Sammanfattning
Kommissionen föreslår en ändring av förordningen (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter . Avsikten är att anpassa bestämmelserna i den nuvarande förordningen till den förändrade miljö i vilken arbetet mot bedrägerier som strider mot gemenskapens tull- och jordbrukslagstiftning sker, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska brottslighetens alltmer gränsöverskridande och mångskiftande karaktär. Syftet är att ytterligare stärka samarbetet mellan medlemsstaterna, mellan dessa och kommissionen samt lägga större vikt vid de operativa inslagen i samarbetet.
BAKGRUND
Förordning (EG) nr 515/97 har givit goda resultat i arbetet mot bedrägerier som strider mot gemenskapens tull- och jordbrukslagstiftning, men nu anser kommissionen att förordningen bör ändras, och det av följande skäl.
Sedan Europeiska unionen utvidgats bör de rättsliga bestämmelserna anpassas för att intensifiera kampen mot de allt fler och allt mer varierande bedrägerier som sker mot tull- och jordbrukslagstiftningen. Eftersom den ekonomiska brottsligheten är gränsöverskridande och mångskiftande är det enda sättet att hindra bedrägerier på området att stärka dels det inbördes samarbetet mellan medlemsstaterna, dels deras samarbete med kommissionen och dessutom lägga större vikt vid de operativa inslagen i samarbetet.
När förordning (EG) nr 515/97 antogs fanns ingen särskild artikel i fördraget om gemenskapens tullsamarbete. Artikel 135 i EG-fördraget (om tullsamarbete) och artikel 280 (om skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen) har nu givit gemenskapen behörighet på dessa områden.
Förslaget till ny förordning avser även att inrätta en rättslig grund dels för registret för identifiering av tullutredningar (FIDE), dels för projekt som utvecklas med utgångspunkt i medlemsstaternas och Europeiska kommissionens behov för att stärka samarbetet mellan de förrvaltningar som ansvarar för att gemenskapens tull- och jordbrukslagstiftning tillämpas korrekt.
Förslaget tar även hänsyn till EU-institutionernas utveckling, i synnerhet det ökade samarbetet med Europeiska unionens organ och byråer samt med internationella organisationer.
De enskilda nationella förvaltningarna är inte i stånd att inrätta en teknisk infrastruktur inom hela gemenskapen och garantera en komplett och integrerad europeisk samordning av det ömsesidiga administrativa biståndet i tull- och jordbruksfrågor. Därför behövs en tjänsteplattform som skall förbättra det operativa samarbetet mellan förvaltningarna. Med undantag för tjänsteresor till tredjeland i gemenskapens regi, åligger det medlemsstaterna själva att i praktiken genomföra de administrativa utredningarna. Kommissionen menar att förslaget därmed är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Liksom förordning (EG) nr 515/97 avser förslaget att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen, ett område där kommissionen har tilldelats väl definierade befogenheter, på samma sätt som tullmyndigheter och övriga behöriga myndigheter i medlemsstaterna.
FÖRSLAGET
Kommissionen föreslår i huvudsak följande.
1. Definitionen på tullagstiftning anpassas till den som används i Neapel II-konventionen. Detta innebär att definitionen skall innefatta även bestämmelser om mervärdeskatt på import och export.
2. Datoriseringen av förtullningen och den bevakning i realtid av transporterna som satelliterna möjliggör innebär att allt mer information utbyts i elektronisk form mellan tullmyndigheter och ekonomiska aktörer. Därmed ökar antalet databaser som sköts av offentliga eller privata tjänsteleverantörer som arbetar med logistik och transport av varor. Kommissionen anser att OLAF bör ges möjlighet att förhandla med tjänsteleverantörerna om en gemensam databas i ett enda register som skulle stå öppet för medlemsstaterna.
Syftet med ett sådant register skulle vara att samla in och analysera uppgifter som vanligen används i den internationella handeln och att spåra transaktioner som kan strida mot tull- och jordbrukslagstiftningen innan fysiska kontroller av varorna görs.
3. Samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och EU:s övriga organ och byråer bör öka. I det nya förslaget ingår att kommissionen skall utveckla ett gränssnitt som skall underlätta samordningen av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och deras samarbete med kommissionen, samt närmare operativa kontakter med organ och byråer på EU-nivå, regionalt och internationellt, inom ramen för vars och ens behörigheter.
4. Enligt dagens bestämmelser får uppgifterna i TIS bara användas för att öka kontrollernas effektivitet. Därmed uppfylls bara målet att förebygga bedrägerier. Målen att spåra och följa upp transaktioner som strider mot tull- och jordbrukslagstiftningen kräver däremot att man omformulerar syftet och bestämmelserna, vilket i sig förutsätter en ändring av förordning (EG) nr 515/97. Därför bör artikel 27 ändras så att strategisk och operationell analys blir ett av systemets nya syften.
I samband med att systemets användningsområden utökas inrättas även en ny uppgiftskategori om varor som kvarhållits, tagits i beslag eller förverkats.
5. Inom ramen för det mellanstatliga tullsamarbetet har ett register för identifiering av tullutredningar (FIDE) inrättats. I det registret förs uppgifter om avslutade eller pågående utredningar i medlemsstaterna in, vilket gör att alla behöriga myndigheter som vill kan få information om andra instanser som utrett liknande frågor. Kommissionen anser att ett sådant register också bör inrättas för det administrativa biståndet inom ramen för den första pelaren.
6. Den rättsliga grund som krävs enligt artikel 49.1 i budgetförordningen för att verkställa operativa utgifter inom ramen för AFIS-systemet bör vara artikel 23.3 andra stycket i rådets förordning (EG) nr 515/97.
Bestämmelsen omfattar både finansiering av AFIS-verksamhet inom ramen för första pelaren (förordning 515/97) och finansiering av därmed sammanhängande AFIS-verksamhet inom ramen för tredje pelaren (konvention av den 26 juli 1995 som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om användning av informationsteknologi för tulländamål (TIS-konventionen).
En hänvisning görs till artikel 22.2 första stycket i TIS-konventionen samt till rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 13 juli 1995 om artikel 22.2 i den tidigare nämnda konventionen och den förteckning över därmed sammanhängande IT-kostnader som upprättades av kommissionen i dokument SEK (1994) 813 av den 6 maj 1994 om budgetkonsekvenserna av den gemensamma användningen av TIS-systemets tekniska infrastruktur enligt konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål.
För att klart och tydligt leva upp till kraven i budgetförordningen bör en artikel föras in som gör förordning (EG) nr 515/97 till rättslig grund för operativa utgifter som anges i artikeln.
Det kan inte uteslutas att ett genomförande av förslaget skulle kräva vissa justeringar i den svenska lagstiftningen.
Ett genomförande av det nu föreliggande förslaget torde komma att medföra ett behov av uppdatering och/eller utveckling och produktion av ett antal datasystem, vilket skulle medföra kostnader. Hur fördelningen mellan vad som kan komma att finansieras på gemenskapsnivå respektive på nationell nivå kommer att se ut står i nuläget inte helt klart. De slutliga kostnadsmässiga konsekvenserna av ett genomförande av förslaget är därför i detta skede svåra att bedöma. Regeringen avser att återkomma i frågan när förutsättningar finns för tillförlitliga kostnadsberäkningar.
Arbetet mot bedrägerier som strider mot gemenskapens tull- och jordbrukslagstiftning är viktigt. Eftersom den ekonomiska brottsligheten ofta är gränsöverskridande blir samarbetet mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter en viktig komponent i brottsbekämpningen. Regeringen ställer sig positiv till att en översyn av den aktuella förordningen görs. Kommissionsförslaget måste dock analyseras innan svensk ståndpunkt kan ges.
Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
Förslaget är inte remitterat. Det kommer att beredas med bland annat Tullverket.
Kommissionens förslag kommer att behandlas i rådsarbetsgruppen för tullunionen (tullagstiftning- och policy) under 2007.
Enligt kommissionens förslag artiklarna 135 och 280 i EG-fördraget. Medbeslutandeförfarandet. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet efter att ha hört revisionrätten.