Motioner i Andra Kammaren, N:o 93.

utan, som äro svårare att afhjelpa: denna synes vara lätt, sedan principen
en gång är gifven; och det är derföre som jag vördsamt föreslår
den förändring i Bevillningsförordningen:

att, vid bevillnings erläggande för fast egendom, afdrag
måtte egaren medgifvas för den skuld, hvari han för
egendomen häftar.

Om remiss till Bevillnings-Utskottet. anhålles.

Stockholm den ;,20 Januari 1869.

G. Bjerkander.

N:o 93,

Af Herr P. Östman: Om nedsättning i anslaget för Kungliga
teatern.

Vid nästlidne riksdag väcktes af flere denne Kammarens ledamöter
fråga, dels att anslaget till Kong], teatern skulle nedsättas, dels
att det å Riksstaten uppförda anslaget skulle helt och hållet försvinna,
men Höglofliga Stats-Utskottet som behandlade i ett sammanhang alla
de motioner, som voro väckta i frågan, afstyrkte all nedsättning i berörda
anslag, hufvudsakligen på den grund, att Kongl. teaterns skulder,
som, enligt revisionsberättelserna 1861, utgjorde 34,474 R:dr 28 öre,
hade för hvarje år ökats så, att den år 1867 belöpte sig till 159,129
R:dr] 53 öre och det oaktadt Staten en följd af år för teaterns underhåll
bidragit med 75,000 R:dr årligen. Vid behandlingen af Stats-Utskottets
i ämnetJafgifna Utlåtande N:o 31 blef efter åtskilliga meningsstrider sist
berörda"anslag nedsatt till 60,000 R:dr, det vill säga samma belopp som
Kongl. Maj:t i sin nådiga Proposition till innevarande Riksdag om statsverkets]
tillstånd och behof föreslagit till understöd för utdikning®* och
aftappningar i de sex norra länen, jemte fyra härader i Wermlands län.
Med antagande, att innevarande Riksdag i båda fallen skulle låta stanna vid
detta belopp, kan man billigtvis fråga sig: medför Kongl. teatern samma

Motioner i Andra Kammaren. N:o 95

nytta för det allmänna som utdikning»- och aftappningsföretag, som afse
att förminska frostländigheten ? och svaret blir ett påfallande nej.

Väl har jag af mången hört påstås, att Kongl. teatern är behöflig
för den högre bildningen, hvarom jag mycket tvifla!’; men om så är,
hvarföre icke då så gerna låta dem, som deraf finna njutning, underhålla
denna sin förmenta bildningsanstalt, i stället för att det af skatter
nedtyngda folket i allmänhet skall offra sin tribut åt en inrättning, hvars
tillvaro är dem alldeles likgiltig.

Någonting märkligt företer sig vid jemförelsen mellan enskilda och
Kongl. teatern. De enskilda, som icke hafva något bidrag från det allmännas
sida, hålla sig vanligen skuldfria, men Kongl. teatern, till hvars
underhåll Kongl. Maj:t sjelf lemnar 83,765 R:dr, recettmedel 420,397
R:dr 10 öre, hyresmedel 27,570 R:dr, som, med tillägg af statsanslaget,
hvilket, till nästlidne Riksdag utgjorde 75,000 R:dr, eller tillsammans
606,732 R:dr 10 öre, det oaktadt vid nästlidne riksdag var behäftad
med en skuld af 159,129 R:dr 53 öre, hvilket naturligtvis icke kan annat
än väcka allmänhetens förundran och derjemte motvilja att bidraga till
dess vidare underhåll

Jag skulle således önska, att icke något anslag till Kongl. teatern
denna Riksdag beviljades; men då jag fruktar att för denna min tanke
icke vinna Riksdagens bifall, vågar j.ag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville nedsätta statsanslaget för Kongl.
teatern till 30,000 R:dr.

Om remiss till Höglofliga Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm i Januari 1869.

P. östman,

från Wester-Norrlands lån.