Kommissionen presenterade den 25 januari sin årliga framstegsrapport inför vårtoppmötet. Rapporten utgör ett viktigt bidrag till diskussionen vid och slutsatserna från toppmötet.
Rapporten innehåller en första utvärdering av de nationella handlingsprogrammen för genomförandet av Lissabonstrategin. Kommissionens bedömning mynnar ut i fyra nyckelområden för kommande period:
Ökade investeringar i kunskap och innovationer
Frigöra potentialen för ökad företagsamhet, särskilt för SME
Fler och bättre jobb för att möta globalisering och åldrande befolkning
Utveckla en effektiv och integrerad europeisk energipolitik
Rapporten innehåller också en landspecifik del för vart och ett av medlemsländerna. I sin bedömning av det svenska handlingsprogrammet skriver kommissionen att den speglar en bred, ambitiös och realistisk ansats. Sverige får beröm för det integrerade arbetet med hållbar utveckling och den höga prioriteringen för att främja FoU och innovationer.
SE välkomnar kommissionens framstegsrapport i stort. Sverige välkomnar särskilt rapportens breda ansats med kraftfulla åtgärder inom Lissabonstrategins tre dimensioner, den ekonomisk, den sociala och miljödimensionen.
Den 25 januari presenterade kommissionen den årliga framstegrapporten inför vårtoppmötet. Rapporten är kommissionens uppföljning av Lissabonstrategin och den första utvärderingen av de nationella handlingsprogrammen efter halvtidsöversynen av Lissabonstrategin 2005.
Första delen av rapporten presenterar en generell uppföljning och utvärdering av de nationella handlingsprogrammen och lyfter fram fyra viktiga områden med ett antal specifika åtgärder för kommande period. Första delen innehåller också en landspecifik del för vart och ett av de 25 medlemsländerna med en bedömning av handlingsprogrammen.
Kommissionens bedömning av de nationella handlingsprogrammen, mynnar ut i ett antal generella slutsatser:
Det finns betydande skillnader i programmen, bl a vad gäller gemensamma och nationella mål. Vissa länder har i stor utsträckning integrerat gemensamma mål i programmet och upprättat egna nationella mål. För andra länder saknas ofta mål och tidtabeller.
Samordningen mellan de tre politikområdena; makro, mikro och sysselsättning är mer eller mindre framträdande i programmen och behöver stärkas för att fullt ut utnyttja synergierna och ge resultat.
Endast ett fåtal handlingsprogram ger konkreta åtgärder för att stärka konkurrensen och motverka marknadshinder. Endast hälften av medlemsstaterna har satt nationella mål för investeringar i forskning och utveckling.
Svag koppling mellan sammanhållningspolitiken och Lissabonstrategin i de nationella handlingsprogrammen
Med få undantag har man inte lyckats etablera ett brett ägarskap av strategin och handlingsprogrammen. Kunskapen om processen är inte hos allmänheten och parterna inte tillräckligt involverade i arbetet.
På basis av dess slutsatser presentera rapporten 4 huvudområden för konkreta initiativ som ska vara genomförda senast utgången av 2007.
Ökade investeringar i kunskap och innovationer.
Alla länder bör sätta nationella mål senast vid vårtoppmötet att öka investeringar i forskning och utveckling till år 2010 i strävan att uppnå 3 % målet.
Öka investeringarna i högre utbildning och tillåta privatfinansiering av universitet. Nytt EU-mål föreslås; minst 2 % av BNP ska gå till högre utbildning 2010.
Upprätta European Institute for Technolgy.
Frigöra potentialen för ökad företagsamhet, inte minst för SME
One-stop shop för att registrera nytt företag i alla länder senast 2007 i syfte att halvera tiden för att starta nytt företag.
Snarast anta kommissionens förslag till en One-stop shop för mervärdesskatt.
Alla länder ska senast 2007 ha infört en metod att mäta den administrativa bördan för företag.
Fler och bättre jobb för att möte globaliseringen och den demografiska förändringen
Medlemsländerna ska reformera sina pensionssystem och öka incitamenten för äldre att arbete.
Underlätta för unga; nytt mål är att alla unga ska senast 2010 ha en åtgärd inom 100 dagar.
Tillgången på barnomsorg måste öka och möjligheten att kombinera arbetsliv och familj öka.
Medlemsstaterna och parterna ska eftersträva balansen mellan flexibilitet och trygghet.
Medlemsländerna ska reformera sina pensionssystem och öka incitamenten för äldre att arbete. Systemen för invaliditetsförmåner, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg bör ses över.
En effektiv och integrerad europeisk energipolitik
Stärka den inre markanden för energi.
Främja energieffektivitet och förnybar energi genom ökad forskning och ekonomiska incitament
Utveckla en sammanhållen politik för trygg energiförsörjning
Landavsnittet för Sverige
I det svenska landavsnittet understryker kommissionen att SE befinner sig i en god position vad gäller BNP per capita, produktivitets- och sysselsättningsnivå. Sveriges handlingsprogram speglar enligt kommissionen en bred, ambitiös och realistisk ansats. Någon akut makroekonomisk utmaning föreligger inte för Sverige enlig kommissionens bedömning.
Handlingsprogrammets styrkor är:
den höga prioriteringen av FoU, innovationer och IT.
den breda ansatsen för att integrera miljö och energiaspekter.
åtgärder för att bekämpa arbetslösheten, inklusive aktiv arbetsmarknads politik.
Kommissionen efterlyser vidare åtgärder för att:
öka konkurrensen i tjänstesektorn.
öka arbetskraftsutbud, bl a genom att se över skatte- och bidragssystemen.
Del II Gemensamma sysselsättningsrapporten
Del två är en mer detaljerad analys av medlemsstararenas handlingsprogram. Denna del innehåller också utkast till den så kallade gemensamma sysselsättningsrapporten i enlighet med fördraget.
Kommissionen menar att kraftfulla reformer på arbetsmarknaden behövs och konstaterar att:
MS har prioriterat åtgärder för att få in fler personer på arbetsmarknaden. Livscykel approach och jämställdhetsintegrering saknas dock.
Anpassbarhet och balansen mellan flexibilitet och trygghet är inte väl utvecklat.
Investeringar i humankapital och livslångt lärande lyfts fram men förbättrad effektivitet i investeringarna får inte lika mycket utrymme.
Ej aktuell.
De åtgärder som syftar till Lissabonstrategins genomförande på gemenskapsnivå finansieras genom EU-budgeten.
Sverige kan välkomna kommissionens framstegsrapport i stort.
Sverige kan särskilt välkomna rapportens breda ansats med kraftfulla åtgärder inom Lissabonstrategins tre dimensioner. Rapportens fyra nyckelområden speglar ett integrerat synsätt som beaktar såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga utmaningar.
Sverige kan välkomna att rapporten understryker vikten av att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män samt öka möjligheterna till att förena arbetsliv och familjeliv men saknar ett tydligt integrerat jämställdhetsperspektiv i rapportens analys och slutsatser.
Sverige kan välkomna kommissionens tydliga fokus på energifrågorna och vikten av hållbar energiförsörjning. Sverige prioriterar särskilt energieffektivitet och förnybar energi.
Flertalet medlemsstater har välkomnar kommissionens framstegsrapport i stort. Ett antal länder har understrukit vikten av att fokusera på redan tidigare beslutade mål och inte tillföra nya mål till Lissabonstrategin.
Ej kända
_
Rapporten utgör ett viktigt bidrag till diskussionen vid och slutsatserna från toppmötet.
Framstegsrapporten kommer att behandlas i flera rådskonstellationer inför vårtoppmötet, däribland Ekofin (14 feb, 14 mars), Konkurrenskraftsrådet (13 mars), EPSCO (10 mars), Miljörådet (9 mars), Energirådet (14 mars) och Utbildnings-, ungdoms-, och kulturrådet (23 feb).
Artikel 99 i fördraget
Artikel 128 i fördraget
_