Regeringskansliet

Faktapromemoria 2009/10:FPM31

Meddelande om finansiering av EU:s strategiska energiteknikplan (SET-Plan)

Näringsdepartementet

2009-11-24

Dokumentbeteckning

KOM (2009) 519

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)

Sammanfattning

Den europeiska strategiska planen för energiteknik (SET-planen) är ett sätt att försöka samordna europeisk forskning och teknikutveckling inom energi-området. I meddelandet En europeisk strategisk plan för energi-teknik som lades fram 2007 pekade kommissionen på behovet av ny teknik för att nå EU:s energi- och klimatmål och föreslog ett antal initiativ för att snabba på utvecklingen. Man presenterade dock inget förslag till finansiering, varför man av rådet ombads återkomma med ett nytt meddelande om detta.

Nu föreligger det s.k. finansieringsmeddelandet i vilket kommissionen före-slår att offentliga och privata investeringar i utvecklingen av koldioxid-snål energiteknik ska öka kraftigt under den kommande tioårs-perioden, från sammanlagt cirka 3 miljarder euro per år idag till 8 miljarder euro per år. Upp-skattningen av hur mycket medel som behövs är baserad på planer som tagits fram för sju prioriterade teknikområden (koldioxid-infångning- och lag-ring, solel, vindkraft, bioenergi, fission, smarta elnät och smarta städer) och beräknade behov för ett par tvärgående initiativ (energi-inriktad grund-forsk-ning och samarbete mellan energi-forsk-nings-institut) som också ingår i SET-planen. Målet med satsningarna är att bidra till att uppfylla energi- och klimat-målen, skapa nya arbetstillfällen och stärka tillväxt och konkurrens-kraft.

Kommissionens förslag bygger på behovet av snabba åtgärder och ett samordnat agerande inom EU för att sänka kostnaderna för genomförandet av SET-planen.

Ett antal möjliga finansieringskällor anges, bl.a. näringslivet, medlems-ländernas forskningsprogram, EU:s ramprogram för forskning, andra EU-program och Europeiska investeringsbanken. Vem som ska betala för vad framgår inte men kommissionen föreslår bl.a. att relevanta EU-program ska fokuseras på initiativen i SET-planen och att det nya instrumentet gemensam programplanering (joint programming) ska användas för att samordna medlems-ländernas insatser inom området. Kommissionen ber i meddelandet om medlemsländernas klartecken för att, baserat på de presenterade teknik-planerna, utveckla form och innehåll för s.k. näringslivs-initiativ (public-private partnerships) inom dessa teknikområden. Vidare föreslås att det inter-nationella samarbetet inom energi-FoU ska stärkas.

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om finansieringen av EU:s energiteknikplan. En omställning av energisystemen för att nå målen för 2020 kan komma att kräva ökade investeringar i forskning, utveckling och demonstration. Målen för 2020 kan till stor del uppfyllas med befintlig teknik, men därefter behövs en sådan genomgripande utveckling av energisystemet att forskning och ny teknik är avgörande för att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser. Utveckling av teknik för produktion av bl.a. förnybar energi samt effektiv energianvändning kan dessutom bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa nya arbetstillfällen inom energisektorn. Regeringen anser dock att det är beklagligt att kommissionen inte varit mer konkreta vad gäller förslagen till finansieringslösningar.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Meddelandet En europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-plan) lades fram av kommissionen den 22 november 2007. I meddelandet utgick kommissionen från behovet av ny teknik för att kunna uppnå de mål som satts upp för utsläpp för växt-hus-gaser, förnybar energi och energi-effektivitet till 2020 och 2050, och föreslog ett mer samlat grepp det gäller styrning och finansiering av forskning, utveckling och demonstration inom energi-området. Det handlade om att komplettera det som sker inom ramprogrammet för forskning med ökad gemensam planering, ökat internationellt samarbete och ökat utnyttjande av den inre marknaden för att accelerera teknikutvecklingen inom energi-området.

I SET-planen föreslogs att ett antal s.k. europeiska näringslivsinitiativ skulle inrättas för att stärka forskning och innovation och mobilisera kritisk massa inom vissa utpekade energiteknikområden. Kommissionen föreslog att följande sex näringslivsinitiativ skulle prioriteras:

Vindkraft

Solel (elproduktion med solceller och högtemperatursolvärme)

Bioenergi inklusive biodrivmedel

Avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS)

Elnätsfrågor

Kärnkraft (nästa generations fission)

TTE-rådet antog rådsslutsatser den 28 februari 2008 som i stort gav kommissionen stöd för den föreslagna ansatsen, men betonade behovet av ytter-ligare åtgärder på efterfrågesidan (energieffektivisering). Eftersom finansieringen av de föreslagna initiativen inte hanterades i SET-plans-meddelandet uppmanades kommissionen att återkomma med ett förslag om finansiering.

1.2Förslagets innehåll

Meddelandet om finansiering av s.k. koldioxidsnåla tekniker (Investing in the Development of Low Carbon Technologies COM(2009) 519 final) lades fram av kommissionen den 7 oktober. Meddelandets kontext är EUs energi- och klimatpolicy, i vilken SET-planen kan sägas vara teknikbenet. För att nå energi- och klimatmålen krävs en genomgripande omställning av energi-systemen. För detta behövs omfattande FoU och demonstration av ny teknik. Det som behöver finansieras är, enligt meddelandet:

European Industrial Initiatives, vilka föreslås utformas som privat-offentliga partnerskap, inom områdena vindkraft, solel, bioenergi, CCS, fission, smarta elnät och smarta städer (ett nytt initiativ inom energieffektivisering). Finansieringsbehovet har beräknats utifrån respektive områdes tids- och prissatta teknikplanerna. Behovet för vart och ett av initiativen redo-visas nedan.

Fortsatt finansiering efter 2013 av det s.k. Joint Technology Initiative (JTI) om bränsleceller och vätgas som startade 2007.

Den europeiska energiforskningsalliansen (European Energy Research Alliance, EERA) som planerar gemensamma forsknings-program inom olika områden.

Långsiktig, grundläggande energiforskning med potential att ställa om energisystemen.

Urvalet av vilka tekniker/initiativ som bör finansieras har baserats på kriterierna europeiskt mervärde, aktörernas vilja att hjälpas åt och bidra till teknikutvecklingen, samt potential att bidra till energisystemets utveckling. För de utvalda teknikerna/initiativen har detaljerade och kostnadssatta planer för forskning, utveckling och demonstration tagits fram. Dessa presenteras i en bilaga till meddelandet (COM(2009)519).

1.2.1Finansieringsbehov för näringslivsinitiativen

Finansieringsbehovet för vindkraftinitiativet uppgår, enligt kommissionen, till 6 miljarder euro under perioden 20102020. Satsningen ska bidra till att sänka kostnaderna, kartlägga vindpotentialen i EU, öka andelen havsbaserad vindkraft och lösa problemen med integration i elnätet. Insatserna beräknas leda till att vindkraft blir ekonomiskt konkurrenskraftigt jämför med konventionell teknik och kan producera 20% av elbehovet i EU 2020 och 33% 2030. Fler än 250 000 jobb beräknas skapas.

Solenergiinitiativet, i vilket solceller (photovoltaics PV) och koncen-trerad solel (concentrated solar power CSP) ingår beräknas kosta totalt 16 miljarder euro under den kommande tioårsperioden. Målet är att solel ska bli konkurrenskraftigt och nå massmarknaderna. Om de föreslagna sats-ningarna görs och kompletteras med marknadsstödjande åtgärder kan solel svara för upp till 15% av EU:s elbehov 2020 och fler än 200 000 kvalificerade jobb kan skapas.

Elnätsinitiativet beräknas kosta 2 miljarder euro. Målet är att ett utvecklat elnät ska kunna bidra till att skapa en verklig inre marknad för el, möjliggöra avsevärt ökad användning av förnybar el och underlätta relationerna mellan kunder och leverantörer av el, inklusive introduktion av nya tjänster som kan leda till ökad energieffektivisering. År 2020 ska 50% av elnätet i Europa vara smart och bl.a. möjliggöra integrering av en mycket stor andel förnybar elproduktion från t.ex. vindkraft.

Bioenergiinitiativet beräknas kosta totalt 9 miljarder euro de kommande tio åren. Målet är att göra hållbar bioenergianvändning kommersiell i fler länder och för fler ändamål, inklusive kraftvärmeproduktion och biodrivmedel. Om satsningen görs kan bioenergi som uppfyller EUs hållbarhets-kriterier stå för 14% av EU:s energiförsörjning 2020 och fler än 200 000 lokala arbetstillfällen skapas.

Det föreslagna initiativet om koldioxidinfångning- och lagring (CCS) beräknas kosta sammanlagt 13 miljarder euro under de kommande tio åren. Målet är att minska kostnaden per infångat och lagrat ton koldioxid till The 30-50 euro 2020 och på så vis göra CCS kostnadseffektivt förutsatt att det sätts ett motsvarande pris på utsläpp av koldioxid. CCS kommer, enligt kommissionen, att vara avgörande för om EU ska kunna nå en nära koldioxidfri elproduktion till 2050.

När det gäller kärnkraft (fission) föreslås tekniken för nästa generation reaktorer, generation-IV, utvecklas. Totalt beräknas 7 miljarder euro behövas i offentliga och privata investeringar i Europa under de närmaste tio åren. Senast 2020 bör de första generation IV-prototyperna vara i drift. De första kraftvärmereaktorerna kan också komma att demonstreras i kombination med industriprocesser.

Initiativet Smart Cities inom området energi-effektivisering fanns inte med i den ursprungliga SET-planen men har tillkommit på begäran av rådet. Initiativet beräknas kosta totalt 11 miljarder euro under den kommande tioårsperioden. Initiativet syftar till att skapa förutsättningar för en massmarknad för energieffektiviseringsteknik. Initiativet kommer att stödja städer (t.ex. från borgmästarförsamlingen Covenant of Mayors) med pionjärverksamhet inom framtidens byggnader, energinät och transport-system. Under perioden fram till 2020 ska initiativet föra 2530 europeiska städer till främsta ledet när det gäller koldioxidsnål ekonomi och visa om det är praktiskt möjligt att gå mot en 40-procentig minskning av utsläppen av växthusgaser.

Utöver de föreslagna nya näringslivsinitiativen finns ett pågående s.k. gemensamt teknikinitiativ (Joint Tech-nology Initiative JTI) om vätgas och bränsleceller, vilket kommissionen föreslår ska få förlängd och ökad finansiering. Initiativet har idag en budget för perioden 2008-2013 på 470 miljoner euro från kommissionen och lika mycket från näringslivet. Kommissionen uppskattar det ytterliggare medelsbehovet, inklusive privat och offentlig finansiering, till 5 miljarder euro för perioden 2013-2020. Målet är att utveckla kostnadseffektiva bränslecells- och vätgastekniker för olika tillämpningar.

1.2.2European Energy Research Alliance

Den europeiska alliansen för energiforskning (European Energy Research Alliance EERA) är ett samarbete mellan nationella energi-forskningsinstitut som syftar till gemensam planering och genomförande av forsknings-program. Alliansen bildades 2008. Universitet kan delta i alliansen genom den europeiska sammanslutningen av universitet (European University Association). Under de närmaste två åren kommer alliansen att lansera och genomföra gemensamma forskningsprogram inom de områden som utpekas i SET-planen. Man kommer att samarbeta med näringslivsinitiativen för att tillse att den verksamhet som bedrivs har relevans för industrin. Kommissionen beräknar att alliansen kan utvidga sin verksamhet till att omfatta ytterligare offentliga medel från EU och medlemsstaterna totalt om 5 miljarder euro under de kommande tio åren.

1.2.3Andra aktiviteter

Kommissionen granskar även andra energitekniker, såsom havsbaserad förnybar energi, energilagring och uppvärmning och kylning baserad på förnybar energi.

Fusion bedöms i SET-planen vara lovande på lång sikt. Mycket stora investeringar behövs dock för uppbyggnadsfasen.

För att behärska andra nya tekniker som drivmedel från solljus, halvledarljuskällor med lång livslängd och batterier med ultrahög lagringskapacitet behövs omfattande grundforskning. Grund-forskningen är enligt meddelandet underfinansierad i EU. För att lägga grunden för framtida konkurrenskraft i förhållande till den starka internationella konkurrensen föreslår kommissionen att ytterligare 1 miljard euro avsättas för grund-forskning under de närmaste tio åren.

Vid sidan av energiforskningsalliansen (EERA) föreslår kommissionen att andra vetenskaps- och forskningsnoder aktiveras för att arbeta med energi- och klimatrelaterade problem. Sammanhållningspolitiken (Cohesion Policy) ger utrymme för investeringar i forskningskapacitet. Europeiska tekniska institutets (EIT) föreslagna kunskaps- och innovations-centra (KIC) inom områdena hållbar energi och anpassning till klimatförändringar föreslås också samordnas med SET-planen. Årsbudgeten för ett KIC beräknas uppgå till 50100 miljoner euro, varav en fjärdedel ska komma från EIT.

1.2.4Internationellt samarbete

Samarbete om teknikutveckling kommer att vara en viktig fråga under klimatförhandlingarna i Köpenhamn. EU vill, liksom G20-länderna, bidra till ökade investeringar i koldioxidsnål teknik och tillhandahålla finansiering och teknisk expertis för projekt. I detta ingår, enligt kommissionen, att bidra till spridning av ny energiteknik till utvecklings-länder, under förutsättning att immateriella rättigheter kan skyddas.

EU vill även stärka samarbetet kring teknikutveckling, både med utvecklings-länder och länder som USA, Japan och andra samarbetsparter. Initiativ som nämns i meddelandet är EU-Kina-projektet Near Zero Emissions Coal, Global Energy Efficiency and Renewable Energy Fund, Mediterranean Solar Plan samt Africa-EU Energy Partnership.

1.2.5Sammanlagt finansieringsbehov och motivering för ökad finansiering

Kommissionen bedömer att investeringarna i utveckling av ny energiteknik i EU måste öka från dagens 3 miljarder euro per år till ca 8 miljarder euro per år, för att man ska göra de framsteg som beskrivs i SET-planen. Detta skulle innebära en ytterligare investering om 50 miljarder euro i offentliga och privata medel under de kommande tio åren.

De stora summorna gör privat-offentliga partnerskap nödvändiga för att dela på kostnaderna och riskerna. En riskdelningsstrategi bör tillämpas som innebär att ju större teknisk osäkerhet desto mer offentligt stöd och en större andel bidrag. I de fall då marknadsmisslyckanden föreligger är offentligt stöd, eller reglering, också motiverat för att ge alla aktörer samma konkurrensvillkor. I andra fall bör den privata sektorn klara sig på egen hand.

Motiveringen för betydande offentliga utgifter i närtid är att detta kommer att sänka kostnaderna för hållbar energi i framtiden. Trenden i den offentliga finansieringen av energi-FoU har annars varit minskande investeringar, med en svag ökning de senaste åren.

Näringslivet måste vara redo att påskynda utvecklingen och spridningen av ny teknik. Banker och privata investerare måste finansiera och investera i företag som kan driva på övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Detta är en stor utmaning med tanke på den finansiella krisen som gör investerarna ovilliga att ta risker. Från offentligt håll måste man därför vara beredd att tillhandahålla incitament och entydiga politiska signaler samt öka den offentliga finansieringen av utveckling av koldioxidsnål teknik.

Idag kommer ungefär 70 % av medlen som satsas på energiforskning från den privata sektorn och 30 % från den offentliga. Med tanke på det rådande ekonomiska läget och att omställningen av energisystemet drivs på av politiken bör man, enligt kommissionen, undersöka möjligheterna att på kort sikt höja den offentliga andelen av finansieringen till ett mer jämbördigt åtagande.

I dagsläget finns 80 % av de offentliga anslagen till energiforskning på nationell nivå och 20 % på gemenskapsnivå. Med tanke på behovet att snabbt kunna genomföra samlade program om tekniker som har potential för omfattande utbyggnad i hela EU bör en ökad andel EU-gemensam finansiering utredas i budgetöversynen. Verksamhet på EU-nivå kan, enligt kommissionen, hantera högre risker, högre kostnader och mer långsiktighet än enskilda medlemsstater. Den kan behandla gränsöverskridande utman-ingar och snabbt mobilisera en större bredd av kompetenser och tvärveten-skaplighet än vad som är möjligt på nationell nivå. Den kan också ge hävstångseffekter för industrin och samordning av nationella insatser.

Utöver gemenskapsfinansiering kan medlems-staterna medfinansiera SET-planens initiativ genom deltagande i gemensamma program (joint programming) med variabel geometri. En sådan process möjliggör att olika medlemsstater samarbetar om de tekniker som är mest intressanta för dem, beroende på deras respektive energiresurser och den energimix de föredrar.

1.2.6Finansieringskällor

Tänkbara finansieringsinstrument för SET-planen innefattar, enligt kommissionen, FoU- och innovationsprogram på nationell och EU-nivå, låne-finansiering, riskkapitalfonder, infrastrukturfonder och marknads-baserade instrument. Idag är otillräckliga resurser, fragmentering och brist på synergier ett problem. De som tillhandahåller finansiering tenderar att agera enskilt utan någon övergripande vägledande strategi. SET-planen bör åtgärda detta genom förbättrad samordning av befintliga gemenskaps-program på energi-området och av andra gemenskapsinitiativ, t.ex. återhämtningsplanen och användningen av de 300 miljoner EU-utsläppsrätter som vikts för demonstrationsprojekt inom ramen för utsläppshandelssystemet.

Den framtida modellen för europeiskt energiforskningssamarbete bör vara en effektiv kombination av offentliga och privata resurser. Detta förutsätter flexibla offentlig-privata partnerskap med en jämvikt mellan kontroll och risk enligt en enklare modell än t.ex. för JTI. Kommissionen vill också se en ökad samordning mellan olika offentliga program i form av gemensam programplanering (joint programming).

Finansieringen av SET-planen föreslås komma från flera olika källor, t.ex. intäkter från auktioneringen i utsläppshandelssystemet (ETS) samt de 300 miljonerna utsläppsrätter från New Entrants Reserve (NER) som vikts för demonstrations-projekt (CCS and RES) och EU-program, framförallt ramprogrammet för forskning. Det anges dock inte hur mycket pengar som ska komma från de olika finansieringskällorna.

Utsläppshandelssystemet gör det, enligt kommissionen, möjligt att skapa en god cirkel där intäkter från auktionerna återinvesteras på nationell nivå i utveckling av ny energiteknik. Medlemsstaterna bestämmer hur intäkterna ska användas, men minst 50 % bör enligt direktivet användas för åtgärder som rör klimatförändringar.

De 300 miljoner EU-utsläppsrätter som tagits undan från reserven för nya deltagare (NER) i systemet för handel med utsläppsrätter kommer att användas för att stödja avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) samt innovativa förnybara energikällor, däribland biodrivmedel. Dessa utsläppsrätter kommer att slussas via medlemsstaterna för att finansiera demonstrationsprojekt som ska väljas utifrån kriterier som nu håller på att fastställas på gemenskapsnivå.

Övriga EU-instrument som kan användas för finansiering av SET-planen är befintliga gemenskapsprogram som ramprogrammet för forskning, programmet Intelligent energi Europa samt Europeiska energiprogrammet för återhämtning (för CCS och offshore-vindkraft), men de nuvarande anslagen har inte den omfattning som krävs för att finansiera alla de åtgärder som föreslås i SET-planen.

För finansiering av stora demonstrationsprojekt håller kommissionen på att undersöka nya sätt att kombinera resurser från olika aktörer och instrument, som bidrag, lån och lånegarantier, till en sorts finansiella paketlösningar. Europeiska investeringsbanken (EIB) föreslås få en viktig roll när det gäller att förbättra samordningen och kontinuiteten i finansieringen. EIB och kommissionen arbetar för närvarande med följande initiativ:

Att förstärka finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) vilket kombinerar resurser från sjunde ramprogrammet med resurser från EIB för finansiering FoU-projekt med hög risk för att delfinansiera teknikplanerna. Detta föreslås hanteras i halvtidsöversynen av RSFF.

Att avsevärt öka resurserna för den europeiska 2020-fonden för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Margueritefonden), vilken har inrättats av EIB och andra institut för offentlig långfristig finansiering.

Att utveckla ett nytt gemensamt instrument för finansiering av marknadsintoduktion av koldioxidsnål teknik.

Att öka EU-stödet till riskkapitalmarknaden, i synnerhet för att uppmuntra till ökade investeringar i koldioxidsnål teknik genom instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (High Growth and Innovative SME Facility GIF) inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation (CIP).

Att utreda finansieringslösningar för stora demonstrations- eller marknads-introduktionsprojekt, inklusive kombinationer av bidrag och lån.

Att skapa starkare band mellan EIB och Europeiska gemenskapens styrgrupp för strategisk energiteknik (SET-plansstyrgruppen).

På längre sikt bör EU, enligt kommissionen, utveckla en ram för en mer omfattande, förutsebar och stabil finansiering av koldioxidsnål teknik. Detta skulle bl.a. leda till ökad effektivitet i politikens genomförande samt ökad fokusering och transparens.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

-

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Ett av kommissionens mål med meddelandet är att få Europeiska rådet att anta slutsatser som stödjer att de medel offentliga och privata som satsas på forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet bör öka med 5 miljarder euro per år fram till 2020, från 3 miljarder euro per år i dagsläget till 8 miljarder euro per år. Hur insatsen ska fördelas mellan näringslivet och offentliga finansiärer preciseras inte, men en inte försumbar del kan förmodas behöva komma från offentliga finansiärer för att få privata aktörer att delta. Frågan kan därför komma att få budgetära konsekvenser både på nationell nivå och EU-nivå, även om den offentliga delen delvis täcks genom pågående initiativ såsom intäkter från New Entrants Reserve (NER) inom utsläppshandelssystemet och återhämtningsplanen. Vid sidan av NER och Återhämtningsplanen är EIB, sjunde ramprogrammet för forskning och CIP de instrument kommissionen föreslår ska användas för att finansiera SET-planen fram till 2013. Det är dock högst oklart om dessa medel kommer att räcka.

Även efter 2013 behövs medel för att finansiera närings-livs-initiativen och övriga initiativ i SET-planen. En svårighet med detta är att finansieringen därmed går in på och föregriper förhandlingarna om nästa finansiella perspektiv.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om finansieringen av EU:s energiteknikplan. En omställning av energisystemen för att nå målen för 2020 kan komma att kräva ökade investeringar i forskning, utveckling och demonstration. Denna utveckling bör stimuleras genom en kombination av insatser för teknikutveckling och generellt verkande ekonomiska styrmedel, som t.ex. skatter och utsläppshandel, då dessa styrmedel skapar starka förutsättningar för teknikutveckling på energiområdet och därmed minskar behovet av andra statliga insatser. Målen för 2020 kan till stor del uppfyllas med befintlig teknik, men därefter behövs en sådan genomgripande utveckling av energisystemet att forskning och ny teknik är avgörande för att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser. Utveckling av teknik för produktion av bl.a. förnybar energi samt effektiv energianvändning kan dessutom bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa nya arbetstillfällen inom energisektorn.

Regeringen hade dock önskat att kommissionen hade varit mer konkreta vad gäller förslagen till finansieringslösningar och hur stor andel som beräknas behöva komma från EU-budgeten, medlemsländerna respektive näringslivet. Vad gäller budgetära konsekvenser som kan komma att belasta EU:s årsbudgetar till följd av detta förslag är regeringens utgångspunkt att dessa bör finansieras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar inom EU:s budget.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna ståndpunkter är ännu okända.

En debatt om meddelandet kommer att hållas vid Energirådsmötet i december. Då kommer medlemsländerna att ge sin syn på meddelandet.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentets ståndpunkt i frågan är ännu okänd.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Ärendet har inte remissbehandlats.

En europeisk konferens om SET-planens finansiering arrangerades i Stockholm av Energimyndigheten i samarbete med kommissionen den 2122 oktober. Vid konferensen diskuterades förslagen i meddelandet av ca 350 före-trädare för kommissionen, medlemsländerna, intresseorganisationer, forsknings-institutioner och företag. Inga närvarande ifrågasatte öppet behovet av ökade medel till området. Dock uttrycktes viss kritik mot att meddelande inte specificerar hur mycket medel som ska komma från EU, medlemsländer respektive näringslivet.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt. Meddelandet innehåller inga förslag med rättslig grund.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte aktuellt. Meddelandet innehåller inga lagförslag.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Vid Energirådsmötet den 7 december kommer det att hållas en debatt om förslagen. Det spanska ordförandeskapet planerar ett högnivåmöte om SET-planen under våren 2010 och att ta fram rådsslutsatser om meddelandet.

4.2Fackuttryck/termer

-