Kommissionen föreslår en revidering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (mottagandedirektivet). Enligt kommissionen är syftet med förslaget att skapa ett mer likvärdigt mottagande av asylsökande inom den europeiska unionen och att på så sätt bland annat minska problemen med sekundära förflyttningar mellan medlemsstaterna, det vill säga när asylsökande förflyttar sig från en medlemsstat till en annan för att där på nytt ansöka om asyl.
Regeringen eftersträvar ett fördjupat samarbete inom asylområdet och är positiv till förändringar som syftar till att de generella mottagandevillkoren inom den europeiska unionen förbättras. Det är viktigt att mottagandevillkoren blir mer likvärdiga inom unionen för att på så sätt bland annat minska problemen med sekundär förflyttning mellan medlemsstaterna.
Mottagandevillkoren i direktivet ska dock vara ändamålsenligt utformade och i överensstämmelse med övriga rättsakter på asylområdet. Systemet måste utformas så att både rättsäkerheten för den enskilde och effektiviteten i handläggningen garanteras. Ett gemensamt europeiskt asylsystem måste ha så korta handläggningstider som möjligt.
1.1 Ärendets bakgrund
I Haagprogrammet från år 2004 slog medlemsstaterna fast att målet för den andra fasen i arbetet med att införa ett gemensamt europeiskt asylsystem är att ett gemensamt förfarande och enhetlig status för personer som har rätt till skydd ska införas senast år 2010. I Haagprogrammet gavs kommissionen i uppdrag att utvärdera de befintliga rättsakterna och att ge förslag till Europarlamentet och rådet beträffande ändringar och nya rättsakter. I juni 2007 redovisade kommissionen en grönbok om det framtida europeiska asylsystemet1 som därefter diskuterades med medlemsstaterna, olika intresseorganisationer och institutioner. Den 26 november 2007 presenterade kommissionen en utvärderingsrapport om tillämpningen av det nuvarande mottagandedirektivet.2 I utvärderingen konstaterades att direktivet överlag införlivats på ett tillfredsställande sätt i medlemsstaterna, även om ett flertal brister kunde konstateras. Enligt kommissionen är bristerna hänförliga till att direktivet i dess nuvarande form ger för stort handlingsutrymme till medlemsstaterna vad gäller utformningen av de nationella mottagandevillkoren.
I juni 2008 tillkännagav kommissionen i meddelandet Strategisk plan för asylpolitiken Ett integrerat grepp på skyddsfrågor över hela EU [KOM(2008) 360 slutlig] sin avsikt att föreslå förändringar i befintliga rättsakter på asylområdet, som ett led i den andra fasen i arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem. Förslaget beträffande revision av mottagandedirektivet antogs av kommissionen den 3 december 2008.
1.2 Förslagets innehåll
Enligt kommissionen syftar förslaget till att skapa mer likvärdiga mottagandevillkor för asylsökande inom den europeiska unionen för att på så sätt bland annat minska problemen med så kallade sekundära förflyttningar av asylsökande mellan medlemsstaterna i den mån dessa är hänförliga till brister i och ojämlikheter mellan de nationella mottagandesystemen.
Det föreslagna reviderade direktivet anger miniminormer vilket innebär att medlemsstaterna får införa eller bibehålla mer förmånliga bestämmelser om mottagandevillkor för asylsökande.
Enligt kommissionens förslag ska direktivets tillämpningsområde utvidgas till att omfatta personer som ansöker om subsidiärt skydd i enlighet med skyddsgrundsdirektivet3. Kommissionen föreslår också att det tydligare ska framgå av direktivet att det är tillämpligt på alla platser och i alla lokaler där asylsökande vistas.
Kretsen av familjemedlemmar till en asylsökande som omfattas av direktivets bestämmelser utvidgas enligt förslaget. Kommissionen föreslår även att en tydligare definition av begreppet underårig införs i direktivet. En underårig ska enligt förslaget vara en person under 18 år.
Kommissionen föreslår att asylsökande ska få tillträde till arbetsmarknaden senast sex månader efter att asylansökan lämnats in. Medlemsstaterna ska, enligt förslaget, besluta om de villkor som gäller för asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden.
Kommissionen föreslår en precisering av miniminivåerna beträffande de materiella mottagandevillkoren samt ändringar i bestämmelserna om under vilka förutsättningar sådana förmåner kan inskränkas och förfarandet vid ett eventuellt överklagande av en sådan inskränkning.
Kommissionen föreslår vidare bestämmelser för att tydliggöra att nödvändig behandling av sjukdom även inkluderar behandling av psykisk störning. Förändringar föreslås även beträffande under vilka förutsättningar personer med särskilda behov ska erbjudas vård.
Kommissionen föreslår att utförliga bestämmelser om förfarandet och möjligheten att ta asylsökande i förvar samt behandlingen av förvarstagna införs i direktivet. Särskilda bestämmelser föreslås beträffande villkor rörande förvar av personer med särskilda behov.
Kretsen av personer som enligt direktivet ska anses ha särskilda behov utvidgas enligt kommissionens förslag till att även omfatta personer som lider av psykisk ohälsa och offer för människohandel. Dessutom föreslås införande av mer detaljerade regler angående bland annat identifierandet av personer med särskilda behov, förebyggande åtgärder och stödåtgärder.
Kommissionen föreslår ändringar beträffande under vilka förutsättningar underåriga ska ha tillgång till utbildning och förberedande undervisning.
För att kommissionen ska kunna följa upp tillämpningen av direktivet, föreslår kommissionen att medlemsstaterna årligen ska redovisa en rapport som innehåller bland annat statistiska uppgifter om antalet personer inskrivna i mottagandesystemet, antalet personer med särskilda behov samt antalet asylsökande som har tillgång till arbetsmarknaden och hur många asylsökande som arbetar och inom vilka sektorer. Medlemsstaterna ska enligt förslaget införa mekanismer för nationell uppföljning och tillsyn av nivån på mottagandevillkoren.
1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
De svenska reglerna rörande mottagandevillkor återfinns huvudsakligen i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och utlänningslagen (2005:716) samt inom regelverken för andra berörda områden såsom t.ex. hälso- och sjukvårdslagstiftning. En preliminär bedömning är att förslaget i dess nuvarande form skulle innebära författningsändringar i gällande regelverk och särskilt i utlänningslagen. De närmare rättsliga konsekvenserna och överensstämmelsen med det gällande regelverket analyseras för närvarande inom Regeringskansliet.
1.4 Budgetära konsekvenser / konsekvensanalys
Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. En preliminär bedömning är att införandet av förslagets bestämmelser skulle kunna komma att medföra vissa ökade kostnader. Dessa bedöms dock för närvarande rymmas inom nuvarande anslagsramar.
2.1 Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen eftersträvar ett fördjupat samarbete inom asylområdet och välkomnar förändringar som syftar till att de generella mottagandevillkoren inom den europeiska unionen förbättras. Det är viktigt att mottagandevillkoren blir mer likvärdiga inom unionen för att på så sätt bland annat minska problemen med sekundär förflyttning mellan medlemsstaterna.
Kommissionens förslag avseende ökad detaljreglering av mottagandearbetet beträffande personer med särskilda behov är dock inte alltid ändamålsenligt utformade och riskerar att föra med sig en ökad administration och därmed längre handläggningstider. Dessutom är de föreslagna bestämmelserna gällande förvar inte i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i återvändandedirektivet som antogs den 9 december 2008 av Europaparlamentet och rådet.4 Regeringen anser att det är nödvändigt att samtliga beståndsdelar av det framtida gemensamma asylsystemet korresponderar med varandra och bildar en välfungerande enhet. Systemet måste utformas så att både rättsäkerheten för den enskilde och effektiviteten i handläggningen garanteras. Ett gemensamt europeiskt asylsystem måste ha så korta handläggningstider som möjligt.
-
Europarlamentet har ännu inte yttrat sig.
Ännu ej kända. Förslaget har remitterats till Migrationsverket och andra myndigheter och organisationer.
Kommissionen anger att den rättsliga grunden för förslaget är artikel 63(1) b i EG-fördraget. Beslut fattas med kvalificerad majoritet i rådet och Europaparlamentet är medbeslutande.
Förslaget innebär en revidering av gällande regelverk på området. Preliminärt bedöms förslaget vara acceptabelt både från subsidiaritets- och proportionalitetssynpunkt.
Förslaget kommer att förhandlas i rådet med början under det tjeckiska ordförandeskapet våren 2009.
[1] | Grönbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet. KOM(2007) 301 slutlig. |
[2] | Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. KOM(2007) 745 slutlig. |
[3] | Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet. |
[4] | Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. |