4

Motioner i Första Kammaren, N:o 4.

N:o 4.

Af Herr Hammarhjelm: Angående aflåtande af underdånig

skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om undersökning i
fråga om reglering af sjön Venerns vattenstånd, m. m.

Sedan frågan om reglerandet af sjön Venerns vattenhöjd och undersökning af
dermed sammanhängande förhållanden på Kong]. Maj:ts befallning till någon del
utreddes af framlidne Öfverdirektören E. Hagström uti ett af honom år 1823 afgifvet
förtjenstfullt utlåtande, och efter det fyrfaldiga gånger strandegarne och äfven riksdagarne
föranledt ingripande från statens sida, täcktes Kongl. Maj:t, uppå derom af
Dess Befallningshafvande i Skaraborgs län gjord framställning, genom nådigt bref
den 7 December 1852, bevilja komiterade för reglerande af denna 6jös vattenstånd,
5,000 R:dr Banko till bestridande af kostnaderna för en undersökning uti ifrågavarande
syfte, samt den 22 Juli 185 -i åt dåvarande Öfversten m. m. Erikson uppdraga ledningen
af denna undersökning.

Den 1 Juli 1861 afgaf Öfverste Erikson sitt, af kostnadsförslag åtföljda, betänkande,
hvari kostnaderna för vattenhöjdens reglerande beräknades till 1,686,862 R:dr
Riksmynt, och 1867 aflemnade dåvarande Distriktschefen, Majoren D. W. Lilljehöök,
en beräkning af den areal af Venerns stränder, som kunde antagas ligga emellan
14,5 och 18,* fots höjd öfver Brinkebergs kulles öfra slusströskel, hvilken af honom
antogs utgöra 15 å 16,000 tunnland, hvarefter alla vidare åtgärder i denna för
Vermland, Skaraborgs och Elfsborgs län så vigtiga angelägenhet hafva hvila!.

Öfver tjugu år hafva sålunda förflutit, sedan Friherre Erikson aflemnade sitt
förslag till reglerande af sjön Venerns vattenyta. Sedan denna tid har ytterligare
erfarenhet vunnits om samma sjös stigande och fallande, och berättigade tvifvel hafva
uppstått om rigtigheten af Major Lilljehööks ofvan anförda beräkningar öfver den
areal, som skulle vara af vatten skadad, enär dels han endast beräknat den mark,
som ligger emellan 14,5 och 18,* fot öfver Brinkebergs kulles öfre slusströskel, dels

Motioner i Första Kammaren, N:o i.

5

också, efter nu gällande uppfattning om för jordbruket önskvärd torrläggning, flödenas
förstörande verkningar erkännas sträcka sig vida längre, eller till högre belägen
mark än den, som tidtals lider af öfversvämning. Slutligen kunna också
numera större ingeniörsarbeten, såsom muddringar och bergsprängningar otvifvelaktigt
utföras till vida billigare pris, än som för tjugu år sedan kunde ske, till följd
af väsentliga förbättringar och förökad kraft hos de muddermaskiner, som nu blifva
konstruerade, samt äfven derföre, att vida kraftigare och för ändamålet bättre passande
sprängämnen nu finnas att tillgå. Dertill kommer, att den nu pågående
sänkningen och regleringen af sjön Hjelmaren kommer att gifva ett godt föredöme
och nyttiga lärdomar för utförande af dylika storartade företag.

Numera är Venern alldeles omgifven af jernvägar. Dessa hafva betydligt
förökat jordvärdet af sjöns stränder och för kringliggande städer beredt en ökad
lättnad att utföra de produkter, hvilka der samlas. Den ofvanföre dessa jernvägar
liggande landsbygden transporterar numera till exporthamn på dem den största delen
af sina tillverkningar och seglationen på Venern har redan, och kommer framdele*
att ännu mera, förlora sin förra betydelse. De från detta intresse mötande betänkligheter
mot detta företag hafva således förlorat en stor del af deras vigt. Rätta
tidpunkten synes således vara inne att till ny behandling upptaga detta för så
många jordegare vigtiga ärende, hvilket säkert förr eller senare måste leda till samma
slut, som frågan om sjön Hjelmarens reglering i afseende på dess vattenstånd.

Men, då Venerns strandegare äro spridda rundt omkring en så stor yta, som
vid pass 47 qvadratmil, och bosatta i tre olika län, då det således är omöjligt att
finna någon lämplig form för att sammanföra dem till ett gemensamt mål, eller att
bestämma hvilka grunder böra tillämpas vid uttaxerande af kostnaderna för en undersökning,
hvars omfång och resultat icke kan på förhand beräknas, så tillåter
jag mig vördsamt hemställa:

att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånig skrifvelse
anhålla om anställande af fullständiga undersökningar om möjligheten
och kostnaden af en reglering af sjön Venerns vattenstånd
samt i sammanhang dermed en beräkning af den jordareal,
som genom en sådan reglering skulle komma att vinnas,
och för detta ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett
belopp af 10,000 kronor.

Om remiss till Stats-Utskottet anhåller vördsamt

C. Hammarhjelm.