Motioner i Andra Kammaren, N:o 346.

7

>.-im vet den, som testamente fått häfver, de inländska arfvingarne,
men ej hvar de finnas; läte då genom domaren i allmänna
tidningarne tre gånger, minst en månad mellan hvarje, gång, och
första gången sist inom tre månader efter det testamentet inför
domaren uppvisadt blifvit, kungöra att testamente till honom
gjordt är.»

Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.

Stockholm den 29 Januari 1870.

J. Borg.

X:o 246.

Af Herr J. I!01''^. Om anslag till allmänhetens undervisande i sättet
för s. k. finska torkriors uppförande.

Erfarenheten har under flera år visat, att mycken säd gått förlorad eller åtminstone
tagit betydlig skada genom det regn som fallit sedan säden blifvit afskuren
och innan den kunnat i torrt tillstånd inbergas, utan att i vårt land vidtagits några
åtgärder för förekommandet af dylika olägenheter.

Jag har mig bekant, att Landtbruks-akademien för flera år tillbaka (möjligen
äfven sednare) anslog eu större belöning för den, som till Akademien inlemnade bästa
modellen jemte beskrifning på torkriors uppbyggande för otröskad säd. Huruvida något
antagligt svar härå ingått är mig obekant, troligen icke, efter man ej sport att några
torkrior med anledning deraf blifvit uppförda, hvilka i allt fall säkerligen fallit sig
alldeles för dyra att uppbygga för den mindre bemedlade landtmannen.

Deremot, så vidt jag vet, har aldrig någon belöning blifvit utfåst för den,
som uppförde s. k. »finska torkrior», sådana som af allmogen i Finland allmänt begagnas.
Dessa, som ej äro dyra, kunde således äfven i vårt land uppforas af mindre
bemedlade jordbrukare. Hvilka oberäkneliga fördelar skulle ej tillskyndas landet, om
dessa rior blefve allmänt uppbyggda! Jordbrukaren komme ej då, som nu, att bero
af väder och vind för att få sin säd bergad, enär å sådana rior säden genast efter

8

Motioner i Andra Kammaren, N:0 847.

afskärningen från åkern inköres och till torkning’ upplägges; den pa så sätt torkade
säden skulle betalas högre, alldenstund den kan magasineras utan att taga skada,
samt blir förträfflig till utsäde, hvarigenom en högst betydlig besparing skulle komma
landet till godo, derigenom att det utsäde, som hittills införts från utlandet skulle kunna
åstadkommas inom eget land.

På grund af hvad nu anfördt är, får undertecknad vördsamt föreslå :

dels att Riksdagen ville besluta anslå behöfliga medel till aflöning
af en i "finska torkriors» uppförande och användande sakkunnig
person, som i hvarje län borde anställas under högst två år;
och dels mindre belöningar till dem, som låta uppföra dylika
rior.

Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.

Stockholm den 29 Januari 1870.

J. Borg.

N:o 247.

Af Herr Pclll’ NilSSOll, från Christianstads län: Angående underdånig
anhållan hos Kongl. Maj:t om befrielse från dag sverks sky lhetens
utgörande för innehafvare af de s. k. hästhemmanen i
Skåne m. m.

Vid sistlidne riksdag väckte jag motion (N:o 284), »att alla de så kallade
hästhemmanen, som erlägga löningsränta till Skanska dragonregementet, måtte befiias
från skyldigheten att derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvarne.» Statsutskottet,
till hvars behandling denna motion öfverlemnades, anförde i sitt Utlåtande
deröfver (N-.o 27), att redan vid 1809 och 1810 årens riksdag fattades af Rikets
Ständer det beslut, att allmogens dagsverksskyldigheter till de Kronan behållna kungsgårdar
och kronolägenheter skulle upphöra att in natura utgöras; i öfverensstämmelse
med hvilken åsigt sistlidet års Stats-Utskott äfven fann billigheten kräfva, att de så

kallade