Förslag till riksdagen
2001/02:RR18
Riksdagens revisorers förslag angående ROT-avdragets effekter 2001/02 RR18 Revisorernas granskning
Riksdagens revisorer har på initiativ från bostadsutskottet granskat effekterna av det statliga ROT-avdraget som fanns mellan åren 1993 och 1999. Revisorernas granskning redovisades i rapporten ROT-avdragets effekter 2001/02:8. Rapporten finns som bilaga 1 i denna skrivelse. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av remissinstansernas svar finns i bilaga 2.
Riksdagens revisorer redovisar inledningsvis en sammanfattning av rapporten. Därefter redovisas remissinstansernas synpunkter på rapporten. Slutligen redovisar revisorerna sina slutliga överväganden och förslag med anledning av rapporten.
Sammanfattning av rapporten
Bakgrund
Ett skatteavdrag för reparation, om- eller tillbyggnad av bostadshus (ROT-avdrag) infördes första gången 1993 och utgjorde en del av det ROT-program som syftade till att få ned arbetslösheten. Avdraget, som betraktades som en tillfällig åtgärd, skulle gälla under perioden den 15 februari 1993 till den 31 december 1994. Skattereduktionen skulle utgöra 30 % av arbetskostnaden för småhus och hyresfastigheter.
Arbetslösheten i byggbranschen förblev hög och ROT-avdraget infördes på nytt den 15 april 1996. Denna gång omfattade avdraget även bostadsrätter. ROT-avdraget förlängdes sedan stegvis men togs slutligen bort den 31 mars 1999.
Det totalt beviljade avdragsbeloppet under hela perioden har varit ungefär 11 miljarder kronor. Av detta belopp har 70 % beviljats till ägare av hyreshus, 28 % till ägare av småhus och 2 % till bostadsrättsägare. Nästan en miljon ansökningar har handlagts av skattemyndigheterna. 67 % av dessa har utgjorts av ansökningar från småhusägare, 25 % från ägare till hyreshus och 8 % från bostadsrättsägare.
Undersökningens uppläggning
Granskningens främsta syfte har varit att undersöka avdragets effekter; dels hur sysselsättningen har påverkats, dels i vilken mån "svart" arbetskraft har omvandlats till "vit". Studien bygger till stor del på en enkät till ett antal småhusägare samt till personer som äger hyreshus, dock ej till bolag eller organisationer. Urvalet har begränsats till Stockholms län och till dem som erhållit ROT-avdrag under taxeringsåret 1999. Svaren på enkäten bedöms dock vara giltiga för hela landet.
Enkäten har sänts till 431 småhusägare och 431 privata hyreshusägare. Svarsfrekvensen för småhusägarna var 80 % och för de privata hyreshusägarna 76 %.
I studien ingår även en enkät till ett antal hantverkare i Stockholms län för att få deras syn på avdraget och den "svarta" arbetskraften.
Resultat
I enkäten svarade 16 % av småhusägarna att avdraget har haft stor eller avgörande betydelse för att vidta olika ROT-åtgärder, 33 % svarade att ROT-avdraget inneburit en tidigareläggning av arbeten, medan 51 % uppgav att avdraget endast har haft liten eller ingen påverkan. För de privata hyreshusägarna verkar avdraget ha haft något större betydelse. 22 % av dessa svarade att avdraget har haft stor påverkan, 38 % att stödet inneburit en tidigareläggning medan 41 % angav att avdraget haft liten påverkan. För båda typerna av fastighetsägare är det avdragets andel av förbättringsåtgärdernas totalkostnad som påverkar inställningen till avdragets betydelse. Det finns emellertid inget samband mellan inkomst och avdragets betydelse. Den främsta anledningen till att avdragen haft liten eller ingen påverkan, vilket gäller för båda kategorierna, är att åtgärderna ändå varit nödvändiga att vidta.
Som ett komplement till enkäten till fastighetsägarna har ett urval hantverkare (225 st.) fått ge sin syn på bl.a. om problemet med "svart" arbetskraft förändrats efter det att ROT-avdraget upphört. Den generella bilden är att efterfrågan på möjligheten att betala svart har ökat sedan ROT-avdraget togs bort. Även om ROT-avdraget kanske inte har haft någon avgörande inverkan på den "svarta" arbetsmarknaden inom byggbranschen är det inte osannolikt att avskaffandet av avdraget ökat andelen svartjobb.
Erfarenheter för framtiden
Eftersom ROT-avdraget inte längre finns innehåller denna granskning, av naturliga skäl, inga förslag om åtgärder rörande detta avdrag. Däremot kan studien förmedla ett par erfarenheter som kan vara till nytta inför liknande beslut i framtiden.
Avdraget verkar, under den undersökta perioden, ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgärder.
Avdraget verkar till viss del ha omvandlat "svart" arbetskraft till "vit".
Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som krångligt.
Hantverkarna har däremot haft en del "pappersarbete" för att hjälpa fastighetsägarna.
Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit tillräcklig.
Hantverkarna kan tänka sig en lägre byggmoms som alternativ till ROT-avdraget.
Sammanfattningsvis tyder resultaten av denna granskning på att ROT-avdraget fungerat tämligen väl även om det är svårt att med någon större säkerhet avgöra hur stor effekt avdraget har haft på sysselsättningen i byggbranschen.
Revisorernas överväganden och förslag
ROT-avdraget har fungerat väl
Rapporten
De fakta som kommit fram i denna studie tyder, enligt revisorerna, på att ROT-avdraget fungerat tämligen väl. Enkätunderundersökningen till fastighetsägare och hantverkare ger belägg för att ROT-avdraget har påverkat fastighetsägare att genomföra byggarbeten eller att tidigarelägga dem. Undersökningen ger också vissa belägg för att ROT-avdraget bidragit till att begränsa svarta arbeten inom byggsektorn.
Remissinstanserna
Riksskatteverket instämmer i revisorernas slutsats att ROT-avdraget har fungerat bra och ansetts som lätt att hantera för både dem som ansökt och dem som administrerat avdraget. Detta anser verket trots att verket principiellt har uppfattningen att skattesystemet ska vara så enhetligt och enkelt som möjligt.
Skattemyndigheten i Stockholm delar utredningens uppfattning om att skattereduktionen för byggnadsarbeten har legat på rätt nivå. Utan att statistiskt kunna bevisa det har skattemyndigheten uppfattningen att antalet arbetstillfällen ökade under den period ROT-avdraget fanns.
Boverket anser att revisorerna i rapporten inte lyckats få fram något substansiellt underlag för slutsatser om ROT-avdragets effekter på sysselsättningen och att man inte kunnat dra några bestämda slutsatser om ROT-avdragets effekter på omvandlingen av "svart" arbetskraft till "vit", vilket var de två huvudsyftena med granskningen.
Boverket anser att ett system med bidrag till fastighetsägarna kan ha fördelar framför ett system med avdrag. Ett system med skattereduktion måste vara generellt. Ett system med bidrag ger större möjligheter till styrning och differentiering, exempelvis genom olika subventionsgrad i olika regioner. En nackdel med skattereduktionen är att effekten på sysselsättningen fördröjs, då man inte får ta hänsyn till skattereduktionen i samband med skattejämkning, menar verket.
Målarmästarnas riksförening tycker att revisorernas rapport i långa stycken når samma slutsatser som Målarmästarna själva kommit fram till i en tidigare rapport, dock i flera fall i alltför försiktiga ordalag och utan att riktigt fullfölja påbörjade resonemang.
Sveriges Fastighetsägareförbund anser att den genomförda granskningen är väl utförd och att rapporten ger en korrekt bild av de granskade aspekterna på avdraget. Förbundet delar också slutsatserna i rapporten, bl.a. om stödformens fördelar framför gängse bidragsformer inom denna sektor.
Sveriges byggindustrier (BI) ansluter sig till huvudslutsatserna i rapporten. BI håller dock för sannolikt att ROT-avdragets positiva effekter varit större än vad som kommit till uttryck i rapporten. BI anser att avdraget bör ha påverkat statsfinanserna positivt på ett betydande sätt och att det reducerat svartarbeten i en större omfattning.
Villaägarnas riksförbund delar slutsatserna i rapporten att ROT-avdraget påverkat fastighetsägare att genomföra bidragsberättigade åtgärder, att avdraget delvis omvandlat svart arbetskraft till vit och att avdraget varit förhållandevis okomplicerat och lättfattligt för småhusägare.
Revisorerna
De fakta som kommit fram i rapporten tyder, enligt revisorerna, på att ROT-avdraget fungerat tämligen väl. Flertalet av remissinstanserna instämmer i den bedömningen. Revisorerna lägger inga specifika förslag med anledning av detta.
Utvärdering bör göras nästa gång
Rapporten
ROT-avdraget infördes 1993 och upphörde 1999. Sammanlagt har nästan 1 miljon ansökningar om ROT-avdrag kommit in till skattemyndigheterna, och det sammanlagda skatteavdraget har uppgått till ca 11 miljarder kronor. En stor del av fastighetsbeståndet har berörts av detta skatteavdrag.
Inga utvärderingar av åtgärden har dock genomförts på uppdrag av regering eller riksdag under den tid som avdraget ännu fanns i bruk. Revisorerna ansåg att det är anmärkningsvärt att en så pass omfattande åtgärd infördes och verkade under så lång tid utan att den utvärderades.
Byggindustrin är en mycket konjunkturkänslig bransch. Under vissa perioder kan arbetslösheten bland byggnadsarbetare och hantverkare stiga kraftigt. Då kan det vara motiverat med någon form av offentlig stimulans av nybyggande eller av ROT-verksamheten. Det är därför sannolikt att en åtgärd liknande ROT-avdraget kan bli aktuell igen när konjunkturläget gör det motiverat. Revisorerna underströk vikten av att en sådan åtgärd i så fall måste analyseras noggrant innan den införs och följas upp och utvärderas medan den är i kraft.
Remissinstanserna
Riksskatteverket påpekar att lagstiftningen kring avdraget till en början var något oklar. Detta gjorde det svårt för skattemyndigheternas handläggare att bedöma vad som skulle ingå i ett korrekt beslutsunderlag. Om ROT-avdraget skulle aktualiseras på nytt är det därför viktigt att erfarenheter inom administrationen tas till vara, anser Riksskatteverket.
Målarmästarnas riksförening vill att det ska finnas en beredskap för att återinföra ett generellt ROT-avdrag när byggmarknaden viker.
Sveriges Fastighetsägareförbund framhåller att det tar tid innan fastighetsföretagen låter ett sådant stöd påverka sina beslut om åtgärder. Därför var det olyckligt att inte stödet kunde utgå under längre tid utan att det infördes för kortare perioder som sedan förlängdes efter hand. Det var också en nackdel att regeringen först beslöt att stödet skulle upphöra och sedan beslöt att införa det på nytt, menar Fastighetsägareförbundet.
Villaägarnas riksförbund vill att ROT-avdraget återinförs och permanentas i hela landet och vill även att avdraget inkluderar materialkostnader. Ett annat alternativ är, enligt Villaägarna, sänkt byggmoms som även skulle stimulera nybyggnationen.
Revisorerna
Revisorerna anser att det är anmärkningsvärt att en så omfattande åtgärd som ROT-avdraget infördes och fanns i kraft under så lång tid utan att den utvärderades. Revisorerna anser att det är principiellt viktigt att även stöd som utgår som nedsättningar av skatter utvärderas och prövas på samma sätt som utgifter.
Det är sannolikt att en åtgärd liknande ROT-avdraget kan bli aktuell igen när konjunkturläget gör det motiverat. Revisorerna vill understryka att en sådan åtgärd i så fall måste analyseras noggrant innan den införs och följas upp medan den är i kraft samt utvärderas inom rimlig tid. De erfarenheter som kommit fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-talet bör även vägas in.
Revisorernas förslag
Med hänsyn till de motiveringar som framförts under revisorernas överväganden föreslår Riksdagens revisorer att riksdagen fattar följande beslut.
Utvärdering bör göras nästa gång
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad revisorerna har anfört under avsnitt 2.2 om behovet av uppföljning och utvärdering.
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit revisorerna Ingemar Josefsson (s), Anders G Högmark (m), Per Rosengren (v), Bengt Silfverstrand (s), Kenneth Lantz (kd), Margit Gennser (m), Hans Stenberg (s), Ann-Marie Fagerström (s), Marie Engström (v), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m) och Ann-Kristine Johansson (s).
Vid ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Åke Dahlberg och utredningschefen Patrick Joyce (föredragande) varit närvarande.
Stockholm den 21 mars 2002
På Riksdagens revisorers vägnar.
Ingemar Josefsson
Patrick Joyce
Rapport 2001/02: 8 ROT-avdragets effekter Riksdagens revisorer · 100 12 STOCKHOLM · TEL 08-786 40 00 · fax 08-786 61 88
www.riksdagen.se/rr Förord
Riksdagens revisorer presenterar härmed sin rapport om effekterna av ROT-avdraget (Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad). Beslut om rapporten har fattats av revisorerna i plenum den 13 december 2001.
Granskningen har beretts inom revisorernas första avdelning. I avdelningen ingår Ingemar Josefsson (s), ordförande, Karl-Gösta Svenson (m), vice ordförande, Agneta Lundberg (s), Björn Kaaling (s), Sten Lundström (v), Gunilla Tjernberg (kd), Patrik Norinder (m) och Ronny Korsberg (mp).
Inom revisorernas kansli har utredare Rolf Sandahl ansvarat för utredningsarbetet fram till den 1 september 2001, därefter har utredningschef Patrick Joyce avslutat arbetet. Kanslichef Åke Dahlberg har också deltagit i arbetet.
Rapporten sänds nu på remiss. Revisorerna avser att återkomma med en skrivelse till riksdagen i mars 2002.
Sammanfattning
Bakgrund
Ett skatteavdrag för reparation, om- eller tillbyggnad av bostadshus (ROT-avdrag) infördes första gången 1993 och utgjorde en del av det ROT-program som syftade till att få ned arbetslösheten. Avdraget, som betraktades som en tillfällig åtgärd, skulle gälla under perioden 15 feb. 1993 till den 31 dec. 1994. Skattereduktionen skulle utgöra 30 % av arbetskostnaden för småhus och hyresfastigheter.
Arbetslösheten i byggbranschen förblev hög och ROT-avdraget infördes på nytt den 15 april 1996. Denna gång omfattade avdraget även bostadsrätter. ROT-avdraget förlängdes sedan stegvis men togs slutligen bort den 31 mars 1999.
Det totalt beviljade avdragsbeloppet under hela perioden har varit ungefär 11 miljarder kronor. Av detta belopp har 70 % beviljats till ägare av hyreshus, 28 % till ägare av småhus och 2 % till bostadsrättsägare. Nästan en miljon ansökningar har handlagts av skattemyndigheterna. 67 % av dessa har utgjorts av ansökningar från småhusägare, 25 % från ägare till hyreshus och 8 % från bostadsrättsägare.
Uppdraget och undersökningens uppläggning
Granskningens främsta syfte har varit att undersöka avdragets effekter; dels hur sysselsättningen har påverkats dels i vilken mån "svart" arbetskraft har omvandlats till "vit". Studien bygger till stor del på en enkät utsänt till ett antal småhusägare samt till personer som äger hyreshus, dock ej till bolag eller organisationer. Urvalet har begränsats till Stockholms län och till dem som erhållit ROT-avdrag under taxeringsåret 1999. Svaren på enkäten bedöms dock vara giltiga för hela landet.
Enkäten har sänts till 431 småhusägare och 431 privata hyreshusägare. Svarsfrekvensen för småhusägarna var 80 % och för de privata hyreshusägarna 76 %.
I studien ingår även en enkät till ett antal hantverkare i Stockholms län för att få deras syn på avdraget och den "svarta" arbetskraften.
Resultat
I enkäten svarar 16 % av småhusägarna att avdraget har haft stor eller avgörande betydelse för att vidta olika ROT-åtgärder, 33 % svarar att ROT-avdraget inneburit en tidigareläggning av arbeten, medan 51 % uppger att avdraget endast har haft liten eller ingen påverkan. För de privata hyreshusägarna verkar avdraget ha haft något större betydelse. 22 % av dessa svarar att avdraget har haft stor påverkan, 38 % att stödet inneburit en tidigareläggning medan 41 % anger att avdraget haft liten påverkan. För båda typerna av fastighetsägare är det avdragets andel av förbättringsåtgärdernas totalkostnad som påverkar inställningen till avdragets betydelse. Det finns emellertid inget samband mellan inkomst och avdragets betydelse.
Den främsta anledningen till att avdragen haft liten eller ingen påverkan, vilket gäller för båda kategorierna, är att åtgärderna ändå varit nödvändiga att vidta.
Som ett komplement till enkäten till fastighetsägarna har ett urval hantverkare (225 st.) fått ge sin syn på bl. a. om problemet med "svart" arbetskraft förändrats efter det att ROT-avdraget upphört. Den generella bilden är att efterfrågan på möjligheten att betala svart har ökat sedan ROT-avdraget togs bort. Även om ROT-avdraget kanske inte har haft någon avgörande inverkan på den "svarta" arbetsmarknaden inom byggbranschen är det inte osannolikt att avskaffandet av avdraget ökat andelen svartjobb.
Erfarenheter för framtiden
Eftersom ROT-avdraget inte längre finns innehåller denna granskning, av naturliga skäl, inga förslag om åtgärder rörande detta avdrag. Däremot kan studien förmedla ett par erfarenheter som kan vara till nytta inför liknande beslut i framtiden.
Avdraget verkar, under den undersökta perioden, ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgärder.
Avdraget verkar till viss del ha omvandlat "svart" arbetskraft till "vit".
Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som krångligt.
Hantverkarna har däremot haft en del "pappersarbete" för att hjälpa fastighetsägarna.
Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit tillräcklig.
Hantverkarna kan tänka sig en lägre byggmoms som alternativ till ROT-avdraget.
Sammanfattningsvis tyder resultaten av denna granskning på att ROT-avdraget fungerat tämligen väl även om det är svårt att med någon säkerhet avgöra hur stor effekt avdraget har haft på sysselsättningen i byggbranschen.
Bakgrund
Inledning
Riksdagens revisorer beslutade den 8 juni 2000 att granska ROT-avdraget för bostadshus. Granskningen var ursprungligen ett förslag från riksdagens skatteutskott. I sitt förslag till Riksdagens revisorer ville utskottet bl. a. få följande frågor belysta:
Vilka kostnader har avdraget inneburit i form av minskade skatteintäkter?
Hur har avdraget fördelats mellan olika typer av fastigheter?
Vilka inkomster och förmögenheter hade de som utnyttjat avdraget?
Hur många arbeten hade inte utförts alls, utförts senare, utförts i egen regi eller med "svart" arbetskraft om avdraget inte hade funnits?
Har avdraget lett till ökade skatteintäkter från näringsidkare och anställda som utfört ROT-arbetena?
Har avdraget inneburit kontrollproblem eller annat merarbete för skattemyndigheterna?
Revisorerna publicerade den 16 november 2000 en förstudie om ROT-avdraget. I förstudien konstaterade revisorerna att det stora belopp som ROT-avdraget kostat motiverade en vidare granskning. Revisorerna konstaterade dock även att det fanns metodmässiga svårigheter att i efterhand avgöra hur effektivt ROT-avdraget hade varit i förhållande till andra alternativ.
Fakta om ROT-avdraget
ROT-avdraget införs för första gången
Ett skatteavdrag för reparation, om- eller tillbyggnad av bostadshus (ROT-avdrag) infördes första gången 1993 och utgjorde en del av det ROT-program som syftade till att få ned arbetslösheten inom byggnadsindustrin. Avdraget betraktades som en tillfällig åtgärd och skulle gälla under perioden 15 feb. 1993 till den 31 dec. 1994.
Syftet var att "öka kapacitetsutnyttjandet inom byggsektorn och att motverka arbetslösheten". Insatsen skulle begränsas till när det var särskilt angeläget med stimulansåtgärder. Eftersom huvudsyftet var att öka sysselsättningen skulle skattereduktionen enbart gälla avdrag på arbetskostnaden.
Storleken på skattereduktionen beräknades till 1,5 miljarder kronor. Syftet med avdraget var att vissa reparationsarbeten skulle tidigareläggas samt att vissa arbeten som hittills utförts i egen regi eller med anlitande av "svart" arbetskraft istället skulle utföras av F-skatteregistrerade näringsidkare.
Tidigareläggningen bedömdes kunna öka ombyggnadsvolymen med 35 till 50 % under åren 1993 och 1994. Detta beräknades kunna skapa mellan 15 000 och 28 000 nya årsarbeten i byggnadssektorn dessa år.
Reglerna för ROT-avdraget
Skattereduktionen skulle utgöra 30 % av arbetskostnaden, dock högst 10 500 kr för småhus och högst 20 000 kr för hyreshus eller det belopp som motsvarade tre gånger fastighetsskatten för hela kalenderåret 1993. Underlaget för att få skattereduktion fick dock inte understiga 2 000 kr. Skattereduktionen gällde inte för arbeten som egna företagare utförde på sitt eget hus eller för företag som utförde arbete på sina fastigheter med egna anställda.
ROT-avdraget togs bort.
Under 1995 fanns inget ROT-avdrag. Avdraget ersattes till viss del av ett extra statligt stöd för förbättring av bostäder. I hyres- och bostadsrättshus utgick stödet med 15 % av ett bidragsunderlag för reparation, underhåll och ombyggnad av bostäder. För egnahem utgjorde bidraget 15 % av arbetskostnaden, dvs. hälften i förhållande till ROT-avdraget.
.och infördes igen.
Byggverksamheten väntades avta under 1996 och 1997. ROT-avdraget infördes därför på nytt för perioden 15 april 1996 till den 31 december 1997. Nu fick även bostadsrättsinnehavare rätt till samma avdrag. Någon bedömning av den förväntade ökningen av sysselsättningen gjordes inte denna gång.
.och förlängdes ytterligare
Eftersom aktiviteten inom byggsektorn förväntades vara fortsatt låg även under 1998 förlängdes ROT-avdraget till att gälla även detta år. Enligt bostadsutskottet visade gjorda utvärderingar ". att avdraget inneburit ökad aktivitet inom byggsektorn och därmed bidragit till ökad sysselsättning".
Senare förlängdes även ROT-avdraget till den 31 mars 1999. Dessutom höjdes det maximala avdraget för arbeten utförda under perioden 19 mars 1998 till den 31 mars 1999. För småhus höjdes avdraget från 10 500 till 14 000 kr, för hyreshus från 20 000 till 27 000 kronor eller högst fyra gånger fastighetsskatten för år 1996. För bostadsrätter höjdes avdraget från 5 000 till 7 000 kronor. Procentandelen för avdraget blev dock oförändrad, dvs. 30 % av arbetskostnaden.
Tidigare utredningar av ROT-avdraget
Riksdagens revisorer har i en tidigare förstudie efter förslag av bostadsutskottet berört ROT-programmet, dvs. inte bara ROT-avdraget. Revisorerna valde då att inte gå vidare med en granskning eftersom regeringen givit Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att utvärdera 1995 års bostadsförsörjningsprogram.
RRV:s granskning
RRV:s uppdrag från regeringen visade sig dock inte avse ROT-avdraget utan sysselsättningseffekten av två andra stöd, nämligen det extra statliga stödet för förbättring av bostäder (ESS) och bidraget för förbättring av inomhusmiljön (FIM). Dessa stöd fanns under 1995, när ROT-avdraget inte fanns. RRV:s granskning bygger i huvudsak på två enkätundersökningar, en till mottagarna av bidragen och en till de byggföretag som genomförde de bidragsstödda projekten.
I svaren på enkäten till bidragsmottagarna framgick att ungefär hälften av de projekt som genomfördes skulle ha genomförts ändå (gäller både ESS och FIM). I RRV:s enkät till de byggföretag som utförde de bidragsstödda åtgärderna svarade 39 % av företagen (31 av 79 företag) att de haft en högre sysselsättning i bidragsfallet än om ROT-bidraget inte hade funnits.
Boverkets studie
I Boverkets studie av det extra statliga stödet för förbättring av bostäder (ESS) uppskattades att ungefär hälften av arbetena i flerfamiljshus inte hade kommit till stånd utan stödet och att resten hade tidigarelagts tack vare stödet.
När det gällde samma bidrag till småhus, där bidragsdelen var lägre än för flerbostadshusen, nämligen 15 % av arbetskostnaden, uppskattade verket att 75 % av åtgärderna hade blivit genomförda även utan bidraget. En tidigareläggning hade dessutom endast skett i begränsad omfattning.
Målarmästarnas studie
Det finns egentligen bara en studie som koncentrerar sig på just ROT-avdraget och den är utförd av Målarmästarnas Riksför-ening. Denna studie rör effekterna av ROT-avdraget under perioden mars 1998 t.o.m. februari 1999. Genom att räkna upp det utbetalade ROT-avdraget under perioden till en uppskattad total arbetskostnad kom Målarmästarna fram till att drygt 32 000 årsarbetare var sysselsatta med åtgärder som finansierades med ROT-avdrag.
Många av dessa arbeten skulle dock ha kommit till stånd ändå. Målarmästarnas hypotes är att 49 % , d.v.s knappt 16 000, av dessa årsarbeten direkt berodde på ROT-avdraget. Hypotesen bygger på en marknadsanalys där man innan ROT-avdragets införande konstaterade att marknaden för större reparationer och ombyggnader i egnahem i stort sett var obefintlig (4 %). Av detta drar man slutsatsen att 96 % av de arbeten som kommit till stånd i egnahem (och sedermera bostadsrätter) efter ROT-avdragets införande annars inte skulle ha ägt rum.
Målarmästarna uppskattar vidare att 25 % av de arbeten som kommit till stånd i hyreshus annars inte skulle ha kommit till stånd.
Om 96 % av arbetena på egnahem och bostadsrätter samt 25 % av arbetena på hyreshus under perioden var en direkt följd av ROT-avdraget skulle det innebära att 49 % av alla ROT-arbeten under perioden berodde på ROT-avdraget.
ROT-avdragets omfattning och inriktning
De mer grundläggande uppgifterna om ROT-avdraget finns hos Riksskatteverket (RSV). Följande tabeller beskriver de totala beloppen och det totala antalet ansökningar för vart och ett av de år som ROT-avdraget funnits. (Tabellerna visar uppgifter för taxeringsåren, dvs. åren efter beskattningsåret och normalt sett de år då åtgärderna är vidtagna. För uppdelning efter län, se bilaga.)
Tabell 1 visar uppdelningen i belopp för olika typer av fastigheter för hela riket enligt 1994 till 2000 års taxeringar.
Tabell 1. ROT-avdrag efter typ av fastighet, taxeringsåren 1994-2000, miljoner kronor
År Hyreshus Småhus Bostadsrätter Totalt 1994-95 2 738 980 3 718 1997 829 337 28 1 194 1998 1 684 611 66 2 361 1999 1 721 764 89 2 573 2000 763 331 43 1 137 Summa 7 734 3 023 226 10 983 Källa: Riksskatteverket, egna bearbetningar.
För hela perioden blir det sammanlagda ROT-avdraget nästan 11 miljarder kronor. Hyreshusen står för 71 % av totalbeloppet, småhusen för 28 % och bostadsrätterna för 2 %. Antalet ansökningar fördelades på följande sätt (för uppdelning efter län, se bilaga 2):
Tabell 2. Antalet ROT-ansökningar fördelade efter typ av fastighet, taxeringsåren 1994-2000
År Hyreshus Småhus Bostadsrätter Totalt 1994-95 80 661 233 482 314 143 1997 34 603 72 917 10 350 117 870 1998 46 687 131 408 23 247 201 342 1999 46 963 151 493 28 839 227 295 2000 33 086 72 090 15 575 120 751 Summa 242 000 661 390 78 011 981 401 Källa: Riksskatteverket, egna beräkningar.
Drygt 981 000 ansökningar om ROT-avdrag gjordes mellan åren 1994 och 2000. Småhusen står för 67 % av ansökningarna, hyreshusen för 25 % och bostadsrätterna för 8 %.
För fritidshus finns bara uppgifter på riksnivå för perioden 1997 till 2000. Bland ansökningarna om ROT-avdrag för småhus gäller knappt 10 % fritidshus. Fritidshusen utgjorde 18 % av småhusbeståndet 2000 (se bilaga 3).
Möjligheterna att bedöma ROT-avdragets effekter
Svårigheter att jämföra
Att ROT-avdraget har utnyttjats mycket är naturligtvis inte samma sak som att det verkligen har påverkat aktiviteten inom byggbranschen. Möjligheten att mäta effekten av en åtgärd beror på flera faktorer. Viktigast är att det går att jämföra den faktiska utvecklingen med vad som skulle ha inträffat utan de insatta åtgärderna. Att bedöma vad som skulle ha hänt i alternativfallet är ofta det svåra i en effektmätning. Något som liknar en experimentsituation, dvs. där det finns en kontrollgrupp är ovanligt i statlig verksamhet. ROT-avdraget gick att söka i hela landet så det finns ingen naturlig jämförelsegrupp.
Före och efter studie
Alternativet som ligger närmast till hands är att studera vad som hände när åtgärden infördes och när den togs bort. Att göra en studie för respektive efter åtgärden kräver att åtgärden ligger relativt nära i tiden för att det skall vara möjligt att ha någorlunda kontroll över övriga påverkansfaktorer.
Det finns visserligen två brytpunkter när det gäller ROT-avdraget. Den ena är när avdraget infördes 1993 och den andra är när det upphörde 1999. Förutsättningarna att mäta effekterna av avdraget är dock sämre nu än när Målarmästarnas Riksförening och RRV gjorde sina undersökningar. Målarmästarnas Riksför-ening byggde sina analyser på en undersökning som gjordes 1996, dvs. den tidpunkt när ROT-avdraget återinfördes, även om antagandena appliceras på ROT-avdraget 1998. RRV:s studie av de byggnadsstöd som fanns 1995 hade hjälp av att stöden bara fanns detta år.
Att mäta effekterna av ROT-avdraget två år efter det att avdraget avskaffades är svårare. De data som utredningen till stor del kommer att bygga på (två enkäter) måste gälla slutet av ROT-perioden, eftersom respondenterna i annat fall skulle ha svårt att komma ihåg hur beslutssituationen såg ut. Under denna period började dock högkonjunkturen att ta fart, och faktorer som ökade fastighetspriser, lägre låneräntor etc. påverkade förmodligen fastighetetsägarnas beslut.
Studie ändå värd att göra
Trots svårigheterna har Riksdagens revisorer ändå valt att försöka uppskatta ROT-avdragets effekter. Det finns flera skäl till detta. För det första är kunskapen om ROT-avdraget liten. Målarmästarnas Riksförenings studie är den enda som gjorts. De hypoteser som undersökningen bygger på är värda att undersöka. Storleken på avdraget, ungefär 11 miljarder kronor, gör det också motiverat att försöka få fram mer information.
Det är heller inte omöjligt att den här typen av avdrag kan komma att diskuteras igen, och då behövs mer information om hur avdraget har fungerat.
Det finns ytterligare en aspekt som kan vara intressant när det gäller detta avdrag. De flesta arbetsmarknadspolitiska stöd har varit riktade mot arbetsgivarna, t.ex. sänkta arbetsgivaravgifter, olika typer av anställningsstöd etc. Få styrmedel har varit efterfrågeorienterade från hushållens sida. Därför finns få studier avseende denna typ av stöd.
Vilka effekter ska undersökas?
De positiva effekter som regering och riksdag ville uppnå med ROT-avdraget var i första hand att tidigarelägga åtgärder liksom att omvandla "svart" arbetskraft till "vit". Ju fler arbetslösa man fick ut i arbetslivet, desto mindre blev dessutom arbetslöshetsunderstödet.
Tänkbara negativa effekter var dels granskningskostnaderna för att administrativt hantera ROT-ansökningarna, dels de fall där fastighetsägarna utnyttjat avdraget för åtgärder som man ändå skulle ha vidtagit, det man ibland kallar s.k. dödviktseffekter.
ROT-avdragets tänkbara positiva och negativa effekter kan sammanfattas i följande bild:
Figur 1. ROT-avdragets effekter
Underlagsmaterial
Två enkäter
Denna studies primära underlagsmaterial för att bedöma effekterna av ROT-avdraget är en enkätundersökning. Enkäter har sänts till ett antal småhusägare och ägare av hyreshus, dock ej bolag eller organisationer. I samband med denna studie har även en annan enkät skickats till ett antal hantverkare. Det är emellertid den förstnämnda enkäten till fastighetsägarna som denna rapport i huvudsak grundar sig på.
Urvalet till enkäten
Urvalet till enkäten är hämtat ifrån Riksskatteverkets databas över dem som erhållit ROT-avdrag. Urvalsbasen har begränsats till Stockholms län och till taxeringsåret 1999. Begränsningen till Stockholms län har i första hand praktiska orsaker. En aspekt är att databasen är uppbyggd efter län. Det har, enligt RSV, gjort det svårare att ha hela landet som urvalsbas. Att över huvud taget få fram ett urval som skall innehålla uppgifter om inkomster, avdragets storlek, det totala ROT-avdraget för fastigheten har krävt relativt stora tekniska insatser från RSV:s sida. Undersökningen krävde att de utvalda ansökningarna om ROT-avdrag studerades på plats på skattemyndigheten. Genom att begränsa urvalet till Stockholms län blev det lättare att gå igenom fler ansökningar.
Taxeringsåret 1999
Att studien gäller taxeringsåret 1999 (som i huvudsak gäller åtgärder vidtagna under 1998) beror på att ROT-avdraget togs bort den 31 mars 1999. Denna period är densamma som Målarmästarnas Riksförbund hade i sin undersökning, vilket gör att deras slutsatser kan jämföras med slutsatserna i denna studie. Risken för att glömma hur beslutssituationen såg ut vid ett visst tillfälle ökar givetvis ju längre tid det har gått mellan frågetillfälle och när åtgärden vidtogs.
Är Stockholms län representativt för riket?
Gör valet av enbart Stockholms län det svårare att generalisera resultatet till hela landet? Det finns emellertid lite i studien som talar för att fastighetsägarna skulle hantera ROT-avdraget annorlunda i Stockholms län än i resten av landet.
Stockholms län har 14 % av småhus- och fritidshusbeståndet i hela landet och står för 15 % av antalet ansökningar under taxeringsåret 1999. Av de beviljade ROT-avdragen för småhus under perioden stod Stockholms län för 17 %. I fråga om hyreshus står Stockholms län för 17 % av beståndet men för 21 % av antalet ansökningar. Länets andel av det totala ROT-avdraget är dock större, nämligen 33 % (vilket inte bara gäller för detta taxeringsår). Det finns fler orsaker till detta. Den främsta anledningen är att taxeringsvärdena är högre i Stockholm än i övriga landet.
En annan faktor är att antalet hyreshus inte speglar hur många lägenheter de rymmer, och Stockholm har förmodligen fler större hyreshus än resten av landet.
Relativt stort urval
Urvalet är dock relativt stort. När det gäller småhus har ett systematiskt urval gjorts där var 75:e person som fått ROT-avdrag valts ut. Eftersom bara en enkät skickats avseende varje fastighet har endast en av de möjliga ägarna till fastigheten fått en enkät. Det totala antalet fastigheter är 431. Underlaget innehåller alltså erhållet ROT-avdrag för dessa personer liksom för hela fastigheten, inte hur många ansökningar de har gjort. Nu skiljer sig förmodligen inte antalet personer så mycket från antalet ansökningar dels för att de kanske inte vidtar så många ROT-åtgärder under samma år, dels för att dessa personer bara äger en fastighet att söka avdrag för.
Allmännyttan ingår ej
I urvalet ingår bara hyreshus ägda av fysiska personer. Det beror på att det är svårt för Riksskatteverket att få fram motsvarande uppgifter för bolag ur ROT-databasen. Det "ekonomiska beslutet" om avdragets betydelse ligger rimligtvis närmare en person som äger en eller två hyresfastigheter än hos anställd personal vid de stora allmännyttiga hyresbolagen. Huruvida de allmännyttiga företagen har en annan inställning till ROT-avdraget kan denna studie inte belysa.
Bland de privata hyreshusägarna har var 7:e fastighetsägare som fått ROT-avdrag valts ut. Antalet fastigheter har varit lika stort som i småhusfallet, dvs. 431 st. Eftersom de flesta äger flera hyresfastigheter representerar varje ägare en relativt stor del av beståndet av privata hyreshus. Hur stor andel av det totala antalet ansökningar som dessa personer står för framgår dock ej. De ROT-avdrag som finns registrerade på dessa personer varierar mellan 500 kronor och 1,5 miljoner kronor. Det innebär att det finns fastighetsägare som har sökt ett stort antal gånger. Eftersom det inte heller finns någon statistik som visar fördelningen mellan privata respektive allmännyttiga hyreshus (bara fördelningen av andelen lägenheter) går det inte att säga hur stor andel vårt urval utgör av det totala antalet hyreshus. Bostadsrätter ingår inte alls i denna studie eftersom deras andel av ROT-avdragen är så liten.
Av det ursprungliga urvalet har ett antal fastighetsägare sorterats ut av åldersskäl. Några närmar sig 100 år medan andra är för unga för att själva kunna svara. I övrigt har några med utländska adresser och ett fåtal som sökt men inte fått ROT-avdrag också tagits bort. Av det ursprungliga urvalet finns 424 småhusägare och 393 privata hyreshusägare kvar.
Svarsfrekvens och bortfallsanalys
Ett visst bortfall förekommer i alla enkätundersökningar. Svarsfrekvensen för småhusägare är ungefär 80 %, vilket får betraktas som mycket tillfredsställande. Svarsfrekvensen när det gäller privata hyreshusägare är något lägre - 76 %. En påminnelse skickades ut. Före påminnelsen var svarsfrekvensen ungefär 40 % för båda kategorierna av fastighetsägare. Med tanke på att de flesta hyreshusägare har flera fastigheter, vissa 20 till30 stycken, och att det krävs en hel del arbete för att kunna besvara enkäten på ett riktigt sätt är svarsfrekvensen hög. En småhusägare gör sällan stora eller särskilt många arbeten och kommer därför lättare ihåg vilka arbeten som de sökte ROT-avdrag för.
Bortfallet, dvs. de svar som inte kan användas, är däremot större när det gäller de privata fastighetsägarna än för småhusägarna (34 st.). En del privata fastighetsägare har låtit meddela att de inte tänker svara på enkäten. Den är trots allt frivillig. Ägandeförhållandena skiljer sig dessutom ofta mellan privata hyreshus och småhus. Ett småhus ägs ofta av en eller två personer. För de privata hyreshusen förekommer ett antal olika andelssiffror, där andelarna ofta är uppdelade på en hel släkt. Några av dem som fått enkäten uppger att de inte har "ansvaret" för fastigheten utan hänvisar till annan släkting. I en del fall har fastighetsägarna överlåtit själva fastighetsförvaltningen till ett fastighetsbolag och hänvisar ibland till detta bolag.
De som över huvud taget inte svarat på enkäten skiljer sig inte nämnvärt från dem som svarat. När det gäller enkäten till småhusägarna kan dock 78 % av alla utskickade enkätsvar användas, medan motsvarande för de privata hyreshusen är 67 %. Totalt användes 592 enkäter i undersökningen.
Resultatet av enkäten till fastighetsägarna
Enkätens huvudfråga har gällt ROT-avdragets betydelse för att vidta olika ROT-åtgärder. Fastighetsägarna har ombetts att svara på om avdraget haft stor eller avgörande betydelse för att vidta dessa åtgärder, om åtgärderna tidigarelagts på grund av avdraget eller om avdraget endast haft liten eller ingen betydelse för att vidta dessa åtgärder.
Småhusägarnas svar
ROT-avdragets betydelse för småhusägare åskådliggörs i följande figur:
Figur 2. ROT-avdragets betydelse för beslutade åtgärder ( i %)
16 % av småhusägarna svarar att avdraget har haft stor eller avgörande betydelse för att vidta olika ROT-åtgärder, 33 % svarar att ROT-avdraget inneburit en tidigareläggning av arbeten, medan 51 % uppger att avdraget endast haft liten eller ingen påverkan. Grovt sett har ungefär hälften av fastighetsägarna påverkats av avdraget medan hälften inte har påverkats.
Finns det några förklaringar till att avdraget påverkat vissa men inte andra? Den variabel som man kanske först tänker på är avdragets storlek. Sambandet mellan avdragets absoluta storlek och betydelse är emellertid litet.
Har då ROT-avdragets relativa andel av totalkostnaderna för åtgärderna någon betydelse? Följande figur visar ROT-avdragets andel av totalkostnaderna:
Figur 3. ROT-avdragets andel av de totala kostnaderna (i %)
För 65 % av fastighetsägarna utgör ROT-avdraget mindre än 20 % av de totala kostnaderna, vilket i sig är helt naturligt. Om ROT-avdraget utgör 30 % av arbetskostnaderna och arbetskostnaderna utgör hälften av totalkostnaderna blir ROT-avdragets andel 15 %. För många av de arbeten som gjorts via ROT-avdrag utgör arbetskraftskostnaderna dock en större andel av totalkostnaderna.
Nästa figur visar sambandet mellan den betydelse fastighetsägarna angivit att ROT-avdraget har haft och ROT-avdragets andel av totalkostnaderna.
Figur 4. Sambandet mellan ROT-avdragets storlek och dess betydelse för att vidta åtgärder (i %)
Figuren visar att det finns ett samband mellan den betydelse fastighetsägarna angivit att ROT-avdraget haft och den andel av totalkostnaderna som avdraget utgjort. Inom den kategori där avdraget har haft stor påverkan hade t. ex. 60 % av fastighetsägarna ett avdrag som utgjort mellan 21 och 30 % av totalkostnaderna. Det verkar således vara avdragets relativa och inte dess absoluta belopp som är viktigt. De som svarat att avdraget haft liten betydelse för deras vilja att vidta åtgärder har givit följande motiv:
Figur 5. Anledning till att avdraget haft liten betydelse ( i % )
Den största anledningen till att avdraget haft liten betydelse är att åtgärderna ändå ansetts nödvändiga att vidta (eftersom fler anledningar kan anges överstiger den sammanlagda procentsatsen 100 %). Endast en tredjedel av dem som svarade hävdade att avdraget varit för litet. Andra förklaringar, som t.ex. bra lånevillkor, har inte haft någon större betydelse.
Ett annat samband som finns är mellan den betydelse man ger ROT-avdraget och hur många gånger man tidigare har sökt avdraget. Nedanstående figur visar om småhusägarna sökt ROT-avdrag vid tidigare tillfällen och i så fall hur många gånger:
Figur 6. Hur många som har sökt ROT-avdrag tidigare (i %)
Av de fastighetsägare som sökt ROT-avdrag under detta år hade 64 % inte sökt tidigare, 12 % hade sökt en gång tidigare, 21 % två gånger tidigare och 3 % tre eller fler gånger. Sambandet mellan den betydelse man anser att ROT-avdrag haft och antalet gånger man sökt visas i följande figur:
Figur 7. Sambandet mellan ROT-avdragets betydelse och det antal gånger man sökt (i %)
Bland den grupp som tycker att avdraget har haft stor betydelse har 44 % sökt minst en gång tidigare. Bland den grupp där avdraget har haft liten betydelse har endast 27 % sökt tidigare. Det finns alltså ett samband mellan den betydelse man anser att ROT-avdraget haft och om man tidigare har sökt avdraget, även om det är svagt.
Samband med inkomster
En annan fråga är om ROT-avdragets betydelse för viljan att genomföra byggåtgärder varierar med fastighetsägarnas inkomst. Denna undersökning har inte funnit något samband mellan inkomst och betydelse. Däremot finns ett svagt samband mellan inkomst och storleken på ROT-avdraget; personer med högre taxerad inkomst får ett högre ROT-avdrag. Sambandet är statistiskt signifikant men inte särskilt starkt.
En av skatteutskottets frågor gällde hur den fördelningspolitiska profilen såg ut, dvs. den allmänna inkomst- och förmögenhetssituationen hos de individer som utnyttjat avdraget. Att göra en sådan beräkning är svårt eftersom t.ex. inkomstuppgiften för den som sökt egentligen ska jämföras med inkomstnivån för småhusägaren i genomsnitt och inte med genomsnittsinkomsten för alla inkomsttagare i Stockholms län. En sådan uppgift är dock svår att få fram. Medelinkomsten för dem som sökt ROT-avdrag i detta urval är 300 000 kronor per år, vilket får betecknas som en hög inkomst. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten var taxeringsåret 1999 cirka 200 000 kronor per år i Stockholms län och 171 000 kronor i riket.
Hyreshusägarnas svar
Enkäterna som riktades till ägare av hyreshus gav följande svar:
Figur 8. ROT-avdragets betydelse för beslutade åtgärder ( i %)
I jämförelse med småhusen verkar avdraget ha en något större betydelse för de privata hyreshusägarna. 22 % av fastighetsägarna svarar att avdraget har haft stor påverkan på deras beslut att genomföra åtgärder, 38 % svarar att stödet inneburit en tidigareläggning medan 41 % anger att avdraget haft liten påverkan. Figur 9 visar ROT-avdragets andel av totalkostnaden.
Figur 9. ROT-avdragets andel av den totala kostnaden (i %)
Hyreshusen skiljer sig något från småhusen när det gäller fördelningen på de olika kategorierna. Framför allt är kategorin 11-20 % något större. Sambandet mellan ROT-avdragets storlek och dess betydelse för fastighetsägarnas beslut att genomföra reparations- och underhållsåtgärder illustreras i följande figur.
Figur 10. Sambandet mellan ROT-avdragets storlek och dess betydelse för att vidta åtgärder (i %)
Förhållandet är nästan detsamma som för småhusen. Ju större betydelse fastighetsägarna har svarat att avdraget har haft, desto större relativ andel av den totala kostnaden har ROT-avdraget utgjort. För den kategori där avdraget haft stor påverkan hade 55 % ett avdrag som utgjorde 21-30 % av den totala kostnaden, medan motsvarande för kategorin där avdraget haft en liten påverkan endast var 23 %.
De fastighetsägare som svarat att det har haft liten betydelse för deras vilja att genomföra åtgärder har givit följande motiv:
Figur 11. Anledning till att ROT-avdraget haft liten betydelse (i %)
Den främsta anledningen till att avdraget har haft liten betydelse är att åtgärderna ändå varit nödvändiga att vidta. Endast 23 % svarar att bidraget skulle ha varit för litet. Ägare av hyreshus har sökt ROT-avdrag oftare än småhusägare.
Figur 12. Har fastighetsägarna sökt ROT-avdrag tidigare (i %)
Det finns förmodligen flera skäl till att en så stor andel av de privata fastighetsägarna har sökt ROT-avdrag vid ett flertal tillfällen. Ett skäl är att många fastighetsägare har ett flertal fastigheter och därmed många lägenheter att söka ROT-avdrag för. Professionella fastighetsägare är sannolikt mer välinformerade om olika former av stöd de kan få för sitt löpande underhåll. De har troligen också större vana att hantera ansökningsblanketter.
Förhållandet mellan den betydelse de anser att ROT-avdraget har haft och hur många gånger de har sökt avdraget visas i följande figur:
Figur 13. Sambandet mellan ROT-avdragets betydelse och antalet gånger man sökt (i %)
Här liksom i småhusfallet finns det ett svagt samband mellan det antal gånger man sökt och den betydelse ROT-avdraget har haft. Ju större betydelse, desto fler gånger har de sökt. Precis som i småhusfallet saknas samband mellan inkomst och ROT-avdragets betydelse. Till skillnad från i småhusfallet saknas samband mellan inkomst och storleken på ROT-avdraget.
Den samlade bilden
Sammantaget är bilden för småhus och privata hyreshus ungefär densamma. För de privata hyreshusägarna verkar avdraget ha haft en något större betydelse än för småhusägarna. Hyresfastigheter är större än småhus och har rimligen mer behov av kontinuerligt underhåll, och då fastigheterna drivs som företag är det naturligt att ägaren söker alla de avdrag eller bidrag som finns tillgängliga. För båda kategorier av fastigheter är det den relativa och inte den absoluta storleken på avdraget som påverkar inställningen till avdragets betydelse. Den viktigaste anledningen till att avdragen haft liten eller ingen påverkan, vilket gäller båda kategorierna, är att åtgärderna ändå var nödvändiga att vidta.
ROT-avdragets effekter
Inledning
Svaren på enkäten till fastighetsägarna ger fog för slutsatsen att ROT-avdraget har ökat fastighetsägarnas efterfrågan på reparationer och ombyggnader. Grovt sett har avdraget påverkat de sökande i hälften av fallen när det gäller småhusen och i 60 % av fallen när det gäller hyreshusen. Det rör sig om de fall där avdraget antingen varit avgörande för att åtgärderna skulle vidtas eller de fall där avdraget tidigarelagt åtgärder. En mer försiktig tolkning av avdragets effekt som endast tar med de fall där avdraget har varit avgörande, kommer fram till att 16 % av småhusägarna och 24 % av ägarna till hyreshus har genomfört sina byggåtgärder på grund av ROT-avdraget.
Hur viktig är tidigareläggning?
Ett av syftena med ROT-avdraget var att det skulle tidigarelägga reparations- och ombyggnadsbeslut. Figur 25 i kapitel 8 visar hur byggkonjunkturen förbättrades under slutet av 1990-talet. Arbetslösheten bland bygghantverkare minskade med ungefär 10 000 personer per år mellan åren 1997 och 2000. Att tidigarelägga åtgärder till år då arbetslösheten fortfarande var hög innebar att ledig arbetskraft kunde användas. En tidigareläggning med en månad eller två är naturligtvis inte, från arbetsmarknadssynpunkt, jämförbar med en tidigareläggning på ett år. En del av tidigareläggningen skulle därför lika gärna kunna ha hamnat i den kategori där de svarande angivit att avdraget egentligen inte hade haft någon effekt. Det enda som är säkert är att de fastighetsägare som svarat att ROT-avdraget fått dem att tidigarelägga åtgärder skulle ha vidtagit dessa åtgärder ändå fast vid en senare tidpunkt.
Vad hade hänt utan ROT-avdrag?
Enkäten innehåller även några följdfrågor (om än hypotetiska) om vad fastighetsägarna skulle ha gjort om de inte hade fått ROT-avdrag, dvs. om fastighetsägarna skulle ha utfört arbetet själva eller om de ändå skulle ha anlitat hantverkare. I de fall där fastighetsägarna på grund av avdraget har valt hantverkare i stället för att göra det själva har avdraget bidragit till sysselsättningen i byggbranschen. Följdfrågorna har ställts både till dem som svarat att åtgärder tidigarelagts på grund av avdraget liksom till dem där avdraget haft liten eller ingen betydelse.
ROT-avdragets effekt för småhus
I nedanstående figur visas hur arbetena skulle ha utförts om ROT-avdraget inte funnits:
Figur 14. Hur arbetena skulle ha utförts utan ROT-avdrag (i %)
20 % av dem som svarat att ROT-avdraget tidigarelagt deras åtgärder säger att de skulle ha utfört arbetet själva om ROT-avdraget inte funnits, medan 87 % säger att de skulle ha anlitat hantverkare ändå. Bland dem som svarat att avdraget haft liten eller ingen betydelse för deras beslut att genomföra åtgärder säger 8 % att de skulle ha gjort arbetet själva medan 92 % säger att de ändå skulle ha anlitat hantverkare.
Motverkade avdraget svartarbete?
Ett av syftena med ROT-avdraget var emellertid också att komma åt den "svarta" arbetskraften. En följdfråga till dem som sagt att de skulle ha anlitat hantverkare även utan ROT-avdrag var hur betalning skulle ha skett. Skulle den ha skett mot faktura, utan faktura eller delvis mot, delvis utan faktura?
Figur 15. Hur betalning hade skett om hantverkare hade anlitats (i %)
Sanningsenligheten i svaren kan naturligtvis ifrågasättas. I den Temoundersökning som Målarmästarnas Riksförening gjorde 1996, svarade 47 % av småhusägarna (62 % 1995) att de skulle betala kontant (vilket kan sägas motsvara vår kategori "utan faktura") medan 36 % svarade att de skulle betala mot faktura.
I enkäten svarar 12 % av de fastighetsägare som svarat att ROT-avdraget tidigarelagt deras åtgärder att de skulle ha betalat utan faktura om avdraget inte funnits. 22 % svarar att de skulle ha betalat delvis mot, delvis utan faktura. Bland de fastighetsägare där avdraget haft en liten betydelse är andelarna 5 % respektive 17 %. Att något färre i denna kategori skulle ha betalat utan faktura, beror på att en del av arbetena inom denna kategori har ansetts nödvändiga att göra, att de kräver hantverkare och att fakturan fungerar som en garanti från försäkringssynpunkt. I tabell 3 summeras effekten av ROT-avdraget för småhus för alla kategorier:
Tabell 3. ROT-avdragets effekter för småhus (i %)
Hur avdraget påverkade Andel av småhusägarna Stor påverkan: 16 Tidigareläggning: 13 Annars gjort arbetet själva 7 Annars anlitat hantverkare utan faktura 6 Liten roll: 10 Annars gjort arbetet själva 4 Annars anlitat hantverkare utan faktura 6 Summa 39 ROT-avdragets effekt för hyreshus
Ägare till hyreshus är inte lika benägna att själva utföra olika åtgärder på sina hus. Figuren nedan visar i vilken omfattning fastighetsägarna skulle ha gjort arbetet själva eller använt hantverkare om avdraget inte funnits:
Figur 16. Hur arbetena skulle ha utförts utan ROT-avdrag (i %)
14 % av de hyreshusägare som svarat att de tidigarelagt sina åtgärder på grund av ROT-avdraget och 4 % av dem som ansett att avdraget haft liten roll skulle ha gjort arbetet själva om ROT-avdraget inte funnits. Att färre ägare till hyreshus skulle ha utfört arbetet själva jämfört med småhusägarna är knappast förvånande. Bland de privata ägarna av hyreshus har 38 % svarat att avdraget inneburit en tidigareläggning och 41 % att det inte haft någon större betydelse.
Svartarbete eller inte?
Figur 17. Hur hade betalning skett utan ROT-avdrag? (i %)
I stort sett alla ägare till hyreshus svarar att de skulle ha betalat mot faktura även om ROT-avdraget inte funnits. De privata hyreshusen drivs till skillnad från småhusen som företag där kravet på redovisning är större. I tabell 4 är effekten av ROT-avdraget för hyreshusen summerad:
Tabell 4. ROT-avdragets effekter för privata hyreshus (i %)
Hur avdraget påverkade Andel av hyreshusägarna Stor påverkan: 22 Tidigareläggning: 6 Annars gjort arbetet själva 5 Annars anlitat hantverkare utan faktura 1 Liten roll: 2,5 Annars gjort arbetet själva 1,5 Annars anlitat hantverkare utan faktura 1 Summa 30,5 I tabell 5 sammanfattas resultaten av enkätundersökningen för både småhus och hyreshus:
Tabell 5. ROT-avdragets effekter för småhus och hyreshus (i %)
Småhus Hyreshus Stor påverkan 16 22 Tidigareläggning 13 6 Liten roll 10 2,5 Summa 39 30,5 Resultatet av enkäten visar att effekten av ROT-avdraget är något mindre för hyreshusen, 31 %, än för småhusen, 39 %. För kategorin tidigareläggning är det dock en miniminivå som beräknats, dvs. det som "med säkerhet" kan sägas vara effekten av avdraget. Det är viktigt att påpeka att siffrorna är grundade på ett urval och därför innehåller osäkerheter. Den statistiska osäkerheten är cirka 3 procentenheter upp eller ned.
Fastighetsägarnas betyg på ROT-avdraget
Bland fastighetsägarna är i stort sett alla kommentar om avdraget positiva. Småhusägarna är övertygade om att avdraget i allmänhet verkligen har haft effekt på vidtagandet av reparationer och att avdraget medverkade till att de själva tog beslutet att anlita "vit" framför "svart" arbetskraft. De anser att ROT-avdraget borde återinföras och i en del fall att beloppet borde vara högre. Väldigt få anser att avdraget var krångligt och medförde mycket "pappersarbete". Även de privata hyreshusägarna är mycket positiva och anser att ROT-avdraget haft de eftersträvade effekterna. Få klagar på administrationen och en del säger t. o. m. att avdraget var det administrativt enklaste de utnyttjat. Att fastighetsägarna är positiva är ganska naturligt eftersom det innebär en ekonomisk fördel som de skulle ha velat behålla. En småhusägare uttryckte att det. "alltid är trevligt med skatteåterbäring".
Hantverkarnas syn på ROT-avdraget
Enkät till hantverkarna
I studien riktades även en enkät till ett antal hantverkarföretag som utfört ROT-arbeten under den aktuella perioden. Enkäten gällde hur deras verksamhet påverkats av att ROT-avdraget togs bort. Anledningen till att välja hantverkare och inte fastighetsägare är att förändringar är lättare att se bland dem som arbetar professionellt med olika förbättringsåtgärder.
Urval av hantverkare
Ett slumpmässigt urval på cirka 150 ansökningar för ROT-avdrag i Stockholms län gav 350 utvalda hantverksföretag. Att det skulle bli ett visst bortfall bland de utvalda 350 hantverksföretagen förutsattes eftersom dessa ROT-arbeten var gjorda 1998-1999 och en del firmor hade förmodligen upphört eller gått samman med andra.
Urvalet gjordes främst bland de ROT-ansökningar som gällde småhusen (2/3). Urvalet påverkar dock inte nödvändigtvis om arbeten har utförts på småhus eller flerfamiljshus utan det vanligaste är att hantverkarna gör arbeten på såväl småhus som hyreshus.
Anledningen till att i första hand välja ut ROT-ansökningar från småhusägare var att t.ex. "svartjobb" enligt enkäten ovan verkar vara vanligare i småhusfastigheter än i hyreshus. Av de utskickade 350 enkäterna har 37 stycken återkommit då adressen varit okänd. Av de kvarvarande har svarsfrekvensen varit 73 % (efter en påminnelse), vilket får anses vara tillfredsställande med tanke dels på att den är frivillig dels på att många hantverkare är ganska upptagna med såväl hantverksarbete som "pappersarbete".
Tre huvudfrågor
Enkäten innehöll tre huvudfrågor. Den första frågan gällde om avskaffandet av ROT-avdraget hade inneburit någon förändring när det gäller omfattningen och inriktningen av ROT-åtgärder. Den andra huvudfrågan gällde om den "svarta" arbetsmarknaden hade förändrats sedan avdraget avskaffats. Den tredje huvudfrågan gällde synpunkter i allmänhet på avdraget, t.ex. om hantverkarna ser några alternativa åtgärder till ROT-avdraget.
Figur 18. Om andelen ROT-arbeten hade förändrats (i %)
Svaret på den första frågan finns i figur 18. Drygt 60 % av de hantverkare som svarat uppger att det inte hade skett någon förändring sedan ROT-avdraget togs bort, medan knappt 35 % säger att uppdragen minskat. Bland dem som uppger att uppdragen minskat hävdar en tredjedel att minskningen hade varit större än 25 %. När det gäller inriktningen av ROT-arbetena säger drygt 75 % att den är ungefär densamma, medan knappt 25 % uppger att den förändrats.
Förändringen består främst i att fastighetsägarna vidtar billigare åtgärder, att de i många fall väntar med åtgärder tills det blir akut och att de nu väljer att göra fler åtgärder på egen hand.
Problem med svart marknad?
Figur 19. Finns det problem med en "svart" marknad (i %)?
Drygt 60 % av hantverkarna upplever inte något problem med en "svart" arbetsmarknad, medan knappt 40 % är av motsatt uppfattning.
Figur 20. Har problemet med en "svart" marknad förändrats sedan ROT-avdraget tagits bort (i %)?
Ungefär hälften av hantverkarna anser att problemet med den "svarta" arbetsmarknaden har ökat sedan ROT-avdraget togs bort medan ungefär lika många anser att det inte är någon skillnad. Ingen av hantverkarna svarade att problemet minskat.
Figur 21. Frågar era kunder efter möjligheten att betala "svart" (i %)?
Figur 21 visar hur hantverkarna upplever efterfrågan på svart arbetskraft. Nästan 70 % av hantverkarna svarar att kunderna efterfrågar "svart" arbetskraft ibland eller ofta. När kunderna bara var småhusägare svarade 85 % av hantverkarna att kunderna efterfrågade svart arbetskraft. Nu är möjligtvis frågan något känslig eftersom ett jakande svar skulle kunna misstänkliggöra hantverkarna själva.
Figur 22. Ändrades efterfrågan på att betala svart när ROT-avdraget togs bort
(i %)?
Nästan en tredjedel av hantverkarna svarar att kundernas efterfrågan på svart betalning har ökat sedan ROT-avdraget togs bort. Återstoden svarar att det inte är någon skillnad.
Hantverkarna upplever att problemet med den "svarta" marknaden har ökat sedan ROT-avdraget togs bort. Efterfrågan på möjligheten att betala svart har också ökat sedan ROT-avdraget tagits bort. Resultatet ovan behöver nödvändigtvis inte betyda att det finns något orsakssamband mellan ROT-avdragets avskaffande och en ökad "svart" arbetsmarknad. Åtgärder vidtagna med hjälp av ROT-avdraget är bara en del av den totala marknaden av åtgärder, och även om fastighetsägarna fick ROT-avdrag är detta egentligen inget hinder för att en del av arbetet ändå har betalats "svart". Svaren på enkäten tyder på att den svarta arbetsmarknaden inom byggbranschen har ökat, vilket är oroande. Detta behöver dock inte hänga samman med att ROT-avdraget tagits bort.
Hantverkarnas betyg på ROT-avdraget
I enkäten till hantverkarna fanns en fråga om dessa kunde tänka sig några alternativ till ROT-avdraget för att uppnå samma syften. De allra flesta (61 %) förespråkade en sänkning av byggmomsen. Andra förslag var t.ex. sänkta arbetsgivaravgifter, en allmän sänkning av skatterna och hårdare kontroll av företagen. En del ansåg emellertid att ROT-avdraget var ett bra styrmedel (16 %).
Vilken syn har då hantverkarna på ROT-avdraget?
De positiva effekterna är naturligtvis att de fick mer arbete, i många fall större arbeten än annars, samt att önskemålen från kunderna om svart-jobb minskade. Relativt många hantverkare svarade dock att det inte fanns vare sig positiva eller negativa effekter.
Bland de negativa effekterna, som dock är färre än de positiva, är den mest förekommande ökat "pappersarbete". Hantverkarna fick ibland i efterhand "specificera" fakturorna, dvs. göra en uppdelning på arbete och material.
Är resultatet rimligt?
Tillförlitligheten i undersökningen
Urvalets storlek
Osäkerheter finns i de flesta effektmätningar, och denna undersökning utgör inget undantag. Undersökningens systematiska urval är dock tillräckligt stort för att göra det möjligt att dra slutsatser om populationen.
När det gäller hyreshus ingår bara hyreshus ägda av fysiska personer - privata hyreshus. Urvalet är dock stort och dessa hyreshus utgör en stor del av det totala beståndet av alla hyreshus. Urvalet omfattar vidare endast Stockholms län. Detta län svarar för 15 % av antalet ansökningar för småhus respektive 17 % av antalet ansökningar för hyreshus taxeringsåret 1999. Denna andel motsvarar ungefär länets andel av det totala beståndet av fastigheter i landet. Stockholms län svarar dock för en något högre andel av totalbeloppet. För småhus är andelen 17 % och för hyreshus 33 %. Att andelen för hyreshusen är högre beror på att taxeringsvärdena är högre för hyreshusen i Stockholm än i övriga landet (ROT-avdragets storlek för hyreshusen påverkas av taxeringsvärdet).
Är Stockholms län representativt?
Kan Stockholms läns siffror överföras till att gälla hela Sverige? Det finns egentligen inte någonting som säger att fastighetsägarna i Stockholms län skulle skilja sig från fastighetsägare i övriga landet. Inkomstnivåerna är visserligen högre i Stockholm än i övriga landet. Det skulle kunna innebära att fastighetsägare i Stockholm har råd att göra fler åtgärder på sina hus. ROT-avdraget skulle i så fall få en större effekt i Stockholms län än i övriga landet. Storleken på ROT-avdraget skiljer sig emellertid inte särskilt mycket från övriga landet, och skillnaden är troligtvis ett utslag av att hantverkspriserna är något högre i Stockholms län. Mycket tyder därför på att resultaten för Stockholms län gäller för landet i övrigt.
Är undersökningsåret representativt?
Att resultat som bara gäller taxeringsåret 1999 - för åtgärder i huvudsak genomförda 1998 - kan överföras till att gälla hela perioden är däremot inte självklart. Yttre faktorer kan spela in under övriga år som påverkar inställningen och benägenheten till att vidta olika åtgärder. Eftersom konjunkturen redan hade börjat vända uppåt under 1998 kunde detta har påverkat viljan hos fastighetsägare att vidta fler förbättringsåtgärder.
Att i en enkät be personer att återge en tänkt situation - hur de skulle ha agerat om ett ROT-avdrag inte funnits - har naturligtvis sina begränsningar. Att göra detta ett par år efter det att den tänkta situationen skulle ha inträffat gör det ännu svårare att få korrekta svar.
Fastighetsägare bör vara positiva till ett avdrag som de kan dra nytta av. De ser naturligtvis gärna att det införs igen. Detta innebär inte att de som svarar skulle tala osanning. Men det innebär att man bör vara försiktig vid tolkningen av resultatet.
Reultaten jämfört med andra studier
Jämfört med Målarmästarnas Riksförenings studie, som är den enda studie som gjorts av ROT-avdraget, skiljer sig resultaten av denna studie i ett par avseenden. Den sammanlagda effekten av ROT-avdraget för småhus, hyreshus och bostadsrätter i Målarmästarnas studie är 49 %, mot 34 % i denna studie. När det gäller hyreshus och bostadsrätter har Målarmästarna beräknat effekten till 25 %, vilket är något lägre än siffran i denna studie som är 31 %. Den största skillnaden gäller dock småhusen. Där har Målarmästarna kommit fram till en effekt på 96 % mot 39 % i denna studie.
Det går även att jämföra resultaten i denna studie med vad RRV och Boverket kom fram till i sina beräkningar av det extra statliga stödet för förbättring av bostäder (ESS) 1995 när ROT-avdraget inte fanns. I RRV:s undersökning beräknades effekten för hyreshusen till cirka 50 % medan den för småhusen var drygt 25 %. Ungefär samma siffror redovisades i Boverkets undersökning.
Denna undersökning visar således något lägre resultat när det gäller hyreshus, men något högre när det gäller småhus. Det senare kan förklaras med att ROT-avdraget var större än bidraget när det gällde det extra statliga stödet för förbättring av bostäder. Om all tidigareläggning skulle räknas som en effekt av ROT-avdraget, på samma sätt som i RRV:s studie, skulle resultaten bli de samma.
ROT-avdragets omfattning
För att ROT-avdraget ska ha haft betydelse måste det ha ökat fastighetsägarnas benägenhet att vidta olika åtgärder. För att få en uppfattning om ROT-avdragets omfattning krävs en uppskattning av hur stor del av beståndet som berörts av ROT-avdrag, samt ROT-avdragets andel av de totala utgifterna för vidtagna ROT-åtgärder, dvs. vidtagna åtgärder såväl med som utan avdrag.
Tabell 6 visar det totala antalet taxeringsenheter enligt 2000 års taxering. Eftersom nybyggandet i Sverige har varit litet under en längre tid bör inte dessa siffror skilja sig särskilt mycket från tidigare års siffror (för indelning efter län, se bilaga 3).
Tabell 6. Antalet småhus, fritidshus och hyreshus i riket, taxeringsåret 2000
Småhus Fritidshus Hyreshus Blandade hyreshus 1 563 167 348 021 66 293 25 418 Källa: Lantmäteriet, egen bearbetning.
Antalet ansökningar om ROT-avdrag för småhusfastigheter under taxeringsåren 1994-2000 var ungefär 661 000. Om en småhusägare ansöker om ROT-avdrag endast en gång för samma fastighet skulle en dryg tredjedel av fastighetsbeståndet ha omfattats av ROT-avdrag under perioden 1994-2000.
När det gäller hyreshus överstiger antalet ansökningar om ROT-avdrag antalet fastigheter. Det totala antalet ansökningar, inklusive taxeringsåren 1994 och 1995, är 242 000 och beståndet 92 000 (inklusive hyreshus som innehåller såväl bostäder som lokaler).
Ägare till hyreshus är skyldiga att löpande underhålla lägenheterna. Dessutom inrymmer hyresfastigheter flera lägenheter och därmed fler enheter att söka ROT-avdrag för. En fastighetsägare som äger fler fastigheter kan knappast sköta underhållet på egen hand utan måste anlita hantverkare. Av den tidigare redovisade enkäten framgick också att de privata hyreshusägarna hade sökt ROT-avdrag betydligt fler gånger än småhusägarna.
Andel åtgärder som fick ROT-avdrag
En annan intressant jämförelse är att försöka bedöma hur stor andel av alla vidtagna ROT-åtgärder som görs med hjälp av ROT-avdrag. Att många åtgärder vidtas utan ROT-avdrag kan ha flera orsaker. Det kan vara så att fastighetsägarna inte känner till avdragets existens, att de sökt avdrag tidigare och nått maximibeloppet, att de vidtagna åtgärderna inte är avdragsberättigade, att underlaget (minst 2 000 kr) är för litet för att ansöka om ROT-avdrag, att avdraget inte har tillräckligt stor betydelse etc.
I den intäkts- och kostnadsundersökning som SCB gör får fastighetsägare ange vilka utgifter de haft för ombyggnader, reparationer och underhåll, dvs.
för material och köpta tjänster (eget arbete räknas inte). Uppgifter när det gäller småhus tas inte fram lika frekvent som för flerbostadshus. De senaste uppgifterna för småhus är från 1997 och för flerbostadshus 1999.
Småhus
År 1997 uppgick utgifterna för ombyggnader av småhus till 10,6 miljarder kronor och utgifterna för reparation och underhåll till 13,5 miljarder kronor, dvs. sammanlagt 24,1 miljarder kronor. Om ROT-avdraget för samma år (taxeringsår 1998) räknas upp till total arbetskostnad blir detta drygt 2 miljarder kronor. Om arbetskostnaderna utgör 50 % av totalkostnaderna skulle de åtgärder där ROT-avdrag ingår uppgå till 4 miljarder kronor. ROT-avdrag fanns med i finansieringen för cirka en sjättedel av utförda reparationer och ombyggnader m.m av småhus under 1997.
Bland de 24 miljarder kronor som småhusägare lade på reparationer, ombyggnader m.m under 1997 så ingick dock troligen många mindre arbeten där hantverkare aldrig var aktuella och andra arbeten som var för små för att berättiga till ROT-avdrag.
Hyreshus och bostadsrätter
År 1997 var de sammanlagda ombyggnads- och reparationsutgifterna för flerbostadshus, enligt SCB, 27,7 miljarder kronor. Det beviljade ROT-avdraget uppräknat till hela arbetskostnaden motsvarar 5,6 miljarder kronor. Utifrån antagandet att arbetskostnaden utgör hälften blir den totala byggkostnaden 11,2 miljarder kronor. ROT-avdrag skulle således ha utgjort en del av finansieringen i drygt 40 % av de totala kostnaderna för ombyggnads- och reparationsåtgärder under detta år. Även om det finns osäkerheter i dessa beräkningar så går det med säkerhet att säga att ROT-avdraget förekommit i en stor del av ombyggnads- och reparationsåtgärderna för flerbostadshus.
ROT-avdraget och fastighetspriserna
I en tid av lågkonjunktur och stor arbetslöshet finns förutom en allmän försiktighet att dra på sig kostnader en osäkerhet om huruvida förbättringsåtgärder verkligen leder till en värdestegring på fastigheten. Detta minskar naturligtvis viljan till att vidta förbättringsåtgärder. Följande figur illustrerar fastighetsprisernas utveckling för småhus och fritidshus under 1990-talet:
Figur 23. Priserna under 1990-talet för småhus och fritidshus (deflaterat med KPI 1980=100)
Källa: SCB, egen bearbetning.
Priserna på både permanenta småhus och fritidshus sjönk efter 1991 och började stiga igen först under 1997-1998. Utifrån fastighetsprisernas utveckling borde inte benägenheten för förbättringar vara särskilt stor under mitten av 1990-talet. Frågan är alltså i vilken mån ROT-avdraget har hjälpt till i detta förbättringsarbete. Under det år studien gäller - taxeringsåret 1999 dvs. främst kalenderåret 1998 - stiger priserna på småhus tydligt.
Att fastighetspriserna stiger kan innebära att behovet av avdraget är mindre och att den kategori som säger att avdraget haft stor betydelse är mindre. Avdraget skulle alltså kunnat ha haft större betydelse tidigare år.
De totala utgifterna för ROT-åtgärder var (enligt SCB:s undersökningar) ungefär 10 % lägre under perioden 1995-1998 än före och efter denna period. Att antalet ansökningar om ROT-avdrag stiger för varje år behöver dock inte ha något samband med att effekterna av avdraget ökar. En ljusare framtid ökar investeringsviljan oavsett ROT-avdraget.
Kände alla till ROT-avdraget?
En annan anledning till att vidta ROT-åtgärder utan att söka ROT-avdrag är att fastighetsägarna inte känner till avdraget. Just kännedomen om avdraget undersökte emellertid Riksskatteverket vid två tillfällen, nämligen i slutet av 1996 och i maj 1998. Ungefär 1 000 intervjuer gjordes vid båda tillfällena och frågan löd: "Känner Du till att den som äger sin bostad kan få avdrag på skatten om man reparerar, bygger om eller bygger till, ett så kallat ROT-avdrag?"
Vid 1996 års undersökning svarade 77 % ja. Kännedomen i de yngre åldrarna och bland icke förvärvsarbetande var lägre (71 %) än bland dem med de högsta hushållsinkomsterna (89 %). I 1998 års undersökning hade kännedomen stigit till 84 %. Det var således knappast någon informationsbrist som gjorde att vissa inte sökte ROT-avdrag.
Var ROT-avdraget stort nog?
En annan avgörande fråga är om ROT-avdraget var tillräckligt stort för att kunna påverka. Enkäten som redovisats tidigare tyder på att det var det relativa beloppet, avdragets andel av reparationskostnaderna, som påverkade fastighetsägarnas beslut att genomföra ROT-åtgärder eller inte. Detta gäller oavsett inkomstnivå, dvs. det finns inget samband mellan inkomst och hur viktigt avdraget anses. De fastighetsägare som i den tidigare nämnda enkäten svarat att ROT-avdraget haft liten betydelse för deras beslut att genomföra åtgärder har främst motiverat det med att åtgärderna ändå var nödvändiga att vidta. 33 % av dessa småhusägare och 23 % av dessa hyreshusägare svarade dock att avdraget varit för litet för att ha någon större betydelse. En del fastighetsägare anser således att avdraget var för litet. Men det gäller inte merparten av de svarande.
Var avdragsnivån, dvs. 30 % av arbetskostnaden tillräckligt hög för att öka aktivitetsnivån? Här finns inga andra undersökningar att stödja sig på. I den ovan nämnda Tjänstebeskattningsutredningen som ville permanenta ROT-avdraget sades "att svartarbetet på hantverksmarknaden påtagligt kan reduceras genom vår skattereduktion.". Avdragsnivån i utredningens förslag var densamma, nämligen 30 %, även om maximibeloppet var något högre.
Några fastighetsägare nämner att avdraget borde vara större, även om det inte är särskilt vanligt. Enligt enkätundersökningen var det avdragets storlek i förhållande till kostnaden för åtgärden som påverkade fastighetsägarnas beslut att genomföra en åtgärd eller inte. Slutsatsen innebär att avdraget hade större betydelse för mer arbetsintensiva åtgärder. Där åtgärderna är mycket arbetsintensiva kan en reducering av arbetskostnaderna med 30 % mycket väl vara en tillräcklig stimulans för att vidta olika förbättringsåtgärder. Hur avdraget skulle kunna fungera i en "normal" situation där konjunkturen är bättre eller som ett permanent inslag i stället för en tillfällig åtgärd är svårt att bedöma.
ROT-avdragets påverkan på sysselsättningen
ROT-avdraget syftade ytterst till att öka sysselsättningen inom byggbranschen. Figur 24 visar sysselsättningen inom byggbranschen under 1990-talet:
Figur 24. Sysselsatta inom byggnadsverksamheten ( i tusental)
Källa: SCB, Statistisk årsbok 1998 tab. 193 samt Statistisk årsbok 2001 tab. 257 och egen bearbetning.
Nedanstående figur visar arbetslösheten för den kategori av arbetskraft som var aktuell för ROT-arbeten (se bilaga 4):
Figur 25. Arbetslösa hantverkare inom byggbranschen i riket (tusental)
Källa: AMS, egen bearbetning
Arbetslösheten för bygghantverkare var som högst 1994 och minskade sedan något fram till 1997. Från 1997 föll arbetslösheten kraftigt. I slutet av 2000 var arbetslösheten bland bygghantverkare bara en tredjedel av vad den var 1994. Arbetslösheten bland alla byggnadsarbetare halverades under samma period.
Något direkt samband mellan ROT-avdraget och sysselsättningen och arbetslösheten inom byggbranschen går inte att utläsa. Sysselsättningen slutade falla 1994 och arbetslösheten bland bygghantverkare sjönk något från 1994. Det är möjligt att ROT-avdraget och de andra stöd till ombyggnadsarbeten som nämnts tidigare kan ha spelat en viss roll för detta. Den kraftiga nedgången i arbetslösheten bland bygghantverkare från 1997 förklaras dock troligen mer av den allmänna konjunkturförbättringen än av ROT-avdraget.
Det är emellertid inte självklart att bara söka ROT-avdragets effekter i antal nya arbetstillfällen, dvs. i form av antingen ökad sysselsättning eller minskad arbetslöshet. Effekterna av ROT-avdraget kan lika gärna vara att de som redan finns i branschen har fått mer att göra och arbetar fler timmar än tidigare.
Effekter på samhällsekonomi och statsfinanser
Intäkter av ROT-avdraget?
Bland de frågor som bostadsutskottet lämnade till revisorerna fanns en fråga om ROT-avdraget lett till ökade skatteintäkter från näringsidkare och anställda som utfört ROT-arbetena. Om ROT-avdraget uppnådde sitt syfte att skapa nya arbetstillfällen i bygg-sektorn och omvandla svarta arbeten till vita så skulle avdraget åtminstone delvis betala sig självt genom ökade skatteintäkter och även minskade utgifter för arbetslöshets-ersättning. De undersökningar som genomförts för denna granskning tyder på att ROT-avdraget har påverkat ägare av både småhus och hyreshus att genomföra ROT-åtgärder, framförallt genom att de tidigarelagts. Men att utifrån enkätundersökningens underlag göra en rimligt säker uppskattning av hur många arbetstillfällen ROT-avdraget har skapat är mycket svårt.
Byggstimulanser vanligt
Byggsektorn är särskilt känslig för svängningar i konjunkturen och riksdag och regering har vid flera tillfällen beslutat om olika stimulanser till denna för att överbrygga kriser som bedömts som tillfälliga. Förutom att minska arbetslösheten har också motivet varit att behålla yrkeskunnig arbetskraft inom sektorn inför nästa uppgång i konjunkturen.
Att i en lågkonjunktur rikta en offentlig stimulans mot en särskild sektor i ekonomin istället för att stimulera ekonomin generellt kan vara motiverat om arbetslösheten är extra hög inom den sektorn. Om det finns mer tillgänglig arbetskraft inom byggsektorn än i övriga delar av ekonomin kan ett skatteavdrag riktat dit skapa fler arbetstillfällen än en allmän skattesänkning. Om detta var fallet med ROT-avdraget är inte lätt att avgöra. Under 1998 - som enkätunder-sök-ningen om ROT-avdraget till denna granskning gäller - var dock arbetslösheten inom byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa i genomsnitt 16 % jämfört med 6 % bland samtliga kassamedlemmar.
I den statistik över sysselsättning och arbetslöshet inom byggbranschen som redovisades i avsnitt 8.3 syns ingen tydlig effekt av ROT-avdraget. Ett av de viktigaste syftena med avdraget var att stimulera fastighetsägare till att tidigarelägga planerade investeringar i sina fastigheter. Men avdraget var, med ett avbrott för 1995, i kraft från våren 1993 till våren 1999. Att tidigarelägga en investering flyttar arbetstillfällen från ett år till ett annat och är därför mer verkningsfullt för att brygga över en kortare period av hög arbetslöshet. Men det är svårare att se några tydliga effekter under en längre period av hög arbetslöshet i byggsektorn, som under den tid ROT-avdraget var i kraft.
Om ett stöd riktas till en särskild sektor under en längre tid ökar också risken för att en del av effekten av stödet försvinner genom att priser och löner ökar inom sektorn.
Ökade ROT-avdraget sysselsättningen?
Enkätundersökningen till fastighetsägare angående ROT-avdraget gäller vilken effekt ROT-avdraget hade under år 1998 - taxeringsåret 1999. Under detta år uppgick det beviljade ROT-avdraget till hyreshus och småhus till strax under 2,5 miljarder kronor. En schablonmässig beräkning utifrån enkätundersökningen tyder på att 9000 personer arbetade helår under 1998 med åtgärder som kommit till stånd på grund av ROT-avdraget. Hur många av dessa som annars skulle ha haft annat arbete och hur många som annars skulle ha varit arbetslösa är mycket svårt att uppskatta. Någon säkrare kalkyl över ROT-avdragets effekter på sysselsättning och offentliga finanser är därför inte möjlig göra utifrån det underlag som varit tillgängligt för denna granskning.
Erfarenheter av ROT-avdraget
Sammantaget är erfarenheterna av undersökningen följande:
Avdraget verkar, under den undersökta perioden, ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgärder.
Avdraget verkar till viss del ha omvandlat "svart" arbetskraft till "vit".
Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som krångligt.
Hantverkarna har däremot haft en del "pappersarbete" för att hjälpa fastighetsägarna.
Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit tillräcklig.
Hantverkarna kan tänka sig en lägre byggmoms som alternativ till ROT-avdraget.
Revisorernas överväganden
ROT-avdraget har fungerat väl
De fakta som kommit fram i denna studie tyder, enligt revisorerna, på att ROT-avdraget under omständigheterna fungerat tämligen väl. Enkätunderundersökningen till fastighetsägare och hantverkare ger belägg för att ROT-avdraget har påverkat fastighetsägare att genomföra byggarbeten eller att tidigarelägga dem. Undersökningen ger också vissa belägg för att ROT-avdraget bidragit till att begränsa svarta arbeten inom byggsektorn.
Utvärdering borde ha gjorts tidigare
ROT-avdraget infördes 1993 och upphörde 1999. Sammanlagt har nästan 1 miljon ansökningar om ROT-avdrag kommit in till skattemyndigheterna, och det sammanlagda skatteavdraget har uppgått till 11 miljarder kronor. En stor del av fastighetsbeståndet har berörts av detta skatteavdrag.
Inga utvärderingar av åtgärden har dock genomförts på uppdrag av regering eller riksdag under den tid som avdraget ännu fanns i bruk. Revisorerna anser att det är anmärkningsvärt att en så pass omfattande åtgärd infördes och fanns i kraft under så lång tid utan att den utvärderades.
Bättre underlag nästa gång
Byggindustrin är en mycket konjunkturkänslig bransch. Under vissa perioder kan arbetslösheten bland byggnadsarbetare och hantverkare stiga kraftigt. Då kan det vara motiverat med någon form av offentlig stimulans av nybyggande eller av ROT-verksamheten. Det är därför sannolikt att en åtgärd liknande ROT-avdraget kan bli aktuell igen när konjunkturläget gör det motiverat. Revisorerna vill understryka vikten av att en sådan åtgärd i så fall måste analyseras noggrant innan den införs och följs upp och utvärderas medan den är i kraft.
Referenser
Boverket 1996. Extra statligt stöd för förbättring av bostäder. Rapport 1996:6. Del I.
Bostadsutskottets betänkande 1997/98:BoU10. Bostadspolitiken.
Finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10. Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.
Finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna.
Konjunkturinstitutet 2001. Analysunderlag mars 2001.Tabell 2.33. Byggvolym. (Stockholm: Konjunkturinstitutet).
Målarmästarnas Riksförening 1997. Marknadsundersökning. Inköp av målningsarbeten inom konsumentsektorn.
Målarmästarnas Riksförening 2000. Målarmästarnas analys av ROT-avdragets effekt.
Norström, T. Boverket 1996, s. 56.
Blandade hyreshus innehåller såväl bostäder som lokaler.
Det går att ansöka om ROT-avdrag för samma fastighet flera gånger, såvida ägaren inte nått avdragstaket.
Bygger på material från SCB, Örebro. I Konjunkturinstitutets statistik finns motsvarande material men inte lika specificerat. Se Konjunkturinstitutet: Analysunderlag, Tabell 2.33 Byggvolym.
Här måste antagandet göras att fastighetsägarna inte gör arbetet själva.
SCB, Bo 40, s. 3.
Konjunkturinstitutet. Analysunderlag mars 2001. Tabell 2.33 Byggvolym.
RSV 1997 och 1998.
SOU 1997:17, s. 218.
Statistik från Byggnads.
Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna var dock på väg ned. År 1997 var i genomsnitt 22,5 % av kassans medlemmar arbetslösa, 1998 var siffran 15,6 %, 1999 hade den sjunkit till 13,2 % och 2000 till 10 %.
Dvs. 92 % x 51 % x 5 %.
Dvs. 87 % x 33 % x 11% = 3 % och 92 % x 51 % x 8,5 % = 4 %.
Om vi slår ihop kategorien utan faktura och halverar kategorien delvis mot, delvis utan faktura.
Dvs. 3,5 % x 86 % x 38%.
Dvs. 2,5 % x 96 % x 41 %.
Tidigareläggning
Ökar eller behåller sysselsättningen inom branschen.
Omvandlar
"svart" arbete
till "vitt"
Död-viktsef-fekter
Minskade
skatte-
intäkter
Minskning av andra insatser
Ökade adm. kostnader
Ökar
sysselsättningen inom andra branscher
Minskat arbetslöshetsunder-stöd
Nya eller fler åtgärder
Ökade
skatte-
intäkter
-inkomstskatt
- moms
- sociala avg.
ROT-
AV-
DRAG