Direktivförslaget innebär en modernisering av bestämmelserna i direktiv 2000/46/EG1 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet. Det befintliga direktivet syftade till att skapa en särskild typ av institut för utgivande av elektroniska pengar som omfattas av specifika tillsynsregler. På grund av vissa svagheter i regleringen har inte marknaden för elektroniska pengar utvecklats som förväntat. Kommissionen föreslår att de uteblivna framgångarna ska hanteras genom att det befintliga direktivet upphävs och ersätts med ett nytt direktiv. Direktivförslaget innehåller modernare och mindre stränga regler än det befintliga direktivet. Kommissionen föreslår bland annat en ny definition av elektroniska pengar som är mer tekniskt neutral, att startkapitalet för instituten sänks och att kapitalkraven förändras för att bättre spegla den enskilda verksamheten. Ett antal förändringar föreslås även för att direktivet bättre ska stämma överrens med direktiv 2007/64/EG2 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (nedan kallat direktivet om betaltjänster).
Regeringen ser i stora drag positivt på de förslag som lagts fram.
Som ett led i den översyn som skulle göras enligt artikel 11 i direktiv 2000/46/EG om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, inledde kommissionen under 2005 en utvärdering och ett offentligt samråd om direktivet. De viktigaste resultaten från detta arbete återges i kommissionens arbetsdokument från juli 2006.3
Mellan december 2007 och juni 2008 har två expertgrupper på området konsumentbetalningar behandlat översynen av direktivet. Under samma tid har även bilaterala samtal hållits med bland annat medlemsstaterna, Europeiska centralbanken, betalningsbranschen och konsumentorganisationer. Slutresultatet av kommissionens arbete beslutades den 9 oktober 2008 som ett förslag till ett nytt direktiv om elektroniska pengar (KOM(2008)627 slutlig).
De förändringar som Kommissionen föreslår syftar till att ge nya aktörer tillträde till marknaden och därmed främja konkurrensen mellan marknadsaktörerna. Ett annat syfte med förändringarna är att samordna bestämmelserna om elektroniska pengar med direktivet om betaltjänster.
De föreslagna förändringarna innebär i korthet följande:
En förtydligad definition av elektroniska pengar. Definitionen ska omfatta alla situationer då förbetalda elektroniska värdeenheter utlovas i utbyte mot pengar.
Startkapitalkraven för institut som vill ge ut elektroniska pengar sänks från 1 miljon euro till 125 000 euro.
De löpande kapitalkraven ska beräknas med beaktande av institutens individuella karaktär och riskprofil. Fyra olika metoder föreslås för beräkning av det löpande kapitalet. Behöriga myndigheter ska utifrån nationell lagstiftning avgöra vilken metod som är lämpligast.
Institut tillåts utöva parallell verksamhet med annan inriktning än elektroniska pengar, såsom tillhandahållande av betaltjänster och annan närliggande verksamhet. Sådana institut som även ägnar sig åt annat verksamhet ska vidta åtgärder för att skydda de medel som mottagits i utbyte mot elektroniska pengar.
Institut som ger ut elektroniska pengar kan under vissa förutsättningar undantas från bestämmelserna om kapitalkrav och kapitalbas. En förutsättning för detta är att institutets genomsnittliga betalningstransaktioner inte överstiger 3 miljoner euro per månad. Undantagsreglerna i förslaget är förändrade för att bättre stämma överens med direktivet om betaltjänster.
Reglerna avseende bekämpande av penningtvätt utvecklas.
Konsumentskyddet stärks genom att kraven på möjligheten till inlösen av betalda medel förtydligas. Kunden har enligt förslaget rätt att lösa in sina medel när som helst under avtalets löptid. De situationer som institutet kan ta ut en avgift för inlösen begränsas i förslaget.
Enligt förslaget ska direktiv 2000/46/EG om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar upphävas i samband med att det nya direktivet träder ikraft.
Regler om elektroniska pengar finns i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar (se prop. 2001/02:85) och förordningen (2002:157) om utgivning av elektroniska pengar. Finansinspektionen har även gett ut föreskrifter om utgivning av elektroniska pengar (FFFS 2002:14).
Enligt lagen om elektroniska pengar är detta ett värde som är lagrat på ett elektroniskt medium och som godkänns som betalningsmedel av andra företag än utgivaren. Elektroniska pengar får bara ges ut efter tillstånd från Finansinspektionen, även om vissa undantag medges. De företag som kan få tillstånd att ge ut elektroniska pengar är svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar samt utländska företag. Banker och kreditmarknadsföretag får ge ut elektroniska pengar inom ramen för sitt befintliga tillstånd. Enligt förslaget om nytt direktiv kommer även icke-finansiella företag kunna ge ut elektroniska pengar.
Enligt nuvarande regler ska ett institut för elektroniska pengar ha ett startkapital motsvarande en miljon euro. Verksamheten ska därefter ha en kapitalbas som med hänsyn till verksamhetens art och omfattning är tillräckligt stor. Kapitalbasen får exempelvis aldrig understiga startkapitalet och inte heller ett belopp motsvarande två procent av det högsta värdet av utestående elektroniska pengar och det genomsnittliga värdet under de närmast föregående sex månaderna av utestående elektroniska pengar. Mer detaljerade bestämmelser om hur kapitalbasen ska beräknas finns i Finansinspektionens föreskrifter.
Då det nya direktivet är ett fullharmoniseringsdirektiv får medlemsstaterna inte behålla eller införa andra bestämmelser vid implementeringen. De förändringar som föreslås medför att den svenska lagen om elektroniska pengar måste göras om i sin helhet samt att Finansinspektionens föreskrifter behöver uppdateras.
Kommissionen har övervägt en rad olika lösningar för att ta itu med de problem som finns kring elektroniska pengar. Av konsekvensanalysen4 framgår det att ett nytt direktiv om elektroniska pengar som överensstämmer med direktivet om betaltjänster skulle få positiva konsekvenser för de företag som vill ge ut elektroniska pengar. Fördelen med särskilda tillsynsregler för instituten är att reglerna kan återspegla de risker som är specifika för den individuella verksamheten. Det anses att förslagets positiva delar överväger eventuella nackdelar med förslaget, såsom att den administrativa bördan kan öka. En ökad innovation på betalningsmarknaden kommer att innebära fördelar för både konsumenter och företag samt för EU:s samlade ekonomi.
De företag som har intresse av att ge ut elektroniska pengar kan komma att öka i och med att förslaget ger institut som ger ut elektroniska pengar möjlighet att även bedriva närliggande verksamhet. En sådan utökning skulle medföra ett utökat ansvarsområde för Finansinspektionen.
Förslaget bedöms inte få konsekvenser för gemenskapens budget.
Regeringen är positiv till förslaget då moderniserade regler torde medföra att marknaden öppnas för fler institut som ger ut elektroniska pengar. De brister som gällande direktiv har uppvisat bör kunna åtgärdas genom kommissionens förslag till lättnader i institutens rörelseregler. Regeringen anser att de tillsynsregler som föreslås är proportionerliga mot den typ av risk som är speciell för institut som ger ut elektroniska pengar. En förtydligad definition av elektroniska pengar och direktivets tillämpningsområde bedöms vidare som nödvändig för att stimulera marknaden för elektroniska pengar.
Elektronisk handel är till sin karaktär en global fråga och lösningar enbart på nationell nivå framstår som otillräckliga för att gynna utvecklingen inom området elektroniska pengar. Förslaget innebär en harmonisering av de delar som är nödvändiga för att undanröja hindren för utveckling av en inre marknad för elektroniska pengar. Detta är något som regeringen ställer sig positiv till.
Inga ståndpunkter är ännu kända.
Några ståndpunkter från institutionerna finns ännu inte.
Kommissionens förslag har sänts på remiss till ett urval av instanser. Eventuella synpunkter ska ha inkommit till Finansdepartementet senast 21 november 2008.
Artikel 95.1 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet och Europaparlamentet enligt medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i fördraget med kvalificerad majoritet i rådet.
Kommissionen anger att målet med föreslagna direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom det förutsätter en harmonisering av en mängd skilda regler i de olika medlemsstaternas lagstiftning. Det krävs därför åtgärder på EU-nivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen, enligt det som anges i samma artikel, går detta direktiv inte längre än vad som är nödvändigt för att nå detta mål.
[1] | EGT L 275, 27.10.2000, s. 39. |
[2] | EUT L 319, 5.12.2007, s. 1. |
[3] | SEK(2006) 1049 av den 19 juli 2006. |
[4] | SEC(2008) 2573 av den 9 oktober 2008. |