Riksdagsförvaltningens redogörelse

1998/99:RFK1

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1998 1998/99 RFK1 Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 10 mars 1999 fastställts av riksdagens förvaltningstyrelse.

Anders Forsberg

riksdagsdirektör

Lars Bergquist

t.f. förvaltningschef

Ledamöter

Birgitta Dahl, talman Mats Lindberg (s) Inger René (m) (ordförande) Jarl Lander (s) Marianne Jönsson (s) Ingrid Burman (v) Harald Bergström (kd) Knut Billing (m) Eskil Erlandsson (c) Suppleanter

Anita Johansson (s) Per Bill (m) Martin Nilsson (s) Sven Hulterström (s) Lars Bäckström (v) Chatrine Pålsson (kd) Kenth Skårvik (fp) Thomas Julin (mp) Personalrepresentanter

Dagmar Åsander-Falkkloo, ST (TCO) Kristina Lindegren, SACO Hans Lund,

SEKO Suppleanter

Jörgen Nilsson, ST (TCO) Björn G:son Wessman, SACO Bertil Johnson,

SEKO Direktionen

Mats Lindberg (s),

ordf. Inger René (m),

vice ordf. Marianne Jönsson (s) Föredragande i förvaltningsstyrelsen och dess direktion

Lars Bergquist,

t.f. förvaltningschef

Innehåll

Inledning 4

Organisation 8

Ekonomisk översikt 9

Personalredovisning 11

Riksdagens miljöanpassning 14

Resultatredovisning

Stödet till beslutsprocessen 15

Stödet till riksdagens ledamöter och anställda 21

Information till allmänheten 23

Det internationella parlamentariska arbetet 25

Bokslut

Resultaträkning (kr) 28

Balansräkning 29

Anslagsredovisning tkr 31

Finansieringsanalys 32

Noter 34

Sammanställning över väsentliga uppgifter 38

Förvaltningsstyrelsens övriga uppdrag 39

Revisionsrapport 41

Inledning

Riksdagsarbetet har under det senaste årtiondet genomgått stora förändringar. Särskilt gäller det den valperiod som avslutades hösten 1998. Förändringarna har delvis drivits fram av yttre faktorer som inträdet i EU, internationaliseringen och den lavinartade utvecklingen inom informationstekniken, men förändringarna är också resultatet av ett medvetet reformarbete inom riksdagen. För att göra riksdagens arbete med statens budget snabbare, effektivare och tydligare infördes en ny budgetprocess under den gångna valperioden. Samtidigt lades budgetåret om till kalenderår. Uppläggningen av riksmötet har också ändrats för att öka flexibiliteten i arbetet och skapa bättre möjligheter för ledamöterna att hinna verka bland väljarna. Utskotten arbetar alltmer med uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut och revisionen har fått ökade resurser.



Utveckling av riksdagsarbetet

Riksdagsarbetet måste ständigt utvecklas och förnyas för att upprätthålla riksdagens ställning i en föränderlig omvärld. Genom att följa upp och utvärdera reformer skapas en stabil grund att bygga vidare på. Talmans-konferensen redovisade i mars 1998 en första genomgång av erfarenheterna av den nya budgetprocessen, utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt EU-frågor, utskottsindelningen, motionshanteringen m.m. (förslag 1997/98:TK1). Detta arbete går nu vidare i en parlamentariskt sammansatt utredning, Riksdagskommittén, som utsågs av talmans-konfe-rensen i december 1998. Kommittén har i uppdrag att utreda riksdagens parlamentariska ledningsorganisation, utvärdera den nya budgetprocessen, se över riksdagens arbete med uppföljning, utvärdering och revision samt utveckla formerna för riksdagens hantering av EU-frågor.

Valet 1998

Valåret 1998 var ett händelserikt år i riksdagen. Valet präglade till stor del både riksdagsarbetet och förvaltningens arbete. Ett stort antal ledamöter, många med lång erfarenhet, lämnade riksdagen och över 100 nya ledamöter kom in. Partigruppernas inbördes storlek förändrades. Hösten 1998 prövades också den nya budgetprocessen för första gången efter ett val. Trots att budgetpropositionen avlämnades drygt tre veckor senare än vanligt klarade riksdagen budgetarbetet i normal tid. De nya ledamöterna erhöll arbetsrum, övernattningsmöjligheter, teknisk utrustning m.m. För de nya ledamöterna ordnades också ett omfattande introduktionsprogram. För första gången ägde valvakan rum i riksdagens lokaler i samband med ett riksdagsval.

Ny organisation

En ny organisation för riksdagens förvaltning trädde i kraft under året. Omorganisationen innebar bl.a. en förbättrad samordning av tjänstemannaorga



nisationen. Förhoppningen är att den nya organisationen ytterligare skall bidra till att förbättra samordningen och resursutnyttjandet.

Internationellt samarbete

Riksdagens internationella samarbete har under de senaste åren ökat i omfattning. Under det gångna året hölls Europarådets talmanskonferens i riksdagen under värdskap av riksdagens talman. Konferensen samlade närmare 60 talmän. Ett stort antal delegationer från andra länder har besökt riksdagen för utbyte av information och erfarenheter. Riksdagens förvaltning har bl.a. varit engagerad genom att informera delegationer om arbetet i riksdagen. Det finns också direkta samverkansprojekt med andra parlament.

Den utåtriktade informationen

Riksdagens satsning inom informationsområdet har fortsatt under året och gett allmänhet och medier ökad insyn i riksdagens arbete och beslut. Över en miljon besökare tog del av den elektroniskt publicerade informationen på riksdagens webbplats. Inom skolinformationen var Ungdomens riksdag en nyhet för året. Gymnasieelever från hela landet deltog och fick pröva på att vara riksdagsledamot under en dag.

Ekonomin

Kostnaderna för riksdagens verksamhet i sin helhet uppgick till ca 876 miljoner kronor. Knappt hälften utgjordes av ersättningar till ledamöterna och stöd till partigrupperna. Resten användes för förvaltningens mångskiftande verksamheter samt för utskottsresor och för riksdagens byggnader. De tunga investeringsposterna under året fanns inom data- och fastighetsområdena. Av de medel som totalt avsattes för perioden behövde ca 128 miljoner kronor inte utnyttjas. Nuvarande budgetteknik gör att anslagen till projekt i större utsträckning löper över flera år. Ej utnyttjade medel härrör därför till stor del från projekt som fortsätter under 1999. Vissa poster har dock lämnat betydande överskott jämfört med budgeten. Exempelvis blev kostnaderna i samband med valet lägre än vad som av försiktighetsskäl hade budgeterats.



Övergripande mål

Riksdagsförvaltningen skall tillhandahålla de resurser och den service som behövs för att det parlamentariska arbetet skall kunna bedrivas effektivt och rationellt.

Riksdagsförvaltningen skall skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter och anställda.

Riksdagsförvaltningen skall genom aktiv information verka för att allmänhetens intresse för och kunskaper om riksdagen och dess arbete ökar.

Riksdagsförvaltningen skall skapa goda förutsättningar för riksdagens engagemang i det internationella parlamentariska arbetet.

Denna årsredovisning beskriver årets verksamhet med utgångspunkt i de övergripande målen.

Anders Forsberg

riksdagsdirektör

Organisation

Riksdagens förvaltning består av tre större delar - kammarkansliet, utskottens och EU-nämndens kanslier samt förvaltningskontoret. Vidare finns en informationsenhet och ett internationellt kansli. Fyrtio procent av riksdagsförvaltningens personalresurser finns inom kammarkansliet, utskottskanslierna, EUN:s och RIK:s kanslier. Kammarkansliet består av centralkansliet, protokollskansliet och kammarservice. Kammarkansliets huvuduppgift är att planera och ge stöd för genomförande av kammarens arbete. Utskottskanslierna ger stöd för utskottens beredning av ärenden till kammaren och producerar betänkanden över propositioner och motioner. Informationsenheten svarar för den under senare år starkt expanderande informationsverksamheten, som riktar sig till medborgarna, medier, organisationer m.fl. Det internationella kansliet (RIK) ger stöd åt riksdagens stora internationella engagemang.

Fyra verksamhetsområden

Förvaltningskontoret är indelat i fyra verksamhetsområden - Administration, Data och dokument, Kunskapsförsörjning och Intern service. Kontoret är ett serviceorgan för riksdagen och skall tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet samt för riksdagens ledamöter och anställda. I kontoret finns personal- och ekonomiadministration, teknisk service av olika slag, interntryckeri, bibliotek och utredningstjänst, säkerhets-, kontors-, lokal- och fastighetsservice samt en enhet för administrativt stöd till ledamöterna.



Styrs av riksdagsordningen

Riksdagsförvaltningens verksamhet styrs på en övergripande nivå av riksdagsordningen. För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en arbetsordning (RFS 1991:5). Högsta beslutande organ för förvaltningskontoret är förvaltningsstyrelsen, som består av talmannen, ordförande och åtta andra proportionellt valda riksdagsledamöter.

Förändrad ledningsfunktion

Under 1998 genomfördes en förändring av riksdagsförvaltningens ledningsfunktion i syfte att förbättra ledningen och samordningen i förvaltningen. Riksdagsdirektören fick ett överordnat ansvar för ledningen och samordningen i hela organisationen och blev ordförande i en ny samordningsgrupp. I gruppen ingår i övrigt chefen för Riksdagens förvaltningskontor, kanslichefen i kammarkansliet samt en tjänsteman med uppgift att ansvara för samordningen av frågor som rör utskottens kanslier. Informationsenheten, som tidigare var placerad i förvaltningskontoret, och det internationella kansliet ställdes direkt under riksdagsdirektören.

Ekonomisk översikt

Riksdagens totala anslag exklusive anslag till politiska partier för verksamhetsåret 1998 uppgick till 1 034 miljoner kronor inklusive ingående reservationer. Av detta förbrukades 876 miljoner kronor.

Tidigare budgetår

Anslagsförbrukningen på anslag B 2 Riksdagens förvaltningskostnader mellan åren 1994/95 t.o.m. 1998 har ökat kraftigt. Detta beror främst på nya åtaganden, införande av ny teknik och utökning av fastighetsbeståndet. Valåren 1994 och 1998 har vidare medfört utgiftsökningar. De största och mest utgiftskrävande insatserna under 1994/95 har bl.a. varit inflyttningen till kvarteret Neptunus, där bl.a. Moderata samlingspartiets partigrupp har sina lokaler, samt kvarteret Mercurius som renoverades och där bl.a. Riksdagsbiblioteket har sina lokaler. I samband med ombyggnaderna infördes ett nytt säkerhetssystem. Dessutom införskaffades en helt ny telefonväxel. På IT-området infördes Windows NT, Lotus Notes och nyhetsdatabaser.



Anslagsförbrukning (mkr)

Anslag 1998 1997 1996 94/95 B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 432,2 420,0 376,51 368,5 A 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige 1,9 4,6 5,7 0,1 B 2 Riksdagens förvaltningskostnader 438,9 359,2 274,1 286,32 A 4 Riksdagens byggnader 2,7 3,8 76,7 152,4 Totalt 875,7 787,6 733,0 807,3 C 4 Stöd till politiska partier 140,5 105,5 120,0 126,9 1 Inkl. anslaget Sveriges företrädare i EU-parlamentet.

2 Inkl. anslaget Riksdagens förlagsverksamhet.

Utgående anslagssparande/reservationer per den 31 december 1998

Tabellen avser riksdagens samtliga anslag och fördelar sig enligt följande:

B 1 Riksdagens ledamöter och partier, ramanslag 36,2 milj. kr B 2 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag 91,6 milj. kr A 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, reservationsanslag 9,4 milj. kr A 4 Riksdagens byggnader, reservationsanslag 20,9 milj. kr C 4 Stöd till politiska partier 11,9 milj. kr Totalt 170,0 milj. kr Under 1995/96 har kvarteret Milon byggts om samtidigt som kvarteret Aurora 2 förvärvades. Ombyggnader genomfördes av plenisalen, EU-nämndens sessionssal och konstitutionsutskottets kansli. Dessutom projekterades en ny brandlarmsanläggning. Ett nytt pc-baserat datasystem, Windows NT och Lotus Notes, köptes in. Ett nytt system för statsbudgethanteringen införskaffades och ett nytt övervakningssystem för IT-systemen och nätverket infördes. Riksdagens webbplats öppnades och övertagande av EU-upplysningen från Regeringskansliet genomfördes. Under 1997 inrättades ett nytt budgetkontor. Ljudanläggningen i plenisalen förbättrades och projektet URIS, dvs. ett nytt informationssystem, startades. En ny lag för ersättningar till riksdagens ledamöter stiftades med samma regler för traktamenten och resor som gäller för den övriga statsförvaltningen. En omorganisation av förvaltningskontoret genomfördes varvid enheten för administrativ ledamotsservice inrättades. Förvärv av fastigheten Kvasten 8 genomfördes och dessutom skedde en upprustning av ledamotshuset.



Budgetåret 1998

Den löpande verksamheten som finansieras över ramanslagen B 1 Riksdagens ledamöter och partier och B 2 Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett överskott jämfört med budgeten på ca 128 miljoner kronor. Till de poster på anslaget B 1 som lämnat stora överskott jämfört med budgeten hör ledamöternas inrikes resor, ränteintäkter, pensioner och inkomstgarantier på sammanlagt ca 29 miljoner kronor. Dessutom har ett överskott lämnats på bl.a. IPU, Nordiska rådet och delegationsbesök på sammanlagt ca 6 miljoner kronor. Den nuvarande budgettekniken gör att anslagen till projekt i större utsträckning löper över flera år. Överblivna medel härrör därför till stor del från projekt som fortsätter under 1999. Vissa poster har dock lämnat betydande överskott jämfört med budgeten. Till dessa poster hör ränteintäkter, URIS-projektet (nytt informationssystem), förändrade förutsättningar för plenisalsombyggnaden, försening av nytt order-lager-system och bibliotekssystem samt viss besparing av fastighetsdrift och förseningar av fastighetsprojekt. Medlen på anslaget A 2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige anslogs vid mandatperiodens början och var avsedda för hela mandatperioden. Den uppgår till 9,4 miljoner kronor och medlen kommer att överföras till B 1-anslaget under 1999. Medlen på anslaget A 4 Riksdagens byggnader är avsedda för bygginvesteringar. Det största av de projekt som återstår att genomföra är flyttningen av slusströskeln i Stallkanalen. Projektstarten beräknas kunna ske under 1999. Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett datautrustning och byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna till ca 93 miljoner kronor jämfört med 50 miljoner kronor föregående år. Ekonomisystemet Agresso har under året uppgraderats, vilket innebär att riksdagen håller sig långt framme i ekonomiadministrationen samtidigt som systemet säkerställer eventuella problem vid millennieskiftet.



Personalredovisning

Antalet fast anställda inom riksdagsförvaltningen var 587 vid utgången av år 1998 eller 524 helårsarbetskrafter. Medelåldern var oförändrad, 44 år. Kvinnorna var fortfarande i majoritet (59 %). Sedan hösten 1998 gäller en ny organisation för förvaltningen. Se organisationsplanen på s. 6. Under år 1998 ökade antalet anställda med nio personer. Den största delen av ökningen beror på att de sex personer hos Fastighetsverket som hittills svarat för driften av riksdagens fastigheter i stället blivit anställda av riksdagsförvaltningen. I övrigt har enbart enstaka utökningar gjorts, främst vid utskottsorganisationen, vid tidningen Från Riksdag så gott som samtliga ledamöter har nu ISDN.

Intresset för videokonferenser har ökat avsevärt. Därför har en ny utrustning för videokonferenser upphandlats. Den gamla studion i Riksdagshusets



västra plan 8 har byggts om i samråd med SVT för att klara bästa möjliga kvalitet på videokonferenser.

Ett projekt tillsattes under våren för att kartlägga vad som behöver åtgärdas inför millennieskiftet för att tekniska problem inte skall uppstå. Projektet skall vara slutfört till hösten 1999. Till de arbeten som startat för att 2000-säkra hör en genomgång av hela riksdagens datasystem, voteringsdatorn och ombyggnader inom fastighetsdriftens styr- och regleranläggning. Bland de 2000-säkrade system som togs i bruk under året märks ekonomisystemet (Agresso 5) och ett nytt datasystem för verksamhetsplaneringen. Säkerhetsanläggningen har gått igenom 2000-tester och skall nu också klara av att utan problem gå in i ett nytt årtusende.

Av de totalt ca 40 000 lån och uppdrag som Riksdagsbiblioteket förmedlade under det gångna året gällde ca 40 % riksdagens ledamöter eller anställda. Ett nytt datasystem har upphandlats och stora arbetsinsatser har lagts ned på installationer och konverteringar. Systemet togs i drift under vintern 1999 och därigenom har det blivit enklare för ledamöter och tjänstemän att genom sin pc söka och beställa böcker och artiklar. Biblioteket upphandlade ett femtontal viktiga databaser som nu är tillgängliga för alla riksdagens ledamöter och anställda genom det interna datornätet. Servicen har också förbättrats genom att samtliga partikanslier under året fått möjligheter att beställa inspelningar av intressanta radio- och TV-program. Antalet inköp av böcker och andra publikationer hade ungefär samma omfattning som föregående år (ca 15 000 volymer). Omfattningen av antalet prenumerationer på tidningar, tidskrifter och årsböcker låg också på ungefär samma antal som 1997 (ca

2 000 prenumerationer). Biblioteket har genom frukostmöten med författare och aktuella samhällsdebattörer velat bidra till ledamöternas kontakter med kultur- och samhällsdebatten. Frukostmötena sker i samarbete med föreningen Parlamentariker och kulturskapare (PAKS).

Två stora ombyggnadsprojekt startade under året för att se till att riksdagen får fler övernattningsbostäder för ledamöterna. Det ena projektet gäller ett ombyggnadsprojekt som görs tillsammans med Postfastigheter AB. Det projektet kommer att ge ett tillskott på 31 lägenheter i kvarteret. Kvasten (hörnet Norrlandsgatan/Mäster Samuelsgatan). Det andra projektet gäller ombyggnaden av kvarteret. Aurora 2 i Gamla stan, där det kommer att bli 53 lägenheter. Samtliga lägenheter skall vara klara för inflyttning hösten 1999. Då har riksdagen sammanlagt 196 övernattningsbostäder och därmed kan behovet vara täckt. Renoveringen av ledamotshuset har fortsatt.

Under året invigdes minnesmärket över Raoul Wallenbergs gärning. Projektet med kvinnokonst slutfördes. Dessutom gjordes vissa kompletterande inköp för utskottens sessionssalar och i samband med renoveringen av ledamotshuset.

Antalet konferenser och sammanträden i riksdagens lokaler fortsatte att öka och steg med 22 % till 4 504.

För att ytterligare förbättra interninformationen introducerades ett intranät i samband med att riksdagen öppnade i september. Ett betydande arbete lades ned på förberedelserna. Målet med intranätet är att än bättre och snabbare kunna hålla ledamöter och anställda à jour med vad som händer i riksdagen och att det skall gå lätt att söka dokument och information på intranätet.

För att underlätta transporterna och för att förbättra arbetsmiljö och säkerhet gjordes en stor ombyggnad av godsmottagningen. Ombyggnaden blev klar under våren.

Sedan drygt ett år finns en funktion för att samordna upphandlingar och inköp inom riksdagsförvaltningens enheter.

Säkerheten har förbättrats, bl.a. genom installationer av passagespärrar i ledamotshusets entré och installationen av s.k. pollare vid valvbågarna vid huvudentrén på Riksgatan. Dessutom har en total revision och översyn av alla fasta brandskyddsinstallationer gjorts. Hot har riktats mot riksdagen och mot några ledamöter. Särskilda säkerhetsåtgärder har därför vidtagits tillsammans med andra myndigheter. Utbytet av den automatiska brandlarms-anläggningen har fortsatt i delar av riksdagens lokaler.

Decentraliseringen av ekonomiadministrationen har fortsatt och personalresurserna har därigenom kunnat utnyttjas bättre. Genom olika insatser har ekonomiadministratörernas utbildning höjts och den behöver höjas ytterligare de kommande åren. Det beror på att nya regler, bl.a. nya EU-regler, gör ekonomiadministrationen alltmer komplex. Samtidigt eftersträvar riksdagen en fortsatt decentralisering. Avtalet med resebyrån inom riksdagen har omförhandlats på grund av sänkningar av flygets provisioner. Ett nytt datasy-stem för verksamhetsplaneringen har tagits fram. Verksamhetsplaneringen sker enligt den s.k. nollbasmetoden. Metoden innebär att riksdagsförvaltningen omprövar hela sin verksamhet från grunden i samband med budgetarbetet.

"Riksdagsförvaltningen skall genom aktiv information verka för att allmänhetens intresse för och kunskaper om riksdagen och dess arbete ökar."



Information till allmänheten

Efterfrågan på snabb och korrekt information om riksdagens arbete från allmänhet, skolor och medier fortsätter att öka. Det informationsbehovet möter riksdagen på olika sätt.

Riksdagens annonsering förändrades under året. Den är nu betydligt mer rikstäckande och mer inriktad på information om vilka debatter som planeras och hur man kan få frågor om riksdagen besvarade.

Antalet telefonfrågor från allmänheten till informationsenhetens telefon-upplysning var drygt 25 000, en minskning med ca 1 000 samtal jämfört med föregående år. Samtidigt skedde en fördubbling av antalet frågor per e-post. Andra e-postfrågor till riksdagsförvaltningen ökade med nära 75 % jämfört med föregående år.

I oktober öppnades ett nytt 020-nummer (020-349 900) till Riksdagen Direkt. Därmed går det att utan kostnad ringa och lyssna på kammardebatter, utskottsutfrågningar och aktuell information som talats in. Innan 1998 var slut hade 6 000 samtal nått numret.

Till 350 mottagare har 130 pressmeddelanden skickats ut, främst om arbetet i utskott och kammare samt om talmannens aktiviteter. Det är betydligt fler än under föregående år. En utvärdering visar att pressmeddelandena är uppskattade av redaktionerna.

Under året har pressansvariga inom informationsenheten arbetat aktivt gentemot massmedierna genom pressmeddelanden, personliga kontakter, telefonsamtal och kurser för att öka intresset för och kunskapen om riksdagens arbete. En mängd massmediekontakter har även utskotten och förvaltningskontoret haft för att ge medierna god service.

För första gången anordnades en valvaka vid riksdagsval i riksdagens lokaler. TV och radio direktsände valvakan från riksdagen. Sammanlagt var omkring 450 journalister ackrediterade. En utvärdering visar att de praktiska arrangemangen fungerade utmärkt, men att vissa TV-bolag var missnöjda med att endast tre partier förlade sina valvakor till riksdagen.

Införandet av riksdagens databaserade diarieföringssystem Riksdia startade. Utbyggnaden fortsätter och målet är att 20 diarier skall bli ett enhetligt diarium för hela riksdagen.

Tidningen Från Riksdag KonfTel AB, Umeå, ledamot; A.H. Småföretagsinvest AB, Stockholm, ledamot; Vägverket, Borlänge, ledamot Inger René (m) Suppleant

Ledamot 1/1-5/10

5/10-31/12 407 183 kr Datainspektionen, ledamot Irène Vestlund (s) Ledamot 1/1-5/10 292 417 kr Svensk Slöjd AB, ordförande; Exportkontrollrådet, ledamot Jarl Lander (s) Suppleant

Ledamot 1/1-5/10

5/10-31/12 399 586 kr Torsby Bostäder AB, ordförande; Skattemyndigheten i Värmlands län, ledamot; Post Lantmäteriverkets styrelse, ledamot; Länsstyrelsen, Gävleborg, suppleant; Per Olof Håkansson (s) Ledamot 1/1-5/10 362 252 kr AB Vin SABO AB, ordförande; SABO Förlags AB, ordförande; Sveriges Byggnadsingenjörers Service AB, ordförande; AB Östersjöterminalen, ordförande; AB Trelleborgshem, suppleant; Nordiska Investeringsbanken, ledamot av kontrollkommittén Marianne Jönsson (s) Ledamot 5/10-31/12 388 892 kr Socialstyrelsen, ledamot; Handikappombudsmannens råd, ledamot Elving Andersson (c) Ledamot 1/1-5/10 341 041 kr Länsstyrelsen, Göteborgs och Bohus län, ledamot Gullan Lindblad (m) Ledamot 1/1-5/10 382 271 kr Socialstyrelsen, ledamot; Länsstyrelsen, Värmlands län, ledamot Ingrid Burman (v) Ledamot 5/10-31/12 396 791 kr Samhall Aros AB, suppleant; Länsstyrelsen, Uppsala län, suppleant Namn/övriga uppdrag Uppdrag Datum Kontant bruttolön m.m. från

riksdagen 1998 Carl-Johan Wilson (fp) Ledamot 1/1-5/10 363 298 kr Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga, ledamot; Statens konstmuseer, vice ordförande Harald Bergström (kd) Ledamot 5/10-31/12 94 984 kr Eva Zetterberg (v) Ledamot 1/1-5/10 405 291 kr Sida, ledamot; Skarpnäcks Folkhögskola, ledamot; Exportkontrollrådet, ledamot Knut Billing (m) Ledamot 5/10-31/12 466 696 kr Systembolaget, suppleant; Boverket, ledamot Eskil Erlandsson (c) Ledamot 5/10-31/12 418 622 kr Ljungby Energi AB, vice ordförande; Ljungby Energinät AB, vice ordförande; Föreningssparbanken, Ljungby, vice ordförande; Kraftaktörerna i Sydvästra Sverige AB, suppleant; Jordbruksverket, ledamot; Naturvårdsverket, ledamot; Länsstyrelsen, Kronobergs län, ledamot Anita Johansson (s) Suppleant 5/10-31/12 382 550 kr Per Bill (m) Suppleant 5/10-31/12 382 837 kr Martin Nilsson (s) Suppleant 5/10-31/12 406 666 kr Sven Hulterström (s) Suppleant 1/1-31/12 386 582 kr Riksbanksfullmäktige, ordförande Sinikka Bohlin (s) Suppleant 1/1-5/10 455 998 kr Riksbanksfullmäktige, suppleant; Skogsstyrelsen, ledamot; Smittskyddsstyrelsen, ledamot Lars Bäckström (v) Suppleant 5/10-31/12 393 070 kr Bohuslandstinget, ledamot Roland Larsson (c) Suppleant 1/1-5/10 320 297 kr Länstidningen Östergötland AB, ordförande; SKI, ledamot Chatrine Pålsson (kd) Suppleant 5/10-31/12 392 466 kr Landstinget i Kalmar län, ledamot; Statens medicinetiska råd, ledamot; Gentekniknämnden, ledamot Rose-Marie Frebran (kd) Suppleant 1/1-5/10 427 201 kr Svenska Penningspel AB, ledamot; Högskolan i Örebro, ledamot; Gentekniknämnden, ledamot; Presstödsnämnden, ledamot; Nämnden mot etnisk diskriminering, ledamot

Namn/övriga uppdrag Uppdrag Datum Kontant bruttolön m.m. från

riksdagen 1998 Kenth Skårvik (fp) Suppleant 5/10-31/12 386 848 kr Samhall Vinga, Mölndal, ledamot; Humanus utbildningsbolag, ordförande; Försäkringskassan i Västra Götalands län, vice ordförande; Försäkringskasseförbundet, Stockholm, ledamot Thomas Julin (mp) Suppleant 1/1-31/12 401 426 kr Anders Forsberg Förvaltningschef 1/1-5/10 722 040 kr Lars Bergquist tf. förvaltningschef 5/10-31/12 455 057 kr Granskning av Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för räkenskapsåret 1998

Revisionsavdelningen (REV) vid Sveriges riksbank har genomfört löpande och slutlig granskning av Riksdagens förvaltningskontors (RFK) räkenskaper och årsredovisning för budgetåret 1998. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Den löpande granskningen har omfattat rutinen för leverantörsfakturor och betalningar, uppföljning av tidigare påpekanden avseende lönerutinen samt granskningar av arvoden och kostnadsersättningar för nyvalda och avgående ledamöter. Årsredovisningen har upprättats enligt förordningen om myndigheternas årsredovisning och anslagsframställning respektive 3-9 §§ förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882). Enligt REV:s uppfattning är årsredovisningen per 1998-12-31 i allt väsentligt rättvisande.

Gunilla Werner Carlsson

Elanders Gotab, Stockholm 1999

1998/99:RFK1

1998/99:RFK1

1998/99:RFK1