under det tullen på

86

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

cigarrer sattes till circa 1 kr. 27 öre per skålp. eller 3 kr. per kilogram
Under det cigarrer före 1859 drogo eu tull, som var omkring åtta
gånger högre än den, som erlades för råvaran, förändrades detta förhållande
1859 så, att den då stadgade tullsatsen på cigarrer blef fyra
och en half gång större än den på blad och stjelk. Den absoluta skilnaden
i tullsatsen på blad och cigarrer, eller 47 skill. per skålp., blef
dock i 1859 års tulltaxa ej blott bibehållen utan till och med något utsträckt,
 den stälde sig nemligen enligt denna till 101 öre per skålpund.
Härvid är dock att märka, att stjelk, som förut dragit lägre tull än
blad, då blef belagd med samma tullsats. Genom bestämmelserna i
1879 års tulltaxa förändrades förhållandet derhän, att tullen på cigarrer
blef endast tre gånger större än på råmaterialet, och den absoluta skilnaden
nedgick från 101 öre till 85 öre per skålpund. Den höjda tullen
på råmaterialet stälde sig så mycket känbarare för fabrikanten, som
den representerar ett vida högre belopp i den färdiga varan, än hvad
ett flygtigt genomseende af tulltaxan gifver vid handen. Enligt från
yrkesidkare inhemtade upplysningar uppstår nemligen under fabrikation
genom varans torkning, rensning m. m. eu förlust af från 20 till 30 %.
Tullsatsen på råvaran höjes härigenom med omkring j-del och den
absoluta skilnaden i tullsatsen nedgår till omkring 70 öre per skålpund.

Dertill kommer ock att räntan på de ej obetydliga belopp, som
fabrikanten har att i tull erlägga på de stora förråd, han måste hålla
i lager af råmaterialet, är af rätt stor betydelse och jemte räntan å
förlaget i sin helhet spelar en vida större roll för den svenska fabrikanten
än för den utländska. En följd af de för tobaksindustrien ofördelaktiga
förhållanden, som genom de sista tullförändringarne inträdt,
bär ock varit att, enligt från kommerskollegium erhållen uppgift, tillverkningen
af cigarrer från 1879, då 1,177,533 skålpund tillverkades, nedgått
till 601,534 skålpund år 1885, samt att tobaksarbetarnes antal under
samma tid nedgått från 3,220 till 2,834. Minskning i produktionen
belöper sig således under denna tid till 49 %. Samtidigt har arbetsstyrkan
minskats med 12 % och skulle nedgått ännu mera, om ej arbetstiden
vid de flesta fabriker blifvit inskränkt för att undvika afskedandet
af ett ännu större antal arbetare. Under motsvarande tid har importen
af cigarrer, som år 1879 uppgick till 105,199 skålpund, ökats till 184,446
skålpund år 1885, d. v. s. tillvuxit med omkring 75 %. De importerade
cigarrerna utgöras till större delen af de bättre och dyrare slagen, som
förbrukas af de i ekonomiskt hänseende bättre lottade samhällsklasserna.
Deras högre värde torde väl motivera en högre tullsats än den nu

87

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

gällande. Sammalunda är förhållandet med cigaretterna. Vid tillverkning
af öfriga tobaks-fabrikat har den ökade tullen på råmaterialet äfven
ofördelaktigt inverkat, om ock ej i samma grad som vid cigarr-fabrikationen,
 och skilnaden mellan tullsatserna på råmaterial och fabrikat är
för ringa att bereda den inhemska handteringen något skydd. Om ock
tobak, i hvilken form den än användes, måste anses såsom ett njutningsmedel,
 har dess begagnande dock så inträngt i en stor del af befolkningens
behof, att den nästan kan anses såsom en nödvändighets-vara
och säkert är att många hellre underkasta sig inskränkning och försakelse
af verkliga lefnadsbehof, än de afstå från njutandet af tobak.
Dess förbrukning är ock i ständigt tilltagande och torde vara föremål
för en i alla länder tillväxande fabrikation, som i Sverige väl bör i
största möjliga mån bedrifvas af svenska händer.

På grund af hvad som anfördt blifvit föreslås, att, under förutsättning
af en tull af 1 krona per kilogram för tobak, oarbetad, blad och stjelk,
tullen må sättas å:

cigarrer och cigarretter till 5 kronor per kilogram.

arbetad, tobak andra slag 2 » » »

Klass XIV. Bil. A.

N:o 39.

Läder-industrien.

Om denna industri torde med allt skäl kunna sägas, att den är en
för vårt land naturlig näring, äfvensom att tillgången inom ett land
på goda och sorgfälligt beredda lädervaror måste räknas till de ur
den allmänna hushållningens synpunkt angelägnaste behof.

Under en _ lång följd af år, ända in på 1850-talet, bedrefs också
denna handtering med framgång i Sverige, och dess idkare försummade
ej att i jembredd med tidens stegrade fordringar gifva åt sina
tillverkningar all den fulländning, som utbildad yrkesskicklighet och
maskineriers användande mägta åstadkomma.

Det torde jemväl icke kunna motsägas, att näppeligen någon in -

88

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

dustri har så stora svårigheter att kämpa mot, när det gäller att täfla
med andra länders tillverkningar.

Då stora och dyra förlag af både råvaror och berednings-ämnen
maste ständigt hållas, och då för vissa grenar af fabrikationen, just
till och med de vigtigaste, kan erfordras en tidsutdrägt af inemot l1/-.
år, innan af den under beredning tagna råvaran hinner framställas en
produkt, hvars försäljning förmår åt tillverkaren återföra hans förskjutna
kapital jemte derå under tiden upplupen ränta; så bör vara alldeles
klart, att eu idkare af denna tunga industri måste framför allt ega att
påräkna någorlunda stabilitet i tullagstiftningen, så framt det skall vara
honom möjligt att egna arbete och omtanke åt sin handterings utvecklande.
 *

Man finner derför också alla de högst stående kulturländerna i
våra dagar genom välbetänkta tullpolitiska åtgärder söka bereda sin
läder-tillverkning en fullt betryggande inhemsk marknad.

Här i landet deremot har man under de senaste årtiondena följt
en motsatt väg. Genom hastigt sänkande af införsels-afgifterna har
man lagt den inhemska marknaden öppen för äfven de mest underhaltiga
främmande läderartiklar, med hvilka en ärligt bedrifven svensk
tillverkning är urståndsatt att täfla.

Af de till läder-fabrikationen hörande grenar kräfver, såsom erkändt
är, sulläder s-tillverkning eu både största kapital och längsta arbetstid.

För bedömande af sagda fabrikations forna och nuvarande ställning,
 samt den med undergång hotande afmattning, som för densamma
inträdt på senaste tid, få vi hänvisa till vidfogade tabell med dess betecknande
siffror.

Den skyddande tullsatsen har inom 20 år sänkts till mindre än
Va af sitt förutvarande belopp. På 1850-talet var införselsafgiften för
1 kilogram sulläder 88 öre, men 1875 finner man densamma vara endast
14 öre.

Af tabellen framgår, huru från 1860-talets början tullsatsen efter
hand sänkts, och verkningarne deraf spåras lätt genom uppmärksammande
af de ur vår officiella statistik hemtade resultat, beträffande såväl
den oerhördt ökade importen som den successivt aftagande inhemska
tillverkningen.

Från medelbeloppet under 1860 —1864 af den hit importerade
qvantiteten 122,739 kilogram har på 25 år en stegring egt rum ända

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 101.

89

till 20 gånger, eller till 2,483,635 kilogram. Tillverkningen, som i
medeltal under först nämnda period visar en qvantitet af 888,170 kilogram,
 har under 1880—1884 ej kunnat uppgå till mera än 498,657
kilogram.

Af årliga redogörelsen öfver vårt fabriksväsen finner man också,
att år för år minskas antalet af i gång varande läder-fabriker. Ekonomisk
ruin bär drabbat äfven de mest betydande sulläders-fabrikanter
och arbetarne hafva nödgats utvandra, hufvudsakligen just till Amerika,
hvarifrån den ''mest ödeläggande konkurrens egt rum genom prisbilligt,
men underhaltigt läder och der lagstiftningen genom höga tullar utestängt
all täflan från europeiska tillverkare.

Den hufvudsakligaste införseln af sulläder utgöres af amerikansk
tillverkning, som går hit öfver England, hvilket land år 1884 sände
oss för ej mindre än omkring 5,000,000 kronor.

När nu af tabellen visar sig, att förbrukningen af sulläder pr år
och individ af befolkningen stegrats från 0,25 kilogram med värde af
77 öre under 1860—64 till 0,50 kilogram per år och individ samt med
värde af 1,15 öre under 1880—1884, och när man härmed sammanställer
det faktum, att den amerikanska produktens hållbarhet och motstånd
mot nötning ej ens utgör Va af godt svenskt ekbarkadt sulläders
eller annan dylik europeisk tillverknings, så kan man räkna sig till
en förlust under de senaste 20 åren af 24 till 25 millioner kronor för
den läderförbrukande allmänheten, som med detta belopp fått betala
skilnaden mellan det nu använda sämre materialet och det i forna
tider förbrukade bättre, om än måhända något dyrare. Om man derutöfver
vill taga i beräkning, att arbetslönen, som för en halfsulning i
allmänhet kan till det använda lädrets värde anses förhålla sig som
1,5 : 1, skall flerdubbelt oftare behöfva utgifvas, då det sämre materialet
användes, så torde den sko-slitande allmänhetens totala förlust
under ett par tiotal af år kunna beräknas till öfver 60,000,000 kronor.

Förbrukare af utländska skodon — till och med numera af s. k. träbottnar
till årligt importvärde af 20—30,000 kronor — hafva. sålunda
i längden fått ganska dyrt betala hvad som förefallit vara billigt, men
för landets läderindustri måste naturligtvis den genom allt för låga
tullsatser främjade importen af utländskt skoarbete verka hämmande.

Samma motivering i hufvudsak gäller bind-sulläder, som till någon
del ingår i de rörande sulläder här ofvan åberopade och kommenterade
siffrorna i tabellen, samt sämsk-skinn och hvit-garfvade (alunerade)
hudar och skinn, hvars proportionsvis obetydliga förekomst faller
under samma rubrik.

Bill. till Riksd. Frot. 1887. 1 Sami 2 Afl. 2 Band. 15 Höft.

12

90

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Vi föreslå alltså å sulläder, bind-sulläder samt hvit-garfvade (alunerade)
och sämskade hudar och skinn eu tullsats af 0,55 kronor per kilogram.

Ofvanläders-tillverkningen.

I likhet med sulläders-fabrikationen har äfven denna gren af läderindustrien
råkat i lägervall och delvis, såsom saffian-tillverkningen, alldeles
upphört.

Tillverkningen har nedgått och importen ökats alltefter tullsatsernas
minskande och uppgick den senare år 1884 enligt kommerskollegii
berättelse till

207,167 kilogram med värde af 2,486,004 kronor.

Då ingen lär kunna bestrida, att äfven denna fabrikation är en
för oss naturlig industri och sålunda bör åtnjuta ett för sin existens
nödigt tullskydd, föreslås för nedan specificerade lädersorter följande
tullsatser, som, jemförda med den för sulläder föreslagna tullsatsen af
55 öre per kilogram, motsvara 1858 års tulltaxa, något modifierad:

Pergament, färgade pressade och tryckta
skinn, saffian alla slag, äfvensom finare
skinn för tillverkning af handskar och

etui-arbeten ..................................................... pr kg 1: 65 kronor,

Andra slag, derunder inbegripna lackerade
hudar och skinn, vaxläders-skinn, chagrin,
 hästläder och smorläder ................ » 0: 90 y>

För att de nu föreslagna tullsatserna skola hafva någon verkan,
är nödigt att tull äfven åsättes af läder förfärdigade arbeten och före -

slås dervid å:

Nåtlade arbeten samt krökta och okrökta resefter pr kg 1: 80 kronor,

Maskinremmar af läder och sy-remmar ............ » 1: 10 »

Skodon a) af siden eller halfsiden........................ » 9: 00 »

b) af yllefilt eller segelduk med eller utan

lädersulor ................................................ » 2: 40 ))

c) af annan väfnad samt af saffians-, kar duans-,

färgade eller pressade skinn » 9: 00 »

d) Becksöms- eller s. k. sjöstöflar............... » 0: 90 »

e) med bottnar af trä ............................... '' » 0: 50 »

f) andra slag................................................. » 4: 00 »

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

91

SacLelmakeriarbeten, hvaraf under år 1884 importerades till värde af
99,620 kronor.

Läderarbeten, ej specificerade, hvaraf under samma år importerades
till värde af 63,118 kronor.

Å dessa båda artiklar föreslås en tull af 30 procent å värdet, hvarvid
som måttstock för bedömande af värdet bör tagas det pris, till
hvilket ifrågavarande föremål kunna tillverkas här i landet.

92

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Tabell, utvisande medeltal för år

År.

Tullsats.

Sulläders import.

Sulläders tillverkning.

pr ‘a
öre.

pr Kilogram,
öre.

Kilogram.

Kronor.

Kilogram.

Kronor.

1860—64 ....................................

25

58,75

* 122,739

394,583

888,170

2,660,199

1865—67 ....................................

15

35,25

175,220

411,766

728,015

2,503,578

1868—75 ....................................

10

23,5

475,920

1,224,011

881,194

3,037,458

1876—79 ....................................

6

14,1

1,456,706

3,552,030

632,930

2,105,539

1880—84 ...................................

6

14,i

1,865,499

3,824,273

498,657

1,488,622

1885** ....................................

6

14,i

2,483,635

5,091,452

—

—

*) Hufvudsakligast af tullfritt läder från Norge.

**) Detta års uppgifter äro bekomna på enskild väg. Differentialtullkomitén,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

93

under nedannämnda perioder.

Sulläders export.

Sulläders förbrukning

inom landet.

Rikets

folkmängd.

Sulläders åtgång
pr individ.

Export af
oberedda
budar.

Kr.

Export af
ekbark.
Kbm.

Kilogram.

Kronor.

Kilogram.

Kronor.

Kilogram.

Kronor.

976

3,233

1,009,933

3,051,549

3,967,118

0,25

0,769

288,037

—

739

1,736

902,496

2,913,608

4,156,833

0,22

0,701

432,784

—r-

2,931

6,888

1,354,183

4,254,581

4,247,222

0,32

1,002

717,654

—

9,766

24,568

2,078,870

5,633,001

4,506,255

0,46

1,250

505,816

7,592

13,359

27,386

2,364,156

5,285,509

4,593,014

0,50

1,151

750,696

12,890

5,740

11,767

—

—

—

—

—

—

—

94

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klass XIV. Bil. B.

N:o 40.

Lina, husbiås och gelatin.

Lim. Enligt kommerskollegii berättelser infördes i årligt medeltal

1875—1879 ........................ 123,181 kilogram lim

och 1880—1884 ........................ 193,728 » »

deraf ensamt år 1884.................. 198,459 » »

Den inhemska tillverkningen uppskattades i fabriks-statistiken
1880—1884 till ett årligt medelvärde af 28,796 kronor, hvilket enligt
antagna tullvärdet motsvarar en årlig medelproduktion af 41,140 kilogram.

Samtidigt utfördes i årligt medeltal 1,697 kilogram.

Sammanställas nu dessa siffror med hvarandra, finner man, att vid
landets lim-fabriker allenast tillverkas vid pass 17 procent af landets
behof af denna vara,

Men då i Sverige förefinnes riklig tillgång på erforderliga råämnen
för denna synnerligen enkla tillverkning, borde en ändring i ofvan
antydda missförhållande vara både önskvärd och lätt åstadkommen.
Enligt fackmäns utsago skulle en höjning af tullsatsen på lim från nu
gällande 10 öre per kilo till 25 öre per kilo antagligen visa sig tillräcklig
att framkalla en inhemsk tillverkning, stor nog för det egna
behofvets fyllande.

Deremot lärer intet skäl förefinnas att för husbiås och gelatin ändra
den nu gällande tullsatsen 1 krona 70 öre per kilo.

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 101.

95

Klass XV.

X:o 41.

Spräng-ämnen.

Tillverkningen af nitroglycerin-haltiga spräng-ämnen, som genom svenska
ingeniörers arbeten bragts till den fulländning, hvari den nu befinner
sig, och som sålunda eger fördelen af en synnerligen god industriel
ledning, har dels på grund häraf och dels till följd af de svårigheter,
 som möta vid transport af explosivämnen, icke varit föremål
för någon förändring af nu gällande tullsatser, som ej skulle vara behöflig,
derest icke tullsatser å de råämnen, hvarpå denna fabrikation hufvudsaldigast
är baserad, blifvit föreslagna, nemligen å svafvelsyra och renad
glycerin. Då emellertid tillverkningen härigenom ej i någon betydligare
mån fördyras, föreslås en tullsats för nitroglycerin-haltiga
sprängämnen af 13 öre per kilogram i stället för nu utgående 12 öre.

Bomullskrut, som nu af staten mporteras, kan naturligtvis produceras
i Sverige, hvilket äfven är af stor vigt vid möjligen inträffande
politiska förvecklingar, enär bomullskrut vid sådana tillfällen svårligen
från utlandet skulle kunna erhållas.

Af krut är importen ej betydlig. Den utgjorde år 1884 endast
17,893 kilogram med ett värde enligt den officiella statistiken af 44,733
kronor.

Uti kommerskollegii berättelse angående fabriker och manufakturer
har man alldeles förbigått krut-tillverkningen, oaktadt andra mindre
vigtiga industrigrenar blifvit behandlade. Man saknar således hvarje
ledning af den officiella statistiken för bedömande af förhållandet mellan
den inom landet tillverkade krutqvantiteten och den importerade
mängden.

Enär å kali-salpeter blifvit föreslagen en tullsats uppgående till 5
öre per kilogram och kali-salpeter ingår med 75 procent uti krutets
vigt, så bör i samband härmed tullen på krut förhöjas.

Då vidare det importerade krutet till hufvudsaklig mängd torde
bestå af finare slag gevärskrut, så bör detta senare åsättas en mot
det derpå nedlagda större arbetet svarande högre tullsats, hvarigenom
säkerligen äfven dessa finare krutsorter komma att tillverkas uti Sverige.

96

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Knallhattar. Importen af knallhattar till dynamit-patroner och gevär
utgjorde i medeltal årligen under femårsperioden 1875—1879 6,540
kilogram och under femårsperioden 1880—1884 8,990 kilogram samt
år 1884 ensamt 11,707 kilogram, representerande enligt den officiella
statistiken för detta senare år ett värde af 70,242 kronor.

Oaktadt den nu gällande höga tullsatsen å knallhattar eller 1
krona 20 öre per kilogram har ej någon inhemsk tillverkning för afsalu
kunnat uppstå, då den i samband med knallhatts-tillverkningen
stående framställningen af knallqvicksilfver är ekonomiskt omöjlig, så
länge Sverige saknar en denaturerings-lag för sprit, hvars behof år
ifrån år gör sig allt mera gällande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt föreslås följande tullsatser
för

Spräng-ämnen.

1) Bergs-krut ..................................................................... 18 öre per kilogram.

2) Gevärs-krut ................................................................. 50 » »

3) Bomulls-krut.................................................................. 60 » »

4) Dynamit-tändhattar och knallhattar för gevär...... 120 » » »

5) Nitroglycerin-haltiga spräng-ämnen....................... 13 » y» »

6) Of riga spräng-ämnen, ej specificerade,.................. 13 » » »

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och pappersomslag.

Klass XVI.

N:o 42.

Stearinljus-fabrikationen.

De 2:ne svenska stearin-fabrikerna tillverkade enligt kommerskollegii
berättelse år 1880 ljus till ett värde af 1,163,900 kronor och
1884 till ett värde af 1,578,350 kronor; sistnämnda värdebelopp motsvarade
ett tillverkadt qvantum af 1,367,200 kilogram. Under 1875

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

97

har ljus-importen i rundt tal utgjort 289,000 kilogram, 1880 590,000
kilogram, men derefter nedgått till 223,000 kilogram 1884, hvilket senare
belopp utgör omkring 16 procent af fabrikernas tillverkning. I
ofvannämnda import-siffror inbegripas dock de importerade paraffinIjusen,
 hvilka icke ännu inom landet blifvit föremål för tillverkning.

De hufvudsakliga råämnen, som här användas äro talg- och palmolja,
 hvilka båda måste importeras från utlandet. Väl är tillgången på
inhemsk talg ej obetydlig, men den största delen uppköpes numera
uti färskt tillstånd för beredande af konst-smör till vida högre pris, än
som kan betingas af den simplare talg, som användes för tillverkning
af stearinljus, och resten användes till smörjning af maskiner och åkdon.
 Framställning af palmolja kan ej blifva föremål för svensk fabrikation,
 då den pressas ur frukten af vissa palmarter uti de länder,
der palmerna växa och derifrån försändes till den europeiska marknaden.

Såsom biprodukter vid stearinljus-fabrikationen erhållas olein och
glycerin.

Den senare renas genom en särskild, dyrbar behandling, så att
den blir användbar för tillverkning af nitroglycerin-haltiga sprängämnen.

Enär genom den nu utgående tullen å palmolja stearinljus-fabrikationen
är hänvisad till att nästan uteslutande använda importerad
talg såsom råämne, möter svårighet att nedsätta priset på stearinljusen
och derigenom utestänga den utländska importen och då, såsom ofvan
nämndt är, palmolja ej kan blifva föremål för framställning inom landet,
 föreslås, att palrnoljan mätte få införas tullfritt.

Angående biprodukterna olein och glycerin bör den förra, som ej
inom landet produceras uti tillräcklig mängd och å hvilken produkts
framställning ej något större arbete blifvit nedlagdt, förblifva tullfri,
liksom ock glycerin uti rå form; hvaremot den renade glycerinen, vare
sig densamma är renad genom kolfiltrering eller genom destination,
bör beläggas med en tull af 10 öre per kilogram.

Glycerin, så väl rå som renad, drager nu en tull af 5 procent af
värdet. Å stearin och stearinljus bör den nuvarande tullsatsen bibehållas.

Denna fabrikation, som utan det tullskydd, den från början erhöll,
aldrig här skulle kunnat få rotfäste och som, i samma ögonblick tullskyddet
borttages, skulle tillintetgöras och derigenom störa så väl tvåloch
såp- som ock sprängämnesfabrikationen, har så bedrifvits att
fastän endast 2:ne fabriker finnas, erhåller den svenska allmänheten
Bill. till Ri/csd. Prot. 1887. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Haft. 13

98 Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

helt säkert från dessa de bästa ljus i verlden till det relativt billigaste
priset.

De utländska stearinljus, som hit importerats och som man sökt
gorå begärligare genom åsättande af svenska etiketter, hafva varit af
sådan beskaffenhet, att den vid goda ljus vana svenska allmänheten
icke funnit med sitt intresse förenligt att uppmuntra denna import,
trots det skenbart billiga pris, till hvilket de kolossala utländska fabrikerna
sökt hit afbörda sitt produktions-öfverskott.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt föreslås:
att palmolja blir tullfri,

» olein förblifver tullfri,

» glycerin, rå, blir tullfri,

» glycerin, renad, åsättes en tull af 10 öre per kilogram,

» stearin fortfarande åsättes en tull af 9 öre per kilogram,

» stearinljus fortfarande åsättas en tull af 12 öre per kilogram.

Klass XVII.

N:o 43.

Tvål- och såp-industrien.

Denna- industri har under åtnjutet tullskydd kraftigt utvecklat sig, så
att den svenska tillverkningen i det närmaste fyller landets behof. De
svenska fabrikanterna hafva ock föga känning af utländsk konkurrens,
hvaremot täflan fabrikanterna emellan nedbringat priset på tvål och
såpa, så att endast en måttlig vinst uppstår.

Af Sveriges officiella statistik framgår, att tillverkningen år 1880
vid 8 svenska fabriker representerade ett värde af 1,642,803 kronor
samt år 1884 vid 14 svenska fabriker 2,004,654 kronor, utgörande för
sistnämnda år uti runda tal 6,829,000 kilogram såpa med ett värde
af omkring 1,684,000 kronor och 434,000 kilogram tvål med ett värde
af omkring 321,000 kronor.

Af såpa infördes utöfver exporten årligen i medeltal under femårsperioden
1875—1879 6,589 kilogram och under femårsperioden
1880—1884 28,780 kilogram samt år 1884 ensamt 54,953 kilogram.

99

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Under femårsperioden 1875—1879 voro importen och exporten af
tvål ungefär lika stora, hvaremot under femårsperioden 1880—1884
infördes utöfver exporten årligen uti medeltal 36,560 kilogram samt
år 1884 ensamt 75,074 kilogram.

De statistiska siffrorna visa, att importen af så väl såpa som tvål
stegrats under de senare åren.

För såpa utgör år 1884 importen utöfver exporten, då den var
ovanligt stor, dock ej fullt 1 proc. af den inom riket tillverkade såpqvantiteten
och förtjenar derför knappast afseende.

För tvål deremot utgör import-öfverskottet år 1884 öfver 17 proc.
af den uti landet tillverkade tvålqvantiteten.

Orsaken härtill är dels svenskarnes benägenhet att föredraga utländska
varor framför inländska, dels importen af lyxtvål, som knappast
här uti landet har så stor afsättning, att den med fördel kan tillverkas,
dels slutligen och väsentligast uti omöjligheten att i Sverige kunna
åstadkomma vissa tvalsorter, vid hvilkas tillverkning sprit erfordras
och som först härstädes med ekonomisk fördel kunna fabriceras, sedan
en denaturerings-lag för sprit kommit till stånd.

Då denna industri redan är skyddad och ej till följd af de föreslagna
tullsatserna på kaustikt natron och pottaska behöfver ökadt
skydd, förseslås att nuvarande tullsatser bibehållas, nemligen:

för såpa 5 öre per kilogram,

)) tvål parfymerad 28 öre per kilogram,

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar, burkar, flaskor,
papper och annat dylikt omslag.

» tvål andra slag 10 öre per kilogram•

ioo

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klass XVIII.

N:o 44.

Peta och flygtiga oljor.

Af dessa oljor finnas vissa slag, som icke inom landet kunna tillverkas.
 Bland dessa intager palm-oljan ett framstående rum genom
dess rikedom på stearin och är denna olja derför redan vid stearinljusfabrikationen
föreslagen tullfri.

Deremot kommer antagligen snart palmkärn-oljan, kokosnöt-oljan
och arachid-oljan med flera att blifva föremål för inhemsk tillverkning
i likhet med hvad som redan nu eger rum i Tyskland, England, Frankrike
och Ryssland.

Af detta skäl böra nu gällande tullsatser för dessa oljor bibehållas.

Lika litet förefinnes orsak till ändring af nu gällande tullsats å
lin-olja, rof-olja och raps-olja.

På grund häraf föreslås följande lydelse å tulltaxerubriken:

Feta oljor, ej fly g tig a.

1) kroton-olja hänföres till apoteksvaror,

2) lin-olja, rof-olja och raps-olja 7 öre per kilogram,

3) palm-olja fri,

4) feta, ej flygtiga oljor andra slag,

a) på fat större eller mindre 2 öre per kilogram,

b) på andra kärl, kärlens vigt inberäknad, 5 öre per kilogram,

5) kokade oljor behandlas som fernissor.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

101

Klass XIX. Bil. A.

N:o 45.

Benkol

framställes visserligen i Sverige, men ej i tillräcklig mängd för beliofvet,
 hvarför ej obetydligt häraf importeras, förnämligast af socker-fabrikanterna
för rening af socker-saft. Sålunda importerades år 1884 enligt
kommerskollegii berättelse 201,302 kilogram med ett värde af 50,326
kronor. Sedan benkolen en längre-tid användts för socker-rening, blifva
de slutligen härför odugliga, de förlora sin renande förmåga och kunna
nu ej användas till annat än råmaterial för framställning af superfosfat.
 Icke desto mindre drager detta råmaterial samma tull, som åsatts
för socker-rening dugliga kol, nemligen 2 öre per kilogram. Orimligheten
af att benkols-affallet skall draga samma tull ligger i öppen dag,
då superfosfat hittills varit tullfria och nu föreslås att förtullas med
endast 0,5 öre per kilogram. Då emellertid benkols-fabrikation bedrifves
i landet och behofvet af benkol skulle kunna fyllas här, så bör tullen
derå bibehållas, hvaremot benkols-affallet bör vara tullfritt. Detta affall
är lätt att skilja från obegagnade benkol, hvilka alltid äro korniga.

Benkols-affallet är ej detsamma som bensvärta, fastän båda äro
pulverformiga, och kan ej heller användas för samma ändamål som
bensvärta på grund af mindre kolhalt och gråaktig färg. En enkel
kemisk analys visar dessutom lätt skilnaden mellan benkols-affall och
bensvärta; den senare har i likhet med benkol en halt af 10—12 proc.
kol, under det att benkols-affallet endast håller 7 å 9 proc. hvarförutom
man med någon varukännedom alltid af blotta utseendet kan skilja
mellan benkols-affall och benkol samt bensvärta. Svårigheten vid förtullningen
bör derför vara ringa.

På grund af det anförda föreslås, att rubriken »bensvall, benkol eller
bisten i tulltaxan får följande lydelse:

benkol och bensvärta per kilogram 2 öre,
benkols-affall (råämnen för superfosfat) fritt.

Bih. till Riksd. Prot. 1887. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Höft.

14

102

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

Klass XIX. Bil. B.

N:o 46.

Blanksmörja.

Denna artikel, hvaraf år 1884 importerades 78,081 kilogram med
ett värde af 58,561 kronor, således ett ej obetydligt belopp, hörer till
de varor, hvilkas tillverkning i Sverige är förenad med stora svårigheter
på grund af bestämmelserna i vår tulltaxa. Varan drager nu en
tull af 5 öre per kilogram.

Till 1 kilogram blanksmörja erfordras i medeltal följande råämnen:

530 gram sirap med en tull af 10 öre per kilo,

420 » bensvärta » » » » 2 öre per kilo,

50 » bomolja » )) » » 2 öre per kilo,

50 » svafvelsyra nu tullfri.

Råämnena för 1 kilogram blanksvärta draga således en tull af 6,24
öre, under det att det deraf erhållna preparatet endast betalar 5 öre i
tull. På hvarje kilogram blanksvärta, som importeras, finnes sålunda
en import-premie af 1,24 öre, i fall preparatet införes löst utan askar.
Men i förening med askar, vanligen af förtennad jernpl^i, blir förhållandet
ännu besynnerligare, ty askarne kosta tömma i tull 15 öre per
kilogram, men fylda med blanksvärta endast 5 öre per kilogram.

I betraktande af denna produkts stora enkelhet, hvarför den borde
kunna helt och hållet tillverkas hemma, och af det orimliga i att ingredienserna
draga större tull än fabrikatet sjelft föreslås alltså en
tullsats å blanksvärta, hvilken bör vara 15 öre per kilogram, då tullen
å emballaget åtminstone icke bör vara högre än tullen å den deruti
innehållna varan.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1887,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 101.

11 ä 11 e 1 s e

i herr A. E. Peterssons motion (n:o 101) om ändringar i gällande
tulltaxa

rad. 14 och 15 uppifrån: står: tryckt i en färg;

läs: tryckt eller färgstämplad i en färg.

Pik. till Rilcsd. Prat. 18S7. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band.