Kommissionen har lagt ett förslag om att indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster ska inkluderas i beräkningen av den bruttonationalinkomst (BNI) som utgör en del av grunden för att fastslå medlemsstaternas EU-avgifter. Regeringen ställer sig positiv till förslaget.
Inom ramen för arbetet med att harmonisera medlemsstaternas nationalräkenskaper, där det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) är det centrala verktyget, har sedan tidigare slagits fast metoder för att inkludera indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM, Financial Intermediation Services Indirectly Measured)1 i nationalräkenskaperna, dvs. främst bruttonationalprodukten (BNP) och bruttonationalinkomsten (BNI). I rådets förordning 448/98 gällande detta slås dock i artikel 8.1 fast att det krävs ett särskilt enhälligt beslut av rådet för att inkludera FISIM vid fastställandet av den BNI som används för att avgöra storleken på medlemsstaternas EU-avgifter. För närvarande ingår alltså inte FISIM i den beräkning av BNI som används för att slå fast medlemsstaternas EU-avgifter.
Kommissionen antog den 26 maj 2009 ett förslag om att FISIM ska tas med när medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) beräknas i syfte att fastställa storleken på MS avgifter till EU:s budget.
Förslaget är att FISIM ska inkluderas i den beräkning av medlemsstaternas BNI som används för fastställandet av deras EU-avgifter och att detta ska tillämpas fr.o.m. 1 januari 2005.
Förslaget bedöms inte ha några effekter på gällande svenska regler.
De budgetära konsekvenserna är svåra att slå fast med precision eftersom ett flertal direkta och indirekta effekter kommer att uppstå om förslaget genomförs. Inkluderingen av FISIM kommer att påverka samtliga medlemsstaters avgifter genom att det slår direkt på beräkningen av den BNI-baserade avgiften men även via Storbritanniens särskilda rabatt och via den BNI-baserade begränsning som gäller för de baser som används för den mervärdesskattebaserade avgiften. De slutliga avgifterna kan inte beräknas med mindre än att man har tillgång till fullständig statistik om samtliga medlemsstater i dessa bemärkelser. Därtill krävs antaganden om EU:s tullintäkter och nivån på EU-budgetens utgifter. Samtliga dessa data ingår i den beräkning som ligger till grund för medlemsstaternas avgifter. I nuläget är det endast möjligt att göra en grov uppskattning av konsekvenserna.
Förslaget bör innebära en minskning av den svenska EU-avgiften. Enligt en grov uppskattning torde minskningen kunna uppgå till ca 0,5 procent av EU-avgiften.
Regeringens uppfattning är att förslaget bör genomföras. Det är nödvändigt att till fullo följa ENS i EU-budgetens finansieringssystem. Om undantag tillåts kommer systemet successivt att bli allt mer komplicerat. Den beräknade minskningen av den svenska EU-avgiften bidrar till regeringens positiva syn på förslaget.
Det finns i nuläget inga öppet deklarerade ståndpunkter från övriga medlemsstater. Eftersom förslaget inte kommer att ändra medlemsstaternas sammanlagda avgift, utan är att beteckna som ett nollsummespel, kommer vissa medlemsstater att ur ett budgetärt perspektiv vinna på förslaget medan andra förlorar. I vilken utsträckning denna aspekt avgör medlemsstaternas ståndpunkter är i nuläget inte möjligt att förutse.
Förslaget har tidigare efterfrågats av Europaparlamentet samt Revisionsrätten.
-
Den rättsliga grund som anges för det nu lagda förslaget till beslut är artikel 8.1 i rådets förordning 448/98 samt artikel 2.7 i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom och artikel 2.7 i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom. Rådets förordning 448/98 baseras i sin tur på nuvarande artikel 284 i EG-fördraget medan de två besluten baseras på artikel 269 i EG-fördraget.
Rådet ska fatta beslut med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.
Kommissionens förslag innehåller inte någon motivering utifrån subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Den typ av beslut som föreslås är endast relevant på EU-nivå.
Synpunkter på förslaget kommer att inhämtas från Statistiska centralbyrån. Behandling av förslaget kommer att inledas och eventuellt slutföras under hösten 2009.
Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM) är tjänster som kreditinstitut, banker etc., utför, och tar betalt för genom att tillämpa högre ränta vid utlåning än vid inlåning till institutet.
[1] | Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM) är tjänster som kreditinstitut, banker etc., utför, och tar betalt för genom att tillämpa högre ränta vid utlåning än vid inlåning till institutet. |