Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM73

Förordning om nya livsmedel

Jordbruksdepartementet

2008-02-18

Dokumentbeteckning

KOM (2007) 872 slutlig

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel och om ändring av förordning (EG) nr XXX/XXXX (enhetligt förfarande)

Sammanfattning

Kommissionen vill med förslaget till ny förordning om nya livsmedel förbättra tillgängligheten av nya och innovativa livsmedel på EU-marknaden. Tonvikten ligger på att förenkla godkännandeförfarandet, minska den administrativa bördan och förbättra livsmedelsindustrins konkurrenskraft, samtidigt som man säkerställer livsmedelssäkerhet, bibehåller en hög nivå på folkhälsoskyddet och beaktar globala aspekter. Regeringen välkomnar en förordning som både förbättrar möjligheter för livsmedelsföretagen att utveckla nya produkter och som samtidigt ställer krav på vetenskapliga riskbedömningar till skydd för konsumenterna. En centraliserad godkännandeprocedur och ett enhetligt förfarande inom ramen för kommittéförfarandet bör kunna leda till ett enklare och tydligare system för alla inblandade aktörer.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Det finns angivet i handlingsplanen till vitboken om livsmedelssäkerhet, KOM (1999) 719 slutlig, att kommission avser att dels undersöka tillämpningen av lagstiftningen om nya livsmedel, dels att göra nödvändiga ändringar av befintlig lagstiftning med anledning av att genetiskt modifierade livsmedel har lyfts ur förordningen om nya livsmedel. Godkännande och användning av nya livsmedel och livsmedelsingredienser regleras på europeisk nivå sedan 1997 då förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel och livsmedelsingredienser antogs. Den nuvarande lagstiftningen består av ovan nämnda förordning och en kommissionsförordning (EG) nr 1852/2001 om fastställande av närmare bestämmelser om att göra vissa uppgifter tillgängliga för allmänheten och om skydd av uppgifter. Förslaget innebär att alla ovan nämnda bestämmelser samlas i en enda rättsakt samt att de utvecklas och uppdateras. Förslaget ligger i linje med kommissionens initiativ för bättre lagstiftning, Lissabonstrategin och EU:s strategi för hållbar utveckling. Kommissionen antog den 15 januari 2008 förslaget till revidering av (EG) nr 258/97.

1.2Förslagets innehåll

I förslaget föreslår kommissionen en ny godkännandeprocedur som man anser leder till en enklare och mer effektiv godkännandeprocedur, som ska möjliggöra att säkra innovativa livsmedel snabbare ska kunna komma ut på EU-marknaden. Vissa speciella bestämmelser föreslås för livsmedel som inte tidigare har sålts inom EU men som har en historia av säker konsumtion i tredje länder. Detta för att skapa ett mer proportionerligt system och en gynnsam handelssituation. Förslaget innehåller också vissa skyddande regler, som syftar till att under en begränsad period skydda godkända nyutvecklade livsmedel. Detta ska uppmuntra företag att investera i utveckling av nya typer av livsmedel och livsmedelsproduktionsteknik. Förslaget innehåller dessutom ett förslag till att samma enhetliga förfarande ska tillämpas för godkännande, motsvarade det som finns för livsmedelstillsatser, livsmedelsaromer, extraktionsmedel och livsmedelsenzymer.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Gällande regelverk för nya livsmedel är harmoniserat i EU. Livsmedelverket och kommunerna är ansvariga myndigheter för att kontrollera efterlevnaden av regelverket. Den närmare ansvarsfördelningen mellan kontrollmyndigheterna anges i livsmedelsförordningen (2006:813).

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. Enligt kommissionens konsekvensanalys kommer förordningen inte att innebära någon utökad ekonomisk börda för ansvariga myndigheter och därmed bedöms förslaget inte ha några budgetära konsekvenser för medlemsstaterna.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till en revidering av förordningen som kan öppna upp för lösningar på det handelspolitiska området avseende livsmedel från tredjeländer samt för innovationer inom livsmedelsområdet som förbättrar möjligheterna för livsmedelsföretagen att utveckla nya produkter med t ex funktionella egenskaper. Regeringen vill betona att försiktighetsprincipen även i fortsättningen skall vara vägledande vid riskbedömning och riskhantering av nya livsmedel och produktionsmetoder. Regeringen stödjer främjandet av fri konkurrens och fri rörlighet av varor, samtidigt som livsmedelssäkerhet och folkhälsa beaktas. Regeringen arbetar därför för att utvecklingsländer inte ska drabbas av handelshinder när historisk säker konsumtion kan påvisas. Regeringen välkomnar det helhetsgrepp som kommissionen har tagit med en centraliserad godkännandeprocedur och ett enhetligt förfarande inom ramen för ett kommittéförfarandet.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna är överlag positiva till förslaget.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas synpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Kommissionen har i samband med utarbetandet av sitt förslag haft flera offentliga samråd med industrin, konsumentorganisationer och andra berörda parter. I det sammanhanget har de svenska aktörerna haft möjlighet att agera. Vidare kommer Livsmedelsverket genom remissförfarande inhämta synpunkter på förslaget.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 95 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

En prövning mot subsidiaritetsprincipen visar att förslagets syften bäst uppnås genom åtgärder på EU-nivå. En väl fungerande inre marknad för nya livsmedel som samtidigt skyddar de europeiska konsumenternas hälsa och tillvaratar deras intressen kan bäst uppnås genom ett centraliserat förfarande för godkännande på EU-nivå. Det skulle också innebära harmoniserade bestämmelser om livsmedelssäkerhet. Enskilda åtgärder i medlemsstaterna skulle kunna leda till varierande nivåer på livsmedelssäkerhet och folkhälsoskydd och skapa osäkerhet bland konsumenterna.

En prövning mot proportionalitetsprincipen visar att förslagets syften lämpligast uppnås genom en harmonisering av regelverket för nya livsmedel och bidrar på så vis till den inre marknadens funktion. Genom harmonisering minskas den ekonomiska bördan eftersom det redan finns bestämmelser som nu förenklas. De föreslagna åtgärderna bedöms vara tillräckliga vad gäller att uppnå målet livsmedelssäkerhet och att säkerställa att den inre marknaden för livsmedel fungerar. Samtidigt innebär de inte en överdriven eller omotiverad belastning.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Det slovenska ordförandeskapet skall göra en första genomgång av förslaget under våren 2008 för att samla ihop synpunkter från medlemsstaterna. Det första rådsarbetsgruppsmötet ägde rum den 4 februari 2008. Genomgången kommer troligen att fortsätta även under det franska ordförandeskapet.

4.2Fackuttryck / termer

Nya livsmedel: Nya livsmedel (Novel Foods /NF) definieras som livsmedel som inte konsumerats inom EU före 15 maj 1997. Från det datumet infördes regler för nya livsmedel. Med nya livsmedel avses, i den nu gällande förordningen (EG) nr 258/97, livsmedel som t ex isolerats ur mikroorganismer, svampar, alger, växter och livsmedelsingredienser isolerade ur djur samt livsmedel som producerats med hjälp av ny teknik och nya produktionsprocesser eller livsmedel som har konsumerats vart som helst i världen utom i EU.

Riskbedömning: Är ett vetenskapligt baserat förfarande som består av fyra steg; bestämning av faror, beskrivning av faror, bedömning av exponering och beskrivning av risken.

Riskhantering: Är ett förfarande där strategiska alternativ vägs mot varandra i samråd med berörda parter med beaktande av riskbedömning och andra berättigade faktorer och där vid behov lämpliga alternativ för förebyggande och kontroll väljs.