Redogörelse till riksdagen

1999/2000:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet

och förvaltning under år 1999 1999/2000 RJ1 Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande anges bl a

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom användningen av donationen. Bl a angavs följande användningsområden:

etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft

stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner

etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationell, bl a genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram

befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering

främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/högskolor och andra verksamheter

De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten har omkring 4 miljarder kronor (i 1999 års penningvärde) delats ut till vetenskaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till ca 9,3 miljarder kronor vid årsskiftet 1999/2000.



VD-kommentar

I och med utgången av år 1999 har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) verkat under 35 år. Det slutliga riksdagsbeslutet om fondens ändamål och inriktning samt styrelsekonstruktion fattades den 2 december 1964. Under våren 1965 utsågs ordföranden, professor Torgny Segerstedt, rektor vid Uppsala universitet, och vice ordföranden, riksbankschef Per Åsbrink, samt övriga styrelseledamöter att leda stiftelsens verksamhet. Professor Torgny Segerstedt avled den 28 januari 1999. I samband med informations- och planeringsmöte med styrelsen och beredningsgrupperna hölls en parentation av RJ:s nuvarande ordförande professor Stig Strömholm. Dessa minnesord presenteras i ett särskilt avsnitt inom kapitlet om den forskningsstödjande verksamheten (s. 14).

De första 25 åren har ingående beskrivits i jubileumsboken Forskning i ett föränderligt samhälle som utgavs 1990. Boken redigerades av fondens dåvarande ordförande, professor Kjell Härnqvist, och verkställande direktör, professor Nils-Eric Svensson.

I denna verksamhetsberättelse görs därför endast en viss uppdatering av vad som skett under de senaste tio åren. Den största händelsen är givetvis donationen för kulturvetenskaplig forskning på 1,5 miljarder kronor som 1994 tillfördes RJ ur löntagarfondsmedel.

Genom detta betydelsefulla kapitaltillskott och genom ytterligare donationsmedel från enskilda personer har Erik Rönnbergs fonder och Nils-Eric Svenssons fond bidragit till att högst väsentligt vidga och diversifiera RJ:s arbete.

Jag har i stället för att göra en tillbakablick valt att göra en del reflektioner kring RJ:s roll i dag och i framtiden.

Kunskapsutvecklingens nya villkor

Under den trots allt relativt korta tid som Riksbankens Jubileumsfond har verkat har det skett en mycket snabb förändring av villkoren för kunskapsutveckling och kunskapsproduktion. Under det första året, 1965/66, delade RJ ut ungefär dubbelt så mycket i anslag till forskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena som staten gjorde genom dåvarande forskningsstödjande organ, humanistiska forskningsrådet (HFR) och statens råd för samhällsforskning (SFR). RJ blev med ens den då största fristående forskningsfinansiären. Därefter ökade statsanslagen realt under de närmaste åren samtidigt som forskningen även började tillföras nya medel genom sektorsforskningens tillkomst och utbyggnad och nya kunskapsproducenter etablerades utöver universitet och högskolor. Utvecklingen har i stort sett varit densamma i hela västvärlden. Emellertid skulle man med fog kunna hävda att uppslutningen bakom universiteten och högskolorna som nationens främsta forskningsutförare har varit mycket bredare i Sverige än i många andra av västvärldens länder.

I de flesta länder har emellertid universiteten fortfarande kvar sin ensamrätt att bedriva forskarutbildning. Även inom detta område har den statliga finansieringens andel minskat påtagligt. Enligt OECD:s senaste analys av



forskningspolitiken i medlemsländerna har universitetens roll som forskningsinstitutioner på kort tid förändrats mycket kraftigt (University Research in Transition. OECD 1998). Universiteten har, till följd av att den direkta statliga finansieringen minskat, sökt sig till nya finansiärer och alltmer anpassat sin forskningsverksamhet mot externa behov. Härigenom har även trycket ökat på universiteten att förändra de institutionella formerna, något som bidragit till spänningar i den disciplininriktade universitetsstrukturen. Den i allt snabbare takt accelererande kunskapstillväxten inom och utom vetenskapssamhället leder till ökad specialisering samtidigt som det reses krav på mer gränsöverskridande och mångdisciplinära forskningsinsatser. Det har med andra ord blivit svårare att i samma organisatoriska struktur kombinera kraven på en god massutbildning med en internationellt högkvalitativt bedriven forskning.

Det är dessa allt tydligare utvecklingstendenser som diskuteras av professor Michael Gibbons m.fl. i boken The New Production of Knowledge, och i den under 2000 utkommande boken Re-thinking Science.

Författarna hävdar att det hittillsvarande kontraktet mellan samhället och universitetsforskningen är på väg att omförhandlas. Detta samhällskontrakt har traditionellt vilat på den grunden att om universiteten levererar kunskap till samhället och färdigheter till de kunskapssökande studenterna skall staten i gengäld finansiera basverksamheten för forskning och därtill garantera universiteten en hög grad av autonomi. Utvecklingen tycks numera ha sprungit ifrån innehållet i detta kontrakt. M. Gibbons skriver i december 1999 i Nature (Vol. 402) "A new social contract is now required. This cannot be achieved merely by patching up the existing framework. A fresh approach - virtually a complete re-thinking of sciences relationship with the rest of society - is needed" (s. 81). Det nya samhällskontraktet måste "ensure the production of socially robust knowledge" i stället för "sustain the production of reliable knowledge". Det nya samhällskontraktet "will require more open, socially distributed, self-organizing systems of knowledge production that generate their own accountability and audit systems". Ett nytt kontrakt måste även baseras på "the joint production of knowledge by society and science". En viktig innebörd av detta är att samverkansmönstret mellan universitet och samhälle skapar nya strukturer och relationer.

Det är mycket påtagligt att de utvecklingstendenser som Gibbons m.fl. pekar på också blir allt synligare i Sverige. Genom de förslag vilka nu, som resultat av departementala arbetsgrupper inom närings- och utbildnings-departementen, bereds i Regeringskansliet kommer det att bli en effektivise-ring av formerna för statens stöd till forskning. Ingen av utredningarna har dock behandlat frågan om universitetens och högskolornas förutsättningar och förmåga att svara mot de nya utmaningar som ett genomförande av förslagen ställer. Det är krav från näringsliv och samhälle om forsknings-samverkan som kräver att forskningskompetens från olika discipliner läggs samman i nya formella eller informella strukturer.

Universiteten kommer att bli hänvisade till att finansiera dessa förändringar inom i stort sett givna resursramar och genom statsmakternas stöd till universiteten via förhöjda s.k. overheadavgifter för externa finansiärer som t ex RJ.

Utvecklingen inom Riksbankens Jubileumsfond under de gångna tio åren speglar också mycket tydligt dessa förändringar av förutsättningarna för forskningsfinansieringen. Fram till 1990-talets början var RJ en reaktiv forskningsfinansiär. Sedan 1994 då RJ erhöll den Kulturvetenskapliga donationen har stiftelsen successivt ökat sin aktivitet och tagit åtskilliga initiativ till egna insatser som i hög grad uppskattats av forskarsamhället. Detta har naturligtvis underlättats av att RJ sedan 1995 haft en mycket god total avkastning av eget kapital.

Diagram 1: Total avkastning i % av eget kapital vid årets ingång

Ovanstående diagram utvisar en exceptionell "performance" till glädje för forskarsamhället.

Det egna kapitalet har mer än fördubblats på fem år från drygt 4 miljarder till drygt 9 miljarder.

Diagram 2: Eget kapital (tkr)

Denna glädjande resultatutveckling har, i kombination med den av styrelsen 1993 beslutade kraftsamlingen på samhällsvetenskap och humaniora, medfört en betydande anslagstillväxt till dessa ämnesområden. Sedan 1994 har Riksbankens Jubileumsfond blivit landets mest kraftfulla organ för stöd till kulturvetenskaperna. Det årliga tillskottet till humaniora har ökat från drygt 10 miljoner kronor/år vid 1990-talets början till att under föregående år med råge överstiga 200 miljoner kronor. Anslagsutvecklingen till forskning har totalt sett varit remarkabel. Återigen har RJ, liksom under 1965/66, kunnat fördela dubbelt så mycket som staten gjort via forskningsråden till samma ändamål.

Diagram 3: Beviljade anslag till forskning (tkr)

RJ har under tre på varandra följande år kunnat göra extra avsättningar som inneburit kraftfulla injektioner till kulturvetenskaperna. Under 1997 avdelades 60 miljoner för att 135 doktorander under två år skulle kunna slutföra sina doktorandstudier. Påföljande år avdelades motsvarande summa till en nationell forskarskola i moderna språk för 32 forskarstuderande. Förra året kunde 50 relativt nyblivna doktorer erhålla 2-4 års anställning. Härutöver har betydande summor till infrastrukturella insatser kunnat göras såsom bl.a. bidrag till etablering av ett orgelforskningscentrum i Göteborg, gemensamt för universitetet och Chalmers, och till ett samtidshistoriskt institut vid Södertörns högskola, vilket invigdes föregående år. Vidare har kraftfulla bidrag kunnat lämnas till forskningsförberedande arbete vid arkiv, bibliotek och museer.

Under ett antal år har jag i min VD-kommentar pekat på den allt snabbare växande obalansen mellan de anslag till forskning på eget programansvar, som statsmakterna fördelar till forskning vid universitet och högskolor, och anslagen som fördelas till universiteten av forskningsråd, stiftelser och myndigheter. Genom tillkomsten av nya universitet och den senaste lärartjänstreformen har denna obalans blivit mycket uppenbar. Detta har inneburit att externa finansiärer med ens har fått ikläda sig nya uppgifter, såväl för att kunna främja forskarrekryteringen genom doktorsutbildning och post-doktorala insatser som för att kunna medverka i det nödvändiga arbetet att åstadkomma kraftsamling/koncentration, specialisering/profilering, arbetsfördelning inom och mellan de utförande forskningsenheterna. En klarare arbetsfördelning mellan universiteten och högskolorna, när det gäller forskning och forskarutbildning, måste innebära både koncentration och specialisering men också ökad samverkan inom högskolesystemet.

Riksbankens Jubileumsfond har med sin alltmer dominerande position för kulturvetenskaperna fått en mer ansvarsfull roll. Redan nu är det en växande dialog mellan enskilda lärosäten och RJ om utvecklingen av olika nya forskningsmiljöer. Eftersom det finns en tendens att alla vill "springa på samma bollar samtidigt" så har RJ fått ett allt större inflytande över hur lärosätena kan utveckla sina profiler inom det kulturvetenskapliga området.

Det kan inte heller nog betonas att Sverige är ett litet land och vårt bidrag till den internationella kunskapsutvecklingen är marginellt. Svensk forskning är, generellt sett, inom många områden av mycket hög kvalitet. Detta gäller även kulturvetenskaperna. Ökade resurser måste emellertid avdelas för att



skapa personella och internationella bryggor som möjliggör ett större forskningssamarbete och bidra till vår förmåga att hämta hem resultat från internationell forskning. RJ har därför inlett ett mycket fruktbärande samarbete med STINT för att öka den internationella rörligheten bland kulturvetarna.

Det är emellertid glädjande att kunna notera att kulturvetenskaperna under senare år fått växande betydelse. Alltfler institutioner på global, regional och nationell nivå lyfter fram den kulturella dimensionens betydelse för att åstadkomma en ekonomiskt, socialt, och säkerhets- och miljömässigt hållbar utveckling. Det framstår alltmera uppenbart för många att i ett komplext samhälle med stort beroende av naturvetenskap och teknik blir kunskapen om människornas värderingar och beteende allt viktigare. Dessa växande forskningsuppgifter är en stor utmaning för humaniora och samhällsvetenskaperna. Det är med tillfredsställelse jag kan konstatera att Riksbankens Jubileumsfond numera även besitter de ekonomiska resurserna för att verkningsfullt kunna anta dessa utmaningar från forskarsamhällets kulturvetenskapliga delar. RJ står med andra ord väl rustad att svara mot dagens och morgondagens krav på flexibilitet och förmåga att genomföra förändringar. RJ har genom sin styrelse och sina beredningsgrupper möjlighet att spänna över hela det kulturvetenskapliga området med utblick mot andra vetenskapsområden. RJ måste nu även kunna kombinera kraften med modet att satsa på nya områden och på nya infallsvinklar i projektverksamheten som kan leda fram till oväntad och ny kunskap.

Dan Brändström

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag.

Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompe-tens-spridningen bland forskarna i styrelse och prioriteringsgrupper åter-speglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekono-misk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält och därmed har en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Under 1999 har ca 58 % av RJ:s forskningsbudget för projektverksamheten tillfallit humaniora och teologi och ca 40 % har tilldelats samhällsvetenskapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen erhöll ca 1 %. Övriga 1 % utgör stöd till stipendier m.m. Om man därtill inkluderar den extra avsättningen för moderna språk och post.dok.-satsningen blir procentandelen för humaniora än mer framträdande.

I första hand prioriteras projekt, som inte naturligt tillgodoses på annat sätt, t ex genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.

RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forsk-nings-projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade anslag, finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt, speciellt inom den Kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.



Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller - oftast - flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som internationella, vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.

Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhälls-relevans-kriterier.

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:

1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar, som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse för RJ och som utformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter till

fälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar (projektskisser) avslås.

2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen.

I de fall ansökningarna gäller forskning, som etiskt kan ifrågasättas, prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forskningsråden.

Ansökningar till den Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har inneburit att projekten har granskats från följande utgångspunkter:

anknytning till i anvisningarna formulerade teman om "Kulturvetenskapliga grundvalar" och "Samhällsförändringar i tid och rum"

projektets gränsöverskridande karaktär, dvs hur man avser att samarbeta över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna

doktorandmedverkan

idéer om forskningsinformativa insatser.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s k områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter, som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området i fråga.

Under 1996 inledde två nya områdesgrupper sin verksamhet. Det var gruppen för forskning om konst och gestaltning och den om kapitalmarknadsforskning. Under 1997 beslöt styrelsen att även inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället.



Uppföljning och utvärdering

Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 22 projekt, 18 projekt inom Jubileumsdonationen och 4 inom den Kulturvetenskapliga donationen, varit föremål för särskild granskning. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurs-tilldelning. Därutöver har det varit ett syfte att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.

Under året har 22 projektledare vid högskolan i Visby, universiteten i Umeå, Stockholm och Lund kontaktats och erhållit följande frågor som skriftligen besvarats:

Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat? Publikationslista bör bifogas.

Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)?

Har projektets medarbetare medverkat med "papers" vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.

Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.

Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t ex doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.

Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?

Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till:

löner

utrustning

resor

lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader)

ev. övriga omkostnader

Följande projekt har besökts vid de ovan nämnda lärosätena.

Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m m besökte Lund den 23 november varvid följande projekt granskades:

1997-0182 Fredrik Andersson, Arbetsmarknad och samhälle under inflytande av teknologiska förändringar.

Anslag t o m 2001-12-31 Totalt beviljat 1.200.000 kr

1997-0209 Sven-Olof Collin, Urval och fördelning av ledare i industrin. Den svenska ledarskapsmarknadens funktion.

Anslag t o m 1999-12-31 Totalt beviljat 1.270.000 kr

1998-0219 Lennart Schön, Ekonomisk tillväxt och produktivitet i ett europeiskt perspektiv sedan 1870.

Anslag t o m 2001-12-31 Totalt beviljat 2.000.000 kr

Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin m m besökte Stockholms universitet den 15 november varvid följande projekt ägnades ingående uppmärksamhet:

1995-0290 Göran Ahrne, Tjänster och privata känslor. En under-sökning av mänskligt samspel på organisationers villkor i tjänstesamhället.

Anslag t o m 1998-06-30 Totalt beviljat 1.724.000 kr



1996-0015 Ulf Lundberg, Stress, muskuloskeletala besvär och psyko-biologiska mekanismer.

Anslag t o m 1999-12-31 Totalt beviljat 2.365.000 kr

1996-0800 Jan O Jonsson, Livschanser och livsförlopp.

Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 3.000.000 kr

Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik m m besökte Umeå universitet den 19 oktober varvid en genomgång av följande projekt företogs:

1996-0801 Torbjörn Bergman, Konstitutionella förändringar och parlamentarisk demokrati.

Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 4.050.000 kr

1997-0097 Yuri Belyaev, Randomisering för eller jämförelse av statistiska inferensmetoder applicerade på heterogena data.

Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 1.750.000 kr

Beredningsgruppen för humaniora besökte Lunds universitet den 12 november. Då granskades följande projekt:

1996-0645 Christer Platzack, Den första grammatiska hypotesen.

Anslag t o m 1998-12-31 Totalt beviljat 946.000 kr

1996-5178 Birger Olsson, Den antika synagogan - födelseplats för två världsreligioner.

Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 12.300.000 kr

1998-5061 Kerstin Sundberg, Människor - Makt - Modernitet. Skånska godsmiljöer från högmedeltid till nutid.

Anslag t o m 2003-12-31 Hittills beviljat 6.000.000 kr

1998-0200 Charlotte Merton, Den felande länken: hovet som arena för Sveriges eliter, 1500-1800.

Anslag t o m 2002-12-31 Hittills beviljat 1.900.000 kr

Den 24-25 augusti besökte den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen högskolan på Gotland. Då redovisades två projekt ur den Kulturvetenskapliga donationen och ett ur Jubileumsdonationen.

1999-7024 Jan Utas, Visby innerstadsinventering.

Infrastrukturellt stöd 55.000 kr

1997-5112 Nils Blomkvist, Kulturkrock eller kompromiss? Betydelsen av regionala strategier vid Östersjöområdets europeisering 1100-1400 AD.

1996-0013 Gunhild Beckman, Förhistoriska och historiska kontakter mellan Sverige och Baltikum i genetisk belysning.

Anslag t o m 1997-12-31 Totalt beviljat 592.000 kr



Anslag till forskning

Under 1994 beviljades de första anslagen ur den Kulturvetenskapliga donationen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska resurser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit i gång och fört med sig att fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning.

Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 422 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av finansie-ringsanalysen och av tabell "Anslag till forskning" (s. 55).

Anslagsnivån är 180 miljoner kronor högre än föregående år. Anslagen till projektverksamhet har höjts med nästan 50 miljoner kronor.

Förklaringen till den stora ökningen ligger främst däri att styrelsen även för 1999 beslöt att göra en engångsavsättning för rekrytering av 50 yngre forskare med doktorsexamen (55 mkr) och att forskarskolan i moderna språk inledde sin verksamhet (57 mkr).

Nya anslag som beviljades ur Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen presenteras på s. 55.

Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 796 nya ansökningar, vilket var 281 fler än föregående år och 363 fler än 1997. Sök-beloppet uppgick till 804 miljoner kronor. Det stora antalet ansökningar till Jubileumsdonationen medförde att RJ under året har beslutat om en förändring av anvisningarna för anslagssökande. Hädanefter kommer endast ansökningar från disputerade forskare att behandlas inom denna donation, dvs. doktorandutbildning inom ramen för Jubileumsdonationen medges inte längre. Det totala antalet fortsättningsansökningar uppgick till 167 med ett sökbelopp om 205 miljoner kronor. Detta innebär att totala antalet ansökningar under 1999 blev 963 med ett sammanlagt sökbelopp om ca 1 miljard kronor.

Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades en lägre andel 1999 än de två föregående åren, ca 10 %, vilket kan jämföras med 4,6 % 1993, 8 % 1994, 9 % 1995, 7 % 1996, 14 % 1997 och 16 % 1998. Andelen nya ansökningar (32 %) och andelen beviljade projekt (27 %) från kvinnliga forskare ligger på ungefär samma nivå som under tidigare år.

Inom ramen för den Kulturvetenskapliga donationen inkom 209 nya ansökningar varav 33 beviljades.

Av antalet beviljade ansökningar är det tre planeringsanslag och tio anslag som kan rubriceras som infrastrukturellt stöd; 11 projekt kan hänföras till temat Kulturvetenskapliga grundvalar och 14 till temat om samhällsförändringar i tid och rum.

Stiftelsen har under året beviljat 95 nya projektanslag och därutöver 72 symposieanslag, reseanslag samt omkostnadspålägg och mervärdesskatt m.m. på tillsammans 422,5 miljoner kronor.

Inom denna ram har 137 miljoner kronor varit dedicerade till forskarrekryteringsinsatser och förstärkt stöd till universitetens infrastruktur i vid mening.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt med varje anslagsmottagare. De flesta av dessa fördelade anslag har admi

nistrerats av statliga universitet och högskolor, som då också är arbetsgivare för den personal som avlönas från anslag. I avsnittet Statistiska uppgifter om anslagen till forskning (s. 60) redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansökningar och beviljade anslag. För anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli 1991, har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag för mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget. För anslag, efter den 1 juli 1994, som administreras via statliga högskoleenheter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera även med ett påslag på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas för själva forskningsprojekten. Detta innebär sålunda ett totalt påslag på i storleksordningen 33 %.

Infrastrukturstöd

1999 fördelades 7,5 miljoner kronor i infrastrukturellt stöd till framför allt forskningsförberedande insatser vid olika arkiv och bibliotek. Ur ansökningarna till den kulturvetenskapliga donationen kunde nio nya anslag beviljas samt tilläggsanslag till Lennart Karlsson, Statens historiska museum, för digitalisering av Bilddatabank över svensk medeltidskonst (dnr 1999-7023). Därutöver anslogs ur den extra avsättningen 5,0 miljoner kronor till Hans Davidsson, Göteborgs universitet, för planering och uppbyggnad av ett nationellt orgelforskningscentrum, Orgelforskning 2000 (dnr 1999-7017) och 2,5 miljoner kronor till Ulf Göranson, Uppsala universitetsbibliotek för projektet Källor till Europas vetenskapshistoria. Dr Erik Wallers vetenskapshistoriska samling i Uppsala universitetsbibliotek (dnr 1999-7018).



Extra insats 1999

Styrelsen avdelade 1999-03-25 i samband med budgetbeslutet 80 miljoner kronor, 55 miljoner kronor ur Jubileumsdonationen och 25 miljoner kronor ur Kulturvetenskapliga donationen, som en engångsavsättning för 1999.

Den extra avsättningen fördelades enligt följande:

1 En hyllningsinsats till minne av fondens första ord-förande professor Torgny Segerstedt.

Fem fyraåriga post.doc.-tjänster varav ca ett år skall till-bringas utomlands vid någon framstående vetenskaplig institution. Programmet genomförs i samarbete med STINT och knyts till SCASSS i Uppsala 10 mkr 2 Post-doktorala insatser vid universiteten. 45 mkr 3 Engångsavsättning till stöd för genomförandet av forsk-ningsprogrammet Svenskt i Finland - finskt i Sverige 10 mkr 4 Tillfällig resursförstärkning av anslaget infrastrukturstöd. Resursförstärkningen skall användas för engångsinsatser till stöd för framtida forskning. 7,5 mkr 5 Uppföljningsarbete av föregående års insatser i anslutning till "Promoting Cultural Research for Human Development" och till fortsatt seminarieverksamhet om den representativa demokratins framtid. 7,5 mkr Ovanstående insatser redovisas i följande avsnitt.

Till minne av Torgny Segerstedt

I sitt hälsningsanförande vid informations- och planeringsmötet med styrelsen och beredningsgrupperna i Riksbankens Jubileumsfond den 9 februari 1999 anförde styrelsens ordförande, professor em. Stig Strömholm följande:

Det framstår idag som självklart att stanna upp en kort stund och blicka tillbaka.

Den 28 januari i år gick professor em. TORGNY SEGERSTEDT ur tiden, 90 år gammal.

Torgny Segerstedt var den förste ordföranden i Riksbankens Jubileumsfond. I tio år, 1965-1974, förde han klubban i stiftelsens styrelse. Det var avgörande år. Det kan utan överdrift sägas, att stiftelsen under denna första tioårsperiod inom de vida ramar som dess stadgar uppdrog fann sin väg, sina väsentligaste mål och sin särskilda stil. Torgny Segerstedts klarsynthet, vidsynthet och framsynthet, hans med åren unika överblick över det internationella forskarsamhället och över den svenska forskningens tillstånd och behov gjorde honom sällsynt väl skickad att leda fondens arbete under dessa år.

Torgny Segerstedts långa och mångsidiga gärning som forskare och lärare, som universitetsledare och som forsknings- och utbildningspolitisk tänkare, ledare och debattör har redan beskrivits och kommer i många skilda sammanhang att offentligt skildras, Detta är inte tillfället att lämna ytterligare bidrag till de många hyllningar som med rätta kommer Torgny Segerstedts minne till del.

Låt mig endast med en erinran om hans avgörande insatser för Riksbankens Jubileumsfond be de närvarande att stående ägna hans minne en tyst hyllning.



Pro Futura

Till minne av RJ:s förste ordförande beslöt styrelsen att avdela 10 miljoner kronor till fem forskningsutrymmen fr o m 2000-01-01-2003-12-31. Detta beslut innebar samtidigt att ett nytt, framtidsinriktat program - Pro Futura - för rekrytering av yngre och särskilt lovande post-doktorala forskare inom det kulturvetenskapliga området kunde tillskapas. Det kommer att genomföras i samarbete med den till Uppsala förlagda nationella forskningsanläggningen för samhällsvetenskap och humaniora, SCASSS, och med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT.

Vid överläggning 1999-10-06 mellan företrädare för RJ, SCASSS, STINT samt de fyra aktuella fakultetsområdena (humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi) utarbetades riktlinjer för nomineringen och urvalet av dessa yngre och särskilt lovande forskare. En kommitté utsågs som inför styrelsens sammanträde 1999-12-09 utsåg följande fem forskare.

Fil. dr Sara Danius, litteraturvetenskapliga inst., Uppsala universitet

Fil. dr Michael Nordenmark, sociologiska inst., Umeå universitet

Teol. dr Ola Sigurdson, teologiska inst., Lunds universitet

Fil. dr Mats Rosengren, inst. för teoretisk filosofi, Göteborgs universitet

Jur. dr Sia Spiliopoulou Åkermark, juridiska inst., Uppsala universitet

Dessa forskare kommer under de närmaste åren att bedriva sin forskningsverksamhet med anknytning till Pro Futura-programmet vid SCASSS i Uppsala. Resurserna fördelas så att SCASSS för de två årens verksamhet får 5

miljoner kronor. För de två återstående åren tilldelas respektive universitet 1 miljon kronor per forskare (totalt 5 mkr). Merkostnaderna för forskarnas utlandsvistelse under ett år betalas av STINT genom särskilt avtal. Dessa fem forskare kommer att diplomeras vid en sammankomst i Uppsala den 17 februari 2000.

Tvååriga post-doktorala befattningar

Utöver denna särskilda hyllningsinsats till Torgny Segerstedts minne avdelade styrelsen 45 miljoner kronor till 45 tvååriga post-doktorala befattningar vid landets universitet. Även här angavs att befattningarna var avsedda för yngre forskare födda 1960 eller senare och som har avlagt doktorsexamen efter den 30 juni 1996. Styrelsen har fördelat de 45 post.dok.-befattningarna enligt nedanstående tabell.

Universitet F A K U L T E T S O M R Å D E Teologi Humaniora Konstnärl. Juridik Samhällsv. Totalt Uppsala 1 3 2 3 9 Lund 1 3 1 4 9 Stockholm 3 1 3 7 Göteborg 2 1 4 7 Umeå 2 3 5 Linköping 1 3 4 Luleå 1 1 Karlstad 1 1 Växjö 1 1 Örebro 1 1 2 14 1 4 24 45 Av ovanstående 45 forskartjänster har 21 st (47 %) fördelats till kvinnliga forskare.



Forskningsprogrammet Svenskt i Finland - finskt i Sverige

Programmet är ett bilateralt forskningssamarbete mellan Finland och Sverige inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Det sträcker sig över tre år och startade den 1 januari 2000. Forskningsprogrammet disponerar 15 miljoner FIM genom Finlands Akademi och 10 miljoner SEK från vardera HSFR och RJ, dvs totalt ca 39 miljoner SEK. Programmet syftar till

att studera växelverkan, samverkan, påverkan, spänning mellan Sverige och Finland såväl historiskt som i nutid,

att studera majoritets- och minoritetsproblematiken inom länderna och i jämförelse länderna emellan,

att studera de sociala, psykologiska, pedagogiska, lingvistiska och andra processer som denna problematik skapar,

att främja jämförande studier av Finland och Sverige och

att främja samarbetet mellan svenska och finländska forskningsmiljöer.

Initiativet till programmet togs hösten 1997 av Svenska litteratursällskapet i Finland, som föreslog Forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands Akademi (FA) att starta ett forskningsprogram med namnet Svenskt i Finland - finskt i Sverige. FA tog fasta på förslaget och påbörjade våren 1998 ett förberedande arbete med sikte på ett finsk-svenskt forskningsprogram. Kontakter togs med RJ och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) som båda beslutade att delta i planeringen och finansieringen av programmet. Utöver FA och Svenska litteratursällskapet i Finland meddelade Stiftelsen för Åbo Akademi och Delegationen för svenska kulturfonden att de var villiga att delta i finansieringen och genomförandet.

En bilateral arbetsgrupp tillsattes hösten 1998, vilken sedan utarbetade det slutliga programmet. I arbetsgruppen representerades FA av professorerna Marjatta Hietala och Aila Lauha samt akademiker Erik Allardt och generaldirektör Kari Tarkiainen; Svenska litteratursällskapet i Finland representerades av professorerna Marika Tandefelt och Johan Wrede; Stiftelsen för Åbo Akademi representerades av professorerna Gustav Björkstrand och Krister Ståhlberg; Delegationen för Svenska kulturfonden representerades av ordförande Per Stenbäck. Från Sverige representerades HSFR av professorerna Olof Ruin och Louise Vinge samt kanslichef Björn Thomasson och RJ av direktör Dan Brändström och professor Henning Johansson. Arbetsgruppens sekreterare var vetenskapssekreterare Eili Ervelä-Myréen, FA.

Förberedelserna avslutades på nyåret 1999, varefter finansiärerna utlyste forskningsmedel via olika kanaler. För att informera om programmet anordnade sålunda RJ och HSFR en gemensam konferens i Finlandiahuset den 23 februari 1999. Ansökan om medel skedde i två steg. Det första innebar att en projektskiss skulle inlämnas till någon av finansiärerna senast den 12 mars 1999. Totalt ingavs 89 projektskisser. Bland dessa utvaldes sedan vid sammanträde i Helsingfors den 20-21 maj 1999 sammanlagt 41 projekt, vilka inbjöds inkomma med fullständiga ansökningar senast den 1 september 1999.

Bedömningen och urvalet av de inlämnade projektskisserna och de fullständiga ansökningarna gjordes av en särskild beredningsgrupp, i vilken ingick forskare som utsetts av de medverkande finansiärerna. Beredningsgruppen har inför sitt slutliga val av projekt dessutom låtit fyra expertpaneler bedöma de fullständiga ansökningarna. RJ:s representanter i beredningsgruppen har varit professorerna Stig Strömholm, ordförande, Henning Johansson och Gunnar Törnqvist samt docent Mats Rolén.

Beredningsgruppen beslutade vid sitt sammanträde den 2 november 1999 hos RJ att bevilja medel till 17 projekt. Samtidigt beslutades att FA skulle ansvara för finansieringen av de finska forskarnas medverkan, medan HSFR och RJ mellan sig skulle göra en uppdelning av anslagen till de medverkande svenska forskarna. Vidare beslutades att finansiärerna skall utse representanter i ett arbetsutskott, som skall ansvara för koordinering, uppföljning och utvärdering. RJ:s representanter i arbetsutskottet är Stig Strömholm och Mats Rolén.

I nedanstående sammanställning redovisas de projekt som erhållit stöd från programmet. Där framgår vilket totalbelopp i miljoner finska mark (MFIM)

som beviljats varje projekt. De projektanslag som skall utbetalas av RJ anges med fetstil i miljoner svenska kronor (MSEK).

Projekt finansierade inom programmet Svenskt i Finland - finskt i Sverige

Gabriel Bladh, Karlstads universitet

Skogsfinnar i Sverige - migration, kolonisation och assimilation. (1,8 MFIM)

Finansiering: RJ 2,628 MSEK

Ingvar Dahlbacka, Åbo Akademi

Växelverkan och identitet. Kyrka och religion i Finland och Sverige 1809-1999. (2,0 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 1,0 MFIM, HSFR 1,460 MSEK

Rita Hjerppe, Helsingfors universitet

Co-operation and Competition. Economy, Nation-State and Swedish-Finnish Interaction.

(1,7 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,8 MFIM, HSFR 1,314 MSEK

Göran Hoppe, Uppsala universitet

Svikit sina bröders hopp och sina fäders land.(1,5 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,5 MFIM, HSFR 1,46 MSEK

Leena Huss, Uppsala universitet

Språklig emancipation i Finland och Sverige. (1,6 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, HSFR 1,022 MSEK

Lars Jonung, Handelshögskolan i Stockholm

Crises, Macroeconomic Performance and Economic Policies in Finland and Sweden in the 1990´s. A comparative approach. (1,5 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,6 MFIM, HSFR 1,314 MSEK

Olli Kangas, Åbo universitet

Från förebild till hotbild? (1,8 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi

Helena Kangasharju, Handelshögskolan i Helsingfors

Finska, svenska eller engelska? Intern kommunikation: nyligen fusionerade finsk-svenska företag. (1,6 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi

Kaisa Korpijaakko-Labba, Lapplands universitet

Om jordanvändningsrättigheterna på vardera sidan om Torneälven. (1,6 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi

Lars-Folke Landgrén, Helsingfors universitet

Staden och idéerna. Det urbana i sjuttonhundratalet - och sjuttonhundratalet i nutiden. (1,5 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,75 MFIM, RJ 1,095 MSEK

Anneli Sarvimäki, Kuntokallio Centrum för gerontologisk utbildning och forskning, Helsingfors

Att åldras mellan två kulturer. (1,5 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,75 MFIM, RJ 1,095 MSEK

Harriet Silius, Åbo Akademi

Etnicitet och kön. Konstruktionen av etnisk identitet och kön i svenska och finländska kontexter. (1,2 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,7 MFIM, RJ 0,73 MSEK

Hanna Snellman, Helsingfors universitet

Gothenburg - the largest village of the Salla parish. (1,4 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,7 MFIM, HSFR 1,022 MSEK

Timo Soikkanen, Åbo universitet

Mellan kontroll- och integrationspolitik. (1,5 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, RJ 0,876 MSEK

Krister Ståhlberg, Åbo Akademi

Språkgrupp, medborgarskap och lokal välfärdsstat. (1,5 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,5 MFIM, RJ 1,46 MSEK

Nils-Erik Villstrand, Åbo Akademi

Delar i dialog. Integrativa och desintegrativa krafter och processer i Sverige och Finland (1720-1860). (1,7 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 0,9 MFIM, RJ 1,168 MSEK

Charles Westin, Stockholms universitet

Gemenskap och asymmetri - Självbilder och bilder av den andre. (2,1 MFIM)

Finansiering: Finlands Akademi 1,0 MFIM, HSFR 1,606 MSEK

Inom ramen för programmet har sammanlagt 1,5 MFIM avsatts för koordinering, konferenser och forskningsinformation.



Forskarskola i moderna språk

För att öka rekryteringen av forskarstuderande i engelska, tyska och franska avsatte RJ 1998 60 miljoner kronor till en nationell forskarskola, varav 3 miljoner kronor budgeterades 1998 för forskningsförberedande kurser och planering, medan 57 miljoner kronor av 1999 års avkastning har budgeterats för forskarskolans genomförande. Medlen avser finansiering av 32 doktorandtjänster på heltid i fyra år fr.o.m. den 1 september 1999, arvoden till koordinator/föreståndare, lärare samt övriga omkostnader.

RJ utlyste i februari 1999 genom skrivelser till universiteten, annonser och på sin hemsida sammanlagt 32 doktorandtjänster inom forskarskolan. Satsningen mötte stort intresse från universitetens och studenternas sida. Vid ansökningstidens utgång den 15 april 1999 hade inte mindre än 92 sökande anmält sitt intresse. Vid den sakkunniggranskning av ansökningarna som gjordes av RJ:s planeringsgrupp för forskarskolan konstaterades att påfallande många av de föreslagna avhandlingsprojekten var av hög, eller mycket hög, kvalitet. Flertalet sökande hade utmärkta studiemeriter. RJ beslutade den 10 juni 1999 att erbjuda 32 av de sökande finansiering av doktorandtjänst under fyra år. De utvalda blivande doktoranderna kunde genom RJ:s beslut om finansiering sedan antas till forskarutbildning vid sina respektive universitet. Forskarskolan startade sin verksamhet höstterminen 1999 med en internatkurs i syntaktisk språkteori (5 poäng), uppdelad på två kursveckor och förlagd till Höllviken i Skåne.

14 doktorandtjänster avser studier i engelska, 11 i franska och 7 i tyska. Geografiskt fördelades tjänsterna så att Stockholms universitet erhöll 7 tjänster, Göteborgs och Lunds universitet 6 tjänster vardera, Uppsala universitet 5 tjänster, Umeå universitet 4 tjänster, Växjö universitet 2 tjänster, medan universiteten i Karlstad och Linköping tilldelades vardera 1 tjänst.

Fördelning av doktorandtjänsterna i moderna språk på olika lärosäten och språk

Universitet Engelska Franska Tyska Summa Uppsala 1 3 1 5 Linköping 1 1 Lund 3 1 2 6 Växjö 1 1 2 Göteborg 3 2 1 6 Karlstad 1 1 Umeå 1 1 2 4 Stockholm 3 3 1 7 Summa 14 11 7 32 Deltagarna i RJ:s forskarskola ingår i ett nationellt nätverk och kommer att samlas till gemensamma kurser under minst ett par veckor varje termin. Minst 20 av doktorandernas kurspoäng inom forskarutbildningen skall fullgöras inom forskarskolans ram; minst en 5-poängskurs per termin kommer att erbjudas genom forskarskolans försorg. Deltagarna följer givetvis härutöver den vanliga forskarutbildningen vid sin hemmainstitution. Forskarskolan har redan under sin första termin bidragit till ett fruktbart idéutbyte mellan såväl discipliner som studieorter. Ett ytterligare inslag i detta var det välbesökta seminarium, med doktorandernas huvudhandledare och RJ:s



styrgrupp för forskarskolan, som RJ arrangerade den 1 november 1999, på Spökslottet, Stockholm.

Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m m

Stiftelsens styrelse har under 1999 i budgeten avdelat 8 miljoner kronor för att stödja symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser. Under 1999 behandlades 117 sådana ansökningar, varav 32 (27 %) hade inkommit från kvinnliga huvudsökanden. 72 ansökningar, av vilka 21 (29 %) var ingivna av kvinnliga forskare, beviljades ett sammanlagt belopp på knappt 8 miljoner. 7 ansökningar är bordlagda.

Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stöder, belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är angeläget att forskningsresultaten blir kända i samhället och blir föremål för diskussion, kritisk granskning och användning. RJ har därför på olika sätt försökt medverka till att ett sådant informationsutbyte underlättas. Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter bedrivits i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning som stöds och att stimulera informationsutbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i samhället.

RJ söker också att genom anslag till symposier, seminarieverksamhet och forskarnätverk bereda forskare möjlighet att utveckla nya forskningsområden. Avsikten är att uppmuntra forskare att genom samarbete, gärna med tvärvetenskaplig inriktning, utveckla nya forskningsprojekt som så småningom ska kunna söka medel i RJ:s ordinarie ansökningsomgångar.

Riksbankens Jubileumsfond anordnar även egna symposier och seminarier (ibland tillsammans med något annat forskningsstödjande organ inom eller utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov, kartlägga eller presentera kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Ett sådant åtagande, som RJ haft under lång tid, är det årliga stödet till utgivningen av Forskning Demokrati - handlingsförmåga - rättsstat den 16 februari 1999. Vid detta seminarium medverkade professorerna Olof Petersson och Jörgen Hermansson samt docenterna Michele Micheletti och Anders Westholm.

Som en avslutning på hela denna serie kan man även nämna det seminarium om den Representativa demokratins framtid som på RJ:s initiativ genomfördes i Umeå den 18 oktober i samarbete med Demokratiutredningen, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) och statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. Riksdagens aktiva medverkan vid detta synnerligen välbesökta seminarium med över tusen deltagare kom till uttryck genom att talman Birgitta Dahl svarade för konferensens öppningsanförande och att konstitutionsutskottets ordförande Per Unckel deltog i den avslutande paneldiskussionen.

Bengt Göransson, ordförande i Demokratiutredningen, var seminarieledare. Under förmiddagen presenterades Demokratiutredningens forskningsprojekt kring 1998 års val under titeln Partier, väljare och media. Den ge

nomgången gjordes av statsvetarna Martin Bennulf, Göteborgs universitet, Mats Ekström, Örebro universitet, och Anders Westholm, Uppsala universitet. Huvudanförandet om Values in Change and the Challenge for Representative Democracy hölls av professor Ronald F. Inglehart, Institute for Social Research (ISR), University of Michigan. Professor Inglehart medverkade till etableringen av Euro-Barometer Surveys och är samordningsansvarig för World Value Surveys.

Beträffande frågan om Representativ demokrati på svenska samman-fattade professor Sören Holmberg, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, kunskapsläget såsom det nu kan avspeglas genom en lång serie av studier om väljarnas beteende.

Eftermiddagen inleddes med ett anförande av professor Gunnel Gustafsson, statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, som behand-lade frågan om Den lokala demokratins renässans med under-rubriken: Kvinnor och andra förtroendevalda som problemlösare och kaos-piloter. Hennes anförande kommenterades av landstingsrådet Stig Grauers, regionstyrelsen i Västra Götaland.

Dagen avslutades med en paneldiskussion om Demokrati i förändring under redaktör Britt-Marie Mattsons ledning. Vilka är hoten mot den svenska demokratin? Vad har medierna för betydelse? Varför har Sverige ett allt lägre valdeltagande vid allmänna val? Var sätter man gränserna i en demokrati? De var några frågor som behandlades av panelen under denna diskussion som spelades in av utbildningsradion för TV-sändning.

I diskussionen deltog EU-kommissionären Margot Wallström, professor Drude Dahlerup, Stockholms universitet, professor Peter Esaiasson, Göteborgs universitet, Edna Eriksson, Ungdomsstyrelsen, journalisten och författaren Anders R. Olsson och riksdagsledamoten Per Unckel, ordförande i riksdagens konstitutionsutskott.

Ett annat större arrangemang i samarbete med riksdagen och med Bertil Ohlin-institutet genomfördes den 31 maj med anledning av 100-årsminnet av Bertil Ohlins födelse. Temat för detta heldagsseminarium - Globalisering, ideologi och nationell politik - anknöt till några av huvudlinjerna i Ohlins insatser som vetenskapsman och politiker. Talman Birgitta Dahl öppnade seminariet och kunde hälsa drygt 200 deltagare välkomna till riksdagen. F.d. finansministern, chefekonom Anne Wibble inledde sedan programmet med att ge några personliga kommentarer kring sin fars, Bertil Ohlin, roll i svensk politik. Därefter föreläste Lord Ralf Dahrendorf över ämnet Globalisation and Democracy. Dahrendorf menade att "den heterogena nationalstaten" ingalunda tjänat ut sin roll, utan var det hittills bästa skyddet för de liberala frihetsvärdena. Professor Daniel Tarschys höll sedan ett föredrag med titeln Socialliberalism - idé med eller utan framtid? och underströk att socialliberala lösningar dominerat i de västliga demokratiernas praktiska politik. Förberedda kommentarer gjordes av docent Li Bennich-Björkman, Uppsala universitet, och redaktör Göran Rosenberg, Tidskriften Moderna tider. Det därpå följande föredraget ägnades författningsfrågorna: professor Olof Ruin, Stockholms universitet, talade över ämnet Demokratins fundament - en levande författning.

Ruin vidhöll sin tidigare framförda kritiska hållning till författningsuppgörelsen och hävdade att både Ohlin och Erlander styrdes för

mycket av kortsiktiga partistrategiska överväganden. Förberedda kommentarer gavs av EU-parlamentariker Cecilia Malmström, Göteborg, och f.d. statsrådet och landshövdingen, docent Björn Molin, Göteborg. Chefredaktör Hans Bergström, DN, höll därefter seminariets avslutande föredrag: Oppositionsrollen i en demokrati. Han fokuserade på Bertil Ohlins agerande som oppositionsledare under mer än två decennier och konstaterade att Ohlin haft en mycket svår uppgift beroende på socialdemokratins starka ställning och de delvis betydande ideologiska skillnaderna mellan de borgerliga partierna. Ohlin hade dock lyckats upprätthålla förtroendet för det politiska systemet, menade Bergström. Som kommentator medverkade politiskt sakkunniga Anne-Marie Lindgren, Näringsdepartementet, docent Tommy Möller, Stockholms universitet, och Anne Wibble. Seminariet avslutades av direktör Dan Brändström. De förberedda anförandena och kommentarerna från seminariet har publicerats i volymen Globalisering, ideologi och nationell politik. Elva texter kring Bertil Ohlin och socialliberalismen (red. Håkan Holmberg, Gidlunds förlag, 1999).

Konferens om forskning om turism

Den 25 februari 1999 anordnade RJ tillsammans med den statliga Turistdelegationen en konferens i riksdagshuset om behovet av att stärka och utveckla forskning rörande turism. Konferensen riktade sig till forskningsfinansiärer, riksdagen, Regeringskansliet, berörda myndigheter och näringslivet. Nära 70 personer hade hörsammat inbjudan. Programmet inleddes med ett hälsningsanförande av docent Mats Rolén, RJ, som gjorde en översikt över det svenska forskningsfinansieringssystemets arbetssätt och förmåga att fånga upp och stödja nya forskningsinriktningar. Direktör Göte Ekström, Turistdelegationen, presenterade fakta om turismsektorns ekonomiska roll i Sveriges ekonomi. Han betonade därvid att ett bredare forskningsbaserat kunskapsunderlag var av stor betydelse för näringen. Turistdelegationen har därför utarbetat ett forskningsprogram, vilket presenterades av projektledare Helene Nilsson, Turistdelegationen och ekon. dr. Lena Larsson-Mossberg, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Större delen av programmet ägnades sedan korta presentationer av närmare ett tjugotal projektförslag rörande forskning med anknytning till turismsektorn, vilka initierats av Turistdelegationens FoU-program. I programmet ingick också ett panelsamtal under rubriken "FoU-samverkan mellan högskola och näringsliv". I panelen ingick Peter Forssman, ordförande i Svenska Rese- och Turismindustrins Samarbetsorganisation (RTS), departementsrådet Kerstin Eliasson, Utbildningsdepartementet, professor Tommy D Andersson, forskningsledare vid Europeiska Turismforskningsinstitutet (Etour) vid Mitthögskolan, Östersund, och Göran Friborg, programansvarig, NUTEK. Pandeldiskussionen leddes av Mats Rolén, RJ.



Områdesgrupper

Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning

Områdesgruppen anordnade ett symposium om den finansiella sektorns internationalisering den 25-26 mars. Till symposiet hade inbjudits ett flertal utländska forskare vilka hade skickat in sina bidrag i förväg.

Symposiet inleddes av ledamoten i områdesgruppen professor Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm, som haft huvudansvaret för planeringen tillsammans med Jonas Niemeyer, Handelshögskolan i Stockholm, även knuten till Finansdepartementet

Symposiet omfattade en beskrivning av finanssektorns betydelse för ekonomin samt vilka faktorer som påverkas av att ha en finanssektor i Sverige.

Symposiet var uppdelat i fyra delar. De tre första delarna bestod av olika redogörelser för den finansiella sektorn från olika perspektiv och avslutades med en paneldebatt efter det tredje avsnittet. Det fjärde och sista avsnittet hade formen av en tutorial där yngre forskare och doktorander hade möjlighet att presentera sina forskningsområden och få dessa belysta av de närvarande forskarna.

Ordförande för den första delen var vice riksbankschef Lars Nyberg. Denna del innehöll tre avsnitt där det första utgjordes av att professorerna Raghuram Rajan och Luigi Zingales, University of Chicago, talade om Financial System, Industrial Structure and Growth med direktör Erik Berglöf, SITE och Handelshögskolan i Stockholm, som kommentator. Professor Luigi Zingales talade i påföljande avsnitt även om Legal Systems and Financial Development. Kommentator var Claes Thimrén, Merita Nordbanken. Därefter talade professor Randy Kroszner, University of Chicago, över ämnet Is the Financial System Politically Independent? Perspectives on the Political Economy of Banking and Financial Regulation. Kommentator till detta avsnitt var professor Yrjö Koskinen, Handels-högskolan i Stockholm.

Ordförande för den andra delen av första dagens program var professor Lars Engwall, Uppsala universitet, tillika ordförande i områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning. Även denna del bestod av tre avsnitt. Först talade professor Arnoud Boot, Universiteit van Amsterdam, om Consolidation and Strategic Positioning in Banking with Implications for Sweden med vice verkställande direktör Pehr Wissén, Svenska Handelsbanken, som kommentator, därefter professor Jonathan Macey, Cornell University, om

People and Institutions: The Future of the Financial Services Industry in Sweden något som kommenterades av direktör Nils Lundgren, Merita Nordbanken. Sista delen av detta avsnitt utgjordes av att professorerna Anthony Santomero och Richard Herring, Wharton, talade över ämnet What Is Optimal Financial Regulation? med professor Staffan Viotti, Riksbanken, som kommentator.

Avsnitt tre hölls påföljande dag med riksgäldsdirektör Thomas Franzén som ordförande. Första delen av detta avsnitt utgjordes av att professor

Julian Franks, London Business School, höll ett anförande om The Direct and Compliance Costs of Financial Regulation - What Can We Learn from London? Kommentator var chefekonom Lars Hörngren, Riksgäldskontoret.



Därefter vidtog en paneldiskussion med ovanstående föredragshållare. Moderator var Thomas Franzén.

Symposiets avslutande del utgjordes av en tutorial där ett antal yngre forskare och doktorander presenterade sina forskningsområden. De inbjudna utländska forskarna hade ombetts kommentera var sitt projekt.

Denna områdesgrupp har även stött uppbyggandet av forskningsarbetet kring entreprenörskap i anslutning till IVA:s Connect-program. Denna verksamhet syftar till att hjälpa entreprenörer att skapa och utveckla nya tillväxtföretag genom att förse dessa med de kunskaper och det riskkapital de behöver för att lyckas. Detta har gjorts genom att bevilja medel till professor Mary Walshok, University of California, San Diego, vilken var initiativtagare till denna verksamhet i USA och som nu Connect avser att etablera i några regioner i Sverige.

Dessutom planeras en "workshop" benämnd Ekonomisk brottslighet och nationalstatens kontrollmakt, som skall äga rum 1-2 februari 2000 vid Linköpings universitet. Det är ett samarrangemang mellan Riksbankens Jubileumsfond och Linköpings universitet i samråd med Ekobrottsmyndigheten samt Länsstyrelsen i Östergötlands län med docent Hans Sjögren, Linköpings universitet, tillika koordinator i kapitalmarknadsgruppen, som samordnare.

Kapitalmarknadsgruppen kommer att avsluta sin verksamhet under kalenderåret 2000. Det finns förslag att starta ett till högskolesektorn anknutet fristående finansforskningsinstitut för tillämpad finansiell forskning för att kunna behålla en vital finanssektor i Sverige. En av de viktigaste uppgifterna för områdesgrupperna är att stimulera till initiativ som innebär att de områden RJ önskar befrämja får en institutionell hemvist.

Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning

Denna områdesgrupp har, liksom föregående år, i huvudsak arbetat med tre områden:

Forskning om kulturpolitik i vid mening

Forskningsprogram inom arkitektur, form och formgivning

Relationen mellan forskning, kulturinstitutioner, kulturutövare samt utbildningar med inriktning mot kultursektorn.

Under den första punkten har betydande insatser gjorts för att följa upp de tre seminarier som RJ anordnade i anslutning till UNESCO:s världskonferens Intergovernmental Conference on Cultural Policies i Stockholm våren 1998. Seminarierna dokumenterades i rapporten Promoting Cultural Research for Human Development (Riksbankens Jubileumsfond London Sage 1994.) Denna bok väckte betydande uppmärksamhet i den internationella forskningspolitiska debatten. Inte minst i Sverige har den varit kontroversiell genom sitt klara ställningstagande för att kravet på samhällsrelevansen upprätthålls och att forskningen måste fungera i nära kontakt med det omgivande samhället.

Den nya boken med titeln Re-Thinking Science: From Reliable Knowledge to Socially Robust Knowledge utkommer under 2000. I den utvecklar författarna en del av teserna från sin förra bok. Arbetet i det nya bokprojektet har koordinerats av direktör Roger Svensson, Stiftelsen för internatio-na-lisering av högre utbildning och forskning, STINT, tillika ledamot av områdesgruppen. Ett "pre-publication" seminarium arrangerades den 22 september 1999 i kollegiesalen vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

De tre inledarnas anföranden kommenterades av statssekreterare Agneta Bladh, professor Anders Flodström, rektor vid KTH, och av professor Björn Wittrock, director vid Swedish Collegium for Advanced Studies in the Social Sciences, SCASSS, Uppsala. Områdesgruppens ordförande, direktör Dan Brändström, var seminariets ordförande.

Ett motsvarande seminarium hölls den 25 oktober 1999 vid ETH i Zürich där professor Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet, professor Dieter Imboden, Umweltphysik, ETH, och Dipl.Ing. Willi Roos, Präsident der Schweizerischen Akademie der Technischen Wissenschaften, svarade för kommentarerna under ordförandeskap av professor Silvan S. Schweber, Departement of Physics, Branders University.



Båda dessa arrangemang lockade många och därtill mycket framstående deltagare från vetenskapssamhället.

Övriga engagemang

Svenska institutet för studier av utbildning och forskning

Den 5 maj 1999 hölls den konstituerande föreningsstämman för Föreningen för studier av forskning och utbildning. Vid detta sammanträde antogs stadgar och utsågs en interimistisk styrelse intill dess att ordinarie föreningsstämma kunde hållas den 8 oktober 1999. Riksbankens Jubileumsfond har tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning, KK-stiftelsen och STINT förbundit sig, att under en femårsperiod tillskjuta ett startkapital som för RJ:s del uppgår till en årlig medlemsavgift på 50 000 kr och ett årligt driftkapital om 250 000 kr. Dessa medel utgår ur budgeten för områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället.

Förutom de ovannämnda stiftelserna har Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA), Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) anslutit sig som medlemmar. Föreningens operativa enhet har givits namnet Svenska institutet för studier av utbildning och forskning (The Swedish Institute for Studies on Education and Research).

Institutet har efter ett ansökningsförfarande utsett professor Sverker Sörlin att fr o m 2000-01-01 leda institutets verksamhet. Som biträdande direktör med forskningsledande uppgifter har fil.dr. Lillemor Kim anställts.

Aktuella nationella och internationella etiska och rättsliga riktlinjer och regler för forskning

Riksbankens Jubileumsfond har under året tillsammans med övriga forskningsfinansiärer i Sverige upprättat ett konsortialavtal med docent Mats G Hansson, föreståndare vid enheten för folkhälso- och vårdvetenskap, med syfte att fr.o.m 2000-01-01 upprätta och t.o.m. 2001-12-31 underhålla en "www-site" på svenska och engelska om samtliga i Sverige befintliga regler, riktlinjer och rekommendationer som avser etik och god sed vid bedrivande av forskning. Vidare skall för svensk forskning relevant lagstiftning och internationella konventioner ingå. Det kommer att finnas en länk mellan RJ:s hemsida och denna nya hemsida.



Nobelsymposier

Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansiering av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice

Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande. Hittills har 115 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.

Collegium Budapest

Förutom det årliga driftstödet till kollegiet har RJ under 1999 även givit bidrag till genomförandet av den andra vinterskolan för yngre forskare. Temat var Believing med ett ambitiöst mål: nothing less than rethinking what social sciences are.

Årets stora händelse var emellertid Wallenbergstiftelsernas beslut att stödja uppförandet av "Raoul Wallenberg Guest House of Collegium Budapest". Inte mindre än 27 forskare med familjer kan få lägenhet där under vistelsen vid kollegiet. Ett par lägenheter kommer att finnas disponibla för svenska gästforskare.

Invigningen planeras ske 16 augusti 2000 av H M kung Carl XVI Gustaf och den ungerske statspresidenten.

Till ny ordförande i kollegiets styrelse har utsetts Roger Fauroux, f.d. industriminister i den franska regeringen. Professor Wolf Lepenies kvarstår som vice verkställande direktör (Executive Vice-President). Avslutningsvis kan nämnas att Collegium Budapest nu ingivit en större ansökan till EU:s femte ramprogram om stöd till Centres of Excellence. Beslut kommer att tas i början av år 2000.



Projektpresentation

I de riktlinjer och bestämmelser som utarbetades för 35 år sedan angavs att stiftelsens verksamhet bl.a. borde inriktas på sådan forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. Dessa riktlinjer och bestämmelser är givetvis mycket tidstypiska. Under 1960-talets första hälft med hög tillväxt och stora offentliga åtaganden var det naturligt att välfärdssamhällets uppbyggnad och funktionssätt skulle belysas genom ökade insatser för samhällsvetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond har under sin 35-åriga existens bedrivit åtskilliga projekt i enlighet med dessa inledande riktlinjer för fondens verksamhet. Från att ha varit en nationalsymbol för Sverige har välfärdsstaten dock under det senaste årtiondet alltmer kommit att uppfattas som ett växande problem. Mot denna bakgrund har RJ detta år valt att markera sin 35-åriga verksamhet med att belysa välfärdsstatens omdaning i Sverige och i OECD-länderna utifrån ett projekt beviljat 1995 till professorerna Walter Korpi och Klas Åmark, Stockholms universitet. De driver sedan 1996 ett åttaårigt projekt om Välfärdsstat i brytningstid (dnr 94-5101).

Stipendier

I nu gällande stadgar för RJ anges att "hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild".

En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av donationen uppgår vid årsskiftet till 20,1 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut "i form av treåriga forskarstipendier (s k post doc stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar". Nuvarande stipendiat intill 2002-06-30 är Jan Näslund, institutionen för geriatrik, Huddinge sjukhus.

Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 miljoner kronor och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 6,2 miljoner kronor. Avkastningen av den nya donationen skall av RJ delas ut "i form av treåriga forskarstipendier (s k post doc stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren". Nuvarande stipendiater intill utgången av 2002-06-30 är Dionisios Chrysis, barnendokrinologiska lab, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Ulla Holtbäck, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska sjukhuset, Agneta Nordenskjöld, Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Agneta Rydberg, institutionen för klinisk vetenskap, Huddinge sjukhus; alla fyra är knutna till Karolinska Institutet.

Ovannämnda stipendiater erhöll sina diplom vid en ceremoni i Östersund den 1 september 1999. Lektor Sven Svensson överlämnade diplomen på vägnar av donator Erik Rönnberg. På eftermiddagen presenterade stipendiaterna sin pågående forskning inför personalen vid Östersunds sjukhus.

Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en avsättning så att minst 150 000 i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.

Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.

Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 25 mars 1999 uppmärksammades två mottagare av de tre stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna utdelades till

Carina Gunnarsson, Utrikesdepartementet, som utnyttjar sitt stipendium till att forska vid Centre détudes dAfrique Noire i Bordeaux och Centre détudes des Relations Internationales i Paris.

Cecilia Kullberg, zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, som använde sitt stipendium för en resa till ornitologigruppen vid University of Glasgow.

Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson. Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Stig Strömholm (ordf.), Henning Johansson, Gunnar Törnqvist och Gunnel Gustafsson med verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den tredje stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJ:s presidium fattar det definitiva beslutet. Under 1999 skulle stipendiaten vara hemmahörande i Danmark. Först under december månad kunde Sofia Pitt Nielsen utses. Hon finns vid Sekretariat för Børnekulturnetværk och kommer att studera vid Göteborgs universitet.

Ytterligare ett stipendium delades ut vid denna prisceremoni. Stiftelsens ordförande Stig Strömholm överlämnade RJ:s "Forschungspreis für Deutsche Wissenschaftler" inom ramen för det ömsesidiga utbytesavtalet med Alexander von Humboldt Stiftung. Priset utdelades till den framstående tyska forskaren professor Barbara Scholkmann, Eberhard-Karls-Universität, Tübingen, Institut für Ur- und Frühgeschichte, Tyskland. Hon har inbjudits att bedriva forskning vid institutionen för medeltidsarkeologi i Lund med professor Hans Andersson som värd.

Härutöver har RJ inom ramen för samma avtal fortsatt med sitt ekonomiska stöd till Dr Michael Stausberg vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.

Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen, närmar sig RJ liknande större fonder i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras.



Den ekonomiska förvaltningen

Stiftelsens placeringsverksamhet

Finalen på 1900-talets aktiemarknader slutade med euforiska förtecken. Aktieåret 1999 blev ett av de bästa åren någonsin. Världsindex steg med 31 %. Bland vinnarna hörde bl.a. Helsingfors och Stockholm, som steg med 162 % respektive 66 %. Den teknologitunga Nasdaq-börsen i USA steg med 95 %. Europabörserna tillhörde "förlorarna" med en genomsnittlig uppgång med knappt 20 %.

Det var dock långt ifrån alla aktier som steg. De aktier vars kurser steg kraftigt under 1999 var framför allt aktier i teknologi-, telekom- och medierelaterade företag. Internetaktier var särskilt "heta", och kursutvecklingen var många gånger explosionsartad.

Företag, som tillhör den "gamla ekonomin", hade en mer medioker utveckling. Till exempel föll hela 70 % av antalet aktier som är noterade på New York-börsen. Om teknologi- och telekomaktier exkluderas skulle de allra flesta aktiemarknader ha varit fallande.

Värderingarna på "den nya ekonomins" företag har lämnat alla traditionella värderingsnormer. Börskurserna reflekterar knappast längre framtida kassaflöden utan mer drömmar och förhoppningar.

År 1999 var däremot ett år då investeringar i obligationer gav en negativ avkastning eftersom räntorna överlag steg. Den 10-åriga obligationsräntan har i USA stigit från 4,2 % i slutet av år 1998 till 6,5 % i slutet av 1999. I Sverige har motsvarande obligationsränta stigit från 4 % till 5,8 %. En ränteuppgång med 200 punkter (hundradels procentenheter) motsvarar ett kursfall på ungefär 15 %.

Ränteuppgången under 1999 skedde av goda skäl. Kriserna i de s.k. emerging-market-ekonomierna tonade bort, och en kraftig ekonomisk återhämtning inleddes som drog med sig hela den globala ekonomin. Centralbankerna svarade med att höja de korta räntorna. Den amerikanska centralbanken t.ex. höjde de korta räntorna med sammanlagt 75 punkter, dvs. hela den räntesänkning som hade vidtagits under emerging-market-krisen togs nu tillbaka.

Stiftelsen har under året successivt ökat sin aktieportfölj. Mätt som anskaffningsvärde har stiftelsen under 1999 nettoköpt aktier för 670 miljoner kronor. (Jämför tabellen Finansieringsanalys.) Tillsammans med den exceptionella kursstegringen har stiftelsens aktieportfölj ökat från 3,6 miljarder kronor vid ingången av året till 6,6 miljarder kronor vid årets utgång. Under de allra sista veckorna av 1999 nettosålde stiftelsen aktier för icke obetydliga belopp.

År 1999 var teknologiaktiernas förlovade år. Stiftelsen har relativt små belopp investerade i de verkliga "högflygarna" - internetaktier - men desto mer i den s.k. telekomsektorn, dvs. Ericsson, Nokia, Motorola m.fl. Stiftelsens aktieexponering mot traditionell verkstadsindustri är förhållandevis liten.

Obligationsportföljen har successivt bantats under året.

Inte minst aktieförsäljningarna vid slutet av året ledde till att kassahållningen ökade och uppgick vid årsskiftet till 705 miljoner kronor.



Av stiftelsens totala tillgångar om nästan 9,9 miljarder kronor (värderade till marknadsvärden) vid utgången av 1999 utgjorde andelen aktier 67 % (52 % vid utgången av 1998), andelen fastigheter 7 % (9 %) och andelen räntebärande tillgångar 26 % (39 %).

Tillgångar i utländsk valuta uppgick till 33 % (26 %).

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen. Summan av alla inkomster inklusive realiserade vinster/förluster med avdrag för löpande kostnader benämns i resultaträkningen "Redovisat bokföringsmässigt årsresultat före anslag till forskning". Detta bokföringsmässiga årsresultat uppgår för 1999 till 932 mkr. För 1998 uppgick det till 834 mkr.

Stiftelsens ränteintäkter blev 1999 något lägre än året innan - 128 mkr mot 139 mkr - medan aktieutdelningarna steg från 50 mkr till nästan 54 mkr.

De försäljningar som skett i såväl aktie- som obligationsportföljen har under 1999 resulterat i realisationsvinster - netto räknat - om 782 mkr (648 mkr året innan).

Stiftelsens fastigheter gav ett överskott om 26 mkr mot 21 mkr året innan.

Av årets bokföringsmässiga resultat om 932 mkr har 423 mkr använts till forskningsanslag medan återstoden förts till vinstregleringsfonden.

Realt resultat

Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar - obligationer, aktier och fastigheter - som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Förändringar i valutakurser påverkar därför också värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.

Den ekonomiska redovisningen för en institution som Riksbankens Jubileumsfond skulle vara ofullkomlig om den inte kompletterades med värdeförändringarna av tillgångarna - "Ökning av ej realiserade vinster" i resultaträkningen.

Nettot av ökningen av de orealiserade vinsterna uppgick år 1999 till 2,273 mkr (437 mkr året innan).

Övervärdet (marknadsvärdet minus det bokförda värdet) i aktieportföljen ökade under 1999 med ytterligare 2,348 mkr medan det tidigare övervärdet i obligationsportföljen förbyttes till ett smärre undervärde.

För stiftelsens fastigheter kan ett ökat övervärde om 77 mkr noteras.

Stiftelsen gör normalt en avsättning i det reala bokslutet till stiftelsekapitalet som motsvarar penningvärdets försämring. För 1999 uppgår denna avsättning till 16 mkr.



"Performance"

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå efter typ av tillgång (se sidan 38).

Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1999 ett svagt negativt resultat om ca 6 mkr eller ca 0,2 %. Bakom detta ligger kursfallet i obligations-portföljen till följd av kraftigt stigande räntor under året.

Stiftelsens aktieportfölj däremot gav ett positivt resultat om hela 3 156 mkr, motsvarande en avkastning om 87,6 % räknat på aktieportföljen vid årets ingång. Den svenska delen av aktieportföljen gav en avkastning om 82,7 % och den utländska en avkastning om 92,3 %.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 103 mkr. Detta ger en förräntning om 14, 9 %.

Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av räntekostnader och finansiella omkostnader.

Det samlade finansiella resultatet för 1999 anges i tablån till 3 221 mkr vilket motsvarar en förrättning om drygt 49 %.

Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 423 mkr samt administrationskostnader om ca 17 mkr. Överskottet uppgår till 2 781 mkr.

Finansiellt resultat (tkr)

Tillgång Intäkt/kostnad 1999 1998 Bankmedel Ränteintäkter 14.047 24.015 Valutakursvinst/förlust -9.418 5.691 Certifikat Ränteintäkter - 1.865 Obligationer Ränteintäkter 114.084 113.209 Realisationsvinster/förluster 27.415 28.449 Förändring av ej realiserade vinster/förluster -152.117 21.461 Summa räntebärande tillgångar -5.989 194.690 Aktier Utdelningar 53.541 50.255 Realisationsvinster/förluster 754.664 619.539 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 2.348.370 360.755 Summa aktier 3.156.579 1.030.549 Fastigheter och andelar i fastig-hetsbolag Inkomster 47.540 43.742 Avskrivningar -7.061 -7.061 Övriga kostnader -14.437 -15.412 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 76.857 91.111 Summa fastigheter 102.899 112.380 Räntekostnader -5.365 -14.020 Finansiella omkostnader -27.041 -2.299 FINANSIELLT RESULTAT 3.221.079 1.321.300

Resultaträkning (tkr) Bokföringsmässigt resultat Not 1999 1998 Ränteintäkter 1 128.131 139.089 Aktieutdelningar 53.541 50.255 Resultat fastigheter 2 26.042 21.269 Räntekostnader 2 -5.365 -14.020 Realisationsvinster 3 913.338 790.577 Realisationsförluster 3 -131.258 -142.589 Valutakursvinster/förluster - likvida medel -9.418 5.691 Övriga intäkter 4 511 408 Finansiella omkostnader 5 -27.041 -2.299 Administrationskostnader 6 -16.801 -13.991 Redovisat bokföringsmässigt årsresultat före anslag till forskning 931.680 834.390 Ökning av ej realiserade vinster 7 2.273.110 473.327 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde 8, 17 -16.245 3.782 Real ökning av eget kapital före beviljade anslag till forskning 3.188.545 1.311.499 Balansräkning (tkr)

Not 1999-12-31 1998-12-31 Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Tillgångar Omsättningstillgångar Likvida medel 704.778 704.778 535.009 535.009 Upplupna ränteintäkter 43.172 43.172 63.382 63.382 Förutbetalda kostnader 109 109 142 142 Övriga fordringar 9 3.862 3.862 750 750 Summa omsättningstillgångar 751.921 751.921 599.283 599.283 Anläggningstillgångar Obligationer 10 1.782.047 1.777.943 1.905.502 2.053.515 Aktier 11 3.351.700 6.617.177 2.684.471 3.601.578 Andelar i fastighetsbolag 12 33.569 39.976 33.569 38.180 Fastigheter 12,13 392.889 674.500 399.949 606.500 Inventarier 14 713 713 929 929 Summa anläggningstillgångar 5.560.918 9.110.309 5.024.420 6.300.702 Summa tillgångar 6.312.839 9.862.230 5.623.703 6.899.985 Skulder och eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1.601 1.601 1.349 1.349 Köpta ännu ej be-talda värdepapper - - 4.731 4.731 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 31.336 31.336 9.003 9.003 Övriga kortfristiga skulder 16 910 910 958 958 Beviljade ej utbetalda anslag 396.187 396.187 226.921 226.921 Summa kortfristiga skulder 430.034 430.034 242.962 242.962

Not 1999-12-31 1998-12-31 Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Långfristiga skulder Inteckningslån 120.312 120.312 127.346 127.346 Summa långfristiga skulder 120.312 120.312 127.346 127.346 Summa skulder 550.346 550.346 370.308 370.308 Eget kapital 17 Stiftelsekapital 3.009.419 - 3.009.419 - Uppindexerat stiftelsekapital - 3.794.242 - 3.777.997 Vinstregleringsfond 2.753.074 5.517.643 2.243.976 2.751.680 Summa eget kapital 5.762.493 9.311.885 5.253.395 6.529.677 Summa skulder och eget kapital 6.312.839 9.862.230 5.623.703 6.899.985 1999-12-31 1998-12-31 Ställda panter Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Fastighetsinteckningar 126.559 133.009 Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande 2.309 2.392 Beviljade anslag att utgå ur kommande års av-kastning 111.961 111.600 Finansieringsanalys (tkr)

Tillförda medel 1999 1998 Från årets verksamhet internt tillförda medel (se specifikation nedan) 939.219 841.989 Ökning/minskning av omsättningstillgångar (exkl likvida medel och certifikat) 18.690 -15.324 Ökning av kortfristiga skulder 185.513 69.735 Summa tillförda medel 1.143.422 896.400 Använda medel Investeringar i certifikat - -296.925 Investeringar i obligationer -123.455 581.868 Investeringar i aktier 667.229 462.151 Investeringar i mark, byggnader och inventarier 263 462 Minskning av långfristiga skulder 7.034 43.236 Beviljade anslag till forskning 422.582 242.551 Summa använda medel 973.653 1.033.343 Tillförda medel med avdrag för använda medel = förändring av likvida medel 169.769 -136.943 Specifikation av från årets verksamhet internt tillförda medel Bokföringsmässigt årsresultat före anslag till forskning 931.680 834.390 Av- och nedskrivningar som belastar detta resultat 7.539 7.599 Från årets verksamhet internt tillförda medel 939.219 841.989

Noter (belopp i tkr)

Not 1 Ränteintäkter 1999 1998 Bank 14.047 24.015 Certifikat - 1.865 Obligationer 114.084 113.209 128.131 139.089 Not 2 Resultat - fastigheter 1999 1998 Inkomster 47.540 43.742 Avskrivningar -7,061 -7.061 Övriga kostnader -14.437 -15.412 Resultat 26.042 21.269 Av fastighetsinkomsterna utgör 1.826 tkr en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 6.

Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningar på byggnader sker med 2 % årligen.

De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.

Se även not 12 och 13.

Not 3 Realisationsvinster/förluster 1999 1998 Vinster Förluster Vinster Förluster Obligationer 38.901 11.486 35.043 6.594 Aktier 871.708 119.685 744.213 132.517 Optioner/terminer 2.729 87 11.321 3.478 913.338 131.258 790.577 142.589 Not 4 Övriga intäkter 1999 1998 Intäkter från publikationer 1 3 Ej utnyttjade anslag 510 405 511 408 Not 5 Finansiella omkostnader 1999 1998 Depåavgift 2.029 1.281 Förvaltningsarvode 24.571 732 Börs- och Reuterskärmar 441 286 27.041 2.299 Not 6 Administrationskostnader 1999 1998 Löner och ersättningar till

- styrelsen och verk-ställan-

de direktören 1.528 1.879 - övrig personal 4.785 3.785 Tjänstepensioner (inkl särskild löneskatt) 1.685 1.367 Sociala avgifter 2.039 1.794 Resor och traktamenten, kansli och styrelse 811 950 Revision och redovisningskonsultation 340 350 Övriga konsulttjänster 2.095 696 Lokalkostnader 1.845 1.604 Förbrukningsinventarier 18 214 Avskrivningar inventarier 478 538 Övrigt 1.177 814 16.801 13.991

Medeltal anställda under året har varit 1999 1998 Kvinnor 8,0 7,25 Män 5,1 3,10 Total 13,1 10,35 Arvoden till adjungerade redovisas fr.o.m. 1999 under Forskningsmedel

Not 7 Förändring av ej realiserade vinster/

förluster 1999 1998 Vinster Förluster Vinster Förluster Förändring Obligationer - -4.104 148.013 - -152.117 Aktier 3.265.477 - 917.107 - 2.348.370 Fastigheter och ande-lar i fastig-hetsbolag 288.019 - 211.162 - 76.857 3.553.496 -4.104 1.276.282 - 2.273.110 Not 8 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1999 uppgår till 258,1. Motsvarande indexvärde för 1998 är 257,0. Mellan 1999 och 1998 ökade således konsumentprisindex med 0,43 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet skall därför ökas med 3.777.997 * 0,0043 = 16.245 tkr.

Se vidare not 17. Not 9 Övriga fordringar 1999 1998 Hyresfordringar m m 3.476 290 Moms fastigheter 25 - Fastighetsskatt 361 460 3.862 750 Not 10 Obligationer Förfallodatum Nominellt värde Bokfört värde Marknadsvärde Svenska nominalränteobligationer 2000 80.000 76.869 81.601 2000 50.000 55.392 51.035 2000 12.000 13.452 12.000 2001 40.000 40.954 42.339 2001 50.000 55.114 52.688 2002 50.000 52.499 51.020 2003 50.000 50.490 49.302 2005 100.000 98.812 95.698 2009 210.000 264.738 258.322 2014 100.000 116.561 107.580 Summa 742.000 824.880 801.584 Svenska realränteobligationer 2004 80.000 69.436 72.152 2008 200.000 192.488 210.336 2014 370.000 203.983 214.841 2020 100.000 93.828 101.618 Summa 750.000 559.735 598.948 Svenska dollarobligationer 2007 5 MUSD 40.236 39.270 2009 15 MUSD 124.858 117.759 2009 10 MUSD 79.711 74.891 Summa 30 MUSD 244.805 231.919 USA Treasury note 2028 20 MUSD 152.627 145.491 Summa 20 MUSD 152.627 145.491 Summa obligationer 1.782.047 1.777.943

Not 11 Aktier Svenska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet ABB LTD 110.000 67.559 114.070 SEK Allgon B 192.000 20.120 32.448 SEK Assi Domän 50.000 7.114 6.925 SEK Atle 100.000 13.039 13.900 SEK Avesta Sheffield 100.000 4.095 4.440 SEK Balder 608.200 59.109 63.861 SEK Bergman & Beving 28.000 2.890 3.304 SEK Cardo 403.600 75.500 68.410 SEK Castellum 168.100 13.308 13.952 SEK Connova 54.000 4.914 4.914 SEK Cyber Com B 15.000 934 2.580 SEK Digital Vision 50.000 3.422 4.000 SEK Diös 89.600 4.624 4.570 SEK Effnet 100.000 7.551 30.500 SEK Ericsson B 2.330.000 376.483 1.274.510 SEK Europolitan 108.800 11.592 16.320 SEK FB Industri 230.200 7.182 6.423 SEK Gränges 100.000 15.772 17.750 SEK H & M 460.000 62.477 131.100 SEK Haldex 100.000 12.024 9.900 SEK Handelsbanken A 958.700 118.707 102.581 SEK Hemköp B 50.000 3.933 3.875 SEK Höganäs B 338.000 54.579 62.530 SEK IFS B 350.000 44.287 64.750 SEK JM B 150.000 18.987 24.600 SEK Kinnevik B 72.400 17.091 19.114 SEK Lindab B 25.000 2.255 2.450 SEK Lindex 227.000 53.132 53.005 SEK Modo B 49.000 13.787 15.043 SEK Munters 82.000 7.590 8.364 SEK Svenska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet Netcom B 440.000 102.520 263.120 SEK Nokia SDB 185.000 133.663 285.085 SEK Nordbanken 500.000 25.516 25.000 SEK P&U SDB 219.500 99.726 84.727 SEK Piren 86.800 4.817 5.165 SEK Poolia B 90.700 9.010 19.501 SEK Proffice B 283.700 29.685 44.541 SEK Ratos B 46.800 2.961 3.370 SEK Sardus 306.700 20.541 17.022 SEK SCA B 456.139 78.758 114.947 SEK Scribona B 46.500 1.324 1.409 SEK SEB A 100.000 8.367 8.600 SEK Seco Tools B 80.100 18.380 18.583 SEK Securitas B 1.300.000 160.850 200.200 SEK Sifo B 180.000 5.622 19.440 SEK Skandigen 152.700 4.535 5.528 SEK Skanska B 500.000 120.318 158.500 SEK Svedala 100.000 13.448 15.600 SEK Switchcore 167.500 10.247 58.290 SEK Teligent 101.500 2.707 14.718 SEK Tornet 50.000 5.342 5.900 SEK WM-data B 100.000 34.465 52.600 SEK Volvo B 146.800 35.452 32.296 SEK Summa svenska aktier 2.032.307 3.634.328 SEK

Utländska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet AMD 32.000 1.043 926 USD AT&T 18.000 1.039 914 USD Callaway 50.000 1.461 885 USD Cisco 110.000 2.713 11.784 USD Compaq 65.000 1.757 1.759 USD Eli Lilly 6.500 501 432 USD Extreme Network 6.000 542 501 USD Hillenbrand 53.100 2.130 1.683 USD Lucent 31.000 1.946 2.319 USD MCI Worldcom 33.375 1.913 1.771 USD Merck 34.800 2.550 2.334 USD Motorola 100.000 6.632 14.725 USD Newbridge 43.000 1.600 970 USD Pfizer 101.700 3.524 3.299 USD Service Corp 140.000 1.476 972 USD Sterling Commerce 37.000 993 1.260 USD Tricon 40.000 1.906 1.545 USD Walt Disney 30.000 907 878 USD Tomra Systems 58.000 4.595 7.888 NOK Cable & Wireless 250.000 2.113 2.625 GBP Glaxo Wellcome 175.000 2.910 3.073 GBP Reuters 150.000 1.060 1.290 GBP Rolls Royce 600.000 1.471 1.290 GBP Cap Gemini 50.000 4.206 12.600 EUR Danone 5.000 1.129 1.170 EUR Essilor 3.950 1.321 1.217 EUR Hermes 3.000 307 449 EUR LVMH 1.600 497 712 EUR Utländska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet Pinault Printemps 5.170 986 1.355 EUR Suez Lyonnaise 10.000 1.551 1.591 EUR Vivendi 30.000 1.882 2.690 EUR Eimo 50.000 720 1.450 EUR HPY Holding 90.000 2.427 3.357 EUR Merita A 600.000 3.660 3.510 EUR Metsä Tissue 82.000 838 1.050 EUR Nokia 740.000 5.471 133.200 EUR Perlos 70.000 819 2.450 EUR Pohjola B 37.700 1.986 2.262 EUR Falck 50.000 18.521 38.750 DKK Novo Nordisk 18.800 18.877 18.424 DKK Tele Danmark 10.000 4.744 5.490 DKK Aventis 56.264 3.253 3.263 EUR Dialog Semiconductor 4.000 240 304 EUR Mannesmann 20.000 1.919 4.790 EUR SAP 20.000 5.052 9.780 EUR Volkswagen 14.500 976 811 EUR TIM 240.000 2.043 2.662 EUR Novartis 2.000 5.220 4.676 CHF Roche 494 7.511 9.337 CHF

Utländska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet Baring Asset Management 233.347 307.465 SEK (Externt förvaltad aktieportfölj) SEB America - 28.778 USD (Externt förvaltad aktieportfölj) Singer & Friedlander 1.832.120 5.173 8.237 GBP (Aktiefond) Summa utländska aktier 1.319.393 2.982.849 SEK Summa aktier 3.351.700 6.617.177 SEK Not 12 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag Stiftelsens ägarandel Bokfört

värde Marknadsvärde Andelar i fastighetsbolag Reindeer Realty, LP, USA 90 % 33.569 39.976 Fastigheter Styrpinnen 23, Stockholm 100 % 38.878 112.000 Claus Mortensen 24, Malmö 100 % 80.232 95.500 Adam och Eva 17, Stockholm 50 % 127.791 177.000 Brännaren 7, Stockholm 100 % 16.571 34.500 Kampsången 4, Stockholm 100 % 11.327 24.000 Sländan 2, Stockholm 100 % 8.464 21.500 Trädlärkan 2, Stockholm 100 % 10.793 30.000 Rekryten 6, Stockholm 100 % 26.542 54.000 Snöklockan 1, Stockholm 100 % 23.335 37.500 Jasminen 4, Stockholm 100 % 15.937 25.500 Apelträdet 5, Stockholm 100 % 14.923 21.500 Hjorten 17, Stockholm 100 % 18.095 41.500 Summa 392.888 674.500 Totalt 426.457 714.476 Marknadsvärdena baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Not 13 Fastigheter 1999 1998 Anskaffningsvärde, byggnader 353.040 353.040 Ackumulerad avskrivning -49.457 -42.396 Ackumulerad nedskrivning, byggnader -58.258 -58.258 Byggnader, bokfört värde 245.325 252.386 Anskaffningsvärde, mark 192.305 192.305 Ackumulerad nedskrivning, mark -44.742 -44.742 Mark, bokfört värde 147.563 147.563 Summa bokfört värde 392.888 399.949 Taxeringsvärden Byggnader 223.867 219.073 Mark 82.984 80.951 Summa 306.851 300.024 Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 12. Se även not 2.



Not 14 Inventarier 1999 1998 Anskaffningsvärde 3.114 2.852 Ackumulerad avskrivning -2.401 -1.923 Bokfört värde 713 929 För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år. Datorer som anskaffats efter 1998 skrivs av med 33,33 % per år. Not 15 Upplupna kostnader och förut-betalda intäkter 1999 1998 Sociala avgifter 399 366 Intjänade ej uttagna semesterdagar 308 191 Särskild löneskatt på pensionsförs.premier 324 262 Upplupna räntor inteckningslån 510 656 Förutbetald hyresintäkt 6.510 6.310 Övrigt, fastigheter 963 708 Övriga upplupna kostnader 22.322 510 31.336 9.003 Not 16 Övriga kortfristiga skulder 1999 1998 Personalens källskatt 485 421 Utgående moms på hyror - 47 Deposition av hyra - 25 Förvaltning av medel - konsortial-avtal - 40 Förvaltning av medel från riksdagen 425 425 910 958 Not 17 Eget kapital Stiftelse-

kapital Vinstregle-

rings-fond Totalt eget

kapital Nominellt kapital Eget kapital 1998-12-31 3.009.419 2.243.976 5.253.395 Redovisat årsresultat - 931.680 931.680 Beviljade anslag till forskning - -422.582 -422.582 Eget kapital 1999-12-31 3.009.419 2.753.074 5.762.493 Realt kapital Eget kapital 1998-12-31 3.777.997 2.751.680 6.529.677 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets real-värde (se not 8) 16.245 - 16.245 Real ökning av eget

kapital - 3.188.545 3.188.545 Beviljade anslag till forskning - -422.582 -422.582 Eget kapital 1999-12-31 3.794.242 5.517.643 9.311.885 Bundet och fritt eget kapital

Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde skall upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer, som Riksbankens Jubileumsfond erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Kapitalet hänförligt till dessa donationer bör närmast ses som bundet.



För Kulturvetenskapliga donationen har förhållandet formulerats något annorlunda. Av donationsvillkoren framgår att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning. Det framhålles dock att med en framgångsrik kapitalförvaltning kan en ändamålsenlig nivå på forskningsanslagen upprätthållas utan att det egna kapitalet behöver tas i anspråk. Kapitalet hänförligt till denna donation bör närmast ses som fritt. Anslag till forskning

Under år 1999 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat anslag till forskning enligt nedan (1998 års uppgifter redovisas parallellt).

1999 1998 Anslag från Jubileumsdonationen 211.602 86.363 Anslag från Nils-Eric Svenssons donation 300 270 Anslag från Kulturvetenskapliga donationen 209.890 155.263 Anslag från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 600 500 Anslag från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 190 155 422.582 242.551 I ovanstående angivna belopp ingår även medel till konferenser, områdesgrupper och sakkunniga. Fördelning av beviljade anslag se tabeller 7-10 (s. 64-65).

Donationer

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.

Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)

Nils-Eric Svenssons fond

Kulturvetenskaplig donation

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten).

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av 1999 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1. Riksbankens donation inkl. Nils-Eric Svenssons fond 4.024.091 (61,6277 %) 2. Kulturvetenskaplig donation 2.487.366 (38,0932 %) 3. Erik Rönnbergs donation för forsk-ning om åldrande och ålders-rela-terade sjukdomar 13.904 (0,2130 %) 4. Erik Rönnbergs donation för forsk-ning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 4.316 (0,0661 %) Totalt kapital till marknadsvärde 1998-12-31 6.529.677 Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 1999 (bokföringsmässigt resultat + ökning av ej realiserade vinster = 931.680 + 2.273.110 = 3.204.790 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond Ingående värde 4.024.091 Andel av årets totala avkastning 1.975.039 Årets anslag -211.902 Marknadsvärde 1999-12-31 5.787.228 5.787.228

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp - som för 1999 är 300.000 kr. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Riksbankens donation. 2. Kulturvetenskaplig donation Ingående värde 2.487.366 Andel av årets totala avkastning 1.220.807 Årets anslag -209.890 Marknadsvärde 1999-12-31 3.498.283 3.498.283 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar Ingående värde 13.904 Andel av årets totala avkastning 6.826 Årets anslag -600 Marknadsvärde 1999-12-31 20.130 20.130 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren Ingående värde 4.316 Andel av årets totala avkastning 2.118 Årets anslag -190 Marknadsvärde 1999-12-31 6.244 6.244 Totalt kapital till marknadsvärde 1999-12-31 9.311.885 Stockholm den 8 februari 2000

Stig Strömholm Jan Björkman Jan Belfrage

Ordförande Vice ordförande

Mona Berglund Nilsson Lars Bäckström Gunnel Gustafsson

Åke Gustavsson Henning Johansson Hillevi Rosenquist

Tuve Skånberg Gunnar Törnqvist Per Unckel

Dan Brändström

Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning för år 1999. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med stiftelselagen.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Stockholm den 10 februari 2000

Ernst & Young AB

Per Björngård

Auktoriserad revisor



Tabell 1

Ansökningar och beviljade anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Antal

ansökningar Antal beviljade

ansökningar Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män Antropologi 3 1.950 10 9.019 5 5 1 2 Arkeologi 6 3.770 11 8.256 6 5 4 2 Arkitektur 0 0 6 3.793 4 2 0 0 Ekonomisk historia 7 4.250 16 9.636 4 12 2 5 Etnologi 8 6.330 18 15.547 8 10 4 4 Filosofi 2 940 11 6.642 2 9 0 2 Freds- och konfliktforskning 0 0 4 2.142 1 3 0 0 Företagsekonomi 6 3.710 51 40.096 8 43 1 5 Geografi 3 1.780 14 8.990 0 14 0 3 Historia 19 11.892 58 40.591 18 40 7 12 Idé- och lärdomshistoria 2 1.065 3 2.267 0 3 0 2 Informationsteknologi 1 450 6 3.757 0 6 0 1 Juridik 10 4.346 28 13.655 7 21 5 5 Klassiska språk/

antikens kultur 3 1.850 5 3.308 2 3 2 1 Konst/estetiska ämnen 2 1.190 16 9.308 8 8 2 0 Kulturgeografi 1 510 2 2.309 0 2 0 1 Lingvistik/allmän

språkvetenskap/fonetik 5 3.640 23 15.685 9 14 3 2 Litteraturvetenskap/

teater/film 10 4.280 36 21.820 18 18 4 6 Masskommunikation 2 1.160 9 6.094 3 6 0 2 Medicin 4 1.850 16 13.299 7 10 2 3 Moderna språk 2 1.520 72 9.506 51 21 2 0 Musik 2 1.995 5 4.448 1 4 1 1 Nationalekonomi 8 4.830 26 25.027 4 22 1 7 Naturvetenskap 0 0 1 429 0 1 0 0 Pedagogik 5 3.160 36 28.338 16 20 2 3 Psykologi 14 8.810 61 42.384 14 47 2 12 Socialantropologi 1 1.100 2 2.303 1 1 1 0 Socialmedicin 1 320 3 2.056 0 3 0 1 Sociologi 15 8.385 77 53.626 31 46 6 9 Statistik 3 1.800 14 15.170 1 13 0 3 Statsvetenskap 10 6.000 30 22.167 6 24 1 9 Teologi 5 2.120 17 9.415 4 13 1 4 Summa 160 95.003 687 451.083 238 449 53 107 34,6% 65,4% 33,1% 66,9%

Summa anslag, enl. ovanstående 95.003 Anslag från Rönnbergs donation (barn) 190 Anslag från Rönnbergs donation (äldreforskning) 600 Anslag från N-E Svenssons fond 300 Reseanslag, områdesgrupper 1.998 Anslag till forskning, summa 98.091 Tabell 2

Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Antal

ansökningar Antal beviljade

ansökningar Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män Antropologi 1 600 8 7.915 4 4 0 1 Arkeologi 3 1.030 8 5.459 4 4 2 1 Arkitektur 0 0 6 3.793 4 2 0 0 Ekonomisk historia 2 815 11 6.464 3 8 1 1 Etnologi 3 2.580 13 12.356 5 8 1 2 Filosofi 0 0 9 5.873 2 7 0 0 Freds- och konflikt- forskning 0 0 4 2.142 1 3 0 0 Företagsekonomi 3 1.515 47 38.042 8 39 1 2 Geografi 1 800 12 8.117 0 12 0 1 Historia 5 2.695 44 32.746 14 30 3 2 Idé- och lärdomshistoria 2 1.065 3 2.267 0 3 0 2 Informationsteknologi 1 450 6 3.757 0 6 0 1 Juridik 3 1.570 20 10.804 4 16 2 1 Klassiska språk/ antikens kultur 2 1.350 4 2.799 1 3 1 1 Konst/estetiska ämnen 1 700 15 8.938 7 8 1 0 Kulturgeografi 1 510 2 2.309 0 2 0 1 Lingvistik/allmän språk- vetenskap/fonetik 2 1.090 20 1.352 6 14 0 2 Litteraturvetenskap/ teater/film 2 1.380 28 18.481 15 13 1 1 Masskommunikation 0 0 7 5.247 3 4 0 0 Medicin 2 900 14 12.331 5 9 0 2 Moderna språk 1 1.000 71 9.049 50 21 1 0 Musik 0 0 3 235 0 3 0 0 Nationalekonomi 3 1.860 21 22.102 4 17 1 2 Naturvetenskap 0 0 1 429 0 1 0 0 Pedagogik 2 1.230 33 26.497 15 18 1 1 Psykologi 7 4.425 54 38.170 13 41 1 6 Socialantropologi 0 0 1 627 0 1 0 0 Socialmedicin 0 0 2 180 0 2 0 0 Sociologi 7 4.360 69 50.187 27 42 2 5 Statistik 1 650 12 13.483 1 11 0 1 Statsvetenskap 4 2.055 24 17.793 5 19 0 4 Teologi 3 1.130 15 8.338 4 11 1 2 Summa 62 35.760 587 394.200 205 382 20 42 34,9% 65,1% 32,3% 67,7%

Tabell 3

Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Antal

ansökningar Antal beviljade

ansökningar Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män Antropologi 2 1.350 2 1.104 1 1 1 1 Arkeologi 3 2.740 3 2.797 2 1 2 1 Ekonomisk historia 5 3.435 5 3.172 1 4 1 4 Etnologi 5 3.750 5 3.191 3 2 3 2 Filosofi 2 940 2 769 0 2 0 2 Företagsekonomi 3 2.195 4 2.054 0 4 0 3 Geografi 2 980 2 873 0 2 0 2 Historia 14 9.197 14 7.845 4 10 4 10 Juridik 7 2.776 8 2.851 3 5 3 4 Klassiska språk/ antikens kultur 1 500 1 509 1 0 1 0 Konst/estetiska ämnen 1 490 1 370 1 0 1 0 Lingvistik/allmän språk-

vetenskap/fonetik 3 2.550 3 2.162 3 0 3 0 Litteraturvetenskap/

teater/film 8 2.900 8 3.339 3 5 3 5 Masskommunikation 2 1.160 2 847 0 2 0 2 Medicin 2 950 2 968 1 1 1 1 Moderna språk 1 520 1 457 1 0 1 0 Musik 2 1.995 2 2.090 1 1 1 1 Nationalekonomi 5 2.970 5 2.925 0 5 0 5 Pedagogik 3 1.930 3 1.841 1 2 1 2 Psykologi 7 4.385 7 4.214 1 6 1 6 Socialantropologi 1 1.100 1 1.676 1 0 1 0 Socialmedicin 1 320 1 252 0 1 0 1 Sociologi 8 4.025 8 3.439 4 4 4 4 Statistik 2 1.150 2 1.687 0 2 0 2 Statsvetenskap 6 3.945 6 4.374 1 5 1 5 Teologi 2 990 2 1.077 0 2 0 2 Summa 98 59.243 100 56.883 33 68 33 65 32,7% 67,3% 33,7% 66,3% Tabell 4

Fortsättningsanslag/Nya anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Beviljade

anslag i % av

sökta Antal

ansökningar Antal beviljade

ansökningar Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Belopp Antal Kvinnor Män Kvinnor Män Fortsättnings-



anslag 98 59.243 100 56.883 104,1 98,0 33 67 33 65 Nya anslag 62 35.760 587 394.200 9,1 10,6 205 382 20 42 Summa 160 95.003 687 451.083 21,1 23,3 238 449 53 107 Tabell 5

Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 1999 (Belopp i tusental kronor)

% Anslagsförvaltare Antal Belopp (av totalt belopp) Arbetarrörelsens arkiv 1 75 0,1 Dalarnas Forskningsråd 1 1.100 1,2 Forskning & Framsteg 1 230 0,2 Göteborgs universitet 16 7.970 8,4 Handelshögskolan i Stockholm 6 4.115 4,3 Hälsohögskolan i Jönköping 1 860 0,9 Högskolan för lärarutbildning och kommunikation 1 300 0,3 ICP 2000 in Stockholm AB 1 50 0,1 KTH 1 930 1,0 Karolinska institutet 4 2.090 2,2 Kommittén för Stockholmsforskning 1 700 0,7 Kungliga Musikaliska Akademien 1 1.300 1,4 Kungliga Musikhögskolan 1 970 1,0 Linköpings universitet 8 4.130 4,3 Lunds universitet 17 10.055 10,6 Mitthögskolan 2 1.100 1,2 Psykoterapiinstitutet 1 900 0,9 Riksantikvarieämbetet 1 1.000 1,1 Riksbankens Jubileumsfond 5 345 0,4 Rinkeby språkforskningsinstitut 1 800 0,8 SRF 1 1.300 1,4 SLU 1 500 0,5 SNS 1 500 0,5 Stockholms Stadsmuseum 1 100 0,1 Stockholms universitet 29 17.308 18,2 Södertörns högskola 2 1.595 1,7 Umeå universitet 17 10.455 11,0 Uppsala universitet 34 22.220 23,4 Örebro universitet 2 1.325 1,4 Östekonomiska institutet 1 680 0,7 Summa 160 95.003 100,0 Tabell 6

Ansökningar och beviljade anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Antal

ansökningar Antal beviljade



ansökningar Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män Humaniora 50 84.364 95 194.403 26 69 14 36 Humaniora/ samhällsvetenskap 28 57.085 65 150.529 19 46 5 23 Samhällsvetenskap 18 30.185 112 210.068 22 90 3 15 Övriga 1 340 3 3.519 0 3 0 1 Summa 97 171.974 275 559.059 67 208 22 75 24,4% 75,6% 22,7% 77,3% Reseanslag, områdes- grupper 3.337 Anslag till forskning, summa 175.311 Tabell 7

Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Antal

ansökningar Antal beviljade

ansökningar Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män Humaniora 14 17.945 58 109.062 15 43 3 11 Humaniora/

samhällsvetenskap 11 16.415 48 109.379 16 32 2 9 Samhällsvetenskap 7 9.567 100 188.706 20 80 1 6 Övriga 1 340 3 3.519 0 3 0 1 Summa 33 44.267 209 410.666 51 158 6 27 24,4% 75,6% 18,2% 81,8% Av totalt 33 beviljade anslag är 3 planeringsanslag och 10 anslag till in-fra----strukturellt stöd.

Tabell 8

Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Antal

ansökningar Antal beviljade

ansökningar Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män Humaniora 36 66.419 37 85.340 11 26 11 25 Humaniora/

samhällsvetenskap 17 40.670 17 41.150 3 14 3 14 Samhällsvetenskap 11 20.618 12 21.902 2 10 2 9 Summa 64 127.707 66 148.392 16 50 16 48 24,2% 75,8% 25,0% 75,0% Tabell 9

Fortsättningsanslag/Nya anslag år 1999 (Belopp i tusental kronor)

Beviljade anslag Ansökningar Beviljade

anslag i %

av sökta Antal

ansökningar Antal

beviljade

ansökningar Typ av ansökan Antal Belopp Antal Belopp Belopp Antal Kv. Män Kv. Män Fortsättnings- anslag 64 127.707 66 148.393 86,1 97,0 16 50 16 48 Nya anslag 33 44.267 209 410.666 10,8 15,8 51 158 6 27 Summa 97 171.974 275 559.059 30,8 35,3 67 208 22 75 Av totalt 33 nya anslag är 3 planeringsanslag och 10 anslag till infrastruktur-ellt stöd.



Tabell 10

Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 1999 (Belopp i tusental kronor)

% Anslagsförvaltare Antal Belopp (av totalt belopp) Arbetslivsinstitutet i Norrköping 2 1.565 0,9 Chalmers Tekniska Högskola 1 1.200 0,7 Etermedierna i Sverige 1 2.700 1,6 Föreningen för Stockholms

Företagsminnen 1 700 0,4 Gotlands Fornsal 1 55 0,0 Göteborgs universitet 8 18.050 10,5 Handelshögskolan i Stockholm 2 6.200 3,6 Humboldt-Universität zu Berlin 1 30 0,0 Högskolan i Halmstad 1 1.300 0,8 Högskolan på Gotland 1 4.000 2,3 Int Handelshögskolan i Jönköping 1 2.000 1,2 Kungliga Tekniska Högskolan 1 4.500 2,6 Kungl biblioteket 1 1.800 1,0 Kungliga vetenskapsakademien 2 1.140 0.7 Linköpings universitet 3 6.000 3,5 Lunds universitetsbibliotek 1 900 0,5 Lunds universitet 17 38.230 22,2 Nationalmuseum 2 2.400 1,4 Riksantikvarieämbetet 1 1.750 1,0 Riksarkivet 1 690 0,4 Riksbankens Jubileumsfond 6 697 0,4 Rikskonserter 2 1.000 0,6 Sveriges Lantbruksuniversitet 1 2.000 1,2 Stiftelsen Silvermuseet 1 2.300 1,3 Stockholms universitet 9 16.290 9,5 Svenska Linné-sällskapet 1 1.500 0,9 Svenska Vitterhetssamfundet 1 500 0,3 Svenskt Fjäll- och Samemuseum 1 800 0,5 Sveriges Television 1 1.000 0,6 Södertörns högskola 2 3.917 2,3 Umeå universitet 4 7.950 4,6 Uppsala universitet 16 34.100 19,8 Uppsala universitetsbibliotek 2 2.000 1,2 Örebro universitet 1 2.700 1,6 Summa 97 171.974 100,0

Innehållsförteckning

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning 1

VD-kommentar 3

Den forskningsstödjande verksamheten 8

Arbetssätt 8

Uppföljning och utvärdering 9

Anslag till forskning 12

Infrastrukturstöd 13

Extra insats 1999 13

Till minne av Torgny Segerstedt 14

Pro Futura 14

Tvååriga post-doktorala befattningar 15

Forskningsprogrammet Svenskt i Finland - finskt i Sverige 15

Forskarskola i moderna språk 18

Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m m. 20

Den vackra nyttan 20

De Svenska Historiedagarna 21

Samarbete med riksdagen 21

Konferens om forskning om turism 23

Områdesgrupper 24

Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning 24

Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning 25

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 29

Övriga engagemang 31

Svenska institutet för studier av utbildning och forskning 31

Aktuella nationella och internationella etiska och rättsliga riktlinjer och regler för forskning 31

Nobelsymposier 31

Collegium Budapest 32

Projektpresentation 32

Stipendier 33

Den ekonomiska förvaltningen 35

Stiftelsens placeringsverksamhet 35

Bokföringsmässigt resultat 36

Realt resultat 36

"Performance" 37

Finansiellt resultat (tkr) 38

Resultaträkning (tkr) 39

Balansräkning (tkr) 40

Finansieringsanalys (tkr) 42

Noter (belopp i tkr) 43

Anslag till forskning 55

Donationer 56

Revisionsutlåtande 59

Tabeller 60

Elanders Gotab, Stockholm 2000

1999/2000:RJ1

1999/2000:RJ1