Kommissionen har presenterat ett förslag till förordning om en gemenskapslagstiftning för europeiska forskningsinfrastrukturer. Förordningen utgör en rättslig ram för att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar av europeiskt intresse mellan flera medlemsstater, länder associerade till ramprogrammet och/eller intresseorganisationer. För etableringen av en Europeisk forskningsinfrastruktur, ERI, som är en juridisk person, ska kommissionen agera på grundval av ansökan från grundande medlemmar, i vilka enligt förordningen minst tre medlemsstater måste ingå. En ERI bör anses vara en internationell organisation i punkt- och mervärdesskattehänseende vilket skulle medföra att försäljningar till en ERI inte belastas med sådana indirekta skatter. Förslaget innebär även att medlemsstaterna i övrigt ska vidta alla tänkbara åtgärder för att bevilja en ERI så omfattande undantag från skatter som möjligt.
Regeringen är i huvudsak positiv till förslaget om ERI, eftersom det underlättar tillkomsten av forskningsinfrastruktur på europeisk nivå utan att andra möjligheter stängs. Förslaget kan ha betydelse för etableringen av European Spallation Source, ESS, i Lund. Regeringen anser inte att frågan om skattefrihet för en ERI ska hanteras i denna förordning eller att de ska medges skattefrihet i särskild ordning.
Som ett led i utvecklingen av forskningsinfrastruktur inom EU finns sedan 2002 en arbetsgrupp, ESFRI (European Strategy Forum for Research Infrastructures), som inrättats av medlemsstaterna och kommissionen och som tagit fram en lista på 35 angelägna forskningsinfrastrukturprojekt. Dessa spänner över områden som samhällsvetenskap och humaniora, miljö, energi, livsvetenskaper, materialteknik, astronomi och partikelfysik. En sådan forskningsanläggning är den av bl.a. Sverige föreslagna European Spallation Source, ESS, som planeras i Lund. ESS avses att få 500 anställda under konstruktionstiden och 500 anställda under driftsfasen. Dessa personer arbetar heltid. Dessutom kommer ca 5000 forskare att besöka anläggningen.
Kommissionen har i den i april 2007 presenterade Grönboken för Europeiska området för forskningsverksamhet (KOM(2007) 161) tagit upp åtgärder som behöver vidtas för att utveckla en forskningsinfrastruktur inom EU av världsklass. Det liggande förslaget till förordning är ett led i detta arbete.
Kommissionen presenterade den 25 juli 2008 ett förslag om införandet av en rättslig ram för att underlätta det gemensamma inrättandet och den gemensamma driften av forskningsanläggningar av europeiskt intresse mellan flera medlemsstater, länder associerade till ramprogrammet och/eller intresseorganisationer.
Enligt förordningen ska varje sådan Europeisk infrastrukturanläggning, ERI (European Research Infrastructure), vara en rättsenhet som ska ha status som juridisk person och erkännas som sådan i alla medlemsstater. Den är baserad på medlemskap där medlemmarna kan vara medlemsstater, tredje länder, mellanstatliga organisationer och där medlemmarna är ansvariga för skulder som begränsas av deras respektive bidrag. En ERI bör anses vara en internationell organisation i punkt- och mervärdesskattehänseende vilket skulle medföra att försäljningar till en ERI inte belastas med sådana indirekta skatter. Förslaget innebär även att medlemsstaterna i övrigt ska vidta alla tänkbara åtgärder för att bevilja en ERI så omfattande undantag från skatter som möjligt. En ERI bör även anses vara en internationell organisation vid tillämpningen av reglerna om offentlig upphandling.
För etableringen av en ERI ska kommissionen agera på grundval av ansökan från grundande medlemmar, i vilka enligt förordningen minst tre medlemsstater måste ingå. En utvärdering av ansökan genomförs av internationella experter varefter kommissionen fattar beslut om inrättandet av en ERI. ERI lokaliseras i ett av ansökarländerna. I den till ERI kopplade medlemsförsamlingen som har full beslutanderätt, ska medlemsstaterna ha majoritet. En ERI kan erhålla finansiering från gemenskapen liksom finansiering från sammanhållningspolitiken. Medlemsförsamlingen kan besluta om upplösning av ERI. Fem år efter förordningens ikraftträdande ska kommissionen rapportera till Europaparlamentat och Rådet om förordningens utveckling.
En europeisk forskningsinfrastruktur (ERI) innebär inrättande av en ny associationsform. Förutsättningarna för bildandet av en ERI med säte i Sverige kan därför behöva övervägas närmare. Förslaget innebär att de svenska regelverken för mervärdesskatt, punktskatt och offentlig upphand-ling troligen, och även om förslaget har förordningsform, måste kompletteras så att ERI i dessa omfattas av definitionen av internationella organisationer.
Sverige har ansökt om att en europeisk forskningsanläggning, ESS, etableras i Lund. Antagandet av den föreslagna förordningen skulle sannolikt underlätta en sådan etablering. Skulle ESS eller annan infrastruktur som inrättas i Sverige enligt den föreslagna förordningen, uppfylla kraven för internationell organisation innebär det att vissa skattintäkter skulle utebli.
Regeringen är i huvudsak positiv till förslaget om ERI, eftersom det underlättar tillkomsten av forskningsinfrastruktur på europeisk nivå.
Regeringen anser att kontrollen över skattebaserna och möjligheterna att bedriva en nationell ekonomisk politik är mycket viktiga. EG-fördraget återspeglar denna inställning genom att föreskriva enhällighet vid beslut i skattefrågor. Regeringen anser därför att frågor om skatt ska behandlas i rådsarbetsgruppen för skatter och i aktuellt fall beslutas med enhällighet i enlighet med artikel 93 i fördraget. Vidare ska skattefrågor av systematiska och andra skäl regleras samlat i de relevanta skatterättsakterna exem-pelvis mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och inte i rättsakter som avser andra områden, t.ex. forskning.
Regeringen motsätter sig därför att frågor om skattefrihet regleras i förslaget. Skäl för att särbehandla ERI i skattehänseende saknas också. Skattereg-ler bör vara enhetliga och innehålla så få undantag som möjligt. Om en ERI kvalifi-cerar sig för skattebefrielsen enligt de gällande reglerna i respektive skatterättsakt ska sådan följaktligen medges på grundval av den rättsakten. Så kommer enligt kommissionen regelmässigt vara fallet i praktiken.
De flesta medlemsstater är positiva till förordningen.
-
Förslaget har inte remitterats.
Enligt förslaget ska beslut fattas enligt artikel 171 EG samt artikel 172 första stycket EG. Det innebär att rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Europeiska och sociala kommittén. Regeringen delar bedömningen avseende rättslig grund under förutsättning att skattefrågorna i förslaget stryks.
Idag sker etablering av större forskningsanläggningar där flera stater deltar i finansieringen genom olika former av bilaterala avtal. Denna ordning är mycket tidskrävande och innebär att det tar lång tid innan gemensamt finansierade anläggningar kommer till stånd. Kommissionen har därför tagit initiativ till att underlätta etablering av forskningsanläggningar inom unionen och samarbete med dem som deltar i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Inom ramprogrammet finns också möjligheter till finansiering för i huvudsak förstudier till etablering av forskningsinfrastruktur.
Förordningen syftar till underlätta för medlemsländer och associerade länder att gemensamt etablera forskningsinfrastruktur. Möjligheten till etablering av forskningsanläggningar på bilateral basis kvarstår. Förordningen skall bara utnyttjas om den leder till att etableringen av forskningsinfrastruktur underlättas och om medlems-/associerade stater väljer att göra så. I detta avseende strider inte förordningen mot subsidiaritetsprincipen.
I förslaget ingår också att en anläggning som etableras i enlighet med denna förordning skall ges skattefrihet. I detta avseende berörs subsidiaritetsprincipen.
Förordningstexten förhandlas i rådsarbetsgruppen för forskning. Beslut om allmän riktlinje är planerat till konkurrenskraftsrådet 1-2 december 2008. Därefter vidtar förhandlingar med Europaparlamentet.