Skatteutskottets yttrande

2015/16:SkU8y

 

Politik för hållbart företagande

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har gett skatteutskottet tillfälle att senast den 1 mars 2016 yttra sig över skrivelse 2015/16:69 Politik för hållbart företagande samt kommittémotionerna 2015/16:NU3306 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) och 2015/16:NU3307 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Skatteutskottet begränsar sitt yttrande till avsnitt 6.7 Hållbar beskattning.   

 

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens ambition att uppmuntra företag att dels utarbeta en skattepolicy och ett internt kontrollsystem som ska säkerställa att ledningens agerande sker i överensstämmelse med styrelsens uppfattning av skatteriskfrågan, dels uppmuntra företag att i arbetet med skattepolicyn särskilt beakta låginkomst-länders behov och administrativa kapacitet.

I yttrandet finns två avvikande meningar (M, C, L, KD) och (SD).

 

 

 

 

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på en rad frågor som är kopplade till ett hållbart företagande, såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption, men också jämställdhet, barnrättsperspektivet, mångfald, affärsetik och beskattning. I skrivelsen klargörs att hållbart företagande inte bara är en självklar del av näringspolitiken utan också en del av många andra områden, såsom finansmarknadspolitiken, miljöpolitiken, regionala tillväxt-politiken, arbetsmarknadspolitiken, handelspolitiken och biståndspolitiken. Av skrivelsen framgår även regeringens förväntningar på företagens hållbarhetsarbete samt rekommendationer om hur arbetet bör bedrivas.

I skrivelsens avsnitt 6.7 Hållbar beskattning anför regeringen att den ska uppmuntra företag att dels utarbeta en skattepolicy och ett internt kontrollsystem som ska säkerställa att ledningens agerande sker i överensstämmelse med styrelsens uppfattning av skatteriskfrågan, dels att vid utarbetande av lämpliga principer för en skattepolicy särskilt beakta låginkomstländers behov och administrativa kapacitet.

Bakgrund och pågående arbete

Regeringen framhåller att OECD:s riktlinjer för multinationella företag när det gäller beskattning i korthet innebär att företagen bör uppfylla både skattelag-stiftningens syfte och bokstav i de länder där de är verksamma. Skattskyldig­heten innefattar att samarbeta med skattemyndigheter och tillhandahålla de uppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna tillämpa skattereglerna på ett rättvist och ändamålsenligt sätt. Regeringen menar att det är viktigt att betona att företagen ska betala skatt, men att de inte ska betala mer skatt än vad lagstiftningen kräver. Internprissättning är en viktig fråga inom beskattningsområdet. OECD:s kommitté för skattefrågor utarbetar rekom­mendationer för att säkerställa att internprissättningen återspeglar den s.k. armlängdsprincipen som innebär att prissättningen ska motsvara vad som skulle ha tillämpats mellan oberoende parter under jämförbara omständigheter. Rekommendationerna syftar till att hjälpa skattemyndigheter och multinationella företag genom att visa hur internprissättningsfrågan kan lösas på bästa sätt. Genom tillämpning av armlängdsprincipen kan otillbörlig fördelning av vinst och förlust undvikas och riskerna för dubbelbeskattning minimeras.

Frågan om att bekämpa olovlig kapitalflykt och skatteflykt är som regeringen påpekar prioriterad för många länder, inklusive Sverige. Sverige deltar aktivt i ett flertal processer som syftar till att motverka skatteflykt och skatteundandragande, t.ex. det gemensamma G20/OECD-projektet Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) som etablerades 2013. En handlingsplan för BEPS antogs i juni 2013 och innehåller 15 åtgärder som är inriktade på att bl.a. förhindra att företag betalar för lite eller ingen skatt. Projektet avslutades formellt i oktober 2015 genom publicering av ett antal rapporter om de 15 åtgärderna, samt ett sammanfattande dokument. Samarbetet kommer dock i praktiken att fortsätta åtminstone fram till 2020 för att slutföra återstående arbete och tillförsäkra ett effektivt genomförande av överenskomna åtgärder. Inom FN bedrivs ett liknande arbete. Sverige bidrar sedan 2013 med kompetens och resurser till FN:s skattekommitté, som fokuserar särskilt på utvecklingsländernas perspektiv. Inom ramen för OECD stöder Sverige också Global Forum on Transparency and Exchange of Information for Tax Purposes som övervakar genomförandet av den internationella standarden för transparens och informationsutbyte på skatteområdet. Sverige driver även frågan om motverkande av olovlig kapital- och skatteflykt samt skatteundandragande genom ett starkt engagemang i andra internationella organisationer, t.ex. Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Sverige bidrar också genom kapacitetsuppbyggnad i och tekniskt bistånd till utvecklingsländerna så att de har nödvändiga verktyg och lagstiftning för att motverka internationell skatteflykt och skatteundandragande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens ambitioner att uppmuntra företag att utarbeta skattepolicyer och interna kontrollsystem, samt att företagen i dessa beaktar låginkomstländers behov och administrativa kapacitet.

Stockholm den 25 februari 2016

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Sara Karlsson (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (L), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD) och Patrik Lundqvist (S).

 

 

 

Avvikande meningar

1.

Politik för hållbart företagande (M, C, L, KD)

 

Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Anette Åkesson (M), Mats Persson (L) och Larry Söder (KD) anför:

 

I regeringens skrivelse 2015/16:69 Politik för hållbart företagande redovisar regeringen sin syn på hållbart företagande när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö- och klimatarbete och antikorruption. Skrivelsen berör också områden som hållbar beskattning, handelspolitik, finansmarknads-politik för hållbara investeringar samt jämställdhet och mångfald. Hållbart företagande kan sträcka sig över flera olika områden och är inte bara en självklar del av näringspolitiken utan även av andra politikområden.

Frågan om att bekämpa olovlig kapitalflykt och skatteflykt är som regeringen påpekar en internationellt prioriterad fråga för många länder, inklusive Sverige. Sverige deltar aktivt i ett flertal processer internationellt som syftar till att motverka skatteundandragande, exempelvis inom OECD med BEPS-projektet. Det är viktigt att arbeta med att utveckla ett inter-nationellt skattesystem där låginkomstländers behov tillgodoses, men vår utgångspunkt bör vara att värna svenska skattebaser och svensk konkurrens-kraft.  

Företagande är centralt för vårt land och avgörande för svensk tillväxt och utveckling. Stora delar av den politik som regeringen redogör för i den aktuella skrivelsen slår hårt mot näringslivet, vilket är negativt för tillväxt, utveckling och skapandet av nya jobb. Regeringen kan uppmuntra multinationella företag att följa riktlinjer och uppfylla skattelagstiftning men att detaljreglera företag främjar inte svensk tillväxt och utveckling för svenska företag.

Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen sätter andra länders behov före svensk tillväxt och utveckling, före svenska företag och före att värna svenska skattebaser. Det borde i stället vara regeringens uppgift att lyfta fram svenska intressen.

 

2.

Politik för hållbart företagande (SD)

 

Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD) anför:

 

Sverigedemokraterna ser positivt på stora delar av regeringens skrivelse om en politik för hållbart företagande. Vi har en gemensam generell syn övergripande mål, riktlinjer och visioner. Sverigedemokraterna skulle emellertid välkomna en diskussion om vad som egentligen genererar tillväxt och nya framgångsrika företag och utesluter inte att staten bör ta ett steg tillbaka på vissa områden och överlåta innovation, entreprenörskap och förnyelse av näringslivet på de mest lämpade privata aktörerna, vars förutsätt­ningar snarare kan optimeras genom reformer på t.ex. skatteområdet.

När det gäller regeringens ambitioner med hållbar beskattning som redogörs för i skrivelsen finner vi dock att regeringen ensidigt fokuserar på vad företagen kan göra. Här tycker vi att regeringen i stället borde ta ansvar och förbättra förutsättningarna för företagens verksamhet genom att t.ex. ta initiativ till lagstiftningsreformer på skatteområdet.