Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM11

Grönbok om anpassning till ett förändrat klimat

Miljödepartementet

2007-10-19

Dokumentbeteckning

KOM(2007) 354

Anpassning till klimatförändringar i Europa tänkbara EU-åtgärder

SEK(2007) 849

Sammanfattning

I grönboken föreslår Kommissionen fyra handlingslinjer för arbetet med anpassning till ett förändrat klimat på EU-nivå.

Tidiga åtgärder inom EU genom att integrera anpassning i existerande och nya politikområden samt i EU:s finansieringsprogram.

Integrering av anpassning i EU:s externa relationer, framför allt med u-länder.

Minskad osäkerhet genom integrerad klimatforskning.

Hela samhällets deltagande i utvecklandet av anpassningsstrategier genom en rådgivande grupp till Kommissionen.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till grönboken.

1Förslaget

1.1Innehåll

I grönboken Anpassning till klimatförändringar i Europa tänkbara EU-åtgärder (KOM[2007] 354) konstateras inledningsvis att det krävs en europeisk strategi som garanterar en fungerande samordning och effektiv politik för att hantera klimatförändringarnas effekter. Anpassningsåtgärder behövs för att mildra effekterna en klimatförändring och för att säkra Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. I grönboken konstateras vidare att det finns anledning till global oro och att även Europa kommer att påverkas. Känsliga delar i Europa pekas ut däribland Skandinavien p.g.a. den ökande nederbörden och Arktis p.g.a. den snabba temperaturhöjningen där.

Grönboken ger en översikt över varför klimatanpassning är nödvändigt, hur sårbart olika delar av samhället är och hur anpassning kan ske. Alla (privata sektorn, handel-, industri- och servicesektorn såväl som enskilda medborgare) kommer på något sätt att påverkas av konsekvenserna av klimatförändringen och spelar också en stor roll i åtgärdsarbetet. Konkret kan åtgärderna handla om mjuka, relativt billiga åtgärder som t.ex. vattenskydd, ändrade datum för sådd och informationsspridning men även om dyra skydds- och omlokaliseringsåtgärder som t.ex. att bygga vallar, flytta hamnar, industrier och städer.

Grönboken lyfter särskilt fram att den offentliga sektorn måste jobba med anpassningsfrågan avseende t.ex. fysisk planering (med avseende på översvämningsriskerna), befintliga byggnormer för att säkerställa långsiktig infrastruktur, strategier för katastrofhantering och tidiga varningssystem för översvämningar och skogsbränder. Myndigheter på alla nivåer berörs av anpassningsarbetet men har naturligtvis olika roller. Grönboken beskriver vidare hur de sektorer (jordbruk, vatten, biologisk mångfald, fiske och energinät) som i stor utsträckning är integrerade på EU-nivå berörs av en klimatförändring och hur det kan hanteras.

Grönboken motiverar ett koordinerat EU-arbete kring klimatanpassningsfrågor med att effekter kommer att ske över gränserna och många anpassningsåtgärder kräver därför också samordning över gränserna. Åtgärderna bör vidtas på nationell nivå men koordineras på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom är det logiskt att integrera mål för anpassning direkt i de sektorer (jordbruk, vatten, biologisk mångfald, fiske och energinät) som i stor utsträckning är integrerade på EU-nivå. Anpassningen kan också behöva beaktas i EU:s utgiftsprogram eftersom anpassning förutsätter solidaritet mellan EU:s medlemsstater.

Anpassningsarbete pågår nu på många håll och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna är en annan viktig del. Europa har de resurser som krävs för att inta en ledarroll. Eftersom anpassning i stor utsträckning är en fråga om politisk sammanhållning, framsynt planering samt konsekventa och samordnade åtgärder bör EU visa hur anpassningen ska beaktas i all relevant EU-politik.

Grönboken fokuseras på de åtgärder som bör prioriteras först inom gemenskapens behörighetsområde. Man för i förslaget fram fyra handlingslinjer som bör övervägas:

1.Tidiga åtgärder i EU.

På de områden där vi redan i dag har tillräcklig kunskap bör man utveckla anpassningsstrategier för en optimal resurstilldelning och en effektiv resursanvändning. Strategierna ska också vara vägledande för åtgärder på EU-nivå. Detta kan ske dels genom att integrera anpassningsfrågan i redan existerande politikområden när det är dags att förnya dessa dels genom integration av anpassning i existerande finansieringsprogram och slutligen genom att utveckla helt nya politikområden. Områden där anpassning bör integreras i befintlig och kommande lagstiftning är: jordbruk och landsbygdsutveckling, industri och tjänster, energi, transport, hälsa, vatten, hav och fiske, ekosystem och biologisk mångfald, andra naturresurser och övergripande frågor som miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar. Nya områden som nämns är målinriktade åtgärder (t.ex. normer och riktlinjer), försäkringsmarknaden och fysisk planering.

2.Integrering av anpassning med EU:s yttre åtgärder.

EU måste ta hänsyn till hur effekter och anpassning ser ut i omvärlden och integrera detta i sina externa relationer. Man behöver därför skapa nya allianser med partners i hela världen och framför allt i utvecklingsländerna. Grönboken förslår att en global klimatförändringsallians skapas (Global Climate Change Alliance), vilken ska stödja utvecklingsländerna i deras klimatanpassningsarbete. Kommissionen har avsatt sammanlagt 50 miljoner euro för perioden 2007-2010 till dialogverksamhet och stöd åt utvecklingsländer genom målinriktade åtgärder för att mildra effekterna och anpassningsåtgärder.

3.Minskad osäkerhet genom integrerad klimatforskning för en ökad kunskapsbas.

I de fall då det fortfarande finns betydande kunskapsbrister bör man använda sig av EU-gemensam forskning, informationsutbyte och förberedande åtgärder. Både för att minska osäkerheten och för att utvidga kunskapsbasen. Man bör arbeta för att forskningsresultaten används i praktiken och kommer till användning vid utvecklingen av politiska strategier.

4.Europeiska samhällets, näringslivets och offentliga sektorns deltagande i utarbetandet av samordnade och heltäckande anpassningsstrategier.

Samordnade strategier och åtgärder bör bland annat analyseras ytterligare. Kommissionen överväger därför att inrätta en rådgivande grupp för anpassning till klimatförändringar som en del av det europeiska klimatförändringsprogrammet.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Det finns i dag inga svenska regelverk som särskilt inriktas mot klimatanpassning. Flera befintliga lagar har dock ett risk- och skadebegränsande perspektiv som kan tolkas till att gälla även anpassning till klimatförändringarnas konsekvenser. Detta gäller t.ex. Plan- och bygglagen (1987:10), Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.(1994:847), Miljöbalken (1998:808), Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), Lagen om extra- ordinära händelser (2006:544), och Förordningen om krisberedskap och höjd beredskap (2006:942).

De områden som nämns i Grönboken vad gäller möjliga ändringar av befintlig och kommande politik och lagstiftning är områden och sektorer som i stor utsträckning är integrerade på EU-nivå. Eftersom förslagen inte är preciserade är det inte möjligt att bedöma effekten på de svenska reglerna. Inom många områden finns dock ett flertal lagar och förordningar som skulle kunna beröras. För att kunna hantera klimatanpassningsfrågan på ett kostnadseffektivt sätt föreslås en systematisk genomgång av alla politikområden inom EU fram till 2009. Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) utgör här ett värdefullt underlag.

1.3Budgetära konsekvenser

Eftersom förslagen i grönboken inte är preciserade går det inte att närmare bedöma konsekvenserna för den svenska statsbudgeten.

När medlemsstaterna utarbetar sina program för gemenskapsstöd bör de integrera anpassningsverksamhet. Särskilt nämns infrastruktur och investeringar på medel till lång sikt.

Kommissionen kommer granska hur klimatsäkerhet kan beaktas i projekt och program som antas inom flera fonder (sammanhållningsfonden, regionala utvecklingsfonden och fonden för landsbygdsutveckling).

Europeiska Socialfonden omfattar åtgärder som kan underlätta klimatanpassningsarbetet. Strukturfonden för fiske bör ta hänsyn till klimatförändringen. LIFE+ bör identifiera projekt som kan underlätta anpassning över gränserna. LIFE+ bör dessutom stötta fortsatt kommunikation och allmän medvetenhet om klimatförändringarna och anpassning.

Vad gäller externt arbete omfattar EU:s handlingsplan för klimatförändringar och utveckling stödstrategier för anpassning i utvecklingsländer. Dessa kan stödjas inom ramen för det tematiska programmet för miljö och naturresurser och genom geografiska fonder på nationell nivå och regional nivå. Anpassningsåtgärder måste i högre grad ingå i geografisk programverksamhet.

Forskningsbehoven om anpassning och klimatförändringar är många och EU:s sjunde ramprogram för forskning (20072013) lägger stark tonvikt på klimatförändringar. Det stora behovet av forskning inom klimatområdet kommer sannolikt även påverka medlemsländernas egna satsningar på forskning.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Förslaget är ute på ett webbaserat offentligt samråd till den 30 november 2007 och några färdiga svenska ståndpunkter finns därför inte.

Anpassning är ett nödvändigt komplement till utsläppsminskningar. Allmänna svenska ståndpunkter på anpassning är att det, till skillnad från utsläppsminskningar, i stor utsträckning måste ske på regional och lokal nivå. Det kan dock finnas områden där en sammanhållen strategi för anpassning på EU-nivå är motiverad. Den 1 oktober presenterade Klimat- och sårbarhetsutredningen sitt slutbetänkande Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60). Utredningen konstaterar att inom vissa områden t ex jordbruket är Sverige i hög grad beroende av den gemensamma EU-politiken vilket medför att klimatförändringarnas inverkan på området är svår att bedöma. Även Östersjöns sårbarhet i ett förändrat klimat är beroende på åtgärder på EU-nivå. Betänkandet har nu skickats ut på en bred remiss till ca 200 instanser.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Förslaget är ute på ett webbaserat offentligt samråd till den 30 november 2007 så andra medlemsstaters ståndpunkter är inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Förslaget är ute på ett webbaserat offentligt samråd till den 30 november 2007 så institutioners ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget är ute på ett webbaserat offentligt samråd till den 30 november 2007 så remissinstansernas ståndpunkter är inte kända.

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Allmänheten har inbjudits att lämna synpunkter på de centrala frågor som tas upp i slutet av huvudkapitlen i grönboken. EU-institutioner och alla med intresse för frågorna organisationer eller privatpersoner uppmanas bidra till den allmänna diskussion som nu pågår. Detta kan göras dels genom en webbaserad konsultation som pågår fram till den 30 november, dels genom workshops som arrangeras runt om i Europa (t.ex. arrangerades en i Helsingfors den 27-28 september). Denna allmänna konsultation kommer vara ett stöd i Kommissionens fortsatta arbete med det planerade meddelandet om klimatanpassning som planeras till slutet av 2008 samt vidareutvecklingen av annan gemenskapspolitik och åtgärder inom ramen för gemenskapens externa relationer.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

3.3Fackuttryck/termer