Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

2017/18:MJU1y

 

Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel m.m.

Till finansutskottet

Finansutskottet har gett miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) samt de motioner som kan komma att väckas i de delar de berör utskottets beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet begränsar sitt yttrande till de förslag i propositionen och motionerna som gäller utgiftsramen för 2018 och de preliminära utgiftsramarna för 2019 och 2020 för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt förslaget till lag om reduktion av växthusgasutsläpp.

Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens proposition i dessa delar och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

I yttrandet finns fem avvikande meningar (M, SD, C, L, KD).

 

 

 

 

 

Utskottets överväganden

Utgiftsram för utgiftsområde 20

Propositionen

I propositionen i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ska uppgå till 10 772 788 000 kronor. Regeringen föreslår även att utgifterna för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt beräknas till 13 207 respektive 14 692 miljoner kronor för utgiftsområde 20.

Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regerings-partierna och Vänsterpartiet.

Motionerna

I partimotion 2017/18:3681 yrkande 3 i denna del föreslår Ulf Kristersson m.fl. (M) att utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för 2018 minskas med 3 287 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 4 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslår i partimotion 2017/18:2487 yrkande 5 i denna del att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 minskas med 3 440 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Annie Lööf m.fl. (C) föreslår i partimotion 2017/18:3716 yrkande 5 i denna del att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 minskas med 2 430 120 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

I partimotion 2017/18:3752 yrkande 5 i denna del föreslår Jan Björklund m.fl. (L) att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 minskas med 3 108 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Andreas Carlson m.fl. (KD) föreslår i partimotion 2017/18:3798 yrkande 3 i denna del att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 minskas med 3 570 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 4 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

I följande tabeller redovisas dels förslaget till utgiftsram för utgiftsområdet för 2018, dels förslaget till preliminära utgiftsramar för utgiftsområdet åren därefter.

Förslag till utgiftsram för utgiftsområde 20

Tusental kronor

År

Regeringen

M

SD

C

L

KD

2018

10 772 788

3 287 000

3 440 000

2 430 120

3 108 000

3 570 000

Förslag till preliminära utgiftsramar för utgiftsområde 20

Miljoner kronor

År

Regeringen

M

SD

C

L

KD

2019

13 207

4 297

4 981

4 155

5 241

4 750

2020

14 692

5 567

6 371

4 686

6 636

5 850

Utskottets ställningstagande

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för 2018 samt de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet åren därefter enligt budgetpropositionen. Motionernas förslag bör avstyrkas i motsvarande delar.

 

Utgiftsram för utgiftsområde 23

Propositionen

I propositionen i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ska uppgå till 19 253 779 000 kronor. Regeringen föreslår även att utgifterna för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt beräknas till 19 737 respektive 19 497 miljoner kronor för utgiftsområde 23.

Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regerings-partierna och Vänsterpartiet.

 

Motionerna

I partimotion 2017/18:3681 yrkande 3 i denna del föreslår Ulf Kristersson m.fl. (M) att utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för 2018 minskas med 790 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 4 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslår i partimotion 2017/18:2487 yrkande 5 i denna del att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 ökas med 90 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Annie Lööf m.fl. (C) föreslår i partimotion 2017/18:3716 yrkande 5 i denna del att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 minskas med 41 720 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

I partimotion 2017/18:3752 yrkande 5 i denna del föreslår Jan Björklund m.fl. (L) att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 minskas med 1 011 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Andreas Carlson m.fl. (KD) föreslår i partimotion 2017/18:3798 yrkande 3 i denna del att utgiftsramen för utgiftsområdet för 2018 minskas med 797 500 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 4 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2019 och 2020 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

I följande tabeller redovisas dels förslaget till utgiftsram för utgiftsområdet för 2018, dels förslaget till preliminära utgiftsramar för utgiftsområdet åren därefter.

 

Förslag till utgiftsram för utgiftsområde 23

Tusental kronor

År

Regeringen

M

SD

C

L

KD

2018

19 253 779

790 000

+90 000

41 720

1 011 000

797 000

Förslag till preliminära utgiftsramar för utgiftsområde 23

Miljoner kronor

År

Regeringen

M

SD

C

L

KD

2019

19 737

1 415

+90

83

1 616

1 199

2020

19 497

1 465

+90

151

1 561

1 306

Utskottets ställningstagande

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2018 samt de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet åren därefter enligt budgetpropositionen. Motionernas förslag bör avstyrkas i motsvarande delar.

Lag om reduktion av växthusgasutsläpp

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) att en lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen ska införas. Reduktionsplikten ska bidra till att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom luftfart, med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.

Regeringen anser att reduktionsplikten ska uppfyllas genom en ökad inblandning av biodrivmedel i bensin (undantaget alkylatbensin) och dieselbränslen (undantaget vissa märkta dieselbränslen). De biodrivmedel som används för att uppfylla plikten ska vara hållbara. Regeringen föreslår att reduktionsplikten utformas som en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser per energienhet från de reduktionspliktiga drivmedlen. Beräkningen ska göras på den totala reduktionspliktiga energimängden under ett kalenderår, vilket gör det möjligt att variera mängden biodrivmedel i bensin eller dieselbränsle till olika användare, i olika leveranser och över året. Regeringen föreslår att reduktionsplikten ska omfatta den som är skattskyldig för ett reduktionspliktigt drivmedel.

Regeringen uppmärksammar behovet av en successiv skärpning av reduktionspliktens krav över tid. Den som omfattas av reduktionsplikten är skyldig att se till att utsläppen från den reduktionspliktiga energimängden minskar för varje kalenderår i förhållande till motsvarande energimängd fossil bensin eller fossilt dieselbränsle. Specifika reduktionsnivåer föreslås för åren 2018 till 2020. För åren därefter bör reduktionsnivåerna enligt regeringen ses över i regelbundna kontrollstationer för att se till att reduktionsnivån och lagstiftningen bidrar kostnadseffektivt och klimateffektivt till det klimatpolitiska målet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få utfärda föreskrifter om bl.a. hur den reduktionspliktiga energimängden ska beräknas liksom om beräkningen av växthusgasutsläpp och av koldioxid-ekvivalenter.

Vidare föreslås att om den som är reduktionspliktig har kunnat minska utsläppen mer än vad som krävs får överskottet genom en överenskommelse överlåtas till någon annan som har reduktionsplikt för samma typ av drivmedel och för samma år så att denne kan tillgodogöra sig minskningen.

I lagförslaget finns också närmare bestämmelser om tillsyn, redovisning av reduktionsplikt, försenings- och reduktionspliktsavgifter och överklagande.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018, och ändringar i lagen ska träda i kraft den 1 januari 2019 respektive den 1 januari 2020 i fråga om hur stor reduktionsplikten ska vara fr.o.m. dessa år.

Motionerna

Enligt kommittémotion 2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7 bör reduktionsplikt införas i Sverige. Enligt motionärerna kan en successivt ökad inblandning av biodrivmedel minska de fossila koldioxidutsläppen och bidra till att Sverige når den målnivå för 2030 som Miljömålsberedningen har föreslagit. Det är dock av yttersta vikt att reduktionsplikten är förenlig med EU-rätten och därmed skapar långsiktiga spelregler. Reduktionsplikten får inte heller slå mot konkurrenskraften för exempelvis svensk transportnäring och bör därför utformas i samråd med berörda parter.

I partimotion 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12 välkomnas införandet av ett system med reduktionsplikt som tvingar de som säljer drivmedel att årligen minska utsläppen med en viss procentsats genom inblandning av biodrivmedel. Motionärerna framhåller dock vikten av att reduktionsplikten är tillräckligt ambitiös och förutsägbar samt att kvoterna sätts så att de ligger i linje med målet om en fossiloberoende fordonsflotta.

I kommittémotion 2017/18:3766 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 38 uppmärksammas det faktum att den tunga vägtrafiken är en stor källa till koldioxidutsläpp. En ökad andel förnybara drivmedel är önskvärt, och därför bör investeringar i produktion och distribution av sådana drivmedel uppmuntras. För att investeringarna ska komma till stånd behövs långsiktiga spelregler på marknaden, vilket förutsätter att de styrmedel som används är i harmoni med EU:s regelverk. Motionärerna förespråkar därför ett system med reduktionsplikt för drivmedel till tunga fordon, vilket innebär att varje distributör av fordonsbränslen måste se till att en viss andel av de bränslen de säljer är förnybara.  

I kommittémotion 2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 38 förordas att ett system med reduktionsplikt för fordonsflottan införs i syfte att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. Motionärerna framhåller att med en reduktionsplikt kan utsläppen från den befintliga bilparken minska utan att hela bilparken behöver bytas ut innan 2030. Samtidigt skapar reduktionsplikten långsiktiga spelregler för producenterna av biobränsle, vilket är nödvändigt för att öka investeringarna i branschen.

Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD) anser i kommittémotion 2017/18:3887 yrkande 18 att regeringen bör avvakta med att införa en reduktionsplikt för drivmedel till dess att frågan är bättre utredd. Motionärerna pekar på en rad oklarheter i den nu föreslagna modellen för reduktionsplikt, inte minst vad gäller de biodrivmedel som kan komma att användas. Den bioetanol och biodiesel som används i Sverige kommer huvudsakligen från den internationella marknaden, och med hänsyn till att ökande användning av biodrivmedel indirekt kan hota orörd skog på andra kontinenter är det inte ens säkert att denna import bidrar till minskade nettoutsläpp ur ett globalt perspektiv.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare i år (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 320) fastställt målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart) ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. För att klara den nödvändiga omställningen måste bl.a. fossila bränslen fasas ut till förmån för hållbara bränslen som biodrivmedel. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att en reduktionsplikt bör införas för att bidra till att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter. Reduktionsplikten är enligt utskottets mening ett långsiktigt och effektivt styrmedel som både reducerar transportsektorns utsläpp och över tid kan medföra en kraftigt ökad användning av biodrivmedel.

Som regeringen anför ger omarbetningen av berörda europeiska unionsakter en osäkerhet, och det är ett av skälen till att reduktionsnivåer inte sätts längre än till 2020. I likhet med regeringen anser utskottet dock att det inte är ett alternativ att avvakta med införandet av ett nationellt styrmedel för att minska växthusgasutsläppen från fossila bränslen tills omarbetningarna av de berörda unionsakterna blir klara. De regelbundna kontrollstationer som föreslås bör kunna bidra till en minskad osäkerhet samtidigt som utvecklingen på EU-nivå kan följas och beaktas.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att regeringens förslag till lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen är väl avvägt och anser därför att finansutskottet bör tillstyrka lagförslaget och avstyrka berörda motioner.

 

 

 

 

 

Stockholm den 24 oktober 2017

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Lars Tysklind

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Tysklind (L), Maria Malmer Stenergard (M), Isak From (S), Sara Karlsson (S), Martin Kinnunen (SD), Johan Büser (S), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Runar Filper (SD), Jens Holm (V), Marianne Pettersson (S), Petra Ekerum (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Rickard Nordin (C), Emma Nohrén (MP), Sten Bergheden (M) och Magnus Oscarsson (KD).

 

 

 

 

 

Avvikande meningar

 

1.

Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel m.m. (M)

 

Maria Malmer Stenergard (M), Gunilla Nordgren (M), Jesper Skalberg Karlsson (M) och Sten Bergheden (M) anför:

 

 

 

Vi anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2017/18:3681 (M) i denna del. Regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.

Det är glädjande att nuvarande regering går fram med ett förslag om reduktionsplikt, eftersom vi i Moderaterna länge har drivit denna linje. Reduktionsplikt är ett system som grundas på drivmedlens klimatprestanda och baseras på hur stora reduktioner av utsläpp av växthusgaser som drivmedlet ger upphov till. Genom successivt ökad inblandning av biodrivmedel kan vi minska de fossila koldioxidutsläppen och bidra till att Sverige når den målnivå för 2030 som Miljömålsberedningen har föreslagit. Samtidigt skapar reduktionsplikten långsiktiga spelregler för producenterna av biobränsle, vilket är nödvändigt för att öka investeringarna i branschen. Vi förutsätter att regeringen har säkerställt att modellen är förenlig med EU:s regelverk för att kunna skapa just långsiktiga spelregler. Med det anförda föreslår vi att finansutskottet tillstyrker motionerna 2017/18:3352 (M) yrkande 7 och 2017/18:3833 (M) yrkande 38.

 

 

 

2.

Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel m.m. (SD)

 

Martin Kinnunen (SD) och Runar Filper (SD) anför:

 

 

 

Vi anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2017/18:2487 (SD) i denna del. Regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.

När det gäller frågan om reduktionsplikt för bensin och dieselbränslen anser vi att regeringen bör avvakta med att införa en sådan reduktionsplikt för drivmedel till dess att frågan är bättre utredd. Enligt vår mening kvarstår en rad oklarheter i den nu föreslagna modellen för reduktionsplikt, inte minst vad gäller de biodrivmedel som kan komma att användas. Den bioetanol och biodiesel som används i Sverige kommer huvudsakligen från den internationella marknaden, och med hänsyn till att ökande användning av biodrivmedel indirekt kan hota orörd skog på andra kontinenter är det inte ens säkert att denna import bidrar till minskade nettoutsläpp ur ett globalt perspektiv.

Med det anförda föreslår vi att finansutskottet tillstyrker motion 2017/18:3887 (SD) yrkande 18.

 

 

 

 

3.

Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel m.m. (C)

 

Rickard Nordin (C) anför:

 

 

 

Jag anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2017/18:3716 (C) i denna del. Regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.

Centerpartiet välkomnar införandet av ett system med reduktionsplikt som tvingar de som säljer drivmedel att årligen minska utsläppen med en viss procentsats genom inblandning av biodrivmedel. Samtidigt måste man dock uppmärksamma vikten av att reduktionsplikten är tillräckligt ambitiös och förutsägbar samt att kvoterna sätts så att de ligger i linje med målet om en fossiloberoende fordonsflotta.

Med det anförda föreslår jag att finansutskottet tillstyrker motion 2017/18:3686 (C) yrkande 12.

 

 

4.

Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel m.m. (L)

 

Lars Tysklind (L) anför:

 

 

 

Jag anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2017/18:3752 (L) i denna del. Regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.

Med anledning av regeringens förslag om att införa reduktionsplikt för bensin och dieselbränslen vill jag hänvisa till vad Liberalerna anför i bl.a. partimotion 2017/18:3752, nämligen att vi är positiva till ett reduktionspliktssystem men att vi även anser att det bör ha en tydlig styrning mot tung trafik där det gör mest nytta.

 

 

 

5.

Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel m.m. (KD)

 

Magnus Oscarsson (KD) anför:

 

 

 

Jag anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2017/18:3798 (KD) i denna del. Regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.

Vi kristdemokrater ställer oss bakom regeringens initiativ när det gäller införandet av ett system med reduktionsplikt för drivmedel, vilket innebär att varje distributör av fordonsbränslen måste se till att en viss andel av de bränslen de säljer är förnybara. Särskilt den tunga vägtrafiken är en stor källa till koldioxidutsläpp. En ökad andel förnybara drivmedel är önskvärt, och därför bör investeringar i produktion och distribution av sådana drivmedel uppmuntras. För att investeringarna ska komma till stånd behövs långsiktiga spelregler på marknaden, vilket förutsätter att de styrmedel som används är i harmoni med EU:s regelverk.

Med det anförda föreslår jag att finansutskottet tillstyrker motion 2017/18:3766 (KD) yrkande 38.