I arbetet med programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003-2008), i det ändrade förslaget om att inrätta ett andra gemenskapsprogram på hälsoområdet 2007-2013 (KOM (2006) 234) och i gemenskapens arbetsmiljöstrategi för perioden 2002-2006 har behovet av att utveckla statistiken förts fram. Syftet med förslaget är att främja utvecklingen och förbättra kvalitén i den gemenskapsstatistik som i dag tas fram om folkhälsa och arbetsmiljö med stöd av olika informella överenskommelser. Därmed ges möjlighet att skapa en heltäckande strategi för att tillgodose de politiska behoven och främja synergieffekter eftersom allmänna och arbetsrelaterade hälsofrågor hänger samman.
Förslaget innebär att en allmän förordning utarbetas för alla berörda områden. Detaljerade krav på metoder och uppgiftsinsamling kommer att behandlas i kommissionens tillämpningsförordningar och anges närmare i anvisningar och riktlinjer. Sverige anser att för att kunna stödja en lagstiftning måste den hållas på en mycket övergripande och generell nivå. Mot den bakgrunden bör också det delegerade beslutsfattandet begränsas till de närmare detaljerna kring statistikinsamlingen.
Förslaget innebär att en ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa samt säkerhet i arbetet inrättas. Hittills har uppgiftsinsamling inom dessa områden skett genom informella överenskommelser. För att få en stabil grund för arbetet och för att förbättra kvalitet och jämförbarhet på EU-nivå föreslås att statistiken nu regleras. De områden som omfattas av regleringen är:
hälsosituationen och hälsans bestämmelsefaktorer, uppgifterna ska sammanställas minst var femte år
hälso- och sjukvård, årliga uppgifter
dödsorsaker, årliga uppgifter
olycksfall i arbetet, årliga uppgifter
arbetssjukdomar och andra arbetsrelaterade hälsoproblem och sjukdomar, årliga uppgifter
Kraven på statistiken beskrivs i övergripande termer. Kommissionen (Eurostat) säger dock att man inte har för avsikt att införa nya krav utöver de överenskommelser som redan gjorts. Någon samlad beskrivning av vilka uppgifter som samlas in i dag finns inte och det är därför svårt att bedöma förslagets omfattning. Statistiken bygger till stor del på redan existerande källor medan tillämpningsåtgärder kommer att beslutas med stöd av det föreskrivande förfarandet med kontroll som infördes genom rådets beslut (EG) 2006/512 om ändring av beslut 199/468/EG om förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (kommitoligibeslutet) Det nya kommittéförfarandet skall tillämpas vid antagande av åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att ändra icke-väsentliga delar av en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i EG-fördraget, bland annat genom strykning av vissa av dessa delar eller komplettering genom tillägg av icke-väsentliga delar. Tillämpningsåtgärderna är mycket omfattande och innehåller såväl krav på insamling som på fastställande av variabler, datum för genomförande, frekvens m.m. Det innebär att beslut om förändringar och preciseringar av existerande undersökningar delegerats till kommissionen med stöd av Statistikkommittén där medlemsländerna röstar om förslagen med kvalificerad majoritet. Europaparlamentet och rådet ges möjlighet att kontrollera att åtgärden inte överskrider den genomförandebefogenhet som har delegerats i den grundläggande rättsakten. Prövningen avser även överensstämmelsen med rättsaktens mål och innehåll samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Uppgifter om individer bygger på frivillig medverkan och eller administrativa underlag. Förslaget förväntas inte innebära någon förändring
Det är svårt att bedöma kostnaderna för medlemsländerna som förslaget är utformat. Statistiska Centralbyrån gjorde i januari 2006 en skattning för Sverige på 6 7 mkr per år i snitt samt engångskostnader på närmare 2 mkr. Kostnaderna kan dock komma att bli högre. Kommissionen räknar med att medel kommer att finnas inom ramen för gemenskapens statistikprogram. Det är dock oklart hur mycket och hur de kommer att fördelas.
Sverige kan se positiva värden med att statistiken över folkhälsa, hälsa och säkerhet i arbetet regleras för att bättre kunna jämföra och följa utvecklingen på dessa områden, men för att kunna stödja en lagstiftning så måste den hållas på en mycket övergripande och generell nivå. Detaljeringsnivån måste begränsas med hänsyn tagen till kvalitet och kostnader. Det är viktigt att beakta behovet av stabilitet i statistikframställningen för att möjliggöra långa tidsserier i den nationella statistiken. Förslagets räckvidd är emellertid oklar. Sverige anser att beslut om att lägga till nya statistikområden inte ska delegeras till kommissionen i den grundläggande rättsakten, dvs. kunna beslutas med stöd av det nya föreskrivande förfarandet med kontroll. Sådana tillägg bör i stället beslutas genom ändringar i den grundläggande rättsakten och därmed antas genom medbeslutandeförfarandet i artikel 251 i EG-fördraget av Europaparlamentet och rådet. Ett delegerat beslutsfattande bör begränsas till de närmare detaljerna kring statistikinsamlingen.
Förslaget har mottagits positivt i allmänna ordalag, men det saknas fortfarande tydliga ställningstagande. En viss oro för förslagets kostnadskonsekvenser har framförts.
Europaparlamentet har ännu inte startat sin behandling av förslaget
Förslaget har hitintills endast diskuterats mellan några av de mest berörda myndigheterna Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Dessa tre myndigheter anser att förslaget är för långtgående när det gäller kommissionens mandat och detaljeringsgraden. Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting har också givits möjligheter att yttra sig. Någon formell remisshantering förutses inte, men samtliga berörda myndigheter kommer att delta i den fortsatta beredningen av ärendet .
Arbetet i rådets arbetsgrupp för statistik har inletts. Tidsplan och ansvarsfördelning för arbetet i Europaparlamentet är ännu ej klar.
Rättslig grund är artikel 285EG. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet och medbeslutande gäller enligt artikel 251 i EG-fördraget