Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM12

Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

2007-10-19

Dokumentbeteckning

KOM (2007) 515

Förslag till rådets beslut om genomförandet av förordning (EG) nr 168/2007 vad beträffar antagandet av ett flerårigt ramprogram för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för 20072012.

Sammanfattning

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (byrån) blev operativ den 1 mars 2007. Byråns mål är att ge gemenskapens och dess medlemsstaters berörda institutioner och organ stöd och sakkunskap i frågor om grundläggande rättigheter i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen. Byrån ska genomföra sina uppgifter inom de temaområden som anges i ett flerårigt ramprogram som ska antas av rådet på förslag från kommissionen och efter hörande av Europaparlamentet. Kommissionen lämnade i september 2007 sitt förslag till ramprogram för åren 20072012. Regeringen ser positivt på förslaget om ramprogrammets innehåll.

1Förslaget

1.1Innehåll

Vid Europeiska rådets möte den 13 december 2003 beslutade medlemsstaternas företrädare att bygga vidare på det befintliga Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC) och utvidga dess mandat för att göra det till en byrå för mänskliga rättigheter. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (byrån) blev operativ den 1 mars 2007. Byråns sammansättning, mål, uppgifter, m.m. regleras i rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

Byråns mål är att ge gemenskapens och dess medlemsstaters berörda institutioner, organ, kontor och byråer stöd och sakkunskap i fråga om grundläggande rättigheter i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen för att stödja dem i verksamhet som avser att skapa full respekt för de grundläggande rättigheterna.

Byrån ska när den utför sina uppgifter hänvisa till de grundläggande rättigheterna enligt artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen, dvs. såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

För att uppnå sitt mål ska byrån bl.a.

Byrån ska genomföra sina uppgifter inom de temaområden som anges i ett flerårigt ramprogram. Byrån kan även arbeta med tematiska ämnen som ligger utanför ramprogrammet efter önskemål från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, under förutsättning att byråns resurser tillåter det.

Det fleråriga ramprogrammet ska antas av rådet på förslag från kommissionen efter hörande av Europaparlamentet. När kommissionen förbereder sitt förslag ska den höra byråns styrelse. Ramprogrammet ska

Mot bakgrund av dessa kriterier har kommissionen, efter att ha samrått med byråns styrelse, föreslagit att de temaområden som ska ingå i det fleråriga ramprogrammet för byrån för åren 20072012 ska vara följande.

  1. Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans.

  2. Diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder, sexuell läggning eller tillhörighet till en minoritet.

  3. Ersättning till brottsoffer, förebyggande av brottslighet och därmed sammanhängande aspekter som har betydelse för medborgarnas säkerhet.

  4. Skydd av barn, inbegripet barnets rättigheter.

  5. Invandring och integrering av invandrare.

  6. Asylfrågor.

  7. Visumfrågor och gränskontroller.

  8. Deltagande i den demokratiska processen i EU.

  9. Människorättsfrågor som hänger samman med informationssamhället.

  10. Tillgång till en effektiv och oberoende rättskipning.

Vad gäller det obligatoriska temat rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans kan nämnas att den svenska regeringen under förhandlingarna om inrättandet av byrån förde fram att homofobi ska anses ingå i uttrycket därmed sammanhängande intolerans. Under 2007 och 2008 genomför byrån en studie av den sociala situationen beträffande homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning i EU efter en resolution från Europaparlamentet. Byrån arbetar under 2007, i avvaktan på att rådet fastställer ramprogrammet, utifrån föregångaren EUMC:s mandat. Även detta omfattade rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans.

I anslutning till temaområde c kan nämnas att några medlemsstater, däribland den svenska regeringen, under förhandlingarna om förordningen om inrättandet av byrån förordade att byrån även skulle ges mandat att arbeta med frågor rörande områdena för polisiärt och straffrättsligt samarbete. Detta förslag gick dock inte igenom. I förordningen sägs således att byrån endast får arbeta med frågor om grundläggande rättigheter i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen. Rådet har samtyckt till att före den 31 december 2009 åter behandla frågan om mandatet för byrån eventuellt kan utvidgas till att omfatta områdena för polisiärt och straffrättsligt samarbete.

Vidare föreslår kommissionen att det ska framgå av ramprogrammet att byrån ska säkerställa samordning med ett flertal andra organ och undvika arbete som faller inom ramen för de uppgifter som åligger Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska jämställdhetsinstitutet. Enligt kommissionens inledande förklaring till förslaget till ramprogram ska byrån dock inom ramen för temat om diskriminering kunna behandla könsfrågor inbegripet integrering av ett könsperspektiv på ett kompletterande sätt och i nära samverkan med Europeiska jämställdhetsinstitutet på grundval av det samförståndsavtal som kommer att ingås mellan byrån och institutet. Detta ska ses mot bakgrund av att det framgår av förordningen att byråns arbete även fortsättningsvis bör omfatta jämställdhet mellan kvinnor och män som en väsentlig faktor för skyddet av de grundläggande rättigheterna.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget påverkar i sig inte svenska rättsregler. Mer generellt kan dock påpekas att Sverige liksom övriga medlemsstater i EU har ratificerat de flesta konventioner om mänskliga rättigheter som utarbetats inom ramen för bl.a. FN och Europarådet. Sverige är därför folkrättsligt skyldigt att främja och skydda de mänskliga rättigheterna inom landet. Genom att byrån får ett ramprogram som ger utrymme för viss handlingsfrihet kan den förhoppningsvis tillhandahålla expertis och relevant information rörande sådana människorättsfrågor som är särskilt aktuella inom EU och därmed bidra till att de grundläggande rättigheterna kan respekteras fullt ut.

1.3Budgetära konsekvenser

Kommissionen har angett att förslaget inte direkt påverkar gemenskapens budget. Regeringen anser att byråns arbete enligt ramprogrammet ska utföras inom ramen för dess ordinarie budget.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Antalet föreslagna teman är stort, vilket ger byråns styrelse handlingsfrihet. Byråns styrelse fastställer nämligen byråns årliga arbetsprogram inom ramen för det fleråriga ramprogrammet. Det är angeläget att byrån kan anpassa sin verksamhet efter samhällsutvecklingen och inte blir alltför begränsad under den relativt långa period som programmet gäller. Samtidigt kan ett stort antal teman innebära en risk för ofokuserad verksamhet, vilket kan betyda att genomförda studier inte blir tillräckligt djupgående. Enligt regeringens uppfattning är det önskvärt att antalet teman inte utökas nämnvärt utöver de som tagits upp i kommissionens förslag.

Regeringen anser att två teman i ramprogrammet är särskilt viktiga. Det gäller för det första temat om diskriminering. Diskriminering är ett allvarligt människorättsproblem i Europa och Sverige, och förbudet mot diskriminering är en för de mänskliga rättigheterna central princip. Det föreslagna temat är utformat så (diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller tillhörighet till en minoritet) att det upptar alla de diskrimineringsgrunder som erkänns i svensk lagstiftning samt dessutom tillhörighet till en minoritet. Regeringen bedömer att det är angeläget att alla de uppräknade diskrimineringsgrunderna är med när ramprogrammet fastställs. Diskrimineringsgrunderna kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning ingår bland de som tas upp i EG-fördraget (artikel 13) och i EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna (artikel 21). Europadomstolen har även tolkat in flera av diskrimineringsgrunderna, bl.a. sexuell läggning, i det diskrimineringsskydd som gäller enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 14), vilken är bindande för EU:s medlemsstater. Diskrimineringsgrunden tillhörighet till en minoritet har sin bakgrund i att minoritetsfrågor behandlats av byråns föregångare EUMC.

För det andra är det angeläget för regeringen att byrån kan arbeta med frågor om homofobi som en del av det obligatoriska temaområdet rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans.

Samtliga övriga teman är godtagbara. Med tanke på den vida formulering som flera av de av kommissionen föreslagna temaområdena har fått är det är önskvärt att byrån tydligt anknyter sitt arbete till frågor om grundläggande rättigheter. Att så ska ske framgår också av förordningen av om inrättandet av byrån.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Kommissionens förslag till ramprogram behandlas i ad hoc rådsarbetsgruppen för grundläggande rättigheter och medborgarskap. Diskussionen i arbetsgruppen har framför allt rört förslaget till temaområde c (ersättning till brottsoffer, förebyggande av brottslighet och därmed sammanhängande aspekter som har betydelse för medborgarnas säkerhet). Flera medlemsstater har diskuterat temaområdets förenlighet med förordningen om byrån, enligt vilken byrån inte får arbeta med frågor inom områdena för polisiärt och straffrättsligt samarbete. Det är troligt att ramprogrammet därför kommer att kompletteras med en förtydligande skrivning om att byrån endast får arbeta med de uppräknade temaområdena inom gemenskapslagstiftningens tillämpningsområde. De för regeringen prioriterade temaområdena (a och b) har inte ifrågasatts. Inte heller i övrigt har några mer ingripande förändringar av kommissionens förslag diskuterats.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet har ännu inte hörts om förslaget till ramprogram.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Den 25 oktober 2004 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om byrån för grundläggande rättigheter, och inledde i och med detta ett offentligt samråd där även frågan om temaområden togs upp. Genom samrådet inkom ett hundratal skriftliga svar, bl.a. från internationella organ, nationella organ för mänskliga rättigheter, icke-diskriminering och jämställdhet och enskilda organisationer. En offentlig utfrågning ägde rum i januari 2005. Sammanfattningsvis nämndes särskilt följande områden vid samrådet: Diskriminering, skydd av personuppgifter, asylfrågor, invandring, integrering av de grundläggande rättigheterna i all gemenskapspolitik, brottsoffers rättigheter, minoriteters rättigheter, tillgång till rättslig prövning, förhållanden i samband med frihetsberövande, bekämpning av terrorism, grundläggande sociala rättigheter och jämställdhetsfrågor.

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Efter ytterligare behandling vid ett eller flera möten i ad hoc rådsarbetsgruppen för grundläggande rättigheter och medborgarskap kommer Europaparlamentet att höras om ramprogrammet. Därefter ska rådet fastställa ramprogrammet. Rådsbeslutet fattas troligen i november eller december 2007.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för det föreslagna rådsbeslutet är artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 168/2007. Rådsbeslutet fattas enhälligt efter hörande av Europaparlamentet.

3.3Fackuttryck/termer