Regeringskansliet

Faktapromemoria 2009/10:FPM24

Meddelande om främjande av möjliggörande teknologier

Näringsdepartementet

2009-10-30

Dokumentbeteckning

KOM (512) 512

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Förberedelser för framtiden: Att utveckla en gemensam strategi för viktig miljögörande teknik i EU

SEC (2009) 1257

Commission staff working document Preparing for our future: Developing a common strategy for key enabling technologies in the EU Current situation of key enabling technologies in Europe

Sammanfattning

Kommissionen har identifierat fem viktiga möjliggörande teknologiområden som EU bör satsa på; nanoteknologi, mikro- och nanoelektronik, avancerade material, fotonik samt bioteknologi. Inom dessa områden har medlemsstater bra forskning men de är inte framgångsrika i att kommersialisera resultaten. I meddelandet presenteras förslag på en serie åtgärder inriktade mot industrins lansering av produkter och tjänster baserade på de möjliggörande nyckelteknologierna. Förslagen är baserade både på lång och kort sikt. Man föreslår bl.a. att fokusera resurser med gemensamma program samt att inrätta en högnivågrupp bestående av representanter från medlemsstater och intressenter för att utveckla en gemensam strategi för möjliggörande teknologier.

Viktiga möjliggörande teknologier, nyckelteknologier, kommer att vara fundamentala för innovation och industrins framtida tillväxt och konkurrenskraft, samt för att möta de stora samhällsutmaningarna. De länder som ligger i framkant inom nyckelteknologiområden kommer att ha bäst förutsättningar att bygga en grund för framtidens varor och tjänster. Andra framgångsrika länder, såsom USA och Japan, investerar mer i nyckelteknologier och har ramverk som ger bättre förutsättningar för industriell lansering. Möjliggörande nyckelteknologier är kunskapsintensiva och kräver en hög nivå på forskning och utbildningsnivå på arbetskraften.

Regeringen delar synen på vikten av möjliggörande teknologier för industrins framtida konkurrenskraft samt vikten av insatser för att främja nyttiggörande och kommersialisering av teknologierna.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Meddelandet har ett ursprung från Konkurrenskraftsrådets slutsatser 28:e maj som välkomnade kommissionen att utveckla en proaktiv policy för möjliggörande högteknologier.

1.2Förslagets innehåll

1.2.1Att utveckla en gemensam strategi för viktiga möjliggörande teknologier i EU

1.2.1.1VIKTIGA MÖJLIGGÖRANDE TEKNOLOGIER OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET OCH EKONOMIN

Industrin i världen kommer att transformeras under de närmaste fem till tio åren, där det kommer att skapas nya varor och tjänster. En stor del av de varor och tjänster som kommer att finnas på marknaden år 2020 är ännu okända, men de kommer i stor utsträckning att baseras på viktiga möjliggörande teknologier. Sådana teknologier kan vara specifika i sin tematiska ämnesindelning, men har generell potential att ingå i tillämpningar i ett brett spektrum av områden. De nationer och regioner som behärskar dessa teknologier kommer att ligga i framkant när det gäller att klara övergången till ett utsläppssnålt samhälle och en kunskapsbaserad ekonomi, vilket är en förutsättning för att säkra medborgarnas välfärd, välstånd och säkerhet. Att möjliggörande teknologi nyttiggörs i större utsträckning i EU är vitalt.

EU behöver en stark innovationsförmåga för att skaffa sig kapacitet som behövs för att ta itu med de stora utmaningar som samhället står inför, t.ex. att bekämpa klimatförändringarna, övervinna fattigdomen, främja social sammanhållning och förbättra resurs- och energieffektiviteten. Möjliggörande teknologier ger förutsättningar för att utveckla ny kunskap och tekniska lösningar för att tackla de stora utmaningarna. Lösningar för globala problem ger globala möjligheter och erbjuder hållbar sysselsättning med arbeten av hög kvalitet. Viktig möjliggörande teknologi är kunskapsintensiv och förbunden med hög forsknings- och utvecklingsintensitet, snabba innovationscykler, höga kapitalutgifter och högkvalificerade arbetstillfällen. Teknologierna möjliggör innovation av processer, varor och tjänster och är systemrelevant.

För närvarande har EU god forsknings- och utvecklingskapacitet på flera möjliggörande teknologiområden, men man har inte varit lika framgångsrik när det gäller att utnyttja forskningsresultaten kommersiellt. För att denna situation ska kunna förbättras krävs ett mer strategiskt angreppssätt för forskning, innovation och kommersiellt nyttiggörande. I detta meddelande görs en kartläggning av viktiga möjliggörande teknologier som kan stärka EU:s industriella kapacitet och innovationsförmåga för att ta itu med de samhällsutmaningar som väntar, och det föreslås ett antal åtgärder för att förbättra ramvillkoren. Meddelandet är ett led i utvecklingen av EU:s industripolitik och i förberedelserna inför den nya europeiska innovationsplanen.

1.2.1.2KARTLÄGGNING AV VIKTIG MÖJLIGGÖRANDE TEKNOLOGI

Flera medlemsstater har börjat kartlägga möjliggörande teknologi som är relevant för deras framtida konkurrenskraft och välstånd, och att inrikta FoU-utgifterna därefter (se SEK(2009) 1257). Mot bakgrund av satsningar i EU och internationell forskning och marknadsutvecklingen skulle följande kunna betraktas som de strategiskt mest relevanta områdena för viktig möjliggörande teknologi, med tanke på deras ekonomiska potential, möjlighet att bidra till lösningar på samhällsutmaningar och kunskapsintensitet:

Nanoteknik betecknar teknik med en storlek mätbar i nanometer, en miljarddels meter. Nanoteknik handlar om att studera och manipulera materien på atomär nivå, speciellt för att på detta sätt kunna designa speciella egenskaper och funktionalitet. Samtliga industrigrenar påverkas redan eller kommer att påverkas av nanotekniken. Området är lovande för utvecklingen av sofistikerad nano- och mikroutrustning och -system och för revolutionerande genombrott på avgörande områden som hälso- och sjukvård, energi, miljö och tillverkning.

Mikro- och nanoelektronik, inklusive halvledare, betecknar elektronik där komponenternas dimensioner är i mikrometerområdet eller nanometerområdet, d.v.s. en miljondels eller en miljarddels meter. Produkter innehållande dylik elektronik är väsentliga för alla varor och tjänster som kräver intelligent kontroll inom så spridda områden som fordonsindustrin och transporter samt flyg- och rymdteknik. Intelligenta styrsystem för industrin möjliggör mer effektiv styrning av produktion, lagring, transport och förbrukning av elektricitet genom intelligenta elnät och elanordningar.

Fotonik är en tvärvetenskaplig disciplin som handlar om ljus och hur det genereras, detekteras och hanteras. Den utgör bl.a. det tekniska underlaget för omvandlingen av solljus till elektricitet, vilket har betydelse för framställningen av förnybar energi, och en rad olika elektroniska komponenter och elektronisk utrustning som fotodioder, lysdioder (LED) och laser.

Avancerade material är material med skräddarsydda egenskaper som bygger på hög kunskapsnivå och erbjuder betydande förbättringar på en rad olika områden, t.ex. inom flyg och rymdtekniken, transporter, byggnadssektorn och hälso- och sjukvården. De kan t.ex. underlätta återvinning och energiförbrukningen samt begränsar behovet av råvaror som det råder brist på i Europa, samtidigt som de kan ha högre prestanda.

Bioteknik är en tvärvetenskap som binder samman medicin, teknik och biologi och omsätter biologiska kunskaper till tekniska tillämpningar. Bioteknik kan ge renare och hållbara alternativ till processer inom industrin och jordbrukets livsmedelsindustri. Den gör det exempelvis möjligt att successivt ersätta icke förnybara material som för närvarande används i industrin med förnybara resurser, även om utvecklingen ännu bara är i sin linda.

Dessa teknologiområdens potential är i hög grad outnyttjad.

1.2.1.3RAPPORT OM FRAMSTEG, RESULTAT OCH UTMANINGAR

EU har väsentligt lägre FoU-intensitet och högteknologisk produktion än USA och Japan. EU ligger emellertid väl framme inom viss avancerad möjliggörande teknologi tack vare sin goda forsknings- och industribas.

EU står inför stora hinder när det gäller att nyttiggöra möjliggörande teknologier i större utsträckning. Bland annat har EU lyckats mindre väl än USA och vissa asiatiska länder när det gäller kommersialisering och utnyttjande av nanoteknik, vissa aspekter av fotonik, bioteknik och halvledare. Inom samtliga dessa områden görs avsevärda FoU-satsningar, men man har inte i tillräckligt stor utsträckning lyckats omvandla dem till ekonomiska och samhälleliga vinster. Det finns flera olika orsaker till detta:

EU lyckas inte utnyttja sina FoU-resultat effektivt

Allmänheten har ofta otillräcklig kunskap om eller förståelse för viktig möjliggörande teknologi

Det råder brist på kvalificerad arbetskraft med den kompetens som krävs för den möjliggörande teknologiens tvärvetenskapliga karaktär

I EU ligger de medel från riskkapitalfinansiering och privata investeringar som finns att tillgå för viktig möjliggörande teknologi fortfarande på en förhållandevis låg nivå

Att EU:s politiska satsningar är splittrade beror ofta på att det saknas en långsiktig vision och samordning

I vissa länder utanför EU kan möjliggörande teknologi få statligt stöd, vilket inte är transparent. Det är av yttersta vikt att man ser till att europeiska företag kan konkurrera med företag utanför EU på lika villkor.

1.2.1.4FRÄMJANDE AV VIKTIG MÖJLIGGÖRANDE TEKNOLOGI I EU

För att man ska kunna tillgodose behovet att främja möjliggörande teknologi i EU måste EU:s forsknings- och innovationsresultat förbättras avsevärt. För att viktiga möjliggörande teknologier ska få industriellt genomslag krävs insatser på följande politikområden:

1. Större fokus på innovation för möjliggörande teknologi

2. Större fokus på teknologiöverföring och försörjningskedjor över hela EU

3. Större fokus på gemensamma strategiska program och demonstrationsprojekt

4. Riktat statligt stöd för att avhjälpa marknadsmisslyckanden

5. Nyttiggörande av möjliggörande teknologi för klimatpolitiken

6. Pionjärmarknader och offentlig upphandling

7. Internationell jämförelse och ökat internationellt samarbete

8. Handelspolitik för att förhindra snedvridning

9. EIB:s finansieringsinstrument och riskkapitalfinansiering

10. Kompetens, högre utbildning och yrkesutbildning

1.2.1.5FRAMTIDEN

Utformningen av en industripolitisk ram för möjliggörande teknologi måste bygga på en vision för teknologi som EU vill behärska och på ett starkt partnerskap mellan EU, medlemsstaterna, näringslivet och andra viktiga aktörer.

På kort sikt kommer gemenskapen att främja användningen av möjliggörande teknologi inom sin nuvarande politiska ram, bl.a. genom i) reglerna för statligt stöd (t.ex. de tillfälliga rambestämmelserna för statligt stöd), ii) handelsaspekter, iii) tillgången till finansiering, bl.a. inom ramen för den kommande innovationsplanen, och iv) förstärkta befintliga initiativ och/eller förslag på direkta åtgärder för specifika möjliggörande teknologier.

Det föreslås att det inrättas en expertgrupp på hög nivå med uppdraget att utarbeta en gemensam långsiktig strategi för möjliggörande teknologier. Denna högnivågrupp ska bestå av medlemsstaternas experter från näringslivet och den akademiska världen. För att skapa synergieffekter bör denna expertgrupp ha ett nära samarbete med kommissionens andra expertgrupper för innovation och teknik, EIT, de europeiska teknikplattformarna och de gemensamma teknikinitiativen, och den bör

1) bedöma konkurrensläget för relevanta teknologier i EU, med särskild inriktning på användningen i industrin och på hur man med teknikens hjälp kan ta itu med viktiga samhällsutmaningar,

2) göra en djupgående analys av tillgänglig offentlig och privat FoU-kapacitet för viktiga möjliggörande teknologier i EU (på alla nivåer), och

3) lägga fram förslag på specifika politiska rekommendationer för en mer effektiv industriell användning av viktiga möjliggörande teknologier i EU.

Kommissionen kommer att avlägga rapport till rådet och Europaparlamentet före 2010 års utgång.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

-

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslagets effekter på EU-budgeten och statsbudgeten beror på den slutliga utformningen. Regeringen kommer att återkomma med en bedömning av effekterna på statsbudgeten när strategiförslagen konkretiseras och specificeras i den kommande processen.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

En styrkeposition i de viktiga möjliggörande teknologierna kommer att vara av stor vikt för innovation. Ett fokus på att strategiskt bygga upp teknologierna och särskilt fokusera på insatser för att öka nyttiggörande och kommersialisering av de resultat och möjligheter teknologierna för med sig, kommer att vara av stor vikt för Europeisk industris konkurrenskraft.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska regeringen dels agera för att meddelandets ekonomiska konsekvenser begränsas både på statsbudgeten och EU-budgeten, dels agera för att uppgifter i största möjliga mån ska finansieras över nationell budget framför EU-budgeten.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna är i stort positiva till meddelandet.

2.3Institutionernas ståndpunkter

-

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Ärendet har inte remissbehandlats.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

-

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

-

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Meddelandet kommer att vara en del i regeringens fortsatta arbete att som ordförande förhandla rådsslutsatser till Konkurrenskraftsrådets möte i december.

4.2Fackuttryck/termer

Viktiga möjliggörande teknologier refererar till den engelska termen Key Enabling Technologies. Dessa teknologier är av s.k. generisk karaktär och representerar teknologiområden som kan användas brett inom många olika tillämpade teknikområden. De ger en grundförutsättning för att nå både stegvisa och radikala utvecklingssteg. Utan hög nivå på kompetens inom dessa områden riskerar länder att befintlig industri blir lämnad på efterkälken, samtidigt som ny industri får svårt att växa fram