Förslaget innebär att Europeiska gemenskapen (EG) ska tillträda Haagkon-ventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av under-håll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention). Genom EG:s tillträde ska dess medlemsstater bli bundna av konventionen. Enligt förslaget ska några för-behåll inte anmälas i samband med tillträdet. Däremot föreslås att EG avger en förklaring om att utvidga konventionens tillämpningsområde till att i likhet med den EG-förordning som finns på området omfatta alla slag av familje-rättslig underhållsskyldighet. När det gäller vissa förklaringar föreslås en möjlighet för medlemsstaterna att meddela kommissionen om de vill att sådana ska avges.
Regeringen välkomnar förslaget, som syftar till att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar.
Efter flera års förhandlingar i Haagkonferensen för internationell privaträtt antogs den 23 november 2007 två nya internationella instrument om under-hållsskyldighet 2007 års Haag-konvention och Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende under-hållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll).
Parallellt med det internationella förhandlingsarbetet har arbete pågått inom EU med att förhandla fram ett gemenskapsinstrument på området. Den 18 december 2008 antogs rådets förordning (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförord-ningen).
Både för-handlingsarbetet inom gemenskapen och i Haagkonferensen har präglats av en strävan att stärka de underhållsberättigades rättigheter genom att se till att förfarandet för indrivning av underhållsbidrag över gränserna är enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. En kortfattad beskrivning av de nya in-strumentens innehåll finns i kommittédirektiven Under-hållsskyldighet i inter-nationella situationer (Dir. 2009:54), som beslutades av regeringen i juni 2009.
Förhandlingsarbetet i EU har av förklarliga skäl präglats av det inter-nation-ella förhandlingsresultatet i Haagkonferensen. Underhållsförordningen innehåller t.ex. inte egna bestämmelser om tillämplig lag utan i stället före-skrivs att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll. Avsikten är att EG ska tillträda proto-kollet och att medlemsstat-erna med undantag av Storbritannien och Danmark därmed blir bundna av protokollet. Kommissionen presenterade i februari 2009 ett förslag till rådsbeslut om EG:s tillträde till 2007 års Haag-protokoll. Förslaget har under våren diskuterats i kommittén för civilrättsliga frågor.
Den 28 juli 2009 presenterade kommissionen sitt förslag till rådets beslut om EG:s tillträde till 2007 års Haagkonvention.
Förslaget handlar alltså om EG:s tillträde till 2007 års Haagkonvention och de frågor som aktualiseras i samband därmed, såsom vilka förbehåll som bör anmälas eller förklaringar som bör avges vid ett tillträde till konventionen.
Endast EG ska tillträda 2007 års Haagkonvention
Med hänvisning till att gemenskapen, i och med underhållsförordningen, har exklusiv extern be-hörighet på de områden som omfattas av konventionen föreslås det att endast EG ska tillträda konventionen. Genom EG:s tillträde kommer med-lemsstaterna att bli bundna av konventionen. Det föreslås att EG, i enlighet med konventionens artikel 59.3, avger en förklaring om att den är behörig i alla frågor som omfattas av kon-ventionen och att dess med-lemsstater ska vara bundna av konventionen genom EG:s tillträde till den. Denna förklaring ska dock inte vara tillämplig på Danmark.
Inga förbehåll ska anmälas
Enligt artikel 62.1 får en konventionsstat senast vid ratificering, godtag-ande, godkännande eller anslutning anmäla ett eller flera av de för-behåll som avses i artiklarna 2.2, 20.2, 30.8, 44.3 och 55.3. Det föreslås emellertid att inga förbehåll anmäls i samband med EG:s tillträde till konventionen. Skäl att enligt artikel 2.2 begränsa konventionens tillämpnings-område såvitt avser föräldrars under-hållsskyldighet mot barn, till personer under 18 år, anses inte föreligga. Inte heller anses det finnas skäl för att begränsa erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden genom möjligheten att förbehålla sig rätten att inte godta vissa domsrättsgrunder (artikel 20.2) eller att vägra er-känna och verkställa avtal om underhållsbidrag (artikel 30.8). Eftersom med-lemsstaternas centralmyndigheter bör enas om att kunna kommunicera med varandra på engelska och franska, bör EG inte anmäla förbehåll enligt artikel 44.3 om rätten att inte godta engelska eller franska. För närvarande bedöms det inte heller finnas anled-ning att överväga ett förbehåll enligt artikel 55.3, som avser förbehåll mot ändringar i de blanketter som hör till konventionen.
Förklaringar som ska avges m.m.
I artikel 63.1 föreskrivs en möjlighet att avge förklaringar som avses i artiklarna 2.3, 11.1 g, 16.1, 24.1, 30.7, 44.1, 44.2, 59.3 och 61.1. Utöver för-klaringen enligt artikel 59.3 (se ovan) föreslås att EG ska avge en förklaring enligt artikel 2.3 om att utvidga tillämpningen av hela konven-ti-onen till underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande. På så sätt kommer konventionens tillämpnings-område att överensstämma med underhållsförordningens. Andra förklaringar föreslås inte avges, men de medlemsstater som vill att förklaringar enligt artiklarna 11.1 g, 44.1 och 44.2 ska avges kan underrätta kommissionen om detta. I artikel 11.1 g föreskrivs en möjlighet att avge en förklaring om ytter-ligare information eller handlingar som behövs för att vissa ansökningar ska kunna handläggas. Enligt artikel 44.1 kan en förklaring avges om att godta att ansökningar är översatta till annat språk än medlemsstatens officiella språk. Artikel 44.2 rör stater som har mer än ett officiellt språk. Enligt förslaget ska gemenskapen alltså inte avge förklaringar enligt artikel 16.1, om behovsprövning utifrån barnets tillgångar, eller enligt artikel 24.1, om ett alternativt förfarande för erkännande och verkställighet av avgöranden, s.k. exekvaturförfarande. Inte heller bör ingivandet av ansökningar om erkänn-ande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag begränsas genom en förklaring enligt artikel 30.7 om att sådana ansökningar måste gå via central-myndigheter. En förklaring rörande olika rättssystem som avses i artikel 61.1 bedöms inte vara nödvändig då konventionen bör vara tillämplig i varje medlemsstat och i varje territoriell enhet.
Det föreslås också att medlemsstaterna senast den 18 september 2010 ska underrätta kommissionen om den eller de central-myndigheter som har utsetts och lämna upplysningar om lagar, förfaranden och tjänster som avses i artikel 57. Kommissionen ska förmedla dessa upp-gifter till Haagkonferensen för internationell privaträtt.
Hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i 2007 års Haag-konvention och vilka författningsändringar som en bundenhet till konven-tionen ger anledning till är frågor som den utredning som regeringen har till-satt närmare ska analysera och ta ställning till. Redan nu kan dock konstateras att förslaget får följande effekter på svenska regler.
Utvidgat tillämpningsområde
Sverige har sedan länge deltagit i det internationella samarbetet angående erkännande och verkställighet av avgöranden rörande familjerättslig under-hållsskyldighet. Utöver samarbete mellan de nordiska länderna och inom EU, har Sverige tillträtt de två tidigare Haagkonventionerna på området 1958 års Haagkonvention om erkännande och verk-ställighet av avgöranden om underhåll till barn och 1973 års Haagkonvention om erkännande och verk-ställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. Dessa konventioner har genomförts i svensk rätt genom lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn samt lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet. Sverige har i samband med till-trädet till den senare Haagkonventionen genom förbehåll begränsat konven-tionens tillämpnings-område. De förbehåll som Sverige har gjort innebär att konventionen inte tillämpas på avgöranden om underhåll för tiden efter det den underhålls-berättigade ingått äktenskap eller fyllt 21 år, utom när den underhållsberättigade är eller har varit den underhållsskyldiges make, och inte heller på avgöranden om underhållskyldighet mellan släktingar i sidled (syskon) och mellan släktingar genom gifte (svågerlag).
Enligt förslaget ska EG avge en förklaring som innebär att man utvidgar tillämpningsområdet för 2007 års Haagkonvention till att avse alla slag av familjerättsliga underhållsbidrag. 2007 års Haagkonvention, som ska ersätta tidigare Haagkonventioner på området, skulle således få ett tillämpnings-område som är vidare än vad Sverige tidigare har ansett sig ha skäl att godta när det gäller erkännande och verkställighet av utländska avgör-anden om underhållsskyldighet. Tillämpningsområdet skulle dock överensstämma med tillämpningsområdet för underhållsförordningen.
Administrativt samarbete
Det administrativa samarbete som föreskrivs i 2007 års Haagkonvention är uppbyggt kring ett system av centralmyndigheter, som åläggs vissa uppgifter. Avsikten är att den nya konventionen ska ersätta New Yorkkonventionen av den 20 juni 1956 om indriv-ning av underhållsbidrag i utlandet (SÖ 1958:60), som i dag reglerar det administrativa samarbetet för internationell indrivning av underhållsbidrag. Samarbetet inom ramen för New Yorkkonventionen sker genom särskilt utsedda organ. Det organ som hjälper den underhålls-berättigade i bosättningslandet och vidarebefordrar ansökan om underhåll till ett annat land kallas för förmedlande organ och det organ som tar emot en ansökan från ett annat land kallas för mottagande organ. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande och mottagande organ. I New York-konventionen finns inga bestämmelser om vilket språk som ska användas när en ansökan sänds till ett annat land. Korrespondensen mellan de olika förmedlande och mottagande organen sker i praktiken oftast på något av de större språken, som engelska, franska eller tyska. Försäkrings-kassan godtar engelska och svenska som korrespondens-språk.
En bundenhet till konven-tionen innebär således att en centralmyndighet behöver utses. Vidare innebär förslaget om att EG inte ska avge en förklaring enligt artikel 44.3 att centralmyndigheten i Sverige måste godta att engelska och franska används som korrespondensspråk centralmyndigheter emellan.
Rättsligt bistånd
Enligt 2007 års Haagkonvention ska rättsligt bistånd tillhandahållas utan kostnad när det gäller ansökningar som avser föräldrars underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år och som sker via central-myndigheter. Rättsligt bistånd kan, efter behov, t.ex. beviljas i form av befrielse från rättegångs-kostnader. Enligt förslaget ska EG inte avge någon förklaring enligt artikel 16.1, vilket innebär att någon behovsprövning utifrån barnets tillgångar inte ska göras innan kost-nadsfritt rättsligt bistånd tillhandahålls. Även om gränsöverskridande ärenden rörande föräldrars under-hållsskyldig-het mot barn i praktiken redan i dag får kostnadsfritt bistånd, så medför en bundenhet till 2007 års Haag-konven-tion förändringar av svenska regler om rättshjälp.
Modifierat exekvaturförfarande
2007 års Haagkonvention innehåller, jämfört med sina föregångare, mer utförliga bestämmelser om exekvaturförfarandet. Som huvudregel föreskrivs ett exekvaturförfarande, som i stor utsträckning liknar det tvåstegssystem som i dag gäller enligt rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 decem-ber 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). En stat kan genom att avge en förklaring få tillämpa ett alternativt förfarande, som inte är upp-delat i två steg utan som ger motparten tillfälle att komma till tals direkt och där beslutsfattande myndigheters möjlighet att på eget initiativ pröva om det finns grund för att vägra erkännande och verkställighet av ett avgörande inte är begränsad till situationer då ett erkännande eller en verkställighet uppen-bart skulle strida mot grunderna för rättsordningen (s.k. ordre public). Enligt förslaget ska EG emellertid inte avge en sådan förklaring. En bundenhet till 2007 års Haagkonvention innebär således att bestämmelser om exekvaturför-farandet behöver utformas i överensstämmelse med vad som föreskrivs i 2007 års Haagkonvention.
Kommissionen har inte gjort någon konsekvensanalys med hänvisning till att den konsekvensanalys som åtföljde dess förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, som antogs den 15 decem-ber 2005, bedöms vara tillräcklig för antagandet av detta förslag.
De slutliga finansiella effekterna av förslaget kan inte bedömas med någon säkerhet i detta skede. De uppgifter som enligt konventionen ska åläggas särskilt utsedda centralmyndigheter är sådana att de kan förväntas föranleda vissa kostnadsökningar för det allmänna. Detsamma gäller skyldigheten att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd när det gäller ansökningar som rör underhållsbidrag till barn under 21 år och som sker via centralmyndig-heter. Eventuella budgetära konsek-venser bör dock kunna finansieras inom befintliga ramar (också för EU-budgeten).
Regeringen välkomnar förslaget. Förslaget syftar till att se till att 2007 års Haagkonvention får ett snabbt genomslag. Den främsta avsikten med den nya konventionen är att underlätta möjlig-heterna att indriva familjerättsligt underhållsbidrag över gränserna. I fokus för arbetet med den nya konven-tionen har stått underhållsbidrag till barn och syftet att stärka barns rättig-heter. Genom bl.a. mer utförliga bestämmelser om admini-strativt samarbete mellan centralmyndigheter förväntas förfarandet för att driva in underhålls-bidrag över gränserna bli enklare, snabbare och mer kost-nadseffektivt.
EG och dess medlemsstater har deltagit aktivt i utarbetandet av 2007 års Haagkonvention och har välkomnat den nya konventionen. Som tidigare har nämnts har arbetet med underhållsförordningen också kommit att präglas av förhandlingsresultatet i Haagkonferensen. Flertalet av de ändringar i svensk rätt och åtgärder i övrigt som förutses vid en framtida bundenhet till 2007 års Haagkonvention kommer därför ändå att behöva genomföras med anledning av under-hålls-förordningen. Underhållsförordningen omfattar samtliga om-råden som täcks av 2007 års Haagkonvention och regeringen gör bedöm-ningen att EG därmed har exklusiv extern behörighet när det gäller tillträdet till kon-ven-tionen. Dessa förhållanden, liksom praktiska skäl, talar för att EG bör tillträda 2007 års Haagkonvention och att medlemsstat-erna genom EG:s tillträde blir bundna av konventionen.
När det gäller förslaget om att utvidga konventionens tillämpningsområde anser regeringen att det är berättigat att ställa sig frågan om det finns till-räckliga skäl för att utvidga tillämpnings-området på det sätt som föreslås. De flesta ärenden förväntas falla inunder konventionens tvingande tillämpnings-område, dvs. gälla underhåll till barn eller till make/f.d. make. Regeringens inställning i denna fråga är dock öppen. Om skäl talar för ett utvidgat till-lämpnings-område, är regeringen beredd att diskutera frågan.
Enligt regeringens bedömning kan förslaget i övriga delar godtas.
Medlemsstaterna, som endast lämnat preliminära ståndpunkter, ställer sig allmänt sett positiva till förslaget. Flera medlemsstater har dock ifrågasatt att gemenskapens behörighet skulle vara exklusiv på alla områden som täcks av konventionen, även om man inte motsätter sig att EG tillträder konventionen och att medlemsstaterna därmed blir bundna av 2007 års Haagkonvention.
Europaparlamentet har ännu inte behandlat förslaget.
Någon remittering av förslaget bedöms inte vara nödvändig.
Artiklarna 61 c, 300.2 och 300.3 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.
-
Förslaget behandlas för närvarande i kommittén för civilrättsliga frågor och diskuterades för första gången vid ett möte i september 2009.
Haagkonferensen för internationell privaträtt: En internationell organisation vars ändamål är att verka för harmonisering av den internationella privat-rätten på det globala planet.
Exekvaturförfarande: Ett särskilt kontrollförfarande i domstol för erkännande och verk-ställighet av ett utländskt avgörande.