EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 9.12.2004

KOM(2004) 795 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

TILL RÅDET

OM KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLANER

INOM DEN EUROPEISKA GRANNSKAPSPOLITIKEN

SV SV

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

TILL RÅDET

OM KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLANER INOM DEN EUROPEISKA GRANNSKAPSPOLITIKEN

1.INLEDNING

I strategidokumentet om grannskapspolitiken från maj 20041 fastställs kommissionens metoder för vidareutvecklingen av den europeiska grannskapspolitiken under kommande år. Det bygger på mer än ett års intensivt arbete efter kommissionens meddelande Ett utvidgat europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder2. Samråd har ägt rum med medlemsstaterna och den höge representanten Javier Solana, tillika generalsekreterare, liksom med partnerländerna. I 2004 års strategidokument avgränsas målen och principerna, den geografiska utsträckningen samt de metoder som skall användas för genomförandet av grannskapspolitiken. Rådet välkomnade kommissionens förslag att fullfölja den europeiska grannskapspolitiken genom handlingsplaner som man gemensamt skall komma överens om med de berörda grannländerna 3.

Kommissionen har sedan dess slutfört samråden om en första omgång av utkast till handlingsplaner och är på väg att överlämna dem till rådet för godkännande, varefter de skall bekräftas av associerings- eller samarbetsråden med var och en av de berörda partnerna.

Syftet med detta meddelande är att infoga handlingsplanerna i den grannskapspolitiska ramen, i synnerhet med anledning av de nuvarande politiska förändringarna som sker speciellt i Ukraina.

2.GRANNSKAPSPOLITIKENS HUVUDRAG

Grannskapspolitiken erbjuder ett medel att stärka relationerna mellan EU och dess partner. Den skiljer sig från övriga möjligheter som EU-länderna disponerar över enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen. Grannskapspolitiken riktar sig till partner som är grannar till unionen och som inte deltar i den pågående anslutnings- eller föranslutningsprocessen.

Målet för grannskapspolitiken är att låta grannländerna ta del av utvidgningens fördelar, genom ökad stabilitet, säkerhet och välfärd för alla. Genom att dra in länderna i ett allt närmare förhållande till EU kan man skapa en vänkrets och förhindra att nya skiljelinjer uppstår. Genom utökat samarbete i politiska, säkerhetsrelaterade och ekonomiska frågor samt i fråga om kultur och utbildning ger den länderna chansen att delta i olika EU-verksamheter. På grundval av detta fördjupade engagemang med sina partner försöker EU främja partnernas uppslutning bakom de värderingar som är gemensamma, som t.ex. rättsstaten, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter samt främjande av goda grannrelationer.

1

2

3

SV

KOM(2004) 373, 12.5.2004.

KOM(2003) 104, 11.3.2003.

Rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser av den 14 juni 2004.

2

SV

Grannskapspolitiken innebär en ytterligare intensifiering av samarbetet med partnerländerna inom en rad andra områden, bl.a. den politiska dialogen och det politiska samarbetet, handeln, olika aspekter inom politiken för den inre marknaden, energi, transport, informationssamhället, miljö, forskning och innovation, socialpolitik samt vad gäller direkta kontakter mellan människor.

Grannskapspolitiken överensstämmer till fullo med målen för den europeiska säkerhetsstrategin (som bekräftades av Europeiska rådet i december 2003), dvs. att: särskilt bidra till stabilitet och gott styre i vårt närmaste grannskap [och] att verka för ett bälte av välstyrda länder öster om Europeiska unionen och runt Medelhavet med vilka vi kan åtnjuta nära och samarbetsinriktade förbindelser.

Grannskapspolitiken är också en värdefull komplettering till Barcelonaprocessen eftersom den gör det möjligt för var och en av partnerna att utveckla närmare band med EU på grundval av sina egna speciella behov och kapaciteter.

3.HANDLINGSPLANER

Handlingsplanerna utgör ett inledande steg mot förverkligandet av den vision som beskrivs ovan. I linje med rådets slutsatser skall man i fråga om föreliggande förslag till handlingsplaner4 gemensamt komma överens om dem med de berörda grannländerna. Handlingsplanerna bör ha en varaktighet på minst tre år och kunna förnyas genom ömsesidigt medgivande. Sådana handlingsplaner borde grunda sig på gemensamma principer men, vid behov, differentieras med hänsyn till varje grannlands särdrag, nationella reformprocesser och förbindelser med EU. Handlingsplanerna bör vara övergripande, men samtidigt tydligt ange ett begränsat antal nyckelprioriteringar och verkligen stimulera till reformer. De bör även i möjligaste mån bidra till regionalt samarbete.

De första handlingsplanerna som föreslagits har tagits fram med partner som EU har gällande associerings- eller partnerskaps- och samarbetsavtal med: Jordanien, Moldavien, Marocko, Tunisien, Ukraina, Israel samt den palestinska myndigheten. Innan arbetet med handlingsplanerna vidtogs, utarbetade kommissionen landsrapporter vilka använts för att bestämma prioriteringarna i de olika länderna. Kommissionen har under loppet av 2004 hållit förberedande samtal med alla dessa partner i nära samordning med medlemsstaterna. Flera successiva ordförandeskap, rådets sekretariat och företrädare för den högre representanten tillika generalsekreteraren Javier Solana har deltagit i alla partnersamråd.

Intensiteten och ambitionsnivån på relationerna med var och en av de grannskapspolitiska partnerna är differentierad och återspeglar i hur hög grad man i realiteten delar gemensamma värderingar, de befintliga relationerna med vart och ett av länderna, dessas behov och kapaciteter liksom gemensamma intressen. De skräddarsydda handlingsplanerna innehåller en rad prioriterade områden vars syfte är att stärka ländernas uppslutning kring ovannämnda värderingar. Här ingår exempelvis en förstärkning av demokratin och rättsstaten, respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inklusive medie- och yttrandefrihet, rättigheter för minoriteter och stöd till vidareutvecklingen av det civila samhället. Man strävar också efter åtaganden med avseende på vissa väsentliga aspekter av EU:s utrikespolitik, bland annat kampen mot terrorism och spridning av massförstörelsevapen samt

  4 Rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 16 juni 2003 och den 14 juni 2004.
   
SV   3

SV

insatser för konfliktlösning. Handlingsplanerna bör bidra till gränsöverskridande samarbete. Härvid skall de erfarenheter som vunnits inom strukturpolitiken beaktas.

Strävan är att de enskilda prioriteringarna i handlingsplanen skall vara både ambitiösa och realistiska och formuleras så precist och specifikt som möjligt för att det skall gå att konkret följa upp och övervaka de åtaganden som båda sidor gjort.

Kommissionen kommer att sända utkasten till handlingsplaner till Europaparlamentet samt till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom.

Den rättsliga grunden för arbetet med vart och ett av partnerländerna utgörs av de associeringsavtal eller partnerskaps- och samarbetsavtal som för närvarande gäller. När handlingsplanerna väl tillstyrkts av medlemsstaterna kommer de att godkännas av respektive associerings- eller partnerskaps- och samarbetsråd. Detta sker genom att kommissionen lägger fram ett förslag till rådsbeslut om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater skall inta i det aktuella associerings- eller partnerskaps- och samarbetsrådet när det gäller antagandet av en rekommendation om genomförandet av handlingsplanen i fråga.

Därefter kommer de gemensamma organ som bildats med stöd av avtalen (associerings- eller samarbetsråd och -kommittéer och -underkommittéer) att användas för att gå vidare i arbetet med att övervaka genomförandet av handlingsplanerna. Processen mot ett uppfyllande av överenskomna mål övervakas i de organ som bildats av respektive associerings- eller partnerskaps- och samarbetsråd – som sammanför företrädare från partnerländer, medlemsstater, Europeiska kommissionen samt rådets sekretariat. De strukturer som fastställts i avtalen, i synnerhet underkommittéerna, ses över för att man skall försäkra sig om att alla prioriteringar som fastställts i handlingsplanerna blir vederbörligen återspeglade.

Kommissionen kommer att sätta samman periodiskt återkommande rapporter om de framsteg som gjorts och om områden där ytterligare ansträngningar är av nöden. Kommissionen kommer att uppmana partnerländerna att lämna information till dessa rapporter och ämnar också stödja sig på expertutlåtanden från andra organisationer när så är påkallat, t.ex. Europarådet, OSSE, FN-organ samt internationella finansinstitut. För länder som omfattas av handlingsplanerna avser kommissionen att till rådet lämna in en omgång lägesrapporter under loppet av 2006, och en andra år 2007. Liksom vid det tidigare arbetet med grannskapspolitiken kommer kommissionen att eftersträva att den högre representanten och generalsekreteraren Solana skall lämna sitt bidrag i frågor som rör den politiska dialogen och det politiska samarbetet samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Förslag om vidareutveckling av EU:s avtalsgrundade förbindelser med var och en av partnerna kommer att göras med utgångspunkt i dessa rapporter. Kommissionen har föreslagit att var och en av partnerna, beroende på hur väl genomförandet av de inledande handlingsplanerna fortskridit, skulle kunna erbjudas en ny och bredare avtalsram för sina relationer med EU i form av europeiska grannskapsavtal.

Genomförandet av prioriteringarna i handlingsplanerna kommer att stödjas genom ekonomiskt bistånd via de existerande Meda- och Tacisprogrammen. Från och med starten av nästa budgetplan har kommissionen föreslagit ett nytt poliskt motiverat europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument som särskilt kommer att koncentreras på att stödja genomförandet av de grannskapspolitiska handlingsplanerna.

SV 4 SV

4.NUVARANDE POLITISKT SAMMANHANG

Ukraina finns med bland de partner med vilka ett utkast till handlingsplan har framförhandlats under loppet av 2004. Kommissionen har lagt fram denna handlingsplan för Ukraina som ett tecken på sitt helhjärtade engagemang för och åtagande att stödja landets framtida utveckling. Kommissionen rekommenderar att rådet vidarebefordrar handlingsplanen till samarbetsrådet EU-Ukraina för godkännande så snart förändringarna i Ukraina gör det möjligt att räkna med ett genomförande av dess bestämmelser. Bland annat avses här anordnandet av fria och rättvisa presidentval i enlighet med OSSE:s normer.

5.FRAMTIDA HANDLINGSPLANER

Efter förslag från kommissionen beslutade rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 14 juni 2004 att inbegripa Armenien, Georgien och Azerbajdzjan i grannskapspolitiken. Detta betecknar ett viktigt steg framåt för EU:s engagemang i södra Kaukasien. Beslutet öppnar perspektivet mot ett avsevärt förbättrat partnerskap. Som ett första steg kommer kommissionen att utarbeta landsrapporter som skall läggas fram i god tid inför Europeiska rådets möte i mars 2005. Dessa rapporter kommer också att ge ett underlag för en rekommendation om huruvida handlingsplaner skall utarbetas med dessa länder och när det skall ske.

När nu EU:s respektive associeringsavtal med Egypten och Libanon trätt i kraft kommer kommissionen till fullo att integrera dessa två länder i grannskapspolitiken och har inlett förberedelserna för handlingsplanerna. Också för dessa länder utarbetar kommissionen landsrapporter som skall läggas fram i god tid inför Europeiska rådets möte i mars 2005. Detta kommer att hjälpa till att ringa in de prioriterade områden som handlingsplanerna med Egypten och Libanon skulle kunna koncentreras på.

Den europeiska grannskapspolitiken är öppen för Vitryssland och alla Medelhavsländer inklusive Libyen när dessa länder väl har uppfyllt de nödvändiga villkoren.

SV 5 SV