Den 2 september 2009 lade kommissionen fram ett meddelande om ett ge-mensamt vidarebosättningsprogram för EU samt förslag till finansieringsme-kanism för detta genom förändringar i Europeiska flyktingfonden (ERF III).
De senaste åren har antalet medlemsstater med årliga program för vidare-bosättning ökat, men EU:s medlemsstater tar fortfarande emot en relativt liten del av det totala antalet människor som vidarebosätts globalt.
Enligt kommissionen är huvudsyftet med ett gemensamt vidarebosättnings-program för EU att involvera fler medlemsstater i vidarebosättningsaktivi-teter, tillhanda-hålla en ordnad och säker tillgång till skydd för de som vidare-bosätts och visa ökad solidaritet med tredje länder vad gäller mottagande av flyktingar,
Med ett EU gemensamt vidarebosättningsprogram skulle instrumentet kunna användas mer strategiskt av EU:s medlemsstater och integreras mer effektivt i EU:s yttre förbindelser. En ökad strategisk användning av vidarebosätt-nings-instrumentet skulle kunna bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer.
Sverige har länge drivit frågan om ett gemensamt vidarebosättnings-program för EU och regeringen välkomnar kommissionens meddelande.
Redan i Haagprogrammet omnämns införandet av ett EU gemensamt vidare-bosättningsprogram. Av svaren på Grönboken om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet som antogs i juni 2007 av kommissionen, framgår att det finns en bred uppslutning bland medlemsstaterna om att vidarebosätt-ning ska ha en central roll i EU:s externa asylpolitik. I den Strategiska planen för asylpolitiken som antogs av kommissionen i juni 2008 fastslogs att vidarebosättningsinstrumentet ska utvecklas och utvidgas.
Efter en ökning senaste året är det nu tio medlemsstater som har årliga nationella vidarebosättningsprogram. Även om antalet vidarebosättnings-länder ökat något tar EU:s medlemsstater emot en liten del av det totala antalet människor som vidarebosätts globalt.
Enligt kommissionen saknas idag strukturerat informationsutbyte om vidare-bosättning mellan medlemsstaterna. Ingen strukturerad samordning sker heller av vidare-bosättnings-aktivi-teter på EU-nivå. Det förekommer multi-laterala kontakter mellan vidarebosättnings-länder och UNHCR, men kon-sultationerna omfattar inte de medlemsstater som inte vidare-bosätter.
Strukturer och procedurer för samordning av vidarebosättning i EU bör där-för enligt kommissionen anpassas för att möjliggöra närmare samarbete mel-lan medlemsstaterna och en mer effektiv samordning av vidarebosättnings-aktiviteter på EU-nivå.
Kommissionen menar att bristen på gemensamma logistiska förberedelser och annat praktiskt samarbete ökar kost-naderna för nuvarande vidare-bosättningsländer och att detta utgör ett hinder för de medlemsstater som annars skulle överväga att vidarebo-sätta. Kostnaderna för vidarebo-sättning till EU torde därför kunna sänkas genom närmare samarbete mellan medlemsstaterna.
Enligt kommissionens meddelande om inrättandet av ett gemensamt vidare-bosättningsprogram för EU är huvudsyftet med ett sådant program att in-volvera fler medlemsstater i vidarebosättnings-aktiviteter, tillhanda-hålla en ordnad och säker tillgång till skydd för de som vidarebosätts och visa ökad solidaritet med tredje land vad gäller mottagande av flyktingar.
Programmet ska enligt kommissionens meddelande först och främst vara en mekanism för att slå fast gemensamma årliga priori-teringar om möjliga vidarebosättningsinsatser för EU:s medlemsstater. Deltagande i programmet kommer enligt förslaget att vara frivilligt. En expertgrupp för vidarebosätt-ning, där alla medelsstater, UNHCR och andra viktiga aktörer är tänkta att delta, ska mötas regelbundet. Expert-grup-pen ska förbereda identifiering av gemensamma årliga priorite-ringar som sedan lämnas vidare för samråd mel-lan kommissionen och förvaltningskommittén för det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar vilken är en genomföran-dekommitté i Europeiska flyktingfonden (ERF III). Kommissionen beslutar därefter om prioriteringarna.
Samtidigt med meddelandet om inrättandet av ett gemensamt vidarebosätt-nings-program för EU lade kommissionen också fram förslag till ändring av beslut nr 573/2007/EG om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 20082013 som en del av det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG (KOM (2009) 456). Syftet är att få en mer effektiv och ända-målsenlig användning av det finansiella stödet genom flyktingfonden.
Med nuvarande ordning ställs ett fast belopp på 4 000 euro per vidarebosatt person (artikel 13.3 och 13.4 i beslutet om flyktingfonden) till förfogande för fyra särskilda personkategorier, personer från ett land eller en region som ut-setts att genomföra ett regionalt skyddsprogram, underåriga utan medföljan-de vuxen, barn och kvinnor som särskilt riskerar att utsättas för psykiskt, fy-siskt eller sexuellt våld och exploatering och personer med allvarliga medi-cinska behov som endast kan tillgodoses genom vidarebosättning.
Enligt förslaget ersätts de fyra nuvarande kategorierna av ett flexiblare system där de årliga prioriterade kategorierna fastställs av kommissionen och kan gälla geografiska regioner, nationalitet eller särskilda kategorier av flyktingar som ska vidarebosättas. Det föreslås att de medlemsstater som vidarebosätter i enlighet med de av kommissionen fastslagna prioriteringarna ska kunna erhålla finansiellt stöd om 4000 EUR per vidarebosatt person.
Det gemensamma vidarebosättningsprogrammet för EU ska enligt kommis-sio-nen även bidra till stärkt praktiskt samarbete mellan medlems-staterna och ökad effektivitet vad gäller extern asylpolitik. I sitt meddelande uppmärk-sammar kommissionen också att konsultationerna mellan medlems-staterna, UNHCR och kommissionen beträffande vidarebosättning måste intensi-fieras och att vidarebosättning mer effektivt bör inkorporeras i fram-tida regionala skyddsprogram.
Kommissionen ska enligt förslaget rapportera årligen till rådet och Europaparlamentet om vilka vidarebosättningsinsatser som gjorts till EU samt om vilka åtaganden medlemsstaterna gjort, för att kunna följa utveck-lingen och löpande diskutera vidareutveckling. Programmet ska halvtids-utvärderas vid en konferens 2012 för att sedan i sin helhet utvärderas 2014 i syfte att identifiera nödvändiga förbättringar och för att utveckla och utvidga programmet.
Bestämmelserna om vidarebosättning återfinns i Utlänningslagen (2005:716). Inga författningsändringar krävs till följd av förslaget.
Förslaget för inte med sig några direkta ekonomiska konsekvenser utan är förenligt med Europeiska flyktingfondens (ERF III) allmänna mål och finansiering till och med år 2013. Förslaget kommer för närvarande inte heller att ha några direkta konsekvenser för den svenska statsbudgeten.
Sverige har länge drivit frågan om ett gemensamt vidarebosättnings-program för EU och välkomnar kommissionens meddelande.
Det gemensamma vidarebosättningsprogrammet för EU är ett välkommet första steg för EU för att få fler medlemsstater engagerade i vidarebosättning och öka antalet människor som vidarebosätts till Europa.
Med gemensamma prioriteringar och gemensamma insatser skulle vidarebosättningsinstrumentet kunna användas mer strategiskt för att bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer.
Det gemensamma vidarebosättningsprogrammet för EU får inte påverka möjligheterna att ansöka om asyl för de människor som själva tar sig till Europa.
Regeringens ståndpunkt är att effekten av de fastslagna prioriteringarna ska rymmas inom den befintliga ramen för ERF III.
Det finns ett brett stöd för inrättandet av ett gemensamt vidarebosättnings-program för EU bland medlemsstaterna. Eftersom deltagande i programmet är frivilligt är det dock svårt att förutse hur många medlemsstater som kommer att engagera sig.
I övrigt är inte medlemsstaternas ståndpunkter kända ännu.
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
Remissförfarandet är ännu inte avslutat. Förslaget har gått ut till Migrations-verket, Rikspolisstyrelsen, SIDA, ESF-rådet samt ett större antal organisatio-ner som har intressen i vidarebosättning.
Rättslig grund för beslut om förändringarna i Europeiska flyktingfonden (ERF III) är artikel 63.2 b i EG-fördraget.
Beslut sker med kvalificerad majoritet i rådet och med parlamentet som med-beslutande enligt artikel 251 i EG-fördraget.
Förslaget om ändring i Europeiska flyktingfonden (ERF III) kommer närmast att behandlas i Rådsarbetsgruppen för asyl under hösten 2009. Kommissio-nen räknar med att vidarebosättningsprogrammet kan komma igång under 2010, och att de första vidarebosättningsinsatserna ska kunna genomföras i enlighet med programmet 2011.
-