Syftet med förslaget är att få en rättslig grund för ett hållbart system för framställning av utbildningsstatistik. Jämförbar statistik behövs för att EU ska kunna stödja den öppna samordningsmetoden inom utbildningspolitiken. Det behövs också för diskussioner om humankapital, innovation, tillväxt och konkurrenskraft inom ramen för sysselsättningspolitiken, forsknings- och innovationspolitiken samt den ekonomiska politiken.
Förslaget fastställer ramen för all nuvarande och framtida verksamhet när det gäller statistik för livslångt lärande, med undantag för yrkesutbildning på företag som regleras i en särskild förordning. Förslaget omfattar en årlig undersökning om formell utbildning, en individundersökning om vuxnas lärande vart femte år samt annan statistik om utbildning och livslångt lärande som kompletterar de övriga återkommande undersökningarna. Sverige har liksom flertalet länder varit positiv till förslaget och den helhetslösning som valts, men anser att kommissionens framtida stöd till medlemsländerna måste klaras ut innan ställning kan tas till konsekvenserna av förslaget. Vi anser också att det är viktigt att samarbetet med OECD och UNESCO tydliggörs i förordningen.
Förslaget reglerar ramen för vilken statistik som skall tas fram. Detaljbeslut om innehållet tas senare med stöd av kommittéförfarandet. Statistiken täcker tre områden
Datainsamling om formell utbildning, årlig. Uppgifterna samlas in redan i dag med stöd av s.k. gentlemen´s agreement. Viktigt att utveckling av denna statistik sker i samarbete med OECD och UNESCO.
Individundersökning om vuxnas lärande, vart femte år. Undersökningen avser det totala deltagandet i utbildning och lärande av vuxna personer under en 12 månaders period. Sverige deltar f.n. i en sådan frivillig underökning med finansiellt stöd från kommissionen.
Annan statistik om utbildning och lärande som huvudsakligen hämtas från existerande datakällor. Det gäller exempelvis sambandet mellan deltagande i lärande och arbetsmarknadssituationen.
Förslaget förväntas inte få några effekter på svenska regler.
Kostnaderna påverkas framför allt av undersökningen om vuxnas lärande som är en individundersökning och där majoriteten av intervjuerna förmodligen måste göras via besök. EU:s framtida stöd till medlemsländerna är oklart. Hitintills har EU bidragit till kostnaderna för en frivillig undersökning. Kostnaden för Sverige uppskattas till cirka 6 7 miljoner kronor per undersökning. Om SCB skall klara detta inom givna ramar utan framtida stöd från kommissionen kommer verket att behöva skära ner eller avstå från andra undersökningar som är av intresse på nationell nivå.
Förslaget förväntas i övrigt kunna genomföras inom givna ramar. Om variabelinnehållet i den årliga undersökningen ändras kan emellertid skolverket och högskoleverkets uppgiftsinsamling påverkas. Eventuella kostnadsökningar kan inte uppskattas i dagsläget.
Sverige är i huvudsak positivt till förslaget. De invändningar som finns gäller framför allt kostnaderna för förslaget och svårigheten att bedöma konsekvenserna av förslaget innan detaljbesluten i förordningen antagits och innan kommissionens framtida stöd klargjorts. Svensk ståndpunkt är därför att förslaget är bra, men att finansieringen behöver preciseras för att begränsa osäkerheten.
Flera medlemsländer har framfört synpunkter på att området måste definieras och tydliggöras bättre och att man önskar ett mer detaljerat förslag om hur samfinansiering med kommissionen skall gå till. Några medlemsländer invänder också mot överföring av mikrodata till kommissionen.
Europaparlamentet har ännu inte berett förslaget
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har ännu inte lämnat sitt yttrande
Ärendet kommer att behandlas i rådets arbetsgrupp för statistik under våren 2006.
Artiklarna 285 och 251 i fördraget. Kvalificerad majoritet och medbeslutande med Europaparlamentet. Detaljbesluten genomförs enligt det föreskrivande kommittéförfarandet i artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG.