Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM82 |
||
Ändring av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket till följd av utvidgningen |
||
Jordbruksdepartementet |
||
2004-02-25 |
||
Dokumentbeteckning |
||
Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 571/88 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket till följd av utvidgningen |
Strukturstatistiken utgör en viktig del av jordbruksstatistiken. Den ger en stor mängd statistiska uppgifter om de viktigaste strukturella särdragen i gemenskapens jordbruk. Statistiken är aktuell för många politikområden och används dessutom för att genomföra andra statistiska undersökningar inom jordbruket. De EU-reglerade strukturundersökningarna i medlemsländerna medfinansieras av EU.
Förslaget, som är föranlett av EU:s utvidgning med 10 nya länder den 1 maj 2004, innehåller ett införande av de maxbelopp för medfinansiering som ska gälla för de nya länderna. Några förändringar av tidigare beslut om medfinansiering av strukturundersökningarna i EU-15 är inte aktuella.
De genom förordning reglerade strukturundersökningarna som genomförs i medlemsländerna medfinansieras av EU och maxbelopp för medfinansieringen är i förordningen fastställda för varje medlemsland. Förslaget innebär ett införande av de maxbelopp för medfinansiering som ska gälla för de nya länderna. Några förändringar av tidigare beslut om medfinansieringen av strukturundersökningarna i EU-15 är inte aktuella.
De föreslagna maxbeloppen för medfinansiering för ansökarländerna har fastställts på grundval av antalet jordbruksföretag och ländernas yta, så att behandlingen av dessa länder är så jämförbar som möjligt med behandlingen av nuvarande medlemsländer.
Varje år utförs i Sverige nationella strukturundersökningar över jordbruksföretagen. I den förordning, (EEG) nr 571/88, som styr strukturundersökningarna inom EU fastställs att strukturundersökningar skall genomföras på EU-nivå år 1999/2000, 2003, 2005 och 2007. Dessa år är den svenska nationella strukturundersökningen mer omfattande än de mellanliggande åren och undersökningen är dessutom kompletterad med en speciell EU-del. Dessa år görs undersökningen via enkät. Medfinansieringen motsvarar ett belopp om 20 euro per företag, för vilka en medlemsstat insänder aktuella statistiska uppgifter till Eurostat. Dock fastställs i förordningen ett maxbelopp för varje medlemsstat och detta anger således även det totala antalet företag som man får medel från EU för att undersöka. För Sveriges del är detta maxbelopp satt till 600 000 euro, vilket innebär att Sverige får ersättning för upp till 30 000 företag per undersökning.
Medfinansieringen skall täcka delar av kostnaderna för medlemsstaterna för att genomföra de i förordningen fastställda strukturundersökningarna. Hur stor del medfinansieringen täcker av landets totala kostnader för undersökningarna är svårt att ange och varierar mellan medlemsstaterna. Om medlemsstaterna genomför strukturundersökningar kontinuerligt oavsett EU:s krav täcker medfinansieringen sannolikt en stor del av merkostnaden för de specifika EU-variablerna för de företag för vilka data lämnas till Eurostat. Räknar man in kostnaden för att genomföra årliga strukturundersökningar och att upprätthålla ett aktuellt register som bas för undersökningarna, täcker medfinansieringen en betydligt lägre andel.
-
Förslaget kommer att belasta EU-budgeten med 73 miljoner euro för perioden 2004-2009. Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering för 2004-2006 (43,7 meuro). Förslaget griper in i nästa budgetplan genom att slå fast finansiering för 2007-2009 (29,3 meuro). Finansieringen 2007-2009 skall anses vara bekräftad om den överensstämmer med den budgetplan som gäller för den period som börjar 2007.
Sverige anser att det i samband med förestående utökning av kostnaderna är viktig att de satta taken inom det finansiella perspektivet respekteras. Sverige stödjer kommissionens förslag.
-
-
-
Frågan behandlas i Särskilda jordbrukskommittén för att troligen fastställas av ministerrådet som A-punkt. Europaparlamentet kommer att behandla frågan genom en snabbprocedur.
Den rättsliga grunden utgörs av artikel 285.1 respektive 251 i Romfördraget. Frågan avgörs enligt medbeslutandeförfarandet och kvalificerad majoritet krävs i rådet.
-