Statsutskottets Utletande N:o 41.

N:o 41.

Ank. till Riksd, kansli den 21 juni 1887, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om beviljande af statslån
åt Ulricehamn— Vartofta jernvägsaktiebolag.

(R. A.)

I en inom första kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (n:o 13) kar af herr Victor Ekenman, med hvilken herrar friherre
R. von Kroemer och F. W. Dahl instämt, föreslagits, att af statsmedel
måtte till Ulricehamn—Vartofta jernvägsaktiebolag mot första inteckning
uti bolagets jernväg med tillhörigheter lemnas såsom lån 430,000
kronor, som skulle förräntas och amorteras med ungefär fem procent
för år, deraf omkring procent skulle räknas såsom ränta och resten
såsom amortering, allt enligt Riksdagens närmare bestämmelser.

Inom andra kammaren har herr F. Lindedal, med hvilken herrar
J. Smedberg och S. Fr. Norén instämt, i en till statsutskottet hänvisad
motion (n:o 38) föreslagit, att, derest Ulricehamn—Vartofta jernvägsaktiebolag
kunde konvertera sina äldre lån och lemna staten första inteckning
uti jernvägen med tillbehör, Riksdagen måtte besluta att till
nämnda bolag lemna ett lån å 425,000 kronor till så billig ränta och
amortering, som utan förlust för staten kunde åstadkommas, samt att i

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

mån som de arrendekontrakt upphörde, hvilka vid expropriation afjorden
vore gällande å indragna boställena Björnarp Darragården i Blidsbergs
socken, Humla Ödegården i Humla socken, Smula Björnegården i Smula
socken och Åkerholmen i sistnämnda socken, allt Redvägs härad, Riksdagen
måtte efterskänka den lösen, Ulricehamn Vartofta jernvägsbolag
skulle betala för från dessa hemman exproprierad jord, uppgående
till 1,139 kronor 57 öre.

Herr Ekenman har till stöd för sin framställning åberopat innehållet
af sin i januari månad detta år till Riksdagen afgifna motion n:o
40. I herr Lindedals motion, äfvensom till en del i herr Ekenmans
sistnämnda motion anföres hufvudsakligen,

att för anläggning af jernväg från Ulricehamn till statens jernväg
vid Vartofta med tre fots‘spårvidd ett aktiebelopp af 464,100 kronor
tecknats och till fullo inbetalts;

att jernvägen öppnats för allmän trafik den 4 december 1874 och
att anläggningskostnaden utgjort 897,677 kronor;

att det för jernvägsanläggningen bildade Ulricehamn Vartofta
jernvägsaktiebolag måst för anskaffande af de medel, som utöfver aktiekapitalet
erfordrades, upptaga dyra lån, såsom

ett hos aktiebolaget Göteborgs handelskompani, mot en kapitalrabatt
af tolf procent, erhållet obligationslån å 330,000 kronor, förskrifvet
med ÖVa % ränta och U/2 % till den 30 december 1900 fortgående
amortering, af hvilket lån obligationer å 77,500 kronor vid 1886 års
slut vore inlösta; och

två lån af Ulricehamns sparbank, det ena å 100,000 kronor mot
51/2 % ränta samt 2V2 % amortering, hvaraf nu återstode 70,000 kronor,
och det andra jemväl å 100,000 kronor mot 6 % ränta, hvaraf nu återstode
14,000 kronor;

hvarjemte bolagets styrelse, för att sättas i tillfälle fullgöra sina
förbindelser, nödgats upptaga tillfälliga lån å 70,000 kronor; samt

att jernvägen i förhållande till anläggningskostnaden öfverträffat
många enskilda jernvägar i förmåga att tillföra så väl egen bana som
statens jernväg inkomster, i hvilket sistnämnda afseende abeiopats
kongl. trafikstyrelsens senaste berättelse för år 1885 sidan 55, utvisande,
att ifrågavarande jernväg tillfört staten en inkomst af 114,891 kionoi

34 öre. _ .

Vid herr Lindedals motion äro fogade, jemte andra handlingar,
dels en af trafikchefen A. E. Hallberg upprättad tablå öfver Ulricehamns
nya jernvägsaktiebolags inkomster och utgifter under åren 1819 1886,

utvisande i medeltal pr år:

Statsutskottets Utlåtande N:o 41. 9

trafikinkomst ..................................................................................... kr. 82,147: 10

driftkostnad.......................................................................................... » 42,915: 43

förbättrings- och nyanläggningskostnad ................................. » 9,177: 98

summa utgifter ................................................................................. » 52,093: 41

samt öfverskott till räntor m. m.............................................. » 30,053: 69

dels ock ett af chefen i vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet
E. Atterbom afgifvet intyg, att Ulricehamns jernvägsaktiebolags bana
med tillbehör vid senaste inspektion, i slutet af oktober 1886, befunnits
i allmänhet väl underhållen.

I herr Lindedals motion anföres vidare, att, då denna jernväg
icke förut af staten erhållit något lån eller understöd, eller ens fri
jord för anläggningen, der den berört statens egendomar, det icke
syntes obilligt, att staten, på sätt den understödt flere andra enskilda
jernvägar, med sin kredit mot full säkerhet trädde emellan med lån
samt lemnade fri jord å de fyra statens egendomar, hvarifrån detta
jernvägsbolag exproprierat sådan; varande denna exproprierade jord,
enligt vid motionen fogade utdrag af expropriationsnämndens och landtmätarens
protokoll, upptaxerad till ett sammanlagdt värde af 1,139
kronor 57 öre.

Om än billighetsskäl måhända i viss mån kunna till stöd för
förevarande förslag anföras, bör det dock, enligt utskottets åsigt, ej
förbises, att ifrågavarande bolag anlagt sin jernväg utan någon förhoppning,
än mindre antagande, att statslån för ändamålet skulle komma
bolaget till del, och att bolaget haft att sjelft tillse i hvad mån anläggningen
kunde bära ränta och amortering å de lån, bolaget hos
enskilda penninganstalter upptagit. Enahanda skäl som de, hvilka nu
anförts till stöd för förslaget om Ulricehamn—Vartofta jernväg, kunna
åberopas beträffande många andra enskilda jernvägar, som i vårt land
bragts till stånd utan understöd från statens sida. Den i ofvanberörda
motioner väckta frågan sammanhänger således i sjelfva verket med en
vida större, och ej föreliggande, fråga af sådan beskaffenhet att den
dels ej lämpligen bör på endast enskild motion af Riksdagen tagas
under öfvervägande, dels ej kan pröfvas utan föregången noggrann
utredning, så väl beträffande det principielt rigtiga eller origtiga i en
sådan statens mellankomst, som i motionerna ifrågasättes, som ock särskildt
för utrönande af den finansiella risk för staten, som vore med
åtgärden förknippad.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1887. B. 4 Sand. 1 Afd. 26 Höft.

Statsutskottets Utlåtande N:o ål.

På grund af hvad ofvan anförts kan utskottet ej förorda de
förevarande motionerna, utan hemställer,

att herrar V. Ekenmans och F. Lindedals omförmälda
motioner ej må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 juni 1887.

På Statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservationer:

af herr friherre R. von Krcemer, som yrkat bifall till herr V.
Ekenmans motion; och

af herr friherre J. von Essen i fråga om den af utskottet begagnade
motivering.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1887.