Motioner i Andra Kammaren, N:o 143.

5

N:o 143.

Af Herr Jan Andersson från Kopparbergs lån: Om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t i ändamål af åtgärders vidtagande
för att på lämpligt sätt afhända Svenska Staten ön S:t
Barthelemy.

Då Kongl. Maj:t i dess till Riksdagen aflåtna nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd oeli behof, hvilken Proposition redan blifvit till Stats-TJtskottet
remitterad, i dess Sjunde Hufvudtitel ånyo äskat ett förslagsanslag af 25,000 R:dr
till kolonien S:t Barthelemy eller som, det i Statsråds-protokollet för den 4 dennes
heter “såsom bidrag till bestridande af koloniens förvaltningskostnader14, och
som denna utgift från Svenska Statsverket under de sednare åren betydligt tilltagit
och måhända allt framgent kommer att ökas, utan att Svenska Statsverket ännu
erhållit den minsta ersättning för alla dessa utgifter, hvilka af mig anses vara alldeles
onödiga.

Ständigt, då denna fråga förr förevarit vid Riksdagen, hafva som skäl för
detta anslags beviljande anförts att det skulle vara Svenska Staten ovärdigt att
lemna befolkningen på denna ö utan skydd. Jag tror att det skydd vi genom dessa
25,000 R:dr lemna är obetydligt.

Våra grannländer Ryssland och Danmark hafva nyligen afhändt sig besittningar,
hvilka de antingen insett icke kunna lemna de bidrag till Statsverket, som
äro erforderliga, eller också ansett olämpliga att bibehålla. Danmark gick dervid
tillväga på det sätt att befolkningen tillfrågades i de ifrågavarande besittningarne,
om den ville frånskiljas Danska Staten; hvarefter och sedan yttranden inkommit,
beslut fattades i öfverensstämmelse med rikets sanna fördel och ledde till det resultat
att dessa besittningar försåldes.

On S:t Barthelemy är ej Svenska Statsverket till någon fördel utan tvärtom.

På grund af hvad ja nu haft äran anföra, får jag ödmjukligen hemställa,
att Riksdagen för sin del behagade besluta aflåtande af en underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan att Kongl. Maj:t täcktes genom
vederbörande låta höra befolkningen på ön S:t Barthelemy, huruvida densamma
antingen är villig att sjelf öfvertaga styrelsen och förvaltningen af
sagde ö eller också om den dertill önskar bistånd af annan främmande,

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 144.

förnämligast Europeisk magt, hvilken i så fall torde uppgifvas, hvarefter
och sedan detta skett Kongl. Maj:t måtte på ett för Svenska Staten värdigt
och förmånligt sätt afhända oss berörde ö.

Stockholm den 25 Januari 1868.

Jan Anderss&n

från Stora Kopparbergs län.

N:o 144.

Af Herr MagnilS Svensson: Om förändring i Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1862, rörande Tcommunalstyrelse på landM.

Många äro do röster, som höjts för att yrka förändringar i afseende på
den kommunala rösträtten, och det skulle vara alldeles öfverflödigt att besvära
Kammaren med att anföra de många redan vidlyftigt och fullständigt i tal och
tryck framställda skälen för denna förändring. Tid två riksdagar hafva yrkanden
härpå förgäfves blifvit gjorda, men jag förmodar att do skäl, som förr tillslutit majoritetens
öron inom Kamrarne för alla påståenden i denna syftning-, nu icke längre
äro lika starka som förut. I denna förhoppning vågar jag till Riksdagen hemställa,
att 12 § i Kongl. Förordningen af don 21 Mars 1862, om kommunalstyrelse
på landet, må få följande tillägg:

“Ej må dock någon vid allmän kommunalstämma utöfva rösträtt
för större antal röster, än som svarar emot en femtedel af kommunens
hela röstetal efter röstlängden. “

Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.

Magnus Svensson
från Skaraborgs län. ''

Stockholm don 24 Januari 1868.