Regeringskansliet

Faktapromemoria 2007/08:FPM2

Förordningen om global klassificering och märkning av kemiska produkter

Miljödepartementet

2007-09-20

Dokumentbeteckning

KOM (2007) 355

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och beredningar, samt ändring av direktiv 67/548/EEC och förordning (EG) 1907/2006

SEK (2007) 853

SEK (2007) 854

Sammanfattning

I syfte att underlätta den globala handeln med kemikalier samtidigt som en hög skyddsnivå för människor och miljö upprätthålls beslutade FN vid konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 att ta fram ett Globalt Harmoniserat System (GHS) för klassificering och märkning av kemikalier. GHS antogs formellt av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) i juli 2003 samtidigt med en rekommendation till världens länder om att införa GHS i de nationella regelverken. På toppmötet i Johannesburg hösten 2002 uppmuntrades alla länder att införa GHS före år 2008. Implementering pågår nu runt om i världen.

Klassificering och märkning utgör en viktig grund för riskhantering enligt en mängd andra av EU:s rättsakter. Det gäller inte minst EU:s nya kemikalielagstiftning (Reach) där faroklassificering ligger till grund för krav på exponeringsanalyser och riskkaraktärisering (art 14.4).

Regeringen är generellt positiv till kommissionens förslag till ny förordning men anser att det finns ett antal områden där förslaget kan förbättras ytterligare.

1Förslaget

1.1Innehåll

Klassificering och märkning utgör en viktig grund för riskhantering enligt en mängd andra av EU:s rättsakter. Det gäller inte minst EU:s nya kemikalielagstiftning (REACH) där faroklassificering ligger till grund för krav på exponeringsanalyser och riskkaraktärisering (art 14.4).

Kommissionens förslag till förordning bygger på befintlig kemikalielagstiftning i EU men anpassar denna i enlighet med det av FN beslutade Globalt Harmoniserade Systemet för klassificering och märkning (GHS). Ett införande av GHS i europeisk lagstiftning innebär att globalt överenskomna kriterier kommer att tillämpas vid bedömningen av kemikaliers farlighet. GHS syftar till en ökad kemikaliesäkerhet, framför allt i länder som för närvarande saknar system för sådan bedömning, men även att underlätta den globala handeln med kemiska ämnen och produkter.

Förslaget innehåller kriterier för klassificering av kemiska ämnen och blandningar utifrån fysikalisk farlighet, hälsofarlighet och miljöfarlighet samt regler för märkning och förpackning av kemikalier. Förordningen föreslås gälla för allmänkemikalier samt biocider och växtskyddsmedel.

Klassificering och märkning av kemiska ämnen och produkter baserat på deras farliga egenskaper är ett viktigt steg för hantering av risker förknippade med deras användning. En medvetenhet om riskerna underlättar en säker användning, förvaring och avfallshantering. och underlättar även ett val av hälso- och miljömässigt mindre farliga produkter. En sådan tydlig identifiering av farliga egenskaper spelar därför en viktig roll för att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga, i linje med miljömålet Giftfri miljö. Detta kan vara särskilt viktigt vid import av produkter.

Kommissionen presenterade förslag till ny förordning i juli 2007.

1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Nuvarande svenska regler om klassificering och märkning finns främst i Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 2005:5 och 2005:7). Kemikalieinspektionen ansvarar för hälso- och miljöfarorna, medan Räddningsverket ansvarar för de fysikaliska farorna (brandfarliga, explosiva och oxiderande egenskaper). De nuvarande reglerna bygger på två EG-direktiv; 67/548/EEG (ämnesdirektivet) och 1999/45/EG (preparatdirektivet). Den föreslagna EG-förordningen, vilken är bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna, kommer att ersätta dessa båda direktiv. Detta medför att de svenska reglerna som nu finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter kommer att upphävas.

Den föreslagna förordningen om klassificering och märkning kommer att ha en omedelbar inverkan på REACH och annan kemikalielagstiftning. Vissa av reglerna i REACH kommer att utgå och ersättas av motsvarande regler i förordningen.

Ändringar och anpassningar av förordningens regler skall ske genom. kommittéförfarandet. Möjligheterna för Sverige att påverka besluten kommer att vara i stort sett desamma som de är enligt nuvarande regelverk.

1.3Budgetära konsekvenser

Antagandet av förordningen kommer att kräva medverkan av svenska myndigheter (i första hand Kemikalieinspektionen och Räddningsverket) dels vid utvecklingen av det tekniska underlaget till förordningen, dels vid tillämpningen av förordningen när den väl har trätt i kraft i form av information och vägledning.

Enligt kommissionens konsekvensanalys av genomförandet av GHS i EU kommer de samhällsekonomiska fördelarna i form av handelsrelaterade besparingar på längre sikt att överstiga engångskostnaderna för genomförandet. Kommissionens skriver också i sin konsekvensanalys att förslaget kan medföra ökade administrativa kostnader för företagen. Kommissionens analys är dock inte tillräckligt transparant för att det skall vara möjligt att analysera hur denna ökning av administrativa kostnader räknats fram. Kemikalieinspektionen kommer att arbeta vidare med att analysera konsekvenserna av förslaget.

2Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Sverige har aktivt deltagit i det internationella arbetet med att ta fram GHS. Regeringen stödjer kommissionens förslag om att införa GHS i EU:s regelverk i form av en ny förordning. Förslaget har emellertid vissa brister som behöver rättas till. Detta för att systemet i största möjliga utsträckning ska bibehålla en hög skyddsnivå för människor och miljö samtidigt som den globala handeln med kemikalier underlättas.

Regeringen kommer att verka för att förordningen i större utsträckning bör inriktas mot det övergripande målet med GHS, nämligen en global harmonisering av systemen för klassificering och märkning. Detta innebär att samtliga faroklasser och farokategorier som ingår i GHS även bör införas i EU:s lagstiftning utom i de fall där särskilda undantag medges enligt GHS.

Därutöver vill regeringen också verka för att kategori 5, akut toxicitet, bör införas med tillämpning på konsumentprodukter. Motivet är i första hand att skydda barn eftersom de utgör en särskilt utsatt grupp när det gäller risker med kemikalier i hemmet.

Regeringen bör också verka för att förslaget även bör omfatta märkningskrav för långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT) samt mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB) som uppfyller kriterierna i REACH samt direktiven för växtskyddsmedel och biocider. Dessutom bör märkningskraven för ämnen och beredningar som skadar ozonskiktet också omfatta märkning med symbol (piktogram)

Andra viktiga områden för regeringen är att märkning skall vara på det officiella språket i medlemsstaten där produkten släpps ut på marknaden, samt att övergångstiden för beredningar är för lång och att förordningen i den delen istället skall träda i kraft den 1 december 2013.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget kommer att remitteras. Svarsdatum för remissen är den 16 oktober. Remissinstansernas ståndpunkter är därför ännu inte kända.

3Övrigt

3.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget har presenterats i en rådsarbetsgrupp för teknisk harmonisering i juli 2007. En lägesrapport planeras till konkurrenskraftsrådet i november 2007.

3.2Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 95 i fördraget, Beslut fattas med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande i enlighet med artikel 251.

3.3Fackuttryck/termer

GHS: Globalt Harmoniserat System (GHS) för klassificering och märkning av kemikalier

PBT/VPVP: PBT/vPvB-ämnen är persistenta (långlivade), bioackumulerande och toxiska (giftiga) alternativt mycket persistenta och mycket bioackumulerande. Ett ämne är långlivat om det är stabilt i miljön i betydelsen att det i hög grad motstår nedbrytning.

Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Reach är en EG-förordning som ersätter den svenska lagstiftningen på stora delar av kemikalieområdet.