Riksdagens revisorers redogörelse
2001/02:RR1
Årsredovisning för 2001 2001/02 RR1 Till RIKSDAGEN Riksdagens revisorer överlämnar härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2001.
De skrivelser som revisorerna under verksamhetsåret avlämnat till riksdagen redovisas inte i sin helhet i årsredovisningen. De ingår som hittills i riksdagstrycket (saml. C 3, Förslag och redogörelser).
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum den 22 februari 2001. Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit administrativa chefen Berit Ljunggren och kanslichefen Åke Dahlberg, föredragande.
Stockholm den 21 februari 2002
På Riksdagens revisorers vägnar
Ingemar Josefsson
ordförande
Åke Dahlberg
kanslichef
Grundläggande bestämmelser
Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer
12 kap. 7 § regeringsformen
8 kap. 11 § riksdagsordningen
Lag (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191, 1994:1647, 1995:800 samt 1999:205)
Lag (1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens revisorer vissa handlingar m.m.
Lag (1988:46, ändrad senast 1999:203) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.
Lag (1997:560) om revision av Regeringskansliet
Förteckning över revisorer
Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 2000
Ordinarie Suppleanter Ingemar Josefsson (s),
ordförande Björn Kaaling (s) Anders G Högmark (m),
förste v. ordförande Ingvar Eriksson (m) Per Rosengren (v),
andre v. ordförande Nils-Göran Holmqvist (s) Bengt Silfverstrand (s) Conny Öhman (s) Anita Jönsson (s) Sten Lundström (v) Kenneth Lantz (kd) Gunilla Tjernberg (kd) Margit Gennser (m) Patrik Norinder (m) Hans Stenberg (s) Ulla Wester (s) Karl-Gösta Svenson (m) Lennart Hedquist (m) Agneta Lundberg (s) Ann-Kristine Johansson (s) Ann-Marie Fagerström (s) Ronny Korsberg (mp) Marie Engström (v) Rolf Olsson (v) Riksdagens revisorers årsredovisning undertecknas i enlighet med förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning m.m. av samtliga revisorer och kansliets chef.
Ingemar Josefsson (s),
ordförande Anders G Högmark (m),
förste v. ordförande
Per Rosengren (v),
andre v. ordförande
Bengt Silfverstrand (s) Anita Jönsson (s) Kenneth Lantz (kd)
Margit Gennser (m)
Hans Stenberg (s) Karl-Gösta Svenson (m)
Agneta Lundberg (s) Ann-Marie Fagerström (s) Marie Engström (v) Åke Dahlberg
kanslichef
DEL I RESULTATREDOVISNING
Mål, uppgifter och resultat
Målen för Riksdagens revisorers verksamhet
Riksdagens revisorers uppgifter framgår av lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191, 1994:1647, 1995:800 och 1999:205).
Vid behandlingen av revisorernas årsredovisning för 1998 framhöll finansutskottet (bet. 1998/99:FiU22) att verksamhetsmålet för revisorerna borde utvecklas och konkretiseras i syfte att underlätta en framtida utvärdering av verksamheten.
Revisorerna har mot denna bakgrund formulerat målen för verksamheten på följande sätt:
Övergripande mål:
Riksdagens revisorer granskar den statliga verksamheten på riksdagens vägnar.
Granskningarna ska leda till ett effektivt utnyttjande av statliga insatser.
Verksamhetsmål 1 för effektivitetsrevisionen:
I sina rapporter och skrivelser ska revisorerna lämna förslag till möjligheter att öka statens inkomster, att spara på statens utgifter och att effektivisera den statliga förvaltningen.
Revisorernas förslag till åtgärder ska beredas och presenteras på ett sådant sätt att riksdagen och regeringen ges bästa möjliga underlag för vidare ställningstaganden.
Verksamhetsmål 2 för effektivitetsrevisionen:
Granskningarna ska i första hand inriktas mot områden med stor statsfinansiell och samhällsekonomisk betydelse för förvaltningens funktionssätt.
Under en fyraårsperiod ska granskningarna beröra samtliga utgiftsområden och även avse utskottsövergripande frågor.
Verksamhetsmål för den årliga revisionen:
Den årliga revisionen av Riksbanken, Riksbankens Jubileumsfond, Riksdagens ombudsmän, riksdagens förvaltning, Regeringskansliet samt Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning ska inriktas på att granska om informationen i årsredovisningarna är rättvisande samt på att redovisningen och ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter.
Revisionsarbetet ska bedrivas enligt god revisionssed, med hög effektivitet och kvalitet.
Informationsmål för Riksdagens revisorer:
Informationsmålet ska understödja Riksdagens revisorers övergripande mål.
Revisorerna ska aktivt föra ut information om resultaten av de granskningar som genomförs. Informationen blir både ett medel för att upplysa om brister i statliga verksamheter och en möjlighet att visa på förslag till förbätt
ringar. Informationen ska vara snabb, saklig, lättillgänglig och intresseväckande.
Resultatbedömning
Under verksamhetsåret 2001 har revisorerna beslutat om 16 förslag till riksdagen, 2 skrivelser till regeringen, 18 granskningsrapporter, 5 informationsrapporter samt 17 förstudier. Av dessa 17 förstudier har 7 resulterat i beslut om fortsatt granskning.
Utveckling av målen och resultatanalysen
Vid behandlingen av Riksdagens revisorers årsredovisning för 2000 (bet. 2000/01:FiU24) förordade finansutskottet att Riksdagens revisorer redovisar ett fördjupat underlag för riksdagens mål- och resultatstyrning av revisionens verksamhet. Utskottet ansåg bl.a. att de mål som Riksdagens revisorer redovisade i årsredovisningen för år 1999 behövde brytas ned och preciseras i mer mätbara resultatindikationer för att ge ett fullgott underlag vid uppföljningsarbetet.
Revisorerna vill mot denna bakgrund framhålla att det nu återstår mindre än ett år innan Riksdagens revisorer upphör som myndighet och den nya Riksrevisionen bildas. Det bör också erinras om att en huvudmans mål- och resultatstyrning av en statlig revisionsmyndighet är av annorlunda slag än av övriga myndigheter. Under de senaste två åren har dock revisorerna vidtagit en rad åtgärder för att utveckla målen och förbättra kunskaperna om verksamhetens inriktning och resultat.
Under år 1999 analyserade en arbetsgrupp inom kansliet utformningen av målen för revisorernas verksamhet. Resultatet av detta arbete redovisades i årsredovisningen för 1999. Därefter har en ny arbetsgrupp under år 2000 gjort försök att ytterligare utveckla och konkretisera målen samt finna former för att följa upp dem. Resultatet av detta arbete har blivit att revisorerna framför allt valt att satsa på en ytterligare uppföljning av verksamheten. Beträffande en ytterligare konkretisering av målen och utveckling av enkla och mätbara resultatindikatorer har emellertid svårigheterna visat sig vara betydande. Dessa svårigheter står i god överensstämmelse med de erfarenheter som framkommit i utvärderingar och forskning inom mål- och resultatstyrningens område under det senaste decenniet. Det finns enligt revisorerna en övertro hos centrala beslutsfattare och andra på möjligheterna att med enkla indikatorer mäta resultat av offentliga insatser av mera komplex art, till vilka statlig revision måste räknas. Denna tekniskt-administrativa syn på politik och förvaltning har bl.a. tagits upp av professor Bengt Jakobsson i olika sammanhang, bl.a. i ett bidrag till Riksdagens revisorers granskning av Regeringskansliet (Regeringskansliet - en myndighet, tio departement eller hundra enheter? Rapport 2001/02:4) samt av Riksrevisionsverket i ett utförligt yttrande över departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (RRV dnr 22-2000-1619). Revisorerna har själva beslutat att fördjupa sig i denna problematik mera generellt genom att på granskningsplanen ta upp ett ärende om erfarenheter av resultatstyrning.
För den egna verksamheten har revisorerna alltså kommit fram till att den fördjupade resultatanalysen bör bygga på mera långsiktiga uppföljningar och utvärderingar. Revisorerna har därför under år 2001 tagit fram en granskningspromemoria om uppföljning och utvärdering av tidigare granskningar. Den avser granskningar som avslutades under 1998 och illustrerar bl.a. vikten av att uppföljning inte begränsas till vad som händer i riksdagen i samband med behandlingen av revisorernas förslag. Ytterligare en granskningspromemoria har tagits fram rörande inriktningen av Riksdagens revisorers granskningar under 1990-talet. Den visar bl.a. att flertalet utgiftsområden berörts av granskningar eller förstudier under de senaste fyra åren. Inom socialförsäkringsområdet kan det dock finnas anledning för revisorerna att initiera ytterligare granskningar rörande bl.a. olika transfereringssystem.
Vidare har revisorerna beslutat att under år 2002 i en rapport samla erfarenheterna av granskningar rörande regeringen och Regeringskansliet, bl.a. för att ge den nya Riksrevisionen en samlad bild av detta granskningsområde.
Med anledning av att Riksdagens revisorer upphör som myndighet efter att ha funnits sedan 1810 har revisorerna också tagit initiativ till en bok om revisorernas verksamhet under två sekler. I boken medverkar forskare samt tjänstemän från riksdagen och Riksdagens revisorer.
En annan form av uppföljning är att som förnyade granskningar ta upp frågor som tidigare granskats. I den granskningsplan som fastställdes i december 2001 finns tre sådana ärenden upptagna (Den statliga personalpolitiken, Utrikesförvaltningen och Statens roll som ägare).
Innan revisorerna redovisar sina bedömningar av resultatet av verksamheten under 2001 vill revisorerna peka på några principiella aspekter på frågan hur man kan mäta effekter av verksamheten.
Diskussion om mätproblematiken
I princip gäller att Riksdagens revisorer når resultat när revisorernas förslag genomförs helt eller delvis. Det är emellertid ofta svårt att mäta resultatet av revisorernas verksamhet. Behandlingen och genomförandet av revisorernas förslag är tidskrävande. Revisorernas förslag kan också sammanfalla med förslag som framförts i andra sammanhang, något som kan göra det svårt att urskilja vilken effekt revisorernas förslag haft.
Riksdagens revisorers förslag kan också avsätta resultat på andra sätt. I skrivelser till riksdagen kan revisorerna redovisa uppgifter och förhållanden, beskriva problem eller aktualisera frågor som av olika skäl inte uppmärksammats på annat sätt. Revisionen kan också ha en preventiv effekt som är svår att mäta.
Ett annat sätt att mäta effekterna av revisorernas förslag är att redovisa det genomslag förslagen fått i riksdagen. Detta är dock förknippat med vissa svårigheter. Om riksdagen avslår eller avstår från att behandla revisorernas förslag behöver detta inte innebära att förslaget saknar betydelse.
Revisorerna vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av själva granskningsprocessen. Regeringen kan i samband med att revisorerna för upp ett ärende på granskningsplanen tillsätta en utredning som berör ämnet.
Regeringen och berörda myndigheter kan också under granskningens gång eller i samband med att granskningsrapporten publiceras vidta åtgärder i linje med revisorernas förslag. I sådana fall kan riksdagen finna det mindre motiverat att göra tillkännagivanden till regeringen. Revisorerna har vid sina uppföljningar funnit alltflera exempel på sådana fall. Ibland har åtgärder vidtagits redan i samband med revisorernas arbete med förstudien. Att de organ som är föremål för granskning börjar vidta åtgärder redan under granskningsprocessen är erfarenheter som brukar framhållas även av andra revisionsmyndigheter, såväl i Sverige som i andra länder. En kartläggning av riksdagsbehandlingen måste därför kompletteras med en beskrivning av åtgärder som vidtagits av regering och myndigheter i anslutning till revisorernas granskning.
Ytterligare ett mått på genomslaget av verksamheten är den uppmärksamhet revisorernas förslag får i massmedierna. En massmedial debatt med anledning av revisorernas förslag kan ibland bidra till förändringar.
En samlad bedömning av resultatet 2001
I revisorernas årsredovisning lämnas varje år en redogörelse för riksdagens behandling av revisorernas förslag under året. Revisorerna följer också upp förslag som lämnats till riksdagen under två år dessförinnan. Dessa uppföljningar innehåller en redovisning av riksdagsbehandlingen och åtgärder vidtagna av regering eller myndigheter.
Under den senaste treårsperioden har riksdagen i huvudsak ställt sig bakom knappt två tredjedelar av förslagen. Tillkännagivanden till regeringen har beslutats rörande drygt hälften av skrivelserna. I flera fall har riksdagen avslagit revisorernas förslag med hänvisning till att utredningar tillsatts inom området eller att regeringen redan vidtagit åtgärder inom området.
Genomslaget av revisionen i massmedierna har varit gott under år 2001. Detta mäts bl.a. utifrån antalet pressklipp som berör revisorerna. Antalet pressklipp har ökat betydligt och har de senaste två åren legat på en fortsatt hög nivå. Även revisorernas hemsida är välbesökt och efterfrågas ofta, vilket innebär att informationen om granskningsverksamheten når ut snabbare och mer effektivt än tidigare.
För att bedöma resultatet av revisorernas verksamhet är också produktiviteten av betydelse. Revisorerna vill peka på att produktionen av revisionsrapporter och skrivelser till riksdagen och regeringen legat på en väsentligt högre nivå under senare år än under 1980-talet. Under den senaste treårsperioden är antalet producerade rapporter knappt 60 % större än för motsvarande period för tio år sedan. Ökningen vad avser skrivelser är drygt 90 % och förstudier drygt 40 %. Denna ökning av produktionen är väsentligt större än det resurstillskott revisorerna erhållit. Detta tyder på en klar ökning av produktiviteten, mätt som det totala antalet rapporter av olika slag i förhållande till antalet anställda.
Resultatet av revisorernas verksamhet sammanhänger också med vilka områden revisorerna granskar.
Under år 2001 har granskningarna avsett olika politikområden som högre utbildning, socialförsäkring, integrationspolitiken, försvaret samt infrastrukturen inom transportområdet. Dessutom har förvalt
ningspolitiskt och administrativt inriktade granskningar genomförts rörande bl.a. Regeringskansliets upphandling av konsulter, anslag som regeringen disponerar, Lantmäteriet samt plan- och byggprocessens längd. 13 av skrivelserna till riksdagen innehåller förslag om att effektivisera den statliga förvaltningen. 3 av skrivelserna innehåller förslag om att spara på statens utgifter.
Av de 16 skrivelser som revisorerna beslutat om 2001 behandlade riksdagen 9 skrivelser efter i genomsnitt fyra månader. Av dessa blev 4 föremål för ett särskilt betänkande och 5 behandlades i något annat betänkande. Huvuddelen (7 av 9) av skrivelserna föranledde en eller flera motioner och debatt i kammaren (6 av 9). Beträffande de skrivelser som revisorerna lämnade till riksdagen år 2000 skedde riksdagsbehandlingen efter i genomsnitt sju månader, med en variation från en månad till arton månader.
Det är ännu för tidigt att bedöma utfallet av de förslag revisorerna lämnat under år 2001. Riksdagen har under året fattat beslut om endast drygt hälften av de 16 skrivelser revisorerna avgivit. Men genomslaget av tidigare granskningar har enligt revisorernas uppföljningar varit tillfredsställande, som framgår ovan.
En samlad bedömning av granskningsverksamhetens inriktning, produktivitetsutvecklingen och genomslaget av revisorernas verksamhet visar enligt revisorernas uppfattning att såväl det övergripande målet för verksamheten som verksamhetsmålen och informationsmålet har uppfyllts under år 2001. När det gäller effektivitetsrevisionen avser flertalet förslag åtgärder för att spara på statens utgifter och att effektivisera den statliga förvaltningen.
Parlamentariska utredningar m.m.
Riksdagen fattade i december 2000 beslut om att en ny revisionsmyndighet för den statliga revisionen, Riksrevisionen, ska bildas under första halvåret 2003. Resultatet innebär att Riksrevisionen leds av tre av riksdagen utsedda riksrevisorer och får en av riksdagen utsedd styrelse.
Under 2001 utsåg regeringen två särskilda utredare för att förbereda den nya myndigheten.
En utredare fick till uppgift att lämna förslag till författningsregler om Riksrevisionen. Detta förslag, Regler för Riksrevisionen (SOU 2001:97) presenterades i november 2001 och är det första mera sammanhängande betänkande som finns även om nuvarande författningar. Det innehåller också beskrivande och analyserande avsnitt om Riksdagens revisorers verksamhet.
En annan utredare fick till uppgift att utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av Riksrevisionen. Den utredningen pågår för närvarande och ska avsluta sitt arbete i slutet av år 2002.
Granskningsverksamhet
Riksdagens revisorers granskningsverksamhet omfattar såväl redovisningsrevision som effektivitetsrevision. Den senare har under verksamhetsåret inriktats mot ett antal granskningsteman, bl.a. förvaltningspolitik, budget och
resursfördelning, sociala frågor och socialförsäkring, arbetsmarknad och näringsliv samt utbildning. Granskningsresultaten redovisas i avsnitt 2.1.
Riksdagens revisorer är vidare externrevisor för Sveriges riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän (JO), Regeringskansliet och Hovstaterna (Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning). Resultat av revisorernas redovisningsrevision beskrivs i avsnitt 2.2.
Förslag till granskning
Förslag till nya granskningsärenden kommer bl.a. från riksdagens utskott, revisorerna och deras kansli samt från allmänheten. Revisorerna fastställer en granskningsplan som revideras löpande och publiceras två gånger per år.
Utifrån ett förslag till granskning genomför revisorerna en förstudie. I denna tas ställning till om granskning ska genomföras eller inte. En granskning resulterar i en revisionsrapport som beslutas av revisorerna i plenum. Ofta remissbehandlas revisionsrapporten. Därefter avger revisorerna vanligtvis ett förslag till riksdagen eller en skrivelse till regeringen.
Budget
För verksamhetsåret 2001 beslutade riksdagen om ett ramanslag på ca 26,4 miljoner kronor. Se vidare avsnitt 4 Ekonomi och personal och del II, Finansiell redovisning.
Organisation
Riksdagen utser för varje valperiod tolv revisorer och lika många suppleanter. Bland revisorerna väljer riksdagen en ordförande och två vice ordförande. Dessa är samtidigt ordförande i var och en av de tre avdelningar som inom sina respektive ansvarsområden har att bereda granskningsärenden inför plenums ställningstagande.
När det gäller avdelningarnas sammansättning är principen att en ordinarie ledamot i ett utskott inte ska ingå i den avdelning som behandlar detta utskotts område.
Första avdelningen
Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, socialutskottet och socialförsäkringsutskottet.
Andra avdelningen
Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för justitieutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt bostadsutskottet.
Tredje avdelningen
Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för utrikesutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Arbetsutskottet hade vid verksamhetsårets utgång följande sammansättning:
Ingemar Josefsson, ordförande
Anders G Högmark, förste vice ordförande
Per Rosengren, andre vice ordförande
Anita Jönsson, revisor
Åke Dahlberg, kanslichef
För den löpande utredningsverksamheten finns ett kansli med ca 30 anställda. Därutöver anlitas konsulter för specifika granskningsuppgifter.
Granskningsarbetet
I detta avsnitt redogörs för revisorernas granskningsarbete under de senaste åren. Först redovisas det effektivitetsinriktade arbetet och därefter redovisningsrevisionen.
Effektivitetsrevisionen
Under 2001 har revisorerna tillställt riksdagen 16 förslag. Antalet förstudier, granskningsrapporter, granskningspromemorior, förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen och riksdagsutskott under perioden 1997-2001 framgår av nedanstående sammanställning.
1997 1998 1999 2000 2001 S:a Förslag till riksdagen 8 6 9 11 16 50 Skrivelser till riksdagsutskott 1 - - 1 - 2 Skrivelser till regeringen 2 1 2 1 2 8 Gransknings-rapporter 11 5 13 15 18 62 Gransknings-promemorior - 2 1 1 - 4 Informations-rapporter 2 2 4 3 5 16 Förstudier 13 17 21 22 17 90 Under verksamhetsåret 2001 har revisorerna behandlat följande granskningsärenden. Inledningsvis redovisas förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen. Därefter följer en redovisning av rapporter som ännu ej resulterat i förslag till riksdagen eller skrivelser till regeringen. Slutligen redovisas förstudier och informationsrapporter.
Granskningsärende Beredande
riksdagsutskott Förslag till riksdagen Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten TU Högskoleutbildningens utveckling UbU Nya vägar till vägar och järnvägar? TU Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad UbU Regeringskansliets upphandling av konsulter KU Anslag som regeringen disponerar KU Sänkta socialavgifter FiU Statens stöd till kommuner med ekonomiska problem FiU Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken NU Styrningen av försvarets materielförsörjning FöU Plan- och byggprocessens längd BoU Sponsring av statliga myndigheter KU Det nya Lantmäteriet BoU
Granskningsärende Beredande
riksdagsutskott Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet JuU Statens ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning FiU Efterkontroll av förtidspensioner SfU Skrivelser till regeringen Försvarsmaktens personalförsörjning FöU ALMI NU Granskningsrapporter Regeringskansliet - En myndighet, tio departement eller hundra enheter? KU Östersjömiljarderna - insyn och kontroll KU, NU Uppehållstillstånd för asylsökande - tidsåtgång, kostnader, reformarbete SfU Statens styrning av livsmedelskontrollen MjU ROT-avdragets effekter SkU Internationella freds- och hjälpinsatser UU, FöU, JU Informationsrapporter Fiskeriverket - gemensam och nationell fiskeripolitik MjU Regeringskansliets informationsverksamhet KU Visum för besök i Sverige - regler, riktlinjer och praktisk hantering SfU Bistånd till krigförande länder i Afrika? UU Förstudier Statstjänstens förnyelse. Personalpolitik och omorganisation som medel för den statliga förvaltningens effektivisering FiU Konsekvenser av avregleringen inom järnvägstrafiken TU Konkurrenssituationen inom livsmedelssektorn NU Personaluthyrning inom arbetsmarknadspolitiken AU Statens styrning av verksamheter i kommuner AU Materielavveckling inom försvaret FöU Prissättning på läkemedel SfU Vården av unga och vården av missbrukare SfU Sjätte AP-fonden FiU Patientskadelagen LU Styrningen av försvarets fastigheter FöU ITiS - En statlig satsning på IT i skolan UbU Styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna AU Kontrollfunktionen i staten FiU Personliga skattekonton SkU Granskningsärende Beredande
riksdagsutskott Vägunderhållet - prioriteringar, styrning och uppföljning TU Myndigheter på marknaden NU Kulturbidragen och publiken KrU I det följande redovisas avslutade granskningsärenden under 2001 samt pågående granskningsärenden. Därefter redovisas en uppföljning av granskningsärenden under 2000.
Uppgifterna avser läget den 31 december 2001.
Förslag till riksdagen under 2001
Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten
Förslag 2000/01:RR9
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat AB Svensk Bilprovning. Granskningen har omfattat hur bolaget följer upp verksamhetens effektivitet, ägarnas styrning av bolaget, samt hur bolaget avgränsar sin konkurrensutsatta verksamhet från den övriga.
Bilprovningens ensamrätt att utföra kontrollbesiktning ökar betydelsen av att göra effektivitetsjämförelser inom bolaget. Revisorerna föreslog med anledning av detta att tyngdpunkten i detta arbete ska ligga inom bolaget genom systematiska jämförelser mellan stationer. Revisorerna föreslog även att systemet för kallelser till kontrollbesiktning ändras för att få en jämnare belastning över året och att regeringen kartlägger SWEDAC:s tillsynsansvar för AB Svensk Bilprovnings verksamhet.
Det är viktigt att avgränsa konkurrensutsatta verksamheter från verksamheter som bedrivs i monopol. Revisorerna föreslog därför att AB Svensk Bilprovning betydligt förbättar kvaliteten i sitt underlag för att fördela direkta och indirekta kostnader inom företaget samt använder detta underlag för prissättning av konkurrensutsatta produkter. Revisorerna föreslog även att preciserade regler utformas för myndigheters och statligt hel- eller delägda monopolföretags näringsverksamhet på konkurrensmarknader.
Med anledning av ägarstyrningen av Bilprovningen föreslog revisorerna att regeringen snarast tar ställning till AB Svensk Bilprovnings bolagsordning och att regeringen anger tydliga riktlinjer för bolagets avgiftssättning samt ser över formerna för beslut om avgiftssättning. Revisorerna föreslog även att regeringen utvecklar ägarstyrningen för samägda företag.
Riksdagen och regeringen uttalade redan 1993 att intervallen för kontrollbesiktning skulle glesas ut och delvis ersättas av fler flygande inspektioner på väg. Revisorerna föreslog med anledning av detta bl.a. att regeringen bör överväga hur Rikspolisstyrelsens roll som samordnare kan stärkas inom ramen för nuvarande organisation med självständiga polismyndigheter som utför inspektionerna.
Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten 2000/01:2, Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten. Rapporten har remissbehandlats.
Trafikutskottet behandlade revisorernas förslag den 15 maj 2001. Utskottet instämde i stora delar av revisorernas förslag. Utskottet instämde helt i revisorernas förslag om AB Svensk Bilprovnings verksamhet och effektivitet och delvis i revisorernas förslag angående avgränsningen av den konkurrensutsatta verksamheten, ägarnas styrning av Svensk Bilprovning samt vad revisorerna föreslagit angående flygande inspektioner och ökad trafiksäkerhet. Sju motioner väcktes med anledning av revisorernas förslag.
Under granskningens gång vidtog regeringen vissa åtgärder för att effektivi-sera Bilprovningen. Inställandetiden hos Bilprovningen förändrades för att
skapa en jämnare belastning under året. Vägverket fick dessutom överprövningsrätt vad gäller avgifterna.
Högskoleutbildningens utveckling
Förslag 2000/01:RR10
I granskningen belyses i huvudsak två aspekter av grundutbildningen. Den ena aspekten rör hur 1990-talets förändringar har påverkat högskolesektorns möjligheter att leva upp till riksdagens krav på kvalitet och effektivitet i verksamheten. Den andra aspekten rör regeringens och Högskoleverkets roll och insatser. Granskningen omfattade fyra delrapporter. Dessa har remissbehandlats var för sig. Riksdagen behandlade revisorernas förslag hösten 2001 (bet. 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:98 - 100). Med anledning av revisorernas förslag hade Kristdemokraterna väckt en motion om definition av begreppet högskola. Motionen avstyrktes.
Revisorerna konstaterade att en kostnadsbaserad redovisning av grundutbildningen endast förekom undantagsvis. Redovisningen av utbildningens kostnader kunde inte heller relateras till den per capita-baserade medelstilldelningen. Revisorerna framhöll att en rättvisande kostnadsredovisning är viktig för möjligheterna att följa upp resursanvändningen och för att se konsekvenserna av besparingar samt för att ge underlag för statsmakternas prioritering mellan olika utgiftsområden. Regeringen föreslogs därför få i uppdrag att initiera en utveckling av utbildningens kostnadsredovisning i detta avseende. Riksdagen framhöll vikten av en adekvat kostnadsredovisning, men avstyrkte revisorernas förslag då regeringen redan hade tagit initiativ i frågan.
Revisorerna framhöll att högskolelagens kvalitetskrav på utbildningen behövde klargöras avseende såväl den vetenskapliga grunden och forskningsanknytningen som begreppet beprövad erfarenhet. Vidare erfor revisorerna att studenternas lärartid, som genomgående uppfattas som central för utbildningens kvalitet, inte följdes upp. Revisorerna föreslog därför att enhetliga mått skulle utvecklas för att följa upp denna tid med utgångspunkt i den lokala planeringen. Lokalt behövde också utvecklas en lättillgänglig och överblickbar redovisning av utbildningens högskolemässighet. Mot bakgrund av 1993 års högskolereform ifrågasatte revisorerna också att lärosätena ofta tvingades till ett alltmer kortsiktigt agerande. Riksdagen avslog revisorernas förslag med hänvisning till den debatt om innebörden av utbildningens högskolemässighet som pågår. Riksdagen ansåg denna debatt vara angelägen.
Revisorerna fann vidare att det saknas bra mått för att bedöma utbildningens resultat samt att även kunskapen om utbildningens effekter i samhället i övrigt var bristfällig. Kunskapen behövde därför förbättras i fråga om ekonomiska och mer övergripande analyser av högskoleutbildningen. Statistiska mått för att följa upp utbildningens resultat behövde även utvecklas. Med anledning av en växande obalans mellan olika åldersgrupper vid antagningen till högskolan behövdes också en grundlig översyn av antagningsreglerna. Riksdagen avslog revisorernas förslag med hänvisning till att regeringen planerade en analys av avhoppen från högskoleutbildningen.
Revisorerna framhöll slutligen att regeringen borde klargöra innebörden av Högskoleverkets uppdrag att svara för nationella intressen i en decentraliserad högskolesektor. Enligt revisorerna rör detta uppdrag främst tillsyn, uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll, medan mer utpräglade främjandeuppgifter är svåra att följa upp. Verkets mandat gentemot såväl den politiska nivån som högskolans övriga intressenter borde också klargöras. Riksdagen avstyrkte revisorernas förslag med hänvisning till att Rådet för högskoleutbildning, som var den främsta bäraren av verkets främjanderoll, skulle få större självständighet gentemot verket.
Inom Högskoleverket menar man att främst den del av granskningen som avsåg verkets egen roll har varit ett stöd för verkets strävan att renodla sin verksamhet. Verket har således stärkt sin tillsyn, uppföljning och utvärdering. Samtidigt har verkets utvecklingsarbete tonats ned. En avdelning med denna inriktning lades ned vid en nyligen genomförd omorganisation.
Nya vägar till vägar och järnvägar?
Förslag 2000/01:RR11
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat väg- och järnvägsinvesteringar som helt eller delvis finansieras på annat sätt än med anslag över statsbudgeten. Granskningen har inriktats både på de olika finansieringsformer som har använts och på det samhällsekonomiska underlag som tagits fram för beslut om väg- och järnvägsinvesteringar.
Revisorerna föreslog att regeringen förbättrar sin redovisning av motiv till, risker med och ekonomiska konsekvenser av vald finansieringsform vid varje väg- och järnvägsinvestering som föreslås finansieras på annat sätt än med anslag över statsbudgeten.
Revisorerna föreslog även att regeringen förbättrar sin årliga samlade redovisning av omfattningen av och de statsfinansiella konsekvenserna av de väg- och järnvägsinvesteringar som finansieras på annat sätt än med anslag över statsbudgeten.
Revisorerna ansåg att det politiska inflytandet över planeringsprocessen inte får minska när andra finansieringsformer används. Samtliga väg- och järnvägsinvesteringar som helt eller delvis finansieras med statliga medel bör enligt revisorerna hanteras inom samma planeringsprocess. Revisorerna föreslog därför att regeringen tar initiativ till en översyn av planeringsprocessen för investeringar i vägar och järnvägar.
De samhällsekonomiska underlag för väg- och järnvägsprojekt som revisorerna har granskat uppfyller, enligt revisorernas mening, inte rimliga krav på att vara informativa, lättillgängliga eller aktuella. Inte heller innehåller de analyser av olika alternativ. Revisorerna föreslog därför att regeringen tar initiativ till en översyn av kraven på samhällsekonomiskt underlag vid beslut om investeringar i vägar och järnvägar.
Resultatet av revisorernas granskning redovisades i rapport 2000/01:5 Nya vägar till vägar och järnvägar? Rapporten har remissbehandlats.
Revisorernas förslag behandlades av trafikutskottet den 29 maj 2001 (bet. 2000/01:TU16, rskr. 2000/01:286). Utskottet instämde i stort i samtliga
revisorernas förslag. Tre motioner lämnades med anledning av revisorernas förslag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad
Förslag 2000/01:RR12
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat svenskundervisningen för invandrare (sfi) och invandrarnas arbetsmarknad. Syftet med granskningen var att få en bild av hur undervisningen i svenska för invandrare fungerar. Granskningen berörde även integrationen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden.
Revisorerna ansåg att granskningen tydligt visade behovet av en förändring av svenskundervisningen för invandrare. Revisorerna föreslog därför att en utredning tillsätts för att närmare klarlägga vilka förändringar som är nödvändiga för att svenskundervisningen för invandrare bättre ska tillgodose elevernas behov.
Arbetsmarknadspolitiken ska prioritera grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Till dessa räknar regeringen och AMS gruppen utomnordiska medborgare. Revisorerna ansåg att detta inte är ett meningsfullt begrepp eftersom gruppen utomnordiska medborgare är alltför heterogen. Revisorerna föreslog därför att prioriteringen av utländska medborgare inom arbetsmarknadspolitiken ses över.
Granskningen visade att det finns behov av att kombinera arbetsmarknadspolitiska program med undervisning i svenska. Revisorerna föreslog därför att regeringen tar initiativ till att utbildning i svenska i ökad grad kan erbjudas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.
Revisorerna föreslog också att en särskild översyn görs av utformningen, lokaliseringen och dimensioneringen av språkutbildningen för utländsk vårdpersonal.
Revisorernas överväganden och förslag har redovisats i rapporten 2000/01:3 Språk och arbete - svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad. Rapporten har remissbehandlats.
Revisorernas förslag behandlades av utbildningsutskottet den 8 maj 2001 (bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:230) i samband med att utskottet behandlade regeringens proposition Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72). Utskottet ansåg att det uppdrag som regeringen avsåg att lämna till Skolverket när det gäller kursplaner för sfi i huvudsak tillgodoser syftena med revisorernas förslag.
Regeringskansliets upphandling av konsulter
Förslag 2000/01:RR13
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat Regeringskansliets upphandling av konsulter. Trots att åtgärder tidigare vidtagits för att förbättra upphandlingen inom Regeringskansliet fann revisorerna i granskningen flera problem. Rutinerna för upphandling var bristfälliga. Efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling hade stora brister inom vissa departement. Under
lagen för upphandlingarna var ofta undermåliga. I granskningen framkom vidare att varken Förvaltningsavdelningen eller någon annan instans vid granskningstillfället hade någon samlad överblick över Regeringskansliets konsultanvändning. Revisorerna fann inte heller att det dittills hade gjorts någon systematisk uppföljning och utvärdering av Regeringskansliets upphandlingar.
Revisorerna föreslog att regeringen skulle ta initiativ till att förbättra kunskapen och överblicken över konsultanvändningen inom Regeringskansliet. Regeringen borde också göra en översyn av behov av resurser, kompetensutveckling och effektivisering av den interna arbetsorganisationen för upphandling av konsulter vid Regeringskansliet. För att säkerställa att departementen genomför upphandlingar på ett sätt som överensstämmer med lagen om offentlig upphandling föreslog revisorerna åtgärder som innebär att Förvaltningsavdelningens roll stärks. Revisorerna ansåg också att såväl den politiska ledningen som chefstjänstemännen inom departementen borde ta ett tydligare ansvar för upphandlingsfrågorna. Regeringen borde i EU verka för ett förtydligande av vissa upphandlingsbestämmelser. Avslutningsvis föreslog revisorerna att regeringen senast hösten 2002 återkommer till riksdagen med en redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits på upphandlingsområdet.
Riksdagens revisorers förslag behandlades av konstitutionsutskottet hösten 2001 (bet. 2001/02:KU2). Vid en utfrågning som utskottet höll med en företrädare för Regeringskansliets förvaltningsavdelning framkom att Regeringskansliet vidtagit flera åtgärder på upphandlingsområdet med anledning av revisorernas rapport. Konstitutionsutskottet ansåg dock att det var viktigt med en fortsättning på förbättringsarbetet och att en utgångspunkt för detta borde vara de förslag som revisorerna lämnat. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2001/02:16). En motion väcktes med anledning av Riksdagens revisorers förslag. Motionen avstyrktes av utskottet.
Anslag som regeringen disponerar och fördelar
Förslag 2000/01:RR14
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat de anslag som regeringen och Regeringskansliet disponerar. Granskningen avsåg budgetåren 1997-2000 och var fokuserad på de anslag där regeringen själv beslutar om fördelningen av bidrag.
Revisorerna konstaterade att det är önskvärt att riksdagen, som underlag för sina anslagsbeslut, vet om regeringen själv avser att hantera bidragssy-stem av det omfattande slag som studerats i granskningen. Revisorerna anser att regeringen bör anmäla sina avsikter i detta avseende när ett nytt bidragssystem introduceras. När så ej är möjligt kan regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning vid ett senare tillfälle.
Revisorerna konstaterade att samma krav bör ställas på regeringen när den hanterar bidragsmedel som på varje annan statlig myndighet. Revisorerna föreslog därför att regeringen bör överväga vilka ändringar i föreskrifter eller riktlinjer som behöver vidtas för att förbättra redovisningen till riksdagen av
mål och resultat när regeringen eller Regeringskansliet disponerar anslagsmedel.
Revisorerna föreslog att regeringens beslut om fördelning av stöd i projektform i princip bör regleras i en författning som så långt som möjligt bör precisera de kriterier som ska gälla för bidragsgivningen. I författningen ska framgå hur uppföljning och utvärdering av de beslutade bidragen ska ske.
Revisorerna ansåg att kraven på redovisning och revision behöver skärpas när regeringen väljer att ta på sig uppgifter som normalt ankommer på myndigheter under regeringen. Revisorerna föreslog därför att Regeringskansliet - i dessa fall - ska ha samma krav på sig att lämna resultatredovisning som myndigheter under regeringen.
Revisorerna föreslog sammanfattningsvis att riksdagen bör ställa vissa generella villkor i samband med att regeringen hanterar statliga bidrag. Det gäller bl.a. krav på ett fylligare beslutsunderlag och förbättrad återrapportering till riksdagen. Revisorerna föreslog att regeringen bör redovisa vad den gjort i frågan till riksdagen senast i budgetpropositionen för år 2003.
Revisorernas överväganden och förslag presenterades i rapporten 2000/01:7 Anslag till regeringens disposition - Hur fungerar styrningen och kontrollen när regeringen själv fördelar pengar? Rapporten har remissbehandlats.
Revisorernas förslag behandlades av konstitutionsutskottet den 22 november 2001. Utskottet välkomnade den granskning som revisorerna genomfört och ställde sig bakom samtliga revisorernas förslag (bet. 2001/02:KU5). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Inga motioner väcktes i samband med revisorernas förslag (rskr. 2000/01:286).
Sänkta socialavgifter
Förslag 2001/02:RR2
Riksdagens revisorer beslutade i februari 2000, efter förslag från socialförsäkringsutskottet, att granska den nedsättning av socialavgifterna som infördes den 1 januari 1997. Nedsättningen syftar till att stimulera nyanställningar och uppmuntra nyföretagande. Granskningen avgränsades till att främst beräkna sysselsättningseffekter av nedsättningen av socialavgifterna.
Revisorerna pekade på att sänkningen av socialavgifterna varje år innebär ett bortfall på budgetens inkomstsida på ca 5,5 miljarder kronor brutto. Enligt revisorernas beräkningar skapar den dock endast drygt 3 500 nya jobb, vilket innebär att varje nytt jobb kostar ca 1,5 miljoner kronor brutto. Revisorerna ansåg det inte rimligt att utnyttja en åtgärd där varje nyskapat arbetstillfälle beräknas kosta 5-10 gånger mer än en normal arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Samtidigt pekade revisorerna på att beräkningarna var förenade med viss osäkerhet och föreslog därför att regeringen borde få i uppdrag att inom ett år redovisa effekterna av nedsättningen av socialavgifterna.
Revisorerna redovisade vidare att nedsättningen av socialavgifterna är större än de samlade utgifterna för t.ex. regionalpolitiken respektive näringspolitiken. Det sker dock ingen resultatredovisning till riksdagen. Orsaken är att den i huvudsak är koncentrerad till utgiftssidan. Enligt revisorernas upp
fattning finns det inte några grundläggande skäl för att vissa stödformer ska undantas det normala kravet på resultatredovisning. Revisorerna föreslog därför att regeringen bör få i uppdrag att göra en generell översyn av hur resultaten eller effekterna av den här typen av stöd, eller s.k. skatteavvikelser, ska redovisas.
Finansutskottet behandlade Riksdagens revisorers förslag i november 2001 (bet. 2001/02:FiU1). En motion lämnades till följd av revisorernas förslag. Utskottet avstyrkte revisorernas förslag. Beträffande förslaget om utvärdering ansåg utskottet, mot bakgrund av att den generella nedsättningen av socialavgifterna varit i kraft alltför kort tid och att regeringen avsåg att föreslå förändringar i nedsättningen, att en utvärdering ännu inte var påkallad. Beträffande redovisningen till riksdagen ansåg utskottet att revisorernas förslag om resultatanalys av stödformer på budgetens inkomstsida skulle innebära ett mycket stort arbete och även vara förknippat med principiella problem. Enligt utskottet finns det inget behov av att begära en sådan översyn av regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2001/02:34 och 35).
Statens stöd till kommuner med ekonomiska problem
Förslag 2001/02:RR3
Riksdagens revisorer beslutade på eget initiativ i mars 2000 att granska anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Anslaget står till regeringens disposition och inrättades ursprungligen för att hantera problem i samband med utjämningssystemet. Revisorerna har främst analyserat fördelningsprocessen. Det gäller framför allt en analys av vilka beslutsunderlag och beslutskriterier som legat bakom beslut om stöd och avslag. Granskningen har främst avgränsats till att avse stöd som hanterats av regeringen (efter beredning av Kommundelegationen) och Bostadsdelegationen.
Revisorerna redovisade inledningsvis bl.a. att stora delar av anslaget saknar tydliga och mätbara mål, att resultatredovisningen i budgetpropositionen är bristfällig och att stora delar av hanteringen av anslaget inte regleras av någon förordning. Revisorerna avstod dock från att lägga förslag på dessa områden, eftersom liknande frågor behandlats i en tidigare skrivelse till riksdagen (förs. 2000/01:RR14).
Granskningen visade emellertid också att kommuner som fått stöd har sämre ekonomi och högre kommunalskatt än avslagskommunerna och kommunsektorn i övrigt. Samtidigt har de en mer omfattande verksamhet. Överenskommelserna mellan regeringen och kommunerna/landstingen är också diffusa. Hanteringen kan enligt revisorerna leda till olika incitamentsproblem som ökar det finansiella risktagandet. Mot bakgrund av bl.a. detta föreslog revisorerna att anslaget bör avvecklas.
Revisorerna pekade vidare på att anslaget utnyttjats för ett flertal olika ändamål. Ett flertal användningsområden har tillkommit löpande under budgetåren, dvs. anslaget har delvis använts som ett anslag för oförutsedda utgifter.
Användningen har i och för sig anmälts till riksdagen, men dessa utgifter har inte genomgått en normal budgetprövning. Det finns vidare inga egentliga
skäl till varför olika användningsområden inte bör äskas och prövas inom respektive politikområde. Revisorerna föreslog mot bakgrund av detta att utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting borde renodlas och begränsas till tre anslag.
Finansutskottet behandlade Riksdagens revisorers förslag i november 2001 (bet. 2001/02:FiU3). Fyra motioner lämnades till följd av revisorernas förslag. Utskottet avstyrkte revisorernas förslag. Finansutskottet ansåg emellertid att det finns skäl att uppmärksamma fördelningsprocessen för anslaget och understryker betydelsen av tydliga och mätbara mål för att underlätta en bedömning av hur verksamheten fungerar. Det är enligt utskottet också angeläget med en uppföljning av de beslutade åtgärderna samt en resultatrapportering som ger riksdagen en bättre kontroll över hur dessa medel används. Det är vidare angeläget att regeringen vid en lämplig tidpunkt redovisar för riksdagen vilka resultat som uppnåtts med hjälp av anslaget.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2001/02:134).
Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken
Förslag 2001/02:RR4
Riksdagens revisorer har granskat Glesbygdsverkets roll inom regionalpolitiken. Granskningen visar att Glesbygdsverkets uppdrag är otydligt. Bristen på uppföljningsbara mål för vad verket förväntas prestera gör det svårt att bedöma om Glesbygdsverket är ett effektivt verktyg för att stimulera utvecklingen i gles- och landsbygden. Myndigheten är främst engagerad i frågor som rör de välfärdspolitiska delarna av regionalpolitiken. När det gäller insatser för att främja tillväxten i gles- och landsbygden riktas fokus främst mot den offentliga sektorns ansvar. Efterfrågan på Glesbygdsverket i arbetet med de regionala tillväxtavtalen har hittills varit låg på den regionala nivån. Verket bedriver inte någon egentlig utvärdering av gles- och landsbygdspolitiska insatser.
Revisorerna påpekar att stora förändringar skett inom regionalpolitiken sedan Glesbygdsverket bildades. Bland annat har nyligen en stor omorganisation genomförts av myndighetsstrukturen inom de regional- närings- och innovationspolitiska områdena utan att Glesbygdsverkets roll analyserats.
Efter det att revisorernas rapport beslutades uppgav regeringen att den avser att se över Glesbygdsverkets roll och uppgifter (prop. 2001/02:4). Regeringen angav dock varken inriktning eller omfattning av den utlovade översynen. Revisorerna ansåg i sitt förslag (förs. 2001/02:RR4) att riksdagen borde ge regeringen ett tillkännagivande om den utlovade översynens inriktning. Enligt revisorernas förslag bör en översyn av Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken genomföras med utgångspunkt i de regionalpolitiska problem som hänger samman med en gles befolkningsstruktur. Översynen bör enligt revisorerna klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna inom den regionalpolitiska myndighetsorganisationen för att dels följa upp, dels främja den regionala välfärds- och tillväxtpolitiken ur ett glesbygds- och landsbygdsperspektiv.
Översynen bör vidare klargöra på vilket sätt den centrala regionalpolitiska myndighetsorganisationen bör stödja kommuner,
landsting, länsstyrelser, självstyrelseorgan, andra regionala och centrala myndigheter och övriga organ som har betydelse för gles- och landsbygdens utveckling. Revisorerna föreslog också att frågan om vilken gles- och landsbygd som bör vara föremål för särskilda myndighetsinsatser bör tas upp i översynen.
Näringsutskottet skriver i sitt betänkande 2001/02:NU2 att det anser att revisorernas granskning av Glesbygdsverket är en bra utgångspunkt för den kommande översynen av Glesbygdsverket. Utskottet skriver att det inte är tillfredsställande att de nuvarande målen för Glesbygdsverket inte gör det möjligt att bedöma om verket är ett effektivt redskap för att stimulera utvecklingen i gles- och landsbygden. Utskottet menar att revisorernas granskning påvisat att den aviserade översynen av Glesbygdsverkets uppdrag är angelägen.
Riksdagen beslutade i enlighet med näringsutskottets förslag att inte ge regeringen ett tillkännagivande om den kommande översynens inriktning (rskr. 2001/02:117). Näringsutskottet motiverade detta ställningstagande med att utskottet utgår från att de problem som revisorerna belyst i sin rapport omfattas av regeringens kommande översyn i berörda delar.
Styrningen av försvarets materielförsörjning
Förslag 2001/02:RR7
Revisorerna har på eget initiativ granskat hur regeringen och Försvarsmakten styr materielförsörjningen inom ramen för avgiftsfinansiering. När Försvar-ets materielverk (FMV) var anslagsfinansierat hade Försvarsmakten svårt att styra materielförsörjningen. Genom beställningar och avgifter till FMV skulle Försvarsmakten få stort inflytande över materielfrågorna.
Granskningen visar att avgiftsfinansieringen inte har inneburit att För-svarsmakten som beställare har fått stort inflytande över materielfrågorna. För att avgiftsfinansieringen ska fungera måste beställaren ha möjlighet att sätta press på utföraren. Av granskningen framgår att Försvarsmakten och FMV till vissa delar har haft svårt att tillämpa beställar- och utförarmodellen. Myndigheternas nära samarbete och starka beroende av varandra har medfört att beställar- och utförarmodellen inte har fungerat fullt ut.
Revisorernas rapport har remissbehandlats, och hösten 2001 överlämnades en skrivelse med förslag till riksdagen. I skrivelsen finns det en rad förslag som syftar till att förbättra regeringens och Försvarsmaktens styrning av materielförsörjningen. Bland annat föreslås att regeringen och försvarsmyn-digheterna bör klara ut vilka roller och vilket ansvar regeringen, för-svarsmyndigheterna och industrin ska ha i den nya materielförsörjningen. Revisorerna föreslår också att regeringen bör tillföra Försvarsdepartementet nödvändig analytisk kompetens.
Samtidigt ser revisorerna att det finns ett stort behov av att göra en generell och genomgripande analys av försvarets ledning och om beställar- och utförarmodellen är den lämpligaste styrformen.
Revisorerna har föreslagit att riksdagen ska besluta att regeringen ska utse en sär-skild utredare med uppdrag att utvärdera den övergripande styrningen av försvaret.
Försvarsutskottet avser att ta upp revisorernas skrivelse under våren 2002.
Plan- och byggprocessens längd
Förslag 2001/02:RR8
Granskningen har genomförts efter förslag från bostadsutskottet. Bakgrunden är bl.a. den långa tid det tar från initiativ till nya bostäder till att bostäderna står färdiga. Utskottet önskade också att revisorerna skulle belysa de kostnader som är förenade med den utdragna processen.
Granskningen har inriktats mot att pröva olika vägar till en effektivare administrativ process. Kostnaderna i ett antal olika byggprojekt har också studerats.
Revisorernas fallstudier visar att kommunernas planering ofta tar mycket lång tid. Orsaken till detta är enligt revisorerna bl.a. det komplicerade regelverket. Även överklaganden kan bidra till en längre process utan att medborgarinflytandet för den skull ökas. Osäkerheten om utgången av planinitiativ kan enligt revisorerna också leda till färre projekt och en bristande konkurrens. Likaså kan de administrativa kostnaderna ha betydelse för konkurrensen och fler planinitiativ även om kostnaden är liten i förhållande till den totala produktionskostnaden, ca 2- 5%.
Revisorerna pekar vidare på oklara begrepp i plan- och bygglagen som behöver förtydligas, inte minst i syfte att säkerställa en enhetlig hantering av ärendena i kommunerna och vid överprövningen.
Lagändringar de senaste åren har inte heller fått den effekt som avsågs. Införandet av flera led i planeringen tycks inte ha lett till ett ökat medborgarinflytande utan i stället komplicerat och förlängt processen. Fokuseringen på miljöfrågorna i planeringen har inneburit att gestaltningsfrågor och sociala frågor inte beaktas på sama sätt som tidigare. Plan- och bygglagen behöver också harmoniseras bättre med angränsande lagstiftning.
Regeringen kritiseras i rapporten för att inte ta tillvara och behandla de olika förslag till en effektivare process som under åren lämnats in till regeringen. Revisorerna föreslog därför att regeringen bör överväga att inrätta ett planeringsforum vid Boverket där olika förslag till förenklingar kan prövas ingående och i ett sammanhang. Inom Regeringskansliet bör förslagen beredas samlat i ett departement.
Länsstyrelsernas roll behöver enligt revisorerna klargöras och utvecklas. Regeringen bör få i uppdrag att initiera ett utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna i syfte att sprida kunskap om åtgärder som kan leda till en mer förutsägbar och snabbare planhandläggning.
De remissinstanser som fått tillfälle att yttra sig över rapporten instämmer i allt väsentligt i revisorernas iakttagelser och förslag. I revisorernas skrivelse till riksdagen kvarstår därför förslagen från rapporten med undantag för inrättandet av ett planeringsforum vid Boverket.
I skrivelsen föreslår revisorerna därtill att riksdagen tillkännager för regeringen att plan- och bygglagen bör bli föremål för en genomgripande och förutsättningslös översyn.
Två motioner har väckts med anledning av förslaget. Riksdagen har ännu inte behandlat ärendet.
Sponsring av statliga myndigheter
Förslag 2001/02:RR9
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat sponsring av statliga myndigheter (rapport 2000/01:13). Sponsring definieras i granskningen som ett affärsmässigt samarbete mellan en myndighet och ett företag där myndigheten tillhandahåller exponering och oftast även andra förmåner till ett företag i utbyte mot kontanta medel, varor eller tjänster. Sponsring, som är en relativt ny finansieringsform inom statlig förvaltning, omfattas inte av något särskilt regelverk. Granskningen inriktades på att kart-lägga förekomsten av sponsring, studera hur myndigheterna hanterar sam-arbetet med sponsorer samt vilka effekter sponsringen har för verksamheten.
Granskningen visade att sponsring inte längre är begränsad till kultursektorn, utan även förekommer hos myndigheter med en myndighetsutövande funktion. Enligt revisorernas uppfattning är det av stor vikt att förtroendet för statliga myndigheters verksamhet upprätthålls och att myndigheterna iakttar opartiskhet i sin myndighetsroll. I den skrivelse som lämnades till riksdagen i november 2001 föreslog revisorerna att regeringen tar ställning till vilka myndigheter eller vilka verksamheter som får finansieras med sponsring. Ett bemyndigande om sponsring bör komma till uttryck i myndighetens regleringsbrev eller i särskilt regeringsbeslut. Revisorerna betonade även vikten av öppenhet och insyn när det gäller myndigheters samarbete med sponsorer och föreslog vidare att ett bemyndigande om sponsring åtföljs av krav på återrapportering.
Därutöver föreslog revisorerna att regeringen tar initiativ till att sponsring som finansieringsform ges en tydlig definition och även klargör hur lagen om offentlig upphandling ska tillämpas på sponsring i form av varor och tjänster. Att intäkter från sponsring hanteras på ett mer enhetligt sätt än vad som i dag är fallet är enligt revisorernas uppfattning en förutsättning för att statsmakterna ska kunna få information om sponsringens omfattning. Revisorerna föreslog därför att Ekonomistyrningsverket ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur sponsring ska hanteras i redovisningen samt utreda hur sponsring ska kunna utläsas ur myndigheternas årsredovisning.
Regeringen föreslogs också ställa krav på att de myndigheter som har fått tillstånd att samarbeta med sponsorer utformar övergripande riktlinjer för sin sponsringsverksamhet. Myndigheterna bör också utveckla rutiner för uppföljning för att kunna visa att sponsringen utgör ett effektivt resurstillskott.
En motion har väckts med anledning av revisorernas förslag. Revisorernas förslag kommer att behandlas av riksdagen under våren 2002.
Det nya Lantmäteriet
Förslag 2001/02:RR10
Våren 2001 redovisade Riksdagens revisorer sin granskning av Lantmäteriet (rapport 2000/01:10). Granskningen inriktades bl.a. mot att belysa effekterna av Lantmäteriets omorganisation och omstrukturering, vilken bl.a. innebar en långtgående uppdelning av statlig myndighetsutövning och uppdragsverk
samhet inom lantmäteriområdet, samt att följa upp konsekvenserna av statlig och kommunal myndighetsutövning inom samma verksamhetsområde. Vidare belyste granskningen konsekvenserna av en förändrad arbetsprocess inom fastighetsbildningen. Rapporten har remissbehandlats.
I budgetpropositionen för 2002 framförde regeringen att man under de närmaste åren har för avsikt att genomföra flera av de åtgärder som revisorerna föreslog i rapporten. Som exempel angav regeringen att man tänker tillsätta en utredning i syfte att se över den statliga lantmäteriverksamheten. I det arbetet ingår bl.a. en uppföljning av Lantmäteriets omstrukturering. Vidare avser regeringen att överväga verkets roll inför beslut om avgifter som verket avser att ta ut. Direktiv till den aviserade utredningen är under utarbetande i Miljödepartementet.
Hösten 2001 överlämnade revisorerna en skrivelse till riksdagen med förslag om lantmäteriverksamheten. Med beaktande av regeringens aviserade utredning och remissinstansernas synpunkter föreslog revisorerna bl.a. att regeringen förbättrar sin återrapportering till riksdagen om omorganisationens konsekvenser. Regeringen och Lantmäteriet bör vidare diskutera möjligheterna att förenkla myndighetens struktur och det sätt på vilket myndigheten redovisar sitt resultat. I syfte att tydliggöra Lantmäteriets olika roller ansåg revisorerna också att regeringen bör se över hur Lantmäteriets olika verksamheter kan hållas åtskilda på ett tydligare sätt. Regeringen bör också presentera sin syn på en eventuell bolagisering av Lantmäteriets uppdragsverksamhet (Metria) för riksdagen.
Revisorerna föreslog vidare att Lantmäteriets tillsynsverksamhet förstärks på flera punkter. Revisorerna ansåg också att regeringen bör överväga om anslagen till fastighetsregistreringen kan avvecklas och finansieringen i stället ske över förrättningstaxan.
När det gäller kommunala lantmäterimyndigheter föreslog revisorerna bl.a. att regeringen ser över de regler som bestämmer om en kommunal eller statlig lantmäterimyndighet ska handlägga vissa ärenden. Vidare föreslog revisorerna att det ställs krav på ekonomisk särredovisning av de kommunala lantmäterimyndigheternas verksamhet. I anslutning till revisorernas förslag väcktes en motion.
Riksdagen beräknas ta ställning till revisorernas förslag i februari 2002.
Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet
Förslag 2001/02:RR11
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat statens insatser mot ekonomisk brottslighet med tyngdpunkt på samverkan mellan de myndigheter som har i uppdrag att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Oenighet mellan myndigheterna har lett till att kompetensutvecklingen av åklagare och poliser blivit eftersatt. Revisorerna konstaterade att detta inte är acceptabelt utan föreslog att regeringen tar ett initiativ för att lösa frågan och att den samtidigt klarlägger vilken myndighet som har ansvaret för kompetensutvecklingen på ekobrottsområdet.
I granskningen konstaterade revisorerna att regeringen borde ha varit mer aktiv i att stödja den nya Ekobrottsmyndigheten och definiera dess roll mer tydligt. Revisorerna välkomnade dock att regeringen blivit mer aktiv i frågan på senare tid. Revisorerna ansåg dock att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att stödja Ekobrottsmyndigheten och definiera dess uppgifter och roll.
Revisorernas granskning visade hur viktigt det är att skattebrottsutredarna lättare än i dag får tillgång till uppgifter ur det centrala skatteregistret. Revisorerna föreslog att regeringen låter se över frågan om vem som bör ha tillgång till uppgifter ur det centrala skatteregistret. Revisorerna ansåg också att regeringen bör verka för att skattemyndigheterna blir mer öppna för samlokalisering mellan skattebrottsenheterna samt polis och åklagare på de orter där de senare är öppna för detta.
Revisorerna ansåg att samarbetsproblemen mellan Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen kring underrättelseverksamheten på ekobrottsområdet är mycket otillfredsställande. Revisorerna ansåg att regeringen måste se till att frågan blir löst.
Revisorernas granskning, överväganden och förslag redovisades i rapporten 2001/02:3, Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet. Rapporten har remissbehandlats. Rapporten har även diskuterats på ett seminarium hos Riksdagens revisorer den 22 november 2001. Vid seminariet deltog förutom representanter för revisorerna även företrädare för de berörda myndigheterna samt representanter för Regeringskansliet.
Riksdagen har ännu inte behandlat revisorernas förslag.
Statens ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning
Förslag 2001/02:RR12
I Riksdagens revisorers granskning av hyressättning och förvaltning av statliga ändamålsfastigheter framkommer att regeringen inte har styrt fastighetsförvaltarna helt i enlighet med riksdagens intentioner. Förvaltarna har inte heller utformat hyressättning och förvaltning helt enligt riksdagens riktlinjer. Bristerna gäller efterlevnad av följande riktlinjer. Utgångspunkten för hyressättning bör vara självkostnadshyra när hyresgästen har begränsade alternativ och är beroende av en statlig hyresvärd. Insynen i förvaltningen ska vara god och det förutsätter öppen redovisning av hyresdelar avseende drift, underhåll och olika kapitalkostnader. Förvaltningsplaner ska upprättas gemensamt av hyresgäst och fastighetsförvaltare. Revisorerna föreslog att regeringen skulle anpassa sin styrning bättre efter riksdagens riktlinjer för hyressättning och förvaltning.
Anslagssystemet har utformats på ett sätt som kan ha resulterat i att vissa myndigheter fått omotiverat hög eller låg kompensation för sina lokalkostnader. Revisorerna föreslog därför att regeringen i budgetprocessen beaktar möjligheter till effektiviseringar i myndigheters lokalutnyttjande.
Med anledning av att hyresgäst och fastighetsförvaltare ibland är oeniga om huruvida kostnadshyra eller marknadshyra ska gälla föreslog revisorerna att ett samrådande expertorgan tillsätts inom eller i nära anslutning till Re
geringskansliet. Expertorganets roll föreslogs vara att yttra sig om vilken typ av hyra som bör gälla för en specifik fastighet, i de fall parterna inte kan komma överens om det genom förhandlingar.
Revisorernas granskning, överväganden och förslag redovisas i rapporten 2001/02:2 Statens ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning. Rapporten har remissbehandlats. Riksdagen kommer att behandla förslagen under våren 2002.
Ett par av förslagen har dock redan åtgärdats av regeringen. Det gäller förslaget om god insyn i förvaltningen och att det innebär tydlig redovisning av olika kostnader, samt förslaget om att underhållsplaner ska upprättas gemensamt av parterna. Regleringsbreven för år 2002 avseende Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket är kompletterade i enlighet med revisorernas förslag på dessa två punkter.
Efterkontroll av förtidspensioner
Förslag 2001/02:RR13
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat hur försäkringskassornas arbete med efterkontroller av förtidspensioner fungerar. Granskningens syfte har varit att utröna om efterkontroller i sin nuvarande form är en effektiv åtgärd för att få förtidspensionerade tillbaka i arbete och för att uppdaga eventuellt fusk eller missbruk av förmånen.
Granskningen visar att den typ av efterkontroller som görs i dag oftast inte är effektiva. 5% av efterkontrollerna leder till att försäkringskassan kan dra in eller sätta ned en förtidspension. Variationen i resultat är dock stor mellan olika försäkringskassor. Vid vissa kassor leder mindre än 1% av efterkontrollerna till åtgärder, medan det vid andra kontor är mer än hälften av efterkontrollerna som leder till åtgärd. Skillnader i arbetssätt är en av förklaringarna till att antalet indragningar och nedsättningar varierar mellan kontoren. Det rör sig bl.a. om hur systematisk kassan är i sina efterkontroller, hur pass prioriterad efterkontrollen är vid den enskilda kassan och vilket samarbete försäkringskassan har med andra myndigheter. Efterkontroller görs vanligen av dem som handlägger förtidspensioner vid kassan. Detta medför bl.a. att efterkontrollerna nedprioriteras till förmån för andra ärenden. Handläggare upplever ofta att efterkontroller är svåra, tidskrävande och ibland obehagliga att utföra. Det kan vara en av förklaringarna till att efterkontrollerna genomförs slentrianmässigt. I många fall består efterkontrollen enbart av ett telefonsamtal med den försäkrade.
Det finns en stor osäkerhet hos försäkringskassans personal om hur och när efterkontroller ska genomföras. Regelverket kring förtidspensioner är också i vissa avseenden ett hinder för en framgångsrik efterkontroll. Kunskapen om efterkontroller och deras resultat är vidare påfallande liten hos Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna med tanke på att verksamheten med efterkontroller är relativt omfattande. Uppskattningsvis genomför försäkringskassorna årligen omkring 9 000 efterkontroller av förtidspensioner.
Riksdagens revisorer föreslår att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra efterkontrollen av förtidspensioner. Regeringen bör ge Riksförsäkringsverket
i uppdrag att utarbeta riktlinjer för efterkontroll. I samband med att riktlinjerna tas fram bör Riksförsäkringsverket även rekommendera försäkringskassorna att centralisera arbetet med efterkontroller till särskilt utsedda handläggare samt lämna rekommendationer om hur informationen till den som beviljas förtidspension ska förbättras. Regeringen bör vidare uppdra åt Riksförsäkringsverket att föreslå förändringar av reglerna när det gäller förtidspensionärernas möjlighet att uppbära inkomst av arbete. Regeringen bör även ta initiativ för att göra det möjligt för Riksskatteverket att lämna uppgifter om förtidspensionärernas deklarerade inkomster till Riksförsäkringsverket.
Revisorernas förslag om efterkontroll av förtidspensioner kommer att behandlas av socialförsäkringsutskottet under våren 2002. Regeringen har i regleringsbrevet till Riksförsäkringsverket för år 2002 givit verket i uppdrag att redovisa hur försäkringskassorna följer upp beviljade förtidspensioner/sjukbidrag och vilka resultat denna uppföljning ger. Riksförsäkringsverket ska även redogöra för behovet av eventuella författningsändringar vad gäller försäkringskassornas uppföljning av förtidspensioner/sjukbidrag. Uppdraget ska redovisas i anslutning till Riksförsäkringsverkets årsredovisning för 2002.
Revisorernas granskning har redovisats i rapport 2001/02:1 Efterkontroll av förtidspensioner.
Skrivelser till regeringen under 2001
Försvarsmaktens personalförsörjning
Skrivelse till regeringen den 16 januari 2001
Riksdagens revisorer genomförde den 30 oktober 2000 på eget initiativ ett informationsbesök på Försvarsmaktens högkvarter. Syftet med besöket var att inhämta information om hur omstruktureringen inom Försvarsmakten fortlöpte med avseende på myndighetens personalförsörjning.
Omstruktureringen av försvaret innebär att drygt 6 500 yrkesofficerare och ca 2 900 civilanställda måste lämna Försvarsmakten under perioden 2000-2005. Samtidigt ska Försvarsmakten locka till sig och behålla nödvändiga kompetenser. Enligt Försvarsmaktens egna riktlinjer inför omstruktureringen skulle Försvarsmakten genomföra avvecklingen av personal på ett sådant sätt att myndigheten hade tillräckligt med personal med rätt kompetens för att kunna lösa sina uppgifter. För-svarsmakten skulle bl.a. beakta myndighetens behov av yngre officerare.
Revisorernas granskning visade att fel officerare lämnar försvaret. Tyngd-punkten bland spontanavgångarna låg under år 2000 hos yrkesofficerare i åldrarna 27-37 år. Enligt revisorerna var kompetensflykten från Försvars-makten oroande.
Av granskningen framgår vidare bl.a. att Försvarsmakten saknade admi-nistrativa rutiner för att följa upp hur avvecklingen av personal fortlöpte. Det fanns även en rad faktorer som talade för att Försvarsmakten hade svårt att hävda myndighetens intressen gentemot officerarnas intressen.
Granskningen avslutades som en skrivelse till regeringen i januari 2001. Regeringen har kommenterat revisorernas skrivelse i 2002 års budgetpropo-sition (prop. 2001/02:1). Regeringen konstaterar i likhet med revisorerna att omstruktureringen av försvaret har fått betydande konsekvenser för Försvars-maktens personalförsörjning och att alla problemområden inte har kunnat förutses. Enligt regeringen har dock Försvarsmakten åtgärdat mycket av det som uppmärksammats i revisorernas granskning. Merparten av problemområdena har också behandlats av Personalförsörjningsutredningen (dir. 1999:84) som lämnade sitt slutbetänkande våren 2001 (SOU 2001:23). Hösten 2001 lämnade regeringen en rad förslag till riksdagen som syftar till att förbättra Försvarsmaktens personalförsörjning (prop. 2001/02:10). Riksdagen kommer att behandla regeringens förslag våren 2002.
ALMI
Skrivelse till regeringen den 8 mars 2001
Revisorerna beslutade den 21 september 2000 att genomföra ett informationsbesök rörande ALMI Företagspartner avseende i första hand Näringsdepartementets roll. Informationsbesöket ägde rum den 28 november 2000 och behandlade fem delfrågor: den statliga ägarstyrningen av ALMI, effekterna av bolagets lånefinansieringsverksamhet, Näringsdepartementets agerande med anledningen av den s.k. Prosolviaaffären, förekomsten av jäv i samband med beslut om lånefinansiering och formerna för omorganisationen av ALMI.
Den 8 februari 2001 beslutade revisorerna om informationsrapporten "Informationsbesök rörande ALMI". Efter samråd med riksdagens näringsutskott översändes nedanstående förslag i en skrivelse till regeringen.
Formerna för ALMI:s ägardirektiv bör ses över. Genom tydligare dokumenterade verksamhetsmål och återrapporteringskrav kan bättre förutsättningar för uppföljning, insyn och kontinuitet skapas.
En tydligare reglering av hur långt ALMI:s och Industrifondens finansieringsinsatser får sträcka sig när det gäller att rädda befintliga engagemang i ett företag med finansiella problem bör ske. Revisorerna anser även att befintliga förordningar bör förtydligas för att undanröja tolkningsproblem rörande vid vilken tidpunkt en bedömning ska göras om när ett företag vuxit sig för stort för att komma i fråga för beslut om statlig finansiering till små och medelstora företag.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2002 aviserat att man planerar att genomföra en översyn av ALMI:s regionala organisation under budgetåret (prop. 2001/02:01). Under år 2002 beräknas också Institutet för tillväxtpolitiska studier avrapportera ett regeringsuppdrag där man bl.a. utvärderat ALMI:s kapitalförsörjningsinsatser (prop. 2001/02:1). Regeringen har ännu inte tagit ställning till revisorernas skrivelse.
Informationsrapporter under 2001
Revisorerna genomför besök hos myndigheter m.fl. för att få information i aktuella frågor. Informationen redovisas i särskilda rapporter som beslutas av revisorerna i plenum. Under 2001 har följande informationsrapporter utarbetats:
Fiskeriverket - gemensam och nationell fiskeripolitik
Informationsrapport 2000/01:2
Bakgrunden till revisorernas informationsbesök hos Fiskeriverket var ett förslag från riksdagens miljö- och jordbruksutskott om att revisorerna skulle granska fiskekontrollen i Östersjön. Revisorerna ansåg att undersökningen borde inriktas på hur Fiskeriverket arbetar inom ramen för EU-systemet. Synpunkter hade framförts på att Fiskeriverket är stort i förhållande till antalet yrkesfiskare och att EU medför att byråkratin växer.
I rapporten redogjordes för den gemensamma fiskeripolitik som gäller sedan 1983 då EG införde ett gemenskapssystem för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna. En översyn pågår av den gemensamma fiskeripolitiken, och ett ställningstagande väntas år 2002. I rapporten ingick också en beskrivning av Fiskeriverkets uppgifter och organisation.
Den gemensamma fiskeripolitiken är mycket omfattande, och revisorerna påpekade att det är angeläget att Fiskeriverket försöker beskriva resursanvändningen för gemensam och nationell fiskeripolitik. En översiktlig och diskuterande beskrivning vore också värdefull för att belysa vad EU-medlemskapet innebär inom statsförvaltningen. Sverige bör också inom ramen för EU-systemet verka för förenklingar av nuvarande regelsystem.
Den svenska fiskeriadministrationen utreddes efter EU-inträdet. Revisorerna ansåg att frågan hade genomlysts väl i och med den utredningen. Revisorerna avstod därför från att inleda en vidare granskning av detta ärende.
Regeringskansliets informationsverksamhet
Informationsrapport 2000/01:3
Revisorerna har granskat Regeringskansliets informationsverksamhet. Frågan blev aktuell genom en skrivelse till revisorerna från riksdagsledamoten Per Bill (m). I skrivelsen begärdes att revisorerna på lämpligt sätt granskar regeringens och Regeringskansliets medverkan i en serie om sju annonsbilagor som var införda i Dagens Nyheter i samband med millennieskiftet. Revisorerna ansåg att denna skrivelse aktualiserade en rad principfrågor i anslutning till Regeringskansliets informationsverksamhet. Revisorerna genomförde därför ett informationsbesök.
Riksdagens revisorer såg positivt på den utbyggnad som under senare år gjorts av informationsinsatserna och den tonvikt som därvid lagts på information till allmänheten. I det fortsatta arbetet med att utveckla Regeringskansliets informationspolicy - liksom i det praktiska informationsarbetet - bör enligt revisorerna särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor som gäller
gränsdragningen mellan politisk opinionsbildning och myndigheten Regeringskansliets information i sakfrågor. Även regeringens och Regeringskansliets medverkan i kommersiella annonskampanjer bör uppmärksammas i detta sammanhang.
När det gäller inriktningen av den framtida EU-informationen konstaterade revisorerna att det finns förutsättningar att göra en samlad bedömning av frågan från riksdag och regering inför budgetåret 2002. Revisorerna ansåg slutligen att regeringen i lämpligt sammanhang till riksdagen bör återkomma med en redovisning av pågående och planerade insatser inom ramen för sitt övergripande ansvar för politikområdet Samhällsinformation.
Informationsbesök rörande ALMI
Informationsrapport 2000/01:4
Revisorernas informationsbesök redovisades i skrivelse till regeringen. Se vidare under rubrik Skrivelser till regeringen.
Visum för besök i Sverige - regler, riktlinjer och praktisk hantering
Informationsrapport 2000/01:5
Riksdagens revisorer har genomfört ett informationsbesök hos Migrationsverket för att inhämta information om regler och praxis rörande besöksviseringar. Besöket motiverades av ett önskemål från socialförsäkringsutskottet. Besöket genomfördes i december 2000, några månader före Sveriges inträde i Schengensamarbetet.
Visering innebär tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under viss kortare tid. Viseringspolitiken ska vara ett stöd för den reglerade invandringen och samtidigt medge så stor frihet som möjligt för rörelser över gränserna.
Antalet beviljade visumansökningar är ca 200 000 per år. Den helt övervägande delen av viseringarna beslutas av utlandsmyndigheterna. Hanteringen är utspridd på ca 100 beslutande instanser. Riktlinjer för viseringar utfärdas av Migrationsverkets styrelse. Prövningen av en visumansökan görs med hänsyn till risken för s.k. visumavhopp. En ansökan ska inte bifallas om det finns risk för att den sökande, på grund av personliga eller andra förhållanden, inte har för avsikt att återvända till hemlandet. Antalet visumavhopp är ca 1 000 per år.
Mot bakgrund av den information som inhämtats anser revisorerna att regeringen bör ta ytterligare initiativ till att förbättra statistiken över viseringar och visumavhopp efter medborgarskap samt resultaten av avhoppen i form av erhållna uppehållstillstånd. Vidare anser revisorerna att sambandet mellan visering och uppehållstillstånd bör klargöras så att politiken blir konsistent. En tydligare vägledning från regeringens sida vad gäller riktlinjerna för visering vore också önskvärd.
Regeringen har i sin skrivelse Migration och asylpolitik, som lämnades till riksdagen i september 2001, åter hänvisat till det pågående arbetet med att förbättra datorstödet vad gäller ansökningar om uppehållstillstånd och visering. Både Migrationsverket och utlandsmyndigheterna ska i framtiden få
tillgång till ytterligare underlag vid sin prövning av viseringsansökningar (skr. 2001/02:5).
Bistånd till krigförande länder i Afrika?
Informationsrapport 2000/01:6
Den 16 januari 2001 genomförde Riksdagens revisorer ett informationsbesök för att diskutera ett antal frågor som rörde vilka ställningstaganden avseende biståndet som görs av UD och Sida när ett biståndssamarbete ska inledas eller då situationen i ett mottagarland förändras. Bakgrunden till besöket var ett förslag från de moderata riksdagsledamöterna i utrikesutskottet.
Revisorerna kunde konstatera att UD och Sida utarbetar s.k. landstrategier såväl inför ett biståndssamarbete som vid förlängning av ett samarbete. Strategierna innehåller uppgifter som används som underlag för beslut om bistånd ska lämnas eller inte. Biståndet omprövas också om den politiska situationen i mottagarlandet förändras. Även om varje land och varje situation bedöms för sig, är tillvägagångssättet ungefär detsamma när en biståndssatsning ifrågasätts. Man arbetar efter en tänkt modell i form av en trappa, där biståndet förändras efter hand mot mer kontroll, ifrågasättande av vissa mottagare och slutligen indragning av biståndet.
Mot bakgrund av vad som framkom under informationsbesöket menade revisorerna att det inte fanns anledning att ytterligare granska hur svenskt biståndssamarbete inleds eller omprövas i de länder i Afrika som är indragna i konflikt. Revisorerna förutsatte också att de frågeställningar som behandlades i informationsrapporten skulle komma att tas upp i kommittén om Sveriges politik för global utveckling. Rapporten överlämnades för kännedom till utrikesutskottet, Utrikesdepartementet, Sida samt kommittén om Sveriges politik för global utveckling (komm.nr. UD 1999:04).
Övriga avslutade granskningsärenden under 2001
Konsekvenser av avregleringen inom järnvägstrafiken
Förstudie 2000/01:13
En förstudie om avregleringen av den spårbundna trafiken har gjorts efter förslag från riksdagens trafikutskott. I förstudien sammanfattas hur omregleringen av järnvägssektorn har utvecklats och vilka effekter som kan konstateras. Därutöver redovisas beslutade och föreslagna förändringar samt pågående och planerade utredningsinsatser.
Sverige är ett av de länder som kommit längst i omregleringen/avregleringen av järnvägstrafiken med ökade inslag av konkurrens mellan olika operatörer. I förstudien konstateras att utvecklingen inom järnvägssektorn har präglats av olika förhållanden. Omregleringen har lett till en avreglering. Olika förändringar har genomförts av regelsystemet för att öppna marknaden för konkurrens och avskaffa monopol. Beslutsfattandet har decentraliserats. Omfattande organisations- och strukturförändringar har genomförts för att
anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna. Dessa förändringar har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete inom kommittéväsendet, Regeringskansliet och vid myndigheter.
Arbetet med organisations- och strukturförändringar pågår fortfarande. Detta gäller t.ex. bolagiseringen av SJ och ett flertal utredningsinsatser.
Mot denna bakgrund beslutade revisorerna att inte nu göra någon djupare granskning av avregleringen inom järnvägssektorn. Revisorerna ansåg dock att det kan finnas skäl att återkomma i frågan när effekter kan identifieras av beslutade och föreslagna förändringar.
Personaluthyrning inom arbetsmarknadspolitiken
Förstudie 2000/01:15
Vid ett möte våren 2000 mellan arbetsmarknadsutskottet och Riksdagens revisorer föreslogs att revisorerna skulle granska personaluthyrning inom arbetsmarknadspolitiken. Med anledning av detta genomförde revisorerna en förstudie. Förstudien inriktades på hur konkurrenseffekterna beaktas i regelverken och vilka kriterier som används för att avgöra om konkurrensneutralitetsvillkoret kan anses uppfyllt.
I s.k. lokala arbetscentra kan personer med lång arbetslöshetstid kombinera utbildning eller praktik - eller både och - med tillfälliga arbeten som finns på den lokala arbetsmarknaden. Lokala arbetscenter som metod har fått kritik för att de snedvrider konkurrensen. Kritik har också riktats mot att de arbetssökande fått aktivitetsstöd när de inte varit uthyrda. Detta har medfört att konkurrensen med bemanningsföretagen inte ägt rum på lika villkor.
Enligt information från AMS håller verksamheten med lokala arbetscenter på att avvecklas. AMS uppmuntrar inte till start av nya lokala arbetscenter inom ramen för aktivitetsgarantin, utan hänvisar till samarbete med bemanningsföretag. Revisorerna bedömde att om i stället verksamheten med lokala arbetscenter varit en expanderande verksamhet hade det varit nödvändigt för AMS att allvarligt överväga hur man skulle hantera konkurrensfrågorna i förhållande till bemanningsföretagen.
Med anledning av verksamhetens ringa omfattning fann revisorerna inte anledning att vidare granska verksamheten.
I förstudien beskrivs också aktivitetsgarantin som i likhet med lokala arbetscenter i första hand är till för personer med lång arbetslöshetstid. Aktivitetsgarantin har från olika håll kritiserats för bl.a. dålig kvalitet. Det kan bli aktuellt för revisorerna att återkomma till frågan om en granskning av aktivitetsgarantin.
Materielavveckling inom försvaret
Förstudie 2000/01:17
Riksdagens revisorer har genomfört en förstudie om hur försvaret sköter avvecklingen av materiel. Den pågående omstruktureringen av försvaret skapar ett stort behov av att avveckla övertalig materiel. Den övervägande delen av den övertaliga materielen skickas till uppsamlingsplatser för försälj
ning. Försvarsmakten har gjort bedömningen att försäljning i stora partier är det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet för att göra sig av med den stora massan av övertalig materiel.
Försvarets materielverk (FMV) sköter försäljningen åt Försvarsmakten. FMV säljer på fullmakt och Försvarsmakten är ägarföreträdare. Det företag som köper materiel som är klar för försäljning kan åläggas restriktioner vad gäller exempelvis vidareförsäljning. Försäljningarna gäller mycket stora partier och kommer att äga rum en eller ett par gånger per år. Vinsten av avvecklingen består framför allt av intäkter från försäljning, minskade kostnader för förrådsyta och underhåll och på sikt minskade personalkostnader.
De frågor som Riksdagens revisorer bedömer kan vara av intresse att granska rör framför allt konkurrenssituationen vid försäljningen samt hur uppföljningen av försäljningen kommer att göras.
I förstudien framförde revisorerna att Försvarsmakten förtjänar kritik för att inte tillräckligt ha prioriterat avveckling av materiel tidigare trots att både försvarsbeslutet 1992 och 1996 medfört sådana behov. Revisorerna bedömde att det inte fanns anledning att göra någon granskning omedelbart eftersom den storskaliga avvecklingen inte hade påbörjats. Revisorerna ansåg dock att det är viktigt att följa avvecklingsprocessen och avsåg att återkomma i frågan. Ärendet fördes därför upp på revisorernas bevakningslista.
Som ett led i bevakningen av ärendet gjordes den 21 augusti 2001 ett besök av Riksdagens revisorers kansli på ett av Försvarsmaktens försäljningsställen. Riksdagens revisorer följer frågan och kommer att ta del av den uppföljning som görs av Försvarsmakten och Försvarets materielverk. En eventuell granskning kan komma att aktualiseras under våren 2002.
Prissättning på läkemedel
Förstudie 2000/01:18
Förstudien av prissättningen på läkemedel initierades av Riksdagens revisorer. Bakgrunden var bl.a. att kostnaderna för läkemedel ökat kraftigt och att en stor del av dessa finansieras av staten. Läkemedelsmarknaden är dessutom föremål för en omfattande offentlig reglering och kontroll. Regleringarna avser inte bara godkännande och kontroll av läkemedel, utan också frågor om distribution, försäljning, prissättning och användning av läkemedel.
I förstudien redovisas läkemedelskostnadernas utveckling och faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen. Det sker vidare en analys av läkemedelsmarknaden och läkemedlens finansiering samt av läkemedelspriser och priskontroll.
Revisorerna konstaterar emellertid att läkemedelsområdet till vissa delar är föremål för en översyn. Det gäller bl.a. viktiga delar som organisationen och eventuellt kriterierna för prissättningen på läkemedel.
Mot denna bakgrund ansåg revisorerna att det inte var aktuellt att granska prissättningen på läkemedel.
Sjätte AP-fonden
Förstudie 2001/02:1
På förslag av kansliet har revisorerna genomfört en granskning om den sjätte AP-fondens verksamhet. Motivet var att sjätte AP-fonden skiljer sig från övriga AP-fonder i flera avseenden. Den sjätte AP-fonden kan arbeta som en aktiv ägare i små och medelstora företag. Detta gäller såväl företag som är noterade på börsen som onoterade företag. Den sjätte AP-fonden får även äga större andelar av enskilda företag än övriga AP-fonder och den behöver inte placera en viss andel av sitt kapital i räntebärande tillgångar. Fonden kan dessutom ta större risker i sina enskilda placeringar än övriga AP-fonder.
Den sjätte AP-fonden har arbetat under snart fem år. Inga av de utvärderingar som har gjorts av fondens verksamhet har tytt på att fonden tar för höga risker eller förvaltar sitt kapital på ett bristfälligt sätt. Revisorerna beslutade därför att avsluta granskningen med förstudien.
Patientskadelagen
Förstudie 2001/02:2
Förstudien om patientskadelagen gjordes på förslag från lagutskottet och inriktades på hur patientskadelagen fungerar.
När patientskadelagen infördes var riksdagens avsikt att lagen skulle fungera som den frivilliga patientförsäkringen hade gjort. Förstudien visar att så inte alltid är fallet men att skillnaderna är små.
Socialdepartementet kommer att utvärdera patientskadelagen under hösten år 2001. Därför beslutade revisorerna att inte gå vidare med granskningen.
Kontrollfunktionen i staten
Förstudie 2001/02:6
I vårpropositionen år 1996 presenterade regeringen ett program för att stärka det man kallade kontrollfunktionen i staten. En total ram om sammanlagt 345 miljoner kronor för förstärkning av kontrollfunktionen i staten föreslogs. Beloppet skulle fördelas med 100 miljoner kronor år 1997, 120 miljoner kronor år 1998 och 125 miljoner kronor år 1999.
I förstudien prövades frågan om extraresurserna, som i genomsnitt är jämförbara med kostnaderna för RRV:s årliga revision, inte använts för verksamhet som ska bedrivas inom ordinarie verksamhet.
Regeringen gav under år 2001 Statskontoret i uppdrag att utvärdera den verksamhet som finansieras med anslaget Kontrollfunktionen i staten. Uppdraget ska avrapporteras senast den 1 juni 2002. Mot den bakgrunden beslöt revisorerna att det för närvarande inte fanns motiv för en fortsatt granskning.
Personliga skattekonton
Förstudie 2001/02:7
Skatteutskottet föreslog att revisorerna skulle granska vissa aspekter av skattekontosystemet som infördes 1998. Syftet med skattekontosystemet var att åstadkomma administrativa förenklingar och att öka överblickbarheten för de skattskyldiga. Utskottets förslag gällde granskning av om syftet uppnåtts samt av effekter av att skattekontot även används för annat än vad som ursprungligen var avsett. I förstudien framkom att systemet inneburit en effektivisering av skatteuppbörden genom administrativa förenklingar.
Revisorerna konstaterade att Riksskatteverket under året avslutat en utvärdering av skattekontoreformen. Enligt den utvärderingen fungerar systemet relativt bra. En rad problem identifierades dock, och Riksskatteverket har därför börjat förbättra systemet. Verket ska bl.a. göra kontoutdragen enklare och tydligare, ränteberäkningen enklare och informationen bättre.
Revisorerna ansåg att det inte fanns skäl för granskning vid tillfället. Resultatet av Riksskatteverkets åtgärder bör beaktas innan en eventuell granskning av skattekontot genomförs, menade revisorerna.
Angående effekter av att skattekontot används för utbetalning av stöd gjorde revisorerna bedömningen att omfattningen av detta hade varit för liten för att det skulle motivera granskning.
Vägunderhållet - prioriteringar, styrning och uppföljning
Förstudie 2001/02:8
Förstudien angående vägunderhållet initierades av Riksdagens revisorer. Bakgrunden var att vägunderhållet under en följd av år kritiserats för att vara eftersatt och att anslaget till underhållet omfattar stora belopp på statsbudgeten.
Förstudien behandlar planeringsprocessen för drift och underhåll av vägar samt uppföljningen och återredovisningen av verksamheten till bl.a. riksdagen. Revisorerna framhöll i förstudien att det är olyckligt att det hittills inte har gått att ta fram ett tillförlitligt underlag för bedömningen av ett rimligt vägunderhåll. Vikten av att finna nya metoder för att mäta vägarnas tillstånd samt följa upp genomförda insatser betonas. Även beslutsunderlaget behöver förbättras på alla nivåer.
Revisorerna går i förstudien igenom de olika insatser som aviserats från olika håll, bl.a. regeringen, för att komma till rätta med problemen. Det omfattande utvecklingsarbete som pågår eller kommer att påbörjas för att förbättra planeringen och uppföljningen av -vägunderhållet borde enligt revisorerna avvaktas innan en granskning genomförs. Därför föreslogs ingen vidare granskning men revisorerna angav samtidigt att de noga kommer att följa det pågående utvecklingsarbetet.
Kulturbidragen och publiken
Förstudie 2001/02:10
På förslag från kulturutskottet har revisorerna studerat frågan om ökningar av de statliga bidragen till kulturinstitutioner - sett under ett antal år - givit en ökning och breddning av publiken. Utskottet föreslog också att revisorerna i sin granskning skulle ta upp frågan om det statligt stödda kulturutbudet motsvarar det publiken efterfrågar.
I förstudien beskrivs kulturbidragens utveckling och de senaste 20 årens publikutveckling vid de statligt stödda kulturinstitutionerna (teater-, dans- och musikinstitutioner samt museer). Vidare redogörs för publikens sammansättning och de statliga kulturbidragens regionala spridning. En diskussion förs också om det statliga kulturutbudet motsvarar det publiken efterfrågar. Revisorerna konstaterade bl.a. att det med nuvarande statistiska underlag är svårt att få en bild av den regionala spridningen av statens kulturbidrag och att publikens sammansättning, på övergripande nivå, inte genomgått några större förändringar under de senaste 20 åren. Det saknas i stor utsträckning forskning om hur den statliga kulturpolitiken bidrar till att uppfylla de kulturpolitiska målen liksom forskning om vad publiken efterfrågar och hur det statligt stödda kulturutbudet motsvarar denna efterfrågan.
Revisorerna ansåg att frågor om publikens sociala sammansättning, kulturbidragens regionala spridning och vad publiken efterfrågar delvis är av forskningsmässig karaktär. Dessutom arbetar Statens kulturråd och Kulturdepartementet med att utveckla uppföljningen och utvärderingen av statens kulturpolitik. Mot denna bakgrund ansåg revisorerna att det inte fanns motiv för en fortsatt granskning.
Pågående granskningsärenden
Regeringskansliet - En myndighet, tio departement eller hundra enheter?
Rapport 2001/02:4
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat sammanslagningen 1997 av Regeringskansliet till en myndighet. Målet för sammanslagningen var att skapa möjligheter för ett gemensamt agerande och för ett effektivare utnyttjande av myndighetens samlade resurser. Sedan sammanslagningen har ett förändrings- och förnyelsearbete bedrivits i Regeringskansliet under ledning av Statsrådsberedningen och Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
I rapporten beskrivs bakgrunden till sammanslagningen, hur man arbetar i Regeringskansliet samt hur utvecklingsarbetet bedrivits sedan 1997. Underlaget till granskningen bygger på intervjuer med företrädare för departement och enheter samt de fackliga företrädarna i Regeringskansliet. Vidare bygger underlaget på offentliga utredningar som behandlat Regeringskansliet samt dokumentation av Regeringskansliets egna översyner och utredningar.
Stockholms centrum för studier av den offentliga sektorn (Score) har på revisorernas uppdrag genomfört en studie av hur Regeringskansliet fungerar och arbetar.
I rapporten pekar revisorerna på att Regeringskansliet står under regeringens direkta kontroll och är helt avgörande för att regeringens arbete kan bedrivas på bästa sätt. Regeringskansliet är en stor myndighet med över 4 000 anställda. Regeringskansliet verkar i en komplex miljö med ett mycket stort antal sakområden. Regeringskansliet ska kunna reagera snabbt på politiska frågor som uppstått med kort förvarning. Detta är dock, enligt rapporten, inget som hindrar en mer utvecklad resultatanalys och redovisning av Regeringskansliets verksamhet. Riksdagen ska kunna ställa krav på regeringens styrning av Regeringskansliet på samma sätt som man ställer krav på regeringens styrning av övriga myndigheter.
Enligt rapporten är det viktigt att kraven på Regeringskansliet att redovisa sin verksamhet fortsätter att ställas. Revisorerna menar i rapporten att den årliga redovisningsrevisionen av Regeringskansliet bör kompletteras med fortsatta återkommande insatser av förvaltningsrevisionell karaktär.
Vad gäller sammanslagningens betydelse för verksamheten i Regeringskansliet konstaterades att det arbete som bedrivs av de minsta operativa enheterna i Regeringskansliet, sakenheterna, i allmänhet fungerar väl. Samtidigt konstaterades att utvecklingsarbetets påverkan på verksamheten är låg. Kärnverksamheten i Regeringskansliet står opåverkad av sammanslagningen av departementen. Enligt rapporten finns det två huvudsakliga skäl till detta.
För det första har förvaltningsavdelningen satsat på att skapa departe-mentsövergripande styrsystem, men dessa har haft en svag koppling till de behov som finns på departementens enheter. Samtidigt visar forskning att det är mycket viktigt med ett starkt engagemang från de enskilda medarbetarna för att en sammanslagning ska bli framgångsrik. Förvaltningsavdelningen har lagt stor vikt vid utvecklingsinsatser riktade mot statssekreterare och chefer. I stället, menar revisorerna i rapporten, borde man ha gett personalen på enheterna ett mycket stort utrymme för aktiviteter i syfte att uppnå en hög grad av gemensam organisationskultur.
För det andra har man i utvecklingsarbetet försökt att lösa frågan om politisk samordning med komplicerade administrativa styrsystem. Genom att formulera verksamhetsmål för departementen utifrån regeringens politiska mål skulle en högre grad av samordning mellan departementen uppnås. Detta har enligt rapporten inte fungerat.
Med utgångspunkt i kraven på ökad kontinuitet, kompetensuppbyggnad och stabilitet i Regeringskansliet lämnade revisorerna i rapporten förslag att regeringen bör överväga att
renodla förvaltningsavdelningen till en serviceavdelning till departementen,
införa en befattning som förvaltningschef på varje departement som departementets högsta tjänstemän,
ge regelbunden information till riksdagen om hur arbetet med att utveckla de administrativa grundfunktionerna fortskrider,
se över kompetensförsörjningen med utgångspunkt i en ökad delegering av ärenden från Regeringskansliet till myndigheter.
Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Regeringskansliet - En myndighet, tio departement eller hundra enheter? (2001/02:4). Rapporten har remissbehandlats. Förslag till riksdagen beräknas lämnas i februari 2002.
Östersjömiljarderna - insyn och kontroll
Rapport 2001/02:5
I förstudien Östersjömiljarderna (2000/01:14) konstaterade revisorerna att det finns förutsättningar för att hanteringen i stort av den andra Östersjömiljarden kommer att fungera bättre än för den första. Grunderna för beredningsordningen hade blivit tydligare genom att det utarbetats riktlinjer som det går att följa, göra medvetna avsteg ifrån eller ändra genom gängse procedurer. Möjligheterna till bra utvärderingar som kan utgöra underlag för politiska beslut hade ökat genom att uppföljningssystemen blivit bättre.
Den fortsatta granskningen inriktades på den ekonomiska redovisningen i stort och för enskilda projekt. I rapporten Östersjömiljarderna konstaterade revisorerna att den ekonomiska redovisningen inte är på samma nivå som för merparten av annan statlig verksamhet. Det gäller enskilda rutiner och funktioner, men också för några generella funktioner såsom direktiv, ansökningar, organisation och den ekonomiska kontrollen.
Revisorerna menade att den ekonomiska redovisningen behöver förbättras för att resultatredovisningen ska bli meningsfull. Revisorerna föreslog därför att arbetet med utveckling av rutiner och riktlinjer för Östersjömiljarderna ska fortsätta för att öka tydligheten och enhetligheten. Ramar för hur projekten ska läggas upp och redovisas hos projektgenomföraren bör därför formuleras.
Förfarandet med ansökningar innebär att någon upphandling ofta inte har blivit aktuell. Revisorerna ansåg att det bör klargöras att bestämmelserna i förvaltningslagen om dokumentation, motivering och överklagande ska tillämpas av de myndigheter som bereder ansökningarna.
Revisorerna konstaterade i rapporten att kontrollen av Östersjömiljarderna har varierat. För vissa projekt har den ekonomiska redovisningen inte utsatts för någon extern kontroll. I stort sett ingen kontroll av den ekonomiska redovisningen har utförts genom Regeringskansliet. Den fortlöpande ekonomiska kontrollen måste enligt revisorerna förbättras.
Ett sätt att förbättra den ekonomiska redovisningen och kontrollen av den är enligt revisorerna att införa krav på revisorsintyg. De granskningsåtgärder som ska vara utförda för att revisorsintyg ska kunna utfärdas för projekten ska då också vara tydligt angivna för att öka tydligheten och enhetligheten. Ramar för hur projekten ska läggas upp och redovisas hos projektgenomföraren bör därför formuleras.
Flera av de förhållanden rörande den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna som iakttagits under granskningsarbetet hänger samman med vissa generella problem beträffande insynen i och kontrollen av anslag till regeringens disposition, något som revisorerna också granskat under 2000. (Se Anslag som regeringen disponerar, förslag 2000/01:RR14).
För att öka möjligheterna till insynen och kontroll beträffande Östersjömiljarderna föreslog revisorerna i rapporten att redovisningen ska göras fortlöpande och sammanhängande på ett sätt som är likvärdigt den ordning som gäller för verksamheter genom myndigheter under regeringen. Detta innebär bl.a. att en resultatredovisning ska finnas med i Regeringskansliets årsredovisning och att Regeringskansliets revisionskontor också ska granska Östersjömiljarderna.
Rapporten har remissbehandlats. Revisorerna avser att lämna förslag till till riksdagen i början av 2002.
Uppehållstillstånd för asylsökande - tidsåtgång, kostnader, reformarbete
Rapport 2001/02:6
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat tidsåtgången i asylprocessen och härmed sammanhängande frågor. Juridiska frågor behandlas inte. Syftet med rapporten är att beskriva och förklara asylprocessen, att mäta tidsåtgången i denna process och att söka förstå orsakerna till fördröjningar av handläggningen.
Långa handläggningstider bör undvikas i all offentlig verksamhet. Fördröjningar innebär vanligen att ärendena blir svårare att handlägga samtidigt som de direkt berörda personerna drabbas av långa väntetider. Detta gäller även asylärenden. Uppehället för de asylsökande under väntetiden bekostas av staten. Den statsfinansiella och samhällsekonomiska innebörden av långa väntetider i asylprocessen kan liknas vid vårdköer där de som befinner sig i kön får sin försörjning av staten och dessutom blir sjukare under väntetiden.
Handläggningstiderna i asylprocessen är ett långvarigt problem som även har uppmärksammats i tidigare granskningar. Problemet är dock inte löst. Granskningen visar att tidsåtgången inte har minskat för de årgångar av asylsökande som kom till Sverige under åren 1996-2000.
Antalet asylsökande har ökat kraftigt under denna period, från ca 5 500 år 1996 till ca 16 000 år 2000. Svårighetsgraden í ärendena har snarare ökat än minskat. Resurserna för asylprövning har inte ökat i samma takt som antalet ärenden. Förändringar i det internationella regelverket har haft komplicerade effekter. Omorganisationer och utvecklingsarbete i Migrationsverket har verkat för ökad effektivitet i handläggningen, men detta har inte varit tillräckligt för att pressa ned tidsåtgången från asylansökan till beslut.
Den aktiva tid som krävs för att handlägga ett asylärende är endast några få arbetsdagar. Till det kommer tid för korrespondens och kommunikation med andra myndigheter och med den sökandes juridiska ombud. Dessa faktorer kan dock inte förklara hela tidsåtgången fram till beslut i ett asylärende. Den viktigaste förklaringen till tidsåtgången är brister i myndighetens arbetskapacitet som medför kötider för handläggningen.
I rapporten föreslog revisorerna att regeringen anlägger ett flerårigt synsätt på resursfördelningen till migrationspolitiken.
Extra insatser till asylprövning kan motiveras om de ses som en investering i en bättre fungerande asylprocess. Revisorerna föreslog också ett antal åtgärder för att förbättra hantering
en av asylärenden så att denna hantering blir mindre resurskrävande och mera ändamålsenlig. Flera av förslagen betonar regeringens roll. Eftersom asylfrågorna har en stor och sannolikt ökande politisk betydelse föreslog revisorerna också att regeringen förstärker sin återrapportering till riksdagen på detta område.
Rapporten har remissbehandlats. Revisorernas förslag till riksdagen med anledning av rapporten och remissvaren väntas under februari 2002.
Hur styr staten livsmedelstillsynen?
Rapport 2001/02:7
I december år 2001 avslutade Riksdagens revisorer den första granskningen av statens styrning av verksamheter i kommuner. Övriga områden som behandlas är skolan och äldreomsorgen. Rapporten om livsmedelstillsynen är samtidigt en uppföljning av revisorernas tidigare granskning av livsmedelstillsynen (1994/95:RR8).
Granskningen av livsmedelstillsynen visar att nuvarande finansierings- och avgiftssystem har betydande brister. Avgiftssystemet är mycket komplicerat och har betydande negativa effekter för såväl företag som tillsynsmyndigheter. Nuvarande avgiftssystem ger inte företag tillräckliga incitament för att följa gällande regelverk och kan inte heller garantera att myndigheterna får de resurser som tillsynsbehoven kräver.
Revisorerna föreslog att regeringen reformerar nuvarande finansierings- och avgiftssystem. Ett nytt system bör utformas för att skapa incitament för verksamhetsutövare att följa gällande regelverk och ge tillsynsmyndigheterna förutsättningar att anpassa sina resurser efter behovet av tillsyn. Avgiftssy-stemet behöver också bli enklare. Överföringen av medel från kommunerna till Livsmedelsverket bör upphöra.
I granskningen konstaterades att det finns en betydande osäkerhet om kommunernas kostnader för livsmedelstillsynen. Revisorerna föreslog att regeringen tar initiativ till att förbättra kostnadsredovisningen.
Regeringen har lämnat långtgående befogenheter till Livsmedelsverket att leda och samordna den kommunala tillsynen. Revisorernas granskning visar att Livsmedelsverket i begränsad utsträckning använder de möjligheter som regeringen har delegerat till verket. Enligt revisorernas uppfattning kan Livsmedelsverkets styrning och samordning av den kommunala tillsynen förbättras inom nuvarande mandat. Revisorerna föreslog dock att regeringen uppdrar åt Livsmedelsverket att upprätta en åtgärdsplan för att komma till rätta med de brister som verket har uppmärksammat inom den kommunala tillsynsverksamheten.
Revisorerna föreslog också att ett flertal åtgärder ska vidtas för att förbättra informationen om livsmedelstillsynen. Detta avser både informationen om EU:s förordningar som gäller direkt som lag i medlemsstaterna och regeringens information till riksdagen om resultatet av livsmedelstillsynen i Sverige.
Även kvaliteten i de uppgifter som kommunerna lämnar till Livsmedelsverket behöver förbättras. Vid behov bör också Livsmedelsverket göra fördjupade analyser av tillsynens resultat. Revisorerna föreslog även att reger
ingen ska utreda vilka sanktionsmöjligheter som är lämpliga när kommuner inte uppfyller rapporteringskraven.
Därutöver lämnade revisorerna ett antal förslag som syftar till att säkerställa att de mål som finns för livsmedelstillsynen uppnås.
Rapporten har sänts på remiss. Revisorernas förslag till riksdagen beräknas föreligga under april 2002.
ROT-avdragets effekter
Rapport 2001/02:8
Riksdagens revisorer har, på initiativ av bostadsutskottet, granskat ROT-avdraget till egnahem och hyresbostäder. ROT-avdraget var ett skatteavdrag på 30 % av arbetskostnaden för reparationer, ombyggnader och tillbyggnader av bostadshus. Det fanns, med ett kortare avbrott, i kraft från februari 1993 till mars 1999. Under denna period kom nästan 1 miljon ansökningar om ROT-avdrag till skattemyndigheterna och det sammanlagda skatteavdraget uppgick till 11 miljarder kronor.
Revisorernas granskning visade att avdraget fungerade tämligen väl och att det som avsett påverkade fastighetsägare att genomföra byggarbeten eller att tidigarelägga dem. Granskningen ger också vissa belägg för att ROT-avdraget bidrog till att begränsa svarta arbeten inom byggsektorn.
Revisorerna konstaterade dock att ingen utvärdering av ROT-avdraget gjordes under de sex år åtgärden var i kraft. Detta fann revisorerna vara anmärkningsvärt med tanke på hur omfattande åtgärden var.
Rapporten har skickats på remiss, och revisorerna avser att lämna förslag till riksdagen i mars 2002.
Internationella freds- och hjälpinsatser
Rapport 2001/02:9
De fredsfrämjande insatserna består av tre huvuddelar: konfliktförebyggande verksamhet, civila fredsfrämjande insatser med poliser, observatörer och biståndsfinansierade projekt samt militära fredsfrämjande insatser. I begreppet civila fredsfrämjande insatser ingår även hjälpinsatser vid katastrofer och flyktingsituationer.
Granskningen av freds- och hjälpinsatser inleddes mot bakgrund av att kritik på olika sätt hade riktats mot styrningen och finansieringen av insatserna. Särskilt hade tidsaspekten understrukits, eftersom fördröjningar av insatser, vad de än orsakas av, ofta är ödesdigra såväl för internationella fredsfrämjande insatser som för internationella hjälpinsatser. En annan bakgrund till granskningen var att dagens internationella konflikt- och krismönster samtidigt fordrar insatser av flera olika slag, och att det inte finns några klara gränser mellan behovet av fredsinsatser och behovet av hjälpinsatser.
Utvecklingen av det svenska engagemanget i freds- och hjälpinsatser har lett till mindre förändringar beträffande organisation, finansiering och styrning under senare tid. Men systemet för svenska freds- och hjälpinsatser är
ändå ett lapptäcke av olika insatser och anslag. Det är därför svårt att få inblick i vad som görs, hur det går och hur planeringen för fortsatta insatser går till. Insatserna har blivit en viktig del i olika myndigheters arbete, men de är ändå inte helt integrerade i den ordinarie verksamheten.
I rapporten konstaterade revisorerna därför att det nu är hög tid att se över den svenska organisationen för freds- och hjälpinsatser för att Sverige ska kunna fullgöra sina internationella åtaganden, t.ex. i EU:s krishantering som förutsätts kunna fungera redan 2003. Revisorerna ansåg att några förutsättningar för Sveriges internationella freds- och hjälpinsatser behöver förändras.
Det bör enligt revisorerna finnas tydligare principer och rutiner för beredningen av olika typer av insatser. De som deltar i processen skulle då vara mera införstådda med vad som förväntas av dem i olika skeden och vilka andra parter som kan vara inblandade i processen.
Revisorerna ansåg i rapporten att det är otillfredsställande att de enskilda organisationernas verksamhet fortfarande inte redovisas tydligare. Över huvud taget bör alla former av freds- och hjälpinsatser genom Sida redovisas på ett tydligare sätt, så att det bättre framgår vad de kostar och vad de resulterar i.
En bättre ordning beträffande fördelningen av insatser inom utgiftsområdena Internationell samverkan och Internationellt bistånd är en grundläggande förutsättning för att förbättra möjligheterna till styrning av och insyn i de fredsfrämjande verksamheterna.
För att öka flexibiliteten i användningen av anslagen för förbandsverksamhet och fredsfrämjande truppinsatser föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2002 att de skulle slås samman, vilket riksdagen godkände. Revisorerna menade i rapporten att Försvarsmakten oberoende av sammanslagningen borde utveckla systemen för att särredovisa de resurser som tas i anspråk för olika verksamheter.
Revisorerna ansåg vidare att ansträngningarna att förbättra samordningen mellan civila och militära organisationer beträffande förberedelserna för att delta i katastrof- och fredsinsatser behöver intensifieras.
Rekryteringen är en väsentlig förutsättning för att Sverige ska kunna fullgöra sina internationella åtaganden. Frågor om meritvärdering i samband med internationella insatser måste enligt revisorerna uppmärksammas och utvecklas vidare. Ju viktigare inslag i verksamheten som de internationella insatserna är, desto väsentligare är det att de blir en integrerad del av myndighetsverksamheten.
Rapporten har sänts på remiss. Revisorerna avser att lämna förslag till riksdagen i mars 2002.
Statstjänstens förnyelse. Personalpolitik och omorganisation som medel för den statliga förvaltningens effektivisering
Förstudie 2000/01:10
Granskningen avser hur målen för den statliga personalpolitiken formulerats i det förnyelsearbete som bedrivits i staten sedan 1985.
Det är oklart om det s.k. personalpolitiska beslutet från våren 1985 med den arbetsgivarpolitiska
delegeringen gett de effekter med förbättrade verksamhetsresultat som var syftet med reformen. Vilka har motiven bakom personalpolitiska omställningar eller omstruktureringar i verksamheter varit? Hur har motiven beaktats vid formuleringen av användbara mål?
Bakgrunden var bl.a. att resultatanalysen i statsförvaltningen bedömdes ännu vara outvecklad. Både när det gäller sakpolitik och personalpolitik har såväl målformuleringar som uppföljningar och utvärderingar brister och tillämpas inte systematiskt. Det är fortfarande svårt att följa upp huruvida tilldelade resurser leder till önskad verksamhet och avsedda resultat.
En granskningsrapport beräknas vara klar i februari år 2002.
Statens styrning av verksamheter i kommuner
Förstudie 2000/01:16
Riksdagens revisorer har efter förslag från finansutskottet genomfört en förstudie avseende statens styrning av verksamheter i kommunerna.
I förstudien lämnas en översiktlig redovisning av såväl ekonomisk styrning som regelstyrning. Därutöver beskrivs principer för uppföljning och utvärdering, tillsyn samt återrapportering av resultat. Slutligen beskrivs tre områden som är intressanta att studera ur ett styrningsperspektiv.
Revisorerna har beslutat att inleda en granskning av hur den statliga styrningen fungerar med exempel från livsmedelstillsynen, skolan samt kommunal vård och omsorg till äldre. Dessa områden utgör exempel på nationella politikområden med verksamheter som utförs på kommunal nivå.
Syftet är att granska dels hur nationella mål implementeras på kommunal nivå, dels effekterna av de statliga styrinstrument som används för att säkerställa önskvärda resultat.
De frågor som ska behandlas inom respektive område är:
hur styrningen förhåller sig till de mål som riksdagen har fastställt,
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun,
finansieringens utveckling,
uppföljning, utvärdering, tillsyn och rapportering samt
brister i olika styrformer.
För livsmedelstillsynen tillkommer frågan om hur EU påverkar statens möjligheter att styra den kommunala livsmedelstillsynen.
Resultatet av analyserna på vart och ett av de tre områdena ska presenteras i separata rapporter och skrivelser till riksdagen. Därefter kommer resultaten från de genomförda granskningarna samt revisorernas erfarenheter från tidigare granskningar att ligga till grund för generella slutsatser som redovisas i en skrivelse till riksdagen.
Statens styrning av skolan
Förstudie 2000/01:16 Statens styrning av verksamheter i kommuner
Som en del av revisorernas samlade insats för att granska statens styrning av verksamheter i kommunerna har revisorerna beslutat att granska statens styrning av skolan. Häri ingår även den i granskningsplanen aviserade
granskningen av kvalitetsredovisningen inom skolan. Krav på kvalitetsredovisning inom skolväsendet är ett exempel på ett statligt styrmedel som är reglerat i förordning.
Två huvudfrågor undersöks: dels hur nationella mål implementeras på kommunal nivå, dels effekterna av de statliga styrinstrument som används för att säkerställa önskvärda resultat. Styrningen av skolan sker på många sätt och har dessutom förändrats avsevärt under 1990-talet. Styrningsfrågor är i princip viktiga revisionsfrågor eftersom oklar styrning ofta medför brister i resurshushållningen.
Syftet med att granska styrningen av skolan är att bidra med underlag till en analys av hur staten kan säkerställa att nationella mål uppfylls i decentraliserade system. En analys av skolan bör utmynna i en bedömning av effekterna av den statliga styrningen, vilka brister som finns och förslag till hur dessa kan åtgärdas. Granskningen behandlar enbart grundskolan.
Särskilt intresse kommer att riktas mot hur regleringen av kvalitetsredovisningar inom skolväsendet fungerar men även återrapportering av resultat generellt. En rapport förväntas bli klar våren 2002.
Statens styrning av kommunernas äldreomsorg
Förstudie 2000/01:16 Statens styrning av verksamheter i kommuner
Utgångspunkt för granskningen är socialtjänstlagens biståndsbeslut om stöd för de äldres livsföring. Granskningen avgränsas i huvudsak till andra halvan av 1990-talet och rör fyra aspekter på kommunernas äldreomsorg, nämligen
uppföljning och utvärdering
inverkan av olika styrmedel
kommunernas handlingsutrymme
forskning om statens styrning av kommunernas äldreomsorg.
Den del som rör uppföljning och utvärdering omfattar Socialstyrelsens och länsstyrelsernas roll för uppföljning, utvärdering och tillsyn samt även äldreforskningens belysning av kommunernas äldreomsorg.
I den del som rör olika statliga styrmedel belyses rättsliga och ekonomiska styrmedel samt styrning med hjälp av information.
I den del som rör kommunernas handlingsutrymme granskas hur den statliga styrningen inom området uppfattas i kommunerna. Detta belyses i ett antal kommuner via ekonomi- och verksamhetsansvariga på kommunledningsnivå samt biståndsbedömare och företrädare för den kommunala revisionen. Kommunerna väljs ut med hänsyn till Kommunförbundets kommungruppsindelning och hemsjukvårdens organisation efter ädelreformen. Vid urvalet tas även hänsyn till kommuner som framstår som intressanta när det gäller att belysa den statliga styrningen av äldreomsorgen.
Vården av unga och vården av missbrukare
Förstudie 2000/01:19
I förstudien beskrivs att det är svårt att rekrytera familjehem och att allt färre av de barn och unga som placeras i vård utanför hemmet får vård i familjehem. Detta är inte i linje med de intentioner som fanns när socialtjänstlagen utarbetades. Då förutsattes att familjehem skulle vara den helt dominerande vårdformen. I stället ökar institutionsvården, framför allt av tonåringar. Revisorerna granskade familjehemsvården 1991/92 och uppmärksammade då flera brister.
Mot bakgrund av vad som framkom i förstudien beslutade revisorerna att inleda en granskning av familjehemsvården av barn och unga. Frågor om vård av missbrukare har också behandlats i förstudien. Dessa frågor kommer inte att ingå i den fortsatta granskningen eftersom de berörs dels i Narkotikakommissionens betänkande, dels i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. När det gäller vård av unga ingår inte Statens institutionsstyrelses verksamhet och länsstyrelsernas tillsyn av hem för vård eller boende eftersom Riksrevisionsverket granskar dessa områden.
I revisorernas pågående granskning följs utvecklingen inom familjehemsvården för barn och unga under 1990-talet upp. Dessutom undersöks bakgrunden till att det är svårt att rekrytera familjehem och hur kvaliteten i pågående vård säkerställs.
Styrningen av försvarets fastigheter
Förstudie 2001/02:3
Efter förslag från försvarsutskottet beslutade revisorerna hösten 2001 att inleda en granskning som handlar om försvarets fastigheter. En rapport kommer att presenteras under våren 2002. Granskningen har inriktats mot bl.a. följande frågeställningar:
Hur Finansdepartementet och Försvarsdepartementet samverkar och styr Fortifikationsverket och Försvarsmakten för att åstadkomma en effektiv förvaltning och ett effektivt brukande av försvarets fastigheter.
Hur Fortifikationsverket och Försvarsmakten samverkar och arbetar för att åstadkomma en effektiv förvaltning och ett effektivt brukande av försvarets fastigheter.
Hur Fortifikationsverket och Försvarsmakten har tillämpat den nuvarande hyresmodellen. I detta ligger att revisorerna granskar vilka effekter tillämpningen av kapitalkostnader haft i samband med förbandsnedläggningar till följd av försvarsbeslutet våren 2000 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).
ITiS - en statlig satsning på IT i skolan
Förstudie 2001/02:4
I en skrivelse som inkom till Riksdagens revisorer från en privatperson hösten 2000 föreslogs att revisorerna skulle granska det nationella programmet
för IT i skolan, ITiS. Programmet omfattar 1,7 miljarder kronor och genomförs under åren 1999-2002. Satsningen innehåller flera olika delar, såsom kompetensutveckling av lärare, datorer till lärare och statsbidrag till kommunerna för investeringar i IT-infrastruktur. Syftet med ITiS är att stimulera användningen av informationsteknik i skolan. Programmet administreras från centralt håll av en särskild delegation, Delegationen för IT i skolan. Delegationen leds av statssekreteraren i Utbildningsdepartementet.
I en förstudie hösten 2001 konstaterade revisorerna att det av flera anledningar var motiverat att studera ITiS närmare. Man beslutade därför att göra en granskning av ITiS med inriktning på hur satsningen har organiserats och genomförts. En rapport beräknas vara klar i februari 2002.
Styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna
Förstudie 2001/02:5
Riksdagens revisorer har beslutat att inleda en granskning av styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna. Bakgrunden är att AMS har fått relativt betydande kritik för brister i styrning, kontroll och uppföljning. Kritiken kommer bl.a. från riksdag och regering, Riksdagens revisorer och RRV. Förslaget till granskning har initierats av riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Granskningen omfattar AMS och ett urval av länsarbetsnämnder och inriktas på bl.a. följande frågor:
Hur bryts riksdagens och regeringens mål ned i organisationen?
Hur är resursfördelningsmodellerna anpassade till målen?
Hur fungerar planering och uppföljning av förvaltningsanslaget och åtgärdsanslagen?
Vilka uppföljningssystem används och hur fungerar dessa?
Hur analyseras måluppfyllelsen?
Regeringens roll i styrningsprocessen kommer också att granskas.
En rapport planeras bli klar i oktober 2002.
Myndigheter på marknaden
Förstudie 2001/02:9
Riksdagens revisorer har genomfört en förstudie som belyser vilka oönskade effekter som kan uppstå för såväl myndigheter som konkurrerande företag då myndigheter agerar som säljare av varor eller tjänster på en öppen marknad. Andra frågor som berörs är vilka riktlinjer som finns för konkurrensutsatt affärsverksamhet som bedrivs i myndighetsform. Av förstudien framgår att kombinationen av myndighetsuppgifter (ofta anslagsfinansierade) och affärs-verksamhet (avgiftsfinansierad) anses öka risken för att myndigheten negativt påverkar konkurrens-förhållandena på marknaden. Rollkonflikter och prioriteringsproblem kan också uppstå mellan myndighetsuppgifter och affärsverksamhet då myndigheten har olika roller att hantera och olika finansierings-former att beakta.
Granskningsförslaget har tillkommit på revisorernas eget initiativ och mot bakgrund av uppmärksammade konkurrensproblem mellan statliga och pri
vata aktörer samt statsmakternas förvaltnings- respektive konkurrenspolitiska uttalanden avseende myndigheters affärsverksamhet. Enligt dessa uttalanden ska konkurrensutsatt verksamhet inte bedrivas i myndighetsform om det inte finns särskilda skäl. Då myndighetsformen väljs bör affärsverksamhet och myndighetsuppgifter hållas åtskilda för att minska risken för konkurrenspåverkan och för att tydliggöra myndighetsrollen. Statens kärnverksamheter ska värnas.
Revisorerna beslutade i december 2001 att gå vidare med en granskning inriktad på hur några utvalda myndigheter hanterar en kombinerad affärs- och myndighetsroll. Centrala frågor i granskningen är bl.a. hur myndigheten särskiljer myndighetsrollen från affärsrollen, hur eventuella rollkonflikter hanteras, hur uppdrags-/affärsverksamheten påverkar de primära myndighetsuppgifterna samt hur myndigheten agerar inför konkurrens.
En granskningsrapport beräknas vara klar under hösten 2002.
Revisionsresor, särskilda föredragningar m.m. under 2001
Revisionsresor
Under 2001 genomförde revisorerna två länsresor, dels till Norrbottens län län den 18-19 juni, dels till Kalmar län den 10-11 september.
Särskilda föredragningar och studiebesök
Under det gångna verksamhetsåret har revisorernas avdelningar ordnat föredragningar, seminarier och utfrågningar i samband med olika granskningar.
Revisorerna har under året också tagit emot ett tiotal internationella besöksgrupper, både tjänstemän och politiker, och informerat om sin verksamhet.
Uppföljning av förslag till riksdagen under 2000
Statliga kreditgarantier
Förslag 1999/2000:RR8
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat hanteringen av statliga kreditgarantier (exklusive insättningsgarantier). Garantierna administreras av Riksgäldskontoret, Bostadskreditnämnden, Exportkreditnämnden och Sida. Den statliga garantigivningen har samhällsekonomiska syften men den innebär också ett risktagande och är förknippad med kostnader för staten. Dessa kostnader har tidigare i stor utsträckning varit dolda. Som följd av budgetlagen (1996:1059) har riksdagen beslutat om en ny garantimodell som innebär att kostnaderna för garantierna ska göras synliga och verksamheten bli långsiktigt självbärande genom ett mer försäkringsmässigt förhållningssätt.
Revisorernas rapport (Statliga kreditgarantier - kontrollen över risktagandet), som publicerades hösten 1999, visade på brister i genomförandet av den
nya garantimodellen. För garantierna inom Rikgäldskontorets område var endast 5 % av de utestående garantierna utfärdade enligt de nya principerna. För Bostadskreditnämnden hade den nya modellen inte genomförts alls. Stora dolda subventionsbehov finns i många äldre garantier, och regeringens information till riksdagen var otillräcklig.
Revisorerna föreslog att regeringen skulle ta de initiativ som behövs för att klargöra och förbättra garantimodellen, garantisystemen och styrningen av garantierna. Regeringen föreslogs också ta initiativ till att utveckla garantitekniken, utreda redovisningsmetoderna och förbättra sitt stöd till garantimyndigheterna vid genomförandet av den nya modellen. Informationen till riksdagen borde förbättras, bl.a. i form av en samlad redovisning av vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av revisorernas granskning.
Revisorernas förslag mottogs positivt av riksdagen. Finansutskottet ställde sig i allt väsentligt bakom förslaget (bet. 1999/2000:FiU24, rskr. 1999/2000:183) och riksdagen följde utskottet. Riksdagen har även senare återkommit till frågan och påpekat det rimliga i att regeringen redovisar i vilken mån subventioner förekommer i samband med garantigivningen (bet. 2000/01:FiU20).
Det utvecklingsarbete som pågår har redovisats av regeringen vid flera tillfällen, senast under hösten 2001 (prop. 2000/01:1, volym 1 s. 171-174). Härav framgår att regeringen fortsättningsvis kommer att redovisa de subventioner som är förknippade med garantierna. Regeringen redovisar även ett stort antal åtgärder som behöver vidtas för att respektive garantiåtagande eller grupp av åtaganden ska kunna hanteras i enlighet med garantimodellen. Ett undantag från garantimodellen föreslås av regeringen när det gäller garantier till internationella finansieringsinstitut.
En översyn av systemet för bostadskreditgarantier har gjorts. Grunden för detta var dels revisorernas förslag, dels ett utredningsförslag från våren 2000. År 2002 ska Bostadskreditnämnden gå över till mer försäkringsmässiga värderingar i sin garantigivning och därvid få rätt att själv besluta om garantiavgiftens storlek. För de äldre garantier som administreras av nämnden tillämpas principerna i ga-ran-timodellen fr.o.m. 2001.
Regeringen gav i juni 2001 Riksgäldskontoret i uppdrag att utreda om risk-han-teringen i den statliga garantiportföljen kan effektiviseras ytterligare. Uppdraget ska redovisas våren 2002.
Allmänna arvsfonden
Förslag 1999/2000:RR9
I december år 1999 avslutade revisorerna en egeninitierad granskning av Allmänna arvsfonden. Till Allmänna arvsfonden inkommer den kvarlåtenskap som flyter in till det allmänna på grund av att arvsberättigade släktingar saknas. Syftet är att fondens medel ska användas till ideell verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Ärenden om stöd handläggs av ett kansli, medan beslut fattas av Arvsfondsdelegationen eller av regeringen. Regeringen drar också upp de övergripande riktlinjerna för verksamheten. Kammarkollegiet förvaltar fonden och betalar ut beviljade medel.
Vid tiden för revisorernas granskning var fondens bokförda värde ca 700 miljoner kronor och årligen fördelades ca 200 miljoner kronor till olika projekt.
Vid revisorernas granskning av Arvsfonden och Arvsfondsdelegationen framkom att det fanns oklarheter kring fondens och delegationens rättsliga reglering och revisionen av verksamheten. Revisorerna ansåg dessutom att regeringen borde överväga att organisatoriskt placera myndigheten utanför Regeringskansliet. Revisorerna efterlyste också en mer oberoende rapportering av genomföra aktiviteter och föreslog bl.a. att det skulle ställas krav på godkänd eller auktoriserad revisor när större stöd beslutades. Även den centrala uppföljningen och utvärderingen från Arvsfondsdelegationen borde förbättras enligt revisorerna, och verksamheten borde bli föremål för extern utvärdering. Revisorernas rapport remissbehandlades.
Socialutskottet behandlade revisorernas förslag i oktober år 2000 i samband med redovisningen av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 (bet. 2000/01:SoU2). En motion lämnades även till följd av revisorernas förslag.
Utskottet föreslog, med anledning av Riksdagens revisorers granskning, att regeringen skulle tillsätta en utredning om olika frågeställningar kring Allmänna arvsfonden, och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2000/01:21, 22).
I december år 2000 tillsatte regeringen en särskild utredare att se över Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning m.m. (dir. 2000:91, dir. 2001:89). Utredaren ska redovisa sitt arbete till regeringen senast den 31 januari 2002.
Försvarshögskolan i det nya försvaret
Förslag 1999/2000:RR10
Revisorerna har på eget initiativ granskat hur regeringen och beställare styr Försvarshögskolan. Försvarshögskolan är en myndighet under Försvarsde-partementet. Försvarshögskolans verksamhet finansieras huvudsakligen genom avgifter från skolans beställare. Granskningen har inriktats mot fråg-an hur avgiftsfinansieringen tillämpas vid Försvarshögskolan.
Genom avgiftsfinansiering ska Försvarsmakten och Försvarshögskolan få tydliga roller som beställare och utförare. Försvarsmakten ska få stort inflyt-ande över officersutbildningen och försvarsforskningen genom sina beställ-ningar av utbildning och forskning från Försvarshögskolan.
Av revisorernas granskning framgår att Försvarsmakten saknat resurser att styra officersutbildningen. Avgiftsfinansiering hade inte medfört att För-svarsmakten hade fått något stort inflytande över officersutbildningen. Sna-rare hade Försvarshögskolan anpassat sina resurser och officersutbildningen efter egna bedömningar av Försvarsmaktens utbildningsbehov.
I granskningen lämnade revisorerna förslag som syftade till att stärka För-svarsmaktens roll som beställare, minska myndigheternas beroende av var-andra och ge myndigheterna tydliga roller som beställare och utförare.
Revisorerna överlämnade sina förslag till riksdagen våren 2000. Vid riks-dagsbehandlingen våren 2001 biföll försvarsutskottet delvis revisorernas förslag (bet. 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:182). Bland annat ansåg utskottet det angeläget att Försvarsmakten utvecklade sin kompetens som beställare.
Sedan revisorerna överlämnade sina förslag till riksdagen har Försvars-makten vidtagit åtgärder för att stärka sin beställarkompetens. Bland annat har Högkvarteret genomfört en omorganisering i syfte att bli en bättre kravställare. Försvarsmakten och Försvarshögskolan har också arbetat med att utveckla den skriftliga dokumentationen mellan myndigheterna.
Revisorsnämnden
Förslag 1999/2000:RR11
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat Revisorsnämnden. Revisorerna konstaterade att det fanns vissa problem och hinder i Revisorsnämndens tillsynsarbete. Det gäller lagstiftningens precision, nämndens kompetens och kompetensförsörjning samt problem rörande handläggningstiderna för disciplinärenden. Revisorerna fann också att det utifrån regeringens resultatredovisningar till riksdagen är svårt att värdera i vilken utsträckning Revisorsnämnden har uppfyllt effektmålet.
Revisorerna påpekade att det är viktigt med en effektiv tillsynsverksamhet av godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag. Revisorsnämnden ska genom sin tillsyn bl.a. tillgodose det allmännas intresse av en revisorskår med hög standard. Nämnden ska genom sin tillsyn bidra till att olika aktörer och intressenter har tillgång till trovärdig ekonomisk information om företagens ledning och förvaltning samt att den lagstadgade revisionen är av hög kvalitet och uppfyller höga etiska krav. Revisorernas granskning visade att det finns vissa hinder och problem för detta arbete. Lagstiftningen är oklar. Begreppet revisionsverksamhet definieras inte. Den aktiva tillsynen har hindrats av problem med rekryteringen av personer med kvalificerad revisorskompetens.
Revisorerna föreslog att regeringen ser över formuleringen av verksamhetsmålen för handläggningstiderna vad gäller disciplinärenden. Regeringen bör också överväga sammansättningen av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas typ av kompetens. Redovisningen från regeringen till riksdagen om vad Revisorsnämnden uppnått för resultat bör också utvecklas.
Riksdagen behandlade revisorernas granskning under våren 2001 (2001/02:LU3) i anslutning till proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet. Utskottet avslog revisorernas förslag angående Revisorsnämnden med motiveringen att regeringen på flera punkter vidtagit åtgärder med anledning av revisorernas förslag. Enligt utskottet har regeringens redovisning av Revisorsnämndens resultat förbättrats. Nämndens sammansättning med avseende på ledamöternas kompetens övervägs för närvarande inom Justitiedepartementet. I regleringsbrevet för år 2001 till Revisorsnämnden har kraven på handläggningstider stramats upp och slutligen har förändringar i revisorslagen medfört tydligare definitioner av bl.a. begreppen revisionsverksamhet och revisionsbolag.
Statlligt bildade stiftelser m.m.
Förslag 1999/2000:RR12
I mars år 2000 avslutade revisorerna en egeninitierad granskning av statliga stiftelser som bildades efter utskiftningen av löntagarfondsmedel. Granskningen har omfattat dels generella frågor rörande tillsyn och kontroll av statliga stiftelser, dels de s.k. löntagarfondsstiftelserna.
Efter riksdagens principbeslut om att avveckla löntagarfonderna bildades nio stiftelser (samt en kulturvetenskaplig donation till Riksbankens Jubileumsfond) under åren 1993-1994. Totalt avsattes drygt 17 miljarder kronor av löntagarfondsmedel som stiftelsernas kapital. Hösten 1999 uppgick värdet till drygt 32 miljarder kronor.
I förslaget till riksdagen efterfrågade revisorerna mer preciserade mål för tillsynen över stiftelser som gör det möjligt att följa upp verksamheten. Regeringen borde också utarbeta riktlinjer för att uppnå en mer enhetlig tillsynsverksamhet. Revisorerna föreslog att regeringen skulle göra en översyn av tillsynsverksamhetens framtida organisation och placering. Under förutsättning att regeringen finner att länsstyrelsen i fortsättningen ska vara tillsynsmyndighet över stiftelser, borde regeringen från effektivitets- och resurssynpunkt pröva om tillsynsverksamheten kan koncentreras till ett färre antal länsstyrelser. Dessa behov borde vägas mot värdet av länsstyrelsernas kännedom om regionala förhållanden.
Revisorerna ansåg att frågan om en ökad tillsyn över offentligt bildade stiftelser borde behandlas av regeringen i samband med den aviserade översynen av stiftelselagen. I syfte att stärka kontrollen över statligt bildade stiftelser föreslog revisorerna att regeringen skulle göra en genomgång av vilka bolag och stiftelser som borde finnas upptagna i den förordning som reglerar Riksrevisionsverkets rätt att effektivitetsgranska bolag och stiftelser.
Vidare föreslog revisorerna att regeringen borde utarbeta riktlinjer för information till styrelseledamöter i statligt bildade stiftelser för att klargöra ledamöternas ansvar. Sådana riktlinjer borde vara generella och även exempelvis omfatta myndigheter med stiftelseförvaltning.
För de löntagarfondsbildade stiftelserna borde regeringen med stöd av stiftelselagen pröva om kraven på utvärdering av stiftelsernas verksamhet behöver förtydligas. Slutligen stödde revisorerna förslaget om inrättandet av ett forskningsforum i syfte att främja samverkan mellan olika offentliga forskningsfinansiärer.
Utbildningsutskottet behandlade revisorernas förslag den 22 februari 2001 (bet. 2000/01:UbU7). Inga motioner hade väckts med anledning av revisorernas förslag. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå förslagen mot bakgrund av regeringens planer på att utvärdera stiftelselagen. Enligt vad utskottet har erfarit planeras en utvärdering under år 2002. Utskottet hänvisar även till den pågående utredningen om författningsregler för verksamheten vid en sammanhållen revisionsmyndighet under riksdagen, dvs. Riksrevisionen, vad gäller revisorernas förslag om en genomgång av förordningen som reglerar Riksrevisionsverkets rätt att effektivitetsgranska statliga bolag och stiftelser. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2000/01:154).
Arbetslinjens tillämpning för de äldre
Förslag 1999/2000:RR13
I sin skrivelse till riksdagen framhöll revisorerna att det råder stor enighet om det angelägna i att bryta trenden mot successivt allt lägre faktisk pensionsålder. Revisorerna ansåg därför att ansvarsfördelning och ärendeströmmar mellan olika ersättningssystem bör kartläggas och effekterna på arbetslinjen analyseras. Regeringen bör också redovisa hur vanligt det är att arbetslöshets-ersättning kombineras med andra ersättningar och att arbetslösa rör sig mellan olika ersättningssystem. Vidare föreslog revisorerna att regeringen följer upp och redovisar de åtgärder som AMS och RFV har vidtagit för att förbättra tillämpningen av regelverken för de äldre. Revisorerna underströk också vikten av att alla de insatser som görs för att aktivera äldre arbetssökande bygger på realistiska handlingsplaner som syftar till arbete på den reguljära arbetsmarknaden och tar hänsyn till den svåra situation den äldre arbetslöse ofta befinner sig i. Revisorerna menade att regeringen bör redovisa de åtgärder som vidtagits för att stoppa äldreavgångarna. I anslutning till revisorernas förslag lämnades en motion.
Arbetsmarknadsutskottet behandlade revisorernas förslag i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2001 (bet. 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103). Utskottet framhöll att revisorernas granskning har bidragit till att fästa uppmärksamheten på en viktig samhällsfråga och att det är angeläget att samhällsdebatten om de äldres villkor på arbetsmarknaden stimuleras. Enligt utskottet har bl.a. den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen en viktig uppgift i det sammanhanget. Resultaten från beredningens arbete ska redovisas senast den 1 maj 2003.
Vidare pekade utskottet på att Arbetsmarknadsverket enligt sitt regleringsbrev ska verka för att arbetslösa som under en lång tid varit utanför den ordinarie arbetsmarknaden får ett reguljärt arbete. AMS ska också i samverkan med flera andra myndigheter agera så att en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet uppnås. Syftet ska vara att varje individs arbetsförmåga tillvaratas så att det blir möjligt för den enskilde att försörja sig genom ett arbete. Utskottet ansåg också att den i augusti 2000 införda aktivitetsgarantin och det särskilda anställningsstödet kommer att ha stor betydelse när det gäller att förbättra förutsättningarna för äldre långtidsinskrivna att finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet revisorernas samtliga förslag.
I AMV:s verksamhetsberättelse för 2000 framkommer att arbetsmarknaden utvecklades mycket positivt under 2000, men att de äldres situation endast förbättrades marginellt.
Detta föranledde AMS att i en skrivelse till regeringen i juni 2001 föreslå insatser för att skapa alternativa sysselsättningar utanför den ordinarie arbetsmarknaden för främst äldre som trots att de har omfattats av aktivitetsgarantin inte har erhållit något arbete. Regeringen menade dock i budgetpropositionen för 2002 att problemet skulle hanteras genom en fortsatt utveckling av aktivitetsgarantin.
Bemyndiganden - med utgångspunkt i försvaret
Förslag 2000/01:RR2
Revisorerna har på eget initiativ granskat hur regeringen och Försvarsmakten hanterar och redovisar bemyndiganden i det militära försvaret. Granskningen inriktades mot frågan om hur regeringens redovisning av bemyndiganden till riksdagen kan förbättras.
Enligt regeringsformen (1974:152) får regeringen inte använda statens medel på annat sätt än riksdagen har bestämt (9 kap. 2 §). Regeringen får heller inte utan riksdagens bemyndigande ikläda staten ekonomiska förplikt-elser (9 kap. 10 §). Det inträffar emellertid ofta att beslut om stora investe-ringar eller annat innebär långsiktiga ekonomiska åtaganden utöver bud-getårsgränsen. Med regeringsformen som utgångspunkt har det därför ut-vecklats ett system med bemyndiganden.
Ett bemyndigande innebär att riksdagen ger regeringen befogenhet att upp till ett visst belopp och för ett visst ändamål ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter även under senare budgetår än det år statsbudgeten avser.
Revisorernas granskning visade att regeringen hade gjort skillnader mellan olika utgiftsområden. Trots att det inte fanns några principiella skillnader i planerings- och beslutsprocessen mellan utgiftsområde 6 Totalförsvar och utgiftsområde 22 Kommunikationer ansåg regeringen att det behövdes bemyndiganden inom försvaret men att det inte behövdes bemyndiganden vid investeringar i vägar och järnvägar.
Med anledning av revisorernas kritik föreslog regeringen i budgetproposi-tionen för år 2001 (prop. 2000/01:1) att också investeringar i vägar och järn-vägar skulle omfattas av bemyndiganden.
Av granskningen framgår vidare att regeringen i budgetpropositionen inte hade klargjort vilken försvarsmateriel som ingick i den bemyndiganderam som riksdagen tog ställning till. Revisorerna föreslog att regeringen i budget-propositionen skulle informera riksdagen om vilka materielobjekt som be-myndiganderamen består av. Vidare föreslog revisorerna bl.a. att regeringen i budgetpropositionen skulle redogöra för hur bemyndiganderamen årsvis beräknades bli tre år framåt i tiden. För att det skulle bli möjligt att dra slut-satser om hur bemyndigandena hade utvecklats borde budgetpropositionen enligt revisorernas mening också innehålla uppgifter om utvecklingen de senaste fem åren.
Försvarsutskottet behandlade revisorernas förslag hösten 2000 (bet. 2000/01:FöU1). Utskottet delade till viss del revisorernas uppfattning men tillstyrkte inte något av förslagen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2000/01:58).
I likhet med revisorerna kunde utskottet se fördelar med att bemyndigan-debehovet redovisas fullständigt tre år framåt i tiden och inte endast som beräknat utgiftsutfall. En fullständig beräkning skulle ge besked om vilket fritt utrymme det finns för nya beställningar. Utskottet ansåg också att det fanns fördelar med en överblick bakåt av bemyndiganden.
Regeringen har valt att i budgetpropositionen för år 2002 redovisa bemyn-diganden enligt de tidigare redovisningsprinciperna som revisorerna kritise
rat. I budgetpropositionen finns inte heller några uppgifter om vilken försvarsmateriel som ingår i bemyndiganderamen (prop. 2001/02:1).
Regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden
Förslag 2000/01:RR3
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat regeringens redovisning av resurser i budgetpropositionen samt andra propositioner och skrivelser till riksdagen under en följd av år (rapport 1999/2000:10).
Revisorernas tidigare erfarenheter av området visar att det saknas jämförande information i form av långa tidsserier och internationella jämförelser. I granskningen presenterar revisorerna exempel på alternativ redovisning av resurser. Syftet är att visa att det faktiskt går att ta fram och rapportera jämförande information. I granskningen analyseras även problem på grund av s.k. engångshändelser, ändrade budgeterings- och redovisningsprinciper, förändringar i budgetstrukturen samt den snabba förändringen av anslagens omfattning, syfte, benämning o.d.
Revisorernas förslag omfattar krav på regeringens resursredovisning, införande av regler för ändringar i anslagsstrukturen, högre prioritet för regeringens och myndigheternas utvecklingsarbete samt en bättre samordning av den internationella statistikrapporteringen.
Finansutskottet behandlade Riksdagens revisorers förslag i mars 2001 (bet. 2000/01:FiU16). Utskottet tillstyrkte delvis revisorernas förslag om att regeringen skall utreda förutsättningarna för ökad användning av tidsserier och internationella jämförelser och före-slog ett tillkännagivande om att regeringen återkommer till riksdagen med utökad användning av jämförande informa-tion. Utskottet anslöt sig till revisorernas förslag att den förbättrade redovisningen ska presenteras senast till riksmötet 2002/2003. Utskottet föreslog vidare att riksdagen tillkännager för regeringen att det är angeläget att regeringen tydligt förklarar hur varje strukturförändring påverkar redovisningen i budgeten och i största möjliga utsträckning skapar förutsättningar att följa utgifternas utveckling över tiden. Utskottet ställde sig också bakom förslaget att regeringen bör öka inslaget av internationella jämförelser i sin rapportering till riksdagen. En motion väcktes med anledning av revisorernas förslag. Utskottet avstyrkte motionens båda yrkanden. Riksdagen beslöt den 21 mars 2001 enligt utskottets förslag (rskr. 2000/01:163).
Inom Finansdepartementets budgetavdelning och ekonomiska avdelning arbetar man enligt riksdagens beslut med sikte på en första presentation av längre jämförande tidsserier i vårpropositionen 2002.
Tillämpningen av skuldsaneringslagen
Förslag 2000/01:RR4
I december 1999 fattade revisorerna på eget initiativ beslut om att genomföra en granskning av tillämpningen av skuldsaneringslagen. Granskningen presenteras i rapporten 1999/2000:11 Tillämpningen av skuldsaneringslagen.
Tillämpningen av lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1994, har blivit mer komplicerad än vad som förutsågs i propositionen till lagen. Trots att antalet skuldsaneringsärenden blivit färre än vad som beräknades har det inte gått att förkorta de långa handläggningstiderna vare sig vid kronofogdemyndigheterna eller kommunerna. Flera gäldenärer har nu gått igenom den process som lagen kräver och de, liksom myndigheterna och kommunerna, har fått erfarenheter från tillämpningen av skuldsaneringsinstitutet.
Revisorernas granskning har särskilt inriktats mot effektiviteten i handläggningen inom kommunerna och kronofogdemyndigheterna. Även tingsrätternas hantering har ingått i granskningen. För första gången har också personer som gått igenom skuldsanering fått ge sina synpunkter på lagen och myndigheternas tillämpning av bestämmelserna.
Granskningen visade att de gäldenärer som går igenom skuldsanering blir skuldfria och rehabiliterade, vilket varit huvudsyftet med lagen. Kommunerna har fått en betydelsefull roll i hanteringen av skuldsaneringsärenden men hjälpen till de skuldsatta är mycket olika i kommunerna. Det är enligt revisorerna viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att alla får samma hjälp oavsett var i landet man bor.
I skrivelsen till riksdagen föreslog revisorerna att Konsumentverket ensamt får ansvar för uppföljningen av kommunernas verksamhet inom området bl.a. i syfte att få till stånd en mer enhetlig ärendehantering i kommunerna. Vidare föreslogs att regeringen ger Riksskatteverket och Konsumentverket i uppdrag att följa upp utvecklingen av ärendehanteringen och handläggningstiderna vid kronofogdemyndigheterna och kommunerna. De bägge myndigheterna borde även få i uppdrag att tillsammans finna lämpliga former för information och stöd till gäldenärerna såväl före som under och efter skuldsaneringen.
Revisorerna föreslog vidare att regeringen skulle överväga en ändring i lagen när det gäller kraven på gäldenärens försök till uppgörelse med borgenärerna i steg 1 innan en skuldsaneringsansökan lämnas in till kronofogdemyndigheten. Vidare föreslog revisorerna att regeringen skulle överväga lämpliga åtgärder för att följa upp tingsrätternas ärendehantering bl.a. i syfte att få ett bättre underlag inför beslut om ändringar i hanteringen av skuldsaneringsärenden.
Riksdagen gav med anledning av revisorernas förslag och fem motioner regeringen i uppdrag att göra en förutsättningslös, samlad och övergripande utvärdering av skuldsaneringslagen (bet. 2000/01:LU12, rskr. 2000/01:167 och 168). Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Otraditionella medel inom arbetsmarknadspolitiken
Förslag 2000/01:RR7
Våren 2000 redovisade Riksdagens revisorer sin granskning av otraditionella medel inom arbetsmarknadspolitiken (rapport 1999/2000:13). I en skrivelse till riksdagen hösten 2000 konstaterade revisorerna att regeringen i budgetpropositionen för 2001 hade aviserat vissa initiativ som anknöt till revisorernas rapport.
Bland annat angav regeringen att man hade för avsikt att föra en
närmare dialog med Arbetsmarknadsverket (AMV) med utgångspunkt i de överväganden och förslag som presenterades i revisorernas rapport. I propositionen nämndes särskilt behovet av internkontroll, ansvarsfördelning/beslutanderätt och utvärdering av verksamheten i förhållande till målen. I budgetpropositionen för 2001 framhöll regeringen också att det nya programmet Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning innebar tydligare krav på angivande av syfte med och uppföljning av projekten.
Enligt revisorerna var det betydelsefullt att riksdagen får ta del av de slutsatser som regeringen drar av den ovan nämnda dialogen med AMV. Revisorerna föreslog vidare att regeringen ska återredovisa till riksdagen vilka åtgärder som har vidtagits för att motverka de brister som vid upprepade tillfällen har uppmärksammats i flera av de studier som refereras i revisorernas rapport. Revisorerna befarande att nödvändiga åtgärder inte hade vidtagits för att komma till rätta med problemen.
Riksdagens revisorer underströk vidare nödvändigheten i att det arbetsmarknadsstatistiska materialets kvalitet säkerställs. Revisorerna föreslog att regeringen tar initiativ till att utarbeta ett system för att säkerställa tillförlitlig projektinformation och relevanta individdata som kan ligga till grund för uppföljningar och utvärderingar av arbetsmarknadspolitiska satsningar av den typ som de otraditionella medlen utgör.
Arbetsmarknadsutskottet behandlade inte revisorernas skrivelse förrän hösten 2001 (bet. 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115). Utskottet avstyrkte revisorernas förslag med hänvisning till att grunden för revisorernas kritik till stor del fallit bort sedan de otraditionella medlen i huvudsak ersatts av arbetsmarknadsprogrammet Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Utskottet förutsatte dock att de bedömningar som låg till grund för revisorernas kritik beaktas också i Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) fortsatta verksamhet med kvalitetsfrågorna.
Sjöfartsinspektionens tillsyn
Förslag 2000/01:RR8
Revisorerna ansåg i förslaget till riksdagen i oktober 2000 att en tydlig separering av verksamhetsutövning och tillsyn ger en bättre potential för effektiv tillsyn och därmed för ökad säkerhet. Gränsdragningen mellan Sjöfartsverkets olika roller skulle enligt revisorerna bli tydligare om fartygssäkerhetslagstiftningen ändras så att uppgifter rörande tillsyn och säkerhetsnormer läggs direkt på inspektionen. Det skulle då stå mera klart om synpunkter och ställningstaganden grundades på säkerhets-, produktions- eller sektorshänsyn, samtidigt som tilltron till inspektionen skulle öka. Revisorerna föreslog att regeringen skulle utarbeta förslag till sådana förändringar i fartygssäkerhetslagstiftningen.
I syfte att förbättra lagstiftningen och därmed göra tillsynen effektivare föreslog revisorerna att regeringen skulle låta utreda förutsättningarna för att utarbeta tillämpningsföreskrifter och hur det omfattande översättningsarbetet av det internationella regelverket inom sjöfartsområdet skulle kunna begränsas.
Revisorerna föreslog att regeringen skulle se till att inspektionens analys av olyckor, tillbud, avvikelser och risker utvecklas samtidigt som erfarenheter från andra områden inhämtas.
Frågan om klassificeringssällskapens roll i sjösäkerhetsarbetet borde enligt revisorerna lösas parallellt med frågan om hur inspektionens uppföljning och kontroll av klassificeringssällskapens verksamhet läggs upp. Revisorerna föreslog att regeringen skulle se till att kontrollen av klassificeringssällskapens verksamhet förbättras och låta utreda vilka uppgifter som skulle läggas på dem.
Fyra motioner väcktes med anledning av revisorernas förslag. Riksdagen behandlade revisorernas förslag och motionerna i början av 2001 (bet. 2000/01:TU8, rskr. 2000/01:157).
Trafikutskottet delade uppfattningen att regeringen skulle vidta åtgärder för att stärka inspektionens ställning i lagstiftningen. Utskottet instämde också i bedömningen att fartygssäkerhetslagstiftningen borde förbättras, men ansåg att syftet med revisorernas förslag på denna punkt skulle tillgodoses genom en pågående översyn. Liksom revisorerna ansåg utskottet att analysverksamheten borde utvecklas. Utskottet förutsatte att Sjöfartsverket skulle avsätta tillräckliga resurser för att inspektionens ambitioner på området skulle kunna förverkligas.
Beträffande förslaget om en skärpt tillsyn av klassificeringssällskapen borde enligt utskottet resultatet av pågående arbete inom EU avvaktas.
I en av motionerna hade anförts att informationen om säkerheten ombord på passagerarfärjor borde förbättras. Utskottet ansåg det viktigt att informationen om säkerheten ombord på passagerarfärjor förbättras och förutsatte att Sjöfartsverket arbetar aktivt med informationsfrågor inom IMO och i andra internationella sammanhang. Trafikutskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för regeringen vad utskottet anfört med anledning av revisorernas förslag. Riksdagen biföll det utskottet föreslagit.
I februari 2001 lämnade Fartygssäkerhetsutredningen slutbetänkandet Översyn av fartygsäkerhetslagen (SOU 2001:17) och föreslog en ny fartygssäkerhetslag. Betänkandet har remissbehandlats. I utredningens förslag ingick att arbetsmiljölagen ska gälla även för fartygsarbete, och att den nya lagen ska innehålla bestämmelser om tillsyn av efterlevnaden av arbetsmiljöbestämmelserna. Frågan om sjöfartsinspektionens ställning togs inte upp i betänkandet. Med anledning av riksdagens beslut om tillsyn inom sjöfartsområdet tog Sjöfartsverket upp frågan om inspektionens ställning och hur denna kan stärkas i lagstiftningen. Regeringens beredning av Fartygssäkerhetsutredningens förslag var inte avslutad under 2001.
I april 2001 beslutade regeringen att 25 miljoner kronor skulle avsättas för forskning om sjösäkerhet och användas under tre år och med tyngdpunkt på den mänskliga faktorn. Inriktningen ska vara mot förebyggande åtgärder, fartygs överlevnadsförmåga, evakuering och internationella säkerhetsregler.
Samtidigt uppdrog regeringen åt Sjöfartsverket att anordna ett internationellt sjösäkerhetsseminarium, för att klargöra dels vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra sjösäkerheten efter Estonias förlisning, dels på vilka områden ytterligare åtgärder är nödvändiga. Ett sådant seminarium hölls i oktober 2001. Det rådde då samstämmighet om att kunskaperna fortfarande brister
beträffande hur man ska kunna få passagerarna att tillgodogöra sig säkerhetsinformation.
Inom ramen för den gemensamma transportpolitiken pågår inom EU arbete med det s.k. Erikapaketet - tre direktiv som rör hamnstatskontroll, klassificeringssällskapens roll respektive dubbelskrov. Rådet och parlamentet antog i november 2001 en gemensam ståndpunkt om ändringsdirektiv beträffande klassificeringssällskapen.
Uppföljning av skrivelser till regeringen under 2000
CSN:s handläggning av studiemedel
Skrivelse till regeringen den 24 februari 2000
Med anledning av ett till Riksdagens revisorer anmält ärende angående Cen-trala studiestödsnämndens (CSN:s) handläggning av ett återkravsbeslut utarbetade revisorerna i mars 2000 en skrivelse till regeringen. Med skrivelsen ville revisorerna fästa regeringens uppmärksamhet på vissa brister i CSN:s handläggning av studiemedel. Revisorerna ansåg att handläggningstiderna och den bristfälliga kommunikationen i återkravsärenden inte varit förenliga med de mål som satts upp för CSN:s verksamhet.
CSN har under flera år kritiserats från olika håll för allvarliga brister i sin handläggning. Riksdagens revisorer har i december 2001 fattat beslut om en ny granskningsplan för år 2002. I planen ingår en granskning av CSN, speciellt CSN:s förmåga att anpassa sin stödhantering till verksamhetens förutsättningar.
Uppföljning av granskningspromemorior under 2000
Regeringens Sydafrikasatsning
Granskningspromemoria 1999:162
Riksdagens revisorer beslutade den 15 december 1999 att granska regeringens Sydafrikasatsning. Revisorerna menade att regeringens Sydafrikasatsning borde granskas då flera frågeställningar kring satsningen var av principiellt intresse. Syftet med granskningen var att granska om satsningen överensstämde med riksdagens mål för biståndet till Afrika samt hur lagen om offentlig upphandling (1992:1528) hade tillämpats.
Riksdagens revisorer kritiserade regeringen för brister i planeringen samt oklar finansiering och ansvarsfördelning inför Sydafrikasatsningen. Utrikesdepartementet hade också på flera punkter brustit i tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU) och även brutit mot EG-rättens principer. Det gällde t.ex. ett konsultkontrakt på drygt 8 miljoner kronor. Revisorerna underströk vikten av att Regeringskansliet tillämpar reglerna om konkurrens och affärsmässighet vid upphandlingar på ett riktigt sätt. Det var för tidigt att säga om satsningen som helhet överensstämde med riksdagens mål för biståndet. Den del av satsningen som inledningsvis var tänkt att belasta bi
ståndsanslaget rymdes dock i stort sett inom riksdagens biståndsmål och tanken med partnerskapet, som är en ny form för biståndssatsningar. Anslagsstrukturen för biståndsverksamhet hade emellertid inte anpassats för partnerskapet. I Sydafrikasatsningen borde fler biståndsanslag än näringslivsutveckling ha tagits i anspråk.
Revisorerna överlämnade promemorian till konstitutionsutskottet och regeringen.
Sydafrikasatsningen föranledde två anmälningar till konstitutionsutskottet. I konstitutionsutskottets granskning ingick bl.a. revisorernas rapport som underlag. I granskningsarbetet hade konstitutionsutskottet dessutom tillgång till huvuddelen av de handlingar som revisorerna samlat in.
I sitt betänkande (bet. 2000/01:KU2) framförde konstitutionsutskottet kritik på flera punkter. Till exempel delade konstitutionsutskottet revisorernas kritik om att regeringen brustit i organisation och planering, vilket resulterat i oklar ansvarsfördelning inom Regeringskansliet. Konstitutionsutskottet ansåg också, precis som revisorerna, att upphandlingen av tjänster inom satsningen hade varit bristfällig. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2000/01:1).
Inom UD har en särskild arbetsgrupp hanterat slutregleringen av de ekonomiska förhållandena i samband med Sydafrikasatsningen. Arbetsgruppens arbete är avslutat och enligt denna finns inga ytterligare ekonomiska krav på regeringen med anledning av Sydafrikasatsningen.
Uppföljning av informationsrapporter under 2000
Riksantikvarieämbetet
Informationsrapport 1999/2000:3
Riksdagens kulturutskott föreslog Riksdagens revisorer att granska hur de ändringar i lagen (1998:950) om kulturminnen m.m. (KML) som riksdagen beslutade 1997 återspeglas i länsstyrelsernas tillämpning. Bostadsutskottet föreslog att revisorerna granskar om länsstyrelserna har en enhetlig beredning av ärenden om föreskrifter till skydd för fast fornlämning och mark inom fornlämningsområde.
Revisorerna har genomfört ett informationsbesök vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för att studera de båda frågeställningarna. Revisorernas iakttagelser från besöket har redovisats i en rapport som beslutades av revisorerna i plenum i februari 2000.
Frågor som revisorerna ville informera sig om gällde bl.a länsstyrelsernas metoder vid val av arkeologiska undersökningar och tillsynen och uppföljningen av uppdragsverksamheten och dess resultat. Även om lagen om offentlig upphandling inte är tillämplig vid upphandling av arkeologiska undersökningar angavs i propositionen till lagen att ett upphandlingsliknande förfarande kan öka mångfalden i den arkeologiska verksamheten och bidra till att skapa undersökningar av god kvalitet till en kostnad som inte är högre än vad som är motiverat.
I rapporten konstaterade revisorerna att RAÄ under 1998 tagit fram verkställighetsföreskrifter och allmänna råd till de ändrade bestämmelserna. Verkställighetsföreskrifterna, som gällde bl.a. riktlinjer för hur kulturminneslagens bestämmelser bör tillämpas, trädde i kraft den 1 juli 1998. Revisorerna fann också att det pågår en stor aktivitet vid RAÄ för att höja kvaliteten i verksamheten och sprida information kring verkets föreskrifter och råd.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 2000 RAÄ i uppdrag att göra en utvärdering av arbetet med att skapa stabila och funktionella besluts- och beredningsformer för den uppdragsarkeologiska verksamheten. Arbetet redovisades den 1 mars 2001.
Mot bakgrund av regeringsuppdraget och att RAÄ:s verkställighetsföreskrifter och allmänna råd getts ut så sent som under 1998 fann revisorerna det för tidigt att gå vidare med en granskning.
Vägverkets rutiner för körkortstillstånd och förarprov
Informationsrapport 1999/2000:4
Under året har revisorerna följt upp vad som hänt med Vägverkets körkortsrutiner sedan revisorernas informationsbesök i april 2000. Vägverket uppgav då som mål att väntetiderna för förarprov skulle vara förkortade till 2-3 veckor under år 2001. Revisorerna ansåg det nödvändigt att Vägverket skulle införa nya rutiner för debitering av olika kostnader som uppstår i samband med körkort.
Revisorerna kunde konstatera att den målsatta väntetiden för förarprov inte hade uppnåtts under 2001, trots att både antalet genomförda körprov och antalet kunskapsprov hade ökat. Väntetiderna för förarprov var i genomsnitt 5-7 veckor. Vägverket förklarade problemet med ett allt sämre utbildningsresultat och därigenom ett växande antal omprov. Verket hade dock vidtagit ett antal åtgärder för att begränsa väntetiderna, bl.a. ökad rekrytering och utbildning av trafikinspektörer, motivationshöjande åtgärder för trafikskolorna och ett nytt bokningssystem för körkortsaspiranterna. Vägverkets reviderade mål uppgavs vara att teoriprov och körprov ska kunna erbjudas efter tre veckor i juli 2002, om inte efterfrågan ändras kraftigt. Revisorerna och Vägverket kom överens om att verket fortsättningsvis ska hålla revisorerna informerade om utvecklingen av väntetiderna och åtgärdernas effekter.
Nya rutiner för debitering av körkortskostnader infördes i januari 2001, enligt revisorernas önskemål. Därefter debiterar Vägverket aspiranten för körkortstillstånd respektive prov och tillverkning av körkortet vid separata tillfällen.
Redovisningsrevision
Riksdagens revisorer är externrevisor för Sveriges riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän (JO), Regeringskansliet samt för Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Riksbanken
Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter granskar Riksdagens revisorer varje år Riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisionsberättelsen lämnas till riksdagen senast den 15 mars varje år. Berättelsen ska belysa omfattningen och inriktningen av revisorernas granskning och utmynna i ett uttalande om revisorerna anser att ansvarsfrihet bör beviljas direktionen och fullmäktige i Riksbanken. Revisorerna ska också ta ställning till Riksbankens resultat- och balansräkningar. För medverkan i granskningen av Riksbanken har Riksdagens revisorer upphandlat KPMG Bohlins AB som experter.
Revisorernas redogörelse till riksdagen överlämnades den 8 mars 2001 (2000/01:RR5). Revisorerna tillstyrkte att direktionen och fullmäktige i Riksbanken skulle beviljas ansvarsfrihet för förvaltningen under 2000 samt att riksdagen skulle fastställa balans- och resultaträkningarna för år 2000. Finansutskottet tillstyrkte revisorernas förslag, och riksdagen beslöt i enlighet härmed (bet. 2000/01:FiU23, rskr. 2000/01:220). Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 2001 kommer att lämnas till riksdagen i mars 2002.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
Revisorerna granskar enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, även i detta fall med hjälp av KPMG Bohlins AB. Revisorerna ska särskilt se till att fondens organisation av och kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande. Revisorerna föreslog den 8 mars 2001 att riksdagen skulle lägga Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över verksamhet och förvaltning under år 2000 utan anmärkning till handlingarna (2000/01:RR6). Utbildningsutskottet tillstyrkte revisorernas förslag, och riksdagen beslöt i enlighet härmed (bet. 2000/01:UbU16, rskr. 2000/01: 232). Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 2001 kommer att lämnas till riksdagen i mars 2002.
Riksdagens förvaltning och Riksdagens ombudsmän
I revisorernas uppdrag ingår att som externrevisorer granska riksdagens förvaltning och Riksdagens ombudsmän (JO). Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i syfte att bedöma om redovisningen och ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter. I detta arbete biträds revisorerna av KPMG Bohlins AB.
Riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän överlämnar årsredovisningar för verksamhetsåret 2001 till Riksdagens revisorer senast den 22 februari 2002. Riksdagens revisorer kommer senast den 22 mars att revidera årsredovisningarna och utfärda revisionsberättelser.
Revisorernas uppfattning i revisionsberättelserna för verksamhetsåret 2000 var att JO:s årsredovisning var rättvisande och riksdagsförvaltningens årsredovisning i allt väsentligt rättvisande.
Regeringskansliet
Riksdagens revisorer svarar sedan den 1 maj 1997 för extern revision av Regeringskansliet. I arbetet biträds Riksdagens revisorer av KPMG Bohlins AB. Regeringskansliet ska senast den 22 februari 2002 avge årsredovisning (exklusive resultatredovisning) för verksamhetsåret 2001. Riksdagens revisorer kommer senast den 22 mars 2002 att besluta om revisionsberättelse över granskningen av årsredovisningen. Årsredovisningen för verksamhetsåret 2000 var enligt revisorernas uppfattning i allt väsentligt rättvisande.
Ett flertal granskningar som i årsredovisningen hänförts till effektivitetsrevision innehåller också betydande inslag av redovisningsrevision avseende Regeringskansliet. Det gäller bl.a. Regeringskansliets upphandling av konsulter, Anslag som regeringen disponerar och fördelar samt Östersjömiljarderna.
Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning
Riksdagens revisorer svarar från år 1999 för extern revision av Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. I arbetet biträds Riksdagens revisorer av KPMG Bohlins AB. Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning ska senast den 22 februari 2002 avge årsredovisning (exklusive resultatredovisning) för verksamhetsåret 2001. I stället för resultatredovisning ska hovstaterna lämna en berättelse över den samlade verksamheten. Verksamhetsberättelsen ska koncentreras på verksamheterna vid Ståthållarämbetet och Kungliga Husgerådskammaren. Riksdagens revisorer kommer senast den 22 mars 2002 att besluta om revisionsberättelse över granskningen av årsredovisningen.
Årsredovisningen för verksamhetsåret 2000 var enligt revisorernas uppfattning i allt väsentligt rättvisande.
3 Revisorernas relationer till omvärlden
3.1 Samarbetet med riksdagens utskott
Riksdagens utskott arbetar med uppföljning och utvärdering inom respektive sektor. Riksdagens revisorer genomför revision av verksamhetsområden som ofta berör flera utskott. Revisorerna har regelbundet kontakter med utskotten för information, erfarenhetsutbyte och diskussion om aktuell granskningsverksamhet inom utskottens fackområden. Revisorernas kansli bistår också utskotten med hjälp i utskottens uppföljningsverksamhet.
3.2 Informationsverksamheten
För att informera om dels Riksdagens revisorers granskningsverksamhet används bl.a. pressmeddelanden. En av de viktigaste kanalerna för Riksdagens revisorers information är den egna webbplatsen. Där publiceras kontinuerligt aktuell information om granskningarna, som t.ex. samtliga pressmeddelanden. Hemsidan erbjuder också möjligheter för besökarna att söka i samtliga granskningsdokument i fulltext. Granskningsförslag och synpunkter till revisorerna kan också lämnas via hemsidan.
Revisorernas rapporter, förslag och skrivelser, broschyrer och övriga informationsdokument är också tillgängliga på revisorernas kansli, via riksdagens infocentrum och i riksdagens datanät i databasen Riksdagens revisorer.
Revisorerna informerar riksdagens utskott om sin verksamhet på olika sätt, bl.a. genom föredragningar i utskotten. Riksdagsledamöterna har också tillgång till revisorernas rapporter genom Riksdagsbibliotekets försorg.
Genomslaget av informationen
Såväl dagspress som lokalpress och radio och TV visar stort intresse för revisorernas granskningar.
I synnerhet granskningen av Regeringskansliets upphandling av konsulter har fått omfattande uppmärksamhet och skapat en intensiv debatt i medierna. Flera andra granskningar har också fått stor medial uppmärksamhet. Bland dem kan nämnas Sänkta socialavgifter, Sponsring av statliga myndigheter, Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken, Statens stöd till kommuner med ekonomiska problem och Den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna.
Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket granskade på var sitt håll olika aspekter av myndigheternas samarbete för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Styrningen av försvarets materielförsörjning kritiserades i en granskning och problemen med regeringens infrastruktursatsningar belystes i en uppmärksammad granskning (Nya vägar till vägar och järnvägar?).
Invandringspolitiken var också i fokus för Riksdagens revisorer under år 2001 genom två uppmärksammade granskningar. Det gällde dels en rapport om uppehållstillstånd för asylsökande, dels en informationsrapport om regler för visum i Sverige.
Under året fortsatte också debatten om den nya Riksrevisionen.
3.3 Externa kontakter
I anslutning till granskningsverksamheten har revisorerna en rad externa kontakter. Förslag till granskningar kommer från riksdagens utskott, enskilda riksdagsledamöter och organisationer. Ett ökande antal förslag har också kommit från allmänheten. Under år 2001 uppgick antalet sådana förslag till ca 100. Under granskningsarbetet har utredarna omfattande kontakter med företrädare för myndigheter, organisationer och övriga som är berörda av granskningarna.
Samarbetet med kommun- och landstingsrevisionen samt med Riksrevisionsverket har fungerat väl under år 2001. Revisorerna har under år 2001 tagit emot ett tiotal internationella besöksgrupper, både tjänstemän och politiker och informerat om sin verksamhet. Revisorerna och kansliet har också tagit emot ett tiotal nationella besöksgrupper och dessutom informerat om sin verksamhet vid utbildningar, seminarier och konferenser arrangerade av riksdagen och andra organ.
4 Ekonomi och personal Budget (tkr)
Ramanslag för 2001 24 623 Tilläggsanslag 1 748 Överföringsbelopp från 2000 577 Totalt 26 948 Budgetutfall
Anslagsutfallet för år 2001 uppgick till 24 940 965 kr, vilket innebär ett överskott på 2 006 838 kr som enligt riksdagsstyrelsens beslut får överföras till kommande budgetår. Underutnyttjandet av anslaget beror på att kostnader för avgifter till statens avtalsförsäkringar varit osäkra och svåra att beräkna. De slutliga avgifterna för år 2000 beräknades och fakturerades först i maj 2001. Dessa kostnader belastade därmed 2001 års anslag. Beräknade förändringar av avgifterna har under året medfört anpassning av antalet årsarbetskrafter. Riksdagens revisorer fick i samband med beslut om budgetpropositionen för 2002 (den 21 november 2001) ett tilläggsanslag med anledning av ökade kostnader för avgifter. Formerna för beräkning av avgifterna för statens avtalsförsäkringar är komplicerade och det är svårt för myndigheterna att prognostisera dessa avgifter. Avgiftssystemet kan också medföra en diskriminering av äldre arbetskraft. Revisorerna har därför påbörjat en granskning av avgiftssystemets utformning och effekter.
Riksdagens revisorers anslagsbelastning på 24 940 965 kr år 2001 fördelas enligt nedan.
Revisorer Revisorernas arvoden m.m. svarar för 7,1 % av budget-omslutningen. Projekt Projektkostnader, kostnader för konsultinsatser m.m. i granskningsärendena och revisionsstöd av auktoriserade revisorer i redovisningsrevisionen svarar för 9,4 % av budgetomslutningen. Resor Kostnader för revisionsbesök svarar för 0,5 % av budgetomslutningen. Personal Personalkostnader (löner, avgifter baserade på lön och övriga personalomkostnader) svarar för 71,7 % av budgetomslutningen. Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader, som omfattar hyra för kansliets lokaler, IT-stöd, kontorsadministration m.m., svarar för 11,3 % av budgetomslutningen.
I årsredovisningens andra del återfinns den finansiella redovisningen med resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys, noter samt sammanställning över väsentliga uppgifter.
Årsredovisningen är upprättad enligt gällande bestämmelser för statsförvaltningen. Revisorerna anser emellertid att dessa bestämmelser inte är utformade så att de leder till en pedagogisk redovisning av det ekonomiska utfallet. Revisorerna har därför även tagit fram en alternativ anslagsredovisning.
Revisorernas kansli
Kansliet leds av en kanslichef och har ca 30 medarbetare som är fördelade på tre utredningsenheter, samt en administrativ enhet. Genomsnittsåldern för de som tjänstgjorde vid årsskiftet 2001/02 var 45 år.
Kompetensförsörjning
Kansliets medarbetare har hög kompetens inom flera områden. En stor andel, ca 90 %, har akademisk grundutbildning eller högre. Revisorerna har under senare år eftersträvat att skapa en mera differentierad tjänstestruktur. Utredartjänster har inrättats under revisionsdirektörsnivån för att öka inslaget av yngre medarbetare med relativt aktuell högskoleutbildning inom olika områden.
För att utveckla och behålla kvalificerade medarbetare läggs vikt vid att satsa på god arbetsmiljö, jämställdhet, möjlighet till vidareutveckling samt attraktiva arbetsuppgifter. Kompetensutveckling är en naturlig del av det dagliga arbetet. Utöver detta genomförs utbildning och kompetensutveckling på flera nivåer. Internt sker detta genom seminarier, kurser m.m. Externt sker det genom bl.a. deltagande i utbildningar, konferenser och genom en generös inställning till tjänstledighet för tjänstgöring vid riksdagens utskott, kommittéväsendet och vid Regeringskansliet.
Personalrörlighet
Vid utgången av år 2001 hade revisorernas kansli 31 tillsvidareanställda, varav 7 var tjänstlediga. Av dessa var 16 kvinnor och 15 män. Därutöver hade 2 personer tidsbegränsade anställningar.
Under år 2001 har 4 medarbetare nyrekryterats, därav 2 med tidsbegränsade anställningar. Vid rekrytering av utredare har ett mycket stort antal sökande visat sitt intresse för att arbeta vid kansliet. Kansliet har dessutom haft 2 personer som varit tillfälligt anställda för utredningsuppdrag en kort tid. Därutöver har 2 praktikanter tagits emot. 5 personer har slutat sin anställning vid Riksdagens revisorer.
Jämställdhet
Riksdagens revisorer fastställde en jämställdhetsplan för revisorernas kansli för år 2001. Av kansliets tillsvidareanställda är ca hälften kvinnor och hälften män. Av 22 tillsvidareanställda utredare/revisionsdirektörer var 11 kvinnor och 11 män. Av 4 assistenter var 3 kvinnor och 1 man. Fördelningen bland cheferna var vid årsskiftet 2 kvinnor och 3 män.
I planen föreskrivs bl.a. att jämställdhetsaspekter ska beaktas vid utarbetandet av den årliga utbildnings- och personalutvecklingsplanen, att både kvinnor och män ska uppmuntras att söka tjänster och att alternativa karriärvägar ska uppmuntras. Utskottstjänstgöring och sekreteraruppdrag i kommittéer och utredningar är exempel på sådana alternativa karriärvägar för både manliga och kvinnliga arbetstagare. En uppföljning av jämställdhetsplanen visar att detta uppfyllts. En kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män har gjorts. Någon skillnad på grund av kön påvisas inte.
DEL II FINANSIELL REDOVISNING
Resultaträkning
Resultaträkning (tkr) 2001 2000 Verksamhetens intäkter Intäkter från anslag (not 1) 24 941 23 775 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 15 - Finansiella intäkter 16 53 Summa 24 972 23 828 Verksamhetens kostnader Kostn. för personal (not 2) -20 837 -17 635 Kostnader för lokaler -2 042 -1 856 Övriga driftskostnader -3 035 -3 376 Finansiella kostnader -33 -11 Avskrivningar -474 -458 Summa -26 421 -23 336 Verksamhetsutfall -1 449 492 Årets kapitalförändring
(not 3) -1 449 492 Balansräkning
Balansräkning (tkr) 2001-12-31 2000-12-31 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier m.m. (not 4) 495 969 Fordringar Fordringar hos andra myndigheter 45 94 Övriga fordringar 3 53 Summa fordringar 48 147 Periodavgränsningsposter (not 5) Förutbetalda kostnader 656 579 Övriga upplupna intäkter 5 15 Summa periodavgränsningsposter 661 594 Avräkning med statsverket (not 6) -259 -577 Kassa och bank Tillgodohavande hos RGK (not 7) 916 1 615 Summa tillgångar 1 861 2 748 Kapital och skulder Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring -111 -603 Kapitalförändring enligt
resultaträkningen -1 449
492 Summa myndighetskapital -1 560 -111 Avsättningar Avsättningar för pensioner - 38 Skulder m.m. Skuld till andra myndigheter (not 8) 695 1 042 Leverantörsskulder (not 9) 196 324 Övriga skulder (not 10) 531 595 Summa skulder m.m. 1 422 1 961 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 11) 1 999 860 Summa kapital och skulder 1 861 2 748 Ansvarsförbindelser inga inga Anslagsredovisning 2001
Anslagsredovisning 2001-12-31 (tkr) Medel att disponera Utgifter Utgående överförings-belopp Anslag 90:1 ramanslag Riksdagens revisorer Årets tilldelning enligt
riksdagsbeslut 24 623 Tilläggsanslag 1 748 Ingående överföringsbelopp 577 Totalt 26 948 -24 941 2 007 Finansiella villkor: Anslagskredit 1 231 Kredit på räntekontot 2 462 Alternativ anslagsredovisning
I syfte att tydliggöra anslagsredovisningen har Riksdagens revisorer tagit fram nedanstående tabell som är utgiftsbaserad. Den följer i stort resultaträkningens uppställningsform men följer inte förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Inkomster/utgifter på anslag (belopp i tkr) 2001 Anslagsmedel Ingående överföringsbelopp 577 Anvisat ramanslag 90:1 24 623 Tilläggsanslag 1 748 Summa anslagsmedel 26 948 Inkomster under anslag Ränteinkomster 15 Övriga inkomster 16 Summa inkomster under anslag 31 Utgifter för drift Utgifter för personal -19 736 Utgifter för lokaler -2 042 Ränteutgifter -33 Övriga driftsutgifter -3 161 Summa driftsutgifter -24 972 Utgifter för investeringar Maskiner/inventarier - Summa utgifter mot anslag -24 972 Summa avräknat mot statsbudgeten -24 941 Utgående överföringsbelopp 2 007 Beviljad anslagskredit 1 231 Finansieringsanalys
Finansieringsanalys (tkr) 2001
2000
Drift Kostnader -25 947 -22 869 Finansiering av drift Intäkter av anslag 24 941 23 266 Intäkter av avgifter och
andra ersättningar 15 0 Övriga intäkter 16 53 Summa medel som tillförts finansiering 24 972 23 319 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar 32 86 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder 562 -605 Kassaflöde från/till drift -381 -69 Investeringar Investeringar i materiella
tillgångar 0 -509 Summa investeringsutgifter 0 -509 Finansiering av investeringar Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten 0 509 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 0 509 Kassaflöde från/till
investeringar 0 0 Förändring av likvida medel -381 -69 Likvida medel vid årets
början 1 038 1 107 Ökning (+)/minskning (-) av kassa, postgiro 0 0 Ökning (+)/minskning (-) av tillgodohavande hos RGK -699 -366 Ökning (+)/minskning (-) av avräkning med statsverket 318 297 Summa förändring av
likvida medel -381
-69 Likvida medel vid årets slut 657 1 038
Noter
Tilläggsupplysningar och noter
Uppgifter om redovisnings- och värderingsprinciper
Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om föreskrifter som innebär avvikelser från generella ekonomiadministrativa regler (RFS 2001:9-12). Årsredovisningen följer i övrigt förordning om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605).
Fordringar och skulder har efter individuell värdering upptagits till det belopp som förväntas bli betalt.
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 10 000 kr och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Objekt utgörande en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 10 000 kr klassificeras även som anläggningstillgång.
Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden.
Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Persondatorer 3 år
Övriga kontorsmaskiner 5 år
Övriga inventarier 5 år
Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2001 har gjorts fram till 2001-01-10.
Uppgifter av väsentlig betydelse
Riksdagens revisorer finansieras till största delen med anslag. Riksdagens revisorers ramanslag har ökat jämfört med föregående år. Detta beror på riksdagens principiella ställningstagande (bet. 1997/98:KU27) om att successivt öka resursramen för Riksdagens revisorer med 5 miljoner kr under en treårsperiod. För år 1999 beviljades ett tillskott på 1,7 miljoner kr, för år 2000 beviljades ytterligare 2,5 miljoner kr och för år 2001 beviljades 800 000 kr. I samband med budgetpropositionen för 2002 erhöll Riksdagens revisorer en tilläggsbudget år 2001 på 1,748 miljoner kr avseende slutjustering av kostnader för statens avtalsförsäkringar för budgetåren 2000 och 2001.
Detta anslag utbetalades först i januari kalenderåret 2002.
För att stärka den statliga revisionen har riksdagen beslutat att en ny myndighet under riksdagen ska bildas under första halvåret 2003. Den nya myndigheten ersätter dagens båda organ för statlig revision, Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket.
2001 2000 Not 1 Intkter av anslag 24 941 23 775 Intkter av anslag har kat jmfrt med fregende r. Riksdagen beslutade 1999 om en resursfrstrkning p totalt 5 miljoner kr under en trersperiod med brjan 1999. Ett tillggs-anslag har kat ramanslaget 2001 som en kompensation fr kade kostnader fr statens avtalsfrskringar (se ven not 2) Not 2 Kostnader fr personal 20 837 17 635 Kostnader fr premier fr statens avtalsfr-skringar har kat kraftigt. SPV har strax fre rsskiftet i december versnt en prognos ver berknade kostnader 2001. Den avviker stort frn de preliminra berkningar på vilka årets avgiftsinbetalningar grundas. Avgiften beräknas öka från 26,26% till 35,55% på bruttolönen. Detta motsvarar ca 1 miljon kr. Den slutliga avgiften för år 2000 debiterades i maj 2001 och belastar årets resultat med drygt 0,5 miljoner kr. Kostnader fr personal har ven kat p grund av att kansliet har frstrkts med fler utredare. Personalkostnader exklusive arbetsgivaravgif- 12 006 11 201 ter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Not 3 rets kapitalfrndring Kapitalfrndring visar skillnaden mellan poster som anslagsavrknats men inte redovisats som intkt/kostnad och poster som endast redovisas som intkt/kostnad men inte anslagsavrknats.
Specifikation av årets kapitalförändring
Anslagsfinansierade anläggningstillgångar - 509 Avskrivningar -474 -458 Amortering leasing 126 119 Minskning av pensionsavsättning 38 166 Minskning av semesterlöneskuld -101 156 Avsättning till kompetensväxling -47 - Beräknade slutliga premier avtalsförsäkr. -992 - Summa -1 449 492
01-12-31 00-12-31 Not 4 Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde vid årets ingång 1 369 860 Finansiell leasing (pers-pc) vid årets början 316 326 Korrigering beräkning finansiell leasing 1999 - -10 Årets anskaffningar - 509 Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång -716 -258 Årets avskrivning (inkl. finansiell leasing) -474 -458 Summa 495 969 Not 5 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Hyra RFK kvartal 1 år 2002 513 450 Årskort flyg 2002 98 95 Övriga förutbetalda kostnader 45 34 Summa 656 579 Upplupna intäkter Ränteintäkt RGK kvartal 4 4 15 Summa 661 594 Not 6 Avräkning statsverket Ingående balans -577 -874 Avräknat mot statsbudgeten Anslag 90:1 24 941 23 775 Avräknat mot statsverkets checkräkning Anslagsmedel som tillförts räntekontot -24 623 -23 478 Årets avräkning statsverket 318 297 Utgående balans -259 -577 Not 7 Tillgodohavande hos RGK Beviljad räntekontokredit för år 2001 uppgår till 2 462 tkr. Det kortsiktiga likviditetsbehovet beräknas till ca 2 000 tkr. Not 8 Skuld andra myndigheter Lagstadgade arbetsgivaravgifter 372 327 Premier statens avtalsförsäkringar 270 201 Hyra RFK kvartal 4 - 450 Övriga 53 64 Summa 695 1 042 01-12-31 00-12-31 Not 9 Leverantörsskulder De största posterna: KPMG Bohlins AB 128 156 Statisticon - 63 Övriga 69 105 Summa 197 324 Not 10 Övriga skulder Skuld till leasingföretag 71 196 Personalens källskatt 460 399 Summa 531 595 Not 11 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld 960 860 Skuld premier statens avtalsförsäkringar 992 - Avsättning till kompetensväxling 47 - Summa 1 999 860 Revisorernas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen).
Ingemar Josefsson Stockholms Arena AB, v. ordf. Anders G Högmark Domstolsverket
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Växjö Flygplats AB, v. ordf.
HOLTAB Industri AB, styr.ordf.
Svenskt Flyg AB
Flygtorget AB Per Rosengren - Bengt Silfverstrand Systembolaget AB
Lunds universitet
Miljöstrategiska Forskningsstiftelsen (MISTRA) Anita Jönsson Integrationsverket Kenneth Lantz Försäkringskassan, Skåne
Skattemyndigheten i Malmö
AB Helsingborgshem Margit Gennser Riksförsäkringsverket Hans Stenberg Sundsvalls Hamn AB, ordf.
Viltvårdsnämnden Västernorrlands län, ordf.
Vägverkets styrelse Karl-Gösta Svenson Föreningssparbanken i Karlskrona Agneta Lundberg Mitthögskolan, v. ordf.
Verket för högskoleservice Ann-Marie
Fagerström Domstolsverket
Marie Engström Riksgäldskontoret
Skattemyndigheten Värmland-Örebro län
Kronofogdemyndigheten Värmland-Örebro län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Spar-Liv, livförsäkringsaktiebolag Björn Kaaling Stiftelsen Arbetets museum
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) Ingvar Eriksson - Nils-Göran
Holmqvist Föreningssparbanken, Örebro
Samhall Vasa, Västerås
Conny Öhman Läkemedelsverket
Försäkringskassan, Östergötlands län, ordf.
Linköpings universitet
Statens medicinsk-etiska råd Sten Lundström - Gunilla Tjernberg Unescorådet
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Statens biografbyrå Patrik Norinder Länsstyrelsen i Gävleborg
Kemikalieinspektionen
Kilafors Lantbruk AB Ulla Wester Tullverket
Riksskatteverket Lennart Hedquist Kammarkollegiet
Skattemyndigheten i Västerås
SBC Bostad AB
SBC Mark AB Ann-Kristine
Johansson Länsstyrelsen i Värmlands län
Skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län
Statens veterinärmedicinska anstalt Ronny Korsberg Datainspektionen Rolf Olsson Socialstyrelsens rättsliga råd Ersättningar under verksamhetsåret 2001 (tkr)
Revisorer Ingemar Josefsson 102 287 Anders G Högmark 84 166 Per Rosengren 81 130 Bengt Silfverstrand 57 172 Anita Jönsson 76 117 Kenneth Lantz 62 072 Margit Gennser 56 472 Hans Stenberg 57 172 Karl-Gösta Svenson 64 522 Agneta Lundberg 57 172 Ann-Marie Fagerström 59 870 Marie Engström 59 972 Björn Kaaling 27 965 Ingvar Eriksson 27 080 Nils-Göran Holmqvist 23 580 Conny Öhman 28 480 Sten Lundström 29 180 . Gunilla Tjernberg 28 265 Patrik Norinder 27 780 Ulla Wester 23 892 Lennart Hedquist 26 030 Ann-Kristine Johansson 25 680 Ronny Korsberg 66 694 Rolf Olsson 24 980 Kanslichef Åke Dahlberg 652 782 Sammanställning över väsentliga uppgifter
Avser (tkr) 2001
2000
1999
1998
1997
Låneram hos RGK - - - - - Kontokredit hos RGK
- beviljad
- maximalt utnyttjad 2 462
196 2 350
- 1 870
- 1 660
- 1 615
- Räntekonto hos RGK
- räntekostnader
- ränteintäkter -
16 -
53 -
49 -
40 -
23 Avgiftsintäkter
- budget i regleringsbrev
- utfall intäkter -
0 -
0 -
2 -
0 -
88 Anslagskredit
- beviljad
- utnyttjad 1 231
- 1 180
- 935
- 835
- 485
-139 Antal årsarbetskrafter 28 26 25 23 24 Anslagssparande 2 007 577 874 1 388 -139 Framtida åtagande 2 007 577 874 1 388 - Driftskostnad per årsarbetskraft*) 925 879 763 678 694 Årets kapitalförändring -1 449 492 36 -454 229 Balanserad kapitalförändr. -111 -603 -639 -185 -414 Utgående myndighetskapital -1 560 -111 -603 -639 -185 *) Inkl. inköpta konsulttjänster, som varierar mellan åren och därför medför att driftskostnaden per årsarbetskraft blir svårtolkad mellan närliggande år.
Revisorernas utlåtande
Revisorernas utlåtande
Förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen 1997-2001 1997
Förslag till riksdagen 1997
AmuGruppen AB
Förs. 1996/97:RR8, 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:189 och 190
Årsredovisning för staten
Förs. 1996/97:RR9, 1997/98:FiU13, rskr. 1997/98:167
Rapport 1996/97:1
Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden
Förs. 1996/97:RR10, 1997/98:AU1, rskr. 1997/98:125
Rapport 1996/97:2
Starta-eget-bidraget
Förs. 1996/97:RR11, 1997/98:AU1, rskr. 1997/98:125
Rapport 1995/96:10
Miljövårdsarbetet och försurningen
Förs. 1997/98:RR2, 1997/98:JoU18, rskr. 1997/98:178
Rapport 1996/97:8
Kommittéväsendet
Förs. 1997/98:RR3, 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:296
Rapport 1996/97:6
Utrikesförvaltningen
Förs. 1997/98:RR4,1997/98:KU23, rskr. 1997/98:177
Rapport 1996/97:10
Resultatinformation som underlag för styrning av statlig verksamhet
Förs. 1997/98:RR7, 1997/98:KU27 och 31, rskr. 1997/98:285-288; 294-296
Rapporter 1996/97:3 och 11
Skrivelser till utskott 1997
Skyddsvärd domänmark efter Domänverkets bolagisering
Skrivelse till riksdagens jordbruksutskott den 23 januari 1997
Rapport 1996/97:4
Skrivelser till regeringen 1997
Tullverket
Skrivelse till regeringen den 23 januari 1997
Rapport 1995/96:7
Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar
Skrivelse till regeringen den 27 november 1997
Rapport 1996/97:7
1998
Förslag till riksdagen 1998
Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet
Förs. 1997/98:RR8, 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:205
Rapport 1997/98:1
Statens roll som ägare av bolag
Förs. 1997/98:RR9, 1997/98:NU15, rskr. 1997/98:283
Rapport 1997/98:2
Offentlig upphandling
Förs. 1997/98:RR10, 1998/99:FiU17, rskr. 1998/99:157
Rapport 1997/98:3
Sveriges införlivande av EG-rätten
Förs. 1997/98:RR11, 1998/99:KU11, rskr. 1998/99:127
Rapport 1997/98:4
Primärvårdens resurser
Förs. 1998/99:RR2, 1998/99:SoU10, rskr. 1998/99:198
Rapport 1997/98:5
Resursförstärkning till skattemyndigheternas kontrollverksamhet
Förs. 1998/99:RR3, 1998/99:SkU14, rskr. 1998/99:173
Rapport 1997/98:6
Granskningspromemorior 1998
Turistrådet och Björn Borg
Överlämnad till riksdagens konstitutionsutskott den 22 april 1998
Finansinspektionen
Överlämnad till riksdagens finansutskott, m.fl. den 14 maj 1998
Skrivelser till regeringen 1998
Riksarkivet och Krigsarkivet
Skrivelse till regeringen den 8 oktober 1998
Informationsrapport
1999
Förslag till riksdagen 1999
Socialförsäkringens administration
Förs. 1998/99:RR4, 1998/99:SfU7, rskr. 1998/99:230
Rapport 1998/99:1
Anpassningen av totalförsvaret
Förs. 1998/99:RR7, 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168
Rapport 1998/99:4
Skolverket och skolans utveckling
Förs. 1998/99:RR8, 1999/2000:UbU10, rskr. 1999/2000:179
Rapport 1998/99:3
Utvecklingssamarbetet - styrning, genomförande, samordning
och uppföljning av biståndet
Förs. 1998/99:RR9, 1999/2000:UU2, rskr. 1999/2000:81
Rapport 1998/99:2
Myndigheternas lönekostnader
Förs. 1998/99:RR10, 1999/2000:FiU17, rskr. 1999/2000:173
Rapport 1998/99:5
Vägverket, Banverket och miljön
Förs. 1999/2000:RR2, 1999/2000:TU4, rskr. 146
Rapport 1998/99:6
Det statliga stödet till ekologiska investeringsprogram
Förs. 1999/2000:RR3, 1999/2000:BoU4, rskr. 1999/2000:137
Rapport 1998/99:8
Producentansvarets betydelse i avfallshanteringen
Förs. 1999/2000:RR4, 1999/2000:MJU7, rskr. 1999/2000:155
Rapport 1998/99:11
Organisationsförändringar inom rättsväsendet
Förs. 1999/2000:RR7, 1999/2000:JuU11, rskr. 1999/2000:1
Rapport 1998/99:9
Skrivelser till regeringen 1999
Regeringens redovisning av det militära försvaret
Överlämnad till Försvarsdepartementet den 1 juni 1999
Myndigheternas internrevision
Överlämnad till Finansdepartementet den 14 oktober 1999
Granskningspromemorior under 1999
Svenska miljöinsatser i Baltikum
Överlämnad till riksdagens utrikes-, närings- och miljö- och jordbruksutskott den 22 april 1998
2000
Förslag till riksdagen 2000
Statliga kreditgarantier
Förs. 1999/2000:RR8, 1999/2000:FiU24, rskr. 1999/2000:183
Rapport 1999/2000:1
Allmänna arvsfonden
Förs. 1999/2000:RR9, 2000/01:SoU2, rskr. 2000/01:22
Rapport 1999/2000:2
Försvarshögskolan i det nya försvaret
Förs. 1999/2000:RR1, 2000/01:FöU4, rskr, 2000/01:182
Rapport 1999/2000:5
Revisorsnämnden
Förs. 1999/2000:RR9, 2001/02:LU3, rskr. 2001/02:48
Rapport 1999/2000:4
Statligt bildade stiftelser m.m.
Förs. 1999/2000:RR12, 2001/01:Ubu7, rskr. 2000/01:154
Rapport 1999/2000:6
Arbetslinjens tillämpning för de äldre
Förs. 2000/01:RR2, 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103
Rapport 1999/2000:7
Bemyndiganden - med utgångspunkt i försvaret
Förs. 2000/01:RR2, 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:58
Rapport 1999/2000:8
Regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden
Förs. 2000/01:RR3, 2000/01:FiU16, rskr. 163
Rapport 1999/2000:10
Tillämpningen av skuldsaneringslagen
Förs. 2000/01:RR4, 2000/01:LU12, rskr. 167
Rapport 1999/2000:11
Otraditionella medel inom arbetsmarknadspolitiken
Förs. 2000/01:RR7, 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115
Rapport 1999/2000:13
Sjöfartsinspektionens tillsyn
Förs. 2000/01:RR8, 2000/01:TU8, rskr. 2000/01:157
Rapport 1999/2000:12
Skrivelser till utskott 2000
Regeringens Sydafrikasatsning
Skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott den 23 mars 2000
Skrivelser till regeringen 2000
CSN:s handläggning av studiemedel
Skrivelse till regeringen den 24 februari 2000
2001
Förslag till riksdagen 2001
Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten
Förs. 2000/01:RR9, 2000/01:TU14, rskr. 2000/01:250
Rapport 2000/01:2
Högskoleutbildningens utveckling
Förs. 2000/01:RR10, 2001/02:UbU4; rskr. 2001/02:100
Rapporter 1999/2000:3; 1999/2000:9; 2000/01:1 och 2000/01:4
Nya vägar till vägar och järnvägar?
Förs. 2000/01:RR11, 2000/01:TU16, rskr. 286
Rapport 2000/01:5
Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad
Förs. 2000/01:RR12, 2000/01:UbU15, 2001/02:AU1, rskr. 2000/01:230, rskr. 2001/02:115
Rapport 2000/01:3
Regeringskansliets upphandling av konsulter
Förs. 2000/01:RR13, 2001/02:KU2, rskr. 2001/02:16
Rapport 2000/01:6
Anslag som regeringen disponerar och fördelar
Förs. 2000/01:RR14, 2001/02:KU5, rskr. 2001/02:39
Rapport 2000/01:7
Sänkta socialavgifter
Förs. 2001/02:RR2, 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:35
Rapport 2000/01:8
Statens stöd till kommuner med ekonomiska problem
Förs. 2001/02:RR3, 2001/02:FiU3; rskr. 2001/02:134
Rapport 2000/01:9
Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken
Förs. 2001/02:RR4, 2001/02:NU2; rskr. 2001/02:117
Rapport 2000/01:2
Styrningen av försvarets materielförsörjning
Förs. 2001/02:RR7
Rapport 2000/01:11
Plan- och byggprocessens längd
Förs. 2001/02:RR8
Rapport 2000/01:14
Sponsring av statliga myndigheter
Förs. 2001/02:RR9
Rapport 2000/01:13
Det nya Lantmäteriet
Förs. 2001/02:RR10
Rapport 2000/01:10
Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet
Förs. 2001/02:RR11
Rapport 2001/02: 3
Statens ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning
Förs. 2001/02:RR12
Rapport 2001/02:2
Efterkontroll av förtidspensioner
Förs. 2001/02:RR13
Rapport 2001/02:1
Skrivelser till regeringen 2001
Försvarsmaktens personalförsörjning
Skrivelse till regeringen den 16 januari 2001
ALMI
Skrivelse till regeringen den 8 mars 2001
Sakregister till granskningsärenden under riksdagsåren 1990/91-2001 Registret upptar de ärenden som revisorerna slutbehandlat under åren 1990/91 t.o.m. verksamhetsåret 2001. Det omfattar också ärenden i vilka granskningsarbete under motsvarande period påbörjats.
Tidigare års verksamhetsberättelser finns för varje år intagna i riksdagstrycket bland förslag och redogörelser saml. C 2.
I registret hänvisas till verksamhetsberättelse/årsredovisning
ADA, Apoteksbolagets utförsäljning av 95/96, 97 ADB och integritet 91/92, 92/93 Afrika, bistånd till krigförande länder 2001 Administration
Socialförsäkringen - kostnader/produktivitet 98, 99, 2000 Affärsverken
Affärsverkskoncernerna
Postverket
SJ
Televerket 91/92
90/91
90/91
90/91, 91/92 Allmänna arvsfonden 99, 2000 Almi 2001 AMS, styrningen av och länsarbetsnämnderna 2001 Amugruppen AB 95/96, 97, 98 Analys och användning av resultat i Regeringskansliet 95/96, 97, 98 Anpassningsförmåga, försvarets 98, 99, 2000 Anslag till regeringen/Regeringskansliet 99, 2000 AP-fonden, sjätte 2001 Apoteksbolaget 91/92 Apoteksbolaget, utförsäljning av ADA 95/96, 97 Arbetsgivarverket/delegerat arbetsgivaransvar 2000 Arbetslinjen i praktiken 99, 2000 Arbetsmarknadspolitiken
Lokal samverkan i
Otraditionella åtgärder inom
Personaluthyrning inom 93/94, 94/95
2000
99, 2000
2001 Arbetsmarknaden
Invandrares situation på
och EU:s strukturfonder 99, 2000
99 Arbetsmarknadsutbildning 94/95, 95/96, 97 Arvsbeskattning, organisation av 91/92 Arvsfonden, allmänna 99, 2000 Auktorisation 95/96, 97 Avdrag, ROT 2000, 2001 Avfallshantering och återvinning/producentansvaret 98, 99, 2000 Avvittringens genomförande och konsekvenser 99, 2000 Avreglering
elmarknaden
järnvägstrafiken, konsekvenser av 2000
2001 Baltikum, svenska miljöinsatser i 98, 99, 2000 Banverket, Vägverket och miljön 98, 99, 2000 Barnomsorgen, effektiviteten i 93/94 Bemyndiganden - med utgångspunkt i försvaret 2000, 2001 Besparingsåtgärder på socialförsäkringsområdet 95/96, 97, 98 Bidrag till särskilda insatser/kommuner 2000 Biljettpriser, SJ:s 99, 2000 Bilprovning, Svensk 99, 2000 Biståndet, styrning, uppföljning av 99, 2000 Bistånd, till krigförande länder i Afrika 2001 Boendeformer för äldre 93/94, 94/95 Bostadsrättsföreningars ekonomiska planer 95/96, 97, 98 Boverkets omlokalisering 90/91,n91/92 Budgeten som styrinstrument 98 Budgetprocessen, den nya 91/92, 92/93 Byggnadsstyrelsens hyressättning 90/91 Byggprocessens längd 2000, 2001 Byråkrati i statsförvaltningen 90/91 Celsius Industrier AB 93/94, 94/95, 95/96 CSN:s handläggning av studiemedel 2000, 2001 Databehandling
ADB och integritet 91/92, 92/93 Datainspektionen 91/92 Djurskydd 93/94, 94/95 Domänmark, skyddsvärd 95/96, 97, 98 Effektivitetsproblem i försvaret 97, 98 EG-rätten, Sveriges införlivande av 97, 98, 99 Efterkontroll av förtidspensioner 2000, 2001 Ekologiska investeringsprogram 98, 99
Ekonomisk brottslighet - 1 93/94, 94/95, 95/96 Ekonomisk brottslighet - 2 2000, 2001 Ekonomiska konsekvensanalyser 95/96, 97 Ekonomiska planer, bostadsrättsföreningars 95/96, 97, 98 Elmarknadens avreglering 2000 EU
kartläggning
medlemskapet, regionalpolitiskt stöd
strukturfonder och svensk arbetsmarknad
återflödet från 95/96
95/96, 97, 98
99
2000 Familjehemsvård 91/92, 92/93 Fastigheter, försvarets, styrningen av 2001 Finansiering/sponsring 2000, 2001 Finansinspektionen 97, 98, 99 Fiskeriverket - gemensam och nationell fiskeripolitik Flyktingar i Sverige, uppehållstillstånd för 2000, 2001 Fredsfrämjande insatser 2001 Funktionshinder, förtidspensionerade 99, 2000 Förband, nedläggning och flyttning 93/94, 94/95 Förnyelse, statstjänstens 2000, 2001 Förpassningsresor 91/92 Försurningen och miljövårdsarbetet 95/96, 97, 98 Försvaret
anpassningsförmåga, totalförsvarets
bemyndiganden
ekonomistyrning på lokal nivå
fastigheter, försvarets, styrningen av
Försvarshögskolan i det nya
hantering av övertalig materiel/Försvarsmakten
kostnader för resor
materialavveckling inom
problem med att styra
regeringens resultatredovisning/totalförsvaret
personalförsörjning, Försvarsmaktens
regeringens redovisning av det militära 98, 99, 2000
2000, 2001
92/93
2001
2000, 2001
98,
91/92, 92/93
2001
2000
98, 99
2000, 2001
99, 2000 Försvarsväsen
effektivitetsproblem
militära och civila helikoptrar för sjuktransporter
nedläggning och flyttning av förband
personalförsörjning, Försvarsmaktens 97, 98
91/92
93/94, 94/95
2000 Förtidspensioner
psykiska funktionshinder
efterkontroll av 99, 2000
2000, 2001 Förändringsprocesser och omorganisationer i stats-
förvaltningen 92/93, 94/95 Glesbygdsverket - mål och resultatuppfyllelse 2000, 2001 Gotland, koncessionsavtalet om linjesjötrafik 90/91 Granskande/främjanderoll, Högskoleverkets 99, 2000, 2001 Gymnasieskolan - resurser, resultat, utveckling 92/93, 94/95 Grundutbildningens högskolemässighet 2000, 2001 Handläggning av studiemedel/CSN 2000, 2001 Haeteringen av punktskatter/Tullen och RSV 99, 2000 Hjälpinsatser, internationella insatser 2000, 2001 Hyressättning för statliga civila lokaler 90/91 Hyror, kulturinstitutionernas 2000, 2001 Hälso- och sjukvård 2090/91, 91/92 Hälso- och sjukvård, disciplinärenden 93/94, 94/95 Högskolan, hur används resurserna 99, 2000 Högskolemässighet, Grundutbildningens 2000, 2001 Högskoleutbildning/samhällsekonomisk belysning 2000, 2001 Högskoleverkets granskande och främjande uppgift 99, 2000, 2001 Information, styrningsperspektiv 94/95, 95/96 Informationsverksamhet, Regeringskansliets 2001 Införlivande av EG-rätten i Sverige 97, 98, 99 Inlandsbanan 94/95, 95/96, 97 Internationella mellanstatliga organisationer 94/95, 95/96, 97 Internationella
fredsfrämjande insatser
institutioners upphandlingar
mellanstatliga organisationer 2000, 2001
2000
94/95, 95/96, 97 Internationellt utvecklingssamarbete
effektiviteten i förvaltningen 91/92 Internrevision, myndigheternas 98, 99, 2000 Invandrares arbetsmarknad/svenskundervisning 2000, 2001 Invandrarpolitikens inriktning och resultat 92/93, 94/95 Invandrarverk, Statens
Invandrarpolitiken 92/93, 94/95 Investeringsplanering för transporter 91/92 Investeringsprogram, ekologiska 99, 2000 Investmentbolag, regionala 95/96 ITiS- En statlig satsning på IT i skolan 2001
Jämställdhet 94/95, 95/96, 97 Kommittéväsendet 94/95, 95/96, 97, 98 Kommuner/landsting, bidrag till vissa 2000, 2001 Kommunikationsdepartementet, mål- och resultatstyrning 95/96, 97 Konkurrenssituationen/livsmedelssektorn 2000, 2001 Konsekvensanalyser, ekonomiska 95/96, 97 Konsekvenser av avregleringen inom järnvägstrafiken 2001 Konsumentprisindex 91/92 Konsulter, Regeringskansliets upphandling av 2000, 2001 Kontrollfunktionen i staten 2001 Kontrollverksamhet, skattemyndigheternas 97, 98, 99 Kostnader
myndigheternas
socialförsäkringens administration 98, 99
98, 99, 2000 Kreditgarantier, statliga 98, 99, 2000 Krigsarkivet och Riksarkivet 98, 99 Kriminalvården 94/95, 95/96 Kronofogdemyndigheterna, ADB-stödet 91/92 Kulturadministration 92/93 Kulturbidragen och publiken 2001 Kulturinstitutionernas hyror 2000, 2001 Körkortstillstånd, Vägverkets rutiner för 2000 Lantmäteriet, det nya 2000, 2001 Laxfiskekvoter 99, 2000 Livsmedel 93/94, 94/95, 95/96 Livsmedelssektorn/konkurrenssituationen 2000, 2001 Lokal samverkan i arbetsmarknadspolitiken 2000 Lokaler
försörjning, myndigheternas
statens ändamåls-
95/96, 97
2001 Läkemedel, prissättning på 2001 Länsarbetsnämnderna, styrningen av AMS och 2001 Länsförvaltning, samordnad 94/95, 95/96, 97 Lönekostnader, myndigheternas 98, 99, 2000 Löntagarfondspengarna 99, 2000 Marknaden, myndigheter på 2001 Materialavvecklingen inom försvaret 2001 Militära försvaret, regeringens redovisning av 98, 99, 2000 Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter 91/92 Miljöinsatser i Baltikum 98, 99, 2000 Miljövårdsarbetet och försurningen 95/96, 97, 98 Miljön, Banverket och Vägverket 98, 99, 2000 Museer 92/93 Museidokumentation 90/91 Myndigheten Regeringskansliet 2000, 2001 Myndigheter på marknaden 2001 Myndigheternas
internrevision
lokalförsörjning
lönekostnader 98, 99, 2000
95/96, 97
98, 99, 2000 Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet 2001 Mål- och resultatstyrning, Kommunikationsdepartementet 95/96, 97, 98 Nedläggning av häktet i Östersund 98, 99, 2000 Normgivningsprocessen 91/92, 92/93 Nedsättning av socialavgifter 2000, 2001 Nya vägar till vägar och järnvägar? 2000, 2001 Näringspolitiken 91/92 Offentlig upphandling 97, 98 Omlokalisering, Boverket 90/91, 91/92 Omorganisationer inom rättsväsendet 98, 99, 2000 Otraditionella åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken 99, 2000 Patientskadelagen 2001 Personalförsörjning, Försvarsmaktens 2000, 2001 Personalpolitik, statlig 94/95, 95/96, 97 Personalpolitik/omorganisation inom staten 2000, 2001 Personaluthyrning inom arbetsmarknadspolitiken 2001 Personliga skattekonton 2001 Plan- och byggprocessens längd 2000, 2001 Polisen 92/93, 93/94 Polismyndighets medverkan vid förpassningsresor 91/92 Postverkskoncernens verksamhet 90/91 Post- och telepolitiska mål, uppföljning 95/96, 97 Premiepensionsmyndigheten 99 Primärvårdens resurser 97, 98, 99 Prissättning på läkemedel 2001 Privatisering, Celsius Industrier AB 93/94, 94/95, 95/96 Producentansvaret/avfallshantering och återvinning 98, 99, 2000 Psykiskt funktionshinder, förtidspensionerade 99, 2000
Publiken, och kulturbidragen 2001 Psykiskt sjuka, statens ansvar 91/92 Radiotjänst i Kiruna AB 94/95, 95/96 Regeringens
anslag till
redovisning av resurser
redovisning av det militära försvaret
resultatredovisning av totalförsvaret
Sydafrikasatsning 99, 2000, 2001
99, 2000, 2001
98, 99, 2000
98, 99, 2000
2000, 2001 Regeringskansliet
analys och användning av resultat
anslag till
informationsverksamhet
myndigheten
upphandling och användning av konsulter 95/96, 97, 98
2000, 2001
2001
2000, 2001
2000, 2001 Regionala
utvecklingsinsatser
investmentbolag 93/94, 94/95, 95/96
95/96, 97 Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet 95/96, 97, 98 Registrering och dokumentation av de statliga museernas samlingar 90/91 Rennäringen, stöd till 94/95, 95/96, 97 Resultatredovisning, regeringens av totalförsvaret 98, 99, 2000 Resursanvändningen inom högskolan 2000, 2001 Resurser, primärvårdens 97, 98, 99 Resursförstärkning, skattemyndigheterna 97, 98, 99 Revisionsberättelser med invändning 2000 Revisorsnämnden 99, 2000 Riksantikvarieämbetet 2000, 2001 Riksarkivet och Krigsarkivet 98, 99 Riksbankens
valutareserv
ägarrelation till AB Tumba Bruk 94/95, 95/96, 97
99 Riksdagens
förvaltningskontor
normgivningsbemyndiganden 99
91/92, 92/93 ROT-avdraget 2000, 2001 Rymdverksamheten 93/94, 94/95 Rättsväsendet, omorganisationer inom 98, 99, 2000 Saab-Scania AB 92/93, 93/94, 94/95 Samhällsekonomisk belysning, Högskolan 2000, 2001 SIDA 91/92 SJ
biljettpriser
koncernens verksamhet 99, 2000
90/91 Sjukvårdsresurser 90/91, 91/92 Sjätte AP-fonden 2001 Sjöfartsinspektionens tillsyn 2000, 2001 Skattekonton, personliga 2001 Skattemyndigheternas kontrollverksamhet, resurser 97, 98, 99 Skatter och avgifter
arvsbeskattningen
hanteringen av punktskatter/Tullen och RSV 91/92
99, 2000 Skolan
ITiS - en statlig satsning på IT i skolan
tillsyn av 2001
93/94, 94/95 Skolverket och skolans utveckling 97, 98, 99, 2000 Skuldsaneringslagen, tillämpningen av - 1 95/96, 97 Skuldsaneringslagen, tillämpningen av - 2 99, 2000, 2001 Skyddsrumsbyggandet 94/95, 95/96 Skyddsvärd domänmark 95/96, 97, 98 Sociala mål för turism 90/91 Socialavgifter, nedsättning av 2000, 2001 Socialförsäkring
kontroll av
administration - kostnader/produktivitet 94/95, 95/96
98, 99, 2000 Socialförsäkringsområdet, besparingar på 95/96, 97 Sponsring /samverkan som finansiering 2000, 2001 Spri 91/92 Språk och arbete/svenskundervisning 2000, 2001 Spårbunden trafik 93/94, 94/95, 95/96 Staten, kontrollfunktionen i 2001 Starta-eget-bidraget 95/96, 97, 98 Statens stöd till
ekologiska investeringsprogram
Saab-Scania AB 99, 2000
92/93, 93/94, 94/95 Statens
insatser mot ekonomisk brottslighet
Järnvägar
styrning av livsmedelskontrollen
styrning av skolan
styrning av verksamheter i kommuner
styrning av äldrevården
ägarroll
ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning 2000, 2001
90/91
2001
2001
2001
2001
95/96, 97, 98
2001 Statliga
företag, konsultkostnader vid utförsäljning
förvaltningens effektivisering, personalpolitik
insatser för jämställdhet
kreditgarantier
muséer, registrering och dokumentation
myndigheters uppdragsverksamhet 92/93
2000, 2001
94/95, 95/96, 97
98, 99, 2000, 2001
90/91
94/95, 95/96, 97 Statligt
bildade stiftelser m.m.
engagemang i regionala investmentbolag 2000
95/96, 97 Statsförvaltningen, att ändra 92/93, 94/95 Statstjänstens förnyelse/personalpolitik 2000, 2001 Stiftelser, statligt bildade 2000 Studiemedel, CSN:s handläggning av 2000 Styrinstrument, budgeten som 98 Styrningen
av AMS och länsarbetsnämnderna
av försvarets fastigheter
av Livsmedelsverket
av skolan
av äldrevården 2001
2001
2001
2001
2001 Stödet till
rennäringen
lokala ekologiska investeringsprogram
studieförbund och idrott 94/95, 95/96, 97
98, 99, 2000
94/95, 95/96, 97 Svensk Bilprovning 2000, 2001 Svenskundervisning för invandrare 2000, 2001 Svenska miljöinsatser i Baltikum 98, 99, 2000 Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer 94/95, 95/96, 97 Sveriges införlivande av EG-rätten 97, 98, 99 Sydafrikasatsning, regeringens 2000, 2001 Teater 93/94 Televerket 90/91, 91/92 Tillsyn
djurskydd
livsmedel
Sjöfartsinspektionens
skolan
spårbunden trafik 93/94, 94/95
93/94, 94/95, 95/96
2000, 2001
93/94, 94/95, 95/96
94/95, 95/96 Tillsyn - innebörd och tillämpning 94/95, 95/96 Tillämpningen av skuldsaneringslagen - 1 95/96, 97 Tillämpningen av skuldsaneringslagen - 2 99, 2000, 2001 Totalförsvaret
anpassningsförmåga
regeringens resultatredovisning av 98, 99, 2000
98, 99 Trafiksäkerhet 92/93 Transporter, investeringsplanering för 91/92 Tullen och RSV, hanteringen av punktskatter 99, 2000 Tullverket 95/96, 97, 98 Tullverket och Kustbevakningen, samarbete 92/93 Turistrådet
och Björn Borg 90/91
98/99 Täktverksamheten 94/95, 95/96 U-landsinsatserna, effektiviteten i förvaltningen 91/92 Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden 95/96, 97, 98 Unga, vården av 2001 Uppbördsstatistik (se Skatter och avgifter) Uppehållstillstånd för flyktingar i Sverige 2000, 2001 Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten inom budgetprocessen 91/92, 92/93 Upphandling
av konsulter, Regeringskansliets
internationella institutioners
offentlig 2000, 2001
2000
97, 98,99 Utbildning
gymnasieskolan
Högskoleverkets uppgifter 92/93, 94/95
99, 2000 Utlokalisering av Boverket 90/91, 91/92 Utlänningsnämnden 94/95, 95/96 Utrikesförvaltningen 95/96, 97, 98 Utvecklingsbiståndet/samarbetet 98, 99, 2000 Utvecklingsfonder, regionala 92/93 Utvecklingsinsatser, regionala 93/94, 94/95, 95/96 Visum för besök i Sverige 2001 Vuxenutbildning 91/92 Vården av unga 2001 Vägar, och järnvägar, Nya vägar till 2000, 2001 Vägverket
Banverket och miljön
rutiner för körkortstillstånd 98, 99, 2000
2000 Vägunderhållet 2001
Årsredovisning för staten 94/95, 95/96, 97, 98 Återflödet från EU 2000 Återvinning och avfallshantering/producentansvaret 98, 99 Ägarroll, statens 95/96, 97, 98, 99 Äldreboende 93/94, 94/95 Äldrevården, statens styrning av 2001 Ändamålsfastigheter, statens - hyressättning och förvaltning 2001 Östersjömiljarderna 2001 Östersund, nedläggning av häktet 98, 99, 2000 Innehållsförteckning
DEL I RESULTATREDOVISNING 5
1 Mål, uppgifter och resultat 5
2 Granskningsarbetet 12
2.1 Effektivitetsrevisionen 12
Förslag till riksdagen under 2001 15
Skrivelser till regeringen under 2001 29
Informationsrapporter under 2001 31
Övriga avslutade granskningsärenden under 2001 33
Pågående granskningsärenden 38
Revisionsresor, särskilda föredragningar m.m. under 2001 49
Uppföljning av förslag till riksdagen under 2000 49
Uppföljning av skrivelser till regeringen under 2000 60
Uppföljning av granskningspromemorior under 2000 60
Uppföljning av informationsrapporter under 2000 61
2.2 Redovisningsrevision 63
Riksbanken 63
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 63
Riksdagens förvaltning och Riksdagens ombudsmän 63
Regeringskansliet 64
Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning 64
3 Revisorernas relationer till omvärlden 65
3.1 Samarbetet med riksdagens utskott 65
3.2 Informationsverksamheten 65
3.3 Externa kontakter 66
4 Ekonomi och personal 67
DEL II FINANSIELL REDOVISNING 71
Resultaträkning 71
Balansräkning 72
Anslagsredovisning 2001 73
Finansieringsanalys 75
Noter 76
Revisorernas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen). 80
Ersättningar under verksamhetsåret 2001 (tkr) 82
Sammanställning över väsentliga uppgifter 83
Revisorernas utlåtande 84
Revisorernas utlåtande 85
Förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen 1997-2001 86
Sakregister till granskningsärenden under riksdagsåren 1990/91-2001 92
Elanders Gotab, Stockholm 1999
2001/02:RR1
2000/01:RR1
2001/02:RR1
2001/02:RR1
2001/02:RR1
Bilaga 1
1999/2000:RR1
Bilaga 1
2001/02:RR1
Sakregister
2001/02:RR1