|
Verksamheten i Europeiska unionen under 2017
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet beslutade den 17 april att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2017/18:118 Verksamheten i Europeiska unionen under 2017 och de följdmotioner som väckts med anledning av den i de delar som rör utskottets beredningsområde.
Finansutskottet har beslutat att yttra sig över skrivelsen i de delar som rör utskottets beredningsområde och över kommittémotion 2017/18:4036 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 4, 6–8 och 27 och motion 2017/18:4041 av Jeff Ahl och Olle Felten (båda SD) yrkandena 5 och 6.
Utskottet anser att de aktuella motionsyrkandena bör avstyrkas.
I yttrandet finns två särskilda yttranden (SD, V).
I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2017 i enlighet med 9 kap. 21 § riksdagsordningen. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar. I skrivelsen finns frågor som rör finansutskottets beredningsområden framför allt under avsnitten:
Europa 2020-strategin och den europeiska terminen
Översynen av EU:s fleråriga budgetram 2014–2020
Ekonomi och finans
Finansmarknaden
EU:s budget
Skydd av EU:s finansiella intressen
Statistik.
Regeringen inleder skrivelsen med att konstatera att det under 2017 växte fram en ökad optimism om unionens framtid, och att en omfattande framtidsdiskussion fördes.
Regeringen konstaterar att de sociala frågorna under året fick en fram-skjuten position. I november stod Sverige tillsammans med kommissionen värd för toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg, då uttalandet om en europeisk pelare för sociala rättigheter undertecknades av tre av EU:s institutioner.
Förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU har inletts. Vid europeiska rådets möte i december konstaterades att tillräckliga framsteg gjorts, och att förhandlingarna därmed kunde gå vidare till nästa etapp.
I kommissionens höstprognos bekräftades att den ekonomiska åter-hämtningen fått fäste. Euroområdet visade den högsta BNP-tillväxten på ett decennium, och flera medlemsländer uppvisade stabilare offentliga finanser, även om de offentliga skuldnivåerna på många håll fortfarande är höga.
Regeringen tar upp att EU under 2017 vidtog flera åtgärder för att hantera den akuta flyktingsituationen och stärka nuvarande asylsystem.
Regeringen uppmärksammar även att utvecklingen i vissa medlemsländer har varit negativ när det gäller respekten för rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden, vilket regeringen och andra medlemsländer ser med oro på.
Vidare lyfter regeringen att det under året genomfördes stora insatser för att främja ökad delaktighet i Sverige, bl.a. genom EU-sakråd och EU-handslag. Under året ökade stödet för EU inom hela EU; 57 procent av medborgarna är optimistiska inför EU:s framtid.
Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen
Skrivelsen
Europa 2020 är EU:s gemensamma strategi för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt, hög sysselsättning och social sammanhållning inom unionen.
Den sjunde europeiska planeringsterminen inleddes med att kommissionen i november 2016 presenterade sin årliga tillväxtöversikt med förslag till prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i EU för 2017. Som en del av terminen ska medlemsländerna i april varje år överlämna nationella reformprogram till kommissionen, där de redogör för genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken. Sverige överlämnade sina nationella reform- respektive konvergensprogram till kommissionen i april.
Kommissionen presenterade i maj förslag till landspecifika rekommendationer, som identifierar vad medlemsländerna borde prioritera för att leva upp till målsättningarna i Europa 2020-strategin och stabilitets- och tillväxtpakten. Terminen avslutades med att Europeiska rådet i juni ställde sig bakom rekommendationerna, som sedan i juli formellt antogs av rådet.
Rekommendationerna är inte bindande, och regeringen anger i skrivelsen att man ser dem som ett instrument för att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och för att uppnå de mål som sätts upp inom EU. De rekommendationer som rådet antog för Sverige var följande:
Ta itu med risker kopplade till hushållens skuldsättning, framför allt genom att stegvis begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på bostadslån eller genom att höja fastighetsskatten, samtidigt som utlåningen på en alltför hög skuldkvotsnivå tyglas.
Främja bostadsinvesteringar och effektivisera bostadsmarknaden, bl.a. genom att införa större flexibilitet i hyressättningen och genom att se över beskattningen av kapitalvinster.
Tidigare behandling i utskottet
Den 25 april 2017 informerade statssekreterarna Karolina Ekholm och Oscar Stenström utskottet om konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet. Utskottet behandlade de landspecifika rekommendationerna i betänkandena 2016/17:FiU20 och 2017/18:FiU1.
Översynen av EU:s fleråriga budgetram 2014–2020
Skrivelsen
Under våren 2017 godkände rådet den översyn av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 som kommissionen presenterat i september 2016 (se fakta-PM 2016/17:FPM8). Som en del i diskussionerna om EU:s framtid presenterade kommissionen i juni diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser, med bl.a. fem olika scenarier för hur de framtida finanserna skulle kunna utformas (se fakta-PM 2016/17:FPM117). I maj 2018 väntas kommissionen presentera ett förslag till flerårig budgetram för perioden efter 2020 och förslag till hur EU:s gemensamma utgifter ska finansieras. I mars 2017 presenterade regeringen sina övergripande positioner inför förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen.
När Storbritanniens bidrag försvinner behöver budgeten minskas med lika mycket. Regeringen vill sätta ett utgiftstak som inte överstiger 1 procent av EU:s BNI.
Den svenska avgiften ska hållas nere. Det vill regeringen göra främst genom att minska storleken på budgeten men också genom att värna den andel som Sverige ska betala.
Regeringen vill se en modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning. Det sker genom minskade anslag för jordbruksstöd och strukturfonder.
Det ska kosta att inte ta ansvar. Länder som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken ska inte heller kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som i dag.
Regeringen vill se en mer effektiv kontroll av hur EU-medel används. Med en minskad budget blir det ännu viktigare att pengarna används på rätt sätt.
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:4036 yrkande 4 vill Björn Söder m.fl. (SD) att regeringen ska verka för en minskning av EU:s budget och kostnader, särskilt med tanke på Storbritanniens troliga utträde.
I yrkande 6 vill motionärerna att regeringen ska verka för att utjämna och likställa relationen mellan Sveriges utgifter och inkomster till EU. Motionärerna vänder sig mot den snedvridning som råder mellan medlemsländer i unionen vad gäller EU:s finansiering och anser att svenska skattebetalares medel ska användas för utveckling av Sverige i stället för Central- och Östeuropa. Motionärerna ser med stor oro på att EU vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 inte kunnat motivera varifrån inkomsterna för de höjda anslagen ska tas.
I yrkande 7 anser motionärerna att regeringen bör motsätta sig ytterligare kostnader för svenska skattebetalare till följd av ökade anslag inom migrationsområdet. Motionärerna motsätter sig att svenska skattebetalare ska bli tvungna att ytterligare bekosta flyktingmottagningen och dess konsekvenser för EU:s medlemsländer.
I yrkande 8 föreslår motionärerna att regeringen ska verka för att EU ska följa upp den fastställda felmarginalen på 2 procent i budgeten. Denna felmarginal har under senare år överskridits avsevärt, och motionärerna kräver att regeringen lyfter frågan för att uppnå ett långsiktigt och respektfullt omhändertagande av svenska medborgares ekonomiska medel.
I motion 2017/18:4041 yrkande 5 vill Jeff Ahl och Olle Felten (båda SD) att regeringen främst ska verka för en minskning av EU:s budget. Regeringen måste bli tydligare med att besparingar kommer först och att nya utgifter till följd av omprioriteringar kan utvecklas först när de faktiska besparingarnas omfattning kan visas i bokslut. Motionärerna anser att Sverige bör starta en process för att lämna EU om Sverige inte får gehör för sina krav.
Tidigare behandling i utskottet
Den 20 juni 2017 överlade utskottet med statssekreterare Max Elger om den fleråriga budgetramen efter 2020. Den 26 september hade utskottet en överläggning (gemensamt med skatteutskottet) med finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund om diskussionsunderlaget om EU:s framtida finanser. Utskottet lämnade ett utlåtande om diskussionsunderlaget i november (utl. 2017/18:FiU17). Utskottet behandlade även frågan om den fleråriga budgetramen efter 2020 i betänkande 2017/18:FiU5 Avgiften till Europeiska unionen, samt i yttrandet över kommissionens arbetsprogram för 2018 (yttr. 2017/18:FiU2y).
Ekonomi och finans
Finansiellt stabilitetsstöd
Skrivelsen
I skrivelsen beskriver regeringen vilka medlemsländer som tagit emot stabilitetsstöd via stabilitetsmekanismer inrättade för euroländer, vilka betalningsbalansstöd som betalats ut till medlemsländer som inte har euro som valuta samt det makrofinansiella stöd som betalats ut till länder utanför EU.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:4036 yrkande 27 vill Björn Söder m.fl. (SD) att regeringen ska verka för att dra in kommande utbetalningar till länder som inte är medlemmar i EU, återföra de ekonomiska medlen till medlemsländerna och låta dem enskilt besluta om utbetalningar av makrofinansiellt stöd. Motionärerna anser att EU inte bör engagera sig som bidragsgivare och högrisklångivare till länder som inte är medlemmar och än mindre länder som tydligt visat sig vara inkapabla att hantera sina egna statliga finanser.
Ekonomisk styrning och samordning
Skrivelsen
Stabilitets- och tillväxtpakten består av två delar, en förebyggande del och en korrigerande del. Inom den förebyggande delen fick ett medlemsland under året en rekommendation om att korrigera en avvikelse från anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet. Inom ramen för den korrigerande delen beslutade rådet under året att avsluta underskottsförfarandena för fyra av de sex medlemsländer som vid årets början varit föremål för sådana.
Förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser genomfördes för sjätte året i rad inom den europeiska planeringsterminen. Baserat på en preliminär analys, som inkluderar elva makroekonomiska indikatorer och tre sysselsättningsindikatorer, föreslogs vilka medlemsländer som skulle djupgranskas. Sverige överskred tre tröskelvärden (minskade export-marknadsandelar, snabbt stigande bostadspriser och hög privat skuldsättning), och kommissionen inledde liksom tidigare år en djupgranskning av Sverige. I denna konstaterades att fortsatta åtgärder behövdes särskilt för hushållens skuldsättning och de snabbt ökande bostadspriserna för att minska risken för skadliga effekter på ekonomin. Samtliga djupgranskningar publicerades i februari.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet informerades den 25 april 2017 om landrapporterna, inom ramen för konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet.
Reformering av den ekonomiska och monetära unionen (EMU)
Skrivelsen
Under året fortsatte arbetet med att fördjupa EMU, både som en del av den bredare diskussionen om EU:s framtid och för att bygga vidare på de förslag som tidigare lagts fram om reformering av valutaunionen. Den 1 mars presenterade kommissionen en vitbok om EU:s framtid där EMU behandlades på ett övergripande plan. Den 31 maj presenterade kommissionen ett diskussionsunderlag om en fördjupning av EMU, som till stod del bygger på rapporten Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union, även kallad De fem ordförandenas rapport. Den 6 december lade kommissionen fram ett paket med förslag i syfte att fullborda EMU. Paketet omfattar bl.a. förslag om att inrätta en europeisk valutafond, införliva finanspakten i EU:s rättsliga ram, skapa nya budgetinstrument och inrätta en europeisk ekonomi- och finansminister.
Efter eurotoppmötet i utvidgat format i december uttalade ordföranden för Europeiska rådet Donald Tusk att det fortsatta arbetet under första halvåret 2018 främst bör inriktas på de områden där det råder bred samsyn. Särskilt nämndes arbetet med att färdigställa bankunionen och att utveckla Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) till en europeisk valutafond (EMF).
Motionen
I motion 2017/18:4041 yrkande 6 vill Jeff Ahl och Olle Felten (båda SD) att regeringen ska motverka inrättandet av ett nytt finansministerium för EU. Enligt motionärerna är det inte förenligt med EU:s uppdrag att ta en sådant steg.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat reformeringen av EMU. De fem ordförandenas rapport behandlades av utskottet i november 2015 (utl. 2015/16:FiU13). I yttrandet över kommissionens arbetsprogram för 2017 behandlas ett flertal av förslagen (yttr. 2016/17:FiU3y), liksom i yttrandet över kommissionens arbetsprogram för 2018 (yttr. 2017/18:FiU2y). Utskottet yttrade sig till utrikesutskottet över vitboken om EU:s framtid i april (yttr. 2016/17:FiU5y). Den 26 september hade utskottet en överläggning med finansminister Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund om diskussionsunderlaget om fördjupningen av EMU. Utskottet lämnade ett utlåtande om diskussionsunderlaget i november (utl. 2017/18:FiU18). I januari 2018 subsidiaritetsprövade utskottet förslagen om att inrätta en europeisk valutafond och att införliva finanspakten i EU:s rättsliga ram. Utskottet ansåg att förslagen inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Den 8 mars 2018 informerade statssekreterare Karolina Ekholm, ordföranden för kommissionens representation i Sverige Katarina Areskoug Mascarenhas, och Bruegels chef Guntram Wolff utskottet om fördjupningen av EMU.
Europeiska investeringsbanken och investeringar för att främja investeringar i EU
Skrivelsen
Arbetet fortsatte med att genomföra den investeringsplan som kommissionen presenterade 2014 (se fakta-PM 2014/15:FPM13). Det gäller särskilt Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som efter beslut i december 2016 gäller till 2020. Regeringen har välkomnat investeringsplanen, där Efsi ingår som en av tre pelare. Investeringsplanen syftar till att öka investeringarna i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential.
Europeiska investeringsbanken (EIB) är ett fristående organ inom EU med huvudsyfte att bidra till tillväxt och sysselsättning inom EU. Merparten av Efsiprojekten genomförs av EIB, vilket har påverkat bankens arbetssätt. Under året fortlöpte har även diskussioner om halvtidsöversynen av EIB:s externa lånemandat som garanterar merparten av EIB:s utlåning utanför EU.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet behandlade senast frågan om Efsi i sitt yttrande över kommissionens arbetsprogram för 2018 (yttr. 2017/18:FiU2y).
Finansmarknaden
Bankmarknaden
Revidering av det fjärde penningtvättsdirektivet
Skrivelsen
I juli 2016 presenterades förslaget om ett reviderat penningtvättsdirektiv (se fakta-PM 2015/16:FPM117). Direktivet antogs i maj 2015 och skulle vara genomfört i juni 2017. På grund av händelser som inträffade efter maj 2015 presenterade kommissionen i juli 2016 ett förslag till ändringar av direktivet. En politisk överenskommelse nåddes i december.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde rum i oktober 2016.
Bankpaketet
Skrivelsen
I november 2016 presenterade kommissionen förslag till revideringar av kapitaltäckningsregelverket i tillsynsförordningen (CRR), kapital-täckningsdirektivet (CRD IV) och regelverket för krishantering i krishanteringsdirektivet (BRRD). Tillsammans kallas revideringarna bankpaketet, och är en del av de riskreducerande åtgärderna inom bank-unionen (se fakta-PM 2016/17:FPM39).
Förslagen innehåller bl.a. förändringar som påverkar Sveriges möjlighet att sätta kapitalkrav för systemrisker på svenska banker. Regeringen har arbetat aktivt för att föra fram att medlemsländernas behöriga myndigheter när det gäller både kapitaltäckning och krishantering ska ha tillräcklig flexibilitet att ställa de krav som krävs för att säkerställa den finansiella stabiliteten i landet. Förhandlingarna om förslagen förväntas fortsätta under 2018.
Inom förslagen finns även två snabbspår som förhandlats i särskild ordning: rangordning av vissa skuldinstrument vid insolvens samt övergångs-bestämmelser för nya redovisningsregler och för stora exponeringar. En allmän inriktning om förslagen nåddes i rådet i juni, och en överenskommelse med Europaparlamentet nåddes i oktober.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet ansåg att två av förslagen i bankpaketet (KOM(2016) 850 och KOM(2016) 854) stred mot subsidiaritetsprincipen, och riksdagen lämnade ett motiverat yttrande (utl. 2016/17:FiU38). Överläggning i utskottet ägde rum i januari, och utskottet fick information av regeringen i juni.
Bankunionen
Skrivelsen
I november 2015 presenterade kommissionen ett förslag till en europeisk insättningsgarantiförsäkring, och förhandlingar om förslaget pågår sedan januari 2016 (se fakta-PM 2015/16:FPM27). Sedan november 2016 pågår även förhandlingar om en gemensam finansiell säkerhetsmekanism i den gemensamma resolutionsmekanismen (se fakta-PM 2012/13:FPM148). I oktober publicerade kommissionen ett meddelande om fullbordande av bankunionen till 2019, där målet är att en överenskommelse om förslagen ska nås under slutet av 2018 (se fakta-PM 2017/18:FPM19).
Regeringen skriver att Sverige i nuläget inte berörs av de båda förslagen eftersom Sverige inte är med i bankunionen.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet behandlade senast bankunionen i yttrandet över kommissionens arbetsprogram för 2018 (yttr. 2017/18:FiU2y). Överläggning i utskottet ägde senast rum i september 2017.
Översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna
Skrivelsen
Kommissionen presenterade i september ett förslag om översyn av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (se fakta-PM 2017/18:FPM11). Förslaget rör ändringar av de tre europeiska tillsynsmyndigheternas uppdrag och befogenheter, deras direkta tillsyn, hur de styrs och finansieringen av deras verksamhet. Det föreslås också ändringar i förordningen som styr Europeiska systemrisknämnden. Förhandlingar om förslaget pågår i rådsarbetsgruppen sedan oktober.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet ansåg att förslaget (KOM(2017) 536) stred mot subsidiaritets-principen, och riksdagen lämnade ett motiverat yttrande (utl. 2017/18:FiU31). Överläggning i utskottet ägde rum i oktober 2017.
Värdepappersmarknaden
Återhämtning och resolution för centrala motparter
Skrivelsen
Förslaget om återhämtning och resolution för centrala motparter presenterades i november 2016 (se fakta-PM 2016/17:FPM38). Under förhandlingarna har Sverige betonat vikten av att säkerställa att i första hand finansiella institut och i andra hand staten har möjlighet att agera snabbt och kraftfullt för att återställa förtroendet för det finansiella systemet.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde rum i januari 2017.
Tillsynen över centrala motparter i EU och i tredjeland
Skrivelsen
Förslaget om ändrade regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland presenterades i juni (se fakta-PM 2016/17:FPM115). Syftet med ändringarna är att göra tillsynsarrangemangen för centrala motparter mer ändamålsenliga i ljuset av centrala motparters ökande betydelse för det finansiella systemet. Förhandlingar fördes i rådet under hösten.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet ansåg att förslaget (KOM(2017) 331) stred mot subsidiaritets-principen, och riksdagen lämnade ett motiverat yttrande (utl. 2017/18:FiU7). Överläggning i utskottet ägde rum i september 2017.
Rekommendation om artikel om clearingsystem i stadgan för Europeiska centralbanken
Skrivelsen
I juni antog Europeiska centralbanken (ECB) en rekommendation riktad till rådet och Europaparlamentet om ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (se fakta-PM 2016/17:FPM121). Ändringen syftar till att ge ECB behörighet att reglera clearingsystem, särskilt centrala motparter. Den motiverades med att ECB ska kunna genomföra de uppgifter som banken får i kommissionens förslag som beskrivs ovan. Förhandlingar fördes i rådet under hösten.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet ansåg att rekommendationen var en oönskad konsekvens av kommissionens förslag som beskrivs ovan (utl. 2017/18:FiU7). Överläggning i utskottet ägde rum i september 2017.
Förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister
Skrivelsen
I maj presenterades förslaget om ändringar i förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (se fakta-PM 2016/17:FPM93). Förslaget är resultatet av en planerad översyn av förordningen i syfte att göra den mer effektiv och proportionerlig. Ändringarna ska minska den administrativa bördan för mindre företag och förbättra derivatmarknadens funktion utan att åsidosätta målet om finansiell stabilitet. En allmän inriktning har nåtts i rådet, och förhandlingar med Europaparlamentet förväntas inledas under våren 2018.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde rum i januari 2017.
Värdepapperisering
Skrivelsen
Kommissionen presenterade i september 2015 ett förslag till ett ramverk för värdepapperisering och ett förslag till ändring av kapital-täckningsförordningen, med justering för kapitalkrav för värdepapperiserade produkter (se fakta-PM 2015/16/FPM10 och 2015/16:FPM12). I december 2015 nåddes en överenskommelse i rådet, och i december 2016 beslutade Europaparlamentet om förslaget.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde rum i november 2015.
Kapitalmarknadsunionen
Skrivelsen
I september 2015 presenterade kommissionen en handlingsplan för skapandet av en kapitalmarknadsunion (se fakta-PM 2015/16:FPM10). En halvtidsöversyn av handlingsplanen presenterades i juni 2017. Översynen innehåller en utvärdering av handlingsplanen och förslag till nya initiativ.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet behandlade senast kapitalmarknadsunionen i yttrandet över kommissionens arbetsprogram för 2018 (yttr. 2017/18:FiU2y). Överläggningar i utskottet har ägt rum vid ett flertal tillfällen, senast i september 2017.
Prospektdirektivet
Skrivelsen
Som ett av flera förslag inom kapitalmarknadsunionen presenterade kommissionen i november 2015 ett förslag till revidering av prospektdirektivet i form av en ny förordning (se fakta-PM 2015/16:FPM25). Den nya förordningen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) den 30 juni.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde rum i februari 2016, och utskottet fick information av regeringen i oktober 2016 och januari 2017.
Penningmarknadsfonder
Skrivelsen
I september 2013 publicerade kommissionen ett förslag till förordning om penningmarknadsfonder (se fakta-PM 2013/14:FPM6). Förordningen trädde i kraft den 20 juli 2017 och ska börja tillämpas den 21 juli 2018.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde senast rum i april 2016, och utskottet fick information av regeringen i januari 2017.
Europeiska riskkapitalfonder respektive fonder för socialt företagande
Skrivelsen
Kommissionen presenterade ett förslag till ändringar av förordningarna för europeiska riskkapitalfonder och fonder för socialt företagande i juli 2016 (se fakta-PM 2015/16:FPM121). Förhandlingarna i rådet avslutades under 2016. En politisk överenskommelse nåddes mellan rådet och Europaparlamentet i maj 2017. Ändringarna publicerades i EUT den 10 november.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde rum i oktober 2016.
Försäkringsmarknaden
Europeisk privat pensionsprodukt
Skrivelsen
I juni presenterade kommissionen ett förslag till förordning om en europeisk privat pensionsprodukt, PEPP (se fakta-PM 2016/17:FPM118). Enligt förslaget ska det vara möjligt för pensionssparinstitut och distributörer att erbjuda en privat pensionsprodukt som är standardiserad inom EU. Förhandling i rådsarbetsgruppen pågår sedan i juli.
Tidigare behandling i utskottet
Överläggning i utskottet ägde rum i september 2017.
EU:s budget
Skrivelsen
I maj presenterade kommissionen sitt förslag till årsbudget för 2018. Rådets position antogs i september. Sverige har under rådsförhandlingarna ansett att kommissionens förslag till årsbudget varit för högt. Alla medlemsländer (inklusive Sverige) utom ett röstade ja till rådets position. I november nådde rådet och Europaparlamentet en överenskommelse om EU:s årsbudget för 2018.
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet höll samråd med statssekreterare Max Elger om EU:s årsbudget den 20 juni och den 7 november 2017.
Skydd av EU:s finansiella intressen
Skrivelsen
Varje år granskar Europeiska revisionsrätten kommissionens genomförande av budgeten. Granskningen ligger till grund för om rådet ska bevilja ansvarsfrihet för kommissionen för det aktuella budgetåret. Ekofinrådet beslutade i februari att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten 2015. Sverige och två andra medlemsländer röstade nej till rekommendationen.
I oktober publicerade revisionsrätten årsrapporten för budgetåret 2016. När det gäller utgifterna lämnades för första gången en revisorsförklaring med reservation i stället för en med avvikande mening. Felnivån för de underliggande transaktionerna låg dock på 3,1 procent, vilket överstiger gränsen på 2 procent för vad som anses vara väsentliga fel.
Tidigare behandling i utskottet
Den 24 oktober informerade HG Wessberg, ledamot i Europeiska revisionsrätten, och Peter Eklund, kanslichef vid revisionsrätten, utskottet (och EU-nämnden) om revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2016.
Statistik
Skrivelsen
Statistiksamarbetet inom EU syftar till att åstadkomma jämförbar statistik mellan medlemsländerna. Den jämförbara statistiken är viktig för att kunna utveckla, analysera, genomföra, övervaka och utvärdera EU:s politik.
Två förordningar beslutades under året; om territoriella typindelningar (se fakta-PM 2016/17:FPM48) och en förlängning av programmet för europeisk statistik 2018–2020 (se fakta-PM 2016/17:FPM7). Förhandlingar har pågått om fyra förslag till förordningar, däribland förslaget till en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, och förslaget om europeisk företagsstatistik (se fakta-PM 2016/17:FPM4, 2016/17:FPM49, 2016/17:FPM83 och 2016/17:FPM108).
Tidigare behandling i utskottet
Utskottet ansåg att förslaget om en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll (KOM(2016) 551) stred mot subsidiaritetsprincipen, och riksdagen lämnade ett motiverat yttrande (utl. 2016/17:FiU18). Överläggning om förslaget om europeisk företagsstatistik (KOM(2017) 114) ägde rum i juni 2017.
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis välkomna regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen 2017. Utskottet anser att skrivelsen är ett viktigt instrument för att följa verksamheten inom EU och hur regeringen har agerat i det europeiska samarbetet.
Utskottet noterar att 2017 var ett år när framtidsfrågorna stod i fokus. Vitboken om EU:s framtid och efterföljande diskussionsunderlag har bidragit till en viktig diskussion om unionens utveckling, särskilt i ljuset av Storbritanniens kommande utträde. Utskottet kommer även framöver att aktivt följa och delta i diskussionen.
Utskottet stöder arbetet inom den europeiska planeringsterminen, som är en gemensam övervakningscykel för budget- och strukturpolitiken inom EU. Utskottet har tidigare framhållit vikten av att EU:s medlemsländer för en ekonomisk politik med nationellt ägarskap för genomförande av strukturreformer, och den europeiska planeringsterminen stärker incitamenten för EU:s medlemsländer att föra en ansvarsfull finanspolitik. Enligt utskottet ska rådet och kommissionen när de tillämpar regelverket för förstärkt samordning av den ekonomiska politiken fullt ut respektera de nationella parlamentens roll.
Som en liten öppen ekonomi är det för Sveriges del av stor betydelse att EU:s inre marknad utvecklas positivt och skapar möjligheter för svenska företag och medborgare. Utskottet har vid flera tillfällen uttryckt att det är angeläget att kapitalmarknaderna integreras ytterligare, med ett fullgott konsument- och investerarskydd och utan att den finansiella stabiliteten undergrävs. Utskottet har också uttryckt betydelsen av finansiell stabilitet i EU:s omvärld, och vidhåller att det ligger i såväl Sveriges som EU:s intresse att även länder i unionens närområde utvecklar regelverk som främjar ekonomisk stabilitet och tillväxt. Mot bakgrund av det anser utskottet att utrikesutskottet bör avstyrka motion 2017/18:4036 (SD) yrkande 27 om det makrofinansiella stödet till länder som inte är medlemmar i EU.
När det gäller EU:s budget och förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen har utskottet vid ett flertal tillfällen framhållit att Sverige även i fortsättningen ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, med kostnadseffektiv användning av EU:s medel och strikt budgetdisciplin. Regeringen har fått stöd för sin linje i förhandlingarna inför nästa budgetram, och den svenska restriktiva grundhållningen i EU-budgetpolitiken är fast förankrad i riksdagen. Enligt utskottet blir de kommande budgetförhandlingarna ett tillfälle att ytterligare modernisera EU-budgeten. En omprioritering till förmån för åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde som främjar ekonomisk förnyelse bör vara vägledande i arbetet. Utskottet har tidigare betonat att EU-budgeten inte ska finansieras genom att EU får beskattningsrätt. Utskottet står fast vid att kontrollen av att EU-medel används på ett korrekt och effektivt sätt behöver förbättras. Utskottet anser därmed att utrikesutskottet bör avstyrka motion 2017/18:4036 (SD) yrkandena 4, och 6–8 och motion 2017/18:4041 (SD) yrkande 5, som rör frågor om EU:s budget.
Utskottet vill åter betona vikten av att frågor som har betydelse för hela EU ska diskuteras och beslutas av samtliga medlemsländer. När det gäller fördjupningen av den ekonomiska monetära unionen har utskottet förståelse för euroländernas behov av att fördjupa samarbetet sig emellan. Det är dock centralt att länderna för en nationell ekonomisk politik med respekt för de finanspolitiska reglerna, och att det finns nationellt ägarskap för genomförande av strukturreformer. Utskottet vidhåller sin uppfattning att prioritet bör ges åt att slutföra befintliga åtgärder som vidtagits för att förbättra den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt, framför att inrätta nya förfaranden och institutioner, såsom en europeisk finansminister med tillhörande departement. Utskottet anser med detta att utrikesutskottet bör avstyrka motion 2017/18:4041 (SD) yrkande 6 om ett europeiskt finansministerium.
Liksom tidigare noterar utskottet arbetet inom EU med att färdigställa bankunionen. Sverige deltar inte i bankunionen, men det kan ändå finnas anledning för Sverige att följa och vid behov försöka påverka utvecklingen av den.
Avslutningsvis vill utskottet påminna om att riksdagen har lämnat motiverade yttranden om flera förslag på finansmarknadsområdet: bankpaketet, översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna och tillsynen av centrala motparter i EU och i tredjeland. Utskottet vill också påminna om att det fanns proportionalitetsinvändningar mot förslag inom statistikområdet och att ett motiverat yttrande har lämnats.
Stockholm den 24 april 2018
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Monica Green (S), Ingela Nylund Watz (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingemar Nilsson (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Niklas Wykman (M), Marie Granlund (S), Dennis Dioukarev (SD), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Björn Wiechel (S) och Anette Åkesson (M).
Särskilt yttrande
Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD) anför:
Sverigedemokraterna vill att regeringen ska verka för en minskning av EU:s budget och kostnader, detta särskilt med tanke på Storbritanniens utträde. Vi vänder oss mot den snedvridning mellan medlemsstater som råder inom unionen, där vissa länder står för en större del av finansieringen och andra får medel nästan helt utan motkrav. Sverige har trots sin storlek varit den tredje största nettobetalaren till EU år 2000–2015.
Sverigedemokraterna anser att regeringen ska verka för att utjämna relationen mellan Sveriges utgifter och inkomster till EU. Svenska skattebetalares medel ska användas för utveckling av Sverige i stället för Central- och Östeuropa.
Vi ser med stor oro på att EU vid sin halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen 2014–2020 inte kunnat motivera varifrån inkomsterna för de höjda anslagen ska tas.
Sverigedemokraterna anser att regeringen bör motsätta sig ytterligare kostnader för svenska skattebetalare till följd av ökade anslag på migrationsområdet. Vi motsätter oss att svenska skattebetalare ska bli tvungna att ytterligare bekosta flyktingmottagningen och dess konsekvenser för EU:s medlemsstater.
Vi vill att regeringen ska verka för att EU ska följa den fastställda felmarginalen på 2 procent i budgeten. Denna felmarginal har under senare år överskridits avsevärt och vi kräver att regeringen lyfter frågan för att uppnå ett långsiktigt och respektfullt omhändertagande av svenska medborgares ekonomiska medel.
Vi är starkt kritiska till det makrofinansiella stödet från EU till Tunisien, Jordanien, Ukraina, Moldavien och Georgien. Vi vill att regeringen ska verka för att dra in kommande utbetalningar till icke-EU-medlemmar samt återföra de ekonomiska medlen till medlemsstaterna och låta medlemsstater enskilt besluta om utgivandet av makrofinansiellt stöd.
Vi anser att EU inte bör engagera sig som bidragsgivare och högrisklångivare till länder som inte är medlemmar och än mindre länder som tydligt har visat sig vara inkapabla att hantera sina egna statliga finanser. Medlemsstaterna bör i framtiden själva få bestämma om de är beredda att erbjuda lån och stöd till krisande ekonomier.
Särskilt yttrande
Ulla Andersson (V) anför:
Orsakerna till den ekonomiska krisen i EU är komplexa och sammanflätade men har synliggjort flera brister i det finansiella systemet. EMU-länderna är genom valutaunionen låsta till en gemensam penning- och valutapolitik, samtidigt som de saknar nationella centralbanker som kan agera som långivare i sista instans. Den förda politiken har bidragit till att fördjupa och förlänga krisen i flera länder. Ökad överstatlighet är inte lösningen.
Jag tar avstånd från de avsteg från nationell bestämmanderätt över finanspolitiken som kommissionens förslag om förstärkt samordning och styrning av den ekonomiska politiken innebär och som det kommer till uttryck i den s.k. sexpacken inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Priset för den förda krishanteringen är att krisen blir allt djupare som social, demokratisk och politisk kris.
EU:s hantering av den ekonomiska krisen visar på en brist på demokratisk legitimitet. En bankunion riskerar att förstärka EU:s makt på medlemsstaternas bekostnad. Jag anser att det behövs betydligt kraftigare åtgärder för att trygga den finansiella stabiliteten. En sådan åtgärd är att införa en lag om bankdelning som separerar traditionell bankverksamhet från spekulativ investment-verksamhet, vilket föreslås i den s.k. Liikanenrapporten som tyvärr verkar ha hamnat längre ned på den politiska dagordningen bl.a. på grund av motstånd från den svenska regeringen.
Vänsterpartiet anser att arbetet med kapitalmarknadsunionen nu behöver stanna upp eftersom det behövs en analys av vad konsekvenserna av allt mer integrerade finansmarknader blir vid en kommande finanskris. En sådan analys saknas i dagsläget och vi menar att analysen behöver göras innan eventuellt arbete med kapitalmarknadsunionen fortskrider.
Jag tycker det är bra att kommissionen tar initiativ för att öka investeringarna i EU i syfte att bidra till högre tillväxt, ökad sysselsättning och stärkt konkurrenskraft. Efsi ska stödja strategiska investeringar av europeisk betydelse inom bl.a. infrastruktur, utbildning, forskning och innovation samt förnybar energi. Investeringarna bör kunna bidra till omställningen mot en grön resurseffektiv ekonomi, t.ex. genom hållbara investeringar på energi-, miljö- och klimatområdet med fokus på innovativa teknologier. I Sverige är ökade investeringar i Almi och Norrlandsfonden två viktiga satsningar.
Vänsterpartiet anser att EU:s budget bör minskas kraftigt. Vi motsätter oss generellt förslag som ökar EU:s makt. På områden där det är möjligt att flytta fram positionerna för en progressiv politik måste en bedömning göras från fall till fall om fördelarna överväger riskerna med att ytterligare politikområden förs till EU-nivå. Vi anser vidare att Sverige bör omförhandla sitt avtal med EU där en av utgångspunkterna bör vara att få lämna EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att bygga upp en nationell politik inom det området.