Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM129

Meddelande om ett nytt europeiskt ramverk på ungdomsområdet

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

2009-06-15

Dokumentbeteckning

KOM (2009) 200 slutlig

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén "En EU-strategi för ungdomar - Satsa på ungdomars egna möjligheter, en förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor".

Sammanfattning

Kommissionen presenterade den 27 april 2009 ett meddelande med förslag om ett nytt europeiskt ramverk på ungdomsområdet. Förslaget innehåller en nioårig strategi med tre övergripande, med varandra förbundna mål. Dessa är:

- skapa fler möjligheter för unga i utbildning och sysselsättning,

- förbättra tillgången och fullt deltagande för alla unga i samhället och

- att främja solidaritet mellan unga och samhället.

Inom varje mål föreslås 2 eller 3 arbetsområden som gäller för de första tre åren, 2010-2012. Inom varje arbetsområde finns förslag på tänkbara åtgärder som medlemsstaterna eller kommissionen kan vidta. Meddelandet kommer att utgöra det viktigaste underlaget inför ett beslut under det svenska ordförandeskapet om ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska samarbetet från 2010.

Regeringen ställer sig bakom den generella inriktningen i kommissionens meddelande.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Sedan kommissionen i slutet av 2001 publicerade sin vitbok på ungdomsområdet Nya insatser för Europas ungdom (KOM (2001) 681 slutlig) har samarbetet på ungdomsområdet utökats och stärkts betydligt.

Samarbetet fokuserar i dag på tre övergripande arbetsområden:

1. samarbete genom den öppna samordningsmetoden på fyra gemensamma målområden - ungas deltagande, information till unga, ungas volontärverksamhet och bättre kunskaper om unga,

2. integrering av ett ungdomsperspektiv på andra politikområden och

3. Europeiska ungdomspakten.

Härutöver finns också EU-programmet Ung och aktiv i Europa som löper under åren 2007-2013.

Rådet antog 2002 ett ramverk med fyra prioriterade områden på det specifika ungdomsområdet; ungdomars inflytande, information, volontärverksamhet och bättre kunskap om unga. Därefter antogs 2003 och 2004 gemensamma mål för de fyra prioriterade områdena. Samarbetet på dessa områden sker inom ramen för den öppna samordningsmetoden genom framförallt erfarenhetsutbyten och nätverksbyggande.

Utöver arbetet kring de fyra gemensamma målen föreskriver ramverket för samarbetet att ungdomsministrarna ska verka för att ett ungdomsperspektiv integreras på andra politikområden. Områden som lyfts som prioriterade är: utbildning, livslångt lärande, rörlighet, sysselsättning, social delaktighet, kamp mot rasism och främlingsfientlighet samt självständighet/oberoende.

Den europeiska ungdomspakten utgör den senaste förstärkningen av samarbetet på ungdomsområdet. Ungdomspakten antogs vid Europeiska rådets möte den 22-23 mars 2005 efter ett initiativ från stats- och regeringscheferna i Frankrike, Tyskland, Spanien och Sverige. Pakten syftar till att främja ungas möjligheter att få en bra utbildning och ett arbete, att studera, praktisera och arbeta utomlands, att vara delaktiga i samhället samt att bättre kunna kombinera yrkes- och familjeliv. Den europeiska ungdomspakten innebär att ungdomsperspektiv ska integreras på områden som rör unga och som har en koppling till Lissabonstrategin och att samordning mellan insatser riktade mot ungdomar ska främjas. Pakten är en integrerad del av det svenska nationella handlingsprogrammet för tillväxt och sysselsättning.

Under 2008 gjordes i alla medlemsstater en utvärdering av hela det ungdomspolitiska samarbetet sedan 2001. I Sverige bidrog berörda departement, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer i utvärderingen.

Med utgångspunkt i de nationella rapporterna och konsultationer med unga, ungdomsorganisationer och personer som på olika sätt arbetar med unga, presenterade kommissionen i april 2009 det föreliggande meddelandet.

Meddelandet kommer att utgöra det viktigaste underlaget inför ett beslut under det svenska ordförandeskapet om ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska samarbetet från 2010.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionen föreslår en ny nioårig ungdomsstrategi för perioden 2010-2018 med tre övergripande mål som är nära sammankopplade med den förnyade sociala agendan. De tre målen är att:

- skapa fler möjligheter för unga i utbildning och sysselsättning,

- förbättra tillgången och fullt deltagande för alla unga i samhället och

- att främja solidaritet mellan unga och samhället.

Under övergripande mål föreslås två eller tre arbetsområden med mål för de första tre åren 2010-2012. I meddelandet listas också ett antal tänkbara åtgärder som medlemsstaterna eller kommissionen kan vidta. De föreslagna arbetsområdena är:

1. Utbildning

2. Sysselsättning

3. Kreativitet och entreprenörskap

4. Hälsa och idrott

5. Deltagande

6. Social delaktighet

7. Volontärverksamhet

8. Ungdomar i världen

Utbildning

Kommissionen pekar i sitt meddelande på att 80 % av unga mellan 20 och 24 år har gått ut gymnasiet men att en fjärdedel av femtonåringarna är svaga i läskunnighet. Sex miljoner unga lämnar skolan utan examensbevis. Kommissionen har föreslagit och rådet har antagit en öppen samordningsmetod inom utbildning, KOM (2008) 865, för att angripa ett antal strategiska frågor; livslångt lärande och rörlighet, kvalitet och effektivitet, lika möjligheter för alla och aktivt samhällsdeltagande, samt innovation och kreativitet. Förslaget påpekar att den formella utbildningen är en viktig prioritering men att kunskap och färdigheter kan förvärvas även utanför klassrummet genom t. ex. ungdomsarbete eller med hjälp av ny teknik. Arbetsområdet målsättning i kommissionens förslag syftar till att stärka icke-formell utbildning för ungdomar genom att kvaliteten på området utvecklas, dess resultat erkänns och integreras med den formella utbildningen.

Sysselsättning

Ungdomsarbetslösheten är i genomsnitt dubbelt så hög som den totala arbetslösheten. Den ekonomiska krisen försvårar ungas situation på arbetsmarknaden ytterligare. Tillfälliga jobb av dålig kvalitet och en sämre lön är en verklighet för många unga. Att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och öka kvaliteten på de arbetstillfällen som erbjuds är centrala prioriteringar inom Lissabonstrategin för tillväxt, sysselsättning och den europeiska ungdomspakten. Kommissionen uttrycker att den ekonomiska krisens inverkan på arbetsmarkanden bidrar till att det är särskilt brådskande att ta itu med ungdomsarbetslösheten på både lång och kort sikt. Arbetsområdets målsättning i kommissionens förslag handlar om att samordna de sysselsättningspolitiska åtgärderna i medlemsstaterna över samtliga fyra delar av flexicurity1 för att underlätta övergången från skola till arbetsliv eller från arbetslöshet till arbete. Kommissionen anser även att det behövs en bättre matchning för att möta behoven vad gäller utbildning och efterfrågade jobb nu och i framtiden.

Kreativitet och entreprenörskap

Kommissionen pekar på att den IT-baserade tekniken av idag ger flera möjligheter till lärande, skapande och delaktighet men det finns även risker för t. ex. den personliga integriteten. Enligt förslaget vill kommissionen uppmuntra företagaranda och ett innovativt tänkande hos ungdomar vilket ingår som en del av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007-2013 och den europeiska referensramen för nyckelkompetenser som även inkluderar kulturområdet. Kommissionens utgångspunkt är att kulturen främjar kreativiteten och utbildning i företagande är bland annat ett sätt att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Arbetsområdet i kommissionens förslag tar sin utgångspunkt i att ungdomars talanger, kreativa färdigheter, företagaranda och kulturella uttryck bör uppmuntras.

Hälsa och idrott

Kommissionen betonar att barns- och ungdomars hälsa redan idag är ett prioriterat område för insatser inom EU:s hälsostrategi (2008-2013) vilket rådet har bekräftat i en resolution 2008/C 319. Ungas hälsoproblem bör bemötas på ett sektorsövergripande sätt. Enligt kommissionens förslag kan idrott förbättra ungdomars kroppsliga och själsliga hälsa men även ha en fostrande verkan och social betydelse KOM (2007) 391. Arbetsområdets målsättning i kommissionens förslag handlar om att uppmuntra unga till en hälsosam livsstil och främja verksamheter inom skola och fritid. Konkret handlar förslaget om att främja samarbetet mellan idrottsundervisning och ungdomsledare i idrottsföreningar med syfte att förebygga och behandla övervikt, skador, drogmissbruk samt upprätthålla psykisk och sexuell hälsa.

Deltagande

Förslaget från kommissionen pekar på att det finns utrymme för förbättringar vad gäller ungdomars möjligheter till delaktighet. Särskilt gäller detta stöd till ungdomsorganisationer och deltagande i den representativa demokratin. Kommissionen menar att politiska beslutsfattare måste anpassa sitt sätt att kommunicera med ungdomar särskilt vad gäller medborgar- och EU-frågor. Arbetsområdets målsättning bör enligt kommissionen vara att säkerställa ungdomars fulla delaktighet i samhället vilket ska ske genom att öka ungdomars delaktighet i lokalsamhället och den representativa demokratin. Kommissionen föreslår att stöd ges till ungdomsorganisationer men att medlemsländerna även uppmuntrar ungdomar som befinner sig utanför dessa för att bli delaktiga.

Social delaktighet

Kommissionen konstaterar i meddelandet att en femtedel av ungdomarna mellan 16 och 24 löpte risk att drabbas av fattigdom 2006. Social utslagning kan orsakas av t ex arbetslöshet, funktionshinder, diskriminering, beroendeproblematik och misshandel. Den socialpolitiska öppna samordningsmetoden KOM (2008) 418, KOM (2005) 706, uttrycker vikten av att bryta det sociala arvet i form av fattigdom och utslagning. Kommissionen påpekar genom meddelandet behovet av integrerade insatser för att unga inte ska drabbas av socialt utanförskap och fattigdom. Det finns på det här området en stark koppling mellan barn- familje- och ungdomspolitiken. Nuvarande meddelande kompletterar kommissionens meddelande Mot en EU-strategi för barns rättigheter KOM (2006) 367. Arbetsområdets målsättning är att förebygga fattigdom och social utestängning bland ungdomar med färre möjligheter. Kommissionen föreslår mobilisering av föräldrar, lärare, socialarbetare, vårdpersonal, ungdomsarbetare, ungdomar själva och arbetsgivare med flera för att bryta ungdomars sociala utanförskap.

Volontärverksamhet

Rådet har nyligen framlagt rekommendation om att undanröja hinder för volontärers gränsöverskridande rörlighet, 2008/C 319, vilken kommissionen bygger vidare på inom det föreslagna arbetsområdet. Det handlar om att stödja och utöka volontärverksamheten för ungdomar men även att öka tillgängligheten, informationen om värdet av volontärtjänstgöring samt öka den gränsöverskridande rörligheten.

Ungdomar i världen

I detta sista arbetsområde ser kommissionen att det finns globala utmaningar som intresserar och engagerar ungdomar i Europa. Det kan handla om brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiska klyftor och miljöproblem. Kommissionen föreslår en mobilisering av ungdomar i det globala beslutsfattandet på alla nivåer lokalt, nationellt och internationellt vilket ska ske med hjälp av befintliga ungdomsnätverk. Arbetsområdets målsättning är att underlätta för ungdomar att visa sin solidaritet med övriga världen och ge ungdomar verktyg t. ex strukturerad dialog för att ta itu med FN:s millenniemål och klimatförändringar.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Inga konsekvenser för svensk lagstiftning förutses.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Meddelandet innebär inga direkta budgetära konsekvenser. Eventuella finansiella konsekvenser ska ske i linje med de principer om neutralitet för statsbudgeten som slås fast i propositionen (1994/95:40) om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sveriges regering ställer sig bakom den generella inriktningen i kommissionens meddelande. Det är positivt att se att kommissionens meddelande på flera områden avspeglar det förslag till nytt ramverk som Sverige framförde i den svenska utvärderingen som skickades till kommissionen under hösten 2008. Utbildning, sysselsättning, hälsa och delaktighet som kommissionen lyft som särskilda handlingsområden i sitt meddelande är inom den nationella ungdomspolitiken prioriterade områden.

Regeringen ser det som positivt att det är tydligt i meddelandet att huvudansvaret för ungdomspolitiken även fortsättningsvis ska ligga på medlemsstaterna.

Samtidigt som regeringen ställer sig positiv till den generella inriktningen i meddelandet anser regeringen att det också finns möjligheter att förtydliga de föreslagna målen och målstrukturen. Den del av meddelandet som rör implementering hade kunna utvecklas betydligt.

Regeringen ställer sig kritisk till att förslagen i meddelandet nästan helt saknar ett jämställdhetsperspektiv och också generellt en analys av att ungdomar kan ha olika möjligheter p.g.a. faktorer såsom kön, ålder, socioekonomiska förutsättningar, bostadsort, sexuell läggning, eventuellt funktionshinder osv. En analys av åtminstone skillnader mellan unga kvinnor och män när det gäller exempelvis utbildning, sysselsättning och hälsa återfinns dock i den första Europeiska ungdomsrapporten, som publicerades som en bilaga till kommissionens meddelande. Bland annat denna analys kommer att användas som underlag för regeringen i fortsatta diskussioner om att tydligare integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och icke-diskrimineringsperspektiv.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

En första diskussion om meddelandet hölls av EU:s ungdomsministrar vid ett rådsmöte (utbildning, ungdom, kultur) den 11 maj 2009. Medlemsstaterna ställde sig generellt positiva till kommissionens meddelande och på ett antal områden fanns det samsyn.

När det gäller de av kommissionen åtta föreslagna prioriterade områdena för det framtida samarbetet ansåg samtliga medlemsstater att de i princip var väl valda områden. Det råder en samsyn om att ungdomsfrågorna måste behandlas med ett tvärsektoriellt angreppssätt. Sysselsättningsfrågorna och att minska ungdomsarbetslösheten, inte minst i mot bakgrund av att den ökar kraftigt i många medlemsstater i den rådande ekonomiska krisen, bör ges högst prioritet ansåg en majoritet av medlemsstaterna. Ett fortsatt arbete med ungdomspakten i en reformerad Lissabonstrategi efter 2010 bör prioriteras. Flera medlemsländer underströk vikten av att underlätta övergången mellan utbildning och arbete och att motverka förtida avhopp från skolan.

En majoritet av medlemsstaterna underströk vikten av en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Konkreta förslag som medlemsstaterna lämnade på detta område var t. ex. att stärka European Knowledge Centre for Youth Policy och samarbetet mellan ungdomsforskare. Andra förslag var att utveckla arbetet med indikatorer och att använda den europeiska ungdomsrapporten som ett instrument i arbetet.

Att verka för ett bättre och ett tydligare strukturerat erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna uppmärksammades av många som ett viktigt instrument och en stor enighet fanns också om att den s.k. strukturerade dialogen med ungdomar bör utvecklas.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har inte gått på remiss.

3Förslagets förutsättningar

3.1Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Det svenska ordförandeskapet i EU kommer att lämna ett förslag till en rådsresolution baserat på kommissionens meddelande vilket kommer att behandlas i rådsarbetsgruppen för ungdomsfrågor under hösten 2009. Beslut i ärendet förväntas antas av rådet den 26-27 november 2009.

4.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Det ungdomspolitiska samarbetet styrs av artikel 149 i EG-fördraget och beslut om rådsslutsatser och rådsresolutioner kräver enhällighet.


[1]

En politik/strategi för att på ett medvetet sätt både öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och säkerheten vad gäller anställningar och inkomst.