Redogörelse till riksdagen
2000/01:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2000 2000/01 RJ1 Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande anges bl.a.
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt
att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom användningen av donationen. Bland annat angavs följande användningsområden:
etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft
stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner
etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram
befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering
främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/hög-skolor och andra verksamheter.
De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten har omkring 4,5 miljarder (i 2000 års penningvärde) delats ut till vetenskaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till närmare 9 miljarder kronor vid årsskiftet 2000/01.
VD-kommentar
Det nya millenniets första år blev i många avseenden ett rekordår. Aldrig någonsin tidigare har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond kunnat finansiera så många forskningsprojekt. Nära nog 500 miljoner kronor har styrelsen fördelat till projekt och program inom humaniora och samhällsvetenskap. Över 230 miljoner kronor har anvisats för nya initiativ.
Spännvidden beträffande forskningsområden är mycket stor - från stenålderssamhällen till damfotboll. Tvärvetenskapliga projekt har haft hög prioritet. Särskilt intressanta har gränsöverskridanden mellan "de två kulturerna" humaniora och naturvetenskap varit. Bland de projekt som fått bidrag i årets ansökningsomgång märks bl.a.:
Forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk inriktning.
Förintelsen och den europeiska historiekulturen.
Nya metoder för undervisning i kommunikation av känslor i musikutförande (samarbete mellan musikvetare, psykologer och tekniker vid Uppsala universitet och KTH).
Kultur i kunskapssamhället; kulturen som samhällssektor och kulturpolitikens utmaningar
EU-svenskan och förenklingen av författningsspråket.
Bland huliganer och fotbollsälskare på ståplatsläktaren; om supporterkultur.
Kön och eliternas reproduktion i ett komparativt perspektiv.
Digitalisering av kulturvetenskapligt intressanta samlingar för framtida forskning exempelvis vid Arkitekturmuseet, Evolutionsmuseet i Uppsala, Moderna museet, Nationalmuseet, Nordiska museet, Skokloster, Kungliga biblioteket och vid Birgittabiblioteket i Vadstena. Härutöver har betydande stöd utgått till att omvandla Föreningen Svensk Forms bibliotek och bild-arkiv till ett nationellt kunskapscentrum inom form- och designområdet.
Infrastrukturstöd har beviljats för att etablera miljöer, i vissa fall virtuella, vilka kan bidra till att stärka forskningssamverkan mellan olika institutioner såsom Humlab - Humaniora och teknik i förening vid universitetet i Umeå, ett virtuellt Ostindiskt kompani-arkiv i Göteborg, Informations-centrum för entreprenörskap vid Högskolan i Jönköping, institut för finansiell forskning i Stockholm och ett nationellt centrum för ekobrottsforskning i Linköping.
Stöd till uppbyggnaden av forskningsmiljöer i Centraleuropa och på Balkan. I ett projekt understöds bildandet av en "visionary community" av yngre forskare från dessa områden. Dessa skall skapa en agenda för en nykonstruktion av det civila samhället i Sydosteuropa.
Efter ett antal års utredningsarbete presenterade regeringen under våren 2000 riktlinjerna för den statliga forskningspolitikens inriktning (prop. 1999/2000:
81). Riksdagsbesluten under det gångna året innebär att staten avser att koncentrera resurserna till grundforskning och till forskarutbildning. Stödet till den allmänna grundforskningen och till den mera sektoriellt inriktade forskningen kanaliseras via fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering: Veten-skapsrådet, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS),
Forskningsrådet för Miljö, Areella näringar och Samhällsbyggnad (FORMAS) och Verket för Innovationssystem (VINNOVA). Stödet till forskarutbildning har i huvudsak gått till 16 nya nationella forskarskolor.
Statsmakterna har genom dessa beslut även uttalat en ambition att söka samverkan med andra forskningsfinansiärer bl.a. med forskningsstiftelserna om större, nationellt profilerade forskningssatsningar som kan komma att kny-tas till olika universitet och högskolor. Ett särskilt organ, Forskningsforum, knutet till Vetenskapsrådet har inrättats på försök. Forskningsforums upp-gift blir att verka för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, allmänheten och andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen.
Riksbankens Jubileumsfond har under alla år haft ett förtroendefullt samarbete med samtliga aktörer inom forskningsfinansieringens område. Mot den bakgrunden finns all anledning att förvänta sig att samarbetet med de nya statliga myndigheterna kommer att utvecklas på ett positivt sätt.
Den nya inriktningen av den statliga forskningspolitiken kommer sannolikt att påverka hur andra forskningsfinansiärer kommer att utforma sitt forskningsstöd i framtiden. För RJ:s del har beslutet medfört att styrelsen redan in-för kommande ansökningsomgång genomfört vissa förändringar av anvisningarna. Jubileumsdonationen inriktas uteslutande på postdoktorala insatser. Inom den kulturvetenskapliga donationen skall större och mera långsiktiga forskningsprogram ges stöd. Vidare kan stöd ges till uppbyggnaden av infra-struktur inom olika eftersatta forskningsområden. Inom ramen för dessa sats-ningar kan givetvis stöd till särskilda forskarutbildningsinsatser komma i fråga.
Det internationella samarbetet har under det gångna året utvecklats på ett synnerligen påtagligt sätt. Genom aktiv medverkan i European Foundation Centre (EFC), vars årsmöte är förlagt till Stockholm i maj 2001, och genom sam-verkan i uppbyggnaden av Collegium Budapest har RJ etablerat närmare kontakter med de större forskningsstiftelserna i Europa, framför allt i Tyskland, Schweiz, Frankrike och Italien. I samverkan med bl.a. Volkswagenstiftung stöds de europeiska institutens för avancerade studier engagemang, däribland Wissenschaftskolleg zu Berlin och SCASSS i Uppsala, för att eta-ble-ra ett europeiskt forskningssamarbete inom det kulturvetenskapliga området.
Den stora utmaning som RJ nu står inför är att medverka till att svensk forskning inom det kulturvetenskapliga området skall hålla hög vetenskaplig kvalitet och att denna skall bidra till samhällets sociala, kulturella och demokratiska utveckling. Den mest grannlaga uppgiften för RJ blir att medverka i den nödvändiga processen att åstadkomma diversifiering och profilering av forskningen vid våra lärosäten. Det blir sålunda en viktig uppgift för kommande år att prioritera förnyelsen inom det kulturvetenskapliga området och ägna en högre uppmärksamhet åt det internationella forskningssamarbetet.
Men för RJ:s del är det också mycket väsentligt att ägna hög uppmärksamhet åt forskningens samhällsrelevans liksom åt uppgiften att sprida information om forskningen och dess resultat.
Dan Brändström
Den forskningsstödjande verksamheten
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag.
Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Under 2000 har ca 55 % av RJ:s forskningsbudget för projektverksamheten och det infrastrukturella stödet tillfallit humaniora och teologi och ca 44 % har tilldelats samhällsvetenskapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen erhöll ca 1 %.
I första hand prioriteras projekt, som inte naturligt tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.
RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forsknings-projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade anslag, finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt, speciellt inom Kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.
Arbetssätt
Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller - oftast - flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som internationella, vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.
Varje ansökan bedöms i första hand i förhållande till internationell standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.-
Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:
Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans och som utformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar (projekt-skisser) avslås.
2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen.
I de fall ansökningarna gäller forskning, som etiskt kan ifrågasättas, prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forskningsråden.
Ansökningar till Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har inneburit att projekten har granskats från följande utgångspunkter:
anknytning till i anvisningarna formulerade teman om "Kulturveten-skapliga grundvalar" och "Samhällsförändringar i tid och rum"
projektets gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att samarbeta över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna
doktorandmedverkan
idéer om forskningsinformativa insatser.
Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forsk-ning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från disci-pli-ner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forsknings-förberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar för att per-manenta resurser tillförs området i fråga.
Under 1996 inledde två nya områdesgrupper sin verksamhet. Det var gruppen om kapitalmarknadsforskning och den om konst och gestaltning. Under 1997 beslöt styrelsen att även inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället. Under 2000 har områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning avvecklats; samtidigt inrättades en ny områdesgrupp för forskning om Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling.
Uppföljning och utvärdering
Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 20 projekt, varav 16 projekt inom Jubileumsdonationen och 4 inom Kulturvetenskapliga donationen, varit föremål för särskild granskning. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurs-tilldelning. Därutöver har det varit ett syfte att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.
Under året har 20 projektledare vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala kontaktats och erhållit följande frågor som skriftligen besvarats:
Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat? Publikationslista bör bifogas.
Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)?
Har projektets medarbetare medverkat med "papers" vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.
Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.
Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.
Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?
Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till:
löner
utrustning
resor
lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader)
ev. övriga omkostnader.
Under förra året beslöt RJ att pröva ett annorlunda tillvägagångssätt vid projektbesöket för beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m. För att förbereda detta besök anlitade RJ två personer vilka inte var knutna till fondens verksamhet. Dessa personer var professor Jan-Evert Nilsson vid dåvarande högskolan i Karlskrona/Ronneby samt Ola Román, ansvarig för Högskoleverkets program för chefs- och ledarskapsutveckling. De genomförde en förundersökning av de aktuella projekten inför beredningsgruppens besök. Projektledarna fick en förteckning över relevanta frågor beträffande genomförandet av projekten vilka de ombads besvara innan de intervjuades av Jan-Evert Nilsson och Ola Román vid ett personligt besök. Även projektmedarbetarna intervjuades. Därefter erhöll fonden och beredningsgruppens ledamöter ett skriftligt underlag för varje utvalt projekt innan gruppen besökte projekten. Den 31 augusti besökte beredningsgruppen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet varvid följande projekt granskades på sedvanligt sätt:
1995-0243 Lennart Hjalmarsson, Tidsstrukturen för den tekniska effektiviteten i frontproduktionsfunktionsmodeller.
Anslag t o m 1998-12-31 Totalt beviljat 2.190.000 kr
1995-5001 Barbara Czarniawska, Organiserandet av storstaden: diskurs och praktik
Anslag t o m 1999-12-31 Totalt beviljat 6.588.000 kr
1997-5110 Ulf Olsson, Ekonomisk-politiskt doktrinskifte. Fallet Sverige i ett komparativt perspektiv 1970-1996.
Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 3.920.000 kr
Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin, besökte Göteborgs universitet den 29 augusti 2000.
Följande tre projekt valdes ut för besöket:
1996-0536 Philip Hwang, Stabilitet och förändring i barns och ungdomars psykologiska utveckling.
Anslag t o m 2001-12-31 Totalt beviljat: 1.323.000 kr
1996-0579 Abby Peterson, Politisk nysekterism bland ungdomar i dagens Sverige.
Anslag t o m 1999-12-31. Totalt beviljat: 1.450.000 kr
2000-7066 Lennart Olausson, En forskarskola om lärande, kunskapsbildning och det moderna universitetets uppgifter.
Ansökan avslogs våren 2000. Professor Bo Samuelsson, rektor för Göteborgs universitet, och professor Lennart Olausson, Idéhistoria, Göteborgs universitet, ansvarig för ansökan, fick möjlighet att göra en ingående presentation av projektet för beredningsgruppen.
Beredningsgruppen för humaniora besökte Uppsala universitet den 8 september 2000. Då granskades följande projekt:
1998-0033 Johan Svedjedal, Fredrika Bremer. Litterära levnadslopp
Anslag t o m 2001-12-31 Totalt beviljat 1.300.000 kr
1998-0119 Åsa Karlsson, Elitens symboliska kapital. Maktens ackumule-ring och reproduktion på lokal och nationell nivå, 1650-1770.
Anslag t o m 2002-12-31 Totalt beviljat 6.095.000 kr
1998-0223 Ann-Marie Nilsson, Blåsmusik i 1800-talets Sverige.
Anslag t o m 2001-12-31 Totalt beviljat 2.085.000 kr
1998-0345 Eva Hjärtner-Holdar, Järnteknologin - en lyckad innovation. Från brons till järn i Norden och Grekland.
Anslag t o m 2001-12-31 Totalt beviljat 3.000.000 kr
Den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen granskade vid Stockholms universitet den 15 februari två projekt:
1995-5153 Ingrid Sjöström, Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse-historia.
Anslag t o m 2001-12-31 Totalt beviljat 19.500.000 kr.
1997-5040 Helena Knutsson, Från kust till kust. Stenålderssamhällen i för-ändring.
Anslag t o m 2002-12-31 Totalt beviljat 26.300.000 kr
Vid sammanträde den 22 augusti vid RJ:s kansli presenterades följande projekt:
1999-5131 Anita Göransson, Göteborgs universitet, Kön och eliternas re-pro-duktion i ett komparativt perspektiv.
Anslag t o m 2004-12-31 Totalt beviljat 9.600.000 kr
1999-5169 Bengt Nordberg, Uppsala universitet, Samtals-språkets gramma-tik.
Anslag t o m 2004-12-31 Totalt beviljat 8.800.000 kr
Anslag till forskning
Under 1994 beviljades de första anslagen ur Kulturvetenskapliga donationen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska resurser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit i gång och fört med sig att fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning.
Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 492 mkr i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av tabellen "beviljade medel till forskning" (s. 55) och statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning. Anslagsnivån är 70 mkr högre än föregående år. Förklaringen till den stora ökningen ligger främst däri att styrelsen även för 2000 beslöt att göra en engångsavsättning om 140 mkr. Nya anslag som beviljades ur Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen presenteras på s. 56.
Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 646 nya ansökningar, vilket dock är totalt 150 färre än föregående år. Sökbeloppet uppgick till 826 mkr. Inför förra årets ansökningsomgång hade RJ:s styrelse beslutat om en förändring av anvisningarna för anslagssökande innebärande att endast ansökningar från disputerade forskare kommer att behandlas inom Jubileumsdonationens ram. Detta medförde att det inkom 426 ansökningar till Jubileumsdonationen - 161 färre än föregående år. 60 ansökningar beviljades. Inom ramen för Kulturvetenskapliga donationen inkom 220 ansökningar varav 21 beviljades.
Av antalet beviljade ansökningar kan nio hänföras till temat kulturvetenskapliga grundvalar och tolv till temat om samhällsförändringar i tid och rum.
Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades samma andel som föregående år, ca 10 %. Andelen nya ansökningar (31,5 %) och andelen beviljade projekt (33,3 %) från kvinnliga forskare ligger på ungefär samma nivå som under tidigare år. Glädjande är att procentandelen beviljade projekt är något högre än föregående år. Stiftelsen har därtill beviljat 96 symposieanslag.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt med varje anslagsmottagare. De flesta av dessa fördelade anslag har admini-stre-rats av statliga universitet och högskolor, som då också är arbetsgivare för den personal som avlönas från anslag. I avsnittet "Statistiska uppgifter om anslagen till forskning" (s. xx) redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansökningar och beviljade anslag. För anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli 1991, har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag för mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget.
För anslag, efter den 1 juli 1994, som administreras via statliga högskoleenheter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera även med ett påslag på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas för själva forskningsprojekten.
I regeringens proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse har angetts att lägsta nivå för påslag för indirekta kostnader bör fr.o.m. 2001 vara 18 % av forskningsprojektens direkta kostnader exklusive lokalkostnader. Detta innebär ett totalt påslag på i storleksordningen 40 %. Genom att universiteten numera även tar ut lokala lönekostnadspåslag i storleksordningen 50 % kommer "overhead"-avgifterna under kommande år att öka högst påtagligt.
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m.m.
RJ söker också att genom anslag till symposier, seminarieverksamhet och forskarnätverk bereda forskare möjlighet att utveckla nya forskningsområden. Avsikten är att uppmuntra forskare att genom samarbete, gärna med tvärvetenskaplig inriktning, utveckla nya forskningsprojekt och att så småningom kunna söka medel i RJ:s ordinarie ansökningsomgångar.
Riksbankens Jubileumsfond anordnar även egna symposier och seminarier (ibland tillsammans med något annat forskningsstödjande organ inom eller utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov och kartlägga eller presentera kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Ett sådant åtagande, som RJ haft under lång tid, är det årliga stödet till utgivningen av Forskning utmaningar och förnyelseförsök. Därpå talade Johan Huldt, direktör för Svensk form, om Skolans form. Generaldirektör Mats Ekholm, Skolverket, behandlade i sitt bidrag Kulturens roll som förnyare av skolans arbete; hinder och möjligheter. Marianne Alsne, prorektor vid Örebro universitet, och Olle Holmberg, områdeschef för lärarutbildningen vid Malmö högskola, talade över ämnet En reformerad lärarutbildning - hur kan den påverka det kreativa klimatet i skolan? Professor Henning Johansson, Luleå tekniska universitet, sammanfattade sedan de remissyttranden som avgetts över LUK 97:s förslag. Seminariets avslutande del ägnades åt en allmän diskussion, där professor Daniel Kallós, Umeå universitet, svarade för en inledning. Seminariedagen sammanfattades av direktör Dan Brändström, RJ. En rapport från seminarieserien kommer att publiceras.
Områdesgruppen för forskning om Kultur - Säkerhet - Hållbar samhällsutveckling
Under en rad år har RJ blivit alltmer engagerad i frågor om sambandet mellan kultur och människors och samhällens utveckling. Kulturell tillhörighet, värderingar, identitet och traditioner har visat sig spela en avgörande roll i många av de både akuta och mera långsiktiga problem som nationer och världen som helhet ställs inför. Uppgiften för forskarsamhället är tvådelad: det gäller att analysera och förstå kulturens roll, men utmaningen gäller även att försöka påverka kulturer i riktning mot en förstärkning av mänskliga rät
tigheter, jämlikhet, fattigdomsbekämpning, demokrati och därigenom en utveckling mot fred och säkerhet. Det innebär i många fall att skapa förutsättningar för hur moraliskt försvarbara handlingar skall kunna omsättas i normer för social, kulturell och politisk praxis. I alla dessa sammanhang har kulturforskningen ett stort ansvar och viktiga uppgifter.
RJ har under 1990-talets senare hälft haft en aktiv roll inom detta fält. Världskommissionen för Kultur och Utveckling publicerade 1995 sin slutrapport Vår Skapande Mångfald. I samband med remissen av rapporten beslöt RJ 1996 - tillsammans med HSFR och Vitterhetsakademien - att delta i uppföljningen av rapporten genom att ordna en tvärvetenskaplig konferens med nordiskt deltagande i augusti 1997. En rapport om kulturforskningens uppgifter och ansvar med titeln Culture and Human Development publicerades och distribuerades nationellt och internationellt under förberedelserna för Kulturministerkonferensen i Stockholm 1998.
I samband med Stockholmskonferensen organiserade RJ tre internationella seminarier under rubrikerna "The Need for a New Agenda for Research", "Shared Values in Global Governance" och "The Role of Foundations in Cultural Research". En seminarierapport från dessa seminarier med titeln Promoting Cultural Research for Human Development publicerades av RJ och har getts stor internationell spridning.
RJ har i samarbete med professor Göran Bexell, Teologiska institutionen, Lunds universitet, och UNESCO även anordnat en nordisk konferens 3-5 juni 1999 på temat Universal Ethics; From the Nordic Perspectives. Relationerna mellan mänskliga rättigheter och global etik belystes ingående. Samtidigt har RJ tagit initiativ inom det forskningspolitiska området för att bl.a. stärka forskningssamarbetet. Detta arbete har utförts i Sverige och internationellt i samarbete med UNESCO. Ett jämförande forskningsprojekt med titeln Creative Europe om kreativitetens villkor och roll i ett Europa i förändring pågår med stöd av RJ och olika europeiska stiftelser. Beslut har också fattats om att förlägga det internationella sekretariatet för "World Value Studies"-projektet till Sverige och till Uppsala universitet. Detta projekt är ett långsiktigt och jämförande forskningsprogram angående människors värderingar, som pågått i 20 år och omfattar drygt 60 länder.
RJ har också inlett ett samarbete med Utrikespolitiska ínstitutet (UI) och med STINT i syfte att analysera UI:s roll som strategisk resurs och mötesplats för forskning och idédebatt kring frågor rörande mänskliga rättigheter, nationell krishantering och säkerhetspolitik.
Riksbankens Jubileumsfond hade den 27 januari 2000 en överläggning med Sida angående samverkan kring forskning om kultur och utveckling. Från Sida medverkade generaldirektör Bo Göransson, avdelningschef Berit Olsson, enhetschef Michael Stål och t.f. enhetschef Per Knutsson. RJ representerades av direktör Dan Brändström, professor Karl-Eric Knutsson, professor Carl-Johan Kleberg och docent Mats Rolén.
Vid överläggningarna konstaterades att man hade en samsyn om behovet av en fri kulturforskning, som diskuterar grundläggande frågor om etik, värderingar och utvecklingsbegreppet. Sådan forskning kan skapa bättre förutsättningar för att öka kunskaperna om t.ex. var det hotar att uppstå kulturellt baserade konflikter. Den kulturella dimensionen har alltför ofta definierats bort i säkerhetspolitik
som traditionell biståndspolitik. RJ och Sida enades om att samverka bilateralt i uppkommande frågor kring FoU rörande kultur och utveckling och att tillsammans inleda arbetet med att bilda en svensk samarbetsgrupp för kultur och utveckling. Inom ramen för samarbetet skall man vidare söka utveckla metoder för "cultural policy reviews" och bl.a. systematisera kvantifierbara relevanta indikatorer samt uppmärksamma frågor om kulturbaserade konflikter.
Som ett led i detta samarbete har RJ och Sida tillsammans anslagit medel till ett projekt rörande kulturpolitiska indikatorer. Projektet genomförs i samverkan med Kulturdepartementet, Svenska Unescorådet, Dag Hammarskjöld Foundation och den kulturpolitiska avdelningen vid Unesco. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av docent Mats Rolén, ordförande, professor Karl-Eric Knutsson, professor Carl-Johan Kleberg och fil.dr Fredrik Lundmark, RJ, enhetschef Per Knutsson, Sida, departementssekreterare Mikael Schultz, Kulturdepartementet, departementssekreterare Eva Hermanson, Svenska Unescorådet, och Dr. Raj Isar, Unesco. Studien innefattar bl.a. en internationellt forskningsbaserad kartläggning av indikatorer som kan användas för att analysera och värdera utvecklingen inom det kulturpolitiska området. Professor Colin Mercer, The Nottingham Trent University, har engagerats för att genomföra studien, vilken skall redovisas dels vid Unesco:s generalkonferens hösten 2001, dels och mera omfattande vid en internationell konferens i Stockholm i slutet av 2001. I planeringen ingår vidare att presentera studien vid den andra världskonferensen om kulturpolitisk forskning i Wellington, Nya Zeeland, januari 2002.
För att uppmärksamma kulturforskningens roll i teori, kulturpolitik och myndigheternas arbete arrangerade RJ i samverkan med Vitterhetsakademien och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), den 3-5 september 2000 seminariet Forskningssamarbete kring kultur och hållbar utveckling på Stjernsunds slott, Askersund. Drygt ett trettiotal ledande forskare från universitet och högskolor deltog. Konferensen öppnades av professor Inge Jonsson, Vitterhetsakademiens preses, som i sitt anförande underströk att forskarna inom humaniora måste bli bättre på att föra ut sina resultat i det offentliga samtalet. Direktör Dan Brändström och professor Karl-Eric Knutsson gav sedan en bakgrund till RJ:s sedan flera år gjorda insatser inom kulturforskningen, varefter professor Madeleine Leijonhufvud, huvudsekreterare vid HSFR, och professor Ulf Sporrong, ordförande i HSFR:s utredning om sektorsforskningen inom kulturområdet, redogjorde för rådets pågående och planerade aktiviteter inom kulturforskningen. Efter dessa introduktioner gjorde de inbjudna forskarna presentationer av pågående forskning rörande kultur och utveckling vid respektive lärosäte. Redovisningarna följdes av livliga diskussioner, vilka sammanfattades av professor Göran Bexell, Lunds universitet, professor Birgitta Skarin Frykman, Göteborgs universitet, och docent Mats Rolén, RJ. Konferensen har dokumenterats i en rapport, redigerad av Karl-Eric Knutsson och Pauline O´Dea.
För att hålla samman detta inledda arbete och för att kunna främja framtida forskningsinsatser inom området beslöt styrelsen under året att inrätta en ny områdesgrupp med ansvar för forskning om kultur, säkerhet och hållbar sam
hällsutveckling. I november hade områdesgruppen ett första konstituerande sammanträde där områdesgruppens arbetssätt, uppgifter och ansvarsområden diskuterades. Professor Björn Hettne, Freds- och Utvecklingsforskning, Göteborgs universitet, fick också i uppdrag att förse områdesgruppen med ett diskussionsunderlag som presenterar de tre begreppen (kultur, säkerhet, hållbar samhällsutveckling) och deras genes samt vetenskapshistoriska kontext, men som också analyserar begreppens inbördes relationer i syfte att identifiera ett sammanhållet forskningsområde. Promemorian skall efter vidare diskussioner och modifieringar utgöra områdesgruppens programskrift och gemensamma grund i det fortsatta arbetet.
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället
Inom områdesgruppen har under året hållits fem sammankomster, och två större internationella konferenser har genomförts. Vid årets första sammanträde den 27 januari rapporterade teknologie doktor Ylva Sjönell om projektet Utbildningssystemets påverkan på samhällsutvecklingen.
Den 30 mars-1 april anordnade områdesgruppen ett större, internationellt symposium på temat Cognition, Education and Communication Technology i Stockholm. Efter hälsningsanförande av RJ:s ordförande, professor Stig Strömholm, inleddes konferensen av professor David Kirsh, Department of Cognitive Science, University of California, San Diego, med en föreläsning på temat Metacognition and External Representations. Reader Yvonne Rogers, School of Cognitive and Computing Science, University of Sussex, kommenterade professor Kirshs bidrag. Under eftermiddagen fortsatte diskussionerna om hur IT-tekniken påverkar lärandets villkor och utmanar utbildningssystemet med föreläsningar av Senior Lecture Mike Scaife, School of Cognitive and Computing Science, University of Sussex, och professor Marcia Linn, Graduate School of Education, University of California, Berkeley. Kommentatorer var professor Roger Säljö, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, och director Bernt B. Andresen, Research Center for Pedagogical IT-Research, The Royal Danish School of Educational Studies, Köpenhamn.
Den följande dagen fortsatte diskussionerna med forskare från olika inriktningar kring frågor runt centrala teorier om lärandet och den ökande IT-användningen inom utbildningssektorn. På förmiddagen talade professor Ference Marton, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, och Programme Manager Lydia Plowman, Scottish Council for Research in Education. Docent Shirley Booth, Chalmers Tekniska Högskola, och professor Päivi Häkkinen, Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, kommenterade. Därefter följde presentationer av professor Brian K. Smith, Media Laboratory, Massachusets Institute of Technology, professor Ton de Jong, Faculty of Educational Science and Technology, University of Twente. Dagen avslutades med ett bidrag av Director Lauren Resnick, Learning Research and Development Science, University of Pittsburgh. Director Henrik Hautop Lund, LEGO lab, University of Aarhus, professor Berner Lindström, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, och
Associate Director John Nash, Stanford Learning Lab, University of Stanford, kommenterade.
Den avslutande dagen inleddes av professor Daniel Schwartz, Learning Technology Center, Vanderbilt University, med kommentarer från professor Peter Reimann, Department of Psychology, University of Heidelberg. Det sista föredraget hölls av professor William Clancey, Institute for Human and Machine Cognition, University of West Florida. Kommentator var Director Yrjö Engeström, Center for Activity Theory and Developmental Work Research, University of Helsinki. Symposiet avslutades med en allmän diskussion. I organisationskommittén för symposiet ingick professor Peter Gärdenfors, Kognitionsforskning, Lunds universitet, och professor Ulla Riis, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, med doktorand Petter Johansson, Kognitionsforskning, Lunds universitet, som koordinator. Symposiet samlade ett 60-tal deltagare. En konferensrapport är under publicering.
Vid sammanträdet den 25 april presenterade docent Lars Jalmert och jämställdhetshandläggare Lillemor Westerberg, Stockholms universitet, projektet Fyra universitet - kvalitet, kreativitet och jämställdhet.
Vid höstterminens första möte, den 23 augusti, talade professor Roger Säljö, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, över ämnet Människan och hennes redskap: lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv.
Vid en sammankomst den 25 oktober presenterade professor Lars Engwall, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, resultat från projektet Spridning av principer för ledning och organisation. Vid detta tillfälle presenterades även en utredning om förutsättningarna för att i Sverige etablera en veckotidning för universitets- och forskningsvärlden. Tidningen har arbetsnamnet Mathesis och dess profil kan jämföras med The Times Higher Education Supplement. Utredningsarbetet har genomförts av redaktör Anders Björnsson, biträdd bl.a. av professor Thorsten Nybom och Lars Andersson, Typ alla fyra är knutna till Karolinska Institutet.
Erik Rönnberg avled den 14 augusti 2000 efter en kort tids sjukdom. Erik Rönnberg uppnådde den 27 mars 2000 den aktningsvärda åldern av 90 år. Alla dessa år, utom de fyra första, var han bosatt i sitt hem i Fagerdal. Han kom i vuxen ålder att överta hemmanet, ett arv som han synnerligen väl förvaltade.
Hans båda donationer hade vid utgången av föregående år vuxit till mer än det dubbla värdet. Han har genom sin generositet bidragit till att hittills ca 10 framstående forskare vid Karolinska Institutet kunnat ägna sig åt forskning inom geriatrik och pediatrik. Donators namn kommer för alltid att vara förknippat med de stipendier som utdelas ur dessa fonder.
Att stipendieutdelningen och härtill kopplade föreläsningar skedde i Jämtland gladde Erik Rönnberg. Han gladde sig likaledes över de kontakter han fick genom stipendiaterna och deras handledare. De fint handskrivna breven från honom visade vilket stort värde han satte på att få höra om forskningens framsteg. Det är lätt att instämma med fondens förre direktör Nils-Eric Svensson när han i 1992 års verksamhetsberättelse framförde forskarsamhällets varma tack till Erik Rönnberg.
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en avsättning så att minst 150 000 kronor i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.
Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.
Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 23 mars 2000 uppmärksammades fyra mottagare av stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna utdelades till
Mats Fridlund, Linköpings universitet, som forskar vid The University of Manchester, dels vid Centre for the History of Science, Technology and Medicine, dels vid institutionen för Policy Research in Engineering, Science and Technology.
Annette Risberg, Jönköping Business School, som fick sitt stipendium för att resa till EM Lyon för att där forska om fusioner och uppköp samt entreprenörskap.
Oliver von Richter, Dr Margarete Fischer-Bosch-Institut für Klinische Pharmakologie, som utnyttjar sitt stipendium för forskning vid Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin, enheten för molekylär toxikologi.
Härutöver utdelades 1999 års stipendium till den danska stipendiaten Sofia Pitt Nielsen, Sekretariat för Børnekultur netværk, Danmarks Lærerhøjskole, Köpenhamn. Hon utnyttjar sitt stipendium för att forska vid etnologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Nils-Eric Svenssons dotter Annika Kalén-Grufman. Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Stig Strömholm (ordf.), Henning Johansson, Gunnar Törnqvist och Gunnel Gustafsson med verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den tredje stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k.
Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJ:s presidium fattar det definitiva beslutet.
Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande större fonder i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras.
Den ekonomiska förvaltningen
Stiftelsens placeringsverksamhet
År 1999 slutade i euforins tecken. År 2000 började i euforins tecken. Kurserna på världens aktiemarknader fortsatte att rusa i höjden. I mitten av mars började placerarna drabbas av eftertankens kranka blekhet. Luftslotten kring IT, Internet och e-handel började sjunka ihop och visade sig i stor utsträckning likna kejsarens nya kläder. Kursfallen i teknologisektorn drog med sig även andra sektorer och branscher.
Under hösten 2000 började även mer reala faktorer att verka i negativ riktning. En allmän avmattning i den amerikanska ekonomin blev alltmer tydlig. Frågan började ställas om USA var på väg mot en recession eller om det skulle vara möjligt med en s.k. mjuklandning. (Oron för den amerikanska ekonomin fick bl.a. den amerikanska centralbanken Federal Reserve att i början av januari 2001 sänka sin s.k. styrränta med 0,5 procentenheter - en sänkning som genomfördes mitt emellan två ordinarie policymöten.)
År 2000 slutade i moll. Så föll t.ex. den svenska aktiemarknaden med 12 % och den teknologitunga Nasdaq-börsen i USA med hela 39 %.
Från sommaren 2000 började stiftelsen att successivt minska sin aktieportfölj för att i någon mån mildra effekterna av en allmän nedgång av aktiekurser. Någon större exponering mot IT, Internet och e-handel har stiftelsen aldrig haft. Försäljningslikviderna användes för att successivt bygga upp en kassahållning.
Farhågorna om en allmän dämpning av den amerikanska ekonomin fick framför allt de amerikanska obligationsräntorna att sjunka. Samtidigt steg dollarkursen till tidigare oanade höjder. Under oktober/november kostade en US-dollar mer än tio svenska kronor. Stiftelsen hade sedan tidigare icke obetydliga belopp placerade i obligationer denominerade i US-dollar. Dessa såldes under senhösten.
I början av november 2000 sålde stiftelsen sin kvarvarande fastighet i Atlanta, USA. Försäljningen resulterade i en realisationsvinst om 16,5 mkr.
Stiftelsens kansli disponerar sedan 1994 lokaler i en egen fastighet vid Tyrgatan i Lärkstaden i Stockholm. Efter sex år börjar kansliet att bli trångbott. För att möjliggöra en fortsatt expansion och ett mer rationellt hanterande av det omfattande pappersflödet förvärvades hösten 2000 ytterligare en fastighet, som efter en viss renovering skall utnyttjas av stiftelsens kansli. Den förvärvade fastigheten ligger ett kvarter från den nuvarande.
Såväl aktie- som obligationsförsäljningarna under året ledde till en omfattande ökning av kassahållningen, som vid årsskiftet uppgick till nästan 1,6 miljarder kronor. Mot slutet av året började en del av kassahållningen att användas till att köpa kortfristiga räntebärande värdepapper.
Av stiftelsens totala tillgångar om 9,7 miljarder kronor (värderade till marknadsvärden) utgjorde vid utgången av år 2000 andelen aktier 55 % (67 % vid utgången av 1999), andelen fastigheter 9 % (7 %) och andelen räntebärande tillgångar 36 % (26 %).
Tillgångar i utländsk valuta uppgick till 33% (33 %).
Bokföringsmässigt resultat
Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen. Summan av alla inkomster inklusive realiserade vinster/förluster med avdrag för löpande kostnader benämns i resultaträkningen "Resultat före beviljade forskningsmedel". Detta årsresultat uppgår för år 2000 till 1 770 mkr. För 1999 uppgick det till 932 mkr.
Stiftelsens ränteintäkter blev år 2000 något större än året innan - 147 mkr mot 128 kr - medan aktieutdelningarna endast ökade marginellt.
De försäljningar som skett i såväl aktie- som obligationsportföljen har under år 2000 resulterat i realisationsvinster - netto räknat - om 1 510 mkr (782 mkr året innan).
Stiftelsens fastigheter gav ett överskott - inklusive realisationsvinsten från försäljningen av USA-fastigheten - om ca 40 mkr mot 26 mkr året innan.
Av årets bokföringsmässiga resultat om 1 770 mkr har 493 mkr använts till forskningsmedel medan återstoden förts till vinstregleringsfonden.
Realt resultat
Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar - aktier, obligationer och fastigheter - som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Förändringar i valutakurser påverkar därför värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.
Den ekonomiska redovisningen för en verksamhet som Riksbankens Jubileumsfonds skulle vara ofullkomlig om den inte kompletterades med värdeförändringarna av tillgångarna - "Förändring av ej realiserade vinster" i resultaträkningen.
För år 2000 minskade de orealiserade vinsterna med 1 636 mkr (för år 1999 hade de orealiserade vinsterna ökat med 2 273 mkr).
Övervärdet (marknadsvärdet minus det bokförda värdet) i aktieportföljen minskade under år 2000 med 1 851 mkr medan övervärdet i obligationsportföljen steg med 113 mkr.
För stiftelsens fastigheter kan ett ökat övervärde om 102 mkr noteras.
Stiftelsen gör normalt en avsättning i det reala bokslutet till stiftelsekapitalet som motsvarar penningvärdets försämring. För år 2000 uppgår denna avsättning till 37 942 tkr.
"Performance"
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå efter typ av tillgång (se s. 54).
För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 142 mkr. Detta ger en förräntning om nästan 20 % räknat på fastighetsvärdet vid årets ingång.
Stiftelsens aktieportfölj däremot gav ett negativt resultat om 305 mkr eller 4,6 %.
De räntebärande tillgångarna gav för år 2000 ett positivt resultat om 319 mkr eller 12,6 %.
Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av räntekostnader och finansiella omkostnader.
Det samlade finansiella resultatet för år 2000 anges i tablån till 145 mkr vilket motsvarar en förräntning om 1,6 % räknat på eget kapital vid årets ingång.
Det finansiella resultatet (plus vissa andra intäkter om 7 mkr) skall täcka forskningsmedel om 493 mkr samt administrationskostnader om 18 mkr. Årets totalresultat räcker inte för att täcka detta utan vinstregleringsfonden har belastats med 360 mkr.
Finansiellt resultat (tkr)
Tillgång Intäkt/kostnad 2000 1999 Fastigheter Inkomster 47.509 47.540 Realisationsvinster 16.559 - Avskrivning -7.410 -7.061 Övriga kostnader -16.709 -14.437 Förändring av ej realiserade vinster 101.997 76.857 Summa fastigheter 141.946 102.899 Aktier Utdelningar 54.197 53.541 Realisationsvinster 1.491.735 754.664 Förändring av ej realiserade vinster/förluster -1.851.315 2.348.370 Summa aktier -305.383 3.156.575 Bankmedel Ränteintäkter 41.146 14.047 Valutakursvinst/förlust 39.286 -9.418 Certifikat Ränteintäkter 326 - Obligationer Ränteintäkter 105.938 114.084 Realisationsvinster/förluster 18.878 27.415 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 113.273 -152.117 Summa räntebärande tillgångar 318.847 -5.989 Räntekostnader -5.272 -5.365 Finansiella omkostnader -5.221 -27.041 Finansiellt resultat 144.917 3.221.079 Den finansiella verksamheten - fem år i sammandrag
Den 1 juli 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna nya skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 mdr. Under åren därefter har ytterligare donationer om drygt 1,5 mdr erhållits.
Vid utgången av år 2000 uppgår stiftelsens eget kapital - förmögenhet - till närmare 9 mdr. Under åren 1989 till 2000 har samtidigt de årliga forskningsmedlen ökat från 70 mkr till närmare 500 mkr under år 2000.
Alla dessa 12 år har inte varit finansiellt goda - feta - år. År 1989, 1990 och 1994 t.ex. var mycket magra år. Även år 2000 var finansiellt sett ett magert år. Stiftelsen har dock aldrig behövt redovisa något år med röda siffror.
Nedan redovisas - i form av stapeldiagram - utvecklingen under de senaste fem åren av tre grundläggande finansiella storheter - den årliga avkastningen, årliga beviljade forskningsmedel samt eget kapital.
Diagram 1. Total avkastning i % av eget kapital vid årets ingång
Diagram 2. Beviljade forskningsmedel (mkr)
Diagram 3. Eget kapital (mkr)
Resultaträkning (tkr)
Not 2000 1999 Stiftelsens intäkter Aktieutdelningar 54.197 53.541 Ränteintäkter 1 147.410 128.131 Resultat fastigheter 2 39.949 26.042 Resultat från avyttring av finansiella instrument 3 1.510.613 782.080 Övriga intäkter 4 46.444 511 Stiftelsens kostnader Finansiella omkostnader 5 -5.221 -27.041 Administrationskostnader 6 -18.226 -16.801 Räntekostnader 2 -5.272 -5.365 Övriga kostnader 7 - -9.418 Resultat före beviljade forskningsmedel 1.769.894 931.680 Förändring av ej realiserade vinster 8 -1.636.045 2.273.110 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde 9 -37.942 -16.245 Real ökning av eget kapital före beviljade forskningsmedel 95.907 3.188.545 Balansräkning (tkr)
2000-12-31 1999-12-31 Not Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter 10, 11 458.484 848.500 392.888 674.500 Andelar i fastighetsbolag - - 33.569 39.976 Inventarier 12 1.021 1.021 713 713 Summa materiella anläggningstillgångar 459.505 849.521 427.170 715.189 Finansiella anläggningstillgångar Obligationer 13 1.507.752 1.616.921 1.782.047 1.777.943 Aktier 14 3.922.262 5.336.424 3.351.701 6.617.177 Summa finansiella anläggningstillgångar 5.430.014 6.953.345 5.133.748 8.395.120 Summa anläggningstillgångar 5.889.519 7.802.866 5.560.918 9.110.309 Omsättningstillgångar Övriga fordringar 15 95.428 95.428 3.862 3.862 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 30.931 30.931 43.281 43.281 Certifikat 148.921 148.921 - - Kassa och bank 1.582.868 1.582.868 704.778 704.778 Summa omsättningstillgångar 1.858.148 1.858.148 751.921 751.921 Summa tillgångar 7.747.667 9.661.014 6.312.839 9.862.230
2000-12-31 1999-12-31 Not Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Eget kapital och skulder Eget kapital 17 Stiftelsekapital 3.009.419 - 3.009.419 - Uppindexerat stiftelsekapital 3.832.184 - 3.794.242 Vinstregleringsfond 4.030.289 5.120.871 2.753.074 5.517.643 Summa eget kapital 7.039.708 8.953.055 5.762.493 9.311.885 Långfristiga skulder Inteckningslån 114.295 114.295 120.312 120.312 Summa långfristiga skulder 114.295 114.295 120.312 120.312 Kortfristiga skulder Beviljade ej utbetalda forskningsmedel 500.567 500.567 396.187 396.187 Leverantörsskulder 1.655 1.655 1.601 1.601 Övriga skulder 18 81.659 81.659 910 910 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 9.783 9.783 31.336 31.336 Summa kortfristiga skulder 593.664 593.664 430.034 430.034 Summa skulder 707.959 707.959 550.346 550.346 Summa eget kapital och skulder 7.747.667 9.661.014 6.312.839 9.862.230 Ställda panter Fastighetsinteckningar 121.977 126.559 Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande 2.452 2.309 Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning 164.386 111.961 Noter (belopp i tkr)
Not 1 Ränteintäkter 2000 1999 Bank 41.146 14.047 Certifikat 326 - Obligationer 105.938 114.084 147.410 128.131 Not 2 Resultat - fastigheter 2000 1999 Inkomster 47.509 47.540 Resultat från avyttring av fastighet 16.559 - Avskrivningar -7.410 -7.061 Övriga kostnader -16.709 -14.437 Resultat 39.949 26.042 Av fastighetsinkomsterna utgör 1.962 tkr en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.
Se även not 6.
Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningar på byggnader sker med 2 % årligen.
De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.
Se även not 10 och 11.
Not 3 Resultat från avyttring av finansiella instrument 2000 1999 Aktier 1.491.735 752.023 Obligationer 18.878 27.415 Optioner/terminer - 2.642 1.510.613 782.080 Not 4 Övriga intäkter 2000 1999 Intäkter från publikationer 2 1 Ej utnyttjade anslag 4.833 510 Återbäring från SPP 1.534 - Restitution av skatt 789 - Valutakursvinst - orealiserad 39.286 - 46.444 511 Not 5 Finansiella omkostnader 2000 1999 Depåavgift 1.601 2.029 Förvaltningsarvode 2.513 24.571 Övriga finansiella omkostnader 1.107 441 5.221 27.041 Not 6 Administrationskostnader 2000 1999 Löner och ersättningar till
- styrelsen och verkställande
direktören 1.610 1.528 - övrig personal 5.744 4.785 Tjänstepensionspremier (inkl särskild löneskatt) 2.197 1.685 Sociala avgifter 2.373 2.039 Resor och traktamenten, kansli och styrelse 1.022 811 Revision och redovisningskonsultation 160 340 Övriga konsulttjänster 955 2.095 Lokalkostnader 1.980 1.845 Förbrukningsinventarier 336 18 Avskrivningar inventarier 426 478 Övrigt 1.423 1.177 18.226 16.801 Medeltal anställda under året har varit
Kvinnor 7 8,0 Män 7 5,1 Total 14 13,1 Not 7 Övriga kostnader 2000 1999 Valutakursförlust - orealiserad - 9.418 - 9.418 Not 8 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 2000 1999 Vinster Förluster Vinster Förluster Förändring Aktier 1.414.162 - 3.265.477 - -1.851.315 Obligationer 109.169 - - 4.104 113.273 Fastigheter 390.016 - 288.019 - 101.997 1.913.347 - 3.553.496 4.104 -1.636.045 Not 9 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex för år 2000 uppgår till 260,7. Motsvarande indexvärde för år 1999 är 258,1. Mellan 2000 och 1999 ökade således konsumentprisindex med 1,0 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet skall därför ökas med 3.794.242 x 0,01 = 37.942 tkr
Se vidare not 17. Not 10 Fastigheter Stiftelsens ägarandel Bokfört värde Marknadsvärde Styrpinnen 23, Stockholm 100 % 37.197 135.000 Claus Mortensen 24, Malmö 100 % 79.066 97.000 Adam och Eva 17, Stockholm 50 % 125.753 185.000 Brännaren 7, Stockholm 100 % 16.360 43.000 Kampsången 4, Stockholm 100 % 11.184 30.000 Sländan 2, Stockholm 100 % 8.317 28.000 Trädlärkan 2, Stockholm 100 % 15.562 36.000 Rekryten 6, Stockholm 100 % 26.187 68.000 Snöklockan 1, Stockholm 100 % 22.953 50.000 Jasminen 4, Stockholm 100 % 15.655 33.000 Apelträdet 5, Stockholm 100 % 14.728 25.500 Hjorten 17, Stockholm 100 % 17.816 51.000 Sånglärkan 12, Stockholm 100 % 67.706 67.000 Summa 458.484 848.500 Marknadsvärdena baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor.
Fastigheten Sånglärkan 12, Stockholm, förvärvades hösten år 2000. Som marknadsvärde har köpeskillingen upptagits. Not 11 Fastigheter 2000 1999 Anskaffningsvärde, byggnader 403.604 353.040 Ackumulerad avskrivning -56.867 -49.457 Ackumulerad nedskrivning -58.258 -58.258 Byggnader, bokfört värde 288.479 245.325 Anskaffningsvärde, mark 214.747 192.305 Ackumulerad nedskrivning -44.742 -44.742 Mark, bokfört värde 170.005 147.563 Summa bokfört värde 458.484 392.888 Taxeringsvärden Byggnader 279.004 223.867 Mark 166.519 82.984 Summa 445.523 306.851 Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 10.
Se även not 2. Not 12 Inventarier 2000 1999 Anskaffningsvärde 3.813 3.114 Ackumulerad avskrivning -2.792 -2.401 Bokfört värde 1.021 713 För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år. Datorer som anskaffats efter 1998 skrivs av med 33,33 % per år.
Not 13 Obligationer Förfallodatum Nominellt värde Bokfört värde Marknadsvärde Svenska nominalränteobligationer 2001 40.000 40.954 41.466 2001 50.000 55.114 50.990 2002 50.000 52.499 51.420 2003 50.000 50.490 50.729 2005 100.000 98.812 99.242 2006 100.000 100.128 100.578 2009 210.000 264.738 270.003 2014 100.000 116.561 117.032 Summa 779.295 781.461 Svenska realränteobligationer 2004 80.000 73.583 76.849 2008 200.000 192.488 219.920 2014 370.000 215.930 243.351 2020 100.000 93.828 109.782 Summa 575.830 649.902 US Treasury note 2028 20 MUSD 152.627 185.558 Summa 152.627 185.558 Summa obligationer 1.507.752 1.616.921 Not 14 Aktier Svenska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet ABB LTD 20.000 19.103 19.380 SEK Autoliv Inc. SDB 25.000 5.812 3.700 SEK Beijer Electronic 81.000 5.519 5.670 SEK Bergman & Beving B 512.500 55.393 54.325 SEK Cardo 507.200 84.708 77.602 SEK Clas Ohlson B 11.150 4.324 4.382 SEK Elanders B 27.250 9.010 5.041 SEK Electrolux B 400.000 70.634 49.000 SEK Ericsson B 9.240.800 647.020 993.386 SEK Europolitan Holdings 513.100 53.474 42.844 SEK Expanda B 83.600 4.272 4.514 SEK FöreningsSparbanken A 150.000 22.534 21.675 SEK Gambro B 63.000 4.419 4.253 SEK Haldex 25.000 2.154 1.738 SEK Hennes & Mauritz B 1.298.175 239.322 189.534 SEK Hufvudstaden A 687.500 21.203 21.313 SEK Höganäs AB 11.900 1.629 1.648 SEK Jacobson & Widmark 223.600 24.450 26.385 SEK JC 267.200 15.882 10.528 SEK JM B 293.000 62.600 61.237 SEK Kinnevik B 425.750 102.713 77.061 SEK Kungsleden 123.000 10.940 11.378 SEK Lindex 255.000 56.529 35.573 SEK Mekonomen B 140.000 15.396 17.080 SEK Metro A 50.000 3.432 3.550 SEK MTG A 20.000 4.762 4.770 SEK NCC B 19.800 1.329 1.366 SEK NetCom B 135.000 55.007 52.920 SEK New Wave Group B 35.000 4.384 4.900 SEK Nexus 80.000 5.210 4.760 SEK Nokia SDB 660.000 220.094 273.900 SEK Observer B 150.000 7.711 18.000 SEK Orc Software 5.000 600 900 SEK
Svenska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet Pandox 48.600 4.675 4.666 SEK PartnerTech 57.600 9.638 7.546 SEK Perstorp B 99.400 9.562 6.560 SEK Poolia B 8.475 1.946 3.856 SEK Precise Biometrics A 44.550 10.562 9.266 SEK Proffice B 98.400 10.296 26.470 SEK Sardus 218.600 14.640 12.023 SEK SCA B 600.000 110.362 120.300 SEK Scandiaconsult 712.108 25.266 22.787 SEK Securitas B 1.300.000 213.915 227.500 SEK Segerström & Svensson B 203.375 21.589 24.608 SEK Skandia 582.000 99.200 89.337 SEK Skanditek A 600.000 30.218 25.200 SEK Skanska B 479.000 129.130 186.810 SEK SKF A 155.000 22.825 20.383 SEK SSAB B 17.000 1.329 1.454 SEK Svedala Industri 157.300 26.595 25.325 SEK Svenska Brand 66 4 SEK Switchcore 378.400 9.432 14.001 SEK Telelogic 107.900 6.866 5.719 SEK Telia 350.000 21.181 16.975 SEK Teligent 50.000 1.334 3.675 SEK TietoEnator 8.571 3.285 2.203 SEK Trelleborg B 200.000 14.329 13.600 SEK Summa svenska aktier 2.640.746 2.975.580 SEK Utländska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet Group 4 Falck 54.040 37.380 57.282 DKK Tele Danmark 10.000 3.367 3.240 DKK Comptel 95.000 1.645 1.458 EUR Eimo 250.000 2.118 1.348 EUR Elcoteq 20.000 650 670 EUR JOT Automation 250.000 746 645 EUR Metsä Tissue 78.100 800 1.015 EUR Nokia 2.740.000 9.112 130.150 EUR Perlos 160.000 5.957 3.520 EUR Stonesoft 110.400 1.769 1.697 EUR Tecnomen 12.100 103 57 EUR Tieto-X 140.250 993 602 EUR Siemens 8.000 1.202 1.114 EUR Equant 20.000 805 557 EUR Alcatel 100.000 7.334 6.050 EUR Carrefour 25.000 2.044 1.672 EUR Christian Dior 40.000 2.303 2.042 EUR Genesys 29.976 1.286 1.469 EUR Havas Advertising 65.000 1.252 1.001 EUR Hermes 15.000 2.197 2.263 EUR Vivendi Universal 30.000 2.631 2.103 EUR Reuter Group 150.000 1.806 1.700 GBP Roche 494 7.511 8.156 CHF AT&T 40.000 1.536 693 USD Avaya 2.666 0 27 USD Cisco Systems 230.000 3.331 8.798 USD Citrix Systems 6.000 513 135 USD Foundry Networks 80.000 3.980 1.200 USD Home Depot 18.500 999 845 USD Intel 20.000 730 601 USD Kulicke & Soffa 53.000 996 596 USD Lucent 71.000 3.130 959 USD MCI Worldcom 75.875 3.860 1.067 USD
Utländska aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Valutaenhet Nortel 55.000 2.146 1.763 USD Sprint Corp 30.000 1.385 613 USD Sun Microsystems 100.000 4.080 2.788 USD Tricon 60.000 2.514 1.980 USD Baring Asset Management - 244.961 301.001 SEK (Externt förvaltad aktieportfölj) SEB America - 22.804 20.667 USD (Externt förvaltad aktieportfölj) Singer & Friedlander (Aktiefond) 1.850.520 5.254 7.126 GBP Summa utländska aktier 1.281.517 2.360.845 SEK Summa aktier 3.922.262 5.336.424 SEK Not 15 Övriga fordringar 2000 1999 Hyresfordringar m m 343 3.476 Moms fastigheter 25 25 Fastighetsskatt 252 361 Fordran SPP 985 - Reversfordran 4.526 - Sålda ej betalda värdepapper 89.283 - Övrigt 14 - 95.428 3.862 Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2000 1999 Upplupna räntor 30.743 43.172 Förutbetalda kostnader 188 109 30.931 43.281 Not 17 Eget kapital Stiftelsekapital Vinstregleringsfond Totalt eget kapital Nominellt kapital Eget kapital 1999-12-31 3.009.419 2.753.074 5.762.493 Redovisat årsresultat - 1.769.894 1.769.894 Beviljade forskningsmedel - -492.679 -492.679 Eget kapital 2000-12-31 3.009.419 4.030.289 7.039.708 Realt kapital Eget kapital 1999-12-31 3.794.242 5.517.643 9.311.885 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde (se not 9) 37.942 - 37.942 Real ökning av eget kapital - 95.907 95.907 Beviljade forskningsmedel - -492.679 -492.679 Eget kapital 2000-12-31 3.832.184 5.120.871 8.953.055 Bundet och fritt eget kapital
Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde skall upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som Riksbankens Jubileumsfond erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Kapitalet hänförligt till dessa donationer bör närmast ses som bundet.
För Kulturvetenskapliga donationen har förhållandet formulerats något annorlunda. Av donationsvillkoren framgår att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning. Det framhålls dock att med en framgångsrik kapitalförvaltning kan en ändamålsenlig nivå på forskningsanslagen upprätthållas utan att det egna kapitalet behöver tas i anspråk. Kapitalet hänförligt till denna donation bör närmast ses som fritt.
Not 18 Övriga kortfristiga skulder 2000 1999 Personalens källskatt 869 485 Köpta ej likviderade värdepapper 75.138 - Deposition av hyra 60 - Skatteskulder 312 - Förvaltning av medel - Sida 1.000 - Förvaltning av medel från riksdagen 264 425 Kortfristig del av inteckningslån 4.016 - 81.659 910 Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2000 1999 Sociala avgifter 593 399 Intjänade ej uttagna semesterdagar 485 308 Särskild löneskatt på pensionsförs.premier 423 324 Upplupna räntor inteckningslån 505 510 Förutbetald hyresintäkt 6.024 6.510 Övrigt, fastigheter 1.038 963 Övriga upplupna kostnader 715 22.322 9.783 31.336 Beviljade medel till forskning
Under år 2000 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat forskningsmedel enligt nedan (1999 års uppgifter redovisas parallellt).
2000 1999 Medel från Jubileumsdonationen 171.253 211.602 Medel från Nils-Eric Svenssons donation 300 300 Medel från Kulturvetenskapliga donationen 320.236 209.890 Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 675 600 Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 215 190 492.679 422.582 Donationer
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.
Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Nils-Eric Svenssons fond
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten.)
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av år 2000 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1. Jubileumsdonationen inkl
Nils-Eric Svenssons fond 5.787.228 tkr (62,1488 %) 2. Kulturvetenskapliga donationen 3.498.283 tkr (37,5679 %) 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 20.130 tkr (0,2162 %) 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 6.244 tkr (0,0671 %) Totalt kapital till marknadsvärde 1999-12-31 9.311.885 tkr Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2000 (bokföringsmässigt resultat + minskning av ej realiserade vinster = 1.769.894 - 1.636.045 = 133.849 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.
1. Jubileumsdonationen inkl Nils-Eric Svenssons fond Ingående värde 5.787.228 Andel av årets totala avkastning 83.185 Årets anslag -171.553 Marknadsvärde 2000-12-31 5.698.860 Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp - som för 2000 är 300 000 kr. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.
2. Kulturvetenskapliga donationen Ingående värde 3.498.283 Andel av årets totala avkastning 50.285 Årets anslag -320.236 Marknadsvärde 2000-12-31 3.228.332 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar Ingående värde 20.130 Andel av årets totala avkastning 289 Årets anslag -675 Marknadsvärde 2000-12-31 19.744 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de
tidiga barnaåren Ingående värde 6.244 Andel av årets totala avkastning 90 Årets anslag -215 Marknadsvärde 2000-12-31 6.119 Totalt kapital till marknadsvärde 2000-12-31 8.953.055 Stockholm den 8 februari 2001
Stig Strömholm Jan Björkman Jan Belfrage
Ordförande Vice ordförande Mona Berglund Nilsson Lars Bäckström Åke Gustavsson
Christer Jönsson Hillevi Rosenquist Tuve Skånberg
Gunnar Törnqvist Per Unckel Rune Åberg
Dan Brändström
Verkställande direktör
Revisionsutlåtande
Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning för år 2000. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med stiftelselagen.
Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.
Stockholm den 9 februari 2001
Ernst & Young AB
Birgitta Sonnervik
Auktoriserad revisor
Tabell 1.
Beviljade forskningsmedel år 2000 per donation (tkr)
Jubileumsdonationen 171.253
Kulturvetenskapliga donationen 320.236
Nils-Eric Svenssons fond 300
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 675
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 215
Summa 492.679
Tabell 2.
Beviljade forskningsmedel år 2000 ur Jubileumsdonationen (tkr)
Projektanslag (Ytterligare specifikation ges i tabellerna 4-8) 116.210
Collegium Budapest 1.250
Reseanslag 305
Arvode till sakkunniga 1.128
Ersättning till adjungerade 358
Konferenser, information 712
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning 1.290
Extra insats under år 2000 50.000
Summa 171.253
Tabell 3.
Beviljade forskningsmedel år 2000 ur den Kulturvetenskapliga donationen (tkr)
Projektanslag (Ytterligare specifikation ges i tabellerna 9-13) 195.815
Infrastrukturstöd (Ytterligare specifikation ges i tabell 14) 18.000
Anslag till symposier, forskningsplanering och forskningsinformation 10.000
Reseanslag 229
Arvode till sakkunniga 540
Ersättning till adjungerade 322
Konferenser, information 926
Områdesgruppen för konst och gestaltning 2.005
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 2.589
Extra insats under år 2000 (Ytterligare specifikation ges i tabell 14) 89.810
Summa 320.236
Jubileumsdonationen - projektanslag
Tabell 4.
Ansökningar och beviljade anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Beviljade anslag Ansökningar Antal Antal beviljade
ansökningar ansökningar
Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män
Antropologi 6 5.095 9 9.202 6 3 5 1
Arkeologi 9 5.025 12 8.969 5 7 5 4
Arkitektur 0 0 6 5.548 2 4 0 0
Ekonomisk historia 13 6.450 23 15.782 4 19 2 11
Etnologi 5 4.698 13 11.735 7 6 2 3
Filosofi 3 1.380 11 7.015 0 11 0 3
Freds- och konflikt-
forskning 0 0 3 1.786 0 3 0 0
Företagsekonomi 10 7.195 39 34.104 10 29 4 6
Geografi 2 1.225 7 4.449 0 7 0 2
Historia 24 14.945 47 35.436 15 32 5 19
Idé- och lärdomshistoria 2 595 12 7.444 5 7 2 0
Informationsvetenskap 6 2.967 15 10.742 6 9 1 5
Juridik 9 4.171 22 11.948 13 9 6 3
Klassiska språk/
antikens kultur 3 1.160 7 3.849 6 1 3 0
Konst/estetiska ämnen 2 1.450 11 7.139 6 5 2 0
Kulturgeografi 1 510 1 559 0 1 0 1
Lingvistik/allmän språk-
vetenskap/fonetik 8 5.160 23 16.700 12 11 4 4
Litteraturvetenskap/
teater/film 14 5.501 39 21.447 13 26 4 10
Medicin 6 4.150 19 12.316 8 11 3 3
Moderna språk 4 3.060 15 10.776 6 9 2 2
Musik 1 695 10 6.995 3 7 1 0
Nationalekonomi 7 5.250 19 17.161 4 15 1 6
Naturvetenskap 0 0 1 765 1 0 0 0
Områdesstudier 0 0 1 743 0 1 0 0
Pedagogik 6 3.812 46 39.059 23 23 2 4
Psykologi 18 10.317 45 32.526 13 32 3 15
Sociologi 17 10.071 59 45.715 20 39 5 12
Statistik 3 1.650 6 4.438 1 5 1 2
Statsvetenskap 13 7.577 26 19.998 5 21 2 10
Teknik 0 0 2 1.195 0 2 0 0
Teologi 5 2.100 15 8.401 3 12 1 4
Summa 197 116.210 564 413.942 197 367 65 131
Procent 34,8 65,2 33,7 66,3
Tabell 5.
Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Beviljade anslag Ansökningar Antal Antal beviljade
ansökningar ansökningar
Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män
Antropologi 2 1.200 5 3.642 3 2 2 0
Arkeologi 3 1.500 6 4.429 1 5 1 2
Arkitektur 0 0 6 5.548 2 4 0 0
Ekonomisk historia 4 1.580 14 9.717 2 12 0 4
Etnologi 0 0 8 5.682 5 3 0 0
Filosofi 1 330 9 5.789 0 9 0 1
Freds- och konflikt-
forskning 0 0 3 1.786 0 3 0 0
Företagsekonomi 5 3.735 34 30.382 8 26 2 3
Geografi 0 0 5 2.858 0 5 0 0
Historia 6 2.850 28 20.644 9 19 0 6
Idé- och lärdomshistoria 2 595 12 7.440 5 7 2 0
Informationsvetenskap 3 1.667 12 9.431 6 6 1 2
Juridik 3 1.630 16 9.274 9 7 2 1
Klassiska språk/
antikens kultur 1 610 5 3.291 4 1 1 0
Konst/estetiska ämnen 1 750 10 6.151 5 5 1 0
Lingvistik/allmän språk-
vetenskap/fonetik 3 1.380 18 12.831 10 8 2 1
Litteraturvetenskap/
teater/film 4 2.155 29 17.703 9 20 0 4
Medicin 4 3.300 17 11.492 8 9 3 1
Moderna språk 2 1.460 13 8.741 5 8 1 1
Musik 0 0 9 6.447 2 7 0 0
Nationalekonomi 2 2.030 14 13.815 3 11 0 2
Naturvetenskap 0 0 1 765 1 0 0 0
Områdesstudier 0 0 1 743 0 1 0 0
Pedagogik 1 750 41 35.246 21 20 0 1
Psykologi 3 2.280 30 23.762 10 20 0 3
Sociologi 5 3.595 46 36.048 17 29 2 3
Statistik 1 535 4 3.055 1 3 1 0
Statsvetenskap 4 2.162 18 13.958 4 14 1 3
Teknik 0 0 2 1.195 0 2 0 0
Teologi 0 0 10 5.830 2 8 0 0
Summa 60 36.094 426 317.663 152 274 22 38
Procent 35,7 64,3 36,7 63,3
Tabell 6.
Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Beviljade anslag Ansökningar Antal Antal beviljade
ansökningar ansökningar
Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män
Antropologi 4 3.895 4 5.560 3 1 3 1
Arkeologi 6 3.525 6 4.540 4 2 4 2
Ekonomisk historia 9 4.870 9 6.065 2 7 2 7
Etnologi 5 4.698 5 6.053 2 3 2 3
Filosofi 2 1.050 2 1.226 0 2 0 2
Företagsekonomi 5 3.460 5 3.722 2 3 2 3
Geografi 2 1.225 2 1.591 0 2 0 2
Historia 18 12.095 19 14.792 6 13 5 13
Informationsvetenskap 3 1.300 3 1.311 0 3 0 3
Juridik 6 2.541 6 2.674 4 2 4 2
Klassiska språk/
antikens kultur 2 550 2 558 2 0 2 0
Konst/estetiska ämnen 1 700 1 988 1 0 1 0
Kulturgeografi 1 510 1 559 0 1 0 1
Lingvistik/allmän språk-
vetenskap/fonetik 5 3.780 5 3.780 2 3 2 3
Litteraturvetenskap/
teater/film 10 3.346 10 3.744 4 6 4 6
Medicin 2 850 2 824 0 2 0 2
Moderna språk 2 1.600 2 2.035 1 1 1 1
Musik 1 695 1 548 1 0 1 0
Nationalekonomi 5 3.220 5 3.346 1 4 1 4
Pedagogik 5 3.062 5 3.813 2 3 2 3
Psykologi 15 8.037 15 8.800 3 12 3 12
Sociologi 12 6.476 13 9.667 3 10 3 9
Statistik 2 1.115 2 1.383 0 2 0 2
Statsvetenskap 9 5.415 8 6.040 1 7 1 7
Teologi 5 2.100 5 2.571 1 4 1 4
Summa 137 80.116 138 96.279 45 93 44 92
Procent 32,6 67,4 32,4 67,6
Tabell 7.
Fortsättningsanslag/Nya anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Beviljade
anslag i % av Antal Antal bevilj.
Typ av Beviljade anslag Ansökningar av sökt ansökningar ansökningar
ansökan Antal Belopp Antal Belopp Belopp Antal Kv. Män Kv. Män
Fortsättnings-
anslag 137 80.116 138 96.279 82,2 98,6 45 93 44 92
Nya anslag 60 36.094 426 317.663 11,4 14,1 152 274 22 38
Summa 197 116.210 546 413.943 27,8 34,8 197 367 66 130
Tabell 8.
Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 2000 (Belopp i tusental kronor)
%
Anslagsförvaltare Antal Belopp (av totalt belopp)
Aarhus universitet 1 610 0,5
Chalmers Tekniska Högskola 1 535 0,5
Dalarnas Forskningsråd 1 1.100 1,0
EFI/Handelshögskolan 1 1.105 1,0
Forskning & Framsteg 2 500 0,4
Göteborgs universitet 35 18.929 16,4
Handelshögskolan i Stockholm 3 2.240 1,9
Hälsohögskolan i Jönköping 1 793 0,7
IUI 1 560 0,5
KTH 1 930 0,8
Karolinska institutet 5 3.450 3,0
Kommittén för Stockholmsforskning 1 700 0,6
Kungliga biblioteket 1 70 0,1
Kungliga Musikhögskolan 1 1.000 0,9
Köpenhamns universitet 1 580 0,5
Linköpings universitet 10 5.665 4,0
Lunds universitet 26 13.842 12,0
Millesgården 1 750 0,7
Mitthögskolan 2 1.165 1,0
Psykoterapiinstitutet 1 900 0,8
Riksantikvarieämbetet 1 1.000 0,9
Riksbankens Jubileumsfond 6 557 0,5
Riksmarskalkämbetet 1 310 0,3
Rinkeby språkforskningsinstitut 1 900 0,8
SFR 1 300 0,3
SLU 1 520 0,5
Stockholms universitet 36 24.156 21,0
Svenska filminstitutet 1 300 0,3
Södertörns högskola 1 800 0,7
Umeå universitet 17 10.245 8,9
Uppsala universitet 32 20.136 17,5
Örebro universitet 2 932 0,8
Östekonomiska institutet 1 630 0,5
Summa 197 116.210 100,0
Den kulturvetenskapliga donationen - projektanslag
Tabell 9.
Ansökningar och beviljade anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Antal Antal beviljade Beviljade anslag Ansökningar ansökningar ansökningar
Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män
Humaniora 44 87.344 117 267.102 36 81 14 30
Humaniora/
samhällsvetenskap 31 62.651 93 224.991 18 75 7 24
Samhällsvetenskap 19 45.820 83 196.508 17 66 4 15
Övriga 0 0 2 856 1 1 0 0
Summa 94 195.815 295 689.457 72 223 25 69
Procent 24,4 75,6 26,6 73,4
Tabell 10.
Nya anslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Antal Antal beviljade Beviljade anslag Ansökningar ansökningar ansökningar
Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män25
Humaniora 7 14.800 80 180.813 25 55 3 4
Humaniora/
samhällsvetenskap 7 13.750 68 168.029 12 56 1 6
Samhällsvetenskap 7 17.750 70 158.852 14 56 1 6
Övriga 0 0 2 856 1 1 0 0
Summa 21 46.300 220 508.550 52 168 5 16
Procent 23,6 76,4 23,8 76,2
Av totalt 21 beviljade anslag är 4 planeringsanslag.
Tabell 11.
Fortsättningsanslag fördelade efter ämnesområde år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Antal Antal beviljade Beviljade anslag Ansökningar asökningar ansökningar
Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män
Humaniora 37 72.544 37 86.289 11 26 11 26
Humaniora/ samhällsvetenskap 24 48.901 25 56.962 6 19 6 18
Samhällsvetenskap 12 28.070 13 37.656 3 10 3 9
Summa 73 149.515 75 180.907 20 55 20 53
Procent 26,7 73,3 27,4 72,6
Tabell 12.
Fortsättningsanslag/Nya anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Beviljade anslag i % av Antal Antal bevilj.
Typ av Beviljade anslag Ansökningar av sökt ansökningar ansökningar
ansökan Antal Belopp Antal Belopp Belopp Antal Kv. Män Kv. Män
Fortsättnings-
anslag 73 149.515 75 180.907 82,6 97,3 20 55 20 53
Nya anslag 21 46.300 220 508.550 9,1 9,5 52 168 5 16
Summa 94 195.815 295 689.457 28,4 31,9 72 223 25 69
Av totalt 21 nya anslag är 4 planeringsanslag.
Tabell 13.
Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar år 2000 (Belopp i tusental kronor)
%
Anslagsförvaltare Antal Belopp (av totalt belopp)
Arbetslivsinstitutet 1 1.500 0,8
Chalmers Tekniska Högskola 1 1.200 0,6
Göteborgs universitet 9 20.970 10,7
Handelshögskolan i Stockholm 1 4.200 2,1
Handelshögskolan i Stockholm, EFI 2 5.200 2,7
Humboldt-Universität zu Berlin 1 350 0,2
Högskolan på Gotland 1 4.000 2,0
Institutet för studier av utbildning
och forskning 1 3.000 1,5
Int Handelshögskolan i Jönköping 1 2.300 1,2
Kungliga Tekniska Högskolan 2 7.700 3,9
Kungliga vetenskapsakademien 1 800 0.4
Linköpings universitet 2 1.855 0,9
Lunds universitet 17 39.050 19,9
Nationalmuseum 1 500 0,3
Raoul Wallenberg Institutet 1 500 0,3
Riksantikvarieämbetet 1 1.750 0,9
Riksbankens Jubileumsfond 4 3.021 1,5
Rikskonserter 3 1.366 0,7
Studieförbundet Näringsliv och
Samhälle 2 600 0,3
Språk- och folkminnesinstitutet 1 800 0,4
Stiftelsen Silvermuseet 1 2.900 1,5
Stockholms universitet 10 22.905 11,7
Svenska Linné-sällskapet 1 1.500 0,8
Svenska Vitterhetssamfundet 1 500 0,3
Södertörns högskola 1 3.500 1,8
Umeå universitet 5 18.400 9,4
Uppsala universitet 18 36.845 18,8
Uppsala universitetsbibliotek 2 2.900 1,5
Örebro universitet 2 5.700 2,9
Summa 94 195.815 100,0
Infrastrukturellt stöd
Tabell 14.
Ansökningar och beviljade anslag år 2000 (Belopp i tusental kronor)
Antal Antal beviljade Beviljade anslag Ansökningar ansökningar ansökningar
Ämnesområde Antal Belopp Antal Belopp Kvinnor Män Kvinnor Män
Humaniora 17 27.600 30 191.631 10 20 6 11
Humaniora/
samhällsvetenskap 15 30.400 37 257.611 11 26 6 9
Samhällsvetenskap 3 8.500 12 45.979 1 11 0 3
Övriga 2 4.000 8 65.175 0 8 0 2
Summa 37 70.500* 87 560.396 22 65 12 25
Procent 25,3 74,7 32,4 67,6
*varav 18 Mkr ur budgeterade medel för "infrastrukturstöd" år 2000 och 52.5 Mkr från extra insats under 2000 ur kulturvetenskapliga donationen.
Stiftelsens publikationer
Forskningsöversikter och dokumentation från symposier, konferenser m.m. anordnade av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond publiceras antingen i en skriftserie eller som fristående publikationer. Upplysningar om publikationernas innehåll liksom uppgift om beställningsadresser lämnas gärna av personalen vid stiftelsens kansli. I skriftserien har under åren 1977-1989 utkommit 36 volymer. Sedan 1990 har följande böcker publicerats:
Forskning i ett föränderligt samhälle, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1965-1990. Utg. av Kjell Härnqvist och Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)
Swedish Research in a Changing Society, The Bank of Sweden Tercentenary Foundation 1965-1990. Edited by Kjell Härnqvist and Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)
Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter och lärdomar. Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1991)
Att åldras. Rapport från ett symposium om forskning kring åldrande och åldrandets sjukdomar. Red. Bengt Pernow, Gidlunds Bokförlag (1992)
Riksdagen genom tiderna. H. Schück, G. Rystad, M.F. Metcalf, S. Carlsson & N. Stjernquist, andra upplagan (1992)
Europa - historiens återkomst. Editor: Sven Tägil, Gidlunds Bokförlag (1992)
Research Funding and Quality Assurance. A symposium in honorem Nils-Eric Svensson. Gidlunds Bokförlag (1993)
Bengt Wieslander: The Parliamentary Ombudsman in Sweden. Gidlunds Bokförlag (1994)
Bengt Wieslander: JO-ämbetet i Sverige. Gidlunds Bokförlag (1995)
Parlamentarismen i de nordiska länderna. En egen modell? Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1995)
Liv. Verk . Tid. Till biografiskrivandets renässans. Boken utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien (Skriftserie nr 82). Tabergs tryckeri AB (1995)
In the Eye of the Beholder: Opinions on Welfare and Justice in a Comparative Perspective. Red. Stefan Svallfors, RJ i samarbete med Impello, Umeå (1995)
Riksdagsutskotten inifrån. Tretton ledamöters hågkomster. Red. Lars Gustafsson. Gidlunds Bokförlag (1996)
Björn von Sydow: Parlamentarismen i Sverige. Utveckling och utformning till 1945. Gidlunds Förlag (1997)
War Experience, Self-Image and National Identity: The Second World War as Myth and History. Stig Ekman (eds), Gidlunds Förlag (1997)
Trying to Make Democracy Work. The Nordic Parliaments and the European Union. Editor Matti Wiberg, Gidlunds Förlag (1997)
Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård. Rapport från ett seminarium 14 november 1996, Gidlunds Förlag (1997)
Promoting Cultural Research for Human Development. Rapport från seminarier arrangerade av RJ inom ramen för The Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Development "The Power of Culture" in Stockholm 30 March - 2 April 1998. Red. Carl-Johan Kleberg, Gidlunds Förlag (1998)
Arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning - inventering och kommentarer. Björn Linn, Jan Ahlin och Gunilla Enhörning. Utgiven av Chalmers Tekniska Högskolan och RJ, Teknolog Tryck (1998)
Kulturarvet, museerna och forskningen. Rapport från en konferens 13-14 november 1997. Annika Alzén & Magdalena Hillström (eds). Gidlunds Förlag (1999)
Konkursinstitutets betydelse i svensk ekonomi. Karl Gratzer & Hans Sjögren (red.). Gidlunds Förlag 1999
Globalisering, ideologi och nationell politik. Håkan Holmberg (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Kultur och kreativitet i lärarutbildningen. Rapport från två seminarier. Egon Hemlin (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Den vackra nyttan. Om hemslöjd i Sverige. Gunilla Lundahl (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Vetenskapsbärarna. Naturvetenskapen i det svenska samhället, 1880-1950. Sven Widmalm (red.). Gidlunds Förlag (1999)
Riksdagsledamoten i sin partigrupp. 52 riksdagsveteraners erfarenheter av partigruppernas arbetssätt och inflytande. Magnus Isberg. Gidlunds Förlag (1999)
Hur blir man riksdagsledamot? En undersökning av makt och inflytande i partiernas nomineringsprocesser. Jan Johansson. Gidlunds Förlag (1999)
Den representativa demokratins framtid. Seminarium vid Umeå universitet 18 oktober 1999. Gidlunds Förlag (2000)
Musik, Medier, Mångkultur - förändringar i svenska musiklandskap. Dan Lundberg, Krister Malm, Owe Ronström. Gidlunds Förlag (2000)
Styrelse
Ledamöter Suppleanter Professor Stig Strömholm
ordförande Professor Bengt Ankarloo Riksdagsledamot (s)
Jan Björkman
vice ordförande Riksdagsledamot (s)
Sonia Karlsson Professor Christer Jönsson Professor Claes Sandgren Professor Rune Åberg Professor Jan-Erik Gustafsson Professor Gunnar Törnqvist Professor Lars-Gunnar Andersson Direktör Jan Belfrage Direktör Hillevi Rosenquist Riksdagsledamot (v)
Lars Bäckström Riksdagsledamot (v)
Camilla Sköld Jansson Riksdagsledamot (s)
Mona Berglund Nilsson Riksdagsledamot (s)
Lena Sandlin-Hedman Riksdagsledamot (s)
Åke Gustavsson Riksdagsledamot (s)
Pär-Axel Sahlberg Riksdagsledamot (kd)
Tuve Skånberg Riksdagsledamot (kd)
Yvonne Andersson Riksdagsledamot (m) Riksdagsledamot (m) Per Unckel Per Bill Revisorer
Riksdagens revisorer är stiftelsens externa revisorer enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.
Av styrelsen i enlighet med stiftelsens stadgar utsedda revisorer är Ernst & Young AB. Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Birgitta Sonnervik.
Beredningsgrupper
Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m.: Professor Gunnar Törnqvist (ordf.), riksdagsledamöterna Lars Bäckström, Pär-Axel Sahlberg och Per Unckel samt professorerna Barbara Czarniawska, Per-Olov Johansson, Mats Larsson och Björn Linn.
Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin m.m.: Professor Rune Åberg (ordf.), riksdagsledamöterna Yvonne Andersson, Mona Berglund Nilsson, Per Bill samt professorerna Peter Allebeck,
Christina Garsten, Jan-Eric Gustafsson och Arne Öhman.
Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m.: Professor Christer Jönsson (ordf.), riksdagsledamöterna Jan Björkman, Lena Sandlin-Hedman och Camilla Sköld Jansson samt professorerna Kent Asp, Claes Sandgren, Bengt Swensson och Arild Underdal.
Beredningsgruppen för humaniora m.m.: Professor Stig Strömholm (ordf.), riksdagsledamöterna Åke Gustavsson, Sonia Karlsson och Tuve Skånberg samt professorerna Lars-Gunnar Andersson, Bengt Ankarloo, Gustav Björkstrand, Noel Broadbent, Eva Haettner Aurelius, Barbro Klein, Godelieve Laureys, Thorleif Pettersson och Torbjörn Tännsjö, docent Ingrid Sjöström samt fil.dr Henrik Karlsson.
Prioriteringsgruppen för kulturvetenskaplig forskning: Professor Stig Strömholm (ordf.), riksdagsledamöterna Jan Björkman och Per Unckel samt professorerna Peter Allebeck Bengt Ankarloo, Gustav Björkstrand, Christer Jönsson, Barbro Klein, Godelieve Laureys, Björn Linn, Gunnar Törnqvist, Arild Underdal, Rune Åberg, docent Ingrid Sjöström samt fil. dr Henrik Karlsson.
Finanskommitté: Direktör Jan Belfrage (ordf.) och direktör Hillevi Rosenquist.
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning: Professor Lars Engwall (ordf.), riksdagsledamot Lars F Tobisson och f d riksdagsledamot Berit Löfstedt, professorerna Clas Bergström, Peter Englund och Håkan Lindgren, docenterna Anne-Marie Pålsson och Hans Sjögren (koordinator), direktörerna Kerstin Hessius och Carl Johan Åberg samt Kerstin Stigmark (sekr.).
Områdesgruppen för konst och gestaltning: Direktör Dan Brändström (ordf.), riksdagsledamöter Elisabeth Fleetwood och Åke Gustavsson, professorerna Lena Johannesson, Carl Johan Kleberg och Björn Linn, docenterna Agnes Nobel och Ingrid Sjöström, adj. professor Bobo Hjort, f d museichef Göran Carlsson, direktör Johan Huldt, museichef Bo Nilsson, Egon Hemlin, Mats Rolén (adj. ledamot) samt Anna-Lena Winberg (sekr.).
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället: Direktör Dan Brändström (ordf.), riksdagsledamöterna Beatrice Ask och Majléne Westerlund Panke, professorerna Boel Berner, Lars Engwall, Peter Gär
denfors, Thorsten Nybom, Ulla Riis, Bo Rothstein och Sverker Sörlin, rektor Ingegerd Palmér och direktör Roger Svensson samt Agneta Emanuelsson Blanck (sekr.).
Områdesgruppen för forskning om Kultur-Säkerhet-Hållbar samhällsutveckling: Direktör Dan Brändström (ordf.), riksdagsledamöterna Viola Furubjelke, Göran Lennmarker, professorerna Göran Bexell, Björn Hettne, Alf Hornborg, Karl Eric Knutsson, Thorleif Pettersson, Birgitta Skarin Frykman, Mats Widgren, Lars-Olof Åhlberg, docenterna Katarina Eckerberg, Magnus Jerneck, fil.dr Jan Lundius, direktör Anders Mellbourn och Mats Rolén (adj. ledamot) samt Fredrik Lundmark (sekr.).
Forskarskolor
Språkskolan: Professor Inge Jonsson (ordf.), professorerna Lars Gunnar Andersson, Lennart Elmevik, Gunnel Engwall, Moira Linnarud, Inger Rosengren och Astrid Stedje samt Mats Rolén (sekr.).
Matematikskolan: Professor Hans Wallin (ordf.), professorerna Mats Andersson, Christer Kiselman och Mikael Passare, universitetslektorerna Gerd Brandell, Barbro Grevholm och Bengt Johansson, universitetsadjunkterna Maria Bjerneby Häll och Ulla Dellien och mellanstadielärare Karin Wallby samt Anna-Lena Winberg (sekr.).
Innehållsförteckning
Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning 1
VD-kommentar 3
Den forskningsstödjande verksamheten 6
Arbetssätt 6
Uppföljning och utvärdering 7
Anslag till forskning 10
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m.m. 11
De Svenska Historiedagarna 12
Extra insats 2000 12
Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning 12
Infrastrukturellt stöd 13
Samarbete med riksdagen 13
The Swedish Graduate School of Asia Pacific Studies 14
Samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin 15
Områdesgrupper 15
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning 15
Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning 17
Områdesgruppen för forskning om Kultur - Säkerhet - Hållbar samhällsutveckling 20
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 23
Övriga engagemang 25
Besök i Belgien 25
Forskning om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 26
Nobelsymposier 27
Collegium Budapest 27
Projektpresentation 27
Stipendier 28
Den ekonomiska förvaltningen 31
Stiftelsens placeringsverksamhet 31
Bokföringsmässigt resultat 32
Realt resultat 32
"Performance" 32
Finansiellt resultat (tkr) 34
Den finansiella verksamheten - fem år i sammandrag 34
Resultaträkning (tkr) 37
Balansräkning (tkr) 38
Tillgångar 38
Anläggningstillgångar 38
Noter (belopp i tkr) 40
Bundet och fritt eget kapital. 49
Beviljade medel till forskning 51
Donationer 51
Revisionsutlåtande 54
Stiftelsens publikationer 55
Styrelse 65
Revisorer 65
Beredningsgrupper 66
Forskarskolor 67
Elanders Gotab, Stockholm 2001