Riksdagsförvaltningens redogörelse
2000/01:RS2
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2000 Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 21 februari 2001 fastställts av riksdagsstyrelsen.
Riksdagens förvaltningsstyrelse 2000 Ledamöter Birgitta Dahl, talman
(ordförande) Sven Hulterström (s) Per Unckel (m) Berit Andnor (s) Mats Lindberg (s) Lars Bäckström (v) Göran Hägglund (kd) Anders Björck (m) Marianne Carlström (s) Inger René (m) Martin Nilsson (s) Föredragande i riksdagsstyrelsen
Anders Forsberg
(riksdagsdirektör)
Innehåll
Riksdagsdirektören 3
Organisation 6
Ekonomisk översikt 7
Riksdagens personal 11
Resultatredovisning 15
Stödet till beslutsprocessen 16
Stödet till riksdagens ledamöter och anställda 22
Information till allmänheten 28
Det internationella parlamentariska arbetet 33
Finansiell information 36
Resultaträkning 36
Balansräkning 37
Anslagsredovisning 39
Finansieringsanalys 40
Noter 42
Sammanställning över väsentliga uppgifter 48
Vissa avgiftsfinansierade verksamheter 49
Riksdagsstyrelsen 2000/01 51
Riksdagsstyrelsens ledamöters övriga uppdrag 52
Granskning av Riksdagsförvaltningens årsredovisning för räkenskapsåret 2000 53
Bilaga 54
Riksdagsdirektören
Den nya organisationen av riksdagsförvaltningen har prövats under ett halvår. Det är ännu för tidigt med någon utvärdering men det står klart att en enhetlig parlamentarisk ledningsorganisation - riksdagsstyrelsen - och en gemensam myndighet för verksamhetens olika delar - riksdagsförvaltningen - ger bättre förutsättningar för mål- och resultatstyrning av verksamheten än med den tidigare delvis splittrade organisationen.
De fyra målen för riksdagsförvaltningen - med inriktning på stöd till beslutsprocessen, stöd till riksdagens ledamöter och anställda, information till allmänheten och stöd till det internationella arbetet - skall ej ses som av varandra oberoende mål. Det handlar i hög grad om samverkande processer i all förvaltning. Ett exempel är informationstekniken som utnyttjas i hela riksdagens verksamhet, ett annat kunskapsförsörjningen inom EU-området med betydelse både för beslutsprocessen, stödet till ledamöterna och informationen till allmänheten. En kostnadseffektiv uppfyllelse av målen liksom prioriteringar inom och mellan olika mål förutsätter en övergripande samordning av verksamheten. Ett arbete pågår nu i förvaltningen med att utveckla mål och resultatstyrningen. Syftet är att erhålla en effektivare styrning av verksamheten mot fastställda mål och en förbättrad uppföljning av verksamhetens resultat och kostnader. Nytt är att även utskottskanslierna och kammarkansliet skall utveckla mål för sin verksamhet.
En löpande avstämning av förvaltningens verksamhet sker i olika och nu också delvis nya former. Riksdagsstyrelsen höll sitt konstituerande sammanträde den 4 juli 2000. Styrelsen har haft sex sammanträden under år 2000. Bland de frågor som behandlats i styrelsen kan nämnas den övergripande planeringen av riksdagsarbetet, riksdagens internationella verksamhet ur olika aspekter, utskottens och ledamöternas reseverksamhet, föreningsverksamheten i riksdagen, arbetsordning för förvaltningen, anslagsdirektiv och andra ekonomiadministrativa frågor. Rådet för ledamotsnära frågor har sammanträtt två gånger. Ordförandekonferensen har mötts vid tre tillfällen och bl.a. informerats om och getts tillfälle att diskutera Riksdagskommitténs arbete, riksdagens planering inför det svenska ordförandeskapet i EU, förslag till en ny betänkandeutformning m.m. Därutöver har talmannen löpande samrått med gruppledarna. Förvaltningen har möten med kanslicheferna vid partikanslierna för avstämning av gemensamma frågor. Planeringen av riksdagsarbetet och andra för hela förvaltningen viktiga frågor tas regelbundet upp i riksdagsdirektörens ledningsgrupp.
Riksdagsarbetet och därmed också förutsättningarna för förvaltningens arbete har undergått stora förändringar under 1990-talet både genom inverkan av yttre faktorer i samhället som den ökade internationaliseringen och informationsteknikens intåg och genom ett medvetet reformarbete. Riksdagskommittén har följt upp och utvärderat viktiga delar av beslutsprocessen.
Intervjuer och enkäter har genomförts både bland ledamöter, partikanslier och tjänstemän. Resultatet har redovisats i tre slutrapporter under år 2000 från de parlamentariska referensgrupper kommittén utsett att se över budgetprocessen, arbetet med uppföljning, utvärdering och revision samt arbetet med EU-frågor. I kommitténs huvudbetänkande, som avlämnas i februari 2001, görs en samlad bedömning av förslagen från referensgrupperna och en analys av förslagen i ljuset av riksdagens grundläggande uppgifter. Kommitténs förslag kommer att innebära förändringar av arbetet inom verksamheten som stöder beslutsprocessen.
Under år 2000 avgav Riksdagskommittén tre delbetänkanden. Samtliga förslag har behandlats och beslutats av riksdagen.Två rörde riksdagens parlamentariska ledningsorganisation och förvaltningens organisation. Ett betänkande rörde riksdagen och den statliga revisionen. Beslutet i denna del innebär att en ny myndighet för den samlade statliga revisionen skapas under riksdagen år 2003.
Förvaltningens service till ledamöterna har utvärderats genom en servicenkät till samtliga ledamöter. Genomgående får riksdagsförvaltningen ett gott omdöme med höga medelvärden för stödet i olika former till riksdagens ledamöter.
Ett närmare samarbete har inletts mellan kammarkansliet, utskotten och EU-nämnden, utredningstjänsten och riksdagens internationella kansli. Utredningstjänsten har överförts till kammarkansliet. En informell beredningsgrupp på tjänstemannaplanet för EU-frågor har bildats. Beslut har fattats om en utökad bevakning från riksdagens sida i Bryssel under ordförandehalvåret, främst som stöd till utskotten och EU-nämnden.
Under året har ett omfattande arbete lagts ned på att bereda plats för ett antal nya politiska sekreterare till ledamöterna. En översyn av administrativa rutiner för riksdagsledamöternas inrikes resor har genomförts. Ett arbete har påbörjats i syfte att skapa mer tåliga system på dataområdet och därigenom åtgärda de problem som förevarit under året. Särskilda satsningar har gjorts inför det svenska ordförandeskapet i EU. I årsredovisningen finns på vart och ett av de fyra målområdena en redogörelse för verksamheten under året.
Den verksamhet som finansieras över ramanslagen Riksdagens ledamöter och partier m.m. och Riksdagens förvaltningskostnader lämnade sammantaget ett anslagssparande på ca 107 miljoner kronor. Kostnaderna för ledamöternas ersättningar och pensioner är lägre än beräknat. Ett antal större projekt har fördröjts, och kostnadsfördelningen för projekt som löper över flera år avviker från den beräknade. Kostnaderna för förberedelserna inför ordförandeskapet har förskjutits till år 2001. Reformen med politiska sekreterare har inte genomförts fullt ut som beräknat.
Riksdagsförvaltningens organisation den 31 december 2000
Siffrorna anger antal anställda den 31 december 2000
* Följande utskott ingår i utskottsorganisationen:
Konstitutionsutskottet (KU)
Finansutskottet (FiU)
Skatteutskottet (SkU)
Justitieutskottet (JuU)
Lagutskottet (LU)
Utrikesutskottet (UU) Försvarsutskottet (FöU)
Socialförsäkringsutskottet (SfU)
Socialutskottet (SoU)
Kulturutskottet (KrU)
Utbildningsutskottet (UbU)
Trafikutskottet (TU) Miljö- och jordbruksutskottet (MJU)
Näringsutskottet (NU)
Arbetsmarknadsutskottet (AU)
Bostadsutskottet (BoU). Organisation
En ny parlamentarisk ledningsorganisation för riksdagen infördes den 1 juli 2000. Förvaltningsstyrelsen och dess direktion samt talmanskonferensen ersattes av ett nytt beslutsorgan, den parlamentariskt sammansatta riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande.
För närvarande saknar de tre minsta partierna Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet ordinarie ledamöter i riksdagsstyrelsen. De har dock var sin företrädare med närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Även riksdagsdirektören har närvaro- och yttranderätt. Inom kretsen av ledamöter och företrädare med närvaro- och yttranderätt utses ett råd för ledamotsnära frågor. Riksdagsdirektören är ordförande i rådet. Dessutom inrättades ordförandekonferensen, ett organ för samråd mellan talmannen och utskottspresidierna.
Löpande hålls också s.k. gruppledarmöten mellan talmannen, gruppledarna och de vice talmännen för samråd i ärenden som rör bl.a. kammarens verksamhet.
En ny instruktion och arbetsordning för riksdagsförvaltningen har trätt i kraft, och dessutom har vissa ändringar genomförts i organisationen, detta som en följd av den nya parlamentariska ledningsorganisationen. Förändringarna innebär bl.a. att förvaltningen numera är en enda myndighet, med riksdagsdirektören som myndighetschef. Den består av tre större delar - kammarkansliet, utskottens och EU-nämndens kanslier samt det administrativa kontoret. Därutöver finns en informationsenhet och ett internationellt kansli (RIK).
Ekonomisk översikt
Riksdagens totala anslag exklusive anslag för stöd till politiska partier för verksamhetsåret 2000 uppgick till 1 068 miljoner kronor inklusive överfört anslagssparande. Av detta förbrukades 960 miljoner kronor, vilket gav en förbrukningsgrad på ca 90 %.
Budgetåret 2000
Den löpande verksamheten som finansieras över ramanslagen B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och B 2 Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett anslagssparande jämfört med budget på ca 107,6 miljoner kronor, vilket var ca 18 miljoner lägre än föregående år.
Till de poster på anslaget B1 som har en underförbrukning jämfört med budgeten hör bl.a. ersättning till riksdagens ledamöter ca 7,5 miljoner kronor, pensionskostnader 8,6 miljoner kronor, ränteinkomster på 2,3 miljoner kronor samt utskottens arbete med utvärdering av riksdagsbeslut 0,5 miljoner kronor.
Riksdagens internationella verksamhet hade en underförbrukning i förhållande till budget på 3,6 miljoner kronor. Däri ingår kostnader för förberedelser inför Sveriges EU-ordförandeskap 2001 som har en underförbrukning på ca 1,8 miljoner kronor. Medlen kommer dock att behövas under EU-ordförandeåret 2001.
Riksdagsförvaltningens lönekostnader uppgick till 224,8 miljoner kronor, vilket innebär 99 % av budgeterad lönekostnad. De poster på anslag B2 som har en underförbrukning i förhållande till budget är riksdagsprojekt på ca 5 miljoner kronor, vilket är en minskning med 10 miljoner kronor jämfört med föregående år, samt ränteinkomster på ca 2 miljoner kronor. Ränte- och amorteringskostnader för lån hade beräknats till ca 5,2 miljoner kronor högre än det faktiska utfallet.
Avdelningen för intern service förbrukade 84 % av tilldelad budget. Underförbrukningen uppgick till ca 11 miljoner kronor jämfört med ca 12,2 miljoner kronor föregående år.
Inom avdelningen för kunskapsförsörjning har distributionen av riksdagstrycket en underförbrukning på ca 2 miljoner kronor och EU-upplysningen på ca 2 miljoner kronor. Avdelningen förbrukade 85 % av tilldelad budget. Riksdagstryckets underförbrukning beror till stor del på ökad försäljning av riksdagstrycket. EU-upplysningens underförbrukning beror dels på hög personalomsättning bland informatörer, vilket resulterat i att planerade projekt inte har kunnat genomföras under året, dels på en stor annonskampanj som skjutits upp på grund av produktionstekniska svårigheter.
IT-avdelningen förbrukade under året 85 % av tilldelad budget. Driftbudgeten överskreds med ca 2,8 miljoner kronor, bl.a. beroende på ökade konsultkostnader för helpdesk och konsultkostnader för att komma till rätta med det stora problem som riksdagens datanätverk har haft under året. De projekt som IT-avdelningen ansvarar för har en underförbrukning på ca 13,5 miljoner kronor, vilket är ungefär samma nivå som föregående år.
Huvudorsakerna till den fortsatt stora underförbrukningen har varit svårigheter i planeringen med att förutse kostnadsfördelningen över åren för fleråriga projekt. Flertalet projekt är påbörjade och beräknas avslutas under år 2001.
Informationsenheten förbrukade 85 % av tilldelad budget. Den totala underförbrukningen uppgick till ca 2,1 miljoner kronor av vilket information till allmänheten och förberedelser inför EU-ordförandeåret stod för 1,6 miljoner kronor. Orsakerna till underförbrukningen beror på upphandlingar som dragit ut på tiden samt att planerade konsultinsatser för webbutveckling inte har tagits i anspråk under året.
Riksdagsförvaltningen beräknade att kostnaderna inom förvaltningen för politiska sekreterare under året skulle uppgå till 12,3 miljoner kronor. Endast 51 % av budgeterade medel har dock förbrukats, vilket resulterat i en underförbrukning på ca 6 miljoner kronor. Detta beror på att partikansliernas anställning av politiska sekreterare skett i långsammare takt än beräknat.
Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett datautrustning och byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna till 86,6 miljoner kronor, en minskning jämfört med föregående år, då investeringarna uppgick till 118 miljoner kronor. Två fastigheter har invärderats under året, dels fastigheten Kvasten som invärderades till 51 miljoner kronor, dels fastigheten Aurora som invärderades till 50 miljoner kronor. Invärderingen av immateriella tillgångar uppgick till 13,7 miljoner kronor. Nedskrivningar i pågående arbeten uppgick till 14,9 miljoner kronor och avsåg kostnader som ej bedömdes vara investeringar. Riksdagsförvaltningen har också under året upptagit lån i Riksgäldskontoret på sammanlagt 28,4 miljoner kronor. Lånet avsåg investeringar i fastigheten Aurora.
Anslagsförbrukning (mnkr)
Anslag 2000 1999 1998 1997 1996 B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag 519,5 490,7 434,1 424,6 382,2 B2 Riksdagens förvaltnings-kostnader, ramanslag 440,6 451,3 441,6 363,0 350,8 Totalt 960,1 942,0 875,7 787,6 733,0 C4 Stöd till politiska partier 140,0 140,0 140,5 105,5 120,0 Utgående anslagssparande per den 31 december (mnkr)
Tabellen avser riksdagens samtliga anslag och fördelar sig enligt följande:
Anslag 2000 1999 1998 1997 1996 B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag 37,7 43,8 45,5 19,7 43,4 B2 Riksdagens förvaltnings-kostnader, ramanslag 69,9 81,5 112,5 94,1 80,0 Totalt 107,6 125,3 158,0 113,8 123,4 C4 Stöd till politiska partier 8,6 3,3 12,0 39,7 53,5 Mål- och resultatstyrning inom riksdagsförvaltningen
Ett arbete med att utveckla mål- och resultatstyrningen inom riksdagsförvaltningen pågår. Syftet är att erhålla en effektivare styrning av verksamheten mot fastställda mål och en förbättrad uppföljning av verksamhetens resultat och kostnader. Med ett sådant underlag som grund kan prioriteringar och avvägningar av verksamhetens inriktning göras med större säkerhet. Arbetet innebär en anpassning till de styrformer som riksdagen beslutat skall gälla för statsförvaltningen i övrigt.
En total kartläggning av samtliga avdelnings- och enhetsmål samt prestationer och aktiviteter inom administrativa kontoret och informationsenheten har genomförts under hösten 2000. Det fortsatta arbetet inriktas på att definiera vilka mål och mått som är relevanta för att härleda måluppfyllelse av de övergripande målen. För dessa mål skall uppföljningsmetoder fastställas.
Även för utskottskanslierna och kammarkansliet kommer möjligheterna att finna mätbara mål och mått att prövas. Förutsättningarna för att mäta resultat skiljer sig åt mellan olika verksamheter, och utvecklingsarbetet får anpassas efter detta.
Grunden kommer att läggas för en verksamhetsanpassad redovisningsstruktur, dvs. att kostnader och verksamhetens resultat skall kunna följas upp i samma struktur. Redovisningsplanen kommer att anpassas stegvis för att möjliggöra en fördelning av direkta och indirekta kostnader mot de övergripande målen.
Konstitutionsutskottet (KU) har vid behandlingen av riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1998 framhållit vikten av att resultatredovisningen är rättvisande och substantiell samt att en ökad redovisning av resultatmått och måluppnående bör eftersträvas. Vid behandlingen av årsredovisningen för år 1999 konstaterar utskottet:
"Inom riksdagsförvaltningen pågår ett utvecklingsarbete för att vidareutveckla måluppföljningsmetoder och resultatmått samt kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer.
Utskottet förutsätter att även frågan om femårsanalyser behandlas i det kommande utvecklingsarbetet."
En resultatredovisning med den inriktning som utskottet efterfrågar kommer att presenteras i nästkommande årsredovisning. Eftersom rapporteringen i resultatredovisningen skall spegla de mål, resultatkrav och återrapporteringskrav som riksdagsstyrelsen fastställer betyder det att även anslagsdirektivet för riksdagsförvaltningen bör utvecklas som styrinstrument.
Riksdagens revisorer (RR) väckte frågan om femårsanalyser i en förstudie (1998/99:8). Enligt RR skulle en sådan analys avse en uppföljning och diskussion om förvaltningens utveckling, av förändringar som skett och orsakerna därtill samt utgöra ett underlag för principiella diskussioner. Femårsanalyser skall göras av RR eller extern instans på uppdrag av KU eller riksdagsstyrelsen.
En analys av förvaltningens uppdrag, arbetsformer och organisation presenterades för riksdagen under våren 2000 inför beslutet om en ny förvaltningsorganisation. Riksdagsförvaltningen bedömer att de förändringar som genomfördes per den 1 juli 2000 av förvaltningens organisation och styrformer bör ges viss tid att verka innan initiativ tas till en femårsanalys. Ett femårsperspektiv kommer dock att eftersträvas i förvaltningens resultatredovisning för de prestationer och resultatmått som redovisas där.
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under år 2000 redovisas i bilaga till riksdagsförvaltningens redogörelse till riksdagen om årsredovisning för verksamhetsåret 2000.
Riksdagens personal
Antalet anställda personer på fasta anställningar (inklusive vikariat på fasta anställningar) var 598 vid utgången av år 2000. Det innebär att antalet anställda är något färre i förhållande till föregående år. Antalet årsarbetskrafter var år 2000 något lägre än föregående år - 526 mot 527 året innan. Dock har vissa enheter på grund av vakanser anlitat inhyrda tjänster i något större utsträckning än tidigare år. Den registrerade övertiden var ca 16 000 timmar år 2000 mot ca 17 000 föregående år. Bland de anställda är kvinnorna fortfarande i majoritet (59 %).
Under år 2000 slutade 59 personer med fast anställning, varav 13 med pension. 61 personer nyanställdes på fasta anställningar eller på långtidsvikariat. Personalomsättningen var ca 10 %, vilket är två procentenheter högre än föregående år.
Kontakterna mellan företagshälsovården och riksdagsledamöter/riksdags-anställda har minskat från 3,2 kontakter per person till 2,7. Förvaltningen har under året fortsatt satsningen på ergonomisk uppföljning av de enskilda arbetsplatserna. Dessa arbetsplatsbesök kommer att fortsätta under hela år 2001.
Under året har den genomsnittliga sjukfrånvaron ökat från 15 till 20 sjukdagar per anställd. I antalet sjukdagar ingår samtliga rapporterade sjuk- och arbetsskadedagar. Ökningen hänför sig i huvudsak till långtidssjukskrivna kvinnliga anställda över 55 år. Bland dessa är diagnoserna stressreaktion, depression och ryggbesvär förhållandevis ofta förekommande.
En friskvårdskonsulent har deltidsanställts på försöksbasis för att stärka insatserna för friskvård. Syftet är att riksdagens ledamöter och anställda skall stimuleras till egna aktiva insatser för att främja hälsa och välbefinnande.
Ett nytt introduktionsprogram för nyanställda medarbetare har utarbetats och genomförts under två perioder. Utöver en obligatorisk del består programmet av ett tiotal frivilliga seminarier. Totalt har ca 90 personer deltagit.
I jämställdhetsplanen anges att målet för jämställdhetsarbetet inom riksdagsförvaltningen är att ta till vara och dra nytta av kompetensen hos både kvinnor och män. Alla som arbetar i riksdagsförvaltningen har lika värde och skall ha lika möjligheter. Därför måste kvinnor och män beredas likvärdiga möjligheter till kompetensutveckling.
Riksdagsförvaltningen skall ha en arbetsorganisation och ett arbetssätt, som gör det möjligt att förena arbete och föräldraskap på ett bra sätt.
Arbetsklimatet skall präglas av respekt och tolerans för olika personligheter och olika synsätt. Alla former av mobbning och sexuella trakasserier avvisas som oacceptabla.
Riksdagsförvaltningen hade vid slutet av året 355 kvinnor och 243 män anställda. Av antalet chefer med personalansvar i kammar- och utskottskan-slier var vid årets utgång 7 kvinnor och 15 män.
På administrativa kontoret var fördelningen 9 kvinnor och 6 män.
Kompetensutveckling
I dag ställs stora krav på de anställdas specialistkompetens, och en viktig del i riksdagsförvaltningens verksamhet är den fortlöpande utbildningen av de anställda. Kompetensutveckling kan ses som ett verktyg för att skapa en mer dynamisk organisation. Inom riksdagsförvaltningen finns det stora skillnader i hur de enskilda enheterna arbetar med kompetensutveckling. En del av förklaringen är den stora organisatoriska variation av verksamheter som existerar inom riksdagsförvaltningen.
Under år 2000 har som under tidigare år utbildning skett på IT-sidan, både när det gäller enskilda program, hantering av programvara och kurser för "datakörkort" som erbjudits personalen. Riksdagsförvaltningens IT-avdelning har anordnat kurser, enskild undervisning men även online-utbildning. Ett annat inslag är speciella kompetensutvecklingsmodeller, profiler för den enskilde anställde, som är kopplade till arbetsuppgifterna. Sverige är ordförandeland i EU under 2001 - något som kräver förkunskaper, och därför har kurser om EU och olika studiebesök anordnats.
Ett nytt inslag har varit satsning på processarbete, där anställda har gått kurser i processmodellering.
Den centrala kompetensutvecklingen handhas av personalenheten, med en budget som är ungefär lika stor som enheternas sammantagna. Centralt anordnas allmän kompetensutveckling som språkutbildning, brandskydd, kurser i första hjälpen och datautbildningar.
Riksdagsförvaltningens kompetensutveckling, med allt från förarutbildning till kurser i klustringsteknik, syftar till att de anställda skall kunna följa med i utvecklingen. Totalt har riksdagsförvaltningen under år 2000 använt ca 9,7 miljoner kronor för kompetensutveckling, ca 2 % av ramanslaget för förvaltningen.
18 språkcirklar i engelska och franska har pågått under hela året. Ett hundratal medarbetare har deltagit. Vissa av cirklarna har inriktats mot speciella befattningskategorier såsom bevakningsmän, bibliotekarier och informatörer. 40 personer har deltagit i intensivutbildningar i engelska och franska utomlands. Studieresor till EU-institutioner har genomförts, och fyra medarbetare har också under perioder på 3-6 månader praktiserat vid Europaparlamentet.
Attitydmätning
En särskild utvecklingsinsats har genomförts vid serviceenheten med dess närmare 100 anställda. Serviceenhetens personal skall hjälpa ledamöter och andra uppdragsgivare att genomföra sina olika arbetsuppgifter och uppdrag genom att se till att den interna servicen fungerar. För att göra detta ställs höga krav på medarbetarnas kompetens, både vad gäller specifika faktakunskaper och förmåga att leverera service med god kvalitet. En attitydmätning har genomförts bland personalen.
Genom att göra årliga mätningar erhålls en trend och möjlighet till att följa förändringar inom enheten, säkerställa att personalen trivs och kontinuerligt skapa möjlighet för medarbetarna att vara med och påverka sin arbetssituation.
Två attitydmätningar genomfördes 1999 och 2000. Enheten har 98 medarbetare och av dessa har 91 % svarat.
Resultatet för båda åren ligger över medelvärdet, och en förbättring har dessutom skett mellan åren.
Antalet anställda fördelade på ålder och kön
Ålder Kvinnor Män Totalt 60- 27 18 45 55-59 67 32 99 50-54 51 34 85 45-49 40 25 65 40-44 41 31 72 35-39 49 46 95 30-34 47 31 78 25-29 31 19 50 -24 2 7 9 Totalt 355 243 588 Anställningtid bland riksdagens anställda och kön
Tid Kvinnor Män Totalt -1 29 23 52 1-3 41 42 83 4-5 76 40 116 6-10 61 56 117 11-14 87 38 125 15-19 21 17 38 20-24 23 9 32 25- 17 18 35 Genomsnittlig anställningstid totalt 9,20
Kvinnor 9,42
Män 8,88
Antalet anställda fördelade på område och kön
Område Kvinnor Män Totalt Riksdagsdirektör, KK, Info, RIK 78 27 105 Utskotten, EU-nämnden 75 44 119 Förvaltningskontoret 9 6 15 Administration 27 8 35 Data och dokument 30 52 82 Kunskapsförsörjning 54 34 88 Intern service 82 72 154 Antal anställda totalt 598
Kvinnor 355
Män 243
Personalomsättning 1995/96-2000
Riksdagsförvaltningen
95/96 97 98 99 2000 Nyanställda 62 60 66 56 61 Slutade 40 53 67 46 59 Varav pension 18 28 14 11 13 Resultatredovisning
Stödet till beslutsprocessen
Stödet till riksdagsledamöter och anställda
Information till allmänheten
Det internationella parlamentariska arbetet
Stödet till beslutsprocessen
Kammarens arbete följde i stort sett det mönster som utvecklats under de senaste åren. Antalet sammanträdestimmar håller sig kring drygt 600, och arbetet är ojämnt fördelat över riksmötet med kraftiga toppar i december, mars och maj. En viss utjämning kan dock konstateras jämfört med tidigare år. Den faktiska debattiden för behandling av ärenden skilde sig endast marginellt från den beräknade totala debattiden.
Försöket med i förväg planerade voteringstider fortsatte under riksmötet. Försöket utvärderas löpande och förändringar i modellen sker i takt med att nya erfarenheter vinns. Att voteringstiden i kammaren sjunkit under innevarande mandatperiod jämfört med tidigare riksmöten torde dock snarare hänga samman med det politiska läget än med de fasta voteringstiderna. Någon slutsats om försökets effekter i detta avseende kan därför ännu inte dras.
Antalet tillfällen då regeringen lämnade information i kammaren mer än fördubblades från föregående riksmöte, från 7 till 17. Hälften rörde internationellt samarbete, inklusive samarbetet inom EU. Antalet aktuella debatter och särskilda debatter i olika sakfrågor ökade från 3 till 11.
Förutom allmänpolitiska debatter, partiledardebatter och utrikespolitiska debatter ordnades tre särskilda debatter, vilka samtliga hade anknytning till Europeiska unionen. Statistiken pekar på att det medvetna strävande som gjorts under senare år för att göra kammaren till ett forum för debatter i aktuella frågor och för en öppen debatt och information i EU-frågor börjar ge frukt. Att antalet skriftliga frågor och interpellationer också ökar visar på en liknande tendens till ökade krav från ledamöternas sida på snabb information och debatt i olika aktuella frågor.
En konsekvens av denna utveckling är att planeringen av kammarens arbete måste göras mer flexibel för att kunna anpassas till hastigt uppkommande önskemål. En annan konsekvens är att kraven på statsrådens närvaro i kammaren ökar. Kammarkansliet har fått vidkännas en kraftigt ökad arbetsbelastning vad gäller samordningen och planeringen av arbetet i kammaren. Problemen med att hitta lämpliga tider för besvarande av interpellationer har också vuxit. Antalet interpellationer som inte besvaras i tid ökar, och fler interpellationsdebatter måste förläggas till kvällstid.
Det bör särskilt noteras att statsrådens deltagande i budgetdebatter och ärendedebatter, som minskade kraftigt föregående år, nu återigen ökar. Under riksmötet deltog statsråd i 18 ärendedebatter och i 9 budgetdebatter. Detta kan jämföras med föregående år då motsvarande antal låg på 14 respektive 5.
Tolkutrustning för 12 språk har installerats i första- och andrakammarsalarna som förberedelse till ordförandeskapet i EU.
Ett sökbart ljud- Norrbottens Kuriren AB, vice ordförande; Norrbottens Kurirens förvaltnings AB, ledamot; Kunskapsskolan AB, ledamot; Norrköpings tidningar AB, ledamot; Norrköpings tidningars förvaltnings AB, ledamot
Berit Andnor (s) Ledamot 621 783 kr Mats Lindberg (s) Ledamot 554 436 kr Norrlandsfonden, ordförande; Ekström Management A.H. Småföretagsinvest AB, Stockholm, ledamot; Vägverket, Borlänge, ledamot
Lars Bäckström (v) Ledamot 524 558 kr Riksskatteverket, ledamot; Riksbankens jubileumsfond, ledamot
Göran Hägglund (kd) Ledamot 525 963 kr Anders Björck (m) Ledamot 669 094 kr Försvarets underrättelsenämnd, ordförande; Vin Nordbanken AB, Region Syd, ledamot
Marianne Carlström (s) Ledamot 599 884 kr Inger René (m) Ledamot 536 990 kr Datainspektionen, ledamot
Martin Nilsson (s) Ledamot 553 618 kr Anders Forsberg Riksdagsdirektör 863 840 kr Granskning av Riksdagsförvaltningens årsredovisning för räkenskapsåret 2000
BDO Feinstein Revision AB har genomfört slutlig granskning av Riksdagsförvaltningens räkenskaper och årsredovisning för räkenskapsåret 2000.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed.
Årsredovisningen har upprättats enligt övergångsbestämmelserna till förordningen om myndigheters årsredovisning (2000:605) vilken antagits i tillämpliga delar av Riksdagsstyrelsen den 13 december 2000.
Enligt vår uppfattning är årsredovisningen i allt väsentligt rättvisande.
Stockholm 2001 02 21
BDO Feinstein Revision AB
Ove Olsson Eva Lindström
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Riksdagens revisorer har granskat årsredovisningen för verksamhetsåret 2000. Vid granskningen har Riksdagens revisorer biträtts av auktoriserade revisorerna Robin Holmberg och Roland Nilsson från KPMG.
Årsredovisningen har upprättats enligt förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882) samt övergångsbestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Årsredovisningen med bokslut per 2000-12-31 är enligt vår uppfattning i allt väsentligt rättvisande. Granskningsrapport, undertecknad av den auktoriserade revisorn, bifogas.
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum den 22 mars 2001. I beslutet har deltagit revisorerna Ingemar Josefsson (s), Per Rosengren (v), Anita Jönsson (s), Kenneth Lantz (kd), Hans Stenberg (s), Karl-Gösta Svenson (m), Ann-Marie Fagerström (s), Marie Engström (v), Conny Öhman (s) och Ann-Kristine Johansson (s).
Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichef Åke Dahlberg och administrativ chef Berit Ljunggren (föredragande).
Stockholm den 22 mars 2001
På Riksdagens revisorers vägnar
Ingemar Josefsson Berit Ljunggren
Ordförande Föredragande
Bilaga
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdags-förvaltningen under år 2000
Riksmötet 1999/2000
Riksdagsskrivelserna nr 122 och 242 är ställda till riksdagens förvaltningskontor, nr 212 till talmanskonferensen och nr 221 till nordiska rådets svenska delegation.
Riksdagsskrivelse
1. nr 122 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1998
Redogörelse 1998/99:RFK1, bet. 1998/99:KU8
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1998 är lagd till handlingarna.
Skrivelsen är slutbehandlad.
2. nr 212 Riksdagens parlamentariska ledningsorganisation samt ny förvaltningsorganisation för riksdagen
Talmanskonferensens förslag 1999/2000:TK1 Riksdagens parlamentariska ledningsorganisation, bet. 1999/2000:KU19
Genomförd lagändring:
SFS 2000:418 (ändring i riksdagsordningen)
Skrivelsen är slutbehandlad.
3. nr 213 Riksdagens parlamentariska ledningsorganisation samt ny förvaltningsorganisation för riksdagen
Talmanskonferensens förslag 1999/2000:TK2 Ny förvaltningsorganisation för riksdagen, bet. 1999/2000:KU19
Genomförda lagar/lagändringar:
SFS 2000:419 (lag (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, SFS 2000:420 (lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier), SFS 2000:421 (lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar), SFS 2000:422 (lag om ändring i lagen (1982:1255) om författningssamlingar för riksdagens förvaltningskontor och Riksbanken), SFS 2000:423 (lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen), SFS 2000:424 (lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän), SFS 2000:425 (lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer), SFS 2000:426 (lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.), SFS 2000:427 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank), SFS 2000:428 (lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter), SFS 2000:429 (lag om ändring i lagen (1993:825) om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex), SFS 2000:430 (lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd), SFS 2000:431 (lag om ändring i lagen (1993:1427) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden), SFS 2000:432 (lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter), SFS 2000:433 (lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m.
till Sveriges företrädare i Europaparlamentet), SFS 2000:434 (lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627), SFS 2000:435 (lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen), SFS 2000:436 (lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen), SFS 2000:437 (lag om ändring i lagen (1999:1286) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter) samt SFS 2000:438 (lag om ändring i lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn).
Skrivelsen är slutbehandlad.
4. nr 221 Nordiskt samarbete 1999
Regeringens skrivelse 1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999, redogörelsen till riksdagen 1999/2000:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1999 jämte motioner, bet. 1999/2000:UU9.
Skrivelsen är slutbehandlad.
5. nr 242 Ändringar i arvodeslagen
Förslag från riksdagens förvaltningsstyrelse 1999/2000:RFK2, bet. 1999/2000: KU22
Genomförd lagändring:
SFS 2000:548 (Lag om ändring i lagen (1989:185) om riksdagsledamöternas arvode).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Riksmötet 2000/01
Riksdagsskrivelserna nr 20 och 66 är ställda till riksdagsförvaltningen och nr 68 och 116 till riksdagsstyrelsen
Riksdagsskrivelse
6. nr 20 Riksdagens arbetsformer
Prop. 2000/01:1 volym 7, jämte motioner, bet. 2000/01:KU4
Genomförda lagändringar:
SFS 2000:1062 (lag om ändring i riksdagsordningen), SFS 2000:1063 (lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen).
Övriga åtgärder:
Utskottet förutsatte att en utvärdering av registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen kommer till stånd i enlighet med vad som tidigare uttalats.
Förslag om formerna för en utvärdering kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under våren 2001.
7. nr 66 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Prop. 2000/01:1, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Riksdagens förvaltningskontors redogörelse 1999/2000:RFK1 jämte motioner, bet. 2000/01:KU1
Riksdagsstyrelsen fattade beslut om anslagsdirektiv för 2001 den 13 december 2000, dnr 73-1221-00/01. Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999 är lagd till handlingarna.
Genomförd lagändring:
SFS 2000:1195 (Lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen).
Övriga åtgärder:
Konstitutionsutskottet förutsatte att frågan om femårsanalyser behandlas i det utvecklingsarbete som pågår inom riksdagsförvaltningen för att vidareutveckla måluppföljningsmetoder och resultatmått samt kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer.
Det pågående arbetet beskrivs i denna årsredovisning.
8. nr 68 Rikets styrelse
Motionerna 2000/01:K294 och 376, bet. 2000/01:KU1
Med anledning av två motioner angående avskaffande av riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelsförmåner uppdrog riksdagen till riksdagsstyrelsen att skyndsamt utreda hur förändringar i ersättningssystemet bör utformas.
Åtgärd:
Förslag om ändring i ersättningslagen kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under våren 2001.
9. nr 116 Riksdagen och den statliga revisionen
Riksdagsstyrelsens förslag 1999/2000:RS1, motionerna 2000/01:K1, K2 och K324, 1999/2000:K314, K315, K316, K317, K337, K342, K343, K349 och Fi510, bet. 2000/01:KU8
Riksdagen uppdrog åt riksdagsstyrelsen att efter utredning återkomma till riksdagen med förslag som i enlighet med vad utskottet anfört tillgodoser riksdagens eget behov av revisionsliknande insatser.
Åtgärd:
Förslag om fortsatt hantering i riksdagen av frågorna kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under våren 2001.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
2000/01:RS2
:
2000/01:RS2 Riksdagsdirektören
:
2000/01:RS2
:
:
2000/01:RS2
:
:
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Ekonomisk översikt
Ekonomisk översikt 2000/01:RS2
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Riksdagens personal
Riksdagens personal 2000/01:RS2
2000/01:RS2
:
:
:
:
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Stödet till beslutsprocessen
Stödet till beslutsprocessen 2000/01:RS2
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Stödet till riksdagens ledamöter och anställda
Stödet till riksdagens ledamöter och anställda 2000/01:RS2
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Information till allmänheten
Information till allmänheten 2000/01:RS2
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Det internationella parlamentariska arbetet
Det internationella parlamentariska arbetet 2000/01:RS2
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Finansiell information
Finansiell information 2000/01:RS2
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Noter
Noter 2000/01:RS2
2000/01:RS2
:
:
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Vissa avgiftsfinansierade verksamheter (kronor)
:
2000/01:RS2
:
:
2000/01:RS2
:
:
2000/01:RS2
:
:
2000/01:RS2
2000/01:RS2 Bilaga
Bilaga 2000/01:RS2
2000/01:RS2