Den 23 Januari.

Friherre Sprengtporten afgaf en motion, N:o 2, angående »sättande
af s. k. inregistrérings-afgift för de ilesta nu tullfria varor.

Äfven denna motion bordlädes.

Kammaren åtskiljdes kl. | 12 f. m.

In fidem
O. Brakel.

Thorsdagen den 23 Jannari 1868.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Justerades trenne protokollsutdrag för sistlidne dag och protokollet
för den 20 dennes, f. m.

Föredrogos och hänvisades till Konstitutions-Utskottet Kongl. Maj:ts
den 22 dennes bordlagda nådiga Propositioner:

om ändring i 6 § Regeringsformen, för inrättande af ett nytt Statsdepartement;
samt

om tillägg till 7 § Regeringsformen, angående rättighet för Konungen
att uppdraga afgörandet af vissa ärenden åt Departementschef.

Föredrogs Kongl. Majrts den 22 dennes bordlagda nådiga Proposition,
angående anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader.

Grefve Sparre, Eric: Då jag vägar begära ordet i denna fråga,
ber jag att till en början få säga, att hvad jag här må komma att
yttra icke må tydas hvarken sam ett anfall mot eller försvar af Kongl.

Den 23 Januari.

Maj:ts förevarande nådiga Proposition. Jag är af den öfvertygelse, att
Regeringen i fråga om reformer, svåra att genomföra, behöfver påtryckning
af och stöd hos Representationen. Jag ber således att först fa
yttra mig i ett ämne, som berördes i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, enär detta ämne med det nu förevarande
sammanhänger.

Kongl. Maj:t har begärt anslag för fortsättande af Statens jernvagsbyggnader.
Jag vill icke till en början fästa mig vid beloppet, men deremot
yttra mig om den styrelse, som handhaiver dessa medel. Se vi
efter i Statskalendern, så finna vi, utom en mängd ingeniörer i Vägoch
Vattenbyggnads-korpsen, hvilkn, enligt hvad kändt är, ej uppbära
lön, följande fyra särskilda stater och korpser: l:o en styrelse för allmänna
väg- och vattenbyggnader med 8 tjensteman; 2:o de så kallade vägoch
vattenbyggnads-distriktcheferna, med sina adjutanter, tillsammans
15 tjensteman; 3;o en styrelse öfver Statens jernvägsbyggnader med
13 tjensteman, och slutligen 4:o jernvägsbyggnads-staten med 39 tjensteman
för att handhafva ett belopp af två millioner, som anslogos vid

förra riksdagen! _

Jag är ej utan en viss erfarenhet i dessa saker. Jag har vant med
om att bygga tvä jernvägar, och det första, som gjordes, då den första
af dessa var färdig, var att afskeda alla ingeniörer, det vill säga, hela
jernvägsbyggnads-staten. Sedan den andra blef färdig, uppstod fragan
om att afskeda Ingcniörerne. Men det befanns så påkostande att afskeda
dessa, att jag måste anlita hela den envishet, för hvilken jag är
känd, för att genomdrifva detta.

När det nu var sä svårt att få bort en obetydlig yngling, huru
mycket svårare för Regeringen att afskeda 50 a bO tjenstemän med djupa
försänkningar! „

Jaiv (ror, att Regeringen behöfver allt det understöd, som Representationen
kan lemna, för att kunna afskeda denna öfverflödiga personal,
och dä vi hafva en Väg- och Vattenbyggnads-styrelse, bör, enligt
min öfvertygelse, denna med biträde af ingeniörer kunna, utföra de
jern vägsarbeten, som återstå. Se vi efter, sä finna vi, att just medlemmar
af nyssnämnda korps byggt våra enskilda banor. En af dem
har samtidigt byggt: Borås-Herrljunga, Wenersborgs-, Ystads-, Christianstads-,
Landskrona- och Uddevalla-banorna. Styrelsen utgjordes af hans
person och hans kansli af en ritare! Jag tror således, att under dessa
bistra tider och då man talar så mycket om hushållning, det vore
önskligt, om man kunde indraga hela Jernvägsbyggnads-styrelsen och
låta Väg- och Vattenbyggnads-korpsen lemna råd och hjelp, da sadant

behöfdes. .

Det är icke blott besparing jag härmed afser — jag anser det rent
af farligt för saken i allmänhet att hafva en så stor stat. Jag för min
del hyser den öfvertygelsen, att våra jernvägar varit byggda för bättre
pris, haft en fördelaktigare rigtning och framför allt, att den origtiga
planen att bygga en sammanbindningsbana genom Stockholm, som kostat
oss 10 millioner, aldrig blifvit satt i verket, om vi ej haft en Jernvägsbyggnads-
styrelse, som velat briljera med sin skicklighet. . Denna
styrelse kunde vara behöflig, då jern vägsarbetena började här i landet

Den 23 Januari.

och då vi saknade dugliga ingeniörer, men numera är den både för
dyrbar ocli rent af skadlig.

Efter att hafva yttrat mig om handhafvandet af de medel, som redan
finnas, vill jag nu tillägga några ord i anledning af den förevarande
Kongl. Propositionen om anslag till fortsättande af nordvestra
stambanan.

Må ingen misskänna den vigt, jag fäster vid kommunikationer
emellan de båda brödrafolken! Jag har gjort och vill göra allt för att
befordra dem. — Frågan är blott, då man vet att vi måste låna sju
millioner, huru stort belopp bör till detta ändamål användas och om
ej, innan man bygger vidare mellan Carlstad och Arvika, man borde
afvakta resultatet af de öfverläggningar rörande de begge rikenas ömsesidiga
kommersiela förhållanden, som på sednare tider kommit på
tal. Det finnes ingen varmare vän af Norrmännen än jag. Ju mer
jag lär känna dem, desto mer högaktar jag dem. De stå på sin rätt,
hvilket är fullkomligt rigtigt, men så bör äfven Sverige göra. Enligt
min åsigt vore just nu en lämplig tidpunkt att söka få en grund för
föi hållandena emellan de bada rikena, att söka få, allt på redig fot. Innan
man fortsätter byggnaden på denna bana, borde allt detta vara afgjordt,
ty sedan Norrmännen lätt allt hvad de önska, blir det svårare
att underhandla med dem.

Under sådana förhållanden och då våra tillgångar äro ytterst klena,
vågar jag såsom ett yttrande vid remissen hemställa, att Stats-Utskottet
ville taga i betraktande, om icke det i Kongl. Maj:fs nådiga Proposition
äskade beloppet kunde något minskas.

Herr Lagerstråle: I anledning af den föregående värde talarens
yttrande ber jag att få erinra om några faktiska förhållanden.

Äfven Statens järnvägsbyggnader hafva varit administrerade på ett
mera enkelt sätt än det nuvarande, men på framställning af dåvarande
Representationen i landet har Kongl. Maj:t år 1862 beslutat, att denna
myndighet, som förut utgjordes af endast en chef, skulle fördelas på två
styrelser. Sålunda är den nuvarande organisationen framkallad till
följd af en framställning från Rikeis Ständer. I hvad mån Byggnadsstyrelsens
sammansättning kan kräfva förändring har äfven, på sätt protokollet
till Kongl. Maj:ts Proposition i ämnet utvisar, utgjort föremål
för Kongl. Majds bedömande. Det från nämnde styrelse infordrade
yttrande om möjligheten af dess inskränkande har inkommit och blifvit
Kongl. Majd^ föredraget; men afgörandet af denna fråga har ansetts
böra bero på blifvande pröfning angående omfattningen af de återstående
jernvägsarbetena. Ar 1867 är ett undantag derutinnan, att anslagen
för jern vägsbyggnad er äro mindre än för föregående och som jag
vågar hoppas äfven för närmast efterföljande år. Den enklare organisationen
är derföre beroende derpå, om arbetena skola inskränkas till endast
en linie eller utsträckas, som förut skeft, till flera. För det år, som
den Kongl. Propositionen afser, är det icke förutsatt, att arbetena skulle
fortsättas på mer än den nordvestra stambanan, men huru det sedan kan
komma ätt gestalta sig, kan man icke nu med någon slags säkerhet afgöra.

Förslag har af den värde talaren blifvit väckt att sammanslå Jernvägsbyggnads-styrelsen
med Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen. Den -

Den 23 Januari.

na fråga kan möjligen böra komma til! öfvervägande, men jag vill dock
erinra, att dessa styrelsers verksamhet är ganska olikartad.

Styrelsen för väg- och vattenbyggnader har endast undantagsvis
haft att utföra några direkta arbetsföretag. Den utgör en kontrollerande
och reviderande myndighet öfver de med statsmedel understödda
arbeten, som blifvit i landet utförda. Styrelsen för jernvägsbyggnaderna
äter utarbetar de speciela förslagen för arbetena och later genom
underordnade ingeniörer utföra dem. Ibland personer, såväl i begge
styrelserna som i de lägre graderna, finnas många, som tillhöra Vägoch
Vattenbyggnads-korpsen, men de hafva icke såsom sådana någon
lön på ordinarie stat. Arfvoden tillkomma dem endast såvida de tillhöra
styrelsen eller äro anställde som distriktchefer eller dessas
biträden.

I hvad mån den ena eller andra formen, förändring eller sammanslagning,
kan vara lämpligare, torde icke på fri hand kunna afgöras.
Det framkastade påståendet, att våra redan befintliga jernvägar fått en
helt annan och ändamålsenligare sträckning, blifvit byggda för bättre
pris och att sainmanbindningsbanan genom Stockholm aldrig kommit
till stånd, om icke en Jernvägsstyreise funnits, saknar giltig grund,
då vi veta, att planen til! alla stambanorna uppgjordes icke af Jernvägsbyggnads-styrelsen,
utan under en tid då det i spetsen för dessa företag
fanns en enda person. Den af den värde talaren uppgifna kostnaden
för sammanbindningsbanan torde tåla en högst betydlig reduktion.
I afseende på det af Kong!. Maj:t för nordvestra stambanan äskade anslaget
har jag endast att åberopa de motiver, som äro i den nådiga
Propositionen framställda, och får anhålla, att detta mitt yttrande får
åtfölja remissen till vederbörligt Utskott.

Grefve Hamilton, Henning: Äfven om jag icke vore besvärad
af en tillfällig heshet, skulle jag dock icke, lika med den förste talaren,
upptaga tiden med att redogöra för min ställning till ministéren. Kan
denna icke utrönas genom mina yttranden öfver förekommande frågor,
tjenar det till intet att särskildt tala derom.

Så mycket kan jag likväl säga, att jag anser det som en lycka,
då jag kan instämma med Stats-Rådet, och denna lycka har jag i viss
mån i dag.

Då i Kammaren diskussionen om Kong!. Maj:ts nådiga Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof egde rum, yttrade jag
den mening, att man, för att reglera Riksgälds- och Statskontorets
ställning och för att kunna börja är 1869 med ren räkning, borde upptaga
ett lån af tio millioner. Chefen för Finans-departementet invände
då, att det vore betänkligt att upplåna en så stor summa. Kongl. Maj:t
hade endast föreslagit 7,800,000 R:dr, och detta vore också lämpligast.

I den Kongl. Propositionen, som nu är före, begäres ett anslag af
4,650,000 R:dr, hvilket måste genom lån anskaffas. Sammanslås nu
dessa poster, uppkommer en summa af 12,450,000 R:dr, hvilken måste
upplånas. Jag vill gå in härpå och tror att omkring tolf millioner kunna
på sådant sätt anskaffas. Men om ställningen skall vara klar vid årets
slut, och om vi vilja undvika sväfvande skulder, kunna af dessa upplånade
tolf millioner icke mer än två användas för Statens jernvägs -

Den 23 Januari.

byggnader, enär tio millioner äro för Riksgälds-kontorets förut bestämda,
utgifter nödiga. Detta belopp har i är varit för den nordvestra stambanan
anslaget, och ehuru jag erkänner hela den politiska vigten af denna
bana, inäste man dock medgifva, att de fördelar, den medför i ekonomiskt
hänseende, icke motsvarar dess betydelse i förstnämnda afseende.

Jag befarar äfven olägenheter af att ena året bygga med dubbelt
sä stort belopp som det andra. Derigenom behöfves ett olika antal
tjensteman för olika är, och den jemkning i dessas antal, som af en föregående
talare blifvit föreslagen, kan icke åstadkommas, om man icke
årligen använder ungefär samma belopp för jernvägsbyggnader. Dessutom
uppstår genom ett betydligt olika tillfälle till arbetsförtjenst på en
ort det ena året, i jemförelse med det andra, en rörelse och förflyttning
bland arbetsklassen, som är långt ifrån nyttig.

Jag skulle derföre helst se, att endast tvä millioner blefvo anslagna
för nästa år till nordvestra banan, men skulle det vara oundgängligen
nödvändigt, att detta anslag fördubblas, sä vill jag icke motsätta mig
bifall till den Kongl. Propositionen, dock med vilkor att till hvad som
öfverstiger tvä millioner anvisas särskilda medel, nemligen det af 1868
års frän Statsverket till Riksgälds-kontoret ingående bidrag, i hvad det
kommer att öfverskjuta den af mig vid ett föregående tillfälle beräknade
summan af omkring en million R:dr. Då chefen för Finans-departementet
ansett anledning icke förefinnas dertill, att nämnda bidrag
ej skulle till hela sitt ursprungligen beräknade belopp af 3.318 000
R:dr fortfarande antagas såsom en för Riksgälds-kontoret päräknelig inkomst,
hoppas jag att lian mot den af mig föreslagna öfverflyttning af
någon del af bidraget ej skall hafva något att invända.

Friherre af Ugglas: Med anledning af den siste värde talarens
yttrande .ber jag att fä i hans minne återföra, att jag ingalunda såsom
säkert antagit att ifrågavarande 3,3''3.270 R:dr skulle inflyta. Jag
yttrade blott att man ännu icke kunde med någon grad af tillförlitlighet
beräkna huru mycket deraf kunde erhållas, och att jag sålunda
icke kunde gilla Grefve Hamiltons kalkyl, som redan nu, utan
bestämda data. minskade denna af förra Riksdagen anvisade tillgäng
till Riksgälds-kontoret med ett par millioner.

I afseende på den förevarande Kongl. Propositionen tror jag det
vara med klok hushållning förenligt, att icke inskränka arbetena pa
nordvestra stambanan, och då nu denna bana en gäng är beslutad, bör
man väl också med kraft arbeta på dess fullbordan så lort som möjligt.

Grefve Hamilton har vidare yttrat, att man icke borde det ena året
anslå dubbelt sä stor summa för jernvägsarbeten som under det andra.

Jag ber då att härvid fä erinra, att under detta år, då för nordvestra
stambanan anvisats endast ett anslag af två millioner, pågår ett
annat arbete, sammanbindningsbanan i Stockholm, som har sitt särskilda
anslag. Denna bana nalkas sin fulländning, och derigenom jernkas den
befarade olikheten i de häda årens anslag för jernvägsbyggnaderna.

Friherre Cederström. A.: Dä jag hör till deras antal, som önska,
att våra jernvägsbyggnader icke fortfarande mätte bedrifvas i samma
halsbrytande skala, som hittills skett, och då jag hoppas fram -

Den 23 Januari.

tida banor blott komma att byggas i män af Statens tillgångar, sä ber
jag att få instämma i Grefve Sparres åsigt, att Byggnadsstyrelsen är nu om
icke obehöflig dock alldeles för talrik och att sålunda en reduktion af
densamma är sä mycket behöfligare, som hvarje besparing under nuvarande
bekymmersamma tid. hvilken utan olägenhet kan vidtagas, äfven
bör åstadkommas.

Om den bör förenas med Väg- och Vatteribyggnads-styrelsen eller
med Styrelsen för Statens jernvägstrafik, vill jag icke försöka bedöma;
men jag tror att inskränkningar kunna ske och besparingar ega rum,
och anhåller, att Stats-Utskottet ville taga detta i öfvervägande.

Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, hänvisades den
Kongl. Propositionen jemte yttrandena till Stats-Utskottet.

Föredrogos och hänvisades till Lag-Utskottet Kongl. Maj:ts den 22
dennes bordlagda nådiga Propositioner:

om antagande af en författning angående bouppteckningars och arfskiftens
upprättande i stad; samt

om antagande af en författning angående förändrade föreskrifter i
fråga om bysättning.

Föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts den
22 dennes bordlagda nådiga Propositioner:

om användande af medel, som i Riksgälds-kontoret innestå och
blifvit anvisade till allmänna arbeten, hvilka icke kommit till stånd;

angående upplåtelse till Stockholms stad af vissa delar utaf Kronans
tomter N:ris 2 och 3 å Riddarholmen;

i fråga om upplåtelse till Stockholms stad af vissa delar utaf Kronans
tomter N:ris 11 och 12 å Riddarholmen;

om anvisande af särskildt anslag för allmänna arbeten under är
1868. till beredande af arbetsförtjenst åt den till fiiljd af missväxt och
dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet;

om inlösen af vissa Kronan tillhöriga lägenheter i Falun för inrättande
derstädes af en lägre bergsskola;

äfvensom Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse angående ungefärliga värdet
af Statsverkets egendom.

Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts den 22 dennes
bordlagda nådiga Skrifvelse, i anledning af åtskilliga vid sistförflutna
riksdag beslutade lagförändringar.

Den 23 Januari.

Föredrogs och lädes till handlingarne Kong). Maj:ts den 22 dennes
bordlagda nådiga Skrifvelse, om förordnande af en Statsrädsledamot att
utöfva den befattning med riksdagsärenden, som, enligt § 46 af Riksdags-ordningen,
en ledamot af Statsrådet tillkommer; och skulle vederbörande
Utskott samt de ledamöter, som hafva inseende öfver Riksdagens
Kansli, genom utdrag af protokollet om denna skrifvelses innehåll underrättas.

Föredrogs och hänvisades till Bevillnings-Utskottet Friherre Fleetwoods
den 22 dennes bordlagda motion, N:o 1, angående ändring af
gällande stadganden rörande den från tullmedlen utgående erättning till
stapelstäderna för den upphörda tolagsafgiften.

Föredrogs och hänvisades till Bevillnings-Utskottet Friherre
Sprengtportens den 22 dennes bordlagda motion, N:o 2, angående
äsättande af s. k. inregistreringsafgift för de flesta nu tullfria varor.

Herr vice Talmannen afgaf en motion, N:o 3, angående riksdagskostnadernas
bestridande af Riksgälds-kontoret.

Hänvisades till Stats-Utskottet.

Herr Bergstedt uppläste en motion, N:o 4, angående beviljande
af ett anslag å 2,500 R:dr ärligen under tre är åt Professoren C. G.
Malmström, för fullbordande af arbetet: »Sveriges politiska'' historia
frän Carl XII:s död till statshvälfningen 1772».

Hänvisades till Stats-Utskottet.

Herr Bergstedt afgaf vidare en motion, N:o 5, angående rättighet
för enskilda läroverk att få sina afgående lärjungars mogenhet pröfvad
af egna lärare under tillsyn af Statens censorer.

Hänvisades till ett tillfälligt Utskott.

Ilerr Storckénfeldt väckte en motion, N:o 6, angående indragning
af andre landtmätare-tjensterna.

Hänvisades till Stats-Utskottet.

Den 23 Januari.

Vidare uppläste Herr Storckenfeldt en .motion, N:o 7, om ändring
af gällande stadganden angående verkställighet af Konungens Befallningshäfvandes
och Underrätts utslag.

Grefve Sparre, Eric: I anledning af den värde motionärens nu
väckta förslag her jag blott, att, med afseende på. den af honom yttrade
klagan öfver långsamheten i exsekutionen af fastighetspant, lä upplysa,
att den af Kongl. Maj:t i nåder förordnade komité, som utarbetat
förslag för förändrade stadganden rörande pant- och nyttjanderätt, har
i fråga om realsäkerhet intagit det förslag, att de, som hafva intecknad
fordran, kunna, då den är förfallen, få utslag om exsekution utan kommunikation,
och jag tror, att det är det skyndsammaste sätt hvarpå exsekution
kan ske.

För öfrigt har Kongl. Maj:t endast derför, att .medel saknats, drojt
med utarbetande af förslag till de ändringar i utsökningsväsendet, som
ar o nödiga: men anslag är nu till detta ändamål begärdi, hvilket v isar
att Kongl. Maj:t är betänkt på dessa förändringar.

Efter härmed slutad öfverläggning, hänvisades motionen jemte yttrandet
till Lag-Utskottet.

Herr Storckenfeldt väckte en motion, N:o 8, angående ändring
af nu gällande föreskrift rörande tiden för vägars lagning och grusmng.

Begärdes på bordet.

Herr Sä ve uppläste en motion, N:o 9, om förändring af tiden för
Justitie-ombudsmannens väljande.

Hänvisades till Konstitutions-Utskottet.

Herr Säve afgaf vidare en motion, N:o 10, om förändring af tiden
för val af Riksdagens Fullmägtige i Riksbanken och Riksgälds-kontoret.

Bordlädes.

Herr Dickson, Charles, uppläste en motion, N:o 11, angående
ändring af 8 § 1 mom. i gällande Bevillningsstadga.

Grefve M örn er, Carl Göran: Ett bifall till den nu
framställningen skulle leda till ett upphäfvande af det andamal,
de stadgar, vi nu hafva, åsyfta.

gjorda

hvilket

Den 23 Januari.

Detta ändamål är att lindra afgiften till Staten för den fattige, men
icke att gifva en drickespenning åt den rike, h. e. kapitalisten! Jag
kan sannerligen icke finna något skal, hvarför man skulle stifta en exceptionei
lag till förmån för den rike.

Anser man, att genom de stadganden, som nu finnas, kommunalutskylderna
trycka en eller annan för hardt, så kan kommunen, om den
vill, sjelf afhjelpa detta, och jag tror derför, att det bör åt densamma
öfverlemnas.

Öfverläggningen förklarades slutad och motionen jemte yttrandet
hänvisades till Bevillnings-Utskottet.

Herr Almqvist, Erik Victor, afgaf en motion, N:o 12, angående
anvisande af 500,000 R:dr, att användas till räntefria låneunderstöd för
myrutdikningar i de Norrländska länen och Stora Kopparbergs län samt
åtskilliga härader i Wermland.

Begärdes på bordet.

Kammaren åtskiljdes kl. | 1 e. m.

In fidem
O. Brakel.