|
Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv
Till finansutskottet
Finansutskottet har gett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) och motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till de förslag i propositionen och motionerna som gäller utgiftsramen för 2016 samt de preliminära utgiftsramarna för 2017–2018 för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv samt regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna ett avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.
Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens proposition i dessa delar och avstyrker motionerna.
I yttrandet finns fyra avvikande meningar (M, SD, C, FP).
Utskottets överväganden
Propositionen
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
I propositionens yrkande 6 i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt ska uppgå till 3 256 miljoner kronor 2016. Regeringen föreslår även i yrkande 9 att utgifterna för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt beräknas till 3 577 miljoner kronor respektive 3 371 miljoner kronor för utgiftsområde 19.
Utgiftsområde 21 Energi
I propositionens yrkande 6 i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 21 Energi ska uppgå till 2 812 miljoner kronor 2016. Regeringen föreslår även i yrkande 9 att utgifterna för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt beräknas till 2 788 miljoner kronor respektive 2 602 miljoner kronor för utgiftsområde 21.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
I propositionens yrkande 6 i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ska uppgå till 5 998 miljoner kronor 2016. Regeringen föreslår även i yrkande 9 att utgifterna för 2017 och 2018 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt beräknas till 5 832 miljoner kronor respektive 5 840 miljoner kronor för utgiftsområde 24.
Avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat
Samarbetet med Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad regleras i ett bilateralt avtal mellan Sverige och Norge. I avtalet regleras målet för den gemensamma marknaden fram till 2020 samt ett åtagande om annullering av elcertifikat 2020 och totalt under hela perioden fram till 2035. Enligt avtalet krävs det enighet mellan länderna för att ändra målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden till 2020. En förutsättning för att förslaget i propositionen Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015 (prop. 2014/15:123) ska kunna genomföras är därför att det finns en överenskommelse mellan Sverige och Norge om ändring av målet. En sådan överenskommelse har träffats mellan ländernas regeringar genom det avtal som finns i bilaga 16 till budgetpropositionen. Avtalet har godkänts av det norska stortinget. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.
Motionerna
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
I Moderaternas budgetmotion 2015/16:3040 av Anna Kinberg Batra m.fl. föreslås inga avvikelser från de ramar som föreslås eller beräknas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt.
I Sverigedemokraternas budgetmotion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. föreslås inte heller några avvikelser.
I Centerpartiets budgetmotion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. föreslås en utgiftsram som är 25 miljoner kronor högre 2016 än vad regeringen föreslagit. I övrigt föreslår partiet inga avvikelser från de ramar som föreslås eller beräknas i budgetpropositionen.
Folkpartiets budgetmotion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. innehåller inga avvikelser från de som föreslås i regeringens budgetproposition.
Kristdemokraterna föreslår i budgetmotion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. en utgiftsram som 2016 är 4 miljoner kronor högre än vad regeringen föreslagit. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
Utgiftsområde 21 Energi
I Moderaternas budgetmotion 2015/16:3040 av Anna Kinberg Batra m.fl. föreslås en utgiftsram som är 303 miljoner kronor lägre än regeringens förslag 2016. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
Sverigedemokraterna föreslår i budgetmotion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. en utgiftsram 2016 som är 340 miljoner kronor lägre än den som regeringen föreslår. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
Centerpartiet föreslår i motion 2015/16:2332 av Anders W Jonsson m.fl. för 2016 en utgiftsram som är 322 miljoner kronor högre än den regeringen föreslår. I motionen lämnas också förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
I Folkpartiets budgetmotion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. föreslås en utgiftsram för utgiftsområdet som är 194 miljoner kronor lägre än regeringens förslag för 2016. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2018.
Kristdemokraternas budgetmotion 2015/16:2512 av Andreas Carlson m.fl. innehåller ett förslag till utgiftsram som är 23 miljoner kronor lägre än regeringens förslag för 2016. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Moderaterna föreslår i motion 2015/16:3040 av Anna Kinberg Batra m.fl. en utgiftsram som är 497 miljoner kronor lägre än den som regeringen föreslår för 2016. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
Sverigedemokraterna föreslår i motion 2015/16:761 av Jimmie Åkesson m.fl. en utgiftsram för 2016 som är 204 miljoner kronor lägre än den som regeringen föreslår. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
I Centerpartiets budgetmotion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. föreslås en utgiftsram som är 567 miljoner kronor lägre 2016 än regeringens förslag. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
Folkpartiet föreslår i motion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. en utgiftsram för 2016 som är 623 miljoner kronor lägre än den regeringen föreslår i budgetpropositionen. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2018.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2015/16:2512 en utgiftsram för utgiftsområdet som 2016 är 667 miljoner kronor lägre än den utgiftsram regeringen föreslagit i budgetpropositionen. I motionen lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2017–2019.
Tabell 1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar
Regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv för åren 2016–2019 samt oppositionspartiernas motsvarande förslag uttryckt i skillnader mot regeringens förslag.
Miljoner kronor
|
|
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
Utg.omr. 19 |
Regeringen |
3 2561 |
3 5771 |
3 3711 |
3 4462 |
|
M |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
SD |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
C |
+25 |
0 |
0 |
0 |
|
FP |
0 |
0 |
0 |
3 |
|
KD |
+4 |
+4 |
+4 |
+4 |
Utg.omr. 21 |
Regeringen |
2 8121 |
2 7881 |
2 6021 |
2 6092 |
|
M |
–303 |
–443 |
–443 |
–453 |
|
SD |
–340 |
–390 |
–390 |
–365 |
|
C |
+322 |
–218 |
–318 |
–318 |
|
FP |
–194 |
–436 |
–438 |
3 |
|
KD |
–23 |
–213 |
–213 |
–213 |
Utg.omr. 24 |
Regeringen |
5 9981 |
5 8321 |
5 8401 |
5 8912 |
|
M |
–497 |
–537 |
–547 |
–567 |
|
SD |
–204 |
–154 |
–134 |
–134 |
|
C |
–567 |
–507 |
–497 |
–507 |
|
FP |
–623 |
–668 |
–655 |
3 |
|
KD |
–667 |
–607 |
–607 |
–587 |
|
|
|
|
|
|
1 Förslag 2 Beräknat 3 Uppgifter för 2019 saknas.
Utskottets ställningstagande
I likhet med vad som anförs i budgetpropositionen för 2016 anser utskottet att Sverige ska vara ett land där alla är med och bidrar, ett land där människor ges möjligheter och ett land som kännetecknas av människors vilja till utveckling och förmåga att ta ansvar såväl för sig själva som för samhället. Det ska vara ett land där kvinnor och män har samma förutsättningar i livet. Detta är ett måste för att vi gemensamt ska kunna ta oss an morgondagens utmaningar för Sverige och ta ansvar för kommande generationer.
Utskottet förordar en aktiv närings- och innovationspolitik som bidrar till ett bättre företagsklimat så att fler företag kan starta och befintliga företag får utökade tillväxtmöjligheter. För att stärka företagsklimatet på landsbygden krävs särskilt förbättrad lokal service och initiativ för att stärka turistnäringen, skogs- och jordbruket och infrastrukturen samt en mer samordnad statlig planering av placeringen av vissa myndigheter. Utskottet vill i likhet med regeringen att Sverige ska vara en ledande kraft i klimatomställningen. Det är ett sätt att ta moraliskt ansvar för framtida generationer, samtidigt som jobb- och innovationsmöjligheter tas till vara.
När det gäller ramarna för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv delar utskottet regeringens uppfattning att ramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt bör fastslås till 3 256 miljoner kronor. Utskottet förordar vidare att ramen för utgiftsområde 21 Energi fastslås till 2 812 miljoner kronor, i enlighet med budgetpropositionens förslag. Slutligen ställer utskottet sig också bakom att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen bör fastslås till 5 998 miljoner kronor. Mot bakgrund av det som anförs ovan förordar utskottet att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsramar för 2016 och regeringens redovisade förslag till preliminära utgiftsramar för perioden 2017–2018. Mot detta stående motionsyrkanden bör avstyrkas av finansutskottet.
När det gäller förslaget i budgetpropositionen om godkännande av avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat vill utskottet anföra följande. Näringsutskottet har nyligen tagit ställning till regeringens proposition om ambitionshöjningen för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet (prop. 2015/16:123, bet. 2015/16:NU6). Av nyssnämnda betänkande framgår att utskottet anser att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi. Som ett led i denna strävan ser utskottet det som nödvändigt att fortsatt stimulera utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Finansutskottet bör därför även tillstyrka regeringens förslag till ett avtal mellan Norge och Sverige om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.
Stockholm den 22 oktober 2015
På näringsutskottets vägnar
Jennie Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S), Josef Fransson (SD), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (FP), Mattias Jonsson (S), Jörgen Warborn (M) och Håkan Svenneling (V).
Avvikande meningar
1. |
Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv (M) |
|
Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Jörgen Warborn (M) anför: |
Sveriges ekonomi är bland de starkaste i Europa, men stora utmaningar ligger fortsatt framför oss. Den svenska konkurrenskraften utmanas när andra länder, bland dem framväxande ekonomier, utvecklas allt snabbare. Trösklarna till arbetsmarknaden är för höga och stänger ute många grupper, däribland ungdomar utan gymnasieutbildning och utrikes födda, två grupper där arbetslösheten är minst dubbelt så hög som i andra grupper. Vårt gemensamma välfärdssystem måste hantera en åldrande befolkning och ojämlik vård och skapa förutsättningar för förbättrade resultat i skolan. Klimatutmaningen kräver därutöver att vi lyckas förena en ökad tillväxt med minskade utsläpp.
Moderaternas politik utgår från att Sverige ska ta till vara varje människas förmåga att växa av egen kraft. För att fler ska få ett eget jobb och en egen inkomst, och fler satsningar på välfärd ska kunna göras, behöver landet fler företag som vill anställa. Vår politik syftar till att skapa förutsättningar för att företag ska möta väl fungerande institutioner och regelverk, ett gott innovationsklimat, tillgång till arbetskraft och kompetens och trygga och effektiva system för infrastruktur och energi. Vi vänder oss emot de kraftiga skattehöjningar regeringen föreslår på arbete och företagande. Exempelvis riskerar försämringar av RUT och ROT att leda till minskade möjligheter för många människor att få ett arbete, när vi tvärtom behöver fler jobb i växande företag och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden, inte minst för att möta det framväxande nya utanförskapet bland unga och utrikes födda.
Vi och Moderaterna vill att hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. En grundförutsättning för det är att människor kan bo och verka även på landsbygden. Det är för oss självklart att stärka förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraft så att fler jobb skapas i hela landet. Städerna klarar sig inte utan landsbygden.
Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en trygg elförsörjning. Alliansens energiöverenskommelse som beslutades av riksdagen 2009 ligger därför fast. Den skapar långsiktighet och syftar till att ge trygg energiförsörjning med god konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige i dag en säker och effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser. En robust och stabil energiförsörjning är central för industrins konkurrenskraft. Vi vill säkerställa långsiktiga spelregler i energipolitiken genom att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. En trygg försörjning av bas- och reglerkraft förutsätter i dagsläget kärnkraften som baskraft och vattenkraften som både bas- och reglerkraft.
Den politik vi förordar framgår av motion 2015/16:3043 (M). Vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv delar vi således uppfattningen i nämnda motion om att ramen för utgiftsområdet bör minskas 2016 med 497 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vidare förordar vi, även det i linje med vad som sägs i nämnda motion, att ramen för utgiftsområde 21 Energi 2016 minskas med 303 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. För utgiftsområde 19 Regional tillväxt avviker inte Moderaternas förslag till utgiftsram 2016 från regeringens förslag. Mot bakgrund av det som anförs ovan förordar vi att finansutskottet avstyrker regeringens förslag till utgiftsramar för 2016 och för perioden 2017–2018 för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv och i stället tillstyrker det förslag som finns i motion 2015/16:3043 (M) yrkandena 3 och 4 i berörda delar. Övriga motionsyrkanden som behandlats i detta yttrande bör avstyrkas av finansutskottet.
När det gäller förslaget i budgetpropositionen om godkännande av avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat vill vi anföra följande. Näringsutskottet har nyligen tagit ställning till regeringens proposition om ambitionshöjningen för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet (prop. 2015/16:123, bet. 2015/16:NU6). Av nämnda betänkande framgår att vi förordar att riksdagen avslår regeringens förslag om ett nytt finansieringsmål för den förnybara elproduktionen och en anpassning av kvotkurvan i elcertifikatssystemet till det nya målet. Det nu gällande målet inom elcertifikatssystemet är mycket ambitiöst, och arbetet bör inriktas på att nå detta mål. Vi anser därmed att den nu gällande ambitionsnivån inom elcertifikatssystemet bör kvarstå. I linje med detta anser vi inte att riksdagen bör godkänna nämnda avtal mellan Sverige och Norge. Det bör således avstyrkas av finansutskottet.
2. |
Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv (SD) |
|
Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Vi och Sverigedemokraterna tror på en pluralistisk ekonomi där politiker tar ett steg tillbaka och låter de bästa idéerna blomstra och de bästa entreprenörerna bli framgångsrika. Vi anser samtidigt att samhället har en viktig roll att fylla som garant för fungerande institutioner, infrastruktur, utbildning och social trygghet, vilket i sin tur kräver finansiering.
Motorn för att skapa tillväxt och välfärd är den svenska industrin. Industrin genererar ungefär 1 miljon jobb i Sverige, men de intäkter som exporten genererar medför att såväl arbetsmarknaden som landets ekonomi är beroende av svensk industri. Vi och Sverigedemokraterna förordar en industrigaranti, som innebär att varje kostnadsrelaterad försämring för svensk industri måste balanseras av motsvarande lättnad i skatter eller andra likartade åtgärder. På det sättet kan företagen känna framtidstro och tillförsikt inför att investera i Sverige. Sverigedemokraterna är ett parti för hela Sverige. Vårt fokus är att stad och land, centrum och förort ska hänga ihop. Det svenska samhället och den svenska samhällsekonomin utgör en enhet för oss.
Industrinationen Sverige är och har varit ett vinnande koncept, men inget är farligare än att ta denna framgång för givet. Vi ser orosmoln i form av försvagad kompetensförsörjning, en energipolitik som underskatter behovet av baskraft och otillräckliga satsningar på infrastruktur.
Vi vill att energipolitiken ska styra bort från alla former av marknadssnedvridande subventioner. De kraftiga subventioner som riktats främst mot den väderberoende s.k. förnybara elproduktionen har inte heller de egenskaper som krävs för att den ska kunna ersätta baskraften, som är så betydelsefullt för den svenska industrin.
När det gäller ramarna för de utgiftsområden som näringsutskottet bereder instämmer vi i det som sägs i Sverigedemokraternas motion 2015/16:761. Vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv förordar vi således att ramen för utgiftsområdet 2016 minskas med 204 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vidare delar vi uppfattningen att ramen för utgiftsområde 21 Energi bör minskas med 340 miljoner kronor 2016 i förhållande till regeringens förslag. För utgiftsområde 19 Regional tillväxt avviker inte Sverigedemokraternas förslag till utgiftsram 2016 från regeringens förslag. Mot bakgrund av det som anförts ovan förordar vi att finansutskottet avstyrker regeringens förslag till utgiftsramar för 2016 och för perioden 2017–2018 för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv och i stället tillstyrker det förslag som finns i motion 2015/16:761 (SD) yrkandena 6 och 7 i berörda delar. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta yttrande bör avstyrkas av finansutskottet.
När det gäller förslaget i budgetpropositionen om godkännande av avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat vill vi anföra följande. Näringsutskottet har nyligen tagit ställning till regeringens proposition om ambitionshöjningen för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet (prop. 2015/16:123, bet. 2015/16:NU6). Av nämnda betänkande framgår att vi förordar att riksdagen avslår regeringens förslag om ett nytt finansieringsmål för den förnybara elproduktionen och en anpassning av kvotkurvan i elcertifikatssystemet till det nya målet. Detta motiveras utifrån vår uppfattning att elcertifikatssystemet bör avskaffas och att alla former av subventioner som snedvrider marknaden bör fasas ut. I linje med detta anser vi inte att riksdagen bör godkänna nämnda avtal mellan Sverige och Norge. Finansutskottet bör enligt oss därför även avstyrka regeringens förslag till ett avtal mellan Norge och Sverige om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.
3. |
Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv (C) |
|
Helena Lindahl (C) anför: |
Sveriges ekonomi är bland de starkaste i Europa, men stora utmaningar ligger fortsatt framför oss. Den svenska konkurrenskraften utmanas när andra länder, bland dem framväxande ekonomier, utvecklas allt snabbare. Trösklarna till arbetsmarknaden är för höga och stänger ute många grupper, däribland ungdomar utan gymnasieutbildning och utrikes födda, två grupper där arbetslösheten är minst dubbelt så hög som i andra grupper. Vårt gemensamma välfärdssystem måste hantera en åldrande befolkning och ojämlik vård och skapa förutsättningar för förbättrade resultat i skolan. Klimatutmaningen kräver därutöver att vi lyckas förena en ökad tillväxt med minskade utsläpp.
Centerpartiet sätter människan i centrum. Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser, och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktionsförmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion, och de skatteintäkter som finansierar välfärden ökar.
Sverige behöver förnya den ekonomiska politiken. Min och Centerpartiets vision är att Sverige ska bli ett av världens mest framgångsrika länder ekonomiskt, med möjligheter för alla att arbeta och utvecklas. Förutsättningarna för detta är ett näringsliv i frontlinjen för internationell konkurrenskraft och innovation och en bred bas av småföretag som tillåts utvecklas och växa i hela landet. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöområdet och genom konkreta miljöstyrmedel visa att ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp, minskade gifter och ekologisk balans. Genom vår politik vill vi skapa välfärd och trygghet för alla i hela landet, dels genom ett ökat välståndsskapande som medger mer resurser till skola, vård och omsorg, dels genom att dessa resurser används bättre.
När det gäller ramarna för de utgiftsområden som näringsutskottet bereder instämmer jag i det som sägs i Centerpartiets motion 2015/16:3223. Jag delar således uppfattningen i motion 2015/16:3223 (C) om att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv 2016 bör minskas med 567 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vidare förordar jag, i likhet med vad som sägs i motionen, att ramen för utgiftsområde 21 Energi ökar med 322 miljoner kronor 2016 i förhållande till regeringens förslag. Därtill ställer jag mig bakom det som anförs i motionen om att ramen för utgiftsområde 19 Regional tillväxt 2016 bör öka med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Mot bakgrund av det som anförts ovan förordar jag att finansutskottet avstyrker regeringens förslag till utgiftsramar för 2016 och för perioden 2017–2018 för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv och i stället tillstyrker det förslag som finns i motion 2015/16:3223 (C) yrkandena 3 och 4 i berörda delar. Övriga motionsyrkanden som behandlas i detta yttrande bör avstyrkas av finansutskottet.
När det gäller förslaget i budgetpropositionen om godkännande av avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat vill jag anföra följande. Näringsutskottet har nyligen tagit ställning till regeringens proposition om ambitionshöjningen för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet (prop. 2015/16:123, bet. 2015/16:NU6). Jag och Centerpartiet vill se mer förnybar energi och på sikt ett helt förnybart energisystem. Mot denna bakgrund har Centerpartiets företrädare i näringsutskottet ställt sig bakom förslaget om en ambitionshöjning inom ramen för elcertifikatssystemet. Däremot är jag och Centerpartiet kritiska till att avtalet innebär att Sverige ska införa skatt på förnybar elproduktion. Detta ska ske genom att man slopar det nu gällande undantaget i lagen (1994:1776) om skatt på energi för sådan el från förnybara energikällor som inte levereras yrkesmässigt. Enligt min uppfattning riskerar detta att hämma den fortsatta utvecklingen av förnybar elproduktion. Beskattningen kommer att slå hårt mot investeringar i ny solenergi, våg- eller vindkraft.
4. |
Ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv (FP) |
|
Maria Weimer (FP) anför: |
Sveriges ekonomi är bland de starkaste i Europa, men stora utmaningar ligger fortsatt framför oss. Den svenska konkurrenskraften utmanas när andra länder, bland dem framväxande ekonomier, utvecklas allt snabbare. Trösklarna till arbetsmarknaden är för höga och stänger ute många grupper, däribland ungdomar utan gymnasieutbildning och utrikes födda, två grupper där arbetslösheten är minst dubbelt så hög som i andra grupper. Vårt gemensamma välfärdssystem måste hantera en åldrande befolkning och ojämlik vård och skapa förutsättningar för förbättrade resultat i skolan. Klimatutmaningen kräver därutöver att vi lyckas förena en ökad tillväxt med minskade utsläpp.
Jag och Folkpartiet vill att det ska löna sig att driva företag och våga investera. Växande företag betyder fler jobb och tillväxt och i förlängningen ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Sverige ska uppmuntra entreprenörer och företagare genom ett bra företagsklimat, konkurrenskraftiga skatteregler och fungerande finansiella marknader. Det är centralt att villkoren för företag och entreprenörer förbättras. Sverige behöver ett gott näringslivsklimat, vilket också möjliggör för företagare att skapa riktiga jobb. För Sverige behöver fler jobb, och jobben blir fler när företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa.
Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. Näringsliv och privatpersoner måste kunna lita på en trygg elförsörjning med hög leveranssäkerhet till rimliga priser alla årets dagar. En långsiktig och stabil energiförsörjning är avgörande för klimatet, svenska jobb och svensk konkurrenskraft och därmed för tillväxt och välfärd. Visionen för energipolitiken bör vara en långsiktigt hållbar och klimatneutral energiförsörjning med högsta möjliga försörjningstrygghet och energisäkerhet.
Den politik jag förordar framgår av Folkpartiets motion 2015/16:3244. Jag delar således uppfattningen i nyssnämnda motion om att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv 2016 bör minskas med 623 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vidare förordar jag, i likhet med vad som anförs i motionen, att ramen för utgiftsområde 21 Energi 2016 bör minskas med 194 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. För utgiftsområde 19 Regional tillväxt avviker inte Folkpartiets förslag till utgiftsram för 2016 från regeringens förslag. Mot bakgrund av det som anförts ovan förordar jag att finansutskottet avstyrker regeringens förslag till utgiftsramar för 2016 och för perioden 2017–2018 för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv och i stället tillstyrker det förslag som finns i motion 2015/16:3244 (FP) yrkandena 3 och 4 i berörda delar. Övriga motions-yrkanden som behandlats i detta yttrande bör avstyrkas av finansutskottet.
När det gäller förslaget i budgetpropositionen om godkännande av avtal med Norge om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat vill jag anföra följande. Näringsutskottet har nyligen tagit ställning till regeringens proposition om ambitionshöjningen för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet (prop. 2015/16:123, bet. 2015/16:NU6). Av nyssnämnda betänkande framgår att Folkpartiets företrädare i näringsutskottet förordar att riksdagen avslår regeringens förslag om ett nytt finansieringsmål för den förnybara elproduktionen och en anpassning av kvotkurvan i elcertifikatssystemet till det nya målet. Det nu gällande målet inom elcertifikatssystemet är mycket ambitiöst, och arbetet bör inriktas på att nå detta mål. Jag och Folkpartiet anser därmed att den nu gällande ambitionsnivån inom elcertifikatssystemet bör kvarstå. I linje med detta anser jag inte att riksdagen bör godkänna nämnda avtal mellan Sverige och Norge. Finansutskottet bör enligt mig därför även avstyrka regeringens förslag till ett avtal mellan Norge och Sverige om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat.