Grönboken behandlar utmaningen med det stora antalet skolbarn med invandrarbakgrund som har svårt att nå tillfredställande resultat i skolan och befinner sig i en svag socioekonomisk situation. Utmaningen, som inte är helt ny, har under de senaste åren vuxit till ett allt större problem. Europeiska kommissionen redogör för den problematik som många invandrarbarn upplever i samband med skolgång och orsakerna till denna. Kommissionen inbjuder berörda parter inom utbildningsområdet till samråd i följande frågor:
Vari består de politiska utmaningarna vad gäller tillhandahållandet av god utbildning till barn med invandrarbakgrund?
Vilka goda politiska lösningar finns på dessa utmaningar?
Vilken roll kan Europeiska unionen spela för att stödja medlemsstaterna?
Hur ser parterna på framtiden för direktiv 77/486/EEG om undervisning av barn till migrerande arbetstagare?
Samrådet kommer att vara öppet fram till den 31 december 2008. Den svenska ståndpunkten kommer att beredas inom Regeringskansliet under hösten 2008.
Även om innehållet i och organisationen av utbildning hör till medlemsstaternas kompetensområde har medlemsstaterna uttryckt sitt intresse för ett samarbete om utbildning och integration av barn till invandrare. Europeiska unionen har genom åren arbetat med denna fråga på olika sätt som direkt eller indirekt sökt påverka medlemsstaternas politik. Exempelvis genom meddelanden, rekommendationer, arbete inom EU-program och europeiska år. Direktiv 77/486/EEG, om undervisning av barn till migrerande arbetstagare från 1977, utgör ett försök från gemenskapens sida att uppmuntra och öka medlemsstaternas uppmärksamhet på utbildning och skolgång för barn från andra medlemsstater. Direktivet har genom åren visat sig vara svårt att införliva, genomföra och övervaka. Grönboken är ytterligare ett sätt att uppmärksamma denna fråga.
Grönboken behandlar utmaningen med det stora antalet skolbarn med invandrarbakgrund som har svårt att nå tillfredsställande resultat i skolan och som befinner sig i en svag socioekonomisk situation. Enligt kommissionen är utmaningen är inte helt ny för utbildningssystemen men har de senaste åren blivit allt större. Den historiskt sett starka tillströmningen av tredjelandsmedborgare till EU, tillsammans med stor rörlighet internt i EU efter de två senaste utvidgningarna, har lett till att skolorna i ett antal medlemsstater upplever en plötslig och kraftig ökning av antalet invandrarbarn. Exempelvis har cirka hälften av skoleleverna i Rotterdam, Birmingham och Bryssel invandrarbakgrund. I Madrid har andelen invandrarelever tiodubblats sedan 1991. Uppgifter från Programmet för internationell bedömning av elever visar att invandrarströmmarna har en tendens att skapa koncentration av invandrarelever i stadsområden och vissa städer.
Enligt kommissionen innebär anpassningen till ett stort antal invandrarelever flera olika utmaningar för utbildningen på klassrumsnivå, för den enskilda skolan och för skolsystemen i sin helhet. I klassrummen och på skolorna är det nödvändigt att anpassa sig till större olikheter i fråga om modersmål, kulturella perspektiv och utbildningsresultat. Det krävs nya anpassade undervisningsfärdigheter, och nya metoder för brobyggande till invandrarfamiljer och invandrargrupper. När det gäller skolsystemen kan en hög koncentration av invandrarelever leda till ökad segregering som redan finns även i de bästa skolsystemen.
Kommissionen menar att utmaningarna på utbildningsområdet måste ses i ett bredare sammanhang. Om invandrareleverna inte integreras fullt ut i skolan, kommer det troligtvis leda till att den överordnade sociala integrationen inte heller lyckas. Trots att ansvaret för att utforma utbildningspolitiska åtgärder fortfarande ligger fast förankrat hos medlemsstaterna har dessa utmaningar i allt högre grad blivit en gemensam angelägenhet.
Grönboken är uppdelad i följande fyra avsnitt som behandlas i texten nedan:
1. Utbildningssituationen för barn med invandrarbakgrund
2. Orsaker till det underläge som barn med invandrarbakgrund upplever i skolan
3.Behandling av frågorna på EU-nivå
4. Förslag till samråd
Utbildningssituationen för barn med invandrarbakgrund
Enligt kommissionen finns det klar dokumentation på att många barn till invandrare har sämre utbildningsresultat än jämnåriga elever från värdlandet. OECD:s PISA-undersökning, hos 15- åringars kunskaper och färdigheter inom områdena naturvetenskap, läsförståelse och matematik, bekräftar att det finns en tendens till att invandrarelever i denna åldergrupp systematiskt uppnår sämre resultat än värdlandets elever. Mönstret med otillfredsställande utbildningsresultat går igen när det gäller inskrivning i skolan av invandrarbarn i förhållande till andra grupper.
Även om en förändring har skett under årens lopp, är det i de flesta länder färre invandrarbarn än jämnåriga barn från värdlandet som deltar i förskoleverksamhet. På gymnasienivå är invandrarelever överrepresenterade i yrkesinriktade utbildningar som oftast inte ger tillgång till högre utbildning. Antalet elever som inte fullföljer sin utbildning är större bland invandrarelever än bland andra elever. Alla dessa faktorer bidrar till att det är relativt få studerande med invandrarbakgrund som avslutar en universitetsutbildning. PISA-undersökningen visar även att skillnaderna i vissa länder de facto blivit större mellan första och andra generationens invandrarelever. Det betyder att utbildning i dessa fall inte bidragit till att integrera invandrarna, utan att skillnaderna mellan utbildningsresultat troligtvis kommer att befästa och förvärra den sociala utestängningen av denna grupp som finns i vissa medlemsstater.
Orsaker till det underläge som barn med invandrarbakgrund upplever i skolan
Enligt kommissionen ligger flera faktorer bakom det underläge som invandrarelever upplever i skolan. Det finns i allmänhet en stark korrelation mellan elevers utbildningsresultat och familjers socioekonomiska förhållanden. En första orsak till invandrarelevernas svårigheter är att de ofta kommer ifrån en missgynnade socioekonomisk bakgrund. Deras bakgrund är dock inte den enda orsaken. PISA-undersökningen visar att invandrarelever ofta uppnår sämre utbildningsresultat än andra elever från en motsvarande socioekonomisk bakgrund, detta gäller i högre grad för vissa länder. Följande faktorer ligger bl.a. till grund för detta:
Invandrare och deras familjer upplever att den kunskap de har ackumulerat mister sitt värde. Detta gäller särskilt deras modersmål, men också deras kunskap om hur olika institutioner och särskilt utbildningssystemen fungerar. Dessutom kan det hända att deras kvalifikationer inte erkänns, eller anses ha mindre värde.
Språket är en avgörande faktor.
Förväntningarna är av stor betydelse i samband med utbildning. Familjer och grupper som lägger stor vikt vid utbildning kommer troligtvis att ge sina barn mer uppbackning i skolarbetet. Barns attityder till utbildning kan bli mindre positiva om de lever i en miljö där arbetslösheten är stor och framgång på arbetsmarknaden eller som egenföretagare inte är vanligt förekommande.
Förebilder och positiva attityder i de olika invandrargrupperna kan ha stor betydelse, men kan saknas om den berörda invandrargruppen befinner sig i en missgynnad socioekonomisk ställning.
Även när invandringsmönstren är enhetliga uppnår invandrarelever med samma ursprung olika resultat, beroende på vilket europeiskt land de befinner sig i. Detta antyder att politiska åtgärder och förhållningssätt till utbildning faktiskt spelar en roll. Utbildningssystemets struktur såväl som skolornas och lärarnas hållning gentemot eleverna kan ha stor betydelse för resultatet. Invandrarelever tenderar att klara sig bättre när de undervisas tillsammans med klasskamrater som bemästrar värdlandets språk och satsar mycket på sin utbildning.
Det finns dock en stark tendens till segregation i många system. Invandrarbarn är ofta koncentrerade i skolor som i realiteten är segregerade från skolsystemet i övrigt och är inne i en ond cirkel i fråga om kvalitet, vilket t.ex. kommer till uttryck i en stor omsättning på lärare. Alla former av segregation på skolorna försvagar utbildningssystemens möjligheter att leva upp till en av sina centrala målsättningar att skapa social integration, vänskap och sociala band mellan barn till invandrare och andra barn.
Grönboken redogör även för ett antal åtgärder, såsom målinriktat stöd, kompletterande undervisningsstöd och integrerad utbildning, som görs på medlemsstatsnivå där lyckade resultat har uppnåtts.
Behandling av frågan på EU nivå
Även om innehållet och organisationen av utbildning tillhör medlemsstaternas kompetens har Europeiska unionen på olika sätt arbetat med denna fråga vilket direkt eller indirekt har påverkat medlemsstaternas politik. Kommissionen redogör bl.a. för meddelandet "En gemensam agenda för integration En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen" och Europaparlamentets och rådets rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande som exempel på arbete med denna fråga. Programmet för livslångt lärande och då särskilt programområdena Comenius (skolutbildning), Leonardo da Vinci (yrkesutbildning) och Grundtvig (vuxenutbildning) bidrar också till frågan. Vidare nämns europeiska året för lika möjligheter för alla och året för interkulturell dialog som ramar som kan hjälpa till att främja den europeiska debatten om integration och om invandrarungdomar. Direktiv 77/486/EEG om undervisning av barn till migrerande arbetstagare, som nämns ovan, är ytterligare ett exempel på initiativ från EU:s sida.
Förslag till samråd
Mot bakgrund av problematiken ovan anser kommissionen att det är värdefullt att genomföra ett samråd med berörda parter inom utbildningsområdet. Parterna inbjuds att lämna synpunkter i följande frågor:
Vari består de politiska utmaningarna vad gäller tillhandahållandet av god utbildning till barn med invandrarbakgrund?
Vilka goda politiska lösningar finns på denna utmaning?
Vilken roll kan Europeiska unionen spela för att stödja medlemsstaterna när de försöker möta dessa utmaningar?
Hur ser parterna på framtiden för direktiv 77/486/EEG om undervisning av barn till migrerande arbetstagare?
Samrådet kommer att vara öppet fram till den 31 december 2008. Kommissionen avser att, efter analys, offentliggöra sina slutsatser i början på 2009.
Grönboken påverkar inte gällande rätt.
Grönboken påverkar inte de offentliga finanserna.
Regeringen ser positivt på att kommissionen har presenterat en grönbok på detta angelägna tema. Regeringens ståndpunkt kommer att beredas inom Regeringskansliet under hösten 2008 och berörda svenska intressenter kommer att höras.
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
Grönboken kommer att diskuteras inom ramen för de EU-referensgruppsmöten som regelbundet hålls av Utbildningsdepartementet. I referensgruppen ingår bl.a. Sveriges kommuner och landsting, berörda myndigheter såsom Skolverket, Folkbildningsrådet och Högskoleverket samt representanter för fackliga organisationer.
Ej applicerbart på grönböcker.
Ej applicerbart på grönböcker, se även 3.1
Under hösten 2008 kommer grönboken att beredas inom Regeringskansliet och via EU-referensgruppsmöten presenteras och beredas med berörda myndigheter, representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, fackliga organisationer m.fl. Utbildningsdepartementet kommer därefter att skicka ett skriftligt svar till kommissionen före den 31 december 2008. Kommissionen avser att, efter analys, offentliggöra sina slutsatser i början på 2009. Grönboken förväntas resultera i ett meddelande från kommissionen under våren 2009.
Begreppen "barn med invandrarbakgrund", "barn till invandrare" och "invandrarelever" används i grönboken om alla personer som bor i ett EU-land som de inte föddes i, oavsett om de är tredjelandsmedborgare, medborgare i en annan EU-medlemsstat eller har blivit medborgare i värdmedlemsstaten.