Regeringskansliet

Faktapromemoria 2003/04:FPM09

Villkor och begränsningar för Europeiska gemenskapernas domstols rätt att ompröva Europeiska gemenskapernas förstainstansrätts avgöranden

Utrikesdepartementet

2003-10-13

Dokumentbeteckning

12464/03 JUR 359 COUR 24

Förslag till rådets beslut om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol för att kunna fastställa villkor och begränsningar för domstolens prövning av Förstainstansrättens beslut

Sammanfattning

Genom Nicefördraget öppnades möjlighet att inrätta särskilda rättsinstanser för att i första instans avgöra vissa grupper av ärenden på särskilda områden (artikel 225a EG). De särskilda rättsinstansernas avgöranden skall enligt sam-----ma bestämmelse överklagas till Europeiska gemenskapernas första-in-stans--rätt (förstainstansrätten). I Nicefördraget lades dessutom grunden för en fram-tida överföring av behörighet från Europeiska gemenskapernas domstol (domstolen) till förstainstansrätten i alla typer av mål. Genom föreskrifter i protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol (stadgan) kan därmed förstainstansrätten ges behörighet att på särskilda områden av-göra mål om förhandsavgöranden.

Om den före Nicefördraget gällande ordningen för överklagade hade be-hållits oförändrad hade målen som handläggs av särskilda rättsinstanser i första instans kunnat komma att prövas i tre instanser i stället för tidigare två och målen om förhandsavgöranden i två instanser i stället för enbart i dom-stolen. Bland annat fördelarna att avlasta domstolen vissa måltyper skulle i så fall kunna utebli. I Nicefördraget infördes därför genom det nya institutet om--prövning en form av prövningstillstånd för dessa mål. Domstolens om-pröv-ningsmöjlighet gäller enligt artikel 225 EG (respektive artikel 140a EA) endast i undantagsfall om det finns en allvarlig risk för att avgörandet under-gräv-er enhetligheten eller kon-se-kvens-en i gemenskapsrätten. De närmare villkoren och begränsningarna för domstolens omprövning skall anges i stad-gan.

I stadgan infördes i samband med Nicefördraget i artikel 62 en be-stäm-melse som innebär att be-döm-ningen av om omprövning skall ske i första hand görs av förste general-advokaten. Denne kan inom en månad från det att avgörandet meddelades före-slå domstolen att avgörandet skall omprövas. Dom-stolen skall sedan fatta beslut i frågan inom en månad från det att för-slaget om omprövning lades fram.

Förslaget innebär att preciserade regler för domstolens omprövning vad gäller omprövningens inverkan på verkställbarheten av förstainstansrättens avgöranden, parter och övriga intressenters roll i för-far-andet vid domstolen och verkan av domstolens avgörande på tvist-en mellan parterna införs i stad-gan.

1Förslaget

1.1Innehåll

Bakgrund

Omprövningsförfarandet tillkom som en kompromiss av olika förslag under regeringskonferensen och flera frågor lämnades därför olösta. Utöver de ut-tryck---liga bestämmelserna om omprövning i artikel 225.2 och 225.3 EG (re-spektive artikel 140a.2 och 140a.3 EA) samt i ar-tikel 62 i stadgan uttalade re-ger--ings-konferensen i gemensam förklaring 13 att de väsentliga be-stämm-el-serna om omprövningsförfarandet skall fastställas i stad-gan och att det i dessa be-stämmelser särskilt bör anges parternas roll i för-farandet vid dom-stolen, omprövningsförfarandets inverkan på verk-ställ-bar-heten hos första-instans-rättens avgöranden och verkan av domstolens av-gör-ande på tvisten mellan parterna. I gemensam förklaring 14 uttalade kon-fer-ens-en vidare att rådet, när det antar bestämmelser för genomförande av ar-tikel 225.2 och 225.3 EG, bör införa ett förfarande som säkerställer att det senast tre år efter Nicefördragets ikraftträdande görs en utvärdering av hur dessa bestämmelser fungerar i prak-tik-en. Slutligen förklarade konferensen att den ansåg att domstolen, i de un-dantagsfall då den beslutar att ompröva för-sta-instans-rättens avgöranden i mål om förhandsavgöranden, bör fatta be-slut enligt ett brådskande förfarande (gemensam förklaring 15). Det huvudsakliga mot-stå-ende förslag som inte kom att realiseras genom att om-pröv-nings-för-farandet valdes var förslaget att det skulle vara möjligt att överklaga i lagens in-tresse ett över-klag-ande-förfarande som byggde på tanken att utgången i den aktuella tvisten inte skulle påverkas av domstolens prövning utan syfta till att klarlägga rättsläget.

Förslaget

I motiven till förslaget pekar domstolen på att valet av om-pröv-nings-för-far-andet har öppnat möjlighet för ett prövningsförfarande som skiljer sig från de ordinära procedurerna vid överklagande och prövning i första instans. Dom-stol-en framhåller också att förslaget utgår från att ompröv-nings-för-farandet är en annan typ av förfarande än förslaget om överklagande i lagens intres-se. Domstolen understryker att det är av stor vikt att upprätthålla reformens struk-tur och att se till att procedur-reg-lerna inte leder till ett utdraget för-far-ande till men för parterna. I detta syfte föreslår domstolen att tre nya artiklar förs in i stadgan: artiklarna 62 a c. Domstolens representanter har vid möte i arbetsgruppen för domstolen den 26 september 2003, då förslaget behandlades för första gången, lämnat ytter-ligare förklarande upplysningar.

Artikel 62 a

Förslaget innebär att det i stadgan i artikel 62 a anges att förste general-advo-katens förslag att ett avgörande skall omprövas och domstolens beslut att om-pröva avgörandet inte skall påverka verkställbarheten av detsamma. Detta över-ensstämmer med den huvudregel som enligt artik-el 60 i stadgan gäller vid överklagande. Liksom vid överklagande skall dom-stolen dock ha möj-lig-het att en-ligt artikel 242 EG förordna om uppskov med verkställigheten om omständigheterna kräver det respektive besluta om nöd-vändiga interimistiska åtgärder enligt artikel 243 EG.

Artikel 62 b

Enligt första stycket i artikel 62 b skall domstolens beslut att ompröva grund-as på handlingarna i förstainstansrättens akt.

I andra stycket anges att parterna vid förstainstansrätten respektive part-erna vid den nationella domstolen i mål om förhandsavgörande skall ha rätt att inom viss tid som bestäms av domstolen yttra sig skriftligen över de fråg-or som omprövningen avser.

Sådan rätt skall även, enligt artikelns tredje stycke, tillkomma med-lems-staterna och de institutioner som anges i artikel 23 i stadgan. Eftersom end-ast med-lemsstaterna anges i bestämmelsen ger den föreslagna lydelsen inte EES-staterna och ESA rätt att yttra sig (jämför artikel 23 tredje stycket). Dom-stolens representanter har förklarat att EES-staterna och ESA av misstag inte tagits med i bestämmelsen men att förslaget kommer att ändras i denna del. Villkoren skall i övrigt vara samma som enligt artikel 23, dvs att dom-stolen underrättar medlemsstaterna och institutionerna om ärendet och bered-er dem tillfälle att yttra sig skriftligen inom två månader från under-rättelsen.

Enligt artikelns sista stycke skall omprövningen som utgångspunkt inte inne---bära en rätt till muntligt förfarande, men domstolen skall ha rätt att be-slut-a om detta. Bestämmelsen innehåller inte några regler om förut-sätt-ning-arna för detta, men i motiven anges att sådant beslut endast skall fattas om dom-stolen anser det nödvändigt.

Artikel 62 c

I artikel 62 c regleras vilka effekter en omprövning skall kunna ha. För det för-sta anges att omprövningen enbart skall avse de frågor som föranlett den-sam-ma. Domstolen har uppgivit att avgränsningen av domstolens ompröv-ning ut-går från förste generaladvokatens förslag. Enbart de rättsfrågor som förste ge-neraladvokaten påkallar omprövning av skall således bli föremål för dom-stolens prövning.

Om prövningen resulterar i att domstolen finner att förstainstansrättens av-gör-ande inte undergräver enhetligheten eller konsekvensen i gemenskaps-rätt-en, skall förstainstansrättens avgörande stå fast.

Om domstolen däremot konstaterar att avgörandet undergräver enhet-lig-het---en eller konsekvensen i gemenskapsrätten skall, vad gäller mål om direkt talan, domstolen i första hand återförvisa målet till första-in-stans-rätten. För-sta----instansrätten är då bunden av domstolens bedömning i de rättsfrågor som prövats. Om, med utgångspunkt i de faktiska omständigheter som för-sta-in-stans--rätten grundat sitt avgörande på, utgången i målet är klar skall dom-stol-en emellertid i stället avgöra målet slutligt. Om målet åter-förvisas får dom--stolen ange vilka delar av förstainstansrättens dom som inte om-fattats av om--prövningen och därmed skall anses ha rättskraft mellan parterna. Vad gäll--er mål om förhandsavgöranden skall domstolens avgörande ersätta för-sta---in-stans-rättens i de delar som omfattats av omprövningen.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

---

1.3Budgetära konsekvenser

Det nu aktuella förslaget rör enbart de närmare villkoren och begräns-ning-arna för omprövningsförfarandet. Förslaget i sig kan därmed inte för-vänt-as medföra några extra utgifter.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sverige är positivt till förslagets huvudsakliga innehåll. Sverige anser att för-slaget återspeglar de viktiga principer som utgör grunden för om-pröv-nings-för---farandet, nämligen att omprövning enbart skall komma till använd-ning i un--dantagsfall, att resultatet av omprövningen skall påverka ut-gången i den aktu--ella tvisten och att parterna därmed skall ha rätt att delta i förfarandet. Sverige anser emellertid att förslaget, särskilt mot bakgrund av gemensam för---klaring 15, inte i tillräcklig utsträckning under-stryker vikten av att om-pröv--ningsförfarandet inte drar ut på tiden mer än vad som är nödvändigt. Sverige har därför föreslagit att det i artikel 62 b uttryckligen anges att mål om omprövning skall handläggas skyndsamt.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Samtliga medlemsstater ställde sig vid mötet i arbetsgruppen för domstolen den 26 september 2003 huvudsakligen positiva till förslaget.

Några medlemsstater (främst Spanien och Nederländerna) var dock något tveksamma till att om-pröv-nings-för-farandet inte generellt skulle ha suspensiv effekt på förstainstansrättens av-gör-anden. Man såg en risk att en nationell dom-stol eventuellt skulle komma att avgöra ett mål med utgångspunkt i första-----instansrättens förhandsavgörande innan domstolens ompröv-nings-för-far----ande avslutats. Efter att domstolens representanter förklarat att domstolen kom--mer att underrätta den nationella domstolen om den pågående ompröv-ning--en och att domstolen har möjlighet att besluta om interimistiska åtgärder samt understrukit omprövningsförfarandets undantagskaraktär framstod det dock som att medlemsstaternas farhågor i denna del lugnats.

De flesta medlemsstaterna underströk, liksom Sverige, vikten av att om-pröv--ningsmålen handläggs skyndsamt.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Kommissionen var inte närvarande vid arbetsgruppsmötet den 26 september 2003 och har därmed inte redovisat någon uppfattning avseende domstolens förslag.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

---

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Vid mötet i arbetsgruppen för domstolen den 26 september 2003 bestämdes att för-slag till ändringar skulle ges in skriftligen senast den 1 oktober 2003. Om så-dana förslag inkommer i någon mer väsentlig utsträckning för-vänt-as för-slag-et tas upp till ny diskussion i arbetsgruppen.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Beslut om ändring av stadgan fattas enligt artikel 245 andra stycket EG (re-spektive 160 andra stycke EA) av rådet genom enhälligt beslut, på begäran av domstolen och efter att ha hört parlamentet och kommissionen, eller på begäran av kommissionen och efter att ha hört parlamentet och domstolen.

3.3Fackuttryck/termer

---