Kommissionen har tagit fram ett förslag till strategi på IT-området som syftar till att stärka Europas position som industriell och teknisk ledare på området. Meddelandet ger en bas för arbetet att ta fram en europeisk innovationsplan. Förslagets inriktning ligger väl i linje med svenska satsningar inom forskning, utveckling och innovation på IT-området och strategin kan därmed vara positiv för svensk konkurrenskraft.
Informations- och kommunikationsteknik, IT, är grundläggande för många delar av samhället, från näringslivets konkurrenskraft och den offentliga sektorns utveckling till ett verktyg för att dela information och att skapa ny kunskap. Kommissionen föreslår en strategi för att stärka Europas position som industriell och teknisk ledare inom IT genom att göra regionen mer attraktiv för IT-investeringar och genom att förbättra upptaget av IT i samhället. Förslaget syftar till att utveckla forskning, utveckling och innovation inom IT för att maximera det ekonomiska genomslaget, i linje med den kommande europeiska innovationsplanen som togs upp i Europeiska rådets slutsatser den 12 december 2008. Meddelandet kommer preliminärt vara ett av fem dokument som behandlas vid en debatt på Konkurrenskraftsrådets möte den 28-29 maj.
Utgångspunkten för förslagets analys är betydelsen av IT, både som näringsgren globalt (omsätter 2000 miljarder euro per år och växer med 4% årligen), som möjliggörande teknologi för att lösa dagens samhällsproblem och som betydelsefullt forskningsområde med runt 30% av FoU-budgetar. Några teknologier som är redo för en bredare utrullning redan nu är tjänster och produkter för bredband som e-signaturer och e-legitimering accepterade i hela regionen samt e-upphandling för en fortsatt fördjupning av den inre marknaden. Dessutom finns många applikationer kopplade till intelligenta transportsystem för renare och säkrare transporter. Med tanke på betydelsen av området vill kommissionen skapa förutsättningar för att upprätthålla eller öka investeringsnivån.
Framtidens teknologier beskrivs som:
Det framtida Internet med högre hastigheter och flexibel åtkomst kommer ändra kommunikationsmönster och utveckla produktion och logistik.
Större användarinteraktion med sociala nätverk, peer-to-peer-system och nya former av digitalt innehåll.
Nya IT-komponenter och system som bland annat bygger på nanoteknologi, fotonik och organisk elektronik som öppnar upp för nya teknologiska paradigm och tvärvetenskaplig forskning.
IT-tillämpningar som svarar mot samhällsutmaningar, exempelvis personliga hälsosystem eller övervakningssystem för energioptimering, säkerhet och trafikflöden.
Fortsatt utveckling av telekom, företagsmjukvaror, robotar och andra områden där Europa redan är ledande, liksom applikationer i fordon, medicinteknik, inbäddade system, etc.
Jämfört med USA investerar företag i EU mindre än hälften så mycket i IT-relaterad FoU. Bristen på investeringar gör det mindre attraktivt för kunniga personer att verka i europeiska företag, vilket i sig minskar utbudet av kvalificerad arbetskraft. Ett område där EU och medlemsstaterna missar möjligheter är innovationsdrivande upphandlingar, där Europa bara satsar en tiondel av summan i USA. Låga investeringar försämrar möjligheterna att snabbt påbörja kommersialiseringen av innovationer och minskar även effektiviteten i vår offentliga sektor.
Liksom för andra små och medelstora företag möter IT-inriktade sådana också hinder för sin tillväxt, jämfört med situationen i andra regioner. Effekten av administrativa bördor, dålig tillgång till kapital, etc. är att europeiska företag växer långsammare än konkurrenter i andra delar av världen.
Ett av de svåraste hindren för små och medelstora företag att hantera är de fragmenterade marknaderna för IT och de insatser som görs från offentliga aktörer inom EU och medlemsstaterna för att stimulera IT-innovation. En del av förklaringen är de nationella regelverken för immaterialrätt, till exempel patent, och nationella tekniska standarder på olika områden. Svårigheterna att nå kritisk massa förstärks också av att fackmyndigheter (inom exempelvis hälsovård, transporter och energi) och forskningsfinansierande myndigheter inte samarbetar i upphandlingar av innovativa IT-system. Även om det finns försök inom EU för att förbättra funktionssättet och informationen om olika finansieringsmöjligheter för FoU återstår fortfarande mycket förvirring bland forskningsutförarna. Sammanfattningsvis leder fragmenteringen till dubbelarbete, svårigheter att adressera gemensamma utmaningar och slutligen bristande avkastning på gjorda FoU-investeringar.
Kommissionen menar att förbättrade förutsättningar för forskning, utveckling och innovation inom IT kräver förbättringar både vad gäller utbud och efterfrågan såväl som förbättringar i innovationscykeln med mer interaktion mellan användare och tillverkare. Dessutom bör åtgärder länkas mellan regional, nationell och EU-nivå, i linje med EU:s breda innovationsstrategi och utifrån European Research Area.
Konkret vill kommissionen genomföra åtgärder inom sex huvudområden:
Större och mer effektiva investeringar: Medlemsstater bör öka sina IT-forskningsinvesteringar lika mycket som EU, från 1,1 miljarder euro 2010 till 1,7 miljarder 2013. Två möjligheter är att i högre utsträckning använda innovationsdrivande offentlig upphandling eller att genomföra FoU-projekt i offentlig-privat samverkan, som kommissionen avser använda i projekt kopplade till framtidens Internet. Kommissionen kommer även stärka tillgången till riskkapital genom EIB samt öka deltagandet av små och medelstora företag i det sjunde ramprogrammets IT-program och efterfrågar stöd från medlemsstaterna för utvecklingen av starka kluster. Kommissionen pekar också på existerande program som JEREMIE och ERDF som möjliga utgångspunkter för utveckling av nya företag.
Prioritera insatser och minska fragmenteringen: För att utveckla fler verkligt världsledande noder för IT i Europa krävs koordinering av insatser och specialisering av resurser, bland annat genom bättre länkning mellan existerande grupperingar på området (ICT Research Directors Forum, ICT Advisory Group och relevanta europeiska teknologiplattformar) för att utveckla gemensamma visioner. I vissa fall kommer det bli nödvändigt att bättre utnyttja gemensamma resurser för att lösa specifika problem, till exempel kopplade till IT för energieffektivitet, eller för att utnyttja forskningsinfrastruktur. Även framväxten av kunskapsnav eller ICT Knowledge and Innovation Communities (KICs) är viktigt för specialiseringen och att öka rörligheten för forskare.
Underlätta framväxten av marknader för innovationer: IT-forskning bör vara en drivkraft även för utvecklingen av andra politikområden, främst hälsovård, energi och transport, till exempel genom att bättre samordna behov av IT-utveckling inom olika delar av administrationen och utveckla färdplaner kring behoven i den offentliga sektorn. Standardisering är ett viktigt område för samarbete mellan medlemsstater och EU kommer bidra genom ett antal pilotprojekt för innovativa IT-lösningar inom ramen för CIP Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.
Projekt på europeisk nivå: Kommissionen ser framför sig att driva ett antal projekt från forskning till driftssättning, där behoven finns runtom i Europa. Tre konkreta exempel är IT-lösningar för en hållbar hälsovård, innovativa IT-lösningar för energieffektivitet och en infrastruktur för identitetshantering som grund för säkra e-tjänster för myndigheter och näringsliv.
Regelförenkling: Ett hinder för företagstillväxt i allmänhet och därmed även IT-inriktade sådana är komplicerade regelverk och administrativ börda. I det här sammanhanget efterfrågar kommissionen att processerna kring fördelning av forskningsmedel bör bli enklare och mer risktoleranta.
Internationellt samarbete: Kommissionen anser att internationellt samarbete bör stärka europeisk forskning och näringsliv. I den mån EU deltar i globala samarbeten bör det vara för att främja europeiska målsättningar, genom att sätta standarder, utveckla färdplaner och finna lösningar på samhällsproblem. Kommissionen har sökt inspel från medlemsstater om prioriterade områden för internationellt samarbete och kommer arbeta globalt inom bland annat det framtida Internet och bioinspirerad IT.
Åtgärderna som kommissionen föreslår syftar till att EU år 2020 kommer ha dubblerat offentliga och privata investeringar i IT-relaterad FoU, fördubblat storleken på riskkapitalmarknaden för små och medelstora företag inom IT och tredubblat upphandlingar av IT-lösningar som ännu ej nått kommersiell status. Samtidigt kommer ytterligare fem noder av världsklass ha växt fram och en tredjedel av all IT-relaterad FoU inom näringslivet kommer ske i företag som är mindre än 20 år gamla. Europa kommer bli nettoexportör inom IT-sektorn.
Modellen som efterfrågas är att utveckla både efterfrågan och utbud av forskning, utveckling och innovation inom IT-området, med samarbete mellan aktörer och projektstöd för hela innovationskedjan. Marknaden för IT-innovationer öppnas genom tydligare krav från användare och leder till kortare innovationscykler, att Europa snabbare löser de samhälleliga problemen och ger nya möjligheter för näringslivet. Europas attraktionskraft för investeringar, företag och forskare ökar.
Påverkar ej svenska regler.
Den fastlagda EU-budgeten speglar den planerade anslagsökningen från 1,1 till 1,7 miljarder euro per år fram till 2013 och gemenskapsförslagen i meddelandet är därmed redan finansierade.
Sverige bör bibehålla eller öka sin andel av anslagen inom sjunde ramprogrammet, i dagsläget ungefär 4% inom IT-delen, och för att upprätthålla eller öka den andelen kan det krävas att svensk medfinansiering ökar. Detta ska i så fall ske genom omfördelning inom befintliga anslag. Detsamma gäller för eventuella projekt som drivs som offentlig-privat samverkan eller genom innovationsdrivande offentlig upphandling.
Informations- och kommunikationsteknik är möjliggörande för utveckling av flertalet svenska industrinäringar och IT-industrin i sig är en central del av svensk industri. Utvecklingen inom området har inverkan de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna i stora delar av näringslivet och den offentliga sektorn samt för enskilda medborgare. IT är därmed avgörande för svensk konkurrenskraft. Kommissionens förslag till stärkta anslag till forskning, utveckling och innovation på området är därmed i linje med regeringens bedömning av sektorns betydelse, som den presenterades i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50).
Kommissionens meddelande lägger fokus på den tillämpade forskningen och kopplingen till näringslivets behov, vilket är positivt givet områdets betydelse för svensk industri och konkurrenskraft. Forskningspropositionen pekade också ut IT och mobil kommunikation som ett strategiskt område för svensk forskning och det finns en god överensstämmelse mellan svenska profilområden inom IT-forskning och de förslag som kommissionen för fram.
Bland medlemsstaterna finns det överlag en delad syn på IT-områdets betydelse för stärkt konkurrenskraft och det finns en god anledning att förvänta sig en bred acceptans för kommissionens förslag.
-
Meddelandet har ej remissbehandlats, men Vinnova, som deltar som expert i sjunde ramprogrammets IT-programkommitté, har lämnat synpunkter på skrivelsen. Myndigheten ser relevansen av en EU-strategi för området, bland annat med anledning av det svenska näringslivets beroende av IT för sin konkurrenskraft. Inriktningen på satsningarna i kommissionens förslag ligger i linje med det arbete som redan bedrivs i Sverige. För att Sverige ska kunna dra nytta av anslagsökningen på EU-nivå menar dock myndigheten att den svenska medfinansieringen bör öka i motsvarande grad.
Meddelandet beskriver en inriktning av arbetet och är i det här skedet ej grund för konkreta beslut.
-
Det tjeckiska ordförandeskapet har på sina preliminära dagordningar angett att meddelandet ska vara underlag för en debatt, tillsammans med ett antal andra meddelanden, på Konkurrenskraftsrådets möte den 28-29 maj. Därefter kommer strategin att påverka kommissionens arbete med en europeisk innovationsplan och uppföljningen till IT-strategin i2010.
-