Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM52

Direktiv om energimärkning av energirelaterade produkter respektive däck

Näringsdepartementet

2009-01-07

Dokumentbeteckning

KOM (2008) 778 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger energirelaterade produkters förbrukning av energi och andra resurser (omarbetning)

KOM (2008) 779 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar

Sammanfattning

Förslagen till ett utvidgat direktiv om energimärkning av hushållsapparater respektive energimärkning av däck ingår som en del i EU:s paket för ökad försörjningstrygghet avseende energi som presenterades den 13 november 2008.

Förslaget till omarbetning av energimärkningsdirektivet innebär att ramen för direktivet vidgas till att omfatta både energianvändande och energirelaterade produkter. Märkningen föreslås på motsvarande sätt som i dag gäller för hushållsapparater omfatta energianvändning, buller och annan väsentlig konsument- och miljöinformation. Kravet på märkning syftar till att ge konsumenter möjlighet att vid inköp göra aktiva val av energieffektiva produkter. Därigenom skapas förutsättningar för ett förändrat marknadsutbud av mer energieffektiva produkter.

Förslaget till direktiv om märkning av däck innebär krav på att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått vägunderlag samt buller ska anges på en etikett vid försäljning av däck för personbilar samt lätta och tunga nyttofordon. Märkningssystemet föreslås motsvara det som i dag gäller för hushållsapparater, men då transportmedel är undantagna i förslaget till vidgat energimärkningsdirektiv har kommissionen valt att lägga fram ett separat direktivförslag som gäller däck.

För Sverige är energieffektiviseringsfrågor högt prioriterade och regeringen välkomnar därför förslagen. Regeringen är positiv till inriktningen på förslagen att krav på energimärkning ska kunna omfatta även energirelaterade produkter samt däck då det ger utökade möjligheter för konsumenter att vid inköp göra aktiva val av energieffektiva produkter. Genom den föreslagna vidgningen av energimärkningsdirektivet finns också goda möjligheter att samordna genomförandeåtgärder enligt ekodesigndirektivet och energimärknings-direktivet och därmed hålla den tillkommande arbetsbördan nere för berörda företag och myndigheter.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Förslagen till ett utvidgat direktiv om energimärkning av hushållsapparater respektive energimärkning av däck ingår som en del i EU:s paket för ökad försörjningstrygghet avseende energi som presenterades den 13 november 2008.

1992 beslutades rådsdirektivet 92/75/EEG av den 22 september 1992 om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters energiförbrukning och andra resurser (det s.k. energimärkningsdirektivet). Inom ramen för energimärkningsdirektivet har det antagits produktdirektiv om obligatorisk energimärkning av åtta produktgrupper vilka omfattar kylskåp och frysar, hushållsugnar, diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare, kombinerade tvättmaskiner och torktumlare, lampor och luftkonditioneringsapparater. I kommissionens handlingsplan för energieffektivisering (KOM (2006)545 slutlig) som presenterades hösten 2006 aviserades en översyn av energimärkningsdirektivet som en prioriterad åtgärd. I rådets slutsatser som antogs i november 2006 ställde sig energiministrarna bakom handlingsplanen för energieffektivitet, som syftar till att uppnå energisparpotentialen på 20 procent till 2020, bland annat genom en översyn av energimärkningsdirektivet. Förslaget om energimärkning av däck ingår också som ett led i en integrerad strategi för att minska drivmedelsförbrukningen och utsläppen från vägtrafiken. Strategins målsättning är att de genomsnittliga utsläppen av koldioxid från nya personbilar ska uppgå till högst 120 gram per kilometer år 2012. 130 g/km ska uppnås genom lagstiftningsinstrument om utsläpp från bilar som uppmäts vid typgodkännandet, och ytterligare 10 g/km genom kompletterande åtgärder som bl.a. inbegriper främjandet av energieffektiva däck.

1.2Förslagets innehåll

Förslag till vidgat energimärkningsdirektiv

Förslaget till omarbetning av energimärkningsdirektivet innebär att ramen för direktivet vidgas till att omfatta både energianvändande och energirelaterade produkter. Undantagna föreslås begagnade produkter och transportmedel vara. Märkningen föreslås på motsvarande sätt som i dag gäller för hushållsapparater omfatta energianvändning, buller och annan väsentlig konsument- och miljöinformation. Förslaget ställer krav på tillverkare, importörer, leverantörer, distributörer och försäljningsställen som tillhandahåller sådana produkter som omfattas av genomförandeåtgärder att se till att dessa är märkta med de dekaler som fastställs. Märkningen innebär en klassning av hur energieffektiv produkten är där beteckningen A är mest energieffektiv och G minst energieffektiv. Kravet på märkning syftar till att ge konsumenter möjlighet att vid inköp göra aktiva val av energieffektiva produkter. Därigenom kan ett förändrat marknadsutbud av mer energieffektiva produkter skapas. I omarbetningen av direktivet föreslås också att offentlig upphandling och andra stimulansåtgärder ska få kopplas till minimikrav som ställs upp i genomförandeåtgärder i syfte att gynna energieffektiva produkter.

Genomförandeåtgärder är på motsvarande sätt som i dag tänkta att tas fram av kommissionen efter granskning av den kommitté där medlemsstaterna är representerade. I förslaget ställs också kriterier upp för när genomförandeåtgärder kan bli aktuella och att kommissionen vid framtagande av sådana ska beakta relevanta parametrar i genomförandeåtgärder enligt det s.k. ekodesigndirektivet (2005/32/EG). Förslaget innebär att genomförande-åtgärder ska kunna tillämpas på motsvarande produkter som föreslås i en omarbetning av ekodesign-direktivet som kommissionen presenterade den 16 juli 2008. Förslaget till omarbetat ekodesign-direktiv förhandlas för närvarande i rådet och Europaparlamentet.

Förslag till energimärkning av däck

Förslaget till direktiv för märkning av däck innebär krav på att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått vägunderlag samt buller ska anges på en etikett vid försäljning av däck för personbilar och nyttofordon (s.k. C1-C3-däck). Undantagna från kravet på märkning föreslås bl.a. begagnade däck, dubbdäck, terränggående däck för yrkesmässigt bruk, däck för veteranbilar och däck avsedda för hastigheter på under 80 km/h vara. Märkningssystemet föreslås motsvara det som i dag gäller för hushållsapparater, men då transportmedel är undantagna i förslaget till vidgat energimärkningsdirektiv, har kommissionen valt att lägga fram ett separat förslag som gäller däck. Däcken svarar i dag för omkring 20-30 procent av fordonens totala drivmedelsförbrukning, vilket innebär att en minskad energiintensitet i hög grad kan bidra till minskade utsläpp från transportsektorn. Med hjälp av ny teknik kan däckens rullmotstånd minskas. För personbilar kan detta betyda upp till 10 procents skillnad i drivmedelsförbrukningen mellan de sämsta och bästa däcken. Förslaget om däckmärkning avses kompletteras med lagstiftning om typgodkännande av däck som omfattar minimikrav för att få släppa ut däck på marknaden. De minimikrav avseende rullmotstånd, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller som föreslås börja gälla i oktober 2012, som ingår i kommissionens förslag till förordning om allmän säkerhet hos motorfordon, kommer att innebära en standardnivå på däckkvaliteten. Ytterligare förbättringar utöver dessa nivåer avses att drivas fram med hjälp av märkningssystemet.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Energimärkningsdirektivet (92/75/EEG) har i Sverige genomförts genom lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater och förordningen (1994:1774) om märkning av hushållsapparater. Statens energimyndighet är ansvarig tillsynsmyndighet och utfärdar närmare föreskrifter utifrån de produktdirektiv som har antagits inom ramdirektivet. Förslaget innebär att nämnda lag och förordning behöver ses över utifrån att även energirelaterade produkter föreslås omfattas. Förhållandet till andra befintliga produktkrav kan också behöva klargöras när fler produktgrupper kommer att omfattas. De existerande frivilliga märkningssystemen Energy Star och EU-blomman är dock komplementära till det föreslagna vidgade energimärkningssystemet (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke, som för närvarande är föremål för översyn).

När det gäller däck saknas i dag svenska regler om obligatorisk energimärkning.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslagen väntas innebära ökade arbetsinsatser hos berörda myndigheter när nya produktgrupper efter hand omfattas av genomförandeåtgärder och ett helt nytt system för märkning av däck introduceras. Detta medför ökade myndighetskostnader för att bl.a. informera berörda näringsidkare och för tillsyn genom marknadskontroll. Det är dock på förhand svårt att uppskatta kostnaderna för det vidgade energimärkningsdirektivet då det beror på hur många produktgrupper som omfattas av genomförandeåtgärder framöver. Utgångspunkten är dock att eventuella kostnadsökningar ska tas inom befintliga ramar.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

För Sverige är energieffektiviseringsfrågor högt prioriterade och regeringen välkomnar därför förslagen. Regeringens målsättning är att möjliggöra att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, exempelvis genom satsningar på energieffektivisering. En av målsättningarna med de svenska åtgärderna för effektivare energianvändning är att öka medvetenheten hos konsumenter om möjligheterna till energieffektivisering. Regeringen är därför positiv till inriktningen på förslagen att krav på energimärkning ska kunna omfatta även energirelaterade produkter samt däck då det ger utökade möjligheter för konsumenter att vid inköp göra aktiva val av energieffektiva produkter. Därigenom skapas också förutsättningar för att andelen energieffektiva produkter på marknaden kan ökas. Genom förslaget till vidgat energimärkningsdirektiv kan också offentlig upphandling utnyttjas för att påskynda utvecklingen mot en ökad andel energieffektiva produkter.

Regeringen anser även att krav på energimärkning av produkter i så stor utsträckning som möjligt bör bygga på internationellt samarbete för att underlätta framtagande av standarder och kriterier för energieffektivitet och andra väsentliga parametrar för energirelaterade produkter. Genom den föreslagna vidgningen av energimärkningsdirektivet finns också goda möjligheter att samordna genomförandeåtgärder enligt ekodesigndirektivet och energimärknings-direktivet och därmed hålla den tillkommande arbetsbördan nere för berörda företag och myndigheter.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslagen sändes den 24 november 2008 ut på remiss till 78 remissinstanser.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 95 i EG-fördraget, vilket innebär att den rättsliga grunden föreslås ändras från artikel 100 a som anges i rådsdirektivet 92/75/EEG. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande i dessa ärenden.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anser att målen med förslagen inte kan uppnås tillräckligt väl av medlemsstaterna själva. Nationella obligatoriska märkningssystem skulle enligt kommissionen orsaka onödiga kostnader för industrin och utgöra hinder för den fria rörligheten av varor inom den europeiska gemenskapen.

Förslagen anses vara proportionerliga och bygger vidare på strukturen inom det befintliga regelverket som gäller energimärkning av hushållsapparater. Viss samordning bedöms kunna ske vad gäller genomförandeåtgärder enligt det s.k. ekodesigndirektivet. Kostnader för marknadsövervakning och övriga myndighetsuppgifter bedöms därmed kunna hållas nere. Regeringen ser dock ett ökat behov av marknadsövervakning och informationsåtgärder till berörda näringsidkare som en direkt följd av reglering av ett större antal produkter, samt att fler myndigheter därigenom kan behöva tilldelas uppgifter till följd av energimärkningsdirektiven.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Behandlingen av förslaget väntas påbörjas i rådet under våren 2009.

4.2Fackuttryck/termer

- - -