De tre meddelanden som tillsammans utgör det s.k. effektiviseringspaketet behandlar effektiviseringen av EU:s utvecklingssamarbete generellt, och framförallt uppföljningen av de åtaganden som EU gjort på effektiviseringsområdet. Sverige kan generellt ställa sig bakom de effektivitetssträvanden som meddelandena ger uttryck för, även om invändningar finns mot ett antal av kommissionens specifika rekommendationer.
Kommissionen presenterar årligen en rapport över uppföljningen av EU:s åtaganden i Monterrey 2002 om finansiering för utveckling, på uppdrag av rådet. I november 2005 uppmanade rådet också kommissionen att presentera ett utkast till uppdaterat ramverk för landstrategier. Dessa två uppdrag resulterade i varsitt meddelande som den 1 mars 2006 antogs av kommissionen. Därutöver antog kommissionen samtidigt på eget initiativ ett meddelande om hur EU skall leverera mer bistånd bättre och snabbare. Tillsammans med två arbetspapper (rapport över uppföljningen av de åtaganden som gjordes i Monterrey 2002 och Donor Atlas II) utgör de tre meddelandena det s.k. effektiviseringspaketet.
EU:s bistånd: leverera mer, bättre och snabbare
Meddelandet presenterar den s.k. handlingsplanen för effektivisering, som innehåller tre områden, vart och ett i sin tur uppdelat i tre aktiviteter som beskrivs kortfattat:
- Donor Atlas
Överblick över EU:s bistånd- Kompendier (t.ex. regelverk)
- Uppföljningsmekanismer
- Vägkartor
Genomförande av - Gemensam programmering
Parisdagordningen- Samarrangemang
- Arbetsfördelning
Europeiskt samförstånd- Samfinansiering
- Ett visionärt EU
Finansiering för utveckling och biståndseffektivitet Utmaningarna i att öka EU-biståndet 2006-2010
Meddelandet beskriver hur EU lever upp till de åtaganden som tidigare gjorts, och föreslår nya åtgärder för att uppnå dessa.
Vad gäller utvecklingen i biståndsnivåer noteras att EU som helhet är på god väg att uppfylla de löften som avgetts, inklusive att uppnå 0,39% av BNI under 2006. Däremot beklagas gemenskapens minskade andel av det totala EU-biståndet. För att motverka detta avser kommissionen skapa vertikala fonder, öppna för frivilliga bidrag från medlemsstaterna, och gemensamma instrument för att hantera t.ex. naturkatastrofer eller fall i råvarupriser.
Kommissionen uppmanar rådet att fortsätta med ytterligare avbindning av biståndet, och understryker att man kommer att fortsätta övervaka att upphandlingsreglerna följs inom EU, även på biståndsområdet.
I meddelandet uppmanar kommissionen därutöver till högre grad av EU-samordning både inom de internationella finansiella institutionerna och vad gäller handelsrelaterat bistånd.
Ökat genomslag för EU:s bistånd: ett gemensamt ramverk för utarbetande av landstrategier och gemensam programmering
I meddelandet beskrivs ingående hur landstrategier skall tas fram och tillämpas i gemensam programmering. Kommissionens uttalade avsikt är att det format som läggs fram i ramverket även skall användas i medlemsstaternas bilaterala programmering.
Svenskt utvecklingssamarbete styrs av Politiken för global utveckling, PGU. Förslagen har ingen inverkan på denna.
Förslaget har inga budgetära konsekvenser.
Sverige kan i huvudsak ställa sig bakom de tre meddelandena. I vissa avseenden avviker dock svenska ståndpunkter från kommissionens.
Sverige önskar allmänt se större fokus på det övergripande mål för EU:s utvecklingssamarbete som fastställdes i och med antagandet av EU:s nya utvecklingspolitik i december 2005: utrotande av fattigdomen inom ramen för hållbar utveckling, inklusive stöd till att uppnå millenniemålen.
Sverige skulle även vilja se att partnerländernas ägarskap gavs större utrymme, och att samordning, arbetsfördelning etc. i partnerländerna omfattar alla givare. EU bör inte fokusera på enbart intern samordning.
Sverige är i allmänhet tveksamt till initiativ som innebär att nya vertikala fonder skapas, eftersom detta ofta står i motsats till både partnerländernas ägarskap och ökad effektivitet. Sverige menar i detta skede även att existerande EU-samordning bör fortgå, dock kan den förbättras och effektiviseras.
Sverige anser att det slutliga gemensamma ramverket för landstrategier och gemensam programmering i första hand bör användas av kommissionen, och först därefter på frivillig basis av medlemsstaterna. Dessutom bör det första alternativet för såväl kommissionen som medlemsstaterna alltid vara att ansluta sig till existerande gemensamt strategiarbete och endast påbörja en egen process i avsaknad av andra gemensamma initiativ.
Medlemsstaterna har allmänt välkomnat kommissionens meddelanden. Ett antal medlemsstater har därutöver framfört vissa invändningar ett flertal av dessa följer de svenska ståndpunkterna ovan.
Europaparlamentet kommer förmodligen inte att uttala sig närmare om kommissionens förslag.
Sida har inkommit med kommentarer som ryms väl inom ovan beskrivna svenska ståndpunkter.
Ordförandeskapet har presenterat utkast till rådsslutsatser baserade på meddelandena, som för närvarande förhandlas i rådsarbetsgruppen för allmänna biståndsfrågor (Devgen). Förhoppningen är att rådsslutsatser skall kunna antas vid biståndsministrarnas GAERC i Luxemburg den 10-11 april 2006.
Förslaget baseras på artikel 180 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen.
Parisdagordningen Överenskommelsen i Paris februari 2005 om harmonisering
GAERC Rådet för allmänna frågor och externa relationer
Monterrey konferensen om utvecklingsfinansiering i Monterrey 2002