Motioner i Första Kammaren, N:o 69.

att de till pension från Civilstatens Pensionsinrättning berättigade embetsoch
tjensteman, hvilka hädanefter anmäla sig till erhållande af pension
från Allmänna Indragningsstaten, icke skola af Statsverket utbekomma
större del af den dem tillkommande pension, än det belopp, hvarmed
densamma öfverskjuter den pension, som för den pensionssökande embets-
eller tjenstemannen finnes i reglementet för Civilstatens Pensionsinrättning
bestämd och hvilken han skall ega att uti nämnde inrättning
lyfta.

Om remiss af denna min motion till Stats-Utskottet anhålles vördsamt.

Stockholm den 27 Januari 1868.

V. Fleetwood.

t\:0 69-

Af Herr Adlersparre, om sådan ändring af 2 Kap. 2 § Strafflagen,
att dödsstraffet ej mä offentligen verkställas.

Under förra riksdagen förekom motion om dödsstraffets afskaffande. Denna
motion afslogs då, men frågan är åter under denna riksdag upptagen. Efter
den sakrika behandling denna fråga under sednaste plenum rönte, är väl troligt,
att detta straff blir hos oss ännu qvarstående. Sammaledes torde dödsstraffet
hos de flesta nationer ännu bibehållas. Att denna bestraffnings tillämpning blifver
allt mera inskränkt, är väl troligt, men adess borttagande torde dröja, ehuru
detta framsteg på civilisationens bana torde anses som en af dess bättre segrar.
Svårigheten blir, att finna rätta tidpunkten derföre. Under afvaktan derpå, kunde
väl ett mindre steg till detta mål få föregå. Man antager, att offentliga verkställigheten
af dylika straffdomar gifva ett godt, afskräckande exempel mot brott.
Detta antagande tror jag vara origtigt och skeft. Dess mindre brott och bestraffningar
blifva ett samtalsämne, ett åskådningsföremål, dess bättre. På den
bildade måste dylika straffdomar inverka vidrigt, på den obildade upprörande.

Motioner i Första Kammaren, N:o 70.

Menniska!! söker ofta efter sensationer; men äro dessa nyttiga? Jag tror det
icke. Är så förhållandet med äldre, huru skall det då vara för yngre personer,
för barn, som ofta medfölja sina målsmän till dylika exsekutioner.

Under åberopande af hvad jag nu anfört, får jag ödmjukast föreslå,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, om sådan ändring i 2 Kap.
2 § Strafflagen, att dödsstraff ej vidare må offentligen verkställas.

Om remiss till Lag-Utskottet anhålles vördsamt.

Stockholm den 27 Januari 1868.

B. Adlersparre.

$:» m

Af Friherre Blidt, om anställande af undersökning rörande
en jernvägslinie, utgående från Thureberg vid Stockholm—
Upsala-banan Öfver Almarestak och Sevalla samt vidare öfver
Smedjebacken emot Insjön i Dalarne.

Jag hade icke föreställt mig att vid denna riksdag fråga skulle väckas
om andra jernvägsanläggningar än den nordvestra stambanan. Men då flera
förelag biifvit framställda, dels om anläggande af en jernväg på ena sidan åt
Dannemora och Gefle, på den andra åt Sala, dels om en jernväg genom Upland
och Westmanland till Dalarne, och dels slutligen om en utredning angående den
så kallade Fält!—Frövibanans företräden eller egenskaper, anser jag mig icke
höra undanhålla Stats-Utskottets och Riksdagens kännedom, det utlåtande, som
afgifvits vid den förberedande handläggningen hos Stockholms stadsfullmägtige
af frågan om den för Stockholm och dess naturliga handelsområde fördelaktigaste
rigtning för ifrågavarande jernväg.

Med ett. lugn, en tålmodighet, som förtjenar Representationens erkännande
har hufvudstaden hittills låtit sin handel genom tid efter annan skedda jernvägsanläggningar
kringskäras och sin rörelse, genom ett fortsatt förminskande af dess
naturliga handelsområde, aftyna. Bergslagerna, jernverkrörelsens hembygd, som
företrädesvis borde hugnats af jernvägar, enär dessa äro vilkoret för en tidsenlig