Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM20 |
||
Överlåtelseförordningen |
||
Näringsdepartementet |
||
2003-10-28 |
||
Dokumentbeteckning |
||
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om överflyttning av last-och passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen |
Förordningen syftar till att underlätta omregistrering av fartyg inom unionen genom att i största mån undanröja tekniska hinder vid omregistrering av last- och passagerarfartyg samtidigt som sjösäkerheten och miljöskyddet till sjöss upprätthålls i enlighet med internationella konventioner.
1991 antog rådet förordningen 613/91 om överflyttning av fartyg från ett register till ett annat inom gemenskapen. Förordningen är endast tillämplig på lastfartyg med en bruttodräkt om minst 500 ton och därutöver. Förordningen bygger främst på tre konventioner nämligen SOLAS 1974, MARPOL 73/78 samt LL 1966. Syftet var främst att minska de kostnader och administrativa rutiner som omregistrering inom gemenskapen innebär samtidigt som en hög nivå bibehålls då det gäller fartygssäkerhet och miljöskydd.
Skälen till en revidering är huvudsakligen följande;
- Förordningens tillämpningsområde skall utsträckas till att gälla även passagerarfartyg eftersom det internationella regelverket för passagerarfartyg både har skärpts och utvidgats och på så sätt har tolkningarna av relevant konvention, främst SOLAS 1974, blivit mer samstämmiga.
- Merparten av gemenskapens regelverk för sjösäkerhet har antagits efter det att förordningen 613/91 antogs och därför är det viktigt att binda samman den nya förordningen med en rad av gemenskapens viktigaste rättsakter såsom direktiv 94/57/EG beträffande klassningssällskap, direktiv 96/98/EG om marin utrustning samt direktiv 95/21/EG om hamnstatskontroll av sjöfart.
- Förstärka samarbetet mellan de nationella sjöfartsmyndigheterna. Enligt artikel 2 b i förordningen 613/91 får enbart fartyg som varit i drift under en medlemsstats flagg i minst sex månader överföras till en annan medlemsstats register. Revideringen innebär att sex månaders regeln upphör och ersätts med ett liknande förfarande som används vid avtal om omklassificering vilket kräver ett bra samarbete mellan sjöfartsmyndigheterna. En sjöfartsmyndighet i den avregistrerande flaggmedlemsstaten måste underrätta sjöfartsmyndigheten i den mottagande flaggmedlemsstaten om de förbättringar den förstnämnda myndigheten eventuellt krävt för registrering av fartyget eller förnyelse av fartygs certifikat, vilka besiktningar som utförts samt övrig fartygshistorik.
Sverige tillämpar rådets förordning nr 613/91 om överflyttning av fartyg från ett register till ett annat inom gemenskapen och den föreslagna revideringen innebär i princip ingen ändring av den svenska tillämpningen.
Inga
Sverige anser att förordningen även borde inkludera ILO konventionen 147. I den regleras bland annat arbets- och boendeförhållanden ombord på fartyg. Sverige anser också att 6 månaders regeln borde vara kvar i förordningen eftersom det tar en viss tid för ett fartyg att visa att de kan leva upp till de krav som ställs i olika regelverk.
Ett flertal länder delar Sveriges båda ståndpunkter medan övriga länder inte har några större invändningar mot förslaget.
-
I korthet är redarna och industrin positiva till förslaget medan sjöfacken och Sjöfartsinspektionen har betänkligheter med förslaget. De sistnämnda befarar att förslaget kan leda till att tolkningar av relevanta konventioner leder till att Sverige tvingas sänka och ändra den i dag höga nivå som gäller ombord på svenskflaggade fartyg.
Det italienska ordförandeskapets målsättning är att nå en gemensam ståndpunkt i frågan under andra halvåret 2003.
Rättslig grund utgörs av EG-fördragets artikel 80.2. Beslut fattas med kvalificerad majoritet efter beslutsförfarande i enlighet med artikel 251.
SOLAS konvention om säkerheten för människoliv till sjöss
MARPOL konvention om förhindrande av förorening från fartyg
LL internationella lastlinjekonventionen