Kommissionens presenterade i november 2006 sitt regelförbättringspaket. Det består av tre delar. Det första är en strategisk översyn av vad kommissionen anser behöver göras och de framsteg som hittills uppnåtts. Det andra är en strategi för förenkling som i huvudsak är en uppdatering av det rullande förenklingsprogram som presenterades i oktober 2005. Det tredje är kommissionens preliminära tankar avseende hur man bör gå till väga på EU-nivå när administrativa bördor för företagen ska mätas. Det sistnämnda är också föremål för samråd med allmänheten. Bland annat så föreslår kommissionen att man bör anta ett mål för minskning av bördorna på 25 procent att uppnås senast 2012. Målet ska uppnås på EU-nivån och på medlemsstatsnivå gemensamt. Kommissionen vill att Europeiska rådet på sitt möte i mars 2007 ska bl.a. fastställa ett övergripande mål för att minska de administrativa bördorna i EU.
Kommissionen kommer att, i slutet av januari 2007, presentera en handlingsplan för hur den närmare ska gå till väga för att göra mätningar av administrativa bördor till följd av EU:s lagstiftning.
Regeringen stöder kommissionens regelförbättringspaket och de förslag som finns med. Att EU:s rättsakter ses över, moderniseras och förenklas är nödvändigt för att stärka företagens konkurrenskraft. Mätningarna som kommissionen planerar är viktiga för att bättre identifiera var det finns störst potential för framtida förenklingsinsatser. Regeringen ger vidare sitt stöd åt att ett mål om 25 procents minskning senast 2012 antas av Europeiska rådet vid vårtoppmötet i mars 2007. Målet bör gälla EU:s lagstiftning.
Kommissionens presenterade i november 2006 sitt regelförbättringspaket. Det består av tre delar. Det första [KOM (2006) 689] är en strategisk översyn av vad kommissionen anser behöver göras och de framsteg som hittills uppnåtts. Det andra [KOM (2006) 690] är en strategi för förenkling som i huvudsak är en uppdatering av det rullande förenklingsprogram som presenterades i oktober 2005 [KOM (2005) 535 slutlig]. Det tredje [KOM (2006) 691] är kommissionens preliminära tankar avseende hur man bör gå till väga på EU-nivå när administrativa bördor för företagen ska mätas.
Den första delen i paketet - Kommissionens strategiska översyn av programmet Bättre lagstiftning inom Europeiska unionen - innehåller i huvudsak en lägesrapport av pågående och kommande initiativ med tyngdpunkt på de två andra meddelandena i paketet (se nedan). Utöver detta framhåller kommissionen att den ska stärka granskningen av konsekvensbedömningarna genom att inrätta en oberoende konsekvensbedömningsnämnd och skärpa genomförandet av gemenskapsrätten.
Rådet och Europaparlamentet bör, enligt kommissionen, prioritera systematiska konsekvensbedömningar av viktiga ändringar av kommissionsförslag och bör ge hög prioritet åt presenterade förenklingsförslag, kodifiering och upphävande av föråldrade rättsakter. Medlemsstaterna bör bl.a. utforma och genomföra samrådsmekanismer, göra mer systematiska bedömningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter och utarbeta förenklingsprogram.
För EU och medlemsstaterna föreslår kommissionen att man vid Europeiska rådets möte våren 2007 fastställer ett gemensamt mål för minskning av de administrativa kostnaderna med 25 procent fram till 2012.
Den andra delen i paketet är den första lägesrapporten om strategin för förenkling av lagstiftningen. I rapporten beskriver kommissionen hur arbetet förflutit sedan den första strategin presenterades i oktober 2005 och vad som hänt med de olika förenklingsförslagen, hur många som försenats och vilka lärdomar man dragit. I rapporten presenteras både de gamla och de tillkommande rättsakterna som ska bli föremål för regelförenkling och den tidtabell som gäller för deras respektive presentation. Till de tidigare 220 rättsakterna har ytterligare 43 initiativ lagts och sammantaget kommer alltså dessa att vara föremål för åtgärder under åren 2006-2009. Alla kommer inte att behöva beslutas av rådet eller Europaparlamentet utan vissa rättsakter förfogar kommissionen själv över.
I den tredje delen av paketet - Beräkning av administrativa kostnader och minskning av de administrativa bördorna i Europeiska unionen - som också kommissionen låtit göra tillgänglig för samråd, beskrivs hur kommissionen avser att mäta de administrativa kostnaderna som EU:s regler medför för företagen. Kommissionen föreslår att vissa pilotområden mäts i ett första steg. När mätningarna är genomförda finns ytterligare underlag för att identifiera lätta ändringar i lagstiftningen. Kommissionen har muntligen förtydligat att avsikten är att ta bort onödiga administrativa bördor. Metoden man avser att använda bygger på den s.k. standardkostnadsmodellen som även används i Sverige vid mätningar av företagens administrativa bördor.
Regeringen, genom näringsminister Maud Olofsson, har i brev till kommissionen (N2006/11294/NL) givit sitt stöd åt paketet som helhet och även givit förslag på exempel på miljölagstiftning som skulle kunna ingå i de planerade mätningarna.
Inga omedelbara effekter p.g.a. meddelandena.
Givetvis kommer förenklingsförslagen [KOM (2006) 690] när de presenterats att i förekommande fall kräva ändringar i de svenska regler genom vilka de ursprungliga rättsakterna genomförts. Hur dessa ändringar kommer att se ut kan inte bedömas i dagsläget utan detta kommer att visa sig allteftersom förslagen presenteras av kommissionen.
Inga.
Regler som kräver färre administrativa resurser för myndigheterna för uppföljning kan förstås medföra besparingar även för dem och inte bara för företag och medborgare.
Regeringen stöder kommissionens regelförbättringspaket och de förslag som presenterats. De olika initiativen och verktygen för bättre, enklare och mer ändamålsenliga regler kompletterar och förstärker varandra. Att EU:s rättsakter ses över, moderniseras och förenklas är nödvändigt för att stärka företagens konkurrenskraft. Mätningarna som kommissionen planerar är viktiga för att identifiera var det finns störst potential för framtida förenklingsinsatser. Förenklingsförslagen som kommissionen kommer att presentera får självklart bedömas i varje enskilt fall men arbetssättet med att sätta upp ett rullande program med rättsakter för förenklingsinsatser är rätt arbetsmetod.
Regeringen stöder också att ett mål på EU-nivå för minskning av administrativa bördor med 25 procent senast 2012 antas av Europeiska rådet vid vårtoppmötet 2007. Målet bör gälla EU:s lagstiftning. Ett mål är nödvändigt för att nå resultat. I ett senare skede kommer det att behöva klargöras vem som ska göra vad för att målet ska nås.
Sverige anser också att arbetet med att förbättra språklig och redaktionell kvalitet i EU:s lagstiftning är viktigt för att skapa mer användarvänlig och lättförståelig lagstiftning.
Vid rådsmötet (konkurrenskraft) den 4 december 2006 välkomnade alla medlemsstater kommissionens initiativ i stort.
Det som det råder delade meningar om gäller frågan om ett mål för minskning av företagens administrativa bördor. Länder som Storbritannien, Nederländerna, Danmark, Tjeckien och Sverige stöder målet men förtydligar att detta bör enbart gälla EU:s lagstiftning. Ett mål bedöms som viktigt eftersom mål är styrande för arbetet och nödvändigt för uppföljning. Det är vidare viktigt med ett mål för EU:s lagstiftning som ett komplement till redan satta nationella mål på samma område. Den svenska regeringen har som mål att minska företagens administrativa bördor med minst 25 procent till 2010.
Andra länder, som t.ex. Frankrike, Irland och Luxemburg, är mer tveksamma. Bland annat så anser dessa länder att det inte ankommer på EU-nivå att bestämma mål för det som är nationella angelägenheter. Dessa länder motsätter sig dock inte att de administrativa bördorna till följd av lagstiftningen minskar i sig.
Europaparlamentets ståndpunkt är inte känd.
Näringslivet i Sverige genom Näringslivets regelnämnd har uttalat sig positivt.
Det tyska ordförandeskapet planerar att ett mål för minskning av de administrativa kostnaderna ska sättas vid Europeiska rådets möte våren 2007. Paketet kommer att behandlas i rådet. Både konkurrenskraftsrådet och rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) kommer att hantera paketet.
-
I Sverige används standardkostnadsmodellen för att mäta företagens administrativa kostnader. Modellen har utvecklats i Holland och har använts där sedan 1994. Standardkostnadsmodellen är inte någon statistisk metod. Den bygger på värderingar av hur mycket tid ett normaleffektivt företag avsätter för att hantera de krav som finns i lagstiftningen på de sätt som de är avsedda att följas. Målet är inte att få fram en exakt siffra som utvisar de administrativa kostnaderna. Mätningarna ska istället ses som ett verktyg i myndigheternas och departementens regelförbättringsarbete, t ex genom att ge detaljkunskap om hur kostnaderna ser ut och göra det möjligt att följa kostnadernas utveckling över tiden.