Regeringskansliet

Faktapromemoria 2005/06:FPM86

Rådsbeslut om internationell registrering av mönster

Justitiedepartementet

2006-04-28

Dokumentbeteckning

KOM (2005) 687 slutlig

Förslag till rådets beslut om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till Genèveakten till Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999

KOM (2005) 689 slutlig

Förslag till rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 6/2002 och (EG) nr 40/94 för att ge verkan till Europeiska gemenskapens anslutning til Genèveakten inom Haagkonventionen beträffande internationell registrering av industriella mönster

Sammanfattning

Den 23 december 2003 trädde 1999 års akt inom Haagkonventionen om internationell registrering av industriella mönster, antagen i Genève den 2 juli 1999, i kraft (Genèveakten). Enligt Haagkonventionen kan formgivare få mönsterskydd i ett antal länder genom en enda internationell ansökan som ges in till FN:s fackorgan för immaterialrätt, World Intellectual Property Organization, WIPO. Genèveakten har till syfte att få fler länder att ansluta sig till Haagkonventionen genom att denna är anpassad både till länder med obligatorisk nyhetsgranskning och till länder där en sådan granskning inte sker. En annan viktig förändring är att Genèveakten kan undertecknas av mellanstatliga organisationer som har en regional myndighet för registrering av mönster. Den sistnämnda möjligheten infördes för att låta den Europeiska gemenskapen ansluta sig till det internationella registreringssystemet efter det att gemenskapens system för mönsterregistrering trätt i kraft. I syfte att möjliggöra gemenskapens anslutning till Genèveakten har kommissionen lagt fram två förslag som samtidigt överlämnats till rådet.

Sverige ställer sig positivt till att gemenskapen ansluts till Genèveakten och kan godta förslagen i befintlig form.

1Förslagen

Målet med förslagen är att skapa en koppling mellan gemenskapens system för mönsterregistrering och det internationella systemet. Det första förslaget är ett rådsbeslut om gemenskapens anslutning till Genèveakten. Förslaget innebär bl.a. att gemenskapen godkänner Genèveakten. Det andra förslaget rör de åtgärder som krävs för att ge verkan åt gemenskapens anslutning och medför ändringar av och kompletteringar till rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (formgivningsförordningen) m.m.

1.1Innehåll

1.1.1Förslag till rådets beslut om godkännande av europeiska gemenskapens anslutande till Genèveakten

Artikel 1

Av artikeln följer att rådet godkänner Genèveakten på gemenskapens vägnar.

Artikel 2

Av artikeln följer att rådets ordförande bemyndigas att deponera anslutningsinstrument hos generaldirektören för WIPO från och med den dag då rådet och kommissionen antagit de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra kopplingen mellan gemenskapens formgivningssystem och Genèveakten. I punkten (2) anges att de förklaringar som bifogats skall lämnas i anslutningsinstrumentet.

Artikel 3

Enligt artikel 3.1 och 3.2 bemyndigar rådet kommissionen att i fråga om gemenskapsformgivning företräda gemenskapen i Haagunionens församling i alla frågor som omfattas av gemenskapens behörighet. Artikel 3.2 innehåller dessutom bestämmelser om hur kommissionens förhandlingsmandat i dessa frågor skall bestämmas.

Övrigt

Kommissionen föreslår att gemenskapen skall göra vissa förklaringar som enligt Genèveaktens artikel 30 kan göras i samband med tillträde. Dessa är följande:

Internationella ansökningar skall inte kunna lämnas till gemenskapens registreringsmyndighet, Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärkesrätt och formskydd), nedan kallad byrån,1 utan endast till den internationella byrån (Genèveakten artikel 4.1 b).

Vid ansökningar som designeras för gemenskapen skall en s.k. individuell ansökningsavgift tas ut (Genèveakten artikel 7).

Anmälan om att längsta skyddstid enligt artikel 12 i formgivningsförordningen är 25 år skall göras (Genèveakten artikel 17.3 c).

1.1.2Förslag till rådets förordning om ändring av bl.a. formgivningsförordningen för att ge verkan till gemenskapens anslutning till Genèveakten

Artikel 1

Genom artikel 1 (1) får artikel 25.1 d i formgivningsförordningen ett tillägg som går ut på att tydliggöra att en internationell ansökan eller registrering har samma värde som ett tidigare formskydd enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning såsom grund för ogiltigförklaring av en gemenskapsformgivning.

Genom artikel 1 (2) infogas en ny avdelning XIa i formgivningsförordningen.

Artikel 106a Tillämpning av bestämmelser

Enligt denna bestämmelse skall formgivningsförordningen tillämpas på internationella registreringar enligt Genèveakten där gemenskapen designerats. Vidare sägs att det internationella registret ersätter det gemenskapsrättsliga registret vid internationella registreringar där gemenskapen berörs och att alla offentliggöranden med anknytning till en internationell ansökan där gemenskapen designeras skall utföras av den internationella byrån och ha samma verkan som offentliggöranden av Byrån.

Artikel 106b Förfarande för inlämning av internationell ansökan

Av bestämmelsen följer att internationella ansökningar enligt artikel 4.1 i Genèveakten skall lämnas direkt till den internationella byrån.

Artikel 106c Designeringsavgifter

Av bestämmelsen följer att den standardiserade designeringsavgiften som följer av artikel 7.1 i Genèveakten såvitt gäller gemenskapen skall ersättas av en individuell designeringsavgift enligt artikel 7.2 Genèveakten.

Artikel 106d Verkan av internationell registrering där gemenskapen designeras

I punkten 1 slås det fast att en internationell registrering där gemenskapen designeras från och med datumet för registreringen skall ha samma verkan som en ansökan om registrerad gemenskapsformgivning. Detta innebär att en internationell registrering inte får verkan som en registrerad gemenskapsformgivningen förrän byrån har hunnit granska den internationella ansökan med avseende på hinder för registrering. Av punkten 2 följer att om byrån inte meddelar avslag skall en internationell registrering börja gälla fr.o.m. registreringsdatumet enligt artikel 10.2 i Genèveakten och dess verkan skall vara samma som för en registrerad gemenskapsformgivning. Av punkten 3 följer att byrån skall tillhandahålla information om registreringar enligt Genèveakten där gemenskapen har designerats.

Artikel 106e Grunder för avslag

Av punkten 1 följer att byrån skall meddela ett beslut om avslag till den internationella byrån inom sex månader från offentliggörandet av den internationella registreringen. Vidare följer att grunderna för avslag är identiska med hindren för registrering i artikel 47.1 formgivningsförordningen. En internationell ansökan blir således föremål för samma granskning som en ansökan om gemenskapsformgivning. Av punkten 2 garanteras innehavaren av en internationell registrering rätten att yttra sig eller att återkalla den internationella registreringen innan ett avslagsbeslut träder i kraft. Villkoren för granskningen skall anges i tillämpningsföreskrifterna.

Artikel 106f Ogiltigförklaring av en internationell registrerings verkan

Av bestämmelsen följer att en internationell registrerings verkan i gemenskapen får ogiltigförklaras helt eller delvis i enlighet med förfarandet i avdelningarna VI och VII i formgivningsförordningen eller av en nationell domstol för gemenskapsformgivningar på grundval av ett genkäromål i talan om intrång. Detta innebär att en internationell registrering i detta avseende skall vara föremål för samma bestämmelser som en registrerad gemenskapsformgivning. Av bestämmelsen följer vidare att byrån skall meddela en ogiltigförklaring av en internationell registrering till den internationella byrån i den mån byrån känner till att en sådan har skett.

Artikel 2

Enligt formgivningsförordningen skall som huvudregel avdelning XII i förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken tillämpas på byrån med avseende på dess uppgifter enligt förordningen. Avdelning XII i varumärkesförordningen inkluderar artikel 134.3 som behandlar byråns inkomster. Denna bestämmelse föreslås nu ändras på så sätt att de avgifter som betalas enligt Genèveakten inkluderas som en ny inkomstkälla.

Artikel 3

Bestämmelsen innehåller regler om ikraftträdande av förordningen, vilket sker då Genèveakten träder i kraft med avseende på gemenskapen. Detta sker tre månader efter det att anslutningsinstrumentet deponeras hos WIPO:s generaldirektör.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslagen rör enbart det gemenskapsrättsliga systemet för registrering av formgivning och inte de nationella systemen. Den svenska mönsterskyddslagen (1970:485) påverkas således inte av förslagen.

1.3Budgetära konsekvenser

Förslagen förväntas inte få några budgetära konsekvenser.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sverige ställer sig positivt till att gemenskapen ansluts till Genèveakten och kan godta förslagen i befintlig form.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Förslaget presenterades på ett arbetsgruppsmöte den 21 februari 2006. Av den diskussion som då ägde rum kan konstateras att förslagen är tämligen okontroversiella. Samtliga medlemsstater synes acceptera förslagen även om vissa endast uttalade sig preliminärt.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Någon inställning från rådet eller Europaparlamentet finns ännu inte.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslagen har remitterats, varvid yttranden inkommit från följande instanser. Juridiska fakulteten vid Stockholms Universitet, Konkurrensverket, Stockholms tingsrätt, Bil Sweden, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Industriens Patentingenjörers Förening (SIPF), Kommerskollegium, Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd (SFIR), Försvarets materielverk (FMV), Svea hovrätt, Patent och registreringsverket (PRV), Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) och Svensk Näringsliv. De remissinstanser som lämnat synpunkter tillstyrker samtliga EG:s anslutning till Genèveakten.

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Det är ännu oklart om någon ytterligare behandling i rådsarbetsgrupp kommer att krävas. Förslaget är relativt okontroversiellt och beslut kan komma att tas redan under innevarande ordförandeskap. EP förväntas yttra sig under maj 2006.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Såsom rättslig grund för förslaget till rådets beslut har åberopats artikel 300 och 308 i EG-fördraget. Detta innebär att ministerrådet beslutar enhälligt efter att ha hört Europaparlamentet.

Såsom rättslig grund för förslaget till förordningsändring har åberopats artikel 308 i EG-fördraget. Detta innebär att ministerrådet beslutar enhälligt efter att ha hört Europaparlamentet.

3.3Fackuttryck/termer


[1]

Byrån inrättades genom rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.