Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM17

Förordning om ändring av anvisningar för visering

Justitiedepartementet

2007-11-01

Dokumentbeteckning

KOM (2006)269

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om organiseringen av mottagandet och behandlingen av viseringsansökningar.

Sammanfattning

Syftet med förordningsförslaget är att skapa en rättslig grund för insamlandet av biometriska uppgifter i samband med viseringsansökningar som följer av förordningen om informationssystemet för viseringar (VIS). Förslaget tillhandahåller även en rättslig ram för hur medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar ska organiseras med avseende på genomförandet av VIS. Regeringen är generellt positiv till förslaget.

1Förslaget

1.1Innehåll

1.1.1 Bakgrund

Enligt förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (KOM (2005) 835) ska medlemsstaterna vid viseringsansökningar samla in biometriska uppgifter i form av fingeravtryck av tio fingrar och ansiktsfotografi. VIS ska stärka förvaltningen av den gemensamma viseringspolitiken, det konsulära samarbetet och samrådet mellan centrala myndigheter genom att underlätta utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna om viseringsansökningar och om beslut som fattas om sådana ansökningar.

Syftet med förslaget till förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna, KOM 2006(269), är att skapa en rättslig grund för insamlandet av obligatoriska biometriska uppgifter från personer som ansöker om visering.

Det aktuella förordningsförslaget syftar även till att tillhandahålla en rättslig ram för hur medlemsstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar ska organiseras med avseende på genomförandet av VIS. Förslaget innehåller olika möjligheter vad gäller att organisera viseringsförfarandet, exempelvis inrättande av gemensamma ansökningskontor, samlokalisering samt samarbete med externa tjänsteleverantörer.

De gemensamma konsulära anvisningarna är för närvarande det grundläggande instrument som reglerar förfaranden och villkor för utfärdande av viseringar. Vissa principer följer också av Schengenkonventionen och ett antal bestämmelser förekommer i andra särskilda beslut. Med anledning av bl.a. inrättandet av VIS pågår ett arbete med att sammanföra alla dessa instrument som gäller viseringar i en samlad gemenskapskod. Kommissionen har presenterat ett förslag till förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar (KOM 2006(403)).

Det förordningsförslag som behandlas i denna faktapromemoria, gällande förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna, har emellertid utformats separat från ovan nämnda allmänna omarbetning av viseringsinstrumenten. Anledningen till detta är att förslaget gällande förordning om gemenskapskodex om viseringar väntas kunna antas först efter den tidpunkt då VIS ska vara i bruk. Eftersom en rättslig grund för insamlande av biometriska uppgifter är en förutsättning för att VIS ska kunna driftsättas är det nödvändigt att, i avvaktan på att en samlad gemenskapskodex gällande viseringar antas, genom det aktuella förordningsförslaget uppdatera de gemensamma konsulära anvisningarna separat.

I fråga om uppgiftsskydd gäller direktiv 95/46 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet).

1.1.2 Innehåll

Förordningsförslaget innehåller vissa förändringar av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat.

Det föreskrivs att medlemsstaterna är skyldiga att samla in biometriska uppgifter som en del av viseringsförfarandet. Förordningsförslaget innehåller även närmare bestämmelser kring insamlandet av de biometriska uppgifterna, bl.a. gällande behörig personal och undantag från kravet att lämna biometriska uppgifter.

Det föreslås vidare att varje medlemsstat ska ansvara för hur mottagandet och behandlingen av viseringsansökningar organiseras. Medlemsstaterna ska antingen utrusta sina beskickningar med erforderlig utrustning för upptagning och insamling av biometriska uppgifter eller besluta att samarbeta med en eller flera andra medlemsstater. Kommissionen föreslår att allt samarbete, utan att påverka medlemsstaternas befintliga möjligheter att företräda varandra eller den nya möjligheten till begränsad representation, ska ta formen av antingen samlokalisering, inrättande av gemensamt ansökningskontor eller samarbete med externa tjänsteleverantörer. Samlokalisering innebär att personal från en eller flera medlemsstaters diplomatiska och konsulära beskickningar behandlar viseringsansökningarna som lämnats in till dem på en annan medlemsstats diplomatiska eller konsulära beskickning och delar utrustningen med denna medlemsstat. Vid inrättande av ett gemensamt ansökningskontor sammanförs personal från två eller flera medlemsstaters diplomatiska och konsulära beskickningar i en byggnad där de tar emot de viseringsansökningar som är avsedda för dem. Om det av skäl som beror på beskickningens lokala situation inte är lämpligt att utrusta det för upptagning och insamling av biometriska uppgifter eller att ordna med samlokalisering eller ett gemensamt ansökningskontor kan en eller flera medlems-stater gemensamt samarbeta med en extern tjänsteleverantör när det gäller mottagandet av viseringsansökningar. I så fall ska berörd medlemsstat fortsatt ansvara för efterlevnaden av uppgiftsskydds-reglerna vid behandlingen av viseringsansökningarna. Samarbetet med externa tjänsteleverantörer ska enligt förordningsförslaget utformas på ett av följande sätt: Antingen fungerar den externa tjänsteleverantören som en teletjänstcentral som ger allmän information om kraven för att ansöka om visering och ansvarar för tidsbeställning. Alternativt ger den externa tjänsteleverantören allmän information om kraven för att ansöka om visering, samlar in ansökningar, styrkande handlingar och biometriska uppgifter från de sökande samt tar emot expeditionsavgiften och överför ifyllda akter och uppgifter till den medlemsstats beskickning som är behörig att behandla ansökan. Medlemsstaterna är skyldiga att välja en extern tjänsteleverantör som är i stånd att vidta alla tekniska och organisatoriska säkerhets-åtgärder som begärs av medlemsstaterna för att skydda personuppgifter. Externa tjänsteleverantörer får heller inte ha tillgång till VIS.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget innehåller bl.a. bestämmelser som berör skydd för personuppgifter och lagring av dessa, sekretess, handläggning av viseringsansökningar samt upptagande av biometriska uppgifter. Dessutom berörs vissa bestämmelser om viseringar i utlänningslagstiftningen. Ett genomförande av skyldigheterna enligt förordningen kan komma att kräva kompletterande lagstiftning i Sverige.

1.3Budgetära konsekvenser

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. Ett införande av förslagets bestämmelser kommer dock med sannolikhet medföra vissa ökade kostnader för statsbudgeten.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Regeringen är generellt positivt inställd till förslaget. Med hänsyn till de specifika särdrag som utmärker biometriska uppgifter och de allvarliga konsekvenser felaktig användning av uppgifterna kan innebära för den enskilde, måste emellertid noggranna överväganden göras inför eventuellt användande av externa tjänsteleverantörer. Vissa delar av förslaget som rör ärendehantering och organisation vid utlandsmyndigheter innehåller nya moment som kan medföra merkostnader. Det behövs sannolikt förenklingar i syfte att uppnå kostnadseffektiva lösningar.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

En majoritet av medlemsstaterna stödjer i grunden förslaget.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

-

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

En första genomläsning av förslaget sker i rådsarbetsgruppen för viseringsfrågor. Behandlingen förväntas pågå under det portugisiska ordförandeskapet hösten 2007. Europaparlamentet förväntas avge sitt yttrande över förslaget i början av november 2007.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 62.2 b ii i EG-fördraget. Detta innebär medbeslutande för Europaparlamentet och att beslutet i rådet fattas med kvalificerad majoritet.

3.3Fackuttryck/termer

-