Commission staff working paper accompanying the Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment (recast) Impact Assessment SEC(2008) 2930
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/95/EG (RoHS-direktivet) som begränsar användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Kommissionens har identifierat en rad problem med RoHS-direktivet och dess tillämpning som medför att direktivets mål inte uppnås fullt ut samt att företagens kostnader ökar. Förslaget innebär förändringar av RoHS-direktivet i syfte att åstadkomma förbättringar av medlemsstaternas genomförande och tillsyn, öka direktivets överensstämmelse med annan EU-gemensam produktlagstiftning, öka kostnadseffektiviteten samt öka direktivets miljönytta. Förslaget innebär dessutom att direktivets omfattning utökas till att gälla även medicintekniska produkter samt övervaknings- och kontrollinstrument.
Kommissionen gör bedömningen att de föreslagna förändringarna sammantaget kommer minska kostnaderna för berörda företag. Konsekvenser för berörda myndigheter är i dagsläget svåra att bedöma.
Regeringen välkomnar kommissionens förslag till omarbetning av RoHS-direktivet. Vid utformning av regler och krav är det av vikt att beakta ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för företag och myndigheter. Regler bör också utformas på ett sådant sätt att de minskar miljöbelastningen från produktion och avfallshantering.
Förslaget innebär en omarbetning av det befintliga direktivet 2002/95/EG (RoHS-direktivet) som beslutades den 27 januari 2003 och började tillämpas den 1 juli 2006. RoHS-direktivets syfte är att skydda människors hälsa och främja miljövänlig återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. RoHS-direktivet förbjuder användningen av metallerna kvicksilver, kadmium, bly, krom VI och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter. Dessa ämnen och ämnesgrupper ska ersättas med ofarliga eller mindre farliga alternativ.
Kommissionen inledde i början av år 2007 arbetet med översynen av direktivet. Problem som uppmärksammats är främst olikheter i medlemsstaternas genomförande av direktivet i form av icke harmoniserade tolkningar och definitioner, samt olika krav på hur företagen ska visa att de uppfyller direktivets krav. Även otillräcklig tillsyn och risk för motsättningar genom överlappande omfattningsområde med andra EU-gemensamma regelverk tas upp av kommissionen. Dessutom gör kommissionen bedömningen att det finns behov av att utöka omfattningen av RoHS genom att inkludera medicintekniska produkter samt övervaknings & kontrollinstrument. Det bör noteras att det liggande förslaget från EU-kommissionen är en s.k. omarbetning av direktivet, vilket innebär att det endast är markerade ändringar i direktivtexten som är föremål för diskussion.
Undantagsprocessen i RoHS upplevs av många företag som utdragen, särskilt beträffande företag som tillverkar eller importerar produkter med kort utvecklingscykel. Harmonisering av kraven på vilken information en ansökan om undantag ska innehålla samt att klargöra hur länge undantag beviljas, förväntas förkorta undantagsprocessen, öka rättssäkerheten och minska den administrativa bördan för både företag och myndigheter.
Den föreslagna harmoniseringen av omfattningsområde, definitioner, företagens intyg om överensstämmelse och utgångspunkter för myndigheternas tillsyn som är i linje med övriga produktregler på EU-nivå, ökar rättssäkerheten samt medför att den administrativa bördan för framförallt berörda företag kommer att minska. De föreslagna ändringarna antas enligt kommissionen dock initialt leda till ökning i den administrativa bördan för myndigheter men även i viss mån för företagen. Kommissionen gör sammanfattningsvis bedömningen att fördelarna kommer att överväga kostnaderna för de föreslagna förändringarna av direktivet.
Förslaget innebär följande huvudsakliga förändringar av direktivet i syfte att åstadkomma förbättringar av medlemsstaternas genomförande och tillsyn, öka direktivets överensstämmelse med annan EU-gemensam produktlagstiftning, öka kostnadseffektiviteten samt att öka direktivets miljönytta.
Omfattningen av direktivet
Kommissionens föreslår att Bilaga 1A och 1B som beskriver omfattningen för både WEEE- och RoHS-direktivet flyttas från WEEE till RoHS, vars rättsliga grund är artikel 95 i EG-fördraget.
Medicintekniska produkter samt övervaknings- och kontrollinstrument föreslås omfattas av RoHS-direktivet.
Klargöra vissa definitioner
Kommissionen föreslår att definitioner av ekonomiska aktörer etc. görs i linje med det s.k. Varupaketet som syftar till ökad produktsäkerhet och fri rörlighet för varor på den inre marknaden.
Definitioner för exempelvis medicintekniska produkter och homogent material föreslås skrivas in i direktivet
Förbjudna ämnen
Gränsvärden för de förbjudna ämnena skrivs in i direktivet (i enlighet med tidigare beslut av kommissionen).
Möjligheten att använda icke RoHS-kompatibla reservdelar utökas till att även omfatta reservdelar till produkter som omfattades av ett undantag då de släpptes ut på marknaden (repare as produced).
En ny bilaga föreslås lista specifika undantag för viss fortsatt användning av de förbjudna ämnena i medicintekniska produkter samt övervaknings- och kontrollutrustning
En ny mekanism för att reglera ytterligare farliga ämnen i enlighet med proceduren i Reach-förordningen (EC 1907/2006) föreslås.
Undantag från förbudet
Kommissionen föreslår att undantag från förbuden i RoHS-direktivet maximalt ska gälla i 4 år.
Nya kriterier för att bevilja undantag, som tillgänglighet och tillförlitlighet, föreslås för att ta ökad hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser.
Kommissionen ges mandat att utforma detaljerade regler för hur företag ska ansöka om undantag.
Intyg om efterlevnad, CE-märkning samt tillsyn
Kommissionen föreslår procedurer för företag att intyga efterlevnad samt för myndigheternas tillsyn av direktivet i enlighet med det s.k. Varupaketet. Detta innebär bl.a. att företag ska visa efterlevnad av direktivets krav genom att utfärda intyg om överensstämmelse samt genom att CE-märka produkter innan de släpps ut på marknaden.
Kommissionen anger att miljönyttan av föreslagna förändringar av RoHS blir betydande, bland annat genom att inkludera de nya produktkategorierna. Kommissionen gör sammanfattningsvis bedömningen att fördelarna kommer att överväga kostnaderna för de föreslagna förändringarna av direktivet. De föreslagna förändringarna kommer enligt kommissionen att klargöra direktivets krav, harmonisera medlemsstaternas genomförande och utgångspunkterna för tillsyn.
RoHS-direktivet är genomfört i svensk lagstiftning i miljöbalken (1998:808) och genom förordning (SFS 1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. EU-gemensamma undantag för viss användning av de i direktivet reglerade ämnena är genomförda i svensk rätt genom Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. RoHS-direktivets omarbetning kommer innebära att de svenska bestämmelserna måste ändras i viss omfattning, men exakt vilka paragrafer som påverkas är ännu oklart men kommer klargöras senare i förhandlingarna.
Konsekvenser för berörda myndigheter är i dagsläget svåra att bedöma men omarbetningen av direktivet förväntas inte leda till betydande konsekvenser för den svenska statsbudgeten. Utgångspunkten är att eventuella ökande utgifter ska täckas inom ramen för befintliga medel.
Regeringen välkomnar kommissionens förslag till omarbetning av RoHS-direktivet och ser positivt på ambitionen att få en mer enhetlig syn på direktivet genom att harmonisera tolkningar och definitioner. Otydligheter har gett upphov till olika tolkning vilket upplevts som ett problem för företag.
Omfattningsområdet för RoHS-direktivet skall vara så stort som möjligt med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Undantag från förbuden i direktivet bör vara så få som möjligt samt begränsade i giltighetstid och omfattning. Det är även viktigt att minska den administrativa bördan för såväl företag som myndigheter.
En övergripande svensk strävan bör vara att så långt möjligt minska användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Vid utformning av regler och krav är det av vikt att beakta ett högt miljöskydd utan onödiga merkostnader för företag och myndigheter. Regler bör också utformas på ett sådant sätt att de minskar miljöbelastningen från produktion och avfallshantering.
Ett inledande möte i rådsarbetsgruppen har hållits där kommissionen har presenterat sitt förslag och delar av konsekvensanalysen. Medlemsstaterna har ännu inte redovisat sina ståndpunkter.
Institutionernas ståndpunkter är för närvarande inte kända. Europaparlamentet väntas börja diskutera förslaget hösten 2009. Utsedd rapportör är Jill Evans för gruppen de gröna/Europeiska fria alliansen (Verts/ALE).
Förslaget remissbehandlas för närvarande. Remissvaren ska ha inkommit till Miljödepartementet senast den 4 maj 2009. Därutöver avser Miljödeparte-men-tet/Kemikalieinspektionen att genomföra möten med berörda intressenter.
Artikel 95 i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.
Kommissionen anser att förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen genom att de miljö- och hälsoproblem som användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter ger upphov till är gränsöverskridande. Enskilda länders åtgärder kan inte fullt ut lösa dessa problem och kan påverka funktionen av den inre marknaden negativt. Genom harmoniserade krav på EU-nivå kan problemen lösas kostnadseffektivt.
Kommissionen anser att förslaget överensstämmer med proportionalitetsprincipen då förslaget syftar till öka rättssäkerheten och minska den administrativa bördan för företag och myndigheter
Rådets behandling av förslaget inleds under våren 2009. Den första läsningen i Europaparlamentet och en politisk överenskommelse i rådet bör kunna nås antingen under slutet av 2009 eller våren 2010. Senast 2011 bör en slutlig överenskommelse kunna nås. Utgående från denna tidpunkt skulle direktivet kunna vara infört i medlemsstaternas lagstiftning år 2016.