Regeringskansliet

Faktapromemoria 2009/10:FPM98

Rena och energieffektiva fordon

Näringsdepartementet

2010-06-28

Dokumentbeteckning

KOM (2010) 186

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén En EU-strategi för rena och energieffektiva fordon

Sammanfattning

Kommissionen presenterar en strategi för främjandet av rena och energieffektiva fordon. Strategin bygger på att stimulera dels förbättringar av befintliga förbränningsmotorer och dels utvecklingen av alternativa framdrivningsteknologier.

Regeringen ställer sig positiv till insatser för att främja rena och energieffektiva fordon och hävdar därvid teknikneutralitet och subsidiaritetsprincipen syftande till att möjliggöra specifika satsningar inom ett visst teknikområde samt framhåller vikten av EU:s öppenhet för handel med omvärlden för att stärka EU:s egen konkurrenskraft i den fortsatta utvecklingen.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Gröna fordon förväntas enligt meddelandet bidra i stor utsträckning till prioriteringarna i Europe 2020 En strategi för sysselsättning och tillväxt. En europeisk strategi för gröna fordon utgör vital del av flaggskeppsinitiativet inom EU2020 Ett resurseffektivt Europa som söker främja nya teknologier samt modernisera och minska fossilt bränsleberoende inom transportsektorn.

Fram till 2030 förväntas den globala fordonsflottan växa från 800 miljoner till 1,6 miljarder fordon. Meddelandet skall därför stödja europeisk industri att leda övriga världen i användning av alternativa framdrivningsteknologier. Meddelandet framför att detta kräver en ny industriell ansats baserad på rena och energieffektiva fordon som kan lyfta den europeiska industrins konkurrenskraft, tillhandahålla jobb och stödja återhämtning. Initiativet bygger på det europeiska grön bil-initiativet som lanserades som en del av den europeiska återhämtningsplanen i november 2008.

Meddelandet lägger fram en strategi för utveckling och introduktion av rena och energieffektiva tunga (bussar och lastbilar) och lätta fordon (bilar och lätta lastbilar) men också två, tre och fyrhjulingar. Meddelandet framför att gröna fordon har låg påverkan på miljön ur ett livscykelperspektiv. De utnyttjar lågfossila energislag, ger låga utsläpp av luftföroreningar och låg ljudpåverkan och kan lätt återvinnas.

Strategin bygger på den befintliga strategin från 2007 för att reducera CO2-utsläpp från personbilar och lätta kommersiella fordon och kompletterar pågående och planerade aktiviteter för att minska transportsektorns miljöpåverkan.

1.2Förslagets innehåll

1.2.1Regelverk

EU har fastställt en långtgående strategi för att minska koldioxidutsläppen från vägfordon. Med utgångspunkt i direktiv (EG) nr 443/2009 ska de genomsnittliga utsläppen från nya personbilar ha minskat till 130 g CO2/km senast 2015. Förslagen har också beredskap att möta målsättningar nu under diskussion avseende ett genomsnittligt utsläppstak för alla nya transportfordon om 175 g/km från år 2016.

EU har också minskat utsläppen av föroreningar, t.ex. partiklar och kväveoxider (Nox), genom att fastställa ännu strängare normer. Från och med 2014 kommer Euro 6-normer1 att gälla för personbilar och transportfordon och Euro VI för tunga fordon.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

1.2.2Stöd till forskning och innovation om miljövänlig teknik

Ytterligare forskning och teknisk utveckling behövs för att sänka kostnaderna och förbättra spännvidd och körbarhet av el- och vätgasdrivna fordon. Nya material måste undersökas för användning i batterier och för lagring av väte för fordon med bränsleceller samt alternativ teknik för laddning och lagring.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

1.2.3Marknadsintroduktion och konsumentupplysning

Efterfrågansstyrda incitament -- införda vid rätt tidpunkt och dessutom riktade, ickediskriminerande, tidsbegränsade och begränsade i fråga om budget -- är viktigt för att främja marknadsintroduktionen. För att eldrivna fordon ska kunna accepteras som verkliga alternativ till konventionella fordon måste konsumenterna också vara väl informerade om möjligheterna, fördelarna och de praktiska aspekterna av dessa transportalternativ.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

1.2.4Internationella frågor

Öppna världsmarknader är en viktig förutsättning för produktivitetsvinster, tillväxt och fler arbetstillfällen. Att ge tillträde till de internationella marknaderna innebär att man dels sänker tullarna, dels avskaffar onödigt restriktiva tekniska föreskrifter.

En storskalig tillverkning av elfordon och fordon som drivs med bränsleceller för vätgas innebär behov av nya råmaterial. Några av dessa är bristvaror och koncentrerade till väldigt få geografiska områden. En rättvis och öppen tillgång till sådana material bör säkerställas så att en eventuell brist inte håller tillbaka EU-industrins konkurrenskraft.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

1.2.5Sysselsättning

Att förutse och hantera omstruktureringen och förutse de kunskaper och färdigheter som behövs för att utforma och tillverka innovativa fordon är av avgörande betydelse för att ge EU:s fordonstillverkare arbetskraft med lämplig kompetens som för tillfället är sällsynt.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

1.2.6Halvtidsöversyn av lagstiftningen om koldioxidutsläpp

Halvtidsöversynen ska ge fordonsindustrin planeringssäkerhet när det gäller långsiktiga utsläppsmål, vilka kommer att vara av avgörande betydelse för att driva på innovation på lång sikt.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

1.2.7Särskilda åtgärder för eldrivna fordon

1.Utsläppande på marknaden

Typgodkännanden av vägfordon6 har utvidgats till att omfatta alla framdrivningssystem. Gemensamma bestämmelser har fastställts för vätgas- och gasdrivna fordon och fordon som drivs med biobränslen7. Gemensamma krav behövs även för eldrivna fordon för att industrin ska få rättssäkerhet och konsumenterna skyddas.

I det internationella arbetet med berörda parter inom FN:s ekonomiska kommission för Europa kommer kommissionen att:

2.Standardisering

Gemensamma standarder ska möjliggöra att eldrivna fordon kan laddas och anslutas till elnätet överallt i EU. Långsam laddning av fordon från befintliga eluttag är redan möjlig. För snabbladdning krävs dock särskilda kontakter och uttag, som måste standardiseras på EU-nivå för att kompatibiliteten ska kunna garanteras.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

3.Infrastruktur

Offentligt tillgängliga laddplatser måste erbjudas för att tillgodose konsumenternas behov av batteriladdning. Ett adekvat nät för laddning kräver fastställande av normer för säkerhet, driftskompatibilitet och betalning.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

4.Energi, energiproduktion och energidistribution

Anpassasning av det befintliga elnätet och utveckling av smarta nät och protokoll för kommunikation mellan fordonen och nätet, möjliggör en automatisk och tidsmässigt anpassad laddning vid låg belastning eller tillfälliga överskott på förnybar el, med beaktande av priseffekterna.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

5.Återvinning och transport av batterier

En hög återvinningsandel av batterier är nödvändig dels för att minimera miljöpåverkan och dels på grund av bristen och priset på vissa råmaterial.

Transporter av brukbara batterier begränsas idag av direktivet om transport av farligt gods10, vilket bidrar till höga kostnader på fordonsbatterier.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Ingen genomgång av gällande svenska regler och regelpåverkan görs i denna faktapromemoria utan får göras i samband med behandling av respektive delförslag och dess införande. Generellt bedöms eventuell påverkan av regelverk bli av mindre art och till större del i linje med förväntad utveckling av det svenska regelverket.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen anför i meddelandet att den föreslagna strategin med åtgärder bygger på pågående åtgärder. Kommissionen skriver att ekonomiska aspekter får bedömas i varje enskilt fall. En kortare analys i ett budgetekonomiskt perspektiv gör det troligt att skatter på fossila bränslen kommer att minska till förmån för icke fossila energikällor. Utbyggnad av infrastruktur för laddning av el-bilar kommer att verka budgetdrivande.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen ställer sig positiv till insatser för att främja rena och energieffektiva fordon och hävdar därvid teknikneutralitet och subsidiaritetsprincipen syftande till att möjliggöra specifika satsningar inom ett visst teknikområde samt framhåller vikten av EU:s öppenhet för handel med omvärlden för att stärka EU:s egen konkurrenskraft i den fortsatta utvecklingen.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Ett fåtal medlemsstater har argumenterat för en storskalig satsning på elbilar medan några andra medlemsstater inkl Sverige har förordat teknikneutralitet. En medlemsstat har haft större fokus på bränslecellsdrivna bilar och har haft en betydligt mer optimistisk syn vad gäller tidpunkten för en mer omfattande marknadsintroduktion.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkt är okänd utöver vad kommissionen framför i sitt meddelande.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har ej remitterats.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

I enlighet med varje enskilt förslag.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

En bedömning av miljö-, ekonomiska och sociala konsekvenser måste ingå i alla specifika politiska initiativ som anges i strategin. EU-åtgärderna kommer att komplettera de åtgärder som vidtas på nationell och regional nivå och skall inriktas på de områden som ger ett klart europeiskt mervärde, med beaktande av subsidiaritetsprincipen. Bedömning görs av varje enskilt förslag.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Meddelandet kommer bl.a. att utgöra grund för rådslutsatser på näringspolitikens område med planerat antagande på Konkurrenskraftsrådet den 25 maj 2010. Rådslutsatser antas i enlighet med rådets praxis Enhälligt.

4.2Fackuttryck/termer

-


[1]

Förordning (EG) nr 715/2007 (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

[2]

EGT L 42, 23.2.1970, s. 16.

[3]

EGT L 12, 18.1.2000, s. 16.

[4]

KOM(2008) 699, 4.11.2008.

[5]

I kommissionens förslag fastställs målet för 2020 till 135 g/km (KOM(2009) 593, 28.10.2009).

[6]

Enligt direktiv 2007/46/EG (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).

[7]

Förordning (EG) nr 79/2009 (EUT L 35, 4.2.2009, s. 32), UNECE-föreskrifterna nr 67 och 110, direktiv 2009/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88).

[8]

EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

[9]

Direktiv 2009/28/EG om energi från förnybara energikällor (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

[10]

Direktiv 2008/68/EG (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).