Kommissionen har presenterat fyra förordningar på livsmedelsområdet.; Förslag till ett enhetligt förfarande för godkännanden av livsmedelstillsatser, livsmedelsaromer och livsmedelsenzymer samt förslag till tre vertikala förordningar (reglerar specifika aspekter av livsmedel) om livsmedelstillsatser, livsmedelsaromer och livsmedelsenzymer. Livsmedelsenzymer har inte tidigare reglerats i EU. Sverige välkomnar det helhetsgrepp som tagits på hela området samt stödjer förslaget att även reglera livsmedelsenzymer. En gemensam procedur för godkännande inom ramen för ett föreskrivande kommittéförfarande bör kunna leda till ett enklare och tydligare system för alla inblandade aktörer vilket ligger i linje med Sveriges inställning.
Förslaget till enhetlig förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser m.m. har som syfte att skapa ett enhetligt, effektivt, centraliserat och öppet förfarande. Godkännandet skall grunda sig på en riskbedömning av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och på en riskhantering där kommissionen beslutar inom ramen för ett föreskrivande kommittéförfarande. Kommissionen får uppgiften att upprätta, administrera och uppdatera en lista över godkända ämnen för varje berörd kategori. När ett ämne har införts i någon av dessa listor innebär detta att det får användas av alla aktörer på gemenskapens marknad i enlighet med de villkor som eventuellt ställts i beslutet.
Beslut om godkännande av tillsatser och aromer fattas för närvarande inte inom ramen för ett föreskrivande kommittéförfarande utan genom medbeslutandeproceduren. Kommissionen motiverar sitt förslag att även tillsatser och aromer skall hanteras i ett föreskrivande kommittéförfarande med att den gällande ordningen inte är ändamålsenlig eftersom de aktuella områdena i huvudsak är tekniska. I övrigt innehåller förslagen rörande tillsatser och aromer inga större förändringar i sak. I förslaget rörande tillsatser sammanförs de för närvarande separat reglerade områdena sötningsmedel, färgämnen och andra tillsatser in i en rättsakt.
Livsmedelenzymer som inte används som tillsatser har hittills varit oreglerade inom EU. Det nya regelverket föreslår att livsmedelsenzymer som tillförs livsmedel i syfte att ge en teknologisk funktion som t.ex. ökad hållbarhet, påverkan av konsistensen eller färg och smak vid framställning, bearbetning, behandling m.m. av livsmedel skall säkerhetsbedömas. För att trygga konsumenternas säkerhet är det avgörande att det görs en säkerhetsbedömning av alla livsmedelsenzymer, inklusive sådana som framställs av genetiskt modifierade mikroorganismer. Ett livsmedelsenzym som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder skall enligt förslaget godkännas enligt den förordningen innan det godkänns enligt denna förordning. Ett ytterligare motiv för reglering är att livsmedelsenzymerna hanteras på olika sätt i medlemsstaterna vilket har orsakat problem i handeln.
Kommissionen har ännu inte hunnit ta ställning till tillämpningen av det nya föreskrivande förfarandet med kontroll i förhållande till den föreslagna lagstiftningen och avser att komma tillbaka i denna del.
De nationella reglerna om tillsatser och aromer är på föreskriftsnivå. Dessa kommer att upphävas i och med ikraftträdandet av de nya EG-förordningarna.
Förslaget bedöms inte ha några budgetära effekter.
Sverige välkomnar det helhetsgrepp som tagits på området tillsatser, aromer samt att området livsmedelsenzymer också föreslås regleras. Någon heltäckande säkerhetsbedömning av livsmedelsenzymer har inte företagits på EU nivå. Eftersom det under senare år utvecklats mer komplexa och sofistikerade enzymer går det inte att utesluta att det kan finnas vissa risker förknippade med användningen av enzymer. En gemensam procedur för godkännande bör kunna leda till ett enklare och tydligare system för alla inblandade aktörer vilket ligger i linje med Sveriges inställning. Sverige anser slutligen i likhet med argumenteringen i förslagen att tekniska frågor bör hanteras inom ramen för ett föreskrivande kommittéförfarande.
Medlemsstaterna är överlag positiva till förslagen.
Institutionernas synpunkter är ännu inte kända.
Kommissionen har i samband med utarbetandet av sitt förslag haft ett offentligt samråd med industrin och andra berörda parter. I det sammanhanget har de svenska aktörerna haft möjlighet att agera. Vidare har Livsmedelsverket genom ett remissförfarande inhämtat synpunkter på förslagen.
Det finska ordförandeskapet skall göra en första genomgång av förslagen under hösten 2006 för att samla ihop synpunkter från medlemsstaterna. En fortsatt textgenomgång kommer sedan att ske under det tyska ordförandeskapet under våren 2007.
a) och b) Artikel 95 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.
c) och d) Artiklarna 95 och 37 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.
Riskanalys: förfarande som består av tre sammanhängande delar, nämligen riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation. Riskbedömning: vetenskapligt baserat förfarande som består av fyra steg: bestämning av faror, bedömning av exponering och beskrivning av risken. Riskhanteringsförfarande, till skillnad från riskbedömning, där strategiska alternativ vägs i samråd med berörda parter med beaktande av riskbedömning och andra berättigade faktorer och där vid behov lämpliga alternativ för förebyggande och kontroll väljs. Riskkommunikation: interaktivt utbyte under hela riskanalysförfarandet av information och synpunkter om faror och risker, riskrelaterade faktorer och riskuppfattning mellan riskvärderare, riskhanterare, konsumenter, foder- och livsmedelsföretag, universitet och andra berörda parter, inbegripet redogörelse för resultaten av riskbedömningen och grundvalen för riskhanteringsbeslut.
Föreskrivande förfarande: Artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.
Föreskrivande förfarande med kontroll: Genom rådets beslut 2006/512/EG om ändring av beslut 1999/468/EG införs ett nytt förfarande som ger Europaparlamentet i vissa begränsad fall en utökad rätt att kontrollera beslut i kommissionen. Frågan om tillämpningen av det nya förfarandet skall aktualiseras i alla nya rättsakter som antas enligt proceduren om medbeslutande.