Det ändrade direktivförslaget syftar till att främja rätten för arbetstagare till fri rörlighet och i övrigt underlätta arbetstagares rörlighet i arbetslivet. Förslaget innehåller bestämmelser om vilka villkor som får föreskrivas i tjänstepensionssystemen för intjänande av pensionsrättigheter, vilka regler som ska gälla för bevarande av vilande pensionsrättigheter samt vilken information som ska tillhandahållas till arbets-/försäkringstagare om hur anställningens upphörande påverkar tjänstepensionen.
Det ändrade förslaget skiljer sig på väsentliga punkter från kommissionens ursprungsförslag. Ursprungsförslaget innehöll bestämmelser om att den enskilde arbets-/försäkringstagaren ska ha rätt att överföra sin intjänade tjänstepensionsrättighet från ett system till ett annat i samband med byte av anställning. Detta förslag har slopats i det ändrade direktivförslaget. Vidare innehåller det ändrade förslaget möjligheter att i kollektivavtal på vissa villkor överenskomma om avvikelser från bestämmelserna om intjänande och bevarande av pensionsrättigheter. Någon sådan möjlighet fanns inte i kommissionens ursprungliga förslag.
Övergripande svensk ståndpunkt under hela direktivförhandlingen har varit att ett direktiv ska utgöra ett ramverk med grundläggande principer och inte slå fast detaljerade regler samt att direktivet måste vara förenligt med traditionerna på den svenska arbetsmarknaden och därmed ge utrymme för arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal hantera frågor om tjänstepension.
Direktivet syftar till att underlätta arbetstagares fria rörlighet och rörligheten över huvud taget på arbetsmarknaden genom att minska de hinder som kan följa av hur system för kompletterande pensionsrättigheter (i fortsättningen benämnt tjänstepensionssystem) är utformade. Det ändrade direktivförslagets syfte är uttryckt på ungefär samma sätt som i det ursprungliga direktivförslaget (KOM [2005] 507). Det senare finns beskrivet i faktapromemoria från Näringsdepartementet 2005/06:FPM 24.
Direktivet föreslås i likhet med ursprungsförslaget inte gälla sådana pensionssystem som omfattas av förordningen (EEG) 1408/71. Till skillnad från ursprungsförslaget undantas i det ändrade förslaget också tjänstepensionssystem som vid tidpunkten för direktivets ikraftträdande inte längre tar emot nya försäkringstagare, tjänstepensionssystem som är föremål för åtgärder som medför ingripande av administrativa organ (t.ex. likvidationsförfaranden) samt system för insolvensgaranti, kompensationssystem och nationella pensionsreservfonder.
Förslagets materiella regler avser vilka villkor som får föreskrivas i tjänstepensionssystemen för intjänande av pensionsrättigheter, vilka regler som ska gälla för bevarande av vilande pensionsrättigheter samt vilken information som ska tillhandahållas till arbets-/försäkringstagare om hur anställningens upphörande påverkar tjänstepensionen. Till skillnad från ursprungsförslaget föreslås inte längre någon rätt för den enskilde arbets-/försäkringstagaren att i samband med byte av anställning överföra sin intjänade pensionsrätt.
Vad gäller intjänande av pensionsrätt anger förslaget följande (artikel 4). Om det föreskrivs viss minsta anställningstid innan arbetstagaren i ifråga tas in i tjänstepensionssystemet, får denna inte överstiga ett år. Om det krävs att en medlem i pensionssystemet (för vilken det betalas in premier till systemet) ska ha uppnått viss minsta ålder innan han eller hon har en motsvarande rätt till det som betalats in, får denna vara högst 21 år. Om en förvärvandetid (tid varunder pensionsrätt byggs upp men då arbetstagaren ännu inte har en motsvarande rätt till det som byggts upp) tillämpas får denna vara högst ett år för arbetstagare över 25 år och högst fem år för arbetstagare under 25 år. Om arbetstagaren vid anställningens upphörande ännu inte har en motsvarande rätt till det som betalats in till systemet, skall det som inbetalats eller värdet av detta, återbetalas till arbetstagaren. Medlemsländerna får tillåta att arbetsmarknadens parter i kollektivavtal fastställer andra bestämmelser än de nu nämnda, förutsatt att sådana bestämmelser erbjuder åtminstone ett likvärdigt skydd för arbetstagarna. Förslagen i artikel 4 är ändrade i vissa avseenden jämfört med i ursprungsförslaget, bl.a. beträffande avvikelsemöjligheten i kollektivavtal.
Beträffande bevarande av vilande pensionsrätt (artikel 5) anges att medlemsländerna ska anta de bestämmelser som behövs för att säkerställa att den arbets-/försäkringstagare som har intjänade tjänstepensionsrättigheter och vars anställning upphör, kan bevara pensionsrättigheterna i det system där de förvärvats. Vidare ska medlemsländerna vidta de åtgärder man finner lämpliga för att säkerställa att de vilande pensionsrättigheterna likställs med värdet av aktiva försäkringstagares rättigheter, eller följer utvecklingen av tjänstepensioner under utbetalning eller behandlas på annat sätt som kan anses rättvist. I förslaget finns några exempel på vad som ska anses vara en sådan rättvis behandling av de vilande pensionsrättigheterna. Vidare anges att medlemsländerna kan tillåta att intjänat pensionskapital inte bevaras utan överförs eller utbetalas i form av en summa som motsvarar det intjänade beloppet. Därtill anges, i likhet med artikel 4, att medlemsländerna får tillåta att arbetsmarknadens parter i kollektivavtal fastställer andra bestämmelser än de nu nämnda, förutsatt att sådana bestämmelser erbjuder åtminstone ett likvärdigt skydd för arbetstagarna. Förslagen i artikel 5 är ändrade i vissa avseenden jämfört med i ursprungsförslaget, bl.a. beträffande avvikelsemöjligheten i kollektivavtal.
Beträffande informationsskyldigheten (artikel 6) sägs att pensionsförvaltaren ska informera arbetstagaren/pensionsspararen om på vilket sätt en anställnings upphörande påverkar tjänstepensionen. Förslaget i denna del liknar ursprungsförslaget.
I direktivförslaget anges också att medlemsländerna får föreskriva mer förmånliga bestämmelser för intjänande av arbetstagares pensionsrättigheter och bevarande av vilande pensionsrättigheter.
Direktivet föreslås vara genomfört inom två år efter beslutet om antagande. Liksom i ursprungsförslaget föreslås att direktivet kan genomföras i kollektivavtal. Medlemsstaterna är skyldiga att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att de vid varje tidpunkt ska kunna garantera de resultat som föreskrivs i direktivet. Medlemsländerna får senarelägga genomförandetidpunkten för bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 med ytterligare 60 månader.
Det föreslås till sist att det fem år efter genomförandetidpunkten inleds en översyn av läget i medlemsländerna beträffande möjligheterna att överföra tjänstepension från ett system till ett annat. Avsikten är att kommissionen ska ta fram en rapport om detta och att kommissionen på grundval av rapporten ska överväga vilka ändringar av direktivet som det kan finnas behov av.
Regler om tjänstepension finns i Sverige i kollektivavtal. Reglerna kan delas in i fyra huvudsakliga områden: LO-medlemmar inom privat sektor, tjänstemän inom privat sektor, anställda inom staten samt anställda inom kommuner och landsting. Uppskattningsvis 90 procent av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtalade tjänstepensionsplaner.
Planerna innehåller vanligtvis en blandning av förmåns- och premiebestämda pensioner. Inslaget av premiebestämda pensioner har ökat.
De svenska tjänstepensionssystemen har inga vänte- eller kvalifikationstider eller kortare sådana tider än vad direktivförslaget föreskriver. Inte heller har de svenska kollektivavtalen sådana minimiåldrar som avses i direktivförslaget. I denna del får direktivet ingen direkt påverkan på de svenska systemen.
Intjänade tjänstepensionsrättigheter i de svenska systemen är oantastbara. Förmånsbestämda pensioner värdesäkras på olika sätt i de olika systemen. Premiebestämda pensioner räknas upp genom avkastningen på insatt pensionskapital.
Bestämmelser om information till försäkringstagare finns i försäkringsrörelselagen (1982:713) och försäkringsavtalslagen (2005:104). Försäkringstagarna har enligt nämnda lagar rätt till bl.a. information om försäkringsbolaget, dess verksamhet, de överenskommelser som ligger till grund för försäkringarna samt fortlöpande information om försäkringarna som är av betydelse. Bestämmelser som explicit motsvarar dem som föreslås i direktivet, såsom att arbetstagaren ska få information om på vilket sätt anställningens upphörande påverkar tjänstepensionen, finns dock inte i nuvarande lagstiftning.
Förslaget har inga konsekvenser för EU-budgeten eller för statsbudgeten.
Regeringen välkomnar generellt åtgärder som syftar till att underlätta den fria rörligheten för arbetstagare på EU:s inre marknad. Övergripande svensk ståndpunkt under hela direktivförhandlingen har varit att ett direktiv ska utgöra ett ramverk med grundläggande principer och inte slå fast detaljerade regler. Regeringen verkar för att direktivet skall vara förenligt med traditionerna på den svenska arbetsmarknaden och därmed ge utrymme för arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal hantera frågor om tjänstepension.
Kommissionens reviderade direktivförslag är ett mycket väsentligt steg i rätt riktning jämfört med det ursprungliga förslaget. Särskilt viktigt är att den i ursprungsförslaget föreslagna rätten att överföra pensionsrättigheter från ett pensionssystem till ett annat är struken samt att det tillförts möjligheter för arbetsmarknadens parter att under vissa villkor avtala om andra bestämmelser än dem direktivet föreskriver beträffande intjänande och bevarande.
Det finns en större samsyn runt kommissionens ändrade direktivförslag än runt ursprungsförslaget. Beträffande flertalet föreslagna bestämmelser finns emellertid olika synpunkter medlemsländerna emellan.
Resultatet av Europaparlamentets första läsning av kommissionens ursprungsförslag påminner i väsentliga avseenden om kommissionens ändrade förslag. Kommissionen har således accepterat merparten av Europaparlamentets ändringsförslag.
Kommissionens ursprungliga direktivförslag skickades på remiss till arbetsmarknadens parter. Parternas synpunkter på det förslaget finns beskrivna i faktapromemoria 2005/06:FPM 24.
Även det ändrade direktivförslaget har skickats på remiss till arbetsmarknadens parter. Ändringsförslaget har inte mötts av några särskilda invändningar.
Det ändrade direktivförslaget kommer preliminärt att behandlas på ministerrådsmötet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor den 5-6 december 2007.
Den föreslagna rättsliga grunden är EG-fördragets artiklar 42 och 94. Artikel 42 avser åtgärder syftande till fri rörlighet för arbetstagare och artikel 94 tillnärmning av nationella regler som inverkar på den inre marknaden. Frågan kräver enhällighet i rådet och Europaparlamentet är medbeslutande enligt förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget.