Motioner i Andra Kammaren, N:o 238.

33

ven, sina barn till dopet långa vägar, i den händelse nämnde å göres farba för
båtfart till en plats, der landsväg mötte.

Det är dock icke allenast Råneå kommun, som häraf skulle skörda nytta,
äfven det ännu fattigare Gellivare skulle tillskyndas stora fördelar genom den
sålunda underlättade kommunikationen. *

Hela den sträcka, som skulle erfordra rensning, utgör omkring 1 mil och
det för flera år sedan upprättade förslaget upptager kostnaden till ungefär 3,000
R:dr Banko.

Alldenstund begge ofvannämnda kommuner befinna sig i ytterst fattiga
omständigheter, som betaga dem möjligheten att sjelfva utföra arbetet, och kostnadsförslaget
är upprättadt på en tid, då arbetskostnaderna voro vida lägre än
för närvarande, får jag, under upplysande, att handlingarne, rörande denna fråga,
finnas att hos Väg- och Vattenbyggnads-Styrelsen tillgå, anhålla,

att ett anslag, motsvarande den i kostnadsförslaget upptagna
summan, måtte beviljas för upprensande af Rörån inom Råneå
socken af Norrbottens län.

Stockholm den 29 Januari 1867.

Aug. Danielsson.

N:o 238.

Af Herr E, AlldCrSSOIl: Om ökadt anslag åt tekniska skolan i Borås

för inrättande af en slöjdafdelning.

Väfnadsindustrien, urgammal i de sju häraderna af Elfsborgs län, der den
också stigit till den höjd, att den uti denna af naturen föga gynnade bygd nästan
kan anses såsom hufvudnäring, har i sednaste tider, dels till följd af det Amerikanska
kriget, dels på grund af förändringarne i tullagstiftningen lidit betydligt afbräck.
Jag ämnar ej här anföra något klagomål öfver denna lagstiftning. Men
i andan af densamma ligger, att, då man öppnar sina hamnar till täflan med utBih.
till Riksd. Prat. 1887. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Häft. 5

34

Mofioner i Andra Kammaren, N:o 238.

landet, söka inom landet sprida insigter och skicklighet till uthärdande af denna
täflan. I detta ändamål inrättades också den tekniska skolan i Borås. Det kan
icke förnekas att densamma verkar godt, men då den icke är förenad med en
praktisk eller tillämpningsskola, blifva verkningarne särdeles med afseende å ortens
hufvudindustri icke på långt när hvad de kunde och borde vara.

Väfnadsindustrien i denna ort sönderfaller i tvänne särskilda grenar: fabriksväfnad
och handaslöjd. Den sednare, som åstadkommer den utan all jemförelse
största tillverkningen, som 1862 uppgick till öfver 30 millioner fot, utöfvas
på det sätt. att väfverskorna af förläggarue emottaga garner, som de väfva
efter bestämda prof. Sålunda tillverkas icke allenast alla rutiga eller randiga
väfnader utan äfven dräller och vissa enklare konstväfnader, i afseende hvarå
skickligheten är teudigen utbildad. Det skulle endast erfordras att åt dessa
lämpliga ämnen bibringa någon insigt i jacquard-väfnader samt genom tillgång på
mönster och ritningar utbilda deras smak, för att uppdrifva denna slöjd till samma
punkt som i Sachsen och andra länder, hvarifrån jacquard-väfnader utsändas
öfver Europa.

Äfven för fabriksväfnader skulle eu sådan tillämpningsskola vara i högsta
måtto gagnande. Bland de obemedlade klasserna finnes för närvarande ingen,
som åt skolan har direkt nytta. Genom smärre stipendier af endast 10 R:dr i
månaden tören tid af 12 å 18 månader skulle man sätta den obemedlade ungdomen i
tillfälle att bevista väfskolan och dervid tillika vinna någon insigt i de enklaste
grunderna af mathematik eller mekanik samt ritning, hvilket för väfnadsindustrien
likasom annan industri är af synnerlig vigt.

Till första uppsättningen af en sådan väfskola har skolans direktion ansett
erfordras 4,500 R:dr samt till skolans årliga underhåll:

lön åt läraren........ 2,000 R:dr;

stipendier åt 12 elever å 10 Rdr per månad 1,440 R:dr:
journal för väfnadsmönster 1,000 R:dr,
deraf, om den blefve tillgängfig, hälften
torde kunna åstadkommas genom prenumeration
inom orten.....500 R:dr;

underhåll af maskiner, förvaltning, ved
och ritmaterialier....... 560 R:dr. 4 5Q0 Rdr.

Förstnämnda belopp för uppsättningen torde kunna samlas inom orten
eller annat understöd. Men det årliga anslaget kan ej utan Statens mellankomst
åstadkommas. Jag får således förslå,

att statsanslaget för tekniska skolan i Borås ökas med 4,500

Motioner i Andra Kammaren, N:o 238.

35

R:dr för inrättande af en slöjdafdelning, att enligt af skolans
direktion upprättad plan meddela handtverkare, fabriksidkare
in. fl. praktisk bildning med afseende på ortens hufvudnäringar.

Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm den 29 Januari 1867.

E. Andersson
från Elfsborgs län.