Regeringskansliet

Faktapromemoria 2004/05:FPM21

Kommissionens översynsrapporter för Bulgarien och Rumänien samt strategipapper för Bulgarien, Rumänien och Kroatien.

Utrikesdepartementet

2004-11-02

Dokumentbeteckning

COM (2004) 657 final

Strategy Paper of the European Commission on progress in the enlargement process.

SEC (2004) 1199

2004 Regular Report on Bulgaria`s progress towards accession.

SEC (2004) 1200

2004 Regular Report on Romania`s progres towards accession.

Sammanfattning

Översynsrapporterna visar att Rumänien och Bulgarien gjort framsteg i implementering av anslutningskriterier. Båda länder uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna. Rumänien får i denna rapport bedömning som en fungerande marknadsekonomi. Kommissionen bedömer att utvecklingen i dessa två länder ligger i linje för anslutning 2007. Kommissionen anser att en specifik skyddsklausul bör införas i anslutningsfördraget. Denna skulle möjliggöra att kommissionen kan föreslå till rådet att inträde skjuts till 2008 för något land om det inte är berett att träda in som medlem 2007.

Kommissionen rekommenderar att Kroatien får tillgång till ett intensifierat förmedlemskapsstöd samt att förhandlingar påbörjas tidigt 2005 genom ett formellt öppnande av förhandlingarna som åtföljs av en screening-process. Vidare föreslår kommissionen att den vid allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och demokratiprinciperna skall kunna rekommendera att rådet genom kvalificerad majoritet skall kunna suspendera förhandlingarna

1 Förslaget

1.1Innehåll

Bulgarien

Kommissionens översynsrapport för 2004 överväger de framsteg Bulgarien gjort sedan översynsrapporten för 2003. Dåårets rapport utgör grunden för kommissionens bedömning av huruvida Bulgarien är redo för medlemskap 2007 inkluderar denna rapport även en utvärdering av landets utveckling sedan 1997. Beroende på Bulgariens fortsatta framsteg vad gäller infriande av kriterierna för medlemskap är målet att välkomna Bulgarien som medlem i januari 2007. Förhandlingarna med Bulgarien öppnades i februari 2000. Anslutningsförhandlingarna har sedan dess fortgått enligt samma principer, där varje land värderas efter sina egna meriter. Alla Bulgariens 31 kapitel är sedan juni i år provisoriskt stängda.

Bulgarien har fortsatt att arbeta efter och uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna. Generellt sett har framstegen varit goda, men kraftansträngningar är fortfarande nödvändiga inom vissa områden. Vad gäller de politiska kriterierna och målet att förstärka demokratin och rättssystemet, har Bulgarien gjort framsteg med implementering av reformer inom den offentliga administrationen och rättsväsendet. Transparensen inom lagstiftningsprocessen har fortsatt att förbättras genom systematisk dialog med det civila samhället och ekonomiska och sociala partners. Vissa delar av rättsväsendet behöver dock fortfarande reformeras. Kommissionen uttrycker oro för komplexiteten och bristen på effektivitet inom rättsväsendet, särskilt handläggningen före domstolsprövning ("the pre-trial phase").

Efter översynsrapporten 2003 har flera goda exempel på samarbete mellan myndigheter och det civila samhället noterats, i synnerhet inom det sociala området och i kampen mot korruption. Vissa tecken finns att korruptionen avtagit inom tullen, polisen och domstolsväsendet. Korruptionen fortsätter dock att vara ett allvarligt problem. Vissa framsteg rapporteras ha nåtts avseende respekt för mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter. Fortsatta ansträngningar fordras dock för att förbättra situationen för romerna som fortsätter att vara en marginaliserad grupp. Bulgarien har ratificerat de huvudsakliga mänskliga rättighetskonventionerna och principen om icke-diskriminering är numera inskriven i konstitutionen. I januari 2004 antogs en ombudsmannalag men någon ombudsman har ännu inte valts. Rapporter om illabehandling, framför allt vid polisförhör , är återkommande och människohandeln, särskilt med kvinnor och barn, fortsätter att vara ett allvarligt problem i Bulgarien.

I rapporten 2002 konstaterade kommissionen att Bulgarien är en fungerande marknadsekonomi. Den makroekonomiska stabilitet Bulgarien sedan dess uppnått har lett till en varaktig ekonomisk tillväxt, arbetslösheten har sjunkit, inflationen är låg, statens finanser har skötts ansvarsfullt, liberalisering och reglering av priser har fortgått. Privatiseringsprogrammet måste dock slutföras. Arbete krävs även för att reducera subventionerna inom energi- och transportsektorerna, förbättra kvaliteten på offentliga investeringar inom infrastruktur, utbildning och hälsa och implementera de planerade reformerna inom tull- och skatteadministrationen.

Kommissionens helhetsbedömning är positiv vad gäller Bulgariens förmåga beträffande de åtaganden som ett medlemskap innebär. Bulgarien fortsätter att göra goda framsteg i att anta och implementera EU:s regelverk. Inom den inre marknaden uppfylls Europaavtalen i princip och förbättringar kan konstateras inom konkurrenspolitiken. Inom övriga områden är Bulgariens framsteg för att möta Europaavtalens prioriteringar generellt sett goda bl.a. beträffande anpassning av lagstiftning, men fortsatta ansträngningar är nödvändiga avseende implementering och då i synnerhet där investeringar krävs.

Rumänien

Rumänien har gjort framsteg på lagstiftningsområdet och till viss del i genomförandet av reformer. Mycket arbete återstår dock inom de flesta områden. Den allmänna bedömningen vad gäller de politiska kriterierna är att de uppfylls. Kommissionens rapport är även positiv vad gäller de ekonomiska kriterierna. Genomgående för alla de områden där arbete återstår är Rumäniens bristande administrativa kapacitet och svårighet att behålla kvalificerade tjänstemän inom förvaltningen.

Vad gäller uppfyllandet av de politiska kriterierna bedöms Rumänien fortsatt ha stabila institutioner som garanterar demokrati. Kommissionen har dock anmärkningar på ett antal områden. Den positiva trenden tycks ha brutits vad gäller regeringens minskande utnyttjande av "emergency ordinances" för att få igenom lagstiftning. Detta tillvägagångssätt försvagar insynen i och vidmakthåller svagheterna i lagstiftningsprocessen. Genom en nyligen antagen reformstrategi har Rumänien påbörjat en översyn av den administrativa kapaciteten. Administrationen betecknas som oerhört byråkratisk med bristande professionalism, dålig personalplanering och dåliga löner. Oro kvarstår vad gäller den administrativa decentraliseringen som kommissionen lyfte fram i förra översynsrapporten dvs. att delegering av ansvar inte åtföljts av delegering av medel.

Arbetet med reformeringen av den rättsliga sektorn avser bl.a. försök att begränsa möjligheterna till politisk inblandning i rättsväsendet. Kommissionen rapporterar att undersökningar tyder på att en majoritet av landets domare har utsatts för politiska påtryckningar. Lika oroande är kommissionens konstaterande att korruptionen fortsätter vara ett allvarligt problem Korruptionen tycks inte ha minskat sedan översynsrapporten 2003. Antalet korruptionsåtal med fällande dom har varit få, i synnerhet beträffande korruption på högre nivå. Kommissionen konstaterar att kampen mot korruption hindras av integritetsproblem även inom de institutioner som har till uppgift att upprätthålla lag och ordning och bekämpa korruptionen. Rumänien måste också fortsätta utveckla sin kapacitet i kampen mot organiserad brottslighet, särskilt människohandel.

Många medier är inte ekonomiskt oberoende och i behov av politiskt eller ekonomiskt stöd, vilket har lett till begränsad pressfrihet och indirekt censur. Undersökande journalister har även utsatts för fysiskt våld. Eftersom en institution för lagens efterlevnad saknas, menar kommissionen att situationen är oroande.

Vad gäller minoriteters rättigheter uttrycker kommissionen oro att regeringen för egna syften utnyttjar romapartiet för genomförandet och uppföljning av romastrategin. Detta har lett till att andra romaorganisationer har uteslutits. Genomförandet av strategin fortsätter att vara begränsad då den nationella och lokala koordineringen är fortsatt svag. Fortfarande förekommer oroande rapportering om hur romer behandlas hos polisen, i fängelser och i psykiatriska anstalter.

De grundläggande målen för en ekonomisk stabilitet i Rumänien och för en fungerande marknadsekonomi sägs nu föreligga. Kommissionen anser att det rumänska ekonomiska reformprogrammet har en bred politisk förankring. Ekonomins tillväxt är stadig och inflationen har minskat men hotas kontinuerligt av löneökningsnivån. Budgetunderskottet är hanterligt och därmed har Rumänien med varierande resultat lyckats genomföra policyn som leder till ekonomisk stabilitet. Den statliga inblandningen i näringslivet har minskat avsevärt tack vare liberaliseringar (problem återstår vad gäller prissättning inom energisektorn) och privatiseringar. Energisektorn pekas även ut som svag vad gäller att få in utestående skulder som 2003 uppgick till 0,4 % av BNP. Privatiseringen av statliga bolag har gått sakta men under 2004 påbörjades den inom energisektorn, en viktig milstolpe i reformeringsprocessen.

Kommissionens helhetsbedöming är positiv vad gäller Rumäniens förmåga beträffande de åtaganden som ett medlemskap innebär. Mycket arbete återstår dock under de flesta kapitel och i regel handlar det om genomförande av reformer samt vidareutveckling av den administrativa kapaciteten. Beträffande de återstående öppna kapitlen tar kommissionen upp allvarliga problem när det gäller framför allt genomförandet av regelverket i miljökapitlet och när det gäller de rättsliga- och inrikesfrågorna. Lagstiftningen måste stabiliseras, administrativa strukturer måste byggas upp och personal anställas. Beträffande konkurrenskapitlet är den administrativa förmågan av stor betydelse liksom den fortsatta liberaliseringen och privatiseringen.

Kroatien

I strategidokumentet rekommenderar kommissionen att Kroatien får tillgång till ett intensifierat förmedlemskapsstöd samt att förhandlingar påbörjas tidigt 2005 genom ett formellt öppnande av förhandlingarna som åtföljs av en screening-process. Vidare föreslår kommissionen att den vid allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och demokratiprinciperna skall kunna rekommendera att rådet genom kvalificerad majoritet skall kunna suspendera förhandlingarna. Beträffande förmedlemsskapsstödet föreslår kommissionen att 105 miljoner euro anslås för 2005, 140 miljoner för 2006. Anslag för 2007 och framåt ingår som del av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2007-2013.

1.2Budgetära konsekvenser

Sveriges andel av kostnaderna för utvidgningen av unionen till Bulgarien och Rumänien beräknas till ca 1,5 miljarder kronor per år under nästa finansiella perspektiv. När det gäller förmedlemskapsstödet för Kroatien uppgår den svenska andelen av kostnaderna år 2005-2006 till totalt ca 60 miljoner kronor.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer kommissionens bedömning i översynsrapporterna samt i strategidokumentet att Bulgarien och Rumänien uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna. Sverige välkomnar att länderna fortsätter att genomföra reformer och därmed förbereder sig för en anslutning den 1 januari 2007. Sverige är positivt till att inleda förhandlingar med Kroatien samt intensifiera förmedlemskapsstödet förutsatt att man fortsättningsvis uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna, varav samarbetet med ICTY har särskild vikt.

2.2Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte gått på remiss.

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Översynsrapporterna och strategidokumentet presenterades av kommissionen i Europaparlamentet den 6 oktober. Vid Europeiska rådets möte den 5 november skall dessa presenteras av kommissionen och avses behandlas av stats- och regeringschefer i Europeiska rådet den 17 december.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 49 i EU-fördraget.