Europeiska centralbanken (ECB) rekommenderar att rådets förordning om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ändras i ett antal avseenden. ECB rekommenderar att det i vägledande syfte tas fram en förteckning över de statistiska ändamål för vilka statistik får samlas in från uppgiftslämnare. Vidare rekommenderas en justering av referenspopulationen av uppgiftslämnare och att vissa övergångsbestämmelser bör permanentas. ECB rekommenderar också att förordningen bör hänvisa till de statistiska principer som styr utveckling, framtagning och spridning av den statistik som behövs för att uppfylla Europeiska centralbanks-systemets (ECBS) uppgifter. Slutligen rekommenderas föreskrifter om insynsskydd.
Regeringen stödjer förslaget.
Den 23 november 1998 antog Europeiska unionens råd förordning (EG) nr 2533/98 om Europeiska central-bankens insamling av statistiska uppgifter. För att förordningen även fortsättningsvis ska fungera som ett effektivt instrument för ECBS insamling av statistiska uppgifter föreslås nu ett antal ändringar.
I enlighet med artikel 107 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har ECB tidigare lagt fram sin rekommendation ECB/1998/10 avseende rådets förordning (EG) om Europeiska centralbankens insamling av statistisk information till rådet. Det är därför lämpligt att använda samma förfarande för att presentera de ändringar som föreslås av förordning (EG) nr 2533/98.
ECB rekommenderar att rådets förordning om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ändras i ett antal avseenden. Artikel 2 i förordningen anger uppgiftslämnare från vilken ECB samlar in statistiken och räknar upp specifika statistiska ändamål för vilka uppgifter får samlas in. För att minska rapporteringsbördan blir det dock allt vanligare att uppgifter bara samlas in en gång men används för olika statistiska ändamål. Till följd av detta har det tydliga sambandet mellan uppgiftslämnare och specifika typer av statistik gått förlorad och bestämmelserna bör därför ändras. ECB rekommenderar därför en förteckning över de statistiska ändamål för vilka statistik får samlas in från uppgiftslämnarna. Ändamålen inkludera monetär och finansiell statistik, betalnings- och betalningssystemstatistik, statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt statistik avseende finansiell stabilitet.
ECB rekommenderar för det andra att kretsen av uppgiftslämnare utökas till att omfatta hela den sektor som de finansiella företagen utgör. Detta gäller särskilt försäkringsföretag och pensionsinstitut som, sett till de finansiella tillgångarna, är den näst största undersektorn inom sektorn finansiella företag. På grund av den ökande medvetenheten om de ekonomiska konsekvenserna av en åldrande befolkning och en allmän trend mot fonderade pensions-system kommer sektorn försäkrings-företag och pensions-institut dessutom sannolikt att få allt större betydelse för ECB:s beslutsfattande. Dessa företag och institut har också blivit betydligt mer aktiva i förvaltningen av sina tillgångar, vilket ökar deras betydelse ur penningpolitiskt perspektiv.
ECB rekommenderar vidare att vissa övergångsbestämmelser bör permanentas. Rapportering av positioner inom länder i euroområdet och tillhörande transaktioner bör tillåtas och ske på permanent basis. Detta är nödvändigt för att kunna ta fram en betalningsbalans och finansräkenskaper för euroområdet som håller hög kvalitet. Det gällande regelverket etablerade denna rapportering för en övergångsperiod under de första åren efter det att den gemensamma valutan införts. Erfarenheterna har dock visat att sådan rapportering är absolut nödvändig för att undvika begränsningar i uppgifts-insamlings-systemen och för att minimera rapporterings-bördan.
ECB rekommenderar för det fjärde att förordningen bör hänvisa till de statistiska principer som styr utveckling, framtagning och spridning av den statistik som behövs för att uppfylla ECBS uppgifter. Artikel 285 i EG-fördraget, som styr statistiken inom europeiska statistik-systemet (ESS), anger uttryckligen de principer som gäller för fram-ställningen av gemenskaps-statistik. Genom att inkludera ECBS statistiska principer i förordningen skulle man tydliggöra att ECBS statistikarbete styrs av dessa principer. Detta skulle även understryka att all europeisk statistik styrs av samma grundläggande idéer, även om den organisatoriskt sett är uppdelad i två parallella system med olika ledning.
ECB rekommenderar slutligen föreskrifter om insynsskydd. Det handlar dels om utbyte av insynsskyddade uppgifter inom ECBS, dels om utbyte av insynsskyddade uppgifter mellan ECBS och ESS, dels tillgång till inte direkt identifierbara insynsskyddade statistiska uppgifter för forskningsändamål.
För att minimera rapporteringsbördan och bara samla in uppgifter en gång samtidigt som man säkerställer en hög kvalitet på den statistik som tas fram samt att ECBS uppgifter utförs väl, är det nödvändigt att öka utbytet av insynsskyddade statistiska uppgifter inom ECBS. Ett entydigt rättsläge krävs också för överföringen av insynsskyddade uppgifter mellan ECB och de nationella centralbankerna samt mellan olika nationella centralbanker.
Ett utvidgat utbyte av insynsskyddade uppgifter mellan ECBS och Europeiska statistiska systemet (ESS) är nödvändigt för att minska rapporteringsbördan, för att effektivt utveckla, framställa eller sprida europeisk statistik samt för att öka dess kvalitet. Ett sådant informationsutbyte måste organiseras på ett sådant sätt att uppgiftslämnarnas förtroende för skyddet av de insynsskyddade uppgifterna upprätthålls. Utöver den information som omfattas av denna rekommendation påverkar de föreslagna rättsliga bestämmelserna inte sådana eventuella regelverk på nationell nivå som gäller utbytet av insynsskyddade statistiska uppgifter.
Tillgång till avidentifierade statistiska uppgifter efterfrågas allt oftare för forskningsändamål, t.ex. för att analysera och förstå utvecklingen inom olika sektorer och länder. För närvarande är den rättsliga regleringen sådan att forskare i allmänhet får decentraliserad tillgång till sådana statistiska uppgifter på nationell nivå. Detta bör kompletteras med lämpliga rättsliga regler på ECBS-nivå som, under upprätthållande av insynsskyddet, gör det möjligt för forskare att få tillgång till sådana uppgifter.
Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank. Lag (2001:99) om den officiella statistiken och förordning (2001:100) om den officiella statistiken. Författningarna påverkas inte av förslaget.
Datainsamlingen kan innebära vissa kostnadsökningar för Riksbanken och ECB. Ekonomiska konsekvenser hanteras inom befintliga ramar. Utökningen av referenspopulationen av uppgiftslämnare till försäkringsföretag och pensionsinstitut kan innebära viss ökad rapporteringsbörda för sådana företag.
Regeringen stödjer förslaget. För att undvika ökad rapporteringsbörda är det viktigt att samma uppgifter inte samlas in flera gånger.
Vissa medlemsstater anser att sekretessbestämmelserna i rekommendationen bör preciseras.
Kommissionen stödjer rekommendationen från ECB.
Riksbanken tillstyrker ECB:s rekommendation. Statistiska centralbyrån (SCB) tillstyrker rekommendationen men understryker vikten av att använda redan insamlade data för att undvika ökad rapporteringsbörda.
Enligt artikel 107 i EG-fördraget ska rådet genom beslut med kvalificerad majoritet, antingen på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och ECB eller på rekommendation av ECB och efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen, anta de bestämmelser som avses i artikel 5 i ECBS-stadgan. Enligt artikel 5 i ECBS-stadgan ska ECB, för att utföra ECBS uppgifter, med de nationella centralbankernas stöd samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de berörda nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. För detta ändamål ska ECB samarbeta med gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan, med berörda myndigheter i medlemsstaterna eller i tredje land samt med internationella organisationer. Rådet ska fastställa kretsen av uppgiftsskyldiga fysiska och juridiska personer, sekretessföreskrifter samt lämpliga bestämmelser om genomförande och påföljder.
ECB har inte redovisat sina motiv av rekommendationen enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.
Regeringen anser att rekommendationen är förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.
Förslaget kommer att behandlas i rådets arbetsgrupp för statistik och i ekonomiska och finansiella kommittén (EFK). Beslut kan förväntas under 2009.