Motioner i Andra Kammaren, N:o 179.

]f:o 179.

Af Herr Borg: Om Pedagogiens i Södertelge uppflyttning till tréklassigt
elementarläroverk.

Bland våra undervisningsverk förefinnas ett slags skolor, som benämnas
pedagogier. Det vid dessa läroverk för handen varande förhållande, att ingen
tid är bestämd för lärjunges qvarblifvande vid skolan, angifver uppenbarligen
förnämsta orsaken till deras olämplighet; ty en gifven följd deraf är nemligen
uppkomsten af flera, ja! ofta rätt många lexlag, hvilket åter förorsakar att
läraren, hvars tid icke medgifver alla lexlagens grundliga handhafvande, antingen
sköter dem samtliga ytligt eller ock åsidosätter något eller några af dem
för ett annat, och inträffar detta så mycket sannolikare, som läraren af den
för pedagogier utfärdade läseordning ålägges att i främsta rummet sysselsätta
sig med det lexlag uti en klass, hvars lärokurs omfattar den motsvarande
klassens vid elementarläroverket.

Uti det allmänna och i de flesta fall med framgång krönta sträfvandet
att förvandla dessa skolor till elementarläroverk ligger äfven ett fullgiltigt bevis
för otjenligheten af denna art af läroverk, som utgör ett misslyckadt mellanting
emellan elementarläroverket med dess stadgar och läseordning samt folkskolan
med sin vexelundervisningsmethod. Ännu mera är att beklaga, om en
sådan förfelad skola förefinnes på en plats, hvars läge och öfriga förhållanden
göra ett bättre ordnadt läroverk både behöfligt och önskvärdt.

Hvad jag här ofvan anfört är i hög grad tillämpligt på tvåklassiga
pedagogien i Södertelge, en skola, hvilken, ordnad till elementarläroverk, — till
en början tréklassigt och framdeles möjligen femklassigt — genom stadens ständiga
och lätta kommunikationer med hufvudstaden, skulle, oberäknad den fördel,
som derigenom ofelbart tillskyndades staden och kringliggande ort, sannolikt
i någon mån fylla den öfverklagade kristen på elementarläroverk i hufvudstaden,
helst troligt är, att i thy fall många föräldrar, som önskade sina
barn uppfostrade annorstädes än i Stockholm, skulle låta dem begagna under -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 179.

visningen vid ett läroverk, hvars läge gjorde, att de med lätthet kunde vaka
så väl öfver deras omvårdnad och uppförande som deras framsteg uti kunskap.

Med full insigt af ett sådant förhållande och för att, om ock med egen
uppoffring, höja det i staden befintliga läroverk till denna eftersträfvansvärda
ståndpunkt, har Södertelge stads långt ifrån förmögna samhälle med största
ansträngning icke allenast låtit sedan tvänne år tillbaka vid läroverket anställa
en tredje lärare och inreda erforderlig skollokal, utan äfven nu sednast beslutat
uppförandet af ett dyrbart gymnastikhus — allt detta med en belöpande
kostnad af närmare 10,000 Kiksdaler Biksmynt.

Som det likväl vore en omöjlighet för staden att längre bära så dryga
utgifter och till undvikande af skolans återfallande i sitt förra olämpliga skick,
ser staden sig föranlåten att, i likhet med hvad flerestädes egt rum, anlita Statens
mellankomst för skolans bibehållande vid dess nuvarande, staden i dubbelt
hänseende så dyrbara organisation.

Att denna läroverkets omgestaltning varit i siua följder fördelaktig, skönjes
uppenbart ej mindre af lärjungarnes framsteg i studier, än ock af deras
stegrade antal, hvilket, enligt hvad närlagda uppgift af skolans rektor utvisar,
är dubbelt större än det var före ändringens genomförande och vida öfverstigande
deras antal under hela den från skolans uppflyttande till tvåklassig
pedagogi tilländalupna tiden.

Att vidare en sådan stadens förbemälda ansökan hvarken bör kunna
anses obefogad eller förmäten, torde man ega rättighet att hoppas, då det nuvarande
antalet af lärjungar uti skolan endast med tre understiger 44, eller
medelantalet af den klass af elementarläroverk, hvartill staden önskar densamma
förvandlad, ett förhållande, som styrkes af nedanstående från statistiska
källor hemtade siffror.

Sistlidet år var nemligen antalet af lärjungar vid rikets treklassiga ele -

mentarläroverk följande:
uti Askersund . . .

„ Oscarshamn . . .

w Söderköping . . .

„ Arvika ....

„ Skellefteå ....

Örnsköldsvik . .

„ Warberg ....

„ Sala.....

„ Åmål.....

„ Konneby ....
„ Alingsås ....
„ Haparanda . . .

Motioner i Andra Kammaren, N:o 180. 7

Att slutligen den fördelaktiga inverkan af en pedagogies förvandling till
elementarläroverk kan på nära håll framvisas uti det läroverk, som förefinnes
uti länets andra stad, Norrtelge, hvilket, för få år tillbaka förändradt från
pedagogi till treklassigt elementarläroverk, redan vuxit till femklassigt, hvilket
berättigar till den förhoppning att, om en dylik förändring komme Södertelge
pedagogi till del, detta läroverk borde till följd af denna stads vida fördelaktigare
läge kunna emotse en lika om ej större och hastigare utveckling.

På grund af hvad nu anfördt är, får undertecknad vördsammast föreslå,
att Riksdagen måtte besluta pedagogiens i Södertelge upphöjande
till treklassigt elementarläroverk med vederbörlige
öfningslärare i gymnastik och teckning, samt att läroverket
i sådan egenskap å elementarläroverkens ordinarie stat
uppföres.

Om remiss af denna motion till vederbörligt Utskott anhålles.

Stockholm den 28 Januari 1867.

J. Borg.

V.o 180.

Af Herr Trägårdh: Om uppflyttning af lägre Elementarläroverket i

Ystad till fullständigt högre elementarläroverk samt om anslag
för en ökad lärarepersonal.

Genom förändrade stadganden har den dimissionsrätt, som tillförene
tillkommit staden Ystads lärdomsskola, blifvit densamma frånkänd, samt skolan
inskränkt till ett femklassigt elementar-läroverk, hvaraf blifvit en följd att der
intagne ynglingar, hvilka önska inhemta föreskrifna kunskapsmått, för den s. k.
afgångsexamens undergående äro nödsakade att söka inträde i fullständigt elementarläroverk
å annan ort.

Närmast intill Ystad belägna fullständiga elementar-läroverken uti
Malmö och Lund äro dock så anlitade, att inträde derstädes icke fortfarande
kan medgifvas i sådan utsträckning, att provinsens behof genom dessa 2:ne
läroverk kan fyllas. För närvarande undervisas i Lunds skola mera än 600
ynglingar och uti Malmö omkring 500. — Om icke redan ett så stort antal