6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 254.

jag härmed hemställa, det stadgas måtte, att alla de afsöndringar af jord under
full eganderätt för all tid, som skett efter Kongl. Förordningen den 19 Dec.
1827 och intill den tid då en ny förordning om hemmansklyfning och jordafsöndring
träder i verksamhet, måtte på Kronans bekostnad åsättas mantal i
förhållande till stamhemmanets mantal, hvilket i samma förhållande komme
att minskas, dock utan att afgälden, som å afsöndrad lägenhet i behörig ordning
lagd blifvit, såmedelst skulle höjas eller förändras.

Desslikes hemställer jag, att innehafvare af afsöndrade lägenheter, derå
lagfart och fasta meddelats, utan att afgäld å dem blifvit, i den ordning författningarne
innehålla, fastställd, måtte föreläggas att, inom ett år efter utfärdandet
af förordning härom, hafva utverkat behörig skattläggning, vid äfventyr
att, om det försummas, den genom öfverlåtelsen vunna rätten ej blifver gällande
emot annan än den, som personligen förbunden är.

fitockholm i Januari 1868.

(Jarl Larsson
från Elfsborgs län.

H:o 254.

Af Herr J. Lindström: Med förslag till ändringar i åtshillige §§ af
gällande Konkurslag.

På derom af Köpmans-föreningen i Göteborg till mig ställd uppmaning,
får jag härmed vördsamt föreslå följande ändringar uti nu gällande Konkurslag,
dervid jag åberopar de förslaget åtföljande särskilda motiver.

Julius Lindström

Förslag till ändringar af följande §§ i gällande Konkurslag.

§ 71. Vill någon å inställelsedagen närvarande borgenär, god man
eller syssloman, eller ock gäldenären, der han tillstädes är, jäf emot en eller
flera af de bevakade fordringarne göra, eller begär någon af dem rådrum att
sitt beslut derom, efter granskning af handlingarne, fatta; utsätte då ordföran -

Motioner i Andra Kammaren, Ko 254. 7

den viss dag inom två veckor derefter, å hvilken anmärkningarne, skriftligen
författade, sednast skola aflemnas till Rätten eller domaren. Ordföranden bestämme
ock å inställelsedagen, efter samråd med Rättens ombudsman, ej mindre
lämplig ort, hvarest handlingarne under skriftvexlingstiden skola genom
ombudsmannen parterna tillhandahållas, än ock viss dag, minst en och högst
två veckor efter tiden för anmärkningarnes aflemnande, samt lämpligt ställe
för parterna att inför ombudsmannen sammankomma, såsom i 74 § sägs. Begär
någon af parterna, för anmärkningars afgifvande och sammanträdet inför
ombudsmannen, längre tid än nu sagdt är, och är saken vidlyftig, då må ordföranden
anstånd medgifva, dock ej utöfver hvad nödigt pröfvas; börande om
tiden och stället för anmärkningars afgifvande och besvarande genom ordförandens
försorg kungöras i allmänna tidningarne

Ej må emot fordran, som å inställelsedagen anmäld är, jäf annorledes
än i nu stadgad ordning framställas.

§ 95. Vill gäldenär erbjuda ackord, efter hvad här nedan sägs ; ingifve
sednast å inställelsedagen skriftligt förslag derom med alla vilkor dervid; och
varde det förslag, innan sammanträdet upplöses af ordföranden, föredraget för
borgenärerne. Med pröfningen af ackordsförslaget skall anstå till det i 71 §
omförmälda förhör inför Rättens ombudsman: tarfvas ej sådant förhör: utsätte
ordföranden och kungöre å inställelsedagen för parterna viss tid och ort, att
inför ombudsmannen sammankomma, för att beslut i anledning af ackordsförslaget
fatta. Under tiden vare förslaget för borgenärerne tillgängligt, såsom
om bevakningsinlagor i 71 § sagdt är.

Tid och ort för sammanträdet inför Rättens ombudsman bör af ordföranden
kungöras i allmänna tidningarne.

§ 98. I öfverläggning och beslut angående ackordsförslag må ej de borgenärer
taga del, hvilka förmånsrätt för sina bevakade fordringar yrkat, utan
i den mån de det yrkande förut inför konkursdomstolen sednast å inställelsedagen
återkallat. Annan borgenär må i röstningen deltaga, ändå att hans fordran
bestridd är.

§ 102. Då, på sätt i nästföregående § sagdt är, ackordsförslag till
Rättens pröfning inkommit, utsätte Rätten eller domaren genast dag, högst en
månad efter ackordsförslagets ingifvande, då ärendet skall vid Rätten förekomma,
och läte den dag kungöras, såsom i 89 § föreskrifvet är.

Vill borgenär, på de i 104 § omförmälda grunder, fastställelse af ackordet
bestrida; göre det skriftligen hos Rätten eller domaren sist en vecka förr
än ärendet skall vid Rätten förekomma.

§ 104. Ackord må ej, ändå att det ej bestridt är, af Rätten fastställas,
då beslutet icke i laga ordning tillkommit; då gäldenär blifvit dömd för
bedrägligt förhållande mot sina borgenärer, eller medan han under tilltal derför

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 254.

står; då anledning är, att gäldenär hemligen gynnat någon borgenär vid ackordet,
eller att annat svek dervid egt rum; då ackordet ej gifver lika rätt åt
alla borgenärer, som det angår och som ej uttryckligen medgifvit att nöjas med
mindre än de öfrige; då det uppenbarligen länder till skada för boigenärerne.

Ackord må jemväl ej fastställas, utan att antaglig säkerhet för dess fullgörande
blifva ställd, derest icke alla borgenärer, som i konkursen bevakat fordran,
medgifva detsammas fastställande utan sådan säkerhet.

§ 112. Då, i följd af konkursens nedläggande, eller faststäldt ackordsaftal,
afträdd egendom till gäldenären återställas skall, gifve gode männen eller
sysslomännen, sedan gäldenären genom borgenärernes intyg styrkt, att han genom
kontant liqvid eller förbindelsers aflemnande uppfyllt de i ackords förslag et antagna
bestämmelser, honom ofördröjligen redovisning för egendomens förvaltning. Vill
gäldenären den redovisning klandra; göre det genom stämning inom tre månader
efter det han redovisningen emottog.

Motiv för tillägg i 71 §.

Då i samma § stadgas, att tiden och orten för klander emot bevakningar
och anmärkningars besvarande skall af ordföranden bestämmas, men
deremot icke, såsom i andra vigtiga frågor, att derom i allmänna tidningar
skall kungöras, anses, att §:n bör erhålla det tillägg, förslaget innehåller.

Motiv för tillägg i 95 §.

Lika med förestående.

Motiv för ändring af 98 §.

Då erfarenheten visat, att borgenär, som bevakat fordran med förmånsrätt,
det oaktadt, vid sammanträdet inför Rättens ombudsman, afsagt sig denna
förmånsrätt, för att såsom oprioriterad borgenär deltaga i omröstningen och
genomdrifvandet af ackordsförslaget, i hemligt förstånd med gäldenären och i
akt och mening att, efter ackordets antagande, sin säkerhet återtaga, anses
att denna § bör ändras, på sätt förslaget innehåller.

Motiv för ändring af 102 §.

Då §:n ej innehåller, inom hvilken tid ackordsförslag skall af Rätten
pröfvas, inträffar ganska ofta att med pröfningen af dylikt förslag vid Häradsrätter
uppskjutes ända till 6 månader.

Motiv

Motioner i Andra Kammaren, N.-o 255 9

Motiv för tillägg i 104 §.

Då paragrafen ej föreskrifver att, med ackords fastställande, gäldenären
bör, till skydd lör minoritetens fordringsbelopp, ställa antaglig säkerhet, torde
denna paragraf böra erhålla det tillägg, förslaget upptager.

Motiv för tillägg i 112 R.

På det ej gode männen genast efter ackordets fastställelse må kunna
till gäldenären redovisa massans tillgångar, utan att tillse, det gäldenären genom
kontant liqvid, eller på annat sätt, fullgjort ackordsförslagets bestämmelser,
och till förekommande deraf att, såsom ej sällan händt, gäldenär, efter egendomens
mottagande, må kunna uraktlåta att uppfylla ackordsvilkoren, är detta
tillägg i paragrafen af stor vigt.

M:0 255.

0

Af Herr J. A. Åstrand: Om förändrad lydelse af sista mom. i 16 §

af gällande Jagtstadga.

Genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Jagtstadga af den 21 Oktober 1864
afsågs utan tvifvel förbättring af dittills gällande Jagtlag af 1808. Man är åtminstone
berättigad att tro så, och man skulle efter författningens genomläsande
obetingadt samt, så framt man är en vän af de vilda djur- och fogelarternas
skydd mot utrotning, med tacksamhet velat erkänna, att så vore förhållandet,
derest icke 16 §:ns 4:de mom. funnits. Men detta lilla moment,
som stadgar: “finnas giller eller snaror, må ingenstädes under tiden från och
med den 16 Mars till och med den 10 Augusti utsättas, eller, derförinnan
utsatta, bibehållas", har i mellersta och södra delarne af Riket omintetgjort författningens
goda syften samt hotar att derstädes utrota de vilda fogelarterna
Fjäder, Orre och Hjerpe. På större egendomar, hvarest ständig omsorg egnas
Bill. till Riksd. Prof 1868. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 13 Häft. 2