Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM10 |
||
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar |
||
Socialdepartementet |
||
2003-10-10 |
||
Dokumentbeteckning |
||
Förslag till Europaparlamentets och rådets förorning om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar |
I juli 2003 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar. Enligt förslaget skall centrumets huvuduppgifter bestå av epidemiologisk övervakning, tidig varning och respons, vetenskapliga yttranden, teknisk assistans till medlemsländerna och tredje land samt stöd och utveckling för beredskap vid nya hälsohot. Kommissionen förväntar sig att centrumet skall vara operationellt och fungera som en fristående myndighet från och med 2005.
Det är enligt svenskt uppfattning angeläget att samarbetet inom nätverket för smittsamma sjukdomar ges möjlighet att fördjupas inom de ramar som i nuläget ges av fördraget. Det föreslagna centrumet gör det möjligt att få till stånd en förstärkt koordinering av de insatser som bedrivs inom ramen för nätverket för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar (beslut 98/2119/EG) och ligger därför helt i linje med hur Sverige anser att samarbetet inom EU på smittskyddsområdet bör utvecklas. Det återstår emellertid fortfarande en del frågor kopplade till avgränsningen av myndighetens uppgifter som behöver lösas.
Centrumets mandat
Centrumets verksamhet föreslås inledningsvis vara inriktat på smittsamma sjukdomar. Vid behov bör det dock redan från början även kunna ta sig an andra nya hälsorisker. Anledningen till detta är att det redan finns betydande erfarenhet av samarbete mellan medlemsstaternas folkhälsoinstitut när det gäller smittsamma sjukdomar. Så snart som det är möjligt skall centrumets verksamhet emellertid utvidgas till att täcka in även hälsoövervakning.
Centrumets huvuduppgifter
- Epidemiologisk övervakning och nätverksarbete mellan laboratorier
Centrumet föreslås få till uppgift att utveckla den epidemiologiska övervakningen på europeisk nivå. För detta arbete skall centrumet antingen kunna använda egen personal eller personal från de särskilda övervakningsnätverken eller i vissa fall kunna lämna ut uppdrag till något nationellt centrum med hög kompetens.
Centrumet föreslås också kunna kartlägga och driva nätverk med referenslaboratorier samt förbättra systemen för kvalitetssäkring vid de mikrobiologiska laboratorierna.
- Vetenskapliga yttranden
Centrumet föreslås få till uppgift att tillhandahålla oberoende vetenskapliga bevis. De vetenskapliga bedömningarna skall grundas på vetenskaplig kompetens som upprätthålls antingen genom egen sakkunskap eller den sakkunskap som finns i medlemsstaterna. Detta kan antingen ske genom att utnyttja de existerande nätverk som finns inom ramen för nätverket för smittsamma sjukdomar eller genom att tillfälliga oberoende vetenskapliga paneler inrättas.
Däremot bedöms det med tanke på att de vetenskapliga frågor som uppkommer när det gäller smittsamma sjukdomar täcker ett mycket vitt fält (allt från klinisk medicin och epidemiologi till standardisering av laboratorierutiner) inte vara lämpligt att inrätta en särskild vetenskaplig kommitté för samtliga frågor inom myndighetens mandat.
- Tidig varning och reaktion
Centrumet föreslås få till uppgift att tekniskt hantera det system för tidig varning och reaktion som inrättats genom 98/2119/EG. Syftet är bl.a. att öka effektiviteten och säkerställa tillgänglighet dygnet runt. Ansvaret för verksamheten kommer dock att ligga kvar på medlemsstaterna och kommissionen. Centrumet skall vid behov samordna sin verksamhet med relevanta EU-organ, t.ex. Europeiska byrån för livsmedelssäkerhet, och med andra varningssystem, t.ex. de system som Världshälsoorganisationen administrerar. Centrumet föreslås även lämna bistånd och rådgivning till kommissionen och medlemsstaterna när det gäller att hantera dessa risker.
- Tekniskt bistånd
Centrumets kapacitet när det gäller snabb reaktion föreslås kunna sträcka sig utöver Europeiska unionen och omfatta liknande strukturer i t.ex. EES-/Eftaländerna och i kandidatländerna. Centrumet föreslås på begäran kunna skicka ut en EU-grupp för att undersöka ett utbrott av en okänd sjukdom som drabbat människor i något europeiskt land. Det förslås också ha möjlighet att vid behov stödja de avdelningar vid kommissionen som ger humanitär hjälp eller annat bistånd vid sjukdomsutbrott i tredje land.
- Nödsituationer och information
Centrumet föreslås få en viktig funktion när det gäller att samordna åtgärder mot allvarliga hälsorisker som påverkar hela Europeiska unionen. I sådana nödsituationer kommer det att krävas kombinerade åtgärder av dessa aktörer som en del av en övergripande EU-policy. Med hänsyn till centrumets relativt blygsamma storlek föreslås det dock bara att kunna ha denna samordningsfunktion i de fall då hälsorisken direkt anknyter till centrumets verksamhetsmål.
- Information om hälsorisker
Centrumet skall informera om sin verksamhet och sina resultat och sprida skräddarsydd information för att tillgodose olika målgruppers behov.
Centrumets dimensionering och budget
Centrumet föreslås fullt utbyggt få en personalstyrka om 100 personer. Avsikten är att dessa relativt begränsade personalresurser skall leda till synergieffekter genom samarbete med de nationella instituten.
Centrumet föreslås finansieras genom gemenskapens budget på grundval av ett förslag från kommissionen som tillstyrks av budgetmyndigheten Den totala årliga kostnaden under det inledande året beräknas till omkring 12 miljoner euro och fullt utbyggt beräknas kostnaden till 48 miljoner euro per år. Inom denna ram föreslås centrumet också, utöver de normala löpande kostnaderna, ha en budget för oförutsedda utgifter på omkring 5 miljoner euror för att vid behov kunna vidta snabba och lämpliga åtgärder när folkhälsan hotas.
Av centrumets totala budget för år 2005 och 2006 föreslås 4,9 miljoner euro respektive 6 miljoner euro tas från det existerande folkhälsoprogrammet. Anledningen till detta är det nuvarande finansiella perspektivet saknar större utrymme inom kategori 3 Inre politik.
Administrativ struktur
Centrumet föreslås vara uppbyggt kring en administrativ struktur bestående av tre delar:
- en direktör med egen personal med ansvar för den löpande administrationen och för utarbetandet och genomförandet av centrumets arbetsprogram,
- en styrelse bestående av företrädare, som utnämns av kommissionen och av rådet samt företrädare för viktiga aktörer inom området, med ansvar för att säkerställa att centrumet fullgör sina uppdrag och uppgifter genom att den antar centrumets årliga arbetsprogram och finansiella bestämmelser, samt
- en rådgivande grupp, sammansatt av medlemmar som väljs bland ledande forskare vid de nationella behöriga organen, som skall fungera som ett forum för utbyte av information, för sammanförande av kunskap och för övervakning av den vetenskapliga kompetensen i centrumets verksamhet.
Säte
Enligt förslaget skall centrumets lokalisering anges i beslutet.
Förslaget saknar effekter på smittskyddslagen (1988:1472), karantänslagen (1989:290) och andra författningar inom smittskyddsområdet.
Den totala årliga kostnaden under det inledande året beräknas till omkring 12 miljoner euro och fullt utbyggt efter fem år beräknas kostnaden till 48 miljoner euro per år.
Sverige stödjer förslaget. Det är angeläget att samarbetet inom nätverket för smittsamma sjukdomar ges möjlighet att fördjupas inom de ramar som i nuläget ges av fördraget. Det föreslagna centrumet gör det möjligt att få till stånd en förstärkt koordinering av de insatser som bedrivs inom ramen för nätverket för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar (beslut 98/2119/EG) och ligger därför helt i linje med hur Sverige anser att samarbetet inom EU på smittskyddsområdet bör utvecklas. Särskilt glädjande är det att förslaget förutsätter ett nära samarbete mellan centrumet, medlemsstaternas nationella myndigheter och kommissionen och den nära kopplingen till beslut 98/2119/EG.
Det återstår emellertid fortfarande en del frågor kopplade till avgränsningen av myndighetens uppgifter som behöver lösas. Sverige är tveksamt till att myndighetens mandat kan utvidgas till att i princip omfatta alla frågor som rör folkhälsa utan att ett nytt formellt beslut behöver fattas. Sverige anser att myndigheten bör fokusera på de frågor som föreslås vara myndighetens huvuduppgifter inledningsvis, d.v.s. epidemiologisk övervakning, förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar, samt närliggande frågor, t.ex. utbrott av okänt ursprung.
Det är vidare angeläget att myndighetens mandat är tydligt avgränsat i beslutet. En utvidgning av myndighetens mandat bör endast kunna ske efter ett nytt formellt beslut av rådet och Europaparlamentet. Att stegvis utöka centrumets mandat utan ett formellt beslut fattas skulle enligt svensk uppfattning kunna få betydande konsekvenser såväl innehållsligt som budgetmässigt.
Sverige stödjer inriktningen på de konkreta frågor som centrumet föreslås få till uppgift att hantera. Det är positivt att centrumet föreslås få till uppgift att hantera den tekniska driften av de system för epidemiologisk övervakning och för snabba åtgärder och respons som redan existerar inom ramen för nätverket för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar. Sverige stödjer också att myndigheten får till uppgift att svara för bl.a. vetenskapliga yttranden och tekniskt bistånd i frågor som rör människors hälsa. Detta är en klar förbättring gentemot nuvarande förhållanden då vetenskapliga kommittéer vars huvudsakliga inriktning är en annan (t.ex. veterinärmedicin) används för rent humanmedicinska frågeställningar.
Centrumets roll i förhållande till andra EU-myndigheter samt till befintliga internationella samarbetsorgan som WHO behöver klargöras. Det finns även skäl att göra vissa förtydliganden i syfte att tydliggöra att frågor som rör epidemiologisk övervakning, förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar faller inom medlemsstaternas ansvar.
Sverige stödjer generellt den organisatoriska lösningen med en generaldirektör, en styrelse och en rådgivande grupp.
Flertalet medlemsstater stödjer kommissionens förslag men vill se en tydligare avgränsning av myndighetens mandat. De flesta anser att myndigheten bör fokusera på smittsamma sjukdomar och närliggande frågor inledningsvis, men är också positiva till en utvidgning av myndighetens mandat i ett senare skede.
EP:s inställning i frågan är för närvarande ej känd.
Remissinstanserna är positiva till inrättandet av centrumet. ECDC kan bli ett bra stöd för den samordning mellan medlemsländerna som behövs när det gäller att förebygga och kontrollera smittsamma sjukdomar.
De invändningar som finns rör centrumets mandat, avgränsningarna mellan smittsamma sjukdomar och hälsorisker. En alltför bred syn på centrumets uppgifter kan leda till olika tolkningar av vad syftet är med ECDC.
Även centrumets roll, till exempel gentemot andra EU-myndigheter, djurhälsa och befintliga internationella samarbetsorgan som WHO behöver klargöras enligt remissinstanserna.
Frågan kommer att behandlas i rådsarbetsgruppen för hälsofrågor under hösten 2003.
Artikel 152.4. Medbeslutandeförfarande.