Kommissionen har lämnat ett förslag till rådet om ändrade mervärdesskatteregler i fråga om leverans av naturgas, el, värme och kyla, skattebehandlingen av gemensamma företag som bildas i enlighet med artikel 171 i EG-fördraget, vissa ändringar knutna till utvidgningen av unionen samt villkoren för rätt till avdrag för mervärdesskatt i fråga om kostnader avseende fast egendom.
Förslaget har sin bakgrund i att näringslivet samt flera medlemsstater har påpekat att det finns ett behov av punktvisa ändringar av mervärdesskattedirektivet. Kommissionen har den 7 november 2007 lagt fram ett förslag till ändringar av mervärdesskattedirektivet i enlighet med framförda synpunkter.
Till följd av den text som rådet antog 2003 är den särskilda mervärdesskatteordningen för leverans och import av naturgas och el bara tillämplig på leverans och import som sker genom ett distributionssystem (lokalt nät), när det gäller naturgas. Detta medför att leverans och import av naturgas genom gasledningar i ett överföringsnät (regionalt/internationellt nät) inte ingår i tillämpningsområdet för denna ordning. Denna särskilda ordning är i nuläget inte heller tillämplig på leverans och import av naturgas med hjälp av fartyg som transporterar naturgas. Den gas som levereras eller importeras med hjälp av sådana fartyg är emellertid identisk med den gas som transporteras i gasledningar och vidarebefordras, efter återförgasning i ankomsthamnen, i gasledningar i ett överföringsnät. Kommissionen föreslår därför att leverans och import av naturgas genom alla typer av gasledningar och med hjälp av fartyg som transporterar naturgas ska ingå i tillämpningsområdet för denna särskilda ordning. Nyligen har de första gränsöverskridande näten för leverans av värme och kyla etablerats. De problem som hänger samman med leverans och import av naturgas och el förefaller dock vara identiska med problemen vid leverans och import av värme eller kyla. I detta förslag till direktiv anges därför att mervärdesskatteordningen för leverans och import av värme eller kyla genom nät för värme och kyla anpassas till ordningen för naturgas och el.
När det gäller platsen för beskattning av tillhandahållande av tjänster innebär nuvarande regler att omvänd skattskyldighet bara gäller vid tillhandahållande av ett tillträde till distributionssystem för naturgas och el. Det föreslås att omvänd skattskyldighet ska gälla alla tillhandahållanden av tjänster som är kopplade till ett tillhandahållande av tillträde till nät för el, naturgas, värme och kyla, och inte bara tjänster kopplade till ett tillträde till distributionsnät.
Kommissionen anser att det är föråldrat och överflödigt med ett förfarande där kommissionen ska fastställa om det föreligger en risk för snedvridning av konkurrensen till följd av en reducerad skattesats på leverans av naturgas och el. Reglerna innebär att mervärdesskatt ska uppbäras vid den plats där förvärvaren faktiskt förbrukar den naturgas som levererats genom distributionssystemet för naturgas och el. Dessa regler beaktar särdragen hos denna typ av överföring vid fastställandet av platsen för leverans, vilket undanröjer all snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaterna. Enligt detta förslag ska dessa regler utvidgas till att även omfatta leverans av värme och kyla genom distributionsnät för värme och kyla. Det är emellertid fortfarande viktigt att kommissionen och de övriga medlemsstaterna informeras tillräckligt när en medlemsstat inför en reducerad skattesats i denna mycket känsliga sektor. Således föreslås ett förfarande med samråd i förväg genom mervärdesskattekommittén när en medlemsstat vill införa en reducerad skattesats för leverans av naturgas, el eller fjärrvärme.
Enligt artikel 171 i EG-fördraget får gemenskapen bilda gemensamma företag eller andra organisationer som krävs för att effektivt genomföra gemenskapens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration. I sitt beslut av den 19 december 2006 (2006/971/EG) fastlade rådet att man för att genomföra ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (20072013) särskilt kunde utnyttja möjligheten att bilda gemensamma företag och att det är mycket sannolikt att denna möjlighet utnyttjas mer och mer i framtiden. Man bör således fastställa lämpliga skatteregler för denna typ av företag.
För att inte beskatta de inköp som görs av dessa företag, vars verksamheter generellt inte är beskattningsbara och vars kostnader för ingående mervärdesskatt följaktligen inte medför rätt till avdrag, föreslås att gemensamma företag behandlas på ett liknande sätt som internationella organisationer. Således föreslås att man i mervärdesskattedirektivet inför en ny regel som likställer gemensamma företag med internationella organisationer. Denna behandling ska dock bara gälla företag som har bildats av Europeiska gemenskaperna, som har status som juridisk person och som får bidrag från gemenskapernas allmänna budget. Undantaget från skatteplikt ska dock inte tillämpas på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som är avsedda för privat bruk av medlemmarna i dessa företag.
I samband med sin anslutning fick Bulgarien och Rumänien tillstånd att bevilja en skattebefrielse för små företag. De fick även tillstånd att fortsätta tillämpa ett undantag från skatteplikt för internationell persontransport. För klarhetens och öppenhetens skull införs denna avvikelse i mervärdesskattedirektivet.
När det gäller avdragsrätten är huvudprincipen enligt artikel 168 i mervärdesskattedirektivet att en beskattningsbar person har rätt att dra av mervärdesskatt i den utsträckning som de varor och tjänster för vilka mervärdesskatt betalats eller ska betalas används för transaktioner som medför rätt till avdrag.
Kommissionen anser att det bör klargöras i vilken mån avdragsrätt gäller i fråga om en fastighet som är avsedd för både yrkesmässigt och icke-yrkesmässigt bruk. Detta gäller enligt kommissionen särskilt mervärdesskatt vid förvärv av fastigheter, men också vissa tillhandahållanden av tjänster som uppförande, renovering eller väsentlig ombyggnad av byggnader, som ur ekonomisk synvinkel kan jämställas med ett förvärv eller uppförande av en fastighet. Enkla reparationer eller förbättringar omfattas däremot inte av förslaget.
Det föreslås att i de situationer som avses i föregående stycke ska det ursprungliga avdraget vara begränsat till den utsträckning i vilken byggnaden faktiskt används för transaktioner som medför rätt till avdrag vid den tidpunkt då skatten blir utkrävbar. Vid blandad användning kommer det således inte längre att vara möjligt att omedelbart dra av hela den ingående mervärdesskatten.
Med tanke på denna begränsning av avdraget för beskattningsbara personer införs ett system för rättelse för att kunna beakta variationer mellan ett yrkesmässigt bruk och icke-yrkesmässigt bruk av berörda fastigheter, som gäller under en period motsvarande den befintliga justeringsperioden för investeringsvaror som utgör fast egendom. Det nya systemet är tillämpligt på både ökningar och minskningar av det yrkesmässiga bruket. Detta system ersätter, å ena sidan, beskattning av det icke-yrkesmässiga bruket (uttagsbeskattning) under rättelseperioden och inför, å andra sidan, ett system för rättelse till förmån för den beskattningsbara personen vid en utökning av det yrkesmässiga bruket avseende transaktioner som medför rätt till avdrag. I sin funktion är detta system jämförbart med det befintliga systemet för justering av avdraget för investeringsvaror, som i fråga om den yrkesmässiga andelen innebär en justering för variationer i procentandelarna för beskattade transaktioner (och andra transaktioner som medför rätt till avdrag) och transaktioner för vilka undantag från skatteplikt gäller (utan rätt till avdrag) under justeringsperioden. När det gäller förhållandet mellan yrkesmässiga transaktioner och privata (eller icke-yrkesmässiga) transaktioner tillämpas det nya systemet för rättelse parallellt med systemet för justering, utan att det senare ändras när fastigheten utgör en investeringsvara.
För att klargöra tillämpningen av avdragsrätten i fråga om fastigheter för blandad användning föreslår därför kommissionen att en ny artikel 168a införs i mervärdesskattedirektivet.
Den svenska mervärdesskattelagen (1994:200, ML) baseras på de gemensamma reglerna inom EU om mervärdesskatt. Om reglerna inom EU ändras måste därför som regel även de svenska reglerna ändras. När det gäller bestämmelserna om el och gas kommer således en utvidgning av bestämmelserna att behöva ske så att de omfattar även värme och kyla, och även täcker in transport av dessa varor i alla former av överföringssystem, samt med fartyg.
I fråga om gemensamma företag kommer en utvidgning att behöva göras av reglerna om undantag från mervärdesskatt så att undantag från skatteplikt ska gälla vid leveranser till sådana gemensamma företag.
När det gäller avdragsbegränsning rörande fast egendom kommer endast mindre förändringar att behöva göras av ML. I Sverige föreligger idag en bestämmelse om avdragsförbud för kostnader för stadigvarande bostad. Bestämmelsen har ingen materiell motsvarighet i mervärdesskattedirektivet utan har i stället sitt stöd av den s.k. stand still-klausulen i direktivet vilken innebär att medlemsstaterna får behålla sina nationella avdragsbegränsningar som var i kraft vid tidpunkten då direktivet blev tillämpligt för dem. Den nu föreslagna direktivbestämmelsen om avdragsbegränsning avseende fast egendom överlappas till stor del av den svenska bestämmelsen om avdragsförbud för stadigvarande bostad. Den föreslagna bestämmelsen kommer dock att få inverkan på avdragsrätten för kostnader avseende fastigheter som inte är stadigvarande bostad, men som delvis används utanför en skattepliktig verksamhet.
De föreslagna reglerna bör inte ha några budgetära konsekvenser av betydelse.
Regeringen välkomnar kommissionens utvidgning av reglerna i fråga om el och gas, så att de omfattar alla former av överföringssystem samt transport på båtar. Regeringen välkomnar även att reglerna utvidgas till att omfatta transport av värme och kyla, eftersom de problem som hänger samman med värme och kyla förefaller vara desamma som hänger samman med el och gas.
Regeringen motsätter sig inte de föreslagna reglerna om gemensamma företag. Man bör undvika att medel avsedda för gemenskapsändamål används för att täcka mervärdesskattekostnader i en viss medlemsstat.
När det gäller avdragsrätt för varor och tjänster avseende fast egendom, är regeringen försiktigt positiv, även om regeringen hellre skulle se en bredare lösning för alla typer av varor och tjänster som inte ska användas i skattepliktig verksamhet. Det är viktigt att Sverige får behålla den avdragsbegränsning vi har idag för mervärdesskatt avseende stadigvarande bostad.
Regeringen är positiv till att tillstånd i Bulgariens och Rumäniens anslutningsfördrag förs in i mervärdesskattedirektivet.
I fråga om förslaget om el och gas m.m. är medlemsstaterna huvudsakligen positiva till förslaget. Beträffande frågan om skattebefrielse för leveranser till gemensamma företag har flera medlemsstater uttryckt en oro för att detta kan störa konkurrenssituationen på marknaden eftersom motsvarande befrielse inte gäller för leveranser till andra företag som bedriver motsvarande forskning och utveckling. Alla medlemsstater är positiva till justeringen med hänsyn till Bulgariens och Rumäniens anslutningsfördrag. När det slutligen gäller avdragsbegränsning avseende fast egendom har flera medlemsstater uttryckt en önskan om att tillämpningsområdet för bestämmelsen ska vidgas till att avse även lös egendom som inte används för en skattepliktig verksamhet.
Institutionerna har ännu inte lämnat några yttranden.
Förslaget remitterades av Finansdepartementet den 20 december 2007 till ett femtontal svenska myndigheter och organisationer. Några remissvar har ännu inte inkommit.
De gemensamma mervärdesskattereglerna regleras i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG). Av artikel 93 i EG-fördraget framgår att rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och den Ekonomiska och sociala kommittén, ska anta bestämmelser om harmoniseringen av bl.a. omsättningsskatter, för att säkerställa att den inre marknaden fungerar.
Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget avser ett område som inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet. Det som omfattas av detta förslag omfattas redan av gemenskapslagstiftning, dvs. rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006. Gällande gemenskapslagstiftning kan bara ändras genom ny gemenskapslagstiftning och eftersom förslaget gäller harmoniserad lagstiftning kan endast en åtgärd på gemenskapsnivå vara effektiv. Kommissionens bedömning är därför att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen har även bedömt att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det rör sig bl.a. om att fastställa platsen för uttag av mervärdesskatt och det rör sig om harmonisering av villkoren för avdragsrätt. De föreslagna reglerna innebär i huvudsak ett klargörande och en förenkling av gällande regler på mervärdesskatteområdet och bör vara till nytta för ekonomiska aktörer och medborgare, liksom offentliga förvaltningar. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning.
Kommissionens förslag har varit föremål för diskussion i rådsarbetsgruppen för indirekta skatter vid ett tillfälle i december 2007. Förslaget kommer att diskuteras i rådsarbetsgruppen under våren 2008 med en förhoppning om ett snabbt ikraftträdande.
Omvänd skattskyldighet: I stället för att mervärdesskatten redovisas till staten av säljaren, är det köparen som gör redovisningen. Denna kan dock normalt göra motsvarande avdrag i sin deklaration. En sådan ordning underlättar hanteringen när beskattning ska ske i köparens land.