Regeringskansliet

Faktapromemoria 2009/10:FPM96

Förordning om europeisk statistik över frukt- och vinproduktion

Finansdepartementet

2010-06-28

Dokumentbeteckning

KOM (2010) 249

Förslag till Europaparlamentens och rådets förordning om europeisk statistik över permanenta grödor

Sammanfattning

Förslaget innebär att en ny förordning ersätter två gamla rättsakter, nämligen förordningen om statistiska undersökningar av vinodlingsområden och direktivet om de statistiska undersökningar som medlemsstaterna ska utföra för att bestämma produktionspotentialen för odlingar med vissa slag av fruktträd. Förslaget leder till administrativa förenklingar, bl.a. införs en lägsta tröskel om 500 ha för varje individuell art av fruktträd under vilken uppgifter inte behöver samlas in. Det innebär att Sverige enbart behöver samla in uppgifter om äppelodlingar och inte som nu även päronodlingar.

Regeringen är i stort positiv till förslaget.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Förslaget är en del i målsättningen att förenkla och förbättra EU-lagstiftningen. Medlemsstaterna, intressenter och kommissionen har efterlyst ändringar av det befintliga regelverket.

Kommissionen antog den 21 maj 2010 sitt förslag till förordning.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget innebär att det befintliga regelverket uppdateras och att nuvarande två rättsakter ersätts med en enda. De två rättsakterna som ersätts är förordningen (EEG) nr 357/79 om statistiska undersökningar av vinodlingsområden och direktivet 2001/109/EG om de statistiska undersökningar som medlemsstaterna skall utföra för att bestämma produktionspotentialen för odlingar med vissa slag av fruktträd.

Genom förslaget fastställs en gemensam ram för systematisk framställning av europeisk statistik över permanenta grödor1. Det innebär att de viktigaste definitionerna, referensperioderna och de precisionskrav som ska tillämpas vid framtagningen av statistiken fastställs tydligt.

Medlemsstaterna ska under 2012 och därefter vart femte år ta fram uppgifter om den areal som är planterad med frukt- och olivodlingar. Medlemsstaterna ska under 2015 och därefter vart femte år ta fram uppgifter om den areal som är planterad med vinodlingar. Det första referensåret ska vara 2012 respektive 2015. Medlemsstaterna ska överföra uppgifterna till Eurostat senast den 31 juli året efter referensperioden.

Senast den 31 juli 2013 och därefter vart femte år ska medlemsstaterna lämna en rapport till Eurostat om de inlämnade uppgifternas kvalitet och vilka insamlingsmetoder för statistiken som använts.

Kommissionen ges befogenhet att på obestämd tid besluta om delegerade rättsakter i syfte att ändra förteckningen i bilaga I (förteckning över vad som är permanenta grödor), statistiken i bilagorna II (statistiska uppgifter om frukt- och olivodlingar) och III (statistiska uppgifter om vinodlingar) samt anpassa de tabeller i bilaga II och III som ska översändas till Eurostat. Europaparlamentet och rådet kan invända mot att en delegerad akt träder i kraft eller återkalla delegeringen av befogenheter till kommissionen.

För uppgifter om frukt- och olivodlingar (bilaga II) finns en lägsta tröskel om 500 ha under vilken uppgifter inte behöver samlas in.

Förordningen föreslås tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Enligt kommissionens konsekvensanalys innebär förslaget att de aktuella uppgifterna blir mer jämförbara än i dag och därmed mer relevanta för användare på såväl EU-nivå som nationell nivå. Dessutom kan en tillämpning av gemensamma begrepp och rapporteringsformat bidra till att effektivisera insamling och användning av statistik över permanenta grödor. För svensk del blir en konsekvens av att införa en lägsta tröskel på 500 ha varje enskild gröda att undersökningarna kommer att omfatta enbart äppelodlingar och inte som i dag även päronodlingar.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Lag (2001:99) om den officiella statistiken och förordning (2001:100) om den officiella statistiken. Förslaget innebär inte någon förändring i det svenska regelverket.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget påverkar inte unionens budget.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen är i stort positiv till förslaget. Regeringen anser att den lägsta tröskeln under vilken uppgifter inte behöver samlas in bör höjas från 500 ha till 1 000 ha för varje enskild art eller till 2 000 ha för den totala odlingen av fruktträd inom ett medlemsland. Regeringen anser att odlingar av så små arealer har försumbar betydelse för de totala arealerna och produktionen inom EU. En höjning av detta tröskelvärde skulle bidra till Regeringens och de europeiska institutionernas regelförenklingsarbete.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Enligt Jordbruksverket finns i Sverige en total odling av päron som uppgår till 200 ha och en total odling av äpplen som uppgår till 1 400 ha. Detta motsvarar mellan 0,1 och 0,2 procent av produktionen inom EU. I Sverige är produktionen av vin försumbar varför verket yttrar sig enbart över den del av förordningen som avser fruktträd. I förslaget till ny förordning har förenklingar gjorts avseende de uppgifter som ska samlas in. En lägsta tröskel (500 ha av en enskild gröda) varunder undersökningen inte behöver genomföras har också införts för varje individuell art av fruktträd. Konsekvensen av förslaget innebär att Sverige enbart behöver undersöka äppelodlingar och inte som tidigare år även päronodlingar. Undersökningen ska liksom tidigare genomföras vart femte år. Jordbruksverket är positiv till en sammanslagning av regelverken. Jordbruksverket noterar att kravet på redovisning av antalet sorter har minskat vilket innebär en förenkling av undersökningens innehåll för Sveriges del. Jordbruksverket välkomnar också den nya tröskeln om 500 ha men anser att den skulle kunna höjas ytterligare t.ex. till 1 000 ha för varje enskild gröda eller till t.ex. 2 000 ha för den totala odlingen av fruktträd inom ett medlemsland. Odlingar av så små arealer har, enligt Jordbruksverket, försumbar betydelse för arealerna och produktionen inom EU. Verket är positiv till införandet av en harmoniserad kvalitetsrapport. Metadata i form av kvalitetsrapporter underlättar för användarna att bedöma statistikens kvalitet och bidrar till en harmonisering av statistiken.

Statistiska centralbyrån (SCB) välkomnar förslaget genom att det bedöms bättre tillgodose användarbehov och förenkla för uppgiftslämnarna genom en lägsta tröskel på 500 ha av varje enskild gröda, vilket för Sveriges del innebär att enbart äppelodlingar berörs. På sikt kan dock andra permanenta grödor bli aktuella beroende på t.ex. förändrade odlingsförutsättningar i Sverige. SCB är positiv till kraven på metod- och kvalitetsrapportering som ska ske senast 2013 och därefter vart femte år.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Rättslig grund är artikel 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Ett centralt problem när det gäller kvaliteten på alla statistiska uppgifter är jämförbarhet. Utan en tydlig EU-lagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, är det inte möjligt för medlemsstaterna att uppnå jämförbarhet i den utsträckning som krävs. För att komma till rätta med detta infördes europeisk lagstiftning om statistik över permanenta grödor 1977 för fruktodling och 1979 för vinodlingar. Användare och producenter har emellertid efterlyst en uppdatering. Med tanke på att frukt- och vinodling har stor inhemsk betydelse och är viktig för exporten vill medlemsstaternas myndigheter ha tillgång till internationellt jämförbara statistiska uppgifter. Åtgärder från enbart medlemsstaternas sida skulle påverka medlemsstaternas intressen negativt. Enligt kommissionen är förslaget därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Enligt kommissionen begränsas förslaget till minsta möjliga antal åtgärder för att målet, att fastställa en gemensam ram för systematisk framställning av europeisk statistik över permanenta grödor, ska uppnås och går inte utöver vad som är nödvändigt för detta ändamål. Förslaget innehåller inga bestämmelser för hur uppgiftsinsamlingen ska gå till i medlemsstaterna. I förslaget definieras endast de uppgifter som ska samlas in för att garantera en harmoniserad struktur och tidsplan. En annan faktor som bör observeras är att all information som krävs om en vinodling finns i det vinodlingsregister som alla medlemsstater med betydande produktion måste upprätthålla och uppdatera fram till åtminstone 2015. Översändande av uppgifter vid färre tillfällen i vissa fall och möjligheten att i större utsträckning använda exempelvis administrativa källor bör minska de nationella, regionala eller lokala myndigheternas samt de ekonomiska aktörernas och medborgarnas ekonomiska och administrativa börda. Enligt kommissionen är förslaget därför förenligt med proportionalitetsprincipen.

Regeringen delar kommissionens uppfattning.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att behandlas i rådets arbetsgrupp för statistik. Beslut kan förväntas under 2010.

4.2Fackuttryck/termer

-


[1]

Med permanenta grödor avses dessertäppelträd, äppelträd för industriell bearbetning, dessertpäronträd, päronträd för industriell bearbetning, aprikosträd, persikoträd, apelsinträd, småcitrusträd, citronträd, olivträd, vinstockar avsedda för produktion av bordsdruvor samt vinstockar för andra ändamål än produktion av bordsdruvor.