Direktivförslaget syftar främst till att anpassa direktivet 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (finalitydirektivet) och direktivet 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet (säkerhetsdirektivet) till den utveckling som ägt rum, både på marknaden och i det europeiska regelverket. Detta görs framför allt genom att finalitydirektivets skydd utvidgas till att omfatta även avveckling som sker nattetid och avveckling mellan samverkande system, och genom att de båda direktivens räckvidd utvidgas till att omfatta även vissa kreditfordringar. Dessutom görs flera förenklingar och förtydliganden för att underlätta tillämpningen av direktiven. Regeringen ser positivt på direktivförslaget men anser att tiden för genomförande är alltför kort.
Kommissionen har, i enlighet med vad som föreskrivs i finality- och säkerhetsdirektiven, gjort en utvärdering av hur direktiven fungerar.1 Vid utvärderingen konstaterades att de båda direktiven har fungerat väl men att en förbättring skulle vara möjlig genom att ta hänsyn till den utveckling som skett på marknaden efter att direktiven genomfördes i medlemsstaterna. Direktivförslaget, som antogs av kommissionen den 23 april 2008, grundar sig på vad som framkommit vid utvärderingen.
Direktivförslaget innehåller ett antal nya eller delvis förändrade definitioner. Bland annat införs kreditfordringar i definitionen av säkerheter och begreppen samverkande system och systemoperatör. Dessutom föreslås att även elektroniska penninginstitut ska omfattas av direktivets räckvidd. Bestämmelserna i direktivförslaget får till följd att direktivets skydd ska omfatta även avveckling mellan samverkande system. Det var ovanligt med samverkande system vid tidpunkten för direktivets antagande men det har nu blivit allt vanligare. Denna trend förväntas fortsätta. Dessutom föreslås att det i direktivet ska klargöras att direktivets skydd omfattar även avveckling som sker nattetid (den natt som följer på kalenderdagen för inledande av ett insolvensförfarande och mottagande av ett överföringsuppdrag). En annan ändring som ingår i förslaget är att bestämmelser som bl.a. rör medlemsstaternas möjligheter att uppställa tillstånds- och tillsynskrav på avvecklingssystemen tagits bort utan närmare motivering (styckena 3 och 4 i artikel 10).
Direktivförslaget innebär framför allt att vissa kreditfordringar sådana som godtas som säkerhet för centralbankers transaktioner inkluderas bland de tillgångsslag som kan utgöra säkerhet med skydd under direktivet. Medlemsstaterna väljer själva om de vill godkänna denna form av säkerhet. Om de godkänns ska de emellertid åtnjuta samma skydd som andra typer av finansiella säkerheter. Dessutom anpassas formaliareglerna kring styrkande/dokumentation avseende kreditfordringarna (som inte kontoförs på samma sätt som finansiella instrument och betalningsmedel) och en möjlighet införs för gäldenären att, med bindande verkan, avstå från vissa rättigheter rörande kvittning och banksekretess. Konsumentkreditdirektivet (2008/48/EG) anges härvid äga företräde framför direktivförslagets bestämmelser.
De gällande EG-direktiven på området har genomförts i svensk rätt enligt följande.
Finalitydirektivet genomfördes genom lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden samt genom ändringar i konkurslagen (1987:672) och lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2000.
Säkerhetsdirektivet genomfördes genom ändringar i konkurslagen, lagen om handel med finansiella instrument, lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (prop. 2004/2005:30). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2005.
Ett antagande av det föreslagna ändringsdirektivet får till följd att en justering av de svenska reglerna blir nödvändig. Preliminärt bedöms förslaget inte föranleda några ingripande förändringar av svensk rätt. De områden som kan förväntas beröras är i första hand lagstiftningen om clearingverksamhet, konkurslagstiftningen och skuldebrevslagstiftningen. Bedömningen är att konsumentkrediter inte kommer att påverkas av direktivet.
Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. Regeringen gör i nuläget bedömningen att direktivförslaget inte torde innebära några budgetära konsekvenser. Effekterna på svenska företags administrativa börda har ännu inte analyserats.
Kommissionen har gjort en konsekvensanalys av förslaget.2 Regeringen har inte funnit anledning att göra någon annan bedömning än den kommissionen har gjort.
Regeringen välkomnar direktivförslaget, som innebär att regelverket för avveckling och säkerhetsställande tydliggörs i vissa avseenden och anpassas till ändrade beteenden och behov på marknaden, och till nya regler på EG-nivå. För regeringen är det av stor vikt att bestämmelsen i finalitydirektivet som rör medlemsstaternas möjligheter att uppställa tillstånds- och tillsynskrav behålls (styckena 3 och 4 i artikel 10 saknas i förslaget). När det gäller säkerhetsdirektivet föreligger vissa oklarheter i utformningen av bestämmelserna om kreditfordringar och vissa förtydliganden bedöms nödvändiga för att regeringen ska kunna ta ställning till förslaget i denna del. Slutligen ser regeringen problem med den korta genomförandetid som föreslås.
Medlemsstaterna har överlag gett uttryck för en principiellt positiv inställning till direktivförslaget.
Någon inställning från rådet eller Europaparlamentet finns ännu inte.
En referensgrupp med svenska myndigheter och andra intressenter har tillsatts. Referensgruppen har beretts möjlighet att inbjudits att lämna skriftliga synpunkter på direktivförslaget. Ett referensgruppsmöte har hållits. Deltagarna har härvid uttryckt en positiv inställning till förslaget.
Som rättslig grund för direktivet har åberopats artikel 95 i fördraget. Bestämmelsen hänvisar till beslutsförfarandet i artikel 251. Det innebär att rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och att Europaparlamentet har medbeslutanderätt.
Enligt kommissionen är förslaget förenligt med subsidiaritetsprincipen. Denna princip anger att lagstiftningsåtgärder på gemenskapsnivå endast bör tillgripas när de eftersträvade målen inte kan uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna på egen hand. finalitydirektivet har enligt kommissionen redan visat på vikten av att genom gemensamma regler begränsa den systemrisk som är inbyggd i sådana system. När det gäller direktivet om ställande av finansiell säkerhet inkräktar inte de föreslagna förändringarna på medlemsstaternas beslut om huruvida kreditfordringar ska godtas som säkerhet. Detta beslut är helt och hållet medlemsstaternas eget. Vad förslaget gör är att ge kreditfordringar som används som säkerhet samma grad av skydd som det som andra typer av finansiella säkerheter åtnjuter. Genom att tillämpa en harmoniserad uppsättning regler för kreditfordringar som används som säkerhet blir det dessutom lättare att använda dem i gränsöverskridande transaktioner.
Enligt kommissionen är förslaget förenligt även med proportionalitetsprincipen eftersom det är strikt begränsat till de ändringar som är nödvändiga för att möjliggöra gränsöverskridande användning av kreditfordringar som säkerhet, samverkansförmåga mellan system, samt vissa smärre förenklingsåtgärder.
Regeringen delar kommissionens uppfattning att förslaget är förenligt med principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Två möten har hittills ägt rum i rådets arbetsgrupp för finansiella tjänster. Det är ännu oklart när förslaget kan komma att behandlas på ministernivå.
Avveckling innebär fullgörande av parternas förpliktelser i avvecklingssystemet att betala eller leverera finansiella instrument genom överförandet av pengar eller finansiella instrument.
Samverkande system innebär i korthet att ett system sammanlänkas med ett eller flera andra system för avveckling vilket underlättar för investeraren att välja var avveckling av en transaktion ska äga rum.
[1] | Evaluation report on the Settlement Finality Directive 98/26/EC, COM (2005) 657 slutlig (EN), samt Utvärderingsrapport om direktivet om ställande av finansiell säkerhet (2002/47/EG), KOM (2006) 833 slutlig. |
[2] | Konsekvensanalys som åtföljer direktivförslaget, SEC (2008) 491 slutlig (EN) och Sammanfattning av den konsekvensanalys som åtföljer direktivförslaget, SEC (2008) 492 slutlig. |