Kommissionen har föreslagit att minimiskattenivån på diesel som används yrkesmässigt ska höjas från och med 2012 för att motverka så kallad bränsleturism, vilket innebär att den tunga trafiken kör omvägar för att tanka diesel i länder där skattenivån och därmed priset är lågt. Skatteskillnaderna mellan olika länder kan röra sig om flera kronor per liter. Miniskatteskatte-satsen skulle enligt förslaget bli densamma som den som i dag gäller för ben-sin, 359 euro/m3. Som ett andra steg föreslår kommissionen att den gemen-samma minimiskattesatsen höjs till 380 euro/m3 fr.o.m. 2014. Dagens svenska dieselskattesats på 4,16 kr/l motsvarar ca 452 euro/m3.
Enligt förslaget öppnas en viss möjlighet att genom ett återbetalningssystem reducera skatten vid yrkesmässig användning av diesel. Det fordras dock att det finns eller införs ett system med vägavgifter och att det totala skatte-trycket i stort förblir oförändrat samt att gemenskapens minimiskattenivåer för diesel iakttas.
Regeringen är positiv till förslaget om en höjd minimiskattenivå på dieselolja och blyfri bensin. De svenska skattesatserna på diesel och vanlig bensin ligger redan i dag på en högre nivå än de föreslagna framtida minimiskatte-nivåerna. En komplikation av förslaget för svensk del är att skatten på alkylatbensin, som är lägre beskattad än vanlig bensin (1,63 kr/l lägre), måste höjas till skattenivån för diesel. Det skulle med dagens skattesatser medföra en reducering av skillnaden med 50 öre till 1,13 kr/l.
I vitboken Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden, KOM(2001) 370, noterade kommissionen att i ett läge där väg-transportsektorn nu öppnats helt för konkurrens framstår avsaknaden av har-moniserade bränsleskatter i allt större utsträckning som ett hinder för en väl fungerande inre marknad. I vitboken drogs slutsatsen att det fanns ett behov av större enhetlighet i skattesystemet och föreslogs en enhetlig skatt på bränsle för yrkesmässig trafik inom vägtransportsektorn i enlighet med prin-ciperna för den inre marknaden. Sedan dess har det emellertid ur politisk och ekonomisk synvinkel blivit uppenbart att en fullständig harmonisering av skatten på dieselbrännolja för yrkesmässig användning inte är en lämplig lösning.
Ett första förslag om beskattning av dieselbrännolja för yrkesmässig använd-ning lades fram av kommissionen 2002, KOM(2002) 410. Detta förslag drogs tillbaka som ett resultat av granskningen av aktuella lagförslag, KOM(2005) 462. Kommissionen tillkännagav emellertid också att den hade för avsikt att ompröva behovet av lagstiftning om en heltäckande konse-kvensanalys skulle tala för det.
I meddelandet till rådet och Europaparlamentet Hållbara transporter för ett rörligt Europa Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken, KOM(2006) 314, angav kommissionen att den kommer att utreda hur man kan minska orimliga skillnader mellan bränsleskatter.
I meddelandet från kommissionen Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna, KOM(2006) 545, bekräftade kommissionen sin avsikt att under 2007 föreslå särskilda skattevillkor för dieselbrännolja för yrkesmässig användning i syfte att utjämna stora skatteskillnader mellan medlemsstaterna.
Kommissionens direktivförslag presenterades den 13 mars 2007.
Kommissionen har föreslagit ändringar av energiskattedirektivet för att öka harmoniseringen av skattesatserna på diesel som används som drivmedel vid yrkesmässiga transporter. Bakgrunden till förslaget är den skatteplanering som förekommer bland transportföretagen och som består i att fordonen körs omvägar för att tankas i länder där dieseln är lågt beskattad. Förfarandet snedvrider konkurrensen och utgör ett hinder mot en väl fungerande inre marknad. Miljönackdelar uppstår när fordonen kör en omväg och de med-lemsstater som har relativt högt beskattad diesel drabbas av inkomstförluster.
Minimiskattenivån på diesel är i dag 302 euro/m3, men enligt nuvarande regler i energiskattedirektivet höjs den till 330 euro/m3 år 2010. Förslaget innebär att energiskattedirektivets minimiskattesats för diesel höjs ytterligare i ett första steg den 1 januari 2012 till samma nivå som nu gäller för minimi-skattesatsen på blyfri bensin, 359 euro/m3, motsvarande 3,30 kr/l. Som ett andra steg föreslås en höjning av minimiskattesatserna på både diesel och bensin till 380 euro/m3, motsvarande 3,49 kr/l, fr.o.m. den 1 januari 2014.
Medlemsstaterna får redan enligt nuvarande regler i energiskattedirektivet differentiera mellan yrkesmässig och icke yrkesmässig användning av diesel under förutsättning att miniminivån iakttas och att skattesatsen för yrkes-mässig användning inte är lägre än den nationella nivån den 1 januari 2003. Kommissionen föreslår nu att de nationella skattesatserna som tillämpas för diesel för icke yrkesmässig användning och för blyfri bensin inte får vara lägre än den nationella nivån på diesel för yrkesmässig användning.
Om något land väljer att ta ut lägre skatt för yrkesmässig användning av diesel jämfört med privat användning ska detta, enligt förslaget, åstadkom-mas genom ett återbetalningssystem.
Ytterligare en ändring föreslås som innebär att de medlemsstater som tilläm-par eller inför ett system med vägavgifter för fordon som använder diesel yrkesmässigt får sätta ned skatten så att lägre skatt tas ut än den gällande nationella skattenivån den 1 januari 2003, förutsatt att det totala skattetrycket i stort förblir på samma nivå och att gemenskapens miniminivåer för diesel iakttas.
Förslaget innehåller tvååriga övergångstider för de länder som tidigare har medgetts övergångstider för anpassning till de nuvarande minimiskatte-satserna.
Den nuvarande svenska skatten på diesel är 4,16 kr/l, vilket motsvarar ca 452 euro/m3. Skattesatsen för den svenska blyfria motorbensinen är i dag 5,29 kr/l, vilket motsvarar ca 575 euro/m3. För alkylatbensin är dock den svenska skattesatsen endast 3,66 kr/l, motsvarande 398 euro/m3.
Någon skillnad mellan privat och yrkesmässig användning av diesel finns inte i Sverige. Dock finns möjlighet till delvis avdragsrätt eller återbetalning för diesel som används till traktorer eller andra arbetsmaskiner inom verk-samheter som avser gruvindustri, jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk. Såvitt gäller jord-, skogs- och vattenbruk medför detta en kvarstående skatt på 1,88 kr/l för diesel som förbrukas i sådana fordon. Direktivförslaget påverkar inte detta regelverk.
De föreslagna nya miniminivåerna är lägre än dagens svenska skattesatser. Kommissionens förslag påverkar således inte den svenska beskattningen av diesel. Däremot kommer den särskilda, låga skattesatsen på alkylatbensin att behöva justeras upp något eftersom förslaget innefattar att blyfri bensin och icke yrkesmässigt använd diesel inte får ha en lägre skattesats än den som gäller för yrkesmässigt använd diesel. Med dagens skattesatser skulle en höjning behöva ske med 50 öre/l.
I Sverige finns för närvarande ett system med vägavgifter för motorfordon eller ledad motorfordonskombination med en totalvikt på minst 12 ton om fordonet är avsett uteslutande för godstransport på väg. Kommissionens förslag om möjlighet till nedsatt skatt i kombination med uttag av vägavgifter innebär därför att Sverige om det är önskvärt skulle kunna införa ett sys-tem för återbetalning av skatt på diesel till de berörda företagen. Med nu-varande svensk skattesats skulle utrymmet motsvara ca 66 öre/l om minimi-nivån 2014 blir 380 euro/m3.
I den mån tankning i Sverige undviks och i stället sker i lågskatteländer kan det med höjda minimiskattenivåer förutses en viss ökad försäljning i Sverige och därmed ökade skatteintäkter. Den svenska dieselskattesatsen på ca 452 euro/m3 är högre än de skattenivåer som i dag gäller i flertalet av våra närmaste grannländer. Detta gäller dock inte Tyskland där skatte-satsen uppgår till 470 euro/m3. Den danska dieselskattesatsen, liksom den finska, uppgår till 364 euro/m3. Skattesatserna i de baltiska länderna uppgår till 274310 euro/m3.
Den svenska låga skattesatsen på alkylatbensin syftar till att stimulera an-vändningen av denna bensin i tvåtaktsmotorer. Anledningen är att alkylat-bensinen ger upphov till mindre utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen än annan bensin, men också är dyrare. En höjning av skattesatsen på alkylat-bensin leder till ett högre pris och kan därmed väntas leda till minskad an-vändning. Redan i dag är dock priset på alkylatbensin generellt sett något högre än priset på annan bensin. Effekten av en höjning torde därför bli liten.
Regeringen är positiv till förslaget om en höjd minimiskattenivå på dieselolja och blyfri bensin eftersom de svenska skattenivåerna redan ligger högre än de föreslagna nivåerna. En komplikation av förslaget för svensk del är att skatten på alkylatbensin, som är lägre beskattad än vanlig bensin måste höjas till skattenivån för diesel.
Kommissionens förslag har behandlats vid fyra möten i rådets arbetsgrupp för skattefrågor. Några länder har motsatt sig förslaget och några av de länder som redan nu har övergångstider för anpassning till de nuvarande skattenivåerna anser att förslaget medför alltför stora årliga skattehöjningar.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har yttrat sig över kommissionens förslag den 24 oktober 2007 (ECO/206 CESE 1466/2007 2007/0023 [CNS]). Med undantag för vissa invändningar anser kommittén att förslaget är motiverat.
Europaparlamentet har i en lagstiftningsresolution den 13 mars 2008 godtagit kommissionens förslag med de ändringar som parlamentet föreslår (P6-TA[2008]0099). Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att ändra sitt förslag i enlighet med parlamentets ändringar. Dessa innefattar att höjningen av minimiskattesatsen för diesel per den 1 januari 2012 ska begränsas till nivån 340 euro/m3. Vidare anser parlamentet, i stället för att minimiskattesatserna höjs per den 1 januari 2014, att dessa ska ändras per den 1 januari 2015 och då på så sätt att endast minimiskattesatsen för diesel höjs till 359 euro/m3, motsvarande skattesatsen för blyfri bensin. Parlamentet anser härutöver bl.a. att de medlemsstater där punktskatterna den 1 januari 2008 översteg 400 euro/m3 på dieselbränsle respektive 500 euro/m3 på blyfri bensin inte ska få höja skatterna ytterligare förrän den 1 januari 2015.
Förslaget har inte remissbehandlats.
Artikel 93 i EG-fördraget. Enhällighet.
Subsidiaritetsprincipen är tillämplig. Som skäl för förslagets förenlighet med principen anför kommissionen bl.a. följande. En ökad tillnärmning av skattesatser med hjälp av gemenskapsreglering skulle åtgärda problemet med illojal konkurrens på ett effektivt sätt och minska användningen av omvägar, som är skadliga för miljön. Denna typ av åtgärder, till följd av deras be-skaffenhet, kan endast vidtas av unionen. Kommissionen och ministerrådet har vid upprepade tillfällen klargjort att man endast genom ett gemensamt tillvägagångssätt kan undvika oordning på skatteområdet samt konkurrens-snedvridningar. Dessutom krävs en gemenskapsrättsakt för att göra bestäm-melserna i energiskattedirektivet mera flexibla i syfte att medge frikoppling och minska skillnaderna mellan skattesatser.
Även proportionalitetsprincipen är tillämplig. Kommissionen, som anser att förslaget är förenligt med principen, anför bl.a. att det bästa sättet att ändra energiskattedirektivet är att föreslå ett nytt direktiv. Enligt kommissionen ger ett direktiv medlemsstaterna den flexibilitet de behöver för att tillgodose sina behov och behoven hos deras ekonomiska aktörer.
Regeringen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och propor-tionalitetsprincipen.
Det slovenska ordförandeskapet har vid ett möte i rådets arbetsgrupp för skattefrågor meddelat sin avsikt att ta upp direktivförslaget på Ekofin-rådets möte i juni 2008.
-