Redogörelse till riksdagen

2001/02:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2001 Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande anges bl.a.

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas,

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom användningen av donationen. Bland annat angavs följande användningsområden:

Rättelse: S. 72 Tillkommit

etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft,

stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,

etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram,

befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering,

främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/hög-skolor och andra verksamheter.

De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten har omkring 5 miljarder kronor (i 2001 års penningvärde) delats ut till vetenskaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgick till ca 8 miljarder kronor vid årsskiftet 2001/2002.

Enligt stiftelsens stadgar (10 §) skall styrelsen senast den 15 februari avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning för nästföregående år. Berättelsen skall omfatta resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse och redogörelse för anslagsbeviljade projekt. Riksdagens revisorer är stiftelsens externa revisorer enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. Styrelsen ansvarar, i enlighet med stiftelsens stadgar, för att intern revision sker av stiftelsen genom upphandling av en auktoriserad revisor.



På basis av Riksdagens revisorers berättelse och utbildningsutskottets granskning av stiftelsens verksamhet fattar riksdagen i plenum det slutliga beslutet om huruvida granskningen givit anledning till någon anmärkning eller ej.

VD-kommentar

Det gångna året har i en högre grad än något tidigare år präglats av det snabbt tilltagande internationella samarbetet inom forskarsamhället. Framför allt har EU-samarbetet kommit i fokus till följd av det svenska ordförandeskapet under det första halvåret av 2001. Men det är också påtagligt hur kontakterna med forskarmiljöer i länder på andra kontinenter utökas i ett allt snabbare tempo.

EU-kommissionären Philippe Busquins diskussions-PM från våren 2000 om behovet att skapa ett europeiskt forskningsområde (a European Research Area) har i hög grad stimulerat debatten om på vilket sätt sambandet mellan forskning, tekniska och ekonomiska utvecklingsinsatser skall kunna främjas genom Europeiska unionen. En av grundvalarna för det fortsatta forskningssamarbetet är den s.k. Lissabondeklarationen från våren 2000, vilken behandlar forskningens allt starkare betydelse för att skapa ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Men utöver det ekonomiska och industriella forskningssamarbetet ter det sig nu alltmer angeläget att etablera ett forskningsstödjande organ som kan bidra till excellens i den mer akademiskt inriktade grundforskningen.

Under det svenska ordförandeskapet stod det europeiska forskningssamarbetet på dagordningen genom att arbetet med det sjätte ramprogrammet för perioden 2002-2006 då skulle slutföras. Det svenska forskarsamhället har kraftfullt stött en inriktning som bidrar till att stärka såväl grundforskningens som humanioras och samhällsvetenskapernas ställning inom detta program. Mot den bakgrunden har Riksbankens Jubileumsfond (RJ) bidragit till att etablera en mindre kommitté som skall utarbeta - och i det europeiska forskarsamhället förankra - en programskrift med syfte att om möjligt påverka debatten om innehållet i de forskningspolitiska ställningstaganden som år 2006 skall ersätta eller komplettera det nu antagna ramprogrammet.

För utvecklingen av det europeiska forskningssamarbetet har stiftelserna kommit att spela en viktig roll. Både i etablerandet av "centers of excellence" och i upprätthållandet av nätverken mellan dylika "centers" har stiftelserna blivit betydelsefulla. Även i skapandet av andra former av samarbete medverkar stiftelserna i en allt ökande omfattning. RJ har genom engagemanget i European Foundation Center (EFC), Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF) och den s.k. Haagklubben, en sammanslutning av ledarna för 30 av de större stiftelserna i Europa, och genom stöd till Academia Europaea, COEUR (Council on European Responsibilities), Collegium Budapest, Wissenschaftskolleg zu Berlin och Humboldt-Universität zu Berlin kommit att bli en aktiv medaktör inom det europeiska samarbetet framför allt inom de sociala och kulturella områdena.

Samtidigt som FoU-insatserna ökar i Europa och inom OECD-området lever andra delar av världen under knapphetens kalla stjärna. Kunskapsklyftorna i världen växer, något som medför ett ökat behov av kunskapsöverföring mellan olika länder och kontinenter.

RJ har, enligt min mening, ett ansvar att både i den forskningsinitierande och i den forskningsstödjande verksamheten bidra till kunskapsproduktionens internationalisering och förmedling av kunskap som ökar vår förståelse för problem, vilka sammanhänger med den tilltagande fattigdomen och de ökande kunskapsklyftorna i vår omvärld.

Det är mot denna bakgrund som RJ, bl.a. i samarbete med Sida, medverkat till att förlägga en konferens i Sydafrika inom ramen för det av RJ stödda världsomspännande projektet World Value Survey. Genom dessa värderingsstudier som nu fortlöpande genomförs i sjuttiofemtalet länder har människor på jordens alla kontinenter givits ett redskap att reflektera över möjliga framtider på basis av kunskap och förståelse om hur våra samhällen skiljer sig åt och förändras kulturellt och socialt. Värd för konferensen var det nyetablerade Stellenbosch Institute for Advanced Study (STIAS), Sydafrika. Avsikten med detta institut är att skapa en brygga mellan ledande forskare från hela den afrikanska kontinenten och forskare från övriga världsdelar för att ta sig an frågor av relevans för Afrikas framtida utveckling.

Vid den senaste datainsamlingen bidrog anslag från RJ och Sida till datainsamling i Kina, Indien, Indonesien, Bangladesh, Iran, Israel, Nigeria, Sydafrika, Tanzania, Zimbabwe och Vietnam, samtliga strategiskt mycket intressanta länder.

RJ har även under året inlett ett samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin om en kapacitetsuppbyggnad i Bamako, Mali, och har härvidlag stimulerat till kontakter till svenska forskare. The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies - SSAAPS, som genomförs i samarbete med STINT, bör också ses i ljuset av behovet av att internationalisera forskningen. Syftet är att bygga nätverk mellan svenska universitet och universitet i Stillahavsasien.

Forskningens finansiering är emellertid huvudsakligen nationellt betingad. Detta förhållande är en begränsande faktor när det gäller forskningssamarbetet och forskningens internationalisering, något som också bidrar till att kunskaps- och kulturklyftorna snarare ökar än minskar. Dessa utvecklingstendenser inom kunskapssektorn utmanar forskningsfinansiärer och forskningsutförare. Har nationella forskningssystem tillräcklig vidsynthet och förmåga att hantera dessa problem? Hur skall bilaterala och multilaterala forskningsresurser samspela i framtiden? När det gäller forskningsfinansieringen inom EU måste man också ställa sig frågan om vad som skall göras nationellt och vad som EU skall ansvara för? Vilken roll kommer nuvarande nationellt inriktade stiftelser att spela i denna förändringsprocess? Dessa frågeställningar är både utmanande och krävande. Under kommande år behövs en alltmer intensiv debatt om hur de globala problemen, sammanhängande med fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter samt kulturell, demokratisk och hållbar samhällsutveckling skall kunna främjas genom forsknings- och utbildningsinsatser.

Den till synes dystra - men förhoppningsvis tillfälliga - nedgången på finansmarknaden får inte ge anledning till att minska utan snarare öka vårt engagemang för att medverka i en ombyggnad av vår vetenskapliga infrastruktur i syfte att underlätta för svenska forskare att delta i dialogen för att förbättra det globaliserade samhällstillståndet.

Dan Brändström

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag. Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett stort erfarenhetsfält, och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande ämnesområdena juridik och teologi. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Stiftelsens ambition är att stödja de vida ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap till lika stora delar. Den medicinska forskningen erhåller stöd via Erik Rönnbergs donationer. Socialmedicinsk forskning stöds både inom Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen. Naturvetenskap och teknik stöds i mindre utsträckning via samarbetsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.

I första hand prioriteras projekt som inte naturligt tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.

Stiftelsen är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Vid en översiktlig genomgång av de hittills beviljade anslagen finner man exempel på alltfler sådana forskningsprojekt, speciellt inom Kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.



Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller oftast flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter, ett antal utomstående såväl nationella som internationella vetenskapliga experter samt några riksdagsledamöter. Ansökningarna har dessutom i den andra ansökningsomgången som regel bedömts av tre externa sakkunniga inom eller utom landet. Varje ansökan bedöms i första hand i förhållande till internationell standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg: Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans och somutformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar avslås. I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen. Från och med år 2002 kommer ansökan till RJ att ske helt och hållet via Internet.

I de fall ansökningarna gäller forskning som kan ge upphov till etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.

Ansökningar till Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av stiftelsen utfärdade anvisningarna, vilket inneburit att projekten särskilt granskats med hänsyn tagen till projektens gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att samarbeta mellan olika forskningsdiscipliner och över institutions-, fakultets- eller universitetsgränser. Dessutom prioriteras projekt med doktorandmedverkan.

Inom vissa områden som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Denna avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området i fråga.

Under 1996 inledde områdesgruppen för forskning om Konst och gestaltning sitt arbete. Detta slutfördes under det gångna arbetsåret. År 1997 beslöt styrelsen att inrätta en områdesgrupp för forskning om Kunskapssamhället och år 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om Kultur - Säkerhet - Hållbar samhällsutveckling.

Dessa gruppers verksamhet beskrivs närmare längre fram i detta avsnitt.

Uppföljning och utvärdering

Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 27 projekt varit föremål för särskild granskning under år 2001: 19 projekt inom Jubileumsdonationen och 8 inom Kulturvetenskapliga donationen, varav 2 projekt som beviljats som infrastrukturellt stöd. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden. Från och med i år har tidigare sakkunniga varit närvarande vid flera av projektbesöken samt från slutet av året en representant för Riksdagens revisorer.

Under året har projektledare vid universiteten i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala samt vid Telemuseum och Svenska Linné-sällskapet kontaktats och dessa har erhållit följande frågor vilka besvarats skriftligen:

Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat?

Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)?

Har projektets medarbetare medverkat med bidrag vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.

Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.

Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.

Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?

Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till: löner, utrustning, resor, lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader) och ev. övriga omkostnader. 19 av de tillskrivna projekten (13 inom Jubileumsdonationen och 6 inom Kulturvetenskapliga donationen) kom att besökas. Svenska filminstitutet har utvärderats i särskild ordning (se nedan).

Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m. besökte Stockholms universitet och Telemuseum den 8 november 2001. Följande 3 projekt valdes ut för besöket:

Professor Eskil Wadensjö - J1998-0161

Effekter av den högre utbildningens utformning

Institutet för social forskning

Anslag t.o.m. 2000-12-31

Totalt beviljat: 1 680 000 kr

Professor Ulf Sporrong - J1998-0221

Hur markägande och dispositionsrätt till mark har påverkat landskapets kulturella särdrag sett ur ett nordiskt perspektiv

Kulturgeografiska institutionen

Anslag t.o.m. 2001-12-31

Totalt beviljat: 985 000 kr

Docent Jan Garnert - J1999-0258

Telefonsamtal: Kulturhistoriska perspektiv på telefonen

Telemuseum

Anslag t.o.m. 2002-12-31

Totalt beviljat: 3 031 000 kr

Beredningsgruppen för beteendevetenskap, socialmedicin m.m. besökte Umeå universitet den 13 november 2001. Följande fyra projekt valdes ut för besöket:

Docent Erik Stolterman - J1996-0019

Avancerad gestaltningsteknik och samhällsplanering

Institutionen för informatik

Anslag t.o.m. 1999-12-31

Totalt beviljat: 2 475 000 kr

Docent Gunnar Kullgren - J1996-0050

Brott, bedömning och behandling av psykiskt störda lagöverträdare

Institutionen för psykiatri

Anslag t.o.m. 1999-12-31

Totalt beviljat: 1 900 000 kr

Professor Stefan Svallfors - J1998-0043

Svenska värderingsförändringar i jämförande perspektiv

Sociologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2003-12-31

Hittills beviljat: 1 430 000 kr

Professor Britta Lundgren - J1998-0171

Tillit under omprövning: Överlevnad efter våldsbrott, sjukdom och olycks-fall

Institutionen för etnologi

Anslag t.o.m. 2001-12-31

Totalt beviljat: 3 187 500 kr

Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik, statistik m.m. besökte Göteborgs universitet den 22 oktober 2001. Följande 3 projekt valdes ut för besöket:

Professor Peter Esaiasson - J1994-0202

Riksdagen och den representativa demokratin inför 2000-talet

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 1997-06-30

Totalt beviljat: 1 361 530 kr

Professor Jon Pierre - J1995-0227

Marknaden som politisk aktör

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 1998-06-30

Totalt beviljat: 1 587 000 kr

Professor Ulf Bjereld - K1997-5016

Sverige under kalla kriget

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2001-12-31

Totalt beviljat: 6 425 000 kr

Beredningsgruppen för humaniora besökte Göteborgs universitet den 7 september 2001. Följande 4 projekt valdes ut för besöket.

Professor Robin Cooper - J1997-0134

Information exchange in human language dialogue

Institutionen för lingvistik

Anslag t.o.m. 1999-12-31

Totalt beviljat: 1 100 000 kr

Närvarande sakkunnig: Professor Jan Anward

Docent Birgitta Forsman - J1998-0120

Forskningsetik - kunskapsutveckling, makt och värderingar

Centrum för forskningsetik

Anslag t.o.m. 2002-12-31

Totalt beviljat: 1 705 000 kr



Närvarande sakkunnig: Professor Carl-Henric Grenholm

Filosofie dr Karin Hult - J1999-0200

Utgåva av Theodoros Metochites, "Semeioseis gnomikai 27-60"

Klassiska institutionen

Anslag t.o.m. 2002-12-31

Totalt beviljat: 1 370 000 kr

Närvarande sakkunnig: Professor Jan Olof Rosenqvist

Professor Karin Aijmer - J1999-0366

Kontrastiva studier i översättningsperspektiv

Engelska institutionen

Anslag t.o.m. 2003-12-31

Totalt beviljat: 3 500 000 kr

Närvarande sakkunnig: Professor Bengt Sigurd

Beredningsgruppen för Kulturvetenskapliga donationen besökte Uppsala universitet den 21 augusti 2001. Följande 3 projekt valdes ut för besöket:

Professor Carl-Olof Jacobson - K1994-5209

Vetenskaplig utgåva av Carl von Linnés brevväxling

Svenska Linné-sällskapet

Anslag t.o.m. 2002-12-31

Hittills beviljat: 11 040 000 kr

Professor Brynja Svane - K1994-5270

Översättning och tolkning som språk- och kulturmöte

Flera institutioner för moderna språk vid Uppsala respektive Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 2003-12-31

Totalt beviljat: 26 000 000 kr

Överbibliotekarie professor Ulf Göranson - K1999-7018

Källor till Europas vetenskapshistoria: Dr Erik Wallers vetenskapshistoriska samling i Uppsala universitetsbibliotek

Uppsala universitetsbibliotek

Anslag t.o.m. 2000-12-31

Totalt beviljat: 2 500 000 kr

Beredningsgruppen för Kulturvetenskapliga donationen besökte också Stockholms universitet: den 22 augusti 2001 (Åmarks projekt) samt den 13 december 2001 (Kulicks projekt).

Professor Klas Åmark - K1994-5101

Välfärdsstat i brytningstid: Ett historiskt-samhällsvetenskapligt forskningsprogram om välfärdsstatens omdaning i Sverige och i OECD-länderna

Historiska institutionen och SOFI

Anslag t.o.m. 2003-12-31

Totalt beviljat: 20 616 000 kr

Professor Don Kulick - K1999-5061

Heteronormativitet: en tvärvetenskaplig och empirisk undersökning

Socialantropologiska institutionen/Centrum för kvinnoforskning

Anslag t.o.m. 2002-12-31

Hittills beviljat: 8 400 000 kr

Närvarande sakkunnig: Professor Britt-Marie Thurén

Under år 2001 beslöt RJ att pröva ett nytt tillvägagångssätt vid utvärderingen av det infrastrukturella stödet. Utvärderingsföretaget Kunskapsbolaget har anlitats och två av dess medarbetare, Björn Kärrberg och Tage Nordkvist, har utifrån företagets "generella modell för uppföljning av projekt" under hösten utvärderat ett infrastrukturprojekt vid Svenska filminstitutet. Detta arbete kommer att redovisas i början av år 2002. Företaget har också givits uppdraget att kommentera RJ:s administrativa rutiner för kontraktsskrivning och uppföljning. En genomgång av Kunskapsbolagets utvärderingsmodell och allmänna kommentarer kommer att göras av RJ:s kansli under år 2002.

Direktör Hans Ottosson (ansvarig fr.o.m. år 2000 direktör Margareta Kühne) - K1998-5158

Offentliggörande av svensk filmdatabas

Svenska filminstitutet

Anslag t.o.m. 1999-12-31

Totalt beviljat: 1 000 000 kr



Härutöver har RJ medverkat vid ett internationellt symposium den 29 oktober 2001 i riksdagen som en avslutning av nedanstående forskningsprogram.

Professor Barbara Hobson - K1994-5265

Ett program för jämförande genusforskning

SOFI, Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 1998-12-31

Totalt beviljat: 5 900 000 kr

Programmet för jämförande genusforskning av är ett av de första som finansierades av den kulturvetenskapliga donationen. Vid detta symposium presenterades internationella projekt och avhandlingar inom detta forskningsprogram. Symposiet representerade fem års internationellt forskningsarbete inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna och inkluderade både presentationer av enskilda forskningsprojekt och diskussioner med författarna till två internationella bokprojekt; Fathers and the State och Recognition and Redistribution. Symposiet, som samlade ett sjuttiotal deltagare varav cirka hälften var utländska forskare, inleddes med välkomstord av Stockholms universitets rektor Gustaf Lindencrona. Ordförande och koordinator för detta arrangemang var fondens direktör Dan Brändström respektive professor Barbara Hobson. Symposiet avslutades med en mottagning för de inbjudna deltagarna på Spökslottet.

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd

Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 350 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av tabellen "Beviljade forskningsmedel år 2001 per donation", och statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning. Den totala anslagsnivån är ca 150 miljoner kronor lägre än föregående år. Förklaringen till den stora skillnaden ligger i att styrelsen för år 2000 beslöt att - till följd av det extremt gynnsamma finansiella läget - göra en engångsavsättning om 140 miljoner kronor. Den budgeterade anslagsnivån är i princip oförändrad i förhållande till förra året.

Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 844 nya ansökningar, vilket är totalt 200 fler än föregående år. Det totala sökbeloppet för dessa uppgick till 1 378 miljoner kronor. Till Jubileumsdonationen inkom 427 ansökningar, 1 ansökan färre än föregående år. Av dessa beviljades 37 ansökningar. Till Kulturvetenskapliga donationen inkom 358 ansökningar vilket var 138 fler än föregående år. Här kunde 12 ansökningar beviljas.

Infrastrukturellt stöd beviljas i form av engångsanslag. Detta stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Under 2001 budgeterades 7 miljoner kronor inom Jubileumsdonationen och 18 miljoner kronor inom den kulturvetenskapliga donationen för detta ändamål. Totalt inkom 59 ansökningar, därav beviljades sammanlagt 13. Förra året beviljades 37 av 87 ansökningar. 30 ansökningar kunde beviljas genom en extra avsättning, 7 ansökningar beviljas inom den ordinarie budgetramen.

Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades ca 7,5 % - en lägre andel i jämförelse med föregående års ca 10 %. Andelen nya beviljade ansökningar (33,5 %) i relation till det totala antalet beviljade ansökningar (dvs. inklusive fortsättningsansökningarna) ligger ungefär på samma nivå som föregående år (31,5 %). Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga huvudsökande har i jämförelse med föregående sjunkit med 1 % till 32. Däremot är det totala antalet deltagande kvinnor i RJ:s projekt högre - ca 38 %.

Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 95 symposieanslag (se nedan).

Inom Kulturvetenskapliga donationens budgeterade medel för infrastruktursatsningar märks bl.a. tre satsningar på stöd till uppbyggnad av forskningsmiljöer: Internationellt vetenskapscentrum vid Örebro universitet, Humanistlaboratorium vid Lunds universitet, planeringsstöd för skapandet av ett institut för kulturstudier ACSIS (Advancing Cultural Studies in Sweden) vid Linköpings universitets Campus Norrköping. De kommande jubileerna Carl von Linné 300 år (år 2007) och Heliga Birgitta 700 år (år 2003) uppmärksammas genom fortsatta projektstöd.

Vidare stöds ett projekt vid Collegium Budapest - "Honesty and Trust" - som skall förbereda ett större tvärvetenskapligt projekt, i vilket man kommer att studera hur ärlighet och korruption påverkar relationerna såväl i privatlivet, det offentliga livet som i affärslivet. I år ges även fortsättningsvis stöd till nya projekt för uppordning, bevarande och digitalisering av arkiv. Däribland märks särskilt projektet vid Statens musiksamlingar som både handlar om att bevara och tillgängliggöra stora mängder av raritetsmaterial bl.a. i Svenskt visarkiv.

Pro Futura

Programmet Pro Futura med fem Torgny Segerstedt-forskare, som beviljades medel år 2000, har visat sig vara en stor framgång och har också rönt betydande internationell uppmärksamhet som det kanske mest innovativa programmet i Europa för att främja samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning på den postdoktorala nivån. Det fanns alltså starka skäl till att bereda ytterligare tre forskare möjlighet att ingå i programmet. 7 miljoner kronor beviljades därför ur budgeterade medel för infrastrukturella insatser inom Jubileumsdonationen. En kommitté utsågs som inför styrelsens sammanträde den 25 oktober 2001 utsåg följande tre forskare: Fil. dr Lena Halldenius, filosofi, Lunds universitet; Fil. dr Coco Norén, lingvistik, Uppsala universitet; Fil. dr Christofer Edling, sociologi, Stockholms universitet.

Omkostnadsavgifter

Beviljade anslag från RJ disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt med varje anslagsmottagare. De flesta av dessa fördelade anslag administreras av statliga universitet och högskolor, som då också är arbetsgivare för den personal som avlönas från anslagen. För anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli 1991, har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag för mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget. För anslag som efter den 1 juli 1994 administreras via statliga högskoleenheter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde räknar RJ numera även med ett påslag på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas för själva forskningsprojekten. Hos andra anslagsförvaltare än universiteten, såväl statliga som privata, är de omkostnadsavgifter som tas ut oftast lägre.

Frågan om full kostnadstäckning (täckning av overheadkostnader, täckning av indirekta kostnader) har diskuterats under lång tid i bl.a. flera forskningsutredningar och propositioner. Senast behandlades den i propositionen 2000/01:3 Forskning och förnyelse. I propositionen ges bl.a. en kortfattad översikt över frågans hantering under 1990-talet.

Under våren 2001 träffades en överenskommelse mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt Verket för innovationssystem (Vinnova). I överenskommelsen kom parterna överens om att initiera ett projekt i två steg, som syftar till att kartlägga enskilda forskningsprojekts faktiska kostnader. Projektet gäller i första hand lokalkostnaderna, men även övriga kostnader skall kunna belysas.

Parterna var överens om att inbjuda någon eller några av forskningsstiftelserna och Riksbankens Jubileumsfond att delta i arbetet under steg 2 och att inrätta en gemensam ledningsgrupp.

Den nu utsedda arbetsgruppen består av 16 representanter för 7 lärosäten och 6 externa finansiärer och med f. statsrådet Ingemar Mundebo som ordförande. Den av RJ utsedde företrädaren är vd Dan Brändström. Arbetsgruppens uppgift förutom att genomföra projektet är att lämna förslag till underlag för förhandlingar om en ny överenskommelse om framtida täckning av indirekta kostnader i externt finansierade projekt.

Avslutningsvis bör nämnas att osäkerheten om den finansiella marknadens utveckling under kommande år är mycket stor. Mot denna bakgrund har RJ i budgeten för 2002 utgått från en kostnadsnivå som ligger i nivå med 2001 års. Beträffande utdelningen av forskningsmedel råder emellertid en viss försiktighet i sådana åtaganden som har långsiktiga konsekvenser.

För Jubileumsdonationens del har styrelsen redan tidigare beslutat att anslagen i princip bör utdelas för två eller maximalt för tre år. I nuvarande läge rekommenderas att huvuddelen av anslagen inom denna donation bör bli tvååriga.

För den kulturvetenskapliga donationen har det också angivits en viss försiktighet med de fleråriga åtagandena, något som i praktiken innebär att det nu görs en relativt kraftig utökning av infrastrukturinsatser som är engångsanslag. Nivån för nya fleråriga forskningsprojekt/program kommer att ligga på en nivå som motsvarar årets.

Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m.m.

RJ söker genom anslag till symposier, seminarieverksamhet och forskarnätverk bereda forskare möjlighet att utveckla nya forskningsområden. Avsikten är att uppmuntra forskare att genom samarbete, gärna med tvärvetenskaplig inriktning, utveckla nya forskningsprojekt. RJ:s medel för forskningsplanering har varit mycket efterfrågade i forskarsamhället. Behovet av medel till "nya initiativ" förefaller växa.

Riksbankens Jubileumsfond anordnar regelmässigt egna symposier och seminarier (ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov och kartlägga eller presentera kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s mångåriga stöd till utgivningen av Forskning skolan har därvid givetvis en nyckelroll. RJ tog därför tillsammans med Sällskapet Riksdagsmän och Forskare (Rifo) initiativ till ett seminarium kring dessa frågor i riksdagen den 12 december 2001. Seminariets titel var Historisk forskning - en källa till förståelse av dåtid och nutid.

Seminariet öppnades av riksdagsledamot Majléne Westerlund-Panke, Rifos ordförande. Professor Ann-Sofie Ohlander, Örebro universitet, gav sedan i ett föredrag en rad exempel på det stora intresset för historia som hon möter som akademisk lärare men också som föreläsare i skilda sammanhang i samhället.

Därefter presenterades tre pågående historiska forskningsprojekt som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Docent Lars J. Lundgren, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, redogjorde för det miljöhistoriskt inriktade programmet Landskapet som arena. I detta tvärvetenskapliga program arbetar forskare vid Umeå universitet och KTH med frågor om samspelet människa-naturresurser under industrialismen. Därefter presenterade fil.dr Marie Lennersand, Dalarnas forskningsråd, projektet Att orka gå vidare. Sociala läkeprocesser i ett lokalt perspektiv. Projektet undersöker hur människorna under 1600- och 1700-talet klarade att hantera uppslitande händelser eller konflikter. Lennersand illustrerade detta med en redovisning av projektets studier av trolldoms- och häxprocesserna i Dalarna. Forskningspresentationerna avslutades av professor Klas-Göran Karlsson, Lunds universitet, som gav en bild av bakgrunden till och uppläggningen av det av honom ledda programmet: Förintelsen och den europeiska historiekulturen. Karlsson anknöt särskilt till de senaste årens offentliga debatt kring förintelsen och de riktade insatser som initierats av regeringen kring detta, bl.a. programmet Levande historia.

Efter presentationerna följde ett panelsamtal över temat Vad betyder historiekunskaper för hur vi ser på vår identitet och vår förmåga att navigera i dagens samhälle? I samtalet deltog riksdagsledamöterna Erik A.

Egervärn och Nils-Erik Söderqvist, kanslichef Henrik Axiö, Sveriges Hembygdsförbund, professorerna Klas-Göran Karlsson, Lunds universitet, Ann-Sofie Ohlander, Örebro universitet, och Klas Åmark, Stockholms universitet. Samtalsledare var forskningsdirektör Mats Rolén. Från såväl medverkande politiker som forskare och representanter för hembygdsrörelsen rådde enighet om att historia borde ges en stärkt ställning i gymnasieutbildningarna och helst bli eget kärnämne. Det föreföll deltagarna ytterst betänkligt att en del elever i dag kan genomgå gymnasial utbildning utan en enda historietimme.

Seminariet avslutades av forskningsdirektör Mats Rolén, som riktade ett varmt tack till de medverkande. Han menade att presentationerna och paneldebatten tydligt illustrerat historieforskningens och historieundervisningens potential när det gäller vår förmåga att förstå och förhålla oss till samhällets utveckling. I föredragen men också i inlägg från auditoriet hade det givits en rad exempel på hur stort historieintresset faktiskt är. Detta borde kunna vara till gagn för de politiker som inom sina respektive partier har ansvar för skol- och utbildningsfrågor.

Aktiviteter under det svenska ordförandeskapet i EU

Europe with a Human Face - EU-seminarium i Uppsala

Under det svenska ordförandeskapet organiserades och genomfördes en workshop den 26-27 februari i Gustavianum, Uppsala universitet. Temat för konferensen var Europe with a Human Face. Towards a European Public Sphere. Konferensen om humanioras och samhällsvetenskapernas ställning i Europa hade samlat representanter från 22 europeiska stater. Den genomfördes genom en samverkan mellan RJ, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och The Swedish Collegium for Advanced Studies in the Social Sciences (SCASSS) i Uppsala.

Efter välkomstord och introduktion av rektor Bo Sundqvist, Uppsala universitet, och utbildningsminister Thomas Östros hölls huvudanförandet av professor Wolf Lepenies, rektor vid Wissenschaftskolleg zu Berlin. Professor Lepenies framförde på ett vältaligt sätt behovet av en omläggning av rådande forskningspolitik för Europeiska unionen.

Den första sessionen, under ordförandeskap av professor Björn Wittrock, SCASSS, behandlade frågan om "The Historical Legacy of Europe: Diversity and Convergence of Languages, Culture and Religion". Medverkande talare var professor Judith Herrin, Kings College, University of London, RJ:s ordförande professor Stig Strömholm och professor Bo Stråth, European University Institute, Florens. Professor Anders Jeffner, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, var kommentator under denna första session.

Nästa session tog upp frågorna sammanhängande med det framtida Europa "Enlargement and Integration in a Global Context" med hjälp av följande talare: professor Johan P Olsen, ARENA-programmet, universitetet i Oslo, professor Piotr Stzompka, Jagellonska universitetet, Krakow, och professor David Held, London School of Economics and Politics. Ordförande och kommentator under denna session var biträdande generaldirektören i Vetenskapsrådet professor Madeleine Leijonhufvud respektive professor Victor Perez-Diaz, ASP, Madrid.

Påföljande dag inleddes med en session om "Knowledge and Society: The Challenge to European Science" med huvudsekreteraren vid FAS professor Robert Erikson som ordförande. Medverkande under denna rubrik var Maria João Rodrigues från den portugisiske premiärministerns kansli och professor Aant Elzinga, Institutionen för vetenskapsteori, Göteborgs universitet.

Under den fjärde avdelningen diskuterades behovet av "A New Social Model for Europe". Professorerna Fritz Scharpf, MPI für Gesellschaftsforschung, Köln, Laurent Thevenot, EHESS, Paris, och med professor Lena Sommestad, Institutet för framtidsstudier, som kommentator, ansvarade för detta avsnitt.

Den femte sessionen under ordförandeskap av professor Dan Brändström, RJ:s verkställande direktör, hade givits rubriken "The Present and Enlarged Europe: The Need for Comparative Research". Huvudansvariga för denna avdelning var professor Robert Erikson, FAS, och hans kollega i Storbritannien professor Gordon Marshall, verkställande direktör för The Economic and Social Research Council.

Under den sjätte och avslutande sessionen, med professor Stig Strömholm som ordförande, sammanfattades och kommenterades konferensen av Jean-François Marchipont, Director DG XII, European Commission.

Genom den påtagligt kritiska hållningen gentemot nuvarande inriktning av EU:s forskningspolitik kom denna konferens att bli startpunkt för etablerandet av Committee for a New European Research Policy (CNERP). Kommittén består av representanter för forskningsråd, akademier och stiftelser och syftar till att på basis av en programskrift verka för ett stärkande av EU-stöd till grundforskningsinsatser till excellenta miljöer. I detta programarbete deltar RJ med finansiellt stöd. Gruppens ordförande är RJ:s vd, Dan Brändström, och som sekreterare har planeringschefen Olle Edqvist, Stiftelsen för strategisk forskning, engagerats.

Creative Europe och Visbyseminariet

När det gäller stiftelsernas roll att initiera och stödja kulturpolitiskt relevant forskning - temat för det tredje RJ-seminariet vid Stockholmskonferensen 1998 - har arbetet inom projektet Creative Europe vidareförts och närmar sig nu sin avslutning. Projektet är resultatet av ett samarbete mellan RJ, European Cultural Foundation, Fondation de France, Compagnia di San Paolo med Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF) som administrativt organ. Inom projektet studeras bl.a. vilka ramvillkor i form av olika typer av finansiering som påverkar kreativitetens villkor i dagens Europa. Arbetet bedrivs vid forskningsinstitutet EricArts, Bonn, och leds av professor Andreas Wiesand, forskare Danielle Cliche och fil.dr Ritva Mitchell, Helsingfors. Professor Carl-Johan Kleberg och forskningsdirektör Mats Rolén har ansvarat för RJ:s kontakter med projektet.

Inför det svenska ordförandeskapet i EU erhöll RJ en förfrågan från Kulturdepartementet om en bakgrundsrapport baserad på resultaten från Creative Europe till det seminarium om konstnärernas arbetsvillkor som den svenska regeringen skulle anordna i Visby den 30 mars-den 1 april 2001. RJ gick Kulturdepartementet till mötes och uppdrog åt EricArts att göra den begärda studien, vilken publicerades genom departementets försorg: Creative Artists, Market Developments and State Policies.

I seminariet deltog drygt hundratalet representanter från medlemsländerna i Europeiska unionen samt ett antal observatörer från kandidatländerna. Kulturminister Marita Ulvskog svarade för värdskapet. Seminariets genomgående tema var jämförelser av konstnärliga yrkesutövares arbetsvillkor och sociala situation i dagens Europa. Diskussionerna utgick från den ovan nämnda RJ-finansierade rapporten, vilken presenterades under den inledande sessionen av professor Andreas Wiesand, EricArts. Visbyseminariet har sedermera dokumenterats i en rapport utgiven av Kulturdepartementet, Conditions for Creative Artists in Europe, redigerad av professor Svante Beckman, Linköpings universitet. RJ:s representant vid seminariet var professor Carl-Johan Kleberg, som även varit rådgivare åt Kulturdepartementet vid utformningen av seminariets program.



Creative Europe och Norrköpingsseminariet

Inför avslutningen av Creative Europe inbjöd RJ en grupp svenska och utländska forskare och representanter för NEF till en diskussion om projektets preliminära resultat och möjligheterna att initiera ny forskning kring kreativitetens former och villkor i dagens samhälle. Denna aktivitet hade formen av ett seminarium i Norrköping den 30 november-den 1 december 2001. För värdskapet svarade Tema Q vid Campus Norrköping, Linköpings universitet, och Arbetslivsinstitutets forskningsprogram Arbete och kultur, Norrköping. Seminariet planerades av en arbetsgrupp bestående av forskningsdirektör Mats Rolén, ordförande, och professor Carl-Johan Kleberg, båda RJ, professorerna Svante Beckman, Tema Q, Johan Fornäs, ALI, och Andreas Wiesand, EricArts, samt forskarna Danielle Cliche, EricArts, och Jens Cavallin, Tema Q, konferensansvarig.

Seminariet öppnades av rektor professor Bertil Andersson, Linköpings universitet, som hälsade välkommen till universitetets nyaste enhet, Campus Norrköping. Direktör Raymond Georis, ordförande i styrelsen för NEF, gav sedan en bakgrund till organisationens beslut att stödja projektet. Forskningsdirektör Mats Rolén orienterade om RJ:s stöd till kulturvetenskaplig forskning och uppehöll sig därvid särskilt vid fondens roll att stödja uppbyggnad av vetenskapliga nätverk och initiera ny forskning. Programmet inleddes av dr Ritva Mitchell, ordförande i EricArts, som presenterade det utkast till rapport från Creative Europe, som förelåg till seminariet. Hennes presentation följdes av förberedda kommentarer av förre kulturministern Bengt Göransson, Stockholm, och professor Patricia Wise, Griffith University, Brisbane, Australien. Därpå följde en ingående diskussion av rapportutkastet, vilken förväntades bli av stort värde inför rapportens publicering våren 2002.

Därpå följde tre tematiska sessioner. Temat för den första var "Approaches to creativity development in the arts and culture". Som föredragshållare medverkade fil.dr Emma Stenström, Handelshögskolan i Stockholm, professor Michael Pickering, Loughborough, England, professor Dragan Klaic, Amsterdam, och professor Sverker Sörlin, SISTER, Stockholm. Den andra sessionen behandlade temat "The third sector actors in creativity development". Där medverkade professorerna Johan Fornäs, ALI, Norrköping, Dorota Ilczuk, Warszawa, och Luca dal Pozzolo, Turin, med föredrag. I den avslutande sessionen behandlades "The future of cultural governance in Europe: research experiences and future needs". Där medverkade Vladimir Skok, Director, Canadian Cultural Observatory, Hull, Quebec, professor Andreas Wiesand, EricArts, Bonn, och professor Colin Mercer, The Nottingham Trent University, England.

Seminariet avslutades med en allmän sammanfattande diskussion under ledning av professor Svante Beckman, Linköpings universitet. Direktör Dan Brändström avslutade arrangemanget med att tacka föredragshållare och kommentatorer för deras intressanta inlägg och medarbetarna vid Tema Q, Campus Norrköping och Arbetslivsinstitutet för gott samarbete och ett väl genomfört arrangemang.



European Foundation Centre - Annual General Assembly 2001

1989 bildades European Foundation Centre (EFC), som är ett samarbetsorgan för i första hand europeiska stiftelser. Riksbankens Jubileumsfond har varit medlem i organisationen sedan dess tillkomst. EFC anordnar varje år en s.k. Annual General Assembly, vilken förutom årsmötesförhandlingar innefattar ett brett utbud av tematiska seminarier och sociala och kulturella evenemang. Arrangemanget brukar samla 300-400 deltagare. Inför det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen första halvåret 2001, tillfrågades RJ och Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) om de var villiga att låta Sverige stå värd även för detta stiftelsernas årsmöte. RJ och KAW beslutade acceptera denna förfrågan och bildade för ändamålet en nordisk kommitté, som gavs i uppdrag att tillsammans med EFC:s kansli i Bryssel planera och genomföra arrangemanget. I gruppen ingick direktörerna Dan Brändström, RJ, ordförande, Jonas Andersson, Framtidens kultur, Lennart Elbe, Konung Gustav V:s nittioårsfond, Bente Groth, Egmont Fonden, Paavo Hohti, Finska kulturfonden, Jan S. Nilsson, KAW, Per Stenbäck, Svenska kulturfonden i Finland och forskningsdirektör Mats Rolén, sekreterare och konferensansvarig.

EFC beslutade på den nordiska gruppens förslag att 2001 års AGA skulle ges rubriken "Foundations for Europe: Building social capital - The social economy" och gå av stapeln i Stockholm den 20-23 maj 2001. På förslag från KAW lokaliserades konferensen till Grand Hôtel. Arrangemanget lockade drygt 400 deltagare och inleddes med ett stort antal förmöten lördagen den 19 maj.

Det officiella programmet öppnades på eftermiddagen den 20 maj av EFC:s ordförande Luc Tayart de Borms, Kung Baudouins stiftelse, Bryssel, och professor Stig Strömholm, i egenskap av styrelseordförande för en av arrangörerna. Strömholm gav en exposé över stiftelsernas roll över tiden i Sverige och Europa. Riksdagens talman Birgitta Dahl, hälsade sedan delegaterna välkomna till Sverige och Stockholm. Hon framhöll i sitt anförande stiftelsernas viktiga roll inom olika sidor av samhällsarbetet, inte minst nu, när statens insatser fått en delvis förändrad roll. Finlands förre president Martti Ahtisaari höll sedan en keynote-föreläsning om stiftelsernas roll i att bygga upp socialt kapital. Särskilt betonades vikten av att bygga nya broar såväl till EU och statliga institutioner som till det civila samhällets aktörer. Inledningssessionen avslutades sedan med ett panelsamtal kring begreppet socialt kapital och stiftelsernas roll. I samtalet medverkade statsrådet Britta Lejon, professor Olof Petersson, SNS, konsult John Bell, Ecotec Consulting Ltd., Bryssel, och minister Per Stenbäck, Helsingfors. Samtalsledare var redaktör Göran Rosenberg, Stockholm.

På kvällen anordnades en välkomstbuffé i Stockholms stadshus under värdskap av Stockholms borgmästare Axel Wennerholm.

Konferensens andra dag inleddes med ett plenarföredrag av professor Gian Giacomo Migone, Turin, avgående ordförande i italienska senatens utrikesutskott. Migone fokuserade bl.a.

på frågor rörande den europeiska unionens förankring och folkliga stöd i de olika medlemsländerna och konstaterade därvid att det finns stora skillnader mellan "gamla" och nya medlemsländer.

Återstoden av dagen ägnades av parallella sessioner. På kvällen anordnades middag med kulturprogram i Vasamuseet under värdskap av RJ och KAW. Efter en guidad tur genom museet, hälsades deltagarna välkomna till bords av direktör Dan Brändström. Romeo och Juliakören från Dramaten gjorde under kvällen flera uppskattade framträdande med tidstypisk sång och musik från 1500- och 1600-talen.

Tisdagen den 22 maj inleddes med ett föredrag av Göran Lindahl, före detta VD och styrelseordförande i ABB. Lindahl är numera - vid sidan av många styrelseuppdrag - även rådgivare åt FN:s generalsekreterare Kofi Annan. Lindahl talade om företagens roll när det gäller att stödja olika former av samhällsarbete, bl.a. i form av att avsätta medel till stiftelser med olika allmännyttiga ändamål. Återstoden av dagen ägnades parallella tematiska sessioner.

På kvällen anordnades konferensmiddag i Grand Hôtels Vinterträdgård. Konferencier var forskningsdirektör Mats Rolén, som kunde erbjuda gästerna förnämlig musikalisk underhållning i form av Trio Trombumba con Tuba, Sofia vokalensemble (ett samarrangemang med Konung Gustav V:s nittioårsfond) och Jan Allans Oktett, en av landets ledande jazzensembler.

Konferensen avslutades den 23 maj med att EFC höll sitt årsmöte i Spegelsalen, varvid EFC:s ordförande riktade ett varmt tack till arrangörerna för ett väl genomfört och uppskattat arrangemang. Efter programmets formella avslutning anordnades välbesökta studiebesök till Ekoparken, Mångkulturellt centrum i Botkyrka samt till Kista Science Park.



Internationella engagemang

Collegium Budapest

Förutom det årliga driftstödet till kollegiet har RJ under år 2001 även givit bidrag till genomförandet av vinterskolan den 1-3 mars för yngre forskare. Temat detta år var "Multiple Antiquities, Multiple modernities".

Under 2000 färdigställdes det av Wallenbergstiftelserna finansierade "Raoul Wallenberg Guest House of Collegium Budapest". I anslutning till styrelsesammanträdet den 9-10 oktober 2000 kom det nya huset att tas i anspråk för sitt ändamål. Det skedde i form av en enkel ceremoni i huset.

Den mer högtidliga invigningen, till vilken styrelsens ledamöter var inbjudna, ägde rum den 7 maj på husets innegård och inleddes med ett anförande av kollegiets rektor, professor Gábor Klaniczay. Därefter följde ett antal korta anföranden av Staffan Carlsson, Sveriges ambassadör i Ungern, Jacob Wallenberg, vice ordförande i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, fru Nina Lagergren, Raoul Wallenbergs syster, och professor János Kornai, permanent forskare vid Collegium Budapest. Professor Wolf Lepenies, rektor vid Wissenschaftskolleg zu Berlin, introducerade prinsessan Christina fru Magnusson som förrättade den högtidliga invigningen genom att presentera en vackert utformad väggtavla med donatorernas namn. Ceremonien avslutades av kollegiets ordförande, M. Roger Fauroux, f.d. industriminister i Frankrike.

I anslutning till invigningen hölls ett av tre minnesseminarier under året i Raoul Wallenbergs namn, vilka finansierades av RJ. Detta tvådagarsseminarium behandlade mänskliga rättigheter, varvid bl.a. professor Daniel Tarschys medverkade med ett huvudanförande.

Det första seminariet genomfördes den 8-10 februari 2001 och behandlade frågor kring Medieval Canonization Trials. Legal and Religious Aspects. Detta seminarium var planerat av professor Bengt Ankarloo i samarbete med kollegiets rektor Gábor Klaniczay.

Det tredje och avslutande Raoul Wallenberg-seminariet som genomfördes den 9-12 maj var en svensk-ungersk workshop i teoretisk biologi. Det hade gemensamt planerats av professor Eörs Szathmáry och professor Hans Liljenström, AGORA for Biosystems vid Kungl. Vetenskapsakademien.



Samarbete med Tyskland

Styrelsen i Riksbankens Jubileumsfond beslöt under år 1999 att utveckla det internationella forskningssamarbetet och forskarutbytet. Under de senaste åren har särskilt samarbetet med Tyskland utvidgats, vilket konkretiserats i överenskommelser mellan Riksbankens Jubileumsfond och Wissenschaftskolleg zu Berlin, framför allt om ett gemensamt samarbete inom ramen dels för "AGORA - Europäische Netzwerke", dels för en officiell "Vereinbarung zwischen der Stiftung Riksbankens Jubileumsfond und der Wissenschafts-stiftung Ernst Reuter, Trägerin des Wissenschaftskollegs zu Berlin". Denna allmänna överenskommelse innebär en ömsesidig förpliktelse att bidra till "die Europäisierung von Wissenschaft und Forschung" genom samarbete och forskarutbyte på bilateral nivå.

Denna samarbetsöverenskommelse undertecknades på den svenska ambassaden i Berlin den 27 juni 2001 under ambassadör Mats Hellströms värdskap och i närvaro av bl.a. statssekreteraren i Utbildningsdepartementet Agneta Bladh och senatorn för vetenskap, forskning och kultur i Berlin, Adrienne Goehler. Rektorn för Wissenschaftskolleg zu Berlin, professor Wolf Lepenies, och RJ:s ordförande, professor Stig Strömholm, festtalade vid ceremonin. Denna händelse uppmärksammades bl.a. i en artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Redan tidigare har ett samarbete inletts med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Detta samarbete kommer nu att vidareutvecklas inom ramen för det ingångna avtalet. Samarbetsområdet "AGORA - Europäische Netzwerke: Die Vollendung Europas - Die Rolle von Wissenschaft und Kultur" får fortsatt stöd av RJ. Formerna för detta samarbete har diskuterats vid ett möte på RJ i december med Dr Joachim Nettelbeck och Dr Andreas Edel från Wissenschaftskolleg.

Det andra samverkansområdet, som för närvarande utreds, är ett projekt i Bamako, Mali, benämnt "Point Sud - Muscler le savoir local". Professor Barbro Klein har under det gångna året besökt Mali och avlagt en rapport om detta projekt till RJ.

Under året har Riksbankens Jubileumsfond inrättat en gästprofessur i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut vid Humboldt-Universität zu Berlin för svenska forskare. En motsvarande gästprofessur för tyska forskare, inrättad i Ernst Cassirers namn med ett därtill hörande program vid SCASSS, planeras från tyskt håll. Efter tre år skall denna utbytesverksamhet utvärderas. (Se vidare avsnittet Stipendier.)



Symposium om institut för avancerade studier

RJ anordnade i samarbete med Vetenskapsrådet (VR), Rådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och SCASSS ett symposium med temat "Advance-ment of Knowledge: Roles of Institutes for Advanced Study in the Cultural and Natural Sciences". Symposiet ägde rum i Uppsala den 7 juni i anslutning till det årliga mötet mellan rektorerna/direktorerna för sex ledande sådana institut i Förenta staterna och Europa. Det kom att belysa den allt viktigare roll institut för avancerade studier spelar när det gäller att främja hög kvalitet och internationalisering. Inte minst klargjordes deras unika roll för att stödja lovande unga forskare på den postdoktorala nivån. Den svenska regeringen företräddes av utbildningsminister Thomas Östros och statssekreterare Agneta Bladh. Bland talarna fanns chefer för instituten för avancerade studier i Berlin, Princeton, Stanford, Research Triangle Park, Wassenaar och Uppsala men också företrädare för det svenska forskarsamhället från både kulturvetenskapligt och naturvetenskapligt håll (Marie-Christine Skuncke, Arne Öhman och Bengt Gustafsson) liksom huvudsekreterarna i de berörda forskningsråden (Pär Omling och Robert Eriksson).

Svenskt i Finland - finskt i Sverige

Svenskt i Finland - finskt i Sverige är ett treårigt, bilateralt, humanistiskt-samhällsvetenskapligt forskningsprogram som får både offentligt och privat stöd från Finland och Sverige. Forskningsprogrammet initierades ursprungligen av Svenska litteratursällskapet i Finland och utformades åren 1998-1999. Forskningsprogrammet startade år 2000 och pågår vad gäller den direkta forskningsfinansieringen t.o.m. år 2002. Målet för programmet är att granska samexistensen mellan finskt och svenskt i Finland och Sverige samt det beroende, det oberoende, den samverkan och de spänningar som finns mellan länderna historiskt, i nutid och i framtiden. Med programmets hjälp vill man också främja det finsk-svenska forskningssamarbetet.

Utgångspunkten för programmet är integrationen i Västeuropa och den fortgående globaliseringen inom ekonomin, vilka i framtiden ställer Finland och Sverige inför likartade utmaningar. Forskningsprojekten speglar Sveriges och Finlands synnerligen unika inbördes relationer. Länderna har en lång gemensam historia samt en likartad samhällsstruktur och värdegrund. De ställs inför samma problem inom politik, språk, religion och kultur samt inför nationell identitet, kommunikation, integration och regionalisering, gällande såväl ländernas inbördes förhållande som relationer till det övriga Europa.

I det bilaterala humanistisk-samhällsvetenskapliga programmet undersöks och jämförs med varandra majoritets- och minoritetsfrågor inom befolkningarna i Sverige och Finland samt de bl.a. sociala, psykologiska, pedagogiska och språkliga processer som uppkommer som en följd av dem. Programmet fokuserar också på de två syskonländernas möte på olika plan, såsom samverkan och konkurrens inom ekonomi och politik.

Den totala budgeten för programmet är ca 45 miljoner kronor. Programmet finansieras av Finlands Akademi med drygt 12 miljoner kronor. I Finland deltar också Svenska litteratursällskapet i Finland, Stiftelsen för Åbo Akademi och Svenska kulturfonden i finansieringen av programmet med tillsammans samma belopp. Svenska finansiärer är Vetenskapsrådet (f.d. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) och Riksbankens Jubileumsfond som tillsammans bidrar med ca 21 miljoner kronor. Verksamheten leds av ett arbetsutskott bestående av professorerna Stig Strömholm, RJ, ordförande, Aila Lauha, Finlands akademi, vice ordförande, Anders Jeffner, Vetenskapsrådet, Marika Tandefeldt, Svenska litteratursällskapet i Finland och Nils-Erik Villstrand, Åbo Akademi, sekreterare och programmets koordinator. Kanslirepresentanter är forskningssekreterare Torsten Augrell, Vetenskapsrådet, vetenskapssekreterare Eili Ervelä-Myréen, Finlands Akademi och forskningsdirektör Mats Rolén, RJ.

I programmet ingår 17 olika projekt och inom dem arbetar över 120 forskare inom bl.a. följande finländska (Fin.) och svenska (Sve.) institutioner:

Helsingfors, Joensuu, Lapplands och Åbo universitet (Fin.), Göteborgs, Karlstads, Lunds, Stockholms, Umeå och Uppsala universitet (Sve.), Åbo Akademi (Fin.), Helsingfors handelshögskola (Fin.), Handelshögskolan i Stockholm, Försvarshögskolan, Högskolan på Gotland, Karolinska Institutet, Mitthögskolan i Härnösand (Sve.), Näringslivets forskningsinstitut (ETLA) och Kuntokallio (Fin.).

Av aktiviteterna under 2001 kan nämnas att det den 23-24 augusti i Helsingfors hölls ett planeringsseminarium, kallat Halva tiden - hela vägen för projektledarna och arbetsutskottet. Då beslutades bl.a. att programmet skall avrapporteras vetenskapligt i form av fyra tematiska antologier, vilka kommer att innehålla bidrag från de olika projekten. Antologierna kommer att utges på såväl finska som svenska språken. Vidare kommer en större slutkonferens att anordnas vid Uppsala universitet i slutet av år 2003. I anslutning till denna avser arbetsutskottet att även anordna populärvetenskapliga föreläsningar.

Projekt 1905

Redan i mitten av 1990-talet påbörjades ett svensk-norskt historikersamarbete med sikte på att göra en samordnad forskningsinsats rörande unionsupplösningen 1905. Detta realiserades sedermera i form av Projekt 2005: svensk-norska relationer i 200 år innefattande två större monografier rörande perioderna 1814-1905 respektive 1905- till våra dagar. För den förra delen ansvarar professor Bo Stråth, European University Institute, Florens, medan ansvaret för den senare åvilar professor Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. I anslutning till projektets avslutning 2005 - alltså hundraårsminnet av unionens fredliga upplösning - planeras en rad publika aktiviteter i form av utställningar m.m. Projektet har en vetenskaplig referensgrupp, ledd av professor Stig Ekman, Stockholms universitet. Gruppen har tagit initiativ till en rad nya forskningsuppgifter kring själva unionsupplösningen såväl som olika komparativa studier rörande samhällsutvecklingen i Norge och Sverige efter 1814. Som ett led i detta arbete har gruppen funnit att det utöver de ovan nämnda monografierna vore angeläget att till år 2005 presentera historieforskningens allra senaste rön i form av två antologier: den första behandlar unionsupplösningen, medan den andra innehåller jämförande tematiska studier mellan de båda länderna avseende 1800- och 1900-talen. Medel till antologiprojektet och kringaktiviteter har i omgångar beviljats av den s.k. Hundreårsmarkeringen 2005 A/S med totalt 3,9 miljoner NOK. RJ har för åren 1996-2002 beviljat antologiprojekten sammanlagt 2,65 miljoner kronor i anslag. Hösten 2001 beslutade styrelsen inom ramen för den ordinarie ansökningsomgången bevilja projekt 2005 1,8 miljoner kronor ur Jubileumsdonationen som slutanslag. Anslagen förvaltas och administreras av Vokensåsen, Oslo. Programkoordinator är doktorstipendiat Ruth Hemstad, Historisk institutt, Universitetet i Oslo.

Den 2 maj 2001 presenterade projektledningen aktiviteterna inom projekt 2005 vid en överläggning på RJ. Direktör Dan Brändström och forskningsdirektör Mats Rolén deltog vidare i ett referens- och projektgruppsmöte på Voksenåsen den 28 november 2001. I samband därmed beslutades att ändra projektets namn till Projekt 1905.



Nordiskt ljus till Florens

Nordbor har alltid fascinerats och inspirerats av södern med dess sol, värme och kultur. På samma gång återspeglas i nordisk kultur en alldeles egen känsla av ljus och värme. En av de många konstnärer som kan karakteriseras som förmedlare av "det nordiska ljuset" är Stockholmskonstnären Bo Larsson. Han visar prov på en enastående behandling av ljuset - framför allt i snötyngda vinterbilder och speglingar i vattendrag.

Konsten spränger gränser, liksom vetenskapen. Som ett tecken på gemenskap över de gränser som för vetenskapen oftast är tillfälliga och i många fall betydelselösa och för att stärka banden med EU:s forskningsuniversitet i Italien beslutade Riksbankens Jubileumsfond att överlämna en gåva i form av ett konstverk till European University Institute i Florens av denne konstnär. Fonden har förvärvat oljemålningen Utsikt från Södra Teatern, som överlämnades vid en ceremoni i Florens den 5 februari 2001 av RJ:s verkställande direktör professor Dan Brändström.

European University Institute grundades 1972 av staterna inom det dåvarande EG för att främja avancerad forskning inom humaniora och samhällsvetenskap med den europeiska gemenskapen som horisont. Hit kommer universitetslärare, doktorander och studenter från hela Europa för kortare eller längre vistelser. Ett femhundratal doktorander vistas där och ett åttiotal disputerar varje år. I de fylliga nyhetsbrev som finns tillgängliga på nätet presenteras aktuell forskning och aktuella händelser vid institutet. Svensk representant i universitetets styrelse och forskningsråd är statsvetaren professor Olof Ruin, Stockholm.

Den tavla som donerats avbildar en utsikt över det gamla Stockholm och kommer tillsammans med motsvarande tavlor från hela Europa att hänga i en universitetsbyggnad i Fiesole med utsikt över det gamla Florens.



Övrigt

Forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen

Regeringen gav i april 2000 HSFR - numera Vetenskapsrådet: Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap - ett riktat anslag om 20 miljoner kronor för att inrätta ett forskningsprogram om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och förintelsen. RJ hade dessförinnan avböjt en förfrågan från regeringen om att förstärka satsningen med ett riktat anslag. Mot bakgrund av att RJ sedan länge stött och fortfarande stöder projekt inom forskningsfältet beslutade emellertid RJ däremot att acceptera en förfrågan från HSFR att ingå i den styrgrupp som inrättades för programmet. Denna förfrågan förnyades efter Vetenskapsrådets tillkomst 2001. RJ:s representant i styrgruppen har varit forskningsdirektör Mats Rolén.

Programmets styrgrupp har låtit en grupp kvalificerade forskare utarbeta en omfattande och värdefull kunskapsöversikt, vilken funnits tillgänglig sedan våren 2001. Vidare har Vetenskapsrådet utlyst de anslagna forskningsmedlen, och efter sedvanlig sakkunniggranskning i slutet av år 2001 beviljat stöd till sex projekt. Insatsen kan ses som ett värdefullt tillskott till det större forskningsprogram och det projekt som RJ hösten 2000 beviljade anslag. Samarbetet med Vetenskapsrådet innebär goda möjligheter till samordning och stimulans av nya forskningsinitiativ, bl.a. i form av framtida konferenser.

Nobelsymposier

Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansiering av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande. Hittills har 119 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.

Eftersom 100-årsminnet av de första Nobelprisen firades under 2001 så valde symposiekommittén inför detta år att planera och genomföra ett jubileumssymposium för varje prisområde. Under jubileumsåret invigdes även Nobelmuseet i Börshuset den 1 april med jubileumsutställningen Människor, miljöer och kreativitet. Utställningen presenterades för RJ:s styrelse i samband med sammanträdet den 25 oktober.



Den ekonomiska förvaltningen

Förvaltningsberättelse

År 2001 började i januari med en kort uppgång på världens börser. När sedan resultaten för år 2000 rapporterades startade en kraftig nedgång som varade kvartalet ut. Den finansiella bubblan inom IT-branschen som orsakat tidigare börsturbulens kom nu även att omfatta telekomsektorn. 3G eller tredje generationens mobiltelefonnät var försenat och teleoperatörerna hade betalat alldeles för mycket för de licenser som de förvärvat genom auktioner i olika länder. Skuldbördan hade ökat oroväckande vilket fick till följd att många mindre operatörer plötsligt befann sig i en situation med finansieringssvårigheter.

Den allmänna avmattningen av den amerikanska ekonomin fortsatte att förstärkas. Trots detta kvarstod förhoppningen om en konjunkturvändning under slutet av året och kurserna började återhämta sig under andra kvartalet.

Under sommaren framgick det tydligt att det inte gick att undvika recession i USA trots flera sänkningar av den amerikanska styrräntan. Smittoeffekterna i Europa började också märkas allt tydligare. Börsnedgången accelererade under tredje kvartalet med korrigeringar runt 20 % för de flesta större börser. Nedgången kulminerade strax efter terrorattackerna mot World Trade Center.

En samordnad aktion från världens centralbanker genomfördes för att mildra effekterna på den globala ekonomin. Under slutet av året började kurserna gå upp. Facit för året blev trots det dystert. Den svenska börsen gick ner med 16,9 %. Den amerikanska teknologitunga Nasdaq-börsen föll med 21 %.

De långa marknadsräntorna, som tidigare under året fallit som en följd av nedgången i ekonomin, började i slutet av perioden att stiga. Sett över hela året steg de långa svenska marknadsräntorna med i storleksordningen en halv procentenhet. Den svenska kronan fortsatte att försvagas mot såväl dollarn som euron.

Stiftelsen höll en hög likviditet under hela året. Efter den 11 september användes en del av kassan till att gradvis börja bygga upp en något större aktieportfölj.

Inga nya fastighetsaffärer genomfördes under perioden. Den tidigare så heta marknaden för kontorslokaler i Stockholm började svalna. Topphyrorna gick ner och andelen outhyrda lokaler ökade, speciellt i Stockholms innerstad.

Av stiftelsens totala tillgångar om 8,7 miljarder kronor (värderade till marknadsvärde) vid utgången av år 2001 utgjorde andelen aktier 50 % (55 % vid utgången av 2000), andelen fastigheter 10 % (9 %) och andelen räntebärande tillgångar 40 % (36 %). Tillgångar i utländsk valuta uppgick till 20 % (33 %).

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen. Summan av alla inkomster inklusive realiserade vinster/förluster med avdrag för löpande kostnader benämns i resultaträkningen som "Redovisat årsresultat". Detta årsresultat uppgår för år 2001 till 796 miljoner kronor.

För år 2000 uppgick det till 1 770 miljoner kronor.

Stiftelsens ränteintäkter blev år 2001 större än året innan, 167 miljoner kronor mot 147 miljoner kronor. Aktieutdelningen ökade till 62 miljoner kronor (54 miljoner kronor).

De försäljningar som skett i såväl aktie- som obligationsportföljen har under år 2001 resulterat i realisationsvinster - netto räknat - om 533 miljoner kronor (1 511 miljoner kronor).

Stiftelsens fastigheter gav ett överskott om 10 miljoner kronor mot 40 miljoner kronor året innan. Årets resultat belastas av en bokföringsmässig nedskrivning med 10 miljoner kronor på stiftelsens fastighet Sånglärkan 12, belägen på Sköldungagatan i Stockholm. Motsvarande resultat år 2000 inkluderar en reavinst om 16 miljoner kronor vid försäljningen av stiftelsens fastighet i Atlanta, USA.

Av årets bokföringsmässiga resultat om 796 miljoner kronor har 350 miljoner kronor använts till forskningsmedel medan återstoden förts till vinstregleringsfonden.

Realt resultat

Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar - aktier, obligationer och fastigheter - som alla är utsatta för värdeförändringar. Vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Förändringar i valutakurser påverkar därför värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.

Den ekonomiska redovisningen för en verksamhet som Riksbankens Jubileumsfonds skulle vara ofullkomlig om den inte kompletterades med värdeförändringarna av tillgångarna - "Förändring av ej realiserade vinster" i resultaträkningen.

För år 2001 minskade de orealiserade vinsterna med 1 436 miljoner kronor (för år 2000 hade de orealiserade vinsterna minskat med 1 636 miljoner kronor).

Övervärdet (marknadsvärdet minus det bokförda värdet) i aktieportföljen minskade under år 2001 med 1 386 miljoner kronor medan övervärdet i obligationsportföljen minskade med 34 miljoner kronor. För stiftelsens fastigheter kan ett minskat övervärde om 17 miljoner kronor noteras.

Stiftelsen gör normalt en avsättning i det reala bokslutet till stiftelsekapitalet som motsvarar penningvärdets försämring. För år 2001 uppgår denna avsättning till 94 miljoner kronor.

"Performance" eller finansiellt resultat

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå efter typ av tillgång (se s. 45).

För stiftelsens fastigheter redovisas ett negativt resultat om 7 miljoner kronor. Detta ger en förräntning om -0,8 % räknat på fastigheternas marknadsvärde vid årets ingång.

Stiftelsens aktieportfölj gav ett negativt resultat om 835 miljoner kronor eller -15,6 %.

De räntebärande tillgångarna gav för år 2001 ett positivt resultat om 233 miljoner kronor eller 6,9 %.

Det finansiella resultatet skall belastas med räntekostnader och finansiella kostnader.

Det samlade finansiella resultatet för år 2001 anges i tablån till -619 miljoner kronor vilket motsvarar en negativ förräntning om 6,9 % räknat på eget kapital vid årets ingång.

Det finansiella resultatet skall efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 350 miljoner kronor samt administrationskostnader om 23 miljoner kronor. Årets totala resultat räcker inte för att täcka detta utan vinstregleringsfonden har belastats med 1 084 miljoner kronor.

Finansiellt resultat (tkr) Tillgång Intäkt/kostnad 2001 2000 Fastigheter Intäkter 47 893 47 509 Realisationsvinster 0 16 559 Avskrivningar -8 090 -7 410 Nedskrivningar -10 000 0 Övriga kostnader -20 012 -16 709 Förändring av ej realiserade vinster -16 606 101 997 Summa fastigheter -6 815 141 946 Aktier Utdelningar 62 164 54 197 Realisationsvinster/förluster 488 477 1 491 735 Förändring av ej realiserade vinster -1 385 662 -1 851 315 Summa aktier -835 021 -305 383 Räntebärande Bankmedel Ränteintäkter 28 890 41 146 Valutakursvinster/förluster 55 210 39 286 Certifikat Ränteintäkter 45 769 326 Obligationer Ränteintäkter 92 613 105 938 Realisationsvinster/förluster 44 095 18 878 Förändring av ej realiserade vinster -33 943 113 273 Summa räntebärande tillgångar 232 634 318 847 Räntekostnader -5 007 -5 272 Finansiella kostnader -4 396 -5 221 Finansiellt resultat -618 605 144 917 Resultaträkning (tkr) Not 2001 2000 Stiftelsens intäkter Aktieutdelningar 62 164 54 197 Ränteintäkter 1 167 272 147 410 Resultat fastigheter 2 9 791 39 949 Resultat från avyttring av finansiella instrument 3 532 572 1 510 613 Övriga intäkter 4 56 610 46 444 Stiftelsens kostnader Finansiella kostnader 5 -4 396 -5 221 Personalkostnader 6,7 -15 879 -12 177 Externa kostnader 8 -6 239 -5 623 Avskrivningar inventarier 13 -537 -426 Räntekostnader 2 -5 007 -5 272 Redovisat årsresultat 796 351 1 769 894 Förändring av ej realiserade vinster 9 -1 436 211 -1 636 045 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde 10 -93 889 -37 942 Real förändring av eget kapital före beviljade forskningsmedel -733 749 95 907

Balansräkning (tkr) 2001-12-31 2000-12-31 Not Bokförda värden Marknads-värden Bokförda

värden Marknads-värden Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter 11,12 441 290 814 700 458 484 848 500 Inventarier 13 875 875 1 021 1 021 Summa materiella anläggningstillgångar 442 165 815 575 459 505 849 521 Finansiella anläggningstillgångar Obligationer 14 1 666 576 1 741 803 1 507 752 1 616 921 Aktier 15 4 348 115 4 376 614 3 922 262 5 336 424 Summa finansiella anläggningstillgångar 6 014 691 6 118 417 5 430 014 6 953 345 Summa anläggningstillgångar 6 456 856 6 933 992 5 889 519 7 802 866 Omsättningstillgångar Övriga fordringar 16 174 985 174 985 95 428 95 428 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 39 502 39 502 30 931 30 931 Certifikat 790 729 790 729 148 921 148 921 Kassa och bank 798 806 798 806 1 582 868 1 582 868 Summa omsättningstillgångar 1 804 022 1 804 022 1 858 148 1 858 148 Summa tillgångar 8 260 878 8 738 014 7 747 667 9 661 014 Balansräkning (tkr) 2001-12-31 2000-12-31 Not Bokförda värden Marknads-värden Bokförda

värden Marknads-värden Eget kapital och skulder Eget kapital 18 Stiftelsekapital 3 009 419 - 3 009 419 - Uppindexerat stiftelsekapital - 3 926 073 - 3 832 184 Vinstregleringsfond 4 473 893 4 034 375 4 027 837 5 118 419 Summa eget kapital 7 483 312 7 960 448 7 037 256 8 950 603 Avsättningar Avsättningar för pensioner 2 432 2 432 2 452 2 452 Summa avsättningar 2 432 2 432 2 452 2 452 Långfristiga skulder Inteckningslån 114 031 114 031 114 295 114 295 Summa långfristiga skulder 114 031 114 031 114 295 114 295 Kortfristiga skulder Beviljade ej utbetalda forskningsmedel 354 637 354 637 500 567 500 567 Leverantörsskulder 1 615 1 615 1 655 1 655 Övriga kortfristiga skulder 19 296 444 296 444 81 659 81 659 Upplupna kostnader och förutbetalda skulder 20 8 407 8 407 9 783 9 783 Summa kortfristiga skulder 661 103 661 103 593 664 593 664 Summa skulder och avsättningar 777 566 777 566 710 411 710 411 Summa eget kapital och skulder 8 260 878 8 738 014 7 747 667 9 661 014 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 21 117 914 121 977 Ansvarsförbindelser Beviljade anslag att utgå ur



kommande års avkastning 105 942 164 386 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen samt tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överens-stämmer i allt väsentligt med årsredovisningslagen.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.

Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader 2 %

Inventarier 20 %

Datorer anskaffade före 1999 20 %

Datorer anskaffade efter 1998 33,33 %

Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Värdering marknadsvärden

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Värdepapper värderas enligt portföljmetoden i grupperna räntebärande och aktierelaterade värdepapper.

Räntebärande värdepapper värderas till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Aktierelaterade värdepapper värderas till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas normalt senaste stängningskurs på balansdagen.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Värdering bokfört värde

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Som marknadsvärde används bokfört värde.



Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot eget kapital (vinstregleringsfonden). Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Nominellt kapital

Nominellt eget kapital utgörs av stiftelsekapital och vinstregleringsfond. Stiftelsekapitalet består av erhållna donationer. Beträffande Riksbankens donation samt Erik Rönnbergs donationer gäller att donationernas realvärde skall upprätthållas över tiden, varför dessa närmast är att betrakta som bundet kapital och därmed ej är tillgängliga för utdelning. För Kulturvetenskapliga donationen framgår av donationsvillkoren att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning, varför kapitalet hänförligt till denna donation närmast bör betraktas såsom fritt.

Vinstregleringsfonden utgörs av balanserade vinstmedel med avdrag för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall vinstregleringsfonden som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsanslag i normal omfattning.

Realt kapital

Realt stiftelsekapital utgörs av det nominella stiftelsekapitalet med tillägg för avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde. Årlig avsättning beräknas utifrån konsumentprisindex utveckling under året.

Vinstregleringsfondens reala värde består dels av bokfört balanserat resultat, dels av ej realiserade vinster.

Noter (belopp i tkr)

Not 1. Ränteintäkter 2001 2000 Bank 28 890 41 146 Certifikat 45 769 326 Obligationer 92 613 105 938 Summa 167 272 147 410 Not 2. Resultat - fastigheter 2001 2000 Intäkter 47 893 47 509 Resultat från avyttring av fastighet 0 16 559 Avskrivningar -8 090 -7 410 Nedskrivningar -10 000 - Övriga kostnader -20 012 -16 709 Summa 9 791 39 949 Av fastighetsintäkterna utgör 2 544 tkr en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.

De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.

Se även not 11 och 12.



Not 3. Resultat från avyttring av finansiella instrument 2001 2000 Aktier 488 477 1 491 735 Obligationer 44 095 18 878 Summa 532 572 1 510 613 Not 4. Övriga intäkter 2001 2000 Ej utnyttjade anslag 1 226 4 833 Återbäring från SPP - 1 534 Restitution av skatt - 789 Valutakursvinst - orealiserad 55 210 39 286 Övrigt 174 2 Summa 56 610 46 444 Not 5. Finansiella kostnader 2001 2000 Depåavgift 1 731 1 601 Förvaltningsarvoden 1 547 2 513 Övriga finansiella kostnader 1 118 1 107 Summa 4 396 5 221 Not 6. Löner, andra ersättningar och sociala

kostnader 2001 2000 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1 619 1 610 Övriga anställda 5 848 5 744 Upplupna löner 2 280 - Summa 9 747 7 354 Sociala kostnader 5 733 4 570 - varav pensionskostnader 2 069 1 773 Av pensionskostnader avser 591 tkr (402 tkr) styrelse och verkställande direktör.

Not 7. Medelantal anställda 2001 2000 Kvinnor 6 7 Män 7 7 Summa 13 14 Not 8. Ersättning till revisorer 2001 2000 Öhrlings Pricewater--

houseCoopers 119 - Ernst & Young - 156 Summa 119 156 Not 9. Förändring av ej realiserade vinster 2001 2000 Förändring Aktier 28 500 1 414 162 -1 385 662 Obligationer 75 226 109 169 -33 943 Fastigheter 373 410 390 016 -16 606 Summa 477 136 1 913 347 -1 436 211 Not 10. Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2001 uppgår till 267,1. Motsvarande indexvärde för år 2000 är 260,7. Mellan år 2001 och år 2000 ökade således konsumentprisindex med 2,45 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet skall därför ökas med 3 832 184 x 0,0245 = 93 889 tkr.



Se vidare not 18.

Not 11. Fastigheter Stiftelsens ägarandel Bokfört värde Marknads-värde Styrpinnen 23, Stockholm 100 % 35 516 120 000 Claus Mortensen 24, Malmö 100 % 78 778 101 000 Adam och Eva 17, Stockholm 50 % 123 716 166 000 Brännaren 7, Stockholm 100 % 16 150 43 800 Kampsången 4, Stockholm 100 % 11 041 31 200 Sländan 2, Stockholm 100 % 8 171 28 000 Trädlärkan 2, Stockholm 100 % 15 280 33 000 Rekryten 6, Stockholm 100 % 25 832 68 900 Snöklockan 1, Stockholm 100 % 22 571 50 700 Jasminen 4, Stockholm 100 % 15 372 33 500 Apelträdet 5, Stockholm 100 % 14 533 26 000 Hjorten 17, Stockholm 100 % 17 536 54 600 Sånglärkan 12, Stockholm 100 % 56 794 58 000 Summa 441 290 814 700 Not 12. Fastigheter 2001 2000 Byggnader Ingående anskaffningsvärde 403 604 353 041 Årets investeringar 896 50 563 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 404 500 403 604 Ingående avskrivningar -56 867 -49 457 Årets avskrivningar -8 090 -7 410 Utgående ackumulerade avskrivningar -64 957 -56 867 Ingående nedskrivningar -58 258 -58 258 Årets nedskrivningar -6 700 - Utgående ackumulerade nedskrivningar -64 958 -58 258 Mark Ingående anskaffningsvärde 214 747 192 305 Årets investeringar - 22 442 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 214 747 214 747 Ingående nedskrivningar -44 742 -44 742 Årets nedskrivningar -3 300 - Utgående ackumulerade nedskrivningar -48 042 -44 742 Utgående restvärde enligt plan byggnader och mark 441 290 458 484 Taxeringsvärden, byggnader 317 904 279 004 Taxeringsvärden, mark 191 897 166 519 Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 11. Se även not 2.

Not 13. Inventarier 2001 2000 Ingående anskaffningsvärde 3 815 3 114 Inköp 392 733 Försäljningar och utrangeringar - -32 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 207 3 815 Ingående avskrivningar -2 795 -2 401 Försäljningar och utrangeringar - 32 Årets avskrivningar -537 -426 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 332 -2 795 Utgående restvärde enligt plan 875 1 020

Not 14. Obligationer Förfalloår Nominellt värde Bokfört värde Marknads-värde Svenska nominalränteobligatione 2002 50 000 52 499 50 860 2003 150 000 150 555 149 944 2005 200 000 198 581 198 354 2006 150 000 151 569 150 942 2007 100 000 100 149 98 873 2009 310 000 316 201 308 186 Summa 969 554 957 159 Svenska realränteobligationer 2004 80 000 79 033 82 998 2008 200 000 192 489 225 430 2014 370 000 231 672 257 552 2020 100 000 93 828 112 277 Summa 597 022 678 257 Summa obligationer 1 566 576 1 635 416 Räntebärande fond Nektar 100 000 106 387 Summa 100 000 106 387 Summa totalt 1 666 576 1 741 803

Not 15. Aktier Antal Bokfört värde Marknads-värde Valutaenhet (tusental) Svenska aktier ABB 200 000 21 227 20 200 SEK Allgon B 250 000 17 421 14 750 SEK Artimplant B 18 700 1 611 907 SEK Astra Zeneca 362 550 173 727 174 387 SEK Atlas Copco B 50 000 10 591 11 025 SEK Axis 495 000 6 426 12 375 SEK Bergman & Beving B 481 400 18 353 18 967 SEK Bure 311 500 9 121 9 252 SEK Cardo 302 200 45 447 47 748 SEK Castellum 368 900 40 522 40 026 SEK CyberCom 55 400 1 554 1 823 SEK Drott B 151 100 16 339 16 319 SEK Electrolux B 350 000 49 286 54 775 SEK Eniro 350 000 26 172 26 250 SEK Ericsson B 9 500 000 571 107 541 499 SEK Expanda B 250 000 11 774 9 975 SEK Finnveden B 190 500 8 773 5 620 SEK Framfab 3 350 000 3 350 2 144 SEK FöreningsSparbanken A 404 400 48 164 52 572 SEK Gambro B 320 600 21 330 21 160 SEK Haldex 342 800 29 967 29 824 SEK Heba Fastighets B 50 000 3 255 3 375 SEK Hennes & Mauritz B 1 111 450 203 126 241 185 SEK Hoist International B 100 000 5 411 5 750 SEK Holmen B 60 000 13 828 14 310 SEK Hufvudstaden A 394 000 11 250 10 362 SEK Industrivärden A 57 000 10 033 9 377 SEK Industrivärden C 395 100 53 828 59 858 SEK Intentia B 200 000 12 352 12 800 SEK Investor B 602 800 68 399 69 021 SEK JC 172 200 10 236 8 782 SEK JM B 233 200 49 873 51 304 SEK KMT 14 400 1 369 1 418 SEK Lagercranz Group B 533 600 13 298 15 741 SEK Luvit 223 400 2 238 447 SEK Mekonomen B 140 000 15 396 23 240 SEK Micronic Laser System 47 300 12 151 9 034 SEK Munters 214 200 32 831 37 378 SEK Neonet 136 500 1 821 2 402 SEK Nexus 100 000 5 892 3 940 SEK Nokia SDB 250 000 54 544 66 750 SEK Nordea 750 000 39 064 41 625 SEK Observer 129 600 7 927 8 942 SEK OM AB 75 000 7 951 10 350 SEK PartnerTech 135 000 14 394 9 450 SEK Perbio Science 100 000 12 420 17 050 SEK Pergo 192 000 6 926 7 488 SEK Pharmacia SDB 25 000 11 621 11 400 SEK Precise Biometrics A 65 850 12 663 7 507 SEK Proffice B 650 000 21 205 25 025 SEK Pyrosequencing A 345 300 15 623 12 949 SEK Readsoft B 350 000 6 809 5 915 SEK Sandvik 70 200 15 543 15 760 SEK SAPA 166 300 22 353 23 947 SEK Sardus 121 740 7 456 7 791 SEK SCA B 350

000 69 340 100 450 SEK Scandiaconsult 567 473 20 961 22 415 SEK Scania B 151 600 27 849 29 107 SEK Scribona B 46 000 534 524 SEK SEB A 306 600 28 013 29 280 SEK Seco Tools B 348 000 79 583 78 648 SEK Securitas B 732 600 130 219 145 787 SEK Skandia 2 154 700 168 448 163 757 SEK Skanditek A 810 000 34 412 22 194 SEK Skanska B 2 175 000 162 102 148 988 SEK SSAB B 249 000 21 146 23 531 SEK Stora Enso OYJ R (SEK) 339 200 45 243 45 114 SEK Telelogic 450 000 9 252 3 690 SEK Telia 535 800 24 436 25 022 SEK Teligent 190 500 4 541 5 906 SEK Tornet 73 600 10 065 10 230 SEK Trelleborg B 110 000 8 360 8 855 SEK Ångpanneföreningen B 10 000 1 543 1 420 SEK Öresund 37 475 10 679 11 805 SEK Summa svenska aktier 2 772 074 2 839 991 SEK Utländska aktier Danmark D/S 1912 B 15 848 855 DKK Danisco 114 450 33 870 34 221 DKK Danske Bank 150 000 19 319 20 100 DKK Group 4 Falck 60 000 47 164 56 100 DKK Jyske Bank 30 000 5 421 5 280 DKK Novo Nordisk 125 000 41 207 42 688 DKK TK Development 68 000 13 400 11 968 DKK Norge Tomra Systems 100 000 8 194 8 600 NOK Finland Elcoteq 68 850 665 689 EUR Elisa Communication 100 000 1 435 1 361 EUR Huhtamäki 82 000 2 845 2 911 EUR Metsä Tissue 76 900 788 674 EUR M-Real B 50 000 346 347 EUR Nokia A 400 000 10 202 11 584 EUR Perlos 59 800 661 697 EUR Sonera Corp 200 000 1 113 1 138 EUR Tecnomen 501 638 1 219 883 EUR Tieto-X 255 250 1 459 1 026 EUR UPM-Kymmene 20 000 745 745 EUR Tyskland DaimlerChrysler 20 000 1 003 967 EUR SAP (a.o) 14 500 2 047 2 135 EUR Schering 25 000 1 524 1 490 EUR Siemens 30 000 1 831 2 241 EUR Volkswagen 30 000 1 371 1 575 EUR Holland Aegon 50 000 1 526 1 520 EUR Getronics NV 275 000 1 149 1 001 EUR KPN 323 980 1 709 1 850 EUR STMicroelectron 50 000 1 844 1 803 EUR Frankrike Axa 115 000 3 459 2 699 EUR BNP Paribas 10 000 996 1 005 EUR Bouysgues 20 000 938 736 EUR Cap Gemini 30 000 2 302 2 433 EUR Carrefour 58 000 3 969 3 387 EUR Christian Dior 60 000 2 783 2 068 EUR CNP Assurances 30 000 1 050 1 071 EUR Genesys 29 976 1 286 415 EUR LOreal 27 000 2 149 2 184 EUR Pernod-Ricard 12 000 992 1 044 EUR Sanofi Synthelabo 25 000

1 784 2 095 EUR Thales 25 000 1 003 969 EUR Vivendi Universal 50 000 4 072 3 075 EUR Storbritannien British Sky Broadcasting Group 50 000 394 378 GBP BT Group 100 000 272 253 GBP GlaxoSmithKline 200 000 3 537 3 446 GBP MM02 500 000 448 432 GBP Reuter Group PLC 100 000 644 680 GBP Serco Group PLC 200 000 826 730 GBP Schweiz Novartis Reg 75 000 4 387 4 500 CHF Roche 62 900 9 476 7 454 CHF Serono SA 1 500 2 230 2 173 CHF USA AOL 40 000 1 488 1 284 USD Applied Materials 10 000 511 401 USD AT&T Wireless 100 000 1 582 1 437 USD Berkshire 60 4 043 4 536 USD Eli Lilly & Co 10 000 813 785 USD Fleming Cos 75 000 1 565 1 388 USD Foundry Networks 140 000 2 584 1 141 USD Kulicke & Soffa 53 000 996 909 USD Merck US 40 000 2 660 2 352 USD Metlife 10 000 334 317 USD Service Corp Intl (SRV) 600 000 3 613 2 994 USD Sprint Corp 30 000 1 385 732 USD Sun Microsystems 200 000 2 378 2 460 USD WAB 60 000 818 738 USD Summa utländska aktier 1 236 011 1 184 564 SEK Externt förvaltad aktieportfölj SEB America 17 304 19 404 USD Externa aktiefonder Eikos 50 000 52 620 SEK Zenit 100 000 89 521 SEK Valhalla 750 771 EUR Summa aktier totalt 4 348 115 4 376 614 SEK Not 16. Övriga fordringar 2001 2000 Hyresfordringar m m 84 343 Fastighetsskatt - 252 Fordran SPP - 985 Reversfordran - 4 526 Sålda ej betalda värdepapper 174 286 89 283 Övrigt 615 39 Summa 174 985 95 428 Not 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2001 2000 Upplupna räntor 38 876 30 743 Förutbetalda kostnader 626 188 Summa 39 502 30 931

Not 18. Eget kapital Stiftelse-

kapital Vinstregle-ringsfond Totalt eget kapital Nominellt kapital Eget kapital 2000-12-31 3 009 419 4 030 289 7 039 708 Avsättning för pensioner* - -2 452 -2 452 Justerat eget kapital 2000-12-31 3 009 419 4 027 837 7 037 256 Redovisat årsresultat - 796 351 796 351 Beviljade forskningsmedel - -350 295 -350 295 Eget kapital 2001-12-31 3 009 419 4 473 893 7 483 312 Realt kapital Eget kapital 2000-12-31 3 832 184 5 120 871 8 953 055 Avsättning för pensioner * - -2 452 -2 452 Justerat eget kapital 2000-12-31 3 832 184 5 118 419 8 950 603 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde (se not 10) 93 889 - 93 889 Real minskning av eget kapital - -733 749 -733 749 Beviljade forskningsmedel - -350 295 -350 295 Eget kapital 2001-12-31 3 926 073 4 034 375 7 960 448 * Pensionsåtaganden redovisas t.o.m. 2000 som ansvarsförbindelser. Fr.o.m. 2001 redovisas pensionsskuld i balansräkningen.

Ingående pensionsskuld har avräknats från vinstregleringsfond. För att uppnå jämförbarhet mellan åren har 2000 års redovisning justerats.

Not 19. Övriga kortfristiga skulder 2001 2000 Personalens källskatt 533 869 Köpta ej betalda värdepapper 291 326 75 138 Deposition av hyra 60 60 Skatteskulder 744 312 Förvaltning av medel från Sida 393 1 000 Förvaltning av medel från Vetenskapsrådet 2 944 - Förvaltning av medel från riksdagen 144 264 Atrium fastigheter 51 - Kortfristig del av inteckningslån 249 4 016 Summa 296 444 81 659 Not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2001 2000 Sociala avgifter 458 593 Intjänade ej uttagna

semesterdagar 554 485 Särskild löneskatt på pen-sionsförsäkringspremier 501 423 Upplupna löner 3 028 - Upplupna räntor inteckningslån 490 505 Förutbetald hyresintäkt 1 953 6 024 Övrigt, fastigheter 1 047 1 038 Övriga upplupna kostnader 376 715 Summa 8 407 9 783

Not 21. Ställda säkerheter 2001 2000 För egna avsättningar och skulder Avseende skuld för inteckningslån Fastighetsinteckningar 117 914 121 977 Summa 117 914 121 977 Beviljade medel till forskning

Under år 2001 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat forskningsmedel enligt nedan (2000 års uppgifter redovisas parallellt).

2001 2000 Medel från Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond 118 003 171 553 Medel från Kulturvetenskapliga donationen 231 367 320 236 Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 705 675 Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 220 215 Summa 350 295 492 679 Donationer (belopp i tkr)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.

Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)

Nils-Eric Svenssons fond

Kulturvetenskapliga donationen

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten).

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av år 2001 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1. Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond 5 698 860 (63,6527 %) 2. Kulturvetenskapliga donationen 3 228 332 (36,0584 %) 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 19 744 (0,2205 %) 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 6 119 (0,0684 %) Totalt eget kapital till marknadsvärde 2000-12-31 8 953 055 Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2001 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster - numera bokförd pensionsskuld (se not 18) = 796 351-1 436 211-2 452 = -642 312 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1. Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond Ingående värde 5 698 860 Andel av årets totala avkastning -408 849 Årets anslag -118 003 Marknadsvärde 2001-12-31 5 172 008 Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp - som för år 2001 är 300.

Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2. Kulturvetenskapliga donationen Ingående värde 3 228 332 Andel av årets totala avkastning -231 607 Årets anslag -231 367 Marknadsvärde 2001-12-31 2 765 358 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och

åldersrelaterade sjukdomar Ingående värde 19 744 Andel av årets totala avkastning -1 416 Årets anslag -705 Marknadsvärde 2001-12-31 17 623 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren Ingående värde 6 119 Andel av årets totala avkastning -440 Årets anslag -220 Marknadsvärde 2001-12-31 5 459 Totalt eget kapital till marknadsvärde 2001-12-31 7 960 448

Stockholm den 8 februari 2002

Stig Strömholm Sonia Karlsson Ordförande Vice ordförande Lars Bäckström Bernt Ekholm Åke Gustavsson Chris Heister

Christer Jönsson Lars-Erik Klangby

Hillevi Rosenquist Tuve Skånberg

Gunnar Törnqvist Rune Åberg

Dan Brändström

Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för år 2001. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med stiftelselagen.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Stockholm den 11 februari 2002

PricewaterhouseCoopers AB

Ulrika Granholm Dahl

Auktoriserad revisor

Innehållsförteckning

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning 1

VD-kommentar 3

Den forskningsstödjande verksamheten 6

Arbetssätt 6

Uppföljning och utvärdering 7

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd 13

Pro Futura 14

Omkostnadsavgifter 14

Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m.m. 16

Stipendier 17

Forskarskolor 18

Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning 18

Forskarskola i moderna språk 19

The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies - SSAAPS 20

Forskarskola för museianställda 20

Områdesgrupper 21

Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning 21

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 23

Områdesgruppen för forskning om Kultur - Säkerhet - Hållbar samhällsutveckling 24

Samarbete med riksdagen 27

Fredrika Bremer 200 år 27

Thorbjörn Fälldin 75 år 27

Tage Erlander 100 år 28

Historieämnet 29

Aktiviteter under det svenska ordförandeskapet i EU 31

Europe with a Human Face - EU-seminarium i Uppsala 31

Creative Europe och Visbyseminariet 32

Creative Europe och Norrköpingsseminariet 33

European Foundation Centre - Annual General Assembly 2001 34

Internationella engagemang 35

Collegium Budapest 35

Samarbete med Tyskland 36

Symposium om institut för avancerade studier 37

Svenskt i Finland - finskt i Sverige 37

Projekt 1905 39

Nordiskt ljus till Florens 39

Övrigt 40

Forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 40

Nobelsymposier 40

Den ekonomiska förvaltningen 42

Förvaltningsberättelse 42

Redovisnings- och värderingsprinciper 51

Värdering materiella anläggningstillgångar 51

Värdering finansiella anläggningstillgångar 51

Värdering omsättningstillgångar 52

Värdering skulder 52

Beviljade forskningsmedel 52

Eget kapital 52

Noter (belopp i tkr) 54

Beviljade medel till forskning 69

Donationer (belopp i tkr) 70

Revisionsutlåtande 73

Innehållsförteckning 74

Elanders Gotab, Stockholm 2002

2001/02:RJ1 Den ekonomiska förvaltningen

VD-kommentar 2001/02:RJ1

2001/02:RJ1 Den ekonomiska förvaltningen

Den ekonomiska förvaltningen 2001/02:RJ1

2001/02:RJ1

2001/02:RJ1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper 2001/02:RJ1

2001/02:RJ1

2001/02:RJ1 Noter (belopp i tkr)

Noter (belopp i tkr) 2001/02:RJ1

2001/02:RJ1

:

:

2001/02:RJ1

:

:

2001/02:RJ1

:

Innehållsförteckning 2001/02:RJ1

2001/02:RJ1

Den finansiella verksamheten - fem år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna nya skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer om drygt 1,5 miljarder kronor erhållits.

Vid utgången av år 2001 uppgår stiftelsens egna kapital - förmögenhet - till närmare 8 miljarder kronor. Under år 2001 har forskningmedel för 350 miljoner kronor beviljats. Vad beträffar den totala avkastningen har det inte alltid varit finansiellt goda år. År 2001 var finansiellt sett ett mycket magert år vilket kan till stor del förklaras av den avmattning som har skett i världsekonomin.

Nedan redovisas - i form av stapeldiagram - utvecklingen under de fem senaste åren av tre grundläggande finansiella mått - den totala avkastningen, årliga beviljade forskningsmedel samt eget kapital till marknadsvärde.