Regeringskansliet

Faktapromemoria 2004/05:FPM63

EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration

Utbildnings- och kulturdepartementet

2005-05-19

Dokumentbeteckning

KOM(2005)119

Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013)

Sammanfattning

Sjunde ramprogrammet föreslås inrättas för perioden 2007-2013, vilket är två år längre än föregående ramprogram. Ramprogrammet föreslås få en ökad budget. Programmet indelas i fyra särskilda program som motsvarar den europeiska forskningspolitiken fyra huvudmål enligt följande; Samarbete, Idéer, Människor samt Kapacitet. Målet är att genom dessa fyra program göra det möjligt att skapa europeiska nav med kompetens av världsklass. Programmet Samarbete indelas i nio delprogram,

1Förslaget

1.1Innehåll

Det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration föreslås inrättas för perioden 1 januari 2007 31 december 2013, vilket är två år längre än alla tidigare ramprogram. Budgeten föreslås öka till 72 726 miljoner euro.

Ramprogrammet indelas i fyra särskilda program; Samarbete, Idéer, Människor och Kapacitet.

Programmet för Samarbete skall ge stöd till alla typer av forskningsverksamhet som bedrivs inom ramen för gränsöverskridande samarbete. Även internationell samarbete mellan EU och tredje-land ingår här. Programmet är indelat i nio delprogram;

hälsa

livsmedel, jordbruk och bioteknik

nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

energi

miljö (inklusive klimatförändringar)

transport (inbegripet flygteknik)

samhällsvetenskap och humaniora

säkerhets- och rymdforskning

Dessa tema överensstämmer med de tematiska områdena i det pågående sjätte ramprogrammet utom säkerhets- och rymdforskning som är nya områden.

Programmet Idéer innehåller förslag på att inrätta ett självständigt europeiskt forskningsråd. Rådet ska vara ett stöd för forskardriven spetsforskning inom samtliga vetenskaps- och tekniska områden som utförs av enskilda forskare som konkurrerar på europeisk nivå.

Det tredje programmet Människor innehåller verksamhet som syftar till forskarrörlighet och som kan ge stöd för utbildning och karriärutveckling för forskare genom s.k. Marie Curiestipendier. Programmet fokuserar på kompetens, karriärutveckling och föreslås få kopplingar till nationella system för stipendieverksamhet.

Det sista programmet kapacitet innehåller stöd till forskningsinfrastruktur, forskning till förmån för små och medelstora företag, regionala forskningsdrivna grupper, frågor kring vetenskap och samhälle samt övergripande internationellt samarbete.

Målet är att samtliga program ska göra det möjligt att skapa europeiska centra med kompetens av världsklass.

Dessutom införs ett särskilt program för det Gemensamma forskningscentrets icke-nukleära åtgärder.

I förslaget föreslås också olika typer av förenklingar i administration och finansieringsmetoder.

Samarbetsinstrumenten som introducerades i det sjätte ramprogrammet samarbetsprojekt, expertnätverk samt olika typer av samordnings- och stödåtgärder finns alla kvar i det nya förslaget. En nyhet är de s.k. gemensamma teknikinitiativ Joint Technological Initatives, JTI, som föreslås inom ett begränsat antal områden, t ex. innovativ medicin, nanoelektronik, flyg, vätgassamhället.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

1.3Budgetära konsekvenser

Budgeten diskuteras i samband med finansiella perspektivet.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sverige är positiv till det nu föreslagna ramprogrammet och välkomnar särskilt förslaget om inrättande av ett europeiskt forskningsråd. Inrättandet av ett europeiskt forskningsråd som är forskarstyrt och där forskarteam bedöms efter endast excellenskriteriet kommer att få betydelse för Europas möjligheter att konkurrera med USA och andra framstående forskarnationer.

Kontinuitet mellan det pågående sjätte ramprogrammets tematiska områden och de nu föreslagna är positivt. Möjligheter till förändring av inriktning är dock nödvändig då programmets längd nu är sju år i stället för fem. Sverige är positiv till programmets längd men anser att en analys av konsekvenserna av en förlängning av ramprogrammet bör genomföras. Analysen bör bedöma konsekvenser av ramprogrammets längd både för innehåll och hur ramprogrammet styrs.

Behovet av att stärka möjligheter till stöd för framväxande behov av ny forskning eller utforska nya vetenskapliga möjligheter på olika områden behöver bli tydligare i förslaget.

Förbättra överföring och användningen av resultat av forskning genomförd i EU bör förstärkas, särskilt i de större projekten. Sverige ser gärna att kommissionen presenterar en strategi för hur kunskapsöverföring kan genomföras på ett bra och tydligt sätt.

Erfarenheterna av de projektinstrument som finns i sjätte ramprogrammet är positiva och ser därmed med tillfredställelse att kontinuitet finns mellan ramprogrammen även inom detta område. Svensk industri har visat intresse för de nya av industrin drivna JTI. Det är därför angeläget att verka för att valet av områden är transparent och flexibelt och att de områden som väljs passar vår industristruktur. Konceptet saknar dock fortfarande en mer ingående beskrivning.

Forskarrörlighet och forskarkarriärer är av stor betydelse och Sverige välkomnar en förstärkning av stipendieverksamheten.

Säkerhetsforskning är nytt i ramprogrammet och kan beröra terrorism, säkerhet för infrastruktur m.m. Området är av intresse för svensk industri. Rymdforskning bör ses som ett komplement till den forskning som genomförs i European Space Agency, ESA, där Sverige är en aktiv medlem.

Sverige anser också att ramprogrammet bör genomsyras av ett genusperspektiv.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Diskussioner om ramprogrammet pågår

2.3Institutionernas ståndpunkter

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Ramprogrammet ska behandlas både i Konkurrenskraftrådet och parlamentet

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Kvalificerad majoritet

3.3Fackuttryck/termer