Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

N:o 2.

Af Herr C. G. Lindmark: Angående underdånig anhållan om bestämmande
af en viss orts lokaltid såsom den för landet
lagligt gällande borgerliga tiden.

Att tid är penningar och att försuten tid är liktydigt med förlust
af penningar, har något hvar kunnat erfara under detta den snabba
samfärdselns tidehvarf. En annan erfarenhet man kunnat gorå är den,
att det under nu varande förhållanden är ganska vanskligt, att vid olika
tillfällen och på skilda platser skaffa sig kännedom om den då och der
gällande tiden.

Förutom lokaltiden, som vid hvarje tingstad och i hvarje stad gäller
som fatalietid, och hvilken är olika allt efter ställenas olika longitud,
hafva vi Göteborgstiden som jernvägstid och Stockholmstiden som° telegraftid,
d. v. s. på en och samma plats, med undantag af Stockholm och
Göteborg, tre olika tider att hålla reda på. Att detta invecklade förhållande
medför icke så få olägenheter inom det dagliga lifvet, torde
lätt inses af en och hvar. Lika obestridligt torde det vara, att man
skulle vinna åtskilliga fördelar, om i Sverige, liksom fallet är i England,
en viss orts lokaltid blefve gällande öfver hela landet som fatalie-, jernvägs-
och telegraftid, samt om denna tid utan några väsentliga olägenheter
äfven kunde användas vid den borgerliga tidräkningen öfver hela
eller större delen af landet.

En sådan likhet i tidsberäkningen kan dock endast införas i ett
land, som har ringa utsträckning i öster och vester och der följaktligen
longitudsskilnaderna och de af dem beroende tidsskilnaderna icke äro
af någon synnerlig betydenhet.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1877. 1 Sami. 2 A/d. 2 Band. 2 Höft.

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

Longitudsskilnaden mellan Strömstad och Haparanda är 13° 1 ,
hvilket gör en tidsskilnad af 52m 4S. Ville man inskränka den åtgärd,
jag här går att föreslå, till landet söder om Umeå, så blefve, då longitudsskilnaden
mellan denna stad och Strömstad uppgår till 9° 7 , tidsskilnaden
dem emellan endast 36m 28a. Antoge man nu som normaltid
lokaltiden på en ort, som ligger ungefär på dessa båda städers medellongitud,
skulle, om uren stäldes efter denna tid, dessa endast på få
ställen visa mer än en qvarts timme för fort eller för sakta med hänseende
till ställets lokaltid, en olägenhet som tyckes vara utan synnerlig
praktisk betydelse.

För att bättre åskådliggöra den ringa olägenhet — vida understigande
fördelarne — som skulle blifva en följd af att t. ex. örebrotiden
blefve gällande för hela Sverige söder om Umeå som fatalie-, jernvägs-
och telegraftid, har jag upprättat nedanstående tabell, hvari angifves
en del städers longituder samt longituds- och tidsskilnaden mellan
dem och Örebro, hvars lokaltid jag antagit som normaltid.

Tecknet -j- utmärker huru mycket uret går för sakta och tecknet
— huru myeket det går för fort med hänseende till Örebrotiden. Genom
att i enlighet med dessa tecken addera eller subtrahera tidsskilnaden till
Örebrotiden finnes således hvarje ställes lokaltid.

•	Longitud Ostl.	Longituds- skilnad.	Tidsskilnad.
	grad. min. sek.	grad. min. sek.	m. s.
Örebro ..........................................	15 — 14 — 15	0— 0— 0	0 0
Haparanda ....................................	24 — 12	8 — 57 — 45	+ 35 : 51
Luleå ...........................................	22 — 10	6 — 55 — 45	4 27 : 43
Piteå...............................................	21 — 29—15	6 — 15	4 25
Umeå .............................................	20 — 18	5 — 3 — 45	+ 20: 15
Hernösand ...................................	17 — 57 — 15	2 — 43	+ 10:52
Sundsvall.....................................	17 — 19 — 45	2— 5 — 30	+ 8:22
Hudiksvall ..................................	17— 7 — 15	1 — 53	+ 7 : 32
Söderhamn....................................	17— 4—30	1 — 50—15	-j- 7 : 21
Falun ............................................	15 — 39	0 — 24 — 45	+ 1:39
Gefle................................................	17— 9 — 30	1 — 55—15	-j- 7:41
Norrtelje .......................................	18 — 42	3 — 27 — 45	+ 13 : 51
Upsala.............................................	17 — 38 — 15	2 — 24	-j- 9 : 36
Vesterås ....................................	16 — 31 — 45	1 — 17— 30	4 5:10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

	Longitud Ostl.	Longituds- skilnad.	Tidsskilnad.
	grad	min.	sek.	grac	min.	sek.		m.	S.
Stockholm ....................................	18	— 3 —	30	2	— 49 —	15	+	11 :	17
Nyköping.....................................	17	— 1		1	— 46 —	45	+	7;	7
Norrköping...................................	16	— 11 —	45	0	— 57 —	30	+	3:	50
Linköping.......................................	15	— 37 —	15	0	— 23		+	1 :	32
Kalmar .........................................	16	— 22 —	15	1	— 8		+	4 :	32
Visby ...........................................	18	19 _	30	3	— 5 —	15	4-	12 :	21
Vestervik......................................	16	— 38 —	45	1	— 24 —	30	+	5 :	38
Karlskrona ....................................	15	— 35 —	30	0	— 21 —	15	+	1 :	25
Karlshamn ..................................	14	— 52 —	15	0	— 22		—	1 :	28
Ystad ............................................	13	— 49 —	30	1	— 24 —	45	—	5 :	39
Malmö............................................	13	— 0 —	30	2	— 13 —	45	—	8 :	55
Helsingborg .................................	12	— 42		2	— 32 —	15	—	10 :	9
Halmstad ......................................	12	— 51 —	45	2	— 22 —	30	—	9 :	30
Varberg..........................................	12	— 15 —	15	2	— 59		—	11	56
Göteborg .......................................	11	— 58 —	15	3	— 16		—	13:	1
Strömstad......................................	11	— 11		4	— 3 —	15	—	16 :	13
Jönköping ....................................	14	— 11 —	15	1	— 3		—	4 :	12
Vexiö .............................................	14	— 50 —	30	0	— 23 —	45	—	1	35
Karlstad.........................................	13	— 30 —	30	1	— 43 —	-45	—	6	55
Mariestad.......................................	13	— 49 —	30	1	— 24-	-45	—	5	39

(Kvarstående tabell gifver vid handen, att, med undantag af det
norr om Umeå belägna kustlandet, skilnaden mellan örebrotiden och ett
ställes lokaltid ingenstädes går upp till 21 minuter, och att för de flesta
ställen denna tidsskilnad endast uppgår till hälften och mindre än hälften
af denna tidsskilnad.

Under sådana förhållanden torde man med fog kunna påstå, att den
här föreslagna åtgärden, att antaga Örebrotiden som normaltid för Sverge
söder om Umeå, icke skulle medföra några olägenheter af vigt på det
dagliga och praktiska lifvets områden. Tvärtom synas mig fördelarne på
det praktiska lifvets område vara så i ögonen fallande, att man endast
borde behöfva påpeka desamma, för att de genast skola kunna inses.
Hvarje affärsman, hvarje resande, som måste å annan ort infinna sig på
å bestämd tid utlysta sammanträden; som skall på visst klockslag infinna

Motioner i Andra Kammaren, N:o 2.

sig på jernvägs- eller ångbåtsstationer, måste känna en väsentlig lättnad
åt att, hvar helst han befinner sig inom landet, ega kännedom om den
lagligt gällande tiden, för så vidt han är försedd med ett någorlunda pålitligt
ur.

I England, der Greenwich-tiden är gällande som laglig tid i hela
England och Skottland, skulle man betrakta det som en ren olycka för
affärslifvet, om man nu skulle nödgas att återgå till den gamla lokala
tidberäkningen.

Reformen att i landet söder om Umeå antaga en gemensam, lagligt
gällande tid är till den grad enkel, att den icke af landets invånare
kräfver något mödosammare arbete, än att ställa sina klockor efter närmaste
fatalie-, stads- eller jernvägsur. Inga reduktionstabeller med thy
åtföljande hufvudbry, ingå nya tidmätare, för så vidt de gamla äro i tjenstbart
skick, inga nya benämningar, som äro mer eller mindre främmande
för massan af folket! Den enda kostnad, reformen skulle komma att
medföra, blefve anskaffningen af nya tidtabeller för jernvägarne.

Frågan är icke ny. F. d. navigationsläraren i Stockholm, Kapten
C. A. Pettersson arbetade på sin tid för frågans lösning i den af mig
bär angifna rigtningen, och man har sedermera sett densamma tid efter
annan berörd i tidningsuppsatser.

Ehuru enkel frågan således kan synas vara, torde den dock icke
vara alldeles oförtjent af att ådraga sig Riksdagens uppmärksamhet.
Under förhoppning härom, tillåter jag mig att föreslå:

att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t. hemställa, det täcktes Kongl. Maj:t taga under
nådig ompröfning, huruvida det icke skulle befinnas
ändamålsenligt att för Sverige eller större delen deraf,
bestämma en viss orts lokaltid såsom den för landet
lagligt gällande borgerliga tiden, att tjena till efterrättelse,
såväl vid domstolar och embetsverk, som vid
jernvägs- och telegrafstationer; samt att, om åtgärden
skulle finnas vara gagnelig, utfärda nådig förordning
ont dess genomförande.

Stockholm den 18 Januari 1877.

C. G. Lindmark.