Redogörelse till riksdagen 2001/02:RB1
Årsredovisning för Sveriges riksbank |
Redog. |
för räkenskapsåret 2001 |
2001/02:RB1 |
|
|
Enligt 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank lämnar Riksban- kens direktion bifogade redovisning för Riksbankens verksamhet under 2001. Redovisningen lämnas enligt samma lagrum till riksdagen, Riksdagens revisorer och riksbanksfullmäktige.2001/02:RB1
Direktionen föreslår
att riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning enligt förslaget.
Stockholm den 7 februari 2002
På direktionens vägnar:
URBAN BÄCKSTRÖM
/Kerstin Alm
I beslutet har deltagit Urban Bäckström (ordförande), Lars Heikensten (förste vice ordförande), Eva Srejber (andre vice ordförande), Villy Bergström, Lars Nyberg och Kristina Persson.
Föredragande har varit Henrik Gardholm.
1
Innehåll |
|
INLEDNING |
|
Året i korthet ............................................................................................ |
3 |
Året i siffror ............................................................................................. |
4 |
Riksbankschefens kommentar .................................................................. |
5 |
VERKSAMHETEN 2001 |
|
Penningpolitik .......................................................................................... |
8 |
Finansiell stabilitet ................................................................................... |
16 |
Internationell samverkan .......................................................................... |
21 |
Statistik .................................................................................................... |
23 |
Forskning ................................................................................................. |
24 |
Riksbankens bolag ................................................................................... |
26 |
Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap ................................................. |
28 |
SÅ ARBETAR RIKSBANKEN |
|
Den penningpolitiska processen ............................................................... |
30 |
Analysen av finansiell stabilitet ............................................................... |
33 |
LEDNING OCH ORGANISATION |
|
Organisation ............................................................................................. |
37 |
Direktion .................................................................................................. |
40 |
Medarbetare ............................................................................................. |
42 |
Riksbanksfullmäktige ............................................................................... |
45 |
BOKSLUT |
|
Förvaltningsberättelse .............................................................................. |
47 |
Redovisningsprinciper ............................................................................. |
52 |
Balansräkning .......................................................................................... |
54 |
Resultaträkning ........................................................................................ |
55 |
Noter ........................................................................................................ |
56 |
Femårsöversikt ......................................................................................... |
63 |
Dotterbolag .............................................................................................. |
65 |
Ordlista och adresser ................................................................................ |
68 |
Bilaga 1 Remissyttranden 2001................................................................. |
71 |
2
INLEDNING
Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Ban- kens uppgifter är att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det innebär att Riksbanken skall be- gränsa inflationen så att den svenska kronan behåller sitt värde. Bankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan, som direktionen be- slutar om.
För att kunna fatta välgrundade räntebeslut har Riksbanken betydande re- surser för ekonomisk analys och forskning. Analyserna ligger också till grund för bankens övervakning av den finansiella stabiliteten. För att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende följer och rapporterar Riksbanken hur bankerna och finansmarknaderna fungerar.
Riksbanken styrs av en direktion med en riksbankschef, Urban Bäckström, och fem vice riksbankschefer. Direktionens ledamöter utses av riksbanksfull- mäktige på mandatperioder om sex år. Riksbanken ligger vid Brunkebergs- torg i Stockholm och har 470 medarbetare.
Året i korthet
Inflationen, mätt som förändring av konsumentprisindex, blev under året 2,6 procent. Stabiliteten i det finansiella systemet var god. Den ekono- miska tillväxten i Sverige bedömdes ha uppgått till 1,2 procent.
Riksbanken höjde den 5 juli reporäntan med 0,25 procentenheter från 4 procent till 4,25 procent med verkan från den 11 juli. Den 17 september sänktes reporäntan med 0,5 procentenheter till 3,75 procent med verkan från den 19 september. Vid årets utgång var reporäntan 3,75 procent.
Riksbanken intervenerade på valutamarknaden den 15, 18 och 25 juni i syfte att stärka kronan.
Riksbanken publicerade under året fyra inflationsrapporter och två rapporter om den finansiella stabiliteten. Direktionsledamöterna höll tillsammans drygt 100 offentliga anföranden.
Riksbanksfullmäktige valde i januari Kristina Persson till ledamot av direktionen med en mandattid på sex år från och med den 1 maj 2001. I november omvaldes Villy Bergström som direktionsledamot på sex år från och med den 1 januari 2002.
Riksbanken tecknade avtal med det amerikanska företaget Crane
Årets resultat (mdkr)
19,3
20,3
3,9
Guld- och valutareserv (mdkr)
165
168
153
Antal anställda
471
469
466
Reporänta (procent)
3,75
4,00
3,25
Kort ränta (tre månader SSVX, procent)
3,70
4,09
3,51
Lång ränta (tio år statsobligationer, procent)
5,35
4,86
5,73
I genomsnitt
BNP (procentuell förändring)
1,2
3,6
3,8
Arbetslöshet (procent)
4,0
4,7
5,6
Inflation, mätt med KPI (procentuell förändring)
2,6
1,3
0,3
Inflation, mätt med UND1X (procentuell
2,8
1,4
1,4
förändring)
4
Riksbankschefens kommentar
Penningpolitiken ställd inför flera utmaningar under året
Avmattningen i världskonjunkturen blev allt tydligare under året. De tragiska händelserna i USA den 11 september bidrog till en fördjupad nedgång som också påverkade Sverige. Samtidigt steg inflationen i landet under året, vilket ställde penningpolitiken inför flera utmaningar.
Terrorattacken i USA den 11 september kastar en mörk skugga över det gångna året. Attentatet skakade om de globala finansiella marknaderna. En rad av världens centralbanker med amerikanska Federal Reserve i spetsen ryckte emellertid snabbt ut för att säkra tillgången på likviditet och för att motverka spridningseffekter som ytterligare skulle kunna ha förvärrat situa- tionen. I det arbetet deltog även Riksbanken. Särskilda grupper inom banken aktiverades bara någon timme efter det inträffade och Riksbanken etablerade snabbt kontakt med svenska banker, Finansinspektionen och Finansdepar- tementet samt centralbanker och tillsynsmyndigheter i omvärlden.
Åtgärder vidtogs för att värna om betalningssystemets funktion. För att underlätta betalningar i amerikanska dollar slöt amerikanska centralbanken Federal Reserve och Europeiska centralbanken, ECB, ett avtal som gav ban- ker i euroområdet via eurosystemet tillgång till amerikanska dollar. Mot den bakgrunden beslutade Riksbankens direktion att Riksbanken skulle ställa maximalt en miljard dollar till de svenska bankernas förfogande. Efterhand normaliserades läget på den amerikanska dagslånemarknaden och de svenska bankerna behövde därför inte utnyttja möjligheten att låna dollar av Riks- banken.
5
Samtidigt som åtgärder till stöd för betalningssystemet vidtogs, påbörjade Riksbanken ett analysarbete om attackernas effekt på den ekonomiska ut- vecklingen och inflationsutsikterna. Knappt en vecka efter attentatet mån- dagen den 17 september sänkte en rad av världens centralbanker, inklusive Riksbanken, sina styrräntor. En enhällig direktion ansåg att det fanns risk för att företagens och hushållens framtidstro skulle komma att försämras med en djupare och mer långvarig nedgång som följd, vilket skulle tala för att inflationen på två års sikt riskerade att hamna under målet 2 procent.
Riksbankens rutiner har enligt min mening fungerat bra. Några stora skador uppkom inte på det finansiella systemet. Jag kan dock känna sorg och maktlöshet inför den stora förlusten av människoliv.
Fördjupad konjunkturavmattning och inflationsuppgång
Avmattningen i den internationella konjunkturen blev under året allt tyd- ligare. Växande obalanser i USA efter flera år av stark efterfrågetillväxt gjorde att dämpningen av konjunkturen blev allt mer markerad och utdragen. Det spillde över på omvärlden. Terrordåden i september lade ytterligare sten på börda genom att osäkerheten bland hushåll och företag ökade. Den globala avmattningen lämnade tydliga avtryck i den svenska konjunkturen. Efter flera år med stark efterfrågetillväxt dämpades utvecklingen i Sverige, framför allt inom den teknikdominerade exportsektorn. Detta påverkade, inte minst via effekterna av fallande aktievärden, också hushållens konsumtionsvilja.
Samtidigt som konjunkturen mattades under året steg inflationen i Sverige. I den inflationsrapport som publicerades i december 2001, liksom i tidigare rapporter, bedömde Riksbanken att inflationsuppgången huvudsakligen är av tillfällig karaktär, orsakad av faktorer som varit svåra att förutsäga, exem- pelvis mul- och klövsjukan och produktionsproblem i oljeraffinaderierna. Uppgången som inleddes i april 2001 förväntas, enligt de bedömningar som gjorts i inflationsrapporterna, klinga av under våren 2002 i takt med att de tillfälliga prisökningarna inte längre påverkar inflationen.
Under året försvagades kronan kraftigt vilket försvårade inflations- bedömningen. Efter en överraskande hastig försvagning från en redan låg nivå under försommaren beslutade Riksbanken den 14 juni att intervenera på valutamarknaden. Bakgrunden var att växelkursen bedömdes utgöra den största enskilda risken för att inflationsmålet 2 procent skulle överskridas på
Fortsatt koncentration av verksamheten
Riksbanken har under 2001 fortsatt arbetet med att koncentrera verksamheten på bankens huvudmål. När det gäller uppgiften att svara för 6
tillförseln av sedlar och mynt, ser Riksbanken inget skäl till att ta ett fortsatt ägaransvar för produktionen. Därför beslutade direktionen hösten 2000 att söka nya ägare till AB Tumba Bruk. I december 2001 slöts avtal om försäljning av bolaget. Amerikanska Crane varukategorier för vilka priserna normalt sett varierar en hel del. I betydande utsträckning bedömdes prisuppgången på dessa varor som tillfällig och orsakad av utbudsstörningar. Men även exklusive dessa tillfälliga prisförändringar steg inflationstakten. Fallande oljepris under årets lopp bidrog till att hålla tillbaka prisökningarna på importerade varor. För importerade bearbetade varor pendlade prisförändringarna i konsumentledet kring noll under årets första hälft, för att därefter stiga till en årstakt på omkring 2,0 procent.
Den svenska inflationen var 2001 marginellt högre än i de stora EU- länderna. Den genomsnittliga inflationen mätt med det internationellt harmo- niserade konsumentprisindexet, HIKP, blev i Sverige 2,7 procent, medan genomsnittet för euroområdet var 2,6 procent. Detta skiljde sig från de när- mast föregående åren då inflationen i Sverige var påtagligt lägre än inom EU.
9
Inflationsförväntningarna låg under 2001 väl i linje med inflationsmålet även om vissa enkäter mot slutet av året tydde på något stigande inflations- förväntningar i delar av samhället.
Världsekonomin försvagades
Tillväxttakten avtog alltså i de allra flesta länder och denna nedgång för- stärktes under årets lopp. Särskilt tydlig var konjunkturnedgången i USA, där terrorattacken den 11 september ökade osäkerheten om utvecklingen. I Japan minskade bruttonationalprodukten med cirka en procentenhet.
10
Den svaga konjunkturutvecklingen och ett fallande oljepris bidrog till att in- flationstakten minskade något i flera av de stora länderna. Japan genomlevde ytterligare ett år med fallande priser.
Denna utveckling resulterade i att penningpolitiken lades om i expansiv riktning i flera
Kurserna på aktiebörserna fortsatte att falla kraftigt under våren och som- maren. I flera länder var den totala nedgången sedan toppnivån våren 2000 i nivå med de största börsfallen under de senaste hundra åren. Vid utgången av 2001 låg Stockholmsbörsen 17 procent lägre än vid årets ingång, trots att börsen vände uppåt i september.
Kronan fortsatte att försvagas under 2001. Från årets inledning till början av september försvagades växelkursen med cirka 13 procent i konkurrens- vägda termer
11
Dämpad konjunktur i Sverige
I likhet med utvecklingen i omvärlden dämpades den inhemska konjunkturen 2001. Nedgången fortsatte under hela året, även om vissa indikatorer tydde på en stabilisering mot årets slut.
Till följd av fallande förmögenhetsvärden och mindre optimistiska framtidsförväntningar ökade de svenska hushållen sin konsumtion endast långsamt. Stigande löneinkomster, hög sysselsättning och finanspolitiska lättnader bidrog dock till att dämpa avmattningen.
Försvagningen av industrikonjunkturen ledde till att resursutnyttjandet sjönk, vilket fick till följd att investeringarna föll. Under årets lopp stagne- rade ökningstakten i byggsektorn inklusive småhusbyggandet.
Trots vikande konjunktur utvecklades sysselsättningen starkt under större delen av 2001. Den öppna arbetslösheten minskade till 4,0 procent av arbetskraften som genomsnitt för året. Under i synnerhet andra halvåret ökade dock antalet varsel. Eftersom flertalet företag ändå valde att behålla sin arbetskraft utvecklades produktiviteten svagt under året.
I början av året slöts treåriga avtal för huvuddelen av arbetsmarknaden. De centralt avtalade löneökningarna är i allmänhet störst i början av avtalsperioden. Löneökningarna för 2001 beräknas ha uppgått till 4,0 procent.
12
Trots konjunkturnedgången och en expansiv inriktning av finanspolitiken, beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande ha motsvarat 3,6 procent av BNP 2001. Statsbudgetens utfall motsvarade ett överskott om 1,8 procent av BNP. Sverige var därmed ett av de länder inom EU som uppvisade de starkaste offentliga finanserna.
Penningpolitiska överväganden och beslut
I december 2000 höjde direktionen reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,0 procent. Beslutet baserades på att efterfrågan i ekonomin förväntades växa snabbare än vad ekonomin långsiktigt medgav, samtidigt som det fanns risker kopplade till utvecklingen av löner, oljepriser och kronans växelkurs. Vid inledningen av 2001 förutspådde Riksbanken en fortsatt relativt stark konjunktur med en god inhemsk tillväxt. Samtidigt fanns det en tydlig risk för en svagare internationell ekonomisk utveckling.
Vid de penningpolitiska sammanträden som direktionen höll under första halvåret 2001 förändrades bilden framför allt i två avseenden: den inhemska inflationen steg markant samtidigt som den internationella konjunkturen försvagades. Direktionen beslöt att lämna reporäntan oförändrad.
I maj och i början av juni försvagades kronan ytterligare från redan låga nivåer, utan någon motsvarande försvagning för andra jämförbara valutor. En fortsatt svag växelkurs bedömdes som den enskilt största risken för att inflationsmålet skulle överskridas, särskilt som resursutnyttjandet var högt. Till bilden hörde också vårens överraskande snabba prisökningar. Sammantaget riskerade detta att leda till att inflationen skulle överstiga Riksbankens mål. Det fanns också vissa indikationer på att inflationsförväntningarna var på väg upp. I mitten av juni beslöt därför direktionen att intervenera på valutamarknaden i syfte att stärka kronan. Vid
13
det penningpolitiska sammanträdet i början av juli beslöt direktionen vidare att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,25 procent. Sammantaget torde de vidtagna åtgärderna ha bidragit till att bromsa kronans dramatiska fall. En viss nedgång i inflationsförväntningarna inträffade också under sommaren.
Riksbankens hantering av valutainterventioner
Riksbanken intervenerade på valutamarknaden i juni 2001 i syfte att påverka kronans kurs för första gången sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft 1999. Interventionerna genomfördes med en hög grad av öppenhet. Bland annat meddelade Riksbanken offentligt att interventioner ägt rum omedelbart efter det första interventionstillfället. En utvärdering av interventionerna publicerades under hösten då också protokollen från de sammanträden då direktionen diskuterat interventionerna offentliggjordes. I utvärderingen drogs följande tre slutsatser:
1.Interventioner är ett instrument som kommer att brukas med stor återhåll- samhet, så länge Sverige har en rörlig växelkurs.
2.Riksbanken kan komma att intervenera på valutamarknaden också i framtiden. I normalfallet vidtas interventioner som ett led i penningpolitiken i syfte att bidra till att inflationsmålet säkras. Det kan dock inte uteslutas att det kan uppkomma andra situationer där interventioner är motiverade.
3.Berednings- och beslutsordningen vid interventioner bör vara så öppen och tydlig som möjligt.
I början av 2002 beslutade direktionen om arbetsordning och kommunikation kring valutainterventioner.
Under senare delen av sommaren blev det alltmer uppenbart att den svenska ekonomin försvagats samtidigt som den internationella konjunkturnedgången fördjupats ytterligare. I mitten av augusti började aktiebörserna också åter att falla. Kronans värde försämrades återigen.
Terrorattacken den 11 september riskerade att ytterligare dämpa den globala efterfrågan och därmed inflationsutvecklingen i Sverige de närmaste åren. Vid ett extrainkallat sammanträde den 17 september bedömde direk- tionen att det fanns risk för att inflationen på två års sikt skulle underskrida inflationsmålet om reporäntan behölls oförändrad. Direktionen beslöt därför att sänka reporäntan med 0,5 procentenheter till 3,75 procent. Samtidigt sänkte flera andra centralbanker sina styrräntor.
Vid de penningpolitiska sammanträden som hölls i oktober och december lämnades reporäntan oförändrad. Vid båda dessa tillfällen bedömde direk- tionen att inflationen på ett till två års sikt skulle komma att ligga nära eller i linje med inflationsmålet även om läget karaktäriserades som ovanligt svårbedömt. Till osäkerheten bidrog både den snabba försvagningen av konjunkturen och det oroliga världsläget efter attackerna i USA.
Vid sammanträdet i december bedömdes riskbilden för inflationen vara balanserad. Å ena sidan pekade direktionen på en betydande risk för lägre inflationstakt kopplad till att konjunkturutvecklingen i omvärlden och i Sverige skulle kunna bli svagare än vad Riksbanken utgått från i ett huvudscenario. Å andra sidan förelåg risk för högre inflation kopplad till den svenska inflationsutvecklingen. Tidigare under året hade inflationen blivit överraskande hög, vilket väckt frågor om utväxlingen mellan
14
prisstegringstakten och resursutnyttjandet i vid mening. Till detta kom risker som sammanhänger med den svaga kronan och inflationsförväntningarna om rådande höga inflationstakt skulle bita sig fast.
Räntebeslut 2001:
1 februari: Reporäntan hålls oförändrad på 4 procent.
26 mars: Reporäntan hålls oförändrad på 4 procent.
26 april: Reporäntan hålls oförändrad på 4 procent.
30 maj: Reporäntan hålls oförändrad på 4 procent.
5 juli: Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4,25 procent. In- och utlåningsräntan höjs från 3,25 respektive 4,75 procent till 3,5 respektive 5 procent. Vice riksbankscheferna Villy Bergström, Lars Nyberg och Kristina Persson reserverade sig mot beslutet och anförde att reporäntan borde förbli oförändrad.
23 augusti: Reporäntan hålls oförändrad på 4,25 procent
17 september: Reporäntan sänks med 0,5 procentenheter från 4,25 procent till 3,75 procent. In- och utlåningsräntan sänks från 3,5 respektive 5 procent till 3,0 respektive 4,5 procent.
15 oktober: Reporäntan hålls oförändrad på 3,75 procent.
4 december: Reporäntan hålls oförändrad på 3,75 procent. Vice riksbankschef Kristina Persson reserverade sig mot beslutet och anförde att reporäntan borde sänkas med 0,25 procentenheter.
Sammanfattningsvis var 2001 ett år med prisökningar som översteg infla- tionsmålet trots en låg tillväxt, i december 2001 bedömdes tillväxten ha uppgått till 1,2 procent. Vid utgången av året bedömdes penningpolitiken ha en expansiv effekt på ekonomin. Sedan 1993 har tillväxten i ekonomin i genomsnitt uppgått till 3,0 procent och inflationstakten till 1,4 procent. Detta kan jämföras med andra hälften av
15
Finansiell stabilitet
Under 2001 försvagades konjunkturen. Hushållens och företagens betal- ningsförmåga var dock fortsatt hög, samtidigt som bankerna var väl rustade att möta kreditförluster vid en konjunkturnedgång. Först vid en mycket om- fattande konjunkturnedgång skulle den finansiella stabiliteten hotas. Det framgår av de stabilitetsrapporter som Riksbanken presenterade under året.
Under 2001 försvagades konjunkturen successivt. Avmattningen kom efter en ovanligt stark och varaktig högkonjunktur, där den amerikanska ekonomin hade fungerat som motor för världsekonomin. Optimistiska förväntningar om att utvecklingen inom IT- och telekomsektorn skulle leda till hög framtida tillväxt hade varit en viktig drivkraft. Den svenska ekonomin hade gynnats av att dessa branscher vägde tungt i landets näringsliv och att aktiekurserna på den svenska börsen hade skjutit i höjden. En hög investeringstakt och en stark konsumtionsefterfrågan, stimulerad av förmögenhetsutvecklingen, hade bidragit till hög
Analysen av den finansiella stabiliteten inriktades under året på att bedöma hur sårbara de svenska bankerna var om en betydligt djupare och mer varaktig konjunkturnedgång än den mest sannolika skulle inträffa. För att belysa bankernas sårbarhet för kreditförluster analyserades de svenska hushållens och företagens förväntade betalningsförmåga, diversifieringen i bankernas utlåningsportföljer och deras möjlighet att upprätthålla en tillräck- ligt hög intjäningsförmåga för att möta förluster. En generell bedömning av bankernas likviditets- och kreditriskhantering gjordes också.
God betalningsförmåga i hushåll och företag
Trots att hushållen successivt hade ökat sina skulder de senaste fem åren bedömdes detta i sig inte utgöra något hot mot stabiliteten i bankerna. Sam- tidigt som skulderna steg hade räntebördan för hushållen minskat markant till följd av fallande räntor. Hushållens nettoförmögenhet hade dessutom stigit under några år, vilket speglade ett positivt sparande samt värdestegringar på aktieinnehav, bostadsrätter och småhus. Det kraftiga fallet i börskurserna från mitten av 2000 och fram till mitten av 2001 hade visserligen minskat hushållens förmögenhet, men trots detta var hushållens förmögenhet större än tre år tidigare. Att hushållen dessutom i hög utsträckning tar sina lån mot pant i bostadsrätter och småhus minskade ytterligare risken för att dessa lån skulle förorsaka stora förluster i bankerna. Hushållens aktieinnehav hade samtidigt belånats i mycket liten utsträckning.
16
Den samlade bedömningen var därför att även om konjunkturnedgången skulle bli allvarligare än vad Riksbanken räknade med, var hushållens finan- siella ställning i utgångsläget så god att risken för stora förluster från hus- hållskrediter var liten. Till skillnad från företag kan hushåll dessutom aldrig försättas i konkurs, vilket innebär att kreditriskerna i hushållsutlåningen generellt är lägre än i företagskrediterna. Till det kom att finanspolitiska lättnader förväntades öka hushållens disponibla inkomster betydligt under 2002.
Även företagen hade sedan mitten av
17
företagens skuldstockar bedömdes hota den finansiella stabiliteten. Bokslutsdata från slutet av 2000 tydde på att företagens finansiella ställning var god när konjunkturavmattningen inleddes; räntekostnadernas andel av företagens rörelseresultat hade minskat under hela
Konjunkturavmattningen ledde dock till att antalet konkurser steg något under 2001, om än från en låg nivå. Samtidigt visade utvecklingen på de finansiella marknaderna att placerarna räknade med en svagare utveckling. Dels hade kreditriskpremierna ökat företagens finansieringskostnader på obligationsmarknaderna, dels var aktiekursutvecklingen ett tecken på att förväntningarna om framtida vinstmöjligheter hade minskat.
Även om betalningsförmågan i de flesta företag föreföll god, fanns det skäl att anta att konkurserna skulle öka starkt i vissa branscher om konjunkturnedgången blev långvarig. Redan när aktiviteten dämpades i början av året stod det klart att IT- och telekomindustrin skulle komma att drabbas hårt. Efter terrorattacken försämrades också utsikterna för flygbolagen, turistbranschen och försäkringsbolagen.
Rörelseresultaten för fastighetssektorn, en sektor som spelade en framträ- dande roll i bankkrisen i början av
18
Bankerna bättre rustade för konjunkturfall
Utlåningsexpansionen i de svenska storbankerna fortsatte under 2001. En stark kreditexpansion föregår ofta bankkriser, men de svenska bankernas utlåningstillväxt bedömdes inte vara så anmärkningsvärd att den indikerade ett högre risktagande i bankerna. Konjunkturavmattningen hade i slutet av 2001 ännu inte givit utslag i stigande kreditförluster. Vanligen stiger antalet konkurser och kreditförluster först efter en längre tids konjunkturnedgång. Bankernas utlåning till de branscher som riskerade att drabbas särskilt hårt av nedgången var dock förhållandevis liten. Lånen till telekomsektorn uppgick till något mindre än 2 procent av hela lånestocken och lånen till flygbranschen, reseföretag och försäkringsföretag uppgick sammantaget till knappt 1,5 procent. Kreditförluster från dessa lån bedömdes bli allvarliga först om en mycket stor del av dessa företag skulle försättas i konkurs.
Kvaliteten på bankernas kreditportföljer är dock generellt sett svår att be- döma utifrån aggregerad sektorsanalys, det vill säga analys av summan av samtliga hushåll, företag eller branscher. Ett mycket viktigt komplement i analysen är därför utvärderingen av de riskhanteringssystem som bankerna tillämpar. Enligt Riksbankens bedömning hade kreditriskhanteringen utveck- lats väsentligt under
De förluster som ändå skulle drabba bankerna om en konjunkturförbättring skulle dröja länge bedömdes bankerna kunna täcka med sin intjäning. Bankernas kapitaltäckning ansågs också vara tillräcklig. Resultatutvecklingen hade visserligen mattats något under 2001, efter flera mycket starka år. Framför allt berodde detta på att provisionsnettot minskat till följd av fallande kurser och omsättning på aktiemarknaden. Jämfört med början av
Sammantaget bedömdes banksystemet vara klart bättre rustat att möta en djupare konjunkturnedgång än i början av
Riksbankens krisberedskap prövades
Terrorattacken den 11 september drabbade USA:s viktigaste finansiella cen- trum. Därmed uppstod omedelbart stor osäkerhet om hur det amerikanska betalningsväsendet hade påverkats. På den amerikanska dagslånemarknaden ökade efterfrågan på likvida och säkra placeringar, vilket till exempel med- förde att många banker valde att placera sina likvida tillgångar i den ameri- kanska centralbanken hellre än att låna ut överskott till andra banker. När det visade sig att två banker i New York hade fått
19
När den amerikanska centralbanken senare samma dag ställde obegränsat med likviditet till förfogande för bankerna minskade likviditetsproblemen.
Eftersom de svenska bankerna dagligen genomför omfattande finansiella transaktioner på de internationella valuta- och värdepappersmarknaderna, fanns en risk att de svenska bankerna skulle drabbas av problemen på de amerikanska marknaderna. Riksbanken aktiverade därför snabbt den krisorganisation som ständigt hålls i beredskap. I krisorganisationen finns utarbetade arbetsrutiner och kanaler till övriga aktörer inom den finansiella sektorn i Sverige och omvärlden. För att snabbt kunna identifiera och åtgärda problem stod Riksbanken under hela den kritiska perioden i nära kontakt med bankerna, Finansinspektionen och Finansdepartementet, liksom med övriga centralbanker och tillsynsmyndigheter i Norden och EU.
Vad som framförallt skulle ha kunnat skapa problem i de svenska bankerna i kort perspektiv vore om stora lån i dollar måste omsättas och en bank inte skulle hitta finansiering. De svenska bankerna skulle också kunna få problem om en amerikansk motpart på grund av likviditetsproblem inte kunde betala tillbaka ett lån. För att minska risken för att likviditetsproblemen på den amerikanska marknaden skulle få spridning till de europeiska bankerna tillkännagav den europeiska och den amerikanska centralbanken den 13 september att de kommit överens om en så kallad svappfacilitet. Den innebar att Europeiska centralbanken, ECB, kunde förse euroområdets banker med likviditet i amerikanska dollar. Riksbankens direktion beslutade vid ett extrainkallat möte att även Riksbanken skulle ställa maximalt en miljard dollar till de svenska bankernas förfogande. Läget på den amerikanska dagslånemarknaden normaliserades så småningom. De svenska bankerna behövde därför inte utnyttja möjligheten att låna dollar av Riksbanken.
20
Säkrare sedlar introducerades
Riksbanken introducerade den 1 oktober 2001 nya 100- och
Förra gången sedlarna förändrades var i början av
Internationell samverkan
För att Riksbanken skall nå verksamhetsmålen och uppfylla sina internatio- nella förpliktelser finns ett stort behov av internationellt samarbete. Medarbetare i Riksbanken deltar i drygt 100 mer eller mindre permanenta internationella grupper och kommittéer. Det internationella arbetet har under 2001 till stor del rört krisförebyggande insatser.
Internationellt samarbete
Riksbanken deltar i flera internationella organisationer där frågor med anknytning till prisstabilitet och finansiell stabilitet behandlas. Tyngdpunkten i arbetet i Internationella valutafonden (IMF) ligger på åtgärder för att förebygga internatio- nella finansiella kriser.
Inom EU är det främst Ekonomiska och finansiella kommittén (EFK), som ger råd i
Riksbanken medverkar vidare i det monetära och finansiella samarbetet mellan centralbankerna i Bank for International Settlements (BIS). Ett annat viktigt forum är G10 (Group of Ten), där Riksbanken, i vissa fall tillsammans med Finansdepartementet, representerar Sverige.
Under 2001 har den finansiella krisen i Turkiet och Argentina åter påmint om vikten av att fortsätta arbetet med att förstärka det internationella finansiella systemet och därigenom förbättra möjligheterna att förebygga finanskriser.
21
Internationellt krisförebyggande samarbete
Många internationella organisationer arbetar sedan flera år tillbaka intensivt utifrån olika utgångspunkter för att försöka minska riskerna för framtida kri- ser. Detta gäller inte minst Internationella valutafonden, IMF.
Det krisförebyggande arbetet har varit en av de dominerande frågorna under det gångna året, särskilt åtgärder för att främja tillämpningen av internationellt accepterade normer och standarder. Dessa har utarbetats av internationella organ inom olika områden, till exempel inom banktillsyn. Andra viktiga frågor inom IMF under 2001 har varit bekämpning av penningtvätt och, sedan terrorattentaten den 11 september, hur finansiering av terrorism skall bekämpas. IMF har, inom ramen för sin övervakning av det internationella finansiella systemet, fortsatt att utvärdera hur enskilda länder lever upp till dessa normer. För första gången påbörjade IMF under hösten 2001 en utvärdering av stabiliteten i det svenska finansiella systemet.
Diskussioner i internationella fora om krishantering har bland annat rört balansen mellan kortsiktiga stabilitetsfrämjande åtgärder och långsiktigt verkande strukturåtgärder. Frågan om de privata långivarnas medverkan i krislösningar har också fått förnyad aktualitet, inte minst i samband med de mycket stora finansiella insatser som IMF gjort i Turkiet och Argentina.
IMF:s insatser för att stödja de fattigaste länderna genom lån till förmån- liga villkor och skuldlättnad finansieras via särskilda bidrag från de rikare medlemsstaterna. Syftet är att bekämpa fattigdomen. I likhet med ett antal andra centralbanker har Riksbanken finansierat en del av det svenska bidraget genom en deposition hos IMF.
Merparten av det
Genom den så kallade
Samarbetet mellan de myndigheter som övervakar stabiliteten i olika delar av det finansiella systemet har också behandlats inom ramen för EU-
22
samarbetet, både i EFK och i Europeiska centralbankssystemets, ECBS, kommitté för bankövervakning.
Planeringen av den slutliga övergången till euro har under 2001 naturligen främst berört länderna inom valutaunionen, men Riksbanken har kunnat följa arbetet genom sitt reguljära kommittédeltagande. Inom ECBS har Riksban- ken också involverats i samarbetet bland annat när det gäller det gemen- samma betalningssystemet Target, formerna för statistikrapportering och legala frågor. I ECB:s allmänna råd belyses återkommande penningpolitikens inriktning och viktigare ekonomiska utvecklingstendenser.
Samarbetet inom G10 sker i flera olika former. Tillsammans med finans- departementen i de länder som ingår i gruppen diskuteras olika studier kring internationella finansiella strukturfrågor. Riksbanken har haft ett särskilt ansvar att samordna en studie som rör åtgärder för att minska risken för att utvecklingen i tillgångspriser skall få negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen. Inom samarbetet i Bank for International Settlements, BIS, har centralbanker och banktillsynsmyndigheter vidareutvecklat nya förslag till kapitaltäckningsregler för banker, som beräknas träda i kraft under 2005.
Handlingsfrihet inför eventuellt fullt
När riksdagen 1997 beslutade att Sverige inte skulle delta fullt ut i valutaunionen från starten den 1 januari 1999 beslutade riksdagen också att största möjliga handlingsfrihet inför ett eventuellt framtida deltagande skulle upprätthållas genom att de tekniska och praktiska förberedelserna skulle fortsätta. Därför arbetar Riksbanken och den finansiella sektorn med förberedelser för att upprätthålla handlingsberedskapen inför ett eventuellt senare svenskt inträde. Dessa förberedelser samordnas i en samrådsgrupp med finansiella sektorn.
Arbetet redovisas regelbundet via rapporter om de pågående förberedelserna i den finansiella sektorn. Den senaste rapporten, Euron i den finansiella sektorn sedlar och mynt lägesrapport 7, publicerades i september 2001. I rapporten framgår att den finansiella sektorn, inklusive Riksbanken, sammantaget behöver cirka 18 månader för att förbereda ett inträde och därefter tar det ytterligare cirka 12 månader innan sedlar och mynt kan börja bytas ut. De interna förberedelserna i Riksbanken inriktas på åtgärder som måste vara klara vid inträdet och/eller tar lång tid att genomföra. Riksbankens interna förberedelsearbete rapporteras till direktionen halvårsvis.
Statistik
Riksbanken producerar finansmarknadsstatistik, betalningsbalansstatistik samt omsättningsstatistik på ränte- och valutamarknaderna. Under 2001 har Riksbanken fattat beslut som kommer att innebära en betydande effektivise- ring av verksamheten, bland annat genom att uppgifter överförs till Statis- tiska centralbyrån.
Den statistik som Riksbanken producerar ger underlag för att analysera de fi- nansiella marknadernas utveckling. Det gäller bland annat penningpolitikens genomslag, stabiliteten i betalningssystemet samt den strukturella utveck- lingen på de finansiella marknaderna.
23
Statistiken är också viktig för externa användare i Sverige och utlandet som följer och bedömer utvecklingen. Även Statistiska centralbyrån, SCB, använder Riksbankens statistik; betalningsbalansen är ett viktigt underlag för nationalräkenskaperna och finansmarknadsstatistiken används vid samman- ställningen av finansräkenskaperna.
Uppgifter överförs till SCB
Under 2001 har Riksbanken fattat beslut som under de närmaste åren kommer att innebära betydande förändringar i statistikverksamheten. Syftet är att renodla Riksbankens roll samt att förbättra och effektivisera produktionen.
Inom finansmarknadsområdet kommer insamling, sammanställning och utveckling av statistiken från april 2003 att utföras av SCB, på Riksbankens uppdrag. Riksbanken behåller dock ansvaret för statistiken. Bankens verk- samhet inriktas på att delta i det internationella arbetet och att ange statistikens ambitionsnivå. Bakgrunden är att Riksbankens egen användning av denna statistik är begränsad, samtidigt som andra användares krav, inte minst ECB:s, har ökat påtagligt.
Inom betalningsbalansstatistiken kommer systemet med rapportering av utlandsbetalningar att läggas ned i januari 2003. Betalningsbalansstatistiken kommer från den tidpunkten i stället att baseras på urvalsundersökningar. Bakgrunden till denna omläggning är att betalningsrapporteringen ger ett alltmer osäkert underlag till betalningsbalansstatistiken. Delar av statistiken kommer att samlas in av SCB, främst när det gäller underlaget för bytesbalansen. Riksbanken behåller ansvaret för betalningsbalansen, sköter publicering och samlar även in uppgifter för den finansiella balansen.
Internationella krav
Europeiska centralbanken, ECB, och internationella organisationer som Internationella valutafonden, IMF, är viktiga användare som ställer krav på den statistik som Riksbanken ansvarar för. IMF är dessutom främsta normgivare inom dessa statistikområden.
De förändringar i statistikproduktionen som beslutats innebär att förberedelserna inför ett eventuellt svenskt fullt
IMF har fastställt en särskild statistikstandard, Special Data Dissemination Standard, SDDS. Sverige har, tillsammans med ett
Forskning
Riksbanken bedriver forskning kring frågor som är relevanta för bankens verksamhet. Det gäller främst metoder som syftar till vidareutveckling av analysarbetet kring prisstabilitet och finansiell stabilitet. Riksbanken var under 2001 värd för två internationella seminarier.
24
Utbudet av konferenser och seminarier i forskningsvärlden ökar. Det beror delvis på att antalet forskare, och därmed forskningsvolymen, ökar. Ett annat skäl är sannolikt att människors behov av att mötas och samtala ökar i takt med ett växande utbud av information. Riksbanken deltar i denna dialog och under året har ett stort antal utländska gästforskare besökt banken och presenterat sin forskning. Riksbanken har också varit värd för två internationella seminarier. I januari behandlades en möjlig konflikt mellan de två parallella målen om prisstabilitet och ett säkert och effektivt betalningsväsende. I oktober hölls en större sammankomst med internationellt erkända forskare i syfte att diskutera empirisk analys av inflation, i synnerhet hur penningpolitiken påverkar inflationen.
Riksbankens prisstabilitetsmål är uttryckt som ett kvantitativt mål för den årliga inflationen. Riksbankens andra mål, ett säkert och effektivt betalnings- väsende, i dagligt tal ofta benämnt finansiell stabilitet, låter sig inte kvanti- fieras lika lätt och inbegriper ett antal angelägna frågeställningar. I syfte att belysa några av dessa bjöd Riksbanken i januari in till en seminariedag med deltagare från europeiska centralbanker och bankregleringsmyndigheter. Se- minariet organiserades kring fyra diskussionsinledare: Arturo Estrella från amerikanska centralbanken Federal Reserve, Philip Lowe från Bank for International Settlements (BIS), Arnoud Boot från University of Amsterdam och Peter Englund från Handelshögskolan i Stockholm. De två sistnämnda är vetenskapliga rådgivare till Riksbanken. Vid detta seminarium diskuterades följande frågeställningar:
Hur skall regelverket för banker se ut för att bäst förebygga kriser i betalningssystemet?
Hur kan den makroekonomiska utvecklingen leda till ökade risker för finansiell instabilitet?
Vilka medel har myndigheterna till sitt förfogande för att rätta till upp- komna obalanser på de finansiella marknaderna och när och hur bör dessa medel användas?
Seminariedagen finns dokumenterad i Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik, nr 2 2001.
I oktober arrangerade Riksbanken en internationell forskningskonferens med ett
Hur lång tid tar det för en förändring av centralbankens styrränta att ge maximal effekt på ekonomin?
Hur stora effekter förväntas av en given räntejustering?
1 VAR står för Vector Auto Regressive och betecknar en modelltyp som bland annat kan användas för att förutsäga den samhällsekonomiska utvecklingen. Modellen är ett system av ekvationer där varje variabel har sin egen ekvation. Några av de vanligaste variablerna är BNP, arbetslöshet, räntor, energipriser och konsumentprisindex.
25
Dessa frågor är fundamentala för utformningen av penningpolitiken. Även om slutsatsen från konferensen måste bli att forskningen varken kan ge slut- giltiga eller entydiga svar, framstår
26
Riksbankens bolag
Tumba Bruk
I slutet av 2001 tecknade Riksbanken avtal med det amerikanska företaget Crane height:772px" id="img1">
Underlag för bedömningarna hämtar Riksbanken bland annat från Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och olika internationella organ. Den infor- mation som bankens ledning och tjänstemän fångar upp under resor inom och utom landet utgör ett värdefullt komplement, liksom Riksbankens betalningsbalans- och kreditmarknadsstatistik.
Inflationsprognosen baseras på en fullständig genomgång av samhälls- ekonomin, eftersom de flesta ekonomiska förändringar påverkar prisutveck- lingen. Sektorexperternas kunskap spelar stor roll för bedömningen liksom bankens olika ekonometriska modeller. Ett par större ekonometriska model- ler2 har under senare tid tagits i bruk i prognosarbetet.
Metodutvecklingen i analysarbetet stimuleras av de kontakter som finns med intern och extern forskning och med andra centralbanker och interna- tionella organisationer.
Öppen och tydlig kommunikation
En viktig del av den penningpolitiska processen är att bankens analys och slutsatser presenteras på ett tydligt, korrekt och pedagogiskt sätt för olika intressenter. Respekten för och tilltron till Riksbankens arbete bygger i stor utsträckning på att den tankeram som banken följer är klar, att angivna handlingsregler följs samt att kommunikationen är öppen och tydlig.
Dagen efter de direktionssammanträden där penningpolitiken diskuteras offentliggörs räntebeslutet genom ett pressmeddelande. Det distribueras samtidigt på bankens webbplats, via fax och från bankens entré. När en inflationsrapport publiceras och när direktionen beslutat om en ränteändring hålls en presskonferens.
Vid direktionens penningpolitiska sammanträden förs protokoll som publiceras efter cirka två veckor. Protokollen, som innehåller en utförlig redovisning av diskussionen, tillmäts stort intresse på finansmarknaderna. De utgör även underlag för riksbanksfullmäktiges utvärdering av hur direktions- ledamöterna fullföljer sitt uppdrag. Om någon direktionsmedlem reserverat sig mot majoritetens beslut framgår detta av protokollen.
2 Riksbanken utnyttjade under 2001 tre större modeller RIXMOD, BASMOD och Nigem samt några mindre modeller i prognosarbetet.
32
Utöver den tryckta informationen i inflationsrapporter, protokoll och pressmeddelanden håller direktionsledamöterna ett stort antal anföranden i syfte att ge sin bild av den ekonomiska utvecklingen och förklara bankens ställningstaganden. Tjänstemän presenterar också inflationsrapporterna för olika externa grupper såsom banker och intresseorganisationer.
Vid två tillfällen per år samordnas publiceringen av inflationsrapporterna med en offentlig utfrågning av riksbankschefen i riksdagens finansutskott.
Räntestyrningen
När Riksbankens direktion har beslutat om vilken reporäntenivå som skall gälla tar genomförandet vid. Riksbanken styr marknadens kortaste ränta, den så kallade dagslåneräntan, genom olika finansiella instrument. Ett av de instrumenten innebär att Riksbanken ger bankerna möjlighet att placera och låna till förutbestämda räntor över natten, de så kallade in- och utlånings- räntorna. Dessa ligger alltid 75 räntepunkter (0,75 procentenheter) under eller över reporäntan. Genom att bankerna alltid kan sätta in eller låna pengar i Riksbanken med en dags löptid till kända räntor, finns det ingen anledning för bankerna att placera till en lägre ränta än vad de kan få i Riksbanken (Riksbankens inlåningsränta) eller låna till en högre ränta än Riksbankens utlåningsränta. Med andra ord har det skapats ett golv och ett tak (räntekorridoren) för marknadens dagslåneränta. En gång i veckan signalerar Riksbanken, genom den så kallade penningpolitiska repan, var dagslånerän- tan skall ligga i räntekorridoren. För att stabilisera dagslåneräntan genomför Riksbanken dagligen finjusteringar, beroende på bankernas placerings- och lånebehov under dagen.
Riksbanken kontrollerar således i praktiken marknadens dagslåneränta. De korta marknadsräntorna (upp till ungefär ett år) påverkas starkt av den
33
förväntade utvecklingen av dagslåneräntan (med andra ord vad Riksbanken kommer att göra med reporäntan). Räntor med längre löptid (exempelvis tio år) påverkas främst av förtroendet för penningpolitiken, det vill säga förväntningar om framtida inflation. Räntorna påverkar i sin tur den ekono- miska aktiviteten och i slutändan inflationen.
Effekter på hushålls- och företagsräntor
Ett beslut om förändrad reporänta kommer sällan som en överraskning på de finansiella marknaderna. Aktörerna försöker förutse vilka beslut som Riks- bankens direktion kan komma att fatta, samtidigt som det är Riksbankens uttalade avsikt att i möjligaste mån undvika att överraska. Klar och tydlig information om på vilka grunder de penningpolitiska besluten fattas gör det möjligt för marknadsaktörerna att i ljuset av ny information om till exempel konjunkturen bilda sig en egen uppfattning om hur penningpolitiken kommer att utformas. En följd av detta är att räntebildningen på de finansiella marknaderna ofta anpassats till en ändring av reporäntan redan innan den beslutats. Effekten av en reporänteändring på de rörliga räntor som banker och bostadsinstitut tilllämpar går långsammare. Visserligen förefaller bo- stadsinstitut justera sina räntor relativt snabbt men bankerna väntar ofta någon eller några månader. Ett skäl till att följsamheten inte är fullständig är att banker och bostadsinstitut tar hänsyn till konkurrensförhållanden på sina respektive marknader.
Analysen av finansiell stabilitet
All handel med varor och tjänster förutsätter att betalningar kan genomföras snabbt och effektivt. Det är därför samhällsekonomiskt mycket viktigt att pengarnas värde upprätthålls och att betalningsväsendet fungerar säkert.
Riksbankens operativa ansvar
Sedlar och mynt i kronor är landets legala betalningsmedel och Riksbanken är enligt lag ensam utgivare av dessa. Riksbanksfullmäktige bestämmer hur sedlarna och mynten skall se ut och säkerheten är en viktig aspekt. Distri- bution av sedlar och mynt till allmänheten sker framförallt via bankerna. Tryckning av sedlar, prägling av mynt samt distributionen av sedlar och mynt till bank- och postkontor utförs av Riksbankens bolag eller fristående företag, på Riksbankens uppdrag. Riksbanken övervakar att uppgifterna sköts på ett sätt som är effektivt och säkert för samhället.
Merparten av betalningarna sker numera inte med kontanter, utan genom elektroniskt överförda kontobetalningar. Riksbankens operativa ansvar är här begränsat till hanteringen av systemet för kontobetalningar mellan bankerna, det så kallade
Utöver de operativa uppgifterna övervakar Riksbanken betalningsväsendet. Syftet är att identifiera vad som skulle kunna leda till en kris som allvarligt hotar betalningssystemet samt att påverka banker, andra
34
aktörer på de finansiella marknaderna och myndigheter att vidta åtgärder för att minska eller eliminera systemrisker.
Riksbanken övervakar infrastrukturen
Rutiner och teknisk utformning av den infrastruktur som överför betalningar i kronor och andra valutor möjliggör flöden av finansiella tillgångar mellan olika institut och marknader. Brister i rutinerna eller i den tekniska ut- formningen kan leda till samhällsekonomisk ineffektivitet och systemkriser. Som regel fungerar marknaden effektivt utan myndighetsinblandning, men i vissa lägen väljer marknadsaktörerna lösningar som inte är de effektivaste ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Övervakningen inriktas därför på att kartlägga och analysera källor till systemrisker och effektivitetsförluster.
Övervakning av bankerna
Bankerna har en samhällsekonomiskt viktig uppgift, bland annat som betal- ningsförmedlare. Om en bank som är tillräckligt stor drabbas av kris kan det skapa betydande problem för hela det svenska betalningsväsendet. Den finansiella stabiliteten kan sägas vara hotad. En viktig del av Riksbankens övervakningsuppgift är därför att löpande bedöma riskerna i de större svenska bankernas verksamhet.
En förutsättning för att en bank skall fungera som betalningsförmedlare är att den alltid kan genomföra betalningar till andra banker. Banken måste också vara beredd att tillgodose allmänhetens behov av kontanter vid uttag från inlåningskonton. En banks verksamhet leder ofta till att underskott uppstår i betalningsflödena, eftersom bankens tillgångar till exempel i form av krediter till allmänheten har längre bindningstid än bankens skulder. Skulderna består till stor del av inlåning från allmänheten som omedelbart kan användas som betalningsmedel när bankkunden begär det. Om många samtidigt överför pengar från sina inlåningskonton till konton i andra banker måste banken omedelbart finna annan finansiering, antingen via lån på den privata marknaden eller via lån i Riksbanken. För att låna i Riksbanken under dagen eller över natten måste banken lämna säkerhet i form av godkända
35
värdepapper, till exempel statsobligationer. För att låna på marknaden behövs ofta ingen säkerhet, men banken måste vara kreditvärdig.
Den finansiella stabiliteten kan hotas av många skäl. Riksbankens analys och bedömning av riskerna i de svenska bankerna innehåller därför olika delar.
Några exempel:
Svenska hushåll och företag är viktiga låntagargrupper och kan därför or- saka stora kreditförluster i bankerna. Bedömningar av hushållens och företagens betalningsförmåga och finansiella situation görs därför löpande.
Bankerna lånar stora belopp av varandra, vilket gör att en kris i en bank riskerar att sprida sig till övriga banker. Likviditets- och kreditriskerna i dessa så kallade motpartsexponeringar övervakas därför löpande.
Brister i de likviditets- och kreditrisksystem som bankerna tillämpar ökar risken för bankkriser. Riksbanken strävar därför efter att öka kunskapen om de system bankerna tillämpar samt att bedöma systemens förmåga att reducera risker för bankkriser.
Normala konjunktursvängningar skapar vanligen inga problem för bankerna. Det är framför allt oväntat snabba och varaktiga fall i konjunkturen som kan hota den finansiella stabiliteten. Riksbanken inriktar därför sin analys på att bedöma känsligheten i banksystemet för till exempel ett oväntat konjunkturfall eller för ett plötsligt fall i tillgångspriserna.
Om bankernas intjäningsförmåga försämras på grund av strukturella förändringar på marknaderna reduceras deras möjlighet att bära förluster. Det kan leda till att bankerna ökar sitt risktagande. Därför görs bedömningar av hur bankernas intjäningsförmåga utvecklas på längre sikt.
Medel för att förhindra en systemkris
Utformningen och tillsynen av de regelverk som gäller för finansiella institut är statens viktigaste medel för att upprätthålla finansiell stabilitet. De inter- nationellt starkt integrerade finansiella marknaderna gör att regelverken måste vara gränsöverskridande för att vara effektiva. Regelverket för svenska finansiella institut bestäms av regeringen i samarbete med Finansinspek- tionen. Riksbanken påverkar dock utformningen, både genom att delta i olika internationella arbetsgrupper och genom att via remissvar ge uttryck för sin syn.
Riksbankens viktigaste medel för att verka för ett stabilt och säkert betalningssystem är, utöver det som följer av att banken har ett operativt ansvar för sedelförsörjningen och betalningssystemet RIX, det inflytande Riksbanken kan ha på de finansiella instituten och på andra myndigheter. En öppen dialog med finansiella institut, finansiella marknader, Finansinspek- tionen och andra myndigheter är därför ett mycket viktigt medel för stabi- litetsarbetet. Samarbete och informationsutbyte sker också regelbundet med
36
de nordiska centralbankerna, eftersom de svenska bankkoncernerna har en stor del av sin verksamhet i grannländerna.
Riksbanken publicerar två gånger om året rapporten Finansiell stabilitet. I den redovisar Riksbanken de viktigaste slutsatserna från den löpande övervakningen av de risker som kan hota den finansiella stabiliteten. Rapporten innehåller också fördjupningar inom områden som är viktiga för effektiviteten och säkerheten i betalningsväsendet. När rapporten publiceras anordnas presskonferens och slutsatserna presenteras och diskuteras med Finansinspektionen och bankerna. Rapporten utgör också underlag för direktionsledamöternas tal och föredrag.
Som beredskap för en finansiell kris, om en sådan ändå skulle inträffa, har Riksbanken en krisorganisation som ständigt hålls aktuell. För att undvika en systemkris kan Riksbanken välja att träda in och ge nödkrediter när en bank drabbas av likviditetsproblem och ge den drabbade banken lån till andra villkor än de normala.
37
LEDNING OCH ORGANISATION
Organisation
Riksbanken är organiserad i elva avdelningar. Varje avdelning leds av en avdelningschef. Avdelnings- cheferna beslutar eller delegerar beslutsrätt inom sitt verksamhets- område. De ser även till att ären- den som skall beslutas av direk- tionen bereds och föredras. Riks- banken har tre avdelningar med direkt inriktning mot bankens hu- vudmål: avdelningen för penning- politik, avdelningen för finansiell stabilitet och avdelningen för marknadsoperationer. Arbetet vid övriga avdelningar syftar i första hand till att stödja bankens huvud- verksamheter.
Avdelningen för penningpolitik
Avdelningen ansvarar för den pen- ningpolitiska analysen, som är un- derlag för de beslut som tas för att uppfylla målet om ett fast pen- ningvärde. Avdelningen följer och analyserar prisutvecklingen samt ansvarar för betalningsbalanssta- tistik.
Avdelningschef: Claes Berg Antal anställda: 71
Avdelningen för finansiell stabilitet
Avdelningen ansvarar för analysen av det finansiella systemets stabi- litet, som är underlag för de beslut som tas för att uppfylla målet om ett säkert och effektivt betalnings- väsende. Avdelningen övervakar och analyserar infrastrukturen i betalningssystemet, enskilda större aktörer och kontanthanteringen. Dessutom ansvarar avdelningen för finansiell statistik.
Avdelningschef: Martin Andersson Antal anställda: 36
Avdelningen för marknadsoperationer
Avdelningen genomför penning- och valutapolitiska åtgärder i syfte att påverka ränte- och/eller växel- kursen enligt de penningpolitiska besluten. Därutöver förvaltar av- delningen Riksbankens tillgångar i utländsk valuta, analyserar den strukturella utvecklingen på de fi- nansiella marknaderna och samlar in statistik om ränte- och valuta- marknaderna. Avdelningen ansva- rar även för driften av Riks- bankens betalningssystem och för- sörjningen av sedlar och mynt.
Avdelningschef: Christina Linde- nius
Antal anställda: 60
Administrativa avdelningen
Avdelningen ansvarar för kontors- och fastighetsservice, transporter, säkerhet, planering och budget, redovisning, löne- och ekonomi- system, finansadministration, per- sonalutveckling och kompetens- försörjning.
Avdelningschef: Agneta Rönström Antal anställda: 119
Direktionsavdelningen
Avdelningen svarar för administration av direktionens och riksbanksfullmäktiges sammanträden. Avdelningen ger också juridiskt stöd och utför utredningsuppdrag.
Avdelningschef: Robert Sparve Antal anställda: 22
Forskningsavdelningen
Avdelningen bedriver forskning inom områden som är relevanta för Riksbanken och stödjer andra
38
avdelningar i verksamhet som har anknytning till forskning.
Avdelningschef: Anders Vredin Antal anställda: 9
Informationsavdelningen
Avdelningen ansvarar för bankens kommunikationsstrategi och sam- ordnar extern och intern infor- mation. Där ingår presstjänst, webbplats, publikationer, bibliotek samt föreläsnings- och seminarie- verksamhet.
Avdelningschef: Leif Jacobsson Antal anställda: 18
Internationella avdelningen
Avdelningen samordnar och ut- vecklar Riksbankens internatio- nella arbete samt biträder direk- tionen i internationella kontakter.
Avdelningschef: Christina Nordh Berntsson
Antal anställda: 12
Internrevisionsavdelningen
Avdelningen granskar och utvär- derar bankens verksamhet samt bidrar till att arbetet på Riks-
banken löpande utformas så att det blir effektivt och säkert genomfört.
Avdelningschef: Marie Rudberg Antal anställda: 6
Avdelningen förvaltar och under- håller bankens centrala
Avdelningschef: Staffan Wallén Antal anställda: 69
Riskkontrollavdelningen
Avdelningen ansvarar för den obe- roende utvärderingen av nivå och resultat när det gäller bankens finansiella risker. Avdelningen ut- vecklar metoder för att kontrollera risker.
Avdelningschef: Kristina Åkerberg Antal anställda: 6
39
40
Direktion
Riksbanken leds av en direktion som består av sex ledamöter. Direktionens ledamöter ansvarar för hela bankens verksamhet, det vill säga penningpolitik, frågor om finansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsväsende. Direktionen har dessutom ett övergripande ansvar för bankens administration och fastställer Riksbankens budget. Ledamöterna är beredningsansvariga för olika områden inom bankens verksamhet.
Direktionen fattar beslut gemensamt vid sammanträden, som normalt äger rum varannan torsdag. Fullmäktiges ordförande och vice ordförande får när- vara vid direktionens sammanträden med yttranderätt men utan förslags- och rösträtt. Inför viktiga penningpolitiska beslut skall Riksbanken informera regeringen. Under 2001 hölls 36 sammanträden, varav tio penningpolitiska sammanträden.
Direktionens sammanträde den 6 september hölls i Karlskrona. Syftet var att inhämta synpunkter på Riksbankens verksamhet och få möjlighet att diskutera den ekonomiska utvecklingen med företrädare för näringsliv och samhälle i länet.
Under 2001 har direktionsledamöterna hållit ett hundratal offentliga anföranden. Dessa har bland annat handlat om den aktuella penningpolitiken och konjunkturläget, finansiell stabilitet, EMU och euron, utvecklings- tendenser i världsekonomin samt den svenska ekonomins struktur.
Direktionen lämnar två gånger om året en skriftlig redogörelse för penningpolitiken till riksdagens finansutskott. Inflationsrapporten har använts som rapport till riksdagen under 2001 och kompletterats med offentliga utfrågningar av riksbankschefen i finansutskottet.
Urban Bäckström, mandatperiod sex år från den 1 januari 1999
Urban Bäckström är ordförande i direktionen och riksbankschef. Han är ledamot av det allmänna rådet i Europeiska centralbanken, ECB, president och ordförande i styrelsen för Bank for International Settlements, BIS, och ledamot av Internationella valutafondens, IMF:s, guvernörsstyrelse. Före utnämningen till riksbankschef var Bäckström statssekreterare i Finansde- partementet med ansvar för
Lars Heikensten, mandatperiod fem år från den 1 januari 1999
Lars Heikensten är riksbankschefens ställföreträdare, förste vice ordförande och vice riksbankschef. Han har ett flertal internationella uppdrag, bland annat som ledamot av EU:s ekonomiska och finansiella kommitté, EFK, OECD:s kommitté WP3 samt som riksbankschefens ställföreträdare i IMF, ECB och Group of Ten, G10. Tidigare har han varit chefsekonom på Handelsbanken och Riksgäldskontoret samt chef för den ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet. Heikensten, som är ekonomie doktor, har varit vice riksbankschef sedan 1995. Han ansvarar inom direktionen för
41
beredning av penning- och valutapolitiken, beredning av frågor om Riks- bankens finansiella riskhantering samt frågor som rör ägandet av Riks- bankens bolag.
Eva Srejber, mandatperiod fyra år från den 1 januari 1999
Eva Srejber är andre vice ordförande och vice riksbankschef. Hon är riksbankschefens ställföreträdare i BIS och har även uppdrag inom ECB. Tidigare har hon bland annat varit chef för Riksbankens penning- och valutapolitiska avdelning, ledamot i IMF:s styrelse och
Villy Bergström, mandatperiod tre år från 1999, sex år från den 1 januari 2002
Villy Bergström är vice riksbankschef. Han är docent i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, FIEF, medlem av SNS konjunkturråd och chefredaktör på Dala Demokraten. Bergström omvaldes i november 2001 för en man- datperiod som börjar den 1 januari 2002 och sträcker sig till utgången av 2007. Han ansvarar inom direktionen för beredning av forsknings- och remissfrågor. Från och med 2002 är han även beredningsansvarig för informationsfrågor.
Lars Nyberg, mandatperiod sex år från den 1 januari 2000
Lars Nyberg är vice riksbankschef. Han har internationella uppdrag med inriktning på tillsynsfrågor, bland annat inom ECB. Nyberg är docent i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit vice vd i Handelsbanken och Föreningssparbanken, samt vd i Länsförsäkringsbolagens förening. Han ansvarar inom direktionen för beredning av frågor om finansiell stabilitet och är även styrelseordförande i Riksbankens bolag Pengar i Sverige AB. Han var fram till årets utgång även styrelseordförande i AB Tumba Bruk.
Kristina Persson, mandatperiod sex år från den 1 maj 2001
Kristina Persson är vice riksbankschef. Hon är civilekonom och har bland annat arbetat på Finansdepartementet, Institutet för Framtidsstudier och som
42
Medarbetare
Riksbankens ledord för den interna kulturen öppenhet, kompetens, sam- arbete, helhetssyn, initiativkraft och respekt har under 2001 varit riktmärke för det lärande klimat som Riksbanken eftersträvar. Ledorden skall prägla såväl det dagliga arbetet som olika utvecklingsinsatser.
För Riksbanken, liksom för andra kunskapsorganisationer, är medarbetarna den främsta tillgången. Medarbetarnas kunskap och attityd avgör om Riksbanken är framgångsrik i att nå sina verksamhetsmål. Kunskap tillägnar man sig både genom utbildning och utveckling i det dagliga arbetet. I samspelet med kollegor, chefer och externa kontakter sker också ett värdefullt kunskapsutbyte.
Ledarskap
Direktion, chefer och projektledare har som sin uppgift att bidra till att Riksbanken når sina verksamhetsmål. En viktig del i det arbetet är att inspirera, utveckla och stödja sina medarbetare. Personalenheten utgör en stödfunktion till cheferna och har under året omstrukturerats för att i högre grad fungera som rådgivare. Cheferna får stöd till exempel genom utbildning och modeller för medarbetarsamtal.
Under året har Riksbankens fjärde mentorsprogram för chefer inletts. Syftet är att främja individuell personlig utveckling. Banken har valt att använda externa mentorer dels för att en relativt liten organisation har begränsade möjligheter att finna interna mentorer utan andra relationer till adepterna, dels för att tillföra nya idéer och synsätt utifrån.
Medarbetarens ansvar
Riksbanken skall vara en attraktiv arbetsplats med en anda och en atmosfär som stimulerar goda resultat. Det är varje medarbetares ansvar att ta egna initiativ för sin utveckling: att bygga på sin kunskap, arbeta i nya kon- stellationer, ta större ansvar och vidga sitt perspektiv. Ansvaret innebär också att medarbetaren har ett helhetstänkande, delar med sig av sitt kunnande och bidrar till att utveckla arbetssätt och metoder. Kvalitet och utveckling uppnås lättare när medarbetarna förstår hela processen och ser sin egen roll i kedjan.
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning, det vill säga att rekrytera rätt kompetens och att utveckla de anställda, är en viktig strategisk process. Under 2001 har Riksbanken utvecklat och strukturerat rekryteringsprocessen, bland annat genom att förbättra urvalsverktygen.
Största delen av kompetensutvecklingen sker i det dagliga arbetet och genom samarbete. Formerna för samarbete varierar, alltifrån internationella arbetsgrupper till att informellt arbeta tillsammans med skickliga och erfarna
43
kollegor. En stor del av arbetet i Riksbanken sker i projektform och det är därför viktigt att det finns en gemensam projektkultur så att projekten får en tydlig organisation och styrning mot de uppsatta målen. Under 2001 har en gemensam projektstyrningsmodell införts.
Jämställdhet och etnisk mångfald
I en dynamisk organisation är medarbetarnas individuella olikheter en värde- full tillgång. Olika bakgrund och erfarenhet är viktiga delar av kompetensen. För att sätta samman effektiva och framgångsrika grupper krävs medarbetare som tillsammans skapar en blandning av individuella kompetenser och egenskaper. En förbättrad personalsammansättning, som är blandad i fråga om kön och etnisk bakgrund, har varit ett prioriterat område under 2001.
Under året har Riksbanken anordnat två informationskvällar för kvinnliga ekonomer. Dessa fick ett mycket positivt gensvar dels genom ett stort deltagande, dels genom antalet ansökningar till lediga tjänster ökade från kvinnliga ekonomer.
Banken påbörjade under 2001 en kartläggning av värderingar och praxis i fråga om etnisk mångfald. Syftet är att öka kunskapen om de faktiska förhållandena så att rätt åtgärder kan sättas in. Kartläggningen kommer att färdigställas under 2002.
Arbetsmiljö
Genom medarbetarsamtal, attitydundersökningar och avgångsintervjuer formas en bild av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. På så sätt kan Rikbanken identifiera förbättringsområden och sätta mål för ett bättre arbetsklimat. Under året genomfördes en uppföljande undersökning för att avläsa vad som förändrats sedan närmast föregående attitydundersökning. Undersökningen visade ett förbättrat resultat inom flera områden, bland annat att samarbetet fungerar bättre och att målen är tydligare.
Det förebyggande perspektivet i Riksbankens arbetsmiljöarbete innebär bland annat en väl utbyggd friskvård som innefattar fysisk träning, av- spänning och kostvanor. Personalen har tillgång till en välutrustad träningslokal i riksbankshuset och alla nyanställda får besök av en ergonom som ser över arbetsplatsen.
44
45
Riksbanksfullmäktige
Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter och lika många suppleanter. Ledamöterna utses av riksdagen och har samma mandatperiod som riksdags- ledamöterna. Fullmäktige väljer inom sig en ordförande och en vice ordfö- rande.
Fullmäktigeledamöter är Sven Hulterström (ordförande), Johan Gernandt (vice ordförande), Sinikka Bohlin, Jörgen Andersson, Kenneth Kvist, Mats Odell, Ingegerd Troedsson, Peter Egardt, Kjell Nordström, Susanne Eberstein och Carin Lundberg som den 23 november 2001 ersatte Britt Bohlin.
Suppleanter i fullmäktige är Reynoldh Furustrand, Stephan Tolstoy, Sven- Erik Österberg, Siv Holma, Göran Hägglund, Margaretha af Ugglas, Mari- anne Carlström, Hans Gustaf Wessberg, Lars U. Granberg, Marie Granlund och Sonia Karlsson som den 23 november 2001 ersatte Carin Lundberg.
Fullmäktiges uppgifter
Fullmäktige utser ledamöter i direktionen och beslutar om deras löne- och anställningsvillkor. Fullmäktige fastställer också Riksbankens arbetsordning, som anger ramar för verksamheten. Vidare beslutar fullmäktige om utform- ningen av sedlar och mynt.
Fullmäktige får lämna remissyttranden inom sitt verksamhetsområde och, i samråd med direktionen, lämna förslag till riksdagen och regeringen om ändringar i författningar eller någon annan åtgärd inom sitt ansvarsområde. Fullmäktiges revisionsenhet granskar Riksbankens verksamhet och hur direktionsledamöterna utövar sitt arbete.
Fullmäktige lämnar förslag till riksdagen och Riksdagens revisorer om dispositionen av Riksbankens vinst.
Fullmäktige under 2001
Fullmäktige har under 2001 sammanträtt vid tio tillfällen. Ordföranden och vice ordföranden har deltagit i direktionens sammanträden. Fullmäktige har regelbundet fått redogörelser för verksamheten från direktionen.
Fullmäktige har under året bland annat beslutat om ändring i Riksbankens föreskrifter om rikets mynt och föreskrifter om sedlar i valörerna 100 och 500 kronor, utformning av minnesmynt med anledning av att Nobelpriset fyllde 100 år, revisionsplan för revisionsenheten samt om Riksbankens vinst- disposition för räkenskapsåret 2000. Fullmäktige har också vid ett antal tillfällen behandlat frågan om Riksbankens balansräkning och storleken på det egna kapitalet.
I maj 2001 arrangerade fullmäktige en vårsammankomst i Stockholm. Vid den presenterades och diskuterades olika aspekter på bankens verksamhet. Omkring 150 personer, representanter för riksdagen, centrala ämbetsverk och organisationer samt regionala och lokala företrädare för samhälle och näringsliv, deltog.
46
Revisionsenheten har huvudsakligen granskat att arbetsordningen överens- stämmer med instruktionen för Riksbanken, hur direktionsledamöterna utövar sin tjänst samt Riksbankens förslag till vinstdisposition.
Fullmäktige utsåg i januari 2001 Kristina Persson till ny direktionsledamot efter Kerstin Hessius. Kristinas Perssons mandatperiod omfattar sex år från och med den 1 maj 2001. I november omvalde fullmäktige Villy Bergström som vice riksbankschef och medlem i Riksbankens direktion för en period av sex år från och med den 1 januari 2002.
47
BOKSLUT
Förvaltningsberättelse
Verksamhet
Riksbankens verksamhet regleras av 9 kap. 12 och 13 §§ regeringsformen, 8 kap. 6 § riksdagsordningen samt av riksbankslagen. Riksbanken är enligt 9 kap. 12 § regeringsformen rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.
Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Enligt 1 kap. 2 § lagen (1988:1385; senast ändrad 2000:427) om Sveriges riksbank skall målet för Riksbankens verksamhet vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Det viktigaste penningpolitiska instrumentet för att uppnå detta är reporäntan. Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Riksbanken har tecknat ett avtal med det amerikanska företaget Crane
Skulder
Guld- och valutareserv
165 134
Utelöpande sedlar och mynt3
107 111
Utlåning till banker
69 135
Inlåning från banker
48
Övriga tillgångar
1 263
Övriga skulder
11 805
Samlat eget kapital
116 568
Summa
235 532
Summa
235 532
Tillgångssidan består för närvarande av en guld- och valutareserv, utlåning till banker samt övriga tillgångar. Skuldsidan består av utelöpande sedlar och mynt, inlåning från banker, övriga skulder samt det samlade egna kapitalet.3 Av dessa poster är det framförallt guld- och valutareserven, utelöpande sedel- och myntstocken samt in- och utlåning till bankerna som normalt förändras kontinuerligt under året. Övriga poster är relativt stabila (det egna kapitalet samt övriga tillgångar och övriga skulder). Riksbanken hade tidigare en portfölj av värdepapper i kronor (tillgångar i svenska kronor) men
den avvecklades under 2001.
Guld- och valutareserven
Guld- och valutareserven består, som namnet antyder, av guld och värde- papper i utländsk valuta samt fordringar på Internationella valutafonden. Det primära syftet med att hålla en valutareserv är att ha beredskap för valuta- interventioner.
I svårare krislägen kan valutareserven även användas i syfte att stödja svenska banker. Med valutainterventioner menas Riksbankens köp och för- säljningar av valuta mot kronor i syfte att påverka växelkursen. Valuta- interventioner används främst när växelkursen är fast i förhållande till andra valutor. Sedan 1992 har växelkursen varit flytande, vilket innebär att kronans värde i förhållande till andra valutor bestäms av marknaden. Riksbanken intervenerar därför relativt sällan men en förändring av växelkurssystem4 kan
3 Till skillnad från de flesta centralbanker är Riksbanken även utgivare av mynt.
49
förändra detta. Även under rörligt växelkurssystem kan interventioner ge- nomföras vilket också inträffade under 2001.
Förvaltningen av valutareserven syftar till att ge så hög avkastning som möjligt givet den risknivå som Riksbankens direktion beslutar. Valuta- reserven, exklusive fordringar på Internationella valutafonden, är i huvudsak placerad i statsgaranterade tillgångar i fyra valutor: amerikanska dollar (35 procent), euro (35 procent), brittiska pund (15 procent) samt japanska yen (15 procent).
Som en del av valutareservsförvaltningen deltar Riksbanken i värde- papperslåneprogram med tre depåbanker där dessa banker å Riksbankens vägnar lånar ut Riksbankens värdepapper i utbyte mot andra värdepapper. Det totala nominella värdet avseende utlånade värdepapper per
Valutareserven har under 2001 minskat med 4 921 miljoner kronor. Riksbankens aktiviteter på valutamarknaden har minskat valutareserven
vilket delvis vägts upp av valutareservens resultat.
Förvaltningen av guldet sker enligt principerna i en överenskommelse från 1999 mellan några centralbanker i industriländerna. Denna överenskommelse innebär bland annat att guld inte får avyttras fram till 2004 och att endast en begränsad mängd får lånas ut. Riksbanken lånar därför endast ut delar av guldinnehavet.
In- och utlåningen till bankerna
Bankernas lånebehov i Riksbanken beror bland annat på allmänhetens vilja att hålla sedlar och mynt. Merparten av utlåningen till bankerna sker genom de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, även kallade penningpoli- tiska repor. En penningpolitisk repa innebär att Riksbanken tillför likviditet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en viss tid (bland mark- nadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren.
Posten huvudsakliga refinansieringstransaktioner har under året ökat med 24 247 miljoner kronor. Detta beror främst på de valutainterventioner som Riksbanken har genomfört samt en större mängd utelöpande sedlar. Utöver utlåningen via repor sker en viss in- och utlåning till bankerna på konto.
Utelöpande sedlar och mynt
Storleken på den utestående sedel- och myntstocken styrs av allmänhetens efterfrågan. Stocken av utelöpande sedlar och mynt i nominella termer ökade mellan utgången av 2001 och föregående år med 9 448 miljoner kronor. Stocken har liksom tidigare uppvisat en säsongsvariation. Allmänhetens vilja att hålla sedlar och mynt ökar normalt i samband med större helger, exem- pelvis julhelgen.
4 Det är regeringen som bestämmer vilket växelkurssystem som Sverige skall ha medan Riksbanken bestämmer om tillämpningen.
50
Det samlade egna kapitalet
Storleken på det egna kapitalet ökar när Riksbanken gör vinster och minskar när det omvända inträffar. I Riksbankens totala resultat ingår ökat eller minskat värde på valutareserven till följd av kronans växelkursutveckling. Valutakurseffekterna tillförs dispositionsfonden. Av Riksbankens vinst delas 80 procent av det genomsnittliga resultatet för de senaste fem åren, exklusive valutakurseffekter, ut till statsverket och resten fonderas. För år 2000 var utdelningen 8 200 miljoner kronor. Utöver den normala vinstutdelningen beslutade riksdagen även att 20 000 miljoner kronor skulle delas ut i en extra utdelning till statsverket. Detta gjordes till största delen genom att Riksbanken avvecklade den portfölj av svenska statspapper som banken haft under en längre tid. Sammantaget innebar detta att det samlade egna kapitalet minskade med 7 890 miljoner kronor under 2001. Det som minskade det egna kapitalet var att utdelningen till statsverket översteg årsresultatet.
Det övergripande målet med Riksbankens verksamhet är inte att generera vinst, utan det resultat som uppkommer är en följd av Riksbankens uppgifter som centralbank. Riksbankens resultat för 2001 uppgick till 19 277 miljoner kronor (20 309 miljoner kronor).
Ränteintäkterna uppgick för 2001 till 9 197 miljoner kronor och har minskat med 375 miljoner kronor jämfört med föregående år främst beroende på att portföljen av svenska statspapper avvecklats.
Under 2001 har räntorna i USA, Euroområdet, Japan och Storbritannien huvudsakligen sjunkit. Totalt har detta medfört en positiv priseffekt för den utländska rörelsen på 852 miljoner kronor. I Sverige har räntorna stigit under året, vilket medfört en negativ priseffekt för den inhemska rörelsen på 583 miljoner kronor.
Under 2001 har kronan sammantaget försvagats gentemot valutorna i valutareserven, vilket resulterat i en positiv valutakurseffekt på 9 133 miljoner kronor. Guldvärderingseffekten för 2001 uppgick till 2 008 miljoner kronor och består av orealiserat resultat avseende 2001 års marknadsvärdeförändring av guldinnehavet.
En procent högre/lägre värdepappersräntor per balansdagen skulle för- sämrat/förbättrat resultatet (priseffekten) med ca 5 400 miljoner kronor och 10 procent starkare/svagare krona skulle försämrat/förbättrat resultatet (valutakurseffekten) med ca 13 900 miljoner kronor.
Finansiell riskhantering
Finansiell verksamhet genererar risker och hanteringen av dessa är en naturlig och väsentlig del av verksamheten. Riksbanken utsätts för risker vid förvaltningen av tillgångar såsom valutareserven, vid genomförandet av penningpolitiken och vid transaktioner i betalningssystemen. Riskerna kan delas upp i anseenderisker, kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. Riksbanken utvecklar löpande sina metoder inom detta område, i syfte att hantera dessa risker i enlighet med god marknadspraxis.
Ansvaret för styrning, kontroll och rapportering av Riksbankens finansiella risker finns på flera nivåer. Det yttersta ansvaret för Riksbankens
51
verksamhet ligger hos direktionen. Beredningsgruppen för finansiella risker behandlar frågor som rör riskpolicy, risknivå, risklimiter och utvärdering. Varje avdelningschef ansvarar för att se till att riskerna i den egna verksamheten hanteras och kontrolleras på ett tillfredsställande sätt på daglig basis. Den oberoende riskkontrollen utövas av riskkontrollavdelningen som är underställd direktionen. Därutöver finns Riksbankens internrevision, som granskar och utvärderar effektiviteten och integriteten i riskhanteringen.
Med anseenderisk menas risken att Riksbankens anseende påverkas negativt som en följd av det sätt som den finansiella verksamheten bedrivits på. Denna risk begränsas genom att Riksbanken har en väl utvecklad riskhantering som inkluderar riktlinjer för personalens etiska handlande och kvalitetskrav på bankens motparter.
Kreditrisk är risken för oväntade förluster till följd av att Riksbankens motparter inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot banken. För att begränsa Riksbankens motpartsrisker ställs både kvalitativa (till exempel kreditbetyg) och kvantitativa krav på Riksbankens motparter och på de säkerheter (värdepapper) som lämnas till Riksbanken. Inom både den penningpolitiska verksamheten och valutareservsförvaltningen används kreditbetyg från etablerade värderingsinstitut för att bedöma säkerheternas (skuldinstru- mentens) respektive motparternas kreditstandard. Inom valutareservsförvalt- ningen begränsas placeringsbeloppet hos varje motpart av motpartens kre- ditbetyg och storlek på eget kapital. Maximalt tillåten motpartsexponering är uttryckt som andel av valutareservens marknadsvärde.
Likviditetsrisk är risken för att Riksbanken inte omgående kan fullgöra sina betalningsåtaganden. Riksbanken håller en sådan likviditetsnivå att den har beredskap för både löpande och oförutsedda betalningsåtaganden. För att ytterligare reducera likviditetsrisken placerar Riksbanken i instrument för vilka det finns stora och likvida marknader samt i flera valutor och på flera marknader.
Marknadsrisk är risken för oväntade förluster på Riksbankens tillgångar till följd av förändringar av räntor och valutakurser. Ränterisken begränsas genom ett av direktionen fastställt intervall för valutareservens modifierade duration5, 4 till 6,5 procent. Resultat- och risknivå för respektive portfölj utvärderas dagligen mot en normportfölj. Riskmåtten kompletteras med analyser av hur portföljens resultat skulle förändras om historiska och/eller mycket ovanliga händelser inträffar
Operativ risk är risken för oväntade förluster till följd av brister i admini- strativa rutiner eller system, brister i den interna kontrollen samt bristande
5Med duration avses portföljens sammanvägda, genomsnittliga löptid.
6VaR är en statistisk metod som uttrycker den maximala potentiella förlusten som med viss sannolikhet kan uppstå under en viss tidsperiod.
52
kunskap. Riskerna begränsas genom kunnig och riskmedveten personal, tyd- liga och kända interna regelverk samt separerade ansvarsområden.
Inom Riksbanken, liksom inom hela den finansiella sektorn, pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra metoderna för mätning och uppföljning av risker. Riksbanken samarbetar med andra centralbanker och finansiella institut för att utveckla riskhanteringen. Riksbankens eget utvecklingsarbete under 2001 har främst varit inriktat på att utforma ett nytt system för avkastningsberäkning samt hantering av operativa risker.
Redovisningsprinciper
Riksbankens balansräkning och resultaträkning har upprättats enligt riks- bankslagen med tillämpning av Bokföringsinstruktion för Riksbanken som är fastställd av direktionen.
Ändrade redovisningsprinciper
Redovisningsprinciperna har ej ändrats under 2001.
Redovisning av marknadsnoterade tillgångar
Riksbankens marknadsnoterade tillgångar redovisas i balansräkningen till gällande marknadsvärde. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens köpkurs. I marknadsvärdet för räntebärande tillgångar och skulder ingår upplupen ränta.
Realiserade och orealiserade vinster och förluster i valuta gottskrivs eller belastar rörelseresultatet netto under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
I denna post ingår också värdering av eventuellt förekommande terminsposition samt realiserade och orealiserade kursvinster respektive kursförluster på värdepapper.
Redovisning av affärshändelser
Affärshändelser redovisas per den tidpunkt då risker och rättigheter övergår mellan parterna. För transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt valutamarknaden innebär detta att affärsdagsredovisning tillämpas. Inlånings- och utlåningstransaktioner, inklusive repotransaktioner, redovisas på likviddag.
Redovisning av repor
Med repa avses ett avtal om försäljning av tillgångar såsom värdepapper och guld där säljaren samtidigt förbinder sig att återköpa motsvarande tillgångar till ett överenskommet pris vid en framtida tidpunkt. Dessa avtal redovisas som lånetransaktioner i stället för att påverka värdepappers- eller guldinne- havet.
53
De tillgångar som Riksbanken lämnar som säkerhet vid inlåningsrepor redovisas fortsatt i balansräkningen och värderas enligt de regler som gäller för Riksbankens övriga värdepappers- och guldinnehav. Belopp motsvarande erhållen köpeskilling redovisas som skuld och de överförda tillgångarna redovisas inom linjen. Tillgångar som Riksbanken erhåller vid utlåningsrepor redovisas ej i balansräkningen eftersom de är att betrakta som säkerhet för lån. Belopp motsvarande erlagd köpeskilling redovisas som en fordran. Skillnaden mellan repans båda likvidbelopp (avista och termin) periodiseras över repans löptid.
Redovisning av materiella anläggningstillgångar
Riksbankens materiella anläggningstillgångar är bokförda till anskaffnings- värde och skrivs av enligt plan. Nedskrivningar görs där värdeminskning bedömts varaktig. Avskrivningstiden på byggnader är 50 år och på övriga fastighetsanläggningar
54
Balansräkning
Miljoner kronor
Tillgångar |
|
|
|
|
Guld |
Not 1 |
|||
17 436 |
15 428 |
|||
Fordringar i utländsk valuta på |
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
Not 2 |
13 293 |
10 671 |
|
Fordringar på IMF ................................ |
||||
Banktillgodohavanden och värdepapper .... |
Not 3 |
134 405 |
141 948 |
|
Utlåning i svenska kronor till |
|
147 698 |
152 619 |
|
|
|
|
||
penningpolitiska motparter |
Not 4 |
65 118 |
40 871 |
|
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner |
||||
Finjusterande transaktioner..................... |
Not 5 |
3 988 |
2 285 |
|
Utlåningsfacilitet .................................. |
Not 6 |
29 |
48 |
|
Värdepapper i svenska kronor utgivna |
|
69 135 |
43 204 |
|
Not 7 |
20 728 |
|||
av hemmahörande i Sverige ............................... |
||||
Övriga tillgångar |
Not 8 |
406 |
372 |
|
Materiella anläggningstillgångar................... |
||||
Finansiella tillgångar ....................................... |
Not 9 |
617 |
667 |
|
Derivatinstrument............................................. |
Not 10 |
|||
Förutbetalda kostnader och |
Not 11 |
4 |
17 |
|
upplupna intäkter.............................................. |
||||
Övriga tillgångar............................................... |
Not 12 |
236 |
220 |
|
|
|
1 263 |
1 276 |
|
Summa tillgångar |
|
235 532 |
233 255 |
|
Skulder och eget kapital |
|
|||
Utelöpande sedlar och mynt |
|
|
|
|
Not 13 |
102 367 |
93 229 |
||
Sedlar.................................................................. |
||||
Mynt.................................................................... |
Not 14 |
4 744 |
4 434 |
|
Skulder i svenska kronor till |
|
107 111 |
97 663 |
|
|
|
|
||
penningpolitiska motparter |
Not 15 |
48 |
108 |
|
Inlåningsfacilitet............................................... |
||||
Finjusterande transaktioner ............................ |
Not 16 |
|||
Skulder i svenska kronor till |
|
48 |
108 |
|
Not 17 |
161 |
159 |
||
hemmahörande utanför Sverige......................... |
||||
Skulder i utländsk valuta till |
Not 18 |
|
1 432 |
|
hemmahörande i Sverige .................................... |
2 204 |
|||
Skulder i utländsk valuta till |
Not 19 |
3 549 |
4 105 |
|
hemmahörande utanför Sverige......................... |
||||
Motpost till särskilda dragningsrätter |
Not 20 |
3 271 |
3 066 |
|
som tilldelats av IMF.......................................... |
||||
Övriga skulder |
Not 21 |
176 |
130 |
|
Derivatinstrument ............................................ |
||||
Upplupna kostnader och |
Not 22 |
9 |
6 |
|
förutbetalda intäkter......................................... |
||||
Fondlikvidskulder ............................................ |
Not 23 |
493 |
||
Övriga skulder................................................... |
Not 24 |
2 435 |
603 |
|
Resultatutjämningsfond och eget kapital |
|
2 620 |
1 232 |
|
Not 25 |
26 401 |
42 193 |
||
Resultatutjämningsfond .................................. |
||||
Eget kapital........................................................ |
Not 26 |
70 890 |
62 988 |
|
Årets resultat |
|
97 291 |
105 181 |
|
|
19 277 |
20 309 |
||
Summa skulder och eget kapital |
|
235 532 |
233 255 |
Inom linjen förda poster, se not 39.
55
Resultaträkning
Miljoner kronor
Ränteintäkter |
Not 27 |
2001 |
2000 |
9 197 |
9 572 |
||
Räntekostnader.................................................. |
Not 28 |
||
Nettoresultat av finansiella transaktioner..... |
Not 29 |
11 410 |
12 009 |
Avgifts- och provisionsintäkter...................... |
Not 30 |
11 |
12 |
Avgifts- och provisionskostnader.................. |
Not 31 |
||
Erhållna utdelningar......................................... |
Not 32 |
35 |
38 |
Övriga intäkter .................................................. |
Not 33 |
11 |
21 |
Summa nettointäkter |
|
20 215 |
21 097 |
Personalkostnader............................................. |
Not 34 |
||
Administrationskostnader............................... |
Not 35 |
||
Avskrivningar på anläggningstillgångar ...... |
Not 36 |
||
Sedel- och myntkostnader............................... |
Not 37 |
||
Övriga kostnader............................................... |
Not 38 |
||
Summa kostnader |
|
||
Årets resultat |
|
19 277 |
20 309 |
56
Noter
Miljoner kronor
Not 1
Guld
|
||
Kvantitet |
5,96 |
5,96 |
Uns (miljoner) |
||
Pris |
277,25 |
272,79 |
10,55 |
9,49 |
|
Bokfört värde |
17 436 |
15 428 |
Riksbanken innehar 5,96 miljoner uns (troy/oz) guld vilket motsvarar 185,4 ton.
Not 2
Fordringar på IMF
|
||
Särskilda dragningsrätter |
2 076 |
2 039 |
Reservposition i IMF |
10 932 |
8 432 |
Övriga fordringar |
246 |
137 |
Upplupen ränta |
39 |
63 |
Summa |
13 293 |
10 671 |
Riksbankens innehav av särskilda dragningsrätter uppgår till 157 miljoner SDR. Sveriges totala insatskapital (kvoten) i den internationella valutafonden (IMF) på 31 662 miljoner kronor (2 395,5 miljoner SDR) nettoredovisas med valutafondens konto för svenska kronor under posten reservposition i IMF.
Posten övriga fordringar avser en räntefri insättning hos IMF som förvaltare av bidrag för IMF:s andel av skuldlättnadsinitiativet HIPC (Heavily Indepted Poor Countries) samt för fondens mjuka utlåning. Insättningen om totalt 18,6 miljoner SDR skall vara återbetald
Not 3 Banktillgodohavanden och värdepapper
Denna post består till övervägande del av utländska statspapper och statsgaranterade värdepapper samt därutöver av tillgodohavanden i utländska banker såsom deposits och nostrokonton. Värdepappren är denominerade i amerikanska dollar, euro, brittiska pund och japanska yen. Under denna post redovisas även
Not 4 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner
Under denna post redovisas Riksbankens regelbundna penningpolitiska repo- transaktioner.
Not 5 Finjusterande transaktioner
Under denna post redovisas utlåning vars syfte är att finjustera likviditeten i det finansiella systemet.
Not 6 Utlåningsfacilitet
Under denna post redovisas utlåning över natten till bankerna på deras
Not 7 Värdepapper i svenska kronor utgivna av hemmahörande i Sverige
Riksbankens innehav av värdepapper i svenska kronor utgivna av hemmahörande i Sverige överfördes under 2001 till Riksgäldskontoret vid den extra vinstutdelningen till statsverket.
57
Not 8
Materiella anläggningstillgångar
|
||
Fastigheter |
324 |
295 |
Anskaffningsvärde |
||
Ackumulerade avskrivningar |
||
Bokfört värde fastigheter |
223 |
200 |
Maskiner och inventarier |
430 |
401 |
Anskaffningsvärde |
||
Ackumulerade avskrivningar |
||
Bokfört värde maskiner och inventarier |
183 |
172 |
Summa |
406 |
372 |
Under 2001 förvärvades en fastighet från Riksbankens semesterförening. I Riksbankens ägo fanns vid utgången av 2001, tre fastigheter vilka är belägna i Stockholm och Gävle.
Not 9
Finansiella tillgångar
|
||
Aktier och andelar |
|
|
AB Tumba Bruk/Crane AB |
43 |
43 |
860 000 aktier à nominellt 100 kr |
||
Pengar i Sverige AB |
250 |
300 |
150 000 aktier à nominellt 100 kr |
||
Eskilstuna Penningsmedja AB |
0 |
|
1000 aktier à nominellt 100 kr |
||
Tumba Kulturfastigheter AB |
0 |
|
1000 aktier à nominellt 100 kr |
||
Swift |
0 |
0 |
33 aktier à nominellt 125 EUR |
||
BIS |
267 |
267 |
16 021 aktier à nominellt 2 500 guldfranc |
||
Europeiska centralbanken |
57 |
57 |
5 % av 2,7 % av totala andelsbeloppet |
||
Summa |
617 |
667 |
Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Under 2001 har aktieinnehavet i Pengar i Sverige AB skrivits ned med 50 miljoner kronor (100 miljoner kronor). Som ett led i försäljningen av aktierna i AB Tumba Bruk har Riksbanken under 2001 förvärvat två dotterbolag, Eskilstuna Penningsmedja AB och Tumba Kulturfastigheter AB.
Not 10 Derivatinstrument
Under denna post redovisas derivatinstrument med positivt nettomarknadsvärde.
Not 11
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Under denna post redovisas förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ej avser räntebärande tillgångar och skulder.
Not 12
Övriga tillgångar
Denna post består främst av personallån, 188 miljoner kronor (174 miljoner kronor), till anställda i Riksbanken och Pengar i Sverige AB.
58
Not 13
Sedlar
De utelöpande sedlarna fördelar sig på följande valörer:
|
||
1 000 kronor |
48 358 |
46 217 |
500 kronor |
40 727 |
35 943 |
100 kronor |
10 371 |
8 216 |
50 kronor |
1 096 |
1 074 |
20 kronor |
1 504 |
1 467 |
10 kronor |
231 |
232 |
5 kronor |
80 |
80 |
|
102 367 |
93 229 |
Not 14 |
|
|
Mynt |
|
|
De utelöpande mynten fördelar sig på följande valörer: |
|
|
|
||
10 kronor |
1 808 |
1 653 |
5 kronor |
1 064 |
996 |
2 kronor |
8 |
8 |
1 kronor |
1 052 |
987 |
0:50 kronor |
248 |
232 |
Minnesmynt |
564 |
558 |
|
4 744 |
4 434 |
Not 15 Inlåningsfacilitet
Under denna post redovisas inlåning över natten från bankerna på deras
Not 16
Finjusterande transaktioner
Under denna post redovisas inlåning vars syfte är att finjustera likviditeten i det finansiella systemet.
Not 17
Skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige
Under denna post redovisas konton i svenska kronor som Riksbanken håller för andra centralbankers och internationella organisationers räkning.
Not 18
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige
Under denna post redovisas konton i utländsk valuta som Riksbanken håller för Riksgäldskontorets räkning.
Not 19
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför Sverige
Belopp motsvarande erhållen köpeskilling i utländsk valuta avseende inlåningsrepor redovisas under denna post.
Not 20
Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
Under denna post redovisas Riksbankens skuld motsvarande de särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF. Den ackumulerade tilldelningen uppgår till 246,5 miljoner SDR.
Not 21 Derivatinstrument
Under denna post redovisas derivatinstrument med negativt nettomarknadsvärde.
Not 22
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Under denna post redovisas upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som ej avser räntebärande tillgångar och skulder.
Not 23 Fondlikvidskulder
Fondlikvidskulder avser köpeskilling avseende köpta värdepapper där betalning ännu ej erlagts.
59
Not 24
Övriga skulder
|
||
Pensionsskuld |
489 |
477 |
Semesterlöneskuld |
19 |
18 |
Leverantörsskuld |
55 |
19 |
Övrigt |
1 872 |
89 |
|
2 435 |
603 |
Pensionsskulden har beräknats av Statens pensionsverk, SPV, och inkluderar 26 miljoner kronor avseende personal som 1999 gick över till Pengar i Sverige AB. Pensionsskuld uppgående till 8 miljoner kronor avseende personal som 1971 gick över till AB Tumba Bruk har under 2001 överförts till KPA Pensionsförsäkring AB.
I posten övrigt ingår, för år 2001, 1 852 miljoner kronor avseende tillfällig skuld till Riksgäldskontoret orsakad av en betalning vid årsskiftet.
I posten övrigt ingick, för år 2000, 40 miljoner kronor avseende medel som Riksbanken enligt riksdagens vinstdispositionsbeslut 2000 bemyndigades betala direkt till ett institut för judiska studier (Paideia) när formalian kring bildandet av institutet och utbetalningen var avklarad. Denna betalning genomfördes under 2001.
Not 25 Resultatutjämningsfond
Resultatutjämningsfonden har sedan 1988 hanterats enligt riktlinjerna för Riksbankens vinstdisposition.
Not 26
Eget kapital
Eget kapital utgörs av:
|
||
Grundfond |
1 000 |
1 000 |
Reservfond |
500 |
500 |
Dispositionsfond |
56 294 |
48 387 |
Vinstdisposition |
||
Uppskrivning av |
12 686 |
12 686 |
guldinnehav |
||
Uppskrivning av |
175 |
180 |
anläggningstillgångar |
||
Uppskrivning av |
235 |
235 |
|
70 890 |
62 988 |
Riksbanken skall enligt riksbankslagen ha en grundfond och reservfond uppgående till 1 000 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor samt en dispositionsfond.
Dispositionsfondens storlek regleras inte i riksbankslagen men används sedan 1988 enligt riktlinjerna för Riksbankens vinstdisposition som fastställdes samma år. Därutöver används dispositionsfonden till att föra uppskrivningsbelopp vid upp- skrivning av tillgångar. Under 2001 har omföring gjorts mellan delposterna uppskrivning av anläggningstillgångar och vinstdisposition med 5 miljoner kronor till följd av årets av- och nedskrivningar samt avyttringar av anläggningstillgångar.
Förändringen av posterna resultatutjämningsfond, eget kapital och årets resultat förklaras av nedanstående tabell:
|
Resultatut- |
Eget |
Årets |
Totalt |
|
jämningsfond |
kapital |
resultat |
|
Saldo vid årets ingång |
42 193 |
62 989 |
20 309 |
125 491 |
Inleverans till statsverket |
|
|
||
Överföring till/från |
|
15 792 |
0 |
|
Resultatutjämningsfond |
7 901 |
|||
Dispositionsfond |
|
0 |
||
Årets resultat |
26 401 |
70 890 |
19 277 |
19 277 |
Saldo vid årets utgång |
19 277 |
116 568 |
60
Not 27
Ränteintäkter
|
2001 |
2000 |
Utländska värdepapper |
6 399 |
6 702 |
Inhemska värdepapper |
574 |
1 484 |
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner |
2 185 |
1 359 |
Övrigt |
39 |
27 |
|
9 197 |
9 572 |
Posten innefattar främst obligationsräntor samt erhållen ränta från de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.
Not 28
Räntekostnader
|
2001 |
2000 |
Utländska skulder |
||
Inhemska skulder |
||
|
||
Räntekostnader består främst av räntor på inlåningskonton i Riksbanken. |
|
|
Not 29 |
|
|
Nettoresultat av finansiella transaktioner |
|
|
|
2001 |
2000 |
Priseffekt |
852 |
4 553 |
utländska värdepapper |
||
inhemska värdepapper |
578 |
|
Valutakurseffekt |
9 133 |
6 224 |
Guldvärderingseffekt |
2 008 |
654 |
|
11 410 |
12 009 |
Priseffekten innefattar realiserade och orealiserade kursvinster respektive kurs- förluster på värdepapper.
Valutakurseffekten innefattar realiserade och orealiserade resultat avseende till- gångar och skulder i utländsk valuta.
Guldvärderingseffekten innefattar orealiserat resultat avseende marknadsvärde- förändring av guldinnehavet under 2001.
Not 30
Avgifts- och provisionsintäkter
Posten innefattar främst års- och transaktionsavgifter avseende
Not 31
Avgifts- och provisionskostnader
Posten innefattar främst kostnader för värdepappersdepåer.
Not 32
Erhållna utdelningar
Utdelning har erhållits från BIS med 35 miljoner kronor.
Not 33
Övriga intäkter
Övriga intäkter avser främst ersättning från Pengar i Sverige AB avseende hyra och
Not 34
Personalkostnader
|
2001 |
2000 |
Löner och andra ersättningar |
||
Pensionskostnader |
||
Sociala avgifter |
||
Övrigt |
||
|
Löner och andra ersättningar till ledamöterna i direktionen uppgick under 2001 till 9 miljoner kronor (9 miljoner kronor). Lön har utbetalats för sju månader till avgående direktionsledamot och för åtta månader till tillträdande direktionsledamot. Fullmäktige har beslutat att under den lagstiftade karensperioden, på högst ett år efter anställningens upphörande, skall direktionsledamöterna i princip erhålla full lön för anställning utan tjänstgöringsskyldighet, dock med avräkning för eventuell inkomst av annan tjänst under tiden.
61
Riksdagens förvaltningsstyrelses föreskrift (RFS 1996:4) om tillämpningen av förordningen om statliga chefspensioner m.m. tillämpas normalt för direktionens ledamöter. För den avgående direktionsledamoten har Riksbanken, under årets första sju månader, i stället betalat en pensionspremie till ett försäkringsinstitut om 19 000 kr/månad, eftersom de krav på ålder och chefsanställning som ställs i chefspensionsförordningen inte skulle ge denna direktionsledamot rätt till någon förmån enligt förordningen.
Not 35
Administrationskostnader
|
2001 |
2000 |
Information, representation |
||
Transport, resor |
||
Konsulter, övriga tjänster |
||
Ekonomipris |
||
Övrigt |
||
|
I informationskostnaden ingår kostnader för Riksbankens löpande publikationer (inflationsrapport, finansiell stabilitetsrapport, årsredovisning, årsbok, kvartals- tidskrift med flera) särskilda informationsprojekt, personaltidningen Bancoposten med mera. Posten övrigt består främst av kontors- och fastighetsdriftskostnader.
Not 36
Avskrivningar på anläggningstillgångar
Under denna post redovisas planenliga avskrivningar avseende de materiella anlägg- ningstillgångarna.
Not 37
Sedel- och myntkostnader
Av totala kostnaden för sedlar och mynt på 332 miljoner kronor avser 236 miljoner kronor sedlar och 96 miljoner kronor mynt.
Not 38
Övriga kostnader
Posten övriga kostnader avser främst nedskrivning med 50 miljoner kronor (100 miljoner kronor) avseende aktieinnehavet i Pengar i Sverige AB.
Not 39
Inom linjen förda poster
Ställda säkerheter
Värdepapper motsvarande ett marknadsvärde på 272 miljoner kronor har ställts som säkerhet i samband med utländska värdepappersrepor.
Värdepapper motsvarande ett marknadsvärde på 93 miljoner kronor har ställts som marginalsäkerhet.
Guld motsvarande ett marknadsvärde på 11 047 miljoner kronor har lånats ut, varav 844 miljoner kronor i form av guldrepor.
Ansvarsförbindelser
Åtagande att till KPA Pensionsförsäkring AB betala kompletteringsersättning om så erfordras på grund av värdesäkringen av de pensionsförmåner den försäkrade har rätt till. Åtagandet avser personal som 1971 övergick från Riksbanken till AB Tumba Bruk.
Åtaganden
Avtal om kortfristigt ömsesidigt valutastöd med centralbankerna i Danmark, Norge och Island uppgående till 1 000 miljoner EUR7.
7 Omräkningskurser till SEK per
62
Avtal under GAB (General Arrangements to Borrow) och NAB (New Arrangements
to Borrow) avseende kreditarrangemang för IMF uppgående till högst 859 miljoner SDR7.
Riksbanken har från och med 2000 ingått valutaterminskontrakt med Riksgälds- kontoret i syfte att utjämna valutakursfluktuationer för de båda myndigheterna vid valutaväxlingar avseende Riksgäldskontorets amorteringar och räntebetalningar på statens valutaskuld. Utestående valutaterminer med positivt värde uppgick nominellt till 0 miljoner kronor (2 449 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 0 miljoner kronor (90 miljoner kronor). Valutaterminer med negativt värde uppgick nominellt till 0 miljoner kronor (6 089 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 0 miljoner kronor (219 miljoner kronor).
Utestående ränteterminer med positivt värde uppgick nominellt till 0 miljoner kronor (1 310 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 0 miljoner kronor (1 miljoner kronor). Ränteterminer med negativt värde uppgick nominellt till 3 205 miljoner kronor (3 532 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 72 miljoner kronor (1 miljoner kronor).
Utestående valutasvappavtal med negativt värde uppgick nominellt till 3 160 miljoner kronor (0 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 101 miljoner kronor (0 miljoner kronor).
Avtal där Riksbanken garanterar värdet på de svenska statsobligationer, stats- skuldväxlar och bostadsobligationer som används som säkerhet för intradagskrediter mellan affärsbankerna och centralbankerna inom euroområdet.
Till en begränsad krets av befattningshavare som gått över till anställning i Pengar i Sverige AB har Riksbanken gjort en utfästelse om möjlighet till återgång till tjänstgöring i Riksbanken så länge bolaget huvudsakligen ägs av Riksbanken. Om aktiemajoriteten övergår till annan eller andra ägare gäller motsvarande utfästelse i högst två år efter ändringen av ägarmajoriteten.
Åtagande mot Nobelstiftelsen att årligen ställa medel till förfogande för att utdela ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
63
Femårsöversikt
Miljoner kronor
I femårsöversikten presenteras balans- och resultaträkningarna i enlighet med nu gällande redovisningsprinciper.
Balansräkning
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|
Guld |
17 436 |
15 428 |
14 774 |
13 834 |
10 825 |
Fordringar i utändsk valuta på |
|
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
|
|
|
|
|
Fordringar på IMF |
13 293 |
10 671 |
12 949 |
13 707 |
9 242 |
10 598 |
|||||
Banktillgodohavanden och |
|
|
|
|
|
värdepapper |
134 405 |
141 948 |
125 018 |
108 705 |
70 212 |
|
147 698 |
152 619 |
137 967 |
122 412 |
90 052 |
Utlåning i svenska kronor |
|
|
|
|
|
till penningpolitiska motparter |
|
|
|
|
|
Huvudsakliga |
|
|
|
|
|
refinansieringstransaktioner |
65 118 |
40 871 |
45 596 |
41 581 |
36 216 |
Finjusterande transaktioner |
3 988 |
2 285 |
2 240 |
4 090 |
|
Utlåningsfacilitet |
29 |
48 |
37 |
25 |
27 |
|
69 135 |
43 204 |
45 633 |
43 846 |
40 333 |
Värdepapper i svenska kronor utgivna |
|
|
|
|
|
av hemmahörande i Sverige |
20 728 |
28 998 |
32 842 |
53 088 |
|
Övriga tillgångar |
|
|
|
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
406 |
372 |
354 |
720 |
700 |
Finansiella tillgångar |
617 |
667 |
767 |
367 |
475 |
Derivatinstrument |
13 |
30 |
1 |
||
Förutbetalda kostnader och |
|
|
|
|
|
upplupna intäkter |
4 |
17 |
5 |
12 |
|
Övriga tillgångar |
236 |
220 |
254 |
311 |
221 |
|
1 263 |
1 276 |
1 393 |
1 440 |
1 397 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
235 532 |
233 255 |
228 765 |
214 374 |
195 695 |
SKULDER OCH EGET KAPITAL |
|
|
|
|
|
Utelöpande sedlar och mynt |
|
|
|
|
|
Sedlar |
102 367 |
93 229 |
94 237 |
82 288 |
78 986 |
Mynt |
4 744 |
4 434 |
4 213 |
3 980 |
3 809 |
Skulder i svenska kronor till |
107 111 |
97 663 |
98 450 |
86 268 |
82 795 |
|
|
|
|
|
|
penningpolitiska motparter |
|
|
|
|
|
Inlåningsfacilitet |
48 |
108 |
257 |
84 |
130 |
Finjusterande transaktioner |
4 200 |
790 |
|||
Övrig inlåning |
1 595 |
1 041 |
|||
|
48 |
108 |
4 457 |
1 679 |
1 961 |
64
Skulder i svenska kronor till |
|||||
|
|
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
161 |
159 |
156 |
230 |
286 |
Skulder i utländsk valuta till |
|
|
|
|
|
hemmahörande i Sverige |
2 204 |
1 432 |
2 018 |
||
Skulder i utländsk valuta till |
|
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
3 549 |
4 105 |
5 256 |
3 641 |
322 |
Motpost till SDR som tilldelats |
|
|
|
|
|
av IMF |
3 271 |
3 066 |
2 899 |
2 838 |
2 641 |
Övriga skulder |
|
|
|
|
|
Derivatinstrument |
176 |
130 |
34 |
||
Upplupna kostnader och |
|
|
|
|
|
förutbetalda intäkter |
9 |
6 |
2 |
7 |
|
Fondlikvidskulder |
493 |
208 |
|||
Övriga skulder |
2 435 |
603 |
499 |
781 |
952 |
|
2 620 |
1 232 |
501 |
996 |
986 |
Resultatutjämningsfond och |
|
|
|
|
|
eget kapital |
|
|
|
|
|
Resultatutjämningsfond |
26 401 |
42 193 |
51 046 |
47 422 |
46 993 |
Eget kapital |
70 890 |
62 988 |
60 057 |
49 437 |
45 031 |
|
97 291 |
105 181 |
111 103 |
96 859 |
92 024 |
Årets resultat |
19 277 |
20 309 |
3 925 |
21 863 |
14 680 |
SUMMA SKULDER OCH |
|
|
|
|
|
EGET KAPITAL |
235 532 |
233 255 |
228 765 |
214 374 |
195 695 |
Resultaträkning
|
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
1997 |
Ränteintäkter |
9 197 |
9 572 |
8 347 |
8 781 |
9 991 |
Räntekostnader |
|||||
Nettoresultat av finansiella |
|
|
|
|
|
transaktioner |
11 410 |
12 009 |
14 024 |
5 806 |
|
Avgifts- och provisionsintäkter |
11 |
12 |
53 |
121 |
110 |
Avgifts- och provisionskostnader |
|||||
Erhållna utdelningar |
35 |
38 |
36 |
33 |
26 |
Övriga intäkter |
11 |
21 |
17 |
33 |
35 |
Summa intäkter |
20 215 |
21 097 |
4 701 |
22 533 |
15 318 |
Personalkostnader |
|||||
Administrationskostnader |
|||||
Avskrivningar på |
|
|
|
|
|
anläggningstillgångar |
|||||
Sedel- och myntkostnader |
|||||
Övriga kostnader |
|||||
Summa kostnader |
|||||
Årets resultat |
19 277 |
20 309 |
3 925 |
21 863 |
14 680 |
65
Dotterbolag
AB Tumba Bruk/Crane AB
Resultaträkning, miljoner kronor (moderbolaget)
|
2001 |
2000 |
Rörelsens intäkter |
565 |
486 |
Rörelsens kostnader |
||
Rörelseresultat |
3 |
44 |
Finansiella poster |
0 |
|
Resultat efter finansiella poster |
0 |
44 |
Bokslutsdispositioner |
4 |
19 |
Skatt |
||
Årets resultat |
0 |
45 |
I resultatet för 2001 ingår en jämförelsestörande post på 9 miljoner kronor på grund av nedskrivning av fastigheter.
Balansräkning, miljoner kronor (moderbolaget)
|
||
Anläggningstillgångar |
279 |
2718 |
Omsättningstillgångar |
255 |
180 |
Summa tillgångar |
534 |
451 |
Eget kapital |
250 |
2508 |
Obeskattade reserver |
74 |
78 |
Avsättningar |
0 |
0 |
Långfristiga skulder |
78 |
0 |
Kortfristiga skulder |
132 |
123 |
Summa eget kapital och skulder |
534 |
451 |
Styrelse9
Nyberg, Lars, ordförande
Bergstedt, Lennart, VD
Carlsson, Hans
Ericson, Bernt
Eriksen, Kersti
Rosenberg, Irma
Storch, Marcus
Dafthagen, Mats, arbetstagarrepresentant
Sundkvist, Eskil, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör9
Bergstedt, Lennart
AB Tumba Bruk
147 82 TUMBA
Tfn
8 Posten har förändrats i enlighet med redovisningsrådets rekommendation 9 som behandlar redovisning av inkomstskatter.
9 Under 2001
66
Pengar i Sverige AB
Resultaträkning, miljoner kronor (koncernen)
|
2001 |
2000 |
Rörelsens intäkter |
264 |
153 |
Rörelsens kostnader |
||
Rörelseresultat |
||
Finansiella poster |
0 |
4 |
Resultat efter finansiella poster |
||
Skatt |
0 |
0 |
Minoritetsintresse |
0 |
0 |
Årets resultat |
Intäktsutvecklingen under året har i allt väsentligt följt lagda planer. Idrifttagandet av den nya
Balansräkning, miljoner kronor (koncernen)
|
||
Anläggningstillgångar |
277 |
28010 |
Omsättningstillgångar |
81 |
10210 |
Summa tillgångar |
358 |
382 |
Eget kapital |
247 |
314 |
Minoritetsintresse |
0 |
|
Avsättningar |
23 |
3810 |
Kortfristiga skulder |
88 |
30 |
Summa eget kapital och skulder |
358 |
382 |
Styrelse11
Nyberg, Lars, ordförande
Eriksen, Kersti
Hagberg, Lennart
Malm, Gunnar, VD
Söderberg, Bo
Ehrlund, Kjell, arbetstagarrepresentant
Johansson, Monika, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör11
Malm, Gunnar
Pengar i Sverige AB Box 14041
167 14 BROMMA
Tfn
10Posten har reviderats på basis av fastställd balansräkning.
11Under 2001
67
Eskilstuna Penningsmedja AB
Balansräkning, miljoner kronor
|
||
Omsättningstillgångar |
0,1 |
|
Summa tillgångar |
0,1 |
|
Eget kapital |
0,1 |
|
Summa eget kapital |
0,1 |
|
Styrelse |
|
|
Eriksen, Kersti, ordförande |
|
|
Hasselgren, Björn |
|
|
Eskilstuna Penningsmedja AB |
|
|
c/o Sveriges riksbank |
|
|
Direktionsavdelningen |
|
|
103 37 Stockholm |
|
|
Tumba Kulturfastigheter AB |
|
|
Balansräkning, miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
||
Omsättningstillgångar |
0,1 |
|
Summa tillgångar |
0,1 |
|
Eget kapital |
0,1 |
|
Summa eget kapital |
0,1 |
Styrelse
Eriksen, Kersti, ordförande
Hasselgren, Björn
Tumba Kulturfastigheter AB c/o Sveriges riksbank Direktionsavdelningen
103 37 Stockholm
68
Ordlista och adresser
Ordlista
Avveckling En förpliktelse som upphör när värdepapper eller pengar överförs från en part till en annan. Ofta är överföringen endast en bokföringsåtgärd.
Betalningsbalans En statistisk redovisning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden.
Betalningssystem Infrastruktur som används för att genomföra betalningar.
BIS Bank for International Settlements i Basel är centralbankernas bank och ett samarbetsorgan för centralbankerna. Medlemmar är för närvarande 49 centralbanker, däribland flertalet europeiska länder. Styrelsen består av
Diskonto Referensränta som återspeglar det allmänna ränteläget och åberopas till exempel i räntelagens bestämmelser om dröjsmålsränta. Från och med den 1 juli 2000 har Riksgäldskontoret övertagit uppgiften från Riksbanken att fastställa och publicera diskontot.
ECB Europeiska centralbanken i Frankfurt. Banken bildades den 1 juni 1998 och är gemensam centralbank för de länder som fullt ut ingår i EMU:s tredje steg.
ECBS Europeiska centralbankssystemet. ECBS består av ECB och de 15 nationella centralbankerna i EU.
EFK EU:s ekonomiska och finansiella kommitté som ger råd i ekonomisk- politiska frågor till
Ekonometriska modeller I ekonometriska modeller används historiska samband, beräknade med statistiska metoder, för att belysa sambanden mellan olika delar av ekonomin.
EMU Den ekonomiska och monetära unionen. Den tredje och sista etappen inleddes den 1 januari 1999 då bland annat växelkurserna mellan valutorna i de tolv deltagarländerna låstes och ansvaret för penningpolitiken fördes över från dessa till gemensamt beslutsfattande i
G10 Group of Ten, G10, grundar sig i ett låneavtal som ett tiotal länder ingick 1961 med IMF för att under särskilda omständigheter förse valuta- fonden med likviditet. Gruppen har framför allt varit ett utredningsorgan i frågor som rör det internationella finansiella systemet. Riksbanken repre- senterar, tillsammans med Finansdepartementet, Sverige i samarbetet. Ett särskilt samarbete har också utvecklats mellan centralbankerna i G10, bland annat arbetar ett antal kommittéer för att på olika sätt stärka den internationella finansiella stabiliteten.
IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fund, IMF) bildades 1944 för att främja handel och tillväxt genom att verka för internationellt monetärt samarbete och finansiell stabilitet. Organisationen
69
har idag 183 medlemsländer och Riksbanken är kontaktorgan för IMF i Sverige.
Inflation Allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller. Motsatsen är deflation.
Intervenera När en centralbank köper eller säljer valuta på den öppna marknaden oftast i syfte att påverka den egna växelkursen.
Kort ränta Ränta på lån med kortare löptid än ett år. Lång ränta Ränta på lån med längre löptid än ett år. Motpart Den andra parten i en finansiell transaktion.
Penningmarknad En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortfristig inlåning och ger kortfristig utlåning, från en dag upp till ett år. (Kapitalmarknaden är inriktad på medellånga och långa krediter.)
Penningpolitik Riksbankens agerande för att påverka räntenivån och indirekt penningvärdet.
Prisstabilitet Fast penningvärde. Enligt Riksbankens definition innebär prisstabilitet att inflationen, mätt med konsumentprisindex, begränsas till 2 procent ±1 procentenhet.
Repa En transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom så kallade penningpolitiska repor. En penningpolitisk repa innebär att Riksban- ken tillför likviditet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en viss tid (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren.
Reporäntan Den ränta bankerna får betala (eller får) när de lånar pengar (eller placerar) i Riksbanken på en vecka.
RIX Riksbankens system för clearing och avveckling. Avvecklar betalningar i kronor
Styrräntor De räntor som Riksbanken själv bestämmer:
Target Gemensamt betalningssystem inom EU till vilket medlemsländernas nationella betalningssystem är kopplade. Det kopplar samman 16 centralbanker och ungefär 5 000 kommersiella banker.
Tillgångspriser Pris på i huvudsak aktier och fastigheter.
Valutapolitik En centralbanks agerande för att påverka den egna valutans växelkurs mot andra valutor.
Valutareserv Reserv av utländsk valuta som används vid köp och försäljning av svenska kronor. Finns på tillgångssidan i Riksbankens balansräkning.
Valutakurs/växelkurs En valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta.
70
Publikationer
Riksbanken ger varje år ut ett flertal publikationer. De viktigaste är:
Inflationsrapport utkommer fyra gånger per år. Rapporten utgör underlag för penningpolitiska beslut. Syftet är också att göra Riksbankens be- dömningar allmänt tillgängliga för att stimulera intresset och underlätta förståelsen för penningpolitiken.
Finansiell stabilitet utkommer två gånger per år. I rapporten redogör Riksbanken för sin syn på utvecklingen inom det finansiella systemet och vad den innebär för stabiliteten. Avsikten är också att stimulera till diskussion kring frågor som rör betalningssystemets stabilitet.
Penning- och valutapolitik utkommer fyra gånger per år. Denna kvartalstidskrift innehåller artiklar inom Riksbankens arbetsområde.
Årsredovisningen redogör för penning- och valutapolitiken under det gångna året. I årsredovisningen finns Riksbankens bokslut med förvalt- ningsberättelse samt balans- och resultaträkning.
Statistisk årsbok utkommer en gång om året. Den innehåller statistik om Riksbanken, finansiella marknader, betalningssystem, betalningsbalans och valutamarknad.
Working Papers Series presenterar utredningar som har anknytning till Riksbankens verksamhetsområde och som bedöms vara av intresse även utanför Riksbanken.
Publikationer från Europeiska centralbanken, ECB.
Informationsmaterial om till exempel Riksbanken, svenska sedlar och mynt samt euron.
På Riksbankens webbplats (www.riksbank.se) presenteras samtliga publika- tioner. Flertalet av dessa publiceras på både svenska och engelska. Beställ- ning görs enklast genom beställningsfunktionen på webbplatsen. På webbplatsen publicerar Riksbanken också pressmeddelande, tal, artiklar och protokoll från direktionens och fullmäktiges sammanträden.
Adresser
Sveriges riksbank 103 37 Stockholm Telefon
Pengar i Sverige AB Box 14041
167 14 Bromma Telefon
AB Tumba Bruk
147 82 Tumba
Telefon
71
www.tumbabruk.se
Bilaga 1: Remissyttranden 2001
Remissyttranden lämnade av Riksbankens direktion under 2001. Där inte annat anges har beslut fattats av vice riksbankschef Villy Bergström som har beredningsansvar för remissfrågor.
Finansdepartementet
Finansinspektionen
72
Justitiedepartementet
Näringsdepartementet
med start 2002 (SOU 2000:119).
Riksdagen/Konstitutionsutskottet
Statistiska centralbyrån
Utrikesdepartementet
73
Stockholm den 7 februari 2002
Urban Bäckström |
Lars Heikensten |
Eva Srejber |
Riksbankschef |
Förste vice riksbankschef |
Andre vice riksbankschef |
Villy Bergström |
Lars Nyberg |
Kristina Persson |
Vice riksbankschef |
Vice riksbankschef |
Vice riksbankschef |
74