Förslag till riksdagen

2001/02:RB4

Framställan om vissa ändringar i regeringsformen

2001/02 RB4 Dnr 01-1176-DIR

Sammanfattning

I framställan föreslås att en ändring görs i regeringsformen som återställer den möjlighet som fanns före den 1 januari 1999 för riksdagen att uppdra åt Riksban-ken att meddela föreskrifter inom Riksbankens ansvarsområde att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

1 Bakgrund

Den 1 januari 1992 infördes en ändring i 8 kap. 14 § regeringsformen (SFS 1991:1501) som gav möjlighet för riksdagen att uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom det ansvarsområde som banken har enligt 9 kap. regeringsfor-men. De ansvarsområden som banken då hade enligt 9 kap. regeringsformen var ansvaret för valuta- och kreditpolitik, främjande av ett säkert och effektivt betal-ningsväsende och rätten att ge ut sedlar och mynt samt att bestämma utformningen av dessa. På alla dessa områden öppnades med lagändringen möjlig-heten för riks-da-gen att överlåta normgivningsrätt till Riksbanken.

I samband med ändringen i regeringsformen den 1 januari 1992 ändrades dåva-rande 5 § riksbankslagen så att Riksbanken direkt i riksbankslagen bemyndigades att meddela före-skrifter om utformningen av sedlar och mynt samtidigt som den tidigare bestämmelsen om detta i 9 kap. 13 § regeringsformen togs bort.

Den 1 januari 1993 infördes i dåvarande 22 § riksbankslagen ett bemyndigande för Riksbanken att meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet för betalningsbalanssta-tistiken. Den 1 april 1997 utökades denna föreskriftsrätt i aktuell paragraf till att också gälla finansmarknadsstatistiken.

Vidare infördes den 1 januari 1999 i 1 kap. 2 § riksbankslagen en rätt för Riksban-ken att inom sitt ansvar för penningpolitiken utfärda närmare föreskrifter.

I samband med Riksbankens nya ställning som infördes genom ändringar i reger-ingsfor-men och riksbankslagen den 1 januari 1999 gjordes en ändring i



9 kap. re-gerings-formen så att Riksbankens normgivningsrätt i fråga om betalningsväsendet inskränktes. Tidigare stod det i 9 kap. 12 § regerings-formen att "Riksbanken är ri-kets centralbank med ansvar för valuta- och kreditpolitik. Den skall också främja ett säkert och effektivt betalnings-väsende." Enligt den nya lydel-sen är "Riksbanken ri-kets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riks-banken har ansvaret för penningpolitiken." Riksbankens uppgift att främja ett sä-kert och effektivt betal-ningsväsende regleras således efter lagändringen inte längre i regeringsformen utan endast i 1 kap. 2 § riks-bankslagen.

2 Överväganden

2.1 Omfattningen av föreskriftsrätten

Enligt 8 kap. 14 § regeringsformen kan riksdagen genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter endast inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. regerings-formen. Sådan delegation av föreskriftsrätt kan således inte längre förekomma på betal-ningsväsendets område till följd av att regeln om Riksbankens uppgifter i frå-gan om betalningsväsendet flyttades från regeringsformens kapitel 9 till riks-banks-lagen i samband med lagändringen den 1 januari 1999. Denna inskränkning av det dele-geringsbara området kommenteras inte i förarbetena till lagändringen (prop. 1997/98:40).

I ett tidigare lagstiftningsärende anförde konstitutionsutskottet i sitt betänkande 1990/91:KU20 om vissa normgivningsfrågor rörande Riksbanken s. 9 följande: "Enligt utskottets mening visar vad fullmäktige anfört och vad som förekommit i de lagstiftningsärenden som berörts ovan att det bör finnas en möjlighet även för riks-dagen att till Riksbanken överlåta rätt att meddela föreskrifter på bankens verk-samhetsområde. I 9 kap. regerings-formen finns bestämmelser om Riksbankens uppgifter. Enligt kapitlets 12 § är Riksbanken rikets centralbank med ansvar för va-luta- och kreditpolitik. Paragrafen föreskriver också att banken skall främja ett sä-kert och effektivt betalningsväsende. Att ge ut sedlar och mynt och att meddela fö-reskrifter hur de skall utformas är uppgifter för Riksbanken enligt kapitlets 13 §. Utskottet finner därför att det dele-geringsbara området kan bestämmas till att avse Riksbankens verksamhetsområde enligt 9 kap. regeringsformen."

Riksbanken anser att detta uttalande har fortsatt giltighet. Riksbanken bör ha en möjlighet att meddela föreskrifter inte endast vad gäller penningpolitiken utan också beträffande bankens andra huvuduppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.



2.2 Föreskriftsrätt inom betalningsväsendet

Riksbanken kan konstatera att behovet av att kunna utfärda föreskrifter inom be-talningsväsendets område ökat under senare tid som en följd av förändringar inom såväl betalningssystemområdet som området sedlar och mynt. Riksbankens roll för-ändras här alltmer mot reglerande och övervakande medan produktion och opera-tiva funktioner i egen regi minskar.

Riksbankens arbete med betalningssystemet syftar främst till att verka för mins-kade systemrisker, dvs. risken för att ekonomiska eller tekniska problem hos en ak-tör sprider sig och hotar det finansiella systemets stabilitet. Riksbanken tillhanda-håller därför sedan länge en möjlighet för banker och vissa andra aktörer att av-veckla be-talningsförpliktelser sinsemellan. Den verk-samheten bedrivs inom ramen för RIX, Riksbankens system för avveckling av betalningar. Det nuvarande arran-gemanget för betalnings-avveckling är föremål för en genomgripande översyn. Det arbetet kan på sikt leda till att marknadens aktörer helt eller delvis kommer att ta över driften av betalnings-avvecklingssystemet. En sådan utveckling bör förenas med en före-skriftsrätt för Riksbanken, för att banken skall kunna uppfylla den lagliga skyldighe-ten att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Beträffande system och instrument för massbetalningar är Riksbanken inte heller här bara övervakare utan har också det praktiska ansvaret för kontantförsörjningen i samhället. Tillverkning av kontanter hanteras av det helägda dotterbolaget AB Tumba Bruk och distribution och lagerhållning av kontanter hanteras av det hel-ägda bolaget Pengar i Sverige AB (PSAB). Framför allt vad gäller tillsynen av PSAB finns det behov av en föreskriftsrätt för Riksbanken. Tillsynen syftar till att tillvarata och skydda statens intressen. För när-varande baseras tillsynen på ett tillsynsavtal mellan Riksbanken och PSAB. Detta avtal träffades mellan parterna eftersom Riks-banken inför bildandet av PSAB, med hänsyn till sitt ansvar enligt riksbankslagen för landets kontantmedelsförsörjning, ansåg det nödvändigt att kunna granska och kontrollera den operativa kontantmedelsverksamheten även sedan den avskilts från banken.

Riksbanken kommer inom en relativt snar framtid att bjuda in andra ägare som ett led i den strukturförändring och effektivisering av kontanthanteringen som Riks-banken vill främja och kommer i så fall inte längre att vara ensamägare utan del-ägare eller inte ha någon ägarroll alls. I den situationen är det viktigt att Riksban-kens till-syn i förhållande till PSAB kan ske även med hjälp av föreskrifter och inte endast genom civil-rättsligt avtal. Det är således av betydelse att möjlighet till föreskriftsrätt för Riksbanken införs även på detta område.



2.3 Form för lagstiftning

En lagändring bör därför göras som återställer den möjlighet som fanns före den 1 ja-nu-ari 1999 för riksdagen att uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom ansvarsområdet för betalningsväsendet. 8 kap. 14 § regeringsformen bör därför ändras från lydelsen ". meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap." till ". meddela föreskrifter inom dess ansvars-område enligt 9 kap. och be-träffande betalningsväsendet".

3 Förslag till lagändring

Riksbanken föreslår mot bakgrund av det anförda att 8 kap. 14 § regeringsformen utformas på följande sätt.

Behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i visst ämne utgör ej hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i samma ämne.

Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvars-område enligt 9 kap. och beträffande betalningsväsendet.

Efter bemyndigande i lag kan riksdagens myndigheter meddela föreskrifter som avser förhål-landen inom riksdagen eller dess myndigheter.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.

4 Hemställan

Riksbanken hemställer med hänvisning till det ovan anförda att riksdagen antar Riksbankens förslag om ändring i 8 kap. 14 § regeringsformen enligt vad som sägs i denna promemoria.

I beslutet har deltagit Urban Bäckström, ordförande, Lars Heikensten, Eva Srejber, Villy Bergström, Lars Nyberg och Kristina Persson.

Föredragande har varit Åsa Sydén.

Stockholm den 27 september 2001

På direktionens i Riksbanken vägnar

Urban Bäckström

Kerstin Alm