Redogörelse till riksdagen
1998/99:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet
och förvaltning under år 1998 1998/99 RJ1 Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande (fr.o.m. den 10 augusti 1998) anges bl.a.
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt
att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser därvid särskilt uppmärksammas
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.
Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom användningen av donationen. Bl.a. angavs följande användningsområden:
stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner
etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationell, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytes-program
befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering
främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/högskolor och andra verksamheter
De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten har omkring 3,5 miljarder ( i 1998 års penningvärde) delats ut till vetenskaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till ca 6,5 miljarder kronor vid årsskiftet 1998/99.
VD-kommentar
De styrelseledamöter och ledamöter av beredningsgrupperna som vid utgången av oktober månad överlämnade ansvaret till sina efterträdare har under sin mandatperiod 1992-1998 fått medverka under den mest dynamiska förändringsperiod vi haft sedan Riksbanksfondens tillkomst. De nya forskningsstiftelserna och EU:s ramprogram för forskning har tillfört det svenska forskarsamhället uppemot ett par miljarder kronor årligen. Forskningsstiftelserna har dessutom kraftigt förstärkts av värdeutvecklingen på aktiebörsen. Riksbankens Jubileumsfond erhöll, som bekant, en donation vid årsskiftet 1993/94 på 1,5 miljarder kronor till förmån för kulturvetenskaplig forskning. Denna mycket omfattande externa injektion till stöd för svensk forskning har kommit samtidigt som den svenska högskolan, trots starka budgetrestriktioner, har byggts ut för att kunna härbärgera ett kraftigt ökat antal studerande. Fyra högskolor i Luleå, Karlstad, Växjö och Örebro har erhållit universitetsstatus och ytterligare en, Mitthögskolan, har fått långtgående utfästelser att under de närmaste åren uppnå denna status. Högskolan på Södertörn och i Malmö eftersträvar att utvecklas till universitet. Därtill har s.k. vetenskaps-områden tilldelats en del andra mindre och medelstora högskolor. Statens resurstilldelning till forskningen har samtidigt minskat. Detta sammantaget har medfört att universitet och högskolor utsatts för ett dubbelt eller tredubbelt ekonomiskt tryck. Universitetens och högskolornas egna medel för forskning dvs. fakultetsanslagen har, som jag framhöll redan för ett år sedan, urholkats genom statsmakternas och i viss mån av hög-skol-ledningarnas egna beslut, på ett sådant sätt att man kan ifrågasätta om det återstår någon reell handlingsfrihet och autonomi på det vetenskapliga området. För att inte universiteten och högskolorna enbart skall bli anstalter för grundutbildning med därtill knutet "hotell" för olika "gäster" från forskningssamhället krävs en tydligare fokusering på denna problematik.
Statsmakterna är nu i färd med att utforma en ny allomfattande forskningspolitik med utgångspunkt från de förslag som på senhösten 1998 presenterades av Forskning 2000 (SOU 1998:128). Frågan är om inte det mest angelägna just nu vore att rikta uppmärksamheten på de enheter, universitet och högskolor som med självständighet och hög kvalitet förväntas utföra all den forskning som det finns angelägna behov av. En samlad översyn av universitets- och högskolesystemet, arbetsfördelningen inom systemet och resurs-tilldelningen för egen forskningsverksamhet, är nödvändig för att långsiktigt behålla kvaliteten såväl i forskningen som i grundutbildning och forskarutbildning.
Redan nu finns tydliga tendenser till att universiteten och högskolorna saknar resurser för att tillgodose de egna behoven av forskarutbildade, och än mindre har de möjligheter att tillgodose samhällets behov av forskarutbildad arbetskraft.
En allt större del av resurserna till forskarutbildningen kommer nu från externa källor däribland Riksbankens Jubileumsfond. Förutom den extra insats på 60 miljoner kronor som RJ:s styrelse under 1997 avdelade, innebärande att 135 doktorander fram till år 2000 kan slutföra doktorandutbildningen, torde för närvarande nästan 200 doktorander få sin utbildning betald genom RJ:s projektanslag. RJ:s satsning under 1998 på en nationell
forskarskola i moderna språk har rönt stor uppskattning. Krav på motsvarande insatser finns även inom andra områden.
Riksbankens Jubileumsfond var så sent som 1992 en mycket blygsam nationell aktör och finansiär inom humaniora och samhällsvetenskap. Då kunde endast 24 mindre "en persons"-projekt påbörjas till en totalkostnad på 8 miljoner kronor. Nu, sex år senare då 80 miljoner kronor utdelas och 77 nya projekt kan inledas, spelar RJ en helt annan roll. Den årliga tilldelningen av medel till nya projekt ligger nära nog i paritet med vad de näraliggande statliga forskningsråden gemensamt kan fördela till svenska forskare. Därtill har RJ fått en helt ny internationell anläggningsyta. Svenska forskare har genom RJ:s medel fått nya möjligheter till permanent samverkan med forskargrupper inom och utom Europa.
Tillgång till vetenskaplig kunskap är av avgörande betydelse för utvecklingen av vår kultur. Den idéhistoriska forskningen har på ett övertygande sätt lyckats tydliggöra vetenskapens historiska roll att också vara en kulturell kraftkälla. Detta budskap var ett genomgående tema vid de tre av RJ initierade seminarierna om "Cultural Research for Human Development" vid Unescos världskonferens i Stockholm "The Power of Culture". Kulturforskningens roll och stora betydelse fick ett påtagligt genomslag i Unescos "Plan of Action", som antogs vid den internationella regeringskonferensen om kultur och utveckling i Stockholm den 2 april 1998. Denna investering för att forskningsmässigt tackla globala framtidsfrågor kommer med all sannolikhet att medföra engagemang i nya allianser och deltagande i både redan befintliga och nybildade nätverk i såväl Europa som på global nivå.
Jag har all anledning att i detta sammanhang rikta ett varmt tack till alla nu avgångna ledamöter och bland dem särskilt till styrelsens högt värderade ordförande, professor Inge Jonsson, för skapandet av utvecklingsbetingelserna för Riksbankens Jubileumsfonds nyorientering i det forskningspolitiska landskapet. Professor Inge Jonsson har i denna årsredovisning blickat tillbaka på de år han varit ordförande för fonden. Det är min övertygelse att Riksbankens Jubileumsfond under den nytillträdda styrelsen med professor Stig Strömholm som ordförande kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Professor Stig Strömholms eminenta position i det europeiska universitets- och högskolesystemet, bl.a. genom presidentskapet i Academia Europaea, kommer att ytterligare förstärka och underlätta Riksbankens Jubileumsfonds tilltagande uppgifter som högkvalitativ forskningsfinansiär och aktör såväl i det nationella som i det internationella vetenskapssamhället.
Dan Brändström
Den forskningsstödjande verksamheten
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag.
Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält och har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Under 1998 har ca 55 % av RJ:s forskningsbudget tillfallit humaniora och teologi och ca 40 % har tilldelats samhällsvetenskapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen erhöll ca 3 %. Övriga 2 % utgör stöd till stipendier m.m.
I första hand prioriteras projekt, som inte naturligt tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.
RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade anslag, finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt, speciellt inom den Kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.
Arbetssätt
Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller - oftast - flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som internationella, vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.
Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.
Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:
1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar, som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse för RJ och som utformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar (projektskisser) avslås.
2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen.
I de fall ansökningarna gäller forskning, som etiskt kan ifrågasättas, prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forskningsråden.
Ansökningar till Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har inneburit att projekten har granskats från följande utgångspunkter:
anknytning till i anvisningarna formulerade teman om "Kultur-vetenskapliga grundvalar" och "Samhällsförändringar i tid och rum"
projektets gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att samarbeta över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna
doktorandmedverkan
idéer om forskningsinformativa insatser.
Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter, som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området i fråga.
Under 1996 inledde två nya områdesgrupper sin verksamhet. Det var gruppen för forskning om konst och gestaltning och den om kapitalmarknadsforskning. Under 1997 beslöt styrelsen att även inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället.
Uppföljning och utvärdering
Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 29 projekt, 25 projekt inom Jubileumsdonationen och 4 inom den Kulturvetenskapliga donationen, varit föremål för särskild granskning. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurs-tilldelning. Men därutöver har det varit ett syfte att genom samtal med prefekter, dekaner och rektorer utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.
Under året har 29 projektledare vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt Handelshögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Chalmers Tekniska Högskola (CTH) kontaktats och erhållit följande frågor som skriftligen besvarats:
Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat? Publikationslista bör bifogas.
Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)?
Har projektets medarbetare medverkat med "papers" vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.
Har projektet medfört att Du eller någon av dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.
Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.
Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?
Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till:
löner
utrustning
resor
lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader)
ev. övriga omkostnader.
Följande projekt har besökts vid de ovan nämnda lärosätena:
Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m. besökte tillsammans med den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen KTH den 5 februari ett av RJ:s större och mer långsiktiga forskningsprogram nämligen
1995-5042 Svante Lindqvist/Marie Nisser, Vetenskaplig forskning - Teknisk förändring - Industriell förnyelse. Den linjära modellen granskad ur ett teknikhistoriskt perspektiv.
Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 18.000.000 kr Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m. besökte senare under året, den 4 september, Handelshögskolan i Stockholm varvid följande projekt granskades:
1994-0326 Sven-Erik Sjöstrand, EFI, Den svenska ideella sektorn
Anslag t o m 1997-06-30 Totalt beviljat 1.730.000 kr 1995-0286 Ingalill Holmberg, Kultur, ledarskap och organisationspraktik i ett internationellt perspektiv.
Anslag t o m 1999-06-30 Totalt beviljat 2.061.000 kr Samma dag granskades även ett par projekt vid Stockholms universitet
1994-0270 Henrik Horn/Harry Flam, Konkurrenspolitik under internationell konkurrens och ofullständig information.
Anslag t o m 1997-06-30 med beviljad förlängning t o m 1999-06-30
Totalt beviljat 2.261.000 kr 1996-0119 Kirsti Niskanen, Genusarbetsdelning och jordbrukets modernisering 1860-1940. Jämförande studier i Sverige och Finland.
Anslag t o m 1999-12-31 Totalt beviljat 1.671.000 kr Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin m.m. besökte Lunds universitet den 11 september varvid följande projekt ägnades ingående uppmärksamhet:
1995-5019 Göran Dahl, Radikalkonservatism i Europa. Framtidens rörelse?
Anslag t o m 1998-12-31 Total beviljat 3.100.000 kr 1996-0160 Anders Kjellberg, Tjänstemännens fackliga organisering ur internationellt perspektiv.
Anslag t o m 1999-06-30 Totalt beviljat 1.455.000 kr Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m. besökte Uppsala universitet den 3 september varvid företogs en genomgång av följande projekt:
1992-0089 Sverker Gustavsson, Västeuropeisk författningsdebatt.
Anslag t o m 1998-12-31 Totalt beviljat 965.000 kr 1995-0098 Sverker Gustavsson, EU:s regeringskonferens.
Anslag t o m 1998-06-30 Totalt beviljat 2.015.000 kr 1994-0424 Jörgen Hermansson, Politiska institutioner och strategiskt agerande
Anslag t o m 1998-06-30 Totalt beviljat 1.992.000 kr 1996-0565 Maarit Jänterä-Jareborg, Den internationella privaträttens "europisering".
Anslag t o m 1998-12-31 Totalt beviljat 495.000 kr Beredningsgruppen för humaniora och den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen besökte Umeå universitet den 4 februari för granskning av ett större projekt nämligen
1995-5131 Lars-Erik Edlund, Kulturgräns norr: Förändringsprocesser i tid och rum.
Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 18.000.000 kr
Den 19 oktober avlades ett besök vid Göteborgs universitet (GU) och Chalmers tekniska högskola. Den kulturvetenskapliga donationens första större projekt ägnades härvidlag en ingående granskning.
1994-5131 Hans Davidsson, Förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst 1600-1970 - integrerade studier i spelpraxis och instrumentbygge.
Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 14.300.000 kr
Projektet samfinansieras med GU och CTH Påföljande dag ägnades åt projektet
1996-0030 Jan-Erik Augustsson, Urbaniseringsprocesser i Västsverige.
Anslag t o m 2000-12-31 Totalt beviljat 2.600.000 kr
Projektet samfinansieras med Riksantikvarieämbetet. Sammanlagt 14 projekt, 11 inom Jubileumsdonationen och 3 inom Kultur-vetenskapliga donationen, har ingående granskats. Besöken har varit mycket uppskattade och projektens samtliga medarbetare, både seniora forskare och doktorander, har under stor entusiasm förmedlat både problem och glädjeämnen förknippade med projektverksamhetens bedrivande. Ledamöterna i beredningsgrupperna har bidragit med sammanfattande synpunkter över de vid projektbesöken genomgångna projekten.
Anslag till forskning
Under 1994 beviljades de första anslagen ur Kulturvetenskapliga donationen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska resurser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit i gång och fört med sig att fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning.
Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 242 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av finansieringsanalysen och av tabellen Anslag till forskning (s. 44). Anslagsnivån är ca 10 miljoner kronor lägre än föregående år. Detta förhållande kan te sig förvånande eftersom styrelsen även under 1998 gjorde en extraordinär avsättning på 75 miljoner kronor, varav 65 miljoner kronor ur Jubileumsdonationen och 10 miljoner kronor ur Kulturvetenskapliga donationen. Men den minskade utdelningen förklaras helt och hållet av att det ur Jubileumsdonationen avdelades 60 miljoner kronor till en nationell språkvetenskaplig forskarskola, som ännu inte tagits i anspråk beroende på den tid som krävs för planering och genomförande. Hela beloppet kommer inte att vara upparbetat förrän under år 2004.
RJ:s styrelse beslöt under våren att tillkalla en särskild grupp för planering och genomförande av forskarskolan. Till ordförande i planeringsgruppen utsågs professor Inge Jonsson och till dess sekreterare professor Lars-Gunnar Andersson, institutionen för svenska språket, Göteborgs universi
tet. Övriga ledamöter i gruppen är professor Lennart Elmevik, institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, professor Gunnel Engwall, institutionen för franska, Stockholms universitet, professor Moira Linnarud, institutionen för engelska, Karlstads universitet, och professor Inger Rosengren, institutionen för tyska, Lunds universitet. Gruppen har adjungerat professor Astrid Stedje, institutionen för tyska, Umeå universitet.
Vid sammanträdet den 28 maj beslöt styrelsen att för planering och förberedelser avdela 3 miljoner kronor ur den ekonomiska ramen på 60 miljoner kronor. Av dessa medel har under 1998 endast 59 810 kr tagits i anspråk. Dock har 1,5 miljoner kronor inplanerats för forskningsförberedande kurser som skall genomföras under vårterminen 1999 vid landets olika universitet.
Under vårterminen 1999 slutförs detaljplaneringen av forskarskolans organisation och innehållsliga uppläggning, samtidigt som doktorandtjänster utlyses och tillsätts. Därvid beräknas högst 1,4 miljoner kronor tas i anspråk för sakkunniga och experter, internationella studieresor, ersättning åt planeringsgruppens sekreterare samt övriga omkostnader i samband med forskarskolans start med en veckokurs hösten 1999. Planeringsgruppen har beräknat att de 57 miljoner kronor som står till forskarskolans förfogande skall räcka för att finansiera högst 32 doktorandtjänster. Den årliga kostnaden härför uppgår till 12,0 miljoner kronor. Vidare har 2,25 miljoner kronor per år budgeterats för arvoden åt forskarskolans externa handledare och studierektor samt till övriga omkostnader vid tre nationella forskarskolekurser varje år.
Utöver den extra avsättningen till forskarskolan i moderna språk avdelades 5 miljoner kronor som en tillfällig resursförstärkning för symposier, seminarier och forskningsinformation. Kulturvetenskapliga donationens 10 miljoner kronor har disponerats för infrastrukturella satsningar till stöd för framtida forskning. De ansökningar som erhållit anslag ur den extra avsättningen för infrastrukturellt stöd finns presenterade bland beviljade medel under Kulturvetenskapliga donationen (s. 49)
Nya anslag som beviljades 1998 ur Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen presenteras från sidan 44.
Söktrycket till Riksbankens Jubileumsfond är alltjämt högt. Vid årets ansökningstillfällen inkom totalt 515 nya ansökningar (82 fler än föregående år) med ett sammanlagt sökbelopp på 485 miljoner kronor. Om man därtill lägger fortsättningsansökningarna blir det ytterligare 139 ansökningar dvs. sammanlagt 654 st. och ett sökbelopp på ca 646 miljoner kronor. Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades en rekordhög andel på drygt 16 % vilket kan jämföras med 4,6 % 1993, 8 % 1994, 9 % 1995, 7% 1996 och 14 % 1997. Inte mindre än 19,3 % av sökt belopp kunde beviljas inom ramen för Jubileumsdonationen.
Andelen ansökningar och antalet beviljade projektansökningar från kvinnliga forskare har ökat och ligger på ca 30 %. De signaler som RJ sänt ut till forskarsamhället och till beredningsgrupperna om att man vid granskningsarbetet särskilt skall uppmärksamma ansökningar från kvinnliga forskare har tydligen hörsammats.
Inom ramen för den kulturvetenskapliga donationen inkom 152 nya ansökningar. Av antalet beviljade ansökningar (28) kan 14 hänföras till temat
Kulturvetenskapliga grundvalar och 14 till temat Samhällsförändringar i tid och rum.
Stiftelsen har under året beviljat totalt 217 projektanslag och därutöver 69 symposieanslag, reseanslag samt omkostnadspålägg och mervärdesskatt m.m. på tillsammans 242,5 miljoner kronor. Härutöver har 75 miljoner kronor avdelats av vilket 60 miljoner kronor ej ännu fördelats i form av en extraordinär insats till stöd för forskarrekrytering i moderna språk. För infrastrukturella åtgärder och till extra insatser för symposier, seminarier och forskningsinformation avsattes 10 resp. 5 miljoner kronor.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt med varje anslagsmottagare. De flesta av dessa fördelade anslag har administrerats av statliga universitet och högskolor, som då också är arbetsgivare för den personal som avlönas från anslag. I avsnittet "Statistiska uppgifter om anslagen till forskning" (s. 44) redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansökningar och beviljade anslag. För anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli 1991, har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag för mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget. För anslag beviljade efter den 1 juli 1994, som administreras via statliga högskoleenheter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera även med ett påslag på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas för själva forskningsprojekten. Detta innebär sålunda ett totalt påslag på i storleksordningen 33 %.
Nobelsymposier
Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande. Hittills har 111 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.
Under året anslogs från RJ därtill 2,5 miljoner kronor ur den Kulturvetenskapliga donationen till stöd för projektarbetet som syftar till att producera en utställning "Culture of Creativity" vid Nobelprisens 100-årsjubileum år 2001.
Collegium Budapest
Riksbankens Jubileumsfond har under året beslutat om fortsatt årligt stöd för perioden 1999-2002 till driften av Collegium Budapest.
Projektpresentation
Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats medel för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forskningsresultat vid utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier.
Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sammanträden presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de vetenskapliga ledamöterna eller av inbjudna forskare.
Härutöver har det under ett antal år presenterats något eller några projekt i årsredovisningarna. Detta år presenteras ett projekt mera ingående nämligen:
Lars Larsson, arkeologi, Lunds universitet, som presenterar studien Samhällsstrukturen i Sydsverige under järnåldern, (dnr 1996-5053).
Dessa aktiviteter, som ovanstående endast är exempel på, ingår som regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter med internationell forskning och att stimulera informationsutbytet mellan forskare från olika områden samt mellan forskare och samhället utanför deras krets. Som tidigare framhållits är syftet givetvis att öka förståelsen för och kunskapen om forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat och därmed ge underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sammankomster vara där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen samt forskare kunnat mötas.
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m.m.
Stiftelsens styrelse har under 1998 i budgeten avdelat 7,4 miljoner kronor för att stödja symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser. Under 1998 behandlades 109 sådana ansökningar varav 29 hade inkommit från kvinnliga huvudsökanden. 69 ansökningar, av vilka 17 var ingivna av kvinnliga forskare, beviljades ett sammanlagt belopp på knappt 7,4 miljoner kronor. 7 ansökningar är bordlagda. Härutöver har ytterligare 5 miljoner kronor anvisats ur Jubileumsdonationen till symposieinsatser ur den extraordinära avsättningen på 75 miljoner kronor.
Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stöder belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är angeläget att forskningsresultaten blir kända i samhället och blir föremål för diskussion, kritisk granskning och användning. RJ har därför på olika sätt försökt medverka till att sådant informationsutbyte underlättas. Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter bedrivits i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning som stöds och att stimulera informationsutbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i samhället.
Riksbankens Jubileumsfond har stött en rad insatser som har en relation till Stockholm som 1998 års kulturhuvudstad. Bland sådana insatser kan nämnas
seminarieverksamhet under ett antal år vid Arkitekturmuseet
forskningsinformativa insatser med anknytning till Stockholms universitet, bl.a. utställning om matematiken och kulturen, i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien (KVA)
konferens anordnad av Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet om Konstruktion och förändring - genusaspekter på vetenskapen
Kosmisk strålning pågår. Detta projekt var ett experimentellt möte mellan arkitektur, skulptur, poesi, musik, fysik och vetenskap
Riksbankens Jubileumsfond anordnar även egna symposier och seminarier (ibland tillsammans med något annat forskningsstödjande organ inom eller utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov, kartlägga eller presentera kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. En mera regelmässig sådan aktivitet är det årliga stödet till utgivningen av Forskning & Framsteg.
Här skall kortfattat anges exempel på några aktiviteter som RJ tagit initiativ till eller aktivt medverkat i under 1998.
Samarbete med riksdagen
I samarbete med riksdagens talman har RJ genomfört en seminarieserie om folkstyrets problem och villkor. Seminarieseriens tema rubricerades riksdagen - demokratins hjärta? Under fyra seminariekvällar har riksdagens ledamöter under talman Birgitta Dahls ledning erbjudits analyserande anföranden av statsvetare och journalister.
Vid det första seminariet om Riksdagen och den politiska dagordningen som ägde rum den 21 april medverkade docent Peter Esaiasson och fil.dr Lena Wängnerud, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, redaktören vid Sveriges Television Eric Fichtelius och professor Christina Jutterström, institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
Vid nästa seminarium, den 14 maj, föreläste professor Leif Lewin, Skytteanum, Uppsala universitet, över ämnet Riksdagen - samarbetsdemokrati eller majoritetsdemokrati?. Han tog sin utgångspunkt i den för dagen nypublicerade boken "Bråka inte" Om vår tids demokratisyn, SNS Förlag, som utgivits inom ramen för det av RJ stödda forskningsprojektet Parlamentarismens problem. Chefredaktör Bo Bernhardsson, Arbetet Nyheterna, kompletterade bilden med sin på erfarenhet baserade kunskap om riksdagens funktionssätt.
Efter valet, den 17 november, var det dags för det tredje seminariet om Riksdagen och den Europeiska Unionen. Har demokratin gränser? var den fråga som då fick sin belysning av docent Magnus Jerneck, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, och professor Janerik Gidlund, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Till deras båda inlägg gavs fristående kommentarer i ämnet av redaktör Inger Jägerhorn, Dagens Nyheter, och chefredaktör Olof Kleberg, Västerbottens-Kuriren.
Det avslutande seminariet kommer att genomföras den 16 februari 1999 under rubriken Folkstyrelsens framtid.
Ett annat samverkansprojekt med Sveriges riksdag som inletts under året avser att söka utröna varför vissa kategorier av ledamöter - t.ex. yngre kvinnor - efter endast en mandatperiod väljer att lämna riksdagen. Intervjuprojektet Att representera folket: yrkesbana eller sidospår i karriären? utförs av forskarna Shirin Ahlbäck och Jörgen Hermansson, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Lena Wängnerud, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning i samverkan med Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI) anordnade ett symposium i riksdagen den 28-29 januari om Konkursinstitutets betydelse för svensk ekonomi. Syftet var att öka intresset för forskning om hur olika obeståndsfrågor påverkar svenskt näringsliv. Man ville dessutom inventera kunskapsluckor och undersöka forskningsbehovet. Ett annat syfte med symposiet var att skapa en mötesplats för forskare, forskningsintresserade praktiker och politiker.
Första dagens välkomstanförande hölls av områdesgruppens ordförande professor Lars Engwall, som därtill var moderator för det första temat som behandlade Lagstiftning. Detta tema inleddes av professor Torgny Håstad, som belyste Förmånsrättskommitténs arbete på en ny förmånsrättsordning. Nästa tema behandlade Mikroförhållanden och psykologiska förhållanden under docent Hans Sjögrens ledning.
Den andra dagens inledande tema behandlade Makroförhållanden. Docent Karl Gratzer var både moderator och ansvarig för temats anförande om Konkursens orsaker. Vid det avslutande temat om Konkursrelaterad brottslighet under ledning av professor Richard Swedberg presenterade bl.a. professor Dan Magnusson en studie om relationen mellan ekonomiska brott och konkurs. För den uppsummerade diskussionen svarade Per-Ivan Lundberg, f.d. VD för Ackordscentralen. En omfattande dokumentation av symposiet är under tryckning.
EMU
Under årets sista månad anordnade områdesgruppen den 3 december i Riksdagshuset gemensamt med Ekonomiska rådet ett symposium om Risk Allocation and EMU. Den mycket stora uppslutningen, ca 250 deltagare, hade naturligtvis ett samband med att EMU inleddes vid årsskiftet 1998/99. Målgruppen var forskare, bankekonomer, ekonomer vid kreditinstitut och riksdagsledamöter. Symposiet inleddes av ledamoten i områdesgruppen professor Peter Englund, Handelshögskolan i Stockholm, som haft huvudansvaret för planeringen.
Under rubriken EMU and the Changing Structure of Macro Risks höll professor Hans Genberg, Graduate Institute of International Studies, Genève,
ett anförande som kommenterades av chefen för forskningsenheten vid Sveriges riksbank Anders Vredin.
Professor Wayne Ferson, University of Washington, Seattle, talade över ämnet Risk Structure and Portfolio Choice in and out of EMU. Professor Anders Löflund, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, var kommentator.
Professor Pierre Hillion, Insead, diskuterade Currency Risk in and out of EMU, något som kommenterades av ekon.dr Peter Hördahl, Sveriges riksbank.
Under eftermiddagen var det dags för t.f. professor Eva Liljeblom, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, att anlägga ett nordiskt perspektiv på The Euro and Portfolio Choices. Hennes anförande diskuterades av vice VD Pehr Wissén, Svenska Handelsbanken. Symposiets avslutande anförande hölls av professor Paul Mizen, University of Nottingham, och kommenterades av dr Richard Friberg, Handelshögskolan i Stockholm.
Dagen avslutades med en diskussion huruvida det spelar någon roll om man är innanför eller utanför EMU. Under ordförandeskap av docent Paul Söderlind, Handelshögskolan i Stockholm och Ekonomiska rådet, deltog professor Lars Calmfors, Stockholms universitet, tillika ordförande för Ekonomiska rådet, professor Hans Genberg, professor Pierre Hillion samt direktör Nils Lundgren, Merita Nordbanken.
Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning
Den andra områdesgruppen, den för forskning om konst och gestaltning, har, liksom föregående år, i huvudsak arbetat med tre områden:
forskning om kulturpolitik i vid mening
forskningsprogram inom arkitektur, form och formgivning
relationen mellan forskning, kulturinstitutioner, kulturutövare samt utbildningar med inriktning mot kultursektorn.
Under den första punkten har arbetet under året varit fokuserat på planering, genomförande och uppföljning av tre seminarier i anslutning till Unescos Intergovernmental Conference on Cultural Policies i Stockholm den 30 mars-den 2 april 1998. Ansvaret för detta synnerligen omfattande arbete har åvilat ledamoten av områdesgruppen professor Carl-Johan Kleberg.
En rapport från de tre seminarierna föreligger (Promoting Cultural Research for Human Development. Riksbankens Jubileumsfond & Gidlunds Förlag 1998), varför här endast ges en summarisk redogörelse.
Det första seminariet, Cultural Research and Human Development: The Need for a New Agenda, hade som utgångspunkt de utmaningar som låg i forskningskapitlet i 1995 års slutrapport Vår skapande mångfald från FN:s världskommission för kultur och utveckling. Professor Karl Eric Knutsson stod för inledningen och hade det sammanhållande ansvaret för seminariet. Huvudanförandena hölls av professor Colin Mercer, Griffith University, Australien, och ordföranden i ERICArts Ritva Mitchell, Helsingfors, Finland, och professor Jan Hjärpe, teologiska institutionen, Lunds universitet.
Övriga paneldeltagare var professor Gordon Goodman, UK, statssekreterare Ann-Christin Nykvist, Kulturdepartementet, Yoro K Fall, director of the International Center for Social and Human Sciences, Unesco, f.d. medlem av the World Commission for Culture and Development, och professor Adriaan van der Staay, f.d. direktör för Social and Cultural Planning Office, Nederländerna.
Bland de slutsatser som betonades vid seminariet var att det på global nivå borde utarbetas en "agenda for culture in sustainable development" liknande Agenda 21 inom miljöpolitikens område. Arbetet inom detta problemkomplex bedrivs nu vidare av RJ med hjälp av professor Karl Eric Knutsson.
Det andra seminariet ägnades åt den globala etikens problem, The Search for Shared Values in Global Governance. I seminariet deltog inte bara forskare utan också politiker och representanter för ideella organisationer (NGO:er). Ordförande var förutvarande statsminister Ingvar Carlsson, som i sin egenskap av ordförande i Commission on Global Governance hade aktualiserat frågan om global etik före tillkomsten av Vår skapande mångfald, där det är ett centralt tema. Huvudanförandena hölls av professor Göran Bexell, teologiska institutionen, Lunds universitet, professor Hassan Hanafi, Cairo University, Egypten, och professor Yessu Kim, direktör, Division for Philosophy and Ethics, Unesco. Övriga deltagare vid inledningen av seminariet var Lord Judd, medlem av the House of Lords, Houses of Parliament, UK, dr Patricia Morales, Tilbury University, Nederländerna, samt Babu Gogineni, verkställande direktör för The International Humanist and Ethical Union, London, UK.
Budskapet från seminariet var att det är angeläget att forskning om den gemensamma värdegrunden kommer till stånd trots de svårigheter som föreligger. Seminariet preciserade de olika skäl som motiverar inom vilka områden forskning är både önskvärd och möjlig. Unesco driver ett stort projekt, Universal Ethics, inom vilket man organiserar seminarier i olika delar av världen. Man vill finna ut vilka värden som är gemensamma och vilka som är åtskiljande. Ofta används religionerna för att legitimera och underbygga skillnader och skapa allvarliga konflikter. Ett fortsatt arbete bedrivs för närvarande vid teologiska institutionen, Lunds universitet, i samarbete med RJ under ledning av professor Göran Bexell. En regional Unescokonferens om Universal Ethics: From the Nordic Perspectives planeras till den 3-5 juni 1999.
Det tredje seminariet var ett Foundations Forum och ämnet var The Role of Foundations for Culturally Motivated Research. Seminariet hade planerats i samarbete med European Foundation Center (EFC) och European Cultural Foundation och inleddes av RJ:s ordförande professor Inge Jonsson, som också svarade för ordförandeskapet. Huvudanförandet om Cultural Policy and Social Change. A new Agenda for Foundations hölls av professor Janerik Gidlund, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
Övriga inledare var ordföranden i ERICArts, Ritva Mitchell, Helsingfors, Finland, som talade om The Need of Support to the Cultural Development in Different Parts of Europe, professor Guiliana Gemelli, University of Bologna och Olivetti Foundation, Italien, som talade om behovet av Networking and Training for the Development of the Cultural and Grant Making Foundations,
samt Dr Rüdiger Stephan, direktör, European Cultural Foundation och ordförande i Association for Innovative Cooperation in Europe (AICE), som avslutningsvis påtalade behovet av att främja ett innovativt samarbete mellan privata och offentliga myndigheter inom kulturpolitikens områden.
I Foundations Forum uttalade de där representerade fonderna en avsikt att på ett nytt sätt gå in och stödja gemensamma europeiska forskningsprojekt. Det löftet har infriats på så sätt att European Cultural Foundation i samverkan med bl.a. Riksbankens Jubileumsfond och med AICE som verkställande organ planerar ett brett, flerårigt forskningsprojekt om Creative Europe, där det konstnärliga skapandets villkor och uppgifter i dag och i morgon skall kunna belysas. Erfarenheterna av samhällets stödjande insatser skall studeras i ett komparativt perspektiv. I AICE deltar sju större europeiska forskningsstiftelser däribland RJ.
Forskning om arkitektur, konst och form
Inom ramen för områdesgruppens andra arbetsområde har den påbörjade inventeringen av Arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning slutförts genom den bok som nu färdigställts av ledamoten av områdesgruppen professor Björn Linn tillsammans med docent Jan Ahlin och arkitekt Gunilla Enhörning vid Chalmers. En konferens om arkitekturforskningen planeras till den 18 februari 1999.
Områdesgruppen har dessutom bidragit till att främja tillkomsten av ett större gränsöverskridande forskningsprogram inom området Konst och form. Programmet leds av professor Sven-Erik Sjöstrand, EFI, och benämns FLÖDEN. Konst och företag. Estetik, teknik och ekonomi (dnr 1998-5150).
Kulturens plats i lärarutbildningen
Inom ramen fr det tredje arbetsomrdet har omrdesgruppen fr konst och gestaltning under ret framfr allt haft ett samarbete med den parlamentariska kommittn om lrarutbildning (U97:97) när det gäller planering och genomförande av seminarier, som avser att belysa kulturens ställning och möjligheterna till kreativt skapande arbete i dagens svenska skola. Områdesgruppen har sökt stimulera och i ringa mån förstärka idéutvecklingen i dessa frgor. Det frsta seminariet genomfrdes den 27 april 1998 i riksdagen under rubriken Skolret - ett stndigt kulturr.
Vid seminariet den 27 april 1998 hölls inledningsanförandena av RJ:s ordförande professor Inge Jonsson och av ordföranden i Utredningen om lärarutbildning, riksdagsledamoten och RJ:s vice ordförande Jan Björkman.
Vilka samtida och framtida utmaningar skolan och lärarutbildningen står inför beskrevs av rektor Kjell Grede, Dramatiska institutet, och handläggaren Edna Eriksson, verksam vid Statens ungdomsstyrelse.
Några bilder från den pedagogiska vardagen gavs av ledamoten av områdesgruppen Göran Carlsson, f.d. chef för Bildmuseet i Umeå, och av några lärare från Umeå med erfarenhet utifrån skolans och kulturinstitutioners horisont.
Dessa tre lärare var Christina Ericsson, grundskollärare (1-3), Gunnel Malmberg (1-7) och Birgitta Stål, bildlärare.
Ett inspirerande anförande om behovet och konsten att studera kultur i skolan hölls av docent Mats Trondman, Centrum för kulturforskning i Växjö. Han hade rubricerat sitt föredrag Den kulturpolitiska brännpunkten. I anslutning till Trondmans föredrag hölls ett par fristående inlägg på samma tema av professor Henning Johansson, Tekniska universitetet i Luleå, och generaldirektör Ulf P Lundgren, Skolverket.
Vid det avslutande temat behandlades pågående reformarbete i Norden. Direktören Edel Haukeland, Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet, Oslo, talade om Skulen - ein levande kulturinstitusjon i lokalsamfunnet och Inari Grönholm, Utbildningsstyrelsen, Helsingfors, kommenterade det finska utvecklingsarbetet inom detta område.
Efter en mycket livlig allmän diskussion avslutades seminariet av Jöran Rehn, huvudsekreterare i lärarutbildningskommittén.
Ytterligare ett seminarium planeras, vilket kommer att inriktas på behovet av fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser.
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället
Inom den tredje och senast tillsatta områdesgruppen, den för Forskning om kunskapssamhället, har arbetet inletts med att med hjälp av nationell och internationell expertis på området diskutera behov av vetenskapliga studier av utbildning och forskning och kvalificerade policyorienterade utredningsinsatser.
Områdesgruppen har under året engagerat sig i frågor som rör ungdomars värderingar om utbildning och arbete i framtiden, forskarutbildning och forskarkarriärer, liksom frågor om det livslånga lärandet. Det aktuella temat om forskning om utbildning och IT-användning står nu också på gruppens agenda.
Efter diskussion inom områdesgruppen om behov av ett nationellt institut för studier av forskning och högre utbildning har RJ:s styrelse fattat ett principbeslut att tillsammans med övriga forskningsstiftelser göra ett gemensamt åtagande som innebär att under fem år stödja uppbyggandet av ett sådant institut. RJ och dess områdesgrupp kommer att vara en aktiv part i det utredningsarbete som nu, under RJ:s ledning, inletts för att etablera detta nationella institut.
Stipendier
Genom beslut av statsmakterna har RJ under 1994 tillförts en donation uppgående till 1 500 miljoner kronor till stöd för kulturvetenskaplig forskning, som tidigare omnämnts under detta avsnitt i föregående årsredovisningar.
I nu gällande stadgar för RJ (fr.o.m. den 10 augusti 1998) anges att "hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild".
En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av donationen uppgår vid årsskiftet till 13,9 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut
"i form av treåriga forskarstipendier (s k post doc stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar". Nuvarande stipendiater intill den 30 juni 1999 är MD Johan Fastbom och MD Lars Nilsson, båda vid institutionen för geriatrik, Huddinge sjukhus.
Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 miljoner kronor och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Avkastningen av den nya donationen skall av RJ delas ut "i form av treåriga forskarstipendier (s. k. post doc stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren". Nuvarande stipendiat intill utgången av 1998 är doktorn i medicinsk vetenskap Tina Granholm. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 4,3 miljoner kronor.
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en avsättning så att 150 000 i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.
Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.
Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 26 mars 1998 uppmärksammades mottagarna av de tre stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna utdelades till
Karin M Ekström, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, för vistelse vid Institut för Afsætningsøkonomi vid universitet i Odense, Danmark.
Gabriella Rundblad, engelska institutionen vid Umeå universitet, för vistelse vid The Department of English Language and Linguistics, Universitetet i Sheffield, England.
Jorge Manuel Mansilha de Castro Ribeiro, Department of Musical Sciences, New University of Lisboa, för forskning vid Statens musiksamlingar (SMS) i Stockholm.
Stipendierna (90 000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson. Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Inge Jonsson (ordf.), Boel Berner, Lars Engwall och Gunnel Gustafsson med verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den utländske stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haagklubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJ:s presidium fattar det definitiva beslutet.
Ytterligare ett stipendium delades ut vid denna prisceremoni. Stiftelsens vice ordförande, riksdagsledamoten Jan Björkman, överlämnade RJ:s Forschungspreis für Deutsche Wissenschaftler inom ramen för det ömsesidiga utbytesavtalet med Alexander von Humboldt Stiftung.
Priset utdelades till den framstående tyske forskaren professor Carol Hagemann-White vid
Universitetet i Osnabrück i Tyskland. Hon har inbjudits att bedriva forskning vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
Härutöver har RJ inom ramen för samma avtal fortsatt med sitt ekonomiska stöd till dr Michael Stausberg vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.
Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen, närmar sig RJ liknande större fonder i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras.
Den ekonomiska förvaltningen
Stiftelsens placeringsverksamhet
Börsåret 1998 kommer med stor sannolikhet att gå till historien som ett av de mest turbulenta någonsin. Situationen under hösten 1998 kan väl mäta sig med 1929 eller 1987 - år då ett par av världens stora börskrascher ägde rum.
En stark inledning under första halvåret avlöstes av ett ras på världens aktiemarknader under början av hösten. Från toppläget i juli föll t.ex. den amerikanska börsen med ca 20 %, och i Europa föll börserna i genomsnitt med ca 30 %. När börserna bottnade i början av oktober var hela vårens börsuppgång bortsopad.
Under årets sista månader kom optimismen tillbaka och alla de problem - Sydostasien, Japan, Ryssland, Brasilien, etc. - som utlöst kursrasen på de finansiella marknaderna var som bortblåsta. Den amerikanska centralbanken angav tonen för världens centralbanker och började sänka styrräntorna aggressivt.
Turbulensen till trots blev 1998 - sett som helhet - ett av de bästa börsåren någonsin. I New York steg börserna med nästan 30 % och i Europa med nästan lika mycket. Ett världsindex visar en kursuppgång på ca 23 %. I Stockholm steg börsen med mer beskedliga 10 %.
Den underliggande oron på finansmarknaderna fanns dock - och finns - kvar. Centralbankernas resoluta sänkningar av korta styrräntor följdes av fallande räntor på amerikanska och europeiska statsobligationer. Många stater i s.k. emerging markets och privata låntagare fick däremot se sina upplåningskostnader stiga. Den kraftigt ökade "riskpremien" gentemot förmodade riskfria placeringar består.
Under 1998 fortsatte inflationstakten allmänt att falla. I Sverige föll t.o.m. prisnivån (mätt med KPI).
Stiftelsen avstod i stort sett från att nettoköpa aktier under våren 1998 och nöjde sig med att låta den då kraftiga kursuppgången slå igenom på värdet av sin aktieportfölj. I början av sommaren tog stiftelsen ytterligare ett steg och började aktivt att sälja ut från aktieportföljen. Försäljningarna fortsatte under hela sommaren och förhösten. Under denna period utnyttjade stiftelsen även optionsmarknaden genom att ställa ut (sälja) köpoptioner. När den stora
kursnedgången kom hade stiftelsen en förhållandevis liten aktieportfölj och hade i stället realiserat betydande kursvinster.
Under årets sista månader började stiftelsen ånyo att nettoköpa aktier. Sett över året som helhet ökade stiftelsen sitt aktieinnehav med 462 miljoner kronor - mätt som anskaffningsvärde.
I takt med aktieförsäljningarna under sommaren ökade stiftelsens kassahållning väsentligt. Som mest uppgick kassahållningen till ca 25 % av de totala tillgångarna. Aktieförvärven - och obligationsförvärv - under slutet av året bringade ner kassahållningen vid årets utgång till ca 8 % av totala tillgångar.
Av stiftelsens totala tillgångar (värderade till marknadsvärde) vid utgången av 1998 utgjorde andelen aktier 52 % (48 % vid utgången av 1997), andelen fastigheter 9 % (10 %) och andelen räntebärande tillgångar 39 % (42 %).
Tillgångar i utländsk valuta uppgick till 26 % (23 %) av de totala tillgångarna.
Bokföringsmässigt resultat
Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen. Summan av alla inkomster inklusive realiserade vinster/förluster med avdrag för löpande kostnader benämns i resultaträkningen Redovisat bokföringsmässigt årsresultat före anslag till forskning. Detta bokföringsmässiga årsresultat uppgår för 1998 till 834 miljoner kronor. För 1997 uppgick det till 739 miljoner kronor.
Framför allt till följd av stiftelsens mycket stora kassahållning under en stor del av året blev stiftelsens ränteinkomster något högre 1998 än 1997 - 139 miljoner kronor mot 134 miljoner kronor.
Aktieutdelningarna ökade från 46 miljoner kronor 1997 till 50 miljoner kronor 1998.
De försäljningar som skett i såväl aktie- som obligationsportföljen har under 1998 resulterat i realisationsvinster - netto räknat - om 648 miljoner kronor (565 miljoner kronor året innan).
Stiftelsens fastigheter - slutligen - gav 1998 ett överskott om 21 miljoner kronor mot enbart ca 10 miljoner kronor 1997. Det påtagligt bättre fastig-hetsresultatet beror till en del på stigande hyresinkomster, men framför allt på lägre kostnader.
Av årets bokföringsmässiga resultat om 834 miljoner kronor har 243 miljoner kronor använts till forskningsanslag medan återstoden förts till vinstregleringsfonden.
Realt resultat
Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar - obligationer, aktier och fastigheter - som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Förändringar i valutakurser påverkar därför också värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.
Den ekonomiska redovisningen för en institution som Riksbankens Jubileumsfond skulle vara ofullständig om den inte kompletterades med värdeförändringarna av tillgångarna - "Ökning av ej realiserade vinster" i resultaträkningen.
Nettot av ökningen av de orealiserade vinsterna uppgick 1998 till 473 miljoner kronor (106 miljoner kronor året innan).
Övervärdet (marknadsvärdet minus det bokförda värdet) i aktieportföljen ökade under 1998 med ytterligare 360 miljoner kronor medan övervärdet i obligationsportföljen steg med 21 miljoner kronor.
För stiftelsens fastigheter kan ett ökat övervärde om 91 miljoner kronor noteras.
Stiftelsen gör normalt en avsättning i det reala bokslutet till stiftelsekapitalet som motsvarar penningvärdets försämring. År 1998 blev inflationstakten negativ, dvs. den allmänna prisnivån sjönk. För 1998 har därför det reala stiftelsekapitalet minskats med ca 4 miljoner kronor.
"Performance"
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå efter typ av tillgångar (se s. 23).
Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1998 ett positivt resultat om 195 miljoner kronor. Detta ger en avkastning om nästan 8 %.
På motsvarande sätt ger stiftelsens aktiehantering ett positivt resultat om
1 030 miljoner kronor, motsvarande en avkastning om 37 % räknat på aktieportföljen vid årets ingång. Den svenska delen av aktieportföljen gav en avkastning om ca 28 % och den utländska en avkastning om ca 54 %.
För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 112 miljoner kronor. Detta ger en förräntning om 20 %.
Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av räntekostnader och finansiella omkostnader.
Det samlade finansiella resultatet för 1998 anges i tablån till 1 321 miljoner kronor, vilket motsvarar en förräntning om drygt 24 %.
Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 243 miljoner kronor samt administrationskostnader. Överskottet uppgår till 1 064 miljoner kronor.
Finansiellt resultat (tkr)
Tillgång Intäkt/kostnad 1998 1997 Bankmedel Ränteintäkter 24.015 15.387 Valutakursvinst 5.691 14.003 Certifikat Ränteintäkter 1.865 3.834 Realisationsvinster/förluster - -802 Obligationer Ränteintäkter 113.209 115.447 Realisationsvinster/förluster 28.449 90.004 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 21.461 -83.148 Summa räntebärande tillgångar 194.690 154.725 Aktier Utdelningar 50.255 45.806 Realisationsvinster/förluster 619.539 473.993 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 360.755 139.098 Summa aktier 1.030.549 658.897 Fastigheter och andelar i fastig-hetsbolag Inkomster 43.742 41.006 Avskrivningar -7.061 -7.075 Övriga kostnader -15.412 -23.885 Realisationsvinst - 2.023 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 91.111 50.103 Summa fastigheter 112.380 62.172 Räntekostnader -14.020 -16.949 Finansiella omkostnader -2.299 -2.069 FINANSIELLT RESULTAT 1.321.300 856.776 Resultaträkning (tkr) Bokföringsmässigt resultat Not 1998 1997 Ränteintäkter 1 139.089 134.668 Aktieutdelningar 50.255 45.806 Resultat fastigheter 2 21.269 10.046 Räntekostnader 2 -14.020 -16.949 Realisationsvinster 3 790.577 619.362 Realisationsförluster 3 -142.589 -54.144 Valutakursvinster - likvida medel 5.691 14.003 Övriga intäkter 4 408 974 Finansiella omkostnader 5 -2.299 -2.069 Administrationskostnader 6 -13.991 -13.026 Redovisat bokföringsmässigt årsresultat före anslag till forskning 834.390 738.671 Ökning av ej realiserade vinster 7 473.327 106.053 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde 8, 17 3.782 -18.815 Real ökning av eget kapital före beviljade anslag till forskning
1.311.499 825.909 Balansräkning (tkr) Not 1998-12-31 1997-12-31 Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Tillgångar Omsättningstillgångar Likvida medel 535.009 535.009 671.951 671.951 Certifikat - - 296.925 296.925 Upplupna ränteintäkter 63.382 63.382 48.464 48.464 Förutbetalda kostnader 142 142 286 286 Övriga fordringar 9 750 750 200 200 Summa omsättningstillgångar 599.283 599.283 1.017.826 1.017.826 Anläggningstillgångar Obligationer 10 1.905.502 2.053.515 1.323.634 1.450.186 Aktier 11 2.684.471 3.601.578 2.222.320 2.778.672 Andelar i fastighetsbolag 12 33.569 38.180 33.569 37.130 Fastigheter 12, 13 399.949 606.500 407.010 523.500 Inventarier 14 929 929 1.005 1.005 Summa anläggningstillgångar 5.024.420 6.300.702 3.987.538 4.790.493 Summa tillgångar 5.623.703 6.899.985 5.005.364 5.808.319 Skulder och eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1.349 1.349 840 840 Köpta ännu ej betalda
värdepapper 4.731 4.731 - - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 9.003 9.003 9.038 9.038 Övriga kortfristiga skulder 16 958 958 2.962 2.962 Beviljade ej utbetalda anslag 226.921 226.921 160.387 160.387 Summa kortfristiga
skulder 242.962 242.962 173.227 173.227
Långfristiga skulder Inteckningslån 127.346 127.346 170.582 170.582 Summa långfristiga
skulder 127.346 127.346 170.582 170.582 Summa skulder 370.308 370.308 343.809 343.809 Eget kapital 17 Stiftelsekapital 3.009.419 - 3.009.419 - Uppindexerat stiftelsekapital - 3.777.997 - 3.781.779 Vinstregleringsfond 2.243.976 2.751.680 1.652.136 1.682.732 Summa eget kapital 5.253.395 6.529.677 4.661.555 5.464.511 Summa skulder och eget kapital 5.623.703 6.899.985 5.005.364 5.808.319 1998-12-31 1997-12-31
Ställda panter Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Fastighetsinteckningar 133.009 176.655 Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande 2.392 2.415 Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning 111.600 81.939 Finansieringsanalys (tkr)
Tillförda medel 1998 1997 Från årets verksamhet internt tillförda medel (se specifikation nedan) 841.989 746.216 Minskning av omsättningstillgångar (exkl. likvida medel och certifikat) -15.324 22.052 Ökning av kortfristiga skulder 69.735 35.395 Summa tillförda medel 896.400 803.663 Använda medel Investeringar i certifikat -296.925 246.873 Investeringar i obligationer 581.868 -434.519 Investeringar i aktier 462.151 320.944 Investeringar i mark, byggnader och inventarier 462 -16.406 Minskning av långfristiga skulder 43.236 7.300 Beviljade anslag till forskning 242.551 252.993 Summa använda medel 1.033.343 377.185 Tillförda medel med avdrag för använda medel = förändring av likvida medel -136.943 426.478 Specifikation av från årets verksamhet internt tillförda medel Bokföringsmässigt årsresultat före anslag till forskning 834.390 738.671 Av- och nedskrivningar som belastar detta resultat 7.599 7.545 Från årets verksamhet internt tillförda medel 841.989 746.216 Noter (belopp i tkr)
Not 1 Ränteintäkter 1998 1997 Bank 24.015 15.387 Certifikat 1.865 3.834 Obligationer 113.209 115.447 139.089 134.668
Not 2 Resultat - fastigheter 1998 1997 Inkomster 43.742 41.006 Avskrivningar -7.061 -7.075 Övriga kostnader -15.412 -23.885 Resultat 21.269 10.046 Av fastighetsinkomsterna utgör 1.574 tkr en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 6.
Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningar på byggnader sker med 2 % årligen.
De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.
Se även not 12 och 13. Not 3 Realisationsvinster/förluster 1998 1997 Vinster Förluster Vinster Förluster Certifikat - - - 802 Obligationer 35.043 6.594 96.715 6.711 Aktier 744.213 132.517 520.624 46.631 Optioner/terminer 11.321 3.478 - - Andelar i fastighetsbolag - - 2.023 - 790.577 142.589 619.362 54.144 Not 4 Övriga intäkter
1998 1997 Intäkter från publikationer 3 5 Ej utnyttjade anslag 405 969 408 974 Not 5 Finansiella omkostnader 1998 1997 Depåavgift 1.281 1.517 Förvaltningsarvode 732 211 Börs- och Reuterskärmar 286 341 2.299 2.069 Not 6 Administrationskostnader 1998 1997 Löner och ersättningar till
- styrelsen och verkställande direktören 1.879 1.833 - övrig personal 3.785 3.416 Tjänstepensioner (inkl. särskild löneskatt) 1.367 1.234 Sociala avgifter 1.794 1.780 Resor och traktamenten, kansli och styrelse 950 982 Revision och redovisningskonsultation 350 350 Övriga konsulttjänster 696 429 Lokalkostnader 1.604 1.521 Förbrukningsinventarier 214 322 Avskrivningar inventarier 538 470 Övrigt 814 689 13.991 13.026 Medeltal anställda under året har varit
Kvinnor 7,25 7,0 Män 3,10 3,0 Totalt 10,35 10,0 Not 7 Förändring av ej realiserade vinster/förluster 1998 1997 Vinster Förluster Vinster Förluster Förändring Obligationer 148.013 - 126.552 - 21.461 Aktier 917.107 - 556.352 - 360.755 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag 211.162 - 120.051 - 91.111 1.276.282 - 802.955 - 473.327 Not 8 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1998 uppgår till 257,0. Motsvarande indexvärde för 1997 är 257,3. Mellan 1998 och 1997 minskade således konsumentprisindex med 0,01 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet kan därför minskas med
0,001 x 3.781.779 = 3.782 tkr.
Se vidare not 17. Not 9 Övriga fordringar 1998 1997 Hyresfordringar m m 290 9 Moms fastigheter - 191 Fastighetsskatt 460 - 750 200 Not 10 Obligationer
Förfallodatum Nominellt värde Bokfört värde Marknadsvärde Svenska nominalränteobligationer 1999 490.000 473.169 494.074 2000 142.000 145.713 153.594 2001 90.000 96.068 100.492 2002 50.000 52.499 53.779 2003 50.000 50.490 52.235 2005 100.000 98.812 101.343 2009 110.000 134.715 153.561 2014 200.000 233.121 250.397 Summa 1.232.000 1.284.586 1.359.476 Svenska realränteobligationer 2004 80.000 65.638 69.036 2008 200.000 192.488 213.520 2014 370.000 193.037 219.572 2020 100.000 93.828 107.893 Summa 750.000 544.991 610.021 USA Treasury note 2028 10 MUSD 75.925 84.018 Summa 10 MUSD 75.925 84.018 Summa obligationer 1.905.502 2.053.515
Not 11. Aktier Aktie Antal Bokfört
värde Marknads-
värde Valuta-
enhet ABB A 1.238.000 101.499 107.087 SEK ABB B 16.200 1.347 1.393 SEK ASTRA A 955.436 97.564 158.125 SEK ASTRA B 1.399.900 175.661 230.984 SEK ATLAS COPCO A 52.600 9.503 9.363 SEK BALDER 47.500 3.683 4.275 SEK BERGMAN & BEVING 32.000 3.703 3.584 SEK CARDO 187.200 36.775 24.991 SEK CUSTOS A 97.000 15.745 15.520 SEK DILIGENTIA 148.600 8.636 8.470 SEK DROTT B 388.229 17.132 28.923 SEK ERICSSON B 2.230.000 193.101 430.390 SEK FB INDUSTRI 55.200 2.448 2.042 SEK GAMBRO A 369.600 40.131 32.525 SEK GAMBRO B 570.600 71.188 50.213 SEK GUNNEBO 25.000 1.891 1.850 SEK H & M 142.700 75.655 94.467 SEK HUFVUDSTADEN A 234.000 5.121 5.499 SEK HÖGANÄS B 268.800 46.517 35.616 SEK IFS A 70.000 5.314 6.650 SEK IFS B 94.000 5.721 8.789 SEK INDUSTRIVÄRDEN C 202.100 20.785 20.614 SEK INTENTIA B 45.300 11.657 12.458 SEK INVIK A 2.800 1.683 1.806 SEK INVIK B 39.500 28.566 26.070 SEK JM B 189.300 26.524 23.663 SEK LINDEX 65.000 18.322 19.240 SEK LUNDBERG B 222.500 25.249 20.804 SEK
MANDATOR B 50.000 2.730 3.175 SEK NETCOM B 379.750 61.712 125.318 SEK NOKIA A 135.000 59.695 132.300 SEK OM GRUPPEN 104.000 13.889 10.608 SEK PERSTORP B 343.300 31.608 25.576 SEK SANDVIK A 223.200 32.852 31.471 SEK SANDVIK B 92.300 15.491 12.922 SEK SARDUS 206.700 14.328 12.092 SEK SCA B 295.177 46.544 52.246 SEK SCANIA B 250.000 37.943 37.500 SEK SEB A 725.200 66.839 62.005 SEK SECO TOOLS B 202.000 37.550 38.380 SEK SIFO B 188.000 5.872 7.144 SEK SKANDIA 345.000 34.337 42.780 SEK SKANSKA B 459.929 103.739 103.484 SEK SPENDRUPS B 232.000 14.878 5.475 SEK SSAB B 49.000 6.555 3.798 SEK STORA ENSO A 25.414 1.828 1.779 SEK STORA ENSO R 47.156 3.392 3.348 SEK SVEDALA 129.600 21.935 15.293 SEK SWITCH CORE BTA 100.000 4.731 4.700 SEK SWITCH CORE 10.000 191 620 SEK ÖRESUND 179.600 36.469 35.202 SEK Summa svenska aktier 1.706.231 2.152.625 SEK
Utländska aktier Aktie Antal Bokfört
värde Marknads-
värde Valuta-
enhet AMD 32.000 1.043 928 USD CALLAWAY 50.000 1.461 513 USD CISCO 55.000 2.245 5.105 USD CONSECO 30.000 1.188 915 USD FORE SYSTEMS 62.500 1.029 1.145 USD GTE CORP 16.000 985 1.040 USD MERCK US 6.400 1.009 944 USD MILLICOM 46.000 1.995 1.604 USD MOTOROLA 70.000 4.282 4.274 USD NIKE INC-CLB 35.000 2.133 1.420 USD PFIZER 15.200 1.505 1.900 USD US FILTER CO 30.000 984 686 USD WASHINGTON GAS 7.000 175 189 USD XEROX 10.000 1.083 1.180 USD TANDBERG DATA A/S 128.000 12.416 3.392 NOK TOMRA 29.000 4.595 7.250 NOK GLAXO 110.000 1.817 2.275 GBP MARKS 320.000 1.847 1.319 GBP REED INTERNATIONAL 100.000 503 470 GBP ROLLS ROYCE 600.000 1.471 1.494 GBP SMITHKLINE BEECHAM 350.000 2.641 2.940 GBP BIC 28.000 11.739 8.680 FRF BOUYGUES 4.380 5.006 5.045 FRF CAP GEMINI 44.444 12.696 39.853 FRF DANONE 3.500 5.086 5.600 FRF ESSILOR 3.950 9.012 8.690 FRF FRANCE TELECOM 50.300 20.120 22.338 FRF SUEZ LYONNAISE 5.000 4.958 5.740 FRF VIVENDI 8.220 10.017 11.921 FRF HELSINKI TELEPHONE 10.000 2.595 3.030 FIM HUHTAMÄKI 30.000 6.955 5.820 FIM NOKIA 370.000 35.573 229.400 FIM BRÖNDBY 19.000 2.470 2.185 DKK EUROCOM 16.500 2.475 1.848 DKK FALCK 50.000 18.521 25.750 DKK NOVO NORDISK 17.100 17.245 14.364 DKK ALLIANZ AG 10.900 6.059 6.747 DEM ALTANA AG 13.500 1.616 1.711 DEM BAYER AG 55.000 3.747 3.857 DEM MANNESMANN 15.000 2.556 2.895 DEM MERCK 45.000 2.473 3.420 DEM SAP AG SYSTEM 16.300 7.699 11.573 DEM NOVARTIS REG 3.705 9.671 10.004 CHF ROCHE 494 7.511 8.279 CHF BARING ASSET MANAGEMENT - (Externt förvaltad aktieportfölj) 113.983 128.909 SEK SEB ASSET MANAGEMENT AMERICA - (Externt förvaltad aktieportfölj) 11.433 13.072 USD SINGER & FRIEDLANDER (Aktiefond) 1.815.139 5.118 4.787 GBP Summa utländska aktier 978.241 1.448.953 SEK Summa aktier 2.684.471 3.601.578 SEK
Not 12 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag
Stiftelsens ägarandel Bokfört värde Marknads-värde Andelar i fastighetsbolag Reindeer Realty, LP, USA 90 % 33.569 38.180 Fastigheter Styrpinnen 23, Stockholm 100 % 40.558 95.000 Claus Mortensen 24, Malmö 100 % 81.398 91.500 Adam och Eva 17, Stockholm 50 % 129.828 160.000 Brännaren 7, Stockholm 100 % 16.782 32.000 Kampsången 4, Stockholm 100 % 11.470 19.000 Sländan 2, Stockholm 100 % 8.610 20.000 Trädlärkan 2, Stockholm 100 % 10.975 28.000 Rekryten 6, Stockholm 100 % 26.898 44.000 Snöklockan 1, Stockholm 100 % 23.718 33.000 Jasminen 4, Stockholm 100 % 15.118 24.000 Apelträdet 5, Stockholm 100 % 16.219 20.000 Hjorten 17, Stockholm 100 % 18.375 40.000 Summa 399.949 606.500 Totalt 433.518 644.680 Marknadsvärdena baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Not 13 Fastigheter
1998 1997 Anskaffningsvärde, byggnader 353.040 353.040 Ackumulerad avskrivning -42.396 -35.335 Ackumulerad nedskrivning, byggnader -58.258 -58.258 Byggnader, bokfört värde 252.386 259.447 Anskaffningsvärde, mark 192.305 192.305 Ackumulerad nedskrivning, mark -44.742 -44.742 Mark, bokfört värde 147.563 147.563 Summa bokfört värde 399.949 407.010 Taxeringsvärden Byggnader 219.073 204.548 Mark 80.951 79.885 Summa 300.024 284.433 Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 12. Se även not 2. Not 14 Inventarier 1998 1997 Anskaffningsvärde 2.852 2.390 Ackumulerad avskrivning -1.923 -1.385 Bokfört värde 929 1.005 För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år. Not 15 Upplupna kostnader och förut-betalda intäkter 1998 1997 Sociala avgifter 366 268 Intjänade ej uttagna semesterdagar 191 145 Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier 262 221 Upplupna räntor inteckningslån 656 1.369 Förutbetald hyresintäkt 6.310 5.793 Övrigt, fastigheter 708 845 Övriga upplupna kostnader 510 397 9.003 9.038
Not 16 Övriga kortfristiga skulder 1998 1997 Personalens källskatt 421 315 Fastighetsskatt - 2.085 Utgående moms på hyror 47 - Deposition av hyra 25 20 Förvaltning av medel fr Arbetslivsfonden - 422 Förvaltning av medel - konsortial-avtal 40 120 Förvaltning av medel från riksdagen 425 - 958 2.962 Not 17 Eget kapital Stiftelsekapital Vinstreglerings-fond Totalt eget kapital Nominellt kapital Eget kapital 1997-12-31 3.009.419 1.652.137 4.661.556 Redovisat årsresultat - 834.390 834.390 Beviljade anslag till forskning - -242.551 -242.551 Eget kapital 1998-12-31 3.009.419 2.243.976 5.253.395 Realt kapital Eget kapital 1997-12-31 3.781.779 1.682.732 5.464.511 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde (se not 8) -3.782 - -3.782 Real ökning av eget kapital - 1.311.499 1.311.499 Beviljade anslag till forskning - -242.551 -242.551 Eget kapital 1998-12-31 3.777.997 2.751.680 6.529.677 Bundet och fritt eget kapital.
Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde skall upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer, som Riksbankens Jubileumsfond erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Kapitalet hänförligt till dessa donationer bör närmast ses som bundet.
För Kulturvetenskapliga donationen har förhållandet formulerats något annorlunda. Av donationsvillkoren framgår att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning. Det framhålles dock att med en framgångsrik kapitalförvaltning kan en ändamålsenlig nivå på forskningsanslagen upprätthållas utan att det egna kapitalet behöver tas i anspråk. Kapitalet hänförligt till denna donation bör närmast ses som fritt.
Anslag till forskning
Under år 1998 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat anslag till forskning enligt nedan (1997 års uppgifter redovisas parallellt).
1998 1997 Anslag frn Riksbankens donation 86.363 69.501 Anslag frn Nils-Eric Svenssons donation 270 210 Anslag frn Kulturvetenskapliga donationen 155.263 182.794 Anslag frn Erik Rnnbergs donation fr forskning om ldrande och ldersrelaterade sjukdomar 500 380 Anslag frn Erik Rnnbergs donation fr forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 155 108 242.551 252.993 I ovanstående angivna belopp ingår även medel till konferenser, områdesgrupper och sakkunniga. Fördelning av beviljade anslag se tabeller 110
(s.4451). Jfr även textkommentaren s. 8.
Don
ationer
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer:
Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning
Nils-Eric Svenssons fond
Kulturvetenskaplig donation
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 1998 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1. Riksbankens donation inkl. Nils-Eric Svenssons fond 3.316.944 tkr (60,6997 %) 2. Kulturvetenskaplig donation 2.132.337 tkr (39,0216 %) 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjuk-domar 11.622 tkr (0,2127 %) 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 3.608 tkr (0,0660 %) Totalt kapital till marknadsvärde 1997-12-31 5.464.511 tkr Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 1998 (bokföringsmässigt resultat + ökning av ej realiserade vinster = 834.390 + 473.327 = 1.307.717 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.
1. Riksbankens donation inkl. Nils-Eric Svenssons fond Ingående värde 3.316.944 Andel av årets totala avkastning 793.780 Årets anslag -86.633 Marknadsvärde 1998-12-31 4.024.091 4.024.091 Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp - som för 1998 är 270 000 kr. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Riksbankens donation. 2. Kulturvetenskaplig donation Ingående värde 2.132.337 Andel av årets totala avkastning 510.292 Årets anslag -155.263 Marknadsvärde 1998-12-31 2.487.366 2.487.366 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar Ingående värde 11.622 Andel av årets totala avkastning 2.782 Årets anslag -500 Marknadsvärde 1998-12-31 13.904 13.904 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren Ingående värde 3.608 Andel av årets totala avkastning 863 Årets anslag -155 Marknadsvärde 1998-12-31
4.316 4.316 Totalt kapital till marknadsvärde 1998-12-31 6.529.677 År 2000 anpassning
Stiftelsen har under de senaste åren bytt de flesta system och datorer som kan påverkas av millennieskiftet. Kvarvarande system och datorer kommer att bytas eller uppdateras under 1999.
Stockholm den 8 februari 1999
Stig Strömholm Jan Björkman Jan Belfrage Ordförande Vice ordförande Mona Berglund Nilsson Lars Bäckström Gunnel Gustafsson Åke Gustavsson Henning Johansson Hillevi Rosenquist Tuve Skånberg Gunnar Törnqvist Per Unckel Dan Brändström Verkställande direktör
Revisionsutlåtande
Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning för år 1998. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med stiftelselagen.
Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.
Stockholm den 10 februari 1999
Ernst & Young AB
Per Björngård
Auktoriserad revisor
Stiftelsens publikationer
Forskningsöversikter och dokumentation från symposier, konferenser m.m. anordnade av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond publiceras antingen i en skriftserie eller som fristående publikationer. Upplysningar om publikationernas innehåll liksom uppgift om beställningsadresser lämnas gärna av personalen vid stiftelsens kansli.
I skriftserien har under åren 1977-1989 utkommit 36 volymer.
Sedan 1990 har följande böcker publicerats:
Forskning i ett föränderligt samhälle, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1965-1990. Utg. av Kjell Härnqvist och Nils-Eric Svensson, Gidlunds bokförlag (1990)
Swedish Research in a Changing Society, The Bank of Sweden Tercentenary Foundation 1965-1990. Edited by Kjell Härnqvist and Nils-Eric Svensson, Gidlunds bokförlag (1990)
Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter och lärdomar. Red. Nils Stjernquist, Gidlunds bokförlag (1991)
Att åldras. Rapport från ett symposium om forskning kring åldrande och åldrandets sjukdomar. Red. Bengt Pernow, Gidlunds Bokförlag (1992)
Riksdagen genom tiderna. H. Schück, G. Rystad, M.F. Metcalf, S. Carlsson & N. Stjernquist, Andra upplagan (1992)
Europa - historiens återkomst. Editor: Sven Tägil, Gidlunds bokförlag (1992)
Research Funding and Quality Assurance. A symposium in honorem Nils-Eric Svensson. Gidlunds bokförlag (1993)
Bengt Wieslander: The Parliamentary Ombudsman in Sweden. Gidlunds bokförlag (1994)
Bengt Wieslander: JO-ämbetet i Sverige. Gidlunds Bokförlag (1995)
Parlamentarismen i de nordiska länderna. En egen modell? Red. Nils Stjernquist, Gidlunds bokförlag (1995)
Liv. Verk. Tid. Till biografiskrivandets renässans. Boken utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien (Skriftserie nr 82). Tabergs tryckeri AB (1995)
In the Eye of the Beholder: Opinions on Welfare and Justice in a Comparative Perspective. Red. Stefan Svallfors, RJ i samarbete med Impello, Umeå (1995)
Riksdagsutskotten inifrån. Tretton ledamöters hågkomster. Red. Lars Gustafsson. Gidlunds bokförlag (1996)
"Det har ändå hänt fantastiskt mycket". Vad har jämställdhetsforskningen uppnått? Rapport från ett jämställdhetsseminarium den 25 april 1996. Red. Egon Hemlin Gidlunds bokförlag (1997)
Björn von Sydow: Parlamentarismen i Sverige. Utveckling och utformning till 1945. Gidlunds bokförlag (1997)
War Experience, Self-Image and National Identity: The Second World War as Myth and History, Stig Ekman (eds), Gidlunds bokförlag (1997)
Trying to Make Democracy Work. The Nordic Parliaments and the European Union. Editor Matti Wiberg, Gidlunds bokförlag (1997)
Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård. Rapport från ett seminarium 14 november 1996, Gidlunds bokförlag (1997)
Promoting Cultural Research for Human Development. Rapport från seminarier arrangerade av RJ inom ramen för The Intergovernmental Conference on Cultural Policies for Development "The Power of Culture" in Stockholm 30 March-2 April 1998. Red. Carl-Johan Kleberg, Gidlunds bokförlag (1998)
Arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning - inventering och kommentarer. Björn Linn, Jan Ahlin och Gunilla Enhörning. Utgiven av Chalmers Tekniska Högskola och RJ, Teknolog Tryck (1998)
Styrelse
Ny styrelse och nya beredningsgrupper fr.o.m. 1998-11-01.
Ledamöter Suppleanter
Professor Stig Strömholm Professor Bengt Ankarloo
ordförande
Riksdagsledamot (s) Riksdagsledamot (s)
Jan Björkman Sonia Karlsson
vice ordförande
Professor Gunnel Gustafsson Professor Per Henrik Lindblom
Professor Henning Johansson Professor Rune Åberg
Professor Gunnar Törnqvist Professor Lars-Gunnar Andersson
Direktör Jan Belfrage
Direktör Hillevi Rosenquist
Riksdagsledamot (v) Riksdagsledamot (v)
Lars Bäckström Camilla Sköld
Riksdagsledamot (s) Riksdagsledamot (s)
Mona Berglund Nilsson Lena Sandlin
Riksdagsledamot (s) Riksdagsledamot (s)
Åke Gustavsson Pär-Axel Sahlberg
Riksdagsledamot (kd) Riksdagsledamot (kd)
Tuve Skånberg Yvonne Andersson
Riksdagsledamot (m) Riksdagsledamot (m)
Per Unckel Gun Hellsvik Extra suppleant:
Riksdagsledamot (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund
Revisorer
Riksdagens revisorer är stiftelsens externa revisorer enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.
Av styrelsen i enlighet med stiftelsens stadgar utsedda revisorer är Ernst & Young AB. Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björngård.
Innehållsförteckning
Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning 1
VD-kommentar 2
Den forskningsstödjande verksamheten 4
Arbetssätt 4
Uppföljning och utvärdering 5
Anslag till forskning 8
Nobelsymposier 10
Collegium Budapest 10
Projektpresentation 11
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser, informationsutbyte m.m. 11
Samarbete med riksdagen 12
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning 13
EMU 13
Områdesgruppen för forskning om konst och gestaltning 14
Forskning om arkitektur, konst och form 16
Kulturens plats i lärarutbildningen 16
Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 17
Stipendier 17
Den ekonomiska förvaltningen 19
Stiftelsens placeringsverksamhet 19
Bokföringsmässigt resultat 20
Realt resultat 20
"Performance" 21
Finansiellt resultat (tkr) 22
Resultaträkning (tkr) 23
Balansräkning (tkr) 24
Finansieringsanalys (tkr) 26
Noter (belopp i tkr) 27
Anslag till forskning 39
Donationer 39
År 2000 anpassning 42
Revisionsutlåtande 43
Statistiska uppgifter om anslagen till forskning 44
Stiftelsens publikationer 52
Styrelse 54
Revisorer 54
Elanders Gotab, Stockholm 1999
1998/99
1998/99:RJ1