Riksdagens förvaltningskontors redogörelse
1999/2000:RFK1
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 1999 1999/2000 RFK1 Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 23 februari 2000 fastställts av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Riksdagens förvaltningsstyrelse 1999 Ledamöter Birgitta Dahl, talman
(ordförande) Mats Lindberg (s)
(vice ordförande) Inger René (m) Jarl Lander (s) Marianne Jönsson (s) Ingrid Burman (v) Harald Bergström (kd) Knut Billing (m) Eskil Erlandsson (c) Suppleanter Anita Johansson (s) Per Bill (m) Martin Nilsson (s) Sven Hulterström (s) Lars Bäckström (v) Chatrine Pålsson (kd) Kenth Skårvik (fp) Thomas Julin (mp) Personalrepresentanter Lena Ahlström Magnusson,
ST Kristina Lindegren,
SACO Hans Lund,
SEKO Suppleanter Jörgen Nilsson,
ST (TCO) Björn G:son Wessman,
SACO Bertil Johnson,
SEKO
990101-990310
Peter Jansson
SEKO
990311-991231 Direktionen Mats Lindberg (s),
ordf. Inger René (m),
vice ordf. Marianne Jönsson (s)
Föredragande i förvaltningsstyrelsen och dess direktion
Lars Bergquist
t.f. förvaltningschef
990101-990815
Kerstin Andersson,
förvaltningschef
990816-991231 Anders Forsberg,
kammarsekreterare/
riksdagsdirektör 1999/2000:RFK1
Innehåll
Riksdagen i förändring 4
Organisation 7
Ekonomisk översikt 8
Personalredovisning 10
Resultatredovisning 14
Stödet till beslutsprocessen 14
Stödet till riksdagens ledamöter och anställda 20
Information till allmänheten 24
Det internationella parlamentariska arbetet 29
Bokslut 32
Resultaträkning (kr) 32
Balansräkning (kr) 33
Anlagsredovisning (tkr) 35
Finansieringsanalys (kr) 36
Noter 38
Sammanställning över väsentliga uppgifter 43
Redovisning av riksdagsbeslut som berör riksdagsförvaltningen och har föranlett vissa åtgärder 44
Förvaltningsstyrelsens ledamöters övriga uppdrag i aktiebolagsstyrelser eller styrelser/råd för statliga myndigheter 46
Granskning av Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för räkenskapsåret 1999 48
Bilaga
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till talmanskonferensen och riksdagens förvaltningskontor 49
Riksdagen i förändring
1999/2000:RFK1
Riksdagen står inför en rad förändringar i början av det nya århundradet. Riksdagens arbete och förvaltningens organisation är inne i en utvecklingsprocess. Ledamöternas arbetsvillkor kommer att förbättras under de närmaste åren.
Den utveckling vi nu ser inom olika delar av riksdagen är en medveten satsning för att kunna möta framtidens krav. Bakom satsningarna ligger insikten att riksdagens uppgift att stifta lag, besluta om skatt och bestämma hur statens medel skall användas delvis fått en ny innebörd, bl.a. genom medlemskapet i Europeiska unionen och ändrade former för ekonomisk styrning i staten. Utvecklingen mot mer lagstiftning baserad på EU-beslut och internationella överenskommelser och mindre detaljeringsgrad i budgetfrågor, medför att riksdagens uppgift att granska rikets styrelse och förvaltning blir allt viktigare. Det ökade interparlamentariska samarbetet ställer nya krav på både ledamöter och personal. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen våren 2001 kommer t.ex. att innebära åtaganden från riksdagens sida av sådan karaktär att planering inför året redan påbörjats. Det finns också ett behov av att förbättra formerna för att hantera ledamöternas ökade internationella engagemang.
Den av talmanskonferensen i december 1998 tillsatta Riksdagskommittén har till uppgift att utvärdera och föreslå förändringar när det gäller riksdagens
ledningsorganisation
arbete med budgetfrågor
arbete med uppföljning, utvärdering och revision
hantering av EU-frågor.
Utredningsarbetet, som leds av talmannen, bedrivs på bred front med ett trettiotal riksdagsledamöter och ett fyrtiotal tjänstemän engagerade. Arbetet skall vara avslutat under år 2000.
Kommitténs arbete med riksdagens ledningsorganisation ledde till att talmanskonferensen hösten 1999 föreslog att inrätta en ny riksdagsstyrelse.
1999/2000:RFK1
Den rådande ordningen med skilda parlamentariska ledningsorgan för planeringen av riksdagsarbetet, ärendehanteringen och kammardebatterna å den ena sidan och de mera renodlat administrativa funktionerna å den andra är i mycket en frukt av förhållandena före enkammarriksdagens tillkomst. Ordningen med en uppsplittrad förvaltningsorganisation och olika parlamentariska ledningsorgan har medfört en rad samordningsproblem. Vissa åtgärder för att stärka samordningen i förvaltningen genomfördes 1998 men förslaget om en ny riksdagsstyrelse, som behandlas i riksdagen senare i vår, innebär tydligare, både parlamentariska och förvaltningsmässiga, ledningsfunktioner i riksdagen.
Ett annat viktigt beslut som ligger i linje med arbetet att utveckla och anpassa riksdagsarbetet till tidens krav togs under hösten 1999. Riksdagen beslöt då att öka stödet till partigrupperna i riksdagen. En del av stödet är avsett för politiska sekreterare till ledamöterna. Syftet med reformen är att öka partiernas möjlighet att pröva och göra egna bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen samt att förbättra ledamöternas arbetssituation. Sam
mantaget innebär förändringarna delvis nya krav på riksdagsförvaltningen och dess personal. En god planering och samarbete mellan förvaltningens olika delar är en förutsättning för att kunna nå uppställda mål på effektivast möjliga sätt inom givna ekonomiska ramar och med fullt utnyttjande av personalens samlade kompetens.
Inom ramen för förändringsarbetet kommer metoderna för såväl uppföljning av verksamheten som kostnadsredovisningen att utvecklas. Resultatet av detta arbete kan dock tidigast presenteras i årsredovisningen för år 2001.
Anders Forsberg
Riksdagsdirektör
Utskotten och
Organisation
Riksdagens förvaltning består av tre större delar - kammarkansliet, utskottens och EU-nämndens kanslier samt förvaltningskontoret. Vidare finns en informationsenhet och ett internationellt kansli (RIK). Kammarkansliets huvuduppgift är att planera och ge stöd för genomförande av kammarens arbete.
Kammarkansliet består numera av centralkansliet och protokollskansliet sedan kammarservice den 1 september 1999 överfördes till serviceenheten vid förvaltningskontoret. Utskottskanslierna ger stöd för utskottens beredning av propositioner, motioner m.m. samt för övrig verksamhet i utskotten. EU-nämndens kansli förbereder nämndens samråd med regeringen inför möten i ministerrådet m.m. Informationsenheten svarar för information till medborgare, väljare, organisationer m.fl. Det internationella kansliet ger stöd år riksdagens internationella engagemang.
Förvaltningskontoret (RFK) är indelat i fyra verksamhetsområden - administration, data och dokument, kunskapsförsörjning och intern service. RFK är ett serviceorgan för riksdagen och dess ledamöter och skall tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet samt för riksdagens ledamöter och anställda. Inom RFK finns personal- och ekonomiadministration, teknisk service av olika slag, interntryckeri, bibliotek och utredningstjänst, säkerhets-, kontors-, lokal- och fastighetsservice samt en enhet för administrativt stöd till ledamöterna.
Samordning på tjänstemannaplanet
Riksdagsdirektören är chef för kammarkansliet och biträder talmannen i riksdagsarbetet. Förvaltningschefen är chef för förvaltningskontoret. Riksdagsdirektören har sedan 1998 även ett överordnat ansvar för ledningen och samordningen av hela riksdagsförvaltningen. Han är ordförande i den s.k. samordningsgruppen i vilken ingår förvaltningschefen, kanslichefen i kammarkansliet samt en tjänsteman med uppgift att ansvara för samordningen av frågor som rör utskottens kanslier. Samordningsgruppen möts i regel varje vecka under tid riksdagsarbete pågår. Riksdagsdirektören har också regelbundna möten med riksdagens chefstjänstemän.
Parlamentarisk ledningsorganisation
Riksdagsförvaltningens verksamhet styrs på en övergripande nivå av riksdagsordningen. Talmannen leder riksdagens arbete. Talmanskonferensen överlägger om åtgärder som kan främja planmässighet i riksdagens arbete. Talmanskonferensen består av talmannen, vice talmännen, en företrädare för varje partigrupp, utskottens ordförande och vice ordföranden i riksdagens förvaltningsstyrelse. Talmannen rådgör även direkt med partigruppernas företrädare vid s.k. gruppledarmöten. För förvaltningskontoret gäller en lag med instruktion och en arbetsordning. Högsta beslutande organ för förvaltningskontoret är förvaltningsstyrelsen, som består av talmannen som ordfö
rande och åtta andra proportionellt valda riksdagsledamöter. Styrelsen har överlåtit sin beslutanderätt i vissa frågor till en direktion som består av tre riksdagsledamöter.
Förändrad ledningsorganisation
I oktober 1999 lade Talmanskonferensen fram ett förslag från Riksdagskommittén om en ny parlamentarisk ledningsorganisation för riksdagen (förslag 1999/2000:TK1). Den nya organisationen som föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 innebär att en ny riksdagsstyrelse tar över beslutsuppgifter från såväl talmanskonferensen som förvaltningsstyrelsen och att riksdagsdirektören inför styrelsen blir ansvarig för ledningen av hela riksdagens förvaltning. Den nya riksdagsstyrelsen skall överlägga om planeringen av riksdagsarbetet, leda riksdagsförvaltningen samt besluta i ärenden av större vikt rörande riksdagens internationella verksamhet. Talmannen är ordförande i styrelsen som i övrigt består av tio proportionellt valda riksdagsledamöter.
Frågor av ledamotsnära natur och som inte är obligatoriska styrelseärenden skall kunna tas upp i ett råd för ledamotsnära frågor. Frågor som är av gemensamt intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden skall kunna tas upp i en ordförandekonferens som består av talmannen som ordförande samt utskottens och EU-nämndens ordförande.
Riksdagen väntas behandla förslaget under våren 2000 samtidigt med ett förslag om ny instruktion för hela riksdagsförvaltningen. Instruktionen har arbetats fram i en särskild organisationskommitté under riksdagskommittén. Organisationskommittén fortsätter därefter med förslag till en ny arbetsordning för hela riksdagsförvaltningen avsedd att föreläggas den nya riksdagsstyrelsen senare under år 2000.
Ekonomisk översikt
Riksdagens totala anslag exklusive anslag för stöd till politiska partier för verksamhetsåret 1999 uppgick till 1 067 miljoner kronor inklusive ingående reservationer. Av detta förbrukades 942 miljoner kronor.
Anslagsförbrukning (mkr)
Anslag 1999 1998 1997 1996 B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 490,7 432,2 420,0 376,51 B2 Riksdagens förvaltningskostnader 430,4 438,9 359,2 274,1 A2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige 1,9 4,6 5,7 A4 Riksdagens byggnader 20,9 2,7 3,8 76,7 Totalt 942,0 875,7 787,6 733,0 C4 Stöd till politiska partier 140,0 140,5 105,5 120,0 1 Inkl. anslaget Sveriges företrädare i EU-parlamentet.
Utgående anslagssparande/reservationer per den 31 december 1999 (mkr)
Tabellen avser riksdagens samtliga anslag och fördelar sig enligt följande:
Anslag 1999 1998 B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag 43,8 36,2 B2 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag 81,5 91,6 A2 Riksdagutskottens resor utom Sverige, reservations-anslag 9,4 A4 Riksdagens byggnader, reservationsanslag 20,9 Totalt 125,3 158,1 C4 Stöd till politiska partier 3,3 11,9 Under 1999 har kvarteret Aurora 2 färdigställts. Fastigheten Kvasten 8 som införskaffades 1998 färdigställdes också den under 1999. Arbetet för att långsiktigt säkra grundvattennivån under Riksdagshuset påbörjades under 1999 och väntas fortgå under ett antal år framöver. Arbetet med att ta fram ett nytt ärende- och handläggningssystem för riksdagens beslutsprocess (URIS-projektet) som påbörjades 1998 gick in i en genomförandefas under 1999. Det arbete som under 1999 lades ner på att säkra riksdagens data--
system inför millenneskiftet visade sig vara fullt tillräckligt. Riksdagens olika datasystem klarade övergången till år 2000 utan problem.
Budgetåret 1999
Den löpande verksamheten som finansieras över ramanslagen B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och B2 Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett överskott jämfört med budget på ca 125 miljoner kronor. Motsvarande överskott för 1998 var ca 158 miljoner kronor. Huvudorsakerna till det fortsatta stora överskottet har varit svårigheter i planeringen med att förutse kostnadsfördelningen över åren för fleråriga projekt. Ett flertal större projekt har försenats, bland annat på grund av brist på personal, och andra projekt har inte påbörjats förrän under senare delen av 1999. Även ej budgeterade ränteinkomster och besparingar på resekostnader samt kostnadsbesparande upphandlingar har ytterligare medfört överskott jämfört med budget.
Till de poster på anslaget B1 som lämnat stora överskott jämfört med budgeten hör bl.a. ledamöternas inrikes resor och pensioner på sammanlagt 15,3 miljoner kronor. Vidare har ett överskott lämnats på bl.a. IPU, Nordiska rådet och delegationsbesök på sammanlagt 3,2 miljoner kronor. Dessutom har vissa poster på anslaget B2 lämnat betydande överskott såsom URIS-projektet och plenisalsombyggnaden samt Sverige Direkt. Dessa överskott uppgick till ca 15 miljoner kronor.
Verksamhetsområdet data och dokument lämnade ett överskott på ca 22,4 miljoner kronor. Detta beror till stor del på förseningar och senareläggningar av diverse projekt men också på att riksdagstrycket lämnat ett överskott på 6,5 miljoner kronor som beror på en minskad försäljning med lägre kostnader som följd. Dessutom var antalet originalsidor för riksdagstrycket lägre än förväntat.
Verksamhetsområdet Intern service i vilken fastighetsenheten och säkerhetsenheten ingår har lämnat ett överskott på ca 22,3 miljoner kronor. Till övervägande delen beror detta på projekt inom fastighetsenheten och säkerhetsenheten. Flertalet fastighetsprojekt startade först under senare hälften av 1999 och beräknas avslutade under 2000. Säkerhetsenheten har tvingats senarelägga projekt som skulle starta under 1999 på grund av personalresursproblem.
Utgående reservation på anslaget A2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige överfördes enligt tilläggsbudget till anslaget B1. Kvarvarande medel på reservationsanslaget A4 Riksdagens byggnader förbrukades under 1999. Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett datautrustning och byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna till 118 miljoner kronor jämfört med 93 miljoner kronor föregående år.
Personalredovisning
Antalet anställda personer på fasta anställningar (inklusive vikariat på fasta anställningar) var 600 vid utgången av år 1999 (588 ett år tidigare). Omräknat i helårsarbetskrafter var antalet 527, dvs. tre fler än ett år tidigare. Arbetskraftstillskottet är sålunda marginellt även om antalet personer ökat något. Skälet är i huvudsak att antalet tjänstledigheter som kräver vikarie har ökat. De vanligaste orsakerna till tjänstledigheter var föräldraledighet, långtidssjuk-skrivning och studieledighet.
Bland de anställda är kvinnorna fortfarande i majoritet. Proportionerna mellan könen var oförändrad; 59 % var kvinnor. Under år 1999 slutade 46 personer, varav 11 med pension. 56 personer nyanställdes på fasta anställningar eller långtidsvikariat. Personalomsättningen var ca 8 % och därmed marginellt lägre än föregående år.
Den registrerade övertiden har minskat - från ca 23 000 timmar till ca 17 000 timmar. En av anledningarna till den minskade övertiden är att flera anställda bytt bort rätten till övertid mot högre fast lön. En annan anledning var att det under år 1999 inte genomfördes några större riksdagsevenemang under helger.
Företagshälsovård för ledamöter och tjänstemän
Ett av målen för verksamheten är att tillförsäkra riksdagsledamöter och tjänstemän en god företagshälsovård.
Under verksamhetsåret har Hälsa Sverige/LHC enligt avtal med Riks-dagens förvaltningskontor tillhandahållit grundläggande företagshälso-vård med i huvudsak förebyggande och rehabiliterande insatser, hälsokontroller/hälsoprofiler samt sjukvård och behandling för i första hand arbetsrelate
rade hälsoproblem. De medicinska kontakterna mellan Hälsa Sverige/LHC och riksdagsledamöter/tjänstemän ökade från 3,0 kontakter per anställd till 3,2 kontakter. Motsvarande siffra för samtliga anslutna företag till Hälsa Sverige/LHC är 2,5.
Orsaken till att riksdagen har ökat det genomsnittliga antalet kontakter med Hälsa Sverige/LHC är svårt att med säkerhet ange. Möjligen gör de ökade kraven på prestation och tempo i arbetslivet att alltfler närmar sig eller passerar gränsen för sin prestationsförmåga. Det absolut dominerande hälsoproblemet är leder och muskler m.m. Det avspeglar bl.a. att arbetsmiljön har ergonomiska brister.
I förebyggande syfte ökade riksdagsförvaltningen under hösten satsningarna på ergonomi vid arbetsplatserna. Arbetsplatsbesöken kommer att fortsätta under hela år 2000. Ytterligare satsning på friskvård planerades under året och kommer att genomföras år 2000.
Under våren har Hälsa Sverige/LHC genomfört en omfattande enkätundersökning om inomhusklimatet i ledamotshuset. Svaren visade att många upplever att luften är torr och delvis "dålig". Buller och temperaturproblem anses också besvärande. Åtgärder för att förbättra miljön har vidtagits.
Sjukfrånvaro
Under budgetåret har den genomsnittliga sjukfrånvaron ökat från 12 till 15 dagar per anställd. I antalet sjukdagar ingår samtliga rapporterade sjuk- och arbetsskadedagar.
Orsaken till att sjuktalet har ökat är påtagligt fler sjukskrivningar bland kvinnliga lokalvårdare i åldern 35-54 år. Belastningsskador och problem med nacke, axlar och rygg är de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar.
Kompetensutveckling
Personalenheten har haft en budget på ca 3,7 miljoner kronor för centralt anordnade insatser för kompetensutveckling. Därutöver har varje arbetsenhet egna medel för kompetensutveckling, som är direkt kopplade till enheternas arbetsområden.
Även år 1999 har stora insatser gjorts för att stödja riksdagens inter-nationella arbete och förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU. 56 personer har deltagit i intensivutbildningar i engelska i London och i franska i Paris. 30 personer har deltagit i intensivutbildningar anordnade av Regeringskansliet i Stockholm. 16 språkcirklar i engelska och franska har pågått under hela året. I dem har ca 110 personer deltagit.
Medellön och medianlön för riksdagens anställda, den 31 dec. varje år
Medellön 1995 1996 1997 1998 1999 Kvinnor exkl. chefer 16 075 16 835 17 681 18 456 19 212 Kvinnor inkl. chefer 16 644 17 352 18 346 19 280 20 190 Män exkl. chefer 17 723 18 363 19 177 20 508 21 327 Män inkl. chefer 20 228 20 951 21 712 22 873 23 786 Medianlön 1995 1996 1997 1998 1999 Kvinnor exkl. chefer 15 050 15 700 16 500 17 100 17 800 Kvinnor inkl. chefer 15 100 15 800 16 600 17 100 18 000 Män exkl. chefer 15 400 16 000 16 700 18 300 18 800 Män inkl. chefer 17 100 17 650 18 200 19 700 20 450 Ett antal medarbetare har deltagit i olika former av EU-utbildningar - EG-rätt och EU-kunskap - och gjort studieresor till EU-institutionerna.
Seminarieserien i statskunskap med interna lärare har fortsatt under våren. Vidare har insatser för hela arbetsenheter genomförts för att utveckla samarbetsformer och arbetssätt.
För att höja de anställdas IT-kompetens fick de under året möjlighet att hyra en s.k. personal-pc. Cirka 240 medarbetare har utnyttjat erbjudandet.
Jämställdhet
I jämställdhetsplanen för 1999 anges följande mål för det långsiktiga jämställdhetsarbetet:
En balanserad könsfördelning inom alla yrkesområden
En balanserad könsfördelning på alla chefsnivåer
En balanserad könsfördelning i tillfälliga arbetsgrupper, projektgrupper eller liknande
Lika lön för arbeten som är likvärdiga
Flexibla lösningar för att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete.
Den 31 december 1999 hade riksdagförvaltningen 356 kvinnor och 244 män anställda. Av dessa totalt 600 personer var 42 högre chefer och av dessa var 15 kvinnor.
Jämställdhetsaspekterna beaktas i det löpande personalarbetet, bl.a. vid rekrytering och kompetensutveckling. Förvaltningen stöder också nätverk för kvinnliga föredragande och ett nätverk för utskottsassistenter.
Antalet anställda fördelat på områden och kön
OMRÅDE KVINNOR MÄN TOTALT Riksdagsdir., KK, Info, RIK 79 25 104 Utskotten, EU-nämnden 71 46 117 Förvaltningskontoret 10 7 17 Administration 23 8 31 Data och dokument 30 54 84 Kunskapsförsörjning 61 26 87 Intern service 82 78 160 ANTALET ANSTÄLLDA 356 244 600 Ålders- och könsfördelning bland riksdagens anställda
TID KVINNOR MÄN TOTALT 60- 25 23 48 55-59 53 30 83 50-54 65 33 98 45-49 39 26 65 40-44 34 27 61 35-39 53 45 98 30-34 49 32 81 25-29 34 20 54 -24 4 8 12 Av riksdagens anställda är 21 % över 55 år och 51 % under 45 år.
Anställningstid bland riksdagens anställda (antal år)
TID KVINNOR MÄN TOTALT -1 31 23 54 1-3 79 59 138 4-5 44 36 80 6-10 105 59 164 11-14 39 25 64 15-19 20 14 34 20-24 25 11 36 25- 13 17 30 Genomsnittlig anställningstid 8,9 8,8 8,9 Totalt antal personer 356 244 600 45 % har varit anställda i riksdagen 5 år eller kortare tid,
27 % har arbetat i riksdagen mer än 10 år.
Resultatredovisning
I avsnittet presenteras verksamheten och dess resultat med utgångspunkt i de övergripande målen.
Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att vidareutveckla måluppföljnings-metoder och resultatmått samt kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer.
En sådan redovisning kan tillämpas fullt ut först från och med den 1 januari år 2001 och således redovisas i resultatredovisningen i årsredovisningen för år 2001.
Stödet till beslutsprocessen
"Riksdagsförvaltningen skall tillhandahålla de resurser och den service som behövs för att det parlamentariska arbetet i Sveriges riksdag skall kunna bedrivas effektivt, rationellt och med hög kvalitet."
Arbetet i kammaren riksmötet 1998/99
Efter riksdagsvalet den 20 september 1998 samlades den nyvalda riksdagen den 5 oktober. De förändringar valet ledde till satte i flera avseenden sin prägel på det första riksmötet i den nya valperioden. Ett stort antal nya ledamöter kom in efter valet och riksdagens sammansättning förändrades.
Den nya budgetprocessen prövades för första gången efter ett val. Trots att budgetpropositionen avlämnades drygt tre veckor senare än vanligt klarade riksdagen budgetarbetet i normal tid. Aktiviteten i riksdagen och kammaren var lägre än närmast föregående år. Detta hade delvis sin förklaring i att riksdagen öppnade tre veckor senare på grund av valet och att budgetarbetet i utskotten under hösten var mycket komprimerat och tidskrävande. Antalet propositioner och följdmotioner minskade också till den lägsta nivån på många år. Ett stort antal aviserade propositioner och skrivelser uteblev. Antalet motioner under allmänna motionstiden sjönk. En förklaring är det stora antalet nya ledamöter och den nya politiska situationen.
Plenitid fördelad på timmar
1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 Ärendebehandling 244 387 428 329 .varav voteringar 21 29 33 25 Frågestunder 23 27 27 23 Allmänpolitiska och särskilda debatter m.m. 74 54 58 59 Info från regeringen 6 7 12 7 Interpellationssvar 93 134 113 106 Muntlig frågestund 21 0 0 0 Total tid 461 609 638 524 Antalet voteringar med rösträkning minskade kraftigt som en följd av det minskade antalet riksdagsärenden. Under maj och juni infördes på försök ett system med fasta voteringstider i syfte att ge utrymme för ledamöterna att delta i valdebatten inför valet till Europaparlamentet i juni. Ett försök som har fortsatt under hösten 1999. Mönstret i kammarens arbete visar liksom tidigare på toppar i antalet plenitimmar under månaderna december, mars och maj. Antalet plenitimmar minskade till samma nivå som det första riksmötet i föregående valperiod. Antalet kvällsplenum med ärendebehandling minskade med en tredjedel.
Frågestunderna var något färre än tidigare riksmöten men fler frågor klarades av. De tillfällen då regeringen lämnade information till riksdagen reducerades från 13 föregående riksmöte till 6, dvs. med mer än hälften. Regeringen lämnade bl.a. information om EU-toppmötet i Wien i december och om förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU år 2001. Situationen i Kosovo togs upp i flera debatter och regeringen lämnade också särskild information i frågan.
Statsrådens närvaro i budgetdebatter och ärendedebatter visade en kraftig minskning under riksmötet jämfört med de två närmast föregående riksmötena. I budgetdebatterna deltog 5 statsråd (7 resp. 13 de tidigare riksmötena). Statsrådens deltagande i andra ärendedebatter minskade från 24 tillfällen de båda föregående åren till 14 under 1998/99 års riksmöte.
Bland de större debatterna under riksmötet märks 4 partiledaredebatter, varav en debatt i början av juni inför valet till Europaparlamentet, en allmänpolitisk debatt, en utrikespolitisk debatt och tre särskilt anordnade debatter (de rörde åtgärder för en ökad tillväxt, Agenda 2000 och det politiska läget bl.a. med anledning av finansministerns avgång).
Arbetet i utskotten riksmötet 1998/99
De stora mandatändringarna efter valet medförde också stora förändringar i utskottens sammansättning. Genom att Socialdemokraterna avstod en plats till Miljöpartiet kunde samtliga partier bli representerade i utskotten. I fyra utskott infördes en ny funktion som andre vice ordförande.
Varje utskott fortsatte att ha 17 ledamöter. Namnet på jordbruksutskottet ändrades till miljö- och jordbruksutskottet. Näringsutskottet fick överta beredningsansvaret för regionalpolitiken från arbetsmarknadsutskottet, och utbildningsutskottet övertog ansvaret för beredningen av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från socialutskottet.
Beredningen av budgetpropositionen dominerade helt utskottens arbete under hösten 1998. Genom god planering kunde utskotten klara arbetet i så god tid att riksdagen kunde besluta om budgeten före årsskiftet. Eftersom valet medförde att budgetpropositionen måste behandlas under kortare tid begärde finansutskottet endast in yttranden om inkomstberäkningen från
skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet. På eget initiativ yttrade sig ytterligare några utskott.
Våren 1999 meddelade regeringen att ett stort antal propositioner skulle lämnas den 28 maj. För att ledamöterna skulle kunna koncentrera sig på valet till Europaparlamentet förlängdes motionstiden för dessa propositioner till den 13 augusti eller 17 september.
För utskottens arbete är det viktigt att propositioner och skrivelser är aviserade och att de kommer i tid. Nära en fjärdedel, 35 stycken, kom för sent. Av lämnade propositioner och skrivelser hade 24 inte aviserats medan 50 aviserade propositioner inte kom in till riksdagen. Överläggningarna med Regeringskansliet har intensifierats för att få ner antalet försenade eller icke aviserade propositioner och för att få dem lämnade med en större spridning över året.
Antal inkomna propositioner och skrivelser
1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 232 178 190 147 Antal inkomna motioner
1995/961 1996/97 1997/98 1998/99 Följdmotioner till propositioner 735 771 777 388 Motioner från allmänna motionstiden 0 2 180 2 495 2 125 1Ingen allmän motionstid 1995/96
Riksmöte 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 Propositioner 232 178 190 147 Motioner 735 2 951 3 272 2 513 Utskottsbetänkanden 314 283 348 258 Reservationer 1 492 2 197 2 988 1 719 Voteringar med rösträkning 684 1 044 1 232 792 Interpellationer 261 372 313 370 Skriftliga frågor 7183 840 1 103 911 Muntliga frågor (antal ämnen) 3103 327 385 411 Plenidagar 132 118 120 110 Plenitimmar 461 609 638 523 Trycksidor4 39 230 55 150 66 000 49 300 Propositionsavlämnandet
Registreringsplan jämförd med regeringens plan
1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 Inkomna enligt plan eller tidigare 58 98 102 88 För sent inkomna 118 40 62 35 Inkomna, ej aviserade 56 40 26 24 Aviserade, ej inkomna 44 72 48 50 Utskotten tog sammanlagt fram 258 betänkanden, mot 348 föregående år. En anledning till att antalet minskade var att färre propositioner lämnades till riksdagen. Antalet reservationer minskade också och även omfånget på betänkandena. Utskotten sammanträdde sammanlagt 753 timmar. Det kan jämföras med riksmötena 1997/98 som hade 804 timmar, 1996/97 866 timmar och 1995/96 705 timmar.
Under riksmötet hölls sammanlagt 18 offentliga utfrågningar. Tio av dem var föranledda av konstitutionsutskottets granskningsärenden. De offentliga utfrågningarna är antingen ett led i beredningen av ett ärende eller ett led i utskottens uppföljning och utvärdering.
För första gången gjordes en omfattande granskning av utskottens budgetbetänkanden. Det skedde inom ramen för Riksdagskommitténs arbete. Riksdagens utredningstjänst genomförde granskningen. Syftet var att se hur utskotten behandlat mål- och resultatfrågor och vilka krav på förbättringar de ställt på regeringens resultatredovisning. Granskningen visade att det fanns stora skillnader i hur utskotten hanterat frågan. Flera utskott hade lagt ner ett mycket ambitiöst arbete.
Fackutskottens arbete med att bevaka EU-frågor vidareutvecklades och stärktes under riksmötet. Målet med bevakningen är att öka möjligheterna att påverka EU-frågorna genom att komma in tidigt i processen.
I verksamhetsberättelser från utskott, som ingår i riksdagstrycket, finns det bl.a. redogörelser för utskottens arbete med att bevaka EU-frågor och uppföljning och utvärdering.
Arbetet fortsatte med att ta fram en ny modell för hur betänkanden skall skrivas. Tanken är att den nya modellen skall börja användas under riksmötet 2000/01.
EU-nämnden
Regeringen samråder med EU-nämnden inför ordinarie ministerrådsmöten och Europeiska rådets möten. Statsråd har också informerat och samrått inför informella ministermöten om den nationella handlingsplanen för sysselsättning och om det svenska konvergensprogrammet. Samrådet har med få undantag skett med det ansvariga statsrådet.
EU-nämnden har haft en informell beredningsgrupp för behandlingen av övergripande frågor om Agenda 2000, som omfattar EU:s nya långtidsbudget
och reformer då det gäller frågor som rör jordbruk och regionalpolitik. Varje riksdagsparti var företrätt i gruppen, som under riksmötet hade löpande överläggningar med Utrikesdepartementet fram till Europeiska rådets möte i Berlin i mars 1999. Under mötet i Berlin samrådde regeringen och EU-nämnden inför slutförhandlingarna om Agenda 2000 vid fem tillfällen via telefonkonferenser.
För första gången lämnade EU-nämnden ett yttrande till ett utskott. Det gällde regeringens skrivelse om verksamheten i den europeiska unionen under 1998.
EU-nämnden och miljö- och jordbruksutskottet hade tillsammans ett seminarium om det agromonetära systemet.
Utredningar och fakta
Utredningstjänsten gör utredningar, analyser och beräkningar samt tar fram fakta och bakgrundsmaterial. Antalet uppdrag till utredningstjänsten ökade med fem % och uppgick till drygt 3 100. Uppdragen kom till drygt 90 % från ledamöter och partikanslier. Också detta år fortsatte uppdragen att bli alltmer omfattande och komplexa. Särskilt stor har efterfrågan varit på utredningar om socialpolitik, socialförsäkringar, skatter, arbetsmarknad, kommunikationer och utbildning. En stor del av uppdragen rörde internationella förhållanden. Utredningstjänsten tog också fram ett 20-tal InfoPM.
Budgetkontoret inom utredningstjänsten startade 1997. Det består nu av fem personer som i första hand hjälper partikanslierna men också utskotten att beräkna statsfinansiella och fördelningspolitiska effekter av olika förslag som rör statsbudgeten. Ett utvecklingsarbete har kunnat bedrivas trots en tidvis mycket stor arbetsbelastning. Arbetet handlar om att bygga upp databaser och beräkningsmodeller, med vars hjälp effekter av olika förändringar av statsbudgeten kan simuleras.
Fördelning över parti
Uppdrag från utredningstjänsten
Parti Antal uppdrag i % Socialdemokraterna 696 24,4 Moderaterna 793 27,8 Vänsterpartiet 265 9,3 Kristdemokraterna 404 14,2 Centerpartiet 144 5,0 Folkpartiet 459 16,1 Miljöpartiet 92 3,2 Totalt 2 853 100,0 Riksdagstrycket
Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för det parlamentariska arbetet.
Antalet sidor var ca 58 000 under riksmötet 1998/99, en minskning jämfört med föregående riksmöte. Tryckningen av riksdagstrycket görs på ett externt tryckeri. En upphandling av tryckningen inleddes under året. Försöksverksamheten med A4-format fortsatte.
Riksdagens interntryckeri har bl.a. tryckt samtliga snabbprotokoll och producerat snabbupplagor av betänkanden inför sammanträden i utskotten.
Riksdagsbibliotekets arkiv tog ett datoriserat system för arkivering i bruk.
Riksdagstryckets utveckling 1991/92-1998/99
ÅR Propositioner Motioner Betänkanden Protokoll Övrigt Totalt 1991/92 19 000 8 600 11 800 9 600 13 500 62 500 1992/93 26 600 10 100 16 600 10 600 15 800 79 700 1993/94 23 400 9 300 16 900 10 300 14 900 74 800 1994/95 25 000 9 900 15 900 9 500 8 300 68 600 1995/96 19 000 2 700 9 900 7 700 4 800 44 100 1996/97 19 700 11 200 14 200 10 100 9 300 64 500 1997/98 24 100 12 800 18 300 10 800 8 800 74 800 1998/99 18 200 9 300 13 000 8 800 9 100 58 400 URIS
Utvecklingen av ett nytt ärende- och handläggningssystem för riksdagens beslutsprocess (URIS) gick under året in i en genomförandefas. RixBet är från år 2000 en del av URIS. RixBet var fram till dess ett eget projekt för att ta fram ett datoriserat stöd för betänkandeproduktionen. Detta stöd kommer att tas i drift under våren 2001. En fördel med RixBet är att olika personer kan arbeta i samma betänkande samtidigt utan problem. Att RixBet integreras med URIS kommer bl.a. att få fördelar som att motionsyrkanden som skall behandlas automatiskt finns tillgängliga redan när man börjar skriva ett betänkande.
Ljud, ljus och bild
Ljud och ljus har förbättrats i plenisalen och i utskottens sammanträdesrum. Det pågår ett utbyte av datorerna för voteringsanläggningen samt av de program som styr anläggningen. Ett arbete har också inletts för att ta fram system för lagring och återsökning av ljud och bild som produceras i riksdagen.
Stödet till riksdagens ledamöter och anställda
"Riksdagsförvaltningen skall skapa goda och rationella arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter och anställda."
För att förbättra arbetssituationen och möta de ökande kraven på riksdagens ledamöter antog riksdagen hösten 1999 en lag som innebär att ersättningen till partigrupperna höjs från år 2000 för att göra det möjligt för partikanslierna att anställa politiska sekreterare som handläggarhjälp till ledamöterna (en politisk sekreterare på två ledamöter). Det tidigare stödet syftade främst till att ge ledamöterna administrativ avlastning. Samtidigt höjdes basstödet till partigrupperna för att förbättra partiernas möjligheter att pröva och göra egna oberoende bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen. Den nya lagen innebär bl.a. att ytterligare ca 60 personer får arbetsplatser i riksdagen från årsskiftet. Genom en noggrann planering gick det att lösa lokalfrågan utan att några omfattande omflyttningar eller ombyggnader behövde göras.
Riksdagsförvaltningens budgetarbete genomfördes med deltagande från direktionen. Betydande nedskärningar gjordes i budgetförslaget för år 2000 för att med oförändrat utgiftstak klara de ökade kostnaderna för reformen med politiska sekreterare för ledamöterna.
Riksdagen fick ytterligare 84 övernattningslägenheter för ledamöter, genom att ombyggnaderna i kv. Kvasten på Norrmalm och kv. Aurora i Gamla stan blev klara under hösten 1999. Totalt disponerar riksdagen nu 196 övernattningslägenheter.
År Fastighet Inflyttning Antal lägenheter Anmärkning 1987 Östermalm
Södermalm
kv. Cephalus 20
4
1 Bostadsrätter
Förhyrningar 1987 kv. Cephalus okt 1988 13 Endast del av plan 6 1987 kv. Iason okt 1989 22 Systembolaget äger halva fastigheten 1988 kv. Ormsaltaren nov 1989-mars 1990 35 1993 kv. Milon sep 1995 17 1996 kv. Aurora sep 1999 53 1997 kv. Kvasten nov 1999 31 Postfastigheter äger halva fastigheten Totalt antal lägenheter 196 Upprustningen av ledamotshuset fortsatte enligt tidigare planer och kommer att vara klar under våren år 2000. Ett omfattande spontarbete utfördes under hösten i den norra delen av Helgeandsholmen, vid den s.k. Puckeln intill Norrström. Stålspont har drivits till fast botten, som mest ner till 30 m djup. Avsikten är i första hand att minska den kraftiga sidovattenströmmen intill Riksbrons södra landfäste och därmed förhindra underminering av marken i området.
Lektionssalen i Riksdagshuset västra (RV) har helt byggts om och fått en ny inredning.
Villa Bonnier fick under sommaren en ny och utökad brand- och inbrottslarmanläggning.
Riksdagshuset östra och västra (RÖ, RV) har fått en ny och utökad fasadbelysning, som invigdes i december.
Arbetet med att ta fram en kris- och katastrofplan för riksdagen har fortsatt med utgångspunkten att riksdagens arbete skall kunna fungera vid en krissituation och att en så fullständig information som möjligt skall kunna ges såväl internt som externt. Samtliga säkerhetsskåp har försetts med elektroniska kodlås, och en organisation för intern brandskyddskontroll har genomförts. Arbetet har bl.a. omfattat en översyn och dokumentation av alla fasta brandskyddsinstallationer. Vidare har vissa säkerhetsåtgärder vidtagits tillsammans med andra myndigheter. Riksdagens driftvärn lades ned under året efter ett beslut i förvaltningsstyrelsen.
Under året har säkerhetskopieringen från datorerna och möjligheterna att återställa datasystemen efter en katastrof förbättrats väsentligt genom att dubbla säkerhetskopior tas. En omgång av kopiorna förvaras utanför riksdagen.
Kammarservice och serviceenheten samordnade sin verksamhet från och med den 1 september 1999. Ett synligt resultat är att det sedan dess endast finns en informationsdisk i Bankhallen. Samordningen innebär ett effektivare resursutnyttjande. Genom att distributionscentralen och postsorteringen kunnat samordnas på ett mer effektivt sätt än tidigare har detta resulterat i att morgonposten kunnat delas ut en halvtimme tidigare.
Behovet av barnverksamhet har ökat under året, särskilt gäller det de yngre barnen.
Barnverksamheten
År Antal barn Ålder Omsorgstimmar 1995/96 30 11 mån till 13 år * 1997 29 7 mån till 12 år * 1998 29 3 mån till 13 år 1 539 1999 28 3 mån till 10 år 1 936 *) Under dessa år mättes ej antalet omsorgstimmar.
Riksdagen hade under året 1 700 datorarbetsplatser. Av dem fanns 500 hem-ma hos ledamöter över hela landet och hemma hos tjänstemän. Över 90 % av ledamöterna har ISDN. Telia är enligt ett avtal ansvarigt för installation och underhåll av de ISDN-anslutningar som finns hemma hos ledamöterna.
Under året har det varit stora problem med ISDN-kommuni-kationen. Skälen är främst att Telias ISDN-nät inte fungerat tillfredsställande och att ISDN-anslutningarna haft för litet minne samt att riksdagens datanät haft för
få ISDN-ingångar. I början av år 2000 kommer samtliga ISDN-anslutningar i hemmen att bytas ut samtidigt som antalet ingångar till riksdagen dubbleras.
Ett IT-system för riksdagsförvaltningens verksamhetsplanering har tagits fram. Det nya systemet användes för planeringen av budgeten för år 2000.
Bland de datatekniska förbättringar som har gjorts märks ett utbyte av ett stort antal servrar. De nya servrarna ökar tillgängligheten och säkerheten. Även tidigare fanns dubbla system, där en server kunde ta över arbetet om en annan gick sönder. Det nya är att flera servrar nu också kan samarbeta med varandra och fördela "arbetet" mellan sig så att den tillgängliga datakraften kan utnyttjas bättre. Dessutom är möjligheterna större att underhålla systemet utan att användarna påverkas.
Under året startade också arbetet med att införa ett system som bl.a. gör att det går att uppgradera och installera applikationsprogram direkt över nätet i stället för vid varje dator.
Uppgraderingen av riksdagens lokala nätverk fortsatte under året och före utgången av år 2000 skall riksdagen ha ett lokalt bredbandsnät som gör att dataflödet går snabbare och ger betydligt större möjligheter att ta del av ljud och rörliga bilder på datorskärmen.
Helpdesk har under året haft 20 000 samtal, en ökning med 4 000 från föregående år. Under året togs ett program i bruk som ger supportteknikerna i helpdesk möjligheten att ta över användarens bildskärm om användaren samtycker. Syftet är effektivare felsökning och snabbare problemlösning.
En ny studio för videokonferenser och s.k. webb-TV blev klar att använda. Ett stort arbete lades under året ned på att hitta tekniska lösningar för att med god teknisk kvalitet kunna sända olika evenemang i riksdagen över Internet. Många ledamöter använder denna teknik för att på en egen webbplats presentera sitt arbete i riksdagen.
Genom Helgonät, riksdagens intranät, får ledamöter och anställda en snabb och dagligen uppdaterad intern information. Därmed har riksdagens tryckta interna veckobrev, Riksdagsveckan, kunnat läggas ned och riksdagens lokaltidning, Mitt i Strömmen, komma ut med två nummer mindre än tidigare år.
Förhoppningen är att intranätet skall kunna överta mer av den tryckta interna informationen.
Det elektroniska materialet vid Riksdagsbiblioteket har gradvis vuxit under 1990-talet och år 1999 gick en större del av förvärvsanslaget till inköp av elektroniska medier. Under 1999 fick även samtliga partikanslier tillgång till elektroniska utskrifter från radio och TV:s nyhetssändningar. Genom att en ny sökfunktion utvecklats har ledamöter och tjänstemän kunnat prenumerera på "sina" intresseområden i de nyhetsbaser riksdagen har tillgång till. Under året ökade antalet sådana stående prenumerationer till 2 500.
Riksdagsbiblioteket fick under året ett modernt biblioteksdatasystem med webbgränssnitt, Hermes, som gör det lättare för låntagarna att söka och som gör det möjligt att beställa lån var man än befinner sig.
Trots att antalet konferenser och evenemang ökat under året, har serviceenhetens personal lyckats klara merarbetet med befintliga resurser och en oförändrad servicenivå.
Ett stort arbete har lagts ned på övergången till en ny basplan för år 2000 för att anpassa kontoplanen till nya EU-regler. Riksdagsförvaltningens eko
nomiska redovisningssystem, Agresso, har byggts ut med nya tillämpningar och innehåller nu bl.a. ett nytt order-, lager-, fakturerings- och prenumerationssystem för riksdagstrycket och ett nytt kassasystem för infocentrum. De nya systemen gör att arbetet kan bedrivas mer effektivt och med en god internkontroll.
Decentraliseringen av ekonomiadministrationen fortsatte under året och riksdagsförvaltningens ekonomiadministratörer fick utbildning om de nya regler som gäller.
Arbetet med att ta fram ett system för att hantera elektroniska attester på fakturor för ledamöternas reseräkningar startade. Syftet är att effektivisera hanteringen genom att minska pappershanteringen när det gäller de 30 000-40 0000 transaktioner varje år som rör ledamöternas inrikes resor.
En förstudie om elektroniska identitetskort påbörjades under 1999.
Betydande besparingar har gjorts när det gäller kostnaderna för ledamöternas resor. Det har skett genom att utnyttja årskort på flyg med ett självbokningssystem, och därmed har det blivit möjligt att sänka kostnaderna för resebyråtjänster.
Ett 80-tal ledamöter, deras anhöriga och över 60 barn i alla åldrar hade hörsammat talmannens inbjudan till en familjedag i riksdagen. Syftet var att låta ledamöternas familjer få lära känna riksdagen som arbetsplats.
Riksdagsbibliotekets anställda har undervisat om det nya bibliotekssyste-met, om bevakning av EU-nyheter, om elektroniska EU-dokument och om Internetanvändning. Ett 50-tal olika kurser och demonstrationer har hållits om nyhetsdatabaser och de externa databaser riksdagen köpt in.
Utvecklingen mot en mer individualiserad datautbildning har fortsatt, men problemen med att användaren inte har tid att gå på utbildning kvarstår. Under året startade därför ett arbete med att ta fram datakurser med instruktioner och övningar som alltid finns tillgängliga i datorerna, inkluderat ledamöternas hemdatorer. De första kurserna kan börja användas under år 2000.
Ledamöter har också haft möjlighet att gå kurser och att få individuell utbildning i det datorbaserade reseräkningssystemet Tur och Retur. Drygt 40 % av ledamöterna registrerar nu själva sina reseräkningar i det datorbaserade systemet.
Arbetet med att 2000-säkra riksdagens alla datasystem och tekniska system startade redan våren 1998. Arbetet drevs som ett projekt med delprojekt och en styrgrupp som fattade de övergripande besluten. I delprojekten ingick anställda från olika områden, och varje delprojekt ansvarade för 2000-säkringen inom sitt område. Säkringen skedde genom garantier från leverantören, genom tester eller att man på annat sätt såg till att säkra systemen.
I september/oktober år 1999 hade arbetet hunnit så långt att så gott som alla system var klara för år 2000. I december var det några, ej för verksamheten viktiga system, som ännu inte var klara.
En kris- och beredskapsplan togs fram under hösten 1999 för de allra viktigaste systemen.
Under hösten beslutades också att datasystemen skulle stängas den 28 december 1999 och att återstarten skulle börja den 2 januari. Fyra olika problem fanns då systemen startades igen. Två av dem kan ha berott på övergången till år 2000. Problemen var lätta att komma till rätta med, och den 3 januari fungerade datasystemen på samma sätt som vanligt.
Miljöarbetet i riksdagen
Riksdagen har en fortlöpande miljöanpassning som årligen följs upp och revideras.
Ombyggnaden av kylcentralen blev klar under året och därmed kan Stallkanalens vatten ersätta el under hela året för att hålla temperaturen tillräckligt låg i datorhallar och andra liknande utrymmen.
Efter en upphandling övergick riksdagen till att använda miljömärkt el från vattenkraft. För att hålla elförbrukningen nere byts äldre glödlampor och lysrör ut mot miljövänliga lågenergilampor. I större lokaler har sensorer installerats som ser till att lamporna är släckta när ingen person uppehåller sig där.
Nästan alla datorer och kontorsmaskiner har energisparläge. De bärbara datorer ledamöterna fick efter valet 1998 var alla TCO99-märkta.
Städningen med den miljövänliga s.k. trendmetoden infördes också i delar av RÖ och ledamotshuset, och det har medfört att mindre kemikalier används i golvvården. Metoden ger också renare inneluft och minskar risken för arbetsskador.
Det nya systemet med miljöstationer för återvinning av papper, glas, metall, lampor m.m. infördes i huvuddelen av byggnaderna.
Information till allmänheten
"Riksdagsförvaltningen skall genom aktiv inform-tion verka för att allmänhetens intresse och kunska-per om riksdagen och dess arbete ökar."
EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att vara centralt organ för informationen till allmänheten om allt som rör EU och Sveriges medlemskap.
En allt viktigare del av verksamheten är EU-upplysningens webb-plats. Antalet besök ökade med drygt 60 % till ca 180 000 besök under året. Den egna utredningsverksamheten resulterade bl.a. i ca 300 PM i faktadatabasen EUSVAR och i temasidorna. Nya trycksaker togs också fram. Antalet förfrågningar till EU-upplysningen (telefon och e-post m.m.) var relativt oförändrat och uppgick till 11 600; allmänhetens intresse gällde främst Europaparlamentet och EMU.
Inför valet till Europaparlamentet ökade EU-upplysningen sina satsningar på information och kunde med hjälp av extrapersonal bl.a. öka sina öppettider för frågeservicen under ca sex veckor före valet. En het linje för journalister var bemannad vardagar kl. 9-19 och två helger. EU-upplys-ningen hade dessutom ett seminarium, politikercaféer samt ökade sin information på webbplatsen, tog fram nya trycksaker och gjorde särskilda satsningar mot medborgarkontor och bibliotek.
Efterfrågan på snabb och korrekt information om riksdagens arbete från allmänheten fortsätter att öka. Riksdagens webbplats har här en central funktion. Webbplatsen hade under året 1,5 miljoner besök, en ökning från föregående år med 50 %. En viktig förändring för allmänheten var att de äldre publika databaserna i Rixlex kunde läggas in under "Debatt A.H. Småföretagsinvest AB, Stockholm,
ledamot; Vägverket, Borlänge, ledamot
Inger René (m) Ledamot 497 102 kr Datainspektionen, ledamot
Jarl Lander (s) Ledamot 491 332 kr Skattemyndigheten i Värmlands län, ledamot; Post Handikappombudsmannens råd, ledamot
Ingrid Burman (v) Ledamot 571 039 kr Samhall Aros AB, suppleant
Harald Bergström (kd) Ledamot 477 876 kr Allbohus Fastighets AB, suppleant; Alvesta Energi AB, ledamot; Alvesta Elnät AB, ledamot; Länsstyrelsen, Kronobergs län, ledamot; Håbe Finans A/S, Oslo, ordförande
Knut Billing (m) Ledamot 558 570 kr Boverket, ledamot
Eskil Erlandsson (c) Ledamot 506 682 kr Föreningssparbanken, Ljungby, vice ordförande; Statens energimyndighet, ledamot; Länsstyrelsen, Kronobergs län, ledamot; Ljungby Energi AB, suppleant; Ljungby Energinät AB, suppleant
Anita Johansson (s) Suppleant 464 120 kr Vin Insättningsgarantinämnden, vice ordförande; Polisstyrelsen, Stockholms län, ledamot; Miljöskadenämnden, ledamot
Namn/Övriga uppdrag Uppdrag Kontant bruttolön m.m. Per Bill (m) Suppleant 490 018 kr Martin Nilsson (s) Suppleant 462 820 kr Sven Hulterström (s) Suppleant 468 737 kr Riksbanksfullmäktige, ordförande
Lars Bäckström (v) Suppleant 475 796 kr Riksskatteverket, ledamot; Riksbankens jubileumsfond, ledamot
Chatrine Pålsson (kd) Suppleant 457 693 kr Landstinget i Kalmar län, ledamot; Statens medicinetiska råd, ledamot; Gentekniknämnden, ledamot
Kenth Skårvik (fp) Suppleant 476 839 kr Samhall Gothia, Mölndal, ledamot; Försäkringskassan i Västra Götaland, vice ordförande; Humanus Utbildningsbolag, Studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland, vice ordförande; Systembolaget, revisor
Thomas Julin (mp) Suppleant 475 863 kr Anders Forsberg Riksdagsdirektör 819 143 kr Lars Bergquist Tf. förvaltningschef (990101-990816) 399 271 kr Kerstin Andersson Förvaltningschef (990816-991231) 229 723 kr
Granskning av Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för räkenskapsåret 1999
BDO Feinstein Revision AB har genomfört slutlig granskning av Riksdagens förvaltningskontors räkenskaper och årsredovisning för budgetåret 1999. Revisionsavdelningen vid Sveriges riksbank har genomfört granskning av delårsrapporten. Vi har tagit del av revisionsavdelningens rapport. Förvaltningskontoret har svarat på rapporten.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed.
Årsredovisningen har upprättats enligt förordningen om myndigheters årsredovisning (1996:882), vilken antagits i tillämpliga delar (Riksdagens förvaltningskontors författningssamling 1996:3).
Enligt vår uppfattning är årsredovisningen i allt väsentligt rättvisande.
Stockholm 2000-02-21
BDO Feinstein Revision AB
Ove Olsson Eva Lindström
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till talmanskonferensen och Riksdagens förvaltningskontor
Riksmötet 1998/99
Samtliga skrivelser har lämnats till förvaltningskontoret med undantag av nr 128 (punkt 4), som lämnades till talmanskonferensen.
Riksdagens skrivelse
1. nr 8 Riksbankens ställning
Prop. 1997/98:40, bet. 1998/99:KU2
Genomförda lagar/lagändringar:
SFS 1998:1402 (lag om ändring i regeringsformen), 1403 (lag om ändring i riksdagsordningen), 1404 (lag (1998:1404) om valutapolitik), 1405 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 1406 (lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering), 1407 (lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ), 1408 (lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän), 1409 (lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden), 1410 (lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.), 1411 (lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagens förvaltningskontor och myndigheter), 1413 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank).
Skrivelsen är slutbehandlad.
2. nr 95 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse m.m.
Prop. 1998/99:1, bet. KU1
Förvaltningsstyrelsen fattade beslut om anslagsdirektiv för 1999 den 16 december 1998, dnr 3-2131-98.
Genomförda lagar/lagändringar:
SFS 1998:1717 (lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter), 1718 (lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet), 1719 (lag om ändring i lagen (1998:1719) om riksdagsledamöternas arvode), 1720 (lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd).
Övriga åtgärder:
Moment 1 e) med anledning av Riksdagens förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK2 och 1998/99:RFK3 och med bifall till motion 1998/99:K5 yrkande 2 delvis antar utskottet i bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan i 1 b) och 1 d).
Riksdagsledamöternas arvode höjdes den 1 januari 1999 från 30 300 kr till 36 000 kr/månad samtidigt som kostnadsersättningen sänktes med 2 000 kr/månad.
Riksdagens arvodesnämnd fick i uppgift att fortsättningsvis motivera sina ställningstaganden i fråga om ändringar av arvodesnivån. Nämnden motiverade sitt beslut den 1 oktober 1999 om höjning av arvodet till 38 000 kr/månad.
Moment 2. beträffande att riksdagen bemyndigar Riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kr.
Bemyndigandet har inte utnyttjats under 1999.
Moment 5. beträffande framtida finansiering av arvodeshöjning:
att riksdagen som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört.
I budgetpropositionen för 2000 lämnades ett förslag till permanent finansiering av det höjda ledamotsarvodet fr.o.m. budgetåret 2000.
Skrivelsen är slutbehandlad.
3. nr 116 Riksdagens förvaltningskontors förslag 1997/98:3 om ändringar i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott, bet. KU7
Genomförd lagändring:
SFS 1999:22 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler).
Säkerhetskontrollen vid besök har förändrats.
Skrivelsen är slutbehandlad.
4. nr 128 Riksdagens arbetsformer
KU20, motionsbetänkande
moment 1 beträffande tid för propositioners avlämnanden:
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:K266 och 1998/99:K328 yrkande 8 som sin mening ger talmanskonferensen till känna vad utskottet anfört.
Frågan bereds för närvarande inom Riksdagskommittén.
5. nr 152 Vissa revisionsfrågor
Konstitutionsutskottets initiativ, bet. KU16
Genomförda lagändringar:
SFS 1999:203 (lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.), 204 (lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän), 205 (lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer), 206 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank).
Riksdagsförvaltningen har upphandlat internrevision fr.o.m. den 1 januari 2000.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Riksmötet 1999/2000
6. nr 61 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 1999/2000:1, bet. KU1
Förvaltningsstyrelsen fattade beslut om anslagsdirektiv för år 2000 den 14 december 1999, dnr 73-1519-99/00.
Införd lag:
SFS 1999:1209 (lag (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen)
Övriga åtgärder:
moment 2. beträffande stödet till ledamöterna och partigrupperna i riksdagen:
att riksdagen godkänner riksdagens förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 2 angående inriktning av den fortsatta utbyggnaden.
Utbyggnaden förbereds i enlighet med den beslutade inriktningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
7. nr 122 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1998
Redog. 1998/99:1, bet. 1999/2000:KU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Elanders Gotab, Stockholm 2000
Statsrådens deltagande i budgetdebatterna 1996/97-1998/99. Kammarkansliet.
Statsråds deltagande i ärendedebatter, PM från utredningstjänsten 1999-08-17, dnr 1999:1681.
Riksmötet 1997/98 pågick den 16 september 1997-den 4 oktober 1998
Ingen allmän motionstid 1995/96
Nya regler från den 1 februari 1996
Exklusive snabbprotokoll
1999/2000:RFK1
1999/2000:RFK1
1999/2000:RFK1
1999/2000:RFK1
Bilaga 1
1 Riksdagen 1999/2000. 2 saml. RFK1
Rättelse: S. 2 Tillkommit: Peter Jansson och Lars Bergquist.