Kommissionens meddelande utgår från behovet av ny teknik för att kunna uppnå de mål som satts för utsläpp för växthusgaser, förnybar energi och energieffektivitet för 2020 och 2050, och föreslår ett nytt tillvägagångssätt när det gäller forskning och utveckling på energiområdet. Detta tillvägagångssätt är inriktat på ökad gemensam planering, bättre utnyttjande av potentialen inom det europeiska området för forskning och innovation och fullt utnyttjande av de möjligheter den inre marknaden ger.
En styrgrupp föreslås inrättas för den långsiktiga planeringen. Sex industriella initiativ lanseras som ska ge särskild uppmärksamhet inom områdena: vindkraft, solenergi, bioenergi, avskiljning, transport och lagring av koldioxid, elnätsfrågor samt kärnkraft. En Europeisk allians för energiforskning inrättas för samarbete mellan de nationella forskningsorganen. Meddelandet argumenterar för att ökade resurser behövs. Ett särskilt meddelande i slutet av 2008 aviseras om finansiering och resurser.
Regeringen välkomnar ökat fokus på energiteknik för att nå 2020-målen. Regeringen välkomnar en kraftfull EU-satsning på strategiska områden och framhåller särskilt nästa generation biodrivmedel. Regeringen är positiv till de industriella initiativen och menar att även användningssidan bör lyftas fram.
I sitt meddelande En energipolitik för Europa, som presenterades den 10 januari 2007, aviserade Kommissionen sin avsikt att lägga fram en strategisk EU-plan för energiteknik. Europeiska rådet antog Energihandlingsplanen i mars 2007 och välkomnade kommissionens avsikt om en SET-plan. Europeiska rådet betonade behovet av att stärka energiforskningen, särskilt för att öka konkurrenskraften för hållbar energi, framför allt förnybar energi, och teknik med låga koldioxidutsläpp och vidareutveckling av teknik för energieffektivisering.
Motiv för förslaget
Förslaget tar avstamp i de mål EU satt upp för att trygga energiförsörjningen och för att motverka klimatförändringar; bindande mål för 2020 att minska utsläppen av växthusgaser med 20%, förnybara energikällor ska 2020 utgöra 20% av EU:s energimix, 20% energieffektivisering ska genomföras till 2020. Till 2050 ska utsläppen av växthusgaser minska med 60 80%. Utnyttjande av teknik är avgörande för att nå dessa mål menar kommissionen. Kostnaden för ren energi behöver sänkas och EU:s industri måste höra till de främsta inom den växande sektorn för teknik med låga koldioxidutsläpp.
Europa har under de senaste årtiondena haft god tillgång till energi till relativt låga priser. Detta har lett till minskat intresse för innovation och investeringar i ny energiteknik. De offentliga och privata energiforskningsbudgetarna har minskat kraftigt efter en topp under 1980-talet vilket lett till underinvesteringar i energiforskningskapacitet och infrastruktur. Kommissionen anser att låsningar i befintliga system, långa ledtider, administrativa hinder m m är exempel på strukturella svagheter som hindrar innovationer.
Kommissionen menar att EU bör vara världsledande när det gäller energiteknik. EU är världsledande när det gäller att reagera på klimatförändringen och bör agera med samma beslutsamhet och ambition när det gäller en strategi för teknik med låga koldioxidutsläpp. EU ska finnas på plats i den globala tävlingen för att vinna marknader för energiteknik med låga koldioxidutsläpp så att EU:s företag drar nytta av de kommersiella möjligheterna.
Övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp kommer att ta flera årtionden, men åtgärderna kan inte skjutas upp. Beslut som fattas inom de följande 10 15 åren kommer att få långtgående konsekvenser för tryggad energiförsörjning, tillväxt och sysselsättning i Europa och för klimatförändringen.
Att nå målen 2020
Kommissionen menar att för att nå 2020-målen behövs en tvåspårsstrategi: dels ökad forskning för att sänka kostnaderna och förbättra pestandan hos den teknologi som redan idag är känd, dels aktiva stödåtgärder för att skapa affärsmöjligheter, stimulera marknadsutvecklingen och åtgärda icke-tekniska hinder som motverkar att tekniken når marknaden.
Viktiga tekniska utmaningar för att nå målen 2020 är:
- att göra andra generationens biobränslen konkurrenskraftiga
- demonstrationsprojekt för koldioxid avskiljning och lagring i syfte att möjliggöra kommersiell användning
- fördubbla kapaciteten i de största vindkraftverken särskilt havsbaserade
- demonstrationsprojekt för storskalig solkraft för att i nästa steg kunna introducera tekniken på marknaden
- integrera det europeiska elnätet med förnybara energikällor
- stimulera energieffektivare slutanvändarprodukter inom bygg-, transport- och industrisektorerna
- upprätthålla konkurrenskraften när det gäller fissionsteknik inklusive lösningar på lång sikt för avfallshantering
Att nå visionen 2050
För att nå visionen för 2050 mot en fullständig utfasning av fossila bränslen måste avgörande genombrott ske för att nya generationer teknik ska utvecklas mena kommissionen. Man måste också planera för organisatoriska förändringar och förändringar när det gäller infrastruktur. Tekniska utmaningar för EU de närmaste 10 åren är att
- nästa generation förnybar energi blir konkurrenskraftig på marknaden
- uppnå genombrott när det gäller kostnadseffektiva sätt att lagra energi
- utveckla teknik och villkor som möjliggör kommersialisering av vätgasfordon
- göra klart för demonstration av nästa generation fissionsreaktor
- förbereda att uppföra fusionsanläggningen ITER
- utarbeta alternativa strategier för de transeuropeiska energinäten
- få genombrott för forskning för energieffektivitet, genom materialforskning, nanovetenskap, informations- och kommunikationsteknologi, biovetenskap och datalogi.
Gemensamma ansträngningar från näringslivet, medlemsstaterna och gemenskapen
Kommissionen menar att en ny modell för fokuserat samarbete behövs för att kunna använda potentialen för forskning och innovation och den inre marknaden. Medlemsstater, gemenskapen, näringslivet och forskningsorganen spelar olika roller i den gemensamma ansträngningen. För att nå målen krävs en grundläggande förändring från nuvarande praxis i hela innovationssystemet. Det krävs att rätt balans nås mellan samarbete och konkurrens på nationell, europeisk och global nivå.
Åtgärder av den privata sektorn
Kommissionen framhåller näringslivets roll i omställningsarbetet och bör vara berett att öka sina investeringar och ta större risker. Näringslivet bör mera aktivt arbeta för globala regler och standarder för att övervinna problem t ex som har att göra med allmänhetens acceptans av ny teknik. Finanssektorn bör anpassa sina riskprofiler för att investera mer i potentiellt snabbväxande små- och medelstora företag och avknoppningsföretag för att dra fördela av de framtidsutsikter som tekniken med låga koldioxidutsläpp representerar.
Åtgärder på nationell nivå
Medlemsstaterna kommer att bidra genom nationella åtgärder för att uppfylla 2020-målen. Enligt kommissionen bör åtgärder i medlemsstaterna syfta till att öka investeringarna och ge tydliga marknadssignaler för att minska riskerna och stimulera industrin att utveckla mer hållbar teknik t ex genom incitament som stimulerar till innovation.
Skatteincitament och t ex strukturfonder kan användas för att stärka forskningsbasen.
Åtgärder på gemenskapsnivå
Kommissionen anser att en gemenskapsstrategi behövs för att uppnå målen i SET-planen. Gemenskapen som instrument möjliggör poolande av resurser, underlättar strategisk planering, förbättrad information, kan säkerställa kritisk massa och enhetlighet i internationella projekt, hantera gemensamma problem.
Ramprogrammen för forskning och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation är de huvudsakliga verktygen på gemenskapsnivå för tekniska innovationsprojekt. Dessa verktyg kan användas bättre för att påskynda medlemsstaternas och näringslivets åtgärder menar kommissionen. Ett synsätt bör åstadkommas som innebär styrning och samfinansiering av gemensamma program snarare än av projekt. Detta i sin tur kommer att innebära att programgenomförandet behöver förändras.
Gemensam strategisk planering
Kommissionen kommer i början av 2008 att inrätta en styrgrupp för strategisk energiteknik. Kommissionen är ordförande i gruppen som ska bestå av regeringsföreträdare på hög nivå från medlemsstaterna. Gruppens mandat ska vara att formulera gemensamma åtgärder genom samordningsstrategier och program, göra resurser tillgängliga och övervaka och göra översyn av framstegen. Kommissionen kommer att organisera ett europeiskt toppmöte för energiteknik under första hälften av 2009 med syfte att sammanföra alla intressenter i hela innovationssystemet. Ett särskilt informationssystem inrättas för att förse den strategiska planeringen i styrgruppen med relevant information om teknikläget och kartläggning av kapacitet.
Effektivt genomförande
Europeiska näringslivsinitiativ föreslås inrättas med syfte att stärka forskning och innovation och mobilisera kritisk massa. Kommissionen föreslår att följande prioriterade initiativ lanseras under 2008:
Europeiska vindkraftsinitiativet som ska fokusera på stora vindkraftturbiner och validering och demonstration av stora system, både för land- och havsbaserade installationer
Europeiska solkraftintitiativet som ska fokusera på storskalig demonstration av solceller och termiska solkraftverk
Europeiska bioenergiinitiativet som ska fokusera på nästa generations biodrivmedel som en del i en bredare strategi för användning av bioenergi
Europeiska initiativet för avskiljning, transport och lagring av koldioxid som ska fokusera på hela systemet från infångning till säker lagring och ta hänsyn till bland annat effektivitet, säkerhet, acceptansfrågor, och integrering av tekniken i kraftverk i full skala
Europeiska elnätsinitiativet med fokus på utvecklingen av det smarta elsystemet. Här ingår bildandet av ett europeiskt forskningscentrum som ska genomföra ett forsknings-program kring det europeiska transmissionssystemet för el
Initiativet för hållbart utnyttjande av fissionsteknik som ska fokusera på utveckling av fjärde generationens kärnkraft
Formerna kan t ex vara offentliga-privata partnerskap eller gemensamma program mellan intresserade medlemsstater.
Europeisk allians för energiforskning
För effektivare resursanvändning behövs ökat samarbete på gemenskapsnivå mellan de nationella forskningsorganen. Kommissionen föreslår att en europeisk allians för energiforskning skapas och kommer att inleda dialoger under första halvåret 2008 med ledningen för de nationella forskningsinstituten och andra organ med liknande karaktär. Syftet är röra sig från dagens modell med samarbete om projekt till en ny modell med genomförande av program. Tanken är att anpassa programmen till SET-planens prioriteringar och bygga hållbara partnerskap med näringslivet.
Transeuropeiska energinät
Kommissionen föreslår att år 2008 inleda en åtgärd med tvärvetenskapligt angreppssätt om övergångsplanering för de europeiska energinäten och systemen.
Resurser
Kommissionen anser att det finns en diskrepans mellan energi- och klimatförändringsutmaningens omfattning och de nuvarande forsknings- och innovationsinsatserna. SET-planen avses bidra till att fragmenteringen i den europeiska forskningsbasen övervinns vilket leder till bättre jämvikt mellan samarbete och konkurrens.
Kommissionen anser att ytterligare finansiella resurser behöver mobiliseras för forskning, demonstrationsprojekt och marknadsintroduktion i industriell skala. Ytterligare utbildningsinsatser behövs för att tillhandahålla människor med adekvat utbildning för den nya energitekniken.
Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har ökat budgeten för energiforskning. Ytterligare resurser kommer att krävas enligt kommissionen för att genomföra de föreslagna näringslivsinitiativen och den europeiska alliansen för energiforskning. Europeiska investeringsbanken avsätter ytterligare resurser för energiprojekt för de kommande åren. Många medlemsstater ökar gradvis sin nationella finansiering av energiforskning.
Kommissionen avser att lägga fram ett meddelande om finansiering av teknik med låga koldioxidutsläpp vid utgången av 2008. Meddelandet kommer att gå igenom resursbehov och finansieringskällor och undersöka vägar att öka de privata investeringarna, inklusive riskkapital och hur samordningen kan ökas. Kommissionen kommer särskilt att undersöka möjligheten att skapa en ny europeisk mekanism/fond för demonstration och marknadsintroduktion i industriell skala av avancerad teknik med låga koldioxidutsläpp. Man kommer att beakta kostnader och fördelar med skatteincitament för innovation. Kommissionen kommer att samverka med experter från regeringar, näringsliv, forsknings- energi och finansvärlden när man utarbetar meddelandet.
När det gäller utbildning kommer kommissionen att arbeta med Marie-Curie-åtgärder (utbytesprogram för forskningspersonal) inom ramprogrammet för forskning. SET-planens initiativ för näringslivet samt den europeiska alliansen för energiforskning bör också skapa utbildningsmöjligheter.
Medlemsstaternas egna åtgärder för att utvidga basen för mänskliga resurser bör samordnas i högre grad. Samfinansiering av gemensamma program bör prioriteras.
Internationellt samarbete
Med utvecklade länder, där konkurrensen är en viktig del bör forskningssamarbetet ske om den kollektiva nytta, som säkerhet och allmänhetens acceptans samt om spetsforskning på lång sikt.
För utvecklings- och tillväxtekonomier ligger gemenskapens intresse mera i att hjälpa dessa länder att utvecklas och växa på ett hållbart sätt samtidigt som nya marknadsmöjligheter för EU:s industri skapas.
En förstärkt internationell samarbetsstrategi bör bli ett resultat av SET-planens åtgärder såsom styrgruppen, näringslivsinitiativen och den europeiska alliansen.
Meddelandet ger i det här skedet inga effekter på gällande regler.
Meddelandet ger i det här skedet inga effekter på budget. När kommissionen lägger det aviserade särskilda meddelandet om finansieringsfrågor om ca ett år kan effekter uppstå på budget såväl nationellt som när det gäller ramprogrammet för forskning och andra gemenskapsprogram.
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och betonar vikten av insatser för att nå de ambitiösa målen när det gäller minskade utsläpp av koldioxid, ökad energieffektivisering, ökad andel förnybar energi och ökad andel biodrivmedel.
Regeringen välkomnar en kraftfull EU-satsning på ett antal strategiska områden som har stor potential att bidra till måluppfyllelsen. Regeringen är positiv till samverkan mellan forskning och andra styrmedel som främjar kommersialisering och marknadsintroduktion av nya, hållbara energitekniker.
Regeringen har genomgående framhållit vikten av gemensamma satsningar på nästa generations biodrivmedel som en del av en bredare strategi för hållbar produktion och användning av bioenergi.
Regeringen noterar att de sex industriella initiativen i stor utsträckning fokuserar på tillförselfrågor. Regeringen ser det som angeläget att lyfta fram användningssidan och energieffektivisering.
Det är dock viktigt med en noga avvägd balans mellan kraftsamlingar på ett antal utvalda områden, och en tillräcklig bredd för att kunna ta tillvara alla möjligheter till nya lösningar.
Regeringen ser inte den europeiska forskningen och utvecklingen på energiområdet som fullt så splittrad som kommissionen anser den vara. Regeringen menar att det är viktigt att medlemsstaternas nationella program kan utformas så att nationella och regionala omständigheter som naturresurser, industriell struktur och forskarmiljöer kan beaktas.
Regeringen noterar att det finns några delar av förslaget som behöver förtydligas och diskuteras, framför allt avseende
organisation och mandat för den Europeiska styrgruppen för strategisk energiteknik,
finansieringen av initiativ och förslag, samt
om och hur ramprogrammets budget och innehåll påverkas.
I princip samtliga medlemsstater har uttalat sitt tydliga stöd till att kommissionen tagit fram SET-planen och stödjer ett tydligt fokus på innovation. Flera medlemsstater trycker på behovet av ny teknik för att möta klimatutmaningen samtidigt som denna teknik också är avgörande för att stärka konkurrenskraften. Flera medlemsstater betonar vikten av bättre prioritering, samordning och ökad finansiering på energiforskningsområdet. Att företagen engageras i arbetet betonas av flera medlemsstater. Flera av de industriella initiativen har fått uttryckligt stöd av en eller flera medlemsstater, t ex fick koldioxidinfångning och lagring (CCS) stöds av några medlemsstater. Flera medlemsstater betonar vikten av storskaliga demonstrationsprojekt på EU-nivå för teknologier som CCS eller andra generationens biodrivmedel. Även kärnkraftens betydelse lyfts fram av flera medlemsstater. Säkerhetsaspekterna av kärnkraften betonas också av ett par medlemsstater. En medlemsstater uttrycker tydligt att kärnkraft inte bör omfattas av SET-planen.
Ej kända
Meddelandet är ej remitterat
-
-
Siktet är inställt på att rådsslutsatser om SET-planen antas av TTE-rådet (energi) den 28 februari 2008. Europeiska rådet väntas anta SET-planen vid mötet den 13-14 mars 2008. Behandling i rådsarbetsgruppen för energifrågor påbörjas i början av januari 2008.
-