Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

kamreraren skall närvara för att Kronans rätt bevaka, med
åliggande, att, om afseende vid hans framställningar icke fästes,
dem till protokollet anmärka. Protokollet föres af länsbokhållaren.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles vördsamt.

Stockholm den 24 Januari 1868.

C. Hammarhjelm.

JV:o 24.

Af Herr AIllKjllist, E. V., om åtgärders vidtagande för åstadkommande
af en förbättrad skogshushållning i Norrland
samt anvisande af dertill erforderliga medel.

I samma mån skogarnes vigt och betydelse för de norra provinserna inses
och erkännes, med afseende så väl å dessas inflytande på de klimatiska och kulturförhållandena
derstädes, som å det värde de ega ej mindre för Staten än för den
enskilda industrien och för befolkningens deraf, till ej ringa del, beroende bergning
och utkomst, gör en förändrad skogslagstiftning och bestämdare stadgande^ angående
skogarnes vård och användande i dessa orter, sig alltmer gällande.

Grenom den på sednare åren tillökade skogs- och jägeribetjeningen i de norra
länen, samt genom tillämpningen af Kongl. Maj:ts nådiga Förordningar den 21 December
1865 och den 29 Juni 1866, angående utsyning och försäljning af skogsalster
m. m. från Kronans skogar i berörda län, har visserligen större reda, ordning
och noggrannhet än tillförene kunnat åstadkommas vid vården och uppsigten öfver
Kongl. Maj:t och Kronan tillhöriga samt vid öfriga, under allmän tillsyn och förvaltning
stående, skogar i dessa län, och ytterligare torde väl något i detta afseende kunna
vinnas genom de föreskrifter som, beträffande dessa förhållanden, blilvit meddelade
i Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 22 sistlidne November; men att ofvanberörda Kongl.

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

Förordningar icke hittills visat sig tillfyllestgörande för hushållningen med de allmänna
skogarne i dessa orter, eller för skyddandet af Kongl. Maj:ts och Kronans
skogar mot åverkan, eller för beredande åt Staten af den inkomst, som af Kronans
skogar skäligen bör kunna förväntas, eller medfört de fördelar och den rättvisa åt
de enskilde kronohemmans- och nybygges-åboerne sinsemellan, som dermed åsyftas,
eller åstadkommit tillräckligt betryggande mot förlust af Kongl. Maj:t och Kronan
tillhörigt, i beslag taget åverkadt virke, är af erfarenheten bekräftadt och så allmänt
kändt, att bevis derför icke lärer erfordras.

Hvad åter hushållningen med de enskilda eller skatteliemmansskogarne beträffar,
finnes för närvarande inga bestämmelser derför stadgade, hvarför desamma
i allmänhet utan plan, beräkning eller omtänksamhet, på det beklagligaste och för
framtiden mest oroväckande sätt begagnas, synnerligen der utverkning af de yngre
och spädare träden hejdlöst bedrifvcs, för att såsom sparrar försäljas.

Under dessa förhållanden lärer behöfligheten af särskilda lagstadganden, ej
mindre till skydd mot åverkan af skog å Kronans marker, än mot tillvaratagande
och undandöljande af Kongl. Maj:t och Kronan tillhörigt virke, vare sig å dylika
marker, i flottled och i timmermagasin, eller annorstädes der det påträffas, än ock,
i vissa fall, till inskränkande af den enskildes rätt för begagnandet af den skog,
som tillhör hans hemman, ej kunna förnekas; hvarjemte förändrade bestämmelser
äro af behofvet påkallade;

beträffande sättet för afverkningsförslagens upprättande å, samt försäljningen
af virke från kronoparker och öfriga under Kongl. Maj:ts och Kronans disposition
stående krön omarker;

beträffande grunderna för områdestilldelning och sättet för virkesutsyning
åt kronohemmans- och nybyggesåboer, hvarmed sammanhänger frågan om arvodeskostnadernas
beräknande för berörda utstämplingar och sättet för deras erläggande;

beträffande sättet för förfarande med i flottled påträffadt, åverkadt, i beslag
taget, Kongl. Maj:t och Kronan tillhörigt virke, till dess försäljning deraf kan ske;
med hvilka frågor sammanhänga en mängd andra omständigheter, som äro för vidlyftiga
och äfven torde vara obehöfligt att här upptaga. ,

Alla dessa, jemte åtskilliga rättsförhållanden och ortliga omständigheter
måste tagas i nogsamt öfvervägande vid de förslag till bestämmelser, som komma
att läggas till grund för ett fullständigt ordnande af denna för Norrlands
framtid så ytterst vigtiga fråga, dertill fullständig utredning och specialkännedom i
flera afseenden erfordras, hvarför jag anser, att utarbetande af förslag så väl till
lagstadganden som särskilda författningsbestämmelser i detta hänseende bör åt
några lämplige, dertill särskildt utsedde personer öfverlemnas, med uppdrag till
desse att om möjligt afgifva ifrågavarande förslag så tidigt, att desamma kunna
föreläggas nästsammanträdande Riksdag, i hvad deras antagande kan blifva på Riksdagens
pröfning beroende.

Motioner i Första Kammaren, N:o 24.

I öfverensstämmelse med denna min åsigt, tillåter jag mig hemställa att
Riksdagen behagade besluta:

att till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med anhållan
att Kong! Makt nådigst behagade utse en komité af lämpligt
antal erfarne, sakkunnige och ojäfvige män, med uppdrag till desse
att, — efter inhemtad noggrann kännedom om de Norrländska
skogsförhållandena i allmänhet, samt om dem hvilka angå Kongl.
Maj:ts och Kronans samt öfriga under allmän vård och uppsigt
i de norra provinserna varande skogarne isynnerhet, och efter
nogsamt öfvervägande af alla de omständigheter, rätts- och
lokalförhållanden in. m., som på skogshushållningen och deraf
beroende industriel verksamhet i dessa provinser kunna hafva
inflytande, — upprätta och om möjligt före nästa lagtima riksdag
till Kongl. Maj:t afgifva ej mindre underdånigt fullständigt
utlåtande öfver dessa och dermed i omedelbart sammanhang
stående frågor, än ock förslag såväl till lämpliga lagbestämmelser
som till behöfliga författningsstadganden för åstadkommande
af en förbättrad och efter tidsförhållandena samt på
vetenskapliga grunder ordnad skogshushållning i de Norrländska
provinserna, hufvudsakligast beträffande de under allmän vård
stående, men ock i lämpliga fall vidkommande de enskildes
dervarande skogar; börande derjemte särskildt utlåtande meddelas
på hvad sätt, efter komiterades förmenande, Kongl.
Maj:t och Kronan må kunna beredas all den inkomst, som af
dess ifrågavarande skogar skäligen må kunna förväntas;

att derjemte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla det
Kongl. Maj:t, efter inhemtande af komiterades utlåtanden och
förslag, behagade taga i nådigt öfvervägande, huruvida och på
hvad sätt desamma kunna till någon Kongl. Maj:ts åtgärd
föranleda, för befrämjande af en ordnad och förbättrad skogshushållning
i Norrland;

att till Kongl. Maj:ts nådiga disposition ställa behöfliga
medel för bestridande af de kostnader, hvilka kunna komma
att, med anledning af Riksdagens ofvan ifrågasatta underdåniga
framställning, uppstå.

Stockholm den 24 Januari 1868.

E. V. Almquist.

Aso 35.