Motioner i Andra Kammaren, N:o 253.

N:o 253.

Af Herr Jan Andersson: Om norra j ern o ägs stam b an ans sträckning

från Sala öfver Avesta samt om anvisande af medel härtill.

Sedan mot förmodan förslag om nya jervägsbanors anläggande i nästan
alla rigtningar af Riket blifvit väckta och särskild motion nyss afgifvits om norra
stambanans fortsättande från Upsala till Sala samt derifrån direkte till Storviks
ändpunkt på Gefle—Falu-j ern vägen; så ehuru ogerna jag i dessa penningkista tider
vill framkomma med förslag, de der skulle framföra eu ytterligare skuldsättning
utöfver hvad Hans Maj:t Konungen föreslagit, eller för nordvestra stambanans
fortsättande, särdeles som Hans Maj:t Konungen genom sitt förslag nådigst insett
det förhanden varande ekonomiska trångmål, nödgas jag ändå i all vördsamhet
föreslå, det jernvägens sträckning från Sala må tagas öfver Avesta bruk, en plats
numera liknande en stad med stora anläggningar och tillfälle för ännu flera i
följd af den rika vattentillgången med tusentals hästkrafter samt hvarest en jernvägslinea
från Norbergs ymniga och outtömliga malmfält är att möta. Okulära
undersökningar hafva blifvit gjorda från Norbergs grufvor till Avesta och derifrån
vidare till Storvik genom en af grufvor och bergsbruk uppfylld nejd. Genom
denna sträcknings dragande, som måhända gör banan något öfver en mil längre,
kommer en ofantligt större trafik synnerligast af bergseffekter att ega rum. Banan
kommer nemligen att beröra flera större bruk och mera befolkade socknar i
nedre Dalarne eller det så kallade Näsgårds fögderi samt Hedemora stad med
der omkring varande bruk, äfvensom de Petréska verken i Gestrikland. Ett annat
talande skäl för stambanans dragande öfver Avesta är att i en framtid sådant
icke lägger hinder i vägen för en tillämnad linea till Insjön i Dalarne utan
snarare komme att befrämja denna fråga.

Skulle deremot banans sträckning blifva från Sala rakt på Storvik, skulle
densamma endast beröra sydvestra hörnet af By socken i Stora Kopparbergs län
och derjemte för det mesta genomlöpa berg och sänka skogstrakter.

I anledning af hvad jag nu haft äran anföra, får jag vördsammast föreslå,
att sträckningen af ifrågakomma jernväg från Sala må tagas

Motioner Andra Kammaren, N:o 254.

öfver Avesta i stället för rakt på Storvik och att i sammanhang
härmed nödiga medel må anslås till bestridande af kostnaderna
för denna omväg.

Jag anhåller vördsamligen om remiss af denna motion till Stats-Utskottet.

Stockholm den 29 Januari 1867.

Jan Andersson

från Stora Kopparbergs län.

N:o 254.

Af Herr Ola Månsson: Om ändring i gällande författning angående välboren
för bränvinstillverkmng.

Det är snart sagdt en gifven sak, att hvarje riksdag skall lagstifta om
bränvinshandteringen i vårt land, ehuru, så länge tillverkningen i viss män
sammanhänger med jordbruket och dess vigtigaste intressen, sådant är i hög
grad origtigt. Man har en följd af föregående riksdagar mycket framhållit att
det vigtigaste målet man sträfvade för, med hänseende till bränvinstillverkningen,
vore att hämma bränvinsfloden.

Månne någon på fullt allvar fortfarande tror att detta är det egentliga
målet? troligen icke. Man bör nemligen nu vara temligen ense derom att
det är för att få skatten såsom en större statsinkomst, som handteringen får
bedrifvas.

Eu handtering sådan som bränvinstillverkningen. genom hvilken man uti
statskassan indrager så många millioner i skatt, är dock jemförelsevis med
andra handteringar i vår tid, bra stjufmoderligt behandlad, och man kan derför
icke undgå att påyrka att skråmessigheten, med afseende på brän vinstillverkningen,
må borttagas.

Har man gjort sig rigtig reda för hvilka inom samhället, som egentligen
få betala de många millioner, som ingå till statskassan. Naturligtvis
bränvinstillverkarne och suparne. Men har man också tänkt på att