Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM102

Nya momsregler för fakturering

Finansdepartementet

2009-04-03

Dokumentbeteckning

KOM (2009) 20

Meddelande från kommissionen till rådet om den tekniska utvecklingen på området e-fakturering och åtgärder för att ytterligare förenkla, modernisera och harmonisera reglerna för fakturor med mervärdesskatteuppgifter

KOM (2009) 21

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, när det gäller regler om fakturering

Sammanfattning

Syftet med meddelandet och förslaget är att förenkla för företagen genom att i större mån harmonisera mervärdesskattereglerna för fakturering. Det nuvarande regelverket inom EU är fragmenterat och utgör bland annat ett hinder för gränsöverskridande elektronisk fakturering. Kommissionen föreslår ett mer harmoniserat regelverk i syfte att underlätta för företagen främst vid gränsöverskridande handel. Medlemsstaternas möjlighet att kräva ytterligare uppgifter på fakturan begränsas.

Regeringen stödjer initiativen inom EU för att underlätta för företagare och minska den administrativa bördan. Regeringen är i princip positiv till de föreslagna reglerna. Förslagen utgör en rimlig avvägning mellan kraven på förenkling för företagen och myndigheternas behov av att kunna genomföra kontroller. Utformningen och effekterna av reglerna måste dock analyseras ytterligare innan regeringen tar slutligt ställning till dessa.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Genom rådets direktiv 2001/115/EG (faktureringsdirektivet) infördes gemensamma EU-regler om mervärdesskatteuppgifter på fakturor, vilket ansågs nödvändigt för att den inre marknaden skulle fungera väl. Målet att förenkla, modernisera och harmonisera reglerna om mervärdesskatteuppgifter på fakturor uppnåddes dock inte fullständigt. De många alternativ som medlemsstaterna har tillgång till innebär att regelverket är fragmenterat vilket har orsakat praktiska problem för näringslivet vid gränsöverskridande transaktioner. De olika nationella kraven utgör bland annat ett hinder för elektronisk fakturering vid gränsöverskridande transaktioner. I faktureringsdirektivet, numera införlivat i rådets direktiv 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet), föreskrivs att kommissionen senast den 31 december 2008 ska lämna en rapport till rådet om den tekniska utvecklingen i fråga om e-fakturering och vid behov ett förslag till rättsakt. Eftersom faktureringsdirektivet inte till fullo uppnådde de angivna målen har det förslag som åtföljer rapporten till rådet utvidgats i syfte att åtgärda bristerna i bestämmelserna om fakturering. Direktivförslaget kompletterar även kommissionens förslag KOM(2008)147 om att förkorta tidsfristen för periodiska sammanställningar i syfte att bekämpa skattebedrägerier genom att fakturans roll för mervärdesskatteavdrag harmoniseras och stärks ytterligare. Förslaget finns beskrivet i faktapromemoria 2008/09:FPM64. En kompromiss baserat på förslaget antogs av rådet den 16 december 2008, direktiv 2008/117/EG. Även EU-kommissionens högnivågrupp av oberoende intressenter i arbetet med att reducera företagens administrativa bördor och EU-kommissionens expertgrupp för elektronisk fakturering har rekommenderat ändringar i mervärdesskattedirektivet i syfte att underlätta främst elektronisk fakturering.

1.2Förslagets innehåll

Förslaget innehåller bland annat följande delar:

Datum för utfärdande av faktura

Kommissionen föreslår att faktura ska utfärdas senast den 15:e dagen i månaden efter det att den beskattningsgrundande händelsen har skett (t.ex. leverans av varor). Skatten är utkrävbar (staten kan kräva in skatten) för den aktuella redovisningsperioden även om faktura inte har utfärdats vid denna tidpunkt.

Krav på faktura för avdragsrätt

Reglerna för när en säljare ska utfärda faktura och när en köpare ska inneha en faktura för att utöva avdragsrätt föreslås harmoniseras. Enligt nuvarande regler finns det vissa skillnader mellan säljarens och köparens skyldigheter vilket har orsakat problem. Bland annat införs krav på att köpare måste inneha faktura även vid omvänd skattskyldighet (köparen betalar skatten). Medlemsstaternas möjlighet att ge avdragsrätt på grundval av annan bevisning om faktura saknas föreslås behållas.

Redovisning enligt kontantmetoden

Enligt nuvarande regelverk måste medlemsstaterna få beslut från rådet för att tillämpa få ett system där små företag ges avdragsrätt först när de betalar skatten (kontantredovisning). Kommissionen föreslår nu att alla medlemsstaterna får införa ett sådant system för företag vars årsomsättning understiger 2 miljoner euro.

Utfärdande av fakturor

I dag råder det viss oklarhet vilken medlemsstats faktureringsregler som gäller vid gränsöverskridande transaktioner. Kommissionen föreslår ett harmoniserat regelverk för fakturor mellan företag som innebär att reglerna i säljarens medlemsstat gäller i normalfallet.

Fakturors innehåll

Kommissionen föreslår att ett regelverk med två olika typer av fakturor införs. En fullständig faktura ska användas vid transaktioner mellan företagare i följande situationer:

- Det är sannolikt att köparen kommer att utöva avdragsrätt.

- Leverantören eller tillhandahållaren har avdragsrätt.

- Vid gränsöverskridande transaktioner.

En obligatorisk förenklad faktura föreslås införas bland annat för mindre transaktioner (under 200 euro). För vissa typer av transaktioner kan medlemsstaterna själva välja om de vill införa en förenklad faktura i likhet med dagens regler (fakturor över 200 euro men under 400 euro eller på grund av handelspraxis). En förenklad faktura föreslås vara obligatoriskt under vissa förutsättningar vid försäljning till företagare som är undantagna från beskattning (enligt nuvarande regelverk behöver faktura under vissa förutsättningar inte upprättas för undantagna transaktioner).

Uppgifterna i fullständig respektive förenklad faktura föreslås vara i princip oförändrade jämfört med dagens regler. För fullständig faktura föreslås följande ändringar: Kundens mervärdesskattenummer ska alltid anges om kunden är en företagare (enligt nuvarande regler ska detta bara ske i vissa fall). Den dag då skatten blir utkrävbar ska anges i stället för leveransdatum så att köparen får information när avdragsrätten kan utövas. Till sist föreslås att säljaren inte ska behöva ange skattebelopp eller skattesats vid omvänd skattskyldighet (köparen betalar skatten istället för säljaren). Motivet är att underlätta för säljaren om köparen är i en annan medlemsstat.

Elektronisk fakturering

Nuvarande regler ger medlemsstaterna stor valfrihet vad gäller elektronisk fakturering vilket har resulterat i ett fragmenterat regelverk mellan medlemsstaterna. Detta har hindrat användandet av elektroniska fakturor vid gränsöverskridande transaktioner. Kommission föreslår att harmoniserade regler införs. Elektroniska fakturor likställs med traditionella fakturor i pappersform. Medlemsstaternas möjlighet att ställa krav på system med elektronisk signatur eller liknande föreslås tas bort. Tanken bakom kommissionens förslag är att standard och affärsbruk vad gäller elektroniska fakturor ständigt utvecklas och att medlemsstaterna därför inte bör låsa sig vid en viss typ av standard. Kravet på att mottagaren ska godkänna en elektronisk faktura i förväg föreslås även strykas.

Lagring av fakturor

Kommissionen föreslår harmoniserade regler som innebär att företagare ska lagra fakturor i sex år.

Särskilda krav vid lagring och utfärdande av faktura i ett land utanför EU De särskilda villkor som medlemsstaterna kan ställa när fakturan lagras eller när den utfärdas av kund eller tredje part i ett land utanför EU föreslås tas bort. De kontrollåtgärder som finns i övriga bestämmelser är enligt kommissionen tillräckliga för att kunna utkräva ansvar av företagaren som är skyldig att utfärda fakturan.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Reglerna som genomför faktureringsreglerna i mervärdesskattedirektivet återfinns huvudsakligen i bokföringslagen (1999:1078, BFL), mervärdesskattelagen (1994:200, ML) och skattebetalningslagen (1997:483, SBL) samt i förordningarna som hör till dessa lagar. Skatteverket har dessutom utfärdat kompletterande föreskrifter. Om förslaget antas blir en ändring av de svenska reglerna nödvändig. Vad gäller de nuvarande svenska reglerna kan följande nämnas:

Datum för utfärdande av faktura

En uttrycklig regel om att faktura ska utfärdas senast vid visst datum saknas i ML. Tidpunkten knyts i stället till god redovisningssed.

Krav på faktura för avdragsrätt

I ML finns det ett uttryckligt krav på faktura för avdragsrätt. Om det finns särskilda skäl behövs ingen faktura om företagaren kan styrka avdragsrätten med annan tillgänglig information. Vid gränsöverskridande förvärv av varor inom EU (gemenskapsinterna förvärv) mellan företagare krävs dock alltid faktura.

Redovisning enligt kontantmetoden

Sverige tillämpar ett förfarande med kontantredovisning för vissa mindre företag med årlig omsättning under 3 miljoner kronor. För företag som tillämpar ordningen inträder avdragsrätten och utkrävbarheten (när staten kan kräva in skatten) under den redovisningsperiod när betalning har erhållits. Obetalda fordringar blir dock alltid utkrävbara och möjliga att dra av vid årets utgång.

Utfärdande av fakturor

En tydlig regel om när svensk lagstiftning gäller vid gränsöverskridande transaktioner saknas i ML. Enligt Skatteverkets tolkning (Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2008) ska de svenska faktureringsreglerna tillämpas vid omsättningar inom Sverige. Detta innebär att även ett utländskt företags försäljningar kan omfattas av de svenska reglerna. På motsvarande sätt kan ett svenskt företag vid försäljningar utomlands bli skyldigt att tillämpa de regler som gäller i det land i vilket försäljningen sker.

Fakturors innehåll

En företagare ska normalt utfärda en fullständig faktura innehållande en rad uppgifter vid försäljning till företagare och juridiska personer. (En fullständig faktura ska bland annat innehålla datum, löpnummer, säljarens och köparens mervärdesskattenummer och adressuppgifter, datum och skattesats.) Förenklad faktura tillämpas för fakturor på mindre belopp eller om handelsbruk, administrativ praxis eller tekniska förutsättningar gör det svårt att följa krav på fullständig faktura. Skatteverket har utfärdat närmare föreskrifter när förenklad faktura kan tillämpas. Enligt föreskrifterna avses med mindre belopp 2 000 kronor.

Elektronisk fakturering

Sverige har inte inför särskilda krav på elektronisk signatur eller liknande för elektroniska fakturor. Det enda kravet som finns är att mottagaren ska godkänna användandet av elektronisk faktura.

Lagring av fakturor

Enligt SBL ska underlag, som bland annat omfattar fakturor, bevaras i sju år. BFL föreskriver en lagringstid om tio år för räkenskapsmaterial vilket i praktiken innebär att det är den lagringstiden som är det avgörande.

Särskilda krav vid lagring och utfärdande av faktura i ett land utanför EU

I BFL återfinns särskilda krav när det gäller lagring av e-fakturor i tredje land. Det är dessutom inte möjligt att lagra pappersfakturor utomlands. Sverige har inte infört särskilda krav vad gäller utfärdande av faktura av kund eller tredje part i ett land utanför EU.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Regeringen gör bedömningen att förslaget inte medför några statsfinansiella effekter. Förslaget kan innebära vissa mindre kostnader av engångskaraktär för Skatteverket och Tullverket. Dessa kostnader bedöms dock kunna hanteras inom befintliga ekonomiska anslagsramar.

Förslaget syftar till att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt. Det kan initialt innebära krav på viss omställning av rutinerna för företag. Förslaget bedöms dock i huvudsak utgöra ett steg mot förenkling som kommer att påverka situationen positivt för företagen.

Kommissionens förslag har föregåtts av ett samråd med allmänheten och berörda parter samt en studie. I kommissionens förslag framgår bland annat följande om konsekvensanalys:

Ett ändringsdirektiv är det lämpligaste sättet att undanröja hindren för elektronisk fakturering, eftersom själva hindren finns i mervärdesskattedirektivet.

Andra politiska mål som att minska företagens bördor och hjälpa små och medelstora företag kan enbart uppnås om man ändrar reglerna i mervärdesskattedirektivet.

Med hänsyn till tidsfristen i mervärdesskattedirektivet har en fullständig konsekvensanalys inte varit möjlig, men många av inslagen i en konsekvensanalys återfinns i förslaget och det påföljande meddelandet. Enligt den mätning som gjorts, med hjälp av EU:s standardkostnadsmodell, inom ramen för åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor i EU1 skulle den maximala besparing på medellång sikt som kan uppnås om man undanröjer de mervärdesskatterelaterade hindren för e-fakturering uppgå till närmare 18 miljarder euro. Detta förutsätter emellertid att samtliga fakturor sänds på elektronisk väg. En mera försiktig bedömning av kostnadsskillnaden mellan pappersfakturor och elektroniska fakturor, vilken beaktar det antal fakturor med mervärdesskatteuppgifter som måste utfärdas och den faktiska utbredningen av e-fakturering i de medlemsstater som redan behandlar pappersfakturor och elektroniska fakturor på ett likartat sätt, visar att företagen skulle göra en lägre, men fortfarande mycket betydande, besparing.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer initiativen inom EU för att underlätta för företagare och minska den administrativa bördan. Regeringen är principiellt positiv till de föreslagna faktureringsreglerna på mervärdesskatteområdet. Förslagen utgör en rimlig avvägning mellan kraven på förenkling för företagen och myndigheternas behov av att kunna genomföra kontroller. Utformningen och effekterna av reglerna måste dock analyseras ytterligare innan regeringen tar slutligt ställning till dessa. Vad gäller förslaget om harmoniserad lagringstid bör beredningen av betänkandet från Utredning om enklare redovisning (SOU 2008:67) beaktas.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Generellt sett är övriga medlemsstater positiva till att vidta åtgärder för att minska företagens administrativa börda samtidigt som myndigheternas behov av att kunna genomföra kontroller beaktas.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har remitterats. Remisstiden går ut den 23 april 2009. En sammanställning över remissyttrandena kommer att färdigställas i Finansdepartementet.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 93 i EG-fördraget. Enligt artikel 93 ska rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och den Ekonomiska och sociala kommittén, anta bestämmelser om harmoniseringen av bl.a. omsättningsskatter, för att säkerställa att den inre marknaden fungerar.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anför att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen av följande skäl. Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

Kommissionen anför vidare att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl. Ett direktiv har valts som den lämpligaste och enklaste åtgärden, eftersom de gällande regler som ska förenklas, moderniseras och harmoniseras anges i ett direktiv. Bestämmelserna syftar till att minska företagens bördor, hjälpa små och medelstora företag och underlätta användningen av elektronisk fakturering, och borde ha en positiv samlad effekt för ekonomiska aktörer samtidigt som medlemsstaterna får tillräckliga möjligheter att ändamålsenligt och effektivt kontrollera skatter.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Det tjeckiska ordförandeskapet har behandlat förslaget vid två möten under första halvåret 2009. Regeringen avser att fortsätta behandla frågan i rådsarbetsgruppen under det svenska ordförandeskapet.

4.2Fackuttryck/termer


[1]

http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/action_program_en.htm