|
2016 års ekonomiska vårproposition
Till finansutskottet
Sammanfattning
I yttrandet tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
Regeringens politik syftar till att prioritera samhällsbygget framför skattesänkningar och nedskärningar. Regeringens samhällsbygge möjliggör kombinationen av tillväxt och jämlikhet, utveckling och trygghet, goda villkor för löntagarna och få konflikter på arbetsmarknaden, arbete och familjeliv, solidaritet och självförverkligande. Samhällsbygget bidrar också till jämställdhet mellan kvinnor och män. Inriktningen förutsätter bl.a. en god skatteuppbörd, ett jämförelsevis högt skatteuttag och ordning och reda i de offentliga finanserna.
Utskottet instämmer i att inkomstskillnaderna bör minska. Företagens konkurrenskraft bör stärkas genom regelförenklingar och fokus på digitaliseringens möjligheter.
Det behövs effektiva och ändamålsenliga regler mot skattefusk och skatteundandragande. Internationell skatteflykt och skatteundandragande ska bekämpas. De möjligheter som informationsutbytesavtalen och den nya internationella standarden för automatiskt informationsutbyte ska tas till vara.
Arbetet för att öka miljöskatternas styrande effekt ska stärkas och insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta intensifieras.
Riksdagens budgetbeslut för 2016 innebar en avtrappning av jobbskatteavdraget för personer med höga inkomster. Det förhöjda grundavdraget för äldre förstärktes så att pensionärer med de lägsta inkomsterna inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år. Inför beskattningsåret 2017 har regeringen för avsikt att begränsa uppräkningen av de båda skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt till förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet.
Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2016 föreslagit att RUT-avdraget kompletteras med ytterligare tjänster fr.o.m. den 1 augusti 2016. Utvidgningen omfattar beskärning och borttagande av träd och buskar, flyttjänster och vissa it-tjänster. Finansdepartementet har även remitterat förslag om sänkt skatt för reparationer
Incitamentsutredningens förslag om nya regler för incitamentsprogram har remitterats. Syftet är att öka möjligheterna för små växande företag att rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft. Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar kommer att förlängas med tre år.
Regeringen aviserar vidare sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer samt införande av en möjlighet till undantag från skatteplikt avseende mervärdesskatt för företag med en omsättning på högst 30 000 kronor per år.
Regeringen har också aviserat att man i budgetpropositionen för 2017 avser att återkomma till riksdagen med förslag om höjning av skatten på sprit med 1 procent och skatterna på övriga alkoholdrycker med 4 procent. Regeringen avser också att föreslå en skatt på kemikalier och ett undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg. Regeringen har slutligen i vårändringsbudgeten för 2016 föreslagit en sänkning av skatten på vissa biodrivmedel fr.o.m. den 1 augusti 2016.
I fem avvikande meningar tillstyrker M, SD, C, L och KD de förslag till riktlinjer som lagts fram av respektive parti.
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M)
2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)
3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C)
4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (L)
5.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avslår de förslag om en annan inriktning som läggs fram i Moderaternas, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas partimotioner.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Regeringen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken (avsnitt 2). Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2017.
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makro-ekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.
Samhällsbygget – ansvar, trygghet och utveckling
Under det senaste decenniet har Sverige glidit isär. Klyftorna och otryggheten har ökat. Stora skattesänkningar har gått före investeringar i utbildning och välfärd, och arbetslösheten har tillåtits att bli alldeles för hög. Därför valde svenska folket samhällsbygge framför stora skattesänkningar och nedskärningar. Samhällsbygget visar resultat: arbetslösheten pressas ned, skolorna anställer tusentals fler, Sverige leder klimatomställningen, och välfärden stärks. Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Den svenska modellen är unik och har gjort Sverige till ett föregångsland i världen. Den består av generella välfärdstjänster av hög kvalitet, aktiv arbetsmarknadspolitik, goda omställningsförsäkringar och starka parter på arbetsmarknaden som självständigt förhandlar avtal och villkor. Samhällsbygget möjliggör kombinationen av tillväxt och jämlikhet, utveckling och trygghet, goda villkor för löntagarna och få konflikter på arbetsmarknaden, arbete och familjeliv, solidaritet och självförverkligande. Samhällsbygget bidrar också till jämställdhet mellan kvinnor och män.
Den valda samhällsmodellen kräver samtidigt en god skatteuppbörd, ett jämförelsevis högt skatteuttag, ordning och reda i de offentliga finanserna, hög organisationsgrad bland löntagare och arbetsgivare, deltagande och eget ansvar hos individen.
Med den svenska modellen som grund och med moderniseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter och ingen hålls tillbaka.
Vårpropositionen och propositionen Vårändringsbudget för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
Klimatet är vår tids ödesfråga
Regeringen stärker arbetet för att öka miljöskatternas styrande effekt. I linje med detta och för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta höjdes energiskatten på bensin och diesel 2016. Bonus–malus-utredningen ska föreslå hur miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid kan premieras medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt. Vägslitageskattekommittén ska analysera hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar kan utformas, och regeringens ambition är att en sådan skatt ska införas. Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden få regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Arbetet med att genomföra och för framtiden utveckla stadsmiljöavtalen ytterligare med fokus på hållbara transporter i städer är fortsatt prioriterat. Investeringsstödet till lokala klimatåtgärder, Klimatklivet, bidrar till ökade klimatinvesteringar och är ett viktigt bidrag i arbetet med miljömålen.
Regeringen anser att energisystemet på sikt ska bygga på 100 procent förnybar energi.
Samhällsbygget går före stora skattesänkningar
Regeringen prioriterar samhällsbygget framför ytterligare skattesänkningar och nedskärningar. Den svenska samhällsmodellen utgör den bästa grunden för ett starkt framtida Sverige i jämlikhet och utveckling. Den ska inte raseras genom nedskärningar i välfärden, en politik som ökar klyftorna eller statlig inblandning i lönebildningen. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen av samhället som verktyg tar vi oss an dagens och framtidens utmaningar. Regeringen utvecklar det som gör Sverige unikt och söker samarbetsmöjligheter för att ständigt ta nya steg för tillväxt, jämlikhet och hållbarhet.
Starkare offentliga finanser
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Sedan regeringen tillträdde har finanspolitiken lagts om i en mer ansvarsfull riktning, vilket har inneburit att underskottet minskat kraftigt mellan 2014 och 2015.
De stärkta offentliga finanserna gav större möjligheter att hantera det exceptionellt stora antalet människor som sökte asyl i Sverige hösten 2015.
En stor del av utvecklingen av de offentliga finanserna framöver styrs av utvecklingen av migrationen. En särskilt stor utmaning är att på ett samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt finansiera de kostnader som den kraftiga ökningen av antalet asylsökande 2015 innebär. Det är rimligt att exceptionella händelser som naturkatastrofer eller ett mycket stort antal människor på flykt kan hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför bör hänsyn tas till de förhöjda migrationskostnaderna när inriktningen för finanspolitiken fastslås.
Detta bör dock endast ske om det bedöms som troligt att ökningen av antalet asylsökande är temporär. Om antalet asylsökande bedöms ligga på en hög nivå under en längre tid måste finanspolitiken anpassas till den nya utgiftsnivån, vilket skulle kräva minskade utgifter eller ökade inkomster framöver. Regeringens prognoser utgår från Migrationsverkets mellanscenario som innebär färre asylsökande per år 2016–2019 än 2015. Därmed betraktas en betydande del av utgifterna kopplade till migration och etablering under de kommande åren vara av tillfällig karaktär.
Konfliktförebyggande arbete i vår omvärld
Skatteflykt är ett omfattande problem i utvecklingsländer. Detta hämmar ländernas utveckling och försvårar arbetet med fattigdomsbekämpning. Insynen i multinationella företags verksamhet och skattemyndigheternas möjligheter att få information måste förbättras.
Hög skuldsättning i hushållssektorn
Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit i relativt snabb takt sedan mitten av 1990-talet. En stor del av ökningen kan förklaras av strukturella och makroekonomiska faktorer. Allt fler hushåll äger sin bostad. Att bostadsbyggandet har legat på en låg nivå har lett till att utbudet av bostäder i framför allt storstäder ökat långsammare än befolkningen. Bostadsrelaterade skatter har sänkts, särskilt i samband med införandet av den kommunala fastighetsavgiften 2008. Samtidigt har hushållens inkomster ökat i god takt och realräntan sjunkit.
Regeringen anser därför att det är viktigt att vidta väl avvägda åtgärder för att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning.
En aktiv näringspolitik för fler och växande företag
Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram lämnade sitt betänkande Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) till regeringen den 15 mars 2016. Utredningen föreslår förändringar i beskattningen för vissa typer av incitamentsprogram för att öka möjligheterna för små växande företag att rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft. Betänkandet har remitterats.
För att stärka företagens konkurrenskraft är regelförenklingsarbetet fortsatt prioriterat, och regeringen fokuserar på att använda digitaliseringens möjligheter för att frigöra tid och kraft åt företagen att utveckla sin verksamhet.
En ökad användning av e-förvaltning kan bidra till att minska de administrativa kostnaderna för företag och för staten. Digitaliseringen innebär också nya möjligheter att tillhandahålla välfärdstjänster på ett kostnadseffektivt sätt och kan därigenom bidra till att stärka välfärden.
Rättvisa skattemässiga konkurrensvillkor
Den ökande globaliseringen och internationella rörligheten har skapat goda investerings- och expansionsmöjligheter för svenska företag i utlandet och för utländska företag i Sverige. Samtidigt har allt fler möjligheter uppstått att använda aggressiv skatteplanering för att flytta vinster från Sverige till länder med låg skatt. Sådana upplägg skapar orättvisa konkurrensvillkor och missgynnar den stora majoriteten av svenska företag som vill göra rätt för sig. Därför behövs effektiva och ändamålsenliga regler mot skattefusk och skatteundandragande, men också kontrollverktyg och informationsutbyte mellan myndigheter på internationell nivå.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet mot skattefusk. Skatteverket har fått i uppdrag att utforma förslag till att utvidga systemet med personalliggare till att omfatta ytterligare branscher. Regeringen har också presenterat förslag om att näringsidkare ska omfattas av kravet på kassaregister även om inkomsten från den aktuella försäljningen inte härrör från ett fast driftställe i landet. Vidare har Skatteverket lämnat ett förslag som innebär att arbetsgivare ska slippa lämna både arbetsgivardeklaration och kontrolluppgift och att redovisning på individnivå i stället ska ske varje månad i arbetsgivardeklarationen. Detta förslag bereds nu i Regeringskansliet.
Det är viktigt att Skatteverket fullt ut använder alla möjligheter, bl.a. informationsutbytesavtalen och den nya internationella standarden för automatiskt informationsutbyte, för att skärpa arbetet mot internationell skatteflykt och skatteundandragande. Flera stora framsteg har nåtts internationellt genom OECD:s projekt mot aggressiv skatteplanering, det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). De förslag till åtgärder som tagits fram i projektet skapar förutsättningar för en effektiv och rättvis beskattning samtidigt som konkurrensaspekter för svenska företag beaktas. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att följa upp resultatet av BEPS-projektet. Inom ramen för detta arbete kommer bl.a. OECD:s rekommendation om att skattekonsulter ska vara skyldiga att informera skattemyndigheten om skatteupplägg att utredas.
Som en följd av BEPS-projektet har Europeiska kommissionen presenterat ett antimissbrukspaket. Paketet innehåller förslag till ett direktiv mot skatteundandraganden. Regeringen stöder syftet med antimissbrukspaketet.
Skatteflykt är ett omfattande problem i utvecklingsländer. Detta hämmar ländernas utveckling och försvårar arbetet med fattigdomsbekämpning. Insynen i multinationella företags verksamhet och skattemyndigheternas möjligheter att få information måste förbättras. Det är viktigt att bidra med administrativt stöd till utvecklingsländer så att de kan arbeta effektivt mot skattefusk och skatteundandraganden.
Fossilfria transporter och resor prioriteras
Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. Redan 2014 uppgick andelen förnybar energi i transportsektorn till ca 19 procent. Regeringen har presenterat nya åtgärder för att höja den andelen ytterligare till 2020 och avser att intensifiera insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta.
I linje med detta höjdes energiskatten på bensin och diesel 2016. Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och diesel som beaktar utvecklingen av BNP. Det sker genom att skattesatserna årligen räknas upp med 2 procentenheter utöver befintlig KPI-omräkning. Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Regeringen har också slopat begränsningen för hur stor andel biodrivmedel som är skattebefriad i låginblandad bensin och diesel, vilket möjliggör ytterligare stöd till förnybara drivmedel. Dessutom anser regeringen att det är viktigt att satsa på elektrifiering av transportsektorn. Regeringen har därför avsatt medel till den s.k. supermiljöbilspremien. Regeringen har även ändrat regelverket för premien för att möjliggöra stöd till fler rena elbilar. I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöbilar bör förlängas fr.o.m. 2017 t.o.m. 2019. Eldrivna bussar har stor potential att minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Dessa bussar är dock fortfarande dyra. För att främja introduktionen av eldrivna bussar på marknaden införs under 2016 en elbusspremie.
Det finns ett behov av att flygtrafiken i högre utsträckning bär sina egna klimatkostnader. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå hur en skatt på flygresor kan utformas (dir. 2015:106). Skatten bör uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga alternativ, vilket i sin tur leder till minskade utsläpp och mindre klimatpåverkan. Skatten bör också uppmuntra flyget till effektivare transporter och minskad klimatpåverkan. Skattens utformning ska även samverka med de närings-, transport- och regionalpolitiska målen om bl.a. jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft i alla delar av landet.
Regeringen bedömer att det finns en effektiviseringspotential för såväl lätta som tunga fordon. Bonus–malus-utredningen (dir. 2015:59) har utrett hur miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid kan premieras vid inköpstillfället genom en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt (malus). Fram tills ett nytt system är på plats är det viktigt med en supermiljöbilspremie. Detta gäller också en nedsättning av förmånsvärdet för vissa miljöbilar. Det är viktigt att alla aktörer har god förutsägbarhet inför anskaffandet av nya miljöfordon.
Vägslitageskattekommittén ska analysera hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för svenska och utländska tunga lastbilar kan utformas (dir. 2015:47). Genom en sådan skatt kan den tunga trafiken i högre grad bära sina samhällsekonomiska kostnader. Regeringens ambition är att en sådan skatt ska införas.
Regeringen bedömer också att det finns en betydande potential för ökad användning av biodrivmedel. Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden få regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Befrielsen från koldioxidskatt som Sverige tillämpat för biodrivmedel utgör enligt Europeiska kommissionen ett statligt stöd. Därför kunde kommissionen inte godkänna det svenska upplägget att kombinera skattebefrielsen med en s.k. kvotplikt för biodrivmedel. Sverige har dock i december 2015 fått fortsatt statsstödsgodkännande för befrielse av koldioxidskatt och viss andel av energiskatten för hållbara biodrivmedel. För flytande biodrivmedel gäller godkännandet t.o.m. utgången av 2018 och för biogas som används som drivmedel t.o.m. utgången av 2020.
Hållbara förnybara bränslen ska ges minst lika goda förutsättningar som hittills att konkurrera med fossila bränslen så att en successivt ökande andel förnybara bränslen kan åstadkommas. Regeringen bedömer att det är möjligt att sänka skatten på vissa biodrivmedel utan att komma i konflikt med EU:s statsstödsregler. Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 sänkt skatt på vissa biodrivmedel fr.o.m. den 1 augusti 2016.
Ett mer hållbart energisystem
Regeringen har höjt ambitionen i elcertifikatssystemet till 30 TWh 2020, motsvarande 5 TWh ny förnybar el. I samband med detta begränsades skattefriheten för el som producerats i bl.a. vindkraftverk och samordnades med nya regler för annan elproduktion. Regeringen vill även förbättra förutsättningarna för havsbaserad vindkraft.
En utredare ska se över förutsättningarna för att skattemässigt stimulera solenergi, i synnerhet el producerad med solceller.
En cirkulär och biobaserad ekonomi
I syfte att öka återanvändningen av produkter har regeringen tillsatt en utredning (dir. 2016:3). Utredningen ska analysera vilka hinder som kan finnas i lagstiftningen och vilka styrmedel som behövs för att öka återanvändningen av produkter. Det övergripande målet är att nå en mer resurseffektiv och cirkulär samhällsekonomi som begränsar påverkan på miljön. Regeringen tar steg mot en cirkulär och biobaserad ekonomi. Bland annat har Finansdepartementet remitterat förslag om sänkt skatt för reparationer.
Regeringen har även tillsatt en utredning som ska kartlägga den framväxande delningsekonomin och se över olika användares roller och rättsliga ställning (dir. 2015:136). Utredningen ska undersöka om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns behov av lagändringar.
Miljömålen ska uppnås
Regeringen ska tillsätta en utredning som ska analysera behovet av beskattning för att minska spridningen av kadmium och andra hälso- och miljöfarliga ämnen och tungmetaller i miljön. Utredningen ska också göra en översyn av skatten på bekämpningsmedel och analysera om skattens effektivitet samt styrande effekt avseende hälsa och miljö kan öka.
Inkomstskillnaderna ska minska
Skillnaderna i de disponibla inkomsterna har ökat. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. Framför allt har inkomsterna för dem med allra högst inkomster ökat snabbare än för övriga till följd av ökade kapitalinkomster. Avskaffandet av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten har också bidragit till ökningen av inkomsterna för dem med högst inkomster. Därtill har de lägsta inkomsterna ökat förhållandevis långsamt. Transfereringar som utgör en större andel av inkomsterna där än i de högre inkomstskikten, är vanligtvis kopplade till prisutvecklingen, eller bestämda i fasta belopp, och de har utvecklats svagare än lönerna.
Andelen individer med låg ekonomisk standard har ökat sedan 1995. Den största ökningen har skett sedan 2006. Den successiva utbyggnaden av jobbskatteavdraget förstärkte inkomsterna för dem i mitten av inkomstfördelningen. Samtidigt sänkte den förra regeringen ersättningarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Detta bidrog till att inkomsterna för dem med lägre inkomster inte växte i samma takt som för övriga. Sänkta ersättningar innebar tillsammans med differentierade och i många fall ökade avgifter för arbetslöshetsförsäkringen att många lämnade arbetslöshetskassorna. Likformighet i beskattning är önskvärt. Den förra regeringens skattepolitik innebar exempelvis att pensionärer vid lika inkomst fick betala en högre skatt än de som hade jobb. Sammantaget innebar dessa förändringar i skatte- och transfereringssystemen en ökning av andelen personer med låg ekonomisk standard.
Efter ett helt arbetsliv ska ingen behöva känna oro inför sin ålderdom. Regeringen har tagit ett första steg för att avskaffa den orättvisa skillnaden i beskattning av arbetsinkomster och pension. Det förhöjda grundavdraget för äldre har förstärks så att pensionärer med de lägsta inkomsterna inte beskattas högre än löntagare som är yngre än 65 år. Detta gynnar framför allt kvinnor eftersom de har de lägsta pensionerna.
Skattefrågor inför budgetpropositionen för 2017
Finansdepartementet har tidigare i år remitterat skatteförslag som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 och som ingår i de av riksdagen beslutade beräkningarna av inkomsterna på statens budget för 2017–2020. Remitteringen har gjorts som ett led i beredningen av förslagen i syfte att i budgetpropositionen för 2017 föreslå riksdagen att dessa genomförs fr.o.m. 2017.
De aviserade och remitterade förslagen är
– begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
– förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar
– sänkt reklamskatt.
Finansdepartementet har också remitterat förslag om
– skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror
– sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare i vissa fall
– avdrag för klimatkompensation genom förvärv och borttagande (annullering) av utsläppsrätter
– avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet
– sänkt energiskatt på el för större datacenter, anpassning till unionens statsstödsregler, fortsatt nedsatt energiskatt i vissa delar av norra Sverige m.m.
– lika beskattning av dieselbränsle i båtar, skepp och arbetsmaskiner inom vattenbruk, skogsbruk och jordbruk
– skatt på kemikalier
– definition av beskattningsår för vissa punktskatter
– EU-anpassning av avdragsrätt för representationsmåltider genom utökat avdrag för mervärdesskatt men slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattning
– sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer
– undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg
– ändrad intäktsränta i skattekontot.
De remitterade förslagen ska granskas av Lagrådet innan de lämnas till riksdagen.
Regeringen avser dessutom att i budgetpropositionen för 2017 återkomma till riksdagen med förslag om
– begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
– höjning av skatten på sprit med 1 procent och skatterna på övriga alkoholdrycker med 4 procent
– införande av en möjlighet till undantag från skatteplikt avseende mervärdesskatt för företag med en omsättning på högst 30 000 kronor per år.
Inkomster
År 2016 väntas de totala skatteintäkterna öka med nästan 6 procent, vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Intäkterna från skatt på arbete ökar mest till följd av en kraftig ökning av lönesumman.
Även under de kommande prognosåren väntas de totala skatteintäkterna öka kraftigt, med närmare 5 procent per år. Samtliga skattebaser väntas bidra till ökningen.
I propositionen Vårändringsbudget för 2016 föreslår regeringen två lagändringar på skatteområdet som brutto beräknas sänka de totala skatteintäkterna med 0,5 miljarder kronor 2016. Det handlar om en utvidgning av RUT-avdraget och sänkt skatt på biodrivmedel.
I förhållande till budgetpropositionen för 2016 har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats upp för samtliga år med 7–44 miljarder kronor per år. Det beror på att konjunkturläget har utvecklats starkare än väntat och på att utsikterna framöver ser mer gynnsamma ut.
Moderaterna
I partimotion 2015/16:3406 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (båda M) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken och därefter Moderaternas prioriteringar.
Alliansen: Sverige står inför ett omfattande reformbehov. Med en alltmer tudelad arbetsmarknad stängs svaga grupper ute från arbetsmarknaden som har mycket svårt att få ett första jobb. En utbredd bostadsbrist runtom i landet försvårar för människor att flytta till jobben och företagens möjlighet att rekrytera. Skolresultaten och kunskapsnivån i den svenska skolan är fortsatt otillräckliga. Samtidigt behöver stora grupper nyanlända etableras i Sverige och på den svenska arbetsmarknaden. Kraftfulla jobb- och integrationsinsatser, ökat bostadsbyggande och reformer för att stärka konkurrenskraften kommer att vara centrala frågor under en lång tid framöver.
Fler jobb är grunden för en stark ekonomi och för att vi ska fortsätta att ha en hög kvalitet i välfärden. Vi prioriterar viktiga investeringar för att stärka svensk konkurrenskraft, med mer kunskap i skolan och bättre och utbyggd infrastruktur för att fortsätta att knyta ihop hela landet. Vi värnar och utvecklar välfärdens kärnverksamheter för att möta de krav på kvalitet, tillgänglighet och valfrihet som alla svenskar kan förvänta sig av skolan, vården och omsorgen.
Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga. Där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktionsförmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion, och de skatteintäkter som finansierar välfärden ökar. Bara genom att fler kommer i arbete kan vi säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Sverige ska bedriva en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser och främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring. Det krävs genomgripande reformer som skapar hållbara förutsättningar för migration och integration på både kort och lång sikt.
För att bryta det utanförskap som växt fram bland utrikes födda och unga som saknar gymnasieutbildning krävs stabila offentliga finanser och genomgripande strukturella reformer av arbetsmarknaden, utbildningsystemet och bostadsmarknaden.
Alliansen för en politik som värnar en stabil och varaktig återhämtning av svensk ekonomi. För att säkra den ekonomiska utvecklingen är det centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. Det finanspolitiska ramverket, med ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, har tjänat Sverige väl. Eventuella förändringar av ramverket bör utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd.
Stabiliseringspolitiska och budgetpolitiska argument talar för en stramare finanspolitik 2017 och framåt. Nya reformer bör vara fullt finansierade, och budgetförstärkningar på 5 miljarder kronor bör genomföras. För 2018 och framåt bör budgeten förstärkas med ytterligare ungefär 20 miljarder kronor. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer att ske under prognosperioden bör drygt 1 procent överskott nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans.
Budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det ska inte ske genom höjda skatter på jobb och företagande och ska inte påverka välfärdens kärnverksamheter.
På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. Den finansiella sektorn är undantagen från mervärdesskatt, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. Skatteuttaget utjämnas genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. Den kommersiella fastighetssektorn beskattas i dag mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas.
Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Beskattningen ses över för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. En kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser införs. Kväveoxidavgiften görs om till en skatt. Beredskap finns för ytterligare höjningar av skatterna på alkohol och tobak.
Det är viktigt att föra en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Alliansen vänder sig emot regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken eftersom det är viktigt att hålla utgifterna på en ansvarsfull nivå. Agerandet förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna, vilket riskerar att slå mot jobb och företagande.
Budgetförstärkningarna 2017 bör i första hand ske genom besparingar på flyktingmottagandet, avvecklade byggsubventioner och att enprocentsmålet för biståndet beräknas utifrån den etablerade beräkningskonventionen för BNI som gällt fram till 2014.
Jobben och kampen mot utanförskapet är grunden för politiken. Drivkrafterna att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Då duger det inte att skatten höjs och att socialförsäkringssystemen blir så generösa att det inte längre lönar sig att arbeta. Trösklarna på arbetsmarknaden är höga i form av låg flexibilitet och allt högre kompetenskrav. Därför krävs möjligheter till utbildning och kompetensinsatser. Villkoren och drivkrafterna för att starta, driva och utveckla företag måste vara i internationell toppklass. Genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och lönar sig kan välstånd säkerställas. Regeringens politik, med höjda kostnader, ökat regelkrångel och större hinder för företagande inom kvinnodominerade branscher hotar utvecklingen.
Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. Det måste bli enklare att hyra ut sin bostad i andra hand, och dagens hyresreglering måste ses över. Utformningen av flyttskatterna ses över för att minska inlåsningseffekterna.
Regelverket som möjliggör för små företag att rekrytera kompetent arbetskraft genom incitamentsprogram och delägarskap görs enklare och mer konkurrenskraftigt samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas.
Sverige ska vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle, något som inte står i motsats till tillväxt och jobbskapande utan både miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Det krävs väl utformade och effektiva styrmedel.
Moderaternas prioriteringar: Det krävs kraftfulla åtgärder för att bryta det nya utanförskapet så att människor får ett arbete att gå till och friheten att stå på egna ben. Regeringens politik är otillräcklig och riskerar att förvärra situationen. Stora skattehöjningar på jobb och företagande försämrar möjligheterna till en god integration genom höjda trösklar för att komma in på arbetsmarknaden.
Sverige är på väg in i en högkonjunktur och läget i de offentliga finanserna är mycket ansträngt. Regeringen bör snarast presentera en trovärdig väg tillbaka till balans och överskott. Stegvis signalerar regeringen att det finanspolitiska ramverket överges och att man i stället för att stärka det finansiella sparandet tänker låna till nya och permanenta utgifter. Det riskerar att försämra möjligheterna att klara nästa ekonomiska kris.
Moderaterna föreslår budgetförstärkningar på ca 5 miljarder kronor 2017 för att stärka det finansiella sparandet och snabbare komma tillbaka till överskott.
De volymrelaterade utgiftsökningarna i transfereringssystemen i vårpropositionen uppgår till ca 77 miljarder kronor mellan 2015 och 2020, vilket riskerar att tränga undan satsningar eller försvåra möjligheterna att bygga upp säkerhetsmarginaler inför nästa kris. För att möjliggöra insatser för att stärka välfärden, skapa fler jobb och öka integrationen krävs att utgiftsutvecklingen kontrolleras. Moderaterna presenterade i budgetmotionen för 2016 en rad utgiftsbegränsningar inom transfereringssystemen och återkommer med ytterligare åtgärder för 2017.
Budgetförstärkningarna för 2017 bör i första hand ske inom migrationsområdet. Att oreserverat låna till migrationsutgifterna är oansvarigt.
Det finansiella sparandet stärks genom att intäktsräntan på skattekontot sänks till som lägst 0, vilket medför en besparing på 0,73 miljarder kronor under 2017.
Ett förstajobbetavdrag införs som en skattelättnad riktad till dem med låga arbetsinkomster. Det ger tydliga ekonomiska drivkrafter för att ta klivet in på arbetsmarknaden. Moderaterna satsar 9 miljarder kronor per år från 2017 för att sänka skatten för dem med låga inkomster.
Inom ramen för migrationsöverenskommelsen hösten 2015 mellan regeringen och allianspartierna breddas RUT-avdraget till flyttjänster, trädgårdstjänster och it-tjänster i linje med allianspartiernas förslag. Det nuvarande taket bör dubbleras till 50 000 kronor per år och person.
Moderaterna satsar 90 miljoner kronor per år på dubblerat tak i RUT-avdraget och 810 miljoner kronor per år på breddat antal RUT-tjänster.
Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. Det finns anledning att se över hur flyttskatterna kan förändras för att undvika inlåsning. Justeringar bör ske samtidigt med justeringar av andra bostadsrelaterade skatter. Fastighetsskatten ska inte återinföras.
Att på kort sikt höja skatterna kommer inte att vara tillräckligt för att klara välfärdens finansiering på lång sikt. För att långsiktigt öka välståndet och uthålligt stärka välfärden krävs att ekonomin växer och att fler kommer i jobb. När fler betalar skatt och skattebasen växer skapas mer resurser till vår gemensamt finansierade välfärd. Det är utgångspunkten för Moderaternas politik.
Sänkta skatter, stramare bidrag och bättre företagsklimat handlar ytterst om att långsiktigt trygga välfärden. Det är en avvägning som gör att trygghetssystemen fångar upp och skyddar människor som oförskyllt råkar illa ut till följd av sjukdom, arbetslöshet eller arbetsskada men som samtidigt ger tillräckliga drivkrafter till arbete.
Sverigedemokraterna
I partimotion 2015/16:3397 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) anförs att en alltför omfattande invandring har omintetgjort reella möjligheter för de invandrade att möta det svenska samhället.
Sverigedemokraternas politik, med sin bas i socialkonservatism och nationalism har sitt fokus på att ge ett så starkt fundament som möjligt för det svenska samhället. Vi värdesätter sammanhållande band mellan medborgarna och vi erkänner ett behov av gemenskap för såväl den enskilde som samhället i stort.
Politiken lägger grunden och skapar förutsättningar, men samhället skapas i slutändan av dess invånare. I Sverigedemokraternas Sverige hör medborgarskapet samman med såväl rättigheter som plikter. Varje svensk medborgare ska känna sig säker på att få hjälp i nöd, men också vara redo att själv hjälpa i kris.
I fyra decennier har övriga riksdagspartier präglats av en påtagligt bristande verklighetssyn beträffande effekterna av övergången från en reglerad och behovsbaserad arbetskraftsinvandring till en i princip okontrollerad asylinvandring. Inte förrän förra årets extrema siffror för asylmottagande tvingades de åtminstone delvis bemöta det faktum att det finns gränser för vad samhället mäktar med.
Sverigedemokraterna presenterar kraftfulla reformer för att åtgärda storleken på invandringen. De rättsvårdande myndigheterna får direktiv och resurser att avvisa samtliga illegala immigranter som vistas i Sverige. Beträffande de invånare som följt regler och har rätt att vistas i landet för vi en politik som bygger ett Sverige där gemenskapen, tilliten och lojaliteten präglar samhället.
Sverige behöver inte ett låglönesamhälle för att kunna sysselsätta folk som står längre från arbetsmarknaden. Vad som behövs är att skattesystemet reformeras och att de med lägst inkomster blir skattebefriade. På så sätt blir det attraktivare att anställa och mer attraktivt att jobba.
En parlamentarisk kommitté bör utreda en modell där inkomstskatterna sänks för lägre arbetsinkomster med utgångspunkten att ingen ska betala inkomstskatt på en taxerad arbetsinkomst upp till 150 000 kronor per år. Ambitionen är också att avskaffa skatteklyftan mellan pension och lön. Det innebär att det blir mer attraktivt att acceptera en anställning till låg lön eller en deltidsanställning i förhållande till t.ex. försörjningsstöd, a-kassa eller motsvarande. Det blir billigare för företaget att anställa och det blir slutligen en kraftig förbättring av levnadsstandarden för dem med lägst inkomst.
En skattereform kostar ca 180 miljarder kronor. En finansiering bör utredas genom att t.ex.
– nuvarande jobbskatteavdrag reformeras till att bli ett genuint avdrag i stället för i dag som en skattereduktion
– momssatserna ses över
– ränteavdraget minskas eller slopas i försvarbar takt
– arbetsmarknadspolitiska reformer som visat sig ineffektiva slopas.
Utredningen bör studera de sysselsättningspolitiska konsekvenserna och involvera arbetsmarknadens parter, i detalj utreda de fördelningspolitiska aspekterna samt föreslå eventuella kompensationer för det fall att någon grupp med svagare köpkraft blir särskilt ekonomiskt lidande.
Den allmänna löneavgiften bör slopas för alla företag med upp till nio anställda. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift, vilket ger ekonomiskt utrymme att nyanställa.
Basindustrin är beroende av stabila elpriser för att bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. Kärnkraften utgör tillsammans med vattenkraften basen i det svenska energisystemet. Det behövs samarbete kring energifrågorna som borgar för en bred parlamentarisk majoritet som kan bestå under en längre tid.
Sverigedemokraterna för en politik som gynnar både stora och små företag. Ambitionerna bör öka för investeraravdraget och privatpersoners möjligheter att investera främst i mindre bolag.
Medlen stärks slutligen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Centerpartiet
I partimotion 2015/16:3404 av Annie Lööf m.fl. (C) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken (se mot. 2015/16:3406).
Svensk ekonomi står inför framför allt två utmaningar. Jobben växer inte tillräckligt snabbt trots att vi nu går in i en högkonjunktur, och trycket på de offentliga utgifterna är mycket högt inte minst på grund av det stora och onödigt dyra mottagandet av nyanlända och en ineffektiv arbetsmarknadspolitik och växande sjukskrivningstal.
Regeringens politik förstärker problemen genom höjningen av a-kassan och genom att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen slopats.
Det måste bli enklare och billigare att starta och driva företag i hela landet. Arbetsmarknaden måste också öppnas upp för fler. Så kan polariseringen och tudelningen minska. Oavsett var man bor – på landsbygden, i mindre orter, i städernas förorter eller innerstaden – ska man ha samma möjligheter att leva, arbeta och driva företag.
Jobbskapande reformer måste finansieras på ett ansvarsfullt sätt. Reger-ingens skattehöjningar måste bytas mot en grön skatteväxling där ökade miljöskatter finansierar sänkningar av skatter på jobb och företagande i hela landet. Utgifter inom mottagnings- och transfereringssystemen måste kontinuerligt och noggrant omprövas.
Kostnaderna för att anställa måste sänkas och reglerna för att starta och driva företag förenklas, och det måste bli billigare att investera i växande företag i hela landet. Utbudet av arbetskraft med god kompetens och hög produktivitet måste stimuleras. Det måste alltid löna sig att arbeta. Slutligen måste matchningen mellan dessa jobbsökare och jobbskapare fungera.
Omfattningen av ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program måste minska kraftigt, och Arbetsförmedlingen måste reformeras i grunden.
Centerpartiet är berett att sänka både inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna för personer upp till en viss lönesumma. Ett ingångsjobb med lägre lön och lägre skatt innebär en bättre ekonomisk situation för den enskilde än försörjning genom bidrags- och försäkringssystemen.
Ingångsföretag, en ny företagsform, införs för små företag med högst 250 000 kronor i omsättning. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. Företagen ska inte betala inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället betalas en schablon baserad på omsättningen, med en skattesats på 25 procent. Reformen beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad om 600 miljoner kronor årligen.
Taket för RUT-avdraget höjs till 75 000 kronor. Tvätteritjänster, läxhjälp, trädgårdstjänster, it-tjänster, flyttjänster och reparationer av vitvaror inkluderas i avdraget. Senior-RUT införs där avdrag få göras med 60 procent för personer över 80 år. Reformen beräknas kosta 510 miljoner kronor per år.
Ingen arbetsgivaravgift ska betalas under de första två åren när en enmansföretagare anställer sin första medarbetare.
Beskattningsreglerna för personaloptioner breddas och förbättras. Regelverket kring 3:12-reglerna reformeras. Investeraravdraget vidareutvecklas. I statlig verksamhet prioriteras att minska regelbördan för företagen. Reglerna för generationsväxling ses över så att skattesystemet inte försvårar för familjeföretag.
En automatisk inrapportering, baserat på befintliga lönesystem ska ersätta den månatliga arbetsgivardeklarationen och den årliga kontrolluppgiften. Alla relevanta myndigheter ska kunna ta del av uppgifterna via det nya systemet.
Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. Förslaget att trappa av jobbskatteavdraget har avvisats. Centerpartiet återkommer med förslag kring jobbskatteavdragets konstruktion och hur skatten för äldre som arbetar ska sänkas.
Ett brett reformprogram ska minska utsläppen och ställa om fordonsflottan, minska gifterna i vardagen, öka den förnybara energiproduktionen samt stärka havs- och vattenmiljön.
Industrins undantag från eller nedsättning av energi- och koldioxidskatt för fordon begränsas för branscher där ickefossila alternativ i allt högre grad finns tillgängliga, t.ex. för gruvindustriell verksamhet.
Skatt på avfallsförbränning införs. En miljöavgift på fossila plastpåsar införs. En skatt på fluorerande växthusgaser införs.
Naturgas i transportsektorn ska beskattas enligt samma princip som fossil bensin och diesel. Det beräknas medföra en intäkt på 200 miljoner kronor årligen.
Ett system med miljöbonusar och miljöavgifter på bilar införs för personbilar, lastbilar och bussar. En supermiljölastbilspremie respektive en supermiljöbusspremie införs enligt samma principer som för personbilar.
Användningen av biodrivmedel ökar genom ett kvotpliktssystem med drivmedlens klimateffektivitet i fokus. I avvaktan på ett kvotpliktssystem drivs möjligheten till skattebefrielse från koldioxidskatt på förnybara drivmedel.
Förslaget om sänkt skatt på biodrivmedel innebär att skatten trots allt blir högre än den var under 2015. Denna partiella skattehöjning avvisas. Skatten på E85 och höginblandad FAME bör återställas helt. Detta beräknas kosta 140 miljoner kronor.
Den utsläppsbaserade delen av fordonsskatten förstärks samtidigt som grundbeloppet sänks.
Systemet för förmånsvärde på tjänstebilar reformeras med en högre grad av klimatstyrning. Kravet på förmånsbeskattning när en anställd laddar elbilen på arbetsplatsen slopas.
Nedsättningen av energiskatten på el för fartyg som använder landström ska gälla även för mindre fartyg.
Beslut om bl.a. trängselskatter samt hur intäkterna används ska kunna avgöras lokalt.
Momsplikten ska vara frivillig för verksamheter med mindre än 30 000 kronor i omsättning, vilket särskilt gynnar mikroproducenter av förnybar el.
Enskilda boende i t.ex. en bostadsrättsförening ska kunna bli mikroproducenter och göra skatteavdrag för elöverskott som levereras ut på nätet. Återbetalningen av skatt till mikroproducenter av el ska ske snabbare. Återbetalningen av skatt för överskottsel bör kunna skötas direkt på fakturan precis som för ROT- och RUT-avdraget och inte via deklarationsprocessen en gång per år. Skatt på solel avvisas.
Skattebefrielsen för solenergi som produceras för eget bruk bör gälla alla oavsett anläggningens toppeffekt.
En bred kemikalieskatt införs. Centerpartiet säger nej till att återinföra handelsgödselskatt och att införa kilometerskatt. Kostnaderna för bönder ska sänkas, särskilt kostnaden för att anställa. Egenavgifter, arbetsgivaravgifter och andra skatter på arbete måste kontinuerligt ses över och sänkas när möjlighet ges. Återbetalningen av dieselskatt bör höjas med 50 öre mer än regeringen föreslagit. Möjligheten att helt skattebefria förnybara drivmedel i de gröna näringarna ses över.
6 procent moms på biobiljetter behålls.
En regionalisering av ett antal skatter utreds.
En bred, långsiktig och blocköverskridande överenskommelse bör träffas vad gäller beskattningen för att köpa, äga och sälja sin bostad. Översynen ska bl.a. innefatta reavinstbeskattningen. En statlig fastighetsskatt avvisas.
Möjligheterna att införa ett riktat bosparande för unga ses över.
Avdraget för gåvor till ideella organisationer återinförs.
Centerpartiet avvisar regeringens aviserade sänkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt och återkommer i budgetmotionen med en egen, mer generös och miljöstyrande modell för beskattningen av förmånsvärdet för miljöbilar. Centerpartiet har, inom ramen för en bred politisk överenskommelse, accepterat att reklamskatten sänks.
Inför budgetpropositionen för 2017 aviseras ett antal inkomstförändringar som är långt ifrån tillräckliga för att finansiera regeringens satsning på ökade statsbidrag till kommunsektorn. Centerpartiet är positivt inställt till ett antal av de aviserade förslagen. Bland dessa återfinns förslagen om avdrag för klimatkompensation, skattereduktion för reparationer av vitvaror, sänkt energiskatt för datacenter, likformig beskattning av båtar inom vattenbruk, skogsbruk och jordbruk, ändrad intäktsränta i skattekontot och införd möjlighet till undantag från moms för företag med liten omsättning. Ett antal av förslagen är dock otillräckliga, särskilt förslaget om kemikalieskatt.
Liberalerna
I partimotion 2015/16:3403 av Jan Björklund (L) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken (se mot. 2015/16:3406).
Med en regering som höjer skatterna på jobb och tillväxt, sparar på de mest utsatta och ändå lyckas öka underskotten behövs det ett liberalt alternativ. Liberalerna lägger fram en ny politik och följer upp centrala reformer från höstens budgetmotion.
Regeringen försöker överge överskottsmålet, slopar krona-för-krona-principen och ökar underskotten i en högkonjunktur. Att låna när ekonomin är i uppgång äventyrar framtidens välfärd. Liberalerna föreslår reformer och budgetförstärkningar som sammantaget ger en permanent nettoförstärkning av de offentliga finanserna med närmare 10 miljarder kronor. Budgetförstärkningarna för 2017 bör i första hand ske genom ökad miljörelatering av skattesystemet, stärkt arbetslinje i transfereringssystemet och besparingar inom migrationspolitiken. Dessutom upprepas förslag om lägre volymer i arbetsmarknadspolitiken, och Liberalerna säger nej till bostadssubventioner.
Genom en högre gräns för när arbetsgivaravgifter behöver börja betalas kan fler enkla jobb växa fram. Liberalerna föreslår att värnskatten avskaffas och att gränsen för statlig skatt höjs. Vi lägger fram ett miljardpaket för mer kunskap och ordning och reda i skolan.
Skattesystemets huvudsyfte är att finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit, ambition och risktagande. I dag motverkas det som bygger välstånd. Sverige behöver en ny skattereform.
Skattesystemet tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det internationella konkurrens- och omvandlingstryck som globaliseringen för med sig. På arbetsmarknaden med högre kunskapsintensitet, i kombination med en arbetskraft där alla inte har hög produktivitet, riskerar tudelningen att öka mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det. Skattesystemet måste beakta detta.
Fastighetsbeskattningen behöver reformeras i riktning mot ökad rörlighet samtidigt som skattepolitiken bör bidra till att dämpa och stabilisera en exceptionell prisutveckling.
Klimatkrisen ökar behovet av beskattning av det som bidrar till ett allt varmare jordklot och en alltmer ogästvänlig miljö för djur, växter och människor.
Inriktningen ska vara att de skatter som håller jobben och sysselsättningen tillbaka sammantaget tydligt sänks. På sikt vill vi ha ett så lågt skattetryck som möjligt. Samtidigt ser vi att det under de kommande åren inte är möjligt att sänka skattetrycket. Skattesänkningar bör därför vara fullt ut finansierade.
I höstens budgetmotion fanns flera större skatteförändringar, och i den ekonomiska vårmotionen föreslår vi förändringar i arbetsgivaravgifterna för att skapa fler enkla jobb. Vi presenterar ingen sammanhållen skattereform men upprepar vår syn på vilken inriktning och vilka bärande delar en framtida reform behöver ha.
Marginalskatten vid medelhöga och höga inkomster bör bli lägre. Värnskatten avskaffas, brytpunkten höjs tydligt och nivån på det första steget i den statliga skatten sänks. De högsta marginalskatterna bör närma sig snittet i OECD. Inkomstskatten och den totala beskattningen av de lägsta inkomsterna sänks för att möjliggöra högre sysselsättning. Ytterligare skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden genomförs. Bolagsskatten ska sänkas för att säkra den svenska konkurrenskraften. Enhetligheten i kapitalinkomstbeskattningen ska öka. Flyttskatten, reavinstbeskattningen, vid fastighetsförsäljningar sänks för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Sänkt skatt på jobb och företagande kan finansieras genom höjd mervärdesskatt, höjd kommunal fastighetsavgift och genom att ränteavdraget fasas ut under en längre period. Uttaget av miljö- och klimatskatter kan också öka bl.a. på fordon och kemikalier.
Skillnaden i beskattningen mellan löntagare och pensionärer ska inte öka. Förändringar som därutöver kan övervägas är t.ex. skatteavdrag för barnfamiljer, höjda bostadstillägg och höjda bostadsbidrag.
Sverige har bland de högsta ingångslönerna i hela EU. Liberalerna presenterar en modell med startjobb med lägre lön, låg skatt och avskaffade arbetsgivaravgifter.
Gränsen för när kontrolluppgifter ska lämnas och arbetsgivaravgifter betalas höjs från 1 000 till 3 000 kronor. Den höjda beloppsgränsen beräknas sänka de statliga skatteinkomsterna med ca 125 miljoner kronor per år från 2017 och framåt.
Ett malussystem införs där köp av nya bilar som inte är miljöbilar belastas med en miljöavgift på 10 000 kronor. Förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar höjs med 20 procent eller maximalt 16 000 kronor per år. En höjning av förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar innebär att individens beskattningsbara inkomst ökar. De offentliga finanserna påverkas därmed positivt av ökad intäkt från både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Samtidigt blir företagets bolagsskatt lägre. Sammantaget bedöms förslaget stärka statens finanser med ca 1 200 miljoner kronor år 2017.
Nedsättningen av energiskatten på diesel för arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks eller vattenbruksverksamhet avskaffas i två lika stora steg åren 2017 samt 2018. Statens skatteintäkter ökar därmed med ca 400 miljoner kronor.
Liberalerna godtar regeringens aviserade förslag om ändrad beskattning av efterställda skuldförbindelser. Det ökar bolagsskattebasen med drygt 6 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökar med 1 380 miljoner kronor årligen från 2017. Avskaffad ränta på skattekontot stärker de statliga finanserna med ca 730 miljoner kronor 2017. En kemikalieskatt införs. Reformen förstärker statsfinanserna med ca 2 300 miljoner kronor 2017 och framåt. Alkoholskatten justeras och ökar skatteintäkterna med 390 miljoner kronor 2017. Den statliga fastighetsskatten på kommersiella lokaler justeras upp med 0,5 procentenheter från 2017. Det innebär en statsfinansiell förstärkning om ca 3 100 miljoner kronor från 2017 och framåt.
Vissa centrala delar av Liberalernas budgetmotion utgör fortfarande huvuddragen i Liberalernas ekonomiska alternativ.
– Avskaffad värnskatt.
– Höjd brytpunkt för statlig skatt.
– Förstärkt jobbskatteavdrag från 64 respektive 63 år.
– Flyttskatt: Slopande av tak för uppskovet och slopad räntebeläggning.
– Bortväxlad effektskatt.
– Ökad miljöstyrning i skattesystemet.
– Regionalt anpassade reseavdrag.
– Omvänd miljöbilsbonus.
Även i övrigt ligger de huvudsakliga prioriteringarna från höstens budgetmotion fast.
Kristdemokraterna
I partimotion 2015/16:3398 av Andreas Carlson m.fl. (KD) redovisas inledningsvis allianspartiernas gemensamma inriktning av skattepolitiken (se mot. 2015/16:3406).
Kristdemokraternas ekonomiska politik grundar sig på social marknadsekonomi kompletterad med en social dimension där förvaltarskap, solidaritet och etik får en tydligare plats i den ekonomiska politiken. En förutsättning för att samhället och ekonomin ska fungera på ett bra sätt är att människor känner tillit till varandra och till olika institutioner. Kostnaderna för olika transaktioner blir lägre och möjligheten att exempelvis driva företag blir bättre.
Höjda skatter innebär inte automatiskt bättre välfärd. Snarare är det med väl avvägda skattesänkningar på arbete, sparande och företagande som positiva välfärdseffekter uppnås genom att det skapas nya jobb och företag samt att människor får behålla en större del av sin inkomst. Den högre tillväxt som följer av detta ger högre skatteintäkter som gör att satsningar samtidigt kan göras för att förbättra den offentligt finansierade välfärden. Det är också nödvändigt att hushålla med statliga och kommunala medel på ett ansvarsfullt sätt.
I en social marknadsekonomi krävs fördelningspolitiska åtgärder riktade till dem som har störst behov av stöd och hjälp. Skatte- och bidragssystem ska utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras och bidragsberoende motverkas. Alliansens reformagenda var välbehövlig och välkommen.
Sveriges ekonomi står nu inför stora och delvis andra utmaningar. Utanförskapet är fortfarande stort men annorlunda sammansatt, och mer behöver göras för att minska det. Inte minst handlar det om ett bättre anställningsklimat som stärker möjligheter och drivkrafter för dem som ska anställa – och dem som ska anställas.
Utanförskap och utsatthet är en alltför vanlig situation för människor som flytt sitt hemland och söker skydd i Sverige. Detta är inte acceptabelt. En human flyktingpolitik måste följas av att människor ges förutsättningar för eget jobb och försörjning. Då finns också förutsättningar för integration.
Inriktningen bör vara att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden, inte minst för personer som är utrikes födda och/eller har bristande utbildningsbakgrund. Det handlar också om att skapa större frihet för familjerna och förbättra förutsättningarna för företagande och för det civila samhället.
Den ekonomiska politiken ska utformas så att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del, och sammanhållning är centralt. Välfärden måste utvecklas genom valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.
En förutsättning är att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi.
Parallellt med satsningar på jobb drivna av innovation och hög utbildning måste fler jobb som i dag inte utförs på grund av höga skatter och avgifter bli möjliga på en växande arbetsmarknad. Nya tjänstesektorer öppnas och befintliga breddas som skedde med RUT-tjänsterna och sänkningen av restaurangmomsen.
Ett etableringsavdrag bör införas. Det innebär att en nyanländ under sina första fem år får möjlighet att tjäna upp till en halv miljon kronor skattefritt. Det skapar starka incitament till tidig etablering och gör det mer lönsamt att ta jobb till lägsta avtalade lönenivå eller en introduktionsanställning.
Utan ett gott företagsklimat är det inte möjligt att möta utmaningarna att skapa arbeten och öka resurserna till den gemensamma välfärden.
För att stärka framväxten av nya företag och fler jobb sänks skatten på arbete, reglerna kring att starta och driva företag förenklas och tillgången på riskkapital ökar.
Många nyanlända och unga får sitt första jobb inom någon del av tjänstesektorn. RUT- och ROT-avdragen som alliansregeringen införde har öppnat nya marknader och skapat förutsättningar för nya företag och jobb. Samtidigt har avdragen gjort att såväl barnfamiljer som enskilda haft råd och möjlighet att få avlastning med vardagssysslorna. Kristdemokraterna fortsätter att värna ROT-avdraget och vill utvidga RUT-avdraget.
Genom ökad rörlighet kan ett stort antal bostäder tillgängliggöras på kort sikt. Taket för uppskov på reavinstskatten bör tas bort, och räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad.
Skatten på pensioner ska stegvis och när ekonomin tillåter sänkas till samma nivå som skatten på förvärvsinkomster. Den särskilda löneskatten tas bort och det förhöjda jobbskatteavdraget tidigareläggs med ett år.
Skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer återinförs.
Beroendet av fossila bränslen inom transportsektorn måste upphöra. Långsiktiga och effektiva styrmedel behövs för en ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda och för effektivare transporter.
Spridningen av giftiga kemikalier i miljön ska förhindras.
I regeringsställning var Kristdemokraterna bl.a. med och sänkte skatten på handelsgödsel och egenavgifterna och drev också på för att minska jordbrukarnas regelkrångel. Den förenklingsprocessen ska fortsätta.
Effektskatten på kärnkraft slopas successivt t.o.m. 2020. Det leder till ökade intäkter från bolagsskatten och ökad utdelning från statligt ägda bolag. Nettokostnaden finansieras genom höjd energiskatt på el för företag och hushåll med 1,5 öre/kWh till 2019 och ytterligare 0,7 öre 2020.
Utskottets ställningstagande
Riktlinjerna
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
Utskottet anser i likhet med regeringen att inriktningen bör vara att prioritera samhällsbygget dvs. kombinationen av tillväxt och jämlikhet, utveckling och trygghet framför ytterligare skattesänkningar och nedskärningar. Den svenska samhällsmodellen är den bästa grunden för ett starkt framtida Sverige. Det förutsätter bl.a. en god skatteuppbörd, ett jämförelsevis högt skatteuttag, och ordning och reda i de offentliga finanserna.
Utskottet instämmer i att inkomstskillnaderna bör minska och välkomnar att ett första steg har tagits för att avskaffa den orättvisa skillnaden i beskattning av arbetsinkomster och pension.
Företagens konkurrenskraft bör stärkas genom regelförenklingar och fokus på digitaliseringens möjligheter för att frigöra tid och kraft åt företagen att utveckla sin verksamhet.
Det behövs effektiva och ändamålsenliga regler mot skattefusk och skatteundandragande, men också kontrollverktyg och informationsutbyte mellan myndigheter på internationell nivå. Arbetet mot skattefusk måste fortsätta. Internationell skatteflykt och skatteundandragande måste bekämpas. De möjligheter som informationsutbytesavtalen och den nya internationella standarden för automatiskt informationsutbyte ger ska tas till vara.
Arbetet i OECD:s projekt mot aggressiv skatteplanering, det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting) skapar förutsättningar för en effektiv och rättvis beskattning samtidigt som konkurrensaspekter för svenska företag beaktas. Utskottet stöder syftet med det antimissbrukspaket som Europeiska kommissionen presenterat.
Arbetet för att öka miljöskatternas styrande effekt bör stärkas och insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta intensifieras. Regler måste på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel.
Skatt på förvärvsinkomster
Utskottet har under höstens beredning av budgeten för 2016 tillstyrkt reger-ingens förslag om förändringar av inkomstbeskattningen. Pensionärernas förhöjda grundavdrag har förstärkts som ett första steg mot en mer likformig beskattning av pensionärer och förvärvsarbetande. Pension är uppskjuten lön men beskattas i dag hårdare än löneinkomster, eftersom pensionsinkomster inte omfattas av jobbskatteavdraget. Av kostnadsskäl måste skillnaden i be-skattning tas bort i flera steg. Förstärkningen av pensionärernas förhöjda grundavdrag innebar också att skatten för personer med inkomst motsvarande full garantipensionsnivå blir lägre än för en löntagare med samma inkomst. Vidare har jobbskatteavdraget trappats av vid höga inkomster av fördelningspolitiska och offentligfinansiella skäl. Av samma skäl begränsades uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Utskottet tillstyrkte då också regeringens förslag om att återinföra en särskild löneskatt för pensionärer för att öka likformigheten i beskattningen och stärka de offentliga finanserna. Regeringen bedömde att de äldres sysselsättning skulle förändras i liten omfattning. Med regeringens förslag är de också i fortsättningen skattemässigt gynnade vid inkomstbeskattningen och på arbetsgivarsidan.
Inför beskattningsåret 2017 har regeringen för avsikt att begränsa uppräkningen av de båda skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt till förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet.
Utskottet står bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslår och är inte berett att tillstyrka motionärernas riktlinjer i denna del. Inkomstbeskattningen bör också i fortsättningen bidra till en rättvis fördelning av de gemensamma utgifterna.
Beskattning av företag, kapital och fastigheter
Regeringen har inför arbetet med budgetpropositionen för 2017 remitterat förslag om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser. Förslaget är bl.a. ägnat att öka den skattemässiga neutraliteten mellan finansiering med eget kapital respektive finansiering med efterställda skuldförbindelser i finanssektorn. Vidare har regeringen remitterat förslag om vissa förenklingar på företagsskatteområdet, som bl.a. fastställer vad som redan gäller enligt rättspraxis.
I motioner föreslås en sänkning av bolagsskatten respektive införandet av s.k. ingångsföretag som bl.a. föreslås bli föremål för en lägre skatt. Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) samt Skatteförenklingsutredningens betänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) har remissbehandlats, och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet ser ingen anledning att föregå regeringens beredning genom att nu ställa sig bakom olika förändringar av bolagsskatten eller i skattehänseende införa nya förenklade företagsformer.
Riksdagen ställde sig bakom de förändringar av kapitalbeskattningen som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2016, för att säkerställa den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, bl.a. höjd beskattning för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring och slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter. Utskottet ser mot denna bakgrund ingen anledning till att, som föreslås i en motion, nu se över reglerna för kapitalbeskattning för att öka dess enhetlighet.
Regeringen ser för närvarande över beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag för att bl.a. upprätthålla det ursprungliga syftet med regelverket. Utredningen ska bl.a. säkerställa att reglerna vid ägarskiften är ändamålsenliga och att skattereglernas utformning inte påverkar om verksamheten avyttras till någon inom eller utom närståendekretsen. Uppdraget ska efter tilläggsdirektiv redovisas senast den 1 november 2016. Riksdagen har också, i samband med de förändringar i 3:12-reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2014, tillkännagett till regeringen att regeringen noga bör följa utvecklingen och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare justeringar i regelverket.
Utskottet anser inte att det finns någon anledning för riksdagen att som föreslås i två motioner nu kommentera utformningen av 3:12-reglerna.
I två motioner föreslås översyn respektive sänkning av beskattningen i samband med försäljning och inköp av bostäder. Bostadsbristen utgör ett hinder för en fungerande arbetsmarknad och försvårar för bl.a. unga och nyanlända att få en bostad. Av denna anledning beslutade regeringen den 1 mars 2012 att ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheterna till förenklad beskattning och service vid avyttring av vissa privatbostäder. Skatteverket redovisade den 17 december 2012 sin utredning. Inom ramen för uppdraget har Skatteverket analyserat de problem som i dag finns med reglerna för beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av nämnda privatbostäder och lämnat förslag på förenklingar av dessa regler. Verket har också undersökt möjligheterna att ytterligare förbättra verkets service till de skattskyldiga. Skatteverkets promemoria bereds fortfarande i Regeringskansliet. Dessutom har regeringen tagit initiativ till blocköverskridande samtal om reformer för att ytterligare förbättra den framtida bostadsförsörjningen.
Utskottet är inte berett att föregripa dessa initiativ och nu förorda en förändring eller översyn av reglerna om kapitalvinstbeskattning, uppskov vid fastighetsförsäljning eller av ränteavdrag.
Utskottet ser inget behov att nu som föreslås i två motioner förändra eller se över reglerna när det gäller investeraravdraget.
I en motion föreslås en förändring av fastighetsskatten på produktionsanläggningar för solenergi. Den 18 april 2016 överlämnade Utredningen om fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter sitt betänkande Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion (SOU 2016:31). Utredningen föreslår ett flertal förändringar av fastighetsskatten på elproduktionsanläggningar, bl.a. att sol- och vågkraftverk också taxeras som elproduktionsenheter och beskattas med samma skattesats som gäller för vindkraftverk, dvs. 0,2 procent. Betänkandet remissbehandlas för närvarande, och remissvaren ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 22 juli 2016. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att nu förorda förändringar av reglerna för fastighetsskatten på produktionsanläggningar för solenergi.
Mervärdesskatt
Finansdepartementet har som ett led i beredningen inför budgetpropositionen för 2017 remitterat förslag om EU-anpassning av avdragsrätt för representationsmåltider genom utökat avdrag för mervärdesskatt men slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattning, sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer (från 25 procent till 12 procent) samt införande av en möjlighet till undantag från skatteplikt avseende mervärdesskatt för företag med en omsättning på högst 30 000 kronor per år. Beredning av dessa förslag pågår. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2016 aviserat en utredning med syfte att göra en översyn av mervärdesskattelagen.
Utskottet avvaktar kommande förslag och ser ingen anledning att föreslå några förändringar i mervärdesskattesystemet.
Punktskatter
Utskottet anser att miljöskatternas styrande effekt ska fortsätta att stärkas. Det är vidare viktigt att så snabbt som möjligt få regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Utskottet anser att energisystemet på sikt ska bygga på 100 procent förnybar energi. Utskottet välkomnar regeringens satsningar på utveckling och etablering av solceller och ambitionen att uppnå en mer cirkulär ekonomi som bygger på återanvändning och återvinning. Miljö och klimat behöver fortsatt integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblemen finns. Energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med liten inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Utskottet står bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslagit på området.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk energikommission som ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken, med särskilt fokus på förhållandena för elförsörjningen (dir. 2015:25). I arbetet ska kommissionen ta del av och analysera tillgängliga bedömningar av hur det framtida behovet av energi kan mötas. Kommissionen ska också identifiera vilka förändringar i regelverken som kan komma att krävas för en samhällsekonomiskt effektiv utveckling av energisystemet. Även frågan om effektskattens utformning kommer att analyseras inom ramen för kommissionens arbete. Utskottet ser inte något skäl för riksdagen att föregripa kommissionens arbete.
Utskottet anser att det är viktigt att snabbt få långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Hållbara förnybara bränslen ska ges minst lika goda förutsättningar som hittills att konkurrera med fossila bränslen så att en successivt ökande andel förnybara bränslen kan åstadkommas. Regeringen har i vårpropositionen för 2016 gjort bedömningen att det är möjligt att sänka skatten på vissa biodrivmedel utan att komma i konflikt med EU:s statsstödsregler. Regeringen har därför i vårändringsbudgeten för 2016 föreslagit en sänkning av skatten på vissa biodrivmedel fr.o.m. den 1 augusti 2016. Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning.
När det gäller frågan om skatt på kemikalier vidhåller utskottet sin inställning att Sverige bör gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier (bet. 2014/15:SkU18). Kemikalieskatteutredningen överlämnade sitt betänkande Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier (SOU 2015:30) till regeringen i mars 2015. Finansdepartementet har remitterat ett förslag till skatt på kemikalier som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte något skäl att föregå Regeringskansliets beredning av förslaget.
Utskottet välkomnar regeringens höga ambitionsnivå för att miljöpåverkan från transportsystemet och dess utsläpp av växthusgaser ska minska. I budgetpropositionen för 2015 gjorde regeringen bedömningen att frågan om att införa en skatt på fluorerande växthusgaser ska utredas. Utskottet, som delade regeringens bedömning, vidhåller sin inställning och ser inte något skäl för riksdagen att ompröva sitt ställningstagande.
Vad avser frågan om en skatt på gödselmedel har regeringen i budgetpropositionen för 2016 gjort bedömningen att man inte har för avsikt att återinföra den skatt på gödselmedel som avskaffades 2010. Regeringen uttalar vidare i vårpropositionen för 2016 att en utredning ska tillsättas som ska analysera behovet av beskattning för att minska spridningen av kadmium och andra hälso- och miljöfarliga ämnen och tungmetaller i miljön. Utredningen ska också göra en översyn av skatten på bekämpningsmedel och analysera om skattens effektivitet samt styrande effekt avseende hälsa och miljö kan öka. Utskottet ser inte något skäl för riksdagen att föregripa utredningen om utformningen av en eventuell skatt.
I samband med beredningen av regeringens klimatproposition välkomnade riksdagen regeringens bedömning att slopa avfallsförbränningsskatten eftersom den inte har haft några mätbara miljöeffekter utan endast blivit en pålaga för hushållen (bet. 2008/09:MJU28, yttr. 2008/09:SkU9y). Riksdagen bekräftade senare ställningstagandet när regeringen föreslog att skatten skulle avskaffas (bet. 2009/10:SkU21). Riksdagen har tidigare behandlat och avslagit motionsyrkanden om att avfallsförbränningsskatten ska återinföras (bet. 2013/14:SkU19).
Naturvårdsverket fick i november 2015 regeringens uppdrag att utreda och utveckla ett förslag på åtgärder för att minska förbrukningen av plastbärkassar. Uppdraget redovisades den 15 mars 2016 och förslaget är för närvarande under beredning inom Regeringskansliet. Utskottet ser inte heller i denna fråga något skäl för riksdagen att föregripa Regeringskansliets beredning av frågan.
Vad gäller flygtrafiken har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå hur en skatt på flygresor kan utformas (dir. 2015:106). Som utskottet nyligen uttalat i bet. 2015/16:SkU18 anser utskottet att även flyget i högre utsträckning ska bära sina egna miljökostnader. Det var därför ett viktigt steg att flyget 2012 införlivades i EU:s handel med utsläppsrätter, så att flyget möter ett pris på utsläpp av koldioxid. Sverige har även drivit på om ett parallellt styrmedel på EU-nivå också för kväveoxider. Utskottet anser vidare att det behövs styrmedel för att uppmuntra konsumenter att välja mer miljövänliga alternativ, som i sin tur leder till minskade koldioxidutsläpp och mindre klimatpåverkan samt för att öka incitamenten för producenterna att ta fram nya miljövänligare alternativ.
Regeringen har vidare remitterat ett förslag om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg. Vad gäller frågan om att kommuner ska kunna besluta om trängselskatt har utskottet nyligen prövat och avvisat motsvarande förslag.
Regeringen tillsatte i maj 2015 en utredning, som ska lämna förslag på hur miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid kan premieras vid inköpstillfället genom en bonus medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt (malus). Utredningen lämnade sitt betänkande i april 2016. Regeringen har vidare i april 2015 tillsatt en kommitté, som ska analysera hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar kan utformas. Regeringens ambition är att en sådan skatt ska införas.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2017 föreslå en höjning av skatten på sprit med 1 procent och skatterna på övriga alkoholdrycker med 4 procent. Det övergripande målet för den svenska alkoholpolitiken är att främja folkhälsan. Utskottet utgår dock från att regeringen följer hur alkoholkonsumtionen löpande förändras och att man också beaktar hur den oregistrerade konsumtionen i form av smuggling och resandeinförsel påverkas av höjningarna. Utskottet har inte något att invända mot den aviserade skatteförändringen.
Regeringen aviserar en förändring i skatteförfarandelagen den 1 januari 2017 som innebär att det ska införas en definition av beskattningsår för punktskatt vid beslut om återbetalning av och kompensation för punktskatt samt för punktskatt vid beslut om beskattning vid oegentlighet.
Utskottet står bakom den aviserade förändringen.
Skattekontot används uppenbarligen i ökad utsträckning för kapitalplaceringar, vilket inte är meningen. Utskottet står bakom en förändring som innebär att intäktsräntan på skattekontot sänks.
I en motion föreslås att en automatisk inrapportering baserad på befintliga lönesystem ska ersätta den månatliga arbetsgivardeklarationen och den årliga kontrolluppgiften. Skatteverket har lämnat ett förslag som innebär att arbetsgivare ska slippa lämna både arbetsgivardeklaration och kontrolluppgift och att redovisning på individnivå i stället ska ske varje månad i arbetsgivardeklarationen. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.
Utskottet avvaktar regeringens kommande förslag.
Utskottet anser att det är viktigt att regelförenklingsarbetet prioriteras för att stärka företagens konkurrenskraft och att digitaliseringens möjligheter används för att frigöra tid och kraft åt företagen så att de kan utveckla sin verksamhet. En ökad användning av e-förvaltning kan bidra till att minska de administrativa kostnaderna för företag och för staten.
I en motion föreslås en ny företagsform, s.k. ingångsföretag. Dessa företag ska enligt motionen bara betala en omsättningsskatt och inte behöva ha samma bokföring som vanliga företag. För att möjliggöra den nya företagsformen föreslår motionärerna att Skatteverket ska ta fram en plattform som tillåter att skatt dras direkt via en applikation vid elektroniska köp.
Motionsförslaget förutsätter att det införs en helt ny företagsform. Utskottet ser inte någon anledning att vidare kommentera förslaget om att sådana företag ska kunna betala skatt via en applikation.
Utskottet har tidigare tagit ställning till önskemål om enklare hantering av bokföring och deklaration för småföretagare och om en enkel bokföringstjänst på Skatteverkets webbplats. Utskottet har därvid hänvisat till att Skatteverket i regleringsbrevet för 2013 fick i uppdrag att undersöka möjligheten att tillhandahålla ett enkelt redovisningssystem på sin webbplats. I en rapport från Skatteverket den 30 oktober 2013 bedömdes den bästa lösningen var att låta marknaden utveckla bokföringsprogrammen och i stället ha en dialog med programvaruföretagen för att se till att redovisning och deklaration integreras i billiga och enkla program.
I en motion föreslås att gränsen för när kontrolluppgifter ska lämnas och arbetsgivaravgifter betalas höjs från 1 000 till 3 000 kronor. Den höjda beloppsgränsen beräknas sänka de statliga skatteinkomsterna med ca 125 miljoner kronor per år från 2017 och framåt.
Det finns enligt utskottets mening skäl att vara restriktiv när det gäller att skapa ett utrymme för skattefria ersättningar för arbete. Risken för missbruk är uppenbar och möjligheterna till kontroll små om inte ersättningarna ska redovisas alls. Härtill kommer att en sådan reform kräver finansiering.
Sedan den 1 januari 2015 finns en rätt till skattereduktion för den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser. Nätkoncessionshavaren ska lämna kontrolluppgift.
Skattereduktionen för förnybar el sköts via deklarationsprocessen en gång per år. Skattereduktionen kommer att följas upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår. Utskottet anser att en utvärdering får utvisa om man bör öka incitamenten för att producera förnybar el genom en snabbare betalningsprocess.
Med det anförda och eftersom utskottet även i övrigt delar regeringens bedömningar tillstyrker utskottet att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns (punkt 1). Utskottet avstyrker partimotionerna 2015/16:3406 (M), 2015/16:3397 (SD), 2015/16:3404 (C), 2015/16:3403 (L) och 2015/16:3398 (KD).
Stockholm den 24 maj 2016
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (L), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S) och Emma Wallrup (V).
1. |
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M) |
|
Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Anette Åkesson (M) anför: |
Sverige står inför en period med omfattande reformbehov. Det stora flyktingmottagandet under hösten 2015 kommer att förstärka de strukturella utmaningar som redan fanns på svensk arbetsmarknad och bostadsmarknad. Under senare år har ett nytt utanförskap vuxit fram som, genom långvarig strukturell arbetslöshet, drabbar unga människor och utrikes födda särskilt hårt. Med fler nyanlända som behöver ett första jobb i Sverige krävs att integration och etablering fungerar. Det gör det inte i dag, och det gör behovet av reformer och förändring än större.
Vårpropositionen visar på en regering som står handfallen inför de viktiga utmaningar Sverige står inför. Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas upp, och försämrar också möjligheterna till en god integration genom att höja trösklarna in på arbetsmarknaden. Samtidigt gör en alltmer oaktsam hantering av de offentliga finanserna att Sverige står sämre rustat inför nästa lågkonjunktur, vilket riskerar att leda till nedskärningar och arbetslöshet som slår mot de allra svagaste.
Det här är fel väg för Sverige. Vi moderater står för en annan väg. De reformförslag vi presenterar är fokuserade på hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stärka incitamenten för att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringar i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Stabiliseringspolitiska och budgetpolitiska argument talar för en stramare finanspolitik 2017 och framåt. Nya reformer bör vara fullt finansierade, och diskretionära budgetförstärkningar på 5 miljarder kronor bör genomföras. För 2018 och framåt bör ytterligare ungefär 20 miljarder kronor i samlade budgetförstärkningar genomföras. Budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det ska inte ske genom höjda skatter på jobb och företagande och ska inte påverka välfärdens kärnverksamheter. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer att ske under prognosperioden bedömer Moderaterna att balans i praktiken nås redan under denna mandatperiod och att drygt 1 procents överskott nås 2020, förutsatt att det ekonomiska läget inte förändras.
På inkomstsidan bör en rad omprioriteringar göras och drivkrafter att arbeta stärkas. Ett första-jobbet-avdrag införs som en skattelättnad riktad till dem som har låga arbetsinkomster. Det ger tydliga ekonomiska drivkrafter för att ta klivet in på arbetsmarknaden. Moderaterna satsar 9 miljarder kronor per år från 2017 för att sänka skatten för dem som har låga inkomster. Det behövs även intäktsförstärkningar. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. Den finansiella sektorn är undantagen från mervärdesskatt, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. Skatteuttaget utjämnas genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. Den kommersiella fastighetssektorn beskattas i dag mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas.
Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas, t.ex. genom att se över beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter såsom en kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt.
Regelverket som möjliggör för små företag att rekrytera kompetent arbetskraft genom incitamentsprogram och delägarskap bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas.
Det krävs kraftfulla åtgärder för att bryta det nya utanförskapet så att människor får ett arbete att gå till och friheten att stå på egna ben. Regeringens politik är otillräcklig och riskerar att förvärra situationen.
Stora skattehöjningar på jobb och företagande försämrar möjligheterna till en god integration genom höjda trösklar in på arbetsmarknaden.
Sverige är på väg in i en högkonjunktur, och läget i de offentliga finanserna är mycket ansträngt. Regeringen bör snarast presentera en trovärdig väg tillbaka till balans och överskott. Stegvis signalerar regeringen att det finanspolitiska ramverket överges och att man i stället för att stärka det finansiella sparandet tänker låna till nya och permanenta utgifter. Det riskerar att försämra möjligheterna att klara nästa ekonomiska kris.
För att stärka det finansiella sparandet föreslår Moderaterna att intäktsräntan på skattekontot sänks till som lägst 0, vilket medför en besparing på 0,73 miljarder.
Inom ramen för migrationsöverenskommelsen hösten 2015 mellan regeringen och allianspartierna breddades RUT-avdraget till flyttjänster, trädgårdstjänster och it-tjänster i linje med allianspartiernas förslag. Det nuvarande taket bör dubbleras till 50 000 kronor per år och person.
Moderaterna satsar 90 miljoner kronor per år på dubblerat tak i RUT-avdraget och 810 miljoner kronor per år på breddat antal RUT-tjänster.
Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. Det finns anledning att se över hur flyttskatterna kan förändras för att undvika inlåsning. Justeringar av dessa skatter bör dock ske samtidigt med justeringar av andra bostadsrelaterade skatter. Det är dock inte aktuellt att återinföra fastighetsskatten.
Att på kort sikt höja skatterna kommer inte att vara tillräckligt för att klara välfärdens finansiering på lång sikt. För att långsiktigt öka välståndet och uthålligt stärka välfärden krävs att ekonomin växer och att fler kommer i jobb. När fler betalar skatt och skattebasen växer skapas mer resurser till vår gemensamt finansierade välfärd. Det är utgångspunkten för Moderaternas politik.
Sänkta skatter, stramare bidrag och bättre företagsklimat handlar ytterst om att långsiktigt trygga välfärden. Det är en avvägning som gör att trygghetssystemen fångar upp och skyddar människor som oförskyllt råkar illa ut till följd av sjukdom, arbetslöshet eller arbetsskada men som samtidigt ger tillräckliga drivkrafter till arbete.
Vi tillstyrker att Moderaternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns.
2. |
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD) |
|
Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD) anför: |
Sverigedemokraternas politik, med sin bas i socialkonservatism och nationalism har sitt fokus på att ge ett så starkt fundament som möjligt för det svenska samhället. Vi värdesätter sammanhållande band mellan medborgarna och vi erkänner ett behov av gemenskap för såväl den enskilde som samhället i stort.
Politiken lägger grunden och skapar förutsättningar, men samhället skapas i slutändan av dess invånare. I vårt Sverige hör medborgarskapet samman med såväl rättigheter som plikter. Varje svensk medborgare ska känna sig säker på att få hjälp i nöd, men också vara redo att själv hjälpa i kris.
I fyra decennier har övriga riksdagspartier präglats av en påtagligt bristande verklighetssyn beträffande effekterna av övergången från en reglerad och behovsbaserad arbetskraftsinvandring till en i princip okontrollerad asylinvandring. Inte förrän förra årets extrema siffror för asylmottagande tvingades de åtminstone delvis bemöta det faktum att det finns gränser för vad samhället mäktar med.
Sverigedemokraterna presenterar kraftfulla reformer för att åtgärda storleken på invandringen. Vi ger de rättsvårdande myndigheterna direktiv och resurser att avvisa samtliga illegala immigranter som vistas i Sverige. Beträffande de invånare som följt regler och har rätt att vistas i landet för vi en politik som bygger ett Sverige där gemenskapen, tilliten och lojaliteten präglar samhället.
Sverige behöver inte ett låglönesamhälle för att kunna sysselsätta folk som står längre från arbetsmarknaden. Vad som behövs är att skattesystemet reformeras och att de med lägst inkomster blir skattebefriade. På så sätt blir det attraktivare att anställa och mer attraktivt att jobba.
En parlamentarisk kommitté bör utreda en modell där inkomstskatterna sänks för lägre arbetsinkomster med utgångspunkten att ingen ska betala inkomstskatt på en taxerad arbetsinkomst upp till 150 000 kronor per år. Ambitionen är också att avskaffa skatteklyftan mellan pension och lön. Det innebär att det blir mer attraktivt att acceptera en anställning till låg lön eller en deltidsanställning i förhållande till t.ex. försörjningsstöd, a-kassa eller motsvarande. Det blir billigare för företaget att anställa och det blir slutligen en kraftig förbättring av levnadsstandarden för dem med lägst inkomst.
En skattereform kostar ca 180 miljarder kronor. En finansiering bör utredas genom att t.ex.
– nuvarande jobbskatteavdrag reformeras till att bli ett genuint avdrag i stället för i dag som en skattereduktion
– momssatserna ses över
– ränteavdraget minskas eller slopas i försvarbar takt
– arbetsmarknadspolitiska reformer som visat sig ineffektiva slopas.
Utredningen bör studera de sysselsättningspolitiska konsekvenserna och involvera arbetsmarknadens parter, i detalj utreda de fördelningspolitiska aspekterna samt föreslå eventuella kompensationer för det fall att någon grupp med svagare köpkraft blir särskilt ekonomiskt lidande.
Den allmänna löneavgiften bör slopas för alla företag med upp till nio anställda. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift, vilket ger ekonomiskt utrymme att nyanställa.
Basindustrin är beroende av stabila elpriser för att bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. Kärnkraften utgör tillsammans med vattenkraften basen i det svenska energisystemet. Det behövs samarbete kring energifrågorna som borgar för en bred parlamentarisk majoritet som kan bestå under en längre tid.
Sverigedemokraterna för en politik som gynnar både stora och små företag. Ambitionerna bör öka för investeraravdraget och privatpersoners möjligheter att investera främst i mindre bolag.
Medlen stärks slutligen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Vi tillstyrker att Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns.
3. |
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C) |
|
Per Åsling (C) anför: |
Svensk ekonomi står inför framför allt två utmaningar. Jobben växer inte tillräckligt snabbt trots att vi nu går in i en högkonjunktur, och trycket på de offentliga utgifterna är mycket högt inte minst på grund av det stora och onödigt dyra mottagandet av nyanlända, en ineffektiv arbetsmarknadspolitik och växande sjukskrivningstal.
Regeringens politik förstärker problemen genom höjningen av a-kassan och genom att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen slopats.
Det måste bli enklare och billigare att starta och driva företag i hela landet. Arbetsmarknaden måste också öppnas för fler. Så kan polariseringen och tudelningen minska. Oavsett var man bor – på landsbygden, i mindre orter, i städernas förorter eller innerstan – ska man ha samma möjligheter att leva, arbeta och driva företag.
Jobbskapande reformer måste finansieras på ett ansvarsfullt sätt. Regeringens skattehöjningar måste bytas mot en grön skatteväxling där ökade miljöskatter finansierar sänkningar av skatter på jobb och företagande i hela landet. Utgifter inom mottagnings- och transfereringssystemen måste kontinuerligt och noggrant omprövas.
Kostnaderna för att anställa måste sänkas och reglerna för att starta och driva företag förenklas, och det måste bli billigare att investera i växande företag i hela landet. Utbudet av arbetskraft med god kompetens och hög produktivitet måste stimuleras. Det måste alltid löna sig att arbeta. Slutligen måste matchningen mellan dessa jobbsökare och jobbskapare fungera.
Omfattningen av ineffektiva arbetsmarknadspolitiska program måste minska kraftigt, och Arbetsförmedlingen måste reformeras i grunden.
Centerpartiet är berett att sänka både inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna för personer upp till en viss lönesumma. Ett ingångsjobb med lägre lön och lägre skatt innebär en bättre ekonomisk situation för den enskilde än försörjning genom bidrags- och försäkringssystemen.
Ingångsföretag, en ny företagsform, införs för små företag med högst 250 000 kronor i omsättning. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. Företagen ska inte betala inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället betalas en schablon baserad på omsättningen, med en skattesats på 25 procent. Reformen beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad om 600 miljoner kronor årligen.
Taket för RUT-avdraget höjs till 75 000 kronor. Tvätteritjänster, läxhjälp, trädgårdstjänster, it-tjänster, flyttjänster och reparationer av vitvaror inkluderas i avdraget. Senior-RUT införs där avdrag få göras med 60 procent för personer över 80 år. Reformen beräknas kosta 510 miljoner kronor per år.
Ingen arbetsgivaravgift ska betalas under de första två åren när en enmansföretagare anställer sin första medarbetare.
Beskattningsreglerna för personaloptioner breddas och förbättras. Regelverket kring 3:12-reglerna reformeras. Investeraravdraget vidareutvecklas. I statlig verksamhet prioriteras att minska regelbördan för företagen. Reglerna för generationsväxling ses över så att skattesystemet inte försvårar för familjeföretag.
En automatisk inrapportering, baserat på befintliga lönesystem ska ersätta den månatliga arbetsgivardeklarationen och den årliga kontrolluppgiften. Alla relevanta myndigheter ska kunna ta del av uppgifterna via det nya systemet.
Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs. Förslaget att trappa av jobbskatteavdraget avvisas. Vi återkommer med förslag kring jobbskatteavdragets konstruktion och hur skatten för äldre som arbetar ska sänkas.
Ett brett reformprogram ska minska utsläppen och ställa om fordonsflottan, minska gifterna i vardagen, öka den förnybara energiproduktionen samt stärka havs- och vattenmiljön.
Industrins undantag från eller nedsättning av energi- och koldioxidskatt för fordon begränsas för branscher där ickefossila alternativ i allt högre grad finns tillgängliga, t.ex. för gruvindustriell verksamhet.
Skatt på avfallsförbränning införs. En miljöavgift på fossila plastpåsar införs. En skatt på fluorerande växthusgaser införs.
Naturgas i transportsektorn ska beskattas enligt samma princip som fossil bensin och diesel. Det beräknas medföra en intäkt på 200 miljoner kronor årligen.
Ett system med miljöbonusar och miljöavgifter på bilar införs för personbilar, lastbilar och bussar. En supermiljölastbilspremie respektive en supermiljöbusspremie införs enligt samma principer som för personbilar.
Användningen av biodrivmedel ökar genom ett kvotpliktssystem med drivmedlens klimateffektivitet i fokus. I avvaktan på ett kvotpliktssystem drivs möjligheten till skattebefrielse från koldioxidskatt på förnybara drivmedel.
Förslaget om sänkt skatt på biodrivmedel innebär att skatten trots allt blir högre än den var under 2015. Denna partiella skattehöjning avvisas. Skatten på E85 och höginblandad FAME bör återställas helt. Detta beräknas kosta 140 miljoner kronor.
Den utsläppsbaserade delen av fordonsskatten förstärks samtidigt som grundbeloppet sänks.
Systemet för förmånsvärde på tjänstebilar reformeras med en högre grad av klimatstyrning. Kravet på förmånsbeskattning när en anställd laddar elbilen på arbetsplatsen slopas.
Återbetalningen av skatt till mikroproducenter av el ska ske snabbare.
Nedsättningen av energiskatten på el för fartyg som använder landström ska gälla även för mindre fartyg.
Beslut om bl.a. trängselskatter samt hur intäkterna används ska kunna avgöras lokalt.
Momsplikten ska vara frivillig för verksamheter med mindre än 30 000 kronor i omsättning, vilket särskilt gynnar mikroproducenter av förnybar el.
Enskilda boende i t.ex. en bostadsrättsförening ska kunna bli mikroproducenter och göra skatteavdrag för elöverskott som levereras ut på nätet. Återbetalningen av skatt för överskottsel bör kunna skötas direkt på fakturan precis som för ROT- och RUT-avdraget och inte via deklarationsprocessen en gång per år. Skatt på solel avvisas. Skattebefrielsen för solenergi som produceras för eget bruk bör gälla alla oavsett anläggningens toppeffekt.
En bred kemikalieskatt införs. Vi säger nej till att återinföra handelsgödselskatt och att införa kilometerskatt. Kostnaderna för bönder ska sänkas, särskilt kostnaden för att anställa. Egenavgifter, arbetsgivaravgifter och andra skatter på arbete måste kontinuerligt ses över och sänkas när möjlighet ges. Återbetalningen av dieselskatten bör höjas med 50 öre mer än regeringen föreslagit. Möjligheten att helt skattebefria förnybara drivmedel i de gröna näringarna ses över.
6 procent moms på biobiljetter behålls.
En regionalisering av ett antal skatter utreds.
En bred, långsiktig och blocköverskridande överenskommelse bör träffas vad gäller beskattningen för att köpa, äga och sälja sin bostad. Översynen ska bl.a. innefatta reavinstbeskattningen. En statlig fastighetsskatt avvisas.
Möjligheterna att införa ett riktat bosparande för unga ses över.
Avdraget för gåvor till ideella organisationer återinförs.
Centerpartiet avvisar regeringens aviserade sänkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt och återkommer i budgetmotionen med en egen, mer generös och miljöstyrande modell för beskattningen av förmånsvärdet för miljöbilar. Vi har, inom ramen för en bred politisk överenskommelse, accepterat att reklamskatten sänks.
Inför budgetpropositionen för 2017 aviseras ett antal inkomstförändringar som är långt ifrån tillräckliga för att finansiera regeringens satsning på ökade statsbidrag till kommunsektorn. Vi är positivt inställda till ett antal av de aviserade förslagen, bl.a. förslagen om avdrag för klimatkompensation, skattereduktion för reparationer av vitvaror, sänkt energiskatt för datacenter, likformig beskattning av båtar inom vattenbruk, skogsbruk och jordbruk, ändrad intäktsränta i skattekontot och införd möjlighet till undantag från moms för företag med liten omsättning. Ett antal av förslagen är dock otillräckliga, särskilt förslaget om kemikalieskatt.
Jag tillstyrker att Centerpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns.
4. |
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (L) |
|
Mats Persson (L) anför: |
Med en regering som höjer skatterna på jobb och tillväxt, sparar på de mest utsatta och ändå lyckas öka underskotten behövs det ett liberalt alternativ. Liberalerna lägger fram en ny politik och följer upp centrala reformer från höstens budgetmotion.
Regeringen försöker överge överskottsmålet, slopar krona-för-krona-principen och ökar underskotten i en högkonjunktur. Att låna när ekonomin är i uppgång äventyrar framtidens välfärd. Liberalerna föreslår reformer och budgetförstärkningar som sammantaget ger en permanent nettoförstärkning av de offentliga finanserna med närmare 10 miljarder kronor. Budgetförstärkningarna för 2017 bör i första hand ske genom ökad miljörelatering av skattesystemet, stärkt arbetslinje i transfereringssystemet och besparingar inom migrationspolitiken. Dessutom upprepas förslag om lägre volymer i arbetsmarknadspolitiken, och vi säger nej till bostadssubventioner.
Genom en högre gräns för när arbetsgivaravgifter behöver börja betalas kan fler enkla jobb växa fram. Liberalerna föreslår att värnskatten avskaffas och att gränsen för statlig skatt höjs. Vi lägger fram ett miljardpaket för mer kunskap och ordning och reda i skolan.
Skattesystemets huvudsyfte är att finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit, ambition och risktagande. I dag motverkas det som bygger välstånd. Sverige behöver en ny skattereform.
Skattesystemet tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det internationella konkurrens- och omvandlingstryck som globaliseringen för med sig. På arbetsmarknaden med högre kunskapsintensitet, i kombination med en arbetskraft där alla inte har hög produktivitet, riskerar tudelningen att öka mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det. Skattesystemet måste beakta detta. Fastighetsbeskattningen behöver reformeras i riktning mot ökad rörlighet samtidigt som skattepolitiken bör bidra till att dämpa och stabilisera en exceptionell prisutveckling. Klimatkrisen ökar behovet av beskattning av det som bidrar till ett allt varmare jordklot och en alltmer ogästvänlig miljö för djur, växter och människor.
Inriktningen ska vara att de skatter som håller jobben och sysselsättningen tillbaka sammantaget tydligt sänks. På sikt vill vi ha ett så lågt skattetryck som möjligt. Samtidigt ser vi att det under de kommande åren inte är möjligt att sänka skattetrycket. Skattesänkningar bör därför vara fullt ut finansierade.
I höstens budgetmotion fanns flera större skatteförändringar, och i den ekonomiska vårmotionen föreslår vi förändringar i arbetsgivaravgifterna för att skapa fler enkla jobb. Vi presenterar ingen sammanhållen skattereform men upprepar vår syn på vilken inriktning och vilka bärande delar en framtida reform behöver ha.
Marginalskatten vid medelhöga och höga inkomster bör bli lägre. Värnskatten avskaffas, brytpunkten höjs tydligt och nivån på det första steget i den statliga skatten sänks. De högsta marginalskatterna bör närma sig snittet i OECD. Inkomstskatten och den totala beskattningen av de lägsta inkomsterna sänks för att möjliggöra högre sysselsättning. Ytterligare skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden genomförs. Bolagsskatten ska sänkas för att säkra den svenska konkurrenskraften. Enhetligheten i kapitalinkomstbeskattningen ska öka. Flyttskatten, reavinstbeskattningen, vid fastighetsförsäljningar sänks för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Sänkt skatt på jobb och företagande kan finansieras genom höjd mervärdesskatt, höjd kommunal fastighetsavgift och genom att ränteavdraget fasas ut under en längre period. Uttaget av miljö- och klimatskatter kan också öka bl.a. på fordon och kemikalier.
Skillnaden i beskattningen mellan löntagare och pensionärer ska inte öka. Förändringar som därutöver kan övervägas är t.ex. skatteavdrag för barnfamiljer, höjda bostadstillägg och höjda bostadsbidrag.
Sverige har bland de högsta ingångslönerna i hela EU. Liberalerna presenterar en modell med startjobb med lägre lön, låg skatt och avskaffade arbetsgivaravgifter.
Gränsen för när kontrolluppgifter ska lämnas och arbetsgivaravgifter betalas höjs från 1 000 till 3 000 kronor. Den höjda beloppsgränsen beräknas sänka de statliga skatteinkomsterna med ca 125 miljoner kronor per år från 2017 och framåt.
Ett malussystem införs där köp av nya bilar som inte är miljöbilar belastas med en miljöavgift på 10 000 kronor. Förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar höjs med 20 procent eller maximalt 16 000 kronor per år. En höjning av förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar innebär att individens beskattningsbara inkomst ökar. De offentliga finanserna påverkas därmed positivt av ökad intäkt från både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Samtidigt blir företagets bolagsskatt lägre. Sammantaget bedöms förslaget stärka statens finanser med ca 1 200 miljoner kronor 2017.
Nedsättningen av energiskatten på diesel för arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks eller vattenbruksverksamhet avskaffas i två lika stora steg åren 2017 samt 2018. Statens skatteintäkter ökar därmed med ca 400 miljoner kronor.
Liberalerna godtar regeringens aviserade förslag om ändrad beskattning av efterställda skuldförbindelser. Det ökar bolagsskattebasen med drygt 6 miljarder kronor. Skatteintäkterna ökar med 1 380 miljoner kronor årligen från 2017. Avskaffad ränta på skattekontot stärker de statliga finanserna med ca 730 miljoner kronor 2017. En kemikalieskatt införs. Reformen förstärker statsfinanserna med ca 2 300 miljoner kronor 2017 och framåt. Alkoholskatt justeras och ökar skatteintäkter med 390 miljoner kronor 2017. Den statliga fastighetsskatten på kommersiella lokaler justeras upp med 0,5 procentenheter från 2017. Det innebär en statsfinansiell förstärkning om ca 3 100 miljoner kronor från 2017 och framåt.
Vissa centrala delar av Liberalernas budgetmotion utgör fortfarande huvuddragen i Liberalernas ekonomiska alternativ.
– Avskaffad värnskatt.
– Höjd brytpunkt för statlig skatt.
– Förstärkt jobbskatteavdrag från 64 respektive 63 år.
– Flyttskatt, slopande av tak för uppskovet och slopad räntebeläggning.
– Bortväxlad effektskatt.
– Ökad miljöstyrning i skattesystemet.
– Regionalt anpassade reseavdrag.
– Omvänd miljöbilsbonus.
Även i övrigt ligger de huvudsakliga prioriteringarna från höstens budgetmotion fast.
Jag tillstyrker att Liberalernas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns.
5. |
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD) |
|
Larry Söder (KD) anför: |
Kristdemokraternas ekonomiska politik grundar sig på social marknadsekonomi kompletterad med en social dimension där förvaltarskap, solidaritet och etik får en tydligare plats i den ekonomiska politiken. En förutsättning för att samhället och ekonomin ska fungera på ett bra sätt är att människor känner tillit till varandra och till olika institutioner. Kostnaderna för olika transaktioner blir lägre och möjligheten att exempelvis driva företag blir bättre.
Höjda skatter innebär inte automatiskt bättre välfärd. Snarare är det med väl avvägda skattesänkningar på arbete, sparande och företagande som positiva välfärdseffekter uppnås genom att det skapas nya jobb och företag samt att människor får behålla en större del av sin inkomst. Den högre tillväxt som följer av detta ger högre skatteintäkter som gör att satsningar samtidigt kan göras för att förbättra den offentligt finansierade välfärden. Det är också nödvändigt att hushålla med statliga och kommunala medel på ett ansvarsfullt sätt.
I en social marknadsekonomi krävs fördelningspolitiska åtgärder riktade till dem som har störst behov av stöd och hjälp. Skatte- och bidragssystem ska utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras och bidragsberoende motverkas. Alliansens reformagenda var välbehövlig och välkommen.
Sveriges ekonomi står nu inför stora och delvis andra utmaningar. Utanförskapet är fortfarande stort men annorlunda sammansatt, och mer behöver göras för att minska det. Inte minst handlar det om ett bättre anställningsklimat som stärker möjligheter och drivkrafter för dem som ska anställa – och dem som ska anställas.
Utanförskap och utsatthet är en alltför vanlig situation för människor som flytt sitt hemland och söker skydd i Sverige. Detta är inte acceptabelt. En human flyktingpolitik måste följas av att människor ges förutsättningar för eget jobb och försörjning. Då finns också förutsättningar för integration.
Inriktningen bör vara att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden, inte minst för personer som är utrikes födda och/eller har bristande utbildningsbakgrund. Det handlar också om att skapa större frihet för familjerna och förbättra förutsättningarna för företagande och för det civila samhället.
Den ekonomiska politiken ska utformas så att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del, och sammanhållning är centralt. Välfärden måste utvecklas genom valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.
En förutsättning är att det råder ordning och reda i statens och det offentligas ekonomi.
Parallellt med satsningar på jobb drivna av innovation och hög utbildning måste fler jobb som i dag inte utförs på grund av höga skatter och avgifter bli möjliga på en växande arbetsmarknad. Nya tjänstesektorer öppnas och befintliga breddas som skedde med RUT-tjänsterna och sänkningen av restaurangmomsen.
Ett etableringsavdrag införs. En nyanländ får under sina första fem år möjlighet att tjäna upp till en halv miljon kronor skattefritt. Det skapar starka incitament till tidig etablering och gör det mer lönsamt att ta jobb till lägsta avtalade lönenivå eller en introduktionsanställning.
Utan ett gott företagsklimat är det inte möjligt att möta utmaningarna att skapa arbeten och öka resurserna till den gemensamma välfärden.
För att stärka framväxten av nya företag och fler jobb sänks skatten på arbete, reglerna kring att starta och driva företag förenklas och tillgången på riskkapital ökar.
Många nyanlända och unga får sitt första jobb inom någon del av tjänstesektorn. RUT- och ROT-avdragen som alliansregeringen införde har öppnat nya marknader och skapat förutsättningar för nya företag och jobb. Samtidigt har avdragen gjort att såväl barnfamiljer som enskilda haft råd och möjlighet att få avlastning med vardagssysslorna. Kristdemokraterna fortsätter att värna ROT-avdraget och vill utvidga RUT-avdraget.
Genom ökad rörlighet kan ett stort antal bostäder tillgängliggöras på kort sikt. Taket för uppskov på reavinstskatten bör tas bort, och räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad.
Skatten på pensioner ska stegvis och när ekonomin tillåter sänkas till samma nivå som skatten på förvärvsinkomster. Den särskilda löneskatten tas bort och det förhöjda jobbskatteavdraget tidigareläggs med ett år.
Skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer återinförs.
Beroendet av fossila bränslen inom transportsektorn måste upphöra. Långsiktiga och effektiva styrmedel behövs för en ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda och för effektivare transporter.
Spridningen av giftiga kemikalier i miljön ska förhindras.
I regeringsställning var Kristdemokraterna bl.a. med och sänkte skatten på handelsgödsel och egenavgifterna och drev också på för att minska jordbrukarnas regelkrångel. Den förenklingsprocessen ska fortsätta.
Effektskatten på kärnkraft slopas successivt t.o.m. 2020. Det leder till ökade intäkter från bolagsskatten och ökad utdelning från statligt ägda bolag. Nettokostnaden finansieras genom höjd energiskatt på el för företag och hushåll med 1,5 öre/kWh till 2019 och ytterligare 0,7 öre 2020.
Jag tillstyrker att Kristdemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns.