Regeringskansliet

Faktapromemoria 2004/05:FPM29

Förslag till förordning om tillämpningsföreskrifter rörande det gemensamma systemet för mervärdesskatt

Finansdepartementet

2004-11-12

Dokumentbeteckning

KOM (2004) 641 slutlig/2

Förslag till rådets förordning om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 77/388/EEG rörandet det gemensamma systemet för mervärdesskatt

Sammanfattning

Kommissionen lägger nu fram ett förslag till förordning i avsikt att göra ett urval av Mervärdesskattekommitténs enhälligt antagna icke-bindande rikt-linjer till bindande tillämpningsföreskrifter för medlemsstaterna. Syftet är att öka förutsebarheten när det gäller hur bestämmelserna i det sjätte mervärdes-skattedirektivet1 skall tillämpas.

1Förslaget

1.1Innehåll

Under perioden 1977-2003 har Mervärdesskattekommittén, bestående av företrädare för medlemsstaterna och för kommissionen, i egenskap av rådgivande organ enhälligt antagit ett antal icke-bindande riktlinjer i syfte att få till stånd en mer korrekt och enhetlig tillämpning av det nuvarande mervärdesskattesystemet och sedan 1993 förbättra den inre marknadens sätt att fungera. Riktlinjerna behandlar viktiga aspekter av tillämpningen av det sjätte mervärdesskattedirektivet, särskilt definitionen av begreppet beskattningsbar person, fastställandet av beskattningslandet för leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, bestämningen av beskattnings-underlaget samt tillämpningen av den s.k. övergångsordningen.

Kommissionen har prövat om de enhälligt antagna riktlinjerna fortfarande är giltiga och ändamålsenliga och lägger nu, där det befunnits motiverat, fram ett förslag till förordning varigenom några av riktlinjerna blir rättsligt bindande tillämpningsföreskrifter. Syftet är att i framtiden öka förutsebar-heten när det gäller hur bestämmelserna i det sjätte mervärdesskattedirektivet skall tillämpas.

Kommissionens nu framlagda förslag innehåller 27 f.d. riktlinjer omvandlade till tillämpningsföreskrifter. Kommissionen föreslår således tillämpningsföreskrifter som närmare preciserar tillämpningen av reglerna för skilda företeelser såsom begreppet beskattningsbar person, beskattnings-landet för tillhandahållande av vissa varor och tjänster samt omfattningen av beskattningslandsreglerna generellt, vissa undantag från skatteplikt, investeringsguld, beräkningen av beskattningsunderlag, underlag för avdrag för ingående mervärdesskatt, schablonberäknat kompensationstal inom jordbruket, den särskilda ordningen för elektroniska tjänster, beskattning av nya fordon, konsekvenser av att tröskelvärdena vid distansförsäljning överskrids samt vad som händer vid en felaktig behandling av gemenskaps-interna transaktioner.

I sammanhanget bör framhållas att Mervärdesskattekommitténs riktlinjer ursprungligen utarbetades i syfte att klargöra specifika tillämpningsfrågor som tagits upp av medlemsstaterna. Syftet med riktlinjerna var att få till stånd en enhetlig behandling i fråga om enskilda aspekter och de har därmed en snäv tillämpning. De kan således inte automatiskt överföras på andra, liknande fall.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Mervärdesskattekommitténs riktlinjer har, som nämnts ovan, ursprungligen utarbetats i syfte att klargöra enskilda och specifika tillämpningsfrågor som tagits upp av medlemsstaterna. Det bör i sammanhanget framhållas att behovet av enskilda riktlinjer är olika för olika medlemsstater, beroende på nationell rättsordning och hur det sjätte mervärdesskattedirektivet har genomförts. I riktlinjerna har emellertid medlemsstaterna enhälligt uttryckt sin uppfattning om hur, i en given situation, det sjätte mervärdes-skattedirektivet bör tillämpas. För det fall motsvarande situation vid en senare tidpunkt skulle uppstå i en annan medlemsstat än den eller de som initierade frågan i Mervärdesskattekommittén, ger riktlinjerna i dag väg-ledning för tillämpningen även i den medlemsstaten. Riktlinjerna kan på så sätt sägas komplettera och klargöra bestämmelser i det sjätte mervärdes-skattedirektivet utan att avvika från det. De nu föreslagna tillämpnings-föreskrifterna kommer att verka på motsvarande sätt och skall därför i praktiken inte innebära någon ändrad tillämpning. Mervärdes-skattelagen (1994:200, ML), genom vilken det sjätte mervärdesskattedirektivet genom-förts, behöver inte ändras. Det aktuella förslaget föranleder inte heller några lagstiftnings-åtgärder i sig eftersom tillämpningsföreskrifterna föreslås tas in i en förordning. En förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.

1.3Budgetära konsekvenser

Några budgetära konsekvenser av förslaget torde inte uppkomma.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sverige har generellt sett en positiv inställning till förslaget eftersom det ökar möjligheterna till en korrekt och mer enhetlig tillämpning av det sjätte mervärdesskattedirektivet bland medlemsstaterna. Som exempel kan nämnas en minskad risk för att gränsöverskridande transaktioner dubbelbeskattas som en följd av att medlemsstaterna tillämpar det sjätte mervärdes-skattedirektivets bestämmelser om platsen för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster olika. Vissa detaljer i förslaget måste dock studeras närmare, liksom den tekniska utformningen av bestämmelserna i vissa fall.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Förslaget har ännu inte behandlats i rådsarbetsgruppen för skattefrågor, varför medlemsstaternas ståndpunkt ännu inte kan redovisas.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Med hänsyn till de föreslagna tillämpningsföreskrifternas begränsade tillämpningsområde behöver inte samråd ske med Europaparlamentet eller Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (se vidare nedan avsnitt 3.2).

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Vid tidpunkten för den här promemorians överlämnande är förslaget ute på remiss. Remisstiden löper ut den 30 december 2004. Någon redogörelse för remissinstansernas ståndpunkt kan därför inte lämnas i förevarande promemoria.

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Vid tidpunkten för denna promemoria är det inte känt när förslaget skall behandlas vid ett första möte i rådsarbetsgruppen.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Enligt artikel 93 i EG-fördraget skall rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och den Ekonomiska och sociala kommittén, anta bestämmelser om harmonisering av bl.a. omsättningsskatter, för att säkerställa att den inre marknaden fungerar.

Enligt artikel 29a i det sjätte mervärdesskattedirektivet skall rådet enhälligt på förslag av kommissionen besluta om nödvändiga åtgärder för genomförandet av det sjätte mervärdesskattedirektivet.

Räckvidden av de genomförandeåtgärder som nämns i artikel 29a är begränsade; de är avsedda att klargöra bestämmelserna i det sjätte mervärdesskattdirektivet men får inte avvika från dem. På grund av den begränsade räckvidden har artikel 29a inte förenats med krav på samråd med Europaparlamentet eller Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Av artikel 29.1 och 29.4 i det sjätte mervärdesskattedirektivet framgår att en rådgivande kommitté för mervärdesskatt (Mervärdesskattekommittén) är inrättad. Förutom sådana angelägenheter som omfattas av föreskrifter om samråd i sjätte mervärdesskattedirektivet, skall Mervärdesskattekommittén behandla frågor som dess ordförande på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för någon medlemsstat tar upp och som avser tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om mervärdesskatt.


[1]

Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1, Celex 31977L0388). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).