Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM99

Vitbok - Talan om skadestånd på grund av brott mot konkurrensreglerna

Näringsdepartementet

2008-05-05

Dokumentbeteckning

KOM(2008) 165

VITBOK om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler

SEC(2008) 404

COMMISSION STAFF WORKING PAPER

SEC(2008) 405

IMPACT ASSESSMENT

Tidigare faktapromemoria i ärendet: 2005/06:FPM45.

Sammanfattning

Varje medborgare eller företag som drabbats av skada på grund av överträdelser av konkurrensreglerna har enligt gemenskapsrätten rätt till skadestånd för sina skador. Vitboken presenterar förslag på åtgärder som ska säkerställa, i större utsträckning än i dag, att alla som drabbats av överträdelser av EG:s konkurrensregler ska ha tillgång till sådana effektiva rättsmedel som kan leda till fullständig kompensation för uppkomna skador.

Regeringen anser att åtgärder som kan leda till en förbättrad effektivitet i detta hänseende ska eftersträvas.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

KOM presenterade i december 2005 en grönbok rörande skadeståndstalan vid överträdelser av konkurrensreglerna1. Syftet med grönboken var att fastställa de viktigaste hindren för ett mer effektivt system för skadeståndsanspråk och att föreslå olika alternativ för ytterligare diskussion och tänkbara åtgärder för att underlätta skadeståndstalan. Grönboken var föremål för öppen konsultation. Europaparlamentet instämde i grönbokens slutsatser och uppmanade kommissionen att utarbeta en vitbok i ämnet.2 Parlamentets resolution utfärdades med beaktande bl.a. av rapporten med titeln Möta utmaningen Lissabonstrategin för tillväxt och utveckling som högnivågruppen presenterade i november 2004. Vitboken presenterades den 3 april 2008, varvid kommissionen också antydde att arbetet utgör en del av Lissabonprocessen och enligt de riktlinjer som utgör Lissabonstrategins policyinstrument framgår bl.a. att ett effektivare genomförande av konkurrenspolitiken ska prioriteras.

1.2Förslagets innehåll

Företag och enskilda har rätt till skadestånd på grund av att andra företag överträder EG:s konkurrensregler. KOM konstaterar dock att trots att möjligheten att väcka talan om skadestånd är tillgänglig, saknas ofta tillräckliga incitament för skadelidande att vända sig till domstol. Vitboken handlar om att göra mål om skadestånd på grund av överträdelser av artiklarna 81 och 82 i fördraget mer effektiva och därmed mer attraktiva för företag och enskilda som drabbats av skador på grund av sådana överträdelser. Sådan skadeståndstalan fyller i första hand funktionen att kompensera dem som lidit skada. Effektiva möjligheter att kräva sådant skadestånd avskräcker företag från att överträda konkurrensreglerna och bidrar därmed till att upprätthålla en effektiv konkurrens i gemenskapen.

1.2.1Talerätt

EG-domstolens praxis ger vid handen att var och en som drabbats av skada på grund av överträdelser av EG:s konkurrensregler har rätt att väcka skadeståndstalan härom vid nationell domstol. Detta gäller även för de s.k. indirekta köparna som är de som inte haft direkt affärskontakt med företaget som överträtt reglerna, men som ändå lidit skada till följd av att det uppkomna överpriset övervältrats till dem längs distributionskedjan.

I nu aktuella mål har ofta varje skadelidande oavsett om de är direkta eller indirekta köpare var och en för sig lidit ganska små skador. För att skapa incitament att söka ersättning även för dessa föreslår KOM två kompletterande varianter av grupptalan. Företrädartalan (representative actions) föreslås väckas av permanent eller med tillfälligt bemyndigande utsedda organ, såsom konsumentorganisationer, myndigheter eller branschorganisationer på identifierade eller, i begränsade fall, identifierbara skadelidandes vägnar. Som komplement till företrädartalan föreslås även kollektiv talan som kan väckas av en grupp drabbade som uttryckligen beslutar sig för att väcka talan tillsammans (opt-in collective actions).

1.2.2Tillgång till bevisning

Konkurrensmål är ofta tyngda av stora mängder relevant fakta. Den centrala bevisningen är dessutom ofta förborgad hos den som överträtt konkurrensreglerna och därför säkerligen svår att få tag i för den som lidit skada på grund av överträdelsen. För att råda bot på denna informationsasymmetri utan att öppna dörren för missbruk föreslår KOM att det införs miniminormer för informationsutbyte mellan parterna. Tillgången till bevisning ska i så fall vara grundad på en redogörelse för de faktiska omständigheterna i målet och stå under domstols kontroll. Efter att ha övertygats om att kärandens talan är rimlig ska domstolen kunna förelägga svaranden att lämna över särskilt angivna kategorier av bevisning, under förutsättning att åtgärden är relevant i målet samt nödvändig och proportionell. Sekretess bör gälla för information lämnad till konkurrensmyndigheter i ärenden om eftergift av konkurrensskadeavgift samt för konkurrensmyndigheters utredningar. För att föreläggandena ska få önskad effekt bör domstolen ges möjlighet att tillräckligt avskräckande kunna sanktionera sitt beslut.

1.2.3Nationella konkurrensmyndigheters beslut blir bindande

För att, enligt KOM:s bedömning, uppnå en mer enhetlig tillämpning av artiklarna 81 och 82 och därigenom en ökad rättssäkerhet samt ökad effektivitet och smidigare förfaranden i mål om skadestånd, föreslår KOM följande. I de fall nationell konkurrensmyndighet eller domstol i lagakraftvunnet beslut konstaterat en överträdelse av konkurrensreglerna, kan nationella domstolar som ska pröva mål om skadestånd på grund av denna överträdelse inte meddela ett avgörande som strider mot förut nämnda beslut. Undantag från sådan bindande verkan såvitt avser beslut fattade i annat land skulle enligt KOM kunna övervägas i analogi med ordre public-undantaget intaget i artikel 34(1) rådets förordning 44/2001 i syfte att skydda svarandes rätt till försvar enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

1.2.4Krav på skuld

I några medlemsstater krävs att den som yrkar skadestånd på grund av överträdelser av konkurrensreglerna ska kunna visa skadegörarens skuld. KOM föreslår en åtgärd som syftar till att klargöra för dessa medlemsstater att när en skadelidande har visat att det förekommit en överträdelse av artikel 81 eller 82, bör den som överträtt bestämmelserna bli ersättningsskyldig för de skador som orsakats såvida vederbörande inte kan visa att överträdelsen var följden av ett verkligt ursäktligt fel.

1.2.5Skadeståndet

EG-domstolen har uttalat att rätten till skadestånd i det här sammanhanget omfattar såväl den faktiska förlusten som intäktsförluster på grund av minskad försäljning samt eventuell dröjsmålsränta. KOM förslår att detta kodifieras i en gemenskapsrättsakt.

Beräkningen av skadeståndets storlek är i dessa sammanhang mycket invecklad och därmed kostsam. Alltför långtgående krav på en exakt beräkning kan leda till att kostnaderna för beräkningen inte kommer att stå i proportion till den lidna skadan. För att underlätta beräkningen av skadeståndet har KOM därför för avsikt att utfärda rambestämmelser med icke-bindande riktlinjer för beräkningen, till exempel genom metoder för ungefärlig beräkning eller förenklade regler om uppskattning av skadan.

1.2.6Övervältring av kostnaderna för överprissättning

I denna del avhandlas rättsliga frågeställningar som uppkommer i samband med att den som drabbats av för höga priser på grund av överträdelser av konkurrensreglerna, överför dessa överpriser till sina kunder genom att anpassa sina priser.

Den första frågan avser det faktum att svaranden i målet om skadestånd som grund för sitt bestridande kan åberopa att käranden inte drabbats av någon skada eftersom skadan förts vidare till kunder i följande säljled. Eftersom grundläggande skadeståndsrättsliga ersättningsprinciper ska gälla föreslår KOM att svaranden bör ha rätt att åberopa denna grund för sitt bestridande samt att beviskraven i detta sammanhang inte bör vara lägre än de krav som ställs på käranden att bevisa skadan.

Även den indirekte köpare3 som för talan om skadestånd har skäl att åberopa övervältring av överpriserna till stöd för sin talan. För den indirekte köparen blir det allt svårare att visa att skadan orsakats av den som överträtt konkurrensreglerna ju längre bort längs distributionskedjan köparen befinner sig. KOM föreslår därför en bevislättnadsregel som innebär att indirekta köpare bör få åberopa den motbevisbara presumtionen att den otillåtna överprissättningen övervältrats på dem i dess helhet. Vid kollektiva, parallella eller på varandra följande käromål av köpare i olika led i distributionskedjan, vill KOM uppmana nationella domstolar att använda sig av de processrättsliga möjligheter som står till buds enligt nationell rätt, gemenskapsrätten och internationell rätt för att undvika både under- och överkompensation i nu aktuella skadeståndsmål.

1.2.7Preskription

Preskriptionstider kan enligt KOM utgöra betydande hinder för den skadelidande som avser att väcka talan om skadestånd på grund av överträdelser av konkurrensreglerna. När det gäller vid vilken tidpunkt preskriptionstiden börjar löpa kan den skadelidande ställas inför praktiska problem vid en pågående eller återkommande överträdelse eller rent av en hemlig överträdelse. KOM föreslår därför att preskriptionstiden inte ska börja löpa förrän överträdelsen upphör, om det är fråga om fortlöpande eller upprepade överträdelser eller innan den skadelidande rimligen kan förväntas ha fått kännedom om överträdelsen och den skada den inneburit.

En talan om skadestånd är ibland beroende av om en överträdelse kan fastställas i samband den utredning och det mål om konkurrensskadeavgift som initierats av en konkurrensmyndighet. Lång tid kan härvid gå innan överträdelsen slutligen fastställts. För att undvika att preskription i det här läget hinner inträda innan den skadelidande hinner väcka talan om skadestånd föreslår KOM att en ny preskriptionstid på åtminstone två år börjar löpa när det överträdelsebeslut som den skadelidande är beroende av har vunnit laga kraft.

1.2.8Rättegångskostnader

Regler om fördelning av rättegångskostnader spelar stor roll för om en process ska komma till stånd eller inte. Detta gäller inte minst mål om skadestånd på grund av överträdelser av konkurrensreglerna eftersom dessa processer ofta är särskilt kostsamma att driva. KOM uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att, som ett sätt att minska kostnaderna, utforma förfaranderegler som främjar förlikningar, att bestämma ansökningsavgifter till en lämplig nivå så att dessa inte avhåller skadelidande från att väcka talan om skadestånd, samt slutligen att skapa en möjlighet för domstolen att, helst innan rättegången inleds och i motiverade fall, utfärda beslut om rättegångskostnaderna som skulle innebära en garanti att käranden inte behöver bära alla svarandens kostnader även om målet skulle gå förlorat.

1.2.9Reglerna om eftergift i förhållande till talan om skadestånd

För att upprätthålla konkurrensreglernas effektiva genomslag måste eftergiftsprogrammen vara attraktiva. En ökad möjlighet för de skadelidande att få ersättning för sina skador på grund av överträdelser får inte innebära att företag som överträtt konkurrensreglerna drar sig för att anmäla den överträdelse de deltagit i. KOM föreslår därför att den information ett företag lämnat till konkurrensmyndigheten i ett ärende om eftergift ska skyddas av sekretess oavsett om ansökan om eftergift bifalls, avslås eller inte leder till beslut.

KOM vill i detta sammanhang även hämta in synpunkter på ett nytt förslag i förhållande till vad som diskuterades i grönboken. Förslaget innebär att skadeståndsansvaret skulle begränsas för det företag som framgångsrikt ansökt om eftergift, på så sätt att företaget endast skulle ansvara för skador som drabbat direkta köpare eller köpare i följande senare säljled som kan härleda ett kontraktsförhållande till detta företag.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

1.3.1EG:s konkurrensregler

De materiella reglerna i EG:s konkurrensrätt är direkt tillämpliga och gäller i Sverige.

De grundläggande konkurrensreglerna finns i artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. Artikel 81 reglerar samarbete mellan företag. Artikel 82 gäller missbruk av en dominerande ställning.

Någon uttrycklig bestämmelse om rätt till skadestånd på grund av överträdelse av artikel 81 eller 82 finns inte inom EG-rätten. Vissa skadeståndsrättsliga principer har dock utvecklats i EG-domstolens praxis. Rätten till skadestånd för överträdelse av EG:s konkurrensregler torde vara beroende av tillämplig nationell rätt. Om nationell rätt ger en möjlighet till skadestånd vid överträdelser av nationell konkurrensrätt, ska även överträdelser av EG:s konkurrensrätt ha motsvarande följder.

1.3.2Svenska bestämmelser

Konkurrenslagen

Konkurrenslagen (1993:20) har i stor utsträckning EG-rätten som förebild och innehåller i likhet med EG-rätten förbud mot konkurrensbegränsande samarbete i 6 § och mot missbruk av dominerande ställning i 19 §.

Regler om skadestånd finns i 33 § konkurrenslagen. Paragrafen anger att om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden i 6 eller 19 § eller i artikel 81 eller 82 i EG-fördraget, ska företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer. Även andra än företag och avtalsparter har rätt till skadestånd med stöd av bestämmelsen. Preskriptionstiden för denna rätt till skadestånd är tio år efter skadans uppkomst. Preskriptionstiden avbryts enligt 7 § preskriptionslagen (1981:180) och ny tid börjar löpa från den dag dom eller slutligt beslut meddelats i mål om skadeståndet.

Rättegångsregler

Av 35 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att det enligt svensk processrätt råder fri bevisprövning. Det innebär dels att all bevisning, oavsett hur den åtkommits, får användas som bevisning (fri bevisföring), dels att domstolen vid värderingen av den åberopade bevisningen inte är bunden av legala regler (fri bevisvärdering).

Enligt 38 kap. 2 § rättegångsbalken gäller som huvudregel att den som innehar skriftlig handling, som kan antas äga betydelse som bevis, är skyldig att förete handlingen. Domstolen kan med stöd av 4 § samma kapitel förelägga den som är skyldig att förete skriftlig handling som bevis att också förete handlingen (editionsföreläggande). Sådant föreläggande kan enligt 5 § samma kapitel förenas med vite.

Grupptalan kan föras vid svensk domstol i enlighet med lagen (2002:599) om grupprättegång. Sådan grupptalan bygger helt på principen om opt-in, vilket innebär att bara de som aktivt anmäler intresse omfattas av talan.

Enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken gäller såsom huvudregel att den som räknas som tappande part i ett tvistemål ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Ersättning för rättegångkostnad ska enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken fullt motsvara kostnaderna för både förberedelse inför och genomförande av rättegången.

1.3.3Förslagens effekter på gällande svenska bestämmelser

Inledningsvis bör nämnas att det inte står helt klart på varje punkt vad KOM ser framför sig för slutlig reglering av sina förslag. Det är endast såvitt avser vad rätten till skadestånd omfattar samt beräkningen av skadeståndets storlek som KOM uttalar i vilken form förslagen slutligen kommer att presenteras; omfattningen av rätten till skadestånd bör kodifieras i en gemenskapsrättsakt medan beräkningsmodeller kan tas in i rambestämmelser. När det gäller frågor om rättegångskostnader m.m. synes KOM avse att utarbeta rekommendationer.

Oavsett i vilken form förslagen slutligen presenteras kommer gällande svensk rätt att påverkas i viss utsträckning. Några kommentarer bör lämnas såvitt avser KOM:s uttalanden i vitboken om grupptalan, om övervältring av kostnader på grund av överprissättning, om bindande verkan hos konkurrensmyndighetens beslut, om tidiga beslut om rättegångskostnader samt om begränsad skadeståndsskyldighet för företaget som framgångsrikt ansökt om eftergift. I övriga delar bedöms förslagen inte innebära annat än smärre ändringar i svensk rätt.

Grupptalan

I denna del har KOM föreslagit två kompletterande varianter av grupptaleformen. Den ena avser en representationstalan och avser en möjlighet för särskilt utsedda organ att föra talan för en bestämd krets skadelidande eller i undantagsfall för en krets som är möjlig att med vissa kriterier fastställa. Organen skulle enligt förslaget kunna utses på förhand att företräda legitima och avgränsade intressen. Enligt förslaget skulle även redan befintliga organ vars huvudsakliga uppgift är att skydda dess medlemmars avgränsande intressen, utan att för den skull i första hand vara till för att väcka talan om skadestånd, kunna utses för ett visst mål att föra talan för sina medlemmar.

Att såsom KOM föreslår möjliggöra för dessa organ att företräda även grupper av skadelidande som inte nödvändigtvis är helt avgränsade, överensstämmer inte fullt ut med den svenska regleringen i lagen om grupprättegång som bara tillåter att helt identifierade grupper blir företrädda i sådana mål.

Övervältring av kostnader på grund av överprissättning

KOM har alltså i denna del bl.a. föreslagit en bevislättnadsregel i form av en motbevisbar presumtion. Det föreslås nämligen att det ska vara möjligt för den indirekte köparen att utgå från att alla överpriser som orsakats av överträdelsen av konkurrensreglerna har förts vidare genom distributionsleden till den indirekte köparen.

Effekterna av förslaget är svåra att överblicka. Vad KOM föreslagit i denna del motsvaras inte av svenska bestämmelser.

Konkurrensmyndighetens beslut får bindande verkan i efterföljande skadeståndsmål

KOM har i denna del föreslagit att om en nationell konkurrensmyndighet eller domstol i lagakraftvunnet beslut konstaterat en överträdelse av konkurrensreglerna, så ska nationella domstolar som ska pröva mål om skadestånd på grund av denna överträdelse inte kunna meddela ett avgörande som strider mot förut nämnda beslut.

I svensk rätt gäller, som nämnts, att domstolen har fritt att bedöma värdet av den presenterade bevisningen. Ett åberopat beslut av en konkurrensmyndighet som fastställer att överträdelse har förekommit innebär alltså inte enligt svensk rätt ett bindande bevis för domstolen att överträdelsen förekommit. Däremot skulle beslutet förmodligen ha en stark bevisverkan i målet. Vad KOM föreslagit i denna del motsvaras alltså inte av svenska regler och kan knappast anses vara förenligt med den fria bevisvärderingens princip.

Beslut om begränsat ansvar för rättegångskostnader

KOM har uppmanat medlemsstaterna att överväga nödvändiga justeringar av reglerna om rättegångskostnadernas fördelning för att öka incitamenten att väcka talan om skadestånd på grund av överträdelser av konkurrensreglerna. KOM har bl.a. uppmanat medlemsstaterna att ge nationella domstolar möjlighet att, helst innan rättegången inleds, utfärda beslut om rättegångskostnaderna som i vissa motiverade fall avviker från de normala kostnadsreglerna. Sådana kostnadsbeslut skulle, enligt KOM, garantera att käranden inte behöver bära alla svarandens kostnader även om han skulle förlora rättegången.

En regel med nämnda innehåll skulle inte stämma överens med vad som gäller om rättegångskostnaders fördelning enligt 18 kap. rättegångsbalken. KOM, som tagit till sig synpunkterna lämnade under behandlingen av grönboken, föreslår dock inte någon preciserad ändring i nationella rättssystem, utan presenterar bara en uppmaning till medlemsstaterna. Detta innebär att inte heller detta förslag bör få någon effekt på gällande svenska bestämmelser.

KOM har vidare uppmanat medlemsstaterna att i nu aktuella mål införa och använda möjligheter till förlikning. I denna del motsvaras uppmaningen av svensk rätt.

Begränsad skadeståndsskyldighet

KOM har i denna del för närmare överväganden presenterat ett förslag som är nytt i förhållande till grönbokens förslag. Förslaget innebär att skadeståndsskyldigheten skulle begränsas för det företag som framgångsrikt ansökt om eftergift och endast omfatta de skadelidande som haft ett obligationsrättsligt förhållande, direkt eller indirekt, med detta företag.

Någon svensk motsvarighet till den föreslagna regeln finns inte. Att införa den skulle innebära en smärre justering av skadeståndsbestämmelsen i 33 § konkurrenslagen.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Syftet med förslagen är att effektivisera förfarandena och underlätta förande av talan om skadestånd på grund av överträdelser av konkurrensreglerna. Detta ska ske utan att skapa förutsättningar att utnyttja systemet för väckande av grundlösa mål. Att underlätta förande av talan kan leda till att fler mål väcks i domstol och därmed att domstolsväsendet får dras med högre kostnader. Ett i det här avseendet effektivare system ska samtidigt leda till att det blir lättare att få ersättning för uppkomna skador. Bättre möjligheter till detta bör i sin tur avhålla företag från att överträda konkurrensreglerna vilket i sin tur bör leda till att skadeståndsmålen blir färre. Eventuella merkostnader bedöms därmed kunna rymmas inom ram. Sammantaget ska förslagen därmed leda till en effektivare konkurrens och därmed bättre utnyttjande av samhällets resurser till nytta för samhället och konsumenterna.

KOM har gjort en konsekvensanalys4 som har presenterats tillsammans med vitboken. Resultatet av analysen är att förslagen har positiva effekter för konkurrensen på den europeiska marknaden.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

En effektivare konkurrensrätt är enligt regeringens mening eftersträvansvärd. Regeringen har därför en positiv inställning till förslag som kan leda till detta. Vitbokens förslag är också till stor del sådana att de kan leda till effektivare möjligheter för skadelidande att få ersättning för sina skador. Den svenska ståndpunkten är därför övergripande positiv.

Vissa av vitbokens förslag kan dock ifrågasättas, bl.a. i fråga om de verkligen leder till ett effektivare system. Detta gäller särskilt frågan om den indirekte köparens eventuella rätt att förutsätta att överpriser som orsakats av överträdelsen av konkurrensreglerna förts vidare genom distributionsleden till honom eller henne. För det första kan det ifrågasättas om en presumtionsregel över huvud taget är lämplig och för det andra kan det inte uteslutas att den föreslagna regeln leder till att systemet blir mer invecklat än i dag, vilket skulle motverka syftet med förslaget i sig.

KOM:s förslag om bindande verkan av bl.a. nationella konkurrensmyndigheters beslut utgör i sig en inskränkning av den fria bevisprövningens princip. Det kan även ifrågasättas om förslaget leder till effektivare handläggning i praktiken eftersom ett beslut av en sådan myndighet redan idag oftast har avgörande bevisvärde. För att inte domstolarna ska tvingas att t.ex. lägga uppenbart felaktiga myndighetsbeslut till grund för sina bedömningar i skadeståndsmål bör alternativa lösningar övervägas. Det är viktigt att ett grundläggande rättssäkerhetsperspektiv ligger till grund för detta arbete.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

I detta skede förekommer inga deklarerade ståndpunkter.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet utfärdade den 25 april 2007 en resolution om grönboken vari parlamentet uppmanande KOM att utarbeta en vitbok. Parlamentets synpunkter överensstämmer i huvudsak med vad som nu presenterats i vitboken. I någon del ville dock parlamentet föreslå längre gående åtgärder, såsom att det när det är fråga om karteller skulle vara möjligt att döma ut skadestånd som är dubbelt så stora som skadan.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Grönboken remissbehandlades. Då yttrades farhågor över vissa av KOM:s dåvarande förslag. Regeringen yttrade sig över grönboken och tog då upp flera av de farhågor som remissinstanserna hade. KOM har i vitboken till stor del tagit till sig dessa.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Det anges ingen rättslig grund för förslagen i vitboken. Rättsliga grunder skulle dock kunna stå att finna i följande artiklar.

Artikel 65 om juridiskt samarbete inom civilrätten. Frågan är dock om denna artikel kommer att vara lämplig eftersom det till denna finns undantag i vissa länders anslutningsfördrag.

Artikel 83 om behovet av gemensamma regler för att få en effektiv tillämpning av artiklarna 81 och 82 (de centrala konkurrensreglerna).

Artikel 95 om tillnärmning av inhemska bestämmelser för att skapa en effektiv intern marknad.

Artikel 308 som anger gemenskapens restkompetens.

Hur förfarandet ska gå till och hur Europaparlamentet ska höras beror på vilken rättslig grund som slutligen kommer att anges för förslagen till gemenskapsrättsakt.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

KOM anför att det är endast genom att lägga fast grundläggande principer om skadeståndstalan på grund av överträdelser av konkurrensreglerna i en gemenskapsrättsakt som man kan garantera skadelidande i grunden behandlas lika oberoende av var målet väcks och vilken lagstiftning som tillämpas. KOM anför vidare att därmed kan kostsam s.k. forum-shopping undvikas. Detta kan enligt KOM bara uppnås med hjälp av en gemenskapsrättsakt.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Det offentliga samrådet avseende vitboken varar till den 15 juli 2008. Det finns inom Regeringskansliet en beredskap för att arbetet med vitboken så småningom befinner sig under rådets behandling vid tiden för det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Arbetet med vitboken får också anses ingå i Lissabonprocessen.

4.2Fackuttryck / termer


[1]

KOM(2005) 672 Grönbok Skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler.

[2]

Europaparlamentets resolution av den 25 april 2007 om grönboken om skadeståndstalan vid överträdelse av EG:s antitrustregler (2006/2207(INI)).

[3]

Se avsnitt 1.2.1.

[4]

Impact Assessment SEC(2008) 405.