Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM143

GRÖNBOK om EU och de utomeuropeiska länderna och territorierna

Utrikesdepartementet

2008-09-12

Dokumentbeteckning

KOM (2008) 383

GRÖNBOK om de framtida förbindelserna mellan EU och de utomeuropeiska länderna och territorierna

Sammanfattning

Syftet med den här grönboken är att ge upphov till en diskussion hos den breda allmänheten om ett antal viktiga frågor som rör en eventuell genomgripande modernisering av associeringen mellan de utomeuropeiska länderna och territorierna och Europeiska gemenskapen, så att kommissionen på bästa möjliga grunder kan fastställa en ny långsiktig strategi för de utomeuropeiska ländernas och territoriernas associering med gemenskapen.

Denna associering kommer helt eller delvis att ersätta den nuvarande ordningen när det gällande ULT-beslutet löper ut den 31 december 2013, om inte annat följer av en eventuell översyn av beslutet före utgången av 2011.

Sverige välkomnar en översyn över gemenskapens förbindelser med de utomeuropeiska länderna och territorierna. Översynen av gemenskapens förbindelser med Grönland är av särskilt intresse då Grönland är medlem i Nordiska rådet.

1

2Förslaget

2.1Ärendets bakgrund

Med begreppet de utomeuropeiska länderna och territorierna (nedan kallade ULT) menas icke-europeiska länder som upprätthåller särskilda förbindelser med en medlemsstat (Danmark, Frankrike, Nederländerna och Förenade kungariket). Länderna är associerade med gemenskapen i syfte att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder och territorier samt att upprätta nära ekonomiska förbindelser mellan dem och gemenskapen som helhet. Detta partnerskap fastslås i fjärde delen i EG-fördraget. De länder och territorier som omfattas anges i bilaga II till EG-fördraget.1

Förteckningen över ULT omfattade ursprungligen länder och territorier som senare blivit oberoende suveräna stater, de flesta av dem AVS-länder (Afrika, Västindien och Stilla Havsområdet) Därför är principerna för samarbetet mellan EU och ULT i stort sett de samma som för samarbetet mellan EU och AVS-staterna, trots att ULT omfattas av en annan rättslig grund i EG-fördraget.

Denna analogi reflekterar enligt kommissionen inte den verklighet som råder ute på fältet eller de specifika sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som ULT står inför idag. Det internationella sammanhanget har med tiden förändrats, framför allt som en följd av globaliseringen, den pågående liberaliseringen av internationell handel och AVS-ländernas ökade regionala integration. Sammantaget innebär dessa faktorer enligt kommissionen att det krävs en genomgripande översyn och modernisering av det nuvarande partnerskapet mellan de utomeuropeiska länderna och territorierna och EU. Av grönboken framgår också att den nuvarande utformningen av partnerskapet av olika skäl allt oftare utsätts för kritik från såväl de berörda länderna och territorierna själva som de medlemsstater som de har anknytning till men också andra medlemsstater inom unionen.

För att förbereda en översyn presenterade kommissionen den 25 juni 2008 Grönbok om de framtida förbindelserna mellan EU och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Med grönboken vill kommissionen lansera en bred diskussion och inbjuder berörda parter och intressenter att inkomma med sina synpunkter på ett antal frågeställningar kring partnerskapet mellan EU och ULT.

2.2Förslagets innehåll

Kommissionen föreslår en heltäckande översyn av förbindelserna mellan EU och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Kommissionen vill undersöka möjligheterna att frångå den traditionella utvecklingssamarbetsstrategin och samtidigt främja ULT:s konkurrenskraft och gradvisa integration i den regionala ekonomin och i världsekonomin. Syftet med grönboken är inte att inrätta nya finansieringsinstrument eller detaljerade förfaranden, utan att initiera en diskussion om ett antal frågeställningar som rör en eventuell genomgripande modernisering av associeringen mellan EU och ULT. Kommissionen pekar också på att det nuvarande associeringsbeslutet för dessa länder och territorier (nedan kallat ULT-beslutet) löper ut i slutet av 2013.

Några av de frågor som kommissionen ställer i grönboken gäller bl.a.:

- Hur solidariteten mellan gemenskapen och de utomeuropeiska länderna och territorierna bör omsättas i politiska åtgärder, med beaktande av de särskilda förbindelserna mellan dessa länder och territorier och gemenskapen

- Huruvida det behövs en ny strategi för de utomeuropeiska länderna och territorierna som skiljer sig från de traditionella utvecklingssamarbetsprinciperna och, i så fall, hur en hållbar utveckling bättre kan främjas i dessa länder och territorier och deras konkurrenskraft och återhämtningsförmåga stärkas.

- Hur ett mera aktivt och ömsesidigt partnerskap skulle kunna åstadkommas och vilka de som är de viktigaste områdena av ömsesidigt intresse för samarbetet mellan ULT och EU.

- Frågor kring handelsordningen mellan gemenskapen och ULT, baserade på ett arbetsdokument som biläggs grönboken.

- På vilket sätt associeringen skulle kunna anpassas så att större hänsyn tas till ländernas och territoriernas olikheter, utan att öka den administrativa bördan för dem och kommissionen.

Kommissionens sammanfattande bedömning är att EG-fördraget ger stort handlingsutrymme för en modernisering av förbindelserna mellan ULT och EU i syfte att anpassa dem till verkligheten ute på fältet, ULT:s specfika situation och det internationella och regionala sammanhanget i stort, med beaktande av den unika ställning dessa länder och regioner intar i förhållande till gemenskapen.

2.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Grönboken har inga effekter på gällande svenska regler.

2.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Enligt grönboken kommer inte de frågeställningar som tas upp påverka gemenskapens framtida ekonomiska bistånd till ULT och därmed inte ha någon inverkan på de framtida förhandlingarna om den fleråriga finansieringsramen för perioden 20132020 eller budgeteringen av medel från EUF.

Sverige ställer sig frågande till den ekonomiska analys som kommissionen har gjort. Beroende på vilka lösningar som föreslås så kan prioriteringarna förändras inom den givna finansiella ramen. Ett minskat stöd till ULT ger en minskad inbetalning till EU-budgeten eller EUF och därmed en minskad belastning på den svenska statsbudgeten.

3Ståndpunkter

3.1Preliminär svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar en översyn över gemenskapens förbindelser med de utomeuropeiska länderna och territorierna. Dessa förbindelser intar en särställning, vilken har sin rättsliga grund i fördraget. Viktiga aspekter är bl.a. ULT:s fortsatta integrering i världshandeln och ökad regional integration. Särskilt för det sistnämnda spelar utformningen av ursprungsreglerna en viktig roll.

Det finns även anledning att se över de finansiella aspekterna av samarbetet med ULT, inklusive huruvida samarbetet fortsatt bör finansieras inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden vars fokus ligger på fattigdomsbekämpning. Sverige välkomnar en översyn av behovet av att främja hållbar utveckling i ULT, då dessa länders BNP per capita ligger nära genomsnittet i EU.

Översynen av gemenskapens förbindelser med Grönland är av särskilt intresse. Grönland är medlem i Nordiska rådet. Gemenskapen klassificerade Grönland som ULT efter dess utträde 1985 i brist på annan rättslig grund att basera fortsatta förbindelser med Grönland på. Ett fiskeripartnerskapsavtal slöts 2006 som komplement till rådsbeslutet om utvecklingssamarbete för 2007-2013, vilket innebar en innovation i gemenskapens förbindelser med OTC.

3.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Associeringsordningen mellan ULT och gemenskapen har varit föremål för en översyn genom ULT-beslutet 2001, men den övergripande strategin gentemot dessa länder och territorier är fortfarande i hög grad inspirerad av AVS EG- partnerskapsavtalet och dess traditionella utvecklingssamarbetsprinciper med fokus på fattigdomsbekämpning. Denna inriktning ses enligt grönboken allt oftare av såväl ULT som av de medlemsstater de har anknytning till som ett hinder för att effektivt komma tillrätta med ULT:s sårbarhet som små ö-ekonomier. Det är mot denna bakgrund som flera berörda parter har ifrågasatt den nuvarande situationen,

däribland kommissionen, de utomeuropeiska länderna och territorierna och de medlemsstater som dessa länder och territorier har anknytning till, liksom medlemsstater som saknar utomeuropeiska länder och territorier. Å ena sidan, är det nödvändigt att göra en ingående undersökning av hur associeringen mellan de utomeuropeiska länderna och territorierna och

Europeiska gemenskapen skulle kunna anpassas till dessa länders och territoriers specifika situation, de särskilda utmaningar de står inför, deras faktiska eller potentiella betydelse för EU som helhet och verkligheten i dagens globaliserade värld. Å andra sidan, frågar man sig särskilt efter utvidgningen av EU den 1 maj 2004 om det finns något intresse av att

gemenskapen främjar hållbar utveckling i de utomeuropeiska länderna och territorierna, i synnerhet där dessa länders och territoriers BNP per capita är nära genomsnittet i gemenskapen eller där en medlemsstat har upphört att ge direkt bilateralt utvecklingsbistånd till några av sina egna utomeuropeiska länder och territorier.

Kritik har också framförts av flera medlemsstater, bl.a. under förhandlingarna av det interna avtalet för tionde Europeiska utvecklingsfonden, mot att samma principer tillämpas på associeringen med ULT som på gemenskapens utvecklingssamarbete med dess fokus på fattigdomsbekämpning och milleniemålen.

3.3Institutionernas ståndpunkter

Den nuvarande ordningen har ifrågasatts av kommissionen, som genom grönboken tagit initiativ till en diskussion kring associeringen mellan EU och de utomeuropeiska länderna och territorierna och hur detta partnerskap bör se ut i framtiden.

3.4Remissinstansernas ståndpunkter

Intressenter har möjlighet att lämna synpunkter i och med det offentliga samrådet.

4Förslagets förutsättningar

4.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Grönboken innehåller inget förslag till rättsakt utan syftar till att initiera en bred diskussion och inhämta synpunkter från berörda parter innan förslag om ett nytt partnerskap mellan EU och ULT utformas.

Den rättsliga grunden för nuvarande partnerskap återfinns i artiklarna 182188 EG, vilka anger de grundläggande bestämmelserna om ULT:s associering med gemenskapen. Närmare bestämmelser och förfaranden för denna associering återfinns i det s.k. ULT-beslutet av den 27 november 2001.2 Ändring av ULT-beslutet beslutas av rådet med enhällighet enligt artikel 187 EG.

4.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Ej relevant i detta läge.

5Övrigt

5.1Fortsatt behandling av ärendet

Det gällande ULT-beslutet löper ut den 31 december 2013, om inte annat följer av en eventuell översyn av beslutet före utgången av 2011, i enlighet med artikel 62 i beslutet. Syftet med den här grönboken är att ge upphov till en diskussion hos den breda allmänheten om ett antal viktiga frågor som rör en eventuell genomgripande modernisering av associeringen mellan de utomeuropeiska länderna och territorierna och Europeiska gemenskapen, så att kommissionen på bästa möjliga grunder kan fastställa en ny långsiktig

strategi för de utomeuropeiska ländernas och territoriernas associering med gemenskapen. Mottagna bidrag från samrådet kommer att offentliggöras på Internet och kommissionen kommer i motiveringar till framtida lagförslag eller i meddelanden att redogöra för resultaten av samrådet och förklara på vilket sätt hänsyn har tagits till resultaten av samrådet.

Perioden för offentligt samråd är den 1 juli-17 oktober 2008.

5.2Fackuttryck/termer


[1]


Totalt rör det sig om 21 länder och territorier: Grönland, Territoriet Nya Kaledonien och tillhörande områden, Franska Polynesien, de franska territorierna i södra Indiska ocenaen och Antartktis, Wallis- och Futunaöarna, Mayotte, Saint Pierre och Miquelon, Aruba, Nederländska Antillerna (dvs. Bonaire, Curacao, Saba, Sin Eustacius, Sint Maarten), Anguilla, Caymanöarna, Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna, Montserrat, Pitcairn, Sankt Helena och tillhörande områden, Brittiska antarktiska territoriet, Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Turks- och Caicosöarna, Brittiska Jungfruöarna samt Bermuda.

Enligt Bermudas regerings önskemål har emellertid associeringsordningen aldrig tillämpats på Bermuda.

[2]

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (EGT L 314, 30.11.2001, s. 1.) Beslutet ändrat genom beslut 2007/249/EG (EUT L 109, 26.4.2007, s. 33).