Skatteutskottets yttrande

2017/18:SkU11y

 

En omreglerad spelmarknad

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har gett skatteutskottet tillfälle att senast den 17 maj 2018 yttra sig över proposition 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad och de följdmotioner som väckts med anledning av propositionen i de delar de berör utskottets beredningsområde.

Skatteutskottet har beslutat att yttra sig över propositionen i de delar som berör utskottets beredningsområde, i huvudsak avsnitten 17.1­17.6, 19.1 och 19.3. De motioner som väckts i ärendet berör dock inte skatteområdet.

Skatteutskottet har inte något att anföra med anledning av regeringens förslag och anser att kulturutskottet bör tillstyrka de behandlade förslagen.

I yttrandet finns en avvikande mening (V).

 

 

Utskottets överväganden

Propositionen

Ett av syftena med dagens spelreglering är enligt regeringen att värna över­skottet från spelverksamheten till det allmänna och till allmännyttiga ändamål. I likhet med vad som gäller i dag på spelområdet bör utgångspunkten enligt regeringen även i fortsättningen vara att spel beskattas med punktskatt som tillfaller staten. Regeringen föreslår därför att en punktskatt på licenspliktigt spel ska tas ut med stöd av en ny lag om skatt på spel. Den nuvarande lotteri­skattelagen föreslås därför upphöra att gälla vid införandet av den nya lagen.

Regeringen föreslår vidare att spel på restaurangkasino och spel på fartyg i internationell trafik ska omfattas av den nya lagen om skatt på spel.

Finansieringen av allmännyttiga ändamål och de ideella organisationernas möjligheter att fortsätta finansiera sina verksamheter med överskott från spelverksamhet bör enligt regeringen värnas även i ett system med licenser. En skatt på de ideella organisationernas spelverksamhet slår enligt regeringen ojämnt och drabbar mindre organisationers ideella verksamheter oproportio­nerligt hårt. Regeringen föreslår därför att spel som tillhandahålls för ett allmännyttigt ändamål inte ska beläggas med punktskatt och vara undantaget från lagens tillämpningsområde. Regeringen föreslår också att verksamheter där spel bedrivs för att finansiera allmännyttiga ändamål även i fortsättningen ska vara undantagna från inkomstbeskattning.

När det gäller skattskyldigheten anser regeringen att skattskyldigheten ska placeras hos den som innehar licens för ett licenspliktigt spel.

Regeringen föreslår vidare att beskattningsunderlaget, dvs. behållningen, ska beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda insatserna som den skattskyldige mottagit under beskattningsperioden och de sammanlagda utbetalningarna som den skattskyldige betalat ut under beskattningsperioden. Regeringen föreslår vidare att endast insatser och utbetalningar som hänför sig till svenskt speldeltagande ska beaktas vid beräkningen samt att beskattnings-perioden ska utgöras av en kalendermånad.

Vad gäller skattens storlek anser regeringen att en skatt på 18 procent av spelföretagens behållning från spel är en välavvägd nivå som uppfyller kraven på kanalisering, statens fortsatta möjligheter till finansiering och behovet av ett starkt konsumentskydd för svenska spelare.

När det gäller inkomstbeskattning av spelföretag är utgångspunkten att svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Det innebär att den juridiska personen är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Ett undantag från detta gäller för Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet (dvs. Casino Cosmopol) samt ATG. Samtliga aktörer på den svenska spelmarknaden, som är skattskyldiga för inkomstskatt i Sverige, bör enligt regeringen inkomstbeskattas på ett lik­artat sätt inom ramen för de olika associationsformerna. Regeringen föreslår därför att de redan etablerade spelbolagen, dvs. Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som endast bedriver spelverksamhet samt ATG, ska beskattas på samma sätt som övriga kommersiella aktörer.

När det gäller inkomstbeskattning av spelare föreslår regeringen, till skillnad mot vad som gäller i dag, att vinst från licenspliktigt spel som till­handahålls utan svensk spellicens ska beskattas i inkomstslaget kapital hos spelaren, även om spelanordnaren har sin hemvist inom EES. Motsvarande beskattning föreslås gälla för vinst från olicensierat spel som tillhandahålls från ett land utanför EES. Regeringen föreslår dock att vinst från spel som tillhandahålls av ett spelföretag med licens meddelad med stöd av spellagen ska vara skattefri även om licensen inte omfattar det aktuella spelet. På detta sätt uppnås enligt regeringen syftet att kanalisera spelandet till anordnare med licens enligt spellagen. På samma sätt som gäller i dag föreslår regeringen att vinster från spel som tillhandahålls inom EES och som inte kräver svensk spellicens ska vara skattefria.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska vara tillämpliga på skatt på spel. Detta innebär bl.a. att Skatteverket blir beskattningsmyndighet, att ett skattskyldigt spelföretag ska vara registrerat hos Skatteverket och att en deklaration ska lämnas en gång per månad.

De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Vid samma tidpunkt föreslås att den nuvarande lagen om skatt på spel, lotteri­skattelagen, lagen om skatt på vinstsparande m.m., lotterilagen och kasino­lagen ska upphöra att gälla.

Utskottets ställningstagande

I propositionen föreslås en ny spelreglering som bygger på ett licenssystem där alla aktörer på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Regleringen ska vara tillämplig på allt spel som tillhandahålls i Sverige, även spel över internet som riktas till den svenska marknaden. Enligt förslaget ska en punktskatt på licenspliktigt spel om 18 procent tas ut på skillnaden mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetalningarna. Spel förbe­hållet allmännyttiga ändamål ska även i fortsättningen vara skattebefriat.

Utskottet har inte något att anföra med anledning av regeringens förslag och anser att kulturutskottet bör tillstyrka de behandlade förslagen.

 

Stockholm den 15 maj 2018

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (-), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Linda Snecker (V) och Linus Sköld (S).

 

 

 

 

Avvikande mening

 

En omreglerad spelmarknad (V)

Linda Snecker (V) anför:

 

 

 

Förra året ökade svenskarnas spelande med 3 procent. Genom sms-lån eller annan skuldsättning drar många spelare på sig oerhört stora skulder. Följderna kan bli katastrofala och forskningen visar att många av de som får stora problem med spelskulder redan har andra bekymmer som psykisk ohälsa eller annan socioekonomisk utsatthet.

Vänsterpartiet instämmer i regeringens bedömning att dagens situation inte är hållbar. De otillåtna aktörerna behöver i dag inte ta några sociala skydds­hänsyn och de kan satsa på vinstmaximering med hjälp av mycket kraftig marknadsföring. Vi anser dock att det innebär stora risker med dessa bolag även inom ett licenssystem eftersom de som privata aktiebolag har andra mål än de allmännyttiga. Vänsterpartiet vill därför se en utredning som ser över vilka metoder och vilken lagstiftning som krävs för att på allvar ta kontroll över den svenska spelmarknaden igen. Genom att ha ett offentligt ansvar med ett starkt statligt spelbolag finns det en möjlighet att motverka de negativa konsekvenserna av spel om pengar.

Vänsterpartiet anser sammanfattningsvis att förslagen i propositionen tyvärr inte är tillräckliga för att lösa problemen på spelmarknaden. Tvärtom anser Vänsterpartiet att ett starkt statligt monopol med det ideella förenings­livet som komplement är den bästa grunden för att utveckla en säker spel­marknad med starkt konsumentskydd och för att minska de negativa följderna av spelandet. Eftersom beredningsunderlag för hur spelmarknaden skulle kunna regleras med ett bibehållet statligt spelmonopol saknas väljer Vänsterpartiet att yrka avslag på propositionen i sin helhet och kan därför inte stödja utskottets tillstyrkande av förslaget.