Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM103

Meddelande om standardisering och innovation

Utrikesdepartementet

2008-05-14

Dokumentbeteckning

KOM (2008) 133

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén - Ökat bidrag från standardisering till innovation i EU

Sammanfattning

Kommissionen har presenterat ett meddelande om innovation och standardisering; Ökat bidrag från standardiseringen till innovation i EU (KOM(2008) 133 slutlig) där man redogör för ett antal åtgärder som ska underlätta innovation genom förbättrat utnyttjande av dynamisk standardisering och genom att systematiskt koppla standardisering till forskningsinitiativ. De kopplingar som görs är hållbarhetsstrategin, pionjärmarknadsinitiativet, offentlig upphandling, särskilt på försvarsområdet, en ny IT-standardiseringspolicy, nanoteknik, rymden, Galileo-projektet och bränsleceller. Budskapet till de europeiska standardiseringsorganen, som är nyckeln till standardiseringen i Europa, är att fortsätta effektiviseringsarbetet, att finna former för att inkludera också informella specifikationer, att samarbeta för att bidra till internationell standardisering och att underlätta för forskningen samt för små företag att delta. Regeringen välkomnar meddelandet och de åtgärder som föreslås där. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (Skr. 2007/08: 140, Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld) redogjort för det statliga engagemanget och åtagandena inom standardiseringsområdet.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

I EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning identifierar kommissionen och Europeiska unionens råd standardisering som ett centralt verktyg för att främja innovation. Vid mötet i konkurrenskraftrådet den 4 december 2006 behandlades frågan om innovation i slutsatserna1, och man betonade behovet att stärka EU:s standardiseringssystem och uppmanade kommissionen att lägga fram förslag till åtgärder för att reformera och rationalisera systemet. Standardernas betydelse för innovationspolitiken underströks också i Europaparlamentets resolution om en innovationsstrategi2.

Detta meddelande är ett svar på rådets uppmaning och fokuserar på att utöka standardiseringens bidrag till innovation och konkurrenskraft.

1.2Förslagets innehåll

Det övergripande syftet med meddelandet är att den inre marknaden skall bli mer konkurrenskraftig i den globala ekonomin. Meddelandet tar sin utgångspunkt i innovation, men innehåller även flera generella åtgärder för hur standardisering bättre kan användas som ett instrument för konkurrenskraft och tillväxt. Det beskriver de viktigaste problemen på området, lägger fram konkreta mål för standardiseringen och användningen av standarder. Redogörelsen avser även det konsoliderade arbete som pågår och de föreslagna åtgärder som ska genomföras både av aktörerna och av kommissionen.

I meddelandet redogörs för EU:s standardiseringspolitik, som främjar standardisering till stöd för bättre lagstiftning3 och som ett redskap för att främja EU:s konkurrenskraft. Den formella europeiska standardiseringen har varit särskilt viktig som stöd för lagstiftning enligt den så kallade nya metoden. Denna lagstiftningsteknik har haft stor betydelse för att införa en innovationsvänlig lagstiftning då de tekniska kraven uttrycks i standarder som kan uppdateras efter den senaste tekniska utvecklingen. Användningen av standarder till stöd för lagstiftningen även inom andra sektorer bidrar till att ytterligare undanröja lagstiftningshinder för innovation.

Ett antal områden pekas ut där standardiseringen förväntas lämna ett viktigt bidrag till åtgärder för innovation och konkurrenskraft:

1. En hållbar näringspolitik.

Kommissionen kommer i anslutning till denna att ge de europeiska standardiseringsorganen i uppdrag (s.k. mandat) att utveckla standarder för bl.a. mätning av utsläpp av växthusgaser och för att realisera andra mål i samband med kommande initiativ för en hållbar industripolitik och hållbar produktion och konsumtion.

2. Pionjärmarknader.

Kommissionen kommer också att ge organen i uppdrag att utveckla standarder som stöd för pionjärmarknader. Med pionjärmarknader avses särskilt utpekade marknader av högt ekonomiskt och samhälleligt värde. Sex sådana marknader har identifierats av kommissionen vilka samtliga är innovativa och har en stark teknologisk bas i Europa.

3. Offentlig upphandling.

Kommissionen anser att användning av teknikneutrala standarder vid offentlig upphandling kan främja innovation och göra det möjligt för de upphandlande myndigheterna att ställa krav på t.ex. tillgodoseende av miljöaspekter. Marknaden för försvarsutrustning nämns särskilt som ett prioriterat område inom vilket standardisering kan vara ett medel att sprida innovation

4. Integration av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i industri och förvaltning.

Om IKT ska kunna utnyttjas till fullo, anser Kommissionen att det är nödvändigt med standarder. Kommissionen vill få till stånd en bred överenskommelse om hur politiken för IKT-standarder ska ses över.

Kommissionen framhåller också ett antal övriga områden för vilka standarder väntas främja innovation och där standardiseringsbehoven fastslagits inom ramen för europeiska teknikplattformar och gemensamma teknikinitiativ. Områdena är rymden, Galileo, bränsleceller, vätgasteknik och nanoteknik.

Kommissionen diskuterar i meddelandet på vilket sätt man generellt kan förbättra EU:s standardiseringspolitik för att tydligare fokusera på innovation. De förslag som läggs fram är bl.a. att erkänna betydelsen av både formella och informella standarder, att fördjupa engagemanget för marknadsstyrd standardisering och att arbeta för att underlätta Europas deltagande i det internationella standardiseringsarbetet. Kommissionen vill stimulera användning av standarder i det globala samarbetet bl.a. genom att i bilaterala och multilaterala avtal verka för en spridning av lagstiftningsteknik som utnyttjar standarder. Ny kunskap bör enligt kommissionen upptas i standarder, exempelvis från program för forskning och innovation.

Det är enligt meddelandet av stor vikt att samtliga intressenter, i synnerhet små- och medelstora företag, får bättre och enklare tillgång till standardiseringsarbetet och standarder. Kommissionen kommer att avsevärt öka sitt ekonomiska stöd till en europeisk samordning av representation av små- och medelstora företag i standardiseringsarbetet. Även problem som hindrar ett genomförande och effektiv användning av standarder bör åtgärdas. Kommissionen kommer att stärka sitt stöd för att nya rön och nytt vetande överförs till standarder. Meddelandet uppmärksammar särskilt de europeiska standardiseringsorganisationernas reformarbete, för att förbättra förutsättningarna för effektiv standardisering.

Kommissionen betonar slutligen vikten av att standardiseringens intressenter samarbetar om genomförandet av de åtgärder som föreslås i meddelandet. Kommissionen kommer att tillsätta en högnivågrupp med experter för att formulera den europeiska standardiseringens framtida omfattning och roll och lämna rekommendationer för det kommande årtiondet.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Kommissionen aviserar i meddelandet inga förslag till ny lagstiftning som påverkar svenska regler. Standardiseringsverksamheten i Sverige utförs av privaträttsliga organ och någon generell lagstiftning om standardisering finns inte. Särskilda lagar, förordningar samt myndighetsföreskrifter och hänvisningar i allmänna råd reglerar däremot användning av standarder inom olika områden.

I en skrivelse till riksdagen (Skr. 2007/08: 140, Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld) redogör regeringen för det statliga engagemanget och åtagandena inom standardiseringsområdet. I skrivelsen redovisar regeringen ett antal åtaganden och överväganden som planeras inför det fortsatta arbetet inom standardiseringsområdet.

I sammanhanget kan även nämnas IT-standardiseringsutredningen, (Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering, SOU 2007:47) vilken lämnade sitt betänkande i juni 2007 till infrastrukturministern. Utredningen redogör utförligt för standardiseringen inom IT-området och innehåller ett flertal förslag avseende elektronisk förvaltning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. i regeringskansliet.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Inga nationella budgetära konsekvenser förutses.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar meddelandet och de åtgärder som föreslås där. Standardisering bedöms vara ett viktigt instrument för att främja marknadsintroduktion av innovationer. En konkret åtgärd är att kommissionen kommer att tillsätta en högnivågrupp med experter för att ange den europeiska standardiseringens framtida omfattning och lämna rekommendationer för de kommande tio åren. Regeringen har preliminärt ställt sig positiv till denna.

Det är ännu oklart exakt hur meddelandet kommer att hanteras och vilka praktiska initiativ som det kommer att resultera i, varför en detaljerad ståndpunkt från regeringen ej ännu är formulerad.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Ej kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Ej kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Det är ännu ej klart på vilket sätt meddelandet kommer att behandlas i rådet. I den fortsatta processen kan kommissionens rådgivande kommitté för standardisering (Senior Officials Group on Standardisation, SOGS) bli involverad.

4.2Fackuttryck / termer


[1]

http://www.eu2006.fi/news_and_documents/conclusions/vko50/en_GB/1165932111543/

[2]

Europaparlamentets resolution av den 24 maj 2007 om kunskap i praktiken: En brett upplagd innovationsstrategi för EU.

[3]

KOM(2004) 674 om den europeiska standardiseringens roll i EU:s politik och lagstiftning.