Regeringskansliet

Faktapromemoria 2003/04:FPM57

Företagsrelaterade tjänsters konkurrenskraft

Näringsdepartementet

2004-01-12

Dokumentbeteckning

KOM(2003) 747 slutlig

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Företagsrelaterade tjänsters konkurrenskraft och deras bidrag till framgången för europeiska företag

Sammanfattning

Meddelandet pekar på betydelsen av företagsrelaterade tjänster i den europeiska ekonomin. Syftet är att beskriva möjligheter att stärka konkurrenskraften i den europeiska tjänstesektorn och därmed komplettera det pågående arbetet med tjänstedirektivet gällande den inre marknaden.

1Förslaget

1.1Innehåll

1.1.1Bakgrund

Europeiska rådet i Lissabon 2000 pekade på vikten av en utvecklad marknad för tjänster i syfte att nå högre tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Rådet uppmanade därför kommissionen att föreslå en strategi för att undanröja hinder för gränsöverskridande tjänstehandel på den inre marknaden. Kommissionen publicerade därefter i december 2000 ett meddelande om tjänstesektorn. Analysen i det meddelandet efterfrågar dels ett ramdirektiv om tjänster (antogs av kommissionen i januari 2004) och dels parallella åtgärder för att stärka konkurrenskraften för företagsrelaterade tjänster.

Företagsrelaterade tjänster består av fyra större undergrupper med sinsemellan väldigt skiftande förutsättningar, funktionssätt och behov:

Anställda inom dessa kategorier utgör cirka 55 % av arbetskraften i det privata näringslivet inom EU, och står för en övervikt av nyskapade arbets-tillfällen. Vidare kan 60 % av nybildade företag inom EU hänföras till kategorierna ovan. Sektorn är mer dynamisk än andra, i den mening att företag startas och läggs ner i en högre takt. Statistiken är dock dåligt utvecklad, med stora skillnader mellan enskilda nationer, varför långtgående analyser är svåra att göra. Det faktum att sektorn är heterogen i hög grad gör forskning komplicerad och generaliseringar svåra.

Även om omfattningen i sig gör sektorn relevant för den ekonomiska utvecklingen är det i relation med andra delar av samhället som de företagsrelaterade tjänsterna är särskilt betydelsefulla. Dels kan tillverkande företag kombinera fysiska produkter med tjänster och därmed addera ytterligare värde till sina sålda varor och dels höjer sektorn effektiviteten i näringslivet och stimulerar därmed strukturomvandlingen i ekonomin. Ett exempel på det senare är tillväxten för olika typer av utkontrakterade tjänster som tidigare producerats internt i företag, inom områden som drift av datorsystem, rekrytering och annat. Orsakerna till utvecklingen kan vara såväl minskade kostnader som ökad kvalitet eller flexibilitet för kunderna. På säljsidan är de mest betydelsefulla faktorerna utvecklingen av kraftfull informationsteknologi och skalfördelar inom allt större tjänsteföretag.

1.1.2Konkurrenskraften

Ett tydligt mått på konkurrenskraft är produktivitetstillväxt. EU har på senare tid haft en sämre produktivitetstillväxt än USA. Detta faktum förklaras ofta med att amerikanska företag varit bättre på att dra nytta av investeringar i informationsteknologi och genom att bättre kombinera fysiskt kapital och humankapital. Tillgänglig statistik stärker den här tesen på en generell nivå, men det saknas jämförbar statistik om IT-investeringar i enskilda sektorer, till exempel tjänstesektorn.

EU ligger efter USA även vad gäller investeringar i forskning och utveckling inom tjänstesektorn samt investeringar i kompetensutveckling. Följden av detta kan bland annat vara att det saknas högutbildad arbetskraft att utveckla nya, avancerade tjänster.

1.1.3Åtgärdsförslag

I syfte att förbättra konkurrenskraften föreslår kommissionen politiska åtgärder inom fem områden för att lösa problem:

1. Integrationen av nationella marknader är inte genomförd fullt ut, vilket leder till brister i konkurrenstrycket och marknadstillgång. Ramdirektivet för tjänster löser många juridiska och administrativa problem, men de kommer troligtvis inte vara tillräckliga för att skapa en öppen och transparent europeisk marknad. För att uppnå en sådan krävs även kompletterande åtgärder för att minska ekonomiska, sociala och kulturella skillnader. Konkurrenssituationen kan också förbättras i flera delsektorer, till exempel genom upphandling av offentliga tjänster och stärkt konkurrenslagstiftning. Utvecklingen i enskilda nationer bör jämföras och utvärderas.

2. Brister i kvalitet och kvantitet vad gäller insatsvaror i produktionen av tjänster. I syfte att bibehålla och utveckla konkurrenskraften inom tjänstesektorn är det nödvändigt med en kontinuerlig uppgradering av arbetskraftens kompetens, inte minst inom små och medelstora företag. En skillnad mellan USA och EU som måste överbryggas är användningen av IT i tjänsteföretag. En generell ökning av tjänsteföretagens deltagande i forskning och utveckling är önskvärd.

3. Produktion och försäljning av tjänster är inte tillräckligt transparent (standardisering krävs), värderad (förbättrad bokföring av immateriella tillgångar krävs) eller dokumenterad (stärkt kvalitetsarbete krävs). Frivillig branschstyrd standardisering skulle kunna öka den gränsöverskridande handeln genom att förenkla prisjämförelser. Tjänsteföretag värderas till stor del utifrån immateriella tillgångar, främst sina medarbetare, men det saknas en tillförlitlig och jämförbar metod att värdera dessa tillgångar. Även dokumentationen av kvalitet i tjänster bör förbättras för att öka möjligheterna att jämföra olika leverantörer.

4. Tillgång till och användning av företagsrelaterade tjänster i mindre utvecklade regioner är begränsad. Kunskapsintensiva företagsrelaterade tjänster är främst lokaliserade till internationellt nåbara storstäder, vilket försämrar möjligheterna för främst små och medelstora företag i mindre utvecklade regioner att dra nytta av dem. Om denna tendens inte motverkas kommer skillnaderna mellan mer respektive mindre utvecklade regioner att öka.

5. Kunskap om sektorn och dess marknader är begränsad, vilket försvårar beslutsfattande i företag, myndigheter och andra organisationer. En förbättrad, koordinerad statistikinsamling inom europeiska länder skulle underlätta utvecklingen och genomförandet av politiska åtgärder.

Kommissionens ambition är att utveckla åtgärderna som skissats i punkterna 1-5 ovan tillsammans med intressenter i ett forum för företagsrelaterade tjänster. Därefter skall en handlingsplan presenteras under 2005.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Gällande svenska regler påverkas ej av det aktuella förslaget.

1.3Budgetära konsekvenser

Inga budgetära konsekvenser förutses.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Tjänstesektorn är ett område med stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen inom EU. Det är av särskild vikt att konkurrenskraft hos företagen inom sektorn företagsrelaterade tjänster förstärks. Detta sker närmast genom att hinder på den inre marknaden för dessa företags verksamhet undanröjs.

Det är också betydelsefullt att det finns ett samband mellan arbetet kring företagsrelaterade tjänster och den fortsatta förhandlingen om tjänste-direktivet. Ytterligare en positiv aspekt av arbetet kring tjänsterelaterade frågor är att det kan bli ett viktigt redskap för att öka integrationen mellan konkurrenskraftsrådets tre huvudsakliga politikområden; forsknings-, handels- och näringspolitik.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

-

2.3Institutionernas ståndpunkter

-

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

-

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Meddelandet kommer troligtvis bli underlag till slutsatser från kommande konkurrenskraftsråd. Därefter engageras det forum av intressenter som skall arbeta med att konkretisera åtgärderna. Forumets arbete kommer kompletteras av diskussioner inom kommissionens expertorgan, till exempel Enterprise Policy Group med representanter från medlemsstaterna. Enligt planen skall en handlingsplan finnas tillgänglig under första halvåret 2005.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Inga beslut förutses basera sig på det aktuella meddelandet.

3.3Fackuttryck/termer

-